Statsutskottets utlåtande Nr 75
1924-05-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1924:75, Statsutskottets utlåtande Nr 75
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
17
Nr 75.
Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1924 kl. 5 e. m.
Uflätande i anledning av Kungl. May.ts proposition angående folkundervisningens
befrämjande i rikets nordligaste gränsorter.
(2:a avd.)
I den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,
punkten 143, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1924—1925
dels — med uteslutande av det nu i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
å 400,000 kronor till befrämjande av folkundervisningen bland
de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar — ett ordinarie förslagsanslag
av 400,000 kronor till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
gränsorter;
dels ock till uppförande av folkskolebyggnader i rikets nordligaste gränsorter
ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1924
dagtecknad proposition, nr 170, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande
behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag föreslagit riksdagen att
dels till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets
nordligaste gränsorter bevilja för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela,
dels — med uteslutande av det nu i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
å 400,000 kronor till befrämjande av folkundervisningen bland
de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar — uppföra ett ordinarie förslagsanslag
av 430,000 kronor till folkundervisningens befrämjande i vissa
av rikets nordligaste gränsorter,
dels ock medgiva, att föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga inom
de finsktalande församlingarna i Norrbottens län må på de villkor, Kungl.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 sand. 40 höft. (Nr 67—79.) 2.
18
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
Maj:t kan finna gott föreskriva, vinna delaktighet i statens anstalt för pensionering
av folkskollärare in. fl.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag är grundat på det betänkande, som avgivits av de
sakkunniga, som med anledning av 1917 års riksdags skrivelse i ämnet
tillkallats för att företaga en fullständig utredning om folkskoleväsendet i
de finsktalande delarna av Norrbottens län. Departementschefens framställning
hänför sig till två huvudgrupper, nämligen dels frågan om statsanslag
för uppförande av byggnader för folkskoleväsendet, dels ock åtgärder, för
vilka kostnaderna avses skola utgå ur förslagsanslaget till folkundervisningens
befrämjande bland de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar.
De brister i skolväsendet, de sakkunniga vid sin undersökning konstaterat,
hänföra sig framför allt till skollokalernas och lärarbostädernas beskaffenhet,
avsaknaden av skolor på platser, där behov därav föreligger, samt förekomsten
av mindervärdiga skolformer. Till avhjälpande av nämnda brister
hava de sakkunniga utarbetat förslag, som, förutom skolorganisatoriska förändringar,
innebär, att under en byggnadstid av tio år skulle inom de olika
skoldistrikten utföras nybyggnader av 111 skolhus och 56 lärarbostäder ävensom
om- och tillbyggnader av äldre skolbyggnader, varigenom skulle tillkomma
23 nya lärosalar. Vidare hava de sakkunniga kommit till det resultatet,
att för beredande av undervisning åt dels de barn, som nu helt och
hållet sakna all undervisning, dels ock de barn, som för närvarande kunna
sägas vara mindre lämpligt inackorderade, behov föreligger av icke mindre
än 12 skolhem för sammanlagt 390 barn. Antalet skolhem anse de sakkunniga
av ekonomiska skäl kunna för den närmaste tiden begränsas till 4.
Departementschefen, som i princip ansluter sig till de sakkunnigas förslag,
beräknar totalutgifterna för skolhus och lärarbostäder till 5,000,000 kronor
och för de 4 skolhemmen till 350,000 kronor. Den av de sakkunniga förordade
grunden för fördelningen av byggnadskostnaderna mellan staten och
kommunen, eller att vardera parten skulle bära hälften av kostnaderna för
skolhus och lärarbostäder samt av utgifterna för skolhemmens uppförande,
staten 6 7 och kommunerna 1 7, finner departementschefen lämplig såsom eu
genomsnittlig kostnadsfördelning. För förestående budgetperiod har anslagskravet
av ekonomiska skäl begränsats till 200,000 kronor.
Beredande av ändamålsenliga skollokaler och lärarbostäder samt upprättande
av skolor å platser, där behov därav föreligger, är givetvis den första
förutsättningen för skolväsendets ordnande inom ifrågavarande landsändar.
Likaså innebär skolhemsidén, enligt utskottets mening, den enda utvägen
för beredande av ordnad undervisning åt barnen i vissa av de avlägsnaste
och glesast befolkade delarna av ifrågavarande trakter. Utskottet har på
grund härav ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
19
Anslaget till befrämjande av folkundervisningen bland do i rikets nordligaste
trakter bosatta finnar, å vilket anslag ändrad benämning nu föreslås,
har hittills stått till Kungl. Maj:ts fria förfogande. Då någon ändring härutinnan
icke av departementschefen föreslås, berör departementschefen de åtgärder,
för vilka kostnaderna böra bestridas av nämnda anslag, endast för
så vitt desamma äga någon väsentlig betydelse för anslagsberäkningen eller
påkalla särskilt medgivande av riksdagen.
Departementschefen ifrågasätter, att stipendierna till de elever vid folkskoleseminarierna
i Umeå och Luleå, vilka förbinda sig att viss tid efter
avlagd examen tjänstgöra vid skolor inom finnbygden, måtte höjas från
deras nuvarande belopp, 300 kronor för läsår, till 400 kronor för läsår.
Höjningen skulle föranleda en ökning av nu till dylika stipendier utgående
medel med 4,000 kronor. Utskottet har häremot intet att erinra.
För hyresbidrag till skollokaler räknar departementschefen med en merutgift
å anslaget av 16,500 kronor, varav, enligt de sakkunnigas beräkning,
skulle belöpa 11,000 kronor å förhyrande av till skoländamål erforderliga
lokaler, 5,000 kronor till förhyrande av bostad åt lärare vid statsfolkskola
samt 500 kronor till förhyrande av lokaler för undervisning i manlig slöjd.
Beloppet av statsbidraget skulle, liksom hittills, fastställas av Kungl. Maj:t
efter särskild prövning i varje fall. Mot denna beräkning har utskottet icke
funnit något att invända.
Vad beträffar statsbidrag för den årliga driften vid skolhemmen anser
departementschefen, att samma bestämmelser böra till alla delar gälla för
skolhemmen i de finsktalande församlingarna och skolhemmen i den svensktalande
lappmarken; dock borde, i enlighet med vad som fastställts för småskollärarinna
vid tjänstgöring inom den s. k. finnbygden, lönetillägget för
skolhemsföreståndarinna i de finsktalande trakterna utgöra 200 kronor, eller
100 kronor mera än för föreståndarinna vid skolhem inom den svensktalande
lappmarken. Härjämte skulle föreståndarinna vid skolhem inom de
finsktalande församlingarna av Norrbottens län böra, i likhet med föreståndarinna
vid skolhem inom de svensktalande lappmarksförsamlingarna, medgivas
rätt till delaktighet i statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl. För budgetåret 1924—1925 kommer icke något av de föreslagna
skolhemmen att hava tratt i verksamhet, varför särskilda medel för avlöningar
och driftkostnader vid skolhemmen icke behövde beräknas för
sagda budgetperiod.
Vidkommande läroämnena har departementschefen förklarat sig dela en
av skolöverstyrelsen i frågan uttalad uppfattning om behovet av särskild
undervisningsplan för denna del av landet, utarbetad med hänsynstagande till de
egendomliga förhållanden, som där äro rådande. I avseende härå har utskottet
allenast velat framhålla, att en dylik undervisningsplan givetvis bör
så utarbetas, att densamma kan anses vid den avslutade folkskolekursen
giva samma resultat som den för riket i övrigt gällande undervisningsplanen.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 75.
För anordnande av två utbildningskurser i hembygdsundervisning för
lärare vid finnbygdens skolor beräknar departementschefen ett belopp av
25.000 kronor. Av de sakkunniga framlagt förslag om beviljande av dels
2,500 kronor för utarbetande genom en erfaren språkman av en för det lägre
stadiet i Tornedalens skolor avsedd övningsbok i rättskrivning, dels ock
2.000 kronor för inköp av skioptikonapparater har icke föranlett någon erinran
från departementschefens sida. Utskottet har ej heller funnit något
att erinra häremot.
Till årliga läkarundersökningar av skolbarn, föreläsningar i tandvård och
anordnande av ambulerande undervisning i hushållsgöromål beräknar departementschefen
för budgetåret 1924—1925 ett belopp av 5,000 kronor. Ej
heller härutinnan har utskottet någon erinran att framställa.
Vid beräkningen av den ökning, å sammanlagt 55,000 kronor, av förevarande
anslag, som genom de nu föreslagna åtgärderna skulle erfordras,
utgår departementschefen från utgifterna å anslaget år 1923. Då dessa utgifter
uppgått till 373,993 kronor 48 öre, skulle för budgetåret 1924—1925
erfordras ett belopp av i runt tal 430,000 kronor.
Då Kungl. Maj:ts framställning i övrigt icke givit anledning till erinran
från utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i
vissa av rikets nordligaste gränsorter bevilja för budgetåret
1924—1925 ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor
att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna gott meddela,
b) — med uteslutande av det nu i riksstaten uppförda
ordinarie förslagsanslaget å 400,000 kronor till befrämjande
av folkundervisningen bland de i rikets nordligaste trakter
bosatta finnar — uppföra ett ordinarie förslagsanslag av
430,000 kronor till folkundervisningens befrämjande i vissa
av rikets nordligaste gränsorter,
c) medgiva, att föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga
inom de finsktalande församlingarna i Norrbottens län
må på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
vinna delaktighet i statens anstalt för pensionering av folkskollärare
m. fl.
Stockholm den 13 maj 1924.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Närvarande: Se under utlåtande nr 70.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1924:184 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter. s. 11 i texten