Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1924—1925 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1924-04-01 · 222 sidor, varav 213 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 213 av 222 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1924:8, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1924—1925 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 2 april 1924 kl. 10 f. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1924—1925 av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Arkiv, bibliotek och museer.

l:o) I den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen angå- frigivande av

ende statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1924—1925 har handlingar.

Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsråds- [i.]*)

protokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, i avseende å åttonde

huvudtiteln (punkt 1) föreslagit riksdagen att till fortsatt utgivande genom

riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia,

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,500

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisar utskottet till berörda statsrådsprotokoll

sid. 4—8.

Anslag för ifrågavarande ändamål utgick för vart och ett av åren 1912

—1916 med 4,500 kronor och för vart och ett av åren 1917—1922 med

6,000 kronor ävensom för förra halvåret 1923 med 3,000 kronor. För budgetåret

1923—1924 upptogs icke något anslag för ändamålet i riksstaten, en

anordning, som av dåvarande departementschefen angavs vara av tillfällig

art. Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär ett återupptagande av

ifrågavarande anslag med det belopp, varmed det före år 1917 utgick.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till fortsatt utgivande genom riksarkivet

av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion om

anslag för

undersökning

och tillvaratagande

av

medeltida

handskrifter.

E. o. tjänstemän

vid

landsarkiven.

historia, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,500 kronor.

2:o) Uti en inom första kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion,

nr 1, har hemställts, att riksdagen ville på extra stat för år 1925 bevilja ett

anslag av 1,500 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för undersökning

och tillvaratagande av lämningar av medeltida legender, breviarier

och missaler m. m., använda såsom omslag till äldre handlingar i ämbetsverkens

arkiv eller eljest där förvarade.

I avseende å de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har sig väl bekant, att sådana kulturminnesmärken, för vilkas

bearbetning och tillvaratagande särskilda åtgärder av motionären påkallas,

förekomma i ej ringa omfattning i äldre arkivsamlingar i landet. Värdet

av desamma för den musikhistoriska och kulturhistoriska forskningen bör

enligt utskottets mening ingalunda underkännas, och utskottet behjärtar fullväl

det syftemål, motionären med sitt förslag vill vinna. I motionen har

emellertid icke någon sådan utredning förebragts, på vilken enligt utskottets

mening ett tillstyrkande av anslag för ändamålet synes kunna stödjas. Det

kan med fog dragas i tvivelsmål, huruvida det begärda beloppet, 1,500 kronor,

är tillfyllest för en undersökning av nu ifrågavarande art, och lätteligen kan

befaras, att en dylik undersökning kan draga med sig kostnader, varom man

i allt fall av brist på närmare uppgifter ej nu kan döma. Det ifrågavarande

undersökningsmaterialet lärer dessutom icke vara i fara att förstöras,

och någon särskild anledning att under nuvarande förhållanden igångsätta

en bearbetning av detsamma kan enligt utskottets mening icke anses föreligga.

Utskottet är vidare förvissat därom, att vederbörlig uppmärksamhet

ägnas ifrågavarande arkivalier av de myndigheter, som i första hand hava

att svara för desamma, och att, därest sådant skulle visa sig erforderligt,

myndigheterna icke underlåta att efter förebragt utredning föreslå de åtgärder,

som synas lämpliga för tillgodoseende av det önskemål, varåt motionären

givit uttryck. Vid nu anförda förhållanden har utskottet icke funnit

sig böra tillstyrka det i motionen framställda äskandet och hemställer förty,

att herr Ekmans ifrågavarande motion icke må av riksdagen

bifallas.

3:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 2)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra

anslag av 11,900 kronor att utgå till arvode åt en amanuens

vid landsarkivet i Uppsala med högst 2,500 kronor och åt en

amanuens vid vart och ett av landsarkiven i Vadstena och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

3

Göteborg med högst 1,800 kronor, med rätt för Kungl. Mäj:t,

vad angår vart och ett av dessa belopp, att, Om särskilda

förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma om medlens

användande till ersättning åt flera extra biträden vid landsarkivet

i fråga, samt till ersättning åt extra biträden vid

landsarkivet i Uppsala med högst 2,000 kronor, vid landsarkivet

i Lund med högst 2,200 kronor, vid landsarkivet i

Göteborg med högst 1,000 kronor och vid landsarkivet i

Vadstena med högst 600 kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att dels öka den i

staten för kungl. biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar åt ickeordinarie

befattningshavare, nu för år 46,132 kronor, med 1,068 kronor till

47,200 kronor, dels ock vid bifall härtill i riksstaten öka det ordinarie förslagsanslaget

till kungl. biblioteket, nu 215,432 kronor för år räknat, med

1,068 kronor till 216,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 10—12 i statsrådsprotokollet.

Den begärda anslagsförhöjningen avser att bereda medel till den löneförhöjning,

som amanuenserna vid kungl. biblioteket bliva berättigade att åtnjuta

under budgetåret 1924—1925.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majrts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) öka den i staten för kungl. biblioteket uppförda anslagsposten

till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare,

nu för år 46,132 kronor, med 1,068 kronor till 47,200

kronor;

b) vid bifall härtill i riksstaten öka det ordinarie förslagsanslaget

till kungl. biblioteket, nu 215,432 kronor för år

räknat, med 1,068 kronor till 216,500 kronor.

5:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923

—1924 ägt rum, till katalogiseringsarbeten inom kungl. biblioteket,

enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag å 19,000

kronor.

6ro) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att dels till slutförande

av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma

accessionskatalogens 38:e årgång, omfattande år 1923, samt för påbörjande

av redigeringen för accessionskatalogens 39:e årgång, omfattande år 1924,

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag å 5,000 kronor, att an
-

Kungl.

biblioteket.

[3.]

Katalogiseringsarbeten

vid kungl.

biblioteket.

W

Gemensam

accessionskatalog

för

Sveriges

offentliga

bibliotek

samt tioårsregister

till

densamma.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bokinköp och

bokbindning

för kungl.

biblioteket.

[6.]

Stifts- och

läroverksbiblioteket

i Linköping.

PO

Pedagogiska

biblioteket

i Stockholm.

[8.]

vändas enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, dels ock till påbörjande

av redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs 31 :a—

40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, bevilja ett extra anslag av 2,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 14—16 i statsrådsprotokollet.

Anslaget å 5,000 kronor till redigering av accessionskatalogen är föreslaget

till samma belopp, med vilket det för innevarande budgetår utgår. Till tioårsregister

till katalogen har riksdagen tidigare beviljat erforderliga medel,

senast till register för årgångarna 1906—1915.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) till slutförande av redigeringen av den för Sveriges

offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 38:e

årgång, omfattande år 1923, samt för påbörjande av redigeringen

för accessionskatalogens 39:e årgång, omfattande

år 1924, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag

å 5,000 kronor, att användas enligt av Kungl. Maj:t meddelade

föreskrifter;

b) till påbörjande av redigering av ett tioårsregister till

nämnda accessionskatalogs 31:a—40:e årgångar, omfattande

åren 1916—1925, bevilja ett extra anslag av 2,000 kronor.

7:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bokinköp och bokbindning för kungl.

biblioteket för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

8:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom (punkt 7) gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923

—1924 ägt rum till arvodesökning åt bibliotekarien vid stiftsoch

läroverksbiblioteket i Linköping och till arvode åt vaktmästaren

vid samma bibliotek anvisa för budgetåret 1924—

1925 ett extra anslag av 2,600 kronor, att utgå enligt de

närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

9:o) Kungl. Maj:t har (punkt 8) föreslagit riksdagen att såsom bidrag till

uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 11,000 kronor, att utgå under de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utredningen återfinnes å sid. 17—18 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923--1924 har för ändamålet anvisats ett belopp av 12,900

kronor. Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska

bibliotekets verksamhet anvisa för budgetåret 1924

—1925 ett extra anslag av 11,000 kronor, att utgå under de

villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

10:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) hemställer utskottet, skandinaatt

riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår ''’*ska^bUoäger

rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk bib. g.te Geneliotekarie

vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebibliote- ^e^Parig

ket i Paris för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra an- ^ j

slag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

ll:o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att National

dels godkänna följande stat för nationalmuseum att tillämpas från och inn8e“m

med den 1 juli 1924: [10.]

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 101,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 2,700:

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in.. . » 38,800: —

Kostnad för tjänstedräkter för expeditionsvakter...... » 1,400: —

Nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden....... »_9,600: —

Förslagsanslag kronor 153,500: —

dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum,

nu 151,100 kronor, med 2,400 kronor till 153,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 19—24 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär dels en höjning av anslaget till vikariatsersättning

från 2,100 till 2,700 kronor för beredande av avlöning åt vikarier

för expeditionsvakter under semester, dels ock en höjning av anslaget till

icke-ordinarie befattningshavare m. m. från 37,000 till 38,800 kronor för gäldande

av ersättningar till vissa expeditionsvakter och övereldaren vid museet

för bestyr utom tjänsten.

Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för nationalmuseum att till

lämpas från och med den 1 juli 1924:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion angående

anslag

till genom

nationalmuseums

försorg

anordnade

vandringsutställningar

m. m.

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

.....................kronor 101,000: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 2,700: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

in. in.................... » 38,800: -

Kostnad för tjänstedräkter för expeditions
vakter.

....................... » 1,400: —

Nattlig bevakning av nationalmuseibygg
naden.

............ » 9,600: —

Förslagsanslag kronor 153,500: —

b) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till nationalmuseum, nu 151,100 kronor, med 2,400 kronor

till 153,500 kronor.

12:o) I eu inom andra kammaren av herr V. Rydén väckt motion (nr 92)

har hemställts, att riksdagen måtte å extra stat för budgetåret 1924—1925

bevilja dels ett reservationsanslag av 3,000 kronor till bestridande av kostnader,

som äro förenade med genom nationalmuseums försorg anordnade

vandringsutställningar, föreläsningar och konstpropaganda, dels ock ett reservationsanslag

av 1,200 kronor för beredande av skrivhjälp åt den vid nationalmuseum

anställde depositions- och reseintendenten.

Till stöd för sitt yrkande har motionären anfört följande:

»Överintendenten och chefen för nationalmuseum har inskränkt sig till det

minsta möjliga vid framställandet av sina behov för museet.

Det storartade uppsving, som nationalmuseum erhållit såsom konstnärligt

och kulturellt folkuppfostrande institution genom den förre museichefens

Richard Berglis omorganisation och omdaning av museet och dess verksamhet,

nitiskt och målmedvetet fullföljd av den nuvarande chefen, har med

nödvändighet medfört icke så få behov och önskemål, som från museumssynpunkt

måste betraktas som viktiga, om icke det så vackert började verket

skall stanna i växten och omintetgöras.

Överintendenten Folcker har under sin nu femåriga tjänstetid årligen för

Kung], Maj:t framlagt några av dessa museets önskemål.

Bland dem ha till ingen åtgärd föranlett sådana sedan många år trängande

behov som: anskaffande av en referenssamling av fotografier, fotografering av

målmngssamlingen, ordnande av tidningsurklippsamlingen, etiketteringen av

konstverkssamlingen samt flera framställningar om ökade inköpsanslag.

Avskräckt av dessa motgångar har museichefen nu tills vidare avstått från

atl återkomma till dessa önskningar, hur angelägna han än måste anse dem

vara, och inskränkt sig till äskande av sådana anslag som i själva verket

utgöra fortsättningar av redan förut beviljade årsanslag samt ett par som

han ansett icke kunna ställas på framtiden.

'' DeSsa senare, vilka icke blivit i statsverkspropositionen intagna, men om

vilka jag förskaffat mig kännedom, synas mig vara av den vikt och betydelse

att de böra göras till föremål för motion, då deras uteblivande skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

i

äventyra fortsättandet av eu i hög grad betydelsefull del av natioualmusei

verksamhet: den konstnärliga och kulturella propagandan framförallt

bland de bredare samhällslagren i landets från huvudstaden avlägsnare

bygder.

Denna verksamhet, som närmast omhändcrhavcs av eu för ändamålet för

några år sedan särskilt tillsatt tjänsteman, museets depositions- och reseintendent,

har redan nu utvecklats i eu omfattning, som på det mest otvetydiga,

mest glädjande sätt vittnar om Rickard Berghs framsynthet även i

denna del av hans omorganisation av museet.

Utvecklingen har emellertid naturligt nog medfört behov både av penningmedel

och av ökad arbetskraft.

Museichefen har också för ändamålet begärt dels ett årsanslag av 3,000

kronor, dels arbetsbiträde åt reseintendenten.

Efter att ha erinrat att han redan föregående år resultatlöst anhållit om

anslag till av nationalmuseum anordnade vandringsutställningar och föreläsningar

i landsorten yttrade museichefen i sina petita till 1924 års riksdag:

Då jag ånyo går att hos Eders Kungi. Maj :t i underdånighet hemställa om

äskande av dylikt anslag, är det i medvetande av det sällsynt lyckliga resultatet

av museets verksamhet i landsorten under det senaste året samt den

stora betydelsen av att eu dylik verksamhet icke får avstanna.

Museets norrländska vandringsutställning, som pågick under tiden 24 juni

1922 till 21 maj 1923 och därunder exponerades i Umeå, Luleå, Hernösand,

Sundsvall och Gävle, gav ett resultat, som fullt motsvarade de stora förväntningar,

som ställts på denna utställning. Överallt mottogs den med det

livligaste intresse såväl från det allmännas som från enskildas sida, något

som med all önskvärd tydlighet framgår av besökandesiffrorna, vilka i de

båda största städerna, Gävle och Sundsvall, uppgingo till respektive 2,526 och

4,398. Då museet emellertid saknar varje anslag för dessa viktiga konstbildningsorgan,

ha dylika utställningar måst bekostas av de olika samhällena.

Just på grund därav ha de praktiska svårigheterna vid anordningarna blivit

mycket kännbara därigenom, att handkassa saknats till och med för de enklaste

porto- och emballagekostnadernas bestridande samt att depositionsintendenten

ensam haft att bestrida även det rent mekaniska arbetet vid handläggningen

av dessa ärenden.

För att en vidare utställningsverksamhet skall bli möjlig fordras ett om

också ringa anslag för vissa löpande utgifters täckande samt tryckning av

kataloger och smärre vägledningar till utställningarna.

Särskilt har erfarenheten från vandringsutställningarna visat behovet av

lätt tillgänglig vägledning. Då museets inskränkta personalförhållanden ej

tillåta lämplig tjänsteman att hela tiden medfölja vandringsutställningarna

och i samband med dessa hålla så täta visningar som vore önskvärt, anser

jag nödvändigt att genom tryckta, populärt framställda vägledningar giva

allmänheten det stöd, den tydligen behöver för att fullt kunna utnyttja

vandringsutställningarna som bildningstillfälle.

Museets fjärde kulturmässa, som hölls i Västerås den 16—23 sistlidne

juni, var anordnad på liknande sätt som de föregående med utställningar

av dels svensk 1700-talskonst, dels svenskt historiemåleri från mitten av 1800- talet. Den visade sig fylla sitt ändamål på ett utmärkt sätt, särskilt genom

det samarbete med de frivilliga folkorganisationerna som i och med denna

kulturmässa inletts och som lät mässan bli helt tillgänglig för en stor bygds

befolkning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För bestridande av de kostnader, som varit förenade med hittills hållna kulturmässor,

har Eders Kungl. Maj:t på av mig vid varje särskilt tillfälle därom

gjord underdånig framställning anvisat erforderliga belopp, ett förfarande

som synes mig fortfarande böra följas med hänsyn till att kulturmässorna

dels icke äro årligen regelbundet återkommande företag, dels kräva högst

varierande summor.

De övriga grenarna av museets folkbildningsarbete, vandringsutställningar,

föreläsningar etc. hava däremot formen av eu mera fortlöpande verksamhet,

som torde vara bäst betjänt av årliga anslag.

^ Med stöd av det anförda får jag i underdånighet hemställa, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes hos nästkommande års riksdag äska ett anslag av

3,000 kronor för budgetåret 1924—1925 till bestridande av med vandringsutställningar,

föreläsningar och annan konstpedagogisk verksamhet förenade

kostnader.’

Rörande behovet av ökad arbetskraft för verksamhetens bedrivande yttrar

museichefen, efter att ha erinrat om att även denna anhållan redan föregående

år lämnats utan avseende, följande:

Genom inrättandet av nationalmusei avdelning för slottssamlingar och

depositioner upptogs i museets program eu stor modern bildningstanke —

aktiv konstpropaganda, konstglädjens och konstbildningens spridande ut till

iolkets breda lager. Då riksdagen beviljade medel för donna tankes förverkligande

begränsade den sitt anslag enbart till intendentslönen. För de

första åren — experiment- och prövningsåren — torde säkerligen hava varit

klokt och lämpligt att ej inrätta en kostbar organisation, som kanske eu

lång tid ej kunnat effektivt utnyttjas.

De fem år1 som nu gått, sedan platsen tillsattes, kunna minst av allt betecknas

som ofruktbara för avdelningens vidkommande. Depositionsarbetet

bär fortgått genom ordnandet av estetiskt vårdad miljö i offentliga lokaler,

exempelvis beskickningshusen i London och Helsingfors, statsrådsberedningen,

utrikesdepartementet, utrikesministerhotellet samt ett flertal landshövdingsresidens.

Verksamheten har även tagit sig uttryck i anordnandet av vandringsutställningar

och kulturmässor ävensom genom propaganda i pressen och småskrifter.

Täta inspextioiisresor till depositionsorterna ha företagits. I samband med

dessa resor ha hållits föredrag och visningar. Hjälp i råd och dåd har

lämnats konstmuseerna i landsorten. Av dessa har konstavdelningen i Östergötlands

museum i Linköping ordnats personligen av depositionsintendenten.

Moderna katalogsystem ha påbörjats vid slottssamlingarna, där även nyordningsarbeten

ha företagits. För allt detta, vartill även kommer skötseln

av löpande ärenden och korrespondens, har avdelningsföreståndaren ej kunnat

påräkna ordinarie hjälp. Då verksamheten inom avdelningen sålunda nu

utvecklats till denna punkt, är ett ytterligare framskridande i denna riktning

otänkbart utan ökad arbetskraft. Dessutom kunna ej heller avdelningens

båda huvudområden -— slottssamlingarna och depositionsverksamheten —

längre hållas på nuvarande nivå utan regelbunden hjälp. Slottssamlingarna

ha i samband med de löpande ärendena hittills kunnat förvaltas utan andra

krav än övervakandets; nu då arbetet med dessa samlingars konservering

påbörjats, kräva samlingarna ständigt ökad uppmärksamhet och i vissa fall

förnyad vetenskaplig bearbetning, varigenom allt större del av avdelningsföreståndarens

tid åtgår till forskning i arkiv och samtida konsthistoriskt

material.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 9

Skulle Eders Kungl. Maj:t på grund av det nuvarande ekonomiska läget

anse sig icke kunna hos riksdagen äska anslag för behövlig hjälp åt depositionsintendenten,

tvingas jag att avsevärt inskränka Nationalmusei verksamhet

inom denna avdelning. Att slottssamlingarnas vård ej får på minsta

vis åsidosättas anser jag självfallet. Således bleve det depositionsverksamheten,

innefattande vandringsutställningar, konstupplysning och konstpropaganda,

som måste reduceras.

Det vore synnerligen beklagligt, om detta skulle behöva bli fallet vid eu

tidpunkt, då intresset börjat vakna runt om i landet, och man blivit förvissad

om att denna gren av museets verksamhet svarar mot ett verkligt behov.

Vida kretsar av vårt folk ha kommit till medvetande om att konsten icke

blott är till stundens glädje utan ett medel till personlig och nationell bildning.

Nationalmuseum har hittills sökt tillgodose detta växande behov med

all kraft och med alla de medel, som dess samlingar samt dess tjänstemäns

kapacitet och personliga intresse tillåtit. Betydelsefulla resultat ha redan

åstadkommits på detta område. Dessa resultat utgöra dock blott eu början,

och för verksamhetens fortsättande kräves, såsom jag i det föregående sökt

påvisa, ökad personal vid avdelningen.

För att sålunda effektivt lätta arbetsbördan för avdelningens föreståndare

och möjliggöra eu fortsatt verksamhet enligt de linjer som hittills följts,

synes mig vara erforderligt att en amanuens och ett kvinnligt skrivbiträde

anställas vid avdelningen. Härvid är det av vikt, att amanuensen bestrider

daglig tjänstgöring. Enbart depositionsintendentens täta tjänsteresor, under

vilka denne är förhindrad att sköta avdelningens löpande göromål, hänvisa

till nödvändigheten av, att amanuensen erhåller daglig tjänstgöring. Ett skrivbiträde

synes mig erforderligt med hänsyn till det omfattande arbete av

mindre kvalificerad art, som är nödvändigt för varje företag, såväl vanliga

depositioner som anordnandet av kulturmässa, vandringsutställningar etc.

Med stöd av det anförda får jag i underdånighet hemställa, det Eders

Kung! Maj:t täcktes hos nästkommande års riksdag äska anslag till arvode

åt en amanuens med daglig tjänstgöring samt ett kvinnligt biträde, att anställas

vid museets avdelning för depositioner och slottssamlingar.’

Båda dessa museichefens framställningar synas mig på det tydligaste giva

vid handen att här gäller en ytterst viktig sak och har jag ansett mig höra

i form av motion framlägga densamma inför riksdagen.

Museichefens begäran om ett anslag av 3,000 kronor till bestridande av med

vandringsutställningar, föreläsningar och annan konstpedagogisk verksamhet

förenade kostnader anser jag mig kunna upptaga obeskuret; vad beträffar

önskemålet av en ny amanuensplats och ett skrivbiträde synes mig saken tills

vidare kunna så ordnas att ett extra anslag till skrivhjälp åt ifrågavarande

intendent beviljas, och föreställer jag mig att en summa av 1,200 kronor

för budgetåret 1924—1925 skulle avhjälpa åtminstone de mest trängande

behoven. Anslagen torde i år lämpligen höra föreslås å extra stat, börande,

därest de nu beviljas, vid ett kommande års budgetreglering tagas under

omprövning, i vad mån de böra föranleda ändring i museets ordinarie stat.»

Vid 1917 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag om inrättande av en

ny intendentsbefattning vid nationalmuseum. Den då föreslagne intendentens

åligganden angåvos bliva i huvudsak följande: att efter överintendeutens

närmare bestämmande omhänderhava den samtliga statens samlingar

omfattande depositionsverksamheten från nationalmuseet; att biträda över
-

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

intendenten vid ordnandet och vården av statens konstsamlingar å de kung!,

slotten; att vid förefallande tillfällen ordna såväl utställningar inom nationalmuseet,

däribland även låneutställningar med föremål från olika delar av

landet, som även, när tillfälle gåves, från nationalmuseet utgående, i landsorten

cirkulerande utställningar; att i Stockholm och landsorten hålla offentliga

föreläsningar och förevisningar rörande nationalmuseets samlingar, pågående

utställningar eller andra lämpliga ämnen; att i ovannämnda syften företaga

nödiga tjänsteresor enligt överintendentens bestämmande; att deltaga i redigeringen

av skrifter, utgivna av nationalmuseet till främjande av ett allmännare

konstintresse; samt att i övrigt i tillämpliga stycken vara underkastad

samma bestämmelser, som gällde för hittillsvarande intendenter vid

nationalmuseet.

Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts förslag under framhållande, att riksdagen

fann den begärda nya intendentsbefattningen välbehövlig för angivna

ändamål.

Sedan denna befattning inrättades, har nu ett antal år förflutit, varunder

de yttre formerna för museets depositionsverksamhet och konstpropaganda

vunnit viss stadga, och man kan numera ganska tydligt skönja de riktlinjer,

efter vilka denna verksamhet målmedvetet bedrives. Att densamma varit

och är av stor betydelse för spridandet i vida kretsar av kunskap om och

förståelse för konsten, därom råder enligt utskottets mening intet tvivel.

Det arbete, som i detta hänseende nedlagts från nationalmuseets sida, är att

betrakta såsom eu viktig faktor i folkupplysningens och den allmänna folkbildningens

tjänst, och det synes utskottet genom vad i motionen anförts

ådagalagt, att denna verksamhet icke kan undvara stödet av varje som helst

anslag för de med upplysningsarbetet förenade särskilda kostnader. Då de

av motionären framlagda äskandena sålunda icke avse anslag för några nya

ändamål utan fastmer äro att betrakta såsom nödvändiga för upprätthållandet

av eu organisation och verksamhet, som redan vunnit riksdagens godkännande,

och då anslagskraven synas vara tilltagna med tillbörlig varsamhet

i fråga om beloppens storlek, har utskottet ansett sig böra tillstyrka motionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till herr Rydéns ovanberörda

motion, såsom extra reservationsanslag för budgetåret 1924

—1925 anvisa

a) ett belopp av 3,000 kronor till bestridande av kostnader,

som äro förenade med genom nationalmuseets försorg

anordnade vandringsutställningar, föreläsningar och konstpropaganda;
b)

ett belopp av 1,200 kronor för beredande av skrivhjälp

åt den vid nationalmuseum anställde depositions- och

reseintendenten.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Stål sutskottets utlåtande Nr 8.

11

13:o) I enlighet med Kung! Maj:s förslag (punkt 11) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923—

1924 ägt rum, till försäkring och transport av konstföremål,

som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, för

budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,500 kronor.

14:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 12)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till konservering av hand tecknings- och

gravyrsamlingar inom nationalmuseum för budgetåret 1924

—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

15:o) På grund av Kungl. Maj:s förslag (punkt 13) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till konserveringsarbeten för statens tavelsamling

å Gripsholms slott för budgetåret 1924-—1925 anvisa ett extra

reservationsanslag av 12,000 kronor.

16:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 14)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923—

1924 ägt rum, till underhåll och vård av livrustkammarens

samlingar m. m. anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 17,500 kronor, att utgå med den fördelning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes.

17:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 15) föreslagit riksdagen i fråga

om tillfällig löneförbättring för viss personal vid livrustkammaren kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

18:o) Kungl. Maj:t har (punkt 16) förslaget riksdagen att, med uteslutande

ur utgiftsstaten för naturhistoriska riksmuseet av där nu uppförd anslagspost

å 2,000 kronor till tjänsteresor för intendenter och assistenter, i

riksstaten uppföra dels det ordinarie anslaget till naturhistoriska riksmuseum,

avlöningar m. m., nu 196,112 kronor, med ett med 2,000 kronor till

194,112 kronor nedsatt belopp, dels ock för samma museum ett ordinarie

reservationsanslag å 2,000 kronor till tjänsteresor åt intendenter och assistenter

vid museet.

Utredningen återfinnes å sid. 30—32 i statsrådsprotokollet.

Försäkring

och transport

av konstföremål.

[It.]

Konservering

av hand

teckningsoch

gravyrsamlingarna.

[12.]

Konservering

av tavelsamlingen

ä

Gripsholms

slott.

[13]

Liv rusthåll]

marens samlingar.

[14.]

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal vid

livrustkammaren.

15.

Andrad beteckning

av

visst anslag

för naturhistoriska

riksmuseet.

[16.1

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må, med uteslutande ur utgiftsstaten för

naturhistoriska riksmuseet av där nu uppförd anslagspost å

2,000 kronor till tjänsteresor för intendenter och assistenter,

i riksstaten uppföra dels det ordinarie anslaget till naturhistoriska

riksmuseum, avlöningar m. m., nu 196,112 kronor,

med ett med 2,000 kronor till 194,112 kronor nedsatt belopp,

dels ock för samma museum ett ordinarie reservationsanslag

å 2,000 kr.onor till tjänsteresor åt intendenter och

assistenter vid museet.

Personligt

arvodestilllägg

åt assi

stenten

G. A. H.

Dahlstedt.

[17.]

19:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1924—1925 anvisa:

a) till beredande under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925

av ett personligt arvodestillägg åt assistenten vid naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning G. A. H. Dahlstedt

ett extra anslag av 500 kronor;

b) till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska

avdelning ett extra anslag av 2,000 kronor;

c) till beredande av tillfällig avlöningsförbättring under

tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 med ett belopp av högst

500 kronor åt en var av preparatorerna vid naturhistoriska

riksmuseet C. G. Swedén, A. Karlsson och J. E. G. Eriksson,

utan rätt för dem att å denna avlöningsförbättring åtnjuta

dyrtidstillägg, ett extra anslag av 1,500 kronor;

d) till uppvärmning, belysning, städning in. m. av de

lokaler i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm, vilka

ställts till förfogande för naturhistoriska riksmuseets etnografiska

avdelning, ett extra anslag av 1,750 kronor.

Instrument

för mineralogiska

avdelningen.

[18.]

20:o) Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att till inköp av

instrument för naturhistoriska riksmuseets mineralogiska avdelning för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 33—36 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till inköp av instrument för naturhistoriska

riksmuseets mineralogiska avdelning för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000

kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

21:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 19) föreslagit riksdagen att till täckande

av motsedd brist dels i anslaget till expenser för naturhistoriska riksmuseets

avdelningar vid Frescati, dels ock i anslaget till expenser samt vård, underhåll

och förkovran av museets etnografiska avdelning anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 23,000 kronor att utgå med den fördelning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 36—38 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923—1924 beviljade riksdagen 21,700 kronor för täckande

av den brist i nu förevarande anslag, som beräknades uppkomma under

första halvåret 1923 och föreligga vid slutet av nämnda halvår. Det nu

äskade beloppet avser täckande av motsedd brist för budgetåret 1923—1924,

sådan denna brist beräknas föreligga vid slutet av detta budgetår. Utskottet,

som anser önskligt, att de verkliga kostnaderna falla på den budgettermin,

de avse, och att följaktligen förstärkningsanslag för det löpande budgetåret

böra ersätta anslag till täckande av brister från föregående budgettermin,

bar under framhållande härav ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till täckande av motsedd brist dels i

anslaget till expenser för naturhistoriska riksmuseets avdelningar

vid Frescati, dels och i anslaget till expenser samt

vård, underhåll och förkovran av museets etnografiska avdelning

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag

av 23,000 kronor, att utgå med den fördelning, som av

Kungl. Maj:t bestämmes.

22:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till nordiska museet anvisa för budgetåret 1924—

1925 ett extra anslag av 126,550 kronor att, under villkor att

en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Maj:t förordnad

ävensom på de övriga villkor, Kungl. Maj:t må föreskriva,

utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas

till museets ändamål.

23:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 21) föreslagit riksdagen i fråga

om tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat

härigenom för riksdagen

anmäla.

24:o) Kungl. Maj:t har~(punkt 22) föreslagit riksdagen att för beredande

för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

m. fl. vid nordiska museet samt vid livrustkammaren med i stats
-

Expenser

m. m. för

naturhistori

ska riksmuseet.

[19.]

Nordiska

museet.

[20.]

Tillfällig

löneförbättring

åt viss

nordiska

museets personal.

[21.]

Tillfälliga

lönetillägg åt

vissa vaktmästare

vid

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nordiska

museet och

vid livrustkammaren.

[22.]

Dyrtidstilllägg

åt nordiska

museets

och livrustkammarens

personal.

[23.]

Brandsäkerhetsanordningar

vid

nordiska

museet.

[24.]

Kulturliistoriska

museet

i Lund.

[25.]

rådsprotokollet angivna belopp anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra

anslag av 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 39—40 i statsrådsprotokollet,

För budgetåret 1923—1924 utgår anslaget för ändamålet med ett belopp

av 4,700 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär beredande av tillfälligt lönetillägg

till ytterligare en eldare vid museet.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

följaktligen,

att riksdagen må för beredande för tiden 1 juli 1924—30

juni 1925- av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

m. fl. vid nordiska museet samt vid livrustkammaren med

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari

1924 angivna belopp anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 5,000 kronor.

25:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 23) föreslagit riksdagen i fråga

om dyrtidstillägg åt nordiska museets och livrustkammarens personal kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

26:o) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att för vidtagande

av brandsäkerhetsanordningar i nordiska museets byggnad å Djurgården

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 26,000 kronor,

att utgå enligt de bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas.

Utredningen återfinnes å sid. 41—47 i statsrådsprotokollet,

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för vidtagande av brandsäkerhetsanordningar

i nordiska museets byggnad å Djurgården för

budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag

av 26,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, som av

Kungl. Maj.t meddelas.

27:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923—

1924 ägt rum, till kulturhistoriska museet i Lund anvisa för

budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 25,000 kronor, att

under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,

utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra

Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader

och i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt

och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

28:o) Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till Norrlands

kulturhistoriska museum i Härnösand för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra anslag av 4,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå till de undersökningar rörande lapskt

folkliv och lapskt språk, som anordnas genom museets försorg.

Utredningen återfinnes å sid. 48—55 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923—1924 utgår ett extra anslag av 5.000 kronor till arvode

åt en vid museet anställd amanuens. Kungl. Maj ds förslag innebär

nu, att anslaget ej för framtiden skall utgå till en vid ifrågavarande museum

fast anställd amanuens utan i stället ställas till museets förfogande

för utförande genom dettas försorg av forskningar i lapskt folkliv och lapskt

språk.

Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj ds förslag, hemställer,

att riksdagen må till Norrlands kulturhistoriska museum

i Härnösand för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra

anslag av 4,000 kronor, att enligt de närmaste bestämmelser,

Kungl. Majd kan finna gott föreskriva, utgå till de

undersökningar rörande lapskt folkliv och lapskt språk, som

anordnas genom museets försorg.

29:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 27) hemställer utskottet.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor, att på

de villkor och under de förbehåll, Kungl. Majd kan finna

skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

30:o) Kungl. Majd har (punkt 28) föreslagit riksdagen att till svenska

skolmuseet anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 7,000 kronor,

att på de villkor, Kungl. Majd kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen

för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 56—59 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för budgetåret 1923—1924 med ett belopp av 10,000 kronor.

Nu föreslås för nästkommande budgetår ett till 7,000 kronor nedsatt belopp.

Departementschefen har uttalat, att det förefölle honom, som om under nuvarande

förhållanden de beräknade utgifterna för vissa museets ändamål

skulle kunna något nedbringas. I såväl den förslagsstat, som förelädes 1923

års riksdag, som i den nu för budgetåret 1924—1925 föreslagna staten vore

upptagna rätt avsevärda belopp till skolkinematografiska förevisningar.

Det borde med avseende härå uppmärksammas, att Kungl. Maj:t i annan

Norrlands

kulturhistoriska

museum

i Härnösand.

[26.]

Musikhistoriska

museet.

Svenska

skolmuseet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kleresista
ten.

[29.]

Ersättning

för prästerskapets

tionde.

[30.]

ordning för just detta ändamål beviljat avsevärda belopp. Så hade Kungl.

Maj:t genom beslut den 14 juli 1922 anvisat åt centralstyrelsen för Sveriges

allmänna folkskollärarförening såsom bidrag för anordnande genom svenska

skolmuseet av skolkinematografiska förevisningar ett belopp av 4,000 kronor

och genom beslut den 24 augusti 1923 ett belopp av 9,000 kronor för samma

ändamål. Sagda belopp hade av Kungl. Maj:t anvisats från statens biografbyrås

överskottsmedel, och ansåge departementschefen dylikt tillskott även

för framtiden kunna beredas från nämnda överskottsmedel, därest desamma

därtill lämnade tillgång.

Utskottet, som fäst sig vid den utväg, departementschefen sålunda anvisat

för tillgodoseende av museets behov, vill uttala sin anslutning härtill. Utskottet,

som alltså ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 7,000 kronor, att på

de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till

centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

31:o) Kungl. Maj:ts har (punkt 29) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till kleresistaten, nu 90,000 kronor, med 60,000 kronor

till 150,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 60 i statsrådsprotokollet.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen är föranledd av att anslaget

under de senare åren på grund av de höga markegångsprisen blivit i ansenlig

mån överskridet.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

kleresistaten, nu 90,000 kronor, med 60,000 kronor till

150,000 kronor.

32:o) Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,377,500

kronor, med 86,600 kronor till 4,464,100 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 60—61 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen om indragning

till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om er
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

sättning därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då

den slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del

av de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka

å riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket

indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1924 års statsverksproposition

upptagits med ett från 2,577,000 kronor till 2,646,500 kronor förhöjt belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,377,500 kronor,

med 86,600 kronor till 4,464,100 kronor.

33:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t under punkt 31 föreslagit riksdagen

i fråga om pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat

härigenom för riksdagen

anmäla.

34:o) Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till avlöning åt

pastorn vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 62—67 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts föreliggande framställning synes utskottet närmast vara föranledd

av behovet för de i Finland vistande svenska undersåtar att äga eu

av svenska staten erkänd och officiellt understödd religiös och kulturell

samlingspunkt. Visserligen stå i Finland en del av våra landsmän så till

vida i en bättre ställning än i andra länder, att de ofta hava tillfälle att

åhöra gudstjänst på svenska, men en sammanhållning mellan rikssvenskarna

i Finland förmedelst en svensk församlings bildning och eu av svenska

staten avlönad svensk pastor är av stor nationell och jämväl social betydelse

samt ägnad att i sin mån bidraga till en samverkan mellan Sverige och

Finland på det kyrkliga och andligt kulturella området.

Utskottet, som alltså finner goda skäl tala för ett bifall till Kungl. Maj:ts

förslag, hemställer,

att riksdagen må till avlöning åt pastorn vid svenska

Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 6,000 kronor.

35:o) Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att av det utav

1923 års riksdag beviljade extra anslaget till tre stipendier för utbildande

vid universitet av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret 1924

■—1925 anvisa ett belopp av 3,600 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda

anvisade medlens användande.

Utredningen återfinnes å sid. 67 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 saml. 8 käft. (Nr 8.) 2

Pastor vid

svenska Victoriaförsamlingen

i

Berlin.

[31.]

Pastor vid

svenska

Olaus Petriförsamlingen

i Hälsingfors,

[32.]

Stipendier

för utbildande

vid

universitet

av präster,

förtrogna

med finska

språket.

[33.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bidrag till

avlöning

åt svenska

sjömanspräster

i

vissa

utländska

hamnstäder.

[34.]

Dyrtidstilllägg

åt svenska

sjömanspräster

i vissa

utländska

hamnstäder.

[35.]

Flyttning av

kyrka och

prästgård

från Muonionalusta

till Muodoslombolo.

[36.]

Riksdagen har år 1923 av det utav 1920 års riksdag beviljade extra

anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna

med finska språket, för budgetåret 1923—1924 anvisat återstoden, 2,250

kronor, ävensom för enahanda ändamål beviljat ytterligare ett extra anslag

av 8,550 kronor samt därav för budgetåret 1923—1924 anvisat ett belopp

av 1,350 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,

som kunde erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1923 års riksdag beviljade

extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret

1924—1925 anvisa ett belopp av 3,600 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som

må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

36:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923

—1924 ägt rum, såsom bidrag till avlönande av svenska

sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 41,500 kronor.

37:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 35) föreslagit riksdagen i fråga

om dyrtid stillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

38:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 36) föreslagit riksdagen att för flyttning av

kyrkan och prästgården i Muonionalusta kapellförsamling till Muodoslombolo

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 30,600

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 69—74 i statsrådsprotokollet.

En under byggnad varande väg från Pajala genom kapellförsamlingens

största byar, vilken tidigare påbörjats av väghållningsdistriktet med statsbidrag,

utföres från och med år 1919 helt och hållet på statens bekostnad.

Enligt fastställd plan skulle denna väg gå fram till Muodoslombolo, beläget

omkring 8 kilometer väster om Muonionalusta, varefter den skulle fortsätta

norrut. Från Muodoslombolo skulle biväg dragas till Muonionalusta. I

samband med bestämmandet av vägens sistberörda sträckning har fråga

uppkommit om förflyttning av kapellförsamlingens kyrka och prästgård från

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

Muonionalusta till Muodoslombolo. Den senare byn har alltmera blivit

kapellförsamlingens centralpunkt. Genom den under utförande varande

vägen kommer Muodoslombolo ännu mera att bliva en knutpunkt. Enär

en flyttning av kyrka och prästgård på föreslaget sätt skulle medföra, att

den nya vägen mellan nämnda bägge orter skulle kunna utföras på ett

enklare sätt än avsett, igångsattes eu utredning angående kostnaden för en

förflyttning av kyrka och prästgård till lämplig tomt i Muodoslombolo.

Penna kostnad hade uppskattats till 34,000 kronor. De åtaganden, som

gjorts av församlingsmedlemmar, kunde uppskattas till ett värde av 2,000

kronor. Därest vägen Muodoslombolo—Muonionalusta utfördes på ett enklare

sätt, d. v. s. såsom ödebygdsväg, beräknades kostnadsminskningen uppgå

till 23,100 kronor, varvid till grund för beräkningen legat priserna i november

1922. Denna besparing skulle helt komma statsverket till godo. Under

förutsättning att en dylik förenkling kunde komma till stånd och den därigenom

gjorda besparingen finge disponeras för flyttning av kyrka och prästgård,

skulle det direkta statsanslag, som behövde ifrågasättas, stanna vid ett

relativt ringa belopp. Hela kostnaden för berörda flyttning beräknades till

32,000 kronor. På sätt framgår av statsrådsprotokollet har departementschefen

till 30,600 kronor reducerat det belopp, som han ansett nu böra

äskas hos riksdagen.

På grund av de utav departementschefen till stöd för förslaget anförda

skälen tillstyrker utskottet den föreliggande framställningen och hemställer

förty,

att riksdagen må för flyttning av kyrkan och prästgården

i Muonionalusta kapellförsamling till Muodoslombolo för

budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av

30,600 kronor.

39:o) Kungl. Maj:t har (punkt 37) föreslagit riksdagen att till ökade arbetskrafter

vid domkapitlens expeditioner anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 30,490 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 75—78 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 29,490 kronor.

Den nu äskade förhöjningen av anslaget avser att bereda något ökade arvoden

åt extra biträden vid domkapitlen i Uppsala, Karlstad och Luleå.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till ökade arbetskrafter vid domkapitlens

expeditioner anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra

anslag av 30,490 kronor.

Ökade arbetskrafter

vid

domkapitlens

expeditioner

[37.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Provisorisk

lönereglering

åt tjänstemän

vid de ecklesiastika

konsistorierna.

[38.]

40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

A) medgiva, att provisorisk lönereglering enligt följande

grunder må under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 gälla i

fråga om notarier och amanuenser vid de ecklesiastika konsistorierna,

med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må

befinnas erforderliga:

1) Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande

belopp för hela året räknat:

a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor, dock att

avlöningstillägget icke må utgå med högre belopp än att

detsamma jämte den inkomst, som under närmast föregående

räkenskapsår å vederbörande tjänst uppburits av

sådana avlöningsbidrag och sportler, som jämlikt cirkuläret

den 13 juni 1902 angående fastställande av avlöningsstat

för tjänstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna

fortfarande må utgå till konsistorienotarie, uppgår till: beträffande

notarien vid Visby domkapitel sammanlagt högst

2,500 kronor och beträffande notarie vid annat domkapitel

sammanlagt högst 2,700 kronor;

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med

1,800 kronor;

c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå

med 1,700 kronor, vid domkapitlen i Linköping, Skara,

Strängnäs, Växjö och Lund med 1,500 kronor samt vid

domkapitlen i Västerås, Göteborg, Karlstad och Härnösand

med 1,000 kronor.

2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra

två tredjedelar lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar.

För amanuens utgår avlöningstillägget i samma

ordning som arvodet;

B) till bestridande av kostnaderna för omförmälda provisoriska

lönereglering anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra förslagsanslag av 42,000 kronor, av vilket anslag högst

883 kronor 33 öre må enligt av Kungl. Maj:t meddelade

föreskrifter användas till höjande av ersättningen för vikariat

under konsistorienotaries semester.

Kyrkora 41:o) Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att höja det i riksstaten

underhåll. under rubriken: Kyrkors underhåll upptagna ordinarie förslagsanslaget: ersätt[39-]

ningar, nu 160,400 kronor, med 105,600 kronor till 275,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 81 i statsrådsprotokollet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

Den ifrågasatta höjningen är föranledd därav, att på grund av de höjda

markegångsprisen anslaget under de senare åren överskridits med avsevärda

belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det i riksstaten under rubriken:

Kyrkors underhåll upptagna ordinarie förslagsanslaget: ersättningar,

nu 169,400 kronor, med 105,600 kronor till 275,000

kronor.

Akademier m. m.

42:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för bestridande av de på Sverige ankommande

årsavgifterna för år 1924 till den internationella unionen

för geodesi och geofysik för budgetåret 1923—1924 anvisa

ett extra anslag av 1,300 kronor.

43:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till utarbetande av en katalog över svensk

naturvetenskaplig litteratur för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra anslag av 2,500 kronor.

44:o) Kungl. Ivlaj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till underhåll av det vetenskapsakademien tillhöriga, i dess fastighet i Djursholm

förvarade och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska

stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra anslag av 15,000 kronor, att utgå enligt de grunder, som Kungl.

Maj:t bestämmer.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 84—96 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag avser beredande av bidrag från statens sida för underhåll

av det till vetenskapsakademien av professorn G. Mittag-Leffler och

hans maka skänkta, i sitt slag nästan enastående och utomordentligt dyrbara

matematiska bibliotek.

Utskottet har genom besök, som ledamöter av utskottet å ort och ställe

gjort, bildat sig en uppfattning om omfattningen och värdet av den gjorda

donationen och finner synnerligen goda skäl tala för det av Kungl. Maj:t

nu framlagda förslaget.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må såsom bidrag till underhåll av det vetenskapsakademien

tillhöriga, i dess fastighet vid Djursholm

Årsavgifter

till internationella

unionen

för geodesi

och geofvsik.

140.]

Katalog över

svensk naturvetenskaplig

litteratur.

[41.]

Underhåll av

vetenskapsakademiens,

av makarna

Mittag-Leffler

donerade

matematiska

bibliotek.

[42.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

förvarade och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers fnatematiska

stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för

budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 15,000

kronor, att utgå enligt de grunder, som Kungl. Maj:t bestämmer.

Tryckningskostnader

m. m för

vitterhetsakademien.

[43.]

45:o) Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att minska det i

riksstaten under rubriken vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget till tryckningskostnader samt utgivande

av planschverk över fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens

historiska museum m. in., nu 18,000 kronor, med 4,000 kronor till 14,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 97 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten under rubriken

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie

reservationsanslaget till tryckningskostnader samt utgivande

av planschverk över fornsaker och andra märkvärdiga

föremål i statens historiska museum m. in., nu 18,000

kronor, med 4,000 kronor till 14,000 kronor.

Underhåll

och fortsättning

av inredningen

i

statens historiska

museum

och myntkabinettetjämte

en i ämnet

väckt motion.

46:o) Kungl. Maj:t har i förslaget till riksstat upptagit det under rubriken

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget

till underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska

museum och myntkabinettet med oförändrat belopp, 2,000 kronor.

I en inom andra kammaren av herr V. Rydén väckt motion (nr 93) har

hemställts, bland annat, att riksdagen måtte höja det ordinarie reservationsanslaget

till underhåll och fortsättning av inredningen i statens historiska

museum och myntkabinettet, nu 2,000 kronor, med 2,000 kronor till 4,000

kronor.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Fornminnesvårdens omorganisation och den därmed sammanhängande

frågan om nybyggnad för statens historiska museum — som för närvarande

är inrymt inom synnerligen otillfredsställande lokaler inom nationalmuseet

— är som bekant sedan åtskilliga år tillbaka under utredning. I avvaktan

härpå har beklagligen de kulturella intressen, varom här är fråga, icke på de

senaste åren kunnat tillgodoses såsom vederbort. Detta förhållande, vilket

torde vara väl bekant inom sakkunniga kretsar, är desto beklagligare med

hänsyn till Sveriges ställning som en gammal kulturnation och den framskjutna

plats som fornforskningen inom vårt land sedan gammalt intagit.

Under sådana förhållanden är det ägnat att väcka förvåning, att de

ytterst blygsamma anslag, som vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

för nästkommande budgetår begärt, än ytterligare i statsverkspropositionen

beskurits. Jag vill erinra, att ny riksantikvarie nyligen utnämnts,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

OQ

Jo

vid vilkens knytande till institutionen allmänt fästats störa förhoppningar.

Särskilt med hänsyn härtill borde det varit angeläget undvika dylika ytterliga

inknappningar, varigenom den nye chefens möjligheter till välbehövliga

initiativ ytterligare kringskurits.

I sin skrivelse i ämnet den 4 september 1923 hade akademien föreslagit

en höjning av den hittillsvarande ordinarie anslagsposten till underhåll och

fortsättning av inredningen i statens historiska museum från 2,000 kronor

till 4,000 kronor. Det är, såsom akademien också själv framhållit, visserligen

sant, att detta innebär en fördubbling av det hittillsvarande anslaget,

men det bör å andra sidan ihågkommas, att även en summa av 4,000 kronor

för här ifrågavarande ändamål under alla omständigheter, och i all synnerhet

vid jämförelse med förhållandena inom motsvarande museer inom- och

utomlands, måste anses vara synnerligen blygsamt tilltagen. Ett dylikt

belopp lärer knappast göra det möjligt att mer än nödtorftigt upprätthålla

museivården, men kan däremot ingalunda möjliggöra de större omordningar

i museet, som på grund av den alltjämt undanskjutna frågan om anskaffande

av nya lokaler för statens historiska museum dock måste utföras, om

museet skall kunna på ett någorlunda tillfredsställande sätt fylla de anspråk

på dess anordning, som man måste ha rätt kräva av en dylik institution.

Man måste dock ihågkomma, att det i detta fall gäller en institution, som

sedan gammalt ansetts intaga en rangplats bland Övriga liknande museer i

världen. Det torde givetvis också vara önskligt, att statens historiska museum

såsom ett centralmuseum med avseende på sin anordning icke skall

behöva stå alltför mycket tillbaka för andra liknande institutioner, åtminstone

icke för dem, som förefinnas inom vårt eget land.

Då under sådana förhållanden det av akademien begärda beloppet av

4,000 kronor lärer vara ett ofrånkomligt minimum, såvida icke museets ledande

krafter skola dömas till fullständig overksamhet med avseende på

sina försök att även inom de nuvarande otillfredsställande lokalerna finna

en modus vivendi för de växande samlingarnas ordnande, anse! jag det

synnerligen olyckligt, att Kungl. Maj:t icke tillmötesgått akademiens anslagskrav

på denna punkt.»

Det i motionen framlagda förslaget åsyftar att möjliggöra ett bättre utnyttjande

av de lokaler, i vilka statens historiska museum för närvarande

är inrymt. Otillräckligheten av dessa lokaler har med tiden kommit att

göra sig allt mer kännbar, och museets trångboddhet har medfört stora svårigheter

såväl i avseende å samlingarnas ordnande som beträffande deras

vetenskapliga bearbetande. Utskottet, som väl inser behovet för museet att

att kunna så långt sig göra låter, utnyttja till buds stående lokalutrymmen,

har i betraktande härav funnit kravet på ökade medel för detta ändamål

vara av beskaffenhet att ej kunna undanskjutas, därest museet övei huvud

skall vara i stånd att fylla de anspråk, som ställas på detsamma. Då utskottet

sålunda finner starka skäl tala för ett bifall till det motionsvis nu

framställda yrkandet, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till herr Rydéns förenämnda

motion i dess ovan angivna del, höja det under rubriken

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie

reservationsanslaget till underhåll och fortsättning av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

inredningen i statens historiska museum och myntkabinettet,

nu 2,000 kronor, med 2,000 kronor till 4,000 kronor.

Vård och un- 47:o) Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen

Visby^uiner att’ me<^ uteslutande av det i riksstaten under rubriken vitterhets-,

och andra historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie reservationsanslaget till

minnesrnär- Visby ruiners vård och underhåll, under samma rubrik uppföra ett ordinarie

ken m. m. reservationsanslag till vård och underhåll av Visby ruiner och andra bygg[44.

] nadsminnesmärken med ett belopp av 5,000 kronor,

dels ocJc att till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av

8,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 98—111 i statsrådsprotokollet.

Utskottet anser goda skäl vara förebragta för Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer,

att riksdagen må

a) med uteslutande av det i riksstaten under rubriken

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppförda ordinarie

reservationsanslaget till Visby ruiners vård och underhåll,

under samma rubrik uppföra ett ordinarie reservationsanslag

till vård och underhåll av Visby ruiner och

andra byggnadsminnesmärken med ett belopp av 5,000kronor,

b) till omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra

reservationsanslag av 8,000 kronor.

Ökade medel

för bestridande

av

vissa utgifter

för fornminnesvården
[45]
jämte

en i

ämnet väckt

motion.

48:o) Kungl. Maj:t har (punkt 45) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökade medel för de ändamål, som avses med de å ordinarie stat för vitterhetsakademien

uppförda reservationsanslagen till rese- och transportkostnader,

fornlämningars vård, lyshållning m. m. samt till undersökning och

beskrivning av fäderneslandets fornlämningar m. m., för budgetåret 1924—

1925 anvisa ett extra reservationsanslag å 13,000 kronor, att användas huvudsakligen

för akademiens utgifter för resekostnader för fornminnesvården.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 111—112 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr V. Rydén väckt motion (nr 93), däri, bland annat, hemställts,

att riksdagen måtte upptaga det i Kungl. Maj:ts förslag till riksstat

angivna extra reservationsanslaget å 13,000 kronor för beredande av ökade

medel för de ändamål, som avses med de å ordinarie stat för akademien

uppförda reservationsanslagen till rese- och transportkostnader, fornlämningar®

vård, lyshållning m. m., samt till undersökning och beskrivning av

fäderneslandets fornlämningar m. m. med 15,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

Till stöd för berörda yrkande har motionären anfört följande:

»Det sedan flera år tillbaka upptagna fyllnadsanslaget för bestridande av

''vissa utgifter för fomminnesvården’ som år 1922 utgick med 18,000 kronor,

förra halvåret 1923 med 9,000 kronor men som för budgetåret 1923—1924

sänktes till 15,000 kronor hade uti akademiens anslagsberäkning för nästkommande

budgetår upptagits med samma sänkta belopp som det nuvarande,

eller 15,000 kronor. Kungl. Maj:t har emellertid föreslagit en ytterligare

nedsättning till 13,000 kronor. Ifrågavarande anslag är avsett såsom

fyllnad till de båda ordinarie anslagen: 1) till rese- och transportkostnader,

fornlämningars vård, lyshållning m. m. å 7,000 kronor samt 2) till undersökning

och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar m. in. å 6,000

kronor. Trots den vidsträckta ram, som satts för dessa tre anslags användning,

hava dock desamma i verkligheten måst användas så gott som uteslutande

till expensutgifter, konserveringsarbeten samt oundvikliga tjänsteresor,

påkallade av ärenden, som det åligger akademien att avgöra, eller sådana,

rörande vilka akademien anbefallts eller på annat sätt anmodats att avgiva

yttranden, t. ex. framställningar om att på grund av planerade odlingseller

byggnadsföretag få borttaga eu fast fornlämning eller förslag till restaurering

av äldre byggnadsminnesmärken o. s. v. De ifrågavarande tjänsteresorna

hava på senare tid måst göras i allt större utsträckning med hänsyn

till den ökade betydelse man numera tillmäter fornminnena landet runt.

Tillbörlig hänsyn till allmänhetens berättigade krav pa skyndsamhet vid avgörandet

av författningsenliga ansökningar hava också gjort det nödvändigt

att göra undersökningsresor och dylikt allt tätare genom även avlägsna

bygder. De övriga ändamål, som avsetts att gagnas med dessa anslag, hava

däremot trots deras behjärtansvärda karaktär måst så gott som helt stå tillbaka.

Anslagens otillräcklighet för de med dem avsedda ändamålen belysas

för övrigt därav, att det visat sig nödvändigt för Kungl. Maj.t att vid flera

tillfällen bereda akademien fyllnad från allmänna expensanslaget eller andra

till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel. Under sådana förhållanden

måste den vidtagna sänkningen av det redan förut avknappade anslaget betraktas

som obefogad.

Även i vissa andra avseenden har Kungl. Maj:t vidtagit nedprutningar i

akademiens anslag. Emellertid anser jag mig härutinnan icke böra hemställa

om ändring, även om mycket goda skäl otvivelaktigt härför kunna anföras.

Jag har nämligen velat inskränka mig till de punkter, där rättelse

synts mig vara alldeles ofrånkomlig.»

Ifrågavarande anslag utgick för år 1922 med 18,000 kronor och för förra

halvåret 1923 med 9,000 kronor samt är för budgetåret 1923—1924 bestämt

till 15,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t nu ifrågasatta ytterligare sänkningen av anslaget

torde komma att än mer beskära akademien i dess möjligheter att fullgöra

sina uppgifter i avseende å fomminnesvården i landet. Utskottet vill erinra

om den utveckling, som för närvarande kännetecknar den allmänna kulturminnesvården,

och om den ökade omfattning, arbetena i fornminnesvårdens

tjänst numera tagit. Därest den från såväl den vetenskapliga forskningens

som det allmänna kulturintressets synpunkt betydelsefulla faktor, som ligger

i en rationellt bedriven förn- och kulturminnesvård, skall kunna behörigen

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel

till avlönande

av icke-ordinarie

befattningshavare

vid vitterhetsakademien.

[46.]

upprätthållas, är det enligt utskottets mening oundgängligt, att akademien

förfogar över erforderliga medel för nu ifrågavarande ändamål. Enligt vad

utskottet inhämtat, har redan den beskäring av ifrågavarande anslag, som

ägde rum vid 1923 års riksdag, vållat akademien stora svårigheter, och den

nu av Kungl. Maj:t föreslagna ytterligare nedsättningen synes vara ägnad

att till bristningsgränsen skärpa desamma — ett förhållande, vartill den

ifrågasatta besparingens obetydliga omfattning knappast synes rättfärdiga.

Utskottet, som sålunda funnit övertygande skäl tala för ett bifall till det

motionsvis nu framställda kravet, hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herr Rydéns motion i nu berörda del, för beredande

av ökade medel för de ändamål, som avses med de å ordinarie

stat för vitterhetsakademien uppförda reservationsanslagen

till rese- och transportkostnader, fornlämningars

vård, lyshållning m. m. samt till undersökning och beskrivning

av fäderneslandets fornlämningar m. m. för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag å 15,000

kronor, att användas huvudsakligen för akademiens utgifter

för resekostnader för fornminnesvården.

49:o) Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra anslag av 31,250 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 112—119 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår har riksdagen för ändamålet anvisat ett extra

anslag av 25,200 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom anslag till redan befintlig extra

ordinarie personal, beredande av medel för anställande av en administrativ

tjänsteman såsom biträde åt riksantikvarien. Utskottet finner behovet i förevarande

hänseende väl styrkt. Departementschefen har i detta hänseende

räknat med ett arvodesbelopp, motsvarande avlöning till en tjänsteman i

16:e löneklassen av avlöningsreglementets löneplan för ordinarie befattningshavare.

Från akademiens sida har härutinnan uttalats såsom önskligt, att

såväl med hänsyn till de förekommande göromålens art som ock angelägenheten

av att kunna för befattningen påräkna fullt kvalificerad innehavare

avlöningen för denne finge beräknas efter 19:e löneklassen. Då, efter vad

utskottet inhämtat, ifrågavarande befattningshavare beräknas komma att

vissa månader av året icke behöva tagas fullt i anspråk och i anledning

härav hans sammanlagda avlöning enligt 19:e löneklassen skulle i stort sett

motsvara vad departementschefen tänkt sig för full tjänstgöring året om

enligt 16:e löneklassen, har utskottet ej velat motsätta sig detta från akademien

framkomna önskemål.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Kr 8.

27

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till beredande av ökade medel till avlönande

av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1924—-1925

anvisa ett extra anslag av 31,250 kronor.

50:o) Kung! Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att

dels vidtaga sådan ändring i den ordinarie staten för akademien för de

fria konsterna, att den under avdelningen Betjäning för 1 andre vaktmästare

upptagna förmånen av »bostad av akademien» för denne uteslutes och i

stället tillägges den i samma avdelning uppförde eldaren, samt att, med bibehållande

av gällande bestämmelser om ålderstillägg, avlöningen för andre

vaktmästaren höjes från dess nuvarande belopp 1,275 kronor till 1,600 kronor,

därav lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 550 kronor och ortstillägg

150 kronor, och den kontanta avlöningen för eldaren sänkes från dess nuvarande

belopp 1,900 kronor, till 1,575 kronor, därav lön 925 kronor och

tjänstgöringspenningar 650 kronor,

dels och i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till avlöningar in. in.

vid akademien för de fria konsterna med oförändrat belopp, 75,525 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 119—120 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) vidtaga sådan ändring i den ordinarie staten för akademien

för de fria konsterna, att den under avdelningen Betjäning

för 1 andre vaktmästare upptagna förmånen av »bostad

av akademien» för denne uteslutes och i stället tillägges den

i samma avdelning uppförde eldaren, samt att, med bibehållande

av gällande bestämmelser om ålderstillägg, avlöningen

för andre vaktmästaren höjes från dess nuvarande

belopp 1,275 kronor till 1,600 kronor, därav lön 900 kronor,

tjänstgöringspenningar 550 kronor och ortstillägg 150 kronor,

och den kontanta avlöningen för eldaren sänkes från dess

nuvarande belopp 1,900 kronor, till 1,575 kronor, därav lön

925 kronor och tjänstgöringspenningar 650 kronor,

b) i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till avlöningar

m. m. vid akademien för de fria konsterna med oförändrat

belopp, 75,525 kronor.

51:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av ökade medel till vissa i

staten för akademien för de fria konsterna uppförda ända
-

Andring i

staten för

akademien

för de fria

konsterna.

[47.]

Ökade medel

för vissa i

staten för

akademien

för de fria

s. 28 Kontrollera mot PDF

konsterna

upptagna

ändamål.

[48.]

Skolan för

dekorativ

konst.

[49.]

Arvoden åt

biträdande

lärare, expenser

m. m. för

musikaliska

akademien.

[50.]

Brandförsäkring

av operabyggnaden

och dramatiska

teaterns

byggnad

nr. m.

[61.]

28 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

mål, nämligen: till belysning, undervisningsmateriell m. m.,

till samlingarnas ökande och underhåll, till städning, renhållning

samt betjäningens beklädnad ävensom till elevernas

studieresor anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag

av 11,300 kronor.

52:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten

vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för dekorativ

konst för budgetåret 1924-—1925 anvisa ett extra

anslag av 14,000 kronor.

53:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj.ts förslag (punkt 50) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av ökade medel för följande

i musikaliska akademiens stat upptagna ändamål anvisa för

budgetåret 1924—1925 såsom extra anslag:

a) beträffande anslaget till arvoden åt biträdande lärare

och andra utgifter för undervisningen ett belopp av 5,000

kronor;

b) i fråga om anslaget för biblioteket ett belopp av 1,500

kronor;

c) vad angår anslaget till expenser m. fl. dylika utgifter,

däribland instrumenters vård och underhåll, ett belopp

av 6,000 kronor.

54:o) Kungl. Maj:t har (punkt 51) föreslagit riksdagen att till gäldande

av årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad samt av viss, staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda byggnader

förvarad lösegendom ävensom av en av departementschefen i statsrådsprotokollet

omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad lösegendom för

budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 53,047 kronor, att utgå

med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 126—128 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för innevarande budgetår anvisat

ett belopp av 52,910 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer förty,

att riksdagen må till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad

samt av viss, staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

29

byggnader förvarad lösegendom ävensom av en av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 2 januari 1924 omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad

lösegendom för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra

anslag av 53,047 kronor, att utgå med den fördelning, som

av Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

55:o) Under denna punkt har Kungl. Maj:t framlagt en tablå över Uppsala

universitets ekonomiska ställning, sådan densamma kunnat beräknas vid

utgången av år 1923.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran i berörda hänseende, liar,

med hänvisning till vad departementschefen i ärendet anfört (sid. 129—134

i statsrådsprotokollet), allenast velat detta för riksdagen

anmäla.

56:o) Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att till upprätthållande

av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1924—

1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor, att utgå från

statsverkets fond av rusdrycksmed el och disponeras enligt av Kungl. Maj:t

fastställda grunder.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 134—135 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr A. Petrén m. fl.

(nr 16) och den andra inom andra kammaren av herr B. Holmgren m. fl.

(nr 22), däri hemställts, att riksdagen ville höja det till upprätthållande av

verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1924—1925 äskade

extra reservationsanslaget av 55,000 kronor till 60,000 kronor, att utgå från

statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Beträffande de till stöd för motionerna framlagda förslagen får utskottet

hänvisa till motionen I: 16.

Alltsedan år 1921 har riksdagen beviljat anslag å extra stat till uppehållande

av rasbiologiska institutets i Uppsala verksamhet. För år 1922

utgick anslaget med 60,000 kronor, för förra halvåret 1923 med 30,000

kronor och för budgetåret 1923—-1924 utgår detsamma med 55,000 kronor.

Vid beviljande av anslag för ändamålet för förra halvåret 1923 yttrade

riksdagen bland annat:

»I avseende å den av Kungl. Maj:t för år 1922 fastställda staten för

ifrågavarande institut, vilken stat slutar å ett belopp av 60,000 kronor, har

riksdagen fäst sig vid en till reseersättning med 18,000 kronor upptagen

Uppsala

universitets

reservfond.

Uppehållande

av rasbiologiska

institutets

verksamhet

[53.]

jämte i ämnet

väckta

motioner.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lärararvoden

m. m.

vid Uppsala

universitet.

[54.]

Materiell för

vissa institutioner

m. m.

anslagspost. Med hänsyn till numera nedsatta resekostnader torde kunna

ifrågasättas, huruvida icke någon jämkning härutinnan kan vara påkallad.

Då emellertid institutet nyligen börjat sin verksamhet och någon erfarenhet

vare sig i avseende å densammas bedrivande eller beträffande beräkningen

av övriga anslagsposter ej kan föreligga, har riksdagen ej nu velat uttala

sig för några ändrade beräkningsgrunder beträffande institutets stat.»

Med hänsyn bland annat till detta riksdagens uttalande framlade Kungl.

Maj:t för 1923 års riksdag förslag om beviljande för ändamålet av ett till

55,000 kronor nedsatt anslagsbelopp. Anslagsposten till reseersättningar har

i den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1923—1924 fastställda staten fixerats

till 14,500 kronor, då däremot i förhållande till 1922 års stat vissa avlöningsposter

förete ökningar.

Utskottet, som av vad av motionärerna anförts icke blivit övertygat om

att ej inom ramen för det av Kungl. Maj:t föreslagna anslaget institutet

kan i behörig omfattning utöva sin verksamhet, hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å ovanberörda i ämnet väckta motioner,

i vad desamma skilja sig från Kungl. Majrts förslag, till

upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag

av 55,000 kronor, att utgå från statsverkets fond av rusdrycksmedel

och disponeras enligt av Kungl. Maj:t fastställda

grunder.

57:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner för vissa

extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid

universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 58,810 kronor, att med iakttagande av de

för vissa fall av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 2 januari 1924 angivna grunder

med särskilda belopp av Kungl. Maj:t användas för av departementschefen

i samma statsrådsprotokoll omförmälda ändamål;

skolande de belopp, som ur berörda anslag anordnas

till anställande av en lektor i danska språket och litteraturen

samt lektorer i tyska, franska och engelska språken ävensom

till arvode åt en assistent vid fysiska institutionen anses

utgå ur vederbörande av 1921, 1919 och 1923 års riksdagar

för dessa ändamål beviljade anslag.

58:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till materiell för vissa institutioner m. m. vid

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra reservationsanslag av 113,050 kronor, att av Kungl.

Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 2 januari 1924 omförmälda

ändamål.

59:o) Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att

dels i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen A) avlöningar

m. m., e) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m. under rubriken »kirurgiska kliniken» — med uteslutande av

vad där förekommer angående en amanuens, tillika underkirurg — i stället

uppföra en underkirurg, tillika biträdande överläkare, med ett arvode av

3,000 kronor jämte hyresbidrag av 750 kronor att utgå till gift innehavare

av befattningen, med anmärkning därjämte, att sagda belopp skola utgå

under villkor, att motsvarande anslagsbelopp uppföras för befattningen å

akademiska sjukhusets stat;

dels ock för berörda ändamål höja det ordinarie anslaget till universitetet,

universitetsstaten, med 2,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 139—146 i statsrådsprotokollet.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget torde vara att betrakta såsom en

konsekvens av de utav riksdagen beslutade nybyggnadsanordningarna vid

akademiska sjukhuset i Uppsala.

Utskottet har mot förslaget ej funnit anledning till erinran i annat hänseende

än att benämningen biträdande överläkare lämpligen torde utbytas

mot förste underläkare. Desslikes förutsätter utskottet, att ifrågavarande

befattning efter ansökan i vederbörlig ordning tillsättes av universitetskanslern.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen

A) avlöningar m. m., e) Tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. under rubriken

»kirurgiska kliniken» — med uteslutande av vad där förekommer

angående en amanuens, tillika underkirurg — i

stället uppföra en underkirurg, tillika förste underläkare,

med ett arvode av 3,000 kronor jämte hyresbidrag av 750

kronor att utgå till gift innehavare av befattningen, med

anmärkning därjämte, att sagda belopp skola utgå under

villkor, att motsvarande anslagsbelopp uppföras för befattningen

å akademiska sjukhusets stat;

b) för berörda ändamål höja det ordinarie anslaget till

universitetet, uni versi tetsstaten, med 2,500 kronor.

vid Uppsala

universitet.

Arvode till

underkirurgen

vid

kirurgiska

kliniken vid

akademiska

sjukhuset

i Uppsala.

[56.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Amanuens

vid pediatriska

kliniken

vid

akademiska

sjukhuset

i Uppsala.

[57.]

Lärarbiträde

vid praktiska

språkövningar

i ryska

vid Uppsala

universitet.

[58.]

60:o) Kungl. Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att

dels i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen A) avlöningar

m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m. under rubrik »pediatriska kliniken» uppföra 1,000 kronor såsom

arvode åt en amanuens, tillika amanuens vid pediatriska polikliniken,

med anmärkning därjämte, att sagda arvodesbelopp skall utgå till amanuensen

under villkor, att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska

sjukhusets stat;

dels ock för berörda ändamål höja det ordinarie anslaget till universitetet,

universitetsstaten, med nämnda belopp, 1,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 146—148 i statsrådsprotokollet.

Jämväl detta förslag torde vara att betrakta såsom en följd av de nya

sjukhusbyggnaderna i Uppsala. Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka detsamma,

hemställer,

att riksdagen må

a) i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen

A) avlöningar m. m., c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. under rubrik

»pediatriska kliniken» uppföra 1,000 kronor såsom arvode åt

en amanuens, tillika amanuens vid pediatriska polikliniken,

med anmärkning därjämte, att sagda arvodesbelopp skall

utgå till amanuensen under villkor, att ett lika stort belopp

tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat;

b) för berörda ändamål höja det ordinarie anslaget till

universitetet, universitetsstaten, med nämnda belopp, 1,000

kronor.

Vid bifall till vad utskottet ovan under punkterna 59 och 60 tillstyrkt kommer

det ordinarie anslaget till Uppsala universitet, universitetsstaten, nu

1,098,127 kronor, att ökas med 3,500 kronor till 1,101,627 kronor.

61 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 58) föreslagit riksdagen att till arvode åt

lärarbiträde vid de praktiska språkövningarna i ryska vid universitetet i Uppsala

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 148—153 i statsrådsprotokollet.

För närvarande utgår för ändamålet ett anslag av 500 kronor. Utskottet,

som finner övertygande skäl vara förebragta för den av Kungl. Maj:t ifrågasatta

höjningen av anslaget, hemställer,

att riksdagen må till arvode åt lärarbiträde vid de praktiska

språkövningarna i ryska vid universitetet i Uppsala

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 1,000

kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 33

62:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i enlighet med vad som alltsedan höstterminen

1914 på grund av riksdagens upprepade gånger

lämnade medgivande ägt rum, medgiva, att av det med ritmästarbefattningen

vid universitetet i Uppsala förenade arvode

å 800 kronor ett belopp av 300 kronor för år räknat

må tills vidare utgå till arvode åt en amanuens vid universitetets

konstmuseum samt att återstoden av ritmästararvodet,

eller 500 kronor för år, må tills vidare användas till arvode

åt en lärare, som i enlighet med särskilda, av det större

akademiska konsistoriet givna bestämmelser skall meddela

undervisning i utförande av ritningar för vetenskapligt ändamål.

63:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner för vissa

extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid

universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 73,625 kronor, att med iakttagande av de för

vissa fall av departementschefen i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 2 januari 1924 angivna grunder med

särskilda belopp av Kungl.'' Maj:t användas för av departementschefen

i samma statsrådsprotokoll omförmälda ändamål,

skolande de belopp, som ur berörda extra anslag anordnas till

anställande av lektorer i tyska, franska och engelska språken,

anses utgå ur det av 1919 års riksdag för detta ändamål

beviljade anslag.

64:o) På grund av Kungl. Maj:te förslag (punkt 61) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till materiell för vissa institutioner vid universitetet

i Lund m. m. anvisa för budgetåret 1924—1925

ett extra reservationsanslag av 65,025 kronor, att av Kungl.

Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 2 januari 1924 omförmälda

ändamål.

65:o) Kungl. Maj:t har (punkt 62) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till täckande av de kostnader, Malmöhus läns landsting fått vidkännas för

driften vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund under år 1923, anvisa för

budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 150,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 158—162 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

Disposition

av arvodet

till ritmästare

vid

Uppsala

universitet.

[59.]

Lära rar voden

m. m.

vid Lunds

universitet.

[60.]

Materiell för

vissa institutioner

m. m.

vid Lunds

universitet.

[61.]

Bidrag till

täckande av

driftkostnaderna

vid

Malmöhus

läns sjukvårdsinrätt
-

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningar

i Lund.

[62.]

Materiellanslaget

till

patologiskanatomiska

institutionen

vid Lunds

universitet.

[63.]

Vid 1921 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att såsom bidrag

till täckande av ifrågavarande merkostnader under år 1920 anvisa ett anslag

av 500,000 kronor. Riksdagen beviljade för ändamålet ett belopp av allenast

300,000 kronor. Såsom bidrag till täckande av 1921 års merkostnader

föreslog Kungl. Maj:t 1922 års riksdag anvisa ett anslag av 300,000 kronor,

vilket jämväl av riksdagen beviljades. Beträffande 1922 års merkostnader

äskade Kungl. Maj:t av 1923 års riksdag ett bidrag av 250,000 kronor, vilket

emellertid av riksdagen nedsattes till 200,000 kronor. Nu har för 1923

års merkostnader av universitetskanslern ifrågasatts ett statsbidrag av 250,000

kronor. Departementschefen åter har ansett sig böra begränsa kravet till

150,000 kronor.

Det anslag, varom här är fråga, har sin upprinnelse i de av lasarettets

egenskap av klinisk undervisningsanstalt betingade merkostnader, vilka föranletts

av de under de senare åren ökade driftkostnaderna. Anslaget bär

följaktligen, såsom departementschefen framhåller, karaktären av kristidsanslag,

vilket jämväl bestyrkes av de successivt sjunkande belopp, varmed

det utgått och nu föreslås utgå. Då den hastighet för anslagets avveckling,

som får anses inrymd i Kungl. Maj:ts förslag, synes lämpligt avvägd, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande av de kostnader,

Malmöhus läns landsting fått vidkännas för driften

vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund under år 1923, anvisa

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 150,000

kronor.

66:o) Kungl. Maj:t har (punkt 63) föreslagit riksdagen att

dels för beredande av höjning till 6,000 kronor av det i utgiftsstaten för

universitetet i Lund, avdelningen B) Till materiell m. in., under rubriken

patologisk-anatomiska institutionen upptagna anslagsbeloppet å 3,750 kronor,

öka det ordinarie anslaget till nämnda universitet, universitetsstaten, med

2,250 kronor;

dels ock till förstärkning av patologisk-anatomiska institutionens anslag till

materiell m. m. för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 2,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 162—164 i statsrådsprotokollet.

Det föreliggande förslaget är föranlett av den genom riksdagens medverkan

åvägabragta utvidgningen av patologiska institutionen. Utskottet, som

tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer förty,

att riksdagen må

a) för beredande av höjning till 6,000 kronor av det i

utgiftsstaten för universitetet i Lund, avdelningen B) Till

materiell m. m., under rubriken patologisk-anatomiska insti
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35

tutionen upptagna anslagsbeloppet å 3,750 kronor, öka det

ordinarie anslaget till nämnda universitet, universitetsstaten,

med 2,250 kronor;

b) till förstärkning av patologisk-anatomiska institutionens

anslag till materiell m. in. för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra anslag av 2,000 kronor.

67:o) Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att till arvode åt

lärarbiträde vid praktiska språkövningar i ryska vid universitetet i Lund för

budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 164—167 i statsrådsprotokollet.

I likhet med vad utskottet tillstyrkt i motsvarande hänseende beträffande

Uppsala universitet (ovan punkt 61) hemställer utskottet,

att riksdagen må till arvode åt lärarbiträde vid praktiska

språkövningar i ryska vid universitetet i Lund för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

68:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr E. Björnsson m. fl. (nr 56) och den andra inom andra kammaren

av herrar C. Lindskog och V. Bydén (nr 51) har hemställts,

att riksdagen måtte besluta om beviljande av nödiga anslag för inrättande

av en ny professur i kemi vid Lunds universitet, av en ny amanuensbefattning

och en ny vaktmästarbefattning vid samma universitets kemiska institution

och för ökning av anslaget till materiell in. m. för samma institution

för nästa budgetår med 4,000 kronor,

samt att vid bifall härtill från staten för Lunds universitet anslaget för

laboratoriebefattningen i kemi avföres.

Till stöd för detta förslag har av motionärerna andragits följande.

»Sedan genom dåvarande laboratorns i kemi vid Lunds universitet utnämning

till professor vid universitetet i Uppsala den 23 augusti 1918 ett lämpligt

tillfälle inträtt till eu av många som nödvändig ansedd omorganisation

av undervisningen i kemi vid universitetet i Lund, började matematisk-naturvetenskapliga

sektionen därstädes omedelbart vidtaga åtgärder för en sådan

omorganisations genomförande. Dessa åtgärder utmynnade närmast i, att

sektionen enligt beslut den 16 december 1918 anmodade f. d. professor P.

Klason i Stockholm, f. d. professor O. Widman och professor L. Ramberg i

Uppsala samt professor B. Holmberg i Stockholm att till sektionen inkomma

med förslag till nyordnande av undervisningen samt till eventuell förstärkning

av lärarekrafterna i kemi vid universitetet.

Till efterkommande av sektionens nämnda anmodan inlämnade professor

Klason en den 11 februari 1919 daterad skrivelse, innehållande en historik

över den kemiska undervisningens vid Lunds universitet utveckling med

därur dragna slutsatser om dess så småningom inträdda otillräcklighet, varför

på det livligaste förordades, att sektionen till vederbörande ville avgiva förslag

om inrättandet av ytterligare en professur i kemi inom filosofiska fakulteten

sålunda, att densamma finge en professur i oorganisk kemi och en i organisk

Lärarbiträde

vid praktiska

språkövningar

i

ryska vid

Lunds

universitet.

[64.]

Motioner angående

inrättande

av

en ny professur

i kemi

vid Lunds

universitet

in. m.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kemi med skyldighet för innehavarna att hålla vardera fyra föreläsningar i

veckan inom ramen av sina ämnen samt med biträde av erforderliga amanuenser

respektive docenter leda de i varje ämne erforderliga övningarna.

Herrar Widman, Ramberg och Holmberg avgåvo i mars 1919 ett gemensamt

yttrande, i det följande betecknat som WRH:s, i vilket inledningsvis

kemiens under de senare årtiondena utomordentligt snabba utveckling skisseras

med hänvisningar till Guldberg-Waages, Horstmanns, Gibbs’, vand

Hoffs och Arrlienius’ insatser inom termodynamikens kemiska tillämpningar

och beträffande lösningars egenskaper, vidare till kolloidkemiens snabba frammarsch,

radioaktivitetens upptäckt och vittfattande konsekvenser, Werners teori

för komplexföreningar, som givit den oorganiska kemien en mäktig impuls,

vand Hoff-Le Bels stereokemiska principer, som varit av samma betydelse för

den redan förut tack vare Kekules strukturformler synnerligen livligt bearbetade

organiska kemien, samt slutligen också till, hurusom nu speciellt den

organiska kemien också mera direkt anknyter sig till fysiologiska och biologiska

vetenskaper, i det att även den rena kemien allt mer börjar syssla

med de i de levande organismerna försiggående eller av dem direkt eller

indirekt förorsakade materieomvandlingarna, och vidare i att allt svårhanterligare

organiska natursubstanser utsättas för analytisk genomforskning och

syntetiska försök. Med anknytning till den på senare år genomförda omorganisationen

av tekniska högskolan påpeka WRH därjämte, hurusom ett

för båda områdena nyttigt samarbete mellan vetenskap och teknik också i

vårt land mera bestämt börjat etableras, vilket särskilt femtio års erfarenheter

från Tyskland visat vara synnerligen förmånligt såväl för den kemiska

forskningen som med hänsyn till kemiens allt mera ingripande betydelse för

tekniken också för denna, och att ej heller eu universitetsprofessor i kemi

får vara främmande för ämnets praktiska tillämpningar anges vara desto

mera önskvärt, som numera allt fler akademiskt utbildade kemister söka sig

till och få anställning i praktisk verksamhet, varför den lägre kemiundervisningen

vid våra universitet ej längre kan anses fylla sitt ändamål, om

den, betraktad som utbildning för de studerandes blivande levnadsbanor,

endast tar sikte på lärarkallet.

Härefter fortsätta WRH:

Av dessa antydningar torde framgå, att om man har anspråk på att vid

ett universitet en i modern mening allsidig kemisk undervisning skall meddelas

och att handledning vid forskningen där skall kunna lämnas inom

åtminstone de flesta av kemiens grenar, så är detta med ämnets stora omfattning

och den mänskliga förmågans begränsning för framtiden ej möjligt,

därest ämnet allt fortfarande skall företrädas av blott en professor. Så är i

allmänhet ej heller fallet vid Nordens universitet och ej ens vid dess tekniska

högskolor, ty eu granskning av Minerva för år 1912/1913 ger vid handen,

att i Uppsala finnas tre professorer i kemi (av vilka en har skyldighet att

vetenskapligt representera och undervisa i ''allmän och oorganisk kemi’, en i

''organisk kemi’ och eu, som dock innehar personlig professur, i ''fysikalisk

kemi’). I Lund finnes en professor och en laborator i kemi, vid Stockholms

högskola finnes en professor i ’oorganisk’och eu i ''organisk kemi’, vid Kristiania

universitet två professorer i ''kemi'' och vid Köpenhamns tre, vilka

samtidigt äro professorer i Polytekniske Laereanstalt, vid vilken dessutom

flera professurer i tillämpad kemi finnas. Helsingfors’ universitet har två

professorer och en adjunkt i ''kemi'', och tekniska högskolan därstädes har en

professor och en adjunkt i ''kemi’ samt en professor i ''kemisk teknologi’.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

Trondhjems tekniska högskola har en professur i ''allmän kemi’, eu i ''organisk

kemi’, en i ''teknisk oorganisk’ och en i ''teknisk organisk kemi’, och vår

egen tekniska högskola i Stockholm har för närvarande en professur i

''oorganisk och elektrokemi’, en i ''organisk och analytisk kemi’ och en i

''kemisk teknologi’, men vid innevarande riksdag föreligger kunglig proposition

på inrättandet av en ny professur, nämligen i ''oorganisk kemi’, varefter de

två förut först nämnda professionerna skulle komma att omfatta ''teoretisk

och elektrokemi’ samt ''organisk kemi’.»

Till denna översikt kan nu fogas, att 1919 års riksdag beviljade tekniska

högskolans anhållan om en ny professur, nämligen i »oorganisk kemi», och

att Polytekniske Laeranstalt sedan juli 1919 har eu ny professur i »kemi».

— Med hänsyn till kemiens omfattning har man alltså överallt annorstädes

vid universiteten och de tekniska högskolorna i Sverige och grannländerna

funnit flere ordinarie lärare i ren kemi vara erforderliga, och WRH förorda

i överensstämmelse därmed inrättandet av ännu en professur i kemi vid

Lunds universitet, varvid de föreslå benämningarna professur i »oorganisk

och teoretisk kemi» och i »organisk kemi» för de båda, som därefter skulle

komma att förefinnas.

För den sålunda föreslagna lärarebesättningen anges lokalfrågan lätt kunna

lösas,

»eftersom snart en ny medicinsk-kemisk institutionsbyggnad kommer till

stånd och de därefter lediga laboratorierna åtminstone lika länge som den i

bruk varande kemiska institutionen böra kunna användas. Professorn i organisk

kemi skulle därför kunna få sina laboratorielokaler förlagda till den

nu av medicinska fakulteten disponerade delen av den kemiska institutionskomplexen---».

Som redan då kemien i Lund var ytterst trångbodd i sin gamla lokal,

förutsatte för övrigt WRH

»som naturligt och nödvändigt, att den östra delen av den kemiska byggnaden,

sedan medicinarna utflyttat, under alla omständigheter övertages av

den rena kemien, tills densamma eu gång i framtiden fått ett eget nytt hem».

Vad undervisningens fördelning mellan de båda professorerna beträffar, så

tänka sig WRH, att professorn i oorganisk och teoretisk kemi skulle leda

övningarna i kvalitativ och kvantitativ analys samt i fysikalisk kemi, under

det att professorn i organisk kemi skulle få ansvara för övningarna i undervisningsexperiment

samt i oorganisk och organisk syntes, varjämte vardera

professorn skulle leda de högre laborationer och föreläsa över de delar av

kemien, som motsvaras av benämningarna på professurerna. Som biträden

vid ledandet av övningarna och förberedelserna till föreläsningarna anses

vardera professorn ha behov av två amanuenser, under det att laboratorn,

som närmast haft karaktären av assistent, ehuru ordinarie sådan, skulle försvinna.

Som avslutning anföra WRH i denna punkt:

»Skulle sedermera exempelvis ännu någon amanuensplats bli av nöden, så

bli dock de sammanlagda ekonomiska uppoffringar, som statsverket får ikläda

sig för att få undervisningen i kemi vid Lunds universitet tidsenligt ordnad,

försvinnande små, när man betänker ämnets numera av alla insedda utomordentliga

vikt och betydelse för utvecklingen av ett lands resurser av skilda

slag».

Härefter övergå WRH till förslag angående fördelning av examination och

institutionsföreståndarskap samt till formaliteter, som bleve av nöden, därest

redan den nya professuren kunde komma till stånd vid 1920 års riksdag,

varefter de avsluta sin skrivelse med följande:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

»På grund av vad som ovan anförts få vi alltså föreslå sektionen att för

närvarande vidtaga vederbörliga åtgärder för

att ännu eu professur i kemi inrättas;

att laboratorstjänsten i kemi i samband därmed indrages;

att ännu en amanuensbefattning vid kemiska institutionen inrättas; och

att behövlig del av medicinsk-kemiska institutionens nuvarande lokaler

reserveras för att användas till organiskt-kemiskt laboratorium.»

De nu refererade sakkuunigeutlåtandena behandlades i sektionen vid möten

den 3 och 14 april 1919, varvid dåvarande professorn i kemi, J. M.

Loven, i samband med en skriftlig granskning av dessa utlåtanden gjorde

gällande, att lian för sin del ej önskade någon kollega i kemi vid universitetet,

varför han hemställde:

»Jag får därför för min del föreslå, att inga åtgärder vidtagas för tillsättande

av en professur i kemi eller någon del därav vid detta universitet,

förr än min nu innehavande professur blivit ledig, samt beträffande laboratorsbefattningen

alternativt, att den antingen ofördröjligen ledigförklaras

eller, om det ej röner bifall, att sektionen gör vederbörlig framställning om

ytterligare uppskov med dess besättande, till dess min efterträdare blivit

utnämnd och tillträtt sitt ämbete.»

Sektionen beslöt

»att hemställa om tillstånd att låta med åtgärder för tillsättandet av laboratorsbefattningen

i kemi vid universitetet anstå, tills professor Loven vid

uppnådd pensionsålder lämnat sin tjänst och denna blivit med ordinarie

innehavare besatt samt den nye professorn hunnit taga under övervägande,

huru enligt hans mening i föreliggande ärende borde förfaras»,

och enligt upprepade av Kungl. Maj:t meddelade tillstånd bär sedan dess

laboratorstjänsten förblivit obesatt.

Sedan efter professor Lovens bortgång professor L. Smith blivit hans

efterträdare, upptog denne, med instämmande av professor H. Wallengren,

i skrivelse till större akademiska konsistoriet den 30 maj 1922 åter ärendet,

varvid han anslöt sig till de förut tillkallade sakkunnigas meningar, bemötte

framkomna betänkligheter mot att professorerna också skulle leda de lägre

övningarna i kemi med hänvisning till, att så utan olägenhet är förhållandet

vid laboratorierna såväl i Uppsala som vid Stockholms högskola, och att

amanuenserna vid Lunds kemiska institution av gammal slentrian använts

för göromål, för vilka mindre kvalificerad — respektive okvalificerad — arbetskraft

bort ifrågakomma och sålunda ej alltid varit tillgängliga vid den

egentliga undervisningen. Smiths skrivelse innebär en anhållan, att konsistoriet

skulle bland sina petita till 1923 års riksdag upptaga:

en ny professur i kemi samt

en ny amanuensbefattning i kemi med ett arvode av 1,200 kronor, och att

i samband därmed laborator sbefattningen i kemi skulle indragas.

Som avslutning anför Smith:

»Vad den nya professurens omfattning, fördelningen av undervisningen mellan

de båda professorerna o. s. v. beträffar, synes mig de sakkunniga i allt

väsentligt ha funnit de riktiga uppslagen, men vore det val ändamålsenligast,

att sektionen finge framdeles inkomma med förslag i dessa frågor.»

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen tillstyrkte enhälligt den 31 maj

1922 Smiths och Wallengrens förslag, och detsamma var fallet med större

akademiska konsistoriet den 1 juli samma år, vilket därvid till protokollet

tog sina petitakommitterades yttrande i ärendet, vilket var av följande lydelse

:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

39

»De tidigare tillfrågade sakkunniga och den nyutnämnde professorn i ämnet

äro i allt väsentligt ense om nödvändigheten av den föreslagna anordningen,

och vederbörande sektion biträder deras uppfattning. Då varken det

trängande behovet av bättre ordnad och utvidgad undervisning i detta synnerligen

viktiga ämne eller Kungl. Maj:ts meddelade tillstånd till visst begränsat

uppskov med återbesättandet av den sedan flera år lediga laboratorsbefattningen

medgiva dröjsmål med denna angelägenhets tillfredsställande

slutliga ordnande, hemställer kommittérade, att konsistoriet ville ingå till

Kungl. Maj:t med framställning i enlighet med matematisk-naturvetenskap
liga

sektionens ifrågavarande förslag.» . .

Det förtjänar dessutom anmärkas, att i samband med konsistoriets behandling

av väckt förslag om inrättandet av en personlig professur åt professor

Albert Nilsson i estetik och litteraturhistoria professor Forssman vid

samma möte bland annat anförde:

»Ingen finns, som kan påstå, att detta är ett trängande universitetsmtresse,

men samtidigt förekommer vid detta sammanträde en begäran om en professur

i kemi, vilket enligt mitt förmenande är kanske universitetets viktigaste

behov för närvarande.»

Denna mening biträdde också konsistoriet, i det att det ansage,

»att det av professor Forssman i ovanintagna anförande framhävda önskemålet

angående inrättandet av eu ny professur i kemi vore för universitetet

av större vikt än inrättandet av en personlig professur för professorn

Albert Nilsson.» ■ . . ,

I enlighet med sitt beslut av 1 juli hemställde större konsistoriet hos

kanslersämbetet för rikets universitet om utverkande av nådig proposition

till 1923 års riksdag om inrättandet vid Lunds universitet av en ny professur

i kemi och av eu ny amanuensbefattning vid därvarande kemiska

institution ävensom i samband därmed om indragning av laboratorsbefattningen

i kemi, och eu sådan nådig proposition blev också av kanslersämbetet

den 22 augusti 1922 kraftigt förordad.

Då emellertid de gjorda framställningarna angående ordnandet av kemiundervisningen

vid Lunds universitet ej ledde till någon Kungl. Mapts åtgärd,

upprepade professor Smith i skrivelse till större konsistoriet den 4 maj

1923 sin hemställan från föregående år, vilken av vederbörande sektion, med

ej motiverad reservation av professor Charlier, tillstyrktes den 5 ma] och

likaledes vann större konsistoriets tillstyrkan vid sammanträde den 30 maj.

Konsistoriet upprepade därvid föregående års motivering samt framhävde

särskilt 3»tt

»konsistoriet räknade utav de under punkterna II: 8, 11 och 12 begärda

nya befattningarna eu ny professur i kemi som den för närvarande angelägnaste,

vars inrättande i själva verket vore ett ur undervisnmgssynpunkt

oavvisligt behov.» „ ,

Endast en av konsistoriets ledamöter, nämligen professor Bergman, uttalade

eu avvikande mening, i det han av hänsyn till det statshnansiella

läget ansåg sig böra yrka avstyrkande även av denna framställning.

Sedan större konsistoriet i ärendet gjort samma framställning till kanslersämbetet

som föregående år, yttrade detta i underdånig skrivelse den lo

augusti 1923:

»Då förevarande petitum härmed åter för Kungl. Maj.t framlägges, fåi

kanslersämbetet för rikets universitet för sin del ånyo kraftigt förorda eu sa

snar lösning som möjligt av spörsmålet i fråga. Kanslersämbetet tillatei sig

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

därvid i underdånighet dels hänvisa till vad de i ärendet hörda sakkunniga

yttrat om det uppenbara behovet av förstärkning av lärarkrafterna i kemi

vid universitetet i Lund, dels erinra därom, att uppehållandet av undervisningen

i ämnet för närvarande kan sägas vara grundat på ett provisorium,

vilket snarast bör ersättas med ordnade förhållanden, något som tydligast

torde framgå därav, att återbesättandet av den lediga ordinarie laboratorsbefattningen

fått — senast enligt nådigt beslut den 13 juli 1923 — anstå

alltsedan den sista laboratorn den 23 augusti 1918, alltså för jämnt fem år

sedan, utnämndes till professor vid universitetet i Uppsala, dels ock framhålla,

att den begärda omorganisationen, om den genomföres på nu föreslaget

sätt, icke kommer att medföra större ökning i årliga utgifter än 4,200

kronor.

Med hänvisning i övrigt till bilagda handlingars innehåll får kanslersämbetet

härmed livligt förorda, att till 1924 års riksdag må avlåtas nådig

proposition i överensstämmelse med konsistoriets förslag.»

Ej heller nu ha universitetetsmyndigheternas bemödanden att få ifrågavarande

förhållanden tillfredsställande ordnade vunnit Kung], Maj:ts understöd,

men som detta givetvis endast kan ha berott på det statsfmansiella

läget och vi äro av den uppfattningen, att här ett önskemål föreligger, som

ej blott är av trängande art med hänsyn till uppehållandet av den akademiska

undervisningen i södra Sverige, utan också beträffar eu vetenskapsgren,

som mer än någon annan har betydelse för utnyttjandet av landets

naturliga hjälpmedel, så förmena vi, att riksdagen i detta fall även utan

regeringsinitiativ bör bevilja nödiga medel för förhållandenas ordnande. Som

ovan anförts, skulle för detta enligt herrar Widman, Ramberg oeh Holmberg

erfordras, dels inrättandet av en ny professur och en ny amanuensbefattning

i kemi vid Lunds universitet, i samband varmed laboratorstjänsten

därstädes skulle indragas, dels vid dess ledigblivande apterande av hittillsvarande

mcdicinskt-kemiska institutionen till organiskt-kemiskt laboratorium.

Som den senare frågan förut ej kunnat bliva aktuell, ha universitetsmyndigheterna

hittills inskränkt sig till framställningar beträffande lärarkrafterna,

men då den nya medicinskt-kemiska institutionen nu kommit

så långt, att avflyttningen från den gamla redan instundande sommar kommer

att taga sin början, föreligger alltså tillfälle för eu ny kemie professor

i Lund att omedelbart få egna laboratorielokaler, vilket givetvis är en nödvändig

förutsättning för att denna professor skall kunna utveckla vederbörlig

intensitet i sin undervisning och forskning.

Härmed komma dock ytterligare anspråk på statsmedel att ställas, ty

även om Lunds universitets egna fonder torde kunna och böra bestrida de

engångsutgifter, som bliva av nöden för de nuvarande1 medicinskt-kemiska

laboratorielokalernas apterande till och utrustning för det nya ändamålet, så

bli dock anslag till eu ny vaktmästare ock till ökning av årsanslaget för

den kemiska institutionen i dess helhet av nöden. Förhållandet är nämligen

det, att för närvarande kostnaderna för hela den kemiska laboratoriekomplexens

uppvärmning, vilken sker från en gemensam centraluppvärmningsugn,

bestridas av kemiska och medicinskt-kemiska institutionerna tillsammans

i förhållande till vars och ens totala värmeytor, under det att

själva eldningen skötes av de båda institutionernas vaktmästare omväxlande.

Vid medicinarnas bortflyttning kommer således till en början eldningen beständigt

att få ombesörjas av kemiska institutionen ensam, vilket uppenbarligen,

även om ej någon som helst förändring av lärarkrafterna vidtages,

kommer att göra anställandet av ännu ett ordinarie biträde nödvändigt, då

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

omöjligen en person kan medhinna alla såväl eldnings- som vanliga vaktmästargöromål.

Men härtill kommer den i och med övertagandet av den

medicinskt-kemiska avdelningen ökade direkta bränslekostnaden, vilken enligt

från nämnda avdelning erhållna uppgifter år 1922 uppgick till 1,700 kronor,

varmed alltså den rena kemiens årsanslag ''bör höjas. Vi vilja dessutom

erinra därom, att även denna ökning i utgifter förr eller senare är ofrån

komlig oberoende av inrättandet av en ny professur, enär den utomordentliga

trångboddheten inom nuvarande kemiska institution, som ovan påpekats

och också i matematisk-naturvetenskapliga sektionen i Lund även av professor

Lovén framhållits, gör en ökning av denna institutions lokaler med

de snart lediga medicinskt-kemiska under alla omständigheter nödvändig. —

Med det ökade experimentella forkningsarbete, som inrättandet av en ny professur,

därest denna skall uppfylla sitt ändamål, måste medföra, bli givetvis

också ökade medel till bestridandet av kostnaderna för gas, vatten, elektricitet,

kemikalier m. in. av nöden. Denna kostnadsökning beräkna vi för

budgetåret 1924—1925 till 2,300 kronor, utgörande cirka 20 procent av

skillnaden mellan kemiska institutionens begärda anslag till materiell in. in.

för samma tid (enbgt universitetets riksdagspetita 13,600 kronor) och dess

bränslekostnad (denna antagen lika med 1922 års, eller 2,240 kronor).

Sammanlagda ökningen av anslag för uppvärmning, gas, vatten o. s. v.

skulle sålunda uppgå till 4,000 kronor, och om man bortser från ålders- och

dyrtidstillägg samt tillfälliga löneförbättringar, utgör anslagsbehovet för:

en ny professur...................kronor 7,500

en ny amanuensbefattning........... » 1,200

en ny vaktmästarbefattning ......... » 1,750.

Då vi förutsätta, att den nuvarande laboratorsbefattningen skall indragas,

bör man för att bedöma den kostnadsökning, statsverket vid bifall till denna

vår motion skulle få vidkännas för Lunds universitet, minska ovannämnda

belopp med 4,500 kronor.

Ehuru vi anse, att de skäl, som ovan anförts för kravet på ökade lärarkrafter

i kemi, redan i och för sig äro så starka, att de trots det bekymmersamma

statsfinansiella läget borde förmå riksdagen att bevilja nödiga

anslag, kunna vi dock icke underlåta att erinra därom, att den personliga

professur i estetik och btteraturhistoria vid Lunds universitet, som riksdagen

föregående år beviljade, efter all sannolikhet inom kort kommer att försvinna,

vadan ökningen i de verkliga utgifterna för detta universitet på

grund av bifall till vårt förslag skulle minskas med ytterligare 7,200 kronor.»

Behovet av en omorganisation av lärarkraftema i kemi vid Lunds universitet

torde ligga i öppen dag, om man tager i betraktande, hur detta

ämne är representerat vid andra högskolor. Kravet på en förbättring härutinnan

har vid ärendets förberedande behandling, såsom i motionerna påvisas,

så kraftigt betonats, att föga synes vara att tillägga därutöver. Att

en lösning av denna fråga är ett av universitetets allra angelägnaste önskemål

framgår oförtydbart av myndigheternas yttranden, och utskottet vill

vidare erinra därom, att den nu föreliggande framställningen icke kommer såsom

ett nytt och för riksdagen okänt krav från universitetets sida. Tvärtom

framhölls år 1923, då inom riksdagens kamrar frågan debatterades angående

inrättande av en personlig professur i estetik med litteraturhistoria, att kravet

Utskottets

yttrande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

på en ny professur i kemi för närvarande var för universitetet av den mest

angelägna beskaffenhet och att detta krav, sedan länge känt och av erfarenheten

allt mer och mer bestyrkt, med tiden icke kunde tillbakavisas.

En lösning av frågan om kemiundervisningen i Lund är emellertid icke

allenast att betrakta såsom ett ensidigt universitetsintresse, även om från

undervisningens synpunkt denna uppfattning vid universitetet helt naturligt

varit den förhärskande. Kemien är med den enorma utveckling, som på

detta område i vår tid ägt rum, av en utomordentlig betydelse; samarbetet

mellan vetenskap och teknik har alltmer börjat vinna insteg, och den praktiska

tillämpningen av de vetenskapliga resultaten har tillfört och kan än

mer tillföra landet värden av en omfattande ekonomisk betydelse. Den intima

kontakten mellan vetenskaplig forskning och industri på just kemiens

område har inom andra länder visat sig synnerligen fruktbringande, och ett

fortgående på den hos oss redan beträdda vägen att i de ämnen, beträffande

vilka sådant är av betydelse, lätta på den akademiska avskildheten och att

vid universiteten ej allenast taga sikte på lärarutbildningen utan även på

den praktiska tillämpningen inom industrien bör hälsas med den största tillfredsställelse.

Inrättande av en kemiprofessur skulle genom en fördelning

å två professorer av den synnerligen betungande undervisnings- och exarninationsskyldighet,

som för närvarande åligger professorn i kemi, bereda

ökade möjligheter till en dylik fruktbringande samverkan mellan den kemiska

vetenskapens representanter vid Lunds universitet och den kemiska

industriens tekniska krafter och måste därför enligt utskottets förmenande,

sett från nationalekonomisk synpunkt, betraktas såsom en klok och insiktsmedveten

åtgärd, som kan bära rika frukter för landets materiella odling.

Utskottet har vid anförda förhållanden funnit så starka skäl föreligga

för inrättande av ytterligare en kemiprofessur vid Lunds universitet, att utskottet

ansett sig böra tillstyrka det motionsvis härutinnan framlagda förslaget.

I avseende å den undervisnings- och examinationsskyldighet, som bör

åligga de båda professurernas innehavare, torde bestämmelser böra meddelas

av universitetskanslern.

Med en ny professur i kemi äro intimt sammanbundna även ett par andra

av motionärerna påyrkade anslagskrav, nämligen ytterligare en amanuensbefattning

i ämnet samt en ny vaktmästarbefattning vid den kemiska institutionen

ävensom visst anslag till materiellutrustning. Vad man med en

ny kemiprofessur vid universitetet vill vinna, torde utan tvivel i väsentlig

grad bliva förfelat, därest innehavaren av denna professur bleve i avseende

å sin verksamhet bunden av brist på erforderliga hjälpkrafter och materiella

resurser. Utskottet anser det vara en fördel, att vad härutinnan erfordras

redan från början blivit i samband med den nya professuren klarlagt, och

har utskottet vid prövning av dessa krav ansett desamma vara så nära

samhörande med den förstnämnda huvudfrågan, att utskottet funnit sig böra

tillstyrka vad härutinnan äskats.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

Beträffande de ekonomiska konsekvenserna av ett bifall till vad utskottet

sålunda förordat må först erinras, hurusom, på sätt motionärerna framhålla,

den nuvarande laboratorsbefattningen i kemi skulle i samband med en ny

professur i ämnet indragas. Ökningen å universitetets ordinarie avlöningsstat

skulle uppgå till summan av avlöning till en professor, 7,500 kronor,

avlöning till en amanuens, 1,200 kronor, och avlöning till en vaktmästare,

1,750 kronor, tillhopa 10,450 kronor. Dragés härifrån den nuvarande laboratorslönen,

4,500 kronor, kvarstår ett belopp av, frånsett tillfällig löneförbättring,

provisoriskt lönetillägg och dyrtidstillägg, 5,950 kronor, vilket sålunda

betecknar den ordinarie anslagsökningen.

Vad angår materiellutrustningen, räkna motionärerna med ett belopp av

4,000 kronor. Utskottet har häremot intet att erinra, men, då utskottet

förutsätter, att för ett kommande år en säkrare beräkning i detta hänseende

låter sig göra, har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att detta belopp tills

vidare varder såsom reservationsanslag uppfört å extra stat.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av herr Björnssons m. fl.

samt herrar Lindskogs och Rydéns ovan berörda motioner,

a) — med uteslutande av vad i utgiftsstaten för universitetet

i Lund, avdelningen A) avlöningar m. m. a) Professorer

in. fl., filosofiska fakulteten, matematisk-naturvetenskapliga

sektionen förekommer rörande en laborator i kemi —

i stället uppföra

1) därsammastädes ytterligare en professor i kemi med enahanda

avlöningsförmåner, som tillkomma universitetsprofessorer

i allmänhet, och med skyldighet för tjänstens innehavare

att vara underkastad de för nämnda förmåners åtnjutande

fastställda villkoren och bestämmelserna;

2) i samma utgiftsstat under avdelningen A) avlöningar

m. m. c) Tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m., kemiska institutionen ytterligare

en amanuens med ett arvode av 1,200 kronor;

3) i samma utgiftsstat under sistnämnda avdelning och

rubriker ytterligare en vaktmästare med enahanda avlöningsförmåner,

som tillkomma den nuvarande vaktmästaren vid

kemiska institutionen, och med skyldighet att vara underkastad

de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren

och bestämmelserna;

b) vid bifall till vad under a) föreslagits höja det ordinarie''

bestämda anslaget till universitetet i Lund, universitetstaten,

med 5,950 kronor;

c) till materiell m. m. för universitetets kemiska institution

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslagav

4,000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Materiell för

geografiska

institutionen

vid Lunds

universitet.

[65.]

Instrument

för kemiska

institutionen

vid. Lunds

universitet.

[66.]

Ytterligare

medel till

materiell

m. m. för

vissa institutioner

och inrättningar

vid Lunds

universitet.

[67.]

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 66 och 68 här ovan tillstyrkt

kommer det ordinarie anslaget till Lunds universitet, universitetsstaten, nu

947,928 kronor, att ökas med 8,200 kronor till 956,128 kronor.

69:o) Kung! Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att till materiell

m. m. för geografiska institutionen vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 167—170 i statsrådsprotokollet.

Utskottet tillstyrker Kungi. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må till materiell m. m. för geografiska institutionen

vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

70:o) Kungl. Maj:t har (punkt 66) föreslagit riksdagen att till inköp av

instrument för den kemiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 170—173 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till inköp av instrument för den kemiska

institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000

kronor.

71:o) Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att för beredande av

ytterligare medel till materiell m. m. för de av departementschefen under

punkt 67 i statsrådsprotokollet angivna institutionerna och inrättningarna vid

universitetet i Lund för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 173—177 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår har riksdagen för ändamålet anvisat ett anslag

av 75,000 kronor. Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag, hemställer förty,

att riksdagen må för beredande av ytterligare medel till

materiell m. m. för de av departementschefen under punkt

67 av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2

januari 1924 angivna institutionerna och inrättningarna vid

universitetet i Lund för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

72:o) I en inom andra kammaren av herr V. Rydén väckt motion (nr 94)

har hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett extra reservationsanslag av

18,000 kronor för utförandet och publicerandet av zonobservationer vid Lunds

observatorium samt därav för budgetåret 1924—1925 anvisa 4,500 kronor.

Till stöd för detta yrkande har motionären anfört följande:

»Bland de riksdagspetita från Lunds universitet, som icke upptagits i årets

statsverksproposition, är det särskilt ett — såsom jag redan i remissdebatten

anförde — som synes mig synnerligen belij ärtans värt och som jag därför

motionsvis dristar mig bringa under riksdagens prövning. Jag avser

därmed det ärende, som beröres i följande inlaga till större akademiska

konsistoriet i Lund från professorn i astronomi C. V. L. Chariter:

''Genom beslut av 1879 och 1884 års riksdag har till Lunds observatorium

anslagits en summa av 16,500 kronor för deltagande i ett internationellt

astronomiskt arbete för katalogiserande av alla stjärnor på himlen till den

9:de storleken samt för tryckning av de vid Lunds observatorium erhållna

resultaten. Detta arbete är ock för länge sedan avslutat och resultaten

såväl från Lund som från övriga deltagande observatorier av trycket utgivet.

I planen ingick, att ej blott stjärnornas orter för en bestämd tid skulle bestämmas,

utan att även deras rörelse genom observationer skulle härledas.

Härföre är det nödvändigt, att observationerna efter viss tid (cirka 30 ä 40

år) skulle återupprepas helst med samma instrument, som första gången

kommit till användning.

Oaktat de nuvarande tryckta internationella förhållandena, som försvåra

samarbetet mellan vetenskapsmännen inom olika länder, har också ett dylikt

arbete på flera ställen redan planerats (ett observatorium är redan färdigt med

arbetet) och vid Lunds observatorium har observator Gyllenberg med stor

framgång börjat nyobserverandet av de 11,450 stjärnor, som ingå i »Lundazonen».

Om vederbörligt ekonomiskt bistånd erhålles, torde redan om 3 år

dessa observationer vara avslutade och till trycket färdiga. Det anslag, som

härför erfordras, hava vi med största möjliga reduktion av kostnaderna beräknat

till 18,000 kronor, häri inberäknat tryckningskostnader.

Observator Gyllenberg utför gratis såväl de egentliga observationerna som

en stor del av reduktionerna. Anslaget skulle användas uteslutande till sådant

arbete, som av honom ej kan utföras, nämligen avläsning av mikroskop och

ur samt observationsremsor, korrektioner för instrumentfel (som så långt som

möjligt utföres av observator^, reduktioner för refraktion och procession

m. in., särskilt vidlyftiga räkningar, som ej utan astronomisk räknehjälp

kunna utföras. Därtill tryckning av resultaten, som, om den skulle bestridas

av anslaget till lärda verks utgivande, skulle på ett betänkligt sätt minska

möjligheten att därmed understödja andra förtjänta vetenskapsidkare,''såsom

ock av K. Maj:t anfördes vid hemställandet om 1884 års anslag.

Oaktat den prisförhöjning, som ägt rum sedan år 1879, torde arbetet inclusive

tryckningen nu kunna utföras för 18.000 kronor eller ungefär samma

kostnad som för 40 år sedan. Detta har delvis möjliggjorts därigenom att

ej så fullständig del av observationsresultaten nu skulle publiceras som vid

de första observationerna.

Jag anhåller därföre vördsamt, att konsistoriet ville hos K. Maj:t och

riksdag göra hemställan om ett anslag å 18,000 kronor för utförandet och

publicerandet av zonobservationer vid Lunds observatorium. Anslaget skulle

utgå antingen med hela beloppet på en gång eller proportionellt fördelat på

3 eller eventuellt på 4 år.’

Motion angå

ende anslag

för utförandet

och publi

cerandet av

zonobservationer

vid

Lunds obser

vatorium.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Detta av universitetsmyndiglieterna tillstyrkta anslagskrav har, som ovan

nämnts, ej föranlett någon framställning till riksdagen. Det synes mig

emellertid ur flera synpunkter beklagligt, om denna framställning bleve

lämnad obeaktad. Ifrågavarande observations- och forskningsarbete, som på

sin tid utfördes under samarbete mellan 15 observatorier i Europa och

Förenta staterna, utgör en av grundvalarna för den moderna astronomiska

forskningen. Vart och ett av de i samarbetet deltagande observatorierna

anskaffade ett för ändamålet avsett specialinstrument, en s. k. meridiancirkel

av fastställd storlek, och övertog var sin zon av norra stjärnhimmeln, inom

vilken zon läget å varje i instrumentet synlig stjärna fastställdes. Av

svenska observatorier deltog Lunds observatorium i samarbete — på enskild

väg anskaffades medel till meridiancirkeln, och riksdagen anslog i övrigt

erforderliga medel för arbetets utförande. Om man tager hänsyn till dåvarande

penningvärde och de då som nu tryckta tiderna, torde den på sin

tid beviljade summan av 16,500 kronor få anses utgöra ett talande bevis

för det höga vetenskapliga värde man tillmätte detta samarbete — en värdesättning,

vars riktighet också av erfarenheten blivit till fullo bestyrkt.

Under sådana förhållanden vore det högeligen att beklaga, om Sverige

nu skulle undandraga sig arbetets fullföljande. Lundaobservatoriet har,

icke minst genom den nuvarande föreståndarens vetenskapliga gärning, världsrykte.

Vårt land har också skonats från den ödeläggelse av vetenskapligt

forskningsarbete, som gått fram över stora delar av vår världsdel. Det synes

mig vara en hederssak för vårt land, att vi bereda Lundaobservatoriet möjlighet

att göra de förnyade observationer, som ingå i den ursprungliga planen,

och att publicera de viktigaste resultaten av de nya undersökningarna.

Då det gäller en kostnadssumma, som, väsentligen genom vederbörandes

oegennyttiga och oavlönade arbete, bragts ned till det nu begärda beloppet,

synas icke ens de nuvarande tiderna kunna rättfärdiga ett avslag. Anslagssumman,

18,000 kronor, torde, på sätt Charlier jämväl ansett möjligt,

kunna fördelas på fyra år.»

Redan vid ett tidigare tillfälle har riksdagen behjärtat det ändamål, som

i motionen beröres, och genom beviljande av anslag möjliggjort de vetenskapliga

undersökningar, som i detta avseende bedrivits från Lunds observatorium.

Det gäller nu ett fullföljande av dessa arbeten, ett fullföljande,

som förutsattes, då anslag för ändamålet första gången beviljades, och som

vårt land icke synes böra undandraga sig. Med hänsyn dessutom till att

dessa arbeten torde böra bedrivas, medan ännu professor Charlier är i tillfälle

att leda desamma, och i betraktande av önskvärdheten av att vårt land

ej undandrager sig fullföljandet och slutförandet av sin andel i ett internationellt

vetenskapligt samarbete, liar utskottet ansett sig böra tillstyrka den

i ämnet väckta motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till herr Rydéns ovanberörda

motion, för utförande och publicerande av zonobservationer

vid Lunds observatorium bevilja ett belopp av

18,000 kronor samt därav såsom extra reservationsanslag

anvisa för budgetåret 1924—1925 en summa av 4,500 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

47

73:o) Kung! Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare och amanuenser m. m.

vid karolinska medikokirurgiska institutet anvisa för budgetåret 1924—1925

ett extra anslag av 93,005 kronor, att med särskilda belopp av Kungl. Maj:t

användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål.

Av utredningen i ärendet (statsrådsprotokollet sid. 178—180) framgår, att

det nu föreslagna anslaget företer en minskning med 5,000 kronor i förhållande

till vad under innevarande budgetår för motsvarande ändamål

utgår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare och amanuenser m. m. vid karo.

linska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret 1924

—1925 ett extra anslag av 93,005 kronor, att med särskilda

belopp av Kungl. Maj:t användas för av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2 januari

1924 omförmälda ändamål.

74:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69) hemställer utskottet,

att riksdagen må till materiell m. m. för vissa institutioner

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 17,800

kronor, att av Kungl. Maj:t användas för av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2

januari 1924 omförmälda ändamål.

75:o) Kungl. Maj:t har (punkt 70) föreslagit riksdagen att å ordinarie stat

för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppföra ett kvinnligt tekniskt biträde

vid allmänna barnbördshusets obstetriska klinik med en avlöning av

2,000 kronor, därav 1,300 kronor lön, 500 kronor tjänstgöringspenningar

och 200 kronor ortstillägg, samt med rätt till tre ålderstillägg å 200 kronor

efter respektive 5, 10 och 15 år, skolande av varje ålderstillägg 100 kronor

anses utgöra lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar; ävensom för detta

ändamål höja det ordinarie anslaget till avlöningar m. m. vid institutet med

2,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 181—184 i statsrådsprotokollet.

Utskottet finner goda skäl vara anförda till förmån för Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer förty,

att riksdagen må å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska

institutet uppföra ett kvinnligt tekniskt biträde vid allmänna

barnbördshusets obstetriska klinik med en avlöning av

Lärararvoden

in. m. vid karolinska

institutet.

[68.]

Materiell

m. m. för

vissa institutioner

vid ka

rolinska institutet.

[69.]

Kvinnligt

tekniskt biträde

vid obstetriska

kliniken

å allmänna

bambördshuset.

[70.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Amanuens

vid karolinska

institutets

kemiska

institution.

[71.]

Materiell för

karolinska institutets

klinik

och poliklinik

för

öron , näsoch

halssjukdomar.

[72.]

Materiell för

pediatriska

kliniken vid

kronprinsessan

Lovisas

vårdanstalt

för sjuka

barn.

[73.]

2,000 kronor, därav 1,300 kronor lön, 500 kronor tjänstgöringspenningar

och 200 kronor ortstillägg, samt med rätt till tre

ålderstillägg å 200 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år,

skolande av varje ålderstillägg 100 kronor anses utgöra lön

och 100 kronor tjänstgöringspenningar; ävensom för detta

ändamål höja det ordinarie anslaget till avlöningar m. m.

vid institutet med 2,000 kronor.

76:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 71) föreslagit angående arvode

åt ytterligare en amanuens vid karolinska institutets kemiska institution kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

71:6) Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att för förberedande

av ett anslag å 500 kronor till materiell m. m. för karolinska institutets klinik

och poliklinik för öron-, näs- och halssjukdomar öka institutets ordinarie

reservationsanslag till materiell m. m. för vissa institutioner och kliniker

med sagda belopp, 500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 184—185 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ej furnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må för beredande av ett anslag å 500 kronor

till materiell m. m. för karolinska mediko-kirurgiska institutets

klinik och poliklinik för öron-, näs- och halssjukdomar

öka institutets ordinarie reservationsanslag till materiell

m. in. för vissa institutioner och kliniker med sagda

belopp, 500 kronor.

78:o) Kungl. Maj:t har (punkt 73) föreslagit riksdagen att till materiell

m. m. för karolinska mediko-kirurgiska institutets pediatriska klinik å kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra reservationsanslag av 500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 186—187 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

förty,

att riksdagen må till materiell m. m. för karolinska mediko-kirurgiska

institutets pediatriska klinik å kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret 1924—

1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 500 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

79:o) Kungl. Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att för beredande

av höjning av anslaget till materiell m. in. för karolinska mediko-kirurgiska

institutets hygieniska institution från 2,600 kronor med 1,400 till 4,000 kronor

öka institutets ordinarie reservationsanslag till materiell in. m. för vissa

institutioner och kliniker med sagda belopp, 1,400 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid 187—190 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer fördenskull,

att riksdagen må för beredande av höjning av anslaget

till materiell in. m. för karolinska mediko-kirurgiska institutets

hygieniska institution från 2,600 kronor med 1,400 till

4,000 kronor öka institutets ordinarie reservationsanslag till

materiell m. m. för vissa institutioner och kliniker med sagda

belopp, 1,400 kronor.

80:o) Kungl. Maj:t har (punkt 75) föreslagit riksdagen att för beredande

av höjning av anslaget till materiell m. m. för rättsmedicinska institutionen

med 600 kronor från nuvarande belopp 1,800 kronor till 2,400 kronor öka

karolinska mediko-kirurgiska institutets ordinarie reservationsanslag till materiell

m. m. för vissa institutioner och kliniker med sagda belopp, 600

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 191—192 i statsrådspratokollet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må för beredande av höjning av anslaget

till materiell m. m. för karolinska mediko-kirurgiska institutets

rättsmedicinska institution med 600 kronor från nuvarande

belopp 1,800 kronor till 2,400 kronor öka institutets

ordinarie reservationsanslag till materiell m. m. för vissa

institutioner och kliniker med sagda belopp, 600 kronor.

Vid bifall till vad utskottet ovan under punkterna 77, 79 och 80 tillstyrkt,

kommer det ordinarie reservationsanslaget till materiell m. m. för vissa institutioner

och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 69,600

kronor, att ökas med 2,500 kronor till 72,100 kronor.

81 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att

dels till materiell m. m. för patologisk-anatomiska institutionen för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor;

dels ock till täckande av för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924 beräknade

brister i anslaget till samma institution för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra anslag av 10,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 192—198 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.)

Materiell

ni. m. för karolinska

institutets

hygieniska

institution.

m

Materiell

m. m. för karolinska

institutets

rättsmedicinska

institution.

[75.)

Materiellanslag

för karolinska

institutets

patologiska

institution.

[76.]

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Mikroskop

för undervisningen

i baktsriologi

vid

karolinska

institutet.

[77.]

Ökade medel

till materiell i

allmänhet för

karolinska institutet.

[78.]

Katalogiseringsarbeten

vid karolinska

institutets

bibliotek.

[79.]

För budgetåret 1923—1924 har riksdagen beviljat ett anslag av 7,000 kronor

för täckande av för år 1922 beräknad brist i materiellanslaget för ifrågavarande

institution. Det nu begärda anslaget å 10,500 kronor avser täckande

av brist för såväl första halvåret 1923 som budgetåret 1923—1924.

Utskottet, som ej funnit något att erinra mot vare sig sistnämnda anslag

å 10,500 kronor eller det ifrågasatta förstärkningsanslaget för budgetåret

1924-—-1925, hemställer förty,

att riksdagen må

a) till materiell in. m. för karolinska mediko-kirurgiska

institutets patologisk-anatomiska institution för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor;

b) till täckande av för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924

beräknade brister i anslaget till samma institution för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 10,500 kronor.

82:o) Kungl. Maj:t har (punkt 77) föreslagit riksdagen att till inköp av 5

mikroskop för undervisningen i bakteriologi vid karolinska institutet för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 199—200 i statsrådsprotokollet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må till inköp av 5 mikroskop för undervisningen

i bakteriologi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor.

83:o) Kungl. Maj:t har (punkt 78) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökade medel till materiell i allmänhet vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 28,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 200—201 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet utgår för innevarande budgetår ett extra anslag av 40,000

kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av ökade medel till materiell

i allmänhet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 28,000

kronor.

84:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) och under hänvisning

till utredningen i ämnet (sid. 201—202 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet,

att riksdagen må medgiva, att av den i det ordinarie reservationsanslaget

till materiell m. m. för vissa institutioner

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Öl

och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet ingående

posten till underhåll och förökande av biblioteket

må från och med den 1 juli 1924 tills vidare användas

högst 1,000 kronor årligen till katalogisering och därmed

jämförligt arbete vid biblioteket.

85:o) Kungl. Maj:t har (punkt 80) föreslagit riksdagen att

dels till ytterligare lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetaret 1924

—1925 anvisa ett extra anslag av 14,400 kronor att av Kungl. Maj:t fördelas

enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet framställt förslag,

dels ock medgiva, att under tiden intill den 1 juli 1925 inflytande elevavgifter

vid tandläkarinstitutet må, i den mån Kungl. Maj:t prövar sådant

vara av oavvisligt behov påkallat, användas till uppvärmning och belysning

m. m. av institutets lokaler samt till materiell.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 202 204 i statsrådsprotokollet.

Till ytterligare lärarkrafter vid tandläkarinstitutet har riksdagen för innevarande

budgetår beviljat ett extra anslag av 11,400 kronor. Den ifrågasatta

ökningen står i överensstämmelse med en för riksdagen i samband med institutets

utvidgning förelagd plan och är att betrakta som eu konsekvens av

institutets pågående utvidgning. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj ds förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) till ytterligare lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för

budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 14,400

kronor att av Kungl. Maj:t fördelas enligt av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2

januari 1924 framställt förslag;

b) medgiva, att under tiden intill den 1 juli 1925 inflytande

elevavgifter vid tandläkarinstitutet må, i den mån

Kungl. Maj:t prövar sådant vara av oavvisligt behov påkallat,

användas till uppvärmning och belysning m. m. av institutets

lokaler samt till materiell.

86:o) Kungl. Maj:t har (punkt 81) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att den till ett belopp av 84,283 kronor uppgående besparingen

å anslaget på tilläggsstat för år 1922 till täckande av brist i serafimerlasarettets

räkenskaper för sistnämnda år må användas till täckande av

motsedd brist i samma räkenskaper för budgetåret 1924 1925;

dels ock för budgetåret 1924—1925 till beredande av ökade medel till

uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet under tiden 1 juli 1924—

30 juni 1925 anvisa ett extra anslag av 50,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 205 211 i statsrådsprotokollet.

Förstärkning

av tandläkarins

ti tutets

lärarkrafter

in. m.

[80.]

Ökade medel

för uppehållande

av

serafimerlasarettets

verksamhet.

[81.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För innevarande budgetår har riksdagen för ändamålet anvisat ett anslag

av 150,000 kronor. Med hänsyn till vad i ärendet förekommit tillstyrker

utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att den till ett belopp av 84,283 kronor

uppgående besparingen å anslaget på tilläggsstat för år 1922

till täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för

sistnämnda år må användas till täckande av motsedd brist

i samma räkenskaper för budgetåret 1924—1925;

b) för budgetåret 1924—1925 till beredande av ökade

medel till uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet

under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 anvisa ett extra anslag

av 50,000 kronor.

Uppehållande

av

verksamheten

vid

allmänna

barnbördshuset.

[82.]

87:o) Kung! Maj:t har (punkt 82) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 117,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 211—215 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet har riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett anslag

av 75,000 kronor. Den nu ifrågasatta anslagsökningen är föranlett av de

utvidgningar av barnbördshuset, som med Kungl. Maj:ts och riksdagens medgivande

vidtagits.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid

allmänna barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1924—

1925 anvisa ett extra anslag av 117,000 kronor.

Undervisning

i epidemiologi.

[83.]

88:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk undervisning i

epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag å 9,400 kronor, att användas

enligt av vederbörande departementschef till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919 angivna

grunder samt av Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

Tryckning av

doktorsavhandlingar.

[84.]

89:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1924—1925 anvisa såsom särskilda

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

extra reservationsanslag att utgå enligt av Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser,

a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet ett belopp av 30,000 kronor,

b) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

vid högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av

6,000 kronor.

90:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvoden å 100 kronor åt biträdande läkare samt

till kostnader för materiell m. m., 25 kronor, vid en var av

två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av universiteten

i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika

kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 1,000

kronor.

91 :o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ersättning för opposition å disputationsavhandling

åt person, som icke tillhör vederbörande universitets eller

karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår, för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

92:o) Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att som bidrag till

uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves vid Paris

universitet för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor

att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t må finna gott bestämma.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 218—226 i statsrådsprotokollet.

Såsom framgår av utredningen i ärendet, skulle det anslag, som nu ifrågasattes,

i främsta rummet hava till syftemål upprätthållandet och stärkandet

av de kulturella förhindelserna mellan Sverige och Frankrike. Detta skulle

ske företrädesvis dels genom anordnande vid universitetet i Paris av föreläsningar

av svenska vetenskapsmän över Sverige och svensk kultur samt

svenska förhållanden i övrigt, dels genom inköp av läroböcker, avsedda för

den svenske lektorns undervisning, dels ock genom en upplysningsbyrå till

tjänst för svenska lärare och studenter. Institutet skulle bliva en medelpunkt

för svenska vetenskapsidkare och studerande, som bedriva studier i

Paris.

Kurser i

skyddskoppympning.

[85.]

Ersättning

åt vissa

opponenter

vid disputationer.

[86.]

Institut

détudes

scandinaves

i Paris.

[87.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

Farma
ceutiska
institutet.

[88.]

Ökade medel

för vissa i

staten för

farmaceutiska

institutet

uppförda

ändamål.

[89.]

Tekniska

högskolan.

[90.]

54 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet får på de av departementschefen anförda skälen tillstyrka det

framlagda förslaget och hemställer,

att riksdagen må som bidrag till uppehållande av verksamheten

vid Institut d’études scandinaves vid Paris universitet

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 2,000

kronor att utgå på de villkor, Kung! Maj:t må finna gott

bestämma.

93:o) Kung!. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie anslaget till farmaceutiska institutet, nu 58,400 kronor, med 7,500

kronor till 50,900 kronor.

Anslagsminskningen är föranledd därav, att ur staten för institutet uteslutits

en där befintlig för lokalhyra avsedd anslagspost, vilken genom institutets

förflyttning till nya lokaler blivit överflödig.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie anslaget till farmaceutiska

institutet, nu 58,400 kronor, med 7,500 kronor till

50,900 kronor.

94:o) Kungl. Maj:t har (punkt 89) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökade medel under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 för vissa i farmaceutiska

institutets stat upptagna ändamål, nämligen till materialier m. m., till

uppvärmning m. m. och till egendomens underhåll m. m. anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag å 14,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 226—229 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår har riksdagen för samma ändamål anvisat ett

anslag av 15,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av ökade medel under

tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 för vissa i farmaceutiska

institutets stat upptagna ändamål, nämligen till materialier

m. in., till uppvärmning m. m. och till egendomens underhåll

m. m. anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag

å 14,000 kronor.

Tekniska högskolan m. m.

95:o) Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen att

dels besluta sådan ändring i staten för tekniska högskolan, att i stället

för en speciallärarbefattning i jäsningsteknik med ett arvode av 1,200 kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

oo

från och med den 1 juli 1924 där uppföres eu speciallärarbefattning i jäsningslära

med enahanda arvode,

dels i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till tekniska högskolan:

Avlöningar med oförändrat belopp, 362,750 kronor,

dels ock minska det för tekniska högskolan uppförda ordinarie reservationsanslaget

till vissa omkostnader för upprätthållande av högskolans verksamhet,

nu 64,000 kronor, med 4,500 kronor till 59,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 230—231 i statsrådsprotokollet.

Det belopp å 4,500 kronor, varmed berörda ordinarie reservationsanslag

skulle minskas, avser stipendier åt lärare vid högskolan för utrikes studieresor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) besluta sådan ändring i staten för tekniska högskolan,

att i stället för en speciallärarbefattning i jäsningsteknik

med ett arvode av 1,200 kronor från och med den

1 juli 1924 där uppföres en speciallärarbefattning i jäsningslära

med enahanda arvode,

b) i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till tekniska

högskolan: Avlöningar med oförändrat belopp, 362,750

kronor,

c) minska det för tekniska högskolan uppförda ordinarie

reservationsanslaget till vissa omkostnader för uppehållande

av högskolans verksamhet, nu 64,000 kronor, med 4.500

kronor till 59,500 kronor.

96:o) På grund av Kungl. Maj ds förslag (punkt 91) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra

anslag av 27,450 kronor att, i överensstämmelse med vad

av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 2 januari 1924 angivits, utgå såsom arvoden

åt speciallärare i samma ämnen och med enahanda belopp

som under budgetåret 1923—1924.

97:o) Kungl. Majd har (punkt 92) föreslagit riksdagen att till de av

departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda fyllnadsarvoden samt

till avlöning åt av departementschefen angiven vaktbetjäning m. in. vid tek
-

Arvoden åt

vissa special

lärare vid

tekniska

högskolan.

[91.]

Vissa fyllnadsarvoden

och avlöning

åt viss

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vakibetjanin8 niska högskolan anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av

tekniska” 22,000 kronor.

bögskokm. Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 232—233 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923—1924 bar anvisats ett extra anslag av 20,690 kronor,

därav 18,690 kronor till vissa fyllnadsarvoden och avlöning åt viss vaktbetjäning

samt 2,000 kronor till bestridande av ökade bokbindningskostnader

vid högskolans bibliotek. Den nu ifrågasatta anslagshöjningen avser dels

att bereda högskolan tillfälle att övertaga ett antal exemplar av ingenjörsvetenskapsakademiens

publikationer att användas som bytesobjekt med inoch

utländska lärda institutioner och sällskap dels ock att möjligöra en

mindre höjning av anslagsposten till bokbindningskostnader.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majrts förslag, hemställer förty,

att riksdagen må till de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärendenden 2 januari 1924 omförmälda

fyllnadsarvoden samt till avlöning åt av departementschefen

i samma statsrådsprotokoll angiven vaktbetjäning

m. in. vid tekniska högskolan anvisa för budgetåret 1924—

1925 ett extra anslag av 22,000 kronor.

Tillfälliga

lärarbiträden

och assistenter

vid

tekniska

högskolan.

[93.]

98:o) I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 93) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till tillfälliga lärarbiträden och assistenter

vid tekniska högskolan anvisa för budgetåret 1924—1925

ett extra anslag av 25,000 kronor.

Samlingar

och laborati

oner vid tek

niska högskolan.

[94.]

För nu löpande budgetår har riksdagen för ifrågavarande ändamål anvisat

ett anslag av 100,000 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majrts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till samlingar och laborationer vid tekniska

högskolan anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra

reservationsanslag av 150,000 kronor att av Kungl. Majrt

fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt

Kungl. Majrt finner skäligt bestämma.

99:o) Kungl. Majrt har (punkt 94) föreslagit riksdagen att till samlingar

och laborationer vid tekniska högskolan anvisa för budgetåret 1924—1925

ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor att av Kungl. Majrt fördelas

på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Kungl. Majrt finner skäligt

bestämma.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 234—238 i statsrådsprotokollet.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

100:o) Kungl. Maj:t har (punkt 95) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel för tekniska högskolan till diverse utgifter för bränsle, lyshållning

m. m. anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 180,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 238—239 i statsrådsprotokollet.

Under en följd av år har riksdagen på extra stat anvisat ökade medel

för här ifrågavarande ändamål samt även vid flera tillfällen beviljat anslag

på tilläggsstat till förstärkande av förevarande ordinarie anslag. Sålunda

hava för ändamålet anvisats extra anslag: för år 1922 av 250,000 kronor,

för förra halvåret 1923 av 75,000 kronor och för budgetåret 1923—1924 av

130,000 kronor. Härjämte har av 1923 års riksdag beviljats ytterligare ett

extra anslag å 40,000 kronor till täckande av motsedda brister för år 1922

och förra halvåret 1923 å anslaget ifråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till beredande av ökade medel för tekniska

högskolan till diverse utgifter för bränsle, lyshållning

m. m. anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslagav

180,000 kronor.

101 :o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit (punkt 96) angående täckande

av brist å tekniska högskolans anslag till bränsle, lyshållning m. m.

för budgetåret 1923—1924 kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

102:o) Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1924—1925 anvisa såsom särskilda extra anslag

dels till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid Chalmers tekniska

institut ett belopp av 34,000 kronor,

dels och till bibliotek, samlingar och laboratorier vid samma institut ett

belopp av 16,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 240—241 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår har riksdagen till uppvärmning, belysning och

diverse utgifter vid institutet anvisat ett anslag av 40,000 kronor. Anslaget

till bibliotek, samlingar och laboratorier är föreslaget till samma belopp, varmed

det för löpande budgetår utgår. Utskottet, som ej funnit anledning till

erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 anvisa såsom

särskilda extra anslag

a) till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid

Chalmers tekniska institut ett belopp av 34,000 kronor,

b) till bibliotek, samlingar och laboratorier vid samma

institut ett belopp av 16,000 kronor.

Ökade medel

till diverse

utgifter för

bränsle, lyshållning

m. m.

vid tekniska

högskolan.

[95]

Täckande av

brist å tekniska

högskolans

anslag

till bränsle,

lyshållning

m. m. för

budgetåret

1923—1924.

[96.

Uppvärmning,

belysning

m. m.

för Chalmers

tekniska

institut.

[97.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nybyggnader

för de

kemiska och

'' fysiska institutionerna

vid Chalmers

tekniska

institut.

[98.]

Skolöver
styrelsen.

Inspektion

och sakkunnigabiträden.

[99.]

Utskottets

yttrande.

103:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 98) föreslagit angående nybyggnader

för de kemiska och fysiska institutionerna vid Chalmers tekniska

institut kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen . ; ;

anmäla.

Skolöverstyrelsen.

104:o) I förslaget till riksstat har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln

upptagit det ordinarie förslagsanslaget skolöverstyrelsen med oförändrat belopp,

522,400 kronor.

I en inom första kammaren väckt motion (nr 4) har herr K. J. Ekman

yrkat, att riksdagen ville vid sitt beslut om anslag till uppehållande av

skolöverstyrelsens verksamhet fästa såsom villkor, att genom Kungl. Maj:ts

försorg åtgärder vidtagas för att, om så efter verkställd utredning befinnes

kunna ske, antalet inspektörer och konsulenter inom skolöverstyrelsen måtte

kunna inskränkas.

Något anslag till »uppehållande av skolöverstyrelsens verksamhet» finnes

icke upptaget i förslag till riksstat för budgetåret 1924—1925. Emellertid

lärer av motionens innehåll att döma kunna antagas, att motionären närmast

haft i åtanke det av Kungl. Maj:t begärda extra anslaget för inspektion

och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen, och kommer utskottet

att under följande punkt till saklig behandling upptaga motionärens förslag.

Utskottet inskränker sig därför nu till att hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 uppföra det

ordinarie förslagsanslaget skolöverstyrelsen med oförändrat

belopp, 522,400 kronor.

105:o) Kungl. Maj:t har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för inspektion

och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1924—

1925 ett extra anslag av 9,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 243—244 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den under nästföregående

punkt omförmälda, av herr K. J. Ekman väckta motionen (nr

1: 4), och tillåter sig utskottet att i avseende de av motionären till stöd för

förslaget anförda skäl hänvisa till motionen.

Anslaget för nu ifrågavarande ändamål, vilket för år 1922 utgjorde 28,000

kronor och för förra halvåret 1923 14,000 kronor, sänktes för budgetåret

1923—1924 till 16,000 kronor. Då anslaget för sistnämnda budgettermin av

Kungl. Maj:t ställdes till vederbörandes förfogande, förordnades, att arvoden

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

skulle till fyra inspektörer och konsulenter utgå med sammanlagt 7,500

kronor, därav 2,500 kronor till eu konsulent för nykterhetsundervisningen.

Återstoden av anslaget skulle skolöverstyrelsen äga rätt använda till tillfälliga

utgifter för med anslaget avsedda ändamål. Detta Kungl. Maj:ts beslut innebar

eu indragning från och med den 1 juli 1923 av sex inspektörs- och konsulentbefattningar,

till vilka arvoden förut utgått från ifrågavarande anslag.

Departementschefen har nu, vid övervägande, huruvida en ytterligare nedsättning

av anslaget skulle kunna äga rum, uttalat den uppfattningen, att man

borde kunna åtminstone i viss grad fortgå på den genom 1923 års riksdagsbeslut

inslagna vägen att ersätta årsavlönade inspektörs- och konsulentbefattningar

med mera tillfälligt anställda biträden. Eu sådan anordning

syntes så mycket hellre böra tillgripas, som därigenom borde kunna vinnas

besparing. Med hänsyn härtill har nu anslaget föreslagits för budgetåret

1924—1925 utgå med ett till 9,000 kronor begränsat belopp.

Då i ovanberörda motion göres gällande, att av de vid början av år 1923

till 17 uppgående inspektörs- och konsulentbefattningarna inom skolöverstyrelsen

endast ett par sedan den 1 juli 1923 lära vara indragna, är detta,

såsom framgår av det nyss sagda, icke med verkliga förhållandena överensstämmande.

I avseende å vad motionären dessutom anfört må allenast erinras

därom, att de i motionen åberopade bibliotekskonsulenterna äro å skolöverstyrelsens

ordinarie stat uppförda befattningar, vilka icke kunna utan

vidare indragas. Då motionen följaktligen vilar på en felaktig uppfattning

dels om de åtgärder, som i förevarande avseende genom Kungl. Maj ds föranstaltande

vidtagits, dels ock om möjligheten att indraga ordinarie statsbeställningar,

om vilkas behövligbet och nytta någon tvekan aldrig varit radande,

har utskottet icke kunnat biträda det yrkande, som i motionen

framställts.

I det av Kungl. Maj b ifrågasatta beloppet torde jämväl ingå ett arvode

av 2,500 kronor till eu konsulent för nykterhetsundervisningen. Då utskottet

i annat sammanhang tillstyrker detta arvode att utgå från statsverkets fond

av rusdrycksmedel, synes det nu föreslagna beloppet, 9,000 kronor, böra

minskas med berörda arvodessumman 2,500 kronor till 6,500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med avslag å herr Ekmans ovanberörda

motion, för inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra

anslag av 6,500 kronor.

106:o) Kungl. Majd har (punkt 100) föreslagit riksdagen att till arvode åt Byggnads

byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1924

—1925 ett extra anslag av 4,800 kronor. '' [10O.1

I en av herr K. J. Ekman inom första kammaren väckt motion (nr 23),

bar hemställts, att riksdagen ville avslå Kungl. Majds förslag om anvisande

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen av ett extra

anslag å 4,800 kronor.

I avseende å de av motionären till stöd för detta yrkande anförda skäl

hänvisar utskottet till motionen nr 1:4.

Sedan ett flertal år har hos skolöverstyrelsen varit anställt ett byggnadssakkunnigt

biträde. Arvodet åt detta biträde utgår för budgetåret 1923—

1924 med 4,800 kronor eller samma belopp, som nu ifrågasättes för nästkommande

budgettermin.

Motionären anför, att »det byggnadssakkunniga biträdets huvudsakliga

verksamhet torde vara att avgiva yttranden över klagomål rörande ifrågasatta

nybyggnader för skolans räkning, över förvägrat tillstånd att få sammanbygga

lärarbostad med skolhus in. in. dylikt». Då härigenom uppenbarligen

eu skev uppfattning gives om omfattningen och arten av de göromål,

som tillkomma ifrågavarande befattningshavare, har utskottet ansett

sig böra lämna en mera ingående redogörelse i detta hänseende.

Ärenden angående klagomål rörande ifrågasatta nybyggnader för skolans

räkning förekomma, enligt vad utskottet inhämtat, mycket sällan, och ärenden

angående förvägrat tillstånd att få sammanbygga lärarbostad med skolhus

handläggas så gott som aldrig inom skolöverstyrelsen. Det byggnadssakkunniga

biträdets verksamhet inom överstyrelsen är huvudsakligen

begränsad till frågor av rent byggnadsteknisk art. De ärenden, i vilka vederbörandes

medverkan påkallas, äro dels frågor om sökt dispens från bestämmelserna

angående sammanbyggande av skollokaler och tjänstebostäder,

dels av lokala skolmyndigheter eller folkskolinspektörer till skolöverstyrelsen

ingivna framställningar om granskning och bedömande av ritningar till skolanläggningar,

dels frågor om upptagande av skolbyggnadslån, dels och andra

byggnadsärenden, vilka på grund av remiss eller av annan anledning skola

prövas av överstyrelsen.

I nästan samtliga ärenden av förstnämnda art — nämligen i frågor om

sökt dispens från bestämmelserna angående sammanbyggande av skollokaler

och tjänstebostäder — infordras yttranden av det byggnadssakkunniga biträdet.

Även om dessa yttranden äro till sin omfattning mindre vidlyftiga,

kräva de icke dess mindre ett ingående och tidsödande arbete; de äro ofta

åtföljda av utarbetade skisser med förslag till större eller mindre jämkningar

i byggnadsplanen, varigenom större ändamålsenlighet eller ekonomisk besparing

åsyftas. Antalet ärenden av detta slag utgjorde, enligt vad utskottet

inhämtat, 16 under år 1922 och 13 under år 1923.

Den andra gruppen av ärenden, nämligen framställningar om granskning

av ritningar till skolanläggningar, har enligt vad utskottet försport, på senaste

tiden visat tendens till ökning. Den folkskolinspektören åliggande

skyldigheten att granska och yttra sig över ritningar till nya folkskolebyggnader

och till ombyggnad av äldre sådana ställer, särskilt när byggnads
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets uttåtande Nr 8.

61

företaget är av mera omfattande eller invecklad art, stora krav på inspektörens

insikt i hithörande spörsmål, och det är av vikt, att han genom hänvändelse

till skolöverstyrelsen kan erhålla råd och hjälp hos den inom överstyrelsen

förefintliga sakkunskapen. Aven från de lokala skolmyndigheterna

påkallas understundom medverkan av det byggnadssakkunniga biträdet till

lösande av skolbyggnadsproblem, som förefalla vederbörande i ett eller annat

avseende invecklade. På detta område skulle uppenbarligen ett ytterhgare

utnyttjande av den byggnadssakkunniges rådgivande verksamhet kunna tillföra

det allmänna mycket stora fördelar.

Till nästan alla ärenden om upptagande av skolbyggnadslån infordras

numera av skolöverstyrelsen de uppgjorda ritningarna, och överstyrelsens

prövning av låneärendena är synnerligen ingående och omsorgsfull. Vid

denna prövning tages självfallet hänsyn till, att nybyggnaderna icke planeras

onödigt stora eller innehålla obehövliga utrymmen eller betinga för höga

byggnadskostnader. Härvid biträder den byggnadssakkunnige med granskning

av ritningarna, och genom dylika granskningar i förening med därav

föranledda förhandlingar med de lokala skolmyndigheterna torde avsevärda

besparingar hava åstadkommits. Antalet låneärenden, över vilka skolöverstyrelsen

årligen har att yttra sig, kunna, efter vad utskottet inhämtat, uppskattas

till något mer än 150.

Det är givetvis av stor betydelse för överstyrelsen att för sin nu berörda

verksamhet hava tillgång till en byggnadssakkunnig person inom ämbetsverket.

Vid bedömande av hithörande spörsmål är den byggnadstekniska

sakkunskapen i lika hög grad erforderlig som den pedagogiska. Bäst komma

de olika synpunkterna till sin rätt vid personliga överläggningar mellan de

på olika områden sakkunniga, och härigenom undvikes en tidsödande omgång

och skriftväxling.

Utom vad nu anförts om det byggnadssakkunniga biträdets verksamhet,

vill utskottet allenast erinra, att hans sakkunskap jämväl tagits i anspråk

vid planläggning av vissa seminariebyggnader, för granskning av ritningar

till högre folkskolor och kommunala mellanskolor samt vid planläggning av

byggnader för småskoleseminarier.

Utskottet har sålunda den uppfattningen, att förefintligheten av en byggnadsteknisk

sakkunskap inom skolöverstyrelsen varit och alltfortfarande är

av mycket stor betydelse för överstyrelsen vid handläggningen av den mängd

byggnadsfrågor, som behandlas inom ämbetsverket. Att, såsom motionären

synes ifrågasätta, låta byggnadsstyrelsen övertaga den befattning med ifrågavarande

ärenden, som nu åligger den byggnadssakkunnige, skulle — frånsett

den onödiga omgången, tidsförlusten och besvärliga skriftväxlingen, som

därav skulle föranledas — säkerligen icke medföra någon besparing för det

allmänna. Då utskottet följaktligen är övertygat om att den nuvarande anordningen

med den byggnadstekniska sakkunskapen representerad inom skolöverstyrelsen

är den, som ej allenast är sakligt mest berättigad utan jämväl

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bestridande

av expeditionsvaktsgöromål

hos

skolöverstyrelsen.

[101.]

Lokal åt skolöverstyrelsen.

[102.]

Diverse

behov vid

högre lärarinneseminariet.

[103.]

för det allmänna minst ekonomiskt betungande, har utskottet icke kunnat

tillstyrka det i motionen framförda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kung!. Maj:ts förslag

samt med avslag å herr Ekmans ovanberörda motion, till

arvode åt byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 4,800

kronor.

107:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål

hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 1,800 kronor.

108:o) Kungl. Maj:t har (punkt 102) föreslagit riksdagen till förhyrande

av ämbetslokaler åt skolöverstyrelsen för tiden 1 oktober 1924—30 september

1925 anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 57,300 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 244—245 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 57,800 kronor.

Den nu ifrågasatta minskningen med 500 kronor är föranledd därav, att

överstyrelsen kunnat frånträda ett utav de rum, som överstyrelsen förhyrt

i Auditoriebyggnaden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förhyrande av ämbetslokaler åt skolöverstyrelsen

för tiden 1 oktober 1924—30 september 1925

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 57,300

kronor.

De allmänna läroverken m. m.

109:o) Kungl. Maj:t har (punkt 103) föreslagit riksdagen dels medgiva,

ej mindre att under förra halvåret 1924 samt under vart och ett av budgetåren

1924—1925, 1925—1926 och 1926—1927 må ur de vid statens normalskola

för flickor inflytande inskrivnings- och terminsavgifter till expenser

för högre lärarinneseminariet uttagas ett belopp av högst 17,000 kronor för

helt år räknat,

än även att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet må

för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring

till belopp av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor för

eldaren;

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 63

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 58,860 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 246—251 i statsrådsprotokollet.

För tillgodoseende av vissa behov vid högre lärarinneseminariet och den

därmed förenade normalskolan för flickor anvisade riksdagen för budgetåret

1923—1924 ett anslag av 63,610 kronor. Det nu ifrågasatta anslagsbeloppet

uppvisar i förhållande härtill en minskning med 4,750 kronor.

Härav belöpa sig 1,600 kronor på ett för närvarande obehövligt hyresanslag

och 1,200 kronor på nedsatt anslag till hushållsskolan, medan återstående

1,950 kronor utgöra det belopp, som av 1923 års riksdag beviljats för täckande

av brist i hushållsskolans hyresanslag.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva,

ej mindre att under förra halvåret 1924 samt under vart

och ett av budgetåren 1924—1925, 1925—1926 och 1926—

1927 må ur de vid statens normalskola för flickor inflytande

inskrivnings- och terminsavgifter till expenser för högre

lärarinneseminariet uttagas ett belopp av högst 17,000 kronor

för helt år räknat,

än även att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925

komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till belopp

av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor för eldaren

;

b) till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag å 58,860 kronor.

110:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvoden åt timlärare och vikarier vid

högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret 1924—1925

ett extra anslag av 21,000 kronor.

111 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 105) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1924—1925 såsom särskilda extra anslag anvisa

dels till täckande av brist å det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet

för förra halvåret 1923 ett belopp av 707 kronor,

dels ock till täckande av brist å anslaget till arvoden åt timlärare och vikarier

för samma halvår ett belopp av 1,084 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 252—254 i statsrådsprotokollet.

Arvoden åt

timlärare och

vikarier vid

högre lärarinneseminariet.

[104.]

Täckande avbrist

i två

anslag till

högre lärarinneseminariet

för förra

halvåret 1923.

[105.]

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion angående

ändrad

benämning

å vissa befattningshavare

vid de

allmänna

läroverken

m. fl. läroanstalter.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 såsom särskilda

extra anslag anvisa

a) till täckande av brist å det ordinarie anslaget till

högre lärarinneseminariet för förra halvåret 1923 ett belopp

av 707 kronor,

b) till täckande av brist å anslaget till arvoden åt timlärare

och vikarier för samma halvår ett belopp av 1,084

kronor.

112:o) I en inom första kammaren av herr M. Hellberg väckt motion

(nr 19) har hemställts, att riksdagen ville förklara sig icke hava något att

invända mot att föreskrift utfärdas därom, att i författningar rörande de allmänna

läroverken — och med den jämförliga läroanstalter — den nuvarande

tjänstetiteln lektor utbytes mot förste lektor och den nuvarande titeln

adjunkt mot lektor.

I avseende å de av motionären till stöd för berörda yrkande anförda skäl

tillåter sig utskottet hänvisa till motionen.

Vid 1920 års riksdag hade Kungl. Maj:t framlagt förslag i överensstämmelse

med det yrkande, som nu motionsvis framförts. Då nu denna fråga

återigen bragts under riksdagens omprövning vill utskottet erinra om vad

riksdagen i denna sak anförde vid behandlingen år 1920 av den då framlagda

kungl. propositionen i ämnet. Riksdagen, som avslog Kungl. Maj:ts

förslag, yttrade härvid:

»Då enahanda fråga så sent som år 1918 blivit av riksdagen prövad i

samband med då beslutad lönereglering för ifrågavarande lärarkårer och

därvid icke befunnits förtjäna beaktande samt då sedan dess några sådana

omständigheter icke inträffat, som skulle kunna föranleda ett frångående av

den då hävdade uppfattningen i ämnet, anser riksdagen — jämväl under

beaktande av den nu pågående utredningen om skolväsendets organisation

— skäl icke förefinnas att bifalla Kungl. Maj:ts förslag.»

Då frågan om en ändrad läroverksorganisation nu blivit bragt närmare

sitt avgörande och det ej synes lämpligt att ur densamma lösrycka en om

ock mindre väsentlig detalj, har utskottet, som ej heller i övrigt kunnat

finna de av motionären anförda skälen övertygande, icke ansett sig böra

frångå den uppfattning i ämnet, varåt riksdagen upprepade gånger och så

sent som år 1920 givit uttryck. Utskottet vill jämväl erinra om de konsekvenser,

ett bifall till motionen kan tänkas leda till beträffande lärare vid

en stor del med de allmänna läroverken jämställda undervisningsanstalter.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Hellbergs ovanberörda motion icke må av riksdagen

bifallas.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

65

113:o) Kungl. Maj:t har i förslaget till riksstat uppfört det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med oförändrat belopp,

7,651,317 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes under punkt 106, sid. 254—256, i statsrådsprotokollet.

I en av herr V. Rydén inom andra kammaren väckt motion (nr 95) har

emellertid hemställts, att riksdagen ville besluta, att i riksstaten för budgetåret

1924—1925 under det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken åter upptaga anslagsposten till resestipendier åt lärare i främmande

levande språk och att för detta ändamål höja samma anslag med

15,000 kronor, från i statsverkspropositionen beräknade 7,651,377 krono]1

till 7,666,377 kronor.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ha sedan

många år tillbaka bland övriga anslagsposter även ingått anslag till resestipendier,

dels ett belopp av 15,000 kronor till resestipendier åt lärare i främmande

levande språk, dels ett belopp av 6,000 kronor till reseunderstöd åt

lärare särskilt vid de läroverk, där provårskurs är anordnad. Under krigs

åren voro dock ifrågavarande resestipendier av naturliga skäl inhiberade.

Vid riksdagarna 1920 och 1921 anvisades, efter framställning från Kungl.

Maj:t, på extra stat förslagsanslag å respektive 15,000 kronor och 6,000

kronor till förstärkande av nämnda anslagsposter i reservationsanslaget, varigenom

de disponibla anslagssummorna för angivna ändamål under åren

1921 och 1922 kommo att uppgå till respektive 30,000 kronor och 12,000

kronor. Vid riksdagarna 1922 och 1923 ifrågasattes intet extra anslag för

berörda ändamål, utan beslöts tvärtom efter framställning från Kungl. Maj:t

och, såsom det synes, väsentligen eller uteslutande av statsfinansiella skäl

att minska reservationsanslaget till de allmänna läroverken med belopp,

svarande mot de till resestipendier och reseunderstöd avsedda anslagsposterna.

Från och med år 1923 hava sålunda inga medel funnits disponibla för berörda

ändamål, och i statsverkspropositionen till innevarande riksdag har

intet anslag härtill blivit ifrågasatt.

Det avbrott, som sålunda inträtt i läroverksläramas studieresor till de stora

kulturländerna, är tvivelsutan till verklig skada för vårt undervisningsväsende

och skadan blir större, ju längre avbrottet får fortgå. Det är i våra

dagar mer än någonsin av vikt för lärarna att i främmande land få tillfälle

att följa den pedagogiska utvecklingen samt tillgodogöra sig och sin undervisning

de uppslag och förbättringar, som denna utveckling kan bringa.

Alldeles särskilt är det av betydelse för lärarna i främmande språk att, så

långt möjligt är, kunna uppehålla den direkta kontakten med de länder, i

vilkas språk de undervisa. Vår tid har med allt skäl varit angelägen om

att låta det talade språket komma till sin rätt, att låta det verkligt levande

språket intaga en central plats i språkundervisningen. För att språkläraren

skall vara i stånd att meddela en undervisning av antydd art, måste det

vara av synnerlig vikt, att han genom besök i vederbörande främmande

land får tillfälle att vidmakthålla och utveckla sin egen färdighet att använda

dess språk i tal som skrift samt att på samma gång gorå direkta iakttagelser

beträffande landets säregna förhållanden i olika hänseenden. Under

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 sand. 8 käft. (Nr 8.) 5

De allmänna

läroverken.

[106.3

Motion om

resestipendier

åt lärare

i främmande

levande

språk.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

snart ett årtionde hava möjligheterna för lärarna i främmande språk vid

våra skolor att med stöd av statsstipendier vistas ute i Tyskland, England,

Frankrike o. s. v. varit stängda med endast ett par års avbrott. Utan men

för språkundervisningen vid läroverken kan ett sådant tillstånd icke upprätthållas.

Det är nämligen icke möjligt att i längden för detta ändamål

enbart bygga på lärarnas benägenhet och förmåga att härför offra av egna

medel, utan det måste anses vara en nödvändighet för staten att här lämna

sitt ekonomiska bistånd. Önskvärt vore, att båda de nämnda anslagsposterna

till befrämjande av lärares studieresor i främmande land kunde återupptagas

i reservationsanslaget. Lämpligen torde dock en sådan åtgärd för närvarande

böra begränsas till det anslag, som är avsett till resestipendier åt lärare i

främmande språk, vilket anslag synes mest oundgängligt.»

Vad först beträffar den sakliga innebörden av den i ämnet väckta motionen,

har utskottet funnit starka skäl tala för ett tillmötesgående av det

önskemål, motionären här framlägger. De resestipendier, vilka i motionen

åsyftas, äro enligt utskottets mening av en i viss mån annan art än andra

resestipendier, för vilka särskilda anslag tillförene varit å åttonde huvudtiteln

uppförda men nu tills vidare därur uteslutits, i det att de avse att

tillgodose ett mera påtagligt undervisningsintresse och utgöra en betydelsefull

förutsättning för en rationell språkundervisning vid läroverken.

Om utskottet också sålunda är med motionären ense därom, att medel

böra göras för ändamålet tillgängliga, är utskottet tveksamt, huruvida härför

nödvändigt behöver tillgripas den av motionären anvisade utvägen med

en höjning av reservationsanslaget till de allmänna läroverken. På sätt

departementschefen under nästföljande punkt erinrar, utgjorde reservationerna

å sagda anslag vid början av budgetåret 1923—1924 632,459 kronor.

Även med frånräknande av det belopp, som enligt vad under nämnda punkt

omförmäles, är avsett att tagas i anspråk från berörda reservationer, eller

361,800 kronor kvarstår dock en betydande besparing, vilken väl lämnar

utrymme för ett tillgodoseende jämväl av det av motionären åsyftade ändamålet.

Dock förutsätter utskottet, att den disposition av reservationerna,

som utskottet sålunda anser sig böra förorda, ej må ske, därest andra viktiga

undervisningsändamål därigenom skulle komma att åsidosättas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppföra det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

med oförändrat belopp, 7,651,377 kronor;

b) i anledning av herr Rydéns ovanberörda motion medgiva,

att under budgetåret 1924—1925 må från reservationerna

å förberörda anslag användas intill 15,000 kronor till

resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de

allmänna läroverken.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

114:o) Kungl. Maj:t har (punkt 107) föreslagit riksdagen att till arvoden

åt extra och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 200,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid.'' 256—260 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923—1924 är för ändamålet uppfört ett anslag av 530,400

kronor. I sin utredning och sitt förslag för budgetåret 1924—1925 har

skolöverstyrelsen ifrågasatt en ökning av antalet extra lärare med 12 utöver

det antal, som kunde bekostas med de för budgetåret 1923—1924 tillgängliga

medlen, samt i anledning härav föreslagit en ökning av anslaget för

kommande budgettermin med 39,600 kronor till 570,000 kronor. Departementschefen

har förklarat sig icke kunna avvisa skolöverstyrelsens framställning

om beredande av ökade medel för ifrågavarande ändamål men har

ansett kostnadsökningen kunna begränsas till 31,400 kronor. Det extra

anslaget skulle enligt departementschefens beräkning sålunda uppgå till

561,800 kronor. Emellertid har departementschefen, ansett, att av reservationerna

å reservationsanslaget till de allmänna läroverken skulle för nu

ifrågavarande ändamål kunna tagas i anspråk ett belopp av 361,800 kronor,

varigenom den på riksstaten uppförda anvisningen skulle kunna begränsas

till 200,000 kronor.

Vid anmälan om sitt beslut om anslag för nu ifrågavarande ändamål för

budgetåret 1923—1924 yttrade riksdagen, att riksdagen, utan att ingå på spörsmålet,

huruvida de av skolöverstyrelsen uppgjorda och av departementschefen

godtagna beräkningsgrunderna i avseende å läroverkslärarnas tjänstgöringstid

vore de riktiga, dock av vad i ärendet förebragts funno tillräckliga

skäl föreligga att bifalla Kungl. Maj:ts då framlagda förslag.

I anslutning till vad riksdagen sålunda anfört och med vidhållande av

den uppfattning, varåt riksdagen upprepade gånger givit uttryck beträffande

läroverkslärarnas tjänstgöringstid, har utskottet icke velat motsätta sig bifall

till Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till arvoden åt extra och vikarierande

ämneslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 200,000 kronor.

115:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till extra arvoden åt teckningslärare vid de

allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 64,400 kronor.

Extra och

vikarierande

ämneslärare

vid de allmänna

läroverken.

[107.]

Extra arvoden

åt teckningslärare

vid de allmänna

läroverken.

[108.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

08

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Extra arvoden

åt gymnastiklärare

vid de allmänna

läroverken.

[109.]

116:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de

allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 13,500 kronor.

Extra arvoden

åt musiklärare

vid

de allmänna

läroverken.

[no.]

117:0) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna

läroverken anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra

anslag av 3,265 kronor.

1 Undervisning

i manlig slöjd

vid de allmänna

läroverken
[in.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

118:o) Kungl. Maj:t har (punkt 111) föreslagit riksdagen att

dels minska det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i slöjd vid de

allmänna läroverken från dess nuvarande belopp, 42,500 kronor, med 21,500

kronor till 21,000 kronor;

dels ock medgiva, att såsom bidrag till arvode åt manlig lärare i manlig

slöjd vid de allmänna läroverken må från och med den 1 juli 1924 från

nämnda anslag utgå 42 kronor 50 öre för veckotimme, under villkor att

vederbörande kommun för ändamålet tillskjuter minst samma belopp.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 264—266 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en av herr O.

H. Waldén inom andra kammaren väckt motion (nr 109), däri hemställts,

att riksdagen måtte till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken

för budgetåret 1924—1925 bevilja ett ordinarie förslagsanslag av

42,500 kronor.

I avseende å de av motionären till stöd för förslaget anförda skälen tilllåter

sig utskottet hänvisa till motionen.

För budgetåret 1923—1924 är för ändamålet anvisat ett anslag av 42,500

kronor. Ifrågavarande undervisning är avsedd för manliga lärjungar vid

de allmänna läroverken och är frivillig. Arvodet utgår nu till lärare med

85 kronor för veckotimme och bestrides helt av statsmedel. Det av Kungl.

Maj:t nu framlagda förslaget innebär en ändrad anordning, varigenom för

vinnande av begränsning i statens utgifter för slöjdundervisningen vederbörande

kommuners ekonomiska medverkan påkallas. Kommunalt bidrag

har uppställts såsom förutsättning för utgående av statsunderstöd, och skall

enligt förslaget stat och kommun bidraga med halva det belopp, som hittills

utgått. Genom denna åtgärd har en nedsättning kunnat vidtagas i anslaget

med hälften eller alltså till i runt tal 21,000 kronor. Motionären åter

framhåller det enligt hans mening principiellt oriktiga i att på kommunen

lägga kostnaderna för om också en del av den egentliga undervisningen.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

69

Med hänsyn till en befarad obenägenhet från kommunernas sida att bidraga

till ett ändamål, som förut bekostats av staten, menar motionären kunna

riskeras, att slöjdundervisningen vid de flesta läroverk, där den nu vore införd,

måste nedläggas.

Enligt utskottets mening förefinnas goda skäl för ett tillstyrkande av

Kungl. Maj ds förslag. Då i stort sett städerna kunna sägas vara i förhållande

till landsbygden särdeles gynnade i avseende å undervisningsanstalter,

har utskottet ej kunnat finna annat än billigt och rättvist, att kommun, på

sätt föreslås, lämnar bidrag till ett frivilligt övningsämne vid ett läroverk.

Något principiellt oriktigt i en dylik anordning har utskottet icke kunnat

finna, och då härjämte det bidrag, som från kommunerna ifrågasättes,

uppgår till relativt blygsamt belopp, har utskottet ansett sig böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Waldéns ovanberörda motion, i vad

den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

a) minska det ordinarie förslagsanslaget till undervisning

i slöjd vid de allmänna läroverken från dess nuvarande belopp,

42,500 kronor, med 21,500 kronor till 21,000 kronor;

b) medgiva, att såsom bidrag till arvode åt manlig lärare

i manlig slöjd vid de allmänna läroverken må från och med

den 1 juli 1924 från nämnda anslag utgå 42 kronor 50 öre

för veckotimme, under villkor att vederbörande kommun för

ändamålet tillskjuter minst samma belopp.

119:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt

handarbete vid statens samskolor anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 3,300 kronor.

120:o) Kungl. Maj:t har (punkt 113) föreslagit riksdagen att till arvoden

åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1924—1925

ett extra förslagsanslag å 59,000 kronor.

Utredning i ärendet återfinnes å sid. 268—271 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 58,000 kronor.

Anslagets storlek står i direkt proportion till antalet under höstterminen

närvarande lärjungar vid de allmänna läroverken, och är den nu ifrågasatta

höjningen beroende av den för höstterminen 1924 beräknade ökningen i lärjungeantalet.

Extra arvoden

åt lärarinnor

i

kvinnligt

handarbete

vid de allmänna

läroverken.

[112.]

Arvoden åt

skolläkare vid

de allmänna

läroverken.

[113.]

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Provårskurs i

Göteborg.

[114.]

Utskottets

yttrande.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

att riksdagen må till arvoden åt skolläkare vid de allmänna

läroverken anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra

förslagsanslag å 59,000 kronor.

121:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 114) att för upprätthållande

under läsåret 1924—1925 vid ett högre läroverk i Göteborg av

provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 15,500 kronor.

Utredning i ärendet återfinnes å sid. 271—273 i statsrådsprotokollet.

Mot Kungl. Maj:ts förslag, som innebär ett upptagande för budgetåret

1924—1925 av anslag för ändamålet till enahanda belopp, som utgår för

innevarande budgetår, har utskottet intet att erinra.

I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra framhålla följande.

Under erinran, hurusom enligt då gällande författningsbestämmelser i ämnet

rektor vid provårsläroverk skulle, därest han tjänstgjorde såsom föreståndare

för provårskursen, utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner

åtnjuta särskilt arvode av högst 1,500 kronor för år, påpekade riksdagens

år 1922 församlade revisorer, att till rektorer vid provårsläroverk utöver

sagda arvode av 1,500 kronor utbetalats ersättning för handledning av provårskandidater,

och uttalade revisorerna såsom anmärkningsvärt befunnet, att

skolöverstyrelsen oaktat bestämmelserna i ämnet ansett sig kunna tillerkänna

ifrågavarande rektorer gottgörelse i nämnda hänseende.

Vid ärendets behandling inom statsutskottet framhöll utskottet, att gällande

författningsbestämmelser i ämnet samt den till grund för densamma liggande

utredningen och motiveringen syntes böra så tolkas, att arvodet till

rektor vid provårsläroverk skulle utgå med högst angivna belopp av 1,500

kronor, och uttalade utskottet sin anslutning till den uppfattning, som revisorerna

i detta hänseende gjort gällande. Härjämte uttalade utskottet sin

förväntan, att någon ytterligare ersättning för handledning av provårskandidater

utöver berörda arvodesbelopp framdeles icke bleve till vederbörande

utbetald. I anledning härav utfärdade Kungl. Maj:t vissa bestämmelser, enligt

vilka bland annat föreskrevs, att rektor, som tillika tjänstgör såsom föreståndare

för provårskurs och på grund därav äger uppbära särskilt arvode

å högst 1,500 kronor, ej må utöver berörda arvode undfå ersättning för arbete,

som står i samband med provårskursen. I det yttrande av skolöverstyrelsen,

som föreligger under nu ifrågavarande punkt, gör överstyrelsen gällande,

att de sålunda utfärdade ändrade bestämmelserna kunde tänkas innebära

vissa konsekvenser ifråga om ersättning för de s. k. rektorskonferenserna.

Då emellertid, framhåller överstyrelsen, enligt gällande provårsstadga § 10

mom. 1 dessa konferenser med dithörande föreläsningar icke ovillkorligen

ålåge vederbörande rektorer utan kunde, under viss förutsättning, komma

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

71

att uppdragas åt annan lämplig person, syntes det överstyrelsen uppenbart,

att ersättning även för dessa konferenser och föreläsningar fortfarande måste

ingå i här ifrågavarande anslag.

Den av överstyrelsen åberopade bestämmelsen i gällande provårsstadga är

av följande lydelse:

»Därest ej annorlunda föreskrivits, skola av föreståndaren för provåret

eller, om hinder för honom möter, av annan lämplig person varje termin

under ett erforderligt antal timmar hållas sammanträden med lärarkandidaterna

för behandling, i form av föredrag, referat eller diskussion, av viktigare

frågor rörande den allmänna uppfostrings- och undervisningslärans tillämpning

på de särskilda uppgifter, som tillkomma i främsta rummet de allmänna

läroverken men även övriga läroanstalter, vilka provårsutbildningen

avser, samtliga dessa läroanstalters allmänna anordning och den för dem

gällande lagstiftningen samt, där så lämpligen kan ske, viktigare delar av

det svenska undervisningsväsendets historia och nuvarande organisation.»

Utskottet har i anledning av skolöverstyrelsens yttrande velat uttala den

uppfattningen, att det bör åligga vederbörande provårsföreståndare att mot

åtnjutande av det honom såsom sådan tillerkända arvodet och utan särskild

ersättning därutöver hålla dessa s. k. rektorskonferenser och föreläsningar,

börande, för den händelse sistnämnda uppgift överlämnas åt annan person,

det följaktligen ankomma på vederbörande föreståndare att av eget arvode

bestrida härmed förenade särskilda kostnader. Lämnar ovanberörda bestämmelse

i provårsstadgan rum för tvekan härutinnan, bör skyldigheten i

angivna hänseende genom en ändrad och förtydligande formulering mera

exakt framhållas.

Under uttalande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må för upprätthållande under läsåret 1924

—1925 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs

för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för

budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 15,500 kronor.

122ro) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115) hemställer

utskottet, da lärare av

att riksdagen må, i likhet vad för innevarande budgetår undervisning

b , . -.. ,i tyska och

ägt rum, för anordnande genom infödda lärare av under- engelska vid

visning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken

med flera läroanstalter anvisa för budgetåret 1924—1925 ett [115 j

extra anslag av 5,000 kronor.

123:o) Kungl. Maj:t har (punkt 116) föreslagit riksdagen att såsom bidrag Bi^1r1aJät^ade

till täckande efter Kungl. Maj:ts beprövande av utgifter, som skola bestridas läroverkens

av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret 1924 ljus- och »edJ

kassör.

1925 ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor. 1161

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 275—277 i statsrådsprotokollet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 10,000

kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande, efter Kungl.

Maj:ts beprövande, av utgifter, som skola bestridas av ljusoch

vedkassan vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

Kommunala

mellanskolor.

[117.]

124:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående det ordinarie förslagsanslaget

till kommunala mellanskolor jämte en i ämnet väckt motion kommer

utskottet, att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Undervisning

i manlig

och kvinnlig

slöjd samt

handarbete

vid kommunala

mellanskolor.

[118.]

125:o) Kungl. Maj:t har (punkt 118) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt

handarbete vid kommunala mellanskolor från dess nuvarande belopp, 17,000

kronor, med 3,000 kronor till 20,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 282—285 i statsrådsprotokollet.

Anslagets höjning, som ytterst beror på det ökade antalet kommunala

mellanskolor, har beräknats med hänsyn till det belopp, som under läsåret

1922 1923 verkligen tagits i anspråk för ifrågavarande ändamål.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majrts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete

vid kommunala mellanskolor från dess nuvarande belopp,

17,000 kronor, med 3,000 kronor till 20,000 kronor.

Tillfällig 126:o) Kungl. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen, att

ring^iärar- me(igiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1924—30

personalen juni 1925 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med fölnala''mellan-

belopp:

skolor. till ordinarie manlig ämneslärare med 500 kronor;

[119.] till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 400 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu

gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra

förslagsanslag av 250,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 285—286 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 200,000 kronor.

På grund av ökningen av de kommunala mellanskolornas antal har anslagets

belopp visat sig otillräckligt. Den nu ifrågasatta anslagssumman är

beräknad dels med hänsyn till de verkliga utgifterna för ändamålet under

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73

år 1922, dels ock under förutsättning av bifall till Kungl. Maj:ts förslag angående

ändrade grunder för statsunderstöd åt kommunala mellanskolor.

Utskottet, som tillstyrkt berörda förslag i vad detsamma inverkar på

beräkningen av nu erforderligt statsanslag, har intet att erinra mot den nu

föreliggande framställningen och hemställer fort}7,

att riksdagen må

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1

juli 1924—30 juni 1925 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 500 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 400 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare

med belopp, som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet

med de i sådant hänseende nu gällande grunder bestämmer;

b) för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1924—1925

ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor.

127:o) I en inom andra kammaren av herr V. Rydén väckt motion, nr 96,

har hemställts, att riksdagen ville i riksstaten för budgetåret 1924—1925

till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid kommunala mellanskolor

på extra stat bevilja ett reservationsanslag av 3,500 kronor.

Till stöd för sitt förslag bar motionären anfört följande:

»Till resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor har

under en följd av år från och med riksdagen 1913 på extra stat anvisats

ett reservationsanslag, som till en början uppgick till 1,200 kronor men enligt

beslut vid riksdagen år 1920 höjdes till 3,500 kronor, detta särskilt med

hänsyn till de kommunala mellanskolornas tillväxt i antal och storlek. Liksom

övriga anslag till resestipendier var också det nu ifrågavarande under

krigsåren indraget.

I 1922 och 1923 års statsverkspropositioner upptogs emellertid av statsfinansiella

skäl intet anslagsäskande till frågavarande ändamål, och något

anslag blev ej därtill beviljat vid nämnda riksdagar. Ej heller i årets statsverksproposition

äskas därtill några medel.

Med hänvisning till de skäl, som anförts i motionen nr 95, och då behovet

av väl utbildade lärare i levande språk givetvis är detsamma beträffande

mellanskolorna som i fråga om realskolorna, får jag, under erinran jämväl

om den starka utveckling, i vilken de kommunala mellanskolorna äro stadda

— de uppgå för närvarande till 77 — hemställa,---—--.»

Motion angående

resestipendier

åt

lärare i främmande

levande

språk vid

kommunala

mellanskolor.

Enahanda skäl, som föranlett utskottet att tillstyrka beredande av medel

till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna läroverken,

kunna enligt utskottets mening anföras till förmån för det nu beträffande

de kommunala mellanskolornas lärare motionsvis gjorda yrkandet.

Utskottet är följaktligen i sak ense med motionären men håller före, att, i

ungefärlig överensstämmelse med vad som ifrågasatts beträffande dylika resestipendier

för de allmänna läroverkens lärare, för ändamålet erforderliga

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

medel böra kunna tills vidare anvisas från det ordinarie förslagsanslaget till

kommunala mellanskolor. Någon ökning av sagda förslagsanslag av denna

anledning synes icke erforderlig.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herr Rydéns ovanberörda

motion, medgiva, att under budgetåret 1924—1925

må från det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor

utgå högst 3,500 kronor till resestipendier åt lärare

i främmande levande språk vid kommunala mellanskolor.

Reservationsanslaget

till

privatläroverken
[120.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

128:o) Kung! Maj:t har (punkt 120) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie reservationsanslaget till privatläroverken, nu 751,000 kronor, med

76,000 kronor, till 675,000 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1924—

1925 uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande

belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor...........................kronor 18,225: —

högre flickskolor.............................. » 422,550: —

högre goss- och samskolor....................... » 208,575: —

enskilda lärarinneseminarier...................... » 25,650: —

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt 675,000

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 286—288 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr V. Rydén väckt motion (nr 97), däri hemställts, att riksdagen

ville i riksstaten för budgetåret 1924—1925 till resestipendier åt lärare

i främmande levande språk vid privatläroverk på extra stat bevilja ett reservationsanslag

av 9,000 kronor.

Till stöd för detta förslag har motionären anfört följande:

Sedan åtskilliga år tillbaka har riksdagen beviljat anslag till resestipendier

åt lärarpersonalen vid privatläroverk, med undantag likväl för krigsåren, då

anslaget liksom övriga anslag till resestipendier var indraget. Anslaget, som

alltjämt varit uppfört på extra stat, uppgick för år 1920 till 9,000 kronor

men höjdes i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag av 1920 års riksdag för

år 1921 till 18,000 kronor, med vilket belopp det jämväl uppfördes i 1922

års stat.

I 1922 och 1923 års statsverkspropositioner upptogs emellertid av statsfinansiella

skäl intet anslagsäskande för ifrågavarande ändamål, och något

anslag blev ej därtill beviljat vid nämnda riksdagar. Ej heller i årets statsverksproposition

äskas därtill några medel.

På väsentligen samma skäl, som anförts i motionen nr 95, anser jag det

vara av vikt, särskilt för lärarna i främmande språk, att anslag för nu ifrågavarande

ändamål åter må utgå, om ock med hänsyn till det statsfinansiella

läget med det låga belopp, vartill anslaget uppgick före den vid riksdagen

1920 beslutade förhöjningen. Givetvis böra stipendier av förevarande

art endast komma lärare med full tjänstgöring till godo.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

Under riksstatens åttonde huvudtitel finnes sedan åtskilliga år tillbaka

uppfört ett ordinarie reservationsanslag till privatläroverk, från vilket utgår

understöd åt ett flertal enskilda läroanstalter. Anslaget omfattar fyra olika

anslagsposter, avsedda för enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre

goss- och samskolor samt enskilda lärarinneseminarier. Under de senare

åren har anslaget utgått med ett belopp av 751,000 kronor, däri de nämnda

anslagsposterna ingått med respektive 20,000 kronor, 470,000 kronor, 232,500

kronor och 28,500 kronor.

Departementschefen har nu erinrat, att under årens lopp reservationer

uppstått å anslaget, enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning vid slutet

av år 1922 uppgående till 103,187 kronor. Det har därför synts departementschefen

möjligt att nu taga i anspråk en del av nämnda besparingar

och därigenom i någon mån bidraga till budgetens lättande. Departementschefen

har i sådant hänseende tänkt sig ett belopp av 76,000 kronor, varigenom

förevarande anslag, nu 751,000 kronor, skulle nedbringas till 675,000

kronor. Den nedsättning av anslaget, som på nu angivet sätt skulle åvägabringas,

borde proportionellt fördelas på de olika i anslaget ingående anslagsposterna

samt vad som erfordras för utfyllnad till de nu utgående beloppen,

eller sammanlagt 76,000 kronor, tagas från besparingarna å anslaget.

Utskottet har mot den nu ifrågasatta anordningen intet att erinra.

Yad angår det motionsvis framställda yrkandet, har utskottet funnit, i

likhet med vad utskottet anfört i motsvarande hänseende beträffande de allmänna

läroverkens och de kommunala mellanskolornas lärare, starka skäl

förefinnas för ett tillmötesgående av detsamma. Då den av departementschefen

åberopade reservationen lämnar inom sig utrymme för ett tillgodoseende

av motionärens förslag, har utskottet ansett sig böra på det sätt tillstyrka

detsamma, att ett medgivande lämnas, att av ifrågavarande reservation

ett belopp av 9,000 kronor må utgå till det i motionen åsyftade ändamålet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) minska det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverken,

nu 751,000 kronor, med 76,000 kronor, till

675,000 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1924—1925

uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med

följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor...............kronor 18,225: —

högre flickskolor.................. » 422,550: —

högre goss- och samskolor........... » 208,575: —

enskilda lärarinneseminarier.......... » 25,650: —

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

675,000 kronor;

Utskottets

yttrande.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lönetillägg

åt lärarinnor

vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter.

[121.]

Tillfällig

löneförbättring

åt lärarpersonalen

vid privatläroverken.

[122.]

Fackskolan

för huslig

ekonomi i

Uppsala

[123.]

Understöd

till utbildningskurser

för lärarinnor

i hushållsgöromål.

[124.]

Understöd åt

vissa anstalter

för utbildande

av

lärarinnor i

handarbete

[125.]

b) i anledning av herr Rydéns ovanberörda motion medgiva,

att av förefintliga reservationer å nämnda anslag må

utgå för budgetåret 1924—1925 ett belopp av högst 9,000

kronor till resestipendier åt lärare i främmande levande

språk vid privatläroverk.

129:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om det ordinarie

förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

130:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om extra förslagsanslaget

till tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda

mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller samskolor samt enskilda

lärarinneseminarier, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

131 :o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i enlighet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av

75,000 kronor.

132:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i enlighet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till understöd åt utbildningskurscr för

lärarinnor i hushållsgöromål anvisa för budgetåret 1924—

1925 ett extra anslag av 16,000 kronor, att under de villkor,

Kungl. Maj:t må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen

för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm och till

Göteborgs allmänna folkskolestyrelse med högst 8,000 kronor

till vardera.

133:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i överensstämmelse med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till understöd enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, åt vissa anstalter

för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisa för

budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 27,100 kronor,

att med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes,

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 77

utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium

i Göteborg, föreningen Handarbetets vänners och

Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm samt

Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm.

Folkundervisningen.

134:o) Kungl. Maj:t har (punkt 126) föreslagit riksdagen att

dels bestämma, att från och med den 1 juli 1924 läraren i trädgårdsskötsel

vid folkskoleseminariet i Umeå skall åtnjuta avlöning enligt samma

grunder som övriga lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier;

dels ocJc minska den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till

folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,880,480

kronor, med 80 kronor till 1,880,400 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 300—304 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna löneregleringen för trädgårdsläraren vid seminariet i Umeå

beräknas föranleda en merutgift från reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

å 2,200 kronor. Någon ökning av nu ifrågavarande anslag har

emellertid av denna anledning icke ansetts erforderlig.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer förty,

att riksdagen må

a) bestämma, att från och med den 1 juli 1924 läraren

i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet i Umeå skall

åtnjuta avlöning enligt samma grunder som övriga lärare i

trädgårdsskötsel vid dubbelseminarier;

b) minska den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna,

nu 1,880,480 kronor, med 80 kronor till

1,880,400 kronor.

135:o) I enligt med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127) hemställer utskottet,

att riksdagen må uppföra den i det gemensamma ordinarie

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående

posten: stipendier för elever vid folkskoleseminarier med

oförändrat belopp, 198,225 kronor.

136:o) Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att för beredande

av höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 305—306 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

Folkskolese
minariema.

[126.]

Stipendier

för elever vid

folkskoleseminarier.

[127.]

Höjda stipendier

åt elever

vid folkskoleseminarier.

[128.]

samt en i

ämnet väckt

motion.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kammaren av herr I. Österström m. fl. väckt motion (nr 124), däri hemställts,

att riksdagen för beredande av höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier

ville anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Till stöd för sitt yrkande hava motionärerna anfört följande:

Bland de många beskärningar, som åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition

utvisar, torde få vara till sina konsekvenser så betänkliga, som

de avsevärda nedprutningarna på anslagen till understöd åt medellösa eller

mindre bemedlade studerande vid utbildningsanstalter av olika slag. Vi tilllåta

oss att i detta avseende särskilt erinra om stipendierna till elever vid

folkskoleseminarier. De för detta ändamål erforderliga medlen utgå dels från

en särskild post, ingående i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna,

dels från ett extra reservationsanslag för beredande av höjda

stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna. Beträffande först nämnda anslag

har Kungl. Maj:t icke ifrågasatt någon nedsättning. Så mycket hårdare

drabbar beskärningen däremot det extra reservationsanslaget, vilket upptagits

allenast till ett belopp av 50,000 kronor för budgetåret 1924—1925.

Ännu under första halvåret 1923 utgick anslaget efter ett årsbelopp av

125,000 kronor, men sänktes av 1923 års riksdag till 100,000 kronor. Dåvarande

departementschefen uttalade emellertid, att han ingalunda ansåge

det tidigare stipendiebeloppet vara för högt, men funne sig nödsakad att »för

närvarande» föreslå en sänkning, så att stipendierna från att ha utgått under

år 1921 med ett medeltal av 189 kronor för stipendiat och under år 1922

med ett medeltal av 172 kronor för stipendiat till i medeltal 160 kronor för

stipendiat. Det nu föreslagna beloppet innebär en nedskärning till omkring

125 kronor för stipendiat och år. Att märka är att skolöverstyrelsen, _ åt

vilken stipendiefördelningen är anförtrodd och som kan förutsättas besitta

den mest ingående kännedomen om förhållandena på området, uttalat, att

starka skäl tala för eu väsentlig höjning av det tidigare utgående anslaget.

Endast det statsfinansiella läget har hindrat överstyrelsen att taga konsekvenserna

av denna ståndpunkt, varför överstyrelsen begränsat sig till att

hemställa om oförändrat belopp.

För var och en som besjälas av intresse för folkundervisningens höjande

genom eu god lärarrekrytering och som samtidigt något känner de svårigheter

av ekonomisk art, under vilka folkskoleseminarierna arbeta, står det

klart, att den väg, på vilken Kungl. Maj:t här slagit in, är betänklig och bidrager

att ytterligare öka de ekonomiskt svaga samhällslagrens svårigheter

att vinna utbildning till lärare vid folkskola.

Skolöverstyrelsen har kunnat åberopa eu avsevärd stegring av antalet elever

vid folkskoleseminarierna, vilket för närvarande utgör omkring 2,900 eller

800 flera än då överstyrelsen först ingav sin framställning om förhöjning

av stipendieanslaget. Och därjämte står man inför det faktum, att de befolkningslager,

ur vilka folkskoleseminariernas elever företrädesvis utgå,

genom den ekonomiska depressionen kommit i en väsentligen svårare ställning

än tidigare. Dessa båda fakta tala onekligen med synnerlig styrka för

en höjning av det för innevarande budgetår utgående anslaget. Om vi trots

detta avstå från yrkande i denna riktning sker det uteslutande av hänsyn

till de budgetära svårigheterna. Däremot kunna vi icke inse, att dessa svårigheter

kunna tillerkännas sådan tyngd, att de skola få föranleda starkare

restriktioner än för budgetåret 1923—1924.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

För beredande av höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier anvisade

1920 års riksdag dels på extra stat för år 1921 ett förslagsanslag,

högst 125,000 kronor, dels ock på tilläggsstat för 1920 ett förslagsanslag,

högst 55,000 kronor. Avsikten med ifrågavarande anslag var att möjliggöra

en höjning av stipendiebeloppen, så att sagda belopp, som av 1913 års

riksdag beräknats till 100 kronor i medeltal för behövande elev och läsår,

skulle kunna från och med höstterminen 1920 beräknas till i medeltal 200

kronor för behövande elev och läsår. För berörda ändamål upptogs jämväl

i 1922 års riksstat ett förslagsanslag, högst 125,000 kronor och i riksstaten

för tiden 1 januari—30 juni 1923 ett förslagsanslag, högst 62,500 kronor.

För budgetåret 1923—1924 föreslog Kungl. Maj:t en sänkning av anslagsbeloppet

till 100,000 kronor. Tillika föreslogs, att anslaget skulle förändras

till reservationsanslag. Riksdagen anvisade i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning

för sagda budgetår ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har nu hemställt om ifrågavarande anslags bibehållande

vid oförändrat belopp. Departementschefen har emellertid ansett sig böra

utgå från förhållandena under år 1918, då stipendiebeloppet per stipendiat

och läsår utgjorde omkring 125 kronor. Efter denna beräkningsgrund borde

det extra anslaget bestämmas till 50,000 kronor. Av motionärerna har upptagits

det av skolöverstyrelsen i ämnet avgivna förslaget.

De stipendier, varom nu är fråga, fylla enligt utskottets mening en synnerligen

betydelsefull uppgift, i det att de bidraga till att lätta svårigheterna

för begåvade obemedlade elever att fullfölja sin utbildning för lärarbanan.

Utskottet håller före, att, därest ifrågavarande stipendier skola medföra åsyftad

nytta, de böra utgå med högre belopp än vad Kungl. Maj:ts förslag

medgiver, och först då kunna de mera verksamt bidraga till att lätta den

skuldbörda, som efter vad erfarenheten visat, lärarkåren måst i stor utsträckning

under seminarietiden åsamka sig. Utskottet, som följaktligen funnit

starka skäl tala för ett bifall till motionärernas förslag, har dock av statsfinansiella

skäl ansett anslaget böra begränsas till 75,000 kronor och hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och den i ämnet väckta motionen, för beredande av höjda

stipendier åt elever vid folkskoleseminarier anvisa för budgetåret

1924—-1925 ett extra reservationsanslag av 75,000

kronor.

137:o) Kungl. Maj:t har (punkt 129) föreslagit riksdagen att till anordnande

av studentkurser vid folkskoleseminarierna i Strängnäs, Växjö, Stockholm

och Kalmar, av parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Skara, Landskrona, Umeå, Karlstad och Luleå samt av preparandkurs

vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra reservationsanslag av 240,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid 306—314 i statsrådsprotokollet.

Studentkurser

och parallellavdelningar

vid vissa

folkskoleseminarier
[129.

]

samt i ämnet

väckta motioner.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren (nr

36) av herr E. P. Vrång m. fl. och den andra inom andra kammaren (nr

106) av herr J. W. Billqvist m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag om indragning av första

parallellavdelningen vid Skara seminarium, för anordnande av sådan avdelning

anvisa ett belopp av 10,500 kronor utöver det anslag å 240,000 kronor,

som av Kungl. Maj:t begärts under punkt 129 av åttonde huvudtiteln i

statsverkspropositionen;

dels ock en inom första kammaren av herr A. Pers väckt motion (nr 57)

däri hemställts, att riksdagen ville besluta, att från och med läsåret 1926—

1927 vid folkskoleseminariet i Skara skall anordnas en tvåårig utbildningskurs

för småskollärarinnor för förvärvande av kompetens till lärarbefattning

vid egentlig folkskola.

I avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda skäl

tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Till studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier

har riksdagen anvisat för budgetåret 1923—1924 ett extra reservationsanslag

av 376,700 kronor. I anledning av den konstaterade nedgången i lärarbristen

hava åtgärder vidtagits till minskning av lärarutbildningen, i det att

studentkurserna vid folkskoleseminarierna i Uppsala och Lund med läsåret

1923—1924 nedlagts; härigenom besparades av sistberörda anslag ett belopp

av 35,300 kronor. För vidtagande av en ytterligare inskränkning av lärarproduktionen

har nu skolöverstyrelsen föreslagit indragning av första klassen

av parallellavdelningen vid seminariet i Landskrona ävensom första klassen

av motsvarande avdelning vid seminariet i Skara, detta sista dock under

förutsättning, att i stället för parallellavdelningen vid Skaraseminariet, vilken

avdelning skulle successivt upphöra, skulle från och med läsåret 1926—1927

inrättas en särskild utbildningskurs för småskollärarinnor till vinnande av

folkskollärarkompetens. Departementschefen har anslutit sig till överstyrelsens

uppfattning, i vad angår indragning av berörda parallellavdelningar,

men beträffande den av överstyrelsen i fråga om Skaraseminariet uppställda

förutsättningen förklarat sig hysa mycken tvekan om lämpligheten av att

ersätta parallellavdelningen vid sistnämnda seminarium med den ifrågasatta

utbildningskursen för småskollärarinnor, då härigenom syftemålet med berörda

inskränkningsåtgärder delvis skulle förfelas. Dock har departementschefen

icke ansett sig nu behöva definitivt taga ställning till denna fråga,

utan ansett densamma böra bliva beroende på en framtida förnyad undersökning

av förhållandena på detta område. I övrigt beräknar departementschefen

anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1924—1925

till 330,000 kronor. Med hänsyn till en å anslagstiteln från en föregående

budgettermin förefintlig reservation å omkring 96,000 kronor, har anslaget

nu ansetts kunna bestämmas till 240,000 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

81

I ovanberörda av herrar Vrång m. fl. och Billqvist m. fl. väckta motioner

har framhållits önskvärdheten av att riksdagen för nästkommande budgetår

beviljade medel till en parallellavdelning vid Skara seminarium i avvaktan

på att skolöverstyrelsen framlägger fullständiga förslag till anordnande av

omförmälda utbildnin^skurser för småskollärarinnor. Herr Pers åter har i

i sin motion betonat vikten av att vid Skaraseminariet en dylik utbildningskurs

komme till stånd redan från och med läsåret 1926—1927.

I avseende å de av departementschefen föreslagna inskränkningsåtgärderna

har utskottet icke funnit anledning till erinran, och har utskottet förty icke

funnit skäl tillstyrka de av herr Vrång m. fl. och herr Billqvist m. fl. väckta

motionerna. Skulle en ytterligare nedgång i lärarbristen visa sig och till

följd därav anordningar för en ytterligare begränsning av lärarproduktionen

vara av nöden, förutsätter utskottet, att de regleringsåtgärder, som i så fall

bliva behövliga, i första hand drabba de enskilda folkskoleseminarier, till

vilka Kungl. Maj:t i det följande äskat och utskottet jämväl tillstyrker särskilt

anslag. Dock böra härvid från Kungl. Maj:ts sida vederbörliga dispositioner

vidtagas i så god tid, att ifrågavarande seminarier icke ställas inför

onödiga svårigheter i avseende å ordnande av sin undervisning.

Det av herr Pers motionsvis framlagda yrkandet finner utskottet värt allt

beaktande, ej minst med hänsyn till den uppfattning, varåt 1922 års riksdag

i en särskild skrivelse givit uttryck, då riksdagen anhållit om skyndsam utredning

angående inrättande av utbildningskurser för småskollärarinnor för

vinnande av folkskollärarkompetens. Utskottet är med motionären ense

därom, att en dylik kurs lämpligen bör anordnas vid Skaraseminariet redan

från och med läsåret 1926—1927. Något beslut av riksdagen i detta hänseende

lärer nu icke erfordras, men förväntar utskottet, att förberedande åtgärder

varda av vederbörande vidtagna, så att framställning i ämnet kan

vara att förvänta i så pass god tid, att ett realiserande av detta önskemål

varder möjliggjort.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj ds förslag

samt med avslag å herr Vrangs m. fl. och herr Billqvists

m. fl. ovanberörda motioner, till anordnande av studentkurser

vid folkskoleseminarierna i Strängnäs, Växjö, Stockholm

och Kalmar, av parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna

i Linköping, Skara, Landskrona, Umeå, Karlstad och Luleå

samt av preparandkurs vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa

för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 240,000 kronor;

b) att herr Pers omförmälda motion må anses besvarad

med vad utskottet ovan under denna punkt anfört.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.)

G

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

H yresersättning

till rektorerna

vid

vissa folkskoleseminarier.

[130.]

Hyresbidrag

till lärare vid

folkskoleseminarierna

i

Stockholm

och Göteborg.

[131.]

Förhyrande

av vissa lokaler

för folkskoleseminariet

i Göteborg

m. in.

[132.]

Tillbyggnad

av gymnastikhuset

vid

folkskoleseminariet

i

Göteborg.

[133.]

138:o) Kung], Maj:t har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till bestridande

av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att

å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1924—1925

ett extra anslag av 12,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 314—315 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett extra anslag av enahanda

belopp, som nu föreslås. I avseende å beräkningen av anslaget föreligger

nu allenast en mindre jämkning, föranledd av en förhöjning av hyresersättningen

till rektorn vid seminariet i Umeå.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till bestridande av hyresersättning till

rektorerna vid fokskoleseminarierna i Linköping, Skara,

Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda

rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 12,500 kronor.

139:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i enlighet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av hyresbidrag till lärare vid

folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, utan rätt

för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta

dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra

förslagsanslag av 12,000 kronor.

140:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i överensstämmelse med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till förhyrande av vissa lokaler

för folkskoleseminariet i Göteborg samt till dessa lokalers

uppvärmning, belysning och städning m. m. anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra reservationsanslag av 2,675

kronor.

141:o) Kungl. Maj: t har (punkt 133) föreslagit riksdagen att för utförande

av vissa ändringsarbeten å gymnastikhuset vid folkskoleseminariet i Göteborg

anvisa för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag ett

belopp av 25,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 316—319 i statsrådsprotokollet.

De ifrågasatta ändringsarbetena avse dels en ändamålsenligare anordning

av avklädningsrummen, lärarrummet och duschrummet, dels ock en omläggning

av uppvärmningssystemet i gymnastikhuset genom kokskaminernas er
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83

sättande med centraluppvärmning. Totalkostnaderna beräknas till 45,000

kronor, varav för budgetåret 1924—1925 nu äskas ett belopp av 25,000

kronor.

Utskottet, som anser sig böra tillstyrka Kung], Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för utförande av vissa ändringsarbeten

å gymnastikhuset vid folkskoleseminariet i Göteborg anvisa

för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag

ett belopp av 25,000 kronor.

142:o) Kungl. Maj:t har (punkt 134) föreslagit riksdagen medgiva att till

bestridande av kostnaderna för inredning och möblering av den nya byggnaden

vid folkskoleseminariet i Umeå samt för anläggande av trädgård och

idrottsplan vid seminariet må av det överskott, som kan uppkomma å de

för uppförande av byggnader för nämnda seminarium anvisade anslag å

tillhopa 2,084,000 kronor, användas ett belopp av högst 175,000 kronor.

I anledning av detta Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen redan fattat

beslut, varom utskottet velat härigenom

erinra.

143:o) I en av herr V. Rydén inom andra kammaren väckt motion (nr

98) har hemställts, att riksdagen må, med godkännande i huvudsak av föreliggande

nya av arkitekten A. V. Fagerström utarbetade ritningar alt. B,

av det till uppförande av nya byggnader för folkskoleseminariet i Linköping

beviljade beloppet av 1,800,000 kronor anvisa för budgetåret 1923—1924

såsom extra reservationsanslag ett belopp av 13,000 kronor.

Över detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

144:o) Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att till understöd

åt Ateneums folkskoleseminarium och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 16,000 kronor, att utgå

på de villkor och med det belopp till vartdera seminariet, som av Kungl.

Majrt bestämmas.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 320—322 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår ifrågavarande anslag med 20,000 kr. Departementschefen

har framhållit, att därest en ytterligare begränsning av

lärarutbildningen vid ettdera eller båda seminarierna skulle visa sig av behovet

påkallad, det borde tagas under omprövning, huruvida en dylik begränsning

bör medföra jämkning i de belopp, som komma att tilldelas

vederbörande seminarium. Med anslutning till vad departementschefen

sålunda anfört vill utskottet allenast erinra om vad utskottet i samma kan
-

in redning

och möblering

av nybyggnaden

för folkskoleseminariet

i

Umeå m. m.

[134.]

Motion ang.

anslag till

uppförande

av nya byggnader

för

folkskoleseminariet

i

Linköping.

Understöd åt

enskilda folkskol

eseminarier.

[135.]

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

seende bär ovan under punkt 137 uttalat. Utskottet, som i övrigt ej funnit

anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till understöd åt Ateneums folkskoleseminarium

och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 16,000

kronor, att utgå på de villkor och med det belopp till vartdera

seminariet, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Statens småskoleseminarier
136.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

145:o) Kungl. Maj:t har (punkt 136) föreslagit riksdagen att

dels bestämma, l:o) att extra ordinarie ämnes- och övningsskollärare vid

statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek skola, i likhet med vikarierande

ämnes- och övningsskollärare vid samma seminarier, äga åtnjuta

avlöning till belopp av 2,800 kronor för år för manlig lärare och 2,400

kronor för år för kvinnlig lärare; 2:o) att extra ordinarie lärare och vikarie

å tillfälligtvis ledig befattning vid nämnda seminarier skola under tjänstledighet

för styrkt sjukdom äga åtnjuta dem eljest tillkommande arvode med

avdrag av ett belopp, motsvarande en tredjedel av den på ledighetstiden belöpande

delen av arvodet samt 3:o) att extra ordinarie ämnes- och övningsskollärare

vid ifrågavarande seminarier skola äga uppbära, utöver läraren

eljest tillkommande arvode, ett särskilt lönetillägg av 200 kronor för år,

dels ock minska det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,

nu 138,475 kronor, med 8,475 kronor till 130,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 322—326 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar C. A. Carlsson och N. S. Norling väckt motion (nr 66),

däri hemställts, att riksdagen måtte göra följande ändring i vad Kungl. Maj:t

under punkten statens småskoleseminarier föreslagit, nämligen

dels bestämma

att lärarpersonalen vid statens småskolseeminarium i Hagaström skall i

avlöning åtnjuta i motionen närmare angivna avlöningsförmåner; samt

att arvodet till vikarierande rektor vid seminariet skall utgå med det belopp

och på det sätt, Kungl. Maj:t för varje särskilt fall förordnar;

dels föreskriva

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som sålunda föreslagits för

ordinarie befattningshavare vid seminariet i Hagaström, skola i tillämpliga

delar gälla de bestämmelser, som innehållas i nådiga kungörelsen den 22

juni 1920 (nr 542) angående avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid statens

småskoleseminarier i Haparanda och Murjek m. m.;

dels förklara

att en var, som med eller efter ingången av juli månad 1924 tillträder

befattning vid statens småskoleseminarium i Hagaström, skall vara pliktig

underkasta sig ovannämnda villkor och bestämmelser;

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85

dels medgiva att de av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i nådiga kungörelsen

den 22 juni 1920 (nr 542) måtte i tillämpliga delar komma att

gälla även seminariet i Hagaström;

- dels ock vid bifall till detta förslag höja det under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier från

av Kungl. Maj:t föreslagna 130,000 kronor till 164,900 kronor.

Beträffande vad av motionärerna till stöd för deras förslag anförts tillåter

sig utskottet hänvisa till motionen.

Mot Kungl. Maj:ts förslag angående införande av vissa bestämmelser rörande

avlöning åt extra ordinarie och vikarierande lärare vid ifrågavarande

seminarier har utskottet icke funnit anledning till erinran. Det ordinarie

reservationsanslaget till statens småskoleseminarier är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört med 138,475 kronor. Den ifrågasatta sänkningen

har möjliggjorts genom att en del av eu å anslagstiteln förefintlig reservation

tages i anspråk.

Det motionsvis framförda förslaget om seminariets i Hagaström överförande

till ordinarie stat har redan av skolöverstyrelsen underställts Kungl.

Maj:ts prövning. På sätt framgår av statsrådsprotokollet, har departementschefen

icke ansett sig under nuvarande förhållanden kunna tillstyrka en anordning

i detta syfte; ej heller utskottet har funnit skäl föreligga för eu

dylik åtgärd.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag av herrar Carlssons och Norlings ovanberörda

motion,

a) bestämma, l:o) att extra ordinarie ämnes- och övningsskollärare

vid statens småskoleseminarier i Haparanda

och Murj ek skola, i likhet med vikarierande ämnes- och

övningsskollärare vid samma seminarier, äga åtnjuta avlöning

till belopp av 2,800 kronor för år för manlig lärare

och 2,400 kronor för år för kvinnlig lärare; 2:o) att extra

ordinarie lärare och vikarie å tillfälligtvis ledig befattning

vid nämnda seminarier skola under tjänstledighet för styrkt

sjukdom äga åtnjuta dem eljest tillkommande arvode med

avdrag av ett belopp, motsvarande en tredjedel av den på

ledighetstiden belöpande delen av arvodet samt 3:o) att extra

ordinarie ämnes- och övningsskollärare vid ifrågavarande

seminarier skola äga uppbära, utöver läraren eljest tillkommande

arvode, ett särskilt lönetillägg av 200 kronor för år,

b) minska det ordinarie reservationsanslaget till statens

småskoleseminarier, nu 138,475 kronor, med 8,475 kronor

till 130,000 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Verksamheten

vid

statens småskoleseminarier

i Lycksele

och

Hagaström.

[137.]

Understöd åt

småskoleseminarier.

[138.]

Tillfällig

löneförbättring

för

lärare vid

vissa småskoleseminarier.

[139.]

146:o) Kungl. Maj:t har (punkt 137) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1924—1925 såsom extra reservationsanslag anvisa:

dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier i

Lycksele och Hagaström ett belopp av 96,600 kronor,

dels för anskaffning av undervisningsmateriell och böcker vid småskoleseminariet

i Lycksele ett belopp av 13,000 kronor,

dels oc/c för anskaffning av böcker och inventarier vid småskoleseminariet

i Hagaström ett belopp av 2,100 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 327—330 i statsrådsprotokollet.

För uppehållande av verksamheten vid de under denna punkt omnämnda

småskoleseminarierna har riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett

extra anslag av 89,430 kronor. Den nu ifrågasatta ökningen av nämnda

anslag är närmast föranledd av fullföljandet av Lycksele-seminariets organisation

i enlighet med vid 1920 års riksdag bestämda planen.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 såsom extra

reservationsanslag anvisa:

a) för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier

i Lycksele och Hagaström ett belopp av 96,600

kronor,

b) för anskaffning av undervisningsmateriell och böcker

vid småskoleseminariet i Lycksele ett belopp av 13,000

kronor,

c) för anskaffning av böcker och inventarier vid småskoleseminariet

i Hagaström ett belopp av 2,100 kronor.

147:o) Kungl. Maj:t har (punkt 138) föreslagit riksdagen att minska det i

riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier,

nu 381,000 kronor, med 51,000 kronor till 330,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 331 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna sänkningen av anslaget grundar sig på uppgifter från riksräkenskapsverket

rörande utgifterna under år 1922.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier,

nu 381,000 kronor, med 51,000 kronor till 330,000 kronor.

148:o) Kungl. Maj:t har (punkt 139) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för

budgetåret 1924—1925 utgå med 8A av det belopp, som må tillkomma motsvarande

lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens småskoleseminarier

;

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

dels och för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra

förslagsanslag av 30,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 332 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet utgår för innevarande budgetår ett anslag av 22,500 kronor.

Som detta anslag för år 1922 väsentligt överskridits, ifrågasättes nu

en höjning av anslagsbeloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som

ej i landsting deltager, skall för budgetåret 1924—1925 utgå

med 3A av det belopp, som må tillkomma motsvarande lärare

vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens

småskoleseminarier;

b) för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1924—1925

ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

149: o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr N. J. F. Almkvist (nr 166) och den andra inom andra kammaren

av herrar C. Sehlin och R. Wagnsson (nr 231) har hemställts, att riksdagen

ville till allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och

småskolor för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av

75,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för berörda förslag anförda skäl

hänvisar utskottet till motionerna.

Under en följd av år har riksdagen beviljat anslag dels till anordnande,

dels till understödjande av fortbildningskurser i olika ämnen för lärare vid

egentliga folkskolor och småskolor. Senast beviljade 1921 års riksdag på

extra stat för år 1922 till fortbildningskurser för ifrågavarande lärare följande

reservationsanslag, nämligen: till fortbildningskurser i allmänhet 75,000

kronor, till särskilda fortbildningskurser i gymnastik 41,600 kronor, till särskilda

kurser i skolträdgårdsskötsel 19,300 kronor samt till särskilda kurser

i simning och livräddning 4,680 kronor, samtliga anslagsposter att utgå enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kunde

finna gott föreskriva. Skolöverstyrelsen gjorde framställning om anslag till

liknande fortbildningskurser för år 1923. Vid anmälan av anslagsbehoven

under riksstatens åttonde huvudtitel för första halvåret 1923 förklarade dåvarande

departementschefen, att han icke ansåg anslag för dessa ändamål

borde för sistnämnda tid hos riksdagen äskas. Departementschefen framhöll,

att de statsfinansiella förhållandena nödvändiggjorde den allra största

sparsamhet med statens medel samt att ifrågavarande kurser visserligen vore

för sitt ändamål fördelaktiga men dock icke alldeles oundgängliga. För

Motion angående

anslag

till fortbildningskurser

för lärare vid

folkskolor.

Utskottets

yttrande.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner

angående

revision av

boställsordningen

för

lärarpersonalen

vid

folk- och småskolor

in. in.

samt angående

ändring

i § 10 folkskolestadgan.

budgetåret 1923—1924 har anslag för ändamålet icke varit uppfört å riksstaten,

och ej heller för hudgetåret 1924—1925 har förslag i detta hänseende

från Kungl. Maj:ts sida framlagts. I ovanberörda motioner har nu yrkats

på ett återupptagande av statens understödjande av de s. k. allmänna

fortbildningskurserna med det belopp, som senast varit för dessa kurser anvisat.

Ehuru utskottet fullt uppskattar den betydelsefulla uppgift dessa kurser

hava för lärarnas fortsatta utbildning, har utskottet likväl måst ställa sig

tveksamt inför förslaget att nu uppföra å riksstaten anslag till ifrågavarande

ändamål. Då med hänsyn till den statsekonomiska situationen ett kortare

uppskov med anslag till dylika kurser till för statens ekonomi fördelaktigare

tider torde kunna försvaras, har utskottet icke funnit sig kunna tillmötesgå

vad i berörda motioner äskas.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Almkvists samt herrar Sehlins och Wagnssons

ovanberörda motioner icke må av riksdagen bifallas.

150:o) I förslaget till riksstat har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln

upptagit det ordinarie förslagsanslaget till avlöning in. m. åt folkskolinspektörer

med oförändrat belopp, 330,000 kronor.

I eu inom första kammaren väckt motion (nr 3) har herr K. J. Ekman

hemställt, att riksdagen ville besluta att vid anslagen till folkskoleväsendet

och särskilt till folkskoleinspektionen foga såsom villkor,

dels att Kungl. Maj:t ville ombesörja eu revision av boställsordningen för

lärarpersonalen vid folk- och småskolorna ävensom av motsvarande författningar

för andra vid folkundervisningen anställda lärare till närmare överensstämmelse

med riksdagens år 1918 fattade beslut i ämnet och med uttryckliga

bestämmelser om rätt till klagan över beslut rörande byggnad och

underhåll av de i dessa boställsordningar avsedda lägenheter; och

dels att Kungl. Maj:t ville förständiga skolöverstyrelsen och vederbörande

folkskolinspektörer att vid handläggningen av frågor rörande skolhusbyggnader

och lärarbostäder tillse, att sträng sparsamhet iakttages och att alla

onödiga utgifter undvikas.

Vidare har herr K. J. Ekman i eu inom första kammaren väckt motion

(ni1 5) hemställt att riksdagen vid anslaget till folkskoleväsendet och särskilt

till folkskolinspektionen ville foga det villkor, att Kungl. Maj:t måtte, efter

verkställd utredning, vidtaga den ändring i § 10 folkskolestadgan och övriga

tilläventyrs därmed sammanhängande författningsbestämmelser, att i de i

nämnda paragraf avsedda ärenden domkapitlets beslut skall bliva lagligen

gällande vare sig det går folkskolinspektören emot eller icke, så att ändring

i beslutet icke måtte kunna ske utan besvärstalans fullföljd i vanlig

ordning.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

De av motionären i ovanberörda två motioner framställda yrkandena iiro

formellt så avfattade, att vissa av motionären närmare preciserade önskemål

skulle såsom villkor fogas till anslagen till folkskoleväsendet och särskilt till

folkskolinspektionen. Något eller några anslag med dessa rubriker äro icke

i förslaget till riksstat för budgetåret 1924—1925 uppförda. Utskottet har

emellertid ansett sig böra tolka motionärens yrkanden så, som om desamma

avsåges att förbindas med det första i riksstaten förekommande anslag av

den grupp anslag, motionären synes hava åsyftat, och har utskottet följaktligen

ansett sig böra till saklig behandling upptaga sagda motioner i samband

med det ordinarie förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer.

I avseende å de skäl, som motionären anfört till förmån för de framställda

yrkandena, hänvisar utskottet till motionerna.

I den förstnämnda motionen påkallar motionären till en början en revision

av boställsordniugen för lärarpersonalen vid folk- och småskolorna.

Motionären berör tillkomsten av gällande boställsordning och betecknar

denna tillkomst såsom »högst märklig». Till komplettering och beriktigande

av vad motionären i detta hänseende anfört vill utskottet erinra om följande.

I samband med de förslag till lönereglering för folk- och småskolans lärarpersonal,

som på sin tid framlades av den s. k. lärarlönenämnden, hade

nämnden i syfte att åvägabringa eu större enhetlighet och reda i förutvarande

bestämmelser angående lärarkårernas naturaförmåner utarbetat och

framlagt förslag till eu särskild »boställsordning». Någon boställsordning i

egentlig mening var dock icke detta. Lärarlönenämnden betecknade förslaget

såsom vissa »grunder» rörande den lärarpersonalen tillförsäkrade bostadsförmånen

och förutsatte, att Kungl. Maj:t skulle utfärda de normerande bestämmelser,

som kunde vara erforderliga och gagneliga som vägledning vid

tillämpningen av dessa grunder.

I sitt utlåtande över lärarlönenämndens betänkande erinrade 1902 års löneregleringskommitté,

att vid närmast föregående löneregleringar för förevarande

lärarkårer stadgandet om lärarnas naturaförmåner lämnats oförändrat.

Kommittén sade sig visserligen finna det önskvärt, att naturaförmånerna

reglerades i samband med den kontanta avlöningen men framhöll

emellertid, att ett sammanbindande av dessa frågor dock icke syntes vara

under alla förhållanden nödvändigt. Vad som mest ådroge sig uppmärksamheten,

då man toge i betraktande de olika förhållanden i fråga om lärarbostäder,

som då vore tillfinnandes, vore enligt kommitténs mening de stora

ojämnheter, som på detta område mötte. Helt naturligt vore därför, att slitningar

ofta förekommit mellan vederbörande boställshavare ocli skoldistriktet

i fråga om bostadens beskaffenhet, ersättning för bostad m. m. dylikt. Det

vore utan tvivel under sådana förhållanden enligt kommitténs mening önskvärt,

att bestämmelserna angående lärarnas naturaförmåner erhölle eu sådan

Utskottets

yttrande.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

avfattning, att såvitt möjligt anledningar till tvistigheter förekommes och att

av bestämmelserna framginge å ena sidan, vilka de skyldigheter vore, som

distrikten borde hava sig ålagda, samt å den andra, vilka rättigheter vederbörande

boställshavare kunde yrka på. I stort sett hade kommittén funnit

det av lärarlönenämnden framlagda förslaget kunna anses ägnat att tillfredsställa

berättigade anspråk å ömse sidor. I ett par fall hade emellertid kommittén

funnit sig böra göra vissa erinringar. Vid anmälan inför Kungl.

Maj:t den 22 mars 1918 av löneregleringsfrågan i dess helhet uttalade föredragande

departementschefen sin anslutning i stort sett till löneregleringskommitténs

förslag men berörde icke närmare spörsmålet om lärarpersonalens

naturaförmåner. Något förslag beträffande antagande av boställsordning för

lärarpersonalen framlades icke.

I den skrivelse, vari riksdagen anmälde sina beslut i anledning av Kungl.

Maj:ts då framlagda löneregleringsförslag, upptog emellertid riksdagen spörsmålet

angående lärarpersonalens naturaförmåner och framhöll bland annat,

att riksdagen delade den uppfattningen, att det syntes vara lämpligt att giva

nu förevarande stadganden eu mot nutida förhållanden bättre svarande avfattning.

Ett reglerande av dessa frågor genom en särskild boställsordning

hade riksdagen funnit sig böra godtaga. Vid prövning av det härutinnan

framlagda förslaget hade riksdagen ansett sig kunna biträda de huvudgrunder,

på vilka detsamma vore fotat; dock ansåg riksdagen de erinringar, som av

löneregleringskommittén framställts, vara förtjänta av närmare beaktande,

och hade desamma jämväl vunnit anslutning från riksdagens sida. Särskilt

erinrade riksdagen om den varsamhet, som syntes vara av nöden, då det

gällde meddelande av erforderliga övergångsbestämmelser i ärendet. Riksdagens

beslut i ämnet var så avfattat, att som villkor för erhållande av statsbidrag

enligt de av riksdagen beslutade grunderna skulle gälla, bland annat,

att lärarnas avlöningsförmåner, såväl den kontanta avlöningen som ock naturaförmånerna,

fullt motsvarade vad i sådant avseende stadgas; och medgav

riksdagen tillika, att i fråga om tillämpningen av vissa av riksdagen

angivna grunder — varunder jämväl nyssberörda villkor inbegripits — finge

det ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som i

detta avseende kunde befinnas erforderliga.

I anledning av att riksdagen, på sätt angivits, upptog frågan om boställsordning

för lärarpersonalen, bemyndigade Kungl. Maj:t den 22 juli 1918

chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga att

inom departementet biträda med beredning av frågan om boställsordning för

lärarpersonalen vid folk- och småskolor. Såsom sakkunniga tillkallades av

departementschefen ledamöterna av riksdagens andra kammare W. Bäckström,

C. R. Jansson i Falun och A. W. Gustafson i Kasenberg, folkskollärarinnan

Kerstin Hellgren, rektorn vid kommunala mellanskolan i Malmö

M. E. Svanlund samt byggnadssakkunniga biträdet hos skolöverstyrelsen,

arkitekten J. T. Åkerlund. På grundvalen av det av nämnda sakkunniga

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

avgivna förslaget, i vilket Kung!. Maj:t vidtog vissa jämkningar i inskränkande

riktning och till förmån för de byggnadsskyldiga kommunerna, utfärdade

Kungl. Maj:t sedermera den 18 september 1918 kungörelse angående

boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor (nr 792). Denna

boställsordning har sedermera med föranledande av två särskilda riksdagsskrivelser

åren 1921 och 1922 blivit i vissa avseenden ändrad. (Jämför

kungl. kungörelser den 26 september 1921, nr (501, och den 15 juni 1922,

nr 319).

Motionären gör nu gällande, att i den av Kungl. Maj:t utfärdade boställsordningen

voro i förhållande till riksdagens beslut betydande ändringar

vidtagna, vilka inneburo »en skärpning av bestämmelserna, som riksdagen

icke avsett och som i hög grad fördyrat kostnaderna för uppförande av

dessa bostäder». Som exempel härpå anför motionären: »Riksdagen både

godkänt eu helt allmän bestämmelse av innehåll, att lärarebostad kunde förläggas

antingen i skolhuset eller i särskild byggnad i närheten. I författningen

är stadgat, att tjänstebostad skall, utom i visst skäligen betydelselöst

undantagsfall, vara förlagd till särskilt hus i skolans närhet.» I detta hänseende

torde förtjäna att erinras om följande: I det av lärarlönenämnden

framlagda förslaget till grunder rörande lärarpersonalens bostadsförmåner

fanns intagen följande bestämmelse: »Lärarbostad skall vara förlagd antingen

till särskilt i skolans närhet liggande hus eller ock till skolhuset, skolande

i sistnämnda fall ingången till lärarbostaden vara skild från ingången till

skollokalen». Någon erinran häremot gjordes icke av riksdagen år 1918. I

ovanberörda kungörelse den 18 september 1918 föreskrevs, § 2 inom. 1..

att tjänstebostad skulle, där ej annat kunde föranledas av föreskrifterna i

mom. 2 av samma paragraf, vara förlagd till särskilt bus i skolans närhet:

i mom. 2 föreskrevs, att där skolhus vore avsett för endast en läraravdelning

och tjänstebostaden omfattade högst två rum med kök, ävensom där

tjänstebostad i övrigt ej lämpligen kunde förläggas till särskilt bus, finge

den inrymmas i skolhuset, dock borde i sådant fall bostaden ej vara belägen

över eller under skollokalen, och skulle bostaden vara väl avskild från

denna och dess ingång skild från ingången till skollokalen. Sedan riksdagen

i skrivelse den 8 juni 1921, nr 257, anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes

föranstalta en sådan ändring i boställsordningen, att tjänstebostad kunde

förläggas över skollokal och att bostad för folkskollärare om 3 rum och kök

finge inrymmas i skolhus, avsett för endast en läraravdelning, föreskrev

Kungl. Maj:t (kungl. kungörelsen den 26 september 1921), att boställsordningens

§ 2 mom. 2 skulle hava följande ändrade lydelse: »Där skolhus

är avsett för endast en läraravdelning, ävensom i annat fall, där tjänstebostad

ej lämpligen kan förläggas till särskilt hus, må tjänstebostaden kunna

inrymmas i skolhuset, dock att bostaden icke i något fall må förläggas

under skollokalen och bostad för vanlig lärare icke heller över densamma;

skolande bostaden vara väl avskild från skollokalen och dess ingång skild

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

från ingången till skollokalen.» Genom den år 1921 vidtagna ändringen

medgavs sålunda rätt att inrymma icke blott tjänstebostad om högst två

rum med kök utan vilka tjänstebostäder som helst, således även tjänstebostad

för vanlig folkskollärare, i sådant skolhus, som är avsett för endast

en läraravdelning. Den ökade frihet i fråga om tjänstebostadens förläggning,

som härigenom beretts skoldistrikten, har, efter vad utskottet försport,

i stor utsträckning utnyttjats. Dessutom hava, enligt vad utskottet

har sig bekant, särskilda skoldistrikt begärt och erhållit Kungl. Maj:ts medgivande

att oavsett boställsordningens föreskrifter förlägga tjänstebostad

eller tjänstebostäder i skolhus, som är avsett för mer än en läraravdelning.

Motionären framhåller vidare, att »bestämmelserna i boställsordningen om,

att alla rummen och även köket skola stå i direkt förbindelse med varandra

---funnos alldeles icke i det av riksdagen godkända förslaget.» I

lärarlönenämndens förslag till grunder var angivet, att rummen skulle vara

sammanhängande. Löneregleringskommittén fann det icke lämpligt att under

alla förhållanden fordra detta. Kommittén erinrade därom, att i moderna

bostadsanordningar av den storlek, varom vore fråga, ej sällan två rum

vore förlagda å nedre botten och ett rum i eu övre våning, varför kommittén

ansåg det vara tillfyllest, att föreskrift meddelades i syfte, att rummen

skulle stå i lämplig förbindelse med varandra. Såsom ovan erinrats,

uttalade riksdagen år 1918 sin anslutning till denna erinran från löneregleringskommitténs

sida. I meranämnda kungörelse den 18 september 1918

föreskrevs i detta hänseende, att rummen skulle stå i lämplig, direkt förbindelse

med varandra.

Härjämte anmärker motionären, att bestämmelserna om syn alls icke

funnos i det av riksdagen godkända förslaget. Härom heter det i motionen:

»Sådan skall förrättas av folkskolinspektören ensam (eller annan av skolöverstyrelsen

utsedd person). Någon rätt att överklaga synen tinnes icke

stadgad; och folkskolinspektören skall sedermera tillse, att det påsynade

blivit fullgjort». Några bestämmelser eller uttalanden rörande av- och tillträdessyn

förelågo visserligen icke vid 1918 års riksdag, men sådana äro

uppenbarligen av den natur, att de böra i samband med föreskrifter angående

tjänstebostad meddelas. Kungl. Maj:t ägde enligt riksdagens medgivande

att utfärda de närmare föreskrifter, som befunnes erforderliga i avseende å

tillämpningen av de utav riksdagen godtagna grunderna beträffande lärarnas

bostadsförmån. I förenämnda kungörelse den 18 september 1918 föreskrev

Kungl. Maj:t i detta hänseende, att, då efter utgången av juni månad 1919

tjänst av ordinarie eller tills vidare anställd innehavare avträdes eller tillträdes,

syn skulle hållas å tjänstebostaden med tillhörande hus, trädgård

och övriga anläggningar. Av- och tillträdessyn skulle förrättas av vederbörande

statens folkskolinspektör eller lämplig person, som skolöverstyrelsen

efter framställning av inspektören därtill förordnade, i närvaro av ombud

för skolrådet samt av- och tillträdande lärare eller deras ombud. Syn finge

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

93

ej hållas tidigare än tre månader före dagen för tjänstebostadens avträdande,

respektive tillträdande eller senare än tre månader efter samma dag. Förrättningsmannen

skulle vid synen föra protokoll och däri göra anteckning

av behövliga reparationer. Befunnes å tjänstebostaden med tillhörande hus,

trädgård eller övriga anläggningar skador eller brister hava uppkommit,

vilka uppenbarligen vållats genom avträdarens eller hans husfolks vårdslöshet,

skulle sådant i protokollet särskilt anmärkas. Protokollet skulle underskrivas

av förrättningsmannen och förvaras hos folkskolinspektören, vilken,

så snart ske kunde, ägde att tillställa skolrådet avskrift därav. Folkskolinspektören

skulle vid inspektion, som förrättas närmast efter ett år från

syneförrättningen, tillse, att vid synen anmärkta reparationer blivit verkställda.

Sedan riksdagen i särskilda skrivelser den 8 juni 1921, nr 257.

och den 1 april 1922, nr 82, anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta

om sådan ändring i kungl. kungörelsen den 18 september 1918, att den

tid, inom vilken av- och tillträdessyn skulle äga rum, utsträckes till fyra

månader, ävensom att syneförrättningar å lärarboställen endast då måtte

förekomma, när vederbörande tillträdare eller skoldistrikt sådant yrkade,

har Kungl. Maj:t genom särskilda kungörelser den 26 september 1921 och

den 15 juni 1922 vidtagit de av riksdagen påyrkade ändringarna, varjämte

Kungl. Maj:t i sistnämnda kungörelse gjort det tillägget, att, om under

loppet av fem år varken boställshavare eller skoldistrikt påkallat syn, sådan

skall vid näst därefter infallande lärarombyte verkställas, ändå att yrkande

därom icke framställes. Genom de sålunda vidtagna ändringarna har, enligt

vad utskottet har sig bekant, antalet boställssyn^’ i hög grad inskränkts.

I avseende å de av motionären anmärkta förhållandena beträffande syneförfarandet

ifråga om lärarboställen är att erinra därom, att denna syn icke

är att i rättsligt hänseende likställa med exempelvis den i ecklesiastik boställsordning

föreskrivna av- och tillträdessynen. Någon besvärshänvisning

finnes i kungörelsen angående lärarpersonalens boställsordning icke intagen,

och detta av den anledning, att syneförrättaren icke här äger någon som

helst befogenhet att besluta eller meddela föreskrifter av ekonomisk innebörd.

Då i författningen stadgas, att folkskolinspektören skall tillse, att

vid synen anmärkta reparationer blivit verkställda, är detta ett åliggande

för inspektören, som sammanfaller med hans allmänna befogenhet att tillse,

att skolhus och lärarbostäder äro för sitt ändamål lämpliga.

Då motionären vidare yttrar sig om »normalritningar till skolanläggningar

för folkskolan jämte anvisningar och beskrivningar» och synes vilja göra

gällande, att dessa obligatoriskt måste följas av skoldirektionen, vill utskottet

allenast erinra om följande. Dessa ritningar äro, såsom också i texten

till desamma angives, ingalunda avsedda att i detalj följas vid uppförandet

av skolbyggnader. De äro närmare att anse som exempel på huru man

under vissa givna förhållanden kan lösa ett skolbyggnadsproblem. Somliga

ritningar upptaga i fråga om utrymmen och lokaler endast vad som kan

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

anses oundgängligen nödvändigt, andra åter upptaga dessutom vissa specialrum

för särskilda undervisningsgrenar, vilka rum äro önskvärda och här och

var inrättats långt före normalritningarnas tillkomst. Då det är av vikt,

att även specialrummen, där skoldistriktet anser sig böra inrätta sådana, på

lämpligaste sättet anpassas för sitt ändamål, hava de medtagits i ritningarna.

Vad särskilt beträffar det av motionären påtalade förhållandet, att alla ritningarna

innehålla badrum, må erinras, att badrum finnas från de mest

primitiva i anknytning till anläggningens tvättstuga och upp till sådana med

simbassäng. Det står skoldistriktet fritt att välja bland de olika förslagen

och även att helt utesluta detta utrymme liksom övriga, som icke äro oundgängligen

nödvändiga för skolverksamhetens bedrivande. De till normalritningarna

hörande anvisningarna kunna icke tolkas såsom föreskrifter och

hava ej heller avfattats såsom sådana. De avse att utgöra, vad namnet

angiver, anvisningar om huru skolanläggningens olika detaljer lämpligen

kunna utföras, varvid hänsyn tagits till åstadkommande av nödig kostnadsbesparing.

Då motionären yttrar, att »dessa ritningar lära numera slaviskt

följas av folkskolinspektörerna vid insynandet av nya skolhus och lärarbostäder»,

är detta icke med verkliga förhållandena överensstämmande.

Då motionären i sin ifrågavarande motion nr 3 påkallar en revision av

boställsordningen för lärarpersonalen, yrkar motionären på en uttrycklig bestämmelse

om rätt till klagan över beslut rörande byggnad och underhåll

av de i boställsordningen avsedda lägenheter. Sådana bestämmelser finnas

redan, i det vederbörande lagar och författningar medgiva rätt till besvär

över kyrkostämmas, skolråds, länsstyrelses och domkapitels beslut. Frånsett

Kungl. Maj:t är icke åt någon annan myndighet än de nu nämnda befogenhet

medgiven att besluta ifråga om byggnad och underhåll av ifrågavarande

lägenheter.

Till sist yrkar motionären i samma motion, att Kungl. Maj:t måtte förständiga

vederbörande att iakttaga sträng sparsamhet och undvika alla onödiga

utgifter. Efter vad utskottet inhämtat, har skolöverstyrelsen haft ett

dylikt förständigande sedan hösten år 1920, och hava folkskolinspektörerna

genom överstyrelsen likaledes erhållit direktiv i denna riktning. Utskottet

har i detta hänseende vidare inhämtat, att överstyrelsens verksamhet på

detta område koncentrerat sig förnämligast på granskningen av de ansökningar

om medgivande av rätt att för skolbyggnader upptaga lån, som från

skoldistrikten till Kungl. Maj:t ingivas. Vid nämnda granskningsarbete tillses

i främsta rummet, att distrikten icke uppföra skolbyggnader, som tillsvidare

kunna anstå eller som i förhållande till skolorganisation eller barnantal äro

för stort tilltagna. Granskningen är, efter vad för utskottet meddelats, i

dessa avseenden mycket noggrann och föranleder ofta en ganska ingående

skriftväxling med vederbörande lokala skolmyndighet eller folkskolinspektören.

Icke sällan leda dessa undersökningar till beskärning av byggnadsprogrammet,

förenkling av ritningarna och nedbringande av byggnadskost
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

naderna. I vissa fall hava i anledning av överstyrelsens yttranden byggnadsföretagen

uppskjutits.

Av vad utskottet sålunda ifråga om de i motionen nr 3 framförda yrkandena

anfört, torde framgå, att utskottet icke funnit några skäl förefinnas att

nu påkalla en revision av boställsordningen för lärarpersonalen. Mycket av

vad motionären till stöd härför anfört har, såsom utskottet uppvisat, berott

på missuppfattning av den nuvarande boställsordningens tillkomst, innehåll

och rättsliga verkningar. I den mån befogade önskemål om förbättringar

göras gällande, anser utskottet, att man bör fortgå på den väg, som hittills

beträtts, nämligen att genom partiella ändringar och tillägg införa vad som

kan vara ägnat att bidraga till klarhet och överskådlighet i avseende å personalens

och skoldistriktens ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Vad

angår motionärens yrkande om vädjan till iakttagande av all sparsamhet,

är utskottet villigt erkänna, att kostnaderna för skolväsendet i många kommuner

varit betungande, men är utskottet övertygat därom, att under nuvarande

förhållanden all tänkbar sparsamhet på detta område iakttages,

även utan särskild uppmaning från Kungl. Maj:t. Utskottet har följaktligen

icke ansett sig kunna tillstyrka de i förevarande motion nr 3 gjorda

yrkandena.

Vad så beträffar det av samme motionär i motionen nr 5 framställda yrkandet,

vill utskottet i anledning härav anföra följande. Den av motionären

här påtalade bestämmelsen i gällande folkskolestadga är av följande

lydelse.

»Förslag till reglemente skall därefter upprättas av skolrådet, sedan kyrkostämman

för sin del fattat beslut angående de reglementets bestämmelser,

om vilka det enligt denna stadga tillkommer kyrkostämman att besluta.

Skolrådets förslag till reglemente skall jämte i ärendet förda protokoll

översändas till statens vederbörande folkskolinspektör, som har att med

eget yttrande överlämna detsamma till vederbörande domkapitel för prövning

och godkännande. Skulle domkapitlet emellertid vid nämnda prövning

finna sig icke kunna godkänna av inspektören gjort yrkande, skall domkapitlet

med eget yttrande översända samtliga handlingar i ärendet till skolöverstyrelsen,

och ankommer det därefter på överstyrelsen att, efter skolrådets

hörande, besluta rörande reglementet i dess helhet.

På enahanda sätt behandlas förslag av ändring i det fastställda reglementet.

Reglemente eller ändring däri, som godkänts av domkapitlet, skall genom

domkapitlets försorg i avskrift eller avtryck insändas till skolöverstyrelsen

inom tre månader efter det godkännandet meddelats.»

Dessa bestämmelser hava tillkommit under medverkan från riksdagens

sida. I samband med det förslag, som Kungl. Maj:t föreläde 1913 års riksdag

angående en central ledning — en överstyrelse — för folkskoleväsendet

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tilläggsersättning

för

expenser åt

folkskolinspektörer.

[140.]

i riket, utvecklades av föredragande departementschefen i det vid Kungl.

Maj:ts proposition i ämnet fogade statsrådsprotokollet området för den nya

överstyrelsens verksamhet, och angavs därvid bland annat överstyrelsens

tilltänkta befattning med de i folkskolestadgan föreskrivna skolreglementena.

Vad av departementschefen då anfördes står i full överensstämmelse med

innehållet i ovanberörda stadgebestämmelser. Beträffande den då utvecklade

och sedermera i författningstexten utformade anordningen förklarade riksdagen,

på sätt framgår av dess skrivelse den 30 maj 1913, Nr 8, att riksdagen

endast velat uttala, att i det fall, då reglementsförslaget på grund av

meningsskiljaktighet mellan inspektören och domkapitlet underställes överstyrelsens

prövning, överstyrelsen bör före ärendets avgörande inhämta vederbörande

skolråds yttrande i saken.

Den anordning, vilken av riksdagen år 1913 i berörda hänseende godtogs,

finner utskottet praktisk och ändamålsenlig, och har icke ansett skäl föreligga

att härutinnan förorda någon ändring. Anser utskottet sig sålunda

böra redan i sak avstyrka motionen, har utskottet vid betraktande av den

formella sidan av motionärens yrkande funnit det vara uteslutet att vid å

rikssstaten uppförda anslag såsom villkor knyta kravet på en administrativ

anordning av det slag, som ifrågasatts.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med avslag å herr Ekmans ovanberörda

motioner, nr I: 3 och 5, i riksstaten för budgetåret 1924—

1925 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till avlöning

in. in. åt folkskolinspektörer med oförändrat belopp, 330,000

kronor.

151:o) Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslaget riksdagen att

dels bestämma, att folkskolinspektör skall från och med den 1 juli 1924

äga uppbära tilläggs ersättning för expenser med ett till 200 kronor sänkt

belopp,

dels ock till bestridande av tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 10,400 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 333 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett extra anslag av 13,000

kronor, därvid tilläggsersättningen beräknats till 250 kronor för varje inspektör.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) bestämma, att folkskolinspektör skall från och med den

1 juli 1924 äga uppbära tilläggsersättning för expenser med

ett till 200 kronor för år sänkt belopp,

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

97

b) till bestridande av tilläggsersättning för expenser åt

folkskolinspektörer anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 10,400 kronor.

152:o) Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att — med uteslutande

ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget till resekostnadsersättning

åt folkskolinspektörer, nu 300,000 kronor — därstädes i stället för

samma ändamål uppföra ett ordinarie reservationsanslag å 250,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 333—334 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed bar utskottet till behandling förehaft eu inom andra

kammaren av herr O. H. Waidén väckt motion (nr 108), däri hemställts,

att riksdagen måtte besluta att i riksstaten bibehålla ett ordinarie förslagsanslag

till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer samt uppföra detsamma

med ett belopp av 250,000 kronor.

Till stöd för detta yrkande har motionären anfört följande:

»I bilaga till 1924 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, upptages

under punkt 141 anslag till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer,

och har Kungl. Maj:t föreslagit dels nedsättning av det för budgetåret 1923

—1924 bestämda anslaget å 300,000 kronor med 50,000 kronor till 250,000

kronor, dels ändring av förslagets natur från förslagsanslag till reservationsanslag

samt av grunderna för förslagets utgående.

Ändringarna motiveras huvudsakligen med att genom dem skulle eu besparing

i statens utgifter vinnas. Visserligen anser även jag, att åtgärder

för begränsning av statens utgifter böra vidtagas överallt, där de kunna

anses befogade. Det synes mig dock ägnat att väcka förvåning, att strävandet

i den angivna riktningen skall gå ut på en begränsning av folkskolinspektörernas

resor. I den nu gällande, den 15 december 1914 utfärdade

instruktionen för folkskolinspektörer, kontrasignerad av dåvarande ecklesiastikministern

K. G. Westman, framhäves, att den tillsyn över skolväsendet,

som åligger inspektör, har han att i främsta rummet utöva genom besök i

de olika skoldistrikten och där befintliga skolor. Eu folkskolinspektör eftersträvar

därför helt naturligt att göra inspektionsbesöken till huvudsak i sin

verksamhet. Det går tydligen stick i stäv mot instruktionens mening och

mot den hittillsvarande utvecklingen, om statsmakterna skulle vidtaga åtgärder,

som egentligen innebure, att den inspektör bäst fyllde sin plikt mot

sin arbetsgivare, staten, som reste så litet som möjligt.

Folkskolinspektörernas verksamhet är huvudsakligen dels kontrollerande,

dels rådgivande. Det är inspektörerna, som å statens vägnar närmast skola

tillse, att de anslag, som staten lämnar åt folkundervisningen, bliva

använda enligt gällande föreskrifter och på ett sätt, som motsvarar folkundervisningens

viktiga uppgift för det uppväxande släktets bildning och

fostran. De anslagsbelopp, som det här gäller, äro avsevärda. I årets statsverksproposition

upptages sålunda för folkskolor, fortsättningsskolor och

högre folkskolor avsedda anslag, vilka skola stå under folkskolinspektörernas

kontroll, till ett sammanlagt belopp av omkring 53,600,000 kronor. Det är

givetvis ett statsintresse av största vikt, att dessa medel bliva använda på

ett sätt, som motsvarar de med anslagen avsedda ändamålen, men det står

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.) 1

Resekostnadsersfitt

ning åt folk

skolinspek

törer.

[141.]

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

i ringa överensstämmelse härmed att begränsa den verksamhet, som i särskild

grad är ämnad att befordra en sådan användning av medlen. Vid

sin kontrollerande verksamhet hava inspektörerna givetvis att tillse, att de

för anslagens åtnjutande gällande villkoren blivit av skoldistrikten uppfyllda.

Framför allt hava de dock att kontrollera lärarnas verksamhet och vaka

över att denna verkligen giver bästa möjliga resultat i fråga om barnens

undervisning och uppfostran. Men skall en sådan kontroll kunna utövas,

måste inspektörerna tydligen ej alltför sällan besöka de särskilda lärarna i

deras skolor, varför de i stor utsträckning måste ägna sin tid åt resor.

Ej mindre viktig än den nu nämnda verksamheten är den, som avser

att stödja det vid skolorna bedrivna arbetet. En inspektör blir kanske i

främsta rummet eu rådgivare. Han måste stå lärarpersonalen till tjänst

med råd och anvisningar angående skolarbetets ändamålsenliga bedrivande.

Särskilt gäller detta i vår tid, då i många avseenden en nydaning på undervisningsområdet

gör sig gällande, Han skall emellertid också städse vara

beredd att stå skolråd och skolstyrelser till hjälp med råd och upplysningar.

Det kan gälla olika sidor av det egentliga skolarbetet men också skolväsendets

lämpliga anordning samt ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillgodoseende

av skolornas byggnadsbehov m in.

Av det nu anförda torde med tydlighet framgå, att en folkskolinspektör

icke kan på förhand uppgöra en bindande plan för sina resor. Naturligtvis

skall han, såsom ock instruktionen föreskriver, så långt som möjligt i förväg

planlägga resorna. Men det kommer alltid för honom oförutsedda resor,

som nödvändiggöra avvikelser från den ursprunliga planen. Det är därför

icke möjligt, att inspektörernas resor alltid ske efter eu på förhand av överordnad

myndighet godkänd plan, utan något utrymme måste finnas för

resor av mera tillfällig natur.

För ett ändamålsenligt tillgodoseende av de nu nämnda olika behoven

skulle den av departementschefen i statsverkspropositionen förordade ordningen

för planläggande av inspektörernas resor och fördelning av medel

för dessa lägga mycket stora hinder i vägen. Enligt denna ordning skulle

för varje inspektör av skolöverstyrelsen ett visst maximibelopp till resor för

år bestämmas. Dessutom skulle skolöverstyrelsen tillse, att av reservationsanslaget

ett visst belopp skulle stå till buds, därest för någon inspektör det

bestämda beloppet ej skulle räcka till de för honom nödvändiga resorna, i

vilket fall han på särskild framställning skulle kunna få ytterligare anslag.

Det är tydligt, att en sådan ordning skulle bliva icke blott hinderlig utan

också tung och byråkratisk. Man torde kunna utgå ifrån att överstyrelsen

för att främja det ändamål, för vilket folkskolinspektionen är till, vid sin

första fördelning av anslaget ville tilldela varje inspektör så stort belopp

som möjligt. Men härigenom kunde lätt den situationen uppstå, att vid

slutet av budgetåret några medel till resor icke voro tillgängliga. Det skulle

då kunna inträffa, att ett skolråd, som tillkallat inspektören för eu viktig

angelägenhet, finge till svar, att staten icke tilläte inspektören att resa. Det

vore ej förvånande, om man ute i skoldistrikten skulle hava svårt att förstå

en dylik ordning. Om överstyrelsen till undvikande av sådana situationer

som den nämnda ansåge sig nödsakad att reservera ett mera avsevärt belopp

för sådana oförutsedda behov, bleve följden tydligen den, att de belopp,

som kunde lämnas till de regelbundna resorna, bleve så begränsade, att

huvudändamålet med folkskolinspektionen kunde äventyras. För övrigt föreligger

med den föreslagna ordningen också den faran, att ett brådskande

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

99

besök icke skulle kunna komma till stånd, därför att det nödvändiga medgivandet

från överstyrelsen icke hunne inhämtas.

Av det sagda framgår, att den ordning i förevarande hänseende, som

departementschefen förordat, enligt min mening skulle bliva till skada för

vårt folkskoleväsen och kunna leda till åsidosättande av viktiga statsintressen

samt stå i strid mot folkskolinspektionens i instruktionen fastställda uppgift.

Med det sagda har jag dock icke velat förneka, att icke större planmässighet

i fråga om folkskolinspektörernas resor bör eftersträvas. Det synes

mig därför lämpligt, att mera ingående föreskrifter angående inspektörernas

resor lämnas av skolöverstyrelsen och att därvid tillses, att resplanerna uppgöras

med största hänsyn till nödig sparsamhet samt, i den utsträckning så

är lämpligt, efter enhetliga grunder för hela landet. Sker detta, torde anslaget

till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, då detta, såsom av

departementschefen framhålles, av vissa skäl under alla omständigheter kan

väntas nedgå, kunna hållas ungefär vid det belopp, som i statsverkspropositionen

upptagits, utan att anslaget göres till reservationsanslag, och det ur

budgetssynpunkt eftersträvade syftet alltså vinnas. Om anslaget får behålla

karaktär av förslagsanslag, undvikas emellertid de olägenheter, som i det

föregående angivits.»

Departementschefen har till en början påpekat, att eu minskning av kostnaderna

för inspektörernas resor utan vidare syntes komma att inträda därigenom,

att en hel del arbetsuppgifter med besök å ort och ställe ej längre

förelåge, ävensom genom på sina håll vidtagna sänkningar av skjutstaxorna.

Rådande förhållanden påkallade emellertid enligt departementschefens mening

en sådan ordning, att statsverkets utgifter för nu ifrågavarande ändamål

måste i förväg överblickas och trygghet vinnas för utgifternas hållande inom

vederbörlig ram. För detta ändamål föreslås, att anslagets natur ändras från

förslagsanslag till reservationsanslag. I samband med granskningen av folkskolinspektöremas

förslag till resplaner skulle skolöverstyrelsen för varje

inspektör fastställa det belopp, vartill kostnaderna för inspektionsresor inom

hans inspektionsområde under budgetåret högst finge uppgå. Anslaget har

med hänsyn härtill ansetts kunna sänkas till 250,000 kronor.

Utskottet är i så måtto ense med departementschefen, att statens utgifter

för nu ifrågavarande ändamål böra hållas inom en ram, som endast lämnar

rum för sådana kostnader, vilka äro föranledda av ett verkligt behov. Då

det emellertid gäller att anlägga en strängare hushållningssynpunkt på utgifterna

för det ändamål, varom nu är fråga, är utskottet tveksamt, huruvida

de av departementschefen anvisade utvägarna äro att förorda och huruvida

de ekonomiska fördelar för statskassan, som till äventyrs härigenom

skulle vinnas, icke komma att uppvägas av de olägenheter och praktiska

svårigheter för skolväsendet, som skulle följa av ett bifall till departementschefens

uppfattning.

Genom beskärning av möjligheten för folkskolinspektörerna att förmedelst

resor och inspektioner skaffa sig kännedom om skolväsendets ställning inom

sina respektive inspektionsområden är att befara, att inspektörsbefattningarna

Utskottets

yttrande.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion ang.

anslag till

bidrag för

uppförande

av byggnader

för folkskoleväsendet

i

riket in. m.

komma att övergå till av expeditionsgöromål mer eller mindre tyngda administrativa

tjänster. En dylik utveckling står icke i överensstämmelse med

andan i gällande inspektörsinstruktion och skulle otvivelaktigt leda till förfång

för skolväsendet och skoldistrikten. Då i avseende å det praktiska realiserandet

av den utav departementschefen tänkta anordningen vissa belopp

för år skulle av skolöverstyrelsen utmätas för bestridande av kostnaderna

för inspektionsresor inom de olika distrikten, har departementschefen visserligen

ansett, att hänsyn jämväl bör tagas till behovet av tillfälliga inspektionsbesök,

men huru och i vilken utsträckning detta sistnämnda behov

lämpligast bör eller kan tillgodoses, har icke angivits, och utskottet föreställer

sig, att stora praktiska svårigheter skola i detta hänseende yppa sig.

Utskottet har fördenskull icke funnit sig böra tillstyrka förslaget om ändrad

natur å ifrågavarande anslag.

Såsom nyss antytts, behjärtar utskottet till fullo departementschefens strävan

att söka hålla kostnaderna för inspektionsresorna inom vederbörlig anslagsram.

Detta syftemål anser utskottet lika väl kunna nås därigenom att skolöverstyrelsen

övervakar, att inspektionsresorna varda planlagda på det mest

ändamålsenliga och för statsverket billigaste sätt, och därigenom att överstyrelsen

noga tillser, att kostnaderna hålla sig inom ramen för det anvisade

anslaget. Utskottet har under denna förutsättning ansett beloppet av anslaget

kunna bestämmas till vad Kungl. Maj:t i detta hänseende föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Waldéns ovanberörda motion, minska det i riksstaten

upptagna ordinarie förslagsanslaget till resekostnadsersättning

åt folkskolinspektörer, nu 300,000 kronor, med

50,000 kronor till 250,000 kronor.

153:o) I eu inom andra kammaren av herr V. Hedlund i Östersund väckt

motion (nr 104) har hemställts, att riksdagen måtte å extra stat för budgetåret

1924—1925 bevilja ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor såsom

statsbidrag till uppförande av byggnader för folkskoleväsendet i riket,

att riksdagen ville besluta, att de grunder, som innefattas i sakkunnigas

i motionen återgivna förslag till förordning angående statsbidrag till uppförande

av byggnader för folkskoleväsendet i riket, måtte godkännas att tjäna

till huvudsaklig ledning för bidrags beviljande, att riksdagen måtte besluta,

att bidrag enligt nyssnämnda grunder må utgå jämväl för folkskolebyggnader,

om vilkas uppförande beslut fattats efter ingången av juli månad år

1923, samt

att riksdagen ville bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

som må befinnas erforderliga för beviljande av statsbidrag för ifrågavarande

ändamål.

I avseende å de av motionären till stöd för förslaget andragna skäl får

utskottet hänvisa till motionen.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

Sedan riksdagen i skrivelse den 15 juni 1920 anhållit, att Kungl. Maj:t

måtte låta utreda, i vad mån och på vilket sätt staten kunde lämna bidragtill

uppförande av byggnader för folkskoleväsendet i riket, samt därefter

fortast möjligt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde

föranleda, blev utredningen i detta hänseende anförtrodd åt särskilda sakkunniga,

vilka den 22 juni 1923 avgåvo betänkande och förslag i ämnet.

Detta förslag är för närvarande beroende på Kungl. Majt:s prövning.

Det spörsmål, för vilket motionären påkallar uppmärksamheten, berör ett

synnerligen behjärtansvärt- ändamål och syftar att tillgodose en i liög grad

viktig samhällsangelägenhet. Med hänsyn till riksdagens uttalande av den

brådskande naturen av ifrågavarande utredning hade det varit ömkligt, att

åtgärder nu kunnat av riksdagen vidtagas till förmån för det av motionären

åsyftade ändamålet. Då emellertid vederbörande myndigheters yttranden

över ovanberörda sakkunnigförslag ännu ej inkommit till Kungl. Maj:t och

det synes vanskligt att genom bifall till en enskild motion föregripa den slutliga

utredningen i ämnet, har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka

motionärens förslag och hemställer alltså,

att herr Hedlunds ovanberörda motion ej må av riksdagen

bifallas.

154:o) Kungl. Maj:t har (punkt 142) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 43,300,000

kronor, med 3,300,000 kronor till 46,600,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 335—337 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande motioner,

nämligen

dels en inom första kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion (nr 2),

däri hemställts, att riksdagen ville vid beviljande av anslag till statsbidrag

för avlönande av lärarepersonal vid folk- och småskolor fästa det villkor,

att genom Kungl. Maj:ts försorg utredning verkställes och åtgärder vidtagas

för åstadkommande av sådan ändring i gällande bestämmelser rörande anställning

av lärare vid småskolor och utbetalande av löner och statsbidragtill

dessa, att för tjänsten vid småskolan icke må utgå lön eller statsbidrag

efter annan grund än den för småskollärare i allmänhet gällande;

dels en inom första kammaren av densamme väckt motion (nr 6), däri

hemställts, att riksdagen ville vid beslutandet av anslag till statsbidrag för

avlöning av lärare vid folk- och småskolor eller därmed jämförliga skolor

mera bestämt och tydligt än hittills skett utsäga vilka de omständigheter

och villkor äro, som berättiga till eller som orsaka förlust av statsbidraget,

varvid synes vara angeläget, att statsbidraget icke skall kunna förloras,

därest icke brott föreligger mot bestämda, det vederbörande skoldistriktet

särskilt, i laga ordning meddelade beslut och föreskrifter;

Utskottets

yttrande.

Statsbidrag

till avlöning

åt lärare vid

folkskolor

[142.]

jämte åtskilliga

i ämnet

väckta

motioner.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr C. G. Schedin m. fl. (nr 161) och den andra inom andra kammaren

av herr K. A. Westman i Brobygård m. fl. (nr 228), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte vid fattandet av beslut rörande anslag till folkskoleväsendet

i motiveringen anhålla, att Kung! Maj:t måtte vidtaga åtgärder

för att omarbeta för folkskoleundervisningen gällande författningar i

syfte att bereda kommunerna skälig trygghet mot att för folkskoleundervisningens

utveckling åläggas alltför tryckande ekonomiska bördor genom administrativa

myndigheters åtgärder och därvid särskilt beakta,

a) att med hänsyn till såväl ekonomiska som principiella skäl villkoren

för erhållande av statsbidrag till folkskollärares avlöning böra återföras till

den av riksdagen fastsällda lydelsen samt

b) att det enligt riksdagens mening är önskvärt, att de föreskrifter, vilka

meddelas i folkskolestadgan och i särskild boställsordning för lärarpersonalen

vid folk- och småskolor rörande kommuns skyldighet att tillhandahålla

lärarbostäder, efter omarbetande med tillgodogörande av vunnen praktisk erfarenhet,

måtte föreläggas riksdagen till godkännande.

Vad särskilt beträffar det i sistnämnda motioner gjorda yrkandet, är detsamma

formellt knutet vid »anslag till folkskoleväsendet». Något anslag

med denna rubrik är icke uppfört i förslag till riksstat för budgetåret 1924

—1925. Utskottet har emellertid ansett sig böra till saklig behandling upptaga

sagda yrkande i samband med sitt utlåtande angående förslagsanslaget

till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Vidkommande de av motionärerna till stöd för de olika yrkandena framlagda

skälen tillåter sig utskottet, i den mån ej annat framgår av det följande,

hänvisa till motionerna.

Vad Kungl. Maj:t ifråga om förevarande anslag föreslagit har ej givit utskottet

anledning till erinran.

Vad så beträffar de ovanberörda motionsvis framställda yrkandena, vill

utskottet först yttra sig om herr Ekmans ovannämnda motion nr 2 i första

kammaren.

Motionären har till stöd för sitt här framställda yrkande anfört följande:

»Enligt folkskolestadgan den 26 september 1921 § 1 skall den allmänna

barnundervisningen i riket meddelas i folkskolan, som innefattar dels småskola

(= klasserna 1—2), dels egentlig folkskola (= klasserna 3—6). För

lärarkompetens till den egentliga folkskolan erfordras folkskollärarexamen,

för kompetens till småskolan är nog med småskollärarexamen (§ 18). Ett

vid § 18 fogat övergångsstadgande utvisar, att enligt tidigare författningar

icke ens småskollärarexamen erfordras för behörighet att undervisa i småskolan,

utan endast prövning inför folkskoleinspektör, stundom icke ens detta.

Innan småskoleseminarierna inrättades, anställdes nämligen i stor utsträckning

i småskolan lärarkrafter utan officiellt intygad lärarekompetens. Denna

omständighet har gjort, att i folkskolestadgan sedan gammalt funnits ett

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

stadgande, motsvarande det i nuvarande folkskolestadga i § 2 inom. 3 intagna

stadgandet, om rätt för vederbörande att i småskolan anställa fullt utbildad

folkskollärare, trots de ökade kostnader, icke blott för kommunen

utan även för staten, som därmed följa. I den särskilda folkskolestadgan

för Stockholm av den 22 juni 1923 (förut 8 november 1901) finnes till och

med stadgad en skyldighet för huvudstaden att där anställa folkskollärare,

varför i Stockholms folkskolor icke finnas anställda några småskollärare eller

småskollärarinnor. Denna bestämmelse, liksom bestämmelsen i den allmänna

folkskolestadgans § 2 mom. 3, är att betrakta närmast såsom en kvarleva

från den tid, då några särskilda kompetensfordringar icke gällde för anställandet

av lärare i småskolan och man därför var angelägen om att i huvudstadens

skolor och i de andra skolor, där man så önskade, alltid fullt kompetenta

lärarkrafter skulle vara att påräkna. Men sedan numera vid småskoleseminariern

a en fullt tillfredsställande utbildning av lärarkrafter för

småskolorna meddelas och avgångsexamen därifrån är en ovillkorlig kompetensfordran

för anställning vid småskolan, finnes ingen anledning att vidhålla

ett system, som tillför småskolan i betydande utsträckning överkvalificerade

lärarkrafter och åsamkar stat och kommun onödiga utgifter till högst

avsevärda belopp.

Skillnaden i löneförmåner framgår av efterföljande tablå, som dock endast

upptager kontanta minimilöner:

Lönegrad

2 3 4

Folkskollärare: manlig..........

. . 2,100

2,400

2,700

3,000

därav statsbidrag .

1,910

2,210

2,510

2,810

kvinnlig.........

1,900

2,100

2,300

2,500

därav statsbidrag .

. . 1,710

1,910

2,110

2,310

Småskollärare: manlig..........

. . 1,400

1,550

1,700

1,850

därav statsbidrag .

. . 1,280

1,430

1,580

1,730

kvinnlig.........

1,200

1,350

1,500

1,650

Till dessa minimilöner komma sedan, utom stadgade naturaförmåner, kommunala

lönetillskott, dyrtidstillägg, övertidsersättningar in. in., in. in., så att

lönerna i do flesta fall äro väsentligen högre än vad ovanstående tabell utvisar.

Av tabellen framgår emellertid redan, vilket slöseri med skattebetalares

medel, som ligger uti den nämnda anordningen. Den är lika avvita, som

om man ville i de högre läroverkens nedersta klasser anställa lektorer med

deras för ett helt annat ändamål avsedda högre kompetens och därmed följande

högre avlöning.

Enligt gällande grunder för statsbidrags utgående till avlönande av lärare

vid folk- och småskolor utgår statsbidrag efter examenskompetensen (folkskollärarexamen,

respektive småskollärarexamen), men är icke beroende av

huruvida lärarens tjänstgöring omfattar folkskole- eller småskolestadiet. Hära\

följer, att Stockholms stad och de övriga orter, som infört samma anordning,

äga att för de å småskolestadiet undervisande examinerade folkskollärarna

och folkskollärarinnorna uppbära det för lärare med folkskolekompetens

utgående större statsbidraget.

En omläggning så, att statsbidraget skulle utgå icke efter examenskompetens

utan efter anställningens beskaffenhet, skulle, så vitt man nu kan

bedöma, enbart å statsbidraget till Stockholms stad medföra eu inbesparing

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av omkring 200,000 (tvåhundratusen) kronor, dyrtidstilläggen oberäknade.

Stockholms folkskoledirektion har visserligen i ett yttrande över eu liknande

motion vid förra årets riksdag beräknat, att nettobesparingen för statsverket

skulle uppgå till endast omkring 90,000 (nittiotusen) kronor, dyrtidstilläggen

oberäknade. Men därvid är att märka, bland annat, att skoldirektionen, såsom

de vid dess yttrande fogade tabellerna utvisade, vid sina beräkningar

endast tagit hänsyn till lönebeloppen i första lönegraden. Hade de verkligen

åtnjutna lönegraderna medtagits, hade resultatet blivit ett helt annat. Att

en övergång från det ena systemet till det andra kan medföra någon tidsutdräkt

är naturligt; men säkerligen behöver övergångstiden icke bliva särdeles

lång, då givetvis måste förutsättas, att de lärare eller lärarinnor med

folkskollärarkompetens, som undervisa i småskola, förflyttas vid uppkommande

ledigheter till lärareplatser i den egentliga folkskolan. (Jämför folkskolestadgan

§ 22 mom. 4—5.)

För hela riket är antalet folkskollärare (respektive lärarinnor), som uteslutande

undervisa i småskolan, för närvarande 322, därav i Stockholm 277.»

Såsom framgår av motionen, åsyftar motionären närmast folkskoleväsendet

i Stockholm. Enligt den för folkuudervisningen i Stockholm numera gällande

stadgan av den 22 juni 1923 fordras för anställning vid Stockholms

folkskolor såsom ordinarie eller extra ordinarie lärare, bland annat, att hava i

föreskriven ordning avlagt folkskollärarexamen eller, då fråga är om anställningför

undervisning å småskolestadiet, antingen folkskollärarexamen eller småskollärarexamen.

Det förefinnes följaktligen icke, såsom motionären påstår, en skyldighet

för Stockholms stad att för småskolestadiet anställa folkskollärare utan

en rättighet att å detta stadium välja mellan folkskollärare eller småskollärare.

Denna rättighet tillkommer emellertid även varje skoldistrikt i riket. I folkskolestadgan

2 § mom. 3 heter det nämligen: »För uppehållande av undervisningen

i småskola må, där kyrkostämman så beslutar, användas ordinarie

eller extra ordinarie folkskollärare, tillsatt i den ordning, som i §§ 19—21

eller i § 24 sägs». Flera skoldistrikt, särskilt stadssamhällen, hava begagnat

sig av den kommunala självbestämningsrätten i förevarande hänseende och

i större eller mindre utsträckning anställt folkskollärarinnor i småskolan.

Enligt gällande grunder för statsbidrags utgående till avlönande av lärare

vid folk- och småskolor utgår statsbidraget efter examenskompetensen och

är sålunda icke beroende av, huruvida lärarens tjänstgöring omfattar folkskole-

eller småskolestadiet. De skoldistrikt, vilka för småskolestadiet anställt

examinerade lärarinnor, äga sålunda att för dem uppbära det för lärare med

folkskollärarkompetens utgående högre statsbidraget. Motionären åsyftar nu

en ändring härutinnan i så måtto, att för lärarbefattning å småskolestadiet icke

skall utgå lön eller statsbidrag efter annan grund än den för småskollärarinna

i allmänhet gällande.

Utskottet vill erinra därom, att en motion med motsvarande syfte av samma

motionär väcktes vid 1923 års riksdag; denna motion, som allenast tog sikte

på förhållandena i Stockholm, avstyrktes av första kammarens första tillfälliga

utskott och blev av första kammaren avslagen. Då nu i stort sett ena
-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

hända förslag ånyo framlagts, må endast framhållas, att motionen med hänsyn

till sin innebörd otvivelaktigt är av beskaffenhet att handläggas av tillfälligt

utskott, om också dess formella avfattning föranlett dess hänvisande

till statsutskottet.

Det syfte, motionären vill ernå, nämligen att avlöning och statsbidrag skall

utgå närmast med hänsyn till det stadium i folkskolan, på vilket läraren är

anställd och har sin tjänstgöring — d. v. s. småskollärarlön på småskolestadiet

och folkskollärarlön på folkskolestadiet — måste givetvis leda till en

uppdelning av lärarkrafterna på folkundervisningens båda huvudområden,

småskolan och den egentliga folkskolan; detta innebär, att för småskolestadiet

skulle anställas endast småskollärarinnor och för det egentliga folkskolestadiet

endast folkskollärare. Utskottet har ej kunnat undgå att finna,

hurusom en dylik åskådning principiellt sett torde äga fog för sig. Då numera

efter småskoleseminariernas senaste omorganisation småskollärarutbildningen

kan anses hava blivit betydligt stärkt och förbättrad, kan från kompetensens

synpunkt intet skäl anföras, varför icke de vid de nuvarande småskoleseminariema

utbildade lärarna böra över hela riket undervisa å det stadium av

skolan, för vilket de äro avsedda. Det torde jämväl kunna sägas, att en

anordning med undervisning av folkskollärare å småskolestadiet innebär i

viss mån ett anlitande av överkvalificerad arbetskraft, vilket förhållande lika

litet inom skolväsendet som på andra områden är att förorda. Motionären

berör de ekonomiska konsekvenserna av ett bifall till sitt yrkande. I detta

hänseende torde vara vanskligt att i brist på exakta uppgifter göra några

mera bestämda beräkningar. Oavsett emellertid den ekonomisKa sidan av

saken hyser utskottet den uppfattningen, att den i motionen ifrågasatta anordningen

förtjänar att från principiellt skolorganisatorisk och pedagogisk

synpunkt tagas under närmare övervägande och bliva föremål för vederbörlig

utredning av sakkunnig myndighet. Denna utredning bör uppenbarligen

taga sikte på en lösning av de svårigheter, som äro förbundna med den

ifrågasatta anordningens realiserande och vilka icke synas hava blivit av

motionären tillfullo beaktade.

Den ifrågasatta omläggningen kan givetvis ej med ens genomföras

utan gör en successiv avveckling av rådande förhållanden nödvändig.

Först i den mån sådana nuvarande folkskollärarinnor, vilka undervisa

å småskolestadiet, avgå från sina befattningar, kunna småskollärarinnetjänster

i stället upprättas. Avvecklingen kan följaktligen taga en avsevärd

tid i anspråk och även medföra för undervisningens vidkommande

åtskilliga olägenheter. Men även efter genomförandet av eu omläggningav

angivna beskaffenhet kunna svårigheter i ett eller annat avseende

tänkas uppstå, på vilka utskottet nu saknar anledning att närmare ingå.

men vilka utskottet förutsätter böra bliva föremål för närmare beaktande.

Utskottet har följaktligen intet att invända mot att en utredning i berörda

hänseende kommer till stånd, men hyser utskottet den bestämda upp
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

fattningen, att en dylik utredning icke bör knytas såsom villkor vid utgående

av ett å riksstaten uppfört anslag, utan bör såsom en fullt fristående fråga

behandlas och avgöras. Utskottet, som alltså avstyrker det i förevarande

motion framställda yrkandet, i vad det avser fästandet vid ifrågavarande

anslag av villkor om sagda utredning, tillstyrker, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungi. Maj:t anhålla, det Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa

utredning rörande ändring i gällande bestämmelser, i syfte att avlöning och

statsbidrag till lärare på småskolestadiet må utgå allenast efter de grunder,

som i detta hänseende gälla för småskollärare i allmänhet, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill sagda utredning må kunna giva anledning.

Vad vidare beträffar det i ovanberörda motion 1:6 framställda förslaget,

har utskottet, då motionären icke lämnat någon som helst anvisning om

vilka brister enligt hans mening förefinnas i gällande statsbidragsbestämmelser

och då i övrigt några skäl icke anförts till förmån för motionärens

yrkande, icke funnit motionen ifråga böra vinna avseende.

I avseende å det i ovanberörda av herrar Schedin in. fl. och Westman i

Brobygård m. fl. väckta motioner framförda yrkandet vill utskottet framhålla

följande:

I motionen göres gällande, att Kungl. Maj:t i kungörelsen angående avlöning

åt lärare vid folk- och småskolor samt statsbidrag till sådan avlöning

infört nya villkor för åtnjutande av statsbidrag till folkskollärares avlöning

utöver dem, som fastställts av riksdagen. De åsyftade villkoren, vilka återfinnas

i § 18 av samma kungörelse äro av följande lydelse:

a) att skolan är anordnad i enlighet med gällande föreskrifter;

c) att skoldistriktet för undervisningen tillhandahåller lämpliga lokaler

samt ändamålsenliga skolmöbler och erforderlig undervisningsmateriell.

Motionärena framhålla, att Kungl. Maj:t »härigenom förklarat, att såsom

villkor för erhållande av statsbidrag skola gälla ej blott av riksdagen fastställda

villkor utan därutöver alla de, som Kungl. Maj:t eller underordnade

myndigheter kunna finna lämpligt att föreskriva i administrativ väg».

Såsom motionärerna erinra, återfinnas nyssberörda villkor icke bland dem,

vilka riksdagen, på sätt framgår av dess skrivelse nr 394/1918, uppställt

för erhållande av statsbidrag. Emellertid har riksdagen i samband med

fastställande av vederbörliga villkor för statsbidrags erhållande medgivit,

att ifråga om tillämpningen av de av riksdagen godkända grunderna i berörda

hänseende Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare föreskrifter,

som i detta avseende kunde befinnas erforderliga. I detta åt Kungl. Maj:t

lämnade medgivande inbegripes enligt utskottets mening en rätt för Kungl.

Maj:t att utfärda villkor av den art, som i motionerna påtalas. Det torde

också förefinnas så mycket mindre anledning att här tala om villkor, vilka

föreskrivits utöver de av riksdagen fastställda, och därigenom tillskriva

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

Kungi. Maj:t ett åsidosättande av riksdagens beslut, som dels dessa av

Kungl. Maj:t ensamt utfärdade villkor innebära en kodifiering av en mångårig

praxis, dels ock staten uppenbarligen måste tillförsäkra sig nödigkontroll

i avseende å användningen av de betydande belopp, som anvisas

för folkundervisningen i landet. Utskottet har följaktligen icke kunnat dela

motionärernas uppfattning i denna del.

Motionärerna beröra vidare tillkomsten av gällande boställsordning för

lärarpersonalen vid folk- och småskolan och påpeka, hurusom enligt deras

uppfattning »den av Kungl. Maj:t utfärdade boställsordningen på derå viktiga

punkter företer avvikelser från lärarlönenämndens och löneregleringskommitténs

förslag, vilket riksdagen gjort till sitt». Beträffande tillkomsten

av sagda boställsordning hänvisar utskottet till vad utskottet i detta hänseende

under punkt 150 här ovan anfört. I avseende å vissa av motionärerna

berörda detaljer har utskottet likaledes under punkten 150 här ovan uttalat

sig. En av motionärerna nu framförd anmärkning har utskottet ansett sig

böra i detta sammanhang upptaga till skärskådande.

I lärarlönenämndens förslag till grunder rörande lärarpersonalens bostadsförmån

fanns en bestämmelse av följande innehåll: »Där lärarbostad icke

innehåller det sålunda stadgade antalet rum, skall läraren enligt hyrespriserna

å orten erhålla stadgad kontant ersättning för vad i sådant avseende brister,

dock att ogift manlig ordinarie folkskollärare, vars bostad innehåller två

rum och kök, icke äger rätt till särskild ersättning. Därest lärare icke åtnjuter

bostad in natura, skall lian enligt priserna å orten erhålla hyresersättning:

ordinarie manlig folkskollärare, som är gift eller åtnjuter familjetillägg,

ävensom kvinnlig folkskollärare, som åtnjuter familjetillägg, för tre

rum och kök; ordinarie manlig folkskollärare, som är ogift, ävensom ordinarie

kvinnlig folkskollärare, som icke åtnjuter familj etillägg, för två rum

och kök; samt annan lärare för ett rum och kök; ävensom ersättning för

bränsle». Motionärerna anmärka nu, att Kungl. Maj:t, såsom framgår av

§12 mom. 1 och 2 i kungörelsen den 18 september 1918 angående ifrågavarande

boställsordning, »utan vidare uteslutit dessa särskiljande bestämmelser

av gifta och ogifta lärare».

Motionärerna hava här förbisett en av de väsentligaste grunderna för

lärarlönenämndens löneförslag och den avvikelse, som Kungl. Maj:t och

riksdagen i detta hänseende vidtog. Lärarlönenämnden grundade nämligen

i avseende å de kommunalt anställda lärarna sina löneregleringsförslag på

den s. k. behovsprincipen, vars innebörd är, att befattningshavare, som är

familjeförsörjare, skall åtnjuta högre avlöning än befattningshavare, som

icke är familjeförsörjare. Denna princip tillämpade lärarlönenämnden beträffande

den kontanta lönen genom att föreslå särskilda lönetillägg till

familjeförsörjare och ifråga om bostadsförmånen genom att för familjeförsörjare

förorda ett större rumsantal. Behovsprincipen underkändes av löne
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

regleringskommittén, och ej heller Kungl. Maj:t eller riksdagen ansågo sig

böra godtaga densamma. För lärarpersonalen vid folkskolorna kom sålunda

i realiteten att föreligga endast två löneplan, ett för manliga och ett för

kvinnliga folkskollärare. Uppenbarligen hade Kungl. Maj:t att taga hänsyn

härtill vid utfärdande av förenämnda kungörelse angående boställsordning.

Skulle nu till ogift manlig lärare lämnas ersättning för två rum och till

gift lärare ersättning för tre rum, komme i verkligheten för manliga lärare

två olika löneplan efter behovsprincipens förutsättningar att införas, något

som riksdagen genom underkännande av denna princip icke avsett.

Aven om utskottet måste fasthålla vid den uppfattningen, att, såsom ock

vid lönefrågans behandling förutsattes, boställsordningen bör betraktas såsom

ett lönespörsmål och bostaden såsom en ren löneförmån, finner dock utskottet,

att av praktiska skäl en jämkning i nu förevarande avseende kan äga fogför

sig. Därest nämligen en ogift ordinarie manlig folkskollärare allenast

är i åtnjutande av två rum och kök, synes han icke böra under alla förhållanden

tillerkännas ersättning för det bristande tredje rummet. Utskottet

tänker därvid särskilt på de lärarbostäder, som uppförts eller påbörjats före

den 1 januari 1919 och som enligt boställsordningen skola, därest de i

övrigt äro tjänliga, även efter sagda tidpunkt anses som lagliga. I dessa

fall synes den ordningen böra kunna tillämpas, att ogift ordinarie manlig

folkskollärare, som bebor tjänstebostad av två rum och kök, vilken uppförts

eller påbörjats före den 1 januari 1919, icke äger rätt till ersättning för

bristande utrymme, därest tjänstebostäder i övrigt fyller de för bostad av

nyssnämnda storlek föreskrivna bestämmelser.

Utskottet förbiser icke, att en ändring av denna innebörd står i principiell

motsättning till grunderna för 1918 års lönereglering, men har dock av

praktiska skäl velat förorda densamma. Därvid vill emellertid utskottet

betona, att den nu förordade avvikelsen från gällande bestämmelser icke må

tagas till intäkt för rubbning i övrigt av de föreskrifter, som i detta hänseende

äro i boställsordningen givna; där full ersättning utgår, bör denna

utgå med samma belopp för ogift som för gift manlig lärare, d. v. s. för

minst tre rum och kök.

Motionärerna hava ansett, att de föreskrifter, som i boställsordningen meddelas

rörande kommuns skyldighet att tillhandahålla lärarbostäder, böra efter

omarbetande föreläggas riksdagen till godkännande. Utskottet har under

punkten 150 uttalat sig mot en allmän revision av boställsordningens föreskrifter

och i stället framhållit den meningen, att, i den mån befogade krav

på förbättringar framkomma, man genom partiella ändringar och jämkningar,

på sätt redan i några fall skett, bör kunna vinna samma mål, motionärerna

åsyfta. Härav följer, att utskottet icke heller i denna del funnit sig böra

tillstyrka motionärernas förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

samt med avslag å herr Ekmans ovanberörda motion 1:2, i vad

densamma avser fästande vid ifrågavarande anslag av villkor

om viss i motionen åsyftad utredning, höja det ordinarie

förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu

43,300,000 kronor, med 3,300,000 kronor till 46,600,000

kronor;

b) att riksdagen, i anledning av herr Ekmans förenämnda

motion I: 2, må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning rörande ändring

i de i ämnet gällande bestämmelser i syfte att avlöning och

statsbidrag till lärare på småskolestadiet icke må utgå efter

annan grund än den för småskollärare i allmänhet gällande,

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill sagda utredning

må kunna giva anledning;

c) att riksdagen må avslå herr Ekmans ovanberörda motion

I: 6;

d) att riksdagen må finna herr Schedins in. fl. och herr

Westmans i Brobygård in. fl. ovan omförmälda motioner

besvarade genom vad utskottet ovan anfört.

155:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 143) föreslagit ifråga om anslag

till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet

härigenom velat för riksdagen

anmäla,

156:o) Kungl. Maj:t har (punkt 144) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,

nu 185,000 kronor, med 25,000 kronor till 160,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 337—338 i statsrådsprotokollet.

Det nu föreslagna anslagsbeloppet är beräknat med hänsyn till utgifterna

för läsåret 1923—1924.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till

lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, nu 185,000

kronor, med 25,000 kronor till 160,000 kronor.

157:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av möjlighet till skolgång för

fattiga, på längre avstånd från skola boende skolplikt^

«

Folkundervisningens

befrämjande

i rikets nord

ligaste gränsorter.

[143.]

Lappmarks

ecklesiastikverk,

folkbildnings

ändamål.

[144.]

Upphjälpande

av folkskoleväsendet

inom

Hotagens och

Frost vikens

församlingar.

[145.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion ang.

omorganisation

av

Skytteanska

lappfolkskolan

i Tärna.

Avlönande av

lärare åt vid

vanföranstalter

och kustsanatorier

intagna

barn i

skolåldern.

[146.)

Anordnande

av undervisning

i hushållsgöromål

i egentlig

folkskola.

[147.]

barn inom Hotagens och Frostvikens församlingar anvisa

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 3,000 kronor

att användas enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

gott meddela.

158:o) I en inom första kammaren av herrar N. J. F. Almkvist och G.

Rosén väckt motion (nr 167) har hemställts, att riksdagen ville besluta, dels

att den Skytteanska lappfolkskolan i Tärna skall omorganiseras i huvudsaklig

överensstämmelse med den genom statsrådets och chefens för ecklesiastikdepartementet

försorg verkställa utredningen, dels för detta ändamål

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett belopp av 50,000 kronor.

Beträffande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

159:o) Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att till avlönande

av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna barn i skolåldern

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av 23,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 339 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 20,000 kronor.

Med hänsyn till en enligt budgetredovisningen uppkommen merutgift för

år 1922 har nu anslaget föreslagits utgå med ett till 23,000 kronor förhöjt

belopp.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter

och kustsanatorier intagna barn i skolåldern anvisa

för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av 23,000

kronor.

160:o) Kungl. Maj:ts har (punkt 147) föreslagit riksdagen att

dels godkänna sådan ändring i grunderna för utgående av statsbidrag för

undervisning i hushållsgöromål vid folkskola, att hinder för utbekommande

av sådant statsbidrag ej skall möta därav, att undervisningen i ämnet varit

inställd å de för vederbörande skola i distriktets reglemente såsom lovdagar

angivna dagarna, under förutsättning dock att det sålunda avkortade antalet

undervisningsdagar icke understiger 30;

dels ock i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till anordnande

av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola med oförändrat belopp,

267,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 340—342 i statsrådsprotokollet.

Den föreliggande utredningen giver vid handen, att en lucka förefinnes

i gällande bestämmelser om ifrågavarande statsbidrags utgående nämligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

in

därutinnan, att — i motsats mot vad fallet är beträffande statsbidrag för

undervisning i hushållsgöromål vid högre folkskolor — stadgande saknas

därom, att i undervisningstiden må inräknas de i vederbörande skoldistrikts

reglemente såsom lovdagar angivna dagarna. Kravet på en sådan ändring

av förevarande bestämmelser, som möjliggör ett dylikt inräknande, har departementschefen

funnit fullt befogat, varvid han emellertid i likhet med

skolöverstyrelsen ansett fordran på en minimitid av 30 undervisningsdagar

under alla förhållanden böra upprätthållas. Någon ändring av beloppet å

det nu i riksstaten till 267,000 kronor upptagna ordinarie förslagsanslaget

till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola har

icke ansetts erforderlig.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna sådan ändring i grunderna för utgående av

statsbidrag för undervisning i hushållsgöromål vid folkskola,

att hinder för utbekommande av sådant statsbidrag ej skall

möta därav, att undervisningen i ämnet varit inställd å de

för vederbörande skola i distriktets reglemente såsom lovdagar

angivna dagarna, under förutsättning dock att det

sålunda avkortade antalet undervisningsdagar icke understiger

30;

b) i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig

folkskola med oförändrat belopp, 267,000 kronor.

161:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1924—1925

uppföra det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m. m. för folkskolor med oförändrat belopp, 5,000

kronor.

162:o) Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns ferieresor, nu

125,000 kronor, med 10,000 kronor, till 115,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 343—344 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herrar K. Magnusson i Kalmar och Ii.

Wagnsson väckt motion (nr 130), däri hemställts, att riksdagen med uteslutande

av det nu utgående ordinarie förslagsanslaget till understödjande

av folkskolebarns ferieresor å 125,000 kronor, ville för nästa budgetår upp
-

Undervis

ningsmateriell

m. m. för

folkskolor.

[148.]

Understödjande

av folkskolebams

ferieresor

[149.]

jämte i ämnet

väckta motioner.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

fora ett ordinarie förslagsanslag till understödjande av folkskolebarns ferieoch

studieresor å 365,000 kronor;

dels ock en inom samma kammare av herr K. J. Söderberg väckt motion

(nr 185), däri hemställts, att riksdagen ville besluta att till understödjande

av folkskolebarns ferie- och studieresor för budgetåret 1924—1925

bevilja ett förslagsanslag av 375,000 kronor.

I avseende å de av motionärerna till stöd för berörda yrkanden anförda

skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Under en lång följd av år har riksdagen beviljat anslag till understödjande

av folkskolebarns ferie- och studieresor, senast för år 1922 ett belopp

av 175,000 kronor. För första halvåret 1923 anvisades emellertid, i enlighet

med Kung!. Maj:ts därom framställda förslag, blott ett anslag av 125,000

kronor till understödjande av folkskolebarns ferieresor. Till studieresor beviljades

alltså inga medel, och så skedde ej heller för budgetåret 1923—

1924, utan upptogs anslaget för sistnämnda år till samma belopp, 125,000

kronor.

Skolöverstyrelsen har gjort framställning om anslag för budgetåret

1924—1925 ej blott för ferieresor utan även för studieresor. För ferieresorna

beräknade överstyrelsen en kostnad av 125,000 kronor. Sammanlagt

begärdes för båda de ifrågavarande ändamålen ett anslag av 375,000 kronor.

För understödjande av folkskolebarns ferieresor tillstyrker departementschefen,

att anslag för budgetåret 1924—1925 beviljas med ett av järnvägsstyrelsen

såsom erforderligt beräknat belopp, 115,000 kronor, vilket innebär

en sänkning i förhållande till innevarande budgetårs anslag med 10,000

kronor. Vad studieresorna beträffar har departementschefen icke ansett

sig kunna förorda, att medel till detta ändamål begäres hos 1924 års riksdag.

I ovanberörda motioner hava emellertid yrkanden i detta hänseende

framställts.

Kungl. Maj:ts till 1922 års riksdag avlåtna förslag i ämnet innebar ett

inställande tills vidare av de förutvarande studieresorna. Detta var betingat

av den rådande depressionen. Riksdagen förklarade då — under livligt

behjärtande av betydelsen utav dessa resor, vare sig de vore ferie- eller

studieresor — att enligt riksdagens mening under dåvarande ekonomiska

situation det av Kungl. Maj:t då framlagda förslaget erbjödo en väl anpassad

interimsanordning. Emellertid betonade dock riksdagen vikten av att

den verksamhet, som här avsåges, i sina förutvarande former kunde återupptagas,

så snart tidsläget sådant medgåve.

Utskottet hyser fortfarande den uppfattning, åt vilken riksdagen sålunda

givit uttryck. Under framhållande av önskvärdheten av att omständigheterna

snart måtte medgiva anslagets uppförande i dess förutvarande omfattning,

har utskottet ansett den ekonomiska ställningen mana till försik
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

tighet i avseende å alltför starka höjningar å de av Kungl. Maj:t föreslagna

anslagsbeloppen, och har utskottet vid detta förhållande icke funnit sig böra

tillstyrka de i ämnet väckta motionerna.

I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra fästa uppmärksamheten

å ett förhållande, däri en rättelse synes utskottet önskvärd. Skolöverstyrelsen

har i ett den 10 oktober 1922 i förevarande ämne avgivet utlåtande

påpekat vissa omständigheter, som synas giva vid handen, att det allmännas

verkliga kostnader för ifrågavarande resor icke uppgå till de belopp,

som från statsverket levereras till statens järnvägar såsom täckning av prisskillnaden

mellan den av barnen erlagda biljettavgiften och biljettens normala

pris. Då statens järnvägar erhåller fulla biljettpriset för alla studieresande

skolbarn, måste studieresorna medföra ett tillskott i järnvägarnas

driftresultat. Till jämförelse har överstyrelsen meddelat, att flertalet enskilda

järnvägar i landet kunnat lämna lika stor nedsättning i biljettpriset vid folkskolebarns

ferie- och studieresor som statens järnvägar, utan att dessa enskilda

järnvägar dock äro berättigade till eller komma i åtnjutande av någon

som helst ersättning härför från det allmänna. Då syftet med den verksamhet,

varom nu är fråga, enligt utskottets uppfattning är av sådan allmän

samhällelig betydelse, att i förevarande fall ersättning icke bör påkallas

utöver statsbanornas självkostnader, synes utskottet giltiga skäl föreligga för

att åtgärder vidtagas, att barnens biljettavgifter bringas ned till belopp, som

kunna anses överensstämma med järnvägsdriftens självkostnader. Utskottet

anser sig böra hemställa, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t täcktes

anhålla om att bestämmelser utfärdas i berörda hänseende.

Under uttalande härav hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

samt med avslag å herrar Magnussons och Wagnssons ovan.

berörda motion ävensom herr Söderbergs förenämnda motion,

i vad dessa motioner skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

minska det ordinarie förslagsanslaget till understödjande

av folkskolebarns ferieresor, nu 125,000 kronor, med

10,0000 kronor, till 115,000 kronor;

b) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det Kungl. Maj:t måtte utfärda bestämmelser beträffande

folkskolebarns ferie- och studieresor i syfte att barnens biljettavgifter

bringas ned till belopp, som stå i överensstämmelse

med statsbanornas självkostnader.

163:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, bevilja för budgetåret 1924—1925 ett extra

anslag av 10,400 kronor, att utgå till upprätthållande under

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.) 8

Svensk undervisning

åt

svenska barn

i utlandet.

[150.1

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion angående

anslag

till understöd

åt svenska

skolan i Kina.

läsåret 1924—1925 av svensk undervisning åt svenska barn:

i Berlin med högst 2,200 kronor, i London med högst

6,000 kronor och i Hamburg med högst 2,200 kronor, samtliga

beloppen enligt de bestämmelser, Kung! Maj:t kan

finna lämpligt fastställa.

164:o) I eu inom andra kammaren av herr >S. Bengtsson i Norup väckt

motion (nr 117) har hemställts, att ett statsunderstöd av 7,000 kronor måtte

beviljas svenska skolan i Kina att under budgetåret 1924—1925 utgå under

de villkor och enligt de bestämmelser Kungl. Maj:ts regering finner lämpligt

fastställa.

Till stöd för detta yrkande har motionären anfört följande:

»Genom Kungl. Majrts resolution av 24 november 1923 har den till Kikungshan,

provinsen Honan, förlagda svenska skolan i Kina på av skolans

föreståndare filosofie licentiat David Olsson gjord och av kungl. skolöverstyrelsen

tillstyrkt framställning tillerkänts realskoleexamensrätt under en

tid av tre år, räknad från och med läsåret 1923—1924.

Denna skola, som äges av en i Sverige grundad förening, kallad Andelsföreningen

svenska skolan i Kina, vars styrelse utse medlemmarna, nio till

antalet, av skolans styrelse i Kina, är sålunda genom denna resolution ställd

på i huvudsak samma plan som en del enskilda läroanstalter i Sverige.

I nära anslutning till den gjorda framställningen om medgivande av

realskoleexamensrätt för svenska skolan i Kina tiar nämnda andelsförening

i skrivelse av den 12 sistlidne november till regeringen ingivit ansökan om

ett statsbidrag till denna numera av staten erkända läroanstalt beräknat till

7,000 kronor per år i och för bedrivande av skolans verksamhet.

Skolstyrelsen har i utlåtande av den 3 december 1923 efter eu särdeles

välvillig motivering hemställt att under hudgetåret 1924—1925 måtte svenska

skolan i Kina beredas ett statsunderstöd av sagda belopp att utgå under de

villkor och enligt de bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

att fastställa.

Då i detta ärende jämväl infordrat utlåtande från statskontoret först

kunnat inkomma under innevarande år vid en tidpunkt, då arbetet å statsverkspropositionen

redan förelåg avslutat, och då denna i och för sig icke

särdeles stora anslagsfråga torde ur vägande synpunkter finnas förtjänt av

beaktande, lärer det ej kunna anses obefogat att i motionsväg bringa densamma

under riksdagens prövning.

Såsom av ovanberörda handlingar framgår, har kungl. skolöverstyrelsen,

förutom på de till densamma ingivna skolrcdogörelserna, i väsentliga delar

byggt si11 värdesättning av skolan, dess arbete och förutsättningarna för

ddtta arbetes bedrivande på yttrande av professor Knut B. Westman, vilken

på anmodan av skolöverstyrelsen under 12—16 maj 1923 verkställt inspektion

vid svenska skolan i Kina, och av minister David Bergström, vilken

jämväl besökt skolan och under åren 1920—1922 på skolstyrelsens anhållan

fungerat som skolans inspektor.

I den utförliga inspektionsberättelsen, som av professor Westman avgivits,

lämnas ingående redogörelse för skolan, dess förläggning och uppgift,

dess lokaler, dess lärare och undervisning, dess skolhem, arbete för karaktärsfostran

in. in.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 115

Professor Westmans den 28 maj 1923 dagtecknade inspektionsberättelse

slutar med följande ord:

Inom andelsföreningen svenska skolan i Kina förberedes för närvarande

eu ansökan om statsunderstöd till skolan. Det synes mig, att en sådan ansökan

kan tillstyrkas, då den kan väl motiveras såväl genom skolans betydelsefulla

uppgift som genom dess redan ådagalagda förmåga att fylla densamma.

Förvisso befinner sig skolan ännu på ett begynnelsestadium. Men förvärvandet

av den nu befintliga lärarestaben ävensom det nu beslutade bygget

beteckna två viktiga steg framåt till höjande och konsoliderande av dess

arbete. Vinnes under den närmaste tiden rätten att förrätta realskoleexamen

och eventuellt också statsunderstöd, blir detta eu mycket avsevärd faktor i

skolans vidare utveckling. Och man torde då med tillförsikt kunna betrakta

dess framtida ställning och möjlighet att fylla sin betydelsefulla uppgift som

betryggad.

I'' det yttrande av den 14 augusti 1923, som minister Bergström på anmodan

ingivit till skolöverstyrelsen, har denne, jämte sitt vitsordande av det

nitiska, goda och förtjänstfulla arbete, som skolans styrelse och dess lärarekår

i sitt kall nedlagt, särskilt understrukit betydelsen av att elever från

denna skola kunna beräknas bliva Sverige och svenska intressen till icke

ringa gagn på grund av den kunskap och färdighet de från barnsben äga

i kinesiska språket och vilken kunskap och färdighet de genom den svenska

skolans försorg kunna få ytterligare befästad och utvecklad.

Det är nämligen så att i denna skola, där undervisningsspråket är svenska

och där engelska är det först inträdande främmande språket på undervisningsschemat,

såsom andra främmande språk ingår tyska eller kinesiska,

ettdera språket obligatoriskt med början i 4:e klassen. Härigenom öppnar

sig bland annat utsikt för svensk handel och industri att vid fortsatt arbete

på Kina kunna för detta arbete vinna och tillvarataga lämpliga unga svenskar,

utgångna från denna skola, vilka äga det stora företrädet som en tidigt förvärvad

kunskap i kinesiska språket och förtrogenhet med de kinesiska förhållandena

skänka.

Till vad som nu framhållits i avseende å själva skolan och dess undervisning

bör fogas, att den andelsförening, som äger skolan och genom skolans

styrelse och lärarkår bedriver dess verksamhet, hittills ensam bestritt

alla därmed förenade kostnader såsom lärarelöner, uppförande och reparation

av byggnader samt i övrigt allt vad till undervisningen och dess skötsel

hör. Föräldrarna bekosta barnens resor och deras direkta underhåll i skolhemmet.

Terminsavgifter i skolan ha endast betalats av ett fåtal elever.

Nybyggnaderna för skolan och skolhemmet, vilka planlagts av andelsföreningen,

hava krävt och komma att kräva betydande kostnader.

Med hänsyn härtill och då denna för svenska barn avsedda skola och den

vid densamma bedrivna undervisningen från behörigt sakkunnigt håll erkänts

vara förtjänt av ekonomiskt understöd från statens sida, lärer det få anses

lämpligt, att ett skäligt statsanslag nu beviljas för detta ändamål från och

med det år, varunder den realskolexamensrätt som blivit skolan tillerkänd

inträder.

Såsom kungi. skolöverstyrelsen i sitt utlåtande i ämnet framhållit, åtnjuta

redan vissa läroanstalter i utlandet understöd från svenska statens sida i

form av anslag till särskild svensk undervisning åt svenska barn. För svenska

skolan i Kina, vilken, på grund av den stora svårigheten att icke säga ogör
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

ligheten för barnens föräldrar att från ett så avlägset land och på det tidiga

skolstadium som nu är i fråga sända dem för skolgång till Sverige, fått till

uppgift att fullt och helt föra sina lärjungar fram från den första förberedande

klassen till realskoleexamen, lärer sålunda fullt fog få anses föreligga

för en framställning i syfte att främja detta undervisningsbehov, och bör för

skolans understödjande ett skäligt anslag från statens sida beviljas.»

Den skola, för vilken anslag av statsmedel nu ifrågasättes, har till syfte

att i Kina giva svenska barn en svensk utbildning, motsvarande den, som

i hemlandets skolor leder upp till realskolexamen. Skolan räknar för närvarande

över 50 lärjungar, till största delen barn av svenska missionärer,

och är att betrakta som ett led i strävandena att bevara den svenska kulturen

hos de i främmande land boende svenskar. Med hänsyn till de kostnader,

skolans verksamhet medfört, har framställning gjorts om beredande

av ett anslag av 7,000 kronor såsom bidrag för uppehållande av nämnda

verksamhet. Denna framställning har blivit tillstyrkt av skolöverstyrelsen,

som vitsordat, att skolan av allt att döma på ett i det hela tillfredsställande

sätt fyllt sin uppgift. Jämväl statskontoret har i infordrat yttrande förklarat

omständigheterna tala för utverkande hos riksdagen av något understöd till

skolan. Då emellertid i ärendet icke förebragts någon utredning beträffande

skolans ekonomi, ansåg statskontoret det kunna ifrågasättas, att anslaget bestämdes

till ett lägre belopp än vad som begärts, exempelvis 5,000 kronor.

Statskontorets yttrande inkom emellertid till vederbörande statsdepartement

så sent, att hänsyn till berörda framställning icke kunde tagas vid statsverkspropositionens

utarbetande.

Utskottet, som tagit del av samtliga till detta ärende hörande handlingar,

har funnit goda skäl föreligga för att ifrågavarande skola beredes ett understöd

från svenska statens sida. Skolan fyller utan tvivel en betydelsefull

uppgift, och de yttre förutsättningarna för dess verksamhet samt dess organisation

i övrigt synes lämna full garanti för att skolan i stort sett kan

vinna det mål, den satt sig före.

I fråga om storleken av det bidrag från statens sida, som ifrågasättes,

har, såsom nämnts, statskontoret föreslagit 5,000 kronor, därvid statskontoret

åberopat, att någon utredning rörande skolans ekonomi icke vore i ärendet

förebragt. Utskottet, som fått till sig överlämnad en redogörelse för skolverksamhetens

ekonomiska ställning för år 1923, har funnit densamma lämna

stöd för ett tillstyrkande av det högre beloppet, 7,000 kronor. För åtnjutande

av ett sålunda tillmätt statsbidrag torde utöver de villkor, som uppställts

för utövande av den skolan medgivna realskolexamensrätten, i tillämpliga

delar böra föreskrivas villkor av samma art som de, vilka fastställts

för statsunderstöd till andra svenska skolor i utlandet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till herr Bengtssons ovanberörda

motion, för budgetåret 1924—1925 bevilja ett extra

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

anslag av 7,000 kronor såsom understöd under sagda budgetår

åt svenska skolan i Kina, att utgå under de villkor

och bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

fastställa.

165:o) Kungl. Maj:t har (punkt 151) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsätt- av lärare vid

ningsskolor, nu 3,000,000 kronor, med 575,000 kronor, till 2,425,000 kronor. ,V>rt^“"Iln*B

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 345—347 i statsrådsprotokollet. j

Följande motioner beträffande fortsättningsskolan hava blivit till utskottet 3net

remitterade, nämligen, motioner.

dels eu inom första kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion (nr 7),

däri hemställts, att riksdagen ville vid beviljandet av anslag till folkskoleväsendet

och särskilt till fortsättningsskolornas verksamhet fästa det villkor,

att gällande bestämmelser rörande fortsättningsskoleväsendet måtte ändras

därhän, att, med bibehållande av fortsättningsskolan såsom obligatorisk för

städerna, det måtte tillåtas skoldistrikten på landet att själva bestämma,

huruvida de vilja inrätta fortsättningsskola eller icke;

dels en av densamme väckt motion (nr 162), däri hemställts, att riksdagen

ville besluta att i samband med beviljande av anslag till fortsättningsskolan

uttala sig för eu omarbetning av kungl. stadgan den 16 september 1918 för

fortsättningsskolan därhän,

att fortsättningsskolan på landet, där sådan förekommer, blir i regeln ettårig

och med något mera sammanträngd kurs än nu;

samt att undervisning i fortsättningsskola ej må äga rum, så framt icke

ett visst minimiantal lärjungar faktiskt kan påräknas;

dels en inom första kammaren av herr N. A. Nilssoii väckt motion (nr

163), däri hemställts, att riksdagen måtte i samband med beviljande av anslag

till fortsättningsskolan uttala sig för ändring av gällande bestämmelser

rörande fortsättningsskoleväsendet därhän, att med bibehållande av fortsättningsskolan

såsom obligatorisk för städerna, det måtte tillåtas församlingar

och skoldistrikt på landet, även sådana, som före ett eventuellt besluts ikraftträdande

anordnat fortsättningsskola, att själva bestämma, huruvida de vilja

inrätta och, vad den senare kategorien vidkommer, huruvida de vilja fortsätta

med fortsättningsskola eller icke;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar J. Johansson i Friggeråker och C. G. Schedin, (nr 164) och den andra

inom andra kammaren av herr K. A. Westman i Brobygård in. fi. (nr 227),

i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte i motiveringen till sitt beslut

rörande anslag till folkskoleväsendet införa ett uttalande till Kungl.

Maj:t, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning rörande lämpligheten

att ändra bestämmelserna i kungl. stadgan den 16 sept. 1918 för fortsätt
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

ningsskolan 6 § så, att fortsättningsskola på landet må kunna anordnas på

det sätt, att den omfattar endast eu årskurs och minst etthundraåttio undervisningstimmar,

förlagda utom den egentliga folkskolans ordinarie undervisningstid

;

dels ock en inom andra kammaren av herr J. Jönsson i Revinge väckt

motion (nr 166), däri föreslagits, att i lagen om fortsättningsskolor göres

tillägget, att skoldistrikt, vilka inrättat ett sjunde obligatoriskt skolår, erhålla

rätt att anordna fortsättningsskola såsom en kortare ettårig kurs, varjämte

anhållits, att utskottet formulerar eu sådan tilläggsbestämmelse.

De i förstberörda fem motioner framställda yrkandena äro formellt så avfattade,

att de förbundits med anslag, vilka under de i sagda yrkanden angivna

rubriker icke finnas upptagna i det förslag till riksstat för budgetåret

1924—1925, som utskottet närmast har att behandla. Med hänsyn emellertid

till det sakliga innehållet i nämnda yrkanden har utskottet ansett sig böra

till behandling upptaga desamma i samband med anslaget till understöd

för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor. Likaså har utskottet funnit

det sakliga innehållet i herr Jönssons ovanberörda motion motivera densammas

upptagande till behandling under förevarande punkt.

I avseende på de utav motionärerna till stöd för de olika förslagen andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionerna,

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag har icke givit

utskottet anledning till erinran.

De motionsvis gjorda yrkandena rikta sig dels mot fortsättningsskolans

karaktär av obligatorisk skola, dels mot omfattningen av fortsättningsskolans

lärotid.

I förstnämnda hänseende vill utskottet framhålla följande. Den fortsättningsskola,

som kom till stånd genom 1918 års skolreform, var icke någon

ny skolart. Fortsättningsskolan är av gammalt datum och leder sitt ursprungända

tillbaka till år 1877. Aven om denna skola gjort en ej obetydlig insats

i folkundervisningen, kom den dock aldrig att bliva någon allmän ungdomsskola.

En av de väsentligaste orsakerna härtill var skolans frivilliga

karaktär, som gjorde, att den betraktades mera som en tillfällig anordning;

den lyckades endast draga till sig en ringa del av de från folkskolan avgångna

eleverna. En av huvudpunkterna i det reformförslag, som förelädes

1918 års riksdag och av riksdagen i allt väsentligt godkändes, innebär därför,

att fortsättningsskolan skulle vara obligatorisk, med skyldighet för skoldistrikten

att inrätta och för lärjungarna att besöka sådana skolor. Riksdagen

gav ock uttryck åt den uppfattningen, att det icke skulle bliva möjligt

för fortsättningsskolan att förverkliga den uppgift, som förelädes den,

med mindre att skoldistrikten bleve skyldiga att upprätta erforderligt antal

skolor och ungdomen förpliktas att besöka dessa skolor. Eu synnerligen

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

vidsträckt ram är emellertid i gällande skolstadga medgiven, inom vilken

skoldistrikten må på olika sätt och allt efter förefallande behov kunna anordna

skolor av nu ifrågavarande slag.

Motionsvis har nu yrkats på ett partiellt upphävande av fortsättningskolans

obligatoriska karaktär, dels i så måtto att skolan visserligen skulle i städerna

fortfarande vara obligatorisk men att på landsbygden skoldistrikten skulle

bestämma, huruvida fortsättningsskola skulle finnas eller icke, dels ock därutinnan

att fortsättningsskolans förekomst skulle ställas i förhållande till ett

visst minimiantal lärjungar, som kan vara att påräkna. Utskottet måste

ställa sig bestämt avvisande mot varje anordning, som innebär en rubbning

i vad i nu förevarande hänseende blivit av riksdagen beslutat. Förslaget

om upphävande av fortsättningsskolans obligatoriska karaktär för landsbygdens

vidkommande vill utskottet beteckna såsom betänkligt, i det att

härigenom landsbygdens barn skulle ställas i en i förhållande till städernas

ungdom ogynnsam ställning.

Att svårigheter förefinnas för skoldistrikten vid övergången till den nya

ordningen är utskottet villigt erkänna. Detta har ock av riksdagen förutsetts,

och riksdagen har förklarat, att skoldistrikt efter medgivande av

Kungl. Maj:t må, där förhållandena sådant påkalla, kunna även efter utgången

av år 1926 under viss tid i större eller mindre män vinna befrielse

från vad eljest åligger distriktet. Denna bestämmelse inrymmer följaktligen

en befogenhet för Kungl. Maj:t att i skälig utsträckning dispensera från

vederbörande föreskrifter, och föreställer sig utskottet, att Kungl. Maj:t därvid

särskilt tager hänsyn till de svårigheter, som kunna möta i avlägsna

och glest befolkade delar av landet, framför allt i Norrland.

De olägenheter, som vissa motionärer förmena vara förenade med den

obligatoriska karaktären av ifrågavarande skolform, sammanhänga emellertid

med den andra i ett par av ovanberörda motioner påtalade frågan, nämligen

om omfattningen av fortsättningsskolans lärotid.

Då i vissa motioner yrkas, att fortsättningsskola på landet må kunna

anordnas genom en ettårig årskurs, är detta ett förslag, som, i den form

det föreligger, utskottet icke anser sig kunna biträda, då härigenom fortsättningsskolans

karaktär och uppgift skulle förryckas. I en motion (II: 166)

är emellertid yrkandet om ettårig fortsättningsskolekurs begränsat till sådana

fall, där skoldistrikt inrättat ett sjunde obligatoriskt skolår. Utskottet föreställer

sig, att fall kunna förefinnas, där skolväsendets allmänna anordning

och utveckling är sådan, att utan förryckande av fortsättningsskolans uppgift

jämkningar i nu gällande bestämmelser skulle kunna företagas, varigenom

skulle möjliggöras, att fortsättningsskoleplikten inom ett skoldistrikt

med obligatorisk sjuårig folkskola skulle kunna fullgöras under sista året i

folkskolan samt ytterligare ett år i fortsättningsskola. Denna fråga är emellertid

i annat sammanhang bragt under riksdagens prövning, och föreställer

sig utskottet, att den härvid bliver föremål för ett mera allmänt skärskå
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner angående

anslag

för beredande

av

arvodesförhöjning

åt

lärare vid

forteättningsskola.

elände. Att såsom motionären synes avse nu vidtaga utan vidare en ändring

i gällande föreskrifter, har utskottet icke funnit sig böra förorda.

Utskottet har vid nu anförda förhållanden icke funnit sig kunna biträda

de motionsvis gjorda yrkandena och hemställer alltså,

a) att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,

nu 3,000,000 kronor, med 575,000 kronor till 2,425,000

kronor;

b) att riksdagen må avslå

1) herr Ekmans motion nr I: 7;

2) herr Ekmans motion nr I: 162;

3) herr Nilssons motion nr I: 163;

4) herrar Johanssons i Friggeråker och Schedins samt

herr Westmans i Brobygård m. fl. motioner, nr I: 164 och

II: 227;

5) herr Jönssons i Revinge motion nr II: 166.

166:o) I eu inom första kammaren väckt motion, nr 21, har herr J. P.

Johansson hemställt, att riksdagen till arvodesförhöjning i enlighet med av

1921 års riksdag bestämda grunder åt lärare vid fortsättningsskola under

tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 ville för budgetåret 1924—1925 bevilja ett

extra förslagsanslag av 475,000 kronor.

Vidare har i eu inom andra kammaren av herr K. J. Söderberg väckt

motion, nr 184, föreslagits, att riksdagen måtte besluta, dels att arvodet till

lärare vid fortsättningsskola och ersättningsskola, som upprättats efter av

1918 års riksdag angiva grunder, samt för undervisning i manlig och kvinnlig

slöjd och ämnet arbetskunskap vid dylik skola skall utgå efter de grunder

som fastställts av 1921 års riksdag.

dels ock att för beredande av denna arvodesförhöjning anvisa på extra

stat för budgetåret 1924—1925 ett anslag av 600,000 kronor.

Till stöd för den av herr Johansson väckta motionen har av motionären

anförts följande:

»För budgetåret 1923—1924 anvisade föregående års riksdag ett extra

förslagsanslag av 590,000 kronor till arvodesförhöjning i enlighet med av

1921 års riksdag bestämda grunder åt lärare vid fortsättningsskola av 1918

års typ.

I framställning till innevarande års riksdag föreslår Kungl. Maj:t uti statsverkspropositionen

under punkt nr 33 att ifrågavarande anslag helt och

hållet skall indragas.

Det beslut, som av 1921 års riksdag lättades angående här ifrågavarande

arvodesförhöjning, föranleddes av en utav Kungl. Maj:t därom gjord framställning,

grundad på av skolöverstyrelsen ingiven hemställan i ärendet. I

denna ^hemställan erinrade överstyrelsen bland annat därom, att redan i den

till 181 i års riksdag avgivna propositionen angående fortsättningsskolor den

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

121

grundsatsen uttalats, att undervisningen i denna skola, såsom mera krävande

än undervisningen i folkskolan, uppenbarligen borde medföra en något högre

ersättning än den senare, att vidare folkundervisningskommittén, lärarlönenämnden,

de år 191G av chefen för ecklesiastikdepartementet tillkallade särskilda

sakunniga för utredning av frågorna om den lägre tekniska undervisningen,

fortsättningsskolan och handelsundervisningen, ävensom skolöverstyrelsen

och Kungl. Maj:t anslutit sig till samma grundsats samt att slutligen

1918 års lagtima riksdag i överensstämmelse därmed fattat sitt beslut

rörande avlöning åt lärare vid fortsättningsskola. Genomsnittsavlöningen för

undervisningstimme i folkskola beräknades närmast före år 1919 utgöra 2

kronor, och med denna såsom utgångspunkt fastställdes lönesatserna för fortsättningsskolan

till minst 3 kronor för undervisningstimme i arbetskunskap samt

minst 2 kronor 50 öre i övriga ämnen. Detta förhållande mellan avlöningarna

för undervisningen i folkskola och fortsättningsskola hade emellertid helt

omkastats genom den nya lönereglering för folkskolans lärare, som med år

1919 trätt i kraft. Genom denna kom ersättningen för undervisningen i fortsättningsskolorna,

i stället för att, såsom avsett var, överstiga ersättningen

för undervisningen i folkskola, att ställa sig avsevärt lägre än denna senare.

Därtill komme ytterligare, att de av 1918 års riksdag fastställda arvodesbeloppen

till följd av den inträdda sänkningen i penningvärdet icke längre

kunde anses motsvara vad riksdagen vid deras fastställande ansett utgöra

skälig ersättning för arbete i denna skola.

Överstyrelsen fann på grund av det sålunda anförda en förhöjning av

minimiarvodena för lärare i fortsättningsskolorna vara eu tvingande nödvändighet,

därest det skulle bliva möjligt att inom eller utom folkskollärarkåren

förvärva lärare, som voro väl kvalificerade för arbetet i dessa skolor

och som med villighet och intresse ville ägna sig däråt. Utgående ifrån att

genomsnittsavlöningen för undervisningstimme i folkskolan efter den nya

löneregleringens genomförande enligt verkställd beräkning uppginge till 3

kronor 15 öre, hemställde överstyrelsen om en förhöjning av arvodena till

fortsättningsskolans lärare med 1 krona för undervisningstimme, alltså för

undervisning i arbetskunskap från 3 kronor till 4 kronor och för undervisning

i övriga ämnen från 2 kronor 50 öre till 3 kronor 50 öre. Härigenom skulle

i viss mån, ehuru icke fullt, den rubbade proportionen mellan ersättningarna

för undervisningen i folkskolan och fortsättningsskolan återställas.

I den av Kungl. Maj:t med anledning av överstyrelsens ovannämnda framställning

till 1921 års riksdag avlåtna propositionen i ärendet uttalade föredragande

departementschefen, att han med hänsyn till de skäl, som förebragts,

funne det synnerligen angeläget, att någon förbättring i avlöningsförhållandena

komme till stånd, på det att svårigheter icke måtte möta att få lärarbefattningarna

vid sagda skolor på önskvärt sätt besatta och den så gynnsamt

påbörjade utvecklingen av ifrågavarande skolor icke måtte hämmas,

samt hemställde, att riksdagen måtte föreskriva, att arvodet till lärare i

fortsättningsskola av 1918 års typ måtte utgå med minst de belopp, som

av överstyrelsen föreslagits.

Vid prövning av denna Kungl. Maj:ts framställning fann riksdagen med

hänsyn till den rubbning, som inträtt i den år 1918 beslutade proportionen

mellan avlöningen för undervisningen i folkskola och fortsättningsskola, vilken

proportion ytterligare ändrats till fortsättningsskolornas nackdel genom

de dyrtidstillägg, som utginge till folkskollärarna, skäl tala för något högre

ersättning åt fortsättningsskolans lärare. På grund av det finansiella läget

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ansåg sig riksdagen dock böra medgiva arvodesförhöjning med endast hälften

av det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet eller med 50 öre för undervisningstimme.

I samband härmed betonade riksdagen, att dyrtidstillägg

icke borde utgå på de sålunda höjda beloppen.

De skäl, vilka föranledde den av 1921 års riksdag medgivna arvodesförhöjningen,

äro fortfarande gällande. Penningvärdet i allmänhet bär ännu

icke återställts till vad det var vid den tid, då de ursprungliga arvodesbeloppen

för fortsättningsskolornas lärare beräknades och av riksdagen fastställdes,

och fortfarande är genomsnittsavlöningan för arbetet i fortsättningsskolan

lägre än den för arbetet i folkskolan. Den arvodeshöjning, som utgått

till fortsättningsskolornas lärare, måste därför fortfarande anses vara

i hög grad av behovet påkallad. En indragning av densamma skulle otvivelaktigt

komma att medföra synnerligen menliga följder för den nya fortsättningsskolans

utveckling, särskilt i det avseendet att därigenom eu tillfredsställande

lösning av den redan förut svåra frågan om rekryteringen av

fortsättningsskolornas lärarkår skulle i hög grad försvåras. Detta vore så

mycket mer att beklaga, som framgången av fortsättningsskolans verksamhet

är i främsta rummet beroende av, huruvida man lyckas för densamma

förvärva lärare, vilka äga de särskilda förutsättningar, som för denna uppgift

äro nödvändiga. Men uppenbart är, att det icke kan bliva möjligt att

finna lämpliga lärare villiga att åtaga sig det i olika hänseenden krävande

och mödosamma arbetet i fortsättningsskolan, därest icke för detta arbete utgår

en avlöning, som kan anses utgöra en någorlunda skälig ersättning därför.

Erfarenheten i detta hänseende har redan oförtydbart bekräftat, att så

är förhållandet.

I sin framställning till Kungl. Maj:t har skolöverstyrelsen hemställt, att

nämnda anslag måtte för budgetåret 1924—1925 höjas till 625,000 kronor.

Såsom redan förut framhållits, har Kungl. Maj:t icke kunnat förorda, att

medel härtill äskas hos 1924 års riksdag, detta såväl av statsfinansiella skäl

som med hänsyn till den numera inträdda höjningen av penningvärdet. Härvid

är emellertid att märka, att, efter det riksdagen senast föregående år fattade

beslut om här berörda arvodesförhöjning, någon avsevärd förändring

av penningvärdet ej ägt rum. Oavsett detta kvarstår dock fortfarande det

för arvodesförhöjningen gällande huvudskälet, nämligen den rådande disproportionen

mellan den ersättning, som utgår för arbetet i folkskolan och

det i fortsättningsskolan, till nackdel för detta senare, vilket förhållande än

mera markeras därigenom, att dyrtidstillägg utgår på avlöningen till folkskolans

lärare men icke på arvodet till lärarna i fortsättningsskolan.

Överstyrelsen har i sin framställning räknat med att 1,100 nya undervisningsavdelningar

under året skulle tillkomma, medan Kungl. Maj:t ansett,

att man på grund av anförda skäl bör räkna med allenast 600 nya avdelningar.

Utgår man från Kungl. Maj:ts beräkning i förevarande fall, skulle

med bibehållande av nuvarande grunder för arvodesförhöjning åt lärare i

fortsättningsskolan för 5,292 avdelningar erfordras ett belopp av 476,280

kronor.»

Beträffande de av herr Söderberg till stöd för hans yrkande anförda skäl

hänvisar utskottet till motionen.

Vid 1921 års riksdag hade Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

ej mindre föreskriva, att arvodet till lärare i fortsättningsskola och ersättningsskola,

som upprättas efter av 1918 års riksdag angiva grunder, skulle

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

utgöra för undervisningstimme i fortsättningsskola minst 3 kronor 50 öre

och för undervisningstimme i ersättningsskola minst 2 kronor 10 öre, dock

att dels arvodet för undervisning i manlig eller kvinnlig slöjd skulle utgöra

minst 2 kronor 45 för undervisningstimme i fortsättningsskola och 1 krona

75 öre i ersättningsskola samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål

minst 14 kronor för arbetsdag, omfattande minst fem undervisningstimmar,

dels ock arvodet för undervisning i ämnet arbetskunskap i fortsättningsskola

till lärare, som förklarats därtill berättigad, skulle utgå med minst 4 kronor

för undervisningstimme; med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

bestämmelser i fråga om dessa arvodens åtnjutande, som kunde befinnas

erforderliga;

än även höja det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda ordinarie

förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskola,

då 2,050,000 kronor, med 1,905,000 kronor till 3,955,000 kronor.

Detta Kungl. Maj:ts förslag avsåg ett återställande av den rubbade proportionen

mellan avlöningen för undervisning i folkskolan och i fortsättningsskolan.

Då timavlöningen i folkskolan beräknades till 2 kronor, fast;

ställdes timarvodet i den nya fortsättningsskolan till 3 kronor för ämnet

arbetskunskap och 2 kronor 50 öre för övriga läsämnen. Då efter 1918

års reglering timavlöningen i folkskolan kunde beräknas till 3 kronor 15

öre, hade timarvodet i fortsättningsskolan föreslagits till respektive 4 kronor

och 3 kronor 50 öre. Vidare var en proportionellt motsvarande höjning

föreslagen uti de lönebelopp, vilka utgingo för undervisning i hushållsgöromål

och slöjd i fortsättningsskola samt för undervisning i ersättningsskola.

För genomförande av denna löneförhöjning redan år 1921 hade på tilläggsstat

för samma år föreslagits ett belopp av 720,000 kronor. Dyrtidstillägg

voro icke avsedda att utgå å ifrågavarande löner.

Vid anmälan av sitt beslut i ämnet yttrade riksdagen, bland annat,

följande:

»Den år 1918 beslutade proportionen mellan avlöningen för undervisningen

i folkskolan och i fortsättningsskolan har än mer rubbats till fortsättningsskolans

nackdel genom de dyrtidstillägg, som utgå till folkskolans lärare.

Riksdagen finner i anledning härav skäl tala för något högre ersättning åt

fortsättningsskolans lärare än vad nu är fallet. Dock anser riksdagen det

finansiella läget mana till särskild försiktighet i avseende å anslagsökningar

av sådan storlek som den ifrågavarande och har därför ansett, att en nedsättning

med hälften av vad Kungl. Maj:t föreslagit bör vidtagas i avseende

å den del av förslaget, som avser arvodesförhöjning åt ifrågavarande lärare.

Vidare anser riksdagen det vara mindre lämpligt att under nuvarande förhållanden

definitivt fastslå det utav Kungl. Maj:t för arvodesförhöjning föreslagna

beloppet. Fastmera synes detsamma böra tillsvidare erhålla en provisorisk

karaktär, och torde utvecklingen under den närmaste tiden komma

att visa, i vad mån en definitiv reglering i angivna hänseende bör vidtaga.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Den ifrågasatta anslagsförhöjningen synes därför i stället böra utgå såsom

ett tillfälligt förstärkningsanslag å extra stat. Då av den utav Kungl. Maj:t

ifrågasatta anslagshöjningen av 1,905,000 kronor ett belopp av 1,080,000

kronor beräknats avse ersättning för förhöjda arvoden för år 1922, torde

förstärkningsanslaget böra upptagas till halva detta belopp eller 540,000

kronor, varvid motsvarande nedsättningar böra vidtagas beträffande de särskilda

föreslagna arvodesbeloppen. Återstoden eller 825,000 kronor avser

beredande av anslag till nya fortsättningsskolor, i följd varav det ordinarie

anslaget bör ökas med detta belopp till 2,875,000 kronor. Det å tilläggsstat

ifrågasatta anslaget å 720,000 kronor är beräknat för kalenderåret 1921.

Riksdagen, som anser, att arvodesförhöjningen bör begynna med höstterminen

1921, har för ändamålet beviljat ett belopp av 225,000 kronor. Lika

med departementschefen vill riksdagen betona, att dyrtidstillägg icke böra

utgå å de sålunda tillfälligt förhöjda arvodena».

I anslutning härtill beslöt riksdagen medgiva, att arvodet till lärare i fortsättningsskola

och ersättningsskola, som upprättas efter av 1918 års riksdagangivna

grunder, finge under höstterminen 1921 samt år 1922 utgöra för

undervisningstimme i fortsättningsskola minst 3 kronor och för undervisningstimme

i ersättningsskola minst 1 krona 80 öre, dock att dels arvodet

för undervisning i manlig eller kvinnlig slöjd finge under samma år utgöra

minst 2 kronor 10 öre för undervisningstimme i fortsättningsskola och 1

krona 50 öre i ersättningsskola samt arvodet för undervisning i hushållsgöromål

minst 12 kronor för arbetsdag, omfattande minst fem undervisningstimmar,

dels ock arvodet för undervisning i ämnet arbetskunskap i fortsättningsskola

till lärare, som förklarats därtill berättigad, finge under likaledes

samma år utgå med minst 3 kronor 50 öre för undervisningstimme; med

rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser i fråga om dessa

arvodens åtnjutande, som kunde befinnas erforderliga.

Härjämte beslöt riksdagen att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av

lärare vid fortsättningsskola, då 2,050,000 kronor, med 825,000 kronor till

2.875.000 kronor,

dels till förhöjt understöd för höstterminen 1921 för avlönande av lärare

vid fortsättningsskola anvisa på tilläggsstat för nämnda år ett förslagsanslag

av 225,000 kronor,

dels ock för beredande av arvodesförhöjning åt lärare vid fortsättningsskola

i enlighet med ovan angivna grunder anvisa på extra stat för år 1922 ett

förslagsanslag av 540,000 kronor.

För första halvåret 1923 beviljades för ändamålet ett förslagsanslag av

330.000 kronor att utgå enligt de av 1921 års riksdag angivna grunder; för

budgetåret 1923—1924 anvisade riksdagen enligt enahanda grunder ett förslagsanslag

av 590,000 kronor.

Departementschefen har nu, på sätt framgår av statsrådsprotokollet, punkt

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 125

151, icke ansett sig kunna förorda, att medel för ifrågavarande ändamål

äskas hos 1924 års riksdag, detta såväl av statsfinansiella skäl som med

hänsyn till den numera inträdda höjningen av penningvärdet. Departementschefen

påpekar, att penningvärdet nu är betydligt högre än vid arvodesförhöjningen

år 1921 och jämväl högre än år 1918, då det ursprungliga

arvodet bestämdes.

De skäl, vilka föranledde den av riksdagen år 1921 och jämväl följande

år medgivna arvodesförhöjningen, föreligga enligt utskottets mening allt fortfarande.

Genomsnittsavlöningen för arbetet i fortsättningsskolan är lägre än

den för arbetet i folkskolan, och utskottet anser en dylik anordning vara ej

endast i och för sig oriktig och olämplig utan även ägnad att hejda den reform

av vår praktiska skolundervisning, vartill många och berättigade förhoppningar

knutits. Då riksdagen år 1921 beslöt medgiva ifrågavarande arvodesförhöjning,

var det uppenbarligen riksdagens avsikt att låta densamma

snart ersättas av en definitiv reglering. Riksdagen hade icke tänkt sig, att

denna arvodesförhöjning skulle helt bortfalla. Då behovet av eu dylik förhöjning

enligt utskottets mening alltjämt föreligger och då densamma bör

äga bestånd allt intill dess en definitiv reglering på detta område kommer

till stånd, har utskottet funnit sig böra biträda syftemålet med det i motionerna

framställda förslaget. Emellertid har utskottet med hänsyn till det

nuvarande finansiella läget ansett sig böra för budgetaret 1924 1925 föreslå

en begränsning av arvodesförhöjningen till ungefär hälften av vad som för

närvarande utgår. I följd härav föreslår utskottet, att det i motionen 1:21

föreslagna anslagsbeloppet minskas till 237,500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av herr J. P. Johanssons och

herr Söderbergs ovanberörda motioner, må

a) medgiva, att arvodet till lärare i fortsättningsskola och

ersättningsskola, som upprättats efter av 1918 års riksdag

angivna grunder, må under budgetåret 1924—1925 utgöra

för undervisningstimme i fortsättningsskola minst 2 kronor

75 öre och för undervisningstimme i ersättningsskola minst

1 kronor 65 öre, dock att dels arvodet för undervisning i

manlig eller kvinnlig slöjd må för samma tid utgöra minst

1 krona 95 öre för undervisningstimme i fortsättningsskola

och 1 krona 40 öre i ersättningsskola samt arvodet för undervisning

i hushållsgöromål minst 11 kronor för arbetsdag,

omfattande minst fem undervisningstimmar, dels ock arvodet

för undervisning i ämnet arbetskunskap i fortsättningsskolan

till lärare, som förklarats därtill berättigad, må under likaledes

samma tid utgå med minst 3 kronor 25 öre för undervisningstimme;

med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de

s. 126 Kontrollera mot PDF

Utbildningskurser

för

lärare vid

fortsättningsskolor
[152]
jämte

en i

ämnet vackt

motion.

126 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

närmare bestämmelser i fråga om dessa arvodens åtnjutande,

som kunna befinnas erforderliga;

b) för beredande av arvodesförhöjning åt lärare vid fortsättningsskola

i enlighet med under a) angivna grunder anvisa

för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av

237,500 kronor.

167:o) Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att till utbildningskurser

för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1924—

1925 ett extra reservationsanslag av 130,000 kronor, att utgå enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 347—348 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr V. Rydén väckt motion (nr 100), däri hemställts, att i

riksdagens beslut angående anslag till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor

för budgetåret 1924—1925 måtte inrymmas medgivande av

i motionen närmare angiven innebörd.

Till stöd för detta förslag har i motionen anförts följande:

»Då det gäller förverkligandet av 1918 års riksdags beslut om fortsättningsskolan,

är, såsom redan i framställningen till riksdagen i detta ämne betonades,

frågan om anskaffande av lämpliga lärare en av de mest betydelsefulla

och svårlösta. För utbildande av lärare för denna skola hava såsom

bekant med anlitande av för ändamålet utav riksdagen beviljade anslag från

och med år 1919 anordnats särskilda utbildningskurser. Jämväl i årets

statsverksproposition är anslag för detta ändamål upptaget. Den utbildning,

som hittills anordnats, har dock enbart avsett ett av fortsättningsskolans

läroämnen, nämligen arbetskunskap, och framför allt tagit sikte på

den yrkesbestämda fortsättningsskolan i anslutning till jordbruk med binäringar.

Emellertid har behov alltmer gjort sig kännbart att också kunna anordna

särskild utbildning för lärare i ett annat av fortsättningsskolans läroämnen,

nämligen medborgarkunskap. Detta behov har vid upprepade tillfällen framförts

av skolöverstyrelsen. Senast i sin framställning om anslagsäskanden

hos innevarande års riksdag har överstyrelsen upptagit denna fråga och betonat

behovet av att tillfälle beredes till utbildning för undervisning i medborgarkunskap,

vilket torde kunna sägas vara fortsättningsskolans i vissa

avseenden viktigaste ämne och som också ställer större fordringar på lärarens

personlighet och hans intresse för samt hans insikt i och erfarenhet

från samhällslivet än något av de övriga.

Det arbete jag under de senare åren personligen nedlagt för främjande

av undervisningen i detta ämne -— dels som föreläsare, dels som författare —

har övertygat mig om så väl det enastående livliga intresse, som förefinnes

för ifrågavarande undervisning, som också om det behov av råd och ledning

vid undervisningsarbetets bedrivande, som mången gång är av nöden.

Det synes mig uppenbart, att det för erhållandet av impulser och vägled
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

ning för en riktig behandling av det ifrågavarande svåra och i många hänseenden

krävande ämnet skulle vara av synnerligt värde, om tillfälle kunde

beredas lärare vid fortsättningsskolor att deltaga i särskilda för ändamålet

anordnade kurser. Vid dylika kurser skulle kunna mottagas ett betydligt

större antal deltagare än vid kurserna i arbetskunskap, och de kunde göras

avsevärt kortare än dessa. En eller annan kurs årligen skulle säkerligen

bliva av stort gagn.

Jag anser därför önskvärt, att åtminstone ett försök må komma till stånd

och att i detta syfte medgivande lämnas, att av det anslag för budgetåret

1924—1925 till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, som riksdagen

må komma att bevilja, erforderlig del får användas till anordnande

av en utbildningskurs i medborgarkunskap.»

Av 1923 års riksdag beviljades för ändamålet ett belopp av 150,000 kronor

att jämte ett på anslaget beräknat överskott å 90,000 kronor användas

under budgetåret 1923—1924. Ifrågavarande anslag är avsett att bereda

medel för utbildning av lärare i ämnet arbetskunskap inom de nya obligatoriska

fortsättningsskoloma av 1918 års typ. Anslaget är för budgetåret

1924—1925 av statsfinansiella skäl nedsatt till 130,000 kronor.

I ovanberörda motion har påpekats önskvärdheten, att erforderlig del av

det ifrågasatta anslaget måtte få användas till en försöksvis anordnad utbildningskurs

i ämnet medborgarkunskap. Utskottet finner de av motionären

anförda synpunkterna värda allt beaktande, och förväntar, att vid anslagets

fördelning med behörigt hänsynstagande härtill en utbildningskurs i

sagda ämne varder vederbörligen anordnad.

Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungi. Maj:ts

förslag, hemställer,

a) att riksdagen må till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra

reservationsanslag av 130,000 kronor, att utgå enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva;

b) att herr Rydéns ovanberörda motion må anses besvarad

med vad utskottet ovan anfört.

168:o) Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att dels besluta

sådan ändring, att gälla från och med den 1 juli 1924, i de av 1918 års

lagtima riksdag fastställda grunder och villkor för utgående av statsbidrag

till parallellavdelning av årsklass vid högre folkskola (riksdagens skrivelser

den 24 maj 1918, nr 248 sid. 80 f., B. mom. 2, och den 19 juni 1918, nr

394 sid. 78, I, första stycket, och II, första stycket), att för parallellavdelning

av årsklass må, efter prövning i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer, utgå

statsbidrag med 2,400 kronor till skola med en mer allmän läggning av sin

praktiska undervisning och med 2,650 kronor till skola, där undervisningen

enligt beslut av Kungl. Maj:t är inriktad på visst yrke eller yrkesgrupp;

Understöd åt

högre folkskolor
[153]
jämte

en i

ämnet väckt

motion.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor,

nu 912,000 kronor, med 37,000 kronor till 875.000 kornor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 349—351 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling föreliaft eu inom andra

kammaren av herr V. Rydén väckt motion (nr 99), däri hemställts, att riksdagen

måtte besluta att — med avslag å Kungl. Maj:ts förslag om ändrade

grunder och villkor för utgående av statsbidrag till parallellavdelning av

årsklass vid högre folkskola — höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt högre folkskolor, nu 912,000 kronor, med 14,000 kronor till 926,000

kronor.

Till stöd för detta yrkande har i motionen anförts följande:

»Det betydelsefulla beslutet angående upprättande av praktiska ungdomsskolor,

som fattades av 1918 års lagtima riksdag, omfattade jämväl den

högre folkskolan, i det att grundläggande bestämmelser för denna skolas

organisation genom sagda beslut fastställdes. Därigenom skapades förutsättningar

för den högre folkskolans framtida utveckling. Särskilt är att märka,

att för denna skola upptogos två olika typer, nämligen en allmän och en

yrkesbestämd. Även om skolor enligt förstnämnda typ skola så långt som

möjligt hava en praktisk läggning, är det dock framför allt de yrkesbestämda

skolorna, som äro ägnade att tillgodose en direkt på olika sidor av

det praktiska livet inriktad utbildning. I och med den yrkesbestämda högre

folkskolan har skapats en skolform, som, på samma gång den lämnar ökad

allmänt medborgerlig bildning, direkt förbereder lärjungarna för olika grenar

av arbetslivet, såsom jordbruk, industri, handel och husligt arbete, och såsom

en med realskolan och den kommunala mellanskolan sidoställd skola

med daglig undervisning i hög grad är ägnad att motverka en icke önskvärd

alltför stark tillströmning till de båda nyssnämnda mera teoretiska

skolarterna.

Den yrkesbestämda högre folkskolan har också under den korta tid, den

funnits till, haft att uppvisa en jämförelsevis stark utveckling. Efter fem

år finnas nämligen 22 högre folkskolor av denna typ. Dessa utgöra ungefär

tredjedelen av hela antalet, som uppgår till 67. Den angivna siffran

för de yrkesbestämda skolornas antal ger dock icke en riktig uppfattning

av deras utveckling. De yrkesbestämda skolorna äro nämligen i regel större

än de allmänna. Detta framgår bland annat därav, att deras klasser i större

utsträckning äro uppdelade på parallellavdelningar. Under det att av de

45 allmänna högre folkskolorna blott 10 hava någon klass uppdelad på

parallellavdelningar, förekommer sådan uppdelning inom 17 av de 22 yrkesbestämda

skolorna. Dessutom är att märka, att det endast är bland de

senare, som skolor med något större antal parallellavdelningar förefinnas.

Den begränsning av anslagsmöjligheterna till högre folkskolor, som föreslås

i punkt 153 under åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition,

kommer därför att huvudsakligen gå ut över de yrkesbestämda högre folkskolorna.

Enligt sagda förslag skulle Kungl. Maj:t för varje år bestämma,

huru stort belopp av förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor som

finge utgå till parallellavdelningar, vilket belopp sedan skulle fördelas av

skolöverstyrelsen.

Om nämnda förslag må först sägas, att dess antagande skulle innebära

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129

en makt för Kungl. Maj:t, som icke torde gälla beträffande andra förslagsanslag

under åttonde huvudtiteln. Då det eljest ansetts lämpligt, att för

anslag till ett visst ändamål fastställes ett bestämt maximibelopp, har riksdagen

plägat besluta i detta hänseende. Riksdagen skulle i förevarande fall

egentligen överlämna sin rätt i en anslagsfråga till Kungl. Maj:t och sedan

ej kunna öva något inflytande på det sätt, varpå det ifrågavarande behovet

bleve tillgodosett. Eu sådan ordning är enligt min mening så mycket betänkligare,

som det tydligen är avsikten, att Kungl. Maj:t skulle använda

den sålunda erhållna makten till att i ett viktigt avseende hämma den utveckling

på det praktiska bildningsarbetets område, som 1918 års riksdags

beslut om praktiska ungdomsskolor var ämnat att åstadkomma. Den rätt

Kungl. Maj:t skulle erhålla komme nämligen, såsom framgår av departementschefens

yttrande, att användas för att i hög grad minska möjligheterna

till erhållande av anslag åt parallellavdelningar vid högre folkskolor. I statsverkspropositionen

räknas med att en nedsättning med 51,000 kronor i det

av skolöverstyrelsen beräknade anslagsbehovet skulle kunna vidtagas. Detta

innebär, att omkring 20 av de nuvarande parallellavdelningarna skulle indragas

och några möjligheter till anslag åt nya avdelningar icke finnas.

Den jämförelse, som göres med de allmänna läroverken, synes icke hållbar.

Visserligen är för dessa läroanstalter möjligheten till anslag för parallellavdelningar

begränsad. Detta sammanhänger med att anslagen åt de all

männa läroverken alltid varit reservationsanslag. Men det är riksdagen,

som bestämmer anslagens storlek, och särskilt vid fastställande för varje år

av anslaget till extralärare avväger behovet av ökat antal parallellavdelningar.

Det är att märka, att Kungl. Maj:t hos årets riksdag äskat anslag,

som skulle möjliggöra ökning av extraläramas antal med 10, varigenom en

motsvarande ökning i antalet parallellavdelningar vid de allmänna läroverken

skulle möjliggöras, under det att som sagt en indragning av avdelningar

vid de högre folkskolorna ställes i utsikt.

Även i ett annat avseende är emellertid jämförelsen med de allmänna

läroverken missvisande. Dessa läroanstalter hava tydligen nått en helt annan

stabilitet än de yrkesbestämda högre folkskolorna, vilka i själva verket befinna

sig i sin tillkomstperiod. Det är därför mycket lättare att för de förra

på förhand beräkna det behövliga antalet parallellavdelningar än för de

senare. Många av de högre folkskolorna äro ännu icke färdiga med alla

sina klasser. Skola de kunna normalt utvecklas, måste de få tillfälle att

växa uppåt genom tillfogande av nya klasser med erforderligt antal klassavdelningar.

Eljest kan följden bliva den, att lärjungar, som kommit in i

skolan för att genomgå en fullständig kurs, måste avvisas till följ dav brist

på anslag till parallellavdelningar. Det är också tydligt, att en så pass ny

skolform, som det här gäller, icke från början kan vara känd. Allteftersom

den å en ort vinner förtroende, ökas givetvis tillströmningen av lärjungar,

och behovet av uppdelning på parallellavdelningar framträder. Det synes

vara ett tydligt statsintresse att tillmötesgå ett sådant behov och sålunda

befrämja ungdomens utrustning för ett framgångsrikt deltagande i det praktiska

arbetet. Åtgärder i motsatt riktning stå uppenbarligen i bestämd strid

mot de principer, som lågo till grund för det enhälliga beslutet om praktiska

ungdomsskolor.

Den ifrågasatta besparingen skulle emellertid till väsentlig del vinnas,

därigenom att det normala medelantalet elever i en klass eller avdelning

för rätt till anordnande eller bibehållande av parallellavdelning skulle för

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 sand. 8 höft. (Nr 8.) 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

de yrkesbestämda högre folkskolorna höjas från 30 till 35 eller till samma

antal, som i förevarande hänseende gäller för de allmänna högre folkskolorna.

Den olikhet på detta område mellan de båda typerna av högre folkskolor,

som nu gäller, fastställdes genom 1918 års riksdagsbeslut i ämnet.

Olikheten motiverades därmed, att i de yrkesbestämda högre folkskolorna i

synnerlig grad individuell undervisning är nödvändig. Undervisningen måste

nämligen där i väsentlig mån upptaga laborationer och andra praktiska övningar,

vilka icke kunna bedrivas med alltför stora avdelningar. Den vunna

erfarenheten har ådagalagt, att den begränsning av avdelningarnas storlek,

som sålunda vidtogs, varit erforderlig för undervisningens framgångsrika

bedrivande. Den utökning av antalet lärjungar i avdelningarna, som nu

ifrågasättes, skulle därför komma att verka i hög grad hinderlig på arbetet

i de yrkesbestämda skolorna och i själva verket äventyra det med dom avsedda

resultatet. Det må också framhållas, att ett antal av 35 skulle passa

illa samman med det för de särskilda bidragen till undervisning i slöjd eller

i hushållsgöromål fastställda lärjungeantalet. Till undervisning i slöjd utgår

bidrag om varje avdelning innehåller minst 10 lärjungar, till undervisning

i hushållsgöromål för avdelning om minst 8, högst 16 lärjungar.

Då de båda föreslagna ändringarna enligt min mening stå i strid mot

de grunder, som vunno riksdagens enhälliga godkännande vid fattande av

beslutet om upprättande av praktiska ungdomsskolor och skulle i hög

grad verka hindrande för den lovande utvecklingen av de yrkesbestämda

högre folkskolorna, anser jag, att det ifrågavarande förslaget icke bör vinna

riksdagens bifall utan att de nu gällande grunderna för understöd åt högre

folkskolor fortfarande böra tillämpas. Sker detta, synes det för sådant understöd

avsedda förslagsanslaget böra fastställas till det av skolöverstyrelsen

beräknade beloppet 926,000 kronor.»

Med hänsyn till väntad ökning av antalet parallellavdelningar har skolöverstyrelsen

beräknat förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor till

926,000 kronor.

I likhet med vad som föreslagits ifråga om de kommunala mellanskolorna

har departementschefen ansett sig böra tillstyrka en sådan ändring

i gällande bestämmelser, att behovet av nya parallellavdelningar blir för

varje särskilt fall underkastat prövning av skolöverstyrelsen, på det att en

regulator måtte erhållas med avseende å de på statsbidragssumman för närvarande

automatiskt verkande stadgandena om klassuppdelning. En dylik

anordning har förordats såväl med hänsyn till den likformighet, som råder

mellan dessa båda skoltyper inbördes, som även ur kostnadssynpunkt. I

likhet med vad departementschefen förordat i fråga om kommunala mellanskolor

skulle följaktligen även beträffande yrkesbestämda högre folkskolor

det normala medelantalet elever i en klass för rätt till anordnande eller

bibehållande av parallellavdelning höjas från 30 till 35.

Sistnämnda siffra gäller redan nu ifråga om de allmänna högre folkskolorna.

Med hänsyn till den föreslagna ändringen i grunderna har departementschefen

för budgetåret 1924—1925 räknat med ett till 875,000 kronor

nedsatt anslagsbelopp.

De yrkesbestämda högre folkskolorna, beträffande vilkas understödjande

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

ändrade grunder nu ifrågasättas, äro i förevarande hänseende icke jämförliga

med vare sig de kommunala mellanskolorna eller de allmänna högre

folkskolorna. Medan man för den teoretiska undervisning, som sistnämnda

två skolformer närmast åsyfta att bibringa, väl kan räkna med ett elevtal

av högst 35 för varje klass, låter en dylik beräkning sig ej tillämpa i avseende

å de för den praktiska utbildningen avsedda yrkesbestämda högre

folkskolorna, därest man åt sistnämnda skolform över huvud vill bereda

utvecklingsmöjligheter och dymedest främja ungdomens utrustning för ett

framgångsrikt deltagande i det praktiska arbetet. Utskottet har ej kunnat

undgå att finna de synpunkter, som i detta hänseende kommit till uttryck

i förberörda motion, vara värda allt beaktande, och har utskottet förty icke

funnit sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Emellertid har utskottet övervägt, huruvida på annat sätt en besparing i

det allmännas kostnader för de högre folkskolorna kan åvägabringas. Utskottet

har då uppmärksammat, hurusom tjänstgöringstiden för lärare med

full tjänstgöring i yrkesbestämd högre folkskola omfattar 22 till 26 timmar

i veckan. För motsvarande lärare i allmän högre folkskola och i kommual

mellanskola utgör timtalet 24 till 28 timmar i veckan. Denna skillnad mellan

å ena sidan de yrkesbestämda högre folkskolorna och å den andra de

allmänna högre folkskolorna och de kommunala mellanskolorna finner utskottet

ej längre vara av förhållandena motiverad, och förutsätter utskottet,

att genom ändring i vederbörande stadga timtalet för den yrkesbestämda

högre folkskolans lärare varder bestämt till vad som gäller i detta hänseende

för lärare i den allmänna högre folkskolan.

Med hänsyn till sistnämnda förhållande och då utskottet funnit det av

överstyrelsen beräknade beloppet vara i vissa hänseenden väl högt tillmätt,

har utskottet ansett kostnaderna böra kunna hållas inom ramen för anslagets

nuvarande belopp, 912,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, med bifall till herr Rydéns ovanberörda

motion, avslå Kungl. Maj:ts förslag om ändrade grunder

och villkor för utgående av statsbidrag till parallellavdelning

av årsklass vid högre folkskola;

b) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och ovanberörda motion, i riksstaten för budgetåret 1924

—1925 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt högre folkskolor med oförändrat belopp, 912,000 kronor.

169:o) Kungl. Maj:t har (punkt 154) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie

förslagsanslaget till anordnande av slöjd i högre folkskolor, nu 35,000

kronor, med 25,000 kronor till 60,000 kronor.

Den ifrågasatta anslagshöjningen är beräknad efter de enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisning för år 1922 utgående direkta utgifterna å

anslaget.

Anordnande

av slöjd i

högre folkskolor.

[154.]

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt

sällskapets

för folkundervisningens

befrämjande

högre folkskola.

[155.]

Understöd åt

folkhögskolor.

[156.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till

anordnande av slöjd i högre folkskolor, nu 35,000 kronor,

med 25,000 kronor till 60,000 kronor.

170:o) Kungl. Maj:t har (punkt 155) föreslagit riksdagen att ur riksstaten

utesluta det under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget å

7,570 kronor till sällskapets för folkundervisningens befrämjande högre

folkskola.

Kungl. Maj:ts förslag är föranlett därav, att, enligt vad i statsrådsprotokollet

(sid. 351) meddelas, ifrågavarande högre folkskola med utgången av

läsåret 1922—1923 blivit nedlagd.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må ur riksstaten utesluta det under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget å 7,570 kronor

till sällskapets för folkundervisningens befrämjande högre

folkskola.

171 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 156) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 830,000 kronor

med 30,000 kronor till 800,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 352—353 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar B. Eriksson i Grängesberg och S. Bengtsson i Norup

väckt motion (nr 44), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta,

a) dels att nu gällande bestämmelser för statsbidrag till folkhögskolor

måtte oförändrat bibehållas, dels ock för budgetåret 1924—1925 uppföra

det ordinarie förslagsanslaget till understöd av folkhögskolor med oförändrat

belopp 830,000 kronor,

b) för budgetåret 1924—1925 bevilja en förhöjning av de ordinarie understöden

till folkhögskolor, att utgå med högst tio procent, samt för sagda

ändamål anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag av 75,000

kronor.

Till stöd för ifrågavarande förslag har av motionärerna anförts följande:

»I statsverkspropositionen har under åttonde huvudtiteln, punkt 156, föreslagits

en nedsättning i anslaget till understöd åt folkhögskolor, som synes

medföra otillbörligt försämrade villkor för dessa skolor.

Kungl. Maj:t har dels ansett det under de senaste åren utgående anslaget

till ökat understöd kunna såsom obehövligt utgå, dels ställt i utsikt en skärpning

av fordringarna för understöd i allmänhet, varigenom det ordinarie

förslagsanslaget skulle kunna nedbringas från förutvarande 830,000 kronor

till 800,000 kronor.

Vad först beträffar det extra understödet har detta från och med 1919

utgått såsom en procentuell förhöjning av det ordinarie statsbidraget för att

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

bereda skolorna någon lättnad i de av den allmänna prishöjningen föranledda

svårigheterna. Senaste riksdagen beviljade för ändamålet 75,000 kronor, vilket

skulle medföra en förhöjning av det ordinarie understödet med 10 procent.

Enligt vårt förmenande är det ännu för tidigt att helt borttaga detta extra

understöd. Den allmänna prisnivåns faktiska läge, särskilt kostnaderna för

byggnadsunderhåll in. m., gör underhållskostnaderna för skolorna alltjämt så

dryga, att en förstärkning av understödet i många fall måste anses behövlig.

Härtill kommer, efter vad som kan inhämtas av skolöverstyrelsens yttrande

i ärendet, att folkhögskolorna haft och hava ganska betungande utgifter på

grund av den i författningen bestämda skyldigheten att tillhandahålla lärarna

bostäder, vilken medför stora hyres- eller byggnadskostnader. På grund av

den omständigheten, att skolorna numera i långt högre utsträckning än förr

få mottaga obemedlade elever, ha i allmänhet inkomsterna genom undervisningsavgifter

nedgått och därmed behovet av understöd från det allmänna

ökats.

Folkhögskolornas ekonomiska ställning är visserligen ganska olika. Ett

mindre antal skolor, som ägas och underhållas av landsting, torde genom de

understöd de erhålla av landstinget vara tryggade för brist i sin budget.

Men i flertalet fall, då skolorna ägas av föreningar och bidragen från ortsmyndigheter

äro mera knappt tillmätta, hava de förvisso rätt brydsamt att

få täckning för sina nödvändiga utgifter.

Det synes oss därför behövligt, att detta förstärkningsanslag fortfarande

får utgå men givetvis endast för att tilldelas de skolor, som därav visa sig

vara i verkligt behov.

I fråga om den inskränkning i folkhögskolornas rätt till delaktighet i

understöd av det ordinarie anslaget, som departementschefen ställt i utsikt,

kunna vi ej underlåta att ge uttryck åt starka betänkligheter. Indragningen

skulle, synes det, särskilt kunna gå ut över understöden för parallellundervisning.

Härmed vilja vi påpeka, att folkhögskolorna på grund därav

att de icke kräva några bestämda förkunskaper av sina elever — åtminstone

icke för första årskursen — i förevarande fall ej kunna jämnställas

med t. ex. kommunala mellanskolor. Eleverna äro ofta vid inträdet med

hänsyn till sin underbyggnad ytterst ojämna, varav följer, att parallellundervisning

ofta måste anordnas, även då sådan under andra omständigheter.ej

skulle vara erforderlig på grund av klassens storlek. Under den korta tid,

dessa skolor hava sina elever om hand, måste undervisningen göras mycket

intensiv, om eleverna skola vinna någon verklig förkovran, särskilt när det

t. ex. gäller ett sådant läroämne som modersmålet.

Enligt nu gällande bestämmelser rörande statsbidrag förutsättes redan en

särskild prövning för understöd till parallellundervisning, och vi kunna icke

föreställa oss, att en ytterligare åtstramning, som skulle kunna medföra eu

skadlig inskränkning av lärarkrafterna och därmed följande försämring av

undervisningsresultatet, kunde leda till något gagn för folkhögskolornas elever.

Det synes oss därför icke rådligt, att riksdagen genom bifall till den i

och för sig obetydliga nedsättningen av anslagsbeloppet giver anledning till

sämre villkor för folkhögskolornas möjligheter att erhålla statsbidrag, än

som kunna vara med deras viktiga uppgift förenliga».

Utskottets

yttrande.

Utöver de ordinarie understöden, till folkhögskolorna har från och med

år 1919 enligt beslut av riksdagen utgått extra understöd. För detta ändamål

är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört ett extra förslagsanslag

av 75,000 kronor.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vad beträffar detta tilläggsanslag som ursprungligen motiverats av de

ekonomiska svårigheter, vari folkhögskolorna råkat genom den abnorma

prisstegringen under krisåren, har departementschefen ansett detsamma, på

grund av den numera inträdda förbättringen i penningens köpkraft och

även med hänsyn till kravet på sparsamhet med statsutgifterna, böra bortfalla

med budgetåret 1924—1925. Förslag om anslagets fortsatta utgående

föreligger emellertid i ovanberörda motion.

Jämväl ifråga om de ordinarie understöden har departementschefen ifrågasatt

en inskränkning av statsverkets kostnader. Departementschefen har

ansett särskild uppmärksamhet böra ägnas framställda äskanden om understöd

till anordnande av parallellundervisning, i fråga om vilken enligt författningen

i ämnet gäller, att understöd därtill må utgå, då parallellundervisning

med hänsyn till elevernas olika förkunskaper eller behovet av uppdelning

i skilda arbetslag prövas nödvändig. Genom någon skärpning av

de fordringar, som i tillämpningen pläga uppställas för att förutsättningar

för parallellundervisnings anordnande skola anses föreligga, har departementschefen

ansett möjligt att något nedbringa utgifterna från anslaget.

Under angivna förutsättning anser departementschefen, att det nuvarande

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor bör kunna sänkas

från 830,000 kronor till 800,000 kronor för budgetåret 1924—1925. Även i

detta hänseende har i motionen yrkats på ett bibehållande av nuvarande

förhållanden.

I fråga om den av departementschefen i utsikt ställda skärpningen för

delaktighet i det ordinarie anslaget har utskottet ej kunnat undgå hysa

starka betänkligheter. Det gives i statsrådsprotokollet icke någon antydan

om de grunder, efter vilka en dylik skärpning eventuellt skulle komma att

tillämpas. Även om en viss varsamhet bör iakttagas i avseende å anordnande

av parallellavdelningar, kan utskottet icke tillstyrka åtgärder, vilka tilläventyrs

skulle kunna leda till att denna skolforms legitima utveckling bleve

till skada för framför allt landsbygdens ungdom trädd för nära. Utskottet

vill sålunda tillstyrka, att det ordinarie anslaget bibehålies vid sitt hittillsvarande

belopp, 830,000 kronor.

Folkhögskolorna kämpa i de flesta fall med ekonomiska svårigheter, och

ett borttagande av nu utgående tilläggsanslag skulle än mer öka nämnda

svårigheter. Då den verksamhet, som dessa skolor utöva, är av utomordentlig

betydelse för särskilt landsbygdens ungdom och en nedskärning av

de ekonomiska förutsättningarna för denna verksamhets bedrivande skulle

för skolorna vara till stor skada, anser utskottet starka skäl tala för bibehållande

av det nu utgående tilläggsanslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må,

a) i anledning av ovanberörda motion och med avslag å

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

Kungl. Maj:ts förslag om minskning av det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkhögskolor, i riksstaten för

budgetåret 1924—1925 uppföra nämnda anslag med oförändrat

belopp, 830,000 kronor;

b) i anledning av ovanberörda motion, för beredande av

ökat understöd åt folkhögskolor, anvisa för budgetåret 1924

—1925 ett extra förslagsanslag av 75,000 kronor.

172:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1924—1925

uppföra det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt

elever vid folkhögskolor med oförändrat belopp, 140,000

kronor.

173:o) Kungl. Maj:t har (punkt 158) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 50,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 355 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

ej mindre en inom andra kammaren av herrar B. Eriksson i Grängesberg

och S. Bengtsson i Norup väckt motion (nr 43), däri hemställts, att riksdagen

måtte besluta

dels att nu gällande bestämmelser angående stipendier åt obemedlade

och mindre bemedlade elever vid folkhögskolor måtte oförändrat bibehållas,

dels höja anslaget till förstärkandet av det ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt elever vid folkhögskolor för budgetåret 1924—1925 från i

propositionen begärda 50,000 kronor med 30,000 kronor till 80,000 kronor,

än även två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr J. Johansson i Friggeråker in. fl. (nr 165) och den andra inom andra

kammaren av herr H. Karlström i Lummelunda in. fl. (nr 243), i vilka

motioner hemställts, att riksdagen ville besluta höja det av Kungl. Maj:t

under punkt 158 begärda anslaget till höjda stipendier åt obemedlade och

mindre bemedlade elever vid folkhögskolor från 50,000 till 80,000 kr. och

att stipendierna skola utgå under samma villkor, som under budgetåret

1923—1924 varit gällande.

Med stöd för det i motionen 11:43 framförda yrkandet hava motionärerna

anfört följande:

»I statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, punkterna 157 och 158,

har det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt folkhögskoleelever

uppförts till samma belopp som föregående år eller 140,000 kronor, medan

Stipendier åt

elever vid

folkhögskolor.

[157.]

Höjda stipendier

åt

obemedlade

och mindre

bemedlade

elever vid

folkhögskolor
[158.

]

jämte i

ämnet väckta

motioner.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

det extra anslaget för beredande av höjda stipendier till dessa elever nedsatts

från förutvarande 80,000 kronor till 50,000 kronor, i samband varmed

stipendiebeloppen skulle sänkas för obemedlade elever från högst 30 till högst

25 kronor per månad, under det månadsbeloppen för mindre bemedlade

elever fortfarande skulle få utgå med högst 15 kronor.

Nedsättningen av dessa stipendier synes hava gått med en mindre välbetänkt

fart, som alls icke svarar mot den verkliga nedgången i kostnaden

för en elevs vistelse vid folkhögskola, och torde, om den genomföres så som

nu är föreslaget, i hög grad försvåra tillträdet till folkhögskolerna för obemedlad

ungdom.

De framställningar och yttranden, från folkhögskolans lärarförening, folkhögskoleinspektören

och skolöverstyrelsen, vartill departementschefen hänvisar,

synes tydligt giva vid handen, att redan den av förra riksdagen vidtagna

nedsättningen av stipendiebeloppen för obemedlade elever från förutvarande

35 till 30 kronor per månad gått längre än skäligt, ehuru skolöverstyrelsen

för sin del av statsfmansiella skäl ej anser sig kunna förorda en höjning.

Enligt styrelsens för lärarföreningen uppgift torde inackorderingsavgifterna

för eleverna vid folkhögskolerna i allmänhet uppgå till 70 å 75 kronor i

månaden, vilket skulle utgöra en höjning av förkrigspriserna med omkring

75 procent. Styrelsens uttalande, att den sänkning av understöden, som verkställdes

av riksdagen 1923, »skulle för många ekonomiskt mindre välsituerade

stänga vägen till folkhögskolorna», synes tyvärr också bliva besannat.

Enligt vad vi inhämtat, visar elevantalet vid folkhögskolornas nu pågående

huvudklasser en nedgång av över 300 i jämförelse med elevantalet vid motsvarande

klasser under närmast föregående läsår.

Skulle en återgång till de understödsnormer, som gällde före kriget och

som förövrigt bestämdes av riksdagen redan 1912, nu verkställas, har man

all anledning frukta ett ännu svårare bakslag i fråga om anslutningen till

folkhögskolorna. Det synes oss också påfallande, att den nu föreslagna nedsättningen

skall gå ut över de obemedlade eleverna.

Det är bekant, att folkhögskolerna under de senare åren, i långt högre

grad än förut var fallet, fått mottaga elever från den egentliga kroppsarbetareklassen

eller från småbrukarhem. Denna företeelse kan väl icke anses

annat än glädjande, men om den så påbegynta utvecklingen ej skall avbrytas,

om fattiga bildningssökande unga män och kvinnor ej skola förmenas

att begagna de utbildningsmöjligheter, som folkhögskolorna erbjuda, är det

nödvändigt att staten icke tillmäter sin hjälp alltför njuggt. Det synes oss

därför av största behov påkallat, att icke någon sänkning i de redan förut

alltför låga understödsbeloppen äger rum, utan att stipendierna även för

nästa år må få utgå med högst 30 kronor för obemedlade och högst 15

kronor för mindre bemedlade elever per månad, och att på grund härav det

det förutnämnda förstärkningsanslaget beviljas med oförändrat belopp.»

I enlighet med Kungl. Maj ds förslag anvisade riksdagen för beredande

av böjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid folkhögskolor

under läsåret 1922—1923 på extra stat för förra halvåret 1923

ett förslagsanslag, högst 43,000 kronor. Till samma ändamål hade riksdagen

anvisat på extra stat för vartdera av åren 1920 och 1921 ett förslagsanslag

av 70,000 kronor och för år 1922 ett förslagsanslag av 132,000 kronor.

Anslagen voro så beräknade, att stipendium skulle kunna utgå för läsåren

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

1919—1920 och 1920—1921 med högst 35 kronor i månaden till obemedlad

och med högst 20 kronor i månaden till mindre bemedlad elev. Anslagets

höjning för år 1922 avsåg en höjning av nyssnämnda maximibelopp till

respektive 45 och 25 kronor för läsåret 1921—1922. Vid bestämmandet av

anslagsbeloppet för förra halvåret 1923 beräknades, att omförmälda maximibelopp

skulle åter nedgå till respektive 35 och 20 kronor.

I statsverkspropositionen till 1923 års riksdag föreslogs en ytterligare sänkning

av dessa maximibelopp till respektive 30 och 15 kronor, vilket skulle

medföra att nu förevarande anslag kunde sänkas till 40,000 kronor. I anslutning

till en inom riksdagen väckt motion bestämdes anslaget av riksdagen

för budgetåret 1923—1924 till 80,000.

Departementschefen har nu i likhet med vad han föreslagit beträffande

stipendier åt elever vid folkskoleseminarierna, förordat, att stipendierna för

elever vid folkhögskolorna för budgetåret 1924—1925 skola utgå efter samma

grunder, som gällde år 1918, det vill säga med högst 25 kronor per månad

för obemedlad och högst 15 kronor per månad för mindre bemedlad elev.

Till följd härav har ifrågavarande extra anslag ansets kunna minskas med

30,000 kronor till 50,000 kronor. I ovanberörda motioner har yrkats på

bibehållande av nu gällande bestämmelser angående ifrågavarande stipendier,

d. v. s. högst 30 kronor per månad för obemedlad och högst 15 kronor per

månad för mindre bemedlad elev.

Proportionen mellan stipendiebeloppen och omkostnaderna för bevistande

av kurserna ställer sig för eleverna ogynnsammare nu än förhållandet var

före de av kristiden förorsakade prisförhöjningarna. En sänkning av stipendiebeloppen

skulle enligt utskottets mening hårt drabba just de elever, vilkas

vistelse vid folkhögskolorna det bör ligga i det allmännas intresse att i stället

främja. Då utskottet anser, att en om ock mindre höjning av stipendiebeloppen,

på sätt i motionerna förutsättes, kan vara ägnad till att bidraga

att jämna vägen till dessa skolor för många ekonomiskt mindre välsituerade,

och då dessutom i övrigt övertygande skäl synas utskottet vara anförda för

det i motionerna framlagda kravet, har utskottet för att möjliggöra den av

motionärerna förutsatta stipendiehöjningen funnit sig böra tillstyrka den

höjning av förevarande anslag, som i motionerna påyrkas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag samt

ovanberörda i ämnet väckta motioner, till förstärkande av

det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever

vid folkhögskolor anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 80,000 kronor.

174:o) Kungl. Maj:t har (punkt 159) föreslagit riksdagen att till understöd

åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag å 4,000 kronor att utgå på de

villkor, Kungl. Majd kan finna skäligt föreskriva.

Understöd åt

den svenska

folkhögskolan

i Birkas.

[159 )

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motioner ang.

anslag till

understöd åt

folkliga musikskolan

i

Arvika.

Befrämjande

av dövstumundervisningen.

[160.]

Utredningen återfinnes å sid. 356—362 i statsrådsprotkollet.

Såsom understöd åt ifrågavarande skola har riksdagen för innevarande

budgetår anvisat ett belopp av 2,000 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till understöd åt den svenska folkhögskolan

i Birkas inom republiken Estland för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag å 4,000 kronor att utgå

på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

175:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr M. Hellberg (nr 70) och den andra inom andra kammaren av herrar

I. Vennerström och N. Svensson i Långelanda (nr 247), har hemställts, att

riksdagen till Folkliga musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång

kurs verksamhetsåret 1924—1925 ville bevilja ett anslag av 5,000 kronor.

I avseende å de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skäl tilllåter

sig utskottet hänvisa till motionerna.

Den vid folkhögskolan i Arvika sedan ett antal år tillbaka bedrivna

musikaliska försöksverksamheten innebär otvivelaktigt ett intressant uppslag

inom det folkliga kulturarbetet i vårt land. Då emellertid vad av motionärerna

anförts icke enligt utskottets uppfattning lämnar tillräckligt stöd för

bedömande av värdet av denj verksamhet, som i berörda hänseende utövas,

och då utskottet dessutom icke utan synnerliga skäl anser sig böra

under nuvarande ekonomiska förhållanden tillstyrka uppförande i, riksstaten

av nya anslag, har utskottet icke funnit sig böra understödja det motionsvis

framställda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Hellbergs samt herrar Vennerströms och Svenssons

ovanberörda motioner icke må vinna riksdagens bifall.

176:o) Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen att minska det

i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen,

nu 200,000 kronor, med 35,000 kronor till 165,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 363 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna anslagsminskningen är föranledd därav, att ifrågavarande

anslag sedan flera år tillbaka icke behövt i sin helhet tagas i anspråk.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten uppförda ordiförslagsanslaget

till befrämjande av dövstumundervisningen,

nu 200,000 kronor, med 35,000 kronor till 165,000 kronor.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

177:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd för utgivande av Tidning för

dövstumma anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag

å 1,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna skäl meddela.

178:o) Kungl. Maj:t har (punkt 162) föreslagit riksdagen att till understöd

åt Tysta skolan å Lidingön anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag

av 20,000 kronor att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 364—366 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1923—1924 ett extra anslag

av 30,000 kronor.

Utskottet tillstyrker,

att riksdagen må till understöd åt Tysta skolan å Lidingön

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 20,000

kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

179:o) Kungl. Maj:t har (punkt 163) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 50,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 366—367 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet har riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett anslag

av 65,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie anslaget

till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 50,000

kronor.

180:o) Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor.

Riksdagen har för ändamålet för innevarande budgetår anvisat ett anslag

av 12,450 kronor.

På grund av utredningen i ärendet (sid. 368 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie anslaget

till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1924

—1925 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor.

Tidning för

dövstumma.

[161.]

Tysta skolan

å Lidingön.

[162.]

Förstärkande

av det ordinarieanslaget

till institutet

och förskolan

för blinda å

Tomteboda.

[163.]

Förstärkande

av det ordinarie

anslaget

till förskolan

för blinda i

Växjö.

[164.]

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förstärkande

av det ordinarie

reservationsanslaget

till hantverksskolan

i Kristinehamn

för

blinda.

[165.]

Uppehållande

av ytterligare

en korgmakeriavdelning

vid hantverksskolan

i Kristinehamn

för

blinda.

[166.]

Fraktbidrag

för arbetsmaterialier

till

blinda hantverkare.

[167.]

181:o) Kungl. Maj:t har (punkt 165) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av det ordinarie reservationsanslaget till hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 10,500

kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 368—369 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1923—1924 ett extra anslag

av 17,025 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 10,500

kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna gott meddela.

182:o) Kungl. Maj:t har (punkt 166) föreslagit riksdagen att till uppehållande

vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda, av ytterligare en korgmakeriavdelning

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 11,900 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 369—370 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår har riksdagen för ändamålet anvisat ett anslag

av 6,600 kronor. Den begärda anslagsökningen, 5,300 kronor, har betingats

därav, att avdelningens elever beräknades komma att efter treårig kurs avgå

och då i likhet med skolans övriga lärjungar borde åtnjuta ett utrustningsbidrag

av 350 kronor per person.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till uppehållande vid hantverksskolan i

Kristinehamn för blinda av ytterligare eu korgmakeriavdelning

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 11,900 kronor.

183:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till beredande av fria frakter

för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans i Kristinehamn

för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare,

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 7,500

kronor.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

184:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1924—1925

uppföra det ordinarie anslaget till vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte med oförändrat belopp, 128,400

kronor.

185:o) Kungl. Maj:t har (punkt 169) föreslagit riksdagen att till avlöning

av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra

anslag av 15,000 kronor.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 15,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal

och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda

med komplicerat lyte för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra anslag av 15,000 kronor.

186:o) Kungl. Maj:t har (punkt 170) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av de i staten för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte under »övriga utgifter» upptagna utgiftsposterna med undantag för »läkare

och sjukvård» samt »vårdar- och ekonomipersonal» anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 7,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 373—374 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen för budgetåret 1923—1924 anvisat

ett extra anslag av 9,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till beredande av ökade medel för de i

staten för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte under »övriga utgifter» upptagna utgiftsposterna med

undantag för »läkare och sjukvård» samt »vårdar- och ekonomipersonal»

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra

anslag av 7,000 kronor.

187:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt hantverksskolan i Uppsala

för blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 20,000 kronor, att utgå i enlighet med de

närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

Vårdanstalten

i Lund för

blinda med

komplicerat

lyte.

[168.]

Extra ordinarie

lärarpersonal

och

vaktmästare

vid vårdanstalten

i Lund

för blinda

med komplicerat

lyte.

[169.]

Ytterligare

medel för

vissa i staten

för vårdanstalten

i Lund

för blinda

med komplicerat

lyte

upptagna

ändamål.

[170.]

Understöd åt

hantverksskolan

i Uppsala

för blinda

kvinnor.

[171.]

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Järnvägsresor

för

blindskolelever

jämte

åtföljande

vårdare.

[172.]

Understöd åt

blindlärarelever.

[173.]

Tryckning av

blindskrifter.

[174.]

De blindaa

förening. De

blindas

veckoblad.

[175.]

188:o) Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen

dels medgiva, att jämväl resor av skyddslingarna vid statens vårdanstalt

i Lund för blinda med komplicerat lyte må enligt samma grunder, som

gälla för resor av elever vid blindanstalterna å Tomteboda och i Växjö,

bekostas av det ordinarie förslagsanslaget till järnvägsresor för blindskolelever

jämte åtföljande vårdare;

dels oclc vid bifall härtill höja ifrågavarande ordinarie förslagsanslag, nu

4,000 kronor, med 1,000 kronor till 5,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 375—376 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva, att jämväl resor av skyddslingarna vid statens

vårdanstalt i Lund för blinda med komplicerat lyte må

enligt samma grunder, som gälla för resor av elever vid

blindanstalterna å Tomteboda och i Växjö, bekostas av det

ordinarie förslagsanslaget till järnvägsresor för blindskolelever

jämte åtföljande vårdare;

b) vid bifall härtill höja ifrågavarande ordinarie förslagsanslag,

nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till 5,000 kronor.

189:o) Kungl. Maj:t har (punkt 173) föreslagit riksdagen att till understöd

åt blindlärarelever anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 1,800 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 377—378 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet är för innevarande budgetår anvisat ett anslag av 1,200

kronor. Detta innebar en sänkning av anslaget från 2,400 kronor föregående

år, vilken sänkning betingades av en å anslaget förefintlig reservation

å 1,200 kronor. Då någon besparing å anslaget icke nu finnes, har en höjning

av detsamma ansetts erforderlig.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till understöd åt blindlärarelever anvisa

för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av

1,800 kronor.

190:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 174) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till tryckning av blindskrifter anvisa för

budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 7,000

kronor.

191:o) Kungl. Maj:t har (punkt 175) föreslagit riksdagen att till understöd

åt de blindas förening anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag

av 100,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

gott meddela.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 378—382 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923—1924 utgår till de blindas förening ett anslag av

100.000 kronor. Dessutom åtnjuter sagda förening sedan flera år tillbaka

ett särskilt statsunderstöd för utgivande av en tidskrift, benämnd De blindas

veckoblad. Understödet uppgick för budgetåret 1923—1924 till 3,600 kronor.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att dessa båda, till de

blindas förening utgående anslagen å respektive 100,000 kronor och 3,600

kronor sammanslås till ett anslag å 100,000 kronor, varvid de blindas förening

skulle förpliktas att, jämte annat, på samma sätt som hittills sörja

för utgivandet av De blindas veckoblad.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till understöd åt de blindas förening anvisa

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 100,000

kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna gott meddela.

192:o) Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt

avseende försummade barn, nu 184,000 kronor, med 66,000 kronor till

250.000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 382 i statsrådsprotokollet.

Den ifrågasatta anslagshöjningen är föranledd av anslagets enligt riksräkenskapsverkets

budgetsredovisningar uppvisade otillräcklighet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende

försummade barn, nu 184,000 kronor, med 66,000 kronor

till 250,000 kronor.

193:o) I eu inom andra kammaren av herr S. Bengtsson i Norup m. fl.

väckt motion (nr 116) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att statsbidrag

måtte fr. o. m. 1925 till vid av Kungl. Maj:t godkända skyddshem

anställda examinerade folk- och småskollärare (lärarinnor) utgå med samma

belopp som till vid vanliga folk- och småskolor anställd lärarpersonal under

förutsättning, att de hava full tjänstgöringsskyldighet och uppbära minst för

dylik lärarepersonal stadgad minimilön, samt att för nämnda ändamål i

1925 års stat uppföres ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

Beträffande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

Uppfostringsanstalter

för

vanartade

och i sedligt

avseende försummade

barn.

[176.]

Motion ang.

statsbidrag

till avlöning

åt vissa

lärare och

lärarinnor

vid skyddshem.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tekniska

läroverk

[177.)

jämte i ämnet

väckta

motioner.

Yrkesundervisningen.

194:o) Kungl. Maj:t har (punkt 177) föreslagit riksdagen att

dels minska det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu

513,850 kronor, med 23,850 kronor till 490,000 kronor att fördelas mellan

de olika läroverken på sätt framgår av en av departementschefen i statsrådsprotokollet

återgiven tablå;

dels till uppehållande i viss omfattning av en fjärde parallellavdelning vid

tekniska gymnasiet i Örebro anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra

anslag av 16,000 kronor;

dels ock till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan

för maskinindustri i Eskilstuna anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag

av 14,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 383—386 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

ej mindre två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr A. Lindgren in. fl. (nr 54) och den andra inom andra kammaren

av herr A. P. Gustafsson i Örebro m. fl. (nr 113), däri hemställts, att riksdagen

måtte på extra stat för budgetåret 1924—1925 bevilja

dels till fortsatt uppehållande vid tekniska gymnasiet i Örebro av eu

fjärde parallellavdelning i gymnasiets alla tre årsklasser utöver av Kungl.

Maj:t äskade 16,000 kronor ytterligare 8,000 kronor eller sammanlagt

24.000 kronor;

dels till ytterligare utrustning av samma läroverks maskinlaboratorium

15.000 kronor; samt att riksdagen även för nästa budgetår måtte fastställa

don ordinarie staten för tekniska gymnasiet i Örebro till samma belopp som

för innevarande år eller till 125,325 kronor;

än även en inom andra kammaren av herrar E. Laurén och C. Jonsson

i Eskilstuna väckt motion (nr 125), däri hemställts, det riksdagen behagade

besluta att inrätta ytterligare en ordinarie lektorsbefattning vid tekniska

fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna och för ändamålet höja det ordinarie

anslaget till samma skola med 5,850 kronor samt minska detsamma

med arvodet till extralärare för 22 veckotimmar ä 175 kronor med 3,850

kronor, eller en ökning av anslaget med 1,950 kronor.

Till stöd för de av herr Lindgren m. fl. och herr Gustafsson i Örebro

in. fl. väckta motionerna har anförts följande:

Av bilaga till årets statsverksproposition 8:e huvudtiteln (177) sid. 383

framgår, att kungl. skolöverstyrelsen hos Kungl. Maj:t gjort framställning

om utverkande vid innevarande års riksdag av förhöjda anslag till tekniska

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

145

gymnasiet i Örebro, dels å ordinarie stat till två nya lektor stjänst er, dels

ock i extra stat för nästa budgetår av 15,000 kronor till ytterligare utrustning

av gymnasiets maskinlaboratiorium samt av 24,000 kronor för fortsatt uppehållande

vid gymnasiet av en fjärde parallellavdelning.

Under hänvisning till nu rådande ekonomiska förhållanden och nödvändigheten

av besparingar har emellertid Kungl. Maj:t helt och hållet avböjt

framställningarna om anslag till nya lektorstjänster och till ytterligare utrustning

av gymnasiets maskinlaboratorium. Med avseende på anslaget till

den fjärde parallellavdelningen har Kungl. Maj:t ansett, att denna avdelning

på grund av det minskade tilloppet av inträdessökande vid de tekniska läroverken

numera vore obehövlig och därför borde så småningom indragas.

För nästa budgetår har därför Kungl. Maj:t äskat anslag endast till de fjärde

parallellavdelningarna i gymnasiets andra och tredje årskurser med ett belopp

av 16,000 kronor. Därtill har Kungl. Maj:t utan angivande .av särskilda

skäl föreslagit, att den ordinarie staten för tekniska gymnasiet i Örebro skulle

nedsättas med 5,325 kronor eller ifrån nu utgående 125,325 till 120,000

kronor.

Att de tekniska läroverken, i likhet med många andra statsinstitutioner,

som inrättades eller omorganiserades under den högkonjunkter, som rådde

under krigsåren, blevo »överorganisorade» till den grad, att inskränkningar

nu måste göras, torde vara otvivelaktigt. Därvid synes man dock icke böra

gå allt för summariskt till väga, utan tillse, att endast det som påtagligen

är överflödigt och onödigt, beskäres och bortrensas, men att det, som är

berättigat och livsdugligt, bibehålies och ytterligare utvecklas.

Redan 1907 års kommitté för den lägre tekniska undervisningens ordnande,

vars utlåtande av den 11 juni 1912 åtminstone i vissa delar utgjort utgångspunkten

för den 1918 genomförda omorganisationen av vårt lägre

tekniska undervisningsväsende, framhöll i sitt betänkande (I sid. 81) det

olämpliga och oekonomiska i att de dåvarande fem tekniska elementarskolorna

hade en likartad organisation, i det att de allesammans hade tre fackavdelningar

för samma tekniska områden, nämligen eu mekanisk teknisk,

en kemisk teknisk och en byggnadsteknisk avdelning. Om samtliga dessa

skolor skulle förses med en fullt tidsenlig utrustning med lärare, laboratorier,

bibliotek och annan undervisningsmateriell, skulle, framhåller kommittén,

därför i själva verket fordras i det närmaste samma utrustning som för fem

maskintekniska, fem byggnadstekniska och fem kemiskt tekniska fackskolor

i utlandet. Och ändock skulle genom eu sådan organisation flere viktigare

industriområden, som under de senaste årtiondena vunnit i betydelse, icke

kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt.

Särskilt framhåller kommittén, att det måste betecknas som ett onödigt

slöseri med statens medel att vid de tekniska elementarskolorna uppehålla

fem kemiskt tekniska fackavdelningar med för dem erforderliga lärarkrafter

och laboratorier, då sammanlagda antalet lärjungar i alla fem skolornas

kemiskt tekniska fackavdelningar under 10-årsperioden 1900 01—1909,10

varit högst 35 och lägst 23 eller 30 i medeltal per år.

Under hänvisning till erfarenheten från utlandet och även från vårt eget

land, särskilt med avseende på bergsskolorna i Filipstad och Falun, framhåller

kommittén, att enda möjligheten att för en kostnad, som stode i rimligt

förhållande till våra ekonomiska tillgångar och en ändamålsenlig hushållning

med statens medel, ordna det elementära tekniska undervisningsväsendet,

så att vår industris mångskiftande behov på ett tillfredsställande

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 saml. 8 käft. (Nr 8.) 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sätt tillgodosåges, läge däri, att de tekniska elementarskolorna omvandlades

till eller ersattes med verkliga fackskolor, vilka var för sig iinge till uppgift

att tjäna sitt särskilda industriområde.

Genom de tekniska elementarskolornas omorganisation och mindre jämkningar

i redan befintliga fackskolors organisation samt genom inrättandet

av helt och hållet nya skolor i de fall, då detta kunde anses nödvändigt,

borde sålunda, enligt kommittén, till en början en eller i vissa fall två eller

tre speciella fackskolor bringas till stånd för var och eu av våra förnämsta

industrigrenar, maskinindustri, elektroteknik, byggnadsteknik, kemiskt teknisk

industri o. s. v.

Vid genomförandet av den lägre tekniska undervisningens omorganisation

1918 och därpå följande år hava dessa synpunkter föga beaktats.

Kommerskollegium, som hade att yttra sig över kommittéförslaget under

hänsynstagande till den kritik, som riktats mot detsamma, biträdde förslaget

om inrättandet av teckniska fackskolor, men föreslog i anslutning till från

industrihåll framställda yrkanden, att ett par av de tekniska elementarskolorna,

förslagsvis de i Örebro och Härnösand, skulle bibehållas såsom

läroanstalter för en mera allmän teknisk bildning vid sidan av de tekniska

fackskolorna med deras till ett visst tekniskt område specialiserade undervisning.

Departementssakkunniga av 1916 ställde sig i stort sett på samma ståndpunkt,

men påyrkade att, utom de två av kommerskollegium föreslagna

allmänna tekniska läroanstalterna, vilka av de sakkunniga fingo namnet

tekniska gymnasier, en tredje sådan läroanstalt skulle inrättas i Malmö.

Departementssakkunnigas plan för den tekniska undervisningens ordnande

vann i huvudsak Kungl. Maj:ts och riksdagens gillande 1918.

Sedermera har Kungl. Maj:t på skolöverstyrelsens framställning föreslagit,

att även de tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås skulle omorganiseras

till tekniska gymnasier. Dessa förslag blevo dock av riksdagen

avslagna under hänvisning till, att de icke stodo i överensstämmelse med de

1918 fastställda allmänna grunderna för den lägre tekniska undervisningens

organisation.

Vid genomförandet av den 1918 fastställda planen för den tekniska

undervisningens ^organisering har kungl. skolöverstyrelsen i regel sökt

kombinera de tekniska gymnasierna och de tekniska fackskolorna med

varandra.

Sålunda har till tekniska gymnasiet i Malmö anknutits icke mindre än

tre tekniska fackskolor, en för maskinindustri, en för husbyggnad och eu

för kemisk industri. Med tekniska gymnasiet i Härnösand har förenats eu

teknisk fackskola för träindustri. Tekniska gymnasiet i Örebro är visserligen

icke direkt förenat med en teknisk fackskola, men en sådan är förlagd

i närheten av Örebro, nämligen tekniska fackskolan för elektroteknik i Västerås.

I skolöverstyrelsens förslag om de tekniska elementarskolornas i

Norrköping och Borås omorganisation till tekniska gymnasier ingick även,

att med dessa gymnasier skulle förenas tekniska fackskolor, en för väg- och

vattenbyggnad i Norrköping och en för textilindustri i Borås. Tekniska

skolan i Eskilstuna, vars omorganisation till teknisk fackskola för maskinindustri

under förra året genomfördes, är däremot en fullt fristående teknisk

fackskola.

Med avseende på tekniska läroverket i Örebro må framhållas, att detta

läroverk på grund av det starka tilloppet av inträdessökande 1901 utvidgades

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

med en andra, 1916 med en tredje och 1920 med eu fjärde parallellavdelning.

I likhet med de övriga tekniska elementarskolorna hade det sedan

början av. 1900-talet tre fackavdelningar, eu mekaniskt teknisk, en byggnadsteknisk

och en kemiskt teimisk. På initiativ av skolans styrelse inrättades

vid läroverket 1916 eu elektroteknisk fackavdelning, den första elementära

tekniska läroanstalten för elektroteknik i vårt land. När läroverket vid

den 1918 genomförda reformeringen av det lägre tekniska undervisningsväsendet

blev tekniskt gymnasium, fick detta gymnasium såtillvida eu särställning

i förhållande till de övriga tekniska gymnasierna, att undervisningen

i detsamma skulle differentieras på tre linjer, en mekanisk teknisk, eu elektroteknisk

och en kemiskt teknisk linje. I samband med gymnasiets utvidgning

med den fjärde parallellavdelningen inrättades vid gymnasiet en fjärde

linje för merkantilt teknisk bildning, i likhet med den elektrotekniska

avdelningen den första i sitt slag och allt fortfarande den enda i sitt slag

i vårt land.

Av den redogörelse, som här lämnats för den lägre tekniska undervisningens

utveckling efter 1918 (varvid hänsyn icke tagits till tekniska skolan

i Stockholm, de båda bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i

Borås, vilka stå på ett plan för sig) framgår, att vi för närvarande ha ett

avsevärt antal olikartade elementära tekniska läroanstalter. Vi ha de båda

tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås, vardera med tre fackavdelningar,

eu mekaniskt tekniskt, en byggnadsteknisk och eu kemiskt teknisk;

vi ha de båda tekniska gymnasierna i Malmö och Härnösand med för

alla lärjungar likartad undervisning, omfattande samtliga tekniska och merkantila

huvudområden; vi ha tekniska gymnasiet i Örebro, med undervisningen

differentierad på fyra speciallinjer, en maskinteknisk, en elektroteknisk, en

kemiskt teknisk och eu merkantilt teknisk; och slutligen de tekniska fackskolorna

för maskinindustri, husbyggnad och kemisk industri i Malmö, för

elektroteknik i Västerås, för träindustri i Härnösand och för maskinindustri

i Eskilstuna.

Flera av dessa skolor och skolavdelningar hava, till och med då de äro

belägna i samma stad eller i närheten av varandra, i stort sett samma ändamål

och likartad undervisning. De tre fackskolorna för maskinindustri,

husbyggnad och kemisk industri i Malmö meddela undervisning på samma

tekniska områden som äro företrädda vid tekniska gymnasiet i samma stad.

Fackskolan för kemisk industri i Malmö är ungefär jämställd med de kemiskt

tekniska fackavdelningarna vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping

och Borås och den kemiskt tekniska speciallinjen vid tekniska gymnasiet i

Örebro. Tekniska fackskolan för elektroteknik i Västerås meddelar i det

närmaste samma undervisning som den elektrotekniska linjen vid det närbelägna

tekniska gymnasiet i Örebro.

Vår lägre tekniska undervisning har blivit splittrad på ett stort antal till

sin organisation visserligen olikartade, men med hänsyn till undervisningens

mål varandra närstående och med varandra konkurrerande skolor och skolavdelningar.

Utvecklingen har i själva verket gått i rakt motsatt riktning mot det av

1907 års kommitté framställda yrkandet om den tekniska undervisningens

koncentrering på eu, två eller högst tre läroanstalter för vart och ett av

våra viktigaste tekniska huvudområden.

I stället för de av 1907 års kommitté föreslagna två (2) tekniska fackskolorna

för maskinindustri (maskinyrkesskolan i Stockholm oberäknad) ha

vi fått

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5 st. läroanstalter för maskinindustri: tekniska fackskolorna för maskindustri

i Malmö och Eskilstuna, den maskintekniska linjen vid tekniska gymnasiet

i Örebro och de mekaniskt tekniska fackavdelningarna vid de tekniska

elementarskolorna i Norrköping och Borås.

I stället för av 1907 års kommitté föreslagna två (2) tekniska fackskolorna

för byggnadsindustri (byggnadsyrkesskolan i Stockholm oberäknad) ha vi fått

8 st. läroanstalter för byggnadsteknik: tekniska fackskolan för husbyggnad i

Malmö och de byggnadstekniska fackavdelningarna vid tekniska elemenskolorna

i Norrköping och Borås.

I stället för av 1907 års kommitté föreslagna två (2) tekniska fackskolor

för kemisk industri (den ena speciellt avsedd för trämasse-cellulosa och pappersindustri)

ha vi fått

5 st. läroanstalter för kemisk industri: tekniska fackskolan för kemisk industri

i Malmö, tekniska fackskolan för träindustri i Härnösand, den kemiskt

tekniska linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro och de kemiskt

tekniska fackavdelningarna vid tekniska elementarskolorna i Norrköping

och Borås.

I stället för den enda av 1907 års kommitté föreslagna tekniska fackskolan

för elektroteknik ha vi fått

2 st. läroanstalter för elektroteknik: tekniska fackskolan för elektroteknik i

Västerås och den elektrotekniska linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro.

Därtill hava vi

1 st. läroanstalt för merkantil teknisk bildning: den merkantilt tekniska

linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro, samt

2 st. tekniska gymnasier i Malmö och Härnösand, vilka icke såsom tekniska

gymnasiet i Örebro hava undervisningen differentierad på skilda linjer,

utan i en för alla lärjungar gemensam lärokurs meddela eu undervisning,

som omfattar samtliga tekniska och merkantila huvudområden.

Följden av denna splittring av vår lägre tekniska undervisning på ett

stort antal med varandra konkurrerande, likartade eller i det närmaste likartade

skolformer har helt naturligt blivit den, att ett stort antal skolor och

skolavdelningar äro ytterst svagt besatta med lärjungar. Alldeles särskilt

är detta (se bil. 1) förhållandet med de byggnadstekniska och framför allt

med de kemiskt tekniska avdelningarna. De byggnadstekniska avdelningarna

i Malmö, Norrköping och Borås ha under innevarande år 2 till högst 9

lärjungar i varje klass. Av de kemiskt tekniska avdelningarna är endast

den i Örebro väl besatt med 15 lärjungar i andra och 13 lärjungar i tredje

klassen eller i det närmaste det högsta antal lärjungar, som under de praktiska

övningarna på laboratoriet kunna handledas av en lärare. Övriga

kemiskt tekniska avdelningar hava under innevarande läsår 0 till 4 lärjungar

i varje klass.

Detta förhållande är, så som framgår av bil. 1 icke någon kristidsföreteelse

utan framträdde och påtalades redan av 1907 års kommitté för den

lägre tekniska undervisningen och utgjorde då dess förnämsta skäl för

yrkandet på en koncentrering av den tekniska undervisningen. Förhållandet

ändrades knappast under högkonjunkturen och kommer med all säkerhet

att fortfara, till dess man beslutar sig för en radikal beskärning av avdelningarnas

antal.

Därigenom att de nya tekniska fackskolorna i regel anknutits till tekniska

gymnasier, ha de redan från sin första tillkomst utsatts för konkurrens med

skolformer, som visserligen gå under ett nytt namn, men till sin art föga

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

skilja sig från de äldre tekniska elementarskolorna. Denna konkurrens har

visat sig ödesdiger för de nya skolorna, dels därför att de äldre haft stödet

av gammal traditon, dels, och kanske främst därför, att de tekniska gymnasierna

genom väsentligt lägre inträdesfordringar äro lättare tillgängliga

än de tekniska fackskolorna, dels ock därför att de tekniska gymnasierna,

som icke ha skilda linjer differentierad undervisning, enligt tillämpade studieplaner

ha till uppgift att på grundvalen av realskolans kunskapsmått

under en treårig lärokurs meddela en för praktisk verksamhet avsedd teknisk

bildning inom samtliga tekniska huvudområden, under det att utbildningen

vid de tekniska fackskolorna är begränsad till ett visst tekniskt

område.

Det torde vara uppenbart, att vår lägre tekniska undervisning genom här

skildrade förhållanden blivit onödigt komplicerad och dyrbar, och att inskränkningar

äro icke blott befogade, utan rent av nödvändiga. Man torde

dock icke med fog kunna förevita oss, representanter för Örebro stad och

län, inskränkta lokalpatriotiska synpunkter, om vi anse, att inskränkningarna

icke i första rummet böra gå ut över tekniska läroverket i Örebro.

En fullt objektiv granskning av här skildrade förhållanden torde tillräckligt

tydligt hänvisa på en indragning i första hand av ett flertal kemiskt tekniska

och eu eller annan byggnadsteknisk avdelning vid de andra tekniska

läroverken.

Även i de fall, då avdelningarna, såsom förhållandet i regel är med de

maskintekniska, äro väl besatta med lärjungar, är en koncentrering till ett

färre antal skolor, eventuellt under inrättande av parallellavdelningar vid

samma skola, värt att taga i övervägande. Ju större ett läroverk blir inom

en viss gräns, desto billigare bli förvaltningskostnaderna och dess bättre utnyttjas

laboratorier och undervisningsmateriell.

Tekniska gymnasiet i Örebro är sedan lång tid tillbaka det största av de

tekniska läroverken. Det hade vid början av läsåret 1922—1923 310 och

vid början av innevarande läsår 297 lärjungar eller mer än dubbelt så

många som det näst största eller tekniska läroverket i Malmö, som under

samma år hade 145 och 129 lärjungar. Statens kostnader pr lärjunge och

år (om dyrtidstillägg och tillfälliga löneförbättringar icke medräknas, se bil. 2)

uppgå enligt fastställda stater vid tekniska gymnasiet i Örebro under innevarande

år till 503 kronor. I Malmö är kostnaden 1,002 kronor eller dubbelt

så hög och i Härnösand 1,543 kronor och Västerås 1,800 kronor eller

3 å 4 gånger så hög. Dessa siffror häntyda på lämpligheten av att koncentrera

den tekniska undervisningen till några få större skolor i stället för

att splittra den på flera mindre. I varje fall böra indragningarna icke i

främsta rummet ske vid de läroverk, där undervisningen ställer sig billigast.

Såsom skäl för indragningen av den fjärde parallellavdelningen och den

därmed förbundna merkantilt tekniska linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro

har anförts, att antalet inträdessökande under de sista åren nedgått,

och att den merkantilt tekniska linjen hade så få lärjungar, »att något större

behov av dylik utbildning icke syntes föreligga i orten».

Tekniska gymnasiet i Örebro har dock mindre än de andra tekniska läroverken

haft känning av kristiden. Samtliga klasser och avdelningar vid

detta läroverk äro i år bättre besatta med lärjungar än vid alla de andra

läroverken. Dess första klass hade vid läsårets början 109 lärjungar, som

med ett antal av 30, 30, 26 och 23 fördelades på de fyra parallellavdelningarna

i denna klass. Den tekniskt merkantila linjen, som endast upp
-

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tager en del av fjärde parallellklassens lärjungar — de övriga fördelas på

gymnasiets övriga linjer — har visserligen ännu icke vunnit någon större

anslutning, helt naturligt, då den så kort tid varit i verksamhet, att varken

läroverkets lärjungar eller deras målsmän ännu fått några hållpunkter på

bedömmandet av de möjligheter till utkomst, som avgångsbetyg från denna

linje kan medföra. Ännu har endast en årsklass utexaminerats från denna

linje. För närvarande har den 7 lärjungar i andra och 7 lärjungar i tredje

årsklassen. Att döma av lärjungeantalet har den således, trots sin korta

tillvaro, visat sig utgöra ett vida större behov än ett flertal avdelningar vid

andra skolor, som ägt bestånd sedan årtionden tillbaka utan att dock hava

lyckats uppbringa lärjungeantalet till mer än två ä tre stycken i varje klass.

Förslag om inrättandet av den merkantilt tekniska linjen vid tekniska

läroverket i Örebro i samband med läroverkets utvidgning med en fjärde

parallellavdelning väcktes av några av undertecknarna av denna motion

efter samråd med gymnasiets styrelse genom motion vid 1919 års riksdag.

Denna linje avser att utbilda tekniskt och merkantilt skolade hjälpkrafter

för den industriella förvaltningen och utgör ett första försök att i vårt land

lösa eu teknisk undervisningsfråga, som under de senare årtiondena tilldragit

sig mycken uppmärksamhet i utlandet, särskilt i Amerikas förenta

stater, där den lett till inrättandet vid flere av de förnämsta tekniska läroverken

av särskilda linjer för Commercial engiueering, Business administration,

Industrial engineering, Engineering administration o. s. v.

Lärjungarna på denna linje deltaga under första årskursen i den för alla

lärjungar gemensamma, grundläggande undervisningen i matematik, fysik,

kemi, projektionslära och projektionsritning, samt i språk och handelslära.

Under andra och tredje årskurserna deltaga de i de för samtliga lärjungar

gemensamma lärokurserna i de tekniska läroämnena maskinlära med ritning,

byggnadslära med ritning, elektroteknik och mekanisk teknologi m. m. med

ett relativt begränsat antal timmar för varje läroämne. Den tid, som under

andra och tredje årskurserna ägnas åt de särskilda linjernas specialämnen

(f. n. 9 timmar i veckan i andra och 17 timmar i veckan i tredje årskursen),

få den merkantilt tekniska linjens lärjungar ägna åt en fördjupad utbildning

i språk och merkantila läroämnen, lmndelsteknik, handelsgeografi,

nationalekonomi och författningslära.

De få på detta sätt en god realbildning och en god språkbildning, den

senare huvudsakligen inriktad på utländsk affärskorrespondens. Deras tekniska

bildning bör giva dem förmåga att förstå tekniska ritningar och konstruktioner.

Deras merkantila bildning hör kunna bli fullt jämbördig med,

men, därigenom att den inriktas på industriella spörsmål, i viss mån av

annan art än den, som meddelas i de för den allmänna köpmannabildningen

avsedda handelsläroverken.

De, som genomgått denna linje, borde därför bli av nytta för industriens

räkenskaps- och affärskontor såsom bokhållare, korrespondenter, offertingenjörer

m. m. samt för viktiga grenar av kommunal- och statsförvaltningen,

såsom kontors- och förvaltningspersonal vid kommuners och statens tekniska

verk, järnvägar, telegraf, tull, intendentur m. in. eller i allmänhet för sådana

platser, som jämte merkantil bildning fordra insikt i och förmåga att bedöma

tekniska och industriella frågor.

Med anledning av motionen vitsordade riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t (1920 nr 8 A) att den tekniska läroanstalten i Örebro »i sällsynt grad

vunnit industriens och de praktiska intressenas sympatier och att en mera

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

fri och av allt för snäva former obunden utveckling av skolan utan tvivel

torde lända till fromma för just de system, denna skola hade att fylla».

Då den särställning, Örebro-skolan genom undervisningens differentiering på

skilda linjer fått, innebure, att skolan i den nya organisationen skulle erhålla

en från de andra tekniska gymnasierna avvikande form, kunde riksdagen i

den föreliggande motionen icke se ett frångående av sitt förut fattade beslut

angående ifrågavarande läroanstalt, »utan snarare ett steg i riktningen att

föra läroanstalten framåt till undervisningens och det allmännas båtnad».

Riksdagen ansåg sig dock icke böra intaga en bestämd ståndpunkt till det

väckta förslaget, men då riksdagen vore »övertygad, att en fortsatt utveckling

av ifrågavarande läroanstalt måste lända till stort gagn för den tekniska

utbildningen och därigenom ock för den svenska industrien samt för övrigt

torde nödvändiggöras av det stora antalet inträdessökande», anhöll riksdagen,

att »Kungl. Maj:t i samband med den pågående utredningen beträffande det

tekniska undervisningsväsendets fortsatta ombildning och utveckling, ville

särskilt taga i övervägande, på vad sätt det tekniska gymnasiet i Örebro

lämpligast bör, vare sig i av motionärerna föreslagen riktning eller på annan

väg ytterligare utbyggas, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kan giva anledning».

Sedan riksdagen år 1920 på Kungl. Majhs förslag efter förnyad framställning

från läroverkets styrelse beviljat anslag till läroverkets utvidgning

med en fjärde parallellavdelning, kom hösten 1921 den merkantilt tekniska

linjen till stånd, och de första lärjungarna utexaminerades från denna linje

vid slutet av läsåret 1922—1923.

Att den merkantilt tekniska linjen omfattas med intresse av industriens

målsmän framgår av det kraftiga stöd, som framställningen om dess inrättande

vann från industriens målsmän. Därom vittna ock de uttalanden,

som kommit läroverkets styrelse till del i anledning av ifrågasatt revision

av gymnasiets undervisningsplan.

Vi anse det därför beklagligt, om det nya och helt visst betydelsefulla

initiativet till den tekniska undervisningens utveckling, som tagits genom

inrättandet av den tekniskt merkantila linjen vid tekniska gymnasiets i

Örebro skulle stäckas, innan denna linje haft tillfälle att visa, vartill den

duger, och att det omfattande och intresserade arbete, som nedlagts på organiserandet

av denna undervisning, kastas över bord i samma ögonblick, som

det bragts till fullbordan.

Då den tekniskt merkantila linjen vid tekniska gymnasiet i Örebro är

den enda i sitt slag i Sverige och trots sin korta tillvaro har ett större antal

lärjungar än ett flertal tekniska speciallinjer vid andra tekniska läroverk och

då den fjärde parallellavdelningen icke blott har betydelse för denna linje,

utan även tillför gymnasiets övriga linjer ett ökat lärjungeantal, våga vi

hoppas, att riksdagen icke undandrager tekniska gymnasiet i Örebro det

jämförelsevis ringa belopp, som erfordras för fortsatt uppehållande vid gymnasiet

av dess fjärde parallellavdelning och den därmed förbundna merkantilt

tekniska linjen.

Att nu vidhålla skolöverstyrelsens förslag om förhöjda anslag till nya

ordinarie lektor stjänster vid tekniska gymnasiet i Örebro torde icke vara

lämpligt, ehuru en förstärkning av de ordinarie lärarkrafterna vid gymnasiet

är synnerligen behövlig. För närvarande är vid gymnasiet anställda, förutom

rektor och 12 ordinarie lektorer, 9 extralärare med full sysselsättning

och dessutom 3, därav 2 gymnastiklärare, med ett mindre antal under
-

s. 152 Kontrollera mot PDF

152 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

visningstimmar. Mer än 46 procent av samtliga undervisningstimmar bestridas

av extralärare.

Då emellertid 2 lektorsbefattningar vid de tekniska läroverken, en i

Härnösand och en i Malmö, visat sig obehövliga vid dessa läroverk, och

lektorerna enligt gällande författningar äro skyldiga att underkasta sig förflyttning

från ett läroverk till ett annat, torde en reglering av behovet av

lärarkrafter vid de tekniska läroverken kunna ske utan förhöjning i statsanslagen

till dessa läroverk.

Med avseende på den föreslagna nedsättningen i den ordinarie staten för

tekniska gymnasiet i Örebro tillåta vi oss erinra därom, att, såsom framgår

av bilaga till 1922 års statsverksproposition («:de huvudtiteln (213) sid. 468),

läroverkets styrelse under hänvisning till läroverkets stora lärjungeantal och

omfattande organisation gjort framställning om förhöjda anslag, dels till nya

lektorstjänster, dels till förstärkning av vissa arvodesbelopp samt ett flertal

andra anslagsposter. Denna framställning förnyades sedan i mera begränsad

omfattning följande år och vann då liksom i år understöd av kungl. skolöverstyrelsen.

Dessa framställningar hava dock icke blivit föremål för riksdagens prövning.

Däremot har läroverket såväl 1921 som 1922 och 1923 erhållit bidrag

från anslagsposten »ytterligare medel till expenser, bränsle in. m. för tekniska

läroverken», 1921 med 8,000 kronor, 1922 med 6,000 kronor och för

första halvåret 1923 med 2,000 kronor. Även för innevarande år torde en

liknande förstärkning av staten bli erforderlig. Härav framgår, att staten

för tekniska gymnasiet i Örebro icke är för högt beräknad. Ehuru tekniska

gymnasiet i Örebro har mer än dubbelt så många lärjungar som tekniska

läroverket i Malmö och med avseende på sin organisation är fullt lika

omfattande som sistnämnda läroverk, har tekniska gymnasiet i Örebro sedan

flera år haft en med flere tusen kronor lägre ordinarie stat än tekniska

gymnasiet i Malmö. Nu har Kungl. Maj.t föreslagit, att båda de nämnda

läroverkens ordinarie stater skulle beräknas till samma belopp eller 120,000

kronor för vartdera. Då den av undervisningsrådet N. Fredriksson uppgjorda

promemoria, som ligger till grund för nedsättningen av det ordinarie

statsanslaget till do tekniska läroverken, icke publicerats, är det icke möjligt

att bedöma, hur de föreslagna nedsättningarna skulle komma att verka i

detalj, men om i nedsättningen av anslaget till läroverket i Malmö ingår

indragning av en lektorstjänst, som visat sig obehövlig för detta läroverk,

skulle anslagen till andra utgifter än till ordinarie befattningshavare fortfarande

utgå med 5,800 kronor lägre belopp till tekniska gymnasiet i Örebro

än till tekniska läroverket i Malmö.

Då emellertid det förra läroverket har ett vida större antal lärjungar och

en fullt lika, om ej mera omfattande organisation än det senare, synes det

icke obilligt, att staten för det förra också sättes något högre än för det

senare, och då erfarenheten visat, att staten för tekniska läroverket i Örebro

hittills icke varit till fyllest, utan årligen måst förstärkas med avsevärda belopp,

och då slutligen undervisningen vid tekniska gymnasiet i Örebro är

avsevärt billigare per år och lärjunge än vid de andra tekniska läroverken,

ha vi ansett oss ha göda skäl för ett yrkande, att den ordinarie staten för

tekniska gymnasiet i Örebro icke bör nedsättas, utan bibehållas vid oförändrat

belopp av 125,325 kronor.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

Det av kungl. skolöverstyrelsen på framställning av gymnasiets styrelse

äskade anslaget å 15,000 kronor till ytterligare utrustning av masJänlaboratoriet

vid tekniska gymnasiet i Örebro kan naturligtvis uppskjutas ett eller

annat år, om tvingade skäl därtill föreligga. Ett sådant uppskov är dock

med hänsyn till undervisningen vid gymnasiet synnerligen ogynnsamt.

Till påbörjande av utrustningen av gymnasiets maskinlaboratorium beviljade

riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag 1920 ett förslagsanslag av 20,000

kronor. För detta anslag har anskaffats en provturbinanläggning, en kompressoranläggning,

en råolje-, en gas- och en bensinmotor samt ett antal

apparater och instrument för materialprovning. Den hittills anskaffade utrustningen

har genom tillmötesgående från industriellt håll erhållits till mycket

förmånliga priser och i väsentliga delar även som gåva. Ännu saknar

dock laboratoriet en så viktig detalj i sin utrustning som en ånganläggning,

och så länge en sådan icke finnes att tillgå måste lärjungarnas laboratorieövningar

bliva ofullständiga i ett för deras kommande verksamhet mycket

betydelsefullt hänseende.

Då vi med hänsyn till det stora antalet lärjungar, som tekniska gymnasiet

har, och de dugande lärarkrafter, varöver det förfogar, äro övertygade

om att det äskade anslaget till läroverkets maskinlaboratorium skulle komma

att få den bästa användning till undervisningens främjande, och då det i

alla händelser icke kan vara fråga om annat än ett uppskov med anslagets

beviljande ett eller annat år, ha vi ansett, att denna anslagsfråga icke borde

få förfalla, utan att den blivit föremål för riksdagens prövning.

På grund av vad sålunda anförts, och då riksdagen i skrivelse till Kungl.

Maj:t själv vitsordat, att den tekniska läroanstalten i Örebro »i sällsynt grad

vunnit industriens och do praktiska intressenas sympatier» och tillika framhållit,

»att eu fortsatt utveckling av ifrågavarande läroanstalt måste lända

till stort gagn för den tekniska utbildningen och därigenom ock för den

svenska industrien» och då tekniska gymnasiet trots kristiden har alla fyra

parallellklassema bättre besatta med lärjungar och ger en för statsverket

väsentligt billigare utbildning än andra tekniska läroverk, våga vi, under

fullt erkännande av det påtagliga behovet av besparingar i statsförvaltningen,

härmed föreslå,------.

Vid motion I: 54 äro fogade vissa jämförande tablåer, till vilka utskottet

tillåter sig hänvisa.

I avseende å de av herrar Laurén och Jonsson i Eskilstuna till stöd för

deras yrkande andragna skäl får utskottet hänvisa till den av dem väckta

motionen.

I fii^ga om fördelningen av det ordinarie reservationsanslaget mellan de

olika läroverken hänvisar departementschefen till följande tablå:

s. 154 Kontrollera mot PDF

154 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tekniska läroverket i Örebro...........

Anvisat

anslagsbelopp

för budgetåret

1923—1924

Kronor

Föreslaget

anslagsbelopp

för budgetåret

1924—1925

Kronor

125,325: —

129,200: —

39,600: —

47,800: —

47,300: —

75,600: —

33,350: —

15,675: —

120,000: —

120,000: —

39,000: —

46,500: —

46,500: —

62,950: —

33,350: —

21,700: —

» » i Malmö............

Elektrotekniska fackskolan i Västerås......

Tekniska elementarskolan i Norrköping.....

» »i Borås .........

» läroverket i Härnösand..........

» fackskolan för maskinindustri i Eskils- tuna ......................

Arvoden åt extra lärare och vikarier samt för

oförutsedda behov...................

Summa

513,850: —

490,000: —

De poster i staterna, som skulle bliva föremål för nedsättning, avse huvudsakligen

dels extra lärare, dels böcker, samlingar och undervisningsmateriell,

dels materialier m. in. till laborationer, dels och uppvärmning,

belysning, renhållning m. m. De föreslagna nedsättningarna i staterna förutsätta,

att det i reservationsanslaget ingående beloppet för arvoden åt extra

lärare och vikarier samt för oförutsedda utgifter något ökas, förslagsvis till

21,700 kronor.

Vad angår det extra anslaget till tekniska gymnasiet i Örebro, har läroverket

därstädes sedan år 1920 varit i åtnjutande av ett dylikt anslag till

uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid gymnasiet, vilket anslag

för budgetåret 1923—1924 uppgår till 24,000 kronor. Genom detta anslag

har möjliggjorts inrättande av en merkantil-teknisk linje. Elevantalet vid

denna linje är emellertid, enligt vad departementschefen meddelat, så lågt

•— under läsåret 1922—1923 funnos endast 7 elever i andra klassen och 4

elever i den tredje — att något större behov av dylik utbildning icke synes

föreligga i orten. Departementschefen har därför ansett, att den fjärde

parallellavdelningen bör så småningom indragas. Under förutsättning att

läroverkets första klass hösten 1924 endast uppdelas på tre avdelningar, har

det för budgetåret 1924—1925 utgående anslaget till den fjärde parallellavdelningen

ansetts kunna minskas från 24,000 kronor till 16,000 kronor.

Beträffande den tekniska fackskolan i Eskilstuna utgår för fortsatt uppehållande

av parallellavdelningar vid skolan för budgetåret 1923—1924 ett

extra anslag av 13,125 kronor. Detta anslag föreslås nu för nästkommande

budgetår utgå med ett till 14,000 kronor förhöjt belopp, betingat av behovet

av ökat antal extra lärare.

Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet om anvisande av erforderliga

medel till fortsatt uppehållande av en fjärde parallellavdelning i alla tre

årsklasserna vid tekniska gymnasiet i Örebro vill utskottet erinra därom,

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

155

att enligt den av 1918 års lagtima riksdag beslutade omorganisationen av

den lägre tekniska undervisningen den tekniska elementarskolan i Örebro

skulle ombildas till ett tekniskt gymnasium. Med hänsyn till det stora antalet

elever vid gymnasiet medgav riksdagen behövligheten av en uppdelning

i parallellavdelningar samt en viss differentiering av den mera allmänt

lagda tekniska undervisningen vid gymnasiet. Undervisningen skulle differentieras

på tre linjer, en mekanisk-teknisk, en kemiskt tekniskt och en elektroteknisk.

En fjärde parallellavdelning i form av en tekniskt merkantil

linje tillkom i enlighet med riksdagens år 1919 därom fattade beslut, och

hava medel av riksdagen årligen anvisats till uppehållande av en dylik parallellavdelning.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en på grund av det låga

elevantalet motiverad indragning av denna parallellavdelnings första klass,

medan åter motionärerna yrka på parallellavdelningens fortbestånd i dess

helhet. Utan att godtaga åtskilliga av de uttalanden och skäl, som i motionen

anförts till förmån för däri framställda yrkanden, har utskottet dock

icke funnit sig nu utan närmare utredning kunna medverka till en avveckling

av den tekniskt merkantila linjen vid Örebro-gymnasiet vilken riksdagen

så sent som år 1919 beslutade. Skulle Kungl. Maj:t finna omständigheterna

motivera en sådan avveckling, anser utskottet i allt fall en särskild undersökning

erforderlig, huruvida en dylik linje bör för framtiden vidmakthållas

vid gymnasiet i Örebro eller icke. Efter det en dylik utredning blivit riksdagen

förelagd, lärer kunna mera bestämt prövas, huruvida en successiv indragning

av densamma bör vidtagas. Då utskottet sålunda tillstyrker det

motionsvis äskade beloppet av 24,000 kronor till uppehållande av den fjärde

parallellavdelningen i gymnasiets alla tre klasser, följer därav ock, att utskottet

funnit sig böra förorda en höjning av det ordinarie anslaget till

läroverket i Örebro med 1,225 kronor, avseende arvoden åt extra lärare

vid samma läroverk. Det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk

bör alltså bestämmas till 491,225 kronor. Vad Kungl. Maj:t i övrigt i

fråga om sistnämnda anslag föreslagit har icke givit riksdagen anledning

till erinran.

Det motionsvis äskade anslaget å 15,000 kronor till materiellutrustning för

läroverkets i Örebro maskinlaboratorium har utskottet icke funnit skäligt

tillstyrka.

Vad så beträffar det ifråga om den tekniska fackskolan i Eskilstuna

motionsvis framställda yrkandet, har utskottet funnit synnerligen vägande

skäl vara anförda för detsamma. Då utskottet emellertid med hänsyn till

det statsfinansiella läget ansett sig böra nu avstå från att tillstyrka motionen,

förutsätter utskottet likväl, att vad i motionen äskas varder av Kungl. Maj:tbehörigen

uppmärksammat och att, så snart förhållandena sådant möjliggöra,

förslag i enlighet härmed varder från Kungl. Maj:t sida förelagt riksdagen.

Utskottet hemställer alltså.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ytterligare

medel till

expenser,

bränsle m. in.

för tekniska

läroverk.

[178],

Förhöjt

understöd åt

handelsgymnasier.

[179],

att riksdagen må

a) att i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herr Lindgrens

m. fl. och Gustafssons i Örebro m. fl. ovanberörda

motioner samt med avslag å herrar Laurens och Jonssons i

Eskilstuna förenämda motion minska det ordinarie reservationsanslaget

till tekniska läroverk, nu 513,850 kronor, med

22,625 kronor till 491,225 kronor att fördelas mellan de

olika läroverken på sätt framgår av eu av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2

januari 1924 återgiven tablå, dock med den ändring, att

anslagsbeloppet för det tekniska läroverket i Örebro bestämmes

till 121,225 kronor;

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herr Lindgrens

in. fl. och Gustafssons i Örebro m. fl. ovauberörda

motioner till fortsatt uppehållande av en fjärde parallellavdelning

vid tekniska gymnasiet i Örebro anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 24,000 kronor;

c) avslå herr Lindgrens in. fl. och herr Gustafssons i

Örebro in. fl. ovanberörda motioner, i vad desamma avse

anvisande av anslag till ytterligare utrustning av maskinlaboratoriet

vid tekniska gymnasiet i Örebro;

d) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska

fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 14,000 kronor.

195:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923—1924

ägt rum till beredande av ytterligare medel till expenser, bränsle

m. m. för tekniska läroverk anvisa för budgetåret 1924—

1925 ett extra anslag av 10,000 kronor att utgå efter de

närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

196:o) Kungl. Maj:t har (punkt 179) föreslagit riksdagen att till beredande

av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö,

Hälsingborg, Örebro och Norrköping utöver till dem redan anslagna belopp

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av 100,000 kronor att

utgå under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter

statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller

erforderliga lokaler till undervisningen som ock årligen lämnar ett

kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, sammed

den fördelning och under de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kan

finna skäligt bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 387 i statsrådsprotokollet.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

157

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr E. Kristensson väckt motion (nr 129), däruti hemställts,

att riksdagen måtte till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Örebro och Norrköping,

utöver till dem redan anslagna belopp, anvisa för budgetåret 1924—1925

ett extra anslag av 150,000 kronor att utgå under i statsverkspropositionen

angiven förutsättning.

Till stöd för sin framställning anför motionären följande:

Från och med år 1918 har det ordinarie förslagsanslaget till handelsgymnasier

varit i riksstaten uppfört med 135,000 kronor Därjämte bar

riksdagen å extra stat anvisat medel till förhöjda understöd åt handelsgymnasier,

nämligen å tilläggsstat för år 1920 145,000 kronor samt på

extra stat för vart och ett av åren 1921 och 1922 150,000 kronor.

Frågan om ett kraftigare undertödjande från statens sida av de högre

handelsundervisningsanstalterna har som bekant sedan länge varit aktuell.

Så framlade Kungl. Maj:t för 1921 års riksdag proposition (nr 197) om

upprättande _ av statliga handelsgymnasier i Malmö, Hälsingborg, Norrköping

och Örebro genom övertagande av de befintliga statsunderstödda

handelsgymnasierna i nämnda städer samt om kraftigare understödjande av

handelsgymnasierna i Stockholm och Göteborg. Riksdagen fann sig emellertid

väsentligen med hänsyn till det rådande statsfmansiella läget böra avslå

framställningen. Såsom nyss nämnt anvisades såväl det ordinarie som

det extra anslaget till handelsgymnasierna för år 1922 med samma belopp

som för år 1921.

Jämväl för budgetperioden den 1 Januari—den 30 juni 1923 beviljade av

1922 års riksdag anslag enligt ungefärligen samma norm eller med respektive

70,000 och 80,000 kronor. Av vederbörande departementschef uttalades

i framställning till 1922 års riksdag, att det icke vore någon överdrift, om

man gjorde gällande, att de för ifrågavarande ändamål utgående anslagen

måste betraktas såsom knappt tillmätta. Enligt den förutnämnda propositionen

skulle för ett tillfredställande ordnande av undervisningen vid handelsgymnasierna

i direkta statsanslag — alltså oberäknat kostnaderna för dyrtidstillägg

och tillfällig löneförbättring — krävas en sammanlagd summa av

352,000 kronor, medan det som gymnasierna nu finge sig beviljat stannade

vid en totalsumma av 285,000 kronor i ett för allt. Öm man icke ville

riskera att vår statligt understödda handelsundervisning skulle sjunka under

sin nuvarande nivå, torde det vid sådant förhållande knappast böra ifrågakomma

att ytterligare nedsätta understödsbeloppen.

Då det gällde framställning i ämnet till 1923 års riksdag beträffande

budgetåret 1923—1924, föreslog emellertid Kungl. Maj:t en nedsättning av

det extra anslaget med icke mindre än 30,000 kronor eller till 120,000

kronor. Departementschefen uttalade, att han med hänsyn till den mindre

gynnade ställning, som dessa skolor intaget i förhållande till andra yrkesutbildningsanstalter,

helst velat bibehålla anslaget vid oförändrat belopp.

Men han hade med hänsyn till nödvändigheten att under förhanden varan de

förhållanden i möjligaste måtto inskränka statsutgifterna och i betraktande

av den icke oväsentliga uppgång av penningvärdet som ägt rum sett sig

nödsakad föreslå den nämnda sänkningen av anslaget. Riksdagen biföll

Kungl. Maj:ts framställning.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I årets statsverksproposition föreslås en ytterligare nedsättning av det

extra anslaget med 20,000 kronor eller till 100,000 kronor. Departementschefen

förklarar, att ehuru det vore önskvärt att kunna bibehålla det nu

utgående anslaget hade med hänsyn till såväl rådande ekonomiska läge som

penningvärdets stegring sedan detta förstärkningsanslags tillkomst den nämnda

nedsättningen av detsamma synts kunna äga rum.

Skolöverstyrelsen hade för sin del hemställt, att det extra anslaget till

handelsgymnasierna skulle för budgetåret 1924—1925 uppföras med samma

pelopp som före den 1923 vidtagna nedsättningen eller alltså med 150,000

kronor. Oaktad den höjning av penningvärdet, som onekligen ägt rum

sedan sistnämnda belopp fixerades, kan nämligen enligt överstyrelsens mening

handelsgymnasiernas ekonomiska ställning icke sägas hava undergått

någon väsentlig förbättring, utan dessa gymnasier hava alltjämt att arbeta

under stora ekonomiska svårigheter. Detta har senast framgått av de

uppgifter beträffande gymnasiernas ekonomi, som överstyrelsen inhämtat

i samband med den förberedande behandlingen av frågan om fördelning å

de olika gymnasierna av det för budgetåret 1923—1924 anvisade extra

anslaget. Helt visst komme den anslagsreducering, som för sistnämnda

budgetår vore nödvändig på grund av anslagets nedsättning, att bliva för

gymnasierna synnerligen kännbar.

Den som varit i tillfälle att något taga kännedom om de ekonomiska

villkor, under vilka våra handelsgymnasier arbeta, lärer icke kunna jäva

detta överstyrelsens uttalande. Och det synes ofrånkomligt, att en ytterligare

nedsättning av anslaget till dessa läroanstalter, som föreslås i årets

statsverksproposition, skulle vara ägnad att medföra verklig skada för dem.

Handelsyrket är — därom kan icke råda något tvivel — det område

av näringslivet, åt vars tillgodoseende med läroanstalter staten ägnat den

minsta omsorg. Ingen statlig anstalt, högre eller lägre, finnes på detta

område. Vad som här har gjorts, har helt och hållet tillkommet genom

enskildas eller kommunernas bemödanden, och de understöd staten så

småningom lämnat måste betecknas såsom alltför små och otillräckliga.

Alltjämt måste därför utbildningen på detta område tyngas av betydliga

elevavgifter, varigenom naturligtvis tillträdet till läroanstalterna i hög grag

försvåras eller omöjliggöres för mindre bemedlad ungdom.

Jag anser mig på grund av vad jag här anfört ha starka skäl att påyrka,

att det extra anslaget till handelsgymnasierna måtte för budgetåret

1924—1925 få utgå med samma belopp som före den genom sistlidna

års verkliga budgetära svårigheter fram tvungna sänkningen eller med 150,000

kronor.»

Riksdagen har från och med år 1918 i riksstaten uppfört det ordinarie

förslagsanslaget till handelsgymnasier med 135,000 kronor. Härjämte har

å extra stat anvisats medel till förhöjda understöd åt handelsgymnasier,

nämligen å tilläggsstat för år 1920 145,000 kronor, å extra stat för vart

och ett av åren 1921 och 1922 150,000 kronor samt för förra halvåret 1923

80,000 kronor. För budgetåret 1923—1924 utgår för ändamålet ett extra

anslag av 120,000 kronor.

Utskottet, som finner den av Kungl. Maj:t föreslagna minskningen av

förevarande anslag alltför stark och som ansett, att tillräckliga skäl icke

anförts för eu nedsättning av anslaget under det belopp, varmed detsamma

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 159

för budgetåret 1923—1924 utgår, föreslår, att anslaget bestämmes till sistnämnda

belopp, 120,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

herr Kristenssons ovanberörda motion, må till beredande av

förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg,

Malmö, Hälsingborg, Örebro och Norrköping utöver

till dem redan anslagna belopp anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra anslag av 120,000 kronor att utgå

under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt

åtnjuter statsunderstöd, själv eller genom enskilda

donatorer såväl tillhandahåller erforderliga lokaler för undervisningen

som ock årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande

minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med

den fördelning och under de villkor i övrigt, som Kungl.

Maj:t kan finna skäligt bestämma.

197:o) Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att statsunderstöd må, oavsett om den undervisning, som

avses, har obligatorisk karaktär eller icke, enligt de närmare bestämmelser,

som Kungl. Maj:t finner gott utfärda, årligen utgå för av kommun upprättad

anstalt för yrkesundervisning:

1. till avlöning åt rektor och övriga lärare med belopp, beräknat efter

antalet undervisningstimmar, nämligen:

a) i lärlingsskola för industri, hantverk eller handel i samtliga läroämnen

utom dem, som avse husligt arbete, med 2 kronor 67 öre för varje undervisningstimme;
b)

i lärlingsskola för husligt arbete eller hushållskola ävensom i lärlingsskola

för industri eller hantverk i läroämnen, som avse husligt arbete, med

1 krona 67 öre för varje undervisningstimme.;

c) i yrkesskola för industri, hantverk eller handel eller ettårig handelsskola

med 3 kronor för varje undervisningstimme;

d) i yrkesskola för husligt arbete med 1 krona 83 öre för varje undervisningstimme;
e)

i verkstadsskola eller annan närstående, ej förut nämnd anstalt för

yrkesundervisning med högst 2 kronor 67 öre för varje undervisningstimme,

dock att understödsbeloppet ej må överstiga två tredjedelar av sammanlagda

beloppet av den till skolans lärare för den tid, understödet avser, utgående

avlöning;

2. till undervisningsmateriell med belopp, motsvarande hälften eller i

vissa undantagsfall intill två tredjedelar av kostnaderna för densamma;

dels bestämma, att för statsunderstöds utgående skola gälla följande

villkor:

Understöd åt

kommunala

anstalter för

yrkesutbildning.

[ISO],

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1. a) att anstalten är anordnad i enlighet med de i stadga för den kommunala

yrkesundervisningen ävensom i fastställt reglemente meddelade föreskrifter;
b)

att undervisningen, såvida ej av tillfälligt påkommet förfall annan anordning

nödvändiggöres, bestrides av lärare, som blivit i vederbörlig ordning

förklarade behöriga eller eljest av skolöverstyrelsen godkända för ifrågavarande

undervisning;

c) att anstalten har till sitt förfogande lokaler samt inrednings- och undervisningsmateriell,

som godkännas av skolöverstyrelsen;

2. att arvoden åt rektor och övriga lärare utgå med belopp, beräknade

efter i medeltal för varje undervisningstimme: minst 4 kronor vid lärlingsskola

för industri, hantverk eller handel i samtliga läroämnen utom dem,

som avse husligt arbete; minst 2 kronor 50 öre vid lärlingsskola för husligt

arbete, vid hushållskola eller vid lärlingsskola för industri eller hantverk

1 läroämnen, som avse husligt arbete; minst 4 kronor 50 öre vid yrkesskola

för industri, hantverk eller handel eller ettårig handelsskola samt minst

2 kronor 75 öre vid yrkesskola för husligt arbete;

3. att undervisningen i lärlingsskola är för lärjungarna avgiftsfri;

4. att undervisningsmateriell, för vilkens anskaffning eller underhåll statsunderstöd

beviljats, av skolöverstyrelsen godkännes, och att materiellen icke

utan överstyrelsens medgivande och under iakttagande av därvid angivna

villkor avyttras eller eljest användes till andra ändamål, än vid understödets

beviljande avsetts;

dels ock i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning med oförändrat belopp,

600,000 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 388—392 i statsrådsprotokollet.

Enligt beslut av 1918 års riksdag skall såsom villkor för statsunderstöds

åtnjutande från ifrågavarande anslag gälla, bland annat, att arvoden åt lärare

utgå med belopp, beräknat efter i medeltal minst 4 kronor för varje

undervisningstimme vid lärlingsskola för industri, hantverk eller handel,

minst 2 kronor vid lärhngs- eller yrkesskola för husligt arbete eller vid hushållsskola

samt minst 4 kronor 50 öre vid yrkesskola för industri, hantverk

eller handel samt vid ettårig handelsskola. Statsunderstödet till lärares avlöning

skall utgå med 2/3 av det stadgade minimiarvodet.

För beredande av medel till arvodesförhöjning åt lärare vid ifrågavarande

undervisningsanstalter har sedan år 1922 utgått medel å extra stat. För

budgetåret 1923—1924 utgör ifrågavarande extra anslag 70,000 kronor.

Arvodesförhöjningen utgör enligt beslut av 1921 års riksdag för undervisning

i hantverk, industri och handel 50 öre samt för undervisning i husligt

arbete inom lärlingsskolan 75 öre och för samma undervisning inom yrkesskolan

1 krona, allt per timme räknat. Minimiarvodet per undervisnings
-

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

161

timme utgör alltså för närvarande i lärlingskola för undervisningen i hantverk,

industri och handel 4 kronor 50 öre och för undervisning i husligt

arbete 2 kronor 75 öre samt i yrkesskolan för undervisning i hantverk,

industri och handel 5 kronor och för undervisning i husligt arbete 3 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär borttagande av arvodesförhöjningen för

undervisningen i hantverk, industri och handel samt minskning av arvodesförhöjningen

för undervisning i husligt arbete till 50 öre i lärlingsskolan

och 75 öre i yrkesskolan. Då arvodeskostnaderna för undervisning i husligt

arbete enligt departementschefens mening äro av varaktig beskaffenhet,

föreslås vidare att den på statsverket belöpande andelen av desamma bestrides

från det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt här ifrågavarande

undervisningsanstalter. Något extra anslag för ifrågavarande ändamål skulle

alltså icke vidare utgå.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

A) medgiva, att statsunderstöd må, oavsett om den undervisning,

som avses, har obligatorisk karaktär eller icke,

enligt de närmare bestämmelser, som Kungl. Maj:t finner

gott utfärda, årligen utgå för av kommun upprättad anstalt

för yrkesundervisning:

1. till avlöning åt rektor och övriga lärare med belopp,

beräknat efter antalet undervisningstimmar, nämligen:

a) i lärlingsskola för industri, hantverk eller handel i

samtliga läroämnen utom dem, som avse husligt arbete,

med 2 kronor 67 öre för varje undervisningstimme;

b) i lärlingsskola för husligt arbete eller hushållsskola

ävensom i lärlingsskola för industri eller hantverk i läroämnen,

som avse husligt arbete, med 1 krona 67 öre för

varje undervisningstimme;

c) i yrkesskola för industri, hantverk eller handel eller

ettårig handelsskola med 3 kronor för varje undervisningstimme;
d)

i yrkesskola för husligt arbete med 1 krona 83 öre för

varje undervisningstimme;

e) i verkstadsskola eller annan närstående, ej förut nämnd

anstalt för yrkesundervisning med högst 2 kronor 67 öre

för varje undervisningstimme, dock att understödsbeloppet

ej må överstiga två tredjedelar av sammanlagda beloppet

av den till skolans lärare för den tid, understödet avser,

utgående avlöning;

2. till undervisningsmateriell med belopp, motsvarande

Bihang titt riksdagens protokoll 1924. 6 saml. 8 höft. (Nr 8.) 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

hälften eller i vissa undantagsfall intill två tredjedelar av

kostnaderna för densamma;

B) bestämma, att för statsunderstöds utgående skola

gälla följåtidé villkor:

1. a) att anstalten är anordnad i enlighet med de i stadga

för den kommunala yrkesundervisningen ävensom i fästställt

reglemente meddelade föreskrifter;

b) att undervisningen, såvida ej av tillfälligt påkommet

förfall annan anordning nödvändiggöres, bestrides av lärare,

som blivit i vederbörlig ordning förklarade behöriga eller eljest

av skolöverstyrelsen godkända för ifrågavarande undervisning;

c) att anstalten har till sitt förfogande lokaler samt inrednings-

och undervisningsmateriell, som godkännas av

skolöverstyrelsen;

2. att arvoden åt rektor och övriga lärare utgå med belopp,

beräknade efter i medeltal för varje undervisningstimme:

minst 4 kronor vid lärlingsskola för industri, hantverk eller

handel i samtliga läroämnen utom dem, som avse husligt

arbete; minst 2 kronor 50 öre vid lärlingsskola för husligt arbete,

vid hushållsskola eller vid lärlingsskola för industri eller

hantverk i läroämnen, som avse husligt arbete; minst 4 kronor

50 öre vid yrkesskola för industri, hantverk eller handel

eller ettårig handelsskola samt minst 2 kronor 75 öre vid

yrkesskola för husligt arbete;

3. att undervisningen i lärlingsskola är för lärjungarna

avgiftsfri;

4. att undervisningsmateriell, för vilkens anskaffning eller

underhåll statsunderstöd beviljats, av skolöverstyrelsen godkännes,

och att materiellen icke utan överstyrelsens medgivande

och under iakttagande av därvid angivna villkor avyttras

eller eljest användes för andra ändamål, än vid understödets

beviljande avsetts;

C) i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning med

oförändrat belopp, 600,000 kronor.

Understöd åt

enskilda anstalter

för

yrkesundervisning.

[181.]

198:o) Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,

nu 600,000 kronor med 25,000 kronor till 625,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 393—395 i statsrådsprotokollet.

Till beredande av arvodesförhöjning åt lärare vid ifrågavarande undervisningsanstalter

har sedan år 1922 anvisats medel å extra stat. Det extra

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

163

anslaget utgör för budgetåret 1923—1924 65,000 kronor. I samband med

anvisande av anslag för ändamålet medgav 1921 års riksdag att från det

ordinarie anslaget understöd finge utgå efter prövning av Kung! Maj:t i varje

särskilt fall till enskild anstalt för yrkesundervisning med belopp, som av

Kung! Maj:t bestämdes, ävensom till lägre teknisk yrkesskola enligt för

det dåvarande gällande grunder.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag är grundat på eu beräkning att jämväl

vid ifrågavarande läroanstalter — i likhet med vad som föreslagits beträffande

de kommunala anstalterna för yrkesundervisning — arvodesförhöjningen

vid undervisning i hantverk, industri och handel skulle borttagas och förhöjningen

vid undervisning i husligt arbete sänkas med 25 öre per undervisningstimme.

Av skäl, som anförts i fråga om de kommunala anstalterna,

föreslås vidare, att den på statsverket belöpande andelen av arvodesförhöjningen

måtte bestridas från det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda

yrkesundervisningsanstalter. Den föreslagna förhöjningen av det ordinarie

anslaget nödvändiggöres därav, att den kvarstående arvodesförhöjningen beträffande

undervisningen i husligt arbete för framtiden kommer att belasta

sagda anslag.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie anslaget till understöd

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 600,000

kronor, med 25,000 kronor till 625,000 kronor.

199:o) Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1924— 1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor att i

enlighet med de av departementschefen i skolrådsprotokollet angivna beräkningsgrunder

utgå som understöd till obemedlade och mindre bemedlade

elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 395—396 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 45,000 kronor, varvid beräknats

för obemedlad elev högst 25 kronor och för mindre bemedlad elev

högst 10 kronor för månad. Departementschefen räknar nu med ett understöd

för månad av högst 20 kronor för obemedlad och högst 10 kronor för

mindre bemedlad elev, i följd varav anslaget ansetts kunna begränsas tih

till 40,000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra reservationsanslag av 40,000 kronor att i enhghet med

de av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 2 januari 1924 angivna beräkningsgrunder

utgå såsom understöd till obemedlade och mindre bemedlade

elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning.

Understöd

till elever

vid statsunderstödda

enskilda

skolor för

husmodersutbildning.

[182.]

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tekniska

skolan i

Stockholm.

[183.]

Bergsskolorna

i Filipstad

och Falun.

[184.]

200:o) Kungl. Maj:t har (punkt 183) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1924—1925 anvisa dels till upprätthållande av verksamheten vid tekniska

skolan i Stockholm ett extra anslag av 32,700 kronor, under villkor

att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500

kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som statsanslaget

samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska

fonden, dels och till täckande av i skolans räkenskaper för år 1922 förefintlig

brist ett extra anslag av 4,200 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 397—398 i statsrådsprotokollet.

I fråga om det extra anslaget till upprätthållande av verksamheten vid

skolan innebär Kungl. Maj:ts förslag en avrundning av nu utgående anslagsbelopp,

vilket utgör 32,677 kronor. Bristen för år 1922 uppgår till ett

belopp av 4,213 kronor 63 öre.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må anvisa för budgetåret 1924—1925.

a) till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan

i Stockholm ett extra anslag av 32,700 kronor, under

villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut an

slagna medel, 7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager

med samma belopp som statsanslaget samt med beräknande,

att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden,

b) till täckande av i skolans räkenskaper för år 1922 förefintlig

brist ett extra anslag av 4,200 kronor.

201 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 184) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till uppehållande av bergsskolorna i Filipstad och Falun, anordnade på sätt

av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14

mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1924—1925 anvisa dels såsom

bidrag med 3/s till kostnaderna för verksamheten vid skolorna under tiden

1 juli 1924—30 juni 1925 ett extra anslag av 45,210 kronor, dels ock såsom

särskilt bidrag med 8/s till ålderstillägg åt lärare och vaktmästare ett extra

anslag av 1,200 kronor eller tillhopa 46,410 kronor, allt under villkor att

järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna för skolornas uppehållande

i av departementschefen uti ovanberörda statsrådsprotokoll angiven omfattning,

som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt med rätt för Kung],

Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag, som

av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

Utredningen återfinnes å sid. 398—399 i statsrådsprotokollet.

Enligt det i propositionen nr 225 till 1922 års riksdag framlagda, av

riksdagen godkända förslaget till omorganisation av bergsskolorna skulle

statens årliga bidrag till deras upprätthållande från och med genomförandet

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

165

vid ingången av läsåret 1923—1924 av omorganisationen utgöra 45,210

kronor, frånsett statens andel i ålderstillägg och dyrtidstillägg. Nämnda

belopp anvisades för budgetåret 1923—1924 jämte 900 kronor till ålderstillägg

åt lärare och vaktmästare; ålderstilläggen beräknades komma att utgå till

två lärare med 500 kronor till vardera, till en vaktmästare med 300 kronor

samt till en vaktmästare med 200 kronor. Den nu föreslagna höjningen av

statsbidraget med 300 kronor betingas av att en av de ifrågavarande två lärarna

är berättigad att under budgetåret 1924—1925 komma i åtnjutande av ett

andra ålderstillägg å 500 kronor.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av bergsskolorna

i Filipstad och Falun, anordnade på sätt av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den

14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1924—1925

anvisa

a) såsom bidrag med 3/s till kostnaderna för verksamheten

vid skolorna under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 ett extra

anslag av 45,210 kronor,

b) såsom särskilt bidrag med 8/s till ålderstillägg åt lärare

och vaktmästare ett extra anslag av 1,200 kronor

eller tillhopa 46,410 kronor,

allt under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av

kostnaderna för skolornas uppehållande i av departementschefen

uti ovanberörda statsrådsprotokoll angiven omfattning,

som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt med

rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i

fråga om nämnda anslag, som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

202:o) Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1924—

1925 ett extra anslag av 9,850 kronor att utgå med de belopp, till de ändamål

och under de villkor, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

avgivits.

Utredningen återfinnes å sid. 399—400 i statsrådsprotokollet.

På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade 1923

års riksdag till uppehållande av verksamheten vid vävskolan i Borås för

budgetåret 1923—1924 ett extra anslag av 9,725 kronor. Jämfört med

dittills till skolan utgående anslag innebar 1923 års riksdags beslut eu förhöjning

av ifrågavarande anslagsmedel med 125 kronor, vilken förhöjningorsakades

av att andre läraren vid skolan G. Berntson från och med år 1924

berättigats till ett andra ålderstillägg å 500 kronor för år, varav på statens

Vävskolan i

Borås.

[185.]

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Dyrtidstilllägg

åt befattningsliavare

vid

tekniska skolan

i Stockholm,

bergsskolorna

i Filipstad

och Falun

samt vävskolan

i

Borås.

[186.]

Yrkespedagogiska

centralanstalten.

[187.]

anpart belöpte 250 kronor för helt år räknat. Den nu begärda förhöjningen

av anslaget med ytterligare 125 kronor följer av att ålderstillägget till

sistnämnde lärare nu kräves för hela det budgetår, som anslaget avser.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungi. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid

vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1924—1925 ett

extra anslag av 9,850 kronor att utgå med de belopp, till de

ändamål och under de villkor, som av departementschefen i

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2 januari

1924 angivits.

203:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t under punkt 186 föreslagit riksdagen

i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm,

bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

204:o) Kungl. Maj:t har (punkt 187) föreslagit riksdagen att till en yrkespedagogisk

centralanstalt med de uppgifter och den anordning, som av

Kungl. Maj it, i huvudsaklig anslutning till de av vederbörande departementschef

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1920 angivna

riktlinjer samt med beaktande jämväl av vad i nu förevarande statsrådsprotokoll

anförts, närmare bestämmas, anvisa för budgetåret 1924—1925

ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 400—401 i statsrådsprotokollet.

Såväl för år 1921 som för år 1922 anvisades av riksdagen på extra stat

ett reservationsanslag å 80,000 kronor att användas till en yrkespedagogisk

centralanstalt med de uppgifter och den anordning, som närmare bestämdes

av Kungl. Maj:t i huvudsaklig anslutning till de av vederbörande departementschef

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1920

angivna riktlinjer. För förra halvåret 1923 utgjorde här ifrågavarande anslag

40,000 kronor. Enär besparingar å tillhopa omkring 37,000 kronor

uppkommit å anslagen för åren 1921 och 1922, ansågs anslagsäskandet för

budgetåret 1923—1924 kunna begränsas till 25,000 kronor, vilket belopp

även anvisades av riksdagen. Enligt vad överstyrelsen meddelat, uppgingo

kostnaderna för anstalten under år 1922 till cirka 72,000 kronor. Vad beträffar

förra halvåret 1923, har departementschefen inhämtat, att å det beviljade

anslaget, 40,000 kronor, besparats omkring 6,500 kronor.

Med hänsyn till att omfattningen av lärlings- och yrkesskolorna till följd

av bland annat den ekonomiska depressionen inskränkts, finner departementschefen,

att behovet av nya lärarkrafter för sagda skolor nu icke är så stort

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8

167

som tidigare beräknats. Antalet lärarkurser under den närmaste tiden synes

departementschefen därför kunna något minskas, en åtgärd som komme att

medföra en icke obetydlig minskning av anslagets belastning. Då vidare

föreståndarens arbete väsentligen sammanhängde med dessa kurser, ifrågasätter

departementschefen, att hans arvode, som hittills uppgått till 11,400

kronor och således ungefär motsvarat de rektor vid provårsläroverk tillkommande

avlöningsförmånerna, sänkes till 10,000 kronor, varav 5,000 kronor

skola anses utgöra lön, 2,500 kronor tjänstgöringspenningar och 2,500 kronor

hyresbidrag. Genom de sålunda ifrågasatta åtgärderna och med hänsyn

tagen även till besparingen å anslaget för förra halvåret 1923 skulle anstaltens

anslagsbehov för budgetåret 1924—1925 kunna nedbringas till 50,000

kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till en yrkespedagogisk centralanstalt

med de uppgifter och den anordning, som av Kungl. Maj :t,

1 huvudsaklig anslutning till de av vederbörande departementschef

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den

7 januari 1920 angivna riktlinjer samt med beaktande jämväl

av vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den

2 januari 1924 anförts, närmare bestämmas, anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra reservationsanslag av 50,000

kronor.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt

folkbibliotek

[188]

jämte en i

ämnet vackt

motion.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

205:o) Kungl. Maj:t har (punkt 188) föreslagit riksdagen att

a) med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget till understöd

av folkbibliotek, därstädes för enahanda ändamål uppföra ett ordinarie

reservationsanslag å 320,000 kronor;

b) medgiva, att från ifrågavarande reservationsanslag må — förutom dels

understöd till bibbotek, riksförbund och förmedbngsanstalter enligt gällande

bestämmelser angående understödjande av folkbiblioteksväsendet, dels ock

de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda belopp, vilka

enligt av riksdagen vid särskilda tillfällen lämnade medgivanden för närvarande

utgå från förslagsanslaget till folkbibliotek — tills vidare utbetalas

ej mindre så stort belopp, som erfordras för att möjliggöra uppflyttning

i löneklass av de hos skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter anställda kvinnliga

biträdena, i den mån de i vederbörlig ordning prövas berättigade till

dylik uppflyttning,

än även ett ytterbgare belopp av högst 200 kronor årligen till ersättning

åt vikarier för nämnda kvinnliga biträden.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 402—409 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr A. Pers väckt motion (nr 58), däri hemställts, att riksdagen

ville besluta uppföra i riksstaten under åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag

till understöd av folkbibliotek av 430,000 kronor.

Till stöd för detta yrkande har motionären anfört följande:

»I statsverkspropositionens åttonde huvudtitel, punkt 188, har Kungl. Maj:t

föreslagit, beträffande anslaget till folkbibliotek, dels en sänkning av anslaget

från 400,000 kronor i löpande riksstat till 320,000 kronor, dels ock att anslagets

natur skulle ändras från förslagsanslag till reservationsanslag. Skolöverstyrelsen

hade, på i propositionen återgivna skäl, förordat ett förslagsanslag

å 430,000 kronor. Denna siffra grundade sig på den av överstyrelsen

beräknade omfattningen av biblioteksverksamheten vid folk- och skolbibliotek

ävensom studiecirkelbibliotek. Från anslaget utgå därjämte ett

antal särskilda poster till olika ändamål enligt av riksdagen gjorda medgivanden.

Hela den ifrågasatta sänkningen av beloppet kommer att gå ut över de

direkta bibboteksanslagen, som skulle komma att minskas från av överstyrelsen

beräknade 386,000 kronor till 276,000 kronor eller med mellan tredjedelen

och fjärdedelen. En dylik nedsättning av bibboteksanslagen kommer

att verka synnerligen kännbart på denna viktiga gren av folkbildningsarbetet.

An mer olyckligt verkar emellertid, med tanke på framtida utveckbng, en

ändring av anslagsbeteckningen till reservationsanslag. Denna ändring innebär

nämligen, att med varje nytt bibliotek de äldre skola få sitt statsbidrag

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

169

minskat, och för varje ny plats i landet, där bildningsintresset skapar ett

bibliotek, skola biblioteken på alla andra platser få sina anslag reducerade.

Det synes vara uppenbart, att i detta fall avgörande skäl föreligga för den

anslagsbeteckning, som hittills använts.»

Till understöd åt folkbibliotek är för innevarande budgetår uppfört ett

ordinarie förslagsanslag å 400,000 kronor. Departementschefen har nu under

åberopande av det statsekonomiska läget ifrågasatt en sänkning av de understöd,

som hittills utgått till bibliotek och riksförbund. Bland annat har

departementschefen framhålbt, hurusom praxis vid utdelningen av statsbidrag

åt folk- och skolbibliotek varit den, att vederbörande bibliotek erhållit understöd

till samma belopp, som för bibliotekets utveckling och vård tillskjutits

från annat båll, dock naturligen med iakttagande av stadgat maximibelopp.

Likaså syntes i regel till riksförbund, förmedlingsanstalter och bibliotek

vid sjukvårdsinrättningar hava utdelats högsta statsunderstöd, som författningsenligt

kunnat utgå. Att under rådande ekonomiska läge alltjämt

utdela maximibelopp anser departementschefen icke vara nödigt. Sänkes

nu anslaget under hittillsvarande belopp, bleve enligt departementschefens

mening följden givetvis den, att vid de särskilda understödens utmätande

de normer, som hittills i praxis vunnit tillämpning, måste modifieras. Vad

beträffar anslagets storlek, har departementschefen ifrågasatt en sänkning

av beloppet till 320,000 kronor. För att erhålla full säkerhet, att den åsyftade

besparingen skall vinnas, har departementschefen tillika ansett det vara

nödigt, att anslaget får karaktären av reservationsanslag.

Det motionsvis gjorda yrkandet innebär ett bibehållande av anslagets hittillsvarande

natur av förslagsanslag, varjämte i enlighet med skolöverstyrelsens

beräkningar anslagsbeloppet föreslagits till 430,000 kronor.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget innebär en anordning, som kan

vara ägnad att medföra ödesdigra konsekvenser för folkbiblioteksrörelsen

i landet. Genom de ifrågasatta ändrade grunderna och genom förslaget

i övrigt skulle ej endast den lovande utvecklingen på detta område komma

att helt hämmas utan även högst menliga inskränkningar komma att

vidtagas i avseende å en av de mest nyttiga och mest tilltalande delarna

av det frivilliga folkbildningsarbetet i landet. Nu ifrågavarande folkbildningsrörelse

är synnerligen omhuldad i våra grannländer, vilka på detta område

nått en rikare utveckling än vårt land; strävandena böra snarare inriktas

på att uppmuntra och understödja folkbiblioteken än att genom restriktiva

åtgärder bereda desamma svårigheter i avseende å deras bestånd och

utveckling. Utskottet har vid anförda förhållanden icke ansett sig kunna

tillstyrka en anordning, som skulle innebära en ändring av nuvarande grunder

för utdelning av understöd åt folk- och skolbibliotek; och har utskottet i

anslutning härtill icke kunnat tillstyrka en ändring av naturen av ifrågavarande

anslag, vilket alltjämt torde böra hava förslagsanslags karaktär.

Utskottets

yttrande.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Populärve
tenskapliga
föreläs
ningar.

[189.]

jämte i ämnet

väckta

motioner.

Beträffande anslagets storlek finner utskottet en begränsning av det nu

utgående beloppet å 400,000 kronor kunna motiveras dels med hänsyn till

prissänkningen å bokmarknaden, dels ock i betraktande därav, att bidragen

från kommuner och enskilda under rådande depressionstid torde komma att

något minskas, vilket i sin tur inverkar på statsunderstöden, som skola utgå

under villkor om minst lika stort sådant bidrag; och anser sig utskottet böra

i sådant avseende tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet kan sålunda

icke i denna del biträda den i ämnet väckta motionen.

Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Pers’ ovanberörda motion,

a) uppföra det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt

folkbibliotek med ett belopp av 320,000 kronor;

b) medgiva, att från ifrågavarande förslagsanslag må tills

vidare utbetalas

ej mindre så stort belopp, som erfordras för att möjliggöra

uppflyttning i löneklass av do hos skolöverstyrelsens

bibliotekskonsulenter anställda kvinnliga biträdena, i den

mån de i vederbörlig ordning prövas berättigad till dylik

uppflyttning,

än även ett ytterligare belopp av högst 200 kronor årligen

till ersättning åt vikarier för nämnda kvinnliga biträden.

206:o) Kungl. Maj:t liar (punkt 189) föreslagit riksdagen

dels att till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 290,000 kronor ävensom medgiva, att av detta anslagmå

enligt av Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor

till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar

för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till en hos skolöverstyrelsen

anställd föreläsnings konsulent, samt högst 8,000 kronor till

understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader

för föreläsare,

dels och medgiva, att för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 det minsta antal

föreläsningar, som för åtnjutande av statsunderstöd skall årligen anordnas

av anstalt eller förening, varom nu är fråga, må utgöra 10.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 409—411 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandliug förehaft

ej mindre en inom första kammaren av herrar O. Olsson och N. A. JBerge

väckt motion (nr 59), däri hemställts, att riksdagen må dels till understöd

åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,

anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 350,000

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

171

kronor, ävensom medgiva, att av detta anslag må enligt av Kung! Maj:t

fastställda villkor användas högst 25,000 kronor till understöd åt centralbyråer

och undantagsvis även åt andra sammanslutningar för förmedling

av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till en hos skolöverstyrelsen anställd

föreläsningskonsulent samt högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter

och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare,

dels ock medgiva, att för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 det minsta antal

föreläsningar, som för åtnjutande av statsunderstöd skall årligen anordnas

av anstalt eller förening, varom nu är fråga, må utgöra 10;

än även eu inom andra kammaren av herr M. C. Jensen väckt motion

(nr 127), däri hemställts, att riksdagen, med bifall i övrigt till Kung! Maj:ts

ifrågavarande framställning, ville höja det av Kung! Maj:t föreslagna extra

reservationsanslaget av 290,000 kronor till understöd åt anstalter och föreningar,

som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, till 350,000 kronor.

Till stöd för förstnämnda av herrar Olsson och Berge väckta motion har

anförts följande:

»I årets statsverksproposition hemställes, att anslaget till de populärvetenskapliga

föreläsningarna måtte sänkas från 350,000 kronor till 290,000 kronor

för budgetåret 1924—1925. Departementschefen anser, att det skulle varit

önskligt att bibehålla anslaget vid samma belopp som under innevarande

budgetår, men finner sig på grund av statsfinansiella svårigheter nödsakad

att föreslå den högst avsevärda sänkningen.

Av samma skäl hemställdes i statsverkspropositionen till 1922 års riksdag

om sänkning av detta anslag till 100,000 kronor för första halvåret 1923.

Riksdagen biföll emellertid eu hemställan från statsutskottet om anslagets

fastställande till 175,000 kronor med följande motivering:

''Ett bifall till Kungi. Maj:ts förslag skulle otvivelaktigt medföra ett avbrott

i föreläsningsverksamheten, som kan lämna djupare spår efter sig och äventyra

den lovande utvecklingen av ett för folkupplysningen betydelsefullt

arbete. Utskottet, som anser det vara ett livsvillkor för föreläsningsverksamheten

att ej nu allt för mycket beskäras i sina ekonomiska resurser, har

därför funnit en höjning av anslaget i förhållande till vad Kungl. Maj:t

föreslagit ofrånkomlig, därest ej allvarlig skada skall tillskyndas hela denna

gren av den allmänna folkupplysningen. Så högt belopp, som motionärerna

förordat, anser sig utskottet dock ej böra under nuvarande förhållanden förorda,

utan vill tillstyrka ett belopp av 175,000 kronor.''

I överensstämmelse med denna av riksdagen uttalade mening hemställdes

i 1923 års statsverksproposition om ett anslag av 350,000 kronor för budgetåret

1923—1924, vilken hemställan också av riksdagen bifölls.

Alldeles samma skäl, som riksdagen anförde 1922 mot en större beskärning

av anslaget, föreligga allt fortfarande.»

Det anslag, varom nu är fråga, utgår för innevarande budgetår med

350,000 kronor. Den ifrågasatta sänkningen av anslagsbeloppet motiveras

med hänsyn till det statsfinansiella läget.

Den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten har gjort en gagnande

och betydelsefull insats i det frivilliga folkbildningsarbetet i landet. Den

Utskottet

yttrande

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sänkning av anslaget, som nu föreslås, anser utskottet kunna föra med sig

allvarliga påföljder och vara ägnad att äventyra föreläsningsföreningarnas

bestånd. I anslutning till den uppfattning, som riksdagen år 1922 i denna

fråga tillkännagav, anser utskottet en höjning av det utav Kungl. Maj:t

föreslagna anslagsbeloppet vara av omständigheterna fullt motiverad. Utskottet

har dock icke funnit sig kunna gå längre än att för ändamålet tillstyrka

ett belopp av 325,000 kronor.

Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herrar Olssons och Berges ävensom herr Jensens ovanberörda

motioner,

a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra reservationsanslag av 325,000 kronor,

ävensom medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.

Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor till

understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra

sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar,

3,000 kronor till en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent,

samt högst 8,000 kronor till understöd åt

vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader

för föreläsare,

b) medgiva, att för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 det

minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsunderstöd

skall årligen anordnas av anstalt eller förening,

varom nu är fråga, må utgöra 10.

Bidrag till arbetarnas

bildningsförbund

för organisations-

och

administrationskostnader
[190.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

207:o) Kungl. Maj:t har (punkt 190) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och

administrationskostnader anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag

av 15,000 kronor, att utgå under villkor, att förbundet visar sig för ändamålet

för samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst

lika stort belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 412 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft eu inom första

kammaren av herr R. Sandler väckt motion (nr 71), däri hemställts, att

riksdagen ville såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande

av dess organisations-och administrationskostnader för budgetåret 1924—1925

anvisa ett extra anslag av 26,000 kronor, att utgå under villkor, att förbundet

visar sig för ändamålet för samma tid disponera från annat håll

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

173

bekomna medel till minst lika stort belopp som statsbidraget, och i övrigt

enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande:

»Till arbetarnas bildningsförbunds organisations- och administrationskostnader

föreslås i statsverkspropositionens åttonde huvudtitel, punkt 190, ett

extra anslag av 15,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har på vissa grunder förordat, att anslaget måtte bestämmas

till 26,000 kronor. Även om tillräckliga skäl icke föreligga att

såsom för framtiden giltig fastslå den norm för anslagsberäkningen, som

skolöverstyrelsen utgått ifrån, synes överstyrelsens hemställan, vad beloppet

angår, böra läggas till grund för riksdagsbeslut i frågan. Till belysning av

omfattningen av förbundets verksamhet må här endast anföras, att den bildnings

verksamhet, som genom förbundet administreras, representerar ett sammanlagt

utgiftsbelopp sistförflutna arbetsår av 396,000 kronor. Det av överstyrelsen

tillstyrkta statsbidraget utgör i förhållande härtill mindre än 7

procent.»

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag anvisade 1921 års

riksdag såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av

dess organisations- och administrationskostnader såsom förslagsanslag, högst,

dels å tilläggsstat för år 1921 ett belopp av 12,000 kronor, dels ock å extra

stat för år 1922 ett belopp av likaledes 12,000 kronor, båda anslagen att

utgå under villkor, att förbundet visade sig hava från annat håll för ändamålet

under respektive år tilldelats understöd å minst lika stort belopp som

statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna

gott föreskriva. För förra halvåret 1923 bestämdes anslaget till 6,000 kronor

att utgå under enahanda villkor och för budgetåret 1923—1924 till 15,000

kronor att utgå likaledes under enahanda villkor.

Skolöverstyrelsen har för nästkommande budgetår för ändamålet ifrågasatt

ett belopp av 26,000 kronor, men har departementschefen icke ansett sig

under nu rådande ekonomiska förhållanden kunna tillstyrka en höjning utöver

det anslagsbelopp, som nu utgår.

Med hänsyn till den gagnande insats, som arbetarnas bildningsförbund

gjort i folkbildningsarbetet, anser utskottet förbundet vara förtjänt av ett

högre understöd än vad Kungl. Maj:t nu föreslagit. Utskottet, som funnit

goda skäl föreligga för det motionsvis gjorda yrkandet, hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till herr Sandlers ovanberörda motion, såsom

bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av

dess organisations- och administrationskostnader för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 26,000 kronor,

att utgå under villkor, att förbundet visar sig för ändamålet

för samma tid disponera från annat håll bekomma medel

till minst lika stort belopp som statsbidraget, och i övrigt

enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utskottets

yttrande.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Populära

föreläsningskurser,

anordnade

från universiteten

i

Uppsala och

Lund

[191.]

jämte eu i

ämnet väckt

motion.

Utskottets

yttrande.

208:o) Kungl. Maj:t har (punkt 191) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten

i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej

åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,

eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under tiden

1 juli 1924—30 juni 1925 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisa

för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor,

varav 7,000 kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till Lunds universitet,

att utgå under villkor att den, som begärt föreläsning, tillskjuter

för täckande av föreläsarens resekostnader och arvode minst lika stort belopp

som statsbidraget.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 413 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första kammaren

av herrar O. Olsson och N. A. JBerge väckt motion (nr 60), däri hemställts,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser,

som från universiteten i Uppsala och Lund varda på begäran

vare sig av institution, som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar

beviljat statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person

anordnade att under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 eller senare hållas utom

universitetsstäderna, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 14,500 kronor, varav 10,000 kronor till Uppsala universitet och

4,500 kronor till Lunds universitet att utgå under nu gällande villkor.

I avseende å de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skäl hänhänvisar

utskottet till motionen.

Såsom bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som

från universiteten i Uppsala och Lund bleve på begäran vare sig av institution,

som ej åtnjöte särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat

statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under

tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 eller senare hållas utom universitetsstäderna,

har riksdagen för budgetåret 1923—1924 anvisat ett extra reservationsanslag

av 14,500 kronor, därav 10,000 kronor till Uppsala universitet

och 4,500 kronor till Lunds universitet, att utgå under villkor att den, som

begärt föreläsning, tillsköte för täckande av föreläsarens resekostnad och arvode

minst lika stort belopp som statsbidraget. Från båda universiteten har

nu begärts, för universitetet i Uppsala 10,000 kronor och för universitetet i

Lund 4,500 kronor, alltså enahanda belopp som för ändamålet anvisats för

budgetåret 1923—1924.

Departementschefen har emellertid begränsat kraven till 10,000 kronor,

därav 7,000 kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till Lunds universitet.

Utskottet har icke funnit tillräckliga skäl förefinnas att gå utöver vad

Kungl. Maj:t i nu förevarande hänseende föreslagit och hemställer förty,

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8

175

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Olsson och Berges ovanberörda

motion, i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

såsom bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser,

som från universiteten i Uppsala och Lund

varda på begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter

särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,

eller av viss kommun eller enskild person anordnade

att under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 eller senare

hållas utom universitetsstäderna, anvisa för hudgetåret 1924

—1925 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, varav

7,000 kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till

Lunds universitet, att utgå under villkor att den, som begärt

föreläsning, tillskjuter för tackande av föreläsarens resekostnad

och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget.

209:o) Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda

att under sommaren 1924 eller senare vid universitetet i Uppsala anordnas

för allmänheten, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 9,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 414—415 i statsrådsprotokollet.

Vid olika tillfällfeh har riksdagen anvisat särskilda anslag för hållande av

dylika s. k. sommarkurser dels i Uppsala, dels i Stockholm, dels i Lund, dels

ock i Göteborg.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för de föreläsningskurser, som äro avsedda att under

sommaren 1924 eller senare vid universitetet i Uppsala

anordnas för allmänheten, anvisa för budgetåret 1924—1925

ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor.

210:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar B. Sandler och O. Olsson (nr 72) och den andra inom andra kammaren

av herr A. JEngberg (hr 115) har hemställts, att riksdagen ville för nande av s.k.

budgetåret 1924—1925 till anordnande av s. k. universitetscirklar anvisa ett umc''j®y*tret8’

extra anslag av 6,500 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t därom meddelar.

Till stöd för berörda förslag har anförts följande:

Ett av de värdefullaste uppslagen i folkbildningskommitténs arbete var

startandet av tvenne universitetscirklar i nationalekonomi. Kommittén avsåg

därigenom ett försök att utröna, huruvida den i alla länders folkbildnings
-

Sommarkurser

vid universitetet

i

Uppsala.

[192.]

Motioner

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

arbete uppmärksammade engelska folkbildningsformen med »university tutorial

classes» vore lämplig för våra svenska förhållanden.

Förslag till organisation av denna verksamhet har av de sakkunniga utarbetats

tillsammans med representanter från universiteten.

Folkbildningskommittén har föreslagit samma anordning för de svenska

universitetscirklarna som den för Englands »tutorial classes» gällande, med

det undantaget, att de svenska cirklarna i allmänhet skulle bli tvååriga i

stället för treåriga. Fortsättningscirklar utöver de två åren skulle dock vara

berättigade till vanligt statsanslag. I undantagsfall skulle ettårig studiecirkel

kunna erkännas som univcrsitetscirkel och få anslag till sådan.

Statens anslag skulle utgå med två tredjedelar av lärararvodet (1,800

kronor) således med 1,200 kronor för varje år.

Universitetscirkelns arbetsår skulle omfatta 24 veckor av vinterhalvåret

med sammanträde en gång i veckan, varvid första timmen ägnades åt ledarens

föreläsning, andra timmen åt seminarieövning. Deltagarna skulle vara

skyldiga att efter lärarens anvisning utarbeta skriftliga uppsatser.

Högsta ledningen skulle tillkomma universitetens folbildningsavdelningar.

Dessa skulle bestå av fem representanter för universitetet, valda av den

akademiska församlingen, och fem för de stora folkbildningsorganisationerna

i landet (eu för vardera av Sveriges allmänna biblioteksförening, föreläsningsförbundens

riksorganisation, arbetarnas bildningsförbund och goodtemplarorden

[I. O. G. T.] samt en gemensam för övriga statsunderstödda riksförbund

av studiecirklar). Dessutom skulle universitets rektor vara självskriven

ordförande.

De sakkunniga hava starkt understrukit den stora betydelse dessa universitetscirklar

skulle få för det ekonomiska upplysningsarbete, för vilket riksdagen

visat sitt särskilda intresse genom att i skrivelse 1920 begära utredningsi

vad mån och på vad sätt staten kan medverka till att under och efter

skoltiden insikter i ekonomiska och näringsorganisatoriska ämnen må kunna

systematiskt meddelas i större utsträckning än som nu i allmänhet sker.»

En enda sådan studiecirkel kan åtminstone på platser med tätare befolkning

ge ledning för systematiska studier långt utanför den egna kretsen.

Av rätt stor betydelse är också, att universitetscirklarnas medlemmar efter

genomgången kurs säkert själva i stor utsträckning torde bli utnyttjade som

ledare för studiecirklar i nationalekonomi bland sina föreningars medlemmar.

Prof. E. Sommarin har om den av honom ledda cirkeln avgivit följande

redogörelse:

»Med tvekan åtog jag mig att under månaderna september— december

1922 och januari—april 1923 leda en studiecirkel i nationalekonomi i Malmö,

vars medlemmar skulle utväljas bland personer, som tidigare deltagit i cirkelarbete

under ett eller flera år, bl. a. i nationalekonomi, och därvid ådagalagt

intresse för självstudier. Antalet medlemmar begränsades till 25. Enligt

planen borde jag varje tisdag kl. 7—8 e. m. hålla en föreläsning med

tillträde för allmänheten i Johannesskolans stora sal, och det ålåg cirkelmedlemmarna

att turvis två och två referera denna föreläsning med tillgodogörande

av anvisad litteratur och de synpunkter på ämnet, som framkommo

under förnyad genomgång av detsamma vid cirkelsammanträde omedelbart

efter varje föreläsning i skolans lärarerum kl. 8—9 e. m. Föreläsningarna måste

emellertid börja med kvart (kl. 7,15) och kunde ej sällan räcka till 8,30,

varefter cirkelns sammanträde vanligen utsträcktes till kl. 10. Givetvis måste

aftnarna bliva tämligen ansträngande för personer med daglig sysselsättning.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

177

De sammanlagt 25 föreläsningarna följdes av en talrik publik (genomsnittstal

c:a 160) och av cirkelmedlemmarna med stor regelbundenhet. En deltagarefrån

ett avlägset industrisamhälle, som måste cykla en mil och sedan fara på tåg

till sammanträdena (Staffanstorp—Lund—Malmö), föll snart ifrån, liksom en

medarbetare i arbetartidningen, som ansåg sig kunna referera förut, och en

deltagare förbjöds i början av andra terminen av läkare att anstränga sig

med extra studiearbete. I slutet av andra terminen förflyttades en deltagare

till Stockholm. De övriga fortsatte, med förfall för en eller två på grund

av särskilda uppdrag (underhandlingsdelegerade vid löneförhandlingar å annan

ort o. s. v.) vid ett eller annat tillfälle. Vid ett av de senare sammanträdena

under andra terminen voro fem frånvarande av skilda anledningar.

Eu viss ojämnhet i förutsättningarna för att tillgodogöra sig kursen blev

tidigt märkbar bland deltagarna, men något mera än halva antalet av dem

visade sig väl kvalificerade för grundligare självstudier, och om man i fråga

om några av dessa bortser från formella brister i skriftlig framställning, utgjorde

dessa begåvade och belästa män med sina vidsträckta praktiska erfarenheter

och sin personliga mogenhet (30 ä 40 år) ett mycket gott urval

för överläggningar om teori och praxis i folkhushållningen, baserade på valda

kapitel ur min populärvetenskapliga lärobok i nationalekonomi.

De vetenskapliga premisserna av fakta och kombinationer av fakta mottogos

måhända med större förståelse än slutsatserna, som i talrika fall måste

peka i annan riktning, än man inom den organiserade arbetarvärlden måhända

ofta antar eller kunde önska. Flertalet av cirkelmedlemmarna tillhöra

sedan ungdomen arbetarpartiet, och flera av dem äro innehavare av

partiets förtroendeposter. En naturlig benägenhet att finna vetenskaplig verikation

av förutfattade meningar har ofta kunnat spåras i cirkelns debatter

och i de mera självständiga inslagen i referaten av föreläsningarna. Överläggningarna

inom cirkeln ha därigenom icke sällan gett uppslag till kritik

och antikritik, som varit av stort intresse. På det hela taget tror jag mig

hava konstaterat ett växande intresse för att förstå verkligheten och de vetenskapliga

förklaringarna av verkligheten förutsättningslöst och utan hänsyn

till huruvida konsekvenserna synas förenliga med politiska åskådningar och

syften. Hos de främsta cirkelmedlemmarna, om man till dem här för dem,

som gjort sig mest gällande genom förträffligheten i sina referat och inlägg

i debatterna, är påtagligt dominerande det rent intellektuella intresset, och

detta har i växande grad förmått ge cirkelarbetet karaktär av universitetsarbete.

Med ingången av hösten 1923 har cirkelarbetet återupptagits efter en i

så måtto förändrad plan, att medlemmarna två och två turvis till sammanträdena

medföra självständigt utarbetade uppsatser i ämnet för föreläsningen

och föredraga dessa, innan debatten i ämnet börjar. Därmed har arbetet

mera närmat sig de s. k. seminarieövningarna vid universitetet. Tydligen

kommer kärntruppen bland cirkelmedlemmarna därmed att träda helt i förgrunden,

och det torde kunna befaras, att urvalet gör sig gällande även i

fråga om deltagarskapets vidhållande.

Min egen tvekan om universitetscirkelsystemets genomförbarhet och min

tidvis måhända förklarliga ansträngdhet av tisdagsarbetet ha förbytts i en

bestämd övertygelse om lämpligheten och behövligheten av denna form för

folkbildningsarbetet, för vilken jag skulle känna mig entusiasmerad, om samarbetet

mellan universitetsläraren och cirkelmedlemmarna kunde begränsas

till ett urval, sådant som jag funnit inom den här nämnda kärntruppen.

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 sand. 8 käft. (Nr 8.)

12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Min oerfarenhet vid starten av universitetscirkeln 1922—1923 lät mig

räkna med, att antagandet av de 25 medlemmarna skulle innebära urvalet

av en sådan kärntrupp, men det rätta urvalet kan säkerligen göras först

under cirkelarbetet. Det både måhända varit bättre att börja med 50 och

efter en termin utskilja de 25 genom cirkelledarens övervägande inflytelse.

Säkerbgen bör en universitetscirkel också snarare hålla sig till 25- ä 35- åringar än 35- ä 45-åringar.

Emil Sommarin.»

De nu på andra året arbetande två universitetseirklarna i nationalekonomi

kunna anses som en löftesrik inledning till realiserandet i ej obetydlig utsträckning

av riksdagens uttalade önskan om vidgat och fördjupat folkupplysningsarbete

i ekonomiska frågor. Men när de avslutat sin verksamhet,

torde inga medel stå till förfogande för en fortsatt utveckling av denna bildningsform.

Då de sakkunniga på våren 1922 lyckades anskaffa medel för

dessa båda cirklar genom frikostigt tillmötesgående från Knut och Alice

Wallenbergs stiftelse och Längmanska kulturfonden, hoppades de, att deras

förslag skulle föreligga färdigt i så god tid, att riksdagen kunde fatta beslut

om medel för den fortsatta utvecklingen, om dessa försök visat sig fylla de

på dem ställda förväntningarna.

Att på privat väg åstadkomma garantier för understöd åt nya universitetscirklar

torde nu stöta på mycket stora svårigheter. Därför våga vi nu

ifrågasätta, att riksdagen i denna fråga ville besluta en provisorisk åtgärd,

varigenom verksamheten räddas från att gå till spillo. Detta kunde lämpligen

ske sålunda, att riksdagen för nästa år ställde 6,500 kronor till Kungl.

Maj:ts förfogande för anordnande av fem universitetscirklar, varav högst

tre i annat ämne än nationalekonomi. Anordnandet kunde omhänderhavas

av en styrelse bestående av universitetslärare och representanter för de

största studiecirkelorganisationerna.

I anledning av en utav riksdagen år 1920 begärd utredning, i vad mån

och på vad sätt staten kunde medverka till att under och efter skoltiden

insikter i ekonomiska och näringsorganisatoriska ämnen skulle kunna systematiskt

meddelas i större utsträckning än som nu i allmänhet skedde, upptog

folkbildningskommittén bland sina förslag anordnande av två s. k. universitetscirklar

i nationalekonomi. Universitetscirkelns arbetsår skulle omfatta

24 veckor av vinterhalvåret med sammanträde en gång i veckan, varvid

första timmen skulle ägnas åt ledarens föreläsning och andra timmen åt seminarieövning.

Högsta ledningen skulle tillkomma universitetens folkbildningsavdelningar.

Statens anslag skulle utgå med två tredjedelar av lärararvodet

(1,800 kronor) eller alltså med 1,200 kronor för år och universitetscirkel.

Denna form av folkbildningsarbetet har allaredan kommit till stånd, i det

att genom enskilda medel två universitetscirklar i nationalekonomi sedan ett

par år varit i verksamhet. För en fortsatt verksamhet i sistnämnda hänseende

lära några medel från enskilt håll ej längre vara att påräkna, liksom

ej heller till en utvidgning av universitetscirklar i andra ämnen än nationalekonomi.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

179

Den verksamhet, för vilken motionärerna påkalla statsunderstöd, avser ett

fördjupat folkbildningsarbete i ekonomiska spörsmål, och är enbgt utskottets

förmenande av en stor allmännyttig betydelse. Det är av vikt, att det arbete,

som på detta område redan begynnt, icke bliver av brist på medel

nedlagt. Motionerna påkalla icke ingripande för understödjande av något

nytt och oprövat utan avse allenast att trygga tillvaron och fortbeståndet av

en folkbildningsrörelse, som visat sig nyttig och gagnelig. Utskottet har,

vid anförda förhållanden och då ett föregripande av folkbildningskommitténs

förslag icke härigenom kan anses ske, funnit starka skäl föreligga att tillstyrka

åtgärder, varigenom verksamheten med universitetscirklar skulle möjliggöras

även för budgetåret 1924—1925 på de två platser, där en sådan

verksamhet redan är i gång. De härför erforderliga medlen kunna beräknas

till 2,600 kronor. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av herrar Sandlers och Olssons

samt herr Engbergs ovanberörda motioner, till anordnande

av två s. k. universitetscirklar anvisa för budgetåret 1924—1925

ett extra anslag av 2,600 kronor att fördelas enbgt de närmare

bestämmelser Kungl. Maj:t finner gott meddela.

211:o) Kungl. Maj:t har (punkt 193) föreslagit riksdagen att

ej mindre till undervisnings- och upplysningsverksamhet till nykterhetens

främjande anvisa för budgetåret 1924—1925, att utgå av statsverkets fond

av rusdrycksmedel:

dels ett extra anslag av 135,000 kronor, att under de vibkor, som av

Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till de av departementschefen i statsrådsprotokollet

omförmälda ändamål med högst de av departementschefen

angivna belopp;

dels ock till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

fastställa, ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor;

än även medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande

av en social fortbildningskurs för lärare, folkskolinspektörer m. fl.

samt av en allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare in. fl. avsedda

medel må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till anskaffande

och revision av materiell för nykterhetsundervisningen.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 415—420 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling i hithörande delar förehaft

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr J. Bergman m. fl. (nr 160) och den andra inom andra kammaren av

herr A. Olsson i Mora m. fl. (nr 230), vari bland annat och så vitt nu är

fråga föreslagits,

l:o att riksdagen för sin del måtte till undervisnings och upplysningsverksamhet

för nykterhetens främjande anvisa för budgetåret 1924—1925

Undervisningsverksamhet

för

nykterhetens

främjande.

[193.]

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

a) ett extra anslag av 155,000 kronor, varav skulle under de villkor, som

av Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till nedan angivna ändamål med

högst följande belopp:

till främjande av centralförbundets för nykterhetsunder
visning

verksamhet.........................kronor 18,000: —

» underhåll och skötsel av centralförbundets för nyk
terhetsundervisning

bibliotek.................. » 1,000: —

» anordnande under år 1925 av en social fortbildningskurs

för lärare, folkskolinspektörer m. fl..... » 40,000: —

» anordnande under år 1925 av en allmän utbildningskurs

för studie- och ungdomsledare m. fl........ » 16,500: —

» främjande av Sveriges storloges av I. O. G. T. studie-

och ungdomsverksamhet.................. » 26,000: —

» främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och

ungdomsverksamhet.....................'' . . . » 6,000: —

» främjande av Nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet

........................... » 7,500: —

» främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie-

och ungdomsverksamhet................. » 3,000: —

» främjande av nykterhetsorden Verdandis studie- och

ungdomsverksamhet......................... » 3,000: —

» främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds

verksamhet................... » 6,000: —

» främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet

.................................. » 4,500: —

» understöd för utgivande av en tidskrift för nykter
hetsfrågans

studium......................... » 3,500: —

» kungl. skolöverstyrelsen för avlöning av den hos överstyrelsen

anställde konsulenten för nykterhetsundervisning

och nykterhetsupplysning]................ » 2,500: —

b) till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa,

ett extra reservationsanslag å 60,000 kronor.

2:o) att riksdagen vid ett bifall till ovannämnda förslag ville medgiva, att

möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande av en social fortbildningskurs

för lärare, folkskolinspektörer m. fl. samt av en allmän utbildningskurs

för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda medel må, enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande, användas, till anskaffande och revision av

materiell för nykterhetsundervisningen.

| Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

1923 års riksdag har till undervisnings- och upplysningsverksamhet för

nykterhetens främjande anvisat för budgetåret 1923—1924:

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

181

dels ett extra anslag av 135,000 kronor, att under de villkor, som av

Kungl. Maj:t prövades lämpliga, utgå till nedan angivna ändamål med högst

följande belopp:

till främjande av centralförbundets för nykterhetsundervis
ning

verksamhet........................... kronor 20,000: —

» underhåll och skötsel av centralförbundets för nykter
hetsundervisning

bibliotek .................... » 1,000: —

» anordnande under år 1924 av en social fortbildningskurs

för lärare, folkskolinspektörer m. fl.......... » 41,500: —

» anordnande under år 1924 av en allmän utbildningskurs

för studie- och ungdomsledare m. fl......... » 19,000: —

» främjande av Sveriges storloges av I. O. G. T. studie
och

ungdomsverksamhet...................... » 21,000: —

» främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och

ungdomsverksamhet......................... » 6,000: —

» främjande av Nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet

........................... » 7 >500 : —

» främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie-

och ungdomsverksamhet.................. » 3,000: —

» främjande av nykterhetsorden Verdandis studie- och
ungdomsverksamhet.

........................ s 3,000: —

» främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds

verksamhet..................... » 6,000: —

» främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet

.................................. J 4,500:

» understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings-

och upplysningsverksamheten för nykterhetens

främjande................................ ’ 2,500:

dels ock till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande i enlighet med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt

fastställa, ett extra reservationsanslag å 27,000 kronor.

Enligt departementschefens i statsrådsprotokollet gjorda uttalande innebär

Kungl. Maj:ts förslag en sänkning av anslagsposterna till den sociala fortbildningskursen

för lärare, folkskolinspektörer m. fl. till 40,000 kronor, till den

allmänna utbildningskursen för studie- och ungdomsledare m. fl. till 16,500

kronor och till centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet till

18,000 kronor. Däremot skulle anslagsposten till främjande av Sveriges

storloges av I. O. G. T. studie och ungdomsverksamhet höjas till 26,000

kronor och posten till understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings-

och upplysningsverksamheten för nykterhetens främjande höjas

till 3,500 kronor. Slutsumman skulle sålunda bibehållas vid det belopp,

varmed den för närvarande budgetår bestämts. Det till föreläsnings- och

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande ifrågasatta anslaget är

till beloppet lika med vad för innevarande budgetår till samma ändamål

utgår. Vidare tillstyrker departementschefen att besparingar å posterna till

nämnda båda kurser måtte få användas till anskaffande och revision av

materiell för nykterhetsundervisningen.

Motionärernas framställning i vad nu är fråga överensstämmer med vad

sålunda av departementschefen föreslagits med undantag dels av att i nu förevarande

sammanhang upptagits ett anslag å 2,500 kronor till den hos skolöverstyrelsen

anställde konsulenten för nykterhetsundervisning dels ock av

att anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande föreslagits till ett till 60,000 kronor förhöjt belopp,

Utskottet finner bärande skäl vara av departementschefen anförda för den

förändrade fördelningen av det ifrågasatta anslaget å 135,000 kronor. Det

i motionerna framställda yrkandet om uppförande bland här förekommande

anslagsposter av arvode å 2,500 kronor till skolöverstyrelsens konsulent för

nykterhetsundervisningen står i överensstämmelse med vad utskottet ovan

under punkten 105 anfört. Ifrågavarande anslag bör därför upptagas till

ett belopp av 137,500 kronor. Mot den föreslagna användningen av besparingarna

å anslagsposterna till den sociala fortbildningskursen och allmänna

utbildningskursen har utskottet ej något att erinra.

På de av motionärerna anförda skäl anser sig utskottet höra tillstyrka ett

belopp av 60,000 kronor till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för

nykterhetens främjande.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, i anledning av Kung! Maj:ts förslag

och herr Bergmans in. fl. och herr Olssons i Mora m. fl.

ovanberörda motioner, i vad nu är fråga, till undervisningsoch

upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande anvisa

för budgetåret 1924—1925, att utgå av statsverkets fond

av rusdrycksmedel, ett extra anslag av 137,500 kronor att

under de villkor, som av Kung! Maj:t prövas lämpliga, utgå

till nedan angivna ändamål med högst följande belopp:

till främjande av centralförbundets för nyk
-

terhetsundervisning verksamhet.....kronor 18,000: —

» underhåll och skötsel av centralförbundets

för nykterhetsundervisning bibliotek.

......................... » 1,000: —

» anordnande under år 1925 av en social

fortbildningskurs för lärare, folkskolinspektörer

m. fl.................. » 40,000: —

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

183

till anordnande under år 1925 av en all
-

män utbildningskurs för studie- och

ungdomsledare m. fl.............

kronor

16,500: —

främjande av Sveriges storloges av

I. 0. G. T. studie- och ungdomsverk- samhet .......................

»

26,000: —

främjande av Sveriges blåbandsföre- nings studie- och ungdomsverksamhet

»

6,000: —

främjande av Nationaltemplarordens

studie- och ungdomsverksamhet.....

»

7,500: —

främjande av nykterhetsföreningens

Vita bandets studie- och ungdomsverk- samhet .......................

»

3,000: —

främjande av nykterhetsorden Verdan- dis studie- och ungdomsverksamhet. .

»

3,000: —

främjande av Sveriges studerande ung- doms helnykterhetsförbunds verksam- het ..........................

»

6,000: -

främjande av Sveriges lärares nykter- hetsförbunds verksamhet..........

4,500: —

understöd för utgivande av en tidskrift

för undervisnings- och upplysningsverk- samheten för nykterhetens främjande

»

3,500: —

arvode åt den hos skolöverstyrelsen

anställde konsulenten för nykterhets- undervisning och nykterhetsupplysning

»

2,500: —

b) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till

herr Bergmans m. fl. och herr Olssons i Mora m. fl. ovanberörda

motioner, i nu förevarande delar, till föreläsningsoch

instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande i enlighet

med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

fastställa, anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag

av 60,000 kronor att likaledes utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel;

c) med bifall till såväl Kungl. Maj:ts förslag som förenämnda

motioner, i vad nu är fråga, medgiva, att möjligen

uppkommande besparingar på de till anordnande av en

social fortbildningskurs för lärare, folkskolinspektörer m. fl.

samt av en allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare

m. fl. avsedda medel må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande,

användas till anskaffande och revision av materiell

för nykterhetsundervisningen.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Musikföreställningar

för allmänheten.

[194.]

Statens biografbyrå.

[195.]

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

vid

statens biografbyrå.

[196.]

Förvaltningskostnader

för

statens räntefria

studielån.

[197.]

212:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna

god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av

ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa

för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag å 57,000 kronor.

213:o) Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att dels till bestridande

av utgifterna för statens biografbyrå för budgetåret 1924—1925

anvisa ett extra reservationsanslag av 60,500 kronor att direkt utgå av avgifter

för granskning av biografbilder;

dels ock medgiva, att reservation, som kan uppkomma å nämnda anslag,

må i den omfattning, Kungl. Maj:t prövar lämpligt, användas till befrämjande

av sådana i samband med kinematografien stående ändamål, som

Kungl. Maj:t finner vara förtjänta av understöd.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 421—422 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna ökningen å ifrågavarande anslag från för innevarande

budgetår utgående 60,000 kronor avser beredande av ett personligt lönetillägg

å 500 kronor åt eu ordinarie granskningsman vid biografbyrån.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer förty,

att riksdagen må

a) till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag

av 60,500 kronor att direkt utgå av avgifter för granskning

av biograf bilder;

b) medgiva, att reservation, som kan uppkomma å nämnda

anslag, må i den omfattning, Kungl. Maj:t prövar lämpligt,

användas till befrämjande av sådana i samband med

kinematografien stående ändamål, som Kungl. Maj:t finner

vara förtjänta av understöd.

214:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 196) föreslagit i fråga om

dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens biografbyrå kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

215:o) Kungl. Maj:t har (punkt 197) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1924 1925 anvisa dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med

statens räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor; dels ock

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

185

till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år 1925 må

komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån ett extra anslag av

4,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 423—424 i statsrådsprotokollet.

Förstnämnda anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1,250 kronor,

och för det senare ändamålet utgår för samma budgetår ett förslagsanslag

av 5,000 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer fördenskull,.

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 anvisa

a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens

räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor;

b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som

under år 1925] må komma att handlägga ärenden rörande

omförmälda lån, ett extra anslag av 4,500 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

216:o) I

skottet,

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, anvisa för budgetåret 1924—1925

a) till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m.

ett extra anslag av 4,010 kronor, att utgå med den fördelning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes;

b) till inköp av litteratur och bokbindning vid institutets

bibliotek ett extra reservationsanslag av 600 kronor.

Extra personal

vid gymnastiska

central!

nsti tutet

m. m.

[198.]

217:o) Kungl. Maj:t har (punkt 199) föreslagit riksdagen att till understödjande

av idrotten anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av

90,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 40,000 kronor att utgå

på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 426 i statsrådsprotokollet.

Understödjande

av

idrotten.

[199.]

Jämte en i

ämnet väckt

motion.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft eu inom andra

kammaren av herr J. W. Billqvist väckt motion, (nr 107), däruti hemställts,

att] riksdagen ville besluta att för budgetåret 1924—1925 till svenska gymnastikförbundet

bevilja ett extra anslag av 40,000 kronor att utgå på de

villkor Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Beträffande de av motionäron andragna skälen får utskottet hänvisa till

motionen.

s. 186 Kontrollera mot PDF

Understödjande

av

skididrotten

bland ungdomen.

[200.]

Svenska fornskriftsällskapet.

[201.]

Samfundet

för utgivande

av handskrifter

rörande

Skandinaviens

historia.

[202.]

186 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I avseende å det av motionären gjorda yrkandet har utskottet med hänsyn

till innehållet i motionen ansett sig böra tolka detsamma så, att det innebär

en hemställan om avslag å Kungl. Maj:ts förslag, i vad detta förslag avser

anvisande av anslagsmedel utöver 40,000 kronor till svenska gymnastikförbundet.

Den i statsrådsprotokollet omnämnda utredningen angående statens understödjande

av idrotten i landet är ännu icke slutförd. Med hänsyn härtill

och då utskottet icke funnit övertygande skäl anförda för ett plötsligt indragande

av anslag, som under eu följd av år utgått till idrottsrörelsen, har

utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å ovannämnda motion, i vad densamma

skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till understödjande av

idrotten anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag

av 90,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet

40,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan

finna skäl bestämma.

218:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923

—1924 ägt rum, till understödjande av skididrotten bland

ungdomen anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag

av 20,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan

finna gott bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

219:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923

—1924 ägt rum, till svenska fornskriftsällskapet för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000

kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens

räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1924 utgivna

arbeten.

220:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 202)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923

—1924 ägt rum, till understöd åt samfundet för utgivande

av handskrifter rörande Skandinaviens historia för budgetåret

s. 187 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

187

1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000

kronor, under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet

avlämnar 50 exemnlar av den för år 1924 avsedda

publikationen.

221:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923

—1924 ägt rum, till understödjande av svenska vitterhetssamfundets

verksamhet under år 1924 anvisa för budgetåret

1924—1925 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor,

att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

222:o) Sedan riksdagen år 1922 till årliga understöd under åren 1923—

1925 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljat ett

anslag av 60,000 kronor att efter grunder och på villkor, som av Kungl.

Maj:t bestämmas, efter sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t fördelas mellan

därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av för viss tid

givna understöd, samt av ifrågavarande anslag anvisat på extra stat för

tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av

10,000 kronor och för budgetåret 1923—1924 ett belopp av 20,000 kronor,

har Kungl. Maj:t (punkt 204) föreslagit riksdagen att av ovannämnda anslag

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1922 till årliga understöd

under åren 1923—1925 åt inhemska skönlitterära författare

av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av 60,000 kronor,

att användas enligt av riksdagen angivna grunder och villkor,

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av

20,000 kronor.

223:o) Kungl. Maj:t har (punkt 205) föreslagit riksdagen att för bestridande

av sådana kostnader för ortnamnskommittén, som föranledas av kommitténs

arbeten för behandling av till kommittén inkomna framställningar rörande

tillfälliga namnregleringsärenden samt för färdigställande för tryckning av

vissa korrektur till kommitténs länsundersökningar, för budgetåret 1924—

1925 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 430—434 i statsrådsprotokollet.

Kung!. Maj:ts förslag innebär en sänkning av anslaget med 1,000 kronor,

från 4,000 kronor, med vilket belopp anslaget utgår för budgetåret 1923—

1924.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för bestridande av sådana kostnader för

Svenska vitterhetssamfundet.

[203.1

Understöd åt

inhemska

skönlitterära

författare.

[204.]

Ortnamns
kommittén.

[205.]

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ortnamnskommittén, som föranledas av kommitténs arbeten

för behandling av till kommittén inkomna framställningar

rörande tillfälliga namnregleringsärenden samt för färdigställande

för tryckning av vissa korrektur till kommitténs

länsundersökningar, för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra anslag av 3,000 kronor.

Nusvensk

ordbok.

{206.]

224:o) Sedan 1919 års lagtima riksdag såsom understöd åt docenten Olof

Östergren för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans

arbete »Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor och därav

anvisat på extra stat såsom särskilda förslagsanslag, högst, för vart och ett

av åren 1920, 1921 och 1922 5.000 kronor, för förra halvåret 1923 2,500

kronor och för budgetåret 1923—1924 5,500 kronor, under villkor att Östergren

till ecklesiastikdepartementet avlämnade det antal exemplar, som av

Kungl. Maj:t bestämdes, av dels dittills utkomna, dels ock under anslagsåret

utkommande häften av ifrågavarande ordbok, har Kungl. Maj:t (punkt 206)

förslagit riksdagen att av det år 1919 beviljade anslaget å 56,000 kronor

för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 434—435 i statsrådsprotokollet.

Enligt den ursprungliga planen för fördelningen av det av riksdagen beviljade

anslaget å 56,000 kronor skulle för vart och ett av de fyra första

åren utgå 5,000 kronor och för ett vart av de återstående 6,000 kronor.

Kalenderåret 1923 var det fjärde av de år, för vilka ett anslag av 5,000

kronor beräknats, och för budgetåret 1924—1925 skulle alltså enligt denna

plan beräknas 6,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1919 såsom understöd åt

docenten Olof Östergren för fullföljande och avslutande

under åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok»

beviljade anslaget å 56,000 kronor för budgetåret 1924—

1925 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

Tidskriften 225:o) Kungl. Maj:t har (punkt 207) föreslagit riksdagen att för budgetlandsmåfoch

^ret 1924—1925 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor att på de villkor,

svenskt folk- Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utliv-

givande under år 1924 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv».

[207.] Utredningen återfinnes å sid. 435—436 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för budgetåret 1923—1924 med ett belopp av 6,000 kronor.

Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra anslag av 5,000 kronor att på de villkor, Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till under
-

s. 189 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

189

stöd för utgivande under år 1924 av tidskriften »Svenska

landsmål och svenskt folkliv».

226:o) Kungl. Maj:t har (punkt 208) föreslagit riksdagen att till fortsatt

systematisk undersökning av svenska folkmål för budgetåret 1924—1925

anvisa ett extra reservationsanslag av 22,000 kronor, att utgå på de närmare

villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 437—-438 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed bar utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar E. Wigforss och K. G. Westman väckt motion (nr

169) däruti hemställts, att riksdagen måtte till fortsatt systematisk undersökning

av svenska folkmål för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra

reservationsanslag av 26,000 kronor, alltså oförändrat belopp, att utgå på de

närmare villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Beträffande de av motionärerna anförda skälen får utskottet hänvisa till

motionen.

För budgetåret 1923—1924 utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag

av 26,000 kronor.

Utskottet, som ingalunda vill underkänna den vetenskapliga betydelsen av

de undersökningar, varom nu är fråga, anser emellertid, att den av Kungl.

Maj:t föreslagna nedsättningen av anslaget från 26,000 till 22,000 kronor,

vilken uppenbarligen är föranledd av behovet av att under nuvarande förhållanden

på detta som på många andra viktiga områden under åttonde

huvudtiteln begränsa statens utgifter, har goda skäl för sig. En tillfällig

nedsättning av ifrågavarande anslag lärer nämligen icke komma att för

dessa undersökningar medföra några allt för stora olägenheter, då i varje

fall anslaget, även enligt Kungl. Maj:ts förslag, torde, i förhållande till sitt

syftemål och i jämförelse med andra anslag till betydelsefulla kulturändamål,

kunna anses tillfyllest. Utskottet har sålunda icke ansett sig böra biträda

motionärernas yrkande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å ovanberörda motion, i vad densamma

skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till fortsatt systematisk

undersökning av svenska folkmål för budgetåret 1924

—1925 anvisa ett extra reservationsanslag av 22,000 kronor,

att utgå på de närmare villkor, Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt bestämma.

227:o) Kungl. Maj:t har (punkt 209) föreslagit riksdagen att till systematisk

undersökning av sydsvenska folkmål för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor att utgå på de närmare villkor,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Undersökning

av

svenska

folkmål.

[208.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Undersökningar

m. m.

av sydsvenska

folkmål.

[209.]

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordbok över

Gotlands

folkmål.

[210.]

Äldre svensk

folkmusik.

[211.]

Utredningen återfinnes å sid. 438—439 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923—1924 utgår för ändamålet ett anslag av 3,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till systematisk undersökning av sydsvenska

folkmål för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra

reservationsanslag av 3,000 kronor att utgå på de närmare

villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

228:o) Kungl. Maj:t har (punkt 210) föreslagit riksdagen att till understöd

för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1924—1925

anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t

kan finna lämpligt bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 439—442 i statsrådsprotokollet.

I anledning av en vid 1899 års riksdag väckt motion beviljade nämnda

års riksdag för åstadkommande av en utförlig ordbok över Gotlands folkmål

ett anslag av 5,500 kronor och anvisade därav på extra stat för år 1900

1,100 kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma.

För vart och ett av åren 1901—1904 anvisades därefter 1,100

kronor för ändamålet. De hittills anvisade medlen hava, jämte bidrag,

som Gotlands läns landsting ställt till förfogande, använts för samlande och

ordnande av material samt för påbörjande av den s. k. Säveska ordbokens

redigering.

Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning avser beredande av medel

till tryckning av fortsättningen av nämnda ordbok. Enligt vad departementschefen

meddelat, är ordbokens tryckning avsedd att utsträckas över

en längre tid, varför medel därför endast så småningom skulle behöva

ställas till förfogande, och dessutom, av allt att döma, till relativt blygsamma

belopp.

Utskottet, som anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

alltså,

att riksdagen må till understöd för utgivande av ordbok

över Gotlands folkmål för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra anslag av 1,000 kronor, att utgå på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

229:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923—-

1924 ägt rum, till utredigering i tryckfärdigt skick av framlidne

revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar

av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret 1924—

1925 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå.

på de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

191

230:o) Kungl. Maj:t har (punkt 212) föreslagit riksdagen att till främjande

av föreningen Pietas verksamhet under år 1924 anvisa för budgetåret 1924

—1925 ett extra anslag av 1,500 kronor, under villkor att föreningen till

statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens

försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade föremål.

Utredningen återfinnes å sid. 444—445 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för budgetåret 1923—1924 med 2,000 kronor. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må till främjande av föreningen Pietas verksamhet

under år 1924 anvisa för budgetåret 1924—1925

ett extra anslag av 1,500 kronor, under villkor att föreningen

till statens historiska museum med äganderätt överlämnar

genom föreningens försorg utförda fotografier, register

och beskrivningar över behandlade föremål.

231:o) Uti en inom andra kammaren av herr V. Rydén väckt motion (nr

101) har hemställts, att riksdagen såsom bidrag till fortsatt utgivande av

det av riksantikvarien S. Curman och professorn J. Roosval påbörjade, med

stöd av vitterhetsakademien utgivna verket »Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt

inventarium», ville anvisa på extra stat för budgetåret 1924—1925 ett

reservationsanslag av 15,000 kronor, att utgå på de närmare villkor, Kungl.

Maj:t kan finna skäl bestämma.

Till stöd för sin hemställan anför motionären följande:

»Riksdagen har för åren 1914—1922 i enlighet med Kungl. Maj:ts propositioner

beviljat anslag att användas till möjliggörande av fortsatt utgivande

av verket Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium, utgivet av S.

Curman och J. Roosval. Anslagen hava utgått med 10,000 kronor under

1914, med 5,000 kronor under 1915, med 7,500 kronor under 1916, med

10,000 kronor under 1917—1919, med 20,000 kronor under 1920—1922.

På grund av de statsfinansiella svårigheterna under de sista åren, har Kungl.

Maj:t ej ansett sig kunna framlägga förslag om anslag varken för första

halvåret 1923 eller för budgetåret 1923—1924. Ej heller i den nu framlagda

statsverkspropositionen finnes något anslag upptaget för arbetet Sveriges

Kyrkor.

Det ifrågavarande verket måste emellertid anses vara av den stora allmänna

betydelse, att dess fullföljande utan avbrott är ett verkligt stort

svenskt kulturintresse. Ett i tryck utgivet, illustrerat, beskrivande, vetenskapligt

inventarium över våra svenska kyrkobyggnader och dessas för vårt

lands konst- och kulturhistoria så ytterst värdefulla lösa föremål har länge

varit ett önskemål bland historiskt intresserade svenskar. Dess begynnande

förverkligande på ett i allo både vederhäftigt och värdigt sätt genom utgivande

av verket Sveriges Kyrkor har också visat sig vara en mäktig hävstång

såväl för de svenska konst- och kulturhistoriska vetenskapernas framåtgående,

som för den praktiska fornminnesvårdens och hembygdskänslans ut.

vecklande. Det undersöknings- och forskningsarbete, som hittills utförts för

ifrågavarande inventarieverk, har dels visat sig hava en starkt stimulerande

Föreningen

Pietas.

[212.]

Motion om

anslag till

bidrag för

fortsatt utgivande

av

verket

»Sveriges

kyrkor, konsthistoriskt

inventarium!.

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

verkan på den yngre generationen av forskare på området, vilka ofta nog

fått sin grundläggande konstvetenskapliga träning just under arbetet för

Sveriges Kyrkor, dels verkat bevarande och skyddande för de kyrkliga minnesmärkena

i de trakter, vars kyrkor publicerats eller undersökts. Det kan

utan överdrift sägas, att den ifrågavarande inventariseringen av kyrkorna i

högsta grad bidragit till att i verkligheten omsätta och komplettera de fornminnesvårdande

författningarnas skyddsbestämmelser, särskilt dem, som avse

att hindra vanvård och förskingring av kyrkornas konst- och kulturskatter.

Därjämte bidrager den att underlätta myndigheternas arbete genom att lämna

dem ett lätt åtkomligt och pålitligt uppgiftsmaterial rörande de monument,

som äro föremål för myndigheternas behandling.

Slutligen utgöra Sveriges Kyrkors beskrivningar en ypperlig handledning

i och utgångspunkt för den viktiga hembygdsundervisningen. Kyrkan

är ju i många trakter det enda äldre byggnadsminnesmärket av värde, och

i dess inventarier av skilda slag återspeglas ofta socknens historia under

seklerna. Det har också visat sig, att man genom arbeten för Sveriges

Kyrkor likaväl som genom de kyrkliga utställningarna verkat mycket effektivt

för kunskapen om och den rätta förståelsen av de gamla kyrkorna och

deras kulturskatter, vilka genom ökade insikter hos ortsbefolkningen alltmera

få ett allmänt värde i menige mans ögon.

Om sålunda arbetets egen vikt och betydelse i och för sig tillräckligt motiverar

dess omedelbara och målmedvetna fullföljande, så måste den omständigheten,

att det under de nu gångna åren utförda arbetet hunnit bliva

så pass omfattande och organisationen därav så utvecklad, att ett nedläggande

av verksamheten skulle äventyra alltför dyrbara nyvunna värden,

tala bestämt emot varje tanke på även ett temporärt nedläggande av arbetet

i fråga. Arbetet hade just, tack vare de förhöjda anslagen under

åren 1920—1922, hunnit vinna den utveckling och den stadga, som skulle

sätta det i stånd att bära rika skördar i form av färdiga kyrkobeskrivningar

för stora områden, då det drabbades av anslagsindragningen, vilken givetvis

verkat förlamande på arbetena. Utgivarna, vilka inom parentes sagt,

under hela tiden icke tillgodoräknat sig själva ett enda öre av anslagen såsom

ersättning för eget omfattande och krävande arbete, ja ej ens tagit

ersättning för sina talrika i arbetets tjänst gjorda resor, hava med betydande

personliga uppoffringar hållit arbetet flytande under det gångna anslagslösa

året i förhoppning att under nästkommande budgetår åter kunna

påräkna det indragna statsunderstödet. Att någon längre tid uppehålla det

stora arbetet med enskilda medel i dessa tider torde få anses omöjligt. Vid

1923 års utgång översteg utgivarnas förskotterade medel för arbetets uppehållande

16,000 kronor.

Summariska uppgifter rörande hittills utfört arbete och dess föreliggande

resultat samt ett sammandrag av räkenskaperna för åren 1914—1922, vilka

tillhandahållits av utgivarna, återfinnas i bilagorna A och B. De däri lämnade

uppgifterna torde visa, att en mycket riklig valuta ernåtts för de beviljade

anslagen. I mån av arbetets utgivning från trycket överlämnas allt

insamlat material till antikvariskt-topografiska arkivet i statens historiska

museum, som härigenom torde få sina förnämsta tillskott.

Hittills hava anslagen ej annat än i mycket obetydlig mån beliöft anlitas

för bekostande av själva tryckningen av arbetet. Lägges därtill att

utgivarna anskaffat betydande bidrag från landsting, församlingar, föreningar

och enskilda till arbetets bedrivande samt att de själva lämnat allt

s. 193 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

193

sitt omfattande arbete alldeles gratis, så torde det klart och tydligt framgå,

att det här åsyftade inventeringsarbetet verkställts och ordnats på det ur

statens synpunkt sett mest ekonomiska och effektiva sätt, som gärna kan

tänkas. Intet annat annat land i Europa har för ett så billigt pris åstadkommit

så högt kvalificerad inventarisering av sina konstskatter.

Detta utmärkt organiserade och med skicklighet och intresse hedrivna

arbete skulle emellertid bliva förlamat och dömt att falla sönder, om statsmakterna

nu undandroge det sitt stöd. Det måste anses vara eu dålig

sparsamhet att låta ett dylikt arbete, för vilket en så solid grund finnes

lagd och för vars uppbyggande så stora personliga och ekonomiska uppoffringar

redan gjorts, få förfalla av brist på understöd. Den ideella innebörden

och det vetenskapliga värdet av det ifrågavarande arbetet måste

dock anses vara av så tungt vägande natur, att det ekonomiska biståndet

från staten även i dessa tider måste förefalla litet i förhållande därtill.

Den statsfinansiella situationen är dock lyckligtvis icke sådan, att den

rimligen kan anses rättfärdiga en dödsdom över det här ifrågavarande,

sedan snart 15 år bedrivna arbetet, till vars bedrivande riksdagen under 9

sammanhängande år beviljat anslag.

Det måste därför anses såsom en både rationell och kulturellt nödvändig

åtgärd att återupptaga understödjandet av arbetet Sveriges Kyrkor med ett

för arbetets rationella bedrivande erforderligt anslag.

Vid bestämmandet av dettas storlek skulle jag helst vilja utgå från det

belopp, som utgått såsom statsanslag under åren 1920—1922, eller 20,000

kronor per år. Rörande grunderna för denna anslagssummas bestämmande

tillåter jag mig hänvisa till den utredning av frågan, som lämnats i statsverkspropositionen

till 1919 års riksdag. Det är nämligen av största betydelse,

att arbetet kan bedrivas i rask takt. Dock anser jag mig med

hänsyn till den allmänna ekonomiska situationen icke böra föreslå högre

anslag än 15,000 kronor för nu ifrågavarande budgetår, men uttalar samtidigt

den förhoppningen, att anslaget snarast skall kunna återbringas till

sitt förutvarande belopp.»

Beträffande de av motionären åberopade bilagorna till motionen får utskottet

hänvisa till desamma.

Utskottet anser lika med motionären det vara av betydelse för ej endast

den konst- och kulturhistoriska forskningen utan jämväl för de fornminnesoch

hembygdsvårdande intressena i landet, att det med statsmedel förut understödda

verket »Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium» vederbörligen

fullföljes utan avbrott, helst som ett om ock tillfälligt uppskov kan

leda till att detsamma varder uppskjutet till en oviss framtid och därigenom

arbetets fullföljande äventyras. De nuvarande utgivarnas oegennyttiga och

uppoffrande intresse och den stab av unga, på detta område inriktade medhjälpare,

vilka stå till deras förfogande, utgöra faktorer, som nu äro förhanden

och i en framtid ej säkert finnas att påräkna. Utskottet finner desslikes

goda skäl tala för beviljande av det av motionären äskade beloppet.

Med hänsyn till önskvärdheten att begränsa statsutgifterna har utskottet

emellertid icke ansett sig kunna fullt tillmötesgå motionären härutinnan utan

stannat för ett belopp av 10,000 kronor, varmed utskottet ansett, att verkets

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 8 käft. (År 8.) 13

Utskottets

yttrande.

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

fullföljande för den närmaste tiden nödtorvtigt kan betryggas, därvid emellertid

utskottet velat uttala den förhoppningen, att, om ett förhöjt anslagskulle

visa sig nödvändigt, ett gynnsammare tidsläge måtte komma att möjliggöra

ett kraftigare understödjande från statens sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till fortsatt utgivande av det

av riksantikvarien S. Curman och professorn J. Roosval

påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna verket

»Sveriges Kyrkor, konsthistoriskt inventarium», anvisa på

extra stat för budgetåret 1924—1925 ett reservationsanslagav

10,000 kronor, att utgå på de närmare villkor, Kungl.

Maj:t kan finna skäl bestämma.

Statistiska

tabeller över

Öresundstullen.

[213.]

232:o) Kungl. Maj:t har (punkt 213) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till bestridande av kostnader för utgivandet av statistiska tabeller över Öresundstullen

för tiden efter år 1660 för budgetåret 1924—1925 anvisa ett

extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna

skäl bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 445—448 i statsrådsprotokollet.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för utgivande av statistiska

tabeller över Oresundstullen för tiden efter år 1660 beviljade 1913 års riksdag

ett anslag av 15,000 kronor, varav på extra stat för år 1914 anvisades

ett belopp av 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kunde finna

skäl bestämma. Sistnämnda belopp har sedermera av riksdagen anvisats för

vart och ett av åren 1914—1922 och förra halvåret 1923.

Något anslag för ifrågavarande ändamål skulle enligt den ursprungliga

planen icke vidare behöva beviljas från Sveriges sida. Då emellertid arbetet

icke kunnat fullbordas inom den beräknade tiden har framställning nu

gjorts om fortsatt anslag för ändamålet under ytterligare fem år med samma

belopp som förut.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för utgivandet av statistiska tabeller över Öresundstullen

för tiden efter år 1660 för budgetåret 1924—1925

anvisa ett extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Tidskriften

Acta mathematica.

[214.]

233:o)

skottet,

I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214) hemställer ut
-

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923—

1924 ägt rum, till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften

Acta mathematica för budgetåret 1924—1925 anvisa

s. 195 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

195

ett extra anslag av 12,000 kronor, att utgå på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

234:o) Sedan riksdagen för beredande av delaktighet för Sverige i Ramsay

Memorial Fund beviljat ett för fem år avsett anslag å 27,000 kronor, och

därav anvisat på extra stat för vart och ett av åren 1921 och 1922, förra

halvåret 1923 samt budgetåret 1923—1924 ett belopp av 5,400 kronor har

Kungl. Maj:t (punkt 215) föreslagit riksdagen att för ifrågavarande ändamål

av nämnda anslag för budgetåret 1924—1925 såsom extra anslag anvisa

återstoden eller 5,400 kronor, att utgå efter Kungl. Maj:ts beprövande och

på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av delaktighet under år

1925 för Sverige i Ramsay Memorial Fund av det utav 1920

års riksdag beviljade anslaget av 27,000 kronor för budgetåret

1924—1925 såsom extra anslag anvisa återstoden eller

5,400 kronor, att utgå efter Kungl. Maj ds beprövande och

på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

235:o) Kungl. Maj:t har (punkt 216) föreslagit riksdagen att till främjande

av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1924—1925

anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor, som av

Kungl. Maj:t bestämmas.

Anslaget utgår för budgetåret 1923—1924 med 3,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till främjande av svenska naturskyddsföreningens

verksamhet för budgetåret 1924—1925 anvisa

ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor,

som av Kungl. Maj:t bestämmas.

236:o) Kungl. Maj:t har (punkt 217) föreslagit riksdagen medgiva, att det

i 1908 års riksstat uppförda anslaget å 6,500 kronor för bearbetning och

utgivning av de viktigaste vetenskapliga resultaten av dåvarande docenten,

numera professor Hambergs och hans medarbetares undersökningar rörande

högfjällsområdet mellan Kvikkjokk och Stora Sjöfallet i Lule lappmark må

för därmed avsedda ändamål utgå utan hinder därav, att det för detta anslags

utbetalande fastställda särskilda villkor, som avser, att anslaget ej må

utbetalas, förrän verket i sin helhet utkommit, icke uppfyllts.

Utredningen återfinnes å sid. 450—453 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål beviljade 1905 års riksdag ett anslag av 19,500

kronor, att fördelas på åren 1906, 1907 och 1908 med 6,500 kronor varje

år samt utgå under de i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14

januari 1905 angivna villkor och förbehåll. De av riksdagen åsyftade, i

nämnda statsrådsprotokoll angivna villkor och förbehåll äro följande: att

Delaktighet

för Sverige i

Ramsay Memorial

Fund.

[215.]

Svenska

naturskydds
föreningen.

[216.)

Disposition

av anslag för

professor

Hambergs

högfjälls

undersökningar.

[217.]

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Hamberg kostnadsfritt överlämnar dels till vart och ett av rikets högre allmänna

läroverks bibliotek ett exemplar, dels ock till svenska staten fyrtio

exemplar av verket, att 1908 års andel av anslaget icke må utbetalas, förrän

verket i sin helhet utkommit, samt att den inkomst, som, efter det alla utgifter

för verket blivit ersatta, inflyter genom arbetets försäljning, med avdrag

av 33 Vs procent distributionsprovision, tillfaller statsverket. Av omförmälda

anslag anvisade riksdagen på extra stat för vart och ett av åren

1906, 1907 och 1908 6,500 kronor.

Utskottet har med hänsyn till vad i utredningen anförts ansett sig böra

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må medgiva, att det i 1908 års riksstat uppförda

anslaget å 6,500 kronor för bearbetning och utgivningav

de viktigaste vetenskapliga resultaten av dåvarande docenten,

numera professor Hambergs och hans medarbetares undersökningar

rörande högfjällsområdet mellan Kvikkjokk och

Stora Sjöfallet i Lule lappmark må för därmed avsedda

ändamål utgå utan hinder därav, att det för detta anslags

utbetalande fastställda särskilda villkor, som avser, att anslaget

ej må utbetalas, förrän verket i sin helhet utkommit,

icke uppfyllts.

Understöd åt

ryske undersåten

Alexander

Sibiriakoff.

[218.]

237:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 218)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för budgetåret 1923

—-1924 ägt rum, till understöd åt ryske undersåten Alexander

Sibiriakoff för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra

anslag av 3,000 kronor.

Ytterligare

medel till

utgivande av

tidskrifter,

lärda verk

och läroböcker.

[219.]

238:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 219) föreslagit riksdagen att till beredande

av ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker

för budgetåret 1924-—1925 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

Anslaget utgår för budgetåret 1923—1924 med 25,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till beredande av ytterligare medel för

utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret

1924—1925 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

Motion om

anslag till

inlösande av

visst antal

exemplar

utav Nordisk

statistisk

tidskrift.

239:o) Uti eu inom andra kammaren av herr P. H. Sjöblom m. fl. väckt

motion (nr 236) har hemställts, att riksdagen till inlösande av 200 exemplar

av Nordisk statistisk tidskrift för utdelning till allmänna läroverk, högre

lärarinneseminariet, folkskoleseminarier, folkhögskolor, lantbruks- och lantmannaskolor,

tekniska och handelsläroverk måtte anvisa ett belopp av 5,000

kronor.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

197

Beträffande de av motionärerna till stöd för framställningen andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Till styrkande av tidskriftens vetenskapliga värde åberopas av motionärerna

åtskilliga vid motionen fogade intyg. Utan att ingå på en värdesättning

i dylikt hänseende av tidskriften anser utskottet emellertid sådana

omständigheter icke föreligga, vilka motivera uppförande av anslag å riksstaten

till understödjande av en publikation, vilken såsom den nu ifrågavarande

har karaktär av fortlöpande tidskrift. Understöd till tidskrifter av

detta slag böra nämligen, i den mån tidskrifterna därav anses förtjänta, i

regel utgå från det i riksstaten uppförda anslaget till utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Sjöbloms m. fl. ifrågavarande motion ej må vinna

riksdagens bifall.

Diverse.

240:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220) hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten uppförda ordinarie

förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu

220,000 kronor med 40,000 kronor till 180,000 kronor.

241:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 221)

hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten uppförda ordinarie

reservationsanslaget till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga, nu 150,000 kronor, med 30,000 kronor

till 120,000 kronor.

242:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 222)

hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m., nu 290,000 kronor

(därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor),

med 70,000 kronor till 220,000 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 33,000 kronor).

243:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223) hemställer utskottet,

Rese- och

traktamente

penningar.

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

[221.]

Skrivmaterialier

och expenser,

ved

m. m.

[222.1

Trycknings
kostnader.

[223.]

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till tryck
-

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal

inom den

civila statsförvaltningen.

[224.]

Tillfälligt

lönetillägg åt

vissa vaktmästare.

[225.]

Dyrtidstilllägg

åt befattningshavare

i statens

tjänst.

[226.]

Dyrtidstilllägg

åt lärare

vid vissa

statsunderstödda

undervisningsanstalter.

[227.]

Övriga ordinarie

anslag.

[228.]

ningskostnader, nu 78,141 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 9,000 kronor), med 23,130 kronor till

55,011 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst

9,000 kronor); dock att i anslaget må få göras den ändring,

som till jämnande av huvudtitelns slutsumma kan visa sig

erforderlig.

244:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 224) föreslagit riksdagen i

fråga om tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

245:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225) och under hänvisning

till vad utskottet i sitt utlåtande nr 11 anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av tillfälligt lönetillägg åt vissa

vaktmästare i enlighet med de av chefen för finansdepartementet

angivna grunder, för budgetåret 1924—1925 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 42,000

kronor.

246:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 226) föreslagit riksdagen i

fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

247:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 227) föreslagit riksdagen i

fråga om dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

248:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,

som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i

riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptagas med oförändrade

belopp.

Stockholm den 1 april 1924.

På statsutskottets vägnar:

S. H KVARNZELIUS.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

199

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius. A. C. Lindblad. C. J. G. Swartz, O. TI.

B. Olsson, H. F. Lamm, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, J. G. Walles,

E. A, Hallin, A. II. Rooth, I. Bergman i Tännäs och F. L. Lindqvist-,

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, 8. Bengtsson i Norup,

O. H:son Waldén, P. Nilsson i Bonarp, ./. Jönsson i Revinge, J. D. Norman,

P. M. Olsson i Blädinge, E. Andersson i Prästbol, G. A. Johanson i Hallagården,

8. J. Karlsson i Nynäshamn och P. C. Jonsson i Eskilstuna;

med undentag därav, att

herr G. Kobb stället för herr Lamm deltagit i behandlingen av punkterna 194—248;

herr S. Persson i Fritorp i stället för herr Nilsson i Bonarp deltagit i behandlingen av

punkterna 125—128 och 131—153; samt

herr O. Osberg i stället för herr Jönsson i Revinge deltagit i behandlingen av punkterna

1—104 och 113—248.

Reservationer.

Vid punkten 56 (uppehållande av rasbiologiska institutets verksamhet) av

herr C. J. G. Swartz; *

vid punkten 65 (bidrag till täckande av driftkostnaderna vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund) av herrar C. J. G. Suartz och 0. //.

Waldén;

vid punkten 112 (motion ang. ändrad benämning å vissa befattningshavare

vid de allmänna läroverken in. fl.) av herrar 0. U. B. Olsson, H. F. Lamm,

J. G. Walles, E. A. Hallin, F. L. Lindqvist och J. Jönsson i Revinge,

vilka ansett att utskottet bort till en början i sitt utlåtande intaga motiveringen

till motionen, så lydande:

»På anmodan av ett antal läroverkslärare, företrädande ett 660-tal sådana

från hela riket, vilka genom listpåteckning givit uttryck åt den »önskan,

att läroverkslärarnas titelfråga vid instundande riksdag måtte få sin lösning

i överensstämmelse med undervisningsrådet A. Åströms in. fl. särskilda yttrande

till skolkommissionens betänkande», får jag härmed hemställa, att

riksdagen ville uttala sig för den sålunda påyrkade förändringen, eller att

tjänstetitlarna lektor och adjunkt må utbytas mot respektive förste lektor

och lektor.

Frågan om denna förändring väcktes redan 1914 av den s. k. lärarlönenämnden,

vilken föreslog titlarna förste och andre lektor. Läroverksstyrelsen

tillstyrkte i huvudsak förslaget, men ansåg att de båda lärartjänsternas

innehavare lämpligare borde benämnas förste lektor och lektor. Löneregleringskommittén,

som sedan uttalade sig i saken, fann emellertid förändringen

obehövlig, och i den kungl. propositionen till 1918 års lagtima riksdagom

lönereglering för läroverkslärarna blev den inte heller medtagen.

Två år därefter upptogs dock redan frågan på nytt, denna gång av eu

allmän adjunktskonferens, som i januari 1920 i eu skrivelse till regeringen

gjorde en framställning i överensstämmelse med läroverksöverstyrelsens nyssnämnda

förslag. Skolöverstyrelsen tillstyrkte, och nu tog Kungl. Maj: t

saken om hand genom en proposition till riksdagen. Denna proposition blev

emellertid avstyrkt av statsutskottets majoritet och förkastades även av

kamrarna, dock med synnerligen svaga majoriteter: i första kammaren med

58 röster mot 54, i andra kammaren med 84 mot 76.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nu har som nämnt ett nytt initiativ tagits från läroverkslärarnas sida,

närmast väl med anledning därav, att, då skolkommissionens förslag förutsetts

icke komma att föranleda någon åtgärd från regeringen, hela skolreformen

kan befaras bli uppskjuten på obestämd tid. Att sålunda ett yrkande

gång på gång med korta mellanrum framföres måste väl betyda, att

det finns starka motiv för det, inte minst när det som detta utsätter dem,

vilka ställt sig bakom det, för ett billigt gyckel från oförstående utomstående.

Mig har yttrandet synts befogat och berättigat, och därför har

jag efterkommit den anmodan, som riktats till mig att frambära det inför

riksdagen.

Visserligen är den sak det gäller ingen mera viktig. Men det är mig

omöjligt att förstå, vad det skall tjäna till att motsätta sig rättelse av ett

förhållande som förorsakar social vantrevnad, när intet hållbart skäl kan

anföras för nödvändigheten av en sådan vantrevnad. Här är en stor kår,

jag ville nästan säga ådömd en titel, som — varpå det nu beror, så är faktum

allbekant och oförnekligt — inte användes i det praktiska livet, men i

dess ställe tillägges medlemmarna av denna kår en titel, som betecknar en

akademisk lärdomsgrad, vilken det stora flertalet av dem inte innehar. ''Den

titel de ha rätt till användes aldrig, och den titel som användes ha de inte

rätt till’ — för att bruka ett dåvarande ecklesiastikministerns uttryck i

debatten vid 1920 års riksdag. Och i likhet med en annan talare i den debatten

anser jag ''det inte vara titelsjuka att de begära få en sådan benämning

på sin tjänst, att de verkligen bliva titulerade med sin rätta titel’.

Och då riksdagen ''bara genom en liten handrörelse’ — för att anföra ännu

ett uttryck av ecklesiastikministern vid nämnda tillfälle — kan rätta till

det här anmärkta missförhållandet, så vore det väl en besynnerlig och svårförsvarlig

oginhet, om den inför denna nya påminnelse därom skulle vägra

göra det.

''Såvitt jag kan förstå finnas nämligen inga hållbara sakliga skäl för en

sådan vägran. De som anförts förefalla mig fullkomligt uppkonstruerade.

Det har talats om ekonomiska konsekvenser: likheten i titel skulle leda till

likhet i lönen. Mig är det dock omöjligt att begripa, varför riksdagen

skulle ha svårare att hålla skillnad på förste lektor och lektor än på exempelvis

förste aktuarie och aktuarie, förste postexpeditör och expeditör, förste

kontrollör och kontrollör o. s. v. Och med lönefrågan sammanhänger kompetensfrågan.

Det förefaller nästan som ett skämt, men har dock påståtts,

att färre skulle skaffa sig den högre kompetens, som kräves för lektorsbefattningarna,

när dessa befattningars innehavare inte i titelavseende längre

vore tydligare åtskilda från de nuvarande adjunktsbefattningarnas. Det vore

då verkligen den svenska titelsjukan i sin högsta potens. Så narraktiga äro

dock dess bättre med all säkerhet inte de som utmålas så för att den lilla

titelreform, som här är i fråga, må te sig avskräckande; det reella motiv,

som ligger i halvannat tusental kronors löneskillnad, blev helt visst för dem

fortfarande det avgörande.

Då sålunda inga verkliga skäl finnas att anföra mot den här förordade

förändringen, vilken skulle medföra en på samma gång graderad och enhetlig

titel för de allmänna läroverkens hela lärarkår, tillåter jag mig hemställa,

att---»

samt därefter anföra och hemställa följande:

»Den fråga, som nu ånyo bragts på tal, finner utskottet värd att beaktas,

och har utskottet intet att erinra mot bifall till motionärens förslag. Ut
-

s. 201 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

201

skottet, som anser frågan kunna lösas oberoende av den förestående omorganisationen

av de allmänna läroverken, har ansett sig böra fästa avseende

vid den så gott som enhälliga opinionsyttring, vilken i denna fråga

föreligger från adjunktkårens sida, och jämväl i övrigt funnit så starka skäl

tala för en ändrad benämning å ifrågavarande lärargrupper, att utskottet

tillstyrker, att åtgärder må vidtagas för tillgodoseende av motionärens

förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herr Hellbergs ovanberörda

motion, förklara, att från riksdagens sida hinder icke

möter, att av Kungl. Maj:t utfärdas föreskrift därom,

dels att vad i gällande författningar rörande de allmänna

läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna,

de tekniska elementarskolorna, de tekniska fackskolorna och

de tekniska gymnasierna finnes stadgat i fråga om lektor

skall gälla förste lektor; och

dels att vad i gällande författningar rörande de allmänna

läroverken och folkskoleseminarierna är föreskrivet i fråga

om adjunkt och adjunkt å övergångsstat skall avse lektor.

vid punkten 113 (de allmänna läroverken) av herrar S. H. Kvarnzelius,

A, C. Lindblad, H. F. Lamm, E. A. Hallin, A. It. Booth, I. Bergman i

Tännäs, J. D. Norman och P. M. Olsson i Blädinge, vilka ansett, att utskottets

hemställan bort hava följande lydelse:

»att riksdagen må

b) avslå herr Rydéns ovanberörda motion.»

vid punkten 118 (undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken)

av herrar A. C. Lindblad, O. U. B. Olsson, J. G. Walles, F. L. Lindqvist,

A. Anderson i Råstock, K. V. Bydén, O. H. Waldén, E. Anderson i Prästbol.

S. •/ Karlsson i Nynäshamn och P. C. Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett,

att utskottet bort till en början intaga motiveringen till motionen, så

lydande:

»I årets statsverksproposition har Kungl. Maj: t under åttonde huvudtiteln

föreslagit en minskning av anslaget till undervisning i manlig slöjd vid de

allmänna läroverken från förutvarande 42,500 kronor till 21,000 kronor samt

att vederbörande kommun skall bidraga med halva kostnaden för nämnda

undervisning.

Att på detta sätt överflytta någon del av kostnaden för den egentliga

undervisningen vid nämnda läroverk från staten, som hittills helt burit densamma,

på kommunerna, måste anses vara såväl principiellt oriktigt som

olämpligt och till skada för ifrågavarande undervisningsämne. Kommunerna,

som för närvarande i stort antal dragas med ekonomiska svårigheter, komma

säkerligen att i flertalet fall neka bidrag för ett ändamål, som de anse \ain

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 saml, 8 höft. (Nr 8.) 14

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

statens skyldighet att bekosta. Ett betydande antal av de allmänna läroverkens

elever kommer ju också från andra kommuner än den, där läroverket

är beläget, och även ur denna synpunkt torde vederbörande kommun

vara obenägen att lämna bidrag till någon viss undervisningsgren inom

läroverket.

Följden av den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen kommer därför

med stor sannolikhet att bliva, att slöjdundervisningen i de flesta läroverk

där den nu är införd, måste nedläggas, vilket, med hänsyn till den betydelse

denna undervisning obestridligen har för de ungas fostran, vore att i hög

grad beklaga.

Då det i detta fall endast gäller ett för staten jämförelsevis obetydligt

belopp, föreligger enligt mitt förmenande så mycket mindre skäl att vidtaga

den av Kungl. Maj:t föreslagna förändringen beträffande nämnda anslag.»

samt därefter anföra och hemställa följande:

»För budgetåret 1923—1924 är för ändamålet anvisat ett anslag av 42,500

kronor. Ifrågavarande undervisning är avsedd för manliga lärjungar vid

de allmänna läroverken och är frivillig. Arvodet utgår nu till lärare med

85 kronor för veckotimme och bestrides helt av statsmedel. Det av Kungl.

Maj:t nu framlagda förslaget innebär en ändrad anordning, varigenom för vinnande

av begränsning i statens utgifter för slöjdundervisningen vederbörande

kommuners ekonomiska medverkan påkallas. Kommunalt bidrag har uppställts

såsom förutsättning för utgående av statsunderstöd, och skall enligt

förslaget stat och kommun bidraga med halva det belopp, som hittills utgått.

Genom denna åtgärd har en nedsättning kunnat vidtagas i anslaget

med hälften eller alltså till i runt tal 21,000 kronor. Motionärens förslag

åter innebär ett bibehållande av den nuvarande anordningen i avseende å

bestridande av kostnaderna för slöjdundervisningen.

Den ekonomiska samverkan mellan stat och kommun, som hittills i åtskilliga

hänseenden ägt rum beträffande de allmänna läroverken, har berört

vissa allmänna yttre betingelser för skolornas verksamhet, men aldrig varit

inriktad på något visst undervisningsämne eller åsyftat eu anordning, som

för kommunerna varit fakultativ och sålunda kunnat av en kommun tillgodoses

men av en annan tillbakavisas. Att såsom Kungl. Maj:t nu föreslagit

överflytta en del av kostnaderna för den egentliga undervisningen från staten

till kommunen, och detta beträffande ett icke obligatoriskt ämne, vars förekomst

sålunda göres beroende av ett kommunalt intresse, anser utskottet

utgöra ett betänkligt steg i riktningen att låta den allmänna undervisningen,

som det tillkommer staten att hägna, bero på olika kommuners ekonomiska

bärkraft och deras benägenhet att vilja tillgodose undervisningsbehovet inom

sina respektive orter. Utskottet har visserligen uppmärksammat, att skolkommissionen

i sitt förslag till ny läroverksorganisation föreslagit vissa förskjutningar

i förhållandet mellan statens och kommunernas kostnader för

läroverkens drift, men en förändring i den riktningen, att läroverkskommunen

skulle åtaga sig kostnaden för ett visst undervisningsämne, har icke

s. 203 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

203

tidigare ifrågasatts, och en sådan ordning synes vara ägnad att leda till

synnerligen betänkliga konsekvenser. I vart fall torde ett spörsmål av denna

principiella innebörd böra prövas i ett större sammanhang än nu föreliggande.

Utskottet har alltså icke kunnat förorda Kungl. Maj:t förslag i detta

avseende. Vid anförda förhållanden har utskottet ansett sig böra tillstyrka

ett bibehållande av ifrågavarande anslag vid dess nuvarande belopp och

hemställer alltså,

att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag, i

vad det avser villkor om bidrag från vederbörande kommun,

och med bifall till den i ämnet väckta motionen, i riksstaten

för budgetåret 1924—1925 uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken

med oförändrat belopp, 42,500 kronor.»

vid punkten 136 (höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier) av

herr J. B. Norman, vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag;

vid punkten 137 (studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier)

av herr Gr. A. Johanson i Hallagården, vilken anfört följande:

»Med hänsyn till den både för läroanstalten och lärarutbildningen önskvärda

kontinuiteten i nu rådande undervisningsförhållanden har jag ansett,

att de av herr Vrång in. fl. och herr Billkvist m. fl. väckta motionerna

bort av utskottet tillstyrkas».

vid punkten 149 (motion ang. anslag till fortbildningskurser för lärare vid

folkskolor) av herrar J. G. Walles, I. Bergman i Tännäs, och F. L. Lindqvist,

vilka anfört följande:

»Ifrågavarande kurser hava visat sig vara av mycket stor betydelse för

lärarpersonalen i allmänhet och i särskilt hög grad för lärare och lärarinnor

i avlägsna trakter på landsbygden, vilka bland annat sakna den möjligheten

att genom besök i mera gynnsamt ställda skolor erhålla uppslag och impulser

beträffande undervisningens anordnande och planläggning enligt den

nya undervisningsplanen. De långa resorna och de dyra resekostnaderna

omöjliggöra även för dessa lärare besök vid de kurser, som på enskilt

initiativ sommartiden anordnas i en del kusttrakter.

De kurser, som anordnades så länge statsanslag beviljades, omfattades

med mycket stort intresse, och till många anmälde sig långt flere deltagare

än som kunde mottagas.

Resultatet av kurserna blev enligt skolråds och folkskolinspektörers uttalanden

mycket gott.

Vi finna det därför vara för folkundervisningen betydelsefullt att anslag

till dylika kurser snarast möjligt ånyo beviljas.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Då emellertid penningvärdet sjunkit avsevärt, sedan anslag år 1921 beviljades,

och då dessutom en del av de ämnen, som då förekommo, åtminstone

tills vidare torde kunna uteslutas, anse vi att anslaget kan minskas

till 50,000 kronor.

På grund av det anförda föreslå vi

att riksdagen med anledning av motionerna nr 166 i första

kammaren och 231 i andra kammaren måtte till allmänna

fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och

småskolor för budgetåret 1924—1925 anvisa ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor».

vid punkten 150 (motioner ang. revision av boställsordningen för lärarpersonalen

vid folk- och småskolor in. m.) av herrar C. P. V. Nilsson i

Gränebo och G. A. Johanson i Hallagården;

vid punkten 154 (statsbidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor) av

herrar C. P. V. Nilsson i Gränebo och G. A. Johanson i Hallagården;

vid punkten 165 (understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor)

av herrar C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. T). Norman, P. M. Olsson i Blädinge

och G. A. Johanson i Hallagården;

vid punkten 166 (motioner ang. anslag för beredande av arvodesförhöjning

åt lärare vid fortsättningsskolor) av herr J. B. Norman, vilken ansett

att utskottet bort hemställa om avslag å de i ämnet väckta motionerna;

vid punkten 175 (motioner angående anslag till understöd åt folkliga

musikskolan i Arvika) av herr O. U. B. Olsson;

vid punkten 206 (populärvetenskapliga föreläsningar) av herrar J. B.

Norman, P. M. Olsson i Blädinge och G. A. Johanson i Hallagården, vilka

ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag;

vid punkten 207 (bidrag till arbetarnas bildningsförbund) av herrar J. B.

Norman och P. M. Olsson i Blädinge, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag;

vid punkten 211 (undervisningsverksamhet för nykterhetens främjande) av

herr J. B. Norman , vilken ansett att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj ds

förslag;

vid punkten 226 (undersökning av svenska folkmål) av herr Ö. U. B.

Olsson, vilken ansett att utskottet bort tillstyrka den i ämnet väckta

motionen;

vid punkten 239 (Nordisk statistisk tidskrift) av herrar O. U. B. Olsson,

A. Anderson i Råstock och 0. Osberg.

Stockholm 1924, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

240713

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Verkliga utgifter.

Vill. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

A. Departementet.

Departementschefen................................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, förslagsanslag

......................................

24,000

278,600

Säger för departementet!

.......

B. Arkiv, bibliotek och museer.

j

Arkiv.

Riksarkivet:

1

Riksarkivet, förslagsanslag.........

163,000(

2

Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för

riksarkivet, reservationsanslag ..

1,000 i

3

Fortsatt utgivande av sädana handlingar, som

äro av

vikt för fäderneslandets historia, reservationsanslag .. ;

Landsarkiven:

i

4

Landsarkiven ..................

39,405

5

Inköp av arkivalier och tryckta arbe-

ten för landsarkiven, reserva- tionsanslag ..................

1,100

6

Amanuenser och extra biträden vid

landsarkiven ................

11,900

Bibliotek.

Kungl. biblioteket:

i

7

Kungl. biblioteket, förslagsanslag . .

216,500

i

8

Katalogiseringsarbeten inom kungl.

biblioteket ...................

19,000;

9

Sveriges offentliga biblioteks ge-

mensamma accessionskatalog ....

5.000:

10

Tioårsregister till Sveriges offent-

liga biblioteks gemensamma ac- cessionskatalog ...............

2,0001

161,000

40,505

204,505

Ordinarie | Extra

anslag anslag

Kronor Kronor

I

302,600

4,500

11,900,

16,400

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

11

Bokinköp och bokbindning för

kungl. biblioteket, reservations-

anslag ......................

20,000

216,500

46,000

12

Arvodesökning åt bibliotekarien vid

stifts- och läro-

verksbiblioteket i Linköping m. m.

2,600

13

Pedagogiska biblioteket ............

11,000

14

Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S :te Geneviévebiblioteket i Paris ..

1,500

216,500

61,100

Museer.

Nationalmuseet:

Museet:

15 a

Förslagsanslag ................

153,500

Reservationsanslag:

15b

Målnings- och skulptursamlin-

garnas ökande ............

30,000

15 c

Inlösen av levande svenska

konstnärers arbeten .......

25,000

15 d

Handtecknings- och gravyrsam-

lingarnas ökande ..........

6,500

15 e

Samlingarnas vård och under-

håll samt expenser ........

11,000

15 f

Ökande av samlingen av konst-

hantverk ................

8,000

15g

Boksamlingen ..............

2,000

15 h

Utländska studieresor ........

—

16

Vandringsutställningar m. m., re-

servationsanslag .............

3.000

17

Skrivhjälp åt depositions- och

reseintendenten, reservationsan-

slag ........................

1,200

18

Försäkring och transport av konst-

föremål, reservationsanslag......

2,500

19

Konservering av handtecknings- och

gravyrsamlingar inom museet,

reservationsanslag .............

2,500

20

Konserveringsarbeten för statens ta-

velsamling å Gripsholms slott, re-

servationsanslag ..............

12,000

236,000

21,200

Livrustkammaren:

21

Underhåll och vård av livrustkammarens

samlingar m. m. ...............

17,500

22

Tillfällig löneförbättring för viss personal vid

livrustkammaren .............

* 2,000

19,500

Naturhistoriska riksmuseet:

1 '' ’

23

Avlöningar m. ..................

194,112

1 . . f.;''

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

2,000

40,800

Tjänsteresor för intendenter och

assistenter, reservationsanslag .

Samlingar m. m., reservationsanslag

Personligt arvodestillägg åt assistenten

G. A. H. Dahlstedt.........

Arbetsbiträde vid etnografiska avdelningen

......................

Tillfällig avlöningsförbättring för tre

preparatorer .................

Uppvärmning, belysning, städning

m. m. av nya lokaler för etnografiska

avdelningen..............

Instrument för mineralogiska avdelningen,

reservationsanslag ......

Täckande av motsedda brister i anslag

till expenser m. m. för riksmuseet

......................

Nordiska museet:

Museet ................................ 126,550

Tillfällig löneförbättring för viss museets

personal ............................ * 14,975

500

2,000

1,500

1,750

3.000

23,000

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. vid

nordiska museet och vid livrustkammaren ........

Dyrtidstillägg åt viss nordiska museets personal ävensom

åt livrustkammarens personal, förslagsanslag

Brandsäkerhetsanordningar i nordiska museets bygg

nåd å Djurgården i Stockholm, reservationsanslag

Kulturhistoriska museet i Lund ..................

Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ..

Musikhistoriska museet ..........................

Svenska skolmuseet .............................

236,912

Säger för arkiv, bibliotek och museer

C. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

Kleresistaten, förslagsanslag ........................

Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslagsanslag

.........................................

Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag____

Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag1

Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i

främmande trosbekännares skattskyldighet, förslagsanslag

........................................

893,917

150,000

4,000

4,464,100

304,752

40,000

31,750

141,525

5.000

* 50,000

26,000

25,000

4.000

4.000

7.000

472,912| 334,975

412,475

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr S.

‘ j

Ordinarie

Extra ''

anslag

anslag

Kronor

Kronor

6

Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn .,

6,000

7

Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin ......

# 6,000

8

Pastor vid svenska Olaus Petriförsamlingen i Hälsingfors

6,000

9

Stipendier för utbildande vid universitet av präster, för-

trogna med finska språket........................

3,600

10

Svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder ..

41,500

11

Dvrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländ-

ska hamnstäder, förslagsanslag....................

* 15,000

12

Flyttning av kyrkan och prästgården i Muonionalusta

. ''

kapellförsamling till Muodoslombolo, reservations-

''ao finn

4,974,852

96,700

Domkapitlens expeditioner.

13

Domkapitlens expeditioner .........................

91,350

14

Ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner ....

30,490

15

Provisorisk lönereglering för tjänstemän vid de eckle-

siastika konsistorierna, förslagsanslag ..............

42,000

91,350

72,490

Kyrkors underhåll m. m.

Kyrkors underhäll:

16

Underhåll .............................. 1,028

17

Ersättningar, förslagsanslag .............. 275,000

276,028

18

Svenska kyrkan i Paris ............................

4,119

280,147

Säger för kyrkliga ändamål

5,346,349

169,190

D. Akademier m. in.

Svenska akademien.

1

Akademien .......................................

8,250

Vetenskapsakademien.

2

Akademien .......................................

10,000

3

Årsavgifter till internationella unionen för geodesi och

geofysik .......................................

1,300

4

Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur ......

2,500

5

Bidrag till underhåll av vetenskapsakademiens av

makarna Mittag-Leffler donerade matematiska biblio-

tek ............................................

15,000

10,000

18,800

* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

6a

6b

6c

6d

6 e

6 f

6 g

7

8

9

10

11

12

13

14

15

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Akademien:

Förslagsanslag ;.................. 98,920

Reservationsanslag:

Underhåll och förökande av de

under akademiens inseende

ställda samlingar ............ 18,000

Tryckningskostnader samt utgivande

av planschverk över

fornsaker och andra märkvärdiga

föremål i statens historiska

museum m. m............... 14,000

Rese- och transportkostnader,

fornlämningars vård, lyshållning

m. m................. 7,000

Underhåll och fortsättning av inredningen

ii statens historiska

museum och myntkabinettet .. 4,000

Undersökning och beskrivning av

fäderneslandets fornlämningar

m. m.....i.................. 6,000

Vård och underhåll av Visby ruiner

och andra byggnadsminnesmärken

.................. _5,000 54,000

Omedelbara iståndsättningsåtg;ärder å vissa byggnads
minnesmärken,

reservationsanslag ................

ökade medel för resekostnader för fornminnesvården

in. in,, reservationsanslag ........................

ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

. ....................................

Akademien för de fria konsterna.

Akademien: j

Avlöningar m. m. ........................ 75,525

Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag

.......;.......................... 34,200

ökade medel för vissa i staten för akademien uppförda

ändamål ........................................

Skolan för dekorativ konst .........................

Musikaliska akademien.

Akademien:

Avlöningar m. m....................... 81,935

Stipendier m. mi, reservationsanslag........ 25,000

152,920

152,920

109,725

109,725

106,935

8,000

15,000

31,250

54,250

11,300

14,000

25,300

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

16

Biträdande lärare m. m............................

5,000

17

Biblioteket .......................................

1,500

18

Expenser m. m....................................

6,000

106,935

12,500

De kungl. teatrarna.

19

Kungl. operan ....................................

150,000

20

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad m. m..........................

53,047

Säger för akademier m. m.

537,830

163,897

E. Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

Universitetskanslersexpeditionen.

1

Expeditionen, förslagsanslag ........................

23,300

Uppsala universitet.

Universitetet:

2

Universitetsstaten .............. 1,101,627

F örslagsanslag:

3

Avlöningsfyllnad åt professorn i

växtbiologi ................ 1,000

4

Arvoden åt vikarierande akade-

miska lärare .............. 5,000 6,000

1,107,627

5

Akademiska sjukhuset, förslagsanslag ................

110,000

Rasbiologiska institutet:

6

Avlöning åt en chef för institutet ................

7,500

7

Institutets verksamhet, reservationsanslag, att utgå av

statsverkets fond av rusdrycksmedel .............

55,000

8

Lärararvoden m. m.............................

58,810

9

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

113,050

10

Lärarbiträde vid de praktiska språkövningarna i ryska

1,000

1,225,127

227,860

Lunds universitet.

Universitetet:

11

Universitetsstaten ....................... 956,128

12

Arvoden åt vikarierande akademiska lärare,

förslagsanslag ........................ 5,000

961,128

13

Lärararvoden m. m...............................

73,625

14

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

65,025

15

Bidrag till driftkostnaderna för Malmöhus läns sjuk-

vårdsinrättningar i Lund under år 1923 ..........

150,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

i

j

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

16

Höjning av patologisk-anatomiska institutionens an-

slag för materiel m. m...........................

2,000

17

Lärarbiträde vid de praktiska språkövningarna i ryska

1,000

18

Materiel m. m. för kemiska institutionen, reservations-

anslag .........................................

4,000

19

Materiel m. m. för geografiska institutionen, reserva-

tionsanslag .....................................

8,000

20

Instrument för kemiska institutionen, reservationsanslag

4,000

21

Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institutio

ner och inrättningar, reservationsanslag............

50,000

22

Utförande och publicerande av zonobservationer vid

Lunds observatorium, reservationsanslag ..........

4,500

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

961,128

357,150

I

Institutet:

23

Avlöningar m. m. ,..................... *314,885

!

24

Materiel m. m. för vissa institutioner och kli-

niker, reservationsanslag .............. 72,100

i

Förslagsanslag:

■

25

Arvoden åt vikarierande akade-

miska lärare .............. 2,000

26

Ersättning åt vikarier för kamre-

raren m. fl................. 600 2,600

389,585

27

Lärararvoden m. ...............................

93,005

28

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

1 / ,800

29

Materiel m. m. för pedriatiska kliniken å kronprin-

sessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, reserva-

oOO

30

Materiel m. m. för patologisk-anatomiska institutionen

o,000j

31

Täckande av för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924

beräknad brist i materielanslaget för patologisk-ana-

lOjdOO J

32

Mikroskop för undervisningen i bakteriologi, reserva-

33

ökade medel till materiel i allmänhet................

28,000

389,585

154,805

Tandlåkarinstitutet.

34

32,850

35

Ytterligare lärarkrafter vid institutet.................

14,400;

Serafimerlasarettet.

36

Understöd och ersättningar ........................

120,001

37

Inrättningen för sjukas behandling med elektricitet ....

750

I

38

ökade medel till uppehållande av serafimeriasarettets

©

©

©

©

120,750

| 50,000*

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

i

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

39

Allmänna barnbördshuset i Stockholm.

Allmänna barnbördshuset i Stockholm ..........

24,853

40

Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm

117,000

41

Gemensamma universitetsåndamål.

Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi- dater ...................................

42

Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, reservationsanslag .................

30,000

6,000

1,000

1,500

2,000

43

Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i

Stockholm och Göteborg, reservationsanslag.........

44

Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag......

45

46

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer.....,

Institut d’études scandinaves vid Paris universitet____

Farmaceutiska institutet.

Institutet ............................

49,900

47

50,900

48

Materialier m. m., uppvärmning m. m. och egendomens

underhåll m. m.................................

14,000

Säger för universiteten, den medicinska undervisningen

m. in......................................

2,828,493

985,115

......................

1

2

••

F. Tekniska högskolan in. in.

Tekniska högskolan.

Högskolan:

Avlöningar ........................... 362,750

Vissa omkostnader för uppehållande av hög- skolans verksamhet, reservationsanslag .. 59,500

422,250

3

Arvoden åt professorsvikarier, förslagsanslag .........

3,000

4

Arvoden åt speciallärare ..........................

27,450

22,000

25,000

150.000

180.000

* 70,000

5

Vissa fyllnadsarvoden och avlöning åt viss vaktbetjäning

m. m.................................

6

Tillfälliga lärarbiträden och assistenter ..............

7

Samlingar och laboratorier, reservationsanslag........

8

ökade medel till diverse utgifter för bränsle, lyshållning

m. m.........................................

9

Täckande av brist för budgetåret 1923—1924 å högsko- lans anslag till diverse utgifter för bränsle, lyshåll- ning in. m.....................................

425,250

474,450

* Av Kung], Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Chalmers tekniska institut.

Institutet:

10

Avlöningar m. m......................... 161,850

11

Bibliotek, samlingar och laborationer, expen-

ser m. m., reservationsanslag............ 23,550

185,400

•

12

Uppvärmning m. m.................................

34,000

13

Bibliotek m. m.....................................

16,000

14

Nybyggnader för kemiska och fysiska institutionerna,

reservationsanslag ...............................

* 250,000

185,40o| 300,000

Säger för tekniska högskolan m. m.

610,650

774,450

G. Skolöverstyrelsen.

1

Skolöverstyrelsen, förslagsanslag ....................

522,400

2

övergångsstat ....................................

1,900

3

Inspektion och sakkunniga biträden..................

6,500

4

Byggnadssakkunnigt biträde.........................

4,800

5

Expeditionsvaktsgöromål............................

1,800

o

Förhyrande av ämbetslokaler........................

57,300

Säger för skolöverstyrelsen

524,300

70,400

■

H. Allmänna läroverken in. m.

1

Högre lärarinneseminariet.

i

Högre lärarinneseminariet ..........................

116,985

2

Diverse behov vid högre lärarinneseminariet ..........

58,860

3

Timlärare och vikarier .............................

21.000

4

Täckande av brist å anslaget till högre lärarinnesemina-

riet för förra halvåret 1923 ......................

707

5

Täckande av brist å anslaget till timlärare och vika-

rier för förra halvåret 1923 ....................

1,084

116,985

81,651

Allmänna läroverken.

6

Allmänna läroverken, reservationsanslag .............

7,651,377

7

Extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken ......................................

200,000

8

Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna läro-

verken under förfall på grund av sjukdom, förslagsan-

slag ...........................................

3,000

9

Extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läro-

verken ..................................

64,400

10

Extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läro-

verken ........................................ ,

13,500

* Av Kungi. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

11

Extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken

3,265

12

Undervisning i slöjd vid de allmänna läroverken, för-

slaganslag ......................................

21,000

13

Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid

statens samskolor................................

.

3,300

14

Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken, för-

slagsanslag ........................... .

59,000

15

Provårskurs i Göteborg för blivande lärare vid de all-

männa läroverken ...............................

15,500

16

Undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter ....

5,000

17

Bidrag till täckande av utgifter för allmänna läro-

verkens ljus- och vedkassor, reservationsanslag ....

3,500

7,675,377

367,465

Kommunala mellanskolor.

18

Kommunala mellanskplor, förslagsanslag..............

*1,475,000

19

Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handar-

bete vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag ....

20,000

20

Tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid kom-

munala mellanskolor, förslagsanslag ..............

250,000

1,495,000

250,000

Privatlåroverken.

Privatläroverken:

Gemensamt reservationsanslag:

21a

Enskilda mellanskolor.................. 18,225

21b

Högre flickskolor ...................... 422,550

21c

Högre goss- och samskolor.............. 208,575

21d

Enskilda lärarinneseminarier ........... 25,650

675,000

22

Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter, förslagsanslag ........-..............

* 480,000

23

Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa, förslagsanslag......................

19,000

24

Tillfällig löneförbättring för lärare och lärarinnor vid

de statsunderstödda privatläroverken, förslagsanslag

*2,450,000

25

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala............

75,000

26

Understöd åt utbildningskurser för lärarinnor i hus-

hållsgöromål ....................................

16,000

27

Understöd till vissa anstalter för utbildande av lärarin-

nor i handarbete — .''............................

27,100

1,174,000

2,568,100

Säger för allmänna läroverken m. m.

10,461,362

3,267,216

* Av Kung! Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor 1

I. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

l

:

Folkskoleseminarierna:

la

Gemensamt reservationsanslag:

Folkskoleseminarierna 1,880,400

lb

Stipendier för elever

vid folkskolesemina-

rier ............. 198,225 2,078,625

2

Höjda stipendier åt elever vid folk-

skoleseminarier, reservationsan- slag .......................

75,000

3

Studentkurser och parallellavdel-

ningar vid vissa folkskolesemina- rier m. m., reservationsanslag ..

240,000

4

Hyresersättning till rektorerna vid

vissa folkskoleseminarier......

12,500

5

Hyresbidrag till lärare vid folk-

skoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg, förslagsanslag ..

12,000

6

Förhyrande av vissa lokaler för

folkskoleseminariet i Göteborg m.

m., reservationsanslag ........

2,675

7

Vissa ändringsarbeten å gymna-

stikhuset vid folkskolesemina- riet i Göteborg, reservations- anslag .....................

25,000

8

Ateneums folkskoleseminarium och

Göteborgs kvinnliga folkskolese- minarium ....................

16,000

2,078,625

383,175

Småskoleseminarier:

9

Statens småskoleseminarier, reser-

vationsanslag ................ 130,000

10

Verksamheten vid statens småsko-

leseminarier i Lycksele och

Hagaström, reservationsanslag ..

96,600

11

Undervisningsmateriel och böcker

för statens småskoleseminarium

i Lycksele, reservationsanslag . .

13,000

12

Böcker och inventarier för sta-

tens småskoleseminarium i Haga- ström, reservationsanslag ......

2,100

13

Understöd åt småskoleseminarier,

förslagsanslag............. • • • 330,000

14

Stipendier åt elever vid småskole-

seminarier, reservationsanslag . ■ 90,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

j

Kronor

Kronor

i

15

Tillfällig löneförbättring för lärare

i

vid småskoleseminarier, inrättade

av landsting eller stad, som ej

deltager i landsting, förslagsan- slag ........................ 30,000

550,000

141,700

Folkskolinspektionen.

2,628,625

524,875

16

Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag ..

330,000

17

Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer .,

10,400

18

Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, förslags-

anslag .........................................

250,000

Folkskolor.

580,000

10,400

19

Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag......

46,600,000

20

Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter, förslagsanslag ........................

* 400,000

21

Uppförande av folkskolebyggnader i rikets nordligaste

gränsorter, reservationsanslag ....................

* 200,000

22

Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, för-

slagsanslag ..............................

160,000

Upphjälpande av folkskoleväsendet inom vissa lapp;

marksförsamlingar i Västerbottens och Norrbottens

län:

23

Beredande av möjlighet till skolgång genom

inackordering i skolhem eller enskilda hem

för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset bo- ende föräldrar ........................ 125,000

! 24

Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksför-

samlingar med icke finsktalandé befolk- ning samt i överkalix församling, förslags- anslag ................................ 47,000

25

Avlönande av föreståndarinna för skolhem

eller arbetsstuga inom lappmarksförsamlin- gar med icke finsktalande befolkning samt

i överkalix församling, förslagsanslag .. 11,000

26

Skytteanska lappfolkskolan i Tärna, förslags-

anslag................................ 10,600

193,600

27

Beredande av möjlighet till skolgång för fattiga, på

längre avstånd från skola boende skolpliktiga barn

inom Hotagens och Frostvikens församlingar ......

3,000

28

Lärare åt vid vanföreanstalter och kustsanatorier intagna

barn i skolåldern, förslagsanslag ..................

23,000

29

Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola, förslagsanslag .................

2,585,000

30

Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egent-

lig folkskola, förslagsanslag.......................

267,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

31

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reservations-

anslag..........................................

5,000

32

Understödjande av folkskolebarns ferieresor, förslags

anslag .........................................

115,000

33

Svensk undervisning för svenska barn i utlandet ........

10,400

34

Svenska skolan i Kina ............................

''

7,000

50,325,600

243,400

Fortsättning sskolor.

35

Understöd för avlönande av lärare vid fortsättningssko-

lor, förslagsanslag ...............................

2,425.000

36

Arvodesförhöjning åt lärare vid fortsättningsskola, för-

slagsanslag ....................................

237,500

37

Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, re-

servationsanslag ................................

130,000

2,425,000

367,500

Högre folkskolor.

38

Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag.........

912,000

39

Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslagsanslag

60,000

40

Sällskapets för folkundervisningens befrämjande verk-

samhet i allmänhet, reservationsanslag ............

1,500

973,500

Folkhögskolor.

41

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag............

830,000

42

Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ......

75,000

43

Stipendier åt elever vid folkhögskolor, reservationsanslag

140,000

44

Förstärkning av reservationsanslaget till stipendier åt

elever vid folkhögskolor..........................

80,000

45

Understöd åt svenska folkhögskolan i Birkas inom repu-

bliken Estland ..................................

4,000

970,000

159,000

Abnormundervisningen.

46

Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag

165,000

47

Kyrklig själavård åt dövstumma ....................

1 4,000

48

Tidning för dövstumma.............................

1,000

49

Tysta skolan å Lidingön ..........................

20,000

50

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda......

103,150

51

Förstärkning av anslaget till institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda ............................

50,000

52

Förskolan för blinda i Växjö ......................

20,600

53

Förstärkning av anslaget till förskolan för blinda i Växjö

8,000

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

54

Avlöningar ....................... 17,300

i ■ :

55

Materialier, expenser m. m., reser-

i

vationsanslag.................. 11,000

i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

56

Förstärkning av reservationsanslaget

till materialier, expenser m. m. .. 10,500

57

Uppehållande av ytterligare en korg-

makeriavdelning, reservationsan-

slag ........................ 11,900

58

Fraktbidrag för arbetsraaterialier till

blinda hantverkare ............. 7,500

28,300

29,900

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

59

Anstalten ...................... 128,400

60

Extra ordinarie lärarpersonal och

vaktmästare .................. 15,000

61

ökade medel för vissa i staten för

anstalten upptagna utgiftsposter 7,000

128,400

22,000

62

Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor ......

20,000

63

Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blind-

undervisningsanstalter, förslagsanslag ..............

1,000

64

Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vår-

dåre, förslagsanslag..............................

5,000

65

Understöd åt blindlärarelever, reservationsanslag......

1,800

66

Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag ........

7,000

67

De blindas förening ...............................

100,000

68

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avse-

ende försummade barn, förslagsanslag ............

250,000

715,450

259,700

Säger för folkundervisningen

58,618,175

1,564,875

J. Yrkesundervisningen.

i

Tekniska läroverk.

1

Tekniska läroverk, reservationsanslag ..............

491,225

2

Fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Örebro

24,000

3

Parallellavdelningar vid tekniska fackskolan för maskin-

industri i Eskilstuna .............................

14,000

4

Ytterligare medel till expenser, bränsle m. m. för tek-

niska läroverk ..................................

10,000

491,225

48,000

Handelsläroverk.

5

Handelsgymnasier .................................

135,000

6

Förhöjda understöd åt handelsgymnasier .............

120,000

Kommunala och enskilda anstalter för yrkes-

undervisning.

1

i

7

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervis-

ning, förslagsanslag ............. ................

600,000

8

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

625,000

; !

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

9

Understöd till obemedlade och mindre bemedlade ele- ver vid statsunderstödda enskilda skolor för husmo-

40,000

1,225,000

40,000

Särskilda anstalter för yrkesundervisning.

10

11

12

Tekniska skolan i Stockholm:

Tekniska skolan i Stockholm...... 97,075

Verksamheten vid skolan ........ 32,700

Täckande av brist i skolans räken- skaper för år 1922 ............ 4,200

97,075

36,900

13

14

Bergsskolorna i Filipstad och Falun:

Bidrag till verksamheten vid skolorna .... 45,210

Särskilt bidrag till ålderstillägg åt lärare och

vaktmästare .......................... 1,200

46,410

15

16

I

9,850

Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, bergs- skolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i

Borås, förslagsanslag ............................

* 35,000j

97,075

128,160

17

Anstalter för utbildande av lärare för yrkes- undervisning.

Yrkespedagogisk centralanstalt, reservationsanslag ----

i

50,000

Säger för yrkesundervisningen

1,948,300

386,160

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

i

Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag ............

320,000

2

3

Populärvetenskapliga föreläsningar.

Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna po- pulärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag

Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-

■

325,000

26,000

4

Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund

utom universitetsstäderna anordnade föreläsningskur-

1

10,000

5

Bidrag till sommarkurser vid universitetet i Uppsala, re-

9,000

6

Anordnande av två s. k. universitetscirklar ..........

2,600

372,600

* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Nykterhetsundervisning.

Undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykter-

hetens främjande, att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel:

7

Undervisnings- och upplysningsverksamhet ........

137,500

8

Föreläsnings- och instruktionsverksamhet, reserva-

tionsanslag ...................................

60,000

197,500

Musik föreställningar för allmänheten.

9

Föreningar, som anordna god orkestermusik för allmän-

heten, m. m.....................................

57,000

Statens biografbyrå.

10

Statens biografbyrå, reservationsanslag, att direkt utgå

av avgifter för granskning av biografbilder ........

60,500

11

Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsan-

slag, att direkt utgå av avgifter för granskning av

biografbilder ...................................

* 13,000

73,500

Förvaltningskostnader för statens rånte fria

studielån.

12

Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

räntefria studielån, förslagsanslag .................

1,500

13

Kostnaderna för nämnden för statens räntefria studie-

lån ............................................

4,500

6,000

Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt

320,000

706,600

L. Åtgärder för fysisk utbildning.

1

Gymnastiska centralinstitutet .......................

72,700

2

Extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m.

4,010

‘ 3

Litteratur och bokbindning för gymnastiska centralin-

stitutets bibliotek, reservationsanslag ..............

600

4

Understödjande av idrotten .........................

90,000

5

Understödjande av skididrotten bland ungdomen.......

20,000

Säger för åtgärder för fysisk utbildning

72,700

114,610

* Av Kung). Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

J Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

1

2

3

4

5

6

7

8

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

Svenska fornskriftssällskapet, reservationsanslag ......

Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens

historia, reservationsanslag ..............

Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag.......

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst .................................

Ortnamnskommittén ..............................

Nusvensk ordbok .................................

Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv» . . .

Systematisk undersökning av svenska folkmål, reservationsanslag

.....................................

Systematisk undersökning av sydsvenska folkmål, reservationsanslag

...................................

Ordbok över Gotlands folkmål ......................

Utredigering av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons

samlingar av äldre svensk folkmusik, reservationsanslag

...................................

Föreningen Pietas .................................

Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, reservationsanslag

.................................... ]

Statistiska tabeller över öresundstullen ..............

Tidskriften »Acta matematica» .....................

Beredande av delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial

Fund ......................................

Svenska naturskyddsföreningen ...................

Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff..

Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker, reservationsanslag

................................

Ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk

och läroböcker ..................................

Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. ............................................

N. Diverse.

150,000

2,000

1,000

2,000

20,000

3.000

6.000

5.000

22,000

3.000

i,ooo;

10,000

1,500

10,000

1.500

12,000

5,400

2.500

3,000

i

15,000

150,000 125,900j

1

2

3

4

5

6

Ålderstillägg, förslagsanslag ........................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .......

Extra utgifter, reservationsanslag....................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

...................................

Skrivmaterialier och expenser, ved. m. m., förslagsanslag

(därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000

kronor) ........................................

Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till domkapitlens

expeditioner högst 9,000 kronor) ........

Bihang till riksdagens protokoll 192i. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

200,000

180,000

120,000

120,000

220,000

55,011

I

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

''

! Ordinarie

Extra

anslag

anslag

.....

Kronor

Kronor

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den ci-

vila statsförvaltningen, förslagsanslag .............

* 1,950,000

8

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag ....

42,000

9

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ................................

*5,900,000

10

Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda un-

dervisningsanstalter, förslagsanslag ................

*20,200,000

Säger för diverse

895,011

28,092,000

Summa

83,509,687

36,832,888

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1924.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1924:299 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsk s. 1 i texten
  2. Rskr. 1924:270 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående höjda stipendier åt eleve a1 i texten
  3. Rskr. 1924:8a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskill a1 i texten
  4. Rskr. 1924:106 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner angående inrättande av en ny professur i kemi vid Lunds universitet m. m. s. 4 i texten