Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vädd motion angående omorganisation av SJcytteanslca lappfoUcslcolan i Tärna.

1924-05-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1924:76, Utlåtande i anledning av vädd motion angående omorganisation av SJcytteanslca lappfoUcslcolan i Tärna.

Dokumentets text

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 76.

21

Nr 76.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1924 kl. 5 e. in.

Utlåtande i anledning av vädd motion angående omorganisation av

SJcytteanslca lappfoUcslcolan i Tärna.

(2:a avd.)

Uti eu inom första kammaren av herrar N. J. F. Almqvist och G. Rosén

väckt motion, nr 167, har hemställts, att riksdagen ville besluta, dels att

den Skytteanska lappfolkskolan i Tärna skall omorganiseras i huvudsaklig

överensstämmelse med den genom statsrådets och chefens för ecklesiastikdepartementet

försorg verkställda utredningen, dels för detta ändamål för

budgetåret 1924—1925 anvisa ett belopp av 50,000 kronor.

Till stöd för sin framställning anföra motionärerna följande:

»I skrivelse till domkapitlet i Luleå hemställde kyrkoherden i Tärna skoldistrikt

inom Västerbottens län år 1918, att åtgärder måtte vidtagas för utförande

av nödiga reparationer å Skytteanska skolans och det med densamma

förenade barnhemmets lokaler.

I över denna framställning infordrat yttrande vitsordade vederbörande

folkskoleinspektör, att ifrågavarande lokaler, som blivit uppförda enligt riksdagens

beslut den 14 maj 1895, så förfallit, att deras framtida bestånd allvarligt

äventyrades. En omedelbar och genomgripande reparation vore därför

av behovet påkallad. Men med hänsyn till skolväsendets i allmänhet

mycket efterblivna ståndpunkt inom skoldistriktet framställde inspektören

tillika förslag om att skolan skulle ombildas till bättre form och att för

detta ändamål erforderliga till- och ombyggnader skulle ske. Detta förslag

vann i princip anslutning av såväl skolöverstyrelsen som domkapitlet i Luleå

och länsstyrelsen i Umeå.

I anledning av vad sålunda förekommit uppdrog dåvarande statsrådet och

chefen för ecklesiastikdepartementet åt domkapitlet i Luleå att inkomma

med fullständigt förslag angående ordnandet av för skolan och barnhemmet

erforderliga lokaler. Den sålunda anbefallda utredningen, vilken påbörjades

år 1919, föreligger färdig sedan år 1920 och utmynnar i ett förslag om dels

uppförande av en ny skolhemsbyggnad, dels omändring av nu förefintliga

lokaler till skolhus och bostadshus för lärare.

Samtliga i ärendet hörda myndigheter hava tillstyrkt den föreslagna omorganisationen.

Vidare har domkapitlet i underdånig skrivelse den 6 september 1922 anmält,

att, då intet blivit åtgjort för skolans och barnhemmets förseende med

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 76.

förbättrade lokaler, dessa befunno sig i ett skick, som, med särskild hänsyn

till att läroanstalten tillhörde staten, icke kunde betecknas annat än såsom

ovärdigt och som omöjliggjorde en nöjaktig undervisning och fostran av

barnen i anstalten. Domkapitlet hemställde fördenskull enträget, att ombyggnadsfrågan

måtte om möjligt föreläggas 1923 års riksdag.

Slutligen hemställdes i motion vid 1923 års riksdag om ett anslag av

25,000 kronor för år 1924 till omorganisationens påbörjande. Denna motion

vann emellertid icke riksdagens bifall.

Efter inspektion sistlidna oktober månad av skolan och med densamma

förenade barnhemmet har vederbörande folkskolinspektör till domkapitlet i

Luleå ingivit en skrivelse, vari inspektören säger sig hava erhållit ett så

beklämmande intryck av den vanvård, anstalten är utsatt för, att han icke

kunnat underlåta att göra förnyad anmälan därom.

I nämnda skrivelse har inspektören bland annat anfört, att lärarbostaden

numera vore obeboelig, varigenom det anmärkningsvärda förhållandet inträtt,

att staten måste erlägga hyresersättning till den vid skolan anställda lärarinnan,

ehuru en bostadslägenhet om tre rum och kök finnes.

.Vidare inhämtas, att den för gossarna i barnhemmet avsedda salen är så

bristfällig, att den måst utrymmas, att källaren är oduglig, att golvet i köket,

vilket även tjänstgör som dagligrum, är fullständigt utnött o. s. v.

Med överlämnande av inspektörens skrivelse till Kungl. Maj:t bär domkapitlet

för egen del bl. a. anfört följande:

Aven om det statsfinansiella läget påfordrar den största sparsamhet från

statens sida, kan utan tvivel med fog göras gällande, att återhållsamheten i

statsutgifter icke får drivas så långt, att institutioner, för vilka staten iklätt

sig ansvaret, tillåtas helt och hållet förfalla och göras obrukbara. Beträffande

Skytteanska skolan i Tärna, inrättad till fromma för den ytterligt

fattiga befolkning i en församling, som med fog torde kunna kännetecknas

såsom rikets hjälplösaste och från kulturen mest isolerade kommun, synes

statens ansvar icke kunna påkallas med mindre styrka än om det gällde eu

undervisningsanstalt i hjärtat av Sverige. För Tärna-befolkningen framstår

skolan med sitt barnhem såsom eu exponent för statens omvårdnad om

socknen och såsom den centrala läroanstalt, omkring vilken hela församlingens

skolväsende är grupperat. Huru små anspråk fjällborna än må hava

på allmänna anordningar för undervisningen och särskilt på skollokalernas

och hemmens ändamålsenlighet och hygien, kunna de icke undertrycka sin

undran över statsskolans förfall.

Fjällbefolkningen är i många hänseenden efterbliven och oföretagsam. De

allmänna strävanden till de avlägsna ödebygdernas uppryckning, för vilka

staten ikläder sig stora uppoffringar, äro i detta fall bragta i fara att verka

i rent motsatt riktning, vilket måste allvarligt beklagas.

I betraktande härav kan domkapitlet icke undgå att inför Eders Kungl.

Maj:t ånyo underdånigst frambära den verkligen trängande angelägenheten

av att åtgärder vidtagas, som kunna möjliggöra den Skytteanska skolans

och barnhemmets snara försättande i ett för staten värdigt samt för barnens

undervisning och fostran brukbart skick.’

I den till riksdagen nu överlämnade statsverkspropositionen har emellertid

intet anslag upptagits till nämnda ändamål. Det är dock, såsom torde framgå

av ovanstående, oundgängligen nödvändigt, att ifrågavarande statens egendom

omhändertages och iståndsättes, såvida den icke skall förfalla till total värdelöshet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 76.

23

I do av byggnadsstyrelsen för omorganisationon gjorda kostnadsberäkningarna

torde numera på grund av de förändrade tiderna eu nedsättning med

minst 20 proc. kunna äga ruin.»

Då någon fullständig utredning i ämnet icke blivit utskottet förelagd,

har utskottet icke funnit sig nu kunna intaga någon ståndpunkt i avseende

å en ifrågasatt omorganisation av den Skytteanska skolan i Tärna. Då

emellertid utskottet inhämtat, att de nuvarande skolbyggnaderna för närvarande

befinna sig i ett sådant skick, att undervisningens bedrivande därstädes

äventyras och fara föreligger, att de helt förfalla, anser utskottet ett

omedelbart och snabbt ingripande från statens sida vara av nöden för att

möjliggöra byggnadernas nödtorftiga isåndsättande. Någon närmare utredning

föreligger visserligen icke rörande kostnaderna i detta hänseende, men

har utskottet med hänsyn till den trängande beskaffenheten av ifrågavarande

angelägenhet ansett sig böra tillstyrka, att ett mindre belopp, 25,000

kronor, ställes till Kungl. Majrts förfogande för att genom länsstyrelsens i

Umeå eller vederbörande ortsmyndigheters försorg bringa de nödvändigaste

iståndsättningsarbetena till verkställighet. Utskottet förutsätter därvid, att

anslaget användes allenast till sådana reparationsarbeten, som även vid en

eventuell omändring av ifrågavarande byggnader kunna komma till nytta.

I samband härmed har utskottet emellertid velat uttala sin förväntan, att

Kungl. Maj:t till nästa års riksdag föranstaltar om utredning rörande frågan

om Tärna-skolan i hela dess omfattning, såväl spörsmålet rörande eventuell

omorganisation av skolan som frågan om de erforderliga totala byggnadskostnaderna,

och har utskottet funnit sig böra hemställa, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning i dessa hänseenden.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av herrar Almkvists och Roséns

ovanberörda motion, må

a) för iståndsättande av Skytteanska lappfolkskolans i

Tärna och det med densamma förenade barnhemmets nuvarande

byggnader för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra reservationsanslag av 25,000 kronor;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t

täcktes låta verkställa utredning såväl beträffande ifrågavarande

skolas omorganisation som i fråga om de totala byggnadskostnaderna

för de nuvarande lokalernas försättande i

fullgott skick samt för 1925 års riksdag framlägga det förslag,

vartill sagda utredning må giva anledning.

Stockholm den 13 maj 1924.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtande nr 70.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:185 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående omorganisation av Skytteanska lappfolkskolan i Tärna. s. 15 i texten