Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande Nr 75

1924-05-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1924:75, Statsutskottets utlåtande Nr 75

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

17

Nr 75.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1924 kl. 5 e. m.

Uflätande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,

punkten 143, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,

som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1924—1925

dels — med uteslutande av det nu i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

å 400,000 kronor till befrämjande av folkundervisningen bland

de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar — ett ordinarie förslagsanslag

av 400,000 kronor till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter;

dels ock till uppförande av folkskolebyggnader i rikets nordligaste gränsorter

ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1924

dagtecknad proposition, nr 170, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande

behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit riksdagen att

dels till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets

nordligaste gränsorter bevilja för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela,

dels — med uteslutande av det nu i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

å 400,000 kronor till befrämjande av folkundervisningen bland

de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar — uppföra ett ordinarie förslagsanslag

av 430,000 kronor till folkundervisningens befrämjande i vissa

av rikets nordligaste gränsorter,

dels ock medgiva, att föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga inom

de finsktalande församlingarna i Norrbottens län må på de villkor, Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 sand. 40 höft. (Nr 67—79.) 2.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

Maj:t kan finna gott föreskriva, vinna delaktighet i statens anstalt för pensionering

av folkskollärare in. fl.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag är grundat på det betänkande, som avgivits av de

sakkunniga, som med anledning av 1917 års riksdags skrivelse i ämnet

tillkallats för att företaga en fullständig utredning om folkskoleväsendet i

de finsktalande delarna av Norrbottens län. Departementschefens framställning

hänför sig till två huvudgrupper, nämligen dels frågan om statsanslag

för uppförande av byggnader för folkskoleväsendet, dels ock åtgärder, för

vilka kostnaderna avses skola utgå ur förslagsanslaget till folkundervisningens

befrämjande bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar.

De brister i skolväsendet, de sakkunniga vid sin undersökning konstaterat,

hänföra sig framför allt till skollokalernas och lärarbostädernas beskaffenhet,

avsaknaden av skolor på platser, där behov därav föreligger, samt förekomsten

av mindervärdiga skolformer. Till avhjälpande av nämnda brister

hava de sakkunniga utarbetat förslag, som, förutom skolorganisatoriska förändringar,

innebär, att under en byggnadstid av tio år skulle inom de olika

skoldistrikten utföras nybyggnader av 111 skolhus och 56 lärarbostäder ävensom

om- och tillbyggnader av äldre skolbyggnader, varigenom skulle tillkomma

23 nya lärosalar. Vidare hava de sakkunniga kommit till det resultatet,

att för beredande av undervisning åt dels de barn, som nu helt och

hållet sakna all undervisning, dels ock de barn, som för närvarande kunna

sägas vara mindre lämpligt inackorderade, behov föreligger av icke mindre

än 12 skolhem för sammanlagt 390 barn. Antalet skolhem anse de sakkunniga

av ekonomiska skäl kunna för den närmaste tiden begränsas till 4.

Departementschefen, som i princip ansluter sig till de sakkunnigas förslag,

beräknar totalutgifterna för skolhus och lärarbostäder till 5,000,000 kronor

och för de 4 skolhemmen till 350,000 kronor. Den av de sakkunniga förordade

grunden för fördelningen av byggnadskostnaderna mellan staten och

kommunen, eller att vardera parten skulle bära hälften av kostnaderna för

skolhus och lärarbostäder samt av utgifterna för skolhemmens uppförande,

staten 6 7 och kommunerna 1 7, finner departementschefen lämplig såsom eu

genomsnittlig kostnadsfördelning. För förestående budgetperiod har anslagskravet

av ekonomiska skäl begränsats till 200,000 kronor.

Beredande av ändamålsenliga skollokaler och lärarbostäder samt upprättande

av skolor å platser, där behov därav föreligger, är givetvis den första

förutsättningen för skolväsendets ordnande inom ifrågavarande landsändar.

Likaså innebär skolhemsidén, enligt utskottets mening, den enda utvägen

för beredande av ordnad undervisning åt barnen i vissa av de avlägsnaste

och glesast befolkade delarna av ifrågavarande trakter. Utskottet har på

grund härav ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

19

Anslaget till befrämjande av folkundervisningen bland do i rikets nordligaste

trakter bosatta finnar, å vilket anslag ändrad benämning nu föreslås,

har hittills stått till Kungl. Maj:ts fria förfogande. Då någon ändring härutinnan

icke av departementschefen föreslås, berör departementschefen de åtgärder,

för vilka kostnaderna böra bestridas av nämnda anslag, endast för

så vitt desamma äga någon väsentlig betydelse för anslagsberäkningen eller

påkalla särskilt medgivande av riksdagen.

Departementschefen ifrågasätter, att stipendierna till de elever vid folkskoleseminarierna

i Umeå och Luleå, vilka förbinda sig att viss tid efter

avlagd examen tjänstgöra vid skolor inom finnbygden, måtte höjas från

deras nuvarande belopp, 300 kronor för läsår, till 400 kronor för läsår.

Höjningen skulle föranleda en ökning av nu till dylika stipendier utgående

medel med 4,000 kronor. Utskottet har häremot intet att erinra.

För hyresbidrag till skollokaler räknar departementschefen med en merutgift

å anslaget av 16,500 kronor, varav, enligt de sakkunnigas beräkning,

skulle belöpa 11,000 kronor å förhyrande av till skoländamål erforderliga

lokaler, 5,000 kronor till förhyrande av bostad åt lärare vid statsfolkskola

samt 500 kronor till förhyrande av lokaler för undervisning i manlig slöjd.

Beloppet av statsbidraget skulle, liksom hittills, fastställas av Kungl. Maj:t

efter särskild prövning i varje fall. Mot denna beräkning har utskottet icke

funnit något att invända.

Vad beträffar statsbidrag för den årliga driften vid skolhemmen anser

departementschefen, att samma bestämmelser böra till alla delar gälla för

skolhemmen i de finsktalande församlingarna och skolhemmen i den svensktalande

lappmarken; dock borde, i enlighet med vad som fastställts för småskollärarinna

vid tjänstgöring inom den s. k. finnbygden, lönetillägget för

skolhemsföreståndarinna i de finsktalande trakterna utgöra 200 kronor, eller

100 kronor mera än för föreståndarinna vid skolhem inom den svensktalande

lappmarken. Härjämte skulle föreståndarinna vid skolhem inom de

finsktalande församlingarna av Norrbottens län böra, i likhet med föreståndarinna

vid skolhem inom de svensktalande lappmarksförsamlingarna, medgivas

rätt till delaktighet i statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. För budgetåret 1924—1925 kommer icke något av de föreslagna

skolhemmen att hava tratt i verksamhet, varför särskilda medel för avlöningar

och driftkostnader vid skolhemmen icke behövde beräknas för

sagda budgetperiod.

Vidkommande läroämnena har departementschefen förklarat sig dela en

av skolöverstyrelsen i frågan uttalad uppfattning om behovet av särskild

undervisningsplan för denna del av landet, utarbetad med hänsynstagande till de

egendomliga förhållanden, som där äro rådande. I avseende härå har utskottet

allenast velat framhålla, att en dylik undervisningsplan givetvis bör

så utarbetas, att densamma kan anses vid den avslutade folkskolekursen

giva samma resultat som den för riket i övrigt gällande undervisningsplanen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 75.

För anordnande av två utbildningskurser i hembygdsundervisning för

lärare vid finnbygdens skolor beräknar departementschefen ett belopp av

25.000 kronor. Av de sakkunniga framlagt förslag om beviljande av dels

2,500 kronor för utarbetande genom en erfaren språkman av en för det lägre

stadiet i Tornedalens skolor avsedd övningsbok i rättskrivning, dels ock

2.000 kronor för inköp av skioptikonapparater har icke föranlett någon erinran

från departementschefens sida. Utskottet har ej heller funnit något

att erinra häremot.

Till årliga läkarundersökningar av skolbarn, föreläsningar i tandvård och

anordnande av ambulerande undervisning i hushållsgöromål beräknar departementschefen

för budgetåret 1924—1925 ett belopp av 5,000 kronor. Ej

heller härutinnan har utskottet någon erinran att framställa.

Vid beräkningen av den ökning, å sammanlagt 55,000 kronor, av förevarande

anslag, som genom de nu föreslagna åtgärderna skulle erfordras,

utgår departementschefen från utgifterna å anslaget år 1923. Då dessa utgifter

uppgått till 373,993 kronor 48 öre, skulle för budgetåret 1924—1925

erfordras ett belopp av i runt tal 430,000 kronor.

Då Kungl. Maj:ts framställning i övrigt icke givit anledning till erinran

från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i

vissa av rikets nordligaste gränsorter bevilja för budgetåret

1924—1925 ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor

att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t

kan finna gott meddela,

b) — med uteslutande av det nu i riksstaten uppförda

ordinarie förslagsanslaget å 400,000 kronor till befrämjande

av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter

bosatta finnar — uppföra ett ordinarie förslagsanslag av

430,000 kronor till folkundervisningens befrämjande i vissa

av rikets nordligaste gränsorter,

c) medgiva, att föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga

inom de finsktalande församlingarna i Norrbottens län

må på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

vinna delaktighet i statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl.

Stockholm den 13 maj 1924.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtande nr 70.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter. s. 11 i texten