Sök i Ratio Lex

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1

1925-05-15 · 521 sidor, varav 494 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 494 av 521 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

1SärU 1925:1, Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj kl. 8.30 e. m.

Första särskilda utskottets utlåtande i anledning av Kungl.

Maj;ts propositioner nr 50 angående försvarsväsendets

ordnande och nr 51 med förslag till värnpliktslag

i ävensom i anledning av de inom riksdagens kamrar

väckta motioner i dithörande ämnen.

Till första särskilda utskottets behandling hava, i fråga om ordnandet

av rikets försvarsväsende och vad därmed äger sammanhang, överlämnats

följande

Kungl. Maj:ts propositioner:

Nr 50 angående försvarsväsendets ordnande och

Nr 51 med förslag till värnpliktslag.

Därjämte hava till utskottet överlämnats följande inom riksdagens kamrar

i ämnet väckta

Motioner:

Inom första kammaren:

Nr 201 av herr Äbrahamsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 202 av herrar Vindahl och Almkvist, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 205 av herr Wahlmark, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 206 av herr Pers, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

lv<if angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 201 av herr Karlsson, John, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

y nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 208 av greve Wachtmeister och herr Clemedtson, i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 209 av herr Aström m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 211 av herr Bodin, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 1 avd. 1 A höft. (Nr 1.) nits 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Nr 212 av herr Vindahl m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 213 av lierr Åkerberg m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 214 av hen- Beuterskiöld m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 215 av herr Enhörning, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 216 av herr Tjällgren m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 217 av herr Andersson, Karl Andreas, och herr Svensson, Isak, i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 50, angående försvarsväsendets

ordnande;

Nr 218 av herr Frändén m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 219 av herr Enhörning, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 220 av herr Lundell m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 221 av herr Bergqvist, i anledning] av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,.

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 225 av herr Hallin m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 226 av herr Nilsson, Nils Anton, m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 227 av lien- Pålsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 228 av herrar von Sneidern och Hellberg, i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 229 av herr Bergqvist, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50r

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 230 av herr Gustafsson, Karl, m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 231 av herr Kobb, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 232 av herr Kvarnzelius m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 233 av herr Andersson, Elof, m. fl''., i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande,

Nr 234 av herr Lindhagen, om krigsväsendets avrustning;

Nr 235 av herr Lindhagen, om värnpliktigas skyddande till liv och hälsa,

Nr 236 av herr Lindhagen, om värnpliktigas skyddande mot förlust av

arbetsanställningar;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

3

Nr 237 av herr Lindhagen, om upphävande av längre värnplikt för studenter

och likställda;

Nr 238 av herr Lindhagen, om upphävande av den allmänna värnplikten;

Nr 239 av herr Lindhagen, om militärmusikens bibehållande såsom en

statsinstitution;

Nr 240 av herr Hammarskjöld, Carl Gustaf, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 50, i vad denna avser lantförsvaret;

Nr 241 av herr Hammarskjöld, Carl Gustaf, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 51 med förslag till värnpliktslag;

Nr 242 av herr Trygger m. fl., i anledning av Kungl. Majrts proposition

nr 50, angående försvars väsendets ordnande;

Nr 243 av herr Trygger, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 51

med förslag till värnpliktslag;

Nr 244 av herr Trygger m. fl., angående flottans ersättningsbyggnad;

Nr 245 av herr Clason, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 246 av herr Clason, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 51

med förslag till värnpliktslag;

Nr 247 av herr Hellberg, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande; samt

Nr 248 av herr Hellberg, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 51

med förslag till värnpliktslag.

Inom andra kammaren:

Nr 279 av herr Carlström, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 280 av herr Andersson i Rasjön m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 51 med förslag till värnpliktslag;

Nr 283 av herrar Bengtsson i Norup och Carlström, i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 284 av herr Lovén m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 285 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 286 av herr Johanson i Huskvarna m. fl., i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 287 av herr Lorichs, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 288 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 289 av herrar Lovén och Lindberg, i anledning av Kungl. Majrts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Nr 290 av herr Lovén, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 291 av herr Magnusson i Kalmar m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 292 av herr Westman m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 293 av herr Fjellman, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 294 av herr Fjellman, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 295 av herrar Gardell i Gans och Gardell i Stenstu, i anledning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande

;

Nr 296 av herr Svedman, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 297 av herr Johanson i Huskvarna, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 300 av herr Olsson i Kalmar m. fl., i anledning av Kungl. Majrts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 301 av herr Pehrsson i Göteborg, i anledning av Kungl. Majrts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 302 av herr Pehrsson i Göteborg, i anledning av Kungl. Majrts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 303 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 304 av herr Bengtsson i Norup m. fl., i anledning av Kungl. Majrts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 305 av herr Ljunggren m. fl., i anledning av Kungl. Majrts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 306 av herr Persson i Falla, i anledning av Kungl. Majrts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 307 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 308 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 309 av herr Fjellman, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 310 av herr Fjellman m. fl., i anledning av Kungl. Majrts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 311 av herr Lindberg m. fl., i anledning av Kungl. Majrts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 312 av herr Osberg, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 5

Nr 313 av herr Strindlund, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 314 av herr Laurin, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition Hr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 315 av herr Magnusson i Skövde, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 51 med förslag till värnpliktslag;

Nr 316 av herr Olsson i Broddbo, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 317 av herr Bergström i Bäckland, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 51 med förslag till värnpliktslag;

Nr 318 av herr Öberg, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 319 av herr Lindgren m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 326 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 327 av herr Holmgren, i anledning av Kung], Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 328 av herr Bernström, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 329 av herr Olsson i Broberg m. fl., i anledning av Kung], Maj:ts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 330 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 331 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 332 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 333 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 334 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 335 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 336 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 337 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 338 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 339 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 340 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Nr 341 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 342 av herr Johanson i Huskvarna m. fl., i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 343 av herr Lindman m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 344 av herr Lindman, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr

51 med förslag till värnpliktslag;

Nr 345 av herr Lindman m. fl., i anledning av Kungl. Majrts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 346 av herr Lindman m. fl., i anledning av Kungl. Majrts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 347 av herr Jönsson i Revinge, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 348 av herr Nilsson i Antnäs m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 349 av herr Nilsson i Antnäs m. fl., i anledning av Kungl. Majrts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 350 av herr förste vice talmannen Hamilton m. fl., i anledning av

Kungl. Majrts proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 351 av herrar Osberg och Liöing, i anledning av Kungl. Majrts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 352 av herr Osberg, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 353 av herrar Holmström i Gävle och Bäcklund, i anledning av Kungl.

Majrts proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 354 av herr Holmström i Gävle, i anledning av Kungl. Majrts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 355 av herr Holmström i Gävle, i anledning av Kungl. Majrts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 356 av herr Mosesson, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,

angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 357 av herr Anderson i Storegården m. fl., i anledning av Kungl.

Majrts proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 358 av herr Olovson i Västerås, i anledning av Kungl. Majrts proposition

nr 51 med förslag till värnpliktslag;

Nr 359 av herr Kristensson i Göteborg, i anledning av Kungl. Majrts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 360 av herrar Järte och Bcrnström, i anledning av Kungl. Majrts

proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 361 av herr Bäcklund, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr

50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 362 av herr Bäcklund, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr

50, angående försvarsväsendets ordnande;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

7

Nr 363 av herr Bäcklund, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr

50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 364 av herr Samuelsson m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 365 av herr Samuelsson m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 366 av herr Samuelsson m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;

Nr 367 av herr Samuelsson m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 51 med förslag till värnpliktslag; samt

Nr 368 av herr Hedin m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 50, angående försvarsväsendets ordnande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

I. FÖRSVARSVÅSENDETS ORDNANDE.

A. K ungl. Maj:ts förslag.

I propositionen nr 50 angående försvarsväsendets ordnande har Kungl.

under åberopande av ett vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden den 20 februari 1925, föreslagit riksdagen

att — under förutsättning av bifall till det förslag till ny värnpliktslag,

som innehålles i den nämnda dag avlåtna propositionen nr 51 -—

besluta följande.

LANTFÖRSYARET.

A. La 11 tfö r s va r et s kommandoexpedition.

Denna expeditions personal skall bestå av:

1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kaptener ur generalstaben,

7 pensionerade officerare, med arvoden å departementets stat,

2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,

2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med arvoden

å departementets stat och

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

B. Arméförvaltningen.

Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assistent å

sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.

Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren

ävensom förvaltaren ur samma kår ersättas den förre av 1 pensionerad

officer såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad underofficer såsom

förrådsförvaltare.

C. Härens organisation i fred på högre ocli lägre truppförband.

Fästningar.

Arméns truppförband organiseras å fyra arméfördelningar samt Övre Norrlands

trupper och Gotlands trupper.

Övre Norrlands trupper skola bestå av:

Norrbottens regemente, Västerbottens regemente, en skvadron ur Norrlands

dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Norrbottens artillerikår,

Bodens ingenjörkår samt ett intendenturkompani.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. .9''

Gotlands trupper skola bestå av Gotlands infanterikår och Gotlands

artillerikår.

Arméns övriga truppförband uppdelas på de fyra arméfördelningarna, på

sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

Karlsborgs fästning nedlägges.

D. Högre staber ocli inspektioner in. in.

1. Generalitetet.

Detta skall bestå av:

1 chef för generalstaben,

1 inspektör för infanteriet,

4 arméfördelningschefer,

1 militärbefälhavare för Övre Norrland,

1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,

1 chef för fortifikationen,

1 generalintendent och

1 inspektör för kavalleriet och chef för arméns remonteringsväsende.

2. Arméfördelningsstaberna.

Var och en av de fyra arméfördelningsstaberna skall bestå av:

1 brigadchef,

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur inten den turkåren,

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren, samt

3 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,

en i stabsexpeditionen, en hos fortifikationsofficeren och en hos fördelningsintendenten.

3. Militärbefälet för övre Norrland.

Militärbefälhavarens för Övre Norrland stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

1 adjutant, kapten, beordrad ur militärbefälets truppförband, samt

1 expeditionsunclerofficer, pensionerad underofficer.

Av ovanstående personal uppföres å vederbörlig stat adjutanten med

arvode såsom kapten.

4. Kommendantskapet i Boden.

Kommendantskapet i Boden skall bestå av:

1 kommendant,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

1 stabschef, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,

1 artilleribefälliavare, chefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer nr fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästningsveterinär,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,

den ene i kommendantskapets expedition, den andre hos fästningsintendenten,

samt

1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden

och Karlsborg gemensamma staten.

5. Militärbefälet på Gotland.

Militärbefälet på Gotland skall bestå av:

1 militärbefälhavare på Gotland, samtidigt chef för Gotlands infanterikår,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast

vissa tider av året,

1 adjutant, kompaniofficer, beordrad ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 stabsläkare, regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 biträde hos stabsintendenten, pensionerad officer,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,

den ene hos fortifikationsofficeren, den andre hos stabsintendenten, samt

1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, pensionerad underofficer.

6. Infanteriinspektionen.

Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

7. Militärläroverksinspektionen.

Den nuvarande militärläroverksinspektionen indrages och militärbefälhavaren

för Övre Norrland förordnas att jämväl vara inspektör för militärläroverken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

11 *

8. Kavalleriinspcktionen in. m.

Kavalleriinspektörens och chefens för remonteringsväsendet stab skall

bestå av:

1 stabsclief, regementsofficer ur generalstaben,

1 redogörare, pensionerad officer, samt

I expedition sunderofficer, pensionerad underofficer.

b. Generalstaben.

Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal:

a) Militär personal:

1. Överadjutanter och stabsadjutanter.

1 överste,

4 överstelöjtnanter,

II majorer och

33 kaptener.

2. Militärattachéer.

1 överstelöjtnant och

3 majorer.

3. Pensionerad personal.

1 redogörare, pensionerad officer,

1 bibliotekarie, pensionerad officer,

3 aktuarier, pensionerade officerare, och

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.

b) Civil personal:

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt och

3 expeditionsvakter.

10. Artilleristaben.

Denna stab skall bestå av:

1 överste, chef för staben,

2 majorer,

9 kaptener,

3 löjtnanter,

1 officer, beordrad ur infanteriet,

1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,

1 pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer samt

1 expeditionsvakt.

11. Fortifikationsstaben.

Denna stab skall bestå av:

1 överste, chef för staben, samt

7 övriga officerare, därav högst 2 regementsofficerare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

• 12

12. Intendenturstaben.

Intendenturstaben skall bestå av:

1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,

4 kaptener ur intendenturkåren,

2 löjtnanter ur intendenturkåren,

1 expedition sunderofficer, pensionerad underofficer, samt

1 expeditionsvakt.

13. Tränginspektionen.

Inspektörens för trängen stab skall bestå av:

1 adjutant, kapten ur trängen, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

14. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg.

Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.

E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser.

1. Krigsskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

Stab:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,

1 bataljonsläkare,

1 redogörare, pensionerad officer,

1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,

pensionerad underofficer,

1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,

samt

1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.

Officer skur sens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten,

5 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.

Officer skur sens lärarpersonal:

5 förste lärare,

5 andre lärare,

2 lärare och

biträdande lärare (beräknade till ett antal av 5).

Reser vofficer skur sens kompanibefäl:

1 kompanichef,

4 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, tillika vapenunderofficer, pensionerad underofficer.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 13

B eservofjicerskur sens lärarpersonal:

1 lärare samt

1 biträdande lärare.

Betjäning:

till erforderligt antal.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat:

chefen med lön, adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med

arvoden såsom kaptener samt kadettofficerarna, 3 förste och 2 andre lärare

samt 1 lärare, samtliga vid officerskursen, med arvoden såsom kaptener eller

löjtnanter.

2. Krigshögskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kapten,

1 biträdande adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie, pensionerad

officer,

5 lärare i militära ämnen, därav 2 majorer och 3 kaptener,

förslagsvis 9 övriga lärare i militära ämnen,

förslagsvis 4 lärare i levande språk,

repetitörer till erforderligt antal;

1 expeditionsvakt samt

1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat regementsofficerarna

med lön samt ovan angivna kaptener med arvoden såsom kaptener.

3. Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,

1 redogörare, pensionerad officer,

4 lärare i militära ämnen, kaptener,

övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt

5,

förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,

repetitörer till erforderligt antal,

2 expeditionsvakter samt

1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med lön

chefen samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i militära

ämnen.

4. Ridskolan.

Denna skolas personal skall bestå av:

1 chef, major,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

1 förste lärare,

1 andre lärare,

1 lärare, tillika adjutant,

1 bataljonsveterinär,

1 redogörare,

1 förvaltare, pensionerad underofficer,

1 maskinist,

stallbetjäning till erforderligt antal samt

1 bovslagarunderbefäl, beordrat ur Livregementets dragoner.

Chefen uppföres med lön å skolans stat. De tre lärarna uppföras å skolans

stat med arvoden såsom ryttmästare eller löjtnanter.

5. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Denna skolas personal skall bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,

1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under

högst 160 dagar,

3 förste lärare,

10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under

högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav

7 under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,

1 förvaltare,

1 väbel,

1 köksföreståndare tillika biträde åt väbeln,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under

högst 200 dagar.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön

chefen samt med arvoden adjutanten såsom löjtnant och förste lärarna såsom

kaptener.

6. Artilleriskjutskolan.

Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1

överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben

erforderliga personalen.

Skjutskolan, vilken förutsattes pågå under en tid av sju veckor, skall

fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,

allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

7. Underofficersskolan in. m.

Under officer sskolans personal skall bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kapten,

2 kompanichefer, kaptener,

6 avdelningschefer, löjtnanter

1 samtliga pensionerade

underofficerare,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

15

1 bataljonsadjutant m. m., pensionerad underofficer,

2 kompaniadjutanter, pensionerade underofficerare,

tillfälligt beordrade lärare, förslagsvis 3, (officerare ur fortifikationen, trängen

och intendenturkåren),

1 studierektor samt

timlärare till erforderligt antal.

Av ovanstående personal uppföras å skolans stat: chefen med lön samt

adjutanten och kompanicheferna med arvoden såsom kaptener och avdelningscheferna

med arvoden såsom löjtnanter.

Den förberedande under officersskolans personal skall bestå av förslagsvis:

2 kaptener (ryttmästare),

9 subalternofficerare,

2 fanjunkare och

6 sergeanter,

samtliga beordrade ur truppförbanden för en tid av omkring 225 dagar, samt

timlärare till erforderligt antal.

F. Lägre truppförband.

1. Infanteriet.

a) Svea livgarde skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

15 kaptener,

25 löjtnanter samt

10 underlöjtnanter och fänrikar.

Puder officerare:

11 fanjunkare och

23 sergeanter.

Manskap:

20 furirer av 1. klassen,

41 furirer av 2. klassen,

40 korpraler,

40 vicekorpraler,

61 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvår ds vicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

2 vapenhan tverkarfurireray2.klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekopral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

7 musiksergeanter,

3 musikfurirer av 1. klassen,

3 musikfurirer av 2. klassen,

4 musikkorpraler,

4 musikvicekorpraler,

10 musikvolontärer och

7 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 officer,

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

b) Vart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:

Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Västgöta—B ohus rege

mente, Upplands, Skaraborgs, Södermanlands, Smålands regementen, Dalrege

mentet, Hälsinge, Älvsborgs, Hallands, Värmlands regementen, Jämtlands fält

jägarregemente och Skånska infanteriregementet skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

10 kaptener,

19 löjtnanter samt

7 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 fanjunkare och

18 sergeanter.

Manskap:

12 furirer av 1. klassen,

25 furirer av 2. klassen,

24 korpraler,

24 vicekorpraler,

37 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral.

c) Kronobergs regemente skall bestå

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

14 kaptener,

24 löjtnanter samt

9 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

11 fanjunkare och

24 sergeanter.

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter,

2 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Cmlmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

av:

Manskap:

18 furirer av 1. klassen,

37 furirer av 2. klassen,

36 korpraler,

36 vicekorpraler,

55 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,

3 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

3 sjukvårdssoldater,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

17

2 kovslagarvicekorpraler,

2 vapenhantverkarfurirer av 2.

klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

2 vapenhantverkarvicekorpraler ocli

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter,

2 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler.

2 musikvicekorpraler,

d) Norrbottens regemente skall bestå

Officerare:

1 överste ocli chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

12 kaptener,

21 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

9 fanjunkare och

20 sergeanter.

Manskap:

12 furir er av 1. klassen,

25 furirer av 2. klassen,

28 korpraler,

28 vicekorpraler,

37 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraier,

2 sjukvårds vicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilmilitär personal:

h regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

3 expeditionsunderofficerare,

2 vapenunderofficerare,

1 underofficer, förrådsförvaltare, och

2 underofficerare, biträden åt rege
mentsintendenterna.

av:

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenkantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter,

2 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

ö musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

e) Västerbottens regemente skall bestå av:

Officerare: 9 kaptener,

1 överste och chef, 18 löjtnanter samt

1 överstelöjtnant, 6 underlöjtnanter och fänrikar.

1 major,

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 sand. lavd. 1A käft. (Nr 1.) 72225 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Underofficerare:

8 fanjunkare och

17 sergeanter.

Manskap:

11 furirer av 1. klassen,

23 furirer av 2. klassen,

20 korpraler,

20 vicekorpraler,

34 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

f) Gotlands infanterikår skall bestå

Officerare:

1 överstelöjtnant,

6 kaptener,

9 löjtnanter samt

4 underlöjtnanter och fänrikar.

in it.- .. Kf.

Underofficerare:

5 fanjunkare och

11 sergeanter.

Manskap:

8 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

23 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdsvicekorpral, ^ /

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarvicekorpral,

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter,

2 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musilivolontärer och

5 musikelever.

Ciyilmilitar personal:

1 regementsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

av:

1 vapenhantverkarkorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Mnsilspersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Cmlniilitär personal:

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer och

1 vapenunderofficer.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

2.

a) Livregementets dragoner skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

13 löjtnanter samt

5 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

5 fanjunkare och

9 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

23 korpraler,

180 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsryttare,

3 hovslagarfurirer av 2. klassen,

4 hovslagarkorpraler,

4 hovslagarryttare och

1 vapenhantverkar korpral.

Kavalleriet.

bestå av:

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter,

2 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilniilitär personal:

1 bataljonsläkare,

1 bataljonsveterinär och

1 vapenhantverkare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,

och

1 underofficer, uppbördsman för

furage m. m.

b) Livregementets husarer skall bestå av samma personal, som ovan under

a)_ angivits, med undantag däräv, att antalet hovslagarfurirer av 2. klassen

minskas till 1, samt att musikpersonal icke ingår i regementet.

c) Skånska kavalleriregementet skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

13 löjtnanter samt

5 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

5 fanjunkare och

9 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

23 korpraler,

180 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

4 hovslagarkorpraler,

4 hovslagarryttare och

1 vapenhantverkarkorpral.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

2 musiksergeanter,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

1 musikfurir av 1. klassen,

1 bataljonsveterinär och

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 vapenhantverkare.

1 musikvicekorpral,

Pensionerad personal:

3 musikvolontärer och

1 expeditionsunderofficer,

4 musikelever.

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regements-

Clrilmilitär personal:

intendenten, och

1 bataljonsläkare,

1 underofficer, uppbördsman för

furage m. m.

d) Norrlands dragonregemente skall bestå av:

Officerare:

3 sjukvårdsryttare,

1 överste och chef,

1 liovslagarfurir av 2. klassen,

1 överstelöjtnant eller major,

5 hovslagarkorpraler,

8 ryttmästare,

5 hovslagarryttare och

15 löjtnanter samt

1 vapenhantverkarkorpral.

6 underlöjtnanter och fänrikar.

Cmlmilitär personal:

Underofficerare:

1 bataljonsläkare,

6 fanjunkare och

1 regementsveterinär och

10 sergeanter.

1 vapenhantverkare.

Manskap:

Pensionerad personal:

6 furirer av 1. klassen,

1 expeditionsunderofficer,

22 furirer av 2. klassen,

1 vapenunderofficer,

29 korpraler,

1 underofficer, biträde åt regements-

225 volontärer,

intendenten, och

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 underofficer, uppbördsman för

1 sjukvårdskorpral, furage m. m.

3. Artilleriet.

a) Svea artilleriregemente skall bestå

av:

Officerare:

Manskap:

1 överste och chef,

13 furirer av 1. klassen,

1 överstelöjtnant,

26 furirer av 2. klassen.

2 majorer,

36 konstaplar,

11 kaptener,

105 volontärer,

18 löjtnanter samt

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

8 underlöjtnanter och fänrikar.

, 2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

Underofficerare:

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

8 styckjunkare och

3 hovslagarkonstaplar,

17 sergeanter.

4 liovslagarartillerister,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

21

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och

1 batalj onsveterinär.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,

och

1 underofficer, uppbördsman för fura

ge m. m.

b) Yart och ett av Wendes artilleriregemente och Norrlands artilleriregemente

skall bestå av samma personal, som ovan under a) angivits, med undantag

därav, att staten för Wendes artilleriregemente ökas med 1 sergeant, 1 furir

av 1. och 1 av 2. klassen, samt att i staten för Norrlands artilleriregemente

icke upptages någon regementsveterinär.

c) Göta artilleriregemente skall bestå

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

18 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 styckjunkare och

17 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

36 konstaplar,

105 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

3 liovslagarkonstaplar,

4 hovslagarartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

av :

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

CiTilniilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och

1 batalj onsveterinär.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,

och

1 underofficer, uppbördsman för furage

m. m.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

d) Gotlands artillerikår skall bestå av:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

5 kaptener,

9 löjtnanter samt

3 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

3 styckjunkare och

7 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

14 konstaplar,

71 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

2 hantverksfurirer av 2. klassen.

2 hantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer och

1 vapenunderofficer.

bestå av:

e) Bodens artilleriregemente skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

18 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 styckjunkare och

18 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

30 konstaplar,

105 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskonstaplar och

3 hantverksartillerister.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

f) Arméartilleriregementet skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

13 kaptener,

22 löjtnanter samt

9 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

10 styckjunkare och

20 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

35 konstaplar,

113 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

4 hantverkskonstaplar och

3 hantverksartillerister.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

23

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

g) Luftvämsartilleriregementet skall

OflScerare:

1 överste och chef,

1 major,

8 kaptener samt

20 löjtnanter.

Underofficerare:

6 styckjunkare och

13 sergeanter.

Manskap:

8 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

24 konstaplar,

74 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

h) Norrbottens artillerikår skall

Officerare:

1 major och chef,

4 kaptener,

7 löjtnanter samt

2 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

2 styckjunkare och

6 sergeanter.

Cirilniilitär personal:

1 regementsläkare och

1 bataljonsläkare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

bestå av:

Musikpersonal: *)

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civil personal:

1 garnisonspastor å Karlsborg.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

bestå av:

Manskap:

5 furirer av 1. klassen

9 furirer av 2. klassen

10 konstaplar,

20 volontärer,

1 sjukvårdskonstapel,

!) Avsedd för Karlsborgs garnison.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

1 sjukvårdsartillerist,

1 hovslagarkonstapel och

1 hovslagarartillerist.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer, tillika

vapenunderofficer, och

1 kasernunderofficer, tillika väbel.

4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

.) Vid fortifikationen skall finnas följande personal anställd, nämligen.

Officerare:

3 överstar,

4 överstelöjtnanter,

8 majorer,

44 kaptener,

52 löjtnanter samt

22 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

31 fanjunkare och

60 sergeanter.

tivilmilitiir personal:

3 bataljonsläkare,

3 bataljonsveterinärer,

1 radioingenjör,

8 fortifikationskassörer,

1 departementsskrivare,

4 vapenhantverkare,

8 tygverkmästare,

20 tyghantverkare och

4 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Pensionerad personal:

1 bibliotekarie,

1 expeditionsofficer,

7 expeditionsunderofficerare,

4 biträden åt regementsintendenterna,

2 tillsyningsman, en i Östersund och

eu å Laxön.

ingenjörtruppförband skall

b) Vid vart och ett av nedan uppräknade

finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen:

vid Svea ingenjörMr:

Manskap:

7 furir er av 1. klassen,

13 furirer av 2. klassen,

17 korpraler,

17 vicekorpraler,

94 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral,

2 hovslagarsoldater,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

3 hantverksvicekorpraler och

8 hantverkssoldater.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

25

vid Göta ingenjörkår:

Manskap:

6 lurirer av 1. klassen,

12 furirer av 2. klassen,

15 korpraler,

15 vicekorpraler,

83 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,*

3 hantverksvicekorpraler ock

8 kantverkssoldater.

vid Fälttelegraf kår en:

Manskap:

6 furirer av 1. klassen,

13 furirer av 2. klassen,

18 korpraler,

17 vicekorpraler,

95 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

''2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

3 hantverksfurirer av 2. klassen,

6 hantverkskorpraler,

5 hantverksvicekorpraler och

12 kantverkssoldater.

vid Bodens ingenjörkår:

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

13 korpraler,

12 vicekorpraler,

66 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

3 hantverksvicekorpraler och

8 hantverkssoldater.

5. Trängen och trängtrupperna.

a) Den för trängen gemensamma staten skall upptaga följande personal,

nämligen:

Officerare:

1 överste, 18 kaptener,

2 överstelöjtnanter, 26 löjtnanter samt

2 majorer, 11 underlöjtnanter och fänrikar.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Underofficerare:

18 fanjunkare och

36 sergeanter.

Musikpersonal:

2 musiksergeanter.

Civilmilitär personal:

4 regementsläkare,

4 bataljonsläkare,

4 bataljonsveterinärer,

14 hantverkare och

4 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

4 vapenunderofficerare,

4 underofficerare, biträden åt regementsintendenterna,

och

4 underofficerare, uppbördsman för

furage m. m.

b) Vid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas

anställd följande manskapspersonal, nämligen:

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

11 vicekorpraler,

vid Svea trängkår:

17 volontärer,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

1 vapenhantverkarkorpral.

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

8 furirer av 2. klassen,

8 korpraler,

9 vicekorpraler,

vid Göta tr ängkår:

13 volontärer,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

1 vapenhantverkarkorpral.

vid Norrlands tr ängkår:

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

11 vicekorpraler,

17 volontärer,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

1 vapenhantverkarkorpral.

Musikmanskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

vid Skånska tr ängkår en:

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

8 furirer av 2. klassen,

8 korpraler,

9 vicekorpraler,

13 volontärer,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och

1 vapenhantverkarkorpral.

Musikmanskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

27

Intendenturkären och intcndenturtrupperna.

och intendenturtrupperna skall finnas anställd föl
-

Cirilmilitär personal:

2 de parte m entsskrivare.

(5.

Vid intendenturkären

jande personal, nämligen:

Officerare:

2 överstar,

5 överstelöjtnanter,

8 majorer,

59 kaptener och

9 löjtnanter.

Underofficerare:

50 förvaltare,

5 fanjunkare och

10 sergeanter.

Manskap:

11 furirer av 1. klassen och

11 furirer av 2. klassen.

Civil personal:

expeditionsvakt.

Pensionerad personal:

expeditionsofficerare vid arméförvaltningens

intendentsdeparteinent

och

expeditionsunderofficerare.

G. Vissa civilmilitära samt civila kårer ock stater.

1. Fältääkarkuren.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:

1 generalfältläkare x), 33 regementsläkare1 2 3),

1 överfältläkare ''), 38 bataljonsläkare 3) samt

4 fältläkare 2), 30 bataljonsläkare vid fältläkarkåren4).

2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.

Den å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm uppförda överläkarbeställningen

med bataljonsläkares lön skall ändras till en överläkarbeställning

med regementsläkares lön.

Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad

officer.

A staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg skola uppföras 1 regementsläkare

och 1 bataljonsläkare, avsedda för nämnda sjukhus och garnisonen

å Karlsborg.

Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 30 ordinarie sjuksköterskor.

3. Fältveterinärkåren.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:

1 överfältveterinär 1), G regementsveterinärer3) samt

4 fältveterinärer 2), 15 bataljonsveterinärer3).

1) Uppförd å arméförvaltningens stat.

2) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och. inspektioner.

8) Uppförda å truppförbandens m. fl. stater.

4) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.

Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande

personal, nämligen:

Ordinarie befattningshavare:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

5 tyg- eller fabriksingenjörer,

2 departementsskrivare,

11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.

klassen,

7 tygförvaltare av 2. klassen,

18 be siktningsru stmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

8 tyg- eller fabriksskrivare,

44 tygkantverkare och

7 fortmaskinister.

Pensionerad personal:

1 ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,

1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets tekniska

revision,

1 expeditionsunderofficer > » civilbyrå

3 expeditionsunderofficerare vid » militärbyrå

7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och

Stockholms tygstation samt

2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.

Samtliga

pensionerade

underofficerare.

5. Ecklesiastikstaten.

Denna stat skall bestå av:

2 garnisonspastorer'').

6. Polispersonalen.

Arméns polispersonal skall bestå av:

i Boden: å Karlsborg:

1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och

5 överkonstaplar, 1 konstapel.

18 konstaplar och

6 extra konstaplar. *)

*) Uppförda, 1 & staten för kommendantskapet i Boden och 1 å staten för Luftvärnsartilleriregementet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

29

H. Härens hästar och renioiiterinsrsväsendet.

1. Härens hästar.

Egna t.jänsteliästar.

Nedan omförmäld personal skall vara skyldig

egen tjänstekäst, nämligen:

chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet,

de fyra arméfördelningscheferna, generalfälttvgmästaren

och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen,

militärbefälhavaren för Övre Norrland, militärbefälhavaren

på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören för kavalleriet

och inspektören för trängen samt de fyra brigadcheferna.

...................................................................................

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ............

samtliga officerare vid

militärattachéerna ...........

chefen för artilleristaben...................................................

chefen för krigshögskolan ................................................

chefen för krigsskolan ävensom kadettofficeren ur

kavalleriet vid samma skola ................................................

chefen för ridskolan ävensom de tre lärarna därstädes

samtliga regementschefer vid infanteriet........................

samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar .........

samtliga regementschefer vid artilleriet ........................

it t var och en hålla en

generalstaben med undantag av

tillhopa 17 hästar

1 häst

» 49 hästar

1 häst

1 >

» 2 hästar

» 4 »

18 »

> 103 »

7 »

eller tillhopa 203 hästar

Stamhästar.

Vid armén skola finnas tillhopa 4,428 stamhästar, nämligen:

vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben m. fl

staber och undervisningsverken:

lantförsvarets kommandoexpedition ...................

generalitetet, arméfördelningsstaberna, militärbe

fälen för Övre Norrland och på Gotland, kommen

dantskapet i Boden samt tränginspektionen............

generalstaben...........................................................

artilleristaben .......................................................

foi-tifikationens huvudstation ................................

fälttygmästaren.........................................................

undervisningsverken................................................

vid infanteriet .........................................................

>'' kavalleriet ........................................................

» artilleriet...........................................................

» fortifikationen och ingenjörtrupperna...........

» tr ängtrupperna...................................................

» intendenturtrupperna......................................

1

46

34

15

14

1

8 tillhopa

119 hästar

426 »

2,210 *

1,300 »

190 »

180 »

3 t

eller tillhopa 4,428 hästar.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Lejda hästar.

Antalet hästlejningsdagar vid armén skall beräknas sålunda:

vid infanteriet ................................................................. 22,620 lejningsdagar

kavalleriet ...........................................

....................... 800

»

artilleriet..............................................

...................... 82,000

ingenjörtrupperna...............................

....................... 34,800

»

trängtrupperna.....................................

....................... 15,200

»

intendenturtrupperna .........................

....................... 2.000

»

eller tillhopa 157,420 lejningsdagar.

2. Eemonteringsväsendet.

Antalet remonter.

Årligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:

vid kavalleriet........................................................................... 233 remonter

» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna ............................. 158 »

ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar......... 10 »

eller tillhopa 401 remonter.

Ledningen av remonteringsväsendet.

Ledningen av remonteringsväsendet utövas av inspektören för kavalleriet,

vilken biträdes av en remonteringsnämnd om tre ledamöter, i regel officerare

å reservstat eller i reserven. För nämndens ledamöter skola finnas fyra

suppleanter.

Remontdepåerna.

Yid armén skola finnas två remontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster

i Skåne och Utnäslöt i Västmanland.

I. Reiservpersonal.

1. Personal å reservstat.

För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare och läkare

fordras, förutom full tjänstduglighet, 7 tjänstår såsom officer, respektive mili

tärläkare. Såsom villkor för sådan övergång skall för underofficer fordras

4 tjänstår som sergeant vid eller i regemente (kår) och 34 levnadsår.

Kapten (ryttmästare) å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna

befordras till major å reservstat. .Regementsläkare å reservstat, vilken därtill

finnes lämplig, skall kunna befordras till fältläkax-e å reservstat.

Personal å reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig och då värnpliktiga

eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som

till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom

i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden.

a) Reservstaten för officerare och underofficerare skall bestå av:

2 överstebeställningar,

46 majorsbeställningar,

260 kompaniofficersbeställningar och

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

65 underofficersbeställningar.

b) Reservstaten för fältläkarhåren skall bestå av:

1 fältläkarbeställning och

2 regementsläkarbeställningar.

2. Personal i arméns reserver.

a) Officerare och underofficerare, vilka inom regementes (lcårs) reserv vunnit

sin första officers- respektive underofficer sanställning.

Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga

i krig och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar ävensom

vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva

anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden

intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder: vid infanteriet,

träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga truppslag

i 40 dagar.

Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp,

officer med 750 kronor och underofficer med 600 kronor.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående

pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400

kronor.

Därest officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort

honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den för

ratt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga

eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden för dödsfallet

efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

Officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom

åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara berättigad

att utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas efter 5 procent

kapitaliserade värde svarande belopp.

_b) Officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning

på * stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes

(kårs) reserv.

Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga

i samma omfattning som ovan under a) omförnrälda officerare och underofficerare.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående

pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400

kronor.

c) Underbefäl i reserven.

Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det kalenderår,

varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara tjänstgonngsskyldig

i krig samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar

ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan

bliva anbefalld.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Första särskilda utskottets •utlåtande Nr 1.

d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.

Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven skola

indragas.

Yad ovan under a) och b) föreslagits i fråga om tjänstgöringsskyldighet,

pensionsförmåner samt ekiperingskjälp för officerare skall i tillämpliga delar

gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att den ordinarie tjänstgöringsskyldigheten

i fred, oavsett vid vilket truppslag tjänstgöringen fullgöres,

skall vara 40 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden.

J. övergången till den nya härordningen.

Övergången till den föreslagna härordningen skall, enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t meddelar, på i huvudsak följande sätt genomföras

i tvenne omgångar:

1) Under budgetåret 1925—192G sker en allmän kaderminskning och begränsning

i övrigt av de bestående truppförbanden till huvudsaklig överensstämmelse

med den i det föregående föreslagna truppförbandsorganisationen.

2) Under budgetåret 1927—1928 verkställes indragning av övertaliga truppförband.

Kungl. Maj:t skall äga att, i huvudsaklig överensstämmelse med förut angivna

grunder, utfärda föreskrifter angående avlönings- och förtidspensionsförmåner

samt avskedsersättning m. m. åt personal, som till följd av övergången

till den nya härordningen bliver övertalig.

Förtidspensioiisförmåner skola utgå å allmänna indragningsstaten.

Under budgetåret 1925—1926 uppkommande kostnader för beredande av

avskedsersättning åt övertalig personal må bestridas av de anslag, från vilka

personalens avlöning utgår.

SJÖFÖRSVARET.

I. Flottan.

A. Sjökrigsmaterielen.

Av ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års riksstat

uppförda reservationsanslaget till krigsfartygsmateriel må användas högst

260,000 kronor för omändring av de såsom stridsfartyg utrangerade f. d.

pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg.

B. Mari n för val t n i n gen.

Ä marinförvaltningens stat indragas 1 andre kemistbefattning, 2 befattningar

tillhörande nuvarande lönegraden B 151), 4 befattningar tillhörande

nuvarande lönegraden B 132) och 2 expeditions vaktsbefattningar.

0 Enligt för innevarande års riksdag framlagt förslag: lönegraden B 24.

2j » a » M » » » » B 21.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

33

C. Marinstaben.

Den å marinstabens stat för närvarande uppförda registrators- och aktuariebefattningen

indrages.

D. Sjökrigsskolan.

Marinintendentskolan skall upphöra såsom särskild undervisningsanstalt

och undervisningen av marinintendentselever och marinintendentsaspiranter

förläggas till sjökrigsskolan.

E. Flottans stationer m. in.

Den revision av furtygsredogörelserna, som för närvarande äger rum å

flottans stationer (de s. k. sjörevisionerna), skall upphöra.

Skeppsgossekåren i Marstrand uppgående till 200 nummer indrages.

Skeppsgossekåren i Karlskrona ökas från 400 till 450 nummer, varjämte

denna kår vid vakanser inom sjömanskåren må ökas med ett vakanserna motsvarande

antal nummer, dock högst 100. Den vid skeppsgosseskolan tjänstgörande

civila personalen skall utgöras av 1 rektor, 8 ordinarie ämneslärare,

4 extra ordinarie ämneslärare, 3 lärare i slöjd samt timlärare till erforderlig

antal. °

1. Flottans personalstater.

Flottans personalstater skola upptaga följande personal:

Officerare:

5 flaggmän,

7 kommendörer,

17 kommendörkaptener av 1. graden,

18 kommendörkaptener av 2. graden,

110 kaptener,

98 löjtnanter samt

46 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

172 flaggunderofficerare, därav 16förrådsförvaltare,

och

344 underofficerare av 2. graden.

Manskap:

Flaggkorpraler:

344 flaggkorpraler.

Övrigt manskap:

1,050 korpraler, därav högst 150 högbåtsmän,

1,700 meniga samt

135 meniga under fem månader.

Skeppsgossar:

450 skeppsgossar.

Mariningenjörer:

1 marinöverdirektör,

2 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

9 mariningenjörer av 1. graden,

1. löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden,

2. löneklassen,

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. 1 avd. 1 A höft. (Nr 1.) T22 25 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

6 mariningenjörer av 2. graden,

3 extra mariningenjörer,

4 specialingenjörer av 1. graden,

8 specialingenjörer av 2. graden,

4 specialingenjörer av 3. graden,

vartill komma

3 mariningenjörsstipendiater.

Marinintendcnter:

1 marinöverintendent,

2 förste marinintendenter, l.löne
klassen,

5 förste marinintendenter, 2. löne
klassen,

28 marinintendenter av 1. graden,

14 marinintendenter av 2. graden,

samt

B marinunderintendenter.

Marinläkare:

1 marinöverläkare,

3 förste marinläkare,

6 marinläkare av 1. graden,

16 marinläkare av 2. graden och

8 marinläkarstipendiater.

Ecklesinstikpersonnl:

2 amiralitetspastorer,

2 amiralitetspredikanter,

2 klockare och

1 kyrkvaktare.

Polispersonal:

2 överkonstaplar, tillika poliskorn

missarier,

2 överkonstaplar,

9 konstaplar och

3 extra konstaplar.

Mnsikpersonal:

2 musikdirektörer.

Civil personal:

1 advokatfiskal och

5 expeditionsvakter.

Pensionerad personal:

2 officerare och

33 underofficerare.

G. Flottans reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

Den nuvarande reservstaten för flottan skall i mån av beställningshavarnas

avgång indragas.

2. Personal i flottans reserv.

a. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler).

1. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), vilka inom

flottans reserv vunnit sin första anställning som officer respektive

underofficer (flaggkorpral).

a) Officerare, vilka genomgått utbildning såsom reservofficersaspiranter,

ävensom underofficerare (flaggkorpraler).

Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola intill av

Kungl. Maj:t bestämd levnadsålder vara tjänstgöringsskyldiga vid krig och

allmän mobilisering, ävensom vid sådan större rustning, som till utrönande

av flottans krigsberedskap eller eljest kan bliva anbefalld, samt dessutom i

fred dels under för respektive personalkategorier stadgad, till första an
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Första .särskilda utskottets utlåtande Kr 1. 35

ställningsåret förlagd utbildningstid, dels ock under tvenne repetitionsövningar

av lägst 60 och högst 00 dagars längd å tider, som av Kungl. Mai:t

bestämmas.

Ekipeiingshjälp skall utgå med 600 kronor till reservofficersaspirant och

400 kronor till här avsedd officer. Underofficer (flaggkorpral) skall vid sin

första utnämning erhålla ekipeiingshjälp med 600 kronor.

Officer eller underofficer, som fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet

och som kvarstått i flottans reserv intill föreskriven ålder, skall

vara berättigad att efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående livstid

åtnjuta årlig pension, officer med 600 kronor och underofficer (flaskor

prål) med 400 kronor.

Därest officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning

fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan "lian uppnått

den för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande

anhöriga eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens

vid tiden för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

Officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning fullgjort

honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall vara berättigad att i

samband med avgången ur reserven i stället för pensionen utbekomma ett

mot dennas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

b) Officerare, vilka efter genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning

på stat, men som vunnit anställning i reserven.

För dessa officerare skola gälla enahanda bestämmelser som för under

mom. 2 nedan omförmälda, dock att de under första tjänståret efter konstruering

till fänrik skola, i likhet med i mom. 1 a) ovan avsedda officerare,

vara tjänstgöringsskyldiga under viss utbildningstid.

2. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), som vid avgang

fiån beställning pa stat — utan rätt till fyllnads]iension

eller, den vid uppnådda 50 levnads- och 30 tjänstår utfallande

pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.

Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola vara

tjänstgöringsskyldiga enligt enahanda grunder som under mom. 1 a) ovan

omförmälda officerare och underofficerare (flaggkorpraler), dock att de i fredstid

skola intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder, fullgöra

en repetition sövning om 60 dagar under loppet av varje fyraårsperiod

av tjänstetiden.

Flaggkorpral skall vid utnämning till beställning i reserven erhålla ekiperingshjälp

med 600 kronor.

Beträffande pension och utbetalande av dess kapitaliserade värde i samband

med avgång ur reserven eller dessförinnan i händelse av dödsfall gäller vad

därom blivit sagt beträffande de under mom. 1 a) här ovan omförmälda officerarna

och underofficerarna (flaggkorpralerna).

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

b. Marin ingenjörer, marinintendenter och marinläkare.

1. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka inom flottans

reserv vunnit sin första anställning såsom mariningenjörer av

2. graden respektive marinunderintendenter.

Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall liöjas

till 600 kronor.

2. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka vid avgång från

beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension eller den enligt

gällande bestämmelser efter viss levnads- och tjänstålder

utfallande pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.

Här avsedd marinintendent skall vara skyldig att intill utgången av det

kalenderår, då han uppnår 40 års ålder, fullgöra en eller flera repetitionsövningar

om sammanlagt 180 dagar.

Pension skall till här ifrågavarande personal utgå i enlighet med vad

som under a. 1 a) är sagt beträffande officerare, dock att mariningenjör skall

för erhållande av sagda förmån hava kvarstått i beställning på stat intill

40 års ålder.

3. Marinläkare,

Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas

till 600 kronor.

4. Beträffande tjänstgöringsskyldighet vid krig, mobilisering m. m. gäller

vad ovan under a. 1 a) sagts.

H. Do värnpliktiga och deras redovisning.

Antalet sjörullföringsbefälhavare skall minskas från 6 till 4.

II. Kustartilleriet.

1. Kustfästningarna.

Vaxholms och Karlskrona fästningar bibehållas. Älvsborgs fästning bibehålies,

ehuru utan bemanning. Hemsö och Hörningsholms fästningar

samt Luleå kustposition nedläggas.

2. Kustartilleriets personalstat.

Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:

Officerare:

1 chef för kustartilleriet, generalsperson,

2 överstar,

4 överstelöjtnanter,

'' 7 majorer,

31 kaptener,

34 löjtnanter samt

16 underlöjtnanter och fänrikar.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

37

Underofficerare:

31 underofficerare av 1. graden och

62 d » 2. »

Flaggkorpraler:

60 flaggkorpraler.

Övrigt manskap:

210 korpraler och

350 meniga.

2 musikstyekjunkare.

10 underofficerare.

Manskap:

Musikpersonal:

Pensionerad personal:

3. Kustartilleriets reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 2 regementsofficerare, 6 kompaniofficerare

och 5 underofficerare.

För övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet skola i tillämpliga

delar gälla enahanda bestämmelser som för reservstatspersonalen vid

armén.

2. Personal i kustartilleriets reserv.

Beträffande officerare och underofficerare i kustartilleriets reserv skola i

tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som för motsvarande personal

vid armén.

III. Övergången till den nya marinorganisationen.

Föreslagna ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i kraft

under budgetåret 1926—1927 å de tider, Kungl. Maj:t bestämmer.

I den män så befinnes möjligt och lämpligt, skola dock redan under

budgetåret 1925—1926 vidtagas förberedande åtgärder för underlättande av

övergången till den nya marinorganisationen.

Kungl. Maj.t skall äga att, i huvudsaklig överensstämmelse med förut

angivna grunder, utfärda föreskrifter angående avlönings- och förtidspension

sförmäner samt avskedsersättning m. m. åt personal, som till följd av

övergången till den nya marinorganisationen bliver övertalig.

Förtidspensionsförmåner skola utgå å allmänna indragningsstaten.

Under budgetåret 1925—1926 uppkommande kostnader för beredande av

avskedsersättning åt övertalig personal må bestridas av de anslag, från vilka

personalens avlöning utgår.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

FLYGVAPNET.

A. Huvuddragen av flygvapnets organisation.

Arméns flygtrupper och marinens flygväsende skola utbrytas ur armén och

marinen samt sammanslås till ett i förhållande till dessa, fullt fristående flygvapen,

underställt eu under Konungen direkt lydande chef.

För handläggning av ärenden rörande flygvapnets organisation, utbildning

och utrustning samt flygstridskrafternas användning skall chefen för flygvapnet

biträdas av en flygstab, organiserad på eu truppavdelning och en

utrustningsavdelning.

För behandlingen av flygvapnet rörande tekniska och ekonomiska frågor

jämte övriga förvaltningsärenden skall inrättas en flygförvaltning, organiserad

på en truppbyrå, en utrustningsbyrå, en teknisk byrå och en ekonomibyrå.

Flygvapnet uppdelas på fyra kårer, förslagsvis förlagda å följande orter,

nämligen 1. kåren i Uppsala, 2. kåren i Västerås—Hägernäs, 3. kåren å

Malmen—Karlsborg och 4. kåren i Östersund. En självständig för den

första flygarutbildningen avsedd flygskola förlägges till Ljungbvhed. Den

första gemensamma delen av jagarutbildningen och spanarutbildningen anslutes

till respektive 3. kåren å Malmen och 1. kåren i Uppsala. Den grundläggande

bombutbildningen bedrives gemensamt vid 1. kåren. Fortsatt utbildning

äger rum vid respektive kårer.

Av kårerna är 1. kåren avsedd att i första hand direkt betjäna högsta krigsledningen,

2. kåren är på samma sätt avsedd för marinens behov samt 3.

och 4. kårerna huvudsakligen för samarbete med armén och luftvärnet.

Från kårerna avdelas ett detachement till kustflottan samt smärre sådana

vid behov till Boden, Karlskrona, Göteborg och Vaxholm.

För flygmaterielens underhåll och vård skola finnas, förutom vissa mindre

reparationsverkstäder, två större flygverkstäder, den ena å Malmen, den

andra förslagsvis i Västerås.

Flygverkstäderna å Stockholms varv nedläggas.

Flygvapnets personal skall utgöras dels av å flygvapnets stater upptagen

personal, dels av från armén och marinen för utbildning till flygare, flygspanare

och flygmekaniker under kortare tid till tjänstgöring vid flygvapnet

beordrad personal, avsedd att vid mobilisering tjänstgöra vid flygvapnet.

B. Flygvapnets ledning.

a) Chefen för flygvapnet.

Denna befattning skall bestridas av en generalsperson eller flaggman.

Såsom adjutant hos chefen för flygvapnet skall beordras en kompaniofficer.

b) Flygstaben.

Denna skall bestå av:

1 stabschef, överste eller kommendör,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

39

1 chef för truppavdelningen, regementsofficer,

2 tjänstgörande officerare å truppavdelningen, kompaniofficerare,

1 chef för utrustningsavdelningen, regementsofficer, samt

2 tjänstgörande officerare å utrustningsavdelningen, kompaniofficerare.

c) Fly "förvaltningen.

I denna skall chefen för flygvapnet ingå såsom chef, och densamma skall

i övrigt bestå av följande personal:

1 chef för tekniska byrån, flygöveringenjör,

3 tjänstgörande ingenjörer å tekniska byrån, flygingenjörer,

1 chef för ekonomibyrån, regementsofficer ur intendenturkåren eller 1.

marinintendent,

1 assistent å ekonomibyrån, kapten ur intendenturkåren eller marinintendent

av 1. graden,

1 revisor å ekonomibyrån, civil tjänsteman i 13. (enligt för innevarande

års riksdag framlagt förslag 21.) lönegraden,

1 förvaltningsskrivare,

1 kontorsskrivare (enligt för riksdagen framlagt förslag: kansliskrivare) å

ekonomibyrån, kvinnligt biträde, samt

1 expeditionsvakt.

I flygförvaltningen ingå jämväl cheferna för flygstabens trupp- och utrustningsavdelningar

i egenskap av chefer för flygförvaltningens trupp- och utrustningsbyråer.

C. Flygvapnets personalstater.

a) Den för flygvapnet gemensamma staten skall upptaga följande personal,

nämligen:

Officerare.

1 generalsperson eller flaggman,

1 överste eller kommendör,

1 överste (kommendör) eller överstelöjtnant (kommendörkapten av 1.

graden),

5 överstelöjtnanter eller majorer (kommendörkaptener),

22 kaptener och

32 löjtnanter.

Intendenturpersonal.

1 överstelöjtnant eller major ur intendenturkåren eller 1. marinintendent,

4 kaptener ur intendenturkåren eller marinintendenter av 1. graden och

1 löjtnant ur intendenturkåren eller marinintendent av 2. graden.

Underofficerare.

10 förrådsförvaltare, %

1(5 fanjunkare och

22 sergeanter.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Civilmilitär personal.

1 bataljonsläkare,

1 flygöveringenjör,

11 flygingenjörer,

1 förvaltningsskrivare,

5 verkmästare av 1. klassen,

5 » » 2. » ,

8 tygbantverkare,

4 vapenhantverkare och

6 förrådsvaktmästare.

Civil personal.

1 revisor,

1 kontors-(kansli-)skrivare och

1 expeditionsvakt.

Pensionerad personal in. 11.

4 läkare och

14 under officer are.

b) Yid nedan angivna flygkårer (flygskola) skall finnas följande manskapspersonal,

nämligen:

vid 1. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

2 » » 2. » ,

4 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskorpral,

2 hantverksvicekorpraler och

G hantverkssoldater;

vid 2. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

4 » »2. » ,

4 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 » » 2. » ,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Föräta särskilda utskottets utlåtande Fr 1.

41

2 hantverliskorpraler,

4 kantverksvicekorpraler och

10 hantverkssoldater;

vid 3. flygkären:

2 furirer av 1. klassen,

3 » > 2. »

7 korpraler,

8 vicekorpraler,

24 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 vapenliantverkarfurir av 2. klassen,

2 vapenhantverkarkorpraler,

1 vapenhan tverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

6 kantverksvicekorpraler och

14 hantverkssoldater;

vid 4. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

2 » »2 * ,

4 korpraler,

4 vicekorpraler,

8 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenliantverkarfurir av 2. klassen,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverkskorpral,

1 kantverksvicekorpral och

3 hantverkssoldater;

vid flygskolan å Ljungbyhed:

2 furirer av 1. klassen,

3 » » 2. ,

5 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenliantverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverkskorpral,

2 kantverksvicekorpraler och

5 hantverkssoldater.

D. Flygvapnets reservpersonal.

För utbildning till fänrikar i flygvapnets reserv, avsedda att vid mobilisering

tjänstgöra såsom flygare, skall årligen bland värnpliktiga studenter

och likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Forsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Vid utnämningen till fänrik i flygvapnets reserv skall utgå ekiperingslijälp

med 750 kronor.

Fänrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad tjänstgöring erhålla en gottgörelse

av 1,000 kronor.

E. Organisationens genomförande.

Flygvapnets uppsättning skall med nedan angivna undantag taga sin

början under budgetåret 1926—1927 och organisationen enligt föreliggande

stater vara fullt genomförd under budgetåret 1930—1931.

För utförande av för flygvapnets nyorganisation erforderliga nybyggnader

m. m. må redan under budgetåret 1925—1926 utav de för armébyggnadsändamål

reserverade medel användas ett belopp av 4,000,000 kronor.

Kungl. Maj:t skall äga att tillsätta chef för flygvapnet från och med den 1

juli 1925 samt låta bestrida avlöningen till denne från förslagsanslaget till

avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition, tillåter utskottet sig hänvisa till förutnämnda vid propositionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 20 februari 1925.

B. Motioner.

De motioner, som väckts i anledning av Kung]. Maj:ts proposition angående

försvarsväsendets ordnande, kunna särskiljas i följande grupper, nämligen:

1) motioner, som avse försvarsorganisationen i dess helhet eller innefatta

fullständiga förslag rörande någon huvuddel därav; samt

2) motioner, som avse detaljer i fråga om försvarsväsendets ordnande och

beröra

a) det frivilliga skytteväsendet;

b) de lägre truppförbanden vid armén och deras förläggningsorter m. m.;

c) armémusiken;

d) arméns ecklesiastikstat m. m.;

e) arméns remonteringsväsende;

f) arméns reservpersonal;

g) vissa med rekryteringen av arméns fast anställda personal sammanhängande

frågor;

h) ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband;

i) övergången till den nya härordningen;

j) flottans ersättningsbyggnad;

k) flottans f redsorganisation m. m.;

l) kustartilleriet;

m) övergången till den nya marinorganisationen;

n) flygvapnet;

o) ekonomisk krigsberedskap m. m.;

p) vissa pensionsfrågor m. m.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

43

l. Motioner, som avse försvarsorganisationen

i dess helhet eller innefatta fullständiga

förslag rörande någon lmvnddel därav.

Till denna grupp av motioner höra herr Eeuterskiölds in. flis motion i

första kammaren nr 214 och herr Lindgrens m. flis därmed likalydande

motion i andra kammaren nr 319, herr Lindhagens motion i första kammaren

nr 234, herr C. G. Hammarskjölds motion i första kammaren nr 240, herr

Tryggers m. flis motion i första kammaren nr 242 samt herr Lindmans m. flis

därmed likalydande motion i andra kammaren nr 343, herr Clasons motion

i första kammaren nr 245, herr Hellbergs motion i första kammaren nr 247,

herr Lindbergs m. flis motion i andra kammaren nr 311, herr Lindmans

m. flis motion i andra kammaren nr 346 samt herr Samuelssons m. flis

motion i andra kammaren nr 364.

Herr Eeuterskiöld m. fl. och herr Lindgren m. fl. hava uti sina förenämnda

motioner nr 214 och nr 319, med bifogande av nedannämnda reservation

såsom förslag, hemställt,

att riksdagen måtte, med godtagande för sin del vid innevarande års riksdag

av de i herrar Eeuterskiölds och Johanssons i Kälkebo reservation till

1924 års särskilda utskotts utlåtande nr 2 angivna grunder för en försvarsorganisation,

utformad under beaktande av de i nämnda reservation framlagda

synpunkter, avslå Kungl. Majits förslag till försvarets ordnande och

i skrivelse till Kungl. Maj:t, med anmälan om sitt beslut, anhålla om Kungl.

Majits godkännande därav.

Uti sin ovannämnda motion nr 234 har herr Lindhagen hemställt,

att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla om:

1) en skyndsam plan för krigsväsendets avrustning med bibehållande

allenast av en folkligt organiserad, oundgänglig ordningsmakt;

2) ett aktivt framträdande i de internationella förhandlingarna för ett folkprogram

till en verklig världsorganisation av freden.

I sin ovanberörda motion nr 240 har herr C. G. Hammarskjöld hemställt,

att riksdagen med avslag å Kungl. Majits proposition nr 50, i vad densamma

avser lantförsvaret, måtte antaga ett såsom Bilaga 1 till motionen

fogat förslag till lantförsvarets organisation, samt

llerr Reuterskiölds

in. <t:s

motion nr 214

och herr Lindgrens

m. fl:s

motion nr 319.

Herr

Lindhagens

motion nr 234.

Hen- C. G.

Hammarskjölds

motion

nr 240.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Herr Tryggers

m. fl:s motion

nr 242 samt

herr Lindmans

m. fl:s

motion nr 343.

Herr Cl asons

motion nr 245.

Herr Hellbergs

motion nr 247.

Herr Lindbergs

m. fl:s motion

nr 311.

Herr Lindmans

m. fl:s

motion nr 346-

att riksdagen måtte lios Kungl. Maj:t anhålla, att plan för övergången

till nämnda organisation av lantförsvaret, utarbetad enligt ovan angivna

grunder, förelägges nästa års riksdag.

Herr Trygger in. fl. och herr Lindman m. fl. hava i sina förenämnda

motioner nr 242 och 343 hemställt, att riksdagen ville

dels avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 50 angående försvarsväsendets

ordnande,

dels ock besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes

Kungl. Maj:t snarast möjligt vidtaga de åtgärder och för riksdagen framlägga

de förslag till förbättringar i nu gällande försvarsordning, vartill den

i motionerna gjorda utredningen kan anses föranleda.

I sin förenämnda motion nr 245 har herr Clason — under förutsättning

att innevarande års riksdag önskar antaga ny försvarsordning ■— hemställt,

att riksdagen måtte besluta en organisation av lantförsvaret och sjöförsvaret,

som i huvudsak överensstämmer med det förslag i ämnet, vilket avgivits

i den av lierr Vennersten m. fl. vid 1924 års särskilda utskotts utlåtande

nr 2 fogade reservationen, dock med avseende å flottans ersättningsbyggnad

med anslutning till motionerna nr 244 i första kammaren och nr

345 i andra kammaren, samt att riksdagen beträffande flygvapnet ville antaga

Kungl. Maj:ts förslag.

Herr Hellberg har i sin ovannämnda motion nr 247 hemställt,

att riksdagen måtte

1) i fråga om armén besluta, att densamma organiseras på fem arméfördelningar

efter de grunder, som i en vid motionen fogad P. M. angivas;

2) i fråga om flottans organisation göra de inskränkningar och förändringar

i vad Kungl. Maj:t föreslagit, som i motionen med nämnda P. M. anvisas;

samt

3) i fråga om ersättningsbyggnad för flottan dels för budgetåret 1925—1926

anvisa ett extra reservationsanslag av 9,125,000 kronor, dels oele till Kungl.

Maj.t avlåta skrivelse med anhållan om utarbetande och framläggande skyndsammast

möjligt för riksdagen av en flottplan eller i allt fall slutgiltigt program

för nyanskaffning av fartygsmateriel under de närmaste åren.

Herr Lindberg m. fl. hava i sin motion nr 311 hemställt,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning

och framläggande skyndsamt för riksdagen av en plan för den militära avrustningen

ned till en folkligt organiserad ordningsmakt samt angående

fredsgarantiernas stärkande.

Uti sin förenämnda motion nr 346 hava herr Lindman m. fl. hemställt,

att den i Kungl. Maj:ts proposition nr 50 framlagda organisationen av

flygvapnet icke måtte komma till stånd, utan att arméns och marinens flyg
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Forsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

45

väsenden, vardera med särskild budget, inrangeras såsom nya vapenslag i

armén och marinen, samt att för liandhavandet av det nya vapnets tekniska

och ekonomiska ledning ett nytt departement och en ny avdelning upprättas

inom armé- respektive marinförvaltningen med gemensamt tekniskt organ

för själva flygmaterielanskaffningen.

Alternativt liemställes, därest flygvapnet anses böra organiseras som ett

helt och hållet självständigt vapen, att riksdagen måtte besluta en organisation

av flygvapnet, som avviker från Kung], Maj:ts förslag i fråga om

flygstabens och flygförvaltningens samt flygtruppernas organisation. I sådant

avseende föreslå motionärerna i huvudsak, att flygstaben organiseras på en

armé- och en marinavdelning, vardera med en trupp- och en utrustningsdetalj,

att flygförvaltningen organiseras på en armébyrå, en marinbyrå,

en teknisk byrå och en ekonomibyrå, att flygvapnet uppdelas på tre

kårer, förslagsvis förlagda å följande orter, nämligen l:a kåren i Västerås—

Hägernäs, 2:a kåren å Malmen—Karlsborg och 3:e kåren i Östersund, vartill

kommer en flygskola å Ljungbyhed, att l:a och 2:a kårerna skola vara avsedda

att med vissa formationer direkt betjäna högsta krigsledningen, samt

att i övrigt l:a kåren skall avses för marinens behov samt 2:a och 3:e kårerna

huvudsakligen för samarbete med armén och luftvärnet.

Herr Samuelsson m. fl. hava i sin motion nr 364 hemställt,

att riksdagen måtte avslå propositionen nr 50, samt

att riksdagen i samband därmed måtte besluta det nuvarande militärväsendets

omedelbara avveckling.

2. Motioner, som avse detaljer i fråga om

försvarsväsendets ordnande.

a) Det''frivilliga skytteväsendet.

Till denna grupp av motioner höra herr E. Anderssons m. fl:s motion i

första kammaren nr 233 och herr Hedins m. fl:s därmed lika lydande motion

i andra kammaren nr 368. I dessa motioner hemställes,

att anslag till det frivilliga skytteväsendet måtte i samband med ny försvarsorganisations

genomförande upptagas på ordinarie stat och

att det årliga anslagsbeloppet må beräknas till det av försvarsrevisionen

föreslagna eller 750,000 kronor.

Herr Samuelssons

m. fi:s

motion nr 364.

Herr E. Anderssons

m. flis

motion nr 233

och herr

Hedins m. flis

motion nr 368.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Herr Abrahamssons

motion nr 201

Och herr Carl6tröms

motion

nr 270.

Herr Pers’

motion nr 200.

46

b) De lägre truppförbanden vid armén och deras

förläggningsorter in. in.

Till denna grupp av motioner liöra herr Abrahamssons motion i första

kammaren nr 201 och herr Carlströms därmed lika lydande motion i andra

kammaren nr 279, herr Pers'' motion i första kammaren nr 200, herr J.

Karlssons motion i första kammaren nr 207 och herr Lorichs’ därmed lika

lydande motion i andra kammaren nr 287, greve Wachtmeisters och herr

Clemedtsons motion i första kammaren nr 208 och herr Holmgrens därmed

lika lydande motion i andra kammaren nr 288, viss del av herr Bodins

motion i första kammaren nr 211 samt av herrar Gardells i Gans och

Gardeils i Stenstu därmed lika lydande motion i andra kammaren nr 295,

herr Åkerbergs m. fl:s motion i första kammaren nr 213 och herr Ljunggrens

m. fl:s därmed lika lydande motion i andra kammaren nr 305, herr Enhörnings

motion i första kammaren nr 215 och herr Öbergs därmed lika lydande motion

i andra kammaren nr 318, herr Tjällgrens m. fi:s motion i första kammaren

nr 216 och herr Strindlunds därmed lika lydande motion i andra kammaren

nr 313, herrar K. A. Anderssons och I. Svenssons motion i första kammaren

nr 217 och herr Osbergs därmed lika lydande motion i andra kammaren

nr 312, herr Frändéns m. fl:s motion i första kammaren nr 218, herr Hallins

m. fl:s motion i första kammaren nr 225 och herr Olssons i Broberg in. fl:s

därmed lika lydande motion i andra kammaren nr 329, herr N. A. Nilssons

m. fi:s motion i första kammaren nr 226 och herr Fjellmans m. fl:s därmed

lika lydande motion i andra kammaren nr 310, herr Pålssons motion i första

kammaren nr 227 och herr Jönssons i Revinge därmed lika lydande motion

i andra kammaren nr 347, motionerna i andra kammaren nr 286 av herr

Johanson i Huskvarna m. å., nr 292 av herr Westman m. fl., nr 296 av herr

Svedman, nr 306 av herr Persson i Falla, nr 314 av herr Laurin, vissa delar

av motionerna i andra kammaren nr 315 av herr Magnusson i Skövde och

nr 316 av herr Olsson i Broddbo, samt motionerna i andra kammaren nr

341 av herr Jeppsson och nr 356 av herr Mosesson. Härjämte hava till

denna grupp av motioner hänförts motionerna i andra kammaren nr 337

och nr 338 av herr Jeppsson.

Herrar Abrahamsson och Carlström hava hemställt,

att riksdagen måtte besluta bibehållande av Jönköpings regemente med

förläggning i Jönköping och Smålands husarregemente med förläggning i

Eksjö.

Herr Pers har hemställt,

att riksdagen måtte besluta att bibehålla Västerås som förläggningsort

för ett infanteriregemente.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Förän särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

47

Herrar J. Karlsson och Loriclis hava hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att utöver de i propositionen nr 50 upptagna

truppförband även skola bibehållas Västmanlands regemente med normal

sammansättning och med förläggning i Västerås samt Västmanlands trängkår

med nuvarande sammansättning och med förläggning i Sala.

Greve Wachtmeister och herr Olemedtsou samt herr Holmgren hava

hemställt,

att ett infanteriregemente fredsförlägges till Karlskrona.

Herr Bodin samt herrar Gardell i Gaus och Gardell i Stenstu hava

hemställt,

att riksdagen måtte vid fattande av beslut i frågan om försvarsväsendets

ordnande besluta, att den i proposition en nr 50 föreslagna Gotlands infanterikår

utökas till ett infanteriregemente med velocipedutrustning, ävensom att

fält- och positionsartilleriet bibeliålles vid sin nuvarande styrka.

Herr Åkerberg m. Ii samt herr Ljunggren m. fl. hava hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att Örebro stad skall fortfarande vara förläggningsort

för Svea trängkår.

Herrar Enhörning och Öberg hava hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att Västernorrlands regemente allt fortfarande

skall bibehållas med normal sammansättning och vara förlagt till Sollefteå.

Herr Tjällgren m. fl. och herr Strindlund hava hemställt,

att riksdagen, därest ny försvarsordning antages, måtte besluta bibehålla

Sollefteå som förläggningsort för ett infanteriregemente.

Herrar K. A. Andersson, I. Svensson och Osberg hava hemställt,

att riksdagen, i händelse propositionen nr 50 i vad den rör arméns

organisation i huvudsak vinner riksdagens bifall, måtte besluta den ändring

i densamma, att Västgöta-Bohus regemente förlägges till Uddevalla.

Herr Frändén m. fl. hava hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att Norrlands ingenjörkår skall upprättas

och förläggas till Jämtlands fältjägarregementes kasern samt att kårens

organisation skall överensstämma med vad i propositionen nr 50 föreslagits

för Svea ingenjörkår, dock att något fästningsingenjörkompani icke skall ingå

i kåren.

Herr J. Karlssons

motion

nr 207 och

herr Lorichs’

motion nr 287.

Greve Wachtmeisters

och

herr Clcmcdtsons

motion

nr 208 samt

herr Holmgrens

motion

nr 288.

Herr Bodins

motion nr 211

samt herrar

Gardeils i Gans

och Gardells i

Stenstil motion

nr 295.

Herr Åkerbergs

m. il:s motion

nr213 och herr

Ljunggrens

m. fl:s motion

nr 305.

Herr Enhörnings

motion

nr 215 och

herr Öbergs

motion nr 318.

Herr Tjäll grens

m. flis motion

nr 216 och

herr Strind1

unds motion

nr 313.

Herrar K. A.

Anderssons och

I. Svenssons

motion nr 217

samt herr

Osbergs motion

nr 312.

Herr Frändén s

m. flis motion

nr 218.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

ilcrr Hallins

m. fl:8 motion

nr 225 och

herr Olssons i

Broberg m. flis

motion nr 329.

Herr N. A.

Nilssons m. flis

motion nr 226

och herr Fjellmans

m. flis

motion nr 310.

Herr P filssons

motion nr 227

och herr Jonssons

i Revinge

motion nr 347.

Herr Johansons

i Huskvarna

m. flis

motion nr 286.

Herr Westmans

m. flis motion

nr 292.

Herr Svcdmans

motion nr 296.

Herr Perssons

i Palla motion

nr 306.

Herr Laurins

motion nr 314.

Herr Hallin m. fl. och herr Olsson i Broberg m. fl. hava hemställt,

att, därest en ny härordning beslutas vid innevarande års riksdag, Bohusläns

regemente bibeliålles, förlagt till Uddevalla.

Herr N. A. Nilsson m. fl. och herr Fjellman m. fl. hava hemställt,

att därest en ny härordning vid innevarande års riksdag beslutes, samtliga

nu i Skåne förlagda regementen måtte bibehållas i den nya arméorganisationen,

samt att antalet årligen till linjetjänst uttagna värnpliktiga ökas med

hänsyn härtill.

Herrar Pålsson och Jönsson i Be vinge hava hemställt,

att Södra skånska infanteriregementet bibeliålles i den nya härordning,

som av riksdagen kan varda beslutad.

Herr Johanson i Huskvarna m. fl. hava hemställt,

att riksdagen — för den händelse att definitivt beslut i försvarsfrågan

fattas — måtte, med avslag å propositionen nr 50, för så vitt densamma

innebär indragning eller förflyttning av Jönköpings regemente, Smålands

artilleriregemente samt de i Eksjö förlagda Kalmar regemente och Smålands

husarregemente, för sin del besluta sådan utökning eller jämkning av den

föreslagna härordningen, att dessa regementen komma att bibehållas å sina

nuvarande förläggningsorter.

Herr Westman m. fl. hava hemställt,

att vid upprättandet av ny försvarsordning måtte iakttagas, att båda livgrenadjärregementena

bibehållas å deras nuvarande förläggningsort i Linköping.

Herr Svedman har hemställt,

att riksdagen måtte, därest riksdagen går att fatta beslut i frågan om

försvarsväsendets ordnande, fastställa, att Gotlands båda truppförband ur

armén skola bibehållas Hd nuvarande styrka och sammansättning.

Herr Persson i Falla har hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att Svea trängkår skall fortfarande vara förlagd

i Örebro.

Herr Laurin har hemställt,

att riksdagen måtte besluta, i den händelse propositionen nr 50 vinner

riksdagens bifall, att bibehålla Vaxholms grenadjärregemente såsom kår av

den storlek, som i propositionen föreslagits för Gotlands infanterikår, samt

att fästningsingenjörkompaniet vid Vaxholms fästning förlägges till grenadjär
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 49

kårens etablissement med gemensam administration i största möjliga utsträckning.

Herr Magnusson i Skövde har hemställt,

att nuvarande regementen i huvudsak bibehållas och i vart fall det antal, Herr Magnuc
som

erfordras för beredande av tillfälle till vapenövning och mobilisering av so”s *

ii iii c-- .. i i * i ° motion nr 315.

tiela antalet vapenföra värnpliktiga, och

att vederbörande utskott måtte vidtaga de förändringar i propositionen

nr 50, som av ett eventuellt bifall till föregående yrkande betingas.

Herr Olsson i Broddbo har hemställt, Herr Olssons

att riksdagen för sin del måtte besluta, att Västmanlands trängkår fort- motion nr 316.

farande bibehålies vid sin nuvarande förläggningsort.

Herr Jeppsson har hemställt, att riksdagen måtte besluta, Herr Jeppssons

att den för Karlskrona avsedda infanteritruppen organiseras såsom Karls- ™ 4 on nr 341 ■

krona grenadjärkår i huvudsaklig överensstämmelse med organisationen av

Gotlands infanterikår, dock att en av de sex kaptenerna utbytes mot en

major; samt

att Kronobergs regemente organiseras såsom normalregemente.

Herr Mosesson har hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att den del av Svea livgarde, som avses för

Vaxholms fästningsområdes försvar, förlägges till Vaxholm.

HerrMosessona

motion nr 356.

Herr Jeppsson har hemställt, Herr JePPB.on8

, • ....... motioner nr

* motionen nr 337: 337 och nr338.

att de i propositionen nr 50 upptagna regementsintendenternas biträden

måtte i arvode åtnjuta skillnaden mellan uppburen pension och i ÖAR, no 4

angivna sammanlagda löneförmåner på den ortsgrupp, där vederbörande har

sin tjänstgöring; samt

att för denna personal införes benämningen intendentsassistent;

i motionen nr 338:

att riksdagen måtte besluta, att gevärshantverkare skola erhålla titeln

vapenverkmästare.

c) Armémusiken.

Till denna grupp av motioner höra viss del av herr Wahlmarks motion

i första kammaren nr 205 och av herr Lovéns m. fi:s därmed lika lydande

motion i andra kammaren nr 284, herr Åströms m. fl:s motion i första

kammaren nr 209 samt herrar Lovéns och Lindbergs därmed lika lydande

motion i andra kammaren nr 289, herr Lindhagens motion i första kammaren

nr 239 samt herr Johansons i Huskvarna motion i andra kammaren nr 297.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. llsaml. lavd. 1A haft. (Nr 1) 72225 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

Herr Wahlmarks

motion

nr205 och herr

Lovens m. fi:s

motion nr 284.

O

Herr Aströms

m. fl:8 motion

nr 209 och

herrar Lovéns

och Lindbergs

motion nr 289.

Herr

Lindhagens

motion nr 239.

Herr

Johansons

i Huskvarna

motion nr 297.

Herr Vindahls

m. fl:s motion

nr 212 och herr

Bengtssons

i Norup m. fl:S

motion nr 304.

50 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Herr Wahlmark och herr Loven m. fl. hava hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att å de föreslagna musikkårerna av typerna

I och II eu musiksergeantbeställning uppflyttas till musikfanjunkarebeställning.

Herr Åström m. fl. samt herrar Loven och Lindberg hava hemställt,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte låta verkställa skyndsam utredning, huruvida och i vad mån viss del

av de under fjärde huvudtiteln till musikorganisationen utgående anslag kan

överföras till annan huvudtitel och sålunda den övertaliga musikpersonalen

kan tagas i anspråk för landets musikliv och för riksdagen — om möjligt

år 1926 — framlägga de förslag, vartill utredningen må föranleda.

Herr Lindhagen har hemställt,

att riksdagen ville besluta eller hos regeringen begära övervägande och

förslag i syfte att militärmusiken skall undantagas från militärväsendets

minskning eller avrustning samt, i den mån sådan minskning eller avrustning

sker, i sin nuvarande huvudsakliga omfattning omvandlas till en statens

civila musikorganisation för att med anslag från åttonde huvudtiteln främja

musiklivet i landet och särskilt i den vanlottade landsbygden.

Herr Johanson i Huskvarna har hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att musikkåien vid Arméartilleriregementet,

under förutsättning att detsamma förlägges i Jönköping, organiseras i enlighet

med typ II i propositionen nr 50, d. v. s. på samma sätt som vid de flesta

infanteriregementen.

d) Arméns ecklesiastikstat m. m.

Till denna grupp av motioner hava hänförts herr

i första kammaren nr 212 och herr Bengtssons i Norup m. fl:s därmed lika

lydande motion i andra kammaren nr 304, herr Bergqvists motion i första

kammaren nr 229 och herr Nilssons i Antnäs m. fl:s därmed lika lydande

motion i andra kammaren nr 349, herr K. J. Gustafssons m. fl:s motion i

första kammaren nr 230 och herr Johansons i Huskvarna m. fl:s därmed

lika lydande motion i andra kammaren nr 342 samt herr Pehrssons i Göteborg

motion i andra kammaren nr 302.

Herr Yindahl m. fl. samt herr Bengtsson i Norup m. fl. hava hemställt,

att riksdagen måtte besluta till centralstyrelsen för förbundet soldaternas

vänner i och för förbundets arbete för de värnpliktigas religiöst-etiska vård

anslå ett årligt belopp av 50,000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Herr Bergqvist ocli herr Nilsson i Antnäs m. fl. hava hemställt, Hon- Borg
,

, ., 1 qvista motion

att riksdagen ti lie besluta, att regementspastorsinstitutionen inom svenska nr 229 och

armén skall bibehållas och anvisa de med hänsyn till den eventuellt blivande i^tnäimTn

nya härordningen härför erforderliga medel, eller, motion ar 349.

därest detta ej kan av riksdagen bifallas,

att riksdagen ville besluta, att för vart och ett av de närmaste fem budgetåren

från och med den 1 juli 1926 anvisa och ställa till Kungl. Maj:ts förfogande

ett extra anslag av högst 50,000 kronor för att efter vederbörande

militära myndigheters samt domkapitlens och svenska kyrkans diakonistyrelses

hörande användas för bestridande av pastoralvården inom armén.

Herr K. J. Gustafsson m. fl. och herr Johanson i Huskvarna m. fl. hava Herr K. j.

hemställt, Gustafssons

m. flis motion

att riksdagen ville - under förutsättning av en ny härordnings antagande Jrr fhanTot

besluta, att ett belopp, motsvarande det nuvarande anslaget till regements- 5 Huskvarna

pastorsinstitutionen, skall för vederbörande budgetår anvisas till uppehållande m'' ^342“°”

av den. andliga vården vid armén dels genom regementspastorer i den utsträckning

riksdagen, med hänsyn till den blivande härordningens omfattning,

kan finna skäligt bestämma, och dels genom soldatmissionsverksamhet, med

iakttagande att den del av anslaget, som anvisas till sistnämnda ändamål,

icke sättes lägre än till 15,000 kronor.

Herr Pelirsson i Göteborg har hemställt, He*rM««»,

att riksdagen ville besluta, att regementspastorsinstitutionen inom den mötion^m

svenska armén matte bibehållas och att medel för pastoralvården inom armén

måtte anvisas till det belopp, som erfordras för arvoden åt garnisons-, slottsoch

regementspastorer.

e) Arméns remonteringsväsendc.

Till denna grupp av motioner höra herr Lundells m. fl:s motion i första

kammaren nr 220 och herr Andersons i Storegården m. fl:s därmed lika

lydande motion i andra kammaren nr 357. I dessa motioner hemställes,

att Gudhems remontdepå måtte såsom sådan bibehållas.

f) Arméns reservpersonal.

Hit är att hänföra herr Jeppssons motion i andra kammaren nr 335, vari

liemställes,

Herr Lundells

ra. flis motion

nr 220 och

herr Andersons

i Storegården

m. flis motion

nr 357.

Herr Jeppssons

motion nr 335.

att riksdagen matte besluta, att vid utredning av frågan om beviljandet

av studielån åt ynglingar, vilka taga anställning såsom reservofficerare, utredning

även må verkställas av frågan om beviljandet av lån för studier

eller yrkesutbildning åt sådana fast anställda, som i samband med avskedet

taga anställning såsom furirer eller underofficerare i reserven.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Första särskilda utskottets utlåtande JSV 1.

o1) Vissa med rekryteringen av arméns fast anställda

personal sammanhängande frågor.

Till denna grupp av motioner liava hänförts herr Bergqvists motion i

första kammaren nr 221 samt följande motioner i andra kammaren, nämligen

viss del av herr Jeppssons motion nr 336, herr Nilssons i Antnas m. fl:s

motion nr 348, herrar Osbergs och Röings motion nr 351, herr Holmströms

i Gävle motion nr 355, herr Bäcklunds motioner nr 361 och nr 363 samt

herr Samuelssons m. fl:s motion nr 365.

Herr Herr Bergqvist har hemställt, att riksdagen matte besluta,

moUoTT^l. att officerare och underofficerare, tillhörande de truppförband i Boden,

vilka beröras av passagesystemet, jämte deras familjemedlemmar skola tillförsäkras

rätt till en årlig fri resa å järnväg till sydligare delar av landet;

att berörda officerare och underofficerare med vederlikar, efter viss tids,

förslagsvis 6 års, tjänstgöring i Boden skola i lönehänseende äga ratt tillgodoräkna

sig tre tjänstår utöver vad eljest är medgivet, samt

att jämväl personal, tillhörande inom passagesystemet fallande truppförband

i Boden, vilken på grund av tjänstgöringsförhållanden m. m. icke kommer

i tillfälle att före pensionsålderns inträdande begagna sig av ratten till

transport söderut, må liga rätt till ersättning för flyttning, som företages i

samband med avskedets erhållande.

Herr Jeppssons Herr Jeppsson har hemställt, att riksdagen, med ändring av Kungl. Maj:ts

motion nr 33G. pr0pOSiti0n nr 50, måtte besluta,

att nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden uppdelas i två särskilda

o-rader, åtskilda i fråga om såväl tjänsteställning som gradbeteckning;

att sergeanter efter erhållen fullmakt å och över stat samt i reserven

erhålla fänriks tjänstegrad med tjänsteställning i förhållande till fannkar

efter data för fullmakter (konstitutorial);

att nuvarande högsta underofficersgraden (fanjunkare, styckjunkare) a och

över stat samt i reserven erhålla underlöjtnants tjänstegrad med tjänsteställning

i förhållande till underlöjtnanter efter data för fullmakter, dock att sådan

tjänsteställning ej tilldelas till högsta underofficersgraden befordrade officersocli

reservofficersaspiranter;

att förrådsförvaltare vid armén efter uppnådda 50 års ålder hora kunna

befordras till löjtnanter i regementet; och

att befordran till löjtnant i regementets reserv bör kunna aga rum av

pensionerade underofficerare, varjämte befordran till kapten i armén bor

kunna ske av pensionerade underofficerare, vilka genom sitt arbete i forsvarsväsendets

tjänst gjort sig särskilt förtjänta av ytterligare befordran.

Herr Nilescms Herr Nilsson i Antnäs m. fl. hava hemställt, att riksdagen måtte besluta,

moA£fnrm34S att officerare och underofficerare, tillhörande de truppförband i Boden,

vilka beröras av passagesystemet, jämte deras familjemedlemmar skola tillförsäkras

rätt till en årlig fri resa å järnväg till sydligare delar av landet;

s. 53 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

53

att berörda officerare och underofficerare med vederlikar efter viss tids,

förslagsvis 6 års, tjänstgöring i Boden i lönehänseende skola äga rätt tillgodoräkna

sig tre tjänstår utöver vad eljest är medgivet;

att jämväl personal, tillhörande inom passagesystemet fallande truppförband

i Boden, vilken på grund av tjänstgöringsförhållanden m. m. icke

kommer i tillfälle att före pensionsålderns inträdande begagna sig av rätten

till transport söderut, må äga rätt till ersättning för flyttning, som företages

i samband med avskedets erhållande; samt

att fri flyttning beredes familjemedlemmar efter i tjänst avlidna officerare

och underofficerare med vederlikar.

Herrar Osberg och Böing hava hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att förvaltarna vid intendenturkåren erhålla

tjänstegrad i likhet med löjtnant med tjänsteställning efter löjtnant.

Herr Holmström i Gävle har hemställt,

att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts framställning rörande officersutbildningen,

ville besluta, att med avseende å densamma skall, i förhållande

till nuvarande anordningar, vidtagas de förändringarna, att officersaspiranterna

skola fullgöra sin första tjänstgöring under sommarsoldatskolan och repetitionsövningen

vid eget regemente, att under ett uppehåll i krigsskolekursen

tredje året officersaspiranten skall tjänstgöra som furir vid soldatskolan vid

regementet, samt att, som följd därav, kursen vid krigsskolan skall pågå till

omkring slutet av april fjärde året.

Herr Bäcklund har hemställt,

1 motionen nr 361:

att riksdagen måtte besluta,

dels att antalet elever i vardera av underoffieersskolans båda årskurser må

beräknas till minst 205, av vilken anledning personalen å skolans stat må

ökas med

2 kompanichefer, kaptener,

2 kompaniadjutanter, pensionerade underofficerare,

6 avdelningschefer, subalternofficerare, samt

timlärare till erforderligt antal, detta dock utan att lönesuccessionen efter

den ur truppförbanden beordrade personalen kommer till stånd;

dels att en kaderökning inom furirsgraden göres, varvid uppföres:

vid Gotlands infanterikår ytterligare 2 stater

» Livregementets dragoner » 2 »

> Livregementets husarer » 2

» Skånska kavalleriregementet » 2 »

» Norrlands dragonregemente » 3 »

» Arméartilleriregementet » 2 »

» Luftvärnsartilleriregementet » 1 stat

» Intendenturkåren » 2 stater

utöver i Kungl. Maj:ts proposition nr 50 beräknat antal;

Herrar Osbergs

och Röings

motion nr 351.

Herr Holmströms

i Gävle

motion nr 355.

Herr Backlunds

motioner nr

361 och nr 363.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

dels att eleverna i underofficersskolans första årskurs till en tredjedel må

utgöras av sådana, som i omedelbar följd på den förberedande underofficersskolan

kommenderats till genomgående av underofficersskolan, men i övrigt

av äldre underbefäl i den mån, sådant finnes vid truppförbanden;

dels att det behov av furirsutbildat underbefäl vid truppförbanden, som

kan uppstå genom ökningen av elevantalet i underofficersskolan, må fyllas

genom befordran till furir i regementet (kåren);

dels ock att timantalet för undervisning i allmänbildande ämnen i de lägre

manskapsskolorna, rekryt-, korprals- och furirskolorna, må uppgå till 27,7 %

av hela antalet utbildningstimmar för nämnda skolor;

i motionen nr 363:

att riksdagen måtte besluta,

att det antal beställningar för fänrik, som i propositionen beräknats, må

indragas och i stället hänföras till beställningarna såsom sergeant,

att officersaspiranterna skola tjänstgöra såsom sergeanter och med sergeants

avlöningsförmåner, intill dess befordran till underlöjtnant kan vinnas, samt

att detta i tillämpliga delar må gälla även reservofficersaspiranter.

Herr Samuels- Herr Samuelsson m. fl. hava hemställt,

sons m. fl:s

motion nr 365. att riksdagen måtte, i samband med behandlingen av propositionen nr

50, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande snarast möjligt av

erforderliga åtgärder för att realisera vissa i motionen framförda önskemål i

avseende å officerskårens rekrytering.

Ii) Ersättning åt kommuner till följd av indragning av

truppförband.

Till denna grupp av motioner hava hänförts herr Kvarnzelius’ m. flis

motion i första kammaren nr 232 samt förste vice talmannen Hamiltons

m. flis därmed lika lydande motion i andra kammaren nr 350.

Herr Kvarnzelius’

m. fl:s

motion nr 232

samt förste vice

talmannen

Hamiltons

m. fl:s motion

nr 350.

Herrar Kvarnzelius m. fl. samt förste vice talmannen Hamilton m. fl. hava

hemställt,

att — därest med anledning av propositionen nr 50 beslut fattas om indragning

av truppförband — riksdagen måtte, i samband med behandlingen

av eventuella ersättningsåtgärder till de kommuner, varest sålunda indragna

truppförband hittills varit förlagda, uttala sig för att varje dylik ersättningsåtgärd

föregås av en skyndsam utredning, huruvida icke de ledigblivna kasernetablissementen

lämpligen kunna och böra utnyttjas för annan verksamhet

för statens räkning av sådan art, att därigenom vederbörande kommuner

erhålla genom regementsindragningarna eljest uppstående förluster och

olägenheter helt eller delvis ersatta.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

55

i) övergången till den nya härordningen.

Till denna grupp av motioner höra viss del av herr Wahlmarks motion

i första kammaren nr 205 och av herr Lovens m. flis därmed lika lydande

motion i andra kammaren nr 284, ävensom följande motioner i andra kammaren,

nämligen herr Magnussons i Kalmar m. flis motion nr 291, herr

Fjellmans motioner nr 293 och nr 294, herr Olssons i Kalmar m. flis motion

nr 300, herr Holmgrens motion nr 308, herr Jeppssons motion nr 340, herrar

Holmströms i Gävle och Bäcklunds motion nr 353 samt herr Bäcklunds

motion nr 362.

Herrar Wahlmark och Lovén m. fl. hava hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att till övergångsstat överförda musiksergeanter

beredas möjlighet att vid inträdet i pensionsåldern erhålla musikfanjunkares

pension.

Herr Wahlmarks

motion

nr 205 och

herr Lovens

m. fl:s motion

nr 284.

Herr Magnusson i Kalmar m. fl. hava hemställt om riksdagens bifall till Herr Magnus
sons

i Kalmar

dels att sergeanterna över stat under övergångsperioden intill den 1 januari fl:s motion

1928 må, i den mån underofficersbeställningar bliva vakanta efter med pen- 221''

sion avgångna underofficerare, i vanlig ordning befordras till sergeanter på

stat, detta vid såväl kvarstående som till indragning avsedda truppförband;

dels oclc att de sergeanter (musiksergeanter) över stat, som icke under

ovannämnda tid erhållit befordran på stat, må i fråga om övergångsbestämmelserna

bliva jämställda med de sergeanter, som äro anställda medelst

konstitutorial eller fullmakt, och att antalet underofficersbeställningar å över.

gångsstat må för nämnda syfte ökas i erforderlig grad, förslagsvis med 50

beställningar.

Herr Fjellman har hemställt, Herr Fjellmans

motioner nr

i motionen nr 293: 293 och nr 294.

att riksdagen, därest en ny härorganisation av liknande omfattning som

den i propositionen nr 50 föreslagna skulle vinna dess bifall, måtte besluta,

att övergången skall ske under två perioder, med första perioden förlagd

till året 1926—1927 samt andra perioden förlagd till året 1928—1929;

i motionen nr 294:

att riksdagen, med frångående i motsvarande delar av Kungl. Majits förslag,

måtte besluta att, för den händelse ett beslut angående omorganisation

av försvarsväsendet skulle vid innevarande års riksdag fattas, övergången

till ny organisation skall genomföras enligt vissa i motionen angivna grunder.

Herr Olsson i Kalmar m. fl. hava hemställt om sådan ändring av de i Herr Olssons i

propositionen nr 50 föreslagna grunderna för övergången till den nya här- Motion11™ 300

ordningen, att till övergångsstat tvångsvis överförd löjtnant, underlöjtnant

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Herr Holmgrens

motion

nr 308.

Herr Jeppssons

motion nr 340.

Herrar Holmströms

i Gävle

och Bäcklunds

motion nr 353.

Herr Bäcklunds

motion nr 362.

eller sergeant, vilken vid överförandet till övergångsstaten kan räkna, löjtnant

15, underlöjtnant 5 och sergeant 20 påbörjade militära tjänstår, skall i

fråga om befordran till högre lönegrad likställas med den, vilken vunnit

befordran till kapten respektive löjtnant eller fanjunkare i regemente (kår

o. s. v.).

Herr Holmgren har hemställt,

att riksdagen ville besluta, att sergeanter över stat vid eventuell överflyttning

till övergångsstat måtte anses jämställda med sergeanter på stat.

Herr Jeppsson har hemställt,

att riksdagen ville besluta, att ersättning till manskap vid armén med 10

tjänstår och därutöver måtte utgå under en tid av 5 år, räknat från erhållet

avsked ur tjänst i samband med försvarsväsendets omorganisation, och med

en årlig summa motsvarande innehavd lön enligt A-ort.

Herrar Holmström i Gävle och Bäcklund hava hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att sådana indelta, som under de senaste

åren tjänstgjort vid sina regementen under större delen av året, tillerkännas

avskedsersättning efter samma grunder, som i propositionen nr 50 föreslagits

för äldre underbefäl, därvid minst sex månaders tjänstgöring per år må

räknas såsom fullgjort tjänstår.

Herr Bäcklund har hemställt, att riksdagen måtte besluta,

dels att avskedsersättningen till underbefälet, förutom vanliga avskedspremier,

må utgå med följande belopp, nämligen:

Antal tjänstår x)

Furir av 1. klassen (likställd

bcställningsman)

Furir av 2. klassen (likställd

beställningsman, musikfurir)

Grundbelopp

— 1 resp.

2 årslöner

tillägg

summa

Grundbelopp

— 1 resp.

2 årslöner

tillägg

summa

4............................

1464

1 464

1 392

1392

5..............................

1584

528

2 112

1 512

504

2 016

6..............................

1704

1 136

2 840

1632

1088

2 720

7..............................

1800

1 800

3 600

1 728

1728

3 456

8.............................

3 600

300

3 900

3 456

300

3 756

9.............................

3 600

600

4 200

3 456

600

4 056

10..............................

3 600

900

4 500

3 456

900

4 356

11..............................

3 600

1 200

4 800

3 456

1 200

4 656

12.............................

3 600

1500

5100

3 456

1 500

4 956

13.............................

3 600

1800

5 400

3 456

1800

5 256

14..............................

3 600

2 100

5 700

3 456

2100

5 556

15.............................

3 600

2 400

6 000

3 456

2 400

5 856

*) För del av tjänstår utgår ingen ersättning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. bl

dels att det till gifta furirer utgående barntillägget må utgöra 400 kronor

för varje barn;

dels att ersättningen till furirer i första band må, oberoende av klassuppdelningen,

utgå till dem av de äldsta furirerna, som mista de befordringsutsikter

de liaft enligt nuvarande ordning, och därutöver till dem, som ha

den högsta levnadsåldern;

dels ock att ersättning må efter Kungl. Maj:ts prövning utgå även till

furirer (beställningsmän och musikfurirer) i regementet (kåren).

j) Flottans ersättningsbyggnad.

Till denna grupp höra följande motioner, nämligen herr Tryggers m. fl:s

motion i första kammaren nr 244 och herr Lindmans m. fl:s därmed lika

lydande motion i andra kammaren nr 345 ävensom herr Bernströms motion

1 andra kammaren nr 328 och herr Jeppssons motion i andra kammaren

nr 330.

Herr Trygger m. fl. och herr Lindman in. fl. hava i sina förenämnda

motioner hemställt,

att utöver den fartygsmateriel, som enligt beslut vid 1924 års riksdag

skall nybyggas under åren 1924—1929, må ytterligare byggas under nämnda

tid 2 jagare och 1 torpedundervattensbåt av samma typer, som de redan

beslutade.

Herr Bernström har hemställt,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj: t anhåller, att Kungl. Maj:t för

nästkommande riksdag måtte framlägga en fullständig plan för flottans vidmakthållande

och förnyelse;

att riksdagen för sin del ville besluta:

dels att ersättningsbyggnad, utöver vad därom år 1924 beslutats, omedelbart

igångsättes av två jagare, en torpedundervattensbåt och två motortorpedbåtar

av redan fastställd typ samt fyra undervattensbåtsjagare av den typ,

varom i Kungl. Maj:ts proposition nr 50 nämnes,

dels att för denna ersättningsbyggnad erforderliga medel fördelas med

hälften å vartdera av budgetåren 1926—1927 och 1927—1928, samt

dels att Kungl. Maj:t äger att under året 1925—1926 förskottsvis utanordna

de medel, som kunna bliva erforderliga för de ovan upptagna fartygens färdigställande

under budgetåret 1927—1928.

Herr Jeppsson har hemställt,

att riksdagen ville besluta, att utöver den ersättningsbyggnad, som beslöts

av 1924 års riksdag, nämligen 2 jagare, 2 torpedundervattensbåtar och

2 motortorpedbåtar för en sammanlagd kostnad av 23,7 2 miljoner kronor,

nu bevilja medel till byggande av ytterligare 2 jagare och 1 torpedunder
-

Ilerr Tryggers

ra. flis motion

nr 244 och

herr Lindmans

ra. fl-.s motion

nr 345.

Herr

Bernströms

motion nr 328.

Herr Jeppssons

motion nr 330

s. 58 Kontrollera mot PDF

. 58

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Herr Kobbs

motion nr 231

och heiT

Osbergs motion

nr 352.

Herr

Holmgrens

motioner nr

285, nr 303,

nr 326 och

nr 327.

vattensbåt för en kostnad av tillsammans 18,3 miljoner kronor, vilken senare

summa bör fördelas på budgetåren 1926—1927, 1927—1928 och 1928—1929,

med rättighet för Kungl. Maj:t att förskottsvis utanordna medel för påbörjande

av de 2 jagarna redan under budgetåret 1925—1926.

k) Flottans fredsorgaiiisation m. in.

Till denna grupp höra följande motioner eller vissa delar därav, nämligen

herr Kobbs motion i första kammaren nr 231 och herr Osbergs därmed

lika lydande motion i andra kammaren nr 352 ävensom motionerna i andra

kammaren nr 285, nr 303, nr 326 och nr 327 av herr Holmgren, nr 290 av

herr Lovén, nr 331 och nr 336 av herr Jeppsson och nr 359 av herr Kristensson

i Göteborg.

Herr Kobb och herr Osberg hava hemställt,

att riksdagen icke måtte bifalla det i propositionen nr 50 framlagda förslaget

om indragning av viss civil personal i marinförvaltningen.

Herr Holmgren har hemställt:

i motionen nr 285:

att riksdagen ville besluta, att staten för flottans ecklesiastikstat måtte

upptaga 2 bataljonspredikanter i Karlskrona;

i motionen nr 303:

att därest de riktlinjer för marinens organisation, som i övrigt uppdragits

i Kungl. Maj:ts proposition nr 50, bliva godtagna, riksdagen ville besluta,

a) att för tillgodoseendet av kravet på ersättningspersonal för landtjänstgöring

den personal, som härför avses, måtte, vad angår officerare och civilmilitär

personal vid flottan, ökas med 1 kommendörkapten, 3 kaptener eller

löjtnanter, 1 mariningenjör och 1 marinintendent, utgörande omkring 5 %

av det för landtjänstgöring under fred beräknade behovet,

b) att för under a) nämnt ändamål samt för säkerställande av såväl fredssom

mobiliseringsbehovet av underofficerare, intill dess visshet föreligger

angående möjligheten att rekrytera underofficersreserven, det sammanlagda

antalet underofficerare och flaggkorpraler måtte ökas med omkring 20 % på

mobiliseringsbehovet, eller för flottan med 170,

c) att för under a) nämnt ändamål samt för möjliggörande av sjömanskårens

utbildning på sätt i propositionen blivit föreslaget sjömanskåren

måtte utökas med 50 korpraler och 100 yrkesutbildade meniga;

i motionen nr 326:

att riksdagen i fråga om kunskapsfordringar i allmänbildande ämnen för

underbefäl och underofficerare vid flottan, vilka önska vinna inträde i sjökrigsskolan,

måtte besluta, att följande bestämmelser skola gälla, nämligen:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

59

1) att såsom villkor för underbefäls och underofficers befordran till officer

på stat vid flottan uppställes genomgående av sjökrigsskolans sjöofficerslinjes

1. och 2. årskurser i land samt 2. och 3. årskursen ombord,

2) att varje år underbefäl och underofficerare, som med godkänt betyg

genomgått 2-årig underofficersskola ävensom ådagalagt framstående tjänste.

duglighet och väl vitsordat uppförande samt visat sig vara i besittning av

kunskaper i allmänbildande ämnen enligt vad nedan i mom. 3 sägs och bibringats

kompletterande sjömili tär utbildning, till ett antal, som Kungl.

Maj:t bestämmer, få antagas till sjökadetter med anslutning till 1. årets kurs

i land,

3) att för att kunna på nyssnämnt sätt antagas till sjökadett av den,

som genomgått 2-årig underofficersskola vid flottan, skall fordras följande

kunskapsmått i alimänbildande ämnen, nämligen: i matematik, fysik och

kemi fordringarna i studentexamen å reallinjen, i svenska språket fordringarna

i studentexamen, dock med begränsad undervisning i den svenska litteraturen

och med sådant ämnesval vid det skriftliga provet, att endast ämne

därvid behandlades, som eleverna kunna tänkas bättre behärska än vad som

kan anses vara fallet med de ämnen, vilka givas i de vanliga studentskrivningarna;

i engelska och franska språken fordringarna i studentexamen på

latinlinjen B; i tyska språket tillräckliga kunskaper för att kunna läsa tysk

facklitteratur; samt i historia och geografi fordringar motsvarande realskoleexamen,

4) att de studier, som erfordras för förvärvande av nyssnämnda kunskaper

i allmänbildande ämnen, tillsvidare och intill erfarenhet vunnits skola bedrivas

på de enskildes initiativ,

5) att under nämnda studiers bedrivande den studerande skall tilldelas

studiestipendium och befrias från tjänstgöring under en tid av två år eller,

därest så i särskilt fall befinnes erforderligt, högst tre år;

i motionen nr 327:

att riksdagen i fråga om underofficersutbildningen vid flottan måtte besluta

:

att undervisningstiden i högre klassen vid underofficersskolan för däcksavdelningen

utsträckes till omkring den 20 juni,

att undervisningen i underofficersskolan så ordnas, att fullständig styrmansexamen

kan vid skolan avläggas av elever inom däcksavdelningens

samtliga yrkesgrenar, således även av artillerimatroser, samt

att navigeringsövningar för underofficersskolan s elever av däcksavdelningen

förläggas till lämplig tid under maj och juni månader 7. utbildningsåret.

Herr Loven liar hemställt,

att de i flottans reserv utnämnda marinintendenterna måtte tillerkännas

rätt att, därest de så önska och under förutsättning, att de fullgjort stadgad

Herr Lovéns

motion nr 290.

s. 60 Kontrollera mot PDF

HerrJeppssons

motioner

nr 331

och nr 336.

60 Förtsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

repetitionsövning samt kvarstått i flottans reserv intill uppnådd 45 års

ålder, i stället för pension vid 55 års ålder uppbära pensionens vid förstnämnda

ålder kapitaliserade värde samt att, därest marinintendent, som i

vederbörlig ordning fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider

före uppnådd 45 års ålder, pensionens kapitaliserade värde måtte utbetalas

till hans efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare.

Herr Jeppsson har hemställt:

i motionen nr 331:

att riksdagen ville besluta att genomföra vissa förbättringar i den av

Kungl. Maj:t i propositonen nr 50 föreslagna nya marinorganisationen,

gående ut på följande:

Flottans personalstater ökas med

a) officerare:

2 kommendörkaptener av 1. graden,

2 kommendörkaptener av 2. graden,

5 kaptener och

27 löjtnanter, sammanlagt 36 officerare;

b) underofficerare:

20 flaggunderofficerare och

40 underofficerare av 2. graden, sammanlagt 60 underofficerare;

40 flaggkorpraler;

c) manskap:

flaggkorpraler:

övrigt manskap:

50 högbåtsman och korpraler,

150 meniga samt

35 meniga under 5 månader;

skeppsgossar:

150 skeppsgossar;

d) mariningenjörer:

1 mariningenjör av 2. graden och

1 extra mariningenjör;

e) marinläkare:

1 marinläkare av 1. graden

4 marinläkare av 2. graden och

2 marinläkarstipendiater.

Anslaget till flottans krigsberedskap och övningar ökas med 380,000

kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 61

Anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader ökas med 68,000

kronor.

Anslaget till extra utgifter för sjöförsvaret liöjes med 170,000 kronor till

240,000 kronor;

i motionen nr -ISO:

att riksdagen med ändring av Kungl. Maj:ts proposition nr 50 måtte besluta,

att nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden uppdelas i två särskilda

grader, åtskilda i fråga om såväl tjänsteställning som gradbeteckning;

att underofficerare av 2. graden å och över stat samt i reserven erhålla

fänriks tjänstegrad med tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter data

för fullmakter (konstitutorial);

att nuvarande högsta underofficersgraden (flaggunderofficer och underofficer

av 1. graden) å och över stat samt i reserven erhålla underlöjtnants

tjänstegrad med tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter efter data

för fullmakter, dock att sådan tjänsteställning ej tilldelas till högsta underofficersgraden

befordrade sjö- och kustartillerikadetter samt reservo fficersaspiranter;
att

innehavare av uppbördsmannabefattningar vid marinen, vilka kunna

komma att förklaras jämställda med förrådsförvaltare vid armén, samt ett

visst antal flaggunderofficerare och underofficerare av 1. graden på stat efter

uppnådda 50 års ålder böra kunna befordras till löjtnanter i respektive

flottan och kustartilleriet; och

att befordran till löjtnant i respektive flottans och kustartilleriets reserv

bör kunna äga rum av pensionerade underofficerare, varjämte befordran till

kapten i marinen bör kunna ske av pensionerade underofficerare, vilka

genom sitt arbete i försvarsväsendets tjänst gjort sig särskilt förtjänta av

ytterligare befordran.

Herr Kristensson i Göteborg har hemställt,

att riksdagen med avslag å propositionen nr 50, i vad denna avser omorganisation

av flottans varv i Stockholm, i skrivelse till Kungl. Maj:t ville

anhålla om förnyad utredning och förslag till sådan omorganisation.

1) Kustartilleriet.

Hit höra — förutom viss del av herr Jeppssons förenämnda motion i

andra kammaren nr 336 — herr Enhörnings motion i första kammaren nr

219, herr Pehrssons i Göteborg motion i andra kammaren nr 301 samt

vissa delar av motionerna i andra kammaren nr 303 av herr Holmgren och

nr 331 av herr Jeppsson.

Herr Enhörning har hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att Hemsö fästning skall bibehållas och att

med hänsyn härtill erforderliga förändringar av kustartilleriets organisation

vidtagas.

Herr Kristen ssons

i Göteborg

motion

nr 359.

Herr Enhörnings

motion

nr 219.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Herr Pehrs8on8

i Göteborg

motion

nr 801.

Herr Holmgrena

motion

nr 303.

Herr Jeppsson8

motion

nr 331.

Herr Pehrsson i Göteborg har hemställt,

att riksdagen ville besluta, att Älvsborgs fästning bibehålies i full försvarsberedskap,

och anvisa för ändamålet behövliga medel.

Herr Holmgren har hemställt, att därest de riktlinjer för marinens organisation,

som i övrigt uppdragits i Kungl. Maj:ts proposition nr 50, bliva

godtagna, riksdagen ville besluta,

a) att för tillgodoseendet av kravet på ersättningspersonal för landtjänstgöring

den personal, som härför avses, måtte, vad angår officerare vid kustartilleriet,

ökas med 4 kaptener eller löjtnanter, utgörande omkring 5 % av

det för landtjänstgöring under fred beräknade behovet, samt

b) att för under a) nämnt ändamål samt för säkerställande av såväl fredssom

mobiliseringsbehovet av underofficerare, intill dess visshet föreligger

angående möjligheten att rekrytera underofficersreserven, det sammanlagda

antalet underofficerare och flaggkorpraler måtte ökas med omkring 20 % på

mobiliseringsbehovet eller för kustartilleriet med 25.

Herr Jeppsson har hemställt,

att riksdagen ville besluta att genomföra vissa förbättringar i den av

Kungl. Maj:t i propositionen nr 50 föreslagna nya marinorganisationen, gående

ut på följande:

Kustartilleriets personalstater minskas med 1 major samt ökas med

a) officerare:

2 kaptener,

4 löjtnanter,

1 underlöjtnant eller fänrik, sammanlagt 6 officerare;

b) underofficerare:

5 underofficerare av l:a graden,

10 underofficerare av 2:a graden;

c) manskap:

flaggkorpraler:

12 flaggkorpraler;

övrigt manskap:

46 korpraler,

49 meniga;

Anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar ökas med 40,000

kronor.

Anslaget till underhåll av befästningar, kustartilleriets kaserner m. m. ökas

med 25,000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

63

in) övergången till den nya marinorganisationen.

Uti motionen nr 307 i andra kammaren av herr Holmgren hemställes, att

riksdagen, under förutsättning att en omorganisation av försvarsväsendet

bliver antagen, ville besluta,

att underofficerare av 3:e graden i flottan vid eventuell överflyttning till

övergångsstat måtte anses jämställda med underofficerare av 3:e graden vid

flottan.

n) Flygvapnet.

Till denna grupp av motioner höra viss del av herr Bodins motion i första

kammaren nr 211 samt av herrar Gardeils i Gans och Gardeils i Stenstu därmed

lika lydande motion i andra kammaren nr 295, viss del av herr Olssons

i Broddbo motion i andra kammaren nr 316 samt herr Jeppssons motion i

andra kammaren nr 332.

Herr Bodin samt herrar Gardell i Gans och Gardell i Stenstu hava

hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att en flygstation inrättas på Gotland å plats,

som av vederbörande sakkunniga befinnes lämplig.

Heir Olsson i Broddbo har, under förutsättning att riksdagen beslutar,

att Västmanlands trängkar icke skall bibehållas vid sin nuvarande förläggningsort,

hemställt, att riksdagen måtte besluta,

att en av de i Kungl. Maj:ts proposition nr 50 föreslagna flygkårerna

måtte förläggas till Sala.

Herr Jeppsson har hemställt, att riksdagen, därest en sammanslagning av

arméns och marinens flygväsende befinnes lämplig, ville besluta: 1

1) att chefens för flygvapnet stab organiseras på en armé- och en marinavdelning

samt att chefens för flygvapnet uppgifter begränsas till rent flygtekniska

spörsmål rörande materielanskaffning;

2) att ej blott andra utan även första flygkåren måtte uteslutande omfatta

flygformationer, användbara för marina uppgifter;

3) att frågan om förläggningen av första och andra flygkårerna måtte först

framdeles närmare bestämmas;

4) att i flygvapnets personalstat skiljes mellan den för sjömilitära och den

för lantmilitära uppgifter avsedda personalen;

5) att flygvapnets för sjömilitära uppgifter avsedda personal måtte få behålla

den uniform och de tjänstebenämningar, som nu användas vid marinens

flygväsende;

6) att staterna för första och andra flygkårerna omläggas till överensstämmelse

med för marinen gällande avlöningsreglementen;

Herr Holmgrens

motion

nr 307.

Herr Bodins

motion nr 211

samt herrar

Gardeils i Gans

och Gardells i

Stenstu motion

nr 295.

Herr Olssons

i Broddbo

motion nr 316.

Herr Jeppssons

motion

nr 332.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

Herr Jeppssons

motion

nr 333.

Herrar Järtes

och Bem8tröms

motion nr 360.

7) att utbildningen av första och andra flygkårernas personal äger rum

uteslutande vid dessa flygkårer och på ett högre stadium tillsammans med

flottan och kustartilleriet enligt anvisningar, som böra lämnas av chefen för

marinstaben;

8) att den för tjänstgöring vid flygvapnet från marinen kommenderade

personalen måtte utökas i överensstämmelse med i hans motion angående

marinens organisation, punkt 4, beräknat antal;

9) att den för användning för marina uppgifter avsedda flygmaterielen

måtte ökas, för vilket ändamål anslaget till flygmateriel bör ökas med 280,000

kronor årligen;

10) att anslaget till flygövningar i samband med utökning av den marina

personalen måtte ökas med 165,000 kronor årligen; samt

11) att anslaget till extra utgifter för flygvapnet måtte beräknas till 0,7

procent av de totala utgifterna, således till förslagsvis 45,000 kronor, vilket

föranleder en ökning med 20,000 kronor.

o) Ekonomisk krigsberedskap in. in.

Till denna grupp av motioner höra herr Jeppssons motion i andra kammaren

nr 333 samt herrar Järtes och Bernströms motion i samma kammare

nr 360.

Herr Jeppsson har hemställt,

att riksdagen, därest en rikskommission för den ekonomiska krigsberedskapen

beslutes, också ville för sin del besluta, att bland dess fast avlönade

personal skola ingå två militära avdelningschefer, nämligen en lantmilitär

(generalstabsofficer) och en sjömilitär (marinstabsofficer).

Herrar Järte och Bernström hava hemställt, att riksdagen måtte besluta,

att, i enlighet med vederbörande myndigheters förslag, öka antalet för

arméförvaltningen avsedda officerare med 6 och för marinförvaltningen avsedda

mariningenjörer med 1;

att industriberedskapskommissionen skall erhålla ett permanent sekretariat

bestående tillsvidare av 1 kanslichef och 1 sekreterare;

att rikskommissionen för den ekonomiska krigsberedskapen tilldelas följande

ledamöter: 1 chef, 1 kanslichef, 1 militär avdelningschef, 1 avdelningschef

för industriella frågor, 1 avdelningschef för livsmedelsfrågor, 1 avdelningschef

för finans- och kreditfrågor samt för nationalekonomiska och statistiska

arbeten, ävensom erforderlig expeditionspersonal;

att utredning igångsattes angående indragning av militieombudsmannainstitutionen;
att

utredning angående nationens mobilisering vid krig snarast igångsattes

och verkställes, innan ny proposition angående försvarsväsendets ordnande

avlåtes till riksdagen.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

65

p) Vissa pensionsfrågor m. m.

Till denna grupp av motioner hava hänförts följande inom andra kammaren

väckta motioner, nämligen herr Fjellmans motion nr 309, herr Jeppssons

motioner nr 334 och nr 339 samt herr Holmströms i Gävle motion

nr 354.

Herr Fjellman har hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att pensionsåldern för musikdirektörer liöies

från 50 till 55 år.

Herr Fjellmans

motion nr 309.

Herr Jeppsson har hemställt,

i motionen nr 334:

att riksdagen ville besluta om avlåtande av skrivelse till Kungl. Maj:t

med anhållan om åtgärder för nedbringande av pensionsåldern från 55 till

50 levnadsår for följande personal vid marinen, nämligen för kaptener och

subalternofficerare, underofficerare av 2:a graden, flaggkorpraler och högbåtsmän;
-

Herr Jeppssons

motioner

nr 334 och

nr 339.

i motionen nr 339:

. att riksdagens vederbörande utskott ville, med beaktande av vissa i motionen

anförda synpunkter, för riksdagen framlägga förslag till ordnandet av

månadslönarnas vid marinen anställnings-, avlönings- och pensionsfrågor.

Herr Holmström i Gävle har hemställt, att riksdagen, oberoende av ett Herr Hoimbeslut

i övrigt med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50 angående str5ms 1 Gävl°

försvarsväsendets ordnande, måtte besluta, nr

att till »de av Kungl. Maj:t med riksdagen antagna grunder för pensionering

av arméns befäl och underbefäl med vederlikar samt angående tiden

för avgång ur tjänst» (Sv. förf. saml. 1877: 22 s. 1, 1919: 540,-1923: 296)

foga följande bestämmelse: »Envar av förenämnda ämbets- och tjänstemän

dock obetaget att söka och erhålla avsked med pension under en tid av tre

(3) år, räknat före. dagen för pensionsålderns inträdande, varvid pensionen,

beroende av huruvida befattningshavaren avgår 3, 2 eller 1 år i förtid, skall

utgå med resp. -7/30, “V30 och 2V.:o av det belopp, befattningshavare vid hel

pension i innehavande grad skulle hava åtnjutit, därest han kvarstått, och

med. rätt att med fortsatt inbetalande av pensionsavgifterna vid uppnådd

pensionsålder erhålla hel pension i enlighet med innehavande grad», samt

att denna bestämmelse skall träda i tillämpning från och med den 1

juli 1925.

Bihang till riksdagens protokoll 1923. U saml. 1 avd. 1 A käft. (Nr 1.) 722 25 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

C. Utskottets yttrande.

De allmänna utgångspunkterna för de senare årens arbete på en revision

av landets försvarsväsende liava varit: dels önskvärdheten att tillgodogöra vår

försvarsorganisation erfarenheterna från världskriget, dels nödvändigheten

att nedbringa de med våra försvarsanstalter förbundna kostnaderna och personliga

bördorna, dels hänsynen till den otvivelaktiga förbättringen i landets

militärpolitiska läge. Härtill har kommit en åstundan, att vårt folk skulle

i och med sitt ställningstagande i försvarsfrågan ådagalägga sin vilja att

medverka till en internationell begränsning av rustningarna.

Yid övervägandet av spörsmålet, huruvida dessa förutsättningar alltjamt

existera och kunna tillerkännas avgörande betydelse, har utskottet kommit

till den uppfattningen, att så ovedersägligen är förhållandet. For ett folk

med begränsade ekonomiska resurser synes det vara synnerligen angeläget,

att vissa delar av försvarsväsendet beskäras eller reformeras för att möjliggöra

anskaffning av mer effektiva hjälpmedel och för att åvägabringa en

kortare, men moderniserad och mera intensiv utbildning. Det framstår

emellertid alltjämt såsom en huvudsynpunkt att de ur revisionen framgångna

försvarsanstalterna icke få en tyngd, som äventyrar folkets ekonomiska

och sociala förkovran. Riktlinjen synes i detta avseende kunna angivas

så, att det gäller att å ena sidan giva uttryck åt nationens föresats

att allsidigt hävda sin rätt till fred, frihet och oberoende, i vilket avseende

militär säkerhetsvakt för närvarande icke kan undvaras, men att å andra

sidan därvid icke släppa ur sikte, att förutsättningen för vårt lands rättssäkerhet

kan anses nådd först när i samlivet nationerna emellan vid uppkommande

konflikter rättsligt förfarande fått ersätta vädjandet till våldet

såsom skiljedomare. Och utskottet har icke kunnat finna annat än att — trots

alltjämt kvarstående orosmoment — ett beslut om rustningsbegränsning låter

sig väl förena med hänsynen till landets militärpolitiska läge.

Beträffande den omfattning, i vilken en reduktion av landets militärväsende

nu kan anses tillrådlig, har utskottet funnit det i proposition nr

50 framlagda förslaget i stort sett vara ägnat att läggas till grund för utskottets

hemställan. På några punkter har det dock befunnits skäligt att

vidtaga jämkningar och kompletteringar i den av Kungl. Maj:t föreslagna

organisationen.

I vissa till utskottet överlämnade motioner hava yrkanden på uppskov

med beslut i försvarsfrågan blivit framställda. Utskottet har icke kunnat

tillerkänna de härför anförda motiven övertygande beviskraft. Den förutsättning,

från vilken motionärerna uppenbarligen utgå, nämligen att den nuvarande

tiden är mera riskfylld än den närmast följande, kan utskottet icke

s. 67 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

67

godtaga. Övervägande skäl tala däremot enligt utskottets mening för att

den ifrågasatta revisionen av försvarsväsendet nu bringas till verkställighet,

och då dessutom en medborgaremajoritet i val uttalat sin anslutning till

kravet på omedelbara lättnader å detta område, har utskottet icke kunnat

förorda ett fortsatt uppskov. Utskottets förslag torde också kunna betraktas

som ett välbetänkt och varsamt försök att ernå den lämpligaste lösningen.

FÖRSVARSDEPARTEMENTET.

I fråga om försvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ansluter

sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.

Lantförsv arets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner komma att i det följande

avhandlas i samband med redogörelsen för lantförsvaret respektive

sjöförsvaret.

LANTFÖR SVARET.

I. Allmänna grunder för lantförsvaret,s ordnande.

Utskottet ansluter sig i allt väsentligt till de i Kungl. Maj:ts proposition

nr 50 angivna allmänna grunderna för lantförsvarets ordnande.

Inom den av Kungl. Maj:t föreslagna och av utskottet i stort sett godkända

organisatoriska ramen — fyra arméfördelningar samt Övre Norrlands

och Gotlands trupper — har utskottet dock funnit sig böra föreslå vissa

förbättringar.

Sålunda har utskottet med hänsyn till såväl behovet ur strategisk synpunkt

av infanteriförband i södra Skåne och i mellersta Norrland som värnpliktsförhallandena

föreslagit bibehållande t av Södra skånska i nfanteriregementet

och Västernorrlcmds regemente. I samband med denna ökning av antalet infanteriregementen

har emellertid viss beskärning föreslagits med avseende

pa organisationen av en del sådana regementen.

Ävenledes har utskottet föreslagit organiserandet av en stridsvagnbataljon

vid Svea livgarde för att med arméorganisationen införliva detta nya stridsmedel,

med vilket försök med tillfredsställande resultat bedrivits under de

senaste åren vid nämnda regemente.

Slutligen har utskottet med avseende på organisationens omfattning föreslagit

en ökning av det utav Kungl. Maj:t föreslagna antalet bilkompanier

vid trängen till fyra, varigenom samtliga trängkårer skulle komma att erhålla

en var sitt eget bilkompani.

Beträffande värnpliktens tillämpning har utskottet ansett sig böra förorda

vissa jämkningar i Kungl. Maj:ts förslag. Med avseende på den till linje
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

tjänst uttagna värnpliktskontingenten kar utskottet sålunda föreslagit en

ökning av densamma, men samtidigt vidtagit motsvarande minskning av

ersättningsreservens storlek. Vidare har utskottet föreslagit dels viss utökning

av utbildningstiden för underbefäl och fackmän, dels ock en omläggning

av första tjänstgöringen för vissa grupper av de värnpliktiga.

Utskottet har funnit sig i huvudsak kunna tillstyrka de av Kungl. Maj:t

föreslagna åtgärderna för att möjliggöra en bättre manslcapsrekrytering och

för att skapa ett kvalitativt bättre underbefäl och befäl. Ävenledes ansluter

sig utskottet till de av Kungl. Maj:t angivna grunderna för officerskårens

rekrytering och officersaspiranternas utbildning och föreslår endast en

jämkning i sistnämnda avseende i ändamål att göra aspiranternas trupputbildning

mera effektiv.

Med avseende slutligen å truppförbandens beväpning och utrustning ansluter

sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag med de förändringar, som betingas

av den av utskottet föreslagna utvidgningen av organisationen.

II. Värnplikten.

A. Årskontingenten inskrivna värnpliktiga.

Uti Kungl. Maj:ts proposition beräknas antalet inskrivna värnpliktiga per

år utgöra 42,878 man. Efter avdrag av icke vapenföra med 5,229 man och

familjeförsörjare med omkring 1,500 man, vilka värnpliktskategorier enligt

propositionen föreslås bliva frikallade från värnpliktens fullgörande under

fredstid, skulle alltså antalet årligen inskrivna värnpliktiga, vilka i fredstid

äro skyldiga att inställa sig till tjänstgöring, utgöra 36,149 man.

Utskottet ansluter sig till dessa beräkningar och förutsätter, att dessa

värnpliktiga i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag bliva fördelade på hären,

marinen och flygvapnet på sätt följande tabell utvisar.

Hären.

Marinen.

Flygvapnet.

Summa.

1,075

30,283

145

46

1,266

Övriga värnpliktiga ........................

3,700

900

34,883

Summa

31,358

3,845

946

36,149

B. Uppdelning av härens värnpliktskontingent å för linjetjänst

avsedda och ersättningsreserv.

Uti Kungl. Maj:ts proposition föreslås, att härens värnpliktskontingent

skall uppdelas sålunda:

till linjetjänst uttagna värnpliktiga .............................................. 20,858 man,

» ersättningsreserven uttagna värnpliktiga.................................... 10,500 » ,

tillhopa 31,358 man.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

69

Det synes utskottet önskvärt att beräkna kontingenten till linjetjänst uttagna

värnpliktiga så bög, som utbildningsförhållandena medgiva. Därav

följer, att ersättningsreserven synes böra begränsas till den styrka, som erfordras

för handräckningsbebovets behöriga tillgodoseende. Med hänsyn

härtill föreslår utskottet, att ersättningsreserven minskas och linjekontingenten

i motsvarande omfattning ökas.

Den vid hären årligen inskrivna värnpliktskontingenten bör därför upp
-

delas sålunda:

till linjetjänst uttagna värnpliktiga.................................................. 24,358 man,

» ersättningsreserven uttagna värnpliktiga.................................. 7,000 » ,

tillhopa 31,358 man.

C. Grunder för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst

och ersättningsreserv.

Beträffande grunderna för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst och

ersättningsreserv tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Yad beträffar studenter och likställda, tages för närvarande ett ej oväsentligt

antal icke vapenföra i anspråk för att bestrida vissa befattningar såsom

läkare, veterinärer, tandläkare, intendenter, adjutanter vid sjukvårdsformationer,

artilleritekniker, artillerimätare o. s. v. Enligt försvarsrevisionens

förslag skulle även nämnda värnpliktiga tagas i anspråk efter samma grunder

som övriga studenter.

Med den i Kungl. Maj:ts proposition föreslagna frikallelsen av icke

vapenföra skulle detta knappast vara möjligt. Utskottet, som tagit förevarande

spörsmål i övervägande, finner det ur mobiliseringssynpunkt nödvändigt

att i enlighet med revisionens förslag uttaga dessa värnpliktiga för utbildning

i dylika befattningar. Det torde även i tillämpningen komma att

visa sig förenat med väsentliga olägenheter att i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag frikalla t. ex. en icke vapenför läkare men taga i anspråk en vapenför

sådan, ehuru båda kunna sägas vara av samma värde för försvaret.

Vid sådant förhållande föreslår utskottet, som icke velat rubba den princip

efter vilken värnplikt slagen i förevarande hänseende avfattats, att för ifrågavarande

värnpliktskategori måtte fastställas särskilda besiktningsbestämmelser

av sådan innebörd, att ifrågavarande studenter, ehuruväl de icke i egentlig

mening kunna sägas vara fullt vapenföra, men dock på grund av sitt

yrke eller sina studier kunna väl ägna sig att bestrida befattningar av ovan

angiven art, jämväl måtte kunna uttagas till linjetjänst.

D. Avgången bland de inskrivna värnpliktiga samt dessas

uppdelning på härens olika truppslag.

Avgången biand de värnpliktiga beräknas i enlighet med de i Kungl.

Maj:ts proposition angivna grunderna.

Såsom förut nämnts, beräknas härens årskontingent studenter och likställda

till 1,075 man. Dessas uppdelning på olika truppslag m. m. bör, liksomför

närvarande, verkställas av Kungl. Maj:t.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Övriga till linjetjänst årligen uttagna värnpliktiga förutsättas bliva uppdelade

på olika truppslag sålunda:

infanteriet.......................................

................. 17,193 man,

kavalleriet......................................

.................. 595 » ,

artilleriet ......................................

.................. 2,835 » ,

ingenjörtrupperna ........................

................. 1,110 » ,

trängtrupperna .............................

.................. 1,200 » ,

intendenturtrupperna ..................

.................. 350 » ,

summa 23,283 man.

De till ersättningsreserven årligen uttagna värnpliktiga fördelas på olika

truppslag av Kungl. Maj:t med hänsyn till handräckningsbehovet.

E. Värn pliktstid och uppbådsindelning.

I fråga om värnpliktstid och uppbådsindelning tillstyrker utskottet Kungl.

Maj:ts förslag.

F. Utbildningstiden.

1. Till linjetjänst uttagna värnpliktiga.

Utbildningstiden för underbefäl och fackmän är i Kungl. Maj:ts proposition

upptagen till 200 dagar. Utskottet finner sig böra föreslå, att utbildningstiden

för ifrågavarande värnpliktiga bestämmes till 225 dagar. Det bliver

härigenom möjligt att vid huvudtruppslaget låta nämnda värnpliktiga deltaga

i ännu en repetitionsövning utöver vad i propositionen har föreslagits, vilken

möjlighet torde kunna tillerkännas ett betydande militärt värde.

Beträffande uttagningens omfattning och dess anordnande ansluter sig

utskottet till Kungl. Maj.ts förslag.

Utskottet tillstyrker likaledes Kungl. Maj:ts förslag rörande utbildningstiden

för studenter och likställda. I den mån befälstillgången och förhållandena

i övrigt medgiva, torde utbildningstiden böra förläggas och fördelas

så, att värnpliktstjänstgöringen icke mer än nödigt är inverkar störande pa

ifrågavarande värnpliktigas studier. Det kan för detta ändamål befinnas erforderligt

att fördela utbildningstiden på olika sätt för olika kategorier o. s. v.

Utskottet tillstyrker även Kungl. Majrts förslag rörande utbildningstidens

längd för övriga värnpliktiga.

Förläggningen av första tjänstgöringen för till vårgruppen hörande, infanteriet

tilldelade värnpliktiga har icke synts utskottet tillfredsställande.

Såväl med hänsyn till övningarnas bedrivande som av sociala skäl finner

sig utskottet därför böra föreslå, att nämnda värnpliktsgrupp inkallas till

tjänstgöring på hösten första värnpliktsåret så tidigt, att utbildningen kan

vara avslutad i början av februari månad. Det torde dock böra tillkomma

Kungl. Maj:t att taga under övervägande, huruvida denna förläggning bör

tillämpas i alla delar av landet eller huruvida möjligen den i Kungl. Maj:ts

proposition föreslagna vårinryckningen kan för vissa landsdelar vara att

föredraga.

De för skidlöpartjänst vid Norrbottens regemente uttagna värnpliktiga för
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

För si a särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 71

utsättas i Kungl. Maj:ts proposition skola fullgöra hela tjänstgöringen i en

följd med inkallelse i två grupper.

Enligt utskottets mening synes det med utbildningen avsedda ändamålet

bättre kunna tillgodoses genom att blott låta den ena gruppen fullgöra tjänstgöringen

i en följd med inryckning i början av oktober månad, under det att

den andra gruppen endast fullgör de båda repetitionsövningarna i en följd vid

Norrbottens regemente med inryckning under senare delen av februari månad.

Första tjänstgöringen för sistnämnda grupp skulle i sådant fall fullgöras

vid de regementen, de värnpliktiga tillhöra.

2. Till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga.

För den gemensamma liandräckningstjänsten vid truppförbanden beräknas

uti Kungl. Maj:ts proposition omkring 1,050,000 tjänstgöringsdagar. Densamma

skulle i sin helhet bestridas av till ersättningsreserven redan vid

inskrivningen uttagna värnpliktiga.

Utskottet finner det visserligen önskvärt att begränsa handräckningstjänsten

i största möjliga utsträckning, men har icke någon erinran att framställa

mot Kungl. Maj:ts beräkningar härutinnan. Ehuru de till ersättningsreserven

uttagna värnpliktiga främst böra tagas i anspråk för bestridande av

handräckningstjänst, synes det dock utskottet, som om även sådana till

linjetjänst uttagna värnpliktiga böra vid förefallande behov kunna avses för

denna tjänst, vilka efter inryckningen till tjänstgöring befinnas på grund av

sin kroppsbeskaffenhet eller eljest mindre väl lämpade för fortsatt utbildning

med vapen. Antalet handräckningsdagar, som skola fullgöras av till

ersättningsreserven uttagna värnpliktiga, torde för den skull kunna begränsas

till omkring 875,000.

Tjänstgöringstiden för nu nämnda värnpliktiga bör i enlighet med Kungl.

Maj:ts proposition bestämmas till 140 dagar. I detta dagantal beräknas icke

någon särskild sammanhängande tid för bibringande av militär utbildning.

I likhet med propositionen förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t må äga

rätt att, då vid större tillgång på till ersättningsreserven hörande värnpliktiga,

utbildningsarbetets ändamålsenliga bedrivande ochhandräckningstjänstens

behöriga tillgodoseende så tillåta, genom hemförlovning i erforderlig utsträckning

avkorta tjänstgörinstiden för till ersättningsreserven hörande

värnpliktiga.

3. Reservtrupp- och landstormsövningar.

Beträffande reservtrupp- och landstormsövningar ifrågasätter utskottet

icke någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag. Till understödjande av den frivilliga

landstormsbefälsutbildningen beräknar utskottet i överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts proposition ett årligt anslag av 50,000 kronor.

4. Frivilliga skytteväsendet.

I likhet med vad som föreslås i Kungl. Maj:ts proposition finner sig utskottet

icke böra beräkna något ordinarie anslag för det frivilliga skytteväsendets

befrämjande. De motionsvis framställda yrkandena om ett årligt

anslagsbelopp av 750,000 kronor för ifrågavarande ändamål har utskottet

sålunda icke kunnat biträda.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

De i fråga om de värnpliktigas inskrivning och avlöning i Kungl. Maj:ts

proposition och enskilda motioner framställda förslag kommer utskottet att

upptaga till behandling i samband med värnpliktslagen.

III. Fredsorganisationen.

A. Lantförsvarets kommandoexpedition.

I fråga om lantförsvarets kommandoexpedition ansluter sig utskottet till

Kungl. Maj:ts förslag.

B. Arméförvaltningen.

I likhet med Kungl. Maj:t håller utskottet före, att frågan angående

arméförvaltningens organisation bör uppskjutas, till dess statsmakterna fattat

definitivt beslut rörande försvarsväsendets allmänna organisation och omfattning.

Så snart sådant beslut föreligger, bör spörsmålet om förenkling

av förvaltningsorganisationen i dess helhet upptagas till prövning. Mot att

arméförvaltningen i avvaktan härå organiseras i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag med de jämkningar innevarande års riksdag redan beslutat, har utskottet

icke något att erinra.

C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband.

Fästningar.

1. Högre truppförband.

Såsom i det föregående anförts, föreslår utskottet, att ytterligare tvenne

infanteriregementen bibehållas, utöver vad Kungl. Maj:ts proposition upptager.

I samband härmed har utskottet tagit under övervägande, huru dessa

förband lämpligen böra inordnas uti den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen.

Därest båda dessa regementen tillädes en arméfördelning, skulle

antalet infanteritruppförband inom denna komma att uppgå till sex. Läte

man åter ett regemente ingå i vardera av två arméfördelningar, komme dessa

arméfördelningar att räkna fem infanteriregementen eller ett mer än vad

Kungl. Maj:ts proposition förutsätter. Förslag hava därför blivit framlagda

att organiskt sammanföra de båda överskjutande regementena till en brigad,

under särskild chef, och att bilda ett denne underställt militärområde. Sålunda

skulle exempelvis Östergötland och norra Småland kunna underställas

en särskild befälhavare och chefens för den östra arméfördelningen verksamhetsområde

kunna begränsas till i huvudsak det nuvarande fjärde arméfördelningsområdet.

Då denna fråga står i samband med den förestående omläggningen

av landets militäradministrativa indelning, har dock utskottet

ansett sig icke böra avgiva något bestämt förslag, utan endast funnit sig

böra förorda, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning i

berörda hänseende och framläggande för nästa års riksdag av de förslag,

vartill utredningen må föranleda.

I övrigt har utskottet intet att erinra mot vad i Kungl. Maj:ts proposition

föreslagits.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

73

2. Fästningar.

Beträffande fästningarna tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

3. De lägre truppförbanden och deras förläggningsorter.

Infanteriet bör, enligt vad förut anförts, omfatta tjugu regementen samt

en kår. Härtill kommer en stridsvagnbataljon, ansluten till Svea livgarde.

I fråga om övriga truppslag tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag i vad

angår antalet truppförband.

Beträffande de särskilda truppförbandens förläggningsorter ansluter sig utskottet

likaledes i stort sett till Ivungl. Maj:ts förslag. I nedan angivna fall

liava dock avvikelser från detsamma synts utskottet påkallade.

Vad först infanteriet angår, torde de nytillkommande regementena —

Västernorrlands regemente och Södra skånska infanteriregementet — böra

förläggas till Sollefteå, respektive Ystad (Skånska dragonregementets nuvarande

kaserner). För sistnämnda infanteriregemente bör Revinge bibehållas såsom

övningsplats för att dit ma kunna förläggas åtminstone repetitionsövningarna.

I idaie ha övervägande skal ansetts tala för att Västgöta—Bohus regemente

förlägges i Uddevalla.

Svea aitilleiiregemente synes böra förbliva vid sin nuvarande förläggning

i Stockholm.

Göta ingenjörkår — utom dess fästningsingenjörkompani i Karlskrona —

bör enligt utskottets mening förläggas till Eksjö.

4. Sammanfattning.

En sammanfattning av vad i det föregående anförts giver alltså till resultat,

att armén i fred skulle komma att bestå av följande truppförband, nämligen:

Infanteriet.

Svea livgarde med »Stridsvagnbataljonen»,

förlagt

i Stockholm,

Livregementets grenadjärer,

»

» Örebro,

Livgrenadjärregem entet,

»

» Linköping,

Västgöta-Bohus regemente,

»

» Uddevalla,

Upplands regemente,

»

» Uppsala,

Skaraborgs regemente,

»

» Skövde,

Södermanlands regemente,

»

» Strängnäs,

Kronobergs regemente1),

»

» Växjö,

Smålands regemente,

»

» Eksjö,

Dalregementet,

»

» Falun,

Hälsinge regemente,

»

» Gävle,

Alvsborgs regemente,

»

» Borås,

Hallands regemente,

»

» Halmstad,

Norrbottens regemente,

»

» Boden,

r) Utom dess detachement i Karlskrona.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Västerbottens regemente

Värmlands regemente,

Jämtlands fältjägarregemente,

Norra skånska infanteriregementet,

Södra skånska infanteriregementet,

Västernorrlands regemente

Gotlands infanterikår,

förlagt i Umeå,

» » Karlstad,

» » Östersund,

» » Kristianstad,

» » Vstad,

» » Sollefteå,

förlagd » Visby.

Kavalleriet.

Livregementets dragoner, förlagt i Stockholm,

Livregementets husarer, » » Skövde,

Skånska kavalleriregementet, » » Hälsingborg,

Norrlands dragonregemente1), » » Umeå.

Artilleriet.

Svea artilleriregemente, förlagt i

Göta artilleriregemente, » »

Wendes artilleriregemente, » »

Norrlands artilleriregemente, » »

Gotlands artillerikår, förlagd »

Norrbottens artillerikår, » »

Arméartilleriregementet, förlagt »

Luftvärnsartilleriregementet, » »

Bodens artilleriregemente, » »

Stockholm,

Göteborg,

Kristianstad,

Östersund,

Visby,

Boden,

Jönköping,

Karlsborg,

Boden.

Svea ingenj örkår * 2),

Göta ingenjörkår 3),

Bälttelegrafkåren,

Bodens ingenjörkår,

Ingenjörtruppema.

förlagd i Stockholm,

» » Eksjö,

» » Stockholm,

» » Boden.

Tran"trupperna.

Svea trängkår, förlagd i Linköping,

Göta trängkår, » » Skövde,

Norrlands trängkår, » » Sollefteå,

Skånska trängkåren, » » Hässleholm.

Intendenturtrupperna.

Första intendenturkompaniet, förlagt i Stockholm,

Andra » , *

Tredje 8 , * 8 Boden.

Karlsborg,

Av ovanstående truppförband hänföras i fred

till Övre Norrlands trupper:

Norrbottens regemente,

Västerbottens regemente,

*) En sk vadron detacherad till Boden.

2) Utom dess fästaingsingenjörkompani i Vaxholm,

sj » » a i Karlskrona.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1

75

en skvadron ur Norrlands dragonregemente,

Norrbottens artillerikår,

Bodens artilleriregemente,

Bodens ingenjörkår och

Tredje intendenturkompaniet; samt

till Gotlands trupper:

Gotlands infanterikår och

Gotlands artillerikår.

Övriga truppförband indelas i fred, på sätt Konungen bestämmer, i fyra

arméfördelningar med de förändringar, som kunna bliva en följd av i det

föregående föreslagen utredning i avseende å landets militära indelning.

I). Högre staber och inspektioner m. m.

1. Arméfördelningschefer och arméfördelningsstaber.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag bör det nuvarande antalet

beställningar för arméfördelningschefer minskas till 4.

Yai’je arméfördelningsstab bör enligt utskottets mening organiseras på sätt

Kungl. Maj:t föreslagit.

2. Brigadchefer och brigadstaber.

Med anledning av de med den nuvarande brigadchefsinstitutionen förenade

olägenheterna har utskottet i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag

funnit sig böra tillstyrka, att 4 för brigadchefsbefattningar avsedda beställningar

(med lön enligt O. 7 i officersavlöningsreglementet) uppföras i staten

för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner. Såsom i det följande

närmare omförmäles, förutsätter utskottet, att den brigadchef, som erhåller

Stockholm till förläggningsort, jämväl förordnas såsom inspektör för militärläroverken.

3. Militärbefalet för Övre Norrland.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle tjänstgöringsorten för militärbefälhavaren

för Övre Norrland vara Stockholm. Enligt nämnda förslag vore

militärbefälhavaren jämväl avsedd att bestrida tjänsten som inspektör för

militärläroverken. Hans stab skulle utgöras av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

1 adjutant, kapten, beordrad ur militärbefälets truppförband, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

Militärbefälhavaren för Övre Norrland bör äga god kännedom om det

honom underställda militärområdets förhållanden, icke minst de lokala. En

sådan kännedom är enligt utskottets mening svårare att vinna för en i

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stockholm förlagd myndighet än för en myndighet på ort och ställe. Det

torde vidare vara av vikt, att militärbefälhavaren står i nära beröring med

under honom lydande myndigheter och truppförband, vilka samtliga, med

undantag av ett, äro förlagda till Boden. Det synes utskottet i regel vara

lättare att ordna samarbetet skriftligt med chefen för generalstaben och

andra centrala myndigheter än med militärområdets myndigheter och truppförband.

På grund av vad ovan anförts har utskottet i likhet med försvarsrevisionen

funnit sig böra föreslå, att militärbefälhavarens fredstjänstgöringsort förlägges

inom militärområdet.

Med denna förändring av militärbefälhavarens tjänstgöringsort torde enligt

utskottets förmenande böra följa, att inspektionen av militärläroverken, såsom

i det följande närmare omförmäles, uppdrages åt annan myndighet. Med

hänsyn till de härigenom minskade tjänsteuppgifterna bör militärbefälhavarens

stab kunna minskas med 1 generalstabsofficer.

Några särskilda tjänstegrenschefer torde icke behöva ingå i militärbefälhavarens

stab, utan böra erforderliga biträden för handläggning av i detta

sammanhang åsyftade ärenden utan större olägenhet kunna ställas till förfogande

från i Boden förlagda truppförband eller anstalter.

På grund av vad utskottet sålunda anfört, bör militärbefälhavarens för

Övre Norrland stab utgöras av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 adjutant, kapten, beordrad ur militärbefälets truppförband, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

För den ovan angivna adjutanten bör arvode såsom kapten uppföras å

staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

4. Kommendantskapet i Boden.

Med avseende å kommendantskapet i Boden ansluter sig utskottet till

Kungl. Maj:ts förslag.

5. Militärbefälet på Gotland.

I fråga om militärbefälets på Gotland organisation har utskottet icke

något att erinra emot Kungl. Maj:ts förslag.

6. Infanteriinspektionen.

Med avseende å infanteriinspektionen ansluter sig utskottet till Kungl.

Maj:ts förslag.

7. Militärläroverksinspektionen.

Någon särskild beställning för inspektören för militärläroverken anser

sig utskottet icke böra beräkna, utan föreslår, att den brigadchef, som

förutsättes bliva stationerad i Stockholm, förordnas att jämväl vara inspektör

för militärläroverken.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

77

Såsom biträden åt inspektören böra avses 1 generalstabsofficer, kapten ur

generalstaben, samt 1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

8. Kavalleriinspektionen m. in.

I fråga om kavalleriinspektionen m. m. ansluter sig utskottet till Kungl.

Maj:ts förslag.

9. Generalstaben.

Yad generalstaben angår, föranleda de av utskottet vidtagna förändringarna

beträffande organisationen av militärbefälet för Övre Norrland och militärläroverksinspektionen

ingen förändring i det av Kungl. Maj:t beräknade antalet

officerare m. fl. vid generalstaben.

Generalstabens stat bör alltså i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts

förslag bestå av:

Militär personal.

1. Overadjutanter och stabsadjutanter.

1 överste,

4 överstelöjtnanter,

II majorer,

33 kaptener.

2. Militärattachéer.

1 överstelöjtnant,

3 majorer.

3. Pensionerad personal.

1 redogörare, pensionerad officer,

1 bibliotekarie, pensionerad officer,

3 aktuarier, pensionerade officerare,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.

Civil personal.

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt,

3 expeditionsvakter.

10. Generalfälttygmästare!! och inspektören för artilleriet samt

artilleristaben.

I fråga om generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet samt

artilleristaben ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.

II. Chefen tör fortifikationen med stab — fortifikationens huvudstation

— samt arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Beträffande chefen för fortifikationen med stab samt arméförvaltningens

fortifikationsdepartement ansluter sig utskottet likaledes till Kungl. Maj:ts

förslag.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

12. Chefen för intendenturkåren samt inteudenturstaben.

Med avseende å chefen för intendenturkåren samt intendenturstaben tillstyrker

utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

13. Inspektören för trängen.

Även i fråga om inspektören för trängen och dennes stab tillstyrker utskottet

Kungl. Maj:ts förslag.

11. Kommendantskapen i Stockholm och ä Karlsborg.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, att kommendantskapen i Stockholm

och å Karlsborg indragas.

E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser in. m.

1. Krigsskolan.

På grund av den av utskottet föreslagna arméorganisationen beräknas

antalet elever i officerskursen till 80 ä 85 samt vid de båda reservofficerskurserna

till sammanlagt omkring 130.

Krigsskolans personal har utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

beräknat sålunda:

Stab:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,

1 bataljonsläkare,

1 redogörare, pensionerad officer,

1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,

pensionerad underofficer,

1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,

samt

1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.

Offlcerskursens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten,

5 kadettofficerare, samt

1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.

Offlcerskursens lärarpersonal:

5 förste lärare,

5 andre lärare,

2 lärare, och

biträdande lärare (beräknade till ett antal av 5).

s. 79 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

79

Reservofficerskursens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten,

4 kadettofficerare, samt

1 kompaniadjutant, tillika vapenunderofficer, pensionerad underofficer.

Reservofficerskursens lärarpersonal:

1 lärare, samt

1 biträdande lärare.

Betjäning-:

till erforderligt antal.

För de vid de militära skolorna anställda regementsofficerarna har Kungl.

Maj:t föreslagit, att löner uppföras å skolornas stater. I fråga åter om befattningar,

som äro avsedda för kompaniofficerare, har föreslagits, att arvoden

uppföras till lönerna motsvarande belopp. Under tid, då sådant arvode åtnjötes

och vederbörande sålunda avstode sin avlöning vid det egna truppförbandet,

borde lönesuccession där äga rum, vartill generellt medgivande

borde lämnas. Då en dylik anordning ur flera synpunkter torde vara förenad

med fördelar, anser sig utskottet böra biträda Kungl. Maj:ts förslag i

denna del.

I anslutning härtill böra alltså av ovan föreslagen personal å krigsskolans

stat med arvoden uppföras:

adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med arvoden såsom

kaptener; samt

kadettofficerarna, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare, samtliga vid

officerskursen, med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.

2. Krigshögskolan.

I fråga om krigshögskolans organisation ansluter sig utskottet till Kungl.

Maj:ts förslag. Högskolans personal bör alltså utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant, -1

1 adjutant, kapten,

1 biträdande adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie m. m., pensionerad

officer,

2 majorer, 1 ... . ........

_ . , c lärare i militära ämnen,

0 kaptener, I

förslagsvis 9 övriga lärare i militära ämnen,

förslagsvis 4 lärare i levande språk,

repetitörer till erforderligt antal,

1 expeditionsvakt, samt

1 maskinist.

I enlighet med vad som föreslagits beträffande krigsskolan, böra för ovan

angivna kaptener å högskolans stat uppföras arvoden motsvarande kaptens

lön.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Därest den till indragning föreslagna förste expeditionsvakten icke önskar

frivilligt övergå till övergångsstat, torde det, såsom uti Kungl. Maj:ts proposition

framkålles, vara fördelaktigt för staten — liksom för högskolan —■ om

ifrågavarande beställningshavare efter övergång på övergångsstat bibehålies

vid krigshögskolan med full tjänstgöringsskyldighet.

3.. Artilleri- och ingenjörliögskolan.

Beträffande artilleri- och ingenjörhögskoläns organisation ansluter sig utskottet

till Kungl. Maj:ts förslag om tvååriga allmänna kurser. Det av Kungl.

Maj:t beräknade elevantalet giver utskottet ingen anledning till erinran.

Högskolans personal bör i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag

bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,

1 redogörare, pensionerad officer,

4 lärare i militära ämnen, kaptener,

övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt

5,

förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,

repetitörer till erforderligt antal,

2 expeditionsvakter, samt

1 maskinist.

Av denna personal böra å högskolans stat adjutanten samt 4 lärare i

militära ämnen uppföras med arvoden såsom kaptener.

4. Ridskolan.

Med avseende å ridskolans organisation har utskottet icke något att erinra

mot Kungl. Maj:ts förslag.

För hästvård m. m. förutsättas värnpliktiga från ersättningsreserven böra

tagas i anspråk. ,.

Ridskolans personal bör i anslutning till ovannämnda förslag utgöras av:

1 chef, major, 1 förvaltare, pensionerad underofficer,

1 förste lärare, 1 maskinist,

1 andre lärare, stallbetjäning till erforderligt antal,

1 lärare, tillika adjutant, samt

1 bataljonsveterinär, 1 hovslagarbeställningsman, beordrad

1 redogörare, ur Livregementets dragoner.

För de tre lärarna böra å ridskolans stat uppföras arvoden såsom ryttmästare

eller löjtnanter.

5. Infanteriofficersskolan.

Utskottet tillstyrker, i anslutning till vad i Kungl. Maj:ts proposition

härutinnan uttalas, att frågan angående organiserandet av en infanterioffi
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.

81

cersskola göres till föremål för särskild utredning snarast möjligt efter det

beslut angående härordningen blivit av statsmakterna fattat.

6. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Utskottet finner ifrågavarande skola tillsvidare böra organiseras i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag. Elevantalet beräknas: vid subaltern officerskursen

till 50, vid majors- och kaptenskursen till 30, därav 10 majorer och

20 kaptener, vid sergeantkursen till 20 samt vid kulsprutekursen till 37.

Skjutskolans för infanteriet och kavalleriet stat bör i överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts förslag bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,

1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under

högst 160 dagar,

3 förste lärare,

10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under

högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav 7

under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

1 läkare beordrad under högst 200 dagar,

1 förvaltare, j

1 väbel, (samtliga pensionerade under
1

köksföreståndare, tillika biträde åt väbelnj officerare,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under

högst 200 dagar.

Av denna personal böra å staten för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

med arvoden uppföras:

adjutanten med arvode såsom löjtnant; samt

de tre förste lärarna med arvoden såsom kaptener.

För chefen bör däremot lön upptagas å skolans stat.

7. Artilleriskjutskolan.

I fråga om artilleriskjutskolan ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts

förslag.

8. Gymnastiska centralinstitutet.

Med avseende å kommendering av officerare till de vid gymnastiska cenralinstitutet

anordnade instruktörs- och gymnastiklärarkurserna har utskottet

icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.

9. ITnderofficersskolan.

Såsom i det följande närmare beröres, har utskottet funnit sig böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag om organiserandet av en självständig underofficersskola

ävensom av en i anslutning därtill anordnad förberedande underofficersskola.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. 1 avd. 1 A haft. (Nr 1.) 722 25 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Staten för underofficersskolan m. m. bör i överensstämmelse med Kungl.

Maj:ts förslag bestå av:

Underofficersskolan:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kapten,

2 kompanichefer, kaptener,

6 avdelningschefer, löjtnanter,

1 bataljonsadjutant m. m., pensionerad underofficer,

2 kompaniadjutanter, pensionerade underofficerare,

tillfälligt beordrade lärare (beräknade till ett antal av 3),

1 studierektor, samt

timlärare till erforderligt antal.

Förberedande underofficersskolan:

2 kaptener,

9 subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden under omkring 225

2 fanjunkare, dagar,

6 sergeanter,

timlärare till erforderligt antal.

Av denna personal böra å underofficersskolans stat adjutanten och kompanicheferna

uppföras med arvoden såsom kaptener samt avdelningscheferna

med arvoden såsom löjtnanter.

10. Särskilda utbildningskurser.

Med avseende å de av Kungl. Maj:t föreslagna särskilda utbildningskurserna

har utskottet icke haft någon erinran att framställa.

F. Lägre truppförband.

1. Infanteriet.

Av Vad i det föregående anförts framgår, att infanteriregementena skulle

bliva 20, förslagsvis benämnda sålunda:

Svea livgarde, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Västgöta-Bohus

regemente, Upplands regemente, Skaraborgs regemente, Södermanlands

regemente, Kronobergs regemente1), Smålands regemente, Dalregementet1),

Hälsinge regemente1), Älvsborgs regemente, Hallands regemente1),

Norrbottens regemente, Västerbottens regemente1), "V ärmlands regemente1),

Jämtlands fältjägarregemente1), Norra skånska infanteriregementet, Södra

skånska infanteriregementet1) och Västernorrlands regemente''). Härtill komma

Gotlands infanterikår och »Stridsvagnbataljonen», ansluten till Svea livgarde.

Årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid infanteriet

beräknas till sammanlagt 17,193 man. Av denna styrka avses 550 *)

*) Begränsad organisation.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

83

man för garnisonstjänst i Stockholm, 500 man för skidlöpartjänst vid Norrbottens

regemente, 550 man — varav 300 från fastlandet — för tjänstgöring

vid Gotlands infanterikår, 140 man för Stridsvagnbataljonen samt 200 man

såsom övningstrupp vid infanteriskjutskolan. Återstoden — 15,253 man —

bör fördelas på regementena på fastlandet med iakttagande av dels att Svea

livgarde och Kronobergs regemente böra erhålla vartdera 500 man mer än

övriga regementen med motsvarande organisation, dels att regementen med

begränsad organisation beräknas erhålla 650 man. Den normala årskontingenten

vid normalregemente blir då omkring 760 man.

Vid sistnämnda regementen organiseras utbildningen för till linjetjänst

uttagna värnpliktiga enligt de grunder, som i Kungl. Maj:ts proposition anföras,

nämligen under sommarrekrytskolan på sex utbildningsenheter och

under höst-(vår-)rekrytsJcolan på två gevärskompanier jämte erforderligt antal

utbildningsenheter för underbefäl eller fackmän. Under repetitionsövningarna

beräknas antalet tillstädeskomna av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga

uppgå till omkring 1,300 man.

Vid regemente med begränsad organisation förutsättes under sommarrekrytskolan

utbildningen ordnad på endast fem kompanier, vid Gotlands infanterikår

på fyra kompanier samt vid Stridsvagnbataljonen på två kompanier.

Vid Svea livgarde och Kronobergs regemente tillkomma under sommarrekrytskolan

ytterligare tre kompanier, de till sistnämnda regemente hörande

kompanierna förlagda i Karlskrona.

För utbildning av de till garnisonstjänst i Stockholm uttagna värnpliktiga

organiseras under sommarrekrytskolan ett och under återstoden av året två

särskilda kompanier vid Svea livgarde.

De till skidlöjpartjänst uttagna värnpliktiga förutsättas, under sin tjänstgöring

vid Norrbottens regemente, organiserade å tre särskilda kompanier.

Utbildningen av studenter och likställda förutsättes ordnad i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag.

Vid beräknandet av befälsbehovet och fredsstaterna vid infanteriregementena

har utskottet med vissa mindre jämkningar följt de i Kungl. Maj:ts

proposition tillämpade grunderna.

Den för Stridsvagnbataljonen avsedda personalen förutsättes enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj:t äger att utfärda, kvarstå vid vederbörliga infanteritruppförband

och på Stridsvagnbataljonens stat uppbära arvoden till

lönerna motsvarande belopp.

I enlighet med vad sålunda anförts lämnas en sammanfattning av det beräknade

befälsbehovet i nedanstående tablå.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Första särskilAa utskottets utlåtande Nr 1.

Livregementets grenadjärer.......

8 regementen = Livregementets

grenadjärer...........................

Svea livgarde: Regementet ......

» » : Stridsvagnbataljonen

..................................

Kronobergs regemente ............

Norrbottens regemente ............

Västerbottens regemente ........

7 regementen — Västerbottens

regemente............................

Gotlands infanterikår...............

Summa personal

Officerare

Under-

office-

rare

M a

n -

Överstar

Överstelöjtnanter

Maj orer

Kaptener

Löjtnanter

Underlöjtnanter och

fänrikar

Fanjunkare

Sergeanter

Underbefäl

Furirer

Korpraler |

Vice-

korpraler

1. klass.

2. klass.

i

1

2

10

19

7

8

18

12

25

24

24

8

8

16

80

152

56

64

144

96

200

192

192

1

1

3

15

25

10

11

23

20

41

40

40

1

2

6

_

2

4

3

6

8

8

1

1

2

13

23

8

11

23

17

35

32

32

1

1

3

12

21

8

9

20

12

25

28

28

1

1

1

9

18

6

8

17

11

23

20

20

7

7

7

63

126

42

56

119

77

161

140

140

i

6

9

4

5

11

8

15

16

16

20

22

34

210

399

141

174

379

256

531

500

500

1 j i avsedd för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet. — 2) 1 avsedd för detacheofficerare,

därav 1 såsom förrådsförvaltare å Revingebed.

2. Kavalleriet.

Kavalleriet bör i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, utgöras av fyra

regementen, förslagsvis benämnda Livregementets dragoner (Stockholm),

Livregementets husarer (Skövde), Skånska kavalleriregementet (Hälsingborg)

och Norrlands dragonregemente (Umeå). De tre förstnämnda regementena

organiseras vartdera å tre vanliga skvadroner och en teknisk skvadron, det

sistnämnda å fyra vanliga skvadroner, varav en förlagd i Boden, samt en

teknisk skvadron.

Årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet föreslås i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till sammanlagt 595 man, vilket motsvarar

35 man per skvadron.

Tjänstgöringen för studenter och likställda föreslås ordnad i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag.

Under repetitionsävningarna böra de vanliga skvadronerna organiseras på

två eller tre troppar, varjämte erforderliga signal-, kulsprute- och pansarbilförband

samt staber och trängformationer uppsättas.

Vid beräknandet av befälsbehovet och fredsstaterna vid kavalleriregementena

har utskottet följt de i Kungl. Maj:ts proposition tillämpade grunderna.

I enlighet med vad sålunda anförts lämnas en sammanfattning av det

beräknade befälsbehovet uti vidstående tablå,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 85

Civil-

Arvoden

s k

a p

(utom musikmanskap)

militär

åt pen-

personal

sionerade

Bes

t ä ]

1 n i n g s

män

O:

<1

o

o

Sjukvårdsmanskap

Hovslagar-

manskap

Vapenhantverkar-

manskap

►ö

CD

a

&

p

<1

CD

tf*

5

e>

w

O

<3

P

&

CD

H

ft-

P:

Furirer

Korpraler

K

K*

Furirer

2. klass.

Korpraler

p

?

PS

10

p"

5

p:

m

et-

P

CD

CD

P

»-i

CD

S

cd

H

1. klass.

2. klass.

O

►5 3

3®

CD ''

H

Meniga

Vice-

orpraler

O

•3 <

IS

cd ''

n

Meniga

cd

tf

P

►i

O

p

-2

CD

CD

H

P

CD

37

1

1

2

2

2

1

i

1

i

1

l

—

1

—

4

396

8

8

16

16

16

8

8

8

8

8

8

_

8

_

32

61

1

1

2

2

2

1

1)2

1

1

1

1

—

1

1

4

12

52

1

3) 2

1

s) 2

1

2) 3

3) 2

1

a) 2

1

2) 1

1

1

1

1

—

1

8

37

1

1

2

o

2

1

1

1

1

1

1

—

1

—

4

34

1

1

1

i

2

1

1

1

—

1

1

—

1

—

4

238

7

7

7

7

14

7

7

7

_

7

7

_

7

_

s) 29

23

—

1

1

—

1

1

—

1

—

1

1

—

1

—

2

790

20

22

34

31

42

22

23

21

12

21

21

1

21

1

88

mentet i Karlskrona. — 3) Vid Södra skånska infanteriregementet 5 pensionerade under

Kavalleriet.

Officerare

Under-

office-

rare

Manskap

(utom musikmanskap)

Civil-

mllltär

per-

sonal

Arvoden

åt

pensio-

nerade

tf

Beställningsmän

C:

C:

<

Cj

ta

a

tf

o:

B

PL

cd

Ii

Jji:

a"

£

P

CC

CD

Under

befäl

<

O

Sjuk-

vårds-

manskap

Hot-

slagar-

manskap

Vapen- hant- ver k ar- manskap

<

►2

eT

CU

O

er»

-!

CO

t2i

o*

3

p:

S”

p

<-b

CD

3

0<3

CD

P

F urirer

o"

3

*3

C

tf

c

3_

O

p

3

P

3

r+-

-D

•-i

o

•-»

e+

P

CD

o

<-t

O

CD

tf

p:

3

pr

s

pr

p

3

r+-

CD

1. klassen

2. klassen

Korpraler

p:

o

H

''irer 2. klassen

Korpraler

CD

p

irer 2. klassen

Korpraler

g

CD

2.

c*

p

Korpraler

<

o

M

pr

p

o

CD

CD

N

P

N

CD

Livregementets

dragoner .........

1

1

7

13

5

5

9

5

18

23

180

i

i

2

‘)2

4

4

i

i

4

Livregementets

husarer............

1

1

7

13

5

5

9

5

18

23

180

i

i

2

1

4

4

i

i

4

Skånska kavalleri-

regementet......

1

1

7

13

5

5

9

5

18

23

180

i

i

2

1

4

4

i

i

4

Norrlands dragon-

regemente ......

1

1

8

15

6

6

10

6

22

29

225

i

i

3

1

5

5

i

i

4

Summa personal

4

~2

29

54

21

21

37

21

76

98

765

4

4

9

5|l7|l7

4

4

16

*) Därav en avsedd för ridskolan. En av de i Kung!. Mnj:ts proposition beräknade 3 hovslagarfurirerna

har överflyttats till Svea artilleriregemente.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Fördelnings
artilleri
regementena.

Gotlands

artilleri k år.

3. Artilleriet.

Artilleriet förutsattes skola utgöras av dels de fyra fördelningsartilleriregementena,

förslagsvis benämnda Svea artilleriregemente (Stockholm), Göta

artilleriregemente (Göteborg), Wendes artilleriregemente (Kristianstad) och

Norrlands artilleriregemente (Östersund), dels ock Gotlands artillerikår

(Visby), Norrbottens artillerikår (Boden), Arméartilleriregementet (Jönköping),

Luftvärnsartilleriregementet (Karlsborg) och Bodens artilleriregemente (Boden).

Sistnämnda regemente hänföres till fästningsartilleriet, medan övriga artilleritruppförband

tillhöra fältartilleriet.

Fältartilleriet.

Vad först fördélningsartilleriregementena angår, hava dessa ensartad organisation

och beväpning. Den nuvarande beväpningen med 7.5 cm. kanoner

och 10.5 cm. haubitser föreslås i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag kompletterad

med 15 cm. haubitsmateriel. Begementena böra organiseras på

sex — under repetitionsövningarna nio — batterier, samtliga om fyra pjäser.

Fördelningen av batterierna på olika pjästyper bestämmes av Kungl. Maj:t

med hänsyn till mobiliseringsförhållandena. Vid Norrlands artilleriregemente

ingå bergshaubitser i de ovan angivna batterierna.

Arskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid artilleriet

beräknas till 2,835 man. Denna kontingent fördelas sålunda:

Fördelningsartilleriregementena, tillsammans 1,600 man,

Gotlands artillerikår ....................................... *) 110 » ,

Norrbottens artillerikår................................... 135 » ,

Arméartilleriregementet................................... 340 » ,

Luftvärnsartilleriregementet .......................... 290 » ,

Bodens artilleriregemente .................. 360 » ,

Summa 2,835 man.

Vid beräknandet av befälshehovet och fredsstaterna vid fördelningsartilleriregementena

har utskottet följt de i Kungl. Maj:ts proposition tillämpade

grunderna.

De föreslagna staterna framgå av efterföljande tablå.

Gotlands artillerikår förutsattes komma att under tiden för första tjänstgöringen

organiseras på två batterier. Under repetitionsövningarna böra i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag dessa båda batterier organiseras på fyra

pjäser, varjämte kadrar till ytterligare två batterier böra uppsättas.

Gotlands artillerikår förutsattes vara motoriserad.

Befälshehovet beräknas på sätt Kungl. Maj:t föreslagit. Den för kåren

föreslagna staten framgår av efterföljande tablå.

*) Därav 60 man från Gotlands inskrivningsområde och 50 man från fastlandet.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 87

Med avseende på organisationen av Norrlottens artillerikår gäller vad som

sagts om Gotlands artillerikår, dock att Norrbottens artillerikår icke motoriseras.

Befälsbehovet beräknas i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition. Den

föreslagna staten framgår av efterföljande tablå.

I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit synes allt för markstrid avsett

tungt artilleri — utom de för fördelningsartilleriregementena avsedda 15

cm. haubitsbatterierna — böra jämte de från ingenjörtrupperna överförda

ballongformationerna sammanföras till Arméartilleriregementet. Detta regemente

bör organiseras efter de i Kungl. Maj:ts förslag angivna grunderna, nämligen

på en division om tre 15 cm. haubitsbatterier, en division om två 10 cm.

kanonbatterier och en division om två 21 cm. haubitsbatterier jämte ett direkt

under regementschefen ställt ballongbatteri.

Arméartilleriregementet förutsattes bliva motoriserat.

Befälsbehovet beräknas enligt Kungl. Maj:ts proposition. Den för regementet

föreslagna staten framgår av efterföljande tablå.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Majds förslag angående omorganiserande

av nuvarande Karlsborgs artillerikår till ett luftvärnsartilleriregemente, till

vilket såväl det rörliga som det fasta luftvärnsartilleriet med därtill hörande,

från ingenjörtrupperna överförda belysningsformationer sammanföras.

Kegementet bör såväl under den första tjänstgöringen som under repetitionsövningarna

organiseras på fyra luftvärnskanonbatterier och ett strålkastarbatteri.

Den för det fasta luftförsvaret avsedda personalen bör under

repetitionsövningarna, sedan skarpskjutning med pjäser avslutats, under

lämplig tid, förslagsvis de två sista veckorna, erhålla sin utbildning på respektive

orter.

Befälsbehovet beräknas i enlighet med Kungl. Majds proposition. Den

föreslagna staten för regementet framgår av efterföljande tablå.

Luftvärnsartilleriregementets stat upptager endast löner för regementsofficerarna,

underofficerarna samt manskapet. Vid regementet tjänstgörande

kompaniofficerare förutsättas däremot kvarstå vid vederbörligt artilleritruppförband

och på Luftvärnsartilleriregementets stat uppbära arvoden till lönerna

motsvarande belopp.

Fästningsartilleriet.

Utskottet biträder Kungl. Majds förslag, att Bodens artilleriregemente under

tiden för den första tjänstgöringen organiseras på tre bataljoner om vardera

två fästningsartillerikompanier. Två bataljoner avses för den fasta och

en för den rörliga bestyelmingen. Denna organisation bibehålies under

repetitionsövningarna, därvid dock jämväl forten och vissa permanenta batterier

erhålla bemanning, något som ock tidvis kan finnas lämpligt under

första tjänstgöringen. I enlighet med Kungl. Majds förslag förutsättes den

rörliga bestyckningen bliva motoriserad.

Befälsbehovet beräknas enligt Kungl. Majds proposition. Den för regementet

föreslagna staten framgår av efterföljande tablå.

Norrbottens

artillerikår.

Arméartilleri
regcmentet.

Luftvärns
artilleri
regementet.

Bodens

artilleri
regemente.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande artilleriets organisation, hava

nedanstående personalstater för de olika artilleritruppförbanden upprättats.

Artilleriet.

Under-

|

Officerare

offic-e-

Manskap (utom musikmanskap)

a

rare

'' P

01

C

B

P-

Underbefäl

Beställningsmän

o"

p

eD

a

p

o-

<

a^

csi

Sjukvårds-

Hovslagar-

Hantverks-

ct>

O

H

OJ

b»''

*

t"*

.OJ

s

P

GG

ro

<

O

manskap

manskap

manskap

CT>

05

c-t-

P

a

ro

jr

s»

a

S

a

JO

o''

a

o

a

l"Ö

O

B

ro

a

a"

P

B

o

a

tter och fänrikar

c*

3

t*r

p

a

er?

ro

P

B

o

a

1. klassen

2. klassen

Konstaplar

O

B

p:

a

ro

a

Furirer 2. klassen

w

o

B

Cfl

P

*EL

p-

a

Meniga

Furirer 2. klassen

Konstaplar

Meniga

Furirer 2. klassen

Konstaplar

CD

B

er?''

p

CD

a

O

!*

o

CD

a

p

a

®

Svea artilleriregemente

1

i

2

11

18

8

8

17

13

26

36

105

i

2

3

‘)2

3

4

i

2

2

4

Göta artilleriregemente

Wendes artillerirege-

1

i

2

11

18

8

8

17

13

26

36

105

i

2

3

1

3

4

i

2

2

4

mente ....................

Norrlands artillerirege-

1

i

2

11

18

8

8

18

14

27

36

105

i

2

3

1

3

4

i

2

2

4

1

i

2

11

18

8

8

17

13

26

36

105

i

2

3

1

3

4

i

2

2

4

Gotlands artillerikår......

i

5

9

3

3

7

5

10

14

71

i

1

1

2

’)2

2

2

Norrbottens artillerikår

—

—

1

4

7

2

2

6

5

9

10

20

—

1

1

—

1

1

—

—

2

Arméartilleriregementet

Luftvärnsartillerirege-

1

i

2

13

22

9

10

20

13

26

35

113

i

2

2

—

—

—

2

4

3

3

1

_

1

8

20

_

6

13

8

15

24

74

i

1

1

_

_

_

2

3

2

3

Bodens artillerirege-

1

i

2

11

18

8

8

18

13

26

30

105

i

2

3

_

_

_

2

3

3

3

Summa personal3)

7

7

14

8öll48

54

61 133

97191 257803

8

15

20

5

13

17

12

20

18

29

x) Därav 1 för bestridande av tjänsten vid generalstabens stall.

a) » 1 utbildad även som hovslagare.

s) Av denna personal äro följande beställningar överförda från fortifikationens (ingenjörtruppernas)

stat, nämligen:

1 kapten, 2 löjtnanter (underlöjtnanter), 1 fanjunkare (styckjunkare), 2 sergeanter, 3 furirer,

5 korpraler (konstaplar) och 17 meniga för baliongformationerna samt

1 kaptén, 2 löjtnanter (underlöjtnanter), 1 fanjunkare (styckjunkare), 3 sergeanter, 1 furir,

4 korpraler (konstaplar) och 15 meniga för belysningsformationerna.

Summa 2 kaptener, 4 löjtnanter (underlöjtnanter), 2 fanjunkare (styckjunkare), 5 sergeanter,

4 furirer, 9 korpraler (konstaplar) och 32 meniga volontärer för ballong- och belysningsformationema.

4. Ingenjörtrupperna och fortifikationen.

Ingenjörtrupperna förutsättas — i likhet med vad Kung! Maj:t föreslagit

— komma att utgöras av två fältingenjörkårer (Svea och Göta, förlagda till

Stockholm och Eksjö), Fälttelegrafkåren (Stockholm) samt Bodens ingenjörkår.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

89

Svea ingenjörkår organiseras på kårstab, två fältingenjör kompanier, två

krigsbro-(park-)kompanier, ett fästningsingenjörkompani (Vaxholm) samt ett

tyg-(minör-)kompani.

Göta ingenjörkår organiseras på kårstab, tre fältingenjörkompanier, ett

krigsbro-(park-)kompani, ett fästningsingenjörkompani (Karlskrona) samt ett

tyg-(minör-)kompani.

Fälttelegrafkåren organiseras på kårstab, två fälttelegrafkompanier, två

radiokompanier samt ett tygkompani.

Bodens ingenjörkår organiseras på kårstab, ett fältingenjörkompani, ett

fästningsingenjörkompani, ett krigsbro-(park-)kompani, ett telegrafkompani

samt ett tyg-(minör-)kompani.

Ingenjörtrupperna räkna alltså tillhopa 22 kompanier.

Den vid ingenjörtrupperna inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna

värnpliktiga i allmänhet uppgår till 1,110 man, fördelade på sätt nedanstående

tabell utvisar:

Kår

Fältingenjör

tjänst

Fästnin gs- ingenjör- tjänst

Telegraf- tj änst

Summa

Svea ingenjörkår ...........................

280

50

330

Göta ingenjörkår...........................

240

50

—

290

Fälttelegrafkåren ..........................

—

—

210

210

Bodens ingenjörkår........................

135

70

75

280

Summa

655

170

285

1110

Det för de olika kårerna beräknade manskapet framgår av efterföljande

tabell.

Kår

Furirer 1. klassen

Furirer 2. klassen

Korpraler

Vicekorpraler

<1

O

O

£

ft-

S»

•i

<t>

H

Sjukvårds

manskap

Hov-

slagar-

manskap

Vapen- hant- verk ar- manskap

Hantverks-

manskap

Furirer 2. klass.

Korpraler

Vicekorpraler

g

<t

5.

<w‘

p

Korpraler

Vicekorpraler

Meniga

Korpraler

Vicekorpraler

Meniga

Furirer 1. klass.

Furirer 2. klass.

Korpraler

Vicekorpraler

Meniga

Svea ingenjörkår

7

13

17

17

94

1

1

1

2

1

1

2

1

i

1

i

2

3

3

8

Göta ingenjörkår

6

12

15

15

83

1

1

1

2

1

—

1

1

i

1

i

2

3

3

8

Fälttelegraf-

kåren ............

6

13

18

17

95

1

1

1

2

1

1

1

1

i

1

i

3

6

5

12

Bodens ingenjör-

kår ..............

4

9

13

12

66

1

1

1

1

1

—

1

1

i

1

i

2

3

3

8

Summa

23

47

C3

61

338

4

4

4 7

| 4

2

5

4

4

4

4

9

15

u

36

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Å fortifikationens gemensamma stat uppföres den personal, som framgår

av följande tabell.

Officerare

Under-

office-

rare

Civilmilitär personal

CD _

H Cl

CO M-

o 3

O &

P,

Arvo- den åt

pensio- nerade

Regements-

officerare

Kaptener

Subaltern-

officerare

Fanjunkare

Sergeanter

Radioingenj örer

Fortifikations-

kassörer

Departements-

skrivare

Y apen-

| hantverkare

Tygverk-

mästare

Tyghant-

verkare

<

P _

ET 0

3 s

P: P°

so cl,

5*

CD

W

X

CD

&

o''

3

CO

<

P

g;

officerare

underofficerare

Ingenjörtrupperna

8

28

47

28

52

1

4

4

8

20

4

_

*)6

Fortifikationens hu-

vudstation.........

3

7

5

—

—

—

i

i

—

—

—

—

i

2)2

s)2

Arméförvaltn. forti-

fikationsdep.......

1

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

s)2

Ingenjörstaber i

fästningar.........

3

2

2

2

8

—

3

—

—

—

—

—

—

—

s;3

Arméfördelnings-

staber...............

—

4

Utom fortifikatio-

nen kommende-

rade ................

—

t

20

1

-

—

—

Summa

15

44

74

31

30

1

8

i

4

8

20

4

i

2

13

Föreslagen stat

15

44

74

31

CO

1

8

i

4

8

20

4

i

2

13

'') 4 biträden åt regementsintendenterna, 2 tillsyningsman (1 å Laxön och 1 i Östersund).

s) 1 expeditionsofficer och 1 bibliotekarie.

a) Expeditionsunderofficerare.

Av subalternofjicerarna beräknas 52 vara löjtnanter.

Av de 15 regementsofficerarna böra i staten 3 upptagas såsom överstar,

4 såsom överstelöjtnanter ocb 8 såsom majorer.

5. Trängen och trängtrupperna.

Trängen och trängtrupperna förutsättas utgöras av inspektören för trängen

med stab samt fyra trängkårer, förslagsvis benämnda Svea trängkår (Linköping),

Göta trängkår (Skövde), Norrlands trängkår (Sollefteå) och Skånska

trängkåren (Hässleholm). Yid varje trängkår bör, på sätt Kungl. Maj:t

föreslagit, organiseras ett träng- och ett sjukvårdskompani. I fråga om antalet

bilkompanier hava i nyssnämnda proposition beräknats ett bilkompani

endast vid vardera Svea och Norrlands trängkår.

Med hänsyn till det ökade behovet av värnpliktiga, tilldelade trängen i

biltjänst, samt behovet av motoriserad träng vid varje arméfördelning, har

utskottet funnit sig böra förorda uppsättandet av bilkompanier även vid

Göta trängkår och Skånska trängkåren. Yarje trängkår bör därför bestå av

stab samt ett träng-, ett bil- och ett sjukvårdskompani.

Årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas

s. 91 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

91

till sammanlagt 1,200 man, vilken styrka förutsattes bliva fördelad på de

olika tjänsterna enligt efterföljande tabell.

Inskrivna värnpliktiga

Summa

Träng-

tjänst

Sjukvårds-

tjänst

Biltj änst

Svea trängkår ............

100

100

100

300

Göta trängkår ............

100

100

100

300

Norrlands trängkår ......

100

100

100

300

Skånska trängkåren......

100

100

100

300

Summa

400

400

400

1200

Yad beträffar utbildningen av ifrågavarande värnpliktiga liksom av studenter

och likställda, synes densamma böra ordnas efter de grunder, Kungl.

Maj:t föreslagit.

JBefälsbehovet beräknas i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag

samt med hänsyn till det ökade antal beställningar, som betingas av ökningen

med två bilkompanier. Sagda behov framgår av nedanstående tabell.

Tränginspektionen .....................

Regementsofficerare m. fl............

Personal, tjänstgörande vid kompani

(skola) inom kårerna.........

Utom kårerna beordrad personal

Summa

Föreslagen stat

b Expeditionsunderofficer.

2) 4 biträden åt regementsintendenterna, 4 vapenunderofficerare samt 4 uppbördsman

för furage m. m.

Officerare

o 2

(T) 2

o öp

a»

En
O

p

cd

3 §

3 3

Under
officerare
-

b

tf

p

Under
befäl
-

g

w

o

-3

c hj

0-, o

CD ö

5

fcb B

o o

1

4

12

3

28

9

4

12

12

24

6

36

16

44

0 1

’) 12

20

19

41

41

16

19

42

! 39

56

56

44

44

13

13

Som av den föreslagna staten framgår, har, för vinnande av likställighet

i befordringshlinseende med övriga truppslag, en kaptensbeställning uppflyttats

till majorsbeställning. Även med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena

inom truppslaget torde denna åtgärd vara väl motiverad.

I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet fanjunkare

och sergeanter har vidare en jämkning inom dessa personalkategorier

vidtagits.

Av regementsofficerarna beräknas 1 vara överste och inspektör, 2 överstelöjtnanter

och 3 majorer.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande trängtruppernas organisation,

har upprättats nedanstående förslag till personalstater dels för officerare och

underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen och dels för de särskilda

trängkårerna.

Trängtrupperna.

0 f f i e e r a

r o

Und.-off.

utom

musik-

und.-off.

M

ans

kap (utom

musikmanskap)

Civil-

militär

personal

Arvoden åt pensionerade underofficerare

O:

-1

CD

03

CD

O:

<

CD

H

ir>

*2*.

=T

P

»

r-+-

CD

■-<

Majorer

Kaptener

Löjtnanter

Underlöjtnanter och

fänrikar

Fanjunkare

Sergeanter

Underbefäl

Volontärer

Bcställnings-

män

Förråds- och hant- verks- staten

Furirer

Korpraler

Vicekorpraler

V apenhantverkar- korpraler

Hovslagar

manskap

Hantverkare

*1

* h- £ O:

3 3

p: P°

03 pj

p T

h

CD

E

p

03

CD

3

2. klassen

Korpraler

Vicekorpraler

Trängens gemensam-

ma stat ...............

1

2

3

19

30

ii

19

39

16

4

13

Svea trängkår .........

—

—

5

9

ii

u

17

i

i

i

—

—

—

Göta trängkår .........

5

9

ii

u

17

i

i

i

—

—

—

Norrlands trängkår...

5

9

ii

ii

17

i

i

i

—

—

—

Skånska trängkåren ..

—

—

—

—

—

—

—

5

9

u

ii

17

i

i

i

—

—

—

Summa

1

o

3

19

30

it

19

39

20

36

41

44

68

i

4

4

16

4

13

6. Intendenturtrupperna och intendenturkåren.

intendentur- Intendenturtrupperna förutsättas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

trupperna, organiserade på tre kompanier, förlagda i Stockholm, Karlsborg och Boden.

Årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas till

sammanlagt 350 man.

För tjänsten vid förplägnadsanstalterna beräknas ersättning sreserven tillhörande

värnpliktiga året om befinna sig i tjänstgöring.

Befälshehovet vid intendenturtrupperna beräknas till:

3 kaptener, 7 sergeanter och

4 löjtnanter, 22 furirer.

3 fanjunkare,

Denna personal bör såsom hittills uppföras på intendenturkårens stat.

intendentar- I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit, böra vissa i det följande närmare

kåren. angivna intendenturbefattningar, som nu upprätthållas av aktiv personal,

bestridas av pensionerad personal med arvoden.

I fråga om personalbehovet vid centralstyrelsen (arméförvaltningens intendentsdepartement

och sjukvårdsstyrelse samt intendenturstaben) biträdes

Kungl. Maj:ts förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 98

Personalbehovet vid fdrdelningsintendenturerna beräknas likaledes i överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts proposition.

Å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner uppföres

för varje fördelningsintendentur arvode åt 1 pensionerad underofficer, biträde

i fördelningsintendenturen.

Med hänsyn till den förutsatta utredningen rörande förvaltningens allmänna

organisation ifrågasättes icke för närvarande någon förändrad organisation

av fästningsintendenturen i Boden. Personalbehovet beräknas i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag.

Å kommendantskapets stat uppföres därjämte arvode för 1 pensionerad

underofficer, biträde i fästningsintendenturen.

Emot det beräknade behovet av intendenturpersonal vid Gotlands trupper

har utskottet icke haft något att erinra.

Å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner uppföras

därjämte arvoden för 1 pensionerad officer och 1 pensionerad underofficer,

biträden åt stabsintendenten, samt 1 pensionerad underofficer, förrådsförvaltare

vid intendenturförrådet vid Tingstäde.

Det av Kungl. Maj:t beräknade personalbehovet för arméns centrala intendenturförråd

m. m. har icke heller givit utskottet anledning till någon erinran.

För varje truppförband utom Gotlands infanteri- och artillerikårer beräknas

i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition 1 kapten såsom regementsintendent

och 1 förvaltare såsom förrådsförvaltare. För detachementet i Karlskrona

avses 1 kapten såsom regementsintendent.

För upprätthållande av redogörarbefattningarna vid generalstal>en, krigsskolan

och garnisonssjukhuset i Stockholm beräknas i stället för aktiv personal pensionerade

officerare med arvoden.

Den för arméns truppförband erforderliga personalen ur intendentnrkåren

beräknas sålunda:

för samtliga infanteriregementen och detache
-

mentet i Karlskrona..........

21 kaptener och 20 förvaltare

» kavalleriregementen .............

........ 4

» » 4 »

»

» artilleriförband......................

........ 8

» » 8 »

»

» ingenjörkårer........................

........ 4

» » 4 »

» trängkårer ............................

........ 4

» » 4 »

eller tillhopa 41 kaptener och 40 förvaltare.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts, beräknas personalstaten för intendenturkåren

sålunda:

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Officerare

Under-

officerare

Furirer

Civil- militär

och civil

personal

Pen-

sione-

rade

Överstar

Överste-

löjtnanter

Majorer

Kaptener

Löjtnanter

Förvaltare

Fanjunkare

Sergeanter

. 1. klassen

2. klassen

Departements-

skrivare

K

3 e

o''

»

CD

officerare

underofficerare

Intendenturtrupperna ....

T

3

4

_

3

7

n

u

_

_

_

_

Centralstyrelsen ............

4

10

4

—

—

—

—

—

2

1

2

5

Fördelningsintenden-

turerna *) ..................

4

4

Fästningsintendenturen i

Boden *)....................

Stabsintendenturen på

1

—

1

i

Gotland samt Gotlands

trupper a) ..................

1

_

_

2

_

_

_

_

—

_

—

—

Arméns centrala inten- denturförråd m. m. ...

Regements- och kårinten-

3

5

—

11

—

3

—

—

—

—

—

2

denturerna4) ...............

—

41

—

40

—

—

Summa

13

63

9

54

3

10

u

n

2

1

2

7

Föreslagen stat

2

5

8

61

9

52

5

10

n

n

2

1

2

7

*) Därjämte arvoden åt 4 pensionerade underofficerare å staten för arméfördelningsstaber,

militärbefäl ocb inspektioner.

2) Därjämte arvode åt 1 pensionerad underofficer å kommendantskapets stat.

a) Därjämte arvoden åt 1 pensionerad officer och 2 pensionerade underofficerare å

staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

4) Därjämte arvode åt 1 pensionerad underofficer såsom förrådsförvaltare vid detachementet

i Karlskrona å staten för Kronobergs regemente.

Såsom av tablån framgår, liar — för vinnande av något gynnsammare proportion

emellan antalet regementsofficerare ocli kaptener — 2 kaptensbeställningar

ansetts böra utbytas mot regementsofficersbeställningar. Därjämte

liava 2 förvaltarbeställningar utbytts mot fanjunkarbeställningar för ernående

av en lämplig proportion emellan antalet fanjunkare och sergeanter.

G. Armémusiken.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle armémusiken organiseras på sätt framgår

av nedanstående tablå.

Löne-

grad

Typ

I1)

Typ

IIS)

Typ

HI3)

Typ

IV4)

Anteckningar

Musikdirektör ......

0. 2

1

1

_

*) Avsedd för Svea livgarde.

Musikdirektör ......

Uo. 3(4)

—

—

1

—

2) Avsedd för samtliga infanterirege-

Musikfanjunkare...

Uo. 3

l

1

1

—

menten utom Svea livgarde samt för

Musiksergeanter ...

Uo. 2

7

5

2

I5)

Livregementets dragoner.

Musikfurirer av 1.

8) Avsedd för Skånska kavallerirege-

klass ................

Ma. 5

3

2

1

1

mentet, Göta artilleriregemente, Armé-

Musikfurirer av 2.

artilleriregementet, Luftvärnsartilleri-

klass ................

Ma. 4

3

2

2

1

regementet och Gotlands infanterikår.

Musikkorpraler.....

Ma. 3

4

2

1

1

4) Avsedd för Norrlands trängkår och

Musikvicekorpraler

Ma. 2

4

2

1

1

Skånska trängkåren.

Musikvolontärer ...

Ma. 1

10

6

3

2

5) Befordran till musikfanjunkare i tur

Summa

—

33

21

12

7

med Övriga sergeanter inom trupp- slaget.

Musikelever .........

—

7

5

4

3

s. 95 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

95

Herr Lindhagen föreslår uti sin i första kammaren väckta motion nr 239,

att militärmusiken skall undantagas från militärväsendets minskning eller

avrustning samt, i den mån sådan minskning eller avrustning sker, i sin

nuvarande huvudsakliga omfattning omvandlas till en statens civila musikorganisation

för att med anslag från åttonde huvudtiteln främja musiklivet

i landet och särskilt i den vanlottade landsbygden.

Herr Wahlmark och herr Lovén m. fl. hava i sina likalydande motioner

nr 205 i första kammaren och nr 284 i andra kammaren hemställt, att å de

föreslagna musikkårerna av typerna I och II en musiksergeantsbeställning

uppflyttas till musikfanjunkarbeställning.

Herr Johanson i Huskvarna yrkar uti sin i andra kammaren väckta motion

nr 297, att musikkåren vid Arméartilleriregementet under förutsättning av

detsammas förläggande i Jönköping organiseras i enlighet med typ II.

Yid övervägande av olika på frågan inverkande omständigheter har utskottet

funnit det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget lämpat såsom grundval

för armémusikens ordnande. Dock anser sig utskottet böra förorda vissa

ändringar i den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen. I syfte att något

förstärka och förbättra de av Kungl. Maj:t föreslagna musikkårerna av typ

IY, har utskottet ansett sig böra föreslå, att desamma utökas med en musikfanjunkare.

För att kompensera den härigenom uppkommande kostnadsökningen

ävensom viss annan i det följande föreslagen utökning av armémusiken

föreslår utskottet vidare, att en av de i musikkårerna av typerna

I och II ingående sergeantbeställningarna utbytes mot en furirbeställning

av 1. klassen.

För att tillgodose kavalleriregementenas behov av beriden musikpersonal

har utskottet funnit sig böra förorda, att samtliga kavalleriregementen erhålla

egna musikkårer. Härvid synes man kunna begränsa den för Livregementets

dragoner föreslagna musikkåren till typ III samt tilldela övriga

kavalleriregementen musikkårer av typ IV. Slutligen anser utskottet, att

den till Stockholm förlagda ingenjörkåren ävenledes bör erhålla musikkår

av typ IV samt att, med hänsyn till de speciella förhållandena i Boden, den

för Bodens garnison avsedda musikkåren bör bliva av typ I.

På grund av det sålunda anförda får utskottet föreslå, att armémusiken

organiseras på sätt nedanstående tabell utvisar.

Löne-

grad

Typ

I1)

Typ

IP)

Typ

III3)

Typ

IV4)

Anteckningar

0. 2

1

1

*) Avsedd för Svea livgarde samt för

Bodens garnison.

2) Avsedd för samtliga infanteriregemen-

Uo.3)4)

Uo. 3

1

Musikfanjunkare......

1

1

1

1

Musiksergeanter.....

Uo. 2

6

4

2

1

ten utom Svea livgarde och Norr-

Musikfurirer av 1.

bottens regemente.

Ma. 5

4

3

1

1

3) Avsedd för Livregementets dragoner,

Musikfurirer av 2■

Göta artilleriregemente, Arméartille-

Ma. 4

3

2

2

1

riregementet, Luftvärnsartillerirege-

Musikkorpraler .......

Ma. 3

4

2

1

1

mentet samt Gotlands infanterikår.

Musikvicekorpraler..

Ma. 2

4

2

1

1

4) Avsedd för samtliga kavalleriregemen-

Musikvolontärer ......

Ma. 1

10

6

3

2

ten utom Livregementets dragoner,

Summa

—

33

21

12

8

samt för Svea ingenjörkår och Skånska

trängkaren.

Musikelever ............

—

7

5

4

3

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

I Kungl. Maj:ts proposition har framhållits, att en av musikaliska akademien

vackt tanke på utökning av musikorganisationen på bekostnad av annan

huvudtitel synes värd beaktande och torde böra göras till föremål för särskild

utredning, särskilt som under övergångsåren den övertaliga musikpersonalen

synes kunna tagas i anspråk för en jämförelsevis ringa kostnad.

Herr Aström m. fl. samt herrar Lovén och Lindberg hava i sina lika lydande

motioner nr 209 i första kammaren och 289 i andra kammaren framhållit

önskvärdheten av utredning i nu nämnt avseende.

Utskottet har ansett denna fråga icke påkalla något särskilt uttalande från

utskottets sida.

Slutligen anser sig utskottet böra uttala önskvärdheten av att de truppförband,

som enligt den föreslagna organisationen sakna egna musikkårer,

må kunna vid behov disponera musikpersonal från annat truppförband å

samma förläggningsort.

H. Civilmilitära samt civila kårer och stater.

1. Fältläkarkåren.

Behovet av läkare på aktiv stat har av utskottet beräknats efter i huvudsak

samma grunder som enligt Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet har dock ansett,

att antalet läkare vid infanteriregementen med begränsad organisation bör

bestämmas till 2 såsom vid övriga infanteriregementen. Däremot har utskottet

ansett, att antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren utan större olägenhet

bör kunna minskas till 25.

Utskottet har sålunda beräknat antalet läkare på aktiv stat på sätt nedanstående

tabell utvisar.

I

Arméförvaltningen......................

Arméfördelningsstabema .............

Kommendantskapet i Boden ........

Militärbefälet på Gotland ..........

Garnisonssjuknuset i Stockholm ..

Garnisonssjukhuset å Karlsborg

Krigsskolan ................................

Infanteriet:

19 regementen (alla utom Norrbottens

regemente) och detache

mentet i Karlskrona.................

Kavalleriet: 4 regementen ...........

Artilleriet:

4 fördelningsartilleriregementen ..

Arméartilleriregementet ..............

Ingenj örtrupperna:

2 fältingenjörkårer......................

Fälttelegrafkåren .......................

Trängtruppema: 4 kårer...............

Fältläkarkåren............................

Summa \

B atal-

General-

Över-

Fält-

Bege-

B atal-

jons-

fält-

läkare.

fält-

läkare.

läkare.

ments-

läkare.

jons-

läkare.

vid fält

läkar-

kåren.

i

i

1

-

_

_

2

2

—

-

—

—

1

2

1

1

—

—

—

—

1

1

—

—

—

—

19

20

4

—

—

—

—

4

1

4

1

—

INI

—

—

4

1

4

25

l

i

4

35

41

25

s. 97 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

97

De i staten för gamisonssjukhuset å Karlsborg uppförda läkarna skola

vara skyldiga bestrida läkarvården för personalen vid Karlsborgs garnison

ävensom för personalen vid å nämnda ort förlagda fabriker och anstalter

tillhörande försvarsväsendet. Liksom i Kungl. Maj:ts proposition förutsattes,

att de ordinarie läkarna vid arméns truppförband o. s. v. skola utan särskild

ersättning bestrida läkarvården vid till vederbörligt truppförband eller

garnisonsort förlagt truppförband eller formation ur armén eller flygvapnet

ävensom för till garnisonsorten förlagd fabrik, anstalt eller annan mindre

formation, tillhörande försvarsväsendet.

2. (jarnisonssjukliusen och arméns sjuksköterskekår.

Garnisonssjukhusen i Stockholm, Karlsborg och Boden bibehållas, organiserade

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

Varje regemente eller kår tilldelas 1 ordinarie sjuksköterska, dock att behovet

av sjuksköterskor vid de till Stockholm, Karlsborg och Boden förlagda

truppförbanden förutsattes bliva tillgodosett genom garnisonssjukhusen

därstädes. Antalet ordinarie sjuksköterskor bliver alltså 31.

Ett visst belopp ställes till sjukvårdsstyrelsens förfogande för anställande

av extra sjuksköterskor-.

3. Fältveterinärkåren.

Behovet av veterinärer på aktiv stat beräknas i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag på sätt nedanstående tabell utvisar:

Överfält-

Fält-

Regements-

Bataljons-

veterinär

veterinärer

veterinärer

veterinärer

Arméförvaltningen .......................

1

1

Arméfördelningsstaberna ...............

—

4

_

Kommendantskapet i Boden...

—

_

1

Ridskolan .............................

_

_

1

Kavalleriregementen:

Stockholm ..................

—

_

*)1

!) 1

Skövde.......................... ......

_

_

Hälsingborg .............................

—

_

__

'')1

Umeå ................

—

_

1

Artilleriregementen:

Stockholm .............................

—

_

1

1

Göteborg.............................

—

—

1

1

Kristianstad .,

—

—

1

1

Östersund ............... .....

_

_

•)l

Fältingenjörkårerna.........

—

—

_

2

Fälttefegrafkåren .........

—

—

_

1

Trängkårerna...............................

—

—

—

4

Summa

1

4

6

15

l) Vederbörande fördelningsveterinär bestrider regementsveterinRrtjänsfcen.

Anm. Det förutsättes, att arméfördelningsstaberna äro förlagda till Hälsingborg, Stockholm,

Skövde och Östersund.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. 1 avd. 1 A. käft. (Nr 1.) 72225 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Liksom hittills böra de ordinarie veterinärerna vara skyldiga att jämte

egen befattning bestrida veterinärvården vid till samma ort förlagt truppförband

(skola o. s. v.), vid vilket veterinär icke finnes anställd.

4. Artilleriets fabriker ocli tyganstalter.

Det för artilleriets fabriker och tyganstalter m. m. erforderliga personalbehovet

beräknas i huvudsak enligt Kungl. Maj:ts förslag med den minskning,

som möjliggöres därav, att Svea artilleriregemente föreslagits bliva förlagt i

Stockholm i stället för Uppsala.

På grund härav bör personalen vid artilleriets fabriker och tyganstalter

Ordinarie befattningshavare:

utgöras av:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

5 tyg- eller fabriksingenjörer,

2 departementsskrivare,

11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.

klassen,

7 tygförvaltare av 2. klassen,

17 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

8 tyg- eller fabriksskrivare,

40 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

De å staten uppförda officerarna skola vara underkastade transport till

andra beställningar i innehavande grad.

Personal å pensionsstat:

1 officer, ledare av arméförvaltningens artilleridepartements tekniska

revision,

1 expeditionsunderofficer vid d:o,

1 expeditionsunderofficer vid artilleri departementets civilbyrå,

3 expeditionsunderofficerare vid artilleridepartementets militärbyrå,

7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och Stockholms

tygstation, samt

2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.

Vidare bör i förteckningen över i stat icke uppförda arvoden den ene av

de båda besiktningsofficerarna vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori ersättas

med en arbetsofficer.

5. Ecklesiastikstaten.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle samtliga regementspastorer ävensom

slottspastorn å Karlberg indragas, varemot garnisonspastorerna å Karlsborg

och i Boden skulle bibehållas.

Herr Bergqvist och herr Persson i Göteborg samt herr Nilsson i Antnäs

m. fl. föreslå i sina motioner nr 229 i första kammaren och nr 302 och nr

349 i andra kammaren, att regementspastorsinstitutionen måtte bibehållas.

Herr Bergqvist och herr Nilsson i Antnäs m. fl. föreslå vidare, att, därest

s. 99 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

99

förenämnda yrkande icke bifalles, ett extra anslag av högst 50,000 kronor

måtte ställas till Kung! Maj:ts förfogande för att efter vederbörande militära

myndigheters samt domkapitlens och Svenska kyrkans diakonistyrelses hörande

användas för bestridande av pastoral vården inom armén.

Herr K. J. Gustafsson in. fl. samt herr Johanson i Huskvarna m. fl. hava

i sina likalydande motioner nr 230 i första kammaren och nr 342 i andra

kammaren föreslagit, att ett belopp, motsvarande det nuvarande anslaget till

regementspastorsinstitutionen, anvisas till uppehållande av den andliga vården

vid armén, dels genom regementspastorer, dels genom soldatmissionsverksamhet,

med iakttagande av att den del av anslaget, som anvisas för sistnämnda

ändamål, icke måtte sättas lägre än till 15,000 kronor.

Slutligen hava herr Vindalil m. fl. samt herr Bengtsson i Norup m. fl. i

sina lika lydande motioner nr 212 i första kammaren och nr 304 i andra

kammaren hemställt, att riksdagen måtte besluta anslå ett årligt belopp av

50,000 kronor till centralstyrelsen för förbundet Soldaternas vänner i och

för dess arbete för de värnpliktigas religiöst-etiska vård.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, att några i stat upptagna arvoden

icke böra beräknas för upprätthållandet av de nuvarande regements- och

slottspastorsbefattningarna. För garnisonspastorn i Karlsborgs församling,

ävensom för garnisonspastorn i Boden böra arvoden däremot allt fortfarande

beräknas.

Med anledning av herr Vindahls m. fl:s och herr Bengtssons i Norup

m. fl:s motioner samt herr Bergqvists och herr Nilssons i Antnäs m. fl:s

motioner i deras senare del har utskottet funnit sig böra föreslå, att ett årligt

belopp av 50,000 kronor ställes till Kungl. Maj.ts förfogande för att

efter vederbörande myndigheters hörande användas dels, där så befinnes

lämpligast, för bestridande av pastoralvård inom armén, dels för de värnpliktigas

andliga vård i övrigt, utövad genom förbundet Soldaternas vänner

eller eljest.

6. Polispersonalen.

Denna personal beräknas liksom enligt Kungl. Maj:ts förslag sålunda:

Boden: Karlsborg:

1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och

5 överkonstaplar, 1 konstapel.

18 konstaplar och

6 extra konstaplar.

I. Sammandrag- över föreslagna personalstater.

Till belysande av behovet av fast anställd aktiv personal m. fl. enligt den

av utskottet förordade organisationen har efterföljande »Sammandrag över

föreslagna personalstater» upprättats. Av detta sammandrag framgår även

motsvarande personalbehov enligt 1914 års härordning.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Sammandrag över före
-

Officerare.

Underofficerare.

O

a

3

O

<

a

M

p

►3

a

3

O:

£g

3 *-■

w

3

B

P

3*

3

1*1 tf

CG

CG

3

5

B

p

Underbefäl.

0)

>-i

P

O

<1

oo

K

2 p

w 3

B

p

a

3

B

Furirer.

<1

s

vi

et- et-

M *

00

>3

CO

C«

O

2- *

0

P

a

a

3

3 ™

a

►1

os

O

3

a

m

P

4

3

P

3

et-

O

a

et-

B

p:

as

P

H

M, 3

P

3 pj

h a

tf 7

p

3

pj

0

a

H

P

*-i

a

P v- 2 °

V"£

3*

P

tf

P

H

®

et-

a

►4

0

0

a

H

P

H

a

1. klass.

2. klass.

3 O

CD >1

ef 83

P H

83 *

tf

0

►1

83

H

P

a

►4

summa

derbefäl.

Högre staber m. m.

Föreslagen organisation.

Lantförsvarets kommandoexpe-

dition.................................

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Generalitetet..........................

n

—

—

—

—

—

11

—

—

—

—

—

—

—

Arméfördelningsstaber, militär-

befäl och inspektioner.........

i

5

—

—

1

—

6

1

Kommendantskapet i Boden ...

Generalstaben jämte militär-

5

14

33

53

attachéer ...........................

Fältläkarkåren; garnisonssjuk-

i

husen i Stockholm och å,

Karlsborg ..........................

Summa personal

—

—

—

—

—

—

—

—

12

7

5

14

34

—

72

1914 års härordning ............

15

2

4

13

34

—

68

—

—

—

—

—

—

—

Undervisningsverk.

Föreslagen organisation.........

—

—

5

3

25

13

4G

1

—

1

—

_

”

1914 års härordning ............

—

—

3

2

—

—

5

2

—

2

—

—

Infanteriet.

1,787

Föreslagen organisation.........

—

20

22

34

210

540

826

174

379

553

256

531

500

500

1914 års härordning ............

—

27

28

84

424

925

1,488

366

724

1,090

392

H

CO

1,232

1,256

3,692

Kavalleriet.

195

Föreslagen organisation.........

4

2

2

29

75

112

21

37

58

21

76

98

—

8

6

7

66

177

264

57

96

153

49

192

288

—

529

Artilleriet.

Föreslagen organisation.

Artilleristaben........................

—

1

—

2

9

3

15

—

—

—

—

—

—

Fabriker och tyganstalter ......

Truppförband ........................

Summa personal

I

7

1

7

1

14

5

85

202

7

315

61

133

194

97

191

257

—

545

—

8

8

17

99

205

337

61

133

194

97

191

257

—

545

1914 års härordning ...........

8

1 17

26

156

255

462

132

267

399

150

307

370

—

827

s. 101 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

101

slagna personalstater.

Manskap

(utom musikmanskap).

Bes

t

ä 1 1 n

i n

S B

m

ä n.

Summa

<1

o ö

O B

^ B

Sjukvårdsmanskap.

Hovslagar-

manskap.

Vapenhant-

verkarmanskap.

H antverkarm anskap.

beställ-

ningsmän.

o

<J P

Furirer.

Korpraler

(Konstaplar).

<

*1

<

*1

<

Furirer

<1

et-

jc:

N

CD

O P

5-

£ 2

H UL

2 ©

• 8-b

p:

1. klass.

2. klass.

ci

®

K

o

►c

►i

®

Meniga.

Summa.

rirer 2. klass.

Korpraler

Konstaplar).

O

®

O

®

Meniga.

Summa.

Lrirer 2. klass.

Korpraler

Konstaplar).

Lee korpraler.

Meniga.

Summa.

1. klass.

2. klass.

Korpraler

Konstaplar).

ice korpraler.

Meniga.

Summa.

Underbefäl.

Meniga.

Summa.

1 1 1

—

—

—

790

2,577

20

22

34

31

42

149

22

22

23

21

12

21

77

185

63

248

2,390

6,082

—

56

56

56

56

224

—

—

28

—

28

28

28

28

28

112

—

—

—

—

—

—

280

84

364

765

960

4

4

—

9

17

5

17

—

17

39

—

4

—

_

4

_

_

_

_

_

34

26

60

2,288

2,817

2

9

19

19

49

19

37

46

102

1

—

1

—

—

8

—

--

8

95

65

160

803

1,348

8

15

20

43

5

13

17

35

12

20

18

50

73

55

128

803

1,348

8

15

—

20

43

5

13

—

17

35

—

12

20

—

18l

50

73

55

128

1,492

2,319

—

16

25

—

28

69

11

35

—

38

84

|

10

17

—

28

55

114

94

208

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Officerare.

Underofficerare.

©

O

P

C«

®

W

P

®

P

Löjtn

löjtnant

t»

P

B

B

p

P

eP_

ö’

P

03

CO

p

B

B

p

Underbefäl.

►i

P

O

<

<T>

CD

O

g

«£.

5

VJ

B

p-

CD

et-

P

►4

®

2 p

* p

M *

©

►1

<JQ

p

p

Furirer.

<

Ingenjörtrupperna och

fortifikationen.

•Ö

©

►8

oo

O

P

©

►1

tf

et-

P

►4

s.

et-

P

P

P

et-

-

J4

o

►4

©

J4

s--

SS p

p pj

H ®

EU *-l

Pr f

P

4

o

s

o

®

P

*1

®

* oT

et- ct- P V4

S «

P’

P

pr

p

►i

®

P

P

et-

©

©

O

f?

©

©

P

3

1. klass.

2. klass.

Korpraler

Konstaplar).

©

©

Pr

o

►4

►O

►4

P

©

J4

Summa

underbefäl.

Föreslagen organisation.........

_

8

4

S

44

74

133

31

60

91

23

47

63

61

194

1914 års härordning ............

—

3

4

10

58

98

173

49

98

147

31

55

85

85

256

Trängen och trängtrupperna.

Föreslagen organisation.........

—

1

2

3

19

41

66

19

39

58

20

36

44

44

144

1914 års härordning ............

—

1

3

3

26

48

81

25

61

86

24

48

84

78

234

Intendenturtrupperna och

intendenturkåren.

Föreslagen organisation.........

2

5

8

61

9

85

57

10

67

11

11

—

—

22

3

5

8

88

12

116

79

16

95

10

15

25

Summa summarum personal:

Föreslagen organisation.........

12

45

53

89

521

957

1,677

364

658

1,022

428

892

962

605

2,887

1914 års härordning ............

15

52

70

153

852

1,515

2,657

710

1,262

1,972

656

1,429

2,059

1,419

5,563

s. 103 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

103

U t

o m

M

a n

m u s i

skap

k m a n s

k

a p)

Volontärer.

Summa underbefäl

och volontärer.

B

e s

t

ä 1

l n

i n

g »

m

ä n.

Summa

beställ-

ningsmän.

Sjukvårdsmanskap.

Hovslagar- •

manskap.

Vapenhant-

verkarmanskap.

Hantverkarmanskap.

Furirer.

Korpraler

(Konstaplar).

Vice korpraler, j

Meniga.

Summa.

Furirer 2. klass.

Korpraler

(Konstaplar).

Vice korpraler.

Meniga.

Summa.

Furirer 2. klass.

Korpraler

(Konstaplar).

| Vice korpraler. |

Meniga.

Summa.

Furirer.

Korpraler

(Konstaplar).

Vice korpraler.

Meniga.

Summa.

Underbefäl.

Meniga.

Summa.

W

9

tå

2. klass.

1. klass.

2. klass.

338

532

—

4

4

4

6

18

—

4

2

5

n

_

4

3

4

n

4

9

15

14

36

78

67

51

118

440

696

—

4

7

9

7

27

—

2

5

5

12

—

5

5

6

16

6

10

32

41

—

89

126

18

144

68

212

—

—

—

—

—

—

—

4

4

_

8

_

4

_

_

4

_

_

12

12

126

360

—

—

—

—

—

—

—

6

6

—

12

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

12

—

12

_

22

*

—

25

2,764

5,651

20

38

57

35

77

227

10

38

28

39

115

23

33

15

25

96

4

21

35

14

54

128

371

195

566

6,736

12,299

2

85

107

65

no

369

30

80

39

89

238

28

34

33

34

129

6

20

57

41

28

152

627

261

888

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Sammandrag över före
-

Musik

P e

r s o

n a

1.

GG

*

Ö

00

H- *

&

ö

cd

B

0

CO

B |

fs g

Underbefäl.

m

P

P

B

B

S- g

Furirer.

g

CD

B.

crq

P

o §

w

Pj

«-T

cd

tf

c+-

O:

£ E

V- gj

a

o’

£-

~ pa

tf

oo

CD

"~i

crq

CD

p

p

Ct-

tf

00

CD

►i

x;

CD

P

P

1.1

£ x

P £

tf z

P m.

►1 *1

CD CD

tf

g s

* s

Ji

£

►©

tf

“Ru

o w

P O

® ,2

ei-

P

TJ P

S <1

O M.

3 S

Sf w

§ s

in

p

B

B

“ p

1 g

CD P

P p- crq’ ®

P er

et-

sa

ti

►d

CD

ti

CO

o

Högre staber m. m.

*i o

Ä

CD

0D

CD

CD

^ s

h+i

p:

£

Föreslagen organisation.

Lantförsvarets kommandoexpedition............

1

Generalitetet .............................................

Arméfördelningsstaber, militärbefäl och in- spektioner .............................................

Kommendantskapet i Boden........................

_

_

_

_

_

_

—

—

—

—

—

11

6

1

53

Fältläkarkåren; garnisonssjukhusen i Stock- holm och å Karlsborg ..........................

_

Summa personal

72

1914 drs härordning.................................

68

Undervisningsverk.

Föreslagen organisation ...........................

1914 års härordning.................................

—

47

7

Infanteriet.

Föreslagen organisation ..........................

1914 års härordning .................................

21

21

28

86

274

128

302

63

44

108

45

108

45

110

197

326

131

278

328

604

4,637

9,930

Kavalleriet.

Föreslagen organisation .........................

1914 års härordning.................................

1

4

8

5

36

10

44

4

5

12

4

18

4

12

17

42

9

36

26

78

1,222

3,516

Artilleriet.

Föreslagen organisation.

Artilleristaben ..........................................

Fabriker och tyganstalter ...........................

Truppförband.............................................

3

3

6

12

3

6

3

3

15

9

24

15

7

2,021

Summa personal

3

3

6

12

3

6

3

3

15

9

24

2,043

1914 års härordning...............................

—

9

59

68

—

16

16

17

49

27

76

3,532

Ingenjörtrupperna och fortifikationen.

Föreslagen organisation ...........................

1914 års härordning.................................

—

1

3

1

11

2

14

1

l

3

1

7

1

7

4

17

10

6

27

882

1,201

Trängen och trängtrupperna.

Föreslagen organisation ...........................

1914 års härordning.................................

—

1

1

12

2

12

1

1

6

1

6

1

12

4

24

2

12

6

36

356

587

Intendenturtrupperna och lntendenturkåren.

Föreslagen organisation ...........................

1914 års härordning.................................

174

236

Summa summarum personal:

Föreslagen organisation .........................

1914 års härordning.................................

25

30

48

99

392

154

440

i 72

57

145

54

155

54

158

237

458

153

363

390

821

9,433

19,077

J) Civila tjänstemän i försvarsdepartementet äro icke här medtagna. — 2) 1 generalkrigskommissarie, 4 krigs6

extra konstaplar; Karlsborgs polispersonal är här medräknad. — 4) 1 professor, 1 krigsarkivarie. 5) 1 verkeller

fabriksförvaltare av 1. klassen, 7 tygförvaltare av 2. klassen, 17 besiktningsrnstmästare eller tygverkmästare,

7) 1 radioingenjör, 8 fortifikationskassörer, 1 departementsskrivare, 8 tygverkmästare och 20 tyghantverkare.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr J.

105

slagna personalstater (forts.).

C

1 v i

1 m

1 1

11

ä r

P

e r s o

n a

1. ‘)

Civil

personal

Arvoden

åt pen- sione- rade

Fältläkarkåren.

Fältveterinärkåren.

Övrig personal.

Summa civilmilitär

personal.

S

©

E, §

a o

ct- D

CD et- 08

h 1

w aq''

S- S

S P

© >-•

>-J co

‘ O

P

ce

Förste expeditionsvakter.

M

M

*0

©

Er:

o''

0

CO

P

9?

et-

©

►1

Övriga.

Summa civil personal.

Generalfältläkare.

överfältläkare.

Fältläkare.

Regementsläkare.

B atal j o n sl äkar e.

Bataljonsläkare vid

fältläkarkåren.

Summa.

Överfältveterinärer.

Fältveterinärer.

Regements veteri-

närer.

Batalj ons veterinärer.

Summa.

Vapenhantverkare.

a

»-i

>-$

p.

P*

<

p

E

P

>-»

©

Övriga.

Summa

övrig personal.

Officerare.

Underofficerare.

1

1

7

2

i

i

i

3

i

i

—

2

—

i

—

i

6

—

i

6

s)60

67

1

1

—

—

4

i

i

_

6

_

4

_

_

4

10

3

18

—

—

2

2

—

4

—

—

i

—

1

—

—

3;32

32

37

1

—

—

—

1

2

i

3

*)2

6

5

2

—

—

—

3

1

25

29

—

—

—

—

—

—

—

—

—

29

—

—

—

—

—

2

__

i

i

4

7

4

25

42

i

4

2

—

7

—

i

32

33

82

1

2

10

02

75

18

25

i

i

6

6

7

44

65

i

6

2

2

11

—

i

33

34

110

3

3

10

62

78

—

—

—

—

—

—

1

—

1

—

—

—

1

1

_

_

_

_

2

3

3

3

8

~

1

—

1

—

—

—

1

1

—

—

—

—

2

1

2

2

—

5

—

—

—

—

—

19

20

_

39

_

_

_

_

_

21

21

6)1

43

82

1

88

—

—

26

26

—

52

—

—

—

—

—

28

28

56

108

26

—

—

—

26

—

—

—

—

4

—

4

_

_

1

3

4

4

_

4

12

16

2

8

10

4

10

14

10

10

34

8

—

—

—

8

—

1

1

1

1

“)105

105

105

—

—

—

—

_

1

14

—

—

—

5

b

—

10

—

—

3

4

7

—

—

—

—

17

1

—

—

—

1

—

29

—

—

—

5

5

—

10

—

—

3

4

7

—

—

105

105

122

1

—

1

—

2

2

44

—

—

—

7

6

—

13

—

—

5

7

12

—

—

116

116

141

6

—

1

—

7

—

—

—

—

—

—

3

—

3

_

_

_

3

3

4

4

7)38

40

52

1

1

2

13

—

2

1

—

3

—

—

—

2

2

5

5

49

59

64

3

—

1

—

4

—

—

—

4

4

—

8

_

_

_

4

4

_

4

8 10

20

32

13

6

6

—

12

—

—

—

5

5

—

6

18

24

41

2

—

—

—

2

—

9) 2

2

2

_

__

1

1

2

7

2

2

2

—

—

1

—

1

—

—

i

i

4

35

41

25

107

i

4

6

15

20

29

30

193

252

385

2

2

10

62

1 82

28

214

i

i

6

49

55

44

156

i

6

n

27

45

43

40

218

301

502

49

5

15

62

131

råd, 2 9 tjänstemän och 26 kvinnliga befattningshavare. — 3) 1 poliskommissarie, 6 överkonstaplar, 19 konstaplar,

mästare av 2. klassen vid stridsvagnsbataljonen. 6) 5 tyg- eller fabriksingenjörer, 2 departementsskrivare, 11 tyg6

verkmästare av 1. och 2 av 2. klassen, 8 tyg- eller fabriksskrivare, 40 tyghantverkare och 7 fortmaskinister. —

8) Hantverkare. — 9) Departementsskrivare.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Högre staber

m. m.

106

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

,T. Härens hästar och remonteringsväsendet.

1. Härens hästar.

Egna tjänstehästar.

Behovet av egna tjänstehästar beräknas i överensstämmelse med Kungl.

Maj:t förslag sålunda:

chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet, de fyra arméfördelningscheferna,

generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet,

chefen för fortifikationen, militärbefälhavaren för Övre Norrland, militärbefälhavaren

på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören för kaval
-

leriet, inspektören för trängen och de fyra brigadcheferna

tillhopa

17

hästar

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ..................

samtliga officerare vid generalstaben, utom militärattaché-

»

1

häst

ernå ...................................................................................

»

49

hästar

chefen för artilleristaben ...................................................

»

1

häst

chefen för krigshögskolan......................................................

chefen för krigsskolan och kadettofficeren ur kavalleriet

»

1

»

vid samma skola.................................................................

chefen för ridskolan ävensom de tre därstädes anställda

*

2

hästar

lärarna.................................................................................

»

4

»

samtliga regementschefer vid infanteriet ...........................

»

20

samtliga kavalleriofficerare utom fänrikar...........................

»

103

»

samtliga regementschefer vid artilleriet.............................

»

7

»

eller tillhopa 205 hästar

Stamhästar.

Behovet av stamhästar vid högre staber m. m. beräknas sålunda:

Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ................................. 1 häst

Generalitetet, arméfördelningsstaberna m. m.:

1 häst för var och en av chefen för generalstaben, inspektören

för infanteriet, de fyra arméfördelningscheferna, generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen,

militärbefälhavaren för Övre Norrland, militärbefälhavaren

på Gotland, inspektören för kavalleriet och inspektören för

trängen......................................................................................... 12 hästar

1 häst för var och en av elva adjutanter, nämligen två hos inspektören

för infanteriet, två i varje arméfördelningsstab och

en i tränginspektionen ................................................................. H *

1 häst för var och en av fyra fältveterinärer.............................. 4 »

En reservgrupp om 4 hästar vid var och en av fyra arméfördel
ningsstaber.

.................... 16 »

Generalstalen: 22 hästar för huvudstationens officerare samt 12

hästar för stabscheferna vid infanteriinspektionen, kavalleriinspektionen,

de fyra arméfördelningsstaberna och militärbefälet

s. 107 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

107

för Övre Norrland samt generalstabsofficerarna vid de fyra

arméfördelningsstaberna och militärläroverksinspektionen ...... 34 hästar

Artilleristaben .................................................................................... 15 »

Fortifikationens huvudstation ............................................................... 14 »

Kommendantskapet i Boden (för de båda adjutanterna) .................. 2 »

Militärbefälet på Gotland (för adjutanten) ..................................... 1 häst

Fälttygmästaren .......... 1 »

Undervisning svulten: 1 häst för var och en av chefen för artillerioch

ingenjörhögskolan, chefen och de tre lärarna vid ridskolan,

chefen för infanteriskjutskolan, adjutanten vid krigsskolan

och kadettofficeren ur kavalleriet vid sistnämnda skola samt

chefen för underofficersskolan ................................................... 9 hästar

tillhopa 120 hästar

Behovet av stamhästar vid infanteriet beräknas sålunda:

För varje normalinfanteriregemente erfordras 20 hästar, därav i stabsgruppen

7 hästar och i kompaniofficergruppen 13 hästar. Härutöver tillkomma

i stab sgruppen: 3 hästar vid Svea livgarde och 2 hästar vid Norrbottens

regemente samt i kompanichefsgruppen 6 hästar vid Svea livgarde och

3 hästar vid Norrbottens regemente.

För varje infanteriregemente med begränsad organisation erfordras 18 hästar,

varav i stabsgruppen 6 och i kompanichefsgruppen 12 hästar. Vid Kronobergs

regemente tillkomma härutöver 5 hästar, varav 2 i stabsgruppen och

3 i kompanichefsgruppen.

För Gotlands infanterikår erfordras 14 hästar, varav 3 i stabsgruppen och 11

i kompanichefsgruppen.

För studentkompanierna erfordras 28 och för volontär skolorna 10 hästar i

kompanichefsgruppen.

Infanteriets behov av stamhästar är således 141 hästar i stabsgruppen och

312 i kompanichefsgruppen eller tillsammans 453 hästar.

Behovet av stamhästar vid kavalleriet beräknas i enlighet med Kungi.

Maj:ts förslag till 130 per skvadron eller tillsammans 2,210 hästar.

Under tiden för beväringsrekrytskolan är det nedan för artilleriet och

trängtrupperna föreslagna antalet stamhästar icke tillfyllest för tillgodoseende

av ridutbildningen för studenter och likställda m. fl. För att täcka den sålunda

uppstående bristen på hästar förutsättes — liksom enligt Kungl. Maj:ts

proposition — att visst antal hästar under nämnda tid ställes till dessa

truppslags förfogande ur kavalleriet.

För varje fördélningsartilleriregemente beräknas i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag 50 stamhästar per batteri eller tillsammans 300 för varje regemente,

samt för Norrbottens artillerikår 80 stamhästar.

Övriga artilleritruppförband förutsättas vara motoriserade, vadan behovet

av hästar i huvudsak bortfaller. Under tiden före beväringsrekrytskolans

början vid kavalleriet kan ett antal hästar ur sistnämnda truppslag ställas

till förfogande för underhållande av ridutbildningen hos ett visst antal av

befälet vid här avsedda artilleritruppförband. För Gotlands artillerikår

Infanteriet.

Kavalleriet

Artilleriet.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Fortifikationen

och ingen,

jortrupperna.

Trängen

och trängtrupperna.

Intendent artrupperna.

Samman
fattning.

Remonterings
grunder.

108 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

beräknas dock för här berörda ändamål ävensom för vissa övningar med

anspända pjäser 20 stamhästar.

Artilleriets sammanlagda behov av stamhästar uppgår således till 1,300.

Antalet stamhästar vid fortifikationen och ingenjörtrupperna beräknas i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till:

vid Svea ingenjörkår ....................................... 55 hästar

» Göta » 47 »

» Fälttelegrafkåren ....................................... 50 »

» Bodens ingenjörkår................... 38 »

tillhopa 190 hästar.

I enlighet med de i Kungl. Maj:ts proposition angivna grunder beräknas

behovet av stamhästar vid trängen och trängtrupperna till (4 x 46 =) 184 hästar.

För intendenturkompanierna beräknas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

sammanlagt 3 stamhästar.

En sammanfattning av vad ovan anförts giver vid handen, att nedanstå
-

ende antal stamhästar bör finnas, nämligen:

vid högre staber m. m................................. 120 hästar

» infanteriet ................................................ 4:53 »

» kavalleriet ............... 2,210 »

» artilleriet................................................... 1,300 »

» fortifikationen och ingenjörtrupperna... 190 »

» trängen och trängtrupperna .................. 184 »

» intendenturtrupperna .............................. 3 »

tillhopa 4,460 hästar.

Lejda hästar.

Med tillämpning av de i Kungl. Maj:ts proposition angivna grunder beräknas

nedanstående antal hästlejningsdagar vid armén, nämligen:

vid infanteriet..................................................................... 25,000 lejningsdagar

»

kavalleriet...........................................

........................ 800

»

»

artilleriet...........................................

........................ 82,000

»

»

ingenjörtrupperna ............................

........................ 34,800

»

»

trängtrupperna..................................

»

»

intendenturtrupperna ....................

........................ 2,000

»

tillhopa 159,800 lejningsdagar

På sätt Kungl. Maj:t föreslagit, förordas ett definitivt övergående till det

s. k. ackordhästsystemet. Av det ovan angivna antalet lejningsdagar beräknas

härvid omkring 136,000 dagar fullgöras medelst ackordhästar samt

återstoden, omkring 23,800 dagar, genom lejning i vanlig ordning.

2. Reinonteringsväsendet.

Årliga remontantalet beräknas efter samma grunder som enligt Kungl.

Maj:ts proposition sålunda:

s. 109 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

109

Generalstabsgruppen ocli infanteriets stabsgrupp räkna tillsammans

(120 + 141 =) 261 stamliästar. Den årliga överflyttningen av 8-åriga stambästar

till dessa grupper kommer således att utgöra (261: 8=) 33 hästar; av dessa

beräknas 20 hästar kunna lämnas av kavalleriet och 13 hästar av övriga

truppslag (artilleriet, ingenjörtr upp erna och trängtrupperna).

Vid kavalleriet beräknas 10% remontering å [2,210—(4 X 20)—] 2,130 stamhästar

samt dessutom 20 remonter såsom ersättning för överflyttade stamhästar

eller sammanlagt (213 + 20 =) 233 remonter.

För artilleriet, ingenjörtrupperna och trängtrupperna beräknas 9 % remontering

å [1,300 + 190 + 184—(4x13)=] 1,622 stamhästar samt dessutom 13 remonter

såsom ersättning för överflyttade hästar eller sammanlagt (146 + 13=)

159 remonter.

Med stöd av erfarenheterna från de senaste åren beräknas årligen högst 10

stamhästar uttagas till egna tjänstehästar. Som ersättning för dessa beräknas

10 remonter.

Det antal remonter, som således årligen bör tillföras armén, är:

vid kavalleriet................................................................................ 233 remonter

» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna .............................. 159 »

ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar......... 10 »

Summa 402 remonter.

I fråga om ledningen av remonteringsväsendet ansluter sig utskottet till

Kungl. Maj:ts förslag om att inspektören för kavalleriet skall vara chef för

detsamma, ävensom att han i sistnämnda egenskap skall biträdas av en remonteringsnämnd,

bestående av tre ledamöter jämte fyra suppleanter.

Med hänsyn till det reducerade remontbehovet synes antalet remontdepåer

i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag kunna begränsas till två.

Kungl. Maj:t har till indragning föreslagit Frösö och Gudhems remontdepåer.

Herr Lundell m. fl. samt herr Anderson i Storegården m. fl. hava i sina

likalydande motioner nr 220 i första kammaren och 357 i andra kammaren

hemställt, att Gudhems remontdepå måtte bibehållas. I häröver infordrade

yttranden hava de militära myndigheterna tillstyrkt motionen.

Då Gudhems remontdepå i flera avseenden synes vara att föredraga framför

TJtnäslöt och det erforderliga antalet remonter utan svårighet kan inrymmas

i nu befintliga byggnader vid Herrevadsklosters och Gudhems remontdepåer,

har utskottet funnit sig böra föreslå, att sistnämnda båda remontdepåer

för framtiden bibehållas.

K. Reservpersonaleii.

1. Personal ä reservstat.

Arméns reservstater synas böra organiseras enligt de av Kungl. Maj:t

föreslagna grunderna.

Reservstaterna böra omfatta följande antal beställningar, nämligen:

Ledningen

av remonteringsväsendet.

Remont
depåerna.

s. 110 Kontrollera mot PDF

110

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

reservstaten för officerare och underofficerare:

2 överstebeställningar,

46 majorsbeställningar,

260 kompaniofficersbeställningar ocli

65 underofficersbeställningar, samt

reservstaten för fältläkarkåren :

1 fältläkarbeställning ock

2 regementsläkarbeställningar.

2. Personal i arméns reserver.

Jämväl beträffande arméns reserver ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts

förslag. Med hänsyn till den av utskottet föreslagna organisationen böra

minst 130 officerare och 80 underofficerare samt 4 läkare och 2 veterinärer

årligen anställas i reserven.

Den i propositionen berörda frågan om beviljande av studielån på gynnsamma

villkor åt yngling, som tager anställning såsom reservofficer, synes

utskottet synnerligen beaktansvärd och bör, på sätt Kungl. Maj:t ifrågasatt,

göras till föremål för närmare utredning. Herr Jeppssons i anledning härav

i andra kammaren väckta motion nr 335 giver härutöver icke anledning till

särskilt uttalande från utskottets sida.

Svenska arméns reservofficersförbund har i en till utskottet ingiven skrift

bland annat hemställt,

att reservofficer må erhålla, förutom ekiperingshjälp vid utnämningen till

reservofficer, ett särskilt ekiperingsbidrag av 75 kronor vid varje ordinarie

tjänstgöringsomgångs fullgörande;

att avlöning må utgå till reservofficer även vid sådan tjänstgöring utöver

de ordinarie tjänstgöringsomgångarna, som erfordras för kaptensbefordran;

att de i propositionen föreslagna bestämmelserna rörande reservofficerarnas

pensionsförmåner må bliva tillämpliga å samtliga de reservofficerare, som

äro eller, efter fullgörande av stadgad tjänstgöring, kunna bliva berättigade

till reservofficerspension;

att den särskilda utbildningskurs, vars genomgående i propositionen föreslagits

såsom villkor för befordran till kapten (ryttmästare) i reserven, må

givas en varaktighet av endast 60 (vid truppslag med 30 dagars repetitionsövning

70) dagar samt uppdelas i två perioder med rätt för vederbörande

att genomgå den senare delen av kursen året efter det, då kursen påbörjats;

samt

att reservofficer i och med genomgåendet av dylik kurs må anses hava

fullgjort två av de för befordran till kapten i reserven föreslagna repetitionsövningarna.

Vidare har svenska underofficersförbundet hemställt, att den i propositionen

föreslagna bestämmelsen om rätt för underofficer i reserven eller

hans efterlevande att utbekomma pensionens kapitaliserade värde måtte

gälla samtliga underofficerare i reserven, som inom densamma vunnit sin

första underofficersanställning.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

111

Den till buds stående tiden liar icke medgivit utskottet att närmare

granska de gjorda framställningarna. Emellertid synes det utskottet, att en

undersökning bör verkställas, i vad mån det kan befinnas skäligt och lämpligt

att tillmötesgå de av nämnda sammanslutningar framställda önskemålen.

3. Väg- och vattenbyggnad skären.

Vad i propositionen anföres beträffande väg- och vattenbyggnadskåren

giver icke anledning till något uttalande från utskottets sida.

L. Den fast anställda personalens rekrytering.

1. Manskap.

Kungl. Maj:ts proposition sätter såsom ett mål för undervisningen i allmänbildande

ämnen vid de militära manskapsskolorna förvärvandet av realskolekompetens.

Den i detta syfte föreslaga utbildningens organisation vid

huvudtruppslaget, infanteriet, framgår av nedanstående översikt.

jan.

febr.

mars

april

maj

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

1.

året (17—18 år) ...

1

re-

2.

»

(18-19

kr)

tskola

(10 m

in.)

korp-

3.

(19-20

i

ralsskola (7 1

f2 mån.)

furirskola

4.

»

(20-21

»)...

1

(4 Va mån.)

förberedande

B.

»

(21-22

» ) ...

I , l

miderofficersskola

j

(7 Vs mån.)

~T~

under-

6.

(22—23

») ■■■

offic

1

orsskola (18

mån.)

7.

»

(23-24

Herr C. G. Hammarskjöld har i motionen nr 240 i första kammaren föreslagit,

att tyngdpunkten av den allmänbildande undervisningen skulle förläggas

till »militära mellanskolor», vilka skulle genomgås före inträdet i de

lägre underbefälsskolorna. Dessa mellanskolor skulle avses beträffande infanteriet

för underbefälsgradernas rekrytering i deras helhet samt vid specialtruppslagen

för rekrytering av halva underbefälsgraden.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen, vilken endast är en utbyggnad

av det nu tillämpade systemet för underbefälets utbildning, synes

utskottet erbjuda större säkerhet att för närvarande nå det avsedda målet.

Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj:ts förslag. Det synes dock nödvändigt,

att vid de truppförband, där höstinryckning för de värnpliktiga kommer till

stånd, furirskolan förlägges till tiden 1 februari—1 juni, enär eljest en ökning

av den fast anställda personalen torde bliva oundviklig.

Ehuru utskottet sålunda finner sig icke kunna tillstyrka det i berörda

motion väckta förslaget om anordnande av »militära mellanskolor», synas de

fördelar, som skulle kunna ernås särskilt till förbättrande av underbefälets

rekrytering, därest ett dylikt system kunde bringas i tillämpning, vara så

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

stora, att riksdagen torde böra lios Kungl. Maj:t anhålla om verkställande

av utredning och avgivande av förslag om anordnande försöksvis av en s. k.

militär mellanskola vid något av arméns truppförband.

Herr Bäcklunds motion i andra kammaren nr 361 om ökat antal elever i

underofficersskolan m. m. finner sig utskottet med hänsyn till därmed förenade

kostnader icke kunna tillstyrka. Dock förutsätter utskottet, att, i den

mån så kan ske utan utvidgning av den för underofficersskolan föreslagna

organisationen, ett större antal elever, därest så eljest visar sig möjligt,

kommer att beordras till nämnda skola, än de i Kungl. Maj:ts proposition

gjorda beräkningarna angiva.

Inför utskottet har framhållits, att, vad beträffar Gotland, på grund av

avflyttning från ön icke kan påräknas samma tillgång på f. d. underbefäl som

å fastlandet.

För att i någon mån för å Gotland förlagda truppförband säkerställa behovet

av underbefäl vid mobilisering har utskottet velat fästa uppmärksamheten

på de förslag rörande organisation av ett system med jordavlönat

underbefäl, som motionsledes framförts i första kammaren av herr lieuterskiöld

m. fl. och i andra kammaren av herr Lindgren m. fl.

Det vill synas, som om motionärernas förslag i nu berörda fall skulle

förtjäna att av Kungl. Maj:t närmare undersökas för att, därest en dylik

utredning skulle giva gynnsamt resultat, föranleda försök i mindre omfattning

med ett dylikt, efter Gotlands behov avpassat indelningsverk.

2. Underbefäls och underofficerares befordran till officerare

och reservofficerare.

Kungl. Maj:ts proposition innebär, att som villkor för underbefäls och

underofficers befordran till officer på stat bör uppställas genomgående av

fullständig officerskurs vid krigsskolan. För dessa personalkategoriers tillträde

till skolan i fråga skulle, förutom genomgången underofficersskola med

huvudbetyget »godkänd», krävas studentexamenskompetens i vissa ämnen,

nämligen: beträffande alla truppslag kunskaper i svenska språket motsvarande

studentexamens med däri av de s. k. underofficerssakkunniga och de till

deras förfogande ställda personalrepresentanterna föreslagna modifikationer;

beträffande alla truppslag utom artilleriet och fortifikationen kunskaper motsvarande

studentexamens å latinlinjen B i ett främmande levande språk och

matematik; beträffande artilleriet och fortifikationen samma kunskaper i ett

språk samt dessutom i matematik, fysik och kemi kunskaper motsvarande

studentexamens å reallinjen. För att underlätta förvärvandet av dessa kunskaper

skulle under det närmast före inträdet i krigsskolan fallande utbildningsåret

kunna anordnas en officerselevskola av 7 Va månaders varaktighet.

Det synes vara av största vikt att bereda personal ur underbefäls- och

underofficerskårerna ökad möjlighet att vinna inträde a officersbanan, och

de av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärderna torde i stort sett vara väl ägnade

att främja detta syfte. Då det emellertid är önskvärt, att endast de, som

visat sig äga särskilda kvalifikationer för vidarebefordran, beredas tillfälle

s. 113 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

113

att genomgå krigsskolan, bör för tillträde till nyssnämnda skola krävas liuvudbetyget

»med beröm godkänd» i underofficersskoleexamen.

I fråga om underbefäls och underofficers befordran till reservofficer tillstyrker

utskottet Kungl. Maj:ts förslag med ovan föreslagen ändring i fråga

om betyget från underofficersskolan.

Angående underbefäls och underofficerares avlöningsförmåner m. m. under

elevtiden vid krigsskolan kommer utskottet att yttra sig i det följande under

rubriken »Officerare».

3. Underofficerare.

I Kungl. Maj:ts proposition angives, att för förbättrande av underofficerarnas

tjänsteställning bestämmelser böra utfärdas om:

att den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelas i två grader,

en lägre, fänrik, och en högre, underlöjtnant;

att fanjunkare (likställd personal) erhåller tjänstegrad i likhet med underlöjtnant

med tjänsteställning i förhållande till underlöjtnant efter datum för

fullmakt, dock att sådan tjänsteställning icke tilldelas till högsta underofficersgradeu

befordrade officers- och reservofficersaspiranter; samt

att förvaltare och därmed jämförlig personal efter uppnådda 50 års ålder

kunna erhålla tjänstegrad i likhet med löjtnant med tjänsteställning efter

löjtnant.

Vid avskedstagande bör enligt propositionen fanjunkare (likställd personal),

vilken visat synnerligen framstående duglighet, kunna erhålla löjtnants

tjänsteställning i enlighet med vad ovan sagts beträffande förvaltare.

Likaså bör vid avskedstagandet förvaltare, därest han ådagalagt synnerligen

framstående duglighet, kunna erhålla tjänsteställning i likhet med kapten i

armén. Sistnämnda tjänsteställning bör även kunna tilldelas andra pensionerade

underofficerare, vilka genom sitt arbete i försvarsväsendets tjänst efter

uppnådd pensionsålder därav gjort sig särskilt förtjänta.

Härutöver erfordras vissa reglerande bestämmelser i fråga om musikpersonals

tjänsteställning, rätten att taga befäl m. m.

I motion nr 336 i andra kammaren hemställer herr Jeppsson, bland annat,

att sergeanter efter erhållen fullmakt skola erhålla fänriks tjänstegrad. Herrar

Osberg och Röing föreslå i motion nr 351 i andra kammaren, att förvaltare

vid intendenturkåren erhålla tjänstegrad i likhet med löjtnant med tjänsteställning

efter löjtnant.

De i Kungl. Maj:ts proposition framlagda skälen för sergeants bibehållande

vid nuvarande tjänsteställning synas så starka, att herr Jeppssons motion

icke kan av utskottet tillstyrkas. I fråga om förvaltarnas tjänsteställning

synes den av herrar Osberg och Röing väckta motionens syfte böra så till

vida tillmötesgås, att förvaltare vid intendenturkåren (därmed jämställd personal)

må kunna efter 6 års tjänstetid i förvaltar- eller därmed jämförlig

beställning eller efter uppnådda 50 levnadsår tilldelas tjänsteställning i likhet

med löjtnant i armén. I övrigt har utskottet icke funnit anledning till

erinran mot vad i detta ämne anförts i Kungl. Maj:ts proposition.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1925. 11 saml. lavd. 1 A haft. (Nr 1.) 72225 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

4. Officerare.

I Kung]. Maj:ts proposition förutsattes, att — frånsett den förändring,

som föreslagits i syfte att bereda underbefäl ocli underofficerare ökade möjligheter

att nå officersgraden — officerskårens rekrytering liksom också officersaspiranternas

rekryt- och underofficersutbitäning böra ske efter samma giunder,

som för närvarande tillämpas. Till denna uppfattning ansluter sig utskottet.

I fråga om officersaspiranternas trupptjänstgöring föreslås emellertid i propositionen

försöksvis den anordningen, att officersaspiranterna efter genom

gången officersaspirantskola fullgöra tjänst vid trupp icke blott, såsom nu

är fallet, under sommaren andra utbildningsåret, utan även under hela det

därpå följande utbildningsåret. Under denna tjänstgöring liksom under

officerskursen vid krigsskolan skulle officersaspiranterna åtnjuta furirs av

andra klassen löneförmåner samt utgifterna härför kompenseras genom vakanthållande

av motsvarande antal fänriksbeställningar. I samband härmed skulle

tjänstgöringen som fänrik inskränkas till ett år.

Herr Holmström i Ctävle har i motion nr 355 i andra kammaien föieslagit,

att de förändringarna skulle vidtagas i förhållande till nuvarande anordningar,

att officersaspiranterna skola fullgöra sin första tjänstgöring under

sommarsoldatskolan och repetitionsövningen vid eget regemente, att

under ett uppehåll i krigsskol ekur sen tredje året officersaspiranten skall

tjänstgöra såsom furir vid soldatskolan vid regementet, samt att, som följd

därav, kursen vid krigsskolan skall pågå till omkring slutet av april fjärde året.

Syftet med den i Kungl. Maj:ts förslag förutsatta trupptjänstgöringen,

varigenom officersaspiranterna skulle beredas tillfälle att undei väsentligen

längre tid ä,n vad nu är fallet på ett mera djupgående sätt komma i kontakt

med truppen och därigenom också vinna mera förståelse föi tiuppens bebo'',

och önskemål, är enligt utskottets mening värt synnerligt beaktande. Mot

den sålunda föreslagna trupptjänstgöringen synes emellertid kunna erinras,

dels att under viss tid av året värnpliktiga icke finnas i tjänst och alltså

syftet med tjänstgöringen icke skulle ernås, dels att densamma torde komma

att ofördelaktigt inverka på rekryteringen. Utskottet tillstyrker därför, att,

för vinnande av erfarenhet, om icke med Kungl. Maj:ts förslag avsedda fördelar

kunna vinnas genom tillämpning av det av herr Holmström framlagda

förslaget, det senare vinner tillämpning.

Yad avlöningsförmånerna beträffar, synes det utskottet lämpligt, att såväl

officersaspiranter som underbefäl och underofficerare under den tid, de för sm

utbildning äro kommenderade såsom elever vid krigsskolan, åtnjuta samma

avlöning, som kan bliva bestämd för värnpliktiga. Dock böra underofficerare,

som beordras till krigsskolan, härutöver erhålla ersättning såväl för pensionsavgifter

som ock — därest de efter genomgången krigsskolekurs befordras

till officerare — för sin underofficersekipering enligt av Kungl. Maj:t fastställda

grunder. För att underlätta tillträdet till officersbanan finner utskottet

sig böra förorda, att eleverna vid krigsskolan befrias från nu stadgade

elevavgifter, och att alltså kursen vid skolan blir avgiftsfii.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 115

Beträffande befordringsväsendet inom armén finner sig utskottet böra

uttala sin fidla anslutning till de synpunkter, som i Ivungl. Maj:ts proposition

angivits. I detta sammanhang vill utskottet framhålla önskvärdheten

av att truppofficerarnas möjligheter att nå regementsofficersgraden, såvitt möjligt

är, bibehållas. Slutligen synes det utskottet angeläget, att, såsom i

propositionen ställes i utsikt, de angivna grunderna för befordran utan inskränkning

bringas i tillämpning vid övergången till den nya härordningen.

5. Rekrytering av officers- och underofficerskårerna vid i Boden

förlagda truppförband.

För säkerställandet av rekryteringen av officers- och underofficerskårerna

vul i Boden förlagda truppförband föreslås i Kuugl. Maj:ts proposition: att

rån krigsskolan utexaminerad elev, vilken erhåller anställning såsom fänrik

vid Norrbottens regemente, Bodens artilleriregemente eller Norrbottens artillerikår,

tilldelas ett stipendium av 3,000 kronor, att kapten eller fanjunaie

vid sagda truppförband, vilken i sådan egenskap gjort 5 års tjänst i

Boden, skall aga ratt att erhålla transport till annat truppförband, där lediglurt

i kaptens-, respektive fanjunkargraden uppstått, dock att sagda rätt skall

tillkomma den, som hela sin tjänstetid tillhört i Boden förlagt truppförredan

efter 3 års tjenst; i kaptens-(fanjunkar-)graden, att samma rätt

tillförsäkras subalternofficer och sergeant efter 10 års tjänst i snbalteruofficersgraden,

respektive sammanlagt 12 års tjänst i furirs- och sergeantsgraderna,

samt att subalternofficer och sergeant vid infanteriet och artilleriet

skall vara skyldig underkasta sig transport till i Boden förlagt truppförband

med ratt att i allmänhet efter 3 års tjänstgöring i Boden erhålla återtransport

till det truppförband, han förut tillhört, eller, därest han så önskar

transport till annat truppförband, där ledighet finnes.

Utöver vad här föreslagits hemställes i motioner av herr Bergqvist (nr 221 i

forsta kammaren) samt av herr Nilsson i Antnäs m. fl. (nr 348 i andra kammaren),

att officerare och underofficerare, tillhörande de truppförband i Boden,’

vilka beröras av passagesystemet, jämte deras familjemedlemmar tillförsäkras

ratt till en årlig fri resa å järnväg till sydligare delar av landet;

att berörda officerare och underofficerare med vederlikar efter viss tids,

förslagsvis G års, tjänstgöring i Boden i lönehänseende skola äga rätt tillgodoiäkna

sig tre tjänstar utöver vad eljest är medgivet; samt

att. jämväl personal, tillhörande inom passagesystemet fallande truppförband

i Boden, vilken på grund av tjänstgöringsförhållanden m. m. icke kommer

i tillfälle att före pensionsålderns inträdande begagna sig av rätten till

transport söderut, må äga rätt till ersättning för flyttning, som företages i

samband med avskedets erhållande.

I lierr Nilssons i Antnäs m. fl:s motion liemställes dessutom

att fri flyttning beredes familjemedlemmar efter i tjänst avlidna officerare

och underofficerare med vederlikar.

I)å det icke synes nödvändigt att bestämma stipendierna till ett så högt

belopp som 3,000 kronor, föreslår utskottet, att stipendier skola utgå till

från krigsskolan utexaminerade elever, vilka erhålla anställning såsom fän
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

110 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

rikar vid Norrbottens regemente, Norrbottens artillerikår eller Bodens artilleriregemente,

med ett belopp av 2,000 kronor. I övrigt tillstyiker utskottet

Kungl. Maj:ts förslag.

På samma skäl, som av 1924 års försvarsutskott i förevarande ärende anfördes,

finner sig utskottet icke kunna tillstyrka motionerna i vad de avse

rätt till en årlig fri resa å järnväg till sydligare delar av landet samt tillgodoräknandet

av extra tjänstår, utöver vad eljest är medgivet. Däremot

tillstyrker utskottet, att personal vid ifrågavarande truppförband, vilken på

grund av tjänstgöringsförhållanden m. m. icke kommer i tillfälle att före

pensionsålderns inträdande begagna sig av rätten till transport söderut, må

äga rätt till ersättning för flyttning, som företages i samband med avskedets

erhållande, samt att enligt grunder, som av Kungl. Maj:t fastställas, fn flyttning

beredes familjemedlemmar efter i tjänst avlidna officerare och underofficerare

med vederlikar.

IV. Lånt försvarets kostnader.

1. Årliga kostnader.

Vid beräknandet av de årliga kostnaderna för den av utskottet föreslagna

organisationen av lantförsvaret har utskottet följt de i Kungl. Maj:ts proposition

angivna beräkningsgrunderna.

I anledning av utskottets förslag om understödjande av den andliga vården

vid armén, om beredande av kostnadsfri undervisning för samtliga ele\ er vid

krigsskolan samt om organiserandet av ett stridsvagnförband, ävensom i

anledning av viss höjning av penningbidraget till de värnpliktiga, som utskottet

i det följande kommer att föreslå, hava särskilda häremot svarande

anslag eller anslagsposter beräknats. Beträffande de särskilda anslagen får

utskottet hänvisa till de i bilaga 1 intagna beräkningarna. Av nämnda bilaga

framgår, att lantförsvarets årliga kostnader efter genomförd organisation skulle

uppgå till omkring 59.4 miljoner kronor eller omkring 1.9 miljoner kronor

mera än vad den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen skulle betinga.

I förhållande till det nuvarande provisoriet innebär utskottets förslag en

besparing efter genomförd organisation på omkring 35. B miljoner kronor.

2. Engångskostnader.

Byggnads- och reparationsarbeten.

Med hänsyn till den av utskottet föreslagna härorganisationen erfordras

vissa byggnadsarbeten, nämligen för uppförande av förrådsbyggnader för

motoriserade artilleriförband och för stridsvagnar, för ordnandet av Södra

skånska infanteriregementets förläggning, för uppförande av ballonghall m. m.

vid Arméartilleriregementet och verkstadslokaler m. m. för ingenjörtrupperna

samt för ordnande av Andra intendenturkompaniets förläggning. I händelse

av truppförbandens förläggning på sätt i det föregående av utskottet föreslagits,

komma de för ifrågavarande arbeten erforderliga kostnaderna enligt

överslägsvis gjorda beräkningar att uppgå till högst omkring 655,000 kronor.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

117

I likhet med vad uti Kungl. Maj:ts proposition (sid. 167) förutsattes,

böra därjämte utföras vissa reparationsarbeten, vilka för den av utskottet

föreslagna organisationen beräknats betinga en kostnad av högst omkring

500,000 kronor.

Slutligen förutsätter utskottet, att nedanstående byggnadsföretag, vilka

uppskjutits i avvaktan på den förestående försvarsrevisionen, nu böra komma

till utförande, nämligen:

Sjukpaviljong för Svea ingenjörkårs fästningskompani..... kronor 18,000: —

Nya byggnader för Bodens ingenjörkår ............................. » 227,485: —

Uppförande av skidförråd...................................................... » 203,500: —

Torkrum vid vissa kasernetablissement .............................. » 100,000: —

Summa kronor 548,985: —

För ovan avsedda byggnads- och reparationsarbeten beräknas den sammanlagda

kostnaden således komma att uppgå till 1,703,985 kronor. För bestridande

av dessa kostnader behöva några särskilda medel icke av riksdagen

anvisas, utan torde härför, i enlighet med vad i Kungl. Maj:ts proposition

förutsättes, böra tagas i anspråk vissa av riksdagen redan beviljade och

anvisade medel — 5,706,968 kronor — för åtskilliga byggnadsföretag, vilka

ännu icke kommit till utförande.

Av sistnämnda belopp böra dels 1,703,985 kronor tagas i anspråk för de

i det föregående angivna byggnads- och reparationsarbetena vid armén, dels

4,000,000 kronor disponeras för bestridande av byggnadskostnad^’ m. m. för

flygvapnet.

Materielanskaffning.

För anskaffande av beväpning och annan materiel m. m. har Kungl. Maj:t

beräknat en summa av 22,630,000 kronor eller, om de av innevarande års

riksdag för detta ändamål beviljade medlen — tillsammans 1,632,000 kronor —

fråndragas, 20,998,000 kronor.

Med hänsyn till den av utskottet föreslagna utökningen av arméorganisationen

har utskottet funnit sig böra förorda, att sistnämnda summa ökas

med 250,000 kronor för anskaffning av kulsprutor och kulsprutegevär samt

400,000 kronor för anskaffning av stridsvagnar, eller tillhopa 650,000 kronor.

För materielanskaffning beräknar sålunda utskottet sammanlagt (20,998,000

+ 650,000=) 21,648,000 kronor.

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit, förutsätter utskottet, att den

här avsedda materielanskaffningen fördelas på en period av tio år. I medeltal

skulle alltså erfordras ett årligt anslag av i avrundat tal 2,165,000 kronor.

Ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband m. in.

I Kungl. Maj:ts proposition har förutsatts, att, sedan beslut fattats om

ny försvarsorganisation, en allsidig undersökning skall företagas rörande den

ersättning, som det i följd av träffade avtal eller på grund av billighetsskäl

må vara nödvändigt att bereda städer, vilka beröras av de med den nya

ordningen följande inskränkningarna i truppförbandens antal.

Utskottet ansluter sig till det gjorda uttalandet, men förutsätter härvid,

dels att uppstående ersättningsfrågor föreläggas riksdagen, dels — i överens
-

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

stämmelse med vad som föreslås i herr Kvarnzelius’ m. fl:s och herr Hamiltons

m. fl:s lika lydande motioner nr 232 i första kammaren och nr 350

i andra kammaren — att skyndsammast möjligt en undersökning verkställes,

huruvida icke de ledigblivna kasernetablissementen lämpligen kunna och

böra utnyttjas för annan verksamhet för statens räkning av sådan art, att

därigenom vederbörande kommuner erhålla genom regementsindragningen

eljest uppstående förluster och olägenheter helt eller delvis ersatta.

Y. Övergången till den nya härordningen.

1. Allmänna synpunkter.

Ett detaljerat förslag till de för övergången till den nya härordningen

erforderliga bestämmelserna anser sig utskottet varken kunna eller böra

framlägga, utan håller utskottet före, att dessa bestämmelser böra — såsom

ock i propositionen förutsatts och jämväl tidigare i liknande fall skett —

utfärdas av Kungl Maj:t.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att övergången till den nya härorganisationen

ordnas i tvenne omgångar på i huvudsak följande sätt, nämligen:

1) genom en allmän kaderminskning och begränsning i övrigt av de nu

bestående truppförbanden till huvudsaklig överensstämmelse med den föreslagna

truppförbandsorganisationen, vilka åtgärder skola genomföras hösten

1925 och vintern 1925—1926, samt

2) genom indragning av övertaliga truppförband, vilken äger rum omedelbart

efter repetitionsövningarna hösten 1927.

Herr Fjellman föreslår i sin motion nr 293 i andra kammaren, att övergången

skall ske under två perioder, med första perioden förlagd till året

1926—1927 samt andra perioden förlagd till året 1928—1929.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag i förevarande hänseende

med den jämkning, att den för första övergångsperioden föreslagna begränsningen

av officers- och underofficerskadern vid de nu bestående truppförbanden

genom överföring tvångsvis till övergångsstat icke skall vidtagas

förrän omedelbart efter repetitionsövningarna hösten 1926. Härigenom erhålles

en för utbildningen av 1925 års värnpliktsklass önskvärd större befälstillgång

än enligt Kungl. Maj:ts förslag, samtidigt som de förestående

indragningarna med större omsorg kunna planläggas och utföras. Skulle

det därigenom tillgängliga antalet officerare och underofficerare befinnas icke

vara erforderligt, bör det ankomma på Kungl. Maj:t att genom permittering

anpassa det i tjänst varande befälet efter utbildningsarbetets behov.

Huruvida det kan befinnas erforderligt eller lämpligt att vidtaga en motsvarande

förskjutning i fråga om den personal, som blir övertalig vid andra

övergångsperiodens ikraftträdande, är utskottet med hänsyn till den föreliggande

utredningen nu icke i tillfälle att bedöma.

Utskottet uttalar sin anslutning till det i propositionen berörda förslaget

att åt övergångsstaten giva en i möjligaste mån fast organisation för att därigenom

för de närmaste åren underlätta organiserandet av reservtrupper.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

119

2. Värnplikten.

De av Kungl. Maj:t föreslagna övergångsbestämmelserna för deri nya värnpliktslagens

ikraftträdande hava av utskottet lämnats utan erinran.

3. Organisationen.

Med avseende å den vid armén för närvarande anställda personalen kan

man, såsom i propositionen framhålles, i stort sett skilja mellan tvenne

olika huvudgrupper, nämligen sådan personal, som innehar fullmakt eller

konstitutorial på sina beställningar, och sådan personal, som är anställd

medelst kontrakt eller förordnande. Den förra gruppen utgöres av officerare

och underofficerare ävensom civilmilitär och en del civil personal, den

senare av arméns manskap ävensom viss annan personal i arvodesbefattningar

(maskinister, eldare m. fl.).

I fråga om förstnämnda personalgrupp hava herr Magnusson i Kalmar

m. fl., herr Fjell man, herr Olsson i Kalmar m. fl. och herr Holmgren uti

motionerna nr 291, nr 294, nr 300 och nr 308 i andra kammaren samt herr

Wahlmark och herr Lovén m. fl. i likalydande motioner nr 205 i första

kammaren och 284 i andra kammaren hemställt om vissa ur personalsynpunkt

önskvärda förbättringar uti de av Kungl. Maj:t föreslagna övergångsbestämmelserna.

I likhet med Kungl. Maj:t och förenämnda motionärer anser utskottet

nödvändigt tillse, att den personal, som till följd av minskning i härorganisationen

blir övertalig, icke alltför mycket blir lidande härpå.

Sammanlagt bliva, om man frånräknar det antal officerare och underofficerare,

som erfordras för upprätthållande av nytillkomna arvodesbefattningar,

omkring 770 officerare, 750 underofficerare, 250 musikunderofficerare

och 110 civilmilitära och civila beställningsliavare förutom regementspastorer

övertaliga.

Beträffande den övertaliga personalens tjänstgöringsskyldighet och avlöningsförmåner

m. m. ansluter sig utskottet i stort sett till Kungl. Maj:ts

förslag.

I fråga om den frivilligt övergångna personalen föreslår dock utskottet,

att lönen för denna personal skall utgöra 75 procent av vid övergången

innehavande lön, beräknad efter A-ort, ävensom att personalen efter uppnådd

pensionsålder erhåller pension i likhet med aktiv personal. I de fall, då lönen

understiger det för vederbörlig lönegrad fastställda pensionsbeloppet, bör

dock pensionen endast utgå med samma belopp som lönen.

Yad därefter angår den tvångsvis överförda personalen, har utskottet funnit

sig böra föreslå, att den tid, under vilken nämnda personal må åtnjuta oavkortade

löneförmåner, för deras vidkommande, vilka överföras under första

övergångsperioden, utsträckes tre månader utöver vad Kungl. Maj:ts förslag

innebär. Efter berörda tid bör avlöningen utgå efter B-ort. Beträffande befordran

till högre lönegrad av sådana äldre löjtnanter, underlöjtnanter och

sergeanter, vilka till följd av ogynnsamma befordringsförhållanden vid vederbörliga

regementen och kårer endast erhållit befordran till kapten respektive

Övergångsförhållanden

för officerare

och underofficerare

m. fl.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

löjtnant eller fanjunkare i regemente (kår o. s. v.), ansluter sig utskottet i

stort sett till Kungl. Maj:ts förslag. Dock bör därjämte fordras ett visst

antal tjänsteår vid övergången, nämligen för löjtnant minst 15 och för

underlöjtnant minst 5 tjänsteår såsom officer samt för sergeant minst 17

tjänsteår såsom sergeant och furir. I fråga om uppflyttning i högre löneklass

biträder utskottet likaledes vad Kungl. Maj:t i detta hänseende föreslagit,

dock med följande avvikelser. För att möjliggöra löneuppflyttning

för sådana äldre löjtnanter, underlöjtnanter och sergeanter, vilka, utan att

vara befordrade till högre tjänstegrad i regemente eller kår, uppnått högsta

löneklassen inom vederbörlig lönegrad, har utskottet funnit sig böra förorda,

att dylik personal må kunna erhålla uppflyttning till 7. respektive 3.

löneklassen i gällande löneplan för officerare, och 8. löneklassen i löneplan

för underofficerare med iakttagande i övrigt av vad ovan föreslagits för den

i regemente (kår o. s. v.) befordrade personalen. Slutligen har utskottet

ansett sig böra framhålla, att uppflyttning i högre löneklass givetvis icke

bör ifrågakomma för någon, förrän tre år förflutit efter närmast föregående

löneuppflyttning samt i övrigt förutsättningarna för uppflyttning i löneklass,

respektive befordran till högre lönegrad föreligga.

Emot de föreslagna grunderna för åtnjutande av tjänstgöringstraktamente

har utskottet ingen annan erinran att göra, än att det synes erforderligt,

att det i propositionen förekommande begreppet »vid kortare tjänstgöring»

måtte vid utformandet av övergångsbestämmelserna bliva närmare preciserat.

Vidare anser sig utskottet böra framhålla, att utskottet finner det skäligt

att, så länge dyrtidstillägg i sin nuvarande form utgår till statstjänstemän i

allmänhet, sådan förmån även bör tillkomma personal å övergångsstat, ävensom

att ifrågavarande personal därefter bör ifråga om dylikt lönetillägg eller

ersättning därför jämställas med statens pensionärer.

Övergången till den nya organisationen torde alltså för berörda personalgrupper

böra ordnas enligt följande allmänna riktlinjer.

1. Den personal på aktiv stat, som icke kan beredas plats å de nya

staterna, uppföres å övergångsstat. A sådan stat äger, med nedan nämnda

undantag, icke någon annan befordran rum än i regemente (kår o. s. v.).

2. Överflyttning till övergångsstat kan ske antingen frivilligt eller tvångsvis.

Frivillig övergång må kunna medgivas, så snart beslut i organisationsfrågan

av riksdagen fattats. Överflyttning tvångsvis äger rum dels omedelbart

efter repetitionsövningarnas avslutande hösten 1926, dels vid tiden för

den nya organisationens fullständiga ikraftträdande. Beställningshavare, som

tvångsvis överförts, må dock inom viss av Kungl. Maj:t bestämd tid kunna

beredas tillfälle att sedermera, på gjord framställning, inträda i de rättigheter

och skyldigheter, som tillkomma den frivilligt övergångna personalen.

3. Beställningshavare, som frivilligt övergår, äger såsom lön intill uppnådd

pensionsålder åtnjuta 75 procent av vid övergången innehavande lön,

beräknad efter A-ort. Efter inträdet i pensionsåldern erhåller han pensionsförmåner

i likhet med aktiv personal, dock att, därest den sålunda reducerade

lönen understiger de för vederbörlig lönegrad fastställda pensionsför
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

121

månerna, pensionen utgår endast med lönens belopp. Dylik beställningshavare

skall intill uppnådda 50 levnadsår i fredstid under varje tvåårsperiod

tjänstgöra det dagantal, som svarar mot en repetitionsövning vid vederbörligt

truppslag. Under tjänstgöring utom bostadsorten utgår enligt vanliga grunder

tjänstgöringstraktamente ävensom gottgörelse för resor till och från tjänstgöringsorten.

4. Tvångsvis överförd beställningshavare äger intill den 1 oktober 1927

eller, därest han överföres till övergångsstat under andra övergångsperioden,

intill den 1 juli 1929 uppbära avlöning enligt de närmast före övergången

till denna stat gällande grunder. Efter nämnda tidpunkter bibeliålles den

då innehavda lönen, dock beräknad efter B-ort.

Befordran till högre lönegrad eller uppflyttning till högre löneklass må

äga rum enligt följande grunder.

Löjtnant, underlöjtnant eller sergeant, som vunnit befordran till kapten

respektive löjtnant eller fanjunkare i regemente (kår o. s. v.), och därjämte

uppnått en tjänsteålder av 15 respektive 5 år såsom officer eller 17 år såsom

sergeant och furir, må, om han överflyttas till övergångsstat, tilläggas lön

såsom kapten respektive löjtnant eller fanjunkare från och med den tidpunkt,

då han — därest de för budgetåret 1925—1926 fastställda staterna

fortfarande varit gällande — kan beräknas skolat hava kommit i åtnjutande

av lön på stat i sådan beställning.

Personal å övergångsstat, vilken upprätthåller befattning, som enligt

organisationen skall bestridas av pensionerad personal, eller eljest tages i

anspråk för ständig tjänstgöring, erhåller såväl uppflyttning i löneklass enligt

för aktiv personal gällande grunder som befordran till högre lönegrad å

övergångsstat närmast efter jämnårig dylik personal å aktiv stat.

Uppflyttning till högre löneklass inom den lönegrad, vederbörande vid

överflyttningen till övergångsstat tillhör, må i övrigt äga rum i mån av

fullgjord tjänstgöring. Härvid må före överflyttningen fullgjord tjänstgöring

å aktiv stat tillgodoräknas vederbörande, och skall sex månaders effektiv

tjänstgöring å övergångsstat anses motsvara ett års tjänstgöring å aktiv stat.

Uppflyttning till högre löneklass må dock icke ifrågakomma, förrän tre

år förflutit efter närmast föregående sådan uppflyttning. Löjtnant, underlöjtnant

eller sergeant, vilken vid överföring till övergångsstat uppnått

högsta löneklassen inom vederbörlig lönegrad, må dock kunna erhålla uppflyttning

till 7. respektive 3. löneklassen i gällande löneplan för officerare

och 8. löneklassen i löneplan för underofficerare, när han uppfyllt ovan

för personal, befordrad i regemente, fastställda villkor, därest i övrigt förut

sättningarna för befordran till högre lönegrad respektive uppflyttning i löneklass

föreligga.

Efter uppnådd pensionsålder utgår till tvångsvis överförd beställningshavare

pension mod samma belopp som till motsvarande personal å aktiv

stat.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Övergängsförhållanden

lör

övrig personal.

Tvångsvis överförd beställningsliavare är underkastad full tjänstgöringsskyldighet.

Den årliga tjänstgöringen skall i fredstid omfatta minst det

dagantal, som motsvarar en repetitionsövning vid vederbörligt truppslag.

Yid kortare tjänstgöring utom bostadsorten utgår enligt vanliga grunder

tjänstgöringstraktamente ävensom gottgörelse för resor till och från tjänstgöringsorten.

Yid långvarigare tjänstgöring utom bostadsorten utgår lönen

efter den ortsgrupp, till vilken tjänstgöringsorten hör, varjämte ersättning

för flyttning till och från tjänstgöringsorten må kunna tillerkännas vederbörande

enligt vanliga regler. Vid tjänstgöring å bostadsorten må avlöningen

utgå efter tjänstgöringsortens (bostadsortens) ortsgrupp.

5. Personal, som är boende i kronans hus, må, där så utan olägenhet

kan ske, kvarbo därstädes intill den 1 oktober det år, då rätten till full avlöning

enligt vederbörlig ortsgrupp upphör.

Vad därefter angår den personal, som är anställd medelst kontrakt eller

föi-ordnande, utgöras de kontraktsanställda, som förut erinrats, av arméns

manskap ävensom av viss annan personal i arvodesbefattningar (maskinister,

eldare m. fl.).

Enligt den av utskottet föreslagna organisation minskas manskapsstyrkan

i förhållande till 1014 års härordning med omkring 6,330 man, varav omkring

820 furirer. Motsvarande siffror för musikpersonalen bliva 430 och 26.

I Kungl. Maj:ts proposition har beträffande övergångens ordnande för

denna personalgrupp i huvudsak anförts följande.

Med hänsyn till den redan beslutade vakanssättningen av antalet volontärbeställningar

enligt stat samt till det förhållandet, att det äldre underbefälets

kontrakt i allmänhet endast förlänges för ett år i sänder, syntes något

hinder ur denna synpunkt icke möta för organisationens omedelbara genomförande.

För erhållande av nödig kontinuitet i underbefälets utbildning,

befordran och avgång m. m. syntes det under övergången böra vara medgivet

att, oberoende av vakansförhållandena, årligen antaga det enligt den

nya organisationen normalt erforderliga rekrytantalet. Yid de truppförband,

som vore avsedda att indragas, borde nyanställning av volontärer icke vidare

ske i annan mån än som erfordrades för fyllande av underbefälsbeställningarna

under första övergångsperioden.

Yidkommande frågan om ersättning åt övertaligt äldre underbefäl liar

Kungl. Maj:t föreslagit, att avskedsersättning till furirer (musikfurirer), som

till följd av de föreslagna inskränkningarna i härorganisationen bliva övertaliga

och icke kunna av staten beredas lämplig civilanställning, skulle utgå

med nedanstående belopp nämligen:

s. 123 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

123

Antal tjänstår 1

Furir av 1. klassen

Grund
belopp
Kr.

Tillägg

Kr.

Summa

Kr.

Furir av 2. klassen

Grund- j

belopp |

Kr. i

Tillägg Summa

Kr.

,

Kr.

4.. ..

5.. .

6.. ..

7.. ..

8.. ..

9....

10...

11.....

1464

1584

1704

1800

1800

1800

1 800

1 800

291

582

873

1 164

1455

1746

1800

1464

1875

2 286

2 673

2 964

3 255

3 546

3 600

1392

1512

1632

1 728

1728

1728

1728

1728

273

546

819

1092

1 365

1638

1 728

1392

1785

2178

2 547

2 820

3 093

3 366

3 456

*) För del av tjänstår utgår ingen ersättning.

Härtill skulle komma av vederbörande intjänta avskedspremier samt för

gifta furirer barntillägg med 200 kronor för varje barn.

Enligt Kungl. Maj:ts beprövande borde ersättning efter ovan angivna

grunder undantagsvis även kunna utgå till beställningsmän av korprals

grad.

För att underlätta inträdet i civil verksamhet för den övertaliga personalen

förutsattes i propositionen, att, där så prövas lämpligt, hela ersättningsbeloppet

finge utbetalas på en gång. De under budgetåret 1925—1926

uppkommande kostnaderna för avskedsersättning åt manskap torde få bestridas

av avlöningsanslaget.

I fråga om nu berörda personalgrupp hava herr Jeppsson och herr Bäcklund

i sina motioner nr 340 och 362 i andra kammaren föreslagit vissa ur

personalsynpunkt önskvärda förbättringar uti de av Kungl. Maj:t föreslagna

förmånerna.

Utskottet ansluter sig dock till Kungl. Mapts förslag såväl beträffande

sättet för ordnandet av övergången för nu ifrågavarande personal som i

fråga om ersättningen till densamma.

I detta sammanhang har den av herrar Holmström i Clävle och Bäcklund

väckta motionen nr 353 i andra kammaren upptagits till behandling. Motionärerna

föreslå, att sådan indelt personal, som under de senaste åren tjänstgjort

vid sina regementen under större delen av året, tillerkännes avskedsersättning

efter samma grunder, som föreslagits för äldre underbefäl, varvid

minst sex månaders tjänstgöring per år må räknas såsom fullgjort tjänsteår.

Utskottet, som anser det i förevarande motion framställda förslaget värt

beaktande, finner sig böra framhålla önskvärdheten av, att Kungl. Maj:t

tager frågan under omprövning och så snart ske kan framlägger det förslag,

som må befinnas skäligt och lämpligt.

Vad slutligen beträffar övergångsförliållandena för övrig i det föregående

icke behandlad personal, såsom maskinister, eldare, kokerskor, verkstads
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

förmän, vissa grupper av arbetare m. fl. — i regel anställda medelst kontrakt

— samt viss på förordnande anställd personal, ansluter sig utskottet

till Kungl. Maj:ts förslag.

Kostnaderna för övergången liava av utskottet beräknats utgöra:

under

»

»

»

»

»

»

»

»

för officerare och underofficerare m. fl.:

1. övergångsåret 1926—1927

2. »

3. »

4.

5.

6.

7.

8. »

9.

10. »

1927— 1928

1928— 1929

1929— 1930

1930— 1931

1931— 1932

1932— 1933

1933— 1934

1934— 1935

1935— 1936

7.340.000 kronor

5.200.000 »

4.760.000 »

4.380.000 »

3.990.000 »

3.600.000 »

3.240.000 »

2.860.000 »

2.480.000 »

2.100.000 »

för underbefälet:

under 1. övergångsåret 1926—1927 ............... 500,000 kronor

> 2. » 1927—1928 ............... 1,450,000 »

för övrig kon tråk tsans tälld personal:

avskedsersättning under 2. övergångsåret ..... 550,000 kronor

samt å elfte huvudtiteln pensioner med omkring 110,000 kronor per år.

En sammanfattning av ovanstående övergångskostnader giver vid handen,

att desamma — frånsett sistberörda pensioner, vilka här icke böra medräknas

— för tiden 1926—1936 uppgå till sammanlagt 42,450,000 kronor

eller i medeltal per år under nämnda övergångstid omkring 4.2 5 miljoner

kronor.

I detta sammanhang hava de av herr Holmström i Gävle och herr Fjellman

väckta motionerna nr 354 och nr 309 i andra kammaren angående vissa

ändringar av de gällande grunderna för pensionering av arméns befäl och

underbefäl med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst upptagits

till behandling.

Utskottet, som icke funnit sig nu böra ingå på pensionsfrågor för denna

personal, har av detta skäl ansett sig ej böra tillstyrka motionerna.

4. Särskilda kostnader för övertaliga byggnader och materiel.

Vad i detta avseende anförts i Kungl. Maj:ts proposition har icke givit

anledning till någon erinran från utskottets sida.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

125

SJÖFÖRSVARET.

I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande.

Utskottet ansluter sig i allt väsentligt till Kungl. Maj:ts förslag. I fråga

om kustfästningarna anse]- dock utskottet att Hemsö fästning bör bibehållas

i oförändrat skick, ehuru utan annan fredsbemanning än som erfordras för

tillsyn och materielens vård.

II. Flottan.

A. Sjökrigsmaterielen.

Sjöstyrkornas storlek och indelning.

Beträffande fartygsmaterielens fördelning biträder utskottet Kungl. Majrts

förslag, men har härutöver i lokalstyrka upptagit de tvänne motortorpedbåtar,

vilka beräknas bliva färdigställda under innevarande år, samt beräknat

stampersonal för desamma (2 officerare, 4 underofficerare eller flaggkorpraler

samt 10 korpraler). Fartygen upptagas sålunda i olika krigsberedskapsgrader

på sätt nedan angives.

Kustflottan.

3 pansarskepp, Sverigetyp,

1 » äldre typ,

1 pansarkryssare,

1 minkryssare,

3 torpedkryssare,

8 jagare,

8 torpedbåtar,

7 undervattensbåtar,

3 depåfartyg samt

7 vedettbåtar.

Lokalstyrkor.

3 pansarskepp, äldre typ,

12 torpedbåtar,

4 motortorpedbåtar,

10 undervattensbåtar,

2 depåfartyg samt

6 vedettbåtar.

M aterielreserv.

3 pansarskepp, äldre typ,

2 jagare,

7 torpedbåtar,

2 depåfartyg, I

9 vedettbåtar,

1 lasarettsfartyg,

4 skeppsgossefartyg samt

4 logem entsfartyg.

I fråga om utrangering av fartyg ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts

förslag, enligt vilket depåfartyget Disa samt logementsfartygen Saga, Vanadis

opaginerad Kontrollera mot PDF

12G

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

och Norrköping utrangeras, varjämte pansarskeppet Niord, vilket avses till

logementsfartyg, utrangeras såsom stridsfartyg.

Ersättningsbyggnad.

I fråga om flottans ersättningsbyggnad har föredragande departementschefen

anfört följande.

Såväl i försvarsrevisioneus betänkande som i 1924 års försvarsproposition

och försvarsutskottets däröver avgivna utlåtande hade förutsatts, att med

uppgörande av en verklig flottplan skulle under de närmaste åren anstå.

I avvaktan på att en dylik plan komme till stånd, hade man i de olika

förslagen utgått från den förefintliga fartygsmaterielen, som efter vissa grunder

fördelades å kustflottan och lokalstyrkorna.

Någon flottplan i egentlig bemärkelse vore icke heller departementschefen

beredd att nu framlägga. Emellertid funne departementschefen sig i detta

sammanhang böra ingå på frågan om krigsfartygsmaterielens förnyelse och

härav föranledda kostnader.

Ersättningsbyggnad förutsattes böra äga rum i första hand för kustflottan,

varför dennas omfattning borde vara utslagsgivande för behovet av nybyggnadsanslag.

Enligt av departementschefen framlagt förslag rörande sjöstyrkornas storlek

och indelning avsåges att i kustflottan ingå — förutom depåfartyg och vedett
-

båtar, till vilka i detta sammanhang hänsyn icke behövde tagas — följande

antal stridsfartyg, nämligen:

Artillerifartyg:

Pansarskepp.................................................................... 4

Pansarkryssare .............................................................. 1

Torpedkryssare .............................................................. 3

Torpedfartyg:

Jagare ........................................................................... 8

Torpedbåtar.................................................................... 8

Torpedundervattensbåtar............................................ 0

Minfartyg:

Minkryssare .................................................................... 1

Minundervattensbåt....................................................... 1

Om man vid beräknandet av de årliga kostnaderna för kustflottans omsättning

utginge från den förut omförmälda beräkningen av livslängderna och

förutsatte, att ersättningsbyggnaden skedde fartyg för fartyg efter varje fartygs

nu innehavande typ, skulle det för kustflottans förnyelse erforderliga årliga

anslaget uppgå till omkring 11,060,000 kronor. En ersättningsbyggnad av detta

slag vore emellertid utesluten redan på den grund, att givetvis ersättningsbyggnaden

borde anpassas efter fartygstypernas utveckling. Så hade exempelvis såsom

ersättning för jagarna av äldre typ föreslagils en ny, väsentligt kraftigare

typ, som betingade en kostnad dubbelt så stor som kostnaden för den äldre

s. 127 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

127

typen. Riksdagen hade redan beviljat medel för byggande av två stycken

jagare av den nya typen. Men en anpassning till utvecklingen på här

ifrågavarande område kunde också innebära, att såsom ersättning för visst

fartyg borde byggas fartyg av annat slag. Sålunda ansåges nuvarande pansarkryssare,

torpedkryssare och minkryssare mindre tidsenliga, och det hade

ifragasatts att utbyta aem mot moderna lätta kryssare och undervattensbåtar.

Pansarkryssaren borde ersättas av en lätt kryssare, de tre torpedkryssarna

likaledes av en lätt kryssare och minkryssaren av två minundervattensbåtar.

Därjämte borde torpedbåtarna ersättas med undervattensbåtjagare.

Om man utginge från här skisserade förutsättningar vid beräkningen av

kostnaderna för ersättningsbyggnaden, erliölles följande resultat:

Fartygsslag. j Antal.

Enhets-

kostnad.

Kronor.

Livs- längd år.

Ärlig omsätt- i

ningskostnad. j

i

Kronor.

Pansarskepp .............................. 4

24,000,000

20

4,800,000

I Kryssare ...................................... 2

15.000.000

20

1,500,000

Jagare .......................................... 8

7,000,000

l(i

3,500,000

U-båtjagare ................................ 8

800,000

16

400,000

Torped-u-båtar............................... 6

4,300,000

12

2,150,000

Min-u-b&tar....... ......................... 3

4,300,000

12

1,075,000

Summa ; —

— —

13,425,000

Ett årligt nybyggnadsanslag av denna storlek ansåge departementschefen

sig icke kunna räkna med. Departementschefen hade därför låtit undersöka,

huruvida ett nedbringande av kostnaderna kunde ske utan att eftersätta kravet

på en sådan omfattning av ersättningsbyggnaden, att kustflottan vidmakthölles

vid den styrka, den efter omorganisationen avsåges att få. I första hand

hade därvid övervägts möjligheterna för att beräkna en ökad livslängd hos

fartygen. Under normala förhållanden torde förslitningen och åldrandet icke

nödvändiggöra ett fasthållande vid förut omförmälda livslängder. En förlängning

av dessa med 25 % för samtliga övervattensfartyg och från 12 till

13 år för undervattensfartygen skulle medföra en minskning av ovan beräknade

årskostnad till 11,160,000 kronor. Departementschefen ansåge sig emellertid

icke heller kunna räkna med ett anslag av denna storlek.

Begränsning av nybyggnadsanslaget till lämpligt avvägt belopp torde

kunna möjliggöras genom att åtminstone under några år framåt från beräkningarna

av nybyggnadsbehovet utesluta pansarskeppen. Nyssnämnda årskostnad

å 11,160,000 kronor skulle därigenom minskas till 7,320,000 kronor

eller ungefär samma belopp, som beräknas komma att under budgetåret 1

juli 1926—-30 juni 1927 utgå för bestridande av kostnaderna för den av fjolårets

riksdag beslutade ersättningsbyggnaden. En undersökning har ägt

rum rörande den lämpliga sammansättningen av ett nybyggnadsprogram, vilket

kunde utföras under förutsättning av ett årsanslag av sistnämnda storlek

under viss tid framåt. Därvid har ansetts lämpligt, att det av fjolårets riksdag

beslutade nybyggnadsprogrammet utökades med:

s. 128 Kontrollera mot PDF

128 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

1 torpedundervattensbåt till beräknad kostnad av kronor

2 jagare » » » » » (

4 u-båtsjägare » » * » *

4.800.000

14,000,000

3.200.000

tillhopa kronor 21,500,000

vilken summa med hänsyn till fallande priser syntes kunna minskas med

omkring 3 % av sitt belopp till 20,880,000 kronor. Denna summa tillsammans

med kostnaden för den av fjolårets riksdag beslutade ersättningsbyggnaden

gåve sammanlagt (23,720,000 + 20,880,000 =) 44,600,000 kronor. För

den av riksdagen beslutade ersättningsbyggnaden hade redan anvisats 3,500,000

kronor för budgetåret 1924—1925. Såsom framginge av årets statsverksproposition,

hade för budgetåret 1925—1926 äskats ett belopp av 5,600,000 kronor,

och marinförvaltningen hade för samma ändamål under budgetåret 1926—1927

beräknat 7,100,000 kronor. Om det skisserade nybyggnadsprogrammet beräknades

bliva slutfört under budgetåret 1930—1931, bleve fördelningen så
-

lunda följande:

1924— 1925................. kronor 3,500,000: —

1925— 1926................. » 5,600,000: —

1926— 1927................ » 7,100,000: —

1927— 1928.................. * 7,100,000: —

1928— 1929.................. » 7,100,000: —

1929— 1930.................. » 7,100,000: —

1930— 1931.................. » 7.100.000: —

summa kronor 44,600,000: —.

Detta innebure, att det av riksdagen redan fastställda programmet skulle

utökas från och med budgetåret 1927—1928. En sådan utökning syntes departementschefen

väl motiverad och torde icke böra av kostnadshänsyn avvisas.

Någon anledning för statsmakterna att nu binda sig för denna utökning förelåge

dock icke. Det synes vara tids nog, därest riksdagen 1927 fattade beslut i

ärendet. Ett sådant uppskjutande av avgörandet kunde så mycket hellre

förordas, som därigenom bereddes rådrum för en förnyad undersökning av

hela ersättningsbyggnadsfrågan. En sådan undersökning borde bland annat

gälla, huruvida artillerifartygen framdeles skulle ersättas med fartyg av samma

slag, eller om annan ersättning (och i så fall av vad slag) skulle beräknas. Men

i undersökningen borde ävenledes ingå en förnyad prövning rörande fartygstyperna

i allmänhet, varvid särskild uppmärksamhet borde ägnas frågan om

billigare fartygstyper än de hittills föreslagna. Därest en sådan undersökning

bedreves med erforderlig skyndsamhet, syntes riksdagen kunna beredas

möjlighet att taga ställning till ersättningsbyggnadsfrågan i dess helhet,

innan den fattade beslut rörande anslagsbeloppen för den närmaste tidsperioden.

Då man givetvis vid en sådan undersökning kunde komma att

finna andra anslagsbelopp än de ovan nämnda lämpligare även för denna

närmaste tidsperiod, har departementschefen icke ansett sig böra i kostnadsberäkningarna

för den föreslagna marinorganisationen upptaga annat

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

belopp än det, som hänförde sig till riksdagens förut fattade beslut, även

om lian hölle det för högst sannolikt, att detta belopp komme att visa sig

vara otillräckligt för vidmakthållandet av kustflottan.

Utskottet ansluter sig till den av departementschefen föreslagna beräkningen

av nybyggnadsmedel, i vad densamma avser budgetåren 1924—1925,

1925 1926, 1926 1927 och 1927—1928. Därigenom komma de av föregående

års riksdag godkända nybyggnaderna att fullbordas på en något kortare

tid, än vad vid beslutets fattande förutsattes.

Beträffande den för tiden efter nyssnämnda år framlagda anslagsberäkningen

biträder utskottet departementschefens uppfattning, att en förnyad

undersökning rörande den för vidmakthållande av kustflottan nödvändiga

ersättningsbyggnaden bör företagas och att resultatet av denna undersökning

bör föreläggas senast 1927 års riksdag.

B. Fredsorganisationeii.

Utskottet biträder Kung! Maj.ts förslag i följande punkter:

Sjöförsvarets kommandoexpedition;

Marinförvaltningen;

Marinstaben;

Marinöverdirektören, marinöverintendenten, marinöverläkaren och inspektören

för undervattensbåtvapnet;

Sjökrigshögskolan och sjökar te ver ket;

Sjöstyrkorna och

Övrig tjänstgöring.

Med anledning av i propositionen gjort uttalande angående ordnandet av

flottans arkiv under chefens för marinstaben ledning vill emellertid utskottet

framhålla, att en dylik anordning icke torde kunna genomföras utan ökade

såväl personal- som byggnadskostnader, ävensom att väsentliga delar av flottans

arkiv redan äro överlämnade till riksarkivet.

Sjökrigsskolan.

Beträffande avlöningsförmånerna till sjökrigsskolans elever torde i tillämpliga

delar böra gälla motsvarande föreskrifter som utskottet förordat för

eleverna vid krigsskolan. I anslutning härtill torde sjökrigsskolans elever

höra befrias från erläggande av terminsavgifter samt erhålla inkvarteringsbidrag,

fri undervisningsmateriel och fria läroböcker. För ovan angivna

ändamål har utskottet beräknat kostnaderna efter samma grunder som föregående

års försvarsutskott.

Flottans stationer och varv, örlogsdepåer samt skeppsgosseinstitutionen.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag med undantag för de ändringar,

som nedan föreslås under rubriken skeppsgosseinstitutionen, varjämte utskottet

velat göra ett särskilt uttalande angående vissa frågor berörande

varven.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. llsaml. lavd. 1 A Käft. (Nr 1.) 733 25 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Särskilda organisationsfrågor vid varven.

Kungl. Maj:ts förslag rörande varvens organisation synes innebära avsevärda

inskränkningar och betydande förenklingar, varför utskottet funnit sig

böra biträda desamma. I motion nr 359 i andra kammaren har emellertid

herr Ivristensson yrkat, att riksdagen, med avslag å propositionen nr 50 i vad

denna avser omorganisation av flottans varv i Stockholm, i skrivelse till

Kungl. Maj:t ville anhålla om förnyad utredning och förslag till sådan omorganisation.

Att på sätt motionären sålunda ifrågasätter i avvaktan på ytterligare utredning

uppskjuta omorganisationen av flottans varv i Stockholm synes utskottet

icke tillrådligt. Emellertid torde under genomförandet av den utav

Kungl. Maj:t föreslagna omorganisationen av sagda varv tillfällen möjligen

komma att yppa sig att företaga ytterligare förenklingar och att därigenom

erhålla ökade besparingar. Då utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t kommer

att ägna denna fråga all möjlig uppmärksamhet, har utskottet ej funnit

sig böra tillstyrka det av motionären gjorda förslaget angående avlåtande av

skrivelse med anhållan om förnyad utredning.

J detta sammanhang har utskottet i anledning av herr Jeppssons motion

nr 339 i andra kammaren velat framhålla betydelsen av att månadslönarnas

inom marinen anställnings-, avlönings- och pensionsfrågor snarast möjligt

bliva ordnade.

Skeppsgosseinstitutionen.

Utskottet tillstyrker KnDgl. Maj:ts förslag, att skeppsgossekåren skall omfatta

450 nummer, ävensom att denna kår vid vakanser inom sjömanskåren

må ökas med ett vakanserna motsvarande antal nummer, dock högst 100.

Beträffande förläggningen föreslår Kungl. Maj:t, att skeppsgossekåren i

sin helhet förlägges till Karlskrona och därstädes förbliver i sin nuvarande

kasern. Eventuellt bristande utrymme skulle ersättas antingen genom en

tillbyggnad eller ock genom anlitande av ett logementsfartyg.

Sedan inför utskottet blivit upplyst, att erinringar kunna framställas även

mot en förläggning, sådan som den nuvarande, av 400 gossar till skeppsgossekasernen,

har utskottet funnit sig böra närmare undersöka olika förläggningsmöjligheter

och därvid kommit till följande resultat.

Ett logementsfartyg för här ifrågavarande ändamål kan i Karlskrona

endast förläggas inom varvets område, vilket för skeppsgossarna och jämväl

för ordningen å varvet skulle medföra sådana olägenheter, att utskottet icke

velat förorda ett anlitande av denna utväg.

Beträffande ifrågasatt användning av en del av Karlskrona grenadjärregementes

kasernetablissement för skeppsgossarna delar utskottet Kungl. Maj:ts

uppfattning. Ingenjörkompaniets kasern har även befunnits olämplig för

ändamålet.

Med anledning av de verkställda undersökningarna har utskottet funnit

sig böra ifrågasätta, att ingenjörkompaniet kvarstannar i sin kasern samt

att en av de ledigblivna kasernerna tillhörande Karlskrona grenadjärregemente

användes för marinens räkning. Det synes nämligen böra tagas under

s. 131 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 131

övervägande, huruvida icke till densamma skulle kunna förläggas flottans

underofficersskola och radioskola, vilka torde behöva ökat lokalutrymme,

särskilt sedan underofficersskolan blivit tvåårig för samtliga yrkesgrenar.

I fråga om skeppsgossarnas förläggning har utskottet därför i frågans

nuvarande läge endast ansett sig kunna välja mellan tvenne alternativ, nämligen

i ena fallet påbyggnad av skeppsgossekasernen i Karlskrona, i andra

fallet bibehållandet tillsvidare av en förläggning i Marstrand med utbyte av

logementsfartyget Norrköping mot annat logementsfartyg, eventuellt Thule

eller Göta.

Det senare alternativet skulle visserligen föranleda något större kostnader,

men har utskottet funnit denna kostnadsökning väl motiverad med

tanke pa de fördelar, som en delad förläggning av skeppsgossarna skulle

medföia. Härvid har utskottet särskilt beaktat de större rekryteringsmöjliglieterna.

Utskottet vill sålunda förorda, att skeppsgossekårens nuvarande

föiläggning tillsvidare bibehålies, och att högst 350 skeppsgossar förläggas

till Karlskrona och återstoden till Marstrand. Det synes emellertid önskvärt,

att utredning verkställes, huruvida icke en förläggning till Nya Varvet eller

eventuellt annan plats kunde med utnyttjande av ledigblivna etablissement

visa sig ur såväl ekonomiska som andra synpunkter fördelaktigare än förläggningen

i Marstrand. Utskottet beräknar, att av den skilda förläggningen

oisakad personalökning utöver Kungl. Maj:ts beräkningar skulle kunna

inskränkas till 1 kapten, 4 underofficerare eller flaggkorpraler, stam, 2 pensionerade

underofficerare, 4 korpraler, 1 extra ordinarie lärare samt 1 lärare

i slöjd.

I detta sammanhang vill utskottet, som uppmärksammat den långa tid

av sex år, under vilken de karlskrivna skeppsgossarna äro skyldiga att

kvarstå i sjömanskaren, framhålla önskvärdheten av att Kungl. Maj:t måtte

överväga möjligheterna att avkorta denna tid.

Flottans personalstater.

Under denna rubrik behandlas i Kungl. Maj:t proposition officerskåren,

underofficerskåren, sjömanskåren, skeppsgossekåren, mariningenjörkåren,

marinintendenturkaren, marinläkarkåren och ecklesiastikstaten.

I överensstämmelse med vad som vid behandlingen av armén anförts

beträffande underbefäls och underofficers befordran till officer, anser utskottet,

att bland villkoren för inträde i sjökrigsskolan bör för sådana, som avlagt

underofficersexamen, intagas en bestämmelse om fordran på betyget »med

berömd godkänd» i ämnena svenska, matematik, fysik och kemi samt navigation.

De fortsatta studierna anses i propositionen kunna begränsas att

avse inhämtande av kunskaper motsvarande: i svenska språket fordringarna

i studentexamen med däri av underofficerssakkunniga föreslagna modifikationei,

i matematik, fysik och kemi fordringarna i studentexamen på reallinjen

samt i engelska eller franska språken fordringarna i studentexamen

på latinlinjen B.

Herr Holmgren har i sin motion nr 326 i andra kammaren bland annat

yrkat, att för inträde vid sjökrigsskolan, sjöofficerslinjen, skulle av den, som

s. 132 Kontrollera mot PDF

132 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

genomgått 2-årig underofficersskola vid flottan, fordras följande kunskapsmått

i allmänbildande ämnen, nämligen: i matematik, fysik och kemi fordringarna

i studentexamen å reallinjen, i svenska språket fordringarna i studentexamen,

dock med begränsad undervisning i den svenska litteraturen och med sådant

ämnesval vid det skriftliga provet, att endast ämne därvid behandlades, som

eleverna kunna tänkas bättre behärska än vad som kan anses vara fallet

med de ämnen, vilka givas i de vanliga studentskrivningarna; i engelska och

franska språken fordringarna i studentexamen på latinlinjen B; i tyska språket

tillräckliga kunskaper för att kunna läsa tysk facklitteratur; samt i historia

och geografi fordringar motsvarande realskoleexamen.

Utskottet finner den sålunda gjorda framställningen beaktansvard. särskilt

ur den synpunkten, att kunskapsfordringarna för åsyftade elever icke

böra sättas för lågt, om nämnda elever genomsnittligt skola hava samma

möjligheter som de övriga att tillgodogöra sig den fortsatta utbildningen,

vilket givetvis är mycket önskvärt med hänsyn till såväl tjänsten som individens°intressen.

Det torde emellertid böra ankomma på Kungl. Maj:t att

efter den vidare prövning av ärendet, som må anses erforderlig, meddelade

bestämmelser i förevarande hänseende, som kunna befinnas vara ändamålsenliga,

varför utskottet inskränkt sig till att framhålla ovan angivna synpunkter.

Beträffande avlönings- m. fl. förmåner till eleverna vid sjökrigsskolan har

utskottet tidigare uttalat sig.

Vidkommande indragning av tredje underofficersgraden samt inrättande även

ny manskapsgrad, flaggkorpraler, och upptagande av visst antal korpraler

såsom högbåtsmän jämte i samband därmed stående frågor biträder utskottet

Kungl. Maj:ts förslag.

I fråga om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning torde motsvarande

bestämmelser böra utfärdas, som utskottet föreslagit beträffande

armén.

Vid beräkning av personalstaterna för ovannämnda kårer har utskottet

ansett sig böra följa Kungl. Maj:ts förslag, dock med de ändringar, som betingas

av utskottets förslag rörande upptagandet av 2 motortorpedbåtar i

lokalstyrka samt beträffande skeppsgosseinstitutionen.

I överensstämmelse härmed föreslår utskottet, att nedan angivna an.,al

beställningar uppföras å flottans stater för de olika kårerna.

Officerskåren.

5 flaggmän,

7 kommendörer,

17 kommendörkaptener av 1. graden,

18 » » 2. » ,

111 kaptener,

100 löjtnanter samt

46 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficer skår eu.

172 flaggunderofficerare samt

346 underofficerare av 2. graden.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Sjömanskåren.

350 llaggkorpraler,

1,064 korpraler, därav högst 150 högbåtsman,

1,700 meniga samt

135 meniga under 5 månader.

Skeppsgossekåren.

450 skeppsgossar.

S ari ni n genjörkår en.

1 marinöverdirektör,

2 marindirektörer av 1. graden,

3 » » 2. » ,

9 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,

5 » » 1. » , 2. »

6 » » 2. » ,

3 extra mariningenjörer,

4 specialingenjörer av 1. graden,

8 » y» 2. » ,

4 » » 3. » och

3 mariningenjörsstipendiater.

Harinintendenturkåren.

1 marinöverintendent,

2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,

0 » » 2 i>

28 marinintendenter av 1. graden,

14 s » 2. » och

6 marinunderintendenter.

Mariuläkarkåren.

1 marinöverläkare,

3 förste marinläkare,

6 marinläkare av 1. graden,

16 » » 2. » och

8 marinläkarstipendiater.

Ecklesiastikstaten.

2 amiralitetspastorer,

2 amiralitetspredikanter,

2 klockare och

1 kyrkvaktare. I

I samband med personalstaterna har utskottet behandlat herr Jeppssons

motion nr 334 angående skrivelse till Kungl. Maj:t rörande nedsättning av

pensionsåldern för viss stampersonal. Utskottet, som icke i övrigt funnit

sig böra ingå på pensionsfrågor för stampersonalen, har ansett sig ei böra

tillstyrka motionen. J

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

C. Reservpersonalen.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag med det tillägg, som påyrkas av

herr Loven i motion nr 290 i andra kammaren, vilket tillägg jämväl synes

böra gälla mariningenjörer utnämnda i flottans reserv. Utskottet anser sålunda,

att i likhet med i flottans reserv utnämnda officerare jämväl de i

samma reserv utnämnda mariningenjörerna och marinintendenterna böra

tillerkännas rätt att, därest de så önska, och under förutsättning att de

fullgjort stadgad repetitionsövning, där sådan föreskrives, samt kvarstått i

flottans reserv intill 45 års ålder, i stället för pension vid 55 års ålder uppbära

pensionens vid förstnämnda ålder kapitaliserade värde samt att, därest

mariningenjör eller marinintendent, som i vederbörlig ordning fullgjort honom

åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider före uppnådd 45 års ålder, pensionens

kapitaliserade värde utbetalas till hans efterlevande anhöriga eller

annan rättsinnehavare.

D. De värnpliktiga och deras redovisning.

Frågorna om inskrivningsnämnds sammansättning och de värnpliktigas

avlöningsförmåner komma att av utskottet behandlas i samband med värnpliktslagen.

Vad i övrigt under förevarande rubrik i propositionen föreslagits, finner

sig utskottet böra tillstyrka endast med den förändringen, att i anslutning

till Hemsö fästnings bibehållande därstädes tjänstgörande officer synes böra

bestrida befattningen såsom sjörullföringsbefälhavare i Härnösand.

III. Kustartilleriet.

A. Allmän organisation.

Såsom under »Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande» anförts,

anser utskottet, att jämväl Hemsö fästning bör bibehållas, varvid dock för

densamma icke bör beräknas annan bemanning än som kräves för tillsyn

och underhåll av därvarande byggnader och materiel.

I övrigt ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.

B. De värnpliktiga.

Frågan om de värnpliktigas avlöningsförmåner kommer att av utskottet

behandlas i samband med värnpliktslagen.

Vad i övrigt under förevarande rubrik i propositionen föreslagits, finner

sig utskottet böra tillstyrka.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Försia särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

135

C. Fredsorg-anisationen.

1. Allmänna synpunkter.

Beträffande avlöningsförmåner till kustartillerikadetter böra gälla motsvarande

föreskrifter, som utskottet förordat för sjökadetterna,

I anslutning härtill böra kustartillerikadetterna befrias från erläggande av

terminsavgifter samt erhålla inkvarteringsbidrag, fri undervisningsmateriel

och fria läroböcker. För ovan angivna ändamål har utskottet beräknat

kostnaderna efter samma grunder som föregående års försvarsutskott.

Beträffande underbefäls och underofficers befordran till officer samt i

fråga om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning torde i tillämpliga

delar böra gälla motsvarande föreskrifter, som angivits vid behandlingen av

här ifrågavarande spörsmål beträffande flottans fredsorganisation.

I övrigt ansluter sig utskottet till Kungl. Maj.ds förslag.

2. Chefen för kustartilleriet jämte stab.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag.

3. Kommendautskapen i kustfästningarna.

Enär Hemsö fästning avses att bibehållas, torde personal för sagda fästning

i anslutning till vad förut härutinnan framhållits böra beräknas enligt

följande, nämligen: 1 kapten (tygmästare), 2 underofficerare, 2 korpraler och

2 meniga.

I övrigt ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.

4. Skjutskola och mineringsskolor,

«. Truppförbanden samt

6. Övriga personalbehov.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag.

7. Kustartilleriets stat.

I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande kommendantskapen

i kustfästningarna, torde kustartilleriets stat böra ökas med 1 kapten,

2 underofficerare, 2 korpraler och 2 meniga. Av underofficerarna torde en

böra upptagas som underofficer av 1. graden och en som underofficer av

2. graden. 1

I enlighet härmed bör kustartilleriets stat upptaga följande personal:

1 generalsperson,

2 överstar,

4 överstelöjtnanter,

7 majorer,

32 kaptener,

34 löjtnanter,

16 underlöjtnanter och fänrikar,

32 underofficerare av 1. graden,

63 » » 2. »

60 flaggkorpraler,

212 korpraler,

352 meniga samt

2 musikstyckjunkare.

Vidare torde arvoden böra beräknas för 10 pensionerade underofficerare.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Föräa särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

D. Reservpersonalen.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag.

IV. Sjöförsvarets kostnader.

1. Årliga kostnader.

Beräkningen av de årliga kostnaderna för den av utskottet föreslagna organisationen

av sjöförsvaret ansluter sig i allt väsentligt till motsvarande

beräkning i Kungl. Maj:ts proposition. De avvikelser, som förekomma ifråga

om vissa anslagsbelopp, grunda sig på av utskottet förordade jämkningar i

avseende å organisationen, såsom upptagande i lokalstyrka av tvänne motortorpedbåtar,

bibehållandet av skeppsgossekåren i Marstrand, av Hemsö fästning

i materielreserv samt ändrade avlöningsförmåner för kadetter och värnpliktiga.

Av beräkningarna (bilaga 1) framgår, att sjöförsvarets årliga kostnader efter

fullt genomförd organisation skulle uppgå till 26,8 <5,000 kronor normala utgifter,

vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökning med

184,000 kronor. Härtill komma extra utgifter, vilka av utskottet upptagits

med samma belopp som i Kungl. Maj:ts proposition, nämligen med 5,650,000

kronor.

2. Engångskostnader.

Utskottet har intet att erinra mot vad föredragande departementschefen

i förevarande hänseende anfört, och har utskottet sålunda i sina kostnadsberäkningar

upptagit ett belopp av 5 miljoner kronor, att fördelas på de

närmaste 10 åren, samt tillika förutsatt, att reserverade medel m. m„ uppgående

till 1,462,000 kronor, skola disponeras för materielanskaffning.

Y. Övergången till den nya marinorganisationen.

De ändringar i Kungl. Maj:ts förslag rörande avlöningsbestämmelserna

för den övertaliga personalen, vilka utskottet föreslagit beträffande armén,

torde i tillämpliga delar böra giilla jämväl marinen.

I motion nr 307 i andra kammaren har herr Holmgren hemställt, att

underofficerare av 3. graden i flottan vid eventuell överflyttning till övergångsstat

måtte anses jämställda med underofficerare av 3. graden vid flottan.

Utskottet har icke ansett sig kunna taga ståndpunkt till denna framställning

men förutsätter, att Kungl. Maj:t rörande förstnämnda personalgrupp kommer

att vidtaga de åtgärder, som med hänsyn till motsvarande bestämmelser

angående närmast likställd personal vid armén eller i övrigt må befinnas

lämpliga.

Beträffande kustartilleriets manskap torde ifråga om underofficerskorpraler,

vilka enligt äldre bestämmelser äga rättighet att kvarstå i tjänst, böra för
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1. 137

faras på samma sätt som i propositionen föreslagits rörande flottans underofficerskorpraler.

Dessutom -vill utskottet i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag att bibehålla

20 övertaliga poliser i tjänst förorda, att vid uppkommande ledighet

rekryteringen av den ordinarie polispersonalen sker från dessa övertaliga

poliser, så länge tillgång å dylika finnes.

I övrigt har utskottet icke funnit anledning till någon erinran beträffande

Kungl. Maj:ts förslag.

övergångskostnaderna hava beräknats uppgå till följande belopp:

För officerare och underofficerare m. fl.

Under

i.

övergångsåret (1926—1927) ............................

. kronor

1,970,000

—

»

2

» ................................................

»

1,730,000

—

»

3.

/> .................................................

»

1,520,000

—

T>

4.

» ................................................

1,415.000

—

»

5.

» .................................................

»

1,320,000

—

»

(i.

» .................................................

»

1,225,000

—

»

7.

» ................................................

1,130,000

—

»

8.

» ................................................

»

1,040,000

—

»

9.

» .................................................

»

955,000

—

»

10.

» .................................................

2>

880,000

—

Hiii

till

komma kostnader för avskedsersättningar

m. m.

till övertaligt

manskap och till månadslönare m. fl. med samma belopp, som beräknats i

Kungl. Maj:ts proposition.

Samtliga övergångskostnader i medeltal per år under 1.—10. övergångsåren

beräknas komma att uppgå till omkring 1,400,000 kronor.

Flygvapnet.

A. Allmänna grunder för flygvapnets ordminde.

I Kungl. Maj:ts proposition angående försvarsväsendets ordnande föreslås

upprättandet av ett fristående flygvapen under enhetlig ledning, vilken anordning

ansetts bäst motsvara tekniska och ekonomiska hänsyn samt utbildningens

krav.

Den ledande tanken i förslaget är, att flygvapnet skall på ändamålsenligaste

sätt kunna såväl samverka med lånt- och sjöstridskrafterna som

ock utföra självständiga uppdrag utan omedelbart samband med härens och

flottans operationer.

Genom den föreslagna organisationen avses att befrämja en så långt möjligt

ensartad utbildning och ensartad materiel. Med hänsyn till samövning

i fredstid mellan flygvapnets olika delar, ävensom mellan flygvapnet å ena

sidan samt truppförband ur armén eller stridskrafter ur marinen å andra

sidan, skulle denna organisation erbjuda avgjorda fördelar framför den av

1924 års försvarsutskott föreslagna. Likaledes skulle densamma hava be
-

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

stämda företräden nr synpunkten av en direkt och snabb övergång från

freds- till krigsfot därigenom, att förläggningen av vapnets olika delar på

lämpligt sätt fördelats inom landet.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle utbildningen specialiseras och koncentreras

i möjligaste grad i särskilda skolor under egna chefer. De flygformationer,

som i första hand avses för självständiga uppgifter, skulle

huvudsakligen uppsättas vid en kår, under det att de formationer, som avses

för olika opei-ativa enheter och detacherade stridskrafter till lands och

vatten, skulle sammanföras i lämpligt sammansatta och ändamålsenligt

förlagda kårer.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag om upprättande av ett

fristående flygvapen samt till i propositionen angivna allmänna grunder

för flygvapnets ordnande.

B. Huvuddragen av flygvapnets organisation.

I fråga om huvuddragen av flygvapnets organisation ansluter sig utskottet

till det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget.

Enligt detta förslag skola arméns flygtrupper och marinens flygväsende

utbrytas ur armén och marinen samt sammanslås till ett i förhållande till

armén och marinen fullt fristående flygvapen, underställt en under Konungen

direkt lydande chef. Flygvapnets fredskader ökas successivt enligt för

detsamma uppgjorda stater. Vapnets fasta behov av officerare och underofficerare

fylles dels genom passage från armén och marinen, dels vad angår

officerare — i den utsträckning så befinnes önskligt och lämpligt — genom

utbildning av vapnets egna officersaspiranter. Övrigt personalbehov tillgodoses

genom överförande av personal från armén och marinen eller

genom direkt rekrytering samt med reserv och värnpliktiga. För utbildning

till flygare och flygspanare ur armén och marinen såsom elever beordrad

personal kvarstår å respektive stater inom armén och marinen under utbildningstiden

och återgår vid dennas slut till vederbörande truppförband, flottan

eller kustartilleriet.

Flygvapnet uppdelas å fyra kårer, förlagda å följande orter, nämligen

1. kåren i Uppsala, 2. kåren i Västerås—Hägernäs, 3. kåren å Malmen—

Karlsborg och 4. kåren i Östersund (Frösön). En självständig, för den första

utbildningen avsedd flygskola under egen chef förlägges till Ljungbyhed.

Den första gemensamma delen av jagarutbildningen och spanarutbildningen,

jämväl under egna skolchefer, anslutes, jagarutbildningen till 3. kåren å

Malmen och spanarutbildningen till 1. kåren. Den grundläggande bombutbildningen

bedrives gemensamt vid 1. kåren. Fortsatt utbildning äger

rum vid respektive kårer.

Kårerna, liksom flygskolan å Ljungbyhed, stå under befäl av var sin chef

av i regel regementsofficers grad, vilken är ansvarig för kårens krigstukt,

krigsdugligliet och tjänstbarhet i övrigt samt förvaltning. Av skolorna äger

s. 139 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

139

endast flygskolan å Ljungbylied egen förvaltning, de övriga hava gemensam

förvaltning med respektive kårer. Av kårerna äro den 1., som avses

att i första hand direkt betjäna högsta krigsledningen, och den 2., på samma

sätt avsedd för marinens behov, något större än den 3. (jaktflygskolan oberäknad)

och den 4., vilka två sistnämnda kårer äro avsedda huvudsakligen

för samarbete med armén och luftvärnet.

Från ovannämnda kårer avdelas ett detachement till kustflottan samt

smärre sådana vid behov till flygstationer i Boden, Vännäs, Gustavsvik, Vaxholm,

Gotland, Karlskrona och Göteborg.

I fråga om flygmaterielens underhåll, vård och uppläggning förutsättas

följande anordningar. Vid var och en av kårernas förläggningsplatser samt

vid Ljungby hed uppföres en mindre reparationsverkstad för sådana underhållsarbeten,

som beständigt krävas för materielens hållande i krigsdugligt

skick. Större reparationer och nytillverkning i viss utsträckning utföras vid

de två större flygverkstäderna, den ena å Malmen, den andra i Västerås,

vardera ansluten till den å orten förlagda flygkåren.

Flygverkstäderna å Stockholms varv nedläggas.

Nyanskaffning av flygmateriel beräknas i huvudsak äga rum genom beställning

från den civila industrien.

För mobiliseringsformationer avsedd materiel upplägges i fredstid i de

olika kårernas förråd samt vid vissa flygstationer. Vården bestrides av vederbörande

kår. Med denna anordning undvikes materielens hopande på ett

fåtal punkter, varjämte övergången till krigsfot underlättas.

Flottans i Karlskrona för flygtjänsten avsedda brevduveväsende överföres

till flygvapnet.

C. Don föreslagna fredsorganisationens enskildheter.

1. Flygvapnets ledning.

För att kunna hävda det fristående flygvapnets intressen vid sidan av

armén och marinen bör, såsom förut nämnts, befälet över vapnet utövas av

en direkt under Konungen lydande chef, i tjänsteställning likställd med arméns

och marinens högsta chefer. Chefen för flygvapnet förutsättes därför erhålla

generalspersons eller flaggmans tjänsteställning. Inom försvarsdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli samt lånt- och sjöförsvarets kommandoexpeditioner

föranleder tillkomsten av det fristående flygvapnet icke några

ändringar i organisationen eller tillsättandet av nya befattningar. Flygvapnet

berörande förvaltningsärenden handläggas liksom hittills av vederbörande

byråer inom departementets kansliavdelning. Att organisera en särskild

kommandoexpedition för flygvapnet erfordras icke med den omfattning, vapnet

nu är avsett att erhålla. För att ernå en enhetlig handläggning av flygvapnets

kommandomål torde det emellertid vara nödvändigt, att dessa koncentreras

till den kommandoexpedition, som Kungl. Maj:t efter verkställd utredning

finner lämplig.

Chefens för flygvapnet ställning i förhållande till generalstabs- och marin
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

stabscheferna samt arméns och marinens högre chefer bör så regleras,

att erforderligt samarbete kommer till stånd, samtidigt som chefen för flygvapnet

tillförsäkras den befogenhet, som är nödvändig för vapnets ledning.

Sättet för ifrågavarande samarbete bör närmare bestämmas i instruktionerna

för chefen för flygvapnet samt för cheferna för general- och marinstaberna.

Kungl. Maj:t har föreslagit, att för handläggning av ärenden berörande

flygvapnets organisation, utbildning och utrustning samt luftstridskrafternas

användning chefen för flygvapnet skulle biträdas av en flygstab uppdelad

på en truppavdelning och en utrustningsavdelning. Tekniska och ekonomiska

jämte övriga förvaltningsärenden skulle handläggas av en fly g förvaltning,

uppdelad å fyra byråer.

Utskottet förordar emellertid tillsvidare en något begränsad organisation.

Härvid skulle ärenden berörande flygvapnets organisation, utbildning och

utrustning samt luftstridskrafternas användning, ävensom flygmaterielens

konstruktion och flygvapnets intendentur- och medelsförvaltning handläggas

av en flygstyrelse, för vilken chefen för flygvapnet är chef, varvid denne närmast

skulle biträdas av en stabschef av regementsofficers, i regel överstes

eller kommendörs tjänsteställning. Därest chefen för flygvapnet tillhört

armén, bör, där särskilda omständigheter icke annat föranleda, stabscliefen

uttagas från marinen och tvärtom.

Flygstyrelsen avses att uppdelas på en militärbyrå, en teknisk byrå och en

intendei i turby i å.

Militärbyrån, förslagsvis organiserad å tre avdelningar, nämligen en för

särskilda arméärenden, en för särskilda marinärenden och en för gemensamma

ärenden, liandliaver ärenden rörande flygvapnets organisation, övningar

och personal samt luftstridskrafternas användning samt dessas utrustning

och beväpning. Personalbehovet vid byrån beräknas till en regementsofficer

(byråchef) och tre kompaniofficerare. Hos chefen för flygvapnet tjänstgör

härutöver en kompaniofficer såsom adjutant. Enär det emellertid för

närvarande icke torde vara möjligt överblicka alla å organisationen inverkande

omständigheter, torde det böra tillkomma Kungl. Maj:t att vid organisationens

slutliga utformande närmare bestämma dess detaljer med hänsyn till

de för flygvapnets ledning gjorda personalberäkningarna.

Tekniska byrån handlägger ärenden rörande flygmaterielens konstruktion

m. fl. flygtekniska frågor. Personalbehovet bör, åtminstone tillsvidare, beräknas

till en flygöveringenjör (byråchef) och två flygingenjörer. I mån av

behov anställes härutöver ritpersonal m. m.

Intendent urby rån handhaver flygvapnets intendentur- och medelsförvaltning

jämte därmed sammanhängande ärenden. Byråns arbetsuppgift synes

lämpligen böra begränsas därigenom, att den kamerala revisionen av flygtruppernas

räkenskaper icke verkställes å byrån utan direkt av riksräkenskapsverket.

Byrån står under ledning av en regementsofficer ur intendenturkåren

eller en 1. marinintendent (byråchef), varjämte därstädes tjänstgöra

s. 141 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

141

en kapten ur intendenturkåren eller marinintendent av 1. graden samt två

pensionerade underofficerare. Den ekonomiska förvaltningen göres fullt fristående

från arméns ock marinens centrala förvaltningsorgan, en anordning,

som synes vara särskilt ägnad att befrämja ordning och planmässighet samt

god ekonomi för flygvapnet i dess helhet.

Flygstyrelsen må i sådana militärtekniska frågor, som angå konstruktion

och tillverkning av bomber, torpeder, minor, kulsprutor, ammunition, radio,

byggnader m. m. dylikt, hos respektive departement eller avdelningar inom

armé- eller marinförvaltningama rekvirera utförandet av konstruktioner och

tillverkningar samt därvid ställa erforderliga medel av flygvapnets anslag

till vederbörande ämbetsverks förfogande. I frågor rörande den militära

sjukvården (veterinärvården) m. m. må flygstyrelsen likaledes samråda med

arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse eller marinförvaltningens sanitetsavdelning.

Då genom ett dylikt samarbete redan förefintliga organ inom nämnda

ämbetsverk torde kunna utnyttjas för berörda ändamål, erfordras icke inom

flygvapnets ledning någon särskild personal för ifrågavarande uppgifter.

I enlighet med vad nu anförts, avses för flygvapnets ledning följande

ordinarie personal, nämligen:

chef för flygvapnet, generalsperson eller flaggman,

stabschef hos chefen för flygvapnet, regementsofficer,

adjutant hos chefen för flygvapnet, kompaniofficer,

chef för flygstyrelsens militärbyrå, regementsofficer,

tjänstgörande officerare å militärbyrån, 3 kompaniofficerare,

chef för flygstyrelsens tekniska byrå, flygöveringenjör,

tjänstgörande ingenjörer å tekniska byrån, 2 flygingenjörer,

chef för flygstyrelsens intendenturbyrå, regementsofficer ur intendenturkåren

eller 1. marinintendent,

assistent å intendenturbyrån, kapten ur intendenturkåren eller marinintendent

av 1. graden,

expeditionsunderofficerare å intendenturbyrån, 2 pensionerade fanjunkare

med arvoden, samt

1 expeditionsvakt.

2. Flygkårernas, flygskolans och flygverkstädernas sammansättning.

Beträffande flygkårernas, flygskolans och flygverkstädernas sammansättning

biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag, dock att vid flygskolan en

kapten utbytes mot en regementsofficer samt att personalen därstädes utökas

med en intendenturutbildad pensionerad officer.

Flygskolan å Ljungbyhed beräknas bliva indelad i ett kompani om erforderligt

antal övningsflygavdelningar.

För flygskolan är avsedd följande fast anställda personal:

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Officerare:

1 regementsofficer,

2 kaptener, därav 1 pensionerad intendenturutbildad

officer,

8 löjtnanter.

Underofficerare:

1 förrådsförvaltare,

2 fanjunkare,

3 sergeanter,

2 fanjunkare, pensionerade.

Manskap:

2 furirer av 1. klassen,

3 furirer av 2. klassen,

5 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 liantverkskorpral,

2 hantverksvicekorpraler,

5 hantverkssoldater.

Civilmilitär personal:

1 bataljonsläkare,

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 2. klassen,

1 tyghantverkare,

1 förrådsvaktmästare.

1. flygkåren (Uppsala) skall bestå av ett spanings- samt ett bomb- och

jaktkompani. Till denna kår är den speciella utbildningen av arméns flygspanare

förlagd, ävensom den del av såväl spanar- som bombutbildningen,

vilken lämpligen kan göras gemensam för hela flygvapnet.

Den för 1. flygkåren avsedda fast anställda personalen beräknas sålunda:

Officerare:

1 regementsofficer,

5 kaptener, därav 1 regementsintendent

ur intendenturkåren eller

marinintendent av 1. graden,

6 löjtnanter.

Underofficerare:

2 förrådsförvaltare,

3 fanjunkare,

4 sergeanter,

2 fanjunkare, pensionerade.

Manskap:

2 furirer av 1. klassen,

2 furirer av 2. klassen,

4 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 liantverkskorpral,

2 hantverksvicekorpraler,

6 hantverkssoldater.

Civilmilitär personal:

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 1. klassen,

2 tyghantverkare,

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare.

Läkarvården bestrides av vid Upplands regemente tjänstgörande läkarpersonal.

2. flyglcåren (Västerås) skall bestå av ett spanings- samt ett bomb-, torpedoch

jaktkompani. Den speciella utbildningen av marinens flygspanare äger

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

ruin vid denna kår, varjämte utbildningen i torpedskjutning och fortsatt

utbildning i bombangrepp mot sjömål även dit förlägges.

För 2. flygkåren beräknas följande fast anställda personal:

Officerare:

1 regementsofficer,

6 kaptener, därav 1 marinintendent

av 1. graden,

6 löjtnanter.

Underofficerare :

2 förrådsförvaltare,

3 fanjunkare,

fl sergeanter,

2 fanjunkare, pensionerade.

Manskap:

2 furirer av 1. klassen,

4 furirer av 2. klassen,

4 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenkantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenlian tverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 kantverkskorpraler,

4 hantverksvicekorpraler,

10 hantverkssoldater.

Civilmilitär personal:

2 läkare, pensionerade eller civila,

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 1. klassen,

2 tyghantverkare,

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare.

3. flygkåren skall bestå dels av ett jakt- och ett spaningskompani på

Karlsborg, dels av en jaktflygskola på Malmen. Vid den på Karlsborg förlagda

delen av kåren avses fortsatt utbildning äga rum, särskilt vad beträffar

samövningar i luften mellan jakt- och spaningsflygare och samövningar med

arméns truppförband, i första hand med luftvärnsartilleriet. Jaktflygskolan

på Malmen utgör en central för den grundläggande jaktflygutbildningen

inom hela flygvapnet, dit samtliga härför lämpliga flygare beordras. Enär

denna skola sålunda bliver av betydande omfattning och då flygverkstäderna

äro förlagda till Malmen, har kårchefen med stab placerats därstädes.

Den för 3. flygkåren avsedda fast anställda personalen beräknas sålunda:

Å Malmen:

Officerare:

1 regementsofficer,

3 kaptener, därav 1 regementsintendent

ur intendenturkåren,

6 löjtnanter.

Underoffi cerare:

1 förrådsförvaltare,

2 fanjunkare,

3 sergeanter,

3 fanjunkare, pensionerade.

Manskap:

1 furir av 1. klassen,

2 furirer av 2. klassen,

4 korpraler,

4 vicekorpraler,

16 volontärer,

s. 144 Kontrollera mot PDF

O''

144

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

1 sjukvå.rdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskorpraler,

4 hantverksvicekorpraler,

10 hantverkssoldater.

CivilmiXitär personal:

1 läkare, pensionerad eller civil,

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 1. klassen,

1 tyghantverkare,

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare.

1 Karlsborg::

Officerare:

2 kaptener,

2 löjtnanter.

Underofficerare:

1 förrådsförvaltare,

3 fanjunkare,

3 sergeanter,

2 fanjunkare, pensionerade.

Manskap:

1 furir av 1. klassen,

1 furir av 2. klassen,

3 korpraler,

4. flygkåren på kröson

ningskompani med samma

lagda delen av 3. kåren.

För 4. flygkåren beräknas

Officerare:

1 regementsofficer,

kaptener,

löjtnanter, därav 1 regementsintendent

ur intendenturkåren.

Underofficerare:

1 förrådsförvaltare,

3 fanjunkare,

3 sergeanter,

3 fanjunkare, pensionerade.

Manskap:

2 furirer av 1. klassen,

2 furirer av 2. klassen,

4 korpraler,

4 vicekorpraler,

8 volontärer,

1 sjukvårdskorpral,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskorpral,

2 hantverksvicekorpraler.

Civilmilitcir personal:

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 2. klassen,

1 tyghantverkare,

1 förrådsvaktmästare.

fast anställda personal:

4 vicekorpraler,

8 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverkskorpral,

1 hantverksvicekorpral,

3 hantverkssoldater.

Civilmilitär personal:

1 läkare, pensionerad eller civil

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 2. klassen,

1 tyghantverkare,

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare.

(Östersund) skall bestå av ett jakt- och ett spa

uppgifter, som avses för den till Karlsborg för
-

följande

s. 145 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 145

Särskilda tygkompanier äro icke k

beräknas ingå i resp. kårstaber och

riga kompanier.

För flygverkstäderna avses följande

A Malmen:

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 1. klassen,

1 verkmästare av 2. klassen,

1 förrådsförvaltare.

edtagna. Tygofficer och tygunderofficer

tygpersonalen i övrigt fördelas på öv
fast

anställda personal:

I Västerås:

1 %gingenjör,

1 verkmästare av 1. klassen,

1 verkmästare av 2. klassen,

1 förrådsförvaltare.

3. Personal och utbildning.

Personal.

Utskottet biträder, vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit.

Angående underbefäls och underofficerares befordran till officerare och

reservofficerare, ävensom beträffande underofficerares tjänsteställning synas

emellertid för flygvapnet böra utfärdas motsvarande bestämmelser som för

försvarets övriga grenar.

Utbildning.

Utskottet ansluter sig till vad Kungl. Maj.t härvid föreslagit.

4. Flygvapnets materiel och förläggning.

Materiel.

Förutom med behövligt antal skol- och övningsplan bör flygvapnet förses

med jakt-, eskort-, spanar-, bomb- och torpedplan. Av samtliga plan bör

en lämplig del utgöras av sjöflygplan, varjämte förutsattes, att planen såsom

regel bliva så konstruerade, att övergång från hjulställ till flottörställ och

tvärtom kan äga rum.

Förläggning.

För flygskolan avses, såsom förut sagts, Ljungbyhed såsom förläggningsplats.

Denna plats är i de flesta hänseenden härför särdeles lämplig. Ljungbyhed

med den bredvid liggande Bonarps hed bildar nämligen goda och

vidsträckta flygfält, där ett stort antal elever samtidigt kunna utbildas,

vilket förhållande är av stor betydelse, enär 48 flygare samtidigt avses att

utbildas vid skolan. En del hangarer och en mindre verkstadsbyggnad,

vilka förut tillhört Thulinverkens flygskola, finnas redan på platsen. Genom

vinterboning och inredning av vissa kronans där befintliga byggnader kan

i övrigt erforderligt förläggningsutrymme vinnas. Ytterligare nödiga byggnadsåtgärder

utgöras av uppförandet av nya hangarer, tillbyggnad av den

Thulinska verkstaden, ordnandet av garage för bilar samt vattentillgång och

avlopp ävensom utförandet av belysningsinstallationer och anskaffandet av

brandattiralj.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 1 avd. 1 A höft. (Nr 1.) m 25 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.

För 1. flygkåren avses Uppsala som förläggningsort. Såsom flygfält därstädes

lämpa sig de i kronans ägo redan befintliga fälten vid Kungsängen

omedelbart öster om Fyrisån, vilka torde i nödig utsträckning ställas till

förfogande för ändamålet. För flygfältets iordningställande erfordras i huvudsak

endast igenfyllande av vissa diken m. m. Förläggningsutrymme kan

lämpligen anordnas vid Upplands artilleriregemente, varvid förutsättes med

Upplands infanteriregemente gemensam utspisning m. m. Därjämte torde

vissa skol- och förrådslokaler inom Upplands infanteriregementes och Upplands

artilleriregementes nuvarande kasernetablissement kunna få tagas i

anspråk. En del byggnadsåtgärder bliva dock erforderliga. Dessa utgöras

i huvudsak av uppförande av monteringskall, hangarer, verkstad, garage

m. m. För bombkastningsövningar skulle förslagsvis Marma skjutfält komma

till användning. Kårens övningar med sjöflygplan försiggå å Ekoln omedelbart

utanför Fyrisåns utlopp vid Flottsund, där även goda strandförhållanden

äro för handen.

För 2. flygkåren avses Västerås som förläggningsort med Hägernäs såsom

övningsplats för vissa övningar. Vid denna kår avses huvudsakligen

övningar med sjöflygplan äga rum, varför vid Västerås erfordras vissa arbeten

för uppmuddring och strandskoning. Förläggningsutrymme i Västerås

kan lämpligen anordnas i Västmanlands regementes kaserner. Därjämte

torde därstädes vissa skol- och förrådslokaler vid Västmanlands regemente

kunna få tagas i anspråk. En del byggnadsåtgärder bliva dock erforderliga.

Dessa utgöras i huvudsak av uppförande av hangarer, verkstad, garage m. m.

Vid Hägernäs, där kronan redan äger ett mindre markområde, erfordras

en del förläggningslokaler samt motsvarande anordningar som vid Västerås,

ehuru i mindre skala.

För 3. flygkåren avses Malmen—Karlsborg såsom förläggningsort, varvid

kårstaben och jaktflygskolan skola förläggas till Malmen och den övriga

delen av kåren till Karlsborg. För skjututbildningen avses särskilt det nära

Malmen belägna Hästholmen komma till användning.

Å Malmen, där under årens lopp flygfältet planerats samt en stor del

förläggnings- och skollokaler finnas, erfordras vissa byggnadsåtgärder, som

i huvudsak utgöras av flyttning av en manskapsbarack, omboning av officersbostäder

och underofficersmäss, uppförandet av gymnastikhus, vakt- och

arrestbyggnad, vinterstall, uppvärmbar reparationshangar och monteringsliall,

varjämte nu befintliga flygverkstäder å Malmen behöva i viss mån utökas.

Å Karlsborg, där lämpligt flygfält kan anordnas å mark, som till största

delen redan äges av kronan, torde erforderligt förläggnings- och delvis förrådsutrymme

kunna erhållas i redan befintliga kaserner, varvid utspisning

kan ordnas gemensam med det truppförband, som kommer att därstädes

inkvarteras. De byggnadsarbeten, som ifrågakomma å Karlsborg, utgöras

av uppförande av monteringsliall, hangarer, förråd, verkstad, garage m. m.

För sjöflygplan vidtagas mindre anordningar vid den närbelägna Bottensjön.

För 4. flygkåren föreslås Frösön invid Östersund såsom förläggningsort.

Lämpligt flygfält kan utan större kostnad anordnas på förutvarande Frösö

s. 147 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 147

läger, varjämte mindre sjöflygplats bör anordnas i närheten härav. Erforderligt

förläggningsutrymme torde kunna beredas i kvarstående byggnader

å sagda läger, varvid dock vissa ombonings- och reparationsarbeten erfordras.

Härförutom måste en del byggnadsåtgärder vidtagas, såsom uppförande av

hangar, förråd, verkstad, garage m. m. I samband härmed bör den av Frösö

remontdepå använda kronoegendomen jämte åbvggnader överlämnas till flygstyrelsens

förvaltning.

Av förut omnämnda flygstationer i Boden, Vännäs, Gustavsvik, Vaxholm,

Gotland, Karlskrona och Göteborg torde med flygvapnets här givna utsträckning

i allmänhet endast Boden, Karlskrona och Göteborg komma till användning

redan i fredstid. Vid Boden avses mindre flygavdelningar avlösa

varandra för utbildning i norrländsk terräng och norrländskt klimat samt

för samövning med fästningens och övre Norrlands försvar. Övriga flygstationer

äro avsedda att i fredstid vid behov rustas för samövningar.

Detachementet till kustflottan är avsett att tillgodose kustflottans behov av

flygformationer och bereda dessa härför erforderlig samövning.

En del arbeten bliva emellertid av nöden, för att dessa flygstationer när

som helst vid behov skola kunna tagas i anspråk. Sålunda måste i Boden

uppföras en del hangarer och garage, en expeditionsbyggnad och en bensinlagringsanläggning,

varjämte därvarande flygfält bör ytterligare planeras.

Vid Gustavsvik och å Gotland böra en del hangarer m. m. nyuppföras. I

Karlskrona och Göteborg erfordras en del planering och cementering med

slipar, hangarer och expeditionsbyggnad jämte ammunitionsförråd.

För förutnämnda detachements inkvartering krävas i Boden, Karlskrona,

Vaxholm och Göteborg icke några särskilda anordningar, då sådan kan beredas

i redan befintliga kronans etablissement å dessa orter. Vad detachementet

vid kustflottan beträffar, förutsattes, att detta förlägges å en till flygdepåfartyg

ändrad äldre 1. klass pansarbåt, vars iordningställande för ändamålet

torde böra bekostas med för flygvapnet avsedda medel.

Flygstationen vid Vännäs avses enligt Kungl. Maj:ts proposition att endast

tidvis tagas i anspråk, förnämligast för vinterflygningar, samt att tjänstgöra

såsom mellanstation mellan Boden och flygvapnets sydligare förläggningar.

Beträffande denna station finner utskottet nu icke anledning ifrågasätta

ändring i vad Kungl. Maj:t föreslagit, men anser sig böra uttala, att detta

icke bör utgöra hinder för val av annan plats, därest förhållandena därtill

skulle giva anledning.

Flygverkstäder.

Med den utvidgning, som flygvapnet skulle erhålla, bliva flygverkstäderna

å Malmen icke tillräckliga för materielens underhåll. Icke heller bleve

så förhållandet, därest de utvidgades, enär för sjöflygplanens klargöring, avvägning

och inflygning tillgång till lämpligt farvatten är en nödvändighet.

På grund härav föreslås uppförandet av nya flygverkstäder i samband

med 2. flygkåren vid Västerås. Dessa verkstäder avses i första hand för

underhåll av sjöflygplan.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Under inga förhållanden böra några kostnader göras för ytterligare utvidgning

av flygverkstäderna vid flottans varv i Stockholm. Den nuvarande

flygdepån vid sagda varv bör snarast möjligt utbrytas för att tillföras flygvapnet.

Härvid torde för marinens nuvarande flygväsende använda verktygsmaskiner,

verktyg och övriga inventarier, ävensom eljest för varvets

drift eventuellt obehövliga inventarier, som kunna vara flygvapnet till nytta,

böra överföras till detta vapen.

D. Flygvapnets kostnader.

I Kungl. Maj:ts proposition förutsättes, att den nya organisationen av

flygvapnet skall genomföras under loppet av fem år. Årskostnaderna för

den genomförda organisationen skulle belöpa sig på 6,000,000 kronor. Ehuru

organisationen i avseende på personal och dylikt avses vara färdig först med

femte året, förordas i propositionen, att hela den beräknade årskostnaden

för genomförd organisation må utgå från och med första året (1926 1927)

och att vad som besparas av organisationskostnaden ma användas för materielanskaffning.

Då organisationskostnaderna under de fyra första aren bliva

sammanlagt endast 18,000,000 kronor, kunna sålunda medlen ökas med

6.000. 000 kronor. Under tioårsperioden beräknas engångskostnaderna till

18.000. 000 kronor, vadan, enär härav kostnaderna för byggnader m. m. under

första femårsperioden enligt nedan beräknas till 4,530,000 kronor för materielanskaffning

under hela tioårsperioden skulle återstå ett belopp av

13,470,000 kronor. Propositionen förutsätter, att engångskostnaderna för

de första fem åren beräknas till 13,000,000 kronor, varav 8,470,000 kronor

för materielanskaffning och 4,530,000 kronor för byggnader m. m. För

materielanskaffning under andra femårsperioden skulle således beräknas

5.000. 000 kronor.

Yad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, anser sig utskottet böra biträda.

Årliga organisationskostnader.

Utskottet, som låtit granska de av Kungl. Maj:t beräknade årskostnaderna

för organisationen, har funnit, att anslaget för avlöning, rekrytering och

resekostnader m. m. med hänsyn till av utskottet förut föreslagen begränsning

av själva flygledningen kan minskas till 1,157,000 kronor, under det

att däremot anslaget till de värnpliktiges avlöning och färder m. m. bör höjas

till 124,000 kronor, ävensom att anslaget till extra utgifter, vilket anslag

synes utskottet vara väl lågt beräknat, bör höjas till 34,000 kronor. De av

utskottet föreslagna ändringarna inverka emellertid icke å den slutliga summan

för årskostnaderna, vilka således, i likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit,

böra beräknas till 6,000,000 kronor. Utskottet har i övrigt intet att

erinra mot vad Kungl. Maj:t anfört beträffande de arliga organisationskostnaderna.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

149

Kostnaderna för materielanskaffning, byggnader m. m.

(Engångskostnader.)

Såsom ovan nämnts, beräknas engångskostnaderna under de fem första

åren till 13,000,000 kronor, varav för materielanskaffning 8,470,000 kronor

och för byggnader m. m. 4,530,000 kronor. Verkställd utredning visar,

att det torde vara möjligt att för den angivna summan av 8,470,000 kronor

erhålla ett materielbestånd, som står i rimligt förhållande till den under

femårsperioden uppnådda organisationen i övrigt. Anskaffningskostnaden

beräknas komma att fördelas med 6,530,000 kronor för anskaffning av flygplan

och motorer samt 1,940,000 kronor för anskaffning av annan flygmateriel.

Den för den andra femårsperioden beräknade engångskostnaden

avser ett ytterligare tryggande av mobiliseringsbehovet av flygmateriel.

Av de för byggnader m. m. beräknade kostnaderna — 4,530,000 kronor —

beräknas 4,000,000 kronor kunna utgå från de i samband med redogörelsen

för arméns engångskostnader omnämnda för byggnadsföretag inom armén

reserverade medlen och alltså endast 530,000 kronor behöva anvisas.

Med hänsyn till att den nya flygorganisationens uppsättande icke bör onödigtvis

fördröjas, föreslår Kungl. Maj: t, att iordningställandet av förläggningsplatserna

må taga sin början redan under budgetåret 1925—1926, ehuru det

förutsättes, att genomförandet av flygvapnets nyorganisation i stort sett påbörjas

först under budgetåret 1926—1927. Kungl. Maj:t föreslår därför, att

riksdagen ville medgiva, att utav de för armébyggnadsändamål reserverade

medel under budgetåret 1925—1926 det förut omförmälda beloppet å 4,000,000- kronor måtte få disponeras.

Det för byggnader m. m. avsedda beloppet, 4,530,000 kronor, föreslås i

huvudsak böra fördelas på följande sätt.

För

1. flygkåren ................................

kronor

335,000

—

»

2. » .................................

»

973,000

—

»

3. » ................................

»

790,000

—

»

4. » .................................

»

261,000

—

»

flygskolan................................

446,000

—

flygverkstäderna .......................

»

780,000

—

»

Boden..........................................

»

152,000

—

»

Gustavsvik och Gotland............

»

179,000

—

»

Karlskrona ................................

»

215,000

—

»

Göteborg ....................................

»

154,000

—

»

Yännäs ......................................

»

100,000

—

»

ändring av äldre pansarbåt till

depåfartyg ..............................

»

145,000

_

eller tillhopa kronor 4,530,000: —

Engångskostnaderna (8,470,000 + 530,000 = 9,000,000 kronor) beräknas

under 5-årsperioden 1926-1931 bliva fördelade enligt nedanstående tablå,

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

som även upptager fördelningen av de årliga organisationskostnaderna under

samma period:

Organisa-

tionskost-

nader

Kronor

Engångs-

kostnader

Kronor

Summa

Kronor

3.600,000

2,600,000

6,200,000

4,200,000

2,400,000

6,600,000

4,800,000

1,800.000

6,600,000

5,400,000

1,200,000

6,600,000

6,000,000

1,000,000

7,000,000

24,000,000

b 9,000,000

'') 33,000,000

1. året

2. »

3. »

4. »

Summa

») Härtill komma 4,000,000 kronor, reserverade byggnadsmedel från armén.

Mot vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har utskottet intet att erinra,

men vill dock i detta sammanhang som sin mening uttala, att ledigblivande

lokaler böra i största möjliga utsträckning användas, så att onödiga nybyggnader

undvikas, varjämte det torde böra medgivas Kungl. Maj:t att, därest

så befinnes erforderligt, göra sådana förändringar i fördelningen av det för

byggnader m. m. avsedda beloppet av 4,530,000 kronor, som av omständigheterna

betingas.

E. Flygteknisk forskning och utbildning av flygingenjörer.

Utskottet ansluter sig till vad Kungl. Maj:t anfört rörande flygteknisk

forskning och utbildning av flygingenjörer.

F. Förberedandet av nyorganisationens genomförande.

Utskottet tillstyrker, vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit.

Ekonomisk krigsberedskap.

I Kungl. Maj:ts proposition framhålles, att erfarenheterna från världskriget

framhävt den utomordentliga betydelsen av, att sådana anordningar

vidtagas, som sätta ett land i stånd att i ekonomiskt och finansiellt hänseende

bära krigets börda samt bereda det möjlighet till självförsörjning i

händelse av avspärrning från andra stater, en åtgärd, som enligt vad världskriget

visat oss kan vidtagas, utan att vi bliva direkt indragna i kriget.

En särskild beredskap i detta hänseende har därför ansetts erforderlig.

En dylik beredskap kräver emellertid omfattande förberedelser redan i

fredstid. Olägenheterna av en improviserad organisation framträdde synnerligen

skarpt även i vårt land under världskriget, huvudsakligen till följd

av att uppgifterna icke varit i förväg genomtänkta och planlagda. Och i de

s. 151 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

151

krigförande länderna förorsakade de bristande förberedelserna på detta område

ödesdigra följder. Efter kriget liar man också i åtskilliga länder ägnat

stor uppmärksamhet åt denna allmänna krigsberedskap och härför vidtagit omfattande

organisationsåtgärder.

Redan 1915 förelädes riksdagen ett förslag om inrättandet av ett organ

för den ekonomiska krigsberedskapen (proposition nr 181).

I sitt utlåtande över detta förslag betonade statsutskottet, att det funnit

syftet med propositionen i hög grad beaktansvärt, men likväl ansett den i

ärendet förebragta utredningen icke vara av beskaffenhet, att riksdagen på

grundval av densamma kunde taga ståndpunkt till frågan, huruvida en särskild

permanent organisation för den ekonomiska krigsberedskapen vore erforderlig

och huru en sådan organisation eventuellt borde sammansättas.

Utskottet tillrådde därför vidtagandet av en omfattande undersökning, huruledes

en effektiv ekonomisk krigsberedskap bäst borde främjas, varvid världskrigets

erfarenheter i möjligaste mån borde tillgodogöras och särskilt den

frågan beaktas, huru de ursprungligen upprättade planerna för den ekonomiska

krigsberedskapen lämpligen skulle kunna förnyas och fullständigas,

så att de vid varje tidpunkt verkligen vore avpassade efter de då rådande

tidsförhållandenas krav. På denna grund ansåg sig utskottet icke kunna

förorda propositionen. Denna mening biträddes också av riksdagen.

Den sålunda enligt riksdagens mening behövliga mer omfattande utredningen

i förevarande fråga uppdrog Kimgl. Maj:t åt den s. k. krigsberedskapskommissionen

att verkställa.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 ansluter sig i nu berörda avseende i

stort sett till ett av krigsberedskapskommissionen framlagt förslag om inrättandet

av ett särskilt organ för den materiella och ekonomiska krigsberedskapen,

benämnt rikskommissionen för den ekonomiska krigsberedskapen.

Beträffande arten och omfattningen av de arbetsuppgifter, som skulle

tillkomma denna kommission, får utskottet hänvisa till propositionen sid.

373 och 374.

Rikskommission borde erhålla följande sammansättning, nämligen:

ordförande, tillika representant för någon av de praktiska sakkunskapsområdena

;

fast avlönade ledamöter:

1 chef för kommissionens kansli,

1 avdelningschef för livsmedelsfrågor,

1 avdelningschef för industriella frågor,

1 avdelningschef för finans- och kreditfrågor samt för nationalekonomiska

och statistiska arbeten (nationalekonom) och

1 militär avdelningschef (generalstabsofficer);

övriga ledamöter:

2 för jordbruket,

3 för industrien (handeln och sjöfarten),

1 från riksbanken,

1 för det övriga kreditväsendet,

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

1 för socialpolitiken och

1 för lagärenden.

Antalet ledamöter skulle alltså bliva fem fast avlönade och nio andra.

I propositionen framhålles, att det till en början icke synes vara erforderligt,

att antalet ledamöter i rikskommissionen bestämt fixeras till det ovan

angivna eller att rikskommissionens kanslipersonal omedelbart uppföres med

avlöningsförmåner å stat. Försiktigheten bjuder nämligen att icke från

början skapa en alltför stor organisation. Kungl. Maj:t torde därför böra

beredas möjlighet att tillsvidare, intill dess tillräcklig erfarenhet på förevarande

område vunnits, såväl bestämma antalet fast avlönade och övriga ledamöter i

kommissionen som desammas avlöningsförmåner.

Kostnaderna för den föreslagna organisationen har i propositionen beräknats

till 120,000 kronor. Under övergången till den nya försvarsorganisationen,

då viss militär personal å övergångsstat torde kunna tagas i

anspråk för arbete i kommissionen, kunna de årliga kostnaderna begränsas

till omkring 90,000 kronor.

Herr Jeppsson har i sin motion nr 333 i andra kammaren föreslagit, att,

därest en rikskommission för den ekonomiska krigsberedskapen beslutes,

bland dess fast avlönade personal skola ingå två militära avdelningschefer,

nämligen en lantmilitär (generalstabsofficer) och en sjömili tär (marinstabsofficer).

Herrar Järte och Bernström hava i sin motion nr 360 hemställt, att riksdagen

måtte besluta,

att i enlighet med myndigheternas förslag öka antalet för arméförvaltningen

avsedda officerare med 6 och för marinförvaltningen avsedda mariningenjörer

med 1;

att industriberedskapskommissionen skall erhålla ett permanent sekretariat,

bestående tillsvidare av 1 kanslichef och 1 sekreterare;

att rikskommissionen för den ekonomiska krigsberedskapen tilldelas följande

ledamöter: 1 chef, 1 kanslichef, 1 militär avdelningschef, 1 avdelningschef

för industriella frågor, 1 avdelningschef för livsmedelsfrågor, 1 avdelningschef

för finans- och kreditfrågor samt för nationalekonomiska och statistiska

arbeten, samt erforderlig expeditionspersonal;

att utredning igångsättes angående indragning av militieombudsmannainstitutionen;
att

utredning angående nationens mobilisering vid krig snarast igångsättes

och verkställes, innan ny proposition angående försvarsväsendets ordnande

avlåtes till riksdagen.

Utskottet ansluter sig till det i Kungl. Maj:ts proposition angivna syftet

med inrättandet av en rikskommission för den ekonomiska krigsberedskapen,

men anser dock, att Kungl. Maj:t vid avlåtandet av framställning om anslag

för ifrågavarande ändamål bör taga under omprövning, huruvida kostnaderna

icke kunna avsevärt nedbringas antingen genom en beskärning av den tänkta

organisationen eller genom dennas ersättande med andra åtgärder.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

153

I överensstämmelse med denna sin uppfattning har utskottet funnit sig

böra avstyrka de i förevarande ämne väckta motionerna.

Utskottet avstyrker ävenledes herrar Järtes och Bernströms motion i vad

den avser utredning angående indragning av militieombudsmannainstitutionen.

SAMMANFATTNING.

Kostnaderna för den av utskottet föreslagna

organisationen i jämförelse med 1914 års

försvarsorganisation, provisoriet och

Kungl. Maj:ts proposition.

För att erhålla en jämförelse mellan kostnaderna för den av utskottet föreslagna

organisationen och kostnaderna för 1914 års försvarsorganisation samt

för det nuvarande provisoriet enligt riksstaten för budgetåret 1924—1925

ävensom för Kungl. Maj:ts förslag har utskottet låtit upprätta efterföljande

tablå, därvid ansetts lämpligt att jämväl medtaga kostnaderna för den av försvarsrevisionen

föreslagna organisationen.

I tablån hava, för vinnande av en riktig jämförelse, kostnaderna beräknats

efter fullt enhetliga principer, varvid de i Kungl. Maj:ts proposition angivna

beräkningsgrunderna blivit följda. Kostnaderna för övergången till den nya

organisationen hava beräknats efter medeltalet för 10-årsperioden 1926—1936.

För det nu föreslagna självständiga flygvapnet hava de årliga kostnaderna

upptagits med de belopp, vartill de under 5-årsperioden 1926—1931 beräknats

irppgå.

Vid jämförandet av den nu föreslagna organisationen med 1914 års

organisation är först att märka, att de i tablån upptagna kostnaderna för

sistnämnda organisation egentligen borde ökas med kostnaderna för dels

vissa byggnadsföretag, med vilkas igångsättande eller fullföljande hittills fått

anstå, och dels anskaffning av med hänsyn till erfarenheterna från världskriget

erforderlig modern materiel m. m. Frånsett dessa kostnader utgör för

försvarsväsendet i dess helhet den totala minskningen i de årliga organisationskostnaderna

83,196,000 kronor. För de särskilda försvarsgrenarna bliva

motsvarande siffror, för lantförsvaret 62,542,000 kronor samt för sjöförsvaret

26,675,000 kronor, varvid dock är att märka, att i fråga om 1914 års organisation

kostnaderna för flygväsendet ingå i lånt- och sjöförsvarets kostnader.

Beträffande proportionen mellan lantförsvarets och sjöförsvarets kostnader

kommo enligt 1914 års organisation av den för försvarsväsendet i dess helhet

beräknade kostnadssumman på lantförsvaret 68.2 % och på sjöförsvaret

31.8 %, vilka procenttal emellertid enligt den nu verkställda omräkningen

av kostnaderna för sagda organisation ändras till 67.3 % och 32.7 %. Enligt

föreliggande förslag skulle motsvarande siffror för lånt- och sjöförsvaret

samt flygvapnet bliva respektive 60.7 33.2 % och 6.i %.

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tablå

utvisande kostnaderna för 1914 års försvarsorganisation, det nuvarande provisoriet

enligt riksstaten för budgetåret 1924—1925 samt för försvarsrevisionens,

Kungl. Majsts och utskottets förslag. * *)

1914 års

Provi-

Försvars-

revisio-

Kungl.

Majits

Utskottets

tion

Milj. kr.

sorlet

nens

proposi-

förslag

Milj. kr.

förslag

Milj. kr.

tion

Milj. kr.

Milj. kr.

I. Arliga organisationskostnader:

Departementet ..............................

0,296

'') 0,341

0,317

0,317

0,317

Lantförsvaret:

normala kostnader .....................

113,500

92,189

69,180

56,325

58,258

extra ordinarie kostnader ............

8,400

2,736

2,ooo

1,200

1,200

Säger för lantförsvaret

122,000

94,925

71,180

57,625

59,458

Sjöförsvaret:

normala kostnader ....................

42,600

36,871

33,07 2

26,691

26,87 5

extra ordinarie kostnader............

2) 16,500

3) 6,194

4) 6,000

*) 5,650

4) 5,650

Säger för sjöförsvaret

59,200

43,065

39,072

32,341

32,525

Flygvapnet....................................

—

—

—

6,000

6,000

Summa årliga organisationskostnader

181,496

5) 138,331

110,569

98,183

98,300

II. Engångskostnader (i medeltal

för åren 1926—1936):

Lantförsvaret................................

3,2 7 0

2,100

2,165

0,500

Sjöförsvaret .................................

—

—

1,330

0,50 0

Flygvapnet....................................

—

—

—

0,600

6) 0,600

Summa årliga engångskostnader

7)~

8)~

8) 4,S00

3,200

3,265

III. Övergångskostnader (i medel- tal för åren 1926—1936):

Lantförsvaret................................

3,400

4,400

10) 4,250

Sjöförsvaret .................................

—

—

1,200

1,350

1,400

Summa årliga övergångskostnader

—

—

4,600

5,750

5,660

Summa summarum

181,496

138,881

119,769

105,138

107,215

J) Vissa för förs vars väsendet gemensamma anslag å tillsammans 47 500 kronor äro här medräknade.

3) Därav 12 600 000 kronor för fartygsraaterielens förnyelse.

3) » 3 500 000 » » »

*) » 5 000 000 » » » »

5) Genom befintliga vakanser inom officersgraderna samt genom beräknad vakanssättning av

manskapsbeställningar hava kostnaderna för personalens avlöning under budgetåret 1924—1925

minskats med omkring 2.8 miljoner kronor.

®) Beräknad medelsanvisning under 5-årsperioden 1926—1931.

7) För har avsedd materielanskaflfning står större delen av de för extra ordinarie kostnader

beräknade beloppen å tillsammans 12 400 000 kronor till förfogande.

8) Kostnader för viss materielanskaffning äro inräknade under de extra ordinarie kostnaderna.

°) De av revisionen beräknade engångskostnaderna hava minskats med de av 1924 års riksdag

anvisade samt i 1925 års statsverksproposition äskade medlen för viss materielanskaffning.

10) Härtill komma ökade organisationskostnader under de första övergångsåren för övergångens

genomförande vid armén i tvenne omgångar å tillsammans omkring 3.7 miljoner kronor.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

155

Såsom framgår av tablån, uppgå enligt nuvarande provisorium de årliga

organisationskostnaderna till 138,331,000 kronor och enligt föreliggande förslag

till 98,300,000 kronor. Nämnda kostnader skulle alltså enligt förslaget med

40,031,000 kronor understiga motsvarande kostnader för provisoriet. Emellertid

uppväges denna besparing under övergångsåren till viss del av de

utav den föreslagna organisationen betingade engångs- och övergångskostnaderna.

Efter organisationens genomförande komma därjämte de nuvarande kostnaderna

för personalens pensionering samt för dyrtidstillägg att undergå en

betydande minskning.

På grund av vad utskottet här ovan anfört, får utskottet — som förutsätter

att frågan angående ordnandet av försvarsväsendets olika grenar bör

avgöras i ett sammanhang — hemställa:

l:o) att riksdagen, under förutsättning att riksdagen fattar

beslut, som av Kungl. Maj:t godkännes, om antagande av ny värnpliktslag,

och med förklarande att Kungl. Maj:ts proposition nr 50

angående försvarsväsendets ordnande icke kunnat av riksdagen

oförändrad godkännas, må bifalla vad utskottet, i anledning av

samma proposition ävensom de i ämnet väckta motionerna, här

nedan föreslår, nämligen:

LAXTI (VRSVAKET.

A. Lan tför svarets kommandoexpedition.

Denna expeditions personal skall bestå av:

1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kaptener ur generalstaben,

7 pensionerade officerare, med arvoden å departementets stat,

2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,

2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med arvoden

å departementets stat och

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

B. Arméförvaltningen.

Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assistent å

sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.

Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren

ävensom förvaltaren ur samma kår ersättas, den förre av 1 pensionerad

officer såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad underofficer såsom

förrådsförvaltare.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband.

Fästningar.

Arméns truppförband organiseras i huvudsak å fyra arméfördelningar samt

Övre Norrlands trupper och Gotlands trupper.

Övre Norrlands trupper skola bestå av:

Norrbottens regemente, Västerbottens regemente, en skvadron ur Norrlands

dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Norrbottens artillerikår,

Bodens ingenjörkår samt ett intendenturkompani.

Gotlands trupper skola bestå av Gotlands infanterikår och Gotlands

artillerikår.

Karlsborgs fästning nedlägges.

D. Högre staber och inspektioner in. m.

1. Generalitetet.

Detta skall bestå av:

1 chef för generalstaben,

1 inspektör för infanteriet,

4 arméfördelningschefer,

1 militärbefälhavare för Övre Norrland,

1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,

1 chef för fortifikationen,

1 generalintendent och

1 inspektör för kavalleriet och chef för arméns remonteringsväsende.

2. Arméfördelningsstaberna.

Var och en av de fyra arméfördelningsstaberna skall bestå av:

1 brigadchef,

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren, samt

3 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande

en i stabsexpeditionen, en hos fortifikationsofficeren och en hos fördelningsintendenten.

3. Militärbefalet för Övre Norrland.

Militärbefälhavarens för Övre Norrland stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 adjutant, kapten ur militärbefälets truppförband, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

Av ovanstående personal uppföres å staten för arméfördelningsstaber,

militärbefäl och inspektioner adjutanten med arvode såsom kapten.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

157

4. Kommendantskapet i Boden.

Kommendantskapet i Boden skall bestå av:

1 kommendant,

1 stabschef, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,

1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intenden turkår en,

1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästningsveterinär,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,

den ene i kommendantskapets expedition, den andre hos fästningsintendenten,

samt

1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden

och Karlsborg gemensamma staten.

5. Militärbefälet på Gotland.

Militärbefälet på Gotland skall bestå av:

1 militärbefälhavare på Gotland, samtidigt chef för Gotlands infanterikår,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast

vissa tider av året,

1 adjutant, kompaniofficer, beordrad ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 stabsläkare, regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 biträde hos stabsintendenten, pensionerad officer,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,

den ene hos fortifikationsofficeren, den andre hos stabsintendenten, samt

1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, pensionerad underofficer.

(i. Infanteriinspektionen.

Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

7. Militärläroverksinspektionen.

Såsom inspektör för militärläroverken förordnas en i Stockholm förlagd

brigadchef.

Inspektörens för militärläroverken stab skall bestå av:

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

8. Kavalleriinspektionen m. m.

Kavalleriinspektörens och chefens för remonteringsväsendet stab skall

bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 redogörare, pensionerad officer, samt

I expedition sunderofficer, pensionerad underofficer.

i). Generalstaben.

Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal:

a) Militär personal:

1. Overadjutanter och stabsadjutanter.

1 överste,

4 överstelöjtnanter,

II majorer och

33 kaptener.

2. Militärattachéer.

1 överstelöjtnant och

3 majorer.

3. Pensionerad personal.

1 redogörare, pensionerad officer,

1 bibliotekarie, pensionerad officer,

3 aktuarier, pensionerade officerare, och

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.

b) Civil personal:

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt och

3 expeditionsvakter.

10. Artilleristaben.

Denna stab skall bestå av:

1 överste, chef för staben,

2 majorer,

9 kaptener,

3 löjtnanter,

1 officer, beordrad ur infanteriet,

1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,

1 pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer samt

1 expeditionsvakt.

11. Fortifikationsstaben.

Denna stab skall bestå av:

1 överste, chef för staben, samt

7 övriga officerare, därav högst 2 regementsofficerare.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

159

12. Intendcnturstaben.

Intendenturstaben skall bestå av:

1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,

4 kaptener ur intendenturkåren,

2 löjtnanter ur intendenturkåren,

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt

1 expeditionsvakt.

13. Tränginspektionen.

Inspektörens för trängen stab skall bestå av:

1 adjutant, kapten ur trängen, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

14. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg.

Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.

E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser.

1. Krigsskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

Stah:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,

1 bataljonsläkare,

1 redogörare, pensionerad officer,

1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över. Karlbergs kungsgård,

pensionerad underofficer,

1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,

samt

1 kölisföreståndare, pensionerad underofficer.

Officer skur sens kompanibefäl :

1 kompanichef, kapten,

5 kadettofficerare, samt

1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.

Officerslmrscns lärarpersonal:

5 förste lärare,

5 andre lärare,

2 lärare och

biträdande lärare (beräknade till ett antal av 5).

Beservofficerskursens kompanibefäl:

1 kompanichef,

4 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, tillika vapenunderofficer, pensionerad underofficer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Por sta särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

1*50

Reservofficerskursens lärarpersonal:

1 lärare samt

1 biträdande lärare.

Betjäning:

till erforderligt antal.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat:

chefen med lön, adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med

arvoden såsom kaptener samt kadettofficerarna, 3 förste och 2 andre lärare

samt 1 lärare, samtliga vid officerskursen, med arvoden såsom kaptener eller

löjtnanter.

2. Krigshögskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kapten,

1 biträdande adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie, pensionerad

officer,

5 lärare i militära ämnen, därav 2 majorer och 3 kaptener,

förslagsvis 9 övriga lärare i militära ämnen,

förslagsvis 4 lärare i levande språk,

repetitörer till erforderligt antal,

1 expeditionsvakt samt

1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat regementsofficerarna

med lön samt ovan angivna kaptener med arvoden såsom kaptener.

3. Artilleri- och ingeiijörhögskoian.

Denna skolas personal skall utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,

1 redogörare, pensionerad officer,

4 lärare i militära ämnen, kaptener,

övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt

5,

förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,

repetitörer till erforderligt antal,

2 expeditionsvakter samt

1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med lön

chefen samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i militära

ämnen.

4. Ridskolan.

Denna skolas personal skall bestå av:

1 chef, major,

1 förste lärare,

1 andre lärare,

s. 161 Kontrollera mot PDF

Flinta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

161

1 lärare, tillika adjutant,

1 bataljons veterinär,

1 redogörare,

1 förvaltare, pensionerad underofficer,

1 maskinist,

stallbetjäning till erforderligt antal samt

1 liovslagarunderbefäl, beordrat ur Livregementets dragoner.

Cliefen uppföres med lön å skolans stat. De tre lärarna uppföras å skolans

stat med arvoden såsom ryttmästare eller löjtnanter.

5. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Denna skolas personal skall bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,

1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under

högst 160 dagar,

3 förste lärare,

10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under

högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav 7

under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,

1 förvaltare, |

t.., , ( samtliga pensionerade

J. \ cXUGlj | -J ^ np > ^

1 köksföreståndare tillika biträde åt väbeln, I

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under

högst 200 dagar.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat: med lön

chefen samt med arvoden adjutanten såsom löjtnant och förste lärarna såsom

kaptener.

<>. Artillerisk jutskolan.

Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1

överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben

erforderliga personalen.

Skjutskolan, vilken förutsättes pågå under en tid av sju veckor, skall

fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,

allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

7. Umlerofficersskolan in. in.

Vnclerofficersslcolans personal skall bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kapten,

2 kompanichefer, kaptener,

6 avdelningschefer, löjtnanter,

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. lavd. 1 A höft. (Nr 1.) 72225 11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Första särskilda utskottets utlåtande Kr I.

1 bataljonsadjutant m. m., pensionerad underofficer,

2 kompaniadjutanter, pensionerade underofficerare,

tillfälligt beordrade lärare, förslagsvis 3 (officerare ur fortifikationen,

trängen och intendenturkåren),

1 studierektor samt

timlärare till erforderligt antal.

Av ovanstående personal uppföras å skolans stat: chefen med lön samt

adjutanten och kompanicheferna med arvoden såsom kaptener och avdelningscheferna

med arvoden såsom löjtnanter.

Den förberedande underofficersslcolans personal skall bestå av förslagsvis:

2 kaptener (ryttmästare),

9 subalternofficerare,

2 fanjunkare och

6 sergeanter,

samtliga beordrade ur truppförbanden för en tid av omkring 225 dagar, samt

timlärare till erforderligt antal.

1

1

3

15

25

10

11

23

20

41

40

40

61

1

1

2

2

2

1

2

1

F. Lägre truppförband.

1. Infanteriet.

a) Svea livgarde skall bestå av:

1. Regementet.

Officerare:

överste och chef,

överstelöjtnant,

majorer,

kaptener,

löjtnanter samt

underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

fanjunkare och

sergeanter.

Manskap:

furirer av 1. klassen,

furirer av 2. klassen,

korpraler,

vicekorpraler,

volontärer,

sjukvårdsfurir av 1. klassen,

sjukvårdsfurir av 2. klassen,

sj ukvårdskorpr aler,

sjukvårdsvicekorpraler,

sjukvårdssoldater,

hovslagarvicekorpral,

vapenliantverkarfurirerav2. klassen,

vapenhan tverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpcrsonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

6 musiksergeanter,

4 musikfurirer av 1. klassen,

3 musikfurirer av 2. klassen,

4 musikkorpraler,

4 musikvicekorpraler,

10 musikvolontärer och

7 musikelever.

Civilmilitfir personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 officer,

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Forsla särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

163

2. Stridsvagnbataljonen.

Officerare:

1 överstelöjtnant,

2 kaptener,

6 löjtnanter.

Underofficerare:

2 fanjunkare,

4 sergeanter.

8 korpraler,

8 vicekorpraler,

12 volontärer,

1 sjukvårclskorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen.

Civilmilitär personal:

1 verkmästare.

Manskap: Pensionerad personal:

• i furirer av 1. klassen, ] pensionerad underofficer.

6 furirer av 2. klassen,

b) Vait och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:

Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Västgöta—Bohus, Upptands,

Skaiaboigs, Södermanlands, Smalands och Ålrsborgs regementen samt

Norra skånska infanteriregementet skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

10 kaptener,

19 löjtnanter samt

7 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 fanjunkare och

18 sergeanter.

Manskap:

12 furirer av 1. klassen,

25 furirer av 2. klassen,

24 korpraler,

24 vicekorpraler,

37 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjuk vårds vicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 liovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

•1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpcrsonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter.

3 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler.

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1G4

Första särskilda utskottets utlåtande Nr l.

c) Kronobergs regemente skall bestå

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorér,

13 kaptener,

23 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

11 fanjunkare och

23 sergeanter.

Manskap:

17 furirer av 1. klassen,

35 furirer av 2. klassen,

32 korpraler,

32 vicekorpraler,

52 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

1 sjukvårdsvicekorpral,

3 sjukvårdssoldater,

2 hovslagarvicekorpraler,

2 vapenhantverkarfurirer av 2.

klassen,

<1) Norrbottens regemente skall bestå

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

12 kaptener,

21 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

9 fanjunkare och

20 sergeanter.

Manskap:

12 furirer av 1. klassen,

25 furirer av 2. klassen,

28 korpraler,

28 vicekorpraler,

37 volontärer,

av:

1 vaponhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter,

3 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer,

5 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

renslonerad personal:

3 expeditionsunderoffieerare,

2 vapenunderofficerare,

1 underofficer, förrådsförvaltare, och

2 underofficerare, biträden åt rege
mentsintendenterna.

av:

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhan tverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:1;

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

G musiksergeanter,

4 musikfurirer av 1. klassen,

3 musikfurirer av 2. klassen,

•) Avsedd för Bodens garnison.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

165

4 musikkorpraler,

4 musikvicekorpraler,

10 musikvolontärer och

7 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 vapenhantverkare och

1 f örrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

e) Yart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:

Dalregementet, Hälsinge, Hallands, Västerbottens och Värmlands regementen,

Jämtlands fältjägarregenientc samt Västernorrlands regemente skall bestå av:

Officerare:

1 vapenhantverkarkorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Mtisikpersonal:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

1 major,

9 kaptener,

18 löjtnanter samt

6 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 fanjunkare och

17 sergeanter.

Manskap:

11 furirer av 1. klassen,

23 furirer av 2. klassen,

20 korpraler,

20 vicekorpraler,

34 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 liovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter,

3 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

f) Södra slcånsJca infanteriregementet skall bestå av samma personal som

ovan under e) angivits, dock att en pensionerad underofficer tillkommer

såsom förrådsförvaltare å Eevingehed.

g) Gotlands infanterikår skall bestå av:

Officerare: Underofficerare:

1 överstelöjtnant, 5 fanjunkare och

6 kaptener, 11 sergeanter.

9 löjtnanter samt

4 underlöjtnanter och fänrikar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16G

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Manskap:

8 furir er av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

23 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarkorpral ocli

1 vapenkantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

3 musikvolontärer ocli

4 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer och

1 vapenunderofficer.

2. Kavalleriet.

av:

a) Livregementets dragoner skall bestå

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

13 löjtnanter samt

5 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

5 fanjunkare och

9 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

23 korpraler,

180 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsryttare,

2 hovslagarfurirer av 2. klassen,

4 hovslagarkorpraler,

4 hovslagarryttare och

1 vapenhantverkarkorpral.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 bataljonsläkare,

1 bataljonsveterinär och

1 vapenhantverkare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,

och

1 underofficer, uppbördsman för

furage m. m.

b) Livregementets husarer samt Skånska kavalleriregementet skall vart och

ett bestå av:

s. 167 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

167

Officerare:

1 överste och chef.

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

13 löjtnanter samt

5 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

5 fanjunkare och

9 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

IB furirer av 2. klassen,

23 korpraler,

180 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsryttare,

1 liovslagarfurir av 2. klassen,

4 hovslagarkorpraler,

4 hovslagarryttare och

1 vapenhantverkarkorpral.

c) Norrlands dragonregemente skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

8 ryttmästare,

15 löjtnanter samt

6 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

6 fanjunkare och

10 sergeanter.

Manskap:

0 furirer av 1. klassen,

22 furirer av 2. klassen,

29 korpraler,

225 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

3 sjukvårdsryttare,

1 liovslagarfurir av 2. klassen,

5 hovslagarkorpraler,

5 hovslagarryttare och

1 vapenhantverkarkorpral.

Musikpersonal:

musikfan j unkare,

musiksergeant,

musikfurir av 1. klassen,

musikfurir av 2. klassen,

musikkorpral,

musikvicekorpral,

musikvolontärer och

musikelever.

Civilmilitär personal:

bataljonsläkare,

batalj onsveterinär och

vapenhantverkare.

Pensionerad personal:

expeditionsunderofficer,

vapenunderofficer,

underofficer, biträde åt regementsinteudenten,

och

underofficer, uppbördsman för

furage m. m.

av:

Mitsikpersonal:

musikfanj unkare,

musiksergeant,

musikfurir av 1. klassen,

musikfurir av 2. klassen,

musikkorpral,

musikvicekorpral,

musikvolontärer och

musikelever.

Civilmilitär personal:

batalj onsläkare,

regemente veterinär och

vapenhantverkare.

Pensionerad personal:

expeditionsunderofficer,

vapenunderofficer,

underofficer, biträde åt regementsintendenten,

och

underofficer, uppbördsman för

furage m. m.

1

1

1

'' 1

1

1

2

3

l

1

1

1

1

1

1

bestå

1

1

1

1

1

1

2

3

1

1

1

1

1

1

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

1(38

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

3. Artilleriet.

ä) Svea artilleriregemente skall bestå av:

Officerare: 2

1 överste och chef, 3

1 överstelöjtnant. 4

2 majorer, 1

11 kaptener, 2

18 löjtnanter samt 2

8 underlöjtnanter och fänrikar.

hovslagarfurirer av 2. klassen,

hovslagark onstaplar,

liovslagarartillerister,

hantverksfurir av 2. klassen,

hantverkskonstaplar och

hantverksartillerister.

Civilmilitär personal:

. Underofficerare:

8 styckjunkare och

17 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

36 konstaplar,

105 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och

1 batalj onsveterinär.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficei'',

1 underofficer, biträde åt regementsinteudenten

och

1 underofficer, uppbördsman för

furage m. m.

b) Vart och ett av Wendes artilleriregemente och Norrlands artilleriregemente

skall bestå av samma personal, som ovan under a) angivits, med undantag

därav, att staten för Wendes artilleriregemente ökas med 1 sergeant, 1 furir

av 1. och 1 av 2. klassen, att i staten för Norrlands artilleriregemente icke

upptages någon regementsveterinär samt att antalet hovslagarfurirer av 2.

klassen vid vartdera regementet minskas från 2 till 1.

c) Göta artilleriregemente skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

18 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 styckjunkare och

17 sergeanter.

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 s j ukvår dskon staplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 liovslagarfurir av 2. klassen.

3 hovslagarkonstaplar,

4 liovslagarartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

Musikpersonal:

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

36 konstaplar,

105 volontärer,

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

109

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och

1 bataljonsveterinär.

d) Gottands artillerikår skall bestå

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

5 kaptener,

9 löjtnanter samt

3 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

o styckjunkare och

T sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,

och

1 underofficer, uppbördsman för

furage m. m.

av:

14 konstaplar,

71 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer och

1 vapenunderofficer.

e) Bodens artilleriregemente skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

18 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 styckjunkare och

18 sergeanter.

Manskap: .

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

f) Arméartilleriregementet skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

bestå av:

30 konstaplar,

105 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårclskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskonstaplar och

3 hantverksartillerister.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

bestå av:

13 kaptener,

22 löjtnanter samt

9 underlöjtnanter och fänrikar.

s. 170 Kontrollera mot PDF

170

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

Underofficerare:

10 styckjunkare ocli

20 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

35 konstaplar,

113 volontär er,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

2 liantverksfurirer av 2. klassen,

4 liantverkskonstaplar ocli

3 liantverksartillerister.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare och

1 bataljonsläkare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regements

intendenten.

g) Lu/tvärnsartilleriregementet skall bestå av:

Officerare:

l överste och chef,

1 major,

8 kaptener samt

20 löjtnanter.

Underofficerare:

6 styckjunkare och

13 sergeanter.

Manskap:

8 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

24 konstaplar,

74 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

2 liantverksfurirer av 2. klassen,

3 liantverkskonstaplar och

2 liantverksartillerister.

h) Norrbottens artillerilcår.

Officerare;

1 major och chef,

4 kaptener,

7 löjtnanter samt

2 underlöjtnanter och fänrikar. *)

Musikpersonal:1)

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civil personal:

1 garnisonspastor å Karlsborg.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

Underofficerare:

2 styckjunkare och

6 sergeanter.

*) Avsedd för Karlsborgs garnison.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

171

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

10 konstaplar,

20 volontärer,

1 sjukvård sko n stapel,

1 sjukvårdsartillerist,

1 liovslagarkonstapel och

1 hovslagarartillerist.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer, tillika

vapenunderofficer, och

1 kasernunderofficer, tillika väbel.

4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

a) Vid fortifikationen skall finnas

Officerare:

3 överstar,

4 överstelöjtnanter,

8 majorer,

44 kaptener,

52 löjtnanter samt

22 underlöjtnanter och fänrikar.

följande personal anställd, nämligen :

1 radioingenjör,

8 fortifikationskassörer,

1 departementsskrivare,

4 vapenhantverkare,

8 tygverkmästare,

20 tyghantverkare och

4 förrådsvaktmästare.

Underofficerare:

31 fanjunkare och

60 sergeanter.

Musikunderofficerare:

1 musikfanjunkare,

1 musiksergant.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Pensionerad personal:

1 bibliotekarie,

1 expeditionsofficer,

7 expeditionsunderofficerare.

4 biträden åt regementsintendenterna,

2 tillsyningsmän (en i Östersund och

en å Laxön).

Civilmilitär personal:

3 bataljonsläkare,

3 batalj onsveterinärer,

b) Vid vart och ett av nedan uppräknade ingenjör truppförband skall

finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen:

vid Svea ingenjörkår:

Manskap:

7 furirer av 1. klassen,

13 furirer av 2. klassen,

17 korpraler,

17 vicekorpraler,

94 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvardsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarkorpral,

1 liovslagarvicekorpral.

2 hovslagarsoldater,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenlian tverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

3 hantverksvicekorpraler och

8 liantverkssoldater.

Musikninnsknp:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

s. 172 Kontrollera mot PDF

172

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

vid Göta ingenjörkår:

Manskap:

6 furirer av 1. klassen,

12 furirer av 2. klassen,

15 korpraler,

15 vicekorpraler,

83 volontärer.

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarkorpral,

1 liovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenlian tverkarvicekorpral,

1 vapenliantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

3 liantverksvicekorpraler och

8 hantverkssoldater.

vid Fälttelegraf kåren:

Manskap:

6 furirer av 1. klassen,

13 furirer av 2. klassen,

18 korpraler,

17 vicekorpraler,

95 volontärer.

1 sjukvår dsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarkorpral,

1 ho vslagar vi ce k o r p r al,

1 liovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenliantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

3 hantverksfurirer av 2. klassen,

6 hantverkskorpraler,

5 liantverksvicekorpraler och

12 hantverkssoldater.

vid Bodens ingenjörkår:

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

13 korpraler

12 vicekorpraler,

66 volontärer.

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 liovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral.

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenliantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen

3 hantverkskorpraler,

3 liantverksvicekorpraler och

8 hantverkssoldater.

5. Träugen ocli trängtrupperna.

a) Den för trängen gemensamma staten skall upptaga följande personal,

nämligen:

Officerare: 19 kaptener,

1 överste, 30 löjtnanter samt

2 överstelöjtnanter, 11 underlöjtnanter och fänrikar.

3 majorer,

s. 173 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

173

Underofficerare:

19 fanjunkare och

39 sergeanter.

Musikpersonal:

1 musikfanjunkare,

1 musiksergeant.

Civilinilitär personal:

4 regementsläkare,

4 bataljonsläkare,

4 bataljons veterinärer,

16 hantverkare och

4 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

4 vapenunderofficerare,

4 underofficerare, biträden åt regementsintendenterna,

och

4 underofficerare, uppbördsman för

furage m. m.

b) Vid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas

anställd följande manskapspersonal, nämligen:

vid Svea, Göta och Norrlands trängkår:

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

11 vicekorpraler,

17 volontärer,

1 liovslagarkorpral,

1 liovslagarvicekorpral och

1 vapenhantverkarkorpral.

vid Skånska tränqkåren:

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

11 vicekorpraler,

17 volontärer,

1 liovslagarkorpral,

1 liovslagarvicekorpral och

1 vapenhantverkarkorpral.

Musikmanskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

6. Intendenturkären och inteudenturtrupperna.

Vid intendenturkären och inteudenturtrupperna skall finnas anställd följande

personal, nämligen:

Officerare: Civilinilitär personal: •

2 överstar,

5 överstelöjtnanter,

<S majorer,

61 kaptener och

9 löjtnanter.

Underofficerare:

52 förvaltare

5 fanjunkare och

10 sergeanter.

Manskap:

11 furirer av 1. klassen och

11 furirer av 2. klassen.

2 departementsslirivare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Pensionerad personal:

2 expeditionsofficerare vid arméför
valtningens

intendentsdepartement

och

7 expeditionsunderofficerare.

s. 174 Kontrollera mot PDF

174

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

G. Vissa civilmilitära samt civila kårer och stater.

1. Fältläkarkåreii.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:

1 generalfältläkare 1), 35 regementsläkare 3),

1 överfältläkare J), 41 bataljonsläkare3) samt

4 fältläkare -), 25 bataljonsläkare vid fältläkarkåren4).

2. Oariiisonssjukliuseii och annéns sjuksköterskekår.

Den å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm uppförda överläkarbeställningen

med bataljonsläkares lön skall ändras till en överläkarbeställning

med regementsläkares lön.

Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad officer.

A staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg skola uppföras 1 regementsläkare

och 1 bataljonsläkare, avsedda för nämnda sjukhus och garnisonen

å Karlsborg.

Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 31 ordinarie sjuksköterskor.

3. Fältveterinärkåren.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personal skall bestå av:

1 överfältveterinär *), 6 regementsveterinärer3) samt

4 fältveterinärer* 2), 15 bataljonsveterinärer *).

4. Artilleriets fabriker och tyganststalter.

Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande

personal, nämligen:

Ordinarie befattningshavare:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

5 tyg- eller fabriksingenjörer,

2 departementsskrivare,

11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.

klassen,

7 tygförvaltare av 2. klassen,

17 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

8 tyg- eller fabriksskrivare,

40 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

Pensionerad personal:

1 ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,

1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets tekniska

revision,

1 expeditionsunderofficer » » civilbyrå

3 expeditionsunderofficerare vid » militärbyrå

7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och

Stockholms tygstation samt

2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.

Samtliga

pensionerade

underofficerare.

'') Uppföre! å arméförvaltningens stat.

ä) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl ocli inspektioner.

3) Uppförda å truppförbandens m. il. stater.

4) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

175

5. Ecklesiastikstaten.

Denna stat skall bestå av:

2 garnisonspastorer1).

G. Polispersonalen.

Arméns polispersonal skall bestå av:

i Boden: å Karlsborg:

1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och

5 överkonstaplar, 1 konstapel.

18 konstaplar och

(i extra konstaplar.

H. Härens hästar och remonteringsväsendet.

1. Härens hästar.

Egna tjänsteliästar.

Nedan omförmäld personal skall vara skyldig att var och en hålla en

egen tjänstehäst, nämligen:

chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet,

de fyra arméfördelningscheferna, generalfälttygmästare!!

och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen,

militärbefälhavare!! för Övre Norrland, militärbefälhavaren

på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören för kavalleriet

och inspektören för trängen samt de fyra brigad
-

cheferna ................................................................................ tillhopa 17 hästar

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ............ 1 häst

samtliga officerare vid generalstaben med undantag av

militärattachéerna................................................................ 49 hästar

chefen för artilleristaben ................................................ 1 häst

chefen för krigshögskolan.............................................. 1 ,,

chefen för krigsskolan ävensom kadettofficeren ur

kavalleriet vid samma skola ................................................ 2 hästar

chefen för ridskolan ävensom de tre lärarna därstädes 4 »

samtliga regementschefer vid infanteriet....................... 20 »

samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar ......... 103 »

samtliga regementschefer vid artilleriet ....................... 7 »

eller tillhopa 205 hästar.

Stamhästar.

Vid armén skola finnas tillhopa 4,460 stamhästar, nämligen:

vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben m. fl.

staber och undervisningsverken:

1 Uppförda, 1 å staten för kommendantskapet i Boden och 1 å staten för.Luftvärnsartilleriregementet.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ...

1

generalitetet, arméfördelningsstaberna, militärbe- fälen för Övre Norrland och på Gotland, kommen-

dantskapet i Boden samt tränginspektionen............

46

generalstaben............................................•-.............

34

artilleristaben...........................................................

15

fortifikationens huvudstation .................................

14

fälttygmästare)!.........................................................

1

120 hästar

undervisningsverken................................................

9 tillhopa

vid infanteriet...........................................................

453 i

» kavalleriet......................................................... ■

2,210 »

» artilleriet ...........................................................

1,300 »

» fortifikationen och ingenjör trupperna..............

190 »

>; trängtrupperna ..................................................

184 »

» intendenturtrupperna.........................................

O »

eller tillhopa

4,460 hästar.

Lejda hästar.

Antalet hästlejningsdagar vid armén skall beräknas sålunda:

vid infanteriet ..............................................................

.... 25,000 lejningsdagar

» kavalleriet ............................................................

800

» artilleriet...............................................................

.... 82,000

»

» ingenjörtrupperna................................................

.... 34,800

»

» trängtrupperna.......................................................

.... 15,200

»

.» intendenturtrupperna...............................''...........

2,000

»

eller tillhopa 159,800 lejningsdagar.

2. Bemonterings väsendet.

Antalet remonter.

Årligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:

vid kavalleriet............................................................................... ^33 remonter

» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna.............................. 159

ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar.

10

eller tillhopa 402 remonter.

Ledningen av remonteringsväsendet.

Ledningen av remonteringsväsendet utövas av inspektören för kavalleriet,

vilken biträdes av en remonteringsnämnd om tre ledamöter, i regel officerare

å reservstat eller i reserven. För nämndens ledamöter skola finnas fyra

suppleanter.

Reniontdepåerna.

Vid armén skola finnas två remontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster

i Skåne och Gudhem i Västergötland.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

177

I. Reservpersonal.

1. Personal ä reservstat.

För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare och läkare

Jordras, förutom full tjänsteduglighet, 7 tjänstår såsom officer, respektive militärläkare.

Såsom villkor för sådan övergång skall för underofficer fordras

4 tjänstår som sergeant vid eller i regemente (kår) och 34 levnadsår.

Kapten (ryttmästare) å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna

befordras till major å reservstat. Regementsläkare å reservstat, vilken därtill

finnes lämplig, skall kunna befordras till fältläkare å reservstat.

Personal å reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig och då värnpliktiga

eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som

till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom

i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden.

a) Reservstaten för officerare och underofficerare skall bestå av:

2 överstebeställningar,

46 majorsbeställningar,

260 kompaniofficersbeställningar och

65 underofficersbeställningar.

b) Reservstaten för fältläkarkåren skall bestå av:

1 fältläkarbeställning och

2 regementsläkarbeställningar.

2. Personal i arméns reserver.

a) Officerare och underofficerare, vilka inom regementes (lcårs) reserv vunnit

sin första officers- respektive underofficersanställning.

Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga

i krig och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar ävensom

vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva

anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden

intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder: vid infanteriet,

träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga trupp.

slag i 40 dagar.

Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp,

officer med 750 kronor och underofficer med 600 kronor.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående

pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400

kronor.

Därest officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort

honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den för

rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga

eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden för dödsfallet

efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

Officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. lavd. 1A käft. (Nr 1.) 722 25 12

s. 178 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

178

åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara

berättigad att utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas efter 5>

procent kapitaliserade värde svarande belopp.

b) Officerare och underofficerare, som md eller efter avgång från beställning

på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes

(kårs) reserv.

Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga

i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare och underofficerare.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående pensionen

skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400 kronor.

c) Underbefäl i reserven.

Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det kalenderår,

varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara tjänstgöringsskyldig

i krig samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar

ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan

bliva anbefalld.

d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.

Fältläkar stipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven skola

indragas.

Vad ovan under a) och b) föreslagits i fråga om tjänstgöringsskyldighet*

pensionsförmåner samt ekiperingshjälp för officerare skall i tillämpliga delar

gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att den ordinarie tjänstgöringsskyldigheten

i fred, oavsett vid vilket truppslag tjänstgöringen fullgöres,

skall vara 40 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden.

J. övergången till den nya härordningen.

Övergången till den föreslagna härordningen skall, enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t meddelar, på i huvudsak följande sätt genomföras

i tvenne omgångar:

1) Under budgetåret 1925—1926 sker en allmän kaderminskning och begränsning

i övrigt av de bestående truppförbanden till huvudsaklig överensstämmelse

med den i det föregående föreslagna truppförbandsorganisationen''

dock att begränsningen av officers- och underofficerskadern icke vidtages

förrän omedelbart efter repetitionsövningarna 1926.

2) Under budgetåret 1927—1928 verkställes indragning av övertaliga truppförband.

Kungl. Maj:t skall äga att, i huvudsaklig överensstämmelse med förut angivna

grunder, utfärda föreskrifter angående avlönings- och förtidspensionsförmåner

samt avskedsersättning m. m. åt personal, som till följd av övergången

till den nya härordningen blir övertalig.

Förtidspensionsförmåner skola utgå å allmänna indragningsstaten.

Under budgetåret 1925—1926 uppkommande kostnader för beredande av

avskedsersättning åt övertalig personal må bestridas av de anslag, från vilka

personalens avlöning utgår.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Förda särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

179

SJÖFÖRSVARET.

I. Flottan.

A. Sjökrigsmaterielen.

Av ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års riksstat

uppförda reservationsanslaget till krigsfartygsmateriel må användas högst

260,000 kronor för omändring av de såsom stridsfartyg utrangerade f. d.

pansarskeppen Göta och Tliule till logementsfartyg.

B. Marinförvaltningen.

A marinförvaltningens stat indragas 1 andre kemistbefattning, 2 befattningar

tillhörande nuvarande lönegraden B 151), 4 befattningar tillhörande

nuvarande lönegraden B 13 * 2) och 2 expeditionsvaktbefattningar.

C. Marinstaben.

Den å marinstabens stat för närvarande uppförda registrators- och aktuariebefattningen

indrages.

1). Sjökrigsskolan.

Marinintendentskolan skall upphöra såsom särskild undervisningsanstalt

och undervisningen av marinintendentselever och marinintendentsaspiranter

förläggas till sjökrigsskolan.

Sjökrigsskolans elever skola åtnjuta inkvarteringsersättning ävensom befrias

från erläggande av terminsavgifter samt erhålla fri undervisningsmateriel

och fria läroböcker.

E. Flottans stationer in. m.

Den revision av fartygsredogörelserna, som för närvarande äger rum å

flottans stationer (de s. k. sjörevisionerna), skall upphöra.

Skeppsgossekåren förlägges i Karlskrona och i Marstrand samt skall uppgå

till sammanlagt 450 nummer, varjämte denna kår vid vakanser inom

sjömanskåren må ökas med ett vakanserna motsvarande antal nummer, dock

högst 100. Den vid skeppsgosseskola tjänstgörande civila personalen skall

utgöras av 1 rektor, 1 ordinarie ämneslärare, tillika förste lärare, 7 övriga

ordinarie ämneslärare, 5 extra ordinarie ämneslärare, 4 lärare i slöjd samt

timlärare till erforderligt antal..

F. Flottans personalstater.

Ilottans personalstater skola upptaga följande personal:

18 kommendörkaptener av 2. graden,

111 kaptener,

100 löjtnanter samt

Officerare:

5 flaggmän,

7 kommendörer,

17 kommendörkaptener av 1. graden, 46 underlöjtnanter och fänrikar.

'') Enligt innevarande års riksdags beslut lönegraden B 24.

2) » » » » » » B 21.

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Underofficerare: 5 förste marinintendenter, 2. löne
-

172 flaggunderofficerare, därav 16 förrådsförvaltare

ocli

346 underofficerare av 2. graden.

Manskap:

Flaggkorpraler:

350 flaggkorpraler.

Övrigt manskap:

1,064 korpraler, därav högst 150 högbåtsmän,

1,700 meniga samt

135 meniga under fem månader.

Skeppsgossar:

450 skeppsgossar.

Mariningenjörer:

1 marinöverdirektör,

2 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

9 mariningenjörer av 1. graden,

1. löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden,

2. löneklassen.

6 mariningenjörer av 2. graden,

3 extra mariningenjörer,

4 specialingenjörer av 1. graden,

8 specialingenjörer av 2. graden,

4 specialingenjörer av 3. graden,

vartill komma

3 mariningenjörsstipendiater.

Marinintendenter:

1 marinöverintendent,

2 förste marinintendenter, 1. löne
klassen,

klassen,

28 marinintendenter av 1. graden,

14 marinintendenter av 2. graden,

samt

6 marinunderintendenter.

Marinläkare:

1 marinöverläkare,

3 förste marinläkare,

6 marinläkare av 1. graden,

16 marinläkare av 2. graden och

8 marinläkarstipendiater.

Ecklesiastikpersonal:

2 amiralitetspastorer,

2 amiralitetspredikanter,

2 klockare och

1 kyrkvaktare.

Polispersonal:

2 överkonstaplar, tillika poliskommis
sarier,

2 överkonstaplar,

9 konstaplar och

3 extra konstaplar.

Musikpersonal:

2 musikdirektörer.

Civil personal:

1 advokatfiskal och

5 expeditionsvakter.

Pensionerad personal:

2 officerare och

35 underofficerare.

G. Flottans reservpersonal.

1. Personal ä reservstat.

Den nuvarande reservstaten för flottan skall i mån av beställningshavarnas

avgång indragas.

2. Personal i flottans reserv.

a. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler).

1. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), vilka inom

flottans reserv vunnit sin första anställning som officer respektive

underofficer (flaggkorpral).

s. 181 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 181

a) Officerare, vilka genomgått utbildning såsom reservofficersaspiranter,

ävensom underofficerare (flaggkorpraler).

Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola intill av

Kuugl. Maj:t bestämd levnadsålder vara tjänstgöringsskyldiga vid krig och

allmän mobilisering, ävensom vid sådan större rustning, som till utrönande

av flottans krigsberedskap eller eljest kan bliva anbefalld, samt dessutom i

fred dels under för respektive personalkategorier stadgad, till första anställningsåret

förlagd utbildningstid, dels ock under tvenne repetitionsövningar

av lägst 60 och högst 90 dagars längd å tider, som av Kungl.

Maj:t bestämmas.

Ekiperingshjälp skall utgå med 600 kronor till reservofficersaspirant och

400 kronor till här avsedd officer. Underofficer (flaggkorpral) skall vid sin

första utnämning erhålla ekiperingshjälp med 600 kronor.

Officer eller underofficer, som fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet

och som kvarstått i flottans reserv intill föreskriven ålder, skall

vara berättigad att efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående livstid

åtnjuta årlig pension, officer med 600 kronor och underofficer (flaggkorpral)

med 400 kronor.

Därest officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning

fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han

uppnått den för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans

efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens

vid tiden för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande

belopp.

Officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning fullgjort

honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall vara berättigad att i

samband med avgången ur reserven i stället för pensionen utbekomma ett

mot dennas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

b) Officerare, vilka efter genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning

på stat, men som vunnit anställning i reserven.

För dessa officerare skola gälla enahanda bestämmelser som för under

mom. 2 nedan omförmälda, dock att de under första tjänståret efter konstituering

till fänrik skola, i likhet med i mom. 1 a) ovan avsedda officerare,

vara tjänstgöringsskyldiga under viss utbildningstid.

2. Offi cerare och underofficerare (flaggkorpraler), som vid avgang

från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension

eller den vid uppnådda 50 levnads- och 30 tjänstår utfallande

pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.

Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola vara

tjänstgöringsskyldiga enligt enahanda grunder som under mom. 1 a) ovan

omförmälda officerare och underofficerare (flaggkorpraler), dock att de i

fredstid skola intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder,

fullgöra en repetitionsövning om 60 dagar under loppet av varje fvraårsperiod

av tjänstetiden.

Flaggkorpral skall vid utnämning till beställning i reserven erhålla ekiperingshjälp

med 600 kronor.

s. 182 Kontrollera mot PDF

182

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Beträffande pension och utbetalande av dess kapitaliserade värde i samband

med avgång ur reserven eller dessförinnan i händelse av dödsfall

gäller vad därom blivit sagt beträffande de under mom. 1 a) här ovan omförmälda

officerarna och underofficerarna (flaggkorpralerna).

B. Marin ingenjörer, marinintendenter och marinläkare.

1. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka inom flottans

reserv vunnit sin första anställning såsom mariningenjörer av

2. graden resp. marinunderintendenter.

Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas

till 600 kronor, varjämte beträffande pensionens kapitaliserade värde skall

gälla vad som under a. 1 a) är sagt beträffande officerare m. fl.

2. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka vid avgång

från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension eller

den enligt gällande bestämmelser efter viss levnads- och tjänstålder

utfallande pension — på ansökan vunnit inträde i flottans

r eserv.

Här avsedd marinintendent skall vara skyldig att intill utgången av det

kalenderår, då han uppnår 40 års ålder, fullgöra en eller flera repetitionsövningar

om sammanlagt 180 dagar.

Pension skall till här ifrågavarande personal utgå i enlighet med vad

som under a. 1 a) är sagt beträffande officerare, dock att mariningenjör skall

för erhållande av sagda förmån hava kvarstått i beställning på stat intill

40 års ålder.

3. Marinläkare.

Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas

till 600 kronor.

4. Beträffande tjänstgöringsskyldighet vid krig, mobilisering m. m. gäller

vad ovan under a. 1 a) sagts.

H. De värnpliktiga och deras redovisning.

Antalet sjörullföringsområden skall minskas från 6 till 4.

II. Kustartilleriet.

1. Kusttastningarna.

Vaxholms och Karlskrona fästningar bibehållas. Älvsborgs och Hemsö

fästningar bibehållas, ehuru för desamma icke skall beräknas annan personal

än som erfordras för tillsyn och materielens vård. Hörningsholms fästning

samt Luleå kustposition nedläggas.

2. Kustartilleriets personalstat.

Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:

Officerare:

1 chef för kustartilleriet, generalsperson,

2 överstar,

s. 183 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

183

4 överstelöjtnanter,

7 majorer,

32 kaptener,

34 löjtnanter samt

16 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

32 underofficerare av 1. graden och

63 » » 2. »

Manskap:

Flaggkorpraler:

60 flaggkorpraler.

Övrigt manskap:

212 korpraler och

352 meniga.

Musikpersonal:

2 musikstyekj ankare.

Pensionerad personal:

10 underofficerare.

3. Kustartilleriets reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 2 regementsofficerare, 6 kompaniofficerare

och 5 underofficerare.

För övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet skola i tillämpliga

delar gälla enahanda bestämmelser som för reservstatspersonalen vid

armén.

2. Personal i kustartilleriets reserv.

Beträffande officerare och underofficerare i kustartilleriets reserv skola i

tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som för motsvarande personal

vid armén.

• •

m. övergången till den nya marinorgaiiisationen.

Föreslagna ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i kraft

under budgetåret 1926—1927 å de tider, Kungl. Maj:t bestämmer.

I den mån så befinnes möjligt och lämpligt, skola dock redan under

budgetåret 1925—1926 vidtagas förberedande åtgärder för underlättande av

•övergången till den nya marinorganisationen.

Kungl. Maj:t skall äga att, i huvudsaklig överensstämmelse med förut

angivna grunder, utfärda föreskrifter angående avlönings- och förtidspensionsförmåner

samt avskedsersättning m. m. åt personal, som till följd av

övergången till den nya marinorganisationen bliver övertalig.

Förtidspensionsförmåner skola utgå från allmänna indragningsstaten.

Under budgetåret 1925—1926 uppkommande kostnader för beredande av

avskedsersättning åt övertalig personal må bestridas av de anslag, från vilka

personalens avlöning utgår.

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

FLYGVAPNET.

A. Huvuddragen av flygvapnets organisation.

Arméns flygtrupper och marinens flygväsende skola utbrytas ur armén

och marinen samt sammanslås till ett i förhållande till dessa fullt fristående

flygvapen, underställt en under Konungen direkt lydande chef.

För handläggning av ärenden rörande flygvapnets organisation, utbildning

och utrustning samt luftstridskrafternas användning, ävensom för behandling

av flygvapnet berörande tekniska och ekonomiska frågor skall inrättas

en flygstyrelse, för vilken chefen för flygvapnet skall vara chef och

som organiseras på en militärbyrå, en teknisk byrå och en intendenturbyrå.

Flygvapnet uppdelas å fyra kårer, förlagda å följande orter, nämligen

1. kåren i Uppsala, 2. kåren i Västerås—Hägernäs, 3. kåren å Malmen—

Karlsborg och 4. kåren i Östersund. En självständig för den första utbildningen

avsedd flygskola förlägges till Ljungbyhed. Den första gemensamma

delen av jagarutbildningen och spanarutbildningen anslutes till respektive

3. kåren å Malmen och 1. kåren i Uppsala. Den grundläggande bombutbildningen

bedrives gemensamt vid 1. kåren. Fortsatt utbildning äger rum

vid respektive kårer.

Av kårerna är 1. kåren avsedd att i första hand direkt betjäna högsta

krigsledningen, 2. kåren är på samma sätt avsedd för marinens behov samt

3. och 4. kårerna huvudsakligen för samarbete med armén och luftvärnet.

Från nämnda kårer skola avdelas ett detachement till kustflottan samt

vid behov sådana till flygstationerna i Boden, Vännäs (eventuellt annan

plats), Gustavsvik, Vaxholm, Gotland, Karlskrona och Göteborg.

För flygmaterielens underhåll och vård skola finnas, förutom vissa mindrereparationsverkstäder,

två större flyg verkstäder, den ena å Malmen, den andra

i Västerås.

Flygverkstäderna å Stockholms varv nedläggas.

Flygvapnets personal skall utgöras dels av å flygvapnets stater upptagen

personal, dels av från armén och marinen för utbildning till flygare, flygspanare

och flygmekaniker under kortare tid till tjänstgöring vid flygvapnet

beordrad personal, avsedd att vid mobilisering tjänstgöra vid flygvapnet,

dels av flygvapnets reserv samt värnpliktiga.

B. Flygvapnets ledning,

a) Chefen för flygvapnet.

Denna befattning skall bestridas av en generalsperson eller flaggman.

Såsom stabschef hos chefen för flygvapnet skall beordras en regementsofficer,

i regel av överstes eller kommendörs tjänsteställning, samt såsom

adjutant en kompaniofficer.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

185

b) Flygstyrelsen.

I denna skall cliefen för flygvapnet ingå såsom chef, och skall densamma

i övrigt bestå av följande personal:

stabschefen,

chefens för flygvapnet adjutant,

1 chef för militärbyrån, regementsofficer,

förslagsvis 3 tjänstgörande officerare å militärbyrån, kompaniofficerare,

1 chef för tekniska byrån, flygöveringenjör,

förslagsvis 2 tjänstgörande ingenjörer å tekniska byrån, flygingenjörer,

1 chef för intendenturbyrån, regementsofficer ur intendenturkåren, eller

1. marinintendent,

1 assistent å intendenturbyrån, kapten ur intendenturkåren eller marinintendent

av 1. graden,

förslagsvis 2 expeditionsunderofficerare vid intendenturkåren, pensionerade

fanjunkare, och

1 expeditionsvakt.

C. Flygvapnets personalstater.

a) den för flygvapnet gemensamma staten skall upptaga följande personal:

Officerare.

1 generalsperson (flaggman),

1 överste (kommendör),

1 överste (kommendör) eller överstelöjtnant (kommendörkapten av 1. graden).

5 överstelöjtnanter (kommendörkaptener av 1. graden) eller majorer (kommendörkaptener

av 2. graden),

21 kaptener, och

31 löjtnanter.

Intendenturpersonal.

1 överstelöjtnant eller major ur intendenturkåren (1. marinintendent av 1.

eller 2. löneklassen),

4 kaptener ur intendenturkåren (marinintendenter av 1. graden) och

1 löjtnant ur intendenturkåren (marinintendent av 2. graden).

Underofficerare:

10 förrådsförvaltare,

16 fanjunkare och

22 sergeanter.

Civilmilitär personal:

1 bataljonsläkare, 5 verkmästare av 2. klassen,

1 flygöveringenjör, 8 tyghantverkare,

10 flygingenjörer, 4 vapenhantverkare och

5 verkmästare av 1. klassen, 6 förrådsvaktmästare.

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

1 expeditionsvakt.

Civil personal:

Pensionerad personal m. 11.:

1 officer, intendenturutbildad,

4 läkare ocli

16 underofficerare.

b) Yid nedan angivna flygkårer (flygskola) skall finnas följande manskapspersonal:
vid

1. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen, 1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

2 furirer av 2. klassen, 1 vapenbantverkarvicekorpral,

4 korpraler, 1 hantverksfurir av 2. klassen,

8 vicekorpraler, 1 liantverkskorpral,

20 volontärer, 2 hantverksvicekorpraler och

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen, 6 hantverkssoldater.

vid 2. fly g kår en:

2 furirer av 1. klassen, 1 vapenhantverkarkorpral,

4 furirer av 2. klassen. 1 vapenbantverkarvicekorpral,

4 korpraler, - 1 hantverksfurir av 1. klassen,

8 vicekorpraler, 1 hantverksfurir av 2. klassen,

20 volontärer, 2 hantverkskorpraler,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen, ’ 4 hantverksvicekorpraler och

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, 10 hantverkssoldater.

vid 3. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

3 furirer av 2. klassen,

7 korpraler,

8 vicekorpraler,

24 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

2 vapenhantverkarkorpraler,

1 vapenbantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

6 hantverksvicekorpraler och

14 hantverkssoldater.

vid 4. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen, 1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

2 furirer av 2. klassen, 1 hantverksfurir av 1. klassen,

4 korpraler, 1 liantverkskorpral,

4 vicekorpraler, 1 hantverksvicekorpral och

8 volontärer, 3 hantverkssoldater.

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

s. 187 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

187

vid fly g skolan:

2 furirer av 1. klassen,

3 furirer av 2. klassen,

5 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverkskorpral,

2 hantverksvicekorpraler och

5 liantverkssoldater.

D. Flygvapnets reservpersonal.

För utbildning till fänrikar i flygvapnets reserv, avsedda att vid mobilisering

tjänstgöra såsom flygare, skall årligen bland värnpliktiga studenter

och likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.

Vid utnämning till fänrik i flygvapnets reserv skall utgå ekiperingshjälp

med 750 kronor.

Fänrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad tjänstgöring erhålla en

gottgörelse av 1,000 kronor.

E. Organisationens genomförande.

Flygvapnets uppsättning skall med nedan angivna undantag taga sin

början under budgetåret 1926—1927 och organisationen enligt föreliggande

stater vara fullt genomförd under budgetåret 1930—1931.

För utförandet av för flygvapnets nyorganisation erforderliga nybyggnader

m. m. må redan under budgetåret 1925—1926 utav de för armébyggnadsändamål

reserverade medel användas ett belopp av 4,000,000 kronor.

Kungl. Maj:t skall äga rätt att tillsätta chef för flygvapnet från och med

den 1 juli 1925 samt låta bestrida avlöningen till denne från förslagsanslaget

till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.

2:o) att riksdagen må uti skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning, huru de båda

infanteriregementen, som enligt utskottets förslag skola bibehållas

utöver de i Kungl. Maj:ts proposition för de fyra arméfördelningarna

och Övre Norrlands militärområde beräknade,

skola inordnas i arméorganisationen och landets militäradministrativa

indelning, samt för nästkommande års riksdag framlägga

det förslag, vartill nämnda utredning må föranleda;

3:o) att riksdagen må, i anledning av herr C. G. Hammarskjölds

motion nr 240 i första kammaren, uti skrivelse till

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:t anhålla, att Knngl. Maj:t måtte verkställa utredning

och avgiva förslag om anordnande försöksvis av en s. k.

militär mellanskola vid något av arméns truppförband;

4:o) att

1) herr Abrahamssons motion nr 201,

2) herr Wahlmarks motion nr 205,

3) herr Pers’ motion nr 206,

4) herr Karlssons, John, motion nr 207,

5) greve Wachtmeisters och herr Clemedtsons motion

nr 208,

6) herr Åströms m. flis motion nr 209,

7) herr Bodins motion nr 211,

8) herr Yindahls m. flis motion nr 212,

9) herr Åkerbergs m. flis motion nr 213,

10) herr Reuterskiölds m. flis motion nr 214, såvitt avser

försvarsorganisationen,

11) herr Enhörnings motion nr 215,

12) herr Tjällgrens m. flis motion nr 216,

13) herr Anderssons, Karl Andreas, och herr Svenssons,

Isak, motion nr 217,

14) herr Frändéns m. flis motion nr 218,

15) herr Enhörnings motion nr 219,

16) herr Lundells m. flis motion nr 220,

17) herr Bergqvists motion nr 221,

18) herr Hallins m. flis motion nr 225,

19) herr Nilssons, Nils Anton, m. flis motion nr 226,

20) herr Pålssons motion nr 227,

21) herr Bergqvists motion nr 229,

22) herr Gustafssons, Karl, in. flis motion nr 230,

23) herr Kobbs motion nr 231,

24) herr Kvarnzelius’ m. flis motion nr 232,

25) herr Anderssons, Elof, m. flis motion nr 233,

26) herr Lindhagens motion nr 234,

27) herr Lindhagens motion nr 239,

28) herr Hammarskjölds, Carl Gustaf, motion nr 240,

29) herr Tryggers m. flis motion nr 242,

30) herr Tryggers m. flis motion nr 244,

31) herr Clasons motion nr 245,

32) herr Hellbergs motion nr 247,

33) herr Carlströms motion nr 279,

34) herr Lovéns m. flis motion nr 284,

35) herr Holmgrens motion nr 285,

36) herr Johansons i Huskvarna m. flis motion nr 286,

s. 189 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 189

37) lierr Lorichs’ motion nr 287,

38) lierr Holmgrens motion nr 288,

39) lierr Lovéns och herr Lindbergs motion nr 289,

40) herr Lovéns motion nr 290,

41) herr Magnussons i Kalmar m. flis motion nr 291,

42) herr Westmans m. flis motion nr 292,

43) herr Fjellmans motion nr 293,

44) herr Fjellmans motion nr 294,

45) herr Gardells i Gans och herr Gardeils i Stenstu motion

nr 295,

46) herr Svedmans motion nr 296,

47) herr Johansons i Huskvarna motion nr 297,

48) herr Olssons i Kalmar m. flis motion nr 300,

49) herr Pehrssons i Göteborg motion nr 301,

50) herr Pehrssons i Göteborg motion nr 302,

51) herr Holmgrens motion nr 303,

52) .herr Bengtssons i Norup m. flis motion nr 304,

53) herr Ljunggrens m. flis motion nr 305,

54) herr Perssons i Falla motion nr 306,

55) herr Holmgrens motion nr 307,

56) herr Holmgrens motion nr 308,

57) herr Fjellmans motion nr 309,

58) herr Fjellmans m. flis motion nr 310,

59) herr Lindbergs m. flis motion nr 311,

60) herr Osbergs motion nr 312,

61) herr Strindlunds motion nr 313,

62) herr Laurins motion nr 314,

63) herr Magnussons i Skövde motion nr 315, såvitt avser

försvarsorganisationen,

64) herr Olssons i Broddbo motion nr 316,

65) herr Öbergs motion nr 318,

66) herr Lindgrens m. flis motion nr 319, såvitt avser försvarsorganisationen,

67) herr Holmgrens motion nr 326,

68) herr Holmgrens motion nr 327,

69) herr Bernströms motion nr 328,

70) herr Olssons i Broberg m. flis motion nr 329,

71) herr Jeppssons motion nr 330,

72) herr Jeppssons motion nr 331, såvitt avser försvarsorganisationen,

73) herr Jeppssons motion nr 332,

74) herr Jeppssons motion nr 333,

75) herr Jeppssons motion nr 334,

76) herr Jeppssons motion nr 335,

77) herr Jeppssons motion nr 336,

opaginerad Kontrollera mot PDF

190 .

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

78) herr Jeppssons motion nr 337,

79) herr Jeppssons motion nr 338,

80) herr Jeppssons motion nr 339,

81) herr Jeppssons motion nr 340,

82) herr Jeppssons motion nr 341,

83) herr Johansons i Huskvarna m. flis motion nr 342,

84) herr Lindmans m. flis motion nr 343,

85) herr Lindmans m. flis motion nr 345,

86) herr Lindmans m. flis motion nr 346,

87) herr Jönssons i Eevinge motion nr 347,

88) herr Nilssons i Antnäs m. flis motion nr 348,

89) herr Nilssons i Antnäs m. flis motion nr 349,

90) förste vice talmannen Hamiltons m. flis motion nr 350,

91) herrar Osbergs och Böings motion nr 351,

92) herr Osbergs motion nr 352,

93) herr Holmströms i Gävle och herr Bäcklunds motion

nr 353,

94) herr Holmströms i Gävle motion nr 354,

95) herr Holmströms i Gävle motion nr 355,

96) herr Mosessons motion nr 356,

97) herr Andersons i Storegården m. flis motion nr 357,

98) herr Kristenssons i Göteborg motion nr 359,

99) herr Järtes och herr Bernströms motion nr 360,

100) herr Bäcklunds motion nr 361,

101) herr Bäcklunds motion nr 362,

102) herr Bäcklunds motion nr 363,

103) herr Samuelssons m. flis motion nr 364,

104) herr Samuelssons m. flis motion nr 365,

105) herr Hedins m. flis motion nr 368,

må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom utskottets

hemställan här ovan under punkterna lio)—3:o), icke

föranleda någon riksdagens åtgärd.

s. 191 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

191

II. VÄRNPLIKTSLAGEN M. M.

A. Kungl. Maj:ts förslag.

I proposition nr 51 med förslag till värnpliktslag har Kungl. Maj:t, under

åberopande av ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden den 20 februari 1925, föreslagit riksdagen att antaga nedanstående

förslag till värnpliktslag. I samband härmed återgivas, för att underlätta

jämförelsen och för vinnande av nödig överskådlighet, motsvarande

stadganden i nu gällande värnpliktslag.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

KAP. I.

Allmänna bestämmelser.

§1-

Varje svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under vilket

han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiotvå år.

§2.

För den, som förvärvar svensk medborgarrätt det kalenderår, under vilket

han fyller tjugu år, eller därefter, inträder värnplikten från och med det år,

som infaller näst efter det han förvärvat nämnda rätt.

§3.

1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen delas i

första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är femton år, elva år

i första och därefter fyra år i andra uppbådet.

I krigstid bestämmer dock endast behovet tjänstetidens längd för de inkallade.

V ärnplikt och

värnpliktsålder.

Värnplikt för

den, som förvärvar

svensk

medborgarrätt.

Beväring och

landstorm.

2. Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han land
-

stormen.

. §4

Från värnpliktens fullgörande frikallas

den, som till följd av lyte, stadigvarande

sjukdom, bestående kroppslig

svaghet eller annan dylik orsak är till

tjänst vid rikets försvar oförmögen.

§4.

1. Från värnpliktens fullgörande frikallas

den, som till följd av lyte, stadigvarande

sjukdom, kroppslig svaghet

eller annan dylik orsak icke är duglig

till krigstjänst.

2. Från värnpliktens fullgörande under

fredstid frikallas:

a) den, som, utan att vara oduglig till

krigstjänst, likväl icke är vapenför;

b) den, vilken vid den tidpunkt, då han

enligt § 5 är skyldig att inställa sig till

inskrivning, har hustru eller barn, som

är för sitt uppehälle beroende av hans

arbete; samt

c) den, som är ende arbetsföre sonen,

sonsonen eller dottersonen till orkeslös eller

vanför fader, farfader, morfader eller till

Frikallelse,

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Tiden för

inskrivning

m. m.

(Nuvarande lydelse.)

§ 5.

1. Värnpliktig är skyldig att inställa

sig till inskrivning i hären eller

marinen det år, han fyller tjugu år.

2. Tjänstetiden i beväringen beräknas

från början av nyss nämnda år,

även om den värnpliktige till följd av

laga förfall eller beviljat uppskov först

ett senare år skulle bliva inskriven.

Där inskrivning ett senare år skett

till följd av den värnpliktiges uteblivande

utan laga förfall, räknas tjänstetiden

från början av inskrivningsåret.

Har värnpliktig utan laga förfall

eller beviljat uppskov under något år

av tjänstetiden uteblivit från honom

enligt § 27 under samma år åliggande

tjänstgöring, må det år icke räknas

honom till godo såsom tjänsteår i beväringen.

Huru förhållas skall, då

(Föreslagen lydelse.)

änka frånskild eller övergiven hustru eller

ogift kvinna, ende arbetsföre fostersonen

till orkeslös eller vanför fosterfader etter

till fostermoder eller ende arbetsföre

brodern till ett etter flera minderåriga

eller vanföra faderlösa syskon, dock

endast såvida sagda föräldrar, far- eller

morföräldrar eller fosterföräldrar eller

syskon äro för sitt uppehälle beroende

av hans arbete.

Har sådan för sitt uppehälle av den

värnpliktiges arbete beroende anhörig,

som under c) sägs, av samme värnpliktige

erhållit försörjning alltifrån början av

närmast föregående kalenderår etter, där

behovet av försörjning uppstått först vid

senare tidpunkt, alltifrån behovets uppkomst,

skall den värnpliktige även i det

fall, att han icke är den ende arbetsföre

sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen

eller brodern, frikallas från värnpliktens

fullgörande under fredstid, därest han

är den ende, som, såvitt veterlig t är,

kan lämna nödigt försörjningsbidrag.

§ 5.

1. Värnpliktig är skyldig att inställa

sig till inskrivning det år, han

fyller tjugu år.

2. Tjänstetiden i beväringen beräknas

från början av nyssnämnda år,

även om den värnpliktige till följd av

laga förfall eller beviljat uppskov

skulle bliva inskriven först ett senare år.

Där inskrivning till följd av den

värnpliktiges uteblivande utan laga förfall

skett ett senare år, räknas tjänstetiden

från början av inskrivningsåret.

Har värnpliktig utan laga förfall

eller beviljat uppskov under något år

av tjänstetiden uteblivit från honom

enligt § 27 under samma år åliggande

tjänstgöring, må detta år icke räknas

honom till godo såsom tjänsteår i beväringen.

Huru förhållas skall, då

s. 193 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

193

CNuvarande lydelse.)

■värnpliktig uteblivit från endast en

del av årets tjänstgöring, bestämmer

Konungen.

3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles,

är skyldig att inställa sig till

inskrivning det år, hans värnplikt tager

sin början. Sådan värnpliktig anses

därvid likställd med den, som förut

erliållit uppskov med inskrivning. Närmare

bestämmelser i fråga om denna

lags tillämpning beträffande sådan värnpliktig

meddelas av Konungen.

§ 6.

1. Yngling må redan det år. då

han fyller nitton år, anmäla sig till

att inskrivas för utbildning till underbefäl

eller fackman vid fotfolket, tvungen

eller intendenturtrupperna eller att för

utbildning vid Norrbottens regemente

uttagas från annat regementes inskrivning

sområde.

För bifall härtill fordras, att han

är vapenför och i övrigt lämplig till

den tjänstgöring,vartillhan anmäler sig.

2. Yngling, vilken avlagt studentexamen

eller erhållit avgångsbetyg från

gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk

eller som vid annan läroanstalt

förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt

vad Konungen förordnar, skall anses

däremot svara, ävensom yngling, vilken

vid navigationsskola avlagt sjökaptenseller

styrmansexamen eller å maskinistavdelning

annan examen än maskinistexamen

av tredje klass, må redan det

år, då han fyller aderton eller nitton

år, anmäla sig till inskrivning.

För bifall härtill fordras att vara

vapenför; dock må jämväl sådan i

detta moment nämnd till krigstjänst

duglig men icke vapenför yngling inskrivas,

som med visshet kan förutses

icke bliva vapenför till inträdet i värnpliktsåldern.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11

(Föreslagen lydelse.)

värnpliktig uteblivit från endast en

del av årets tjänstgöring, bestämmer

Konungen.

3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles,

är skyldig att inställa sig till

inskrivning det år, hans värnplikt tager

sin början. Sådan värnpliktig anses

därvid likställd med den, som förut

erhållit uppskov med inskrivning.

§ 6.

1. Yngling, vilken avlagt studentexamen

eller erhållit avgångsbetyg från

gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk

eller som vid annan läroanstalt

förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt

vad Konungen förordnar, skall anses

däremot svara, så ock yngling, vilken

vid navigationsskola avlagt sjökaptenseller

styrmansexamen eller maskinistexamen

av första eller andra klass,

må redan det år, då han fyller aderton

eller nitton år, anmäla sig till inskrivning.

För bifall härtill fordras att vara

vapenför.

samt. lavd. 1 A käft. (Nr 1.) 732 25 13

Inskrivning

såsom

underårig.

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

3. Annan yngling, än i mom. 2 avses, 2. Annan yngling, än i mom. 1

må oek redan det år, då han fyller åder- avses, må ock redan det år, då han

ton eller nitton år, anmäla sig till inskriv- fyller aderton eller nitton år, anmäla

ning för utbildning till plutonchef el- sig till inskrivning för utbildning till

ler motsvarande befattning, där han, på plutonchef eller motsvarande befattsätt

Konungen förordnar, visar sig äga ning, där han är vapenför och, på sätt

förutsättningar för dylik utbildning. Konungen förordnar, visar sig äga

För bifall till sådan anmälan för- förutsättningar för dylik utbildning.

dras att vara vapenför.

3. Likaledes må annan yngling,

än i mom. 1 avses, redan det år, då

han fyller aderton eller nitton år, anmäla

sig till inskrivning antingen för

att utbildas till underbefäl eller fackman

vid infanteriet, trängtr upp erna

eller intendenturtrupperna eller för att

från annat inskrivning sområde än Norrbottens

uttagas för utbildning vid

Norrbottens regemente.

För bifall härtill fordras, att han är

vapenför och i övrigt lämplig till den

tjänstgöring, vartill han anmäler sig.

4. För eu var enligt mom. 1, 2 eller 3 inskriven räknas den i § 3

mom. 1 angivna tjänstetiden i beväringen från och med det år, då han

fyllde tjugu år.

5. Vad i denna lag stadgas om 5. Vad i denna lag stadgas om värnvärnpliktiga

gäller i tillämpliga delar pliktiga gäller i tillämpliga delar för

för de enligt denna § inskrivna, även de enligt denna § inskrivna, även innan

innan de i värnpliktsåldern inträtt. de inträtt i värnpliktsåldern.

§?■ . . .. \.§7: .

Värnpliktig» Vapenför värnpliktig inskrtves till Vapenför värnpliktig uttages till

tjänst. vapentjänst, annan värnpliktig till den linjetjänst eller till er sättning s
befattning

vid hären eller marinen, var- reserven.

till han må finnas lämplig.

§ 8.

Befrielse under Rörande inskrivna värnpliktigas befrielse från tjänstgöring under krigskrigstid.

^id meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det allmännas

behov finnas vara påkallade.

§ 9

Värnpliktig Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller arbete

fär ej hindras anj-a„ellj ej av husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig tid inställa

sig till inskrivning, tjänstgöring eller mönstring eller att fullgöra

annan honom i denna lag ålagd skyldighet.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

195

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 10.

Värnpliktig, vilken är på grund av honom ådömd straffpåföljd utestängd

från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen,

må ej fullgöra honom åliggande tjänstgöring. Sådan värnpliktig anses likställd

med den, som erhållit uppskov med tjänstgöring.

KAP. II.

Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.

§ 11.

1. I or inskrivning och redovisning av de värnpliktiga, med det i mom. 2

stadgade undantag, indelas riket uti inskrivningsområden och rullföringsområden;

varje inskrivningsområde omfattar visst antal rullföringsområden.

Pöi vait och ett av dessa områden förordnas en befälhavare (inskrivningsbefälhavare,

rullföringsbefälhavare).

2. Pör inskrivning av de värnpliktiga,

som äro ä sjömanshus inskrivna,

och för redovisning av marinens å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga bestämmas

särskilda sjörullföringsområden,

vart och ett omfattande ett

eller flera sjömanshus. För varje sjörullföringsornråde

förordnas en befälhavare

(sjörullföringsbefälhavare), lydande

under stationsbefälhavare vid

station av flottan.

§ 12.

1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare

åligger att, sedan mantalsskrivningarna

blivit avslutade, med

ledning av mantalslängderna uppsätta

fullständiga listor över inskrivningsskyldiga

värnpliktiga. Dessa listor

skola för granskning översändas till

vederbörande pastorsämbeten, vilka

genom anteckning å dem böra upplysa,

dels om någon av däruti upptagna

värnpliktiga är på grund av

honom ådömd straffpåföljd för alltid

eller för viss tid utestängd från behörighet

och rättigheter, som omförmälas

i 2 kap. 19 § strafflagen, eller

avlidit eller avflyttat till annan ort,

som, då den är känd, bör uppgivas,

2. För inskrivning av de värnpliktiga,

som äro inskrivna å sjömanshus,

samt för redovisning av marinens och

flygvapnets å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga bestämmas särskilda sjörullföringsområden,

vart och ett omfattande

ett eller flera sjömanshus.

För varje sjörullföringsområde förordnas

en befälhavare (sjörullföringsbefälhavare),

lydande under stationsbefälhavare

vid station av flottan.

§ 12-

1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare

åligger att, sedan mantalsskrivningarna

blivit avslutade, med

ledning av mantalslängderna uppsätta

fullständiga listor över inskrivningsskyldiga

värnpliktiga. Dessa listor

skola för granskning översändas till

vederbörande pastorsämbeten, vilka

genom anteckning å dem böra upplysa,

dels om någon av däruti upptagna

värnpliktiga är på grund av

honom ådömd straffpåföljd för alltid

eller för viss tid utestängd från behörighet

och rättigheter, som omförmälas

i 2 kap. 19 § strafflagen, eller

avlidit eller avflyttat till annan ort,

som, då den är känd, bör uppgivas,

Värnpliktig,

ådömd påföljd

enligt 2 kap.

19 § strafflagen.

Inskrivningsoch

rullföringsområden.

o

Åtgärder för

inskrivning

m. m.

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

Värnpliktigs

inskrivning.

eller är inskriven'' å sjömanshus, med eller är inskriven å sjömanshus, med

uppgift på sjömanshuset, dels om och uppgift på sjömanshuset, dels om och

vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga

efter mantalsskrivningen inflyttat i efter mantalsskrivningen inflyttat i

församlingen, med uppgivande, där så församlingen, med uppgivande, där så

ske kan, från vilken ort inflyttningen ske kan, från vilken ort inflyttningen

skett, varefter listorna, bekräftade med skett, varefter listorna, bekräftade med

vederbörande pastorers underskrifter vederbörande pastorers underskrifter,

och åtföljda av de värnpliktigas präst- skola till mantalsskrivningsförrättaren

betyg, skola till mantalsskrivningsför- återsändas. Mantalsskrivningsförräträttaren

återsändas. Mantalsskriv- taren insänder dessa listor, behörigen

ningsförrättaren insänder dessa listor, transporterade och summerade, till

Konungens befallningshavande, som

ofördröjligen översänder dem till vederböran

de inskrivningsbefälhavare.

behörigen transporterade och summerade,

ävensom prästbetygen till Konungens

befallningshavande, som ofördröjligen

översänder dem till vederbörande

inskrivningsbefälhavare.

2. Prästerskapet samt landsstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrivningsförrättarna,

så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktiga att, i allt

vad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de upplysningar

och det bistånd, som av dem kunna äskas för de värnpliktigas inskrivning

och redovisning.

3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras av annan

myndighet än prästerskapet, skola prästerskapets skyldigheter enligt denna

§ åligga sådan myndighet.

4. Närmare föreskrifter om fullgörandet av de åligganden, som i fråga

om de värnpliktigas inskrivning och redovisning tillkomma områdesbefälhavare

och sjömanshusombudsmän ävensom mantalsskrivningsförrättare och

pastorer eller i mom. 3 omförmälda myndigheter, utfärdas av Konungen.

§ 13-

1. Yarje år skall inom de särskilda

rullföringsområdena och för de

särskilda sjömanshusen å tider och

ställen, som, efter det vederbörande

inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavare

blivit hörd, bestämmas av

Konungens befallningshavande i det

län, till vilket rullföringsområdet eller

största delen därav hörer, eller varinom

sjömanshuset är beläget, inskrivning

förrättas med de värnpliktiga,

som under året fylla tjugu år, samt

med de äldre värnpliktiga, vilka icke

förut blivit inskrivna eller frikallade.

§ 13.

1. Yarje år skall inom de särskilda

rullföringsområdena och för de särskilda

sjömanshusen å tider och ställen,

som, efter det vederbörande inskrivnings-

eller sjörullföringsbefälhavare

blivit hörd, bestämmas av

Konungens befallningshavande i det

län, till vilket rullföringsområdet eller

största delen därav hörer, eller inom

vilket sjömanshuset är beläget, inskrivning

förrättas med de värnpliktiga,

som under året fylla tjugu år, samt

med de äldre värnpliktiga, vilka icke

förut blivit inskrivna eller frikallade.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

197

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

-■ Inkallelse till inskrivningsförrättning verkställes av Konungens befallningshavande

genom kungörelse och offentligt anslag inom varje kommun.

§ 14-

1. Vid inskrivningsförrättning är

varje till densamma inkallad värnpliktig

med undantag av den, som är

å sjömanshus inskriven och till sjöfart

inmönstrad, skyldig att personligen inställa

sig; dock må utan personlig

inställelse inskrivas värnpliktig, som

i den ordning, Konungen föreskriver,

styrker, att han är till krigstjänst duglig,

och som antingen finnes enligt

§ 43 mom. 1 hava för uteblivandet

visat laga förfall eller ock innehar anställning

utomlands eller därstädes

uppehåller sig för idkande av studier

eller för utbildning i sitt yrke.

2. Efter inskrivningen erhåller den

värnpliktige en inskrivningsbok, varuti

skall av vederbörande befäl antecknas

vad som beträffande hans värnplikt

är av vikt att kunna styrka, såsom

fullgjord tjänstgöringsskyldighet m. m.

dylikt, och med vilken bör följa ett utdrag

av denna lag samt av andra lagar

och stadganden rörande krigsmakten. 1

§ 14.

1. Vid inskrivningsförrättning är

varje till densamma inkallad värnpliktig

med undantag av den, som är inskriven

å sjömanshus och inmönstrad till

sjöfart, skyldig att personligen inställa

sig; dock må utan personlig inställelse

inskrivas värnpliktig, som i den

ordning, Konungen föreskriver, styrker,

att han är vapenför, och som

antingen finnes enligt § 43 mom. 1

hava visat laga förfall för uteblivandet

eller ock innehar anställning utomlands

eller uppehåller sig därstädes för

idkande av studier eller för utbildning

i sitt yrke.

2. Efter inskrivningen erhåller den

värnpliktige en inskrivningsbok, varuti

skall av vederbörande befäl antecknas

vad som är av vikt att känna beträffande

hans värnplikt, och med vilken

bör följa ett utdrag av denna lag

samt av andra lagar och stadganden

rörande krigsmakten.

3. Överstiger avståndet mellan inkallad värnpliktigs hemvist inom den

ort, där han är kyrkobokförd, och förrättningsstället två nymil, är han berättigad

att uppbära den gottgörelse för fram- och återresan mellan dessa

orter, som varder särskilt bestämd. Sådan gottgörelse tillkommer dock icke

värnpliktig, som tillförene utan laga förfall uteblivit från dylik förrättning.

1. Inställelse till inskrivning sker

där den värnpliktige är kyrkobokförd.

Värnpliktig, som vistas å annan

ort, må dock undergå inskrivning å

vistelseorten, men skall i sådant fall

utan kallelse anmäla sig hos vederbörande

inskrivningsnämnd och därvid

avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven

värnpliktig tillhör dock fortfarande

det område, där han är kyrkobokförd.

15.

vid inskrivningsförrättning för den ort,

Värnpliktig, som vistas å annan

ort, må dock undergå inskrivning å

vistelseorten, men skall i sådant fall

utan kallelse anmäla sig hos vederbörande

inskrivningsnämnd och därvid

avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven

värnpliktig tillhör fortfarande

det område, där lian är kyrkobokförd.

Personlig

inställelse.

Inskrivnings

bok.

Inskrivnings

ort.

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Forsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Uppskov med

inskrivning

m. m.

(Nuvarande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

2. Inskrivning av värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus, sker vid

inskrivningsförrättning för det sjömanshus, han tillhör. Sådan värnpliktig

må dock undergå inskrivning vid inskrivningsförrättning för annat sjömanshus,

i vilket fall det åligger honom att utan kallelse anmäla sig hos inskrivningsnämnden

för sistnämnda sjömanshus och därvid, förutom prästbetyg,

avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande såväl sin

befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han varit inmönstrad

till sjöfart, eller, om intyg icke kunnat anskaffas, uppvisa sjöfartsbok.

Å sjömanshus inskriven värnplik- Å sjömanshus inskriven värnpliktig,

som inskrives i hären, överföres tig, som tilldelas hären, överföres till

vid inskrivningsförrättningen till det

rullföringsområde, inom vilket han är

kyrkobokförd.

3. Vad ovan i denna § stadgas

om värnpliktig skall äga motsvarande

tillämpning beträffande yngling, som

enligt § 6 inskrives, innan han inträtt

i värnpliktsåldem.

det rullföringsområde, inom vilket han

är kyrkobokförd.

3. Vad i denna § stadgas om värnpliktig

skall äga motsvarande tillämpning

beträffande yngling, som

enligt § 6 inskrives, innan han inträtt

i värnpliktsåldem.

KAP. III.

Om uppskov med inskrivning eller Om uppskov med inskrivning eller

tjänstgöring, så ock om frikallelse tjänstgöring, så ock om frikallelse

efter inskrivning. i vissa fall.

§ 16-

1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsförrättning

meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående anledning,

såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling eller

dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara till tjänstgöring oförmögen

eller olämplig eller genom de med tjänstgöringen förenade ansträngningarna

utsättas för men eller fara.

2. Sådant uppskov kan ock medgivas

enda arbetsföra sonen, sonsonen eller

dottersonen till orkeslös eller vanförfader,

farfader, morfader eller till änka, frånskild

eller övergiven hustru eller ogift

kvinna, enda arbetsföra fostersonen till

orkeslös eller vanför fosterfader eller till

fostermoder, ävensom enda arbetsföra

brodern till ett eller flera minderåriga

eller vanförafaderlösa syskon, dock endast

såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar

eller fosterföräldrar eller

syskon äro av hans arbete för sitt uppehälle

väsentligen beroende. Har sådan

s. 199 Kontrollera mot PDF

törsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

199

(Nuvarande lydelse.)

för sitt uppehälle av den värnpliktiges

arbete väsentligen beroende anhörig, som

nyss nämnts, av samme värnpliktige erhållit

försörjning alltifrån början av

kalenderåret närmast före inskrivningsförrättningen

eller, där behovet av försörjning

uppstått först vid senare tidpunkt,

alltifrån behovets uppkomst, kan

även i det fall, att den värnpliktige icke

är den enda arbetsföra sonen, sonsonen,

dottersonen, fostersonen eller brodern,

uppskov med inskrivningen medgivas

honom, därest han är den enda, som,

såvitt veterligt är, kan lämna nödigt

försörjningsbidrag.

3. Förefinnes anledning till uppskov

enligt denna § ännu vid inskrivningsförrättningen

det år, under vilket

den värnpliktige fyller tjugufyra år,

frikallas lian från värnpliktens fullgörande

under fredstid.

4. Bliver inskriven värnpliktig till

följd av sådan orsak, som omförmäles

i § 4, oförmögen till tjänst vid rikets

försvar, äger lian att, på framställning

hos behörig inskrivningsnämnd, varda

frikallad från värnpliktens vidare fullgörande.

(Föreslagen lydelse.)

5. Nu har utländsk man, som icke

förut varit svensk medborgare, blivit

genom naturalisation upptagen till medborgare

här i landet; fyller han det år,

inskrivningen sker, minst tjugusex år

eller kan han med intyg styrka, att han

i utlandet gjort militärtjänst under

längre tid, än vad i § 27 mom. 1 sägs,

då skall han frikallas från värnpliktens

fullgörande under fredstid.

2. Förefinnes anledning till uppskov

enligt mom. 1 ännu vid inskrivningsförrättningen

det år, under vilket

den värnpliktige fyller tjugufyra år, frikallas

han från värnpliktens fullgörande

under fredstid.

3. Bliver inskriven värnpliktig till

följd av sådan orsak, som omförmäles

1 § 4 mom. 1, oduglig till krigstjänst,

äger han att, på framställning hos

behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad

från värnpliktens vidare fullgörande.

Uppkommer för inskriven värnpliktig

sådant förhållande, som avses i §4 mom.

2 första stycket a) eller c) eller andra

stycket, äger han, likaledes på framställning

hos behörig inskrivningsnämnd,

att varda frikallad från värnpliktens

vidare fullgörande under fredstid.

4. I enahanda ordning skall vidare

från värnpliktens fullgörande under

fredstid frikallas:

a) till svensk medborgare genom

naturalisation upptagen utländsk man,

som det år, han jämlikt § 5 mom. 3 är

skyldig att inställa sig till inskrivning,

fyller minst tjugusex år;

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.)

6. Sådan frikallelse äge ock den

tillgodonjuta, som från riket avflyttat

till land inom främmande världsdel och

därefter åter hit inflyttat; dock under

villkor:

att avflyttningen icke skett i strid

med då gällande föreskrifter om utvandring,

att lian under det år, lian återinflyttat,

fyllt minst tjuguåtta år, samt

att minst nio år förflutit från avflyttningen

till återinflyttningen, häri

således icke inberäknad den tid, som

vistelsen i riket varat, innan förlorad

svensk medborgarrätt återförvärvats.

Vad i detta moment stadgas skall

äga tillämpning endast till och med de

inskrivningsförrättningar, som äga rum

år 1925; dock skall den stadgade förmånen

tillkomma även sådan i samma

moment avsedd värnpliktig, som varit

skyldig att inställa sig till inskrivning

år 1925 eller tidigare men på grund av

laga förfall inskrives först år 1926 eller

senare.

(Föreslagen lydelse.)

b) den, som avflyttat från riket och

därefter återinflyttal hit, dock under

villkor,

att avflyttningen icke skett i strid

med vid tidpunkten för densamma gällande

föreskrifter,

att flan under det år, han återinflyttat,

fyllt minst tjugosex år, och

att minst sju år förflutit från avflyttningen

till återinflyttningen, häri

således icke inberäknad den tid, som

vistelsen i riket varat, innan förlorad

svensk medborgarrätt återförvärvats;

samt

e) en var, som kan med intyg styrka,

att han i utlandet gjort militärtjänst

under längre tid än i § 27 mom. 1

stadgas.

5. Där, utan att fall, varom ovan

i denna § sägs, är för handen, synnerliga

skäl därtill föreligga, må Konungen

helt eller delvis frikalla inskriven värnpliktig,

som därom anhåller, från värnpliktens

fullgörande under fredstid.

Uppskov med

tjänstgöriDg

m. in.

§ 17-

1. Uppskov till nästföljande år

med påbörjandet av den i § 27 föreskrivna

första tjänstgöring eller tjänstgöring

i en följd för värnpliktiga, uttagna

till linjetjänst, kan vid inskrivningen

medgivas:

a) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som enligt intyg från sjömanshus
-

§ 17-

1. Uppskov till nästföljande år

med den i § 27 föreskrivna första

tjänstgöring kan vid inskrivningen

medgivas:

s. 201 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

201

(Nuvarande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

ombudsmannen är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg och som

till följd därav icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fort
-

varar, inställa sig;

b) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som gör sannolikt, att han inom

ett år efter inskrivningen kommer att söka inträde i sjökaptens-, styrmans-,

förste maskinist- eller andre maskinistklass vid navigationsskola;

c) värnpliktig, som själv förvaltar och brukar honom tillhörig fast egendom

eller själv driver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan industriell

rörelse och av en eller annan anledning icke varit i tillfälle att på lämpligt

sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för

sin militära tjänstgöring skulle bliva frånvarande; samt

d) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskovs beviljande, såsom

att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i fortskriden

lärokurs eller eljest bereda honom eller av hans arbete beroende nära

anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter.

Fortfar anledning till uppskov med

den i § 27 stadgade första tjänstgöring,

må förlängt uppskov, varje gång för

ett år, av vederbörande inskrivningsnämnd

den värnpliktige beviljas; dock

att tjänstgöringen, utom i fall, som i

mom. 6 här nedan avses, skall taga sin

början senast det år, under vilket han

fyller tjugufyra år.

2. Yppas för inskriven värnpliktig,

efter det inskrivningsförrättningen avslutats,

sådan anledning till uppskov

med den i § 27 föreskrivna första

tjänstgöring, varom i mom. 1 här ovan

förmäles, må uppskov med nämnda

tjänstgöring till nästföljande år den

värnpliktige medgivas i den ordning,

Konungen bestämmer. Fortfar anledning

till uppskov eller har annan uppskovsanledning

av beskaffenhet, som

ovan nämnts, yppats före nästinfallande

inskrivningsförrättning, åligger

det den värnpliktige, där han önskar

ytterligare uppskov med första tjänstgöringen,

att därom vid sagda förrättning

göra framställning hos vederbörande

inskrivningsnänmd. Har annat

förfall än det, som tidigare föranlett

uppskov med första tjänstgöringen,

Fortfar anledning till uppskov med

ovan nämnd tjänstgöring, må förlängt

uppskov, varje gång för ett år, av

vederbörande inskrivningsnämnd beviljas

den värnpliktige; dock att tjänstgöringen

skall taga sin början senast

det år, under vilket lian fyller tjugufyra

år.

2. Yppas för värnpliktig, uttagen

till linjetjänst, efter det inskrivningsförrättningen

avslutats, sådan anledning

till uppskov, varom i mom. 1 förmäles,

med påbörjande av den i § 27

föreskrivna första tjänstgöring eller

tjänstgöring i en följd, må uppskov

med påbörjande av nämnda tjänstgöring

till nästföljande år medgivas den

värnpliktige i den ordning, Konungen

bestämmer. Fortfar anledning till uppskov

eller bär annan uppskovsanledning

av beskaffenhet, som ovan nämnts,

yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,

åligger det den värnpliktige,

där lian önskar ytterligare uppskov med

ifrågavarande tjänstgöring, att vid sagda

förrättning göra framställning därom bos

vederbörande inskrivningsnämnd. Har

annat förfall än det, som tidigare för
-

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.)

yppats så sent, att framställning icke

kunnat göras kos inskrivningsnämnden,

må förnyat uppskov medgivas i

den ordning, Konungen bestämmer.

3. Uppskov till nästföljande år

med i § 27 föreskriven repetitionsövning

eller reservtruppövning eller

med i § 36 mom. 1 föreskriven landstormsövning

må beviljas i den ordning,

Konungen bestämmer.

4. Från redan påbörjad tjänstgöring

må i den ordning, Konungenbestämmer,

liemförlovas värnpliktig, för vilken efter

tjänstgöringens början i anledning av

dödsfall eller annan av honom oberoende

händelse inträtt förhållande, på

grund varav han är att likställa med

här ovan i mom. 1 c) eller d) omförmäld

värnpliktig. I samma ordning

må från redan påbörjad tjänstgöring

hemförlovas värnpliktig, med avseende

å vilken föreligger sådant förhållande,

som i § 16 mom. 2 sägs, även om detsamma

förefunnits före tjänstgöringens

början, dock under förutsättning att

förhållandet inträtt, efter det inskrivning

sförrättning en avslutats, och att

ansökning om hemförlovning gjorts

inom trettio dagar från tjänstgöringens

början. Huruvida och i vad mån sålunda

hemförlovad värnpliktig må anses

hava fullgjort nämnda tjänstgöring, ävensom

i vilken ordning honom åliggande

återstående tjänstgöring skall fullgöras,

därom förordnar Konungen.

Fortfar förfallet eller har annan

anledning av beskaffenhet, som ovan

sägs, till uppskov med den tjänstgöring,

som icke anses av den värnpliktige fullgjord,

yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,

åligger det den

värnpliktige, där han önskar uppskov

med nämnda tjänstgöring, att därom

(Föreslagen lydelse.)

anlett uppskov, yppats så sent, att

framställning icke kunnat göras hos

inskrivningsnämnden, må förnyat uppskov

medgivas i den ordning, Konungen

bestämmer.

3. Från redan påbörjad första tjänstgöring

eller tjänstgöring i en följd må

i den ordning, Konungen bestämmer,

hemförlovas till linjetjänst uttagen värnpliktig,

för vilken efter tjänstgöringens

början i anledning av dödsfall eller

annan av honom oberoende händelse

inträtt förhållande, på grund varav han

är att likställa med i mom. 1 c) eller

d) omförmäld värnpliktig.

Fortfar förfallet eller har annan anledning

av beskaffenhet,som ovan sägs,

till uppskov med den återstående tjänstgöringen

yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,

åligger det den

värnpliktige, där han önskar uppskov

med nämnda tjänstgöring, att vid sagda

förrättning göra framställning därom

s. 203 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

203

(Nuvarande lydelse.)

vid sagda förrättning göra framställning

hos vederbörande inskrivningsnämnd.

Har annat förfall än det, som

tidigare föranlett liemförlovning, yppats

så sent, att framställning icke kunnat

göras hos inskrivningsnämnden, må

uppskov medgivas i den ordning,

Konungen bestämmer.

5. Värnpliktig, som vid navigationsskola

avlagt styrmansexamen och förklarar

sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen

söka anställning såsom reservofficersaspirant

för utbildning till reservofficer

vid marinen, må, om han

anses härför lämplig, på ansökan hemförlavas

från pågående tjänstgöring, sedan

minst tre fjärdedelar av den för

honom i § 27 bestämda tjänstgöringen

fullgjorts; dock med skyldighet för

sådan värnpliktig att fullgöra den

återstående tjänstgöringen, om han

icke avlagt sjökaptensexamen och

vunnit anställning såsom reservofficersaspirant,

senast året efter det, då han

hemförlovats.

6. Är anledning till uppskov med

eller hemförlovning från tjänstgöring,

varom ovan i denna § sägs, av beskaffenhet,

som i § 16 mom. 2 omförmäles,

och förefinnes anledningeyi ännu fyra

år efter det, då den värnpliktige erhöll

(Föreslagen lydelse.)

hos vederbörande inskrivningsnämnd.

Har annat förfall än det, som tidigare

föranlett hemförlovning, yppats så

sent, att framställning icke kunnat

göras hos inskrivningsnämnden, må

uppskov medgivas i den ordning,

Konungen bestämmer.

4. Värnpliktig, som vid navigationsskola

avlagt styrmansexamen och förklarar

sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen

söka anställning såsom reservofficer

saspiran t för utbildning till reservofficer

vid marinen, mk, på ansökan,

gjord inom trettio dagar från det att

den för honom i § 27 bestämda tjänstgöringen

tagit sin början, i och för avläggande

av sjökaptensexamen hemförlovas

från pågående tjänstgöring, dock

med skyldighet för sådan värnpliktig

att fullgöra den återstående tjänstgöringen,

om han icke avlagt sjökaptensexamen

och vunnit anställning såsom

reservofficersaspirant, senast året efter

det, då han hemförlovats.

5. Huruvida och i vad mån värnpliktig,

som jämlikt mom. 3 eller 4

hemförlovats, må anses hava fullgjort

honom åliggande tjänstgöring, ävensom

i vilken ordning den återstående tjänstgöringen

skall fullgöras, därom meddelar

Konungen erforderliga bestämmelser.

6. Uppskov med påbörjande av i §

27 föreskriven annan tjänstgöring än

ovan i mom. 1 sägs, så ock hemförlovning

från sådan tjänstgöring må beviljas

i den ordning, Konungen bestämmer.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

uppskov eller hemförlovades, galle vad

i mom. 3 av samma § är stadgat.

7. Har för värnpliktig vid inskrivning

sförrättning förelegat sådant förhållande,

som i § 16 mom. 2 omförmäles,

men har han av glömska, okunnighet

eller liknande orsak försummat

att då begära uppskov med tjänstgöringen,

må den värnpliktige, på därom

gjord ansökning och efter prövning

i varje särskilt fall, i den ordning,

Konungen närmare bestämmer, erhålla

uppskov med eller hemförlovning från

tjänstgöringen.

KAP. IY.

Om iiiskriviiingsnänuid ocli iuskrivningsrevision.

InBkrivnings
nämnds
sammansätt
ning.

§ !8-

1. För rullföringsområde skall finnas

en inskrivningsnämnd, bestående

av en regementsofficer såsom ordförande

samt fyra andra ledamöter, nämligen

en av Konungens befallningshavande

i det län, till vilket området eller

största delen därav hörer, därtill förordnad

lagfaren man, ävensom rullföringsbefälhavaren

samt två inom samma

område bosatta, icke militära personer,

vilka jämte ett lika antal suppleanter

väljas varje gång för två år av landstinget

eller, där rullföringsområde utgöres

av stad, som ej under landsting

lyder, av stadsfullmäktige. En ledamot

och en suppleant avgå årligen. Omfattar

rullföringsområde landsdelar, hörande

under olika landsting, eller landsdel

och stad, som ej under landsting lyder,

väljas särskilt för varje sådan landsdel

eller stad två ledamöter i nämnden

jämte lika antal suppleanter. De av

landsting eller stadsfullmäktige valda

ledamöter eller, i händelse de äro hindrade,

deras suppleanter deltaga i nämn
-

§ 18.

1. För rullföringsområde skall finnas

en inskrivningsnämnd, bestående

av en regementsofficer såsom ordförande

samt två andra ledamöter, nämligen

en läkare och en inom området

bosatt, icke militär person, vilken jämte

en suppleant väljes varje gång för ett

år av landstinget eller, där rullföringsområde

utgöres av stad, som ej lyder

under landsting, av stadsfullmäktige.

Omfattar rullföringsområde landsdelar,

hörande under olika landsting,

eller landsdel och stad, som ej lyder

under landsting, väljes särskilt för varje

sådan landsdel eller stad en ledamot

i nämnden jämte en suppleant. Av

landsting eller stadsfullmäktige vald

ledamot eller, i händelse han är hindrad,

hans suppleant deltager i nämndens förrättningar

endast i vad angår det område,

för vilket han blivit vald.

s. 205 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

205

(Nuvarande lydelse.)

dens förrättningar endast i vad angår

det område, för vilket de blivit valda.

För större rullföringsområde må,

där Konungen så bestämmer, finnas

två eller flera inskrivningsnämnder,

var och en för viss del av rullföringsområdet,

sammansatta såsom ovan är

föreskrivet, dock att i stället för rullföringsbefälhavaren

må träda annan

officer.

Vid sammanträde av inskrivningsnämnd

för rullföringsområde, från vilket

ett större antal värnpliktiga inskrives i

marinen, må officer av marinen närvara

för att lämna nämnden erforderliga

upplysningar och göra de yrkanden, som

han finner behövliga i fråga om inskrivningen

av värnpliktig till tjänst eller

särskild befattning vid marinen, dock

utan rätt att i nämndens beslut deltaga.

2. För sjömanshus skall finnas en

inskrivningsnämnd, bestående av en

regementsofficer såsom ordförande och

fyra andra ledamöter, nämligen en av

Konungens befallningshavande i det län,

inom vilket sjömanshuset är beläget,

därtill förordnad lagfaren man ävensom

sjörullföringsbefälhavaren och två inom

staden, där sjömanshuset är beläget, bosatta,

icke militära personer, vilka jämte

ett lika antal suppleanter väljas på sätt

i mom. 1 är för varje fall stadgat.

I de fall, Konungen bestämmer, må

i stället för sjörullför ing sbefälhavare

träda annan officer.

3. För att beslut må kunna av

nämnden fattas, erfordas, att minst tre

ledamöter, däribland en militär samt

den av Konungens befallningshavande

förordnade ledamoten, äro tillstädes.

Falla vid omröstning till beslut rösterna

(Föreslagen lydelse.)

För större rullföringsområde må,

där Konungen så bestämmer, finnas

två eller flera inskrivningsnämnder,

var och en för viss del av rullföringsområdet,

sammansatta såsom ovan är

föreskrivet.

Nämnden biträdes av rullföringsbefälhavaren

eller i de fall, Konungen

bestämmer, annan officer.

2. För sjömanshus skall finnas

en inskrivningsnämnd, bestående av

en regementsofficer såsom ordförande

och två andra ledamöter, nämligen

en läkare och en inom staden, där sjömanshuset

är beläget, bosatt, icke militär

person, vilken jämte en suppleant väljes

på sätt i mom. 1 är för varje fall

stadgat.

Nämnden biträdes av sjörullföringsbefälhavaren

eller i de fall, Konungen

bestämmer, annan officer.

3. För att beslut må kunna av

inskrivningsnämnd fattas, erfordras, att

samtliga ledamöter äro tillstädes.

s. 206 Kontrollera mot PDF

206

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Inskrivnings
nämnds
åligganden,

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

lika, galle ordförandens eller, vid förfall

för denne, områdesbefälhavarens mening.

Nämnden biträdes av minst en läkare.

§ 19-

1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde sammankallas av Konungens

befallningsliavande i det län, vartill området eller största delen därav hörer.

Sådan nämnd åligger:

a) att verkställa behörig inskrivning

av de värnpliktiga;

b) att pröva och besluta om de i

§§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser

och uppskov;

c) att, därest för frånvarande värnpliktig

företes intyg om kroppslig eller

andlig brist av sådan beskaffenhet, att

den synes nämnden till fullo ådagalägga

hans oförmögenhet till tjänst vid

rikets försvar, utan hinder av den

värnpliktiges frånvaro besluta hans frikallelse

från värnpliktens fullgörande;

d) att mottaga de värnpliktigas anmälningar

rörande det truppslag vid

hären eller den tjänst vid marinen, vari

de önska bliva inskrivna, ävensom att

efterfråga, vilka av de värnpliktiga

önska uttagas för utbildning till under
-

a) att pröva de värnpliktigas duglighet

till krigstjänst, vapenförhet och

lämplighet för olika slags utbildning;

b) att pröva och besluta om de

i §§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser

och uppskov eller, där, enligt

vad i § 22 sägs, sådant tillkommer

inshrivningsrevision, anteckna vad som

i och för avgörandet kan för• inskrivningsrevisionen

vara av vikt att känna;

c) att, därest för frånvarande värnpliktig

företes intyg om kroppslig

eller andlig brist av sådan beskaffenhet,

att den synes nämnden till fullo

ådagalägga hans oduglighet till krigstjänst,

utan hinder av den värnpliktiges

frånvaro besluta hans frikallelse

från värnpliktens fullgörande;

d) att verkställa behörig inskrivning

av de värnpliktiga;

e) att i de fall och i den ordning,

Konungen bestämmer, verkställa i § 24

stadgad uttagning till linjetjänst och

ersättningsreserven eller där, enligt vad

Konungen bestämmer, sådan uttagning

tillkommer inskrivning srevision, uppgöra

förslag till uttagningen med angivande

av de värnpliktigas större eller mindre

lämplighet för linjetjänst samt vad eljest

i och för uttagningen kan för inskrivningsrevisionen

vara av vikt att känna;

f) att mottaga de värnpliktigas anmälningar

rörande det truppslag vid

hären eller den tjänst vid marinen eller

flygvapnet, som de önska bliva tilldelade,

ävensom att i de fall och i den ordning,

Konungen bestämmer, tilldela inskrivna

s. 207 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

207

(Nuvarande lydelse.)

befäl eller fackmän vid fotfolket, trängen

och intenden turtrupperna eller önska

undergå för utbildning till plutonchef

eller motsvarande befattning stadgad

särskild tjänstgöring;

e) att, där ej, enligt vad i § 22 sägs,

sådant tillkommer inskrivning srevision,

efter prövning av de värnpliktigas lämplighet

för olika truppslag, tjänster eller

särskilda befattningar, tilldela de olika

truppslagen, tjänsterna eller befattningarna

dem, som inskrivits, varvid iakttages,

att vid lika lämplighet i första

rummet uttagas de, vilka därtill anmält

sig; skolande inskrivning snämnd

tillika enligt föreskrifter, som Konungen

meddelar, anteckna vissa värnpliktiga

såsom lämpliga att, utöver de visst

truppslag eller viss tjänst tilldelade, i

händelse av behov uttagas till sådant

truppslag eller sådan tjänst; samt

f) att tillställa de inskrivna den i

§ 14 nämnda inskrivningsbok, i vilken

nämndens beslut bör vara antecknat.

Över nämndens beslut föres protokoll

av den utav Konungens befallningshavande

förordnade ledamoten, därvid

från beslut avvikande mening, som

blivit framställd av ordföranden eller

annan ledamot inom nämnden, eller

från beslut avvikande yrkande, som blivit

gjort av biträdande läkare eller av den

i § 18 mom. 1 omförmälda officer av

(Föreslagen lydelse.)

värnpliktiga olika truppslag och tjänster,

eller där, enligt vad Konungen bestämmer,

sådan tilldelning tillkommer inskrivningsrevision,

uppgöra förslag rörande

tilldelningen med angivande av

de värnpliktigas lämplighet för olika

truppslag och tjänster;

g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga

önska uttagas för utbildning

till underbefäl eller fackmän vid infanteriet,

trängtrupperna och intendenturtrupperna,

för utbildning till plutonchef

eller motsvarande befattning eller

för utbildning i särskild ordning vid

Svea livgarde eller vilka värnpliktiga

önska uttagas från annat inskrivningsområde

än Norrbottens för utbildning

vid Norrbottens regemente och från

annat inskrivning sområde än Gotlands

för utbildning vid Gotlands infanterikår,

ävensom att enligt föreskrifter,

som Konungen meddelar, uppgöra förslag

till dylik uttagning, varvid iakttages,

att vid lika lämplighet i första

rummet ifrågakomma de, vilka anmält

sig därtill, samt att för utbildning till

underbefäl eller fackmän icke böra uttagas

sådana värnpliktiga, som visa,

att tjänstgöringens fullgörande skutte

bereda dem eller av deras arbete beroende

nära anhöriga väsentliga svårigheter

eller olägenheter; samt

h) att tillställa inskriven värnpliktig

den i § 14 nämnda inskrivningsbok

eller skriftligt meddelande angående det

beslut, som inskrivning snämnden fattat.

Över nämndens beslut föres protokoll

av ordföranden, därvid från beslut

avvikande mening, som blivit

framställd av ordföranden eller annan

ledamot inom nämnden, antecknas till

protokollet; och skola, innan nämnden

åtskiljes, såväl inskrivningslängderna

som protokollet underskrivas av

nämnden.

s. 208 Kontrollera mot PDF

208

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

marinen, antecknas till protokollet;

ock skola, innan nämnden åtskiljes,

såväl inskrivningslängderna som protokollet

av nämnden underskrivas.

2. Inskrivningsnämnd för sjömanshus sammankallas av Konungens befallningshavande

i det län, där sjömanshuset är beläget, och gäller för

sådan inskrivningsnämnd i tillämpliga delar vad för den i mom. 1 omförmälda

inskrivningsnämnd är föreskrivet.

3. Under den del av året, som infaller

emellan inskrivningsnämndens

sammanträde och inskrivningsrevisionens

sista sammanträde för året, må

för inskrivning av värnpliktiga, som

uteblivit från den i § 13 omförmälda

inskrivningsförrättning, de åligganden

och befogenheter, som enligt mom. 1

tillhöra inskrivningsnämnd, i den omfattning

och i enlighet med de närmare

föreskrifter, Konungen meddelar,

utövas av inskrivningsbefälkavaren

eller, beträffande å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga, av sjöruliföringsbefälkavaren.

Beslut, som av områdesbefälliavaren

i sådant ärende meddelas, skall underställas

näst därefter sammanträdande

inskrivningsrevision och må ej gälla,

förrän detsamma blivit av revisionen

prövat; dock att sjörullföringsbefälhavares

beslut beträffande värnpliktig,

som med laga förfall varit frånvarande

från inskrivningsförrättning, skall gälla,

till dess detsamma blivit av revisionen

prövat.

4. Sjörullföringsbefälhavare må även

under den del av året, som infaller

emellan inskrivningsrevisionens sista

sammanträde för året och näst infallande

inskrivningsförrättning, utöva i

mom. 3 omförmälda åligganden och

befogenheter beträffande å sjömanshus

inskriven värnpliktig, vilken med laga

förfall varit frånvarande från inskriv
-

3. Under den del av året, som infaller

emellan inskrivningsnämndens

och inskrivningsrevisionens sammanträden,

må för inskrivning av värnpliktiga,

som uteblivit från den i § 13

omförmälda inskrivningsförrättning,

eller ynglingar, som önska bliva inskrivna

enligt § 6, de åligganden och

befogenheter, som enligt mom. 1 tillhöra

inskrivningsnämnd, i den omfattning

och i enlighet med de närmare

föreskrifter, Konungen meddelar, utövas

av inskrivningsbefälhavaren eller,

beträffande å sjömanshus inskrivna, av

s j örullföringsbef älhavaren.

Beslut, som av områdesbefälhavaren

meddelas i sådant ärende, skall underställas

näst därefter sammanträdande

inskrivningsrevision och må ej gälla,

förrän detsamma blivit av revisionen

prövat; dock att sjörullföringsbefälhavares

beslut beträffande i § 24 mom.

la) eller b) nämnd värnpliktig, som

med laga förfall varit frånvarande från

inskrivningsförrättning, skall gälla, till

dess detsamma blivit av revisionen

prövat.

4. S j örullföringsbef älhavare må även

under den del av året, som infaller

emellan inskrivningsrevisionens sammanträde

och näst infallande inskrivningsförrättning,

utöva i mom. 3 omförmälda

åligganden och befogenheter

beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b)

nämnd värnpliktig, vilken med laga

förfall varit frånvarande från inskriv
-

s. 209 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.

209

(Nuvarande lydelse.)

ningsförrättning för sjömanshus eller

som haft fast anställning såsom sjökadett,

kustartillerikadett, mariningenjörselev,

mariningenjörsaspirant, marinintendentselev

eller marinintendentsaspirant.

Under nu nämnd tid må jämväl

inskrivningsbefälhavare beträffande å

sjömanshus icke inskriven värnpliktig,

som haft fast anställning såsom sjökadett,

kustartillerikadett, mariningenjörselev,

mariningenjörsaspirant, marinintendentselev

eller marinintendentsaspirant,

utöva i mom. 3 omförmälda

åligganden och befogenheter.

(Föreslagen lydelse.)

ningsförrättning för sjömanshus eller

som haft fast anställning såsom sjökadett,

kustartillerikadett, reser voffeersaspirant,

mariningenjörselev, mariningenj

örsaspirant, marinintendentselev

eller marinintendentsaspirant.

Under nu nämnd tid må jämväl

inskrivningsbefälhavare beträffande å

sjömanshus icke inskriven värnpliktig,

som haft fast anställning såsom

sjökadett, kustartillerikadett, reservofficersaspir

ant, mariningen j ör selev, m ariningenj

örsaspirant, marinintendentselev

eller marinintendentsaspirant, utöva

i mom. 3 omförmälda åligganden

och befogenheter.

Beslut, som av sjörullföringsbefälhavare eller inskrivningsbefälhavare i

sådant fall meddelas, skall gälla, till dess detsamma blivit av inskrivningsnämnden

prövat.

§ 20. § 20.

1. Över inskrivningsnämnds beslut 1. Över inskrivningsnämnds beslut Besvär över

må besvär anföras endast av värn- må besvär anföras endast av värnplik- j"8kriv“<i>g»- pliktig, som beslutet rörer. Dessa tig, som beslutet rörer. Dessa besvär nämnds beslut''

besvär skola ställas till inskrivnings- skola ställas till inskrivningsrevisionen

revisionen samt inom fjorton dagar samt inom fjorton dagar efter beslutets

efter beslutets meddelande ingivas till meddelande ingivas till Konungens beKonungens

befallningshavande i det fallningshavande i det län, inom vilket

län, inom vilket förrättningen ägt rum. förrättningen ägt rum. Besvären må

Besvären må även inom behörig tid även inom behörig tid med posten inmed

posten insändas; dock skall i sändas; dock skall i sådant fall besådant

fall behörigen styrkas, att den hörigen styrkas, att den klagande egenklagande

egenhändigt undertecknat be- händigt undertecknat besvärsskriften

svärsskriften eller att densamma på eller att densamma blivit uppsatt på

hans begäran eller med hans samtycke lians begäran eller med hans samtycke,

blivit uppsatt.

2. ^ Över beslut, som meddelas järn- 2. Över beslut, som meddelas jämlikt

§ 19 mom. 3, må besvär anföras likt § 19 mom. 3, må besvär anföras

av den värnpliktige; skolande därvid av den värnpliktige; skolande därvid

i tillämpliga delar gälla vad i mom. i tillämpliga delar gälla vad i mom. 1

1 rörande besvär över inskrivnings- är föreskrivet rörande besvär över innämnds

beslut är föreskrivet. skrivning snämnds beslut.

Bihang till riksdagens protokoll 1025. 11 saml. 1 avd. 1 A höft. (Nr 1.) 722 25 14

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Inskriynings
rovieiona
samman
sättning.

Inskrivnings
reyisions
åligganden.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 21.

1. För inskrivningsområde jämte inom detsamma belägna sjömanshus skall

finnas en inskrivningsrevision, bestående av landshövdingen eller, i händelse

denne har förfall eller ämbetet är ledigt, landssekreteraren i det län,

till vilket största delen av området hörer, såsom ordförande, samt av fyra

andra ledamöter, nämligen inskrivningsbefälhavaren ävensom från varje till

området hörande län eller ej under landsting lydande stad tre inom länet

eller staden bosatta män, som jämte tre suppleanter utses för tre år av

landstinget eller för stad, som icke lyder under landsting, av stadsfullmäktige.

En ledamot och en suppleant avgå årligen.

Där inskrivningsbefälhavare deltagit i inskrivningsnämnds förhandlingar,

förordnas annan lämplig militärperson i hans ställe till ledamot av den inskrivningsrevision,

som har att till prövning upptaga samma nämnds beslut.

De av landsting eller stadsfullmäktige Aralda ledamöter eller, i händelse de

äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning endast i vad

den angår det område, för vilket de blivit valda.

2. För att beslut må kunna av revision fattas, erfordras, att minst tre

ledamöter, däribland den militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid omröstning

till beslut rösterna lika, gälle ordförandens eller, vid förfall för

denne, den militäre ledamotens mening.

Revisionen biträdes av en militärläkare och en därtill förordnad civil läkare.

§ 22.

Inskrivningsrevision sammanträder på kallelse av ordföranden. Revisionen

åligger:

a) att pröva och avdöma besvär mot a) att pröva och avdöma besvär över

inskrivningsnämnds beslut; inskrivningsnämnds beslut;

b) att granska och, där så skäligt b) att granska och, där sa finnes

finnes, ändra sådana inskrivnings- skäligt, ändra sådana inskrivningsnämnds

beslut, rörande vilka avvikande nämnds beslut, rörande vilka avvikande

meningar eller yrkanden äro till proto- meningar äro antecknade till protokollet,

kollet antecknade, ävensom varje beslut ävensom varje beslut rörande ärende,

rörande ärende, som omförmäles i §19 som omförmäles i § 19 mom. 1 c);

mom. 1 c);

c) att verkställa rättelse beträffande sådana av iuskrivningsnämnd begångna

misstag, som kommit till revisionens kännedom;

d) att granska och, där så skäligt d) att granska och, där så finnes

finnes, ändra inskrivnings- eller sjö- skäligt, ändra inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavares

beslut i ärende, rullföringsbefälhavares beslut i ärende,

som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revi- som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revisionen

underställt; sionen underställt;

e) att, på förslag av vederbörande e) att i de fall och i den ordning,

militärbefäl, enligt de närmare före- Konungen bestämmer, verkställa i § 24

skrifter Konungen meddelar, verkställa stadgad uttagning till linjetjänst och

uttagning av värnpliktiga, som, utöver er sättning sr eserven;

s. 211 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

211

(Nuvarande lydelse.)

de enligt egen önskan av vederbörande

inskrivning snämnder för ändamålet uttagna,

erfordras för utbildning till

underbefäl eller fackmän vid fotfolket,

trängen och intendenturtrupperna, varvid

iakttages, att vid lika lämplighet

i första rummet uttagas de, vilka därtill

anmält sig, samt att för dylik utbildning

icke uttagas sådana för fotfolket

avsedda värnpliktiga, som visa,

att tjänstgöringens fullgörande skulle

bereda dem eller av deras arbete beroende

nära anhöriga väsentliga svårigheter

eller olägenheter; samt

f) att, utöver vad ovan sägs, i de

fall, Konungen bestämmer, verkställa

tilldelning av värnpliktiga till visst

truppslag eller viss tjänst eller befattning,

med iakttagande av att vid

lika lämplighet i första rummet uttagas

de, vilka därtill anmält sig.

(Föreslagen lydelse.)

f) att i de fall och i den ordning,

Konungen bestämmer, verkställa tilldelning

av värnpliktiga till visst truppslag

eller viss tjänst;

g) att pröva och besluta angående

de i § 17 mom. 1 omnämnda uppskov

för sådana värnpliktiga, som av revisionen

uttagas till linjetjänst; samt

h) att verkställa uttagning av värnpliktiga

för utbildning till underbefäl

eller fackmän vid infanteriet, trängtrupperna

och intendenturtrupperna,

för utbildning till plutonchef eller

motsvarande befattning, för utbildning

i särskild ordning vid Svea livgarde

samt från annat inskrivning sområde

än Norrbottens för utbildning vid Norrbottens

regemente och från annat inskrivning

sområde än Gotlands för utbildning

vid Gotlands infanterikår.

Inskrivningsrevisionens beslut skola kungöras vederbörande i den omfattning

och på det sätt, Konungen bestämmer.

§ 23. § 23.

Inskrivningsrevisions beslut, rö- Inskrivningsrevisions beslut, rö- Underställning

rande vilket avvikande meningar blivit rande vilket avvikande meningar blivit av ^ns^r^y‘

av minst två ledamöter till protokollet av minst två ledamöter antecknade till be”™0”''

s. 212 Kontrollera mot PDF

212

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

De värnpliktigas

fördelning

på

linjetjänst och

ersättningsreserv.

(Nuvarande lydelse.)

antecknade, skall underställas Konungens

prövning; och skola protokollet

och övriga handlingar för sådant

ändamål genom ordförandens försorg

ofördröjligen insändas till vederbörande

statsdepartement. Beslutet gånge dock

i verkställighet, där ej Konungen

annorlunda förordnar.

Ej må i inskrivningsrevisions beslut

ändring sökas.

KAP. V.

Om de värnpliktigas fördelning och

tjänstgöringsskyldighet i

beväring en.

§ 24.

Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra

vid det truppslag av hären eller uti

den tjänst vid marinen, vartill han inskrivits

eller överförts, dock att i de

fall, Konungen prövar erforderligt, värnpliktig

skall vara skyldig att även vid

annat truppslag eller i annan tjänst

fullgöra tjänstgöring, där sådant ej

medför förändring av tjänstgöringstiden.

(Föreslagen lydelse.)

protokollet, skall underställas Konungens

prövning; och skola protokollet

och övriga handlingar för sådant

ändamål genom ordförandens försorg

ofördröjligen insändas till försvarsdepartementet.

Beslutet gånge dock i

verkställighet, där ej Konungen annorlunda

förordnar.

Över inskrivningsrevisions beslut

må besvär ej anföras.

KAP. V.

Om de värnpliktigas fördelning och

tjänstgöringsskyldighet samt underhåll

och förmåner m. m.

§ 24.

1. Till linjetjänst uttagas följande

vapenföra värnpliktiga, nämligen:

a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen

eller erhållit avgångsbetyg från

gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk

eller som vid annan läroanstalt

förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt

vad Konungen förordnar, skall anses

däremot svara, så ock värnpliktiga,

som vid navigationsskola avlagt sjökaptens-

eller styrmansexamen eller

maskinistexamen av första eller andra

klass;

b) å sjömanshus inskrivna maskinister

och eldare samt av övriga å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga de, som

sex månader eller därutöver varit inmönstrade

till sjöfart; samt

c) bland övriga värnpliktiga, enligt

de närmare föreskrifter, Konungen

meddelar, ett så stort antal, som erfordras

för att år skontingenten skall

uppgå:

vid hären till 19,783 man, däri ej

inräknade de under a) omförmälda

värnpliktiga;

s. 213 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

213

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

vid marinen till 3,400 man, däri

inrälcnade de under b) men ej de under

a) omförmälda värnpliktiga; samt

vid flygvapnet till 700 man, däri

inräknade de under b) men ej de under

a) omförmälda värnpliktiga.

2- Till ersättning sreserven uttagas

övriga vapenföra värnpliktiga.

3. Föreligger för värnpliktig, som

uttagits till ersättningsreserven, vid

tjänstgöringens påbörjande sådant förhållande,

att han är att hänföra till

de i mom. 1 a) omförmälda värnpliktiga,

skall han enligt de närmare

föreskrifter, Konungen meddelar, överföras

till linjetjänst.

§ 25.

§ 25.

1. Värnpliktiga tilldelas hären,

marinen eller flygvapnet sålunda:

A. Flygvapnet tilldelas:

a) å sjömanshus inskrivna värnpliktiga;

samt

b) å sjömanshus icke inskrivna

värnpliktiga,

allt till det antal, Konungen bestämmer.

1. Marinen tilldelas: B. Marinen tilldelas:

a) alla å sjömanshus inskrivna a) å sjömanshus inskrivna maski -

maskinister och eldare samt av övriga nister och eldare samt av övriga å

å sjömanshus inskrivna värnpliktiga sjömanlius inskrivna värnpliktiga de,

de, som sex månader eller därutöver som sex månader eller därutöver varit

varit inmönstrade till sjöfart; inmönstrade till sjöfart, allt i den män

här avsedda värnpliktiga ej enligt av

Konungen meddelade bestämmelser

skola tilldelas flygvapnet; samt

b) andra å sjömanshus inskrivna b) andra värnpliktiga till det antal,

värnpliktiga enligt bestämmelser, som Konungen bestämmer.

Konungen meddelar; samt

c) å sjömanshus icke inskrivna

värnpliktiga, som anses för marinen

behövliga, till det antal, Konungen

bestämmer.

Tilldelning till

vapen, truppslag

och

tjänster m. ra.

s. 214 Kontrollera mot PDF

214

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

2. Alla värnpliktiga, som icke bli- C. Hären tilldelas alla värnpliktiga,

vit inskrivna i marinen, tilldelas hären, som icke blivit tilldelade flygvapnet

eller marinen.

3. Värnpliktig, som avgår från

fast anställning vid hären eller marinen

eller vid härens eller marinens

reserv, överföres till härens eller marinens

beväring eller landstorm.

2. Värnpliktiga tilldelas truppslag

vid hären samt tjänst vid marinen

och flygvapnet, på sätt §§ 19 och 22

bestämma.

3. Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra

vid det truppslag eller uti den

tjänst, som han tilldelats, dock att i

de fall, Konungen prövar erforderligt,

värnpliktig skall vara skyldig fullgöra

tjänstgöring även vid annat truppslag

eller i annan tjänst, där sådant ej

medför förändring av den sammanlagda

tjänstgöringstiden.

§ 26. § 26.

Underbefäl och 1. Värnpliktiga tilldelas fotfolket,

fackmän. rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna,

trängen och intendenturtrupperna samt

tjänst i marinen, på sätt §§ 19 och 22

bestämma.

2. Av fotfolket och trängen i egent- Av infanteriet, trängtrupperna och

lig trängtjänst samt intendenturtrup- intendenturtrupperna tilldelade, till

perna tilldelade vapenföra värnpliktiga linjetjänst uttagna värnpliktiga uttagas

uttagas högst fjorton procent för ut- tjugu procent för utbildning till unbildning

till underbefäl eller fackmän, derbefäl eller fackmän.

3. Av trängen i sjukbärartjänst

och i egentlig sjukvårdstjänst tilldelade

vapenföra värnpliktiga uttagas högst

tio procent för utbildning till underbefäl

eller fackmän.

§ 27. § 27.

1. Vapenför värnpliktigs ut- 1. Utbildningstid för värnplikbildningstid.

tiga, uttagna till linjetjänst.

värnpliktigs A. Vapenför värnpliktig, med A. Till linjetjänst uttagen värnutbiidnmgstid

un(janfag av 3enij Som nämnas under pliktig, som icke nämnes under B, C

s. 215 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

215

(Nuvarande lydelse.)

B, C eller I) i detta moment, är,

sedan han blivit inskriven, skyldig att

under fredstid för sin utbildning

tjänstgöra det antal dagar, som nedan

angives, nämligen:

a) vid fotfolket i sammanlagt trehundrafyrtio

dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar,

skall fullgöras:

med eu första tjänstgöring om tvåhundrafemtio

dagar, som tager sin

början under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning

om trettio dagar under vart och

ett av andra, tredje och fjärde åren;

dock att

värnpliktiga, som uttagits för utbildning

till underbefäl eller fackmän,

skola tjänstgöra i sammanlagt fyrahundra

dagar, vilken tjänstgöring, på

sätt Konungen närmare förordnar,

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om trehundratio

dagar, som tager sin början

under första året, samt

med en repetitions-(regements-)övning

om trettio dagar under vart och

ett av andra, tredje och fjärde åren;

b) vid rytteriet i sammanlagt trehundrasextiofem

dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare

förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundraåttioen

dagar, som tager sin

början under första året, samt

med en repetitions (regements-)övning

om fyrtiotvå dagar under vart

och ett av andra och tredje åren;

c) vid fältartilleriet och positionsartilleriet

i sammanlagt tre
-

(Föreslagen lydelse.)

eller D i detta moment, är skyldig

att, på sätt Konungen närmare förordnar,

under fredstid för sin utbildning

tjänstgöra det antal dagar, som

nedan angives, nämligen:

a) vid infanteriet i sammanlagt

etthundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om nittio

dagar, som tager sin början under

andra året, samt

med två repetitionsövningar om

tjugufem dagar före utgången av fjärde

året; dock att

värnpliktig, som uttagits för utbildning

till underbefäl eller fackman,

skall tjänstgöra i sammanlagt tvåhundra

dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundrafemtio

dagar, som tager sin

början under andra året, samt

med två repetitionsövningar om

tjugufem dagar före utgången av

fjärde året;

b) vid kavalleriet, artilleriet

och ingenjör t r upp erna i sammanlagt

tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundrafyrtio

dagar, som tager sin

början vid kavalleriet, fältartilleriet

och ingenjörtrupperna under andra

året samt vid fästningsartilleriet under

första eller andra året, samt

med två repetitionsövningar om

trettio dagar före utgången av fjärde

året;

s. 216 Kontrollera mot PDF

216

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.)

hundrasextiofem dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar,

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundraåttioen.

dagar, som tager sin

hörjan under första året, samt

med en repetitions-(regements)övning

om fyrtiotvå dagar under vart

och ett av andra och tredje åren;

d) vid fästningsartilleriet och

fästningsingenjörtrupperna i sammanlagt

trehundrasextiofem dagar, vilken

tjänstgöring, på sätt Konungen

närmare förordnar, skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundr

anittio fem dagar, som tager sin

hörjan under första eller andra året,

samt

med en repetitions-(regements-)övning

om trettiofem dagar under vart

och ett av tredje och fjärde åren;

e) vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna

i sammanlagt trehundrasextiofem

dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar,

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundr

anittio fem dagar, som tager sin

hörjan under första året, samt

med en repetitions-(rcgements-)övning

om trettiofem dagar under vart

och ett av andra och tredje åren;

f) vid trängen ocli intendenturtrupperna

i sammanlagt tvåhundrafyrtio

dagar, vilken tjänstgöring, på

sätt Konungen närmare förordnar, skall

fullgöras:

vid trängen i egentlig trängtjänst

och i sjukhär artjänst:

med en första tjänstgöring om etthundrafemtio

dagar, som tager sin

början under första eller andra året,

samt

(Föreslagen lydelse.)

c) vid trängtrupperna och intendenturtrupperna

i sammanlagt etthundrafyrtio

dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

vid trängtrupperna i tr ängtjänst:
med

en första tjänstgöring om etthundrafemton

dagar, som tager sin

början under andra året, samt

s. 217 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

217

(Nuvarande lydelse.)

med tre repetitions-(regemcnts-)''6vnmgar,

var och en om trettio dagar,

före utgången av fjärde eller femte

året;

vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:
med

en första tjänstgöring om etthundraåttio

dagar, som tager sin början

under första året, samt

med enrepetitions-(regements-)övning

om trettio dagar under vartdera av

andra och fjärde åren; samt

vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om tvåhundra

tio dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en vojHititiona-fregcments-jövning

om trettio dagar under fjärde året;

dock att

värnpliktiga, som vid trängen eller

intendenturtrupperna uttagits för utbildning

till underbefäl eller fackmän,

skola tjänstgöra i sammanlagt trehundrasextiofem

dagar, vilken tjänstgöring, på

sätt Konungen närmare förordnar, skall

fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundrasjuttiofem

dagar, som tager sin

början under första eller andra året,

samt

med tre repetitions-(regements-)övningar,

var och en om trettio dagar, före utgången

av fjärde eller femte året;

(Föreslagen lydelse.)

med en repetitionsövning om tjugufem

dagar före utgången av fjärde

året;

vid trängtrupperna i biltjänst:

med en första tjänstgöring om etthundrafemton

dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om tjugufem

dagar före utgången av fjärde året;

vid träng trupperna i sjukvårdstjänst:
med

en första tjänstgöring om nittio

dagar, som tager sin början under

andra året, samt

med två repetitionsövning ar om tjugufem

dagar före utgången av fjärde året;

samt

vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om etthundrafemton

dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om tjugufem

dagar före utgången av fjärde året;

dock att

värnpliktig, som vid tv ängtrupperna

eller intendenturtrupperna uttagits för

utbildning till underbefäl eller fackman,

skall tjänstgöra i sammanlagt

tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

vid trängtrupperna i sjukvårdstjänst:
med

en första tjänstgöring om etthundrafemtio

dagar, som tager sin början

under andra året, samt

med två repetitionsövningar om tjugufem

dagar före utgången av fjärde året;

samt

vid tr ängtrupperna i tr ängtjänst

och i biltjänst ävensom vid intendenturtrupperna:
med

en första tjänstgöring om etthundras

juttiof em dagar, som tager sin

början under andra året, samt

s. 218 Kontrollera mot PDF

218

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.)

g) vid marinen i nedan angivna antal

dagar, vilken tjänstgöring, på sätt

Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
av

de å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga i trehundrasextio dagar

i en följd med början under första året,

samt

av de å sjömanshus icke inskrivna

värnpliktiga:

om de inskrivits till sjötjänst eller

stationstjänst, i trehundrasextio dagar,

antingen i en följd med början underförstå

eller andra året eller ock, där

Konungen till följd av särskilda omständigheter

prövar nödigt, med en första

tjänstgöring om tvåhundrasextio dagar

under första eller andra eller underförstå

och andra året samt en repetitionsövning

om etthundra dagar underfjärde

året;

om de inskrivits till kustartilleritjänst,

i trehundrasextiofem dagar, med

en första tjänstgöring om trehundratjugutre

dagar, som tager sin början

under första eller andra året, och en

repetitionsövning om fyrtiotvå dagar

under fjärde året.

B. Vapenför värnpliktig, vilken avlagt

studentexamen eller erhållit avgångsbetyg

från gymnasiets tredje ring

vid allmänt läroverk eller som vid

annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått,

som, enligt vad Konungen

(Föreslagen lydelse.)

med en repetitionsövning om tjugufem

dagar före utgången av fjärde året;

d) vid flottan i sammanlagt tvåhundra

dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras antingen i en följd med början

under första eller andra året eller- ock,där

Konungen till följd av särskilda omständigheter

prövar nödigt, i två omgångar,

av vilka den ena tager sin början

under första eller andra året och den

andra fullgör es före utgången av fjärde

året;

e) vid kustartilleriet i sammanlagt

tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio

dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om trettio

dagar före utgången av fjärde året;

samt

f) vid flygvapnet i sammanlagt tvåhundra

dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras antingen i en följd med början

under första eller andra året eller ock

i två omgångar, av vilka den ena tager

sin början under första eller andra året

och den andra fullgöres före utgången

av fjärde året.

B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens

påbörjande avlagt studentexamen

eller erhållit avgångsbetyg från

gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk

eller som vid annan läroanstalt

förvärvat ett kunskapsmått, som, en
-

s. 219 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

219

(Nuvarande lydelse.)

förordnar, skall anses däremot svara,

så och vapenför värnpliktig, som vid

navigationsskola avlagt sjökaptenseller

styrmansexamen eller å maskinistavdelning

annan examen än maskinistexamen

av tredje klass, är, sedan han

blivit inskriven, skyldig att under fredstid

för sin utbildning tjänstgöra det

antal dagar, som nedan angives, nämligen:
a)

vid hären i sammanlagt fyrahundraåttiofem

dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar,

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om minst

fyrahundra dagar, som tager sin början

under första året, samt

med en repetitions-(regements-)öyning

under vart och ett av andra och

tredje åren:

b) vid marinen i femhundra dagar,

vilken tjänstgöring, på sätt Konungen

närmare förordnar, skall fullgöras:

i annan tjänst än kustartilleritjänst

i en följd med början under första året

samt

i kustartilleritjänst med en första

tjänstgöring om fyrahundrajemtioåtta

dagar, som tager sin början under

första året, och med en repetitions-(regementsjövning

om fyrtiotvå dagar under

tredje året.

(Föreslagen lydelse.)

ligt vad Konungen förordnar, skall anses

däremot svara, eller som vid navigationsskola

avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen

eller maskinistexamen av

första eller andra klass, är skyldig att,

på sätt Konungen närmare förordnar,

under fredstid för sin utbildning tjänstgöra

det antal dagar, som nedan angives,

nämligen:

a) vid hären i sammanlagt tvåhundrasextio

dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om minst

tvåhundratrettio dagar, som uppdelas

i två tjänstgöringsomgångar, av vilka

den ena tager sin början under första

året och den andra fullgöres före utgången

av fjärde året, samt

med en repetitionsövning före utgången

av fjärde året;

b) vid flottan i sammanlagt tvåhundrasextio

dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras i en följd med början

under första eller andra året, samt

c) vid kustartilleriet i sammanlagt

tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio

dagar, som tager sin början

under första året och antingen fullgöres

i en följd eller uppdelas på första

och andra året, samt

med en repetitionsövning om trettio dagar

före utgången av fjärde året; samt

d) vid flygvapnet i sammanlagt tvåhundrasextio

dagar, vilken tjänstgöring

skall fidig öras:

med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio

dagar, som tager sin

början under första året, samt

med en repetitionsövning om trettio

dagar före utgången av fjärde året.

s. 220 Kontrollera mot PDF

220

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.)

C. Vapenför värnpliktig, vilken vid

inskrivningsförrättning eller hos befälhavaren

för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde,

vartill den värnpliktige

hör, på sätt Konungen närmare förordnar,

visar sig äga förutsättningar

för utbildning till plutonchef eller motsvarande

befattning, må fullgöra sin

värnpliktstjänstgöring på sätt under B

föreskrives, ändå att han icke avlagt

där omförmält kunskapsprov. Har

sådan värnpliktig, enligt vad i § 6

mom. 3 sägs, blivit inskriven redan

det år, då han fyllde aderton eller

nitton år, är han skyldig att fullgöra

sin värnpliktstjänstgöring enligt bestämmelserna

under B.

D. Idkar värnpliktig, som i punkten

B avses, vid någon statens högskola

eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt

studierför utbildning tillläkare,

tandläkare, veterinär eller maskiningenjör

eller eljest i sådana ämnen,

att hans insikter kunna vara till särskilt

gagn för krigsmakten, eller gör i

nämnda punkt avsedd värnpliktig sannolikt,

att han kommer att idka sådana

studier, må, där hans insikter

anses bliva bättre tillgodogjorda genom

värnpliktstjänstgöringens fullgörande i

annan ordning än i sagda punkt föreskrives,

Konungen förordna, att, enligt

de närmare bestämmelser Konungen

meddelar, tjänstgöringen skall, med

rätt till avbrott under viss tid för

studiekursens fullföljande, fullgöras

(Föreslagen lydelse.)

C. Värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning

eller hos befälhavaren

för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde,

vartill den värnpliktige

hör, på sätt Konungen närmare förordnar,

visar sig äga förutsättningar för utbildning

till plutonchef eller motsvarande

befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring

på sätt under B föreskrives,

ändå att han icke avlagt där

omförmält kunskapsprov. Har sådan

värnpliktig, enligt vad i § 6 mom. 2

sägs, blivit inskriven redan det år, då

han fyllde aderton eller nitton år, är

han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring

enligt bestämmelserna

under B.

Kan det förutses, att yngling, vilken

jämlikt § 6 mom. 3 inskrives redan det

år, då han fyller aderton eller nitton

år, vid inträdet i värnpliktsåldern kommer

att hänföras till värnpliktiga, söm

under B omförmälas, är han skyldig att

fidlgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt

där meddelade bestämmelser..

1). Idkar värnpliktig, som i punkten

B avses, vid någon statens högskola

eller annan därmed jämförlig

högre läroanstalt studier för utbildning

till läkare, tandläkare, apotekare,

veterinär eller ingenjör eller eljest

i sådana ämnen, att hans insikter

kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten,

eller gör i nämnda punkt

avsedd värnpliktig sannolikt, att han

kommer att idka sådana studier, må,

där hans insikter anses bliva bättre

tillgodogjorda genom värnpliktstjänstgöringens

fullgörande i annan ordning

än i sagda punkt föreskrives,

Konungen förordna, att enligt de närmare

bestämmelser, Konungen meddelar,

tjänstgöringen skall, med rätt till

avbrott under viss tid för studiekur
-

s. 221 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

221

(Nuvarande lydelse.)

med dels militärutbildning dels fackutbildning

och facktjänstgöring, varvid

den värnpliktige må åtnjuta högst

fyrtiofem dagars minskning av den enligt

detta moment för honom bestämda

tjänstgöringstiden. Har ej den värnpliktige

före utgången av den tid, under

vilken tjänstgöringen fått avbrytas, avlagt

de studieprov Konungen bestämmer,

skall den viirnpliktige, enligt vad

Konungen föreskriver, fullgöra den

tjänstgöring, som på grund av bestämmelserna

under B åligger honom; och

räknas därvid genomgången militärutbildning

honom till godo på sätt

Konungen prövar skäligt.

E. Under A avsedd värnpliktig, som

tillhör fotfolket, rytteriet, fältartilleriet,

positions artilleriet, fältingenjör- ellerfälttelegraftrupperna,

äger, sedan han påbörjat

honom åliggande första tjänstgöring,

på därom gjord framställning kvarstanna

i tjänstgöring intill slutet av första repetitionsövningen.

Vapenför värnpliktig, som för utbildning

vid Norrbottens regemente eller

Gotlands infanteriregemente uttagitsfrån

annat regementes inskrivningsområde,

må, på sätt Konungen finner gott förordna,

fullgöra honom åliggande första

tjänstgöring samt en, två eller tre rcpetitionsövningar

i en följd med början

under första eller andra året.

Vapenför värnpliktig, som tilldelats

Karlskrona eller Vaxholms grenadjärregemente,

fästningsartilleriet eller'' fästningsingenjörtrupperna,

må, på sätt

Konungen finner gott förordna, fullgöra

honom åliggande första tjänstgöring och

första repetitionsövning i en följd med

början under första eller, andra året.

Vapenför värnpliktig, som för utbildning

vid Norrbottens kavallerikår uttagits

från annat än Norrbottens rege
-

(Föreslagen lydelse.)

sens fullföljande, fullgöras med dels

militärutbildning, dels fackutbildning

och facktjänstgöring. Har ej den värnpliktige

före utgången av den tid, under

vilken tjänstgöringen fått avbrytas,

avlagt de studieprov, Konungen

bestämmer, skall den värnpliktige,

enligt vad Konungen föreskriver, fullgöra

den tjänstgöring, som på grund

av bestämmelserna under B åligger

honom; och räknas därvid genomgången

militärutbildning honom till

godo på sätt, Konungen prövar skäligt.

E. Under A nämnd värnpliktig,

som uttagits för utbildning i särskild

ordning vid Svea livgarde eller från

annat inskrivningsområde än Norrbottens

uttagits för utbildning vid Norrbottens

regemente, må, på sätt Konungen

finner gott förordna, fullgöra

honom åliggande första tjänstgöring

samt första eller första och andra repetitionsövning

urna i en följd med början

under första eller andra året.

s. 222 Kontrollera mot PDF

222

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.)

mentes inskrivnings område, må, på sätt

Konungen finner gott förordna, f ullgöra

honom åliggande första tjänstgöring samt

repetitionsövningar i en följd.

F. Kepetitionsövning må icke, där

skilda fall annorlunda förordna, äga

vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västen-bottens och

Norrbottens län förlagda fötfölksregementen

under tiden från och med den

11 juli till och med den 31 augusti,

samt

vid övriga fotfolksregementen under

tiden från och med den 11 juli till och

med den 9 september.

2. Icke vapenför värnpliktigs

utbildningstid.

A. Icke vapenför värnpliktig, med

undantag av dem, som nämnas under B

eller C i detta moment, är, sedan han

blivit inskriven, skyldig att, på sätt

Konungen närmare förordnar, under

fredstid för sin utbildning tjänstgöra

sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar,

vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen

i en följd med början under

första eller andra året eller ock med

en första och en andra tjänstgöring

under de tre första åren.

B. Icke vapenför värnpliktig, vilken

avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg

från gymnasiets tredje ring

vid allmänt läroverk eller som vid annan

läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått,

som, enligt vad Konungen förordnar,

skall anses däremot svara, är, sedan

han blivit inskriven, skyldig att, på sätt

Konungen närmare bestämmer, under

fredstid för sin utbildning tjänstgöra

trehundrasextiofem dagar i en följd med

början under första eller andra året.

C. Icke vapenför värnpliktig, som

(Föreslagen lydelse.)

ej Konungen finner nödigt att för särrum
vid

de inom de fem nordligaste länen

förlagda infanteriregementena under

tiden från och med den 11 juli till och

med den 31 augusti, samt

vid övriga infanteritruppförband

under tiden från och med den 11 juli

till och med den 9 september.

2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga,

uttagna till er sättningsreserven.

Till er sättning sreserven uttagen värnpliktig

är skyldig att, på sätt Konungen

närmare förordnar, under fredstid

tjänstgöra i sammanlagt etthundrafyrtio

dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras antingen i en följd med början

under första eller andra året eller ock

med en första och en andra tjänstgöring

under de tre första åren.

s. 223 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

223

t

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

vid navigationsskola avlagt sjökaptenséller

styrmansexamen eller å maskinistavdelning

annan examen än maskinistexamen

av tredje klass, är, sedan han

blivit inskriven, skyldig att, på sätt

Konungen närmare förordnar, under

fredstid för sin utbildning tjänstgöra i

trehundrasextio dagar i en följd med

början under första eller andra året.

D. Beträffande värnpliktig, som i

punkten B sägs, skall, där han idkar

eller gör sannolikt, att han kommer att

idka sådana studier, som i mom. 1 B

avses, vad i sistnämnda lagrum stadgas

äga motsvarande tillämpning; och må

för värnpliktig, som inom föreskriven

tid fullgjort de studieprov Konungen

bestämmer, den i punkten B av detta

moment stadgade tjänstgör ingstiden minskas

med högst sextio dagar samt värnpliktig,

som icke i behörig tid avlagt de

föreskrivna studieproven, vid fullgörande

av den honom enligt samma punkt åliggande

tjänstgöring räkna sig genomgången

militärutbildning till godo på

sätt Konungen prövar skäligt.

E. Värnpliktig, vilken inskrivits såsom

vapenför, men senare befinnes icke

vapenför, är skyldig tjänstgöra i sammanlagt

det antal dagar, som i detta

moment för varje fall sägs. Sådan värnpliktig

äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring

tillgodoräkna sig den

tid, han tjänstgjort såsom vapenför.

3. Reservtruppövning.

Vapenför värnpliktig, vilken tilldelats

hären, med undantag av dem,

som nämnas i mom. 1 D av denna §,

är skyldig att, på sätt Konungen

närmare förordnar, deltaga i reservtruppövning:
vid

fotfolket, fästning sartilleriet,

s. 224 Kontrollera mot PDF

224

Första siirsldlda utskottets utlåtande Kr 1.

(Nuvarande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

fästningsingenj örtruppern a, träng en

och intendenturtrupperna i högst femton

dagar under nionde eller tionde

året, samt

vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet

samt fältingenjör- och

fälttelegraftrupperna i högst tjugufem

dagar under femte eller sjätte året

4. Särskilda bestämmelser. 3. Särskilda bestämmelser.

A. I den omfattning sådant finnes

hunna she, äger Konungen medgiva till

ersättningsreserven uttagna värnplihtiga

avhortning av den i mom. 2 föreshrivna

tjänstgöringstiden.

B. Därest, på sätt Konungen närmare

förordnar, hemförlovning shall äga

rum viss tid under pågående första tjänstgöring

(tjänstgöring i en följd), äge

värnpliktig, som sådant åstundan, efter

därom hos vederbörande militärmyndighet

gjord framställning, hvarstanna i

tjänstgöring intill utgången av den tjänstgöringsperiod,

till vilhen han inkallats.

C. Enligt de närmare bestämmelser,

Konungen meddelar, må till linjetjänst

uttagna värnplihtiga, vilka anmäla sig

därtill villiga, i nedan angivna omfattning

kvarbliva i tjänstgöring utöver den

i mom. 1 föreshrivna tid, nämligen:

a) vid flygvapnet: värnpliktig, som

önskar undergå och anses lämplig för

utbildning till flygare; samt

b) vid varje avdelning av krigsmakten:

värnpliktiga till ett antal motsvarande

antalet vakanser inom manskapsbeställningarna

därstädes.

D. Där sådant med hänsyn till utbruten

farsot eller andra utomordentliga

förhållanden prövas vara av nöden, äger

Konungen förordna, att tjänstgöring skall

taga sin början eller återstående del

därav fullgöras å senare tid än i mom.

1 eller 2 föreskrives.

s. 225 Kontrollera mot PDF

225

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Likaledes äger Konungen, där farsot

■ ■ utbrutit vid avdelning av krigsmakten,

Varder fartyg, därå värnpliktig

tjänstgör, hindrat att återkomma till

station av flottan och bliva avmönstrat,

innan tiden för den tjänstgöring, till

vilken den värnpliktige inkallats, gått

till ända, är denne likväl skyldig att

tjänstgöra ombord, till dess avmönstringen

ägt rum. Ersättning för den

överskjutande tjänstgöringstiden erhåller

den värnpliktige enligt särskilda

bestämmelser.

Har värnpliktig under i mom. 1,

2 eller 3 föreskriven tjänstgöring blivit

fälld till straff för rymning eller

för olovligt undanhållande av minst

ett dygns varaktighet, eller har hans

tjänstgöring avbrutits för verkställighet

av straffarbete eller omedelbart

ådömt fängelsestraff, skall den tid,

under vilken han var rymd eller olovligen

undanhöll sig eller hans tjänstgöring

sålunda var avbruten, ej tillgodoräknas

honom såsom tjänstgöringstid,

där ej Konungen för särskilda

fall annorledes förordnar. I vad

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11

förordna om därstädes i tjänstgöring

varande värnpliktigas kvarhållande så

lång hd utöver den föreskrivna tjänstgöringstiden,

som finnes nödigt tillförebyggande

av smittas spridande.

E. Därest vid flottan tillgången på

i tjänstgöring varande, till linjetjänst

uttagna värnpliktiga skulle överstiga behovet,

äger Konungen medgiva visst antal

dylika värnpliktiga avkortning av den

i mom. 1 föreskrivna tjänstgöringstiden,

skolande därvid i första rummet ifrågakomma

sådana värnpliktiga, vilka visa,

att tjänstgöringens fullgörande skulle

bereda dem eller av deras arbete för sitt

uppehälle väsentligen beroende nära anhöriga

avsevärda svårigheter.

F. Varder fartyg, därå värnpliktig

tjänstgör, hindrat att återkomma till

station av flottan och avmönstras, innan

tiden för den tjänstgöring, till vilken

den värnpliktige inkallats, gått till ända,

är denne likväl skyldig att tjänstgöra

ombord, till dess avmönstringen ägt

rum. Ersättning för den överskjutande

tjänstgöringstiden erhåller den

värnpliktige enligt särskilda bestämmelser.

G. Har värnpliktig under i mom. 1

eller 2 föreskriven tjänstgöring blivit

fälld till straff för rymning eller för olovligt

undanhållande av minst ett dygns

varaktighet, eller har hans tjänstgöring

avbrutits för verkställighet av straffarbete

eller omedelbart ådömt fängelsestraff,

skall den tid, under vilken han

varit rymd eller olovligen undanhållit

sig eller hans tjänstgöring sålunda varit

avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom

tjänstgöringstid, där ej Konungen

för särskilda fäll annorledes förordnar.

I vad mån den värnpliktige må till
saml.

lavd. 1A käft. (Nr 1.) 72225 15

s. 226 Kontrollera mot PDF

226

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

mån den värnpliktige må tillgodoräkna godoräkna sig fullgjord del av tjänstsig

fullgjord del av tjänstgöringen, göringen, samt i vilken ordning lian

samt i vilken ordning lian skall full- skall fullgöra återstående tjänstgöringsgöra

återstående tjänstgöringsskyldig- skyldighet, bestämmer Konungen,

het, bestämmer Konungen.

Värnpliktig jämlikt denna lag åliggande tjänstgöring må icke avbrytas för

undergående av förvandlingsstraff för böter.

//. Huruvida och i vad mån värnpliktig

må såsom fullgjord tjänstgöring

tillgodoräkna sig tid, varunder han på

grund av sjukdom eller skada, till vilken

tjänstgöringen ej kan antagas hava varit

orsak, icke kunnat deltaga i tjänstgöringen,

därom förordnar Konungen.

I. Beträffande värnpliktiga, vilka

hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,

är särskilt stadgat.

Inkallelse vid

krigstillfalle

m. m.

§ 28.

1. Då rikets försvar det kräver,

må Konungen, efter statsrådets hörande,

till tjänstgöring inkalla beväringens

första uppbåd eller de större

eller mindre delar därav, som finnas

behövliga.

2. Därest i anseende till krig eller

för avvärjande av befarat eller börjat

angrepp det för rikets försvar finnes

nödigt att inkalla beväringens andra

uppbåd eller någon del därav i skilda

orter eller vid olika truppslag av hären

eller vid marinen eller flygvapnet, må

Konungen därom förordna, sedan han

hört statsrådet och, så vida riksdagen

ej är samlad eller inom trettio dagar

skall sammanträda, låtit utfärda riksdagskallelse.

Vad nu stadgats angående ordningen för andra uppbådets inkallande har

icke tillämpning i fråga om delar därav, vilka tillhöra Cxotlands inskrivnings

område eller må vara avsedda att utgöra besättningar i rikets fästningar,

utan gäller i avseende å sådana delar av andra uppbådet vad i mom. 1

öreskrivits.

3. Utom rikets gränser må beväringens första uppbåd vid hären användas

§ 28.

1. Då rikets försvar det kräver, så

ock när det erfordras till stillande av

uppror, må Konungen, efter statsrådets

hörande, till tjänstgöring inkalla beväringens

första uppbåd eller de större

eller mindre delar därav, som finnas

behövliga.

2. Därest i anseende till krig eller

för avvärjande av befarat eller börjat

angrepp det för rikets försvar finnes

nödigt, att beväringens andra uppbåd,

eller någon del därav i skilda orter

eller vid olika truppslag av hären eller

vid marinen, inkallas, må Konungen

därom förordna, sedan han statsrådet

hört och, så vida riksdagen ej är samlad

eller inom trettio dagar skall

sammanträda, låtit utfärda riksdags - kallelse.

s. 227 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

227

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

endast till rikets försvar och efter det att statsrådet blivit hört samt riksdagskallelse

utfärdats. Utan riksdagens medgivande må beväringens andra

uppbåd vid hären icke användas utom rikets gränser.

§ 29.

1- Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas av vederbörande befäl till

den i § 27 föreskrivna tjänstgöring

genom kungörelse, som skall införas

i en eller flera ar ortens tidningar

och uppläsas minst två gånger i kyrkorna

samt offentligen anslås inom

varje till rullföringsområdet hörande

kommun; eller

genom order.

genom kungörelse, som skall uppläsas

minst två gånger i kyrkorna och

offentligen anslås inom varje till rullföringsområdet

hörande kommun samt

i erforderlig omfattning införas i en

eller flera av ortens tidningar; eller

genom order.

2. Till tjänstgöring, som i § 28 omförmäles, verkställes inkallelsen

genom kungörelse, som offentligen anslås, på sätt i mom. 1 stadgas, samt,

där omständigheterna sådant medgiva, införes i tidningarna och uppläses i

kyrkorna; eller

genom order.

Genom ringning med kyrkklockorna på särskilt bestämt sätt bekantgöres,

att kungörelse om här omförmäld inkallelse anslagits. Även annat efter

förhållandena lämpat, på förhand tillkännagivet sätt må användas för sådant

bekantgörande.

Enahanda förfarande iakttages vid inkallelse till annan tjänstgöring, som

kan varda i särskild lag föreskriven (mobiliseringsövning).

o. \ id utbrott av krig skall värnpliktig, som tillhör beväringens första

uppbåd och vistas utom riket, oberoende av särskild inkallelse, så snart

ske kan, återvända till hemorten. Om ansvar för underlåtenhet att fullgöra

v:id sålunda är föreskrivet stadgas i strafflagen för krigsmakten.

Sättet för

inkallelse till

tjänstgöring.

§ 30.

Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring, verk- Tjänstcställa

den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare anvisas. förrättning.

I de förrättningar, där särskild yrkeskunskap kan vara påkallad, användas

företrädesvis personer med motsvarande yrkeskunskap.

§31.

Att. värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen När Tärnför

krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch pljttig, som

eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åt- värirgen. lyder

lydnad av inkallelse, i enlighet med § 29, till tjänstgöring, som omförmäles un(fcr krigslag,

i § 27 eller § 28, därom är i nämnda lag stadgat.

§ 32. § 32.

1. Varje år skall mönstring, som 1. Yarje år skall mönstring, som Mönstring,

i denna § omförmäles, hållas med i denna § omförmäles, hållas med

s. 228 Kontrollera mot PDF

228

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

värnpliktiga, med undantag av dem, värnpliktiga, med undantag av dem,

som under årets lopp varit i tjänst- som under årets lopp varit i tjänstgöring

såsom värnpliktiga eller som göring såsom värnpliktiga eller som

äro å sjömanshus inskrivna och till äro inskrivna a sjömanshus och insjöfart

inmönstrade. mönstrade till sjöfart.

2. Med värnpliktiga, utom dem, 2. Med värnpliktiga, utom dem,

som äro å sjömanshus inskrivna och som äro inskrivna å sjömanshus och

tillhöra marinen, hålles mönstringen tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles

inom varje rullföringsområde. För mönstringen inom varje rullföringssådan

mönstring är varje värnpliktig område. För sådan mönstring är varje

skyldig att, i enlighet med de närmare värnpliktig skyldig att i enlighet med

föreskrifter Konungen meddelar, till de närmare föreskrifter, Konungen

befälet avgiva tillförlitlig skriftlig upp- meddelar, till befälet avgiva tillförgift

om bostad och yrke, den värn- liflig skriftlig uppgift om bostad och

pliktige dock medgivet att under tiden yrke, den värnpliktige dock medgivet

för mönstringen iakttaga personlig in- att under tiden för mönstringen iaktställelse

och därvid muntligen avgiva taga personlig inställelse och därvid

nämnda uppgift. muntligen avgiva nämnda uppgift.

3. Med värnpliktiga, som äro å 3. Med värnpliktiga, som äro in
sjömanshus

inskrivna och tillhöra ma- skrivna å sjömanshus och tillhöra marinen,

hålles mönstringen vid sjömans- rinen eller flygvapnet, hålles mönstlius.

För sådan mönstring är varje ringen vid sjömanshus. För sådan

värnpliktig skyldig att, i enlighet med mönstring är varje värnpliktig skyldig

de närmare föreskrifter Konungen att i enlighet med de närmare föremeddelar,

till sjömanshusombudsman skrifter, Konungen meddelar, till sjöavgiva

tillförlitlig skriftlig uppgift om manshusombudsman avgiva tillförlitlig

bostad och sysselsättning, den värn- skriftlig uppgift om bostad och sysselpliktige

dock medgivet att under tiden sättning, den värnpliktige dock medför

mönstringen iakttaga personlig in- givet att under tiden för mönstringen

ställelse och därvid muntligen avgiva iakttaga personlig inställelse och därnämnda

uppgift. vid muntligen avgiva nämnda uppgift.

4. Kallelse till mönstring verk- 4. Kallelse till mönstring verk
ställes

genom kungörelse, som skall ställes genom kungörelse, som skall

införas i en eller flera av ortens tid- uppläsas minst två gånger i kyrkorna

ningar och uppläsas minst två gånger och offentligen anslås inom vederböi

kyrkorna samt offentligen anslås rande kommuner samt i erforderlig

inom vederbörande kommuner. omfattning införas i en eller flera av

ortens tidningar.

§ 33.

Adressanmälan 1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, såvitt Konungen ej

m- m- för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma:

a) att den värnpliktige under hela a) att den värnpliktige under hela

sin tjänstetid tillhör det truppslag vid sin tjänstetid tillhör icke blott det

s. 229 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.)

hären eller den tjänst vid marinen,

vartill lian blivit inskriven eller överförd

:

b) att den värnpliktige, om lian

till annat område avflyttar, tillhör den

truppavdelning av liären eller kustartilleriet

eller den flottans station,

som erhåller sina värnpliktiga från

det område, till vilket han inflyttar;

samt

c) att, om den värnpliktige icke är

till tjänstgöring inkallad, när landstormen

inom hans ort uppbådas,

han är pliktig utgå med densamma

och då har lika tjänstgöringsskyldighet

och förpliktelser i övrigt som värnpliktig

tillhörande landstormen.

2. Värnpliktig, med undantag av

den, som är inskriven å sjömanshus

och tillhör marinen, skall, därest han

vill för längre tid än en månad vistas

utom den ort, där han är kyrkoboliförd,

därom före avresan göra anmälan

hos vederbörande områdesbefäl samt

därefter hålla detta befäl underrättat

om sin adress, intill dess han återkommer;

dock att, där den värnpliktige

inmönstrats till sjöfart, anmälan erfordras

allenast om p åmönstring en och

avmönstringen.

3. Värnpliktig, som är å sjömanshus

inskriven och tillhör marinen, skall,

därest han ej är i tjänstgöring eller

till sjöfart inmönstrad, hålla sjömanshusombudsmannen

underrättad om

sin adress.

§ 34.

229

(Föreslagen lydelse.)

truppslag vid hären eller den tjänst

vid marinen eller flygvapnet, som han

tilldelats eller vartill han överförts,

utan även den värnpliktsgrupp, vartill

han enligt § 24 uttagits eller överförts;

b) att den värnpliktige, om han

avflyttar till annat område eller överföres

till annat sjömanshus, tillhör den

truppavdelning av hären,kustartilleriet

eller flygvapnet eller den flottans station,

som erhåller sina värnpliktiga

från det område, till vilket han inflyttar,

eller det sjömanshus, vartill

lian överföres; samt

c) att, om den värnpliktige icke är

inkallad till tjänstgöring, när landstormen

inom hans ort uppbådas, han

är pliktig utgå med densamma och

då har lika tjänstgöringsskyldighet

och förpliktelser i övrigt som värnpliktig

tillhörande landstormen.

2. Värnpliktig, med undantag av

den, som är inskriven å sjömanshus

och tillhör marinen eller flygvapnet,

skall, därest han ej är i tjänstgöring,

hålla vederbörande områdesbefäl underrättat

om sin adress.

3. Värnpliktig, som är inskriven å

sjömanshus och tillhör marinen eller

flygvapnet, skall, därest han ej är i

tjänstgöring eller inmönstrad till sjöfart,

hålla sjömanshusombudsmannen

underrättad om sin adress.

§ 34.

1. Värnpliktig, som avgår från fast

anställning vid hären, marinen eller

Värnpliktig,

som innehaft

fast anställning

vid krigsmakten

m. m.

s. 230 Kontrollera mot PDF

230

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

* (Nuvarande lydelse.)

1. Värnpliktig, som innehaft fast

anställning vid hären eller marinen

eller vid härens eller marinens reserv

under sammanlagt minst två år, skall

efter avgången från sagda anställning,

så länge han i följd av sin värnplikt

kvarstår i beväringen, tillhöra dess

första uppbåd. Detsamma gäller ock

värnpliktig, som innehaft fast anställning

vid hären eller dess reserv under

kortare tid än två år, såframt han

undergått rekrytutbildning samt deltagit

i två repetitionsövningar.

2. I mom. 1 nämnd värnpliktig anses

hava fullgjort den i § 27 föreskrivna

första tjänstgöring, men är skyldig att

med vederbörlig åldersklass deltaga i

repetitionsövning samtreservtruppövning.

Har den fasta anställningen vid

hären eller marinen eller vidhärens eller

marinens reserv uppgått till minst freår,

anses den värnpliktige hava fullgjort

all den i § 27 mom. 1 eller 2 föreskrivna

tjänstgöring, men är, om han tillhör

hären, skyldig att med vederbörlig åldersklass

deltaga i reservtruppövning. Detsamma

gäller ock den, som, under fast

anställning vid hären eller dess reserv,

undergått rekrytutbildning samt deltagit

i tre repetitionsövningar, ävensom den,

vilken såsom värnpliktig fullgjort första

tjänstgöring och en repetitionsövning

samt därefter varit fast anställd under

minst två år.

(Föreslagen lydelse.)

flygvapnet eller vid härens, marinens

eller flygvapnets reserv, överföres till

härens, marinens eller flygvapnets beväring

eller till landstormen.

2. Värnpliktig, som i mom. 1 omförmäles,

överföres till linjetjänst, därest

han ej med hänsyn till sin kroppsbeskaffenhet

eller eljest bör överföras till

ersättningsreserven.

3. Värnpliktig, som innehaft fast

anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens

eller flygvapnets reserv under sammanlagt

minst två år och som efter avgången

från sagda anställning överförts

till linjetjänst, tillhör, så länge han

1 följd av sin värnplikt kvarstår i beväringen,

dess första uppbåd. Detsamma

gäller ock värnpliktig, som

innehaft fast anställning vid hären

eller dess reserv under kortare tid än

två år, såframt han undergått rekrytutbildning

samt deltagit i två repetitionsövningar.

4. Värnpliktig, som innehaft fast

anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens

eller'' flygvapnets reserv under sammanlagt

minst ett år, anses hava fullgjort

all den i § 27 mom. 1 eller

2 föreskrivna tjänstgöring; dock att

till linjetjänst överförd värnpliktig är

skyldig att med vederbörlig åldersklass

deltaga i den sista repetitionsövning,

som nämnda åldersklass har att fullgöra.

s. 231 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

231

(Nuvarande lydelse.)

Marinen tilldelad vapenför värnpliktig,

som varit anställd såsom sjökadett,

kustartillerikadett, mariningenjörselev,

mariningenjörsaspir ant, marininten-dentselev

eller marinintendentsaspirant

under en tid av sjuttiofem dagar eller''

därutöver, äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring

tillgodoräkna sig det

antal dagar, lian under sådan anställning

genomgått militär utbildning.

Icke vapenför värnpliktig, som innehaft

fast anställning vid hären eller marinen

eller vid härens eller marinens reserv,

äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring

tillgodoräkna sig det antal

dagar, lian varit fast anställd.

I vad mån fast anställning vid krigsmakten

i övriga fall må anses motsvara

tjänstgöring i beväringen, bestämmer

Konungen.

3. Värnpliktig, som omförmäles i

§ 27 mom. 1 B eller C eller mom. 2 B

-eller C, tillhör första uppbådet under

hela sin tjänstetid i beväringen.

4. Den, som avlagt medicine kandidat

examen samt fullgjort därefter följande

föreskrivna propedeutiska kurser

och grundläggande tjänstgöring, ävensom

den, som avlagt veterinär-, tandläkare

eller farmacie kandidatexamen,

tillhör beväringens första uppbåd under

hela sin värnpliktstid.

(Föreslagen lydelse.)

I vad man fast anställning vid krigsmakten

i övrigt må anses motsvara

tjänstgöring i beväringen, bestämmer

Konungen.

5. Värnpliktig, som omförmäles i

§ 27 mom. 1 B eller C, tillhör första

uppbådet under hela sin tjänstetid i

beväringen.

6. Den, som avlagt medicine kandidat-,

veterinär-, tandläkar- eller farmacie

kandidatexamen, tillhör beväringens

första uppbåd under hela sin

värnpliktstid.

KAP. VI.

Om de värnpliktigas underhåll

och förmåner i beväringen.

§ 35.

1. Under marsch eller annan färd till och från övningsort erhåller värn- Förmåner

pliktig, tillhörande beväringen, ersättning enligt särskilda bestämmelser. under 0

2. Under tjänstgöring erhåller till 2. Under tjänstgöring erhåller till

beväringen hörande värnpliktig under- beväringen hörande värnpliktig under- beT

håll, sjukvård, beklädnad, utrednings- håll, sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar

och annan erforderlig ut- persedlar och annan erforderlig ut
-

s. 232 Kontrollera mot PDF

232

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Landstormens

inkallande

m. m.

(Nuvarande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

rustning samt dessutom penningbi- rustning samt dessutom penningbi
-

drag och, där den värnpliktige tjänstgör

såsom underbefäl, särskilt tillskott i

drag, allt likaledes enligt särskilda

bestämmelser; dock att värnpliktig,

penningar under tiden för sådan tjänst- som jämlikt § 27 mom. 3 Gb) kvarbliver

göring, allt likaledes enligt särskilda

bestämmelser.

i tjänstgöring utöver den i mom. 1 av

samma § föreskrivna tid, äger att under

den överskjutande tiden i stället för

penningbidrag åtnjuta kontant förmån

till belopp, motsvarande begynnelseavlöning

för fast anställd menig.

3. Till beväringen hörande värnpliktig, som under militärtjänstgöring

ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga härigenom i större eller

mindre mån minskas eller upphör, är för sig och efterlevande berättigad till

understöd enligt vad därom är särskilt stadgat.

KAP. VII.

Om landstormen.

§

1. Värnpliktig, som tillhör landstormen,

är skyldig att, på sätt Konungen

närmare förordnar, under fredstid för

sin utbildning deltaga i en landstormsövning

om fem dagar.

2. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut

fattats att för rikets försvar till

tjänstgöring inkalla beväringens första

uppbåd eller viss del därav, må Konungen

i den ordning, som för inkallande

av beväringens andra uppbåd

i mom. 2 av samma § är föreskriven,

för hemortens försvar till

tjänstgöring inkalla landstormen eller

de större eller mindre delar därav,

som finnas behövliga.

Konungen må ock, sedan beväringens

första uppbåd eller del därav

inkallats för rikets försvar eller under

tjänstgöring enligt § 27 tagits i anspråk

för dylikt ändamål, efter statsrådets

hörande, inkalla till tjänstgöring

sådana delar av landstormen, som

erfordras till skydd för mobilisering

av beväringens första uppbåd eller till

skydd för särskilt hotade platser.

1. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut

fattats att för rikets försvar till

tjänstgöring inkalla beväringens första

uppbåd eller viss del därav, må Konungen

i den ordning, som för inkallande

av beväringens andra uppbåd

i mom. 2 av samma § är föreskriven,

för hemortens försvar till

tjänstgöring inkalla landstormen eller

de större eller mindre delar därav,

som finnas behövliga.

Konungen må ock, sedan beväringens

första uppbåd eller del därav

inkallats för rikets försvar eller under

tjänstgöring enligt § 27 tagits i anspråk

för dylikt ändamål, efter statsrådets

hörande, inkalla till tjänstgöring

sådana delar av landstormen, som

erfordras till skydd för mobilisering

av beväringens första uppbåd eller

till skydd för särskilt hotade platser.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

233

(Nuvarande lydelse.)

Landstormsavdelning, som sålunda

inkallats, må likväl ej liållas samlad

längre än högst femton dagar, såvida

ej krig före samma tids utgång utbrutit.

3. Landstormens inkallande till

tjänstgöring sker på sätt för varje fall

är i § 29 föreskrivet.

4. Att värnpliktig, som tillhör

landstormen, är underkastad de i

strafflagen för krigsmakten givna bestämmelser,

såväl under all tjänstgöring

och marsch eller annan färd, då

han står under militärbefäl, som ock

i fråga om åtlydnad av inkallelse i

enlighet med § 29 till tjänstgöring,

som i mom. 1 eller 2 här ovan omförmäles,

därom är i nämnda lag stadgat.

§ 37.

Landstonnen må icke föras utom

eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,

dock att till landstormen

hörande värnpliktig, som erhållit

sin utbildning vid marinen, må,

även utom sagda inskrivningsområden,

användas för det lokala kustförsvaret

samt att till landstormen hörande

värnpliktig må, på ansökan, i

den omfattning och i enlighet med de

närmare föreskrifter, Konungen meddelar,

fullgöra honom åliggande landstormsövning

tillsammans med landstorm

från annat inskrivning sområde, än det

hem tillhör.

Huru landstormen ordnas och ind<

(Föreslagen lydelse.)

Landstormsavdelning, som sålunda

inkallats, må likväl ej hållas samlad

längre än högst femton dagar, såvida

ej krig utbrutit före samma tids utgång.

2. Landstormens inkallande till

tjänstgöring sker på sätt i § 29 mom. 2

stadgas.

3. Att värnpliktig, som tillhör

landstormen, är underkastad de i

strafflagen för krigsmakten givna bestämmelser

såväl under all tjänstgöring

och marsch eller annan färd, då

han står under militärbefäl, som ock

i fråga om åtlydnad av inkallelse i

enlighet med § 29 mom. 2 till tjänstgöring,

som i mom. 1 här ovan omförmäles,

därom är i nämnda lag

stadgat.

§ 37.

Landstormen må icke föras utom

eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,

dock att till landstormen

hörande värnpliktig, som erhållit

sin utbildning vid marinen, må,

även utom sagda inskrivningsområden,

användas för kustförsvaret.

38.

las, föreskriver Konungen.

§ 39.

1. Värnpliktig, tillhörande landstormen,

är under tjänstgöring pliktig

att, därest staten icke kan genast vid

inkallandet anskaffa föda, under tiden

förse sig med sådan, mot ersättning

av staten för värdet av soldatportion.

§ 39.

1. Värnpliktig, tillhörande landstormen,

är under tjänstgöring pliktig

att, därest staten icke kan genast vid

inkallandet anskaffa föda och beklädnad,

under tiden förse sig därmed,

mot skälig ersättning av staten. Sjuk
-

Lan ilstormens

tjänstgöringsområde.

Landstormens

organisation.

Landstormens

underhåll och

förmåner.

s. 234 Kontrollera mot PDF

234

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Uteblivande

från inskrivning

ra. m.

Försummelse

av mönstring

m. m.

(Nuvarande lydelse.)

Sjukvård, vapen, ammunition, utredningspersedlar

samt fälttecken, angivande

hans egenskap av krigsman,

tillliandaliållas av staten.

Sådan värnpliktig erhåller under

tjänstgöring, som i §36 mom. 1 omförmäles,

beklädnad eller bakiädnads
-

(Föreslagen lydelse.)

vård, vapen, ammunition, utredningspersedlar

samt fälttecken, angivande

hans egenskap av krigsman, tillhandahållas

av staten.

som skadas under militärtjänstsig

och efterlevande som värn
-

ersättning samt dessutom penningbidrag.

Under tjänstgöring, som i § 36 mom.

2 avses, är den värnpliktige skyldig att

själv förse sig med kläder.

2. Till landstormen hörande värnpliktig,

göring, har enahanda rätt till understöd för

pliktig, vilken tillhör beväringen.

KAP. VI.

Om påföljd för åsidosättande av

denna lags föreskrifter, så ock

om laga förfall.

§ 40.

1. Värnpliktig, som utan laga förfall

utebliver från inskrivningsförrättning,

böte, där han icke, oaktat sin

frånvaro, varder inskriven eller frikallad

från värnpliktens fullgörande,

första året tjugufem kronor och varje

år, han ånyo beträdes därmed, etthundra

kronor.

, ______n, _____ j__ grund av § 15 inställer sig vid inskrivningsför
rättning

för annan ort än där han är kyrkobokförd eller för annat sjömanshus

än det han tillhör men därvid försummar avlämna prästbetyg ävensom

i det fall, som i § 15 mom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman eller

sjöfartsbok samt till följd därav icke kan emottagas, anses lika med den,

som icke inställt sig till inskrivningsförrättning.

KAP. VIII.

Om påföljd för åsidosättande av

denna lags föreskrifter, så ock

om laga förfall.

§ 40.

1. Värnpliktig, som utan laga förfall

utebliver från inskrivningsförrättning,

böte, där han icke, oaktat sin

frånvaro, varder inskriven eller från

värnpliktens fullgörande frikallad, första

året tio kronor och varje år, han ånyo

därmed beträdes, fyrtio kronor.

2. Värnpliktig, som på

§ 41.

1. Värnpliktig, som bort fullgöra i

§ 32 omförmäld mönstring, men utan

laga förfall uraktlåter detta, böte för

varje gång fem kronor.

2. Värnpliktig, som utan laga förfall

underlåter fullgöra vad honom

enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger,

böte för varje gång fem kronor.

§ 41.

1. Värnpliktig, som bort fullgöra i

§ 32 omförmäld mönstring men utan

laga förfall uraktlåter detta, böte för

varje gång tio kronor.

2. Värnpliktig, som utan laga förfall

underlåter fullgöra vad honom

enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger,

böte för varje gång tio kronor.

s. 235 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

235

(Nuvarande lydelse.)

§ 42.

Värnpliktig, som utan anmält laga

förfall utebliver från inskrivningsförrättning,

vare, där lian icke oaktat sin

frånvaro blivit inskriven eller från

värnpliktens fullgörande frikallaä, underkastad

äventyr att varda till inskrivnings

undergående hämtad på egen

bekostnad.

Utebliver värnpliktig utan anmält

laga förfall från tjänstgöring, därtill

lian blivit i laga ordning inkallad, må

han till tjänstgöringens fullgörande likaledes

hämtas på egen bekostnad.

(Föreslagen lydelse.)

§ 42.

Värnpliktig, som utan anmält laga

förfall utebliver från inskrivningsförrättning,

vare, där lian icke oaktat sin

frånvaro blivit inskriven eller frikallaä

från värnpliktens fullgörande, underkastad

äventyr att på egen bekostnad,

varda hämtad till inskrivnings undergående.

Utebliver värnpliktig utan anmält

laga förfall från tjänstgöring, därtill

han blivit i laga ordning inkallad, må

han likaledes på egen bekostnad hämtas

till tjänstgöringens fullgörande.

§ 43.

1. Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring

eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser anses,

om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad eller

faren eller om man sitter i häkte; vederbörande äge dock att, då andra än

nu sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av den vikt, att de må

gälla såsom laga förfall.

2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig

skall i fråga om order eller

annat påbud, varigenom han under

krig eller vid utbrott av eller fara för

krig inkallas till tjänstgöring, dessutom

såsom laga förfall för inställelse

till tjänstgöring räknas att vara på

utrikes sjöresa stadd; åliggande dock

den värnpliktige att, så snart ske kan,

återvända till hemlandet, ävensom att

vid ankomsten till svensk hamn eller

sammanträffande med svenskt örlogsfartyg

omedelbart inställa sig till tjänstgöring.

2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig

skall i fråga om order eller

annat påbud, varigenom han under

krig eller vid utbrott av eller fara för

krig inkallas till tjänstgöring, dessutom

såsom laga förfall för inställelse

till tjänstgöring räknas att vara stadd

på utrikes sjöresa; åliggande dock den

värnpliktige att, så snart ske kan, återvända

till hemlandet ävensom att vid

ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande

med svenskt örlogsfartyg

omedelbart inställa sig till tjänstgöring.

§ 44.

Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig läkares

intyg> vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa. Kan han ej skaffa

läkarbetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg av statens

ämbets- eller tjänsteman eller av präst i församlingen eller av ordföranden

i kommunalstämman eller av ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden

eller av ledamot i häradsnämnden.

Hämtnings
äventyr.

Laga förfall.

Intyg om

sjukdom.

s. 236 Kontrollera mot PDF

236

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Böters

påförande.

(Nuvarande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

KAP. IX.

KAP.. VII.

Om åtgärder med anledning av för- Om åtgärder med anledning av förseelser

mot denna lag, så ock om seelser mot denna lag, så ock om

användning av böter. användning av böter.

§ 45.

1. Över värnpliktiga, vilka utan anmält

laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning

och icke, oaktat sin

frånvaro, blivit inskrivna eller från

värnpliktens fullgörande frilcallade, eller

som underlåtit att fullgöra vad dem

enligt § 32 och § 33 mom. 2 eller 3

åligger, skola förteckningar länsvis

uppgöras och till Konungens befallningshavande

insändas; skolande å förteckningarna

för varje värnpliktig angivas

hans bostad, där denna är känd,

samt, till ledning vid ansvars bestämmande,

tillgängliga upplysningar rörande

försummelsens beskaffenhet.

Uppgörande och insändande av dylik

förteckning åligger vid inskrivningsförrättning

den av Konungens befall
-

§ 45.

1. Över värnpliktiga, vilka utan anmält

laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning

och icke, oaktat sin

frånvaro, blivit inskrivna eller frikcdlade

från värnpliktens fullgörande eller

som underlåtit att fullgöra vad dem

enligt § 32 och § 33 mom. 2 eller 3

åligger, skola förteckningar länsvis

uppgöras och till Konungens befallningshavande

insändas; skolande å förteckningarna

för varje värnpliktig angivas

hans bostad, där denna är känd,

samt, till ledning vid ansvars bestämmande,

tillgängliga upplysningar rörande

försummelsens beskaffenhet.

Uppgörande och insändande av dylik

förteckning åligger vid inskrivningsförrättning

inskrivning snämnd ens ord
-

ningshavande förordnade ledamot, som förande; skolande inskrivningsnämnöver

inskrivning snämndens beslut förer den, innan den åtskiljes, granska och

protokoll; skolande inskrivningsnämn- underteckna sagda förteckning.

den, innan den åtskiljes, sagda förteckning

granska och underteckna.

Upprättande och insändande av förteckningar över försummelser mot lagbuden

i § 32 mom. 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhavare, som förrättat

mönstringen eller hos vilken anmälan bort göras.

Upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i § 32

mom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, vilken översänder

dem till sjörullföringsbefälhavaren, som, efter att hava granskat och påtecknat

desamma, insänder dem till Konungens befallningshavande.

2. Av de enligt mom. 1 inkom- 2. Av de enligt mom. 1 inkommande

förteckningar över värnpliktiga mande förteckningar över värnpliktiga

skola särskilda utdrag, upptagande dem,

vilka Konungens befallningshavande

finner sig böra påföra böter enligt § 40

eller § 41 filt vederbörande kronofogdar

skola särskilda utdrag, upptagande dem,

vilka Konungens befallningshavande

finner sig böra påföra böter enligt § 40

eller § 41, översändas till vederbörande

och magistrater översändas, för sedda med landsfiskaler och magistrater, försedda

s. 237 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

237

(Nuvarande lydelse.)

Konungensbefallningshavandes resolution,

att de i utdragen upptagna böter må

hos de värnpliktiga omedelbarligen uttagas,

därest de icke där emot något invända,

men att, därest de vilja för uteblivandet

eller försummelsen styrka laga förfall

eller eljest åberopa någon omständighet,

som kan leda till deras frikännande

från bötesansvar, i vilken händelse

de äga undfå skriftlig del av resolutionen

i vad dem rörer, de skola

inom trettio dagar därefter till vederbörande

kronofogde eller magistrat ingiva

de bevis, som till styrkande av

deras mot böternas indrivande gjorda

invändningar åberopas, vid påföljd för

uraktlåtenhet därav, att böterna utan

hinder av samma invändningar må i

laga ordning uttagas. Inkommande

bevis skola ofördröjligen insändas till

Konungens befallningshavande, som,

efter prövning av förekommande omständigheter,

meddelar beslut i saken.

3. Ätnöjes värnpliktig icke med

Konungens befallningshavandes beslut,

varigenom böter blivit honom

slutligen påförda, äger han att inom

trettio dagar efter erhållen del av beslutet

till Konungens befallningshavande

ingiva sina till Konungen ställda

besvär, vilka därpå av Konungens befallningshavande

jämte eget yttrande

till vederbörande statsdepartement insändas.

Besvären må även till Konungens

befallningshavande med posten

insändas; och skall i sådant fall behörigen

stj^rkas, att den klagande egenhändigt

undertecknat besvärsskriften

eller att densamma på hans begäran

eller med hans samtycke blivit uppsatt.

(Föreslagen lydelse.)

med Konungens befallningshavandes

resolution, att de i utdragen upptagna

böter må omedelbarligen uttagas hos de

värnpliktiga, därest de icke invända

något däremot, men att, därest de vilja

för uteblivandet eller försummelsen

styrka laga förfall eller eljest åberopa

någon omständighet, som kan leda till

deras frikännande från bötesansvar, i

vilken händelse de äga undfå skriftlig

del av resolutionen i vad dem rörer,

de skola inom trettio dagar därefter till

vederbörande landsfiskal eller magistrat

ingiva de bevis, som åberopas till styrkande

av deras mot böternas indrivande

gjorda invändningar, vid påföljd för uraktlåtenhet

därav, att böterna utan

hinder av samma invändningar må i

laga ordning uttagas. Inkommande

bevis skola ofördröjligen insändas till

Konungens befallningshavande, som

efter prövning av förekommande omständigheter

meddelar beslut i saken.

3. Atnöjes värnpliktig icke med

Konungens befallningshavandes beslut,

varigenom böter blivit honom

slutligen påförda, äger han att inom

trettio dagar efter erhållen del av beslutet

till Konungens befallningshavande

ingiva sina till Konungen ställda

besvär, vilka därpå av Konungens befallningshavande

jämte eget yttrande

insändas till försvarsdepartementet. Besvären

må även med posten insändas

till Konungens befallningshavande, och

skall i sådant fall behörigen styrkas,

att den klagande egenhändigt undertecknat

besvärsskriften eller att densamma

blivit uppsatt på hans begäran

eller med hans samtycke.

§ 46.

1. De enligt denna lag inflytande

böter skola under särskild titel i kro
-

§ 46.

1. De enligt denna lag inflytande

böter skola redovisas under särskild

Böters

användning

och förvändling.

s. 238 Kontrollera mot PDF

238

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Lots- och fyrstatens

personal

m. m.

Lappbefolk
ningen.

Tillämpnings
föreskrifter.

Ändring eller

upphävande av

lagen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

nans räkenskaper redovisas och ingå titel i kronans räkenskaper och ingå

till den till förmån för beväringsman- till den till förmån för beväringsmanskapet

bildade invalid- och pensions- skåpet bildade invalid- och pensionsfond.

Ur denna fond beredes under- fond. Ur denna fond beredes understöd

åt värnpliktig, som under militär- stöd åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring

ådragit sig sådan skada, tjänstgöring ådragit sig sådan skada,

att han därigenom blivit i större eller att han därigenom blivit i större eller

mindre mån oförmögen att sig med mindre mån oförmögen att försörja

arbete försörja, ävensom i vissa fall sig med arbete, ävensom i vissa fall åt

åt hans efterlevande, i fall skadan för- hans efterlevande, där skadan förororsakat

döden. sakat döden.

2. Saknas tillgång till gäldande av böter enligt denna lag, skola de förvandlas

efter allmän strafflag.

KAP. X

KAP. VIII.

Särskilda bestämmelser.

Särskilda bestämmelser.

§ 47.

1. Yärnpliktiga, tillhörande lots- och

fyrinrättningarnas personal, likställas

enligt denna lag med de vid marinen

fast anställda.

2. Yad i denna lag stadgas om

värnpliktiga gäller i tillämpliga delar

beträffande manskap, som tillhör härens

eller marinens reserv.

§ 47.

1. Yärnpliktiga, tillhörande lots- och

fyrstaten, likställas enligt denna lag

med de vid flottan fast anställda.

2. Yad i denna lag stadgas om

värnpliktiga gäller i tillämpliga delar

beträffande manskap, som tillhör härens,

marinens eller flygvapnets reserv.

§ 48..

Av Konungen bestämmes, om och i vad mån samt under vilka villkor

befrielse från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tillsvidare

medgivas den nomadiserande lappbefolkningen.

§ 49.

Pör denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas

av Konungen.

§ öö.

Denna lag må icke ändras eller upphävas utan Konungs och riksdags

sammanstämmande beslut.

Bestämmelser om lagens ikraftträdande.

§ 51. § 51.

jDenna lag skall tillämpas från och Denna lag skall tillämpas från och

med den 1 januari 1915, då följaktligen med den 1 januari 1926, från och med

ej mindre värnpliktslagen av den 14 juni vilken dag såväl värnpliktslagen den 17

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

23 9

(Nuvarande lydelse.)

1901 med däri sedermera gjorda ändringar

och tillägg än även de av Konungen

för sistnämnda lags tillämpning

meddelade närmare föreskrifter, så vitt

de strida mot innehållet i denna lag,

upphöra att gälla: skolande dock vad

nedan stadgas om undantag från bestämmelsen

i denna § lända till efterrättelse.

§ 52.

1. Den i § 1 meddelade bestämmelsen

om tiden för värnpliktens inträdande

samt bestämmelsen i § 5 mom. 1

skola äga tillämpning genast efter denna

lags utfärdande'', och skola följaktligen

motsvarande bestämmelser i den äldre

lagen från samma tid upphöra att gälla.

2. Efter det nämnda bestämmelser

i denna lag trätt i kraft, skall under

år 1914 hållas inskrivning sförrättning

för inskrivning av värnpliktiga, som äro

födda år 18.94 och som ej äro inskrivna

å sjömanshus.

Sådan inskrivning skall ägg rum i

den ordning Konungen bestämmer.

(Föreslagen lydelse.)

september 1914 (nr 202) med däri

sedermera gjorda ändringar och tillägg

som lagen den 22 juni 1920 (nr 372)

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga

av 1920 års klass, lagen den 2

juni 1921 (nr 291) om ändrad utbildningstid

för värnpliktiga av 1921 års

klass, lagen åen 31 mars 1922 (nr 141)

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga

av 1922 års klass, lagen den 23

februari 1923 (nr 23) om ändrad utbildningstid

för värnpliktiga av 1923 års

klass och lagen den 22 februari 1924.

(nr 12) om ändrad utbildningstid för

värnpliktiga av 1924 års klass upphöra

att gälla: skolande dock vad nedan stadgas

om undantag från bestämmelsen i

denna § lända till efterrättelse.

§ 52.

I fråga om tjänstgöringsskyldigheten

i beväringen under fredstid för värnpliktiga,

inskrivna före år 1926, gälle

vad i nämnda hänseende uti särskild lag

stadgas för värnpliktiga av 1925 års

klass, dock att

a) för vapenföra värnpliktiga, tilldelade

rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet

samt fästningsartilleriet å

Karlsborg, föreskriven repetitionsövning

skall från och med år 1927 hava en

varaktighet av trettio dagar;

b) värnpliktiga, tilldelade marinen i

allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst,

vilka fullgjort tjänstgöring för

sin utbildning, värnpliktiga i allmän

tjänst eller sjötjänst i minst nittio dagar

och värnpliktiga i stationstjänst i minst

trettio dagar, må, på sätt Konungen

närmare förordnar, helt eller delvis befrias

från återstående under år 1926

dem åliggande tjänstgöringsskyldighet i

beväringen under fredstid, samt

c) beträffande värnpliktig, som till

s. 240 Kontrollera mot PDF

240

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.)

§ 53.

1. Till de nya bestämmelserna om

värnplik tstiden skall övergång ske sålunda

:

den, som inskrivits under något av

åren 1895, 1896, 1897, 1898, 1899,

1900, 1901 eller 1902, skall tillhöra

landstormen till och med det i ordningen

motsvarande av åren 1916, 1917,

1918, 1919, 1920, 1921, 1922 och 1923,

den, som inskrivits under något av

åren 1903, 1904, 1905 eller 1906, skall

tillhöra beväringen och dess andra uppbåd

till och med det i ordningen motsvarande

av åren 1916, 1917, 1918 och

1919 samt landstormen till och med det

i ordningen motsvarande av åren 1924,

1925, 1926 och 1927;.

den, som inskrivits under något av

åren 1907, 1908, 1909, 1910, 1911,

1912 eller 1913, skall tillhöra beväringens

första uppbåd till och med det i

ordningen motsvarande av åren 1916,

1917, 1918, 1919, 1920, 1921 och 1922,

beväringens andra uppbåd till och med

det i ordningen motsvarande av åren

1920, 1921, 1922, 1923, 1924, 1925

och 1926 samt landstormen till och med

det i ordningen motsvarande av åren

1928, 1929, 1930, 1931, 1932, 1933 och

1934;

(Föreslagen lydelse.)

följd av laga förfall, beviljat uppskov

eller uteblivande utan laga förfall icke

börjat fullgöra honom åliggande första

tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd

senast å tid, som i sådant avseende

stadgas för värnpliktiga av 1925 års

klass, denna lag skall tillämpas jämväl

såvitt avser tjänstgöringsskyldigheten i

beväringen under fredstid, därvid beträffande

icke vapenför värnpliktig skall

gälla vad som i samma lag stadgas

rörande till ersättningsreserven uttagen

värnpliktig.

§ 53.

Den årskontingent värnpliktiga, som

enligt bestämmelserna i § 24 mom. 1

skall uttagas till linjetjänst vid flygvapnet,

må, intilldess organisationen av

detta vapen fullständigt genomförts,

minskas med det antal, Konungen finner

gott bestämma.

Den årskontingent värnpliktiga, som

enligt nämnda bestämmelser skall uttagas

till linjetjänst vid hären, må för

år 1926 ökas med det antal, Konungen

■finner gott bestämma.

s. 241 Kontrollera mot PDF

241

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelseJ

den, som år 1914 inskrivits enligt

den äldre lagen, skall tillhöra hevärin- ''

gens första upplåd till och med år 1923,

beväringens andra upplåd till och med

år 1927 samt landstormen till och med

år 1935;

den, som år 1914 inskrives enligt

vad i § 52 stadgas, skall tillhöra beväringens

första uppbåd till och med år

1924, beväringens andra uppbåd till

och med år 1928 och landstormen till

och med år 1936.

2. T/.ll stadgandet i § 34 mom. 4,

i vad detsamma avser den, som avlagt

medicine kandidatexamen samt fullgjort

därefter följande föreskrivna propedeutiska

kurser och grundläggande tjänstgöring,

sker övergång sålunda, att den,

som inskrivits under något av åren 1902,

1903, 1904, 1905, 1906 eller 1907, skall

tillhöra beväringen och dess första uppbåd

till och med det i ordningen motsvarande

av åren 1917, 1919, 1921,

1923, 1925 och 1927 samt landstormen

till och med det i ordningen motsvarande

av åren 1923, 1924, 1925, 1926,

1927 och 1928.

3. Till stadgandet i § 34 mom. 4,

i vad detsamma avser den, som avlagt

veterinär-, tandläkar- eller farmacie kandidatexamen,

sker övergång sålunda, att

den, som inskrivits något av åren 1905,

1906 eller 1907, skall tillhöra beväringen

och dess första uppbåd till och med

det i ordningen motsvarande av åren

1923, 1925 och 1927 samt landstormen

till och med det i ordningen motsvarande

av åren 1926, 1927 och 1928.

§54: §54.

1. Bet) af ande värnpliktig, som in- Bestämmelserna uti SS 53 och 55 i

skrivits år 1899 eller tidigare, skola 1914 års värnpliktslag, förstnämnda

bestämmelserna 1 § 27 och § 36 mom. paragraf sådan den lyder enligt lag

tlUanTas- den 14 juni 1918 (nr 664), skola fort
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. lavd. 1A haft (Nr 1.) 72,25 l6

s. 242 Kontrollera mot PDF

242

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

(Beträffande värnpliktig, som mskri- farande i tillämpliga delar lända

vits under något av åren f900—1907, efterrättelse,

skola bestämmelserna i § 27 icke tilllämpas.

iBeträffande värnpliktig, som inskrivits

under något av åren 1908—1918

eller som år 1914 inskrivits enligt bestämmelserna

i den äldre lagen, skall

vad i § 27 mom. 1, 2 och 4 av denna

lag stadgas icke vinna tillämpning.

I fråga om värnpliktig, som ovan i

detta moment avses, gälle vad i § 27

av den äldre lagen stadgas.

2. Föreskrifterna uti § 27 mom. 1

A a) skola icke tillämpas beträffande

vapenför värnpliktig, som år 1914 inskrives

enligt § 52 och tilldelas fotfolket,

utan är sådan värnpliktig i stället

skyldig att under fredstid för sin utbildning

tjänstgöra sammanlagt tvåhundrasjuttio

dagar, vilken tjänstgöring,

på sätt Konungen närmare förordnar,

skall f''idigöras:

med en första tjänstgöring om etthundraåttio

dagar under andra året,

samt

med en repetitionsfregementsjövning

om trettio dagar under vart och ett av

andra, tredje och fjärde åren.

Vid tillämpning beträffande värnpliktiga,

som år 1914 inskrivas enligt

§ 52, av övriga bestämmelser i § 27

skall år 1915 vara första tjänstgöringsåret

och tjänstgöringen under de följande

åren jämkas i enlighet härmed.

3. Beträffande sådan å sjömanshus

inskriven värnpliktig, som inskrives under

år 1915 och tilldelas marinen, skola

föreskrifterna uti §27 mom.. 1 A g)

icke tillämpas. Sådan värnpliktig är i

stället skyldig att för sin utbildning

tjänstgöra under fredstid trehundrasextio

dagar i en följd med början under

första eller andra året.

s. 243 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

243

(Nuvarande lydelse.)

§ 55.

Vad i §§ 53 och 54 är stadgat om

den, som inskrivits visst år, skall äga

tillämpning även i fråga om den, som

lort inskrivas samma år men på grund

av laga förfall eller beviljat uppskov

eller därmed likställt förhållande blivit

inskriven först ett senare år.

Må, enligt vad därom är stadgat,

visst år av tjänstetiden i beväringen ej

räknas den värnpliktige till godo såsom

tjänsteår, skall vid tillämpning av vad

i sagda §§ är föreskrivet motsvarande

jämkning äga rum.

Har någon enligt § 6 i den äldre

lagen inskrivits före det år, då han

fyllde tjuguett år, skall den tid, under

vilken han tillhör beväringens första

uppbåd, räknas från och med nämnda år.

(Föreslagen lydelse.)

§ 55.

För denna lags ikraftträdande erforderliga

närmare föreskrifter meddelas

av Konungen.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, tillåter utskottet sig hänvisa till förenämnda vid propositionen fogade

utdrag ur statsrådsprotokollet ävensom till det vid Kungl. Maj:ts proposition

nr 50 fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

den 20 februari 1925.

B. Motioner.

De motioner, som hänföra sig till Kungl. Maj:ts förslag till värnpliktslag

och därmed sammanhängande frågor, kunna med hänsyn till sitt innehåll

särskiljas i fyra huvudgrupper, nämligen 1) motioner, i vilka hem ställes om

avslag å Kungl. Maj:ts förslag till värnpliktslag, 2) motioner, som avse ändringar

i nämnda förslag, 3) motioner, som avse de värnpliktigas avlöningsförmåner,

och 4) övriga motioner. 1

1. Motioner, i vilka liemställes om avslag å Kungl. Maj:ts förslag

till värnpliktslag.

Hit höra herr Tryggers motion i första kammaren nr 243 och herr Lind- Hen- Tryggers

mans motion i andra kammaren nr 344. motion nr

* och herr Li

mans motion

nr 344.

s. 244 Kontrollera mot PDF

244

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

2. Motioner, som avse ändringar i Kungl. Maj:ts förslag till

värnpliktslag.

a) Motioner, avseende ett flertal bestämmelser i Kungl. Majsts förslag.

Till denna grupp liöra viss del av lierr Eeuterskiölds m. fl:s motion i

första kammaren nr 214 samt av lierr Lindgrens m. fl:s därmed lika lydande

motion i andra kammaren nr 319 ävensom lierr C. G. Hammarskjölds motion

i första kammaren nr 241, lierr Clasons motion i första kammaren nr 24b

och lierr Hellbergs motion i första kammaren nr 248.

Herr Reuter- Herrar Reuterskiöld m. fl. och Lindgren m. fl. hava, såsom redan förut

skiölds m. fl:s nämnts, uti ovanberörda motioner under hänvisning till det i bilaga till

och herr Lind motionerna intagna förslag till värnpliktslag hemställt,

nfobon nr 319. att riksdagen måtte, med godtagande för sin del vid innevarande riksdag

av de i herrar Eeuterskiölds och Johanssons i Kälkebo reservation till 1924

års särskilda utskotts utlåtande nr 2 angivna grunder för en försvarsorganisation,

utformad under beaktande av de i nämnda reservation fiamlagda

synpunkter, avslå Kungl. Maj:ts förslag till försvarets ordnande och i skrivelse

till Kungl. Maj:t, med anmälan om sitt beslut, anhålla om Kungl.

Maj:ts godkännande därav.

Det i nyssnämnda reservation framlagda förslag till värnpliktslag återfinnes

å sid. 142—149 i ovannämnda bilaga.

Herr c. G. I sin motion nr 241 har herr C. G. Hammarskjöld framlagt förslag till

Hammar- värnpliktslag, uppgjort i anslutning till vad som anförts i motionen nr 240,

8kj“°n i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50, i vad denna avser lantförs

var et.

Herr Ciaeons Uti motionen nr 246 har herr Clason, i anslutning till sin med anledning

motion nr 246. aY ]£ungi Maj:ts proposition angående försvarsväsendets ordnande väckta

motion nr 245, framlagt förslag till värnpliktslag. Rörande huvudpunkterna

i lagförslaget har motionären hänvisat till vad som i detta ämne yttrats, dels

i 1924 års försvarsproposition jämte i anslutning till densamma fiamlagt fölslag

till ny värnpliktslag, dels i den reservation, som av herr Vennersten

m. fl. avgivits till 1924 års försvarsutskott.

Herr Hellbergs Herr Hellberg har i motionen nr 248 — under åberopande av sin motion

motion nr 248. nr 247 { anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försvarsväsendets

ordnande — framlagt ett förslag till värnpliktslag, vilket överensstämmer

med Kungl. Maj:ts förslag, dock med de ändringar,

att i § 24 mom. 1 c) siffran 19,783 ersättes med siffran 25,120;

att i § 27 mom. 1 A a) fjärde stycket orden »tvåhundra dagar» ersattas

med orden »tvåhundratrettio dagar»;

att i § 27 mom. 1 A a) femte stycket orden »etthundrafemtio dagar» ersättas

med orden »etthundraåttio dagar»;

att § 27 mom. 1 B a) erhåller följande lydelse:

s. 245 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

245

»a) vid hären i sammanlagt tvåhundrafemtiofyra dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om 229 dagar, som må fullgöras antingen i en

följd med början under första året eller i två tjänstgöringsomgångar, fördelade

på första och andra året, samt

med en repetitionsövning före utgången av tredje året»; samt

att § 28 mom. 1 bibehålies vid samma lydelse, som i nu gällande värnpliktslag.

1») Motioner, avseende enstaka bestämmelser i Kungl. Maj:ts förslag.

Till denna grupp av motioner höra viss del av herr Lindhagens motion i

första kammaren nr 237, herr Anderssons i Rasjön m. fl:s motion i andra

kammaren nr 280, viss del av herr Magnussons i Skövde motion i andra

kammaren nr 315, herr Bergströms i Bäckland motion i andra kammaren

nr 317, viss del av herr Jeppssons motion i andra kammaren nr 331, viss

del av herr Olovsons i Västerås motion i andra kammaren nr 358 samt herr

Samuelssons m. flis motion i andra kammaren nr 367.

Herr Lindhagen har hemställt, Herr Lind
•i

i hagens motio

att riksdagen ville besluta eller hos regeringen begära förslag i syfte, att nr 237.

längre utbildningstid för studenter och likställda icke vidare kan ifrågakomma.

Herr Andersson i Rasjön m. fl. hava hemställt, Herr Anders
att

riksdagen måtte besluta sådan ändring i § 18 i Kungl. Maj:ts förslag m” Vå motion

till värnpliktslag, att inskrivningsnämnd skall bestå av rullföringsbefälhavaren nr 280''

såsom ordförande samt tre ledamöter, nämligen en läkare och två inom området

boende icke militära personer, vilka väljas av landstinget eller i de

fall, som i lagen förutsättas, av stadfullmäktige i respektive städer.

Herr Magnusson i Skövde har hemställt, Herr Magnus
,

, .. , _ sons i Skövde

att riksdagen måtte besluta sådana grunder för värnpliktens fullgörande, motion nr 315.

att samtliga vapenföra män uttagas till övning efter i huvudsak nu gällande

grunder för uttagning.

Herr Bergström i Bäckland har hemställt,

att riksdagen måtte besluta,

1) dels att den i §§ 32 och 33 av Kungl. Maj.ts i proposition nr 51 framlagda

förslag till värnpliktslag bestämda mönstrings- och adressanmälningsskyldigheten

för de värnpliktiga ej skall omfatta landstormen tillhörande

värnpliktiga, samt

2) dels att det i § 41 mom. 1 och 2 i samma förslag angivna bötesbeloppet

för försummelse utan laga förfall av nämnda skyldigheter ej sättes

till högre belopp än det nuvarande, nämligen till 5 kronor.

Herr Bergströms

i Bäckland

motion

nr 317.

s. 246 Kontrollera mot PDF

246

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Herr JeppsEons

motion nr 331.

Herr Olovsons

i Västerå8

motion nr 358.

Herr Samuelssons

m. fl:s

motion nr 367.

Herrar Vindahls

och Almkvists

motion

nr 202 samt

herrar Bengtssons

i Norup

och Carlströms

motion nr 283.

Herr Lindhagens

motion

nr 237.

Herr Jeppson har hemställt om ändring av Kungl. Maj:ts i proposition

nr 51 framlagda förslag till värnpliktslag i syfte,

att värnpliktskontingenterna vid flottan och kustartilleriet ökas, den förra

med 300 man och den senare med 200 man.

Herr Olovson i Västerås har hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att sista punkten i § 14 mom. 3 av Kungl.

Maj:ts i proposition nr 51 framlagda förslag till värnplikslag skall utgå.

Herr Samuelsson m. fl. hava hemställt, att riksdagen måtte för sin del

antaga följande lydelse av § 31 värnplikslagen:

Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen

för krigsmakten givna bestämmelser såväl under all tjänstgöring och marsch

eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad

av inkallelse i enlighet med § 29 till tjänstgöring, som omförmäles i § 27

eller 28, därom är i nämnda lag stadgat; dock skall vad i samma lag föreskrives

till inskränkning av krigsfolks rätt att hålla sammankomster, stifta

och tillhöra sammanslutningar, anordna demonstrationer eller göra framställningar

till överordnade eller myndigheter icke äga tillämpning under

fredstid utan äga värnpliktiga härutinnan samma rättigheter, som enligt allmän

lag tillkomma rikets övriga invånare. Full ledighet 1 maj beredes allt

militärmanskap.

3. Motioner, som avse de värnpliktigas avlöningsförmåner.

Till denna grupp av motioner höra herrar Vindahls och Almkvists motion

i första kammaren nr 202 samt herrar Bengtssons i Norup och Carlströms

därmed lika lydande motion i andra kammaren nr 283, viss del av herr

Lindhagens motion i första kammaren nr 237 samt herr Samuelssons m. fl:s

motion i andra kammaren nr 366. Förslag i förevarande ämne hava därjämte

avgivits i vissa av de motioner, som avse försvarsorganisationen i

dess helhet.

Herrar Yindahl och Almkvist samt herrar Bengtsson i Norup och Carlström

hava hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att det värnpliktig jämlikt § 35 mom. 2 värnpliktslagen

tillkommande penningbidrag skall, i och med att den nya värnpliktslagens

bestämmelser rörande tjänstgöringstiden träda i tillämpning,

utgå med 50 öre om dagen, dock att värnpliktig, som uttages till längre

tjänstgöringstid än 140 dagar, skall för överskjutande tid åtnjuta ett penningbidrag

av 1 krona om dagen.

Herr Lindhagen har hemställt,

att riksdagen ville besluta eller hos regeringen begära förslag i syfte, att

så länge längre utbildningstid äger rum för studenter och likställda, staten

skall erlägga ersättning för den exproprierade överskottstiden med ett tillräckligt

belopp ävensom, i den omfattning närmare kan varda bestämt, bekosta

ränta å sådan värnpliktigs gäld och andra dylika utgifter för berörda tid.

s. 247 Kontrollera mot PDF

Första särskilda titskottets utlåtande Nr 1.

247

Herr Samuelsson m. fl. hava hemställt,

att riksdagen måtte besluta, att värnpliktig skall under tjänstgöring erhålla,

förutom underhåll, sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan

erforderlig utrustning, penningavlöning med 1 krona per dag.

4. Övriga motioner.

Till denna grupp av motioner hänföras herrar von Sneiderns och Hellbergs

motion i första kammaren nr 228, herr Lindhagens motioner i första kammaren

nr 235, nr 236 och nr 238 samt viss del av herr Olovsons i Yästerås

motion i andra kammaren nr 358.

Herrar von Sneidern och Hellberg hava hemställt,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj;t,

med beaktande av vissa i motionen angivna utvägar, måtte undersöka möjligheterna

till en mera effektiv användning av värnpliktstiden.

Herr Lindhagen har hemställt,

i motionen nr 235:

att riksdagen ville besluta eller hos regeringen begära övervägande av

1) en lagstiftning eller andra åtgärder, som kunna bereda de värnpliktiga

större trygghet till liv och hälsa under utövning av värnplikten än för närvarande

äger rum,

2) sådan ändring i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, att värnpliktiga för

sådan kroppsskada erhålla en fullgod, rikligt tilltagen pensionering motsvarande

de uteblivna förvärvsmöjliglieterna och vållade ofta livslånga

lidanden;

i motionen nr 236:

att riksdagen ville besluta eller hos regeringen begära övervägande och förslag

1) i syfte att den statliga expropriationen i talrika fall av de värnpliktigas

förvärvsanställningar måtte upphävas eller åtminstone ske mot lämnad fullgod

gottgörelse för därigenom vållade förluster och mer eller mindre lång"

variga lidanden,

2) till sådan ändring i lagen den 16 oktober 1914 om förbud i vissa fall

mot värnpliktigs skiljande från tjänst eller arbete, som av 1916 års riksdag

begärts, eller ock en offentlig förklaring om anledningarna til] att denna

framställning icke kunnat bifallas;

i motionen nr 238:

att riksdagen ville hos regeringen begära övervägande och förslag i syfte,

att, därest avrustning ej kommer till stånd, den svenska härordningen åtminstone

ej vidare måtte grundas på den allmänna värnplikten, vilken följaktligen

bör under alla förhållanden upphävas.

Herr Olovson i Västerås har hemställt,

att riksdagen måtte medgiva, att värnpliktig, utan hinder av den omständigheten,

att han förut förfallolöst uteblivit från inskrivningsförättning eller värnpliktstjänstgöring,

må komma i åtnjutande av gottgörelse för färd till och från

dylik förrättning eller värnpliktstjänstgöring enligt vad därom eljest är stadgat.

Herr Samuels

sons m. fl:s

motion nr 366.

Herrar von

Sneiderns och

Hellbergs

motion nr 228.

Herr Lindhagens

motioner nr

235, nr 236

och nr 238.

Herr Olovsons

i Västerås

motion nr 358.

s. 248 Kontrollera mot PDF

248

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

C. Utskottets yttrande.

Värnpliktslagen.

Utskottet har redan i det föregående angivit sin ståndpunkt beträffande

huvuddragen av värnpliktsorganisationen. Av vad därutinnan anförts framgår,

att utskottet funnit sig kunna i stort sett biträda Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet har därmed också tagit ställning, förutom till det motionsvis framförda

yrkandet om den allmänna värnpliktens avskaffande, jämväl till de

motioner, vari hemställes om avslag å Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till värnpliktslag, ävensom till de ändringsförslag av mera principiell innebörd,

som uti olika motioner avgivits i anledning av nämnda proposition.

Med hänsyn

kunna begränsa sig till att behandla värnpliktslagens särskilda §§. Härvid

lämnas i allmänhet de §§ å sido, med avseende å vilka någon ändring i

den nuvarande lydelsen icke ifrågasättes.

§4.

Beträffande denna § har utskottet icke funnit anledning till annan erinran

mot Kungl. Maj:ts förslag än att det i mom. 2 på tre ställen förekommande

uttrycket »för sitt uppehälle beroende», vilket synes vara ägnat att lämna

möjlighet till en alltför snäv tillämpning, torde böra ändras till »för sitt

uppehälle väsentligen beroende».

§§ 5—7.

I fråga om dessa §§ har utskottet icke något att erinra mot Kungl. Måj:ts

förslag.

§§ H-13.

Icke heller med avseende å dessa §§ ifrågasätter utskottet någon ändring

i Kungl. Maj:ts förslag.

§ 14.

I § 14 mom. 3 stadgas, att därest avståndet mellan värnpliktigs hemvist

inom den ort, där han är kyrkobokförd, och det ställe, dit den värnpliktige

inkallats för undergående av inskrivning, överstiger två nymil, han är berättigad

att uppbära den gottgörelse för fram- och återresan mellan dessa

orter, som varder särskilt bestämd; dock tillkommer sådan gottgörelse icke

värnpliktig, som tillförene utan laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning.

Med avseende å detta stadgande har herr Olovson i Västerås uti sin

förenämnda motion i andra kammaren nr 358 föreslagit en ändring av innebörd,

att ifrågavarande gottgörelse skall utgå jämväl till sådan värnpliktig,

som tidigare förfallolöst uteblivit från inskrivningsförrättning. Till stöd

för detta sitt förslag har motionären framhållit, att den värnpliktige för

s. 249 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 249

uteblivande utan laga förfall från inskrivningsförrättning straffas med böter,

samt att den ytterligare påföljden i form av mistad färdgottgörelse måste

anses olämplig bland annat ur den synpunkten, att den icke träffar alla

värnpliktiga av ifrågavarande slag lika utan hårdast drabbar dem, som bo på

långt avstånd från inskrivningsplatsen.

Då vissa billigketsskäl synas tala för ett bifall till motionärens förevarande

förslag, har utskottet funnit sig böra tillstyrka detsamma. Utskottet

återkommer i det följande till motionen i vad den rör ersättning vid inställelse

till och återfärd från värnpliktstjänstgöring.

Mot avfattningen i övrigt av § 14 enligt Kungl. Maj:ts förslag har utskottet

intet att erinra.

§ 15.

I fråga om denna § biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

§ 16-

Uti denna § har utskottet funnit sig böra förorda avvikelse från Kungl.

Maj:ts förslag allenast beträffande mom. 4 b), vari såsom villkor för frikallelse

från värnpliktens fullgörande under fredstid för den, som avflyttat från riket

och därefter aterinflyttat hit, stadgats, bland annat, att avflyttningen icke

skett i strid med vid tidpunkten för densamma gällande föreskrifter. Då

ifrågavarande stadgande synes vara ägnat att motverka återinflyttning till

riket av personer, som befinna sig i sin kraftigaste ålder, och då övriga

villkor for frikallelsen torde kunna anses tillfyllestgörande, bör stadgandet

enligt utskottets mening utgå.

§ 17.

Beträffande denna § ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.

§ 18.

Denna § innehåller bestämmelser om inskrivningsnämnds sammansättning.

Enligt den nuvarande lydelsen skall sådan nämnd bestå av en regementsofficer

såsom ordförande samt fyra andra ledamöter, nämligen en av Konungens

befallningshavande förordnad lagfaren ledamot, rullföringsbefälhavaren respektive

sjörullfö ringsbefälhavaren samt två inom rullföringsområdet eller den

stad, där sjömanshuset är beläget, bosatta icke militära personer, vilka väljas

av landstinget eller, där rullföringsområde utgöres av stad, som ej lyder

undei landsting, av stadsfullmäktige. Därjämte skall nämnden biträdas av

läkare. Yid sammanträde av inskrivningsnämnd för (lant-)rullföringsområde,

från vilket ett större antal värnpliktiga tilldelas marinen, må vidare officer

av marinen närvara för att lämna erforderliga upplysningar och göra de

yrkanden, som han finner behövliga i fråga om inskrivningen av värnpliktig

till tjänst eller särskild befattning vid marinen, dock utan rätt att deltaga i

nämndens beslut.

s. 250 Kontrollera mot PDF

250

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Kungl. Maj:t föreslår nu sådan ändring härutinnan, att inskrivningsnämnd

skall bestå av en regementsofficer såsom ordförande, en läkare och en av

landsting (stadsfullmäktige) vald ledamot samt biträdas av rullförings- (sjörullförings-jbefälhavaren,

ävensom att stadgandet om marinofficers närvaro

vid sammanträde av inskrivningsnämnd för lantrullföringsomrade skall utgå.

I förut omförmälda motion nr 280 i andra kammaren av herr Andersson

i Easjön m. fl. liemställes om sådan ändring av förevarande §, att inskrivningsnämnd

skall bestå av rullföringsbefälliavaren såsom ordförande samt

tre andra ledamöter, nämligen en läkare och två inom området boende icke

militära personer, vilka väljas av landstinget eller i de fall, som i lagen

förutsättas, av stadsfullmäktige i respektive städer.

I likhet med motionärerna finner utskottet det vara föga lämpligt och

stå i mindre god överensstämmelse med tendensen i den föreslagna försvarsreformen

att reducera antalet civila ledamöter i inskrivningsnämnden. Särskilt

med hänsyn till inskrivningsnämndens uppgift att pröva och besluta om

frikallelse av sociala skäl är det av vikt att tillgodose det civila inflytandet

i nämnden. Utskottet ansluter sig därför till det i motionen framburna

yrkandet om bibehållande av två av landsting respektive stadsfullmäktige

valda ledamöter. Liksom för närvarande är fallet, torde dessa ledamöter

jämte två suppleanter böra väljas för två år i sänder samt en ledamot och

en suppleant avgå årligen.

Vad den vid inskrivningsförrättningen tjänstgörande läkaren beträffar,

synes tillräcklig anledning icke föreligga att, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit,

förändra dennes ställning därhän, att han skulle såsom ledamot ingå i

nämnden.

I övrigt biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag. Det motionsvis framställda

yrkandet, att den såsom ordförande i nämnden fungerande regementsofficeren

skulle uteslutas och rullföringsbefälliavaren inträda såsom ordförande,

finner sig utskottet icke kunna förorda, dels med hänsyn till de åligganden

beträffande uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven, tilldelning till

truppslag m. m., som skola tillkomma inskrivningsnämnden och vilkas behöriga

fullgörande synes kräva, att en aktiv officer deltager i inskrivningsförrättningen,

dels ock av det skälet, att rullföringsbefälliavaren svårligen

skulle, utan att förrättningen droge avsevärt ut på tiden, kunna medhinna

samtliga de uppgifter, som komme att påvila honom, därest han bekläddes

med ordförandeskapet i nämnden.

Utskottet föreslår alltså, att inskrivningsnämnden skall bestå av en regementsofficer

såsom ordförande och två av landsting (stadsfullmäktige) utsedda

icke militära ledamöter, samt att nämnden skall biträdas av läkare ävensom

av vederbörande rullförings-(sjörullförings-)befälhavare.

§ 19-

Med hänsyn till den av utskottet förordade sammansättningen av inskrivningsnämnden

torde de i sista stycket av mom. 1 i förevarande § enligt

dess nuvarande lydelse ingående orden »eller från beslut avvikande yrkande,

som blivit gjort av biträdande läkare» böra bibehållas.

s. 251 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

251

För övrigt liar utskottet icke något att erinra mot den av Kungl. Maj:t

föreslagna avfattningen av förevarande §.

§ 20.

I denna § har Kungl. Maj:t endast föreslagit obetydliga formella ändringar,

mot vilka utskottet icke finner något att erinra.

§ 22.

Beträffande denna § ifrågasätter utskottet icke någon annan ändring i

Kungl. Maj:ts förslag än att av skäl, som under § 19 anförts, de i mom. b)

nu förekommande orden »eller yrkanden» torde böra bibehållas.

§ 23.

I fråga om avfattningen av denna § ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts

förslag.

§ 24.

Med avseende å denna § hänvisas till vad utskottet i det föregående

anfört rörande värnpliktskontingentens storlek och fördelning å linjetjänst

och ersättningsreserven.

§§ 25 och 26.

Beträffande dessa §§ biträder utskottet Kungl. Maj ds förslag.

§ 27.

Uti förevarande § äro bestämmelser meddelade angående, bland annat,

längden och fördelningen av de värnpliktigas utbildningstid. I fråga om de

avvikelser från Kungl. Maj ds förslag, som utskottet härutinnan funnit sig

böra föreslå, hänvisas till vad i sådant avseende förut anförts.

En utav Kungl. Majd i mom. 1 F föreslagen redaktionell jämkning i den

nu gällande lagtexten bliver vid bifall till det av utskottet framlagda förslaget

rörande infanteriregementenas förläggningsorter obehövlig.

§ 28.

Enligt den nuvarande lydelsen av § 28 mom. 1 kan beväringeijs första

uppbåd eller de större eller mindre delar därav, som finnas behövliga, inkallas

till tjänstgöring, icke blott då rikets försvar det kräver, utan jämväl

när det erfordras till stillande av uppror.

I Kungl. Majds förslag har sistberörda bestämmelse uteslutits. Föredragande

departementschefen har till stöd härför åberopat de skäl, som anförts

uti tvenne vid nästlidet års riksdag väckta motioner, vari påyrkades sådan

ändring av förevarande författningsrum. I dessa motioner uttalades den

meningen, att även om ifrågavarande bestämmelse torde kunna anses vara

utan praktisk betydelse, den dock icke syntes böra förbigås vid en revision

av vårt försvarsväsende. Hos vissa delar av vårt folk hade ofta den misstanken

framträtt, att de militära maktmedel, som organiserats till skydd för

s. 252 Kontrollera mot PDF

252

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

landets frihet, samtidigt avsetts att kunna tjäna som skyddsmedel för vissa

maktägande grupper inom landet. Användandet av militär ordningsmakt

under vissa sociala konflikter hade närt dylika misstankar. För det förtroende

hos hela folket, som måste vara ryggraden i försvarsanstalterna mot

faror utifrån, vore vidmakthållandet av sådana misstankar till skada. Ett

markerande vid den nya värnpliktslagens avfattning att skäl icke längre

funnes för denna misstänksamhet kunde endast vara till gagn. Otvivelaktigt

önskade också de vid försvarsväsendet tjänstgörande att i sin tjänsteutövning

hållas utanför de inre striderna. Ordningens upprätthållande inom

landet syntes heller icke påkalla något stadgande av ovan berört slag. Ur

dessa synpunkter borde en sådan ändring vidtagas i § 28 värnpliktslagen,

att däri endast stadgades, att beväringen kunde inkallas till rikets försvar.

Utskottet delar så tillvida föredragande departementschefens mening, att

därest den nuvarande avfattningen av ifrågavarande stadgande kan anses

vara ägnad att ingiva misstanken om de militära maktmedlens obehöriga utnyttjande

i någon särskild samhällsgrupps intresse, en ändring av detta

stadgande bör vidtagas. Då emellertid landets försvarskrafter givetvis vid

behov böra stå till regeringens förfogande för avvärjande av angrepp mot

rikets säkerhet — de må komma utifrån eller inifrån — synes stadgandet

i fråga icke böra borttagas utan att ersättas med ett annat, som, på samma

gång det uttryckligen tillförsäkrar regeringen befogenhet att i erforderlig

omfattning inkalla beväringens första uppbåd för värnande av rikets säkerhet,

dock utesluter dess användande i sociala konflikter. Utskottet har

därför funnit sig böra föreslå en sådan omformulering av här ifrågavarande

stadgande, att beväringens första uppbåd må inkallas, då rikets försvar eller

dess säkerhet eljest det kräver.

§ 29.

Mot den av Kungl. Maj:t i denna § föreslagna ändringen är från utskottets

sida intet att erinra,

§ 31.

Med avseende å denna § föreslås i herr Samuelssons m. fl:s förutnämnda

motion .i andra kammaren nr 367 ett tillägg av innebörd, dels att vad i

strafflagen för krigsmakten föreskrives till inskränkning av krigsfolks rätt

att hålla sammankomster, stifta och tillhöra sammanslutningar, anordna demonstrationer

eller göra framställningar till överordnade eller myndigheter

icke skall äga tillämpning under fredstid, utan att de värnpliktiga härutinnan

skola äga samma rättigheter, som enligt allmän lag tillkomma rikets

övriga invånare, dels ock att full ledighet den 1 maj skall beredas allt

militärmanskap.

Vad först angår frågan om militärmanskapets ledighet den 1 maj, finner

utskottet densamma icke vara av beskaffenhet att böra göras till föremål

för reglering i värnpliktslagen eller överhuvud taget genom lagstiftning,

s. 253 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

253

utan synes denna fråga alltjämt, liksom hittills varit fallet, böra prövas i

kommandoväg. Övriga i motionen berörda spörsmål synas, såsom tillhörande

annat lagstiftningsområde, här icke böra upptagas till behandling.

§§ 32 och 33.

I samband med dessa §§, vilka innehålla bestämmelser om mönstrings - och adressanmälningsskyldighet, har utskottet till behandling föreliaft herr

Bergströms i Bäckland förutnämnda motion i andra kammaren nr 317, däruti

hemställes, bland annat, om vidtagande av sådan ändring i Kungl. Maj:ts

förslag, att mönstrings- och adressanmälningsskyldigheten icke måtte omfatta

värnpliktiga tillhörande landstormen.

Med anledning av motionen får utskottet erinra därom, att mönstringsoch

adressanmälningsskyldigheten utsträcktes till landstormen tillhörande

värnpliktiga jämlikt beslut av 1918 års riksdag. I den till riksdagen avlåtna

propositionen i ämnet yttrade föredragande departementschefen, bland

annat, att huvudändamålet med mönstringen vore att lämna vederbörande

rullföringsmyndigheter tillförlitliga uppgifter rörande de värnpliktigas vistelseort,

adress och yrke samt om deras värnpliktsförhållanden i övrigt. Dylika

uppgifters lämnande utgjorde en nödvändig förutsättning för att mobiliseringsverket

skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fungera. Mönstringsinstitutionen

utgjorde således ett för krigsberedskapeus vidmakthållande

nödvändigt led uti en välordnad härorganisation. Erfarenheterna hade till

fullo ådagalagt nödvändigheten av att mönstringsskyldigheten utsträcktes

jämväl till landstormen. Frånvaron av sådan skyldighet för landstormen

medförde, att vederbörande landstormsrullor vore i hög grad ofullständiga

och otillförlitliga. Av enahanda skäl, som anförts i fråga om mönstringsskyldigheten,

borde landstormsmännen även beträffande adressanmälningsskyldighet

likställas med värnpliktiga tillhörande beväringen.

Då de sålunda angivna skälen för åläggande av mönstrings- och adressanmälningskyldighet

för landstormsmän alltjämt synas äga giltighet, finner

sig utskottet icke kunna tillstyrka borttagandet av denna skyldighet.

Däremot har utskottet kommit till den uppfattningen, att då den värnpliktige

ansetts kunna befrias från mönstringsskyldighet det år, varunder

lian varit i tjänstgöring, sådan befrielse utan större olägenhet torde kunna

medgivas jämväl beträffande det år, under vilket den värnpliktige undergått

inskrivning. I berörda syfte föreslår utskottet en ändring i § 32.

För övrigt har utskottet icke något att erinra mot den avfattning, förevarande

§§ erhållit i Kungl. Maj:ts förslag.

§ 34.

Vad denna § angår, ifrågasätter utskottet icke någon ändring i Kungl.

Maj:ts förslag, utom såvitt avser mom. 6. Med hänsyn till angelägenheten

av att i största möjliga utsträckning tillgodose krigsmaktens behov av personal

med högre tekniska insikter förordar utskottet, att — i överensstämmelse

med vad som föreslagits i motionen nr 241 i första kammaren av herr

s. 254 Kontrollera mot PDF

254

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

C. G. Hammarskjöld — bland de kategorier, som enligt föreskrift i nyssnämnda

mom. 6 skola tillhöra beväringens första uppbåd under hela sin

värnpliktstid, upptagas jämväl sådana värnpliktiga, som avlagt avgångsexamen

från högre teknisk läroanstalt.

§§ 35-37.

Beträffande dessa §§ har utskottet icke något att erinra mot Kung], Maj:ts

förslag.

§ 39.

Icke heller mot denna §:s avfattning enligt Kungl. Maj:ts förslag finner

utskottet anledning till någon erinran.

§ 40.

I mom. 1 av förevarande § stadgas, att värnpliktig, som utan laga förfall

utebliver från inskrivningsförrättning, skall, därest han icke oaktat sin frånvaro

bliver inskriven eller frikallad från värnpliktens fullgörande, bota, första

året 10 kronor och varje år, han ånyo beträdes därmed, 40 kronor. Kungl.

Maj:t föreslår nu en höjning av bötesbeloppen till respektive 25 och 100

kronor. Vad sålunda föreslagits finner sig utskottet böra biträda.

Enligt mom. 2 av samma § skall värnpliktig, som inställer sig vid inskrivningsförrättning

för annan ort än där han är kyrkobokförd eller för annat

sjömanshus än det han tillhör men därvid försummar avlämna prästbetyg

ävensom, i visst angivet fall, intyg från sjömanshusombudsman eller sjöfartsbok

samt till följd därav icke kan emottagas, anses lika med den, som icke

inställt sig till inskrivningsförrättning. Därest böterna för uteblivande från

inskrivningsförrättning höjas till nyss angivna belopp, synes den nu gällande

likställigheten mellan sådant uteblivande och i mom. 2 omförmäld försummelse,

vilken får anses vara av lindrigare art, icke vidare böra upprätthållas.

Utskottet har därför funnit sig böra föreslå, att för sistnämnda försummelse

stadgas ett bötesbelopp av 10 kronor.

§ 41.

Enligt den nuvarande lydelsen av denna § är bötesbeloppet för försummelse

av mönstrings- och adressanmälningsskyldigheten bestämt till 5 kronor.

Kungl. Maj:t har föreslagit höjning av ifrågavarande bötesbelopp till 10

kronor.

Uti förenämnda motion i andra kammaren nr 317 har herr Bergström i

Bäckland anfört, att försummelse av de skyldigheter, som åligga de värnpliktiga

med avseende på mönstrings- och adressanmälningsskyldigheten,

torde bero på glömska och förbiseende och icke av likgiltighet för att fullgöra

ifrågavarande bestämmelser, samt att ett större bötesbelopp än det nuvarande

blott skulle komma att öka bitterheten hos de bötfällda. Motionären

har därför ansett, att en höjning av bötesbeloppet enligt Kungl. Maj:ts

förslag icke borde ifrågakomma.

Utskottet, som i så måtto delar motionärens uppfattning, att åtminstone

flertalet av de försummelser, varom här är fråga, torde vara beroende av

s. 255 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 255

glömska och förbiseende, finner sig böra förorda, att förevarande § bibehålies

oförändrad.

§§ 42 och 43.

I fråga om dessa §§ biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

§§ 45-47.

Jämväl de i dessa §§ av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna lämnas av

utskottet utan erinran. I § 45 föreslår utskottet en jämkning, som betingas

av den i § 40 mom. 2 av utskottet förordade ändringen.

§§ 51-55.

Beträffande dessa §§ biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

De värnpliktigas avlöning.

I fråga om de värnpliktigas avlöning föreslår Kungl. Maj:t, att penningbidrag

skall under hela tjänstgöringstiden utgå med 50 öre om dagen samt

att penningtillskott icke skall utgå till någon värnpliktskategori.

Uti motionerna nr 202 i första kammaren av herrar Yindahl och Almkvist

och nr 283 i andra kammaren av herrar Bengtsson i Norup och Carlström

hemställes, att penningbidraget skall, i och med att den nya värnpliktslagens

bestämmelser rörande tjänstgöringstiden träda i tillämpning, utgå

med 50 öre om dagen, dock att värnpliktig, som uttages till längre tjänstgöringstid

än 140 dagar, skall för överskjutande tid åtnjuta ett penningbidrag

av 1 krona om dagen.

Herr Lindhagen hemställer i sin motion i första kammaren nr 237, att

riksdagen ville besluta eller hos regeringen begära förslag i syfte, att så

länge längre utbildningstid för studenter och likställda äger rum, staten

erlägger ersättning för den exproprierade överskottstiden med ett tillräckligt

belopp ävensom i den omfattning, närmare kan varda bestämt, bekostar ränta

å sådan värnpliktigs gäld och andra dylika utgifter för berörda tid.

Herr Clason föreslår i sin motion i första kammaren nr 245, att penningbidraget

skall utgå med 30 öre om dagen under de 145 första dagarna av

tjänstgöringstiden, 50 öre om dagen från och med den 146:te till och med

den 240:de dagen samt 75 öre om dagen från och med den 241:sta dagen.

Slutligen hemställes i herr Samuelssons m. fl:s motion i andra kammaren

nr 366, att den kontanta avlöningen till de värnpliktiga skall utgå med 1

krona om dagen under hela tjänstgöringstiden.

Efter övervägande av de på förevarande fråga inverkande omständigheter,

och då det synes med rättvisa och billighet överensstämmande, att de värnpliktiga,

som uttagas till tjänstgöring av längre varaktighet än den för flertalet

värnpliktiga föreslagna tjänstgöringstiden av 140 dagar, komma i åtnjutande

av högre ersättning under den överskjutande tjänstgöringstiden,

har utskottet funnit sig böra, med tillstyrkande av de förut omnämnda

motionerna nr 202 och nr 283, föreslå, att penningbidraget till de värnpliktiga

skall, i och med att den nya värnpliktslagens bestämmelser rörande tjänst
-

s. 256 Kontrollera mot PDF

256

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

göringstiden träda i tillämpning, utgå med 50 öre om dagen, doek att värnpliktig,

som uttages till längre tjänstgöringstid än 140 dagar, skall för överskjutande

tid åtnjuta ett penningbidrag av 1 krona om dagen. Sådan högre

gottgörelse synes emellertid icke böra utgå till den, som erhållit tillstånd att

fullgöra tjänstgöring enligt bestämmelserna i lagen om värnpliktiga, vilka

hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring.

I överensstämmelse med vad Kungl. Maj:t föreslagit, torde penningtillskott

icke böra utgå till någon värnpliktskategori.

Åtgärder för höjande av utbildningens etfektivitet.

Försvarsrevisionen framhöll i sitt betänkande vikten av att de värnpliktigas

utbildning gjordes så effektiv som förhållandena över huvud taget medgåve.

Såsom åtgärder, vilka vore ägnade att höja utbildningens effektivitet,

angav revisionen särskilt utbildningstidens förläggande huvudsakligen till

sommarhalvåret, de till krigstjänst uttagna värnpliktigas befrielse i görligaste

mån från förekommande handräckningsgöromål samt en med hänsyn till de

ändrade tjänstgöringsförhållandena ändamålsenlig omläggning av planer och

metoder för utbildningen. I sistnämnda hänseende uttalade revisionen den

uppfattningen, att utbildningsprogrammen icke borde upptaga annat än sådant,

som vore av betydelse för soldatens uppträdande i fält. Av särskild

vikt syntes vara, att utbildningen ägde rum efter pedagogiskt riktiga grunder

samt att befäl och underbefäl i erforderlig mån dels erhölle undervisning

och handledning angående de ur pedagogisk synpunkt lämpligaste metoderna

för utbildningens bedrivande, dels sattes i tillfälle att förbereda sig för övningarna.

I sådant syfte borde klara och bestämda anvisningar givas angående

utbildningsmål och utbildningstidens användning under olika perioder

o. s. v. ävensom angående de utbildningsmetoder, som lämpligen borde

komma till användning. Givet vore dock, att dessa anvisningar icke borde

vara så detaljerade, att vederbörande truppbefälhavares handlingsfrihet

därigenom på obehörigt sätt inskränktes. Slutligen syntes en lämpligt avvägd

specialisering av utbildningen i flera fall vara ägnad att medföra snabba

och goda utbildningsresultat.

I propositionen nr 50 har föredragande departementschefen anfört, att

det föreliggande förslaget rörande utbildningstiderna grundats på den förutsättningen,

att de av försvarsrevisionen förordade åtgärderna för höjandet av

utbildningens effektivitet komme att i största möjliga utsträckning genomföras.

Herrar von Sneidern och Hellberg hava nu i motionen nr 228 i första

kammaren hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla,

det Kungl. Maj:t med beaktande av i motionen angivna utvägar måtte undersöka

möjligheterna till en mera effektiv användning av utbildningstiden för

de värnpliktiga.

Utan att ingå på de i motionen anvisade metoderna för uppnående av

det åsyftade målet vill utskottet på det kraftigaste understryka angelägenheten

av att alla åtgärder vidtagas, som kunna bidraga till övningstidens utnyttjande

på det mest ändamålsenliga och effektiva sätt. Med hänsyn till

vad departementschéfeii i detta ämne anfört, förutsätter emellertid utskottet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försia särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 25?

såsom självfallet, att denna fråga av Kungl. Maj:t kommer att göras till föremål

för synnerlig uppmärksamhet, vadan någon särskild framställning i ämnet

från riksdagens sida icke synes utskottet vara av behovet påkallad.

Åtgärder i syfte att bereda de värnpliktiga större trygghet

till liv och hälsa in. m.

I sm förut omförmälda motion i första kammaren nr 235 har herr Lindhagen

hemställt, att riksdagen ville besluta eller hos regeringen begära

övervägande av

1 .o) en lagstiftning eller andra åtgärder, som kunna bereda de värnpliktiga

större trygghet till liv och hälsa under utövning av värnplikten än för

närvarande äger rum;

2:o) sådan ändring i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, att värnpliktiga

för sådan kroppsskada erhålla en fullgod, rikligt tilltagen pensionering motsvarande

de uteblivna förvärvsmöjligheterna och vållade ofta livslånga lidanden.

I anledning av denna motion får utskottet anföra följande.

lie militära övningarna äro och måste givetvis vara av den art, att det

icke helt torde kunna undvikas, att de värnpliktiga under deltagande i dessa

övningar drabbas av olycksfall eller ådraga sig sjukdomar med eventuellt

dödlig utgång eller med framtida men såsom påföljd. Le risker, som föreligga

i berörda hänseende, måste emellertid med alla till buds stående

medel begränsas. Utan att underskatta värdet och ändamålsenligheten av

de olika åtgärder, som, enligt vad utskottet inhämtat, redan nu vidtagits i

ovan nämnt syfte, anser sig utskottet dock böra giva till känna den uppfattningen,

att förhållandena på detta område icke kunna betecknas såsom

fullt tillfredsställande. Sålunda inträffa allt emellanåt händelser, som giva

vid handen, att de värnpliktiga under övningarna understundom utsättas för

obehörigt starka fysiska påfrestningar samt att vid förläggning utomhus tillbörlig

hänsyn icke tages till väderleksförhållanden och dylikt. Utskottet finner

sig därför böra förorda, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande, vilka åtgärder som kunna

vidtagas i syfte att bereda de värnpliktiga större trygghet till liv och hälsa.

Vidkommande härefter frågan om ändring i 1909 års förordning om ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, har

utskottet icke kunnat undgå att finna de nu gällande bestämmelserna i detta

ämne vara i åtskilliga hänseenden otillfredsställande. Det synes därför utskottet

önskvärt, att förslag till ny lagstiftning i ämnet med det snaraste

framlägges för riksdagen.

Värnpliktigas skyddande mot förlust av arbetsauställningar.

Enligt lagen den 16 oktober 1914 om förbud i vissa fall mot värnpliktigs

skiljande från tjänst eller arbete må värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes

i annans tjänst anställd, ej skiljas från anställningen i anledning därav,

att han har att fullgöra i värnpliktslagen stadgad övning om högst 60 dagar

eller mobiliseringsövning, som kan vara i särskild lag föreskriven. Lider

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. 1 avd. 1 A haft. (Nr 1.) 722 25 17

s. 258 Kontrollera mot PDF

258 Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.

värnpliktig skada därigenom, att arbetsgivare ej fullgör vad honom till följd

av den värnpliktiges anställning i lians tjänst åligger, är arbetsgivaren pliktig

ersätta skadan. .

Med anledning av i ärendet väckta motioner anhöll riksdagen i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 6 maj 1916 (nr 98) bland annat, att Kungl. Maj:t ville

taga under övervägande, under vilka förutsättningar sådan ändring kunde

vidtagas i 1 § av ifrågavarande lag, att värnpliktig tillkommande rätt att

efter fullgjord vapenövning återfå sin anställning utsträcktes att gälla även

för det fall, att vapenövningens längd överstege 60 dagar, samt för riksdagen

framlägga det förslag, som av nämnda utredning kunde föranledas.

Berörda riksdagsskrivelse blev den 17 november 1916 anmäld i statsrådet

och remitterad till socialstyrelsen för utlåtande. Ben 30 december 1922

avgav styrelsen det infordrade utlåtandet. Ärendet är alltjämt beroende på

Kungl. Maj:ts prövning.

Såsom förut nämnts, har herr Lindhagen i sin motion i första kammaren

nr 236 hemställt, att riksdagen ville besluta eller hos regeringen begära

övervägande och förslag:

1 :o) i syfte att den statliga expropriationen i talrika fall av de värnpliktigas

förvärvsanställningar måtte upphävas eller åtminstone ske mot lämnad

fullgod gottgörelse för därigenom vållade förluster och mer eller mindre långvariga

lidanden; .

2:o) till sådan ändring i lagen den 16 oktober 1914 om förbud i vissa fall

mot värnpliktigas skiljande från tjänst eller arbete, som av 1916 års riksdag

begärts, eller ock en offentlig förklaring om anledningarna till att denna

framställning icke kunnat bifallas.

Den av motionären framkastade tanken, att de värnpliktiga, som till

följd av inkallelse till värnpliktstjänstgöring förlora sina arbetsanställningar,

skulle av staten beredas gottgörelse härför, torde med hänsyn till därmed

förenade kostnader och av andra praktiska skäl svårligen kunna realiseras.

Vad därefter angår frågan om ändring i ovannämnda lag av den 16 oktober

1914, har motionären själv uttalat den uppfattningen, att svårigheterna

att på den gällande och till utvidgning ifrågasatta lagstiftningens grund

komma till rätta med här ifrågavarande missförhållanden sannolikt aro

oövervinneliga. I sitt förenämnda utlåtande har socialstyrelsen anfört, att

vissa betänkligheter kunde resas mot en lagstiftning i ämnet, men att det

syntes styrelsen, som om det ifrågavarande syftet i avsevärd grad skulle

kunna tillgodoses genom åtgärder från de anställdas egen sida. Vid uppgörandet

av kollektivavtal hade nämligen deras organisationer i många fall

tillfälle att få till stånd bestämmelser, som i skälig mån tillförsäkrade de

anställda att efter värnplikts övningarna återfå förut innehavd anställning.

Såsom redan nämnts, har Kungl. Maj:t ännu icke fattat beslut i anledning

av riksdagens förut omförmälda skrivelse. Utskottet, som omfattar det

tidigare av riksdagen uttalade önskemålet, finner dock icke skäl tillstyrka,

att någon förnyad framställning i ämnet nu göres från riksdagens sida.

Förevarande motion torde alltså icke böra föranleda någon riksdagens

åtgärd.

s. 259 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.

259

Ersättning i visst fall åt värnpliktig vid inställelse till och återfärd

från tjänstgöring.

Jämlikt beslut av riksdagen äger värnpliktig, som för inställelse vid inskrivningsförrättning,

till vilken lian blivit kallad, har att från hemvistet i

kyrkobokföringsorten till förrättningsstället tillryggalägga mer än två nymil

°ch förut °''i Siort siS skyldig till förfallolös utevaro från dylik förrättning,

for såväl fram- som återresan uppbära en gottgörelse av 1 krona för varje

Överskjutande nymil. Enligt samma grunder utgår färdgottgörelse till värnpliktig,

som för inställelse till tjänstgöring vid det truppförband, han tillhör,

har att från hemvistet i kyrkobokföringsorten till vederbörlig samlingsplats

eller till tjänstgöringsorten, om han där skall direkt inställa sig, tillryggalägga

mer än 2 nymil, dock under förutsättning, att han icke tidigare gjort

sig skyldig till förfallolös utevaro från inskrivningsförrättning eller värnpliktstjänstgöring.

Uti sin förenämnda motion i andra kammaren nr 358 har herr Olovson

i Västerås hemställt, att riksdagen måtte dels för sin del besluta, att sista

punkten i § 14 mom. 3 av Kungl. Maj:ts förslag till värnpliktslag skall utgå,

dels ock medgiva, att värnpliktig, utan hinder av den omständigheten, att

lian förut förfallolöst uteblivit från inskrivningsförrättning eller värnpliktstjänstgöring,

må komma i åtnjutande av gottgörelse för färd till och från

dylik förrättning eller värnpliktstjänstgöring enligt vad därom eljest är

stadgat.

Utskottet har förut i annat sammanhang uttalat sin anslutning till det i

motionen framställda yrkandet om ändring av § 14 mom. 3 värnpliktslagen.

Genom den föreslagna ändringen bliver den värnpliktige berättigad till färdgottgörelse

vid inställelse till inskrivningsförrättning även i det fall, att han

tidigare förfallolöst uteblivit från sådan förrättning. En naturlig konsekvens

härav synes vara, att dylikt uteblivande icke heller bör medföra förlust av

rätten till ersättning för inställelse till tjänstgöring. Utskottet finner sig

alltså böra förorda motionen i nu berörda hänseende. Däremot kan utskottet

icke följa motionären, då han ifrågasätter, att jämväl sådana värnpliktiga,

som tidigare gjort sig skyldiga till förfallolös utevaro från tjänstgöring,

skola komma i åtnjutande av färdgottgörelse. Särskilt med hänsyn till den

betydligt allvarligare arten av den förseelse, varom här är fråga, anser nämligen

utskottet tillräckliga skäl icke föreligga att på denna punkt tillstyrka

någon ändring av nu gällande bestämmelser.

På grund av vad utskottet här ovan anfört, får utskottet hemställa,

l:o) att riksdagen — under förutsättning att riksdagen fattar

beslut, som av Kungl. Maj:t godkännes, angående försvarsväsendets

ordnande — med förklarande att Kungl. Maj:ts för
-

s. 260 Kontrollera mot PDF

Värnplikt och

värnpliktsälder.

Värnplikt för

den, som förvärvar

svensk

medborgarrätt.

Beväring och

landstorm.

Frikallelse.

260 Första särskilda utskottets utlåtande AV 1.

slag till värnpliktslag icke kunnat av riksdagen oförändrat antagas,

må i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposi

tion för sin del antaga följande

Förslag

till

Värnpliktslag.

Härigenom förordnas som följer:

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

KAP. I.

Allmänna bestämmelser.

§ L

Varje svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under vilket

han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiotvå år.

§ 2.

För den, som förvärvar svensk medborgarrätt det kalenderår, under vilket

han fyller tjugu år, eller därefter, inträder värnplikten från och med det år,

som infaller näst efter det han förvärvat nämnda rätt.

§ 3.

1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen

delas i första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är femton år,

elva år i första och därefter fyra år i andra uppbådet.

I krigstid bestämmer dock endast behovet tjänstetidens längd för de inkallade.

2. Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen.

§ 4.

1. Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd av lyte,

stadigvarande sjukdom, kroppslig svaghet eller annan dylik orsak icke är

duglig till krigstjänst.

2. Från värnpliktens fullgörande under fredstid frikallas:

a) den, som, utan att vara oduglig till krigstjänst, likväl icke är vapenför;

b) den, vilken vid den tidpunkt, då

b) den, vilken vid den tidpunkt, då

han enligt § 5 är skyldig att inställa

sig till inskrivning, har hustru eller

barn, som är för sitt uppehälle beroende

av hans arbete; samt

c) den, som är ende arbetsföre sonen,

sonsonen eller dottersonen till orkeslös

eller vanför fader, farfader, morfader

han enligt § 5 är sk3ddig att inställa

sig till inskrivning, har hustru eller

barn, som är för sitt uppehälle väsentligen

beroende av hans arbete; samt

c) den, som är ende arbetsföre sonen,

sonsonen eller dottersonen till orkeslös

eller vanför fader, farfader, morfader

s. 261 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

261

(Kungl. Maj:ts förslag.)

eller till änka, frånskild eller övergiven

hustru eller ogift kvinna, ende arbetsföre

fostersonen till orkeslös eller

vanför fosterfader eller till fostermoder

eller ende arbetsföre brodern

till ett eller flera minderåriga eller

vanföra faderlösa syskon, dock endast

såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar

eller fosterföräldrar eller

syskon äro för sitt uppehälle beroende

av hans arbete.

Har sådan för sitt uppehälle av den

värnpliktiges arbete beroende anhörig,

som under c) sägs, av samme värnpliktige

erhållit försörjning alltifrån

början av närmast föregående kalenderår

eller, där behovet av försörjning

uppstått först vid senare tidpunkt,

alltifrån behovets uppkomst,

skall den värnpliktige även i det fall,

att han icke är den ende arbetsföre

sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen

eller brodern, frikallas från

värnpliktens fullgörande under fredstid,

därest han är den ende, som, såvitt

veterligt är, kan lämna nödigt försörjningsbidrag.

(Utskottets förslag.)

eller till änka, frånskild eller övergiven

hustru eller ogift kvinna, ende arbetsföre

fostersonen till orkeslös eller

vanför fosterfader eller till fostermoder

eller ende arbetsföre brodern till ett

eller flera minderåriga eller vanföra

faderlösa syskon, dock endast såvida

sagda föräldrar, far- eller morföräldrar

eller fosterföräldrar eller syskon äro

för sitt uppehälle väsentligen beroende

av hans arbete.

Har . sådan för sitt uppehälle av

den värnpliktiges arbete väsentligen

beroende anhörig, som under c) sägs,

av samme värnpliktige erhållit försörjning

alltifrån början av närmast föregående

kalenderår eller, där behovet

av försörjning uppstått först vid senare

tidpunkt, alltifrån behovets uppkomst,

skall den värnpliktige även i det fall,

att han icke är den ende arbetsföre

sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen

eller brodern, frikallas från

värnpliktens fullgörande under fredstid,

därest han är den ende, som, såvitt

veterligt är, kan lämna nödigt försörj

ningsbidrag.

§ 5-

1. Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning det år, han fyller

tjugu år.

2. Tjänstetiden i beväringen beraknas från början av nyssnämnda år,

även om den värnpliktige till följd av laga förfall eller beviljat uppskov

skulle bliva inskriven först ett senare år.

Där inskrivning till följd av den värnpliktiges uteblivande utan laga förfall

skett ett senare ar, räknas tjänstetiden från början av inskrivningsåret.

Har värnpliktig utan laga förfall eller beviljat uppskov under något år av

tjänstetiden uteblivit från honom enligt § 27 under samma år åliggande

tjänstgöring, må detta år icke räknas honom till godo såsom tjänsteår i beväringen.

Huru förhållas skall, då värnpliktig uteblivit från endast en del

av årets tjänstgöring, bestämmer Konungen.

3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles, är skyldig att inställa sig till inskrivning

det år, hans värnplikt tager sin början. Sådan värnpliktig anses

därvid likställd med den, som förut erhållit uppskov med inskrivning.

Tiden för

inskrivning

m. m

s. 262 Kontrollera mot PDF

262

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Inskrivning

säsoni

underårig.

Värnpliktigs

tjänst.

Befrielse under

. krigstid.

Värnpliktig

får ej hindras

att inställa sig.

Värnpliktig,

ådömd påföljd

Onligt 2 kap.

19 § strafflagen,

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 6.

1. Yngling, vilken avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från

gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt

förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar, skall anses

däremot svara, så ock yngling, vilken vid navigationsskola avlagt sjökaptenseller

styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller andra klass, må

redan det år, då han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning.

För bifall härtill fordras att vara vapenför.

2. Annan yngling, än i mom. 1 avses, må ock redan det år, då han

fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning för utbildning till

plutonchef eller motsvarande befattning, där han är vapenför och, på sätt

Konungen förordnar, visar sig äga förutsättningar för dylik utbildning.

3. Likaledes må annan yngling, än i mom. 1 avses, redan det år, då

han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning antingen för

att utbildas till underbefäl eller fackman vid infanteriet, trängtrupperna

eller intendenturtrupperna eller för att från annat inskrivningsområde än

Norrbottens uttagas för utbildning vid Norrbottens regemente.

För bifall härtill fordras, att han är vapenför och i övrigt lämplig till den

tjänstgöring, vartill han anmäler sig.

4. För en var enligt mom. 1, 2 eller 3 inskriven räknas den i § 3

mom. 1 angivna tjänstetiden i beväringen från och med det år, då han

fyllde tjugu år.

5. Yad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar

för de enligt denna § inskrivna, även innan de inträtt i värnpliktsåldern.

§ 7-

Vapenför värnpliktig uttages till linjetjänst eller till ersättningsreserven.

§8.

Körande inskrivna värnpliktigas befrielse från tjänstgöring under krigstid

meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det allmännas

behov finnas vara påkallade.

§ 9.

Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller arbete

antagen, må ej av husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig tid inställa

sig till inskrivning, tjänstgöring eller mönstring eller att fullgöra

annan honom i denna lag ålagd skyldighet.

§ io.

Värnpliktig, vilken är på grund av honom ådömd straffpåföljd utestängd

från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen,

må ej fullgöra honom åliggande tjänstgöring. Sådan värnpliktig anses likställd

med den, som erhållit uppskov med tjänstgöring.

s. 263 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

263

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

KAP. II.

Om de värnpliktigas inskrivning ock redovisning.

§ n
1.

Pör inskrivning och redovisning av de värnpliktiga, med det i mom. 2

stadgade undantag, indelas riket uti inskrivningsområden och rullföringsområden;

varje

För vart och ett av dessa områden förordnas en befälhavare (inskrivningsbefälhavare,

rullföringsbefälliavare).

2. För inskrivning av de värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus,

samt för redovisning av marinens och flygvapnets å sjömanshus inskrivna

värnpliktiga bestämmas särskilda sjörullföringsområden, vart och ett omfattande

ett eller flera sjömanshus. För varje sjörullföringsområde förordnas

en befälhavare (sjörullföringsbefälhavare), lydande under stationsbefälliavare

vid station av flottan.

. § 12.

1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare åligger att, sedan mantalsskrivningarna

blivit avslutade, med ledning av mantalslängderna uppsätta

fullständiga listor över inskrivningsskyldiga värnpliktiga. Dessa listor skola för

granskning översändas till vederbörande pastorsämbeten, vilka genom anteckning

å dem böra upplysa, dels om någon av däruti upptagna värnpliktiga är på

grund av honom ådömd straffpåföljd för alltid eller för viss tid utestängd från

behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen, eller

avlidit eller avflyttat till annan ort, som, då den är känd, bör uppgivas,

eller är inskriven å sjömanshus, med uppgift på sjömanshuset, dels om och

vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga efter mantalsskrivningen inflyttat i

församlingen, med uppgivande, där så ske kan, från vilken ort inflyttningen

skett, varefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrifter,

skola till mantalsskrivningsförrättaren återsändas. Mantalsskrivningsförrättaren

insänder dessa listor, behörigen transporterade och summerade, till

Konungens befallningsliavande, som ofördröjligen översänder dem till vederbörande

inskrivningsbefälhavare.

2. Prästerskapet samt landsstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrivningsförrättarna,

så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktiga att, i allt

vad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de upplysningar

och det bistånd, som av dem kunna äskas för de värnpliktigas inskrivning

och redovisning.

3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras av annan

myndighet än prästerskapet, skola prästerskapets skyldigheter enligt denna

§ åligga sådan myndighet.

4. Närmare föreskrifter om fullgörandet av de åligganden, som i fråga

om de värnpliktigas inskrivning och redovisning tillkomma områdesbefäl
-

lnskrivningsoch

rullföringsområden.

Åtgärder för

inskrivning

m. m.

s. 264 Kontrollera mot PDF

264

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Värnpliktigs

inskrivning.

Personlig

inställelse.

Inskrivnings
bok.

Inskrivnings
ort.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

havare och sjömanshusombudsmän ävensom mantalsskrivningsförrättare och

pastorer eller i mom. 3 omförmälcla myndigheter, utfärdas av Konungen.

§ 13.

1. Varje år skall inom de särskilda rullföringsområdena och för de särskilda

sjömanshusen å tider och ställen, som, efter det vederbörande inskrivnings-

eller sjörullföringsbefälhavare blivit hörd, bestämmas av Konungens

befallningshavande i det län, till vilket rullföringsområdet eller

största delen därav hörer, eller inom vilket sjömanshuset är beläget, inskrivning

förrättas med de värnpliktiga, som under året fylla tjugu år, samt med

de äldre värnpliktiga, vilka icke förut blivit inskrivna eller frikallade.

2. Inkallelse till inskrivningsförrättning verkställes av Konungens befallningshavande

genom kungörelse och offentligt anslag inom varje kommun.

§ 14.

1. Vid inskrivningsförrättning är varje till densamma inkallad värnpliktig

med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus och inmönstrad till

sjöfart, skyldig att personligen inställa sig; dock må utan personlig inställelse

inskrivas värnpliktig, som i den ordning, Konungen föreskriver, styrker, att

han är vapenför, och som antingen finnes enligt § 43 mom. 1 hava visat laga

förfall för uteblivandet eller ock innehar anställning utomlands eller uppehåller

sig därstädes för idkande av studier eller för utbildning i sitt yrke.

2. Efter inskrivningen erhåller den värnpliktige en inskrivningsbok, varuti

skall av vederbörande befäl antecknas vad som är av vikt att känna beträffande

hans värnplikt, och med vilken bör följa ett utdrag av denna lag

samt av andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.

3. Överstiger avståndet mellan in- 3. Överstiger avståndet mellan inkallad

värnpliktigs hemvist inom den kallad värnpliktigs hemvist inom den

ort, där han är kyrkobokförd, och ort, där han är kyrkobokförd, och

förrättningsstället två nymil, är han förrättningsstället två nymil, är han

berättigad att uppbära den gottgörelse berättigad att uppbära den gottgörelse

för fram- och återresan mellan dessa för fram- och återresan mellan dessa

orter, som varder särskilt bestämd, orter, som varder särskilt bestämd.

Sådan gottgörelse tillkommer dock icke

värnpliktig, som tillförene utan laga

förfall uteblivit från dylik förrättning.

§ 15-

1. Inställelse till inskrivning sker vid inskrivningsförrättning för den ort,

där den värnpliktige är kyrkobokförd.

Värnpliktig, som vistas å annan ort, må dock undergå inskrivning å

vistelseorten, men skall i sådant fall utan kallelse anmäla sig hos vederbörande

inskrivningsnämnd och därvid avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven

värnpliktig tillhör fortfarande det område, där han är kyrkobokförd.

s. 265 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

265

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2. Inskrivning av värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus, sker vid

inskrivningsförrättning för det sjömanshus, han tillhör. Sådan värnpliktig

må dock undergå inskrivning vid inskrivningsförrättning för annat sjömanshus,

i vilket fall det åligger honom att utan kallelse anmäla sig hos inskrivningsnämnden

för sistnämnda sjömanshus och därvid, förutom pästbetyg,

avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande såväl sin

befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han varit inmönstrad

till sjöfart, eller, om intyg icke kunnat anskaffas, uppvisa sjöfartsbok.

Å sjömanshus inskriven värnpliktig, som tilldelas hären, överföres till det

rullföringsområde, inom vilket han är kyrkobokförd.

3. Yad i denna § stadgas om värnpliktig skall äga motsvarande tilllämpning

beträffande yngling, som enligt § 6 inskrives, innan han inträtt i

värnpliktsåldern.

KAP. III.

Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om frikallelse

i vissa fall.

. § I6''

1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsförrättning

meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående anledning,

såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling eller

dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara till tjänstgöring oförmögen

eller olämplig eller genom de med tjänstgöringen förenade ansträngningarna

utsättas för men eller fara.

2. Förefinnes anledning till uppskov enligt mom. 1 ännu vid inskrivningsförrättningen

det år, under vilket den värnpliktige fyller tjugufyra år, frikallas

han från värnpliktens fullgörande under fredstid.

3. Bliver inskriven värnpliktig till följd av sådan orsak, som omförmäles

i § 4 mom. 1, oduglig till krigstjänst, äger han att, på framställning hos

behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad från värnpliktens vidare fullgörande.

Uppkommer för inskriven värnpliktig sådant förhållande, som avses i § 4

mom. 2 första stycket a) eller c) eller andra stycket, äger han, likaledes på

framställning hos behörig inskrivningsnämnd, att varda frikallad från värnpliktens

vidare fullgörande under fredstid.

4. I enahanda ordning skall vidare från värnpliktens fullgörande under

fredstid frikallas:

a) till svensk medborgare genom naturalisation upptagen utländsk man,

som det år, han jämlikt § 5 mom. 3 är skyldig att inställa sig till inskrivning,

fyller minst tjuguses år;

b) den, som avflyttat från riket och därefter återinflyttat hit, dock under

villkor,

att avflyttningen icke skett i strid

med vid tidpunkten för densamma gällande

föreskrifter,

Uppskov med

inskrivning

m. m.

s. 266 Kontrollera mot PDF

266

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Uppskov med

tjänstgöring

m. in.

(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

att han under det år, lian åter inflyttat, fyllt minst tjugusex år, och

att minst sju år förflutit från avflyttningen till återinflyttningen, häri således

icke inberäknad den tid, som vistelsen i riket varat, innan förlorad

svensk medborgarrätt återförvärvats; samt

c) en var, som kan med intyg styrka, att han i utlandet gjort militärtjänst

under längre tid än i § 27 mom. 1 stadgas.

5. Där, utan att fall, varom ovan i denna § sägs, är för handen, synnerliga

skäl därtill föreligga, må Konungen helt eller delvis frikalla inskriven

värnpliktig, som därom anhåller, från värnpliktens fullgörande under fredstid.

§ 17.

1. Uppskov till nästföljande år med påbörjandet av den i § 27 föreskrivna

första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd för värnpliktiga, uttagna

till linjetjänst, kan vid inskrivningen medgivas:

a) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen

är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg och som

till följd därav icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar,

inställa sig;

b) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som gör sannolikt, att han inom

ett år efter inskrivningen kommer att söka inträde i sjökaptens-, styrmans-,

förste maskinist- eller andre maskinistklass vid navigationsskola;

c) värnpliktig, som själv förvaltar och brukar honom tillhörig fast egendom

eller själv driver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan industriell

rörelse och av en eller annan anledning icke varit i tillfälle att på lämpligt

sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för

sin militära tjänstgöring skulle bliva frånvarande; samt

d) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskovs beviljande, såsom

att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i fortskriden

lärokurs eller eljest bereda honom eller av hans arbete beroende nära anhöriga

väsentliga svårigheter eller olägenheter.

Fortfar anledning till uppskov med ovan nämnd tjänstgöring, må förlängt

uppskov, varje gång för ett år, av vederbörande inskrivningsnämnd beviljas

den värnpliktige; dock att tjänstgöringen skall taga sin början senast det år,

under vilket han fyller tjugufyra år.

2. Yppas för värnpliktig, uttagen till linjetjänst, efter det inskrivningsförrättningen

avslutats, sådan anledning till uppskov, varom i mom. 1 förmäles,

med påbörjande av den i § 27 föreskrivna första tjänstgöring eller

tjänstgöring i en följd, må uppskov med påbörjande av nämnda tjänstgöring

till nästföljande år medgivas den värnpliktige i den ordning, Konungen bestämmer.

Fortfar anledning till uppskov eller har annan uppskovsanledning

av beskaffenhet, som ovan nämnts, yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,

åligger det den värnpliktige, där han önskar ytterligare uppskov

med ifrågavarande tjänstgöring, att vid sagda förrättning göra framställning

därom hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det, som

s. 267 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

267

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

tidigare föranlett uppskov, yppats så sent, att framställning icke kunnat göras

hos inskrivningsnämnden, må förnyat uppskov medgivas i den ordning,

Konungen bestämmer.

3. Från redan påbörjad första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd må

i den ordning, Konungen bestämmer, hemförlovas till linjetjänst uttagen

värnpliktig, för vilken efter tjänstgöringens början i anledning av dödsfall

eller annan av honom oberoende händelse inträtt förhållande, på grund varav

han är att likställa med i mom. 1 c) eller d) omförmäld värnpliktig.

Fortfar förfallet eller har annan anledning av beskaffenhet, som ovan sägs,

till uppskov med den återstående tjänstgöringen yppats före nästinfallande

inskrivningsförrättning, åligger det den värnpliktige, där han önskar uppskov

med nämnda tjänstgöring, att vid sagda förättning göra framställning därom

hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det, som tidigare

föranlett hemförlovning, yppats så sent, att framställning icke kunnat göras

hos inskrivningsnämnden, må uppskov medgivas i den ordning, Konungen

bestämmer.

4. Värnpliktig, som vid navigationsskola avlagt styrmansexamen och förklarar

sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen söka anställning såsom reservofficersaspirant

för utbildning till reservofficer vid marinen, må, på ansökan,

gjord inom trettio dagar från det att den för honom i § 27 bestämda tjänstgöringen

tagit sin början, i och för avläggande av sjökaptensexamen hemförlovas

från pågående tjänstgöring, dock med skyldighet för sådan värnpliktig

att fullgöra den återstående tjänstgöringen, om han icke avlagt sjökaptensexamen

och vunnit anställning såsom reservofficersaspirant senast

året efter det, då han liemförlovats.

5. Huruvida och i vad mån värnpliktig, som jämlikt mom. 3 eller 4 hemförlovats,

må anses hava fullgjort honom åliggande tjänstgöring, ävensom i

vilken ordning den återstående tjänstgöringen skall fullgöras, därom meddelar

Konungen erforderliga bestämmelser.

6. Uppskov med påbörjande av i § 27 föreskriven annan tjänstgöring än

ovan i mom. 1 sägs, så ock hemförlovning från sådan tjänstgöring må beviljas

i den ordning, Konungen bestämmer.

KAP. IV.

Om inskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.

§ 18-

1. För rullföringsområde skall finnas

en inskrivningsnämnd, bestående

av en regementsofficer såsom ordförande

samt två andra ledamöter, nämligen

en läkare och en inom området

bosatt, icke militär person, villcen jämte

§ 18-

1. För rullföringsområde skall finnas

en inskrivningsnämnd, bestående

av en regementsofficer såsom ordförande

samt två inom området bosatta

icke militära personer, vilka jämte ett

lika antal suppleanter väljas varje gång

Inskrivnings
nänmds
samman
sättning.

s. 268 Kontrollera mot PDF

268

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Inskrivnings
nämnds
åligganden.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

en suppleant väljes varje gång för ett för två år av landstinget eller, där

år av landstinget eller, där rullföringsområde

utgöres av stad, som ej lyder

rullföringsområde utgöres av stad, som

ej lyder under landsting, av stadsfull
-

under landsting, av stadsfullmäktige, mäktige. En ledamot och en suppleant

Omfattar rullföringsområde landsdelar, avgå årligen. Omfattar rullföringsomhörande

under olika landsting, eller råde landsdelar, hörande under olika

landsdel och stad, som ej lyder under landsting, eller landsdel och stad, som

landsting, väljes särskilt för varje så- ej lyder under landsting, väljas särdan

landsdel eller stad en ledamot i skilt för varje sådan landsdel eller

nämnden jämte en suppleant. Av lands- stad två ledamöter i nämnden jämte

ting eller stadsfullmäktige vald leda- lika antal suppleanter. De av landsmot

eller, i händelse han är hindrad, ting eller stadsfullmäktige valda ledahans

suppleant deltager i nämndens för- möter eller, i händelse de äro hindrade,

rättningar endast i vad angår det om- deras suppleanter deltaga i nämndens

råde, för vilket han blivit vald. förrättningar endast i vad angår det

område, för vilket de blivit valda.

För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas två

eller flera inskrivningsnämnder, var och en för viss del av rullföringsområdet,

sammansatta såsom ovan är föreskrivet.

Nämnden biträdes av rullförings- Nämnden biträdes av läkare ävenbefälhavaren

eller i de fall, Konungen som av rullföringsbefälhavaren eller i

bestämmer, annan officer.

2. För sjömanshus skall finnas

de fall, Konungen bestämmer, annan

officer.

2. För sjömanshus skall finnas

en inskrivningsnämnd, bestående av en inskrivningsnämnd, bestående av

en regementsofficer såsom ordförande en regementsofficer såsom ordförande

och två andra ledamöter, nämligen en och två inom staden, där sjömansläkare

och en inom staden, där sjö- huset är beläget, bosatta, icke militära

manshuset är beläget, bosatt, icke mi- personer, vilka jämte ett lika antal

litär person, vilken jämte en suppleant suppleanter väljas på sätt i mom. 1 är

väljes på sätt i mom. 1 är för varje för varje fall stadgat,

fall stadgat.

Nämnden biträdes av sjörullförings
-

Nämnden biträdes av läkare även
-

befälhavaren eller i de fall, Konungen som av sjörullföringsbefälhavaren eller

bestämmer, annan officer. i de fall, Konungen bestämmer, annan

officer.

3. För att beslut må kunna av inskrivningsnämnd fattas, erfordras, att

samtliga ledamöter äro tillstädes.

§ 19-

1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde sammankallas av Konungens

befallningshavande i det län, vartill området eller största delen därav hörer.

Sådan nämnd åligger:

a) att pröva de värnpliktigas duglighet till krigstjänst, vapenförhet och

lämplighet för olika slags utbildning;

s. 269 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

269

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Vtskot tets förslag.)

b) att pröva och besluta om de i §§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser

och uppskov eller, där, enligt vad i § 22 sägs, sådant tillkommer inskrivningsrevision,

anteckna vad som i och för avgörandet kan för inskrivningsrevisionen

vara av vikt att känna;

c) att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg om kroppslig eller

andlig brist av sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till fullo ådagalägga

hans oduglighet till krigstjänst, utan hinder av den värnpliktiges frånvaro

besluta hans frikallelse från värnpliktens fullgörande;

d) att verkställa behörig inskrivning av de värnpliktiga;

e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i § 24

stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven eller där, enligt

vad Konungen bestämmer, sådan uttagning tillkommer inskrivningsrevision,

uppgöra förslag till uttagningen med angivande av de värnpliktigas större

eller mindre lämplighet för linjetjänst samt vad eljest i och för uttagningen

kan för inskrivningsrevisionen vara av vikt att känna;

f) att mottaga de värnpliktigas anmälningar rörande det truppslag vid

hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som de önska bliva tilldelade,

ävensom att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, tilldela

inskrivna värnpliktiga olika truppslag och tjänster, eller där, enligt vad

Konungen bestämmer, sådan tilldelning tillkommer inskrivningsrevision,

uppgöra förslag rörande tilldelningen med angivande av de värnpliktigas

lämplighet för olika truppslag och tjänster;

g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga önska uttagas för utbildning till

underbefäl eller fackmän vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna,

för utbildning till plutonchef eller motsvarande befattning eller

för utbildning i särskild ordning vid Svea livgarde eller vilka värnpliktiga

önska uttagas från annat inskrivningsområde än Norrbottens för utbildning

vid Norrbottens regemente och från annat inskrivningsområde än Gotlands

för utbildning vid Gotlands infanterikår, ävensom att enligt föreskrifter, som

Konungen meddelar, uppgöra förslag till dydik uttagning, varvid iakttages,

att vid lika lämplighet i första rummet ifrågakomma de, vilka anmält sig

därtill, samt att för utbildning till underbefäl eller fackmän icke böra uttagas

sådana värnpliktiga, som visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle

bereda dem eller av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter

eller olägenheter; samt

h) att tillställa inskriven värnpliktig den i § 14 nämnda inskrivningsbok

eller skriftligt meddelande angående det beslut, som inskrivningsnämnden

fattat.

Över nämndens beslut föres protokoll

av ordföranden, därvid från beslut

avvikande mening, som blivit

framställd av ordföranden eller annan

ledamot inom nämnden, antecknas till

protokollet; och skola, innan nämn
-

Över nämndens beslut föres protokoll

av ordföranden, därvid från beslut

avvikande mening, som blivit

framställd av ordföranden eller annan

ledamot inom nämnden, eller från beslut

avvikande yrkande, som blivit gjort

s. 270 Kontrollera mot PDF

270

Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

den åtskiljes, såväl inskrivningsläng- av biträdande läkare, antecknas till

derna som protokollet underskrivas av protokollet; och skola, innan nämnnämnden.

den åtskiljes, såväl inskrivningsläng
derna

som protokollet underskrivas av

nämnden.

2. Inskrivningsnämnd för sjömanshus sammankallas av Konungens befallningshavande

i det län, där sjömanshuset är beläget, och gäller för sådan

inskrivningsnämnd i tillämpliga delar vad för den i mom. 1 omförmälda inskrivningsnämnd

är föreskrivet.

3. Under den del av året, som infaller emellan inskrivningsnämndens

och inskrivningsrevisionens sammanträden, må för inskrivning av värnpliktiga,

som uteblivit från den i § 13 omförmälda inskrivningsförrättning, eller

ynglingar, som önska bliva inskrivna enligt § 6, de åligganden och befogenheter,

som enligt mom. 1 tillhöra inskrivningsnämnd, i den omfattning och

i enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, utövas av inskrivningsbefälhavaren

eller, beträffande å sjömanshus inskrivna, av sjörullföringsbefälhavaren.

Beslut, som av områdesbefälhavaren meddelas i sådant ärende, skall underställas

näst därefter sammanträdande inskrivningsrevision och må ej gälla,

förrän detsamma blivit av revisionen prövat; dock att sjörullföringsbefälhavares

beslut beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b) nämnd värnpliktig, som

med laga förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning, skall gälla,

till dess detsamma blivit av revisionen prövat.

4. Sjörullföringsbefälhavaren må även under den del av året, som infaller

emellan inskrivningsrevisionens sammanträde och näst infallande inskrivningsförrättning,

utöva i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter

beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b) nämnd värnpliktig, vilken med laga

förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning för sjömanshus eller

som liaft fast anställning såsom sjökadett, kustartillerikadett, reservofficersaspirant,

mariningenjörselev, mariningenjörsaspirant, marinintendentselev eller

marinintendentsaspirant.

Under nu nämnd tid må jämväl inskrivningsbefälhavare beträffande å

sjömanshus icke inskriven värnpliktig, som haft fast anställning såsom sjökadett,

kustartillerikadett, reservofficersaspirant, mariningenjörselev, mariningenjörsaspirant,

marinintendentselev eller marinintendentsaspirant, utöva

i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter.

Beslut, som av sjörullföringsbefälhavare eller inskrivningsbefälhavare i

sådant fall meddelas, skall gälla, till dess detsamma blivit av inskrivningsnämnden

prövat.

§ 20.

Besvär över 1. Över inskrivningsnämnds beslut må besvär anföras endast av värnlnskrivnmge-

pljKtig, som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrivningsrevisionen

samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingivas till Konungens

befallningskavande i det län, inom vilket förrättningen ägt rum.

s. 271 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.

271

(Kungl. Maj-.ts förslag.) ( Utskottets förslag.)

Besyären må även inom behörig tid med posten insändas; dock skall i

sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat

besvärsskriften eller att densamma blivit uppsatt på hans begäran eller med

hans samtycke.

2. Över beslut, som meddelas jämlikt § 19 mom. 3, må besvär anföras

av den värnpliktige; skolande därvid i tillämpliga delar gälla vad i mom. 1

ar föreskrivet rörande besvär över inskrivningsnämnds beslut.

§ 21. .

1. För inskrivningsområde jämte inom detsamma belägna sjömanshus skall

finnas en inskrivningsrevision, bestående av landshövdingen eller, i händelse

denne har förfall eller ämbetet är ledigt, landssekreteraren i det län,

till vilket största delen av området liörer, såsom ordförande, samt av fyra

andra ledamöter, nämligen inskrivningsbefälhavaren ävensom från varje till

området hörande län eller ej under landsting lydande stad tre inom länet

eller staden bosatta män, som jämte tre suppleanter utses för tre år av

landstinget eller för stad, som icke lyder under landsting, av stadsfullmäktige.

Bn ledamot och en suppleant avgå årligen.

Bär inskrivningsbefälhavare deltagit i inskrivningsnämnds förhandlingar,

förordnas annan lämplig militärperson i hans ställe till ledamot av den inskrivningsrevision,

som har att till prövning upptaga samma nämnds beslut.

De av landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter eller, i händelse de

äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning endast i vad

den angår det område, för vilket de blivit valda.

2. För att beslut må kunna av revision fattas, erfordras, att minst tre

ledamöter, däribland den militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid omröstning

till beslut rösterna lika, galle ordförandens eller, vid förfall för

denne, den militäre ledamotens mening.

Revisionen biträdes av en militärkikare och en därtill förordnad civil läkare.

§ 22.

Inskrivningsrevision sammanträder på kallelse av ordföranden. Revisionen

åligger:

a) att pröva och avdöma besvär över inskrivningsnämnds beslut;

b) att granska och, där sa finnes b) att granska och, där så finnes

skäligt, ändra sådana inskrivnings- skäligt, ändra sådana inskrivningsnämnds

beslut, rörande vilka avvikande nämnds beslut, rörande vilka avvikande

meningar äro antecknade till proto- meningar eller yrkanden äro anteckkollet,

ävensom varje beslut rörande nade till protokollet, ävensom varje

ärende, som omförmäles i § 19 mom. beslut rörande ärende, som omför1

c); mäles i § 19 mom. 1 c);

c) att verkställa rättelse beträffande sådana av inskrivningsnämnd begångna

misstag, som kommit till revisionens kännedom;

Inskrivnings
revisions
samman
sättning.

Inskrivnings
revisions
åligganden.

s. 272 Kontrollera mot PDF

Underställning

av inskrivningsrevisions

beslut.

De värnpliktigas

fördelning

på

linjetjänst och

ersättningsreserv.

272 Första särskilda utskottets utlåtande Fr i.

(Kungl. Maj:ts förslag.) ( Utskottets förslag.)

d) att granska och, där så finnes skäligt, ändra inskrivnings- eller sjÖrullföringsbefälhavares

beslut i ärende, som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revisionen

underställt;

e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i §

24 stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven;

f) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa tilldelning

av värnpliktiga till visst truppslag eller viss tjänst;

gj att pröva och besluta angående de i § 17 mom. 1 omnämnda uppskov

för sådana värnpliktiga, som av revisionen uttagas till linjetjänst; samt

h) att verkställa uttagning av värnpliktiga för utbildning till underbefäl

eller fackmän vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna, för

utbildning till plutonchef eller motsvarande befattning, för utbildning i särskild

ordning vid Svea livgarde samt från annat inskrivningsområde än Norrbottens

för utbildning vid Norrbottens regemente och från annat inskrivningsområde

än Gotlands för utbildning vid Gotlands infanterikår.

Inskrivningsrevisionens beslut skola kungöras vederböi‘ande i den omfattning

och på det sätt, Konungen bestämmer.

§ 23.

Inskrivningsrevisions beslut, rörande vilket avvikande meningar blivit av

minst två ledamöter antecknade till protokollet, skall underställas Konungens

prövning; och skola protokollet och övriga handlingar för sådant ändamål

genom ordförandens försorg ofördröjligen insändas till försvarsdepartementet.

Beslutet gånge dock i verkställighet, där ej Konungen annorlunda förordnar.

Över inskrivningsrevisions beslut må besvär ej anföras.

KAP. V.

öm de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet samt

underhåll och förmåner m. in.

§ 24.

1. Till linje tjänst uttagas följande vapenföra värnpliktiga, nämligen:

a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från

gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt

förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar, skall anses

däremot svara, så ock värnpliktiga, som vid navigationsskola avlagt sjökaptens-

eller styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller andra klass;

b) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit

inmönstrade till sjöfart; samt

c) bland övriga värnpliktiga, enligt de närmare föreskrifter, Konungen

meddelar, ett så stort antal, som erfordras för att årskontingenten skall

uppgå:

s. 273 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

273

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

vid hären till 19,/83 man, däri ej vid hären till 23,283 man, däri ej

inräknade de under a) omförmälda inräknade de under a) omförmälda

värnpliktiga; värnpliktiga;

vid marinen till 3,400 man, däri inräknade de under b) men ej de under

a) omförmälda värnpliktiga; samt

vid flygvapnet till 700 man, däri inräknade de under b) men ej de under

a) omförmälda värnpliktiga.

2. Till ersättningsreserven uttagas övriga vapenföra värnpliktiga.

3. Föreligger för värnpliktig, som uttagits till ersättningsreserven, vid

tjänstgöringens påbörjande sådant förhållande, att han är att hänföra till de

i mom. 1 a) omförmälda värnpliktiga, skall han enligt de närmare föreskrifter,

Konungen meddelar, överföras till linjetjänst.

§ 25.

1. Värnpliktiga tilldelas hären, marinen eller flygvapnet sålunda:

A. Flygvapnet tilldelas:

a) å sjömanshus inskrivna värnpliktiga; samt

b) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga,

allt till det antal, Konungen bestämmer.

B. Marinen tilldelas:

a) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit

inmönstrade till sjöfart, allt i den mån här avsedda värnpliktiga ej enligt

av Konungen meddelade bestämmelser skola tilldelas flygvapnet; samt

b) andra värnpliktiga till det antal, Konungen bestämmer.

C. Hären tilldelas alla värnpliktiga, som icke blivit tilldelade flygvapnet

eller marinen.

2. Värnpliktiga tilldelas truppslag vid hären samt tjänst vid marinen och

flygvapnet, på sätt §§ 19 och 22 bestämma.

3. Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag eller uti den

tjänst, som han tilldelats, dock att i de fall, Konungen prövar erforderligt,

värnpliktig skall vara skyldig fullgöra tjänstgöring även vid annat truppslag

eller i annan tjänst, där sådant ej medför förändring av den sammanlagda

tjänstgöringstiden.

§ 26.

Av infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna tilldelade, till linjetjänst

uttagna värnpliktiga uttagas tjugu procent för utbildning till underbefäl

eller fackmän.

§ 27.

1. Utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst.

A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, som icke nämnes under B, C

eller D i detta moment, är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar,

under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives,

nämligen:

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. lavd. 1 Å. haft. (Nr 1.)

Tilldelning till

vapen, truppslag

och

tjänster

m. m.

Underbefäl och

fackmän.

Värnpliktigs

utbildningstid

m. m.

722 25 18

s. 274 Kontrollera mot PDF

274

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

a) vid infanteriet i sammanlagt etthundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om nittio med en första tjänstgöring om nittio

dagar, som tager sin början under dagar, som tager sin början under

andra året, samt forsta eller'' andra året, samt

med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av fjärde

året; dock att

värnpliktig, som uttagits för utbild- värnpliktig, som uttagits för utbildning

till underbefäl eller fackman, ning till underbefäl eller fackman,

i sammanlagt två- skall tjänstgöra i sammanlagt tvär

vilken tjänstgöring hundratjugufem dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om ett
-

skall tjänstgöra

hundra dagar,

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om ett
-

hundrafemtio dagar, som tager sin hundrafemtio dagar, som tager sin

början under första eller andra året,

samt

med tre repetitionsövningar om

tjugufem dagar före utgången av

fjärde året;

början under andra året, samt

med två repetitionsövningar om

tjugufem dagar före utgången av

fjärde året;

b) vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna i sammanlagt

tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundrafyratio dagar, som tager sin

början vid kavalleriet, fältartilleriet och ingenjörtrupperna under andra året

samt vid fästningsartilleriet under första eller andra året, samt

med två repetitionsövningar om trettio dagar före utgången av fjärde året;

c) vid trängtrupperna och intendenturtrupperna i sammanlagt etthundrafyrtio

dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:

vid trängtrupperna i trängtjänst:

med en första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som tager sin början

under andra året, samt

med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde året;

vid trängtrupperna i biltjänst:

med en första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde året;

vid trängtrupperna i sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om nittio dagar, som tager sin början under

andra året, samt

med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av fjärde

året; samt

vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som tager sin

början under första eller andra året, samt

s. 275 Kontrollera mot PDF

275

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde

året; dock att

värnpliktig, som vid trängtrupperna

eller intendenturtrupperna uttagits för

utbildning till underbefäl eller fackman,

skall tjänstgöra i sammanlagt

tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

vid trängtrupperna i sjukvårdstjänst:
med

en första tjänstgöring om etthundrafemtio

dagar, som tager sin början

under andra året, samt

med två repetitionsövningar om

tjugufem dagar före utgången av fjärde

året; samt

vid trängtrupperna i tr ängtjänst

och i k il tjänst ävensom vid

intendentur trupp erna:

med en första tjänstgöring om etthundrasjuttiofem

dagar, som tager sin

början under andra året, samt

med en repetitionsövning om tjugufem

dagar före utgången av fjärde året;

d) vid flottan i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras antingen i en följd med början under första eller andra året eller

ock, dar Konungen till följd av särskilda omständigheter prövar nödigt, i två

omgångar, av vilka den ena tager sin början under första eller andra året

och den andra fullgöres före utgången av fjärde året;

e) vid kustartilleriet i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om trettio dagar före utgången av fjärde året; samt

f) vid flygvapnet i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras antingen i en följd med början under första eller andra året eller

ock i två omgångar, av vilka den ena tager sin början under första eller andra

året och den andra fullgöres före utgången av fjärde året.

B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens påbörjande avlagt studentexamen

eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt

läroverk eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som,

enligt vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara, eller som vid navigationsskola

avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen

värnpliktig, som vid trängtrupperna

eller intendenturtrupperna uttagits för

utbildning till underbefäl eller fackman,

skall tjänstgöra i sammanlagt

tvåhundratjugufem dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundrasjuttiofem

dagar, som tager sin

början under första eller andra året,

samt

med två repetitionsövningar om

tjugufem dagar före utgången av fjärde

året;

s. 276 Kontrollera mot PDF

276

Pur sta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

av första eller andra klass, är skyldig att, på sätt Konungen närmare föiordnar,

under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som

nedan angives, nämligen:

a) vid hären i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras:

med en första tjänstgöring om minst

tvåhundratrettio dagar, som uppdelas

i två tjänstgöringsomgångar, av vilka

den ena tager sin början under första

året och den andra fullgöres före utgången

av fjärde året, samt

med en första tjänstgöring om minst

tvåhundratrettio dagar, som tager sin

början under första året och som kan

uppdelas i tjänstgöringsomgångar, av

vilka den sista skall fullgöras före utgången

av fjärde året, samt

med en repetitionsövning före utgången av fjärde året;

b) vid flottan i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras i en följd med början under första eller andra året, samt

c) vid kustartilleriet i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager sin början

under första året och antingen fullgöres i en följd eller uppdelas på första

och andra året, samt

med en repetitionsövning om trettio dagar före utgången av fjärde året,

samt _ ......

d) vid flygvapnet i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager sin början

under första året, samt

med en repetitionsövning om trettio dagar före utgången av fjärde året.

C. Värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning eller hos befälhavaren

för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde, vartill den värnpliktige hor,

på sätt Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning

till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring

på sätt under B föreskrives, ändå att han icke avlagt dar

omförmält kunskapsprov. Har sådan värnpliktig, enligt vad i § 6 mom. 2

sägs, blivit inskriven redan det år, då han fyllde aderton eller nitton år,

är han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt bestämmelserna

under B. .

Kan det förutses, att yngling, vilken jämlikt § 6 mom. 3 lnskrives redan

det år, då han fyller aderton eller nitton år, vid inträdet i värnpliktsåldern

kommer att hänföras till värnpliktiga, som under B omförmalas, är han

skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt där meddelade bestämmelser.

D. Idkar värnpliktig, som i punkten B avses, vid någon statens högskola

eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt studier för utbildning

till läkare, tandläkare, apotekare, veterinär eller ingenjör eller eljest i

sådana ämnen, att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigs
-

s. 277 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

277

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

makten, eller gör i nämnda punkt avsedd värnpliktig sannolikt, att lian

kommer att idka sådana studier, må, där hans insikter anses bliva bättre

tillgodogjorda genom värnpliktstjänstgöringens fullgörande i annan ordning

än i sagda punkt föreskrives, Konungen förordna, att enligt de närmare

bestämmelser, Konungen meddelar, tjänstgöringen skall, med rätt till

avbrott under viss tid för studiekursens fullföljande, fullgöras med dels

militärutbildning, dels fackutbildning och facktjänstgöring. Har ej den värnpliktige

före utgången av den tid, under vilken tjänstgöringen fått avbrytas,

avlagt de studieprov, Konungen bestämmer, skall den värnpliktige, enligt

vad Konungen föreskriver, fullgöra den tjänstgöring, som på grund av bestämmelserna

under B åligger honom; och räknas därvid genomgången militärutbildning

honom till godo på sätt, Konungen prövar skäligt.

E. Under A nämnd värnpliktig, som uttagits för utbildning i särskild

ordning vid Svea livgarde eller från annat inskrivningsområde än Norrbottens

uttagits för utbildning vid Norrbottens regemente, må, på sätt Konungen

finner gott förordna, fullgöra honom åliggande första tjänstgöring

samt första eller första och andra repetitionsövningarna i en följd med början

under första eller andra året.

F. Kepetitionsövning må icke, där ej Konungen finner nödigt att för särskilda

fall annorlunda förordna, äga rum

vid de inom de fem nordligaste länen vid de inom Gävleborgs, Västerförlagda

infanteriregementena under norrlands, Jämtlands, Västerbottens och

tiden från och med den 11 juli till och Norrbottens län förlagda infanteriregemed

den 31 augusti, samt mentena under tiden från och med den

11 juli till och med den 31 augusti,

samt

vid övriga infanteritruppförband under tiden från och med den 11 juli

till och med den 9 september.

2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven.

*

Till ersättningsreserven uttagen värnpliktig är skyldig att, på sätt Konungen

närmare förordnar, under fredstid tjänstgöra i sammanlagt etthundrafyrtio

dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i en följd med

början under första eller andra året eller ock med en första och en andra

tjänstgöring under de tre första åren.

3. Särskilda bestämmelser.

A. I den omfattning sådant finnes kunna ske, äger Konungen medgiva

till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga avkortning av den i mom. 2

föreskrivna tjänstgöringstiden.

B. Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning skall äga

rum viss tid under pågående första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd),

s. 278 Kontrollera mot PDF

278

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

äge värnpliktig, som sådant åstundar, efter därom hos vederbörande militärmyndighet

gjord framställning, kvarstanna i tjänstgöring intill utgången av

den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.

C. Enligt de närmare bestämmelser, Konungen meddelar, må till linjetjänst

uttagna värnpliktiga, vilka anmäla sig därtill villiga, i nedan angivna

omfattning kvarbliva i tjänstgöring utöver den i mom. 1 föreskrivna tid,

nämligen:

a) vid flygvapnet: värnpliktig, som önskar undergå och anses lämplig för

utbildning till flygare; samt

b) vid varje avdelning av krigsmakten: värnpliktiga till ett antal motsvarande

antalet vakanser inom manskapsbeställningarna därstädes.

D. Där sådant med hänsyn till utbruten farsot eller andra utomordentliga

förhållanden prövas vara av nöden, äger Konungen förordna, att tjänstgöring

skall taga sin början eller återstående del därav fullgöras å senare

tid än i mom. 1 eller 2 föreskrives.

Likaledes äger Konungen, där farsot utbrutit vid avdelning av krigsmakten,

förordna om därstädes i tjänstgöring varande värnpliktigas kvarhållande

så lång tid utöver den föreskrivna tjänstgöringstiden, som finnes

nödigt till förebyggande av smittas spridande.

E. Därest vid flottan tillgången på i tjänstgöring varande, till linjetjänst

uttagna, värnpliktiga skulle överstiga behovet, äger Konungen medgiva visst

antal dylika värnpliktiga avkortning av den i mom. 1 föreskrivna tjänstgöringstiden,

skolande därvid i första rummet ifrågakomma sådana värnpliktiga,

vilka visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem eller

av deras arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende nära anhöriga avsevärda

svårigheter.

F. Varder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att återkomma till

station av flottan och avmönstras, innan tiden för den tjänstgöring, till vilken

den värnpliktige inkallats, gått till ända, är denne likväl skyldig att tjänstgöra

ombord, till dess avmönstringen ägt rum. Ersättning för den överskjutande

tjänstgöringstiden erhåller den värnpliktige enligt särskilda bestämmelser.

G. Har värnpliktig under i mom. 1 eller 2 föreskriven tjänstgöring blivit

fälld till straff för rymning eller för olovligt undanhållande av minst ett

dygns varaktighet, eller har hans tjänstgöring avbrutits för verkställighet av

straffarbete eller omedelbart ådömt fängelsestraff, skall den tid, under vilken

han varit rymd eller olovligen undanhållit sig eller hans tjänstgöring sålunda

varit avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid, där

ej Konungen för särskilda fall annorledes förordnar. I vad mån den värnpliktige

må tillgodoräkna sig fullgjord del av tjänstgöringen, samt i vilken

ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet, bestämmer

Konungen.

Värnpliktig jämlikt denna lag åliggande tjänstgöring må icke avbrytas för

undergående av förvandlingsstraff för böter.

s. 279 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

279

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

H. Huruvida och i vad mån värnpliktig må såsom fullgjord tjänstgöring

tillgodoräkna sig tid, varunder lian på grund av sjukdom eller skada, till

vilken tjänstgöringen ej kan antagas liava varit orsak, icke kunnat deltaga i

tjänstgöringen, därom förordnar Konungen.

I. Beträffande värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,

är särskilt stadgat.

§ 28.

1. Då rikets försvar det kräver,

må Konungen, efter statsrådets hörande,

till tjänstgöring inkalla beväringens

första uppbåd eller de större

eller mindre delar därav, som finnas

behövliga.

§ 28.

1. Då rikets försvar eller dess säkerhet

eljest det kräver, må Konungen,

efter statsrådets hörande, till tjänstgöring

inkalla beväringens första uppbåd

eller de större eller mindre delar

därav, som finnas behövliga.

2. Därest i anseende till krig eller för avvärjande av befarat eller börjat

angrepp det för rikets försvar finnes nödigt att inkalla beväringens andra

uppbåd eller någon del därav i skilda orter eller vid olika truppslag av hären

eller vid marinen eller flygvapnet, må Konungen därom förordna, sedan han

hört statsrådet och, så vida riksdagen ej är samlad eller inom trettio dagar

skall sammanträda, låtit utfärda riksdagskallelse.

Vad nu stadgats angående ordningen för andra uppbådets inkallande har

icke tillämpning i fråga om delar därav, vilka tillhöra Gotlands inskrivningsområde

eller må vara avsedda att utgöra besättningar i rikets fästningar,

utan gäller i avseende å sådana delar av andra uppbådet vad i mom. 1

föreskrivits.

B. Utom rikets gränser må beväringens första uppbåd vid hären användas

endast till rikets försvar och efter det att statsrådet blivit hört samt riksdagskallelse

utfärdats. Utan riksdagens medgivande må beväringens andra

uppbåd vid hären icke användas utom rikets gränser.

§ 29.

1. Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas av vederbörande befäl

till den i § 27 föreskrivna tjänstgöring

genom kungörelse, som skall up]3läsas minst två gånger i kyrkorna och

offentligen anslås inom varje till rullföringsområdet hörande kommun samt i

erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens tidningar; eller

genom order.

2. Till tjänstgöring, som i § 28 omförmäles, verkställes inkallelsen

genom kungörelse, som offentligen anslås, på sätt i mom. 1 stadgas, samt,

där omständigheterna sådant medgiva, införes i tidningarna och uppläses i

kyrkorna; eller

genom order.

Genom ringning med kyrkklockorna på särskilt bestämt sätt bekantgöres,

att kungörelse om här omförmäld inkallelse anslagits. Även annat efter

Inkallelse vid

krigstillfälle

m. m.

Sättet för

inkallelse till

tjänstgöring.

s. 280 Kontrollera mot PDF

280

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

förhållandena lämpat, på förhand tillkännagivet sätt må användas för sådant

bekantgörande.

Enahanda förfarande iakttages vid inkallelse till annan tjänstgöring, som

kan varda i särskild lag föreskriven (mobiliseringsövning).

3. Yid utbrott av krig skall värnpliktig, som tillhör beväringens första

uppbåd och vistas utom riket, oberoende av särskild inkallelse, så snart ske

kan, återvända till hemorten. Om ansvar för underlåtenhet att fullgöra vad

sålunda är föreskrivet stadgas i strafflagen för krigsmakten.

§ 30.

Tjänste- Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring, verkforrättnmg.

g^lla den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare anvisas.

I de förrättningar, där särskild yrkeskunskap kan vara påkallad, användas

företrädesvis personer med motsvarande yrkeskunskap.

§ 31.

När värn- Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen

PtU]hIr be™ ^’r krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch

raringen, lyder eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydunder

krigslag. na(j av inkallelse, i enlighet med § 29, till tjänstgöring, som omförmäles i

§ 27 eller § 28, därom är i nämnda lag stadgat.

§ 32.

Mönstring. 1. Varje år skall mönstring, som

i denna § omförmäles, hållas med

värnpliktiga, med undantag av dem,

som under årets lopp varit i tjänstgöring

såsom värnpliktiga eller som

äro inskrivna å sjömanshus och inmönstrade

till sjöfart.

2. Med värnpliktiga, utom dem,

§ 32.

1. Varje år skall mönstring, som

i denna § omförmäles, hållas med

värnpliktiga, med undantag av dem,

som under årets lopp inskrivits eller

varit i tjänstgöring såsom värnpliktiga

eller som äro inskrivna å sjömanshus

och inmönstrade till sjöfart,

som äro inskrivna å sjömanshus och

tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles mönstringen inom varje rullföringsområde.

För sådan mönstring är varje värnpliktig skyldig att i enlighet

med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, till befälet avgiva tillförlitlig

skriftlig uppgift om bostad och yrke, den värnpliktige dock medgivet

att under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid

muntligen avgiva nämnda uppgift.

3. Med värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus och tillhöra marinen

eller flygvapnet, hålles mönstringen vid sjömanshus. För sådan mönstring

är varje värnpliktig skyldig att i enlighet med de närmare föreskrifter,

Konungen meddelar, till sjömanshusombudsman avgiva tillförlitlig skriftlig

uppgift om bostad'' och sysselsättning, den värnpliktige dock medgivet att

under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen

avgiva nämnda uppgift.

s. 281 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

281

(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

4. Kallelse till mönstring verkställes genom kungörelse, som skall uppläsas

minst två gånger i kyrkorna och offentligen anslås inom vederbörande

kommuner samt i erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens

tidningar.

§ 33.

1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, såvitt Konungen ej

för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma:

a) att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör icke blott det

truppslag vid hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som han

tilldelats eller vartill han överförts, utan även den värnpliktsgrupp, vartill

han enligt § 24 uttagits eller överförts;

b) att den värnpliktige, om han avflyttar till annat område eller överföres

till '' annat sjömanshus, tillhör den truppavdelning av hären, kustartilleriet

eller flygvapnet eller den flottans station, som erhåller sina värnpliktiga från

det område, till vilket han inflyttar,, eller det sjömanshus, vartill han överföres;

samt

c) att, om den värnpliktige icke är inkallad till tjänstgöring, när landstormen

inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma

och då har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i övrigt som värnpliktig

tillhörande landstormen.

2. Värnpliktig, med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus

och tillhör marinen eller flygvapnet, skall, därest han ej är i tjänstgöring,

hålla vederbörande områdesbefäl underrättat om sin adress.

3. Värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus och tillhör marinen eller

flygvapnet, skall, därest han ej är i tjänstgöring eller inmönstrad till sjöfart,

hålla sjömanshusombudsniannen underrättad om sin adress.

§34.

1. Värnpliktig, som avgår från fast anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv, överföres till

härens, marinens eller flygvapnets beväring eller till landstormen.

2. Värnpliktig, som i mom. 1 omförmäles, överföres till linjetjänst, därest

han ej med hänsyn till sin kroppsbeskaffenhet eller eljest bör överföras till

ersättningsreserven.

3. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt

minst två år och som efter avgången från sagda anställning överförts

till linjetjänst, tillhör, så länge han i följd av sin värnplikt kvarstår i

beväringen, dess första uppbåd. Detsamma gäller ock värnpliktig, som innehaft

fast anställning vid hären eller dess reserv under kortare tid än två

år, såframt han undergått rekrytutbildning samt deltagit i två repetitionsövningar.

4. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sam
-

Adressanmälan

m. m.

Värnpliktig,

som innehaft

fast anställning

vid krigsmakten

m. m.

s. 282 Kontrollera mot PDF

282

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Förmåner under

färd och

tjänstgöring

m. m. i bcYäringen.

Landstormens

inkallande

m. m.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag,)

manlagt minst ett år, anses hava fullgjort all den i § 21 mom. 1 eller 2

föreskrivna tjänstgöring; dock att till linjetjänst överförd värnpliktig är

skyldig att med vederbörlig åldersklass deltaga i den sista repetitionsövning,

som nämnda åldersklass liar att fullgöra.

I vad mån fast anställning vid krigsmakten i övrigt må anses motsvara

tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.

5. Värnpliktig, som omförmäles i § 27 mom. 1 B eller C, tillhör första

uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.

6. Den, som avlagt medicine kan- 6. Den, som avlagt medicine kan
didat-,

veterinär-, tandläkar- eller far- didat-, veterinär-, tandläkar- eller farmacie

kandidatexamen, tillhör bevä- macie kandidatexamen eller a vgångsringens

första uppbåd under hela sin examen från högre teknisk läroanstalt,

värnpliktstid. tillhör beväringens första uppbåd un
der

hela sin värnpliktstid.

§ 35.

1. Under marsch eller annan färd till och från övningsort erhåller värnpliktig,

tillhörande beväringen, ersättning enligt särskilda bestämmelser.

2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig underhåll,

sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning

samt dessutom penningbidrag, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser;

dock att värnpliktig, som jämlikt § 27 mom. 3 C b) kvarbliver

i tjänstgöring utöver den i mord. 1 av samma § föreskrivna tid, äger att

under den överskjutande tiden i stället för penningbidrag åtnjuta kontant

förmån till belopp, motsvarande begynnelseavlöning för fast anställd menig.

3. Till beväringen hörande värnpliktig, som under militärtjänstgöring

ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga härigenom i större eller

mindre mån minskas eller upphör, är för sig och efterlevande berättigad till

understöd enligt vad därom är särskilt stadgat.

§ 36.

1. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut fattats att för rikets försvar till

tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller viss del därav, må Konungen

i den ordning, som för inkallande av beväringens andra uppbåd i

mom. 2 av samma. § är föreskriven, för hemortens försvar till tjänstgöring

inkalla landstormen eller de större eller mindre delar därav, som finnas

beliöyliga.

Konungen må ock, sedan beväringens första uppbåd eller del därav inkallats

för rikets försvar eller under tjänstgöring enligt § 27 tagits i anspråk

för dylikt ändamål, efter statsrådets hörande, inkalla till tjänstgöring sådana

delar av landstormen, som erfordras till skydd för mobilisering av beväringens

första uppbåd eller till skydd för särskilt hotade platser. Landstormsavdelning,

som sålunda inkallats, må likväl ej hållas samlad längre

än högst femton dagar, såvida ej krig utbrutit före samma tids utgång.

s. 283 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

283

(Ktmgl. Maj:ts förslår/.) (Utskottets förslag.)

2. Landstormens inkallande till tjänstgöring sker på sätt i § 29 mom. 2

stadgas.

3. Att värnpliktig, som tillliör landstormen, är underkastad de i strafflagen

för krigsmakten givna bestämmelser såväl under all tjänstgöring och

marsch eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga

om åtlydnad av inkallelse i enlighet med § 29 mom. 2 till tjänstgöring, som

i mom. 1 här ovan omförmäles, därom är i nämnda lag stadgat.

§ 37.

Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,

dock att till landstormen hörande värnpliktig, som erhållit

sin utbildning vid marinen, må, även utom sagda inskrivningsområden, användas

för kustförsvaret.

§ 38.

Huru landstormen ordnas och indelas, föreskriver Konungen.

§ 39.

1. Värnpliktig, tillhörande landstormen, är under tjänstgöring pliktig

att, därest staten icke kan genast vid inkallandet anskaffa föda och beklädnad,

under tiden förse sig därmed, mot skälig ersättning av staten. Sjukvård,

vapen, ammunition, utredningspersedlar samt fälttecken, angivande

hans egenskap av krigsman, tillhandahållas av staten.

2. Till landstormen hörande värnpliktig, som skadas under militärtjänstgöring,

har enahanda rätt till understöd för sig och efterlevande som värnpliktig,

vilken tillhör beväringen.

KAP. VI.

Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter, så ock om

laga förfall.

§.40.

1. Värnpliktig, som utan laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,

böte, där han icke, oaktat sin frånvaro, varder inskriven eller frikallad

från värnpliktens fullgörande, första året tjugufem kronor och varje år, han

ånyo beträdes därmed, etthundra kronor.

2. Värnpliktig, som på grund av 2. Värnpliktig, som på grund av

§ 15 inställer sig vid inskrivningsför- § 15 inställer sig vid inskrivningsförrättning

för annan ort än där han är

kyrkobokförd eller för annat sjömanshus

än det han tillhör men därvid

försummar avlämna prästbetyg ävensom

i det fall, som i § 15 mom. 2

sägs, intyg från sjömanshusombudsman

eller sjöfartsbok samt till följd

rättning för annan ort än där han är

kyrkobokförd eller för annat sjömanshus

än det han tillhör men därvid

försummar avlämna prästbetyg ävensom

i det fall, som i § 15 mom. 2

sägs, intyg från sjömanshusombudsman

eller sjöfartsbok samt till följd

Landstormens

tjänstgörings
område.

Landstormens

organisation.

Landstormens

underhåll och

förmåner.

Uteblivande

från inskrivning

m. m.

s. 284 Kontrollera mot PDF

284

Första särskilda utskottds utlåtande Nr 1.

Försummelse

av mönstring

m. m.

Hämtnings
ävcntyr.

Laga förfall.

Intyg om

sjukdom.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

därav icke kan emottagas, anses lika

med den, som icke inställt sig till inskrivnings

för rättning.

§ 41.

1. Värnpliktig, som bort fullgöra i

§ 32 omförmäld mönstring men utan

laga förfall uraktlåter detta, böte för

varje gång tio kronor.

2. Värnpliktig, som utan laga förfall

underlåter fullgöra vad honom

enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger,

böte för varje gång tio kronor.

(Utskottets förslag.)

därav icke kan emottagas, böte för

varje gång tio kronor.

§ 41 ■

1. Värnpliktig, som bort fullgöra i

§ 32 omförmäld mönstring, men utan

laga förfall uraktlåter detta, böte för

varje gång fem kronor.

2. Värnpliktig, som utan laga förfall

underlåter fullgöra vad honom

enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger,

böte för varje gång fem kronor.

§ 42.

Värnpliktig, som utan anmält laga förfall utebliver från mskrivningsförrättning,

vare, där han icke oaktat sin frånvaro blivit inskriven eller frikallad

från värnpliktens fullgörande, underkastad äventyr att på egen bekostnad

varda hämtad till inskrivnings undergående.

Utebliver värnpliktig utan anmält laga förfall från tjänstgöring, därtill

han blivit i laga ordning inkallad, må han likaledes på egen bekostnad hämtas

till tjänstgöringens fullgörande.

§ 43.

1. Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring

eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser anses,

om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbadad eller

faren eller om man sitter i häkte; vederbörande äge dock att, då andra än

nu sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av den vikt, att de må

gälla såsom laga förfall''.

2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig skall i fråga om order eller

annat påbud, varigenom han under krig eller vid utbrott av eller fara för

krig inkallas till tjänstgöring, dessutom såsom laga förfall för inställelse till

tjänstgöring räknas att vara stadd på utrikes sjöresa; åliggande dock den

värnpliktige att, så snart ske kan, återvända till hemlandet ävensom att vid

ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande med svenskt örlogsfartyg

omedelbart inställa sig till tjänstgöring.

§ 44.

Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig läkares

intyg, vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa. Kan han ej skaffa

läkarbetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg av statens

ämbets- eller tjänsteman eller av präst i församlingen eller av ordföranden

i kommunalstämman eller av ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden

eller av ledamot i häradsnämnden.

s. 285 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

285

(Knngl. Maj-.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

KAP. VII.

Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock

om användning av böter.

§ 45.

1. Över värnpliktiga, vilka utan anmält

laga förfall uteblivit från in skri vningsförrättning

och icke, oaktat sin

frånvaro, blivit inskrivna eller frikallade

från värnpliktens fullgörande eller

som försummat avlämna i § 40 mom.

2 omnämnda handlingar eller underlåtit

att fullgöra vad dem enligt § 32 och

§ 33 mom. 2 eller 3 åligger, skola förteckningar

länsvis uppgöras och till

Konungens befallningshavande insändas;

skolande å förteckningarna för

varje värnpliktig angivas hans bostad,

där denna är känd, samt, till ledning

vid ansvars bestämmande, tillgängliga

upplysningar rörande försummelsens

beskaffenhet.

Uppgörande och insändande av dylik förteckning åligger vid inskrivningsförrättning

inskrivningsnämndens ordförande; skolande inskrivningsnämnden,

innan den åtskiljes, granska och underteckna sagda förteckning.

Upprättande och insändande av förteckningar över försummelser mot lagbuden

i § 32 mom. 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhavare, som förrättat

mönstringen eller hos vilken anmälan bort göras.

Upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i § 32

mom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, vilken översänder

dem till sjörullföringsbefälhavaren, som, efter att hava granskat och påtecknat

desamma, insänder dem till Konungens befallningshavande.

2. Av de enligt mom. 1 inkommande förteckningar över värnpliktiga

skola särskilda utdrag, upptagande dem, vilka Konungens befallningshavande

finner sig böra påföra böter enligt § 40 eller § 41, översändas till vederbörande

landsfiskaler och magistrater, försedda med Konungens befallningsliavandes

resolution, att de i utdragen upptagna böter må omedelbarligen uttagas hos

de värnpliktiga, därest de icke invända något däremot, men att, därest de

vilja för uteblivandet eller försummelsen styrka laga förfall eller eljest åberopa

någon omständighet, som kan leda till deras frikännande från bötesansvar,

i vilken händelse de äga undfå skriftlig del av resolutionen i vad

dem rörer, de skola inom trettio dagar därefter till vederbörande landsfiskal

eller magistrat ingiva de bevis, som åberopas till styrkande av deras mot

1. Över värnpliktiga, vilka utan anmält

laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning

och icke, oaktat sin

frånvaro, blivit inskrivna eller frikallade

från värnpliktens fullgörande eller

som underlåtit att fullgöra vad dem

enligt § 32 och § 33 mom. 2 eller 3

åligger, skola förteckningar länsvis

uppgöras och till Konungens befallningshavande

insändas; skolande å

förteckningarna för varje värnpliktig

angivas hans bostad, där denna är

känd, samt, till ledning vid ansvars bestämmande,

tillgängliga upplysningar

rörande försummelsens beskaffenhet.

Böters

påförande.

s. 286 Kontrollera mot PDF

286

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Böters

användning

• och

förvandling.

Lots- och fyrstatens

personal

m. m.

Lappbefolk
ningen.

Tillämpnings
föreskrifter.

Ändring eller

upphävande av

lagen.

(Kungl. Maj:ts fönslag.) (Utskottets förslag.)

böternas indrivande gjorda invändningar, vid påföljd för uraktlåtenhet därav,

att böterna utan hinder av samma invändningar må i laga ordning uttagas.

Inkommande bevis skola ofördröjligen insändas till Konungens befallningshavande,

som efter prövning av förekommande omständigheter meddelar beslut

i saken.

3. Åtnöjes värnpliktig icke med Konungens befallningshavandes beslut,

varigenom böter blivit honom slutligen påförda, äger han att inom trettio

dagar efter erhållen del av beslutet till Konungens befallningshavande ingiva

sina till Konungen ställda besvär, vilka därpå av Konungens befallningshavande

jämte eget yttrande insändas till försvarsdepartementet. Besvären

må även med posten insändas till Konungens befallningshavande,

och skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat

besvärsskriften eller att densamma blivit uppsatt på hans begäran

eller med hans samtycke.

§ 46.

1. De enligt denna lag inflytande böter skola redovisas under särskild

titel i kronans räkenskaper och ingå till den till förmån för beväringsmanskapet

bildade invalid- och pensionsfond. Ur denna fond beredes understöd

åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring ådragit sig sådan skada,

att han därigenom blivit i större eller mindre mån oförmögen att försörja

sig med arbete, ävensom i vissa fall åt hans efterlevande, där skadan förorsakat

döden.

2. Saknas tillgång till gäldande av böter enligt denna lag, skola de förvandlas

efter allmän strafflag.

KAP. Vill.

Särskilda bestämmelser.

§ 47.

1. Värnpliktiga, tillhörande lots- och fyrstaten, likställas enligt denna lag

med de vid flottan fast anställda.

2. Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar

beträffande manskap, som tillhör härens, marinens eller flygvapnets reserv.

§ 48._

Av Konungen bestämmes, om och i vad mån samt under vilka villkor

befrielse från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tillsvidare

medgivas den nomadiserande lappbefolkningen.

§49.

För denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas av

Konungen.

§ 50.

Denna lag må icke ändras eller upphävas utan Konungs och riksdags

sammanstämmande beslut.

s. 287 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

287

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Bestämmelser om lagens ikraftträdande.

§ 51.

Denna lag skall tillämpas från och med den 1 januari 1926, från och med

vilken dag såväl värnpliktslagen den 17 september 1914 (nr 202) med däri

sedermera gjorda ändringar och tillägg som lagen den 22 juni 1920 (nr 372)

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass, lagen den 2

juni 1921 (nr 291) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års

klass, lagen den 31 mars 1922 (nr 141) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga

av 1922 års klass, lagen den 23 februari 1923 (nr 23) om ändrad utbildningstid

för värnpliktiga av 1923 års klass och lagen den 22 februari 1924

(nr 12) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1924 års klass upphöra

att gälla; skolande dock vad nedan stadgas om undantag från bestämmelsen

i denna § lända till efterrättelse.

§ 52.

I fråga om tjänstgöringsskyldigheten i beväringen under fredstid för värnpliktiga,

inskrivna före år 1926, gälle vad i nämnda hänseende uti särskild

lag stadgas för värnpliktiga av 1925 års klass, dock att

a) för vapenföra värnpliktiga, tilldelade rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet

samt fästningsartilleriet å Karlsborg, föreskriven repetitionsövning

skall från och med år 1927 hava en varaktighet av trettio dagar;

b) värnpliktiga, tilldelade marinen i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst,

vilka fullgjort tjänstgöring för sin utbildning, värnpliktiga i allmän

tjänst eller sjötjänst i minst nittio dagar och värnpliktiga i stationstjänst

i minst trettio dagar, må, på sätt Konungen närmare förordnar, helt eller

delvis befrias från återstående under år 1926 dem åliggande tjänstgöringsskyldighet

i beväringen under fredstid samt;

c) beträffande värnpliktig, som till följd av laga förfall, beviljat uppskov

eller uteblivande utan laga förfall icke börjat fullgöra honom åliggande första

tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd senast å tid, som i sådant avseende

stadgas för värnpliktiga av 1925 års klass, denna lag skall tillämpas jämväl

såvitt avser tjänstgöringsskyldigheten i beväringen under fredstid, därvid

beträffande icke vapenför värnpliktig skall gälla vad som i samma lag stadgas

rörande till ersättningsreserven uttagen värnpliktig.

§ 53.

Den årskontingent värnpliktiga, som enligt bestämmelserna i § 24 mom. 1

skall uttagas till linjetjänst vid flygvapnet, må, intilldess organisationen

av detta vapen fullständigt genomförts, minskas med det antal, Konungen

finner gott bestämma.

Den årskontingent värnpliktiga, som enligt nämnda bestämmelser skall

uttagas till linjetjänst vid hären, må för år 1926 ökas med det antal, Konungen

finner gott bestämma.

s. 288 Kontrollera mot PDF

288

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

(Kungl. May.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

§ 54.

Bestämmelserna uti §§ 53 och 55 i 1914 års värnpliktslag, förstnämnda

paragraf, sådan den lyder enligt lag den 14 juni 1918 (nr 664), skola fortfarande

i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

§ 55.

För denna lags ikraftträdande erforderliga närmare föreskrifter meddelas

av Konungen.

2:o) att riksdagen, under förutsättning av bifall till utskottets

hemställan under punkten l:o), må besluta, att det

värnpliktig jämlikt § 35 mom. 2 värnpliktslagen tillkommande

penningbidrag skall, i och med att den nya värnpliktslagens

bestämmelser rörande tjänstgöringstiden träda i tillämpning,

utgå med femtio öre om dagen, dock att värnpliktig, som uttages

för tjänstgöring i den ordning, värnpliktslagen föreskriver,

under längre tid än 140 dagar, skall för överskjutande tid åtnjuta

ett penningbidrag av en krona om dagen;

3:o) att riksdagen må medgiva, att värnpliktig, utan hinder

av den omständigheten, att han förut förfallolöst uteblivit från

inskrivningsförrättning, må komma i åtnjutande av gottgörelse

för färd till och från värnpliktstjänstgöring, enligt vad därom

eljest är stadgat;

4:o) att riksdagen må, i anledning av herr Lindhagens

motion nr 235, uti skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t måtte taga under övervägande, vilka åtgärder, som kunna

vidtagas i syfte att bereda de värnpliktiga större trygghet till

liv och hälsa;

5:o) att

1) herr Vindahls och herr Almkvists motion nr 202,

2) herr Beuterskiölds m. fl:s motion nr 214, såvitt avser

värnpliktslagen,

3) herr von Sneiderns och herr Hellbergs motion nr 228,

4) herr Lindhagens motion nr 235,

5) herr Lindhagens motion nr 236,

6) herr Lindhagens motion nr 237,

s. 289 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

289

(ICmifjl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

7) lierr Lindhagens motion nr 238,

8) herr Hammarskjölds, Carl Gustaf, motion nr 241,

9) herr Tryggers motion nr 243,

10) herr Clasons motion nr 246,

11) herr Hellbergs motion nr 248,

12) herr Anderssons i Easjön m. tks motion nr 280,

13) herr Bengtssons i Norup och herr Carlströms motion

nr 283,

14) herr Magnussons i Skövde motion nr 315, såvitt avser

värnpliktslagen,

15) herr Bergströms i Bäckland motion nr 317,

16) herr Lindgrens m. tks motion nr 319, såvitt avser värnpliktslagen,

17) herr Jeppssons motion nr 331, såvitt avser värnpliktslagen,

18) herr Lindmans motion nr 344,

19) herr Olovsons i Yästerås motion nr 358,

20) herr Samuelssons m. tks motion nr 366 samt

21) herr Samuelssons m. tks motion nr 367

må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom utskottets

hemställan här ovan under punkterna l:o)—4:o), icke

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 15 maj 1925.

På första särskilda utskottets vägnar:

CARL EKMAN.

I detta ärendes slutliga behandling hava deltagit:

från första kammaren: herrar C. O. Ekman, A. J. Bärg, E. Trygger, J. Nilsson

i Malmö, C. L. A. A. Reuterskiöld, M. Hellberg, A. E. Örne, J. Nilsson i Kristianstad,

E. J. Q. Rosén, J. L. Widell, O. H. Åkerberg och S. Clason, samt

från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, S. A. A. Lindman,

I. T. Vennerström, E. O. Magnusson i Tumhult, F. T. Hamrin, G. J. Johansson i

Uppmälby, Johansson i Kälkebo, D. H. Pettersson i Bjälbo, A. Å:son Törnkvist

i Karlskrona, II. V. Leo, J. Jönsson i Revinge och E. H. Lindberg.

Bihang till riksdagens protokoll W2ö. 11 sand. 1 avd. 1A käft. (Nr 1.) 722 25 19

s. 290 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 290

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Sammanställning*

över anslagen under fjärde huvudtiteln.

Bil.

Kronor

Summa

kronor

I. Departementet.

| Departementschefen............ ...................................

1

24 000

Departementet, förslagsanslag .................................

2

293 000

—

317 000

—

Säger för departementet

—

317 000

_!

II. Lantför svaret.

(Beräkning av antalet tjänstgöringsdagar

se bil. 3—5.)

Normala utgifter.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

Arméförvaltningen, förslagsanslag ...........................

Avlöning till personal vid staber och truppförband,

6

538 600

22 925 000

~

förslagsanslag.....................................................

Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservations-

7

15 000

anslag ..............................................................

—

—

Rekryteringskostnader, reservationsanslag ..................

—

280 000

—

Arméns reservstater, förslagsanslag...........................

—

1 553 000

—

Arméns personal över stat, förslagsanslag ................

—

740 000

—

Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........

Bese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttag-

310 000

70 000

ningsnämndernas ordförande, förslagsanslag .........

—

—

Flyttningsersättning, förslagsanslag...........................

—

160 000

—

Resestipendier, reservationsanslag ..............................

—

29 500

—

26 621 100

—

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och

redovisning.

Penningbidrag, förslagsanslag ..................................

8

2 557 000

—

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag

Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.,

25 000

710 000

förslagsanslag.....................................................

—

—

3 292 000

—

C. Undervisning, understöd, expenser m. m.

Undervisnings- och gymnastikmateriel samt under-

visningsanstalter och utbildningskurser, reserva- tionsanslag .........................................................

9

935 000

—

Studiestipendier, reservationsanslag ...........................

Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande,

49 000

26 000

reservationsanslag................................................

—

—

Befrämjande av den andliga vården vid armén, reser-

'' 50,000

vationsanslag ......................................................

Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., reser-

410 000

vationsanslag .......................... ...........................

Skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, reservations-

anslag ..............................................................

—

220 000

—

Tryckningskostnader, förslagsanslag .........................

—

225 000

—

Vissa arbeten å mobiliseringsverket, reservationsanslag

—

30 000

—

1 945 000

—

Transport

—

—

31 858 100

_

s. 291 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

291 Bil. 1

Bil

Kronor

Summa

kronor

Transport

.

_

31 858 100

D. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering,

övningar m. m.

Mathållning, förslagsanslag................................ ......

10

5 351 000

_

Munderingsutrustning, reservationsanslag ..................

Kasernutredning, intendenturfordon m. m., reservations-

11

3 862 000

—

anslag ..............................................................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid trupp-

12

1 200 000

—

förbanden, reservationsanslag .............................

13

2 327 000

—

Remontering, reservationsanslag ...............................

14

457 000

—

Furagering, förslagsanslag ......................................

Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, reser-

15

2 475 000

—

vationsanslag ....................... ...........................

—

170 000

_

Truppförhandens övningar, reservationsanslag ............

16

1423 000

_

Fält- och fälttjänstövningar, reservationsanslag .........

—

700 000

17 965 000

_

E. Sjukvård m. m.

Sjuk- och veterinärvård m. m., reservationsanslag ......

17

-

—

520 000

—

F. Vapen och ammunition.

Vapen och ammunition m. m., reservationsanslag ......

Underhåll av och försök med stridsvagnsmateriel, re-

18

4 585 000

—

servationsanslag...........................................

—

50 000

—

4 635 000

_

G. Byggnader och ingenjörmateriel.

Byggnader, övningsfält och skjutbanor, reservations-

anslag ..............................................

19

2 560 000

—

Ingenjörmateriel, reservationsanslag...........................

Övningar och materiel för järnvägstrupper, reserva-

—

170 000

—

tionsanslag ........................................................

—

20 000

—

2 750 000

_

H. Diverse.

Extra utgifter, reservationsanslag ..............................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, re-

-

400 000

—

servationsanslag........................... ......................

Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare, för-

—

50 000

—

slagsanslag.........................................

—

80 000

—

530 000

—

Säger för normala utgifter

—

58 258 100

—

Extra ordinarie utgifter.

—

—

1 200 000

—

Säger för lantförsvaret

—

—

59458100

—

III. Sjöförsvaret.

(Beräkning av antalet tjänstgörings dagar, se hil. 20 o. 21.)

Normala utgifter.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

Marinförvaltningen, förslagsanslag ..........................

Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl., för-

22

213 000

—

slags anslag .....................

Avlöning till icke ordinarie personal å flottans stations-

23

9 872 000

—

kontor in. fl. expeditioner.....................................

—

55 000

—

Transport

10 140 000

—

|

s. 292 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 292

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Transport

Rekryteringskostnader, förslagsanslag .....................

Kustartilleriets reservstat, förslagsanslag................

Marinens reservpersonal, förslagsanslag....................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .......

F-lyttningsersättning, förslagsanslag .......................

Resestipendier, reservationsanslag.............................

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och

redovisning.

Penningbidrag, förslagsanslag ................................

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsan

slag ...............................................................

Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.,

förslagsanslag .....................................................

C. Undervisning, understöd och expenser m. m.

Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter

m. m., reservationsanslag.......................................

Studiestipendier, reservationsanslag...........................

Understöd åt föreningar, reservationsanslag...............

Skrivmaterialier och expenser m. m., reservationsanslag

Tryckningskostnader, förslagsanslag .......................

Biblioteksverksamheten för underbefäl och manskap

vid marinen, reservationsanslag..............................

Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över

stat och värnpliktiga läkare vid marinen.........

D. Förplägnad, beklädnad m. m.

Förplägnad, förslagsanslag................................

Beklädnad, reservationsanslag..............................

Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis

m. m., reservationsanslag.................................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.,

reservationsanslag ..........................................

E. Övningar.

Flottans krigsberedskap och övningar, reservationsanslag

.............................................................

Kustartilleriets krigsberedskap och övningar, reserva

tionsanslag...........................................................

Krigsövningar vid kustfästningarna, reservationsanslag

F. Sjukvård.

Sjukvård för marinen, reservationsanslag ..................

Gt. Flytande materiel och byggnader.

Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.,

reservationsanslag ................................................

Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m., reservationsanslag

.........................................................

Kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag......

Transport

Bil.

Kronor

Summa

kronor

—

10 140 000

—

_

134 000

—

50 000

—

—

143 000

—

—

70 000

—

—

30 000

—

—

23 000

—

10 590 000

-1

24

399 000

—

3 000

—

—

120 000

—

522 000

__

25

35 000

—

12 000

—

—

18 000

—

—

270 000

—

—

40 000

—

5 500

—

2 500

—

383 000

—

26

2 149 000

27

1 044 000

—

2S

132 000

—

29

768 000

—

4 093 000

4 463 000

350 000

—

-

15 000

—

4 828 000

_

—

145 000

—

5 360 000

_

30

302 000

31

410 000

6 072 000

—

—

i

—

26 633 000

!_

s. 293 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

293 Bil. 1.

Bil.

Kronor

Summa

kronor

Transport

H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan

teknisk materiel.

Skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner,

reservationsanslag ................................................

| För den industriella krigsberedskapen, för experiment

50 000

26 633 000

''

1 och försök, reservationsanslag .............................

I. Diverse.

I Utgivande av läroböcker m. m., reservationsanslag.....

j Extra utgifter, reservationsanslag.............................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser- vationsanslag ......................... .........

Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare, för-

—

c o i i-*

o o to jo

o O O Q

o o o o

o o o o

60 000

slagsanslag .........................................................

—

70 000

_

182 000

—

Säger för normala utgifter

Extra ordinarie utgifter.

Krigsfartygsmaterielens förnyelse ...........................

Övriga extra anslag, gemensamma för flottan och

5 000 000

26 875 000

kustartilleriet ...................................................

—

650 000

—

5 650 000

—

Säger för sjöförsvaret

IV. Flygvapnet.

(Beräkning av antalet tjänstgöringsdagar, se bil. 32.)

Avlöning, rekrytering och resekostnader m. m., för-

_

-

32 525 000

slagsanslag ........................................................

De värnpliktigas avlöning och färder m. m., förslags-

33

—

—

1 157 000

—

anslag .......................................

—

—

—

124 000

—

Resestipendier, reservationsanslag..............................

—

—

—

7 000

—

Skrifmaterialier och expenser m. m., reservationsanslag

—

—

—

20 000

—

Mathållning och förplägnadsutredning, förslagsanslag

Beklädnads- och munderingsutrustning samt kasern-

—

—

221 000

—

utredning, reservationsanslag.................................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m..

—

—

154 000

—

reservationsanslag ................................................

—

—

—

78000

—

Flygövningar, reservationsanslag ......................

—

—

—

1 735 000

—

Flygmateriel, reservationsanslag ..............................

Materielprovning m. m., reservationsanslag ............

—

—

—

2 220 000

—

—

—

—

30 000

—

Vapen och ammunition, reservationsanslag ...............

Flygstationer, byggnader, övningsfält, skjutbanor,

—

—

—

120 000

reservationsanslag............

—

—

—

80 000

_

Sjuk- och veterinärvård, förslagsanslag....................

—

—

20 000

—

Extra utgifter, reservationsanslag ....................

—

—

34 000

—

Säger för flygvapnet

—

—

—

0 000 000

—

Summa

—

__

98300 100

—

s. 294 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 294

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Beräkning

av anslaget till departementschefen.

Anslaget uppföres med nuvarande belopp ................................

Bil. 1.

24 000 kronor.

Beräkning

av anslaget till departementet.

Anslaget är jämlikt 1925 års statsverksproposition beräknat till...

Härtill komma:

Bil. 2.

. kr. 272 500: —

för lantförsvarets kommandoexpedition:

Cheferna för registrators-, värnplikts-, bok-, personal- och rulldetaljerna, ävensom

detaljen för »tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret», 6 arvoden

ä 3 600 kr. samt 1 biträde åt chefen för bokdetaljen, arvode å

3180 kr. ...................................................................................... 0 »jraOi
Expeditionsunderoffieerare,

2 arvoden å 2 340 kr........................................ ” * hoU:

för sjöförsvarets kommandoexpedition:

Chefen för bok- och tryckeridetaljen, 1 arvode.........................

Expeditionsunderofficer ........................................................

...... » 3 600: —

...... » 2 340: -

Summa kr. 307 900: —

Härifrån avgå:

1 kansliråd.................................................................................

1 arvode för registratorn i lantförsvarets kommandoexpedition, i

1925 års statsverksproposition beräknat under »avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare m. m.»..............................

löneskillnaden emellan 1 förste expeditionsvakt och 1 expeditions
.

..................................................................................

kr. 11460: —

3 180: -

312: -

14 952:-

Återstod kr. 292 948: -

eller i avrundat tal 293 000 kronor.

s. 295 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1

295 Bil. 1.

av tjäustgöringsdagar för de värnpliktiga.

Tjänstgöringsdagar med penning-

bidrag

1.14 0. dagen

å 0: 50 kr.

fr. o. m. 141.

dagen ä 1 kr.

Summa

Linje.

Infanteriet ......................................................

1 949 000

236 000

2 185 000

Kavalleriet .............................................

68 000

29 000

97 000

Artilleriet ......................................................

322 000

138 000

460 000

Ingenj örtrupperna...........................................

126 000

54 000

180 000

Trängtrupperna ..............................

110 600

12 200

122 800

Intendenturtrupperna ......................................

38 900

4 200

43 100

Studenter och likställda ..

142 300

122 000

264 300

Officersaspiranter ....................

65 000

65 000

Reservofficersaspiranter ...................................

48 800

48 800

Säger

2 756 800

709 200

3 466 000

Ersättningsreserv .....

875 000

—

875 000

Summa tjänstgöringsdagar! 3 081800 j 700 200 [ 4 341000

Beräkning

Bil. 4.

av tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och musikmanskap

samt musikelever.

Fast anställt

manskap

Musikmanskap

Summa

tjänst-

görings-

dagar

A. Fast anställt manskap och

Antal

Tjänst-

göringsdagar

Antal

Tjänst-

göringsdagar

musikmanskap.

Infanteriet .............................

2 807

1 024 555

328

119 720

1144 275

Kavalleriet ..............................

1020

372 300

26

9 490

381 790

Artilleriet......................

1476

538 740

24

8 760

547 500

Ingenjörtrupperna........................

650

237 250

6

2190

239 440

Trängtrupperna ........................

224

81 760

6

2190

83 950

Intendenturtrupperna .................

22

8 030

—

—

8 030

Säger

6199

2 262 635

390

142 350

2 404 985

B. Musikelever.........................

—

—

139

50 735

50 735

Summa

6199

2 262 635

529

193 085

2 455 720

Härifrån avgå 10 % vakanta me-

niga volontärbeställningar........

—

—

—

—

107 720

Återstod

—

—

—

2 348 000

s. 296 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 296

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Bil. 5.

Beräkning

av antalet liästtjänstgöringsdagar.

A. Egna tjänstehästar.

Antal

tj.-dagar

Generalitetet och inspektören för trängen.....................

Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition...............

Generalstabens officerare .............................................

Chefen för artilleristaben .............................................

Chefen för krigshögskolan.............................................

Chefen och kadettofficeren ur kavalleriet vid krigsskolan

Chef och lärare vid ridskolan .......................................

Regementschefer vid infanteriet...................................

Kavalleriets officerare (utom fänrikar) ...........................

Regementschefer vid artilleriet ....................................

17 hästar

1 »

49 »

1 »

1 »

2 »

4 »

20 >»

103 »

7 »

Summa 205 »

B. Stamhästar.

i 365 dagar

74 825

Staber m. fl.................

Infanteriet, stabsgruppen

» , övriga .......

Kavalleriet ..................

Artilleriet ..... .............

Ingenjörtrupperna .........

Trängen ......................

Intendenturtrupperna

C. Lejda hästar.

Infanteriet ...................

Kavalleriet.....................

Artilleriet .....................

Ingenjörtrupperna ........

Trängen .......................

Intendenturtruppern a ...

..... 120

141

312 453

... 2 210

... 1300

... 190

184

3

Summa 4 460

»

»

»

»

M

» i 365 dagar 1 627 900

25 000 dagar

800 »

82 000 •>

34 800 »

15 200 »

2 000 » 159 800

D. Remonter.

Yid truppförbanden 402 remonter i 45 dagar ..................... 18 090

» remontdepåerna 402 » » 244 » 98 088 dagar

» » 402 » » 200 » 80 400 »

Summa 178 488 dagar *)_

Summa 1 880 615

'') Endast vid beräkning av veterinärvårdsanslaget. ______

Bil. 6.

Beräkning

av anslaget till arméförvaltningen.

Anslaget är för budgetåret 1925—1926 beräknat till ................................. kr. 540 336: —

Härifrån avgår: 1 bataljonsläkare, assistent i sjukvårdsstyrelsen, lön enligt

C. 9.............................................................................................. » 7 668: —-

Säger kr. 532 668: —

Tillkommer: 1 sjukvårdsintendent, arvode.............................. kr. 3 600: —

1 förrådsförvaltare, arvode.................................. >> 2 340: — i-r 5 940: —

Summa kr. 538 608: —

eller i avrundat tal 538 600 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr I

291

A.

Beräkning''

Bil. 7.

av anslaget för avlöning till personal vid staber och truppförband in. 11.

Löner och arvoden upptagna i vederbörliga stater för:

Generalitetet, staber m. m.

Generalitetet.........................................................

Arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner

Generalstaben ...................................................

Artilleristaben ......................................................

Kommendantskapet i Boden ............................. ...

Rullföringsbefälhavare med biträden .....................

Bataljonsläkare vid fältläkarkåren .........................

Undervisningsverken.

Krigsskolan .........................................................

Krigshögskolan.....................................................

Artilleri- och ingenjörhögskolan ...........................

Ridskolan ............................................................

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet...............

Artilleriets skjutskola ......................:.....................

Underofficersskolan m. m........................................

Truppförband m. m.

Infanteriet.

Svea livgarde.........................................................

Livregementets grenadjärer.....................................

Livgrenadjärregementet..........................................

Västgöta-Bohus regemente .....................................

Upplands regemente.............................................

Skaraborgs regemente............................................

Södermanlands regemente........................... ..........

Kronobergs regemente ..........................................

Smålands regemente ..............................................

Dalregementet......................................................

Hälsinge regemente...............................................

Alvsborgs regemente.............................................

Hallands regemente ..............................................

Norrbottens regemente .........................................

Västerbottens regemente .......................................

Värmlands regemente............................................

Jämtlands fältjägarregemente .................................

Norra skånska infanteriregementet ......................

Södra skånska infanteriregementet ........................

Gotlands infanterikår... .........................................

Västernorrlands regemente ....................................

Kavalleriet.

Överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriet ........

Livregementets dragoner........................................

Livregementets husarer..........................................

Skånska kavalleriregementet..................................

Norrlands dragonregemente....................................

Artilleriet.

Svea artilleriregemente.........................................

Göta artilleriregemente.......................................

Wendes artilleriregemente......................................

Norrlands artilleriregemente ...................................

Gotlands artillerikår............................................

Bodens artilleriregemente.......................................

ATméartilleriregementet..........................................

Luftvärnsartilleriregementet....................................

Norrbottens artillerikår.........................................

Artilleriets fabriker och tyganstalter .....................

kr.

182 400: —

»

219 830: —

»

571 900: -

»

130 500: —

»

69 930: -

»

458 670: —

»

86 850: — ]jr.

kr.

192 300: —

»

93 200: —

»

84 690: —

»

54 060: —

»

115 550: —

»

24 000: —

»

205 890:— »

kr.

878 940: —

»

496 120: —

))

496 120: —

),

496 120:—

»

496 120: —

»

496 120: —

»

496 120: —

»

604 750: —

)>

496 120: —

»

463 650: —

»

463 650: —

))

496 120: —

n

463 650: —

»

549 790: -

n

463 650: —

»

463 650:—

»

463 650: —

»

496 120: —

»

463 650: —

»

263 450: —

»

463 650:— „

kr.

38 280: —

»

429 040: —

>»

389 020: —

»

396 200: —

»

473 840:— „

kr.

517 560: —

»

559 280: —

»

517 560: —

»

517 560: —

»

213 940: —

»

496 860: —

»

557 890: —

»

370 450: —

n

156 970: —

»

627 000:— „

» 769 690; -

— » 10 471210:

» 1726 380:-

— » 4 535 070:-

Transport kr. 19 222 430:

Bil. 1.

s. 298 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 298

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Transport kr. 19 222 430:

kr. 1 377 150

» 148 420

.» 126 660

» 160 560

» 105 350

Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

Fast anställda officerare och underofficerare med vederlikar

vid fortifikationen ...................................................

Svea ingenjörkår ............................................................

Göta ingenjörkår.............................................................

Fälttelegrafkåren ..........................................................

Bodens ingenjörkår ......................................................

Trängen.

Officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen

Svea trängkår.................................................................

Göta trängkår.............................................................

Norrlands trängkår.........................................................

Skånska trängkåren......................................................

Intendenturen.

Intendenturkåren.........*....................................................

Garnisonssjukhusen m. m.

Garnisonssjukhuset i Stockholm.........

Garnisonssjukhuset å Karlsborg.........

Garnisonssjukhuset i Boden...............

Arméns sjuksköterskekår ... ..............

Polispersonalen.

Polispersonalen i Boden och Karlsborg.......................

B. Kallortstillägg, förslagsvis.................................

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa trupp
förband

......................................................................................

D. Felräkningspenningar, förslagsvis.................................................

E. Arvoden å 50 öre per dag åt sergeanter, kommenderade såsom

biträden hos regementsintendenter, förslagsvis ..........................

F. Hyresbidrag ä 225 kronor åt förslagsvis 150 furirer .....................

G. Anställningspenning å 50 kronor åt förslagsvis 1100 volontärer ......

H. Kostnader för 139 musikelever å 100 kronor.................................

I. Gottgörelse för 205 tjänstehästar å 250 kronor............................

J. Vissa arvoden .............................................................................

K. Stipendier å 2 000 kr. för underlättande av officersrekryteringen

i Boden .......................................................................................

L. Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis av vissa befatt
ningar,

förslagsvis .......................................................................

kr. 1 918 140:

kr.

739 430: —

»

54 550: —

»>

54 550: -

»

54 550: —

60 620:— „

963 700: —

................ »

968 600: —

kr.

108 130: —

»

22 250: —

»

17 610: —

»

48 630:— „

196 670: —

„

126 400: —

»

56 000: —

4 000:

16 000:

7 500:

33 750:

55 000:

13 900:

51 250:

678 000: ■

16 000:

10 000:-

Säger kr. 24 337 340: —

Härifrån avgå:

På grund av beräknade vakanser 3‘/s % av förestående

summa ............................................. ................. kr. 812 000:-

Ersättning för tjänstebostäder åt officerare och underofficerare

med vederlikar.......................................... » 600 000: -

1 412 000:-

Återstod kronor 22 925 340:

eller i avrundat tal 22 925 000 kronor.

s. 299 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

299

Stat

för Geiieralitetet.

Generalstabs chef, inspektör för infanteriet, arméfördelningschefer,

militärbefälhavare för Övre Norrland, generalfälttygmästare, chef

för fortifikationen, generalintendent.........................................

Inspektör för kavalleriet m. m.......................................

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....

Antal.

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

10

1

tronor

O. 8

O. 7

182 400: —

Summa förslagsanslag kronor 182 400: —

s. 300 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 300

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för arméfördelniiigsstaber, militärbefäl och inspektioner.

a) Arméfördelningsstaberna.

Ordinarie beställningshavare.

Brigadchefer....................................................

Fältläkare......................................................

F ältve terin ärer.................................................

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficerare, arvoden..............

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt vederbörligt

avlöningsreglemente
-

4 O. 7

4 C. 13

4 C. 11

12

b) Militärbefälet för Övre Norrland.

Ordinarie beställninghavare.

Kapten, adjutant, arvode motsvarande lön enligt ........................... 1

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer, arvode............................................... 1

c) Militärbefälet på Gotland.

Ordinarie beställningshavare.

Militärbefälhavare ..................................................................... 1

Stabsläkare (regementsläkare)......................................................... 1

Bataljonsläkare............................................................................ 1

Pensionerad personal.

Fortifikationsofficer, arvode........................................................... 1

Officer, biträde hos stabsintendenten ............................................. 1

Expeditionsunderofficerare hos fortifikationsofficeren och stabsinten
denten,

arvoden...................................................................... 2

Förrådsförvaltare vid intendenturförrådet å Tingstäde..................... 1

d) Infanteriinspektionen.

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer, arvode...................................................... 1

O. 3

O. 6

C. 11

C. 9

e) Kavalleriinspektlonen m. m.

Pensionerad personal.

Redogörare, pensionerad officer, arvode.......................................... 1

Expeditionsunderofficer, arvode...................................................... 1

f) Milltärläroverkslnspektionen.

Pensionerad personal.

Expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer ........................... 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 167 930: —

Arvode till 1 fortifikationsofficer .................................................. ” 3180:

ii » 1 biträde hos stabsintendenten................................... “ 3180: —

n » 1 förrådsförvaltare vid intendenturförrådet å Tingstäde » 2130: —

» » 1 redogörare i kavalleriinspektionen m. m................... » 3 600: —

Arvoden » 7 expeditionsunderofficerare i Stockholm å 2 340 kronor

och 11 i landsorten å 2 130 kronor........................ 11_39 810:

Summa förslagsanslag kronor 219 830: —

s. 301 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

301 Bil. 1

Stat

för Generalstaben.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

Militär personal.

avlönings-

reglemente

Överadjutanter och stabsadjutanter.

Överste ...................................

1

O. 6

Överstelöjtnanter .......................................................................

4

O. 5

Majorer..................................................................

11

O. 4

Kaptener .................................................................................

33

O. 3

Militärattachéer.

Överstelöjtnant ....................................................................

1

O. 5

Majorer......................................................................................

3

0. 4

Pensionerad personal.

Redogörare, arvode ...............................................................

1

—

Bibliotekarie, arvode...........................................................

1

—

Aktuarier, arvoden...................................................

3

—

Expeditionsunderofficerare, arvoden ..............................................

2

Civil personal.

Professor ....................................

1

Avd. B. 30

Krigsarkivarie..............................................................................

1

Avd. B. 26

Förste expeditionsvakt.................. ... ........................

1

Avd. B. 7

Expeditionsvakter ........................................................................

o

O

Avd. B. 5

Löner till ovanstående officerare, förslagsvis................................. kronor

439 280: —

» » » ordinarie civil personal, förslagsvis .........

»

32 300: —

Arvoden å 3 600 kronor till 1 bibliotekarie, 3 aktuarier och 1 redo-

görare .....................................................................

„

18 000: —

Arvoden å 2 340 kronor till 2 expeditionsunderofficerare ..............

Vikariatsersättning under semester för ordinarie beställningshavare

”

4 680: —

å civilstaten, förslagsvis ...........................

»

1 000: —

Ersättning åt aspiranter och inkommenderade officerare ..

»

12 000: —

Ersättning åt officerare, kommenderade till järnvägarna ..

»

15110: —

För passagesystemets genomförande i kaptensgraden ...............

»

1 530: —

Arvoden för militärattachéer ....................................................

»

48 000: —

Summa förslagsanslag kronor

571 900: —

Anm. 1. De i staten uppförda militärattachéerna skola vara underkastade transport till

andra beställningar i innehavande grader inom armén.

Anm. 2. Arvodena till bibliotekarie, aktuarier och redogörare samt expeditionsunderofficerare

må icke utgå, därest för resp. befattningars upprätthållande förordnas officerare

(underofficerare) på aktiv stat.

s. 302 Kontrollera mot PDF

Bil 1. 302

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1

Stat

för Artilleristaben.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Ordinarie beställningshavare.

1

O. 6

Överste .....................................................................................

Majorer.....................................................................................

2

O. 4

Kaptener ...................................................................................

9

O. 3

O. 2

Löjtnanter....................................................................................

3

Expeditionsvakt ...........................................................................

1

Avd. B. 5

Övrig personal.

Expeditionsofficer, arvode ...........................................................

—

Expeditionsunderofficer, arvode.....................................................

1

Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare .... kronor

116 160: —

Arvode å 3 600 kronor till 1 expeditionsofficer..............................

»

3 600: —

» » 2 340 » » 1 expeditionsunderofficer .....................

»

2 340: —

» » 1 200 » » 1 artilleristabsofficer, chef för konstruk-

tionsavdelningen ....................................................................

»

1 200: —

Arvoden å 600 kronor till 11 artilleristabsofficerare och 1 infanteri-

officer ...............................................................................

»

i 2U0: —

Summa förslagsanslag kronor

130 500: —

Anm. De i staten uppförda officerarna skola vara underkastade transport till andra beställningar

i innehavande grader inom armén.

Stat

för Kommendantskapet i Boden.

Antal

Ordinarie beställningshavare.

Kommendant i Boden ..............................................................

Fästningsläkare (regementsläkare).................................................

Regementsläkare........................................................................

Bataljonsläkare .........................................................................

Fästningsveterinär (regementsveterinär)........................................

Övrig personal.

Garnisonspastor ...... ..................................................................

Expeditionsunderofficerare, arvoden..............................................

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare .....................

Arvoden å 1170 kronor till envar av regementsläkarna, bataljons
läkarna

och regementsveterinären i Boden.................................

Arvode till 1 garnisonspastor ......................................................

Arvoden till 2 expeditionsunderofficerare ...................................

kronor

Löneplan

och lönegrad

enligt vederbörligt

avlöningsreglemente
-

Summa förslagsanslag kronor 69 930: —

C. 11

C. 11

C. 9

55 620

1 260

s. 303 Kontrollera mot PDF

Förslå särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

303 Bil. 1.

Stat

för rullföringsbefälliavare med biträden.

Antal

Enhets-

kostnad.

Arvode.

Kronor

Summa

kronor

Befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde....

1

3 600

Rullföringsbefälhavare i landsorten ...............

73

3180

_

232 140

_

Bullföringsbefälhavare å Gotland, tillika landstormsområdes-

befälhavare .............................

4

2 760

—

11040

_

Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde ...

3

3180

—

9 540

_

Biträden vid Stockholms stads rullföringsområde...............

6

2 340

—

14 040

—

» » » lantrallföringsområde..................

2

2 340

—

4 680

—

» » rullföringsområden i landsorten........

83

2130

—

176 790

—

>> " » å Gotland, tillika land-

stormsförrådsförvaltare.............................

4

1710

—

6 840

—

Summa kronor

—

—

—

458 670

—

Stat

för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Antal

Enhets-

kostnad.

Lön

(Arvode).

Kronor

Summa

kronor

Bataljonsläkare, löner.........

två ålderstillägg till lönen å 300 kronor, det ena efter 3

års och det andra efter 6 års väl vitsordad tjänst.

Dagarvoden å 12 kronor under 75 dagar för förslagsvis 18

bataljonsläkare ..................

Dagarvoden å 6 kronor under 75 dagar för förslagsvis 7

b atalj onsläkare.............................................................

25

2 400

-

60 000

16 200

3150

—

Summa kronor

79 350

—

Ålderstillägg till ovanstående bataljonsläkare, förslagsvis ..

7 500

—

Summa förslagsanslag kronor

86 8501-

s. 304 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 304

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för Krigsskolan.

a) Officerskursen.

Ordinarie beställningsliavare.

Chef, överstelöjtnant .............................................

Kaptener (1 adjutant och. 1 kompanichef), arvoden motsvarande

lön enligt .......................................■■■■■

Kaptener (ryttmästare) eller löjtnanter (5 kadettofficerare,

3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare), arvoden motsvarande

lön enligt ............................................

Bataljonsläkare, tillika lärare i militär sundhets- och för
b

andslära.................................................... • —,.....

Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings

havare .....................................................................

Övrig personal.

Redogörare, förutom fri bostad, arvode ........................

Förvaltare m. m., arvode ...........................................

Bataljonsadjutant m. m., arvode.....................................

Köksföreståndare, arvode ...........................................

Kompanichef, arvode ..................................................

Kadettofficerare ur infanteriet, arvoden ä 600 kr............

Kadettofficer ur kavalleriet, arvode .............................

Kompaniadjutant, arvode .............................................

Förste lärare i krigskonst, arvode ......t...........................

Andre » » » » ...............................

Förste » » vapenlära och artilleriexercisreglemente,

arvode ...............................................................

Andre lärare i vapenlära och artilleriexercisreglemente,

arvode .................................................................

Förste lärare i krigsbyggnadskonst, arvode .................

Andre » » » >’ ...............

Förste » » topografi, » ..............

Andre » » » » ...............

Förste » » militärförvaltning, » ...............

Andre » » » ” ..............

Lärare i gymnastik och vapenföring, » ...............

•> » stats- och samhällslära ................................

För biträdande lärare, s. k. dubblering av lärare m. m.

Förslagsvis 4 förmän, 1 maskinist, 1 skogvaktare, 1 hovslagare,

19 gårdskarlar med helårstjänst, 3 slottsupp

passare, 1 baderska, 1 hushållerska, 1 städerska, 1 sjuksköterska,

1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 3 köksbiträden

och 1 kökskarl .........................................................

Säger för officerskursen kronor

b) Reservofficerskurserna.

Kompanichef, arvode ...................................................

Kadettofficerare, arvoden å 300 kr..................................

Kompaniadjutant, arvode ............................................

Lärare i krigskonst och topografi, arvode ....................

Biträdande lärare, arvode .............................................

Betjäning, förslagsvis 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden...

För ytterligare en kurs ................................................

Säger för reservofficerskurserna kronor

Arvode till chefen för krigsskolan .................................

Summa förslagsanslag kronor

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Summa

kronor

i

O. 5

2

O. 3

11

0.3 eller O. 2

1

0. 9

—

.....

100 780

1

3 600

_

1

—

2 340

—

1

—

2 340

—

1

—

2 340

—

i

—

1500

—

4

—

2 400

—

1

—

900

—

1

—

2 340

—

1

—

1350

—

1

—

1020

—

1

—

1200

—

1

_

900

_

1

—

1200

—

1

—

900

—

1

—

1200

—

1

—

900

—

1

—

720

—

1

—

600

—

1

—

1020

—

1

—

870

—

"

4 500

45 200

—

—

180 120

—

1

600

4

—

1200

—

1

—

2 340

1

—

600

1

—

250

—

—

1250

—

—

3 900

—

—

—

10 140

—

—

2 040

—

—

192 300

—

s. 305 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

305 Bil. 1.

Anm. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad

inom armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till adjutant, kompanichef, kadettofficer

eller lärare, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband

samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid

truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef

för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)befordran stående kompetente

löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-)lönen

disponeras på den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre

underlöjtnanten eller fänriken).

Stat

för Krigshögskolan.

Löneplan

och lönegrad

Antal

enligt veder-

Summa

börligt

kronor

Ordinarie beställningshavare.

avlönings-

reglemente

Chef, överstelöjtnant ...........................

1

O. 5

Kapten, adjutant, arvode motsvarande lön enligt......

1

O. 3

Majorer, lärare ...........................................................

Kaptener, lärare, arvoden motsvarande lön enligt .....

2

O. 4

3

O. 3

Expedition sv akt..................................

Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-

1

Avd. B. 5

havare, förslagsvis ..........................

—

—

62 240

—

Övrig personal.

Biträdande adjutant, arvode..........................................

Till lärarna i tvångsämnena beräknas arvodena årligen till

1

—

3 600

—

14 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet eller

14X990 C .........................................................

13 860

Till lärarna i de valfria ämnena beräknas arvodena till 10

kronor för varje timmes undervisningsskyldighet eller

10X9601 2).........................................................

9 600

Lärare i ridning, arvode ....................

—

—

960

—

Arvoden till repetitörer.... .................

—

—

1200

—

Maskinist, arvode......................

—

—

1740

—

Summa förslagsanslag kronor

—

—

93 200

—

Anm. 1. De i staten uppförda regementsofficerarna skola vara underkastade transport till

andra beställningar i innehavande grader inom armén. Kapten, som förordnas

till adjutant eller lärare, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt

truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget

arvode. Den vid truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande

truppförbandschef för den närmast i tur till kaptensbefordran stående

kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna löjtnantslönen disponeras för den

närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten och underlöjtnantslönen på

samma sätt till eventuellt befintlig surnumerär underlöjtnant (fänrik).

Anm. 2. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall han därför erlägga

ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och

marinen stadgade grunder.

1) 990 undervisning?; tim mar motsvarar 33 undervisningstimmar i veckan under 30 undervisningsveckor.

2) 960 u rider visn i tigs tim m ar motsvarar 32 undervisningstimmar i veckan under 30 undervisningsveckor.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. lavd. 1A häft. (Nr 1.)

722 25 20

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 30(3

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för Artilleri- och ingenjörliögskolan.

1 i : ^ - ''

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder-

Summa

Ordinarie heställningshavare.

börligt

avlönings-

reglemente

kronor

Chef, överstelöjtnant ...................................................

1

0. 5

Kaptener (1 adjutant och 4 lärare), arvoden motsvarande

0. 3

Avd. B. 5

lön enligt..................................................................

Expeditionsvakter.........................................................

5

2

Lön och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-

53 440

havare, förslagsvis ...................................................

—

—

Övrig personal.

Kedogörare, arvode ......................................................

1

—

3 600

—

Arvoden till lärare, biträdande lärare och repetitör.........

—

—

25 910

—

Maskinist, arvode..........................................................

1

—

1 740

—

Summa förslagsanslag kronor

—

—

84690

—

Anm. 1. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad

inom armén. Kapten, som förordnas till adjutant eller lärare, frånträder innehavande

lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för

förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom

ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den närmast

i tur till kaptensbefordran stående kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna

löjtnantslönen disponeras för den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten

och underlöjtnantslönen på samma sätt till eventuellt befintlig surnumerär

underlöjtnant (fänrik).

Anm 3. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall han därför erlägga

ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare

samt civilmilitära heställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och

marinen stadgade grunder.

s. 307 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

307 Bil. 1.

Stat

för Ridskolan.

An-

tal

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlönings-

reglemente

Enhets-

kostnad.

Arvode.

(Dag-

avlöning.)

Kronor

Summa

kronor

i

O. 4

—

—

—

—

3

O. 3 eller 0.2

1

C. 8

''_

_

_

_

1

Uo. 4

—

—

—

—

—

—

—

—

32 490

-

1

—

—

—

930

—

1

—

—

—

2130

_

1

—

—

—

1800

—

1

—

—

—

1350

—

1

—

—

—

1200

—

—

—

900

_

1800

_

1

—

—

1290

-

1

—

;_

—

730

_

—

—

_

—

9 500.

—

—

—

—

—

840

—

—

_

—

54 000

—

Ordinarie beställningshavare.

Chef, major ..............................................

Ryttmästare eller löjtnanter, därav 1 förste lärare,

1 lärare, tillika adjutant oen 1 andre lärare,

arvoden motsvarande lön enligt.............

Bataljonsveterinär ..........................................

Redogörare ...............................................

Löner och arvoden till ovanstående ordinarie

beställningshavare, förslagsvis ......................

Övrig personal.

Läkare, arvode.................................

Förvaltare, förutom fri bostad och bränsle samt

planteringsland, arvode...............................

Förste lärare i ridning, arvode .......................

Andre lärare i ridning, arvode ........................

Lärare i krigsvetenskap, arvode ......................

Dagavlöning å 3 kronor per dag åt två lönlösa

kavalleriofficerare under 10 månader, förslagsvis

Maskinist, arvode ..........................

Hovslagarunderbefäl, dagtraktamente å 2 kr. i

3(15 dagar .............................

St.allbetjänte, förslagsvis ...........................,

Beklädnadsersättningåt7 stallbetjänteå 120 kronor

Summa förslagsanslag kronor

fnm” Chefen underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom

armén. Ryttmästare eller löjtnant, som förordnas till lärare eller adjutant, frånträder

mnehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter

under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet

härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den

närmast 1 tur till ryttmästare- (löjtnants-)befordran stående kompetente löjtnanten

(underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants- (underlöjtnants-) lönen disponeras

tör den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten

eller fänriken).

s. 308 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 308

Första särskilda utskotlets utlåtande Nr 1.

Stat

för Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Löneplan

och lönegrad

enligt veder-

Summa

börligt

kronor

avlönings-

Ordinarie beställningahavare.

reglemente

Chef, överstelöjtnant ........................ .........................

i

O. 5

Kaptener, förste lärare, arvoden motsvarande lön enligt

3

O. 3

Löjtnant, adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,

arvode motsvarande lön enligt......... .........................

1

O. 2

Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-

havare, förslagsvis ..................................................

—

—

33 220

—

Övrig personal.

Läkare, inbeordrad under högst 200 dagar .....................

1

—

Biträdande adjutant, inbeordrad under högst 160 dagar...

1

—

Förvaltare, arvode .......................................................

1

—

2130

—

Väbel, arvode.............................................................

1

—

2130

—

Köksföreståndare, arvode ............................................

1

—

2130

—

Vapehhantverkarfurir av 2. klassen, dagtraktamente å 2 kr.

i högst 200 dagar ......................................................

1

—

400

—

Förste lärare, arvoden h 1,080 kr..................................

3

—

3 240

—

Andre lärare, inbeordrade under högst 160 dagaT, arvoden

å 540 kr..................................................................

5

—

2 700

—

Repetitörer, inbeordrade under högst 160 dagar, arvoden

å 200 kr...................................................................

7

—

1400

—

Andre lärare för sergeantkursen, inbeordrade under högst

50 dagar, arvoden ä 180 kr. .......................................

2

360

—

Kepetitörer för sergeantkursen, inbeordrade under högst

50 dagar, arvoden å 60 kr........................................

2

—

120

—

Andre lärare för kulsprutekursen, inbeordrade under högst

50 dagar, arvoden å 180 kr........................................

3

—

540

—

Repetitörer för kulsprutekursen, inbeordrade under högst

50 dagar, arvoden å 60 kr........................................

3

—

180

—

Veterinär, arvode förslagsvis .......................................

1

—

300

—

Subalternofiicerare, inbeordrade under högst 70 dagar ...

50

—

—

—

Majorer, inbeordrade under högst 30 dagar.....................

10

—

—

—

Kaptener, inbeordrade under högst 30 dagar..................

20

—

—

—

Sergeanter, inbeordrade under högst 40 dagar ...............

20

—

—

—

Kulsprutekursens officerare, inbeordrade under högst 40

dagar..................................... ..................................

37

—

—

I

Regementschefer, inbeordrade under högst 10 dagar ......

5

—

—

Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gäl-

lande grunder åt förestående personal, förslagsvis .....

—

—

60 000

—

Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gäl-

lande grunder åt officerare och underofficerare vid öv-

ningstrupp, förslagsvis .............................................

—

—

6 700

—

Summa förslagsanslag kronor

—

—

115 550

_]

Anm. Chefen är underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom

armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till förste lärare resp. adjutant m. m.,

frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter

under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet

härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandsehef för den

närmast i tur till kaptens- (löjtnants-) befordran stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten);

den sålunda ledigblivna löjtnants- (underlöjtnants-) lönen disponeras på

den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten

eller fänriken).

s. 309 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Xr 1.

309

Stat

för Artilleriets skjutskola.

Staben.

Chef,

inbeordrad

under 49 dagai

Lärare, arvodena 180kr., inbeordrade

»

49

»

Adjutant, kapten,

inbeordrad

»

49

»

Adjutanter, löjtnanter,

inbeordrade

n

49

))

Redogörare,

inbeordrad

»

49

»

Läkare,

»

»

49

))

Veterinär,

»

»

49

))

Till skjutskolan beordrade officerare ock underofficerare.

Överstelöjtnanter och majorer, inbeordrade under 49 dagar..

Kaptener och löjtnanter,

Sergeanter,

49

49

Major,

Kaptener,

Löjtnanter,

Styckjunkare,

Sergeanter,

Tyghantverkare,

Instruktionsdlvlalonen.

inbeordrad under 49 dagar.,

inbeordrade » 49 »

» 49 »

» » 49 .» .''

» » 49 »

49

Kompletteringsbatterler.

Kaptener, inbeordrade under 8 dagar..........................................

Löjtnanter, » » 8 »

Styckjunkare, » » 8 » .........................................

Sergeanter, » » 8 »

Tj än stgöringstraktam enten enligt författningsenligt gäilande grunder

åt förestående personal, förslagsvis.......................................

Summa förslagsanslag kronor

Antal i

6

26

4

1

5

7

2

15

2

Summa

kronor

360

23 640

24 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 3io

Forsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för Underofflcersskolan in. m.

Löneplan

och lönegrad

Antal

enligt

Summa

vederbörligt

kronor

I. Underofflcersskolan.

avlönings-

reglemente

Ordinarie beställningshavare.

Chef ..........................................................................

1

0. 5

Adjutant, kapten, arvode motsvarande lön enligt............

1

0. 3

Kompanichefer, kaptener, arvoden motsvarande lön enligt

Avdelningschefer, löjtnanter, arvoden motsvarande lön

2

0. 3

enligt.......................................................................

Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-

6

0. 2

havare, förslagsvis ....................... ...........................

—

—

57 800

— 1

Övrig personal.

Bataljonsadjutant, pensionerad underofficer, arvode.........

1

—

2 130

—

Kompaniadjutanter, pensionerade underofficerare, arvoden

2

—

4 260

—

Officer ur intendenturkåren, lärare, arvode.....................

Officerare ur fortifikationen och trängen, tillfälligt be-

1

—

600

—

ordrade lärare, tjänstgöringstraktamenten, förslagsvis...

2

—

2 G00

—

Studierektor, arvode............................................

1

—

9 500

-1

Timlärare till erforderligt antal ......... ..........................

—

—

42 000

—

Säger för underofflcersskolan

—

—

118 890

—

II. Förberedande underofflcersskolan.

Kaptener (ryttmästare), beordrade under 225 dagar........

2

—

—

—

Subalternofficeraro. » » » »

9

—

—

—

Fanjunkare, » » » »

2

—

—

—

Sergeanter, » » » » .........

Tjänstgöringstraktamenten för ovanstående officerare och

6

—

—

underofficerare, förslagsvis......

—

29 000

Timlärare till erforderligt antal ..................................

—

—

58 000

Säger för förberedande underofflcersskolan

—

—

87 000

—

Summa kronor

—

205 890

!

Anm. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad

inom armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till adjutant, kompanichef eller

avdelningschef, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband

samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid

truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef

för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)befordran stående kompetente

löjtnanten (underlöjtnanten''; den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-)

lönen disponeras på den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre

underlöjtnanten eller fänriken).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 311 Bil. L

Stat

för Svea livgarde.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

Antal

enligt

vederbörligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

a) Regementet.

Officerare.

Vapenhantverkare ......

i

C. 3

Förrådsvaktmästare .....

i

C. 1

Överste ....................

i«

O. 6

Överstelöjtnant............

Maj o re r .....................

i

3

O. 5

O. 4

Pensionerad personal.

Kaptener.....................

15

O. 3

Inskrivningsofficer,

i

Löjtnanter ..................

25

O. 2

arvode .....................

—

Underlöjtnanter och

Biträde åt regementsin-

fänrikar ..................

10

O. 1

tendenten ...............

Vapenunderofficer,

1

Underofficerare.

11

Uo. 3

arvode .....................

Expeditionsunderoffi-

i

—

Fanjunkare.................

cerare, arvoden.........

2

_

Sergeanter ..................

23

Uo. 2

-

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...

20

Ma. 5

b) Stridavagnsbatal-

». » 2. » ....

41

Ma. 4

jonen.

Korpraler ..................

40

Ma. 3

Officerare.

Vicekorpraler ...........

40

Ma. 2

Yolontärer ..................

61

Ma. 1

Överstelöjtnant............

1

O. 5

Sjukvårdsfurir av 1. kl....

1

Ma. 5

Kaptener.....................

2

O. 3

ii »2. » ...

1

Ma. 4

Löjtnanter ..................

6

O. 2

Sjukvårdskorpraler ......

2

Ma. 3

Sjukvårdsvicekorpraler..

2

Ma. 2

Underofficerare.

Sjukvårdssoldater.........

2

Ma. 1

V apenhant verkarfurirer

Fanjunkare..................

2

Uo. 3

av 2. klassen...........

2

Ma. 4

Sergeanter ..................

4

Uo. 2

V apenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

V ap enhantverk arvice- korpral .....................

1

Ma. 2

Manskap.

3

Ma. 5

Vapenliantverkarsoldat..

1

Ma. 1

Furirer av 1. klassen ...

Hovslagarvicekorpral ...

1

Ma. 2

» » 2. »

6

Ma. 4

Korpraler....................

8

Ma. 3

Musikpersonal.

Vicekorpraler...............

8

Ma. 2

Musikdirektör..............

Musikfanjunkare .........

Musiksergeanter .........

Musikfurirer av 1. kl—

1

1

6

4

O. 2

Uo. 3

Uo. 2

Ma. 5

Volontärer .................

Sjukvårdskorpral .........

Vapenhantverkarfurir av

2. klassen ...............

12

1

1

Ma. 1

Ma. 3

Ma. 4

» » 2. » ...

3

Ma. 4

Musikkorpraler ...........

4

Ma. 3

Civilmllitär personal.

Musikvicekorpraler ......

4

Ma. 2

Verkmästare ...............

1

C. 4

Musikvolontärer .........

10

Ma. 1

Pensionerad personal.

Civilmllitär personal.

Förrådsunderofficer,

Regementsläkare .........

1

C. 11

pensionerad under- *

Bataljonsläkare............

1

C. 9

officer ....................

1

—

Löner till ordinarie beställuingshavare ......

kronor 863 640: —

Arvode till 1 inskrivningsofficer ...............

»

3 600: —

Arvoden å 2 340 kronor till

1 biträde åt regementsintendenten,

1 vapenunderofficer,

2 expeditionsupderofficerare och 1 förråds-

1

underofficer ...........

»

11700:— 1

Summa förslagsanslag kronor 878 940: —

s. 312 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 312

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet. Västgöta—Bohus, Upplands,

Skaraborgs, Södermanlands, Smålands och Älvshorgs regementen samt

Norra skånska infanteriregementet.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Överste......................

Överstelöjtnant............

Majorer.......................

Kaptener.....................

i

i

O. 6

O. 5

O. 4

O. 3

Vapenhantyerkarvice-

korpral.....................

Vapenhan tve rkarsold åt..

1

1

Ma. 2

Ma. 1

10

Hovslagarvicekorpral....

1

Ma. 2

Löjtnanter ..................

Underlöjtnanter och fän-

19

O. 2

Musikpersonal.

rikar........................

7

O. 1

Musikdirektör..............

1

O. 2

Musikfanjunkare..........

1

Uo. 3 i

Underofficerare.

4

Uo. 2

Musikfurirer av 1. kl. ...

3

Ma. 5

Fanjunkare.................

. 8

Uo. 3

» » 2. »

2

Ma, 4

Sergeanter...................

18

Uo. 2

Musikkorpraler ...........

2

Ma. 3

Musikvieekorpraler ......

2

Ma. 2

Manskap.

Musikvolontärer .........

6

Ma. 1

Furirer av 1. klassen____

» »2. » ____

12

25

Ma. 5

Ma. 4

Clvllmilitär personal.

C. 11

Korpraler..................

24

Ma. 3

Regementsläkare ........

1

Vicekorpraler...............

24

Ma. 2

Bataljonsläkare............

1

C. 9

Volontärer ..................

37

Ma. 1

Vapenhantverkare.......

1

C. 3

Sjukvårdsfurir av 1. kl.

1

Ma. 5

Förrådsvaktmästare......

1

C. 1

» ») 2. »

1

Ma. 4

Sjukvårdskorpraler ......

2

Ma. 3

Pensionerad personal.

Sjukvårdsvicekorpraler..

2

Ma. 2

Biträde åt regementsin-

Sjukvårdssoldater.........

2

Ma. 1

intendenten, arvode

1

—

Vapenhan tverkarfurir av

Vapenunderofficer, »

1

—

2. klassen ................

1

Ma. 4

Expeditionsunderoffice-

V apenh antverkarkorpral

1

Ma. 3

rare, arvoden............

2

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för

samtliga regementen förslagsvis ................................................... kronor 487 600: —

Arvoden å 2 130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer

och 2 expeditionsunderofficerare.....I................... ........ ”_8 520: —

Summa förslagsanslag kronor 496 120: —

s. 313 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

313 Bil. 1.

Stat

för Kronobergs regemente.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Överste.......................

Överstelöjtnant............

O. 6

O. 5

Vapenhantverkarsoldat..

1

Ma. 1

1

Hovslagarvicekorpraler .

*) 2

Ma. 2

Majorer .....................

2

13

O. 4

O. 3

Musikpersonal.

O. 2

23

O. 2

Musikdirektör.............

1

Underlöjtnanter och fän-

Musikfanjunkare ..........

1

Uo. 3

rik ar........................

8

O. 1

4

Uo. 2

Musikfurirer av 1. kl.. .

3

Ma. 5

2

Ma. 4

Underofficerare.

11

Uo. 3

Musikkorpraler ............

2

Ma. 3

Fanjunkare..................

Musikvicekorpraler ......

2

Ma. 2

Sergeanter ..................

23

Uo. 2

Musikvolontärer ..........

6

Ma. 1

Manskap.

Clvilmllitär personal.

Furirer av 1. klassen ...

17

Ma. 5

Regementsläkare..........

1

C. 11

.. » 2.

35

Ma. 4

Bataljonsläkare............

‘)2

C. 9

Korpraler....................

32

Ma. 3

Vapenhantverkare.......

1

C. 3

Vicekorpraler...............

32

Ma. 2

Förrådsvaktmästare......

1

C.. 1

52

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av 1. kl.

1

Ma. 5

Pensionerad personal.

Sjukvårdsfurirer av 2. »

■)2

Ma. 4

Biträden åt regementsin-

‘)8

Sjukvår dsko rpr aler .....

>12

Ma. 3

tendenten, arvode......

—

Sjukvårdsvicekorpral... .

1

Ma. 2

Vapenunderofficerare,

'') 3

Ma. 1

'') 2

—

V apenhantverkarfurirer

Expeditionsunderoffice-

!)3

i\_2

Ma. 4

_

Y apenhantverkarkorpr al

i

Ma 3

Förrådsförvaltare vid

Y apenh antverkarvice-

detaehementet i Karls-

korpral.....................

*)i

Ma. 2

krona, arvode .........

1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............ kronor 587 710: —

Arvoden å 2 130 kronor till 2 biträden åt regementsintendenten, 2 vapenunderofficerare

ocli 3 expeditionsunderofficerare samt 1 förrådsförvaltare

vid detaehementet i Karlskrona ..................................................... » 17 040: —

Summa förslagsanslag kronor 604 750: —

i''.

Durav 1 avledd för detaehementet i Karlskrona.

s. 314 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 314

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för Dalregementet, Hälsinge, Hallands, Västerbottens ocli Värmlands regementen,

Jämtlands fältjägarregemente, Södra skånska infanteriregementet och

Västernorrland» regemente.

0

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Överste .....................

1

O. 6

Vapenhantverkarsoldat..

1

Ma. 1

Överstelöjtnant............

1

O. 5

Hovslagarvicekorpral ...

1

Ma. 2

Major........................

1

O. 4

Kaptener....................

Löjtnanter ..................

9

18

O. 3

O. 2

Musikpersonal.

1

O. 2

Underlöjtnanter och fän-

Musikdirektör ............

rikar........................

6

O. 1

Musikfanjunkare .........

1

Uo. 3

Musiksergeanter .........

4

Uo. 2

Musikfurirer av 1. kl. ..

3

Ma. 5

Underofficerare.

» ii 2. »

2

Ma. 4

Fanjunkare..................

8

Uo. 3

Musikkorpraler ............

2

Ma. 3

Sergeanter ..................

17

Uo. 2

Musikvicekorpraler .....

2

Ma. 2

Musikvolontärer .........

6

Ma. 1

Manskap.

Cfvilmilltär personal.

Furirer av 1. klassen ...

11

23

Ma. 5

Ma 4

Regementsläkare .........

1

C. 11

Korpraler ...................

Vicekorpraler...............

Volontärer ..................

20

20

34

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Bataljonsläkare............

Y apenhantverkare.........

Förrådsvaktmästare......

1

1

1

C. 9

C. 3

C. 1

Sjukvårdsfurir av 1. kl.

1

Ma. 5

Pensionerad personal.1)

Sjukvårdsfurir av 2 kl.

1

Ma. 4

Sjukvårdskorpral .........

1

Ma. 3

Biträde åt regementsin-

Sjukvårdsvicekorpral ....

1

Ma. 2

tendenten, arvode......

1

—

Sjukvårdssoldater.........

2

Ma. 1

Y apenunderofficer,

Vapenhantverkarfurir av

arvode .....................

1

—

2. klassen ...............

1

Ma. 4

Expeditionsunderoffice-

V apenhantverkarkorpral

1

Ma. 2

rare, arvoden............

2

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningskavare i medeltal för

samtliga regementen förslagsvis ................................................ kronor 455 130: — j

Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1

vapenunderofficer och 2 expeditionsunderoflicerare ..................... »_8 520: —

Summa förslagsanslag kronor 463650: — *)

*) Vid Södra skånska infanteriregementet tillkommer 1 förrådsförvaltare å Revingelied, pensionerad

underofficer.

s. 315 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

315 Bil. 1.

Stat

för Norrbottens regemente.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

enligt veder-

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

V apenhantverlcarvice-

Överste ......................

1

O. 6

korpral...................

i

Ma. 2

Överstelöjtnant............

1

O. 5

Vapenhantverkarsoldat..

i

Ma. 1

Majorer ......................

3

O. 4

Hovslagarvicekorpral....

i

Ma. 2

Kaptener.....................

12

O. 3

Löjtnanter ..................

21

O. 2

Musikpersonal.1)

Underlöjtnanter ocb fän

g

Musikdirektör...............

i

O. 2

Musikfanjunkare..........

i

Uo. 3

Musiksergeanter .........

6

Ue. 2

Underofficerare.

Musikfurirer av 1. kl____

4

Ma. 5

Fanjunkare .................

9

Uo. 3

» » 2. » ...

3

Ma. 4

Sergeanter...................

20

Uo. 2

Musikkorpraler ............

4

Ma. 3

Musikvicekorpraler.......

4

Ma. 2

Manskap.

Musikvolontärer ..........

10

Ma. 1

Furirer av 1. klassen ...

12

Ma. 5

» »2. »

25

Ma. 4

Civilmilitär personal.

Korpraler ...................

28

Ma. 3

Vapenhantverkare''........

1

C. 3

Vicekorpraler...............

28

Ma. 2

1

C. 1

Volontärer ..................

37

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av 1. kl.

1

Ma. 5

» » 2. »

1

Ma. 4

Pensionerad personal.

Sjukvårdskorpraler ......

2

Ma. 3

Biträde åt regementsin-

Sjukvårdsvicekorpraler..

2

Ma. 2

tendenten, arvode.....

1

—

Sjukvårdssoldater ........

2

Ma. 1

Vapenunderofficer,

Vapenbantverkarfurir av

arvode ...................

1

—

2. klassen .............

1

Ma. 4

Expeditionsunderoffice-

V apenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

rare, arvoden............

2

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .......... kronor 541 270: —

Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer

och 2 expeditionsunderofficerare ................................. » 8 520: —

Summa förslagsanslag kronor 549 790: —

L) Avsedd för Bodens garnison.

s. 316 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 316

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för Gotlands infanterikår.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

enligt

enligt veder-

vederbörligt

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Överstelöjtnant............

1

0. 5

Vapenhantverkarsoldat..

i

Ma. 1

Kaptener.....................

6

O. 3

Hovslagarvicekorpral ..

i

Ma. 2

Löjtnanter ..................

9

O. 2

Underlöjtnanter och fän-

Musikpersonal.

rikar........................

4

O. 1

Musikdirektör ............

i

Uo. 3(4)

Musikfanjunkare .........

i

Uo. 3

Musiksergeanter ........

2

Uo. 2

Underofficerare.

Musikfurir av 1. klassen

1

Ma. 5

Fanj unkare..................

5

Uo. 3

Musikfurirer av 2. »

2

Ma. 4

Sergeanter ...............

ii

Uo. 2

Musikkorpral...............

i

Ma. 3

Musikvicekorpral.........

i

Ma. 2

Musikvolontärer .........

3

Ma. 1

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...

8

Ma. 5

Civllmilltär personal.

» »2. »

15

Ma. 4

Yapenhantverkare ......

1

C. 3

Korpraler ...................

16

Ma. 3

Förrådsvaktmästare......

1

C. 1

Vicekorpraler..............

16

Ma. 2

Volontårer ..................

23

Ma. 1

Pensionerad personal.

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

V apenunderofficer,

Sjukvårdskorpral .........

1

Ma. 2

arvode ....................

1

—

Sjukvårdssoldat............

1

Ma. 1

Expeditionsunderofficer,

V apenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

arvode.....................

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ...... kronor 259 190: —

Arvoden å 2 130 kronor till 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer.

............................................................................ » 4 260: —

Summa förslagsanslag kronor 263450: —

Stat

för överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriet.

Officerare.

Överstelöjtnanter ........................................................................

Majorer.....................................................................................

Löner till ovanstående ordinarie bestfillningshavare, förslagsvis ......

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

2

2

kronor

O. 5

O. 4

38 280: —

Summa förslagsanslag kronor 38 280: — ,

s. 317 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

317 Bil. 1

Stat

för Livregementets dragoner.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Musikpersonal.

Överste ......................

1

O. 6

Musikdirektör...............

1

Uo. 3(4)

Hyttmästare .............

7

O. 3

1

Uo. 3

Löjtnanter ..................

13

O. 2

Musiksergeanter .........

2

Uo. 2

Underlöjtnanter och fän-

Musikfurir av l.klassen

1

Ma. 5

rikar........................

5

O. 1

Musikfurirer »2. »

2

Ma. 4

Musikkorpral ...............

]

Ma. 3

Underofficerare.

Musikvicekorpral .........

1

Ma. 2

Musikvolontärer ..........

3

Ma. 1

Fanjunkare.................

5

Uo. 3

Sergeanter ..................

9

Uo. 2

Civilmilitär personal.

Bataljonsläkare............

1

C. 9

Manskap.

Bataljons veterinär ......

1

C. 8

Furirer av 1. klassen ...

5

Ma. 5

Vapenhantverkare........

1

C. 3

» »2. »

18

Ma. 4

Korpraler................

23

Ma. 3

Pensionerad personal.

Volontärer .................

180

Ma. 1

Biträde åt regements-

S.jukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

intendenten, arvode...

1

_

Sjukvårdskorpral .........

1

Ma. 3

Vapenunderofficer,

Sjukvår.''sryttare .........

2

Ma. 1

arvode .....................

1

_

Hovslagarfurirer av 2.kl.

2

Ma. 4

Expeditionsunderofficer,

Hovslagarkorpraler ......

4

Ma. 3

arvode .....................

1

—

Hovslagarryttare .........

4

Ma. 1

Furageuppbördsman,

V apenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

arvode ....................

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 419 680: —

| Arvoden å 2 340 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1

vapenunderofficer, 1 expeditionsunderofficer och 1 furageupp
I

bördsman................................................................................. „ 9 360: —

Summa förslagsanslag kronor 429 040: —

s. 318 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 318

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för Livregementets husarer.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

enligt veder-

enligt veder-

börligt

börligt

■

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Musikpersonal.

Överste ......................

1

O. 6

Musikfanjunkare .........

1

Uo. 3

Ryttmästare ..............

7

O. 3

Musiksergeant............

1

Uo. 2

Löjtnanter ..................

13

O. 2

Musikfurir av 1. klassen

1

Ma. 5

Underlöjtnanter och fän-

Musikfurir av 2. »

1

Ma. 4

rikar........................

5

O. 1

Musikkorpral...............

1

Ma. 3

Musikvicekorpral .........

1

Ma. 2

Underofficerare.

Musikvolontärer ........

2

Ma. 1

Fanjunkare..................

5

Uo. 3

Sergeanter ..................

9

Uo. 2

Civilmilitär personal.

Bataljonsläkare...........

1

C. 9

Bataljonsveterinär .......

1

C. 8

Yapenhantverkare ......

1

C. 3

Furirer av 1. klassen ...

5

Ma. 5

» » 2. »

18

Ma. 4

Korpraler ...................

23

Ma. 3

Pensionerad personal.

Volontärer ..................

180

Ma. 1

Biträde åt regemente-

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

intendenten, arvode...

1

—

Sjukvårdskorpral .........

1

Ma. 3

Y ap enun derofficer,

Sjukvårdsryttare ........

2

Ma. 1

arvode .....................

1

—

Hovslagarfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

Expeditionsunderofficer,

Hovslagarkorpraler ......

4

Ma. 3

arvode ....................

1

—

Hovslagarryttare .........

4

Ma. 1

Furageuppbördsm an,

V apenhantverkarkorpr al

1

Ma. 3

arvode .....................

1

—

| Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 380 500: —

Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1

vapenunderofficer, 1 expeditionsund erofficer och 1 furageupp
bördsman

............................................................................ » 8 520:-—

Summa förslagsanslag kronor 383 020: —

s. 319 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

319 Bil. 1

Stat

för Skånska kavalleriregementet.

Löneplau

Löneplan !

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

1

reglemente

reglemente

Officerare.

Musikpersonal.

Överste ......................

1

O. 6

Musikfanjunkare .........

1

Uo. 3

Ryttmästare .............

7

13

O. 3

0. 2

Musiks erge ant ............

Musikfurir av 1. klassen

» av 2. »

1

1

1

Uo. 2

Ma. 5

Ma. 4

Underlöjtnanter och fän-

rikar..............''.........

5

O. 1

Musikkorpral...............

1

Ma. 3

Musikvicekorpral .........

1

Ma. 2

Underofficerare.

Musikvolontärer ..........

2

Ma. 1

Fanjunkare..................

5

Uo. 3

Sergeanter ..................

9

IT o. 2

Civilmllitär personal.

Bataljonsläkare............

1

C. 9

Bataljons veterinär .......

1

C. 8

Furirer av 1. klassen ...

5

Ma. 5

Yap enhantverkare.........

1

C. 3

» » 2. »

18

Ma. 4

Korpraler ...................

23

Ma. 3

Pensionerad personal.

Volontärer ..................

180

Ma. 1

Biträde åt regemente-

Sjukvårdsfurir av 2. kl

1

Ma. 4

intendenten, arvode...

1

—

Sjukv&rdskorpral .........

1

Ma. 3

Vapenunderofiicer, ar-

Sjukvårdsryttare .........

2

Ma. 1

vode ........................

1

—

Hovslagarfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

Expeditionsunderofficer,

Hovslagarkorpraler ......

4

Ma. 3

arvode ....................

1

—

Hovslagarryttare .........

4

Ma. 1

Furageuppbördsman,

Vapenhantverkarkorpral

1

JM a. o

arvode......................

1

—

Löner till ovanstående

ordinarie beställningsliavare, förslagsvis ... kronor

387 680: -

Arvoden å 2,130 kronor till

. biträde åt regementsintendenten, 1

vapen- och 1 expeditionsunderofficer samt 1 furageuppbördsman

»

8 520:-

Summa förslagsanslag kronor

306 200: -

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 320

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för Norrlands dragonregemente.

Officerare.

Överste...................

Hyttmästare ...........

Löjtnanter ..............

Underlöjtnanter och

fänrikar................

Underofficerare.

Fanjunkare............

Sergeanter.............

Manskap.

Furirer av 1. klassen..

» » 2. »

Korpraler...................

Volontärer ................

Sjukvårdsfurir av 2. kl

Sjuk vårdskorpral.........

Sjukvårdsryttare.........

Hovslagarfurir av 2. kl

Hovslagarkorpraler.......

Hovslagarryttare ..........

V apenhantverkarkorpral

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

Anta 1

enligt

vederbörligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Musikpersonal.

1

o. 6

Musikfanjunkare .........

1

Uo. 3

g

O 3

Musiksergeant ............

1

Uo. 2

15

O 2

Musikfurir av 1. klassen

1

Ma. 5

Musikf urirer av 2. »

'' 1

Ma. 4

6

O. 1

Musikkorpral..............

1

Ma. 3

Musikvicekorpral .........

1

Ma. 2

Musikvolontärer ..........

2

Ma. 1

6

Uo. 3

Clvilmllitär personal.

Bataljonsläkare............

1

C. 9

Begementsveterinär......

1

C. 9

V apenhantverkare.........

1

C. 3

6

Ma. 5

22

Ma. 4

29

Ma. 3

Pensionerad personal.

225

Ma. 1

Biträde åt regementsin-

1

Ma. 4

tendenten, arvode......

1

—

1

Ma. 3

Yapenhantverkare, ar-

3

Ma. 1

vode ........................

1

—

1

Ma. 4

Expeditionsunderofficer,

5

Ma. 3

arvode .....................

1

—

5

Ma. 1

Furageuppbördsman,

1

Ma. 3

arvode .....................

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ....

Arvoden ä 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1

vapenunderofficer, 1 expeditionsunderofficer och 1 furageupp
bördsman.

..............................................................................

kronor 465 320: —

8 520:

Summa förslagsanslag kronor 473 840:

s. 321 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

321 Bil. 1

Stat

för Syea artilleriregemente, Wendes artilleriregemente och Norrlands

artilleriregemente.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlönings-

reglemente

Officerare.

Överste.....

1

O. 6

Överstelöjtnant

1

0. 5

Majorer .......

2

O. 4

Kaptener............

11

O. 3

Löjtnanter ...........

18

O. 2

Underlöjtnanter och

fänrikar....................

8

O. 1

Underofficerare.

Styckjunkare ..........

8

Uo. 3

Sergeanter..................

*) 17

Uo. 2

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...

*) 13

Ma. 5

» » 2. »

*) 26

Ma. 4

Konstaplar ...

36

Ma. 3

Yolontärer ......

105

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

Sj ukvårdskonstaplar.

2

Ma. 3

Sjukvårds artillerister .

3

Ma. 1

Hantverksfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

Antal

Hantverkskonstaplar ....

Hantverks artillerister.

Hovslagarfurirer av 2. kl.

Hovslagarkonstaplar ....

Hovslagarartillerister ...

Clvllmllitär personal.

Regementsläkare .........

Bataljonsläkare............

Regementsveterinär......

Bataljons veterinär .......

Pensionerad personal.

Biträde åt regementsin
tendenten,

arvode......

Vapenunderofficer,

arvode .....................

Expeditionsunderofficer,

arvode......................

Eurageuppbördsman,

arvode..........

1

1

2)1

1

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlönings
reglemente
-

Ma. 3

Ma. 1

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 1

C. 11

C. 9

C. 9

C. 8

Böner till ovanstående ordinarie beställningshavare i medeltal för samtliga

regementen, förslagsvis ...................................... u. „ enq n,n.

Arvoden å 2130 kronor till i biträde åt regementsintendenten i

vapenunderofficer, 1 expeditionsunderofficer och 1 furageuppbördsman.

............................................................................. » 8 520:

Summa förslagsanslag kronor 517 560:

2. klasa en Wend6S artilleriregemente tillkomma 1 sergeant, 1 furir av 1. klassen och 1 furir av

Vid Norrlands artilleriregemente upptages icke någon regementsveterinär.

*

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 1 avd. 1 A haft. (Nr 1.)

722 25 21

s. 322 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 322

första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för Göta artilleriregemente.

Officerare.

Överste ..................

Överstelöjtnant........

Maj orer.........-.........

Kaptener.................

Löjtnanter..............

Underlöjtnanter ocIl

fänrikar ...............

Underofficerare.

Styckjunkare .........

Sergeanter ............

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlönings-

reglemente

1

O. 6

1

O. 5

2

O. 4

11

O. 3

18

O. 2

8

O. 1

8

Uo. 3

17

Uo. 2

13

Ma. 5

26

Ma. 4

36

Ma. 3

105

Ma. 1

1

Ma. 4

2

Ma. 3

3

Ma. 1

1

Ma. 4

2

Ma. 3

2

Ma. 1

1

Ma. 4

3

Ma. 3

4

Ma. 1

Manskap.

F iirirer av 1. klassen

» » 2. »

Konstaplar ..............

Volontärer ..............

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

Sjukvårdskonstaplar.,

Sjukvårdsartillerister

Hantverksfurir av 2. kl.

Hantverkskonstaplar.....

H antverks artillerister....

Hovslagarfurir av 2. kl,

Hovslagarkonstaplar ....

Hovslagärartillerister ...

Lön till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......... kronor

Arvoden å 2 130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer.

1 expeditionsunderofficer och 1 furageuppbördsman

Antal

Musikpersonal.

Musikdirektör.............

Musikstyckjunkare ......

Musiksergeanter .........

Musikfurir av 1. kl......

Musikfurirer av 2. kl...

Musikkonstapel...........

Musikvicekonstapel .....

Musikvolontärer..........

Civilmilitär personal.

Regementsläkare ......

Bataljonsläkare..........

Regementsveterinär....

Bataljons veterinär .....

Pensionerad personal.

Biträde åt regementsintendenten,

arvode.....

V apenunderofficer,

arvode ...................

Expeditionsunderofficer,

arvode ....................

Furageuppbördsman,

arvode....................

1

1

2

1

2

1

1

3

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlöningsreglemente
-

Uo. 3(4)

Uo. 3

Uo. 2

Ma. 5

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

C. 11

C. 9

C. 9

C. 8

550 760: - 8 520: —

Summa förslagsanslag kronor 559 280:

s. 323 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

323 Bil. 1

Stat

för Gotlands artillerikår.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

1

Antal

enligt

vederbörligt

Antal

enligt

vederbörligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerars.

Överstelöjtnant............

1

0. 5

Konstaplar ..................

14

Ma. 3

Kaptener.....................

5

O. 3

Yolontärer ..................

71

Ma. 1

j Löjtnanter ..................

9

0. 2

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

Underlöjtnanter och

Sjukvårdskonstapel ...

1

Ma. 3

fänrikar....................

3

O. 1

Sjukv&rdsartillerist .....

1

Ma. 1

Hantverksiurirer av 2. kl.

2

Ma. 4

Underofficerare.

Hantverkskonstaplar ...

2

Ma. 3

Styckjunkare...............

3

Uo. 3

Hantverksartillerister ...

2

Ma. 1

Sergeanter ..................

Manskap.

7

Uo. 2

Pensionerad personal.

Y apenunderofficer,

arvode .....................

1

—

Furirer av 1. klassen ...

5

Ma. 5

Expeditionsunderofficer,

» »2. ö

10

Ma. 4

arvode .....................

1

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor

209 680: —

Arvoden å 2 130 kronor till 1

vapenunderofficer och 1 expeditions-

underofficer............

»

4 260: -

Summa förslagsanslag kronor

213 940: —

s. 324 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 324

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för Bodens artilleriregemente.

Löneplan

och lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

avlönings-

reglemente

Officerare.

1

O. 6

Yolontärer...................

1

O. 5

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

Majorer ......................

Kaptener.....................

2

O. 4

Sj ukvårdskonstaplar......

11

O. 3

Sjukvårds artilleris ter —

Löjtnanter...................

18

O. 2

Hantverksfurirer av 2.

Underlöjtnanter och

fänrikar ...................

8

O. 1

klassen.....................

Hantverkskonstaplar ....

Hantverksartillerister....

Underofficerare.

Styckjunkare ...............

8

Uo. 3

Pensionerad personal.

Sergeanter ..................

18

Uo. 2

Biträde åt regementsin-

tendenten, arvode......

Manskap.

Y apenunderofficer,

Furirer av 1. klassen ...

13

Ma. 5

arvode .....................

» »2. »

26

Ma. 4

Expeditionsunderoffieer,

Konstaplar ..................

30

Ma. 3

arvode .....................

Antal

105

1

2

3

2

3

3

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlönings
reglemente
-

Ma. 1

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 1

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor

Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1

vapenunderofficer och. 1 expeditions underofficer

490 470:

6 390: ■

Summa förslagsanslag kronor 496 860: —

s. 325 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

325 Bil. 1.

Stat

för Arméartilleriregementet.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

Antal

enligt

vederbörligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

1

0. 6

Musikpersonal.

Överstelöjtnant............

1

O. 5

Musikdirektör..............

1

Uo. 3(4)

Maj orer .....................

2

O. 4

Musikstyckjunkare ......

1

Uo. 3

Kaptener.....................

13

O. 3

Musiksergeanter .........

2

Uo. 2

Löjtnanter..................

22

O. 2

Musikfurir av 1. klassen

1

Ma. 5

Underlöjtnanter och

9

Musikfurirer av 2. »

2

Ma. 4

fänrikar ..................

0. 1

Musikkonstapel............

1

Ma. 3

Musikvicekonstapel .....

1

Ma. 2

Underofficerare.

3

Ma. 1

Styckjunkare...............

10

Uo. 3

Sergeanter ..................

20

Uo. 2

Civilinilitär personal.

Regementsläkare.........

1

C. 11

Manskap.

Bataljonsläkare............

1

C. 9

Furirer av 1. klassen....

13

Ma. 5

» » 2. » ....

26

Ma. 4

Pensionerad personal.

Konstaplar..................

35

Ma. 3

Biträde åt regementsin-

Volontärer ..................

113

Ma. 1

tendenten, arvode......

1

_

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

Y apenunderofficer,

Sjnkvårdskonstaplar ....

2

Ma. 3

arvode .....................

1

_

Sjukvårdsartillerister ...

Hantverksfurirer av 2. kl.

2

2

Ma. 1

Ma. 4

Expeditionsunderofficer,

arvode .....................

1

Hantverkskonstaplar ...

4

Ma. 3

Hantverksartillerister ...

3

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor

551 500: —

Arvoden å 2130 kronor till

1 biträde åt regementsintendenten, 1

vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer .......................

»

6 390: —

Summa förslagsanslag kronor

557 890: -

s. 326 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 326

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för luftränisartilleriregementct.

Löneplan

och lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

avlönings - reglemente

Musikpersonal *J.

1

1

8

20

6

13

O. 6

O. 4

O. 3

O. 2

Uo. 3

Uo. 2

Musikdirektör .............

Musikstyckjunkare ......

Musiksergeanter .........

MusikfuriT av 1. klassen

Musikfurirer av 2. »

Musikkonstapel............

Musikvicekonstapel ......

Musikvolontärer .........

Civil personal.

Garnisonspastor å Karls-

8

Ma. 5

borg, arvode ............

15

24

Ma. 4

Ma. 3

Pensionerad personal.

74

Ma. 1

Biträde åt regementsin-

1

Ma. 4

tendenten, arvode......

1

Ma. 3

Y ap enunderofficer,

1

Ma. 1

arvode ....................

2

Ma. 4

Expeditionsunderofficer,

3

Ma. 3

arvode .....................

2

Ma. 1

Officerare.

Överste ...............

Major ..................

Kaptener, arvoden motsvarande

lön enligt...

Löjtnanter :.................

Underofficerare.

Styckjunkare...............

Sergeanter ..................

Manskap.

Furirer av 1. klassen....

» >» 2. » .....

Konstaplar ..................

Volontärer ..................

Sjukvårdsfurir av 2. kl,

Sjukvårdskonstapel ......

Sjukvårdsartillerist ......

Hantverksfurirer av 2. kl.

Hantverkskonstaplar ...

Hantverksartillerister ...

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis —

Lön och arvode till 1 garnisonspastor å Karlsborg......................

Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten,

vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer.......................

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlönings
reglemente
-

Uo. 3 (4)

Uo. 3

Uo. 2

Ma. 5

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

kronor 361 060: —

» 8) 3 000: —

6 390: —

Summa förslagsanslag kronor 370 450:

Anm. De i staten uppförda regementsofficerarna skola vara underkastade transport till

andra beställningar i innehavande grader inom armén. Kapten eller löjtnant,

som förordnas vid Luftvärnsartilleriregementet, frånträder innehavande lön på stat

vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna

stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras

av vederbörande truppförbandschef för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)

befordran stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda^ ledigblivna

löjtnants-(underlöjtnants-)lönen disponeras på samma sätt för den närmast i tur stående

kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken) o. s. v.

*) Avsedd för Karlsborgs garnison.

2) Därav 2 000 kronor i lön och 1 000 kronor i arvode.

s. 327 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

327 Bil. 1

Stat

för Norrbottens artillerikår.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

Antal

enligt

vederbörligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Major ........................

1

O. 4

Konstaplar..................

10

Ma. 3

Kaptener.....................

4

O. 3

Yolontärer ..................

20

Ma. 1

Löjtnanter ..................

7

0. 2

Sjukvårdskonstapel......

1

Ma. 3

Underlöjtnanter och

Sjukvårdsartillerist ......

1

Ma. 1

fänrikar .................

2

0. 1

Hovslagarkonstapel......

1

Ma. 3

Hovslagarartillerist ......

1

Ma. 1

Underofficerare.

Styckjunkare ...............

2

Uo. 3

Pensionerad personal.

Sergeanter ................

6

Uo. 2

Expeditionsunderofficer

m. m., arvode ........

1

—

Manskap.

Kasernunderofficer m.m.,

Furirer av 1. klassen ...

5

Ma. B

arvode .....................

1

—

» »2. »

9

Ma. 4

Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis...... kronor

152 710: —

Arvoden å 2130 kronor

till 1 expeditionsunderofficer och 1 kasern-

underofficer m. m. ..

»

4 260: —

Summa förslagsanslag

cronor

156 970 -

s. 328 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 328

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

t

Stat

för Artilleriets fabriker och tyganstalter.

Löneplan

och lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

Antal

Kronor

avlönings-

Ordinarie befattnings-

reglemente

havare.

Pensionerad personal.

Fälttygmästare ...........

1

O. 5

Officer, ledare för artille- ridepartementets tek-

Styresmän .................

3

O. 4

Tygmästare av 1. klassen

1

O. 4

niska revision, arvode

1

3 600: —

» » 2. »

2

O. 3

Expeditionsunderofficer

Tyg- eller fabriksingen-

vid tekniska revisio-

jörer ........................

5

C. 12

nen, arvode ............

Expeditionsunderoffiee-

1

2 340: —

Departementsskrivare ...

2

C. 6

Tyg- eller fabriksförval-

rare vid artilleridepar-

tare av 1. klassen......

11

C. 7

tementets militärbyrå,

Tygförvaltare av 2. kl....

7

C. 5

arvoden ..................

3

7 020: —

Besiktningsrustmästare

Expeditionsunderofficer

eller tygverkmästare..

17

C. 6

vid artillerideparte-

Verkmästare av 1. kl____

6

C. 6

mentets civilbyrå, ar-

Verkmästare av 2. kl....

2

C. 4

vode ........................

1

2 340: —

Tyg- eller fabriksskrivare

8

C. 3

Expeditionsunderoffi-

Tygbantverkare............

40

C. 3

cerare vid artilleriets

Fortmaskinister............

7

C. 3

tygverkstäder och

Stockholms tygstation,

arvoden .................

7

16 380: —

Löner och arvoden till

Kontroll- och besikt-

ovanstående ordinarie

beställningshavare,

förslagsvis ...............

kronor

581 400: —

ningsunderofficerare,

arvoden....................

2

4 680: —

—

Summa förslagsanslag

Arvoden å 2 040 kronor

till fälttygmästare och

å 2 400 kronor till en- var av 3 styresmän vid

artilleriets fabriker ...

9 240: —

kronor

627 000: -

Anm. De i staten uppförda beställningshavarna skola vara underkastade transport till

andra beställningar i innehavande grader eller tjänsteklasser inom armén.

s. 329 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

329 Bil. 1.

Stat

för fast anställda officerare och underofficerare med vederlikar vid Fortifikationen.

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlönings-

reglemente

Officerare.

Överstar ............

3

O. 6

Överstelöjtnanter.........

4

O. 5

Majorer .....................

8

O. 4

Kaptener...................

44

O. 3

Löjtnanter .................

52

O. 2

Underlöjtnanter och

fänrikar ..................

22

O. 1

Underofficerare.

Fanjunkare.................

31

Uo. 3

Sergeanter ..................

60

Uo. 2

Musikpersonal.

Musikfanjunkare .........

1

Uo. 3

Musiksergeant .............

1

Uo. 2

Civilmilitär personal.

Bataljonsläkare.........

3

C. 9

Bataljonsveterinärer....

3

C. 8

Kadioingenjör .

1

C. 12

Fortifikationskassörer ...

8

C. 7

Departementsskrivare.

Tygverkmästare .......

V apenhantverkare ____

Tyghantverkare .......

Förrådsvaktmästare....

Civil personal.

Expeditionsvakt vid fortifikationens

huvudstation

.....................

Pensionerad personal.

Bibliotekarie, arvode ...

Expeditionsofficer,

arvode .....................

Biträden åt regementsintendenter,

arvoden

Expeditionsunderoffi
cerare,

arvoden .._.......

Tillsyningsman i Östersund

och & Laxön, arvoden

.....................

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ......

Arvoden å 600 kronor till en var av fortifikationsstabsofficerarna av

kaptens (löjtnants) grad, förslagsvis 5 arvoden.............................

Arvoden å 3 600 kronor till 1 bibliotekarie och 1 expeditionsofficer

Arvoden å 2 340 kronor (i landsorten 2 130 kronor) till envar av 4

biträden åt regementsintendenter, 7 expeditionsunderofficerare och

2 tillsyningsman..........................................................

Intal

1

8

4

20

4

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlöningsreglemente
-

C. 6

C. 6

C. 3

C. 3

C. 1

Avd. B. 5

kronor 1338 000: -

3 000:

7 200: ■

28 950: —

Summa förslagsanslag kronor 1 377 150: -

s. 330 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 330

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för Svea ingenjörkår.

Manskap.

Furirer av 1. klassen....

» »2. » ....

Korpraler ..................

Vicekorpraler...............

Volontärer .................

Hantverksfurir av 1. kl.

Hantverksfurirer av 2. kl.

Hantverkskorpraler.......

Hantverksvicekorpraler.

Hantverkssoldater.........

V apenhantverkarkorpral''

V apenhantverkarvice
korpral.

...................

V apenhantverkarsoldat..

Löneplan

och lönegrad

Antal

enligt

vederbörligt

avlönings-

reglemente

7

Ma. 5

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

13

Ma. 4

Sjukvårdskorpral .........

17

Ma. 3

Sjukvårdsvicekorpral ...

17

Ma. 2

Sjukvårdssoldater.........

94

Ma. 1

Hovslagarkorpral.........

1

Ma. 5

Hovslagarvicekorpral —

2

Ma. 4

Hovslagarsoldater.........

3

Ma. 3

3

Ma. 2

Musikpersonal.

8

Ma. 1

Musikfurir av 1. klassen

1

Ma. 3

» » 2. »

Musikkorpral...............

1

Ma. 2

Musikvicekorpral .........

1

Ma. 1

Musikvolontärer ..........

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt

vederbörligt

avlönings
reglemente
-

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor

Summa förslagsanslag kronor

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Ma. 5

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

148 420.- —

148 420: -

Stat

för Göta ingenjörkår.

Löneplan

Löneplan I

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Manskap.

Furirer av 1. klassen....

6

Ma. 5

V apenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

» »2. »

12

Ma. 4

V apenhantverkarvice-

15

Ma. 3

korpral.....................

1

Ma. 2

Vicekorpraler...............

15

Ma. 2

V apenhantverkarsoldat..

1

Ma. 1

Volontärer...................

83

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

1

Ma. 4

Hantverksfurir av 1. kl.

1

Ma. 5

Sjukvårdskorpral .........

1

JVla. 3

Hantverksfurirer av 2. kl.

2

Ma. 4

Sjukvårdsvicekorpral ...

1

Ma. 2

Hantverkskorpraler ......

3

Ma. 3

Sjukvårdssoldater ........

2

Ma. 1

Hantverksvicekorpraler.

3

Ma. 2

Hovslagarkorpral .........

1

Ma. 2

Hantverkssoldater ......

8

Ma. 1

Hovslagarsoldat .........

1

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställning

shavare, förslagsvis...... kronor

126 660; —

Summa förslagsanslag kronor

126 660: —

s. 331 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

331 Bil. 1

Stat

för Fältteleg-rafkåren.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Manskap.

V apenkantverkarkorpral

i

Ma. 3

Furirer av 1. klassen ...

6

Ma. 5

V apenliantverkarvice-

” »2. »

13

Ma. 4

korpral.....................

i

Ma. 2

Korpraler ..................

18

Ma. 3

Vapenhantverkarsoldat..

i

Ma. 1

Vicekorpraler...............

17

Ma. 2

Sjukvårdsfurir av 2. kl.

i

Ma. 4

Volontärer ..................

95

Ma. 1

Sjukvårdskorpral .........

i

Ma. 3

Hantverksfurir av 1. kl.

1

Ma. 5

Sjukvårdsvicekorpral ...

i

Ma. 2

Hantverksfurirer av 2. kl.

3

Ma. 4

Sjukvårdssoldater.........

2

Ma. 1

Hantverkskorpraler ......

6

Ma. 3

Hovslagarkorpral .........

1

Ma. 3

Hantverks vicekorpraler.

5

Ma. 2

Hovslagarvicekorpral ...

1

Ma. 2

Hantverkssoldater ......

12

Ma. 1

Hovslagarsoldat .........

1

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställning

shavare, förslagsvis...... kronor

160 560: —

Summa förslagsanslag kronor 160 560: —■

Stat

för Bodens ingenjörkår.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...

4

Ma. 5

V apenhantverkarkorpral

i

Ma. 3

» 2.

9

Ma. 4

V apenhantverkarvice-

Korpraler....................

13

Ma. 3

korpral.....................

i

Ma. 2

Vicekorpraler...............

12

Ma. 2

V apenhantverkarsoldat..

i

Ma. 1

Volontärer ..................

66

Ma. 1

Sjukvårdsfurir av 2 kl.

i

Ma. 4

Hantverksfurir av 1. kl.

i

Ma. 5

Sjukvårdskorpral .........

i

Ma. 3

Hantverksfurirer av 2. kl.

2

Ma. 4

Sjukvårdsvicekorpral ...

i

Ma. 2

Hantverkskorpraler......

3

Ma. 3

Sj ukvårdssoldat............

i

Ma. 1

Hantverksvicekorpraler.

3

Ma. 2

Hovslagarkorpral........

i

Ma. 2

Hantverkssoldater .......

8

Ma. 1

Hovslagarsoldat ..........

i

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .. . kronor

105 350; —

Summa förslagsanslag kronor 105 350: —j

s. 332 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 332

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid t rang-en.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder-

Anta

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

Civilmilitär personal.

reglemente

Officerare.

Överste .....................

1

O. 6

Kegementsläkare .........

4

C. 11

Överstelöjtnanter.......

2

0. 5

Bataljonsläkare............

4

C. 9

Majorer .....................

3

O. 4

Batalj onsveterinärer ...

4

C. 8

Kaptener.....................

19

0. 3

Hantverkare ...............

16

C. 3

Löjtnanter ..................

30

0. 2

Förrådsvaktmästare......

4

C. 1

Underlöjtnanter och

fänrikar ..................

11

O. 1

Pensionerad personal.

Biträden åt regements-

Underofficerare.

intendenter, arvoden..

4

—

Fanjunkare..................

Sergeanter ..................

19

39

Uo. 3

Uo. 2

Expeditionsunderofficer

i tränginspektionen,

arvode .....................

1

Musikpersonal.

V apenunderofficerare,

arvoden ..................

4

_

Musikfanjunkare .........

t

Uo. 3

Furageuppbördsmän,

Musiksergeant ............

1

Uo. 2

arvoden ..................

4

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis..... kronor

711 530: —

Arvode till 1 expeditionsunderofficer ........

»

2 340; —

Arvoden å 2 130 kronor till envar av 4 biträden åt regementsmten-

25 560: —

denter, 4 vapenunderofiicerare och 4 furageuppbördsmän ..........

»

Summa förslagsanslag kronor

739 430 —

Stat

för Svea, Göta och Norrlands trängkårer.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...

5

Ma. 5

Volontärer ..................

17

Ma. 1

» » 2. »

9

Ma. 4

Hovslagarkorpral .........

1

Ma. 3

Korpraler ..................

11

Ma. 3

Hovslagarvicekorpral ...

1

Ma. 2

Vicekorpraler..............

11

Ma. 2

Vap enh antverk arkorpral

1

Ma. 3

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis..... kronor

54 550: —

Summa förslagsanslag kronor

54 550 —

s. 333 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

333 Bil. 1.

Stat

föx- Skånska trängkåren.

Löneplan

Löneplan

•

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder-

Antal

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

Musikpersonal.

reglemente

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...

5

Ma. 5

Musikfurir av 1. klassen

i

Ma. 5

» » 2. »

9

Ma. 4

» » 2. »

i

Ma. 4

Korpraler ..................

11

Ma. 3

Musikkorpral ...............

i

Ma. 3

Vicekorpraler...............

11

Ma. 2

Musikvicekorpral .........

i

Ma. 2

Volontärer ................

17

Ma. 1

Musikvolontärer..........

2

Ma. 1

Hovslagarkorpral..........

1

Ma. 3

Hovslagarvicekorpral ...

1

Ma. 2

Vapenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis..... kronor

GO 620: —

Summa förslagsanslag kronor

60 620: -

Stat

för Intendenturkåren.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

enligt veder-

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerare.

Clvilmilitär personal.

Överstar .....................

2

O. 6

Departementsskrivare ...

2

C. 6

Överstelöjtnanter.........

5

O. 5

Majorer .....................

S

O. 4

Kaptener....................

61

O. 3

Civil personal.

Löjtnanter .................

9

O. 2

Expeditions vakt vid in-

tendenturstaben ......

1

Avd. B. 5

Underofficerare.

Förvaltare ... ..............

52

Uo. 4

Fanjunkare.................

5

Uo. 3

Pensionerad personal.

Sergeanter ..................

10

Uo. 2

Officerare vid arméför-

vattningens intendents-

Manskap.

departement, arvoden

2

—

Furirer av 1. klassen ...

11

Ma. 5

Expeditionsunderoffice-

» »2. »

11

Ma. 4

rare, arvoden ............

7

—

Löner till ovanstående ordinarie beställning

shavare, förslagsvis...... kronor

921 230:—

Arvoden ä 3 600 kronor till 2 officerare vid intendentsdepartementet

»

7 200: —

Arvoden å 2 340 kronor (i landsorten 2 130 kronor) till 7 expeditions-

underofficerare ........

»

16 170: —

Tjänstgöringstraktamenten till sådana intendents- eller förvaltaraspiran-

ter, som avlagt intendents-

eller förvaltarexamen, under tjänst-

göring utom eget truppförbands förläggningsort, förslagsvis ......

))

13 000: -

Dagarvoden till officerare

och underofficerare, som utan att uppbära

lön å intendenturkårens stat

eller lön såsom förvaltare vid trupp-

förband eller vara berättigade till tjänstgöringstraktamente för-

ordnas att uppehålla

befattning vid nämnda kår eller förvaltar-

befattning vid truppförband,

förslagsvis

»

11 000: —

Summa förslagsanslag kronor

968 600 -

s. 334 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 334

Första särskilda tdskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för Gariiisonssjukhuset i Stockholm.

Löneplan

och lönegrac

Enhets-

An-

enligt veder-

kostnad.

Summa

tal

börligt

Arvode.

kronor

I. Avlöningar m. m.

avlönings-

Kronor.

reglemente

Ordinarie beställningshavare.

Överläkare (regementsläkare) ...........................

Löner till ovanstående ordinarie beställnings-

2

C. 11

havare, förslagsvis .......................................

Arvode till den överläkare, som förordnas såsom

—

—

—

—

19 080

—

chefläkare ..................................................

—

—

—

—

1170

Övrig personal.

Redogörare, förutom fri bostad, arvode ............

Överläkare vid avdelningen för hud- och köns-

1

-

—

—

3 600

—

sjukdomar, tillika föreståndare för polikliniken

för nämnda sjukdomar, arvode .....................

1

_

_

_

4 650

_

Underläkare, förutom fri bostad med möbler och

sängservis, bränsle, lyse samt kost, arvode ...

Underläkare, d:o d:o .......................................

2

—

3 480

—

6 960

—

3

—

3 270

—

9 810

—

Läkare vid polikliniken för öron-, näs- och hals-

3 480

sjukdomar, arvode .......................................

1

. ''—

—

—

—

Föreståndare för tandpolikliniken, arvode .........

1

—

—

—

2 910

—

Läkare vid ögonpolikliniken, arvode................

Förrådsförvaltare, tillika biträde åt intendenten,

1

~

2 340

arvode.........................................................

1

—

—

—

l) 2 440

—

1

_

—

_

8100

_

Apotekare, biträde, arvode ..............................

1

—

—

—

5 400

—

Obducent, arvode ...........................................

1

—

—

—

1170

—

Röntgenföreståndare, arvode ...........................

1

—

—

—

3 480

—

Sjukgymnast, arvode.......................................

1

—

—

—

1 050

—

Sjukhuspredikant, arvode.................................

1

—

—

—

600

—

Juridiskt biträde, arvode .................................

Husmoder, förutom fri bostad med möbler och

1

-

360

sängservis, bränsle, lyse samt kost och tvätt,

arvode........................................................

3 tillägg å arvodet å 120 kronor att utgå, det

1

—

—

—

1290

—

första efter 3 års, det andra efter 6 års och

det tredje efter 9 års väl vitsordad tjänst.

Översköterskor, förutom fri bostad med möbler

och sängservis, bränsle, lyse samt kost och

tvätt, arvoden ................................:............

8

_

1050

_

8 400

_

3 tillägg å arvodet ä 120 kronor, att utgå, det

första efter 3 års, det andra efter 6 års och

det tredje efter 9 års väl vitsordad tjänst.

Undersköterskor, förutom fri bostad med möbler

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och

tvätt, arvoden .............................................

8

_

480

_

3 840

—

Kvinnliga sjukhusbiträden, förutom ersättning för

8

2) 815

6 520

kost å 2 kronor per dag, arvoden..................

—

—

—

Köksföreståndare, arvode.................................

Överkokerska, förutom fri bostad med möbler

1

'') 2 440

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och

tvätt, arvode................................................

2 tillägg å arvodet, det ena efter 5 års, det

1

—

—

—

900

—

andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

Transport

-

—

—

-

79 740

—

1 Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

2) Därav 365 kronor i hyresbidrag.

s. 335 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

335 Bil. 1

Löneplan

och lönegrad

Enhets

An-

enligt veder-

kostnad.

Summa

tal

börligt

avlönings-

reglemente

Arvode.

Kronor.

kronor

Transport

Kokerska, förutom fri bostad med möbler och

sängservis, bränsle och lyse samt kost och

i

—

—

—

79 740

—

tvätt, arvode................................................

Köksbiträden, förutom fri bostad med möbler

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och

600

tvätt, arvoden .............................................

| Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och

4

''-

450

1800

~

och lyse, arvode ..........................................

Baderska, förutom ersättning för kost å 2 kronor

1

1 740

per dag, arvode .........................................

Städerskor, förutom fri bostad med möbler och

sängservis, bränsle och lyse samt kost och

1

5 815

tvätt, arvoden ............................................

Tvättförestånderska, förutom fri bostad med

möbler och sängservis, bränsle och lyse samt

2

450

900

kost och tvätt, arvode .................................

2 tillägg å arvodet å 100 kronor, det ena efter

5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad

tjänst.

Tvättbiträden, förutom ersättning för kost å 2

1

870

kronor per dag, arvoden ..............................

Sömmerska, förutom ersättning för kost å 2 kronor

5

5815

4 075

per dag, arvode ..........................................

Maskinist, förutom bostad med bränsle och lyse,

1

—

5815

“

arvode........................................................

1

—

—

—

1740

—

Eldare, arvoden .............................................

Automobilförare, förutom fri bostad med bränsle

2

—

1650

3 300

och lyse, arvode ..........................................

Gårds vaktmästare, tillika snickare, förutom fri

1

—

2100

bostad med bränsle och lyse, arvode ............

1

—

—

—

1470

—

Gårdsvaktmästare, tillika trädgårdsmästare, arvode

Apoteksbiträde, förutom ersättning för kost å 2

1

1920

kronor per dag, arvode.................................

Portvakt, förutom fri bostad med bränsle och

1

5 815

lyse, arvode ................................................

1 Till arvode åt extra personal jämlikt § 25 regie-

1

1410

mentet för sjukhuset....................................

—

—

—

—

3 5UU

-i

Till vikariatsersättning under sjukdom ...........

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets

—

600

personal.....................................................

—

—

—

—

7 400

—

Sjukvård och underhåll åt sjuk personal .........

—

—

—

—

500

—

Säger för övrig personal, högst kronor

II. Arvodestillägg.

Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 X 3) åt

1 husmoder och 8 översköterskor

(360 X 9) .............................. kronor 3 240: —

Arvodestillägg å 200 kronor (— 100 X 2) åt

1 överkokerska och 1 tvättförestån- derska (200 X 2)..................... kronor 400: —

eller tillhopa kronor 3 640: —,

116 110

varav beräknas förslagsvis hälften eller ............

—

—

—

—

1820

—

Summa förslagsanslag kronor

Härav avgår beräknad kostnadsminskning för

läkarvården vid

Stockholms

188180

i

garnison......................................................

30 000

—

Förslagsanslag kronor

108 180 —

*) Därav 365 kronor i hyresbidrag.

s. 336 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 336

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Anm. 1. Arvoden till undersköterskor utgå endast, för så vitt dessa platser icke beklädas

av sjuksköterskeelever från Höda Korset.

Anm. 2. Därest fri bostad tillhandahålles apotekaren, skall han därför erlägga ersättning

enligt de i 19 § avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen

stadgade grunder.

Anm. 3. Om samtliga underläkarbefattningar ej äro besatta, må av därigenom uppkommande

besparing förhöjt arvode av Kungi. Maj:t tilldelas tjänstgörande underläkare.

Anm. 4. I fråga om rätt för husmoder eller översköterska att för tillträdande av arvodestillägg

tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla

vad i 6 och 7 §§ i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är

stadgat i fråga om uppflyttning till högre löneklass.

Anm. 5. Därest fri bostad med bränsle och lyse beredes förrådsförvaltaren och köksföreståndaren,

skall, så länge denna förmån kvarstår, ersättning för bostad med

bränsle och lyse ej till dem utgå.

Stat

för Graniisonssjukhuset å Karlsborg.

Enhets

Antal

kostnad.

Summa

I. Avlöningar m. m.

Arvode.

kronor

Kronor.

Ordinarie beställningshavare.

Begementsläkare, lön enligt C. 11...................................

1

Bataljonsläkare, lön enligt C. 9 .......................................

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslags-

1

vis...........................................................

—

—

—

15 800

—

Övrig personal.

Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och lyse.

arvode ...............................

1

—

—

1740

—

Oversköterskor, förutom fri bostad med möbler och säng-

servis, bränsle och. lyse samt kost och tvätt, arvoden .....

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter

2

1050

—

2100

—

3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

Kokerska (föreståndarinna för köket), förutom fri bostad

med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost

och tvätt, arvode...........................................

1

480

Köksbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode ...............

Gårdskarl*) och eldare, förutom fri bostad med möbler och

1

—

—

360

—

sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt

1

—

—

1050

—

till vikariatsersättning under sjukdom....................

_

_

_

360

Säger för övrig personal, högst kronor

—

—

—

6 090

—

II. Arvodestillägg.

Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 X 3) åt 2 översköterskor

eller tillhopa 720 kronor, varav beräknas förslagsvis hälften

eller..........................................................................

—

—

_

360

Summa förslagsanslag kronor

—

—

—

22 250

—

x) Avsedd även för renhållning, vedhuggning och vedbärning.

Anm. I fråga om rätt för översköterska att för tillträdande av arvodestillägg tillgodoräkna

sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i 6 och 7 §§ i

avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är stadgat i fråga

om uppflyttning till högre löneklass.

s. 337 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1

337 Bil. 1.

Stat

för Garnisonssjukhuset i Boden.

Enhets

Antal

kostnad.

Summa

Arvode.

kronor

Kronor.

I. Arvoden m. m.

Redogörare, förutom fri bostad med bränsle och lyse........

Husmoder, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

1

—

—

3180

—

bränsle och lyse samt kost och tvätt ...........................

3 tillägg å arvodet ä 120 kronor, att utgå, det första efter

1

—

—

1290

—

3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

Oversköterskor (därav 1 operations- och 1 röntgensköterska),

förutom fri bostad med möbler och sängservis, bränsle

och lyse samt kost och tvätt .......................................

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter

2

1290

—

2 580

—

3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

Oversköterskor, därav 8 avdelningssköterskor, 1 poliklinik-

sköterska och 1 barnmorska, förutom fri bostad med

möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och

tvätt.........................................................................

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter

3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

10

1050

10 500

väl vitsordad tjänst.

Undersköterskor, därav 1 biträdande barnmorska, förutom

fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse

samt kost och tvätt .......................

8

480

3 840

Kvinnliga sjukhusbiträden, förutom fri bostad med möbler

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt......

8

450

—

3 600

—

Förrådsförvaltare, tillika biträde åt redogöraren ..

1

—

—

*) 2 440

—

Sjukhusväbel..................................................................

Köksförestånderska, tillika överkokerska, förutom fri bo-

1

—

—

*) 2 440

—

stad med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt

kost och tvätt .......................................................

1

1050

2 tillägg å arvodet å 100 kronor, att utgå, det ena efter

5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

Kokerska, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

bränsle och lyse samt kost och tvätt ..........................

Köksbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

1

—

—

600

—

bränsle och lyse samt kost och tvätt ........................

3

450

—

1350

—

Baderskor, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

bränsle och lyse samt kost och tvätt ...........................

Städerskor, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

2

450

—

900

—

bränsle och lyse samt kost och tvätt ..........................

Tvättförestånderska, förutom fri bostad med möbler och

2

450

—

900

—

sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt............

2 tillägg å arvodet ä 100 kronor, att utgå, det ena efter

1

—

—

870

—

5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.

Tvättbiträden.....................

6

2) 815

—

4 890

—

Sömmerska ................................................

1

—

—

a) 815

—

Maskinist, förutom fri bostad med bränsle och lyse .........

Eldare, förutom fri bostad med möbler och sängservis,

1

—

—

3 000

—

bränsle och lyse samt kost och tvätt ...........................

2

1500

—

3 000

—

Automobilförare, förutom fri bostad med bränsle och lyse

Portvakt, tillika gårdskarl, förutom fri bostad med möbler

1

—

—

2100

—

och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt .....

1

—

—

1050

—

Transport —

—

—

50 395

—

:) Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

» 365 » » » » » u )j h

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. lavd. 1A höft. (Nr 1.)

732 25 22

s. 338 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 338

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Antal

Enhets-

kostruul.

Arvode.

Kronor.

Summa

kronor

Transport

—

—

—

50 395

| Till arvoden åt extra personal..........................................

—

—

—

3 500

—

j Till vikariatsersättning under sjukdom..............................

—

—

—

600

—

För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal ...

—

—

—

6 400

—

Sjukvård och underhåll åt sjuk personal...........................

—

—

—

500

—

Säger lör arvoden m. m. högst kronor

II. Arvodestillägg.

Arvodestillägg å 360 kronor (=120x3) åt 1 husmoder och

12 översköterskor (360 X13) .................. kronor 4 680: —

Arvodestillägg å 200 kronor (= 100 X 2) åt

1 köksförestånderska (överkokerska) och

1 tvättförestånderska (200 X 2) ............... » 400: —

eller tillhopa kronor 5 080: —

61 395

varav beräknas förslagsvis hälften eller ........................

—

—

—

2 540

—

Säger kronor

—

—

—

63 935

—

Härifrån avgår beräknad ersättning för vård av civila sjuka

—

—

—

46 325

—

Förslagsanslag kronor

—

—

_

17 610

—1

Anm. 1. I fråga om rätt för husmoder eller översköterska att för tillträdande av arvodestillägg

tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla

vad i 6 och 7 §§ i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt

civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är

stadgat i fråga om uppflyttning till högre löneklass.

Anm. 2. Det ankommer på maskinisten eller endera av eldarna att enligt kommendantens

i Boden bestämmande tjänstgöra såsom biträdande automobilförare.

s. 339 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

339 Bil 1.

Stat

för arméns sjuksköterskekår.

Antal

Enhets-

kostnad.

Summa

Arvode.

Kronor.

kronor

Sjuksköterskor, förutom fri bostad med möbler, bränsle och

lyse samt kost, tvätt och fria resor, arvode

31

1050

_

32 550

3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter

3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års

väl vitsordad tjänst.

För anställande av extra sjuksköterskor

10 500

Säger högst kronor

—

—

—

43 050

—

Arvodestillägg ä 360 kronor (= 120 x 3) åt 31 sjuksköterskor

eller tillhopa 10 800 kronor, varav beräknas förslagsvis

hälften eller ........................................................

5 580

Summa förslagsanslag kronor

—

—

—

48630

—

Anm. 1. I fråga om rätt för sjuksköterska att för tillträdande av arvodestillägg tillgodo- A

räkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i°6 och 7 §§

1 ^ ^ e n te 1 för officerare och underofficerare samt civilmilitära be
ställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är stadgat i frå^a

om uppflyttning till högre löneklass.

Anm. 2. Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras

av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor

dels såsom vikarier för de ordinarie sjuksköterskorna under semester

och sjukdom, dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten

kräver ökad sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av trupp till ett

annat truppförbands etablissemang m. m.

Stat

för polispersonalen i Iloden och Karlsborg.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

An-

enligt veder-

An-

enligt veder-

tal

börligt

tal

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Boden.

Karlsborg.

Poliskommissarie...........

1

C. 6

Ö verkon st ap el

1

C. 3

Överkonstaplar..............

5

C. 3

Konstapel........

1

C. 2

Konstaplar....................

18

C. 2

Extra konstaplar, arvoden

6

—

Löner till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis ............ kronor 106 720:_

Arvoden till 6 extra konstaplar till belopp motsvarande lön i i:a lönegraden

i löneplan C. av avlöningsreglementet för officerare och

underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.

vid armén och marinen, förslagsvis ....................................... ,, ^9 080''_

Till polispersonalens i Boden resor och till dess tillfälliga förstärkning,

......................................................................................... »_600: —

Summa förslagsanslag kronor 126 400: —

Anm. 1. Extra konstapel åtnjuter utöver arvodet kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet

för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen stadgade grunder.

s. 340 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 340

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1

Beräkning

av anslaget till penningbidrag.

Penningbidrag:

3 631 800 tjänstgöringsdagar å 0: 50 .....................................

709 200 » »1:— .....................................

Bil 8.

kr. 1815 900: —

» 709 200: —

Avlöningstill&gg för reservofficersaspiranter:

48 800 tjänstgöringsdagar ä 0:65 .......................................

eller i avrundat tal 2 557 000 kronor.

........... » 31 720: —

Summa kr. 2 556 820: —•

Bil. 9

Beräkning

av anslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter

och utbildningskurser.

I. Undervisningsmateriel.

Anslaget beräknas efter 0.9 öre per man och tjänstgöringsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar utgör:

för värnpliktiga ...............................................................

» fast anställt manskap och mnsikelever...........................

Summa tjänstgöringsdagar

4 341 000

2 348 000

6 689 000

Titelsumman sålunda (0.009 X 6 689 000—)

kr. 60 201: —

II. De fasta undervisningsverken.

Krigshögskolan.......................................

Artilleri- och ingenjörhögskolan ..............

Kidskolan.............................................

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet

Artilleriskj utskolan ...............................

30 900: —

49 700: - 40 000: —

70 000: —

35 000: —

Krigsskolan.

Enligt Kung! Maj;ts proposition .

För elevernas fria undervis visning

kr. 66 800: —

» 80 000:— „

Militärförvaltningskursen ............................................

Underofficers- och förberedande underofficersskolan

Arméns läkare och veterinärer samt värnpliktiga läkares,

veterinärers, tandläkares och apotekares utbildning

146 800: —

17 600: —

60 000: —

50 000: —

Muséer m. m.

6 000: —

kr.

506 000: —

III. Särskilda skolor och utbildningskurser samt oförutsedda behov

(i huvudsak enligt Kungl. Maj:ts proposition).................

368 799: —

Summa kronor 985000:

s. 341 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

341 Bil. 1.

Bil. 10.

Beräkning

av anslaget till arméns mathållning.

Anslaget beräknas efter 80 öre per man och tjänstgöringsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar (bil. 1—2) utgör 6 689 000.

Anslaget sålunda (0: 80 x 6 689 000 —) 5 351 200 kronor

eller i avrundat tal 5 351000 kronor.

Beräkning

Bil. 11.

av anslaget till arméns munderingsiitriistning.

Anslaget beräknas efter 55 öre per man och 15 öre per häst och tjänstgöringsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar (bil. 1—3) utgör:

för manskap 6 689 000,

för hästar (utom vid artilleriet och ingenjörtrupperna) 1 217 400.

Anslaget sålunda (0: 55 X 6 689 000 + 0:15 X 1 217 400 =) kr. o 861 560: —

eller i avrundat tal 3862 000 kronor.

Beräkning

Bil. 12.

av anslaget till kasernntredning, intendenturfordon m. m.

I. Kasernutredning. (Beräkningsgrund: 7 öre per man och dag.)

Titelsumman sålunda (0: 07 X 6 689 000 =)................................................ kr. 468 230: —

II. Förplägnadsutredning. (Beräkningsgrund: 5 öre per man och dag

samt 1 öre per häst och dag.)

Titelsumma sålunda (0: 05 X 6 689 000 + 0: 01 X 1 880 615 =) .................... » 334 638: 06

III. Intendenturfordon ..................................................................... » 235 000:_

IV. Skidmateriel....................................................... » 70 000:_

V. Pionjär- och signalmateriel.

För underhåll av pionjärmateriel ...................................... kr. 42 000: —

» » » signalmateriel .........................................; » 50000:— , 92 000: —

Summa kr. 1 199 868: 06

eller i avrundat tal 1200 000 kronor.

s. 342 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 342

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Beräkning

Bil. 13.

ar anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden.

I. Bränsle och II. Lyse.

Dessa båda titlar beräknas jämlikt 1925 års statsverksproposition till i runt tal 2 920 000

kronor.

Genom den föreslagna indragningen av vissa truppförband minskas kostnaderna med

omkring 30 % till 2 044 000 kr. Genom minskning av antalet enheter inom truppförbanden

beräknas vidare kostnaderna kunna minskas med omkring 30 % till ......... kr. 1 430 000: —

III. Vatten.

1 400 000 kbm. å 19 öre ........................................................................ » 266 000: —

IV. Renhållning och diverse ........................................................... “ 230 000: —

V. Tvätt.

Tvättkostnaderna beräknas efter 6 öre per man och tjänstgörlngsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar är 6 689 000.

Titelsumman sålunda (0:06 X 6 689 000)................................................... 11 401 340:

Summa kr. 2 327 340: —

eller i avrundat tal 2 327 000 kronor.

Inköp av remonter.

402 remonter å kr. 1 000: —

Beräkning

av nnslaget till remontering.

Utgifter.

kr. 402 000: —

Bil. 14.

Transport-, rese- och diverse kostnader.

402 remonter å kr. 187: 50 ................................................ ” 75 375:

Omkostnader vid depåerna.

Omkostnader för remontdepåerna vid Herrevadskloster och

Gudhem ..................................................................... “ 15 000-

Å depå störtade remonter.

10 remonter å kr. 1187:50 ............................................... » 11875: ^ 504 250: —

Inkomster.

Utrangerade stamhästar.

270 hästar å kr. 120: —..................................................... kr- 32 400: —

Ersättning för till tjänstebruk uttagna stamhästar.

10 uttagna stamhästar ä kr. 1500:—................................ ” 15 000: „ 47 400:_

Återstod kr. 456 850: —

eller i avrundat tal 457 000 kronor.

Beräkning

Bil. 15.

av anslaget till furagering.

Anslaget beräknas efter kr. 1: 25 per dag vid truppförbanden samt 309 kr. om året för

varje remont.

Antalet hästtjänstgöringsdagar är 1 880 615 samt antalet remonter 402.

Anslaget sålunda (1:25 X 1 880 615 + 309 X 402 =) .............................. kr. 2 474 986: 75

eller i avrundat tal 2 475000 kronor.

s. 343 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

343 Bil. 1.

Bil. 16.

Beräkning

av anslaget till truppförbandens övningar.

I. Hästlega.

Antalet hästlejningsdagar utgör 159 800, varav 136 000 beräknas bliva fullgjorda av

2 830 st. ackordshästar samt återstoden, 23 800, genom lejning i vanlig ordning.

Årligen beräknas 10 % eller 283 ackordshästar bliva utrangerade och. ersatta med nya.

Anskaffningskostnaden per häst beräknas till 600 kr.; lejningspriset till 4 kr. per häst

och dag.

Kostnaderna sålunda (600 X 283 + 4 X 23 800 =) ............... kr. 265 000: —

För transport av hästar från kavalleriet till artilleriet och

trängen ...................................................................... » 8 000: —

Gottgörelse för hästlega enligt särskild föreskrift.............. » 10 000:— ,

- kr. 60o lA/U: —

II. Befälsövningar ........................................................................... „ 80 000:_

III. Vinterövningar.

Kostnaderna beräknats i enlighet med Kungl. Maj:ts prop. till.................. » 225 000: —

IV. Truppförbandens övriga övningar.

Kostnaderna, enl. Kungl. Maj:ts prop. beräknade till 710 600, ökas — på

grund av organisationens utvidgning med två infanteriregementen, stridsvagnsbataljonen

och två bilkompanier vid trängen — med omkring 45 000

kronor till ....................................................................................... » 755 000: —

V. Kostnader för övningar med infanteri i Karlskrona och Vaxholms

fästningar............................................................................................. „ 30 000: —

VI. Frivilliga övningar med landstormen ........................................... » 50 000: —

Summa kr. 1 423 000: —•

Beräkning

av anslaget till sjuk- och veterinärvård.

Bil. 17.

I. Sjukvård i allmänhet.

Anslaget beräknas efter 3.5 öre per man och tjänstgöringsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar är 6 689 000.

Titelsumman sålunda (0: 035 X 6 689 000 =) ................................................ kr. 234 115: —

II. Sanatorievård åt personal vid armén ............................................. „ 60 000:

III. Tandvård ................................................................................... „ 30 000: —

IV. Ögonsjukvård ............................................................................. „ 35 000: —

V. Läkarvård m. m. enligt 23 § 1 offlcersavlöningsreglementet ............... » 40 000: —

VI. Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. vid garnisonssjukhusen ......... » 50 000: —

VII. Arméns bakteriologiska laboratorium ............................................. » 2 000:

VIII. Veterinärvård.

Anslaget beräknas efter 4.8 öre per häst och tjänstgöringsdag.

Antalet hästtjänstgöringsdagar (bil. 3) är (1 880 615 + 178 488 =) 2 059 103.

Titelsumman sålunda (0: 048 X 2 059 103 =).............................................. » 98 836: 94

Summa kr. 549 951: 94

Härifrån avgår beräknad kostnadsminskning för sjukvården vid Stockholms

garnison ....................................................................................... ,, 30 000:_

Nettokostnad kr. 519 951: 94

eller i avrundat tal 520000 kronor.

s. 344 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 344

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Beräkning

av anslaget till vapen och ammunition in.

kr.

l. Artillerimateriel.

Underhållskostnader för till övningar utlämnad materiel...

Förrådskostnader, transporter m. m...............................

II. Artilleriammunition.

Skarp ammunition för årets övningar..............................

Lös » » » » ..............................

Revidering av äldre ammunition, transporter, provskjutningar

m. m............ ...............................................

III. Materiel för målskjutning sövningar med artilleripjäser

IV. Handvapen och kulsprutemateriel m. m.

Vård av till övningarna utlämnade handvapen, beräknad

efter 6 400 000 tjänstgöringsdagar å 2 öre ..................

Vård av till övningar utlämnade kulsprutor och granatkastare

...................................................................

Förrådskostnader och transporter m. m............................

V. Handvapen- och kulspruteammunition.

13 400 000 st. 6.5 mm. skarpa patroner å 11 öre .............

2 000 000 »6.5 » kammar- » » 3 » ...............

10 000 000 » 6.5 » lösa » » 4 » .....

600 000 » skarpa pistol- och revplverpatroner å

Gevärs- och handgranatmateriel ....................................

Lyspistolammunition m. m....................... ....................

Ammunition för granatkastare m. m. .............................

Kavalleriets sprängmedel, transporter, ammunitionsvård

m. m.........................................................................

235 000: - 250 000: -

10 öre

VI.

Materiel för målskjutningsövningar med handvapen

och kulsprutor m. m.

Beräknad efter 0.7 öre per 6.5 mm. skarpa och kammaf
skott,

tillsammans 15 400 000......................................

Särskild materiel för de nya vapnen ..............................

Transporter m. m..........................................................

VII. Till artilleridepartementets förfogande.

För den industriella krigsberedskapen, för experiment och försök samt till

oförutsedda utgifter ........................................................................

kr.

900 000: —

»

60 000: —

»

200 000:—

ser

kr.

128 000: —

»

50 000: —

»

150 000= —

kr.

1 474 000: —

»

60 000: —

»

400 000: —

»

60 000: —

»

30 000: —

»

50 000: —

“

125 000: —

»

62 500: —

kr.

107 800: —

»

10 000: —

»

20 200: —

Bil. 18.

kr. 485 000:

1 160 000:

62 500:

328 000= -

2 261 500: —

138 000: —

150 000: ■

Summa kr. 4 585 000: —

Beräkning

av anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor.

Bil. 19.

I avsikt att kunna nedbringa de årliga kostnaderna för underhåll m. m. av arméns

byggnader har verkställts utredning, därvid följande förutsättningar legat till grund.

1) Etablissement, som icke äro oundgängligen erforderliga, skola icke längre underhållas

för medel å försvarsdepartementets stat; inom dylikt etablissement befintliga byggnader

skola försäljas eller, där så ur ekonomisk synpunkt är lämpligt, förflyttas för att tagas

i bruk å annan plats.

2) Markområde, som icke längre erfordras för härens behov, försäljes.

3) För att nedbringa de synnerligen betungande underhållskostnaderna för vissa äldre

etablissement, skola desamma, i den mån de fortfarande behöva tagas i anspråk, underkastas

en genomgripande reparation genom anvisande av särskilda engångskostnader. Dessa

hava beräknats till omkring 500 000 kronor.

. Den enligt dessa grunder verkställda utredniDgen liar givit .vid handen, att det ordinarie

byggnadsanslaget kan upptagas till 1 463 000 kr. samt förstärkningsanslaget, beräknat

till 75 % av det ordinarie till 1 097 000 kr., tillsammans

2 560 000 kronor.

s. 345 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

345 Bil. 1

Beräkning

Bil. 20.

av antalet tjänstgörings (lagar för värnpliktiga in. fl.

Antal tjänstgöringsdagar

Summa tjänstgörings-

med penningbidrag

dagar

1.-140. dagen

å 50 öre

f. o. in.

141. dagen

å 1 krona

för värn- pliktiga

för kadetter

m. fl.

Värnpliktiga i linjetjänst,sjömanshus-

inskrivna....................................

Värnpliktiga i linjetjänst, inskrivna i

187 208

78 000

265 208

sjötjänst .................................

106 742

45 000

151 742

Värnpliktiga styrmän och maskinister

3 360

2 880

6 240

» ingenjörer, intendenter

och läkare ............... ....

5 370

2 880

8 250

Sjökadetter m. fl.............................

3 370

25 270

—

28 640

Summa

306 050

154 030

431 440

28 640

1 Genom hemförlovning beräknas avgå

—

30 000

30 000

Säger för flottan

306 050

124 030

401 440

28 640

Kustartilleriet.

Värnpliktiga i linjetjänst ...............

94 695

39 060

133 755

Ersättningsreserv..........................

36 730

—

36 730

Värnpliktiga studenter .................

6 525

5 400

11925

Officersaspiranter........................

1430

6 280

—

7 710

Säger för kustartilleriet

139 380

50 740

182 410

7 710

Summa

445 430

174 770

583 850

36350

620 200

620 200

Beräkning

Bil. 21.

av antalet tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och skeppsgossar.

Antal

Tjänst-

man

dagar

görings-

dagar

Flottans sjömanskår.....................................................

3114

365

1 136 610

» » (skeppsgossar, som karlskrivas 1 maj)

135

153

20 655

» skeppsgossekår:

450 skeppsgossar 365 dagar = 164 250

avgår för karlskrivna.... ....... 20 655

—

—

143 595

Kustartilleriets manskap......................

624

365

227 760

Summa

1 528 620

På grund av vakanser beräknas avgå 4 %.......................

61145

Återstå

summa

1 467 475

s. 346 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 346

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

Stat

för marinförrnltningen.

Bil. 22.

An-

tal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

An-

tal

Löneplan

och lönegrad

enligt veder- börligt

avlönings- reglemente

Artilleriavdelningen.

Kemist...........................

Expeditionsunderofficer ...

i

i

C. 12

Civilavdelningen.

Marinöverkommissarie —

i

i

A. 1

B. 30

Torpedavdelningen.

Expeditionsunderofficer ...

Minavdelningen.

Expeditionsunderofficer ...

i

i

—

Förste revisor..................

Kamrerare, sekreterare ...

Aktuarie och registrator,

revisorer, marinkassör,

notarie........................

Advokatfiskal, tillika vid

1

2

6

B. 26

B. 24

B. 21

Fortifikatlonavdelnlngen.

Chef............................

Intendentavdelningen.

i

—

Stockholms station.......

Kanslibitriiden, kvinnliga..

Förste expeditionsvakt ....

Expeditionsvakter............

1

4

1

2

B. 4

B. 7

B. 5

Expeditionsunderofficer ...

i

—

Lön till ovanstående kemist, förslagsvis............................................... kronor 10 020: —

Löner till ovanstående övrig ordinarie personal, förslagsvis.................. » 115 516: —

Arvode till chefen för fortiiikationsavdelningen.................................... » 1 170: —

Arvoden till 4 expeditionsunderofficerare (pensionerade)........................ » 9 360: —

Arvode till advokatfiskal ............................................................... » 4 000: —

Vikariatsersättningar, förslagsvis......................................................... » 2 500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m........... »_70 000: —

Summa kronor 212 566: —

eller avrundat 213 000 kronor.

s. 347 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

347 Bil. 1

Bil. 23.

Beräkning

av ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. il.

Kronor

Kronor

Summa

kronor

A.

Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga

stater för:

Kårer och stater m. m.

Flottans officerskår, flottans underofficers-

kår, flottans sjömanskår och flottans

skeppsgossekår ....................................

7 404 593

Kustartilleriets officerskår, kustartilleriets

underoffieerskår, kustartilleriets man- skap m. fl...........................................

1 562 800

Mariningenjörkåren,marinintenden turkåren,

marinläkarkåren och. flottans poliskår

m. fl.............................................

1111102

Vid marinstaben anställd personal ..........

44 928

—

Sjörullföringsbefälhavare med biträden ...

17 850

--

10 141 273

—

Undervisningsverken.

Sjökrigshögskolan ...............................

29 568

—

Sjökrigsskolan ...................................

50 000

—

Skeppsgosseskolan .................................

56114

—

Marinens underofficersskolor ..................

13 500

—

149 182

—

10 290 455

B.

Felräkningspenningar, förslagsvis ...............

—

—

—

—

2 400

—

C.

Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., för-

slagsvis...............................................

—

—

—

—

7 000

—

D.

Månadslön, arvoden m. m. till personal vid

flottans sjukhus i Karlskrona, högst......

—

—

—

—

40 000

—

E.

Arvoden m. m. enligt förteckning...............

—

—

—

—

35150

—

F.

Kostnader för musikelever vid kustartilleriet

—

—

—

500

—

G.

Oförutsedda utgifter för uppehållande till-

fälligtvis av uppbördsmannabefattningar

m. m. samt för eventuellt behövliga änd-

ringar i arvoden, förslagsvis ..................

—1

—

—

—

10 000

—

H.

Alderstillägg, förslagsvis ...........................

—

—

—

—

5 000

—

Summa kronor

—

—

—

—

10 390 505

—

Härifrån beräknas avgå:

För tjänstebostäder ........................................................... kr. 175 000: —

På grund av vakanser 3 Va % å för avlöning till kårer och. stater

m. m. ovan beräknat belopp kr. 10 290 455 ........................ » 343 000: —

518 000:-

Aterstår summa förslagsanslag kronor 9 872 505: —

eller avrundat 9 872 000 kronor.

s. 348 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 348

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för flottans officerskår, underofflcerskår, sjömauskår och skeppsgossekår.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

An-

enligt veder-

An-

enligt veder-

tal

börligt

tal

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerskåren.

Sjömanskåren.

Flaggman ......................

5

O. 8

Flaggkorpraler...............

350

Mm. 3

Kommendörer ................

7

O. 6

Korpraler och högbåtsman

1064

2) Mm. 2

Kommendörkaptener av 1.

Meniga .........................

1 700

Mm. 1

graden ........................

17

O. 5

» under 5 månader

135

Mm. 1

Kommendörkaptener av 2.

graden ........................

18

O. 4

Skeppsgossekåren.

Kaptener........................

111

O. 3

Skeppsgossar i3. årskursen

135

—

Löjtnanter .....................

100

O. 2

Skeppsgossar i 2. årskursen

145

—

Underlöjtnanter och fänri- kar ..........................

46

O. 1

Skeppsgossari 1. årskursen

170

"

Underofficerskåren.

Flaggunderofficerare ......

0172

Uo. 3

Underofficerare av 2. gr....

346

Uo. 2

Löner till ovanstående beställningshavare, förslagsvis ........................

Arvode till beställningshavare, som förordnas att samtidigt uppehålla

befälhavande amirals- och stationsbefälhavarämbetena i Karlskrona

Arvode till varvschefen i Karlskrona................................................

Arvode till varvschefen i Stockholm ...............................................

Anställningspenning för förslagsvis 525 man ....................................

Lönetillägg åt korpraler, riktare, förslagsvis .....................................

Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis 275 man å 225 kr......................

Inkvarteringsersättning till manskap, förslagsvis 200 man å 150 kr.......

Dagavlöning till 135 skeppsgossar å 0.S5 kronor under 7 månader......

» » 145 » a 0.25 » »12 » ......

» » 170 » ä 0.15 » »12 » ......

Ordningsmannaarvoden åt skeppsgossar.............................................

Summa förslagsanslag *)

kronor 7 227 000: —

3 480

1800

900

26 250

20,000

61875

30 000

10 017

13 234

9 307

730

kronor 7 404 593

*) Därav 16 förrådsförvaltare med lön i 4. lönegraden.

a) » högst 150 högbåtsmän.

s. 349 Kontrollera mot PDF

Förda särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

349 Bil. 1

Stat

för kustartilleriets officerskår, uuderofilcerskår och manskap ut. il.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

An-

enligt veder-

An-

enligt veder-

tal

börligt

tal

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Officerskåren.

Manskap.

Chef..............................

1

0. 8

Flaggkorpraler ...............

60

Mm. 3

Överstar ........................

2

O. 6

Korpraler ......................

212

Mm. 2

Överstelöjtnanter............

4

O. 5

Meniga...........................

352

Mm. 1

Majorer .........................

7

O. 4

Kaptener.......................

32

O. 3

Musikpersonal.

Löjtnanter .....................

34

O. 2

Musikstyckjunkare ..........

2

Uo. 3

Underlöjtnanter och tän-

rikar...........................

16

O. 1

Pensionerad personal.

Underofficerskåren.

Underofficerare..............

10

—

Underofficerare av 1. gra-

den ............................

932

Uo. 3

Underofficerare av 2. gra-

den ............................

63

Uo. 2

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .

Anställningspenning till förslagsvis 175 man ...........................

Hyresbidrag till underofficerskorpraler m. fl., förslagsvis 50 man

Arvoden till 5 pensionerade underofficerare å 2 340 lcronor.........

Arvoden till 5 pensionerade underofficerare å 2 130 kronor........

kronor 1 520 450

» 8 750

» 11250

» 11700

»> 10 650

Summa kronor 1 562 800

1 Därav 6 förrådsförvaltare med lön i 4. lönegraden.

s. 350 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 350

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för marin ingenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren, flottans

ecklesiastikstat och Ilottans poliskår m. 11.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

An-

enligt veder-

An-

enligt veder-

tal

börligt

tal

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Mariningenjörkåren.

Marinöverdirektör............

i

—

Flottans ecklesiastikstat.

Marindirektörer av 1. gra-

Amirali te tsp as torer..........

2

—

den ...........................

2

C. 14

Amiralitetspredikanter ....

2

—

Marindirektörer av 2. gra-

Klockare........................

2

—

den ............................

3

C. 13

Kyrkvaktare ..................

1

—

Mariningenjörer av 1. gra- den, 1. löneklassen.......

Mariningenjörer av 1. gra-

9

C. 12

Flottans poliskår.

den, 2. löneklassen.......

Mariningenjörer av 2. gra-

5

C. 10

(Arvoden enligt § 36 i av-

löningsreglementet för

den ............................

6

C. 9

officerare och underoffi-

Extra mariningenjörer......

3

—

cerare samt civilmilitära

Specialingenjörer av 1. gra-

C. 13

beställningshavare på

den ...........................

4

aktiv stat m. fl. vid ar-

Specialingenjörer av 2. gra-

mén och marinen till:)

den ............................

8

C. 12

Överkonstaplar, tillika

Specialingen.iörer av 3. gra-

tjänstgörande såsom

C. 4

den ............................

4

. C. 10

poliskommissarier.........

2

Mariningenjörstipendiater.

3

—

Överkonstaplar...............

2

C. 3

Konstaplar .....................

9

C. 2

Marinintendenturkåren.

Marinöverintendent.........

1

O. 6

Extra konstaplar ............

3

—

Förste marinintendenter, 1.

2

O. 5

Musikpersonal.

Förste marinintendenter, 2.

Musikdirektörer...............

2

O. 2

löneklassen..................

5

O. 4

Marinintendenter avi.gra- den ..............................

28

O. 3

Civil personal.

i

Marinintendenter av 2. gra-

Advokatfiskal vid Karls-

den .............................

Marinunderintendenter ....

14

O. 2

1

—

6

O. 1

Expeditionsvakter vid

Karlskrona station.........

. 3

Avd. B. 5

Marinläkarkåren.

Expeditionsvakter vid

Avd. B. 5

Marinöverläkare .............

1

C. 15

Stockholms station.......

2

Förste marinläkare .........

3

C. 13

Marinläkare av 1. graden

6

C. 10

Pensionerad personal.

Marinläkare av 2. graden

16

—

29

Marinläkarestipendiater ...

8

—

Underofficerare...............

—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare vid mariningenjör
kåren,

marinintendenturkåren och marinläkarkåren, förslagsvis ..... kronor 824 000: —

Arvoden till ovanstående överkonstaplar och konstaplar, förslagsvis ... » 50100:—■

Löner till ovanstående ordinarie expeditionsvakter, förslagsvis............ » 13 968: —

Löner till ovanstående musikdirektörer............................................. » 8 604: —

Arvode till marinöverdirektören ...................................................... » 16 000: —

Arvoden enl. löneplan C, löneklass''14 till 3 extra mariningeDjörer, förslagsvis

..................................................................................... ” 16 362: —

Lönefyllnad till specialingenjör av 2. eller 3. graden, som förestår

torpedverkstaden i Karlskrona...................................................... ”_480: —

Transport kronor 929 514: —

s. 351 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

351 Bil. 1.

Transport kronor

Arvoden till 3 mariningenjörsstipendiater å 1 740 kronor .................. o

Arvoden till 2 marinläkare av 1. graden, sjukhusläkare, å 1 170 kronor »

Två arvoden ä 1170 kronor för verkställande av ögonundersökningar

och ögonbehandling..................................................................... ,,

Ersättning för verkställande av ögonundersökningar av sjöofficerare

och sjökadetter........................................................................... »

Arvoden å 2 700 kronor till 16 marinläkare av 2. graden .................. »

Arvodesförhöjning ä 300 kronor till 16 marinläkare av 2. graden......... »

Arvoden till 8 marinläkarstipendiater å 1 410 kronor ........................ »

Dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiater

samt marinläkarstipendiater över stat under tjänstgöring

i land, förslagsvis högst ................................................... »

Ekiperingshjälp vid första anställning till marinläkarstipendiat över

stat, förslagsvis högst.................................................................. »

Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Karlskrona...... »

Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Stockholm ...... »

Aviöning till 1 amiralitetspredikant å 1,200 kronor vid flottans station

i Karlskrona .................................................... »

Avlöning till 1 amiralitetspredikant vid flottans station i Stockholm... »

Avlöning till klockaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona ....... »

Avlöning till klockaren vid Skeppsholms församling ......................... »

Arvode 150 kronor samt ersättning för mistad bostadsförmån 350 kronor

till 1 kyrkvaktare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona............ »

Arvoden till extra konstaplar i Karlskrona, löneplan C, lönegrad 1, förslagsvis

.................................................................................... »

Arvoden till extra konstapel i Stockholm, löneplan C, lönegrad 1, förslagsvis

.................................................................................... »

Vikariatsersättning åt polispersonal, förslagsvis................................ »

Arvode till 1 advokatfiskal vid Karlskrona station.............................. »

Arvoden till 19 pensionerade underofficerare i Karlskrona och Marstrand

å 2 130 kronor .......................................................................... »

Arvoden till 10 pensionerade underofficerare i Stockholm å 2 340 kronor »

929 514: —

5 220:—

2 340: —

2 340: —

1500: —

43 200: —

4 800: —

11 280: —

20000: —

5 000:- 2 000: —

1 860: -

1 200: —

1410: —

600: —

720: —

500: —

5 604: —

3 144: —

2 000: —

3 000:—

40 470: —

23 400: —

Summa förslagsanslag kronor 1111102: —

Anm. 1. Skulle det i staten bestämda antalet marinläkare av 2. graden icke finnas fulltaligt,

må de arvoden, som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras,

användas till avlöning av ett vakanserna bland marinläkare av 2. graden motsvarande

antal marinläkarstipendiater.

Anm. 2. Av arvodet till advokatfiskal i Karlskrona anses 700 kronor utgöra tj änstgöriugspenningar.

Stat

för vid Marinstaben anställd personal.

Löneplan

och löne- grad enligt

Antal

vederbör- ligt avlö- nings- reglemente

Bibliotekarie (pensionerad officer).................

1

Expeditionsunderofficer (pensionerad)......

1

_

Expeditionsvakt .......................

1

Avd. B. 5

Lön till ovanstående expeditionsvakt, förslagsvis ................................ kronor 2 988: —

Arvode till bibliotekarien..................................................................... » 3 gO0:

Arvode till ovanstående expeditionsunderofficer .................................... » 2 340: —

Arvoden till marinattachéer.................................................................. 36 000: —

Summa kronor 44 928: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 352

Forsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för sjörullföringsbefälhavare med biträden.

Sjörullföringsbefälhavare i Stockholm ........................

Sjörullföringsbefälhavare i landsorten ........................

Sjörullföringsbiträden i Stockholm..............................

Sjörnllföringsbiträden i landsorten..............................

Summa

Antal

Enhets-

kostnad

Arvode

Kronor

Summa

kronor

1

3 600

3 600

1

3180

—

3180

—

2

2 340

—

4 680

—

3

2130

—

6 390

—

—

—

—

17 850

Stat

för sjökrigshögskolan.

I enlighet med nuvarande organisation beräknas i medeltal per år (26 942

+ 26 217): 2 = 26 580 + 2 988 = .................................................... kronor 29 568: —

s. 353 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

353 Bil. 1.

Stat

för Sjökrigsskolan.

Antal

Beräknad kostnad

Kronor

Summa

kronor

Enhetskostnad

Orts
grupp
-

Beräknad

lön

(arvode)

510

G.

540

540

1020 —

2 988

870

Lärare.

Arvoden för ett till 25 veckor beräknat

läsår å 350 kr. för varje timmes undervisningsskyldighet

i veckan för lärare i

fysik och matematik med mekanik, å 250

kr. för läraren i franska och engelska

språken, å 75 kr. för lärare i organisationslära

samt krigs- och sjölagar å sjöofficerslinjen

ävensom i reglemente för

marinen och krigslagar å kustartillerilinjen

samt å 175 kr. för lärare i övriga

militära ämnen vid skolan i land

22x350 ........................ kr. 7 700: —

16x250 ........................ » 4 000: —

8.5 x 75 ........................ » 037:50

96.5x175 ....................... » 16 887:50''

Beräknad tillökning i arvoden på grundj

av förlängning av utbildningstiden å

kustartillerilinjen med ett år ...............

Lärare i gymnastik och vapenövning samt

ledare av kadettemas idrottsövningar ...

För undervisning i maskinarbete samt

annan extra undervisning ävensom till

vikariatsersättning .....................

Lärare för undervisning å marinintendentslinjen:

Av nuvarande anslag till marinintendentskolan

kr. 10 830: — beräknas,

då antagning av elever förutsättes äga

rum endast vartannat år samt då undervisning

i språk beräknas kunna äga rum

i samband med övriga kadetters undervisning

härutinnan, endast erforderligt

...................................................

Befälsperäonal.

Kadettoffieerare från flottan och kadett
intendent,

hela året..............................

Kadettofficer från kustartilleriet...............

Kadettoffieerare från flottan, arvode i 5

mån. å kr. 45: — per mån...................

Läkare, arvode................................

Betjäning-.

—j Expeditionsvakt. Avd. B. 5.

Portvakt, arvode ................

Summa

29 225

6 000

510

1160

4 500

2 700

540

450

1020

2 988

870

41 395 —

4 710

3 858

49 963

eller avrundat 50 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 sa ad. lavd. 1 A höft. (Nr 1.) 72225 23

s. 354 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 354

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat,

för Skeppsgosseskolorna.

—

Enhets-

Antal

kostnad

Summ a

Arvode

kronor

Kronor

|

Skolan i Karlskrona,

Rektor:

Lön ......................................................... 4 000: —

Tiänstsrörinsrsnenningar.............................. 2 000:

1

—

6 000

—

Ordinarie ämneslärare:

Lön ........................................................ ^ 200:-

Tjänstgöringspenningar.............................. 1400: •

5

3 600

—

18 000

—

Extra ordinarie ämneslärare, arvoden ........................

3

2 600

—

7 800

—

Lärare i slöjd, arvoden .............................................

2

400

—

800

~i

För inövande av hornblåsare och trumslagare ............

—

—

—

420

Timlärare för 21 veckotimmar å 110 kronor för vecko-

timme, arvode........................................................

—

—

2 300

Statsbidrag för rektor till elementarlärarnas nya änke-

250

och pupillkassa......................................................

—

—

Statsbidrag för 5 ordinarie ämneslärare till folkskol-

lärarnas änke- och pupillkassa.................................

—

—

1 uuu

Säger för skolan i Karlskrona

_

—

36 570

—

Skolan i Marstrand.

Ordinarie ämneslärare:

Lön ........................................... 2 200: —

Tjänstgöringspenningar.............................■ 4 400:

3

3 600

—

10 800

—

Arvode till förste lärare............................................

1

600

—

600

—

Extra ordinarie ämneslärare, arvoden ........................

2

2 60U

—

5 200

—

Lärare i slöjd, arvoden .............................................

2

300

—

600

—

För inövande av hornblåsare och trumslagare ............

—

—

—

294

—

Timlärare för 10 veckotimmar å 110 kronor för vecko-

timme ...................................................................

—

—

—

1100

Lärare för meddelande av undervisning &t de skepps-

gossekåren i Marstrand tillhörande skeppsgossar,

vilka äro förlagda i Stockholm, å 50 kronor i måna-

350

den under 7 månader .............................................

—

—

Statsbidrag för 3 ordinarie ämneslärare till folkskol-

600

lärarnas änke- och pupillkassa.................................

—

—

—

''

Säger för skolan i Marstrand

—

—

_

19 544 |—

Svimma förslagsanslag kronor 56114: —

s. 355 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

355 Bil. 1

Stat

för marinens underofficersskolor.

För ''bestridande av undervisning i språk m. fl. ämnen beräknas erforderligt,

förslagsvis högst ................................................................................. kr. 13 500: —

Förteckning

över i stat icke uppförda arvoden.

Till i Kungl. Maj:ts proposition beräknat belopp ................................... kr.

bör tillkomma:

Skeppsgossekåren i Marstrand

1 läkare ............................................................................. kr. 2,340: —

1 sjuksköterska.................................................................... ,, 2,280: — „

Hemsö fästning

Tillsyningspersonal för bevakning ............................................................ »

Summa kr. 35,150: —

29,690: —

4,620: - 840: —

Beräkning

av anslaget till penningbidrag.

Bil. 24.

445 430 tjänstgöringsdagar ä 50 öre (Bil. 20)........................................... kr. 222 715: —

174 770 » » 1 krona ( » )............................................ o 174 770: —

Avlöningstillägg för reservofficersaspiranter vid kustartilleriet m. fl., 2 600

tjänstgöringsdagar ä 65 öre .............................................................. » 1 690: —

Summa kr. 399 175: —

eller avrundat 899000 kronor.

C.

Bil. 25.

Beräkning

av anslaget till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m.

I. De fasta undervisningsverken.

Sjökrigshögskolan............................................................ kr. 3 000: —

Sj ökrigsslco lan:

Modeller, böcker, instrument m. m.............. kr. 2 500: —

Undervisningsmateriel åmarinintendentslinjen » 600: —

Ekiperingsstipendier.................................... » 1 800: —

"Fria läroböcker, instrument m. m. till kadetter » 14 000: — „ i# ppo- _

Skeppsgosseskolan:

Till anskaffande och underhåll av undervisningsmateriel,

läroböcker m. m. samt till belöningar och premier: 3/i

av nuvarande anslag eller avrundat ...........................

2 70Q: ~ kr. 24600: —

Av

II. Kostnadsfria hemresor för skeppsgossar:

det i årets statsverksproposition upptagna beloppet, kr. 14 500, beräknas

på grund av minskat antal skeppsgossar endast erforderligt..................

10 500: —

eller avrundat 35 000 kronor.

Summa kr. 35 100: —

s. 356 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 356

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Beräkning

ar anslaget till förplägnad.

«

Bil. 26.

Antal tjänst- göringsdagar

I land

Ombord

708 705

103 595

15 640

227 760

182 410

7 710

850 000

40 000

13 000

1245 820

903 000

61145

—

1 184 675.

903 000

Flottan, stam och. värnpliktiga .

» skeppsgossar ............

i) kadetter m. fl............

Kustartilleriet, stam................

n värnpliktiga .....

» kadetter m. fl. .

På grund av vakanser heräknas avgå (Bil. 21)

Summa

Återstå summa

Anslaget alltså:

1 184 675 x O.so + 903000 x Lss =.......................................

eller avrundat 2149000 kronor.

kr. 2 148 730: —

Beräkning

av anslaget till beklildnad.

620 200 tjänstgöringsdagar (bil. 20)

1467 475 » (hil- 21)

S:a 2 087 675 tjänstgörings dagar å 50 öre.............................

eller avrundat 1 044 000 kronor.

Bil. 27.

kr. 1043 837: —

Bil. 28.

Beräkning

av anslaget till kasern- och förplfignadsiitreduing samt sängservis m.

Antal tjänstgöringsdagar i land (bil. 26)......................

Härifrån beräknas avgå för dem, som bo i kvarter:

sjömanskåren, 100 000 tjänstgöringsdagar, som för avrund
ning

av slutsumman ökas till...................................

kustartilleriets manskap ...............................................

kadetter m. fl.............................................................i

100 025

18 250

20 000

1 184 675

138 275

1 046 400

ni.

Anslaget alltså:

1 046 400 X 0.12 kr. —..................

Musikinstrument vid flottan......

» » kustartilleriet

eller avrundat 132 000 kronor.

............... kr.

125 568: —

»

4 000:-

............... »

2 000: —

Summa kr.

131 568: —

s. 357 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

357 Bil. 1.

Bil, 29.

Beräkning

av anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.

1. Kostnaderna för bränsle, lyse, vatten och renhållning m. m. utgjorde

för 1913............................................................................................ kr. 516 385: —

Prisförhöjningen kan för närvarande uppskattas till i genomsnitt 40 %, var
40
för

alltså bör tillkomma Jqq x 516 385, eller ...................................... » 206 554: —

kr. 722 939: —

På grund av föreslagna inskränkningar i organisationen, vissa fästningars

förläggande i materielreserv m. m. och förutsatt koncentration i förläggningshänseende

ävensom flygvapnets avskiljande synes ovannämnda belopp

kunna minskas till .................................................................... kr. 635 000: —

II. Tvättkostnaderna beräknas sålunda:

'''' Tvätt av beklädnadspersedlar:

Fri tvätt för stammanskap ombord under vintermånaderna,

150 000 tjänstgöringsdagar ä 15 öre................................ kr. 22 500: —

Beräknat antal

tjänstg.-dagar

Fri tvätt för skeppsgossar ...... 143 595

» » » värnpliktiga vid

flottan .............................. 401 440

Fri tvätt för värnpliktiga vid

kustartilleriet.................... 182 410

727 445 x 6 öre..................... . 43 647: -

Tvätt av sängservis:

1046 400 tjänstgöringsdagar (Bil. 26) ä 5 öre ........................ » 52 320: —

övrig tvätt:

Tvätt för matinrättningar, sjukhus m. fl............................... » 15 000: _

Summa kr. 768 467: —

eller avrundat 768 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1* 358

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Beräkning

av anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner m. m.

Bil. 30.

Anslaget beräknas inklusive dyrtidstillägg sålunda:

Vaxholms fästning, 75 % av nuvarande anslag, 154 000:—........................ kr. 115 000: —

Karlskrona : » 100 % » » » 106 000: —........................ » 106 000: —

Hemsö fästning .............................................................-........................ » 2 000: —

Till marinförvaltningens disposition ......................................................... » 79 000: —

Summa kr. 302 000: —

Beräkning

av anslaget till kustartilleriets materiel.

Bil. 31.

Anslaget, inklusive dyrtidstillägg, beräknas sålunda:

V axholms

fästning

Karlskrona

fästning

.

och kust- artilleri- regemente

och kust- artilleri- regemente

Summa

Artilleriinventarier .............................................

20 000

23 000

_

43 000

Min- och torpedinventarier ................................

20 000

—

23 000

—

43 000

—

Maskin- och timmermansinventarier.....................

90 000

—

110 000

—

200 000

—

Underhåll av handvapenförrådet...........................

4 000

4 000

—

8 000

—

Sjöförbindelser...................................................

40 000

—

35 000

—

75 000

—

Yttre renhållningen............................................

4 000

—

3 500

—

7 500

—

Anslagstavlor inom fästningarnas skyddsområden

4 500

—

2 000

—

6 500

—

Underhåll av inventarier m. m. i Hemsö fästning

Till marinförvaltningens disposition för oförutsedda

10 000

"

~

10 000

~

utgifter ......................................... 17 000: —

—

—

—

—

17 000

—

Summa 17 000: —

192 500

—

200 500

—

410000

—

s. 359 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

359 Bil. 1,

Beräkning

Bil.

av tjäiistgöringsdogar för värnpliktiga och fast anställt manskap vid iiygkårerna

Summa

tj änst- görings- dagar

A. Värnpliktiga.

Värnpliktiga i linjetjänst ...

115 570

Ersättningsreserv..................

26160

Studenter och likställda

10 150

Officers- och reservofficersaspiranter ..............

5 260

Antal tjänstgöringsdagar

157 140

B. Fast anställt manskap.

262 man i 365 dagar..........

.......................... 95 630

Härifrån avgå 10 % meniga volontärbeställning

ar........................ 4 745

90 885

Summa tjänstgöringsdagar

248 025

___:_______________

eller i avrundat tal

248 000

Bil. 33.

B.

C.

I).

E.

F.

G.

H.

I.

J.

Beräkning
av

anslaget till avlöning, rekrytering och resekostnader m. in.

Löner och arvoden upptagna i vederbörliga stater för:

Officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet....

1. flygkåren...............

2. » ........................

3. »

4.

Flygskolan ......................................................

Felräkningspenningar, förslagsvis.......................................

Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 6 furirer................

Anställningspenning å 50 kronor åt förslagsvis BO volontärer.

Vissa arvoden (köksföreståndare, maskinister m. fl.) . .

Rekryteringskostnader ........................................)

Flygvapnets reservpersonal.......................

Rese- och traktamentspenningar

Flyttningsersättning .........................

Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare........

kr. 844 400

39 670

50 400

63 430

26 400

40 800

kr.

1 065 100

1200

1350

1500

22 000

5 000

50 000

30 000

20 000

6 000

Säger kronor 1 202 150

Härifrån avgå:

På grund av beräknade vakanser 2 % å förestående summa kr. 25 150: —

Ersättning för tjänstebostäder åt officerare och underofficerare

med vederlikar ............................................................ , 20 000:-,

--------kr. 45 150: —

Nettokostnad kronor 1157 000: -

s. 360 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 360

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för officerare ocli underofficerare in. fl. vid flygvapnet*

Antal

Officerare.

Generalsperson (flaggman)

.......................

Överste (kommendör)

Överste (kommendör)

eller överstelöjtnant

(kommendörkapten av

.. 1- gr-) ;....................

Överstelöjtnanter eller

majorer (kommendörkaptener).

................

Kaptener.....................

Löjtnanter ..................

Intendenturpersonal.

Överstelöjtnant eller

major ur intendenturkåren

(förste marinintendent

av 1. eller 2.

löneklassen) .............

Kaptener ur intendenturkåren

(marinintenden

ter av 1. graden).....

Löjtnant ur intendenturkåren

(marinintendent

av 2. graden)............

Löneplan

och lönegrad

enligt vederbörligt

avlöningsreglemente
-

b

21

31

O. 8

O. 6

O. 6 eller 0.5

O. 5 eller 0.4

O. 3

O. 2

O. 5 eller 0.4

O. 3

O. 2

Antal

Underofficerare.

Förrådsförvaltare.........

Fanjunkare................

Sergeanter ..................

Clvilmllitär personal.

Bataljonsläkare............

Flygöveringenjör .. ......

Flygingenjörer ..........,

» ............

» ............

)) ............

Verkmästare av 1. kl....

» » 2. » ...

Tygbantverkare............

Vapenhantverkare........

Förrådsvaktmästare......

Civil personal.

Expeditions vakt...........

PenBionerad personal m. fl

Officer, intendentur
utbildad.

..................

Läkare, arvoden . .........

Underofficerare, arvoden

10

16

22

1

4

16

Löneplan

och lönegrad

enligt vederbörligt

avlöningsreglemente
-

Uo. 4

Uo. 3

Uo. 2

C. 9

C. 14

C. 13

C. 12

C. 11

C. 10

c.

c.

c.

c.

c.

Avd. B. 5

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis

Arvode å 3 180 kronor till 1 officer ......................................

Arvoden » 3 180 » »4 läkare ......................................

» »2130 » » 14 pensionerade underofficerare ......

» » 2 340 » »2 » » ,.....

Vikariatsersättning till ovanstående civila beställningshavare samt avlöning

till ritare o. d. personal, förslagsvis .................................

kronor 774 000

» 3180

.. 12 720

» 29 820

» 4 680:

» 20 000:

Summa förslagsanslag kronor 844 400:

Anm. De i staten upptagna ordinarie beställningsbavarna skola vara underkastade transport

till andra beställningar i innehavande grader inom armén respektive

marinen.

s. 361 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

361 Bil. 1

Stat

för 1. flygkåren.

Löneplan

Löneplan

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder- börligt

Antal

enligt veder- börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Manskap.

Vapenhantverkarfurir av

2. klassen ..........

1

Ma. 4

Furirer av 1. klassen ...

2

Ma. 5

V apenhantverkarvice-

» »2. »

2

Ma. 4

korpral.............

1

Ma. 2

Korpraler .................

4

Ma. 3

Hantverksfurir av 2.

Vicekorpraler..............

8

Ma. 2

klassen........

i

Ma. 4

Volontärer ..................

20

Ma. 1

Hantverkskorpral ...

1

Ma. 3

Sjukvårdsfurir av 2.

Hantverksvicekorpraler

2

Ma. 2

klassen.....................

1

Ma. 4

Hantverkssoldater ......

6

Ma. 1 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis............... kronor 39 670:_

Summa förslagsanslag kronor 39 670: —

Stat

för 2. flygkåren.

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...

» » 2. »

Korpraler ..................

Vicekorpraler...............

Volontärer ..................

Sjukvårdsfurir av 2.

klassen..................

Vapenhantverkarfurir av

2. klassen ...............

Antal

2

4

4

8

20

Löneplan

och lönegrad

enligt vederbörligt

avlöningsreglemente
-

Ma. 5

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Ma. 4

Ma. 4

V apenhantverkarkorpral

Vapenhan tverkarvice
korpral.

...................

Hantverksfurir av 1.

klassen....................

Hantverksfurir av 2.

klassen....................

Hantverkskorpraler.....

Hantverks vicekorpraler

Hantverkssoldater .....

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis

Antal

1

2

4

10

Löneplan

och lönegrad

enligt vederbörligt

avlöningsreglemente
-

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 5

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

kronor 50 400: —

Summa förslagsanslag kronor 50 400: —

Bihang till riksdagens protokoll 1925, 11 saml. 1 avd, 1A käft, (Nr 1.)

722 25 24

s. 362 Kontrollera mot PDF

Bil. 1. 362

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stat

för 3. flygkåren.

Manskap.

Furirer av 1. klassen ..

» »2. »

Korpraler ..................

Vicekorpraler..............

Volontärer .................

Sjukvårdsfurir av 2.

klassen.................

Sjukvårdskorpral ........

Vapenhantverkarfurir av

2. klassen .............

Antal

Löneplan

och. lönegrad

enligt vederbörligt

avlöningsreglemente
-

2

3

7

8

24

1

1

Ma. 5

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Ma.

Ma.

Ma. 4

V ap enhantverkarkorpra
ler.

........................

V ap enhantverkarvice
korpral.

..................

Hantverksfurir av 1

klassen...................

Hantverksfurirer av 2.

klassen....................

Hantverkskorpraler.....

Hantverks vicekorpraler

Hantverkssoldater.......

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt vederbörligt

avlöningsreglemente
-

2

3

6

14

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 5

Ma. 4

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis

kronor 63 430: -

Summa förslagsanslag kronor 63 430: —

Stat

för 4. flygkåren.

Antal

Manskap.

Furirer av 4. klassen .

» » 2. »

Korpraler..................

Vicekorpraler.............

Volontärer ................

Sjukvårdsfurir av 2.

klassen...................

Löneplan

och lönegrad

enligt veder

börligt

avlöningsreglemente
-

2

Ma. 5

Vapenhantverkarfurir av

2

Ma. 4

2. klassen ................

4

Ma. 3

Hantverksfurir av 1.

4

Ma. 2

klassen.....................

8

Ma. 1

HantverkskorpTal.........

Hantverksvicekorpral ...

1

Ma. 4

Hantverkssoldater........

Antal

Löneplan

och lönegrad

enligt vederbörligt

avlöningsreglemente
-

Ma. 4

Ma. 5

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis

kronor 26 400: —

Summa förslagsanslag kronor 26 400: —

s. 363 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

363 Bil. 1.

Stat

för fly gskolan.

Löneplan

Löneplan

.

och lönegrad

och lönegrad

Antal

enligt veder-

enligt veder-

börligt

börligt

avlönings-

avlönings-

reglemente

reglemente

Manskap.

Furirer av 1. klassen

2

Ma. 5

» » 2. »

3

Ma. 4

Vapenhantverkarkorpral

1

Ma. 3

Korpraler ■................

5

Ma. 3

Hantverksfurir av 1.

1

Vicekorpraler ..............

Volontärer .........

8

20

Ma. 2

Ma. 1

klassen.....................

Hantverkskorpral .........

1

1

Ma. 5 j

Ma. 3

Sjukvårdsfurir av 2.

Hantverksvicekorpraler.

2

Ma. 2 1

klassen....................

i

Ma. 4

Hantverkssoldater ......

5

Ma. 1

Löner till''ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............ kronor 40 800: —

Summa förslagsanslag kronor 40 800: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

366

RESERVATIONER.

Reservation

angående försvar sväsendets ordnande

av herrar Trygger, Johan Nilsson i Kristianstad, Widell, Lindman,

Magnusson i Tumhult och Pettersson i Bjälbo, vilka anse, att utskottets

yttrande och förslag bort erhålla följande lydelse:

Allmänna utgångspunkter.

I det yttrande till statsrådsprotokollet, varmed statsministern inleder

Kungl. Maj:ts proposition om försvarsväsendets ordnande, tages som utgångspunkt

föi det framlagda förslaget, »att en väsentlig rustningsminskning

bör ske med hänsyn till vårt ekonomiska läge och kan ske utan

äventyrande av vår trygghet».

Yad först vårt ekonomiska läge angår, synes det böra framhållas, att

hänsyn till detsamma helt naturligt bör och måste göra sig gällande i

syfte att begränsa statens utgifter. Strävandena härtill böra och kunna

emellertid icke inskränka sig till nedbringandet enbart av anslagen under

fjärde huvudtiteln; de måste också komma till uttryck på andra statslivets

områden. Redan den nuvarande försvarsbudgeten lämnar emellertid bevis

för att densamma beskurits i långt högre grad än vad fallet är med de

flesta andra huvudtitlar. År 1901 utgjorde försvarskostnaderna 48.1 %

av samtliga verkliga statsutgifter, och de stego år 1905 till 51.4 %. De

hava sedermera väsentligt understigit här angivna siffror och uppgå i den

senast framlagda statsverkspropositionen till endast 26.0 % av de verkliga

utgifterna. Ett bifall till Kungl. Maj:ts proposition skulle nedbringa dem till

mindre än 15 % av samtliga verkliga utgifter. Ser man till den procentuella

stegringen av försvarets huvudtitel i jämförelse med de övriga, finner

man, att den nu föreliggande statsverkspropositionen i fråga om verkliga

statsutgifter visar en stegring med 310 % i förhållande till 1905 års siffror.

Under tiden hava försvarsutgifterna stigit med 108 % och övriga verkliga

utgifter med 523 %. Man torde näppeligen behöva närmare utveckla i

huru hög grad andra samhällsändamål tillgodosetts i jämförelse med försvarsväsendet.

Redan i de angivna siffrorna ligger ett vittnesbörd om att

»de andra viktiga samhällsändamål», varom statsministern senare talar,

ingalunda blivit - - såsom han påstår — åsidosätta, men man finner ytterligare

bevis härför genom att betrakta den starka utveckling på snart sagt

alla statslivets områden, som ägt rum under de senaste tjugo åren. En

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. lavd. 1 B höft. (Nr 1.) 722 25 25

s. 366 Kontrollera mot PDF

366 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

motsvarande utveckling av enbart glädjande natur liar också skett beträffande

handel och näringar, jordbruk och industri, och det ligger för visso

ingen överdrift i det påståendet, att de nuvarande försvarsutgifterna pa

intet sätt visat sig »hämma samhällets produktiva kraft». Fastmera torde

man vara fullt berättigad till det antagandet, att en vidare utveckling a\

denna kraft icke kan ske utan hägnet av ett tillfredsställande försvar

ett försvar, vars brister icke innebära en fara för landets yttre säkerhet.

Trygghet härutinnan vinnes emellertid icke utan att försvarsanstalterna

äga sådan styrka, att de kunna fylla de krav, som skäligen kunna ställas

på desamma. Ett dylikt krav finner statsministern vara, att de kunna

hindra möjligheten att bliva »indragen i konflikter mellan andra stater».

Men han finner det också ligga i sakens natur, att de militära maktmedlen

»samtidigt utgöra och måste kunna användas såsom ett värn för vår

självständighet». Till de sålunda fixerade uppgifterna, vilkas berättigande

icke torde kunna bestridas, måste emellertid fogas ytterligare en: fyllandet

av de internationella förpliktelser, som av en eller annan grund kunna

komma att åligga vårt land.

Förhindrandet av vårt indragande i konflikter och värnandet av vårt

lands självständighet äro givetvis uppgifter, vilkas förverkligande rönei inflytande

av det militärpolitiska läget icke blott i fråga om behovet av

olika försvarsmedel och avvägningen de olika försvarsgrenarna emellan

utan även beträffande våra stridskrafters omfattning. I fråga om denna

omfattning måste emellertid i främsta rummet strategiska förhållanden vara

avgörande. De ansvariga militära myndigheternas uppfattning i detta avseende

har i Kungl. Maj:ts proposition icke vunnit något beaktande, och

icke heller har Kungl. Maj: t funnit nödigt att verkställa nagra beräkningar

rörande tillräckligheten av de föreslagna stridskrafterna. Därmed saknas

också möjlighet att bedöma styrkan av den grundval, på vilken vårt lands

trygghet skall byggas.

Vårt lands utsträckning och dess geografiska läge medföra otvivelaktigt

behovet av ett jämförelsevis stort antal operativa enheter till lands och till sjöss,

därest vi skola bliva i stånd att avvisa en invasion mot vårt område och

tillika hindra operationer till sjöss mot våra kuster. Chefen for generalstaben

har med skärpa framhållit, att fyra arméfördelningar icke äro i

stånd att skydda vårt område, och det framhölls i förra årets försvarsproposition,

att en styrka av minst sex arméfördelningar enligt de militära

myndigheternas uppfattning vore erforderlig för att kunna upptaga

försvar mot en över landgränsen inträngande fiende. Generalskommissionen

framhåller också, att den uppfattning om rikets behov av försvarsmedel,

som tog sig uttryck i 1914 års härordning, alltjämt äger giltighet. Utskottet

finner alltså uppenbart, att en armé om endast fyra arméfördelningar

under alla förhållanden måste anses alldeles otillräcklig för fyllandet

av de uppgifter, som statsministern ansett sig böra uppställa för

Sveriges militära maktmedel till lands.

s. 367 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

367

Chefen för marinstaben a sin sida har vid upprepade tillfällen påvisat,

hurusom i de hinder, vilka gränsa till Östersjön, ett synnerligen omfattande

arbete pågår för förstärkning av respektive länders sjöförsvar. Något

motiv för minskning av våra försvarskrafter till sjöss kan sålunda icke

spåras. Situationen i oss omgivande hav har tvärtom blivit alltmera oviss,

och möjligheten har dessutom vuxit för att jämväl utombaltiska flottor

numera kunna komma att uppträda i Östersjön. Det marinpolitiska läget

synes därför icke medgiva någon minskning av sjöförsvarets styrka.

De reduktioner i flottans bestånd, som skulle inträda om den föreliggande

regeringspropositionens grunder antoges och genomfördes, komme att betyda

att sjöförsvarets mobiliseringsdugliga stridskrafter inskränktes till mindre

än hälften av den styrka, som med 1914 års försvarsplan avsågs.

I varje fall utgör bibehållandet av ett aktningsbjudande svenskt försvarsväsende

en synnerligen betydelsefull faktor av stabiliserande art beträffande

utvecklingen av förhållandena vid Östersjön. De statliga omändringar,

som skett i nordöstra Europa efter världskriget, innebära för

ingen del, även om man bortser från staternas inre förhållanden, en sådan

förbättring av Sveriges yttre läge, att densamma kan motivera den oerhörda

nedsättning av våra försvarsanstalters styrka, som Kungl. Maj:ts

förslag innebär. Att en känsla härav icke varit främmande för Kungl.

Maj:t, framgår tydligen därav, att propositionen förutsätter behov av att

under de närmaste aren organisera ett avsevärt antal reservtrupper. Icke

heller bör förbises, att samfärdsmedlens utveckling och de alltmer ökade

förbindelserna de olika länderna emellan förringa möjligheten även för en

stat med ett jämförelsevis skyddat läge att kunna hålla sig utanför konflikter

mellan andra makter. Möjligheten härtill är emellertid icke ensamt

beroende av rent yttre förhallanden, den påverkas också i synnerligen hög

grad av vara egna stridskrafters omfattning och värde. En reducering

av desamma måste nämligen medföra en försämring av vårt militärpolitiska

läge. Att utan tvingande nödvändighet frivilligt påtaga sig ökade

risker i detta avseende står icke i överensstämmelse med vårt lands och

vårt folks sanna intresse.

Detta kräver ovillkorligen av ett land med Sveriges utsträckning och

dess relativt fåtaliga befolkning, att hela den levande försvarskraften kan

till fullo uttagas. Därmed följer också nödvändigheten att konsekvent

och fullständigt tillämpa den allmänna värnplikten på det sätt, som detta

begrepp innebär och som det alltid fattats i vårt land. Förvisso ligger

det hos varje svensk en oreflekterad känsla av att vid fara varje man bör

gå ut för att med vapen i hand värna om sitt och de sina, och denna

känsla skulle otvivelaktigt i händelse av ett angrepp mot vårt land utlösa

sig i offervillig handling. Det är då också statens plikt att vidtaga förberedelser

i fredstid för att göra de vapendugliga männen skickade att

deltaga i landets försvar samt att skapa en organisation, vilken förmår

i sig upptaga folkkraften.

s. 368 Kontrollera mot PDF

368

Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.

Lantforsvaret.

Med hänsyn till den uppfattning, som i det föregående framförts, kan

utskottet icke ansluta sig till de »allmänna grunder för lantförsvarets

ordnande», vilka i Kungl. Maj:ts proposition angivits.

Den nu befintliga organisationen har visat sig väl lämpad efter folkmängds-

och andra förhållanden i vårt land och en beskärning av densamma

genom indragning av ett större eller mindre antal truppförband

skulle förhindra organiserandet av folkets hela kraft. Ett ytterligare hinder

härför ligger i de av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärderna för begränsning

av värnpliktskontingentens storlek. En härordning med sa allvarliga brister

är icke ägnad att utgöra en tillfredsställande lösning av vårt lands försvarsfråga.

Chefen för generalstaben yttrar i detta avseende bland annat

följande, som synes beaktansvärt: »En härorganisation, som icke äger

sådan styrka, att den i fred medgiver utbildning av samtliga vapenföra

värnpliktiga och i krig icke gör det möjligt att uppsätta en sa stark fältbär

-— med tillhörande ersättningstrupper — som rikets folkmängd tilllåter,

uppfyller icke fordringarna vare sig på en definitiv härordning eller

på ett övergående provisorium».

Yad först angår värnpliktskontingentens storlek, innebär Kungl. Maj:ts

förslag befrielse från värnpliktens fullgörande i fredstid icke blott för dem,

som hava viss försörjningsplikt, utan även samtliga icke vapenföra. Genom

de icke vapenföras befrielse från fredstjänstgöring kommer den omfattande

handräckningstjänsten att helt påläggas de vapenföra, av vilka en högst avsevärd

del undantages från varje egentlig vapenutbildning och alltså från

möjligheten att kunna vid behov effektivt deltaga i landets försvar, vartill

de dock genom kroppsliga kvalifikationer äro fullt skickade. Det får härvid

icke heller förbises, att ett stort antal värnpliktiga, vilka nu hänföras till

kategorien icke vapenföra, äro fullt användbara vid mobilisering — och

hittills också avsetts härför — såsom t. ex. kuskar, hantverkare etc. Bifogade

tablå utvisar antalet inskrivningsskyldiga och deras fördelning, varav framgår

att enligt Kungl. Maj:ts förslag endast 59 % av de inskrivna uttagas till

egentlig vapenutbildning och enligt förslag, som i utskottet framkommit,

67 %. De senaste åren — alltså enligt nu gällande härordning — har

motsvarande procenttal vid hären utgjort omkring 90.

s. 369 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1. 369

Tablå utvisande antalet årligen inskrivna värnpliktiga, från frcdstjänstgöring befriade

samt till ersättningsreserv och till linjetjäust uttagna.

.

!

Proposi-

tionen

I utskottet

framlagt

förslag

Antal årligen inskrivna värnpliktiga ....................................

42 878

42 878

Antal från fredstjänstgöring frikallade:

s. k. familjeförsörjare m. 11................................................

icke vapenföra................................................................

1500

5 229

1500

5 229

Summa

6 729

6 729

Till ers ättningsreserven (handräckningstjänst) uttagna vapenföra

Till linjetjänst (egentlig vapenutbildning) uttagna vapenföra...

10 500 >)

20 858 2)

7 000 '')

24 358 2)

'') Härtill komma marinen tilldelade 300 och flygvapnet tilldelade 200.

2) » » » » 3,545 » » » 746.

Till jämförelse må anföras att åren 1922 och 1923 antalet inskrivna

vid hären uppgått till 46,021, resp. 44,519, och antalet till vapentjänst

av dessa uttagna 41,268, resp. 39,956.

Anmärkningsvärt är att, såsom av motiveringen till härordningsförslaget

framgår, antalet till linjetjänst uttagna värnpliktiga blivit beräknat

på det sätt att — sedan familjeförsörjare m. fl. frånräknats från det beräknade

antalet inskrivna vapenföra — den för fyllande av handräckningsbehovet

erforderliga styrkan först blivit fixerad och att därefter återstoden

förts till linjetjänst. Att de sakliga kraven på i främsta rummet tillgodoseende

av utbildning av största möjliga antal vapenföra blivit på detta

sätt åsidosatta ligger i öppen dag. Även om, såsom blivit inom utskottet

föreslaget (se ovanstående tablå), linjekontingenten något ökas och ersättningsreserven

i motsvarande grad minskas, kvarstår dock det missförhållandet,

att handräckningsbehovets fyllande främst tagits i beaktande

vid avvägningen de båda personalkategorierna emellan. Ett dylikt förfaringssätt

kan utskottet icke tillstyrka, utan finner det för sin del vara ett

oavvisligt försvarsintresse att i stort sett samtliga vapenföra uttagas till

vapentjänst samt att handräckningstjänsten, liksom hittills, ombesörjes av icke

vapenföra, vilka alltså fortfarande böra vara skyldiga att göra tjänst i fred.

Endast genom att sålunda utnyttja de vapenföra för försvaret i egentlig

rnening bliver det möjligt att organisera hela folkkraften, ett krav, som i

en svensk försvarsordning icke får frångås.

De av Kungl. Maj:t föreslagna utbildningstiderna understiga även

vad som för närvarande provisoriskt tillämpas. Erfarenheterna såväl

från kriget som från de gångna s. k. provisorieåren bekräfta den från

militärt håll hävdade uppfattningen, att de nu tillämpade utbildningstiderna

ingalunda medge danandet av fältdugliga soldater. När det gäller

att för en längre tid fastställa övningstidens omfattning, måste det därför

anses vara mycket betänkligt att i detta avseende gå ännu längre i inskränk
-

s. 370 Kontrollera mot PDF

370

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

ning av utbildningstiden än vad för närvarande är fallet. En otillräcklig

utbildningstid medför även att landets ungdom i krig skulle utsättas för

onödigt stora förluster utan motsvarande gagn. Särskilt betänkligt är förslaget

om minskande av antalet repetitionsövningar vid infanteriet från tre

till två. Med hänsyn till den korta tiden för första tjänstgöringen framträder

synnerligen starkt behovet av ett tillräckligt antal repetitionsövningar,

om de äldre årsklasserna skola äga erforderlig krigsdugligliet vid mobilisering.

Linjekontingentens begränsning medför likaledes krav på flera repetitionsövningar.

Redan under nuvarande förhållanden hava svårigheter visat sig

uppstå att kunna under repetitionsövningarna komma upp till en organisation

av infanteriregementet, som överensstämmer med den vid mobilisering

avsedda. De föreslagna bestämmelserna skulle göra det omöjligt

att under nämnda övningar organisera samtliga förband enligt regementets

krigsmässiga indelning. Det torde knappast behöva påvisas, vilket ogynnsamt

inflytande den här påtalade bristen kommer att utöva såväl på truppförbandens

som på befälspersonalens utbildning.

Den korta utbildningstid, som föreslagits för de till befälsutbildning uttagna

värnpliktiga — underbefäl eller fackmän samt studenter och likställda

— medger icke att göra desamma skickade för användning på

sådana befälsposter, som för säkerställande av krigsorganisationens kvalitet

erfordras, och vartill dessa personalkategorier kunna anses lämpade. De

hårt beskurna befälskadrerna — till vilkas otillräcklighet det blir anledning

att i annat sammanhang återkomma •— skapa behov av ett

stort antal värnpliktigt befäl för användning i gruppchefs- och plutonchefsbefattningar.

För sistnämnda befattningar avsåg 1914 års härordning

studenter och likställda, men dessa kunna nu i regel icke bliva

användbara i högre befattning än gruppchef, och till underbefäl eller fackmän

kunna icke ens danas till dugliga ställföreträdare för gruppchefer. Det må

i detta sammanhang erinras om att försvarsrevisionen för värnpliktiga i allmänhet

ansåg en utbildningstid av 255 dagar nödvändig. Ungefär motsvarande

tid föreslås nu för studenter och likställda, medan underbefäls eller fackmäns

utbildningstid enligt Kungl. Maj:ts proposition skulle med ungefär

två månader understiga den nyssnämnda, för danandet av fältdugliga soldater

enligt försvarsrevisionens uppfattning erforderliga tiden. Att, såsom

inom utskottet föreslagits, öka utbildningstiden för underbefäl eller fackmän

med 2 5 dagar, medför visserligen en förbättring av denna kategoris

användbarhet, men innebär icke, enligt de gångna årens erfarenheter, en på

långt när tillfredsställande anordning.

Behovet av reservtrupps- och landstormsövningar blir med den av Kungl.

Maj:t föreslagna förläggningen av utbildningstiden starkt framträdande.

Redan under det 23:e levnadsåret har huvuddelen av de värnpliktiga fullgjort

all fredstjänstgöring, och det kan icke förutsättas, att beväringens äldre

årsklasser eller landstormen under sådana omständigheter skola besitta tillräckliga

kunskaper och färdigheter för att vid mobilisering bliva ens någorlunda

användbar, därest icke övningar av här angiven art komma till stånd.

s. 371 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

371

Det frivilliga skytteväsendets betydelse för försvaret måste enligt utskottets

mening skattas synnerligen högt. Den moderna stridens natur

liksom den utbildningstid, varmed i vårt land är att räkna, gör det särskilt

nödvändigt att genom understöd till det frivilliga skytteväsendet skapa

möjligheter att höja den personliga skjutskickligheten över det mått, som

den militära utbildningen medger. Riksdagen har också visat sig beakta

värdet av denna för försvaret betydelsefulla folkrörelse, och den kungl.

propositionens uraktlåtenhet att upptaga anslag till skytteväsendet är ett

omotiverat frångående av den ståndpunkt, riksdagen på goda grunder hitintills

och senast innevarande år intagit. Anledning härtill synes allra

minst föreligga i ett förslag, vilket avser att genomföra långt gående inskränkningar

av de befintliga försvarsanstalterna, och vars organisatoriska

brister framkalla ökat behov av det tillskott i försvarskraft, som det frivilliga

skytteväsendet för en jämförelsevis ringa kostnad för staten förmår

att skapa.

Det har redan förut framhållits, att en fredsorganisation på sex arméfördelningar

är erforderlig för att kunna på ett tillfredsställande sätt tillgodose

behovet av operativa enheter i krig. Denna organisationens omfattning

sammanhänger intimt med möjligheten att kunna uttaga hela folkkraften.

Härför erfordras ovillkorligen ett visst, med hänsyn till värnpliktstillgången

avpassat antal truppförband, framför allt av infanteriet. I

Kungl. Maj:ts proposition har hänsyn icke tagits härtill. Vår nuvarande

försvarsorganisation åter är uppbyggd med hänsyn till att folkets fulla

värnkraft skall kunna vid behov uttagas till rikets försvar, och dess omfattning

är avpassad så, att den skall kunna i sig upptaga hela den levande

försvarskraften. För detta ändamål fordras, att icke blott de befintliga

truppförbanden vid mobilisering kunna uppbringas till fältstyrka utan även

uppsättandet av reservtrupper. Med hänsyn härtill är också kadern beräknad.

En indragning av ett så stort antal infanteritruppförband, som enligt

den kungl. propositionen förutsattes, medför i och för sig hinder mot att

kunna organisera hela folkkraften, även om de kvarvarande förbanden gåves

en sådan fredsorganisation och en sådan kader, att ett uppsättande av

reservtrupper vid mobilisering bleve i avsevärd utsträckning möjliggjort.

Även ett bibehållande, såsom inom utskottet föreslagits, av ytterligare tvenne

infanteriregementen skulle i endast obetydlig grad öka möjligheterna i här

berört avseende, särskilt om, såsom jämväl i utskottet föreslagits, icke blott

dessa regementen utan även åtskilliga andra samtidigt erhölle en ytterligt

begränsad organisation.

För de särskilda truppförbanden har av Kungl. Maj:t föreslagits högst

väsentliga inskränkningar av organisationen och vid nästan samtliga vidtagits

en sådan kaderbeskärning, att man måste anse icke blott varje

utsvällning vid mobilisering förhindrad utan till och med möjligheten att

kunna uppbringa truppförbanden till fältstyrka på ett betänkligt sätt äventyrad.

Yid de mobiliserade förbanden måste ovillkorligen en icke alltför

obetydlig del av befälspersonalen utgöras av sådana, som genom aktiv

Fredsorg

anis ationen.

s. 372 Kontrollera mot PDF

372

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

tjänst i fred förvärrat sig erforderlig rutin och tillfredsställande taktiskt

omdöme. Detta krav är icke i Kungl. Maj:ts proposition tillgodosett.

Det torde till belysande av kaderminskningens innebörd böra hänvisas

till nedanstående jämförelse av nu gällande och föreslagna personalstater

vid infanteriet och artilleriet (fördelningsartilleriregemente).

Propositionen

1914 års härordning

Infanteri

, 1 Väster-

Isormalreg.J bottcngtyp

Artilleri

Infanteri

Artilleri

Regementsofficerare ...........................

4

3

4

5

6

Kaptener ...........................................

lu

9

11

15

18

Sub alternofficer are............................

26

24

26

33

30

Fanjunkare ........................................

8

8

8

13

15

Sergeanter ........................................

18

17

17

26

30

Furirer.............................................

37

34

39

43

55

Korpraler (konstaplar) ........................

24

20

36

44

44

Vicekorpraler (vicekonstaplar)...............

24

20

44

—

Volontärer.........................................

37

34

105

60

176

Summa

188

169

246

283

374

Den sammanlagda befälsstyrkan enligt olika förslag framgår av nedanstående.

Infanteri:

Propositionen

Inom

utskottet fram- lagt förslag

1914 års

härordning

Officerare .......................................

Underofficerare ... ............................

769

503

1,680

822

552

1,776

1,488

1,090

3,692

Kavalleri:

Officerare .......................................

Underofficerare................................

Underbefäl........................

112

58

195

112

58

195

264

153

529

Artilleri:

Officerare .......................................

337

337

462

Underofficerare...............................

194

194

399

Underbefäl.......................................

545

545

827

Ingenjörtrupper:

Officerare .......................................

133

133

173

Underofficerare.............................

91

91

147

Underbefäl ............................... ......

194

194

256

Trängt rupperna:

Officerare .......................................

60

66

81

Underofficerare.................................

54

58

86

Underbefäl.......................................

130

144

234

Intendenturtrupperna:

Officerare ......................................

83

85

116

Underofficerare.................................

65

67

95

Underbefäl......................................

22

22

25

Summa:

1,612

966

1,673

U021

2,657

1,972

Underofficerare.................................

Underbefäl.......................................

2,776

2,876

5,563

s. 373 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

373

Bristen på aktiv personal kan icke ersättas genom reservbefäl eller till

befäl utbildade värnpliktiga, sjnnerligast som tillgången inom dessa befälskategorier

kommer att bliva mycket otillfredsställande. Den för studenter

och likställda föreslagna korta utbildningstiden kommer helt naturligt

att utöva ett högeligen ogynnsamt inflytande på den redan nu svåra

rekryteringen av reservofficerarna. Skillnaden i utbildningstid för dessa

båda personalgrupper skulle nämligen komma att uppgå till icke mindre än

345 dagar eller nära ett år, emot endast 120 dagar enligt 1914 års härordning.

Det tillopp av reservofficersaspiranter, som i propositionen förutsatts,

kommer därför sannolikt icke till stånd, och därigenom bliva befälsberäkningarna

ohållbara. Icke heller kan ersättning för denna bristande

tillgång på befäl framför allt i plutonchefsbefattningar, fyllas ur de värnpliktigas

led — med studenter och likställda — enär denna värnpliktskategori,

som ovan framhållits, icke kan på den korta tid, som föreslås i

den kungl. propositionen, erhålla den utbildning, som erfordras för tjänstgöring

i plutonchefsbefattning. Samma synpunkter gälla i fråga om underbefäl

och fackmän. Följden härav bliver en högst ofördelaktig sänkning

av truppens kvalitet vid mobilisering. ITtan överdrift torde man kunna

fälla det omdömet, att de föreslagna åtgärderna förhindra organiserandet av

ett effektivt försvar.

En duglig befälskår, särskilt vad officerarna angår, kan icke improviseras

utan kräves härför långvarig utbildning, ett förhållande, vilket bestyrkes

av erfarenheterna inom de genom fredssluten efter världskriget nyskapade

staterna. En naturlig följd av den förutsatta indragningen av

truppförband borde därför vara en ökning av kadern vid de truppförband,

som bibehållas. I Kungl. Maj:ts proposition föreslås i stället en högst

betydande minskning av densamma, uppgående vid ett normalinfanteriregemente

till 13 officerare och 13 underofficerare samt vid ett regemente

med begränsad organisation till icke mindre än 17 officerare och 14 underofficerare.

Därigenom icke blott äventyras, som ovan nämnts, fredstruppförbandens

uppbringande till fältstyrka utan förhindras också varje utsvältning

av organisationen genom uppsättandet av reservtrupper vid mobilisering

eller en komplettering av krigsorganisationen efter mobilisering.

Vid mobilisering kan icke avses någon del av den för utbildningsarbete

lämpade aktiva befälskadern för att omhänderhava och öva de vapenföra

värnpliktiga, vilka icke i fred bibringats för ingående i fälthären erforderliga

färdigheter. Den bristande tillgången på aktiv befälspersonal medför

alltså, att samtliga till ersättningsreserven uttagna vapenföra värnpliktiga

sannolikt icke bliva i stånd att deltaga i landets försvar.

Förutsättningen för att det skall vara möjligt att utan allvarlig skada

genomföra sådana täta organisationsförändringar, som under senaste decennier

förekommit i vårt land, är att antalet truppförband i fred i stort

sett lämnas orubbat. Utskottet kan därför icke tillstyrka någon indragning

av nu befintliga truppförband eller begränsning av kadern vid de
-

s. 374 Kontrollera mot PDF

374

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

samma, allra minst då dessa åtgärder uppenbarligen grundas på ett »läge

i yttre och inre politiskt avseende, om vars varaktighet det icke är möjligt

att med bestämdhet uttala sig» (1924 års försvarsutskott).

De förutsatta indragningarna medföra emellertid även andra olägenheter

av påtagligen ytterst betänklig art.

Vad kavalleriet angår, måste en reducering av detsamma till fyra regementen

om tre ryttarskvadroner anses rent av ödesdiger. På senaste tid

har man i utlandet ställt sig alltmera avvisande mot den ståndpunkten,

att kavalleriets betydelse skulle enligt världskrigets erfarenheter hava väsentligen

förminskats. Ett med kulsprutegevär, kulsprutor, artilleri och pansarbilar

utrustat kavalleri har en eldstyrka samt en framkomlighet och rörlighet,

som kunna medföra de största fördelar. Även i fråga om spaningstjänsten

är kavalleriet av stor betydelse och kompletterar härvid flygvapnet,

särskilt i ett land med sådan terräng som vi äga.

Världskrigets erfarenheter peka oförtydbart hän pa nödvändigheten att

åstadkomma en modernisering av arméns utrustning och beväpning. Det

borde då hava varit ett av de främsta målen för reformer att tillgodose

ifrågavarande krav. De i Kungl. Maj:ts proposition upptagna anslagsbeloppen

för materielanskaffning under rubriken »Engångskostnader» äro

emellertid så snävt tillmätta, att ifrågavarande anskaffning av modern

materiel och utrustning i verkligheten kommer att långtifrån påskyndas

utan i stället med all sannolikhet fortskrida i långsammare tempo än vad

för närvarande är fallet. Under de närmaste aren undergår alltså lantstridskrafternas

kvalitativa beskaffenhet, som i andra avseenden högeligen

försämras, icke ens på detta område den förbättring, som med hänsyn till

den nutida stridens fordringar måste anses vara nödvändig.

De i Kungl. Maj:ts proposition föreslagna åtgärderna för övergången

till den nva härordningen äro av sådan art, att de måste allvarligt förminska

arméns krigsberedskap under övergångsåren. Med den nya organisationen

följer en genomgripande omläggning av landets militäradministrativa

indelning, av värnplikts- och inskrivningsväsendet samt av landstormens

organisation. Men även på de direkta mobiliseringsförberedelsernas

område komma de föreslagna förändringarna att medföra synnerligen

stora och betydelsefulla arbeten, då alla med härens ständiga indelning

i fred sammanhängande åtgärder för mobiliseringsbehovets tillgodoseende

med personal, hästar och fordon komma att härav påverkas. Därest

icke tillräckligt lång tid för utarbetande och genomförande av omorganisationen

ställes till buds, kan uppstå ett sådant svaghetstillstånd, att hären

i händelse av krig saknar förmåga att hastigt och noggrant utföra sin

mobilisering och koncentrering. Det synes med hänsyn härtill böra eiinras

om att den omändring, varom här är fråga, icke endast berör vissa myndigheter

eller enskilda tjänstemän, den berör i fullaste mening hela det

svenska folket. De nya bestämmelserna måste därför, innan de skola

bringas i tillämpning, hava nått fram till alla värnpliktiga medborgare,

s. 375 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

375

till varje häst- och fordonsägare. Har så icke skett, har denna nya

organisation icke hunnit bliva det svenska folkets egendom och ingått i

dess medvetande, då kommer vid mobilisering att uppstå oreda, förvirring

och svårigheter, till ödesdigert men för vår förmåga att skydda oss mot

ett angrepp. Inom utskottet har föreslagits ett framskjutande i visst avseende

av tiden för övergången till den nya härordningen. Detta är

otvivelaktigt ett steg i rätt riktning. Men även med de modifikationer,

som sålunda föreslagits rörande övergången, blir en utveckling av ovan

antydd art sannolik, då den här ifrågasatta genomgripande förändringen

av hela den komplicerade organism, som försvarsväsendet utgör, måste

kräva ett avsevärt antal år.

Vid beräknandet av de med ett genomförande av Kungl. Maj:ts proposition

förenade kostnaderna har man uraktlåtit att taga hänsyn till vissa

väsentliga utgifter, vilka ovillkorligen måste bliva föremål för beaktande.

Vad enskilda poster i budgeten angår, må allenast påvisas, att i densamma

icke upptagits ett så betydande anslag som det till »ersättning

för rustning och rotering» — i årets statsverksproposition uppfört med

460,000 kronor, ett belopp, som icke på länge kan väntas försvinna ur

budgeten. An mera betänkligt är emellertid, att i Kungl. Maj:ts proposition

icke tagits hänsyn till eller räknats med de belopp, vilka böra beviljas

såsom ersättning till de samhällen, där av indragningarna berörda

truppförband äro förlagda. I avsaknad av varje utredning, rörande de

blivande ersättningsbeloppens storlek skulle riksdagen alltså genom ett

bifall till Kungl. Maj:ts proposition binda sig för utgifter, vilkas storlek

för närvarande icke äro möjliga att överblicka. Ett sådant förfaringssätt

måste förefalla oförklarligt vid en nyorganisation, vilken såsom sitt huvudmål

uppställt åstadkommandet av besparingar.

Av vad nu anförts framgår, att utskottet icke skulle kunnat tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag, även om utskottet varit av den meningen, att den

nuvarande tidpunkten lämpade sig för en omorganisation av vårt försvarsväsen.

Av skäl, som framlagts i motioner i såväl första som andra kammaren

(nr 242, resp. 343) har emellertid utskottet kommit till den bestämda

övertygelsen, att en omorganisation av försvarsväsendet icke bör för närvarande

ifrågakomma. Till närmare utveckling av denna sin uppfattning

vill utskottet anföra följande.

Motiven för den omorganisation av försvarsväsendet, vilken ända sedan

försvarsrevisionens tillsättande stått på dagordningen, torde kunna i stort

sett hänföras till nedanstående två kategorier:

möjligheten att på grund av vårt förändrade militärpolitiska läge, Nationernas

förbunds tillkomst m. m. och i samband därmed förment minskade

krigsrisker inskränka försvarsanstalternas omfattning; samt

önskvärdheten att bringa organisation och utrustning till överensstämmelse

med erfarenheten från världskriget.

s. 376 Kontrollera mot PDF

376

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Statsministern har i sitt anförande till statsrådsprotokollet vid den

kungi. propositionens föredragning riktat uppmärksamheten på den bristande

stadga, som kännetecknar det genom uppgörelserna efter världskriget

skapade läget, liksom ock på tillkomsten av nja konfliktanledningar genom

det nuvarande tillståndet. Samtidigt finner han emellertid ett starkt stöd

för möjligheten att organisera ett stabilt fredstillstånd i den allmänna

krigströttheten och den ekonomiska utarmning, som följt efter den stora

kraftmätningen på kontinenten.

De förhoppningar om en kommande fredlig utveckling på det internationella

området, varåt statsministern givit uttryck, motsvaras enligt utskottets

mening i alltför ringa grad av de verkliga förhållandena. Den

ovisshet och oro, som alltsedan kriget kännetecknat det världspolitiska

läget, ha i det hela ökats och skärpts genom uppkomsten av 113m anledningar

till förvecklingar. Det hopp, som man på vissa håll i vårt land

fäste vid tillkomsten av ministärerna Mac Donald i England och Herriot

i Frankrike, har icke förverkligats. Icke heller hava några tecken på

verklig rustningsminskning kunnat skönjas ute i världen. Tvärtom stå

många europeiska stater starkare rustade nu än före 1914, och arbetet på

den militära beredskapens stärkande har särskilt under sista året bedrivits

med påfallande iver och kraft. I den del av vår världsdel, vars förhållanden

närmast beröra oss, framträder rustningsarbetet med synnerlig

skärpa och därmed gives också änledning till allvarliga farhågor angående

möjligheten av en framtida fredlig utveckling. Händelserna i flera av

Sovjet-ltysslands grannstater utgöra en varnande maning att icke försvaga

de medel, som stå till buds för att trygga rikets säkerhet.

Den känsla av otrygghet, som överallt är rådande, har också föranlett

det förslag till avgörande på fredlig väg av internationella tvister och

ömsesidig hjälpplikt, som av Nationernas förbunds femte delegeradeförsamling

i Geneve anbefallts till antagande av förbundsmedlemmarna. I vad

mån detta förslag måste utöva inflytande på storleken av de särskilda

staternas rustningar har utförligt behandlats i ovan anförda motioner, och

synes det därför icke erforderligt att här redogöra därför.

Yilket än Geneveprotokollets öde kommer att bliva, så står det dock

fullt klart, att varje överenskommelse om gemensamma åtgärder till fredens

tryggande måste pålägga de i överenskommelsen deltagande makterna

skyldigheter, vilka innebära konsekvenser av försvarspolitisk art. Ar

vårt land icke villigt att påtaga sig dylika förpliktelser, då förlorar det

möjligheten att komma i åtnjutande av de eftersträvade fördelarna. Hur

utvecklingen under sådana förhållanden kan komma att gestalta sig är i

nuvarande stund icke möjligt att bedöma, och följaktligen äro vi också

ur stånd att med någon grad av säkerhet bestämma, om eller i vad mån

vi kunna minska vår försvarsberedskap.

Den nuvarande tidpunkten är sålunda icke lämplig för att på objektiva

grunder fatta beslut i försvarsfrågan, allra minst om någon mera genom
-

s. 377 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

377

gripande reducering av vårt försvarsväsende. Intill dess de utrikespolitiska

förutsättningarna för ett tillförlitligt bedömande av vårt försvarsproblem

kunna anses föreligga, bör därför genomförandet av en definitiv försvarsreform

anstå. Den solida grund, som vi äga i vår nuvarande organisation,

får i en dylik situation icke rubbas, än mindre får denna organisation

raseras. Genom dess bibehållande bevara vi också de väsentligaste

grundbetingelserna för att kunna skapa en krigsmakt, vilken förmår att

inom landet framkalla en känsla av trygghet och utåt är i stånd att hävda

vår nationella självbestämningsrätt.

Yad därefter angår önskvärdheten att åvägabringa en av krigserfarenheterna

motiverad modernisering av organisation och utrustning, finner

utskottet denna synpunkt högst beaktansvärd. Detta bör emellertid icke

föranleda några reduceringar beträffande omfattningen av den år 1914 beslutade

organisationen. Det torde nämligen böra erinras om, att provisoriets

brister i huvudsak endast beröra de värnpliktigas utbildningstid

samt truppernas utrustning och beväpning. Några organisatoriska förändringar

hava icke blivit vidtagna, och den bestående härordningen

besitter allt fortfarande sin viktigaste och ur principiell synpunkt värdefullaste

egenskap: förmågan att uttaga hela den försvarskraft, som vårt

lands vapenföra befolkning innesluter.

Av förut nämnd anledning finner emellertid utskottet sig icke böra

föreslå någon ändring av de nu tillämpade utbildningstiderna.

Desto mera vikt ligger det då uppå att snarast få till stånd den modernisering

av truppförbandens beväpning, utrustning och inre organisation,

som med hänsyn till krigserfarenheterna och de senare årens försummelser

i detta avseende icke längre kan uppskjutas. Härtill böra alltså för närvarande

reformerna inskränkas, och detta desto hellre som det måste anses

önskvärt, att de ifrågasatta förbättringarna icke ske på sådant sätt,

att de nuvarande kostnaderna i nämnvärd grad överskridas.

Då de anordningar, som av utskottet i det följande föreslås, äro att

anse såsom provisoriska och endast, med undantag för till indragning

ifrågasatta beställningar, gällande en kortare tidsperiod — kanske blott

några år ■— har det icke ansetts behövligt för vinnande av de förbättringar,

som måste anses ofrånkomliga och i varje fall för framtiden av

ett oomtvistligt värde, att utarbeta någon för längre tid gällande, fullständig

plan för materielanskaffning eller några förslag till organisatoriska

förändringar av större räckvidd, utan har utskottet inskränkt sig till att

föreslå tillfälliga åtgärder av sådan natur, att de förläna våra nuvarande

försvarsanstalter en större krigsberedskap och ett ökat militärt värde.

Även i Kungl. Maj:ts proposition synes det framlagda förslaget anses

såsom ett slags provisorium. I densamma åberopas nämligen vid olika

punkter 1924 års försvarsutskott, i vars utlåtande under »Allmänna

grunder» bl. a. anföres: »Det torde från denna utgångspunkt icke behöva

närmare utvecklas, att utskottet för sin del betraktar varje försvarsordning,

s. 378 Kontrollera mot PDF

378

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

och sålunda även den här föreslagna, som ett provisorium, om vars längre

eller kortare varaktighet det icke är möjligt att med bestämdhet uttala

sig». Samma uppfattning har kommit till uttryck även inom årets utskott,

och det synes på grund härav med särskild rätt kunna krävas, att

reformerna inskränkas till sådana områden, där de icke kunna medföra

för lång tid verkande, kanske ödesdigra konsekvenser. Sådana skulle

emellertid vara förknippade med ett bifall till Kungl. Maj:ts proposition

icke blott i fråga om värnpliktsbestämmelserna utan, även och framför

allt, genom de föreslagna beskärningarna av organisationen.

Den tankegång, som legat till grund för utskottets uppfattning rörande

åtgärder, vilka nu böra vidtagas i fråga om försvarsväsendet-, kan sammanfattas

sålunda:

Den nuvarande organisationen bör tills vidare bibehållas; inom densamma.

höra dock förbättringar och moderniseringar snarast komma till utförande.

Av de åtgärder, som närmast böra ifrågakomma, framstår såsom det

mest trängande behovet att skapa ett mera tillfredsställande och efter sina

uppgifter mera anpassat luftförsvar än det nuvarande. Då utskottet, som

förut nämnts, icke avser någon genomgripande förändring av den organisatoriska

ramen, synes det främst vara av vikt att tillgodose materielanskaffningen.

Personalbehovet förutsattes i första hand fyllt genom

kommendering av personal ur armén och marinen, i andra hand genom

värnpliktiga. Att behovet kan på detta sätt lättare och bättre fyllas

enligt detta förslag än enligt Kungl. Maj:ts, synes ostridigt, då personaltillgången

f. n. är vida större än enligt propositionen. Och även enligt

denna är det dock genom lånt- och sjöförsvarets personal, som den ojämförligt

största delen av flygvapnets personalbehov måste tillgodoses, Det

torde böra framhållas, att de i årets statsverksproposition föreslagna beloppen

för flygväsendet tillsammans med de här förutsatta anslagen bereda

möjlighet för att, därest riksdagen så skulle finna lämpligt, ur organisationen

utbryta luftförsvaret och självständigt organisera detsamma, även om den

nya organisationens uppbyggande måste ske i ett långsammare tempo än

som eljest kan vara avsett.

Såsom av det följande framgår, finner utskottet det också nödvändigt

att öka artilleriets tillgång på markstridsmedel mot luftanfall.

Ett annat behov, som under de gångna åren icke blivit på långt när i

tillräcklig grad tillgodosett, men vars tillgodoseende ej utan våda kan längre

undanskjutas, är anskaffning av modern beväpning och materiel för truppförbanden.

Då det emellertid icke synes möjligt att inom den ekonomiska

ram, som här förutsatts, genomföra alla de förbättringar i detta avseende,

som otvivelaktigt äro väl behövliga, har utskottet nödgats inskränka sig

till det, som med hänsyn till förhållandena i vårt land är i högsta grad

erforderligt. Det har härvid funnits önskvärt att i främsta rummet tillgodose

behovet vid infanteriet. Såsom stöd härför torde böra anföras, vad chefen

för generalstaben i sitt den 30 november 1923 avgivna besparingsförslag

s. 379 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

379

angående detta truppslags betydelse yttrar. Han säger bl. a. att »på grund

av förbindelsernas beskaffenhet samt terräng- och väderleksförhållandena

liera av våra sannolika krigsskådeplatser äro vida mindre lämpade för användning

av artilleri, pansarvagnar och annan maskinell utrustning än vad

fallet i regel var under världskriget. Särskilt gäller detta under rörliga

operationer. Det är emellertid med hänsyn till våra sannolika krigsskådeplatsers

natur samt till det slag av operationer, som betingas av vårt

militärpolitiska läge, vi framförallt böra bestämma vår härs organisation,

utrustning och taktik, och det är den överlägsenhet, vi kunna erhålla ur

dessa synpunkter, som utgör en av våra viktigaste förutsättningar». Han uttalar

vidare önskvärdheten av att infanteriet genom förändrad organisation

och beväpning erhåller större stridsvärde. »Infanteriet kommer fortfarande

och kanske med större rätt än någonsin att utgöra härens huvudtruppslag».

Utskottet anser sig i dessa uttalanden, liksom också i dylika av föregående

generalstabschefer, äga fullt fog för att främst tillgodose behovet

av förbättrad vapenutrustning för infanteriet. Detta synes desto mera

angeläget, som redan reglementariska bestämmelser utfärdats, vilka avse

en moderniserad organisation av infanteriet, vilken organisation till stor

del baseras på befintligheten av en mera omfattande beväpning än den

nuvarande. Anskaffandet av sådan beväpning måste därför påskyndas.

Beträffande kavalleriet är det högeligen önskvärt att öka dess förmåga

att fylla de uppgifter, som krävas av detta truppslag under modern krigföring,

och föreslås därför medel för försök med och sedermera anskaffning

av pansarbilar, avsedda att ingå i kavalleriregementena.

För artilleriets vidkommande synas de åtgärder, som i Kungl. Maj:ts

proposition ånyo föreslås beträffande organisation av ett arméartilleriregemente

och ett luftvärnsartilleriregemente samt överföring av viss tung

materiel till fördelningsartilleriregementena, vara av så obestridligt värde,

att de böra bringas i verkställighet. I fråga om organisationen torde

detta under instundande budgetår ej behöva medföra några ökade utgifter.

För särskilda utbildningskurser, avseende studiet av framför allt gaskrigets

natur och skydd mot gasanfall, torde medel böra anslås.

Därest de åtgärder, som här föreslagits, vinna riksdagens bifall torde

en modernisering av och inom de särskilda truppförbanden i enlighet med

världskrigets erfarenheter omedelbart därefter kunna komma till utförande.

De här upptagna anslagen — tillsammnns med i statsverkspropositionen

förut upptagna medel för materielanskaffning — uppgå till mer än dubbla

det belopp som i Kungl. Maj:ts proposition nr 50 upptagits för engångskostnader,

detta i vad avser armén. En modernare utrustning och beväpning

kan därigenom komma till stånd betydligt snabbare med detta än

enligt Kungl. Maj:ts förslag. Härigenom vinnes en ökning av arméns stridsvärde,

som är högeligen önskvärd, utan att dock några inskränkningar av

organisationens allmänna omfattning behöva vidtagas.

s. 380 Kontrollera mot PDF

380

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

I fråga om sättet att kunna åstadkomma sådana besparingar, att därigenom

medel kunna vinnas för genomförandet av dessa förbättringar, bör

anföras följande.

Det har redan framhållits, att några inskränkningar av organisationen

icke böra ifrågakomma, men därmed är ingalunda förnekat, att vissa

provisoriska besparingar på enskilda anslagsposter låta sig göra. Dessa

böra emellertid ske så, att arméns krigsduglighet under inga omständigheter

tillätes att ytterligare nedgå.

I främsta rummet böra alla sådana byggnads- och omändringsarbeten,

som icke utan våda kunna uppskjutas, ifrågakomma till inställande. En

särskilt allvarlig situation kräver utomordentliga åtgärder och under en

sådan böra de anslagsäskande myndigheternas krav, även om de äro under

normala förhållanden högst beaktansvärda, tillfälligtvis skjutas åt sidan

för tillgodoseendet av för arméns krigsberedskap än viktigare ändamål.

A anslaget till expenser och tryckningskostnader synas också vissa

besparingar kunna ske.

En anslagspost, som kräver högst betydande summor, är furageringsanslaget.

Då det icke torde vara möjligt att beräkna lägre pris å en

ration, synes i stället vara önskvärt att minska antalet hästtjänstgöringsdagar.

Detta torde lämpligen kunna ske genom utackordering av stamhästar

i så stor utsträckning, som tjänstens behöriga upprätthållande

medger. Generalstabschefen beräknar i sitt besparingsförslag att vid

kavalleriet skulle under tiden mellan repetitionsövningarna kunna utackorderas

sammanlagt 295 hästar. Detta antal synes kunna ökas till 400

hästar. Även vid artilleriet bör sådan utackordering kunna ske.

I fråga om den årliga värnpliktskontingentens storlek äro de beräkningar,

vilka lära ligga till grund för statsverkspropositionen till innevarande

riksdag, i behov av vissa jämkningar med hänsyn till den nu

rådande korta utbildningstiden. Den forcerade utbildning, som bliver en

följd av denna korta övningstid, ställer stora krav på de värnpliktigas

kroppsbeskaffenhet. Under hänvisning till vad som i generalstabschefens

s. k. besparingsförslag i detta avseende anförts, får utskottet därför föreslå,

att föreskrift lämnas om sådana skärpta besiktningsbestämmelser vid

de värnpliktigas inskrivning, som av chefen för generalstaben i sagda

förslag förordas.

De besparingar, som på detta sätt torde kunna vinnas, beräknas till

följande belopp:

1. Anslaget till byggnader och deras underhåll

kan, genom att man låter vissa större reparations-

och andra arbeten anstå, minskas

med.................................................................. 500,000: — kronor

2. Anslagen till expenser och tryckningskostnader

kunna minskas med......................................... 100,000: —- »

s. 381 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

381

3. Furageringsanslaget kan genom inackordering

av omkring 400 hästar i 320 dagar minskas

me<^.................................................................... 175,000:— kronor

4. Kontingentens minskning genom skärpta be
siktningsbestämmelser

skulle medföra en

minskad kostnad av ....................................... 2,600,000:_- »

Summa 3,375,000: — kronor

Dessa medel böra komma till användning sålunda:

1. Till ökad anskaffning av flygplan och utrustning

för dessa............... 1,000,000: — kronor

2. Ökning av anslaget till flygövningar för utbild
ning

av större antal flygmaskinsförare, spa
nare

m. fl......................................................... 325,000: —

3. Ökad anskaffning av kulsprutor och kulsprute
gevär

för infanteriet......................................... 1,000,000: — »

4. För försök med och anskaffning av infanteri
artilleri

............................................................... 150,000:

5. För fortsatt motorisering av artilleriet............... 200,000: — »

6. För anskaffning av luftvärnsartilleri .................. 500,000:__ »

7. För försök med och anskaffning av pansarbilar 100,000: — »

8. För särskilda övningar, avseende skydd mot

gasanfall m. m................................................. 100,000: — »

Summa 3,375,000:—kronor.

Därest i något fall en annan fördelning av här upptagna medel på de

särskilda anslagsposterna skulle visa sig lämplig, torde det böra överlatas

åt Kungl. Maj:t att härom fatta beslut.

Sjöförsvaret.

Av skäl, som ovan anförts, kan utskottet icke ansluta tid till de »allmänna

grunder för sjöförsvarets ordnande», som angivits i Kungl. Maj:ts

proposition.

Beträffande fartygsmaterielens fördelning anser utskottet, att Kungl. Maj:ts

förslag rörande överföring till materielreserv av ännu stridsdugliga fartyg

är dålig försvarsekonomi, medförande en ur försvarssynpunkt i hög grad

olämplig minskning av sjöstyrkornas totala omfång. Att dessutom från

kustflottan till lokalstyrkorna överföra fartyg, vilka bort hava sin plats i

kustflottan, innebär en ytterligare minskning av kustflottans stridsvärde.

Bihang till riksdagens protokoll 192Ö. 11 samt. lavd. 1 B käft. (Nr t.) 722 35 26

Flottan.

s. 382 Kontrollera mot PDF

382

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Denna vår förnämsta sjöstyrka bliver sålunda genom i Kungl. Maj:ts förslag

upptagna åtgärder så starkt beskuren, att dess förmåga att fylla sina

uppgifter i hög grad äventyras.

Angående flottans ersättningsbyggnad undanskjuter den kungl. propositionen

till framtiden beslutet om en metodisk ersättning av föråldrade och förslitna

fartyg. Utskottet anser det uppenbart, att ett sådant undanskjutande

är liktydigt med att ytterligare undergräva det fartygsbestånd, vilket genom

den under en följd av år uteblivna eller otillräckliga ersättningsbyggnaden

redan undergått en för rikets säkerhet farlig värdeminskning*

I avvaktan på uppgörande och antagande av en fullständig flottplan

synes det därför utskottet angeläget att en rationell ersättningsbyggnad

bedrives av sådana fartygstyper, vilka under alla förhållanden måste inga

i flottan, i första hand jagare och undervattensbåtar. Den enligt föregående

års riksdagsbeslut påbörjade ersättningsbyggnaden bör sålunda utvidgas

till att omfatta en fullständig division jagare och en fullständig

division torpedundervattensbåtar på sätt närmare angives i motionerna nr

244 i första kammaren och nr 345 i andra kammaren.

Personalbehovet anser utskottet vara beräknat efter så snäva grunder i

Kungl. Maj:ts förslag att sjöförsvarets ledning, såväl i freds- som krigstid,

ej kan behörigen tillgodoses, varjämte personalens utbildning och

övning i fredstid ytterligt försvåras och en snabb övergång till krigsorganisationen

äventyras. Åtgärden att nu reducera flottans personalstater

i den omfattning, som i propositionen föreslås, utan kännedom om ''vilken

fartygsmateriel som kan komma att upptagas i en bliiande flottplan, finnei

utskottet sålunda mycket betänklig. Enligt utskottets uppfattning böra

flottans personalstater icke beräknas efter det i Kungl. Majrts förslag upptagna,

starkt reducerade fartygsbeståndet.

För fyllande av personalbehovet vid mobilisering räknar Kungl. Maj:ts

förslag vidare med ett avsevärt antal reservpersonal. Möjligheten att skapa

och upprätthålla denna personalreserv kan emellertid för närvarande icke

med någon större grad av säkerhet bedömas. Detta gäller särskilt underofficerskåren,

rörande vilkens reservorganisation all erfarenhet saknas. Under

sådana förhållanden borde man gått till väga med större försiktighet särskilt

vid nedskärningen av denna kår.

Såsom en följd av den synnerligen knappt beräknade personalen har

rustningsplanen för sjöstyrkorna i den kungl. propositionen icke erhållit en

tillfredsställande omfattning.

Yad skepps gosse kär en beträffar, har denna för en god rekrytering av såväl

sjömanskåren som underofficerskåren synnerligen betydelsefulla kår enligt

Kungl. Maj:ts förslag upptagits till endast 450 nummer. Det i propositionen

upptagna förslaget att vid vakanser inom sjömanskåren i motsvarande

grad öka skeppsgossekåren utgör icke en tillräcklig ersättning för

denna sistnämnda kårs beskärning. Enligt utskottets uppfattning bör

kårens numerär under inga förhållanden få understiga 500 nummer.

s. 383 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr J.

383

I likhet med vad fallet är beträffande övriga delar av försvaret synes

den av Kungl. Maj:t förordade organisationen av kustartilleriet vara behäftad

med synnerligen stora svagheter.

Med avseende, på beräkningen av staten för kustartilleriets personal angives

a sid. 307 i propositionen att det eftersträvats att så långt sig göra

låtei uppbringa den aktiva personalen till en sådan styrka, som anses

oundgängligen erforderlig för fred stjänstens behöriga upprätthållande under

tiden för huvuddelen värnpliktigas första tjänstgöring. Detta uttalande

torde få betraktas som ett indirekt erkännande av att den i de föreslagna

staterna upptagna personalen icke ens är tillfyllest för fredstjänsten. Än

mindre synes detta vara fallet vid mobilisering.

Av propositionen framgår vidare, att huvuddelen av den rörliga bestyckningen

skall uppläggas. Icke minst då det gäller Karlskrona fästning

maste en dylik åtgärd betecknas som mycket betänklig.

Älvsborgs fästning skall enligt Kungl. Maj.ds förslag visserligen bibehållas,

men da den icke är avsedd att erhålla annan bemanning i fred

än som erfordras för fästningens tillsyn, måste denna organisation betecknas

såsom alltför svag, och fästningens värde för försvarsändamål

bliver ytterligt ringa. Utskottet finner det alldeles särskilt betänkligt

att skyddet för Göteborg, rikets kanske allra viktigaste hamnstad, på dylikt

sätt äventyras.

Beträffande Hcyusö fästning föreslås i den kungl. propositionen, att

densamma skall helt nedläggas. Även om man, såsom inom utskottet

ifrågasatts, bibehåller fästningen i oförändrat skick, men endast med någon

obetydlig personal för tillsyn och materielens vård, måste en dylik organisation

betecknas såsom synnerligen otillfredsställande.

Kustartilleriets personalstater äro allt för knappt tilltagna för att vid

mobilisering medgiva detacherandet av stampersonal till vare sig Älvsborgs

eller Hemsö fästningar. Det torde därför taga avsevärd tid, innan dessa

fästningar kunna komma att fylla något försvarsändamål.

Det måste även anses anmärkningsvärt, att Hörningsholms fästning och

Luleå kustposition, vilka båda hava en betydelsefull uppgift att fylla, enligt

Kungl. Maj.ts förslag skola fullständigt nedläggas, ehuru deras bibehållande

kräver högst obetydliga kostnader.

På skäl som tidigare anförts, anser sig utskottet emellertid icke böra

ifrågasätta någon ny försvarsordning. Ehuru utskottet sålunda förordar

den nuvarande organisationens bibehållande, finner utskottet det likväl

synnerligen angeläget att inom densamma vissa förbättringar vidtagas särskilt

i fråga om materielen. Dessa avse för marinens vidkommande i

främsta rummet materielanskaffning för luftförsvaret och torde kunna vinnas

inom ramen av sjöförsvarets nu utgående kostnader genom vissa omläggningar

och inskränkningar. En undersökning rörande de besparingar,

som på detta sätt kunna uppnås, har utvisat följande.

Kust
artilleriet.

s. 384 Kontrollera mot PDF

384

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

Den i fred tjänstgörande .stanpersonalen — sålunda den personal, som

är upptagen i gällande stater —■ är beräknad för det fartygsbestand, som

jämlikt 1914 års plan skulle förefinnas vid 1919 års utgång. Detta fartygsbestånd

var emellertid ej detsamma som det nu förefintliga. Dels liar

nämligen den för åren 1915—19 beslutade nybyggnaden ej blivit helt

fullföljd, dels hava sedan år 1919 åtskilliga fartyg utrangerats utan att

ersättas av nya. Detta gör, att intill dess flottans istandsättande med

stöd av en ny flottplan hunnit förverkligas, vissa smärre inskränkningar i

personalkadrerna kunna utan allt för stora olägenheter vidtagas.

Vid kustfästningarna har en del av den vid utgången av ar 1919 förefintliga

materielen så föråldrats, att dess värde för försvaret i hög grad

minskats, varjämte de år 1914 beslutade nyanläggningarna ej blivit helt

utförda. Några nya försvarsanläggningar utöver de år 1919 beräknade

hava ej tillkommit.

Å andra sidan ha såväl vid flottan som vid kustartilleriet \issa nja

personalbehov uppstått för betjänande av liygmaterielen och av nytillkommen

teknisk materiel. Det härav uppkomna personalökningsbehovet uppgår

dock ej fullt till den storlek, som motsvaras av ovan angiven minskning

i behovet, varför vissa reduktioner i personalkadrerna nu kunna anses

möjliga att vidtaga, utan att organisationen i sin helhet därav rubbas.

Vidare må beaktas, att den nu i stat upptagna stampersonalen är beräknad

med hänsyn till att densamma vid mobilisering skall i väsentlig

omfattning utfyllas med reservpersonal och värnpliktiga. Med anledning

härav hava, vad angår officerare och civilmilitär personal, sedan lång tid

tillbaka reserver varit organiserade, vilkas personal i allmänhet redan i

fredstid bibringas viss övning. Vad åter angår underofficerarna har någon

nämnvärd reserv hittills icke funnits. Underofficer sreserven utgöres nämligen,

till skillnad från övriga personalreserver, så gott som uteslutande

av pensionerade underofficerare, vilka i krig icke äro skyldiga att tjänstgöra

ombord å fartyg och på grund av sin ålder ej heller äro lämpade

för dylik tjänstgöring eller, vad angår kustartilleriet, för trupptjänst.

Genom organisatoriska åtgärder, i huvudsaklig överensstämmelse med de i

Kungl. Maj:ts proposition föreslagna riktlinjerna, kan emellertid beräknas,

att en viss underofficersreserv av mindre omfattning kommer till stånd, i

krigstid användbar jämväl ombord å fartyg och, vad angår kustartilleriet,

för trupptjänst.

Med den omfattning fredsövningarna för närvarande hava och beträffande

vilken, med undantag av flygväsendet, icke någon utökning ifrågasättes,

torde tjänsten i fred kunna behörigen upprätthållas av ett i förhållande

till provisoriets stat reducerat antal underofficerare. En indragning av

ett visst antal underofficersbeställningar torde därför utan allt för stora

olägenheter kunna vidtagas under budgetåret 1926 —1927. Med hänsyn

emellertid dels till att erfarenhet saknas i fråga om förefintliga möjligheter

att över huvud taget kunna rekrytera underofficersreserven, dels till

s. 385 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

385

att denna reserv i varje fall endast så småningom kan rekryteras, torde

emellertid indragningen böra ske med en viss försiktighet. Sålunda entledigade

underofficerare torde böra överföras till övergångsstat ungefärligen

på siitt i den kungl. propositionen blivit ifrågasatt.

I samband med nu omhandlade reduktion böra lämpligen 3. gradens

underofficerare ersättas med flaggkorpraler samt förhållandet mellan antalet

sådana och antalet underofficerare i de återstående tjänstegraderna förändras

i ungefärlig överensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition till

såväl 1924 som innevarande års riksdag. Därjämte böra för att på vissa

tjänstgöringsplatser kunna ersätta förutvarande underofficerare, i den mån

övergångsstatens numerär minskas, 150 korpraler av sjömanskåren upptagas

såsom s. k. högbåtsman.

Av det ovanstående föranledd kostnadsminskning kan enligt uppgjord

överslagskalkyl beräknas uppgå till 1,168,000 kronor.

Yad angår de värnpliktiga bör utan några större rubbningar i organisationen

antalet dylika för marinens räkning kunna något minskas, bl. a.

genom tillämpning av de skärpta besiktningsbestämmelser, som ovan förutsatts

för armén, samt tjänstgöringstiden därjämte, på sätt i Kungl. Maj:ts

proposition föreslagits, kunna avkortas. Det bör nämligen bemärkas, att

med de vakanser inom resp. officerskårer, som för närvarande förefinnas,

och som under en rätt avsevärd tid framåt ej torde kunna besättas, samt

med anledning av att flottans övningsanslag fått och enligt utskottets uppfattning

(med undantag för en mindre del, som bestrides av kustartilleriets

övningsanslag) alltjämt bör vidkännas kostnaderna för det marina flygväsendets

övningar, kunna övriga övningar under fredstid ej givas den

omfattning, för vilken den nuvarande värnpliktskontingenten blivit beräknad.

För att tillfredsställa kravet på övning och krigsberedskap bör tjänstgöringstiden

för marinens värnpliktiga uppgå till en tid av omkring ett år. Den

tjänstgöringstid för dessa värnpliktiga, som nu är bestämd till 225 dagar,

medför i vad rör flottan den olägenheten, att inkallelse måste ske i två

omgångar under ett och samma utbildningsår, varigenom ombyte av besättningar

å fartygen måste i stort sett äga rum två gånger årligen. Så

länge detta beklagliga förhållande fortbestår, blir det från krigsberedskapssynpunkt

möjligt att utan allt för stor olägenhet avkorta denna tid till

200 dagar. Utskottet anser sig därför under nuvarande förhållanden kunna

föreslå en dylik avkortning för flottans värnpliktiga, utom för studenter och

likställda, för att därigenom möjliggöra oundgängligen nödvändiga förbättringar

på andra håll. För kustartilleriets värnpliktiga åter, vilka i olikhet

med flottans värnpliktiga inkallas till en repetitionsövning om 35 dagar,

bör en dylik avkortning ej äga rum, enär repetitionsövningen för dem då

ej skulle kunna bibehållas utan att under en avsevärd del av året blottställa

säkerhetstjänsten å kustfästningarna. Genom nu nämnda åtgärder har beräknats

att i förhållande till provisoriets 857,297 värnpliktsdagar bör

kunna ernås en minskning på ungefärligen 88,000 värnpliktsdagar, medförande

en besparing på omkring 106,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38G

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

I fråga om användandet av de sålunda inbesparade medlen (1,168,000

+ 196,000) — sammanlagt 1,364,000 kronor — torde, sedan kostnaderna

för övergångsstaten blivit frånräknade, i första hand — såsom förut anförts

— marinens luftförsvar böra tillgodoses samt därjämte anskaffas viss

materiel, ägnad att i övrigt höja marinens stridsvärde. Huru utskottet

tänkt sig fördelningen för olika ändamål angives här nedan.

Luft försvaret.

Anskaffning av flygmateriel samt

bomber och kulsprutor för

flygplan...................................

kronor

500,000: -

Flottans övningsanslag för flyg-

övningar ................................

»

80,000: —

Kustartilleriets övningsanslag

för flygövningar.....................

Luftvärnsbestyckning å vissa

»

30,000: —

fartyg.....................................

Luftvärnsartilleri för kustfäst-

»

60,000: —

ningarna .................................

>

54,000: —

Summa

kronor

724,000: — kronor

Diverse materielanskaffning.

Skolstation för utbildning i

lyssnartjänst ...........................

kronor

31,000: —

Sjunkminor.................................

»

35,000: —

Summa

kronor

66,000: — kronor

724.000: —

66,000: -

Kostnaderna för övergångsstaten (med avlöning efter

B-ort) beräknas uppgå till omkring...................... »

Kostnaderna för marinens reservpersonal (ekiperingshjälp,

pension och avlöning under repetitions
övningar)

beräknas uppgå till................................. *

Summa kronor

538,000: —

36,000: - 1,364,000: -

Därest i något fall en annan fördelning av här upptagna medel på de

särskilda anslagsposterna skulle visa sig lämplig, torde det böra överlåtas

åt Kungl. Maj:t att härom fatta beslut. I den mån kostnaderna för övergångsstaten

komma att minskas, torde riksdagen givetvis böra beredas

tillfälle att besluta angående användande av sålunda uppkomna besparingar.

s. 387 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

387

Då det synes önskvärt att —• särskilt i vad avser arméns materielanskaffning

och anslagen till flygvapnet — närmare belysa innebörden av

de åtgärder, som här förordats, har gjorts nedanstående

Sammanfattning1 av förslaget.

Materialanskaffning

Enligt statsverkspropositionen:

Anskaffning av handvapen och kul
sprutemateriel

.................................

Anskaffning av gasskydd ..................

Anskaffning av signalmateriel för artilleriet

.............................................

Anskaffning av mätmateriel (t. v. försök)

...................................................

Anskaffning av ingenjörmateriel ......

Anskaffning av radiomateriel ............

Övningar med teknisk utrustning ...

Försök med ny ingenjörmateriel......

Industriens krigsorganisation ............

Enligt detta förslag därutöver:

Anskaffning av kulsprutemateriel......

Anskaffning av infanteriartilleri.........

Anskaffning av luftvärn sartilleri ......

Anskaffning av pansarbilar (t. v. försök)

.................................................

Motorisering av artilleriet..................

m. m. för armén.

kronor 1,595,000: - » 180,000:-

» 100,000: —

» 60,000: —

» 191,800: —

* 120,000: —

» 80,000: -

» 94,000: —

_!___100,000: — 2,540,800: —

kronor 1,000,000: —

» 150,000: —

* 500,000: —

» 100,000: —

200.0(10: — ! 950 Q00; _

Summa årligen kronor 4,490,800: —

I propositionen upptagas engångskostnader för materielanskaffning med

ett sammanlagt belopp av, om i nu föreliggande statsverksproposition härför

beräknade medel medräknas, 22,630,000 kronor att fördelas på tio år.

Detta innebär ett årligt anslag av 2,263,000 kronor eller ungefär hälften

av den här föreslagna summan. För den så viktiga anskaffningen av kulsprutemateriel

beräknas här årligen 2,595,000 kronor mot endast 820,000

kronor i Kungi. Maj:ts förevarande proposition. För luftvärnsartilleri och

för detsamma behövliga strålkastare m. m. föreslås här årligen 500,000

kronor. Kungl. Maj:t avser endast 240,000 kronor.

De här anförda sifferuppgifterna torde till fullo bevisa, att moderniseringen

av arméns beväpning och utrustning blir vida bättre tillgodosedd

enligt detta förslag än enligt Kungl. Maj:ts. I fråga om flygvapnet torde

s. 388 Kontrollera mot PDF

388

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

detsamma* effektivitet enligt här förutsatta organisationsgrunder fullt motsvara

vad Kungl. Maj:t föreslår.

Flygvapnet.

Armén.

Organisation..................................................................... kronor

I statsverkspropositionen upptagna:

materielanslag ................................. kronor 848,600: —

övningsanslag....................................... » 543,000: —

Materielanskaffning enligt detta förslag därutöver ... kronor

Övningsanslag enligt detta förslag därutöver............ »

Summa kronor

Marinen.

Organisation..................................................................... kronor

I statsverkspropositionen upptagna:

materielanslag .................................... kronor 582,500: —

övningsanslag....................................... » 300,000: —

Materielanskaffning enligt detta förslag därutöver ... kronor

Övningsanslag enligt detta förslag därutöver........... »

Summa kronor

500,000: —

1,391,600: —

1,000,000: —

325,000: —

3,216,600: —

350,000: —

882,500: —

500,000: —

110,000: —

1,842,500: -

I avrundat tal 5 miljoner kronor eller mer än vad i propositionen upptagits

för organisationen under tredje övergångsåret.

För materielanskaffning föreslås här årligen 2,931,000 kronor emot

2,220,000 kronor i propositionen för hela det gemensamma flygvapnet.

Utskottet ansluter sig alltså såväl med avseende på marinen liksom i

fråga om armén till de motioner nr 242 av herr Trygger m. fl. i första

kammaren och nr 343 av herr Lindman m. fl. i andra kammaren, som

förorda en skrivelse till Kungl. Maj:t.

Den ståndpunkt, som utskottet i detta sitt utlåtande med avseende på

vår försvarsfråga intagit, föranleder slutligen helt naturligt, att utskottet

saknar anledning att med avseende å herr Clasons i första kammaren

väckta motion nr 245 angående försvarsväsendets ordnande och den av

herr Carl Gustaf Hammarskjöld i samma kammare väckta motion nr 240

angående lantförsvarets ordnande nu göra annat uttalande än att utskottet

godkänner den principiella uppfattning angående vårt försvar, som i nämnda

motioner göres gällande.

Med stöd av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa, att riksdagen,

med bifall till den av herr Trygger m. fl. i första kammaren väckta motion

nr 242 och av herr Lindman m. fl. i andra kammaren väckta motion nr

343, ville

s. 389 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

389

dels avslå Kungl. Maj.ts proposition nr 50 angående försvarsväsendets

ordnande ocli samtliga i sammanhang med densamma

väckta motioner med undantag av motionerna nr 233 i första

kammaren och nr 368 i andra kammaren angående anslag till

frivilliga skytteväsendet och motionerna nr 244 i första kammaren

och nr 345 i andra kammaren angående flottans ersättningsbyggnad,

dels ock besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

täcktes Kungl. Maj:t snarast möjligt vidtaga de åtgärder och för

riksdagen framlägga de förslag till förbättringar i nu gällande

försvarsordning, vartill den i motionerna nr 242 i första kammaren

och nr 343 i andra kammaren samt utskottets utlåtande

gjorda utredning kan anses föranleda.

s. 391 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

391

lie serva tion

av lierr (''fason, som anfört:

A. Angående försvarsorganisationen.

Det föreliggande förslagets utomordentliga räckvidd ligger i öppen dag.

Icke på länge har den svenska riksdagen stått inför ett så ödesmättat

avgörande. Den nedskärning på en gång av rikets värnkraft, som förslaget

trots enstaka förbättringar innebär, är av den omfattning, att vårt land

säkerligen icke tidigare sett någon motsvarighet därtill, därvid självfallet

frånräknat de tillfällen, då påtvungna landavträdelser medfört förlusten av

de bortryckta landsdelarnas militära styrka. Även i fråga om andra områden

än försvarsväsendet torde en så betydande plötslig nedskrivning av

sedan länge bestående organisationer vara exempellös.

Denna förslagets enastående omfattning skulle gjort det synnerligen

önskvärt, att när utskottsarbetets resultat nu skola framläggas för riksdagens

samtliga ledamöter för ställningstagande och avgörande, detta kunnat

ske under en så allsidig och ingående belysning som möjligt av både

viktigare delar och detaljer.

Den senaste tidens starka forcering av utskottsarbetet och den ytterligt

knappa reservationstiden lämna emellertid mycket begränsade möjligheter

härtill. Man inskränkes till några få antydningar.

Såsom i min motion uttalats, måste jag bestämt fasthålla, att den

närvarande tidpunkten icke lämpar sig för en sådan nedskärning av

vår försvarskraft som den kungl. propositionen innebär. Orosanledningarna

i världen och i vår egen närhet borde förbjuda det. En närmare

prövning av propositionens innebörd har endast stärkt övertygelsen härom.

Visserligen bör det erkännas, att utskottet på en och annan punkt något

förbättrat den. Men de avgörande bristerna stå kvar.

Arméfördelningarnas nedskrivning från sex till fyra, regementenas eller

kårernas från 57 till 40, infanterikompaniernas från 364 till 122 (sommarrekrytskola

enligt 1925 års förslag), kavalleriskvadronernas från 50 till

17, artilleribatteriernas från 88 till 41 o. d. betecknar ett så djupgående

försvagande av vår försvarskraft, att endast hårdaste nödtvång bort föranleda

det. Förminskningen av antalet officerare från 2,657 till 1,673,

av underofficerarna från 1,972 till 1,021, av underbefälet och volontärerna

från 12,299 till 5,637 o. s. v. vittnar med ett oförtydbart språk, huru

starkt kadrerna — organisationens stomme — försvagas.

Samma beklämmande intryck lämnar redogörelsen av huru utskottsförslaget

uraktlåter att i de värnpliktigas led tillgodogöra sig rikets hela

folkkraft. Av till inskrivning i hären årligen beräknad värnpliktskontin
-

Nedskärningens

omfattning.

s. 392 Kontrollera mot PDF

392

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Nyorganisa
tionens
bristande
bärkraft.

Utredningar■

nas otillräcklighet.

gent av 31,358 fullt vapenföra män uttagas till linjetjänst, cl. v. s. till

verklig övning, blott 24,358, medan för ersättningsreserven avses 7,000,

d. v. s. inemot 23 procent. Tjugotre procent av landets vapenföra ungdom

skola alltså vid ett krigsutbrott stå så gott som fullständigt oövade i vapnens

bruk ocli urståndsätta att inom rimlig tid ila till sina stridande

bröders hjälp! Toge man däremot, såsom hittills, för liandräkningsändamål

i anspråk de icke-vapenföra, men ändock till krigstjänst dugliga — beräknade

årligen till över 5,200 man — skulle uppenbarligen en långt

större del av de verkligt vapenföra kunna erhålla krigs utbildning. Men,

framhåller utskottet, man vill icke taga linjetjänstkontingenten högre än

»utbildningsförhållandena medgiva», d. v. s. med andra ord, man vill icke

bestå befäl för att utbilda dem.

Utskottet är emellertid icke konsekvent i att rata de icke-vapenföra.

Äro de »studenter och likställda», böra de användas, ehuru icke-vapenföra.

De ha, heter det, hittills i ej oväsentligt antal tagits i anspråk

för att bestrida vissa befattningar såsom »läkare, veterinärer, tandläkare,

intendenter, adjutanter vid sjukvårdsformationer, artilleri tekniker, artillerimätare

o. s. v.» Kungl. Maj:t har nu visserligen föreslagit att frikalla

dem, likasom andra icke-vapenföra, från varje tjänstgöringsskyldighet, och

värnpliktslagen har av utskottet självt formulerats, så att detta är fallet.

Men utskottet finner icke dess mindre det olägligt att »frikalla t. ex. en

icke vapenför läkare, men taga i anspråk en vapenför sådan, ehuru häda

kunna sägas vara av samma värde för försvaret». Den senare satsen är

måhända riktig, men man förstår icke, varför principen blott skall tillämpas

på studenter och likställda, och icke på alla andra icke-vapenföra, som

också kunna, t. ex. i hantverks- och handräckningstjänst, vara av värde

för försvaret.

Det stannar dock icke vid denna indragning av regementen och kadrer

i och för sig, eller vid denna underlåtenhet att i försvarets tjänst utnyttja

hela den levande folkkraften. Det har inom utskottet påvisats, hurusom

dessa så starkt nedskrivna kadrer redan vid fredsutbildningen knappast

skulle räcka till att fylla de på dem vilande uppgifterna och långt mindre

skulle göra det vid fall av mobilisering. Luckorna i ersättningsreservens

utbildning komme ej heller att kunna fyllas, ty det skulle komma att

saknas tillräckligt med skolade utbildare. Organisationens bristande bärighet

kommer att framträda i samma stund, som den skulle behöva användas

på allvar. Och det tillskott av två reservfördelningar, som försvarsministern

antytt skulle kunna skapas, uppenbarligen för att vid mobilisering fylla

hålen i krigsberedskapen, skulle knappast kunna organiseras och kommer

i varje fall efterhand att smälta bort.

Men utskottsförslaget lider ej blott av denna bristfällighet i nu berörda

vitala delar. Det saknar också, vad andra sidor av dess utformning an
-

s. 393 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1. 393

går, övertygande motivering för att det skulle vara antagbart. Ingen har

sökt ådagalägga, än mindre visa, att de fyra arméfördelningar, i vilka förslaget

utmynnar, skulle vara tillfyllest att vid behov skydda vår landgräns

i Norrbotten, än mindre övriga angripbara områden. Ingen har med fullgiltiga

skäl styrkt, varför, i händelse av regementsindragningar, just de nu

drabbade regementena skola fällas. Utskottet har icke själv mäktat överblicka

konsekvenserna av inkadreringen av de två regementen, varmed det

ökat det kungl. förslaget, utan begär i detta hänseende utredning och

förslag till nästa riksdag. Huru och till vilken tidpunkt de för och genom

förslagets genomförande nödvändiga omläggningarna i inskrivningsväsen och

i mobiliseringsplaner skola verkställas och hinna bliva färdiga, är icke utrett;

icke heller, huru förflyttningar ar- officerare och underofficerare från

indragna eller begränsade regementen till andra dylika skola försiggå. Så

mycket har emellertid inom utskottet beträffande nyssnämnda befälskategoriers

avgång blivit tydligt, att de av Kungl. Maj:t föreslagna övergångsbestämmelserna

icke kunna i allo följas. På en viktig punkt, i fråga

om officerares och underofficerares behandling under avvecklingens första

etapp, har utskottet därför funnit nödigt, att göra en icke oväsentlig förändring

genom att utsträcka tiden för deras rätt att kvarstå till hösten

1926, men utskottet har icke utsträckt denna rätt till underbefäl och

manskap. I avseende åter på en annan närbesläktad punkt — vad som

skall göras rid den andra övergångstidens ikraftträdande — har utskottet

funnit sig sakna möjlighet att nu bedöma, huruvida eu motsvarande förskjutning

av övergångstid blir erforderlig. Förslaget har på dessa punkter

alltså även efter utskottets uppfattning icke varit tillfredsställande; och

vi veta icke, när övergången skall vara genomförd.

Jämväl i fråga om förslagets ekonomiska konsekvenser saknas tillfredsställande

utredning. Detta är så mycket anmärkningsvärdare, som utskottsbehandlingen

oförtydbart ådagalagt, att de mest vägande grunderna

för hela förslagets byggnad hava sökts på det ekonomiska området. Icke

ens mycket blygsamma yrkanden på förbättringar i ett eller annat avseende

hava rönt tillmötesgående; och motskälen hava därvid alltjämt varit,

icke att de begärda förbättringarnas militära betydelse skulle underkänts,

utan att deras kostnader skulle medföra en stegring utöver en viss ram,

som emellertid synes hava varit på förhand bestämd.

Inför detta sakläge borde man kunnat vänta, att de i propositionen

framlagda kostnadsberäkningarna varit fullt riktiga. Så är dock icke förhållandet.

Beräkningarna sluta som bekant (prop. sid. 382) med en kostnadssumma

av 105,133,000 kronor, vilken i den allmänna diskussionen

plägat av det kungl. förslagets anhängare anföras såsom bevis på de besparingar,

som vidtagits. Siffran behöver emellertid både rättelser och

kommentarer. Bland utgiftsposter, som böra tilläggas, har sålunda till

en början förbigåtts det sedvanliga anslaget till »ersättning för rustning

Missvisande

kostnads
beräkningar.

s. 394 Kontrollera mot PDF

394

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

och rotering», vilket i årets statsverksproposition uppförts med 460,000

kronor, och som icke på länge kan väntas försvinna ur budgeten. Bland

sjöförsvarets extra ordinarie kostnader hava såsom beräknade för fartygsmaterielens

förnyande (not 4) upptagits 5,000,000 kronor, ehuru som

bekant det för budgetåret 1925—1926 för ändamålet beräknade beloppet

är 5,600,000 kronor. Vidare har ingenting beräknats för de ersättningar,

som enligt departementschefen »i följd av träffade avtal eller på grund av

billighetsskäl» det kan bli erforderligt att bereda av regementsindragningarna

berörda städer. Departementschefen synes visserligen hava velat begränsa

ersättningarna till sådana fall, då den nya ordningen medför inskränkningar

i »truppförbandens antal», under det att förlidet års kungl. proposition

talade om ej blott indragningar, utan ock »inskränkningar i fråga om

truppförbandens styrka». Det torde dock vara uteslutet, att förstnämnda

ståndpunkt är den riktiga, och åtminstone i vissa fall lära nog också vare

sig juridiska eller moraliska förpliktelser komma att åberopas även i följd

av begränsningar i truppförbandens omfattning. I varje fall bliva här

ökade kostnader att förvänta, och utskottet har också funnit sig föranlåtet

att uttala, att uppstående ersättningsfrågor böra föreläggas riksdagen, ehuru

utan att angiva när. Riksdagen har alltså att på denna punkt vänta ännu

outredda och oberäkneliga efterräkningar för det beslut, som den nu går

att fatta. Det ur finansiell synpunkt riktiga hade här naturligtvis varit

att samtidigt med förslagets framläggande lämna en utredning av de beräknade

kostnaderna och först därefter fatta besluten.

De summor, varmed de berörda 105,133,000 kronorna måste ökas,

böra vidare stegras i följd av ett uti en finstilsnot under beräkningarna

placerat meddelande (jfr även utskottets sammanfattning sid. 154), att

>härtill komma ökade organisationskostnader under de första övergångsåren

för övergångens genomförande vid armén i tvenne omgångar å tillsammans

omkring 3.7 miljoner kronor». Uppgift lämnas icke, vilka kostnader här

avses, men om därmed skulle åsyftas utgifter för inskrivnings- och mobiliseringsväsendets

omstöpning o. s. v., vilka givetvis bliva oundgängliga just

under nämnda år, så måste framhållas, att denna mycket besvärliga, tidsödande

och i sig själv föga önskvärda omläggning också ekonomiskt blir

ganska dyrbar. Huru mycket av de 3,700,000 kronor som skall läggas

på vart av de första övergångsåren, omnämnes icke.

I den angivna slutsumman av de 105 miljonerna äro såsom »övergångskostnader»

i medeltal beräknade årligen under en tioårsperiod icke

mindre än 5,750,000 kronor. Härvid bör erinras, att kostnaden för de

första övergångsåren ingalunda kommer att stanna härvid. Sammanräknas

de nettoutgifter för det första övergångsåret, som framläggas annorstädes

i propositionen (sid. 516 ff), synes man för sagda år i stället komma upp

till en summa av ej mindre än något över 11 miljoner. Det lär vara

uppenbart, att så betydande belopp skulle kunna till försvarets gagn användas

vida effektivare än som här föreslås.

s. 395 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

395

Slutligen bör ifråga om förslagets ekonomiska konsekvenser jämväl framhållas,

att om den organisation av två reservfördelningar, som förslaget

låter framskymta för en viss tid framåt, icke skall försvinna, allteftersom

de på övergångsstat överförda officerarne efter liand gå bort, den kommer

att kräva utgifter, om vilka nu ingen föreställning gives.

Av det nu anförda framgår alltså, att lika litet som den tillärnade försvarsorganisationen

kommer att kunna fylla sitt militära ändamål, lika litet

komma de för densamma behövliga kostnaderna att hålla sig nere vid de

summor, som hittills uppvisats. Betydande merkostnader bliva oundgängliga,

i vissa fall till redan nu något så när beräkneliga belopp, i andra

fall till ännu oberäkneliga. Förhållandet mellan kostnader och resultat

kommer att ställa sig ännu ofördelaktigare än angivna siffror antytt.

Inför den avgörande roll, som kostnadsberäkningarna spelat för hela Vad som

problemets uppläggning och behandling inom utskottet, hade det givetvis UH genom''™

varit ytterst önskligt, att utskottet framlagt några beräkningar över den merkostnader.

merkostnad, som eventuella förbättringar i ett eller annat avseende skulle

medföra. Såsom bidrag till belysningen härav skola här nedan några få

siffror meddelas i anslutning till inom utskottet lämnade uppgifter.

Kostnaderna för bibehållande av ett infanteriregemente av normaltyp

beräknas enligt den föreslagna organisationen uppgå till 1,200,000 kronor

brutto, vilket, om man frånräknar de övergångskostnader, som under en

följd av år uppkomma genom dess indragning, gör 900,000 kronor

netto. För ett kavalleriregemente beräknas kostnaden enligt nu föreliggande

organisation till brutto 1,200,000 kronor samt för ett fördelningsartilleriregemente

till brutto 1,550,000 kronor ; nettosiffrorna bliva

resp. 900,000 och omkring 1,200,000 kronor. Det är lätt att med ledning

av dessa siffror räkna ut, i vilken omfattning avsevärda förbättringar

skulle kunnat göras i förslaget för ingalunda oöverstigliga kostnader. Beträffande

åter den militära innebörden av bevarande eller indragning av

infanteriregementen må erinras, att vid varje sådant normalregemente årligen

kunna utbildas 700 man, vilket på en 15-årsperiod *) gör en förstärkning

av härens krigsstyrka med minst 7,600, för 7 regementen alltså

med 53,200 man. Genom ett bevarande av de förutvarande regementena

skulle därjämte skäligt tillmötesgående visats de skilda bygdernas befogade

önskan att få på det militära området, liksom på det civila, behålla hos

sig den lokala förvaltningens centrala organisationer.

I fråga om sjöförsvaret är bland annat påfallande, huru litet premisser Sjöförsvaret.

och slutsatser sammanhänga i de resonemang, som på detta område föras

av den nu ifrågavarande försvarsreformens förfäktare. Nedskärningen av

armén har i stor utsträckning motiverats med hänvisningar till flottans 1

1) Lika med antalet årsklasser i beväringen.

s. 396 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

Ku st fästningarna.

396

ökacle betydelse för landets försvar. När sjöförsvaret kommer å bane,

fortfar man icke desto mindre att alltjämt undanskjuta de beslut om ersättningsbyggnad,

som för varje år äro alltmer trängande, allteftersom de

äldre fartygen falla för åldersgränsen, medan inga nya komma i stället.

Icke ens departementschefens erkännande, att det årliga nybyggnadsbeloppet

egentligen borde vara 13,425,000 kronor och, med förändrade

beräkningar av fartygens livslängd, kunde sänkas till 11,160,000 kronor,

hava hindrat propositionen och utskottet att beräkna ytterligare nedsättningar

av beloppet ända ned till 7,100,000 kronor samt att ej ens

binda sig för denna summa. Och dock har inom utskottet vitsordats,

att exempelvis Ryssland för närvarande bedriver en kraftig flottbyggnadspolitik.

Lika otillfredsställande ur både logiska och reella synpunkter framträder

åtgärden att verkställa en så stark nedflyttning, som propositionen

förordar, av ett flertal fartyg från resp. kustflotta till lokalstyrkor och

från lokalstyrkor till materielreserv, innan man genom en flottplan eller

annorledes bestämt sig för den sjöstyrka, som bör framdeles upprätthållas.

Enär fartygens nedflyttning i lägre krigsberedskapsgrader av sig själv drar

med sig minskade bemanningsstyrkor, komma nämligen alla nedflyttningsåtgärder

att, vad bemanningen angår, kunna bliva prejudicerande för

kommande beslut om sjöstyrkorna. Organisationen blir förminskad eller

uppriven, innan man vet, i vilken omfattning den kan komma att behövas.

I min motion har jag därför både av dessa och andra grunder icke

kunnat ansluta mig till de ovan berörda av de marina myndigheterna

avstyrkta nedflyttningsåtgärderna. Men icke ens en så obetydlig förändring

härutinnan, som en uppflyttning av fyra vedettbåtar från materielreserven

till lokalstyrkorna, vilket skulle medföra en ökad kostnad för

bemanning och underhåll av blott 94,000 kronor, har det varit möjligt

att utverka.

Lika fruktlöst har det varit att söka åt Sveriges mest moderna kustfästning,

Alvsborgs fästning — det fortifikatoriska skyddet för rikets andra stad

och för allt vad dess handelsförbindelser betyda för vår existens och vårt

näringsliv —— bevara en, om också blott minimal bemanning. För dess

nödtorftiga underhåll och bevakning m. m. beräknas åtgå omkring 200,000

kronor årligen, men de 79,000 kronor, som därutöver skulle erfordras

för en ringa bemanning, utan vilken den vid krigsutbrott ej skulle kunna

träda i funktion, har utskottet icke velat förorda.

Villigt skall däremot erkännas den förbättring, som utskottet vidtagit

i det kungl. förslaget därigenom, att Hemsö fästning vid Angermanälvens

mynning ej skall demoleras, utan läggas i materielreserv. Önskvärdare

hade dock varit, om till den årskostnad detta betingar eller omkring

40,000 kronor, fått läggas de cirka 50,000 ytterligare, som lära vara

erforderliga för att där hålla nödtorftig bemanningspersonal. Aven de 10,000

s. 397 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

397

kronor, som det skulle betingat att åtminstone i materielreserv behålla

såväl Hörningsholms fäste såsom värn utanför inloppet till den nu väsentligt

utvidgade Södertälje kanal som Luleå kustposition — 5,000

kronor för vardera — borde icke varit oöverkomliga, ej heller de 29,500

+ 18,000, som därutöver skulle fordrats för någon bemanning.

Utskottet framhåller i sitt inledningsanförande såsom synnerligen ange- Ettmodemare

läget att »vissa delar av försvarsväsendet beskäras eller reformeras för att försvar?

möjliggöra anskaffning av mer effektiva hjälpmedel och för att åvägabringa

en kortare, men moderniserad och mera intensiv utbildning». Kravet på

en mer moderniserad och intensiv utbildning kan näppeligen sägas vara

fyllt genom en försvarsordning, där truppförbanden och befälet begränsas,

så att en avsevärd del av de vapenföra värnpliktiga knappast få någon

utbildning alls, där även för de övrigas utbildning kadrerna äro ytterst

knappt tillmätta, och där jämväl för dessa övningstiden inskränkts därhän,

att en god soldatutbildning måste i hög grad eftersättas, allra helst när

den även borde omfatta de nya olikartade kampmetoder, som världskriget

tyvärr fört med sig. Det är ett väsentligt steg mellan försvarsrevisionens

255 dagar såsom minimum och utskottsförslagets 140. Yad som föreslås

i fråga om exempelvis flottans ersättningsbyggnad eller nekas i fråga om anslag

till- det frivilliga skytteväsendet, står icke heller i riktigt samband med

talet om ökat intresse för mer effektiva hjälpmedel än tidigare. Man

bestrider icke utskottsmajoritetens vilja att söka lösa frågan på bred grund,

om man gör giillande, att grunden är för klen, och att också byggnaden

kommer att bliva det.

Utskottet betonar ock såsom en huvudsynpunkt, att de ur den nu ifråga- Försvaret och

satta försvarsreformen »framgångna försvarsanstalterna icke få en tyngd, tandets

som äventyrar folkets ekonomiska och sociala förkovran». En opartisk f°rkovranbetraktare

skall icke kunna göra gällande, att våra nuvarande försvarsanstalter

haft eller hava en sådan effekt. Få länder i Europa ha för närvarande

att glädja sig åt en så pass god ekonomisk ställning som vårt,

och de stora stegringarna i statsanslag på sociala och andra områden hava

i huvudsak tillkommit eller utvecklats just efter 1914. Om då, såsom

vittnesgilla bedömare förklarat, just respekten för våra försvarsanstalter

hjälpt till att under världskriget bevara oss från angrepp utifrån, hava de

på dessa försvarsanstalter nedlagda kostnaderna i stället för att äventyra

vårt lands förkovran, fastmer varit ett villkor därför. En organisation av

vårt försvarsväsen, som i flera hänseenden bleve en desorganisation därav,

kan däremot sätta hela vår framtida förkovran på spel.

Då det föreliggande förslaget, trots de förbättringar det medför i fråga

om luftvapnet, i ett flertal andra hänseenden är av nyss antydda destruk
Bihany

till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 1 avd. 1 B haft. (Nr 1.) in 35 27

s. 398 Kontrollera mot PDF

Reserva
tionens
innebörd.

398 Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.

tiva karaktär, och då det därjämte i vissa väsentliga delar uppenbarligen

saknar tillräcklig utredning, har dess detaljgranskning inom utskottet blott

givit ytterligare stöd åt min övertygelse, att den stora frågan alldeles icke

kan lösas efter dess linjer. Det rationella vore därför att med bifall till

herrar Tryggers m. fl. och Lindmans m. il. motioner (I: 242 och II: 343)

till ett annat riksmöte uppskjuta dess lösning, med vidtagande under tiden

av de partiella förbättringar, som i dessa motioner föreslås.

Vill man icke gå den vägen, utan under alla förhållanden vid denna

riksdag besluta en genomgripande försvarsreform, har jag emellertid ansett,

att möjlighet borde förefinnas för riksdagen eller enskilda ledamöter av

densamma att ansluta sig till ett förslag, i huvudsak överensstämmande

med det, som förlidet år vann första kammarens bifall. Min huvudmotion

(I: 245) innehåller ett sådant. I fråga om flygvapnet har jag emellertid

accepterat utskottets förslag och, såsom av motionen framgår, jämväl på

några andra punkter av mindre räckvidd något avvikit från fjolårets beslut.

Det bör i fråga om det i motionen framlagda förslagets allmänna karaktär

erinras, att det, liksom det nu rådande s. k. provisoriet och den förlidet år

avgivna Vennerstenska reservationen, i jämförelse med 1914 års försvarsorganisation

innebär en besparing av icke mindre än omkring 43 miljoner

kronor, men att det icke dess mindre exempelvis bibehåller 6 arméfördelningar,

samtliga truppförband, största delen av kadrerna, låter vida

mera betydande kontingenter av de värnpliktiga utbildas i linjetjänst, ger

långt bättre övning åt de olika vapenslagen än utskottsförslaget samt

fullföljer flottans ersättningsbyggnad och inrättar ett självständigt flygvapen.

Utskottets skrivelseförslag angående den s. k. militära mellanskolan och

dess uppdelning av skeppsgosseutbildningen mellan Karlskrona och Marstrand

kan jag biträda.

I övrigt förbehåller jag mig självfallet frihet att, liksom i utskottet, på

varje punkt, där möjlighet yppar sig att vinna något utöver utskottsförslaget,

biträda ett yrkande därom.

Skulle utskottsförslaget i huvudsak vinna riksdagens bifall, borde enligt

min uppfattning övergången till den nya härordningen i fråga om den

första etappen på alla punkter uppskjutas med ett år utöver de i den

kungl. propositionen föreslagna tidsfristerna. I sådan händelse vunnes

den fördelen, att de viktiga, ännu outredda frågorna på området kunde

föreläggas riksdagen, innan ikraftträdandet äger rum. I varje fall bör den

av utskottet begärda utredningen angående den ersättning, som kan komma

att bli erforderlig till olika kommuner på grund av indragning eller begränsning

av truppförband, föreläggas nästa riksdag. I

Yrkanden.

I anslutning till det ovan anförda får jag hemställa:

s. 399 Kontrollera mot PDF

Pörsta särskilda utskottets utlåtande Nr i. 399

l:o) att riksdagen —under förutsättning, att riksdagen fattar beslut om antagande

av ny värnpliktslag i huvudsaklig överensstämmelse med nedan i

anslutning till motionen 1:246 gjorda yrkande — ville besluta följande:

Lantförsvaret.

A. Lantför.svarets kommandoexpedition.

Denna expeditions personal skall bestå av:

1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kaptener ur generalstaben,

7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrators-, värnplikts-,

bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänstemeddelanden

rörande lantförsvaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för bokdetaljen,

samtliga med arvode å departementets stat,

2 kompaniofficerare a aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,

2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med arvoden

å departementets stat och

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

B. Arméförvaltningen.

Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assisent å

sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.

Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren ävensom

förvaltaren ur samma kar ersättas den förre av 1 pensionerad officer

såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad underofficer såsom förrådsförvaltare.

C. Härens organisation i fred på högre och lägre

truppförband.

Arméns truppförband organiseras å sex arméfördelningar samt Bodens

trupper och Gotlands trupper.

Bodens trupper skola bestå av:

Norrbottens regemente, en skvadron av Norrlands dragonregemente, Bodens

artilleriregemente, Norrbottens artillerikår, Bodens ingenjörkår''samt

ett intendenturkompani.

Gotlands trupper skola fortfarande såsom hittills bestå av Gotlands infanteriregemente

och Gotlands artillerikår.

Arméns övriga truppförband uppdelas på de sex arméfördelningarna, på

sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

Karlsborg nedlägges såsom fästning och bibehålies endast såsom förrådsplats

och förläggningsort för vissa truppförband.

Lantförsvaret.

s. 400 Kontrollera mot PDF

400

Första, särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

D. Högre staber och inspektioner in. in.

1. Generalitet.

Detta skall bestå av:

1 chef för generalstaben,

1 inspektör för infanteriet,

1 inspektör för militärläroverken in. m.,

6 arméfördelningschefer,

1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,

1 chef för fortifikationen,

1 generalintendent,

1 kommendant i Boden,

1 militärbefälhavare på Gotland och

1 inspektör för kavalleriet.

2. Arméfördelningsstaberna.

Var och en av de sex arméfördelningsstaberna skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkaren,

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren,

1 biträde i fördelningsintendenturen, pensionerad underofficer, samt

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgöiande

den ene i stabsexpeditionen, den andre hos fortifikation sofficern.

3. Brigadeliefer och brigadstabeiv

12 regementschefer vid infanteriet förordnas att jämte egna beställningar

upprätthålla befattningarna som chefer för infanteribrigader.

Vid varje infanteribrigad skall till brigadchefens biträde finnas en brigadstab,

bestående av 1 brigadkvartermästare och 1 brigadadjutant, båda beordrade

ur vederbörlig arméfördelnings truppförband.

Chefen för Skånska husarregementet förordnas att jämte egen beställning

upprätthålla befattningen som chef för Skånska kavalleribrigaden.

4. Kommendantskapet i Boden.

Kommendantens i Boden stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,

1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,

s. 401 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

401

1 fortifikationsbefälliavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

1 förrådsför valtare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästningsveterinär,

1 biträde i fästningsintendenturen, pensionerad underofficer,

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt

1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden

och Karlsborg gemensamma staten. ''

Därjämte skall på kommendantskapets stab uppföras musikkåren för Bodens

garnison, nämligen:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter,

2 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

3 musikvicekorpraler,

9 musikvolontärer och

6 musikelever.

5. Militärbefälet på Gotland.

Militärbefälhavarens på Gotland stab skall bestå av:

1 stabschef, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast vissa tider

av året,

2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 stabsläkare, regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 stabsveterinär, bataljonsveterinär,

1 stabspastor, regementspastor,

2 expedition sunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande

den ene hos fortifikationsofficeren, den andre hos stabsintendenten, samt

1 pensionerad underofficer, uppbördsman vid intendenturförrådet å Tingstäde.

(i. Infanteriinspektionen.

Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

s. 402 Kontrollera mot PDF

402

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

7. Militäri äroverksin spektionen.

Inspektörens för militärläroverken m. m. stab skall bestå av:

1 stabsclief, regementsofficer ur generalstaben,

1 adjutant, pensionerad officer, och

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

8. Kavalleriinspektionen.

Kavalleriinspektörens stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 adjutant, kompaniofficer ur kavalleriet, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

9. Generalstaben.

Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal

a) Militärstaten.

1. Överadjutanter och stabsadjutanter:

1 överste,

4 överstelöjtnanter,

13 majorer,

34 kaptener.

2. Militärattachéer:

1 överstelöjtnant,

3 majorer.

3. Pensionerad personal:

1 redogörare, pensionerad officer,

1 bibliotekarie, pensionerad officer,

3 aktuarier, pensionerade officerare,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.

b) Civilstaten.

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt,

3 expeditionsvakter.

10. Artilleristaben.

Denna stab skall bestå av:

1 överste, chef för staben,

2 majorer,

9 kaptener,

s. 403 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

403

3 löjtnanter,

1 officer, beordrad ur infanteriet,

1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,

1 pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer, samt

1 expeditionsvakt.

11. Fortifikationsstaben.

Denna stab skall bestå av:

1 överste, chef för staben, samt

7 andra officerare, därav högst 3 regementsofficerare.

12. Intendentur staben.

Intendenturstaben skall bestå av:

1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,

4 kaptener,

2 löjtnanter,

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt

1 expeditionsvakt.

13. Tränginspektionen.

Inspektörens för trängen stab skall bestå av:

2 adjutanter, kaptener ur trängen, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

14. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg.

Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.

B. Undervisningsanstalter och utbildningskurser.

1. Krigsskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

Stab:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,

1 slottspastor,

1 bataljonsläkare,

1 redogörare, pensionerad officer,

1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,

pensionerad underofficer,

1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,

samt

1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.

s. 404 Kontrollera mot PDF

404

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Officerskursens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten,

5 kadettofficerare, samt

1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.

Officerskursens lärarpersonal:

5 förste lärare,

5 andre lärare,

2 lärare och

11 biträdande lärare.

Officerskursens betjäning m. fl.:

Förslagsvis: 4 förmän — därav 1 rättare, 1 stallförman, 1 logementsvaktmästare

och 1 slottsvaktmäst-are — 1 maskinist, tillika badmästare, 1 skogvaktare,

tillika postbud, 1 hovslagare, tillika uppsyningsman över belysningen,

21 gårdskarlar, B slottsuppassare, 1 baderska, 1 hushållerska, 1 städerska,

1 sjuksköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 3 köksbiträden och 1 kökskarl,

samt

1 sjukvårdsbeställningsman, beordrad ur Svea livgarde, samt vid behov

1 spel, beordrat ur truppförband tillhörande Stockholms garnison.

Reserv officer skur sens kompanibefäl:

1 kompanichef,

4 kadettofficerare, samt

1 kompaniadjutant, tillika vapenunderofficer, pensionerad underofficer.

Reservofficer skur sens lärarpersonal:

1 lärare samt

1 biträdande lärare.

Reservofficerskursens betjäning :

Förslagsvis: 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden, samtliga för en tid av fyra

månader.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön

chefen samt med arvoden:

adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med arvoden såsom

kaptener, samt

kadettofficerarne, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare, samtliga vid

officerskursen med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.

2. Krigshögskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kapten,

1 biträdande adjutant, tillika redogörare, pensibnerad officer,

s. 405 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

405

4 lärare i militära ämnen, därav 2 majorer och 2 kaptener,

förslagsvis 10 övriga lärare i militära ämnen,

förslagsvis 4 lärare i levande språk,

repetitörer till erforderligt antal,

1 expeditionsvakt samt

1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med lön

regementsofficerarna samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 2 lärare

i militära ämnen.

3. Artilleri- och ingenjörhögskolau.

Denna skolas personal skall utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,

1 redogörare, pensionerad officer,

4 lärare i militära ämnen, kaptener,

övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt

5,

förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,

repetitörer till erforderligt antal,

2 expeditionsvakter samt

1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med lön

chefen samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i militära

ämnen.

4. Ridskolan.

Denna skolas personal skall bestå av:

1 chef, major,

1 förste lärare,

1 andre lärare,

1 lärare, tillika adjutant,

1 andre lärare,

1 batalj onsveterinär,

1 redogörare,

1 förvaltare, pensionerad underofficer,

1 maskinist,

stallbetjänte till erforderligt antal samt

1 hovslagarbeställningsman, beordrad ur Livgardet till häst.

Chefen uppföres med lön å skolans stat. Av lärarna uppföras å skolans

stat 2 med arvoden såsom ryttmästare och 2 med arvoden såsom löjtnanter.

5. Skjutskolau för infanteriet och kavalleriet.

Denna skolas personal skall bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

s. 406 Kontrollera mot PDF

406

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,

1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförband under

högst 160 dagar,

3 förste lärare,

10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under

högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav 7

under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,

1 förvaltare,

1 väbel,

1 köksföreståndare, tillika biträde åt väbeln,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klass, beordrad ur Svea livgarde under högst

200 dagar.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön

chefen samt med arvoden adjutanten såsom löjtnant och förste lärarna såsom

kaptener.

6. Artilleriskjutskolau.

De nuvarande särskilda skjutskolorna för fältartilleriet samt för fästningsoch

positionsartilleriet skola sammanslås till en för artilleriet i dess helhet

gemensam skjutskola.

Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1 överste,

chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben erforderliga

personalen.

Skjutskolan, vilken förutsättes pågå under en tid av sju veckor, skall fortfarande

såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,

allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

samtliga pensionerade

underofficerare,

F. Lägre truppförband.

1. Infanteriet.

a) Svea livgarde skall bestå av:

a) regementet:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

13 kaptener,

24 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

11 fanjunkare och

21 sergeanter.

Manskap:

18 furirer av 1. klassen,

34 furirer av 2. klassen,

36 korpraler,

36 vicekorpraler,

52 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvår dsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

s. 407 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

407

3 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

2 vapenhantverkarfurirer av 2. klas
sen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

3 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

Officerare:

1 överstelöjtnant eller major,

3 kaptener,

6 löjtnanter samt

1 underlöjtnant eller fänrik.

Underofficerare:

3 fanjunkare och

3 sergeanter.

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

vapenhantverkare och

förrådsvaktmästare.

Civil personal:

regemen tspastor.

Pensionerad personal:

biträde hos regementsintendenten,

expeditionsunderofficer och

vapenunderofficer.

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

12 korpraler,

15 vicekorpraler och

21 volontärer.

Civilmilitär personal:

1 verkmästare av 2. klassen.

1

1

1

1

1

b) stridsvagnbatal.jonen:

b) Göta livgarde skall bestå av samma personal, som för Svea livgarde

under a) regementet är upptagen, med undantag därav, att staten å ena sidan

ökas med 1 pensionerad officer såsom inskrivningsofficer och 1 pensionerad

underofficer såsom expeditionsunderofficer samt å andra sidan minskas med

1 sjukvårdssoldat och 1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen.

c) Vart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:

Livregementets grenadjärer, Första livgrenadjärregementet, Andra livgrenadjärregementet,

Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs,

Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings regementen, Dalregementet,

Hälsinge, Älvsborgs, Hallands, Bohusläns, Västmanlands, Västerbottens, Kalmar,

Värmlands regementen, Norra skånska infanteriregementet och Västernorrlands

regemente skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

21 löjtnanter, samt

7 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

9 fanjunkare och

19 sergeanter.

Manskap:

14 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

s. 408 Kontrollera mot PDF

408

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

28 korpraler,

2 8 vicekorpraler,

40 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2.

klassen,

1 vapenhan tverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhan tverkarsoldat.

Mii sikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

3 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilmllitiir personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 f örråds vaktmästare.

Civil personal:

1 regementspastor.

Pensionerad personal:

1 biträde hos regementsintendenten,

2 expeditionsunderofficerare och

1 vapenunderofficer.

d) Jämtlands fältjägarregemente och Södra skånska infanteriregementet skola

bestå av samma personal, som ovan under c) angivits, samt därutöver vid

förstnämnda regemente 1 pensionerad underofficer såsom biträde åt regementsintendenten

samt vid sistnämnda regemente 1 pensionerad underofficer såsom

förrådsförvaltaré å Eevingehed.

e) Norrbottens regemente skall bestå av.

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

15 kaptener,

24 löjtnanter samt

7 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerae:

11 fanjunkare och

21 sergeanter.

Manskap:

14 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

32 korpraler,

32 vicekorpraler,

46 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Civilmilitär personal:

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 biträde hos regementsintendenten,

2 expeditionsunderofficerare och

1 vapenunderofficer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Forsta särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

.409

f) Gotlands infanteriregemente skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

23 löjtnanter samt

7 underlöjtnanter och fänrikar,

Underofficerare:

9 fanjunkare och

20 sergeanter.

Manskap:

14 furirer av 1. klassen,

28 furirer av 2. klassen.

29 korpraler,

29 vicekorpraler,

120 volontärer.

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och

g) Karlskrona grenadjärregemente

Officerare:

1 överste ochchef,

1 överstelöjtnant,

1 major,

9 kaptener,

19 löjtnanter samt

6 underlöjtnanten och fänrikar.

Underofficerare:

9 fanjunkare och

18 sergeanter.

Manskap:

12 furirer av 1. klassen,

22 furirer av 2. klassen,

20 korpraler,

20 vicekorpraler,

34 volontärer,

bestå av:

1 vapenliantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

3 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civil ml 1 itilr personal:

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 biträde hosregementsintendenten,

2 expeditionsunderofficerare och

1 vapenunderofficer.

skall bestå av:

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhan tverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikfanjunkare,

1 musiksergeant,

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

s. 410 Kontrollera mot PDF

410

Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.

Ciyilmllitär personal:

1 regementsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 regementspastor.

Pensionerad personal:

1 biträde hosregementsintendenten,

2 expeditionsunderofficerare och

1 vapenunderofficerare.

h) Vaxholms grenadjärkår skall bestå av:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

1 major,

6 kaptener,

9 löjtnanter samt

3 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

5 fanjunkare och

11 sergeanter.

Manskap:

8 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

24 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarkorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikfanjunkare,

1 musiksergeant,

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 biträde hos regementsintendenten,

1 expeditionsunderofficer och

1 vapenunderofficer.

180 volontärer,

2. Kavalleriet.

a) Livregementets dragoner skall bestå av:

Officerare: 23 korpraler,

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

6 ryttmästare,

12 löjtnanter samt

4 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

5 fanjunkare och

9 sergeanter.

sjukvårdsfurir av 2. klassen,

s j i ikvårdskorpral,

sj ukvårdsryttar e,

hovslagarfurir av 2. klassen,

hoATslagarkorpraler,

hovslagarryttare och

vapenhantverkarkorpral.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

20 furirer av 2. klassen,

Musikpersonal:

1 musikfanjunkare,

1 musiksergeant,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Por sta särskilda utskottets utlåtande Pr 1.

41 i

i musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

Civilmilitftr personal:

1 bataljonsläkare,

1 bataljonsveterinär och

1 vapenhantverkare.

Civil personal:

1 regementspastor.

Pensionerad personal:

1 biträde åt regementsintendenten,

1 expeditionsunderoffieer,

1 vapenunderofficer och

1 uppbördsman för furage.

b) Livgardet till häst skall bestå av samma personal, som ovan under

a) angivits, med undantag därav, att staten ökas med 1 hovslagarfurir

av 2. klassen, vilken är avsedd för ridskolan.

c) Yart och ett av nedanstående regementen, nämligen Livregementets

husarer, Smålands husarregemente och Kronprinsens husarregemente skall

bestå av samma personal, som ovan under a) angivits, med undantag

därav, att i staten för vartdera Smålands husarregemente och Kronprinsens

husarregemente uppföres 1 regementsveterinär i stället för 1 bataljons
-

veterinär.

d) Norrlands dragonregemente skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

15 löjtnanter samt

4 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

6 fanjunkare och

10 sergeanter.

Manskap:

6 furirer av 1. klassen,

24 furirer av 2. klassen,

2 9 korpraler,

225 v olon tärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjuk vårdskorpral,

3 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2 klassen,

5 hovslagarkorpraler,

5 hovslagarryttare och

1 vapenhantverkarkorpral.

bestå av:

Musikpersonal:

1 musikfanjunkare,

1 musiksergeant,

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och

1 vapenhantverkare.

Civil personal:

1 regementspastor.

Pensionerad personal:

1 biträde hos regementsintendenten,

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och

1 uppbördsman för furage.

s. 412 Kontrollera mot PDF

412

Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.

e) Skånska husarregementet skall

Officerare:

1 överste och chef1),

1 major,

6 ryttmästare,

12 löjtnanter samt

3 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

6 fanjunkare och

9 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

19 korpraler,

200 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

3 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

5 hovslagarkorpraler,

5 hovslagarryttare och

I vapenhantverkarkorpral.

f) Skånska dragonkåren skall bestå

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

4 ryttmästare,

7 löjtnanter och

2 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

4 fanjunkare och

6 sergeanter.

Manskap:

3 furirer av 1. klassen,

II furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

120 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

stå av:

Musikpersonnl:

1 musikfanjunkare,

1 musiksergeant,

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

Civiluiilitär personal:

1 bataljonsläkare,

1 bataljonsveterinär och

1 vapenhantverkare.

Civil personal:

1 regementspastor.

Pensionerad personal:

1 biträde hos regementsintendenten,

1 expeeitionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och

1 uppbördsman för furage.

av:

3 hovslagarkorpraler,

3 hovslagarryttare och

1 vapenhantverkarkorparl,

Musikpersonal:

1 musikfanjunkare,

1 musiksergeant,

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 bataljonsläkare,

1 bataljonsveterinär och

1 vapenhantverkare.

Tillika chef för skånska kavalleribrigaden.

s. 413 Kontrollera mot PDF

413

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Civil personal: Pensionerad personal:

1 regementspastor. 1 biträde hos regementsintendenten,

1 expeditionsunderofficer och

1 vapenunderofficer, tillika uppbördsman

för furage.

3. Artilleriet.

a) Det nuvarande Positionsartilleriregementet skall benämnas Arméartilleriregementet,

och till detsamma skall överföras den för den nuvarande

Karlsborgs artillerikår avsedda tunga artillerimaterielen ävensom den av

ingenjörtrivpperna hittills omliänderhavda ballongmaterielen.

Karlsborgs artillerikår skall benämnas Luftvärnsartilleriregementet och

ombeväpnas med luftvärnsartillerimateriel, varjämte till regementet skall

överföras den av ingenjörtrupperna hittills omliänderhavda strålkastarmaterielen.

Nombottens artillerikar, förlagd till Boden, skall uppsättas.

b) Svea artilleriregemente skall bestå av:

Officerare: Musikpersonal:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

12 kaptener,

20 löjtnanter samt

6 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

9 styckjunkare och

18 sergeanter.

Manskap:

15 furirer av 1. klassen,

27 furirer av 2. klassen,

41 konstaplar,

110 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

2 hovslagarfurirer av 2. klassen,

3 hovslagarkonstaplar,

4 hovslagamrtillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 1 avd. 1 B Käft. (Nr 1.) 72a 25 28

1 musikstyckjunkare,

1 musiksergeant,

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och

1 bataljonsveterinär.

Civil personal:

1 regementspastor.

Pensionerad personal:

1 biträde hos regementsintendenten,

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och

1 uppbördsman för furage.

s. 414 Kontrollera mot PDF

414 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

c) Vart och ett av nedan uppräknade artilleriregementen, nämligen Göta

artilleriregemente, Wendes artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente,

Upplands artilleriregemente och Smålands artilleriregemente, skall bestå

av samma personal, som ovan under b) angivits, med undantag därav,

att antalet hovslagarfurirer i samtliga stater minskas till 1, att staten

för Wendes artilleriregemente ökas med 1 sergeant och 2 furirer av 2.

klassen, samt att i staten för Norrlands artilleriregemente icke upptages

någon regementsveterinär.

Gotlands artillerikår skall bestå av:

71 volontärer,

ä)

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

6 kaptener,

8 löjtnanter samt

3 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

3 styckjunkare och

7 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

14 konstaplar,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

1 hovslagarkonstapel,

1 hovslagarartillerist,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskon stapel och

1 liantverksartillerist.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer och

1 vapenunderofficer.

bestå av:

e) Bodens artilleriregemente skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

10 kaptener,

21 löjtnanter samt

7 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 styckjunkare och

17 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

24 furirer av 2. klassen,

30 konstaplar,

105 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

3 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskonstaplar och

3 hantverksartillerister.

Pensionerad personal:

1 biträde liosregementsintendenten,

1 vapenunderofficer och

1 uppbördsman för furage.

s. 415 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr l.

415

f) Arméartilleriregementet skall bes

Officerare:

1 överste ocli chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

12 kaptener,

20 löjtnanter samt

6 underlöjnanter och fänrikar.

Underofficerare:

10 styckjunkare och

19 sergeanter.

Manskap:

14 furirer av 1. klassen,

27 furirer av 2. klassen,

35 konstaplar,

113 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

g) Luftvärnsartilleriregementet skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 major,

7 kaptener samt

21 löjtnanter.

Underofficerare:

7 styckjunkare och

15 sergeanter.

Manskap:

8 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

24 konstaplar,

74 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

2 hantverksfurirer av 2. klassen, *)

*) Avsedd för Karlsborgs garnison.

tå av:

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

4 hantverkskonstaplar och

3 hantverksartillerister.

Musikpersonal:

1 musikstyckjunkare,

1 musiksergeant,

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare.

Pensionerad personal:

1 biträde hosregementsintendenten,

1 expeditionsunderofficer och

1 vapenunderofficer.

bestå av:

3 hantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

Musikpersonal:'')

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

3 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

2 musikvicekonstaplar,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civil personal:

1 garnisonspastor å Karlsborg.

Pensionerad personal:

1 biträde hos regementsintendenten,

1 expeditionsunderofficer och

1 vapenunderofficer.

s. 416 Kontrollera mot PDF

416

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

h) Norrbottens artillerikår skall bestå av:

Officerare:

1 major och chef,

4 kaptener,

6 löjtnanter samt

2 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

10 konstaplar,

20 volontärer,

1 sjukvårdskonstapel,

l sjukvårdsartillerist,

1 hovslagarkonstapel och

1 hovslagarartillerist.

2 styckjunkare och

6 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

4. Fortifikationen

a) Vid fortifikationen skall finnas

Officerare:

3 överstar,

4 överstelöjtnanter,

9 majorer,

49 kaptener,

61 löjtnanter samt

20 underlöjtnrnter och fänrikar.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer och vapen

underofficer samt

1 kasernunderofficer och väbel.

och ingenjörtrupperna.

följande personal anställd, nämligen

1 radioingenjör,

9 fortifikationskassörer,

1 departementsskrivare,

5 vapenhantverkare,

7 tygverkmästare,

24 tyghantverkare och

5 förrådsvaktmästare.

Underofficerare:

33 fanjunkare och

66 sergeanter.

Civil personal:

1 regementspastor och

1 expeditionsvakt.

Musikpersonal:

2 musikfanjunkare och

2 musiksergeanter.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

2 bataljonsveterinärer,1)

Pensionerad personal:

1 bibliotekarie,

1 expeditionsofficer,

4 biträden hos regementsintendenter,

7 expeditionsunderofficerare och

1 uppbördsman m. m. å Laxön.

b) Vid vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband skall

finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen

vid Svea ingenjörkår:

Manskap:

6 furirer av 1. klassen,

11 furirer av 2. klassen,

14 korpraler,

14 vicekorpraler,

80 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

'') Därav en avsedd för Karlsborgs garnison.

s. 417 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

417

1 hovslagarvicekorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhan tverkarkorpral,

1 vapenliantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

3 liantverksvicekorpraler ocli

8 hantverkssoldater.

vid Göta ingenjörJcår :

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

10 vicekorpraler,

58 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjuk vårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

vid Fälttelegraf regementet:

Manskap:

7 furirer av 1. klassen,

14 furirer av 2. klassen,

20 korpraler,

20 vicekorpraler,

110 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 liovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhan tverkarkorpral,

1 vapenhan tverkarvicekorpral,

vid Bodens ingenjörkär:

Manskap:

3 furirer av 1. klassen,

7 furirer av 2. klassen,

Mnsikmanskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

1 hovslagarvicekorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 liantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

2 hantverksvicekorpraler och

0 hantverkssoldater.

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

3 hantverksfurirer av 2. klassen,

6 hantverkskorpraler,

5 hantverksvicekorpraler och

12 hantverkssoldater.

Miisikmanskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

11 korpraler,

10 vicekorpraler,

56 volontärer,

s. 418 Kontrollera mot PDF

418

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

vid Norrlands ingenjörkår:

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

7 furirer av 2. klassen,

10 korpraler,

10 vicekorpraler,

60 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 liantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

2 hantverksvicekorpraler ocli

6 hantverkssoldater.

1 hovslagarvicekorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 liantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

3 hantverksvicekorpraler och

8 hantverkssoldater.

5. Trängen och trängtrupperna.

a) Den för trängen gemensamma

nämligen:

Officerare:

1 överste,

3 överstelöjtnanter,

3 majorer,

24 kaptener,

33 löjtnanter samt

11 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

25 fanjunkare och

50 sergeanter.

Musikpersonal:

6 musikfanjunkare och

6 musiksergeanter.

staten skall upptaga följande personal,

Civilmilitär personal:

6 regementsläkare,

6 bataljonsläkare,

5 bataljonsveterinärer,

20 hantverkare och

6 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

2 regementspastorer.

Pensionerad personal:

6 biträden hos regementsintendenter,

1 expeditionsunderofficer samt

12 vapenunderofficerare och uppbördsman

för furage m. m.

b) Yid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas

anställd följande manskapspersonal, nämligen

s. 419 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

419

vid Svea och Norrlands tr ängkår er:

Manskap: Musikinanskap:

4 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

11 vicekorpraler,

17 volontärer,

1 hovslagarkorpral och

1 liovlagarvicekorpral.

vid Göta trängkår, Skånska

träng kårer:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

tr ängkåren samt Västmanlands och Ostgöta

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

8 furirer av 2. klassen,

8 korpraler,

9 vicekorpraler,

13 volontärer,

1 hovslagarkorpral och

1 liovslagarvicekorpral.

Musikwauskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

6. Intendenturkåren och intendenturtruppema.

Yid intendenturkåren och intendenturtruppema skall finnas anställd följande

personal, nämligen:

Officerare:

2 överstar,

5 överstelöjtnanter,

9 majorer,

7 7 kaptener och

14 löjtnanter.

Underofficerare:

70 förvaltare,

6 fanjunkare och

11 sergeanter.

Manskap:

14 furirer av 1. klassen och

13 furirer av 2. klassen.

Civilmilitär personal:

2 departementsskrivare.

Civil personal:

1 expediti onsVakt.

Pensionerad personal:

2 expeditionsofficerare vid armé
förvaltningens

intendentsdepartement,

2 biträden vid intendenturförråd

och

5 expeditionsunderofficerare.

s. 420 Kontrollera mot PDF

420

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

G. Vissa civilmilitära samt civila kårer och stater.

1. Fältläkarkåren.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:

1 generalfältläkare,1) 51 bataljonsläkare3 * *)) samt

1 överfältläkare,1) 44 bataljonsläkare vid fältläkar
6

fältläkare,1 2) kåren.1)

46 regementsläkare,3)

2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.

Den å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm uppförda överläkarbeställningen

med bataljonsläkares lön skall ändras till en överläkarbeställning

med regementsläkares lön.

Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad officer.

Å staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg skola uppföras 1 regementsläkare

och 1 bataljonsläkare, avsedda för nämnda sjukhus och garnisonen å

Karlsborg.

Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 45 ordinarie sjuksköterskor.

3. Fältveterinärkåren.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:

1 överfältveterinär,1) 10 regementsveterinärer3) samt

6 fältveterinärer,2) 20 bataljonsveterinärer.3)

4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.

Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande

personal, nämligen; ,

Ordinarie befattningshavare:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

5 tyg- eller fabriksingenjörer,

2 departementsskrivare,

12 tyg- eller fabriksförvaltare av

klassen,

8 tygförvaltare av 2. klassen,

18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

9 tyg- eller fabriksskrivare,

1. 49 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

*) Uppförd å arméförvaltningens stat.

s) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

s) Uppförda å truppförbandens m. fl. stater.

*) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

s. 421 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

421

Pensionerad personal:

1 ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,

1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets tekniska revision,

1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets civilbyrå,|samtliga pen3

expeditionsunderofficerare vid artilleridepartementets mili-Isionerade un
t

är byrå, j derofficerare.

7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och Stockholms

tygstation samt

2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.

5. Ecklesiastikstaten.

Denna stat skall bestå av:

44 regementspastorer,1)

2 garnisonspastorer* 2) samt

1 slottspastor.3)

fi. Polispersonalen.

Arméns polispersonal skall bestå av:

i Boden: å Karlsborg:

1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och

5 överkonstaplar, 1 konstapel.

18 konstaplar och

6 extra konstaplar.

H. Härens hästar och remontering*väsendet.

1. Härens hästar.

Egna tjänstehästar.

Nedan omförmäld personal skall vara skyldig att var och en hålla en

egen tjänstehäst, nämligen:

chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet, inspektören för

militärläroverken m. m., de sex arméfördelningscheferna, generalfälttygmästaren

och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen, militärbefälhavaren

på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören för kavalleriet

och inspektören för trängen........................................... tillhopa 15 hästar

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ........ 1 häst

samtliga officerare vid generalstaben med undantag av militärattachéerna

................................................................ tillhopa 52 hästar

chefen för artilleristaben................................................................. 1 häst

chefen för krigshögskolan ............................................................... 1 »

‘) Uppförda å truppförbandens stater.

s) Uppförda, 1 å staten för kommendantskapet i Boden ock 1 å staten för luftvärnsartilleriregementet.

3) Uppförd å staten för krigsskolan.

s. 422 Kontrollera mot PDF

422

Första särskilda utskottets utlåtande hr 1.

chefen för

vid samma skola

krigsskolan

rensom fcadettofficeren ur

kavalleriet

... tillhopa

chefen för ridskolan ävensom de fyra lärarna därstädes

samtliga regements- och kårchefer vid infanteriet ......

samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar ........

samtliga regementschefer vid artilleriet ......................

hästar

5

28

162

9

eller tillhopa 276 hästar

Stamhästar.

Vid armén skola finnas tillhopa !,369 stamhästar, nämligen,

vid lan tf örs varets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben m, fl.

staber och undervisningsverken:

lantförsvarets kommandoexpedition ................... 1

generalitetet, arméfördelningsstaberna och trång

inspektionen ........... ...........................................

. 61

generalstaben .........................................................

. 39

artilleristaben ...........................................................

15

kommendantskapet i Boden..................................

2

militärbefälet på Gotland .....................................

2

fälttygmästare!! ........................................................

1

undervisningsverken ........................... ...................

. 11 tillhopa

132

hästar

vid infanteriet.........................................................

»

655

»

» kavalleriet..........................................................

3,930

/>

» artilleriet ..........................................................

2,149

8

» fortifikationen och ingenjörtrupperna ..........

»

221

» trängtrupperna...............................................

»

268

»

» intendenturtrupperna .....................................

*

4

eller tillhopa

7,369

hästar

Lejda hästar.

Antalet liästlejningsdagar vid armén

vid infanteriet .................

» kavalleriet .................

» artilleriet....................

» ingenjörtrupperna .....

» trängtrupperna .........

» intendenturtrupperna

skall beräknas sålunda:

.................... 33,540 lejningsdagar

................... 1,600

................... 107,000

.................... 36,510

.................... 22,300

................... 2,500

eller tillhopa 203,450 lej ningsdagar.

2. Remonteringsväsendet.

Antalet remonter.

Årligen skall följande antal remonter tillföras armén,

vid kavalleriet .......................................................................

» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna......................

ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästai

nämligen:

.... 415 remonter

.... 243

... 10 »

eller tillhopa 668 remonter.

s. 423 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

423

Remonteringsstyrelsen.

Den vid remonteringsstyrelsen anställda personalen skall utgöras av:

1 clief, officer på reservstat eller i reserven, och

1 redogörare, pensionerad officer.

Remontdepåerna.

Yid armén skola finnas tre nemontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster

i Skåne, Gudhem i Västergötland och Utnäslöt i Västmanland.

I. Reservpersonal.

1. Personal pä reservstat.

För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare, läkare och

veterinärer fordras, förutom full tjänstduglighet, 7 tjänsteår såsom officer,

respektive militärläkare eller militärveterinär. Såsom villkor för sådan övergång

skall för underofficer fordras 4 tjänsteår som sergeant vid eller i

regemente (kår) och 34 levnadsår.

Kapten (ryttmästare) på reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall

kunna befordras till major på reservstat. Regementsläkare (regementsveterinär)

på reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna befordras

till fältläkare (fältveterinär) på reservstat.

Personal på reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig, och då

värnpliktig eljest inkallas till rikets försvar, ävensom vid sådan övning,

som till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt

dessutom i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden.

a) Reservstaten för officerare och underofficerare skall bestå av:

2 generalspersoner,

0 överstar,

56 majorer,

325 kompaniofficerare och

102 underofficerare.

b) Reservstaten för fältläkarkåren skall bestå av:

2 fältläkare och

4 regementsläkare.

c) Reservstaten för fältvetermärkåren skall bestå av:

1 fältveterinär och

1 regementsveterinär.

2. Personal i arméns reserver.

a) Officerare och underofficerare, vilka inom regementes (kårs) reserv vunnit

sin första officers- respektive underofficersanställning.

s. 424 Kontrollera mot PDF

424

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga

i krig, och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar, ävensom vid

sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld,

samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden

intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder: vid infanteriet,

träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga truppslag

i 45 dagar.

Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp,

officer med 750 kronor och underofficer med 600 kronor.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelse utgående

pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400

kronor.

Därest officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort

honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den förrätt

till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga

eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden för dödsfallet

efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

Officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom

åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara berättigad

att utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas efter 5 procent

kapitaliserade värde svarande belopp.

b) Officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning

på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes

(kårs) reserv.

Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga

i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare och underofficerare.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående

pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400

kronor.

c) Underbefäl i reserven.

Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det kalenderår,

varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara tjänstgöringsskyldig

i krig, samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar,

ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan

bliva anbefalld.

d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.

Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven skola

indragas.

Vad ovan under a) och b) föreslagits i fråga om tjänstgöringsskyldighet,

avlönings- och pensionsförmåner samt ekiperingshjälp för officerare, skall i

s. 425 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

425

tillämpliga delar gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att den

ordinarie tjänstgöringsskyldigheten i fred, oavsett vid vilket truppslag tjänstgöringen

fullgöres, skall vara 45 dagar under loppet av varje treårsperiod

av tjänstetiden.

J. övergången till den nya härordningen.

De ovan föreslagna ändringarna i nu gällande härordning skola träda i

kraft under budgetåret den 1 juli 1926—den 30 juni 1927 å de tider Kungl.

Maj:t bestämmer.

2) att riksdagen — under samma förutsättning som under

punkt 1) här ovan — ville beträffande sjöförsvaret fatta följande

beslut:

SJÖFÖRSVARET,

i. Flottan.

Sj okrigsmaterielen:

att beträffande benämningar av fartygsslag, livslängder för fartyg, linjeindelning

samt för ersättningsbyggnad närmast ifrågakommande fartygstyper

Kungl. Maj:ts förslag följes,

att sjöstyrkorna skola hava den storlek och indelning, som i enlighet med

närmare anvisningar i motionen 1:245 framgår av nedanstående, nämligen:

kustflottan: 6 pansarskepp, 5 kryssare, 8 jagare, 12 torpedbåtar, 7 undervattensbåtar,

3 depåfartyg och 16 vedettbåtar,

lokalstyrkorna: 3 pansarskepp, 2 jagare, 15 torpedbåtar, 2 motortorpedbåtar,

10 undervattensbåtar, 5 depåfartyg och 6 vedettbåtar, samt

materialreserven: 2 pansarskepp samt 10 trängfartyg och övriga fartyg;

att under budgetåren den 1 juli 1924—den 30 juni 1929 skola byggas

ytterligare 2 jagare och 1 torpedundervattensbåt av i huvudsak samma typer

som de år 1924 redan beslutade.

Fredsorganisationen:

att beträffande marinens centrala myndigheter, personalchefer och inspektörer

samt sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och sjökarteverket Kungl. Majits

förslag följes,

att beträffande sjöstyrkornas rustningsplan, personalbehov och övningskostnader

samt flottans stationer och varv, örlogsdepåer jämte skeppsgosseinstitutionen

följas i motionen 1: 245 anförda principer,

att flygvapnets utbildningskurser (i vad angår marinens personal), särskild

-utbildning av officerare m. m., personal från flottan till kustfästningarna

s. 426 Kontrollera mot PDF

426

Försia särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

samt flottans musikpersonal anordnas och organiseras enligt Kungl. Maj:ts

förslag,

att flottans personalstater, efter framräknande av å försvarsdepartementet

eller flygvapnets stater uppförda befattningar, beräknas till:

officerskåren: 5 flaggman, 8 kommendörer, 18 kommendörkaptener av l:a

graden, 21 kommendörkaptener av 2:a graden, 118 kaptener samt 155 löjtnanter

och fänrikar,

underofficerskåren: 30 förrådsförvaltare, 160 underofficerare av l:a och 385

av 2:a graden,

sjömanskåren: 350 flaggkorpraler, 1,165 korpraler, därav 200 högbåtsman,

och 1,810 meniga, samt

skeppsgossekåren: 500 skeppsgossar, varav högst 350 i Karlskrona och

återstoden i Marstrand;

åt t beträffande mariningenjörkåren, marinintenden turkåren, marinläkarkåren

samt ecklesiastikstaten Kungl. Maj:ts förslag följes.

Reservpersonal:

att beträffande personal å reservstat samt personal i flottans reserv

Kungl. Maj:ts förslag ävenså följes.

De värnpliktiga och deras redovisning:

att utbildningstiden för de värnpliktiga vid flottan bestämmes till en tid

av 350 dagar,

att beträffande inskrivning och redovisning Kungl. Maj:ts förslag följes,

samt

att beträffande de värnpliktigas avlöning tillämpas enahanda princip, som

ovan anförts under lantförsvaret.

II. Kustartilleriet.

Allmän organisation:

att rikets kustfästningar skola utgöras av Vaxholms fästning, Karlskrona

fästning, Älvsborgs fästning, Hemsö fästning, Hörningsholms och Luleå

kustpositioner, och

att Älvsborgs kustartillerikår bibeliålles.

De värnpliktiga:

att utbildningstiden för de värnpliktiga vid kustartilleriet skall beträffande

studenter, underbefäl och fackmän utgöra 350 dagar, för övriga till linjetjänst

uttagna 240 samt för ersättningsreservens värnpliktiga 180 dagar.

Fredsorganisationen:

att beträffande chefen för kustartilleriet jämte stab, kommendantskapen i

kustfästningarna, skjutskola och mineringsskolor, truppförbanden och övriga

personalbehov följas i motionen 1:245 angivna principer;

s. 427 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1,

427

att kustartilleriets stat skall utgöras av:

officerskåren: 1 generalsperson, 2 överstar, 4 överstelöjtnanter, 8 majorer,

38 kaptener, 67 löjtnanter och fänrikar,

underofficerskåren: 7 förrådsförvaltare, 39 underofficerare av l:a och 90 av

2:a graden,

manskap: 80 flaggkorpraler, 306 korpraler och 580 meniga,

musikpersonal: 2 musikstyckjunkare samt

2 regementspastorer.

Ileservpersonal:

att beträffande reservpersonal Kungl. Maj:ts förslag följes.

III. Sjöförsvarets engångskostnader.

att slutligen beträffande vissa engångskostnader riksdagen måtte anvisa

ett belopp av 12,538,000 kronor för materielanskaffning, vilken summa fördelas

på 10 år med avrundat 1,254,000 kronor årligen.

IV. övergången till den nya marinorganisationen.

Föreslagna ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i kraft

under budgetåret den 1 juli 1926—30 juni 1927 å de tider Kungl. Maj:t

bestämmer.

3) att riksdagen i samband med ny härordnings antagande

måtte besluta,

att för det frivilliga skytteväsendets befrämjande skall beräknas

ett ordinarie anslag av 500,000 kronor.

K. Angående värnpliktslagen.

Det av mig motionsvis (I: 246) framlagda förslaget till värnpliktslag har i

motionen avfattats under jämförelse med hittills gällande värnpliktslag.

Motionen har därvid accepterat sådana i den kungl. propositionen nr 51

förekommande jämkningar i nämnda lag, som endast hava mera formell betydelse

och alltså kunna förenas med de i min huvudmotion (I: 245) framlagda

huvudgrunder angående allmänna villkor för värnpliktens fullgörande

s. 428 Kontrollera mot PDF

428

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

eller frikallelse därifrån, uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, värnpliktiges

uppdelning på och tjänstgöringsskyldighet vid olika vapenslag, utbildningstiden

o. s. v. I fråga om dylika formella jämkningar har jag alltså

icke anledning att reservera mig. Likaså kan jag ansluta mig till den av

utskottet föreslagna nya lydelsen av § 28 mom. 1, men vill med anledning

av den av utskottet på denna punkt anförda motiveringen framhålla, att inom

utskottet full enighet synes ha rått därom, att den i momentet berörda inkallelsen

självfallet kan äga rum, därest en social konflikt skulle utveckla

sig så, att den blir av beskaffenhet att äventyra rikets säkerhet.

Däremot föreligga här nedan förslag till lydelse av de paragrafer, som äro

konstitutiva för den av mig i huvudmotionen (I: 245) förordade härorganisationen,

i vilka hänseenden jag självfallet icke kan biträda utskottets förslag

till värnpliktslag.

Jag får alltså hemställa, att riksdagen — under förutsättning, att riksdagen

fattar beslut angående försvarsväsendets ordnande i huvudsaklig överensstämmelse

med ovan i anslutning till motionen I: 245 gjorda yrkande —

måtte för sin del, med bifall i övrigt till utskottets förslag till värnpliktslag,

antaga nedanstående lydelse av följande paragrafer i densamma:

Förslag

till

Y ärnpliktslag.

KAP. I.

Allmänna bestämmelser.

§4.

Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd av lyte, stadigvarande

sjukdom, bestående kroppslig svaghet eller annan dylik orsak icke

är duglig till krigstjänst.

§6.

1. Yngling, vilken avlagt studentexamen eller ei-hållit avgångsbetyg från

gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk, eller som vid annan läroanstalt för.

värvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar, skall anses

däremot svara, så ock yngling, vilken vid navigationsskola avlagt sjökaptenseller

styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller andra klass, må

s. 429 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 429

redan det år, då lian fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning.

För bifall härtill fordras att vara duglig till krigstjänst.

2. Annan yngling, än i mom. 1 avses, må ock redan det år, då lian

fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning för utbildning till

plutonchef eller motsvarande befattning, där han är duglig till krigstjänst

och, på sätt Konungen förordnar, visar sig äga förutsättningar för dylik utbildning.

3. Likaledes må annan yngling, än i mom. 1 avses, redan det år, då han

fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning antingen för att utbildas

till underbefäl eller fackman vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna,

trängtrupperna, intendenturtrupperna eller kustartilleriet eller för att

från annat inskrivningsområde än Norrbottens uttagas för utbildning vid

Norrbottens regemente.

För bifall härtill fordras, att han är duglig till krigstjänst och i övrigt

lämplig till den tjänstgöring, vartill han anmäler sig.

4. För---— tjugu år.

5. Yad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar för

de enligt denna § inskrivna, även innan de inträtt i värn pliktsåldern.

§ F

Till krigstjänst duglig värnpliktig uttages till linjetjänst eller till ersättningsreserven.

KAP. II.

Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.

§ l’4.

1. Vid inskrivningsförrättning är varje till densamma inkallad värnpliktig

med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus och inmönstrad till

sjöfart, skyldig att personligen inställa sig; dock må utan personlig inställelse

inskrivas värnpliktig, som i den ordning, Konungen föreskriver, styrker,

att han är duglig till krigstjänst, och som antingen finnes enligt § 43 mom.

1 hava visat laga förfall för uteblivandet eller ock innehar anställning utomlands

eller uppehåller sig därstädes för idkande av studier eller för utbildning

i sitt yrke.

2. Efter inskrivningen erhåller deii värnpliktige en inskrivningsbok, varuti

skall av vederbörande befäl antecknas vad som är av vikt att känna beträffande

hans värnplikt, och med vilken bör följa ett utdrag av denna lag

.samt av andra lagar och staganden rörande krigsmakten.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 sand. lavd. 1 B höft. (Nr 1.) 722 25 29

s. 430 Kontrollera mot PDF

430

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

3 * Överstiger — — — — — bestämd, Sådan gottgörelse tillkommer

(lock icke värnpliktig, som tillförene utan laga förfall uteblivit från dylik

förrättning.

KAP. III.

Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om frikallelse

efter inskrivning.

§ 16-

1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsförrättning

meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående anledning,

såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling eller

dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara oduglig eller olämplig till

krigstjänst eller kunna genom de med tjänstgöringen förenade ansträngningarna

utsättas för men eller fara.

2. Sådant uppskov meddelas ock:

a) den, vilken liar hustru, barn eller fosterbarn, som är för sitt uppehälle

väsentligen beroende av hans arbete; samt

b) enda arbetsföra sonen, sonsonen eller dottersonen till orkeslös eller

vanför fader, farfader, morfader eller till änka, frånskild eller övergiven

hustru eller ogift kvinna, enda arbetsföra fostersonen till orkeslös eller vanför

fosterfader eller till fostermoder, ävensom enda arbetsföra brodern till

ett eller derå minderåriga eller vanföra faderlösa syskon, dock endast såvida

sagda föräldrar, far eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller syskon

äro för sitt uppehälle väsentligen beroende av hans arbete.

Har sådan för sitt uppehälle av den värnpliktiges arbete väsentligen beroende

anhörig, som under b) sägs, av samme värnpliktig erhållit försörjning

alltifrån början av kalenderåret närmast före inskrivningsförrättningen eller,

där behovet av försörjning uppstått först vid senare tidpunkt, alltifrån behovets

uppkomst, kan även i det fall, att den värnpliktige icke är den enda

arbetsföra sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen eller brodern, uppskov

med inskrivningen medgivas honom, därest han är den enda, som, såvitt

veterligt är, kan lämna nödigt fösörjningsbidrag.

3. Förefinnes anledning till uppskov enligt mom. 1 ännu vid inskrivningsförrättningen

det år, under vilket den värnpliktige fyller tjugufyra år,

frikallas han från värnpliktens fullgörande under fredstid.

4. Bliver inskriven värnpliktig till följd av sådan orsak, som omförmäles

i § 4, oduglig till krigstjänst, äger han att, på framställning hos behörig inskrivningsnämnd,

varda frikallad från värnpliktens vidare fullgörande.

5. Har utländsk man, som icke förut varit svensk medborgare, blivit

genom naturalisation upptagen till medborgare här i landet och fyller han

det år, inskrivningen sker, minst tjugusex år, eller kan han med intyg styrka,

att han i utlandet gjort militärtjänst under längre tid, än vad i § 27 mom. 1

sägs, skall han frikallas från värnpliktens fullgörande under fredstid.

s. 431 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande nr 1.

431

6. Sådan frikallelse äge ock rum:

a) beträffande annan än i mom. 5 sägs, vilken kan med intyg styrka, att

han i utlandet gjort militärtjänst under längre tid än i § 27 mom. 1 stadgas;

samt

b) beträffande den, som från riket avflyttat till land inom främmande

världsdel och därefter åter inflyttat hit, dock under villkor

att avflyttningen icke skett i strid med då gällande föreskrifter om utvandring,

att han under det år, han återinflyttat, fyllt minst tjuguåtta år, och

att minst nio år förflutit från avflyttningen till återinhyttningen, häri således

icke inberäknad den tid, som vistelsen i riket varat, innan förlorad

svensk medborgarrätt återförvärvats.

§ 17.

1. Uppskov till nästföljande år med påbörjandet av den i § 27 föreskrivna

första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd för värnpliktiga, uttagna till

linjetjänst, kan vid inskrivningen medgivas:

a) å sjömanshus------ — sig;

b) å sjömanshus — —---navigationsskola;

c) värnpliktig, ----— — frånvarande; samt

d) värnpliktig,------ — olägenheter.

Fortfar anledning till uppskov med ovan nämnd tjänstgöring, må förlängt

uppskov, varje gång för ett år av vederbörande inskrivningsnämnd beviljas

den värnpliktige; dock att tjänstgöringen, utom i fall, som i mom. 8 här

nedan avses, skall taga sin början senast det år, under vilket han fyller

tjugufyra år.

2. Y ppas för värnpliktig, uttagen till linjetjänst, efter det inskrivningsförrättningen

avslutats, sådan anledning till uppskov, varom i mom. 1 för

mäles, med påbörjande av den i § 27 föreskrivna första tjänstgöring eller

tjänstgöring i en följd, må uppskov med påbörjande av nämnda tjänstgöring

till nästföljande ar medgivas den värnpliktige i den ordning, Konungen bestämmer.

1 ortfar anledning till uppskov eller har annan uppskovsanledning

av beskaffenhet, som ovan nämnts, yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,

åligger det den värnpliktige, där han önskar ytterligare uppskov

med ifrågavarande tjänstgöring, att vid sagda förrättning göra framställning

därom hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall än

det, som tidigare föranlett uppskov, yppats så sent, att framställning icke

kunnat göras hos inskrivningsnämnden, må förnyat uppskov medgivas i den

ordning, Konungen bestämmer.

3. Från redan påbörjad första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd

må i den ordning, Konungen bestämmer, hemförlovas till linjetjänst uttagen

värnpliktig, för vilken efter tjänstgöringens början i anledning av dödsfall

eller annan av honom oberoende händelse inträtt förhållande, på grund varav

han är att likställa med i mom. 1 c) eller d) omförmäld värnpliktig. I samma

ordning må från redan påbörjad dylik tjänstgöring hemförlovas värnpliktig,

s. 432 Kontrollera mot PDF

432

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

med avseende å vilken föreligger sådant förhållande, som i § 16 mom. 2

sägs, även om detsamma förefunnits före tjänstgöringens början, dock under

förutsättning att förhållandet inträtt, efter det inskrivningsförrättningen avslutats,

och att ansökning om hemförlovning gjorts inom trettio dagar från

tjänstgöringens början.

Fortfar förfallet eller har annan anledning av beskaffenhet, som ovan

sägs, till uppskov med den återstående tjänstgöringen yppats före nästinfallande

inskrivningsförrättning, åligger det den värnpliktige, där han önskar

uppskov med nämnda tjänstgöring, att vid sagda förrättning göra framställning

därom hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det,

som tidigare föranlett hemförlovning, yppats så sent, att framställning icke

kunnat göras hos inskrivningsnämnden, må uppskov medgivas i den ordning,

Konungen bestämmer.

4. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, för vilken vid inskrivningsförrättning

förelegat sådant förhållande, som i § 16 mom. 2 omförmäles, men vilken

av glömska, okunnighet eller liknande orsak försummat att då begära uppskov

med tjänstgöringen, må, på därom gjord ansökan och efter prövning i

varje särskilt fall, i den ordning, Konungen närmare bestämmer, erhålla

uppskov med eller hemförlovning från tjänstgöringen.

5. Värnpliktig, som vid navigationsskola avlagt styrmansexamen och förklarar

sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen söka anställning såsom reservofficersaspirant

för utbildning till reservofficer vid marinen, må, på ansökan,

gjord inom trettio dagar från det att den för honom i § 27 bestämda

tjänstgöringen tagit sin början, i och för avläggande av sjökaptensexamen

hemförlovas från pågående tjänstgöring, dock med skyldighet för sådan värnpliktig

att fullgöra den återstående tjänstgöringen, om han icke avlagt sjökaptensexamen

och vunnit anställning såsom reservofficersaspirant senast

året efter det, då han hemförlovats.

6. Huruvida och i vad mån värnpliktig, som jämlikt mom. 3, 4 eller 5

hemförlovats, må anses hava fullgjort honom åliggande tjänstgöring, ävensom

i vilken ordning den återstående tjänstgöringen skall fullgöras, därom

meddelar Konungen erforderliga bestämmelser.

7. Uppskov med påbörjande av i § 27 föreskriven annan tjänstgöring

än ovan i mom. 1 sägs eller med i § 36 mom. 1 föreskriven landstormsövning,

så ock hemförlovning från sådan tjänstgöring eller övning må beviljas

i den ordning, Konungen bestämmer.

8. Är anledning till uppskov med eller hemförlovning från tjänstgöring,

varom i denna § sägs, av beskaffenhet, som i § 16 mom. 2 omförmäles, och

förefinnes sådan anledning ännu fjärde året efter det, då den värnpliktige

erhöll uppskov eller hemförlovades, galle vad i mom. 3 av sistnämnda § är

stadgat.

Dock skall vad nu sagts icke äga tillämpning, där anledningen är av beskaffenhet,

varom i § 16 mom. 2 a) sägs, och uppskovet eller hemförlovningen

avsett repetitionsövning eller i § 36 mom. 1 föreskriven landstormsövning.

s. 433 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

433

KAP. IV.

Om inskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.

§ 18.

1- För rullföringsområde skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående

av en regementsofficer såsom ordförande samt två andra ledamöter, nämligen

en läkare och en inom området bosatt, icke militär person, vilken

jämte en suppleant väljes varje gång för ett år av landstinget eller, där rullföringsområde

utgöres av stad, som ej lyder under landsting, av stadsfullmäktige.

Omfattar rullföringsområde landsdelar, hörande under olika landsting,

eller landsdel och stad, som ej lyder under landsting, väljes särskilt

för varje sådan landsdel eller stad en ledamot i nämnden jämte en suppleant.

Av landsting eller stadsfullmäktige vald ledamot eller, i händelse

han är hindrad, hans suppleant deltager i nämndens förrättningar endast i

vad angår det område, för vilket han blivit vald.

För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas två

eller liera inskrivningsnämnder, var och en för viss del av rullföringsområdet,

sammansatta såsom ovan är föreskrivet.

Nämnden biträdes av rullföringsbefälhavaren eller i de fall, Konungen

bestämmer, annan officer.

2. För sjömanshus skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående av en

regementsofficer såsom ordförande och två andra ledamöter, nämligen en

läkare och en inom staden, där sjömanshuset är beläget, bosatt, icke militär

person, vilken jämte en suppleant väljes på sätt i mom. 1 är för varje fall

stadgat.

Nämnden biträdes av sjörullföringsbefälhavaren eller i de fall, Konungen

bestämmer, annan officer.

3. För att beslut må kunna av inskrivningsnämnd fattas, erfordras, att

samtliga ledamöter äro tillstädes.

§ 19.

1. Inskrivningsnämnd —----åligger:

a) att pröva de värnpliktigas duglighet till krigstjänst och lämplighet för

olika slags utbildning;

b) att pröva och besluta om de i §§ 4, lfi och 17 omnämnda frikallelser,

och uppskov eller, där enligt vad i § 22 sägs, sådant tillkommer inskrivningsrevision,

anteckna vad som i och för avgörandet kan för inskrivningsrevisionen

vara av vikt att känna;

c) att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg om kroppslig eller

ändlig brist av sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till fullo ådagaliigga

hans oduglighet till krigstjänst, utan hinder av den värnpliktiges frånvaro

besluta hans frikallelse från värnpliktens fullgörande;

d) att verkställa behörig inskrivning av de värnpliktiga;

s. 434 Kontrollera mot PDF

434

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i § 24

stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven eller där, enligt

vad Konungen bestämmer, sådan uttagning tillkommer inskrivningsrevision,

uppgöra förslag till uttagningen med angivande av de värnpliktigas större

eller mindre lämplighet för linjetjänst samt vad eljest i och för uttagningen

kan för inskrivningsrevisionen vara av vikt att känna;

f) att mottaga de värnpliktigas anmälningar rörande det truppslag vid

hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som de önska bliva tilldelade,

ävensom att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, tilldela

inskrivna värnpliktiga olika truppslag och tjänster, eller där, enligt vad

Konungen bestämmer, sådan tilldelning tillkommer inskrivningsrevision,

uppgöra förslag rörande tilldelningen med angivande av de värnpliktigas

lämplighet för olika truppslag och tjänster;

g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga önska uttagas för utbildning till

underbefäl eller fackmän vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna, trängtrupperna,

intendenturtrupperna och kustartilleriet, för utbildning till plutonclief

eller motsvarande befattning eller för utbildning i särskild ordning vid

Svea eller Göta livgarde, eller vilka värnpliktiga önska uttagas från annat

inskrivningsområde än Norrbottens för utbildning vid Norrbottens regemente

och från annat inskrivningsområde än Gotlands för utbildning vid

Gotlands infanteriregemente, ävensom att enligt föreskrifter, som Konungen

meddelar, uppgöra förslag till dylik uttagning, varvid iakttages, att vid lika

lämplighet i första rummet ifrågakomma de, vilka anmält sig därtill, samt

att för utbildning till underbefäl eller fackmän icke böra uttagas sådana

värnpliktiga, som visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem

eller av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller

olägenheter; samt

h) att tillställa inskriven värnpliktig den i § 14 nämnda inskrivningsbok

eller skriftligt meddelande angående det beslut, som inskrivningsnämnden

fattat.

Över nämndens beslut föres protokoll av ordföranden, därvid från beslut

avvikande mening, som blivit framställd av ordföranden eller annan ledamot

inom nämnden, antecknas till protokollet; och skola, innan nämnden åtskiljes,

såväl inskrivningslängderna som protokollet underskrivas av nämnden.

§ 21.

— årligen,

beslut.

valda.

— mening.

---läkare.

§ 22.

Inskrivningsrevisionen sammanträder på kallelse av ordföranden. Revisionen

åligger:

1. För-----

Där--— — —

De-----

2. För--— —

Revisionen--—

s. 435 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

435

a) att pröva ocli avdöma besvär över inskrivningsnämnds beslut;

b) att granska och, där så finnes skäligt, ändra sådana inskrivningsnämnds

beslut, rörande vilka avvikande meningar äro antecknade till protokollet,

ävensom varje beslut rörande ärende, som omförmäles i § 19 mom. 1 c);

c) att-----kännedom;

d) att granska och, där så finnes skäligt, ändra inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavares

beslut i ärende, som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revisionen

underställt;

e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i § 24

stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven;

f) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa tilldelning

av värnpliktiga till visst truppslag eller viss tjänst;

g) att pröva och besluta angående de i § 17 mom. 1 omnämnda uppskov

för sådana värnpliktiga, som av revisionen uttagas till linjetjänst;

li) att verkställa uttagning av värnpliktiga för utbildning till underbefäl

eller fackmän vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna, trängtrupperna,

intendenturtrupperna och kustartilleriet, för utbildning till plutonchef eller

motsvarande befattning, för utbildning i särskild ordning vid Svea eller Göta

livgarde samt från annat inskrivningsområde än Norrbottens för utbildning

vid Norrbottens regemente och från annat inskrivningsområde än Gotlands

för utbildning vid Gotlands infanteriregemente; samt

i) att, på sätt Konungen närmare förordnar, verkställa i § 36 mom. 1 omnämnd

uttagning av värnpliktiga för utbildning till befäl eller fackmän vid

landstormen.

Inskrivningsrevisionen — — — — — bestämmer.

§ 23.

Inskrivningsrevisions beslut, rörande vilket avvikande meningar blivit av

minst två ledamöter antecknade till protokollet, skall underställas Konungens

prövning; och skola protokollet och övriga handlingar för sådant ändamål

genom ordförandens försorg ofördröjligen insändas till försvarsdepartementet.

Beslutet gånge dock i verkställighet, där ej Konungen annorlunda

förordnar.

I inskrivningsrevisions beslut må ändring ej sökas.

KAP. Y.

Om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet samt

underhåll och förmåner m. m.

§ 24.

1. Till linjetjänst uttagas:

a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från

gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk, eller som vid annan läroanstalt

förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar, skall anses

däremot svara, så ock värnpliktiga, som vid navigationsskola avlagt sjö
-

s. 436 Kontrollera mot PDF

436 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

kaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller andra

klass;

b) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit

inmönstrade till sjöfart;

c) värnpliktiga, som frivilligt anmäla sig till och befinnas lämpliga för

linjetjänst; samt

d) bland övriga värnpliktiga, enligt de närmare föreskrifter, Konungen

meddelar, ett så stort antal, som erfordras för att årskontingenten skall

uppgå:

vid hären till 25,820 man, däri inräknade de under c), men ej de under a)

omförmälda värnpliktiga;

vid marinen till 3,020 man, däri inräknade de under b) och c), men ej de

under a) omförmälda värnpliktiga; samt

vid flygvapnet till 700 man, däri inräknade de under b) och c), men ej de

under a) omförmälda värnpliktiga;

dock att nu angiven årskontingent enligt bestämmelser, som Konungen

meddelar, må ökas med det antal, som motsvarar antalet i tidigare sådan

årskontingent inräknade värnpliktiga, vilka av anledning, som i § 16 mom. 2

sägs, föregående år erhållit uppskov med eller hemförlovning från den i

§ 27 mom. 1 föreskrivna första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd.

2. Till ersättningsreserven uttagas:

a) värnpliktiga, som med hänsyn till sin kroppsbeskaffenliet eller eljest

icke befinnas lämpliga för linjetjänst och icke äro att hänföra till de i mom.

1 a) och b) omförmälda; samt

b) övriga värnpliktiga, som ej enligt mom. 1 uttagits till linjetjänst.

3. Föreligger för värnpliktig, som uttagits till ersättningsreserven, vid

tjänstgöringens påbörjande sådant förhållande, att han är att hänföra till de

i mom. 1 a) omförmälda värnpliktiga, skall han enligt de närmare föreskrifter,

Konungen meddelar, överföras till linjetjänst.

4. Har beträffande värnpliktig, vilken jämlikt mom. 1 c) eller d) uttagits

till linjetjänst, efter tjänstgöringens påbörjande inträtt sådant förhållande

som i mom. 2 a) omförmäles, må han enligt de närmare föreskrifter, Konungen

meddelar, överföras till ersättningsreserven.

§ 25.

1. Värnpliktiga tilldelas hären, marinen eller flygvapnet sålunda:

A. Flygvapnet tilldelas:

a) å sjömanshus inskrivna värnpliktiga; samt

b) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga,

allt till det antal Konungen bestämmer.

B. Marinen tilldelas:

a) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus

inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit

s. 437 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

437

inmönstrade till sjöfart, allt i den mån här avsedda värnpliktiga ej enligt

av Konungen meddelade bestämmelser skola tilldelas flygvapnet;

b) andra å sjömanshus inskrivna värnpliktiga till det antal, Konungen

bestämmer; samt

c) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga, likaledes till det antal,

Konungen bestämmer.

C. Hären tilldelas alla värnpliktiga, som icke blivit tilldelade flygvapnet

eller marinen.

2. Värnpliktiga tilldelas truppslag vid hären samt tjänst vid marinen och

flygvapnet, på sätt §§ 19 och 22 bestämma.

3. Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag eller uti den

tjänst, som han tilldelats, dock att i de fall, Konungen prövar erforderligt,

värnpliktig skall vara skyldig fullgöra tjänstgöring även vid annat truppslag

eller i annan tjänst, där sådant ej medför förändring av den sammanlagda

tjänstgöringstiden.

§ 2ti.

1. Av infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och kustartilleriet tilldelade,

till linjetjänst uttagna värnpliktiga uttagas tjugufem procent förutbildning

till underbefäl eller fackmän.

2. Av trängtrupperna och intendenturtrupperna tilldelade, till linjetjänst

uttagna värnpliktiga uttagas tjugu procent för utbildning till underbefäl eller

fackmän.

§ 27.

1. Utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst.

A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, som icke nämnes under B, C eller

D i detta moment, är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar,

under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angivas,

nämligen:

a) vid infanteriet i sammanlagt etthundranittiofem dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundratjugu dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte

året; dock att

värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman, skall

tjänstgöra i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundrafemtio dagar, som tager sin

början under första eller andra året, samt

med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte

året;

b) vid kavalleriet i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager sin början

under första året, samt

s. 438 Kontrollera mot PDF

438

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

med två repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte

året;

c) vid artilleriet i sammanlagt tvåliundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om ettliundratrettiofem dagar, som tager sin

början vid fältartilleriet under andra året och vid fästningsartilleri under

första eller andra året, samt

med tre repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte

året; dock att

värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman, skall

tjänstgöra i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med två repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte

året;

d) vid ingenjörtrupperna i sammanlagt tvåliundrafyrtio, dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om etthundratrettiofem dagar, som tager sin

början under andra året, samt

med tre repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte

året; dock att

värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman, skall

tjänstgöra i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med två repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte

året;

e) vid trängtrupperna och intendenturtrupperna i sammanlagt ettliundranittiofem

dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:

vid trängtrupperna i trängtjänst och sjukvårdstjänst:

med en första tjänstgöring om etthundratjugu dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte

året;

vid trängtrupperna i biltjänst:

med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt •

med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av femte året;

samt

vid intendenturtrupperna:

med en första tjänstgöring om etthundratjugu dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med tre repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte

året; dock att

s. 439 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

439

värnpliktig, som vid trängtrupperna eller intendenturtrupperna uttagits

för utbildning till underbefäl eller fackman, skall tjänstgöra i sammanlagt

trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåliundrafemtio dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte

året;

f) vid flottan i sammanlagt treliundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras i en följd med början under första eller andra året;

g) vid kustartilleriet i sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om tvåhundrafem dagar, som tager sin början

under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av femte

året; dock att

värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman,

skall tjänstgöra i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras

:

med en första tjänstgöring om tvåhundrasextiofem dagar, som tager sin

början under första eller andra året, samt

med en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av femte

året; samt

h) vid flygvapnet i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring

skall fullgöras:

med en första tjänstgöring om trehundrafemton dagar, som tager sin

början under första året, samt

med en repetitionsövning om trettiofem dagar under tredje året.

B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens påbörjande avlagt studentexamen

eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt

läroverk, eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som,

enligt vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara, eller som vid

navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen

av första eller andra klass, är skyldig att, på sätt Konungen närmare

förordnar, under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som

nedan angives, nämligen:

a) vid hären i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras:

med en första tjänstgöring om minst tvåhundrasextiofem dagar, som tager

sin början under första året och antingen fullgöres i en följd eller uppdelas

på första och andra året, samt

med en repetitionsövning före utgången av femte året;

b) vid marinen i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras:

vid flottan i en följd med början under första eller andra året, och

s. 440 Kontrollera mot PDF

440

Forsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

vid kustartilleriet med en första tjänstgöring om tvåhundrasextiofem

dagar, som tager sin början under första året och antingen fullgöres i en

följd eller uppdelas på första och andra året, samt

med en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av femte

året; samt

c) vid flygvapnet i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall

fullgöras;

med en första tjänstgöring om tvåhundrasextiofem dagar, som tager sin

början under första året, samt

med en repetitionsövning om trettiofem dagar under tredje året.

C. Värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning eller hos befälhavaren

för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde, vartill den värnpliktige hör,

på sätt Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning

till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring

på sätt under B föreskrives, ändå att han icke avlagt där

omförmält kunskapsprov. Har sådan värnpliktig, enligt vad i § 6 mom. 2

sägs, blivit inskriven redan det år, då han fyllde aderton eller nitton år, är

han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt bestämmelserna

under B.

Kan det förutses, att yngling, vilken jämlikt § G mom. 3 inskrives redan

det år, då han fyller aderton eller nitton år, vid inträdet i värnpliktsåldern

kommer att hänföras till värnpliktiga, som under B omförmälas, är han

skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt där meddelade bestämmelser.

B. Idkar värnpliktig, som i punkten B avses, vid någon statens högskola

eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt studier för utbildning till

läkare, tandläkare, apotekare, veterinär eller ingenjör eller eljest i sådana

ämnen, att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten,

eller gör i nämnda punkt avsedd värnpliktig sannolikt, att han kommer att

idka sådana studier, må, där hans insikter anses bliva bättre tillgodogjorda

genom värnpliktstjänstgöringens fullgörande i annan ordning än i sagda

punkt föreskrives, Konungen förordna, att enligt de närmare bestämmelser,

Konungen meddelar, tjänstgöringen skall, med rätt till avbrott under viss

tid för studiekursens fullföljande, fullgöras med dels militärutbildning, dels

fackutbildning och facktjänstgöring. Har ej den värnpliktige före utgången

av den tid, under vilken tjänstgöringen fått avbrytas, avlagt de studieprov,

Konungen bestämmer, skall den värnpliktige, enligt vad Konungen föreskriver,

fullgöra den tjänstgöring, som på grund av bestämmelserna under

B åligger honom; och räknas därvid genomgången militärutbildning honom

till godo på sätt Konungen prövar ''skäligt.

E. Under A nämnd värnpliktig, som uttagits för utbildning i särskild

ordning vid Svea eller Göta livgarde, må, på sätt Konungen finner gott förordna,

fullgöra all honom åliggande tjänstgöring under första och andra

året.

s. 441 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

441

Under A nämnd värnpliktig, som från annat inskrivningsområde än Norrbottens

uttagits för utbildning vid Norrbottens regemente, må, på sätt

Konungen finner gott förordna, fullgöra honom åliggande första tjänstgöring

samt en, två eller tre repetitionsövningar i en följd.

F. Oavsett vad under A stadgas, skall för där nämnda, infanteriet, trängtrupperna

och intendenturtruppema tilldelade värnpliktiga, som påbörja

första tjänstgöringen under första året, denna ökas med trettio dagar; dock

att vad nu sagts icke skall äga tillämpning vare sig i fråga om värnpliktiga

som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän, eller i fråga om de

under E omförmälda värnpliktiga.

G. Repetitionsövning må icke, där ej Konungen finner nödigt att för

särskilda fall annorlunda förordna, äga rum

vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län förlagda infanteriregementen under tiden från och med den

11 juli till och med den 31 augusti, samt

vid övriga infanteriregementen under tiden från och med den 11 juli till

och med den 9 september.

2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserveu.

A. Till ersättningsreserven uttagen värnpliktig är skyldig att, på sätt

Konungen närmare förordnar, under fredstid tjänstgöra i sammanlagt etthundraåttio

dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i en följd med

början under första eller andra året eller ock med en första och en andra

tjänstgöring under de tre första åren. ,

B. Värnpliktig, vilken jämlikt bestämmelserna i § 24 mom. 4 efter tjänstgöringens

påbörjande överföres från linjetjänst till ersättningsreserven, är

skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar, tjänstgöra i sammanlagt

det antal dagar, som ovan under A i- detta moment sägs. Sådan värnpliktig

äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig den tid,

han tjänstgjort i linjetjänst.

•5. Särskilda bestämmelser.

A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, som, på sätt Konungen närmare

förordnar, visar sig vara i besittning av viss skjutskicklighet, äger, därest

han så önskar, åtnjuta tio dagars avkortning av den i mom. 1 föreskrivna

tjänstgöringstiden. Sådan avkortning skall, där Konungen ej för särskilda

fall annorlunda förordnar, äga ruin vid början av tjänstgöringen.

B. I den omfattning sådant finnes kunna ske, äger Konungen medgiva

till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga avkortning av den i mom. 2

föreskrivna tjänstgöringstiden.

C. Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning skall äga

rum viss tid under pågående tjänstgöring, äge värnpliktig, som sådant åstundan

efter därom hos vederbörande militärmyndighet gjord framställning,

s. 442 Kontrollera mot PDF

442

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

kvarstanna i tjänstgöring intill utgången av den tjänstgöringsperiod, till

vilken lian inkallats.

D. Enligt de närmare bestämmelser, Konungen meddelar, må till linjetjänst

uttagna värnpliktiga, vilka anmäla sig därtill villiga, i nedan angivna

omfattning, kvarbliva i tjänstgöring utöver den i mom. 1 föreskrivna tid,

nämligen:

a) vid flygvapnet: värnpliktig, som önskar undergå och anses lämplig för

utbildning till flygare; samt

b) vid varje [avdelning av krigsmakten: värnpliktiga till ett antal, motsvarande

antalet vakanser inom manskapsbeställningarna därstädes.

E. Där sådant med hänsyn till utbruten farsot eller andra utomordentliga

förhållanden prövas vara av nöden, äger Konungen förordna, att tjänstgöring

skall taga sin början eller återstående del därav fullgöras ä senare

tid än i mom. 1 eller 2 föreskrives.

Likaledes äger Konungen, där farsot utbrutit vid avdelning av krigsmakten,

förordna om därstädes i tjänstgöring varande värnpliktigas kvarhållande så

lång tid utöver den föreskrivna tjänstgöringstiden, som finnes nödigt till

förebyggande av smittas spridande.

F. Därest vid flottan tillgången på i tjänstgöring varande, till linjetjänst

uttagna värnpliktiga skulle överstiga behovet, äger Konungen medgiva visst

antal dylika värnpliktiga avkortning av den i mom. 1 föreskrivna tjänstgöringstiden,

skolande därvid i första rummet ifrågakomma sådana värnpliktiga,

vilka visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem eller

av deras arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende nära anhöriga avsevärda

svårigheter.

G. Yarder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att återkomma till

station av flottan och avmönstras, innan tiden för den tjänstgöring, till vilken

den värnpliktige inkallats, gått till ända, är denne likväl skyldig att

tjänstgöra ombord, till dess avmönstringen ägt rum. Ersättning för den

överskjutande tjänstgöringstiden erhåller den värnpliktige enligt särskilda

bestämmelser.

H. Har värnpliktig under i mom. 1 eller 2 föreskriven tjänstgöring blivit

fälld till straff för rymning eller olovligt undanhållande av minst ett dygns

varaktighet, eller har hans tjänstgöring avbrutits för verkställighet av straffarbete

eller omedelbart ådömt fängelsestraff, skall den tid, under vilken han

varit rymd eller olovligen undanhållit sig, eller hans tjänstgöring sålunda

varit avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid, där ej

Konungen för särskilda fall annorledes förordnar. I vad mån den värnpliktige

må tillgodoräkna sig fullgjord del av tjänstgöringen, samt i vilken

ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet, bestämmer

Konungen.

Värnpliktig —----böter.

9. Huruvida och i vad mån värnpliktig må såsom fullgjord tjänstgöring

tillgodoräkna sig tid, varunder han på grund av sjukdom eller skada, till

s. 443 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

443

vilken tjänstgöringen ej kan antagas hava varit orsak, icke kunnat deltaga

i tjänstgöringen, därom förordnar Konungen.

J. Beträffande värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,

är särskilt stadgat.

§ 32.

1. Varje år skall mönstring, som i denna § omförmäles, hållas med värnpliktiga,

med undantag av dem, som under årets lopp varit i tjänstgöring

såsom värnpliktiga, eller som äro inskrivna å sjömanshus och inmönstrade

till sjöfart, eller som blivit frikallade från värnpliktens fullgörande under

fredstid.

2. Med värnpliktiga, utom dem, som äro inskrivna å sjömanshus och

tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles mönstringen inom varje rullföringsområde.

För sådan mönstring är varje värnpliktig skyldig att i enlighet

med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, till befälet avgiva tillförlitlig

skriftlig uppgift om bostad och yrke, den värnpliktige dock medgivet

att under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid

muntligen avgiva nämnda uppgift.

3. Med värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus och tillhöra marinen

eller flygvapnet, hålles mönstringen vid sjömanshus. För sådan mönstring

är varje värnpliktig skyldig att i enlighet med de närmare föreskrifter,

Konungen meddelar, till sjömanshusombudsman avgiva tillförlitlig skriftlig

uppgift om bostad och sysselsättning, den värnpliktige dock medgivet att

under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen

avgiva nämnda uppgift.

4. Kallelse till mönstring verkställes genom kungörelse, som skall uppläsas

minst två gånger i kyrkorna och offentligen anslås inom vederbörande

kommuner samt i erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens

tidningar.

§ 33.

1. För — — — — — bestämma:

a) att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör icke blott det

truppslag vid hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som han

tilldelats eller vartill han överförts, utan även den värnpliktsgrupp, vartill

han enligt § 24 uttagits eller överförts;

b) att den värnpliktige, om han avflyttar till annat område eller överföres

till annat sjömanshus, tillhör den truppavdelning av hären, kustartilleriet

eller flygvapnet eller den flottans station, som erhåller sina värnpliktiga från

det område, till vilket han inflyttar, eller det sjömanshus, vartill han överföres;

samt

c) att, om den värnpliktige icke är inkallad till tjänstgöring, när landstormen

inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma och då

har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i övrigt som värnpliktig

tillhörande landstormen.

s. 444 Kontrollera mot PDF

444

Första särskilda utskottets utlåtande Nr t.

2. Värnpliktig, med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus och

tillhör marinen eller flygvapnet, skall, därest han icke frikallats från värnpliktens

fullgörande under fredstid, under tid, då han ej är i tjänstgöring,

hålla vederbörande områdesbefäl underrättat om sin adress.

3. Värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus och tillhör marinen eller flygvapnet,

skall, därest kan icke frikallats från värnpliktens fullgörande under

fredstid, under tid, då han ej är i tjänstgöring eller inmönstrad till sjöfart,

hålla sjömanshusombudsmannen underrättad om sin adress.

§ 34.

1. Värnpliktig, som avgår från fast anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv, överföres till

härens, marinens eller flygvapnets beväring eller till landstormen.

2. Värnpliktig, som i mom. 1 omförmäles, överföres till linjetjänst, därest

han ej med hänsyn till sin kroppsbeskaffenliet eller eljest bör överföras till

ersättningsreserven.

3. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt

minst två år, och som efter avgången från sagda anställning överförts

till linjetjänst, tillhör, så länge han i följd av sin värnplikt kvarstår i beväringen,

dess första uppbåd. Detsamma gäller ock värnpliktig, som innehaft

fast anställning vid hären eller dess reserv under kortare tid än två

år, såframt han undergått rekrytutbildning samt deltagit i två repetitionsövningar.

4. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller

flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt

minst två år, anses hava fullgjort all den i § 27 mom. 1 eller 2 föreskrivna

tjänstgöring; dock att till linjetjänst överförd värnpliktig är skyldig

att med vederbörlig åldersklass deltaga i den sista repetitionsövning, som

nämnda åldersklass har att fullgöra.

I vad mån fast anställning vid krigsmakten i övrigt må anses motsvara

tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.

5. Värnpliktig, som omförmäles i § 27 mom. 1 B eller C, tillhör första

uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.

6. Den, som avlagt medicine kandidat-, veterinär-, tandläkar- eller farmaciekandidatexamen

eller avgångsexamen från högre teknisk anstalt, tillhör beväringens

första uppbåd under hela sin värnpliktstid.

§ 35.

1. Under---— — bestämmelser.

2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig underhåll,

sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning

samt dessutom penningbidrag, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser;

dock att värnpliktig, som jämlikt § 27 mom. 3 D b) kvarbliver i

tjänstgöring utöver den i mom. 1 av samma § föreskrivna tid, äger att under

s. 445 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 445

den överskjutande tiden i stället för penningbidrag åtnjuta kontant förmån

till belopp, motsvarande begynnelseavlöning för fast anställd menig.

3. Till — — — — — stadgat.

§ 36.

1. Av de värnpliktiga, som årligen överföras till landsstormen, uttagas,

på sätt i § 22 föreskrives, tjugu procent för utbildning till befäl eller

fackmän.

Sålunda uttagen värnpliktig är skyldig att, på sätt Konungen närmare

förordnar, under fredstid för sin utbildning deltaga i en landstormsövning

om femton dagar.

Värnpliktig, som, pa sätt Konungen förordnar, visar sig vara i besittning

a\ viss skjutskickligliet, befrias, därest lian så önskar, från uttagning, varom

ovan sägs.

2. Sedan — — — — — behövliga.

Konungen må ock, sedan beväringens första uppbåd eller del därav inkallats

för rikets försvar eller under tjänstgöring enligt § 27 tagits i anspråk

för dylikt ändamål, efter statsrådets hörande, inkalla till tjänstgöring sådana

delar av landstormen, som erfordras till skydd för mobilisering av beväringens

första uppbåd eller till skydd för särskilt hotade platser. Landstormsavdelning,

som sålunda inkallats, må likväl ej hållas samlad längre än högst

femton dagar, såvida ej krig utbrutit före samma tids utgång.

3. Landstormens — — — — — föreskrivet.

4. Att — — — — — stadgat.

§ 37.

Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,

dock att till landstormen hörande värnpliktig, som erhållit

sin utbildning vid marinen, må, även utom sagda inskrivningsområden, användas

för kustförsvaret, samt att till landstormen hörande värpliktig må,

på ansökan, i den omfattning och i enlighet med de närmare föreskrifter,

Konungen meddelar, fullgöra honom åliggande landstormsövning tillsammans

med landstorm från annat inskrivningsområde, än det han tillhör.

§ 39.

1. Värnpliktig tillhörande landstormen är under tjänstgöring pliktig att,

därest icke staten kan genast vid inkallandet anskaffa föda, under tiden förse

sig med sådan mot ersättning av staten för värdet av soldatportion. Sjukvård

— —---av staten.

Sådan värnpliktig erhåller under tjänstgöring, som i § 36 mom. 1 omförmäles,

beklädnad eller beklädnadsersättning samt dessutom penningebidiag.

Under tjänstgöring, som i ^ 36 mom. 2 avses, är den värnpliktige

skyldig att själv------kläder.

2. Till — —-----beväringen.

Bihang till riksdagens protokoll 1U25. 11 samt. 1 avd. 1 B käft. (Nr 1.) 722 25 30

s. 446 Kontrollera mot PDF

446

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

§ 44 •

1. Värnpliktig, som bort fullgöra i § 32 omförmäld mönstring men utan

laga förfall uraktlåter detta, böte för varje gång tio kronor.

2. Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter fullgöra vad honom enligt

§ 33 mom. 2 eller 3 åligger, böte för varje gång tio kronor.

KAP. VII.

Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock om

användning av böter.

§ 45.

Bestämmelser om lagens ikraftträdande.

§ 51.

Denna lag skall tillämpas fråu och med den 1 januari 1926, från och med

vilken dag såväl värnpliktslagen den 17 september 1914 (nr 202) med däri

sedermera gjorda ändringar och tillägg som lagen den 22 juni 1920 (nr 3/2)

om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass, lagen den 2

juni 1921 (ur 291) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års

klass, lagen den 31 mars 1922 (nr 141) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga

av 1922 års klass, lagen den 23 februari 1923 (nr 23) om ändrad utbildningstid

för värnpliktiga av 1923 års klass och lagen den 22 februari 1924

(nr 12) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1924 års klass upphöra

att gälla; skolande dock vad nedan stadgas om undantag från bestämmelsen

i denna paragraf lända till efterrättelse.

§ 52.

I fråga om utbildningstiden i beväringen för värnpliktiga, inskrivna före

år 1926, giille vad i nämnda hänseende uti särskild lag stadgas för värnpliktiga

av 1925 års klass med följande ändringar och tillägg:

a) vapenföra värnpliktiga av 1924 och 1925 års klasser, tilldelade fotfolket,

trängen i egentlig trängtjänst, trängen i egentlig sjukvårdstjänst eller intendenturtrupperna,

äro skyldiga att fullgöra ytterligare en repetitionsövning

om tjugufem dagar före utgången av sjätte året;

b) vapenföra värnpliktiga av 1923, 1924 och 1925 års klasser, tilldelade

rytteriet, äro skyldiga att fullgöra ytterligare en repetitionsövning om trettiofem

dagar före utgången av sjätte året;

c) vapenföra värnpliktiga av 1922, 1923, 1924 och 1925 års klasser, tilldelade

fältartilleriet, positionsartilleriet, fästningsartilleriet å Karlsborg eller

fältingenjör- eller fälttelegraftrupperna, äro skyldiga att fullgöra ytterligare

en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av sjätte året;

s. 447 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 447

cl) vapenföra värnpliktiga av 1924 och 1925 års klasser, tilldelade fästningsartilleriet

i Boden eller fästningsingenjörtrupperna, äro skyldiga att

fullgöra ytterligare en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången

av sjätte året;

e) för vapenföra värnpliktiga, tilldelade fästningsartilleriet i Boden eller

fältingenjör-, fälttelegraf- eller fästningsingenjörtrupperna föreskriven repetitionsövning

skall från och med år 1927 hava en varaktighet av trettiofem

dagar;

f) värnpliktiga, tilldelade marinen i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst,

vilka fullgjort tjänstgöring för sin utbildning, värnpliktiga i allmän

tjänst eller sjötjänst i minst nittio dagar och värnpliktiga i stationstjänst i

minst trettio dagar, må, på sätt Konungen närmare förordnat, helt eller

delvis befrias från återstående under år 1926 dem åliggande tjänstgöringsskyldighet

i beväringen under fredstid.

\ ad ovan sägs skall icke äga tillämpning beträffande värnpliktig, som till

följd av laga förfall, beviljat uppskov eller uteblivande utan laga förfall icke

börjat fullgöra honom åliggande första tjänstgöring eller tjänstgöring i en

följd senast å tid, som i sådant avseende stadgas för värnpliktiga av 1925

års klass, utan skall i fråga om dylik värnpliktig denna lag tillämpas jämväl

såvitt avser utbildningstiden i beväringen.

§ 53.

Den urskontingont värnpliktiga, som enligt bestämmelserna i § 24 mom.

1 d) skall uttagas till linjetjänst vid flygvapnet, må, intill dess organisationen

av detta vapen fullständigt genomförts, minskas med det antal, Konungen

finner gott bestämma.

§ 54.

Uti § 32 samt § 33 mom. 2 och 3 stadgade skyldigheter åligga icke värnpliktiga,

som före den 1 januari 1919 överförts till landstormen.

§ 55.

Bestämmelserna uti §§ 53 och 55 i 1914 års värnpliktslag, förstnämnda

paragraf, sådan den lyder enligt lag den 14 juni 1918 (nr 664), skola fortfarande

i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

§ 56.

För denna lags ikraftträdande erforderliga närmare föreskrifter meddelas

av Konungen.

s. 449 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

449

Reservation

av herrar Reuterskiölil och Johansson i Kälkebo, som anfört:

»I motionerna I: 215 och II: 319 har hemställts, att riksdagen måtte

med godtagande för sin del, vid innevarande riksdag, av de i motionerna

angivna grunder för en försvarsorganisation, utformad under beaktande av

de i det motionerna bifogade förslag framlagda synpunkter, avslå Kungl.

Maj:ts förslag till försvarets ordnande och i skrivelse till Kungl. Makt,

med anmälan om sitt beslut, anhålla om Kungl. Maj:ts godkännande därav.

De grunder, som åberopas i motionerna, hava i dessas motivering närmare

utvecklats och kunna sammanfattas i fyra punkter: 1) en hållfast organisation

av det försvar, som bibehålies, 2) en tillräcklig organisationer am, som

möjliggör insättande av folkets hela värnkraft till rikets försvar, om det

gäller, 3) undvikande så långt möjligt av tvångsuttagning till underbefäl

och fackmän, 4) skapande av ett, för utbildning och ledning fullt dugligt,

pålitligt och tillräckligt befäl och underbefäl. Då den för försvarets rotfästande

i folkets breda lager nödvändiga förutsättningen av övningstidens

begränsning till 140 dagar redan, i enlighet med motsvarande motioner

vid 1924 års riksdag, ehuru utan det enligt dem nödvändiga komplementet

i fråga om underbefäl, blivit i den kungl. propositionen tillgodosett, behövde

ej i motionerna denna punkt särskilt betonas.

Av yrkandets avfattning framgår med full klarhet dels att motionärerna

icke ansett den kungl. propositionen vara sådan, att den kunde eller borde

bifallas, dels att de av motionärerna påyrkade grunderna bäst och fullständigast

genomfördes, om riksdagen biträdde det förslag som motionärerna

bilagt sin motion, och som i allo motsvarar den till 1924 års

försvarsutskotts betänkande av oss då avgivna reservationen, men att samma

grunder även kunna tänkas på annat sätt genomförda under beaktande av

huvudlinjerna i sagda förslag, dels slutligen att i varje fall motionärerna

hemställt om ett positivt beslut vid årets riksdag, vare sig i form av

fullständigt organisationsbeslut eller i form av fastslagna huvudgrunder.

Det torde utan vidare vara uppenbart, att genom dessa motioner ett allvarligt

försök gjorts att ernå en så bred samling och bas som möjligt för

ett riksdagens beslut i försvarsfrågan, och vi hava för vår del funnit det

önskligt, att detta försök fullföljdes, då vi ansett det mål, vilket i motionerna

eftersträvats, även kunna i allt väsentligt, om än i mindre omfattning

vinnas genom ett bifall till dessa på det sätt, att vissa för ernående

av en större kostnadsminskning erforderliga begränsningar medgåves utan

rubbning av motionernas bärande principer.

Då varje försvarsorganisation måste till en viss grad anses vara av provisorisk

karaktär, enär man får räkna med att yrkanden om förändring

s. 450 Kontrollera mot PDF

450

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

av densamma tid efter annan framkomma, så skulle vi med hänsyn till

nu föreliggande förhållanden kunnat eventuellt gå med på en inskränkning

av härens organisation till omfånget, så vida den dock till sin inre byggnad

alltfort förmådde att verka elastiskt i förstärkningsmöjlighet, om krigsfara

skulle hota vårt land.

Den kungl. propositionen räknar med fyra arméfördelningar jämte Övre

Norrlands och Gotlands trupper. I motionerna räknas med fem arméfördelningar

jämte Gotlands trupper och två självständiga infanteribrigader,

den ena avsedd för Övre Norrland, den andra för Stockholm. Någon

avgörande vikt ligger dock ej på antalet fördelningar, utan huvudsaken

blir antalet infanteriförband, som skola i fördelningarna ingå. Vi skulle

därför kunnat, med bibehållande av samtliga 28 infanteriregementen, ehuru

med begränsning enligt motionerna av 3 bland dessa till kårer, gå med på

en förminskning av antalet fördelningar genom anordnandet av självständiga

brigader, under förutsättning att enighet härom kunnat vinnas inom

utskottet, då det sedermera fått bero av Kungl. Maj:t att till nästa riksdag

avgiva förslag rörande bästa sättet att inordna dessa brigader eller de

regementen, varav de bestå, i organisationen.

Den kungl. propositionen innebär vidare, i fråga om värnplikten, återupptagandet

av den s. k. kategoriklyvningen på det sätt, att dels alla ickevapenföra

frikallas från tjänstgöring, dels de vapenföra vid inskrivningen fördelas

till linjetjänst med rent militär utbildning, och ersättningsreserv med

huvudsakligen liandräckningstjänst. Vi kunna ej finna denna anordning

riktig eller väl grundad, utan anse, att de icke-vapenföra böra besörja

handräckningstjänsten och alla de vapenföra uttagas till linjetjänst, dock

med frånskiljande efter inryckningen av sådana, som icke kunna följa med

i det intensiva utbildningsarbete, som blir en nödvändig följd av den

korta övningstiden.

Kungl. Maj:t föreslår ytterligare, beträffande underbefäl och fackmän,

att uttagningsprocenten vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna

bestämmes till 20 %. Vår uppfattning är den, att all tvångsuttagning

bör undvikas och efter hand avskaffas, men då förutsättningen härför är,

att riksdagen godkänner förslaget om stamunderbefäl med egna hem och

denna anordning, sådant läget är, icke kan på en gång fullt genomdrivas,

skulle vi likaledes, om därigenom enighet stått att vinna, kunnat godkänna

den av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelsen såsom en garanti för

erhållande av underbefäl, därest den i motionerna föreslagna underbefälsanordningen

i någon avsevärd grad godtagits för infanteriet och bestämmelsen

fått den innebörd, att högst 20 % finge uttagas efter frivillig anmälan

och mot särskild ersättning för den tidsökning utbildningen medför.

Det sista har utskottet godkänt genom dagavlöningens höjande till

en krona för tiden efter 140 dagar. Skulle genom frivillig anmälan fullt

antal ej ernås, borde dock tvångsuttagningen undvikas, om därigenom

uppkomna luckor icke blivit relativt taget större än vid normala vakanser

s. 451 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

451

bland det fast anställda underbefälet, eller om, mot förmodan, rekryteringen

av stamreserven med egna hem icke skulle visat sig effektiv.

Vad angår utbildningstidens längd för värnpliktiga i allmänhet anse vi,

på sätt i motionerna framhålles, önskligt att denna blir lika för alla och

lika för alla vapenslag. Kungl. Maj:ts förslag innebär i detta avseende

ett stort steg på rätt väg, då däri blott upptagits två olika tidslängder,

140 och 200 dagar, emot de många olika, som nu gälla. Vi skulle därför,

i syfte att vinna enighet genom ömsesidiga jämkningar kunnat vara

med om denna anordning intill dess underbefälsfrågan slutgiltigt ordnats

i enlighet med motionerna, d. v. s. på villkor att denna anordning endast

blivit ax provisorisk natur och att Kungl. Maj:t anmodats att, så snart kunnat

ske, framlägga förslag till genomförande av en för alla lika utbildningstid.

Fördelningen av de värnpliktiga på olika årstidsgrupper finna vi olämplig,

då alla böra utbildas under samma årstid. I valet mellan fördelning

på årstidsgrupper eller en större ökning av befälskadern, vilket senare blir

med eu enda årstidsgrupp nödvändigt, skulle vi emellertid kunnat stanna

vid att tills vidare förorda fördelning på årstidsgrupper, ehuru under förutsättning

att endast de, som frivilligt därtill anmält sig, finge inkallas

under annan tid än den vanliga sommartiden.

I fråga om reservtrupp- och landstormsövningar ifrågasätta vi liksom

utskottet icke någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag. Till understödjande

av den frivilliga landstormsbefälsutbildningen hava vi därför biträtt utskottets

i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition gjorda förslag

om ett årligt anslag av 50,000 kronor.

Behovet av infanteribesättning å kustfästningarna Vaxholm och Karlskrona

kan, efter vår tanke, icke tillgodoses annorledes än genom där fast

förlagda kårer eller regementen. Vi hava därför yrkat, att Vaxholms och

Karlskrona grenadjärer bibehållas såsom kårer, vardera på fyra kompanier.

Behovet av självständigt kavalleri synes oss vara fullt styrkt, men härtill

kommer, att, om allenast fyra fördelningar på sätt utskottet föreslår

upprättas, intet som helst kavalleri heller skulle finnas för de brigader,

som skulle stå utom fördelningarna, därest även det självständiga kavalleriet

indroges. Om emellertid för enighets vinnande en minskning av

kavalleriet visat sig nödvändig, skulle vi kunnat biträda ett inom utskottet

under hand framkommet förslag att minska skvadronernas storlek från

130 till 105 ä 115 man och i stället sammanföra överskottet till två

regementen, varigenom såväl Smålands husarregemente som Skånska husarocli

Skånska dragonregementena (i stället för det sammanslagna s. k.

Skånska kavalleriregementet) kunnat bevaras såsom regementen, utan att

kostnaderna för de av utskottet nu förordade 4 fördelningskavalleriregementena

överskridits med mer än omkring 650,000 kronor.

Likaledes skulle vi kunnat för vår del biträda den i nyssnämnda förslag

framförda tanken på bibehållande, utöver fyra fördelningsartilleriregementen,

av ett femte, avsett för de självständiga brigaderna, i vilket fall Smålands

s. 452 Kontrollera mot PDF

452

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

artilleriregemente kunnat indragas och i enlighet med utskottets förslag

ersättas å förläggningsorten av det nya Arméartilleriregementet, som skall

träda i Positionsartilleriregemenlets ställe, men såväl Upplands som Svea

artilleriregementen blivit bevarade.

Vad angår ingenjör-, träng- och intendenturtrupperna kunna vi biträda

utskottets förslag.

För att fylla mobiliseringsbehovet av befäl har Kungl. Maj:t, i likhet

med försvarsrevisionen och nuvarande härordning, räknat med allenast personal

å reservstat, personalen i arméns reserver samt värnpliktigt befäl.

I motsats härtill har i motionerna I: 215 och II: 319 (bilagan sid. 29

ff., 61 ff.) framhållits nödvändigheten i främsta rummet av ett reservstamunderbefäl

med civilförsörjning, genom egna hem eller annorledes, samt med

fortsatt tjänstgöring under vissa år efter avgången ur aktiv tjänst, och

vi hava ansett, att den sålunda föreslagna organisationen borde godkännas,

även om genomförandet av densamma skulle ske stegvis, alltefter som

erfarenheten bestyrkt dess lämplighet och användbarhet, och även om det

i motionerna till 7,000 kronor föreslagna bosättningsbidraget i A-klass,

vid genomförandet i den mindre omfattningen, kommit att sättas till 5,000

kronor. Beträffande årliga antalet av det underbefäl, som bör övergå till

reservstamunderbefäl, hava vi ansett oss kunna till en början begränsa,

detsamma till 280 ä 300 man eller i genomsnitt omkring 10 furirer per

infanteriregemente eller kår, såvida detta antal successivt fått, i mån av

tillgång på lämpligt folk, ökas. Med denna beräkning skulle årskostnaden

i genomsnitt under närmaste tio år blivit allenast en miljon kronor utan

att syftet på något sätt förfelats.

Det förslag, som ovan berörda motioner innefatta och som framlades

förra året såsom vår reservation, stannade vid ett totalbelopp (bil. till

motion II: 319 sid. 105) av 131,108,950 kronor, vari ingingo dels 7

miljoner kronor till fiottmateriel, vilka numera, sedan riksdagen 1924

med avslag härå beviljat ett mindre anslag för de närmaste åren, för

närvarande icke torde böra vidhållas, sedan vi ansett oss böra biträda utskottets

förslag om typutredning och viss flottplan, då minskningen blir

omkring 6,700,000 kronor, dels till indelningsverket 4,115,000 kronor,

vilka, vid ett successivt genomförande i det begränsade omfång som vi

eventuellt kunnat godtaga, alltså bort minskas med 3 miljoner kronor. De

jämkningar, som vi, i enlighet med berörda motioners ledande tanke, möjligen

kunnat för vår del, på sätt ovan antytts, medgiva i nämnda förslag, skulle

ytterligare hava medfört en kostnadsminskning för artilleriets del av omkring

1,700,000 kronor (Stockholms artillerikår m. m.) och för kavalleriets del av

omkring 1,100,000 kronor (Kronprinsens husarer), varjämte en minskning

av antalet övningskompanier per infanteriregemente från 7 till 6, vilken vi

likaledes varit beredda att, för enighets vinnande, medgiva, skulle nedbringat

kostnaderna med omkring 1,250,000 kronor, utan att organisationens grunder

rubbats. Det belopp, varvid förslaget på detta sätt stannat, skulle alltså

s. 453 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

453

blivit omkring 117,300,000 kronor. Emellertid liade härmed följt nödvändigheten

att i olika punkter jämka även andra detaljer. Gjorda beräkningar

utvisa, såsom även i utskottet meddelats, att en organisation med samtliga

infanteriregementens bevarande inom fyra fördelningar, kategoriklyvningens avvisande

och underbefälsfrågans lösning på egnahemslinjen i begränsat omfång med

uttagningsgaranti skulle kunnat erhållas för ett totalbelopp av omkring 115

miljoner kronor, däri inräknat vad flotta och flygvapen kosta enligt utskottets

eget förslag.

Dessa beräkningar stödja sig på följande grunder beträffande

lantförsvaret:

A. Värnplikten.

Av det i Kungl. Maj:ts proposition beräknade antalet inskrivna värnpliktiga

per år, eller 42,878 man, varav icke vapenföra 5,229 man och familjeförsörjare

omkring 1,500 man, vilka sistnämnda böra i fredstid frikallas, beräknas

inställa sig till tjänstgöring 41,378 man, som fördelas sålunda:

Hären

Marinen

Flygvapnet

Summa

Studenter och likställda..................

Övriga värnpliktiga, vapenföra ......

11 » , icke vapenföra.

1,075

30,283

5.229

-

145

3,700

46

900

1,266

34,883

5,229

Summa

36,587

3,845

946

41,378

Den vid hären årligen inskrivna värnpliktskontingenten uppdelas ungefär

på följande sätt:

för linjetjänst efter inryckningen avsedda..................................... 24,358 man

till ersättningsreserven efter inryckningen överförda ..................... 7,000 »

icke vapenföra inskrivna .................................................................. 5,229 »

Tillhopa 36,587 man

De till linjetjänst, utom studenter m. fl., uttagna värnpliktiga uppdelas på

olika truppslag sålunda:

infanteriet........................................................ 21,598 man

kavalleriet......................................................... 875 »

artilleriet ....................................................... 4,600 »

ingenjörtrupperna............................................ 1,350 »

trängtrupperna ............................................... 1,440 »

intendenturtrupperna................................... 420 »

Summa 30,283 man

Av detta antal beräknas högst 7,000 man komma att överföras till ersättningsreserven.

Allt efter som behov yppas vid olika truppförband av ytterligare

handräckningsmanskap må Kungl. Maj:t besluta inkallelse av icke vapenföra

till tjänstgöring högst det antal dagar, som motsvarar infanteriets utbildningstid.

Antalet handräckningsdagar för de till ersättningsreserven överförda och

nödigt antal icke vapenföra beräknas komma att årligen uppgå till omkring

1,500,000 dagar.

s. 454 Kontrollera mot PDF

454

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

B. Truppförband, staber och inspektioner m. m.

Infanteriet omfattar samtliga 28 regementen, dock att enligt motionen

Göta garde blir pansarvagnsbataljon, Vaxholms och Karlskrona grenadjärer

bliva kårer.

Kavalleriet omfattar sex regementen emot nuvarande åtta; artilleriet fem

fältartilleriregementen emot nuvarande sex, ett fästnings-, ett armé- och ett

luftvärnsartilleriregemente samt Gotlands och Norrbottens artillerikårer.

Ingenjör-, träng- och intendenturtrupperna beräknas enligt utskottets

förslag.

Antalet fördelningar, militärområden, högre staber och inspektioner beräknas

enligt utskottets förslag, undervisningsanstalter och utbildningskurser

likaledes, dock med något höjt antal elever i krigsskolan (100 ä 110, respektive

130).

Underofficersskolan med därtill hörande förberedande underofficersskola

beräknas enligt utskottets förslag.

C. De lägre truppförband ens organisation in. in.

1. Infanteriet.

Årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid infanteriet

beräknas till sammanlagt 21,598 man. Av denna styrka avses 600

In Tan. * 22

Livregementets grenadjärer......

22 regementen = il:o ...............

Svea livgarde...........................

Norrbottens regemente ...........

Karlskrona grenadjärkår .........

Vaxholms grenadjärkår ...........

Göta pansarvagnsbataljon.........

Summa personal

Officerare

Under-

office-

rare

M a

n -

c--

<

<t>

CO

rf-

M

►-i

Överstelöjtnanter

£

O

3

Kaptener

Löjtnanter

Underlöjtnanter och

fänrikar

Sergeanter

Fanjunkare

Underbefäl

Fur

£

&

ce

Vi

irer

E

SO

V.

Vi

Korpraler

Vice-

korpraler

i

1

2

1 °i

19|

7

8, 18

12

25

24

24

22

22

4-1

220

418,

154

176! 396

264

550

528

528

1

3

151

25:

10

111 23

20

41

40

40

1

1

3

12!

21!

8

9 20

12

25

28

28

1

(t

9

4

5 11

8

15

16

16

1 _

1

_

6

9

4

5! 11

8

15

16

23

i _

1

—

Oj

9

—

S| 6

3

8

10

10

2ö| 28i 52

27a|

500

187

217! 485

317

679

662

662

s. 455 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

455

man för garnisonstjänst i Stockholm, 500 man för skidlöpartjänst vid Norrbottens

regemente, 650 man, varav 350 från fastlandet, för tjänstgöring vid

Gotlands infanteriregemente, 240 man för Göta pansarvagnsgardesbataljon,

400 man för vardera av de båda kustfästningsinfanterikårerna samt 200 man

såsom övningstrupp. vid infanteriskjutskolan. Återstoden utgör omkring

16,708 man. Den normala årskontingenten av vapenföra (i linjetjänst) blir

då vid varje regemente omkring 650 man, utbildade under sommarrekrytskola

på 6 kompanier, eller för dem, som därtill frivilligt anmäla sig, under hösteller

vårrekrytskola på 2 gevärskompanier och erforderligt antal övriga utbildningsenheter.

Under repetition sövningarna beräknas antalet tillstädeskomna

för linjetjänst uttagna värnpliktiga uppgå till omkring 1,000 man.

Vid fästningsinfanterikårerna förutsattes sommarrekrytskolan ordnad på

fyra, vid pansarvagnsbataljonen på två kompanier. Vid Svea livgarde tillkomma

ytterligare tre kompanier.

Sammandrag: se tabellen här nedan.

2. Kavalleriet,

Varje regemente organiseras å 3 ridande och 1 teknisk skvadron, Norrlands

dragoner dock å 4 resp. 1; varje ridande skvadron med 115 hästar

och varje teknisk med 90.

Årskontingenten värnpliktige utgör 875 man, motsvarande 35 man per

skvadron.

Sammandrag: se tabellen å nästa sida.

teriet.

skap

(utom musik

man

skap)

Civil-

militär

personal

Arvoden

åt pen- Blonerade

<

0

1

i f

B

est

a 11

ning

s m ä

n

<! i cl

p ; h

*3 1 &

CD

O 3-

Zr* Cfl

P A

2- j *

3 i 3

E4 | £

P ct-

M ! P

® 5

1

I

officerare

underofficerare

Sj uk v ård sm ans kap

Hov-

slagar-

manskap

Vapenkant verkar- manskap

Furirer

Korpraler

Vice-

korpraler

£

o

5.

CJo.

P

Vice-

korpraler

Furirer

2. klass

Korpraler

Vice-

korpraler

j Meniga

1. klass

2. klass

37

1

1

2

2

2

1

1

1

1

i

1 i 1

i

! 8X4

22

22

14

44

44

22

22

22

22

22

22 1 22

_

88

31

1

1

2

2

2

i

2

1

1

1

1 1

1

4

37

1

1

t>

2

2

i

1

1

1

1

1 | 1

4

! 23

1

—

1

i

i.

1

1

1 ! 1

2

23

~

1

—

1

i

i

—

1

1

1 1

_

2

13

—

—

1

—

—

--

1

—

1

—

‘)l i

~

I

i 1011

25

27

51

52

52

52

26

26

25

26

28 27

1

105

'') Verkmästare.

s. 456 Kontrollera mot PDF

456

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Kavalleriet.

Officerare

Under-

office-

rare

Manskap (utom

musikmanskap)

•

Civil-

militär

personal

Arvoden åt pensionerade under- officerare

Överstar

Öv erstelö j tn an ter

Majorer

Ryttmästare

Löjtnanter

j Underlöjtnanter och fänrikar.

Fanjunkare

Sergeanter

Underbefäl

Yolontärer

Beställningsmän

V apenhantverkare

Furircr

Korpraler

Sjukvårds-

manskap

Hovslagar-

manskap

Vapen- li ant ver kar- manskap

1. klass

2. klass

Furircr 2. klass

Korpraler

Meniga

Furirer 2. klass

Korpraler

£

CT>

5.

3?’

P

Korpraler

Livregementets

dragoner .......

i

i

6

12

5

5

8

5

16

22

180

i

i

9

2

4

4

i

i

4

Livregementets

husarer .........

i

i

6

12

5

5

8

5

16

22

180

i

i

2

i

4

4

i

i

4

Tre regementen

= d:0 ............

3

3

18

36

15

15

24

15

48

66

540

3

3

6

3

12

12

3

3

12

Norrlands dra-

•

gonregemente

1

i

7

14

6

6

9

6

19

26

225

1

1

3

1

5

5

1

1

4

Summa personal

6

3p3

37

74

31

31

49

31

99136

1,125

6

6

13

7

25

2ö[ 6

6

24

3. Artilleriet.

Organisation enligt utskottets förslag; år skontingenten 3,235 man, därav

2,000 till de 5 lätta fältartilleriregementena, fördelade enligt utskottets

förslag. Sammandrag: se tabellen å nästa sida.

4. Ingenjörtrupper och fortifikation, träng och trängtrupper,

intendent»rtrupper och intendenturkår.

Organisationen enligt utskottets förslag, dock att intendenturkårens personal

ökas till 71 kaptener och 63 förvaltare.

5. Arméinusike».

Lika med utskottets förslag, dock att typ II tillkommer vid ytterligare 5

regementen, men utbytes vid Livregementets dragoner mot typ III, som

dessutom tillkommer vid 2 kavalleriregementen.

6. Civilmilitära kårer och stater.

Fältläkar- och veterinärkårerna beräknas enligt motionerna, artilleriets

fabriker och tyganstalter enligt propositionen; i övrigt följes utskottets förslag,

dock att antalet sjuksköterskor ökas till 41. Sammandrag: se tabellen

å sid. 458, som visar beräknat antal läkare och veterinärer.

s. 457 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

457

Artilleriet.

Under-

Officerare

Office-

Manskap

(utom musikmanskap)

►d

<x>

p

rare

<3

B

Underbefäl

Beställningsmän

o"

p

CD

CD

C

■<

3:

Sjukvårds-

Hovslagar-

Hantverks-

Q->

CD

o

-i

Vi

cb

t*

P

tH

.15:

B

P

B

CD

C/3

CD

cr<J

CD

B

CD

•1

o]

manskap

manskap

manskap

P

Ut

P

>-l

Jj*

5

C

>~t

CD

CD

s

CD

B

P

CD

O

O

r.

tr

3

pr

p

CO

W

O

B

CA

B

PS

CD

H

c

hH

B

►1

CD

►1

O

cd

>1

*-b

P:

pr

t»r

''H.

p*

o

s

OJ

CD

B

CD

<-t

3

ut

CD

B

CD

B

Ut

CD

B

CD

B

p

p

CA

B

JO

''B.

crT

p

JO

P

05

P

JO

P

*2.

oq"

p

P

3

P

pr

cl

pr

pr

►i

Svea artilleriregemente.

1

1

2

11

18

8

8

17

13

26

36

105

i

2

3

12

3

4

i

2

2

4

Göta artilleriregemente

Wendes artillerirege-

1

1

2

11

18

8

8

17

13

26

36

105

i

2

3

i

3

4

i

2

2

4

1

1

2

11

18

8

8

18

14

27

36

105

i

2

3

i

3

4

i

2

2

4

Upplands artillerirege-

1

1

2

11

18

8

8

17

13

26

36

105

i

2

3

i

3

4

i

2

2

4

Norrlands artillerirege-

1

1

2

11

18

8

8

17

13

36

105

i

2

3

i

3

_

i

2

2

4

Gotlands artillerikår ...

1

5

9

3

3

7

5

10

14

71

i

1

1

4

2

2

2

2

Norrbottens artillerikår.

—

—

1

4

7

2

2

6

5

9

10

20

—

1

1

—

1

1

—

.-

—

2

Armé artilleriregemente t

Luftv&rnsartillerirege-

1

1

2

13

22

9

10

20

13

26

35

113

i

2

2

—

—

—

2

4

3

3

1

—

1

8

20

—

6

13

8

15

24

74

i

1

1

2

3

2

3

Bodens artillerirege-

1

1

2

11

18

8

8

18

13

21

30

105

i

2

3

_

_

2

3

B

3

Summa personal

8

8

16

96

166

62

69

150

110

217

293

908

9

17

23

6

16

21

13

22

20

33

7. Härens hästar och remonteriiigsväsen.

Utskottets förslag följes, dock så att antalet egna tjänstehästar ökas till

250, infanteriets stamlmstar till 186 i stabsgruppen och 394 i kompanichefsgruppen,

tillsammans 580 hästar. Kavalleriets stamhästar beräknas till 2,725,

artilleriets till 1,600. Hela antalet stamhästar = 5,402. Antalet hästlejningsdagar

räknas till 31,000 vid infanteriet, 1,200 vid kavalleriet, 98,500 vid artilleriet

eller sammanlagt 182,700, varav 150,000 medels ackordhästar och

32,000 genom vanlig lejning. Årliga antalet remonter beräknas till 286 vid

kavalleriet, 188 vid artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna, 10 till ersättning

för egna tjänstehästar, summa 484 remonter.

8. Beservpersonalen.

Utskottets förslag följes.

9. Reservstamheiäl med civil försörjning.

Vid varje regemente övergå till en början årligen omkring 10 furirer till

civilförsörjning, eller inalles omkring 280, vilket antal efter hand ökas och

genomsnittligt för tio år beräknas till 320 årligen, därav V, till A-klass och

V, till B-klass.

s. 458 Kontrollera mot PDF

458

Fiirsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

F iil tliikark åren.

B atal- I

Gene-

ralfält-

läkare

Över-

fält-

läkare

Fält-

läkare

Rege-

ments-

läkare

Batal-

jons-

läkare

jons- i

läkare

vid fält- 1

läkar-

kåren j

1

1

1

;

Arméfördelningsstaberna............

—

—

4

—

—

—

I Boden förlagda trupper ..........

—

—

9

u

2

—

Garnisonssjukhuset i Stockholm..

—

—

—

2

—

—

Krigsskolan ..........................

I Visby förlagda trupper och

—

~

1

1

stab......................................

—

—

—

i

—

Infanteriet: 23 regementen (alla

utom Norrbottens och Gotlands

regementen) ...........................

—

—

23

—

—

Infanterikårer (bataljoner) .........

—

—

—

—

3

—

Kavalleriet: 6 regementen .........

Artilleriet: 5 fältartillerirege-

~

ti

—

—

—

i)

—

- 1

Arméartilleriregementet ...........

—

—

—

l

—

— ;

Luftvärnsartilleriregementet ......

Ingen.iörtrupperna: 2 ingenjör-

1

2

kårer ...................................

—

—

—

—

Fälttelegrafkåren........................

—

—

—

i

—

Trängtrupperna: 4 trängkårer ...

—

—

—

4

4

44

Fältläkarkåren...........................

—

—

—

—

Summa

1

1

4

40

20

44

Föreslagen stat .......................

1

1

4

38

19

44

Fält veleriniirk Aren.

Över-

fält-

veterinär

Fält-

veterinär

Rege-

ments-

veterinftr

Batal-

jons-

veterinär

Sjukvårdsstyrelsen ........................................

1

_

1

_

Arméfördeluingsstaberna .................................

—

4

__ i

I Boden förlagda trupper................................

—

1

- i

I Visby förlagda trupper ................................

—

—

1 !

—

—

—

i

Skånska dragonregementet ..............................

—

1

Smålands husarregemente.................................

--

1

1

—

Norrlands dragonregemente.............................

—

—

—

Göta artilleriregemente ....................................

—

—

1

—

Vendes artilleriregemente...............................

—

—

1

—

Smålands artilleriregemente..............................

—

1

—

Svea artilleriregemente .....................................

—

—

1

—

j 2 ingenjörkårer (utom Bodens) .........................

—

—

—

o

j Fälttelegrafkåren............................................

—

—

—

i

; 4 trängkårer ..................................................

—

—

—

4

Summa

1

4

9

9

i Föreslagen stat................................................

1

4

9

9

s. 459 Kontrollera mot PDF

Förlita särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

459

Anm. 1. Ora_ arméfördelningscliefernas tjänstgöringsorter bliva Hälsingborg, Skövde,

Stockholm och Östersund bör den föreslagna staten för fältläkarekåren räkna med att re

spektive fältläkare skola bestrida läkarebefattuingarna vid Skånska husarregementet, Skaraborgs

regemente och Norrlands artilleriregemente och därför upptaga 1 bataljonsläkare och

2 regementsläkare mindre än tabellen ovan visar. — Vid följande truppförband anses veterinärtjänsten

kunna uppehållas av fält veterinärer:

Skånska husarregementet, Livregementets husarer, Livregementets dragoner och Norrlands

artilleriregemente.

Anm. 2. Pensionsstaten vid Södra Skånska infanteriregementet beräknas omfatta även

eu pensionerad underofficer som förrådsförvaltare å Revingehed.

D. Lai altför* va rots kostnader.

Arliga organisationskostnaderna enligt utskottsförslaget eller omkring 59.4

miljoner kronor ökas till 67.7.

Engångskostnader beräknas enligt utskottets förslag, dock att materielanskaffningen

till den utökade organisationen föranleder en kostnadsökning (för

kulsprutor och kulsprutegevär m. m.) från utskottets 2,165,000 kronor årligen

i tio år till 2,800,000.

En sammanfattning av de beräknade kostnaderna framgår av tabellen å

sid. 461.

Emellertid liar tanken på ett efter dylika grunder utformat jämkningsförslag

icke lett till önskad samverkan inom utskottet. Yi hava därför

nödgats släppa denna tanke och i stället beträda den andra väg, som

ovan berörda motioner I: 215 och II: 319 anvisat, eller den att, oberoende

av övriga partier, förorda ett i och för sig efter vår uppfattning fullt

antagligt förslag till positivt beslut vid årets riksdag. Att härigenom

resultatet av arbetet inom utskottet blivit likartat med det vid förra

riksdagen, torde under dessa omständigheter på intet sätt kunna läggas

oss till last.

Det har för oss varit så mycket angelägnare att, sedan jämkningsförsöken

strandat, framlägga ett dylikt, efter vår mening, fullt tillfredsställande

förslag i enlighet med den av oss förra året avgivna reservationen

och bilagan till de i år framförda motionerna 1:215 och 11:319, som utskottsmajoriteten

ej blott allt för mycket och alltför ojämnt nedskurit

organisationen, utan därjämte byggt sitt förslag på förutsättningar, vilkas

riktighet vi icke kunna godtaga. De av utskottet angivna utgångspunkterna

för arbetet på en försvarsrevision (sid. 66) äro visserligen riktiga,

och otvivelaktigt måste också dessa utgångspunkter beaktas vid den revision

av vårt försvarsväsende som numera blivit en nödvändighet. Men

därvid får aldrig lämnas ur sikte, att, om överhuvud ett försvarsväsende

upprätthålles, detta också måste så ordnas, att det verkligen fyller sitt ändamål.

Och detta ändamål kan, för Sveriges del, ej vara något annat än

alt, om en fientlig makt skulle försöka sätta sig i besittning av svenskt land,

vårt folk skall snabbt och säkert kunna samla hela sin kraft på att för
-

s. 460 Kontrollera mot PDF

460

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

hindra detta. Allt, som erfordras för en dylik försvarsberedskap, måste

göras, men heller ingenting mera.

Ur denna synpunkt kan, även om man anser, att de nuvarande kostnaderna

för vårt försvar kunna av landet bäras, en minskning av den aktiva

organisationen vara både önskvärd och möjlig. Härtill kommer, att den

allmänna värnplikten genom det sätt, varpå den tillämpats, blivit till en

fara för vårt folks försvarsvilja och därför måste, ifråga om utbildningstjänsten

så långt nedskäras, att övningstiden ej blir längre än folket i

allmänhet erkänner såsom nödvändigt. Och då det här ligger en stor

fara i dröjsmål, därför att under nuvarande provisoriska ordning missnöjet

ständigt växer, kan icke, såsom i några motioner föreslagits, ett uppskov

bliva till gagn, utan vi anse, att frågan nu är mogen för en lösning,

såvida en sådan är möjlig i det ömsesidiga tillmötesgåendets tecken.

Det efter vår tanke väsentliga i varje svensk härorganisation, underbefälets

tillfredsställande rekrytering till antal och beskaffenhet, synes oss endast

genom vårt ovan berörda förslag omedelbart kunna fullt och helt tillgodoses.

Utan att den frågan på allvar upptages till lösning, blir varje arméorganisation

bristfällig och svag. Och härvid gäller, att, även om, därest vår

princip godkänts, vi kunnat medgiva ett genomförande försöksvis till en

början i mindre omfång, vi nu, vid motsatt förhållande, då denna princip

av majoriteten icke godtagits, utan endast för viss del av landet, på grund

av där rådande säregna förhållanden, förordats till prövande, bestämt måste

hävda vårt förslags principiella företräden framför övriga och därför ännu

en gång vidhålla detsamma i dess helhet, vad lantförsvaret angår.

Beträffande luftförsvaret hava vi ingen anledning, att, då vårt förslag

härom förra året i allt väsentligt sammanföll med utskottets och då årets

utskottsförslag väsentligen är lika med fjolårets, avvika från vad utskottet

i denna del hemställer, helst kostnaderna äro desamma för detta och för

vårt förslag. I vissa delar innebär utskottsförslaget i år förbättringar, och

vi hava därför anslutit oss till detsamma.

Även i fråga om sjöförsvaret hava vi ansett oss kunna följa utskottet,

dock med den ändring, att även Älvsborgs och Hemsö fästningar böra

erhålla någon besättning, och att frågan om en verklig ffottplan i samband

med förnyad typprövning upptages till avgörande. Skälen för en

sådan prövning hava synts oss så starka, att vi därför avstått från att

nu vidhålla yrkandet om ett större anslag för ersättningsbyggnad än som

redan är beviljat. Men vi anse också, att utskottet här bort bestämdare

uttala sig för en ffottplan än i betänkandet skett, och vi medgiva även,

att vissa skäl finnas för en utökning redan nu av ersättningsbyggnadsanslaget,

ehuru vi, då Kungl. Maj:t ej avgivit förslag, ej ansett oss böra

upptaga yrkande härom.

Beträffande kostnaderna, bliva dessa, sådant förslaget här nedan framlägges

i vårt yrkande, följande:

s. 461 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

461

Sammanfattning*.

För jämförelses skull liar nedanstående tablå upprättats, vilken angiver

kostnaderna för motionerna 1:215 och IT. 319, reservanternas

förslag, utskottets förslag och »centerförslaget».

Motionerna

Ees erva-

Utskottets

»Center-

II: 319

tionen

förslag

förslaget»

I. Årliga organisationskostnader:

Departementet.................. , ............

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

0.329

0.317

0.317

0.317

Lantförsvaret:

normala kostnader.....................

71.556

71.556

58.258

66.515

extra ordinarie kostnader ............

2.000

2.000

1.200

1.200

Säger för lantförsvaret

73.556

73.556

59.4 B s

67.715

Sjöförsvaret:

normala kostnader......................

31.356

27.005

26.87 5

26.875

extra ordinarie kostnader ............

8.000

5.650

5.650

5.660

Säger för sjöförsvaret

39.356

32.655

32.595

32.595

Flygvapnet ....................................

6.000

6.000

6.000

6.000

Summa årliga organisationskostnader

119.241

112.528

98.300

106.557

II. Engångskostnader (i medeltal

för åren 1926—1936):

Lantförsvaret.............................

4.007

3.860

2.165

2.800

Sj öf örsvaret..................................

1.254

o.eoo

0.500

0.500

Flygvapnet ..........................

1.000

0.G00

0.6 00

0.600

Summa årliga engångskostnader

6.261

5.660

3.265

3.900

III. Övergångskostnader (i medel- tal för åren 1926—1936):

Lantförsvaret...............

0.7 00

0.800

4.250

2.250

Sj öf örsvaret .................................

0.791

1.350

1.400

1.400

Summa årliga övergångskostnader

1.491

2.150

5.650

3.650

IV. Indelningsverket.................

4.115

4.115

—

1.115

Summa summarum

131.108

123.853

107 215

115.222

för försvarsdepartementet i enlighet med propositionen

................................................................. kronor 317,000: —

för lantförsvaret i enlighet

med motionerna I: 215,

II: 319: årliga kostnader

........................ kronor 73,556,000: —

engångskostnader......... » 3,860,000: —

(medeltal 1926—1935)

Transport kronor 77,416,000:— kronor 317,000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. 1 avd. 1 B haft. (Nr 1.) 722 25 31

s. 462 Kontrollera mot PDF

462

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Transport kronor 77,416,000: — kronor 317,000:

övergångskostnader » 800,000: —

(medeltal 1926—1935)

indelningsverket ......... » 4,115,000: — 82,331,000: —

(medeltal 1926—1935)

för sjöförsvaret i enlighet

med utskottets förslag kronor 32,525,000: —

tillägg för kustfäst
-

ningar ..... » 130,000:

engångskostnader ............ » 600,000: —

övergångskostnader......... » 1,300,000: » 34,605,000: —

för luftförsvaret i enlighet med utskottets förslag,

inberäknat engångskostnader.......................... »_6,600,000: -

Summa kronor 123,853,000: —

Yi hemställa sålunda

I:- 1 :o) att riksdagen — under förutsättning att riksdagen

fattar beslut, som av Kungl. Maj:t godkännes, om antagande

av ny värnpliktslag — med förklarande att Kungl.

Maj:ts proposition nr 50 angående försvarsväsendets ordnande

icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas, må

besluta följande:

s. 463 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

463

LAXT FÖ HSVAR ET.

A. Lantförsvarets kommandoexpedition.

Denna expeditions personal skall bestå av:

1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat.

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kaptener ur generalstaben,

7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrator-, värnplikts-,

bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänstemeddelanden

rörande lantförsvaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för

bokdetaljen, samtliga med arvode å departementets stat,

2 kompaniofficerare a aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,

2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med

arvoden å departementets stat och

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

B. Arméförvaltningen.

Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assistent

å sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.

Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren

ävensom förvaltaren ur samma kår ersättas den förre av 1 pensionerad

officer som redogörare och den senare av 1 pensionerad underofficer

såsom förrådsförvaltare.

C. Härens organisation i fred på högre och lägre

truppförband.

Arméns truppförband organiseras å fem arméfördelningar, tvenne självständiga

infanteribrigader och Gotlands trupper.

Stockholmsbrigaden består i fred av:

Svea livgarde.

Göta pansarvagnsgardesbataljon.

Södermanlands regemente.

Vaxholms grenadjärkår.

En skvadron ur Livregementets dragoner.

Stockholms artillerikår.

Första intendenturkompaniet.

s. 464 Kontrollera mot PDF

464

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

No rrb o ttensbrig a de n består i fred av:

Norrbottens regemente.

Västerbottens regemente.

En skvadron ur Norrlands dragonregemente (förlagd i Boden).

Norrbottens artillerikår.

Bodens artilleriregemente.

Norrbottens ingenjörkår.

Tredje intendenturkompaniet.

Gotlands trupper utgöras av:

Gotlands infanteriregemente och

Gotlands artillerikår.

Arméns övriga truppförband uppdelas på fem arméfördelningar, på sätt

Kungl. Maj:t bestämmer.

Karlsborg nedlägges som fästning, men bibehålles som förrådsplats och

förläggningsort för vissa truppförband.

D. Högre staber och inspektioner in. in.

1. General i tetet.

Detta skall bestå av:

1 chef för generalstaben,

1 inspektör för infanteriet och militärläroverken,

5 arméfördelningschefer,

2 chefer för självständiga infanteribrigader,

1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,

1 chef för fortifikationen,

1 generalintendent,

1 militärbefälhavare på Gotland och

1 inspektör för kavalleriet.

2. Arméfördelningsstaberna.

Var och en av de fem arméfördelningsstaberna skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkaren,

3 pensionerade underofficerare, en tjänstgörande i stabsexpeditionen, en

hos fortifikationsofficern och en hos fördelningsintendenten.

s. 465 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

465

3. Brigadchefer och brigadstaber (utom vid de självständiga

inf anteribrigaderna).

10 regementschefer vid infanteriet och 1 regementschef vid kavalleriet förordnas

att jämte egna beställningar upprätthålla befattningarna som chefer

för infanteribrigader, inordnade i arméfördelningsförband, resp. som chef

för självständiga kavalleribrigaden.

Vid varje brigad skall till brigadchefens biträde finnas en brigadstab,

bestående av 1 brigadkvartermästare och 1 brigadadjutant, båda beordrade

ur underlydande truppförband.

4. Brigadstaber vid de självständiga infanteribrigaderna.

Stockholmsbrigaden.

Brigadstaben skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

1 adjutant, kompaniofficer ur brigadens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 brigadintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 brigadläkare,

1 brigad veterinär,

2 pensionerade underofficerare, av vilka en tjänstgör som expeditionsunderofficer

i stabsexpeditionen och en hos brigadintendenten.

Norrbottensbrigaden.

Brigadstaben skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur brigaden,

1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästningsveterinär,

1 garnisonspastor,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande

den ene i stabsexpeditionen, den andre hos fästningsintendenten, samt

1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden

och Karlsborg gemensamma staten.

Därjämte skall på kommendantskapets stat uppföras musikkåren för

Bodens garnison, nämligen:

s. 466 Kontrollera mot PDF

466

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter,

2 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

3 musikvicekorpraler,

9 musikvolontärer och

6 musikelever.

5. Militärbefälet på Gotland.

Militärbefälhavarens på Gotland stab skall bestå av:

1 stabschef, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast vissa

tider av året,

2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 stabsläkare, regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 stabsveterinär,

1 stabspastor, regementspastor,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande

den ene hos fortifikationsofficeren, den andre hos stabsintendenten, samt

1 pensionerad underofficer, uppbördsman vid intendenturförrådet å

Tingstäde.

6. Infanteriinspektionen.

Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

7. Kavalleriinspektionen.

Kavalleriinspektörens stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 adjutant, kompaniofficer ur kavalleriet, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

8. Generalstaben.

Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal:

a) Militärstaten.

1. Överadjutanter och stabsadjutanter.

1 överste,

s. 467 Kontrollera mot PDF

Första Urskilda utskottets utlåtande Nr 1.

467

4 överstelöjtnanter,

13 majorer,

34 kaptener.

2. Militärattachéer.

1 överstelöjtnant,

3 majorer.

3. Pensionerad personal.

1 redogörare, pensionerad officer,

1 bibliotekarie, pensionerad officer,

3 aktuarier, pensionerade officerare,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare,

b) Civilstaten.

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt,

3 expeditionsvakter.

9. Artilleristaben.

Artilleristaben skall bestå av:

1 överste, chef för staben,

2 majorer,

9 kaptener,

3 löjtnanter,

1 officer, beordrad ur infanteriet,

1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,

1 pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer samt

1 expeditionsvakt.

10. Fortifikationsstaben.

Fortifikationsstaben skall bestå av:

1 överste, chef för staben, samt

7 andra officerare, därav högst 3 regementsofficerare.

11. Intendentnrstaben.

Intendenturstaben skall bestå av:

1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,

4 kaptener, » »

2 löjtnanter, » »

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt

1 expeditionsvakt.

12. Tränginspektionen.

Inspektörens för trängen stab skall bestå av:

2 adjutanter, kaptener ur trängen, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

s. 468 Kontrollera mot PDF

468

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

13. Kommendautskapen.

Kommendantskapet å Karlsborg indrages.

Kommendantskapen i Boden och Stockholm förenas med chefskapet för

de resp. självständiga- infanteribrigaderna.

E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser.

1. Krigsskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

Stab:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,

1 slottspastor,

1 bataljonsläkare,

1 redogörare, pensionerad officer,

1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,

pensionerad underofficer,

1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,

samt

I köksföreståndare, pensionerad underofficer.

Officer skur sens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten,

5 kadettofficerare, samt

1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.

Officer skur sens lärarpersonal:

5 förste lärare,

5 andre lärare,

2 lärare och

II biträdande lärare.

Officer skur sens betjäning m. fl.:

Förslagsvis: 4 förmän — därav 1 rättare, 1 stallförman, 1 logementsvaktmästare

och 1 slottsvaktmästare — 1 maskinist tillika badmästare,

1 skogvaktare, tillika postbud, 1 hovslagare, tillika uppsyningsman över

belysningen, 21 gårdskarlar, 3 slottsuppassare, 1 baderska, 1 hushållerska,

1 städerska, 1 sjuksköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 3 köksbiträden

och 1 kökskarl, samt

1 sjukvårdsbeställningsman, beordrad ur Svea livgarde, samt vid behov

1 spel, beordrat ur truppförband tillhörande Stockholms garnison.

s. 469 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Reservofficerskursens kompanibefäl:

469

1 kompanichef,

4 kadettofiicerare samt

1 kompaniadjutant, tillika vapenförvaltare, pensionerad underofficer.

Reservofficerskursens lärarpersonal:

1 lärare samt

1 biträdande lärare.

Reservofficerskursens betjäning:

Förslagsvis: 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden, samtliga för en tid av

fyra månader.

Högre under officer sskolans befäl:

1 cbef, major,

1 kompani officer, kapten,

1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.

Högre under officer sskolans lärarpersonal:

4 förste lärare.

Högre underofficer sskolans betjäning:

Förslagsvis: 2 gårdskarlar,

1 köksbiträde.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat dels med

lön chefen, dels

adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med arvoden såsom

kaptener; samt

kadettofficerarne, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare, samtliga

vid officerskursen med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.

2. Krigshögskolan.

Krigshögskolans personal skall utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kapten,

1 biträdande adjutant, tillika redogörare, pensionerad officer,

4 lärare i militära ämnen, därav 2 majorer och 2 kaptener,

förslagsvis 10 övriga lärare i militära ämnen,

förslagsvis 4 lärare i levande språk,

repetitörer till erforderligt antal,

1 expeditionsvakt samt

1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med

lön regementsofficerarna, samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och

2 lärare i militära ämnen.

s. 470 Kontrollera mot PDF

470

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

3. Artilleri- och ingenjörhögsbolan.

Artilleri- och ingen jörhögskolans personal skall utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,

1 redogörare, pensionerad officer,

4 lärare i militära ämnen, kaptener,

övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt

5,

förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,

repetitörer till erforderligt antal,

2 expeditionsvakter samt

1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med

lön chefen, samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i

militära ämnen.

4. Ridskolan.

Ridskolans personal skall bestå av:

1 chef, major,

1 förste lärare,

1 andre lärare,

1 lärare, tillika adjutant,

1 andre lärare,

1 bataljons veterinär,

1 redogörare,

1 förvaltare, pensionerad underofficer,

1 maskinist,

stallbetjänte till erforderligt antal samt

1 hovslagarbeställningsman, beordrad ur Livregementets dragoner.

Chefen uppföres med lön å skolans stat. Av lärarna uppföras å skolans

stat 2 med arvoden såsom ryttmästare och 2 med arvoden såsom löjtnanter.

5. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Skjutskolans ständiga personal skall bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

3 förste lärare,

1 förvaltare, pensionerad underofficer.

Av ovanstående officerare och lärare uppföres ingen å skolans stat

annat än med visst arvode som ersättning för ökat arbete.

De år skjutskolan för infanteriet och kavalleriet är i funktion för utbildning

av instruktörer beordras till densamma med vissa arvoden och

traktamenten erforderligt antal lärare, repetitörer m. fl.

s. 471 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

471

6. Artilleriskjutskolan.

Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1

överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben

erforderliga personalen.

Skjutskolan, vilken förutsattes pågå under en tid av sju veckor, skall

fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,

allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

F. Lägre truppförband.

1. Infanteriet.

a) Svea livgarde skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

13 kaptener,

36 löjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

11 fanjunkare och

22 sergeanter.

Manskap:

16 furirer av 1. klassen,

33 furirer av 2. klassen,

36 korpraler,

36 vicekorpraler,

48 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

3 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarevicekorpral,

2 vapenhantverkarfurirer av 2.

klassen.

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhan tv erkarsoldat.

Mu sikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

3 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilniilitär personal:

1 regementsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 regementspastor.

Pensionerad personal:

1 officer och

4 underofficerare.

s. 472 Kontrollera mot PDF

472

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

b) Göta p a n sarv agn g a r desbatalj o n skall bestå av:

Officerare:

1 överstelöjtnant eller major,

4 kaptener samt

7 löjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

4 fanjunkare och

4 sergeanter.

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

11 furirer av 2. klassen,

12 korpraler,

15 vicekorpraler och

21 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 vapenhantverkarekorpral,

1 vapenhantverkaresoldat.

Musikpersonal:

1 musikfanjunkare,

1 musiksergeant,

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer,

3 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare,

1 verkmästare av 2. klassen

Pensionerad personal:

3 underofficerare.

c) Yart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:

Livregementets grenadjärer, Första livgrenadjärregementet, Andra livgrenadjärregementet,

Västgöta regemente, Upplands, Skaraborgs, Södermanlands,

Kronobergs, Jönköpings regementen, Dalregementet, Hälsinge, Älvsborgs,

Hallands, Bohusläns, Västmanlands, Västerbottens, Kalmar, Värmlands regementen,

Norra skånska infanteriregementet och Västernorrlands regemente skall

bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

29 löjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

9 fanjunkare och

20 sergeanter.

Manskap:

14 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

28 korpraler,

28 vicekorpraler,

40 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpral er,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarevicekorpral,

1 vapenliantverkarfurir av 2.

klassen,

1 vapenhan tverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

s. 473 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

473

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

t musikfanjunkare,

3 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare ''),

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 regementspastor.

Pensionerad personal:

4 underofficerare.

d) Jämtlands fältjägareregemente och Södra skånska infanteriregementet

skola bestå av samma personal, som ovan under c) angivits, samt därutöver

vid förstnämnda regemente 1 pensionerad underofficer såsom biträde

åt regementsintendenten och vid sistnämnda regemente 1 pensionerad

underofficer såsom förrådsförvaltare å Revingehed.

e) Norrbottens regemente skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

14 kaptener,

32 löjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

11 fanjunkare och

21 sergeanter.

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhan tverkarsoldat.

Manskap:

14 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

32 korpraler,

3 2 vicekorpraler,

46 volontärer,

Civilmilitär personal:

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

4 underofficerare.

f) Gotlands infanteriregemente skall bestå av:

Officerare: Underofficerare:

1 överste och chef, 9 fanjunkare och

1 överstelöjtnant, 20 serganter.

2 majorer,

11 kaptener, Manskap:

30 löjtnanter och fänrikar. 14 furirer av 1. klassen, *)

*) För Första livgrenadjärregementet, Skaraborgs och Västraanlands regementen hava ej

regementsläkare uppförts å staten.

s. 474 Kontrollera mot PDF

474

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

28 furirer av 2. klassen,

29 korpraler,

29 vicekorpraler,

120 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2.

klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

3 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och

5 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

4 underofficerare.

Vaxholms grenadjärkårer skola vardera bestå av

g) Karlskrona och

Officerare:

1 överstelöjtnant,

1 major,

7 kaptener,

16 löjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

6 fanjunkare och

11 sergeanter.

Manskap:

7 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

22 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårds vicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 ho vslagare vicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2.

klassen,

1 vapenhantverkarkorpral och

1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikfanjunkare,

1 musiksergeant,

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 regementspastor.

Pensionerad personal:

3 underofficerare.

s. 475 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

475

2. Kavalleriet.

a) Livgardet till häst reduceras till eu skvadron, som sammanslås med

Livregementets dragoner.

b) Livregementets dragoner och Norrlands dragonregemente skola vartdera

bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

19 löjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

6 fanjunkare och

10 sergeanter.

Manskap:

6 furirer av 1. klassen,

24 furirer av 2. klassen,

2 9 korpraler,

225 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

3 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,1)

5 hovslagarkorpraler,

5 hovslagarryttare och

1 vapenhan tverkarkorpral.

Musikpersonai:

1 musikfanjunkare,

1 musiksergeant,

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär (blott vid

Norrlands dragonregemente),

1 vapenhantverkare.

Civil personal:

1 regementspastor.

Pensionerad personal:

4 underofficerare.

c) Yart och ett av nedan uppräknade kavalleriregementen, nämligen: Livregementets

husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens husarregemente,

Skånska husar- och Skånska dragonregementena skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

6 ryttmästare,

16 löjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

5 fanjunkare och

9 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

20 furirer av 2. klassen,

2 3 korpraler,

180 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

4 hovslagarkorpraler,

4 hovslagarryttare och

1 vapenhan tverkarkorpral.

) Livregementets dragoner 2 hovslagarfurirer.

s. 476 Kontrollera mot PDF

476

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Musikpersoual:

1 musikfanjunkare,

1 musiksergeant,

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer ock

3 musikelever.

Civiluiilitär personal:

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär*) och

1 vapenhantverkare.

Civil personal:

1 regementspastor.

Pensionerad personal:

4 underofficerare.

3. Artilleriet.

a) Svea och Upplands artilleriregementen sammanslås och av dessa bildas

dels Svea artilleriregemente förlagt i Uppsala, dels Stockholms artillerikär

förlagd i Stockholm.

Till det nuvarande Positionsartilleriregementet skall såsom Arméartilleriregemente

överföras den för den nuvarande Karlsborgs artillerikår avsedda

tunga artillerimaterielen ävensom den av ingenjörtrupperna hittills omhänderhavda

ballongmaterielen.

Karlsborgs artillerikår skall såsom Luftvärnsartilleriregemente ombeväpnas

med luftvärnsartillerimateriel, varjämte till regementet skall överföras den

av ingenjörtrupperna hittills omhänderhavda strålkastarmaterielen.

Norrbottens artillerikär, förlagd till Boden, skall uppsättas.

b) Svea artilleriregemente skall bestå av:

Officerare:

1

sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1

överste och chef,

2

sj ukvårdskonstaplar,

1

överstelöj tnant,

3

sj ukvårdsartillerister,

3

majorer,

1

hovslagarfurir av 2. klassen,

13

kaptener,

3

hovslagarkonstaplar,

28

löjtnanter och fänrikar.

4

hovslagarartillerister,

1

hantverksfurir av 2. klassen,

Underofficerare:

2

hantverkskonstaplar och

10

styckjunkare och

2

hantverksartillerister.

20

sergeanter.

Musikpersonal:

Manskap:

1

musikstyckjunkare,

17

furirer av 1. klassen,

1

m u siksergeant,

30

furirer av 2. klassen,

1

musikfurir av 1. klassen,

46

konstaplar,

1

musikfurir av 2. klassen,

115

volontärer,

1

musikkonstapel,

Vid Livregementets husarer och Skånska husarregementet dock ingen regementsveterinär.

s. 477 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

477

1 musikvicekonstapel,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare och

1 regementsveterinär.

Civil personal:

1 regementspastor.

Pensionerad personal:

4 underofficerare.

c) Vart och ett av nedan uppräknade artilleriregementen, nämligen: Göta

artilleriregemente, Wendes artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente och

Smålands artilleriregemente skall bestå av samma personal, som ovan under

b) angivits, med undantag därav

att staten för Wendes artilleriregemente ökas med 1 sergeant och 2

furirer av 2. klassen, samt att i staten för Norrlands artilleriregemente

icke upptages vare sig regementsläkare eller regementsveterinär.

d) Gotlands artillerikår skall bestå

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

6 kaptener, och

11 löjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

3 styckjunkare och

7 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

14 konstaplar,

71 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

1 hovslagarkonstapel,

av:

1 hovslagarartillerist,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskonstapel och

1 hantverksartillerist.

Musikpersonal:

1 musikfanjunkare,

1 musiksergeant,

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

Pensionerad personal:

2 underofficerare.

e) Nodens artilleriregemente skall bestå av:

Officerare: Underofficerare:

1 överste och chef, 8 styckjunkare och

1 överstelöjtnant, 17 sergeanter.

3 majorer,

10 kaptener och Manskap:

28 löjtnanter och fänrikar. 13 furirer av 1. klassen,

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 1 avd 1 B haft. (Nr 1.) 7*2 *5 32

s. 478 Kontrollera mot PDF

478

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

24 furirer av 2. klassen,

30 konstaplar,

105 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

f) Arméartilleriregementet skall bestå

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

12 kaptener och

26 löjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

1 förvaltare,

10 styckjunkare och

19 sergeanter.

Manskap:

14 furirer av 1. klassen,

27 furirer av 2. klassen,

35 konstaplar,

113 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskonstaplar och

3 hantverksartillerister.

Pensionerad personal:

3 underofficerare.

av:

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

4 hantverkskonstaplar och

3 hantverksartillerister.

Musikpersonal:

1 musikstyckjunkare,

1 musiksergeant,

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare.

Pensionerad personal:

3 underofficerare.

g) Luftvärnsartilleriregementet skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 major,

7 kaptener och

21 löjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

7 styckjunkare och

15 sergeanter.

Manskap:

8 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

bestå av:

24 konstaplar,

74 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskonstaplar och

2 hantverksartillerister.

Musikpersonal:'')

1 musikfanjunkare,

1 musiksergeant,

‘) Avsedd för Karlsborgs garnison.

s. 479 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

479

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

h) Norrbottens artillerikår skall

Officerare:

1 major och chef,

4 kaptener,

8 löjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

2 styckjunkare och

6 sergeanter.

Manskap:

o furirer av 1. klassen,

Civilmilitilr personal:

1 regementsläkare.

Civil personal:

1 garnisonspastor å Karlsborg.

Pensionerad personal:

3 underofficerare.

9 furirer av 2. klassen,

10 konstaplar,

20 volontärer,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hovslagarkonstapel och

1 hovslagarartillerist.

Pensionerad personal:

2 underofficerare.

bestå av:

i) Stockholms artillerikår skall bestå av personal, som ovan under h) angivits,

och dessutom av

1 hovslagarfurir av 2. klassen, 1 musikstyckjunkare, 1 musiksergeant,

1 musikfurir av 1. klassen, 1 musikfurir av 2. klassen, 1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral, 2 musikvololontärer, 3 musikelever, 1 bataljonsläkare

och 1 bataljonsveterinär.

4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

a) Yid fortifikationen skall finnas

Officerare:

3 överstar,

4 överstelöjtnanter,

9 majorer,

49 kaptener,

81 löjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

33 fanjunkare och

66 sergeanter.

följande personal anställd, nämligen

Musikpersonal:

4 musikfanjunkare,

4 musiksergeanter.

Civilniilitär personal:

1 regementsläkare,

3 bataljonsläkare,

3 bataljonsveterinärer,

1 radioingenjör,

9 fortifikationskassörer,

s. 480 Kontrollera mot PDF

480

Farsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

1 departements skrivare,

5 vapenliantverkare,

7 tygverkmästare,

24 tyghantverkare och

5 förrådsvaktmästare.

Civil personals

1 regementspastor och

1 ex p e di ti o n s vak t.

Pensionerad personal:

2 officerare,

11 underofficerare.

b) Vid vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband skall

finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen:

vid Svea ingenjörkår:

Manskap:

6 furirer av 1. klassen,

11 furirer av 2. klassen,

14 korpraler,

14 vicekorpraler,

80 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 liovslagarsoldat,

1 vapenlian tverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

3 hantverksvicekorpraler och

8 hantverkssoldater.

Musik manskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolon tärer och

3 musikelever.

vid Göta ingenjörkär:

Mnnsknp:

4 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

10 vicekorpraler,

58 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarvicekorpral,

1 liovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

2 hantverksvicekorpraler och

6 hantverkssoldater.

Musikinanskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer,

3 musikelever.

s. 481 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

481

vid Fälttelegraf regementet:

Manskap:

7 furirer av 1. klassen,

14 furirer av 2. klassen,

20 korpraler,

20 vicekorpraler,

110 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjuk vårdskorpral,

1 sjukvårds vicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 liovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenlian tverkarvicekorpral,

vid Bodens

Manskap:

3 furirer av 1. klassen,

7 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

10 vicekorpraler,

56 volontärer,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

3 hantverksfurirer av 2. klassen,

6 liantverkskorpraler,

5 liantverksvicekorpraler och

12 hantverkssoldater.

Musikmanskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

ingenjörkår:

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhan tverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 liantverkskorpraler,

2 liantverksvicekorpraler och

6 hantverkssoldater.

vid Norrlands ingenjörkår:

Manskap:

4 furirer av 1. klassen.

7 furirer av 2. klassen,

10 korpraler,

10 vicekorpraler,

60 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sj ukvårds vicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarvicekorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhant verkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 liantverkskorpraler,

3 liantverksvicekorpraler,

8 hantverkssoldater.

Musikmnuskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

s. 482 Kontrollera mot PDF

482

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

5. Trängen och trängtrupperna.

a) Östgöta-, Göta och Västmanlands trängkårer indragas.

b) Den för trängen gemensamma

nämligen:

Officerare:

1 överste,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

16 kaptener,

27 löjtnanter och fänrikar.

staten skall upptaga följande personal,

Civilmilitär personal:

3 regementsläkare,

3 bataljonsläkare,

3 bataljonsveterinärer,

10 hantverkare och

3 förrådsvaktmästare.

Underofficerare:

13 fanjunkare och

2 8 sergeanter.

Civil personal:

1 regementspastor.

Mnsikpersonal:

3 musikfanjunkare,

3 musiksergeanter.

Pensionerad personal:

3 officerare,

13 underofficerare.

c) Vid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas

anställd följande manskapspersonal, nämligen:

vid

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

10 vicekorpraler,

17 volontärer,

1 hovslagarkorpral och

1 hovslagarvicekorpral.

vid vardera av Skånska

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

11 furirer av 2. klassen,

12 korpraler,

10 vicekorpraler,

17 volontärer,

1 hovslagarkorpral och

1 hovslagarvicekorpral.

Svea trängkår:

Musikmanskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

trängkår en och Norrlands trängkår:

Mnsikuianskap:

1 musikfurir av 1. klassen,

1 musikfurir av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

s. 483 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

483

6. Intendenturkåren ock intendenturtrupperna.

Vid intendenturkåren och intendenturtrupperna skall finnas anställd följande

personal, nämligen:

Officerare: Manskap:

2 överstar,

5 överstelöjtnanter,

9 majorer,

7 6 kaptener och

10 löjtnanter.

Underofficerare:

64 förvaltare,

6 fanjunkare och

11 sergeanter.

14 furirer av 1. klassen och

13 furirer av 2. klassen.

Civilmilitär personal:

2 departementsskrivare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Pensionerad personal:

2 officerare,

7 underofficerare.

G. Vissa civilmilitära samt civila kårer och stater.

1. Fältläkarkären.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:

1 generalfältläkare,1) 36 regementsläkare,3)

1 överfältläkare,1) 20 bataljonsläkare3) samt

5 fältläkare,* 2) 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.4)

2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.

Den å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm uppförda överläkarbeställningen

med bataljonsläkares lön skall ändras till en överläkarbeställning

med regementsläkares lön.

Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad officer.

Garnisonssjukhuset å Karlsborg övertages av luftvärnsartilleriregementet.

Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 41 ordinarie sjuksköterskor.

3. Fältveterinärkåren.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:

1 överfältveterinär,1)

5 fältveterinärer,2)

10 regementsveterinärer3) samt

10 batalj onsveterinärer.3)

‘) Uppförd å arméförvaltningens stat.

8) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

s) Uppförda å tmppförb andens m. fl. stater.

4) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

s. 484 Kontrollera mot PDF

484

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.

Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande

personal, nämligen:

Ordinarie befattningshavare:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

tygmästare av 2. klassen,

tyg- eller fabriksingenjörer,

departementsskrivare,

12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.

klassen,

2

5

2

8 tygförvaltare av 2. klassen,

18 besiktningsrustmästare eller

verkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

9 tyg- eller fabriksskrivare,

49 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

tyg
-

Pensionerad personal.

1 ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,

1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets tekniska revision,

samtliga

1 expeditionsunderofficer » » civilbyrå, pensione
3

expeditionsunderofficerare vid » militär byrå, rade un
7

expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och deroffi
Stockholms

tygstation samt cerare.

2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.

5. Ecklesiastikstaten.

Ecklesiastikstaten skall bestå av:

41 regementspastorer,1)

1 garnisonspastor,

1 slottspastor,i 2) samt

1 stabspastor.3)

6. Polispersonalen.

Arméns polispersonal skall bestå av:

i Boden:

1 poliskommissarie,

3 överkonstaplar och

9 konstaplar.

å Karlsborg:

1 överkonstapel och

1 konstapel.

'') Uppförda å truppförbandens stater.

2) Uppförd å staten för krigsskolan.

s) Uppförd å militärbefälets & Gotland stat.

s. 485 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

485

H. Indelningsverket.

Följande personal skall vid fullt genomförd organisation ingå i indel

ningsverket:

Infanteriet...................

Kavalleriet ................

Artilleriet ...................

Ingenj örtruppema ....

Trängtrupperna..........

Intendenturtrupperna

A-klass

B-klass

.. 4,368

7,425

168

2,505

.. 1,056

3,435

240

450

144

300

108

—

Summa 6,984 14,115

I. Härens hästar och remonteringsväsendet.

1. Härens hästar.

Egna tjäusteliästar.

Följande personal skall vara skyldig att hålla var och en egen tjänstehäst,

nämligen:

chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet, de fem arméfördelningscheferna,

cheferna för de två självständiga infanteribrigaderna, militärbefälhavaren

på Gotland, generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet,

chefen för fortifikationen, inspektören för kavalleriet och inspektören

för trängen .....................................................................

tillhopa

14

hästar

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition.........

samtliga officerare vid generalstaben med undantag

1

häst

av militärattachéerna.........................................................

»

52

hästar

chefen för artilleristaben..........................................

1

häst

chefen för krigshögskolan ..........................................

chefen för krigsskolan ävensom kadettofficeren ur

1

.»

kavalleriet vid samma skola ..........................................

»

2

hästar

chefen för ridskolan ävensom de fyra lärarna därstädes

5

»

samtliga regementschefer vid infanteriet ..................

27

»

samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar......

»

146

samtliga regementschefer vid artilleriet.....................

8

eller

tillhopa 257

hästar.

Stamhästar.

Vid armén skola finnas tillhopa 6,991 stamhästar, nämligen:

vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben m. fi.

staber och undervisningsverken:

s. 486 Kontrollera mot PDF

486

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

lantförsvarets kommandoexpedition ..........

....... 1

generalitetet, arméfördelningsstaberna

och

tränginspektionen ............................................

....... 57

generalstaben ...........''......................-..............

....... 39

artilleristaben ............................................

....... 15

kommendantskapet i Boden ......................

....... 2

militärbefälet på Gotland ..........................

....... 2

fälttygmästaren ............................................

....... 1

undervisningsverken ...................................

....... 10

tillhopa

125

hästar

vid infanteriet...............................................

»

585

»

» kavalleriet...............................................

3,760

» artilleriet .............................................

2,150

>

» fortifikationen och ingenjörtrupperna

»

221

»

» trängtrupperna ......................................

»

146

»

» intendenturtrupperna............................

4

»

eller tillhopa

6,991

hästar.

Lejda hästar.

Antalet hästlejningsdagar vid armén skall beräknas sålunda:

vid infanteriet ............................................................... 31,480 lejningsdagar

»

kavalleriet .........................................

..................... 1,400

»

»

artilleriet............................................

...................... 103,154

»

»

ingenjörtrupperna..............................

...................... 36,510

»

»

trängtrupperna....................................

...................... 11,556

»

»

intendenturtrupperna.......................

...................... 2,500

»

eller tillhopa 186,200 lejningsdagar

2. Remonteringsväsendet.

Antalet remonter.

Årligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:

vid kavalleriet ............................................................................ 397 remonter

» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna........................... 231 »

ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar ... 8 »

eller tillhopa 636 remonter.

Uemonteringsst.yrelsen.

Den vid remonteringsstyrelsen anställda personalen skall utgöras av:

1 chef, officer å reservstat eller i reserven, och

1 redogörare, pensionerad officer.

Kemontdep&erna.

Vid armén skola finnas tre remontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster

i Skåne, Gudhem i Västergötland och Utnäslöt i Västmanland.

s. 487 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

487

I. Reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare, läkare

och veterinärer fordras, förutom full tjänstduglighet, 7 tjänsteår såsom

officer, respektive militärläkare eller militärveterinär. Såsom villkor för

sådan övergång skall för underofficer fordras 4 tjänsteår såsom sergeant

vid eller i regemente (kår) och 34 levnadsår.

Kapten (ryttmästare) å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall

kunna befordras till major å reservstat. Regementsläkare (regementsveterinär)

å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna befordras till

fältläkare (fältveterinär) å reservstat.

Personal å reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig och då värnpliktiga

eljest inkallas till rikets försvar, ävensom vid sådan övning, som

till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom

i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden.

a) Reservstaten för officerare och underofficerare skall bestå av:

2 generalspersoner,

6 överstar,

56 majorer,

319 kompaniofficerare och

100 underofficerare.

b) Reservstaten för fältläkarhircn skall bestå av:

2 fältläkare och

4 regementsläkare.

c) Reservstaten för fältveterinärkåren skall bestå av:

1 fältveterinär och

1 regementsveterinär.

2. Personal i arméns reserver.

a) Officerare och underofficerare, vilka inom regementes (kårs) reserv

vunnit sin första officers- respektive under officer sanställning.

Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgörings - skyldiga i krig och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar, ävensom

vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan

bliva anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod

av tjänstetiden intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder:

vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga

truppslag i 45 dagar.

Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp,

officer med 750 kronor och underofficer med 600 kronor.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående

pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till

400 kronor.

s. 488 Kontrollera mot PDF

488

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Därest officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort

honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den

för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga

eller annan rättsinnehavare utbetalas ett, mot pensionens vid tiden

för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde, svarande belopp.

Officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom

åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara

berättigad att utbekomma i stället för pensionen ett, mot dennas efter 5

procent kapitaliserade värde, svarande belopp.

b) Officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning

på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde

i regementes (kårs) reserv.

Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga

i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare och

underofficerare.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående

pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till

400 kronor.

c) Underbefäl i reserven.

Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det

kalenderår, varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara

tjänstgöringsskyldig i krig samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets

försvar, ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap

kan bliva anbefalld, dock att för underbefäl i reserven, som

övergått till indelningsverket, de för detta givna särskilda bestämmelser

gälla i fråga om tjänstetid och tjänstgöringsskyldighet.

d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.

Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven

skola indragas.

Yad ovan under a) och b) sagts i fråga om tjänstgöringsskyldighet,

avlönings- och pensionsförmåner samt ekiperingshjälp för officerare skall

i tillämpliga delar gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att

den ordinarie tjänstgöringsskyldigheten i fred, oavsett vid vilket truppslag

tjänstgöringen fullgöres, skall vara 45 dagar under loppet av varje treårsperiod

av tjänstetiden.

J. övergången till den nya härordningen.

Ovan angivna ändringar i nu gällande härordning skola träda i kraft

under budgetåret den 1 juli 1926—den 30 juni 1927 å de tider Kungl.

Maj: t bestämmer.

s. 489 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

489

SJÖFÖRSVARET.

I. Flottan.

“ utstötte te förslag sid. 125.

II. Kustartilleriet.

1. Kustfästningarna.

Vaxholms och Karlskrona samt Älvsborgs och Hemsö fästningar bibehållas.

Hörningsholms fästning och Luleå kustposition bibehållas, dock

utan besättning.

2. Kustartilleriets personalstat.

Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:

Officerare:

1 chef för kustartilleriet, generalsperson,

2 överstar,

4 överstelöjtnanter,

7 majorer,

34 kaptener,

36 löjtnanter samt

18 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

34 underofficerare av 1. graden,

65 * » 2. »

Flaggkorpraler:

62 flaggkorpraler.

Övrigt manskap.

230 korpraler och

380 meniga.

2 musikstyckjunkare.

10 underofficerare.

Manskap:

Musik personal:

Pensionerad personal:

3. Kustartilleriets reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 2 regementsofficerare, 6

kompaniofficerare och 5 underofficerare.

s. 490 Kontrollera mot PDF

490

Första särskilda utskottets utlåtande Nr- 1.

För övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet skola i tilllämpliga

delar gälla enahanda bestämmelser som för reservstatspersonal

vid armén.

2. Personal i kustartilleriets reserv.

Beträffande officerare och underofficerare i kustartilleriets reserv skola

i tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som för motsvarande

personal vid armén.

III. Övergången till den nya marinorganisationen.

= utskottets förslag sid. 136.

FLYGVAPNET.

= utskottets förslag sid. 137 ff.

2: o) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

dels om utfärdande av nödiga bestämmelser rörande indelningsverket

i enlighet med de i motionen II: 319 angivna

grunderna, dels ock om dessa bestämmelsers inarbetande i

särskild lag om krigsmakten, vartill Kungl. Maj:t ville för riksdagen

framlägga förslag;

3:o) att riksdagen för sin del måtte besluta, att § 5 av

Kungl. kungörelsen 27 juni 1919 angående allmänna villkor

och bestämmelser för statens egnahemslånerörelse, sådan den

lyder enligt Kungl. kungörelsen 25 maj 1923 skall erhålla

följande ändrade lydelse:

§ 5-

Egnahemslån — — — — (nötkreatur eller häst).

Låneförmedlaren — — — — — — — — själv.

I fråga om — — — — — — — — — hem.

Vid beviljandet av egnahemslån skall företräde givas

åt sökande, som av rekryteringsnämnd erhållit indelningskontrakt

till eget hem, varjämte under i övrigt — —- — ---sägs.

4:o) att riksdagen för sin del måtte besluta, att mom. 9

av kungl. kungörelsen 17 oktober 1913 angående grunder

för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar,

sådant det lyder enligt kungl. kungörelsen 28 november

1919 skall erhålla följande lydelse:

gälla:

9. I fråga om.

att — — — -

person,

s. 491 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

491

att, där från den, som av rekryteringsnämnd erhållit

indelningskontrakt till eget hem, anbud inkommer till

det åsätta saluvärdet eller däröver, dylikt anbud skall

antagas; skolande där två eller liera sådana anbud inkomma,

auktion mellan anbudsgivare av nu nämnt slag

anställas för avgörande av företrädet dem emellan,

att, där antagligt anbud, som nyss nämnts, icke föreligger

och från två eller derå lämpliga anbud inkommit

till det — — — — — prövning;

5:o) att riksdagen, i anledning av motionen II: 319 och

II: 328, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande

av en fullständig dottplan att föreläggas nästkommande

års riksdag.

7:o) = utskottets förslag 4:o (sid. 188 ft\).

l:o) att riksdagen — under förutsättning att riksdagen

fattar beslut, som av Kungl. Maj:t godkännes, angående försvarsväsendets

ordnande —• med förklarande att Kungl. Maj:ts

förslag till värnpliktslag icke kunnat av riksdagen oförändrat

antagas må, i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition,

för sin del antaga följande

Värnpliktslag.

= motion II: 319 bilaga sid. 142 ff.

2:o) att det värnpliktig jämlikt § 35 mom. 2 värnpliktslagen

tillkommande penningbidrag skall, i och med att den

nya värnpliktslagens bestämmelser rörande tjänstgöringstiden

träda i tillämpning, utgå med femtio öre om dagen vid all

tjänstgöring, dock att därutöver värnpliktig, som fullgjort tvåhundrasjuttio

dagars utbildningstjänst jämlikt § 27 mom. B.,

vid tjänstgöringstidens slut skall erhålla en premie av tvåhundrafemtio

kronor;

3:o) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om utarbetande och framläggande för nästa års riksdag av

förslag till lag om krigsmakten, omfattande dels värnpliktslagen

i förenklad form, dels ock grunderna såväl för stambefälets

anställning och indelningsverket, som för befälsrekrytering och

befälsbefordran i allmänhet;

4:o) = utskottets förslag 5:o (sid. 288).»

opaginerad Kontrollera mot PDF

''[(/'' M/V*

• ’/ • , ‘ '' ■

: - • ,

i./vi r ■

i

''

s. 493 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

493

Reservation

av lierr Hellberg, som anfört:

Såsom i min motion i försvarsfrågan till denna riksdag har framhållits,

kan vårldsläget icke anses ha på något mera märkbart sätt förändrats

under det år som förgått, sedan denna fråga senast var föremål för svenska

riksdagens behandling. Å ena sidan finns ingen verkligt grundad anledning

att befara några krigiska förvecklingar i Europa under den närmaste

tiden, vilken ger de olika folken överfullt av svårt arbete med återställelse

och återuppbyggnad av allt vad som under den stora kampen

blivit förstört. Å andra sidan äro förhållandena ännu så föga stadgade

och osäkra, att ingen stat med full tillförsikt kan hängiva sig åt den

trygghetskänsla, som endast garantier för eller åtminstone goda utsikter

till en varaktig Och befästad fred förmå skänka.

Under en sådan övergångstid, då det gamla nationalhatets och den nya

fredsviljans motstridiga sinnesstämningar skarpt brytas mot varandra, synes

det föga välbetänkt att vidtaga mera genomgripande nedrustningsåtgärder.

För ett sedan länge neutralt och för all utrikespolitisk äventyrslystnad

främmande folk som vårt eget må det väl kunna anses tillrådligt att

minska rustningarna, helst då detta av ekonomiska skäl är starkt motiverat.

Men det synes icke vara tillrådligt att driva denna rustningsminskning så

långt, att landets försvarskraft vid eventuellt behov icke räcker för den

uppgift, som den -skulle fullgöra.

Ur nu angivna synpunkt ter sig för mig den ställning till försvarsfrågan,

som angavs i min till fjolårets försvarsutskotts utlåtande fogade

reservation, fortfarande såsom i allt väsentligt riktig. Det ligger i sakens

natur, att vid den avvägning mellan motsatta motiv, för vilken den ville

giva uttryck, intet resultat kan anses absolut träffa det rätta; det blir

alltid mer eller mindre en skälighetsprövning. Men ungefär vad som då

yrkades synes mig alltjämt motsvara situationens krav, och den diskussion

i frågan, som sedan förekommit, har icke varit ägnad att rubba min

uppfattning, medan däremot uttalanden från olika håll bekräftat, att den

inneburit vad som kunde anses rimligt och riktigt under nuvarande förhållanden:

en avsevärd nedsättning av rustningarna och kostnaderna för

dem, men på samma gång en så skonsam behandling av försvarets ram,

att den fortfarande i erforderlig omfattning kunde upptåga landets levande

försvarskraft.

Den organisation, som nu föreslagits i den kungliga propositionen,

liksom den därifrån icke så synnerligen mycket avvikande, vilken upptagits

i utskottets utlåtande, synes mig innebära en för långt gående nedsättning.

Särskilt i fråga om armén är denna nedsättning betydande: övnings
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 11 sam!, lavd. 1 B höft. (Nr 1.) 722 25 33

s. 494 Kontrollera mot PDF

494

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

tiden har inskränkts till ett minimum, kadrerna ha samtidigt blivit mycket

starkt beskurna, och de antydningar till reservformationer, som i propositionen

gjorts med hänvisning till personal på övergångsstat och äldre årsklasser

av värnpliktiga, kunna endast gälla för en mycket kort tid. Då

därjämte flottan reducerats, blir även med den tillökning, som den nya

flygorganisationen innebär, försvaret mer försvagat än som synes mig försvarligt.

Det härvid avgörande är väl icke de högre förbandens minskade antal.

Visserligen äro t. ex. fem fördelningar i och för sig militärt fördelaktigare

än fyra, men även inom de senare låter sig dock säkerligen inordnas en

försvarsstyrka, som motsvarar de förras. Och då nu fyratalet i detta fall

efter den kungliga propositionen och dess behandling i utskottet vunnit

en starkare anslutning än tidigare, lär det vara lönlöst att driva yrkandet

på något högre. Men det framstår för mig såsom önskvärt och angeläget,

att de fyra fördelningarna då göras så pass fylliga, att de något så närmotsvara

de fem jag förut föreslagit.

Det minsta som därför erfordras synes mig vara att utöver de två

infanteriregementen, som eldigt utskottets förslag tillagts de i propositionen

upptagna, ytterligare två sådana samt ett fältartilleriregemente tillkomma,

varförutom den till fästningstrupper i Vaxholm avsedda delen av Svea

livgarde bör detacheras dit, liksom en motsvarande del av Kronobergs

regemente förlagts till Karlskrona. De två nya infanteriregementena,

vilka liksom de båda förut tillagda beräknas på endast fem kompanier

(»Västerbotteustyp»), torde lämpligast böra förläggas till Västerås och

Vänersborg, så att Västmanlands regemente bevaras och Västgöta regemente

förblir ett eget, skilt från Bohusläns. Det nya artilleriregementet

torde böra förläggas till Uppsala.

Huru dessa nya regementen, i händelse de bliva beviljade, böra infogas

i de fyra fördelningarna, torde få lämnas åt den militära fackkunskapen

och i sista hand åt Kungl. Maj:t att närmare bestämma.

Vad sedan beträffar flottan, synes det angelägnaste vara att den snarast

möjligt erhåller ett nybyggnadsanslag, som kan trygga att dess materiel

vidmakthålles i erforderlig omfattning. I min motion har jag i likhet

med vad som yrkades i min fjolårsreservation föreslagit, att ett sådant anslag

bör bestämmas till 9,125,000 kronor årligen. Det kan dock med skäl

göras gällande, att när allt fortfarande ingen iiottplan föreligger, det blir

något oegentligt att anvisa ett så stort nybyggnadsanslag, då det av fjolårets

riksdag anvisade ännu till större delen är oförbrukat och enligt

mångas mening — vilken ock vunnit majoritet inom utskottet —- en sådan

förnyad undersökning i ersättningsbyggnadsfrågan, som anbefalles i

propositionen, bör företagas. Emellertid kan det under alla förhållanden

anses givet, att ett flottbyggnadsprogram alltid kommer att upptaga flera

undervattensbåtar, och då bör det ock få anses motiverat att redan nu

anslå medel — lämpligen fördelade på tre år — till en tredje sådan båt.

s. 495 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

495

att ingå i förband med de två redan beslutade. Men dessutom bör enligt

min mening till Kung], Maj:t ställas en direkt anhållan att efter och

på grund av den förutnämnda undersökningen snarast möjligt och helst

till nästa riksdag låta utarbeta och framlägga en fullständig fiottplan, som

tillgodoser alla berättigade krav på sjöförsvarets underhåll och utveckling.

De ovan angivna yrkandena på utökningar av vad utskottet föreslagit

— sammanlagt betingande en kostnad av. något mer än 4,200,000 kronor

— understiga rätt avsevärt vad jag förut hemställt, såväl i min fjolårsreservation

som i min motion till innevarande riksdag. Jämkningarna ha

gjorts i tillmötesgående syfte, av hänsyn till majoriteten inom utskottet

ocli riksdagen. Men det synes mig då också vara billigt begärt, att denna

majoritet i en så stor och viktig fråga visar någon hänsyn till den ganska betydande

minoritet, för vilken dess avrustningskrav te sig allt för långtgående

och mycket betänkliga. Det är icke gott och nyttigt att i en så

vital angelägenhet som värnet för en stats självständighet med en knapp

röstövervikt genomdriva en lösning, som enligt mångas mening utsätter

landet för verkliga vådor. Även om dessa farhågor äro överdrivna, så

blir det ändå icke någon folkpsykologiskt klok politik att lämna de samhällslager,

som hysa dem, utan allt avseende. Och det är som ett sista

försök att förebygga en sådan utgång detta reservationsförslag har blivit

framlagt.

På grund av vad ovan anförts får jag alltså hemställa,

att riksdagen måtte

1) ifråga om. arméns organisation besluta antaga en

sådan i överensstämmelse med utskottets förslag, dock med

följande förändringar och tillägg, nämligen:

a) att förlägga de tre för Vaxholms fästning avsedda

kompanierna vid Svea livgarde såsom ett detachement i Vaxholm

i enlighet med vad utskottet föreslagit beträffande

Kronobergs regementes detachement i Karlskrona;

b) att öka antalet infanteriregementen med två regementen

av begränsad organisation, förlagda i Vänersborg och

Västerås, samt

c) att öka antalet artilleriregementen med ett artilleriregemente,

organiserat i överensstämmelse med Svea artilleriregemente

och förlagt till Uppsala.

Som följd härav bör utskottets hemställan under punkt Lantförsvaret,

F. Lägre truppförhand erhålla nedanstående ändrade lydelse:

1. Infanteriet.

a) Svea livgarde skall bestå av — staten enligt utskottets

förslag med nedanstående tillägg:

s. 496 Kontrollera mot PDF

496

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

sjukvårdsmanskap: 1 furir av 2. klassen, 1 korpral och

1 menig,

hov slag ar manskap: 1 vicekorpral,

rajicnhantvcrkarmanskap: 1 furir av 2. klassen och 1 vicekorpral,

civilmiUtär personal: 1 bataljonsläkare,

pensionerad personal: 1 expeditionsuderofficer, 1 vapenunderofficer,

1 underofficer, förråd stör Valtare, och 1 underofficer,

biträde åt regérnentsintendenten.

b) Vart och étt av nedan uppräknade infanteriregementen,

nämligen:

Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregémentet, Upplands,

Skaraborgs, Södermanlands, Smålands, Älvsborgs Och

Bohusläns regementen samt Norra Skånska infanteriregmentet

skall bestå av — Staten lika niéd utskottets förslag.

c) —d) lika med utskottets förslag.

e) Vart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen,

nämligen:

Västgöta regemente, Dalregementet, Hälsinge, Hallands,

Västmanlands, Västerbottens och Värmlands regementen, Jämtlands

fältjägarregemente samt Västernorr lands regemente,

skall bestå av — staten lika med utskottets förslag.

f) —g) lika med utskottets förslag.

2. Kavalleriet — lika med utskottets förslag.

3. Artilleriet.

a) Svea artilleriregemente — lika med utskottets förslag.

b) Vart och ett av Wendes artilleriregemente, Norrlands

artilleriregemente och Upplands artilleriregemente skall bestå

av samma personal som under a) angivits — o. s. v. i

likhet med utskottets förslag.

c) —h) — lika med utskottets förslag.

I övriga punkter av utskottets hemställan göras de

ändringar och tillägg, som betingas av ovanstående ändringar.

2) i fråga om sjö försvaren besluta,

a) att avlåta en skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan

om utarbetande av en fullständig flottplan att föreläggas

Så vitt möjligt nästkommande årS riksdag samt

b) ätt utöver det anslag till ersättningsbyggnad, som

beslöts av 1924 års riksdag, nu bevilja medel till byggande

av ytterligare en torpedundervatlensbåt för en kostnad av

4,300,000 kronor, vilken summa bör fördelas med 1,400,000

på budgetåret 1925 —1926 samt med återstoden på de två

närmast därefter följande budgetåren.

s. 497 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

497

3) under förutsättning att yrkandet i punkt 1) här ovan

vinner riksdagens bifall besluta, att § 24 mom. 1) e) i

vämpliktslagen erhåller nedanstående lydelse:

c) bland övriga värnpliktiga, enligt de närmare föreskrifter

Konungen meddelar, ett så stort antal som erfordras för

att årskontingenten skall uppgå:

vid hären till 24,983 man, däri ej inräknade de under

a) omförmälda värnpliktiga;

vid marinen o. s. v. — lika med utskottets förslag.

s. 499 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

499

Reservat i on

av herr Jönsson i Revinge, som anfört:

I det förslag till härordning, som på sin tid framlades av försvarsrevisionens

majoritet, och till vilket undertecknad anslöt sig, förutsattes bibehållandet

av ett kavalleriregemente vid varje arméfördelning samt dessutom

av ett självständigt kavalleritruppförband, avsett att tilldelas vissa

angivna uppgifter inom försvaret.

Ehuru försvarsrevisionens majoritet ingalunda torde kunna betecknas såsom

kavalleristiskt betonad, kom den likväl, efter ingående och objektiv

prövning, till den slutsatsen, att kavalleri icke blott måste ingå i var och

en av härens operativa enheter utan även finnas tillräckligt utav för att

utom arméfördelningsförbanden kunna bilda en självständig operativ enhet.

Aven, om man utgår ifrån, att flygväsendet kan övertaga en del av kavalleriets

spanande verksamhet, torde dock fortfarande alla, som mera ingående

sysslat med försvarets organisation, vara ense om, att kavallerivapnet

fortfarande äger stora och viktiga uppgifter att fylla.

Av följande jämförelse med vissa utländska arméer framgår, att redan

i den kungl. propositionen kavalleriet i förhållande till infanteriet och

artilleriet är svagare än vad i dessa länder ansetts nödvändigt.

Mot 1 skvadron svarar sålunda efter sexiast genomförda härorganisationer i:

Frankrike ..............................................

..... 7,65 komp. och

2,88

batterier

Schweiz .................................................

..... 8

1,5

Belgien ..................................................

..... 6

3

Tyskland...................................................

.... 3,5

1

>:•

Polen ......................................................

..... 5

2

»

Byssland...................................................

..... 5,5

1

Sverige enl. 1914 års härordning.......

7 » »

2

»

enl. 1925 års proposition ...................

.. .. 9,3

3,65

»

Genom utskottets förslag om bibehållande av ytterligare två infanteriregementen,

utöver vad i propositionen föreslagits, har proportionen

mellan antalet kompanier, skvadron er och batterier ytterligare förskjutits

till kavalleriets nackdel.

Härtill kommer, att den infanteribrigad, som sålunda tillkommit, och

som avses att bilda en särskild operativ enhet, helt och hållet saknar

spaningskavalleri, varigenom brigadens möjligheter att fullgöra sina uppgifter

torde i hög grad förminskas.

Då denna brist utgör en stor olägenhet, men det samtidigt synts mig,

som om densamma utan ökning av totalkostnaderna för kavalleriets organisation

kan, åtminstone nödtorftigt, avhjälpas, anser jag, att en åtgärd i

sådan riktning icke bör underlåtas.

s. 500 Kontrollera mot PDF

500

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Den utväg jag härför vill föreslå är upprättandet av ytterligare ett

mindre kavalleriförband, möjliggjort genom minskning, dels av de övriga

kavalleriregementenas kadrar, dels av antalet stamhästar vid skvadronerna.

Det nya förbandet, som bör organiseras som en kår på två skvadroner

under befäl av en major, kan i förläggningshänseende sammanföras med

något annat truppförband i samma garnisonsort, vare sig härför med hänsyn

till den föreslagna infanteribrigadens blivande sammansättning, Stockholm,

Eksjö eller Ystad skulle komma att väljas.

Genom en sådan anordning skulle ytterligare ett av de nuvarande

kavalleriregementena om ock i starkt beskuren form, kunna få fortleva,

och detta utan att några särskilda kostnader för förläggning, mathållning,

sjukvård m. m. skulle bliva erforderliga.

Det ligger i sakens natur, att den för genomförande av den här föreslagna

organisationen erforderliga reduceringen av de övriga kavalleriregementena

skall medföra olägenheter, för vilka man icke kan blunda.

Sålunda kommer minskningen av befälskadern att nödvändiggöra sammanslående

av skvadronernas korpralskolor till en eller två vid varje regemente,

men en dylik sammanslagning, ehuru i sig själv ej önskvärd,

kommer även att underlättas genom det på grund av lägre volontärstyrka

minskade antalet elever per skvadron.

Minskningen av stamhästantalet kommer givetvis att medföra ökade

svårigheter ur mobiliseringssynpunkt, vilka dock med tillgripande av vissa,

i chefens för generalstaben s. k. besparingsförslag av november 1923 anvisade

åtgärder icke synas vara omöjliga att övervinna.

En del av de för de övriga regementenas mobilisering uppstående

svårigheterna skulle även kunna minskas därigenom att vissa av de för

armén i sin helhet avsedda, ur kavalleriet utgående, kommenderingarna överflyttas

på den nya kåren.

De fördelar, som med den föreslagna organisationen av ytterligare ett

kavalleritruppförband äro att vinna synas mig alltså uppväga de med densamma

förknippade olägenheterna.

Det synes mig utan olägenhet kunna hänskjutas till nästkommande års

riksdag att efter av Kungl. Maj:t avgivet förslag besluta angående denna

kavallerikårs namn och förläggning.

På grund av vad jag sålunda anfört, anser jag, att utskottets utlåtande

beträffande kavalleriets organisation bort hava följande lydelse:

För tillgodoseende av behovet av kavalleri för bland annat en självständig

infanteribrigad föreslår utskottet uppsättandet utöver de i den

kungl. propositionen föreslagna regementena av ytterligare en kavallerikår,

organiserad å två skvadroner. För möjliggörande, utan ökade kostnader,

av denna kårs bibehållande föreslår utskottet vissa minskningar i

förhållande till Kungl. Maj:ts förslag av de övriga kavalleriregementenas

kadrar och av antalet stamhästar vid desamma.

Med hänsyn till det minskade hästantalet vid varje skvadron torde an
-

s. 501 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.

501

talet till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet kunna beräknas till

31 ä 32 per skadron, vilket skulle möjliggöra årskontingentens bibehållande

vid den av Kungl» Maj:t föreslagna styrkan, 595 man.

De i Kungl. Maj:fs proposition föreslagna kadrarna för de fyra kavalleriregementena

minskas vardera med 1 ryttmästare, 2 subalternofficerare,

1 sergeant, 2 furirer, 3 korpraler ocb 20 volontärer, Norrlands dragonregemente

dock med 3 furirer, 4 korpraler oek 25 volontärer.

Befälsbehovet vid den av utskottet föreslagna kåren, beräknat efter i

försvarspropositionen angivna grunder men med proportionell reducering

enligt ovan anses utgöra: 1 överstelöjtnant eller major, 3 ryttmästare,

6 subalternofficerare, 2 fanjunkare, 4 sergeanter, 10 furirer och 10 korpraler.

De meniga volontärernas antal föreslås minskade till 40 per skvadron.

Antalet beställningsmän och civilmilitär personal beräknas i enlighet

med i försvarsrevisionens förslag angivna grunder.

Stamhästarnas antal beräknas till 116 per skvadron.

Med avseende på artilleriet innebära de av Kungl. Maj:t föreslagna och

av utskottet förordade staterna en minskning i förhållande till försvarsrevisionens

förslag av sammanlagt följande personal, nämligen:

1 överstelöjtnant,

T majorer,

11 kompaniofficerare,

6 underofficerare,

26 underbefäl och

33 meniga volontärer.

Den sammanlagda årskostnaden för denna personal, inberäknat underhållet

av manskapet, uppgår till omkring 198,000 kronor.

Den föreslagna starka begränsningen av artilleriets kadrer beträffande

den högst kvalificerade befälspersonalen synes äventyra artilleriets effektiva

användning. Vid artilleriet kan nämligen ett jämförelsevis stort antal befattningar

upprätthållas av endast aktiva officerare med fullständig taktisk

och teknisk utbildning. Genom teknikens starka utveckling under och

efter världskriget hava fordringarna på artilleri officerarnes utbildning ytterligare

ökats. Sålunda måste den personal, som närmast handhaver artilleriets

eldledning, nämligen regera en ts-, divisions- och batterichefer jämte

viss befälspersonal vid de nytillkomna mät- och observationsavdelningarna

av olika slag, vara officerare på aktiv stat, och deras befattningar kunna

icke på ett effektivt sätt fyllas av personal med lägre utbildning.

Kör att avhjälpa de mest framträdande bristerna med avseende på artilleriets

befälskadrer synes det vara erforderligt att öka officerarna till

det av försvarsrevisionen föreslagna antalet.

För att bereda underofficerarna gynnsammare befordringsmöjligheter

synas även de föreslagna staterna böra ökas med de i det föregående

s. 502 Kontrollera mot PDF

502

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

omnämnda 6 underofficersbeställningarna, som uppföras såsom styckjunkarebeställningar.

Nämnda kaderökningar betinga en ökning av de årliga organisationskostnadema

med omkring 159,000 kronor. Enär den nu föreslagna härordningen

icke torde böra beräknas äga bestånd längre än 10 år och

ovanstående antal officerare och underofficerare säkerligen skulle kvarstå

på övergångsstat under hela denna tid, kunna dessa årliga organisationskostnader

minskas med kostnaderna för personalens löner å övergångsstat

(årliga övergångskostnader), vilken kostnad uppgår till omkring 149,000

kronor. Sålunda inskränker sig den verkliga kostnadsökningen till omkring

10,000 kronor.

Den föreslagna personalen synes böra fördelas på de olika artilleritruppförbanden

sålunda:

1 överstelöjtnant till Luftvärnsartilleriregementet,

1 major och 1 kapten till varje artilleriregemente,

1 löjtnant till varje fördelningsartilleriregemente samt

1 styckjunkare till varje fördelningsartilleriregemente samt till Norrbottens

artillerikår och till Bodens artilleriregemente.

Med anledning av vad jag sålunda anfört får jag hemställa,

att riksdagen måtte

1) i fråga om kavalleriet besluta en sådan organisation,

som framgår av nedanstående tabell.

Officerare

Under

office-

rare

Manskap

O

*3’

S

►d |

2

co 1

o* i

a

Beställningsmän

o

91

&

CD

Under-

Sjuk

Hov

4»^

CD £ 3=

p

Pa

CD

O:

O

00

£

Sd

.b:

3~

P

CD

<1

O

vårds-

slagare-

sr ö®

ep r b

<

p

<2

cd

co

o

.5:

»2.

o*

B

3s:

cT-

3

P

3

et

B*

3

to

CD

P

Furirer

Korpraler

o

<-T“

B

i Korpraler

B

Korpraler

CD

3

3

CD

Livregemen- tets dra- goner ......

p"

B~

P

3

ST

o

r*-

3»

cd

CD

3

2.

pr

P

SB

CD

1 kl.

2 kl.

p:

>-»

CD

t-S

►1*

E

Meniga

►i''

CD

to

pr

Meniga

o

p

CD

►1

P

3

cf

■<

CD

H

pr

p

-(

CD

3

3

o

CD

►1

P

•-<

CD

1

—

r

6

11

5

5

8

5

16

20

160

i

i

2

2

4

4

1

1

4

Livregemen- tets husa- rer .........

1

i

6

11

5

5

8

5

16

20

160

i

i

2

1

4

4

1

1

4

Skånska

kavalleri- st .......

1

i

6

11

5

5

8

5

16

20

160

i

i

2

1

4

4

1

1

1

4

Norrlands

dragon- reg:te ......

1

i

7

13

6

6

9

6

19

25

200

i

i

3

1

5

5

1

1

4

kav.-kår...

—

i

3

4

2

2

4

3

7

10

80

i

i

—

1

2

2

—

2

Summa

1

2

3

28

50

23

23

37

24 74

95

760

5

5

9

6

19

19

4

4

181

Ökning *)

—

—

+1

—

+2

—

+1

—

—

+ 1

+1

—

—

+ 2

+ 2

—

—

+ 2j

Minskning1)

—1

-2

-3

—5

|

*) I förhållande till Kungl. Maj.ts förslag.

s. 503 Kontrollera mot PDF

503

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Stamhästar.

Antalet stamhästar beräknas enligt Kungl. Maj:ts förslag till 17 X 130

— 2,210.

Enligt föreliggande reservation till 19 X 116 — 2,204.

Alltså en minskning av 6 hästar.

Yad beträffar de jämkningar i övrigt beträffande övergångsbestämmelserna

m. m., som på grund av den av Kungl. Maj:t föreslagna organisa - tionsändringen kunna bliva erforderliga, torde det kunna ankomma på

Kungl. Maj:t att vidtaga desamma och i de fall, så erfordras, förelägga

dem nästa års riksdag.

2) i fråga om artilleriet besluta en organisation i överensstämmelse

med utskottets förslag, dock med de personalstater,

som framgå av nedanstående tabell.

Officerare

Under-

office-

rare

Manskap

(utom musikmanskap)

,1

(j i

Cl

B

P-<

O

Underbefäl

Beställningsmän

O ‘

P

ro

H

P

O

O

o

a

W

tr>

.o:

Jx

ET

p

B

gg

ro

C/J

ro

Furirer

<

O

Sjukvårds-

manskap

Hovslagar-

manskap

Hantverks-

manskap

P.

ro

P

P

ro

<-t

W

P~

o:

b"

p

B

v-t-

O

•-1

(P_

o''

3

£

c-t-

O

B

ro

b"

P

B

ro

>-»

O)

o

o

<-*3

p:

B

2.

p

l-t

B*

S

t»r

p

''i

ro

er:

ro

P

B

ro

1. klassen

2. klassen

Konstaplar

O

B

«T

ro

Furirer 2. klasson

Konstaplar

Meniga

Furirer 2. klassen

Konstaplar

Meniga

Furirer 2. klassen

Konstaplar

Meniga

ro

►i

O

3

ro

ro

►i

P

3

Svea artilleriregemente

1

1

3

12

19

8

9

17

13

26

36

105

i

2

3

l)2

3

4

i

2

2

4

Göta artilleriregemente

Wend.es

1

1

3

12

19

8

9

17

13

26

36

105

i

2

3

1

3

4

i

2

2

4

mente .....................

Norrlands artillerirege-

1

1

3

12

19

8

9

18

14

27

36

105

i

2

3

1

3

4

i

2

2

4 .

mente .....................

1

1

3

12

19

8

9

17

13

26

36

105

i

2

3

1

3

4

i

2

2

4

Gotlands artillerikår.....

—

1

—

5

9

3

3

7

5

10

14

71

i

1

1

_

_

2

s)2

2

2 ■

Norrbottens artillerikår

—

—

1

4

7

2

3

6

5

9

10

20

_

1

1

_

1

1

2

Arméartilleriregementet

Luftvärnsartillerirege-

1

1

3

14

22

9

10

20

13

26

35

113

i

2

2

—

2

4

3

3

mentet.....................

Bodens artillerirege-

1

1

2

9

20

—

6

13

8

15

24

74

i

1

1

—

—

—

2

3

2

3

mente ............

1

1

3

12

18

8

9

18

13

26

30)105

i

2

3

—

—

—

2

3

3

3

Summa personal3)

7

8|‘21

92

152

54

67

133

97 191 257

CO

O

CO

8

15

20

5

13

17

12

20

18

29

’) Därav 1 för bestridande av tjänsten vid generalstabens stall.

3) » 1 utbildad även som hovslagare.

s) Av denna personal äro följande beställningar överförda från fortifikationens (ingenjörtruppernas)

stat, nämligen:

1 kapten, 2 löjtnanter (underlöjtnanter), 1 fanjunkare (styckjunkare), 2 sergeanter, 3 furirer,

5 korpraler (konstaplar) och. 17 meniga för ballongformationerna samt

1 kapten, 2 löjtnanter (underlöjtnanter), 1 fanjunkare (styckjunkare), 3 sergeanter, 1 furir,

4 korpraler (konstaplar) och 15 meniga för belysningsformationerna.

Summa 2 kaptener, 4 löjtnanter (underlöjtnanter), 2 fanjunkare (styckjunkare), 5 sergeanter,

4 furirer, 9 korpraler (konstaplar) och 32 meniga volontärer för ballong- och belysningaformationerna.

s. 505 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

505

Res er va ti o n

beträffande utskottets uttalande an<r. icke vapenföra

studenter (sid. 69).

av herr Ileuterskiöld, som anfört:

»Utskottets uttalande ang. icke vapenföra studenter föranleder konstitutionellt

så starka betänkligheter, att jag ur denna synpunkt ej kunnat

underlåta att reservationsvis framhålla saken. Yad utskottet här tillstyrker,

innebär i verkligheten intet annat än en förklaring från riksdagen, att,

enär vissa svårigheter uppstått rörande värnpliktslagens avfattning på tillfredsställande

sätt i visst avseende, Kungl. Maj:t anmodas att i administrativ

väg kringgå lagens uttryckliga föreskrifter. Alla icke vapenföra

skola frikallas; vissa studenter, ''som icke i egentlig mening kunna sägas

vara fullt vapenföra’, anses behövliga för krigstjänst; deras uttagande i strid

med den undantagslösa principen i lagen förordas ske ''genom särskilda

besiktningsbestämmelser’, givna av Kungl. Maj:t, i kraft av vilka de skola

uttagas till linjetjänst, d. v. s. icke frikallas. För min del finner jag en

dylik anordning olaglig och anser, att, därest en föredragande skulle tillstyrka

Kungl. Maj:t att besluta i överensstämmelse härmed, det under

eget ansvar granskande konstitutionsutskottet, trots riksdagens anmodan

till Kungl. Maj:t, icke borde kunna undgå att göra anmärkning mot ett

dylikt rådslag, som stode i uppenbar strid med KF § 87 mom. 1.»

s. 507 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr J.

507

Reservation

av lierrar Övne, Burg och Åkerberg, som ansett, att utskottets yttrande

rörande de lägre truppförbanden och deras förläggningsorter (sid. 73) i

fråga om Västgöta-Bohus regemente bort hava följande lydelse:

Yad beträffar Västgöta-Bolius regemente föreslår utskottet, som anser

övervägande skäl tala för dess förläggning till Uddevalla, att regementet

förlägges därstädes. för den händelse Kungl. Maj:t likväl efter förnyad

allsidig prövning finner skälen för regementets bibehållande i Vänersborg

fortfarande äga giltighet, torde proposition därom böra avlåtas till nästa

års riksdag.

s. 509 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

509

Reservation

beträffande förläggningsorterna

(utskottet sid. To ff.)

av lierr Meriterskiöld, som anfört:

»Mot utskottets beslut att självt ingå i prövning och åsyftat avgörande

av regementenas förläggningsorter — men däremot icke mot besluten angående

dessa olika orter, i vilka senare beslut jag ej deltagit — har jag

ansett mig böra reservationsvis erinra, att frågan om förläggningen av de

regementen, som utskottet utöver Kungl. Maj:ts förslag bevarat, liksom

frågan om annan förläggning av vissa andra förband än den Kungl. Maj:t

angivit, knappast kan under fullt ansvar av utskottet och riksdagen på

egen hand prövas. Hela förläggningsfrågan hade även formellt bort hänskjutas

till Kungl. Maj:t, då den i varje fall reellt beror av Kungl. Maj:ts

beslut. Utskottets, resp. riksdagens, beslut i denna fråga kan i övrigt icke

binda Kungl. Maj: t i annan måtto än om byggnadsanslag skulle erfordras

för förläggning å viss annan ort, som Kungl. Maj:t kan finna lämpligare

än en av utskottet, resp. riksdagen, föreslagen.»

722 2

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 1 avel. 1 B höft. (Nr 1.)

!5 34

s. 511 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.

511

Reservation

beträffande a r m é m u s i k e n

(sid. 95)

av herr jBeuterskiöld, som anfört:

»Ehuru jag i stort sett biträder vad utskottet föreslår beträffande armémusiken,

har jag dock i två punkter icke kunnat förena mig med utskottsmajoriteten.

Den ena punkten avser Gotland, där jag ansett att typ II

bort komma till användning för de båda kårer gemensamt, som utskottsmajoriteten

dit förlagt, även om infanterikåren ej, såsom jag yrkat, organiserats

såsom regemente. Den andra punkten avser användningen av typ III för

tre artilleriregementen, under det att alla övriga blivit utan all musik; jag

har här ansett riktigare att låta även dessa tre regementen bliva utan,

men i stället anvisa motsvarande belopp till kaderförstärkning vid artilleriet

i enlighet med ett från utskottets militärkansli framfört förslag, vilket i

något större skala upptagits i herr Jönssons i Revinge reservation ang.

kavalleriets och artilleriets förstärkning, vartill jag tillåter mig hänvisa.»

s. 513 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

513

He ser v a ti on

av herr Rosen, vilken vid punkten angående stipendier till fänrikar, som

erhålla anställning vid trupper i Boden (sid. 115 och 116), anfört:

Försvarsutskottets beslut att tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag angående

stipendier till fänrikar, som erhålla anställning vid i Boden förlagda truppförband,

dock med minskning av varje stipendium från 3,000 till 2,000

kronor, har jag icke kunnat biträda. Enligt min uppfattning torde svårigheter

icke möta att rekrytera officerskåren därstädes. Under tjänstgöringen

i Boden erhålla officerarna liksom andra i övre Norrland stationerade befattningshavare

kallortstillägg. Om härutöver nyanställda officerare r Boden

skola tilldelas stipendier, lärer detta beslut komma att föra med sig vissa

konsekvenser icke blott på det militära området utan även inom andra

grenar av statsförvaltningen.

På grund härav har jag ansett,

att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj:t ifrågavarande

förslag.

s. 515 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

515

Be serv atio n

beträffande ersättningsfrågan till kommunerna

(utsk:s uti. sid. 117)

av herrar Iieuterskiöld, Hellberg, Widett, Clason och Johansson

i Kälkebo, vilka ansett, att utskottets yttrande härom bort erhålla följande

lydelse:''

»Utskottet ansluter sig till det gjorda uttalandet, men förutsätter härvid,

dels att uppstående ersättningsfrågor så vitt ske kan i ett sammanhang föreläggas

1920 års riksdag till prövning, dels — i överensstämmelse - — — ersatta.»

s. 517 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande nr 1.

517

Reservation

beträffande övergångsbestämmelserna (sid. 121).

av liera- lieliter sk iöld, som anfört:

»Ehuru jag i stort sett ansett mig kunna biträda utskottets förslag

rörande villkoren vid tvångsöverföring till indragningsstat, har jag i en

punkt icke kunnat göra detta. Utskottet har visserligen så till vida förbättrat

Kungl. Majrts förslag, att avlöningen skall räknas efter B ort i

stället för A-ort; för min del hade jag kunnat, om än med tvekan, biträda

ett även framlagt förslag om C-ort såsom ett slags medelproportional.

Men principiellt har den, som överföres tvångsvis till indragningsstat, enligt

BF § 3(5, grundlagsenlig rätt att bibehållas vid den lön, till vilken

lian vid tiden för tvångsöverföringen eljes varit berättigad, alltså efter den

dyrort, där han då var anställd. Då jag ansett att, med godkännande av

C-ort, vederbörande måhända kunnat häri foga sig frivilligt, men knappast

finner troligt att samma resultat nås med B ort, och då jag ansett det

både billigare och riktigare, att så långt möjligt staten icke själv framkallar

anspråk och tvister, har jag ej kunnat biträda utskottets beslut i

denna punkt.»

s. 519 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

519

Ii e s e r v atio n

angående flottans ersättningsbyggnad

av herrar Trygger, Johan Kilsson i Kristianstad, Widell, Clason,

Lindman, JMagnusson i Tumhult och Pettersson i Bjälbo, som anfört:

»I anslutning till vad som anförts i fråga om flottans ersättningsbyggnad

i våra reservationer till försvarsutskottets utlåtande ävensom i motionerna

nr 244 i första kammaren och nr 345 i andra kammaren hemställa vi,

att riksdagen för sin del ville besluta,

att utöver den fartygsmateriel, som enligt beslut vid 1924

års riksdag skall nybyggas under åren 1924—1929, må

ytterligare byggas under nämnda tid 2 jagare och 1 torpedundervattensbåt

av samma typer, som de sålunda redan beslutade.

»

s. 521 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

521

Reserv a tion

av herr Jönsson i lievinge, som beträffande skeppsgosseinstitutionen (sid.

1 o 0 och 13 1) anfört:

Skeppsgosseinstitutionen är för rekryteringen av flottans sjömanskår och

underofficerskår av mycket stort värde. Den lämnar en i rent sjömansavseende

bättre utbildad personal än vad man kan påräkna att erhålla

bland de kontraktsanställda. Aven i fråga om den militära utbildningen

inom sjömanskåren är det av stor betydelse att hava tillgång på f. d.

skeppsgossar. Det torde i detta avseende endast behöva framhållas, att

för varje f. d. skeppsgosse, som kan avses för utbildning till riktare, uppstår

merendels en minskning i ammunitionskostnaderna, motsvarande den

för utbildning av tre riktare, om därtill avses kontraktanställt manskap.

Denna minskning uppgår för varje dylik f. d. skeppsgosse till omkring

(3 X 2,350 kronor) 7,050 kronor. Om tillräckligt antal f. d. skeppsgossar

finnas att tillgå för ifrågavarande utbildning, kunna på nu nämnt

sätt inbesparade belopp utnyttjas för bedrivande av ökade övningar till

sjöss.

I fråga om underofficerskåren bör framhållas att denna kår visserligen

vad angår stammen enligt den av utskottet förordade organisationen kommer

att avsevärt reduceras, men å andra sidan bygger denna organisation

på en betydande underofficersreserv, som fär närvarande icke existerar.

För rekryteringen av denna reserv bliver skeppsgosseinstitutionen, i vad

angår däcksavdelningen, av utomordentligt värde, och det torde med största

sannolikhet kunna förutsättas, att densamma ej skall kunna skajsas, om

man ej har att räkna med en tillräcklig skeppsgossekår såsom rekryteringskälla.

Det torde även böra framhållas, att såväl försvarsrevisionen

på sin tid som ock 1924 års försvarsutskott förordade en numerär av 500

skeppsgossar.

Sammanlagda kostnaderna för en ökning med 50 skeppsgossar uppgår

till omkring 30,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa,

att, därest den av särskilda utskottet förordade förläggningen

av en skeppsgossekår i Marstrand vinner riksdagens

bifall, riksdagen måtte besluta att denna kår ökas med 50

skeppsgossar; samt

att skeppsgossekårernas sammanlagda numerär vid inträffande

vakanser inom sjömanskåren må ökas med motsvarande

antal skeppsgossar, dock högst 50.

s. 523 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

523

S ä r s k i It y t tv a n d e

av lierrar IZosén och Hcimvin. som ifråga om förläggningen av flygkårerna

anfört:

"Vid behandlingen av frågan om flygkårernas förlägguingsplatser hava vi

uttalat oss för en närmare undersökning och utredning i syfte att dels

förenkla och förbilliga förvaltningen och dels undvika uppförande av nya

byggnader. Genom att förlägga första flygkåren till Västerås skulle enligt

vår mening gemensam förvaltning för första och andra flygkårerna''

kunnat anordnas. Då emellertid en tillfredsställande jämförande utredning

mellan de båda ifrågasatta förläggningsorterna icke kunnat på den korta

tid, som stått utskottet till buds, åstadkommas, hava vi ansett att utskottet

bort hemställa hos Kungl. Maj:t om sådan undersökning och utredning.

Beträffande tredje flygkårens förläggning till Malmslätt hava vi framhållit,

att denna förläggning måste komma att medföra avsevärda nybyggnadsanslag.

En del av de nuvarande byggnaderna i Malmslätt äro nämligen

otidsenliga och måste betecknas såsom provisoriska och gäller detta

i synnerhet logementet för manskapet. Detta logement utgöres av en träbarack,

vilken icke kan tänkas för någon längre tid fylla de krav och det

ökade behov, som uppstå genom flygväsendets utveckling på sätt utskottet

föreslagit. Även härutinnan hade utskottet alltså bort hemställa om förnyad

prövning och framläggande av det resultat, vartill utredningen

kommit.

s. 525 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

525

Reservation

beträffande utskottets förslag angående ekonomisk

krigsberedskap (sid. 150 ff.)

av herr Heuterskiöld, som anfört:

»Utskottets förslag rörande den ekonomiska krigsberedskapen skiljer sig

ej i något väsentligt avseende från propositionen, ehuru det avser en till

omfånget mera begränsad omfattning.

Efter min uppfattning innebär propositionen ingenting annat än tillskapandet

av ett nytt ämbetsverk, vars uppgifter bliva praktiskt olösliga

och i längden teoretiskt intresselösa. Kungl. Maj:t har dels genom inrättandet

av den utan särskild kostnad arbetande s. k. industriberedskapskommissionen

på sätt redan skett, dels genom nödig förstärkning av arbetskrafterna

i vederbörande bestående ämbetsverk slagit in på den riktiga

vägen, och det synes, som borde t. v. kunna vid denna åtgärd förbliva.

En dylik kommission, som bland annat avser att ordna industriens anpassning

vid krigsutbrott till krigsindustriell verksamhet är, för krigsmaktens

oavbrutna förseende med förbrukningsmateriel, nödvändig. Men

den av Kungl. Maj:t tilltänkta s. k. rikskommissionen, vars uppgifter omfatta

allting, såsom av sid. 373, 374 i propositionen framgår, utan att

någonsin nödiga faktiska förutsättningar ens kunna förefinnas för uppgifternas

lösning på ett sätt, som vid krigsutbrott blir av någon som helst

betydelse — därför att de då förhandenvarande faktiska förutsättningarna

icke kunna på förhand fixeras eller uttömmande beräknas — måste anses,

om den inrättas, i längden bliva antingen sitt eget ändamål och intet

annat, eller också begynnelsen och stommen till en ny vidlyftig kris- och

krigstidsbyråkrati av samma kända art som den tidigare. Anses en central

rikskommission alldeles nödvändig, torde den för övrigt kunna bildas

på samma kostnadsfria och därför även tämligen ofarliga sätt som industriberedskapskommissionen.

Jag har därför icke kunnat biträda utskottets

hemställan, utan yrkat avslag.»

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. lavd. IB haft. (Nrl.) 72225 35

s. 527 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

527

Reservation

vid avd. I punkt 3, av herrar Carl Ekman, Ilosén och Hamrin,

vilka förklarat sig icke kunna biträda utskottets under denna punkt gjorda

hemställan.

s. 529 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

529

Reservation

av lierr Rautcvskifilsom, beträffande utskottets uttalande om militära

mellanskolan (stycket a sid. 111, 112: »Ehuru — — — truppförband»),

ansett, att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Utskottet finner sig sålunda icke kunna tillstyrka det i berörda motion

väckta förslaget om anordnande av »militära mellanskolor», och detta så

mycket mindre som kostnaderna skulle, därest förslaget genomfördes fullständigt

och i motsatt fall bleve det för rekryteringen i allmänhet

utan betydelse — bliva synnerligen höga utan motsvarande nytta.

Utskottet erinrar, att enligt gällande författningar, vilka inom närmaste

framtid bliva fullt genomförda, skolplikt finnes ända till 18 års ålder och

att den folkundervisning, som skall meddelas i allmänhet i obligatoriska

fortsättnings- och lärlingsskolor samt eljes vid yrkesundervisningen, dels

motsvarar vad den militära mellanskolan avser att giva, dels är, och blir

allt mera, av helt annan och grundligare art än tidigare varit möjligt.

Antingen kommer den »militära mellanskolan» att bliva en ren militärskola

och kan då icke fylla sitt syfte att förbereda för civil verksamhet,

eller ock söker den verkligen göra detta, men då måste den antingen inriktas

på meddelande av viss allmänbildning utan civil yrkesbetoning och

i ty fall blir den, i konkurrensen med ovan nämnda allmänna fortsättningsoch

lärlingsskolor, överflödig för det manskap, som blott stannar kort tid

i tjänsten, men otillräcklig för dem, som vilja i tjänsten fortsätta till högre

ställningar, eller ock kommer den att avse bibringande även av viss specialkunskap,

lämpad för blivande civil verksamhet, men i ty fall borde den

icke föregå, utan avsluta militärtjänsten, så att kunskapen vunnes omedelbart

före utträdet till civil verksamhet: härigenom skulle emellertid

denna skola förlora sin karaktär av mellanskola, då det för förslaget utmärkande

är, att skolan skall föregå militärtjänsten. Vida enklare, effektivare

och billigare vore att bereda stammanskapet, genom lämpliga tjänstgöringsanordningar,

möjlighet att under hösten och vintern efter eget val

bevista den i garnisonsstäderna anordnade civila fortsättnings-, lärlingseller

yrkesundervisningen.»

s. 531 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

531

Ees er va tio n

angående sk ytteanslaget

av herrar Trygger, Peutersleiöld, Hellberg, Johan Nilsson i Kristianstad,

Widell, Clason, Lindman, Magnusson i Tumhult, Johansson

i Kälkebo och Pettersson i Bjälbo, vilka anfört:

»Den frivilliga skytterörelsens betydelse för det nationella försvarets

effektivitet måste, nu mera än förr, sättas synnerligen högt. Den nutida

stridens karaktär skapar behov av en högt utvecklad personlig skjutfärdighet,

och världskrigets erfarenheter bekräfta på ett oförtydbart sätt detta.

Att nå ett i detta avseende tillfredsställande resultat under den militära

utbildningstiden måste alltid vara förenat med avsevärda svårigheter. Med

den korta utbildningstid, som nu föreslagits, blir det omöjligt såväl att tillgodose

skjutskickligheten för huvuddelen av de värnpliktiga som än mer att

skapa ens ett fåtal skyttar med de kvalifikationer, som måste krävas av i

den moderna infanteriorganisationen ingående s. k. prickskyttar.

Yinnandet av det mål, man i fråga om skjutskicklighet måste eftersträva,

kan i högsta grad underlättas genom frivilliga skytteövningar. Med Kungl.

Maj:ts förslag om försvarsväsendets ordnande framträder därför så mycket

starkare den frivilliga skytterörelsens oumbärlighet för riksförsvaret. Därmed

måste också denna rörelses behöriga understödjande framstå såsom ett

ofrånkomligt statsbehov, för vars tillgodoseende ett på ordinarie stat uppfört

anslag bör avses. Planläggningen av skytterörelsens verksamhet skulle nämligen

i hög grad underlättas och rörelsens mål främjas, därest den nuvarande

osäkerheten i fråga om det statliga understödet i möjligaste mån kunde

undanröjas.

I motioner nr 233 i första och nr 368 i andra kammaren har föreslagits

ett belopp av 750,000 kronor för här ifrågavarande ändamål. Då såväl föregående

års som innevarande riksdag beviljat ett anslag av 500,000 kronor,

synes det lämpligt att även för framtiden räkna med detta belopp.

På grund av vad ovan anförts få vi hemställa, att riksdagen, därest beslut

om ny härordning skulle fattas, måtte besluta,

att för det frivilliga skytteväsendets befrämjande skall beräknas

ett ordinarie anslag av 500,000 kronor.

s. 533 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

533

Reservation

vid avd. I punkt 4 av herr Lindberg, som anfört:

Varje åtgärd till lättande av den rustningsbörda, som åvilar vårt folk

— även en sådan av begränsad omfattning — har stödet av den meningsriktning

inom riksdagen, vilken underkänner värdet av en militärorganisation

som fredsgaranti och därför strävar mot den fullständiga avrustningen.

Ett dylikt understöd kominer därför att lämnas det föreliggande

utskottsförslaget, varvid självfallet icke gives anslutning åt den av utskottet

uttalade meningen att en militärorganisation kräves för att manifestera

vårt folks vilja att hävda sin rätt till fred, frihet och oberoende.

Militärväsendet är emellertid blott en del av försvarsproblemet. Av

alla fredsgarantier är den militära organisationen den otillförlitligaste.

Tryggheten för vårt land till fredlig utveckling kan endast nås genom ett

på förtroendets grund vilande gott förhållande till främmande makter.

Tillvaron av en militärorganisation uttrycker misstro till andra länders

fredliga avsikter. Till försvarsproblemet hör att skapa visshet om denna

misstros berättigande eller icke. En dylik visshet kan nås genom inledande

av förhandlingar med vederbörande främmande makter om ömsesidiga

garantier för fredlig samlevnad. Försvarsproblemet innefattar dessutom

arbetet för den internationella rättsordningens utbyggande. I vårt

land saknas emellertid ett under folkrepresentationens medverkan uppgjort

program för Sveriges insatser i detta avseende.

Under de närmaste åren komma förvisso försök att göras att riva upp

det beslut i militärfrågan riksdagen av allt att döma i år kommer att

fatta och att få militärorganisationen utbyggd. A andra sidan förefinnes

en strävan att ytterligare nedbringa rustningsbördan. Den militärorganisation

riksdagen kommer att antaga torde därför vara att betrakta såsom

blott ett provisorium. Vid sådant förhållande är ett av statsmakterna

uppgjort program för den fortsatta nedrustningen och fredsgarantiernas

stärkande en angelägenhet, som redan nu påkallar uppmärksamhet.

I anslutning till motionerna nr 234 i första kammaren av herr Lindhagen

och nr 311 i andra kammaren av herr Lindberg m. fi. tillåter jag

mig hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

om utredning och framläggande skyndsamt för riksdagen

av en plan för den militära avrustningen ned till en folkligt

organiserad ordningsmakt samt angående fredsgarantiernas

stärkande.

s. 535 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

535

Reservation

angående förslag till värnpliktslag

av herrar Trygger, Johan Nilsson i Kristianstad, Widell, Lindman,

Magnusson i Tumhult och I*etter sson i Bjälbo, som anfört:

»I anslutning till vår reservation till första särskilda utskottets utlåtande

angående försvarsväsendets ordnande hemställa vi, att riksdagen med bifall

till motionerna nr 243 i första kammaren och nr 344 i andra kammaren

ville besluta

att avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 51 med förslag till

värnpliktslag.»

s. 537 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

537

jReservation

vid § 40 värnpliktslagen

av lierrar Rosén och Hamrin, som anfört:

Utskottet har tillstyrkt Kungl. Maj:ts proposition, vilket innebär, att

bötesbeloppen höjts från 10 kronor till 25 kronor för den, som utan laga

förfall utebliver från inskrivningsförrättning första året och för varje år

han ånyo beträdes därmed, från nuvarande 40 kronor till 100 kronor.

Då vi icke i denna del kunnat biträda utskottets förslag yrka vi att

ifrågavarande § erhåller följande lydelse:

§ 40.

1. ''Värnpliktig, som utan laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,

böte, där han icke, oaktat sin frånvaro.

varder inskriven eller från värnpliktens fullgörande

frikallad, första året tio kronor och varje år, han ånyo därmed

beträdes, fyrtio kronor.

2. Värnpliktig, som på grund av § 15 inställer sig vid

inskrivningsförrättning för annan ort än där han är kyrkobokförd

eller för annat sjömanhus än det han tillhör men

därvid försummar avlämna prästbetyg, ävensom i det fall,

som i § 15 inom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman

eller sjöfartsbok samt till följd därav icke kan emottagas,

böte för varje gång tio kronor.

s. 539 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 539

INNEHÄLLSFÖR TECKNING.

Sid.

Kungl. Maj:ts propositioner och enskilda motioner................................ l

I. FÖRSVARSVÄSENDETS ORDNANDE 8

A. Kungl. Majrts förslag ................................. 8

B. Motioner................................................................................. 42

C. Utskottets yttrande .......................................................... 66

Försvarsdepartementet ...................................................... 67

Lånt försvaret ................................................................... 67

I. Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande................. 67

II. Värnplikten........................................................................................ 68

A. Arskontingenten inskrivna värnpliktiga .................. 68

B. Uppdelning av härens värnpliktskontingent å för linjetjänst

avsedda och ersättningsreserv ................................................... 68

C. Grunder för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst och ersättningsreserv

............................................................................. 62

D. Avgången bland de inskrivna värnpliktiga samt dessas uppdelning

på härens olika truppslag ............................................. 69

E. Värnpliktstid och uppbådsindelning ..................... 70

F. Utbildningstiden .......................................................................... 70

1. Till linjetjänst uttagna värnpliktiga .............. 70

2. Till crsättningsreserven uttagna värnpliktiga ........................... 71

3. Reservtrupp- och landstormsövningar .................................... 71

4. Frivilliga skytteväsendet. .......................................................... 71 III.

III. Fredsorganisationen.................................................. 72

A. Lantförsvarets kommandoexpedition.......................................... 72

B. Arméförvaltningen....................................................................... 72

C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband.

Fästningar ................................................................................... 72

1. Högre truppförband ................................................................ 72

2. Fästningar ................................................................................ 73

3. De lägre truppförbanden och deras förläggniugsorter ............... 73

4. Sammanfattning ........................................................................ 73

s. 540 Kontrollera mot PDF

540

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Sid.

D. Högre staber och inspektioner in. in. 75

1. Arméfördelningschefer och arméfördelningsstaber ..................... 75

2. Brigadchefer och brigadstaber................................................... 75

3. Militärbefälet för Övre Norrland................................................ 75

4. Kommcndantskapet i Boden ...................................................... 76

5. Militärbefälet på Gotland 76

6. Infanteriinspektionen................................................................ 76

7. Militärläroverksinspektionen............................................... 76

8. Kavalleriinspektionen m. m. ................................................... 77

9. Generalstaben ........................................................................... 77

10. Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet samt ar
tilleristaben

...................................................... 77

11. Chefen för fortifikationen med stab — fortifikationens huvud
station

— samt arméförvaltningens fortifikationsdepartement..... 77

12. Chefen för intcndenturkåren samt intendenturstaben 78

13. Inspektören för trängen ............................................................ 78

14. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg .................... 78

E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser m. m................ 78

1. Krigsskolan ............................................................................. 78

2. Krigshögskolan......................................................................... 79

3. Artilleri- och ingenjörhögskolan................................................ 80

4. Ridskolan ................................................................................ 80

5. Infanteriofficersskolan ............................................................... 80

6. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet................................. 81

7. Artilleriskjutskolan............................................. 81

8. Gymnastiska centralinstitutet................................................... 81

9. Undcrofficersskolan ........... 81

10. Särskilda utbildningskurser......................................................... 82

p. Lägre truppförband .................................................................... 82

1. Infanteriet ................................................................................. 82

2. Kavalleriet ................................................................................. 84

3. • Artilleriet ............................................................................. 86

4. Ingenjörtrupperna och fortifikationen ....................................... 88

5. Trängen och trängtrupperna ...................................................... 90

6. lntendenturtrupperna och intendenturkåren .............................. 92

G. Armémusiken.......................................• • ■....................................... 94

H. Civilmilitära samt civila kårer och stater................................ 96

1. Fältläkarkåren .............................................................. 96

2. Garnisons sjukhusen och arméns sjuksköterskekår 97

3. Fältveterinärkåren..................................................................... 97

4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.......................................... 98

5. Ecklesiastikstaten ..................................................................... 98

6. Polispersonalen ............ 99

s. 541 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 541

Sid.

I. Sammandrag över föreslagna personalstater ........................... 99

■T. Härens hästar och remonteringsväsendet ................................. 106

1. Härens hästar ........................................................................ 106

Egna tjänstehästar....................................................................... 106

Stamhästar ......... .................................................................... 106

Lejda hästar............................................................................... 108

2. Remonteringsväsendet ............................................................... 108

K. Reservpersonalen ........................................................................ 109

1. Personal å reservstat................................................................ 109

2. Personal i arméns reserver........................................................ 110

3. Väg- och vattenbyggnadskåren.................................................. 111

L. Den fast anställda personalens rekrytering.............................. 111

1. Manskap ................................................................................... 111

2. Underbefäls och underofficerares befordran till ofllcerare och

reservofficerare ........................................................................ 112

3. Underofficerare........................................................................... 113

4. Officerare ................................................................................. 114

5. Rekrytering av officers- och underofficerskårerna vid i Boden

förlagda truppförband .............................................................. 115

IV. Lantförsvarets kostnader.................................................................. 116

1. Årliga kostnader ..................................................................... 116

2. Engångskostnader.................................................................. 116

Byggnads- och reparationsarbeten ................................................ 116

Materielanskaffning ..................................................................... 117

Ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband

m. m..................................................................................... 117

V. Övergången till den nya härordningen .........................................118

1. Allmänna synpunkter.................................................................. 118

2. Värnplikten .............................................................................. 119

3. Organisationen .......................................... .............................. 119

4. Särskilda kostnader för övertaliga byggnader och materiel ..... 124

Sjöförsvaret ............................................................................................ 125

I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande ........................... 125

II. Flottan ............................................................................................. 125

A. Sjökrigsmaterielen........................................................................ 125

Sjöstyrkornas storlek och indelning .............................................. 125

Ersättningsbyggnad ......................................................................... 126

B. Fredsorganisationen..................................................................... 129

Sjökrigsskolan................................................................................. 129

Flottans stationer och varv, örlogsdepåer samt skeppsgosseinstitutionen

................................................................................... 129

Flottans personalstater ................................................................... 131

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 1 avd. 1 B häft. (Nr 1.) 722 25 36

s. 542 Kontrollera mot PDF

542 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

Sid.

C. Reservpersonalen........................................................................... 134

D. De värnpliktiga och deras redovisning .................................... 134

III. Kustartilleriet .................................................................................... 134

A. Allmän organisation..................................................................... 134

B. De värnpliktiga............................................................................. 134

C. Fredsorganisationen ..................................................................... 135

1. Allmänna synpunkter.................... 135

2. Chefen för kustartilleriet jämte stab............. 135

3. Kommendantskapen i kustfästningarna .............. 135

4. Skjutskola och mineiingsskolor................................................ 135

5. Truppförbanden ....................................................... 135

6. Övriga personalbehov .............................................................. 135

7. Kustartilleriets stat ................................................................ 135

D. Reservpersonalen... ...................................................................... 136

IV. Sjöförsvarets kostnader..................................................................... 136

1. Årliga kostnader.................... 136

2. Engångskostnader ..................................................................... 136

Y. Övergången till den nya marinorganisationen 136

Flygvapnet .................................................................................................137

A. Allmänna grunder för flygvapnets ordnande ........................... 137

B. Huvuddragen av flygvapnets organisation .............................. 138

C. Den föreslagna fredsorganisationens enskildheter .................. 139

1. Flygvapnets ledning ..............................................................*• 139

2. Flygkårernas, flygskolans och flygverkstädernas sammansättning 141

3. Personal och utbildning............................................................ 145

4. Flygvapnets materiel och förläggning ....................................... 145

D. Flygvapnets kostnader.,................ 148

E. Flygteknisk forskning och utbildning av flygingenjörer 150

F. Förberedandet av nyorganisationens genomförande ............... 150

Ekonomisk krigsberedskap ...........................................................150

Sammanfattning ..................................................................................... 153

Utskottets hemställan......................... 155

II. VÄRNPLIKTS! AGEN m. m.............................................. 191

A. Kungl. Maj:ts förslag 191

B. Motioner....................................................................................243

s. 543 Kontrollera mot PDF

Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.

543

Sid.

C. Utskottets yttrande .......................................................... 248

Värnpliktslagen ...................................................................... 248

De värnpliktigas avlöning ............................................................ 255

Åtgärder för höjande av utbildningens effektivitet ........................ 256

Åtgärder i syfte att bereda de värnpliktiga större trygghet till liv

och hälsa m. m. .................................................................... 257

Värnpliktigas skyddande mot förlust av arbetsanställningar ............ 257

Ersättning i visst fall åt värnpliktig vid inställelse till och återfärd

från tjänstgöring..................................................................... 259

Utskottets hemställan................................................................................ 259

Bil. 1. Sammanställning över anslagen under fjärde

huvudtiteln............................................................................. 290

Reservationer m. m. av:

herrar Trygger, Johan Nilsson i Kristianstad, Widell, Lindman, Magnusson i Tumhult

och Pettersson i Bjälbo.................................................................................... 365

herr Clason................................................................................................. 391

herrar Reuterskiöld och Johansson i Kälkebo ............................................................ 449

herr Hellberg ........................................................................................................ 493

herr Jönsson i Revinge .......................................................................................... 499

herr Beuterskiöld .................................................................................................. 505

herrar örne, Bärg och Åkerberg.............................................................................. 507

herr Reutersläöld ................................................................................................... 509

herr Reuterskiöld ................................................................................................... 511

herr Rosen ........................................................................................................... 513

herrar Beuterskiöld, Hellberg, Widell, Clason och Johansson i Källcebo........................ 515.

herr Beuterskiöld .................................................................................................. 517

herrar Trygger, Johan Nilsson i Kristianstad, Widell, Clason, Lindman, Magnusson i

Tumhult och Pettersson i Bjälbo........................................................................... 519

herr Jönsson i Revinge .......................................................................................... 521

herrar Rosén och Hamrin (särskilt yttrande)........................................................... 523

herr Beuterskiöld ................................................................................................... 525

herrar Carl Ekman, Rosen och Hamrin..................................................................... 527

herr Beuterskiöld ................................................................................................... 529

herrar Trygger, Beuterskiöld, Hellberg, Johan Nilsson i Kristianstad, Widell, Clason,

Lindman, Magnusson i Tumhult och Pettersson i Bjälbo .......1............................... 531

herr Lindberg....................................................................................................... 533

herrar Trygger, Johan Nilsson i Kristianstad, Widell, Lindman, Magnusson i Tumhult

och Pettersson i Bjälbo...................................................................................535

herrar Rosén och Hamrin...................................................................................... 537

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:310 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 50 angående försvarsväsendets ordnande och nr 51 med förslag till värnpliktslag ävensom vi s. 1 i texten