Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag till statistiska centralbyrån och dess verksamhet under budgetåret 1921—1925 m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1924-05-13 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1924:83, Utlåtande, i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag till statistiska centralbyrån och dess verksamhet under budgetåret 1921—1925 m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

I

Nr 83.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1!)24, kl. 5.80 e. in.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Majds proposition angående anslag

till statistiska centralbyrån och dess verksamhet under budgetåret

1921—1925 m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 2 januari 1924 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1924—1925 hade

Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln (punkterna 9, 10 och 11) föreslagit

riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet i riksstaten beräkna

dels ordinarie förslagsanslaget till statistiska centralbyrån till 269,400

kronor,

dels till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet ett extra

anslag av 16,000 kronor,

dels ock till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning ett extra reservationsanslag

av 87,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 14 mars

1924 dagtecknad proposition, nr 169, vilken hänvisats till statsutskottets

förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptaga ordinarie förslagsanslaget

till statistiska centralbyrån med oförändrat belopp, 269,400 kronor,

dels ock för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag anvisa

ej mindre till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet

16,000 kronor,

än även till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning 87,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår har riksdagen beviljat till upprätthållande av

statistiska centralbyråns verksamhet ett extra anslag å samma belopp som

det nu äskade samt till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning ett

extra reservationsanslag, likaledes av enahanda storlek som det nu föreslagna.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet

till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr A. Törnkvist i

Karlskrona m. fl. väckt motion, nr 430, vari hemställts,

Bihang till riksdagens protokoll 1924. (i samt 42 höft. (Nr 83—84.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 83.

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 169, måtte

besluta att

dels i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptaga ordinarie förslagsanslaget

till statistiska centralbyrån med oförändrat belopp 269,400 kronor;

dels ock för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag anvisa

ej mindre till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet 38,000

kronor,

än även till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning 87,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Statistiska centralbyrån hemställde i skrivelse den 1 september 1923 till

finansdepartementet om äskande hos riksdagen av ett anslag av 28,500 kronor

på extra stat för budgetåret 1924—1925 för personal vid statistiken över

riksdagsmannavalen 1924. Sedan nämnda hemställan gjorts, anmodades byrån

av chefen för finansdepartementet att avgiva förslag till omläggning av statistiken

ifråga, i syfte att nedbringa kostnaderna för densamma. Sådant förslag

överlämnades sedermera av byrån, innefattande dels att ur nämnda statistik

kunde uteslutas uppgifterna om yrkesfördelning hos de röstberättigade

och de i valet till riksdagens andra kammare deltagande och dels att röstlängdernas

insändande till byrån icke krävdes och sålunda grunda statistiken

uteslutande på av respektive länsstyrelser insända uppgifter ävensom valprotokollen.

Till de i denna senare skrivelse från byrån uppskisserade tankarna

har departementschefen anslutit sig. Kostnaden för en sålunda förenklad

statistik över riksdagsmannavalen skulle, enligt statistiska centralbyråns

beräkning, stanna vid högst 6,000 kronor, vilken summa ingår i

departementschefens äskande ''till upprätthållande av statistiska centralbyråns

verksamhet’.

I sin den första september 1923 till vederbörande departement gjorda framställning

erinrade statistiska centralbyrån om ett yttrande rörande statistiken

över riksdagsmannavalen, som gjorts av statistikssakkunniga i dess betänkande,

vari det heter härom (yttrande återgivet i prop. 169, sid. 12):

’Då sakkunniga icke ha för avsikt att föreslå några inskränkningar i denna

synnerligen viktiga statistik eller i dess utgivande, må redogörelse för innehållet

och omfattningen inskränkas till påpekandet, att berättelsen vid sidan

av sitt politisk-statistiska innehåll även är av mera allmänt statistiskt intresse.

Sålunda innehåller berättelsen en statistik över yrken, grundad på

röstlängdernas uppgifter — — — vilken statistik från vissa viktiga synpunkter

kompletterar den ur folkräkningarna erhållna allmänna yrkesstatistiken.

’

För egen del förklarar centralbyrån sig icke ha anledning ifrågasätta

någon inskränkning i den hittillsvarande omfattningen av statistiken över

riksdagsmannavalen.

Då, som i propositionen erinras om, alltsedan författningsreformen 1918

genomfördes, riksdagen anslagit medel för här omtalade valstatistik, synes

det oss vara mindre lämpligt att nu ens tillfälligtvis inskränka densamma

på sätt i propositionen förutsättes. De besparingar för statskassan, ett bifall

till Kungl. Maj:ts förslag skulle innebära, torde bliva så begränsade, att fördelarna

därav icke torde kunna uppväga de bestämda olägenheter, som skulle

uppstå genom att valstatistiken presenteras i ett alltför bristfälligt och summariskt

skick. Ett godkännande av Kungl. Maj:ts förslag skulle, som också

i propositionen påpekas, leda till ökat arbete med ifrågavarande uppgifter

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 83. 3

inom länsstyrelserna, som naturligt kommer att kräva ökade utgifter till

arbetspersonalen. Huruvida arbetet med den nu förutsatta inskränkta valstatistikens

ordnande, uppdelat på statistiska centralbyrån och länsstyrelserna,

blir för statsverket billigare än om nämnda statistik i den omfattning, som

hittills skett, utföres ensamt inom statistiska centralbyrån, torde icke vara

klarlagt därigenom att anslaget till sin storlek förändras i budgeten. Vi

hålla därtill före, att det knappast är lämpligt att pålägga länsstyrelserna

denna nya arbetsuppgift.

Det är måhända mindre lämpligt att till de skäl, som redan anförts mot

ett godkännande av Kungl. Maj:ts förslag i denna punkt, anföra ett politiskt

sådant, men vi tillåta oss likväl detta. Den del av valstatistiken, som genom

ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag åtminstone för tillfället skulle utmönstras,

är uppgifterna om yrkesfördelningen bland de i andra-kammarvalen deltagande

av de röstberättigade. Så vitt vi förstå, äro dessa statistiska uppgifter

av den natur, att de alldeles förlora sitt värde, därest de icke bliva tillgängliga

efter varje val. Denna del av valstatistiken belyser nämligen vad vi

skulle vilja kalla den politiska rörligheten från val till val bland väljarna.

Den pekar ut från val till val väljarnas svaga punkter och ger sålunda en

god vägledning åt partierna i deras valarbete. Enligt vår mening borde

intet parti ha något att invända mot att en sådan vägledning möjliggöres

genom ett fortsatt bibehållande av yrkesfördelningen inom valstatistiken.

Enligt vår mening bör alltså valstatistiken uppgöras så, som i statistiska

centralbyråns skrivelse den 1 september 1923 förutsattes, och medel för ändamålet

av riksdagen beviljas.»

Kungl. Maj:ts förslag i vad detsamma avser upptagande av ordinarie anslaget

till statistiska centralbyrån med oförändrat belopp har icke givit utskottet

anledning till erinran och har utskottet likaledes ansett sig böra tillstyrka

anvisandet av det av Kungl. Maj:t äskade anslaget till arvoden åt

personal vid 1920 års folkräkning, 87,000 kronor, eller sålunda samma belopp,

som anvisats såväl för år 1922 som för innevarande budgetår.

Vad däremot extra anslaget till upprätthållande av statistiska centralbyråns

verksamhet angår, från vilket anslag enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle

bestridas kostnaderna för, bland annat, personal vid statistiken över riksdagsmannavalen

1924, har utskottet funnit sig icke kunna ansluta sig till förslaget

härutinnan. Vad nämnda statistik angår, hade, såsom propositionen

utvisar och i ovanberörda motion erinrats, statistiska centralbyrån i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 1 september 1923 hemställt, att för upprättande av

densamma i den omfattning, som hittills ägt rum med dylik statistik, ett

anslag å 28,500 kronor måtte äskas hos riksdagen. Sedan emellertid departementschefen

anmodat statistiska centralbyrån att avgiva förslag till omläggning

och förenkling av statistiken ifråga i syfte att nedbringa kostnaderna

för densamma, bär centralbyrån i skrivelse den 7 november 1923 avgivit

sådant förslag, därvid centralbyrån anfört, att den inskränkning i valstatistiken,

som syntes ligga närmast till hands, vore uteslutande av uppgifterna

om yrkesfördelning hos de röstberättigade och de i valet till riksdagens andra

kammare deltagande. Under förutsättning att yrkesuppgifterna icke bearbetades

men att likväl röstlängderna såsom vid föregående tillfällen införd
-

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 83.

rades, skulle emellertid kostnaderna fortfarande bliva ganska avsevärda. På

giund härav hade det synts statistiska centralbyrån böra tagas under övervägande,

huruvida det icke vore skäl att taga steget fullt ut och för denna

gång icke kräva röstlängdernas insändande utan grunda statistiken uteslutande

på av respektive länsstyrelser insända uppgifter ävensom valprotokollen.

Till sistberörda av statistiska centralbyrån framlagda alternativ har departementschefen

anslutit sig. I likhet med motionärerna, kan utskottet icke dela

denna departementschefens mening utan har utskottet, på sätt statistiska

centralbyrån i sin förstberörda skrivelse anfört och av motionärerna framhållits,

ansett någon inskränkning i statistiken ifråga icke böra äga rum.

Med hänsyn till det värde, denna statistik ur flera synpunkter måste anses

äga och den ringa kostnadsbesparing för statsverket en begränsning av statistiken

skulle medföra, har utskottet sålunda i denna del ansett sig böra

biträda motionärernas förslag. Mot förslaget om att anslaget förändras till

reservationsanslag har utskottet ej haft något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kung}. Maj:ts förevarande

proposition och med bifall till ovanberörda motion

II: 430,

I) i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptaga ordinarie

förslagsanslaget till statistiska centralbyrån med

oförändrat belopp, 269,400 kronor; samt

II) för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag

anvisa

a) till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet

38,000 kronor; och

b) till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning

87,000 kronor.

Stockholm den 13 maj 1924.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAENZELIUS.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 83.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvurnzelius, A. C. Lindblad, C. .1. C. Smärtz,

O. U. It. Olsson, C. P. i''. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, O. Berggult, .1. (i. Walles,

I- A. Hallin, J. Jeansson och I. Bergman i Tännäs;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Håstoek, K. 1''. ligdén, A. Wiklund, S.

Bengtsson i Norup, C. It. Jansson i Falun, L. .1. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,

J. Jönsson i Revinge, J. D. Norman, A. Å. Törnkvist i Karlskrona, A. E. Ljungberg

och S. Persson i Fritorp.

Reservation

av herrar E. A. Hallin, J. Jeansson, 1. Bergman i Tännäs och 0. Olsson

i Kullenbergstorp, som ansett utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»De särskilda förslag, Kungl. Maj:t i ifrågavarande proposition förelagt

riksdagen, har utskottet ansett sig böra biträda och får utskottet alltså tillstyrka

anvisandet av de av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppen.

Vad särskilt beträffar frågan om anordnandet av statistiken över riksdagsmannavalen,

delar utskottet departementschefens uppfattning därom, att densamma

bör omläggas och förenklas. Det av statistiska centralbyrån uppgjorda

och i propositionen förordade förslaget i detta hänseende har ock

synts utskottet vara av beskaffenhet att kunna godtagas och anser utskottet

sålunda, i likhet med departementschefen, att de upplysningar, som genom

denna omläggning och förenkling ej komma att stå till buds, icke kunna

vara av den vikt, att de uppväga den avsevärt ökade kostnad, som ett bibehållande

av statistiken i dess nuvarande omfattning medför. Med hänsyn

härtill och i betraktande av de begränsningar i anslag, som på grund av

den statsfinansiella situationen måst å skilda områden vidtagas, kan utskottet

alltså icke biträda motionärernas yrkande.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och med avslag å ovanberörda motion

II: 430, i vad densamma skiljer sig från propositionen,

I) i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptaga ordinarie

förslagsanslaget till statistiska centralbyrån med

oförändrat belopp, 269,400 kronor, samt

II) för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag

anvisa

a) till upprätthållande av statistiska centralbyråns verksamhet

16,000 kronor, och

b) till arvoden åt personal vid 1920 års folkräkning

87,000 kronor.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:293 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till statistiska centralbyrån och dess verksamhet under budgetåret 1924—1925 m. s. 1 i texten