Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kuvgl. Majds proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1924-05-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1924:93, Utlåtande i anledning av Kuvgl. Majds proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen in. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

1

Nr 93.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1924 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kuvgl. Majds proposition angående

lån till främjande av bostadsproduktionen

in. m. jämte i ämnet väckta motioner. (3:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 22 februari 1924 dagtecknad proposition,

nr 68, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kung!

Maj:t, under åberopande av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen medgiva,

l:o) att för ökning av statens bostadslånefond må såsom lån ur statsverkets

fond av rusdrycksmedel disponeras för år 1924 ett belopp av 5,000,000

kronor;

2:o) att av det på extra stat för 1922 under femte huvudtiteln till statsbidrag

åt kommuner med flera för uppförande av vissa bostadsbyggnader

anvisade reservationsanslaget jämte därunder omförda besparingar ett belopp

av 24,000 kronor må ställas till ingenjörsvetenskapsakademiens förfogande

för utförande av vissa tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet;

samt

3:o) att av nyssnämnda reservationsanslag och besparingar ett belopp av

26,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras för åtgärder, ägnade att indirekt

förbilliga eller eljest främja bostadsproduktionen.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet

till behandling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena (nr 256)

inom första kammaren av herr J. Nilsson i Malmö m. fl. och den andra

(nr 407) inom andra kammaren av herr V. Larsson i Västerås m. fl., vari

hemställts, att riksdagen måtte medgiva,

l:o) att för ökning av statens bostadslånefond må såsom lån ur statsverkets

fond av rusdrycksmedel disponeras för 1924 ett belopp av 10,000,000

kronor,

2: o) att av det---byggnadsområdet, samt

3:o) att av nyssnämnda---bostadsproduktionen.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Bostadsfrågan är alltsedan krigsåren en av de mest svårlösta i landet.

Produktionen av bostäder har ännu svårt att komma i gång. Fortfarande

ställer sig det enskilda initiativet avvaktande. Verkningarna av bostadsbristen

kändes starkast vid oktober 1923, då hyreslagen hävdes. De förhoppningar

om ökad bostadsproduktion, som man på flera håll ansåg skola

Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 saml. 48 haft. (Nr 93—94.) 105124 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

bliva en följd av hyreslagens fall, gingo om intet. Tillståndet förvärrades

däremot i hög grad. De sålunda inträdda svårigheterna överskredo kommunernas

förmåga att bära dem. De med egna resurser, statsbidrag och

statslån förut uppförda bostadshusen täckte icke på långa håll det då ytterligare

stegrade behovet av bostäder.

Kommunerna måste därför tillgripa rent provisoriska åtgärder. Magasiner,

skolbyggnader, gamla fängelser, kaserner m. fl. utrymmen måste avbalkas

till bostadsvrår, däri de barnrikaste familjerna kunde intagas. Dessa utrymmen

räckte dock icke på vissa platser. Många familjer ha därför måst

tillbringa vintern ute i kolonistugor, vari eldstäder saknats.

Att detta fruktansvärda tillstånd medfört oerhört svåra sociala vådor för

vårt land torde icke särskilt behöva påpekas. Många av landets medborgare

få här lida under ett bostadselände, som kan föra till de mest ödesdigra

verkningar för de uppväxande barnen.

Räddningen ligger alltså uti att få bostadsproduktionen i gång. Den

ekonomiska hjälp, som härför kräves åt enskilda, förmå kommunerna icke

ensamma att uppbringa. Göteborg behöver till 1 oktober 1,500 lägenheter,

Stockholm 1,000 utöver redan planerade, Malmö 400, för att nu icke nämna

flera andra platser, där svårigheterna äro liknande. Statens hjälp är därför

ofrånkomlig, därest svårigheterna med framgång skola hållas tillbaka. Endast

under förutsättning att sekundärkrediten ordnas blir det möjligt för kommunerna

att lyckas.

Staten har redan sökt stödja kommunerna i fråga om ordnandet av

sekundärkrediten. Utöver de 3 miljoner kronor, som riksdagen i fjol anslog

till extra statsbidrag för innehavare av under den dyraste tiden uppförda

bostadshus, avsattes 7 miljoner kronor till bostadslånefonden. Det tillgängliga

beloppet, 10 miljoner kronor, blev emellertid otillräckligt, då ansökningarna

om lån uppgingo till 22 miljoner kronor.

Kungl. Maj:t har i proposition nr 68 vid innevarande riksdag föreslagit

riksdagen medgiva, »att för ökning av statens bostadslånefond må såsom

lån ur statsverkets fond av rusdrycksmedel disponeras för år 1924 ett belopp

av 5 miljoner kronor». Detta belopp anse vi vara alldeles otillräckligt i

en tid då bostadsbristen på sina ställen är större än någonsin förut. Statens

byggnadsbyrå, som omhänderhar utlåningen av dessa medel, har också

insett detta och för den skull begärt, att 10 miljoner kronor avsättas för

ifrågavarande ändamål. Och detta belopp, 10 miljoner kronor, ehuru även

det otillräckligt, bör vara det minsta staten bör anvisa för uppgiften i fråga.

På denna väg finnas också alla utsikter att få bostadsproduktionen i

gång. Kommunerna ansökte visserligen under år 1923 endast om 22 miljoner

kronor, men de reducerade de ursprungliga ansökningarna med ungefär

samma belopp, då de icke hade någon som helst utsikt att få dem beviljade

av statens byggnadsbyrå, för vilken tillgångarna voro begränsade. Om alltså,

såsom alla tecken tyda på, bostadsproduktionen kan komma i gång genom

att staten och kommunerna gemensamt ordna sekundärkrediten för enskilda

byggande, kan detta sägas hava skett på ett för staten mindre kostbart sätt.

Ty dessa för byggnadsverksamhetens främjande utlämnade medel äro icke

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

3

att betrakta som utgifter utan som lån, för vilka staten uppbär ränta. Därtill

kommer, att kommunerna få borga för varje enskild låntagare, vadan risken

för staten blir ingen.»

För inrättande av en särskild fond, benämnd statens bostadslånefond och

avsedd att stå till Kungl. Maj:ts förfogande för beviljande åt kommuner

m. fl. av lån till visst bostadsbyggande, medgav 1920 års riksdag att ur

statsverkets fond av rusdrycksmedel finge för vartdera av åren 1920 och 1921

såsom lån disponeras 15,000,000 kronor. År 1922 medgav riksdagen, att för

ökning av bostadslånefonden finge för år 1922 disponeras ytterligare 11,500,000

kronor ur rusdrycksmedelsfonden, och har bostadslånefonden enligt beslut av

1923 års riksdag än ytterligare förstärkts med 7,000,000 kronor. Anvisningarna

ur rusdrycksmedelsfonden utgöra sålunda tillhopa 48,500,000 kronor.

1923 års riksdag har vidare medgivit, att av det på extra stat för år

1922 under femte huvudtiteln till statsbidrag åt kommuner med flera för

uppförande av vissa bostadsbyggnader anvisade reservationsanslaget jämte

därunder omförda besparingar ett belopp av högst 3,000,000 kronor finge

användas för beredande av extra statsbidrag. Enligt av föredragande departementschefen

föreslagna och av riksdagen godkända grunder skulle sådant

bidrag beviljas genom nedskrivning av lån, som för åren 1920 eller 1921

utgått ur statens bostadslånefond, och skulle de medel, som till täckande

av denna nedskrivning tillfördes bostadslånefonden ur nämnda anslag, få

utlämnas såsom nya lån. Härjämte medgav riksdagen, att räntan för lån

ur bostadslånefonden för tiden från och med den 1 januari 1923 tills vidare

skulle få utgå efter fyra — i stället för dittills gällande fem — procent.

De för år 1923 disponibla lånemedlen utgjordes enligt det nyss anförda dels

av de från rusdrycksmedelsfonden överförda 7,000,000 kronor och dels av det

belopp av högst 3,000,000 kronor, som efter beviljande av extra statsbidrag

kunde tillföras bostadslånefonden från 1922 års bostadsanslag, eller av tillhopa

högst 10,000,000 kronor. Med avseende å dessa lånemedel hava bestämmelser

meddelats i kungörelse angående lån ur statens bostadslånefond

den 15 juni 1923 (sv. förf.-saml. nr 223).

Den 15 juni 1923 utfärdades även kungörelse (nr 224) angående nedsättning

tills vidare av ränta och annuitet ålån ur statens bostadslånefond. Enligt

denna nedsattes räntan, räknat från och med den 1 januari 1923 tills vidare

till dess annorluuda kunde varda bestämt, för samtliga lån ur fonden, d. v. s.

för såväl då redan beviljade som för blivande lån, från fem till fyra procent.

En konsekvens av räntenedsättningen var, att även annuiteten för lånen tills

vidare nedsattes, nämligen från sju till sex procent.

Ytterligare utfärdades den 15 juni 1923 kungörelse (nr 225) angående extra

statsbidrag för nedskrivning å vissa lån ur statens bostadslånefond. Enligt

denna skulle extra statsbidrag kunna meddelas ägare av byggnad, för vilken

a) lån ur bostadslånefonden lämnats enligt vederbörande kungörelse för år

1920 (nr 520) eller för år 1921 (nr 467), b) byggnadstiden till huvudsaklig del

infallit under nämnda år eller under något av dem samt c) byggnadskostnaderna

avsevärt överstigit de under år 1923 i orten vanliga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

Utskottets

yttrande.

Extra statsbidrag, som skulle förmedlas av vederbörande kommun, finge

ej, med mindre särskilda skäl talade därför, tillgodokomma annan ägare av

byggnad än den, som för dess uppförande erhållit lånet ur bostadslånefonden.

I regel finge bidrag ej utgå till kommun, som själv vore ägare till byggnaden.

Bidragsbeloppet fastställdes till högst tio procent av byggnadskostnaden,

tomtkostnaden ej inberäknad, och till högst tretusen kronor för lägenhet.

Ansökning om extra statsbidrag skulle, särskilt för varje byggnad, skriftligen

enligt fastställt formulär göras av vederbörande kommun senast den

1 oktober 1923, varefter det skulle ankomma på statens byggnadsbyrå att

besluta om bidragens fördelning. Nedskrivning av lån ur bostadslånefonden

genom dylikt bidrag skulle gälla för tiden från och med den 1 juli 1923.

Såsom allmänt känt är och i propositionen framhållits, gör sig den från

kristiden härrörande minskningen i bostadsproduktionen allt fortfarande

gällande. Trots de åtgärder, statsmakterna vidtagit för undanröjande av

bostadsbristen och ehuru den enskilda företagsamheten under senaste tiden

alltmer utvecklat sig, föreligger dock ett verkligt underskott på bostäder i

förhållande till behovet. Visserligen torde man kunna förvänta, att den

enskilda företagsamheten alltjämt och i allt större utsträckning skall bidraga

till en ökad tillgång på bostäder, men det måste dock anses osannolikt, att

behovet skall kunna för närmaste framtiden fyllas utan att staten träder

hjälpande emellan. Utskottet tillstyrker alltså, att fortsatt understöd lämnas

produktionen ifråga och anser utskottet, i likhet med departementschefen,

att detta lämpligast bör ske genom utökning av statens bostadslånefond.

Vad beträffar storleken av det belopp, varmed bostadslånefonden bör utökas,

har Kungl. Maj:t föreslagit en summa av 5,000,000 kronor, vilket belopp

skulle såsom hittills disponeras såsom lån ur rusdrycksmedelsfonden. Motionsvis

har yrkats höjning av beloppet ifråga till 10,000,000 kronor. Utskottet,

som väl funnit skäl föreligga för en höjning av det av Kungl. Maj:t föreslagna

beloppet, har emellertid under förhandenvarande förhållanden ansett

sig icke kunna föreslå större utökning av bostadslånefonden än med 7,000,000

kronor eller sålunda samma belopp, varmed fonden av sistlidet års riksdag

förstärktes.

Vidkommande härefter lånevillkoren innebär Kungl. Maj:ts förslag, att

vid den fortsatta låneverksamheten nu gällande grundsatser skulle i det stora

hela tillämpas. Någon rån tefrihet under första året från utlåningsdagen

skulle dock icke vidare förekomma, utan skulle nya lån löpa med fem procent

ränta från nämnda dag. Den tillfälliga nedsättningen av räntan till fyra procent

för av Kungl. Maj:t tidigare beviljade lån skulle emellertid fortfarande bibehållas.

Vidare skulle den hittills gällande amorteringsfriheten icke längre

medgivas annat än för tiden intill utgången av första kalenderåret, och skulle

en nedsättning ske av amorteringskvoten från nuvarande två till en och en

halv procent. Lån ur bostadslånefonden skulle sålunda löpa utan amortering

till utgången av det kalenderår, då det utlämnats, eller, där det lyftats i

särskilda delar, sista delen utlämnats samt för tiden därefter amorteras —

och förräntas — efter sex och en halv procent.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr OS.

5

Do sålunda framlagda förslagen ifråga om lånevillkoren liava synts utskottet

väl motiverade, dock att utskottet ansett räntefrihet allt fortfarande

böra medgivas under första kalenderåret, och skulle sålunda enligt utskottets

förslag lån ur fonden löpa utan amortering och ränta till utgången av det

kalenderår, då det utlämnats eller, där det lyftats i särskilda delar, sista

delen utlämnats.

Kungl. Maj:ts, på byggnadsbyråns framställning grundade förslag i fråga

om storleken av de lägenheter, för vilka lan ma utgå, rörande kommunernas

borgen för* lånen in. in. samt angående kostnaderna för byggnadsbyrans verksamhet

har icke givit utskottet anledning till erinran.

I förevarande proposition har Kungl. Maj:t ock föreslagit riksdagen, att

av det på extra stat för år 1922 till statsbidrag åt kommuner med derå för

uppförande av vissa bostadsbyggnader anvisade reservationsanslaget jämte

därunder omförda besparingar ett belopp av 24,000 kronor matte ställas till

ingenjörsvetenskapsakademiens förfogande för utförande av tekniskt-vetenskapliga

undersökningar på byggnadsområdet.

Med anledning härav får utskottet erinra, att riksdagen för utförande genom

sagda institution av dylika undersökningar för vart och ett av åren

1920, 1921 och 1922 samt för första halvåret 1923 anvisat särskilda anslag

å 50,000, 75,000, 85,000 samt 50,000 kronor, varjämte riksdagen år 1923 medgav,

att av 1922 års bostadsanslag ett belopp av 10,000 kronor finge ställas

till akademiens förfogande för slutförande av ifrågavarande undersökningar.

Redan då frågan om anslag till omförmälda undersökningar för första

halvåret 1923 behandlades i 1922 års proposition, antyddes möjligheten av,

att ytterligare medel utöver det för nämnda halvar ifrågasatta anslaget pa

grund av den statsfinansiella situationen icke komme att beviljas, varför det

planerade arbetet syntes böra läggas så, att slutgiltiga resultat kunde framgå

redan av undersökningarna under nämnda halvår. Då medlen sedermera av

Kungl. Maj:t ställdes till akademiens förfogande, lämnades också en föreskrift

i sådan riktning.

I bostadspropositionen till sistlidet års riksdag erinrade ock föredragande

departementschefen därom, att undersökningarna uppenbarligen främst åsyftade

resultat på lång sikt, medan deras omedelbara betydelse för den praktiska

byggnadsverksamheten vore jämförelsevis mindre. Fortsättandet av

dessa undersökningar syntes departementschefen därför under den rådande

statsfinansiella situationen kunna tillsvidare anstå. Då det emellertid enligt

under hand inhämtade upplysningar vore av värde, att akademien även efter

den 1 juli 1923 kunde disponera medel för vissa avslutningsarbeten, syntes

för sådant ändamål ett belopp av 10,000 kronor böra ställas till förfogande.

Till denna departementschefens mening anslöt sig ock, såsom ovan antytts

riksdagen.

På grund av vad sålunda förekommit och då enligt utskottets mening

krav av denna art böra tillgodoses i annan ordning, har utskottet, med allt

beaktande av den betydelse, undersökningarna i fråga äga, funnit sig icke

kunna tillstyrka, att ytterligare medel för ändamålet nu beredas ingenjörsvetenskapsakademien.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 93.

Yad slutligen beträffar Kungl. Maj:ts förslag i fråga om disponerande av

ett belopp av 26,000 kronor för åtgärder, ägnade att indirekt förbilliga eller

eljest främja bostadsproduktionen, har förslaget härutinnan icke givit utskottet

anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

I) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och herrar Nilssons i Malmö m. fl. och Larssons

i Västerås m. fl. ovanberörda motioner medgiva

a) att för ökning av statens bostadslånefond må såsom lån

ur statsverkets fond av rusdrycksmedel disponeras för år 1924

ett belopp av 7,000,000 kronor; samt

b) att av det på extra stat för 1922 under femte huvudtiteln

till statsbidrag åt kommuner med flera för uppförande av vissa

bostadsbyggnader anvisade reservationsanslaget jämte därunder

omförda besparingar ett belopp av 26,000 kronor må av Kungl.

Maj:t disponeras för åtgärder, ägnade att indirekt förbilliga

eller eljest främja bostadsproduktionen; ävensom

II) att Kungl. Maj:ts förslag om användande av ett belopp

av 24,000 kronor av berörda reservationsanslag med därunder

omförda besparingar för vissa tekniskt-vetenskapliga undersökningar

på byggnadsområdet icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 20 maj 1924.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. J. G. Swartz, O. U. B. Olsson, H. F. Lamm,

J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, J. Jeansson, A. B. Booth, I. Bergman i Tännäs,

F. L. Lindqvist, G. Johansson i Hälsingborg och N. G. Gabrielsson;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp,

C. R. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, J.

Jönsson i Revinge, A. A. Törnkvist i Karlskrona, O. Nilsson i Örebro, P. M. Olsson

i Blädinge, O. Osberg och S. Persson i Fritorp.

Reservation

vid mom. II) av herr H. F. Lamm, vilken ansett att utskottet bort tillstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts förslag om användande av ett belopp av 24,000 kronor

för vissa tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1924:292 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen in. in. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten