Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till vissa vintillverkare samt vissa medlemmar av vindrag arlag et i Stockholm jämte en i ämnet väckt motion.
1924-05-20 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1924:94, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till vissa vintillverkare samt vissa medlemmar av vindrag arlag et i Stockholm jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 94.
tfr 94.
Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1924 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående ersättning till vissa vintillverkare samt
vissa medlemmar av vindrag arlag et i Stockholm
jämte en i ämnet väckt motion. (3:e avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 19 mars 1924 dagtecknad proposition,
nr 187, vilken blivit för förberedande behandling hänvisad till statsutskottet,
har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen besluta
dels att till aktiebolaget Skånska fruktvin- och likörfahriken i Bjuf, aktiebolaget
Önos i Tollarp samt firman B. P. Gullbergh i Malmö må ur statsverkets
fond av rusdrycksmedel utbetalas följande belopp, nämligen till aktiebolaget
Önos femtiotusen kronor samt till envar av de båda övriga tjugufemtusen
kronor, allt under villkor, att i enlighet med Kungl. Maj:ts bestämmande
före utbetalningen sådana åtgärder vidtagas, att någon tillverkning
av rusdrycker icke vidare må kunna utan särskilt tillstånd bedrivas i
de lokaler, vilka av ersättningstagarna tidigare för sådant ändamål begagnats,
ävensom att ersättningstagarna skriftligen förbinda sig att icke framdeles mot
statsverket framställa några ersättningsanspråk i anledning av deras tidigare
bedrivna tillverkning av rusdrycker;
dels ock att till de medlemmar av vindragarlaget i Stockholm, som nu
äro varaktigt oförmögna till arbete, må ur statsverkets fond av rusdrycksmedel
under vederbörandes återstående livstid, så länge arbetsoförmågan varar
och vederbörande styrker sig vara i behövande omständigheter, årligen utbetalas
ett belopp av sexhundra kronor att utgå med en fjärdedel eller etthundrafemtio
kronor kvartalsvis i efterskott från och med tredje kvartalet
år 1924.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet
till behandling förehaft en inom andra kammaren av herr N. K. Törnkvist
i Bjuf väckt motion, nr 423, vari hemställts, att den i propositionen föreslagna
ersättningen till aktiebolaget Skånska fruktvin- och likörfabriken i Bjuf
måtte höjas till ett belopp av 50,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Vad först beträffar spörsmålet om ersättning till de vintillverkare, varom
i förevarande proposition är fråga, hava, såsom departementschefen ock
Utskottets
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 94.
antytt, nu gällande bestämmelser i fråga om rätt till vintillverkning icke
inskränkt äldre företagares rätt att fortsätta av dem tidigare bedriven tillverkning
utan innebära endast förbud mot inrättande av nya fabriker utan
därtill av Kungl. Maj:t lämnat tillstånd. Någon lagstiftning, som på sådant
sätt inskriinkt rätten att bedriva tillverkning av alkoholhaltiga drycker att
därpå skulle kunna grundas ersättningsanspråk mot det allmänna, föreligger
sålunda icke. I de till kontrollstyrelsen överlämnade framställningarna i
ämnet hava ej heller dylika skäl åberopats, utan har såsom motiv för ersättningsanspråken
anförts, dels att möjligheterna att försälja tillverkade varor
genom den nya rusdrycksförsäljningsförordningen omintetgjorts eller åtminstone
väsentligen inskränkts, dels att oöverstigliga svårigheter understundom
mött att få inköpa de spritdrycker, som varit nödvändiga för deras tillverkning
såsom utgångsmaterial eller såsom tillsats i syfte att öka hållbarheten
eller dylikt.
I fråga om det sist angivna motivet har kontrollstyrelsen bland annat
framhållit, att de ändringar, som under senare tid och särskilt genom rusdrycksförsäljningsförordningens
genomförande vidtagits beträffande de bestämmelser,
som reglera tillverkares möjlighet att inköpa för tillverkningen
erforderliga spritdrycker, icke till sin ordalydelse vore av den art eller i
praktiken fått sådan tillämpning, att på dem kunde grundas någon som helst
rätt för tillverkare till ersättning för intrång i näringsverksamhet. Ej heller
vore de sådana, att på dem kunde grundas någon moralisk förpliktelse för
det allmänna att lämna ersättning. Det enda fall, då dylik förpliktelse på
här angivna skäl eventuellt skulle kunna tänkas föreligga vore, enligt styrelsens
mening, i fråga om den tillverkare — Skånska frukt- och likörfabriken
i Bjuf — som förmenat sig hava rätt till tillverkning av spritdrycker. Då
emellertid tillverkningsrätten i detta fall icke kunde anses obestridlig, då tillverkningen
i varje fall icke pågått mer än en eller annan månad efter den
1 juli 1917 och bolaget sedermera icke gjort något försök till dess upptagande
förrän i början på år 1922, samt då de tillverkade kvantiteterna varit obetydliga
i förhållande till fabrikens tillverkning av vin och de färdiga produkterna
åtminstone delvis syntes hava försålts såsom vin, har ej heller i
detta fall ur här angivna synpunkt ersättning med skäl synts styrelsen kunna
ifrågasättas. Till denna styrelsens ståndpunkt har ock utskottet kommit, och
anser utskottet sålunda, att några berättigade krav på ersättning ej kunna
grundas på de förändringar i hithörande bestämmelser, som under senare
tid blivit genomförda.
Vidkommande härefter spörsmålet, huruvida de förändrade försäljningsbetingelser,
under vilka vintillverkarna haft att arbeta, kunna motivera ersättningsskyldighet
för det allmänna, har den i ämnet lämnade utredningen
synts utskottet ådagalägga, att vintillverkarna i stort sett måste anses hava
uraktlåtit att tillvarataga de möjligheter att vinna avsättning för av dem tillverkade
viner, som rusdrycksförsäljningsförordningen erbjuder. Enligt vad av
kontrollstyrelsens utlåtande framgår, har sålunda aktiebolaget Önos i Tollarp
efter den 1 januari 1919 icke ingivit någon offert å vin till pris- och inköps
-
Statsutskottets utlåtande Nr 94.
9
nämnden eller till aktiebolaget Vin- och spritcentralen. Aktiebolaget Skånska
fruktvin- och likörfabriken i Bjuf har icke heller ingivit någon offert å vin
till pris- och inköpsnämnden, men däremot dels i april 1922 till aktiebolaget
Vin- och spritcentralen inlämnat prov å vid dess fabrik tillverkat vin,
vilka prov dock visade sig vara av den beskaffenhet, att sagda aktiebolag
icke ansåg sig kunna inköpa vin från fabriken i fråga, dels i december samma
år offererat ett bärvin, vilken offert ej heller gav anledning till inköp. Firman
B. P. Gullbergh i Malmö har icke vare sig till aktiebolaget Vin- och spritcentralen
eller till pris- och inköpsnämnden ingivit någon offert å vin. Ej
heller i övrigt har, så vitt propositionen utvisar, vintillverkarna i fråga vidtagit
några åtgärder för tillvaratagande av förefintliga möjligheter för avsättning
av vin. Möjlighet att bedöma, huruvida vintillverkarna, därest till
buds stående möjligheter av dem rationellt utnyttjats, kunnat med framgång
bedriva sin rörelse även efter rusdrycksförsäljningsförordningens genomförande
förefinnes sålunda icke. Någon förpliktelse från det allmännas sida att
bereda dem ersättning synes utskottet ej heller ur denna synpunkt föreligga.
Emellertid har, enligt vad utskottet inhämtat, framställningar av liknande
beskaffenhet med dem, varom i förevarande proposition är fråga, tidigare
ingivits till och prövats av aktiebolaget vin- och spritcentralen. Detta bolag,
vilket jämte dess dotterbolag numera ensamt handhar partihandeln med rusdrycker,
måste ock, enligt utskottets mening, hava ett visst intresse av att
uppgörelse med nu ifrågavarande vintillverkare i någon form kommer till
stånd, och synes det utskottet på grund härav ligga närmast till hands, att
även i nu förevarande fall aktiebolaget vin- och spritcentralen må äga pröva,
huruvida och i vilken mån ersättning bör utgå till alla eller vissa av dem.
Enligt vad utskottet förvissat sig om, är ock bolaget villigt att träda i underhandlingar
med vintillverkarna.
I förevarande proposition har Kungl. Maj:t vidare på angivna skäl föreslagit
riksdagen, att ett årligt understöd av 600 kronor måtte få utbetalas
ur statsverkets fond av rusdrycksmedel till vissa medlemmar av vindragarlaget
i Stockholm. Då utskottet emellertid ansett, att jämväl frågan, huruvida
och i så fall med vilka belopp understöd må utgå till ifrågavarande
personer, är av den art, att prövningen av densamma bör ankomma på aktiebolaget
vin- och spritcentralen, har utskottet även i denna del ansett sig
icke böra ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition och herr Törnkvists
i Bjuf ovanberörda motion icke må vinna riksdagens bifall.
Stockholm den 20 maj 1924.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 6 sand. 48 höft. (Nr 93—94.) 1051 24 2
10
Statsutskottets utlåtande Nr 94.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar C. J. G. Swartz, O. U. B. Olsson, H. F. Lamm,
,/. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, J. Jeansson, A. B. Booth, I. Bergman i Tännäs,
F. L. Lindqvist, C. Johansson i Hälsingborg och N. G. Gabrielsson;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp,
C. B. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, ,7.
Jönsson i Revinge, A. Å. Törnkvist i Karlskrona, O. Nilsson i Örebro, P. M. Olsson
i Blädinge, O. Osberg, S. Persson i Fritorp och O. Andersson i Höör.
Reservationer:
av herr C. J. G. Swartz, vilken ansett att utskottets motivering bort hava
följande lydelse:
»Vad först beträffar------ur denna synpunkt föreligga.
Emellertid vill ej utskottet bestrida möjligheten av att i det särskilda
fallet vissa billighetsskäl kunna vid en närmare undersökning av saken visa
sig förefinnas. Den institution, som väl får antagas äga den närmaste kännedomen
om alla på frågan inverkande omständigheter är aktiebolaget Vinoch
spritcentralen, vilket jämte dess dotterbolag numera ensamt handhar
partihandeln med rusdrycker och synes med hänsyn härtill saken lämpligen
kunna ordnas så, att åt Kungl. Maj:t anförtros att avgöra om och i vad mån
ersättning i de olika fallen bör utgå, dock att före avgörandet nämnda aktiebolag
skall hava att i ärendet avgiva utlåtande.
I förevarande proposition har Kungl. Maj:t vidare på angivna skäl föreslagit
riksdagen, att ett årligt understöd av 600 kronor måtte få utbetalas
ur statsverkets fond av rusdrycksmedel till vissa medlemmar av vindragarlaget
i Stockholm. Då utskottet emellertid ansett, att jämväl frågan, huruvida
och i så fall med vilka belopp understöd må utgå till ifrågavarande
personer, är av den art, att prövningen av densamma bör ankomma på
Kungl. Maj:t efter hörande av aktiebolaget vin- och spricentralen, har utskottet
även i denna del funnit sig ej kunna biträda Kungl Maj:ts förslag.»
av herrar 0. U. B. Olsson och F. L. Lindqvist, vilka ansett att utskottets
motivering bort hava följande lydelse:
»Yad först beträffar —---ur denna synpunkt föreligga.
I förevarande proposition har Kungl. Maj:t vidare på angivna skäl föreslagit,
att ett årligt understöd av 600 kronor måtte få utbetalas ur statsverkets
fond av rusdrycksmedel till vissa medlemmar av vindragarlaget i
Stockholm. Ej heller till förslaget härutinnan har utskottet emellertid ansett
sig kunna giva sin anslutning. Att den nya rusdrycksförsäljningsförordningen
och den genomförda koncentrationen av partihandeln med spritdrycker
i viss mån förorsakat inkomstminskning för vindragarlaget, lärer
visserligen icke kunna bestridas, men densamma torde dock till största delen
vara att tillskriva den allmänna depressionen. Kontrollstyrelsen har ock
härutinnan anfört, att, när de ekonomiska konjunkturerna bleve gynnsammare,
all anledning funnes att antaga, att vinimporten skulle komma att stiga och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 94.
II
att i följd härav laget skulle få bättre tillgång till arbete. Att siffermässigt
särskilja den andel, som den allmänna ekonomiska depressionen käft i den
inkomstminskning, som laget lidit, från den andel, som rusdrycksförsäljningsförordningen
haft i samma inkomstminskning, har ock synts styrelsen näppeligen
kunna göras. På grund härav och då för övrigt vindragarlagets arbete
icke kan anses vara av så speciell beskaffenhet, att lagets medlemmar icke
kunna förskaffa sig inkomst genom annat arbete och därigenom såsom tillförene
bisträcka till arbete oförmögna medlemmar, har utskottet icke funnit
skäl föreligga för det allmänna att träda hjälpande emellan.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1924:237 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ersättning till vissa vintillverkare samt vissa medlemmar av vindragarlaget i Stockhol s. 1 i texten