Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1
1925-05-15 · 521 sidor, varav 494 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 494 av 521 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
1SärU 1925:1, Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1
Dokumentets text
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 16 maj kl. 8.30 e. m.
Första särskilda utskottets utlåtande i anledning av Kungl.
Maj;ts propositioner nr 50 angående försvarsväsendets
ordnande och nr 51 med förslag till värnpliktslag
i ävensom i anledning av de inom riksdagens kamrar
väckta motioner i dithörande ämnen.
Till första särskilda utskottets behandling hava, i fråga om ordnandet
av rikets försvarsväsende och vad därmed äger sammanhang, överlämnats
följande
Kungl. Maj:ts propositioner:
Nr 50 angående försvarsväsendets ordnande och
Nr 51 med förslag till värnpliktslag.
Därjämte hava till utskottet överlämnats följande inom riksdagens kamrar
i ämnet väckta
Motioner:
Inom första kammaren:
Nr 201 av herr Äbrahamsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 202 av herrar Vindahl och Almkvist, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 205 av herr Wahlmark, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 206 av herr Pers, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
lv<if angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 201 av herr Karlsson, John, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
y nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 208 av greve Wachtmeister och herr Clemedtson, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 209 av herr Aström m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 211 av herr Bodin, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 1 avd. 1 A höft. (Nr 1.) nits 1
2 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Nr 212 av herr Vindahl m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 213 av lierr Åkerberg m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 214 av hen- Beuterskiöld m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 215 av herr Enhörning, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 216 av herr Tjällgren m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 217 av herr Andersson, Karl Andreas, och herr Svensson, Isak, i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 50, angående försvarsväsendets
ordnande;
Nr 218 av herr Frändén m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 219 av herr Enhörning, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 220 av herr Lundell m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 221 av herr Bergqvist, i anledning] av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,.
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 225 av herr Hallin m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 226 av herr Nilsson, Nils Anton, m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 227 av lien- Pålsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 228 av herrar von Sneidern och Hellberg, i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 229 av herr Bergqvist, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50r
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 230 av herr Gustafsson, Karl, m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 231 av herr Kobb, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 232 av herr Kvarnzelius m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 233 av herr Andersson, Elof, m. fl''., i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande,
Nr 234 av herr Lindhagen, om krigsväsendets avrustning;
Nr 235 av herr Lindhagen, om värnpliktigas skyddande till liv och hälsa,
Nr 236 av herr Lindhagen, om värnpliktigas skyddande mot förlust av
arbetsanställningar;
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
3
Nr 237 av herr Lindhagen, om upphävande av längre värnplikt för studenter
och likställda;
Nr 238 av herr Lindhagen, om upphävande av den allmänna värnplikten;
Nr 239 av herr Lindhagen, om militärmusikens bibehållande såsom en
statsinstitution;
Nr 240 av herr Hammarskjöld, Carl Gustaf, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 50, i vad denna avser lantförsvaret;
Nr 241 av herr Hammarskjöld, Carl Gustaf, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 51 med förslag till värnpliktslag;
Nr 242 av herr Trygger m. fl., i anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 50, angående försvars väsendets ordnande;
Nr 243 av herr Trygger, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 51
med förslag till värnpliktslag;
Nr 244 av herr Trygger m. fl., angående flottans ersättningsbyggnad;
Nr 245 av herr Clason, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 246 av herr Clason, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 51
med förslag till värnpliktslag;
Nr 247 av herr Hellberg, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande; samt
Nr 248 av herr Hellberg, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 51
med förslag till värnpliktslag.
Inom andra kammaren:
Nr 279 av herr Carlström, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 280 av herr Andersson i Rasjön m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 51 med förslag till värnpliktslag;
Nr 283 av herrar Bengtsson i Norup och Carlström, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 284 av herr Lovén m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 285 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 286 av herr Johanson i Huskvarna m. fl., i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 287 av herr Lorichs, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 288 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 289 av herrar Lovén och Lindberg, i anledning av Kungl. Majrts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
4
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Nr 290 av herr Lovén, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 291 av herr Magnusson i Kalmar m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 292 av herr Westman m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 293 av herr Fjellman, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 294 av herr Fjellman, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 295 av herrar Gardell i Gans och Gardell i Stenstu, i anledning av
Kungl. Maj:ts proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande
;
Nr 296 av herr Svedman, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 297 av herr Johanson i Huskvarna, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 300 av herr Olsson i Kalmar m. fl., i anledning av Kungl. Majrts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 301 av herr Pehrsson i Göteborg, i anledning av Kungl. Majrts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 302 av herr Pehrsson i Göteborg, i anledning av Kungl. Majrts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 303 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 304 av herr Bengtsson i Norup m. fl., i anledning av Kungl. Majrts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 305 av herr Ljunggren m. fl., i anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 306 av herr Persson i Falla, i anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 307 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 308 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 309 av herr Fjellman, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 310 av herr Fjellman m. fl., i anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 311 av herr Lindberg m. fl., i anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 312 av herr Osberg, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 5
Nr 313 av herr Strindlund, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 314 av herr Laurin, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition Hr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 315 av herr Magnusson i Skövde, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 51 med förslag till värnpliktslag;
Nr 316 av herr Olsson i Broddbo, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 317 av herr Bergström i Bäckland, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 51 med förslag till värnpliktslag;
Nr 318 av herr Öberg, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 319 av herr Lindgren m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 326 av herr Holmgren, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 327 av herr Holmgren, i anledning av Kung], Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 328 av herr Bernström, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 329 av herr Olsson i Broberg m. fl., i anledning av Kung], Maj:ts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 330 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 331 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 332 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 333 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 334 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 335 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 336 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 337 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 338 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 339 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 340 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
6
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Nr 341 av herr Jeppsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 342 av herr Johanson i Huskvarna m. fl., i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 343 av herr Lindman m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 344 av herr Lindman, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr
51 med förslag till värnpliktslag;
Nr 345 av herr Lindman m. fl., i anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 346 av herr Lindman m. fl., i anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 347 av herr Jönsson i Revinge, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 348 av herr Nilsson i Antnäs m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 349 av herr Nilsson i Antnäs m. fl., i anledning av Kungl. Majrts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 350 av herr förste vice talmannen Hamilton m. fl., i anledning av
Kungl. Majrts proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 351 av herrar Osberg och Liöing, i anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 352 av herr Osberg, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 353 av herrar Holmström i Gävle och Bäcklund, i anledning av Kungl.
Majrts proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 354 av herr Holmström i Gävle, i anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 355 av herr Holmström i Gävle, i anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 356 av herr Mosesson, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr 50,
angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 357 av herr Anderson i Storegården m. fl., i anledning av Kungl.
Majrts proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 358 av herr Olovson i Västerås, i anledning av Kungl. Majrts proposition
nr 51 med förslag till värnpliktslag;
Nr 359 av herr Kristensson i Göteborg, i anledning av Kungl. Majrts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 360 av herrar Järte och Bcrnström, i anledning av Kungl. Majrts
proposition nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 361 av herr Bäcklund, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr
50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 362 av herr Bäcklund, i anledning av Kungl. Majrts proposition nr
50, angående försvarsväsendets ordnande;
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
7
Nr 363 av herr Bäcklund, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr
50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 364 av herr Samuelsson m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 365 av herr Samuelsson m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 366 av herr Samuelsson m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande;
Nr 367 av herr Samuelsson m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 51 med förslag till värnpliktslag; samt
Nr 368 av herr Hedin m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 50, angående försvarsväsendets ordnande.
8
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
I. FÖRSVARSVÅSENDETS ORDNANDE.
A. K ungl. Maj:ts förslag.
I propositionen nr 50 angående försvarsväsendets ordnande har Kungl.
under åberopande av ett vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden den 20 februari 1925, föreslagit riksdagen
att — under förutsättning av bifall till det förslag till ny värnpliktslag,
som innehålles i den nämnda dag avlåtna propositionen nr 51 -—
besluta följande.
LANTFÖRSYARET.
A. La 11 tfö r s va r et s kommandoexpedition.
Denna expeditions personal skall bestå av:
1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,
1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,
3 kaptener ur generalstaben,
7 pensionerade officerare, med arvoden å departementets stat,
2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,
2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med arvoden
å departementets stat och
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.
B. Arméförvaltningen.
Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assistent å
sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.
Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren
ävensom förvaltaren ur samma kår ersättas den förre av 1 pensionerad
officer såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad underofficer såsom
förrådsförvaltare.
C. Härens organisation i fred på högre ocli lägre truppförband.
Fästningar.
Arméns truppförband organiseras å fyra arméfördelningar samt Övre Norrlands
trupper och Gotlands trupper.
Övre Norrlands trupper skola bestå av:
Norrbottens regemente, Västerbottens regemente, en skvadron ur Norrlands
dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Norrbottens artillerikår,
Bodens ingenjörkår samt ett intendenturkompani.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. .9''
Gotlands trupper skola bestå av Gotlands infanterikår och Gotlands
artillerikår.
Arméns övriga truppförband uppdelas på de fyra arméfördelningarna, på
sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
Karlsborgs fästning nedlägges.
D. Högre staber ocli inspektioner in. in.
1. Generalitetet.
Detta skall bestå av:
1 chef för generalstaben,
1 inspektör för infanteriet,
4 arméfördelningschefer,
1 militärbefälhavare för Övre Norrland,
1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,
1 chef för fortifikationen,
1 generalintendent och
1 inspektör för kavalleriet och chef för arméns remonteringsväsende.
2. Arméfördelningsstaberna.
Var och en av de fyra arméfördelningsstaberna skall bestå av:
1 brigadchef,
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,
1 fördelningsintendent, regementsofficer ur inten den turkåren,
1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,
1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,
1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren, samt
3 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,
en i stabsexpeditionen, en hos fortifikationsofficeren och en hos fördelningsintendenten.
3. Militärbefälet för övre Norrland.
Militärbefälhavarens för Övre Norrland stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
1 adjutant, kapten, beordrad ur militärbefälets truppförband, samt
1 expeditionsunclerofficer, pensionerad underofficer.
Av ovanstående personal uppföres å vederbörlig stat adjutanten med
arvode såsom kapten.
4. Kommendantskapet i Boden.
Kommendantskapet i Boden skall bestå av:
1 kommendant,
10
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
1 stabschef, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,
1 artilleribefälliavare, chefen för Bodens artilleriregemente,
1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer nr fortifikationen,
1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,
1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,
1 garnisonspastor,
1 fästningsläkare,
1 regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 fästningsveterinär,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,
den ene i kommendantskapets expedition, den andre hos fästningsintendenten,
samt
1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden
och Karlsborg gemensamma staten.
5. Militärbefälet på Gotland.
Militärbefälet på Gotland skall bestå av:
1 militärbefälhavare på Gotland, samtidigt chef för Gotlands infanterikår,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast
vissa tider av året,
1 adjutant, kompaniofficer, beordrad ur Gotlands trupper,
1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,
1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 stabsläkare, regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 biträde hos stabsintendenten, pensionerad officer,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,
den ene hos fortifikationsofficeren, den andre hos stabsintendenten, samt
1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, pensionerad underofficer.
6. Infanteriinspektionen.
Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
7. Militärläroverksinspektionen.
Den nuvarande militärläroverksinspektionen indrages och militärbefälhavaren
för Övre Norrland förordnas att jämväl vara inspektör för militärläroverken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
11 *
8. Kavalleriinspcktionen in. m.
Kavalleriinspektörens och chefens för remonteringsväsendet stab skall
bestå av:
1 stabsclief, regementsofficer ur generalstaben,
1 redogörare, pensionerad officer, samt
I expedition sunderofficer, pensionerad underofficer.
b. Generalstaben.
Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal:
a) Militär personal:
1. Överadjutanter och stabsadjutanter.
1 överste,
4 överstelöjtnanter,
II majorer och
33 kaptener.
2. Militärattachéer.
1 överstelöjtnant och
3 majorer.
3. Pensionerad personal.
1 redogörare, pensionerad officer,
1 bibliotekarie, pensionerad officer,
3 aktuarier, pensionerade officerare, och
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.
b) Civil personal:
1 professor,
1 krigsarkivarie,
1 förste expeditionsvakt och
3 expeditionsvakter.
10. Artilleristaben.
Denna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben,
2 majorer,
9 kaptener,
3 löjtnanter,
1 officer, beordrad ur infanteriet,
1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,
1 pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer samt
1 expeditionsvakt.
11. Fortifikationsstaben.
Denna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben, samt
7 övriga officerare, därav högst 2 regementsofficerare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
• 12
12. Intendenturstaben.
Intendenturstaben skall bestå av:
1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,
4 kaptener ur intendenturkåren,
2 löjtnanter ur intendenturkåren,
1 expedition sunderofficer, pensionerad underofficer, samt
1 expeditionsvakt.
13. Tränginspektionen.
Inspektörens för trängen stab skall bestå av:
1 adjutant, kapten ur trängen, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
14. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg.
Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.
E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser.
1. Krigsskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
Stab:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,
1 bataljonsläkare,
1 redogörare, pensionerad officer,
1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad underofficer,
1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,
samt
1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.
Officer skur sens kompanibefäl:
1 kompanichef, kapten,
5 kadettofficerare samt
1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.
Officer skur sens lärarpersonal:
5 förste lärare,
5 andre lärare,
2 lärare och
biträdande lärare (beräknade till ett antal av 5).
Reser vofficer skur sens kompanibefäl:
1 kompanichef,
4 kadettofficerare samt
1 kompaniadjutant, tillika vapenunderofficer, pensionerad underofficer.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 13
B eservofjicerskur sens lärarpersonal:
1 lärare samt
1 biträdande lärare.
Betjäning:
till erforderligt antal.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat:
chefen med lön, adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med
arvoden såsom kaptener samt kadettofficerarna, 3 förste och 2 andre lärare
samt 1 lärare, samtliga vid officerskursen, med arvoden såsom kaptener eller
löjtnanter.
2. Krigshögskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, kapten,
1 biträdande adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie, pensionerad
officer,
5 lärare i militära ämnen, därav 2 majorer och 3 kaptener,
förslagsvis 9 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal;
1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat regementsofficerarna
med lön samt ovan angivna kaptener med arvoden såsom kaptener.
3. Artilleri- och ingenjörhögskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,
1 redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, kaptener,
övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt
5,
förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
repetitörer till erforderligt antal,
2 expeditionsvakter samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med lön
chefen samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i militära
ämnen.
4. Ridskolan.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, major,
14
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
1 förste lärare,
1 andre lärare,
1 lärare, tillika adjutant,
1 bataljonsveterinär,
1 redogörare,
1 förvaltare, pensionerad underofficer,
1 maskinist,
stallbetjäning till erforderligt antal samt
1 bovslagarunderbefäl, beordrat ur Livregementets dragoner.
Chefen uppföres med lön å skolans stat. De tre lärarna uppföras å skolans
stat med arvoden såsom ryttmästare eller löjtnanter.
5. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,
1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under
högst 160 dagar,
3 förste lärare,
10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under
högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav
7 under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,
1 förvaltare,
1 väbel,
1 köksföreståndare tillika biträde åt väbeln,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under
högst 200 dagar.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön
chefen samt med arvoden adjutanten såsom löjtnant och förste lärarna såsom
kaptener.
6. Artilleriskjutskolan.
Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1
överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben
erforderliga personalen.
Skjutskolan, vilken förutsattes pågå under en tid av sju veckor, skall
fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,
allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
7. Underofficersskolan in. m.
Under officer sskolans personal skall bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, kapten,
2 kompanichefer, kaptener,
6 avdelningschefer, löjtnanter
1 samtliga pensionerade
underofficerare,
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
15
1 bataljonsadjutant m. m., pensionerad underofficer,
2 kompaniadjutanter, pensionerade underofficerare,
tillfälligt beordrade lärare, förslagsvis 3, (officerare ur fortifikationen, trängen
och intendenturkåren),
1 studierektor samt
timlärare till erforderligt antal.
Av ovanstående personal uppföras å skolans stat: chefen med lön samt
adjutanten och kompanicheferna med arvoden såsom kaptener och avdelningscheferna
med arvoden såsom löjtnanter.
Den förberedande under officersskolans personal skall bestå av förslagsvis:
2 kaptener (ryttmästare),
9 subalternofficerare,
2 fanjunkare och
6 sergeanter,
samtliga beordrade ur truppförbanden för en tid av omkring 225 dagar, samt
timlärare till erforderligt antal.
F. Lägre truppförband.
1. Infanteriet.
a) Svea livgarde skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
15 kaptener,
25 löjtnanter samt
10 underlöjtnanter och fänrikar.
Puder officerare:
11 fanjunkare och
23 sergeanter.
Manskap:
20 furirer av 1. klassen,
41 furirer av 2. klassen,
40 korpraler,
40 vicekorpraler,
61 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvår ds vicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
2 vapenhan tverkarfurireray2.klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekopral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
7 musiksergeanter,
3 musikfurirer av 1. klassen,
3 musikfurirer av 2. klassen,
4 musikkorpraler,
4 musikvicekorpraler,
10 musikvolontärer och
7 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 officer,
2 expeditionsunderofficerare,
1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
16
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
b) Vart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:
Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Västgöta—B ohus rege
mente, Upplands, Skaraborgs, Södermanlands, Smålands regementen, Dalrege
mentet, Hälsinge, Älvsborgs, Hallands, Värmlands regementen, Jämtlands fält
jägarregemente och Skånska infanteriregementet skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
10 kaptener,
19 löjtnanter samt
7 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
8 fanjunkare och
18 sergeanter.
Manskap:
12 furirer av 1. klassen,
25 furirer av 2. klassen,
24 korpraler,
24 vicekorpraler,
37 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral.
c) Kronobergs regemente skall bestå
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
14 kaptener,
24 löjtnanter samt
9 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
11 fanjunkare och
24 sergeanter.
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
5 musiksergeanter,
2 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Cmlmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
2 expeditionsunderofficerare,
1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
av:
Manskap:
18 furirer av 1. klassen,
37 furirer av 2. klassen,
36 korpraler,
36 vicekorpraler,
55 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,
3 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
3 sjukvårdssoldater,
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
17
2 kovslagarvicekorpraler,
2 vapenhantverkarfurirer av 2.
klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
2 vapenhantverkarvicekorpraler ocli
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
5 musiksergeanter,
2 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler.
2 musikvicekorpraler,
d) Norrbottens regemente skall bestå
Officerare:
1 överste ocli chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
12 kaptener,
21 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
9 fanjunkare och
20 sergeanter.
Manskap:
12 furir er av 1. klassen,
25 furirer av 2. klassen,
28 korpraler,
28 vicekorpraler,
37 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraier,
2 sjukvårds vicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmilitär personal:
h regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
3 expeditionsunderofficerare,
2 vapenunderofficerare,
1 underofficer, förrådsförvaltare, och
2 underofficerare, biträden åt rege
mentsintendenterna.
av:
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenkantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
5 musiksergeanter,
2 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
ö musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
2 expeditionsunderofficerare,
1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
e) Västerbottens regemente skall bestå av:
Officerare: 9 kaptener,
1 överste och chef, 18 löjtnanter samt
1 överstelöjtnant, 6 underlöjtnanter och fänrikar.
1 major,
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 sand. lavd. 1A käft. (Nr 1.) 72225 2
18
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Underofficerare:
8 fanjunkare och
17 sergeanter.
Manskap:
11 furirer av 1. klassen,
23 furirer av 2. klassen,
20 korpraler,
20 vicekorpraler,
34 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
f) Gotlands infanterikår skall bestå
Officerare:
1 överstelöjtnant,
6 kaptener,
9 löjtnanter samt
4 underlöjtnanter och fänrikar.
in it.- .. Kf.
Underofficerare:
5 fanjunkare och
11 sergeanter.
Manskap:
8 furirer av 1. klassen,
15 furirer av 2. klassen,
16 korpraler,
16 vicekorpraler,
23 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdsvicekorpral, ^ /
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarvicekorpral,
1 musikfanjunkare,
5 musiksergeanter,
2 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
6 musilivolontärer och
5 musikelever.
Ciyilmilitar personal:
1 regementsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
2 expeditionsunderofficerare,
1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
av:
1 vapenhantverkarkorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Mnsilspersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
2 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Cmlniilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
19
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
2.
a) Livregementets dragoner skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
7 ryttmästare,
13 löjtnanter samt
5 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
5 fanjunkare och
9 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
18 furirer av 2. klassen,
23 korpraler,
180 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsryttare,
3 hovslagarfurirer av 2. klassen,
4 hovslagarkorpraler,
4 hovslagarryttare och
1 vapenhantverkar korpral.
Kavalleriet.
bestå av:
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
5 musiksergeanter,
2 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilniilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 bataljonsveterinär och
1 vapenhantverkare.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
och
1 underofficer, uppbördsman för
furage m. m.
b) Livregementets husarer skall bestå av samma personal, som ovan under
a)_ angivits, med undantag däräv, att antalet hovslagarfurirer av 2. klassen
minskas till 1, samt att musikpersonal icke ingår i regementet.
c) Skånska kavalleriregementet skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
7 ryttmästare,
13 löjtnanter samt
5 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
5 fanjunkare och
9 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
18 furirer av 2. klassen,
23 korpraler,
180 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
4 hovslagarkorpraler,
4 hovslagarryttare och
1 vapenhantverkarkorpral.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
2 musiksergeanter,
20
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
1 musikfurir av 1. klassen,
1 bataljonsveterinär och
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 vapenhantverkare.
1 musikvicekorpral,
Pensionerad personal:
3 musikvolontärer och
1 expeditionsunderofficer,
4 musikelever.
1 vapenunderofficer,
1 underofficer, biträde åt regements-
Clrilmilitär personal:
intendenten, och
1 bataljonsläkare,
1 underofficer, uppbördsman för
furage m. m.
d) Norrlands dragonregemente skall bestå av:
Officerare:
3 sjukvårdsryttare,
1 överste och chef,
1 liovslagarfurir av 2. klassen,
1 överstelöjtnant eller major,
5 hovslagarkorpraler,
8 ryttmästare,
5 hovslagarryttare och
15 löjtnanter samt
1 vapenhantverkarkorpral.
6 underlöjtnanter och fänrikar.
Cmlmilitär personal:
Underofficerare:
1 bataljonsläkare,
6 fanjunkare och
1 regementsveterinär och
10 sergeanter.
1 vapenhantverkare.
Manskap:
Pensionerad personal:
6 furirer av 1. klassen,
1 expeditionsunderofficer,
22 furirer av 2. klassen,
1 vapenunderofficer,
29 korpraler,
1 underofficer, biträde åt regements-
225 volontärer,
intendenten, och
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 underofficer, uppbördsman för
1 sjukvårdskorpral, furage m. m.
3. Artilleriet.
a) Svea artilleriregemente skall bestå
av:
Officerare:
Manskap:
1 överste och chef,
13 furirer av 1. klassen,
1 överstelöjtnant,
26 furirer av 2. klassen.
2 majorer,
36 konstaplar,
11 kaptener,
105 volontärer,
18 löjtnanter samt
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
8 underlöjtnanter och fänrikar.
, 2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
Underofficerare:
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
8 styckjunkare och
3 hovslagarkonstaplar,
17 sergeanter.
4 liovslagarartillerister,
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
21
1 hantverksfurir av 2. klassen,
2 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och
1 batalj onsveterinär.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
och
1 underofficer, uppbördsman för fura
ge m. m.
b) Yart och ett av Wendes artilleriregemente och Norrlands artilleriregemente
skall bestå av samma personal, som ovan under a) angivits, med undantag
därav, att staten för Wendes artilleriregemente ökas med 1 sergeant, 1 furir
av 1. och 1 av 2. klassen, samt att i staten för Norrlands artilleriregemente
icke upptages någon regementsveterinär.
c) Göta artilleriregemente skall bestå
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 kaptener,
18 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
8 styckjunkare och
17 sergeanter.
Manskap:
13 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
36 konstaplar,
105 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
3 liovslagarkonstaplar,
4 hovslagarartillerister,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
2 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
av :
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikstyckjunkare,
2 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
CiTilniilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och
1 batalj onsveterinär.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
och
1 underofficer, uppbördsman för furage
m. m.
22
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
d) Gotlands artillerikår skall bestå av:
Officerare:
1 överstelöjtnant och chef,
5 kaptener,
9 löjtnanter samt
3 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
3 styckjunkare och
7 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
14 konstaplar,
71 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
2 hantverksfurirer av 2. klassen.
2 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
bestå av:
e) Bodens artilleriregemente skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 kaptener,
18 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
8 styckjunkare och
18 sergeanter.
Manskap:
13 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
30 konstaplar,
105 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
f) Arméartilleriregementet skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
13 kaptener,
22 löjtnanter samt
9 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
10 styckjunkare och
20 sergeanter.
Manskap:
13 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
35 konstaplar,
113 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
2 sjukvårdsartillerister,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
4 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
23
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikstyckjunkare,
2 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
g) Luftvämsartilleriregementet skall
OflScerare:
1 överste och chef,
1 major,
8 kaptener samt
20 löjtnanter.
Underofficerare:
6 styckjunkare och
13 sergeanter.
Manskap:
8 furirer av 1. klassen,
15 furirer av 2. klassen,
24 konstaplar,
74 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
h) Norrbottens artillerikår skall
Officerare:
1 major och chef,
4 kaptener,
7 löjtnanter samt
2 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
2 styckjunkare och
6 sergeanter.
Cirilniilitär personal:
1 regementsläkare och
1 bataljonsläkare.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
bestå av:
Musikpersonal: *)
1 musikdirektör,
1 musikstyckjunkare,
2 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Civil personal:
1 garnisonspastor å Karlsborg.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
bestå av:
Manskap:
5 furirer av 1. klassen
9 furirer av 2. klassen
10 konstaplar,
20 volontärer,
1 sjukvårdskonstapel,
!) Avsedd för Karlsborgs garnison.
24
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
1 sjukvårdsartillerist,
1 hovslagarkonstapel och
1 hovslagarartillerist.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer, tillika
vapenunderofficer, och
1 kasernunderofficer, tillika väbel.
4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
.) Vid fortifikationen skall finnas följande personal anställd, nämligen.
Officerare:
3 överstar,
4 överstelöjtnanter,
8 majorer,
44 kaptener,
52 löjtnanter samt
22 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
31 fanjunkare och
60 sergeanter.
tivilmilitiir personal:
3 bataljonsläkare,
3 bataljonsveterinärer,
1 radioingenjör,
8 fortifikationskassörer,
1 departementsskrivare,
4 vapenhantverkare,
8 tygverkmästare,
20 tyghantverkare och
4 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
1 bibliotekarie,
1 expeditionsofficer,
7 expeditionsunderofficerare,
4 biträden åt regementsintendenterna,
2 tillsyningsman, en i Östersund och
eu å Laxön.
ingenjörtruppförband skall
b) Vid vart och ett av nedan uppräknade
finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen:
vid Svea ingenjörMr:
Manskap:
7 furir er av 1. klassen,
13 furirer av 2. klassen,
17 korpraler,
17 vicekorpraler,
94 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral,
2 hovslagarsoldater,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler och
8 hantverkssoldater.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
25
vid Göta ingenjörkår:
Manskap:
6 lurirer av 1. klassen,
12 furirer av 2. klassen,
15 korpraler,
15 vicekorpraler,
83 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,*
3 hantverksvicekorpraler ock
8 kantverkssoldater.
vid Fälttelegraf kår en:
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
13 furirer av 2. klassen,
18 korpraler,
17 vicekorpraler,
95 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
''2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
3 hantverksfurirer av 2. klassen,
6 hantverkskorpraler,
5 hantverksvicekorpraler och
12 kantverkssoldater.
vid Bodens ingenjörkår:
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
13 korpraler,
12 vicekorpraler,
66 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler och
8 hantverkssoldater.
5. Trängen och trängtrupperna.
a) Den för trängen gemensamma staten skall upptaga följande personal,
nämligen:
Officerare:
1 överste, 18 kaptener,
2 överstelöjtnanter, 26 löjtnanter samt
2 majorer, 11 underlöjtnanter och fänrikar.
26
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Underofficerare:
18 fanjunkare och
36 sergeanter.
Musikpersonal:
2 musiksergeanter.
Civilmilitär personal:
4 regementsläkare,
4 bataljonsläkare,
4 bataljonsveterinärer,
14 hantverkare och
4 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer,
4 vapenunderofficerare,
4 underofficerare, biträden åt regementsintendenterna,
och
4 underofficerare, uppbördsman för
furage m. m.
b) Vid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas
anställd följande manskapspersonal, nämligen:
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
11 vicekorpraler,
vid Svea trängkår:
17 volontärer,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral och
1 vapenhantverkarkorpral.
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
8 furirer av 2. klassen,
8 korpraler,
9 vicekorpraler,
vid Göta tr ängkår:
13 volontärer,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral och
1 vapenhantverkarkorpral.
vid Norrlands tr ängkår:
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
11 vicekorpraler,
17 volontärer,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral och
1 vapenhantverkarkorpral.
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
vid Skånska tr ängkår en:
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
8 furirer av 2. klassen,
8 korpraler,
9 vicekorpraler,
13 volontärer,
1 hovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral och
1 vapenhantverkarkorpral.
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
27
Intendenturkären och intcndenturtrupperna.
och intendenturtrupperna skall finnas anställd föl
-
Cirilmilitär personal:
2 de parte m entsskrivare.
(5.
Vid intendenturkären
jande personal, nämligen:
Officerare:
2 överstar,
5 överstelöjtnanter,
8 majorer,
59 kaptener och
9 löjtnanter.
Underofficerare:
50 förvaltare,
5 fanjunkare och
10 sergeanter.
Manskap:
11 furirer av 1. klassen och
11 furirer av 2. klassen.
Civil personal:
expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
expeditionsofficerare vid arméförvaltningens
intendentsdeparteinent
och
expeditionsunderofficerare.
G. Vissa civilmilitära samt civila kårer ock stater.
1. Fältääkarkuren.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 generalfältläkare x), 33 regementsläkare1 2 3),
1 överfältläkare ''), 38 bataljonsläkare 3) samt
4 fältläkare 2), 30 bataljonsläkare vid fältläkarkåren4).
2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.
Den å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm uppförda överläkarbeställningen
med bataljonsläkares lön skall ändras till en överläkarbeställning
med regementsläkares lön.
Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad
officer.
A staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg skola uppföras 1 regementsläkare
och 1 bataljonsläkare, avsedda för nämnda sjukhus och garnisonen
å Karlsborg.
Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 30 ordinarie sjuksköterskor.
3. Fältveterinärkåren.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 överfältveterinär 1), G regementsveterinärer3) samt
4 fältveterinärer 2), 15 bataljonsveterinärer3).
1) Uppförd å arméförvaltningens stat.
2) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och. inspektioner.
8) Uppförda å truppförbandens m. fl. stater.
4) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
28
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.
Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande
personal, nämligen:
Ordinarie befattningshavare:
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
2 tygmästare av 2. klassen,
5 tyg- eller fabriksingenjörer,
2 departementsskrivare,
11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen,
7 tygförvaltare av 2. klassen,
18 be siktningsru stmästare eller tygverkmästare,
6 verkmästare av 1. klassen,
2 verkmästare av 2. klassen,
8 tyg- eller fabriksskrivare,
44 tygkantverkare och
7 fortmaskinister.
Pensionerad personal:
1 ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,
1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets tekniska
revision,
1 expeditionsunderofficer > » civilbyrå
3 expeditionsunderofficerare vid » militärbyrå
7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och
Stockholms tygstation samt
2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.
Samtliga
pensionerade
underofficerare.
5. Ecklesiastikstaten.
Denna stat skall bestå av:
2 garnisonspastorer'').
6. Polispersonalen.
Arméns polispersonal skall bestå av:
i Boden: å Karlsborg:
1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och
5 överkonstaplar, 1 konstapel.
18 konstaplar och
6 extra konstaplar. *)
*) Uppförda, 1 & staten för kommendantskapet i Boden och 1 å staten för Luftvärnsartilleriregementet.
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
29
H. Härens hästar och renioiiterinsrsväsendet.
1. Härens hästar.
Egna t.jänsteliästar.
Nedan omförmäld personal skall vara skyldig
egen tjänstekäst, nämligen:
chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet,
de fyra arméfördelningscheferna, generalfälttvgmästaren
och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen,
militärbefälhavaren för Övre Norrland, militärbefälhavaren
på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören för kavalleriet
och inspektören för trängen samt de fyra brigadcheferna.
...................................................................................
chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ............
samtliga officerare vid
militärattachéerna ...........
chefen för artilleristaben...................................................
chefen för krigshögskolan ................................................
chefen för krigsskolan ävensom kadettofficeren ur
kavalleriet vid samma skola ................................................
chefen för ridskolan ävensom de tre lärarna därstädes
samtliga regementschefer vid infanteriet........................
samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar .........
samtliga regementschefer vid artilleriet ........................
it t var och en hålla en
generalstaben med undantag av
tillhopa 17 hästar
1 häst
» 49 hästar
1 häst
1 >
» 2 hästar
» 4 »
18 »
> 103 »
7 »
eller tillhopa 203 hästar
Stamhästar.
Vid armén skola finnas tillhopa 4,428 stamhästar, nämligen:
vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben m. fl
staber och undervisningsverken:
lantförsvarets kommandoexpedition ...................
generalitetet, arméfördelningsstaberna, militärbe
fälen för Övre Norrland och på Gotland, kommen
dantskapet i Boden samt tränginspektionen............
generalstaben...........................................................
artilleristaben .......................................................
foi-tifikationens huvudstation ................................
fälttygmästaren.........................................................
undervisningsverken................................................
vid infanteriet .........................................................
>'' kavalleriet ........................................................
» artilleriet...........................................................
» fortifikationen och ingenjörtrupperna...........
» tr ängtrupperna...................................................
» intendenturtrupperna......................................
1
46
34
15
14
1
8 tillhopa
119 hästar
426 »
2,210 *
1,300 »
190 »
180 »
3 t
eller tillhopa 4,428 hästar.
30
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Lejda hästar.
Antalet hästlejningsdagar vid armén skall beräknas sålunda:
vid infanteriet ................................................................. 22,620 lejningsdagar
kavalleriet ...........................................
....................... 800
»
artilleriet..............................................
...................... 82,000
ingenjörtrupperna...............................
....................... 34,800
»
trängtrupperna.....................................
....................... 15,200
»
intendenturtrupperna .........................
....................... 2.000
»
eller tillhopa 157,420 lejningsdagar.
2. Eemonteringsväsendet.
Antalet remonter.
Årligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:
vid kavalleriet........................................................................... 233 remonter
» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna ............................. 158 »
ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar......... 10 »
eller tillhopa 401 remonter.
Ledningen av remonteringsväsendet.
Ledningen av remonteringsväsendet utövas av inspektören för kavalleriet,
vilken biträdes av en remonteringsnämnd om tre ledamöter, i regel officerare
å reservstat eller i reserven. För nämndens ledamöter skola finnas fyra
suppleanter.
Remontdepåerna.
Yid armén skola finnas två remontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster
i Skåne och Utnäslöt i Västmanland.
I. Reiservpersonal.
1. Personal å reservstat.
För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare och läkare
fordras, förutom full tjänstduglighet, 7 tjänstår såsom officer, respektive mili
tärläkare. Såsom villkor för sådan övergång skall för underofficer fordras
4 tjänstår som sergeant vid eller i regemente (kår) och 34 levnadsår.
Kapten (ryttmästare) å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna
befordras till major å reservstat. .Regementsläkare å reservstat, vilken därtill
finnes lämplig, skall kunna befordras till fältläkax-e å reservstat.
Personal å reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig och då värnpliktiga
eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som
till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom
i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden.
a) Reservstaten för officerare och underofficerare skall bestå av:
2 överstebeställningar,
46 majorsbeställningar,
260 kompaniofficersbeställningar och
31
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
65 underofficersbeställningar.
b) Reservstaten för fältläkarhåren skall bestå av:
1 fältläkarbeställning och
2 regementsläkarbeställningar.
2. Personal i arméns reserver.
a) Officerare och underofficerare, vilka inom regementes (lcårs) reserv vunnit
sin första officers- respektive underofficer sanställning.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i krig och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar ävensom
vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva
anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden
intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder: vid infanteriet,
träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga truppslag
i 40 dagar.
Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp,
officer med 750 kronor och underofficer med 600 kronor.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400
kronor.
Därest officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den för
ratt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga
eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden för dödsfallet
efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
Officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom
åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara berättigad
att utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas efter 5 procent
kapitaliserade värde svarande belopp.
_b) Officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning
på * stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes
(kårs) reserv.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i samma omfattning som ovan under a) omförnrälda officerare och underofficerare.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400
kronor.
c) Underbefäl i reserven.
Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det kalenderår,
varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara tjänstgonngsskyldig
i krig samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar
ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan
bliva anbefalld.
32
Första särskilda utskottets •utlåtande Nr 1.
d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.
Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven skola
indragas.
Yad ovan under a) och b) föreslagits i fråga om tjänstgöringsskyldighet,
pensionsförmåner samt ekiperingskjälp för officerare skall i tillämpliga delar
gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att den ordinarie tjänstgöringsskyldigheten
i fred, oavsett vid vilket truppslag tjänstgöringen fullgöres,
skall vara 40 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden.
J. övergången till den nya härordningen.
Övergången till den föreslagna härordningen skall, enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t meddelar, på i huvudsak följande sätt genomföras
i tvenne omgångar:
1) Under budgetåret 1925—192G sker en allmän kaderminskning och begränsning
i övrigt av de bestående truppförbanden till huvudsaklig överensstämmelse
med den i det föregående föreslagna truppförbandsorganisationen.
2) Under budgetåret 1927—1928 verkställes indragning av övertaliga truppförband.
Kungl. Maj:t skall äga att, i huvudsaklig överensstämmelse med förut angivna
grunder, utfärda föreskrifter angående avlönings- och förtidspensionsförmåner
samt avskedsersättning m. m. åt personal, som till följd av övergången
till den nya härordningen bliver övertalig.
Förtidspensioiisförmåner skola utgå å allmänna indragningsstaten.
Under budgetåret 1925—1926 uppkommande kostnader för beredande av
avskedsersättning åt övertalig personal må bestridas av de anslag, från vilka
personalens avlöning utgår.
SJÖFÖRSVARET.
I. Flottan.
A. Sjökrigsmaterielen.
Av ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års riksstat
uppförda reservationsanslaget till krigsfartygsmateriel må användas högst
260,000 kronor för omändring av de såsom stridsfartyg utrangerade f. d.
pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg.
B. Mari n för val t n i n gen.
Ä marinförvaltningens stat indragas 1 andre kemistbefattning, 2 befattningar
tillhörande nuvarande lönegraden B 151), 4 befattningar tillhörande
nuvarande lönegraden B 132) och 2 expeditions vaktsbefattningar.
0 Enligt för innevarande års riksdag framlagt förslag: lönegraden B 24.
2j » a » M » » » » B 21.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
33
C. Marinstaben.
Den å marinstabens stat för närvarande uppförda registrators- och aktuariebefattningen
indrages.
D. Sjökrigsskolan.
Marinintendentskolan skall upphöra såsom särskild undervisningsanstalt
och undervisningen av marinintendentselever och marinintendentsaspiranter
förläggas till sjökrigsskolan.
E. Flottans stationer m. in.
Den revision av furtygsredogörelserna, som för närvarande äger rum å
flottans stationer (de s. k. sjörevisionerna), skall upphöra.
Skeppsgossekåren i Marstrand uppgående till 200 nummer indrages.
Skeppsgossekåren i Karlskrona ökas från 400 till 450 nummer, varjämte
denna kår vid vakanser inom sjömanskåren må ökas med ett vakanserna motsvarande
antal nummer, dock högst 100. Den vid skeppsgosseskolan tjänstgörande
civila personalen skall utgöras av 1 rektor, 8 ordinarie ämneslärare,
4 extra ordinarie ämneslärare, 3 lärare i slöjd samt timlärare till erforderlig
antal. °
1. Flottans personalstater.
Flottans personalstater skola upptaga följande personal:
Officerare:
5 flaggmän,
7 kommendörer,
17 kommendörkaptener av 1. graden,
18 kommendörkaptener av 2. graden,
110 kaptener,
98 löjtnanter samt
46 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
172 flaggunderofficerare, därav 16förrådsförvaltare,
och
344 underofficerare av 2. graden.
Manskap:
Flaggkorpraler:
344 flaggkorpraler.
Övrigt manskap:
1,050 korpraler, därav högst 150 högbåtsmän,
1,700 meniga samt
135 meniga under fem månader.
Skeppsgossar:
450 skeppsgossar.
Mariningenjörer:
1 marinöverdirektör,
2 marindirektörer av 1. graden,
3 marindirektörer av 2. graden,
9 mariningenjörer av 1. graden,
1. löneklassen,
5 mariningenjörer av 1. graden,
2. löneklassen,
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. 1 avd. 1 A höft. (Nr 1.) T22 25 3
34
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
6 mariningenjörer av 2. graden,
3 extra mariningenjörer,
4 specialingenjörer av 1. graden,
8 specialingenjörer av 2. graden,
4 specialingenjörer av 3. graden,
vartill komma
3 mariningenjörsstipendiater.
Marinintendcnter:
1 marinöverintendent,
2 förste marinintendenter, l.löne
klassen,
5 förste marinintendenter, 2. löne
klassen,
28 marinintendenter av 1. graden,
14 marinintendenter av 2. graden,
samt
B marinunderintendenter.
Marinläkare:
1 marinöverläkare,
3 förste marinläkare,
6 marinläkare av 1. graden,
16 marinläkare av 2. graden och
8 marinläkarstipendiater.
Ecklesinstikpersonnl:
2 amiralitetspastorer,
2 amiralitetspredikanter,
2 klockare och
1 kyrkvaktare.
Polispersonal:
2 överkonstaplar, tillika poliskorn
missarier,
2 överkonstaplar,
9 konstaplar och
3 extra konstaplar.
Mnsikpersonal:
2 musikdirektörer.
Civil personal:
1 advokatfiskal och
5 expeditionsvakter.
Pensionerad personal:
2 officerare och
33 underofficerare.
G. Flottans reservpersonal.
1. Personal å reservstat.
Den nuvarande reservstaten för flottan skall i mån av beställningshavarnas
avgång indragas.
2. Personal i flottans reserv.
a. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler).
1. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), vilka inom
flottans reserv vunnit sin första anställning som officer respektive
underofficer (flaggkorpral).
a) Officerare, vilka genomgått utbildning såsom reservofficersaspiranter,
ävensom underofficerare (flaggkorpraler).
Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola intill av
Kungl. Maj:t bestämd levnadsålder vara tjänstgöringsskyldiga vid krig och
allmän mobilisering, ävensom vid sådan större rustning, som till utrönande
av flottans krigsberedskap eller eljest kan bliva anbefalld, samt dessutom i
fred dels under för respektive personalkategorier stadgad, till första an
-
Första .särskilda utskottets utlåtande Kr 1. 35
ställningsåret förlagd utbildningstid, dels ock under tvenne repetitionsövningar
av lägst 60 och högst 00 dagars längd å tider, som av Kungl. Mai:t
bestämmas.
Ekipeiingshjälp skall utgå med 600 kronor till reservofficersaspirant och
400 kronor till här avsedd officer. Underofficer (flaggkorpral) skall vid sin
första utnämning erhålla ekipeiingshjälp med 600 kronor.
Officer eller underofficer, som fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet
och som kvarstått i flottans reserv intill föreskriven ålder, skall
vara berättigad att efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående livstid
åtnjuta årlig pension, officer med 600 kronor och underofficer (flaskor
prål) med 400 kronor.
Därest officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan "lian uppnått
den för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande
anhöriga eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens
vid tiden för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
Officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall vara berättigad att i
samband med avgången ur reserven i stället för pensionen utbekomma ett
mot dennas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
b) Officerare, vilka efter genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning
på stat, men som vunnit anställning i reserven.
För dessa officerare skola gälla enahanda bestämmelser som för under
mom. 2 nedan omförmälda, dock att de under första tjänståret efter konstruering
till fänrik skola, i likhet med i mom. 1 a) ovan avsedda officerare,
vara tjänstgöringsskyldiga under viss utbildningstid.
2. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), som vid avgang
fiån beställning pa stat — utan rätt till fyllnads]iension
eller, den vid uppnådda 50 levnads- och 30 tjänstår utfallande
pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.
Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola vara
tjänstgöringsskyldiga enligt enahanda grunder som under mom. 1 a) ovan
omförmälda officerare och underofficerare (flaggkorpraler), dock att de i fredstid
skola intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder, fullgöra
en repetition sövning om 60 dagar under loppet av varje fyraårsperiod
av tjänstetiden.
Flaggkorpral skall vid utnämning till beställning i reserven erhålla ekiperingshjälp
med 600 kronor.
Beträffande pension och utbetalande av dess kapitaliserade värde i samband
med avgång ur reserven eller dessförinnan i händelse av dödsfall gäller vad
därom blivit sagt beträffande de under mom. 1 a) här ovan omförmälda officerarna
och underofficerarna (flaggkorpralerna).
36
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
b. Marin ingenjörer, marinintendenter och marinläkare.
1. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka inom flottans
reserv vunnit sin första anställning såsom mariningenjörer av
2. graden respektive marinunderintendenter.
Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall liöjas
till 600 kronor.
2. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka vid avgång från
beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension eller den enligt
gällande bestämmelser efter viss levnads- och tjänstålder
utfallande pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.
Här avsedd marinintendent skall vara skyldig att intill utgången av det
kalenderår, då han uppnår 40 års ålder, fullgöra en eller flera repetitionsövningar
om sammanlagt 180 dagar.
Pension skall till här ifrågavarande personal utgå i enlighet med vad
som under a. 1 a) är sagt beträffande officerare, dock att mariningenjör skall
för erhållande av sagda förmån hava kvarstått i beställning på stat intill
40 års ålder.
3. Marinläkare,
Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas
till 600 kronor.
4. Beträffande tjänstgöringsskyldighet vid krig, mobilisering m. m. gäller
vad ovan under a. 1 a) sagts.
H. Do värnpliktiga och deras redovisning.
Antalet sjörullföringsbefälhavare skall minskas från 6 till 4.
II. Kustartilleriet.
1. Kustfästningarna.
Vaxholms och Karlskrona fästningar bibehållas. Älvsborgs fästning bibehålies,
ehuru utan bemanning. Hemsö och Hörningsholms fästningar
samt Luleå kustposition nedläggas.
2. Kustartilleriets personalstat.
Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:
Officerare:
1 chef för kustartilleriet, generalsperson,
2 överstar,
4 överstelöjtnanter,
'' 7 majorer,
31 kaptener,
34 löjtnanter samt
16 underlöjtnanter och fänrikar.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
37
Underofficerare:
31 underofficerare av 1. graden och
62 d » 2. »
Flaggkorpraler:
60 flaggkorpraler.
Övrigt manskap:
210 korpraler och
350 meniga.
2 musikstyekjunkare.
10 underofficerare.
Manskap:
Musikpersonal:
Pensionerad personal:
3. Kustartilleriets reservpersonal.
1. Personal å reservstat.
Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 2 regementsofficerare, 6 kompaniofficerare
och 5 underofficerare.
För övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet skola i tillämpliga
delar gälla enahanda bestämmelser som för reservstatspersonalen vid
armén.
2. Personal i kustartilleriets reserv.
Beträffande officerare och underofficerare i kustartilleriets reserv skola i
tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som för motsvarande personal
vid armén.
III. Övergången till den nya marinorganisationen.
Föreslagna ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i kraft
under budgetåret 1926—1927 å de tider, Kungl. Maj:t bestämmer.
I den män så befinnes möjligt och lämpligt, skola dock redan under
budgetåret 1925—1926 vidtagas förberedande åtgärder för underlättande av
övergången till den nya marinorganisationen.
Kungl. Maj.t skall äga att, i huvudsaklig överensstämmelse med förut
angivna grunder, utfärda föreskrifter angående avlönings- och förtidspension
sförmäner samt avskedsersättning m. m. åt personal, som till följd av
övergången till den nya marinorganisationen bliver övertalig.
Förtidspensionsförmåner skola utgå å allmänna indragningsstaten.
Under budgetåret 1925—1926 uppkommande kostnader för beredande av
avskedsersättning åt övertalig personal må bestridas av de anslag, från vilka
personalens avlöning utgår.
38
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
FLYGVAPNET.
A. Huvuddragen av flygvapnets organisation.
Arméns flygtrupper och marinens flygväsende skola utbrytas ur armén och
marinen samt sammanslås till ett i förhållande till dessa, fullt fristående flygvapen,
underställt eu under Konungen direkt lydande chef.
För handläggning av ärenden rörande flygvapnets organisation, utbildning
och utrustning samt flygstridskrafternas användning skall chefen för flygvapnet
biträdas av en flygstab, organiserad på eu truppavdelning och en
utrustningsavdelning.
För behandlingen av flygvapnet rörande tekniska och ekonomiska frågor
jämte övriga förvaltningsärenden skall inrättas en flygförvaltning, organiserad
på en truppbyrå, en utrustningsbyrå, en teknisk byrå och en ekonomibyrå.
Flygvapnet uppdelas på fyra kårer, förslagsvis förlagda å följande orter,
nämligen 1. kåren i Uppsala, 2. kåren i Västerås—Hägernäs, 3. kåren å
Malmen—Karlsborg och 4. kåren i Östersund. En självständig för den
första flygarutbildningen avsedd flygskola förlägges till Ljungbvhed. Den
första gemensamma delen av jagarutbildningen och spanarutbildningen anslutes
till respektive 3. kåren å Malmen och 1. kåren i Uppsala. Den grundläggande
bombutbildningen bedrives gemensamt vid 1. kåren. Fortsatt utbildning
äger rum vid respektive kårer.
Av kårerna är 1. kåren avsedd att i första hand direkt betjäna högsta krigsledningen,
2. kåren är på samma sätt avsedd för marinens behov samt 3.
och 4. kårerna huvudsakligen för samarbete med armén och luftvärnet.
Från kårerna avdelas ett detachement till kustflottan samt smärre sådana
vid behov till Boden, Karlskrona, Göteborg och Vaxholm.
För flygmaterielens underhåll och vård skola finnas, förutom vissa mindre
reparationsverkstäder, två större flygverkstäder, den ena å Malmen, den
andra förslagsvis i Västerås.
Flygverkstäderna å Stockholms varv nedläggas.
Flygvapnets personal skall utgöras dels av å flygvapnets stater upptagen
personal, dels av från armén och marinen för utbildning till flygare, flygspanare
och flygmekaniker under kortare tid till tjänstgöring vid flygvapnet
beordrad personal, avsedd att vid mobilisering tjänstgöra vid flygvapnet.
B. Flygvapnets ledning.
a) Chefen för flygvapnet.
Denna befattning skall bestridas av en generalsperson eller flaggman.
Såsom adjutant hos chefen för flygvapnet skall beordras en kompaniofficer.
b) Flygstaben.
Denna skall bestå av:
1 stabschef, överste eller kommendör,
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
39
1 chef för truppavdelningen, regementsofficer,
2 tjänstgörande officerare å truppavdelningen, kompaniofficerare,
1 chef för utrustningsavdelningen, regementsofficer, samt
2 tjänstgörande officerare å utrustningsavdelningen, kompaniofficerare.
c) Fly "förvaltningen.
I denna skall chefen för flygvapnet ingå såsom chef, och densamma skall
i övrigt bestå av följande personal:
1 chef för tekniska byrån, flygöveringenjör,
3 tjänstgörande ingenjörer å tekniska byrån, flygingenjörer,
1 chef för ekonomibyrån, regementsofficer ur intendenturkåren eller 1.
marinintendent,
1 assistent å ekonomibyrån, kapten ur intendenturkåren eller marinintendent
av 1. graden,
1 revisor å ekonomibyrån, civil tjänsteman i 13. (enligt för innevarande
års riksdag framlagt förslag 21.) lönegraden,
1 förvaltningsskrivare,
1 kontorsskrivare (enligt för riksdagen framlagt förslag: kansliskrivare) å
ekonomibyrån, kvinnligt biträde, samt
1 expeditionsvakt.
I flygförvaltningen ingå jämväl cheferna för flygstabens trupp- och utrustningsavdelningar
i egenskap av chefer för flygförvaltningens trupp- och utrustningsbyråer.
C. Flygvapnets personalstater.
a) Den för flygvapnet gemensamma staten skall upptaga följande personal,
nämligen:
Officerare.
1 generalsperson eller flaggman,
1 överste eller kommendör,
1 överste (kommendör) eller överstelöjtnant (kommendörkapten av 1.
graden),
5 överstelöjtnanter eller majorer (kommendörkaptener),
22 kaptener och
32 löjtnanter.
Intendenturpersonal.
1 överstelöjtnant eller major ur intendenturkåren eller 1. marinintendent,
4 kaptener ur intendenturkåren eller marinintendenter av 1. graden och
1 löjtnant ur intendenturkåren eller marinintendent av 2. graden.
Underofficerare.
10 förrådsförvaltare, %
1(5 fanjunkare och
22 sergeanter.
40
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Civilmilitär personal.
1 bataljonsläkare,
1 flygöveringenjör,
11 flygingenjörer,
1 förvaltningsskrivare,
5 verkmästare av 1. klassen,
5 » » 2. » ,
8 tygbantverkare,
4 vapenhantverkare och
6 förrådsvaktmästare.
Civil personal.
1 revisor,
1 kontors-(kansli-)skrivare och
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal in. 11.
4 läkare och
14 under officer are.
b) Yid nedan angivna flygkårer (flygskola) skall finnas följande manskapspersonal,
nämligen:
vid 1. flygkåren:
2 furirer av 1. klassen,
2 » » 2. » ,
4 korpraler,
8 vicekorpraler,
20 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 hantverkskorpral,
2 hantverksvicekorpraler och
G hantverkssoldater;
vid 2. flygkåren:
2 furirer av 1. klassen,
4 » »2. » ,
4 korpraler,
8 vicekorpraler,
20 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 » » 2. » ,
Föräta särskilda utskottets utlåtande Fr 1.
41
2 hantverliskorpraler,
4 kantverksvicekorpraler och
10 hantverkssoldater;
vid 3. flygkären:
2 furirer av 1. klassen,
3 » > 2. »
7 korpraler,
8 vicekorpraler,
24 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 vapenliantverkarfurir av 2. klassen,
2 vapenhantverkarkorpraler,
1 vapenhan tverkarvicekorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
6 kantverksvicekorpraler och
14 hantverkssoldater;
vid 4. flygkåren:
2 furirer av 1. klassen,
2 » »2 * ,
4 korpraler,
4 vicekorpraler,
8 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenliantverkarfurir av 2. klassen,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverkskorpral,
1 kantverksvicekorpral och
3 hantverkssoldater;
vid flygskolan å Ljungbyhed:
2 furirer av 1. klassen,
3 » » 2. ,
5 korpraler,
8 vicekorpraler,
20 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenliantverkarkorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverkskorpral,
2 kantverksvicekorpraler och
5 hantverkssoldater.
D. Flygvapnets reservpersonal.
För utbildning till fänrikar i flygvapnets reserv, avsedda att vid mobilisering
tjänstgöra såsom flygare, skall årligen bland värnpliktiga studenter
och likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.
42
Forsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Vid utnämningen till fänrik i flygvapnets reserv skall utgå ekiperingslijälp
med 750 kronor.
Fänrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad tjänstgöring erhålla en gottgörelse
av 1,000 kronor.
E. Organisationens genomförande.
Flygvapnets uppsättning skall med nedan angivna undantag taga sin
början under budgetåret 1926—1927 och organisationen enligt föreliggande
stater vara fullt genomförd under budgetåret 1930—1931.
För utförande av för flygvapnets nyorganisation erforderliga nybyggnader
m. m. må redan under budgetåret 1925—1926 utav de för armébyggnadsändamål
reserverade medel användas ett belopp av 4,000,000 kronor.
Kungl. Maj:t skall äga att tillsätta chef för flygvapnet från och med den 1
juli 1925 samt låta bestrida avlöningen till denne från förslagsanslaget till
avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition, tillåter utskottet sig hänvisa till förutnämnda vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 20 februari 1925.
B. Motioner.
De motioner, som väckts i anledning av Kung]. Maj:ts proposition angående
försvarsväsendets ordnande, kunna särskiljas i följande grupper, nämligen:
1) motioner, som avse försvarsorganisationen i dess helhet eller innefatta
fullständiga förslag rörande någon huvuddel därav; samt
2) motioner, som avse detaljer i fråga om försvarsväsendets ordnande och
beröra
a) det frivilliga skytteväsendet;
b) de lägre truppförbanden vid armén och deras förläggningsorter m. m.;
c) armémusiken;
d) arméns ecklesiastikstat m. m.;
e) arméns remonteringsväsende;
f) arméns reservpersonal;
g) vissa med rekryteringen av arméns fast anställda personal sammanhängande
frågor;
h) ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband;
i) övergången till den nya härordningen;
j) flottans ersättningsbyggnad;
k) flottans f redsorganisation m. m.;
l) kustartilleriet;
m) övergången till den nya marinorganisationen;
n) flygvapnet;
o) ekonomisk krigsberedskap m. m.;
p) vissa pensionsfrågor m. m.
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
43
l. Motioner, som avse försvarsorganisationen
i dess helhet eller innefatta fullständiga
förslag rörande någon lmvnddel därav.
Till denna grupp av motioner höra herr Eeuterskiölds in. flis motion i
första kammaren nr 214 och herr Lindgrens m. flis därmed likalydande
motion i andra kammaren nr 319, herr Lindhagens motion i första kammaren
nr 234, herr C. G. Hammarskjölds motion i första kammaren nr 240, herr
Tryggers m. flis motion i första kammaren nr 242 samt herr Lindmans m. flis
därmed likalydande motion i andra kammaren nr 343, herr Clasons motion
i första kammaren nr 245, herr Hellbergs motion i första kammaren nr 247,
herr Lindbergs m. flis motion i andra kammaren nr 311, herr Lindmans
m. flis motion i andra kammaren nr 346 samt herr Samuelssons m. flis
motion i andra kammaren nr 364.
Herr Eeuterskiöld m. fl. och herr Lindgren m. fl. hava uti sina förenämnda
motioner nr 214 och nr 319, med bifogande av nedannämnda reservation
såsom förslag, hemställt,
att riksdagen måtte, med godtagande för sin del vid innevarande års riksdag
av de i herrar Eeuterskiölds och Johanssons i Kälkebo reservation till
1924 års särskilda utskotts utlåtande nr 2 angivna grunder för en försvarsorganisation,
utformad under beaktande av de i nämnda reservation framlagda
synpunkter, avslå Kungl. Majits förslag till försvarets ordnande och
i skrivelse till Kungl. Maj:t, med anmälan om sitt beslut, anhålla om Kungl.
Majits godkännande därav.
Uti sin ovannämnda motion nr 234 har herr Lindhagen hemställt,
att riksdagen måtte hos Kungl. Majit anhålla om:
1) en skyndsam plan för krigsväsendets avrustning med bibehållande
allenast av en folkligt organiserad, oundgänglig ordningsmakt;
2) ett aktivt framträdande i de internationella förhandlingarna för ett folkprogram
till en verklig världsorganisation av freden.
I sin ovanberörda motion nr 240 har herr C. G. Hammarskjöld hemställt,
att riksdagen med avslag å Kungl. Majits proposition nr 50, i vad densamma
avser lantförsvaret, måtte antaga ett såsom Bilaga 1 till motionen
fogat förslag till lantförsvarets organisation, samt
llerr Reuterskiölds
in. <t:s
motion nr 214
och herr Lindgrens
m. fl:s
motion nr 319.
Herr
Lindhagens
motion nr 234.
Hen- C. G.
Hammarskjölds
motion
nr 240.
44
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Herr Tryggers
m. fl:s motion
nr 242 samt
herr Lindmans
m. fl:s
motion nr 343.
Herr Cl asons
motion nr 245.
Herr Hellbergs
motion nr 247.
Herr Lindbergs
m. fl:s motion
nr 311.
Herr Lindmans
m. fl:s
motion nr 346-
att riksdagen måtte lios Kungl. Maj:t anhålla, att plan för övergången
till nämnda organisation av lantförsvaret, utarbetad enligt ovan angivna
grunder, förelägges nästa års riksdag.
Herr Trygger in. fl. och herr Lindman m. fl. hava i sina förenämnda
motioner nr 242 och 343 hemställt, att riksdagen ville
dels avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 50 angående försvarsväsendets
ordnande,
dels ock besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes
Kungl. Maj:t snarast möjligt vidtaga de åtgärder och för riksdagen framlägga
de förslag till förbättringar i nu gällande försvarsordning, vartill den
i motionerna gjorda utredningen kan anses föranleda.
I sin förenämnda motion nr 245 har herr Clason — under förutsättning
att innevarande års riksdag önskar antaga ny försvarsordning ■— hemställt,
att riksdagen måtte besluta en organisation av lantförsvaret och sjöförsvaret,
som i huvudsak överensstämmer med det förslag i ämnet, vilket avgivits
i den av lierr Vennersten m. fl. vid 1924 års särskilda utskotts utlåtande
nr 2 fogade reservationen, dock med avseende å flottans ersättningsbyggnad
med anslutning till motionerna nr 244 i första kammaren och nr
345 i andra kammaren, samt att riksdagen beträffande flygvapnet ville antaga
Kungl. Maj:ts förslag.
Herr Hellberg har i sin ovannämnda motion nr 247 hemställt,
att riksdagen måtte
1) i fråga om armén besluta, att densamma organiseras på fem arméfördelningar
efter de grunder, som i en vid motionen fogad P. M. angivas;
2) i fråga om flottans organisation göra de inskränkningar och förändringar
i vad Kungl. Maj:t föreslagit, som i motionen med nämnda P. M. anvisas;
samt
3) i fråga om ersättningsbyggnad för flottan dels för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra reservationsanslag av 9,125,000 kronor, dels oele till Kungl.
Maj.t avlåta skrivelse med anhållan om utarbetande och framläggande skyndsammast
möjligt för riksdagen av en flottplan eller i allt fall slutgiltigt program
för nyanskaffning av fartygsmateriel under de närmaste åren.
Herr Lindberg m. fl. hava i sin motion nr 311 hemställt,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning
och framläggande skyndsamt för riksdagen av en plan för den militära avrustningen
ned till en folkligt organiserad ordningsmakt samt angående
fredsgarantiernas stärkande.
Uti sin förenämnda motion nr 346 hava herr Lindman m. fl. hemställt,
att den i Kungl. Maj:ts proposition nr 50 framlagda organisationen av
flygvapnet icke måtte komma till stånd, utan att arméns och marinens flyg
-
Forsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
45
väsenden, vardera med särskild budget, inrangeras såsom nya vapenslag i
armén och marinen, samt att för liandhavandet av det nya vapnets tekniska
och ekonomiska ledning ett nytt departement och en ny avdelning upprättas
inom armé- respektive marinförvaltningen med gemensamt tekniskt organ
för själva flygmaterielanskaffningen.
Alternativt liemställes, därest flygvapnet anses böra organiseras som ett
helt och hållet självständigt vapen, att riksdagen måtte besluta en organisation
av flygvapnet, som avviker från Kung], Maj:ts förslag i fråga om
flygstabens och flygförvaltningens samt flygtruppernas organisation. I sådant
avseende föreslå motionärerna i huvudsak, att flygstaben organiseras på en
armé- och en marinavdelning, vardera med en trupp- och en utrustningsdetalj,
att flygförvaltningen organiseras på en armébyrå, en marinbyrå,
en teknisk byrå och en ekonomibyrå, att flygvapnet uppdelas på tre
kårer, förslagsvis förlagda å följande orter, nämligen l:a kåren i Västerås—
Hägernäs, 2:a kåren å Malmen—Karlsborg och 3:e kåren i Östersund, vartill
kommer en flygskola å Ljungbyhed, att l:a och 2:a kårerna skola vara avsedda
att med vissa formationer direkt betjäna högsta krigsledningen, samt
att i övrigt l:a kåren skall avses för marinens behov samt 2:a och 3:e kårerna
huvudsakligen för samarbete med armén och luftvärnet.
Herr Samuelsson m. fl. hava i sin motion nr 364 hemställt,
att riksdagen måtte avslå propositionen nr 50, samt
att riksdagen i samband därmed måtte besluta det nuvarande militärväsendets
omedelbara avveckling.
2. Motioner, som avse detaljer i fråga om
försvarsväsendets ordnande.
a) Det''frivilliga skytteväsendet.
Till denna grupp av motioner höra herr E. Anderssons m. fl:s motion i
första kammaren nr 233 och herr Hedins m. fl:s därmed lika lydande motion
i andra kammaren nr 368. I dessa motioner hemställes,
att anslag till det frivilliga skytteväsendet måtte i samband med ny försvarsorganisations
genomförande upptagas på ordinarie stat och
att det årliga anslagsbeloppet må beräknas till det av försvarsrevisionen
föreslagna eller 750,000 kronor.
Herr Samuelssons
m. fi:s
motion nr 364.
Herr E. Anderssons
m. flis
motion nr 233
och herr
Hedins m. flis
motion nr 368.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Herr Abrahamssons
motion nr 201
Och herr Carl6tröms
motion
nr 270.
Herr Pers’
motion nr 200.
46
b) De lägre truppförbanden vid armén och deras
förläggningsorter in. in.
Till denna grupp av motioner liöra herr Abrahamssons motion i första
kammaren nr 201 och herr Carlströms därmed lika lydande motion i andra
kammaren nr 279, herr Pers'' motion i första kammaren nr 200, herr J.
Karlssons motion i första kammaren nr 207 och herr Lorichs’ därmed lika
lydande motion i andra kammaren nr 287, greve Wachtmeisters och herr
Clemedtsons motion i första kammaren nr 208 och herr Holmgrens därmed
lika lydande motion i andra kammaren nr 288, viss del av herr Bodins
motion i första kammaren nr 211 samt av herrar Gardells i Gans och
Gardeils i Stenstu därmed lika lydande motion i andra kammaren nr 295,
herr Åkerbergs m. fl:s motion i första kammaren nr 213 och herr Ljunggrens
m. fl:s därmed lika lydande motion i andra kammaren nr 305, herr Enhörnings
motion i första kammaren nr 215 och herr Öbergs därmed lika lydande motion
i andra kammaren nr 318, herr Tjällgrens m. fi:s motion i första kammaren
nr 216 och herr Strindlunds därmed lika lydande motion i andra kammaren
nr 313, herrar K. A. Anderssons och I. Svenssons motion i första kammaren
nr 217 och herr Osbergs därmed lika lydande motion i andra kammaren
nr 312, herr Frändéns m. fl:s motion i första kammaren nr 218, herr Hallins
m. fl:s motion i första kammaren nr 225 och herr Olssons i Broberg in. fl:s
därmed lika lydande motion i andra kammaren nr 329, herr N. A. Nilssons
m. fi:s motion i första kammaren nr 226 och herr Fjellmans m. fl:s därmed
lika lydande motion i andra kammaren nr 310, herr Pålssons motion i första
kammaren nr 227 och herr Jönssons i Revinge därmed lika lydande motion
i andra kammaren nr 347, motionerna i andra kammaren nr 286 av herr
Johanson i Huskvarna m. å., nr 292 av herr Westman m. fl., nr 296 av herr
Svedman, nr 306 av herr Persson i Falla, nr 314 av herr Laurin, vissa delar
av motionerna i andra kammaren nr 315 av herr Magnusson i Skövde och
nr 316 av herr Olsson i Broddbo, samt motionerna i andra kammaren nr
341 av herr Jeppsson och nr 356 av herr Mosesson. Härjämte hava till
denna grupp av motioner hänförts motionerna i andra kammaren nr 337
och nr 338 av herr Jeppsson.
Herrar Abrahamsson och Carlström hava hemställt,
att riksdagen måtte besluta bibehållande av Jönköpings regemente med
förläggning i Jönköping och Smålands husarregemente med förläggning i
Eksjö.
Herr Pers har hemställt,
att riksdagen måtte besluta att bibehålla Västerås som förläggningsort
för ett infanteriregemente.
Förän särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
47
Herrar J. Karlsson och Loriclis hava hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att utöver de i propositionen nr 50 upptagna
truppförband även skola bibehållas Västmanlands regemente med normal
sammansättning och med förläggning i Västerås samt Västmanlands trängkår
med nuvarande sammansättning och med förläggning i Sala.
Greve Wachtmeister och herr Olemedtsou samt herr Holmgren hava
hemställt,
att ett infanteriregemente fredsförlägges till Karlskrona.
Herr Bodin samt herrar Gardell i Gaus och Gardell i Stenstu hava
hemställt,
att riksdagen måtte vid fattande av beslut i frågan om försvarsväsendets
ordnande besluta, att den i proposition en nr 50 föreslagna Gotlands infanterikår
utökas till ett infanteriregemente med velocipedutrustning, ävensom att
fält- och positionsartilleriet bibeliålles vid sin nuvarande styrka.
Herr Åkerberg m. Ii samt herr Ljunggren m. fl. hava hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att Örebro stad skall fortfarande vara förläggningsort
för Svea trängkår.
Herrar Enhörning och Öberg hava hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att Västernorrlands regemente allt fortfarande
skall bibehållas med normal sammansättning och vara förlagt till Sollefteå.
Herr Tjällgren m. fl. och herr Strindlund hava hemställt,
att riksdagen, därest ny försvarsordning antages, måtte besluta bibehålla
Sollefteå som förläggningsort för ett infanteriregemente.
Herrar K. A. Andersson, I. Svensson och Osberg hava hemställt,
att riksdagen, i händelse propositionen nr 50 i vad den rör arméns
organisation i huvudsak vinner riksdagens bifall, måtte besluta den ändring
i densamma, att Västgöta-Bohus regemente förlägges till Uddevalla.
Herr Frändén m. fl. hava hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att Norrlands ingenjörkår skall upprättas
och förläggas till Jämtlands fältjägarregementes kasern samt att kårens
organisation skall överensstämma med vad i propositionen nr 50 föreslagits
för Svea ingenjörkår, dock att något fästningsingenjörkompani icke skall ingå
i kåren.
Herr J. Karlssons
motion
nr 207 och
herr Lorichs’
motion nr 287.
Greve Wachtmeisters
och
herr Clcmcdtsons
motion
nr 208 samt
herr Holmgrens
motion
nr 288.
Herr Bodins
motion nr 211
samt herrar
Gardeils i Gans
och Gardells i
Stenstil motion
nr 295.
Herr Åkerbergs
m. il:s motion
nr213 och herr
Ljunggrens
m. fl:s motion
nr 305.
Herr Enhörnings
motion
nr 215 och
herr Öbergs
motion nr 318.
Herr Tjäll grens
m. flis motion
nr 216 och
herr Strind1
unds motion
nr 313.
Herrar K. A.
Anderssons och
I. Svenssons
motion nr 217
samt herr
Osbergs motion
nr 312.
Herr Frändén s
m. flis motion
nr 218.
48
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
ilcrr Hallins
m. fl:8 motion
nr 225 och
herr Olssons i
Broberg m. flis
motion nr 329.
Herr N. A.
Nilssons m. flis
motion nr 226
och herr Fjellmans
m. flis
motion nr 310.
Herr P filssons
motion nr 227
och herr Jonssons
i Revinge
motion nr 347.
Herr Johansons
i Huskvarna
m. flis
motion nr 286.
Herr Westmans
m. flis motion
nr 292.
Herr Svcdmans
motion nr 296.
Herr Perssons
i Palla motion
nr 306.
Herr Laurins
motion nr 314.
Herr Hallin m. fl. och herr Olsson i Broberg m. fl. hava hemställt,
att, därest en ny härordning beslutas vid innevarande års riksdag, Bohusläns
regemente bibeliålles, förlagt till Uddevalla.
Herr N. A. Nilsson m. fl. och herr Fjellman m. fl. hava hemställt,
att därest en ny härordning vid innevarande års riksdag beslutes, samtliga
nu i Skåne förlagda regementen måtte bibehållas i den nya arméorganisationen,
samt att antalet årligen till linjetjänst uttagna värnpliktiga ökas med
hänsyn härtill.
Herrar Pålsson och Jönsson i Be vinge hava hemställt,
att Södra skånska infanteriregementet bibeliålles i den nya härordning,
som av riksdagen kan varda beslutad.
Herr Johanson i Huskvarna m. fl. hava hemställt,
att riksdagen — för den händelse att definitivt beslut i försvarsfrågan
fattas — måtte, med avslag å propositionen nr 50, för så vitt densamma
innebär indragning eller förflyttning av Jönköpings regemente, Smålands
artilleriregemente samt de i Eksjö förlagda Kalmar regemente och Smålands
husarregemente, för sin del besluta sådan utökning eller jämkning av den
föreslagna härordningen, att dessa regementen komma att bibehållas å sina
nuvarande förläggningsorter.
Herr Westman m. fl. hava hemställt,
att vid upprättandet av ny försvarsordning måtte iakttagas, att båda livgrenadjärregementena
bibehållas å deras nuvarande förläggningsort i Linköping.
Herr Svedman har hemställt,
att riksdagen måtte, därest riksdagen går att fatta beslut i frågan om
försvarsväsendets ordnande, fastställa, att Gotlands båda truppförband ur
armén skola bibehållas Hd nuvarande styrka och sammansättning.
Herr Persson i Falla har hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att Svea trängkår skall fortfarande vara förlagd
i Örebro.
Herr Laurin har hemställt,
att riksdagen måtte besluta, i den händelse propositionen nr 50 vinner
riksdagens bifall, att bibehålla Vaxholms grenadjärregemente såsom kår av
den storlek, som i propositionen föreslagits för Gotlands infanterikår, samt
att fästningsingenjörkompaniet vid Vaxholms fästning förlägges till grenadjär
-
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 49
kårens etablissement med gemensam administration i största möjliga utsträckning.
Herr Magnusson i Skövde har hemställt,
att nuvarande regementen i huvudsak bibehållas och i vart fall det antal, Herr Magnuc
som
erfordras för beredande av tillfälle till vapenövning och mobilisering av so”s *
ii iii c-- .. i i * i ° motion nr 315.
tiela antalet vapenföra värnpliktiga, och
att vederbörande utskott måtte vidtaga de förändringar i propositionen
nr 50, som av ett eventuellt bifall till föregående yrkande betingas.
Herr Olsson i Broddbo har hemställt, Herr Olssons
att riksdagen för sin del måtte besluta, att Västmanlands trängkår fort- motion nr 316.
farande bibehålies vid sin nuvarande förläggningsort.
Herr Jeppsson har hemställt, att riksdagen måtte besluta, Herr Jeppssons
att den för Karlskrona avsedda infanteritruppen organiseras såsom Karls- ™ 4 on nr 341 ■
krona grenadjärkår i huvudsaklig överensstämmelse med organisationen av
Gotlands infanterikår, dock att en av de sex kaptenerna utbytes mot en
major; samt
att Kronobergs regemente organiseras såsom normalregemente.
Herr Mosesson har hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att den del av Svea livgarde, som avses för
Vaxholms fästningsområdes försvar, förlägges till Vaxholm.
HerrMosessona
motion nr 356.
Herr Jeppsson har hemställt, Herr JePPB.on8
, • ....... motioner nr
* motionen nr 337: 337 och nr338.
att de i propositionen nr 50 upptagna regementsintendenternas biträden
måtte i arvode åtnjuta skillnaden mellan uppburen pension och i ÖAR, no 4
angivna sammanlagda löneförmåner på den ortsgrupp, där vederbörande har
sin tjänstgöring; samt
att för denna personal införes benämningen intendentsassistent;
i motionen nr 338:
att riksdagen måtte besluta, att gevärshantverkare skola erhålla titeln
vapenverkmästare.
c) Armémusiken.
Till denna grupp av motioner höra viss del av herr Wahlmarks motion
i första kammaren nr 205 och av herr Lovéns m. fi:s därmed lika lydande
motion i andra kammaren nr 284, herr Åströms m. fl:s motion i första
kammaren nr 209 samt herrar Lovéns och Lindbergs därmed lika lydande
motion i andra kammaren nr 289, herr Lindhagens motion i första kammaren
nr 239 samt herr Johansons i Huskvarna motion i andra kammaren nr 297.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. llsaml. lavd. 1A haft. (Nr 1) 72225 4
Herr Wahlmarks
motion
nr205 och herr
Lovens m. fi:s
motion nr 284.
O
Herr Aströms
m. fl:8 motion
nr 209 och
herrar Lovéns
och Lindbergs
motion nr 289.
Herr
Lindhagens
motion nr 239.
Herr
Johansons
i Huskvarna
motion nr 297.
Herr Vindahls
m. fl:s motion
nr 212 och herr
Bengtssons
i Norup m. fl:S
motion nr 304.
50 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Herr Wahlmark och herr Loven m. fl. hava hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att å de föreslagna musikkårerna av typerna
I och II eu musiksergeantbeställning uppflyttas till musikfanjunkarebeställning.
Herr Åström m. fl. samt herrar Loven och Lindberg hava hemställt,
att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
måtte låta verkställa skyndsam utredning, huruvida och i vad mån viss del
av de under fjärde huvudtiteln till musikorganisationen utgående anslag kan
överföras till annan huvudtitel och sålunda den övertaliga musikpersonalen
kan tagas i anspråk för landets musikliv och för riksdagen — om möjligt
år 1926 — framlägga de förslag, vartill utredningen må föranleda.
Herr Lindhagen har hemställt,
att riksdagen ville besluta eller hos regeringen begära övervägande och
förslag i syfte att militärmusiken skall undantagas från militärväsendets
minskning eller avrustning samt, i den mån sådan minskning eller avrustning
sker, i sin nuvarande huvudsakliga omfattning omvandlas till en statens
civila musikorganisation för att med anslag från åttonde huvudtiteln främja
musiklivet i landet och särskilt i den vanlottade landsbygden.
Herr Johanson i Huskvarna har hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att musikkåien vid Arméartilleriregementet,
under förutsättning att detsamma förlägges i Jönköping, organiseras i enlighet
med typ II i propositionen nr 50, d. v. s. på samma sätt som vid de flesta
infanteriregementen.
d) Arméns ecklesiastikstat m. m.
Till denna grupp av motioner hava hänförts herr
i första kammaren nr 212 och herr Bengtssons i Norup m. fl:s därmed lika
lydande motion i andra kammaren nr 304, herr Bergqvists motion i första
kammaren nr 229 och herr Nilssons i Antnäs m. fl:s därmed lika lydande
motion i andra kammaren nr 349, herr K. J. Gustafssons m. fl:s motion i
första kammaren nr 230 och herr Johansons i Huskvarna m. fl:s därmed
lika lydande motion i andra kammaren nr 342 samt herr Pehrssons i Göteborg
motion i andra kammaren nr 302.
Herr Yindahl m. fl. samt herr Bengtsson i Norup m. fl. hava hemställt,
att riksdagen måtte besluta till centralstyrelsen för förbundet soldaternas
vänner i och för förbundets arbete för de värnpliktigas religiöst-etiska vård
anslå ett årligt belopp av 50,000 kronor.
51
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Herr Bergqvist ocli herr Nilsson i Antnäs m. fl. hava hemställt, Hon- Borg
,
, ., 1 qvista motion
att riksdagen ti lie besluta, att regementspastorsinstitutionen inom svenska nr 229 och
armén skall bibehållas och anvisa de med hänsyn till den eventuellt blivande i^tnäimTn
nya härordningen härför erforderliga medel, eller, motion ar 349.
därest detta ej kan av riksdagen bifallas,
att riksdagen ville besluta, att för vart och ett av de närmaste fem budgetåren
från och med den 1 juli 1926 anvisa och ställa till Kungl. Maj:ts förfogande
ett extra anslag av högst 50,000 kronor för att efter vederbörande
militära myndigheters samt domkapitlens och svenska kyrkans diakonistyrelses
hörande användas för bestridande av pastoralvården inom armén.
Herr K. J. Gustafsson m. fl. och herr Johanson i Huskvarna m. fl. hava Herr K. j.
hemställt, Gustafssons
m. flis motion
att riksdagen ville - under förutsättning av en ny härordnings antagande Jrr fhanTot
besluta, att ett belopp, motsvarande det nuvarande anslaget till regements- 5 Huskvarna
pastorsinstitutionen, skall för vederbörande budgetår anvisas till uppehållande m'' ^342“°”
av den. andliga vården vid armén dels genom regementspastorer i den utsträckning
riksdagen, med hänsyn till den blivande härordningens omfattning,
kan finna skäligt bestämma, och dels genom soldatmissionsverksamhet, med
iakttagande att den del av anslaget, som anvisas till sistnämnda ändamål,
icke sättes lägre än till 15,000 kronor.
Herr Pelirsson i Göteborg har hemställt, He*rM««»,
att riksdagen ville besluta, att regementspastorsinstitutionen inom den mötion^m
svenska armén matte bibehållas och att medel för pastoralvården inom armén
måtte anvisas till det belopp, som erfordras för arvoden åt garnisons-, slottsoch
regementspastorer.
e) Arméns remonteringsväsendc.
Till denna grupp av motioner höra herr Lundells m. fl:s motion i första
kammaren nr 220 och herr Andersons i Storegården m. fl:s därmed lika
lydande motion i andra kammaren nr 357. I dessa motioner hemställes,
att Gudhems remontdepå måtte såsom sådan bibehållas.
f) Arméns reservpersonal.
Hit är att hänföra herr Jeppssons motion i andra kammaren nr 335, vari
liemställes,
Herr Lundells
ra. flis motion
nr 220 och
herr Andersons
i Storegården
m. flis motion
nr 357.
Herr Jeppssons
motion nr 335.
att riksdagen matte besluta, att vid utredning av frågan om beviljandet
av studielån åt ynglingar, vilka taga anställning såsom reservofficerare, utredning
även må verkställas av frågan om beviljandet av lån för studier
eller yrkesutbildning åt sådana fast anställda, som i samband med avskedet
taga anställning såsom furirer eller underofficerare i reserven.
52
Första särskilda utskottets utlåtande JSV 1.
o1) Vissa med rekryteringen av arméns fast anställda
personal sammanhängande frågor.
Till denna grupp av motioner liava hänförts herr Bergqvists motion i
första kammaren nr 221 samt följande motioner i andra kammaren, nämligen
viss del av herr Jeppssons motion nr 336, herr Nilssons i Antnas m. fl:s
motion nr 348, herrar Osbergs och Röings motion nr 351, herr Holmströms
i Gävle motion nr 355, herr Bäcklunds motioner nr 361 och nr 363 samt
herr Samuelssons m. fl:s motion nr 365.
Herr Herr Bergqvist har hemställt, att riksdagen matte besluta,
moUoTT^l. att officerare och underofficerare, tillhörande de truppförband i Boden,
vilka beröras av passagesystemet, jämte deras familjemedlemmar skola tillförsäkras
rätt till en årlig fri resa å järnväg till sydligare delar av landet;
att berörda officerare och underofficerare med vederlikar, efter viss tids,
förslagsvis 6 års, tjänstgöring i Boden skola i lönehänseende äga ratt tillgodoräkna
sig tre tjänstår utöver vad eljest är medgivet, samt
att jämväl personal, tillhörande inom passagesystemet fallande truppförband
i Boden, vilken på grund av tjänstgöringsförhållanden m. m. icke kommer
i tillfälle att före pensionsålderns inträdande begagna sig av ratten till
transport söderut, må liga rätt till ersättning för flyttning, som företages i
samband med avskedets erhållande.
Herr Jeppssons Herr Jeppsson har hemställt, att riksdagen, med ändring av Kungl. Maj:ts
motion nr 33G. pr0pOSiti0n nr 50, måtte besluta,
att nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden uppdelas i två särskilda
o-rader, åtskilda i fråga om såväl tjänsteställning som gradbeteckning;
att sergeanter efter erhållen fullmakt å och över stat samt i reserven
erhålla fänriks tjänstegrad med tjänsteställning i förhållande till fannkar
efter data för fullmakter (konstitutorial);
att nuvarande högsta underofficersgraden (fanjunkare, styckjunkare) a och
över stat samt i reserven erhålla underlöjtnants tjänstegrad med tjänsteställning
i förhållande till underlöjtnanter efter data för fullmakter, dock att sådan
tjänsteställning ej tilldelas till högsta underofficersgraden befordrade officersocli
reservofficersaspiranter;
att förrådsförvaltare vid armén efter uppnådda 50 års ålder hora kunna
befordras till löjtnanter i regementet; och
att befordran till löjtnant i regementets reserv bör kunna aga rum av
pensionerade underofficerare, varjämte befordran till kapten i armén bor
kunna ske av pensionerade underofficerare, vilka genom sitt arbete i forsvarsväsendets
tjänst gjort sig särskilt förtjänta av ytterligare befordran.
Herr Nilescms Herr Nilsson i Antnäs m. fl. hava hemställt, att riksdagen måtte besluta,
moA£fnrm34S att officerare och underofficerare, tillhörande de truppförband i Boden,
vilka beröras av passagesystemet, jämte deras familjemedlemmar skola tillförsäkras
rätt till en årlig fri resa å järnväg till sydligare delar av landet;
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
53
att berörda officerare och underofficerare med vederlikar efter viss tids,
förslagsvis 6 års, tjänstgöring i Boden i lönehänseende skola äga rätt tillgodoräkna
sig tre tjänstår utöver vad eljest är medgivet;
att jämväl personal, tillhörande inom passagesystemet fallande truppförband
i Boden, vilken på grund av tjänstgöringsförhållanden m. m. icke
kommer i tillfälle att före pensionsålderns inträdande begagna sig av rätten
till transport söderut, må äga rätt till ersättning för flyttning, som företages
i samband med avskedets erhållande; samt
att fri flyttning beredes familjemedlemmar efter i tjänst avlidna officerare
och underofficerare med vederlikar.
Herrar Osberg och Böing hava hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att förvaltarna vid intendenturkåren erhålla
tjänstegrad i likhet med löjtnant med tjänsteställning efter löjtnant.
Herr Holmström i Gävle har hemställt,
att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts framställning rörande officersutbildningen,
ville besluta, att med avseende å densamma skall, i förhållande
till nuvarande anordningar, vidtagas de förändringarna, att officersaspiranterna
skola fullgöra sin första tjänstgöring under sommarsoldatskolan och repetitionsövningen
vid eget regemente, att under ett uppehåll i krigsskolekursen
tredje året officersaspiranten skall tjänstgöra som furir vid soldatskolan vid
regementet, samt att, som följd därav, kursen vid krigsskolan skall pågå till
omkring slutet av april fjärde året.
Herr Bäcklund har hemställt,
1 motionen nr 361:
att riksdagen måtte besluta,
dels att antalet elever i vardera av underoffieersskolans båda årskurser må
beräknas till minst 205, av vilken anledning personalen å skolans stat må
ökas med
2 kompanichefer, kaptener,
2 kompaniadjutanter, pensionerade underofficerare,
6 avdelningschefer, subalternofficerare, samt
timlärare till erforderligt antal, detta dock utan att lönesuccessionen efter
den ur truppförbanden beordrade personalen kommer till stånd;
dels att en kaderökning inom furirsgraden göres, varvid uppföres:
vid Gotlands infanterikår ytterligare 2 stater
» Livregementets dragoner » 2 »
> Livregementets husarer » 2
» Skånska kavalleriregementet » 2 »
» Norrlands dragonregemente » 3 »
» Arméartilleriregementet » 2 »
» Luftvärnsartilleriregementet » 1 stat
» Intendenturkåren » 2 stater
utöver i Kungl. Maj:ts proposition nr 50 beräknat antal;
Herrar Osbergs
och Röings
motion nr 351.
Herr Holmströms
i Gävle
motion nr 355.
Herr Backlunds
motioner nr
361 och nr 363.
54
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
dels att eleverna i underofficersskolans första årskurs till en tredjedel må
utgöras av sådana, som i omedelbar följd på den förberedande underofficersskolan
kommenderats till genomgående av underofficersskolan, men i övrigt
av äldre underbefäl i den mån, sådant finnes vid truppförbanden;
dels att det behov av furirsutbildat underbefäl vid truppförbanden, som
kan uppstå genom ökningen av elevantalet i underofficersskolan, må fyllas
genom befordran till furir i regementet (kåren);
dels ock att timantalet för undervisning i allmänbildande ämnen i de lägre
manskapsskolorna, rekryt-, korprals- och furirskolorna, må uppgå till 27,7 %
av hela antalet utbildningstimmar för nämnda skolor;
i motionen nr 363:
att riksdagen måtte besluta,
att det antal beställningar för fänrik, som i propositionen beräknats, må
indragas och i stället hänföras till beställningarna såsom sergeant,
att officersaspiranterna skola tjänstgöra såsom sergeanter och med sergeants
avlöningsförmåner, intill dess befordran till underlöjtnant kan vinnas, samt
att detta i tillämpliga delar må gälla även reservofficersaspiranter.
Herr Samuels- Herr Samuelsson m. fl. hava hemställt,
sons m. fl:s
motion nr 365. att riksdagen måtte, i samband med behandlingen av propositionen nr
50, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande snarast möjligt av
erforderliga åtgärder för att realisera vissa i motionen framförda önskemål i
avseende å officerskårens rekrytering.
Ii) Ersättning åt kommuner till följd av indragning av
truppförband.
Till denna grupp av motioner hava hänförts herr Kvarnzelius’ m. flis
motion i första kammaren nr 232 samt förste vice talmannen Hamiltons
m. flis därmed lika lydande motion i andra kammaren nr 350.
Herr Kvarnzelius’
m. fl:s
motion nr 232
samt förste vice
talmannen
Hamiltons
m. fl:s motion
nr 350.
Herrar Kvarnzelius m. fl. samt förste vice talmannen Hamilton m. fl. hava
hemställt,
att — därest med anledning av propositionen nr 50 beslut fattas om indragning
av truppförband — riksdagen måtte, i samband med behandlingen
av eventuella ersättningsåtgärder till de kommuner, varest sålunda indragna
truppförband hittills varit förlagda, uttala sig för att varje dylik ersättningsåtgärd
föregås av en skyndsam utredning, huruvida icke de ledigblivna kasernetablissementen
lämpligen kunna och böra utnyttjas för annan verksamhet
för statens räkning av sådan art, att därigenom vederbörande kommuner
erhålla genom regementsindragningarna eljest uppstående förluster och
olägenheter helt eller delvis ersatta.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
55
i) övergången till den nya härordningen.
Till denna grupp av motioner höra viss del av herr Wahlmarks motion
i första kammaren nr 205 och av herr Lovens m. flis därmed lika lydande
motion i andra kammaren nr 284, ävensom följande motioner i andra kammaren,
nämligen herr Magnussons i Kalmar m. flis motion nr 291, herr
Fjellmans motioner nr 293 och nr 294, herr Olssons i Kalmar m. flis motion
nr 300, herr Holmgrens motion nr 308, herr Jeppssons motion nr 340, herrar
Holmströms i Gävle och Bäcklunds motion nr 353 samt herr Bäcklunds
motion nr 362.
Herrar Wahlmark och Lovén m. fl. hava hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att till övergångsstat överförda musiksergeanter
beredas möjlighet att vid inträdet i pensionsåldern erhålla musikfanjunkares
pension.
Herr Wahlmarks
motion
nr 205 och
herr Lovens
m. fl:s motion
nr 284.
Herr Magnusson i Kalmar m. fl. hava hemställt om riksdagens bifall till Herr Magnus
sons
i Kalmar
dels att sergeanterna över stat under övergångsperioden intill den 1 januari fl:s motion
1928 må, i den mån underofficersbeställningar bliva vakanta efter med pen- 221''
sion avgångna underofficerare, i vanlig ordning befordras till sergeanter på
stat, detta vid såväl kvarstående som till indragning avsedda truppförband;
dels oclc att de sergeanter (musiksergeanter) över stat, som icke under
ovannämnda tid erhållit befordran på stat, må i fråga om övergångsbestämmelserna
bliva jämställda med de sergeanter, som äro anställda medelst
konstitutorial eller fullmakt, och att antalet underofficersbeställningar å över.
gångsstat må för nämnda syfte ökas i erforderlig grad, förslagsvis med 50
beställningar.
Herr Fjellman har hemställt, Herr Fjellmans
motioner nr
i motionen nr 293: 293 och nr 294.
att riksdagen, därest en ny härorganisation av liknande omfattning som
den i propositionen nr 50 föreslagna skulle vinna dess bifall, måtte besluta,
att övergången skall ske under två perioder, med första perioden förlagd
till året 1926—1927 samt andra perioden förlagd till året 1928—1929;
i motionen nr 294:
att riksdagen, med frångående i motsvarande delar av Kungl. Majits förslag,
måtte besluta att, för den händelse ett beslut angående omorganisation
av försvarsväsendet skulle vid innevarande års riksdag fattas, övergången
till ny organisation skall genomföras enligt vissa i motionen angivna grunder.
Herr Olsson i Kalmar m. fl. hava hemställt om sådan ändring av de i Herr Olssons i
propositionen nr 50 föreslagna grunderna för övergången till den nya här- Motion11™ 300
ordningen, att till övergångsstat tvångsvis överförd löjtnant, underlöjtnant
56
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Herr Holmgrens
motion
nr 308.
Herr Jeppssons
motion nr 340.
Herrar Holmströms
i Gävle
och Bäcklunds
motion nr 353.
Herr Bäcklunds
motion nr 362.
eller sergeant, vilken vid överförandet till övergångsstaten kan räkna, löjtnant
15, underlöjtnant 5 och sergeant 20 påbörjade militära tjänstår, skall i
fråga om befordran till högre lönegrad likställas med den, vilken vunnit
befordran till kapten respektive löjtnant eller fanjunkare i regemente (kår
o. s. v.).
Herr Holmgren har hemställt,
att riksdagen ville besluta, att sergeanter över stat vid eventuell överflyttning
till övergångsstat måtte anses jämställda med sergeanter på stat.
Herr Jeppsson har hemställt,
att riksdagen ville besluta, att ersättning till manskap vid armén med 10
tjänstår och därutöver måtte utgå under en tid av 5 år, räknat från erhållet
avsked ur tjänst i samband med försvarsväsendets omorganisation, och med
en årlig summa motsvarande innehavd lön enligt A-ort.
Herrar Holmström i Gävle och Bäcklund hava hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att sådana indelta, som under de senaste
åren tjänstgjort vid sina regementen under större delen av året, tillerkännas
avskedsersättning efter samma grunder, som i propositionen nr 50 föreslagits
för äldre underbefäl, därvid minst sex månaders tjänstgöring per år må
räknas såsom fullgjort tjänstår.
Herr Bäcklund har hemställt, att riksdagen måtte besluta,
dels att avskedsersättningen till underbefälet, förutom vanliga avskedspremier,
må utgå med följande belopp, nämligen:
Antal tjänstår x)
Furir av 1. klassen (likställd
bcställningsman)
Furir av 2. klassen (likställd
beställningsman, musikfurir)
Grundbelopp
— 1 resp.
2 årslöner
tillägg
summa
Grundbelopp
— 1 resp.
2 årslöner
tillägg
summa
4............................
1464
1 464
1 392
1392
5..............................
1584
528
2 112
1 512
504
2 016
6..............................
1704
1 136
2 840
1632
1088
2 720
7..............................
1800
1 800
3 600
1 728
1728
3 456
8.............................
3 600
300
3 900
3 456
300
3 756
9.............................
3 600
600
4 200
3 456
600
4 056
10..............................
3 600
900
4 500
3 456
900
4 356
11..............................
3 600
1 200
4 800
3 456
1 200
4 656
12.............................
3 600
1500
5100
3 456
1 500
4 956
13.............................
3 600
1800
5 400
3 456
1800
5 256
14..............................
3 600
2 100
5 700
3 456
2100
5 556
15.............................
3 600
2 400
6 000
3 456
2 400
5 856
*) För del av tjänstår utgår ingen ersättning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. bl
dels att det till gifta furirer utgående barntillägget må utgöra 400 kronor
för varje barn;
dels att ersättningen till furirer i första band må, oberoende av klassuppdelningen,
utgå till dem av de äldsta furirerna, som mista de befordringsutsikter
de liaft enligt nuvarande ordning, och därutöver till dem, som ha
den högsta levnadsåldern;
dels ock att ersättning må efter Kungl. Maj:ts prövning utgå även till
furirer (beställningsmän och musikfurirer) i regementet (kåren).
j) Flottans ersättningsbyggnad.
Till denna grupp höra följande motioner, nämligen herr Tryggers m. fl:s
motion i första kammaren nr 244 och herr Lindmans m. fl:s därmed lika
lydande motion i andra kammaren nr 345 ävensom herr Bernströms motion
1 andra kammaren nr 328 och herr Jeppssons motion i andra kammaren
nr 330.
Herr Trygger m. fl. och herr Lindman in. fl. hava i sina förenämnda
motioner hemställt,
att utöver den fartygsmateriel, som enligt beslut vid 1924 års riksdag
skall nybyggas under åren 1924—1929, må ytterligare byggas under nämnda
tid 2 jagare och 1 torpedundervattensbåt av samma typer, som de redan
beslutade.
Herr Bernström har hemställt,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj: t anhåller, att Kungl. Maj:t för
nästkommande riksdag måtte framlägga en fullständig plan för flottans vidmakthållande
och förnyelse;
att riksdagen för sin del ville besluta:
dels att ersättningsbyggnad, utöver vad därom år 1924 beslutats, omedelbart
igångsättes av två jagare, en torpedundervattensbåt och två motortorpedbåtar
av redan fastställd typ samt fyra undervattensbåtsjagare av den typ,
varom i Kungl. Maj:ts proposition nr 50 nämnes,
dels att för denna ersättningsbyggnad erforderliga medel fördelas med
hälften å vartdera av budgetåren 1926—1927 och 1927—1928, samt
dels att Kungl. Maj:t äger att under året 1925—1926 förskottsvis utanordna
de medel, som kunna bliva erforderliga för de ovan upptagna fartygens färdigställande
under budgetåret 1927—1928.
Herr Jeppsson har hemställt,
att riksdagen ville besluta, att utöver den ersättningsbyggnad, som beslöts
av 1924 års riksdag, nämligen 2 jagare, 2 torpedundervattensbåtar och
2 motortorpedbåtar för en sammanlagd kostnad av 23,7 2 miljoner kronor,
nu bevilja medel till byggande av ytterligare 2 jagare och 1 torpedunder
-
Ilerr Tryggers
ra. flis motion
nr 244 och
herr Lindmans
ra. fl-.s motion
nr 345.
Herr
Bernströms
motion nr 328.
Herr Jeppssons
motion nr 330
. 58
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Herr Kobbs
motion nr 231
och heiT
Osbergs motion
nr 352.
Herr
Holmgrens
motioner nr
285, nr 303,
nr 326 och
nr 327.
vattensbåt för en kostnad av tillsammans 18,3 miljoner kronor, vilken senare
summa bör fördelas på budgetåren 1926—1927, 1927—1928 och 1928—1929,
med rättighet för Kungl. Maj:t att förskottsvis utanordna medel för påbörjande
av de 2 jagarna redan under budgetåret 1925—1926.
k) Flottans fredsorgaiiisation m. in.
Till denna grupp höra följande motioner eller vissa delar därav, nämligen
herr Kobbs motion i första kammaren nr 231 och herr Osbergs därmed
lika lydande motion i andra kammaren nr 352 ävensom motionerna i andra
kammaren nr 285, nr 303, nr 326 och nr 327 av herr Holmgren, nr 290 av
herr Lovén, nr 331 och nr 336 av herr Jeppsson och nr 359 av herr Kristensson
i Göteborg.
Herr Kobb och herr Osberg hava hemställt,
att riksdagen icke måtte bifalla det i propositionen nr 50 framlagda förslaget
om indragning av viss civil personal i marinförvaltningen.
Herr Holmgren har hemställt:
i motionen nr 285:
att riksdagen ville besluta, att staten för flottans ecklesiastikstat måtte
upptaga 2 bataljonspredikanter i Karlskrona;
i motionen nr 303:
att därest de riktlinjer för marinens organisation, som i övrigt uppdragits
i Kungl. Maj:ts proposition nr 50, bliva godtagna, riksdagen ville besluta,
a) att för tillgodoseendet av kravet på ersättningspersonal för landtjänstgöring
den personal, som härför avses, måtte, vad angår officerare och civilmilitär
personal vid flottan, ökas med 1 kommendörkapten, 3 kaptener eller
löjtnanter, 1 mariningenjör och 1 marinintendent, utgörande omkring 5 %
av det för landtjänstgöring under fred beräknade behovet,
b) att för under a) nämnt ändamål samt för säkerställande av såväl fredssom
mobiliseringsbehovet av underofficerare, intill dess visshet föreligger
angående möjligheten att rekrytera underofficersreserven, det sammanlagda
antalet underofficerare och flaggkorpraler måtte ökas med omkring 20 % på
mobiliseringsbehovet, eller för flottan med 170,
c) att för under a) nämnt ändamål samt för möjliggörande av sjömanskårens
utbildning på sätt i propositionen blivit föreslaget sjömanskåren
måtte utökas med 50 korpraler och 100 yrkesutbildade meniga;
i motionen nr 326:
att riksdagen i fråga om kunskapsfordringar i allmänbildande ämnen för
underbefäl och underofficerare vid flottan, vilka önska vinna inträde i sjökrigsskolan,
måtte besluta, att följande bestämmelser skola gälla, nämligen:
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
59
1) att såsom villkor för underbefäls och underofficers befordran till officer
på stat vid flottan uppställes genomgående av sjökrigsskolans sjöofficerslinjes
1. och 2. årskurser i land samt 2. och 3. årskursen ombord,
2) att varje år underbefäl och underofficerare, som med godkänt betyg
genomgått 2-årig underofficersskola ävensom ådagalagt framstående tjänste.
duglighet och väl vitsordat uppförande samt visat sig vara i besittning av
kunskaper i allmänbildande ämnen enligt vad nedan i mom. 3 sägs och bibringats
kompletterande sjömili tär utbildning, till ett antal, som Kungl.
Maj:t bestämmer, få antagas till sjökadetter med anslutning till 1. årets kurs
i land,
3) att för att kunna på nyssnämnt sätt antagas till sjökadett av den,
som genomgått 2-årig underofficersskola vid flottan, skall fordras följande
kunskapsmått i alimänbildande ämnen, nämligen: i matematik, fysik och
kemi fordringarna i studentexamen å reallinjen, i svenska språket fordringarna
i studentexamen, dock med begränsad undervisning i den svenska litteraturen
och med sådant ämnesval vid det skriftliga provet, att endast ämne
därvid behandlades, som eleverna kunna tänkas bättre behärska än vad som
kan anses vara fallet med de ämnen, vilka givas i de vanliga studentskrivningarna;
i engelska och franska språken fordringarna i studentexamen på
latinlinjen B; i tyska språket tillräckliga kunskaper för att kunna läsa tysk
facklitteratur; samt i historia och geografi fordringar motsvarande realskoleexamen,
4) att de studier, som erfordras för förvärvande av nyssnämnda kunskaper
i allmänbildande ämnen, tillsvidare och intill erfarenhet vunnits skola bedrivas
på de enskildes initiativ,
5) att under nämnda studiers bedrivande den studerande skall tilldelas
studiestipendium och befrias från tjänstgöring under en tid av två år eller,
därest så i särskilt fall befinnes erforderligt, högst tre år;
i motionen nr 327:
att riksdagen i fråga om underofficersutbildningen vid flottan måtte besluta
:
att undervisningstiden i högre klassen vid underofficersskolan för däcksavdelningen
utsträckes till omkring den 20 juni,
att undervisningen i underofficersskolan så ordnas, att fullständig styrmansexamen
kan vid skolan avläggas av elever inom däcksavdelningens
samtliga yrkesgrenar, således även av artillerimatroser, samt
att navigeringsövningar för underofficersskolan s elever av däcksavdelningen
förläggas till lämplig tid under maj och juni månader 7. utbildningsåret.
Herr Loven liar hemställt,
att de i flottans reserv utnämnda marinintendenterna måtte tillerkännas
rätt att, därest de så önska och under förutsättning, att de fullgjort stadgad
Herr Lovéns
motion nr 290.
HerrJeppssons
motioner
nr 331
och nr 336.
60 Förtsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
repetitionsövning samt kvarstått i flottans reserv intill uppnådd 45 års
ålder, i stället för pension vid 55 års ålder uppbära pensionens vid förstnämnda
ålder kapitaliserade värde samt att, därest marinintendent, som i
vederbörlig ordning fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider
före uppnådd 45 års ålder, pensionens kapitaliserade värde måtte utbetalas
till hans efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare.
Herr Jeppsson har hemställt:
i motionen nr 331:
att riksdagen ville besluta att genomföra vissa förbättringar i den av
Kungl. Maj:t i propositonen nr 50 föreslagna nya marinorganisationen,
gående ut på följande:
Flottans personalstater ökas med
a) officerare:
2 kommendörkaptener av 1. graden,
2 kommendörkaptener av 2. graden,
5 kaptener och
27 löjtnanter, sammanlagt 36 officerare;
b) underofficerare:
20 flaggunderofficerare och
40 underofficerare av 2. graden, sammanlagt 60 underofficerare;
40 flaggkorpraler;
c) manskap:
flaggkorpraler:
övrigt manskap:
50 högbåtsman och korpraler,
150 meniga samt
35 meniga under 5 månader;
skeppsgossar:
150 skeppsgossar;
d) mariningenjörer:
1 mariningenjör av 2. graden och
1 extra mariningenjör;
e) marinläkare:
1 marinläkare av 1. graden
4 marinläkare av 2. graden och
2 marinläkarstipendiater.
Anslaget till flottans krigsberedskap och övningar ökas med 380,000
kronor.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 61
Anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader ökas med 68,000
kronor.
Anslaget till extra utgifter för sjöförsvaret liöjes med 170,000 kronor till
240,000 kronor;
i motionen nr -ISO:
att riksdagen med ändring av Kungl. Maj:ts proposition nr 50 måtte besluta,
att nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden uppdelas i två särskilda
grader, åtskilda i fråga om såväl tjänsteställning som gradbeteckning;
att underofficerare av 2. graden å och över stat samt i reserven erhålla
fänriks tjänstegrad med tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter data
för fullmakter (konstitutorial);
att nuvarande högsta underofficersgraden (flaggunderofficer och underofficer
av 1. graden) å och över stat samt i reserven erhålla underlöjtnants
tjänstegrad med tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter efter data
för fullmakter, dock att sådan tjänsteställning ej tilldelas till högsta underofficersgraden
befordrade sjö- och kustartillerikadetter samt reservo fficersaspiranter;
att
innehavare av uppbördsmannabefattningar vid marinen, vilka kunna
komma att förklaras jämställda med förrådsförvaltare vid armén, samt ett
visst antal flaggunderofficerare och underofficerare av 1. graden på stat efter
uppnådda 50 års ålder böra kunna befordras till löjtnanter i respektive
flottan och kustartilleriet; och
att befordran till löjtnant i respektive flottans och kustartilleriets reserv
bör kunna äga rum av pensionerade underofficerare, varjämte befordran till
kapten i marinen bör kunna ske av pensionerade underofficerare, vilka
genom sitt arbete i försvarsväsendets tjänst gjort sig särskilt förtjänta av
ytterligare befordran.
Herr Kristensson i Göteborg har hemställt,
att riksdagen med avslag å propositionen nr 50, i vad denna avser omorganisation
av flottans varv i Stockholm, i skrivelse till Kungl. Maj:t ville
anhålla om förnyad utredning och förslag till sådan omorganisation.
1) Kustartilleriet.
Hit höra — förutom viss del av herr Jeppssons förenämnda motion i
andra kammaren nr 336 — herr Enhörnings motion i första kammaren nr
219, herr Pehrssons i Göteborg motion i andra kammaren nr 301 samt
vissa delar av motionerna i andra kammaren nr 303 av herr Holmgren och
nr 331 av herr Jeppsson.
Herr Enhörning har hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att Hemsö fästning skall bibehållas och att
med hänsyn härtill erforderliga förändringar av kustartilleriets organisation
vidtagas.
Herr Kristen ssons
i Göteborg
motion
nr 359.
Herr Enhörnings
motion
nr 219.
62
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Herr Pehrs8on8
i Göteborg
motion
nr 801.
Herr Holmgrena
motion
nr 303.
Herr Jeppsson8
motion
nr 331.
Herr Pehrsson i Göteborg har hemställt,
att riksdagen ville besluta, att Älvsborgs fästning bibehålies i full försvarsberedskap,
och anvisa för ändamålet behövliga medel.
Herr Holmgren har hemställt, att därest de riktlinjer för marinens organisation,
som i övrigt uppdragits i Kungl. Maj:ts proposition nr 50, bliva
godtagna, riksdagen ville besluta,
a) att för tillgodoseendet av kravet på ersättningspersonal för landtjänstgöring
den personal, som härför avses, måtte, vad angår officerare vid kustartilleriet,
ökas med 4 kaptener eller löjtnanter, utgörande omkring 5 % av
det för landtjänstgöring under fred beräknade behovet, samt
b) att för under a) nämnt ändamål samt för säkerställande av såväl fredssom
mobiliseringsbehovet av underofficerare, intill dess visshet föreligger
angående möjligheten att rekrytera underofficersreserven, det sammanlagda
antalet underofficerare och flaggkorpraler måtte ökas med omkring 20 % på
mobiliseringsbehovet eller för kustartilleriet med 25.
Herr Jeppsson har hemställt,
att riksdagen ville besluta att genomföra vissa förbättringar i den av
Kungl. Maj:t i propositionen nr 50 föreslagna nya marinorganisationen, gående
ut på följande:
Kustartilleriets personalstater minskas med 1 major samt ökas med
a) officerare:
2 kaptener,
4 löjtnanter,
1 underlöjtnant eller fänrik, sammanlagt 6 officerare;
b) underofficerare:
5 underofficerare av l:a graden,
10 underofficerare av 2:a graden;
c) manskap:
flaggkorpraler:
12 flaggkorpraler;
övrigt manskap:
46 korpraler,
49 meniga;
Anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar ökas med 40,000
kronor.
Anslaget till underhåll av befästningar, kustartilleriets kaserner m. m. ökas
med 25,000 kronor.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
63
in) övergången till den nya marinorganisationen.
Uti motionen nr 307 i andra kammaren av herr Holmgren hemställes, att
riksdagen, under förutsättning att en omorganisation av försvarsväsendet
bliver antagen, ville besluta,
att underofficerare av 3:e graden i flottan vid eventuell överflyttning till
övergångsstat måtte anses jämställda med underofficerare av 3:e graden vid
flottan.
n) Flygvapnet.
Till denna grupp av motioner höra viss del av herr Bodins motion i första
kammaren nr 211 samt av herrar Gardeils i Gans och Gardeils i Stenstu därmed
lika lydande motion i andra kammaren nr 295, viss del av herr Olssons
i Broddbo motion i andra kammaren nr 316 samt herr Jeppssons motion i
andra kammaren nr 332.
Herr Bodin samt herrar Gardell i Gans och Gardell i Stenstu hava
hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att en flygstation inrättas på Gotland å plats,
som av vederbörande sakkunniga befinnes lämplig.
Heir Olsson i Broddbo har, under förutsättning att riksdagen beslutar,
att Västmanlands trängkar icke skall bibehållas vid sin nuvarande förläggningsort,
hemställt, att riksdagen måtte besluta,
att en av de i Kungl. Maj:ts proposition nr 50 föreslagna flygkårerna
måtte förläggas till Sala.
Herr Jeppsson har hemställt, att riksdagen, därest en sammanslagning av
arméns och marinens flygväsende befinnes lämplig, ville besluta: 1
1) att chefens för flygvapnet stab organiseras på en armé- och en marinavdelning
samt att chefens för flygvapnet uppgifter begränsas till rent flygtekniska
spörsmål rörande materielanskaffning;
2) att ej blott andra utan även första flygkåren måtte uteslutande omfatta
flygformationer, användbara för marina uppgifter;
3) att frågan om förläggningen av första och andra flygkårerna måtte först
framdeles närmare bestämmas;
4) att i flygvapnets personalstat skiljes mellan den för sjömilitära och den
för lantmilitära uppgifter avsedda personalen;
5) att flygvapnets för sjömilitära uppgifter avsedda personal måtte få behålla
den uniform och de tjänstebenämningar, som nu användas vid marinens
flygväsende;
6) att staterna för första och andra flygkårerna omläggas till överensstämmelse
med för marinen gällande avlöningsreglementen;
Herr Holmgrens
motion
nr 307.
Herr Bodins
motion nr 211
samt herrar
Gardeils i Gans
och Gardells i
Stenstu motion
nr 295.
Herr Olssons
i Broddbo
motion nr 316.
Herr Jeppssons
motion
nr 332.
64
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
Herr Jeppssons
motion
nr 333.
Herrar Järtes
och Bem8tröms
motion nr 360.
7) att utbildningen av första och andra flygkårernas personal äger rum
uteslutande vid dessa flygkårer och på ett högre stadium tillsammans med
flottan och kustartilleriet enligt anvisningar, som böra lämnas av chefen för
marinstaben;
8) att den för tjänstgöring vid flygvapnet från marinen kommenderade
personalen måtte utökas i överensstämmelse med i hans motion angående
marinens organisation, punkt 4, beräknat antal;
9) att den för användning för marina uppgifter avsedda flygmaterielen
måtte ökas, för vilket ändamål anslaget till flygmateriel bör ökas med 280,000
kronor årligen;
10) att anslaget till flygövningar i samband med utökning av den marina
personalen måtte ökas med 165,000 kronor årligen; samt
11) att anslaget till extra utgifter för flygvapnet måtte beräknas till 0,7
procent av de totala utgifterna, således till förslagsvis 45,000 kronor, vilket
föranleder en ökning med 20,000 kronor.
o) Ekonomisk krigsberedskap in. in.
Till denna grupp av motioner höra herr Jeppssons motion i andra kammaren
nr 333 samt herrar Järtes och Bernströms motion i samma kammare
nr 360.
Herr Jeppsson har hemställt,
att riksdagen, därest en rikskommission för den ekonomiska krigsberedskapen
beslutes, också ville för sin del besluta, att bland dess fast avlönade
personal skola ingå två militära avdelningschefer, nämligen en lantmilitär
(generalstabsofficer) och en sjömilitär (marinstabsofficer).
Herrar Järte och Bernström hava hemställt, att riksdagen måtte besluta,
att, i enlighet med vederbörande myndigheters förslag, öka antalet för
arméförvaltningen avsedda officerare med 6 och för marinförvaltningen avsedda
mariningenjörer med 1;
att industriberedskapskommissionen skall erhålla ett permanent sekretariat
bestående tillsvidare av 1 kanslichef och 1 sekreterare;
att rikskommissionen för den ekonomiska krigsberedskapen tilldelas följande
ledamöter: 1 chef, 1 kanslichef, 1 militär avdelningschef, 1 avdelningschef
för industriella frågor, 1 avdelningschef för livsmedelsfrågor, 1 avdelningschef
för finans- och kreditfrågor samt för nationalekonomiska och statistiska
arbeten, ävensom erforderlig expeditionspersonal;
att utredning igångsattes angående indragning av militieombudsmannainstitutionen;
att
utredning angående nationens mobilisering vid krig snarast igångsattes
och verkställes, innan ny proposition angående försvarsväsendets ordnande
avlåtes till riksdagen.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
65
p) Vissa pensionsfrågor m. m.
Till denna grupp av motioner hava hänförts följande inom andra kammaren
väckta motioner, nämligen herr Fjellmans motion nr 309, herr Jeppssons
motioner nr 334 och nr 339 samt herr Holmströms i Gävle motion
nr 354.
Herr Fjellman har hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att pensionsåldern för musikdirektörer liöies
från 50 till 55 år.
Herr Fjellmans
motion nr 309.
Herr Jeppsson har hemställt,
i motionen nr 334:
att riksdagen ville besluta om avlåtande av skrivelse till Kungl. Maj:t
med anhållan om åtgärder för nedbringande av pensionsåldern från 55 till
50 levnadsår for följande personal vid marinen, nämligen för kaptener och
subalternofficerare, underofficerare av 2:a graden, flaggkorpraler och högbåtsmän;
-
Herr Jeppssons
motioner
nr 334 och
nr 339.
i motionen nr 339:
. att riksdagens vederbörande utskott ville, med beaktande av vissa i motionen
anförda synpunkter, för riksdagen framlägga förslag till ordnandet av
månadslönarnas vid marinen anställnings-, avlönings- och pensionsfrågor.
Herr Holmström i Gävle har hemställt, att riksdagen, oberoende av ett Herr Hoimbeslut
i övrigt med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50 angående str5ms 1 Gävl°
försvarsväsendets ordnande, måtte besluta, nr
att till »de av Kungl. Maj:t med riksdagen antagna grunder för pensionering
av arméns befäl och underbefäl med vederlikar samt angående tiden
för avgång ur tjänst» (Sv. förf. saml. 1877: 22 s. 1, 1919: 540,-1923: 296)
foga följande bestämmelse: »Envar av förenämnda ämbets- och tjänstemän
dock obetaget att söka och erhålla avsked med pension under en tid av tre
(3) år, räknat före. dagen för pensionsålderns inträdande, varvid pensionen,
beroende av huruvida befattningshavaren avgår 3, 2 eller 1 år i förtid, skall
utgå med resp. -7/30, “V30 och 2V.:o av det belopp, befattningshavare vid hel
pension i innehavande grad skulle hava åtnjutit, därest han kvarstått, och
med. rätt att med fortsatt inbetalande av pensionsavgifterna vid uppnådd
pensionsålder erhålla hel pension i enlighet med innehavande grad», samt
att denna bestämmelse skall träda i tillämpning från och med den 1
juli 1925.
Bihang till riksdagens protokoll 1923. U saml. 1 avd. 1 A käft. (Nr 1.) 722 25 5
66
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
C. Utskottets yttrande.
De allmänna utgångspunkterna för de senare årens arbete på en revision
av landets försvarsväsende liava varit: dels önskvärdheten att tillgodogöra vår
försvarsorganisation erfarenheterna från världskriget, dels nödvändigheten
att nedbringa de med våra försvarsanstalter förbundna kostnaderna och personliga
bördorna, dels hänsynen till den otvivelaktiga förbättringen i landets
militärpolitiska läge. Härtill har kommit en åstundan, att vårt folk skulle
i och med sitt ställningstagande i försvarsfrågan ådagalägga sin vilja att
medverka till en internationell begränsning av rustningarna.
Yid övervägandet av spörsmålet, huruvida dessa förutsättningar alltjamt
existera och kunna tillerkännas avgörande betydelse, har utskottet kommit
till den uppfattningen, att så ovedersägligen är förhållandet. For ett folk
med begränsade ekonomiska resurser synes det vara synnerligen angeläget,
att vissa delar av försvarsväsendet beskäras eller reformeras för att möjliggöra
anskaffning av mer effektiva hjälpmedel och för att åvägabringa en
kortare, men moderniserad och mera intensiv utbildning. Det framstår
emellertid alltjämt såsom en huvudsynpunkt att de ur revisionen framgångna
försvarsanstalterna icke få en tyngd, som äventyrar folkets ekonomiska
och sociala förkovran. Riktlinjen synes i detta avseende kunna angivas
så, att det gäller att å ena sidan giva uttryck åt nationens föresats
att allsidigt hävda sin rätt till fred, frihet och oberoende, i vilket avseende
militär säkerhetsvakt för närvarande icke kan undvaras, men att å andra
sidan därvid icke släppa ur sikte, att förutsättningen för vårt lands rättssäkerhet
kan anses nådd först när i samlivet nationerna emellan vid uppkommande
konflikter rättsligt förfarande fått ersätta vädjandet till våldet
såsom skiljedomare. Och utskottet har icke kunnat finna annat än att — trots
alltjämt kvarstående orosmoment — ett beslut om rustningsbegränsning låter
sig väl förena med hänsynen till landets militärpolitiska läge.
Beträffande den omfattning, i vilken en reduktion av landets militärväsende
nu kan anses tillrådlig, har utskottet funnit det i proposition nr
50 framlagda förslaget i stort sett vara ägnat att läggas till grund för utskottets
hemställan. På några punkter har det dock befunnits skäligt att
vidtaga jämkningar och kompletteringar i den av Kungl. Maj:t föreslagna
organisationen.
I vissa till utskottet överlämnade motioner hava yrkanden på uppskov
med beslut i försvarsfrågan blivit framställda. Utskottet har icke kunnat
tillerkänna de härför anförda motiven övertygande beviskraft. Den förutsättning,
från vilken motionärerna uppenbarligen utgå, nämligen att den nuvarande
tiden är mera riskfylld än den närmast följande, kan utskottet icke
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
67
godtaga. Övervägande skäl tala däremot enligt utskottets mening för att
den ifrågasatta revisionen av försvarsväsendet nu bringas till verkställighet,
och då dessutom en medborgaremajoritet i val uttalat sin anslutning till
kravet på omedelbara lättnader å detta område, har utskottet icke kunnat
förorda ett fortsatt uppskov. Utskottets förslag torde också kunna betraktas
som ett välbetänkt och varsamt försök att ernå den lämpligaste lösningen.
FÖRSVARSDEPARTEMENTET.
I fråga om försvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ansluter
sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.
Lantförsv arets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner komma att i det följande
avhandlas i samband med redogörelsen för lantförsvaret respektive
sjöförsvaret.
LANTFÖR SVARET.
I. Allmänna grunder för lantförsvaret,s ordnande.
Utskottet ansluter sig i allt väsentligt till de i Kungl. Maj:ts proposition
nr 50 angivna allmänna grunderna för lantförsvarets ordnande.
Inom den av Kungl. Maj:t föreslagna och av utskottet i stort sett godkända
organisatoriska ramen — fyra arméfördelningar samt Övre Norrlands
och Gotlands trupper — har utskottet dock funnit sig böra föreslå vissa
förbättringar.
Sålunda har utskottet med hänsyn till såväl behovet ur strategisk synpunkt
av infanteriförband i södra Skåne och i mellersta Norrland som värnpliktsförhallandena
föreslagit bibehållande t av Södra skånska i nfanteriregementet
och Västernorrlcmds regemente. I samband med denna ökning av antalet infanteriregementen
har emellertid viss beskärning föreslagits med avseende
pa organisationen av en del sådana regementen.
Ävenledes har utskottet föreslagit organiserandet av en stridsvagnbataljon
vid Svea livgarde för att med arméorganisationen införliva detta nya stridsmedel,
med vilket försök med tillfredsställande resultat bedrivits under de
senaste åren vid nämnda regemente.
Slutligen har utskottet med avseende på organisationens omfattning föreslagit
en ökning av det utav Kungl. Maj:t föreslagna antalet bilkompanier
vid trängen till fyra, varigenom samtliga trängkårer skulle komma att erhålla
en var sitt eget bilkompani.
Beträffande värnpliktens tillämpning har utskottet ansett sig böra förorda
vissa jämkningar i Kungl. Maj:ts förslag. Med avseende på den till linje
-
68
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
tjänst uttagna värnpliktskontingenten kar utskottet sålunda föreslagit en
ökning av densamma, men samtidigt vidtagit motsvarande minskning av
ersättningsreservens storlek. Vidare har utskottet föreslagit dels viss utökning
av utbildningstiden för underbefäl och fackmän, dels ock en omläggning
av första tjänstgöringen för vissa grupper av de värnpliktiga.
Utskottet har funnit sig i huvudsak kunna tillstyrka de av Kungl. Maj:t
föreslagna åtgärderna för att möjliggöra en bättre manslcapsrekrytering och
för att skapa ett kvalitativt bättre underbefäl och befäl. Ävenledes ansluter
sig utskottet till de av Kungl. Maj:t angivna grunderna för officerskårens
rekrytering och officersaspiranternas utbildning och föreslår endast en
jämkning i sistnämnda avseende i ändamål att göra aspiranternas trupputbildning
mera effektiv.
Med avseende slutligen å truppförbandens beväpning och utrustning ansluter
sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag med de förändringar, som betingas
av den av utskottet föreslagna utvidgningen av organisationen.
II. Värnplikten.
A. Årskontingenten inskrivna värnpliktiga.
Uti Kungl. Maj:ts proposition beräknas antalet inskrivna värnpliktiga per
år utgöra 42,878 man. Efter avdrag av icke vapenföra med 5,229 man och
familjeförsörjare med omkring 1,500 man, vilka värnpliktskategorier enligt
propositionen föreslås bliva frikallade från värnpliktens fullgörande under
fredstid, skulle alltså antalet årligen inskrivna värnpliktiga, vilka i fredstid
äro skyldiga att inställa sig till tjänstgöring, utgöra 36,149 man.
Utskottet ansluter sig till dessa beräkningar och förutsätter, att dessa
värnpliktiga i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag bliva fördelade på hären,
marinen och flygvapnet på sätt följande tabell utvisar.
Hären.
Marinen.
Flygvapnet.
Summa.
1,075
30,283
145
46
1,266
Övriga värnpliktiga ........................
3,700
900
34,883
Summa
31,358
3,845
946
36,149
B. Uppdelning av härens värnpliktskontingent å för linjetjänst
avsedda och ersättningsreserv.
Uti Kungl. Maj:ts proposition föreslås, att härens värnpliktskontingent
skall uppdelas sålunda:
till linjetjänst uttagna värnpliktiga .............................................. 20,858 man,
» ersättningsreserven uttagna värnpliktiga.................................... 10,500 » ,
tillhopa 31,358 man.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
69
Det synes utskottet önskvärt att beräkna kontingenten till linjetjänst uttagna
värnpliktiga så bög, som utbildningsförhållandena medgiva. Därav
följer, att ersättningsreserven synes böra begränsas till den styrka, som erfordras
för handräckningsbebovets behöriga tillgodoseende. Med hänsyn
härtill föreslår utskottet, att ersättningsreserven minskas och linjekontingenten
i motsvarande omfattning ökas.
Den vid hären årligen inskrivna värnpliktskontingenten bör därför upp
-
delas sålunda:
till linjetjänst uttagna värnpliktiga.................................................. 24,358 man,
» ersättningsreserven uttagna värnpliktiga.................................. 7,000 » ,
tillhopa 31,358 man.
C. Grunder för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst
och ersättningsreserv.
Beträffande grunderna för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst och
ersättningsreserv tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.
Yad beträffar studenter och likställda, tages för närvarande ett ej oväsentligt
antal icke vapenföra i anspråk för att bestrida vissa befattningar såsom
läkare, veterinärer, tandläkare, intendenter, adjutanter vid sjukvårdsformationer,
artilleritekniker, artillerimätare o. s. v. Enligt försvarsrevisionens
förslag skulle även nämnda värnpliktiga tagas i anspråk efter samma grunder
som övriga studenter.
Med den i Kungl. Maj:ts proposition föreslagna frikallelsen av icke
vapenföra skulle detta knappast vara möjligt. Utskottet, som tagit förevarande
spörsmål i övervägande, finner det ur mobiliseringssynpunkt nödvändigt
att i enlighet med revisionens förslag uttaga dessa värnpliktiga för utbildning
i dylika befattningar. Det torde även i tillämpningen komma att
visa sig förenat med väsentliga olägenheter att i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag frikalla t. ex. en icke vapenför läkare men taga i anspråk en vapenför
sådan, ehuru båda kunna sägas vara av samma värde för försvaret.
Vid sådant förhållande föreslår utskottet, som icke velat rubba den princip
efter vilken värnplikt slagen i förevarande hänseende avfattats, att för ifrågavarande
värnpliktskategori måtte fastställas särskilda besiktningsbestämmelser
av sådan innebörd, att ifrågavarande studenter, ehuruväl de icke i egentlig
mening kunna sägas vara fullt vapenföra, men dock på grund av sitt
yrke eller sina studier kunna väl ägna sig att bestrida befattningar av ovan
angiven art, jämväl måtte kunna uttagas till linjetjänst.
D. Avgången bland de inskrivna värnpliktiga samt dessas
uppdelning på härens olika truppslag.
Avgången biand de värnpliktiga beräknas i enlighet med de i Kungl.
Maj:ts proposition angivna grunderna.
Såsom förut nämnts, beräknas härens årskontingent studenter och likställda
till 1,075 man. Dessas uppdelning på olika truppslag m. m. bör, liksomför
närvarande, verkställas av Kungl. Maj:t.
70
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Övriga till linjetjänst årligen uttagna värnpliktiga förutsättas bliva uppdelade
på olika truppslag sålunda:
infanteriet.......................................
................. 17,193 man,
kavalleriet......................................
.................. 595 » ,
artilleriet ......................................
.................. 2,835 » ,
ingenjörtrupperna ........................
................. 1,110 » ,
trängtrupperna .............................
.................. 1,200 » ,
intendenturtrupperna ..................
.................. 350 » ,
summa 23,283 man.
De till ersättningsreserven årligen uttagna värnpliktiga fördelas på olika
truppslag av Kungl. Maj:t med hänsyn till handräckningsbehovet.
E. Värn pliktstid och uppbådsindelning.
I fråga om värnpliktstid och uppbådsindelning tillstyrker utskottet Kungl.
Maj:ts förslag.
F. Utbildningstiden.
1. Till linjetjänst uttagna värnpliktiga.
Utbildningstiden för underbefäl och fackmän är i Kungl. Maj:ts proposition
upptagen till 200 dagar. Utskottet finner sig böra föreslå, att utbildningstiden
för ifrågavarande värnpliktiga bestämmes till 225 dagar. Det bliver
härigenom möjligt att vid huvudtruppslaget låta nämnda värnpliktiga deltaga
i ännu en repetitionsövning utöver vad i propositionen har föreslagits, vilken
möjlighet torde kunna tillerkännas ett betydande militärt värde.
Beträffande uttagningens omfattning och dess anordnande ansluter sig
utskottet till Kungl. Maj.ts förslag.
Utskottet tillstyrker likaledes Kungl. Maj:ts förslag rörande utbildningstiden
för studenter och likställda. I den mån befälstillgången och förhållandena
i övrigt medgiva, torde utbildningstiden böra förläggas och fördelas
så, att värnpliktstjänstgöringen icke mer än nödigt är inverkar störande pa
ifrågavarande värnpliktigas studier. Det kan för detta ändamål befinnas erforderligt
att fördela utbildningstiden på olika sätt för olika kategorier o. s. v.
Utskottet tillstyrker även Kungl. Majrts förslag rörande utbildningstidens
längd för övriga värnpliktiga.
Förläggningen av första tjänstgöringen för till vårgruppen hörande, infanteriet
tilldelade värnpliktiga har icke synts utskottet tillfredsställande.
Såväl med hänsyn till övningarnas bedrivande som av sociala skäl finner
sig utskottet därför böra föreslå, att nämnda värnpliktsgrupp inkallas till
tjänstgöring på hösten första värnpliktsåret så tidigt, att utbildningen kan
vara avslutad i början av februari månad. Det torde dock böra tillkomma
Kungl. Maj:t att taga under övervägande, huruvida denna förläggning bör
tillämpas i alla delar av landet eller huruvida möjligen den i Kungl. Maj:ts
proposition föreslagna vårinryckningen kan för vissa landsdelar vara att
föredraga.
De för skidlöpartjänst vid Norrbottens regemente uttagna värnpliktiga för
-
För si a särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 71
utsättas i Kungl. Maj:ts proposition skola fullgöra hela tjänstgöringen i en
följd med inkallelse i två grupper.
Enligt utskottets mening synes det med utbildningen avsedda ändamålet
bättre kunna tillgodoses genom att blott låta den ena gruppen fullgöra tjänstgöringen
i en följd med inryckning i början av oktober månad, under det att
den andra gruppen endast fullgör de båda repetitionsövningarna i en följd vid
Norrbottens regemente med inryckning under senare delen av februari månad.
Första tjänstgöringen för sistnämnda grupp skulle i sådant fall fullgöras
vid de regementen, de värnpliktiga tillhöra.
2. Till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga.
För den gemensamma liandräckningstjänsten vid truppförbanden beräknas
uti Kungl. Maj:ts proposition omkring 1,050,000 tjänstgöringsdagar. Densamma
skulle i sin helhet bestridas av till ersättningsreserven redan vid
inskrivningen uttagna värnpliktiga.
Utskottet finner det visserligen önskvärt att begränsa handräckningstjänsten
i största möjliga utsträckning, men har icke någon erinran att framställa
mot Kungl. Maj:ts beräkningar härutinnan. Ehuru de till ersättningsreserven
uttagna värnpliktiga främst böra tagas i anspråk för bestridande av
handräckningstjänst, synes det dock utskottet, som om även sådana till
linjetjänst uttagna värnpliktiga böra vid förefallande behov kunna avses för
denna tjänst, vilka efter inryckningen till tjänstgöring befinnas på grund av
sin kroppsbeskaffenhet eller eljest mindre väl lämpade för fortsatt utbildning
med vapen. Antalet handräckningsdagar, som skola fullgöras av till
ersättningsreserven uttagna värnpliktiga, torde för den skull kunna begränsas
till omkring 875,000.
Tjänstgöringstiden för nu nämnda värnpliktiga bör i enlighet med Kungl.
Maj:ts proposition bestämmas till 140 dagar. I detta dagantal beräknas icke
någon särskild sammanhängande tid för bibringande av militär utbildning.
I likhet med propositionen förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t må äga
rätt att, då vid större tillgång på till ersättningsreserven hörande värnpliktiga,
utbildningsarbetets ändamålsenliga bedrivande ochhandräckningstjänstens
behöriga tillgodoseende så tillåta, genom hemförlovning i erforderlig utsträckning
avkorta tjänstgörinstiden för till ersättningsreserven hörande
värnpliktiga.
3. Reservtrupp- och landstormsövningar.
Beträffande reservtrupp- och landstormsövningar ifrågasätter utskottet
icke någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag. Till understödjande av den frivilliga
landstormsbefälsutbildningen beräknar utskottet i överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts proposition ett årligt anslag av 50,000 kronor.
4. Frivilliga skytteväsendet.
I likhet med vad som föreslås i Kungl. Maj:ts proposition finner sig utskottet
icke böra beräkna något ordinarie anslag för det frivilliga skytteväsendets
befrämjande. De motionsvis framställda yrkandena om ett årligt
anslagsbelopp av 750,000 kronor för ifrågavarande ändamål har utskottet
sålunda icke kunnat biträda.
72
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
De i fråga om de värnpliktigas inskrivning och avlöning i Kungl. Maj:ts
proposition och enskilda motioner framställda förslag kommer utskottet att
upptaga till behandling i samband med värnpliktslagen.
III. Fredsorganisationen.
A. Lantförsvarets kommandoexpedition.
I fråga om lantförsvarets kommandoexpedition ansluter sig utskottet till
Kungl. Maj:ts förslag.
B. Arméförvaltningen.
I likhet med Kungl. Maj:t håller utskottet före, att frågan angående
arméförvaltningens organisation bör uppskjutas, till dess statsmakterna fattat
definitivt beslut rörande försvarsväsendets allmänna organisation och omfattning.
Så snart sådant beslut föreligger, bör spörsmålet om förenkling
av förvaltningsorganisationen i dess helhet upptagas till prövning. Mot att
arméförvaltningen i avvaktan härå organiseras i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag med de jämkningar innevarande års riksdag redan beslutat, har utskottet
icke något att erinra.
C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband.
Fästningar.
1. Högre truppförband.
Såsom i det föregående anförts, föreslår utskottet, att ytterligare tvenne
infanteriregementen bibehållas, utöver vad Kungl. Maj:ts proposition upptager.
I samband härmed har utskottet tagit under övervägande, huru dessa
förband lämpligen böra inordnas uti den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen.
Därest båda dessa regementen tillädes en arméfördelning, skulle
antalet infanteritruppförband inom denna komma att uppgå till sex. Läte
man åter ett regemente ingå i vardera av två arméfördelningar, komme dessa
arméfördelningar att räkna fem infanteriregementen eller ett mer än vad
Kungl. Maj:ts proposition förutsätter. Förslag hava därför blivit framlagda
att organiskt sammanföra de båda överskjutande regementena till en brigad,
under särskild chef, och att bilda ett denne underställt militärområde. Sålunda
skulle exempelvis Östergötland och norra Småland kunna underställas
en särskild befälhavare och chefens för den östra arméfördelningen verksamhetsområde
kunna begränsas till i huvudsak det nuvarande fjärde arméfördelningsområdet.
Då denna fråga står i samband med den förestående omläggningen
av landets militäradministrativa indelning, har dock utskottet
ansett sig icke böra avgiva något bestämt förslag, utan endast funnit sig
böra förorda, att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning i
berörda hänseende och framläggande för nästa års riksdag av de förslag,
vartill utredningen må föranleda.
I övrigt har utskottet intet att erinra mot vad i Kungl. Maj:ts proposition
föreslagits.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
73
2. Fästningar.
Beträffande fästningarna tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.
3. De lägre truppförbanden och deras förläggningsorter.
Infanteriet bör, enligt vad förut anförts, omfatta tjugu regementen samt
en kår. Härtill kommer en stridsvagnbataljon, ansluten till Svea livgarde.
I fråga om övriga truppslag tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag i vad
angår antalet truppförband.
Beträffande de särskilda truppförbandens förläggningsorter ansluter sig utskottet
likaledes i stort sett till Ivungl. Maj:ts förslag. I nedan angivna fall
liava dock avvikelser från detsamma synts utskottet påkallade.
Vad först infanteriet angår, torde de nytillkommande regementena —
Västernorrlands regemente och Södra skånska infanteriregementet — böra
förläggas till Sollefteå, respektive Ystad (Skånska dragonregementets nuvarande
kaserner). För sistnämnda infanteriregemente bör Revinge bibehållas såsom
övningsplats för att dit ma kunna förläggas åtminstone repetitionsövningarna.
I idaie ha övervägande skal ansetts tala för att Västgöta—Bohus regemente
förlägges i Uddevalla.
Svea aitilleiiregemente synes böra förbliva vid sin nuvarande förläggning
i Stockholm.
Göta ingenjörkår — utom dess fästningsingenjörkompani i Karlskrona —
bör enligt utskottets mening förläggas till Eksjö.
4. Sammanfattning.
En sammanfattning av vad i det föregående anförts giver alltså till resultat,
att armén i fred skulle komma att bestå av följande truppförband, nämligen:
Infanteriet.
Svea livgarde med »Stridsvagnbataljonen»,
förlagt
i Stockholm,
Livregementets grenadjärer,
»
» Örebro,
Livgrenadjärregem entet,
»
» Linköping,
Västgöta-Bohus regemente,
»
» Uddevalla,
Upplands regemente,
»
» Uppsala,
Skaraborgs regemente,
»
» Skövde,
Södermanlands regemente,
»
» Strängnäs,
Kronobergs regemente1),
»
» Växjö,
Smålands regemente,
»
» Eksjö,
Dalregementet,
»
» Falun,
Hälsinge regemente,
»
» Gävle,
Alvsborgs regemente,
»
» Borås,
Hallands regemente,
»
» Halmstad,
Norrbottens regemente,
»
» Boden,
r) Utom dess detachement i Karlskrona.
74
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Västerbottens regemente
Värmlands regemente,
Jämtlands fältjägarregemente,
Norra skånska infanteriregementet,
Södra skånska infanteriregementet,
Västernorrlands regemente
Gotlands infanterikår,
förlagt i Umeå,
» » Karlstad,
» » Östersund,
» » Kristianstad,
» » Vstad,
» » Sollefteå,
förlagd » Visby.
Kavalleriet.
Livregementets dragoner, förlagt i Stockholm,
Livregementets husarer, » » Skövde,
Skånska kavalleriregementet, » » Hälsingborg,
Norrlands dragonregemente1), » » Umeå.
Artilleriet.
Svea artilleriregemente, förlagt i
Göta artilleriregemente, » »
Wendes artilleriregemente, » »
Norrlands artilleriregemente, » »
Gotlands artillerikår, förlagd »
Norrbottens artillerikår, » »
Arméartilleriregementet, förlagt »
Luftvärnsartilleriregementet, » »
Bodens artilleriregemente, » »
Stockholm,
Göteborg,
Kristianstad,
Östersund,
Visby,
Boden,
Jönköping,
Karlsborg,
Boden.
Svea ingenj örkår * 2),
Göta ingenjörkår 3),
Bälttelegrafkåren,
Bodens ingenjörkår,
Ingenjörtruppema.
förlagd i Stockholm,
» » Eksjö,
» » Stockholm,
» » Boden.
Tran"trupperna.
Svea trängkår, förlagd i Linköping,
Göta trängkår, » » Skövde,
Norrlands trängkår, » » Sollefteå,
Skånska trängkåren, » » Hässleholm.
Intendenturtrupperna.
Första intendenturkompaniet, förlagt i Stockholm,
Andra » , *
Tredje 8 , * 8 Boden.
Karlsborg,
Av ovanstående truppförband hänföras i fred
till Övre Norrlands trupper:
Norrbottens regemente,
Västerbottens regemente,
*) En sk vadron detacherad till Boden.
2) Utom dess fästaingsingenjörkompani i Vaxholm,
sj » » a i Karlskrona.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1
75
en skvadron ur Norrlands dragonregemente,
Norrbottens artillerikår,
Bodens artilleriregemente,
Bodens ingenjörkår och
Tredje intendenturkompaniet; samt
till Gotlands trupper:
Gotlands infanterikår och
Gotlands artillerikår.
Övriga truppförband indelas i fred, på sätt Konungen bestämmer, i fyra
arméfördelningar med de förändringar, som kunna bliva en följd av i det
föregående föreslagen utredning i avseende å landets militära indelning.
I). Högre staber och inspektioner m. m.
1. Arméfördelningschefer och arméfördelningsstaber.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag bör det nuvarande antalet
beställningar för arméfördelningschefer minskas till 4.
Yai’je arméfördelningsstab bör enligt utskottets mening organiseras på sätt
Kungl. Maj:t föreslagit.
2. Brigadchefer och brigadstaber.
Med anledning av de med den nuvarande brigadchefsinstitutionen förenade
olägenheterna har utskottet i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag
funnit sig böra tillstyrka, att 4 för brigadchefsbefattningar avsedda beställningar
(med lön enligt O. 7 i officersavlöningsreglementet) uppföras i staten
för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner. Såsom i det följande
närmare omförmäles, förutsätter utskottet, att den brigadchef, som erhåller
Stockholm till förläggningsort, jämväl förordnas såsom inspektör för militärläroverken.
3. Militärbefalet för Övre Norrland.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle tjänstgöringsorten för militärbefälhavaren
för Övre Norrland vara Stockholm. Enligt nämnda förslag vore
militärbefälhavaren jämväl avsedd att bestrida tjänsten som inspektör för
militärläroverken. Hans stab skulle utgöras av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
1 adjutant, kapten, beordrad ur militärbefälets truppförband, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
Militärbefälhavaren för Övre Norrland bör äga god kännedom om det
honom underställda militärområdets förhållanden, icke minst de lokala. En
sådan kännedom är enligt utskottets mening svårare att vinna för en i
76
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stockholm förlagd myndighet än för en myndighet på ort och ställe. Det
torde vidare vara av vikt, att militärbefälhavaren står i nära beröring med
under honom lydande myndigheter och truppförband, vilka samtliga, med
undantag av ett, äro förlagda till Boden. Det synes utskottet i regel vara
lättare att ordna samarbetet skriftligt med chefen för generalstaben och
andra centrala myndigheter än med militärområdets myndigheter och truppförband.
På grund av vad ovan anförts har utskottet i likhet med försvarsrevisionen
funnit sig böra föreslå, att militärbefälhavarens fredstjänstgöringsort förlägges
inom militärområdet.
Med denna förändring av militärbefälhavarens tjänstgöringsort torde enligt
utskottets förmenande böra följa, att inspektionen av militärläroverken, såsom
i det följande närmare omförmäles, uppdrages åt annan myndighet. Med
hänsyn till de härigenom minskade tjänsteuppgifterna bör militärbefälhavarens
stab kunna minskas med 1 generalstabsofficer.
Några särskilda tjänstegrenschefer torde icke behöva ingå i militärbefälhavarens
stab, utan böra erforderliga biträden för handläggning av i detta
sammanhang åsyftade ärenden utan större olägenhet kunna ställas till förfogande
från i Boden förlagda truppförband eller anstalter.
På grund av vad utskottet sålunda anfört, bör militärbefälhavarens för
Övre Norrland stab utgöras av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 adjutant, kapten, beordrad ur militärbefälets truppförband, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
För den ovan angivna adjutanten bör arvode såsom kapten uppföras å
staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
4. Kommendantskapet i Boden.
Med avseende å kommendantskapet i Boden ansluter sig utskottet till
Kungl. Maj:ts förslag.
5. Militärbefälet på Gotland.
I fråga om militärbefälets på Gotland organisation har utskottet icke
något att erinra emot Kungl. Maj:ts förslag.
6. Infanteriinspektionen.
Med avseende å infanteriinspektionen ansluter sig utskottet till Kungl.
Maj:ts förslag.
7. Militärläroverksinspektionen.
Någon särskild beställning för inspektören för militärläroverken anser
sig utskottet icke böra beräkna, utan föreslår, att den brigadchef, som
förutsättes bliva stationerad i Stockholm, förordnas att jämväl vara inspektör
för militärläroverken.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
77
Såsom biträden åt inspektören böra avses 1 generalstabsofficer, kapten ur
generalstaben, samt 1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
8. Kavalleriinspektionen m. in.
I fråga om kavalleriinspektionen m. m. ansluter sig utskottet till Kungl.
Maj:ts förslag.
9. Generalstaben.
Yad generalstaben angår, föranleda de av utskottet vidtagna förändringarna
beträffande organisationen av militärbefälet för Övre Norrland och militärläroverksinspektionen
ingen förändring i det av Kungl. Maj:t beräknade antalet
officerare m. fl. vid generalstaben.
Generalstabens stat bör alltså i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts
förslag bestå av:
Militär personal.
1. Overadjutanter och stabsadjutanter.
1 överste,
4 överstelöjtnanter,
II majorer,
33 kaptener.
2. Militärattachéer.
1 överstelöjtnant,
3 majorer.
3. Pensionerad personal.
1 redogörare, pensionerad officer,
1 bibliotekarie, pensionerad officer,
3 aktuarier, pensionerade officerare,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.
Civil personal.
1 professor,
1 krigsarkivarie,
1 förste expeditionsvakt,
3 expeditionsvakter.
10. Generalfälttygmästare!! och inspektören för artilleriet samt
artilleristaben.
I fråga om generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet samt
artilleristaben ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.
II. Chefen tör fortifikationen med stab — fortifikationens huvudstation
— samt arméförvaltningens fortifikationsdepartement.
Beträffande chefen för fortifikationen med stab samt arméförvaltningens
fortifikationsdepartement ansluter sig utskottet likaledes till Kungl. Maj:ts
förslag.
78
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
12. Chefen för intendenturkåren samt inteudenturstaben.
Med avseende å chefen för intendenturkåren samt intendenturstaben tillstyrker
utskottet Kungl. Maj:ts förslag.
13. Inspektören för trängen.
Även i fråga om inspektören för trängen och dennes stab tillstyrker utskottet
Kungl. Maj:ts förslag.
11. Kommendantskapen i Stockholm och ä Karlsborg.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, att kommendantskapen i Stockholm
och å Karlsborg indragas.
E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser in. m.
1. Krigsskolan.
På grund av den av utskottet föreslagna arméorganisationen beräknas
antalet elever i officerskursen till 80 ä 85 samt vid de båda reservofficerskurserna
till sammanlagt omkring 130.
Krigsskolans personal har utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
beräknat sålunda:
Stab:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,
1 bataljonsläkare,
1 redogörare, pensionerad officer,
1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad underofficer,
1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,
samt
1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.
Offlcerskursens kompanibefäl:
1 kompanichef, kapten,
5 kadettofficerare, samt
1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.
Offlcerskursens lärarpersonal:
5 förste lärare,
5 andre lärare,
2 lärare, och
biträdande lärare (beräknade till ett antal av 5).
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
79
Reservofficerskursens kompanibefäl:
1 kompanichef, kapten,
4 kadettofficerare, samt
1 kompaniadjutant, tillika vapenunderofficer, pensionerad underofficer.
Reservofficerskursens lärarpersonal:
1 lärare, samt
1 biträdande lärare.
Betjäning-:
till erforderligt antal.
För de vid de militära skolorna anställda regementsofficerarna har Kungl.
Maj:t föreslagit, att löner uppföras å skolornas stater. I fråga åter om befattningar,
som äro avsedda för kompaniofficerare, har föreslagits, att arvoden
uppföras till lönerna motsvarande belopp. Under tid, då sådant arvode åtnjötes
och vederbörande sålunda avstode sin avlöning vid det egna truppförbandet,
borde lönesuccession där äga rum, vartill generellt medgivande
borde lämnas. Då en dylik anordning ur flera synpunkter torde vara förenad
med fördelar, anser sig utskottet böra biträda Kungl. Maj:ts förslag i
denna del.
I anslutning härtill böra alltså av ovan föreslagen personal å krigsskolans
stat med arvoden uppföras:
adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med arvoden såsom
kaptener; samt
kadettofficerarna, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare, samtliga vid
officerskursen, med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.
2. Krigshögskolan.
I fråga om krigshögskolans organisation ansluter sig utskottet till Kungl.
Maj:ts förslag. Högskolans personal bör alltså utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant, -1
1 adjutant, kapten,
1 biträdande adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie m. m., pensionerad
officer,
2 majorer, 1 ... . ........
_ . , c lärare i militära ämnen,
0 kaptener, I
förslagsvis 9 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,
1 expeditionsvakt, samt
1 maskinist.
I enlighet med vad som föreslagits beträffande krigsskolan, böra för ovan
angivna kaptener å högskolans stat uppföras arvoden motsvarande kaptens
lön.
80
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Därest den till indragning föreslagna förste expeditionsvakten icke önskar
frivilligt övergå till övergångsstat, torde det, såsom uti Kungl. Maj:ts proposition
framkålles, vara fördelaktigt för staten — liksom för högskolan —■ om
ifrågavarande beställningshavare efter övergång på övergångsstat bibehålies
vid krigshögskolan med full tjänstgöringsskyldighet.
3.. Artilleri- och ingenjörliögskolan.
Beträffande artilleri- och ingenjörhögskoläns organisation ansluter sig utskottet
till Kungl. Maj:ts förslag om tvååriga allmänna kurser. Det av Kungl.
Maj:t beräknade elevantalet giver utskottet ingen anledning till erinran.
Högskolans personal bör i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag
bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,
1 redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, kaptener,
övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt
5,
förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
repetitörer till erforderligt antal,
2 expeditionsvakter, samt
1 maskinist.
Av denna personal böra å högskolans stat adjutanten samt 4 lärare i
militära ämnen uppföras med arvoden såsom kaptener.
4. Ridskolan.
Med avseende å ridskolans organisation har utskottet icke något att erinra
mot Kungl. Maj:ts förslag.
För hästvård m. m. förutsättas värnpliktiga från ersättningsreserven böra
tagas i anspråk. ,.
Ridskolans personal bör i anslutning till ovannämnda förslag utgöras av:
1 chef, major, 1 förvaltare, pensionerad underofficer,
1 förste lärare, 1 maskinist,
1 andre lärare, stallbetjäning till erforderligt antal,
1 lärare, tillika adjutant, samt
1 bataljonsveterinär, 1 hovslagarbeställningsman, beordrad
1 redogörare, ur Livregementets dragoner.
För de tre lärarna böra å ridskolans stat uppföras arvoden såsom ryttmästare
eller löjtnanter.
5. Infanteriofficersskolan.
Utskottet tillstyrker, i anslutning till vad i Kungl. Maj:ts proposition
härutinnan uttalas, att frågan angående organiserandet av en infanterioffi
-
Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.
81
cersskola göres till föremål för särskild utredning snarast möjligt efter det
beslut angående härordningen blivit av statsmakterna fattat.
6. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Utskottet finner ifrågavarande skola tillsvidare böra organiseras i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag. Elevantalet beräknas: vid subaltern officerskursen
till 50, vid majors- och kaptenskursen till 30, därav 10 majorer och
20 kaptener, vid sergeantkursen till 20 samt vid kulsprutekursen till 37.
Skjutskolans för infanteriet och kavalleriet stat bör i överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,
1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under
högst 160 dagar,
3 förste lärare,
10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under
högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav 7
under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
1 läkare beordrad under högst 200 dagar,
1 förvaltare, j
1 väbel, (samtliga pensionerade under
1
köksföreståndare, tillika biträde åt väbelnj officerare,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under
högst 200 dagar.
Av denna personal böra å staten för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
med arvoden uppföras:
adjutanten med arvode såsom löjtnant; samt
de tre förste lärarna med arvoden såsom kaptener.
För chefen bör däremot lön upptagas å skolans stat.
7. Artilleriskjutskolan.
I fråga om artilleriskjutskolan ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts
förslag.
8. Gymnastiska centralinstitutet.
Med avseende å kommendering av officerare till de vid gymnastiska cenralinstitutet
anordnade instruktörs- och gymnastiklärarkurserna har utskottet
icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.
9. ITnderofficersskolan.
Såsom i det följande närmare beröres, har utskottet funnit sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag om organiserandet av en självständig underofficersskola
ävensom av en i anslutning därtill anordnad förberedande underofficersskola.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. 1 avd. 1 A haft. (Nr 1.) 722 25 6
82 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Staten för underofficersskolan m. m. bör i överensstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag bestå av:
Underofficersskolan:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, kapten,
2 kompanichefer, kaptener,
6 avdelningschefer, löjtnanter,
1 bataljonsadjutant m. m., pensionerad underofficer,
2 kompaniadjutanter, pensionerade underofficerare,
tillfälligt beordrade lärare (beräknade till ett antal av 3),
1 studierektor, samt
timlärare till erforderligt antal.
Förberedande underofficersskolan:
2 kaptener,
9 subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden under omkring 225
2 fanjunkare, dagar,
6 sergeanter,
timlärare till erforderligt antal.
Av denna personal böra å underofficersskolans stat adjutanten och kompanicheferna
uppföras med arvoden såsom kaptener samt avdelningscheferna
med arvoden såsom löjtnanter.
10. Särskilda utbildningskurser.
Med avseende å de av Kungl. Maj:t föreslagna särskilda utbildningskurserna
har utskottet icke haft någon erinran att framställa.
F. Lägre truppförband.
1. Infanteriet.
Av Vad i det föregående anförts framgår, att infanteriregementena skulle
bliva 20, förslagsvis benämnda sålunda:
Svea livgarde, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Västgöta-Bohus
regemente, Upplands regemente, Skaraborgs regemente, Södermanlands
regemente, Kronobergs regemente1), Smålands regemente, Dalregementet1),
Hälsinge regemente1), Älvsborgs regemente, Hallands regemente1),
Norrbottens regemente, Västerbottens regemente1), "V ärmlands regemente1),
Jämtlands fältjägarregemente1), Norra skånska infanteriregementet, Södra
skånska infanteriregementet1) och Västernorrlands regemente''). Härtill komma
Gotlands infanterikår och »Stridsvagnbataljonen», ansluten till Svea livgarde.
Årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid infanteriet
beräknas till sammanlagt 17,193 man. Av denna styrka avses 550 *)
*) Begränsad organisation.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
83
man för garnisonstjänst i Stockholm, 500 man för skidlöpartjänst vid Norrbottens
regemente, 550 man — varav 300 från fastlandet — för tjänstgöring
vid Gotlands infanterikår, 140 man för Stridsvagnbataljonen samt 200 man
såsom övningstrupp vid infanteriskjutskolan. Återstoden — 15,253 man —
bör fördelas på regementena på fastlandet med iakttagande av dels att Svea
livgarde och Kronobergs regemente böra erhålla vartdera 500 man mer än
övriga regementen med motsvarande organisation, dels att regementen med
begränsad organisation beräknas erhålla 650 man. Den normala årskontingenten
vid normalregemente blir då omkring 760 man.
Vid sistnämnda regementen organiseras utbildningen för till linjetjänst
uttagna värnpliktiga enligt de grunder, som i Kungl. Maj:ts proposition anföras,
nämligen under sommarrekrytskolan på sex utbildningsenheter och
under höst-(vår-)rekrytsJcolan på två gevärskompanier jämte erforderligt antal
utbildningsenheter för underbefäl eller fackmän. Under repetitionsövningarna
beräknas antalet tillstädeskomna av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga
uppgå till omkring 1,300 man.
Vid regemente med begränsad organisation förutsättes under sommarrekrytskolan
utbildningen ordnad på endast fem kompanier, vid Gotlands infanterikår
på fyra kompanier samt vid Stridsvagnbataljonen på två kompanier.
Vid Svea livgarde och Kronobergs regemente tillkomma under sommarrekrytskolan
ytterligare tre kompanier, de till sistnämnda regemente hörande
kompanierna förlagda i Karlskrona.
För utbildning av de till garnisonstjänst i Stockholm uttagna värnpliktiga
organiseras under sommarrekrytskolan ett och under återstoden av året två
särskilda kompanier vid Svea livgarde.
De till skidlöjpartjänst uttagna värnpliktiga förutsättas, under sin tjänstgöring
vid Norrbottens regemente, organiserade å tre särskilda kompanier.
Utbildningen av studenter och likställda förutsättes ordnad i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag.
Vid beräknandet av befälsbehovet och fredsstaterna vid infanteriregementena
har utskottet med vissa mindre jämkningar följt de i Kungl. Maj:ts
proposition tillämpade grunderna.
Den för Stridsvagnbataljonen avsedda personalen förutsättes enligt de närmare
föreskrifter, Kungl. Maj:t äger att utfärda, kvarstå vid vederbörliga infanteritruppförband
och på Stridsvagnbataljonens stat uppbära arvoden till
lönerna motsvarande belopp.
I enlighet med vad sålunda anförts lämnas en sammanfattning av det beräknade
befälsbehovet i nedanstående tablå.
84
Första särskilAa utskottets utlåtande Nr 1.
Livregementets grenadjärer.......
8 regementen = Livregementets
grenadjärer...........................
Svea livgarde: Regementet ......
» » : Stridsvagnbataljonen
..................................
Kronobergs regemente ............
Norrbottens regemente ............
Västerbottens regemente ........
7 regementen — Västerbottens
regemente............................
Gotlands infanterikår...............
Summa personal
Officerare
Under-
office-
rare
M a
n -
Överstar
Överstelöjtnanter
Maj orer
Kaptener
Löjtnanter
Underlöjtnanter och
fänrikar
Fanjunkare
Sergeanter
Underbefäl
Furirer
Korpraler |
Vice-
korpraler
1. klass.
2. klass.
i
1
2
10
19
7
8
18
12
25
24
24
8
8
16
80
152
56
64
144
96
200
192
192
1
1
3
15
25
10
11
23
20
41
40
40
1
2
6
_
2
4
3
6
8
8
1
1
2
13
23
8
11
23
17
35
32
32
1
1
3
12
21
8
9
20
12
25
28
28
1
1
1
9
18
6
8
17
11
23
20
20
7
7
7
63
126
42
56
119
77
161
140
140
i
6
9
4
5
11
8
15
16
16
20
22
34
210
399
141
174
379
256
531
500
500
1 j i avsedd för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet. — 2) 1 avsedd för detacheofficerare,
därav 1 såsom förrådsförvaltare å Revingebed.
2. Kavalleriet.
Kavalleriet bör i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, utgöras av fyra
regementen, förslagsvis benämnda Livregementets dragoner (Stockholm),
Livregementets husarer (Skövde), Skånska kavalleriregementet (Hälsingborg)
och Norrlands dragonregemente (Umeå). De tre förstnämnda regementena
organiseras vartdera å tre vanliga skvadroner och en teknisk skvadron, det
sistnämnda å fyra vanliga skvadroner, varav en förlagd i Boden, samt en
teknisk skvadron.
Årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet föreslås i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till sammanlagt 595 man, vilket motsvarar
35 man per skvadron.
Tjänstgöringen för studenter och likställda föreslås ordnad i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag.
Under repetitionsävningarna böra de vanliga skvadronerna organiseras på
två eller tre troppar, varjämte erforderliga signal-, kulsprute- och pansarbilförband
samt staber och trängformationer uppsättas.
Vid beräknandet av befälsbehovet och fredsstaterna vid kavalleriregementena
har utskottet följt de i Kungl. Maj:ts proposition tillämpade grunderna.
I enlighet med vad sålunda anförts lämnas en sammanfattning av det
beräknade befälsbehovet uti vidstående tablå,
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 85
Civil-
Arvoden
s k
a p
(utom musikmanskap)
militär
åt pen-
personal
sionerade
Bes
t ä ]
1 n i n g s
män
O:
<1
o
o
Sjukvårdsmanskap
Hovslagar-
manskap
Vapenhantverkar-
manskap
►ö
CD
a
&
p
<1
CD
tf*
5
e>
w
O
<3
P
&
CD
H
ft-
P:
Furirer
Korpraler
K
K*
Furirer
2. klass.
Korpraler
p
?
PS
10
p"
5
p:
m
et-
P
CD
CD
P
»-i
CD
S
cd
H
1. klass.
2. klass.
O
►5 3
3®
CD ''
H
Meniga
Vice-
orpraler
O
•3 <
IS
cd ''
n
Meniga
cd
tf
P
►i
O
p
-2
CD
CD
H
P
CD
37
1
1
2
2
2
1
i
1
i
1
l
—
1
—
4
396
8
8
16
16
16
8
8
8
8
8
8
_
8
_
32
61
1
1
2
2
2
1
1)2
1
1
1
1
—
1
1
4
12
52
1
3) 2
1
s) 2
1
2) 3
3) 2
1
a) 2
1
2) 1
1
1
1
1
—
1
8
37
1
1
2
o
2
1
1
1
1
1
1
—
1
—
4
34
1
1
1
i
2
1
1
1
—
1
1
—
1
—
4
238
7
7
7
7
14
7
7
7
_
7
7
_
7
_
s) 29
23
—
1
1
—
1
1
—
1
—
1
1
—
1
—
2
790
20
22
34
31
42
22
23
21
12
21
21
1
21
1
88
mentet i Karlskrona. — 3) Vid Södra skånska infanteriregementet 5 pensionerade under
Kavalleriet.
Officerare
Under-
office-
rare
Manskap
(utom musikmanskap)
Civil-
mllltär
per-
sonal
Arvoden
åt
pensio-
nerade
tf
Beställningsmän
C:
C:
<
Cj
ta
a
tf
o:
B
PL
cd
Ii
Jji:
a"
£
P
CC
CD
Under
befäl
<
O
Sjuk-
vårds-
manskap
Hot-
slagar-
manskap
Vapen- hant- ver k ar- manskap
<
►2
eT
CU
O
er»
-!
CO
t2i
o*
3
p:
S”
p
<-b
CD
3
0<3
CD
P
F urirer
o"
3
*3
C
tf
c
3_
O
p
3
P
3
r+-
-D
•-i
o
•-»
e+
P
CD
o
<-t
O
CD
tf
p:
3
pr
s
pr
p
3
r+-
CD
1. klassen
2. klassen
Korpraler
p:
o
H
''irer 2. klassen
Korpraler
CD
p
irer 2. klassen
Korpraler
g
CD
2.
c*
p
Korpraler
<
o
M
pr
p
o
CD
CD
N
P
N
CD
Livregementets
dragoner .........
1
1
7
13
5
5
9
5
18
23
180
i
i
2
‘)2
4
4
i
i
4
Livregementets
husarer............
1
1
7
13
5
5
9
5
18
23
180
i
i
2
1
4
4
i
i
4
Skånska kavalleri-
regementet......
1
1
7
13
5
5
9
5
18
23
180
i
i
2
1
4
4
i
i
4
Norrlands dragon-
regemente ......
1
1
8
15
6
6
10
6
22
29
225
i
i
3
1
5
5
i
i
4
Summa personal
4
~2
29
54
21
21
37
21
76
98
765
4
4
9
5|l7|l7
4
4
16
*) Därav en avsedd för ridskolan. En av de i Kung!. Mnj:ts proposition beräknade 3 hovslagarfurirerna
har överflyttats till Svea artilleriregemente.
86
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Fördelnings
artilleri
regementena.
Gotlands
artilleri k år.
3. Artilleriet.
Artilleriet förutsattes skola utgöras av dels de fyra fördelningsartilleriregementena,
förslagsvis benämnda Svea artilleriregemente (Stockholm), Göta
artilleriregemente (Göteborg), Wendes artilleriregemente (Kristianstad) och
Norrlands artilleriregemente (Östersund), dels ock Gotlands artillerikår
(Visby), Norrbottens artillerikår (Boden), Arméartilleriregementet (Jönköping),
Luftvärnsartilleriregementet (Karlsborg) och Bodens artilleriregemente (Boden).
Sistnämnda regemente hänföres till fästningsartilleriet, medan övriga artilleritruppförband
tillhöra fältartilleriet.
Fältartilleriet.
Vad först fördélningsartilleriregementena angår, hava dessa ensartad organisation
och beväpning. Den nuvarande beväpningen med 7.5 cm. kanoner
och 10.5 cm. haubitser föreslås i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag kompletterad
med 15 cm. haubitsmateriel. Begementena böra organiseras på
sex — under repetitionsövningarna nio — batterier, samtliga om fyra pjäser.
Fördelningen av batterierna på olika pjästyper bestämmes av Kungl. Maj:t
med hänsyn till mobiliseringsförhållandena. Vid Norrlands artilleriregemente
ingå bergshaubitser i de ovan angivna batterierna.
Arskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid artilleriet
beräknas till 2,835 man. Denna kontingent fördelas sålunda:
Fördelningsartilleriregementena, tillsammans 1,600 man,
Gotlands artillerikår ....................................... *) 110 » ,
Norrbottens artillerikår................................... 135 » ,
Arméartilleriregementet................................... 340 » ,
Luftvärnsartilleriregementet .......................... 290 » ,
Bodens artilleriregemente .................. 360 » ,
Summa 2,835 man.
Vid beräknandet av befälshehovet och fredsstaterna vid fördelningsartilleriregementena
har utskottet följt de i Kungl. Maj:ts proposition tillämpade
grunderna.
De föreslagna staterna framgå av efterföljande tablå.
Gotlands artillerikår förutsattes komma att under tiden för första tjänstgöringen
organiseras på två batterier. Under repetitionsövningarna böra i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag dessa båda batterier organiseras på fyra
pjäser, varjämte kadrar till ytterligare två batterier böra uppsättas.
Gotlands artillerikår förutsattes vara motoriserad.
Befälshehovet beräknas på sätt Kungl. Maj:t föreslagit. Den för kåren
föreslagna staten framgår av efterföljande tablå.
*) Därav 60 man från Gotlands inskrivningsområde och 50 man från fastlandet.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 87
Med avseende på organisationen av Norrlottens artillerikår gäller vad som
sagts om Gotlands artillerikår, dock att Norrbottens artillerikår icke motoriseras.
Befälsbehovet beräknas i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition. Den
föreslagna staten framgår av efterföljande tablå.
I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit synes allt för markstrid avsett
tungt artilleri — utom de för fördelningsartilleriregementena avsedda 15
cm. haubitsbatterierna — böra jämte de från ingenjörtrupperna överförda
ballongformationerna sammanföras till Arméartilleriregementet. Detta regemente
bör organiseras efter de i Kungl. Maj:ts förslag angivna grunderna, nämligen
på en division om tre 15 cm. haubitsbatterier, en division om två 10 cm.
kanonbatterier och en division om två 21 cm. haubitsbatterier jämte ett direkt
under regementschefen ställt ballongbatteri.
Arméartilleriregementet förutsattes bliva motoriserat.
Befälsbehovet beräknas enligt Kungl. Maj:ts proposition. Den för regementet
föreslagna staten framgår av efterföljande tablå.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Majds förslag angående omorganiserande
av nuvarande Karlsborgs artillerikår till ett luftvärnsartilleriregemente, till
vilket såväl det rörliga som det fasta luftvärnsartilleriet med därtill hörande,
från ingenjörtrupperna överförda belysningsformationer sammanföras.
Kegementet bör såväl under den första tjänstgöringen som under repetitionsövningarna
organiseras på fyra luftvärnskanonbatterier och ett strålkastarbatteri.
Den för det fasta luftförsvaret avsedda personalen bör under
repetitionsövningarna, sedan skarpskjutning med pjäser avslutats, under
lämplig tid, förslagsvis de två sista veckorna, erhålla sin utbildning på respektive
orter.
Befälsbehovet beräknas i enlighet med Kungl. Majds proposition. Den
föreslagna staten för regementet framgår av efterföljande tablå.
Luftvärnsartilleriregementets stat upptager endast löner för regementsofficerarna,
underofficerarna samt manskapet. Vid regementet tjänstgörande
kompaniofficerare förutsättas däremot kvarstå vid vederbörligt artilleritruppförband
och på Luftvärnsartilleriregementets stat uppbära arvoden till lönerna
motsvarande belopp.
Fästningsartilleriet.
Utskottet biträder Kungl. Majds förslag, att Bodens artilleriregemente under
tiden för den första tjänstgöringen organiseras på tre bataljoner om vardera
två fästningsartillerikompanier. Två bataljoner avses för den fasta och
en för den rörliga bestyelmingen. Denna organisation bibehålies under
repetitionsövningarna, därvid dock jämväl forten och vissa permanenta batterier
erhålla bemanning, något som ock tidvis kan finnas lämpligt under
första tjänstgöringen. I enlighet med Kungl. Majds förslag förutsättes den
rörliga bestyckningen bliva motoriserad.
Befälsbehovet beräknas enligt Kungl. Majds proposition. Den för regementet
föreslagna staten framgår av efterföljande tablå.
Norrbottens
artillerikår.
Arméartilleri
regcmentet.
Luftvärns
artilleri
regementet.
Bodens
artilleri
regemente.
88
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts rörande artilleriets organisation, hava
nedanstående personalstater för de olika artilleritruppförbanden upprättats.
Artilleriet.
Under-
|
Officerare
offic-e-
Manskap (utom musikmanskap)
a
rare
'' P
01
C
B
P-
Underbefäl
Beställningsmän
o"
p
eD
a
p
o-
<
a^
csi
Sjukvårds-
Hovslagar-
Hantverks-
ct>
O
H
OJ
b»''
*
t"*
.OJ
s
P
GG
ro
<
O
manskap
manskap
manskap
CT>
05
c-t-
P
a
ro
jr
s»
a
S
a
JO
o''
a
o
a
l"Ö
O
B
ro
a
a"
P
B
o
a
tter och fänrikar
c*
3
t*r
p
a
er?
ro
P
B
o
a
1. klassen
2. klassen
Konstaplar
O
B
p:
a
ro
a
Furirer 2. klassen
w
o
B
Cfl
P
*EL
p-
a
Meniga
Furirer 2. klassen
Konstaplar
Meniga
Furirer 2. klassen
Konstaplar
CD
B
er?''
p
CD
a
O
!*
o
CD
a
p
a
®
Svea artilleriregemente
1
i
2
11
18
8
8
17
13
26
36
105
i
2
3
‘)2
3
4
i
2
2
4
Göta artilleriregemente
Wendes artillerirege-
1
i
2
11
18
8
8
17
13
26
36
105
i
2
3
1
3
4
i
2
2
4
mente ....................
Norrlands artillerirege-
1
i
2
11
18
8
8
18
14
27
36
105
i
2
3
1
3
4
i
2
2
4
1
i
2
11
18
8
8
17
13
26
36
105
i
2
3
1
3
4
i
2
2
4
Gotlands artillerikår......
i
5
9
3
3
7
5
10
14
71
i
1
1
2
’)2
2
2
Norrbottens artillerikår
—
—
1
4
7
2
2
6
5
9
10
20
—
1
1
—
1
1
—
—
2
Arméartilleriregementet
Luftvärnsartillerirege-
1
i
2
13
22
9
10
20
13
26
35
113
i
2
2
—
—
—
2
4
3
3
1
_
1
8
20
_
6
13
8
15
24
74
i
1
1
_
_
_
2
3
2
3
Bodens artillerirege-
1
i
2
11
18
8
8
18
13
26
30
105
i
2
3
_
_
_
2
3
3
3
Summa personal3)
7
7
14
8öll48
54
61 133
97191 257803
8
15
20
5
13
17
12
20
18
29
x) Därav 1 för bestridande av tjänsten vid generalstabens stall.
a) » 1 utbildad även som hovslagare.
s) Av denna personal äro följande beställningar överförda från fortifikationens (ingenjörtruppernas)
stat, nämligen:
1 kapten, 2 löjtnanter (underlöjtnanter), 1 fanjunkare (styckjunkare), 2 sergeanter, 3 furirer,
5 korpraler (konstaplar) och 17 meniga för baliongformationerna samt
1 kaptén, 2 löjtnanter (underlöjtnanter), 1 fanjunkare (styckjunkare), 3 sergeanter, 1 furir,
4 korpraler (konstaplar) och 15 meniga för belysningsformationerna.
Summa 2 kaptener, 4 löjtnanter (underlöjtnanter), 2 fanjunkare (styckjunkare), 5 sergeanter,
4 furirer, 9 korpraler (konstaplar) och 32 meniga volontärer för ballong- och belysningsformationema.
4. Ingenjörtrupperna och fortifikationen.
Ingenjörtrupperna förutsättas — i likhet med vad Kung! Maj:t föreslagit
— komma att utgöras av två fältingenjörkårer (Svea och Göta, förlagda till
Stockholm och Eksjö), Fälttelegrafkåren (Stockholm) samt Bodens ingenjörkår.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
89
Svea ingenjörkår organiseras på kårstab, två fältingenjör kompanier, två
krigsbro-(park-)kompanier, ett fästningsingenjörkompani (Vaxholm) samt ett
tyg-(minör-)kompani.
Göta ingenjörkår organiseras på kårstab, tre fältingenjörkompanier, ett
krigsbro-(park-)kompani, ett fästningsingenjörkompani (Karlskrona) samt ett
tyg-(minör-)kompani.
Fälttelegrafkåren organiseras på kårstab, två fälttelegrafkompanier, två
radiokompanier samt ett tygkompani.
Bodens ingenjörkår organiseras på kårstab, ett fältingenjörkompani, ett
fästningsingenjörkompani, ett krigsbro-(park-)kompani, ett telegrafkompani
samt ett tyg-(minör-)kompani.
Ingenjörtrupperna räkna alltså tillhopa 22 kompanier.
Den vid ingenjörtrupperna inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna
värnpliktiga i allmänhet uppgår till 1,110 man, fördelade på sätt nedanstående
tabell utvisar:
Kår
Fältingenjör
tjänst
Fästnin gs- ingenjör- tjänst
Telegraf- tj änst
Summa
Svea ingenjörkår ...........................
280
50
330
Göta ingenjörkår...........................
240
50
—
290
Fälttelegrafkåren ..........................
—
—
210
210
Bodens ingenjörkår........................
135
70
75
280
Summa
655
170
285
1110
Det för de olika kårerna beräknade manskapet framgår av efterföljande
tabell.
Kår
Furirer 1. klassen
Furirer 2. klassen
Korpraler
Vicekorpraler
<1
O
O
£
ft-
S»
•i
<t>
H
Sjukvårds
manskap
Hov-
slagar-
manskap
Vapen- hant- verk ar- manskap
Hantverks-
manskap
Furirer 2. klass.
Korpraler
Vicekorpraler
g
<t
5.
<w‘
p
Korpraler
Vicekorpraler
Meniga
Korpraler
Vicekorpraler
Meniga
Furirer 1. klass.
Furirer 2. klass.
Korpraler
Vicekorpraler
Meniga
Svea ingenjörkår
7
13
17
17
94
1
1
1
2
1
1
2
1
i
1
i
2
3
3
8
Göta ingenjörkår
6
12
15
15
83
1
1
1
2
1
—
1
1
i
1
i
2
3
3
8
Fälttelegraf-
kåren ............
6
13
18
17
95
1
1
1
2
1
1
1
1
i
1
i
3
6
5
12
Bodens ingenjör-
kår ..............
4
9
13
12
66
1
1
1
1
1
—
1
1
i
1
i
2
3
3
8
Summa
23
47
C3
61
338
4
4
4 7
| 4
2
5
4
4
4
4
9
15
u
36
90
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Å fortifikationens gemensamma stat uppföres den personal, som framgår
av följande tabell.
Officerare
Under-
office-
rare
Civilmilitär personal
CD _
H Cl
CO M-
o 3
O &
P,
Arvo- den åt
pensio- nerade
Regements-
officerare
Kaptener
Subaltern-
officerare
Fanjunkare
Sergeanter
Radioingenj örer
Fortifikations-
kassörer
Departements-
skrivare
Y apen-
| hantverkare
Tygverk-
mästare
Tyghant-
verkare
<
P _
ET 0
3 s
P: P°
so cl,
5*
CD
W
X
CD
&
o''
3
CO
<
P
g;
officerare
underofficerare
Ingenjörtrupperna
8
28
47
28
52
1
4
4
8
20
4
_
*)6
Fortifikationens hu-
vudstation.........
3
7
5
—
—
—
i
i
—
—
—
—
i
2)2
s)2
Arméförvaltn. forti-
fikationsdep.......
1
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
s)2
Ingenjörstaber i
fästningar.........
3
2
2
2
8
—
3
—
—
—
—
—
—
—
s;3
Arméfördelnings-
staber...............
—
4
Utom fortifikatio-
nen kommende-
rade ................
—
t
20
1
-
—
—
Summa
15
44
74
31
30
1
8
i
4
8
20
4
i
2
13
Föreslagen stat
15
44
74
31
CO
1
8
i
4
8
20
4
i
2
13
'') 4 biträden åt regementsintendenterna, 2 tillsyningsman (1 å Laxön och 1 i Östersund).
s) 1 expeditionsofficer och 1 bibliotekarie.
a) Expeditionsunderofficerare.
Av subalternofjicerarna beräknas 52 vara löjtnanter.
Av de 15 regementsofficerarna böra i staten 3 upptagas såsom överstar,
4 såsom överstelöjtnanter ocb 8 såsom majorer.
5. Trängen och trängtrupperna.
Trängen och trängtrupperna förutsättas utgöras av inspektören för trängen
med stab samt fyra trängkårer, förslagsvis benämnda Svea trängkår (Linköping),
Göta trängkår (Skövde), Norrlands trängkår (Sollefteå) och Skånska
trängkåren (Hässleholm). Yid varje trängkår bör, på sätt Kungl. Maj:t
föreslagit, organiseras ett träng- och ett sjukvårdskompani. I fråga om antalet
bilkompanier hava i nyssnämnda proposition beräknats ett bilkompani
endast vid vardera Svea och Norrlands trängkår.
Med hänsyn till det ökade behovet av värnpliktiga, tilldelade trängen i
biltjänst, samt behovet av motoriserad träng vid varje arméfördelning, har
utskottet funnit sig böra förorda uppsättandet av bilkompanier även vid
Göta trängkår och Skånska trängkåren. Yarje trängkår bör därför bestå av
stab samt ett träng-, ett bil- och ett sjukvårdskompani.
Årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
91
till sammanlagt 1,200 man, vilken styrka förutsattes bliva fördelad på de
olika tjänsterna enligt efterföljande tabell.
Inskrivna värnpliktiga
Summa
Träng-
tjänst
Sjukvårds-
tjänst
Biltj änst
Svea trängkår ............
100
100
100
300
Göta trängkår ............
100
100
100
300
Norrlands trängkår ......
100
100
100
300
Skånska trängkåren......
100
100
100
300
Summa
400
400
400
1200
Yad beträffar utbildningen av ifrågavarande värnpliktiga liksom av studenter
och likställda, synes densamma böra ordnas efter de grunder, Kungl.
Maj:t föreslagit.
JBefälsbehovet beräknas i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag
samt med hänsyn till det ökade antal beställningar, som betingas av ökningen
med två bilkompanier. Sagda behov framgår av nedanstående tabell.
Tränginspektionen .....................
Regementsofficerare m. fl............
Personal, tjänstgörande vid kompani
(skola) inom kårerna.........
Utom kårerna beordrad personal
Summa
Föreslagen stat
b Expeditionsunderofficer.
2) 4 biträden åt regementsintendenterna, 4 vapenunderofficerare samt 4 uppbördsman
för furage m. m.
Officerare
o 2
(T) 2
o öp
a»
En
O
p
cd
3 §
3 3
Under
officerare
-
b
tf
p
Under
befäl
-
g
w
o
-3
c hj
0-, o
CD ö
5
fcb B
o o
1
4
12
3
28
9
4
12
12
24
6
36
16
44
0 1
’) 12
20
19
41
41
16
19
42
! 39
56
56
44
44
13
13
Som av den föreslagna staten framgår, har, för vinnande av likställighet
i befordringshlinseende med övriga truppslag, en kaptensbeställning uppflyttats
till majorsbeställning. Även med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena
inom truppslaget torde denna åtgärd vara väl motiverad.
I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet fanjunkare
och sergeanter har vidare en jämkning inom dessa personalkategorier
vidtagits.
Av regementsofficerarna beräknas 1 vara överste och inspektör, 2 överstelöjtnanter
och 3 majorer.
92
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts rörande trängtruppernas organisation,
har upprättats nedanstående förslag till personalstater dels för officerare och
underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen och dels för de särskilda
trängkårerna.
Trängtrupperna.
0 f f i e e r a
r o
Und.-off.
utom
musik-
und.-off.
M
ans
kap (utom
musikmanskap)
Civil-
militär
personal
Arvoden åt pensionerade underofficerare
O:
-1
CD
03
CD
O:
<
CD
H
ir>
*2*.
=T
P
»
r-+-
CD
■-<
Majorer
Kaptener
Löjtnanter
Underlöjtnanter och
fänrikar
Fanjunkare
Sergeanter
Underbefäl
Volontärer
Bcställnings-
män
Förråds- och hant- verks- staten
Furirer
Korpraler
Vicekorpraler
V apenhantverkar- korpraler
Hovslagar
manskap
Hantverkare
*1
* h- £ O:
3 3
p: P°
03 pj
p T
h
CD
E
p
03
CD
3
2. klassen
Korpraler
Vicekorpraler
Trängens gemensam-
ma stat ...............
1
2
3
19
30
ii
19
39
16
4
13
Svea trängkår .........
—
—
5
9
ii
u
17
i
i
i
—
—
—
Göta trängkår .........
5
9
ii
u
17
i
i
i
—
—
—
Norrlands trängkår...
5
9
ii
ii
17
i
i
i
—
—
—
Skånska trängkåren ..
—
—
—
—
—
—
—
5
9
u
ii
17
i
i
i
—
—
—
Summa
1
o
3
19
30
it
19
39
20
36
41
44
68
i
4
4
16
4
13
6. Intendenturtrupperna och intendenturkåren.
intendentur- Intendenturtrupperna förutsättas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
trupperna, organiserade på tre kompanier, förlagda i Stockholm, Karlsborg och Boden.
Årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas till
sammanlagt 350 man.
För tjänsten vid förplägnadsanstalterna beräknas ersättning sreserven tillhörande
värnpliktiga året om befinna sig i tjänstgöring.
Befälshehovet vid intendenturtrupperna beräknas till:
3 kaptener, 7 sergeanter och
4 löjtnanter, 22 furirer.
3 fanjunkare,
Denna personal bör såsom hittills uppföras på intendenturkårens stat.
intendentar- I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit, böra vissa i det följande närmare
kåren. angivna intendenturbefattningar, som nu upprätthållas av aktiv personal,
bestridas av pensionerad personal med arvoden.
I fråga om personalbehovet vid centralstyrelsen (arméförvaltningens intendentsdepartement
och sjukvårdsstyrelse samt intendenturstaben) biträdes
Kungl. Maj:ts förslag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 98
Personalbehovet vid fdrdelningsintendenturerna beräknas likaledes i överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts proposition.
Å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner uppföres
för varje fördelningsintendentur arvode åt 1 pensionerad underofficer, biträde
i fördelningsintendenturen.
Med hänsyn till den förutsatta utredningen rörande förvaltningens allmänna
organisation ifrågasättes icke för närvarande någon förändrad organisation
av fästningsintendenturen i Boden. Personalbehovet beräknas i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag.
Å kommendantskapets stat uppföres därjämte arvode för 1 pensionerad
underofficer, biträde i fästningsintendenturen.
Emot det beräknade behovet av intendenturpersonal vid Gotlands trupper
har utskottet icke haft något att erinra.
Å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner uppföras
därjämte arvoden för 1 pensionerad officer och 1 pensionerad underofficer,
biträden åt stabsintendenten, samt 1 pensionerad underofficer, förrådsförvaltare
vid intendenturförrådet vid Tingstäde.
Det av Kungl. Maj:t beräknade personalbehovet för arméns centrala intendenturförråd
m. m. har icke heller givit utskottet anledning till någon erinran.
För varje truppförband utom Gotlands infanteri- och artillerikårer beräknas
i enlighet med Kungl. Maj:ts proposition 1 kapten såsom regementsintendent
och 1 förvaltare såsom förrådsförvaltare. För detachementet i Karlskrona
avses 1 kapten såsom regementsintendent.
För upprätthållande av redogörarbefattningarna vid generalstal>en, krigsskolan
och garnisonssjukhuset i Stockholm beräknas i stället för aktiv personal pensionerade
officerare med arvoden.
Den för arméns truppförband erforderliga personalen ur intendentnrkåren
beräknas sålunda:
för samtliga infanteriregementen och detache
-
mentet i Karlskrona..........
21 kaptener och 20 förvaltare
» kavalleriregementen .............
........ 4
» » 4 »
»
» artilleriförband......................
........ 8
» » 8 »
»
» ingenjörkårer........................
........ 4
» » 4 »
» trängkårer ............................
........ 4
» » 4 »
eller tillhopa 41 kaptener och 40 förvaltare.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts, beräknas personalstaten för intendenturkåren
sålunda:
94
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Officerare
Under-
officerare
Furirer
Civil- militär
och civil
personal
Pen-
sione-
rade
Överstar
Överste-
löjtnanter
Majorer
Kaptener
Löjtnanter
Förvaltare
Fanjunkare
Sergeanter
. 1. klassen
2. klassen
Departements-
skrivare
K
3 e
o''
»
CD
officerare
underofficerare
Intendenturtrupperna ....
T
3
4
_
3
7
n
u
_
_
_
_
Centralstyrelsen ............
4
10
4
—
—
—
—
—
2
1
2
5
Fördelningsintenden-
turerna *) ..................
4
4
Fästningsintendenturen i
Boden *)....................
Stabsintendenturen på
1
—
1
i
Gotland samt Gotlands
trupper a) ..................
1
_
_
2
_
_
_
_
—
_
—
—
Arméns centrala inten- denturförråd m. m. ...
Regements- och kårinten-
3
5
—
11
—
3
—
—
—
—
—
2
denturerna4) ...............
—
41
—
40
—
—
Summa
13
63
9
54
3
10
u
n
2
1
2
7
Föreslagen stat
2
5
8
61
9
52
5
10
n
n
2
1
2
7
*) Därjämte arvoden åt 4 pensionerade underofficerare å staten för arméfördelningsstaber,
militärbefäl ocb inspektioner.
2) Därjämte arvode åt 1 pensionerad underofficer å kommendantskapets stat.
a) Därjämte arvoden åt 1 pensionerad officer och 2 pensionerade underofficerare å
staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
4) Därjämte arvode åt 1 pensionerad underofficer såsom förrådsförvaltare vid detachementet
i Karlskrona å staten för Kronobergs regemente.
Såsom av tablån framgår, liar — för vinnande av något gynnsammare proportion
emellan antalet regementsofficerare ocli kaptener — 2 kaptensbeställningar
ansetts böra utbytas mot regementsofficersbeställningar. Därjämte
liava 2 förvaltarbeställningar utbytts mot fanjunkarbeställningar för ernående
av en lämplig proportion emellan antalet fanjunkare och sergeanter.
G. Armémusiken.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle armémusiken organiseras på sätt framgår
av nedanstående tablå.
Löne-
grad
Typ
I1)
Typ
IIS)
Typ
HI3)
Typ
IV4)
Anteckningar
Musikdirektör ......
0. 2
1
1
_
*) Avsedd för Svea livgarde.
Musikdirektör ......
Uo. 3(4)
—
—
1
—
2) Avsedd för samtliga infanterirege-
Musikfanjunkare...
Uo. 3
l
1
1
—
menten utom Svea livgarde samt för
Musiksergeanter ...
Uo. 2
7
5
2
I5)
Livregementets dragoner.
Musikfurirer av 1.
8) Avsedd för Skånska kavallerirege-
klass ................
Ma. 5
3
2
1
1
mentet, Göta artilleriregemente, Armé-
Musikfurirer av 2.
artilleriregementet, Luftvärnsartilleri-
klass ................
Ma. 4
3
2
2
1
regementet och Gotlands infanterikår.
Musikkorpraler.....
Ma. 3
4
2
1
1
4) Avsedd för Norrlands trängkår och
Musikvicekorpraler
Ma. 2
4
2
1
1
Skånska trängkåren.
Musikvolontärer ...
Ma. 1
10
6
3
2
5) Befordran till musikfanjunkare i tur
Summa
—
33
21
12
7
med Övriga sergeanter inom trupp- slaget.
Musikelever .........
—
7
5
4
3
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
95
Herr Lindhagen föreslår uti sin i första kammaren väckta motion nr 239,
att militärmusiken skall undantagas från militärväsendets minskning eller
avrustning samt, i den mån sådan minskning eller avrustning sker, i sin
nuvarande huvudsakliga omfattning omvandlas till en statens civila musikorganisation
för att med anslag från åttonde huvudtiteln främja musiklivet
i landet och särskilt i den vanlottade landsbygden.
Herr Wahlmark och herr Lovén m. fl. hava i sina likalydande motioner
nr 205 i första kammaren och nr 284 i andra kammaren hemställt, att å de
föreslagna musikkårerna av typerna I och II en musiksergeantsbeställning
uppflyttas till musikfanjunkarbeställning.
Herr Johanson i Huskvarna yrkar uti sin i andra kammaren väckta motion
nr 297, att musikkåren vid Arméartilleriregementet under förutsättning av
detsammas förläggande i Jönköping organiseras i enlighet med typ II.
Yid övervägande av olika på frågan inverkande omständigheter har utskottet
funnit det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget lämpat såsom grundval
för armémusikens ordnande. Dock anser sig utskottet böra förorda vissa
ändringar i den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen. I syfte att något
förstärka och förbättra de av Kungl. Maj:t föreslagna musikkårerna av typ
IY, har utskottet ansett sig böra föreslå, att desamma utökas med en musikfanjunkare.
För att kompensera den härigenom uppkommande kostnadsökningen
ävensom viss annan i det följande föreslagen utökning av armémusiken
föreslår utskottet vidare, att en av de i musikkårerna av typerna
I och II ingående sergeantbeställningarna utbytes mot en furirbeställning
av 1. klassen.
För att tillgodose kavalleriregementenas behov av beriden musikpersonal
har utskottet funnit sig böra förorda, att samtliga kavalleriregementen erhålla
egna musikkårer. Härvid synes man kunna begränsa den för Livregementets
dragoner föreslagna musikkåren till typ III samt tilldela övriga
kavalleriregementen musikkårer av typ IV. Slutligen anser utskottet, att
den till Stockholm förlagda ingenjörkåren ävenledes bör erhålla musikkår
av typ IV samt att, med hänsyn till de speciella förhållandena i Boden, den
för Bodens garnison avsedda musikkåren bör bliva av typ I.
På grund av det sålunda anförda får utskottet föreslå, att armémusiken
organiseras på sätt nedanstående tabell utvisar.
Löne-
grad
Typ
I1)
Typ
IP)
Typ
III3)
Typ
IV4)
Anteckningar
0. 2
1
1
*) Avsedd för Svea livgarde samt för
Bodens garnison.
2) Avsedd för samtliga infanteriregemen-
Uo.3)4)
Uo. 3
1
Musikfanjunkare......
1
1
1
1
Musiksergeanter.....
Uo. 2
6
4
2
1
ten utom Svea livgarde och Norr-
Musikfurirer av 1.
bottens regemente.
Ma. 5
4
3
1
1
3) Avsedd för Livregementets dragoner,
Musikfurirer av 2■
Göta artilleriregemente, Arméartille-
Ma. 4
3
2
2
1
riregementet, Luftvärnsartillerirege-
Musikkorpraler .......
Ma. 3
4
2
1
1
mentet samt Gotlands infanterikår.
Musikvicekorpraler..
Ma. 2
4
2
1
1
4) Avsedd för samtliga kavalleriregemen-
Musikvolontärer ......
Ma. 1
10
6
3
2
ten utom Livregementets dragoner,
Summa
—
33
21
12
8
samt för Svea ingenjörkår och Skånska
trängkaren.
Musikelever ............
—
7
5
4
3
96
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
I Kungl. Maj:ts proposition har framhållits, att en av musikaliska akademien
vackt tanke på utökning av musikorganisationen på bekostnad av annan
huvudtitel synes värd beaktande och torde böra göras till föremål för särskild
utredning, särskilt som under övergångsåren den övertaliga musikpersonalen
synes kunna tagas i anspråk för en jämförelsevis ringa kostnad.
Herr Aström m. fl. samt herrar Lovén och Lindberg hava i sina lika lydande
motioner nr 209 i första kammaren och 289 i andra kammaren framhållit
önskvärdheten av utredning i nu nämnt avseende.
Utskottet har ansett denna fråga icke påkalla något särskilt uttalande från
utskottets sida.
Slutligen anser sig utskottet böra uttala önskvärdheten av att de truppförband,
som enligt den föreslagna organisationen sakna egna musikkårer,
må kunna vid behov disponera musikpersonal från annat truppförband å
samma förläggningsort.
H. Civilmilitära samt civila kårer och stater.
1. Fältläkarkåren.
Behovet av läkare på aktiv stat har av utskottet beräknats efter i huvudsak
samma grunder som enligt Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet har dock ansett,
att antalet läkare vid infanteriregementen med begränsad organisation bör
bestämmas till 2 såsom vid övriga infanteriregementen. Däremot har utskottet
ansett, att antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren utan större olägenhet
bör kunna minskas till 25.
Utskottet har sålunda beräknat antalet läkare på aktiv stat på sätt nedanstående
tabell utvisar.
I
Arméförvaltningen......................
Arméfördelningsstabema .............
Kommendantskapet i Boden ........
Militärbefälet på Gotland ..........
Garnisonssjuknuset i Stockholm ..
Garnisonssjukhuset å Karlsborg
Krigsskolan ................................
Infanteriet:
19 regementen (alla utom Norrbottens
regemente) och detache
mentet i Karlskrona.................
Kavalleriet: 4 regementen ...........
Artilleriet:
4 fördelningsartilleriregementen ..
Arméartilleriregementet ..............
Ingenj örtrupperna:
2 fältingenjörkårer......................
Fälttelegrafkåren .......................
Trängtruppema: 4 kårer...............
Fältläkarkåren............................
Summa \
B atal-
General-
Över-
Fält-
Bege-
B atal-
jons-
fält-
läkare.
fält-
läkare.
läkare.
ments-
läkare.
jons-
läkare.
vid fält
läkar-
kåren.
i
i
1
-
_
_
2
2
—
-
—
—
1
2
1
1
—
—
—
—
1
1
—
—
—
—
19
20
4
—
—
—
—
4
1
4
1
—
INI
—
—
4
1
4
25
l
i
4
35
41
25
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
97
De i staten för gamisonssjukhuset å Karlsborg uppförda läkarna skola
vara skyldiga bestrida läkarvården för personalen vid Karlsborgs garnison
ävensom för personalen vid å nämnda ort förlagda fabriker och anstalter
tillhörande försvarsväsendet. Liksom i Kungl. Maj:ts proposition förutsattes,
att de ordinarie läkarna vid arméns truppförband o. s. v. skola utan särskild
ersättning bestrida läkarvården vid till vederbörligt truppförband eller
garnisonsort förlagt truppförband eller formation ur armén eller flygvapnet
ävensom för till garnisonsorten förlagd fabrik, anstalt eller annan mindre
formation, tillhörande försvarsväsendet.
2. (jarnisonssjukliusen och arméns sjuksköterskekår.
Garnisonssjukhusen i Stockholm, Karlsborg och Boden bibehållas, organiserade
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.
Varje regemente eller kår tilldelas 1 ordinarie sjuksköterska, dock att behovet
av sjuksköterskor vid de till Stockholm, Karlsborg och Boden förlagda
truppförbanden förutsattes bliva tillgodosett genom garnisonssjukhusen
därstädes. Antalet ordinarie sjuksköterskor bliver alltså 31.
Ett visst belopp ställes till sjukvårdsstyrelsens förfogande för anställande
av extra sjuksköterskor-.
3. Fältveterinärkåren.
Behovet av veterinärer på aktiv stat beräknas i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag på sätt nedanstående tabell utvisar:
Överfält-
Fält-
Regements-
Bataljons-
veterinär
veterinärer
veterinärer
veterinärer
Arméförvaltningen .......................
1
1
Arméfördelningsstaberna ...............
—
4
_
Kommendantskapet i Boden...
—
_
1
Ridskolan .............................
_
_
1
Kavalleriregementen:
Stockholm ..................
—
_
*)1
!) 1
Skövde.......................... ......
_
_
Hälsingborg .............................
—
_
__
'')1
Umeå ................
—
_
1
Artilleriregementen:
Stockholm .............................
—
_
1
1
Göteborg.............................
—
—
1
1
Kristianstad .,
—
—
1
1
Östersund ............... .....
_
_
•)l
Fältingenjörkårerna.........
—
—
_
2
Fälttefegrafkåren .........
—
—
_
1
Trängkårerna...............................
—
—
—
4
Summa
1
4
6
15
l) Vederbörande fördelningsveterinär bestrider regementsveterinRrtjänsfcen.
Anm. Det förutsättes, att arméfördelningsstaberna äro förlagda till Hälsingborg, Stockholm,
Skövde och Östersund.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. 1 avd. 1 A. käft. (Nr 1.) 72225 7
98
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Liksom hittills böra de ordinarie veterinärerna vara skyldiga att jämte
egen befattning bestrida veterinärvården vid till samma ort förlagt truppförband
(skola o. s. v.), vid vilket veterinär icke finnes anställd.
4. Artilleriets fabriker ocli tyganstalter.
Det för artilleriets fabriker och tyganstalter m. m. erforderliga personalbehovet
beräknas i huvudsak enligt Kungl. Maj:ts förslag med den minskning,
som möjliggöres därav, att Svea artilleriregemente föreslagits bliva förlagt i
Stockholm i stället för Uppsala.
På grund härav bör personalen vid artilleriets fabriker och tyganstalter
Ordinarie befattningshavare:
utgöras av:
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
2 tygmästare av 2. klassen,
5 tyg- eller fabriksingenjörer,
2 departementsskrivare,
11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen,
7 tygförvaltare av 2. klassen,
17 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,
6 verkmästare av 1. klassen,
2 verkmästare av 2. klassen,
8 tyg- eller fabriksskrivare,
40 tyghantverkare och
7 fortmaskinister.
De å staten uppförda officerarna skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grad.
Personal å pensionsstat:
1 officer, ledare av arméförvaltningens artilleridepartements tekniska
revision,
1 expeditionsunderofficer vid d:o,
1 expeditionsunderofficer vid artilleri departementets civilbyrå,
3 expeditionsunderofficerare vid artilleridepartementets militärbyrå,
7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och Stockholms
tygstation, samt
2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.
Vidare bör i förteckningen över i stat icke uppförda arvoden den ene av
de båda besiktningsofficerarna vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori ersättas
med en arbetsofficer.
5. Ecklesiastikstaten.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle samtliga regementspastorer ävensom
slottspastorn å Karlberg indragas, varemot garnisonspastorerna å Karlsborg
och i Boden skulle bibehållas.
Herr Bergqvist och herr Persson i Göteborg samt herr Nilsson i Antnäs
m. fl. föreslå i sina motioner nr 229 i första kammaren och nr 302 och nr
349 i andra kammaren, att regementspastorsinstitutionen måtte bibehållas.
Herr Bergqvist och herr Nilsson i Antnäs m. fl. föreslå vidare, att, därest
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
99
förenämnda yrkande icke bifalles, ett extra anslag av högst 50,000 kronor
måtte ställas till Kung! Maj:ts förfogande för att efter vederbörande militära
myndigheters samt domkapitlens och Svenska kyrkans diakonistyrelses hörande
användas för bestridande av pastoral vården inom armén.
Herr K. J. Gustafsson in. fl. samt herr Johanson i Huskvarna m. fl. hava
i sina likalydande motioner nr 230 i första kammaren och nr 342 i andra
kammaren föreslagit, att ett belopp, motsvarande det nuvarande anslaget till
regementspastorsinstitutionen, anvisas till uppehållande av den andliga vården
vid armén, dels genom regementspastorer, dels genom soldatmissionsverksamhet,
med iakttagande av att den del av anslaget, som anvisas för sistnämnda
ändamål, icke måtte sättas lägre än till 15,000 kronor.
Slutligen hava herr Vindalil m. fl. samt herr Bengtsson i Norup m. fl. i
sina lika lydande motioner nr 212 i första kammaren och nr 304 i andra
kammaren hemställt, att riksdagen måtte besluta anslå ett årligt belopp av
50,000 kronor till centralstyrelsen för förbundet Soldaternas vänner i och
för dess arbete för de värnpliktigas religiöst-etiska vård.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, att några i stat upptagna arvoden
icke böra beräknas för upprätthållandet av de nuvarande regements- och
slottspastorsbefattningarna. För garnisonspastorn i Karlsborgs församling,
ävensom för garnisonspastorn i Boden böra arvoden däremot allt fortfarande
beräknas.
Med anledning av herr Vindahls m. fl:s och herr Bengtssons i Norup
m. fl:s motioner samt herr Bergqvists och herr Nilssons i Antnäs m. fl:s
motioner i deras senare del har utskottet funnit sig böra föreslå, att ett årligt
belopp av 50,000 kronor ställes till Kungl. Maj.ts förfogande för att
efter vederbörande myndigheters hörande användas dels, där så befinnes
lämpligast, för bestridande av pastoralvård inom armén, dels för de värnpliktigas
andliga vård i övrigt, utövad genom förbundet Soldaternas vänner
eller eljest.
6. Polispersonalen.
Denna personal beräknas liksom enligt Kungl. Maj:ts förslag sålunda:
Boden: Karlsborg:
1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och
5 överkonstaplar, 1 konstapel.
18 konstaplar och
6 extra konstaplar.
I. Sammandrag- över föreslagna personalstater.
Till belysande av behovet av fast anställd aktiv personal m. fl. enligt den
av utskottet förordade organisationen har efterföljande »Sammandrag över
föreslagna personalstater» upprättats. Av detta sammandrag framgår även
motsvarande personalbehov enligt 1914 års härordning.
100
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Sammandrag över före
-
Officerare.
Underofficerare.
O
a
3
O
<
a
M
p
►3
a
3
O:
£g
3 *-■
w
3
B
P
3*
3
1*1 tf
CG
CG
3
5
B
p
Underbefäl.
0)
>-i
P
O
<1
oo
K
2 p
w 3
B
p
a
3
B
Furirer.
<1
s
vi
et- et-
M *
00
>3
CO
C«
O
2- *
0
P
a
a
3
3 ™
a
►1
os
O
3
a
m
P
4
3
P
3
et-
O
a
et-
B
p:
as
P
H
M, 3
P
3 pj
h a
tf 7
p
3
pj
0
a
H
P
*-i
a
P v- 2 °
V"£
3*
P
tf
P
H
®
et-
a
►4
0
0
a
H
P
H
a
1. klass.
2. klass.
3 O
CD >1
ef 83
P H
83 *
tf
0
►1
83
H
P
a
►4
summa
derbefäl.
Högre staber m. m.
Föreslagen organisation.
Lantförsvarets kommandoexpe-
dition.................................
—
1
—
—
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Generalitetet..........................
n
—
—
—
—
—
11
—
—
—
—
—
—
—
Arméfördelningsstaber, militär-
befäl och inspektioner.........
i
5
—
—
1
—
6
1
Kommendantskapet i Boden ...
Generalstaben jämte militär-
5
14
33
53
attachéer ...........................
Fältläkarkåren; garnisonssjuk-
i
husen i Stockholm och å,
Karlsborg ..........................
Summa personal
—
—
—
—
—
—
—
—
12
7
5
14
34
—
72
1914 års härordning ............
15
2
4
13
34
—
68
—
—
—
—
—
—
—
Undervisningsverk.
Föreslagen organisation.........
—
—
5
3
25
13
4G
1
—
1
—
_
”
1914 års härordning ............
—
—
3
2
—
—
5
2
—
2
—
—
Infanteriet.
1,787
Föreslagen organisation.........
—
20
22
34
210
540
826
174
379
553
256
531
500
500
1914 års härordning ............
—
27
28
84
424
925
1,488
366
724
1,090
392
H
CO
1,232
1,256
3,692
Kavalleriet.
195
Föreslagen organisation.........
4
2
2
29
75
112
21
37
58
21
76
98
—
8
6
7
66
177
264
57
96
153
49
192
288
—
529
Artilleriet.
Föreslagen organisation.
Artilleristaben........................
—
1
—
2
9
3
15
—
—
—
—
—
—
Fabriker och tyganstalter ......
Truppförband ........................
Summa personal
I
7
1
7
1
14
5
85
202
7
315
61
133
194
97
191
257
—
545
—
8
8
17
99
205
337
61
133
194
97
191
257
—
545
1914 års härordning ...........
8
1 17
26
156
255
462
132
267
399
150
307
370
—
827
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
101
slagna personalstater.
Manskap
(utom musikmanskap).
Bes
t
ä 1 1 n
i n
S B
m
ä n.
Summa
<1
o ö
O B
^ B
Sjukvårdsmanskap.
Hovslagar-
manskap.
Vapenhant-
verkarmanskap.
H antverkarm anskap.
beställ-
ningsmän.
o
<J P
Furirer.
Korpraler
(Konstaplar).
<
*1
<
*1
<
Furirer
<1
et-
jc:
N
CD
O P
5-
£ 2
H UL
2 ©
• 8-b
p:
1. klass.
2. klass.
ci
®
K
o
►c
►i
®
Meniga.
Summa.
rirer 2. klass.
Korpraler
Konstaplar).
O
®
O
®
Meniga.
Summa.
Lrirer 2. klass.
Korpraler
Konstaplar).
Lee korpraler.
Meniga.
Summa.
1. klass.
2. klass.
Korpraler
Konstaplar).
ice korpraler.
Meniga.
Summa.
Underbefäl.
Meniga.
Summa.
1 1 1
—
—
—
790
2,577
20
22
34
31
42
149
22
22
23
21
12
21
77
185
63
248
2,390
6,082
—
56
56
56
56
224
—
—
28
—
28
28
28
28
28
112
—
—
—
—
—
—
280
84
364
765
960
4
4
—
9
17
5
17
—
17
39
—
4
—
_
4
_
_
_
_
_
34
26
60
2,288
2,817
2
9
19
19
49
19
37
46
102
1
—
1
—
—
8
—
--
8
95
65
160
803
1,348
8
15
20
43
5
13
17
35
12
20
18
50
73
55
128
803
1,348
8
15
—
20
43
5
13
—
17
35
—
12
20
—
18l
50
73
55
128
1,492
2,319
—
16
25
—
28
69
11
35
—
38
84
|
10
17
—
28
55
114
94
208
102
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Officerare.
Underofficerare.
©
O
P
C«
®
W
P
®
P
Löjtn
löjtnant
t»
P
B
B
p
P
eP_
ö’
P
03
CO
p
B
B
p
Underbefäl.
►i
P
O
<
<T>
CD
O
g
«£.
5
VJ
B
p-
CD
et-
P
►4
®
2 p
* p
M *
©
►1
<JQ
p
p
Furirer.
<
Ingenjörtrupperna och
fortifikationen.
•Ö
©
►8
oo
O
P
©
►1
tf
et-
P
►4
s.
et-
P
P
P
et-
-
J4
o
►4
©
J4
s--
SS p
p pj
H ®
EU *-l
Pr f
P
4
o
s
o
®
P
*1
®
* oT
et- ct- P V4
S «
P’
P
pr
p
►i
®
P
P
et-
©
©
O
f?
©
©
P
3
1. klass.
2. klass.
Korpraler
Konstaplar).
©
©
Pr
o
►4
►O
►4
P
©
J4
Summa
underbefäl.
Föreslagen organisation.........
_
8
4
S
44
74
133
31
60
91
23
47
63
61
194
1914 års härordning ............
—
3
4
10
58
98
173
49
98
147
31
55
85
85
256
Trängen och trängtrupperna.
Föreslagen organisation.........
—
1
2
3
19
41
66
19
39
58
20
36
44
44
144
1914 års härordning ............
—
1
3
3
26
48
81
25
61
86
24
48
84
78
234
Intendenturtrupperna och
intendenturkåren.
Föreslagen organisation.........
2
5
8
61
9
85
57
10
67
11
11
—
—
22
3
5
8
88
12
116
79
16
95
10
15
25
Summa summarum personal:
Föreslagen organisation.........
12
45
53
89
521
957
1,677
364
658
1,022
428
892
962
605
2,887
1914 års härordning ............
15
52
70
153
852
1,515
2,657
710
1,262
1,972
656
1,429
2,059
1,419
5,563
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
103
U t
o m
M
a n
m u s i
skap
k m a n s
k
a p)
Volontärer.
Summa underbefäl
och volontärer.
B
e s
t
ä 1
l n
i n
g »
m
ä n.
Summa
beställ-
ningsmän.
Sjukvårdsmanskap.
Hovslagar- •
manskap.
Vapenhant-
verkarmanskap.
Hantverkarmanskap.
Furirer.
Korpraler
(Konstaplar).
Vice korpraler, j
Meniga.
Summa.
Furirer 2. klass.
Korpraler
(Konstaplar).
Vice korpraler.
Meniga.
Summa.
Furirer 2. klass.
Korpraler
(Konstaplar).
| Vice korpraler. |
Meniga.
Summa.
Furirer.
Korpraler
(Konstaplar).
Vice korpraler.
Meniga.
Summa.
Underbefäl.
Meniga.
Summa.
W
9
tå
2. klass.
1. klass.
2. klass.
338
532
—
4
4
4
6
18
—
4
2
5
n
_
4
3
4
n
4
9
15
14
36
78
67
51
118
440
696
—
4
7
9
7
27
—
2
5
5
12
—
5
5
6
16
6
10
32
41
—
89
126
18
144
68
212
—
—
—
—
—
—
—
4
4
_
8
_
4
_
_
4
_
_
12
12
126
360
—
—
—
—
—
—
—
6
6
—
12
—
—
—
—
—
—
—
-
—
—
—
12
—
12
_
22
*
—
25
2,764
5,651
20
38
57
35
77
227
10
38
28
39
115
23
33
15
25
96
4
21
35
14
54
128
371
195
566
6,736
12,299
2
85
107
65
no
369
30
80
39
89
238
28
34
33
34
129
6
20
57
41
28
152
627
261
888
104
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Sammandrag över före
-
Musik
P e
r s o
n a
1.
GG
*
Ö
00
H- *
&
ö
cd
B
0
CO
B |
fs g
Underbefäl.
m
P
P
B
B
S- g
Furirer.
g
CD
B.
crq
P
o §
w
Pj
«-T
cd
tf
c+-
O:
£ E
V- gj
a
o’
£-
~ pa
tf
oo
CD
"~i
crq
CD
p
p
Ct-
tf
00
CD
►i
x;
CD
P
P
1.1
£ x
P £
tf z
P m.
►1 *1
CD CD
tf
g s
* s
Ji
£
►©
tf
“Ru
o w
P O
® ,2
ei-
P
TJ P
S <1
O M.
3 S
Sf w
§ s
in
p
B
B
“ p
1 g
CD P
P p- crq’ ®
P er
et-
sa
ti
►d
CD
ti
CO
o
Högre staber m. m.
*i o
Ä
CD
0D
CD
CD
^ s
h+i
p:
£
Föreslagen organisation.
Lantförsvarets kommandoexpedition............
1
Generalitetet .............................................
Arméfördelningsstaber, militärbefäl och in- spektioner .............................................
Kommendantskapet i Boden........................
_
_
_
_
_
_
—
—
—
—
—
11
6
1
53
Fältläkarkåren; garnisonssjukhusen i Stock- holm och å Karlsborg ..........................
_
Summa personal
72
1914 drs härordning.................................
68
Undervisningsverk.
Föreslagen organisation ...........................
1914 års härordning.................................
—
47
7
Infanteriet.
Föreslagen organisation ..........................
1914 års härordning .................................
21
21
28
86
274
128
302
63
44
108
45
108
45
110
197
326
131
278
328
604
4,637
9,930
Kavalleriet.
Föreslagen organisation .........................
1914 års härordning.................................
1
4
8
5
36
10
44
4
5
12
4
18
4
12
17
42
9
36
26
78
1,222
3,516
Artilleriet.
Föreslagen organisation.
Artilleristaben ..........................................
Fabriker och tyganstalter ...........................
Truppförband.............................................
3
3
6
12
3
6
3
3
15
9
24
15
7
2,021
Summa personal
3
3
6
12
3
6
3
3
15
9
24
2,043
1914 års härordning...............................
—
9
59
68
—
16
16
17
49
27
76
3,532
Ingenjörtrupperna och fortifikationen.
Föreslagen organisation ...........................
1914 års härordning.................................
—
1
3
1
11
2
14
1
l
3
1
7
1
7
4
17
10
6
27
882
1,201
Trängen och trängtrupperna.
Föreslagen organisation ...........................
1914 års härordning.................................
—
1
1
12
2
12
1
1
6
1
6
1
12
4
24
2
12
6
36
356
587
Intendenturtrupperna och lntendenturkåren.
Föreslagen organisation ...........................
1914 års härordning.................................
174
236
Summa summarum personal:
Föreslagen organisation .........................
1914 års härordning.................................
25
30
48
99
392
154
440
i 72
57
145
54
155
54
158
237
458
153
363
390
821
9,433
19,077
J) Civila tjänstemän i försvarsdepartementet äro icke här medtagna. — 2) 1 generalkrigskommissarie, 4 krigs6
extra konstaplar; Karlsborgs polispersonal är här medräknad. — 4) 1 professor, 1 krigsarkivarie. 5) 1 verkeller
fabriksförvaltare av 1. klassen, 7 tygförvaltare av 2. klassen, 17 besiktningsrnstmästare eller tygverkmästare,
7) 1 radioingenjör, 8 fortifikationskassörer, 1 departementsskrivare, 8 tygverkmästare och 20 tyghantverkare.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr J.
105
slagna personalstater (forts.).
C
1 v i
1 m
1 1
11
ä r
P
e r s o
n a
1. ‘)
Civil
personal
Arvoden
åt pen- sione- rade
Fältläkarkåren.
Fältveterinärkåren.
Övrig personal.
Summa civilmilitär
personal.
S
©
E, §
a o
ct- D
CD et- 08
h 1
w aq''
S- S
S P
© >-•
>-J co
‘ O
P
ce
Förste expeditionsvakter.
M
M
*0
©
Er:
o''
0
CO
P
9?
et-
©
►1
Övriga.
Summa civil personal.
Generalfältläkare.
överfältläkare.
Fältläkare.
Regementsläkare.
B atal j o n sl äkar e.
Bataljonsläkare vid
fältläkarkåren.
Summa.
Överfältveterinärer.
Fältveterinärer.
Regements veteri-
närer.
Batalj ons veterinärer.
Summa.
Vapenhantverkare.
a
»-i
>-$
p.
P*
<
p
E
P
>-»
©
Övriga.
Summa
övrig personal.
Officerare.
Underofficerare.
1
1
7
2
i
i
i
3
i
i
—
2
—
i
—
i
6
—
i
6
s)60
67
1
1
—
—
4
i
i
_
6
_
4
_
_
4
10
3
18
—
—
2
2
—
4
—
—
i
—
1
—
—
3;32
32
37
1
—
—
—
1
2
i
3
*)2
6
5
2
—
—
—
3
1
25
29
—
—
—
—
—
—
—
—
—
29
—
—
—
—
—
2
__
i
i
4
7
4
25
42
i
4
2
—
7
—
i
32
33
82
1
2
10
02
75
18
25
i
i
6
6
7
44
65
i
6
2
2
11
—
i
33
34
110
3
3
10
62
78
—
—
—
—
—
—
1
—
1
—
—
—
1
1
_
_
_
_
2
3
3
3
8
~
1
—
1
—
—
—
1
1
—
—
—
—
2
1
2
2
—
5
—
—
—
—
—
19
20
_
39
_
_
_
_
_
21
21
6)1
43
82
1
88
—
—
26
26
—
52
—
—
—
—
—
28
28
56
108
26
—
—
—
26
—
—
—
—
4
—
4
_
_
1
3
4
4
_
4
12
16
2
8
10
4
10
14
10
10
34
8
—
—
—
8
—
1
1
1
1
“)105
105
105
—
—
—
—
_
1
14
—
—
—
5
b
—
10
—
—
3
4
7
—
—
—
—
17
1
—
—
—
1
—
29
—
—
—
5
5
—
10
—
—
3
4
7
—
—
105
105
122
1
—
1
—
2
2
44
—
—
—
7
6
—
13
—
—
5
7
12
—
—
116
116
141
6
—
1
—
7
—
—
—
—
—
—
3
—
3
_
_
_
3
3
4
4
7)38
40
52
1
1
2
13
—
2
1
—
3
—
—
—
2
2
5
5
49
59
64
3
—
1
—
4
—
—
—
4
4
—
8
_
_
_
4
4
_
4
8 10
20
32
13
6
6
—
12
—
—
—
5
5
—
6
18
24
41
2
—
—
—
2
—
9) 2
2
2
_
__
1
1
2
7
2
2
2
—
—
1
—
1
—
—
i
i
4
35
41
25
107
i
4
6
15
20
29
30
193
252
385
2
2
10
62
1 82
28
214
i
i
6
49
55
44
156
i
6
n
27
45
43
40
218
301
502
49
5
15
62
131
råd, 2 9 tjänstemän och 26 kvinnliga befattningshavare. — 3) 1 poliskommissarie, 6 överkonstaplar, 19 konstaplar,
mästare av 2. klassen vid stridsvagnsbataljonen. 6) 5 tyg- eller fabriksingenjörer, 2 departementsskrivare, 11 tyg6
verkmästare av 1. och 2 av 2. klassen, 8 tyg- eller fabriksskrivare, 40 tyghantverkare och 7 fortmaskinister. —
8) Hantverkare. — 9) Departementsskrivare.
Högre staber
m. m.
106
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
,T. Härens hästar och remonteringsväsendet.
1. Härens hästar.
Egna tjänstehästar.
Behovet av egna tjänstehästar beräknas i överensstämmelse med Kungl.
Maj:t förslag sålunda:
chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet, de fyra arméfördelningscheferna,
generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet,
chefen för fortifikationen, militärbefälhavaren för Övre Norrland, militärbefälhavaren
på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören för kaval
-
leriet, inspektören för trängen och de fyra brigadcheferna
tillhopa
17
hästar
chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ..................
samtliga officerare vid generalstaben, utom militärattaché-
»
1
häst
ernå ...................................................................................
»
49
hästar
chefen för artilleristaben ...................................................
»
1
häst
chefen för krigshögskolan......................................................
chefen för krigsskolan och kadettofficeren ur kavalleriet
»
1
»
vid samma skola.................................................................
chefen för ridskolan ävensom de tre därstädes anställda
*
2
hästar
lärarna.................................................................................
»
4
»
samtliga regementschefer vid infanteriet ...........................
»
20
samtliga kavalleriofficerare utom fänrikar...........................
»
103
»
samtliga regementschefer vid artilleriet.............................
»
7
»
eller tillhopa 205 hästar
Stamhästar.
Behovet av stamhästar vid högre staber m. m. beräknas sålunda:
Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ................................. 1 häst
Generalitetet, arméfördelningsstaberna m. m.:
1 häst för var och en av chefen för generalstaben, inspektören
för infanteriet, de fyra arméfördelningscheferna, generalfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen,
militärbefälhavaren för Övre Norrland, militärbefälhavaren
på Gotland, inspektören för kavalleriet och inspektören för
trängen......................................................................................... 12 hästar
1 häst för var och en av elva adjutanter, nämligen två hos inspektören
för infanteriet, två i varje arméfördelningsstab och
en i tränginspektionen ................................................................. H *
1 häst för var och en av fyra fältveterinärer.............................. 4 »
En reservgrupp om 4 hästar vid var och en av fyra arméfördel
ningsstaber.
.................... 16 »
Generalstalen: 22 hästar för huvudstationens officerare samt 12
hästar för stabscheferna vid infanteriinspektionen, kavalleriinspektionen,
de fyra arméfördelningsstaberna och militärbefälet
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
107
för Övre Norrland samt generalstabsofficerarna vid de fyra
arméfördelningsstaberna och militärläroverksinspektionen ...... 34 hästar
Artilleristaben .................................................................................... 15 »
Fortifikationens huvudstation ............................................................... 14 »
Kommendantskapet i Boden (för de båda adjutanterna) .................. 2 »
Militärbefälet på Gotland (för adjutanten) ..................................... 1 häst
Fälttygmästaren .......... 1 »
Undervisning svulten: 1 häst för var och en av chefen för artillerioch
ingenjörhögskolan, chefen och de tre lärarna vid ridskolan,
chefen för infanteriskjutskolan, adjutanten vid krigsskolan
och kadettofficeren ur kavalleriet vid sistnämnda skola samt
chefen för underofficersskolan ................................................... 9 hästar
tillhopa 120 hästar
Behovet av stamhästar vid infanteriet beräknas sålunda:
För varje normalinfanteriregemente erfordras 20 hästar, därav i stabsgruppen
7 hästar och i kompaniofficergruppen 13 hästar. Härutöver tillkomma
i stab sgruppen: 3 hästar vid Svea livgarde och 2 hästar vid Norrbottens
regemente samt i kompanichefsgruppen 6 hästar vid Svea livgarde och
3 hästar vid Norrbottens regemente.
För varje infanteriregemente med begränsad organisation erfordras 18 hästar,
varav i stabsgruppen 6 och i kompanichefsgruppen 12 hästar. Vid Kronobergs
regemente tillkomma härutöver 5 hästar, varav 2 i stabsgruppen och
3 i kompanichefsgruppen.
För Gotlands infanterikår erfordras 14 hästar, varav 3 i stabsgruppen och 11
i kompanichefsgruppen.
För studentkompanierna erfordras 28 och för volontär skolorna 10 hästar i
kompanichefsgruppen.
Infanteriets behov av stamhästar är således 141 hästar i stabsgruppen och
312 i kompanichefsgruppen eller tillsammans 453 hästar.
Behovet av stamhästar vid kavalleriet beräknas i enlighet med Kungi.
Maj:ts förslag till 130 per skvadron eller tillsammans 2,210 hästar.
Under tiden för beväringsrekrytskolan är det nedan för artilleriet och
trängtrupperna föreslagna antalet stamhästar icke tillfyllest för tillgodoseende
av ridutbildningen för studenter och likställda m. fl. För att täcka den sålunda
uppstående bristen på hästar förutsättes — liksom enligt Kungl. Maj:ts
proposition — att visst antal hästar under nämnda tid ställes till dessa
truppslags förfogande ur kavalleriet.
För varje fördélningsartilleriregemente beräknas i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag 50 stamhästar per batteri eller tillsammans 300 för varje regemente,
samt för Norrbottens artillerikår 80 stamhästar.
Övriga artilleritruppförband förutsättas vara motoriserade, vadan behovet
av hästar i huvudsak bortfaller. Under tiden före beväringsrekrytskolans
början vid kavalleriet kan ett antal hästar ur sistnämnda truppslag ställas
till förfogande för underhållande av ridutbildningen hos ett visst antal av
befälet vid här avsedda artilleritruppförband. För Gotlands artillerikår
Infanteriet.
Kavalleriet
Artilleriet.
Fortifikationen
och ingen,
jortrupperna.
Trängen
och trängtrupperna.
Intendent artrupperna.
Samman
fattning.
Remonterings
grunder.
108 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
beräknas dock för här berörda ändamål ävensom för vissa övningar med
anspända pjäser 20 stamhästar.
Artilleriets sammanlagda behov av stamhästar uppgår således till 1,300.
Antalet stamhästar vid fortifikationen och ingenjörtrupperna beräknas i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till:
vid Svea ingenjörkår ....................................... 55 hästar
» Göta » 47 »
» Fälttelegrafkåren ....................................... 50 »
» Bodens ingenjörkår................... 38 »
tillhopa 190 hästar.
I enlighet med de i Kungl. Maj:ts proposition angivna grunder beräknas
behovet av stamhästar vid trängen och trängtrupperna till (4 x 46 =) 184 hästar.
För intendenturkompanierna beräknas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
sammanlagt 3 stamhästar.
En sammanfattning av vad ovan anförts giver vid handen, att nedanstå
-
ende antal stamhästar bör finnas, nämligen:
vid högre staber m. m................................. 120 hästar
» infanteriet ................................................ 4:53 »
» kavalleriet ............... 2,210 »
» artilleriet................................................... 1,300 »
» fortifikationen och ingenjörtrupperna... 190 »
» trängen och trängtrupperna .................. 184 »
» intendenturtrupperna .............................. 3 »
tillhopa 4,460 hästar.
Lejda hästar.
Med tillämpning av de i Kungl. Maj:ts proposition angivna grunder beräknas
nedanstående antal hästlejningsdagar vid armén, nämligen:
vid infanteriet..................................................................... 25,000 lejningsdagar
»
kavalleriet...........................................
........................ 800
»
»
artilleriet...........................................
........................ 82,000
»
»
ingenjörtrupperna ............................
........................ 34,800
»
»
trängtrupperna..................................
»
»
intendenturtrupperna ....................
........................ 2,000
»
tillhopa 159,800 lejningsdagar
På sätt Kungl. Maj:t föreslagit, förordas ett definitivt övergående till det
s. k. ackordhästsystemet. Av det ovan angivna antalet lejningsdagar beräknas
härvid omkring 136,000 dagar fullgöras medelst ackordhästar samt
återstoden, omkring 23,800 dagar, genom lejning i vanlig ordning.
2. Reinonteringsväsendet.
Årliga remontantalet beräknas efter samma grunder som enligt Kungl.
Maj:ts proposition sålunda:
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
109
Generalstabsgruppen ocli infanteriets stabsgrupp räkna tillsammans
(120 + 141 =) 261 stamliästar. Den årliga överflyttningen av 8-åriga stambästar
till dessa grupper kommer således att utgöra (261: 8=) 33 hästar; av dessa
beräknas 20 hästar kunna lämnas av kavalleriet och 13 hästar av övriga
truppslag (artilleriet, ingenjörtr upp erna och trängtrupperna).
Vid kavalleriet beräknas 10% remontering å [2,210—(4 X 20)—] 2,130 stamhästar
samt dessutom 20 remonter såsom ersättning för överflyttade stamhästar
eller sammanlagt (213 + 20 =) 233 remonter.
För artilleriet, ingenjörtrupperna och trängtrupperna beräknas 9 % remontering
å [1,300 + 190 + 184—(4x13)=] 1,622 stamhästar samt dessutom 13 remonter
såsom ersättning för överflyttade hästar eller sammanlagt (146 + 13=)
159 remonter.
Med stöd av erfarenheterna från de senaste åren beräknas årligen högst 10
stamhästar uttagas till egna tjänstehästar. Som ersättning för dessa beräknas
10 remonter.
Det antal remonter, som således årligen bör tillföras armén, är:
vid kavalleriet................................................................................ 233 remonter
» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna .............................. 159 »
ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar......... 10 »
Summa 402 remonter.
I fråga om ledningen av remonteringsväsendet ansluter sig utskottet till
Kungl. Maj:ts förslag om att inspektören för kavalleriet skall vara chef för
detsamma, ävensom att han i sistnämnda egenskap skall biträdas av en remonteringsnämnd,
bestående av tre ledamöter jämte fyra suppleanter.
Med hänsyn till det reducerade remontbehovet synes antalet remontdepåer
i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag kunna begränsas till två.
Kungl. Maj:t har till indragning föreslagit Frösö och Gudhems remontdepåer.
Herr Lundell m. fl. samt herr Anderson i Storegården m. fl. hava i sina
likalydande motioner nr 220 i första kammaren och 357 i andra kammaren
hemställt, att Gudhems remontdepå måtte bibehållas. I häröver infordrade
yttranden hava de militära myndigheterna tillstyrkt motionen.
Då Gudhems remontdepå i flera avseenden synes vara att föredraga framför
TJtnäslöt och det erforderliga antalet remonter utan svårighet kan inrymmas
i nu befintliga byggnader vid Herrevadsklosters och Gudhems remontdepåer,
har utskottet funnit sig böra föreslå, att sistnämnda båda remontdepåer
för framtiden bibehållas.
K. Reservpersonaleii.
1. Personal ä reservstat.
Arméns reservstater synas böra organiseras enligt de av Kungl. Maj:t
föreslagna grunderna.
Reservstaterna böra omfatta följande antal beställningar, nämligen:
Ledningen
av remonteringsväsendet.
Remont
depåerna.
110
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
reservstaten för officerare och underofficerare:
2 överstebeställningar,
46 majorsbeställningar,
260 kompaniofficersbeställningar ocli
65 underofficersbeställningar, samt
reservstaten för fältläkarkåren :
1 fältläkarbeställning ock
2 regementsläkarbeställningar.
2. Personal i arméns reserver.
Jämväl beträffande arméns reserver ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts
förslag. Med hänsyn till den av utskottet föreslagna organisationen böra
minst 130 officerare och 80 underofficerare samt 4 läkare och 2 veterinärer
årligen anställas i reserven.
Den i propositionen berörda frågan om beviljande av studielån på gynnsamma
villkor åt yngling, som tager anställning såsom reservofficer, synes
utskottet synnerligen beaktansvärd och bör, på sätt Kungl. Maj:t ifrågasatt,
göras till föremål för närmare utredning. Herr Jeppssons i anledning härav
i andra kammaren väckta motion nr 335 giver härutöver icke anledning till
särskilt uttalande från utskottets sida.
Svenska arméns reservofficersförbund har i en till utskottet ingiven skrift
bland annat hemställt,
att reservofficer må erhålla, förutom ekiperingshjälp vid utnämningen till
reservofficer, ett särskilt ekiperingsbidrag av 75 kronor vid varje ordinarie
tjänstgöringsomgångs fullgörande;
att avlöning må utgå till reservofficer även vid sådan tjänstgöring utöver
de ordinarie tjänstgöringsomgångarna, som erfordras för kaptensbefordran;
att de i propositionen föreslagna bestämmelserna rörande reservofficerarnas
pensionsförmåner må bliva tillämpliga å samtliga de reservofficerare, som
äro eller, efter fullgörande av stadgad tjänstgöring, kunna bliva berättigade
till reservofficerspension;
att den särskilda utbildningskurs, vars genomgående i propositionen föreslagits
såsom villkor för befordran till kapten (ryttmästare) i reserven, må
givas en varaktighet av endast 60 (vid truppslag med 30 dagars repetitionsövning
70) dagar samt uppdelas i två perioder med rätt för vederbörande
att genomgå den senare delen av kursen året efter det, då kursen påbörjats;
samt
att reservofficer i och med genomgåendet av dylik kurs må anses hava
fullgjort två av de för befordran till kapten i reserven föreslagna repetitionsövningarna.
Vidare har svenska underofficersförbundet hemställt, att den i propositionen
föreslagna bestämmelsen om rätt för underofficer i reserven eller
hans efterlevande att utbekomma pensionens kapitaliserade värde måtte
gälla samtliga underofficerare i reserven, som inom densamma vunnit sin
första underofficersanställning.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
111
Den till buds stående tiden liar icke medgivit utskottet att närmare
granska de gjorda framställningarna. Emellertid synes det utskottet, att en
undersökning bör verkställas, i vad mån det kan befinnas skäligt och lämpligt
att tillmötesgå de av nämnda sammanslutningar framställda önskemålen.
3. Väg- och vattenbyggnad skären.
Vad i propositionen anföres beträffande väg- och vattenbyggnadskåren
giver icke anledning till något uttalande från utskottets sida.
L. Den fast anställda personalens rekrytering.
1. Manskap.
Kungl. Maj:ts proposition sätter såsom ett mål för undervisningen i allmänbildande
ämnen vid de militära manskapsskolorna förvärvandet av realskolekompetens.
Den i detta syfte föreslaga utbildningens organisation vid
huvudtruppslaget, infanteriet, framgår av nedanstående översikt.
jan.
febr.
mars
april
maj
juni
juli
aug.
sept.
okt.
nov.
dec.
1.
året (17—18 år) ...
1
re-
2.
»
(18-19
kr)
tskola
(10 m
in.)
korp-
3.
(19-20
i
ralsskola (7 1
f2 mån.)
furirskola
4.
»
(20-21
»)...
1
(4 Va mån.)
förberedande
B.
»
(21-22
» ) ...
I , l
miderofficersskola
j
(7 Vs mån.)
~T~
under-
6.
(22—23
») ■■■
offic
1
orsskola (18
mån.)
7.
»
(23-24
Herr C. G. Hammarskjöld har i motionen nr 240 i första kammaren föreslagit,
att tyngdpunkten av den allmänbildande undervisningen skulle förläggas
till »militära mellanskolor», vilka skulle genomgås före inträdet i de
lägre underbefälsskolorna. Dessa mellanskolor skulle avses beträffande infanteriet
för underbefälsgradernas rekrytering i deras helhet samt vid specialtruppslagen
för rekrytering av halva underbefälsgraden.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna anordningen, vilken endast är en utbyggnad
av det nu tillämpade systemet för underbefälets utbildning, synes
utskottet erbjuda större säkerhet att för närvarande nå det avsedda målet.
Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj:ts förslag. Det synes dock nödvändigt,
att vid de truppförband, där höstinryckning för de värnpliktiga kommer till
stånd, furirskolan förlägges till tiden 1 februari—1 juni, enär eljest en ökning
av den fast anställda personalen torde bliva oundviklig.
Ehuru utskottet sålunda finner sig icke kunna tillstyrka det i berörda
motion väckta förslaget om anordnande av »militära mellanskolor», synas de
fördelar, som skulle kunna ernås särskilt till förbättrande av underbefälets
rekrytering, därest ett dylikt system kunde bringas i tillämpning, vara så
112
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
stora, att riksdagen torde böra lios Kungl. Maj:t anhålla om verkställande
av utredning och avgivande av förslag om anordnande försöksvis av en s. k.
militär mellanskola vid något av arméns truppförband.
Herr Bäcklunds motion i andra kammaren nr 361 om ökat antal elever i
underofficersskolan m. m. finner sig utskottet med hänsyn till därmed förenade
kostnader icke kunna tillstyrka. Dock förutsätter utskottet, att, i den
mån så kan ske utan utvidgning av den för underofficersskolan föreslagna
organisationen, ett större antal elever, därest så eljest visar sig möjligt,
kommer att beordras till nämnda skola, än de i Kungl. Maj:ts proposition
gjorda beräkningarna angiva.
Inför utskottet har framhållits, att, vad beträffar Gotland, på grund av
avflyttning från ön icke kan påräknas samma tillgång på f. d. underbefäl som
å fastlandet.
För att i någon mån för å Gotland förlagda truppförband säkerställa behovet
av underbefäl vid mobilisering har utskottet velat fästa uppmärksamheten
på de förslag rörande organisation av ett system med jordavlönat
underbefäl, som motionsledes framförts i första kammaren av herr lieuterskiöld
m. fl. och i andra kammaren av herr Lindgren m. fl.
Det vill synas, som om motionärernas förslag i nu berörda fall skulle
förtjäna att av Kungl. Maj:t närmare undersökas för att, därest en dylik
utredning skulle giva gynnsamt resultat, föranleda försök i mindre omfattning
med ett dylikt, efter Gotlands behov avpassat indelningsverk.
2. Underbefäls och underofficerares befordran till officerare
och reservofficerare.
Kungl. Maj:ts proposition innebär, att som villkor för underbefäls och
underofficers befordran till officer på stat bör uppställas genomgående av
fullständig officerskurs vid krigsskolan. För dessa personalkategoriers tillträde
till skolan i fråga skulle, förutom genomgången underofficersskola med
huvudbetyget »godkänd», krävas studentexamenskompetens i vissa ämnen,
nämligen: beträffande alla truppslag kunskaper i svenska språket motsvarande
studentexamens med däri av de s. k. underofficerssakkunniga och de till
deras förfogande ställda personalrepresentanterna föreslagna modifikationer;
beträffande alla truppslag utom artilleriet och fortifikationen kunskaper motsvarande
studentexamens å latinlinjen B i ett främmande levande språk och
matematik; beträffande artilleriet och fortifikationen samma kunskaper i ett
språk samt dessutom i matematik, fysik och kemi kunskaper motsvarande
studentexamens å reallinjen. För att underlätta förvärvandet av dessa kunskaper
skulle under det närmast före inträdet i krigsskolan fallande utbildningsåret
kunna anordnas en officerselevskola av 7 Va månaders varaktighet.
Det synes vara av största vikt att bereda personal ur underbefäls- och
underofficerskårerna ökad möjlighet att vinna inträde a officersbanan, och
de av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärderna torde i stort sett vara väl ägnade
att främja detta syfte. Då det emellertid är önskvärt, att endast de, som
visat sig äga särskilda kvalifikationer för vidarebefordran, beredas tillfälle
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
113
att genomgå krigsskolan, bör för tillträde till nyssnämnda skola krävas liuvudbetyget
»med beröm godkänd» i underofficersskoleexamen.
I fråga om underbefäls och underofficers befordran till reservofficer tillstyrker
utskottet Kungl. Maj:ts förslag med ovan föreslagen ändring i fråga
om betyget från underofficersskolan.
Angående underbefäls och underofficerares avlöningsförmåner m. m. under
elevtiden vid krigsskolan kommer utskottet att yttra sig i det följande under
rubriken »Officerare».
3. Underofficerare.
I Kungl. Maj:ts proposition angives, att för förbättrande av underofficerarnas
tjänsteställning bestämmelser böra utfärdas om:
att den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelas i två grader,
en lägre, fänrik, och en högre, underlöjtnant;
att fanjunkare (likställd personal) erhåller tjänstegrad i likhet med underlöjtnant
med tjänsteställning i förhållande till underlöjtnant efter datum för
fullmakt, dock att sådan tjänsteställning icke tilldelas till högsta underofficersgradeu
befordrade officers- och reservofficersaspiranter; samt
att förvaltare och därmed jämförlig personal efter uppnådda 50 års ålder
kunna erhålla tjänstegrad i likhet med löjtnant med tjänsteställning efter
löjtnant.
Vid avskedstagande bör enligt propositionen fanjunkare (likställd personal),
vilken visat synnerligen framstående duglighet, kunna erhålla löjtnants
tjänsteställning i enlighet med vad ovan sagts beträffande förvaltare.
Likaså bör vid avskedstagandet förvaltare, därest han ådagalagt synnerligen
framstående duglighet, kunna erhålla tjänsteställning i likhet med kapten i
armén. Sistnämnda tjänsteställning bör även kunna tilldelas andra pensionerade
underofficerare, vilka genom sitt arbete i försvarsväsendets tjänst efter
uppnådd pensionsålder därav gjort sig särskilt förtjänta.
Härutöver erfordras vissa reglerande bestämmelser i fråga om musikpersonals
tjänsteställning, rätten att taga befäl m. m.
I motion nr 336 i andra kammaren hemställer herr Jeppsson, bland annat,
att sergeanter efter erhållen fullmakt skola erhålla fänriks tjänstegrad. Herrar
Osberg och Röing föreslå i motion nr 351 i andra kammaren, att förvaltare
vid intendenturkåren erhålla tjänstegrad i likhet med löjtnant med tjänsteställning
efter löjtnant.
De i Kungl. Maj:ts proposition framlagda skälen för sergeants bibehållande
vid nuvarande tjänsteställning synas så starka, att herr Jeppssons motion
icke kan av utskottet tillstyrkas. I fråga om förvaltarnas tjänsteställning
synes den av herrar Osberg och Röing väckta motionens syfte böra så till
vida tillmötesgås, att förvaltare vid intendenturkåren (därmed jämställd personal)
må kunna efter 6 års tjänstetid i förvaltar- eller därmed jämförlig
beställning eller efter uppnådda 50 levnadsår tilldelas tjänsteställning i likhet
med löjtnant i armén. I övrigt har utskottet icke funnit anledning till
erinran mot vad i detta ämne anförts i Kungl. Maj:ts proposition.
Bihang Ull riksdagens protokoll 1925. 11 saml. lavd. 1 A haft. (Nr 1.) 72225 8
114
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
4. Officerare.
I Kung]. Maj:ts proposition förutsattes, att — frånsett den förändring,
som föreslagits i syfte att bereda underbefäl ocli underofficerare ökade möjligheter
att nå officersgraden — officerskårens rekrytering liksom också officersaspiranternas
rekryt- och underofficersutbitäning böra ske efter samma giunder,
som för närvarande tillämpas. Till denna uppfattning ansluter sig utskottet.
I fråga om officersaspiranternas trupptjänstgöring föreslås emellertid i propositionen
försöksvis den anordningen, att officersaspiranterna efter genom
gången officersaspirantskola fullgöra tjänst vid trupp icke blott, såsom nu
är fallet, under sommaren andra utbildningsåret, utan även under hela det
därpå följande utbildningsåret. Under denna tjänstgöring liksom under
officerskursen vid krigsskolan skulle officersaspiranterna åtnjuta furirs av
andra klassen löneförmåner samt utgifterna härför kompenseras genom vakanthållande
av motsvarande antal fänriksbeställningar. I samband härmed skulle
tjänstgöringen som fänrik inskränkas till ett år.
Herr Holmström i Ctävle har i motion nr 355 i andra kammaien föieslagit,
att de förändringarna skulle vidtagas i förhållande till nuvarande anordningar,
att officersaspiranterna skola fullgöra sin första tjänstgöring under
sommarsoldatskolan och repetitionsövningen vid eget regemente, att
under ett uppehåll i krigsskol ekur sen tredje året officersaspiranten skall
tjänstgöra såsom furir vid soldatskolan vid regementet, samt att, som följd
därav, kursen vid krigsskolan skall pågå till omkring slutet av april fjärde året.
Syftet med den i Kungl. Maj:ts förslag förutsatta trupptjänstgöringen,
varigenom officersaspiranterna skulle beredas tillfälle att undei väsentligen
längre tid ä,n vad nu är fallet på ett mera djupgående sätt komma i kontakt
med truppen och därigenom också vinna mera förståelse föi tiuppens bebo'',
och önskemål, är enligt utskottets mening värt synnerligt beaktande. Mot
den sålunda föreslagna trupptjänstgöringen synes emellertid kunna erinras,
dels att under viss tid av året värnpliktiga icke finnas i tjänst och alltså
syftet med tjänstgöringen icke skulle ernås, dels att densamma torde komma
att ofördelaktigt inverka på rekryteringen. Utskottet tillstyrker därför, att,
för vinnande av erfarenhet, om icke med Kungl. Maj:ts förslag avsedda fördelar
kunna vinnas genom tillämpning av det av herr Holmström framlagda
förslaget, det senare vinner tillämpning.
Yad avlöningsförmånerna beträffar, synes det utskottet lämpligt, att såväl
officersaspiranter som underbefäl och underofficerare under den tid, de för sm
utbildning äro kommenderade såsom elever vid krigsskolan, åtnjuta samma
avlöning, som kan bliva bestämd för värnpliktiga. Dock böra underofficerare,
som beordras till krigsskolan, härutöver erhålla ersättning såväl för pensionsavgifter
som ock — därest de efter genomgången krigsskolekurs befordras
till officerare — för sin underofficersekipering enligt av Kungl. Maj:t fastställda
grunder. För att underlätta tillträdet till officersbanan finner utskottet
sig böra förorda, att eleverna vid krigsskolan befrias från nu stadgade
elevavgifter, och att alltså kursen vid skolan blir avgiftsfii.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 115
Beträffande befordringsväsendet inom armén finner sig utskottet böra
uttala sin fidla anslutning till de synpunkter, som i Ivungl. Maj:ts proposition
angivits. I detta sammanhang vill utskottet framhålla önskvärdheten
av att truppofficerarnas möjligheter att nå regementsofficersgraden, såvitt möjligt
är, bibehållas. Slutligen synes det utskottet angeläget, att, såsom i
propositionen ställes i utsikt, de angivna grunderna för befordran utan inskränkning
bringas i tillämpning vid övergången till den nya härordningen.
5. Rekrytering av officers- och underofficerskårerna vid i Boden
förlagda truppförband.
För säkerställandet av rekryteringen av officers- och underofficerskårerna
vul i Boden förlagda truppförband föreslås i Kuugl. Maj:ts proposition: att
rån krigsskolan utexaminerad elev, vilken erhåller anställning såsom fänrik
vid Norrbottens regemente, Bodens artilleriregemente eller Norrbottens artillerikår,
tilldelas ett stipendium av 3,000 kronor, att kapten eller fanjunaie
vid sagda truppförband, vilken i sådan egenskap gjort 5 års tjänst i
Boden, skall aga ratt att erhålla transport till annat truppförband, där lediglurt
i kaptens-, respektive fanjunkargraden uppstått, dock att sagda rätt skall
tillkomma den, som hela sin tjänstetid tillhört i Boden förlagt truppförredan
efter 3 års tjenst; i kaptens-(fanjunkar-)graden, att samma rätt
tillförsäkras subalternofficer och sergeant efter 10 års tjänst i snbalteruofficersgraden,
respektive sammanlagt 12 års tjänst i furirs- och sergeantsgraderna,
samt att subalternofficer och sergeant vid infanteriet och artilleriet
skall vara skyldig underkasta sig transport till i Boden förlagt truppförband
med ratt att i allmänhet efter 3 års tjänstgöring i Boden erhålla återtransport
till det truppförband, han förut tillhört, eller, därest han så önskar
transport till annat truppförband, där ledighet finnes.
Utöver vad här föreslagits hemställes i motioner av herr Bergqvist (nr 221 i
forsta kammaren) samt av herr Nilsson i Antnäs m. fl. (nr 348 i andra kammaren),
att officerare och underofficerare, tillhörande de truppförband i Boden,’
vilka beröras av passagesystemet, jämte deras familjemedlemmar tillförsäkras
ratt till en årlig fri resa å järnväg till sydligare delar av landet;
att berörda officerare och underofficerare med vederlikar efter viss tids,
förslagsvis G års, tjänstgöring i Boden i lönehänseende skola äga rätt tillgodoiäkna
sig tre tjänstar utöver vad eljest är medgivet; samt
att. jämväl personal, tillhörande inom passagesystemet fallande truppförband
i Boden, vilken på grund av tjänstgöringsförhållanden m. m. icke kommer
i tillfälle att före pensionsålderns inträdande begagna sig av rätten till
transport söderut, må äga rätt till ersättning för flyttning, som företages i
samband med avskedets erhållande.
I lierr Nilssons i Antnäs m. fl:s motion liemställes dessutom
att fri flyttning beredes familjemedlemmar efter i tjänst avlidna officerare
och underofficerare med vederlikar.
I)å det icke synes nödvändigt att bestämma stipendierna till ett så högt
belopp som 3,000 kronor, föreslår utskottet, att stipendier skola utgå till
från krigsskolan utexaminerade elever, vilka erhålla anställning såsom fän
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
110 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
rikar vid Norrbottens regemente, Norrbottens artillerikår eller Bodens artilleriregemente,
med ett belopp av 2,000 kronor. I övrigt tillstyiker utskottet
Kungl. Maj:ts förslag.
På samma skäl, som av 1924 års försvarsutskott i förevarande ärende anfördes,
finner sig utskottet icke kunna tillstyrka motionerna i vad de avse
rätt till en årlig fri resa å järnväg till sydligare delar av landet samt tillgodoräknandet
av extra tjänstår, utöver vad eljest är medgivet. Däremot
tillstyrker utskottet, att personal vid ifrågavarande truppförband, vilken på
grund av tjänstgöringsförhållanden m. m. icke kommer i tillfälle att före
pensionsålderns inträdande begagna sig av rätten till transport söderut, må
äga rätt till ersättning för flyttning, som företages i samband med avskedets
erhållande, samt att enligt grunder, som av Kungl. Maj:t fastställas, fn flyttning
beredes familjemedlemmar efter i tjänst avlidna officerare och underofficerare
med vederlikar.
IV. Lånt försvarets kostnader.
1. Årliga kostnader.
Vid beräknandet av de årliga kostnaderna för den av utskottet föreslagna
organisationen av lantförsvaret har utskottet följt de i Kungl. Maj:ts proposition
angivna beräkningsgrunderna.
I anledning av utskottets förslag om understödjande av den andliga vården
vid armén, om beredande av kostnadsfri undervisning för samtliga ele\ er vid
krigsskolan samt om organiserandet av ett stridsvagnförband, ävensom i
anledning av viss höjning av penningbidraget till de värnpliktiga, som utskottet
i det följande kommer att föreslå, hava särskilda häremot svarande
anslag eller anslagsposter beräknats. Beträffande de särskilda anslagen får
utskottet hänvisa till de i bilaga 1 intagna beräkningarna. Av nämnda bilaga
framgår, att lantförsvarets årliga kostnader efter genomförd organisation skulle
uppgå till omkring 59.4 miljoner kronor eller omkring 1.9 miljoner kronor
mera än vad den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen skulle betinga.
I förhållande till det nuvarande provisoriet innebär utskottets förslag en
besparing efter genomförd organisation på omkring 35. B miljoner kronor.
2. Engångskostnader.
Byggnads- och reparationsarbeten.
Med hänsyn till den av utskottet föreslagna härorganisationen erfordras
vissa byggnadsarbeten, nämligen för uppförande av förrådsbyggnader för
motoriserade artilleriförband och för stridsvagnar, för ordnandet av Södra
skånska infanteriregementets förläggning, för uppförande av ballonghall m. m.
vid Arméartilleriregementet och verkstadslokaler m. m. för ingenjörtrupperna
samt för ordnande av Andra intendenturkompaniets förläggning. I händelse
av truppförbandens förläggning på sätt i det föregående av utskottet föreslagits,
komma de för ifrågavarande arbeten erforderliga kostnaderna enligt
överslägsvis gjorda beräkningar att uppgå till högst omkring 655,000 kronor.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
117
I likhet med vad uti Kungl. Maj:ts proposition (sid. 167) förutsattes,
böra därjämte utföras vissa reparationsarbeten, vilka för den av utskottet
föreslagna organisationen beräknats betinga en kostnad av högst omkring
500,000 kronor.
Slutligen förutsätter utskottet, att nedanstående byggnadsföretag, vilka
uppskjutits i avvaktan på den förestående försvarsrevisionen, nu böra komma
till utförande, nämligen:
Sjukpaviljong för Svea ingenjörkårs fästningskompani..... kronor 18,000: —
Nya byggnader för Bodens ingenjörkår ............................. » 227,485: —
Uppförande av skidförråd...................................................... » 203,500: —
Torkrum vid vissa kasernetablissement .............................. » 100,000: —
Summa kronor 548,985: —
För ovan avsedda byggnads- och reparationsarbeten beräknas den sammanlagda
kostnaden således komma att uppgå till 1,703,985 kronor. För bestridande
av dessa kostnader behöva några särskilda medel icke av riksdagen
anvisas, utan torde härför, i enlighet med vad i Kungl. Maj:ts proposition
förutsättes, böra tagas i anspråk vissa av riksdagen redan beviljade och
anvisade medel — 5,706,968 kronor — för åtskilliga byggnadsföretag, vilka
ännu icke kommit till utförande.
Av sistnämnda belopp böra dels 1,703,985 kronor tagas i anspråk för de
i det föregående angivna byggnads- och reparationsarbetena vid armén, dels
4,000,000 kronor disponeras för bestridande av byggnadskostnad^’ m. m. för
flygvapnet.
Materielanskaffning.
För anskaffande av beväpning och annan materiel m. m. har Kungl. Maj:t
beräknat en summa av 22,630,000 kronor eller, om de av innevarande års
riksdag för detta ändamål beviljade medlen — tillsammans 1,632,000 kronor —
fråndragas, 20,998,000 kronor.
Med hänsyn till den av utskottet föreslagna utökningen av arméorganisationen
har utskottet funnit sig böra förorda, att sistnämnda summa ökas
med 250,000 kronor för anskaffning av kulsprutor och kulsprutegevär samt
400,000 kronor för anskaffning av stridsvagnar, eller tillhopa 650,000 kronor.
För materielanskaffning beräknar sålunda utskottet sammanlagt (20,998,000
+ 650,000=) 21,648,000 kronor.
I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit, förutsätter utskottet, att den
här avsedda materielanskaffningen fördelas på en period av tio år. I medeltal
skulle alltså erfordras ett årligt anslag av i avrundat tal 2,165,000 kronor.
Ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband m. in.
I Kungl. Maj:ts proposition har förutsatts, att, sedan beslut fattats om
ny försvarsorganisation, en allsidig undersökning skall företagas rörande den
ersättning, som det i följd av träffade avtal eller på grund av billighetsskäl
må vara nödvändigt att bereda städer, vilka beröras av de med den nya
ordningen följande inskränkningarna i truppförbandens antal.
Utskottet ansluter sig till det gjorda uttalandet, men förutsätter härvid,
dels att uppstående ersättningsfrågor föreläggas riksdagen, dels — i överens
-
118
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
stämmelse med vad som föreslås i herr Kvarnzelius’ m. fl:s och herr Hamiltons
m. fl:s lika lydande motioner nr 232 i första kammaren och nr 350
i andra kammaren — att skyndsammast möjligt en undersökning verkställes,
huruvida icke de ledigblivna kasernetablissementen lämpligen kunna och
böra utnyttjas för annan verksamhet för statens räkning av sådan art, att
därigenom vederbörande kommuner erhålla genom regementsindragningen
eljest uppstående förluster och olägenheter helt eller delvis ersatta.
Y. Övergången till den nya härordningen.
1. Allmänna synpunkter.
Ett detaljerat förslag till de för övergången till den nya härordningen
erforderliga bestämmelserna anser sig utskottet varken kunna eller böra
framlägga, utan håller utskottet före, att dessa bestämmelser böra — såsom
ock i propositionen förutsatts och jämväl tidigare i liknande fall skett —
utfärdas av Kungl Maj:t.
Kungl. Maj:t har föreslagit, att övergången till den nya härorganisationen
ordnas i tvenne omgångar på i huvudsak följande sätt, nämligen:
1) genom en allmän kaderminskning och begränsning i övrigt av de nu
bestående truppförbanden till huvudsaklig överensstämmelse med den föreslagna
truppförbandsorganisationen, vilka åtgärder skola genomföras hösten
1925 och vintern 1925—1926, samt
2) genom indragning av övertaliga truppförband, vilken äger rum omedelbart
efter repetitionsövningarna hösten 1927.
Herr Fjellman föreslår i sin motion nr 293 i andra kammaren, att övergången
skall ske under två perioder, med första perioden förlagd till året
1926—1927 samt andra perioden förlagd till året 1928—1929.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag i förevarande hänseende
med den jämkning, att den för första övergångsperioden föreslagna begränsningen
av officers- och underofficerskadern vid de nu bestående truppförbanden
genom överföring tvångsvis till övergångsstat icke skall vidtagas
förrän omedelbart efter repetitionsövningarna hösten 1926. Härigenom erhålles
en för utbildningen av 1925 års värnpliktsklass önskvärd större befälstillgång
än enligt Kungl. Maj:ts förslag, samtidigt som de förestående
indragningarna med större omsorg kunna planläggas och utföras. Skulle
det därigenom tillgängliga antalet officerare och underofficerare befinnas icke
vara erforderligt, bör det ankomma på Kungl. Maj:t att genom permittering
anpassa det i tjänst varande befälet efter utbildningsarbetets behov.
Huruvida det kan befinnas erforderligt eller lämpligt att vidtaga en motsvarande
förskjutning i fråga om den personal, som blir övertalig vid andra
övergångsperiodens ikraftträdande, är utskottet med hänsyn till den föreliggande
utredningen nu icke i tillfälle att bedöma.
Utskottet uttalar sin anslutning till det i propositionen berörda förslaget
att åt övergångsstaten giva en i möjligaste mån fast organisation för att därigenom
för de närmaste åren underlätta organiserandet av reservtrupper.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
119
2. Värnplikten.
De av Kungl. Maj:t föreslagna övergångsbestämmelserna för deri nya värnpliktslagens
ikraftträdande hava av utskottet lämnats utan erinran.
3. Organisationen.
Med avseende å den vid armén för närvarande anställda personalen kan
man, såsom i propositionen framhålles, i stort sett skilja mellan tvenne
olika huvudgrupper, nämligen sådan personal, som innehar fullmakt eller
konstitutorial på sina beställningar, och sådan personal, som är anställd
medelst kontrakt eller förordnande. Den förra gruppen utgöres av officerare
och underofficerare ävensom civilmilitär och en del civil personal, den
senare av arméns manskap ävensom viss annan personal i arvodesbefattningar
(maskinister, eldare m. fl.).
I fråga om förstnämnda personalgrupp hava herr Magnusson i Kalmar
m. fl., herr Fjell man, herr Olsson i Kalmar m. fl. och herr Holmgren uti
motionerna nr 291, nr 294, nr 300 och nr 308 i andra kammaren samt herr
Wahlmark och herr Lovén m. fl. i likalydande motioner nr 205 i första
kammaren och 284 i andra kammaren hemställt om vissa ur personalsynpunkt
önskvärda förbättringar uti de av Kungl. Maj:t föreslagna övergångsbestämmelserna.
I likhet med Kungl. Maj:t och förenämnda motionärer anser utskottet
nödvändigt tillse, att den personal, som till följd av minskning i härorganisationen
blir övertalig, icke alltför mycket blir lidande härpå.
Sammanlagt bliva, om man frånräknar det antal officerare och underofficerare,
som erfordras för upprätthållande av nytillkomna arvodesbefattningar,
omkring 770 officerare, 750 underofficerare, 250 musikunderofficerare
och 110 civilmilitära och civila beställningsliavare förutom regementspastorer
övertaliga.
Beträffande den övertaliga personalens tjänstgöringsskyldighet och avlöningsförmåner
m. m. ansluter sig utskottet i stort sett till Kungl. Maj:ts
förslag.
I fråga om den frivilligt övergångna personalen föreslår dock utskottet,
att lönen för denna personal skall utgöra 75 procent av vid övergången
innehavande lön, beräknad efter A-ort, ävensom att personalen efter uppnådd
pensionsålder erhåller pension i likhet med aktiv personal. I de fall, då lönen
understiger det för vederbörlig lönegrad fastställda pensionsbeloppet, bör
dock pensionen endast utgå med samma belopp som lönen.
Yad därefter angår den tvångsvis överförda personalen, har utskottet funnit
sig böra föreslå, att den tid, under vilken nämnda personal må åtnjuta oavkortade
löneförmåner, för deras vidkommande, vilka överföras under första
övergångsperioden, utsträckes tre månader utöver vad Kungl. Maj:ts förslag
innebär. Efter berörda tid bör avlöningen utgå efter B-ort. Beträffande befordran
till högre lönegrad av sådana äldre löjtnanter, underlöjtnanter och
sergeanter, vilka till följd av ogynnsamma befordringsförhållanden vid vederbörliga
regementen och kårer endast erhållit befordran till kapten respektive
Övergångsförhållanden
för officerare
och underofficerare
m. fl.
120
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
löjtnant eller fanjunkare i regemente (kår o. s. v.), ansluter sig utskottet i
stort sett till Kungl. Maj:ts förslag. Dock bör därjämte fordras ett visst
antal tjänsteår vid övergången, nämligen för löjtnant minst 15 och för
underlöjtnant minst 5 tjänsteår såsom officer samt för sergeant minst 17
tjänsteår såsom sergeant och furir. I fråga om uppflyttning i högre löneklass
biträder utskottet likaledes vad Kungl. Maj:t i detta hänseende föreslagit,
dock med följande avvikelser. För att möjliggöra löneuppflyttning
för sådana äldre löjtnanter, underlöjtnanter och sergeanter, vilka, utan att
vara befordrade till högre tjänstegrad i regemente eller kår, uppnått högsta
löneklassen inom vederbörlig lönegrad, har utskottet funnit sig böra förorda,
att dylik personal må kunna erhålla uppflyttning till 7. respektive 3.
löneklassen i gällande löneplan för officerare, och 8. löneklassen i löneplan
för underofficerare med iakttagande i övrigt av vad ovan föreslagits för den
i regemente (kår o. s. v.) befordrade personalen. Slutligen har utskottet
ansett sig böra framhålla, att uppflyttning i högre löneklass givetvis icke
bör ifrågakomma för någon, förrän tre år förflutit efter närmast föregående
löneuppflyttning samt i övrigt förutsättningarna för uppflyttning i löneklass,
respektive befordran till högre lönegrad föreligga.
Emot de föreslagna grunderna för åtnjutande av tjänstgöringstraktamente
har utskottet ingen annan erinran att göra, än att det synes erforderligt,
att det i propositionen förekommande begreppet »vid kortare tjänstgöring»
måtte vid utformandet av övergångsbestämmelserna bliva närmare preciserat.
Vidare anser sig utskottet böra framhålla, att utskottet finner det skäligt
att, så länge dyrtidstillägg i sin nuvarande form utgår till statstjänstemän i
allmänhet, sådan förmån även bör tillkomma personal å övergångsstat, ävensom
att ifrågavarande personal därefter bör ifråga om dylikt lönetillägg eller
ersättning därför jämställas med statens pensionärer.
Övergången till den nya organisationen torde alltså för berörda personalgrupper
böra ordnas enligt följande allmänna riktlinjer.
1. Den personal på aktiv stat, som icke kan beredas plats å de nya
staterna, uppföres å övergångsstat. A sådan stat äger, med nedan nämnda
undantag, icke någon annan befordran rum än i regemente (kår o. s. v.).
2. Överflyttning till övergångsstat kan ske antingen frivilligt eller tvångsvis.
Frivillig övergång må kunna medgivas, så snart beslut i organisationsfrågan
av riksdagen fattats. Överflyttning tvångsvis äger rum dels omedelbart
efter repetitionsövningarnas avslutande hösten 1926, dels vid tiden för
den nya organisationens fullständiga ikraftträdande. Beställningshavare, som
tvångsvis överförts, må dock inom viss av Kungl. Maj:t bestämd tid kunna
beredas tillfälle att sedermera, på gjord framställning, inträda i de rättigheter
och skyldigheter, som tillkomma den frivilligt övergångna personalen.
3. Beställningshavare, som frivilligt övergår, äger såsom lön intill uppnådd
pensionsålder åtnjuta 75 procent av vid övergången innehavande lön,
beräknad efter A-ort. Efter inträdet i pensionsåldern erhåller han pensionsförmåner
i likhet med aktiv personal, dock att, därest den sålunda reducerade
lönen understiger de för vederbörlig lönegrad fastställda pensionsför
-
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
121
månerna, pensionen utgår endast med lönens belopp. Dylik beställningshavare
skall intill uppnådda 50 levnadsår i fredstid under varje tvåårsperiod
tjänstgöra det dagantal, som svarar mot en repetitionsövning vid vederbörligt
truppslag. Under tjänstgöring utom bostadsorten utgår enligt vanliga grunder
tjänstgöringstraktamente ävensom gottgörelse för resor till och från tjänstgöringsorten.
4. Tvångsvis överförd beställningshavare äger intill den 1 oktober 1927
eller, därest han överföres till övergångsstat under andra övergångsperioden,
intill den 1 juli 1929 uppbära avlöning enligt de närmast före övergången
till denna stat gällande grunder. Efter nämnda tidpunkter bibeliålles den
då innehavda lönen, dock beräknad efter B-ort.
Befordran till högre lönegrad eller uppflyttning till högre löneklass må
äga rum enligt följande grunder.
Löjtnant, underlöjtnant eller sergeant, som vunnit befordran till kapten
respektive löjtnant eller fanjunkare i regemente (kår o. s. v.), och därjämte
uppnått en tjänsteålder av 15 respektive 5 år såsom officer eller 17 år såsom
sergeant och furir, må, om han överflyttas till övergångsstat, tilläggas lön
såsom kapten respektive löjtnant eller fanjunkare från och med den tidpunkt,
då han — därest de för budgetåret 1925—1926 fastställda staterna
fortfarande varit gällande — kan beräknas skolat hava kommit i åtnjutande
av lön på stat i sådan beställning.
Personal å övergångsstat, vilken upprätthåller befattning, som enligt
organisationen skall bestridas av pensionerad personal, eller eljest tages i
anspråk för ständig tjänstgöring, erhåller såväl uppflyttning i löneklass enligt
för aktiv personal gällande grunder som befordran till högre lönegrad å
övergångsstat närmast efter jämnårig dylik personal å aktiv stat.
Uppflyttning till högre löneklass inom den lönegrad, vederbörande vid
överflyttningen till övergångsstat tillhör, må i övrigt äga rum i mån av
fullgjord tjänstgöring. Härvid må före överflyttningen fullgjord tjänstgöring
å aktiv stat tillgodoräknas vederbörande, och skall sex månaders effektiv
tjänstgöring å övergångsstat anses motsvara ett års tjänstgöring å aktiv stat.
Uppflyttning till högre löneklass må dock icke ifrågakomma, förrän tre
år förflutit efter närmast föregående sådan uppflyttning. Löjtnant, underlöjtnant
eller sergeant, vilken vid överföring till övergångsstat uppnått
högsta löneklassen inom vederbörlig lönegrad, må dock kunna erhålla uppflyttning
till 7. respektive 3. löneklassen i gällande löneplan för officerare
och 8. löneklassen i löneplan för underofficerare, när han uppfyllt ovan
för personal, befordrad i regemente, fastställda villkor, därest i övrigt förut
sättningarna för befordran till högre lönegrad respektive uppflyttning i löneklass
föreligga.
Efter uppnådd pensionsålder utgår till tvångsvis överförd beställningshavare
pension mod samma belopp som till motsvarande personal å aktiv
stat.
122
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Övergängsförhållanden
lör
övrig personal.
Tvångsvis överförd beställningsliavare är underkastad full tjänstgöringsskyldighet.
Den årliga tjänstgöringen skall i fredstid omfatta minst det
dagantal, som motsvarar en repetitionsövning vid vederbörligt truppslag.
Yid kortare tjänstgöring utom bostadsorten utgår enligt vanliga grunder
tjänstgöringstraktamente ävensom gottgörelse för resor till och från tjänstgöringsorten.
Yid långvarigare tjänstgöring utom bostadsorten utgår lönen
efter den ortsgrupp, till vilken tjänstgöringsorten hör, varjämte ersättning
för flyttning till och från tjänstgöringsorten må kunna tillerkännas vederbörande
enligt vanliga regler. Vid tjänstgöring å bostadsorten må avlöningen
utgå efter tjänstgöringsortens (bostadsortens) ortsgrupp.
5. Personal, som är boende i kronans hus, må, där så utan olägenhet
kan ske, kvarbo därstädes intill den 1 oktober det år, då rätten till full avlöning
enligt vederbörlig ortsgrupp upphör.
Vad därefter angår den personal, som är anställd medelst kontrakt eller
föi-ordnande, utgöras de kontraktsanställda, som förut erinrats, av arméns
manskap ävensom av viss annan personal i arvodesbefattningar (maskinister,
eldare m. fl.).
Enligt den av utskottet föreslagna organisation minskas manskapsstyrkan
i förhållande till 1014 års härordning med omkring 6,330 man, varav omkring
820 furirer. Motsvarande siffror för musikpersonalen bliva 430 och 26.
I Kungl. Maj:ts proposition har beträffande övergångens ordnande för
denna personalgrupp i huvudsak anförts följande.
Med hänsyn till den redan beslutade vakanssättningen av antalet volontärbeställningar
enligt stat samt till det förhållandet, att det äldre underbefälets
kontrakt i allmänhet endast förlänges för ett år i sänder, syntes något
hinder ur denna synpunkt icke möta för organisationens omedelbara genomförande.
För erhållande av nödig kontinuitet i underbefälets utbildning,
befordran och avgång m. m. syntes det under övergången böra vara medgivet
att, oberoende av vakansförhållandena, årligen antaga det enligt den
nya organisationen normalt erforderliga rekrytantalet. Yid de truppförband,
som vore avsedda att indragas, borde nyanställning av volontärer icke vidare
ske i annan mån än som erfordrades för fyllande av underbefälsbeställningarna
under första övergångsperioden.
Yidkommande frågan om ersättning åt övertaligt äldre underbefäl liar
Kungl. Maj:t föreslagit, att avskedsersättning till furirer (musikfurirer), som
till följd av de föreslagna inskränkningarna i härorganisationen bliva övertaliga
och icke kunna av staten beredas lämplig civilanställning, skulle utgå
med nedanstående belopp nämligen:
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
123
Antal tjänstår 1
Furir av 1. klassen
Grund
belopp
Kr.
Tillägg
Kr.
Summa
Kr.
Furir av 2. klassen
Grund- j
belopp |
Kr. i
Tillägg Summa
Kr.
,
Kr.
4.. ..
5.. .
6.. ..
7.. ..
8.. ..
9....
10...
11.....
1464
1584
1704
1800
1800
1800
1 800
1 800
291
582
873
1 164
1455
1746
1800
1464
1875
2 286
2 673
2 964
3 255
3 546
3 600
1392
1512
1632
1 728
1728
1728
1728
1728
273
546
819
1092
1 365
1638
1 728
1392
1785
2178
2 547
2 820
3 093
3 366
3 456
*) För del av tjänstår utgår ingen ersättning.
Härtill skulle komma av vederbörande intjänta avskedspremier samt för
gifta furirer barntillägg med 200 kronor för varje barn.
Enligt Kungl. Maj:ts beprövande borde ersättning efter ovan angivna
grunder undantagsvis även kunna utgå till beställningsmän av korprals
grad.
För att underlätta inträdet i civil verksamhet för den övertaliga personalen
förutsattes i propositionen, att, där så prövas lämpligt, hela ersättningsbeloppet
finge utbetalas på en gång. De under budgetåret 1925—1926
uppkommande kostnaderna för avskedsersättning åt manskap torde få bestridas
av avlöningsanslaget.
I fråga om nu berörda personalgrupp hava herr Jeppsson och herr Bäcklund
i sina motioner nr 340 och 362 i andra kammaren föreslagit vissa ur
personalsynpunkt önskvärda förbättringar uti de av Kungl. Maj:t föreslagna
förmånerna.
Utskottet ansluter sig dock till Kungl. Mapts förslag såväl beträffande
sättet för ordnandet av övergången för nu ifrågavarande personal som i
fråga om ersättningen till densamma.
I detta sammanhang har den av herrar Holmström i Clävle och Bäcklund
väckta motionen nr 353 i andra kammaren upptagits till behandling. Motionärerna
föreslå, att sådan indelt personal, som under de senaste åren tjänstgjort
vid sina regementen under större delen av året, tillerkännes avskedsersättning
efter samma grunder, som föreslagits för äldre underbefäl, varvid
minst sex månaders tjänstgöring per år må räknas såsom fullgjort tjänsteår.
Utskottet, som anser det i förevarande motion framställda förslaget värt
beaktande, finner sig böra framhålla önskvärdheten av, att Kungl. Maj:t
tager frågan under omprövning och så snart ske kan framlägger det förslag,
som må befinnas skäligt och lämpligt.
Vad slutligen beträffar övergångsförliållandena för övrig i det föregående
icke behandlad personal, såsom maskinister, eldare, kokerskor, verkstads
-
124
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
förmän, vissa grupper av arbetare m. fl. — i regel anställda medelst kontrakt
— samt viss på förordnande anställd personal, ansluter sig utskottet
till Kungl. Maj:ts förslag.
Kostnaderna för övergången liava av utskottet beräknats utgöra:
under
»
»
»
»
»
»
»
»
för officerare och underofficerare m. fl.:
1. övergångsåret 1926—1927
2. »
3. »
4.
5.
6.
7.
8. »
9.
10. »
1927— 1928
1928— 1929
1929— 1930
1930— 1931
1931— 1932
1932— 1933
1933— 1934
1934— 1935
1935— 1936
7.340.000 kronor
5.200.000 »
4.760.000 »
4.380.000 »
3.990.000 »
3.600.000 »
3.240.000 »
2.860.000 »
2.480.000 »
2.100.000 »
för underbefälet:
under 1. övergångsåret 1926—1927 ............... 500,000 kronor
> 2. » 1927—1928 ............... 1,450,000 »
för övrig kon tråk tsans tälld personal:
avskedsersättning under 2. övergångsåret ..... 550,000 kronor
samt å elfte huvudtiteln pensioner med omkring 110,000 kronor per år.
En sammanfattning av ovanstående övergångskostnader giver vid handen,
att desamma — frånsett sistberörda pensioner, vilka här icke böra medräknas
— för tiden 1926—1936 uppgå till sammanlagt 42,450,000 kronor
eller i medeltal per år under nämnda övergångstid omkring 4.2 5 miljoner
kronor.
I detta sammanhang hava de av herr Holmström i Gävle och herr Fjellman
väckta motionerna nr 354 och nr 309 i andra kammaren angående vissa
ändringar av de gällande grunderna för pensionering av arméns befäl och
underbefäl med vederlikar samt angående tiden för avgång ur tjänst upptagits
till behandling.
Utskottet, som icke funnit sig nu böra ingå på pensionsfrågor för denna
personal, har av detta skäl ansett sig ej böra tillstyrka motionerna.
4. Särskilda kostnader för övertaliga byggnader och materiel.
Vad i detta avseende anförts i Kungl. Maj:ts proposition har icke givit
anledning till någon erinran från utskottets sida.
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
125
SJÖFÖRSVARET.
I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande.
Utskottet ansluter sig i allt väsentligt till Kungl. Maj:ts förslag. I fråga
om kustfästningarna anse]- dock utskottet att Hemsö fästning bör bibehållas
i oförändrat skick, ehuru utan annan fredsbemanning än som erfordras för
tillsyn och materielens vård.
II. Flottan.
A. Sjökrigsmaterielen.
Sjöstyrkornas storlek och indelning.
Beträffande fartygsmaterielens fördelning biträder utskottet Kungl. Majrts
förslag, men har härutöver i lokalstyrka upptagit de tvänne motortorpedbåtar,
vilka beräknas bliva färdigställda under innevarande år, samt beräknat
stampersonal för desamma (2 officerare, 4 underofficerare eller flaggkorpraler
samt 10 korpraler). Fartygen upptagas sålunda i olika krigsberedskapsgrader
på sätt nedan angives.
Kustflottan.
3 pansarskepp, Sverigetyp,
1 » äldre typ,
1 pansarkryssare,
1 minkryssare,
3 torpedkryssare,
8 jagare,
8 torpedbåtar,
7 undervattensbåtar,
3 depåfartyg samt
7 vedettbåtar.
Lokalstyrkor.
3 pansarskepp, äldre typ,
12 torpedbåtar,
4 motortorpedbåtar,
10 undervattensbåtar,
2 depåfartyg samt
6 vedettbåtar.
M aterielreserv.
3 pansarskepp, äldre typ,
2 jagare,
7 torpedbåtar,
2 depåfartyg, I
9 vedettbåtar,
1 lasarettsfartyg,
4 skeppsgossefartyg samt
4 logem entsfartyg.
I fråga om utrangering av fartyg ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts
förslag, enligt vilket depåfartyget Disa samt logementsfartygen Saga, Vanadis
opaginerad Kontrollera mot PDF
12G
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
och Norrköping utrangeras, varjämte pansarskeppet Niord, vilket avses till
logementsfartyg, utrangeras såsom stridsfartyg.
Ersättningsbyggnad.
I fråga om flottans ersättningsbyggnad har föredragande departementschefen
anfört följande.
Såväl i försvarsrevisioneus betänkande som i 1924 års försvarsproposition
och försvarsutskottets däröver avgivna utlåtande hade förutsatts, att med
uppgörande av en verklig flottplan skulle under de närmaste åren anstå.
I avvaktan på att en dylik plan komme till stånd, hade man i de olika
förslagen utgått från den förefintliga fartygsmaterielen, som efter vissa grunder
fördelades å kustflottan och lokalstyrkorna.
Någon flottplan i egentlig bemärkelse vore icke heller departementschefen
beredd att nu framlägga. Emellertid funne departementschefen sig i detta
sammanhang böra ingå på frågan om krigsfartygsmaterielens förnyelse och
härav föranledda kostnader.
Ersättningsbyggnad förutsattes böra äga rum i första hand för kustflottan,
varför dennas omfattning borde vara utslagsgivande för behovet av nybyggnadsanslag.
Enligt av departementschefen framlagt förslag rörande sjöstyrkornas storlek
och indelning avsåges att i kustflottan ingå — förutom depåfartyg och vedett
-
båtar, till vilka i detta sammanhang hänsyn icke behövde tagas — följande
antal stridsfartyg, nämligen:
Artillerifartyg:
Pansarskepp.................................................................... 4
Pansarkryssare .............................................................. 1
Torpedkryssare .............................................................. 3
Torpedfartyg:
Jagare ........................................................................... 8
Torpedbåtar.................................................................... 8
Torpedundervattensbåtar............................................ 0
Minfartyg:
Minkryssare .................................................................... 1
Minundervattensbåt....................................................... 1
Om man vid beräknandet av de årliga kostnaderna för kustflottans omsättning
utginge från den förut omförmälda beräkningen av livslängderna och
förutsatte, att ersättningsbyggnaden skedde fartyg för fartyg efter varje fartygs
nu innehavande typ, skulle det för kustflottans förnyelse erforderliga årliga
anslaget uppgå till omkring 11,060,000 kronor. En ersättningsbyggnad av detta
slag vore emellertid utesluten redan på den grund, att givetvis ersättningsbyggnaden
borde anpassas efter fartygstypernas utveckling. Så hade exempelvis såsom
ersättning för jagarna av äldre typ föreslagils en ny, väsentligt kraftigare
typ, som betingade en kostnad dubbelt så stor som kostnaden för den äldre
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
127
typen. Riksdagen hade redan beviljat medel för byggande av två stycken
jagare av den nya typen. Men en anpassning till utvecklingen på här
ifrågavarande område kunde också innebära, att såsom ersättning för visst
fartyg borde byggas fartyg av annat slag. Sålunda ansåges nuvarande pansarkryssare,
torpedkryssare och minkryssare mindre tidsenliga, och det hade
ifragasatts att utbyta aem mot moderna lätta kryssare och undervattensbåtar.
Pansarkryssaren borde ersättas av en lätt kryssare, de tre torpedkryssarna
likaledes av en lätt kryssare och minkryssaren av två minundervattensbåtar.
Därjämte borde torpedbåtarna ersättas med undervattensbåtjagare.
Om man utginge från här skisserade förutsättningar vid beräkningen av
kostnaderna för ersättningsbyggnaden, erliölles följande resultat:
Fartygsslag. j Antal.
Enhets-
kostnad.
Kronor.
Livs- längd år.
Ärlig omsätt- i
ningskostnad. j
i
Kronor.
Pansarskepp .............................. 4
24,000,000
20
4,800,000
I Kryssare ...................................... 2
15.000.000
20
1,500,000
Jagare .......................................... 8
7,000,000
l(i
3,500,000
U-båtjagare ................................ 8
800,000
16
400,000
Torped-u-båtar............................... 6
4,300,000
12
2,150,000
Min-u-b&tar....... ......................... 3
4,300,000
12
1,075,000
Summa ; —
— —
13,425,000
Ett årligt nybyggnadsanslag av denna storlek ansåge departementschefen
sig icke kunna räkna med. Departementschefen hade därför låtit undersöka,
huruvida ett nedbringande av kostnaderna kunde ske utan att eftersätta kravet
på en sådan omfattning av ersättningsbyggnaden, att kustflottan vidmakthölles
vid den styrka, den efter omorganisationen avsåges att få. I första hand
hade därvid övervägts möjligheterna för att beräkna en ökad livslängd hos
fartygen. Under normala förhållanden torde förslitningen och åldrandet icke
nödvändiggöra ett fasthållande vid förut omförmälda livslängder. En förlängning
av dessa med 25 % för samtliga övervattensfartyg och från 12 till
13 år för undervattensfartygen skulle medföra en minskning av ovan beräknade
årskostnad till 11,160,000 kronor. Departementschefen ansåge sig emellertid
icke heller kunna räkna med ett anslag av denna storlek.
Begränsning av nybyggnadsanslaget till lämpligt avvägt belopp torde
kunna möjliggöras genom att åtminstone under några år framåt från beräkningarna
av nybyggnadsbehovet utesluta pansarskeppen. Nyssnämnda årskostnad
å 11,160,000 kronor skulle därigenom minskas till 7,320,000 kronor
eller ungefär samma belopp, som beräknas komma att under budgetåret 1
juli 1926—-30 juni 1927 utgå för bestridande av kostnaderna för den av fjolårets
riksdag beslutade ersättningsbyggnaden. En undersökning har ägt
rum rörande den lämpliga sammansättningen av ett nybyggnadsprogram, vilket
kunde utföras under förutsättning av ett årsanslag av sistnämnda storlek
under viss tid framåt. Därvid har ansetts lämpligt, att det av fjolårets riksdag
beslutade nybyggnadsprogrammet utökades med:
128 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
1 torpedundervattensbåt till beräknad kostnad av kronor
2 jagare » » » » » (
4 u-båtsjägare » » * » *
4.800.000
14,000,000
3.200.000
tillhopa kronor 21,500,000
vilken summa med hänsyn till fallande priser syntes kunna minskas med
omkring 3 % av sitt belopp till 20,880,000 kronor. Denna summa tillsammans
med kostnaden för den av fjolårets riksdag beslutade ersättningsbyggnaden
gåve sammanlagt (23,720,000 + 20,880,000 =) 44,600,000 kronor. För
den av riksdagen beslutade ersättningsbyggnaden hade redan anvisats 3,500,000
kronor för budgetåret 1924—1925. Såsom framginge av årets statsverksproposition,
hade för budgetåret 1925—1926 äskats ett belopp av 5,600,000 kronor,
och marinförvaltningen hade för samma ändamål under budgetåret 1926—1927
beräknat 7,100,000 kronor. Om det skisserade nybyggnadsprogrammet beräknades
bliva slutfört under budgetåret 1930—1931, bleve fördelningen så
-
lunda följande:
1924— 1925................. kronor 3,500,000: —
1925— 1926................. » 5,600,000: —
1926— 1927................ » 7,100,000: —
1927— 1928.................. * 7,100,000: —
1928— 1929.................. » 7,100,000: —
1929— 1930.................. » 7,100,000: —
1930— 1931.................. » 7.100.000: —
summa kronor 44,600,000: —.
Detta innebure, att det av riksdagen redan fastställda programmet skulle
utökas från och med budgetåret 1927—1928. En sådan utökning syntes departementschefen
väl motiverad och torde icke böra av kostnadshänsyn avvisas.
Någon anledning för statsmakterna att nu binda sig för denna utökning förelåge
dock icke. Det synes vara tids nog, därest riksdagen 1927 fattade beslut i
ärendet. Ett sådant uppskjutande av avgörandet kunde så mycket hellre
förordas, som därigenom bereddes rådrum för en förnyad undersökning av
hela ersättningsbyggnadsfrågan. En sådan undersökning borde bland annat
gälla, huruvida artillerifartygen framdeles skulle ersättas med fartyg av samma
slag, eller om annan ersättning (och i så fall av vad slag) skulle beräknas. Men
i undersökningen borde ävenledes ingå en förnyad prövning rörande fartygstyperna
i allmänhet, varvid särskild uppmärksamhet borde ägnas frågan om
billigare fartygstyper än de hittills föreslagna. Därest en sådan undersökning
bedreves med erforderlig skyndsamhet, syntes riksdagen kunna beredas
möjlighet att taga ställning till ersättningsbyggnadsfrågan i dess helhet,
innan den fattade beslut rörande anslagsbeloppen för den närmaste tidsperioden.
Då man givetvis vid en sådan undersökning kunde komma att
finna andra anslagsbelopp än de ovan nämnda lämpligare även för denna
närmaste tidsperiod, har departementschefen icke ansett sig böra i kostnadsberäkningarna
för den föreslagna marinorganisationen upptaga annat
129
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
belopp än det, som hänförde sig till riksdagens förut fattade beslut, även
om lian hölle det för högst sannolikt, att detta belopp komme att visa sig
vara otillräckligt för vidmakthållandet av kustflottan.
Utskottet ansluter sig till den av departementschefen föreslagna beräkningen
av nybyggnadsmedel, i vad densamma avser budgetåren 1924—1925,
1925 1926, 1926 1927 och 1927—1928. Därigenom komma de av föregående
års riksdag godkända nybyggnaderna att fullbordas på en något kortare
tid, än vad vid beslutets fattande förutsattes.
Beträffande den för tiden efter nyssnämnda år framlagda anslagsberäkningen
biträder utskottet departementschefens uppfattning, att en förnyad
undersökning rörande den för vidmakthållande av kustflottan nödvändiga
ersättningsbyggnaden bör företagas och att resultatet av denna undersökning
bör föreläggas senast 1927 års riksdag.
B. Fredsorganisationeii.
Utskottet biträder Kung! Maj.ts förslag i följande punkter:
Sjöförsvarets kommandoexpedition;
Marinförvaltningen;
Marinstaben;
Marinöverdirektören, marinöverintendenten, marinöverläkaren och inspektören
för undervattensbåtvapnet;
Sjökrigshögskolan och sjökar te ver ket;
Sjöstyrkorna och
Övrig tjänstgöring.
Med anledning av i propositionen gjort uttalande angående ordnandet av
flottans arkiv under chefens för marinstaben ledning vill emellertid utskottet
framhålla, att en dylik anordning icke torde kunna genomföras utan ökade
såväl personal- som byggnadskostnader, ävensom att väsentliga delar av flottans
arkiv redan äro överlämnade till riksarkivet.
Sjökrigsskolan.
Beträffande avlöningsförmånerna till sjökrigsskolans elever torde i tillämpliga
delar böra gälla motsvarande föreskrifter som utskottet förordat för
eleverna vid krigsskolan. I anslutning härtill torde sjökrigsskolans elever
höra befrias från erläggande av terminsavgifter samt erhålla inkvarteringsbidrag,
fri undervisningsmateriel och fria läroböcker. För ovan angivna
ändamål har utskottet beräknat kostnaderna efter samma grunder som föregående
års försvarsutskott.
Flottans stationer och varv, örlogsdepåer samt skeppsgosseinstitutionen.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag med undantag för de ändringar,
som nedan föreslås under rubriken skeppsgosseinstitutionen, varjämte utskottet
velat göra ett särskilt uttalande angående vissa frågor berörande
varven.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. llsaml. lavd. 1 A Käft. (Nr 1.) 733 25 9
130
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Särskilda organisationsfrågor vid varven.
Kungl. Maj:ts förslag rörande varvens organisation synes innebära avsevärda
inskränkningar och betydande förenklingar, varför utskottet funnit sig
böra biträda desamma. I motion nr 359 i andra kammaren har emellertid
herr Ivristensson yrkat, att riksdagen, med avslag å propositionen nr 50 i vad
denna avser omorganisation av flottans varv i Stockholm, i skrivelse till
Kungl. Maj:t ville anhålla om förnyad utredning och förslag till sådan omorganisation.
Att på sätt motionären sålunda ifrågasätter i avvaktan på ytterligare utredning
uppskjuta omorganisationen av flottans varv i Stockholm synes utskottet
icke tillrådligt. Emellertid torde under genomförandet av den utav
Kungl. Maj:t föreslagna omorganisationen av sagda varv tillfällen möjligen
komma att yppa sig att företaga ytterligare förenklingar och att därigenom
erhålla ökade besparingar. Då utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t kommer
att ägna denna fråga all möjlig uppmärksamhet, har utskottet ej funnit
sig böra tillstyrka det av motionären gjorda förslaget angående avlåtande av
skrivelse med anhållan om förnyad utredning.
J detta sammanhang har utskottet i anledning av herr Jeppssons motion
nr 339 i andra kammaren velat framhålla betydelsen av att månadslönarnas
inom marinen anställnings-, avlönings- och pensionsfrågor snarast möjligt
bliva ordnade.
Skeppsgosseinstitutionen.
Utskottet tillstyrker KnDgl. Maj:ts förslag, att skeppsgossekåren skall omfatta
450 nummer, ävensom att denna kår vid vakanser inom sjömanskåren
må ökas med ett vakanserna motsvarande antal nummer, dock högst 100.
Beträffande förläggningen föreslår Kungl. Maj:t, att skeppsgossekåren i
sin helhet förlägges till Karlskrona och därstädes förbliver i sin nuvarande
kasern. Eventuellt bristande utrymme skulle ersättas antingen genom en
tillbyggnad eller ock genom anlitande av ett logementsfartyg.
Sedan inför utskottet blivit upplyst, att erinringar kunna framställas även
mot en förläggning, sådan som den nuvarande, av 400 gossar till skeppsgossekasernen,
har utskottet funnit sig böra närmare undersöka olika förläggningsmöjligheter
och därvid kommit till följande resultat.
Ett logementsfartyg för här ifrågavarande ändamål kan i Karlskrona
endast förläggas inom varvets område, vilket för skeppsgossarna och jämväl
för ordningen å varvet skulle medföra sådana olägenheter, att utskottet icke
velat förorda ett anlitande av denna utväg.
Beträffande ifrågasatt användning av en del av Karlskrona grenadjärregementes
kasernetablissement för skeppsgossarna delar utskottet Kungl. Maj:ts
uppfattning. Ingenjörkompaniets kasern har även befunnits olämplig för
ändamålet.
Med anledning av de verkställda undersökningarna har utskottet funnit
sig böra ifrågasätta, att ingenjörkompaniet kvarstannar i sin kasern samt
att en av de ledigblivna kasernerna tillhörande Karlskrona grenadjärregemente
användes för marinens räkning. Det synes nämligen böra tagas under
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 131
övervägande, huruvida icke till densamma skulle kunna förläggas flottans
underofficersskola och radioskola, vilka torde behöva ökat lokalutrymme,
särskilt sedan underofficersskolan blivit tvåårig för samtliga yrkesgrenar.
I fråga om skeppsgossarnas förläggning har utskottet därför i frågans
nuvarande läge endast ansett sig kunna välja mellan tvenne alternativ, nämligen
i ena fallet påbyggnad av skeppsgossekasernen i Karlskrona, i andra
fallet bibehållandet tillsvidare av en förläggning i Marstrand med utbyte av
logementsfartyget Norrköping mot annat logementsfartyg, eventuellt Thule
eller Göta.
Det senare alternativet skulle visserligen föranleda något större kostnader,
men har utskottet funnit denna kostnadsökning väl motiverad med
tanke pa de fördelar, som en delad förläggning av skeppsgossarna skulle
medföia. Härvid har utskottet särskilt beaktat de större rekryteringsmöjliglieterna.
Utskottet vill sålunda förorda, att skeppsgossekårens nuvarande
föiläggning tillsvidare bibehålies, och att högst 350 skeppsgossar förläggas
till Karlskrona och återstoden till Marstrand. Det synes emellertid önskvärt,
att utredning verkställes, huruvida icke en förläggning till Nya Varvet eller
eventuellt annan plats kunde med utnyttjande av ledigblivna etablissement
visa sig ur såväl ekonomiska som andra synpunkter fördelaktigare än förläggningen
i Marstrand. Utskottet beräknar, att av den skilda förläggningen
oisakad personalökning utöver Kungl. Maj:ts beräkningar skulle kunna
inskränkas till 1 kapten, 4 underofficerare eller flaggkorpraler, stam, 2 pensionerade
underofficerare, 4 korpraler, 1 extra ordinarie lärare samt 1 lärare
i slöjd.
I detta sammanhang vill utskottet, som uppmärksammat den långa tid
av sex år, under vilken de karlskrivna skeppsgossarna äro skyldiga att
kvarstå i sjömanskaren, framhålla önskvärdheten av att Kungl. Maj:t måtte
överväga möjligheterna att avkorta denna tid.
Flottans personalstater.
Under denna rubrik behandlas i Kungl. Maj:t proposition officerskåren,
underofficerskåren, sjömanskåren, skeppsgossekåren, mariningenjörkåren,
marinintendenturkaren, marinläkarkåren och ecklesiastikstaten.
I överensstämmelse med vad som vid behandlingen av armén anförts
beträffande underbefäls och underofficers befordran till officer, anser utskottet,
att bland villkoren för inträde i sjökrigsskolan bör för sådana, som avlagt
underofficersexamen, intagas en bestämmelse om fordran på betyget »med
berömd godkänd» i ämnena svenska, matematik, fysik och kemi samt navigation.
De fortsatta studierna anses i propositionen kunna begränsas att
avse inhämtande av kunskaper motsvarande: i svenska språket fordringarna
i studentexamen med däri av underofficerssakkunniga föreslagna modifikationei,
i matematik, fysik och kemi fordringarna i studentexamen på reallinjen
samt i engelska eller franska språken fordringarna i studentexamen
på latinlinjen B.
Herr Holmgren har i sin motion nr 326 i andra kammaren bland annat
yrkat, att för inträde vid sjökrigsskolan, sjöofficerslinjen, skulle av den, som
132 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
genomgått 2-årig underofficersskola vid flottan, fordras följande kunskapsmått
i allmänbildande ämnen, nämligen: i matematik, fysik och kemi fordringarna
i studentexamen å reallinjen, i svenska språket fordringarna i studentexamen,
dock med begränsad undervisning i den svenska litteraturen och med sådant
ämnesval vid det skriftliga provet, att endast ämne därvid behandlades, som
eleverna kunna tänkas bättre behärska än vad som kan anses vara fallet
med de ämnen, vilka givas i de vanliga studentskrivningarna; i engelska och
franska språken fordringarna i studentexamen på latinlinjen B; i tyska språket
tillräckliga kunskaper för att kunna läsa tysk facklitteratur; samt i historia
och geografi fordringar motsvarande realskoleexamen.
Utskottet finner den sålunda gjorda framställningen beaktansvard. särskilt
ur den synpunkten, att kunskapsfordringarna för åsyftade elever icke
böra sättas för lågt, om nämnda elever genomsnittligt skola hava samma
möjligheter som de övriga att tillgodogöra sig den fortsatta utbildningen,
vilket givetvis är mycket önskvärt med hänsyn till såväl tjänsten som individens°intressen.
Det torde emellertid böra ankomma på Kungl. Maj:t att
efter den vidare prövning av ärendet, som må anses erforderlig, meddelade
bestämmelser i förevarande hänseende, som kunna befinnas vara ändamålsenliga,
varför utskottet inskränkt sig till att framhålla ovan angivna synpunkter.
Beträffande avlönings- m. fl. förmåner till eleverna vid sjökrigsskolan har
utskottet tidigare uttalat sig.
Vidkommande indragning av tredje underofficersgraden samt inrättande även
ny manskapsgrad, flaggkorpraler, och upptagande av visst antal korpraler
såsom högbåtsmän jämte i samband därmed stående frågor biträder utskottet
Kungl. Maj:ts förslag.
I fråga om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning torde motsvarande
bestämmelser böra utfärdas, som utskottet föreslagit beträffande
armén.
Vid beräkning av personalstaterna för ovannämnda kårer har utskottet
ansett sig böra följa Kungl. Maj:ts förslag, dock med de ändringar, som betingas
av utskottets förslag rörande upptagandet av 2 motortorpedbåtar i
lokalstyrka samt beträffande skeppsgosseinstitutionen.
I överensstämmelse härmed föreslår utskottet, att nedan angivna an.,al
beställningar uppföras å flottans stater för de olika kårerna.
Officerskåren.
5 flaggmän,
7 kommendörer,
17 kommendörkaptener av 1. graden,
18 » » 2. » ,
111 kaptener,
100 löjtnanter samt
46 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficer skår eu.
172 flaggunderofficerare samt
346 underofficerare av 2. graden.
133
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Sjömanskåren.
350 llaggkorpraler,
1,064 korpraler, därav högst 150 högbåtsman,
1,700 meniga samt
135 meniga under 5 månader.
Skeppsgossekåren.
450 skeppsgossar.
S ari ni n genjörkår en.
1 marinöverdirektör,
2 marindirektörer av 1. graden,
3 » » 2. » ,
9 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,
5 » » 1. » , 2. »
6 » » 2. » ,
3 extra mariningenjörer,
4 specialingenjörer av 1. graden,
8 » y» 2. » ,
4 » » 3. » och
3 mariningenjörsstipendiater.
Harinintendenturkåren.
1 marinöverintendent,
2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,
0 » » 2 i>
28 marinintendenter av 1. graden,
14 s » 2. » och
6 marinunderintendenter.
Mariuläkarkåren.
1 marinöverläkare,
3 förste marinläkare,
6 marinläkare av 1. graden,
16 » » 2. » och
8 marinläkarstipendiater.
Ecklesiastikstaten.
2 amiralitetspastorer,
2 amiralitetspredikanter,
2 klockare och
1 kyrkvaktare. I
I samband med personalstaterna har utskottet behandlat herr Jeppssons
motion nr 334 angående skrivelse till Kungl. Maj:t rörande nedsättning av
pensionsåldern för viss stampersonal. Utskottet, som icke i övrigt funnit
sig böra ingå på pensionsfrågor för stampersonalen, har ansett sig ei böra
tillstyrka motionen. J
134
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
C. Reservpersonalen.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag med det tillägg, som påyrkas av
herr Loven i motion nr 290 i andra kammaren, vilket tillägg jämväl synes
böra gälla mariningenjörer utnämnda i flottans reserv. Utskottet anser sålunda,
att i likhet med i flottans reserv utnämnda officerare jämväl de i
samma reserv utnämnda mariningenjörerna och marinintendenterna böra
tillerkännas rätt att, därest de så önska, och under förutsättning att de
fullgjort stadgad repetitionsövning, där sådan föreskrives, samt kvarstått i
flottans reserv intill 45 års ålder, i stället för pension vid 55 års ålder uppbära
pensionens vid förstnämnda ålder kapitaliserade värde samt att, därest
mariningenjör eller marinintendent, som i vederbörlig ordning fullgjort honom
åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider före uppnådd 45 års ålder, pensionens
kapitaliserade värde utbetalas till hans efterlevande anhöriga eller
annan rättsinnehavare.
D. De värnpliktiga och deras redovisning.
Frågorna om inskrivningsnämnds sammansättning och de värnpliktigas
avlöningsförmåner komma att av utskottet behandlas i samband med värnpliktslagen.
Vad i övrigt under förevarande rubrik i propositionen föreslagits, finner
sig utskottet böra tillstyrka endast med den förändringen, att i anslutning
till Hemsö fästnings bibehållande därstädes tjänstgörande officer synes böra
bestrida befattningen såsom sjörullföringsbefälhavare i Härnösand.
III. Kustartilleriet.
A. Allmän organisation.
Såsom under »Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande» anförts,
anser utskottet, att jämväl Hemsö fästning bör bibehållas, varvid dock för
densamma icke bör beräknas annan bemanning än som kräves för tillsyn
och underhåll av därvarande byggnader och materiel.
I övrigt ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.
B. De värnpliktiga.
Frågan om de värnpliktigas avlöningsförmåner kommer att av utskottet
behandlas i samband med värnpliktslagen.
Vad i övrigt under förevarande rubrik i propositionen föreslagits, finner
sig utskottet böra tillstyrka.
Försia särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
135
C. Fredsorg-anisationen.
1. Allmänna synpunkter.
Beträffande avlöningsförmåner till kustartillerikadetter böra gälla motsvarande
föreskrifter, som utskottet förordat för sjökadetterna,
I anslutning härtill böra kustartillerikadetterna befrias från erläggande av
terminsavgifter samt erhålla inkvarteringsbidrag, fri undervisningsmateriel
och fria läroböcker. För ovan angivna ändamål har utskottet beräknat
kostnaderna efter samma grunder som föregående års försvarsutskott.
Beträffande underbefäls och underofficers befordran till officer samt i
fråga om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning torde i tillämpliga
delar böra gälla motsvarande föreskrifter, som angivits vid behandlingen av
här ifrågavarande spörsmål beträffande flottans fredsorganisation.
I övrigt ansluter sig utskottet till Kungl. Maj.ds förslag.
2. Chefen för kustartilleriet jämte stab.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag.
3. Kommendautskapen i kustfästningarna.
Enär Hemsö fästning avses att bibehållas, torde personal för sagda fästning
i anslutning till vad förut härutinnan framhållits böra beräknas enligt
följande, nämligen: 1 kapten (tygmästare), 2 underofficerare, 2 korpraler och
2 meniga.
I övrigt ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.
4. Skjutskola och mineringsskolor,
«. Truppförbanden samt
6. Övriga personalbehov.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag.
7. Kustartilleriets stat.
I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande kommendantskapen
i kustfästningarna, torde kustartilleriets stat böra ökas med 1 kapten,
2 underofficerare, 2 korpraler och 2 meniga. Av underofficerarna torde en
böra upptagas som underofficer av 1. graden och en som underofficer av
2. graden. 1
I enlighet härmed bör kustartilleriets stat upptaga följande personal:
1 generalsperson,
2 överstar,
4 överstelöjtnanter,
7 majorer,
32 kaptener,
34 löjtnanter,
16 underlöjtnanter och fänrikar,
32 underofficerare av 1. graden,
63 » » 2. »
60 flaggkorpraler,
212 korpraler,
352 meniga samt
2 musikstyckjunkare.
Vidare torde arvoden böra beräknas för 10 pensionerade underofficerare.
136
Föräa särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
D. Reservpersonalen.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag.
IV. Sjöförsvarets kostnader.
1. Årliga kostnader.
Beräkningen av de årliga kostnaderna för den av utskottet föreslagna organisationen
av sjöförsvaret ansluter sig i allt väsentligt till motsvarande
beräkning i Kungl. Maj:ts proposition. De avvikelser, som förekomma ifråga
om vissa anslagsbelopp, grunda sig på av utskottet förordade jämkningar i
avseende å organisationen, såsom upptagande i lokalstyrka av tvänne motortorpedbåtar,
bibehållandet av skeppsgossekåren i Marstrand, av Hemsö fästning
i materielreserv samt ändrade avlöningsförmåner för kadetter och värnpliktiga.
Av beräkningarna (bilaga 1) framgår, att sjöförsvarets årliga kostnader efter
fullt genomförd organisation skulle uppgå till 26,8 <5,000 kronor normala utgifter,
vilket i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökning med
184,000 kronor. Härtill komma extra utgifter, vilka av utskottet upptagits
med samma belopp som i Kungl. Maj:ts proposition, nämligen med 5,650,000
kronor.
2. Engångskostnader.
Utskottet har intet att erinra mot vad föredragande departementschefen
i förevarande hänseende anfört, och har utskottet sålunda i sina kostnadsberäkningar
upptagit ett belopp av 5 miljoner kronor, att fördelas på de
närmaste 10 åren, samt tillika förutsatt, att reserverade medel m. m„ uppgående
till 1,462,000 kronor, skola disponeras för materielanskaffning.
Y. Övergången till den nya marinorganisationen.
De ändringar i Kungl. Maj:ts förslag rörande avlöningsbestämmelserna
för den övertaliga personalen, vilka utskottet föreslagit beträffande armén,
torde i tillämpliga delar böra giilla jämväl marinen.
I motion nr 307 i andra kammaren har herr Holmgren hemställt, att
underofficerare av 3. graden i flottan vid eventuell överflyttning till övergångsstat
måtte anses jämställda med underofficerare av 3. graden vid flottan.
Utskottet har icke ansett sig kunna taga ståndpunkt till denna framställning
men förutsätter, att Kungl. Maj:t rörande förstnämnda personalgrupp kommer
att vidtaga de åtgärder, som med hänsyn till motsvarande bestämmelser
angående närmast likställd personal vid armén eller i övrigt må befinnas
lämpliga.
Beträffande kustartilleriets manskap torde ifråga om underofficerskorpraler,
vilka enligt äldre bestämmelser äga rättighet att kvarstå i tjänst, böra för
-
Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1. 137
faras på samma sätt som i propositionen föreslagits rörande flottans underofficerskorpraler.
Dessutom -vill utskottet i anslutning till Kungl. Maj:ts förslag att bibehålla
20 övertaliga poliser i tjänst förorda, att vid uppkommande ledighet
rekryteringen av den ordinarie polispersonalen sker från dessa övertaliga
poliser, så länge tillgång å dylika finnes.
I övrigt har utskottet icke funnit anledning till någon erinran beträffande
Kungl. Maj:ts förslag.
övergångskostnaderna hava beräknats uppgå till följande belopp:
För officerare och underofficerare m. fl.
Under
i.
övergångsåret (1926—1927) ............................
. kronor
1,970,000
—
»
2
» ................................................
»
1,730,000
—
»
3.
/> .................................................
»
1,520,000
—
T>
4.
» ................................................
1,415.000
—
»
5.
» .................................................
»
1,320,000
—
»
(i.
» .................................................
»
1,225,000
—
»
7.
» ................................................
1,130,000
—
»
8.
» ................................................
»
1,040,000
—
»
9.
» .................................................
»
955,000
—
»
10.
» .................................................
2>
880,000
—
Hiii
till
komma kostnader för avskedsersättningar
m. m.
till övertaligt
manskap och till månadslönare m. fl. med samma belopp, som beräknats i
Kungl. Maj:ts proposition.
Samtliga övergångskostnader i medeltal per år under 1.—10. övergångsåren
beräknas komma att uppgå till omkring 1,400,000 kronor.
Flygvapnet.
A. Allmänna grunder för flygvapnets ordminde.
I Kungl. Maj:ts proposition angående försvarsväsendets ordnande föreslås
upprättandet av ett fristående flygvapen under enhetlig ledning, vilken anordning
ansetts bäst motsvara tekniska och ekonomiska hänsyn samt utbildningens
krav.
Den ledande tanken i förslaget är, att flygvapnet skall på ändamålsenligaste
sätt kunna såväl samverka med lånt- och sjöstridskrafterna som
ock utföra självständiga uppdrag utan omedelbart samband med härens och
flottans operationer.
Genom den föreslagna organisationen avses att befrämja en så långt möjligt
ensartad utbildning och ensartad materiel. Med hänsyn till samövning
i fredstid mellan flygvapnets olika delar, ävensom mellan flygvapnet å ena
sidan samt truppförband ur armén eller stridskrafter ur marinen å andra
sidan, skulle denna organisation erbjuda avgjorda fördelar framför den av
1924 års försvarsutskott föreslagna. Likaledes skulle densamma hava be
-
138
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
stämda företräden nr synpunkten av en direkt och snabb övergång från
freds- till krigsfot därigenom, att förläggningen av vapnets olika delar på
lämpligt sätt fördelats inom landet.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle utbildningen specialiseras och koncentreras
i möjligaste grad i särskilda skolor under egna chefer. De flygformationer,
som i första hand avses för självständiga uppgifter, skulle
huvudsakligen uppsättas vid en kår, under det att de formationer, som avses
för olika opei-ativa enheter och detacherade stridskrafter till lands och
vatten, skulle sammanföras i lämpligt sammansatta och ändamålsenligt
förlagda kårer.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag om upprättande av ett
fristående flygvapen samt till i propositionen angivna allmänna grunder
för flygvapnets ordnande.
B. Huvuddragen av flygvapnets organisation.
I fråga om huvuddragen av flygvapnets organisation ansluter sig utskottet
till det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget.
Enligt detta förslag skola arméns flygtrupper och marinens flygväsende
utbrytas ur armén och marinen samt sammanslås till ett i förhållande till
armén och marinen fullt fristående flygvapen, underställt en under Konungen
direkt lydande chef. Flygvapnets fredskader ökas successivt enligt för
detsamma uppgjorda stater. Vapnets fasta behov av officerare och underofficerare
fylles dels genom passage från armén och marinen, dels vad angår
officerare — i den utsträckning så befinnes önskligt och lämpligt — genom
utbildning av vapnets egna officersaspiranter. Övrigt personalbehov tillgodoses
genom överförande av personal från armén och marinen eller
genom direkt rekrytering samt med reserv och värnpliktiga. För utbildning
till flygare och flygspanare ur armén och marinen såsom elever beordrad
personal kvarstår å respektive stater inom armén och marinen under utbildningstiden
och återgår vid dennas slut till vederbörande truppförband, flottan
eller kustartilleriet.
Flygvapnet uppdelas å fyra kårer, förlagda å följande orter, nämligen
1. kåren i Uppsala, 2. kåren i Västerås—Hägernäs, 3. kåren å Malmen—
Karlsborg och 4. kåren i Östersund (Frösön). En självständig, för den första
utbildningen avsedd flygskola under egen chef förlägges till Ljungbyhed.
Den första gemensamma delen av jagarutbildningen och spanarutbildningen,
jämväl under egna skolchefer, anslutes, jagarutbildningen till 3. kåren å
Malmen och spanarutbildningen till 1. kåren. Den grundläggande bombutbildningen
bedrives gemensamt vid 1. kåren. Fortsatt utbildning äger
rum vid respektive kårer.
Kårerna, liksom flygskolan å Ljungbyhed, stå under befäl av var sin chef
av i regel regementsofficers grad, vilken är ansvarig för kårens krigstukt,
krigsdugligliet och tjänstbarhet i övrigt samt förvaltning. Av skolorna äger
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
139
endast flygskolan å Ljungbylied egen förvaltning, de övriga hava gemensam
förvaltning med respektive kårer. Av kårerna äro den 1., som avses
att i första hand direkt betjäna högsta krigsledningen, och den 2., på samma
sätt avsedd för marinens behov, något större än den 3. (jaktflygskolan oberäknad)
och den 4., vilka två sistnämnda kårer äro avsedda huvudsakligen
för samarbete med armén och luftvärnet.
Från ovannämnda kårer avdelas ett detachement till kustflottan samt
smärre sådana vid behov till flygstationer i Boden, Vännäs, Gustavsvik, Vaxholm,
Gotland, Karlskrona och Göteborg.
I fråga om flygmaterielens underhåll, vård och uppläggning förutsättas
följande anordningar. Vid var och en av kårernas förläggningsplatser samt
vid Ljungby hed uppföres en mindre reparationsverkstad för sådana underhållsarbeten,
som beständigt krävas för materielens hållande i krigsdugligt
skick. Större reparationer och nytillverkning i viss utsträckning utföras vid
de två större flygverkstäderna, den ena å Malmen, den andra i Västerås,
vardera ansluten till den å orten förlagda flygkåren.
Flygverkstäderna å Stockholms varv nedläggas.
Nyanskaffning av flygmateriel beräknas i huvudsak äga rum genom beställning
från den civila industrien.
För mobiliseringsformationer avsedd materiel upplägges i fredstid i de
olika kårernas förråd samt vid vissa flygstationer. Vården bestrides av vederbörande
kår. Med denna anordning undvikes materielens hopande på ett
fåtal punkter, varjämte övergången till krigsfot underlättas.
Flottans i Karlskrona för flygtjänsten avsedda brevduveväsende överföres
till flygvapnet.
C. Don föreslagna fredsorganisationens enskildheter.
1. Flygvapnets ledning.
För att kunna hävda det fristående flygvapnets intressen vid sidan av
armén och marinen bör, såsom förut nämnts, befälet över vapnet utövas av
en direkt under Konungen lydande chef, i tjänsteställning likställd med arméns
och marinens högsta chefer. Chefen för flygvapnet förutsättes därför erhålla
generalspersons eller flaggmans tjänsteställning. Inom försvarsdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli samt lånt- och sjöförsvarets kommandoexpeditioner
föranleder tillkomsten av det fristående flygvapnet icke några
ändringar i organisationen eller tillsättandet av nya befattningar. Flygvapnet
berörande förvaltningsärenden handläggas liksom hittills av vederbörande
byråer inom departementets kansliavdelning. Att organisera en särskild
kommandoexpedition för flygvapnet erfordras icke med den omfattning, vapnet
nu är avsett att erhålla. För att ernå en enhetlig handläggning av flygvapnets
kommandomål torde det emellertid vara nödvändigt, att dessa koncentreras
till den kommandoexpedition, som Kungl. Maj:t efter verkställd utredning
finner lämplig.
Chefens för flygvapnet ställning i förhållande till generalstabs- och marin
-
140
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
stabscheferna samt arméns och marinens högre chefer bör så regleras,
att erforderligt samarbete kommer till stånd, samtidigt som chefen för flygvapnet
tillförsäkras den befogenhet, som är nödvändig för vapnets ledning.
Sättet för ifrågavarande samarbete bör närmare bestämmas i instruktionerna
för chefen för flygvapnet samt för cheferna för general- och marinstaberna.
Kungl. Maj:t har föreslagit, att för handläggning av ärenden berörande
flygvapnets organisation, utbildning och utrustning samt luftstridskrafternas
användning chefen för flygvapnet skulle biträdas av en flygstab uppdelad
på en truppavdelning och en utrustningsavdelning. Tekniska och ekonomiska
jämte övriga förvaltningsärenden skulle handläggas av en fly g förvaltning,
uppdelad å fyra byråer.
Utskottet förordar emellertid tillsvidare en något begränsad organisation.
Härvid skulle ärenden berörande flygvapnets organisation, utbildning och
utrustning samt luftstridskrafternas användning, ävensom flygmaterielens
konstruktion och flygvapnets intendentur- och medelsförvaltning handläggas
av en flygstyrelse, för vilken chefen för flygvapnet är chef, varvid denne närmast
skulle biträdas av en stabschef av regementsofficers, i regel överstes
eller kommendörs tjänsteställning. Därest chefen för flygvapnet tillhört
armén, bör, där särskilda omständigheter icke annat föranleda, stabscliefen
uttagas från marinen och tvärtom.
Flygstyrelsen avses att uppdelas på en militärbyrå, en teknisk byrå och en
intendei i turby i å.
Militärbyrån, förslagsvis organiserad å tre avdelningar, nämligen en för
särskilda arméärenden, en för särskilda marinärenden och en för gemensamma
ärenden, liandliaver ärenden rörande flygvapnets organisation, övningar
och personal samt luftstridskrafternas användning samt dessas utrustning
och beväpning. Personalbehovet vid byrån beräknas till en regementsofficer
(byråchef) och tre kompaniofficerare. Hos chefen för flygvapnet tjänstgör
härutöver en kompaniofficer såsom adjutant. Enär det emellertid för
närvarande icke torde vara möjligt överblicka alla å organisationen inverkande
omständigheter, torde det böra tillkomma Kungl. Maj:t att vid organisationens
slutliga utformande närmare bestämma dess detaljer med hänsyn till
de för flygvapnets ledning gjorda personalberäkningarna.
Tekniska byrån handlägger ärenden rörande flygmaterielens konstruktion
m. fl. flygtekniska frågor. Personalbehovet bör, åtminstone tillsvidare, beräknas
till en flygöveringenjör (byråchef) och två flygingenjörer. I mån av
behov anställes härutöver ritpersonal m. m.
Intendent urby rån handhaver flygvapnets intendentur- och medelsförvaltning
jämte därmed sammanhängande ärenden. Byråns arbetsuppgift synes
lämpligen böra begränsas därigenom, att den kamerala revisionen av flygtruppernas
räkenskaper icke verkställes å byrån utan direkt av riksräkenskapsverket.
Byrån står under ledning av en regementsofficer ur intendenturkåren
eller en 1. marinintendent (byråchef), varjämte därstädes tjänstgöra
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
141
en kapten ur intendenturkåren eller marinintendent av 1. graden samt två
pensionerade underofficerare. Den ekonomiska förvaltningen göres fullt fristående
från arméns ock marinens centrala förvaltningsorgan, en anordning,
som synes vara särskilt ägnad att befrämja ordning och planmässighet samt
god ekonomi för flygvapnet i dess helhet.
Flygstyrelsen må i sådana militärtekniska frågor, som angå konstruktion
och tillverkning av bomber, torpeder, minor, kulsprutor, ammunition, radio,
byggnader m. m. dylikt, hos respektive departement eller avdelningar inom
armé- eller marinförvaltningama rekvirera utförandet av konstruktioner och
tillverkningar samt därvid ställa erforderliga medel av flygvapnets anslag
till vederbörande ämbetsverks förfogande. I frågor rörande den militära
sjukvården (veterinärvården) m. m. må flygstyrelsen likaledes samråda med
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse eller marinförvaltningens sanitetsavdelning.
Då genom ett dylikt samarbete redan förefintliga organ inom nämnda
ämbetsverk torde kunna utnyttjas för berörda ändamål, erfordras icke inom
flygvapnets ledning någon särskild personal för ifrågavarande uppgifter.
I enlighet med vad nu anförts, avses för flygvapnets ledning följande
ordinarie personal, nämligen:
chef för flygvapnet, generalsperson eller flaggman,
stabschef hos chefen för flygvapnet, regementsofficer,
adjutant hos chefen för flygvapnet, kompaniofficer,
chef för flygstyrelsens militärbyrå, regementsofficer,
tjänstgörande officerare å militärbyrån, 3 kompaniofficerare,
chef för flygstyrelsens tekniska byrå, flygöveringenjör,
tjänstgörande ingenjörer å tekniska byrån, 2 flygingenjörer,
chef för flygstyrelsens intendenturbyrå, regementsofficer ur intendenturkåren
eller 1. marinintendent,
assistent å intendenturbyrån, kapten ur intendenturkåren eller marinintendent
av 1. graden,
expeditionsunderofficerare å intendenturbyrån, 2 pensionerade fanjunkare
med arvoden, samt
1 expeditionsvakt.
2. Flygkårernas, flygskolans och flygverkstädernas sammansättning.
Beträffande flygkårernas, flygskolans och flygverkstädernas sammansättning
biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag, dock att vid flygskolan en
kapten utbytes mot en regementsofficer samt att personalen därstädes utökas
med en intendenturutbildad pensionerad officer.
Flygskolan å Ljungbyhed beräknas bliva indelad i ett kompani om erforderligt
antal övningsflygavdelningar.
För flygskolan är avsedd följande fast anställda personal:
142
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Officerare:
1 regementsofficer,
2 kaptener, därav 1 pensionerad intendenturutbildad
officer,
8 löjtnanter.
Underofficerare:
1 förrådsförvaltare,
2 fanjunkare,
3 sergeanter,
2 fanjunkare, pensionerade.
Manskap:
2 furirer av 1. klassen,
3 furirer av 2. klassen,
5 korpraler,
8 vicekorpraler,
20 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 liantverkskorpral,
2 hantverksvicekorpraler,
5 hantverkssoldater.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 flygingenjör,
1 verkmästare av 2. klassen,
1 tyghantverkare,
1 förrådsvaktmästare.
1. flygkåren (Uppsala) skall bestå av ett spanings- samt ett bomb- och
jaktkompani. Till denna kår är den speciella utbildningen av arméns flygspanare
förlagd, ävensom den del av såväl spanar- som bombutbildningen,
vilken lämpligen kan göras gemensam för hela flygvapnet.
Den för 1. flygkåren avsedda fast anställda personalen beräknas sålunda:
Officerare:
1 regementsofficer,
5 kaptener, därav 1 regementsintendent
ur intendenturkåren eller
marinintendent av 1. graden,
6 löjtnanter.
Underofficerare:
2 förrådsförvaltare,
3 fanjunkare,
4 sergeanter,
2 fanjunkare, pensionerade.
Manskap:
2 furirer av 1. klassen,
2 furirer av 2. klassen,
4 korpraler,
8 vicekorpraler,
20 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 liantverkskorpral,
2 hantverksvicekorpraler,
6 hantverkssoldater.
Civilmilitär personal:
1 flygingenjör,
1 verkmästare av 1. klassen,
2 tyghantverkare,
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare.
Läkarvården bestrides av vid Upplands regemente tjänstgörande läkarpersonal.
2. flyglcåren (Västerås) skall bestå av ett spanings- samt ett bomb-, torpedoch
jaktkompani. Den speciella utbildningen av marinens flygspanare äger
143
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
ruin vid denna kår, varjämte utbildningen i torpedskjutning och fortsatt
utbildning i bombangrepp mot sjömål även dit förlägges.
För 2. flygkåren beräknas följande fast anställda personal:
Officerare:
1 regementsofficer,
6 kaptener, därav 1 marinintendent
av 1. graden,
6 löjtnanter.
Underofficerare :
2 förrådsförvaltare,
3 fanjunkare,
fl sergeanter,
2 fanjunkare, pensionerade.
Manskap:
2 furirer av 1. klassen,
4 furirer av 2. klassen,
4 korpraler,
8 vicekorpraler,
20 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenkantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenlian tverkarvicekorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
2 kantverkskorpraler,
4 hantverksvicekorpraler,
10 hantverkssoldater.
Civilmilitär personal:
2 läkare, pensionerade eller civila,
1 flygingenjör,
1 verkmästare av 1. klassen,
2 tyghantverkare,
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare.
3. flygkåren skall bestå dels av ett jakt- och ett spaningskompani på
Karlsborg, dels av en jaktflygskola på Malmen. Vid den på Karlsborg förlagda
delen av kåren avses fortsatt utbildning äga rum, särskilt vad beträffar
samövningar i luften mellan jakt- och spaningsflygare och samövningar med
arméns truppförband, i första hand med luftvärnsartilleriet. Jaktflygskolan
på Malmen utgör en central för den grundläggande jaktflygutbildningen
inom hela flygvapnet, dit samtliga härför lämpliga flygare beordras. Enär
denna skola sålunda bliver av betydande omfattning och då flygverkstäderna
äro förlagda till Malmen, har kårchefen med stab placerats därstädes.
Den för 3. flygkåren avsedda fast anställda personalen beräknas sålunda:
Å Malmen:
Officerare:
1 regementsofficer,
3 kaptener, därav 1 regementsintendent
ur intendenturkåren,
6 löjtnanter.
Underoffi cerare:
1 förrådsförvaltare,
2 fanjunkare,
3 sergeanter,
3 fanjunkare, pensionerade.
Manskap:
1 furir av 1. klassen,
2 furirer av 2. klassen,
4 korpraler,
4 vicekorpraler,
16 volontärer,
O''
144
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
1 sjukvå.rdsfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
2 hantverkskorpraler,
4 hantverksvicekorpraler,
10 hantverkssoldater.
CivilmiXitär personal:
1 läkare, pensionerad eller civil,
1 flygingenjör,
1 verkmästare av 1. klassen,
1 tyghantverkare,
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare.
1 Karlsborg::
Officerare:
2 kaptener,
2 löjtnanter.
Underofficerare:
1 förrådsförvaltare,
3 fanjunkare,
3 sergeanter,
2 fanjunkare, pensionerade.
Manskap:
1 furir av 1. klassen,
1 furir av 2. klassen,
3 korpraler,
4. flygkåren på kröson
ningskompani med samma
lagda delen av 3. kåren.
För 4. flygkåren beräknas
Officerare:
1 regementsofficer,
kaptener,
löjtnanter, därav 1 regementsintendent
ur intendenturkåren.
Underofficerare:
1 förrådsförvaltare,
3 fanjunkare,
3 sergeanter,
3 fanjunkare, pensionerade.
Manskap:
2 furirer av 1. klassen,
2 furirer av 2. klassen,
4 korpraler,
4 vicekorpraler,
8 volontärer,
1 sjukvårdskorpral,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 hantverkskorpral,
2 hantverksvicekorpraler.
Civilmilitcir personal:
1 flygingenjör,
1 verkmästare av 2. klassen,
1 tyghantverkare,
1 förrådsvaktmästare.
fast anställda personal:
4 vicekorpraler,
8 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverkskorpral,
1 hantverksvicekorpral,
3 hantverkssoldater.
Civilmilitär personal:
1 läkare, pensionerad eller civil
1 flygingenjör,
1 verkmästare av 2. klassen,
1 tyghantverkare,
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare.
(Östersund) skall bestå av ett jakt- och ett spa
uppgifter, som avses för den till Karlsborg för
-
följande
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 145
Särskilda tygkompanier äro icke k
beräknas ingå i resp. kårstaber och
riga kompanier.
För flygverkstäderna avses följande
A Malmen:
1 flygingenjör,
1 verkmästare av 1. klassen,
1 verkmästare av 2. klassen,
1 förrådsförvaltare.
edtagna. Tygofficer och tygunderofficer
tygpersonalen i övrigt fördelas på öv
fast
anställda personal:
I Västerås:
1 %gingenjör,
1 verkmästare av 1. klassen,
1 verkmästare av 2. klassen,
1 förrådsförvaltare.
3. Personal och utbildning.
Personal.
Utskottet biträder, vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit.
Angående underbefäls och underofficerares befordran till officerare och
reservofficerare, ävensom beträffande underofficerares tjänsteställning synas
emellertid för flygvapnet böra utfärdas motsvarande bestämmelser som för
försvarets övriga grenar.
Utbildning.
Utskottet ansluter sig till vad Kungl. Maj.t härvid föreslagit.
4. Flygvapnets materiel och förläggning.
Materiel.
Förutom med behövligt antal skol- och övningsplan bör flygvapnet förses
med jakt-, eskort-, spanar-, bomb- och torpedplan. Av samtliga plan bör
en lämplig del utgöras av sjöflygplan, varjämte förutsattes, att planen såsom
regel bliva så konstruerade, att övergång från hjulställ till flottörställ och
tvärtom kan äga rum.
Förläggning.
För flygskolan avses, såsom förut sagts, Ljungbyhed såsom förläggningsplats.
Denna plats är i de flesta hänseenden härför särdeles lämplig. Ljungbyhed
med den bredvid liggande Bonarps hed bildar nämligen goda och
vidsträckta flygfält, där ett stort antal elever samtidigt kunna utbildas,
vilket förhållande är av stor betydelse, enär 48 flygare samtidigt avses att
utbildas vid skolan. En del hangarer och en mindre verkstadsbyggnad,
vilka förut tillhört Thulinverkens flygskola, finnas redan på platsen. Genom
vinterboning och inredning av vissa kronans där befintliga byggnader kan
i övrigt erforderligt förläggningsutrymme vinnas. Ytterligare nödiga byggnadsåtgärder
utgöras av uppförandet av nya hangarer, tillbyggnad av den
Thulinska verkstaden, ordnandet av garage för bilar samt vattentillgång och
avlopp ävensom utförandet av belysningsinstallationer och anskaffandet av
brandattiralj.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 1 avd. 1 A höft. (Nr 1.) m 25 10
146
Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.
För 1. flygkåren avses Uppsala som förläggningsort. Såsom flygfält därstädes
lämpa sig de i kronans ägo redan befintliga fälten vid Kungsängen
omedelbart öster om Fyrisån, vilka torde i nödig utsträckning ställas till
förfogande för ändamålet. För flygfältets iordningställande erfordras i huvudsak
endast igenfyllande av vissa diken m. m. Förläggningsutrymme kan
lämpligen anordnas vid Upplands artilleriregemente, varvid förutsättes med
Upplands infanteriregemente gemensam utspisning m. m. Därjämte torde
vissa skol- och förrådslokaler inom Upplands infanteriregementes och Upplands
artilleriregementes nuvarande kasernetablissement kunna få tagas i
anspråk. En del byggnadsåtgärder bliva dock erforderliga. Dessa utgöras
i huvudsak av uppförande av monteringskall, hangarer, verkstad, garage
m. m. För bombkastningsövningar skulle förslagsvis Marma skjutfält komma
till användning. Kårens övningar med sjöflygplan försiggå å Ekoln omedelbart
utanför Fyrisåns utlopp vid Flottsund, där även goda strandförhållanden
äro för handen.
För 2. flygkåren avses Västerås som förläggningsort med Hägernäs såsom
övningsplats för vissa övningar. Vid denna kår avses huvudsakligen
övningar med sjöflygplan äga rum, varför vid Västerås erfordras vissa arbeten
för uppmuddring och strandskoning. Förläggningsutrymme i Västerås
kan lämpligen anordnas i Västmanlands regementes kaserner. Därjämte
torde därstädes vissa skol- och förrådslokaler vid Västmanlands regemente
kunna få tagas i anspråk. En del byggnadsåtgärder bliva dock erforderliga.
Dessa utgöras i huvudsak av uppförande av hangarer, verkstad, garage m. m.
Vid Hägernäs, där kronan redan äger ett mindre markområde, erfordras
en del förläggningslokaler samt motsvarande anordningar som vid Västerås,
ehuru i mindre skala.
För 3. flygkåren avses Malmen—Karlsborg såsom förläggningsort, varvid
kårstaben och jaktflygskolan skola förläggas till Malmen och den övriga
delen av kåren till Karlsborg. För skjututbildningen avses särskilt det nära
Malmen belägna Hästholmen komma till användning.
Å Malmen, där under årens lopp flygfältet planerats samt en stor del
förläggnings- och skollokaler finnas, erfordras vissa byggnadsåtgärder, som
i huvudsak utgöras av flyttning av en manskapsbarack, omboning av officersbostäder
och underofficersmäss, uppförandet av gymnastikhus, vakt- och
arrestbyggnad, vinterstall, uppvärmbar reparationshangar och monteringsliall,
varjämte nu befintliga flygverkstäder å Malmen behöva i viss mån utökas.
Å Karlsborg, där lämpligt flygfält kan anordnas å mark, som till största
delen redan äges av kronan, torde erforderligt förläggnings- och delvis förrådsutrymme
kunna erhållas i redan befintliga kaserner, varvid utspisning
kan ordnas gemensam med det truppförband, som kommer att därstädes
inkvarteras. De byggnadsarbeten, som ifrågakomma å Karlsborg, utgöras
av uppförande av monteringsliall, hangarer, förråd, verkstad, garage m. m.
För sjöflygplan vidtagas mindre anordningar vid den närbelägna Bottensjön.
För 4. flygkåren föreslås Frösön invid Östersund såsom förläggningsort.
Lämpligt flygfält kan utan större kostnad anordnas på förutvarande Frösö
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 147
läger, varjämte mindre sjöflygplats bör anordnas i närheten härav. Erforderligt
förläggningsutrymme torde kunna beredas i kvarstående byggnader
å sagda läger, varvid dock vissa ombonings- och reparationsarbeten erfordras.
Härförutom måste en del byggnadsåtgärder vidtagas, såsom uppförande av
hangar, förråd, verkstad, garage m. m. I samband härmed bör den av Frösö
remontdepå använda kronoegendomen jämte åbvggnader överlämnas till flygstyrelsens
förvaltning.
Av förut omnämnda flygstationer i Boden, Vännäs, Gustavsvik, Vaxholm,
Gotland, Karlskrona och Göteborg torde med flygvapnets här givna utsträckning
i allmänhet endast Boden, Karlskrona och Göteborg komma till användning
redan i fredstid. Vid Boden avses mindre flygavdelningar avlösa
varandra för utbildning i norrländsk terräng och norrländskt klimat samt
för samövning med fästningens och övre Norrlands försvar. Övriga flygstationer
äro avsedda att i fredstid vid behov rustas för samövningar.
Detachementet till kustflottan är avsett att tillgodose kustflottans behov av
flygformationer och bereda dessa härför erforderlig samövning.
En del arbeten bliva emellertid av nöden, för att dessa flygstationer när
som helst vid behov skola kunna tagas i anspråk. Sålunda måste i Boden
uppföras en del hangarer och garage, en expeditionsbyggnad och en bensinlagringsanläggning,
varjämte därvarande flygfält bör ytterligare planeras.
Vid Gustavsvik och å Gotland böra en del hangarer m. m. nyuppföras. I
Karlskrona och Göteborg erfordras en del planering och cementering med
slipar, hangarer och expeditionsbyggnad jämte ammunitionsförråd.
För förutnämnda detachements inkvartering krävas i Boden, Karlskrona,
Vaxholm och Göteborg icke några särskilda anordningar, då sådan kan beredas
i redan befintliga kronans etablissement å dessa orter. Vad detachementet
vid kustflottan beträffar, förutsattes, att detta förlägges å en till flygdepåfartyg
ändrad äldre 1. klass pansarbåt, vars iordningställande för ändamålet
torde böra bekostas med för flygvapnet avsedda medel.
Flygstationen vid Vännäs avses enligt Kungl. Maj:ts proposition att endast
tidvis tagas i anspråk, förnämligast för vinterflygningar, samt att tjänstgöra
såsom mellanstation mellan Boden och flygvapnets sydligare förläggningar.
Beträffande denna station finner utskottet nu icke anledning ifrågasätta
ändring i vad Kungl. Maj:t föreslagit, men anser sig böra uttala, att detta
icke bör utgöra hinder för val av annan plats, därest förhållandena därtill
skulle giva anledning.
Flygverkstäder.
Med den utvidgning, som flygvapnet skulle erhålla, bliva flygverkstäderna
å Malmen icke tillräckliga för materielens underhåll. Icke heller bleve
så förhållandet, därest de utvidgades, enär för sjöflygplanens klargöring, avvägning
och inflygning tillgång till lämpligt farvatten är en nödvändighet.
På grund härav föreslås uppförandet av nya flygverkstäder i samband
med 2. flygkåren vid Västerås. Dessa verkstäder avses i första hand för
underhåll av sjöflygplan.
148
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Under inga förhållanden böra några kostnader göras för ytterligare utvidgning
av flygverkstäderna vid flottans varv i Stockholm. Den nuvarande
flygdepån vid sagda varv bör snarast möjligt utbrytas för att tillföras flygvapnet.
Härvid torde för marinens nuvarande flygväsende använda verktygsmaskiner,
verktyg och övriga inventarier, ävensom eljest för varvets
drift eventuellt obehövliga inventarier, som kunna vara flygvapnet till nytta,
böra överföras till detta vapen.
D. Flygvapnets kostnader.
I Kungl. Maj:ts proposition förutsättes, att den nya organisationen av
flygvapnet skall genomföras under loppet av fem år. Årskostnaderna för
den genomförda organisationen skulle belöpa sig på 6,000,000 kronor. Ehuru
organisationen i avseende på personal och dylikt avses vara färdig först med
femte året, förordas i propositionen, att hela den beräknade årskostnaden
för genomförd organisation må utgå från och med första året (1926 1927)
och att vad som besparas av organisationskostnaden ma användas för materielanskaffning.
Då organisationskostnaderna under de fyra första aren bliva
sammanlagt endast 18,000,000 kronor, kunna sålunda medlen ökas med
6.000. 000 kronor. Under tioårsperioden beräknas engångskostnaderna till
18.000. 000 kronor, vadan, enär härav kostnaderna för byggnader m. m. under
första femårsperioden enligt nedan beräknas till 4,530,000 kronor för materielanskaffning
under hela tioårsperioden skulle återstå ett belopp av
13,470,000 kronor. Propositionen förutsätter, att engångskostnaderna för
de första fem åren beräknas till 13,000,000 kronor, varav 8,470,000 kronor
för materielanskaffning och 4,530,000 kronor för byggnader m. m. För
materielanskaffning under andra femårsperioden skulle således beräknas
5.000. 000 kronor.
Yad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, anser sig utskottet böra biträda.
Årliga organisationskostnader.
Utskottet, som låtit granska de av Kungl. Maj:t beräknade årskostnaderna
för organisationen, har funnit, att anslaget för avlöning, rekrytering och
resekostnader m. m. med hänsyn till av utskottet förut föreslagen begränsning
av själva flygledningen kan minskas till 1,157,000 kronor, under det
att däremot anslaget till de värnpliktiges avlöning och färder m. m. bör höjas
till 124,000 kronor, ävensom att anslaget till extra utgifter, vilket anslag
synes utskottet vara väl lågt beräknat, bör höjas till 34,000 kronor. De av
utskottet föreslagna ändringarna inverka emellertid icke å den slutliga summan
för årskostnaderna, vilka således, i likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit,
böra beräknas till 6,000,000 kronor. Utskottet har i övrigt intet att
erinra mot vad Kungl. Maj:t anfört beträffande de arliga organisationskostnaderna.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
149
Kostnaderna för materielanskaffning, byggnader m. m.
(Engångskostnader.)
Såsom ovan nämnts, beräknas engångskostnaderna under de fem första
åren till 13,000,000 kronor, varav för materielanskaffning 8,470,000 kronor
och för byggnader m. m. 4,530,000 kronor. Verkställd utredning visar,
att det torde vara möjligt att för den angivna summan av 8,470,000 kronor
erhålla ett materielbestånd, som står i rimligt förhållande till den under
femårsperioden uppnådda organisationen i övrigt. Anskaffningskostnaden
beräknas komma att fördelas med 6,530,000 kronor för anskaffning av flygplan
och motorer samt 1,940,000 kronor för anskaffning av annan flygmateriel.
Den för den andra femårsperioden beräknade engångskostnaden
avser ett ytterligare tryggande av mobiliseringsbehovet av flygmateriel.
Av de för byggnader m. m. beräknade kostnaderna — 4,530,000 kronor —
beräknas 4,000,000 kronor kunna utgå från de i samband med redogörelsen
för arméns engångskostnader omnämnda för byggnadsföretag inom armén
reserverade medlen och alltså endast 530,000 kronor behöva anvisas.
Med hänsyn till att den nya flygorganisationens uppsättande icke bör onödigtvis
fördröjas, föreslår Kungl. Maj: t, att iordningställandet av förläggningsplatserna
må taga sin början redan under budgetåret 1925—1926, ehuru det
förutsättes, att genomförandet av flygvapnets nyorganisation i stort sett påbörjas
först under budgetåret 1926—1927. Kungl. Maj:t föreslår därför, att
riksdagen ville medgiva, att utav de för armébyggnadsändamål reserverade
medel under budgetåret 1925—1926 det förut omförmälda beloppet å 4,000,000- kronor måtte få disponeras.
Det för byggnader m. m. avsedda beloppet, 4,530,000 kronor, föreslås i
huvudsak böra fördelas på följande sätt.
För
1. flygkåren ................................
kronor
335,000
—
»
2. » .................................
»
973,000
—
»
3. » ................................
»
790,000
—
»
4. » .................................
»
261,000
—
»
flygskolan................................
446,000
—
flygverkstäderna .......................
»
780,000
—
»
Boden..........................................
»
152,000
—
»
Gustavsvik och Gotland............
»
179,000
—
»
Karlskrona ................................
»
215,000
—
»
Göteborg ....................................
»
154,000
—
»
Yännäs ......................................
»
100,000
—
»
ändring av äldre pansarbåt till
depåfartyg ..............................
»
145,000
_
eller tillhopa kronor 4,530,000: —
Engångskostnaderna (8,470,000 + 530,000 = 9,000,000 kronor) beräknas
under 5-årsperioden 1926-1931 bliva fördelade enligt nedanstående tablå,
150
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
som även upptager fördelningen av de årliga organisationskostnaderna under
samma period:
Organisa-
tionskost-
nader
Kronor
Engångs-
kostnader
Kronor
Summa
Kronor
3.600,000
2,600,000
6,200,000
4,200,000
2,400,000
6,600,000
4,800,000
1,800.000
6,600,000
5,400,000
1,200,000
6,600,000
6,000,000
1,000,000
7,000,000
24,000,000
b 9,000,000
'') 33,000,000
1. året
2. »
3. »
4. »
Summa
») Härtill komma 4,000,000 kronor, reserverade byggnadsmedel från armén.
Mot vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit har utskottet intet att erinra,
men vill dock i detta sammanhang som sin mening uttala, att ledigblivande
lokaler böra i största möjliga utsträckning användas, så att onödiga nybyggnader
undvikas, varjämte det torde böra medgivas Kungl. Maj:t att, därest
så befinnes erforderligt, göra sådana förändringar i fördelningen av det för
byggnader m. m. avsedda beloppet av 4,530,000 kronor, som av omständigheterna
betingas.
E. Flygteknisk forskning och utbildning av flygingenjörer.
Utskottet ansluter sig till vad Kungl. Maj:t anfört rörande flygteknisk
forskning och utbildning av flygingenjörer.
F. Förberedandet av nyorganisationens genomförande.
Utskottet tillstyrker, vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit.
Ekonomisk krigsberedskap.
I Kungl. Maj:ts proposition framhålles, att erfarenheterna från världskriget
framhävt den utomordentliga betydelsen av, att sådana anordningar
vidtagas, som sätta ett land i stånd att i ekonomiskt och finansiellt hänseende
bära krigets börda samt bereda det möjlighet till självförsörjning i
händelse av avspärrning från andra stater, en åtgärd, som enligt vad världskriget
visat oss kan vidtagas, utan att vi bliva direkt indragna i kriget.
En särskild beredskap i detta hänseende har därför ansetts erforderlig.
En dylik beredskap kräver emellertid omfattande förberedelser redan i
fredstid. Olägenheterna av en improviserad organisation framträdde synnerligen
skarpt även i vårt land under världskriget, huvudsakligen till följd
av att uppgifterna icke varit i förväg genomtänkta och planlagda. Och i de
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
151
krigförande länderna förorsakade de bristande förberedelserna på detta område
ödesdigra följder. Efter kriget liar man också i åtskilliga länder ägnat
stor uppmärksamhet åt denna allmänna krigsberedskap och härför vidtagit omfattande
organisationsåtgärder.
Redan 1915 förelädes riksdagen ett förslag om inrättandet av ett organ
för den ekonomiska krigsberedskapen (proposition nr 181).
I sitt utlåtande över detta förslag betonade statsutskottet, att det funnit
syftet med propositionen i hög grad beaktansvärt, men likväl ansett den i
ärendet förebragta utredningen icke vara av beskaffenhet, att riksdagen på
grundval av densamma kunde taga ståndpunkt till frågan, huruvida en särskild
permanent organisation för den ekonomiska krigsberedskapen vore erforderlig
och huru en sådan organisation eventuellt borde sammansättas.
Utskottet tillrådde därför vidtagandet av en omfattande undersökning, huruledes
en effektiv ekonomisk krigsberedskap bäst borde främjas, varvid världskrigets
erfarenheter i möjligaste mån borde tillgodogöras och särskilt den
frågan beaktas, huru de ursprungligen upprättade planerna för den ekonomiska
krigsberedskapen lämpligen skulle kunna förnyas och fullständigas,
så att de vid varje tidpunkt verkligen vore avpassade efter de då rådande
tidsförhållandenas krav. På denna grund ansåg sig utskottet icke kunna
förorda propositionen. Denna mening biträddes också av riksdagen.
Den sålunda enligt riksdagens mening behövliga mer omfattande utredningen
i förevarande fråga uppdrog Kimgl. Maj:t åt den s. k. krigsberedskapskommissionen
att verkställa.
Kungl. Maj:ts proposition nr 50 ansluter sig i nu berörda avseende i
stort sett till ett av krigsberedskapskommissionen framlagt förslag om inrättandet
av ett särskilt organ för den materiella och ekonomiska krigsberedskapen,
benämnt rikskommissionen för den ekonomiska krigsberedskapen.
Beträffande arten och omfattningen av de arbetsuppgifter, som skulle
tillkomma denna kommission, får utskottet hänvisa till propositionen sid.
373 och 374.
Rikskommission borde erhålla följande sammansättning, nämligen:
ordförande, tillika representant för någon av de praktiska sakkunskapsområdena
;
fast avlönade ledamöter:
1 chef för kommissionens kansli,
1 avdelningschef för livsmedelsfrågor,
1 avdelningschef för industriella frågor,
1 avdelningschef för finans- och kreditfrågor samt för nationalekonomiska
och statistiska arbeten (nationalekonom) och
1 militär avdelningschef (generalstabsofficer);
övriga ledamöter:
2 för jordbruket,
3 för industrien (handeln och sjöfarten),
1 från riksbanken,
1 för det övriga kreditväsendet,
152
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
1 för socialpolitiken och
1 för lagärenden.
Antalet ledamöter skulle alltså bliva fem fast avlönade och nio andra.
I propositionen framhålles, att det till en början icke synes vara erforderligt,
att antalet ledamöter i rikskommissionen bestämt fixeras till det ovan
angivna eller att rikskommissionens kanslipersonal omedelbart uppföres med
avlöningsförmåner å stat. Försiktigheten bjuder nämligen att icke från
början skapa en alltför stor organisation. Kungl. Maj:t torde därför böra
beredas möjlighet att tillsvidare, intill dess tillräcklig erfarenhet på förevarande
område vunnits, såväl bestämma antalet fast avlönade och övriga ledamöter i
kommissionen som desammas avlöningsförmåner.
Kostnaderna för den föreslagna organisationen har i propositionen beräknats
till 120,000 kronor. Under övergången till den nya försvarsorganisationen,
då viss militär personal å övergångsstat torde kunna tagas i
anspråk för arbete i kommissionen, kunna de årliga kostnaderna begränsas
till omkring 90,000 kronor.
Herr Jeppsson har i sin motion nr 333 i andra kammaren föreslagit, att,
därest en rikskommission för den ekonomiska krigsberedskapen beslutes,
bland dess fast avlönade personal skola ingå två militära avdelningschefer,
nämligen en lantmilitär (generalstabsofficer) och en sjömili tär (marinstabsofficer).
Herrar Järte och Bernström hava i sin motion nr 360 hemställt, att riksdagen
måtte besluta,
att i enlighet med myndigheternas förslag öka antalet för arméförvaltningen
avsedda officerare med 6 och för marinförvaltningen avsedda mariningenjörer
med 1;
att industriberedskapskommissionen skall erhålla ett permanent sekretariat,
bestående tillsvidare av 1 kanslichef och 1 sekreterare;
att rikskommissionen för den ekonomiska krigsberedskapen tilldelas följande
ledamöter: 1 chef, 1 kanslichef, 1 militär avdelningschef, 1 avdelningschef
för industriella frågor, 1 avdelningschef för livsmedelsfrågor, 1 avdelningschef
för finans- och kreditfrågor samt för nationalekonomiska och statistiska
arbeten, samt erforderlig expeditionspersonal;
att utredning igångsättes angående indragning av militieombudsmannainstitutionen;
att
utredning angående nationens mobilisering vid krig snarast igångsättes
och verkställes, innan ny proposition angående försvarsväsendets ordnande
avlåtes till riksdagen.
Utskottet ansluter sig till det i Kungl. Maj:ts proposition angivna syftet
med inrättandet av en rikskommission för den ekonomiska krigsberedskapen,
men anser dock, att Kungl. Maj:t vid avlåtandet av framställning om anslag
för ifrågavarande ändamål bör taga under omprövning, huruvida kostnaderna
icke kunna avsevärt nedbringas antingen genom en beskärning av den tänkta
organisationen eller genom dennas ersättande med andra åtgärder.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
153
I överensstämmelse med denna sin uppfattning har utskottet funnit sig
böra avstyrka de i förevarande ämne väckta motionerna.
Utskottet avstyrker ävenledes herrar Järtes och Bernströms motion i vad
den avser utredning angående indragning av militieombudsmannainstitutionen.
SAMMANFATTNING.
Kostnaderna för den av utskottet föreslagna
organisationen i jämförelse med 1914 års
försvarsorganisation, provisoriet och
Kungl. Maj:ts proposition.
För att erhålla en jämförelse mellan kostnaderna för den av utskottet föreslagna
organisationen och kostnaderna för 1914 års försvarsorganisation samt
för det nuvarande provisoriet enligt riksstaten för budgetåret 1924—1925
ävensom för Kungl. Maj:ts förslag har utskottet låtit upprätta efterföljande
tablå, därvid ansetts lämpligt att jämväl medtaga kostnaderna för den av försvarsrevisionen
föreslagna organisationen.
I tablån hava, för vinnande av en riktig jämförelse, kostnaderna beräknats
efter fullt enhetliga principer, varvid de i Kungl. Maj:ts proposition angivna
beräkningsgrunderna blivit följda. Kostnaderna för övergången till den nya
organisationen hava beräknats efter medeltalet för 10-årsperioden 1926—1936.
För det nu föreslagna självständiga flygvapnet hava de årliga kostnaderna
upptagits med de belopp, vartill de under 5-årsperioden 1926—1931 beräknats
irppgå.
Vid jämförandet av den nu föreslagna organisationen med 1914 års
organisation är först att märka, att de i tablån upptagna kostnaderna för
sistnämnda organisation egentligen borde ökas med kostnaderna för dels
vissa byggnadsföretag, med vilkas igångsättande eller fullföljande hittills fått
anstå, och dels anskaffning av med hänsyn till erfarenheterna från världskriget
erforderlig modern materiel m. m. Frånsett dessa kostnader utgör för
försvarsväsendet i dess helhet den totala minskningen i de årliga organisationskostnaderna
83,196,000 kronor. För de särskilda försvarsgrenarna bliva
motsvarande siffror, för lantförsvaret 62,542,000 kronor samt för sjöförsvaret
26,675,000 kronor, varvid dock är att märka, att i fråga om 1914 års organisation
kostnaderna för flygväsendet ingå i lånt- och sjöförsvarets kostnader.
Beträffande proportionen mellan lantförsvarets och sjöförsvarets kostnader
kommo enligt 1914 års organisation av den för försvarsväsendet i dess helhet
beräknade kostnadssumman på lantförsvaret 68.2 % och på sjöförsvaret
31.8 %, vilka procenttal emellertid enligt den nu verkställda omräkningen
av kostnaderna för sagda organisation ändras till 67.3 % och 32.7 %. Enligt
föreliggande förslag skulle motsvarande siffror för lånt- och sjöförsvaret
samt flygvapnet bliva respektive 60.7 33.2 % och 6.i %.
154
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Tablå
utvisande kostnaderna för 1914 års försvarsorganisation, det nuvarande provisoriet
enligt riksstaten för budgetåret 1924—1925 samt för försvarsrevisionens,
Kungl. Majsts och utskottets förslag. * *)
1914 års
Provi-
Försvars-
revisio-
Kungl.
Majits
Utskottets
tion
Milj. kr.
sorlet
nens
proposi-
förslag
Milj. kr.
förslag
Milj. kr.
tion
Milj. kr.
Milj. kr.
I. Arliga organisationskostnader:
Departementet ..............................
0,296
'') 0,341
0,317
0,317
0,317
Lantförsvaret:
normala kostnader .....................
113,500
92,189
69,180
56,325
58,258
extra ordinarie kostnader ............
8,400
2,736
2,ooo
1,200
1,200
Säger för lantförsvaret
122,000
94,925
71,180
57,625
59,458
Sjöförsvaret:
normala kostnader ....................
42,600
36,871
33,07 2
26,691
26,87 5
extra ordinarie kostnader............
2) 16,500
3) 6,194
4) 6,000
*) 5,650
4) 5,650
Säger för sjöförsvaret
59,200
43,065
39,072
32,341
32,525
Flygvapnet....................................
—
—
—
6,000
6,000
Summa årliga organisationskostnader
181,496
5) 138,331
110,569
98,183
98,300
II. Engångskostnader (i medeltal
för åren 1926—1936):
Lantförsvaret................................
3,2 7 0
2,100
2,165
0,500
Sjöförsvaret .................................
—
—
1,330
0,50 0
Flygvapnet....................................
—
—
—
0,600
6) 0,600
Summa årliga engångskostnader
7)~
8)~
8) 4,S00
3,200
3,265
III. Övergångskostnader (i medel- tal för åren 1926—1936):
Lantförsvaret................................
3,400
4,400
10) 4,250
Sjöförsvaret .................................
—
—
1,200
1,350
1,400
Summa årliga övergångskostnader
—
—
4,600
5,750
5,660
Summa summarum
181,496
138,881
119,769
105,138
107,215
J) Vissa för förs vars väsendet gemensamma anslag å tillsammans 47 500 kronor äro här medräknade.
3) Därav 12 600 000 kronor för fartygsraaterielens förnyelse.
3) » 3 500 000 » » »
*) » 5 000 000 » » » »
5) Genom befintliga vakanser inom officersgraderna samt genom beräknad vakanssättning av
manskapsbeställningar hava kostnaderna för personalens avlöning under budgetåret 1924—1925
minskats med omkring 2.8 miljoner kronor.
®) Beräknad medelsanvisning under 5-årsperioden 1926—1931.
7) För har avsedd materielanskaflfning står större delen av de för extra ordinarie kostnader
beräknade beloppen å tillsammans 12 400 000 kronor till förfogande.
8) Kostnader för viss materielanskaffning äro inräknade under de extra ordinarie kostnaderna.
°) De av revisionen beräknade engångskostnaderna hava minskats med de av 1924 års riksdag
anvisade samt i 1925 års statsverksproposition äskade medlen för viss materielanskaffning.
10) Härtill komma ökade organisationskostnader under de första övergångsåren för övergångens
genomförande vid armén i tvenne omgångar å tillsammans omkring 3.7 miljoner kronor.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
155
Såsom framgår av tablån, uppgå enligt nuvarande provisorium de årliga
organisationskostnaderna till 138,331,000 kronor och enligt föreliggande förslag
till 98,300,000 kronor. Nämnda kostnader skulle alltså enligt förslaget med
40,031,000 kronor understiga motsvarande kostnader för provisoriet. Emellertid
uppväges denna besparing under övergångsåren till viss del av de
utav den föreslagna organisationen betingade engångs- och övergångskostnaderna.
Efter organisationens genomförande komma därjämte de nuvarande kostnaderna
för personalens pensionering samt för dyrtidstillägg att undergå en
betydande minskning.
På grund av vad utskottet här ovan anfört, får utskottet — som förutsätter
att frågan angående ordnandet av försvarsväsendets olika grenar bör
avgöras i ett sammanhang — hemställa:
l:o) att riksdagen, under förutsättning att riksdagen fattar
beslut, som av Kungl. Maj:t godkännes, om antagande av ny värnpliktslag,
och med förklarande att Kungl. Maj:ts proposition nr 50
angående försvarsväsendets ordnande icke kunnat av riksdagen
oförändrad godkännas, må bifalla vad utskottet, i anledning av
samma proposition ävensom de i ämnet väckta motionerna, här
nedan föreslår, nämligen:
LAXTI (VRSVAKET.
A. Lan tför svarets kommandoexpedition.
Denna expeditions personal skall bestå av:
1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,
1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,
3 kaptener ur generalstaben,
7 pensionerade officerare, med arvoden å departementets stat,
2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,
2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med arvoden
å departementets stat och
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.
B. Arméförvaltningen.
Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assistent å
sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.
Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren
ävensom förvaltaren ur samma kår ersättas, den förre av 1 pensionerad
officer såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad underofficer såsom
förrådsförvaltare.
156
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband.
Fästningar.
Arméns truppförband organiseras i huvudsak å fyra arméfördelningar samt
Övre Norrlands trupper och Gotlands trupper.
Övre Norrlands trupper skola bestå av:
Norrbottens regemente, Västerbottens regemente, en skvadron ur Norrlands
dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Norrbottens artillerikår,
Bodens ingenjörkår samt ett intendenturkompani.
Gotlands trupper skola bestå av Gotlands infanterikår och Gotlands
artillerikår.
Karlsborgs fästning nedlägges.
D. Högre staber och inspektioner in. m.
1. Generalitetet.
Detta skall bestå av:
1 chef för generalstaben,
1 inspektör för infanteriet,
4 arméfördelningschefer,
1 militärbefälhavare för Övre Norrland,
1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,
1 chef för fortifikationen,
1 generalintendent och
1 inspektör för kavalleriet och chef för arméns remonteringsväsende.
2. Arméfördelningsstaberna.
Var och en av de fyra arméfördelningsstaberna skall bestå av:
1 brigadchef,
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,
1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,
1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,
1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren, samt
3 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande
en i stabsexpeditionen, en hos fortifikationsofficeren och en hos fördelningsintendenten.
3. Militärbefalet för Övre Norrland.
Militärbefälhavarens för Övre Norrland stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 adjutant, kapten ur militärbefälets truppförband, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
Av ovanstående personal uppföres å staten för arméfördelningsstaber,
militärbefäl och inspektioner adjutanten med arvode såsom kapten.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
157
4. Kommendantskapet i Boden.
Kommendantskapet i Boden skall bestå av:
1 kommendant,
1 stabschef, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,
1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,
1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,
1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intenden turkår en,
1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,
1 garnisonspastor,
1 fästningsläkare,
1 regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 fästningsveterinär,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,
den ene i kommendantskapets expedition, den andre hos fästningsintendenten,
samt
1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden
och Karlsborg gemensamma staten.
5. Militärbefälet på Gotland.
Militärbefälet på Gotland skall bestå av:
1 militärbefälhavare på Gotland, samtidigt chef för Gotlands infanterikår,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast
vissa tider av året,
1 adjutant, kompaniofficer, beordrad ur Gotlands trupper,
1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,
1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 stabsläkare, regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 biträde hos stabsintendenten, pensionerad officer,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,
den ene hos fortifikationsofficeren, den andre hos stabsintendenten, samt
1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, pensionerad underofficer.
(i. Infanteriinspektionen.
Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
7. Militärläroverksinspektionen.
Såsom inspektör för militärläroverken förordnas en i Stockholm förlagd
brigadchef.
Inspektörens för militärläroverken stab skall bestå av:
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
158
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
8. Kavalleriinspektionen m. m.
Kavalleriinspektörens och chefens för remonteringsväsendet stab skall
bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 redogörare, pensionerad officer, samt
I expedition sunderofficer, pensionerad underofficer.
i). Generalstaben.
Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal:
a) Militär personal:
1. Overadjutanter och stabsadjutanter.
1 överste,
4 överstelöjtnanter,
II majorer och
33 kaptener.
2. Militärattachéer.
1 överstelöjtnant och
3 majorer.
3. Pensionerad personal.
1 redogörare, pensionerad officer,
1 bibliotekarie, pensionerad officer,
3 aktuarier, pensionerade officerare, och
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.
b) Civil personal:
1 professor,
1 krigsarkivarie,
1 förste expeditionsvakt och
3 expeditionsvakter.
10. Artilleristaben.
Denna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben,
2 majorer,
9 kaptener,
3 löjtnanter,
1 officer, beordrad ur infanteriet,
1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,
1 pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer samt
1 expeditionsvakt.
11. Fortifikationsstaben.
Denna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben, samt
7 övriga officerare, därav högst 2 regementsofficerare.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
159
12. Intendcnturstaben.
Intendenturstaben skall bestå av:
1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,
4 kaptener ur intendenturkåren,
2 löjtnanter ur intendenturkåren,
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt
1 expeditionsvakt.
13. Tränginspektionen.
Inspektörens för trängen stab skall bestå av:
1 adjutant, kapten ur trängen, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
14. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg.
Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.
E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser.
1. Krigsskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
Stah:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,
1 bataljonsläkare,
1 redogörare, pensionerad officer,
1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över. Karlbergs kungsgård,
pensionerad underofficer,
1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,
samt
1 kölisföreståndare, pensionerad underofficer.
Officer skur sens kompanibefäl :
1 kompanichef, kapten,
5 kadettofficerare, samt
1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.
Officerslmrscns lärarpersonal:
5 förste lärare,
5 andre lärare,
2 lärare och
biträdande lärare (beräknade till ett antal av 5).
Beservofficerskursens kompanibefäl:
1 kompanichef,
4 kadettofficerare samt
1 kompaniadjutant, tillika vapenunderofficer, pensionerad underofficer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Por sta särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
1*50
Reservofficerskursens lärarpersonal:
1 lärare samt
1 biträdande lärare.
Betjäning:
till erforderligt antal.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat:
chefen med lön, adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med
arvoden såsom kaptener samt kadettofficerarna, 3 förste och 2 andre lärare
samt 1 lärare, samtliga vid officerskursen, med arvoden såsom kaptener eller
löjtnanter.
2. Krigshögskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, kapten,
1 biträdande adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie, pensionerad
officer,
5 lärare i militära ämnen, därav 2 majorer och 3 kaptener,
förslagsvis 9 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,
1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat regementsofficerarna
med lön samt ovan angivna kaptener med arvoden såsom kaptener.
3. Artilleri- och ingeiijörhögskoian.
Denna skolas personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,
1 redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, kaptener,
övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt
5,
förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
repetitörer till erforderligt antal,
2 expeditionsvakter samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med lön
chefen samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i militära
ämnen.
4. Ridskolan.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, major,
1 förste lärare,
1 andre lärare,
Flinta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
161
1 lärare, tillika adjutant,
1 bataljons veterinär,
1 redogörare,
1 förvaltare, pensionerad underofficer,
1 maskinist,
stallbetjäning till erforderligt antal samt
1 liovslagarunderbefäl, beordrat ur Livregementets dragoner.
Cliefen uppföres med lön å skolans stat. De tre lärarna uppföras å skolans
stat med arvoden såsom ryttmästare eller löjtnanter.
5. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,
1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under
högst 160 dagar,
3 förste lärare,
10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under
högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav 7
under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,
1 förvaltare, |
t.., , ( samtliga pensionerade
J. \ cXUGlj | -J ^ np > ^
1 köksföreståndare tillika biträde åt väbeln, I
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under
högst 200 dagar.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat: med lön
chefen samt med arvoden adjutanten såsom löjtnant och förste lärarna såsom
kaptener.
<>. Artillerisk jutskolan.
Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1
överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben
erforderliga personalen.
Skjutskolan, vilken förutsättes pågå under en tid av sju veckor, skall
fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,
allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
7. Umlerofficersskolan in. in.
Vnclerofficersslcolans personal skall bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, kapten,
2 kompanichefer, kaptener,
6 avdelningschefer, löjtnanter,
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. lavd. 1 A höft. (Nr 1.) 72225 11
162
Första särskilda utskottets utlåtande Kr I.
1 bataljonsadjutant m. m., pensionerad underofficer,
2 kompaniadjutanter, pensionerade underofficerare,
tillfälligt beordrade lärare, förslagsvis 3 (officerare ur fortifikationen,
trängen och intendenturkåren),
1 studierektor samt
timlärare till erforderligt antal.
Av ovanstående personal uppföras å skolans stat: chefen med lön samt
adjutanten och kompanicheferna med arvoden såsom kaptener och avdelningscheferna
med arvoden såsom löjtnanter.
Den förberedande underofficersslcolans personal skall bestå av förslagsvis:
2 kaptener (ryttmästare),
9 subalternofficerare,
2 fanjunkare och
6 sergeanter,
samtliga beordrade ur truppförbanden för en tid av omkring 225 dagar, samt
timlärare till erforderligt antal.
1
1
3
15
25
10
11
23
20
41
40
40
61
1
1
2
2
2
1
2
1
F. Lägre truppförband.
1. Infanteriet.
a) Svea livgarde skall bestå av:
1. Regementet.
Officerare:
överste och chef,
överstelöjtnant,
majorer,
kaptener,
löjtnanter samt
underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
fanjunkare och
sergeanter.
Manskap:
furirer av 1. klassen,
furirer av 2. klassen,
korpraler,
vicekorpraler,
volontärer,
sjukvårdsfurir av 1. klassen,
sjukvårdsfurir av 2. klassen,
sj ukvårdskorpr aler,
sjukvårdsvicekorpraler,
sjukvårdssoldater,
hovslagarvicekorpral,
vapenliantverkarfurirerav2. klassen,
vapenhan tverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpcrsonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
6 musiksergeanter,
4 musikfurirer av 1. klassen,
3 musikfurirer av 2. klassen,
4 musikkorpraler,
4 musikvicekorpraler,
10 musikvolontärer och
7 musikelever.
Civilmilitfir personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 officer,
2 expeditionsunderofficerare,
1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
Forsla särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
163
2. Stridsvagnbataljonen.
Officerare:
1 överstelöjtnant,
2 kaptener,
6 löjtnanter.
Underofficerare:
2 fanjunkare,
4 sergeanter.
8 korpraler,
8 vicekorpraler,
12 volontärer,
1 sjukvårclskorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen.
Civilmilitär personal:
1 verkmästare.
Manskap: Pensionerad personal:
• i furirer av 1. klassen, ] pensionerad underofficer.
6 furirer av 2. klassen,
b) Vait och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:
Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Västgöta—Bohus, Upptands,
Skaiaboigs, Södermanlands, Smalands och Ålrsborgs regementen samt
Norra skånska infanteriregementet skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
10 kaptener,
19 löjtnanter samt
7 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
8 fanjunkare och
18 sergeanter.
Manskap:
12 furirer av 1. klassen,
25 furirer av 2. klassen,
24 korpraler,
24 vicekorpraler,
37 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjuk vårds vicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 liovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
•1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpcrsonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter.
3 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler.
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
2 expeditionsunderofficerare,
1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1G4
Första särskilda utskottets utlåtande Nr l.
c) Kronobergs regemente skall bestå
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorér,
13 kaptener,
23 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
11 fanjunkare och
23 sergeanter.
Manskap:
17 furirer av 1. klassen,
35 furirer av 2. klassen,
32 korpraler,
32 vicekorpraler,
52 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
1 sjukvårdsvicekorpral,
3 sjukvårdssoldater,
2 hovslagarvicekorpraler,
2 vapenhantverkarfurirer av 2.
klassen,
<1) Norrbottens regemente skall bestå
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
12 kaptener,
21 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
9 fanjunkare och
20 sergeanter.
Manskap:
12 furirer av 1. klassen,
25 furirer av 2. klassen,
28 korpraler,
28 vicekorpraler,
37 volontärer,
av:
1 vaponhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter,
3 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer,
5 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
renslonerad personal:
3 expeditionsunderoffieerare,
2 vapenunderofficerare,
1 underofficer, förrådsförvaltare, och
2 underofficerare, biträden åt rege
mentsintendenterna.
av:
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhan tverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:1;
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
G musiksergeanter,
4 musikfurirer av 1. klassen,
3 musikfurirer av 2. klassen,
•) Avsedd för Bodens garnison.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
165
4 musikkorpraler,
4 musikvicekorpraler,
10 musikvolontärer och
7 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 f örrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
2 expeditionsunderofficerare,
1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
e) Yart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:
Dalregementet, Hälsinge, Hallands, Västerbottens och Värmlands regementen,
Jämtlands fältjägarregenientc samt Västernorrlands regemente skall bestå av:
Officerare:
1 vapenhantverkarkorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Mtisikpersonal:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
1 major,
9 kaptener,
18 löjtnanter samt
6 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
8 fanjunkare och
17 sergeanter.
Manskap:
11 furirer av 1. klassen,
23 furirer av 2. klassen,
20 korpraler,
20 vicekorpraler,
34 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 liovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter,
3 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
2 expeditionsunderofficerare,
1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
f) Södra slcånsJca infanteriregementet skall bestå av samma personal som
ovan under e) angivits, dock att en pensionerad underofficer tillkommer
såsom förrådsförvaltare å Eevingehed.
g) Gotlands infanterikår skall bestå av:
Officerare: Underofficerare:
1 överstelöjtnant, 5 fanjunkare och
6 kaptener, 11 sergeanter.
9 löjtnanter samt
4 underlöjtnanter och fänrikar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
16G
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Manskap:
8 furir er av 1. klassen,
15 furirer av 2. klassen,
16 korpraler,
16 vicekorpraler,
23 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarkorpral ocli
1 vapenkantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
2 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
3 musikvolontärer ocli
4 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
2. Kavalleriet.
av:
a) Livregementets dragoner skall bestå
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
7 ryttmästare,
13 löjtnanter samt
5 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
5 fanjunkare och
9 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
18 furirer av 2. klassen,
23 korpraler,
180 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsryttare,
2 hovslagarfurirer av 2. klassen,
4 hovslagarkorpraler,
4 hovslagarryttare och
1 vapenhantverkarkorpral.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
2 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 bataljonsveterinär och
1 vapenhantverkare.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
och
1 underofficer, uppbördsman för
furage m. m.
b) Livregementets husarer samt Skånska kavalleriregementet skall vart och
ett bestå av:
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
167
Officerare:
1 överste och chef.
1 överstelöjtnant eller major,
7 ryttmästare,
13 löjtnanter samt
5 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
5 fanjunkare och
9 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
IB furirer av 2. klassen,
23 korpraler,
180 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsryttare,
1 liovslagarfurir av 2. klassen,
4 hovslagarkorpraler,
4 hovslagarryttare och
1 vapenhantverkarkorpral.
c) Norrlands dragonregemente skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
8 ryttmästare,
15 löjtnanter samt
6 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
6 fanjunkare och
10 sergeanter.
Manskap:
0 furirer av 1. klassen,
22 furirer av 2. klassen,
29 korpraler,
225 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
3 sjukvårdsryttare,
1 liovslagarfurir av 2. klassen,
5 hovslagarkorpraler,
5 hovslagarryttare och
1 vapenhantverkarkorpral.
Musikpersonal:
musikfan j unkare,
musiksergeant,
musikfurir av 1. klassen,
musikfurir av 2. klassen,
musikkorpral,
musikvicekorpral,
musikvolontärer och
musikelever.
Civilmilitär personal:
bataljonsläkare,
batalj onsveterinär och
vapenhantverkare.
Pensionerad personal:
expeditionsunderofficer,
vapenunderofficer,
underofficer, biträde åt regementsinteudenten,
och
underofficer, uppbördsman för
furage m. m.
av:
Mitsikpersonal:
musikfanj unkare,
musiksergeant,
musikfurir av 1. klassen,
musikfurir av 2. klassen,
musikkorpral,
musikvicekorpral,
musikvolontärer och
musikelever.
Civilmilitär personal:
batalj onsläkare,
regemente veterinär och
vapenhantverkare.
Pensionerad personal:
expeditionsunderofficer,
vapenunderofficer,
underofficer, biträde åt regementsintendenten,
och
underofficer, uppbördsman för
furage m. m.
1
1
1
'' 1
1
1
2
3
l
1
1
1
1
1
1
bestå
1
1
1
1
1
1
2
3
1
1
1
1
1
1
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
1(38
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
3. Artilleriet.
ä) Svea artilleriregemente skall bestå av:
Officerare: 2
1 överste och chef, 3
1 överstelöjtnant. 4
2 majorer, 1
11 kaptener, 2
18 löjtnanter samt 2
8 underlöjtnanter och fänrikar.
hovslagarfurirer av 2. klassen,
hovslagark onstaplar,
liovslagarartillerister,
hantverksfurir av 2. klassen,
hantverkskonstaplar och
hantverksartillerister.
Civilmilitär personal:
. Underofficerare:
8 styckjunkare och
17 sergeanter.
Manskap:
13 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
36 konstaplar,
105 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och
1 batalj onsveterinär.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficei'',
1 underofficer, biträde åt regementsinteudenten
och
1 underofficer, uppbördsman för
furage m. m.
b) Vart och ett av Wendes artilleriregemente och Norrlands artilleriregemente
skall bestå av samma personal, som ovan under a) angivits, med undantag
därav, att staten för Wendes artilleriregemente ökas med 1 sergeant, 1 furir
av 1. och 1 av 2. klassen, att i staten för Norrlands artilleriregemente icke
upptages någon regementsveterinär samt att antalet hovslagarfurirer av 2.
klassen vid vartdera regementet minskas från 2 till 1.
c) Göta artilleriregemente skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 kaptener,
18 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
8 styckjunkare och
17 sergeanter.
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 s j ukvår dskon staplar,
3 sjukvårdsartillerister,
1 liovslagarfurir av 2. klassen.
3 hovslagarkonstaplar,
4 liovslagarartillerister,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
2 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Musikpersonal:
Manskap:
13 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
36 konstaplar,
105 volontärer,
1 musikdirektör,
1 musikstyckjunkare,
2 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
109
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och
1 bataljonsveterinär.
d) Gottands artillerikår skall bestå
Officerare:
1 överstelöjtnant och chef,
5 kaptener,
9 löjtnanter samt
3 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
o styckjunkare och
T sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer,
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
och
1 underofficer, uppbördsman för
furage m. m.
av:
14 konstaplar,
71 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
2 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
e) Bodens artilleriregemente skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 kaptener,
18 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
8 styckjunkare och
18 sergeanter.
Manskap: .
13 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
f) Arméartilleriregementet skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
bestå av:
30 konstaplar,
105 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårclskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
bestå av:
13 kaptener,
22 löjtnanter samt
9 underlöjtnanter och fänrikar.
170
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
Underofficerare:
10 styckjunkare ocli
20 sergeanter.
Manskap:
13 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
35 konstaplar,
113 volontär er,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
2 sjukvårdsartillerister,
2 liantverksfurirer av 2. klassen,
4 liantverkskonstaplar ocli
3 liantverksartillerister.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikstyckjunkare,
2 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare och
1 bataljonsläkare.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regements
intendenten.
g) Lu/tvärnsartilleriregementet skall bestå av:
Officerare:
l överste och chef,
1 major,
8 kaptener samt
20 löjtnanter.
Underofficerare:
6 styckjunkare och
13 sergeanter.
Manskap:
8 furirer av 1. klassen,
15 furirer av 2. klassen,
24 konstaplar,
74 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
2 liantverksfurirer av 2. klassen,
3 liantverkskonstaplar och
2 liantverksartillerister.
h) Norrbottens artillerilcår.
Officerare;
1 major och chef,
4 kaptener,
7 löjtnanter samt
2 underlöjtnanter och fänrikar. *)
Musikpersonal:1)
1 musikdirektör,
1 musikstyckjunkare,
2 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
3 musikvolontärer och
4 musikelever.
Civil personal:
1 garnisonspastor å Karlsborg.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.
Underofficerare:
2 styckjunkare och
6 sergeanter.
*) Avsedd för Karlsborgs garnison.
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
171
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
10 konstaplar,
20 volontärer,
1 sjukvård sko n stapel,
1 sjukvårdsartillerist,
1 liovslagarkonstapel och
1 hovslagarartillerist.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer, tillika
vapenunderofficer, och
1 kasernunderofficer, tillika väbel.
4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
a) Vid fortifikationen skall finnas
Officerare:
3 överstar,
4 överstelöjtnanter,
8 majorer,
44 kaptener,
52 löjtnanter samt
22 underlöjtnanter och fänrikar.
följande personal anställd, nämligen :
1 radioingenjör,
8 fortifikationskassörer,
1 departementsskrivare,
4 vapenhantverkare,
8 tygverkmästare,
20 tyghantverkare och
4 förrådsvaktmästare.
Underofficerare:
31 fanjunkare och
60 sergeanter.
Musikunderofficerare:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergant.
Civil personal:
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
1 bibliotekarie,
1 expeditionsofficer,
7 expeditionsunderofficerare.
4 biträden åt regementsintendenterna,
2 tillsyningsmän (en i Östersund och
en å Laxön).
Civilmilitär personal:
3 bataljonsläkare,
3 batalj onsveterinärer,
b) Vid vart och ett av nedan uppräknade ingenjör truppförband skall
finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen:
vid Svea ingenjörkår:
Manskap:
7 furirer av 1. klassen,
13 furirer av 2. klassen,
17 korpraler,
17 vicekorpraler,
94 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvardsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarkorpral,
1 liovslagarvicekorpral.
2 hovslagarsoldater,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenlian tverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler och
8 liantverkssoldater.
Musikninnsknp:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
172
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
vid Göta ingenjörkår:
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
12 furirer av 2. klassen,
15 korpraler,
15 vicekorpraler,
83 volontärer.
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarkorpral,
1 liovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenlian tverkarvicekorpral,
1 vapenliantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
3 liantverksvicekorpraler och
8 hantverkssoldater.
vid Fälttelegraf kåren:
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
13 furirer av 2. klassen,
18 korpraler,
17 vicekorpraler,
95 volontärer.
1 sjukvår dsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarkorpral,
1 ho vslagar vi ce k o r p r al,
1 liovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenliantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
3 hantverksfurirer av 2. klassen,
6 hantverkskorpraler,
5 liantverksvicekorpraler och
12 hantverkssoldater.
vid Bodens ingenjörkår:
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
13 korpraler
12 vicekorpraler,
66 volontärer.
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarkorpral,
1 liovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral.
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenliantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen
3 hantverkskorpraler,
3 liantverksvicekorpraler och
8 hantverkssoldater.
5. Träugen ocli trängtrupperna.
a) Den för trängen gemensamma staten skall upptaga följande personal,
nämligen:
Officerare: 19 kaptener,
1 överste, 30 löjtnanter samt
2 överstelöjtnanter, 11 underlöjtnanter och fänrikar.
3 majorer,
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
173
Underofficerare:
19 fanjunkare och
39 sergeanter.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant.
Civilinilitär personal:
4 regementsläkare,
4 bataljonsläkare,
4 bataljons veterinärer,
16 hantverkare och
4 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer,
4 vapenunderofficerare,
4 underofficerare, biträden åt regementsintendenterna,
och
4 underofficerare, uppbördsman för
furage m. m.
b) Vid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas
anställd följande manskapspersonal, nämligen:
vid Svea, Göta och Norrlands trängkår:
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
11 vicekorpraler,
17 volontärer,
1 liovslagarkorpral,
1 liovslagarvicekorpral och
1 vapenhantverkarkorpral.
vid Skånska tränqkåren:
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
11 vicekorpraler,
17 volontärer,
1 liovslagarkorpral,
1 liovslagarvicekorpral och
1 vapenhantverkarkorpral.
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
6. Intendenturkären och inteudenturtrupperna.
Vid intendenturkären och inteudenturtrupperna skall finnas anställd följande
personal, nämligen:
Officerare: Civilinilitär personal: •
2 överstar,
5 överstelöjtnanter,
<S majorer,
61 kaptener och
9 löjtnanter.
Underofficerare:
52 förvaltare
5 fanjunkare och
10 sergeanter.
Manskap:
11 furirer av 1. klassen och
11 furirer av 2. klassen.
2 departementsslirivare.
Civil personal:
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
2 expeditionsofficerare vid arméför
valtningens
intendentsdepartement
och
7 expeditionsunderofficerare.
174
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
G. Vissa civilmilitära samt civila kårer och stater.
1. Fältläkarkåreii.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 generalfältläkare 1), 35 regementsläkare 3),
1 överfältläkare J), 41 bataljonsläkare3) samt
4 fältläkare -), 25 bataljonsläkare vid fältläkarkåren4).
2. Oariiisonssjukliuseii och annéns sjuksköterskekår.
Den å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm uppförda överläkarbeställningen
med bataljonsläkares lön skall ändras till en överläkarbeställning
med regementsläkares lön.
Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad officer.
A staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg skola uppföras 1 regementsläkare
och 1 bataljonsläkare, avsedda för nämnda sjukhus och garnisonen
å Karlsborg.
Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 31 ordinarie sjuksköterskor.
3. Fältveterinärkåren.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personal skall bestå av:
1 överfältveterinär *), 6 regementsveterinärer3) samt
4 fältveterinärer* 2), 15 bataljonsveterinärer *).
4. Artilleriets fabriker och tyganststalter.
Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande
personal, nämligen:
Ordinarie befattningshavare:
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
2 tygmästare av 2. klassen,
5 tyg- eller fabriksingenjörer,
2 departementsskrivare,
11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen,
7 tygförvaltare av 2. klassen,
17 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,
6 verkmästare av 1. klassen,
2 verkmästare av 2. klassen,
8 tyg- eller fabriksskrivare,
40 tyghantverkare och
7 fortmaskinister.
Pensionerad personal:
1 ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,
1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets tekniska
revision,
1 expeditionsunderofficer » » civilbyrå
3 expeditionsunderofficerare vid » militärbyrå
7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och
Stockholms tygstation samt
2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.
Samtliga
pensionerade
underofficerare.
'') Uppföre! å arméförvaltningens stat.
ä) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl ocli inspektioner.
3) Uppförda å truppförbandens m. il. stater.
4) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
175
5. Ecklesiastikstaten.
Denna stat skall bestå av:
2 garnisonspastorer1).
G. Polispersonalen.
Arméns polispersonal skall bestå av:
i Boden: å Karlsborg:
1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och
5 överkonstaplar, 1 konstapel.
18 konstaplar och
(i extra konstaplar.
H. Härens hästar och remonteringsväsendet.
1. Härens hästar.
Egna tjänsteliästar.
Nedan omförmäld personal skall vara skyldig att var och en hålla en
egen tjänstehäst, nämligen:
chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet,
de fyra arméfördelningscheferna, generalfälttygmästare!!
och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen,
militärbefälhavare!! för Övre Norrland, militärbefälhavaren
på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören för kavalleriet
och inspektören för trängen samt de fyra brigad
-
cheferna ................................................................................ tillhopa 17 hästar
chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ............ 1 häst
samtliga officerare vid generalstaben med undantag av
militärattachéerna................................................................ 49 hästar
chefen för artilleristaben ................................................ 1 häst
chefen för krigshögskolan.............................................. 1 ,,
chefen för krigsskolan ävensom kadettofficeren ur
kavalleriet vid samma skola ................................................ 2 hästar
chefen för ridskolan ävensom de tre lärarna därstädes 4 »
samtliga regementschefer vid infanteriet....................... 20 »
samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar ......... 103 »
samtliga regementschefer vid artilleriet ....................... 7 »
eller tillhopa 205 hästar.
Stamhästar.
Vid armén skola finnas tillhopa 4,460 stamhästar, nämligen:
vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben m. fl.
staber och undervisningsverken:
1 Uppförda, 1 å staten för kommendantskapet i Boden och 1 å staten för.Luftvärnsartilleriregementet.
176 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ...
1
generalitetet, arméfördelningsstaberna, militärbe- fälen för Övre Norrland och på Gotland, kommen-
dantskapet i Boden samt tränginspektionen............
46
generalstaben............................................•-.............
34
artilleristaben...........................................................
15
fortifikationens huvudstation .................................
14
fälttygmästare)!.........................................................
1
120 hästar
undervisningsverken................................................
9 tillhopa
vid infanteriet...........................................................
453 i
» kavalleriet......................................................... ■
2,210 »
» artilleriet ...........................................................
1,300 »
» fortifikationen och ingenjör trupperna..............
190 »
>; trängtrupperna ..................................................
184 »
» intendenturtrupperna.........................................
O »
eller tillhopa
4,460 hästar.
Lejda hästar.
Antalet hästlejningsdagar vid armén skall beräknas sålunda:
vid infanteriet ..............................................................
.... 25,000 lejningsdagar
» kavalleriet ............................................................
800
» artilleriet...............................................................
.... 82,000
»
» ingenjörtrupperna................................................
.... 34,800
»
» trängtrupperna.......................................................
.... 15,200
»
.» intendenturtrupperna...............................''...........
2,000
»
eller tillhopa 159,800 lejningsdagar.
2. Bemonterings väsendet.
Antalet remonter.
Årligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:
vid kavalleriet............................................................................... ^33 remonter
» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna.............................. 159
ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar.
10
eller tillhopa 402 remonter.
Ledningen av remonteringsväsendet.
Ledningen av remonteringsväsendet utövas av inspektören för kavalleriet,
vilken biträdes av en remonteringsnämnd om tre ledamöter, i regel officerare
å reservstat eller i reserven. För nämndens ledamöter skola finnas fyra
suppleanter.
Reniontdepåerna.
Vid armén skola finnas två remontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster
i Skåne och Gudhem i Västergötland.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
177
I. Reservpersonal.
1. Personal ä reservstat.
För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare och läkare
Jordras, förutom full tjänsteduglighet, 7 tjänstår såsom officer, respektive militärläkare.
Såsom villkor för sådan övergång skall för underofficer fordras
4 tjänstår som sergeant vid eller i regemente (kår) och 34 levnadsår.
Kapten (ryttmästare) å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna
befordras till major å reservstat. Regementsläkare å reservstat, vilken därtill
finnes lämplig, skall kunna befordras till fältläkare å reservstat.
Personal å reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig och då värnpliktiga
eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som
till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom
i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden.
a) Reservstaten för officerare och underofficerare skall bestå av:
2 överstebeställningar,
46 majorsbeställningar,
260 kompaniofficersbeställningar och
65 underofficersbeställningar.
b) Reservstaten för fältläkarkåren skall bestå av:
1 fältläkarbeställning och
2 regementsläkarbeställningar.
2. Personal i arméns reserver.
a) Officerare och underofficerare, vilka inom regementes (lcårs) reserv vunnit
sin första officers- respektive underofficersanställning.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i krig och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar ävensom
vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva
anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden
intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder: vid infanteriet,
träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga trupp.
slag i 40 dagar.
Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp,
officer med 750 kronor och underofficer med 600 kronor.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400
kronor.
Därest officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den för
rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga
eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden för dödsfallet
efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
Officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. lavd. 1A käft. (Nr 1.) 722 25 12
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
178
åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara
berättigad att utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas efter 5>
procent kapitaliserade värde svarande belopp.
b) Officerare och underofficerare, som md eller efter avgång från beställning
på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes
(kårs) reserv.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare och underofficerare.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående pensionen
skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400 kronor.
c) Underbefäl i reserven.
Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det kalenderår,
varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara tjänstgöringsskyldig
i krig samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar
ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan
bliva anbefalld.
d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.
Fältläkar stipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven skola
indragas.
Vad ovan under a) och b) föreslagits i fråga om tjänstgöringsskyldighet*
pensionsförmåner samt ekiperingshjälp för officerare skall i tillämpliga delar
gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att den ordinarie tjänstgöringsskyldigheten
i fred, oavsett vid vilket truppslag tjänstgöringen fullgöres,
skall vara 40 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden.
J. övergången till den nya härordningen.
Övergången till den föreslagna härordningen skall, enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t meddelar, på i huvudsak följande sätt genomföras
i tvenne omgångar:
1) Under budgetåret 1925—1926 sker en allmän kaderminskning och begränsning
i övrigt av de bestående truppförbanden till huvudsaklig överensstämmelse
med den i det föregående föreslagna truppförbandsorganisationen''
dock att begränsningen av officers- och underofficerskadern icke vidtages
förrän omedelbart efter repetitionsövningarna 1926.
2) Under budgetåret 1927—1928 verkställes indragning av övertaliga truppförband.
Kungl. Maj:t skall äga att, i huvudsaklig överensstämmelse med förut angivna
grunder, utfärda föreskrifter angående avlönings- och förtidspensionsförmåner
samt avskedsersättning m. m. åt personal, som till följd av övergången
till den nya härordningen blir övertalig.
Förtidspensionsförmåner skola utgå å allmänna indragningsstaten.
Under budgetåret 1925—1926 uppkommande kostnader för beredande av
avskedsersättning åt övertalig personal må bestridas av de anslag, från vilka
personalens avlöning utgår.
Förda särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
179
SJÖFÖRSVARET.
I. Flottan.
A. Sjökrigsmaterielen.
Av ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års riksstat
uppförda reservationsanslaget till krigsfartygsmateriel må användas högst
260,000 kronor för omändring av de såsom stridsfartyg utrangerade f. d.
pansarskeppen Göta och Tliule till logementsfartyg.
B. Marinförvaltningen.
A marinförvaltningens stat indragas 1 andre kemistbefattning, 2 befattningar
tillhörande nuvarande lönegraden B 151), 4 befattningar tillhörande
nuvarande lönegraden B 13 * 2) och 2 expeditionsvaktbefattningar.
C. Marinstaben.
Den å marinstabens stat för närvarande uppförda registrators- och aktuariebefattningen
indrages.
1). Sjökrigsskolan.
Marinintendentskolan skall upphöra såsom särskild undervisningsanstalt
och undervisningen av marinintendentselever och marinintendentsaspiranter
förläggas till sjökrigsskolan.
Sjökrigsskolans elever skola åtnjuta inkvarteringsersättning ävensom befrias
från erläggande av terminsavgifter samt erhålla fri undervisningsmateriel
och fria läroböcker.
E. Flottans stationer in. m.
Den revision av fartygsredogörelserna, som för närvarande äger rum å
flottans stationer (de s. k. sjörevisionerna), skall upphöra.
Skeppsgossekåren förlägges i Karlskrona och i Marstrand samt skall uppgå
till sammanlagt 450 nummer, varjämte denna kår vid vakanser inom
sjömanskåren må ökas med ett vakanserna motsvarande antal nummer, dock
högst 100. Den vid skeppsgosseskola tjänstgörande civila personalen skall
utgöras av 1 rektor, 1 ordinarie ämneslärare, tillika förste lärare, 7 övriga
ordinarie ämneslärare, 5 extra ordinarie ämneslärare, 4 lärare i slöjd samt
timlärare till erforderligt antal..
F. Flottans personalstater.
Ilottans personalstater skola upptaga följande personal:
18 kommendörkaptener av 2. graden,
111 kaptener,
100 löjtnanter samt
Officerare:
5 flaggmän,
7 kommendörer,
17 kommendörkaptener av 1. graden, 46 underlöjtnanter och fänrikar.
'') Enligt innevarande års riksdags beslut lönegraden B 24.
2) » » » » » » B 21.
180
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Underofficerare: 5 förste marinintendenter, 2. löne
-
172 flaggunderofficerare, därav 16 förrådsförvaltare
ocli
346 underofficerare av 2. graden.
Manskap:
Flaggkorpraler:
350 flaggkorpraler.
Övrigt manskap:
1,064 korpraler, därav högst 150 högbåtsmän,
1,700 meniga samt
135 meniga under fem månader.
Skeppsgossar:
450 skeppsgossar.
Mariningenjörer:
1 marinöverdirektör,
2 marindirektörer av 1. graden,
3 marindirektörer av 2. graden,
9 mariningenjörer av 1. graden,
1. löneklassen,
5 mariningenjörer av 1. graden,
2. löneklassen.
6 mariningenjörer av 2. graden,
3 extra mariningenjörer,
4 specialingenjörer av 1. graden,
8 specialingenjörer av 2. graden,
4 specialingenjörer av 3. graden,
vartill komma
3 mariningenjörsstipendiater.
Marinintendenter:
1 marinöverintendent,
2 förste marinintendenter, 1. löne
klassen,
klassen,
28 marinintendenter av 1. graden,
14 marinintendenter av 2. graden,
samt
6 marinunderintendenter.
Marinläkare:
1 marinöverläkare,
3 förste marinläkare,
6 marinläkare av 1. graden,
16 marinläkare av 2. graden och
8 marinläkarstipendiater.
Ecklesiastikpersonal:
2 amiralitetspastorer,
2 amiralitetspredikanter,
2 klockare och
1 kyrkvaktare.
Polispersonal:
2 överkonstaplar, tillika poliskommis
sarier,
2 överkonstaplar,
9 konstaplar och
3 extra konstaplar.
Musikpersonal:
2 musikdirektörer.
Civil personal:
1 advokatfiskal och
5 expeditionsvakter.
Pensionerad personal:
2 officerare och
35 underofficerare.
G. Flottans reservpersonal.
1. Personal ä reservstat.
Den nuvarande reservstaten för flottan skall i mån av beställningshavarnas
avgång indragas.
2. Personal i flottans reserv.
a. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler).
1. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), vilka inom
flottans reserv vunnit sin första anställning som officer respektive
underofficer (flaggkorpral).
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 181
a) Officerare, vilka genomgått utbildning såsom reservofficersaspiranter,
ävensom underofficerare (flaggkorpraler).
Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola intill av
Kuugl. Maj:t bestämd levnadsålder vara tjänstgöringsskyldiga vid krig och
allmän mobilisering, ävensom vid sådan större rustning, som till utrönande
av flottans krigsberedskap eller eljest kan bliva anbefalld, samt dessutom i
fred dels under för respektive personalkategorier stadgad, till första anställningsåret
förlagd utbildningstid, dels ock under tvenne repetitionsövningar
av lägst 60 och högst 90 dagars längd å tider, som av Kungl.
Maj:t bestämmas.
Ekiperingshjälp skall utgå med 600 kronor till reservofficersaspirant och
400 kronor till här avsedd officer. Underofficer (flaggkorpral) skall vid sin
första utnämning erhålla ekiperingshjälp med 600 kronor.
Officer eller underofficer, som fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet
och som kvarstått i flottans reserv intill föreskriven ålder, skall
vara berättigad att efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående livstid
åtnjuta årlig pension, officer med 600 kronor och underofficer (flaggkorpral)
med 400 kronor.
Därest officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han
uppnått den för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans
efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens
vid tiden för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande
belopp.
Officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall vara berättigad att i
samband med avgången ur reserven i stället för pensionen utbekomma ett
mot dennas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
b) Officerare, vilka efter genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning
på stat, men som vunnit anställning i reserven.
För dessa officerare skola gälla enahanda bestämmelser som för under
mom. 2 nedan omförmälda, dock att de under första tjänståret efter konstituering
till fänrik skola, i likhet med i mom. 1 a) ovan avsedda officerare,
vara tjänstgöringsskyldiga under viss utbildningstid.
2. Offi cerare och underofficerare (flaggkorpraler), som vid avgang
från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension
eller den vid uppnådda 50 levnads- och 30 tjänstår utfallande
pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.
Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola vara
tjänstgöringsskyldiga enligt enahanda grunder som under mom. 1 a) ovan
omförmälda officerare och underofficerare (flaggkorpraler), dock att de i
fredstid skola intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder,
fullgöra en repetitionsövning om 60 dagar under loppet av varje fvraårsperiod
av tjänstetiden.
Flaggkorpral skall vid utnämning till beställning i reserven erhålla ekiperingshjälp
med 600 kronor.
182
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Beträffande pension och utbetalande av dess kapitaliserade värde i samband
med avgång ur reserven eller dessförinnan i händelse av dödsfall
gäller vad därom blivit sagt beträffande de under mom. 1 a) här ovan omförmälda
officerarna och underofficerarna (flaggkorpralerna).
B. Marin ingenjörer, marinintendenter och marinläkare.
1. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka inom flottans
reserv vunnit sin första anställning såsom mariningenjörer av
2. graden resp. marinunderintendenter.
Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas
till 600 kronor, varjämte beträffande pensionens kapitaliserade värde skall
gälla vad som under a. 1 a) är sagt beträffande officerare m. fl.
2. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka vid avgång
från beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension eller
den enligt gällande bestämmelser efter viss levnads- och tjänstålder
utfallande pension — på ansökan vunnit inträde i flottans
r eserv.
Här avsedd marinintendent skall vara skyldig att intill utgången av det
kalenderår, då han uppnår 40 års ålder, fullgöra en eller flera repetitionsövningar
om sammanlagt 180 dagar.
Pension skall till här ifrågavarande personal utgå i enlighet med vad
som under a. 1 a) är sagt beträffande officerare, dock att mariningenjör skall
för erhållande av sagda förmån hava kvarstått i beställning på stat intill
40 års ålder.
3. Marinläkare.
Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas
till 600 kronor.
4. Beträffande tjänstgöringsskyldighet vid krig, mobilisering m. m. gäller
vad ovan under a. 1 a) sagts.
H. De värnpliktiga och deras redovisning.
Antalet sjörullföringsområden skall minskas från 6 till 4.
II. Kustartilleriet.
1. Kusttastningarna.
Vaxholms och Karlskrona fästningar bibehållas. Älvsborgs och Hemsö
fästningar bibehållas, ehuru för desamma icke skall beräknas annan personal
än som erfordras för tillsyn och materielens vård. Hörningsholms fästning
samt Luleå kustposition nedläggas.
2. Kustartilleriets personalstat.
Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:
Officerare:
1 chef för kustartilleriet, generalsperson,
2 överstar,
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
183
4 överstelöjtnanter,
7 majorer,
32 kaptener,
34 löjtnanter samt
16 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
32 underofficerare av 1. graden och
63 » » 2. »
Manskap:
Flaggkorpraler:
60 flaggkorpraler.
Övrigt manskap:
212 korpraler och
352 meniga.
Musikpersonal:
2 musikstyekj ankare.
Pensionerad personal:
10 underofficerare.
3. Kustartilleriets reservpersonal.
1. Personal å reservstat.
Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 2 regementsofficerare, 6 kompaniofficerare
och 5 underofficerare.
För övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet skola i tillämpliga
delar gälla enahanda bestämmelser som för reservstatspersonalen vid
armén.
2. Personal i kustartilleriets reserv.
Beträffande officerare och underofficerare i kustartilleriets reserv skola i
tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som för motsvarande personal
vid armén.
• •
m. övergången till den nya marinorgaiiisationen.
Föreslagna ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i kraft
under budgetåret 1926—1927 å de tider, Kungl. Maj:t bestämmer.
I den mån så befinnes möjligt och lämpligt, skola dock redan under
budgetåret 1925—1926 vidtagas förberedande åtgärder för underlättande av
•övergången till den nya marinorganisationen.
Kungl. Maj:t skall äga att, i huvudsaklig överensstämmelse med förut
angivna grunder, utfärda föreskrifter angående avlönings- och förtidspensionsförmåner
samt avskedsersättning m. m. åt personal, som till följd av
övergången till den nya marinorganisationen bliver övertalig.
Förtidspensionsförmåner skola utgå från allmänna indragningsstaten.
Under budgetåret 1925—1926 uppkommande kostnader för beredande av
avskedsersättning åt övertalig personal må bestridas av de anslag, från vilka
personalens avlöning utgår.
184
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
FLYGVAPNET.
A. Huvuddragen av flygvapnets organisation.
Arméns flygtrupper och marinens flygväsende skola utbrytas ur armén
och marinen samt sammanslås till ett i förhållande till dessa fullt fristående
flygvapen, underställt en under Konungen direkt lydande chef.
För handläggning av ärenden rörande flygvapnets organisation, utbildning
och utrustning samt luftstridskrafternas användning, ävensom för behandling
av flygvapnet berörande tekniska och ekonomiska frågor skall inrättas
en flygstyrelse, för vilken chefen för flygvapnet skall vara chef och
som organiseras på en militärbyrå, en teknisk byrå och en intendenturbyrå.
Flygvapnet uppdelas å fyra kårer, förlagda å följande orter, nämligen
1. kåren i Uppsala, 2. kåren i Västerås—Hägernäs, 3. kåren å Malmen—
Karlsborg och 4. kåren i Östersund. En självständig för den första utbildningen
avsedd flygskola förlägges till Ljungbyhed. Den första gemensamma
delen av jagarutbildningen och spanarutbildningen anslutes till respektive
3. kåren å Malmen och 1. kåren i Uppsala. Den grundläggande bombutbildningen
bedrives gemensamt vid 1. kåren. Fortsatt utbildning äger rum
vid respektive kårer.
Av kårerna är 1. kåren avsedd att i första hand direkt betjäna högsta
krigsledningen, 2. kåren är på samma sätt avsedd för marinens behov samt
3. och 4. kårerna huvudsakligen för samarbete med armén och luftvärnet.
Från nämnda kårer skola avdelas ett detachement till kustflottan samt
vid behov sådana till flygstationerna i Boden, Vännäs (eventuellt annan
plats), Gustavsvik, Vaxholm, Gotland, Karlskrona och Göteborg.
För flygmaterielens underhåll och vård skola finnas, förutom vissa mindrereparationsverkstäder,
två större flyg verkstäder, den ena å Malmen, den andra
i Västerås.
Flygverkstäderna å Stockholms varv nedläggas.
Flygvapnets personal skall utgöras dels av å flygvapnets stater upptagen
personal, dels av från armén och marinen för utbildning till flygare, flygspanare
och flygmekaniker under kortare tid till tjänstgöring vid flygvapnet
beordrad personal, avsedd att vid mobilisering tjänstgöra vid flygvapnet,
dels av flygvapnets reserv samt värnpliktiga.
B. Flygvapnets ledning,
a) Chefen för flygvapnet.
Denna befattning skall bestridas av en generalsperson eller flaggman.
Såsom stabschef hos chefen för flygvapnet skall beordras en regementsofficer,
i regel av överstes eller kommendörs tjänsteställning, samt såsom
adjutant en kompaniofficer.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
185
b) Flygstyrelsen.
I denna skall cliefen för flygvapnet ingå såsom chef, och skall densamma
i övrigt bestå av följande personal:
stabschefen,
chefens för flygvapnet adjutant,
1 chef för militärbyrån, regementsofficer,
förslagsvis 3 tjänstgörande officerare å militärbyrån, kompaniofficerare,
1 chef för tekniska byrån, flygöveringenjör,
förslagsvis 2 tjänstgörande ingenjörer å tekniska byrån, flygingenjörer,
1 chef för intendenturbyrån, regementsofficer ur intendenturkåren, eller
1. marinintendent,
1 assistent å intendenturbyrån, kapten ur intendenturkåren eller marinintendent
av 1. graden,
förslagsvis 2 expeditionsunderofficerare vid intendenturkåren, pensionerade
fanjunkare, och
1 expeditionsvakt.
C. Flygvapnets personalstater.
a) den för flygvapnet gemensamma staten skall upptaga följande personal:
Officerare.
1 generalsperson (flaggman),
1 överste (kommendör),
1 överste (kommendör) eller överstelöjtnant (kommendörkapten av 1. graden).
5 överstelöjtnanter (kommendörkaptener av 1. graden) eller majorer (kommendörkaptener
av 2. graden),
21 kaptener, och
31 löjtnanter.
Intendenturpersonal.
1 överstelöjtnant eller major ur intendenturkåren (1. marinintendent av 1.
eller 2. löneklassen),
4 kaptener ur intendenturkåren (marinintendenter av 1. graden) och
1 löjtnant ur intendenturkåren (marinintendent av 2. graden).
Underofficerare:
10 förrådsförvaltare,
16 fanjunkare och
22 sergeanter.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare, 5 verkmästare av 2. klassen,
1 flygöveringenjör, 8 tyghantverkare,
10 flygingenjörer, 4 vapenhantverkare och
5 verkmästare av 1. klassen, 6 förrådsvaktmästare.
186
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
1 expeditionsvakt.
Civil personal:
Pensionerad personal m. 11.:
1 officer, intendenturutbildad,
4 läkare ocli
16 underofficerare.
b) Yid nedan angivna flygkårer (flygskola) skall finnas följande manskapspersonal:
vid
1. flygkåren:
2 furirer av 1. klassen, 1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
2 furirer av 2. klassen, 1 vapenbantverkarvicekorpral,
4 korpraler, 1 hantverksfurir av 2. klassen,
8 vicekorpraler, 1 liantverkskorpral,
20 volontärer, 2 hantverksvicekorpraler och
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen, 6 hantverkssoldater.
vid 2. fly g kår en:
2 furirer av 1. klassen, 1 vapenhantverkarkorpral,
4 furirer av 2. klassen. 1 vapenbantverkarvicekorpral,
4 korpraler, - 1 hantverksfurir av 1. klassen,
8 vicekorpraler, 1 hantverksfurir av 2. klassen,
20 volontärer, 2 hantverkskorpraler,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen, ’ 4 hantverksvicekorpraler och
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, 10 hantverkssoldater.
vid 3. flygkåren:
2 furirer av 1. klassen,
3 furirer av 2. klassen,
7 korpraler,
8 vicekorpraler,
24 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
2 vapenhantverkarkorpraler,
1 vapenbantverkarvicekorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
6 hantverksvicekorpraler och
14 hantverkssoldater.
vid 4. flygkåren:
2 furirer av 1. klassen, 1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
2 furirer av 2. klassen, 1 hantverksfurir av 1. klassen,
4 korpraler, 1 liantverkskorpral,
4 vicekorpraler, 1 hantverksvicekorpral och
8 volontärer, 3 hantverkssoldater.
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
187
vid fly g skolan:
2 furirer av 1. klassen,
3 furirer av 2. klassen,
5 korpraler,
8 vicekorpraler,
20 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverkskorpral,
2 hantverksvicekorpraler och
5 liantverkssoldater.
D. Flygvapnets reservpersonal.
För utbildning till fänrikar i flygvapnets reserv, avsedda att vid mobilisering
tjänstgöra såsom flygare, skall årligen bland värnpliktiga studenter
och likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.
Vid utnämning till fänrik i flygvapnets reserv skall utgå ekiperingshjälp
med 750 kronor.
Fänrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad tjänstgöring erhålla en
gottgörelse av 1,000 kronor.
E. Organisationens genomförande.
Flygvapnets uppsättning skall med nedan angivna undantag taga sin
början under budgetåret 1926—1927 och organisationen enligt föreliggande
stater vara fullt genomförd under budgetåret 1930—1931.
För utförandet av för flygvapnets nyorganisation erforderliga nybyggnader
m. m. må redan under budgetåret 1925—1926 utav de för armébyggnadsändamål
reserverade medel användas ett belopp av 4,000,000 kronor.
Kungl. Maj:t skall äga rätt att tillsätta chef för flygvapnet från och med
den 1 juli 1925 samt låta bestrida avlöningen till denne från förslagsanslaget
till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.
2:o) att riksdagen må uti skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning, huru de båda
infanteriregementen, som enligt utskottets förslag skola bibehållas
utöver de i Kungl. Maj:ts proposition för de fyra arméfördelningarna
och Övre Norrlands militärområde beräknade,
skola inordnas i arméorganisationen och landets militäradministrativa
indelning, samt för nästkommande års riksdag framlägga
det förslag, vartill nämnda utredning må föranleda;
3:o) att riksdagen må, i anledning av herr C. G. Hammarskjölds
motion nr 240 i första kammaren, uti skrivelse till
188
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Kungl. Maj:t anhålla, att Knngl. Maj:t måtte verkställa utredning
och avgiva förslag om anordnande försöksvis av en s. k.
militär mellanskola vid något av arméns truppförband;
4:o) att
1) herr Abrahamssons motion nr 201,
2) herr Wahlmarks motion nr 205,
3) herr Pers’ motion nr 206,
4) herr Karlssons, John, motion nr 207,
5) greve Wachtmeisters och herr Clemedtsons motion
nr 208,
6) herr Åströms m. flis motion nr 209,
7) herr Bodins motion nr 211,
8) herr Yindahls m. flis motion nr 212,
9) herr Åkerbergs m. flis motion nr 213,
10) herr Reuterskiölds m. flis motion nr 214, såvitt avser
försvarsorganisationen,
11) herr Enhörnings motion nr 215,
12) herr Tjällgrens m. flis motion nr 216,
13) herr Anderssons, Karl Andreas, och herr Svenssons,
Isak, motion nr 217,
14) herr Frändéns m. flis motion nr 218,
15) herr Enhörnings motion nr 219,
16) herr Lundells m. flis motion nr 220,
17) herr Bergqvists motion nr 221,
18) herr Hallins m. flis motion nr 225,
19) herr Nilssons, Nils Anton, m. flis motion nr 226,
20) herr Pålssons motion nr 227,
21) herr Bergqvists motion nr 229,
22) herr Gustafssons, Karl, in. flis motion nr 230,
23) herr Kobbs motion nr 231,
24) herr Kvarnzelius’ m. flis motion nr 232,
25) herr Anderssons, Elof, m. flis motion nr 233,
26) herr Lindhagens motion nr 234,
27) herr Lindhagens motion nr 239,
28) herr Hammarskjölds, Carl Gustaf, motion nr 240,
29) herr Tryggers m. flis motion nr 242,
30) herr Tryggers m. flis motion nr 244,
31) herr Clasons motion nr 245,
32) herr Hellbergs motion nr 247,
33) herr Carlströms motion nr 279,
34) herr Lovéns m. flis motion nr 284,
35) herr Holmgrens motion nr 285,
36) herr Johansons i Huskvarna m. flis motion nr 286,
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 189
37) lierr Lorichs’ motion nr 287,
38) lierr Holmgrens motion nr 288,
39) lierr Lovéns och herr Lindbergs motion nr 289,
40) herr Lovéns motion nr 290,
41) herr Magnussons i Kalmar m. flis motion nr 291,
42) herr Westmans m. flis motion nr 292,
43) herr Fjellmans motion nr 293,
44) herr Fjellmans motion nr 294,
45) herr Gardells i Gans och herr Gardeils i Stenstu motion
nr 295,
46) herr Svedmans motion nr 296,
47) herr Johansons i Huskvarna motion nr 297,
48) herr Olssons i Kalmar m. flis motion nr 300,
49) herr Pehrssons i Göteborg motion nr 301,
50) herr Pehrssons i Göteborg motion nr 302,
51) herr Holmgrens motion nr 303,
52) .herr Bengtssons i Norup m. flis motion nr 304,
53) herr Ljunggrens m. flis motion nr 305,
54) herr Perssons i Falla motion nr 306,
55) herr Holmgrens motion nr 307,
56) herr Holmgrens motion nr 308,
57) herr Fjellmans motion nr 309,
58) herr Fjellmans m. flis motion nr 310,
59) herr Lindbergs m. flis motion nr 311,
60) herr Osbergs motion nr 312,
61) herr Strindlunds motion nr 313,
62) herr Laurins motion nr 314,
63) herr Magnussons i Skövde motion nr 315, såvitt avser
försvarsorganisationen,
64) herr Olssons i Broddbo motion nr 316,
65) herr Öbergs motion nr 318,
66) herr Lindgrens m. flis motion nr 319, såvitt avser försvarsorganisationen,
67) herr Holmgrens motion nr 326,
68) herr Holmgrens motion nr 327,
69) herr Bernströms motion nr 328,
70) herr Olssons i Broberg m. flis motion nr 329,
71) herr Jeppssons motion nr 330,
72) herr Jeppssons motion nr 331, såvitt avser försvarsorganisationen,
73) herr Jeppssons motion nr 332,
74) herr Jeppssons motion nr 333,
75) herr Jeppssons motion nr 334,
76) herr Jeppssons motion nr 335,
77) herr Jeppssons motion nr 336,
opaginerad Kontrollera mot PDF
190 .
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
78) herr Jeppssons motion nr 337,
79) herr Jeppssons motion nr 338,
80) herr Jeppssons motion nr 339,
81) herr Jeppssons motion nr 340,
82) herr Jeppssons motion nr 341,
83) herr Johansons i Huskvarna m. flis motion nr 342,
84) herr Lindmans m. flis motion nr 343,
85) herr Lindmans m. flis motion nr 345,
86) herr Lindmans m. flis motion nr 346,
87) herr Jönssons i Eevinge motion nr 347,
88) herr Nilssons i Antnäs m. flis motion nr 348,
89) herr Nilssons i Antnäs m. flis motion nr 349,
90) förste vice talmannen Hamiltons m. flis motion nr 350,
91) herrar Osbergs och Böings motion nr 351,
92) herr Osbergs motion nr 352,
93) herr Holmströms i Gävle och herr Bäcklunds motion
nr 353,
94) herr Holmströms i Gävle motion nr 354,
95) herr Holmströms i Gävle motion nr 355,
96) herr Mosessons motion nr 356,
97) herr Andersons i Storegården m. flis motion nr 357,
98) herr Kristenssons i Göteborg motion nr 359,
99) herr Järtes och herr Bernströms motion nr 360,
100) herr Bäcklunds motion nr 361,
101) herr Bäcklunds motion nr 362,
102) herr Bäcklunds motion nr 363,
103) herr Samuelssons m. flis motion nr 364,
104) herr Samuelssons m. flis motion nr 365,
105) herr Hedins m. flis motion nr 368,
må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom utskottets
hemställan här ovan under punkterna lio)—3:o), icke
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
191
II. VÄRNPLIKTSLAGEN M. M.
A. Kungl. Maj:ts förslag.
I proposition nr 51 med förslag till värnpliktslag har Kungl. Maj:t, under
åberopande av ett propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
försvarsärenden den 20 februari 1925, föreslagit riksdagen att antaga nedanstående
förslag till värnpliktslag. I samband härmed återgivas, för att underlätta
jämförelsen och för vinnande av nödig överskådlighet, motsvarande
stadganden i nu gällande värnpliktslag.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
KAP. I.
Allmänna bestämmelser.
§1-
Varje svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under vilket
han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiotvå år.
§2.
För den, som förvärvar svensk medborgarrätt det kalenderår, under vilket
han fyller tjugu år, eller därefter, inträder värnplikten från och med det år,
som infaller näst efter det han förvärvat nämnda rätt.
§3.
1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen delas i
första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är femton år, elva år
i första och därefter fyra år i andra uppbådet.
I krigstid bestämmer dock endast behovet tjänstetidens längd för de inkallade.
V ärnplikt och
värnpliktsålder.
Värnplikt för
den, som förvärvar
svensk
medborgarrätt.
Beväring och
landstorm.
2. Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han land
-
stormen.
. §4
Från värnpliktens fullgörande frikallas
den, som till följd av lyte, stadigvarande
sjukdom, bestående kroppslig
svaghet eller annan dylik orsak är till
tjänst vid rikets försvar oförmögen.
§4.
1. Från värnpliktens fullgörande frikallas
den, som till följd av lyte, stadigvarande
sjukdom, kroppslig svaghet
eller annan dylik orsak icke är duglig
till krigstjänst.
2. Från värnpliktens fullgörande under
fredstid frikallas:
a) den, som, utan att vara oduglig till
krigstjänst, likväl icke är vapenför;
b) den, vilken vid den tidpunkt, då han
enligt § 5 är skyldig att inställa sig till
inskrivning, har hustru eller barn, som
är för sitt uppehälle beroende av hans
arbete; samt
c) den, som är ende arbetsföre sonen,
sonsonen eller dottersonen till orkeslös eller
vanför fader, farfader, morfader eller till
Frikallelse,
192
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Tiden för
inskrivning
m. m.
(Nuvarande lydelse.)
§ 5.
1. Värnpliktig är skyldig att inställa
sig till inskrivning i hären eller
marinen det år, han fyller tjugu år.
2. Tjänstetiden i beväringen beräknas
från början av nyss nämnda år,
även om den värnpliktige till följd av
laga förfall eller beviljat uppskov först
ett senare år skulle bliva inskriven.
Där inskrivning ett senare år skett
till följd av den värnpliktiges uteblivande
utan laga förfall, räknas tjänstetiden
från början av inskrivningsåret.
Har värnpliktig utan laga förfall
eller beviljat uppskov under något år
av tjänstetiden uteblivit från honom
enligt § 27 under samma år åliggande
tjänstgöring, må det år icke räknas
honom till godo såsom tjänsteår i beväringen.
Huru förhållas skall, då
(Föreslagen lydelse.)
änka frånskild eller övergiven hustru eller
ogift kvinna, ende arbetsföre fostersonen
till orkeslös eller vanför fosterfader etter
till fostermoder eller ende arbetsföre
brodern till ett etter flera minderåriga
eller vanföra faderlösa syskon, dock
endast såvida sagda föräldrar, far- eller
morföräldrar eller fosterföräldrar eller
syskon äro för sitt uppehälle beroende
av hans arbete.
Har sådan för sitt uppehälle av den
värnpliktiges arbete beroende anhörig,
som under c) sägs, av samme värnpliktige
erhållit försörjning alltifrån början av
närmast föregående kalenderår etter, där
behovet av försörjning uppstått först vid
senare tidpunkt, alltifrån behovets uppkomst,
skall den värnpliktige även i det
fall, att han icke är den ende arbetsföre
sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen
eller brodern, frikallas från värnpliktens
fullgörande under fredstid, därest han
är den ende, som, såvitt veterlig t är,
kan lämna nödigt försörjningsbidrag.
§ 5.
1. Värnpliktig är skyldig att inställa
sig till inskrivning det år, han
fyller tjugu år.
2. Tjänstetiden i beväringen beräknas
från början av nyssnämnda år,
även om den värnpliktige till följd av
laga förfall eller beviljat uppskov
skulle bliva inskriven först ett senare år.
Där inskrivning till följd av den
värnpliktiges uteblivande utan laga förfall
skett ett senare år, räknas tjänstetiden
från början av inskrivningsåret.
Har värnpliktig utan laga förfall
eller beviljat uppskov under något år
av tjänstetiden uteblivit från honom
enligt § 27 under samma år åliggande
tjänstgöring, må detta år icke räknas
honom till godo såsom tjänsteår i beväringen.
Huru förhållas skall, då
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
193
CNuvarande lydelse.)
■värnpliktig uteblivit från endast en
del av årets tjänstgöring, bestämmer
Konungen.
3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles,
är skyldig att inställa sig till
inskrivning det år, hans värnplikt tager
sin början. Sådan värnpliktig anses
därvid likställd med den, som förut
erliållit uppskov med inskrivning. Närmare
bestämmelser i fråga om denna
lags tillämpning beträffande sådan värnpliktig
meddelas av Konungen.
§ 6.
1. Yngling må redan det år. då
han fyller nitton år, anmäla sig till
att inskrivas för utbildning till underbefäl
eller fackman vid fotfolket, tvungen
eller intendenturtrupperna eller att för
utbildning vid Norrbottens regemente
uttagas från annat regementes inskrivning
sområde.
För bifall härtill fordras, att han
är vapenför och i övrigt lämplig till
den tjänstgöring,vartillhan anmäler sig.
2. Yngling, vilken avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk
eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt
vad Konungen förordnar, skall anses
däremot svara, ävensom yngling, vilken
vid navigationsskola avlagt sjökaptenseller
styrmansexamen eller å maskinistavdelning
annan examen än maskinistexamen
av tredje klass, må redan det
år, då han fyller aderton eller nitton
år, anmäla sig till inskrivning.
För bifall härtill fordras att vara
vapenför; dock må jämväl sådan i
detta moment nämnd till krigstjänst
duglig men icke vapenför yngling inskrivas,
som med visshet kan förutses
icke bliva vapenför till inträdet i värnpliktsåldern.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11
(Föreslagen lydelse.)
värnpliktig uteblivit från endast en
del av årets tjänstgöring, bestämmer
Konungen.
3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles,
är skyldig att inställa sig till
inskrivning det år, hans värnplikt tager
sin början. Sådan värnpliktig anses
därvid likställd med den, som förut
erhållit uppskov med inskrivning.
§ 6.
1. Yngling, vilken avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk
eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt
vad Konungen förordnar, skall anses
däremot svara, så ock yngling, vilken
vid navigationsskola avlagt sjökaptenseller
styrmansexamen eller maskinistexamen
av första eller andra klass,
må redan det år, då han fyller aderton
eller nitton år, anmäla sig till inskrivning.
För bifall härtill fordras att vara
vapenför.
samt. lavd. 1 A käft. (Nr 1.) 732 25 13
Inskrivning
såsom
underårig.
194
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
3. Annan yngling, än i mom. 2 avses, 2. Annan yngling, än i mom. 1
må oek redan det år, då han fyller åder- avses, må ock redan det år, då han
ton eller nitton år, anmäla sig till inskriv- fyller aderton eller nitton år, anmäla
ning för utbildning till plutonchef el- sig till inskrivning för utbildning till
ler motsvarande befattning, där han, på plutonchef eller motsvarande befattsätt
Konungen förordnar, visar sig äga ning, där han är vapenför och, på sätt
förutsättningar för dylik utbildning. Konungen förordnar, visar sig äga
För bifall till sådan anmälan för- förutsättningar för dylik utbildning.
dras att vara vapenför.
3. Likaledes må annan yngling,
än i mom. 1 avses, redan det år, då
han fyller aderton eller nitton år, anmäla
sig till inskrivning antingen för
att utbildas till underbefäl eller fackman
vid infanteriet, trängtr upp erna
eller intendenturtrupperna eller för att
från annat inskrivning sområde än Norrbottens
uttagas för utbildning vid
Norrbottens regemente.
För bifall härtill fordras, att han är
vapenför och i övrigt lämplig till den
tjänstgöring, vartill han anmäler sig.
4. För eu var enligt mom. 1, 2 eller 3 inskriven räknas den i § 3
mom. 1 angivna tjänstetiden i beväringen från och med det år, då han
fyllde tjugu år.
5. Vad i denna lag stadgas om 5. Vad i denna lag stadgas om värnvärnpliktiga
gäller i tillämpliga delar pliktiga gäller i tillämpliga delar för
för de enligt denna § inskrivna, även de enligt denna § inskrivna, även innan
innan de i värnpliktsåldern inträtt. de inträtt i värnpliktsåldern.
§?■ . . .. \.§7: .
Värnpliktig» Vapenför värnpliktig inskrtves till Vapenför värnpliktig uttages till
tjänst. vapentjänst, annan värnpliktig till den linjetjänst eller till er sättning s
befattning
vid hären eller marinen, var- reserven.
till han må finnas lämplig.
§ 8.
Befrielse under Rörande inskrivna värnpliktigas befrielse från tjänstgöring under krigskrigstid.
^id meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det allmännas
behov finnas vara påkallade.
§ 9
Värnpliktig Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller arbete
fär ej hindras anj-a„ellj ej av husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig tid inställa
sig till inskrivning, tjänstgöring eller mönstring eller att fullgöra
annan honom i denna lag ålagd skyldighet.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
195
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
§ 10.
Värnpliktig, vilken är på grund av honom ådömd straffpåföljd utestängd
från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen,
må ej fullgöra honom åliggande tjänstgöring. Sådan värnpliktig anses likställd
med den, som erhållit uppskov med tjänstgöring.
KAP. II.
Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.
§ 11.
1. I or inskrivning och redovisning av de värnpliktiga, med det i mom. 2
stadgade undantag, indelas riket uti inskrivningsområden och rullföringsområden;
varje inskrivningsområde omfattar visst antal rullföringsområden.
Pöi vait och ett av dessa områden förordnas en befälhavare (inskrivningsbefälhavare,
rullföringsbefälhavare).
2. Pör inskrivning av de värnpliktiga,
som äro ä sjömanshus inskrivna,
och för redovisning av marinens å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga bestämmas
särskilda sjörullföringsområden,
vart och ett omfattande ett
eller flera sjömanshus. För varje sjörullföringsornråde
förordnas en befälhavare
(sjörullföringsbefälhavare), lydande
under stationsbefälhavare vid
station av flottan.
§ 12.
1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare
åligger att, sedan mantalsskrivningarna
blivit avslutade, med
ledning av mantalslängderna uppsätta
fullständiga listor över inskrivningsskyldiga
värnpliktiga. Dessa listor
skola för granskning översändas till
vederbörande pastorsämbeten, vilka
genom anteckning å dem böra upplysa,
dels om någon av däruti upptagna
värnpliktiga är på grund av
honom ådömd straffpåföljd för alltid
eller för viss tid utestängd från behörighet
och rättigheter, som omförmälas
i 2 kap. 19 § strafflagen, eller
avlidit eller avflyttat till annan ort,
som, då den är känd, bör uppgivas,
2. För inskrivning av de värnpliktiga,
som äro inskrivna å sjömanshus,
samt för redovisning av marinens och
flygvapnets å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga bestämmas särskilda sjörullföringsområden,
vart och ett omfattande
ett eller flera sjömanshus.
För varje sjörullföringsområde förordnas
en befälhavare (sjörullföringsbefälhavare),
lydande under stationsbefälhavare
vid station av flottan.
§ 12-
1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare
åligger att, sedan mantalsskrivningarna
blivit avslutade, med
ledning av mantalslängderna uppsätta
fullständiga listor över inskrivningsskyldiga
värnpliktiga. Dessa listor
skola för granskning översändas till
vederbörande pastorsämbeten, vilka
genom anteckning å dem böra upplysa,
dels om någon av däruti upptagna
värnpliktiga är på grund av
honom ådömd straffpåföljd för alltid
eller för viss tid utestängd från behörighet
och rättigheter, som omförmälas
i 2 kap. 19 § strafflagen, eller
avlidit eller avflyttat till annan ort,
som, då den är känd, bör uppgivas,
Värnpliktig,
ådömd påföljd
enligt 2 kap.
19 § strafflagen.
Inskrivningsoch
rullföringsområden.
o
Åtgärder för
inskrivning
m. m.
196
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.)
(Föreslagen lydelse.)
Värnpliktigs
inskrivning.
eller är inskriven'' å sjömanshus, med eller är inskriven å sjömanshus, med
uppgift på sjömanshuset, dels om och uppgift på sjömanshuset, dels om och
vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga
efter mantalsskrivningen inflyttat i efter mantalsskrivningen inflyttat i
församlingen, med uppgivande, där så församlingen, med uppgivande, där så
ske kan, från vilken ort inflyttningen ske kan, från vilken ort inflyttningen
skett, varefter listorna, bekräftade med skett, varefter listorna, bekräftade med
vederbörande pastorers underskrifter vederbörande pastorers underskrifter,
och åtföljda av de värnpliktigas präst- skola till mantalsskrivningsförrättaren
betyg, skola till mantalsskrivningsför- återsändas. Mantalsskrivningsförräträttaren
återsändas. Mantalsskriv- taren insänder dessa listor, behörigen
ningsförrättaren insänder dessa listor, transporterade och summerade, till
Konungens befallningshavande, som
ofördröjligen översänder dem till vederböran
de inskrivningsbefälhavare.
behörigen transporterade och summerade,
ävensom prästbetygen till Konungens
befallningshavande, som ofördröjligen
översänder dem till vederbörande
inskrivningsbefälhavare.
2. Prästerskapet samt landsstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrivningsförrättarna,
så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktiga att, i allt
vad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de upplysningar
och det bistånd, som av dem kunna äskas för de värnpliktigas inskrivning
och redovisning.
3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras av annan
myndighet än prästerskapet, skola prästerskapets skyldigheter enligt denna
§ åligga sådan myndighet.
4. Närmare föreskrifter om fullgörandet av de åligganden, som i fråga
om de värnpliktigas inskrivning och redovisning tillkomma områdesbefälhavare
och sjömanshusombudsmän ävensom mantalsskrivningsförrättare och
pastorer eller i mom. 3 omförmälda myndigheter, utfärdas av Konungen.
§ 13-
1. Yarje år skall inom de särskilda
rullföringsområdena och för de
särskilda sjömanshusen å tider och
ställen, som, efter det vederbörande
inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavare
blivit hörd, bestämmas av
Konungens befallningshavande i det
län, till vilket rullföringsområdet eller
största delen därav hörer, eller varinom
sjömanshuset är beläget, inskrivning
förrättas med de värnpliktiga,
som under året fylla tjugu år, samt
med de äldre värnpliktiga, vilka icke
förut blivit inskrivna eller frikallade.
§ 13.
1. Yarje år skall inom de särskilda
rullföringsområdena och för de särskilda
sjömanshusen å tider och ställen,
som, efter det vederbörande inskrivnings-
eller sjörullföringsbefälhavare
blivit hörd, bestämmas av
Konungens befallningshavande i det
län, till vilket rullföringsområdet eller
största delen därav hörer, eller inom
vilket sjömanshuset är beläget, inskrivning
förrättas med de värnpliktiga,
som under året fylla tjugu år, samt
med de äldre värnpliktiga, vilka icke
förut blivit inskrivna eller frikallade.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
197
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
-■ Inkallelse till inskrivningsförrättning verkställes av Konungens befallningshavande
genom kungörelse och offentligt anslag inom varje kommun.
§ 14-
1. Vid inskrivningsförrättning är
varje till densamma inkallad värnpliktig
med undantag av den, som är
å sjömanshus inskriven och till sjöfart
inmönstrad, skyldig att personligen inställa
sig; dock må utan personlig
inställelse inskrivas värnpliktig, som
i den ordning, Konungen föreskriver,
styrker, att han är till krigstjänst duglig,
och som antingen finnes enligt
§ 43 mom. 1 hava för uteblivandet
visat laga förfall eller ock innehar anställning
utomlands eller därstädes
uppehåller sig för idkande av studier
eller för utbildning i sitt yrke.
2. Efter inskrivningen erhåller den
värnpliktige en inskrivningsbok, varuti
skall av vederbörande befäl antecknas
vad som beträffande hans värnplikt
är av vikt att kunna styrka, såsom
fullgjord tjänstgöringsskyldighet m. m.
dylikt, och med vilken bör följa ett utdrag
av denna lag samt av andra lagar
och stadganden rörande krigsmakten. 1
§ 14.
1. Vid inskrivningsförrättning är
varje till densamma inkallad värnpliktig
med undantag av den, som är inskriven
å sjömanshus och inmönstrad till
sjöfart, skyldig att personligen inställa
sig; dock må utan personlig inställelse
inskrivas värnpliktig, som i den
ordning, Konungen föreskriver, styrker,
att han är vapenför, och som
antingen finnes enligt § 43 mom. 1
hava visat laga förfall för uteblivandet
eller ock innehar anställning utomlands
eller uppehåller sig därstädes för
idkande av studier eller för utbildning
i sitt yrke.
2. Efter inskrivningen erhåller den
värnpliktige en inskrivningsbok, varuti
skall av vederbörande befäl antecknas
vad som är av vikt att känna beträffande
hans värnplikt, och med vilken
bör följa ett utdrag av denna lag
samt av andra lagar och stadganden
rörande krigsmakten.
3. Överstiger avståndet mellan inkallad värnpliktigs hemvist inom den
ort, där han är kyrkobokförd, och förrättningsstället två nymil, är han berättigad
att uppbära den gottgörelse för fram- och återresan mellan dessa
orter, som varder särskilt bestämd. Sådan gottgörelse tillkommer dock icke
värnpliktig, som tillförene utan laga förfall uteblivit från dylik förrättning.
1. Inställelse till inskrivning sker
där den värnpliktige är kyrkobokförd.
Värnpliktig, som vistas å annan
ort, må dock undergå inskrivning å
vistelseorten, men skall i sådant fall
utan kallelse anmäla sig hos vederbörande
inskrivningsnämnd och därvid
avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven
värnpliktig tillhör dock fortfarande
det område, där han är kyrkobokförd.
15.
vid inskrivningsförrättning för den ort,
Värnpliktig, som vistas å annan
ort, må dock undergå inskrivning å
vistelseorten, men skall i sådant fall
utan kallelse anmäla sig hos vederbörande
inskrivningsnämnd och därvid
avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven
värnpliktig tillhör fortfarande
det område, där lian är kyrkobokförd.
Personlig
inställelse.
Inskrivnings
bok.
Inskrivnings
ort.
198
Forsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Uppskov med
inskrivning
m. m.
(Nuvarande lydelse.)
(Föreslagen lydelse.)
2. Inskrivning av värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus, sker vid
inskrivningsförrättning för det sjömanshus, han tillhör. Sådan värnpliktig
må dock undergå inskrivning vid inskrivningsförrättning för annat sjömanshus,
i vilket fall det åligger honom att utan kallelse anmäla sig hos inskrivningsnämnden
för sistnämnda sjömanshus och därvid, förutom prästbetyg,
avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande såväl sin
befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han varit inmönstrad
till sjöfart, eller, om intyg icke kunnat anskaffas, uppvisa sjöfartsbok.
Å sjömanshus inskriven värnplik- Å sjömanshus inskriven värnpliktig,
som inskrives i hären, överföres tig, som tilldelas hären, överföres till
vid inskrivningsförrättningen till det
rullföringsområde, inom vilket han är
kyrkobokförd.
3. Vad ovan i denna § stadgas
om värnpliktig skall äga motsvarande
tillämpning beträffande yngling, som
enligt § 6 inskrives, innan han inträtt
i värnpliktsåldem.
det rullföringsområde, inom vilket han
är kyrkobokförd.
3. Vad i denna § stadgas om värnpliktig
skall äga motsvarande tillämpning
beträffande yngling, som
enligt § 6 inskrives, innan han inträtt
i värnpliktsåldem.
KAP. III.
Om uppskov med inskrivning eller Om uppskov med inskrivning eller
tjänstgöring, så ock om frikallelse tjänstgöring, så ock om frikallelse
efter inskrivning. i vissa fall.
§ 16-
1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsförrättning
meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående anledning,
såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling eller
dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara till tjänstgöring oförmögen
eller olämplig eller genom de med tjänstgöringen förenade ansträngningarna
utsättas för men eller fara.
2. Sådant uppskov kan ock medgivas
enda arbetsföra sonen, sonsonen eller
dottersonen till orkeslös eller vanförfader,
farfader, morfader eller till änka, frånskild
eller övergiven hustru eller ogift
kvinna, enda arbetsföra fostersonen till
orkeslös eller vanför fosterfader eller till
fostermoder, ävensom enda arbetsföra
brodern till ett eller flera minderåriga
eller vanförafaderlösa syskon, dock endast
såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar
eller fosterföräldrar eller
syskon äro av hans arbete för sitt uppehälle
väsentligen beroende. Har sådan
törsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
199
(Nuvarande lydelse.)
för sitt uppehälle av den värnpliktiges
arbete väsentligen beroende anhörig, som
nyss nämnts, av samme värnpliktige erhållit
försörjning alltifrån början av
kalenderåret närmast före inskrivningsförrättningen
eller, där behovet av försörjning
uppstått först vid senare tidpunkt,
alltifrån behovets uppkomst, kan
även i det fall, att den värnpliktige icke
är den enda arbetsföra sonen, sonsonen,
dottersonen, fostersonen eller brodern,
uppskov med inskrivningen medgivas
honom, därest han är den enda, som,
såvitt veterligt är, kan lämna nödigt
försörjningsbidrag.
3. Förefinnes anledning till uppskov
enligt denna § ännu vid inskrivningsförrättningen
det år, under vilket
den värnpliktige fyller tjugufyra år,
frikallas lian från värnpliktens fullgörande
under fredstid.
4. Bliver inskriven värnpliktig till
följd av sådan orsak, som omförmäles
i § 4, oförmögen till tjänst vid rikets
försvar, äger lian att, på framställning
hos behörig inskrivningsnämnd, varda
frikallad från värnpliktens vidare fullgörande.
(Föreslagen lydelse.)
5. Nu har utländsk man, som icke
förut varit svensk medborgare, blivit
genom naturalisation upptagen till medborgare
här i landet; fyller han det år,
inskrivningen sker, minst tjugusex år
eller kan han med intyg styrka, att han
i utlandet gjort militärtjänst under
längre tid, än vad i § 27 mom. 1 sägs,
då skall han frikallas från värnpliktens
fullgörande under fredstid.
2. Förefinnes anledning till uppskov
enligt mom. 1 ännu vid inskrivningsförrättningen
det år, under vilket
den värnpliktige fyller tjugufyra år, frikallas
han från värnpliktens fullgörande
under fredstid.
3. Bliver inskriven värnpliktig till
följd av sådan orsak, som omförmäles
1 § 4 mom. 1, oduglig till krigstjänst,
äger han att, på framställning hos
behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad
från värnpliktens vidare fullgörande.
Uppkommer för inskriven värnpliktig
sådant förhållande, som avses i §4 mom.
2 första stycket a) eller c) eller andra
stycket, äger han, likaledes på framställning
hos behörig inskrivningsnämnd,
att varda frikallad från värnpliktens
vidare fullgörande under fredstid.
4. I enahanda ordning skall vidare
från värnpliktens fullgörande under
fredstid frikallas:
a) till svensk medborgare genom
naturalisation upptagen utländsk man,
som det år, han jämlikt § 5 mom. 3 är
skyldig att inställa sig till inskrivning,
fyller minst tjugusex år;
200
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.)
6. Sådan frikallelse äge ock den
tillgodonjuta, som från riket avflyttat
till land inom främmande världsdel och
därefter åter hit inflyttat; dock under
villkor:
att avflyttningen icke skett i strid
med då gällande föreskrifter om utvandring,
att lian under det år, lian återinflyttat,
fyllt minst tjuguåtta år, samt
att minst nio år förflutit från avflyttningen
till återinflyttningen, häri
således icke inberäknad den tid, som
vistelsen i riket varat, innan förlorad
svensk medborgarrätt återförvärvats.
Vad i detta moment stadgas skall
äga tillämpning endast till och med de
inskrivningsförrättningar, som äga rum
år 1925; dock skall den stadgade förmånen
tillkomma även sådan i samma
moment avsedd värnpliktig, som varit
skyldig att inställa sig till inskrivning
år 1925 eller tidigare men på grund av
laga förfall inskrives först år 1926 eller
senare.
(Föreslagen lydelse.)
b) den, som avflyttat från riket och
därefter återinflyttal hit, dock under
villkor,
att avflyttningen icke skett i strid
med vid tidpunkten för densamma gällande
föreskrifter,
att flan under det år, han återinflyttat,
fyllt minst tjugosex år, och
att minst sju år förflutit från avflyttningen
till återinflyttningen, häri
således icke inberäknad den tid, som
vistelsen i riket varat, innan förlorad
svensk medborgarrätt återförvärvats;
samt
e) en var, som kan med intyg styrka,
att han i utlandet gjort militärtjänst
under längre tid än i § 27 mom. 1
stadgas.
5. Där, utan att fall, varom ovan
i denna § sägs, är för handen, synnerliga
skäl därtill föreligga, må Konungen
helt eller delvis frikalla inskriven värnpliktig,
som därom anhåller, från värnpliktens
fullgörande under fredstid.
Uppskov med
tjänstgöriDg
m. in.
§ 17-
1. Uppskov till nästföljande år
med påbörjandet av den i § 27 föreskrivna
första tjänstgöring eller tjänstgöring
i en följd för värnpliktiga, uttagna
till linjetjänst, kan vid inskrivningen
medgivas:
a) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som enligt intyg från sjömanshus
-
§ 17-
1. Uppskov till nästföljande år
med den i § 27 föreskrivna första
tjänstgöring kan vid inskrivningen
medgivas:
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
201
(Nuvarande lydelse.)
(Föreslagen lydelse.)
ombudsmannen är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg och som
till följd därav icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fort
-
varar, inställa sig;
b) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som gör sannolikt, att han inom
ett år efter inskrivningen kommer att söka inträde i sjökaptens-, styrmans-,
förste maskinist- eller andre maskinistklass vid navigationsskola;
c) värnpliktig, som själv förvaltar och brukar honom tillhörig fast egendom
eller själv driver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan industriell
rörelse och av en eller annan anledning icke varit i tillfälle att på lämpligt
sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för
sin militära tjänstgöring skulle bliva frånvarande; samt
d) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskovs beviljande, såsom
att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i fortskriden
lärokurs eller eljest bereda honom eller av hans arbete beroende nära
anhöriga väsentliga svårigheter eller olägenheter.
Fortfar anledning till uppskov med
den i § 27 stadgade första tjänstgöring,
må förlängt uppskov, varje gång för
ett år, av vederbörande inskrivningsnämnd
den värnpliktige beviljas; dock
att tjänstgöringen, utom i fall, som i
mom. 6 här nedan avses, skall taga sin
början senast det år, under vilket han
fyller tjugufyra år.
2. Yppas för inskriven värnpliktig,
efter det inskrivningsförrättningen avslutats,
sådan anledning till uppskov
med den i § 27 föreskrivna första
tjänstgöring, varom i mom. 1 här ovan
förmäles, må uppskov med nämnda
tjänstgöring till nästföljande år den
värnpliktige medgivas i den ordning,
Konungen bestämmer. Fortfar anledning
till uppskov eller har annan uppskovsanledning
av beskaffenhet, som
ovan nämnts, yppats före nästinfallande
inskrivningsförrättning, åligger
det den värnpliktige, där han önskar
ytterligare uppskov med första tjänstgöringen,
att därom vid sagda förrättning
göra framställning hos vederbörande
inskrivningsnänmd. Har annat
förfall än det, som tidigare föranlett
uppskov med första tjänstgöringen,
Fortfar anledning till uppskov med
ovan nämnd tjänstgöring, må förlängt
uppskov, varje gång för ett år, av
vederbörande inskrivningsnämnd beviljas
den värnpliktige; dock att tjänstgöringen
skall taga sin början senast
det år, under vilket lian fyller tjugufyra
år.
2. Yppas för värnpliktig, uttagen
till linjetjänst, efter det inskrivningsförrättningen
avslutats, sådan anledning
till uppskov, varom i mom. 1 förmäles,
med påbörjande av den i § 27
föreskrivna första tjänstgöring eller
tjänstgöring i en följd, må uppskov
med påbörjande av nämnda tjänstgöring
till nästföljande år medgivas den
värnpliktige i den ordning, Konungen
bestämmer. Fortfar anledning till uppskov
eller bär annan uppskovsanledning
av beskaffenhet, som ovan nämnts,
yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,
åligger det den värnpliktige,
där lian önskar ytterligare uppskov med
ifrågavarande tjänstgöring, att vid sagda
förrättning göra framställning därom bos
vederbörande inskrivningsnämnd. Har
annat förfall än det, som tidigare för
-
202
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.)
yppats så sent, att framställning icke
kunnat göras kos inskrivningsnämnden,
må förnyat uppskov medgivas i
den ordning, Konungen bestämmer.
3. Uppskov till nästföljande år
med i § 27 föreskriven repetitionsövning
eller reservtruppövning eller
med i § 36 mom. 1 föreskriven landstormsövning
må beviljas i den ordning,
Konungen bestämmer.
4. Från redan påbörjad tjänstgöring
må i den ordning, Konungenbestämmer,
liemförlovas värnpliktig, för vilken efter
tjänstgöringens början i anledning av
dödsfall eller annan av honom oberoende
händelse inträtt förhållande, på
grund varav han är att likställa med
här ovan i mom. 1 c) eller d) omförmäld
värnpliktig. I samma ordning
må från redan påbörjad tjänstgöring
hemförlovas värnpliktig, med avseende
å vilken föreligger sådant förhållande,
som i § 16 mom. 2 sägs, även om detsamma
förefunnits före tjänstgöringens
början, dock under förutsättning att
förhållandet inträtt, efter det inskrivning
sförrättning en avslutats, och att
ansökning om hemförlovning gjorts
inom trettio dagar från tjänstgöringens
början. Huruvida och i vad mån sålunda
hemförlovad värnpliktig må anses
hava fullgjort nämnda tjänstgöring, ävensom
i vilken ordning honom åliggande
återstående tjänstgöring skall fullgöras,
därom förordnar Konungen.
Fortfar förfallet eller har annan
anledning av beskaffenhet, som ovan
sägs, till uppskov med den tjänstgöring,
som icke anses av den värnpliktige fullgjord,
yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,
åligger det den
värnpliktige, där han önskar uppskov
med nämnda tjänstgöring, att därom
(Föreslagen lydelse.)
anlett uppskov, yppats så sent, att
framställning icke kunnat göras hos
inskrivningsnämnden, må förnyat uppskov
medgivas i den ordning, Konungen
bestämmer.
3. Från redan påbörjad första tjänstgöring
eller tjänstgöring i en följd må
i den ordning, Konungen bestämmer,
hemförlovas till linjetjänst uttagen värnpliktig,
för vilken efter tjänstgöringens
början i anledning av dödsfall eller
annan av honom oberoende händelse
inträtt förhållande, på grund varav han
är att likställa med i mom. 1 c) eller
d) omförmäld värnpliktig.
Fortfar förfallet eller har annan anledning
av beskaffenhet,som ovan sägs,
till uppskov med den återstående tjänstgöringen
yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,
åligger det den
värnpliktige, där han önskar uppskov
med nämnda tjänstgöring, att vid sagda
förrättning göra framställning därom
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
203
(Nuvarande lydelse.)
vid sagda förrättning göra framställning
hos vederbörande inskrivningsnämnd.
Har annat förfall än det, som
tidigare föranlett liemförlovning, yppats
så sent, att framställning icke kunnat
göras hos inskrivningsnämnden, må
uppskov medgivas i den ordning,
Konungen bestämmer.
5. Värnpliktig, som vid navigationsskola
avlagt styrmansexamen och förklarar
sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen
söka anställning såsom reservofficersaspirant
för utbildning till reservofficer
vid marinen, må, om han
anses härför lämplig, på ansökan hemförlavas
från pågående tjänstgöring, sedan
minst tre fjärdedelar av den för
honom i § 27 bestämda tjänstgöringen
fullgjorts; dock med skyldighet för
sådan värnpliktig att fullgöra den
återstående tjänstgöringen, om han
icke avlagt sjökaptensexamen och
vunnit anställning såsom reservofficersaspirant,
senast året efter det, då han
hemförlovats.
6. Är anledning till uppskov med
eller hemförlovning från tjänstgöring,
varom ovan i denna § sägs, av beskaffenhet,
som i § 16 mom. 2 omförmäles,
och förefinnes anledningeyi ännu fyra
år efter det, då den värnpliktige erhöll
(Föreslagen lydelse.)
hos vederbörande inskrivningsnämnd.
Har annat förfall än det, som tidigare
föranlett hemförlovning, yppats så
sent, att framställning icke kunnat
göras hos inskrivningsnämnden, må
uppskov medgivas i den ordning,
Konungen bestämmer.
4. Värnpliktig, som vid navigationsskola
avlagt styrmansexamen och förklarar
sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen
söka anställning såsom reservofficer
saspiran t för utbildning till reservofficer
vid marinen, mk, på ansökan,
gjord inom trettio dagar från det att
den för honom i § 27 bestämda tjänstgöringen
tagit sin början, i och för avläggande
av sjökaptensexamen hemförlovas
från pågående tjänstgöring, dock
med skyldighet för sådan värnpliktig
att fullgöra den återstående tjänstgöringen,
om han icke avlagt sjökaptensexamen
och vunnit anställning såsom
reservofficersaspirant, senast året efter
det, då han hemförlovats.
5. Huruvida och i vad mån värnpliktig,
som jämlikt mom. 3 eller 4
hemförlovats, må anses hava fullgjort
honom åliggande tjänstgöring, ävensom
i vilken ordning den återstående tjänstgöringen
skall fullgöras, därom meddelar
Konungen erforderliga bestämmelser.
6. Uppskov med påbörjande av i §
27 föreskriven annan tjänstgöring än
ovan i mom. 1 sägs, så ock hemförlovning
från sådan tjänstgöring må beviljas
i den ordning, Konungen bestämmer.
204
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
uppskov eller hemförlovades, galle vad
i mom. 3 av samma § är stadgat.
7. Har för värnpliktig vid inskrivning
sförrättning förelegat sådant förhållande,
som i § 16 mom. 2 omförmäles,
men har han av glömska, okunnighet
eller liknande orsak försummat
att då begära uppskov med tjänstgöringen,
må den värnpliktige, på därom
gjord ansökning och efter prövning
i varje särskilt fall, i den ordning,
Konungen närmare bestämmer, erhålla
uppskov med eller hemförlovning från
tjänstgöringen.
KAP. IY.
Om iiiskriviiingsnänuid ocli iuskrivningsrevision.
InBkrivnings
nämnds
sammansätt
ning.
§ !8-
1. För rullföringsområde skall finnas
en inskrivningsnämnd, bestående
av en regementsofficer såsom ordförande
samt fyra andra ledamöter, nämligen
en av Konungens befallningshavande
i det län, till vilket området eller
största delen därav hörer, därtill förordnad
lagfaren man, ävensom rullföringsbefälhavaren
samt två inom samma
område bosatta, icke militära personer,
vilka jämte ett lika antal suppleanter
väljas varje gång för två år av landstinget
eller, där rullföringsområde utgöres
av stad, som ej under landsting
lyder, av stadsfullmäktige. En ledamot
och en suppleant avgå årligen. Omfattar
rullföringsområde landsdelar, hörande
under olika landsting, eller landsdel
och stad, som ej under landsting lyder,
väljas särskilt för varje sådan landsdel
eller stad två ledamöter i nämnden
jämte lika antal suppleanter. De av
landsting eller stadsfullmäktige valda
ledamöter eller, i händelse de äro hindrade,
deras suppleanter deltaga i nämn
-
§ 18.
1. För rullföringsområde skall finnas
en inskrivningsnämnd, bestående
av en regementsofficer såsom ordförande
samt två andra ledamöter, nämligen
en läkare och en inom området
bosatt, icke militär person, vilken jämte
en suppleant väljes varje gång för ett
år av landstinget eller, där rullföringsområde
utgöres av stad, som ej lyder
under landsting, av stadsfullmäktige.
Omfattar rullföringsområde landsdelar,
hörande under olika landsting,
eller landsdel och stad, som ej lyder
under landsting, väljes särskilt för varje
sådan landsdel eller stad en ledamot
i nämnden jämte en suppleant. Av
landsting eller stadsfullmäktige vald
ledamot eller, i händelse han är hindrad,
hans suppleant deltager i nämndens förrättningar
endast i vad angår det område,
för vilket han blivit vald.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
205
(Nuvarande lydelse.)
dens förrättningar endast i vad angår
det område, för vilket de blivit valda.
För större rullföringsområde må,
där Konungen så bestämmer, finnas
två eller flera inskrivningsnämnder,
var och en för viss del av rullföringsområdet,
sammansatta såsom ovan är
föreskrivet, dock att i stället för rullföringsbefälhavaren
må träda annan
officer.
Vid sammanträde av inskrivningsnämnd
för rullföringsområde, från vilket
ett större antal värnpliktiga inskrives i
marinen, må officer av marinen närvara
för att lämna nämnden erforderliga
upplysningar och göra de yrkanden, som
han finner behövliga i fråga om inskrivningen
av värnpliktig till tjänst eller
särskild befattning vid marinen, dock
utan rätt att i nämndens beslut deltaga.
2. För sjömanshus skall finnas en
inskrivningsnämnd, bestående av en
regementsofficer såsom ordförande och
fyra andra ledamöter, nämligen en av
Konungens befallningshavande i det län,
inom vilket sjömanshuset är beläget,
därtill förordnad lagfaren man ävensom
sjörullföringsbefälhavaren och två inom
staden, där sjömanshuset är beläget, bosatta,
icke militära personer, vilka jämte
ett lika antal suppleanter väljas på sätt
i mom. 1 är för varje fall stadgat.
I de fall, Konungen bestämmer, må
i stället för sjörullför ing sbefälhavare
träda annan officer.
3. För att beslut må kunna av
nämnden fattas, erfordas, att minst tre
ledamöter, däribland en militär samt
den av Konungens befallningshavande
förordnade ledamoten, äro tillstädes.
Falla vid omröstning till beslut rösterna
(Föreslagen lydelse.)
För större rullföringsområde må,
där Konungen så bestämmer, finnas
två eller flera inskrivningsnämnder,
var och en för viss del av rullföringsområdet,
sammansatta såsom ovan är
föreskrivet.
Nämnden biträdes av rullföringsbefälhavaren
eller i de fall, Konungen
bestämmer, annan officer.
2. För sjömanshus skall finnas
en inskrivningsnämnd, bestående av
en regementsofficer såsom ordförande
och två andra ledamöter, nämligen
en läkare och en inom staden, där sjömanshuset
är beläget, bosatt, icke militär
person, vilken jämte en suppleant väljes
på sätt i mom. 1 är för varje fall
stadgat.
Nämnden biträdes av sjörullföringsbefälhavaren
eller i de fall, Konungen
bestämmer, annan officer.
3. För att beslut må kunna av
inskrivningsnämnd fattas, erfordras, att
samtliga ledamöter äro tillstädes.
206
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Inskrivnings
nämnds
åligganden,
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
lika, galle ordförandens eller, vid förfall
för denne, områdesbefälhavarens mening.
Nämnden biträdes av minst en läkare.
§ 19-
1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde sammankallas av Konungens
befallningsliavande i det län, vartill området eller största delen därav hörer.
Sådan nämnd åligger:
a) att verkställa behörig inskrivning
av de värnpliktiga;
b) att pröva och besluta om de i
§§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser
och uppskov;
c) att, därest för frånvarande värnpliktig
företes intyg om kroppslig eller
andlig brist av sådan beskaffenhet, att
den synes nämnden till fullo ådagalägga
hans oförmögenhet till tjänst vid
rikets försvar, utan hinder av den
värnpliktiges frånvaro besluta hans frikallelse
från värnpliktens fullgörande;
d) att mottaga de värnpliktigas anmälningar
rörande det truppslag vid
hären eller den tjänst vid marinen, vari
de önska bliva inskrivna, ävensom att
efterfråga, vilka av de värnpliktiga
önska uttagas för utbildning till under
-
a) att pröva de värnpliktigas duglighet
till krigstjänst, vapenförhet och
lämplighet för olika slags utbildning;
b) att pröva och besluta om de
i §§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser
och uppskov eller, där, enligt
vad i § 22 sägs, sådant tillkommer
inshrivningsrevision, anteckna vad som
i och för avgörandet kan för• inskrivningsrevisionen
vara av vikt att känna;
c) att, därest för frånvarande värnpliktig
företes intyg om kroppslig
eller andlig brist av sådan beskaffenhet,
att den synes nämnden till fullo
ådagalägga hans oduglighet till krigstjänst,
utan hinder av den värnpliktiges
frånvaro besluta hans frikallelse
från värnpliktens fullgörande;
d) att verkställa behörig inskrivning
av de värnpliktiga;
e) att i de fall och i den ordning,
Konungen bestämmer, verkställa i § 24
stadgad uttagning till linjetjänst och
ersättningsreserven eller där, enligt vad
Konungen bestämmer, sådan uttagning
tillkommer inskrivning srevision, uppgöra
förslag till uttagningen med angivande
av de värnpliktigas större eller mindre
lämplighet för linjetjänst samt vad eljest
i och för uttagningen kan för inskrivningsrevisionen
vara av vikt att känna;
f) att mottaga de värnpliktigas anmälningar
rörande det truppslag vid
hären eller den tjänst vid marinen eller
flygvapnet, som de önska bliva tilldelade,
ävensom att i de fall och i den ordning,
Konungen bestämmer, tilldela inskrivna
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
207
(Nuvarande lydelse.)
befäl eller fackmän vid fotfolket, trängen
och intenden turtrupperna eller önska
undergå för utbildning till plutonchef
eller motsvarande befattning stadgad
särskild tjänstgöring;
e) att, där ej, enligt vad i § 22 sägs,
sådant tillkommer inskrivning srevision,
efter prövning av de värnpliktigas lämplighet
för olika truppslag, tjänster eller
särskilda befattningar, tilldela de olika
truppslagen, tjänsterna eller befattningarna
dem, som inskrivits, varvid iakttages,
att vid lika lämplighet i första
rummet uttagas de, vilka därtill anmält
sig; skolande inskrivning snämnd
tillika enligt föreskrifter, som Konungen
meddelar, anteckna vissa värnpliktiga
såsom lämpliga att, utöver de visst
truppslag eller viss tjänst tilldelade, i
händelse av behov uttagas till sådant
truppslag eller sådan tjänst; samt
f) att tillställa de inskrivna den i
§ 14 nämnda inskrivningsbok, i vilken
nämndens beslut bör vara antecknat.
Över nämndens beslut föres protokoll
av den utav Konungens befallningshavande
förordnade ledamoten, därvid
från beslut avvikande mening, som
blivit framställd av ordföranden eller
annan ledamot inom nämnden, eller
från beslut avvikande yrkande, som blivit
gjort av biträdande läkare eller av den
i § 18 mom. 1 omförmälda officer av
(Föreslagen lydelse.)
värnpliktiga olika truppslag och tjänster,
eller där, enligt vad Konungen bestämmer,
sådan tilldelning tillkommer inskrivningsrevision,
uppgöra förslag rörande
tilldelningen med angivande av
de värnpliktigas lämplighet för olika
truppslag och tjänster;
g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga
önska uttagas för utbildning
till underbefäl eller fackmän vid infanteriet,
trängtrupperna och intendenturtrupperna,
för utbildning till plutonchef
eller motsvarande befattning eller
för utbildning i särskild ordning vid
Svea livgarde eller vilka värnpliktiga
önska uttagas från annat inskrivningsområde
än Norrbottens för utbildning
vid Norrbottens regemente och från
annat inskrivning sområde än Gotlands
för utbildning vid Gotlands infanterikår,
ävensom att enligt föreskrifter,
som Konungen meddelar, uppgöra förslag
till dylik uttagning, varvid iakttages,
att vid lika lämplighet i första
rummet ifrågakomma de, vilka anmält
sig därtill, samt att för utbildning till
underbefäl eller fackmän icke böra uttagas
sådana värnpliktiga, som visa,
att tjänstgöringens fullgörande skutte
bereda dem eller av deras arbete beroende
nära anhöriga väsentliga svårigheter
eller olägenheter; samt
h) att tillställa inskriven värnpliktig
den i § 14 nämnda inskrivningsbok
eller skriftligt meddelande angående det
beslut, som inskrivning snämnden fattat.
Över nämndens beslut föres protokoll
av ordföranden, därvid från beslut
avvikande mening, som blivit
framställd av ordföranden eller annan
ledamot inom nämnden, antecknas till
protokollet; och skola, innan nämnden
åtskiljes, såväl inskrivningslängderna
som protokollet underskrivas av
nämnden.
208
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
marinen, antecknas till protokollet;
ock skola, innan nämnden åtskiljes,
såväl inskrivningslängderna som protokollet
av nämnden underskrivas.
2. Inskrivningsnämnd för sjömanshus sammankallas av Konungens befallningshavande
i det län, där sjömanshuset är beläget, och gäller för
sådan inskrivningsnämnd i tillämpliga delar vad för den i mom. 1 omförmälda
inskrivningsnämnd är föreskrivet.
3. Under den del av året, som infaller
emellan inskrivningsnämndens
sammanträde och inskrivningsrevisionens
sista sammanträde för året, må
för inskrivning av värnpliktiga, som
uteblivit från den i § 13 omförmälda
inskrivningsförrättning, de åligganden
och befogenheter, som enligt mom. 1
tillhöra inskrivningsnämnd, i den omfattning
och i enlighet med de närmare
föreskrifter, Konungen meddelar,
utövas av inskrivningsbefälkavaren
eller, beträffande å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga, av sjöruliföringsbefälkavaren.
Beslut, som av områdesbefälliavaren
i sådant ärende meddelas, skall underställas
näst därefter sammanträdande
inskrivningsrevision och må ej gälla,
förrän detsamma blivit av revisionen
prövat; dock att sjörullföringsbefälhavares
beslut beträffande värnpliktig,
som med laga förfall varit frånvarande
från inskrivningsförrättning, skall gälla,
till dess detsamma blivit av revisionen
prövat.
4. Sjörullföringsbefälhavare må även
under den del av året, som infaller
emellan inskrivningsrevisionens sista
sammanträde för året och näst infallande
inskrivningsförrättning, utöva i
mom. 3 omförmälda åligganden och
befogenheter beträffande å sjömanshus
inskriven värnpliktig, vilken med laga
förfall varit frånvarande från inskriv
-
3. Under den del av året, som infaller
emellan inskrivningsnämndens
och inskrivningsrevisionens sammanträden,
må för inskrivning av värnpliktiga,
som uteblivit från den i § 13
omförmälda inskrivningsförrättning,
eller ynglingar, som önska bliva inskrivna
enligt § 6, de åligganden och
befogenheter, som enligt mom. 1 tillhöra
inskrivningsnämnd, i den omfattning
och i enlighet med de närmare
föreskrifter, Konungen meddelar, utövas
av inskrivningsbefälhavaren eller,
beträffande å sjömanshus inskrivna, av
s j örullföringsbef älhavaren.
Beslut, som av områdesbefälhavaren
meddelas i sådant ärende, skall underställas
näst därefter sammanträdande
inskrivningsrevision och må ej gälla,
förrän detsamma blivit av revisionen
prövat; dock att sjörullföringsbefälhavares
beslut beträffande i § 24 mom.
la) eller b) nämnd värnpliktig, som
med laga förfall varit frånvarande från
inskrivningsförrättning, skall gälla, till
dess detsamma blivit av revisionen
prövat.
4. S j örullföringsbef älhavare må även
under den del av året, som infaller
emellan inskrivningsrevisionens sammanträde
och näst infallande inskrivningsförrättning,
utöva i mom. 3 omförmälda
åligganden och befogenheter
beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b)
nämnd värnpliktig, vilken med laga
förfall varit frånvarande från inskriv
-
Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.
209
(Nuvarande lydelse.)
ningsförrättning för sjömanshus eller
som haft fast anställning såsom sjökadett,
kustartillerikadett, mariningenjörselev,
mariningenjörsaspirant, marinintendentselev
eller marinintendentsaspirant.
Under nu nämnd tid må jämväl
inskrivningsbefälhavare beträffande å
sjömanshus icke inskriven värnpliktig,
som haft fast anställning såsom sjökadett,
kustartillerikadett, mariningenjörselev,
mariningenjörsaspirant, marinintendentselev
eller marinintendentsaspirant,
utöva i mom. 3 omförmälda
åligganden och befogenheter.
(Föreslagen lydelse.)
ningsförrättning för sjömanshus eller
som haft fast anställning såsom sjökadett,
kustartillerikadett, reser voffeersaspirant,
mariningenjörselev, mariningenj
örsaspirant, marinintendentselev
eller marinintendentsaspirant.
Under nu nämnd tid må jämväl
inskrivningsbefälhavare beträffande å
sjömanshus icke inskriven värnpliktig,
som haft fast anställning såsom
sjökadett, kustartillerikadett, reservofficersaspir
ant, mariningen j ör selev, m ariningenj
örsaspirant, marinintendentselev
eller marinintendentsaspirant, utöva
i mom. 3 omförmälda åligganden
och befogenheter.
Beslut, som av sjörullföringsbefälhavare eller inskrivningsbefälhavare i
sådant fall meddelas, skall gälla, till dess detsamma blivit av inskrivningsnämnden
prövat.
§ 20. § 20.
1. Över inskrivningsnämnds beslut 1. Över inskrivningsnämnds beslut Besvär över
må besvär anföras endast av värn- må besvär anföras endast av värnplik- j"8kriv“<i>g»- pliktig, som beslutet rörer. Dessa tig, som beslutet rörer. Dessa besvär nämnds beslut''
besvär skola ställas till inskrivnings- skola ställas till inskrivningsrevisionen
revisionen samt inom fjorton dagar samt inom fjorton dagar efter beslutets
efter beslutets meddelande ingivas till meddelande ingivas till Konungens beKonungens
befallningshavande i det fallningshavande i det län, inom vilket
län, inom vilket förrättningen ägt rum. förrättningen ägt rum. Besvären må
Besvären må även inom behörig tid även inom behörig tid med posten inmed
posten insändas; dock skall i sändas; dock skall i sådant fall besådant
fall behörigen styrkas, att den hörigen styrkas, att den klagande egenklagande
egenhändigt undertecknat be- händigt undertecknat besvärsskriften
svärsskriften eller att densamma på eller att densamma blivit uppsatt på
hans begäran eller med hans samtycke lians begäran eller med hans samtycke,
blivit uppsatt.
2. ^ Över beslut, som meddelas järn- 2. Över beslut, som meddelas jämlikt
§ 19 mom. 3, må besvär anföras likt § 19 mom. 3, må besvär anföras
av den värnpliktige; skolande därvid av den värnpliktige; skolande därvid
i tillämpliga delar gälla vad i mom. i tillämpliga delar gälla vad i mom. 1
1 rörande besvär över inskrivnings- är föreskrivet rörande besvär över innämnds
beslut är föreskrivet. skrivning snämnds beslut.
Bihang till riksdagens protokoll 1025. 11 saml. 1 avd. 1 A höft. (Nr 1.) 722 25 14
210
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Inskriynings
rovieiona
samman
sättning.
Inskrivnings
reyisions
åligganden.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
§ 21.
1. För inskrivningsområde jämte inom detsamma belägna sjömanshus skall
finnas en inskrivningsrevision, bestående av landshövdingen eller, i händelse
denne har förfall eller ämbetet är ledigt, landssekreteraren i det län,
till vilket största delen av området hörer, såsom ordförande, samt av fyra
andra ledamöter, nämligen inskrivningsbefälhavaren ävensom från varje till
området hörande län eller ej under landsting lydande stad tre inom länet
eller staden bosatta män, som jämte tre suppleanter utses för tre år av
landstinget eller för stad, som icke lyder under landsting, av stadsfullmäktige.
En ledamot och en suppleant avgå årligen.
Där inskrivningsbefälhavare deltagit i inskrivningsnämnds förhandlingar,
förordnas annan lämplig militärperson i hans ställe till ledamot av den inskrivningsrevision,
som har att till prövning upptaga samma nämnds beslut.
De av landsting eller stadsfullmäktige Aralda ledamöter eller, i händelse de
äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning endast i vad
den angår det område, för vilket de blivit valda.
2. För att beslut må kunna av revision fattas, erfordras, att minst tre
ledamöter, däribland den militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid omröstning
till beslut rösterna lika, gälle ordförandens eller, vid förfall för
denne, den militäre ledamotens mening.
Revisionen biträdes av en militärläkare och en därtill förordnad civil läkare.
§ 22.
Inskrivningsrevision sammanträder på kallelse av ordföranden. Revisionen
åligger:
a) att pröva och avdöma besvär mot a) att pröva och avdöma besvär över
inskrivningsnämnds beslut; inskrivningsnämnds beslut;
b) att granska och, där så skäligt b) att granska och, där sa finnes
finnes, ändra sådana inskrivnings- skäligt, ändra sådana inskrivningsnämnds
beslut, rörande vilka avvikande nämnds beslut, rörande vilka avvikande
meningar eller yrkanden äro till proto- meningar äro antecknade till protokollet,
kollet antecknade, ävensom varje beslut ävensom varje beslut rörande ärende,
rörande ärende, som omförmäles i §19 som omförmäles i § 19 mom. 1 c);
mom. 1 c);
c) att verkställa rättelse beträffande sådana av iuskrivningsnämnd begångna
misstag, som kommit till revisionens kännedom;
d) att granska och, där så skäligt d) att granska och, där så finnes
finnes, ändra inskrivnings- eller sjö- skäligt, ändra inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavares
beslut i ärende, rullföringsbefälhavares beslut i ärende,
som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revi- som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revisionen
underställt; sionen underställt;
e) att, på förslag av vederbörande e) att i de fall och i den ordning,
militärbefäl, enligt de närmare före- Konungen bestämmer, verkställa i § 24
skrifter Konungen meddelar, verkställa stadgad uttagning till linjetjänst och
uttagning av värnpliktiga, som, utöver er sättning sr eserven;
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
211
(Nuvarande lydelse.)
de enligt egen önskan av vederbörande
inskrivning snämnder för ändamålet uttagna,
erfordras för utbildning till
underbefäl eller fackmän vid fotfolket,
trängen och intendenturtrupperna, varvid
iakttages, att vid lika lämplighet
i första rummet uttagas de, vilka därtill
anmält sig, samt att för dylik utbildning
icke uttagas sådana för fotfolket
avsedda värnpliktiga, som visa,
att tjänstgöringens fullgörande skulle
bereda dem eller av deras arbete beroende
nära anhöriga väsentliga svårigheter
eller olägenheter; samt
f) att, utöver vad ovan sägs, i de
fall, Konungen bestämmer, verkställa
tilldelning av värnpliktiga till visst
truppslag eller viss tjänst eller befattning,
med iakttagande av att vid
lika lämplighet i första rummet uttagas
de, vilka därtill anmält sig.
(Föreslagen lydelse.)
f) att i de fall och i den ordning,
Konungen bestämmer, verkställa tilldelning
av värnpliktiga till visst truppslag
eller viss tjänst;
g) att pröva och besluta angående
de i § 17 mom. 1 omnämnda uppskov
för sådana värnpliktiga, som av revisionen
uttagas till linjetjänst; samt
h) att verkställa uttagning av värnpliktiga
för utbildning till underbefäl
eller fackmän vid infanteriet, trängtrupperna
och intendenturtrupperna,
för utbildning till plutonchef eller
motsvarande befattning, för utbildning
i särskild ordning vid Svea livgarde
samt från annat inskrivning sområde
än Norrbottens för utbildning vid Norrbottens
regemente och från annat inskrivning
sområde än Gotlands för utbildning
vid Gotlands infanterikår.
Inskrivningsrevisionens beslut skola kungöras vederbörande i den omfattning
och på det sätt, Konungen bestämmer.
§ 23. § 23.
Inskrivningsrevisions beslut, rö- Inskrivningsrevisions beslut, rö- Underställning
rande vilket avvikande meningar blivit rande vilket avvikande meningar blivit av ^ns^r^y‘
av minst två ledamöter till protokollet av minst två ledamöter antecknade till be”™0”''
212
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
De värnpliktigas
fördelning
på
linjetjänst och
ersättningsreserv.
(Nuvarande lydelse.)
antecknade, skall underställas Konungens
prövning; och skola protokollet
och övriga handlingar för sådant
ändamål genom ordförandens försorg
ofördröjligen insändas till vederbörande
statsdepartement. Beslutet gånge dock
i verkställighet, där ej Konungen
annorlunda förordnar.
Ej må i inskrivningsrevisions beslut
ändring sökas.
KAP. V.
Om de värnpliktigas fördelning och
tjänstgöringsskyldighet i
beväring en.
§ 24.
Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra
vid det truppslag av hären eller uti
den tjänst vid marinen, vartill han inskrivits
eller överförts, dock att i de
fall, Konungen prövar erforderligt, värnpliktig
skall vara skyldig att även vid
annat truppslag eller i annan tjänst
fullgöra tjänstgöring, där sådant ej
medför förändring av tjänstgöringstiden.
(Föreslagen lydelse.)
protokollet, skall underställas Konungens
prövning; och skola protokollet
och övriga handlingar för sådant
ändamål genom ordförandens försorg
ofördröjligen insändas till försvarsdepartementet.
Beslutet gånge dock i
verkställighet, där ej Konungen annorlunda
förordnar.
Över inskrivningsrevisions beslut
må besvär ej anföras.
KAP. V.
Om de värnpliktigas fördelning och
tjänstgöringsskyldighet samt underhåll
och förmåner m. m.
§ 24.
1. Till linjetjänst uttagas följande
vapenföra värnpliktiga, nämligen:
a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk
eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt
vad Konungen förordnar, skall anses
däremot svara, så ock värnpliktiga,
som vid navigationsskola avlagt sjökaptens-
eller styrmansexamen eller
maskinistexamen av första eller andra
klass;
b) å sjömanshus inskrivna maskinister
och eldare samt av övriga å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga de, som
sex månader eller därutöver varit inmönstrade
till sjöfart; samt
c) bland övriga värnpliktiga, enligt
de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, ett så stort antal, som erfordras
för att år skontingenten skall
uppgå:
vid hären till 19,783 man, däri ej
inräknade de under a) omförmälda
värnpliktiga;
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
213
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
vid marinen till 3,400 man, däri
inrälcnade de under b) men ej de under
a) omförmälda värnpliktiga; samt
vid flygvapnet till 700 man, däri
inräknade de under b) men ej de under
a) omförmälda värnpliktiga.
2- Till ersättning sreserven uttagas
övriga vapenföra värnpliktiga.
3. Föreligger för värnpliktig, som
uttagits till ersättningsreserven, vid
tjänstgöringens påbörjande sådant förhållande,
att han är att hänföra till
de i mom. 1 a) omförmälda värnpliktiga,
skall han enligt de närmare
föreskrifter, Konungen meddelar, överföras
till linjetjänst.
§ 25.
§ 25.
1. Värnpliktiga tilldelas hären,
marinen eller flygvapnet sålunda:
A. Flygvapnet tilldelas:
a) å sjömanshus inskrivna värnpliktiga;
samt
b) å sjömanshus icke inskrivna
värnpliktiga,
allt till det antal, Konungen bestämmer.
1. Marinen tilldelas: B. Marinen tilldelas:
a) alla å sjömanshus inskrivna a) å sjömanshus inskrivna maski -
maskinister och eldare samt av övriga nister och eldare samt av övriga å
å sjömanshus inskrivna värnpliktiga sjömanlius inskrivna värnpliktiga de,
de, som sex månader eller därutöver som sex månader eller därutöver varit
varit inmönstrade till sjöfart; inmönstrade till sjöfart, allt i den män
här avsedda värnpliktiga ej enligt av
Konungen meddelade bestämmelser
skola tilldelas flygvapnet; samt
b) andra å sjömanshus inskrivna b) andra värnpliktiga till det antal,
värnpliktiga enligt bestämmelser, som Konungen bestämmer.
Konungen meddelar; samt
c) å sjömanshus icke inskrivna
värnpliktiga, som anses för marinen
behövliga, till det antal, Konungen
bestämmer.
Tilldelning till
vapen, truppslag
och
tjänster m. ra.
214
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
2. Alla värnpliktiga, som icke bli- C. Hären tilldelas alla värnpliktiga,
vit inskrivna i marinen, tilldelas hären, som icke blivit tilldelade flygvapnet
eller marinen.
3. Värnpliktig, som avgår från
fast anställning vid hären eller marinen
eller vid härens eller marinens
reserv, överföres till härens eller marinens
beväring eller landstorm.
2. Värnpliktiga tilldelas truppslag
vid hären samt tjänst vid marinen
och flygvapnet, på sätt §§ 19 och 22
bestämma.
3. Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra
vid det truppslag eller uti den
tjänst, som han tilldelats, dock att i
de fall, Konungen prövar erforderligt,
värnpliktig skall vara skyldig fullgöra
tjänstgöring även vid annat truppslag
eller i annan tjänst, där sådant ej
medför förändring av den sammanlagda
tjänstgöringstiden.
§ 26. § 26.
Underbefäl och 1. Värnpliktiga tilldelas fotfolket,
fackmän. rytteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna,
trängen och intendenturtrupperna samt
tjänst i marinen, på sätt §§ 19 och 22
bestämma.
2. Av fotfolket och trängen i egent- Av infanteriet, trängtrupperna och
lig trängtjänst samt intendenturtrup- intendenturtrupperna tilldelade, till
perna tilldelade vapenföra värnpliktiga linjetjänst uttagna värnpliktiga uttagas
uttagas högst fjorton procent för ut- tjugu procent för utbildning till unbildning
till underbefäl eller fackmän, derbefäl eller fackmän.
3. Av trängen i sjukbärartjänst
och i egentlig sjukvårdstjänst tilldelade
vapenföra värnpliktiga uttagas högst
tio procent för utbildning till underbefäl
eller fackmän.
§ 27. § 27.
1. Vapenför värnpliktigs ut- 1. Utbildningstid för värnplikbildningstid.
tiga, uttagna till linjetjänst.
värnpliktigs A. Vapenför värnpliktig, med A. Till linjetjänst uttagen värnutbiidnmgstid
un(janfag av 3enij Som nämnas under pliktig, som icke nämnes under B, C
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
215
(Nuvarande lydelse.)
B, C eller I) i detta moment, är,
sedan han blivit inskriven, skyldig att
under fredstid för sin utbildning
tjänstgöra det antal dagar, som nedan
angives, nämligen:
a) vid fotfolket i sammanlagt trehundrafyrtio
dagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras:
med eu första tjänstgöring om tvåhundrafemtio
dagar, som tager sin
början under första året, samt
med en repetitions-(regements-)övning
om trettio dagar under vart och
ett av andra, tredje och fjärde åren;
dock att
värnpliktiga, som uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackmän,
skola tjänstgöra i sammanlagt fyrahundra
dagar, vilken tjänstgöring, på
sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om trehundratio
dagar, som tager sin början
under första året, samt
med en repetitions-(regements-)övning
om trettio dagar under vart och
ett av andra, tredje och fjärde åren;
b) vid rytteriet i sammanlagt trehundrasextiofem
dagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare
förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundraåttioen
dagar, som tager sin
början under första året, samt
med en repetitions (regements-)övning
om fyrtiotvå dagar under vart
och ett av andra och tredje åren;
c) vid fältartilleriet och positionsartilleriet
i sammanlagt tre
-
(Föreslagen lydelse.)
eller D i detta moment, är skyldig
att, på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid för sin utbildning
tjänstgöra det antal dagar, som
nedan angives, nämligen:
a) vid infanteriet i sammanlagt
etthundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om nittio
dagar, som tager sin början under
andra året, samt
med två repetitionsövningar om
tjugufem dagar före utgången av fjärde
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt tvåhundra
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundrafemtio
dagar, som tager sin
början under andra året, samt
med två repetitionsövningar om
tjugufem dagar före utgången av
fjärde året;
b) vid kavalleriet, artilleriet
och ingenjör t r upp erna i sammanlagt
tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundrafyrtio
dagar, som tager sin
början vid kavalleriet, fältartilleriet
och ingenjörtrupperna under andra
året samt vid fästningsartilleriet under
första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om
trettio dagar före utgången av fjärde
året;
216
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.)
hundrasextiofem dagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundraåttioen.
dagar, som tager sin
hörjan under första året, samt
med en repetitions-(regements)övning
om fyrtiotvå dagar under vart
och ett av andra och tredje åren;
d) vid fästningsartilleriet och
fästningsingenjörtrupperna i sammanlagt
trehundrasextiofem dagar, vilken
tjänstgöring, på sätt Konungen
närmare förordnar, skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundr
anittio fem dagar, som tager sin
hörjan under första eller andra året,
samt
med en repetitions-(regements-)övning
om trettiofem dagar under vart
och ett av tredje och fjärde åren;
e) vid fältingenjör- och fälttelegraftrupperna
i sammanlagt trehundrasextiofem
dagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundr
anittio fem dagar, som tager sin
hörjan under första året, samt
med en repetitions-(rcgements-)övning
om trettiofem dagar under vart
och ett av andra och tredje åren;
f) vid trängen ocli intendenturtrupperna
i sammanlagt tvåhundrafyrtio
dagar, vilken tjänstgöring, på
sätt Konungen närmare förordnar, skall
fullgöras:
vid trängen i egentlig trängtjänst
och i sjukhär artjänst:
med en första tjänstgöring om etthundrafemtio
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
(Föreslagen lydelse.)
c) vid trängtrupperna och intendenturtrupperna
i sammanlagt etthundrafyrtio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
vid trängtrupperna i tr ängtjänst:
med
en första tjänstgöring om etthundrafemton
dagar, som tager sin
början under andra året, samt
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
217
(Nuvarande lydelse.)
med tre repetitions-(regemcnts-)''6vnmgar,
var och en om trettio dagar,
före utgången av fjärde eller femte
året;
vid trängen i egentlig sjukvårdstjänst:
med
en första tjänstgöring om etthundraåttio
dagar, som tager sin början
under första året, samt
med enrepetitions-(regements-)övning
om trettio dagar under vartdera av
andra och fjärde åren; samt
vid intendenturtrupperna:
med en första tjänstgöring om tvåhundra
tio dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en vojHititiona-fregcments-jövning
om trettio dagar under fjärde året;
dock att
värnpliktiga, som vid trängen eller
intendenturtrupperna uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackmän,
skola tjänstgöra i sammanlagt trehundrasextiofem
dagar, vilken tjänstgöring, på
sätt Konungen närmare förordnar, skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrasjuttiofem
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med tre repetitions-(regements-)övningar,
var och en om trettio dagar, före utgången
av fjärde eller femte året;
(Föreslagen lydelse.)
med en repetitionsövning om tjugufem
dagar före utgången av fjärde
året;
vid trängtrupperna i biltjänst:
med en första tjänstgöring om etthundrafemton
dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om tjugufem
dagar före utgången av fjärde året;
vid träng trupperna i sjukvårdstjänst:
med
en första tjänstgöring om nittio
dagar, som tager sin början under
andra året, samt
med två repetitionsövning ar om tjugufem
dagar före utgången av fjärde året;
samt
vid intendenturtrupperna:
med en första tjänstgöring om etthundrafemton
dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om tjugufem
dagar före utgången av fjärde året;
dock att
värnpliktig, som vid tv ängtrupperna
eller intendenturtrupperna uttagits för
utbildning till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt
tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
vid trängtrupperna i sjukvårdstjänst:
med
en första tjänstgöring om etthundrafemtio
dagar, som tager sin början
under andra året, samt
med två repetitionsövningar om tjugufem
dagar före utgången av fjärde året;
samt
vid tr ängtrupperna i tr ängtjänst
och i biltjänst ävensom vid intendenturtrupperna:
med
en första tjänstgöring om etthundras
juttiof em dagar, som tager sin
början under andra året, samt
218
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.)
g) vid marinen i nedan angivna antal
dagar, vilken tjänstgöring, på sätt
Konungen närmare förordnar, skall fullgöras:
av
de å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga i trehundrasextio dagar
i en följd med början under första året,
samt
av de å sjömanshus icke inskrivna
värnpliktiga:
om de inskrivits till sjötjänst eller
stationstjänst, i trehundrasextio dagar,
antingen i en följd med början underförstå
eller andra året eller ock, där
Konungen till följd av särskilda omständigheter
prövar nödigt, med en första
tjänstgöring om tvåhundrasextio dagar
under första eller andra eller underförstå
och andra året samt en repetitionsövning
om etthundra dagar underfjärde
året;
om de inskrivits till kustartilleritjänst,
i trehundrasextiofem dagar, med
en första tjänstgöring om trehundratjugutre
dagar, som tager sin början
under första eller andra året, och en
repetitionsövning om fyrtiotvå dagar
under fjärde året.
B. Vapenför värnpliktig, vilken avlagt
studentexamen eller erhållit avgångsbetyg
från gymnasiets tredje ring
vid allmänt läroverk eller som vid
annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått,
som, enligt vad Konungen
(Föreslagen lydelse.)
med en repetitionsövning om tjugufem
dagar före utgången av fjärde året;
d) vid flottan i sammanlagt tvåhundra
dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras antingen i en följd med början
under första eller andra året eller- ock,där
Konungen till följd av särskilda omständigheter
prövar nödigt, i två omgångar,
av vilka den ena tager sin början
under första eller andra året och den
andra fullgör es före utgången av fjärde
året;
e) vid kustartilleriet i sammanlagt
tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio
dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om trettio
dagar före utgången av fjärde året;
samt
f) vid flygvapnet i sammanlagt tvåhundra
dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras antingen i en följd med början
under första eller andra året eller ock
i två omgångar, av vilka den ena tager
sin början under första eller andra året
och den andra fullgöres före utgången
av fjärde året.
B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens
påbörjande avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk
eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, en
-
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
219
(Nuvarande lydelse.)
förordnar, skall anses däremot svara,
så och vapenför värnpliktig, som vid
navigationsskola avlagt sjökaptenseller
styrmansexamen eller å maskinistavdelning
annan examen än maskinistexamen
av tredje klass, är, sedan han
blivit inskriven, skyldig att under fredstid
för sin utbildning tjänstgöra det
antal dagar, som nedan angives, nämligen:
a)
vid hären i sammanlagt fyrahundraåttiofem
dagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare förordnar,
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om minst
fyrahundra dagar, som tager sin början
under första året, samt
med en repetitions-(regements-)öyning
under vart och ett av andra och
tredje åren:
b) vid marinen i femhundra dagar,
vilken tjänstgöring, på sätt Konungen
närmare förordnar, skall fullgöras:
i annan tjänst än kustartilleritjänst
i en följd med början under första året
samt
i kustartilleritjänst med en första
tjänstgöring om fyrahundrajemtioåtta
dagar, som tager sin början under
första året, och med en repetitions-(regementsjövning
om fyrtiotvå dagar under
tredje året.
(Föreslagen lydelse.)
ligt vad Konungen förordnar, skall anses
däremot svara, eller som vid navigationsskola
avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen
eller maskinistexamen av
första eller andra klass, är skyldig att,
på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid för sin utbildning tjänstgöra
det antal dagar, som nedan angives,
nämligen:
a) vid hären i sammanlagt tvåhundrasextio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om minst
tvåhundratrettio dagar, som uppdelas
i två tjänstgöringsomgångar, av vilka
den ena tager sin början under första
året och den andra fullgöres före utgången
av fjärde året, samt
med en repetitionsövning före utgången
av fjärde året;
b) vid flottan i sammanlagt tvåhundrasextio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras i en följd med början
under första eller andra året, samt
c) vid kustartilleriet i sammanlagt
tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio
dagar, som tager sin början
under första året och antingen fullgöres
i en följd eller uppdelas på första
och andra året, samt
med en repetitionsövning om trettio dagar
före utgången av fjärde året; samt
d) vid flygvapnet i sammanlagt tvåhundrasextio
dagar, vilken tjänstgöring
skall fidig öras:
med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio
dagar, som tager sin
början under första året, samt
med en repetitionsövning om trettio
dagar före utgången av fjärde året.
220
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.)
C. Vapenför värnpliktig, vilken vid
inskrivningsförrättning eller hos befälhavaren
för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde,
vartill den värnpliktige
hör, på sätt Konungen närmare förordnar,
visar sig äga förutsättningar
för utbildning till plutonchef eller motsvarande
befattning, må fullgöra sin
värnpliktstjänstgöring på sätt under B
föreskrives, ändå att han icke avlagt
där omförmält kunskapsprov. Har
sådan värnpliktig, enligt vad i § 6
mom. 3 sägs, blivit inskriven redan
det år, då han fyllde aderton eller
nitton år, är han skyldig att fullgöra
sin värnpliktstjänstgöring enligt bestämmelserna
under B.
D. Idkar värnpliktig, som i punkten
B avses, vid någon statens högskola
eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt
studierför utbildning tillläkare,
tandläkare, veterinär eller maskiningenjör
eller eljest i sådana ämnen,
att hans insikter kunna vara till särskilt
gagn för krigsmakten, eller gör i
nämnda punkt avsedd värnpliktig sannolikt,
att han kommer att idka sådana
studier, må, där hans insikter
anses bliva bättre tillgodogjorda genom
värnpliktstjänstgöringens fullgörande i
annan ordning än i sagda punkt föreskrives,
Konungen förordna, att, enligt
de närmare bestämmelser Konungen
meddelar, tjänstgöringen skall, med
rätt till avbrott under viss tid för
studiekursens fullföljande, fullgöras
(Föreslagen lydelse.)
C. Värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning
eller hos befälhavaren
för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde,
vartill den värnpliktige
hör, på sätt Konungen närmare förordnar,
visar sig äga förutsättningar för utbildning
till plutonchef eller motsvarande
befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring
på sätt under B föreskrives,
ändå att han icke avlagt där
omförmält kunskapsprov. Har sådan
värnpliktig, enligt vad i § 6 mom. 2
sägs, blivit inskriven redan det år, då
han fyllde aderton eller nitton år, är
han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring
enligt bestämmelserna
under B.
Kan det förutses, att yngling, vilken
jämlikt § 6 mom. 3 inskrives redan det
år, då han fyller aderton eller nitton
år, vid inträdet i värnpliktsåldern kommer
att hänföras till värnpliktiga, söm
under B omförmälas, är han skyldig att
fidlgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt
där meddelade bestämmelser..
1). Idkar värnpliktig, som i punkten
B avses, vid någon statens högskola
eller annan därmed jämförlig
högre läroanstalt studier för utbildning
till läkare, tandläkare, apotekare,
veterinär eller ingenjör eller eljest
i sådana ämnen, att hans insikter
kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten,
eller gör i nämnda punkt
avsedd värnpliktig sannolikt, att han
kommer att idka sådana studier, må,
där hans insikter anses bliva bättre
tillgodogjorda genom värnpliktstjänstgöringens
fullgörande i annan ordning
än i sagda punkt föreskrives,
Konungen förordna, att enligt de närmare
bestämmelser, Konungen meddelar,
tjänstgöringen skall, med rätt till
avbrott under viss tid för studiekur
-
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
221
(Nuvarande lydelse.)
med dels militärutbildning dels fackutbildning
och facktjänstgöring, varvid
den värnpliktige må åtnjuta högst
fyrtiofem dagars minskning av den enligt
detta moment för honom bestämda
tjänstgöringstiden. Har ej den värnpliktige
före utgången av den tid, under
vilken tjänstgöringen fått avbrytas, avlagt
de studieprov Konungen bestämmer,
skall den viirnpliktige, enligt vad
Konungen föreskriver, fullgöra den
tjänstgöring, som på grund av bestämmelserna
under B åligger honom; och
räknas därvid genomgången militärutbildning
honom till godo på sätt
Konungen prövar skäligt.
E. Under A avsedd värnpliktig, som
tillhör fotfolket, rytteriet, fältartilleriet,
positions artilleriet, fältingenjör- ellerfälttelegraftrupperna,
äger, sedan han påbörjat
honom åliggande första tjänstgöring,
på därom gjord framställning kvarstanna
i tjänstgöring intill slutet av första repetitionsövningen.
Vapenför värnpliktig, som för utbildning
vid Norrbottens regemente eller
Gotlands infanteriregemente uttagitsfrån
annat regementes inskrivningsområde,
må, på sätt Konungen finner gott förordna,
fullgöra honom åliggande första
tjänstgöring samt en, två eller tre rcpetitionsövningar
i en följd med början
under första eller andra året.
Vapenför värnpliktig, som tilldelats
Karlskrona eller Vaxholms grenadjärregemente,
fästningsartilleriet eller'' fästningsingenjörtrupperna,
må, på sätt
Konungen finner gott förordna, fullgöra
honom åliggande första tjänstgöring och
första repetitionsövning i en följd med
början under första eller, andra året.
Vapenför värnpliktig, som för utbildning
vid Norrbottens kavallerikår uttagits
från annat än Norrbottens rege
-
(Föreslagen lydelse.)
sens fullföljande, fullgöras med dels
militärutbildning, dels fackutbildning
och facktjänstgöring. Har ej den värnpliktige
före utgången av den tid, under
vilken tjänstgöringen fått avbrytas,
avlagt de studieprov, Konungen
bestämmer, skall den värnpliktige,
enligt vad Konungen föreskriver, fullgöra
den tjänstgöring, som på grund
av bestämmelserna under B åligger
honom; och räknas därvid genomgången
militärutbildning honom till
godo på sätt, Konungen prövar skäligt.
E. Under A nämnd värnpliktig,
som uttagits för utbildning i särskild
ordning vid Svea livgarde eller från
annat inskrivningsområde än Norrbottens
uttagits för utbildning vid Norrbottens
regemente, må, på sätt Konungen
finner gott förordna, fullgöra
honom åliggande första tjänstgöring
samt första eller första och andra repetitionsövning
urna i en följd med början
under första eller andra året.
222
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.)
mentes inskrivnings område, må, på sätt
Konungen finner gott förordna, f ullgöra
honom åliggande första tjänstgöring samt
repetitionsövningar i en följd.
F. Kepetitionsövning må icke, där
skilda fall annorlunda förordna, äga
vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västen-bottens och
Norrbottens län förlagda fötfölksregementen
under tiden från och med den
11 juli till och med den 31 augusti,
samt
vid övriga fotfolksregementen under
tiden från och med den 11 juli till och
med den 9 september.
2. Icke vapenför värnpliktigs
utbildningstid.
A. Icke vapenför värnpliktig, med
undantag av dem, som nämnas under B
eller C i detta moment, är, sedan han
blivit inskriven, skyldig att, på sätt
Konungen närmare förordnar, under
fredstid för sin utbildning tjänstgöra
sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar,
vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen
i en följd med början under
första eller andra året eller ock med
en första och en andra tjänstgöring
under de tre första åren.
B. Icke vapenför värnpliktig, vilken
avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg
från gymnasiets tredje ring
vid allmänt läroverk eller som vid annan
läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått,
som, enligt vad Konungen förordnar,
skall anses däremot svara, är, sedan
han blivit inskriven, skyldig att, på sätt
Konungen närmare bestämmer, under
fredstid för sin utbildning tjänstgöra
trehundrasextiofem dagar i en följd med
början under första eller andra året.
C. Icke vapenför värnpliktig, som
(Föreslagen lydelse.)
ej Konungen finner nödigt att för särrum
vid
de inom de fem nordligaste länen
förlagda infanteriregementena under
tiden från och med den 11 juli till och
med den 31 augusti, samt
vid övriga infanteritruppförband
under tiden från och med den 11 juli
till och med den 9 september.
2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga,
uttagna till er sättningsreserven.
Till er sättning sreserven uttagen värnpliktig
är skyldig att, på sätt Konungen
närmare förordnar, under fredstid
tjänstgöra i sammanlagt etthundrafyrtio
dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras antingen i en följd med början
under första eller andra året eller ock
med en första och en andra tjänstgöring
under de tre första åren.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
223
t
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
vid navigationsskola avlagt sjökaptenséller
styrmansexamen eller å maskinistavdelning
annan examen än maskinistexamen
av tredje klass, är, sedan han
blivit inskriven, skyldig att, på sätt
Konungen närmare förordnar, under
fredstid för sin utbildning tjänstgöra i
trehundrasextio dagar i en följd med
början under första eller andra året.
D. Beträffande värnpliktig, som i
punkten B sägs, skall, där han idkar
eller gör sannolikt, att han kommer att
idka sådana studier, som i mom. 1 B
avses, vad i sistnämnda lagrum stadgas
äga motsvarande tillämpning; och må
för värnpliktig, som inom föreskriven
tid fullgjort de studieprov Konungen
bestämmer, den i punkten B av detta
moment stadgade tjänstgör ingstiden minskas
med högst sextio dagar samt värnpliktig,
som icke i behörig tid avlagt de
föreskrivna studieproven, vid fullgörande
av den honom enligt samma punkt åliggande
tjänstgöring räkna sig genomgången
militärutbildning till godo på
sätt Konungen prövar skäligt.
E. Värnpliktig, vilken inskrivits såsom
vapenför, men senare befinnes icke
vapenför, är skyldig tjänstgöra i sammanlagt
det antal dagar, som i detta
moment för varje fall sägs. Sådan värnpliktig
äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring
tillgodoräkna sig den
tid, han tjänstgjort såsom vapenför.
3. Reservtruppövning.
Vapenför värnpliktig, vilken tilldelats
hären, med undantag av dem,
som nämnas i mom. 1 D av denna §,
är skyldig att, på sätt Konungen
närmare förordnar, deltaga i reservtruppövning:
vid
fotfolket, fästning sartilleriet,
224
Första siirsldlda utskottets utlåtande Kr 1.
(Nuvarande lydelse.)
(Föreslagen lydelse.)
fästningsingenj örtruppern a, träng en
och intendenturtrupperna i högst femton
dagar under nionde eller tionde
året, samt
vid rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet
samt fältingenjör- och
fälttelegraftrupperna i högst tjugufem
dagar under femte eller sjätte året
4. Särskilda bestämmelser. 3. Särskilda bestämmelser.
A. I den omfattning sådant finnes
hunna she, äger Konungen medgiva till
ersättningsreserven uttagna värnplihtiga
avhortning av den i mom. 2 föreshrivna
tjänstgöringstiden.
B. Därest, på sätt Konungen närmare
förordnar, hemförlovning shall äga
rum viss tid under pågående första tjänstgöring
(tjänstgöring i en följd), äge
värnpliktig, som sådant åstundan, efter
därom hos vederbörande militärmyndighet
gjord framställning, hvarstanna i
tjänstgöring intill utgången av den tjänstgöringsperiod,
till vilhen han inkallats.
C. Enligt de närmare bestämmelser,
Konungen meddelar, må till linjetjänst
uttagna värnplihtiga, vilka anmäla sig
därtill villiga, i nedan angivna omfattning
kvarbliva i tjänstgöring utöver den
i mom. 1 föreshrivna tid, nämligen:
a) vid flygvapnet: värnpliktig, som
önskar undergå och anses lämplig för
utbildning till flygare; samt
b) vid varje avdelning av krigsmakten:
värnpliktiga till ett antal motsvarande
antalet vakanser inom manskapsbeställningarna
därstädes.
D. Där sådant med hänsyn till utbruten
farsot eller andra utomordentliga
förhållanden prövas vara av nöden, äger
Konungen förordna, att tjänstgöring skall
taga sin början eller återstående del
därav fullgöras å senare tid än i mom.
1 eller 2 föreskrives.
225
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
Likaledes äger Konungen, där farsot
■ ■ utbrutit vid avdelning av krigsmakten,
Varder fartyg, därå värnpliktig
tjänstgör, hindrat att återkomma till
station av flottan och bliva avmönstrat,
innan tiden för den tjänstgöring, till
vilken den värnpliktige inkallats, gått
till ända, är denne likväl skyldig att
tjänstgöra ombord, till dess avmönstringen
ägt rum. Ersättning för den
överskjutande tjänstgöringstiden erhåller
den värnpliktige enligt särskilda
bestämmelser.
Har värnpliktig under i mom. 1,
2 eller 3 föreskriven tjänstgöring blivit
fälld till straff för rymning eller
för olovligt undanhållande av minst
ett dygns varaktighet, eller har hans
tjänstgöring avbrutits för verkställighet
av straffarbete eller omedelbart
ådömt fängelsestraff, skall den tid,
under vilken han var rymd eller olovligen
undanhöll sig eller hans tjänstgöring
sålunda var avbruten, ej tillgodoräknas
honom såsom tjänstgöringstid,
där ej Konungen för särskilda
fall annorledes förordnar. I vad
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11
förordna om därstädes i tjänstgöring
varande värnpliktigas kvarhållande så
lång hd utöver den föreskrivna tjänstgöringstiden,
som finnes nödigt tillförebyggande
av smittas spridande.
E. Därest vid flottan tillgången på
i tjänstgöring varande, till linjetjänst
uttagna värnpliktiga skulle överstiga behovet,
äger Konungen medgiva visst antal
dylika värnpliktiga avkortning av den
i mom. 1 föreskrivna tjänstgöringstiden,
skolande därvid i första rummet ifrågakomma
sådana värnpliktiga, vilka visa,
att tjänstgöringens fullgörande skulle
bereda dem eller av deras arbete för sitt
uppehälle väsentligen beroende nära anhöriga
avsevärda svårigheter.
F. Varder fartyg, därå värnpliktig
tjänstgör, hindrat att återkomma till
station av flottan och avmönstras, innan
tiden för den tjänstgöring, till vilken
den värnpliktige inkallats, gått till ända,
är denne likväl skyldig att tjänstgöra
ombord, till dess avmönstringen ägt
rum. Ersättning för den överskjutande
tjänstgöringstiden erhåller den
värnpliktige enligt särskilda bestämmelser.
G. Har värnpliktig under i mom. 1
eller 2 föreskriven tjänstgöring blivit
fälld till straff för rymning eller för olovligt
undanhållande av minst ett dygns
varaktighet, eller har hans tjänstgöring
avbrutits för verkställighet av straffarbete
eller omedelbart ådömt fängelsestraff,
skall den tid, under vilken han
varit rymd eller olovligen undanhållit
sig eller hans tjänstgöring sålunda varit
avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom
tjänstgöringstid, där ej Konungen
för särskilda fäll annorledes förordnar.
I vad mån den värnpliktige må till
saml.
lavd. 1A käft. (Nr 1.) 72225 15
226
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
mån den värnpliktige må tillgodoräkna godoräkna sig fullgjord del av tjänstsig
fullgjord del av tjänstgöringen, göringen, samt i vilken ordning lian
samt i vilken ordning lian skall full- skall fullgöra återstående tjänstgöringsgöra
återstående tjänstgöringsskyldig- skyldighet, bestämmer Konungen,
het, bestämmer Konungen.
Värnpliktig jämlikt denna lag åliggande tjänstgöring må icke avbrytas för
undergående av förvandlingsstraff för böter.
//. Huruvida och i vad mån värnpliktig
må såsom fullgjord tjänstgöring
tillgodoräkna sig tid, varunder han på
grund av sjukdom eller skada, till vilken
tjänstgöringen ej kan antagas hava varit
orsak, icke kunnat deltaga i tjänstgöringen,
därom förordnar Konungen.
I. Beträffande värnpliktiga, vilka
hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,
är särskilt stadgat.
Inkallelse vid
krigstillfalle
m. m.
§ 28.
1. Då rikets försvar det kräver,
må Konungen, efter statsrådets hörande,
till tjänstgöring inkalla beväringens
första uppbåd eller de större
eller mindre delar därav, som finnas
behövliga.
2. Därest i anseende till krig eller
för avvärjande av befarat eller börjat
angrepp det för rikets försvar finnes
nödigt att inkalla beväringens andra
uppbåd eller någon del därav i skilda
orter eller vid olika truppslag av hären
eller vid marinen eller flygvapnet, må
Konungen därom förordna, sedan han
hört statsrådet och, så vida riksdagen
ej är samlad eller inom trettio dagar
skall sammanträda, låtit utfärda riksdagskallelse.
Vad nu stadgats angående ordningen för andra uppbådets inkallande har
icke tillämpning i fråga om delar därav, vilka tillhöra Cxotlands inskrivnings
område eller må vara avsedda att utgöra besättningar i rikets fästningar,
utan gäller i avseende å sådana delar av andra uppbådet vad i mom. 1
öreskrivits.
3. Utom rikets gränser må beväringens första uppbåd vid hären användas
§ 28.
1. Då rikets försvar det kräver, så
ock när det erfordras till stillande av
uppror, må Konungen, efter statsrådets
hörande, till tjänstgöring inkalla beväringens
första uppbåd eller de större
eller mindre delar därav, som finnas
behövliga.
2. Därest i anseende till krig eller
för avvärjande av befarat eller börjat
angrepp det för rikets försvar finnes
nödigt, att beväringens andra uppbåd,
eller någon del därav i skilda orter
eller vid olika truppslag av hären eller
vid marinen, inkallas, må Konungen
därom förordna, sedan han statsrådet
hört och, så vida riksdagen ej är samlad
eller inom trettio dagar skall
sammanträda, låtit utfärda riksdags - kallelse.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
227
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
endast till rikets försvar och efter det att statsrådet blivit hört samt riksdagskallelse
utfärdats. Utan riksdagens medgivande må beväringens andra
uppbåd vid hären icke användas utom rikets gränser.
§ 29.
1- Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas av vederbörande befäl till
den i § 27 föreskrivna tjänstgöring
genom kungörelse, som skall införas
i en eller flera ar ortens tidningar
och uppläsas minst två gånger i kyrkorna
samt offentligen anslås inom
varje till rullföringsområdet hörande
kommun; eller
genom order.
genom kungörelse, som skall uppläsas
minst två gånger i kyrkorna och
offentligen anslås inom varje till rullföringsområdet
hörande kommun samt
i erforderlig omfattning införas i en
eller flera av ortens tidningar; eller
genom order.
2. Till tjänstgöring, som i § 28 omförmäles, verkställes inkallelsen
genom kungörelse, som offentligen anslås, på sätt i mom. 1 stadgas, samt,
där omständigheterna sådant medgiva, införes i tidningarna och uppläses i
kyrkorna; eller
genom order.
Genom ringning med kyrkklockorna på särskilt bestämt sätt bekantgöres,
att kungörelse om här omförmäld inkallelse anslagits. Även annat efter
förhållandena lämpat, på förhand tillkännagivet sätt må användas för sådant
bekantgörande.
Enahanda förfarande iakttages vid inkallelse till annan tjänstgöring, som
kan varda i särskild lag föreskriven (mobiliseringsövning).
o. \ id utbrott av krig skall värnpliktig, som tillhör beväringens första
uppbåd och vistas utom riket, oberoende av särskild inkallelse, så snart
ske kan, återvända till hemorten. Om ansvar för underlåtenhet att fullgöra
v:id sålunda är föreskrivet stadgas i strafflagen för krigsmakten.
Sättet för
inkallelse till
tjänstgöring.
§ 30.
Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring, verk- Tjänstcställa
den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare anvisas. förrättning.
I de förrättningar, där särskild yrkeskunskap kan vara påkallad, användas
företrädesvis personer med motsvarande yrkeskunskap.
§31.
Att. värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen När Tärnför
krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch pljttig, som
eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åt- värirgen. lyder
lydnad av inkallelse, i enlighet med § 29, till tjänstgöring, som omförmäles un(fcr krigslag,
i § 27 eller § 28, därom är i nämnda lag stadgat.
§ 32. § 32.
1. Varje år skall mönstring, som 1. Yarje år skall mönstring, som Mönstring,
i denna § omförmäles, hållas med i denna § omförmäles, hållas med
228
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
värnpliktiga, med undantag av dem, värnpliktiga, med undantag av dem,
som under årets lopp varit i tjänst- som under årets lopp varit i tjänstgöring
såsom värnpliktiga eller som göring såsom värnpliktiga eller som
äro å sjömanshus inskrivna och till äro inskrivna a sjömanshus och insjöfart
inmönstrade. mönstrade till sjöfart.
2. Med värnpliktiga, utom dem, 2. Med värnpliktiga, utom dem,
som äro å sjömanshus inskrivna och som äro inskrivna å sjömanshus och
tillhöra marinen, hålles mönstringen tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles
inom varje rullföringsområde. För mönstringen inom varje rullföringssådan
mönstring är varje värnpliktig område. För sådan mönstring är varje
skyldig att, i enlighet med de närmare värnpliktig skyldig att i enlighet med
föreskrifter Konungen meddelar, till de närmare föreskrifter, Konungen
befälet avgiva tillförlitlig skriftlig upp- meddelar, till befälet avgiva tillförgift
om bostad och yrke, den värn- liflig skriftlig uppgift om bostad och
pliktige dock medgivet att under tiden yrke, den värnpliktige dock medgivet
för mönstringen iakttaga personlig in- att under tiden för mönstringen iaktställelse
och därvid muntligen avgiva taga personlig inställelse och därvid
nämnda uppgift. muntligen avgiva nämnda uppgift.
3. Med värnpliktiga, som äro å 3. Med värnpliktiga, som äro in
sjömanshus
inskrivna och tillhöra ma- skrivna å sjömanshus och tillhöra marinen,
hålles mönstringen vid sjömans- rinen eller flygvapnet, hålles mönstlius.
För sådan mönstring är varje ringen vid sjömanshus. För sådan
värnpliktig skyldig att, i enlighet med mönstring är varje värnpliktig skyldig
de närmare föreskrifter Konungen att i enlighet med de närmare föremeddelar,
till sjömanshusombudsman skrifter, Konungen meddelar, till sjöavgiva
tillförlitlig skriftlig uppgift om manshusombudsman avgiva tillförlitlig
bostad och sysselsättning, den värn- skriftlig uppgift om bostad och sysselpliktige
dock medgivet att under tiden sättning, den värnpliktige dock medför
mönstringen iakttaga personlig in- givet att under tiden för mönstringen
ställelse och därvid muntligen avgiva iakttaga personlig inställelse och därnämnda
uppgift. vid muntligen avgiva nämnda uppgift.
4. Kallelse till mönstring verk- 4. Kallelse till mönstring verk
ställes
genom kungörelse, som skall ställes genom kungörelse, som skall
införas i en eller flera av ortens tid- uppläsas minst två gånger i kyrkorna
ningar och uppläsas minst två gånger och offentligen anslås inom vederböi
kyrkorna samt offentligen anslås rande kommuner samt i erforderlig
inom vederbörande kommuner. omfattning införas i en eller flera av
ortens tidningar.
§ 33.
Adressanmälan 1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, såvitt Konungen ej
m- m- för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma:
a) att den värnpliktige under hela a) att den värnpliktige under hela
sin tjänstetid tillhör det truppslag vid sin tjänstetid tillhör icke blott det
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.)
hären eller den tjänst vid marinen,
vartill lian blivit inskriven eller överförd
:
b) att den värnpliktige, om lian
till annat område avflyttar, tillhör den
truppavdelning av liären eller kustartilleriet
eller den flottans station,
som erhåller sina värnpliktiga från
det område, till vilket han inflyttar;
samt
c) att, om den värnpliktige icke är
till tjänstgöring inkallad, när landstormen
inom hans ort uppbådas,
han är pliktig utgå med densamma
och då har lika tjänstgöringsskyldighet
och förpliktelser i övrigt som värnpliktig
tillhörande landstormen.
2. Värnpliktig, med undantag av
den, som är inskriven å sjömanshus
och tillhör marinen, skall, därest han
vill för längre tid än en månad vistas
utom den ort, där han är kyrkoboliförd,
därom före avresan göra anmälan
hos vederbörande områdesbefäl samt
därefter hålla detta befäl underrättat
om sin adress, intill dess han återkommer;
dock att, där den värnpliktige
inmönstrats till sjöfart, anmälan erfordras
allenast om p åmönstring en och
avmönstringen.
3. Värnpliktig, som är å sjömanshus
inskriven och tillhör marinen, skall,
därest han ej är i tjänstgöring eller
till sjöfart inmönstrad, hålla sjömanshusombudsmannen
underrättad om
sin adress.
§ 34.
229
(Föreslagen lydelse.)
truppslag vid hären eller den tjänst
vid marinen eller flygvapnet, som han
tilldelats eller vartill han överförts,
utan även den värnpliktsgrupp, vartill
han enligt § 24 uttagits eller överförts;
b) att den värnpliktige, om han
avflyttar till annat område eller överföres
till annat sjömanshus, tillhör den
truppavdelning av hären,kustartilleriet
eller flygvapnet eller den flottans station,
som erhåller sina värnpliktiga
från det område, till vilket han inflyttar,
eller det sjömanshus, vartill
lian överföres; samt
c) att, om den värnpliktige icke är
inkallad till tjänstgöring, när landstormen
inom hans ort uppbådas, han
är pliktig utgå med densamma och
då har lika tjänstgöringsskyldighet
och förpliktelser i övrigt som värnpliktig
tillhörande landstormen.
2. Värnpliktig, med undantag av
den, som är inskriven å sjömanshus
och tillhör marinen eller flygvapnet,
skall, därest han ej är i tjänstgöring,
hålla vederbörande områdesbefäl underrättat
om sin adress.
3. Värnpliktig, som är inskriven å
sjömanshus och tillhör marinen eller
flygvapnet, skall, därest han ej är i
tjänstgöring eller inmönstrad till sjöfart,
hålla sjömanshusombudsmannen
underrättad om sin adress.
§ 34.
1. Värnpliktig, som avgår från fast
anställning vid hären, marinen eller
Värnpliktig,
som innehaft
fast anställning
vid krigsmakten
m. m.
230
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
* (Nuvarande lydelse.)
1. Värnpliktig, som innehaft fast
anställning vid hären eller marinen
eller vid härens eller marinens reserv
under sammanlagt minst två år, skall
efter avgången från sagda anställning,
så länge han i följd av sin värnplikt
kvarstår i beväringen, tillhöra dess
första uppbåd. Detsamma gäller ock
värnpliktig, som innehaft fast anställning
vid hären eller dess reserv under
kortare tid än två år, såframt han
undergått rekrytutbildning samt deltagit
i två repetitionsövningar.
2. I mom. 1 nämnd värnpliktig anses
hava fullgjort den i § 27 föreskrivna
första tjänstgöring, men är skyldig att
med vederbörlig åldersklass deltaga i
repetitionsövning samtreservtruppövning.
Har den fasta anställningen vid
hären eller marinen eller vidhärens eller
marinens reserv uppgått till minst freår,
anses den värnpliktige hava fullgjort
all den i § 27 mom. 1 eller 2 föreskrivna
tjänstgöring, men är, om han tillhör
hären, skyldig att med vederbörlig åldersklass
deltaga i reservtruppövning. Detsamma
gäller ock den, som, under fast
anställning vid hären eller dess reserv,
undergått rekrytutbildning samt deltagit
i tre repetitionsövningar, ävensom den,
vilken såsom värnpliktig fullgjort första
tjänstgöring och en repetitionsövning
samt därefter varit fast anställd under
minst två år.
(Föreslagen lydelse.)
flygvapnet eller vid härens, marinens
eller flygvapnets reserv, överföres till
härens, marinens eller flygvapnets beväring
eller till landstormen.
2. Värnpliktig, som i mom. 1 omförmäles,
överföres till linjetjänst, därest
han ej med hänsyn till sin kroppsbeskaffenhet
eller eljest bör överföras till
ersättningsreserven.
3. Värnpliktig, som innehaft fast
anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens
eller flygvapnets reserv under sammanlagt
minst två år och som efter avgången
från sagda anställning överförts
till linjetjänst, tillhör, så länge han
1 följd av sin värnplikt kvarstår i beväringen,
dess första uppbåd. Detsamma
gäller ock värnpliktig, som
innehaft fast anställning vid hären
eller dess reserv under kortare tid än
två år, såframt han undergått rekrytutbildning
samt deltagit i två repetitionsövningar.
4. Värnpliktig, som innehaft fast
anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens
eller'' flygvapnets reserv under sammanlagt
minst ett år, anses hava fullgjort
all den i § 27 mom. 1 eller
2 föreskrivna tjänstgöring; dock att
till linjetjänst överförd värnpliktig är
skyldig att med vederbörlig åldersklass
deltaga i den sista repetitionsövning,
som nämnda åldersklass har att fullgöra.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
231
(Nuvarande lydelse.)
Marinen tilldelad vapenför värnpliktig,
som varit anställd såsom sjökadett,
kustartillerikadett, mariningenjörselev,
mariningenjörsaspir ant, marininten-dentselev
eller marinintendentsaspirant
under en tid av sjuttiofem dagar eller''
därutöver, äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring
tillgodoräkna sig det
antal dagar, lian under sådan anställning
genomgått militär utbildning.
Icke vapenför värnpliktig, som innehaft
fast anställning vid hären eller marinen
eller vid härens eller marinens reserv,
äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring
tillgodoräkna sig det antal
dagar, lian varit fast anställd.
I vad mån fast anställning vid krigsmakten
i övriga fall må anses motsvara
tjänstgöring i beväringen, bestämmer
Konungen.
3. Värnpliktig, som omförmäles i
§ 27 mom. 1 B eller C eller mom. 2 B
-eller C, tillhör första uppbådet under
hela sin tjänstetid i beväringen.
4. Den, som avlagt medicine kandidat
examen samt fullgjort därefter följande
föreskrivna propedeutiska kurser
och grundläggande tjänstgöring, ävensom
den, som avlagt veterinär-, tandläkare
eller farmacie kandidatexamen,
tillhör beväringens första uppbåd under
hela sin värnpliktstid.
(Föreslagen lydelse.)
I vad man fast anställning vid krigsmakten
i övrigt må anses motsvara
tjänstgöring i beväringen, bestämmer
Konungen.
5. Värnpliktig, som omförmäles i
§ 27 mom. 1 B eller C, tillhör första
uppbådet under hela sin tjänstetid i
beväringen.
6. Den, som avlagt medicine kandidat-,
veterinär-, tandläkar- eller farmacie
kandidatexamen, tillhör beväringens
första uppbåd under hela sin
värnpliktstid.
KAP. VI.
Om de värnpliktigas underhåll
och förmåner i beväringen.
§ 35.
1. Under marsch eller annan färd till och från övningsort erhåller värn- Förmåner
pliktig, tillhörande beväringen, ersättning enligt särskilda bestämmelser. under 0
2. Under tjänstgöring erhåller till 2. Under tjänstgöring erhåller till
beväringen hörande värnpliktig under- beväringen hörande värnpliktig under- beT
håll, sjukvård, beklädnad, utrednings- håll, sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar
och annan erforderlig ut- persedlar och annan erforderlig ut
-
232
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Landstormens
inkallande
m. m.
(Nuvarande lydelse.)
(Föreslagen lydelse.)
rustning samt dessutom penningbi- rustning samt dessutom penningbi
-
drag och, där den värnpliktige tjänstgör
såsom underbefäl, särskilt tillskott i
drag, allt likaledes enligt särskilda
bestämmelser; dock att värnpliktig,
penningar under tiden för sådan tjänst- som jämlikt § 27 mom. 3 Gb) kvarbliver
göring, allt likaledes enligt särskilda
bestämmelser.
i tjänstgöring utöver den i mom. 1 av
samma § föreskrivna tid, äger att under
den överskjutande tiden i stället för
penningbidrag åtnjuta kontant förmån
till belopp, motsvarande begynnelseavlöning
för fast anställd menig.
3. Till beväringen hörande värnpliktig, som under militärtjänstgöring
ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga härigenom i större eller
mindre mån minskas eller upphör, är för sig och efterlevande berättigad till
understöd enligt vad därom är särskilt stadgat.
KAP. VII.
Om landstormen.
§
1. Värnpliktig, som tillhör landstormen,
är skyldig att, på sätt Konungen
närmare förordnar, under fredstid för
sin utbildning deltaga i en landstormsövning
om fem dagar.
2. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut
fattats att för rikets försvar till
tjänstgöring inkalla beväringens första
uppbåd eller viss del därav, må Konungen
i den ordning, som för inkallande
av beväringens andra uppbåd
i mom. 2 av samma § är föreskriven,
för hemortens försvar till
tjänstgöring inkalla landstormen eller
de större eller mindre delar därav,
som finnas behövliga.
Konungen må ock, sedan beväringens
första uppbåd eller del därav
inkallats för rikets försvar eller under
tjänstgöring enligt § 27 tagits i anspråk
för dylikt ändamål, efter statsrådets
hörande, inkalla till tjänstgöring
sådana delar av landstormen, som
erfordras till skydd för mobilisering
av beväringens första uppbåd eller till
skydd för särskilt hotade platser.
1. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut
fattats att för rikets försvar till
tjänstgöring inkalla beväringens första
uppbåd eller viss del därav, må Konungen
i den ordning, som för inkallande
av beväringens andra uppbåd
i mom. 2 av samma § är föreskriven,
för hemortens försvar till
tjänstgöring inkalla landstormen eller
de större eller mindre delar därav,
som finnas behövliga.
Konungen må ock, sedan beväringens
första uppbåd eller del därav
inkallats för rikets försvar eller under
tjänstgöring enligt § 27 tagits i anspråk
för dylikt ändamål, efter statsrådets
hörande, inkalla till tjänstgöring
sådana delar av landstormen, som
erfordras till skydd för mobilisering
av beväringens första uppbåd eller
till skydd för särskilt hotade platser.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
233
(Nuvarande lydelse.)
Landstormsavdelning, som sålunda
inkallats, må likväl ej liållas samlad
längre än högst femton dagar, såvida
ej krig före samma tids utgång utbrutit.
3. Landstormens inkallande till
tjänstgöring sker på sätt för varje fall
är i § 29 föreskrivet.
4. Att värnpliktig, som tillhör
landstormen, är underkastad de i
strafflagen för krigsmakten givna bestämmelser,
såväl under all tjänstgöring
och marsch eller annan färd, då
han står under militärbefäl, som ock
i fråga om åtlydnad av inkallelse i
enlighet med § 29 till tjänstgöring,
som i mom. 1 eller 2 här ovan omförmäles,
därom är i nämnda lag stadgat.
§ 37.
Landstonnen må icke föras utom
eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,
dock att till landstormen
hörande värnpliktig, som erhållit
sin utbildning vid marinen, må,
även utom sagda inskrivningsområden,
användas för det lokala kustförsvaret
samt att till landstormen hörande
värnpliktig må, på ansökan, i
den omfattning och i enlighet med de
närmare föreskrifter, Konungen meddelar,
fullgöra honom åliggande landstormsövning
tillsammans med landstorm
från annat inskrivning sområde, än det
hem tillhör.
Huru landstormen ordnas och ind<
(Föreslagen lydelse.)
Landstormsavdelning, som sålunda
inkallats, må likväl ej hållas samlad
längre än högst femton dagar, såvida
ej krig utbrutit före samma tids utgång.
2. Landstormens inkallande till
tjänstgöring sker på sätt i § 29 mom. 2
stadgas.
3. Att värnpliktig, som tillhör
landstormen, är underkastad de i
strafflagen för krigsmakten givna bestämmelser
såväl under all tjänstgöring
och marsch eller annan färd, då
han står under militärbefäl, som ock
i fråga om åtlydnad av inkallelse i
enlighet med § 29 mom. 2 till tjänstgöring,
som i mom. 1 här ovan omförmäles,
därom är i nämnda lag
stadgat.
§ 37.
Landstormen må icke föras utom
eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,
dock att till landstormen
hörande värnpliktig, som erhållit
sin utbildning vid marinen, må,
även utom sagda inskrivningsområden,
användas för kustförsvaret.
38.
las, föreskriver Konungen.
§ 39.
1. Värnpliktig, tillhörande landstormen,
är under tjänstgöring pliktig
att, därest staten icke kan genast vid
inkallandet anskaffa föda, under tiden
förse sig med sådan, mot ersättning
av staten för värdet av soldatportion.
§ 39.
1. Värnpliktig, tillhörande landstormen,
är under tjänstgöring pliktig
att, därest staten icke kan genast vid
inkallandet anskaffa föda och beklädnad,
under tiden förse sig därmed,
mot skälig ersättning av staten. Sjuk
-
Lan ilstormens
tjänstgöringsområde.
Landstormens
organisation.
Landstormens
underhåll och
förmåner.
234
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Uteblivande
från inskrivning
ra. m.
Försummelse
av mönstring
m. m.
(Nuvarande lydelse.)
Sjukvård, vapen, ammunition, utredningspersedlar
samt fälttecken, angivande
hans egenskap av krigsman,
tillliandaliållas av staten.
Sådan värnpliktig erhåller under
tjänstgöring, som i §36 mom. 1 omförmäles,
beklädnad eller bakiädnads
-
(Föreslagen lydelse.)
vård, vapen, ammunition, utredningspersedlar
samt fälttecken, angivande
hans egenskap av krigsman, tillhandahållas
av staten.
som skadas under militärtjänstsig
och efterlevande som värn
-
ersättning samt dessutom penningbidrag.
Under tjänstgöring, som i § 36 mom.
2 avses, är den värnpliktige skyldig att
själv förse sig med kläder.
2. Till landstormen hörande värnpliktig,
göring, har enahanda rätt till understöd för
pliktig, vilken tillhör beväringen.
KAP. VI.
Om påföljd för åsidosättande av
denna lags föreskrifter, så ock
om laga förfall.
§ 40.
1. Värnpliktig, som utan laga förfall
utebliver från inskrivningsförrättning,
böte, där han icke, oaktat sin
frånvaro, varder inskriven eller frikallad
från värnpliktens fullgörande,
första året tjugufem kronor och varje
år, han ånyo beträdes därmed, etthundra
kronor.
, ______n, _____ j__ grund av § 15 inställer sig vid inskrivningsför
rättning
för annan ort än där han är kyrkobokförd eller för annat sjömanshus
än det han tillhör men därvid försummar avlämna prästbetyg ävensom
i det fall, som i § 15 mom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman eller
sjöfartsbok samt till följd därav icke kan emottagas, anses lika med den,
som icke inställt sig till inskrivningsförrättning.
KAP. VIII.
Om påföljd för åsidosättande av
denna lags föreskrifter, så ock
om laga förfall.
§ 40.
1. Värnpliktig, som utan laga förfall
utebliver från inskrivningsförrättning,
böte, där han icke, oaktat sin
frånvaro, varder inskriven eller från
värnpliktens fullgörande frikallad, första
året tio kronor och varje år, han ånyo
därmed beträdes, fyrtio kronor.
2. Värnpliktig, som på
§ 41.
1. Värnpliktig, som bort fullgöra i
§ 32 omförmäld mönstring, men utan
laga förfall uraktlåter detta, böte för
varje gång fem kronor.
2. Värnpliktig, som utan laga förfall
underlåter fullgöra vad honom
enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger,
böte för varje gång fem kronor.
§ 41.
1. Värnpliktig, som bort fullgöra i
§ 32 omförmäld mönstring men utan
laga förfall uraktlåter detta, böte för
varje gång tio kronor.
2. Värnpliktig, som utan laga förfall
underlåter fullgöra vad honom
enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger,
böte för varje gång tio kronor.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
235
(Nuvarande lydelse.)
§ 42.
Värnpliktig, som utan anmält laga
förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
vare, där lian icke oaktat sin
frånvaro blivit inskriven eller från
värnpliktens fullgörande frikallaä, underkastad
äventyr att varda till inskrivnings
undergående hämtad på egen
bekostnad.
Utebliver värnpliktig utan anmält
laga förfall från tjänstgöring, därtill
lian blivit i laga ordning inkallad, må
han till tjänstgöringens fullgörande likaledes
hämtas på egen bekostnad.
(Föreslagen lydelse.)
§ 42.
Värnpliktig, som utan anmält laga
förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
vare, där lian icke oaktat sin
frånvaro blivit inskriven eller frikallaä
från värnpliktens fullgörande, underkastad
äventyr att på egen bekostnad,
varda hämtad till inskrivnings undergående.
Utebliver värnpliktig utan anmält
laga förfall från tjänstgöring, därtill
han blivit i laga ordning inkallad, må
han likaledes på egen bekostnad hämtas
till tjänstgöringens fullgörande.
§ 43.
1. Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring
eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser anses,
om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbådad eller
faren eller om man sitter i häkte; vederbörande äge dock att, då andra än
nu sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av den vikt, att de må
gälla såsom laga förfall.
2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig
skall i fråga om order eller
annat påbud, varigenom han under
krig eller vid utbrott av eller fara för
krig inkallas till tjänstgöring, dessutom
såsom laga förfall för inställelse
till tjänstgöring räknas att vara på
utrikes sjöresa stadd; åliggande dock
den värnpliktige att, så snart ske kan,
återvända till hemlandet, ävensom att
vid ankomsten till svensk hamn eller
sammanträffande med svenskt örlogsfartyg
omedelbart inställa sig till tjänstgöring.
2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig
skall i fråga om order eller
annat påbud, varigenom han under
krig eller vid utbrott av eller fara för
krig inkallas till tjänstgöring, dessutom
såsom laga förfall för inställelse
till tjänstgöring räknas att vara stadd
på utrikes sjöresa; åliggande dock den
värnpliktige att, så snart ske kan, återvända
till hemlandet ävensom att vid
ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande
med svenskt örlogsfartyg
omedelbart inställa sig till tjänstgöring.
§ 44.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig läkares
intyg> vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa. Kan han ej skaffa
läkarbetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg av statens
ämbets- eller tjänsteman eller av präst i församlingen eller av ordföranden
i kommunalstämman eller av ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden
eller av ledamot i häradsnämnden.
Hämtnings
äventyr.
Laga förfall.
Intyg om
sjukdom.
236
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Böters
påförande.
(Nuvarande lydelse.)
(Föreslagen lydelse.)
KAP. IX.
KAP.. VII.
Om åtgärder med anledning av för- Om åtgärder med anledning av förseelser
mot denna lag, så ock om seelser mot denna lag, så ock om
användning av böter. användning av böter.
§ 45.
1. Över värnpliktiga, vilka utan anmält
laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning
och icke, oaktat sin
frånvaro, blivit inskrivna eller från
värnpliktens fullgörande frilcallade, eller
som underlåtit att fullgöra vad dem
enligt § 32 och § 33 mom. 2 eller 3
åligger, skola förteckningar länsvis
uppgöras och till Konungens befallningshavande
insändas; skolande å förteckningarna
för varje värnpliktig angivas
hans bostad, där denna är känd,
samt, till ledning vid ansvars bestämmande,
tillgängliga upplysningar rörande
försummelsens beskaffenhet.
Uppgörande och insändande av dylik
förteckning åligger vid inskrivningsförrättning
den av Konungens befall
-
§ 45.
1. Över värnpliktiga, vilka utan anmält
laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning
och icke, oaktat sin
frånvaro, blivit inskrivna eller frikcdlade
från värnpliktens fullgörande eller
som underlåtit att fullgöra vad dem
enligt § 32 och § 33 mom. 2 eller 3
åligger, skola förteckningar länsvis
uppgöras och till Konungens befallningshavande
insändas; skolande å förteckningarna
för varje värnpliktig angivas
hans bostad, där denna är känd,
samt, till ledning vid ansvars bestämmande,
tillgängliga upplysningar rörande
försummelsens beskaffenhet.
Uppgörande och insändande av dylik
förteckning åligger vid inskrivningsförrättning
inskrivning snämnd ens ord
-
ningshavande förordnade ledamot, som förande; skolande inskrivningsnämnöver
inskrivning snämndens beslut förer den, innan den åtskiljes, granska och
protokoll; skolande inskrivningsnämn- underteckna sagda förteckning.
den, innan den åtskiljes, sagda förteckning
granska och underteckna.
Upprättande och insändande av förteckningar över försummelser mot lagbuden
i § 32 mom. 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhavare, som förrättat
mönstringen eller hos vilken anmälan bort göras.
Upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i § 32
mom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, vilken översänder
dem till sjörullföringsbefälhavaren, som, efter att hava granskat och påtecknat
desamma, insänder dem till Konungens befallningshavande.
2. Av de enligt mom. 1 inkom- 2. Av de enligt mom. 1 inkommande
förteckningar över värnpliktiga mande förteckningar över värnpliktiga
skola särskilda utdrag, upptagande dem,
vilka Konungens befallningshavande
finner sig böra påföra böter enligt § 40
eller § 41 filt vederbörande kronofogdar
skola särskilda utdrag, upptagande dem,
vilka Konungens befallningshavande
finner sig böra påföra böter enligt § 40
eller § 41, översändas till vederbörande
och magistrater översändas, för sedda med landsfiskaler och magistrater, försedda
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
237
(Nuvarande lydelse.)
Konungensbefallningshavandes resolution,
att de i utdragen upptagna böter må
hos de värnpliktiga omedelbarligen uttagas,
därest de icke där emot något invända,
men att, därest de vilja för uteblivandet
eller försummelsen styrka laga förfall
eller eljest åberopa någon omständighet,
som kan leda till deras frikännande
från bötesansvar, i vilken händelse
de äga undfå skriftlig del av resolutionen
i vad dem rörer, de skola
inom trettio dagar därefter till vederbörande
kronofogde eller magistrat ingiva
de bevis, som till styrkande av
deras mot böternas indrivande gjorda
invändningar åberopas, vid påföljd för
uraktlåtenhet därav, att böterna utan
hinder av samma invändningar må i
laga ordning uttagas. Inkommande
bevis skola ofördröjligen insändas till
Konungens befallningshavande, som,
efter prövning av förekommande omständigheter,
meddelar beslut i saken.
3. Ätnöjes värnpliktig icke med
Konungens befallningshavandes beslut,
varigenom böter blivit honom
slutligen påförda, äger han att inom
trettio dagar efter erhållen del av beslutet
till Konungens befallningshavande
ingiva sina till Konungen ställda
besvär, vilka därpå av Konungens befallningshavande
jämte eget yttrande
till vederbörande statsdepartement insändas.
Besvären må även till Konungens
befallningshavande med posten
insändas; och skall i sådant fall behörigen
stj^rkas, att den klagande egenhändigt
undertecknat besvärsskriften
eller att densamma på hans begäran
eller med hans samtycke blivit uppsatt.
(Föreslagen lydelse.)
med Konungens befallningshavandes
resolution, att de i utdragen upptagna
böter må omedelbarligen uttagas hos de
värnpliktiga, därest de icke invända
något däremot, men att, därest de vilja
för uteblivandet eller försummelsen
styrka laga förfall eller eljest åberopa
någon omständighet, som kan leda till
deras frikännande från bötesansvar, i
vilken händelse de äga undfå skriftlig
del av resolutionen i vad dem rörer,
de skola inom trettio dagar därefter till
vederbörande landsfiskal eller magistrat
ingiva de bevis, som åberopas till styrkande
av deras mot böternas indrivande
gjorda invändningar, vid påföljd för uraktlåtenhet
därav, att böterna utan
hinder av samma invändningar må i
laga ordning uttagas. Inkommande
bevis skola ofördröjligen insändas till
Konungens befallningshavande, som
efter prövning av förekommande omständigheter
meddelar beslut i saken.
3. Atnöjes värnpliktig icke med
Konungens befallningshavandes beslut,
varigenom böter blivit honom
slutligen påförda, äger han att inom
trettio dagar efter erhållen del av beslutet
till Konungens befallningshavande
ingiva sina till Konungen ställda
besvär, vilka därpå av Konungens befallningshavande
jämte eget yttrande
insändas till försvarsdepartementet. Besvären
må även med posten insändas
till Konungens befallningshavande, och
skall i sådant fall behörigen styrkas,
att den klagande egenhändigt undertecknat
besvärsskriften eller att densamma
blivit uppsatt på hans begäran
eller med hans samtycke.
§ 46.
1. De enligt denna lag inflytande
böter skola under särskild titel i kro
-
§ 46.
1. De enligt denna lag inflytande
böter skola redovisas under särskild
Böters
användning
och förvändling.
238
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Lots- och fyrstatens
personal
m. m.
Lappbefolk
ningen.
Tillämpnings
föreskrifter.
Ändring eller
upphävande av
lagen.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
nans räkenskaper redovisas och ingå titel i kronans räkenskaper och ingå
till den till förmån för beväringsman- till den till förmån för beväringsmanskapet
bildade invalid- och pensions- skåpet bildade invalid- och pensionsfond.
Ur denna fond beredes under- fond. Ur denna fond beredes understöd
åt värnpliktig, som under militär- stöd åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring
ådragit sig sådan skada, tjänstgöring ådragit sig sådan skada,
att han därigenom blivit i större eller att han därigenom blivit i större eller
mindre mån oförmögen att sig med mindre mån oförmögen att försörja
arbete försörja, ävensom i vissa fall sig med arbete, ävensom i vissa fall åt
åt hans efterlevande, i fall skadan för- hans efterlevande, där skadan förororsakat
döden. sakat döden.
2. Saknas tillgång till gäldande av böter enligt denna lag, skola de förvandlas
efter allmän strafflag.
KAP. X
KAP. VIII.
Särskilda bestämmelser.
Särskilda bestämmelser.
§ 47.
1. Yärnpliktiga, tillhörande lots- och
fyrinrättningarnas personal, likställas
enligt denna lag med de vid marinen
fast anställda.
2. Yad i denna lag stadgas om
värnpliktiga gäller i tillämpliga delar
beträffande manskap, som tillhör härens
eller marinens reserv.
§ 47.
1. Yärnpliktiga, tillhörande lots- och
fyrstaten, likställas enligt denna lag
med de vid flottan fast anställda.
2. Yad i denna lag stadgas om
värnpliktiga gäller i tillämpliga delar
beträffande manskap, som tillhör härens,
marinens eller flygvapnets reserv.
§ 48..
Av Konungen bestämmes, om och i vad mån samt under vilka villkor
befrielse från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tillsvidare
medgivas den nomadiserande lappbefolkningen.
§ 49.
Pör denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas
av Konungen.
§ öö.
Denna lag må icke ändras eller upphävas utan Konungs och riksdags
sammanstämmande beslut.
Bestämmelser om lagens ikraftträdande.
§ 51. § 51.
jDenna lag skall tillämpas från och Denna lag skall tillämpas från och
med den 1 januari 1915, då följaktligen med den 1 januari 1926, från och med
ej mindre värnpliktslagen av den 14 juni vilken dag såväl värnpliktslagen den 17
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
23 9
(Nuvarande lydelse.)
1901 med däri sedermera gjorda ändringar
och tillägg än även de av Konungen
för sistnämnda lags tillämpning
meddelade närmare föreskrifter, så vitt
de strida mot innehållet i denna lag,
upphöra att gälla: skolande dock vad
nedan stadgas om undantag från bestämmelsen
i denna § lända till efterrättelse.
§ 52.
1. Den i § 1 meddelade bestämmelsen
om tiden för värnpliktens inträdande
samt bestämmelsen i § 5 mom. 1
skola äga tillämpning genast efter denna
lags utfärdande'', och skola följaktligen
motsvarande bestämmelser i den äldre
lagen från samma tid upphöra att gälla.
2. Efter det nämnda bestämmelser
i denna lag trätt i kraft, skall under
år 1914 hållas inskrivning sförrättning
för inskrivning av värnpliktiga, som äro
födda år 18.94 och som ej äro inskrivna
å sjömanshus.
Sådan inskrivning skall ägg rum i
den ordning Konungen bestämmer.
(Föreslagen lydelse.)
september 1914 (nr 202) med däri
sedermera gjorda ändringar och tillägg
som lagen den 22 juni 1920 (nr 372)
om ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1920 års klass, lagen den 2
juni 1921 (nr 291) om ändrad utbildningstid
för värnpliktiga av 1921 års
klass, lagen åen 31 mars 1922 (nr 141)
om ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1922 års klass, lagen den 23
februari 1923 (nr 23) om ändrad utbildningstid
för värnpliktiga av 1923 års
klass och lagen den 22 februari 1924.
(nr 12) om ändrad utbildningstid för
värnpliktiga av 1924 års klass upphöra
att gälla: skolande dock vad nedan stadgas
om undantag från bestämmelsen i
denna § lända till efterrättelse.
§ 52.
I fråga om tjänstgöringsskyldigheten
i beväringen under fredstid för värnpliktiga,
inskrivna före år 1926, gälle
vad i nämnda hänseende uti särskild lag
stadgas för värnpliktiga av 1925 års
klass, dock att
a) för vapenföra värnpliktiga, tilldelade
rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet
samt fästningsartilleriet å
Karlsborg, föreskriven repetitionsövning
skall från och med år 1927 hava en
varaktighet av trettio dagar;
b) värnpliktiga, tilldelade marinen i
allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst,
vilka fullgjort tjänstgöring för
sin utbildning, värnpliktiga i allmän
tjänst eller sjötjänst i minst nittio dagar
och värnpliktiga i stationstjänst i minst
trettio dagar, må, på sätt Konungen
närmare förordnar, helt eller delvis befrias
från återstående under år 1926
dem åliggande tjänstgöringsskyldighet i
beväringen under fredstid, samt
c) beträffande värnpliktig, som till
240
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.)
§ 53.
1. Till de nya bestämmelserna om
värnplik tstiden skall övergång ske sålunda
:
den, som inskrivits under något av
åren 1895, 1896, 1897, 1898, 1899,
1900, 1901 eller 1902, skall tillhöra
landstormen till och med det i ordningen
motsvarande av åren 1916, 1917,
1918, 1919, 1920, 1921, 1922 och 1923,
den, som inskrivits under något av
åren 1903, 1904, 1905 eller 1906, skall
tillhöra beväringen och dess andra uppbåd
till och med det i ordningen motsvarande
av åren 1916, 1917, 1918 och
1919 samt landstormen till och med det
i ordningen motsvarande av åren 1924,
1925, 1926 och 1927;.
den, som inskrivits under något av
åren 1907, 1908, 1909, 1910, 1911,
1912 eller 1913, skall tillhöra beväringens
första uppbåd till och med det i
ordningen motsvarande av åren 1916,
1917, 1918, 1919, 1920, 1921 och 1922,
beväringens andra uppbåd till och med
det i ordningen motsvarande av åren
1920, 1921, 1922, 1923, 1924, 1925
och 1926 samt landstormen till och med
det i ordningen motsvarande av åren
1928, 1929, 1930, 1931, 1932, 1933 och
1934;
(Föreslagen lydelse.)
följd av laga förfall, beviljat uppskov
eller uteblivande utan laga förfall icke
börjat fullgöra honom åliggande första
tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd
senast å tid, som i sådant avseende
stadgas för värnpliktiga av 1925 års
klass, denna lag skall tillämpas jämväl
såvitt avser tjänstgöringsskyldigheten i
beväringen under fredstid, därvid beträffande
icke vapenför värnpliktig skall
gälla vad som i samma lag stadgas
rörande till ersättningsreserven uttagen
värnpliktig.
§ 53.
Den årskontingent värnpliktiga, som
enligt bestämmelserna i § 24 mom. 1
skall uttagas till linjetjänst vid flygvapnet,
må, intilldess organisationen av
detta vapen fullständigt genomförts,
minskas med det antal, Konungen finner
gott bestämma.
Den årskontingent värnpliktiga, som
enligt nämnda bestämmelser skall uttagas
till linjetjänst vid hären, må för
år 1926 ökas med det antal, Konungen
■finner gott bestämma.
241
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelseJ
den, som år 1914 inskrivits enligt
den äldre lagen, skall tillhöra hevärin- ''
gens första upplåd till och med år 1923,
beväringens andra upplåd till och med
år 1927 samt landstormen till och med
år 1935;
den, som år 1914 inskrives enligt
vad i § 52 stadgas, skall tillhöra beväringens
första uppbåd till och med år
1924, beväringens andra uppbåd till
och med år 1928 och landstormen till
och med år 1936.
2. T/.ll stadgandet i § 34 mom. 4,
i vad detsamma avser den, som avlagt
medicine kandidatexamen samt fullgjort
därefter följande föreskrivna propedeutiska
kurser och grundläggande tjänstgöring,
sker övergång sålunda, att den,
som inskrivits under något av åren 1902,
1903, 1904, 1905, 1906 eller 1907, skall
tillhöra beväringen och dess första uppbåd
till och med det i ordningen motsvarande
av åren 1917, 1919, 1921,
1923, 1925 och 1927 samt landstormen
till och med det i ordningen motsvarande
av åren 1923, 1924, 1925, 1926,
1927 och 1928.
3. Till stadgandet i § 34 mom. 4,
i vad detsamma avser den, som avlagt
veterinär-, tandläkar- eller farmacie kandidatexamen,
sker övergång sålunda, att
den, som inskrivits något av åren 1905,
1906 eller 1907, skall tillhöra beväringen
och dess första uppbåd till och med
det i ordningen motsvarande av åren
1923, 1925 och 1927 samt landstormen
till och med det i ordningen motsvarande
av åren 1926, 1927 och 1928.
§54: §54.
1. Bet) af ande värnpliktig, som in- Bestämmelserna uti SS 53 och 55 i
skrivits år 1899 eller tidigare, skola 1914 års värnpliktslag, förstnämnda
bestämmelserna 1 § 27 och § 36 mom. paragraf sådan den lyder enligt lag
tlUanTas- den 14 juni 1918 (nr 664), skola fort
Bihang
till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. lavd. 1A haft (Nr 1.) 72,25 l6
242
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)
(Beträffande värnpliktig, som mskri- farande i tillämpliga delar lända
vits under något av åren f900—1907, efterrättelse,
skola bestämmelserna i § 27 icke tilllämpas.
iBeträffande värnpliktig, som inskrivits
under något av åren 1908—1918
eller som år 1914 inskrivits enligt bestämmelserna
i den äldre lagen, skall
vad i § 27 mom. 1, 2 och 4 av denna
lag stadgas icke vinna tillämpning.
I fråga om värnpliktig, som ovan i
detta moment avses, gälle vad i § 27
av den äldre lagen stadgas.
2. Föreskrifterna uti § 27 mom. 1
A a) skola icke tillämpas beträffande
vapenför värnpliktig, som år 1914 inskrives
enligt § 52 och tilldelas fotfolket,
utan är sådan värnpliktig i stället
skyldig att under fredstid för sin utbildning
tjänstgöra sammanlagt tvåhundrasjuttio
dagar, vilken tjänstgöring,
på sätt Konungen närmare förordnar,
skall f''idigöras:
med en första tjänstgöring om etthundraåttio
dagar under andra året,
samt
med en repetitionsfregementsjövning
om trettio dagar under vart och ett av
andra, tredje och fjärde åren.
Vid tillämpning beträffande värnpliktiga,
som år 1914 inskrivas enligt
§ 52, av övriga bestämmelser i § 27
skall år 1915 vara första tjänstgöringsåret
och tjänstgöringen under de följande
åren jämkas i enlighet härmed.
3. Beträffande sådan å sjömanshus
inskriven värnpliktig, som inskrives under
år 1915 och tilldelas marinen, skola
föreskrifterna uti §27 mom.. 1 A g)
icke tillämpas. Sådan värnpliktig är i
stället skyldig att för sin utbildning
tjänstgöra under fredstid trehundrasextio
dagar i en följd med början under
första eller andra året.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
243
(Nuvarande lydelse.)
§ 55.
Vad i §§ 53 och 54 är stadgat om
den, som inskrivits visst år, skall äga
tillämpning även i fråga om den, som
lort inskrivas samma år men på grund
av laga förfall eller beviljat uppskov
eller därmed likställt förhållande blivit
inskriven först ett senare år.
Må, enligt vad därom är stadgat,
visst år av tjänstetiden i beväringen ej
räknas den värnpliktige till godo såsom
tjänsteår, skall vid tillämpning av vad
i sagda §§ är föreskrivet motsvarande
jämkning äga rum.
Har någon enligt § 6 i den äldre
lagen inskrivits före det år, då han
fyllde tjuguett år, skall den tid, under
vilken han tillhör beväringens första
uppbåd, räknas från och med nämnda år.
(Föreslagen lydelse.)
§ 55.
För denna lags ikraftträdande erforderliga
närmare föreskrifter meddelas
av Konungen.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, tillåter utskottet sig hänvisa till förenämnda vid propositionen fogade
utdrag ur statsrådsprotokollet ävensom till det vid Kungl. Maj:ts proposition
nr 50 fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
den 20 februari 1925.
B. Motioner.
De motioner, som hänföra sig till Kungl. Maj:ts förslag till värnpliktslag
och därmed sammanhängande frågor, kunna med hänsyn till sitt innehåll
särskiljas i fyra huvudgrupper, nämligen 1) motioner, i vilka hem ställes om
avslag å Kungl. Maj:ts förslag till värnpliktslag, 2) motioner, som avse ändringar
i nämnda förslag, 3) motioner, som avse de värnpliktigas avlöningsförmåner,
och 4) övriga motioner. 1
1. Motioner, i vilka liemställes om avslag å Kungl. Maj:ts förslag
till värnpliktslag.
Hit höra herr Tryggers motion i första kammaren nr 243 och herr Lind- Hen- Tryggers
mans motion i andra kammaren nr 344. motion nr
* och herr Li
mans motion
nr 344.
244
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
2. Motioner, som avse ändringar i Kungl. Maj:ts förslag till
värnpliktslag.
a) Motioner, avseende ett flertal bestämmelser i Kungl. Majsts förslag.
Till denna grupp liöra viss del av lierr Eeuterskiölds m. fl:s motion i
första kammaren nr 214 samt av lierr Lindgrens m. fl:s därmed lika lydande
motion i andra kammaren nr 319 ävensom lierr C. G. Hammarskjölds motion
i första kammaren nr 241, lierr Clasons motion i första kammaren nr 24b
och lierr Hellbergs motion i första kammaren nr 248.
Herr Reuter- Herrar Reuterskiöld m. fl. och Lindgren m. fl. hava, såsom redan förut
skiölds m. fl:s nämnts, uti ovanberörda motioner under hänvisning till det i bilaga till
och herr Lind motionerna intagna förslag till värnpliktslag hemställt,
nfobon nr 319. att riksdagen måtte, med godtagande för sin del vid innevarande riksdag
av de i herrar Eeuterskiölds och Johanssons i Kälkebo reservation till 1924
års särskilda utskotts utlåtande nr 2 angivna grunder för en försvarsorganisation,
utformad under beaktande av de i nämnda reservation fiamlagda
synpunkter, avslå Kungl. Maj:ts förslag till försvarets ordnande och i skrivelse
till Kungl. Maj:t, med anmälan om sitt beslut, anhålla om Kungl.
Maj:ts godkännande därav.
Det i nyssnämnda reservation framlagda förslag till värnpliktslag återfinnes
å sid. 142—149 i ovannämnda bilaga.
Herr c. G. I sin motion nr 241 har herr C. G. Hammarskjöld framlagt förslag till
Hammar- värnpliktslag, uppgjort i anslutning till vad som anförts i motionen nr 240,
8kj“°n i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 50, i vad denna avser lantförs
var et.
Herr Ciaeons Uti motionen nr 246 har herr Clason, i anslutning till sin med anledning
motion nr 246. aY ]£ungi Maj:ts proposition angående försvarsväsendets ordnande väckta
motion nr 245, framlagt förslag till värnpliktslag. Rörande huvudpunkterna
i lagförslaget har motionären hänvisat till vad som i detta ämne yttrats, dels
i 1924 års försvarsproposition jämte i anslutning till densamma fiamlagt fölslag
till ny värnpliktslag, dels i den reservation, som av herr Vennersten
m. fl. avgivits till 1924 års försvarsutskott.
Herr Hellbergs Herr Hellberg har i motionen nr 248 — under åberopande av sin motion
motion nr 248. nr 247 { anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försvarsväsendets
ordnande — framlagt ett förslag till värnpliktslag, vilket överensstämmer
med Kungl. Maj:ts förslag, dock med de ändringar,
att i § 24 mom. 1 c) siffran 19,783 ersättes med siffran 25,120;
att i § 27 mom. 1 A a) fjärde stycket orden »tvåhundra dagar» ersattas
med orden »tvåhundratrettio dagar»;
att i § 27 mom. 1 A a) femte stycket orden »etthundrafemtio dagar» ersättas
med orden »etthundraåttio dagar»;
att § 27 mom. 1 B a) erhåller följande lydelse:
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
245
»a) vid hären i sammanlagt tvåhundrafemtiofyra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om 229 dagar, som må fullgöras antingen i en
följd med början under första året eller i två tjänstgöringsomgångar, fördelade
på första och andra året, samt
med en repetitionsövning före utgången av tredje året»; samt
att § 28 mom. 1 bibehålies vid samma lydelse, som i nu gällande värnpliktslag.
1») Motioner, avseende enstaka bestämmelser i Kungl. Maj:ts förslag.
Till denna grupp av motioner höra viss del av herr Lindhagens motion i
första kammaren nr 237, herr Anderssons i Rasjön m. fl:s motion i andra
kammaren nr 280, viss del av herr Magnussons i Skövde motion i andra
kammaren nr 315, herr Bergströms i Bäckland motion i andra kammaren
nr 317, viss del av herr Jeppssons motion i andra kammaren nr 331, viss
del av herr Olovsons i Västerås motion i andra kammaren nr 358 samt herr
Samuelssons m. flis motion i andra kammaren nr 367.
Herr Lindhagen har hemställt, Herr Lind
•i
i hagens motio
att riksdagen ville besluta eller hos regeringen begära förslag i syfte, att nr 237.
längre utbildningstid för studenter och likställda icke vidare kan ifrågakomma.
Herr Andersson i Rasjön m. fl. hava hemställt, Herr Anders
att
riksdagen måtte besluta sådan ändring i § 18 i Kungl. Maj:ts förslag m” Vå motion
till värnpliktslag, att inskrivningsnämnd skall bestå av rullföringsbefälhavaren nr 280''
såsom ordförande samt tre ledamöter, nämligen en läkare och två inom området
boende icke militära personer, vilka väljas av landstinget eller i de
fall, som i lagen förutsättas, av stadfullmäktige i respektive städer.
Herr Magnusson i Skövde har hemställt, Herr Magnus
,
, .. , _ sons i Skövde
att riksdagen måtte besluta sådana grunder för värnpliktens fullgörande, motion nr 315.
att samtliga vapenföra män uttagas till övning efter i huvudsak nu gällande
grunder för uttagning.
Herr Bergström i Bäckland har hemställt,
att riksdagen måtte besluta,
1) dels att den i §§ 32 och 33 av Kungl. Maj.ts i proposition nr 51 framlagda
förslag till värnpliktslag bestämda mönstrings- och adressanmälningsskyldigheten
för de värnpliktiga ej skall omfatta landstormen tillhörande
värnpliktiga, samt
2) dels att det i § 41 mom. 1 och 2 i samma förslag angivna bötesbeloppet
för försummelse utan laga förfall av nämnda skyldigheter ej sättes
till högre belopp än det nuvarande, nämligen till 5 kronor.
Herr Bergströms
i Bäckland
motion
nr 317.
246
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Herr JeppsEons
motion nr 331.
Herr Olovsons
i Västerå8
motion nr 358.
Herr Samuelssons
m. fl:s
motion nr 367.
Herrar Vindahls
och Almkvists
motion
nr 202 samt
herrar Bengtssons
i Norup
och Carlströms
motion nr 283.
Herr Lindhagens
motion
nr 237.
Herr Jeppson har hemställt om ändring av Kungl. Maj:ts i proposition
nr 51 framlagda förslag till värnpliktslag i syfte,
att värnpliktskontingenterna vid flottan och kustartilleriet ökas, den förra
med 300 man och den senare med 200 man.
Herr Olovson i Västerås har hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att sista punkten i § 14 mom. 3 av Kungl.
Maj:ts i proposition nr 51 framlagda förslag till värnplikslag skall utgå.
Herr Samuelsson m. fl. hava hemställt, att riksdagen måtte för sin del
antaga följande lydelse av § 31 värnplikslagen:
Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen
för krigsmakten givna bestämmelser såväl under all tjänstgöring och marsch
eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydnad
av inkallelse i enlighet med § 29 till tjänstgöring, som omförmäles i § 27
eller 28, därom är i nämnda lag stadgat; dock skall vad i samma lag föreskrives
till inskränkning av krigsfolks rätt att hålla sammankomster, stifta
och tillhöra sammanslutningar, anordna demonstrationer eller göra framställningar
till överordnade eller myndigheter icke äga tillämpning under
fredstid utan äga värnpliktiga härutinnan samma rättigheter, som enligt allmän
lag tillkomma rikets övriga invånare. Full ledighet 1 maj beredes allt
militärmanskap.
3. Motioner, som avse de värnpliktigas avlöningsförmåner.
Till denna grupp av motioner höra herrar Vindahls och Almkvists motion
i första kammaren nr 202 samt herrar Bengtssons i Norup och Carlströms
därmed lika lydande motion i andra kammaren nr 283, viss del av herr
Lindhagens motion i första kammaren nr 237 samt herr Samuelssons m. fl:s
motion i andra kammaren nr 366. Förslag i förevarande ämne hava därjämte
avgivits i vissa av de motioner, som avse försvarsorganisationen i
dess helhet.
Herrar Yindahl och Almkvist samt herrar Bengtsson i Norup och Carlström
hava hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att det värnpliktig jämlikt § 35 mom. 2 värnpliktslagen
tillkommande penningbidrag skall, i och med att den nya värnpliktslagens
bestämmelser rörande tjänstgöringstiden träda i tillämpning,
utgå med 50 öre om dagen, dock att värnpliktig, som uttages till längre
tjänstgöringstid än 140 dagar, skall för överskjutande tid åtnjuta ett penningbidrag
av 1 krona om dagen.
Herr Lindhagen har hemställt,
att riksdagen ville besluta eller hos regeringen begära förslag i syfte, att
så länge längre utbildningstid äger rum för studenter och likställda, staten
skall erlägga ersättning för den exproprierade överskottstiden med ett tillräckligt
belopp ävensom, i den omfattning närmare kan varda bestämt, bekosta
ränta å sådan värnpliktigs gäld och andra dylika utgifter för berörda tid.
Första särskilda titskottets utlåtande Nr 1.
247
Herr Samuelsson m. fl. hava hemställt,
att riksdagen måtte besluta, att värnpliktig skall under tjänstgöring erhålla,
förutom underhåll, sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan
erforderlig utrustning, penningavlöning med 1 krona per dag.
4. Övriga motioner.
Till denna grupp av motioner hänföras herrar von Sneiderns och Hellbergs
motion i första kammaren nr 228, herr Lindhagens motioner i första kammaren
nr 235, nr 236 och nr 238 samt viss del av herr Olovsons i Yästerås
motion i andra kammaren nr 358.
Herrar von Sneidern och Hellberg hava hemställt,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla, att Kungl. Maj;t,
med beaktande av vissa i motionen angivna utvägar, måtte undersöka möjligheterna
till en mera effektiv användning av värnpliktstiden.
Herr Lindhagen har hemställt,
i motionen nr 235:
att riksdagen ville besluta eller hos regeringen begära övervägande av
1) en lagstiftning eller andra åtgärder, som kunna bereda de värnpliktiga
större trygghet till liv och hälsa under utövning av värnplikten än för närvarande
äger rum,
2) sådan ändring i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, att värnpliktiga för
sådan kroppsskada erhålla en fullgod, rikligt tilltagen pensionering motsvarande
de uteblivna förvärvsmöjliglieterna och vållade ofta livslånga
lidanden;
i motionen nr 236:
att riksdagen ville besluta eller hos regeringen begära övervägande och förslag
1) i syfte att den statliga expropriationen i talrika fall av de värnpliktigas
förvärvsanställningar måtte upphävas eller åtminstone ske mot lämnad fullgod
gottgörelse för därigenom vållade förluster och mer eller mindre lång"
variga lidanden,
2) till sådan ändring i lagen den 16 oktober 1914 om förbud i vissa fall
mot värnpliktigs skiljande från tjänst eller arbete, som av 1916 års riksdag
begärts, eller ock en offentlig förklaring om anledningarna til] att denna
framställning icke kunnat bifallas;
i motionen nr 238:
att riksdagen ville hos regeringen begära övervägande och förslag i syfte,
att, därest avrustning ej kommer till stånd, den svenska härordningen åtminstone
ej vidare måtte grundas på den allmänna värnplikten, vilken följaktligen
bör under alla förhållanden upphävas.
Herr Olovson i Västerås har hemställt,
att riksdagen måtte medgiva, att värnpliktig, utan hinder av den omständigheten,
att han förut förfallolöst uteblivit från inskrivningsförättning eller värnpliktstjänstgöring,
må komma i åtnjutande av gottgörelse för färd till och från
dylik förrättning eller värnpliktstjänstgöring enligt vad därom eljest är stadgat.
Herr Samuels
sons m. fl:s
motion nr 366.
Herrar von
Sneiderns och
Hellbergs
motion nr 228.
Herr Lindhagens
motioner nr
235, nr 236
och nr 238.
Herr Olovsons
i Västerås
motion nr 358.
248
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
C. Utskottets yttrande.
Värnpliktslagen.
Utskottet har redan i det föregående angivit sin ståndpunkt beträffande
huvuddragen av värnpliktsorganisationen. Av vad därutinnan anförts framgår,
att utskottet funnit sig kunna i stort sett biträda Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet har därmed också tagit ställning, förutom till det motionsvis framförda
yrkandet om den allmänna värnpliktens avskaffande, jämväl till de
motioner, vari hemställes om avslag å Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till värnpliktslag, ävensom till de ändringsförslag av mera principiell innebörd,
som uti olika motioner avgivits i anledning av nämnda proposition.
Med hänsyn
kunna begränsa sig till att behandla värnpliktslagens särskilda §§. Härvid
lämnas i allmänhet de §§ å sido, med avseende å vilka någon ändring i
den nuvarande lydelsen icke ifrågasättes.
§4.
Beträffande denna § har utskottet icke funnit anledning till annan erinran
mot Kungl. Maj:ts förslag än att det i mom. 2 på tre ställen förekommande
uttrycket »för sitt uppehälle beroende», vilket synes vara ägnat att lämna
möjlighet till en alltför snäv tillämpning, torde böra ändras till »för sitt
uppehälle väsentligen beroende».
§§ 5—7.
I fråga om dessa §§ har utskottet icke något att erinra mot Kungl. Måj:ts
förslag.
§§ H-13.
Icke heller med avseende å dessa §§ ifrågasätter utskottet någon ändring
i Kungl. Maj:ts förslag.
§ 14.
I § 14 mom. 3 stadgas, att därest avståndet mellan värnpliktigs hemvist
inom den ort, där han är kyrkobokförd, och det ställe, dit den värnpliktige
inkallats för undergående av inskrivning, överstiger två nymil, han är berättigad
att uppbära den gottgörelse för fram- och återresan mellan dessa
orter, som varder särskilt bestämd; dock tillkommer sådan gottgörelse icke
värnpliktig, som tillförene utan laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning.
Med avseende å detta stadgande har herr Olovson i Västerås uti sin
förenämnda motion i andra kammaren nr 358 föreslagit en ändring av innebörd,
att ifrågavarande gottgörelse skall utgå jämväl till sådan värnpliktig,
som tidigare förfallolöst uteblivit från inskrivningsförrättning. Till stöd
för detta sitt förslag har motionären framhållit, att den värnpliktige för
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 249
uteblivande utan laga förfall från inskrivningsförrättning straffas med böter,
samt att den ytterligare påföljden i form av mistad färdgottgörelse måste
anses olämplig bland annat ur den synpunkten, att den icke träffar alla
värnpliktiga av ifrågavarande slag lika utan hårdast drabbar dem, som bo på
långt avstånd från inskrivningsplatsen.
Då vissa billigketsskäl synas tala för ett bifall till motionärens förevarande
förslag, har utskottet funnit sig böra tillstyrka detsamma. Utskottet
återkommer i det följande till motionen i vad den rör ersättning vid inställelse
till och återfärd från värnpliktstjänstgöring.
Mot avfattningen i övrigt av § 14 enligt Kungl. Maj:ts förslag har utskottet
intet att erinra.
§ 15.
I fråga om denna § biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag.
§ 16-
Uti denna § har utskottet funnit sig böra förorda avvikelse från Kungl.
Maj:ts förslag allenast beträffande mom. 4 b), vari såsom villkor för frikallelse
från värnpliktens fullgörande under fredstid för den, som avflyttat från riket
och därefter aterinflyttat hit, stadgats, bland annat, att avflyttningen icke
skett i strid med vid tidpunkten för densamma gällande föreskrifter. Då
ifrågavarande stadgande synes vara ägnat att motverka återinflyttning till
riket av personer, som befinna sig i sin kraftigaste ålder, och då övriga
villkor for frikallelsen torde kunna anses tillfyllestgörande, bör stadgandet
enligt utskottets mening utgå.
§ 17.
Beträffande denna § ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag.
§ 18.
Denna § innehåller bestämmelser om inskrivningsnämnds sammansättning.
Enligt den nuvarande lydelsen skall sådan nämnd bestå av en regementsofficer
såsom ordförande samt fyra andra ledamöter, nämligen en av Konungens
befallningshavande förordnad lagfaren ledamot, rullföringsbefälhavaren respektive
sjörullfö ringsbefälhavaren samt två inom rullföringsområdet eller den
stad, där sjömanshuset är beläget, bosatta icke militära personer, vilka väljas
av landstinget eller, där rullföringsområde utgöres av stad, som ej lyder
undei landsting, av stadsfullmäktige. Därjämte skall nämnden biträdas av
läkare. Yid sammanträde av inskrivningsnämnd för (lant-)rullföringsområde,
från vilket ett större antal värnpliktiga tilldelas marinen, må vidare officer
av marinen närvara för att lämna erforderliga upplysningar och göra de
yrkanden, som han finner behövliga i fråga om inskrivningen av värnpliktig
till tjänst eller särskild befattning vid marinen, dock utan rätt att deltaga i
nämndens beslut.
250
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Kungl. Maj:t föreslår nu sådan ändring härutinnan, att inskrivningsnämnd
skall bestå av en regementsofficer såsom ordförande, en läkare och en av
landsting (stadsfullmäktige) vald ledamot samt biträdas av rullförings- (sjörullförings-jbefälhavaren,
ävensom att stadgandet om marinofficers närvaro
vid sammanträde av inskrivningsnämnd för lantrullföringsomrade skall utgå.
I förut omförmälda motion nr 280 i andra kammaren av herr Andersson
i Easjön m. fl. liemställes om sådan ändring av förevarande §, att inskrivningsnämnd
skall bestå av rullföringsbefälliavaren såsom ordförande samt
tre andra ledamöter, nämligen en läkare och två inom området boende icke
militära personer, vilka väljas av landstinget eller i de fall, som i lagen
förutsättas, av stadsfullmäktige i respektive städer.
I likhet med motionärerna finner utskottet det vara föga lämpligt och
stå i mindre god överensstämmelse med tendensen i den föreslagna försvarsreformen
att reducera antalet civila ledamöter i inskrivningsnämnden. Särskilt
med hänsyn till inskrivningsnämndens uppgift att pröva och besluta om
frikallelse av sociala skäl är det av vikt att tillgodose det civila inflytandet
i nämnden. Utskottet ansluter sig därför till det i motionen framburna
yrkandet om bibehållande av två av landsting respektive stadsfullmäktige
valda ledamöter. Liksom för närvarande är fallet, torde dessa ledamöter
jämte två suppleanter böra väljas för två år i sänder samt en ledamot och
en suppleant avgå årligen.
Vad den vid inskrivningsförrättningen tjänstgörande läkaren beträffar,
synes tillräcklig anledning icke föreligga att, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit,
förändra dennes ställning därhän, att han skulle såsom ledamot ingå i
nämnden.
I övrigt biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag. Det motionsvis framställda
yrkandet, att den såsom ordförande i nämnden fungerande regementsofficeren
skulle uteslutas och rullföringsbefälliavaren inträda såsom ordförande,
finner sig utskottet icke kunna förorda, dels med hänsyn till de åligganden
beträffande uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven, tilldelning till
truppslag m. m., som skola tillkomma inskrivningsnämnden och vilkas behöriga
fullgörande synes kräva, att en aktiv officer deltager i inskrivningsförrättningen,
dels ock av det skälet, att rullföringsbefälliavaren svårligen
skulle, utan att förrättningen droge avsevärt ut på tiden, kunna medhinna
samtliga de uppgifter, som komme att påvila honom, därest han bekläddes
med ordförandeskapet i nämnden.
Utskottet föreslår alltså, att inskrivningsnämnden skall bestå av en regementsofficer
såsom ordförande och två av landsting (stadsfullmäktige) utsedda
icke militära ledamöter, samt att nämnden skall biträdas av läkare ävensom
av vederbörande rullförings-(sjörullförings-)befälhavare.
§ 19-
Med hänsyn till den av utskottet förordade sammansättningen av inskrivningsnämnden
torde de i sista stycket av mom. 1 i förevarande § enligt
dess nuvarande lydelse ingående orden »eller från beslut avvikande yrkande,
som blivit gjort av biträdande läkare» böra bibehållas.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
251
För övrigt liar utskottet icke något att erinra mot den av Kungl. Maj:t
föreslagna avfattningen av förevarande §.
§ 20.
I denna § har Kungl. Maj:t endast föreslagit obetydliga formella ändringar,
mot vilka utskottet icke finner något att erinra.
§ 22.
Beträffande denna § ifrågasätter utskottet icke någon annan ändring i
Kungl. Maj:ts förslag än att av skäl, som under § 19 anförts, de i mom. b)
nu förekommande orden »eller yrkanden» torde böra bibehållas.
§ 23.
I fråga om avfattningen av denna § ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts
förslag.
§ 24.
Med avseende å denna § hänvisas till vad utskottet i det föregående
anfört rörande värnpliktskontingentens storlek och fördelning å linjetjänst
och ersättningsreserven.
§§ 25 och 26.
Beträffande dessa §§ biträder utskottet Kungl. Maj ds förslag.
§ 27.
Uti förevarande § äro bestämmelser meddelade angående, bland annat,
längden och fördelningen av de värnpliktigas utbildningstid. I fråga om de
avvikelser från Kungl. Maj ds förslag, som utskottet härutinnan funnit sig
böra föreslå, hänvisas till vad i sådant avseende förut anförts.
En utav Kungl. Majd i mom. 1 F föreslagen redaktionell jämkning i den
nu gällande lagtexten bliver vid bifall till det av utskottet framlagda förslaget
rörande infanteriregementenas förläggningsorter obehövlig.
§ 28.
Enligt den nuvarande lydelsen av § 28 mom. 1 kan beväringeijs första
uppbåd eller de större eller mindre delar därav, som finnas behövliga, inkallas
till tjänstgöring, icke blott då rikets försvar det kräver, utan jämväl
när det erfordras till stillande av uppror.
I Kungl. Majds förslag har sistberörda bestämmelse uteslutits. Föredragande
departementschefen har till stöd härför åberopat de skäl, som anförts
uti tvenne vid nästlidet års riksdag väckta motioner, vari påyrkades sådan
ändring av förevarande författningsrum. I dessa motioner uttalades den
meningen, att även om ifrågavarande bestämmelse torde kunna anses vara
utan praktisk betydelse, den dock icke syntes böra förbigås vid en revision
av vårt försvarsväsende. Hos vissa delar av vårt folk hade ofta den misstanken
framträtt, att de militära maktmedel, som organiserats till skydd för
252
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
landets frihet, samtidigt avsetts att kunna tjäna som skyddsmedel för vissa
maktägande grupper inom landet. Användandet av militär ordningsmakt
under vissa sociala konflikter hade närt dylika misstankar. För det förtroende
hos hela folket, som måste vara ryggraden i försvarsanstalterna mot
faror utifrån, vore vidmakthållandet av sådana misstankar till skada. Ett
markerande vid den nya värnpliktslagens avfattning att skäl icke längre
funnes för denna misstänksamhet kunde endast vara till gagn. Otvivelaktigt
önskade också de vid försvarsväsendet tjänstgörande att i sin tjänsteutövning
hållas utanför de inre striderna. Ordningens upprätthållande inom
landet syntes heller icke påkalla något stadgande av ovan berört slag. Ur
dessa synpunkter borde en sådan ändring vidtagas i § 28 värnpliktslagen,
att däri endast stadgades, att beväringen kunde inkallas till rikets försvar.
Utskottet delar så tillvida föredragande departementschefens mening, att
därest den nuvarande avfattningen av ifrågavarande stadgande kan anses
vara ägnad att ingiva misstanken om de militära maktmedlens obehöriga utnyttjande
i någon särskild samhällsgrupps intresse, en ändring av detta
stadgande bör vidtagas. Då emellertid landets försvarskrafter givetvis vid
behov böra stå till regeringens förfogande för avvärjande av angrepp mot
rikets säkerhet — de må komma utifrån eller inifrån — synes stadgandet
i fråga icke böra borttagas utan att ersättas med ett annat, som, på samma
gång det uttryckligen tillförsäkrar regeringen befogenhet att i erforderlig
omfattning inkalla beväringens första uppbåd för värnande av rikets säkerhet,
dock utesluter dess användande i sociala konflikter. Utskottet har
därför funnit sig böra föreslå en sådan omformulering av här ifrågavarande
stadgande, att beväringens första uppbåd må inkallas, då rikets försvar eller
dess säkerhet eljest det kräver.
§ 29.
Mot den av Kungl. Maj:t i denna § föreslagna ändringen är från utskottets
sida intet att erinra,
§ 31.
Med avseende å denna § föreslås i herr Samuelssons m. fl:s förutnämnda
motion .i andra kammaren nr 367 ett tillägg av innebörd, dels att vad i
strafflagen för krigsmakten föreskrives till inskränkning av krigsfolks rätt
att hålla sammankomster, stifta och tillhöra sammanslutningar, anordna demonstrationer
eller göra framställningar till överordnade eller myndigheter
icke skall äga tillämpning under fredstid, utan att de värnpliktiga härutinnan
skola äga samma rättigheter, som enligt allmän lag tillkomma rikets
övriga invånare, dels ock att full ledighet den 1 maj skall beredas allt
militärmanskap.
Vad först angår frågan om militärmanskapets ledighet den 1 maj, finner
utskottet densamma icke vara av beskaffenhet att böra göras till föremål
för reglering i värnpliktslagen eller överhuvud taget genom lagstiftning,
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
253
utan synes denna fråga alltjämt, liksom hittills varit fallet, böra prövas i
kommandoväg. Övriga i motionen berörda spörsmål synas, såsom tillhörande
annat lagstiftningsområde, här icke böra upptagas till behandling.
§§ 32 och 33.
I samband med dessa §§, vilka innehålla bestämmelser om mönstrings - och adressanmälningsskyldighet, har utskottet till behandling föreliaft herr
Bergströms i Bäckland förutnämnda motion i andra kammaren nr 317, däruti
hemställes, bland annat, om vidtagande av sådan ändring i Kungl. Maj:ts
förslag, att mönstrings- och adressanmälningsskyldigheten icke måtte omfatta
värnpliktiga tillhörande landstormen.
Med anledning av motionen får utskottet erinra därom, att mönstringsoch
adressanmälningsskyldigheten utsträcktes till landstormen tillhörande
värnpliktiga jämlikt beslut av 1918 års riksdag. I den till riksdagen avlåtna
propositionen i ämnet yttrade föredragande departementschefen, bland
annat, att huvudändamålet med mönstringen vore att lämna vederbörande
rullföringsmyndigheter tillförlitliga uppgifter rörande de värnpliktigas vistelseort,
adress och yrke samt om deras värnpliktsförhållanden i övrigt. Dylika
uppgifters lämnande utgjorde en nödvändig förutsättning för att mobiliseringsverket
skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fungera. Mönstringsinstitutionen
utgjorde således ett för krigsberedskapeus vidmakthållande
nödvändigt led uti en välordnad härorganisation. Erfarenheterna hade till
fullo ådagalagt nödvändigheten av att mönstringsskyldigheten utsträcktes
jämväl till landstormen. Frånvaron av sådan skyldighet för landstormen
medförde, att vederbörande landstormsrullor vore i hög grad ofullständiga
och otillförlitliga. Av enahanda skäl, som anförts i fråga om mönstringsskyldigheten,
borde landstormsmännen även beträffande adressanmälningsskyldighet
likställas med värnpliktiga tillhörande beväringen.
Då de sålunda angivna skälen för åläggande av mönstrings- och adressanmälningskyldighet
för landstormsmän alltjämt synas äga giltighet, finner
sig utskottet icke kunna tillstyrka borttagandet av denna skyldighet.
Däremot har utskottet kommit till den uppfattningen, att då den värnpliktige
ansetts kunna befrias från mönstringsskyldighet det år, varunder
lian varit i tjänstgöring, sådan befrielse utan större olägenhet torde kunna
medgivas jämväl beträffande det år, under vilket den värnpliktige undergått
inskrivning. I berörda syfte föreslår utskottet en ändring i § 32.
För övrigt har utskottet icke något att erinra mot den avfattning, förevarande
§§ erhållit i Kungl. Maj:ts förslag.
§ 34.
Vad denna § angår, ifrågasätter utskottet icke någon ändring i Kungl.
Maj:ts förslag, utom såvitt avser mom. 6. Med hänsyn till angelägenheten
av att i största möjliga utsträckning tillgodose krigsmaktens behov av personal
med högre tekniska insikter förordar utskottet, att — i överensstämmelse
med vad som föreslagits i motionen nr 241 i första kammaren av herr
254
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
C. G. Hammarskjöld — bland de kategorier, som enligt föreskrift i nyssnämnda
mom. 6 skola tillhöra beväringens första uppbåd under hela sin
värnpliktstid, upptagas jämväl sådana värnpliktiga, som avlagt avgångsexamen
från högre teknisk läroanstalt.
§§ 35-37.
Beträffande dessa §§ har utskottet icke något att erinra mot Kung], Maj:ts
förslag.
§ 39.
Icke heller mot denna §:s avfattning enligt Kungl. Maj:ts förslag finner
utskottet anledning till någon erinran.
§ 40.
I mom. 1 av förevarande § stadgas, att värnpliktig, som utan laga förfall
utebliver från inskrivningsförrättning, skall, därest han icke oaktat sin frånvaro
bliver inskriven eller frikallad från värnpliktens fullgörande, bota, första
året 10 kronor och varje år, han ånyo beträdes därmed, 40 kronor. Kungl.
Maj:t föreslår nu en höjning av bötesbeloppen till respektive 25 och 100
kronor. Vad sålunda föreslagits finner sig utskottet böra biträda.
Enligt mom. 2 av samma § skall värnpliktig, som inställer sig vid inskrivningsförrättning
för annan ort än där han är kyrkobokförd eller för annat
sjömanshus än det han tillhör men därvid försummar avlämna prästbetyg
ävensom, i visst angivet fall, intyg från sjömanshusombudsman eller sjöfartsbok
samt till följd därav icke kan emottagas, anses lika med den, som icke
inställt sig till inskrivningsförrättning. Därest böterna för uteblivande från
inskrivningsförrättning höjas till nyss angivna belopp, synes den nu gällande
likställigheten mellan sådant uteblivande och i mom. 2 omförmäld försummelse,
vilken får anses vara av lindrigare art, icke vidare böra upprätthållas.
Utskottet har därför funnit sig böra föreslå, att för sistnämnda försummelse
stadgas ett bötesbelopp av 10 kronor.
§ 41.
Enligt den nuvarande lydelsen av denna § är bötesbeloppet för försummelse
av mönstrings- och adressanmälningsskyldigheten bestämt till 5 kronor.
Kungl. Maj:t har föreslagit höjning av ifrågavarande bötesbelopp till 10
kronor.
Uti förenämnda motion i andra kammaren nr 317 har herr Bergström i
Bäckland anfört, att försummelse av de skyldigheter, som åligga de värnpliktiga
med avseende på mönstrings- och adressanmälningsskyldigheten,
torde bero på glömska och förbiseende och icke av likgiltighet för att fullgöra
ifrågavarande bestämmelser, samt att ett större bötesbelopp än det nuvarande
blott skulle komma att öka bitterheten hos de bötfällda. Motionären
har därför ansett, att en höjning av bötesbeloppet enligt Kungl. Maj:ts
förslag icke borde ifrågakomma.
Utskottet, som i så måtto delar motionärens uppfattning, att åtminstone
flertalet av de försummelser, varom här är fråga, torde vara beroende av
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 255
glömska och förbiseende, finner sig böra förorda, att förevarande § bibehålies
oförändrad.
§§ 42 och 43.
I fråga om dessa §§ biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag.
§§ 45-47.
Jämväl de i dessa §§ av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna lämnas av
utskottet utan erinran. I § 45 föreslår utskottet en jämkning, som betingas
av den i § 40 mom. 2 av utskottet förordade ändringen.
§§ 51-55.
Beträffande dessa §§ biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag.
De värnpliktigas avlöning.
I fråga om de värnpliktigas avlöning föreslår Kungl. Maj:t, att penningbidrag
skall under hela tjänstgöringstiden utgå med 50 öre om dagen samt
att penningtillskott icke skall utgå till någon värnpliktskategori.
Uti motionerna nr 202 i första kammaren av herrar Yindahl och Almkvist
och nr 283 i andra kammaren av herrar Bengtsson i Norup och Carlström
hemställes, att penningbidraget skall, i och med att den nya värnpliktslagens
bestämmelser rörande tjänstgöringstiden träda i tillämpning, utgå
med 50 öre om dagen, dock att värnpliktig, som uttages till längre tjänstgöringstid
än 140 dagar, skall för överskjutande tid åtnjuta ett penningbidrag
av 1 krona om dagen.
Herr Lindhagen hemställer i sin motion i första kammaren nr 237, att
riksdagen ville besluta eller hos regeringen begära förslag i syfte, att så
länge längre utbildningstid för studenter och likställda äger rum, staten
erlägger ersättning för den exproprierade överskottstiden med ett tillräckligt
belopp ävensom i den omfattning, närmare kan varda bestämt, bekostar ränta
å sådan värnpliktigs gäld och andra dylika utgifter för berörda tid.
Herr Clason föreslår i sin motion i första kammaren nr 245, att penningbidraget
skall utgå med 30 öre om dagen under de 145 första dagarna av
tjänstgöringstiden, 50 öre om dagen från och med den 146:te till och med
den 240:de dagen samt 75 öre om dagen från och med den 241:sta dagen.
Slutligen hemställes i herr Samuelssons m. fl:s motion i andra kammaren
nr 366, att den kontanta avlöningen till de värnpliktiga skall utgå med 1
krona om dagen under hela tjänstgöringstiden.
Efter övervägande av de på förevarande fråga inverkande omständigheter,
och då det synes med rättvisa och billighet överensstämmande, att de värnpliktiga,
som uttagas till tjänstgöring av längre varaktighet än den för flertalet
värnpliktiga föreslagna tjänstgöringstiden av 140 dagar, komma i åtnjutande
av högre ersättning under den överskjutande tjänstgöringstiden,
har utskottet funnit sig böra, med tillstyrkande av de förut omnämnda
motionerna nr 202 och nr 283, föreslå, att penningbidraget till de värnpliktiga
skall, i och med att den nya värnpliktslagens bestämmelser rörande tjänst
-
256
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
göringstiden träda i tillämpning, utgå med 50 öre om dagen, doek att värnpliktig,
som uttages till längre tjänstgöringstid än 140 dagar, skall för överskjutande
tid åtnjuta ett penningbidrag av 1 krona om dagen. Sådan högre
gottgörelse synes emellertid icke böra utgå till den, som erhållit tillstånd att
fullgöra tjänstgöring enligt bestämmelserna i lagen om värnpliktiga, vilka
hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring.
I överensstämmelse med vad Kungl. Maj:t föreslagit, torde penningtillskott
icke böra utgå till någon värnpliktskategori.
Åtgärder för höjande av utbildningens etfektivitet.
Försvarsrevisionen framhöll i sitt betänkande vikten av att de värnpliktigas
utbildning gjordes så effektiv som förhållandena över huvud taget medgåve.
Såsom åtgärder, vilka vore ägnade att höja utbildningens effektivitet,
angav revisionen särskilt utbildningstidens förläggande huvudsakligen till
sommarhalvåret, de till krigstjänst uttagna värnpliktigas befrielse i görligaste
mån från förekommande handräckningsgöromål samt en med hänsyn till de
ändrade tjänstgöringsförhållandena ändamålsenlig omläggning av planer och
metoder för utbildningen. I sistnämnda hänseende uttalade revisionen den
uppfattningen, att utbildningsprogrammen icke borde upptaga annat än sådant,
som vore av betydelse för soldatens uppträdande i fält. Av särskild
vikt syntes vara, att utbildningen ägde rum efter pedagogiskt riktiga grunder
samt att befäl och underbefäl i erforderlig mån dels erhölle undervisning
och handledning angående de ur pedagogisk synpunkt lämpligaste metoderna
för utbildningens bedrivande, dels sattes i tillfälle att förbereda sig för övningarna.
I sådant syfte borde klara och bestämda anvisningar givas angående
utbildningsmål och utbildningstidens användning under olika perioder
o. s. v. ävensom angående de utbildningsmetoder, som lämpligen borde
komma till användning. Givet vore dock, att dessa anvisningar icke borde
vara så detaljerade, att vederbörande truppbefälhavares handlingsfrihet
därigenom på obehörigt sätt inskränktes. Slutligen syntes en lämpligt avvägd
specialisering av utbildningen i flera fall vara ägnad att medföra snabba
och goda utbildningsresultat.
I propositionen nr 50 har föredragande departementschefen anfört, att
det föreliggande förslaget rörande utbildningstiderna grundats på den förutsättningen,
att de av försvarsrevisionen förordade åtgärderna för höjandet av
utbildningens effektivitet komme att i största möjliga utsträckning genomföras.
Herrar von Sneidern och Hellberg hava nu i motionen nr 228 i första
kammaren hemställt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla,
det Kungl. Maj:t med beaktande av i motionen angivna utvägar måtte undersöka
möjligheterna till en mera effektiv användning av utbildningstiden för
de värnpliktiga.
Utan att ingå på de i motionen anvisade metoderna för uppnående av
det åsyftade målet vill utskottet på det kraftigaste understryka angelägenheten
av att alla åtgärder vidtagas, som kunna bidraga till övningstidens utnyttjande
på det mest ändamålsenliga och effektiva sätt. Med hänsyn till
vad departementschéfeii i detta ämne anfört, förutsätter emellertid utskottet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försia särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 25?
såsom självfallet, att denna fråga av Kungl. Maj:t kommer att göras till föremål
för synnerlig uppmärksamhet, vadan någon särskild framställning i ämnet
från riksdagens sida icke synes utskottet vara av behovet påkallad.
Åtgärder i syfte att bereda de värnpliktiga större trygghet
till liv och hälsa in. m.
I sm förut omförmälda motion i första kammaren nr 235 har herr Lindhagen
hemställt, att riksdagen ville besluta eller hos regeringen begära
övervägande av
1 .o) en lagstiftning eller andra åtgärder, som kunna bereda de värnpliktiga
större trygghet till liv och hälsa under utövning av värnplikten än för
närvarande äger rum;
2:o) sådan ändring i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning
av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, att värnpliktiga
för sådan kroppsskada erhålla en fullgod, rikligt tilltagen pensionering motsvarande
de uteblivna förvärvsmöjligheterna och vållade ofta livslånga lidanden.
I anledning av denna motion får utskottet anföra följande.
lie militära övningarna äro och måste givetvis vara av den art, att det
icke helt torde kunna undvikas, att de värnpliktiga under deltagande i dessa
övningar drabbas av olycksfall eller ådraga sig sjukdomar med eventuellt
dödlig utgång eller med framtida men såsom påföljd. Le risker, som föreligga
i berörda hänseende, måste emellertid med alla till buds stående
medel begränsas. Utan att underskatta värdet och ändamålsenligheten av
de olika åtgärder, som, enligt vad utskottet inhämtat, redan nu vidtagits i
ovan nämnt syfte, anser sig utskottet dock böra giva till känna den uppfattningen,
att förhållandena på detta område icke kunna betecknas såsom
fullt tillfredsställande. Sålunda inträffa allt emellanåt händelser, som giva
vid handen, att de värnpliktiga under övningarna understundom utsättas för
obehörigt starka fysiska påfrestningar samt att vid förläggning utomhus tillbörlig
hänsyn icke tages till väderleksförhållanden och dylikt. Utskottet finner
sig därför böra förorda, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande, vilka åtgärder som kunna
vidtagas i syfte att bereda de värnpliktiga större trygghet till liv och hälsa.
Vidkommande härefter frågan om ändring i 1909 års förordning om ersättning
i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, har
utskottet icke kunnat undgå att finna de nu gällande bestämmelserna i detta
ämne vara i åtskilliga hänseenden otillfredsställande. Det synes därför utskottet
önskvärt, att förslag till ny lagstiftning i ämnet med det snaraste
framlägges för riksdagen.
Värnpliktigas skyddande mot förlust av arbetsauställningar.
Enligt lagen den 16 oktober 1914 om förbud i vissa fall mot värnpliktigs
skiljande från tjänst eller arbete må värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes
i annans tjänst anställd, ej skiljas från anställningen i anledning därav,
att han har att fullgöra i värnpliktslagen stadgad övning om högst 60 dagar
eller mobiliseringsövning, som kan vara i särskild lag föreskriven. Lider
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. 1 avd. 1 A haft. (Nr 1.) 722 25 17
258 Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.
värnpliktig skada därigenom, att arbetsgivare ej fullgör vad honom till följd
av den värnpliktiges anställning i lians tjänst åligger, är arbetsgivaren pliktig
ersätta skadan. .
Med anledning av i ärendet väckta motioner anhöll riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t den 6 maj 1916 (nr 98) bland annat, att Kungl. Maj:t ville
taga under övervägande, under vilka förutsättningar sådan ändring kunde
vidtagas i 1 § av ifrågavarande lag, att värnpliktig tillkommande rätt att
efter fullgjord vapenövning återfå sin anställning utsträcktes att gälla även
för det fall, att vapenövningens längd överstege 60 dagar, samt för riksdagen
framlägga det förslag, som av nämnda utredning kunde föranledas.
Berörda riksdagsskrivelse blev den 17 november 1916 anmäld i statsrådet
och remitterad till socialstyrelsen för utlåtande. Ben 30 december 1922
avgav styrelsen det infordrade utlåtandet. Ärendet är alltjämt beroende på
Kungl. Maj:ts prövning.
Såsom förut nämnts, har herr Lindhagen i sin motion i första kammaren
nr 236 hemställt, att riksdagen ville besluta eller hos regeringen begära
övervägande och förslag:
1 :o) i syfte att den statliga expropriationen i talrika fall av de värnpliktigas
förvärvsanställningar måtte upphävas eller åtminstone ske mot lämnad
fullgod gottgörelse för därigenom vållade förluster och mer eller mindre långvariga
lidanden; .
2:o) till sådan ändring i lagen den 16 oktober 1914 om förbud i vissa fall
mot värnpliktigas skiljande från tjänst eller arbete, som av 1916 års riksdag
begärts, eller ock en offentlig förklaring om anledningarna till att denna
framställning icke kunnat bifallas.
Den av motionären framkastade tanken, att de värnpliktiga, som till
följd av inkallelse till värnpliktstjänstgöring förlora sina arbetsanställningar,
skulle av staten beredas gottgörelse härför, torde med hänsyn till därmed
förenade kostnader och av andra praktiska skäl svårligen kunna realiseras.
Vad därefter angår frågan om ändring i ovannämnda lag av den 16 oktober
1914, har motionären själv uttalat den uppfattningen, att svårigheterna
att på den gällande och till utvidgning ifrågasatta lagstiftningens grund
komma till rätta med här ifrågavarande missförhållanden sannolikt aro
oövervinneliga. I sitt förenämnda utlåtande har socialstyrelsen anfört, att
vissa betänkligheter kunde resas mot en lagstiftning i ämnet, men att det
syntes styrelsen, som om det ifrågavarande syftet i avsevärd grad skulle
kunna tillgodoses genom åtgärder från de anställdas egen sida. Vid uppgörandet
av kollektivavtal hade nämligen deras organisationer i många fall
tillfälle att få till stånd bestämmelser, som i skälig mån tillförsäkrade de
anställda att efter värnplikts övningarna återfå förut innehavd anställning.
Såsom redan nämnts, har Kungl. Maj:t ännu icke fattat beslut i anledning
av riksdagens förut omförmälda skrivelse. Utskottet, som omfattar det
tidigare av riksdagen uttalade önskemålet, finner dock icke skäl tillstyrka,
att någon förnyad framställning i ämnet nu göres från riksdagens sida.
Förevarande motion torde alltså icke böra föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.
259
Ersättning i visst fall åt värnpliktig vid inställelse till och återfärd
från tjänstgöring.
Jämlikt beslut av riksdagen äger värnpliktig, som för inställelse vid inskrivningsförrättning,
till vilken lian blivit kallad, har att från hemvistet i
kyrkobokföringsorten till förrättningsstället tillryggalägga mer än två nymil
°ch förut °''i Siort siS skyldig till förfallolös utevaro från dylik förrättning,
for såväl fram- som återresan uppbära en gottgörelse av 1 krona för varje
Överskjutande nymil. Enligt samma grunder utgår färdgottgörelse till värnpliktig,
som för inställelse till tjänstgöring vid det truppförband, han tillhör,
har att från hemvistet i kyrkobokföringsorten till vederbörlig samlingsplats
eller till tjänstgöringsorten, om han där skall direkt inställa sig, tillryggalägga
mer än 2 nymil, dock under förutsättning, att han icke tidigare gjort
sig skyldig till förfallolös utevaro från inskrivningsförrättning eller värnpliktstjänstgöring.
Uti sin förenämnda motion i andra kammaren nr 358 har herr Olovson
i Västerås hemställt, att riksdagen måtte dels för sin del besluta, att sista
punkten i § 14 mom. 3 av Kungl. Maj:ts förslag till värnpliktslag skall utgå,
dels ock medgiva, att värnpliktig, utan hinder av den omständigheten, att
lian förut förfallolöst uteblivit från inskrivningsförrättning eller värnpliktstjänstgöring,
må komma i åtnjutande av gottgörelse för färd till och från
dylik förrättning eller värnpliktstjänstgöring enligt vad därom eljest är
stadgat.
Utskottet har förut i annat sammanhang uttalat sin anslutning till det i
motionen framställda yrkandet om ändring av § 14 mom. 3 värnpliktslagen.
Genom den föreslagna ändringen bliver den värnpliktige berättigad till färdgottgörelse
vid inställelse till inskrivningsförrättning även i det fall, att han
tidigare förfallolöst uteblivit från sådan förrättning. En naturlig konsekvens
härav synes vara, att dylikt uteblivande icke heller bör medföra förlust av
rätten till ersättning för inställelse till tjänstgöring. Utskottet finner sig
alltså böra förorda motionen i nu berörda hänseende. Däremot kan utskottet
icke följa motionären, då han ifrågasätter, att jämväl sådana värnpliktiga,
som tidigare gjort sig skyldiga till förfallolös utevaro från tjänstgöring,
skola komma i åtnjutande av färdgottgörelse. Särskilt med hänsyn till den
betydligt allvarligare arten av den förseelse, varom här är fråga, anser nämligen
utskottet tillräckliga skäl icke föreligga att på denna punkt tillstyrka
någon ändring av nu gällande bestämmelser.
På grund av vad utskottet här ovan anfört, får utskottet hemställa,
l:o) att riksdagen — under förutsättning att riksdagen fattar
beslut, som av Kungl. Maj:t godkännes, angående försvarsväsendets
ordnande — med förklarande att Kungl. Maj:ts för
-
Värnplikt och
värnpliktsälder.
Värnplikt för
den, som förvärvar
svensk
medborgarrätt.
Beväring och
landstorm.
Frikallelse.
260 Första särskilda utskottets utlåtande AV 1.
slag till värnpliktslag icke kunnat av riksdagen oförändrat antagas,
må i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposi
tion för sin del antaga följande
Förslag
till
Värnpliktslag.
Härigenom förordnas som följer:
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
KAP. I.
Allmänna bestämmelser.
§ L
Varje svensk man är värnpliktig från och med det kalenderår, under vilket
han fyller tjugu år, till och med det, under vilket han fyller fyrtiotvå år.
§ 2.
För den, som förvärvar svensk medborgarrätt det kalenderår, under vilket
han fyller tjugu år, eller därefter, inträder värnplikten från och med det år,
som infaller näst efter det han förvärvat nämnda rätt.
§ 3.
1. Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen
delas i första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är femton år,
elva år i första och därefter fyra år i andra uppbådet.
I krigstid bestämmer dock endast behovet tjänstetidens längd för de inkallade.
2. Under den tid, värnpliktig icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen.
§ 4.
1. Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd av lyte,
stadigvarande sjukdom, kroppslig svaghet eller annan dylik orsak icke är
duglig till krigstjänst.
2. Från värnpliktens fullgörande under fredstid frikallas:
a) den, som, utan att vara oduglig till krigstjänst, likväl icke är vapenför;
b) den, vilken vid den tidpunkt, då
b) den, vilken vid den tidpunkt, då
han enligt § 5 är skyldig att inställa
sig till inskrivning, har hustru eller
barn, som är för sitt uppehälle beroende
av hans arbete; samt
c) den, som är ende arbetsföre sonen,
sonsonen eller dottersonen till orkeslös
eller vanför fader, farfader, morfader
han enligt § 5 är sk3ddig att inställa
sig till inskrivning, har hustru eller
barn, som är för sitt uppehälle väsentligen
beroende av hans arbete; samt
c) den, som är ende arbetsföre sonen,
sonsonen eller dottersonen till orkeslös
eller vanför fader, farfader, morfader
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
261
(Kungl. Maj:ts förslag.)
eller till änka, frånskild eller övergiven
hustru eller ogift kvinna, ende arbetsföre
fostersonen till orkeslös eller
vanför fosterfader eller till fostermoder
eller ende arbetsföre brodern
till ett eller flera minderåriga eller
vanföra faderlösa syskon, dock endast
såvida sagda föräldrar, far- eller morföräldrar
eller fosterföräldrar eller
syskon äro för sitt uppehälle beroende
av hans arbete.
Har sådan för sitt uppehälle av den
värnpliktiges arbete beroende anhörig,
som under c) sägs, av samme värnpliktige
erhållit försörjning alltifrån
början av närmast föregående kalenderår
eller, där behovet av försörjning
uppstått först vid senare tidpunkt,
alltifrån behovets uppkomst,
skall den värnpliktige även i det fall,
att han icke är den ende arbetsföre
sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen
eller brodern, frikallas från
värnpliktens fullgörande under fredstid,
därest han är den ende, som, såvitt
veterligt är, kan lämna nödigt försörjningsbidrag.
(Utskottets förslag.)
eller till änka, frånskild eller övergiven
hustru eller ogift kvinna, ende arbetsföre
fostersonen till orkeslös eller
vanför fosterfader eller till fostermoder
eller ende arbetsföre brodern till ett
eller flera minderåriga eller vanföra
faderlösa syskon, dock endast såvida
sagda föräldrar, far- eller morföräldrar
eller fosterföräldrar eller syskon äro
för sitt uppehälle väsentligen beroende
av hans arbete.
Har . sådan för sitt uppehälle av
den värnpliktiges arbete väsentligen
beroende anhörig, som under c) sägs,
av samme värnpliktige erhållit försörjning
alltifrån början av närmast föregående
kalenderår eller, där behovet
av försörjning uppstått först vid senare
tidpunkt, alltifrån behovets uppkomst,
skall den värnpliktige även i det fall,
att han icke är den ende arbetsföre
sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen
eller brodern, frikallas från
värnpliktens fullgörande under fredstid,
därest han är den ende, som, såvitt
veterligt är, kan lämna nödigt försörj
ningsbidrag.
§ 5-
1. Värnpliktig är skyldig att inställa sig till inskrivning det år, han fyller
tjugu år.
2. Tjänstetiden i beväringen beraknas från början av nyssnämnda år,
även om den värnpliktige till följd av laga förfall eller beviljat uppskov
skulle bliva inskriven först ett senare år.
Där inskrivning till följd av den värnpliktiges uteblivande utan laga förfall
skett ett senare ar, räknas tjänstetiden från början av inskrivningsåret.
Har värnpliktig utan laga förfall eller beviljat uppskov under något år av
tjänstetiden uteblivit från honom enligt § 27 under samma år åliggande
tjänstgöring, må detta år icke räknas honom till godo såsom tjänsteår i beväringen.
Huru förhållas skall, då värnpliktig uteblivit från endast en del
av årets tjänstgöring, bestämmer Konungen.
3. Värnpliktig, varom i § 2 förmäles, är skyldig att inställa sig till inskrivning
det år, hans värnplikt tager sin början. Sådan värnpliktig anses
därvid likställd med den, som förut erhållit uppskov med inskrivning.
Tiden för
inskrivning
m. m
262
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Inskrivning
säsoni
underårig.
Värnpliktigs
tjänst.
Befrielse under
. krigstid.
Värnpliktig
får ej hindras
att inställa sig.
Värnpliktig,
ådömd påföljd
Onligt 2 kap.
19 § strafflagen,
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 6.
1. Yngling, vilken avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar, skall anses
däremot svara, så ock yngling, vilken vid navigationsskola avlagt sjökaptenseller
styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller andra klass, må
redan det år, då han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning.
För bifall härtill fordras att vara vapenför.
2. Annan yngling, än i mom. 1 avses, må ock redan det år, då han
fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning för utbildning till
plutonchef eller motsvarande befattning, där han är vapenför och, på sätt
Konungen förordnar, visar sig äga förutsättningar för dylik utbildning.
3. Likaledes må annan yngling, än i mom. 1 avses, redan det år, då
han fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning antingen för
att utbildas till underbefäl eller fackman vid infanteriet, trängtrupperna
eller intendenturtrupperna eller för att från annat inskrivningsområde än
Norrbottens uttagas för utbildning vid Norrbottens regemente.
För bifall härtill fordras, att han är vapenför och i övrigt lämplig till den
tjänstgöring, vartill han anmäler sig.
4. För en var enligt mom. 1, 2 eller 3 inskriven räknas den i § 3
mom. 1 angivna tjänstetiden i beväringen från och med det år, då han
fyllde tjugu år.
5. Yad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar
för de enligt denna § inskrivna, även innan de inträtt i värnpliktsåldern.
§ 7-
Vapenför värnpliktig uttages till linjetjänst eller till ersättningsreserven.
§8.
Körande inskrivna värnpliktigas befrielse från tjänstgöring under krigstid
meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjänst och det allmännas
behov finnas vara påkallade.
§ 9.
Värnpliktig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjänst eller arbete
antagen, må ej av husbonde eller arbetsgivare hindras att i behörig tid inställa
sig till inskrivning, tjänstgöring eller mönstring eller att fullgöra
annan honom i denna lag ålagd skyldighet.
§ io.
Värnpliktig, vilken är på grund av honom ådömd straffpåföljd utestängd
från behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen,
må ej fullgöra honom åliggande tjänstgöring. Sådan värnpliktig anses likställd
med den, som erhållit uppskov med tjänstgöring.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
263
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
KAP. II.
Om de värnpliktigas inskrivning ock redovisning.
§ n
1.
Pör inskrivning och redovisning av de värnpliktiga, med det i mom. 2
stadgade undantag, indelas riket uti inskrivningsområden och rullföringsområden;
varje
För vart och ett av dessa områden förordnas en befälhavare (inskrivningsbefälhavare,
rullföringsbefälliavare).
2. För inskrivning av de värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus,
samt för redovisning av marinens och flygvapnets å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga bestämmas särskilda sjörullföringsområden, vart och ett omfattande
ett eller flera sjömanshus. För varje sjörullföringsområde förordnas
en befälhavare (sjörullföringsbefälhavare), lydande under stationsbefälliavare
vid station av flottan.
. § 12.
1. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare åligger att, sedan mantalsskrivningarna
blivit avslutade, med ledning av mantalslängderna uppsätta
fullständiga listor över inskrivningsskyldiga värnpliktiga. Dessa listor skola för
granskning översändas till vederbörande pastorsämbeten, vilka genom anteckning
å dem böra upplysa, dels om någon av däruti upptagna värnpliktiga är på
grund av honom ådömd straffpåföljd för alltid eller för viss tid utestängd från
behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen, eller
avlidit eller avflyttat till annan ort, som, då den är känd, bör uppgivas,
eller är inskriven å sjömanshus, med uppgift på sjömanshuset, dels om och
vilka inskrivningsskyldiga värnpliktiga efter mantalsskrivningen inflyttat i
församlingen, med uppgivande, där så ske kan, från vilken ort inflyttningen
skett, varefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrifter,
skola till mantalsskrivningsförrättaren återsändas. Mantalsskrivningsförrättaren
insänder dessa listor, behörigen transporterade och summerade, till
Konungens befallningsliavande, som ofördröjligen översänder dem till vederbörande
inskrivningsbefälhavare.
2. Prästerskapet samt landsstatens tjänstemän, synnerligen mantalsskrivningsförrättarna,
så ock sjömanshusombudsmännen vare pliktiga att, i allt
vad på dem kan ankomma, tillhandagå vederbörande befäl med de upplysningar
och det bistånd, som av dem kunna äskas för de värnpliktigas inskrivning
och redovisning.
3. Där anteckningar motsvarande församlingsböckerna föras av annan
myndighet än prästerskapet, skola prästerskapets skyldigheter enligt denna
§ åligga sådan myndighet.
4. Närmare föreskrifter om fullgörandet av de åligganden, som i fråga
om de värnpliktigas inskrivning och redovisning tillkomma områdesbefäl
-
lnskrivningsoch
rullföringsområden.
Åtgärder för
inskrivning
m. m.
264
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Värnpliktigs
inskrivning.
Personlig
inställelse.
Inskrivnings
bok.
Inskrivnings
ort.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
havare och sjömanshusombudsmän ävensom mantalsskrivningsförrättare och
pastorer eller i mom. 3 omförmälcla myndigheter, utfärdas av Konungen.
§ 13.
1. Varje år skall inom de särskilda rullföringsområdena och för de särskilda
sjömanshusen å tider och ställen, som, efter det vederbörande inskrivnings-
eller sjörullföringsbefälhavare blivit hörd, bestämmas av Konungens
befallningshavande i det län, till vilket rullföringsområdet eller
största delen därav hörer, eller inom vilket sjömanshuset är beläget, inskrivning
förrättas med de värnpliktiga, som under året fylla tjugu år, samt med
de äldre värnpliktiga, vilka icke förut blivit inskrivna eller frikallade.
2. Inkallelse till inskrivningsförrättning verkställes av Konungens befallningshavande
genom kungörelse och offentligt anslag inom varje kommun.
§ 14.
1. Vid inskrivningsförrättning är varje till densamma inkallad värnpliktig
med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus och inmönstrad till
sjöfart, skyldig att personligen inställa sig; dock må utan personlig inställelse
inskrivas värnpliktig, som i den ordning, Konungen föreskriver, styrker, att
han är vapenför, och som antingen finnes enligt § 43 mom. 1 hava visat laga
förfall för uteblivandet eller ock innehar anställning utomlands eller uppehåller
sig därstädes för idkande av studier eller för utbildning i sitt yrke.
2. Efter inskrivningen erhåller den värnpliktige en inskrivningsbok, varuti
skall av vederbörande befäl antecknas vad som är av vikt att känna beträffande
hans värnplikt, och med vilken bör följa ett utdrag av denna lag
samt av andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.
3. Överstiger avståndet mellan in- 3. Överstiger avståndet mellan inkallad
värnpliktigs hemvist inom den kallad värnpliktigs hemvist inom den
ort, där han är kyrkobokförd, och ort, där han är kyrkobokförd, och
förrättningsstället två nymil, är han förrättningsstället två nymil, är han
berättigad att uppbära den gottgörelse berättigad att uppbära den gottgörelse
för fram- och återresan mellan dessa för fram- och återresan mellan dessa
orter, som varder särskilt bestämd, orter, som varder särskilt bestämd.
Sådan gottgörelse tillkommer dock icke
värnpliktig, som tillförene utan laga
förfall uteblivit från dylik förrättning.
§ 15-
1. Inställelse till inskrivning sker vid inskrivningsförrättning för den ort,
där den värnpliktige är kyrkobokförd.
Värnpliktig, som vistas å annan ort, må dock undergå inskrivning å
vistelseorten, men skall i sådant fall utan kallelse anmäla sig hos vederbörande
inskrivningsnämnd och därvid avlämna prästbetyg. Sålunda inskriven
värnpliktig tillhör fortfarande det område, där han är kyrkobokförd.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
265
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
2. Inskrivning av värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus, sker vid
inskrivningsförrättning för det sjömanshus, han tillhör. Sådan värnpliktig
må dock undergå inskrivning vid inskrivningsförrättning för annat sjömanshus,
i vilket fall det åligger honom att utan kallelse anmäla sig hos inskrivningsnämnden
för sistnämnda sjömanshus och därvid, förutom pästbetyg,
avlämna intyg från vederbörande sjömanshusombudsman rörande såväl sin
befattning inom sjömansyrket som den tid, varunder han varit inmönstrad
till sjöfart, eller, om intyg icke kunnat anskaffas, uppvisa sjöfartsbok.
Å sjömanshus inskriven värnpliktig, som tilldelas hären, överföres till det
rullföringsområde, inom vilket han är kyrkobokförd.
3. Yad i denna § stadgas om värnpliktig skall äga motsvarande tilllämpning
beträffande yngling, som enligt § 6 inskrives, innan han inträtt i
värnpliktsåldern.
KAP. III.
Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om frikallelse
i vissa fall.
. § I6''
1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsförrättning
meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående anledning,
såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling eller
dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara till tjänstgöring oförmögen
eller olämplig eller genom de med tjänstgöringen förenade ansträngningarna
utsättas för men eller fara.
2. Förefinnes anledning till uppskov enligt mom. 1 ännu vid inskrivningsförrättningen
det år, under vilket den värnpliktige fyller tjugufyra år, frikallas
han från värnpliktens fullgörande under fredstid.
3. Bliver inskriven värnpliktig till följd av sådan orsak, som omförmäles
i § 4 mom. 1, oduglig till krigstjänst, äger han att, på framställning hos
behörig inskrivningsnämnd, varda frikallad från värnpliktens vidare fullgörande.
Uppkommer för inskriven värnpliktig sådant förhållande, som avses i § 4
mom. 2 första stycket a) eller c) eller andra stycket, äger han, likaledes på
framställning hos behörig inskrivningsnämnd, att varda frikallad från värnpliktens
vidare fullgörande under fredstid.
4. I enahanda ordning skall vidare från värnpliktens fullgörande under
fredstid frikallas:
a) till svensk medborgare genom naturalisation upptagen utländsk man,
som det år, han jämlikt § 5 mom. 3 är skyldig att inställa sig till inskrivning,
fyller minst tjuguses år;
b) den, som avflyttat från riket och därefter återinflyttat hit, dock under
villkor,
att avflyttningen icke skett i strid
med vid tidpunkten för densamma gällande
föreskrifter,
Uppskov med
inskrivning
m. m.
266
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Uppskov med
tjänstgöring
m. in.
(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)
att han under det år, lian åter inflyttat, fyllt minst tjugusex år, och
att minst sju år förflutit från avflyttningen till återinflyttningen, häri således
icke inberäknad den tid, som vistelsen i riket varat, innan förlorad
svensk medborgarrätt återförvärvats; samt
c) en var, som kan med intyg styrka, att han i utlandet gjort militärtjänst
under längre tid än i § 27 mom. 1 stadgas.
5. Där, utan att fall, varom ovan i denna § sägs, är för handen, synnerliga
skäl därtill föreligga, må Konungen helt eller delvis frikalla inskriven
värnpliktig, som därom anhåller, från värnpliktens fullgörande under fredstid.
§ 17.
1. Uppskov till nästföljande år med påbörjandet av den i § 27 föreskrivna
första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd för värnpliktiga, uttagna
till linjetjänst, kan vid inskrivningen medgivas:
a) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som enligt intyg från sjömanshusombudsmannen
är förhyrd för längre utrikes resa å handelsfartyg och som
till följd därav icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fortvarar,
inställa sig;
b) å sjömanshus inskriven värnpliktig, som gör sannolikt, att han inom
ett år efter inskrivningen kommer att söka inträde i sjökaptens-, styrmans-,
förste maskinist- eller andre maskinistklass vid navigationsskola;
c) värnpliktig, som själv förvaltar och brukar honom tillhörig fast egendom
eller själv driver honom tillhörig handels-, fabriks- eller annan industriell
rörelse och av en eller annan anledning icke varit i tillfälle att på lämpligt
sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han för
sin militära tjänstgöring skulle bliva frånvarande; samt
d) värnpliktig, som visar annat giltigt skäl för uppskovs beviljande, såsom
att tjänstgöringens fullgörande skulle medföra avsevärt avbräck i fortskriden
lärokurs eller eljest bereda honom eller av hans arbete beroende nära anhöriga
väsentliga svårigheter eller olägenheter.
Fortfar anledning till uppskov med ovan nämnd tjänstgöring, må förlängt
uppskov, varje gång för ett år, av vederbörande inskrivningsnämnd beviljas
den värnpliktige; dock att tjänstgöringen skall taga sin början senast det år,
under vilket han fyller tjugufyra år.
2. Yppas för värnpliktig, uttagen till linjetjänst, efter det inskrivningsförrättningen
avslutats, sådan anledning till uppskov, varom i mom. 1 förmäles,
med påbörjande av den i § 27 föreskrivna första tjänstgöring eller
tjänstgöring i en följd, må uppskov med påbörjande av nämnda tjänstgöring
till nästföljande år medgivas den värnpliktige i den ordning, Konungen bestämmer.
Fortfar anledning till uppskov eller har annan uppskovsanledning
av beskaffenhet, som ovan nämnts, yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,
åligger det den värnpliktige, där han önskar ytterligare uppskov
med ifrågavarande tjänstgöring, att vid sagda förrättning göra framställning
därom hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det, som
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
267
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
tidigare föranlett uppskov, yppats så sent, att framställning icke kunnat göras
hos inskrivningsnämnden, må förnyat uppskov medgivas i den ordning,
Konungen bestämmer.
3. Från redan påbörjad första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd må
i den ordning, Konungen bestämmer, hemförlovas till linjetjänst uttagen
värnpliktig, för vilken efter tjänstgöringens början i anledning av dödsfall
eller annan av honom oberoende händelse inträtt förhållande, på grund varav
han är att likställa med i mom. 1 c) eller d) omförmäld värnpliktig.
Fortfar förfallet eller har annan anledning av beskaffenhet, som ovan sägs,
till uppskov med den återstående tjänstgöringen yppats före nästinfallande
inskrivningsförrättning, åligger det den värnpliktige, där han önskar uppskov
med nämnda tjänstgöring, att vid sagda förättning göra framställning därom
hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det, som tidigare
föranlett hemförlovning, yppats så sent, att framställning icke kunnat göras
hos inskrivningsnämnden, må uppskov medgivas i den ordning, Konungen
bestämmer.
4. Värnpliktig, som vid navigationsskola avlagt styrmansexamen och förklarar
sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen söka anställning såsom reservofficersaspirant
för utbildning till reservofficer vid marinen, må, på ansökan,
gjord inom trettio dagar från det att den för honom i § 27 bestämda tjänstgöringen
tagit sin början, i och för avläggande av sjökaptensexamen hemförlovas
från pågående tjänstgöring, dock med skyldighet för sådan värnpliktig
att fullgöra den återstående tjänstgöringen, om han icke avlagt sjökaptensexamen
och vunnit anställning såsom reservofficersaspirant senast
året efter det, då han liemförlovats.
5. Huruvida och i vad mån värnpliktig, som jämlikt mom. 3 eller 4 hemförlovats,
må anses hava fullgjort honom åliggande tjänstgöring, ävensom i
vilken ordning den återstående tjänstgöringen skall fullgöras, därom meddelar
Konungen erforderliga bestämmelser.
6. Uppskov med påbörjande av i § 27 föreskriven annan tjänstgöring än
ovan i mom. 1 sägs, så ock hemförlovning från sådan tjänstgöring må beviljas
i den ordning, Konungen bestämmer.
KAP. IV.
Om inskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.
§ 18-
1. För rullföringsområde skall finnas
en inskrivningsnämnd, bestående
av en regementsofficer såsom ordförande
samt två andra ledamöter, nämligen
en läkare och en inom området
bosatt, icke militär person, villcen jämte
§ 18-
1. För rullföringsområde skall finnas
en inskrivningsnämnd, bestående
av en regementsofficer såsom ordförande
samt två inom området bosatta
icke militära personer, vilka jämte ett
lika antal suppleanter väljas varje gång
Inskrivnings
nänmds
samman
sättning.
268
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Inskrivnings
nämnds
åligganden.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
en suppleant väljes varje gång för ett för två år av landstinget eller, där
år av landstinget eller, där rullföringsområde
utgöres av stad, som ej lyder
rullföringsområde utgöres av stad, som
ej lyder under landsting, av stadsfull
-
under landsting, av stadsfullmäktige, mäktige. En ledamot och en suppleant
Omfattar rullföringsområde landsdelar, avgå årligen. Omfattar rullföringsomhörande
under olika landsting, eller råde landsdelar, hörande under olika
landsdel och stad, som ej lyder under landsting, eller landsdel och stad, som
landsting, väljes särskilt för varje så- ej lyder under landsting, väljas särdan
landsdel eller stad en ledamot i skilt för varje sådan landsdel eller
nämnden jämte en suppleant. Av lands- stad två ledamöter i nämnden jämte
ting eller stadsfullmäktige vald leda- lika antal suppleanter. De av landsmot
eller, i händelse han är hindrad, ting eller stadsfullmäktige valda ledahans
suppleant deltager i nämndens för- möter eller, i händelse de äro hindrade,
rättningar endast i vad angår det om- deras suppleanter deltaga i nämndens
råde, för vilket han blivit vald. förrättningar endast i vad angår det
område, för vilket de blivit valda.
För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas två
eller flera inskrivningsnämnder, var och en för viss del av rullföringsområdet,
sammansatta såsom ovan är föreskrivet.
Nämnden biträdes av rullförings- Nämnden biträdes av läkare ävenbefälhavaren
eller i de fall, Konungen som av rullföringsbefälhavaren eller i
bestämmer, annan officer.
2. För sjömanshus skall finnas
de fall, Konungen bestämmer, annan
officer.
2. För sjömanshus skall finnas
en inskrivningsnämnd, bestående av en inskrivningsnämnd, bestående av
en regementsofficer såsom ordförande en regementsofficer såsom ordförande
och två andra ledamöter, nämligen en och två inom staden, där sjömansläkare
och en inom staden, där sjö- huset är beläget, bosatta, icke militära
manshuset är beläget, bosatt, icke mi- personer, vilka jämte ett lika antal
litär person, vilken jämte en suppleant suppleanter väljas på sätt i mom. 1 är
väljes på sätt i mom. 1 är för varje för varje fall stadgat,
fall stadgat.
Nämnden biträdes av sjörullförings
-
Nämnden biträdes av läkare även
-
befälhavaren eller i de fall, Konungen som av sjörullföringsbefälhavaren eller
bestämmer, annan officer. i de fall, Konungen bestämmer, annan
officer.
3. För att beslut må kunna av inskrivningsnämnd fattas, erfordras, att
samtliga ledamöter äro tillstädes.
§ 19-
1. Inskrivningsnämnd för rullföringsområde sammankallas av Konungens
befallningshavande i det län, vartill området eller största delen därav hörer.
Sådan nämnd åligger:
a) att pröva de värnpliktigas duglighet till krigstjänst, vapenförhet och
lämplighet för olika slags utbildning;
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
269
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Vtskot tets förslag.)
b) att pröva och besluta om de i §§ 4, 16 och 17 omnämnda frikallelser
och uppskov eller, där, enligt vad i § 22 sägs, sådant tillkommer inskrivningsrevision,
anteckna vad som i och för avgörandet kan för inskrivningsrevisionen
vara av vikt att känna;
c) att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg om kroppslig eller
andlig brist av sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till fullo ådagalägga
hans oduglighet till krigstjänst, utan hinder av den värnpliktiges frånvaro
besluta hans frikallelse från värnpliktens fullgörande;
d) att verkställa behörig inskrivning av de värnpliktiga;
e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i § 24
stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven eller där, enligt
vad Konungen bestämmer, sådan uttagning tillkommer inskrivningsrevision,
uppgöra förslag till uttagningen med angivande av de värnpliktigas större
eller mindre lämplighet för linjetjänst samt vad eljest i och för uttagningen
kan för inskrivningsrevisionen vara av vikt att känna;
f) att mottaga de värnpliktigas anmälningar rörande det truppslag vid
hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som de önska bliva tilldelade,
ävensom att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, tilldela
inskrivna värnpliktiga olika truppslag och tjänster, eller där, enligt vad
Konungen bestämmer, sådan tilldelning tillkommer inskrivningsrevision,
uppgöra förslag rörande tilldelningen med angivande av de värnpliktigas
lämplighet för olika truppslag och tjänster;
g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga önska uttagas för utbildning till
underbefäl eller fackmän vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna,
för utbildning till plutonchef eller motsvarande befattning eller
för utbildning i särskild ordning vid Svea livgarde eller vilka värnpliktiga
önska uttagas från annat inskrivningsområde än Norrbottens för utbildning
vid Norrbottens regemente och från annat inskrivningsområde än Gotlands
för utbildning vid Gotlands infanterikår, ävensom att enligt föreskrifter, som
Konungen meddelar, uppgöra förslag till dydik uttagning, varvid iakttages,
att vid lika lämplighet i första rummet ifrågakomma de, vilka anmält sig
därtill, samt att för utbildning till underbefäl eller fackmän icke böra uttagas
sådana värnpliktiga, som visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle
bereda dem eller av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter
eller olägenheter; samt
h) att tillställa inskriven värnpliktig den i § 14 nämnda inskrivningsbok
eller skriftligt meddelande angående det beslut, som inskrivningsnämnden
fattat.
Över nämndens beslut föres protokoll
av ordföranden, därvid från beslut
avvikande mening, som blivit
framställd av ordföranden eller annan
ledamot inom nämnden, antecknas till
protokollet; och skola, innan nämn
-
Över nämndens beslut föres protokoll
av ordföranden, därvid från beslut
avvikande mening, som blivit
framställd av ordföranden eller annan
ledamot inom nämnden, eller från beslut
avvikande yrkande, som blivit gjort
270
Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
den åtskiljes, såväl inskrivningsläng- av biträdande läkare, antecknas till
derna som protokollet underskrivas av protokollet; och skola, innan nämnnämnden.
den åtskiljes, såväl inskrivningsläng
derna
som protokollet underskrivas av
nämnden.
2. Inskrivningsnämnd för sjömanshus sammankallas av Konungens befallningshavande
i det län, där sjömanshuset är beläget, och gäller för sådan
inskrivningsnämnd i tillämpliga delar vad för den i mom. 1 omförmälda inskrivningsnämnd
är föreskrivet.
3. Under den del av året, som infaller emellan inskrivningsnämndens
och inskrivningsrevisionens sammanträden, må för inskrivning av värnpliktiga,
som uteblivit från den i § 13 omförmälda inskrivningsförrättning, eller
ynglingar, som önska bliva inskrivna enligt § 6, de åligganden och befogenheter,
som enligt mom. 1 tillhöra inskrivningsnämnd, i den omfattning och
i enlighet med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, utövas av inskrivningsbefälhavaren
eller, beträffande å sjömanshus inskrivna, av sjörullföringsbefälhavaren.
Beslut, som av områdesbefälhavaren meddelas i sådant ärende, skall underställas
näst därefter sammanträdande inskrivningsrevision och må ej gälla,
förrän detsamma blivit av revisionen prövat; dock att sjörullföringsbefälhavares
beslut beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b) nämnd värnpliktig, som
med laga förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning, skall gälla,
till dess detsamma blivit av revisionen prövat.
4. Sjörullföringsbefälhavaren må även under den del av året, som infaller
emellan inskrivningsrevisionens sammanträde och näst infallande inskrivningsförrättning,
utöva i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter
beträffande i § 24 mom. 1 a) eller b) nämnd värnpliktig, vilken med laga
förfall varit frånvarande från inskrivningsförrättning för sjömanshus eller
som liaft fast anställning såsom sjökadett, kustartillerikadett, reservofficersaspirant,
mariningenjörselev, mariningenjörsaspirant, marinintendentselev eller
marinintendentsaspirant.
Under nu nämnd tid må jämväl inskrivningsbefälhavare beträffande å
sjömanshus icke inskriven värnpliktig, som haft fast anställning såsom sjökadett,
kustartillerikadett, reservofficersaspirant, mariningenjörselev, mariningenjörsaspirant,
marinintendentselev eller marinintendentsaspirant, utöva
i mom. 3 omförmälda åligganden och befogenheter.
Beslut, som av sjörullföringsbefälhavare eller inskrivningsbefälhavare i
sådant fall meddelas, skall gälla, till dess detsamma blivit av inskrivningsnämnden
prövat.
§ 20.
Besvär över 1. Över inskrivningsnämnds beslut må besvär anföras endast av värnlnskrivnmge-
pljKtig, som beslutet rörer. Dessa besvär skola ställas till inskrivningsrevisionen
samt inom fjorton dagar efter beslutets meddelande ingivas till Konungens
befallningskavande i det län, inom vilket förrättningen ägt rum.
Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.
271
(Kungl. Maj-.ts förslag.) ( Utskottets förslag.)
Besyären må även inom behörig tid med posten insändas; dock skall i
sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat
besvärsskriften eller att densamma blivit uppsatt på hans begäran eller med
hans samtycke.
2. Över beslut, som meddelas jämlikt § 19 mom. 3, må besvär anföras
av den värnpliktige; skolande därvid i tillämpliga delar gälla vad i mom. 1
ar föreskrivet rörande besvär över inskrivningsnämnds beslut.
§ 21. .
1. För inskrivningsområde jämte inom detsamma belägna sjömanshus skall
finnas en inskrivningsrevision, bestående av landshövdingen eller, i händelse
denne har förfall eller ämbetet är ledigt, landssekreteraren i det län,
till vilket största delen av området liörer, såsom ordförande, samt av fyra
andra ledamöter, nämligen inskrivningsbefälhavaren ävensom från varje till
området hörande län eller ej under landsting lydande stad tre inom länet
eller staden bosatta män, som jämte tre suppleanter utses för tre år av
landstinget eller för stad, som icke lyder under landsting, av stadsfullmäktige.
Bn ledamot och en suppleant avgå årligen.
Bär inskrivningsbefälhavare deltagit i inskrivningsnämnds förhandlingar,
förordnas annan lämplig militärperson i hans ställe till ledamot av den inskrivningsrevision,
som har att till prövning upptaga samma nämnds beslut.
De av landsting eller stadsfullmäktige valda ledamöter eller, i händelse de
äro förhindrade, deras suppleanter deltaga i nämnda förrättning endast i vad
den angår det område, för vilket de blivit valda.
2. För att beslut må kunna av revision fattas, erfordras, att minst tre
ledamöter, däribland den militäre ledamoten, äro tillstädes. Falla vid omröstning
till beslut rösterna lika, galle ordförandens eller, vid förfall för
denne, den militäre ledamotens mening.
Revisionen biträdes av en militärkikare och en därtill förordnad civil läkare.
§ 22.
Inskrivningsrevision sammanträder på kallelse av ordföranden. Revisionen
åligger:
a) att pröva och avdöma besvär över inskrivningsnämnds beslut;
b) att granska och, där sa finnes b) att granska och, där så finnes
skäligt, ändra sådana inskrivnings- skäligt, ändra sådana inskrivningsnämnds
beslut, rörande vilka avvikande nämnds beslut, rörande vilka avvikande
meningar äro antecknade till proto- meningar eller yrkanden äro anteckkollet,
ävensom varje beslut rörande nade till protokollet, ävensom varje
ärende, som omförmäles i § 19 mom. beslut rörande ärende, som omför1
c); mäles i § 19 mom. 1 c);
c) att verkställa rättelse beträffande sådana av inskrivningsnämnd begångna
misstag, som kommit till revisionens kännedom;
Inskrivnings
revisions
samman
sättning.
Inskrivnings
revisions
åligganden.
Underställning
av inskrivningsrevisions
beslut.
De värnpliktigas
fördelning
på
linjetjänst och
ersättningsreserv.
272 Första särskilda utskottets utlåtande Fr i.
(Kungl. Maj:ts förslag.) ( Utskottets förslag.)
d) att granska och, där så finnes skäligt, ändra inskrivnings- eller sjÖrullföringsbefälhavares
beslut i ärende, som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revisionen
underställt;
e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i §
24 stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven;
f) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa tilldelning
av värnpliktiga till visst truppslag eller viss tjänst;
gj att pröva och besluta angående de i § 17 mom. 1 omnämnda uppskov
för sådana värnpliktiga, som av revisionen uttagas till linjetjänst; samt
h) att verkställa uttagning av värnpliktiga för utbildning till underbefäl
eller fackmän vid infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna, för
utbildning till plutonchef eller motsvarande befattning, för utbildning i särskild
ordning vid Svea livgarde samt från annat inskrivningsområde än Norrbottens
för utbildning vid Norrbottens regemente och från annat inskrivningsområde
än Gotlands för utbildning vid Gotlands infanterikår.
Inskrivningsrevisionens beslut skola kungöras vederböi‘ande i den omfattning
och på det sätt, Konungen bestämmer.
§ 23.
Inskrivningsrevisions beslut, rörande vilket avvikande meningar blivit av
minst två ledamöter antecknade till protokollet, skall underställas Konungens
prövning; och skola protokollet och övriga handlingar för sådant ändamål
genom ordförandens försorg ofördröjligen insändas till försvarsdepartementet.
Beslutet gånge dock i verkställighet, där ej Konungen annorlunda förordnar.
Över inskrivningsrevisions beslut må besvär ej anföras.
KAP. V.
öm de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet samt
underhåll och förmåner m. in.
§ 24.
1. Till linje tjänst uttagas följande vapenföra värnpliktiga, nämligen:
a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar, skall anses
däremot svara, så ock värnpliktiga, som vid navigationsskola avlagt sjökaptens-
eller styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller andra klass;
b) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit
inmönstrade till sjöfart; samt
c) bland övriga värnpliktiga, enligt de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, ett så stort antal, som erfordras för att årskontingenten skall
uppgå:
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
273
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
vid hären till 19,/83 man, däri ej vid hären till 23,283 man, däri ej
inräknade de under a) omförmälda inräknade de under a) omförmälda
värnpliktiga; värnpliktiga;
vid marinen till 3,400 man, däri inräknade de under b) men ej de under
a) omförmälda värnpliktiga; samt
vid flygvapnet till 700 man, däri inräknade de under b) men ej de under
a) omförmälda värnpliktiga.
2. Till ersättningsreserven uttagas övriga vapenföra värnpliktiga.
3. Föreligger för värnpliktig, som uttagits till ersättningsreserven, vid
tjänstgöringens påbörjande sådant förhållande, att han är att hänföra till de
i mom. 1 a) omförmälda värnpliktiga, skall han enligt de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, överföras till linjetjänst.
§ 25.
1. Värnpliktiga tilldelas hären, marinen eller flygvapnet sålunda:
A. Flygvapnet tilldelas:
a) å sjömanshus inskrivna värnpliktiga; samt
b) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga,
allt till det antal, Konungen bestämmer.
B. Marinen tilldelas:
a) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit
inmönstrade till sjöfart, allt i den mån här avsedda värnpliktiga ej enligt
av Konungen meddelade bestämmelser skola tilldelas flygvapnet; samt
b) andra värnpliktiga till det antal, Konungen bestämmer.
C. Hären tilldelas alla värnpliktiga, som icke blivit tilldelade flygvapnet
eller marinen.
2. Värnpliktiga tilldelas truppslag vid hären samt tjänst vid marinen och
flygvapnet, på sätt §§ 19 och 22 bestämma.
3. Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag eller uti den
tjänst, som han tilldelats, dock att i de fall, Konungen prövar erforderligt,
värnpliktig skall vara skyldig fullgöra tjänstgöring även vid annat truppslag
eller i annan tjänst, där sådant ej medför förändring av den sammanlagda
tjänstgöringstiden.
§ 26.
Av infanteriet, trängtrupperna och intendenturtrupperna tilldelade, till linjetjänst
uttagna värnpliktiga uttagas tjugu procent för utbildning till underbefäl
eller fackmän.
§ 27.
1. Utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst.
A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, som icke nämnes under B, C
eller D i detta moment, är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angives,
nämligen:
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. lavd. 1 Å. haft. (Nr 1.)
Tilldelning till
vapen, truppslag
och
tjänster
m. m.
Underbefäl och
fackmän.
Värnpliktigs
utbildningstid
m. m.
722 25 18
274
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
a) vid infanteriet i sammanlagt etthundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om nittio med en första tjänstgöring om nittio
dagar, som tager sin början under dagar, som tager sin början under
andra året, samt forsta eller'' andra året, samt
med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av fjärde
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbild- värnpliktig, som uttagits för utbildning
till underbefäl eller fackman, ning till underbefäl eller fackman,
i sammanlagt två- skall tjänstgöra i sammanlagt tvär
vilken tjänstgöring hundratjugufem dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om ett
-
skall tjänstgöra
hundra dagar,
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om ett
-
hundrafemtio dagar, som tager sin hundrafemtio dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med tre repetitionsövningar om
tjugufem dagar före utgången av
fjärde året;
början under andra året, samt
med två repetitionsövningar om
tjugufem dagar före utgången av
fjärde året;
b) vid kavalleriet, artilleriet och ingenjörtrupperna i sammanlagt
tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundrafyratio dagar, som tager sin
början vid kavalleriet, fältartilleriet och ingenjörtrupperna under andra året
samt vid fästningsartilleriet under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om trettio dagar före utgången av fjärde året;
c) vid trängtrupperna och intendenturtrupperna i sammanlagt etthundrafyrtio
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
vid trängtrupperna i trängtjänst:
med en första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som tager sin början
under andra året, samt
med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde året;
vid trängtrupperna i biltjänst:
med en första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde året;
vid trängtrupperna i sjukvårdstjänst:
med en första tjänstgöring om nittio dagar, som tager sin början under
andra året, samt
med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av fjärde
året; samt
vid intendenturtrupperna:
med en första tjänstgöring om etthundrafemton dagar, som tager sin
början under första eller andra året, samt
275
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av fjärde
året; dock att
värnpliktig, som vid trängtrupperna
eller intendenturtrupperna uttagits för
utbildning till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt
tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
vid trängtrupperna i sjukvårdstjänst:
med
en första tjänstgöring om etthundrafemtio
dagar, som tager sin början
under andra året, samt
med två repetitionsövningar om
tjugufem dagar före utgången av fjärde
året; samt
vid trängtrupperna i tr ängtjänst
och i k il tjänst ävensom vid
intendentur trupp erna:
med en första tjänstgöring om etthundrasjuttiofem
dagar, som tager sin
början under andra året, samt
med en repetitionsövning om tjugufem
dagar före utgången av fjärde året;
d) vid flottan i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras antingen i en följd med början under första eller andra året eller
ock, dar Konungen till följd av särskilda omständigheter prövar nödigt, i två
omgångar, av vilka den ena tager sin början under första eller andra året
och den andra fullgöres före utgången av fjärde året;
e) vid kustartilleriet i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om trettio dagar före utgången av fjärde året; samt
f) vid flygvapnet i sammanlagt tvåhundra dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras antingen i en följd med början under första eller andra året eller
ock i två omgångar, av vilka den ena tager sin början under första eller andra
året och den andra fullgöres före utgången av fjärde året.
B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens påbörjande avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt
läroverk eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som,
enligt vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara, eller som vid navigationsskola
avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen
värnpliktig, som vid trängtrupperna
eller intendenturtrupperna uttagits för
utbildning till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt
tvåhundratjugufem dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundrasjuttiofem
dagar, som tager sin
början under första eller andra året,
samt
med två repetitionsövningar om
tjugufem dagar före utgången av fjärde
året;
276
Pur sta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
av första eller andra klass, är skyldig att, på sätt Konungen närmare föiordnar,
under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som
nedan angives, nämligen:
a) vid hären i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om minst
tvåhundratrettio dagar, som uppdelas
i två tjänstgöringsomgångar, av vilka
den ena tager sin början under första
året och den andra fullgöres före utgången
av fjärde året, samt
med en första tjänstgöring om minst
tvåhundratrettio dagar, som tager sin
början under första året och som kan
uppdelas i tjänstgöringsomgångar, av
vilka den sista skall fullgöras före utgången
av fjärde året, samt
med en repetitionsövning före utgången av fjärde året;
b) vid flottan i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras i en följd med början under första eller andra året, samt
c) vid kustartilleriet i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager sin början
under första året och antingen fullgöres i en följd eller uppdelas på första
och andra året, samt
med en repetitionsövning om trettio dagar före utgången av fjärde året,
samt _ ......
d) vid flygvapnet i sammanlagt tvåhundrasextio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager sin början
under första året, samt
med en repetitionsövning om trettio dagar före utgången av fjärde året.
C. Värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning eller hos befälhavaren
för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde, vartill den värnpliktige hor,
på sätt Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning
till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring
på sätt under B föreskrives, ändå att han icke avlagt dar
omförmält kunskapsprov. Har sådan värnpliktig, enligt vad i § 6 mom. 2
sägs, blivit inskriven redan det år, då han fyllde aderton eller nitton år,
är han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt bestämmelserna
under B. .
Kan det förutses, att yngling, vilken jämlikt § 6 mom. 3 lnskrives redan
det år, då han fyller aderton eller nitton år, vid inträdet i värnpliktsåldern
kommer att hänföras till värnpliktiga, som under B omförmalas, är han
skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt där meddelade bestämmelser.
D. Idkar värnpliktig, som i punkten B avses, vid någon statens högskola
eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt studier för utbildning
till läkare, tandläkare, apotekare, veterinär eller ingenjör eller eljest i
sådana ämnen, att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigs
-
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
277
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
makten, eller gör i nämnda punkt avsedd värnpliktig sannolikt, att lian
kommer att idka sådana studier, må, där hans insikter anses bliva bättre
tillgodogjorda genom värnpliktstjänstgöringens fullgörande i annan ordning
än i sagda punkt föreskrives, Konungen förordna, att enligt de närmare
bestämmelser, Konungen meddelar, tjänstgöringen skall, med rätt till
avbrott under viss tid för studiekursens fullföljande, fullgöras med dels
militärutbildning, dels fackutbildning och facktjänstgöring. Har ej den värnpliktige
före utgången av den tid, under vilken tjänstgöringen fått avbrytas,
avlagt de studieprov, Konungen bestämmer, skall den värnpliktige, enligt
vad Konungen föreskriver, fullgöra den tjänstgöring, som på grund av bestämmelserna
under B åligger honom; och räknas därvid genomgången militärutbildning
honom till godo på sätt, Konungen prövar skäligt.
E. Under A nämnd värnpliktig, som uttagits för utbildning i särskild
ordning vid Svea livgarde eller från annat inskrivningsområde än Norrbottens
uttagits för utbildning vid Norrbottens regemente, må, på sätt Konungen
finner gott förordna, fullgöra honom åliggande första tjänstgöring
samt första eller första och andra repetitionsövningarna i en följd med början
under första eller andra året.
F. Kepetitionsövning må icke, där ej Konungen finner nödigt att för särskilda
fall annorlunda förordna, äga rum
vid de inom de fem nordligaste länen vid de inom Gävleborgs, Västerförlagda
infanteriregementena under norrlands, Jämtlands, Västerbottens och
tiden från och med den 11 juli till och Norrbottens län förlagda infanteriregemed
den 31 augusti, samt mentena under tiden från och med den
11 juli till och med den 31 augusti,
samt
vid övriga infanteritruppförband under tiden från och med den 11 juli
till och med den 9 september.
2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven.
*
Till ersättningsreserven uttagen värnpliktig är skyldig att, på sätt Konungen
närmare förordnar, under fredstid tjänstgöra i sammanlagt etthundrafyrtio
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i en följd med
början under första eller andra året eller ock med en första och en andra
tjänstgöring under de tre första åren.
3. Särskilda bestämmelser.
A. I den omfattning sådant finnes kunna ske, äger Konungen medgiva
till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga avkortning av den i mom. 2
föreskrivna tjänstgöringstiden.
B. Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning skall äga
rum viss tid under pågående första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd),
278
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
äge värnpliktig, som sådant åstundar, efter därom hos vederbörande militärmyndighet
gjord framställning, kvarstanna i tjänstgöring intill utgången av
den tjänstgöringsperiod, till vilken han inkallats.
C. Enligt de närmare bestämmelser, Konungen meddelar, må till linjetjänst
uttagna värnpliktiga, vilka anmäla sig därtill villiga, i nedan angivna
omfattning kvarbliva i tjänstgöring utöver den i mom. 1 föreskrivna tid,
nämligen:
a) vid flygvapnet: värnpliktig, som önskar undergå och anses lämplig för
utbildning till flygare; samt
b) vid varje avdelning av krigsmakten: värnpliktiga till ett antal motsvarande
antalet vakanser inom manskapsbeställningarna därstädes.
D. Där sådant med hänsyn till utbruten farsot eller andra utomordentliga
förhållanden prövas vara av nöden, äger Konungen förordna, att tjänstgöring
skall taga sin början eller återstående del därav fullgöras å senare
tid än i mom. 1 eller 2 föreskrives.
Likaledes äger Konungen, där farsot utbrutit vid avdelning av krigsmakten,
förordna om därstädes i tjänstgöring varande värnpliktigas kvarhållande
så lång tid utöver den föreskrivna tjänstgöringstiden, som finnes
nödigt till förebyggande av smittas spridande.
E. Därest vid flottan tillgången på i tjänstgöring varande, till linjetjänst
uttagna, värnpliktiga skulle överstiga behovet, äger Konungen medgiva visst
antal dylika värnpliktiga avkortning av den i mom. 1 föreskrivna tjänstgöringstiden,
skolande därvid i första rummet ifrågakomma sådana värnpliktiga,
vilka visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem eller
av deras arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende nära anhöriga avsevärda
svårigheter.
F. Varder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att återkomma till
station av flottan och avmönstras, innan tiden för den tjänstgöring, till vilken
den värnpliktige inkallats, gått till ända, är denne likväl skyldig att tjänstgöra
ombord, till dess avmönstringen ägt rum. Ersättning för den överskjutande
tjänstgöringstiden erhåller den värnpliktige enligt särskilda bestämmelser.
G. Har värnpliktig under i mom. 1 eller 2 föreskriven tjänstgöring blivit
fälld till straff för rymning eller för olovligt undanhållande av minst ett
dygns varaktighet, eller har hans tjänstgöring avbrutits för verkställighet av
straffarbete eller omedelbart ådömt fängelsestraff, skall den tid, under vilken
han varit rymd eller olovligen undanhållit sig eller hans tjänstgöring sålunda
varit avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid, där
ej Konungen för särskilda fall annorledes förordnar. I vad mån den värnpliktige
må tillgodoräkna sig fullgjord del av tjänstgöringen, samt i vilken
ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet, bestämmer
Konungen.
Värnpliktig jämlikt denna lag åliggande tjänstgöring må icke avbrytas för
undergående av förvandlingsstraff för böter.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
279
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
H. Huruvida och i vad mån värnpliktig må såsom fullgjord tjänstgöring
tillgodoräkna sig tid, varunder lian på grund av sjukdom eller skada, till
vilken tjänstgöringen ej kan antagas liava varit orsak, icke kunnat deltaga i
tjänstgöringen, därom förordnar Konungen.
I. Beträffande värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,
är särskilt stadgat.
§ 28.
1. Då rikets försvar det kräver,
må Konungen, efter statsrådets hörande,
till tjänstgöring inkalla beväringens
första uppbåd eller de större
eller mindre delar därav, som finnas
behövliga.
§ 28.
1. Då rikets försvar eller dess säkerhet
eljest det kräver, må Konungen,
efter statsrådets hörande, till tjänstgöring
inkalla beväringens första uppbåd
eller de större eller mindre delar
därav, som finnas behövliga.
2. Därest i anseende till krig eller för avvärjande av befarat eller börjat
angrepp det för rikets försvar finnes nödigt att inkalla beväringens andra
uppbåd eller någon del därav i skilda orter eller vid olika truppslag av hären
eller vid marinen eller flygvapnet, må Konungen därom förordna, sedan han
hört statsrådet och, så vida riksdagen ej är samlad eller inom trettio dagar
skall sammanträda, låtit utfärda riksdagskallelse.
Vad nu stadgats angående ordningen för andra uppbådets inkallande har
icke tillämpning i fråga om delar därav, vilka tillhöra Gotlands inskrivningsområde
eller må vara avsedda att utgöra besättningar i rikets fästningar,
utan gäller i avseende å sådana delar av andra uppbådet vad i mom. 1
föreskrivits.
B. Utom rikets gränser må beväringens första uppbåd vid hären användas
endast till rikets försvar och efter det att statsrådet blivit hört samt riksdagskallelse
utfärdats. Utan riksdagens medgivande må beväringens andra
uppbåd vid hären icke användas utom rikets gränser.
§ 29.
1. Värnpliktig, som tillhör beväringen, inkallas av vederbörande befäl
till den i § 27 föreskrivna tjänstgöring
genom kungörelse, som skall up]3läsas minst två gånger i kyrkorna och
offentligen anslås inom varje till rullföringsområdet hörande kommun samt i
erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens tidningar; eller
genom order.
2. Till tjänstgöring, som i § 28 omförmäles, verkställes inkallelsen
genom kungörelse, som offentligen anslås, på sätt i mom. 1 stadgas, samt,
där omständigheterna sådant medgiva, införes i tidningarna och uppläses i
kyrkorna; eller
genom order.
Genom ringning med kyrkklockorna på särskilt bestämt sätt bekantgöres,
att kungörelse om här omförmäld inkallelse anslagits. Även annat efter
Inkallelse vid
krigstillfälle
m. m.
Sättet för
inkallelse till
tjänstgöring.
280
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
förhållandena lämpat, på förhand tillkännagivet sätt må användas för sådant
bekantgörande.
Enahanda förfarande iakttages vid inkallelse till annan tjänstgöring, som
kan varda i särskild lag föreskriven (mobiliseringsövning).
3. Yid utbrott av krig skall värnpliktig, som tillhör beväringens första
uppbåd och vistas utom riket, oberoende av särskild inkallelse, så snart ske
kan, återvända till hemorten. Om ansvar för underlåtenhet att fullgöra vad
sålunda är föreskrivet stadgas i strafflagen för krigsmakten.
§ 30.
Tjänste- Värnpliktig vare skyldig att, då han är inkallad till tjänstgöring, verkforrättnmg.
g^lla den tjänsteförrättning, honom av vederbörande befälhavare anvisas.
I de förrättningar, där särskild yrkeskunskap kan vara påkallad, användas
företrädesvis personer med motsvarande yrkeskunskap.
§ 31.
När värn- Att värnpliktig, som tillhör beväringen, är underkastad de i strafflagen
PtU]hIr be™ ^’r krigsmakten givna bestämmelser, såväl under all tjänstgöring och marsch
raringen, lyder eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga om åtlydunder
krigslag. na(j av inkallelse, i enlighet med § 29, till tjänstgöring, som omförmäles i
§ 27 eller § 28, därom är i nämnda lag stadgat.
§ 32.
Mönstring. 1. Varje år skall mönstring, som
i denna § omförmäles, hållas med
värnpliktiga, med undantag av dem,
som under årets lopp varit i tjänstgöring
såsom värnpliktiga eller som
äro inskrivna å sjömanshus och inmönstrade
till sjöfart.
2. Med värnpliktiga, utom dem,
§ 32.
1. Varje år skall mönstring, som
i denna § omförmäles, hållas med
värnpliktiga, med undantag av dem,
som under årets lopp inskrivits eller
varit i tjänstgöring såsom värnpliktiga
eller som äro inskrivna å sjömanshus
och inmönstrade till sjöfart,
som äro inskrivna å sjömanshus och
tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles mönstringen inom varje rullföringsområde.
För sådan mönstring är varje värnpliktig skyldig att i enlighet
med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, till befälet avgiva tillförlitlig
skriftlig uppgift om bostad och yrke, den värnpliktige dock medgivet
att under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid
muntligen avgiva nämnda uppgift.
3. Med värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus och tillhöra marinen
eller flygvapnet, hålles mönstringen vid sjömanshus. För sådan mönstring
är varje värnpliktig skyldig att i enlighet med de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, till sjömanshusombudsman avgiva tillförlitlig skriftlig
uppgift om bostad'' och sysselsättning, den värnpliktige dock medgivet att
under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen
avgiva nämnda uppgift.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
281
(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
4. Kallelse till mönstring verkställes genom kungörelse, som skall uppläsas
minst två gånger i kyrkorna och offentligen anslås inom vederbörande
kommuner samt i erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens
tidningar.
§ 33.
1. För värnpliktig, som tillhör beväringen, gäller, såvitt Konungen ej
för särskilda fall finner gott annorlunda bestämma:
a) att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör icke blott det
truppslag vid hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som han
tilldelats eller vartill han överförts, utan även den värnpliktsgrupp, vartill
han enligt § 24 uttagits eller överförts;
b) att den värnpliktige, om han avflyttar till annat område eller överföres
till '' annat sjömanshus, tillhör den truppavdelning av hären, kustartilleriet
eller flygvapnet eller den flottans station, som erhåller sina värnpliktiga från
det område, till vilket han inflyttar,, eller det sjömanshus, vartill han överföres;
samt
c) att, om den värnpliktige icke är inkallad till tjänstgöring, när landstormen
inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma
och då har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i övrigt som värnpliktig
tillhörande landstormen.
2. Värnpliktig, med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus
och tillhör marinen eller flygvapnet, skall, därest han ej är i tjänstgöring,
hålla vederbörande områdesbefäl underrättat om sin adress.
3. Värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus och tillhör marinen eller
flygvapnet, skall, därest han ej är i tjänstgöring eller inmönstrad till sjöfart,
hålla sjömanshusombudsniannen underrättad om sin adress.
§34.
1. Värnpliktig, som avgår från fast anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv, överföres till
härens, marinens eller flygvapnets beväring eller till landstormen.
2. Värnpliktig, som i mom. 1 omförmäles, överföres till linjetjänst, därest
han ej med hänsyn till sin kroppsbeskaffenhet eller eljest bör överföras till
ersättningsreserven.
3. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt
minst två år och som efter avgången från sagda anställning överförts
till linjetjänst, tillhör, så länge han i följd av sin värnplikt kvarstår i
beväringen, dess första uppbåd. Detsamma gäller ock värnpliktig, som innehaft
fast anställning vid hären eller dess reserv under kortare tid än två
år, såframt han undergått rekrytutbildning samt deltagit i två repetitionsövningar.
4. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sam
-
Adressanmälan
m. m.
Värnpliktig,
som innehaft
fast anställning
vid krigsmakten
m. m.
282
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Förmåner under
färd och
tjänstgöring
m. m. i bcYäringen.
Landstormens
inkallande
m. m.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag,)
manlagt minst ett år, anses hava fullgjort all den i § 21 mom. 1 eller 2
föreskrivna tjänstgöring; dock att till linjetjänst överförd värnpliktig är
skyldig att med vederbörlig åldersklass deltaga i den sista repetitionsövning,
som nämnda åldersklass liar att fullgöra.
I vad mån fast anställning vid krigsmakten i övrigt må anses motsvara
tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.
5. Värnpliktig, som omförmäles i § 27 mom. 1 B eller C, tillhör första
uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.
6. Den, som avlagt medicine kan- 6. Den, som avlagt medicine kan
didat-,
veterinär-, tandläkar- eller far- didat-, veterinär-, tandläkar- eller farmacie
kandidatexamen, tillhör bevä- macie kandidatexamen eller a vgångsringens
första uppbåd under hela sin examen från högre teknisk läroanstalt,
värnpliktstid. tillhör beväringens första uppbåd un
der
hela sin värnpliktstid.
§ 35.
1. Under marsch eller annan färd till och från övningsort erhåller värnpliktig,
tillhörande beväringen, ersättning enligt särskilda bestämmelser.
2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig underhåll,
sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning
samt dessutom penningbidrag, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser;
dock att värnpliktig, som jämlikt § 27 mom. 3 C b) kvarbliver
i tjänstgöring utöver den i mord. 1 av samma § föreskrivna tid, äger att
under den överskjutande tiden i stället för penningbidrag åtnjuta kontant
förmån till belopp, motsvarande begynnelseavlöning för fast anställd menig.
3. Till beväringen hörande värnpliktig, som under militärtjänstgöring
ådrager sig sådan skada, att hans arbetsförmåga härigenom i större eller
mindre mån minskas eller upphör, är för sig och efterlevande berättigad till
understöd enligt vad därom är särskilt stadgat.
§ 36.
1. Sedan jämlikt § 28 mom. 1 beslut fattats att för rikets försvar till
tjänstgöring inkalla beväringens första uppbåd eller viss del därav, må Konungen
i den ordning, som för inkallande av beväringens andra uppbåd i
mom. 2 av samma. § är föreskriven, för hemortens försvar till tjänstgöring
inkalla landstormen eller de större eller mindre delar därav, som finnas
beliöyliga.
Konungen må ock, sedan beväringens första uppbåd eller del därav inkallats
för rikets försvar eller under tjänstgöring enligt § 27 tagits i anspråk
för dylikt ändamål, efter statsrådets hörande, inkalla till tjänstgöring sådana
delar av landstormen, som erfordras till skydd för mobilisering av beväringens
första uppbåd eller till skydd för särskilt hotade platser. Landstormsavdelning,
som sålunda inkallats, må likväl ej hållas samlad längre
än högst femton dagar, såvida ej krig utbrutit före samma tids utgång.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
283
(Ktmgl. Maj:ts förslår/.) (Utskottets förslag.)
2. Landstormens inkallande till tjänstgöring sker på sätt i § 29 mom. 2
stadgas.
3. Att värnpliktig, som tillliör landstormen, är underkastad de i strafflagen
för krigsmakten givna bestämmelser såväl under all tjänstgöring och
marsch eller annan färd, då han står under militärbefäl, som ock i fråga
om åtlydnad av inkallelse i enlighet med § 29 mom. 2 till tjänstgöring, som
i mom. 1 här ovan omförmäles, därom är i nämnda lag stadgat.
§ 37.
Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,
dock att till landstormen hörande värnpliktig, som erhållit
sin utbildning vid marinen, må, även utom sagda inskrivningsområden, användas
för kustförsvaret.
§ 38.
Huru landstormen ordnas och indelas, föreskriver Konungen.
§ 39.
1. Värnpliktig, tillhörande landstormen, är under tjänstgöring pliktig
att, därest staten icke kan genast vid inkallandet anskaffa föda och beklädnad,
under tiden förse sig därmed, mot skälig ersättning av staten. Sjukvård,
vapen, ammunition, utredningspersedlar samt fälttecken, angivande
hans egenskap av krigsman, tillhandahållas av staten.
2. Till landstormen hörande värnpliktig, som skadas under militärtjänstgöring,
har enahanda rätt till understöd för sig och efterlevande som värnpliktig,
vilken tillhör beväringen.
KAP. VI.
Om påföljd för åsidosättande av denna lags föreskrifter, så ock om
laga förfall.
§.40.
1. Värnpliktig, som utan laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
böte, där han icke, oaktat sin frånvaro, varder inskriven eller frikallad
från värnpliktens fullgörande, första året tjugufem kronor och varje år, han
ånyo beträdes därmed, etthundra kronor.
2. Värnpliktig, som på grund av 2. Värnpliktig, som på grund av
§ 15 inställer sig vid inskrivningsför- § 15 inställer sig vid inskrivningsförrättning
för annan ort än där han är
kyrkobokförd eller för annat sjömanshus
än det han tillhör men därvid
försummar avlämna prästbetyg ävensom
i det fall, som i § 15 mom. 2
sägs, intyg från sjömanshusombudsman
eller sjöfartsbok samt till följd
rättning för annan ort än där han är
kyrkobokförd eller för annat sjömanshus
än det han tillhör men därvid
försummar avlämna prästbetyg ävensom
i det fall, som i § 15 mom. 2
sägs, intyg från sjömanshusombudsman
eller sjöfartsbok samt till följd
Landstormens
tjänstgörings
område.
Landstormens
organisation.
Landstormens
underhåll och
förmåner.
Uteblivande
från inskrivning
m. m.
284
Första särskilda utskottds utlåtande Nr 1.
Försummelse
av mönstring
m. m.
Hämtnings
ävcntyr.
Laga förfall.
Intyg om
sjukdom.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
därav icke kan emottagas, anses lika
med den, som icke inställt sig till inskrivnings
för rättning.
§ 41.
1. Värnpliktig, som bort fullgöra i
§ 32 omförmäld mönstring men utan
laga förfall uraktlåter detta, böte för
varje gång tio kronor.
2. Värnpliktig, som utan laga förfall
underlåter fullgöra vad honom
enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger,
böte för varje gång tio kronor.
(Utskottets förslag.)
därav icke kan emottagas, böte för
varje gång tio kronor.
§ 41 ■
1. Värnpliktig, som bort fullgöra i
§ 32 omförmäld mönstring, men utan
laga förfall uraktlåter detta, böte för
varje gång fem kronor.
2. Värnpliktig, som utan laga förfall
underlåter fullgöra vad honom
enligt § 33 mom. 2 eller 3 åligger,
böte för varje gång fem kronor.
§ 42.
Värnpliktig, som utan anmält laga förfall utebliver från mskrivningsförrättning,
vare, där han icke oaktat sin frånvaro blivit inskriven eller frikallad
från värnpliktens fullgörande, underkastad äventyr att på egen bekostnad
varda hämtad till inskrivnings undergående.
Utebliver värnpliktig utan anmält laga förfall från tjänstgöring, därtill
han blivit i laga ordning inkallad, må han likaledes på egen bekostnad hämtas
till tjänstgöringens fullgörande.
§ 43.
1. Såsom laga förfall för uteblivande från inskrivning eller tjänstgöring
eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmelser anses,
om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjänst uppbadad eller
faren eller om man sitter i häkte; vederbörande äge dock att, då andra än
nu sagda förfall förebäras, pröva, huruvida de äro av den vikt, att de må
gälla såsom laga förfall''.
2. För å sjömanshus inskriven värnpliktig skall i fråga om order eller
annat påbud, varigenom han under krig eller vid utbrott av eller fara för
krig inkallas till tjänstgöring, dessutom såsom laga förfall för inställelse till
tjänstgöring räknas att vara stadd på utrikes sjöresa; åliggande dock den
värnpliktige att, så snart ske kan, återvända till hemlandet ävensom att vid
ankomsten till svensk hamn eller sammanträffande med svenskt örlogsfartyg
omedelbart inställa sig till tjänstgöring.
§ 44.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behörig läkares
intyg, vilket den värnpliktige är skyldig själv anskaffa. Kan han ej skaffa
läkarbetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med intyg av statens
ämbets- eller tjänsteman eller av präst i församlingen eller av ordföranden
i kommunalstämman eller av ordföranden eller ledamot i kommunalnämnden
eller av ledamot i häradsnämnden.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
285
(Knngl. Maj-.ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
KAP. VII.
Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock
om användning av böter.
§ 45.
1. Över värnpliktiga, vilka utan anmält
laga förfall uteblivit från in skri vningsförrättning
och icke, oaktat sin
frånvaro, blivit inskrivna eller frikallade
från värnpliktens fullgörande eller
som försummat avlämna i § 40 mom.
2 omnämnda handlingar eller underlåtit
att fullgöra vad dem enligt § 32 och
§ 33 mom. 2 eller 3 åligger, skola förteckningar
länsvis uppgöras och till
Konungens befallningshavande insändas;
skolande å förteckningarna för
varje värnpliktig angivas hans bostad,
där denna är känd, samt, till ledning
vid ansvars bestämmande, tillgängliga
upplysningar rörande försummelsens
beskaffenhet.
Uppgörande och insändande av dylik förteckning åligger vid inskrivningsförrättning
inskrivningsnämndens ordförande; skolande inskrivningsnämnden,
innan den åtskiljes, granska och underteckna sagda förteckning.
Upprättande och insändande av förteckningar över försummelser mot lagbuden
i § 32 mom. 2 och § 33 mom. 2 åligger befälhavare, som förrättat
mönstringen eller hos vilken anmälan bort göras.
Upprättande av förteckningar över försummelser mot lagbuden i § 32
mom. 3 och § 33 mom. 3 åligger sjömanshusombudsman, vilken översänder
dem till sjörullföringsbefälhavaren, som, efter att hava granskat och påtecknat
desamma, insänder dem till Konungens befallningshavande.
2. Av de enligt mom. 1 inkommande förteckningar över värnpliktiga
skola särskilda utdrag, upptagande dem, vilka Konungens befallningshavande
finner sig böra påföra böter enligt § 40 eller § 41, översändas till vederbörande
landsfiskaler och magistrater, försedda med Konungens befallningsliavandes
resolution, att de i utdragen upptagna böter må omedelbarligen uttagas hos
de värnpliktiga, därest de icke invända något däremot, men att, därest de
vilja för uteblivandet eller försummelsen styrka laga förfall eller eljest åberopa
någon omständighet, som kan leda till deras frikännande från bötesansvar,
i vilken händelse de äga undfå skriftlig del av resolutionen i vad
dem rörer, de skola inom trettio dagar därefter till vederbörande landsfiskal
eller magistrat ingiva de bevis, som åberopas till styrkande av deras mot
1. Över värnpliktiga, vilka utan anmält
laga förfall uteblivit från inskrivningsförrättning
och icke, oaktat sin
frånvaro, blivit inskrivna eller frikallade
från värnpliktens fullgörande eller
som underlåtit att fullgöra vad dem
enligt § 32 och § 33 mom. 2 eller 3
åligger, skola förteckningar länsvis
uppgöras och till Konungens befallningshavande
insändas; skolande å
förteckningarna för varje värnpliktig
angivas hans bostad, där denna är
känd, samt, till ledning vid ansvars bestämmande,
tillgängliga upplysningar
rörande försummelsens beskaffenhet.
Böters
påförande.
286
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Böters
användning
• och
förvandling.
Lots- och fyrstatens
personal
m. m.
Lappbefolk
ningen.
Tillämpnings
föreskrifter.
Ändring eller
upphävande av
lagen.
(Kungl. Maj:ts fönslag.) (Utskottets förslag.)
böternas indrivande gjorda invändningar, vid påföljd för uraktlåtenhet därav,
att böterna utan hinder av samma invändningar må i laga ordning uttagas.
Inkommande bevis skola ofördröjligen insändas till Konungens befallningshavande,
som efter prövning av förekommande omständigheter meddelar beslut
i saken.
3. Åtnöjes värnpliktig icke med Konungens befallningshavandes beslut,
varigenom böter blivit honom slutligen påförda, äger han att inom trettio
dagar efter erhållen del av beslutet till Konungens befallningshavande ingiva
sina till Konungen ställda besvär, vilka därpå av Konungens befallningshavande
jämte eget yttrande insändas till försvarsdepartementet. Besvären
må även med posten insändas till Konungens befallningshavande,
och skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat
besvärsskriften eller att densamma blivit uppsatt på hans begäran
eller med hans samtycke.
§ 46.
1. De enligt denna lag inflytande böter skola redovisas under särskild
titel i kronans räkenskaper och ingå till den till förmån för beväringsmanskapet
bildade invalid- och pensionsfond. Ur denna fond beredes understöd
åt värnpliktig, som under militärtjänstgöring ådragit sig sådan skada,
att han därigenom blivit i större eller mindre mån oförmögen att försörja
sig med arbete, ävensom i vissa fall åt hans efterlevande, där skadan förorsakat
döden.
2. Saknas tillgång till gäldande av böter enligt denna lag, skola de förvandlas
efter allmän strafflag.
KAP. Vill.
Särskilda bestämmelser.
§ 47.
1. Värnpliktiga, tillhörande lots- och fyrstaten, likställas enligt denna lag
med de vid flottan fast anställda.
2. Vad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar
beträffande manskap, som tillhör härens, marinens eller flygvapnets reserv.
§ 48._
Av Konungen bestämmes, om och i vad mån samt under vilka villkor
befrielse från de i denna lag föreskrivna skyldigheter må kunna tillsvidare
medgivas den nomadiserande lappbefolkningen.
§49.
För denna lags tillämpning erforderliga närmare föreskrifter meddelas av
Konungen.
§ 50.
Denna lag må icke ändras eller upphävas utan Konungs och riksdags
sammanstämmande beslut.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
287
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Bestämmelser om lagens ikraftträdande.
§ 51.
Denna lag skall tillämpas från och med den 1 januari 1926, från och med
vilken dag såväl värnpliktslagen den 17 september 1914 (nr 202) med däri
sedermera gjorda ändringar och tillägg som lagen den 22 juni 1920 (nr 372)
om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass, lagen den 2
juni 1921 (nr 291) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års
klass, lagen den 31 mars 1922 (nr 141) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1922 års klass, lagen den 23 februari 1923 (nr 23) om ändrad utbildningstid
för värnpliktiga av 1923 års klass och lagen den 22 februari 1924
(nr 12) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1924 års klass upphöra
att gälla; skolande dock vad nedan stadgas om undantag från bestämmelsen
i denna § lända till efterrättelse.
§ 52.
I fråga om tjänstgöringsskyldigheten i beväringen under fredstid för värnpliktiga,
inskrivna före år 1926, gälle vad i nämnda hänseende uti särskild
lag stadgas för värnpliktiga av 1925 års klass, dock att
a) för vapenföra värnpliktiga, tilldelade rytteriet, fältartilleriet, positionsartilleriet
samt fästningsartilleriet å Karlsborg, föreskriven repetitionsövning
skall från och med år 1927 hava en varaktighet av trettio dagar;
b) värnpliktiga, tilldelade marinen i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst,
vilka fullgjort tjänstgöring för sin utbildning, värnpliktiga i allmän
tjänst eller sjötjänst i minst nittio dagar och värnpliktiga i stationstjänst
i minst trettio dagar, må, på sätt Konungen närmare förordnar, helt eller
delvis befrias från återstående under år 1926 dem åliggande tjänstgöringsskyldighet
i beväringen under fredstid samt;
c) beträffande värnpliktig, som till följd av laga förfall, beviljat uppskov
eller uteblivande utan laga förfall icke börjat fullgöra honom åliggande första
tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd senast å tid, som i sådant avseende
stadgas för värnpliktiga av 1925 års klass, denna lag skall tillämpas jämväl
såvitt avser tjänstgöringsskyldigheten i beväringen under fredstid, därvid
beträffande icke vapenför värnpliktig skall gälla vad som i samma lag stadgas
rörande till ersättningsreserven uttagen värnpliktig.
§ 53.
Den årskontingent värnpliktiga, som enligt bestämmelserna i § 24 mom. 1
skall uttagas till linjetjänst vid flygvapnet, må, intilldess organisationen
av detta vapen fullständigt genomförts, minskas med det antal, Konungen
finner gott bestämma.
Den årskontingent värnpliktiga, som enligt nämnda bestämmelser skall
uttagas till linjetjänst vid hären, må för år 1926 ökas med det antal, Konungen
finner gott bestämma.
288
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
(Kungl. May.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
§ 54.
Bestämmelserna uti §§ 53 och 55 i 1914 års värnpliktslag, förstnämnda
paragraf, sådan den lyder enligt lag den 14 juni 1918 (nr 664), skola fortfarande
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
§ 55.
För denna lags ikraftträdande erforderliga närmare föreskrifter meddelas
av Konungen.
2:o) att riksdagen, under förutsättning av bifall till utskottets
hemställan under punkten l:o), må besluta, att det
värnpliktig jämlikt § 35 mom. 2 värnpliktslagen tillkommande
penningbidrag skall, i och med att den nya värnpliktslagens
bestämmelser rörande tjänstgöringstiden träda i tillämpning,
utgå med femtio öre om dagen, dock att värnpliktig, som uttages
för tjänstgöring i den ordning, värnpliktslagen föreskriver,
under längre tid än 140 dagar, skall för överskjutande tid åtnjuta
ett penningbidrag av en krona om dagen;
3:o) att riksdagen må medgiva, att värnpliktig, utan hinder
av den omständigheten, att han förut förfallolöst uteblivit från
inskrivningsförrättning, må komma i åtnjutande av gottgörelse
för färd till och från värnpliktstjänstgöring, enligt vad därom
eljest är stadgat;
4:o) att riksdagen må, i anledning av herr Lindhagens
motion nr 235, uti skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t måtte taga under övervägande, vilka åtgärder, som kunna
vidtagas i syfte att bereda de värnpliktiga större trygghet till
liv och hälsa;
5:o) att
1) herr Vindahls och herr Almkvists motion nr 202,
2) herr Beuterskiölds m. fl:s motion nr 214, såvitt avser
värnpliktslagen,
3) herr von Sneiderns och herr Hellbergs motion nr 228,
4) herr Lindhagens motion nr 235,
5) herr Lindhagens motion nr 236,
6) herr Lindhagens motion nr 237,
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
289
(ICmifjl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
7) lierr Lindhagens motion nr 238,
8) herr Hammarskjölds, Carl Gustaf, motion nr 241,
9) herr Tryggers motion nr 243,
10) herr Clasons motion nr 246,
11) herr Hellbergs motion nr 248,
12) herr Anderssons i Easjön m. tks motion nr 280,
13) herr Bengtssons i Norup och herr Carlströms motion
nr 283,
14) herr Magnussons i Skövde motion nr 315, såvitt avser
värnpliktslagen,
15) herr Bergströms i Bäckland motion nr 317,
16) herr Lindgrens m. tks motion nr 319, såvitt avser värnpliktslagen,
17) herr Jeppssons motion nr 331, såvitt avser värnpliktslagen,
18) herr Lindmans motion nr 344,
19) herr Olovsons i Yästerås motion nr 358,
20) herr Samuelssons m. tks motion nr 366 samt
21) herr Samuelssons m. tks motion nr 367
må, i den mån de icke kunna anses besvarade genom utskottets
hemställan här ovan under punkterna l:o)—4:o), icke
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 15 maj 1925.
På första särskilda utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
I detta ärendes slutliga behandling hava deltagit:
från första kammaren: herrar C. O. Ekman, A. J. Bärg, E. Trygger, J. Nilsson
i Malmö, C. L. A. A. Reuterskiöld, M. Hellberg, A. E. Örne, J. Nilsson i Kristianstad,
E. J. Q. Rosén, J. L. Widell, O. H. Åkerberg och S. Clason, samt
från andra kammaren: herrar J. B. Eriksson i Grängesberg, S. A. A. Lindman,
I. T. Vennerström, E. O. Magnusson i Tumhult, F. T. Hamrin, G. J. Johansson i
Uppmälby, Johansson i Kälkebo, D. H. Pettersson i Bjälbo, A. Å:son Törnkvist
i Karlskrona, II. V. Leo, J. Jönsson i Revinge och E. H. Lindberg.
Bihang till riksdagens protokoll W2ö. 11 sand. 1 avd. 1A käft. (Nr 1.) 722 25 19
Bil. 1. 290
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Sammanställning*
över anslagen under fjärde huvudtiteln.
Bil.
Kronor
Summa
kronor
I. Departementet.
| Departementschefen............ ...................................
1
24 000
Departementet, förslagsanslag .................................
2
293 000
—
317 000
—
Säger för departementet
—
317 000
_!
II. Lantför svaret.
(Beräkning av antalet tjänstgöringsdagar
se bil. 3—5.)
Normala utgifter.
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
Arméförvaltningen, förslagsanslag ...........................
Avlöning till personal vid staber och truppförband,
6
538 600
22 925 000
~
förslagsanslag.....................................................
Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservations-
7
15 000
anslag ..............................................................
—
—
Rekryteringskostnader, reservationsanslag ..................
—
280 000
—
Arméns reservstater, förslagsanslag...........................
—
1 553 000
—
Arméns personal över stat, förslagsanslag ................
—
740 000
—
Bese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........
Bese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttag-
310 000
70 000
ningsnämndernas ordförande, förslagsanslag .........
—
—
Flyttningsersättning, förslagsanslag...........................
—
160 000
—
Resestipendier, reservationsanslag ..............................
—
29 500
—
26 621 100
—
B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och
redovisning.
Penningbidrag, förslagsanslag ..................................
8
2 557 000
—
Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag
Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.,
25 000
710 000
förslagsanslag.....................................................
—
—
3 292 000
—
C. Undervisning, understöd, expenser m. m.
Undervisnings- och gymnastikmateriel samt under-
visningsanstalter och utbildningskurser, reserva- tionsanslag .........................................................
9
935 000
—
Studiestipendier, reservationsanslag ...........................
Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande,
49 000
26 000
reservationsanslag................................................
—
—
Befrämjande av den andliga vården vid armén, reser-
'' 50,000
vationsanslag ......................................................
Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., reser-
410 000
vationsanslag .......................... ...........................
Skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, reservations-
anslag ..............................................................
—
220 000
—
Tryckningskostnader, förslagsanslag .........................
—
225 000
—
Vissa arbeten å mobiliseringsverket, reservationsanslag
—
30 000
—
1 945 000
—
Transport
—
—
31 858 100
_
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
291 Bil. 1
Bil
Kronor
Summa
kronor
Transport
.
_
31 858 100
D. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering,
övningar m. m.
Mathållning, förslagsanslag................................ ......
10
5 351 000
_
Munderingsutrustning, reservationsanslag ..................
Kasernutredning, intendenturfordon m. m., reservations-
11
3 862 000
—
anslag ..............................................................
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid trupp-
12
1 200 000
—
förbanden, reservationsanslag .............................
13
2 327 000
—
Remontering, reservationsanslag ...............................
14
457 000
—
Furagering, förslagsanslag ......................................
Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, reser-
15
2 475 000
—
vationsanslag ....................... ...........................
—
170 000
_
Truppförhandens övningar, reservationsanslag ............
16
1423 000
_
Fält- och fälttjänstövningar, reservationsanslag .........
—
700 000
17 965 000
_
E. Sjukvård m. m.
Sjuk- och veterinärvård m. m., reservationsanslag ......
17
-
—
520 000
—
F. Vapen och ammunition.
Vapen och ammunition m. m., reservationsanslag ......
Underhåll av och försök med stridsvagnsmateriel, re-
18
4 585 000
—
servationsanslag...........................................
—
50 000
—
4 635 000
_
G. Byggnader och ingenjörmateriel.
Byggnader, övningsfält och skjutbanor, reservations-
anslag ..............................................
19
2 560 000
—
Ingenjörmateriel, reservationsanslag...........................
Övningar och materiel för järnvägstrupper, reserva-
—
170 000
—
tionsanslag ........................................................
—
20 000
—
2 750 000
_
H. Diverse.
Extra utgifter, reservationsanslag ..............................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, re-
-
400 000
—
servationsanslag........................... ......................
Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare, för-
—
50 000
—
slagsanslag.........................................
—
80 000
—
530 000
—
Säger för normala utgifter
—
58 258 100
—
Extra ordinarie utgifter.
—
—
1 200 000
—
Säger för lantförsvaret
—
—
59458100
—
III. Sjöförsvaret.
(Beräkning av antalet tjänstgörings dagar, se hil. 20 o. 21.)
Normala utgifter.
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
Marinförvaltningen, förslagsanslag ..........................
Avlöning till personal vid kårer och stater m. fl., för-
22
213 000
—
slags anslag .....................
Avlöning till icke ordinarie personal å flottans stations-
23
9 872 000
—
kontor in. fl. expeditioner.....................................
—
55 000
—
Transport
10 140 000
—
|
Bil. 1. 292
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Transport
Rekryteringskostnader, förslagsanslag .....................
Kustartilleriets reservstat, förslagsanslag................
Marinens reservpersonal, förslagsanslag....................
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .......
F-lyttningsersättning, förslagsanslag .......................
Resestipendier, reservationsanslag.............................
B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och
redovisning.
Penningbidrag, förslagsanslag ................................
Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsan
slag ...............................................................
Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.,
förslagsanslag .....................................................
C. Undervisning, understöd och expenser m. m.
Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter
m. m., reservationsanslag.......................................
Studiestipendier, reservationsanslag...........................
Understöd åt föreningar, reservationsanslag...............
Skrivmaterialier och expenser m. m., reservationsanslag
Tryckningskostnader, förslagsanslag .......................
Biblioteksverksamheten för underbefäl och manskap
vid marinen, reservationsanslag..............................
Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över
stat och värnpliktiga läkare vid marinen.........
D. Förplägnad, beklädnad m. m.
Förplägnad, förslagsanslag................................
Beklädnad, reservationsanslag..............................
Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis
m. m., reservationsanslag.................................
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.,
reservationsanslag ..........................................
E. Övningar.
Flottans krigsberedskap och övningar, reservationsanslag
.............................................................
Kustartilleriets krigsberedskap och övningar, reserva
tionsanslag...........................................................
Krigsövningar vid kustfästningarna, reservationsanslag
F. Sjukvård.
Sjukvård för marinen, reservationsanslag ..................
Gt. Flytande materiel och byggnader.
Underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.,
reservationsanslag ................................................
Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m., reservationsanslag
.........................................................
Kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag......
Transport
Bil.
Kronor
Summa
kronor
—
10 140 000
—
_
134 000
—
50 000
—
—
143 000
—
—
70 000
—
—
30 000
—
—
23 000
—
10 590 000
-1
24
399 000
—
3 000
—
—
120 000
—
522 000
__
25
35 000
—
12 000
—
—
18 000
—
—
270 000
—
—
40 000
—
5 500
—
2 500
—
383 000
—
26
2 149 000
27
1 044 000
—
2S
132 000
—
29
768 000
—
4 093 000
4 463 000
350 000
—
-
15 000
—
4 828 000
_
—
145 000
—
5 360 000
_
30
302 000
31
410 000
6 072 000
—
—
i
—
26 633 000
!_
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
293 Bil. 1.
Bil.
Kronor
Summa
kronor
Transport
H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan
teknisk materiel.
Skjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner,
reservationsanslag ................................................
| För den industriella krigsberedskapen, för experiment
50 000
26 633 000
''
1 och försök, reservationsanslag .............................
I. Diverse.
I Utgivande av läroböcker m. m., reservationsanslag.....
j Extra utgifter, reservationsanslag.............................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser- vationsanslag ......................... .........
Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare, för-
—
c o i i-*
o o to jo
o O O Q
o o o o
o o o o
60 000
slagsanslag .........................................................
—
70 000
_
182 000
—
Säger för normala utgifter
Extra ordinarie utgifter.
Krigsfartygsmaterielens förnyelse ...........................
Övriga extra anslag, gemensamma för flottan och
5 000 000
26 875 000
kustartilleriet ...................................................
—
650 000
—
5 650 000
—
Säger för sjöförsvaret
IV. Flygvapnet.
(Beräkning av antalet tjänstgöringsdagar, se bil. 32.)
Avlöning, rekrytering och resekostnader m. m., för-
_
-
32 525 000
slagsanslag ........................................................
De värnpliktigas avlöning och färder m. m., förslags-
33
—
—
1 157 000
—
anslag .......................................
—
—
—
124 000
—
Resestipendier, reservationsanslag..............................
—
—
—
7 000
—
Skrifmaterialier och expenser m. m., reservationsanslag
—
—
—
20 000
—
Mathållning och förplägnadsutredning, förslagsanslag
Beklädnads- och munderingsutrustning samt kasern-
—
—
221 000
—
utredning, reservationsanslag.................................
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m..
—
—
154 000
—
reservationsanslag ................................................
—
—
—
78000
—
Flygövningar, reservationsanslag ......................
—
—
—
1 735 000
—
Flygmateriel, reservationsanslag ..............................
Materielprovning m. m., reservationsanslag ............
—
—
—
2 220 000
—
—
—
—
30 000
—
Vapen och ammunition, reservationsanslag ...............
Flygstationer, byggnader, övningsfält, skjutbanor,
—
—
—
120 000
reservationsanslag............
—
—
—
80 000
_
Sjuk- och veterinärvård, förslagsanslag....................
—
—
20 000
—
Extra utgifter, reservationsanslag ....................
—
—
34 000
—
Säger för flygvapnet
—
—
—
0 000 000
—
Summa
—
__
98300 100
—
Bil. 1. 294
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Beräkning
av anslaget till departementschefen.
Anslaget uppföres med nuvarande belopp ................................
Bil. 1.
24 000 kronor.
Beräkning
av anslaget till departementet.
Anslaget är jämlikt 1925 års statsverksproposition beräknat till...
Härtill komma:
Bil. 2.
. kr. 272 500: —
för lantförsvarets kommandoexpedition:
Cheferna för registrators-, värnplikts-, bok-, personal- och rulldetaljerna, ävensom
detaljen för »tjänstemeddelanden rörande lantförsvaret», 6 arvoden
ä 3 600 kr. samt 1 biträde åt chefen för bokdetaljen, arvode å
3180 kr. ...................................................................................... 0 »jraOi
Expeditionsunderoffieerare,
2 arvoden å 2 340 kr........................................ ” * hoU:
för sjöförsvarets kommandoexpedition:
Chefen för bok- och tryckeridetaljen, 1 arvode.........................
Expeditionsunderofficer ........................................................
...... » 3 600: —
...... » 2 340: -
Summa kr. 307 900: —
Härifrån avgå:
1 kansliråd.................................................................................
1 arvode för registratorn i lantförsvarets kommandoexpedition, i
1925 års statsverksproposition beräknat under »avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare m. m.»..............................
löneskillnaden emellan 1 förste expeditionsvakt och 1 expeditions
.
..................................................................................
kr. 11460: —
3 180: -
312: -
14 952:-
Återstod kr. 292 948: -
eller i avrundat tal 293 000 kronor.
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1
295 Bil. 1.
av tjäustgöringsdagar för de värnpliktiga.
Tjänstgöringsdagar med penning-
bidrag
1.14 0. dagen
å 0: 50 kr.
fr. o. m. 141.
dagen ä 1 kr.
Summa
Linje.
Infanteriet ......................................................
1 949 000
236 000
2 185 000
Kavalleriet .............................................
68 000
29 000
97 000
Artilleriet ......................................................
322 000
138 000
460 000
Ingenj örtrupperna...........................................
126 000
54 000
180 000
Trängtrupperna ..............................
110 600
12 200
122 800
Intendenturtrupperna ......................................
38 900
4 200
43 100
Studenter och likställda ..
142 300
122 000
264 300
Officersaspiranter ....................
65 000
65 000
Reservofficersaspiranter ...................................
48 800
48 800
Säger
2 756 800
709 200
3 466 000
Ersättningsreserv .....
875 000
—
875 000
Summa tjänstgöringsdagar! 3 081800 j 700 200 [ 4 341000
Beräkning
Bil. 4.
av tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och musikmanskap
samt musikelever.
Fast anställt
manskap
Musikmanskap
Summa
tjänst-
görings-
dagar
A. Fast anställt manskap och
Antal
Tjänst-
göringsdagar
Antal
Tjänst-
göringsdagar
musikmanskap.
Infanteriet .............................
2 807
1 024 555
328
119 720
1144 275
Kavalleriet ..............................
1020
372 300
26
9 490
381 790
Artilleriet......................
1476
538 740
24
8 760
547 500
Ingenjörtrupperna........................
650
237 250
6
2190
239 440
Trängtrupperna ........................
224
81 760
6
2190
83 950
Intendenturtrupperna .................
22
8 030
—
—
8 030
Säger
6199
2 262 635
390
142 350
2 404 985
B. Musikelever.........................
—
—
139
50 735
50 735
Summa
6199
2 262 635
529
193 085
2 455 720
Härifrån avgå 10 % vakanta me-
niga volontärbeställningar........
—
—
—
—
107 720
Återstod
—
—
—
2 348 000
Bil. 1. 296
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Bil. 5.
Beräkning
av antalet liästtjänstgöringsdagar.
A. Egna tjänstehästar.
Antal
tj.-dagar
Generalitetet och inspektören för trängen.....................
Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition...............
Generalstabens officerare .............................................
Chefen för artilleristaben .............................................
Chefen för krigshögskolan.............................................
Chefen och kadettofficeren ur kavalleriet vid krigsskolan
Chef och lärare vid ridskolan .......................................
Regementschefer vid infanteriet...................................
Kavalleriets officerare (utom fänrikar) ...........................
Regementschefer vid artilleriet ....................................
17 hästar
1 »
49 »
1 »
1 »
2 »
4 »
20 >»
103 »
7 »
Summa 205 »
B. Stamhästar.
i 365 dagar
74 825
Staber m. fl.................
Infanteriet, stabsgruppen
» , övriga .......
Kavalleriet ..................
Artilleriet ..... .............
Ingenjörtrupperna .........
Trängen ......................
Intendenturtrupperna
C. Lejda hästar.
Infanteriet ...................
Kavalleriet.....................
Artilleriet .....................
Ingenjörtrupperna ........
Trängen .......................
Intendenturtruppern a ...
..... 120
141
312 453
... 2 210
... 1300
... 190
184
3
Summa 4 460
»
»
»
»
M
» i 365 dagar 1 627 900
25 000 dagar
800 »
82 000 •>
34 800 »
15 200 »
2 000 » 159 800
D. Remonter.
Yid truppförbanden 402 remonter i 45 dagar ..................... 18 090
» remontdepåerna 402 » » 244 » 98 088 dagar
» » 402 » » 200 » 80 400 »
Summa 178 488 dagar *)_
Summa 1 880 615
'') Endast vid beräkning av veterinärvårdsanslaget. ______
Bil. 6.
Beräkning
av anslaget till arméförvaltningen.
Anslaget är för budgetåret 1925—1926 beräknat till ................................. kr. 540 336: —
Härifrån avgår: 1 bataljonsläkare, assistent i sjukvårdsstyrelsen, lön enligt
C. 9.............................................................................................. » 7 668: —-
Säger kr. 532 668: —
Tillkommer: 1 sjukvårdsintendent, arvode.............................. kr. 3 600: —
1 förrådsförvaltare, arvode.................................. >> 2 340: — i-r 5 940: —
Summa kr. 538 608: —
eller i avrundat tal 538 600 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första särskilda utskottets utlåtande Nr I
291
A.
Beräkning''
Bil. 7.
av anslaget för avlöning till personal vid staber och truppförband in. 11.
Löner och arvoden upptagna i vederbörliga stater för:
Generalitetet, staber m. m.
Generalitetet.........................................................
Arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner
Generalstaben ...................................................
Artilleristaben ......................................................
Kommendantskapet i Boden ............................. ...
Rullföringsbefälhavare med biträden .....................
Bataljonsläkare vid fältläkarkåren .........................
Undervisningsverken.
Krigsskolan .........................................................
Krigshögskolan.....................................................
Artilleri- och ingenjörhögskolan ...........................
Ridskolan ............................................................
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet...............
Artilleriets skjutskola ......................:.....................
Underofficersskolan m. m........................................
Truppförband m. m.
Infanteriet.
Svea livgarde.........................................................
Livregementets grenadjärer.....................................
Livgrenadjärregementet..........................................
Västgöta-Bohus regemente .....................................
Upplands regemente.............................................
Skaraborgs regemente............................................
Södermanlands regemente........................... ..........
Kronobergs regemente ..........................................
Smålands regemente ..............................................
Dalregementet......................................................
Hälsinge regemente...............................................
Alvsborgs regemente.............................................
Hallands regemente ..............................................
Norrbottens regemente .........................................
Västerbottens regemente .......................................
Värmlands regemente............................................
Jämtlands fältjägarregemente .................................
Norra skånska infanteriregementet ......................
Södra skånska infanteriregementet ........................
Gotlands infanterikår... .........................................
Västernorrlands regemente ....................................
Kavalleriet.
Överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriet ........
Livregementets dragoner........................................
Livregementets husarer..........................................
Skånska kavalleriregementet..................................
Norrlands dragonregemente....................................
Artilleriet.
Svea artilleriregemente.........................................
Göta artilleriregemente.......................................
Wendes artilleriregemente......................................
Norrlands artilleriregemente ...................................
Gotlands artillerikår............................................
Bodens artilleriregemente.......................................
ATméartilleriregementet..........................................
Luftvärnsartilleriregementet....................................
Norrbottens artillerikår.........................................
Artilleriets fabriker och tyganstalter .....................
kr.
182 400: —
»
219 830: —
»
571 900: -
»
130 500: —
»
69 930: -
»
458 670: —
»
86 850: — ]jr.
kr.
192 300: —
»
93 200: —
»
84 690: —
»
54 060: —
»
115 550: —
»
24 000: —
»
205 890:— »
kr.
878 940: —
»
496 120: —
))
496 120: —
),
496 120:—
»
496 120: —
»
496 120: —
»
496 120: —
»
604 750: —
)>
496 120: —
»
463 650: —
»
463 650: —
))
496 120: —
n
463 650: —
»
549 790: -
n
463 650: —
»
463 650:—
»
463 650: —
»
496 120: —
»
463 650: —
»
263 450: —
»
463 650:— „
kr.
38 280: —
»
429 040: —
>»
389 020: —
»
396 200: —
»
473 840:— „
kr.
517 560: —
»
559 280: —
»
517 560: —
»
517 560: —
»
213 940: —
»
496 860: —
»
557 890: —
»
370 450: —
n
156 970: —
»
627 000:— „
» 769 690; -
— » 10 471210:
» 1726 380:-
— » 4 535 070:-
Transport kr. 19 222 430:
Bil. 1.
Bil. 1. 298
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Transport kr. 19 222 430:
kr. 1 377 150
» 148 420
.» 126 660
» 160 560
» 105 350
Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
Fast anställda officerare och underofficerare med vederlikar
vid fortifikationen ...................................................
Svea ingenjörkår ............................................................
Göta ingenjörkår.............................................................
Fälttelegrafkåren ..........................................................
Bodens ingenjörkår ......................................................
Trängen.
Officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen
Svea trängkår.................................................................
Göta trängkår.............................................................
Norrlands trängkår.........................................................
Skånska trängkåren......................................................
Intendenturen.
Intendenturkåren.........*....................................................
Garnisonssjukhusen m. m.
Garnisonssjukhuset i Stockholm.........
Garnisonssjukhuset å Karlsborg.........
Garnisonssjukhuset i Boden...............
Arméns sjuksköterskekår ... ..............
Polispersonalen.
Polispersonalen i Boden och Karlsborg.......................
B. Kallortstillägg, förslagsvis.................................
C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa trupp
förband
......................................................................................
D. Felräkningspenningar, förslagsvis.................................................
E. Arvoden å 50 öre per dag åt sergeanter, kommenderade såsom
biträden hos regementsintendenter, förslagsvis ..........................
F. Hyresbidrag ä 225 kronor åt förslagsvis 150 furirer .....................
G. Anställningspenning å 50 kronor åt förslagsvis 1100 volontärer ......
H. Kostnader för 139 musikelever å 100 kronor.................................
I. Gottgörelse för 205 tjänstehästar å 250 kronor............................
J. Vissa arvoden .............................................................................
K. Stipendier å 2 000 kr. för underlättande av officersrekryteringen
i Boden .......................................................................................
L. Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis av vissa befatt
ningar,
förslagsvis .......................................................................
kr. 1 918 140:
kr.
739 430: —
»
54 550: —
»>
54 550: -
»
54 550: —
60 620:— „
963 700: —
................ »
968 600: —
kr.
108 130: —
»
22 250: —
»
17 610: —
»
48 630:— „
196 670: —
„
126 400: —
»
56 000: —
4 000:
16 000:
7 500:
33 750:
55 000:
13 900:
51 250:
678 000: ■
16 000:
10 000:-
Säger kr. 24 337 340: —
Härifrån avgå:
På grund av beräknade vakanser 3‘/s % av förestående
summa ............................................. ................. kr. 812 000:-
Ersättning för tjänstebostäder åt officerare och underofficerare
med vederlikar.......................................... » 600 000: -
1 412 000:-
Återstod kronor 22 925 340:
eller i avrundat tal 22 925 000 kronor.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
299
Stat
för Geiieralitetet.
Generalstabs chef, inspektör för infanteriet, arméfördelningschefer,
militärbefälhavare för Övre Norrland, generalfälttygmästare, chef
för fortifikationen, generalintendent.........................................
Inspektör för kavalleriet m. m.......................................
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.....
Antal.
Löneplan
och lönegrad
enligt veder- börligt
avlönings- reglemente
10
1
tronor
O. 8
O. 7
182 400: —
Summa förslagsanslag kronor 182 400: —
Bil. 1. 300
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för arméfördelniiigsstaber, militärbefäl och inspektioner.
a) Arméfördelningsstaberna.
Ordinarie beställningshavare.
Brigadchefer....................................................
Fältläkare......................................................
F ältve terin ärer.................................................
Pensionerad personal.
Expeditionsunderofficerare, arvoden..............
Antal
Löneplan
och lönegrad
enligt vederbörligt
avlöningsreglemente
-
4 O. 7
4 C. 13
4 C. 11
12
b) Militärbefälet för Övre Norrland.
Ordinarie beställninghavare.
Kapten, adjutant, arvode motsvarande lön enligt ........................... 1
Pensionerad personal.
Expeditionsunderofficer, arvode............................................... 1
c) Militärbefälet på Gotland.
Ordinarie beställningshavare.
Militärbefälhavare ..................................................................... 1
Stabsläkare (regementsläkare)......................................................... 1
Bataljonsläkare............................................................................ 1
Pensionerad personal.
Fortifikationsofficer, arvode........................................................... 1
Officer, biträde hos stabsintendenten ............................................. 1
Expeditionsunderofficerare hos fortifikationsofficeren och stabsinten
denten,
arvoden...................................................................... 2
Förrådsförvaltare vid intendenturförrådet å Tingstäde..................... 1
d) Infanteriinspektionen.
Pensionerad personal.
Expeditionsunderofficer, arvode...................................................... 1
O. 3
O. 6
C. 11
C. 9
e) Kavalleriinspektlonen m. m.
Pensionerad personal.
Redogörare, pensionerad officer, arvode.......................................... 1
Expeditionsunderofficer, arvode...................................................... 1
f) Milltärläroverkslnspektionen.
Pensionerad personal.
Expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer ........................... 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 167 930: —
Arvode till 1 fortifikationsofficer .................................................. ” 3180:
ii » 1 biträde hos stabsintendenten................................... “ 3180: —
n » 1 förrådsförvaltare vid intendenturförrådet å Tingstäde » 2130: —
» » 1 redogörare i kavalleriinspektionen m. m................... » 3 600: —
Arvoden » 7 expeditionsunderofficerare i Stockholm å 2 340 kronor
och 11 i landsorten å 2 130 kronor........................ 11_39 810:
Summa förslagsanslag kronor 219 830: —
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
301 Bil. 1
Stat
för Generalstaben.
Antal
Löneplan
och lönegrad
enligt veder- börligt
Militär personal.
avlönings-
reglemente
Överadjutanter och stabsadjutanter.
Överste ...................................
1
O. 6
Överstelöjtnanter .......................................................................
4
O. 5
Majorer..................................................................
11
O. 4
Kaptener .................................................................................
33
O. 3
Militärattachéer.
Överstelöjtnant ....................................................................
1
O. 5
Majorer......................................................................................
3
0. 4
Pensionerad personal.
Redogörare, arvode ...............................................................
1
—
Bibliotekarie, arvode...........................................................
1
—
Aktuarier, arvoden...................................................
3
—
Expeditionsunderofficerare, arvoden ..............................................
2
Civil personal.
Professor ....................................
1
Avd. B. 30
Krigsarkivarie..............................................................................
1
Avd. B. 26
Förste expeditionsvakt.................. ... ........................
1
Avd. B. 7
Expeditionsvakter ........................................................................
o
O
Avd. B. 5
Löner till ovanstående officerare, förslagsvis................................. kronor
439 280: —
» » » ordinarie civil personal, förslagsvis .........
»
32 300: —
Arvoden å 3 600 kronor till 1 bibliotekarie, 3 aktuarier och 1 redo-
görare .....................................................................
„
18 000: —
Arvoden å 2 340 kronor till 2 expeditionsunderofficerare ..............
Vikariatsersättning under semester för ordinarie beställningshavare
”
4 680: —
å civilstaten, förslagsvis ...........................
»
1 000: —
Ersättning åt aspiranter och inkommenderade officerare ..
»
12 000: —
Ersättning åt officerare, kommenderade till järnvägarna ..
»
15110: —
För passagesystemets genomförande i kaptensgraden ...............
»
1 530: —
Arvoden för militärattachéer ....................................................
»
48 000: —
Summa förslagsanslag kronor
571 900: —
Anm. 1. De i staten uppförda militärattachéerna skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grader inom armén.
Anm. 2. Arvodena till bibliotekarie, aktuarier och redogörare samt expeditionsunderofficerare
må icke utgå, därest för resp. befattningars upprätthållande förordnas officerare
(underofficerare) på aktiv stat.
Bil 1. 302
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1
Stat
för Artilleristaben.
Antal
Löneplan
och lönegrad
enligt veder- börligt
avlönings- reglemente
Ordinarie beställningshavare.
1
O. 6
Överste .....................................................................................
Majorer.....................................................................................
2
O. 4
Kaptener ...................................................................................
9
O. 3
O. 2
Löjtnanter....................................................................................
3
Expeditionsvakt ...........................................................................
1
Avd. B. 5
Övrig personal.
Expeditionsofficer, arvode ...........................................................
—
Expeditionsunderofficer, arvode.....................................................
1
Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare .... kronor
116 160: —
Arvode å 3 600 kronor till 1 expeditionsofficer..............................
»
3 600: —
» » 2 340 » » 1 expeditionsunderofficer .....................
»
2 340: —
» » 1 200 » » 1 artilleristabsofficer, chef för konstruk-
tionsavdelningen ....................................................................
»
1 200: —
Arvoden å 600 kronor till 11 artilleristabsofficerare och 1 infanteri-
officer ...............................................................................
»
i 2U0: —
Summa förslagsanslag kronor
130 500: —
Anm. De i staten uppförda officerarna skola vara underkastade transport till andra beställningar
i innehavande grader inom armén.
Stat
för Kommendantskapet i Boden.
Antal
Ordinarie beställningshavare.
Kommendant i Boden ..............................................................
Fästningsläkare (regementsläkare).................................................
Regementsläkare........................................................................
Bataljonsläkare .........................................................................
Fästningsveterinär (regementsveterinär)........................................
Övrig personal.
Garnisonspastor ...... ..................................................................
Expeditionsunderofficerare, arvoden..............................................
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare .....................
Arvoden å 1170 kronor till envar av regementsläkarna, bataljons
läkarna
och regementsveterinären i Boden.................................
Arvode till 1 garnisonspastor ......................................................
Arvoden till 2 expeditionsunderofficerare ...................................
kronor
Löneplan
och lönegrad
enligt vederbörligt
avlöningsreglemente
-
Summa förslagsanslag kronor 69 930: —
C. 11
C. 11
C. 9
55 620
1 260
Förslå särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
303 Bil. 1.
Stat
för rullföringsbefälliavare med biträden.
Antal
Enhets-
kostnad.
Arvode.
Kronor
Summa
kronor
Befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde....
1
3 600
Rullföringsbefälhavare i landsorten ...............
73
3180
_
232 140
_
Bullföringsbefälhavare å Gotland, tillika landstormsområdes-
befälhavare .............................
4
2 760
—
11040
_
Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde ...
3
3180
—
9 540
_
Biträden vid Stockholms stads rullföringsområde...............
6
2 340
—
14 040
—
» » » lantrallföringsområde..................
2
2 340
—
4 680
—
» » rullföringsområden i landsorten........
83
2130
—
176 790
—
>> " » å Gotland, tillika land-
stormsförrådsförvaltare.............................
4
1710
—
6 840
—
Summa kronor
—
—
—
458 670
—
Stat
för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
Antal
Enhets-
kostnad.
Lön
(Arvode).
Kronor
Summa
kronor
Bataljonsläkare, löner.........
två ålderstillägg till lönen å 300 kronor, det ena efter 3
års och det andra efter 6 års väl vitsordad tjänst.
Dagarvoden å 12 kronor under 75 dagar för förslagsvis 18
bataljonsläkare ..................
Dagarvoden å 6 kronor under 75 dagar för förslagsvis 7
b atalj onsläkare.............................................................
25
2 400
-
60 000
16 200
3150
—
Summa kronor
79 350
—
Ålderstillägg till ovanstående bataljonsläkare, förslagsvis ..
7 500
—
Summa förslagsanslag kronor
86 8501-
Bil. 1. 304
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för Krigsskolan.
a) Officerskursen.
Ordinarie beställningsliavare.
Chef, överstelöjtnant .............................................
Kaptener (1 adjutant och. 1 kompanichef), arvoden motsvarande
lön enligt .......................................■■■■■
Kaptener (ryttmästare) eller löjtnanter (5 kadettofficerare,
3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare), arvoden motsvarande
lön enligt ............................................
Bataljonsläkare, tillika lärare i militär sundhets- och för
b
andslära.................................................... • —,.....
Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings
havare .....................................................................
Övrig personal.
Redogörare, förutom fri bostad, arvode ........................
Förvaltare m. m., arvode ...........................................
Bataljonsadjutant m. m., arvode.....................................
Köksföreståndare, arvode ...........................................
Kompanichef, arvode ..................................................
Kadettofficerare ur infanteriet, arvoden ä 600 kr............
Kadettofficer ur kavalleriet, arvode .............................
Kompaniadjutant, arvode .............................................
Förste lärare i krigskonst, arvode ......t...........................
Andre » » » » ...............................
Förste » » vapenlära och artilleriexercisreglemente,
arvode ...............................................................
Andre lärare i vapenlära och artilleriexercisreglemente,
arvode .................................................................
Förste lärare i krigsbyggnadskonst, arvode .................
Andre » » » >’ ...............
Förste » » topografi, » ..............
Andre » » » » ...............
Förste » » militärförvaltning, » ...............
Andre » » » ” ..............
Lärare i gymnastik och vapenföring, » ...............
•> » stats- och samhällslära ................................
För biträdande lärare, s. k. dubblering av lärare m. m.
Förslagsvis 4 förmän, 1 maskinist, 1 skogvaktare, 1 hovslagare,
19 gårdskarlar med helårstjänst, 3 slottsupp
passare, 1 baderska, 1 hushållerska, 1 städerska, 1 sjuksköterska,
1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 3 köksbiträden
och 1 kökskarl .........................................................
Säger för officerskursen kronor
b) Reservofficerskurserna.
Kompanichef, arvode ...................................................
Kadettofficerare, arvoden å 300 kr..................................
Kompaniadjutant, arvode ............................................
Lärare i krigskonst och topografi, arvode ....................
Biträdande lärare, arvode .............................................
Betjäning, förslagsvis 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden...
För ytterligare en kurs ................................................
Säger för reservofficerskurserna kronor
Arvode till chefen för krigsskolan .................................
Summa förslagsanslag kronor
Antal
Löneplan
och lönegrad
enligt veder- börligt
avlönings- reglemente
Summa
kronor
i
O. 5
2
O. 3
11
0.3 eller O. 2
1
0. 9
—
.....
100 780
1
3 600
_
1
—
2 340
—
1
—
2 340
—
1
—
2 340
—
i
—
1500
—
4
—
2 400
—
1
—
900
—
1
—
2 340
—
1
—
1350
—
1
—
1020
—
1
—
1200
—
1
_
900
_
1
—
1200
—
1
—
900
—
1
—
1200
—
1
—
900
—
1
—
720
—
1
—
600
—
1
—
1020
—
1
—
870
—
"
4 500
45 200
—
—
180 120
—
1
600
4
—
1200
—
1
—
2 340
1
—
600
1
—
250
—
—
1250
—
—
3 900
—
—
—
10 140
—
—
2 040
—
—
192 300
—
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
305 Bil. 1.
Anm. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad
inom armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till adjutant, kompanichef, kadettofficer
eller lärare, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband
samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid
truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef
för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)befordran stående kompetente
löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-)lönen
disponeras på den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre
underlöjtnanten eller fänriken).
Stat
för Krigshögskolan.
Löneplan
och lönegrad
Antal
enligt veder-
Summa
börligt
kronor
Ordinarie beställningshavare.
avlönings-
reglemente
Chef, överstelöjtnant ...........................
1
O. 5
Kapten, adjutant, arvode motsvarande lön enligt......
1
O. 3
Majorer, lärare ...........................................................
Kaptener, lärare, arvoden motsvarande lön enligt .....
2
O. 4
3
O. 3
Expedition sv akt..................................
Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-
1
Avd. B. 5
havare, förslagsvis ..........................
—
—
62 240
—
Övrig personal.
Biträdande adjutant, arvode..........................................
Till lärarna i tvångsämnena beräknas arvodena årligen till
1
—
3 600
—
14 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet eller
14X990 C .........................................................
13 860
Till lärarna i de valfria ämnena beräknas arvodena till 10
kronor för varje timmes undervisningsskyldighet eller
10X9601 2).........................................................
9 600
Lärare i ridning, arvode ....................
—
—
960
—
Arvoden till repetitörer.... .................
—
—
1200
—
Maskinist, arvode......................
—
—
1740
—
Summa förslagsanslag kronor
—
—
93 200
—
Anm. 1. De i staten uppförda regementsofficerarna skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grader inom armén. Kapten, som förordnas
till adjutant eller lärare, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt
truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget
arvode. Den vid truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande
truppförbandschef för den närmast i tur till kaptensbefordran stående
kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna löjtnantslönen disponeras för den
närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten och underlöjtnantslönen på
samma sätt till eventuellt befintlig surnumerär underlöjtnant (fänrik).
Anm. 2. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall han därför erlägga
ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen stadgade grunder.
1) 990 undervisning?; tim mar motsvarar 33 undervisningstimmar i veckan under 30 undervisningsveckor.
2) 960 u rider visn i tigs tim m ar motsvarar 32 undervisningstimmar i veckan under 30 undervisningsveckor.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. lavd. 1A häft. (Nr 1.)
722 25 20
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1. 30(3
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för Artilleri- och ingenjörliögskolan.
1 i : ^ - ''
Antal
Löneplan
och lönegrad
enligt veder-
Summa
Ordinarie heställningshavare.
börligt
avlönings-
reglemente
kronor
Chef, överstelöjtnant ...................................................
1
0. 5
Kaptener (1 adjutant och 4 lärare), arvoden motsvarande
0. 3
Avd. B. 5
lön enligt..................................................................
Expeditionsvakter.........................................................
5
2
Lön och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-
53 440
havare, förslagsvis ...................................................
—
—
Övrig personal.
Kedogörare, arvode ......................................................
1
—
3 600
—
Arvoden till lärare, biträdande lärare och repetitör.........
—
—
25 910
—
Maskinist, arvode..........................................................
1
—
1 740
—
Summa förslagsanslag kronor
—
—
84690
—
Anm. 1. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad
inom armén. Kapten, som förordnas till adjutant eller lärare, frånträder innehavande
lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för
förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom
ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den närmast
i tur till kaptensbefordran stående kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna
löjtnantslönen disponeras för den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten
och underlöjtnantslönen på samma sätt till eventuellt befintlig surnumerär
underlöjtnant (fänrik).
Anm 3. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall han därför erlägga
ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära heställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen stadgade grunder.
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
307 Bil. 1.
Stat
för Ridskolan.
An-
tal
Löneplan
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlönings-
reglemente
Enhets-
kostnad.
Arvode.
(Dag-
avlöning.)
Kronor
Summa
kronor
i
O. 4
—
—
—
—
3
O. 3 eller 0.2
1
C. 8
''_
_
_
_
1
Uo. 4
—
—
—
—
—
—
—
—
32 490
-
1
—
—
—
930
—
1
—
—
—
2130
_
1
—
—
—
1800
—
1
—
—
—
1350
—
1
—
—
—
1200
—
—
—
900
_
1800
_
1
—
—
1290
-
1
—
;_
—
730
_
—
—
_
—
9 500.
—
—
—
—
—
840
—
—
_
—
54 000
—
Ordinarie beställningshavare.
Chef, major ..............................................
Ryttmästare eller löjtnanter, därav 1 förste lärare,
1 lärare, tillika adjutant oen 1 andre lärare,
arvoden motsvarande lön enligt.............
Bataljonsveterinär ..........................................
Redogörare ...............................................
Löner och arvoden till ovanstående ordinarie
beställningshavare, förslagsvis ......................
Övrig personal.
Läkare, arvode.................................
Förvaltare, förutom fri bostad och bränsle samt
planteringsland, arvode...............................
Förste lärare i ridning, arvode .......................
Andre lärare i ridning, arvode ........................
Lärare i krigsvetenskap, arvode ......................
Dagavlöning å 3 kronor per dag åt två lönlösa
kavalleriofficerare under 10 månader, förslagsvis
Maskinist, arvode ..........................
Hovslagarunderbefäl, dagtraktamente å 2 kr. i
3(15 dagar .............................
St.allbetjänte, förslagsvis ...........................,
Beklädnadsersättningåt7 stallbetjänteå 120 kronor
Summa förslagsanslag kronor
fnm” Chefen underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom
armén. Ryttmästare eller löjtnant, som förordnas till lärare eller adjutant, frånträder
mnehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter
under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet
härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den
närmast 1 tur till ryttmästare- (löjtnants-)befordran stående kompetente löjtnanten
(underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants- (underlöjtnants-) lönen disponeras
tör den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten
eller fänriken).
Bil. 1. 308
Första särskilda utskotlets utlåtande Nr 1.
Stat
för Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Löneplan
och lönegrad
enligt veder-
Summa
börligt
kronor
avlönings-
Ordinarie beställningahavare.
reglemente
Chef, överstelöjtnant ........................ .........................
i
O. 5
Kaptener, förste lärare, arvoden motsvarande lön enligt
3
O. 3
Löjtnant, adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,
arvode motsvarande lön enligt......... .........................
1
O. 2
Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-
havare, förslagsvis ..................................................
—
—
33 220
—
Övrig personal.
Läkare, inbeordrad under högst 200 dagar .....................
1
—
Biträdande adjutant, inbeordrad under högst 160 dagar...
1
—
Förvaltare, arvode .......................................................
1
—
2130
—
Väbel, arvode.............................................................
1
—
2130
—
Köksföreståndare, arvode ............................................
1
—
2130
—
Vapehhantverkarfurir av 2. klassen, dagtraktamente å 2 kr.
i högst 200 dagar ......................................................
1
—
400
—
Förste lärare, arvoden h 1,080 kr..................................
3
—
3 240
—
Andre lärare, inbeordrade under högst 160 dagaT, arvoden
å 540 kr..................................................................
5
—
2 700
—
Repetitörer, inbeordrade under högst 160 dagar, arvoden
å 200 kr...................................................................
7
—
1400
—
Andre lärare för sergeantkursen, inbeordrade under högst
50 dagar, arvoden ä 180 kr. .......................................
2
360
—
Kepetitörer för sergeantkursen, inbeordrade under högst
50 dagar, arvoden å 60 kr........................................
2
—
120
—
Andre lärare för kulsprutekursen, inbeordrade under högst
50 dagar, arvoden å 180 kr........................................
3
—
540
—
Repetitörer för kulsprutekursen, inbeordrade under högst
50 dagar, arvoden å 60 kr........................................
3
—
180
—
Veterinär, arvode förslagsvis .......................................
1
—
300
—
Subalternofiicerare, inbeordrade under högst 70 dagar ...
50
—
—
—
Majorer, inbeordrade under högst 30 dagar.....................
10
—
—
—
Kaptener, inbeordrade under högst 30 dagar..................
20
—
—
—
Sergeanter, inbeordrade under högst 40 dagar ...............
20
—
—
—
Kulsprutekursens officerare, inbeordrade under högst 40
dagar..................................... ..................................
37
—
—
I
Regementschefer, inbeordrade under högst 10 dagar ......
5
—
—
Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gäl-
lande grunder åt förestående personal, förslagsvis .....
—
—
60 000
—
Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gäl-
lande grunder åt officerare och underofficerare vid öv-
ningstrupp, förslagsvis .............................................
—
—
6 700
—
Summa förslagsanslag kronor
—
—
115 550
_]
Anm. Chefen är underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom
armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till förste lärare resp. adjutant m. m.,
frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter
under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet
härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandsehef för den
närmast i tur till kaptens- (löjtnants-) befordran stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten);
den sålunda ledigblivna löjtnants- (underlöjtnants-) lönen disponeras på
den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten
eller fänriken).
Första särskilda utskottets utlåtande Xr 1.
309
Stat
för Artilleriets skjutskola.
Staben.
Chef,
inbeordrad
under 49 dagai
Lärare, arvodena 180kr., inbeordrade
»
49
»
Adjutant, kapten,
inbeordrad
»
49
»
Adjutanter, löjtnanter,
inbeordrade
n
49
))
Redogörare,
inbeordrad
»
49
»
Läkare,
»
»
49
))
Veterinär,
»
»
49
))
Till skjutskolan beordrade officerare ock underofficerare.
Överstelöjtnanter och majorer, inbeordrade under 49 dagar..
Kaptener och löjtnanter,
Sergeanter,
49
49
Major,
Kaptener,
Löjtnanter,
Styckjunkare,
Sergeanter,
Tyghantverkare,
Instruktionsdlvlalonen.
inbeordrad under 49 dagar.,
inbeordrade » 49 »
» 49 »
» » 49 .» .''
» » 49 »
49
Kompletteringsbatterler.
Kaptener, inbeordrade under 8 dagar..........................................
Löjtnanter, » » 8 »
Styckjunkare, » » 8 » .........................................
Sergeanter, » » 8 »
Tj än stgöringstraktam enten enligt författningsenligt gäilande grunder
åt förestående personal, förslagsvis.......................................
Summa förslagsanslag kronor
Antal i
6
26
4
1
5
7
2
15
2
Summa
kronor
360
23 640
24 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1. 3io
Forsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för Underofflcersskolan in. m.
Löneplan
och lönegrad
Antal
enligt
Summa
vederbörligt
kronor
I. Underofflcersskolan.
avlönings-
reglemente
Ordinarie beställningshavare.
Chef ..........................................................................
1
0. 5
Adjutant, kapten, arvode motsvarande lön enligt............
1
0. 3
Kompanichefer, kaptener, arvoden motsvarande lön enligt
Avdelningschefer, löjtnanter, arvoden motsvarande lön
2
0. 3
enligt.......................................................................
Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-
6
0. 2
havare, förslagsvis ....................... ...........................
—
—
57 800
— 1
Övrig personal.
Bataljonsadjutant, pensionerad underofficer, arvode.........
1
—
2 130
—
Kompaniadjutanter, pensionerade underofficerare, arvoden
2
—
4 260
—
Officer ur intendenturkåren, lärare, arvode.....................
Officerare ur fortifikationen och trängen, tillfälligt be-
1
—
600
—
ordrade lärare, tjänstgöringstraktamenten, förslagsvis...
2
—
2 G00
—
Studierektor, arvode............................................
1
—
9 500
-1
Timlärare till erforderligt antal ......... ..........................
—
—
42 000
—
Säger för underofflcersskolan
—
—
118 890
—
II. Förberedande underofflcersskolan.
Kaptener (ryttmästare), beordrade under 225 dagar........
2
—
—
—
Subalternofficeraro. » » » »
9
—
—
—
Fanjunkare, » » » »
2
—
—
—
Sergeanter, » » » » .........
Tjänstgöringstraktamenten för ovanstående officerare och
6
—
—
underofficerare, förslagsvis......
—
29 000
Timlärare till erforderligt antal ..................................
—
—
58 000
Säger för förberedande underofflcersskolan
—
—
87 000
—
Summa kronor
—
205 890
!
Anm. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad
inom armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till adjutant, kompanichef eller
avdelningschef, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband
samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid
truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef
för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)befordran stående kompetente
löjtnanten (underlöjtnanten''; den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-)
lönen disponeras på den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre
underlöjtnanten eller fänriken).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 311 Bil. L
Stat
för Svea livgarde.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
Antal
enligt
vederbörligt
Antal
enligt
vederbörligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
a) Regementet.
Officerare.
Vapenhantverkare ......
i
C. 3
Förrådsvaktmästare .....
i
C. 1
Överste ....................
i«
O. 6
Överstelöjtnant............
Maj o re r .....................
i
3
O. 5
O. 4
Pensionerad personal.
Kaptener.....................
15
O. 3
Inskrivningsofficer,
i
Löjtnanter ..................
25
O. 2
arvode .....................
—
Underlöjtnanter och
Biträde åt regementsin-
fänrikar ..................
10
O. 1
tendenten ...............
Vapenunderofficer,
1
Underofficerare.
11
Uo. 3
arvode .....................
Expeditionsunderoffi-
i
—
Fanjunkare.................
cerare, arvoden.........
2
_
Sergeanter ..................
23
Uo. 2
-
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...
20
Ma. 5
b) Stridavagnsbatal-
». » 2. » ....
41
Ma. 4
jonen.
Korpraler ..................
40
Ma. 3
Officerare.
Vicekorpraler ...........
40
Ma. 2
Yolontärer ..................
61
Ma. 1
Överstelöjtnant............
1
O. 5
Sjukvårdsfurir av 1. kl....
1
Ma. 5
Kaptener.....................
2
O. 3
ii »2. » ...
1
Ma. 4
Löjtnanter ..................
6
O. 2
Sjukvårdskorpraler ......
2
Ma. 3
Sjukvårdsvicekorpraler..
2
Ma. 2
Underofficerare.
Sjukvårdssoldater.........
2
Ma. 1
V apenhant verkarfurirer
Fanjunkare..................
2
Uo. 3
av 2. klassen...........
2
Ma. 4
Sergeanter ..................
4
Uo. 2
V apenhantverkarkorpral
1
Ma. 3
V ap enhantverk arvice- korpral .....................
1
Ma. 2
Manskap.
3
Ma. 5
Vapenliantverkarsoldat..
1
Ma. 1
Furirer av 1. klassen ...
Hovslagarvicekorpral ...
1
Ma. 2
» » 2. »
6
Ma. 4
Korpraler....................
8
Ma. 3
Musikpersonal.
Vicekorpraler...............
8
Ma. 2
Musikdirektör..............
Musikfanjunkare .........
Musiksergeanter .........
Musikfurirer av 1. kl—
1
1
6
4
O. 2
Uo. 3
Uo. 2
Ma. 5
Volontärer .................
Sjukvårdskorpral .........
Vapenhantverkarfurir av
2. klassen ...............
12
1
1
Ma. 1
Ma. 3
Ma. 4
» » 2. » ...
3
Ma. 4
Musikkorpraler ...........
4
Ma. 3
Civilmllitär personal.
Musikvicekorpraler ......
4
Ma. 2
Verkmästare ...............
1
C. 4
Musikvolontärer .........
10
Ma. 1
Pensionerad personal.
Civilmllitär personal.
Förrådsunderofficer,
Regementsläkare .........
1
C. 11
pensionerad under- *
Bataljonsläkare............
1
C. 9
officer ....................
1
—
Löner till ordinarie beställuingshavare ......
kronor 863 640: —
Arvode till 1 inskrivningsofficer ...............
»
3 600: —
Arvoden å 2 340 kronor till
1 biträde åt regementsintendenten,
1 vapenunderofficer,
2 expeditionsupderofficerare och 1 förråds-
1
underofficer ...........
»
11700:— 1
Summa förslagsanslag kronor 878 940: —
Bil. 1. 312
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet. Västgöta—Bohus, Upplands,
Skaraborgs, Södermanlands, Smålands och Älvshorgs regementen samt
Norra skånska infanteriregementet.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
Antal
enligt veder- börligt
Antal
enligt veder- börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Officerare.
Överste......................
Överstelöjtnant............
Majorer.......................
Kaptener.....................
i
i
O. 6
O. 5
O. 4
O. 3
Vapenhantyerkarvice-
korpral.....................
Vapenhan tve rkarsold åt..
1
1
Ma. 2
Ma. 1
10
Hovslagarvicekorpral....
1
Ma. 2
Löjtnanter ..................
Underlöjtnanter och fän-
19
O. 2
Musikpersonal.
rikar........................
7
O. 1
Musikdirektör..............
1
O. 2
Musikfanjunkare..........
1
Uo. 3 i
Underofficerare.
4
Uo. 2
Musikfurirer av 1. kl. ...
3
Ma. 5
Fanjunkare.................
. 8
Uo. 3
» » 2. »
2
Ma, 4
Sergeanter...................
18
Uo. 2
Musikkorpraler ...........
2
Ma. 3
Musikvieekorpraler ......
2
Ma. 2
Manskap.
Musikvolontärer .........
6
Ma. 1
Furirer av 1. klassen____
» »2. » ____
12
25
Ma. 5
Ma. 4
Clvllmilitär personal.
C. 11
Korpraler..................
24
Ma. 3
Regementsläkare ........
1
Vicekorpraler...............
24
Ma. 2
Bataljonsläkare............
1
C. 9
Volontärer ..................
37
Ma. 1
Vapenhantverkare.......
1
C. 3
Sjukvårdsfurir av 1. kl.
1
Ma. 5
Förrådsvaktmästare......
1
C. 1
» ») 2. »
1
Ma. 4
Sjukvårdskorpraler ......
2
Ma. 3
Pensionerad personal.
Sjukvårdsvicekorpraler..
2
Ma. 2
Biträde åt regementsin-
Sjukvårdssoldater.........
2
Ma. 1
intendenten, arvode
1
—
Vapenhan tverkarfurir av
Vapenunderofficer, »
1
—
2. klassen ................
1
Ma. 4
Expeditionsunderoffice-
V apenh antverkarkorpral
1
Ma. 3
rare, arvoden............
2
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för
samtliga regementen förslagsvis ................................................... kronor 487 600: —
Arvoden å 2 130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer
och 2 expeditionsunderofficerare.....I................... ........ ”_8 520: —
Summa förslagsanslag kronor 496 120: —
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
313 Bil. 1.
Stat
för Kronobergs regemente.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
Antal
enligt veder- börligt
Antal
enligt veder- börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Officerare.
Överste.......................
Överstelöjtnant............
O. 6
O. 5
Vapenhantverkarsoldat..
1
Ma. 1
1
Hovslagarvicekorpraler .
*) 2
Ma. 2
Majorer .....................
2
13
O. 4
O. 3
Musikpersonal.
O. 2
23
O. 2
Musikdirektör.............
1
Underlöjtnanter och fän-
Musikfanjunkare ..........
1
Uo. 3
rik ar........................
8
O. 1
4
Uo. 2
Musikfurirer av 1. kl.. .
3
Ma. 5
2
Ma. 4
Underofficerare.
11
Uo. 3
Musikkorpraler ............
2
Ma. 3
Fanjunkare..................
Musikvicekorpraler ......
2
Ma. 2
Sergeanter ..................
23
Uo. 2
Musikvolontärer ..........
6
Ma. 1
Manskap.
Clvilmllitär personal.
Furirer av 1. klassen ...
17
Ma. 5
Regementsläkare..........
1
C. 11
.. » 2.
35
Ma. 4
Bataljonsläkare............
‘)2
C. 9
Korpraler....................
32
Ma. 3
Vapenhantverkare.......
1
C. 3
Vicekorpraler...............
32
Ma. 2
Förrådsvaktmästare......
1
C.. 1
52
Ma. 1
Sjukvårdsfurir av 1. kl.
1
Ma. 5
Pensionerad personal.
Sjukvårdsfurirer av 2. »
■)2
Ma. 4
Biträden åt regementsin-
‘)8
Sjukvår dsko rpr aler .....
>12
Ma. 3
tendenten, arvode......
—
Sjukvårdsvicekorpral... .
1
Ma. 2
Vapenunderofficerare,
'') 3
Ma. 1
'') 2
—
V apenhantverkarfurirer
Expeditionsunderoffice-
!)3
i\_2
Ma. 4
_
Y apenhantverkarkorpr al
i
Ma 3
Förrådsförvaltare vid
Y apenh antverkarvice-
detaehementet i Karls-
korpral.....................
*)i
Ma. 2
krona, arvode .........
1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............ kronor 587 710: —
Arvoden å 2 130 kronor till 2 biträden åt regementsintendenten, 2 vapenunderofficerare
ocli 3 expeditionsunderofficerare samt 1 förrådsförvaltare
vid detaehementet i Karlskrona ..................................................... » 17 040: —
Summa förslagsanslag kronor 604 750: —
i''.
Durav 1 avledd för detaehementet i Karlskrona.
Bil. 1. 314
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för Dalregementet, Hälsinge, Hallands, Västerbottens ocli Värmlands regementen,
Jämtlands fältjägarregemente, Södra skånska infanteriregementet och
Västernorrland» regemente.
0
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
Antal
enligt veder- börligt
Antal
enligt veder- börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Officerare.
Överste .....................
1
O. 6
Vapenhantverkarsoldat..
1
Ma. 1
Överstelöjtnant............
1
O. 5
Hovslagarvicekorpral ...
1
Ma. 2
Major........................
1
O. 4
Kaptener....................
Löjtnanter ..................
9
18
O. 3
O. 2
Musikpersonal.
1
O. 2
Underlöjtnanter och fän-
Musikdirektör ............
rikar........................
6
O. 1
Musikfanjunkare .........
1
Uo. 3
Musiksergeanter .........
4
Uo. 2
Musikfurirer av 1. kl. ..
3
Ma. 5
Underofficerare.
» ii 2. »
2
Ma. 4
Fanjunkare..................
8
Uo. 3
Musikkorpraler ............
2
Ma. 3
Sergeanter ..................
17
Uo. 2
Musikvicekorpraler .....
2
Ma. 2
Musikvolontärer .........
6
Ma. 1
Manskap.
Cfvilmilltär personal.
Furirer av 1. klassen ...
11
23
Ma. 5
Ma 4
Regementsläkare .........
1
C. 11
Korpraler ...................
Vicekorpraler...............
Volontärer ..................
20
20
34
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
Bataljonsläkare............
Y apenhantverkare.........
Förrådsvaktmästare......
1
1
1
C. 9
C. 3
C. 1
Sjukvårdsfurir av 1. kl.
1
Ma. 5
Pensionerad personal.1)
Sjukvårdsfurir av 2 kl.
1
Ma. 4
Sjukvårdskorpral .........
1
Ma. 3
Biträde åt regementsin-
Sjukvårdsvicekorpral ....
1
Ma. 2
tendenten, arvode......
1
—
Sjukvårdssoldater.........
2
Ma. 1
Y apenunderofficer,
Vapenhantverkarfurir av
arvode .....................
1
—
2. klassen ...............
1
Ma. 4
Expeditionsunderoffice-
V apenhantverkarkorpral
1
Ma. 2
rare, arvoden............
2
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningskavare i medeltal för
samtliga regementen förslagsvis ................................................ kronor 455 130: — j
Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1
vapenunderofficer och 2 expeditionsunderoflicerare ..................... »_8 520: —
Summa förslagsanslag kronor 463650: — *)
*) Vid Södra skånska infanteriregementet tillkommer 1 förrådsförvaltare å Revingelied, pensionerad
underofficer.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
315 Bil. 1.
Stat
för Norrbottens regemente.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
enligt veder-
enligt veder-
börligt
börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Officerare.
V apenhantverlcarvice-
Överste ......................
1
O. 6
korpral...................
i
Ma. 2
Överstelöjtnant............
1
O. 5
Vapenhantverkarsoldat..
i
Ma. 1
Majorer ......................
3
O. 4
Hovslagarvicekorpral....
i
Ma. 2
Kaptener.....................
12
O. 3
Löjtnanter ..................
21
O. 2
Musikpersonal.1)
Underlöjtnanter ocb fän
g
Musikdirektör...............
i
O. 2
Musikfanjunkare..........
i
Uo. 3
Musiksergeanter .........
6
Ue. 2
Underofficerare.
Musikfurirer av 1. kl____
4
Ma. 5
Fanjunkare .................
9
Uo. 3
» » 2. » ...
3
Ma. 4
Sergeanter...................
20
Uo. 2
Musikkorpraler ............
4
Ma. 3
Musikvicekorpraler.......
4
Ma. 2
Manskap.
Musikvolontärer ..........
10
Ma. 1
Furirer av 1. klassen ...
12
Ma. 5
» »2. »
25
Ma. 4
Civilmilitär personal.
Korpraler ...................
28
Ma. 3
Vapenhantverkare''........
1
C. 3
Vicekorpraler...............
28
Ma. 2
1
C. 1
Volontärer ..................
37
Ma. 1
Sjukvårdsfurir av 1. kl.
1
Ma. 5
» » 2. »
1
Ma. 4
Pensionerad personal.
Sjukvårdskorpraler ......
2
Ma. 3
Biträde åt regementsin-
Sjukvårdsvicekorpraler..
2
Ma. 2
tendenten, arvode.....
1
—
Sjukvårdssoldater ........
2
Ma. 1
Vapenunderofficer,
Vapenbantverkarfurir av
arvode ...................
1
—
2. klassen .............
1
Ma. 4
Expeditionsunderoffice-
V apenhantverkarkorpral
1
Ma. 3
rare, arvoden............
2
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .......... kronor 541 270: —
Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer
och 2 expeditionsunderofficerare ................................. » 8 520: —
Summa förslagsanslag kronor 549 790: —
L) Avsedd för Bodens garnison.
Bil. 1. 316
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för Gotlands infanterikår.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
enligt
enligt veder-
vederbörligt
börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Officerare.
Överstelöjtnant............
1
0. 5
Vapenhantverkarsoldat..
i
Ma. 1
Kaptener.....................
6
O. 3
Hovslagarvicekorpral ..
i
Ma. 2
Löjtnanter ..................
9
O. 2
Underlöjtnanter och fän-
Musikpersonal.
rikar........................
4
O. 1
Musikdirektör ............
i
Uo. 3(4)
Musikfanjunkare .........
i
Uo. 3
Musiksergeanter ........
2
Uo. 2
Underofficerare.
Musikfurir av 1. klassen
1
Ma. 5
Fanj unkare..................
5
Uo. 3
Musikfurirer av 2. »
2
Ma. 4
Sergeanter ...............
ii
Uo. 2
Musikkorpral...............
i
Ma. 3
Musikvicekorpral.........
i
Ma. 2
Musikvolontärer .........
3
Ma. 1
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...
8
Ma. 5
Civllmilltär personal.
» »2. »
15
Ma. 4
Yapenhantverkare ......
1
C. 3
Korpraler ...................
16
Ma. 3
Förrådsvaktmästare......
1
C. 1
Vicekorpraler..............
16
Ma. 2
Volontårer ..................
23
Ma. 1
Pensionerad personal.
Sjukvårdsfurir av 2. kl.
1
Ma. 4
V apenunderofficer,
Sjukvårdskorpral .........
1
Ma. 2
arvode ....................
1
—
Sjukvårdssoldat............
1
Ma. 1
Expeditionsunderofficer,
V apenhantverkarkorpral
1
Ma. 3
arvode.....................
1
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ...... kronor 259 190: —
Arvoden å 2 130 kronor till 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer.
............................................................................ » 4 260: —
Summa förslagsanslag kronor 263450: —
Stat
för överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriet.
Officerare.
Överstelöjtnanter ........................................................................
Majorer.....................................................................................
Löner till ovanstående ordinarie bestfillningshavare, förslagsvis ......
Antal
Löneplan
och lönegrad
enligt veder- börligt
avlönings- reglemente
2
2
kronor
O. 5
O. 4
38 280: —
Summa förslagsanslag kronor 38 280: — ,
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
317 Bil. 1
Stat
för Livregementets dragoner.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
Antal
enligt veder- börligt
Antal
enligt veder- börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Officerare.
Musikpersonal.
Överste ......................
1
O. 6
Musikdirektör...............
1
Uo. 3(4)
Hyttmästare .............
7
O. 3
1
Uo. 3
Löjtnanter ..................
13
O. 2
Musiksergeanter .........
2
Uo. 2
Underlöjtnanter och fän-
Musikfurir av l.klassen
1
Ma. 5
rikar........................
5
O. 1
Musikfurirer »2. »
2
Ma. 4
Musikkorpral ...............
]
Ma. 3
Underofficerare.
Musikvicekorpral .........
1
Ma. 2
Musikvolontärer ..........
3
Ma. 1
Fanjunkare.................
5
Uo. 3
Sergeanter ..................
9
Uo. 2
Civilmilitär personal.
Bataljonsläkare............
1
C. 9
Manskap.
Bataljons veterinär ......
1
C. 8
Furirer av 1. klassen ...
5
Ma. 5
Vapenhantverkare........
1
C. 3
» »2. »
18
Ma. 4
Korpraler................
23
Ma. 3
Pensionerad personal.
Volontärer .................
180
Ma. 1
Biträde åt regements-
S.jukvårdsfurir av 2. kl.
1
Ma. 4
intendenten, arvode...
1
_
Sjukvårdskorpral .........
1
Ma. 3
Vapenunderofficer,
Sjukvår.''sryttare .........
2
Ma. 1
arvode .....................
1
_
Hovslagarfurirer av 2.kl.
2
Ma. 4
Expeditionsunderofficer,
Hovslagarkorpraler ......
4
Ma. 3
arvode .....................
1
—
Hovslagarryttare .........
4
Ma. 1
Furageuppbördsman,
V apenhantverkarkorpral
1
Ma. 3
arvode ....................
1
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 419 680: —
| Arvoden å 2 340 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1
vapenunderofficer, 1 expeditionsunderofficer och 1 furageupp
I
bördsman................................................................................. „ 9 360: —
Summa förslagsanslag kronor 429 040: —
Bil. 1. 318
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för Livregementets husarer.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
enligt veder-
enligt veder-
börligt
börligt
■
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Officerare.
Musikpersonal.
Överste ......................
1
O. 6
Musikfanjunkare .........
1
Uo. 3
Ryttmästare ..............
7
O. 3
Musiksergeant............
1
Uo. 2
Löjtnanter ..................
13
O. 2
Musikfurir av 1. klassen
1
Ma. 5
Underlöjtnanter och fän-
Musikfurir av 2. »
1
Ma. 4
rikar........................
5
O. 1
Musikkorpral...............
1
Ma. 3
Musikvicekorpral .........
1
Ma. 2
Underofficerare.
Musikvolontärer ........
2
Ma. 1
Fanjunkare..................
5
Uo. 3
Sergeanter ..................
9
Uo. 2
Civilmilitär personal.
Bataljonsläkare...........
1
C. 9
Bataljonsveterinär .......
1
C. 8
Yapenhantverkare ......
1
C. 3
Furirer av 1. klassen ...
5
Ma. 5
» » 2. »
18
Ma. 4
Korpraler ...................
23
Ma. 3
Pensionerad personal.
Volontärer ..................
180
Ma. 1
Biträde åt regemente-
Sjukvårdsfurir av 2. kl.
1
Ma. 4
intendenten, arvode...
1
—
Sjukvårdskorpral .........
1
Ma. 3
Y ap enun derofficer,
Sjukvårdsryttare ........
2
Ma. 1
arvode .....................
1
—
Hovslagarfurir av 2. kl.
1
Ma. 4
Expeditionsunderofficer,
Hovslagarkorpraler ......
4
Ma. 3
arvode ....................
1
—
Hovslagarryttare .........
4
Ma. 1
Furageuppbördsm an,
V apenhantverkarkorpr al
1
Ma. 3
arvode .....................
1
—
| Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 380 500: —
Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1
vapenunderofficer, 1 expeditionsund erofficer och 1 furageupp
bördsman
............................................................................ » 8 520:-—
Summa förslagsanslag kronor 383 020: —
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
319 Bil. 1
Stat
för Skånska kavalleriregementet.
Löneplau
Löneplan !
och lönegrad
och lönegrad
Antal
enligt veder- börligt
Antal
enligt veder- börligt
avlönings-
avlönings-
1
reglemente
reglemente
Officerare.
Musikpersonal.
Överste ......................
1
O. 6
Musikfanjunkare .........
1
Uo. 3
Ryttmästare .............
7
13
O. 3
0. 2
Musiks erge ant ............
Musikfurir av 1. klassen
» av 2. »
1
1
1
Uo. 2
Ma. 5
Ma. 4
Underlöjtnanter och fän-
rikar..............''.........
5
O. 1
Musikkorpral...............
1
Ma. 3
Musikvicekorpral .........
1
Ma. 2
Underofficerare.
Musikvolontärer ..........
2
Ma. 1
Fanjunkare..................
5
Uo. 3
Sergeanter ..................
9
IT o. 2
Civilmllitär personal.
Bataljonsläkare............
1
C. 9
Bataljons veterinär .......
1
C. 8
Furirer av 1. klassen ...
5
Ma. 5
Yap enhantverkare.........
1
C. 3
» » 2. »
18
Ma. 4
Korpraler ...................
23
Ma. 3
Pensionerad personal.
Volontärer ..................
180
Ma. 1
Biträde åt regemente-
Sjukvårdsfurir av 2. kl
1
Ma. 4
intendenten, arvode...
1
—
Sjukv&rdskorpral .........
1
Ma. 3
Vapenunderofiicer, ar-
Sjukvårdsryttare .........
2
Ma. 1
vode ........................
1
—
Hovslagarfurir av 2. kl.
1
Ma. 4
Expeditionsunderofficer,
Hovslagarkorpraler ......
4
Ma. 3
arvode ....................
1
—
Hovslagarryttare .........
4
Ma. 1
Furageuppbördsman,
Vapenhantverkarkorpral
1
JM a. o
arvode......................
1
—
Löner till ovanstående
ordinarie beställningsliavare, förslagsvis ... kronor
387 680: -
Arvoden å 2,130 kronor till
. biträde åt regementsintendenten, 1
vapen- och 1 expeditionsunderofficer samt 1 furageuppbördsman
»
8 520:-
Summa förslagsanslag kronor
306 200: -
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 320
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för Norrlands dragonregemente.
Officerare.
Överste...................
Hyttmästare ...........
Löjtnanter ..............
Underlöjtnanter och
fänrikar................
Underofficerare.
Fanjunkare............
Sergeanter.............
Manskap.
Furirer av 1. klassen..
» » 2. »
Korpraler...................
Volontärer ................
Sjukvårdsfurir av 2. kl
Sjuk vårdskorpral.........
Sjukvårdsryttare.........
Hovslagarfurir av 2. kl
Hovslagarkorpraler.......
Hovslagarryttare ..........
V apenhantverkarkorpral
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
Antal
enligt
vederbörligt
Anta 1
enligt
vederbörligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Musikpersonal.
1
o. 6
Musikfanjunkare .........
1
Uo. 3
g
O 3
Musiksergeant ............
1
Uo. 2
15
O 2
Musikfurir av 1. klassen
1
Ma. 5
Musikf urirer av 2. »
'' 1
Ma. 4
6
O. 1
Musikkorpral..............
1
Ma. 3
Musikvicekorpral .........
1
Ma. 2
Musikvolontärer ..........
2
Ma. 1
6
Uo. 3
Clvilmllitär personal.
Bataljonsläkare............
1
C. 9
Begementsveterinär......
1
C. 9
V apenhantverkare.........
1
C. 3
6
Ma. 5
22
Ma. 4
29
Ma. 3
Pensionerad personal.
225
Ma. 1
Biträde åt regementsin-
1
Ma. 4
tendenten, arvode......
1
—
1
Ma. 3
Yapenhantverkare, ar-
3
Ma. 1
vode ........................
1
—
1
Ma. 4
Expeditionsunderofficer,
5
Ma. 3
arvode .....................
1
—
5
Ma. 1
Furageuppbördsman,
1
Ma. 3
arvode .....................
1
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ....
Arvoden ä 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1
vapenunderofficer, 1 expeditionsunderofficer och 1 furageupp
bördsman.
..............................................................................
kronor 465 320: —
8 520:
Summa förslagsanslag kronor 473 840:
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
321 Bil. 1
Stat
för Syea artilleriregemente, Wendes artilleriregemente och Norrlands
artilleriregemente.
Antal
Löneplan
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlönings-
reglemente
Officerare.
Överste.....
1
O. 6
Överstelöjtnant
1
0. 5
Majorer .......
2
O. 4
Kaptener............
11
O. 3
Löjtnanter ...........
18
O. 2
Underlöjtnanter och
fänrikar....................
8
O. 1
Underofficerare.
Styckjunkare ..........
8
Uo. 3
Sergeanter..................
*) 17
Uo. 2
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...
*) 13
Ma. 5
» » 2. »
*) 26
Ma. 4
Konstaplar ...
36
Ma. 3
Yolontärer ......
105
Ma. 1
Sjukvårdsfurir av 2. kl.
1
Ma. 4
Sj ukvårdskonstaplar.
2
Ma. 3
Sjukvårds artillerister .
3
Ma. 1
Hantverksfurir av 2. kl.
1
Ma. 4
Antal
Hantverkskonstaplar ....
Hantverks artillerister.
Hovslagarfurirer av 2. kl.
Hovslagarkonstaplar ....
Hovslagarartillerister ...
Clvllmllitär personal.
Regementsläkare .........
Bataljonsläkare............
Regementsveterinär......
Bataljons veterinär .......
Pensionerad personal.
Biträde åt regementsin
tendenten,
arvode......
Vapenunderofficer,
arvode .....................
Expeditionsunderofficer,
arvode......................
Eurageuppbördsman,
arvode..........
1
1
2)1
1
Löneplan
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlönings
reglemente
-
Ma. 3
Ma. 1
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 1
C. 11
C. 9
C. 9
C. 8
Böner till ovanstående ordinarie beställningshavare i medeltal för samtliga
regementen, förslagsvis ...................................... u. „ enq n,n.
Arvoden å 2130 kronor till i biträde åt regementsintendenten i
vapenunderofficer, 1 expeditionsunderofficer och 1 furageuppbördsman.
............................................................................. » 8 520:
Summa förslagsanslag kronor 517 560:
2. klasa en Wend6S artilleriregemente tillkomma 1 sergeant, 1 furir av 1. klassen och 1 furir av
Vid Norrlands artilleriregemente upptages icke någon regementsveterinär.
*
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 1 avd. 1 A haft. (Nr 1.)
722 25 21
Bil. 1. 322
första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för Göta artilleriregemente.
Officerare.
Överste ..................
Överstelöjtnant........
Maj orer.........-.........
Kaptener.................
Löjtnanter..............
Underlöjtnanter ocIl
fänrikar ...............
Underofficerare.
Styckjunkare .........
Sergeanter ............
Antal
Löneplan
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlönings-
reglemente
1
O. 6
1
O. 5
2
O. 4
11
O. 3
18
O. 2
8
O. 1
8
Uo. 3
17
Uo. 2
13
Ma. 5
26
Ma. 4
36
Ma. 3
105
Ma. 1
1
Ma. 4
2
Ma. 3
3
Ma. 1
1
Ma. 4
2
Ma. 3
2
Ma. 1
1
Ma. 4
3
Ma. 3
4
Ma. 1
Manskap.
F iirirer av 1. klassen
» » 2. »
Konstaplar ..............
Volontärer ..............
Sjukvårdsfurir av 2. kl.
Sjukvårdskonstaplar.,
Sjukvårdsartillerister
Hantverksfurir av 2. kl.
Hantverkskonstaplar.....
H antverks artillerister....
Hovslagarfurir av 2. kl,
Hovslagarkonstaplar ....
Hovslagärartillerister ...
Lön till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......... kronor
Arvoden å 2 130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer.
1 expeditionsunderofficer och 1 furageuppbördsman
Antal
Musikpersonal.
Musikdirektör.............
Musikstyckjunkare ......
Musiksergeanter .........
Musikfurir av 1. kl......
Musikfurirer av 2. kl...
Musikkonstapel...........
Musikvicekonstapel .....
Musikvolontärer..........
Civilmilitär personal.
Regementsläkare ......
Bataljonsläkare..........
Regementsveterinär....
Bataljons veterinär .....
Pensionerad personal.
Biträde åt regementsintendenten,
arvode.....
V apenunderofficer,
arvode ...................
Expeditionsunderofficer,
arvode ....................
Furageuppbördsman,
arvode....................
1
1
2
1
2
1
1
3
Löneplan
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlöningsreglemente
-
Uo. 3(4)
Uo. 3
Uo. 2
Ma. 5
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
C. 11
C. 9
C. 9
C. 8
550 760: - 8 520: —
Summa förslagsanslag kronor 559 280:
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
323 Bil. 1
Stat
för Gotlands artillerikår.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
1
Antal
enligt
vederbörligt
Antal
enligt
vederbörligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Officerars.
Överstelöjtnant............
1
0. 5
Konstaplar ..................
14
Ma. 3
Kaptener.....................
5
O. 3
Yolontärer ..................
71
Ma. 1
j Löjtnanter ..................
9
0. 2
Sjukvårdsfurir av 2. kl.
1
Ma. 4
Underlöjtnanter och
Sjukvårdskonstapel ...
1
Ma. 3
fänrikar....................
3
O. 1
Sjukv&rdsartillerist .....
1
Ma. 1
Hantverksiurirer av 2. kl.
2
Ma. 4
Underofficerare.
Hantverkskonstaplar ...
2
Ma. 3
Styckjunkare...............
3
Uo. 3
Hantverksartillerister ...
2
Ma. 1
Sergeanter ..................
Manskap.
7
Uo. 2
Pensionerad personal.
Y apenunderofficer,
arvode .....................
1
—
Furirer av 1. klassen ...
5
Ma. 5
Expeditionsunderofficer,
» »2. ö
10
Ma. 4
arvode .....................
1
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor
209 680: —
Arvoden å 2 130 kronor till 1
vapenunderofficer och 1 expeditions-
underofficer............
»
4 260: -
Summa förslagsanslag kronor
213 940: —
Bil. 1. 324
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för Bodens artilleriregemente.
Löneplan
och lönegrad
Antal
enligt
vederbörligt
avlönings-
reglemente
Officerare.
1
O. 6
Yolontärer...................
1
O. 5
Sjukvårdsfurir av 2. kl.
Majorer ......................
Kaptener.....................
2
O. 4
Sj ukvårdskonstaplar......
11
O. 3
Sjukvårds artilleris ter —
Löjtnanter...................
18
O. 2
Hantverksfurirer av 2.
Underlöjtnanter och
fänrikar ...................
8
O. 1
klassen.....................
Hantverkskonstaplar ....
Hantverksartillerister....
Underofficerare.
Styckjunkare ...............
8
Uo. 3
Pensionerad personal.
Sergeanter ..................
18
Uo. 2
Biträde åt regementsin-
tendenten, arvode......
Manskap.
Y apenunderofficer,
Furirer av 1. klassen ...
13
Ma. 5
arvode .....................
» »2. »
26
Ma. 4
Expeditionsunderoffieer,
Konstaplar ..................
30
Ma. 3
arvode .....................
Antal
105
1
2
3
2
3
3
Löneplan
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlönings
reglemente
-
Ma. 1
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 1
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor
Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1
vapenunderofficer och. 1 expeditions underofficer
490 470:
6 390: ■
Summa förslagsanslag kronor 496 860: —
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
325 Bil. 1.
Stat
för Arméartilleriregementet.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
Antal
enligt
vederbörligt
Antal
enligt
vederbörligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Officerare.
1
0. 6
Musikpersonal.
Överstelöjtnant............
1
O. 5
Musikdirektör..............
1
Uo. 3(4)
Maj orer .....................
2
O. 4
Musikstyckjunkare ......
1
Uo. 3
Kaptener.....................
13
O. 3
Musiksergeanter .........
2
Uo. 2
Löjtnanter..................
22
O. 2
Musikfurir av 1. klassen
1
Ma. 5
Underlöjtnanter och
9
Musikfurirer av 2. »
2
Ma. 4
fänrikar ..................
0. 1
Musikkonstapel............
1
Ma. 3
Musikvicekonstapel .....
1
Ma. 2
Underofficerare.
3
Ma. 1
Styckjunkare...............
10
Uo. 3
Sergeanter ..................
20
Uo. 2
Civilinilitär personal.
Regementsläkare.........
1
C. 11
Manskap.
Bataljonsläkare............
1
C. 9
Furirer av 1. klassen....
13
Ma. 5
» » 2. » ....
26
Ma. 4
Pensionerad personal.
Konstaplar..................
35
Ma. 3
Biträde åt regementsin-
Volontärer ..................
113
Ma. 1
tendenten, arvode......
1
_
Sjukvårdsfurir av 2. kl.
1
Ma. 4
Y apenunderofficer,
Sjnkvårdskonstaplar ....
2
Ma. 3
arvode .....................
1
_
Sjukvårdsartillerister ...
Hantverksfurirer av 2. kl.
2
2
Ma. 1
Ma. 4
Expeditionsunderofficer,
arvode .....................
1
Hantverkskonstaplar ...
4
Ma. 3
Hantverksartillerister ...
3
Ma. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor
551 500: —
Arvoden å 2130 kronor till
1 biträde åt regementsintendenten, 1
vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer .......................
»
6 390: —
Summa förslagsanslag kronor
557 890: -
Bil. 1. 326
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för luftränisartilleriregementct.
Löneplan
och lönegrad
Antal
enligt
vederbörligt
avlönings - reglemente
Musikpersonal *J.
1
1
8
20
6
13
O. 6
O. 4
O. 3
O. 2
Uo. 3
Uo. 2
Musikdirektör .............
Musikstyckjunkare ......
Musiksergeanter .........
MusikfuriT av 1. klassen
Musikfurirer av 2. »
Musikkonstapel............
Musikvicekonstapel ......
Musikvolontärer .........
Civil personal.
Garnisonspastor å Karls-
8
Ma. 5
borg, arvode ............
15
24
Ma. 4
Ma. 3
Pensionerad personal.
74
Ma. 1
Biträde åt regementsin-
1
Ma. 4
tendenten, arvode......
1
Ma. 3
Y ap enunderofficer,
1
Ma. 1
arvode ....................
2
Ma. 4
Expeditionsunderofficer,
3
Ma. 3
arvode .....................
2
Ma. 1
Officerare.
Överste ...............
Major ..................
Kaptener, arvoden motsvarande
lön enligt...
Löjtnanter :.................
Underofficerare.
Styckjunkare...............
Sergeanter ..................
Manskap.
Furirer av 1. klassen....
» >» 2. » .....
Konstaplar ..................
Volontärer ..................
Sjukvårdsfurir av 2. kl,
Sjukvårdskonstapel ......
Sjukvårdsartillerist ......
Hantverksfurirer av 2. kl.
Hantverkskonstaplar ...
Hantverksartillerister ...
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis —
Lön och arvode till 1 garnisonspastor å Karlsborg......................
Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten,
vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer.......................
Antal
Löneplan
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlönings
reglemente
-
Uo. 3 (4)
Uo. 3
Uo. 2
Ma. 5
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
kronor 361 060: —
» 8) 3 000: —
6 390: —
Summa förslagsanslag kronor 370 450:
Anm. De i staten uppförda regementsofficerarna skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grader inom armén. Kapten eller löjtnant,
som förordnas vid Luftvärnsartilleriregementet, frånträder innehavande lön på stat
vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna
stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras
av vederbörande truppförbandschef för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)
befordran stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda^ ledigblivna
löjtnants-(underlöjtnants-)lönen disponeras på samma sätt för den närmast i tur stående
kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken) o. s. v.
*) Avsedd för Karlsborgs garnison.
2) Därav 2 000 kronor i lön och 1 000 kronor i arvode.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
327 Bil. 1
Stat
för Norrbottens artillerikår.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
Antal
enligt
vederbörligt
Antal
enligt
vederbörligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Officerare.
Major ........................
1
O. 4
Konstaplar..................
10
Ma. 3
Kaptener.....................
4
O. 3
Yolontärer ..................
20
Ma. 1
Löjtnanter ..................
7
0. 2
Sjukvårdskonstapel......
1
Ma. 3
Underlöjtnanter och
Sjukvårdsartillerist ......
1
Ma. 1
fänrikar .................
2
0. 1
Hovslagarkonstapel......
1
Ma. 3
Hovslagarartillerist ......
1
Ma. 1
Underofficerare.
Styckjunkare ...............
2
Uo. 3
Pensionerad personal.
Sergeanter ................
6
Uo. 2
Expeditionsunderofficer
m. m., arvode ........
1
—
Manskap.
Kasernunderofficer m.m.,
Furirer av 1. klassen ...
5
Ma. B
arvode .....................
1
—
» »2. »
9
Ma. 4
Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis...... kronor
152 710: —
Arvoden å 2130 kronor
till 1 expeditionsunderofficer och 1 kasern-
underofficer m. m. ..
»
4 260: —
Summa förslagsanslag
cronor
156 970 -
Bil. 1. 328
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
t
Stat
för Artilleriets fabriker och tyganstalter.
Löneplan
och lönegrad
Antal
enligt
vederbörligt
Antal
Kronor
avlönings-
Ordinarie befattnings-
reglemente
havare.
Pensionerad personal.
Fälttygmästare ...........
1
O. 5
Officer, ledare för artille- ridepartementets tek-
Styresmän .................
3
O. 4
Tygmästare av 1. klassen
1
O. 4
niska revision, arvode
1
3 600: —
» » 2. »
2
O. 3
Expeditionsunderofficer
Tyg- eller fabriksingen-
vid tekniska revisio-
jörer ........................
5
C. 12
nen, arvode ............
Expeditionsunderoffiee-
1
2 340: —
Departementsskrivare ...
2
C. 6
Tyg- eller fabriksförval-
rare vid artilleridepar-
tare av 1. klassen......
11
C. 7
tementets militärbyrå,
Tygförvaltare av 2. kl....
7
C. 5
arvoden ..................
3
7 020: —
Besiktningsrustmästare
Expeditionsunderofficer
eller tygverkmästare..
17
C. 6
vid artillerideparte-
Verkmästare av 1. kl____
6
C. 6
mentets civilbyrå, ar-
Verkmästare av 2. kl....
2
C. 4
vode ........................
1
2 340: —
Tyg- eller fabriksskrivare
8
C. 3
Expeditionsunderoffi-
Tygbantverkare............
40
C. 3
cerare vid artilleriets
Fortmaskinister............
7
C. 3
tygverkstäder och
Stockholms tygstation,
arvoden .................
7
16 380: —
Löner och arvoden till
Kontroll- och besikt-
ovanstående ordinarie
beställningshavare,
förslagsvis ...............
kronor
581 400: —
ningsunderofficerare,
arvoden....................
2
4 680: —
—
Summa förslagsanslag
Arvoden å 2 040 kronor
till fälttygmästare och
å 2 400 kronor till en- var av 3 styresmän vid
artilleriets fabriker ...
9 240: —
kronor
627 000: -
Anm. De i staten uppförda beställningshavarna skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grader eller tjänsteklasser inom armén.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
329 Bil. 1.
Stat
för fast anställda officerare och underofficerare med vederlikar vid Fortifikationen.
Antal
Löneplan
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlönings-
reglemente
Officerare.
Överstar ............
3
O. 6
Överstelöjtnanter.........
4
O. 5
Majorer .....................
8
O. 4
Kaptener...................
44
O. 3
Löjtnanter .................
52
O. 2
Underlöjtnanter och
fänrikar ..................
22
O. 1
Underofficerare.
Fanjunkare.................
31
Uo. 3
Sergeanter ..................
60
Uo. 2
Musikpersonal.
Musikfanjunkare .........
1
Uo. 3
Musiksergeant .............
1
Uo. 2
Civilmilitär personal.
Bataljonsläkare.........
3
C. 9
Bataljonsveterinärer....
3
C. 8
Kadioingenjör .
1
C. 12
Fortifikationskassörer ...
8
C. 7
Departementsskrivare.
Tygverkmästare .......
V apenhantverkare ____
Tyghantverkare .......
Förrådsvaktmästare....
Civil personal.
Expeditionsvakt vid fortifikationens
huvudstation
.....................
Pensionerad personal.
Bibliotekarie, arvode ...
Expeditionsofficer,
arvode .....................
Biträden åt regementsintendenter,
arvoden
Expeditionsunderoffi
cerare,
arvoden .._.......
Tillsyningsman i Östersund
och & Laxön, arvoden
.....................
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ......
Arvoden å 600 kronor till en var av fortifikationsstabsofficerarna av
kaptens (löjtnants) grad, förslagsvis 5 arvoden.............................
Arvoden å 3 600 kronor till 1 bibliotekarie och 1 expeditionsofficer
Arvoden å 2 340 kronor (i landsorten 2 130 kronor) till envar av 4
biträden åt regementsintendenter, 7 expeditionsunderofficerare och
2 tillsyningsman..........................................................
Intal
1
8
4
20
4
Löneplan
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlöningsreglemente
-
C. 6
C. 6
C. 3
C. 3
C. 1
Avd. B. 5
kronor 1338 000: -
3 000:
7 200: ■
28 950: —
Summa förslagsanslag kronor 1 377 150: -
Bil. 1. 330
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för Svea ingenjörkår.
Manskap.
Furirer av 1. klassen....
» »2. » ....
Korpraler ..................
Vicekorpraler...............
Volontärer .................
Hantverksfurir av 1. kl.
Hantverksfurirer av 2. kl.
Hantverkskorpraler.......
Hantverksvicekorpraler.
Hantverkssoldater.........
V apenhantverkarkorpral''
V apenhantverkarvice
korpral.
...................
V apenhantverkarsoldat..
Löneplan
och lönegrad
Antal
enligt
vederbörligt
avlönings-
reglemente
7
Ma. 5
Sjukvårdsfurir av 2. kl.
13
Ma. 4
Sjukvårdskorpral .........
17
Ma. 3
Sjukvårdsvicekorpral ...
17
Ma. 2
Sjukvårdssoldater.........
94
Ma. 1
Hovslagarkorpral.........
1
Ma. 5
Hovslagarvicekorpral —
2
Ma. 4
Hovslagarsoldater.........
3
Ma. 3
3
Ma. 2
Musikpersonal.
8
Ma. 1
Musikfurir av 1. klassen
1
Ma. 3
» » 2. »
Musikkorpral...............
1
Ma. 2
Musikvicekorpral .........
1
Ma. 1
Musikvolontärer ..........
Antal
Löneplan
och lönegrad
enligt
vederbörligt
avlönings
reglemente
-
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor
Summa förslagsanslag kronor
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
Ma. 5
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
148 420.- —
148 420: -
Stat
för Göta ingenjörkår.
Löneplan
Löneplan I
och lönegrad
och lönegrad
Antal
enligt veder- börligt
Antal
enligt veder- börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Manskap.
Furirer av 1. klassen....
6
Ma. 5
V apenhantverkarkorpral
1
Ma. 3
» »2. »
12
Ma. 4
V apenhantverkarvice-
15
Ma. 3
korpral.....................
1
Ma. 2
Vicekorpraler...............
15
Ma. 2
V apenhantverkarsoldat..
1
Ma. 1
Volontärer...................
83
Ma. 1
Sjukvårdsfurir av 2. kl.
1
Ma. 4
Hantverksfurir av 1. kl.
1
Ma. 5
Sjukvårdskorpral .........
1
JVla. 3
Hantverksfurirer av 2. kl.
2
Ma. 4
Sjukvårdsvicekorpral ...
1
Ma. 2
Hantverkskorpraler ......
3
Ma. 3
Sjukvårdssoldater ........
2
Ma. 1
Hantverksvicekorpraler.
3
Ma. 2
Hovslagarkorpral .........
1
Ma. 2
Hantverkssoldater ......
8
Ma. 1
Hovslagarsoldat .........
1
Ma. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställning
shavare, förslagsvis...... kronor
126 660; —
Summa förslagsanslag kronor
126 660: —
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
331 Bil. 1
Stat
för Fältteleg-rafkåren.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
Antal
enligt veder- börligt
Antal
enligt veder- börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Manskap.
V apenkantverkarkorpral
i
Ma. 3
Furirer av 1. klassen ...
6
Ma. 5
V apenliantverkarvice-
” »2. »
13
Ma. 4
korpral.....................
i
Ma. 2
Korpraler ..................
18
Ma. 3
Vapenhantverkarsoldat..
i
Ma. 1
Vicekorpraler...............
17
Ma. 2
Sjukvårdsfurir av 2. kl.
i
Ma. 4
Volontärer ..................
95
Ma. 1
Sjukvårdskorpral .........
i
Ma. 3
Hantverksfurir av 1. kl.
1
Ma. 5
Sjukvårdsvicekorpral ...
i
Ma. 2
Hantverksfurirer av 2. kl.
3
Ma. 4
Sjukvårdssoldater.........
2
Ma. 1
Hantverkskorpraler ......
6
Ma. 3
Hovslagarkorpral .........
1
Ma. 3
Hantverks vicekorpraler.
5
Ma. 2
Hovslagarvicekorpral ...
1
Ma. 2
Hantverkssoldater ......
12
Ma. 1
Hovslagarsoldat .........
1
Ma. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställning
shavare, förslagsvis...... kronor
160 560: —
Summa förslagsanslag kronor 160 560: —■
Stat
för Bodens ingenjörkår.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
Antal
enligt veder- börligt
Antal
enligt veder- börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...
4
Ma. 5
V apenhantverkarkorpral
i
Ma. 3
» 2.
9
Ma. 4
V apenhantverkarvice-
Korpraler....................
13
Ma. 3
korpral.....................
i
Ma. 2
Vicekorpraler...............
12
Ma. 2
V apenhantverkarsoldat..
i
Ma. 1
Volontärer ..................
66
Ma. 1
Sjukvårdsfurir av 2 kl.
i
Ma. 4
Hantverksfurir av 1. kl.
i
Ma. 5
Sjukvårdskorpral .........
i
Ma. 3
Hantverksfurirer av 2. kl.
2
Ma. 4
Sjukvårdsvicekorpral ...
i
Ma. 2
Hantverkskorpraler......
3
Ma. 3
Sj ukvårdssoldat............
i
Ma. 1
Hantverksvicekorpraler.
3
Ma. 2
Hovslagarkorpral........
i
Ma. 2
Hantverkssoldater .......
8
Ma. 1
Hovslagarsoldat ..........
i
Ma. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .. . kronor
105 350; —
Summa förslagsanslag kronor 105 350: —j
Bil. 1. 332
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid t rang-en.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
Antal
enligt veder-
Anta
enligt veder-
börligt
börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
Civilmilitär personal.
reglemente
Officerare.
Överste .....................
1
O. 6
Kegementsläkare .........
4
C. 11
Överstelöjtnanter.......
2
0. 5
Bataljonsläkare............
4
C. 9
Majorer .....................
3
O. 4
Batalj onsveterinärer ...
4
C. 8
Kaptener.....................
19
0. 3
Hantverkare ...............
16
C. 3
Löjtnanter ..................
30
0. 2
Förrådsvaktmästare......
4
C. 1
Underlöjtnanter och
fänrikar ..................
11
O. 1
Pensionerad personal.
Biträden åt regements-
Underofficerare.
intendenter, arvoden..
4
—
Fanjunkare..................
Sergeanter ..................
19
39
Uo. 3
Uo. 2
Expeditionsunderofficer
i tränginspektionen,
arvode .....................
1
Musikpersonal.
V apenunderofficerare,
arvoden ..................
4
_
Musikfanjunkare .........
t
Uo. 3
Furageuppbördsmän,
Musiksergeant ............
1
Uo. 2
arvoden ..................
4
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis..... kronor
711 530: —
Arvode till 1 expeditionsunderofficer ........
»
2 340; —
Arvoden å 2 130 kronor till envar av 4 biträden åt regementsmten-
25 560: —
denter, 4 vapenunderofiicerare och 4 furageuppbördsmän ..........
»
Summa förslagsanslag kronor
739 430 —
Stat
för Svea, Göta och Norrlands trängkårer.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
Antal
enligt veder- börligt
Antal
enligt veder- börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...
5
Ma. 5
Volontärer ..................
17
Ma. 1
» » 2. »
9
Ma. 4
Hovslagarkorpral .........
1
Ma. 3
Korpraler ..................
11
Ma. 3
Hovslagarvicekorpral ...
1
Ma. 2
Vicekorpraler..............
11
Ma. 2
Vap enh antverk arkorpral
1
Ma. 3
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis..... kronor
54 550: —
Summa förslagsanslag kronor
54 550 —
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
333 Bil. 1.
Stat
föx- Skånska trängkåren.
Löneplan
Löneplan
•
och lönegrad
och lönegrad
Antal
enligt veder-
Antal
enligt veder-
börligt
börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
Musikpersonal.
reglemente
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...
5
Ma. 5
Musikfurir av 1. klassen
i
Ma. 5
» » 2. »
9
Ma. 4
» » 2. »
i
Ma. 4
Korpraler ..................
11
Ma. 3
Musikkorpral ...............
i
Ma. 3
Vicekorpraler...............
11
Ma. 2
Musikvicekorpral .........
i
Ma. 2
Volontärer ................
17
Ma. 1
Musikvolontärer..........
2
Ma. 1
Hovslagarkorpral..........
1
Ma. 3
Hovslagarvicekorpral ...
1
Ma. 2
Vapenhantverkarkorpral
1
Ma. 3
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis..... kronor
GO 620: —
Summa förslagsanslag kronor
60 620: -
Stat
för Intendenturkåren.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
enligt veder-
enligt veder-
börligt
börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Officerare.
Clvilmilitär personal.
Överstar .....................
2
O. 6
Departementsskrivare ...
2
C. 6
Överstelöjtnanter.........
5
O. 5
Majorer .....................
S
O. 4
Kaptener....................
61
O. 3
Civil personal.
Löjtnanter .................
9
O. 2
Expeditions vakt vid in-
tendenturstaben ......
1
Avd. B. 5
Underofficerare.
Förvaltare ... ..............
52
Uo. 4
Fanjunkare.................
5
Uo. 3
Pensionerad personal.
Sergeanter ..................
10
Uo. 2
Officerare vid arméför-
vattningens intendents-
Manskap.
departement, arvoden
2
—
Furirer av 1. klassen ...
11
Ma. 5
Expeditionsunderoffice-
» »2. »
11
Ma. 4
rare, arvoden ............
7
—
Löner till ovanstående ordinarie beställning
shavare, förslagsvis...... kronor
921 230:—
Arvoden ä 3 600 kronor till 2 officerare vid intendentsdepartementet
»
7 200: —
Arvoden å 2 340 kronor (i landsorten 2 130 kronor) till 7 expeditions-
underofficerare ........
»
16 170: —
Tjänstgöringstraktamenten till sådana intendents- eller förvaltaraspiran-
ter, som avlagt intendents-
eller förvaltarexamen, under tjänst-
göring utom eget truppförbands förläggningsort, förslagsvis ......
))
13 000: -
Dagarvoden till officerare
och underofficerare, som utan att uppbära
lön å intendenturkårens stat
eller lön såsom förvaltare vid trupp-
förband eller vara berättigade till tjänstgöringstraktamente för-
ordnas att uppehålla
befattning vid nämnda kår eller förvaltar-
befattning vid truppförband,
förslagsvis
»
11 000: —
Summa förslagsanslag kronor
968 600 -
Bil. 1. 334
Första särskilda tdskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för Gariiisonssjukhuset i Stockholm.
Löneplan
och lönegrac
Enhets-
An-
enligt veder-
kostnad.
Summa
tal
börligt
Arvode.
kronor
I. Avlöningar m. m.
avlönings-
Kronor.
reglemente
Ordinarie beställningshavare.
Överläkare (regementsläkare) ...........................
Löner till ovanstående ordinarie beställnings-
2
C. 11
havare, förslagsvis .......................................
Arvode till den överläkare, som förordnas såsom
—
—
—
—
19 080
—
chefläkare ..................................................
—
—
—
—
1170
Övrig personal.
Redogörare, förutom fri bostad, arvode ............
Överläkare vid avdelningen för hud- och köns-
1
-
—
—
3 600
—
sjukdomar, tillika föreståndare för polikliniken
för nämnda sjukdomar, arvode .....................
1
_
_
_
4 650
_
Underläkare, förutom fri bostad med möbler och
sängservis, bränsle, lyse samt kost, arvode ...
Underläkare, d:o d:o .......................................
2
—
3 480
—
6 960
—
3
—
3 270
—
9 810
—
Läkare vid polikliniken för öron-, näs- och hals-
3 480
sjukdomar, arvode .......................................
1
. ''—
—
—
—
Föreståndare för tandpolikliniken, arvode .........
1
—
—
—
2 910
—
Läkare vid ögonpolikliniken, arvode................
Förrådsförvaltare, tillika biträde åt intendenten,
1
~
2 340
arvode.........................................................
1
—
—
—
l) 2 440
—
1
_
—
_
8100
_
Apotekare, biträde, arvode ..............................
1
—
—
—
5 400
—
Obducent, arvode ...........................................
1
—
—
—
1170
—
Röntgenföreståndare, arvode ...........................
1
—
—
—
3 480
—
Sjukgymnast, arvode.......................................
1
—
—
—
1 050
—
Sjukhuspredikant, arvode.................................
1
—
—
—
600
—
Juridiskt biträde, arvode .................................
Husmoder, förutom fri bostad med möbler och
1
-
360
sängservis, bränsle, lyse samt kost och tvätt,
arvode........................................................
3 tillägg å arvodet å 120 kronor att utgå, det
1
—
—
—
1290
—
första efter 3 års, det andra efter 6 års och
det tredje efter 9 års väl vitsordad tjänst.
Översköterskor, förutom fri bostad med möbler
och sängservis, bränsle, lyse samt kost och
tvätt, arvoden ................................:............
8
_
1050
_
8 400
_
3 tillägg å arvodet ä 120 kronor, att utgå, det
första efter 3 års, det andra efter 6 års och
det tredje efter 9 års väl vitsordad tjänst.
Undersköterskor, förutom fri bostad med möbler
och sängservis, bränsle och lyse samt kost och
tvätt, arvoden .............................................
8
_
480
_
3 840
—
Kvinnliga sjukhusbiträden, förutom ersättning för
8
2) 815
6 520
kost å 2 kronor per dag, arvoden..................
—
—
—
Köksföreståndare, arvode.................................
Överkokerska, förutom fri bostad med möbler
1
'') 2 440
och sängservis, bränsle och lyse samt kost och
tvätt, arvode................................................
2 tillägg å arvodet, det ena efter 5 års, det
1
—
—
—
900
—
andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Transport
-
—
—
-
79 740
—
1 Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.
2) Därav 365 kronor i hyresbidrag.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
335 Bil. 1
Löneplan
och lönegrad
Enhets
An-
enligt veder-
kostnad.
Summa
tal
börligt
avlönings-
reglemente
Arvode.
Kronor.
kronor
Transport
Kokerska, förutom fri bostad med möbler och
sängservis, bränsle och lyse samt kost och
i
—
—
—
79 740
—
tvätt, arvode................................................
Köksbiträden, förutom fri bostad med möbler
och sängservis, bränsle och lyse samt kost och
600
tvätt, arvoden .............................................
| Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och
4
''-
450
1800
~
och lyse, arvode ..........................................
Baderska, förutom ersättning för kost å 2 kronor
1
1 740
per dag, arvode .........................................
Städerskor, förutom fri bostad med möbler och
sängservis, bränsle och lyse samt kost och
1
5 815
tvätt, arvoden ............................................
Tvättförestånderska, förutom fri bostad med
möbler och sängservis, bränsle och lyse samt
2
450
900
kost och tvätt, arvode .................................
2 tillägg å arvodet å 100 kronor, det ena efter
5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad
tjänst.
Tvättbiträden, förutom ersättning för kost å 2
1
870
kronor per dag, arvoden ..............................
Sömmerska, förutom ersättning för kost å 2 kronor
5
5815
4 075
per dag, arvode ..........................................
Maskinist, förutom bostad med bränsle och lyse,
1
—
5815
“
arvode........................................................
1
—
—
—
1740
—
Eldare, arvoden .............................................
Automobilförare, förutom fri bostad med bränsle
2
—
1650
3 300
och lyse, arvode ..........................................
Gårds vaktmästare, tillika snickare, förutom fri
1
—
2100
bostad med bränsle och lyse, arvode ............
1
—
—
—
1470
—
Gårdsvaktmästare, tillika trädgårdsmästare, arvode
Apoteksbiträde, förutom ersättning för kost å 2
1
1920
kronor per dag, arvode.................................
Portvakt, förutom fri bostad med bränsle och
1
5 815
lyse, arvode ................................................
1 Till arvode åt extra personal jämlikt § 25 regie-
1
1410
mentet för sjukhuset....................................
—
—
—
—
3 5UU
-i
Till vikariatsersättning under sjukdom ...........
För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets
—
600
personal.....................................................
—
—
—
—
7 400
—
Sjukvård och underhåll åt sjuk personal .........
—
—
—
—
500
—
Säger för övrig personal, högst kronor
II. Arvodestillägg.
Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 X 3) åt
1 husmoder och 8 översköterskor
(360 X 9) .............................. kronor 3 240: —
Arvodestillägg å 200 kronor (— 100 X 2) åt
1 överkokerska och 1 tvättförestån- derska (200 X 2)..................... kronor 400: —
eller tillhopa kronor 3 640: —,
116 110
varav beräknas förslagsvis hälften eller ............
—
—
—
—
1820
—
Summa förslagsanslag kronor
Härav avgår beräknad kostnadsminskning för
läkarvården vid
Stockholms
188180
i
garnison......................................................
30 000
—
Förslagsanslag kronor
108 180 —
*) Därav 365 kronor i hyresbidrag.
Bil. 1. 336
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Anm. 1. Arvoden till undersköterskor utgå endast, för så vitt dessa platser icke beklädas
av sjuksköterskeelever från Höda Korset.
Anm. 2. Därest fri bostad tillhandahålles apotekaren, skall han därför erlägga ersättning
enligt de i 19 § avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen
stadgade grunder.
Anm. 3. Om samtliga underläkarbefattningar ej äro besatta, må av därigenom uppkommande
besparing förhöjt arvode av Kungi. Maj:t tilldelas tjänstgörande underläkare.
Anm. 4. I fråga om rätt för husmoder eller översköterska att för tillträdande av arvodestillägg
tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla
vad i 6 och 7 §§ i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är
stadgat i fråga om uppflyttning till högre löneklass.
Anm. 5. Därest fri bostad med bränsle och lyse beredes förrådsförvaltaren och köksföreståndaren,
skall, så länge denna förmån kvarstår, ersättning för bostad med
bränsle och lyse ej till dem utgå.
Stat
för Graniisonssjukhuset å Karlsborg.
Enhets
Antal
kostnad.
Summa
I. Avlöningar m. m.
Arvode.
kronor
Kronor.
Ordinarie beställningshavare.
Begementsläkare, lön enligt C. 11...................................
1
Bataljonsläkare, lön enligt C. 9 .......................................
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslags-
1
vis...........................................................
—
—
—
15 800
—
Övrig personal.
Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och lyse.
arvode ...............................
1
—
—
1740
—
Oversköterskor, förutom fri bostad med möbler och säng-
servis, bränsle och. lyse samt kost och tvätt, arvoden .....
3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter
2
1050
—
2100
—
3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års
väl vitsordad tjänst.
Kokerska (föreståndarinna för köket), förutom fri bostad
med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost
och tvätt, arvode...........................................
1
480
Köksbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis,
bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode ...............
Gårdskarl*) och eldare, förutom fri bostad med möbler och
1
—
—
360
—
sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode
För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt
1
—
—
1050
—
till vikariatsersättning under sjukdom....................
_
_
_
360
Säger för övrig personal, högst kronor
—
—
—
6 090
—
II. Arvodestillägg.
Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 X 3) åt 2 översköterskor
eller tillhopa 720 kronor, varav beräknas förslagsvis hälften
eller..........................................................................
—
—
_
360
Summa förslagsanslag kronor
—
—
—
22 250
—
x) Avsedd även för renhållning, vedhuggning och vedbärning.
Anm. I fråga om rätt för översköterska att för tillträdande av arvodestillägg tillgodoräkna
sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i 6 och 7 §§ i
avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är stadgat i fråga
om uppflyttning till högre löneklass.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1
337 Bil. 1.
Stat
för Garnisonssjukhuset i Boden.
Enhets
Antal
kostnad.
Summa
Arvode.
kronor
Kronor.
I. Arvoden m. m.
Redogörare, förutom fri bostad med bränsle och lyse........
Husmoder, förutom fri bostad med möbler och sängservis,
1
—
—
3180
—
bränsle och lyse samt kost och tvätt ...........................
3 tillägg å arvodet ä 120 kronor, att utgå, det första efter
1
—
—
1290
—
3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års
väl vitsordad tjänst.
Oversköterskor (därav 1 operations- och 1 röntgensköterska),
förutom fri bostad med möbler och sängservis, bränsle
och lyse samt kost och tvätt .......................................
3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter
2
1290
—
2 580
—
3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års
väl vitsordad tjänst.
Oversköterskor, därav 8 avdelningssköterskor, 1 poliklinik-
sköterska och 1 barnmorska, förutom fri bostad med
möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och
tvätt.........................................................................
3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter
3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års
10
1050
10 500
väl vitsordad tjänst.
Undersköterskor, därav 1 biträdande barnmorska, förutom
fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse
samt kost och tvätt .......................
8
480
3 840
Kvinnliga sjukhusbiträden, förutom fri bostad med möbler
och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt......
8
450
—
3 600
—
Förrådsförvaltare, tillika biträde åt redogöraren ..
1
—
—
*) 2 440
—
Sjukhusväbel..................................................................
Köksförestånderska, tillika överkokerska, förutom fri bo-
1
—
—
*) 2 440
—
stad med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt
kost och tvätt .......................................................
1
1050
2 tillägg å arvodet å 100 kronor, att utgå, det ena efter
5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Kokerska, förutom fri bostad med möbler och sängservis,
bränsle och lyse samt kost och tvätt ..........................
Köksbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis,
1
—
—
600
—
bränsle och lyse samt kost och tvätt ........................
3
450
—
1350
—
Baderskor, förutom fri bostad med möbler och sängservis,
bränsle och lyse samt kost och tvätt ...........................
Städerskor, förutom fri bostad med möbler och sängservis,
2
450
—
900
—
bränsle och lyse samt kost och tvätt ..........................
Tvättförestånderska, förutom fri bostad med möbler och
2
450
—
900
—
sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt............
2 tillägg å arvodet ä 100 kronor, att utgå, det ena efter
1
—
—
870
—
5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Tvättbiträden.....................
6
2) 815
—
4 890
—
Sömmerska ................................................
1
—
—
a) 815
—
Maskinist, förutom fri bostad med bränsle och lyse .........
Eldare, förutom fri bostad med möbler och sängservis,
1
—
—
3 000
—
bränsle och lyse samt kost och tvätt ...........................
2
1500
—
3 000
—
Automobilförare, förutom fri bostad med bränsle och lyse
Portvakt, tillika gårdskarl, förutom fri bostad med möbler
1
—
—
2100
—
och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt .....
1
—
—
1050
—
Transport —
—
—
50 395
—
:) Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.
» 365 » » » » » u )j h
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. lavd. 1A höft. (Nr 1.)
732 25 22
Bil. 1. 338
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Antal
Enhets-
kostruul.
Arvode.
Kronor.
Summa
kronor
Transport
—
—
—
50 395
| Till arvoden åt extra personal..........................................
—
—
—
3 500
—
j Till vikariatsersättning under sjukdom..............................
—
—
—
600
—
För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal ...
—
—
—
6 400
—
Sjukvård och underhåll åt sjuk personal...........................
—
—
—
500
—
Säger lör arvoden m. m. högst kronor
II. Arvodestillägg.
Arvodestillägg å 360 kronor (=120x3) åt 1 husmoder och
12 översköterskor (360 X13) .................. kronor 4 680: —
Arvodestillägg å 200 kronor (= 100 X 2) åt
1 köksförestånderska (överkokerska) och
1 tvättförestånderska (200 X 2) ............... » 400: —
eller tillhopa kronor 5 080: —
61 395
varav beräknas förslagsvis hälften eller ........................
—
—
—
2 540
—
Säger kronor
—
—
—
63 935
—
Härifrån avgår beräknad ersättning för vård av civila sjuka
—
—
—
46 325
—
Förslagsanslag kronor
—
—
_
17 610
—1
Anm. 1. I fråga om rätt för husmoder eller översköterska att för tillträdande av arvodestillägg
tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla
vad i 6 och 7 §§ i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är
stadgat i fråga om uppflyttning till högre löneklass.
Anm. 2. Det ankommer på maskinisten eller endera av eldarna att enligt kommendantens
i Boden bestämmande tjänstgöra såsom biträdande automobilförare.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
339 Bil 1.
Stat
för arméns sjuksköterskekår.
Antal
Enhets-
kostnad.
Summa
Arvode.
Kronor.
kronor
Sjuksköterskor, förutom fri bostad med möbler, bränsle och
lyse samt kost, tvätt och fria resor, arvode
31
1050
_
32 550
3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter
3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års
väl vitsordad tjänst.
För anställande av extra sjuksköterskor
10 500
Säger högst kronor
—
—
—
43 050
—
Arvodestillägg ä 360 kronor (= 120 x 3) åt 31 sjuksköterskor
eller tillhopa 10 800 kronor, varav beräknas förslagsvis
hälften eller ........................................................
5 580
Summa förslagsanslag kronor
—
—
—
48630
—
Anm. 1. I fråga om rätt för sjuksköterska att för tillträdande av arvodestillägg tillgodo- A
räkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i°6 och 7 §§
1 ^ ^ e n te 1 för officerare och underofficerare samt civilmilitära be
ställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är stadgat i frå^a
om uppflyttning till högre löneklass.
Anm. 2. Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras
av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor
dels såsom vikarier för de ordinarie sjuksköterskorna under semester
och sjukdom, dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten
kräver ökad sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av trupp till ett
annat truppförbands etablissemang m. m.
Stat
för polispersonalen i Iloden och Karlsborg.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
An-
enligt veder-
An-
enligt veder-
tal
börligt
tal
börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Boden.
Karlsborg.
Poliskommissarie...........
1
C. 6
Ö verkon st ap el
1
C. 3
Överkonstaplar..............
5
C. 3
Konstapel........
1
C. 2
Konstaplar....................
18
C. 2
Extra konstaplar, arvoden
6
—
Löner till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis ............ kronor 106 720:_
Arvoden till 6 extra konstaplar till belopp motsvarande lön i i:a lönegraden
i löneplan C. av avlöningsreglementet för officerare och
underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.
vid armén och marinen, förslagsvis ....................................... ,, ^9 080''_
Till polispersonalens i Boden resor och till dess tillfälliga förstärkning,
......................................................................................... »_600: —
Summa förslagsanslag kronor 126 400: —
Anm. 1. Extra konstapel åtnjuter utöver arvodet kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen stadgade grunder.
Bil. 1. 340
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1
Beräkning
av anslaget till penningbidrag.
Penningbidrag:
3 631 800 tjänstgöringsdagar å 0: 50 .....................................
709 200 » »1:— .....................................
Bil 8.
kr. 1815 900: —
» 709 200: —
Avlöningstill&gg för reservofficersaspiranter:
48 800 tjänstgöringsdagar ä 0:65 .......................................
eller i avrundat tal 2 557 000 kronor.
........... » 31 720: —
Summa kr. 2 556 820: —•
Bil. 9
Beräkning
av anslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser.
I. Undervisningsmateriel.
Anslaget beräknas efter 0.9 öre per man och tjänstgöringsdag.
Antalet tjänstgöringsdagar utgör:
för värnpliktiga ...............................................................
» fast anställt manskap och mnsikelever...........................
Summa tjänstgöringsdagar
4 341 000
2 348 000
6 689 000
Titelsumman sålunda (0.009 X 6 689 000—)
kr. 60 201: —
II. De fasta undervisningsverken.
Krigshögskolan.......................................
Artilleri- och ingenjörhögskolan ..............
Kidskolan.............................................
Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
Artilleriskj utskolan ...............................
30 900: —
49 700: - 40 000: —
70 000: —
35 000: —
Krigsskolan.
Enligt Kung! Maj;ts proposition .
För elevernas fria undervis visning
kr. 66 800: —
» 80 000:— „
Militärförvaltningskursen ............................................
Underofficers- och förberedande underofficersskolan
Arméns läkare och veterinärer samt värnpliktiga läkares,
veterinärers, tandläkares och apotekares utbildning
146 800: —
17 600: —
60 000: —
50 000: —
Muséer m. m.
6 000: —
kr.
506 000: —
III. Särskilda skolor och utbildningskurser samt oförutsedda behov
(i huvudsak enligt Kungl. Maj:ts proposition).................
368 799: —
Summa kronor 985000:
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
341 Bil. 1.
Bil. 10.
Beräkning
av anslaget till arméns mathållning.
Anslaget beräknas efter 80 öre per man och tjänstgöringsdag.
Antalet tjänstgöringsdagar (bil. 1—2) utgör 6 689 000.
Anslaget sålunda (0: 80 x 6 689 000 —) 5 351 200 kronor
eller i avrundat tal 5 351000 kronor.
Beräkning
Bil. 11.
av anslaget till arméns munderingsiitriistning.
Anslaget beräknas efter 55 öre per man och 15 öre per häst och tjänstgöringsdag.
Antalet tjänstgöringsdagar (bil. 1—3) utgör:
för manskap 6 689 000,
för hästar (utom vid artilleriet och ingenjörtrupperna) 1 217 400.
Anslaget sålunda (0: 55 X 6 689 000 + 0:15 X 1 217 400 =) kr. o 861 560: —
eller i avrundat tal 3862 000 kronor.
Beräkning
Bil. 12.
av anslaget till kasernntredning, intendenturfordon m. m.
I. Kasernutredning. (Beräkningsgrund: 7 öre per man och dag.)
Titelsumman sålunda (0: 07 X 6 689 000 =)................................................ kr. 468 230: —
II. Förplägnadsutredning. (Beräkningsgrund: 5 öre per man och dag
samt 1 öre per häst och dag.)
Titelsumma sålunda (0: 05 X 6 689 000 + 0: 01 X 1 880 615 =) .................... » 334 638: 06
III. Intendenturfordon ..................................................................... » 235 000:_
IV. Skidmateriel....................................................... » 70 000:_
V. Pionjär- och signalmateriel.
För underhåll av pionjärmateriel ...................................... kr. 42 000: —
» » » signalmateriel .........................................; » 50000:— , 92 000: —
Summa kr. 1 199 868: 06
eller i avrundat tal 1200 000 kronor.
Bil. 1. 342
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Beräkning
Bil. 13.
ar anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden.
I. Bränsle och II. Lyse.
Dessa båda titlar beräknas jämlikt 1925 års statsverksproposition till i runt tal 2 920 000
kronor.
Genom den föreslagna indragningen av vissa truppförband minskas kostnaderna med
omkring 30 % till 2 044 000 kr. Genom minskning av antalet enheter inom truppförbanden
beräknas vidare kostnaderna kunna minskas med omkring 30 % till ......... kr. 1 430 000: —
III. Vatten.
1 400 000 kbm. å 19 öre ........................................................................ » 266 000: —
IV. Renhållning och diverse ........................................................... “ 230 000: —
V. Tvätt.
Tvättkostnaderna beräknas efter 6 öre per man och tjänstgörlngsdag.
Antalet tjänstgöringsdagar är 6 689 000.
Titelsumman sålunda (0:06 X 6 689 000)................................................... 11 401 340:
Summa kr. 2 327 340: —
eller i avrundat tal 2 327 000 kronor.
Inköp av remonter.
402 remonter å kr. 1 000: —
Beräkning
av nnslaget till remontering.
Utgifter.
kr. 402 000: —
Bil. 14.
Transport-, rese- och diverse kostnader.
402 remonter å kr. 187: 50 ................................................ ” 75 375:
Omkostnader vid depåerna.
Omkostnader för remontdepåerna vid Herrevadskloster och
Gudhem ..................................................................... “ 15 000-
Å depå störtade remonter.
10 remonter å kr. 1187:50 ............................................... » 11875: ^ 504 250: —
Inkomster.
Utrangerade stamhästar.
270 hästar å kr. 120: —..................................................... kr- 32 400: —
Ersättning för till tjänstebruk uttagna stamhästar.
10 uttagna stamhästar ä kr. 1500:—................................ ” 15 000: „ 47 400:_
Återstod kr. 456 850: —
eller i avrundat tal 457 000 kronor.
Beräkning
Bil. 15.
av anslaget till furagering.
Anslaget beräknas efter kr. 1: 25 per dag vid truppförbanden samt 309 kr. om året för
varje remont.
Antalet hästtjänstgöringsdagar är 1 880 615 samt antalet remonter 402.
Anslaget sålunda (1:25 X 1 880 615 + 309 X 402 =) .............................. kr. 2 474 986: 75
eller i avrundat tal 2 475000 kronor.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
343 Bil. 1.
Bil. 16.
Beräkning
av anslaget till truppförbandens övningar.
I. Hästlega.
Antalet hästlejningsdagar utgör 159 800, varav 136 000 beräknas bliva fullgjorda av
2 830 st. ackordshästar samt återstoden, 23 800, genom lejning i vanlig ordning.
Årligen beräknas 10 % eller 283 ackordshästar bliva utrangerade och. ersatta med nya.
Anskaffningskostnaden per häst beräknas till 600 kr.; lejningspriset till 4 kr. per häst
och dag.
Kostnaderna sålunda (600 X 283 + 4 X 23 800 =) ............... kr. 265 000: —
För transport av hästar från kavalleriet till artilleriet och
trängen ...................................................................... » 8 000: —
Gottgörelse för hästlega enligt särskild föreskrift.............. » 10 000:— ,
- kr. 60o lA/U: —
II. Befälsövningar ........................................................................... „ 80 000:_
III. Vinterövningar.
Kostnaderna beräknats i enlighet med Kungl. Maj:ts prop. till.................. » 225 000: —
IV. Truppförbandens övriga övningar.
Kostnaderna, enl. Kungl. Maj:ts prop. beräknade till 710 600, ökas — på
grund av organisationens utvidgning med två infanteriregementen, stridsvagnsbataljonen
och två bilkompanier vid trängen — med omkring 45 000
kronor till ....................................................................................... » 755 000: —
V. Kostnader för övningar med infanteri i Karlskrona och Vaxholms
fästningar............................................................................................. „ 30 000: —
VI. Frivilliga övningar med landstormen ........................................... » 50 000: —
Summa kr. 1 423 000: —•
Beräkning
av anslaget till sjuk- och veterinärvård.
Bil. 17.
I. Sjukvård i allmänhet.
Anslaget beräknas efter 3.5 öre per man och tjänstgöringsdag.
Antalet tjänstgöringsdagar är 6 689 000.
Titelsumman sålunda (0: 035 X 6 689 000 =) ................................................ kr. 234 115: —
II. Sanatorievård åt personal vid armén ............................................. „ 60 000:
III. Tandvård ................................................................................... „ 30 000: —
IV. Ögonsjukvård ............................................................................. „ 35 000: —
V. Läkarvård m. m. enligt 23 § 1 offlcersavlöningsreglementet ............... » 40 000: —
VI. Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. vid garnisonssjukhusen ......... » 50 000: —
VII. Arméns bakteriologiska laboratorium ............................................. » 2 000:
VIII. Veterinärvård.
Anslaget beräknas efter 4.8 öre per häst och tjänstgöringsdag.
Antalet hästtjänstgöringsdagar (bil. 3) är (1 880 615 + 178 488 =) 2 059 103.
Titelsumman sålunda (0: 048 X 2 059 103 =).............................................. » 98 836: 94
Summa kr. 549 951: 94
Härifrån avgår beräknad kostnadsminskning för sjukvården vid Stockholms
garnison ....................................................................................... ,, 30 000:_
Nettokostnad kr. 519 951: 94
eller i avrundat tal 520000 kronor.
Bil. 1. 344
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Beräkning
av anslaget till vapen och ammunition in.
kr.
l. Artillerimateriel.
Underhållskostnader för till övningar utlämnad materiel...
Förrådskostnader, transporter m. m...............................
II. Artilleriammunition.
Skarp ammunition för årets övningar..............................
Lös » » » » ..............................
Revidering av äldre ammunition, transporter, provskjutningar
m. m............ ...............................................
III. Materiel för målskjutning sövningar med artilleripjäser
IV. Handvapen och kulsprutemateriel m. m.
Vård av till övningarna utlämnade handvapen, beräknad
efter 6 400 000 tjänstgöringsdagar å 2 öre ..................
Vård av till övningar utlämnade kulsprutor och granatkastare
...................................................................
Förrådskostnader och transporter m. m............................
V. Handvapen- och kulspruteammunition.
13 400 000 st. 6.5 mm. skarpa patroner å 11 öre .............
2 000 000 »6.5 » kammar- » » 3 » ...............
10 000 000 » 6.5 » lösa » » 4 » .....
600 000 » skarpa pistol- och revplverpatroner å
Gevärs- och handgranatmateriel ....................................
Lyspistolammunition m. m....................... ....................
Ammunition för granatkastare m. m. .............................
Kavalleriets sprängmedel, transporter, ammunitionsvård
m. m.........................................................................
235 000: - 250 000: -
10 öre
VI.
Materiel för målskjutningsövningar med handvapen
och kulsprutor m. m.
Beräknad efter 0.7 öre per 6.5 mm. skarpa och kammaf
skott,
tillsammans 15 400 000......................................
Särskild materiel för de nya vapnen ..............................
Transporter m. m..........................................................
VII. Till artilleridepartementets förfogande.
För den industriella krigsberedskapen, för experiment och försök samt till
oförutsedda utgifter ........................................................................
kr.
900 000: —
»
60 000: —
»
200 000:—
ser
kr.
128 000: —
»
50 000: —
»
150 000= —
kr.
1 474 000: —
»
60 000: —
»
400 000: —
»
60 000: —
»
30 000: —
»
50 000: —
“
125 000: —
»
62 500: —
kr.
107 800: —
»
10 000: —
»
20 200: —
Bil. 18.
kr. 485 000:
1 160 000:
62 500:
328 000= -
2 261 500: —
138 000: —
150 000: ■
Summa kr. 4 585 000: —
Beräkning
av anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor.
Bil. 19.
I avsikt att kunna nedbringa de årliga kostnaderna för underhåll m. m. av arméns
byggnader har verkställts utredning, därvid följande förutsättningar legat till grund.
1) Etablissement, som icke äro oundgängligen erforderliga, skola icke längre underhållas
för medel å försvarsdepartementets stat; inom dylikt etablissement befintliga byggnader
skola försäljas eller, där så ur ekonomisk synpunkt är lämpligt, förflyttas för att tagas
i bruk å annan plats.
2) Markområde, som icke längre erfordras för härens behov, försäljes.
3) För att nedbringa de synnerligen betungande underhållskostnaderna för vissa äldre
etablissement, skola desamma, i den mån de fortfarande behöva tagas i anspråk, underkastas
en genomgripande reparation genom anvisande av särskilda engångskostnader. Dessa
hava beräknats till omkring 500 000 kronor.
. Den enligt dessa grunder verkställda utredniDgen liar givit .vid handen, att det ordinarie
byggnadsanslaget kan upptagas till 1 463 000 kr. samt förstärkningsanslaget, beräknat
till 75 % av det ordinarie till 1 097 000 kr., tillsammans
2 560 000 kronor.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
345 Bil. 1
Beräkning
Bil. 20.
av antalet tjänstgörings (lagar för värnpliktiga in. fl.
Antal tjänstgöringsdagar
Summa tjänstgörings-
med penningbidrag
dagar
1.-140. dagen
å 50 öre
f. o. in.
141. dagen
å 1 krona
för värn- pliktiga
för kadetter
m. fl.
Värnpliktiga i linjetjänst,sjömanshus-
inskrivna....................................
Värnpliktiga i linjetjänst, inskrivna i
187 208
78 000
265 208
sjötjänst .................................
106 742
45 000
151 742
Värnpliktiga styrmän och maskinister
3 360
2 880
6 240
» ingenjörer, intendenter
och läkare ............... ....
5 370
2 880
8 250
Sjökadetter m. fl.............................
3 370
25 270
—
28 640
Summa
306 050
154 030
431 440
28 640
1 Genom hemförlovning beräknas avgå
—
30 000
30 000
Säger för flottan
306 050
124 030
401 440
28 640
Kustartilleriet.
Värnpliktiga i linjetjänst ...............
94 695
39 060
133 755
Ersättningsreserv..........................
36 730
—
36 730
Värnpliktiga studenter .................
6 525
5 400
11925
Officersaspiranter........................
1430
6 280
—
7 710
Säger för kustartilleriet
139 380
50 740
182 410
7 710
Summa
445 430
174 770
583 850
36350
620 200
620 200
Beräkning
Bil. 21.
av antalet tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och skeppsgossar.
Antal
Tjänst-
man
dagar
görings-
dagar
Flottans sjömanskår.....................................................
3114
365
1 136 610
» » (skeppsgossar, som karlskrivas 1 maj)
135
153
20 655
» skeppsgossekår:
450 skeppsgossar 365 dagar = 164 250
avgår för karlskrivna.... ....... 20 655
—
—
143 595
Kustartilleriets manskap......................
624
365
227 760
Summa
1 528 620
På grund av vakanser beräknas avgå 4 %.......................
61145
Återstå
summa
1 467 475
Bil. 1. 346
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
Stat
för marinförrnltningen.
Bil. 22.
An-
tal
Löneplan
och lönegrad
enligt veder- börligt
avlönings- reglemente
An-
tal
Löneplan
och lönegrad
enligt veder- börligt
avlönings- reglemente
Artilleriavdelningen.
Kemist...........................
Expeditionsunderofficer ...
i
i
C. 12
Civilavdelningen.
Marinöverkommissarie —
i
i
A. 1
B. 30
Torpedavdelningen.
Expeditionsunderofficer ...
Minavdelningen.
Expeditionsunderofficer ...
i
i
—
Förste revisor..................
Kamrerare, sekreterare ...
Aktuarie och registrator,
revisorer, marinkassör,
notarie........................
Advokatfiskal, tillika vid
1
2
6
B. 26
B. 24
B. 21
Fortifikatlonavdelnlngen.
Chef............................
Intendentavdelningen.
i
—
Stockholms station.......
Kanslibitriiden, kvinnliga..
Förste expeditionsvakt ....
Expeditionsvakter............
1
4
1
2
B. 4
B. 7
B. 5
Expeditionsunderofficer ...
i
—
Lön till ovanstående kemist, förslagsvis............................................... kronor 10 020: —
Löner till ovanstående övrig ordinarie personal, förslagsvis.................. » 115 516: —
Arvode till chefen för fortiiikationsavdelningen.................................... » 1 170: —
Arvoden till 4 expeditionsunderofficerare (pensionerade)........................ » 9 360: —
Arvode till advokatfiskal ............................................................... » 4 000: —
Vikariatsersättningar, förslagsvis......................................................... » 2 500: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m........... »_70 000: —
Summa kronor 212 566: —
eller avrundat 213 000 kronor.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
347 Bil. 1
Bil. 23.
Beräkning
av ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. il.
Kronor
Kronor
Summa
kronor
A.
Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga
stater för:
Kårer och stater m. m.
Flottans officerskår, flottans underofficers-
kår, flottans sjömanskår och flottans
skeppsgossekår ....................................
7 404 593
Kustartilleriets officerskår, kustartilleriets
underoffieerskår, kustartilleriets man- skap m. fl...........................................
1 562 800
Mariningenjörkåren,marinintenden turkåren,
marinläkarkåren och. flottans poliskår
m. fl.............................................
1111102
Vid marinstaben anställd personal ..........
44 928
—
Sjörullföringsbefälhavare med biträden ...
17 850
--
10 141 273
—
Undervisningsverken.
Sjökrigshögskolan ...............................
29 568
—
Sjökrigsskolan ...................................
50 000
—
Skeppsgosseskolan .................................
56114
—
Marinens underofficersskolor ..................
13 500
—
149 182
—
10 290 455
B.
Felräkningspenningar, förslagsvis ...............
—
—
—
—
2 400
—
C.
Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., för-
slagsvis...............................................
—
—
—
—
7 000
—
D.
Månadslön, arvoden m. m. till personal vid
flottans sjukhus i Karlskrona, högst......
—
—
—
—
40 000
—
E.
Arvoden m. m. enligt förteckning...............
—
—
—
—
35150
—
F.
Kostnader för musikelever vid kustartilleriet
—
—
—
500
—
G.
Oförutsedda utgifter för uppehållande till-
fälligtvis av uppbördsmannabefattningar
m. m. samt för eventuellt behövliga änd-
ringar i arvoden, förslagsvis ..................
—1
—
—
—
10 000
—
H.
Alderstillägg, förslagsvis ...........................
—
—
—
—
5 000
—
Summa kronor
—
—
—
—
10 390 505
—
Härifrån beräknas avgå:
För tjänstebostäder ........................................................... kr. 175 000: —
På grund av vakanser 3 Va % å för avlöning till kårer och. stater
m. m. ovan beräknat belopp kr. 10 290 455 ........................ » 343 000: —
518 000:-
Aterstår summa förslagsanslag kronor 9 872 505: —
eller avrundat 9 872 000 kronor.
Bil. 1. 348
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för flottans officerskår, underofflcerskår, sjömauskår och skeppsgossekår.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
An-
enligt veder-
An-
enligt veder-
tal
börligt
tal
börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Officerskåren.
Sjömanskåren.
Flaggman ......................
5
O. 8
Flaggkorpraler...............
350
Mm. 3
Kommendörer ................
7
O. 6
Korpraler och högbåtsman
1064
2) Mm. 2
Kommendörkaptener av 1.
Meniga .........................
1 700
Mm. 1
graden ........................
17
O. 5
» under 5 månader
135
Mm. 1
Kommendörkaptener av 2.
graden ........................
18
O. 4
Skeppsgossekåren.
Kaptener........................
111
O. 3
Skeppsgossar i3. årskursen
135
—
Löjtnanter .....................
100
O. 2
Skeppsgossar i 2. årskursen
145
—
Underlöjtnanter och fänri- kar ..........................
46
O. 1
Skeppsgossari 1. årskursen
170
"
Underofficerskåren.
Flaggunderofficerare ......
0172
Uo. 3
Underofficerare av 2. gr....
346
Uo. 2
Löner till ovanstående beställningshavare, förslagsvis ........................
Arvode till beställningshavare, som förordnas att samtidigt uppehålla
befälhavande amirals- och stationsbefälhavarämbetena i Karlskrona
Arvode till varvschefen i Karlskrona................................................
Arvode till varvschefen i Stockholm ...............................................
Anställningspenning för förslagsvis 525 man ....................................
Lönetillägg åt korpraler, riktare, förslagsvis .....................................
Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis 275 man å 225 kr......................
Inkvarteringsersättning till manskap, förslagsvis 200 man å 150 kr.......
Dagavlöning till 135 skeppsgossar å 0.S5 kronor under 7 månader......
» » 145 » a 0.25 » »12 » ......
» » 170 » ä 0.15 » »12 » ......
Ordningsmannaarvoden åt skeppsgossar.............................................
Summa förslagsanslag *)
kronor 7 227 000: —
3 480
1800
900
26 250
20,000
61875
30 000
10 017
13 234
9 307
730
kronor 7 404 593
*) Därav 16 förrådsförvaltare med lön i 4. lönegraden.
a) » högst 150 högbåtsmän.
Förda särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
349 Bil. 1
Stat
för kustartilleriets officerskår, uuderofilcerskår och manskap ut. il.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
An-
enligt veder-
An-
enligt veder-
tal
börligt
tal
börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Officerskåren.
Manskap.
Chef..............................
1
0. 8
Flaggkorpraler ...............
60
Mm. 3
Överstar ........................
2
O. 6
Korpraler ......................
212
Mm. 2
Överstelöjtnanter............
4
O. 5
Meniga...........................
352
Mm. 1
Majorer .........................
7
O. 4
Kaptener.......................
32
O. 3
Musikpersonal.
Löjtnanter .....................
34
O. 2
Musikstyckjunkare ..........
2
Uo. 3
Underlöjtnanter och tän-
rikar...........................
16
O. 1
Pensionerad personal.
Underofficerskåren.
Underofficerare..............
10
—
Underofficerare av 1. gra-
den ............................
932
Uo. 3
Underofficerare av 2. gra-
den ............................
63
Uo. 2
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .
Anställningspenning till förslagsvis 175 man ...........................
Hyresbidrag till underofficerskorpraler m. fl., förslagsvis 50 man
Arvoden till 5 pensionerade underofficerare å 2 340 lcronor.........
Arvoden till 5 pensionerade underofficerare å 2 130 kronor........
kronor 1 520 450
» 8 750
» 11250
» 11700
»> 10 650
Summa kronor 1 562 800
1 Därav 6 förrådsförvaltare med lön i 4. lönegraden.
Bil. 1. 350
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för marin ingenjörkåren, marinintendenturkåren, marinläkarkåren, flottans
ecklesiastikstat och Ilottans poliskår m. 11.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
An-
enligt veder-
An-
enligt veder-
tal
börligt
tal
börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Mariningenjörkåren.
Marinöverdirektör............
i
—
Flottans ecklesiastikstat.
Marindirektörer av 1. gra-
Amirali te tsp as torer..........
2
—
den ...........................
2
C. 14
Amiralitetspredikanter ....
2
—
Marindirektörer av 2. gra-
Klockare........................
2
—
den ............................
3
C. 13
Kyrkvaktare ..................
1
—
Mariningenjörer av 1. gra- den, 1. löneklassen.......
Mariningenjörer av 1. gra-
9
C. 12
Flottans poliskår.
den, 2. löneklassen.......
Mariningenjörer av 2. gra-
5
C. 10
(Arvoden enligt § 36 i av-
löningsreglementet för
den ............................
6
C. 9
officerare och underoffi-
Extra mariningenjörer......
3
—
cerare samt civilmilitära
Specialingenjörer av 1. gra-
C. 13
beställningshavare på
den ...........................
4
aktiv stat m. fl. vid ar-
Specialingenjörer av 2. gra-
mén och marinen till:)
den ............................
8
C. 12
Överkonstaplar, tillika
Specialingen.iörer av 3. gra-
tjänstgörande såsom
C. 4
den ............................
4
. C. 10
poliskommissarier.........
2
Mariningenjörstipendiater.
3
—
Överkonstaplar...............
2
C. 3
Konstaplar .....................
9
C. 2
Marinintendenturkåren.
Marinöverintendent.........
1
O. 6
Extra konstaplar ............
3
—
Förste marinintendenter, 1.
2
O. 5
Musikpersonal.
Förste marinintendenter, 2.
Musikdirektörer...............
2
O. 2
löneklassen..................
5
O. 4
Marinintendenter avi.gra- den ..............................
28
O. 3
Civil personal.
i
Marinintendenter av 2. gra-
Advokatfiskal vid Karls-
den .............................
Marinunderintendenter ....
14
O. 2
1
—
6
O. 1
Expeditionsvakter vid
Karlskrona station.........
. 3
Avd. B. 5
Marinläkarkåren.
Expeditionsvakter vid
Avd. B. 5
Marinöverläkare .............
1
C. 15
Stockholms station.......
2
Förste marinläkare .........
3
C. 13
Marinläkare av 1. graden
6
C. 10
Pensionerad personal.
Marinläkare av 2. graden
16
—
29
Marinläkarestipendiater ...
8
—
Underofficerare...............
—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare vid mariningenjör
kåren,
marinintendenturkåren och marinläkarkåren, förslagsvis ..... kronor 824 000: —
Arvoden till ovanstående överkonstaplar och konstaplar, förslagsvis ... » 50100:—■
Löner till ovanstående ordinarie expeditionsvakter, förslagsvis............ » 13 968: —
Löner till ovanstående musikdirektörer............................................. » 8 604: —
Arvode till marinöverdirektören ...................................................... » 16 000: —
Arvoden enl. löneplan C, löneklass''14 till 3 extra mariningeDjörer, förslagsvis
..................................................................................... ” 16 362: —
Lönefyllnad till specialingenjör av 2. eller 3. graden, som förestår
torpedverkstaden i Karlskrona...................................................... ”_480: —
Transport kronor 929 514: —
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
351 Bil. 1.
Transport kronor
Arvoden till 3 mariningenjörsstipendiater å 1 740 kronor .................. o
Arvoden till 2 marinläkare av 1. graden, sjukhusläkare, å 1 170 kronor »
Två arvoden ä 1170 kronor för verkställande av ögonundersökningar
och ögonbehandling..................................................................... ,,
Ersättning för verkställande av ögonundersökningar av sjöofficerare
och sjökadetter........................................................................... »
Arvoden å 2 700 kronor till 16 marinläkare av 2. graden .................. »
Arvodesförhöjning ä 300 kronor till 16 marinläkare av 2. graden......... »
Arvoden till 8 marinläkarstipendiater å 1 410 kronor ........................ »
Dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2. graden och marinläkarstipendiater
samt marinläkarstipendiater över stat under tjänstgöring
i land, förslagsvis högst ................................................... »
Ekiperingshjälp vid första anställning till marinläkarstipendiat över
stat, förslagsvis högst.................................................................. »
Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Karlskrona...... »
Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Stockholm ...... »
Aviöning till 1 amiralitetspredikant å 1,200 kronor vid flottans station
i Karlskrona .................................................... »
Avlöning till 1 amiralitetspredikant vid flottans station i Stockholm... »
Avlöning till klockaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona ....... »
Avlöning till klockaren vid Skeppsholms församling ......................... »
Arvode 150 kronor samt ersättning för mistad bostadsförmån 350 kronor
till 1 kyrkvaktare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona............ »
Arvoden till extra konstaplar i Karlskrona, löneplan C, lönegrad 1, förslagsvis
.................................................................................... »
Arvoden till extra konstapel i Stockholm, löneplan C, lönegrad 1, förslagsvis
.................................................................................... »
Vikariatsersättning åt polispersonal, förslagsvis................................ »
Arvode till 1 advokatfiskal vid Karlskrona station.............................. »
Arvoden till 19 pensionerade underofficerare i Karlskrona och Marstrand
å 2 130 kronor .......................................................................... »
Arvoden till 10 pensionerade underofficerare i Stockholm å 2 340 kronor »
929 514: —
5 220:—
2 340: —
2 340: —
1500: —
43 200: —
4 800: —
11 280: —
20000: —
5 000:- 2 000: —
1 860: -
1 200: —
1410: —
600: —
720: —
500: —
5 604: —
3 144: —
2 000: —
3 000:—
40 470: —
23 400: —
Summa förslagsanslag kronor 1111102: —
Anm. 1. Skulle det i staten bestämda antalet marinläkare av 2. graden icke finnas fulltaligt,
må de arvoden, som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras,
användas till avlöning av ett vakanserna bland marinläkare av 2. graden motsvarande
antal marinläkarstipendiater.
Anm. 2. Av arvodet till advokatfiskal i Karlskrona anses 700 kronor utgöra tj änstgöriugspenningar.
Stat
för vid Marinstaben anställd personal.
Löneplan
och löne- grad enligt
Antal
vederbör- ligt avlö- nings- reglemente
Bibliotekarie (pensionerad officer).................
1
Expeditionsunderofficer (pensionerad)......
1
_
Expeditionsvakt .......................
1
Avd. B. 5
Lön till ovanstående expeditionsvakt, förslagsvis ................................ kronor 2 988: —
Arvode till bibliotekarien..................................................................... » 3 gO0:
Arvode till ovanstående expeditionsunderofficer .................................... » 2 340: —
Arvoden till marinattachéer.................................................................. 36 000: —
Summa kronor 44 928: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1 352
Forsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för sjörullföringsbefälhavare med biträden.
Sjörullföringsbefälhavare i Stockholm ........................
Sjörullföringsbefälhavare i landsorten ........................
Sjörullföringsbiträden i Stockholm..............................
Sjörnllföringsbiträden i landsorten..............................
Summa
Antal
Enhets-
kostnad
Arvode
Kronor
Summa
kronor
1
3 600
3 600
1
3180
—
3180
—
2
2 340
—
4 680
—
3
2130
—
6 390
—
—
—
—
17 850
Stat
för sjökrigshögskolan.
I enlighet med nuvarande organisation beräknas i medeltal per år (26 942
+ 26 217): 2 = 26 580 + 2 988 = .................................................... kronor 29 568: —
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
353 Bil. 1.
Stat
för Sjökrigsskolan.
Antal
Beräknad kostnad
Kronor
Summa
kronor
Enhetskostnad
Orts
grupp
-
Beräknad
lön
(arvode)
510
G.
540
540
1020 —
2 988
870
Lärare.
Arvoden för ett till 25 veckor beräknat
läsår å 350 kr. för varje timmes undervisningsskyldighet
i veckan för lärare i
fysik och matematik med mekanik, å 250
kr. för läraren i franska och engelska
språken, å 75 kr. för lärare i organisationslära
samt krigs- och sjölagar å sjöofficerslinjen
ävensom i reglemente för
marinen och krigslagar å kustartillerilinjen
samt å 175 kr. för lärare i övriga
militära ämnen vid skolan i land
22x350 ........................ kr. 7 700: —
16x250 ........................ » 4 000: —
8.5 x 75 ........................ » 037:50
96.5x175 ....................... » 16 887:50''
Beräknad tillökning i arvoden på grundj
av förlängning av utbildningstiden å
kustartillerilinjen med ett år ...............
Lärare i gymnastik och vapenövning samt
ledare av kadettemas idrottsövningar ...
För undervisning i maskinarbete samt
annan extra undervisning ävensom till
vikariatsersättning .....................
Lärare för undervisning å marinintendentslinjen:
Av nuvarande anslag till marinintendentskolan
kr. 10 830: — beräknas,
då antagning av elever förutsättes äga
rum endast vartannat år samt då undervisning
i språk beräknas kunna äga rum
i samband med övriga kadetters undervisning
härutinnan, endast erforderligt
...................................................
Befälsperäonal.
Kadettoffieerare från flottan och kadett
intendent,
hela året..............................
Kadettofficer från kustartilleriet...............
Kadettoffieerare från flottan, arvode i 5
mån. å kr. 45: — per mån...................
Läkare, arvode................................
Betjäning-.
—j Expeditionsvakt. Avd. B. 5.
Portvakt, arvode ................
Summa
29 225
6 000
510
1160
4 500
2 700
540
450
1020
2 988
870
41 395 —
4 710
3 858
49 963
eller avrundat 50 000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 sa ad. lavd. 1 A höft. (Nr 1.) 72225 23
Bil. 1. 354
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat,
för Skeppsgosseskolorna.
—
Enhets-
Antal
kostnad
Summ a
Arvode
kronor
Kronor
|
Skolan i Karlskrona,
Rektor:
Lön ......................................................... 4 000: —
Tiänstsrörinsrsnenningar.............................. 2 000:
1
—
6 000
—
Ordinarie ämneslärare:
Lön ........................................................ ^ 200:-
Tjänstgöringspenningar.............................. 1400: •
5
3 600
—
18 000
—
Extra ordinarie ämneslärare, arvoden ........................
3
2 600
—
7 800
—
Lärare i slöjd, arvoden .............................................
2
400
—
800
~i
För inövande av hornblåsare och trumslagare ............
—
—
—
420
Timlärare för 21 veckotimmar å 110 kronor för vecko-
timme, arvode........................................................
—
—
2 300
Statsbidrag för rektor till elementarlärarnas nya änke-
250
och pupillkassa......................................................
—
—
Statsbidrag för 5 ordinarie ämneslärare till folkskol-
lärarnas änke- och pupillkassa.................................
—
—
1 uuu
Säger för skolan i Karlskrona
_
—
36 570
—
Skolan i Marstrand.
Ordinarie ämneslärare:
Lön ........................................... 2 200: —
Tjänstgöringspenningar.............................■ 4 400:
3
3 600
—
10 800
—
Arvode till förste lärare............................................
1
600
—
600
—
Extra ordinarie ämneslärare, arvoden ........................
2
2 60U
—
5 200
—
Lärare i slöjd, arvoden .............................................
2
300
—
600
—
För inövande av hornblåsare och trumslagare ............
—
—
—
294
—
Timlärare för 10 veckotimmar å 110 kronor för vecko-
timme ...................................................................
—
—
—
1100
Lärare för meddelande av undervisning &t de skepps-
gossekåren i Marstrand tillhörande skeppsgossar,
vilka äro förlagda i Stockholm, å 50 kronor i måna-
350
den under 7 månader .............................................
—
—
Statsbidrag för 3 ordinarie ämneslärare till folkskol-
600
lärarnas änke- och pupillkassa.................................
—
—
—
''
Säger för skolan i Marstrand
—
—
_
19 544 |—
Svimma förslagsanslag kronor 56114: —
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
355 Bil. 1
Stat
för marinens underofficersskolor.
För ''bestridande av undervisning i språk m. fl. ämnen beräknas erforderligt,
förslagsvis högst ................................................................................. kr. 13 500: —
Förteckning
över i stat icke uppförda arvoden.
Till i Kungl. Maj:ts proposition beräknat belopp ................................... kr.
bör tillkomma:
Skeppsgossekåren i Marstrand
1 läkare ............................................................................. kr. 2,340: —
1 sjuksköterska.................................................................... ,, 2,280: — „
Hemsö fästning
Tillsyningspersonal för bevakning ............................................................ »
Summa kr. 35,150: —
29,690: —
4,620: - 840: —
Beräkning
av anslaget till penningbidrag.
Bil. 24.
445 430 tjänstgöringsdagar ä 50 öre (Bil. 20)........................................... kr. 222 715: —
174 770 » » 1 krona ( » )............................................ o 174 770: —
Avlöningstillägg för reservofficersaspiranter vid kustartilleriet m. fl., 2 600
tjänstgöringsdagar ä 65 öre .............................................................. » 1 690: —
Summa kr. 399 175: —
eller avrundat 899000 kronor.
C.
Bil. 25.
Beräkning
av anslaget till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m.
I. De fasta undervisningsverken.
Sjökrigshögskolan............................................................ kr. 3 000: —
Sj ökrigsslco lan:
Modeller, böcker, instrument m. m.............. kr. 2 500: —
Undervisningsmateriel åmarinintendentslinjen » 600: —
Ekiperingsstipendier.................................... » 1 800: —
"Fria läroböcker, instrument m. m. till kadetter » 14 000: — „ i# ppo- _
Skeppsgosseskolan:
Till anskaffande och underhåll av undervisningsmateriel,
läroböcker m. m. samt till belöningar och premier: 3/i
av nuvarande anslag eller avrundat ...........................
2 70Q: ~ kr. 24600: —
Av
II. Kostnadsfria hemresor för skeppsgossar:
det i årets statsverksproposition upptagna beloppet, kr. 14 500, beräknas
på grund av minskat antal skeppsgossar endast erforderligt..................
10 500: —
eller avrundat 35 000 kronor.
Summa kr. 35 100: —
Bil. 1. 356
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Beräkning
ar anslaget till förplägnad.
«
Bil. 26.
Antal tjänst- göringsdagar
I land
Ombord
708 705
103 595
15 640
227 760
182 410
7 710
850 000
40 000
13 000
1245 820
903 000
61145
—
1 184 675.
903 000
Flottan, stam och. värnpliktiga .
» skeppsgossar ............
i) kadetter m. fl............
Kustartilleriet, stam................
n värnpliktiga .....
» kadetter m. fl. .
På grund av vakanser heräknas avgå (Bil. 21)
Summa
Återstå summa
Anslaget alltså:
1 184 675 x O.so + 903000 x Lss =.......................................
eller avrundat 2149000 kronor.
kr. 2 148 730: —
Beräkning
av anslaget till beklildnad.
620 200 tjänstgöringsdagar (bil. 20)
1467 475 » (hil- 21)
S:a 2 087 675 tjänstgörings dagar å 50 öre.............................
eller avrundat 1 044 000 kronor.
Bil. 27.
kr. 1043 837: —
Bil. 28.
Beräkning
av anslaget till kasern- och förplfignadsiitreduing samt sängservis m.
Antal tjänstgöringsdagar i land (bil. 26)......................
Härifrån beräknas avgå för dem, som bo i kvarter:
sjömanskåren, 100 000 tjänstgöringsdagar, som för avrund
ning
av slutsumman ökas till...................................
kustartilleriets manskap ...............................................
kadetter m. fl.............................................................i
100 025
18 250
20 000
1 184 675
138 275
1 046 400
ni.
Anslaget alltså:
1 046 400 X 0.12 kr. —..................
Musikinstrument vid flottan......
» » kustartilleriet
eller avrundat 132 000 kronor.
............... kr.
125 568: —
»
4 000:-
............... »
2 000: —
Summa kr.
131 568: —
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
357 Bil. 1.
Bil, 29.
Beräkning
av anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.
1. Kostnaderna för bränsle, lyse, vatten och renhållning m. m. utgjorde
för 1913............................................................................................ kr. 516 385: —
Prisförhöjningen kan för närvarande uppskattas till i genomsnitt 40 %, var
40
för
alltså bör tillkomma Jqq x 516 385, eller ...................................... » 206 554: —
kr. 722 939: —
På grund av föreslagna inskränkningar i organisationen, vissa fästningars
förläggande i materielreserv m. m. och förutsatt koncentration i förläggningshänseende
ävensom flygvapnets avskiljande synes ovannämnda belopp
kunna minskas till .................................................................... kr. 635 000: —
II. Tvättkostnaderna beräknas sålunda:
'''' Tvätt av beklädnadspersedlar:
Fri tvätt för stammanskap ombord under vintermånaderna,
150 000 tjänstgöringsdagar ä 15 öre................................ kr. 22 500: —
Beräknat antal
tjänstg.-dagar
Fri tvätt för skeppsgossar ...... 143 595
» » » värnpliktiga vid
flottan .............................. 401 440
Fri tvätt för värnpliktiga vid
kustartilleriet.................... 182 410
727 445 x 6 öre..................... . 43 647: -
Tvätt av sängservis:
1046 400 tjänstgöringsdagar (Bil. 26) ä 5 öre ........................ » 52 320: —
övrig tvätt:
Tvätt för matinrättningar, sjukhus m. fl............................... » 15 000: _
Summa kr. 768 467: —
eller avrundat 768 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 1* 358
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Beräkning
av anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner m. m.
Bil. 30.
Anslaget beräknas inklusive dyrtidstillägg sålunda:
Vaxholms fästning, 75 % av nuvarande anslag, 154 000:—........................ kr. 115 000: —
Karlskrona : » 100 % » » » 106 000: —........................ » 106 000: —
Hemsö fästning .............................................................-........................ » 2 000: —
Till marinförvaltningens disposition ......................................................... » 79 000: —
Summa kr. 302 000: —
Beräkning
av anslaget till kustartilleriets materiel.
Bil. 31.
Anslaget, inklusive dyrtidstillägg, beräknas sålunda:
V axholms
fästning
Karlskrona
fästning
.
och kust- artilleri- regemente
och kust- artilleri- regemente
Summa
Artilleriinventarier .............................................
20 000
23 000
_
43 000
Min- och torpedinventarier ................................
20 000
—
23 000
—
43 000
—
Maskin- och timmermansinventarier.....................
90 000
—
110 000
—
200 000
—
Underhåll av handvapenförrådet...........................
4 000
4 000
—
8 000
—
Sjöförbindelser...................................................
40 000
—
35 000
—
75 000
—
Yttre renhållningen............................................
4 000
—
3 500
—
7 500
—
Anslagstavlor inom fästningarnas skyddsområden
4 500
—
2 000
—
6 500
—
Underhåll av inventarier m. m. i Hemsö fästning
Till marinförvaltningens disposition för oförutsedda
10 000
"
~
10 000
~
utgifter ......................................... 17 000: —
—
—
—
—
17 000
—
Summa 17 000: —
192 500
—
200 500
—
410000
—
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
359 Bil. 1,
Beräkning
Bil.
av tjäiistgöringsdogar för värnpliktiga och fast anställt manskap vid iiygkårerna
Summa
tj änst- görings- dagar
A. Värnpliktiga.
Värnpliktiga i linjetjänst ...
115 570
Ersättningsreserv..................
26160
Studenter och likställda
10 150
Officers- och reservofficersaspiranter ..............
5 260
Antal tjänstgöringsdagar
157 140
B. Fast anställt manskap.
262 man i 365 dagar..........
.......................... 95 630
Härifrån avgå 10 % meniga volontärbeställning
ar........................ 4 745
90 885
Summa tjänstgöringsdagar
248 025
___:_______________
eller i avrundat tal
248 000
Bil. 33.
B.
C.
I).
E.
F.
G.
H.
I.
J.
Beräkning
av
anslaget till avlöning, rekrytering och resekostnader m. in.
Löner och arvoden upptagna i vederbörliga stater för:
Officerare och underofficerare m. fl. vid flygvapnet....
1. flygkåren...............
2. » ........................
3. »
4.
Flygskolan ......................................................
Felräkningspenningar, förslagsvis.......................................
Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 6 furirer................
Anställningspenning å 50 kronor åt förslagsvis BO volontärer.
Vissa arvoden (köksföreståndare, maskinister m. fl.) . .
Rekryteringskostnader ........................................)
Flygvapnets reservpersonal.......................
Rese- och traktamentspenningar
Flyttningsersättning .........................
Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare........
kr. 844 400
39 670
50 400
63 430
26 400
40 800
kr.
1 065 100
1200
1350
1500
22 000
5 000
50 000
30 000
20 000
6 000
Säger kronor 1 202 150
Härifrån avgå:
På grund av beräknade vakanser 2 % å förestående summa kr. 25 150: —
Ersättning för tjänstebostäder åt officerare och underofficerare
med vederlikar ............................................................ , 20 000:-,
--------kr. 45 150: —
Nettokostnad kronor 1157 000: -
Bil. 1. 360
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för officerare ocli underofficerare in. fl. vid flygvapnet*
Antal
Officerare.
Generalsperson (flaggman)
.......................
Överste (kommendör)
Överste (kommendör)
eller överstelöjtnant
(kommendörkapten av
.. 1- gr-) ;....................
Överstelöjtnanter eller
majorer (kommendörkaptener).
................
Kaptener.....................
Löjtnanter ..................
Intendenturpersonal.
Överstelöjtnant eller
major ur intendenturkåren
(förste marinintendent
av 1. eller 2.
löneklassen) .............
Kaptener ur intendenturkåren
(marinintenden
ter av 1. graden).....
Löjtnant ur intendenturkåren
(marinintendent
av 2. graden)............
Löneplan
och lönegrad
enligt vederbörligt
avlöningsreglemente
-
b
21
31
O. 8
O. 6
O. 6 eller 0.5
O. 5 eller 0.4
O. 3
O. 2
O. 5 eller 0.4
O. 3
O. 2
Antal
Underofficerare.
Förrådsförvaltare.........
Fanjunkare................
Sergeanter ..................
Clvilmllitär personal.
Bataljonsläkare............
Flygöveringenjör .. ......
Flygingenjörer ..........,
» ............
» ............
)) ............
Verkmästare av 1. kl....
» » 2. » ...
Tygbantverkare............
Vapenhantverkare........
Förrådsvaktmästare......
Civil personal.
Expeditions vakt...........
PenBionerad personal m. fl
Officer, intendentur
utbildad.
..................
Läkare, arvoden . .........
Underofficerare, arvoden
10
16
22
1
4
16
Löneplan
och lönegrad
enligt vederbörligt
avlöningsreglemente
-
Uo. 4
Uo. 3
Uo. 2
C. 9
C. 14
C. 13
C. 12
C. 11
C. 10
c.
c.
c.
c.
c.
Avd. B. 5
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis
Arvode å 3 180 kronor till 1 officer ......................................
Arvoden » 3 180 » »4 läkare ......................................
» »2130 » » 14 pensionerade underofficerare ......
» » 2 340 » »2 » » ,.....
Vikariatsersättning till ovanstående civila beställningshavare samt avlöning
till ritare o. d. personal, förslagsvis .................................
kronor 774 000
» 3180
.. 12 720
» 29 820
» 4 680:
» 20 000:
Summa förslagsanslag kronor 844 400:
Anm. De i staten upptagna ordinarie beställningsbavarna skola vara underkastade transport
till andra beställningar i innehavande grader inom armén respektive
marinen.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
361 Bil. 1
Stat
för 1. flygkåren.
Löneplan
Löneplan
och lönegrad
och lönegrad
Antal
enligt veder- börligt
Antal
enligt veder- börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Manskap.
Vapenhantverkarfurir av
2. klassen ..........
1
Ma. 4
Furirer av 1. klassen ...
2
Ma. 5
V apenhantverkarvice-
» »2. »
2
Ma. 4
korpral.............
1
Ma. 2
Korpraler .................
4
Ma. 3
Hantverksfurir av 2.
Vicekorpraler..............
8
Ma. 2
klassen........
i
Ma. 4
Volontärer ..................
20
Ma. 1
Hantverkskorpral ...
1
Ma. 3
Sjukvårdsfurir av 2.
Hantverksvicekorpraler
2
Ma. 2
klassen.....................
1
Ma. 4
Hantverkssoldater ......
6
Ma. 1 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis............... kronor 39 670:_
Summa förslagsanslag kronor 39 670: —
Stat
för 2. flygkåren.
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...
» » 2. »
Korpraler ..................
Vicekorpraler...............
Volontärer ..................
Sjukvårdsfurir av 2.
klassen..................
Vapenhantverkarfurir av
2. klassen ...............
Antal
2
4
4
8
20
Löneplan
och lönegrad
enligt vederbörligt
avlöningsreglemente
-
Ma. 5
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
Ma. 4
Ma. 4
V apenhantverkarkorpral
Vapenhan tverkarvice
korpral.
...................
Hantverksfurir av 1.
klassen....................
Hantverksfurir av 2.
klassen....................
Hantverkskorpraler.....
Hantverks vicekorpraler
Hantverkssoldater .....
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis
Antal
1
2
4
10
Löneplan
och lönegrad
enligt vederbörligt
avlöningsreglemente
-
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 5
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
kronor 50 400: —
Summa förslagsanslag kronor 50 400: —
Bihang till riksdagens protokoll 1925, 11 saml. 1 avd, 1A käft, (Nr 1.)
722 25 24
Bil. 1. 362
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stat
för 3. flygkåren.
Manskap.
Furirer av 1. klassen ..
» »2. »
Korpraler ..................
Vicekorpraler..............
Volontärer .................
Sjukvårdsfurir av 2.
klassen.................
Sjukvårdskorpral ........
Vapenhantverkarfurir av
2. klassen .............
Antal
Löneplan
och. lönegrad
enligt vederbörligt
avlöningsreglemente
-
2
3
7
8
24
1
1
Ma. 5
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
Ma.
Ma.
Ma. 4
V ap enhantverkarkorpra
ler.
........................
V ap enhantverkarvice
korpral.
..................
Hantverksfurir av 1
klassen...................
Hantverksfurirer av 2.
klassen....................
Hantverkskorpraler.....
Hantverks vicekorpraler
Hantverkssoldater.......
Antal
Löneplan
och lönegrad
enligt vederbörligt
avlöningsreglemente
-
2
3
6
14
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 5
Ma. 4
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis
kronor 63 430: -
Summa förslagsanslag kronor 63 430: —
Stat
för 4. flygkåren.
Antal
Manskap.
Furirer av 4. klassen .
» » 2. »
Korpraler..................
Vicekorpraler.............
Volontärer ................
Sjukvårdsfurir av 2.
klassen...................
Löneplan
och lönegrad
enligt veder
börligt
avlöningsreglemente
-
2
Ma. 5
Vapenhantverkarfurir av
2
Ma. 4
2. klassen ................
4
Ma. 3
Hantverksfurir av 1.
4
Ma. 2
klassen.....................
8
Ma. 1
HantverkskorpTal.........
Hantverksvicekorpral ...
1
Ma. 4
Hantverkssoldater........
Antal
Löneplan
och lönegrad
enligt vederbörligt
avlöningsreglemente
-
Ma. 4
Ma. 5
Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis
kronor 26 400: —
Summa förslagsanslag kronor 26 400: —
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
363 Bil. 1.
Stat
för fly gskolan.
Löneplan
Löneplan
.
och lönegrad
och lönegrad
Antal
enligt veder-
enligt veder-
börligt
börligt
avlönings-
avlönings-
reglemente
reglemente
Manskap.
Furirer av 1. klassen
2
Ma. 5
» » 2. »
3
Ma. 4
Vapenhantverkarkorpral
1
Ma. 3
Korpraler ■................
5
Ma. 3
Hantverksfurir av 1.
1
Vicekorpraler ..............
Volontärer .........
8
20
Ma. 2
Ma. 1
klassen.....................
Hantverkskorpral .........
1
1
Ma. 5 j
Ma. 3
Sjukvårdsfurir av 2.
Hantverksvicekorpraler.
2
Ma. 2 1
klassen....................
i
Ma. 4
Hantverkssoldater ......
5
Ma. 1
Löner till''ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............ kronor 40 800: —
Summa förslagsanslag kronor 40 800: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
366
RESERVATIONER.
Reservation
angående försvar sväsendets ordnande
av herrar Trygger, Johan Nilsson i Kristianstad, Widell, Lindman,
Magnusson i Tumhult och Pettersson i Bjälbo, vilka anse, att utskottets
yttrande och förslag bort erhålla följande lydelse:
Allmänna utgångspunkter.
I det yttrande till statsrådsprotokollet, varmed statsministern inleder
Kungl. Maj:ts proposition om försvarsväsendets ordnande, tages som utgångspunkt
föi det framlagda förslaget, »att en väsentlig rustningsminskning
bör ske med hänsyn till vårt ekonomiska läge och kan ske utan
äventyrande av vår trygghet».
Yad först vårt ekonomiska läge angår, synes det böra framhållas, att
hänsyn till detsamma helt naturligt bör och måste göra sig gällande i
syfte att begränsa statens utgifter. Strävandena härtill böra och kunna
emellertid icke inskränka sig till nedbringandet enbart av anslagen under
fjärde huvudtiteln; de måste också komma till uttryck på andra statslivets
områden. Redan den nuvarande försvarsbudgeten lämnar emellertid bevis
för att densamma beskurits i långt högre grad än vad fallet är med de
flesta andra huvudtitlar. År 1901 utgjorde försvarskostnaderna 48.1 %
av samtliga verkliga statsutgifter, och de stego år 1905 till 51.4 %. De
hava sedermera väsentligt understigit här angivna siffror och uppgå i den
senast framlagda statsverkspropositionen till endast 26.0 % av de verkliga
utgifterna. Ett bifall till Kungl. Maj:ts proposition skulle nedbringa dem till
mindre än 15 % av samtliga verkliga utgifter. Ser man till den procentuella
stegringen av försvarets huvudtitel i jämförelse med de övriga, finner
man, att den nu föreliggande statsverkspropositionen i fråga om verkliga
statsutgifter visar en stegring med 310 % i förhållande till 1905 års siffror.
Under tiden hava försvarsutgifterna stigit med 108 % och övriga verkliga
utgifter med 523 %. Man torde näppeligen behöva närmare utveckla i
huru hög grad andra samhällsändamål tillgodosetts i jämförelse med försvarsväsendet.
Redan i de angivna siffrorna ligger ett vittnesbörd om att
»de andra viktiga samhällsändamål», varom statsministern senare talar,
ingalunda blivit - - såsom han påstår — åsidosätta, men man finner ytterligare
bevis härför genom att betrakta den starka utveckling på snart sagt
alla statslivets områden, som ägt rum under de senaste tjugo åren. En
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. lavd. 1 B höft. (Nr 1.) 722 25 25
366 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
motsvarande utveckling av enbart glädjande natur liar också skett beträffande
handel och näringar, jordbruk och industri, och det ligger för visso
ingen överdrift i det påståendet, att de nuvarande försvarsutgifterna pa
intet sätt visat sig »hämma samhällets produktiva kraft». Fastmera torde
man vara fullt berättigad till det antagandet, att en vidare utveckling a\
denna kraft icke kan ske utan hägnet av ett tillfredsställande försvar
ett försvar, vars brister icke innebära en fara för landets yttre säkerhet.
Trygghet härutinnan vinnes emellertid icke utan att försvarsanstalterna
äga sådan styrka, att de kunna fylla de krav, som skäligen kunna ställas
på desamma. Ett dylikt krav finner statsministern vara, att de kunna
hindra möjligheten att bliva »indragen i konflikter mellan andra stater».
Men han finner det också ligga i sakens natur, att de militära maktmedlen
»samtidigt utgöra och måste kunna användas såsom ett värn för vår
självständighet». Till de sålunda fixerade uppgifterna, vilkas berättigande
icke torde kunna bestridas, måste emellertid fogas ytterligare en: fyllandet
av de internationella förpliktelser, som av en eller annan grund kunna
komma att åligga vårt land.
Förhindrandet av vårt indragande i konflikter och värnandet av vårt
lands självständighet äro givetvis uppgifter, vilkas förverkligande rönei inflytande
av det militärpolitiska läget icke blott i fråga om behovet av
olika försvarsmedel och avvägningen de olika försvarsgrenarna emellan
utan även beträffande våra stridskrafters omfattning. I fråga om denna
omfattning måste emellertid i främsta rummet strategiska förhållanden vara
avgörande. De ansvariga militära myndigheternas uppfattning i detta avseende
har i Kungl. Maj:ts proposition icke vunnit något beaktande, och
icke heller har Kungl. Maj: t funnit nödigt att verkställa nagra beräkningar
rörande tillräckligheten av de föreslagna stridskrafterna. Därmed saknas
också möjlighet att bedöma styrkan av den grundval, på vilken vårt lands
trygghet skall byggas.
Vårt lands utsträckning och dess geografiska läge medföra otvivelaktigt
behovet av ett jämförelsevis stort antal operativa enheter till lands och till sjöss,
därest vi skola bliva i stånd att avvisa en invasion mot vårt område och
tillika hindra operationer till sjöss mot våra kuster. Chefen for generalstaben
har med skärpa framhållit, att fyra arméfördelningar icke äro i
stånd att skydda vårt område, och det framhölls i förra årets försvarsproposition,
att en styrka av minst sex arméfördelningar enligt de militära
myndigheternas uppfattning vore erforderlig för att kunna upptaga
försvar mot en över landgränsen inträngande fiende. Generalskommissionen
framhåller också, att den uppfattning om rikets behov av försvarsmedel,
som tog sig uttryck i 1914 års härordning, alltjämt äger giltighet. Utskottet
finner alltså uppenbart, att en armé om endast fyra arméfördelningar
under alla förhållanden måste anses alldeles otillräcklig för fyllandet
av de uppgifter, som statsministern ansett sig böra uppställa för
Sveriges militära maktmedel till lands.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
367
Chefen för marinstaben a sin sida har vid upprepade tillfällen påvisat,
hurusom i de hinder, vilka gränsa till Östersjön, ett synnerligen omfattande
arbete pågår för förstärkning av respektive länders sjöförsvar. Något
motiv för minskning av våra försvarskrafter till sjöss kan sålunda icke
spåras. Situationen i oss omgivande hav har tvärtom blivit alltmera oviss,
och möjligheten har dessutom vuxit för att jämväl utombaltiska flottor
numera kunna komma att uppträda i Östersjön. Det marinpolitiska läget
synes därför icke medgiva någon minskning av sjöförsvarets styrka.
De reduktioner i flottans bestånd, som skulle inträda om den föreliggande
regeringspropositionens grunder antoges och genomfördes, komme att betyda
att sjöförsvarets mobiliseringsdugliga stridskrafter inskränktes till mindre
än hälften av den styrka, som med 1914 års försvarsplan avsågs.
I varje fall utgör bibehållandet av ett aktningsbjudande svenskt försvarsväsende
en synnerligen betydelsefull faktor av stabiliserande art beträffande
utvecklingen av förhållandena vid Östersjön. De statliga omändringar,
som skett i nordöstra Europa efter världskriget, innebära för
ingen del, även om man bortser från staternas inre förhållanden, en sådan
förbättring av Sveriges yttre läge, att densamma kan motivera den oerhörda
nedsättning av våra försvarsanstalters styrka, som Kungl. Maj:ts
förslag innebär. Att en känsla härav icke varit främmande för Kungl.
Maj:t, framgår tydligen därav, att propositionen förutsätter behov av att
under de närmaste aren organisera ett avsevärt antal reservtrupper. Icke
heller bör förbises, att samfärdsmedlens utveckling och de alltmer ökade
förbindelserna de olika länderna emellan förringa möjligheten även för en
stat med ett jämförelsevis skyddat läge att kunna hålla sig utanför konflikter
mellan andra makter. Möjligheten härtill är emellertid icke ensamt
beroende av rent yttre förhallanden, den påverkas också i synnerligen hög
grad av vara egna stridskrafters omfattning och värde. En reducering
av desamma måste nämligen medföra en försämring av vårt militärpolitiska
läge. Att utan tvingande nödvändighet frivilligt påtaga sig ökade
risker i detta avseende står icke i överensstämmelse med vårt lands och
vårt folks sanna intresse.
Detta kräver ovillkorligen av ett land med Sveriges utsträckning och
dess relativt fåtaliga befolkning, att hela den levande försvarskraften kan
till fullo uttagas. Därmed följer också nödvändigheten att konsekvent
och fullständigt tillämpa den allmänna värnplikten på det sätt, som detta
begrepp innebär och som det alltid fattats i vårt land. Förvisso ligger
det hos varje svensk en oreflekterad känsla av att vid fara varje man bör
gå ut för att med vapen i hand värna om sitt och de sina, och denna
känsla skulle otvivelaktigt i händelse av ett angrepp mot vårt land utlösa
sig i offervillig handling. Det är då också statens plikt att vidtaga förberedelser
i fredstid för att göra de vapendugliga männen skickade att
deltaga i landets försvar samt att skapa en organisation, vilken förmår
i sig upptaga folkkraften.
368
Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.
Lantforsvaret.
Med hänsyn till den uppfattning, som i det föregående framförts, kan
utskottet icke ansluta sig till de »allmänna grunder för lantförsvarets
ordnande», vilka i Kungl. Maj:ts proposition angivits.
Den nu befintliga organisationen har visat sig väl lämpad efter folkmängds-
och andra förhållanden i vårt land och en beskärning av densamma
genom indragning av ett större eller mindre antal truppförband
skulle förhindra organiserandet av folkets hela kraft. Ett ytterligare hinder
härför ligger i de av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärderna för begränsning
av värnpliktskontingentens storlek. En härordning med sa allvarliga brister
är icke ägnad att utgöra en tillfredsställande lösning av vårt lands försvarsfråga.
Chefen för generalstaben yttrar i detta avseende bland annat
följande, som synes beaktansvärt: »En härorganisation, som icke äger
sådan styrka, att den i fred medgiver utbildning av samtliga vapenföra
värnpliktiga och i krig icke gör det möjligt att uppsätta en sa stark fältbär
-— med tillhörande ersättningstrupper — som rikets folkmängd tilllåter,
uppfyller icke fordringarna vare sig på en definitiv härordning eller
på ett övergående provisorium».
Yad först angår värnpliktskontingentens storlek, innebär Kungl. Maj:ts
förslag befrielse från värnpliktens fullgörande i fredstid icke blott för dem,
som hava viss försörjningsplikt, utan även samtliga icke vapenföra. Genom
de icke vapenföras befrielse från fredstjänstgöring kommer den omfattande
handräckningstjänsten att helt påläggas de vapenföra, av vilka en högst avsevärd
del undantages från varje egentlig vapenutbildning och alltså från
möjligheten att kunna vid behov effektivt deltaga i landets försvar, vartill
de dock genom kroppsliga kvalifikationer äro fullt skickade. Det får härvid
icke heller förbises, att ett stort antal värnpliktiga, vilka nu hänföras till
kategorien icke vapenföra, äro fullt användbara vid mobilisering — och
hittills också avsetts härför — såsom t. ex. kuskar, hantverkare etc. Bifogade
tablå utvisar antalet inskrivningsskyldiga och deras fördelning, varav framgår
att enligt Kungl. Maj:ts förslag endast 59 % av de inskrivna uttagas till
egentlig vapenutbildning och enligt förslag, som i utskottet framkommit,
67 %. De senaste åren — alltså enligt nu gällande härordning — har
motsvarande procenttal vid hären utgjort omkring 90.
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1. 369
Tablå utvisande antalet årligen inskrivna värnpliktiga, från frcdstjänstgöring befriade
samt till ersättningsreserv och till linjetjäust uttagna.
.
!
Proposi-
tionen
I utskottet
framlagt
förslag
Antal årligen inskrivna värnpliktiga ....................................
42 878
42 878
Antal från fredstjänstgöring frikallade:
s. k. familjeförsörjare m. 11................................................
icke vapenföra................................................................
1500
5 229
1500
5 229
Summa
6 729
6 729
Till ers ättningsreserven (handräckningstjänst) uttagna vapenföra
Till linjetjänst (egentlig vapenutbildning) uttagna vapenföra...
10 500 >)
20 858 2)
7 000 '')
24 358 2)
'') Härtill komma marinen tilldelade 300 och flygvapnet tilldelade 200.
2) » » » » 3,545 » » » 746.
Till jämförelse må anföras att åren 1922 och 1923 antalet inskrivna
vid hären uppgått till 46,021, resp. 44,519, och antalet till vapentjänst
av dessa uttagna 41,268, resp. 39,956.
Anmärkningsvärt är att, såsom av motiveringen till härordningsförslaget
framgår, antalet till linjetjänst uttagna värnpliktiga blivit beräknat
på det sätt att — sedan familjeförsörjare m. fl. frånräknats från det beräknade
antalet inskrivna vapenföra — den för fyllande av handräckningsbehovet
erforderliga styrkan först blivit fixerad och att därefter återstoden
förts till linjetjänst. Att de sakliga kraven på i främsta rummet tillgodoseende
av utbildning av största möjliga antal vapenföra blivit på detta
sätt åsidosatta ligger i öppen dag. Även om, såsom blivit inom utskottet
föreslaget (se ovanstående tablå), linjekontingenten något ökas och ersättningsreserven
i motsvarande grad minskas, kvarstår dock det missförhållandet,
att handräckningsbehovets fyllande främst tagits i beaktande
vid avvägningen de båda personalkategorierna emellan. Ett dylikt förfaringssätt
kan utskottet icke tillstyrka, utan finner det för sin del vara ett
oavvisligt försvarsintresse att i stort sett samtliga vapenföra uttagas till
vapentjänst samt att handräckningstjänsten, liksom hittills, ombesörjes av icke
vapenföra, vilka alltså fortfarande böra vara skyldiga att göra tjänst i fred.
Endast genom att sålunda utnyttja de vapenföra för försvaret i egentlig
rnening bliver det möjligt att organisera hela folkkraften, ett krav, som i
en svensk försvarsordning icke får frångås.
De av Kungl. Maj:t föreslagna utbildningstiderna understiga även
vad som för närvarande provisoriskt tillämpas. Erfarenheterna såväl
från kriget som från de gångna s. k. provisorieåren bekräfta den från
militärt håll hävdade uppfattningen, att de nu tillämpade utbildningstiderna
ingalunda medge danandet av fältdugliga soldater. När det gäller
att för en längre tid fastställa övningstidens omfattning, måste det därför
anses vara mycket betänkligt att i detta avseende gå ännu längre i inskränk
-
370
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
ning av utbildningstiden än vad för närvarande är fallet. En otillräcklig
utbildningstid medför även att landets ungdom i krig skulle utsättas för
onödigt stora förluster utan motsvarande gagn. Särskilt betänkligt är förslaget
om minskande av antalet repetitionsövningar vid infanteriet från tre
till två. Med hänsyn till den korta tiden för första tjänstgöringen framträder
synnerligen starkt behovet av ett tillräckligt antal repetitionsövningar,
om de äldre årsklasserna skola äga erforderlig krigsdugligliet vid mobilisering.
Linjekontingentens begränsning medför likaledes krav på flera repetitionsövningar.
Redan under nuvarande förhållanden hava svårigheter visat sig
uppstå att kunna under repetitionsövningarna komma upp till en organisation
av infanteriregementet, som överensstämmer med den vid mobilisering
avsedda. De föreslagna bestämmelserna skulle göra det omöjligt
att under nämnda övningar organisera samtliga förband enligt regementets
krigsmässiga indelning. Det torde knappast behöva påvisas, vilket ogynnsamt
inflytande den här påtalade bristen kommer att utöva såväl på truppförbandens
som på befälspersonalens utbildning.
Den korta utbildningstid, som föreslagits för de till befälsutbildning uttagna
värnpliktiga — underbefäl eller fackmän samt studenter och likställda
— medger icke att göra desamma skickade för användning på
sådana befälsposter, som för säkerställande av krigsorganisationens kvalitet
erfordras, och vartill dessa personalkategorier kunna anses lämpade. De
hårt beskurna befälskadrerna — till vilkas otillräcklighet det blir anledning
att i annat sammanhang återkomma •— skapa behov av ett
stort antal värnpliktigt befäl för användning i gruppchefs- och plutonchefsbefattningar.
För sistnämnda befattningar avsåg 1914 års härordning
studenter och likställda, men dessa kunna nu i regel icke bliva
användbara i högre befattning än gruppchef, och till underbefäl eller fackmän
kunna icke ens danas till dugliga ställföreträdare för gruppchefer. Det må
i detta sammanhang erinras om att försvarsrevisionen för värnpliktiga i allmänhet
ansåg en utbildningstid av 255 dagar nödvändig. Ungefär motsvarande
tid föreslås nu för studenter och likställda, medan underbefäls eller fackmäns
utbildningstid enligt Kungl. Maj:ts proposition skulle med ungefär
två månader understiga den nyssnämnda, för danandet av fältdugliga soldater
enligt försvarsrevisionens uppfattning erforderliga tiden. Att, såsom
inom utskottet föreslagits, öka utbildningstiden för underbefäl eller fackmän
med 2 5 dagar, medför visserligen en förbättring av denna kategoris
användbarhet, men innebär icke, enligt de gångna årens erfarenheter, en på
långt när tillfredsställande anordning.
Behovet av reservtrupps- och landstormsövningar blir med den av Kungl.
Maj:t föreslagna förläggningen av utbildningstiden starkt framträdande.
Redan under det 23:e levnadsåret har huvuddelen av de värnpliktiga fullgjort
all fredstjänstgöring, och det kan icke förutsättas, att beväringens äldre
årsklasser eller landstormen under sådana omständigheter skola besitta tillräckliga
kunskaper och färdigheter för att vid mobilisering bliva ens någorlunda
användbar, därest icke övningar av här angiven art komma till stånd.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
371
Det frivilliga skytteväsendets betydelse för försvaret måste enligt utskottets
mening skattas synnerligen högt. Den moderna stridens natur
liksom den utbildningstid, varmed i vårt land är att räkna, gör det särskilt
nödvändigt att genom understöd till det frivilliga skytteväsendet skapa
möjligheter att höja den personliga skjutskickligheten över det mått, som
den militära utbildningen medger. Riksdagen har också visat sig beakta
värdet av denna för försvaret betydelsefulla folkrörelse, och den kungl.
propositionens uraktlåtenhet att upptaga anslag till skytteväsendet är ett
omotiverat frångående av den ståndpunkt, riksdagen på goda grunder hitintills
och senast innevarande år intagit. Anledning härtill synes allra
minst föreligga i ett förslag, vilket avser att genomföra långt gående inskränkningar
av de befintliga försvarsanstalterna, och vars organisatoriska
brister framkalla ökat behov av det tillskott i försvarskraft, som det frivilliga
skytteväsendet för en jämförelsevis ringa kostnad för staten förmår
att skapa.
Det har redan förut framhållits, att en fredsorganisation på sex arméfördelningar
är erforderlig för att kunna på ett tillfredsställande sätt tillgodose
behovet av operativa enheter i krig. Denna organisationens omfattning
sammanhänger intimt med möjligheten att kunna uttaga hela folkkraften.
Härför erfordras ovillkorligen ett visst, med hänsyn till värnpliktstillgången
avpassat antal truppförband, framför allt av infanteriet. I
Kungl. Maj:ts proposition har hänsyn icke tagits härtill. Vår nuvarande
försvarsorganisation åter är uppbyggd med hänsyn till att folkets fulla
värnkraft skall kunna vid behov uttagas till rikets försvar, och dess omfattning
är avpassad så, att den skall kunna i sig upptaga hela den levande
försvarskraften. För detta ändamål fordras, att icke blott de befintliga
truppförbanden vid mobilisering kunna uppbringas till fältstyrka utan även
uppsättandet av reservtrupper. Med hänsyn härtill är också kadern beräknad.
En indragning av ett så stort antal infanteritruppförband, som enligt
den kungl. propositionen förutsattes, medför i och för sig hinder mot att
kunna organisera hela folkkraften, även om de kvarvarande förbanden gåves
en sådan fredsorganisation och en sådan kader, att ett uppsättande av
reservtrupper vid mobilisering bleve i avsevärd utsträckning möjliggjort.
Även ett bibehållande, såsom inom utskottet föreslagits, av ytterligare tvenne
infanteriregementen skulle i endast obetydlig grad öka möjligheterna i här
berört avseende, särskilt om, såsom jämväl i utskottet föreslagits, icke blott
dessa regementen utan även åtskilliga andra samtidigt erhölle en ytterligt
begränsad organisation.
För de särskilda truppförbanden har av Kungl. Maj:t föreslagits högst
väsentliga inskränkningar av organisationen och vid nästan samtliga vidtagits
en sådan kaderbeskärning, att man måste anse icke blott varje
utsvällning vid mobilisering förhindrad utan till och med möjligheten att
kunna uppbringa truppförbanden till fältstyrka på ett betänkligt sätt äventyrad.
Yid de mobiliserade förbanden måste ovillkorligen en icke alltför
obetydlig del av befälspersonalen utgöras av sådana, som genom aktiv
Fredsorg
anis ationen.
372
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
tjänst i fred förvärrat sig erforderlig rutin och tillfredsställande taktiskt
omdöme. Detta krav är icke i Kungl. Maj:ts proposition tillgodosett.
Det torde till belysande av kaderminskningens innebörd böra hänvisas
till nedanstående jämförelse av nu gällande och föreslagna personalstater
vid infanteriet och artilleriet (fördelningsartilleriregemente).
Propositionen
1914 års härordning
Infanteri
, 1 Väster-
Isormalreg.J bottcngtyp
Artilleri
Infanteri
Artilleri
Regementsofficerare ...........................
4
3
4
5
6
Kaptener ...........................................
lu
9
11
15
18
Sub alternofficer are............................
26
24
26
33
30
Fanjunkare ........................................
8
8
8
13
15
Sergeanter ........................................
18
17
17
26
30
Furirer.............................................
37
34
39
43
55
Korpraler (konstaplar) ........................
24
20
36
44
44
Vicekorpraler (vicekonstaplar)...............
24
20
44
—
Volontärer.........................................
37
34
105
60
176
Summa
188
169
246
283
374
Den sammanlagda befälsstyrkan enligt olika förslag framgår av nedanstående.
Infanteri:
Propositionen
Inom
utskottet fram- lagt förslag
1914 års
härordning
Officerare .......................................
Underofficerare ... ............................
769
503
1,680
822
552
1,776
1,488
1,090
3,692
Kavalleri:
Officerare .......................................
Underofficerare................................
Underbefäl........................
112
58
195
112
58
195
264
153
529
Artilleri:
Officerare .......................................
337
337
462
Underofficerare...............................
194
194
399
Underbefäl.......................................
545
545
827
Ingenjörtrupper:
Officerare .......................................
133
133
173
Underofficerare.............................
91
91
147
Underbefäl ............................... ......
194
194
256
Trängt rupperna:
Officerare .......................................
60
66
81
Underofficerare.................................
54
58
86
Underbefäl.......................................
130
144
234
Intendenturtrupperna:
Officerare ......................................
83
85
116
Underofficerare.................................
65
67
95
Underbefäl......................................
22
22
25
Summa:
1,612
966
1,673
U021
2,657
1,972
Underofficerare.................................
Underbefäl.......................................
2,776
2,876
5,563
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
373
Bristen på aktiv personal kan icke ersättas genom reservbefäl eller till
befäl utbildade värnpliktiga, sjnnerligast som tillgången inom dessa befälskategorier
kommer att bliva mycket otillfredsställande. Den för studenter
och likställda föreslagna korta utbildningstiden kommer helt naturligt
att utöva ett högeligen ogynnsamt inflytande på den redan nu svåra
rekryteringen av reservofficerarna. Skillnaden i utbildningstid för dessa
båda personalgrupper skulle nämligen komma att uppgå till icke mindre än
345 dagar eller nära ett år, emot endast 120 dagar enligt 1914 års härordning.
Det tillopp av reservofficersaspiranter, som i propositionen förutsatts,
kommer därför sannolikt icke till stånd, och därigenom bliva befälsberäkningarna
ohållbara. Icke heller kan ersättning för denna bristande
tillgång på befäl framför allt i plutonchefsbefattningar, fyllas ur de värnpliktigas
led — med studenter och likställda — enär denna värnpliktskategori,
som ovan framhållits, icke kan på den korta tid, som föreslås i
den kungl. propositionen, erhålla den utbildning, som erfordras för tjänstgöring
i plutonchefsbefattning. Samma synpunkter gälla i fråga om underbefäl
och fackmän. Följden härav bliver en högst ofördelaktig sänkning
av truppens kvalitet vid mobilisering. ITtan överdrift torde man kunna
fälla det omdömet, att de föreslagna åtgärderna förhindra organiserandet av
ett effektivt försvar.
En duglig befälskår, särskilt vad officerarna angår, kan icke improviseras
utan kräves härför långvarig utbildning, ett förhållande, vilket bestyrkes
av erfarenheterna inom de genom fredssluten efter världskriget nyskapade
staterna. En naturlig följd av den förutsatta indragningen av
truppförband borde därför vara en ökning av kadern vid de truppförband,
som bibehållas. I Kungl. Maj:ts proposition föreslås i stället en högst
betydande minskning av densamma, uppgående vid ett normalinfanteriregemente
till 13 officerare och 13 underofficerare samt vid ett regemente
med begränsad organisation till icke mindre än 17 officerare och 14 underofficerare.
Därigenom icke blott äventyras, som ovan nämnts, fredstruppförbandens
uppbringande till fältstyrka utan förhindras också varje utsvältning
av organisationen genom uppsättandet av reservtrupper vid mobilisering
eller en komplettering av krigsorganisationen efter mobilisering.
Vid mobilisering kan icke avses någon del av den för utbildningsarbete
lämpade aktiva befälskadern för att omhänderhava och öva de vapenföra
värnpliktiga, vilka icke i fred bibringats för ingående i fälthären erforderliga
färdigheter. Den bristande tillgången på aktiv befälspersonal medför
alltså, att samtliga till ersättningsreserven uttagna vapenföra värnpliktiga
sannolikt icke bliva i stånd att deltaga i landets försvar.
Förutsättningen för att det skall vara möjligt att utan allvarlig skada
genomföra sådana täta organisationsförändringar, som under senaste decennier
förekommit i vårt land, är att antalet truppförband i fred i stort
sett lämnas orubbat. Utskottet kan därför icke tillstyrka någon indragning
av nu befintliga truppförband eller begränsning av kadern vid de
-
374
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
samma, allra minst då dessa åtgärder uppenbarligen grundas på ett »läge
i yttre och inre politiskt avseende, om vars varaktighet det icke är möjligt
att med bestämdhet uttala sig» (1924 års försvarsutskott).
De förutsatta indragningarna medföra emellertid även andra olägenheter
av påtagligen ytterst betänklig art.
Vad kavalleriet angår, måste en reducering av detsamma till fyra regementen
om tre ryttarskvadroner anses rent av ödesdiger. På senaste tid
har man i utlandet ställt sig alltmera avvisande mot den ståndpunkten,
att kavalleriets betydelse skulle enligt världskrigets erfarenheter hava väsentligen
förminskats. Ett med kulsprutegevär, kulsprutor, artilleri och pansarbilar
utrustat kavalleri har en eldstyrka samt en framkomlighet och rörlighet,
som kunna medföra de största fördelar. Även i fråga om spaningstjänsten
är kavalleriet av stor betydelse och kompletterar härvid flygvapnet,
särskilt i ett land med sådan terräng som vi äga.
Världskrigets erfarenheter peka oförtydbart hän pa nödvändigheten att
åstadkomma en modernisering av arméns utrustning och beväpning. Det
borde då hava varit ett av de främsta målen för reformer att tillgodose
ifrågavarande krav. De i Kungl. Maj:ts proposition upptagna anslagsbeloppen
för materielanskaffning under rubriken »Engångskostnader» äro
emellertid så snävt tillmätta, att ifrågavarande anskaffning av modern
materiel och utrustning i verkligheten kommer att långtifrån påskyndas
utan i stället med all sannolikhet fortskrida i långsammare tempo än vad
för närvarande är fallet. Under de närmaste aren undergår alltså lantstridskrafternas
kvalitativa beskaffenhet, som i andra avseenden högeligen
försämras, icke ens på detta område den förbättring, som med hänsyn till
den nutida stridens fordringar måste anses vara nödvändig.
De i Kungl. Maj:ts proposition föreslagna åtgärderna för övergången
till den nva härordningen äro av sådan art, att de måste allvarligt förminska
arméns krigsberedskap under övergångsåren. Med den nya organisationen
följer en genomgripande omläggning av landets militäradministrativa
indelning, av värnplikts- och inskrivningsväsendet samt av landstormens
organisation. Men även på de direkta mobiliseringsförberedelsernas
område komma de föreslagna förändringarna att medföra synnerligen
stora och betydelsefulla arbeten, då alla med härens ständiga indelning
i fred sammanhängande åtgärder för mobiliseringsbehovets tillgodoseende
med personal, hästar och fordon komma att härav påverkas. Därest
icke tillräckligt lång tid för utarbetande och genomförande av omorganisationen
ställes till buds, kan uppstå ett sådant svaghetstillstånd, att hären
i händelse av krig saknar förmåga att hastigt och noggrant utföra sin
mobilisering och koncentrering. Det synes med hänsyn härtill böra eiinras
om att den omändring, varom här är fråga, icke endast berör vissa myndigheter
eller enskilda tjänstemän, den berör i fullaste mening hela det
svenska folket. De nya bestämmelserna måste därför, innan de skola
bringas i tillämpning, hava nått fram till alla värnpliktiga medborgare,
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
375
till varje häst- och fordonsägare. Har så icke skett, har denna nya
organisation icke hunnit bliva det svenska folkets egendom och ingått i
dess medvetande, då kommer vid mobilisering att uppstå oreda, förvirring
och svårigheter, till ödesdigert men för vår förmåga att skydda oss mot
ett angrepp. Inom utskottet har föreslagits ett framskjutande i visst avseende
av tiden för övergången till den nya härordningen. Detta är
otvivelaktigt ett steg i rätt riktning. Men även med de modifikationer,
som sålunda föreslagits rörande övergången, blir en utveckling av ovan
antydd art sannolik, då den här ifrågasatta genomgripande förändringen
av hela den komplicerade organism, som försvarsväsendet utgör, måste
kräva ett avsevärt antal år.
Vid beräknandet av de med ett genomförande av Kungl. Maj:ts proposition
förenade kostnaderna har man uraktlåtit att taga hänsyn till vissa
väsentliga utgifter, vilka ovillkorligen måste bliva föremål för beaktande.
Vad enskilda poster i budgeten angår, må allenast påvisas, att i densamma
icke upptagits ett så betydande anslag som det till »ersättning
för rustning och rotering» — i årets statsverksproposition uppfört med
460,000 kronor, ett belopp, som icke på länge kan väntas försvinna ur
budgeten. An mera betänkligt är emellertid, att i Kungl. Maj:ts proposition
icke tagits hänsyn till eller räknats med de belopp, vilka böra beviljas
såsom ersättning till de samhällen, där av indragningarna berörda
truppförband äro förlagda. I avsaknad av varje utredning, rörande de
blivande ersättningsbeloppens storlek skulle riksdagen alltså genom ett
bifall till Kungl. Maj:ts proposition binda sig för utgifter, vilkas storlek
för närvarande icke äro möjliga att överblicka. Ett sådant förfaringssätt
måste förefalla oförklarligt vid en nyorganisation, vilken såsom sitt huvudmål
uppställt åstadkommandet av besparingar.
Av vad nu anförts framgår, att utskottet icke skulle kunnat tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag, även om utskottet varit av den meningen, att den
nuvarande tidpunkten lämpade sig för en omorganisation av vårt försvarsväsen.
Av skäl, som framlagts i motioner i såväl första som andra kammaren
(nr 242, resp. 343) har emellertid utskottet kommit till den bestämda
övertygelsen, att en omorganisation av försvarsväsendet icke bör för närvarande
ifrågakomma. Till närmare utveckling av denna sin uppfattning
vill utskottet anföra följande.
Motiven för den omorganisation av försvarsväsendet, vilken ända sedan
försvarsrevisionens tillsättande stått på dagordningen, torde kunna i stort
sett hänföras till nedanstående två kategorier:
möjligheten att på grund av vårt förändrade militärpolitiska läge, Nationernas
förbunds tillkomst m. m. och i samband därmed förment minskade
krigsrisker inskränka försvarsanstalternas omfattning; samt
önskvärdheten att bringa organisation och utrustning till överensstämmelse
med erfarenheten från världskriget.
376
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Statsministern har i sitt anförande till statsrådsprotokollet vid den
kungi. propositionens föredragning riktat uppmärksamheten på den bristande
stadga, som kännetecknar det genom uppgörelserna efter världskriget
skapade läget, liksom ock på tillkomsten av nja konfliktanledningar genom
det nuvarande tillståndet. Samtidigt finner han emellertid ett starkt stöd
för möjligheten att organisera ett stabilt fredstillstånd i den allmänna
krigströttheten och den ekonomiska utarmning, som följt efter den stora
kraftmätningen på kontinenten.
De förhoppningar om en kommande fredlig utveckling på det internationella
området, varåt statsministern givit uttryck, motsvaras enligt utskottets
mening i alltför ringa grad av de verkliga förhållandena. Den
ovisshet och oro, som alltsedan kriget kännetecknat det världspolitiska
läget, ha i det hela ökats och skärpts genom uppkomsten av 113m anledningar
till förvecklingar. Det hopp, som man på vissa håll i vårt land
fäste vid tillkomsten av ministärerna Mac Donald i England och Herriot
i Frankrike, har icke förverkligats. Icke heller hava några tecken på
verklig rustningsminskning kunnat skönjas ute i världen. Tvärtom stå
många europeiska stater starkare rustade nu än före 1914, och arbetet på
den militära beredskapens stärkande har särskilt under sista året bedrivits
med påfallande iver och kraft. I den del av vår världsdel, vars förhållanden
närmast beröra oss, framträder rustningsarbetet med synnerlig
skärpa och därmed gives också änledning till allvarliga farhågor angående
möjligheten av en framtida fredlig utveckling. Händelserna i flera av
Sovjet-ltysslands grannstater utgöra en varnande maning att icke försvaga
de medel, som stå till buds för att trygga rikets säkerhet.
Den känsla av otrygghet, som överallt är rådande, har också föranlett
det förslag till avgörande på fredlig väg av internationella tvister och
ömsesidig hjälpplikt, som av Nationernas förbunds femte delegeradeförsamling
i Geneve anbefallts till antagande av förbundsmedlemmarna. I vad
mån detta förslag måste utöva inflytande på storleken av de särskilda
staternas rustningar har utförligt behandlats i ovan anförda motioner, och
synes det därför icke erforderligt att här redogöra därför.
Yilket än Geneveprotokollets öde kommer att bliva, så står det dock
fullt klart, att varje överenskommelse om gemensamma åtgärder till fredens
tryggande måste pålägga de i överenskommelsen deltagande makterna
skyldigheter, vilka innebära konsekvenser av försvarspolitisk art. Ar
vårt land icke villigt att påtaga sig dylika förpliktelser, då förlorar det
möjligheten att komma i åtnjutande av de eftersträvade fördelarna. Hur
utvecklingen under sådana förhållanden kan komma att gestalta sig är i
nuvarande stund icke möjligt att bedöma, och följaktligen äro vi också
ur stånd att med någon grad av säkerhet bestämma, om eller i vad mån
vi kunna minska vår försvarsberedskap.
Den nuvarande tidpunkten är sålunda icke lämplig för att på objektiva
grunder fatta beslut i försvarsfrågan, allra minst om någon mera genom
-
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
377
gripande reducering av vårt försvarsväsende. Intill dess de utrikespolitiska
förutsättningarna för ett tillförlitligt bedömande av vårt försvarsproblem
kunna anses föreligga, bör därför genomförandet av en definitiv försvarsreform
anstå. Den solida grund, som vi äga i vår nuvarande organisation,
får i en dylik situation icke rubbas, än mindre får denna organisation
raseras. Genom dess bibehållande bevara vi också de väsentligaste
grundbetingelserna för att kunna skapa en krigsmakt, vilken förmår att
inom landet framkalla en känsla av trygghet och utåt är i stånd att hävda
vår nationella självbestämningsrätt.
Yad därefter angår önskvärdheten att åvägabringa en av krigserfarenheterna
motiverad modernisering av organisation och utrustning, finner
utskottet denna synpunkt högst beaktansvärd. Detta bör emellertid icke
föranleda några reduceringar beträffande omfattningen av den år 1914 beslutade
organisationen. Det torde nämligen böra erinras om, att provisoriets
brister i huvudsak endast beröra de värnpliktigas utbildningstid
samt truppernas utrustning och beväpning. Några organisatoriska förändringar
hava icke blivit vidtagna, och den bestående härordningen
besitter allt fortfarande sin viktigaste och ur principiell synpunkt värdefullaste
egenskap: förmågan att uttaga hela den försvarskraft, som vårt
lands vapenföra befolkning innesluter.
Av förut nämnd anledning finner emellertid utskottet sig icke böra
föreslå någon ändring av de nu tillämpade utbildningstiderna.
Desto mera vikt ligger det då uppå att snarast få till stånd den modernisering
av truppförbandens beväpning, utrustning och inre organisation,
som med hänsyn till krigserfarenheterna och de senare årens försummelser
i detta avseende icke längre kan uppskjutas. Härtill böra alltså för närvarande
reformerna inskränkas, och detta desto hellre som det måste anses
önskvärt, att de ifrågasatta förbättringarna icke ske på sådant sätt,
att de nuvarande kostnaderna i nämnvärd grad överskridas.
Då de anordningar, som av utskottet i det följande föreslås, äro att
anse såsom provisoriska och endast, med undantag för till indragning
ifrågasatta beställningar, gällande en kortare tidsperiod — kanske blott
några år ■— har det icke ansetts behövligt för vinnande av de förbättringar,
som måste anses ofrånkomliga och i varje fall för framtiden av
ett oomtvistligt värde, att utarbeta någon för längre tid gällande, fullständig
plan för materielanskaffning eller några förslag till organisatoriska
förändringar av större räckvidd, utan har utskottet inskränkt sig till att
föreslå tillfälliga åtgärder av sådan natur, att de förläna våra nuvarande
försvarsanstalter en större krigsberedskap och ett ökat militärt värde.
Även i Kungl. Maj:ts proposition synes det framlagda förslaget anses
såsom ett slags provisorium. I densamma åberopas nämligen vid olika
punkter 1924 års försvarsutskott, i vars utlåtande under »Allmänna
grunder» bl. a. anföres: »Det torde från denna utgångspunkt icke behöva
närmare utvecklas, att utskottet för sin del betraktar varje försvarsordning,
378
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
och sålunda även den här föreslagna, som ett provisorium, om vars längre
eller kortare varaktighet det icke är möjligt att med bestämdhet uttala
sig». Samma uppfattning har kommit till uttryck även inom årets utskott,
och det synes på grund härav med särskild rätt kunna krävas, att
reformerna inskränkas till sådana områden, där de icke kunna medföra
för lång tid verkande, kanske ödesdigra konsekvenser. Sådana skulle
emellertid vara förknippade med ett bifall till Kungl. Maj:ts proposition
icke blott i fråga om värnpliktsbestämmelserna utan, även och framför
allt, genom de föreslagna beskärningarna av organisationen.
Den tankegång, som legat till grund för utskottets uppfattning rörande
åtgärder, vilka nu böra vidtagas i fråga om försvarsväsendet-, kan sammanfattas
sålunda:
Den nuvarande organisationen bör tills vidare bibehållas; inom densamma.
höra dock förbättringar och moderniseringar snarast komma till utförande.
Av de åtgärder, som närmast böra ifrågakomma, framstår såsom det
mest trängande behovet att skapa ett mera tillfredsställande och efter sina
uppgifter mera anpassat luftförsvar än det nuvarande. Då utskottet, som
förut nämnts, icke avser någon genomgripande förändring av den organisatoriska
ramen, synes det främst vara av vikt att tillgodose materielanskaffningen.
Personalbehovet förutsattes i första hand fyllt genom
kommendering av personal ur armén och marinen, i andra hand genom
värnpliktiga. Att behovet kan på detta sätt lättare och bättre fyllas
enligt detta förslag än enligt Kungl. Maj:ts, synes ostridigt, då personaltillgången
f. n. är vida större än enligt propositionen. Och även enligt
denna är det dock genom lånt- och sjöförsvarets personal, som den ojämförligt
största delen av flygvapnets personalbehov måste tillgodoses, Det
torde böra framhållas, att de i årets statsverksproposition föreslagna beloppen
för flygväsendet tillsammans med de här förutsatta anslagen bereda
möjlighet för att, därest riksdagen så skulle finna lämpligt, ur organisationen
utbryta luftförsvaret och självständigt organisera detsamma, även om den
nya organisationens uppbyggande måste ske i ett långsammare tempo än
som eljest kan vara avsett.
Såsom av det följande framgår, finner utskottet det också nödvändigt
att öka artilleriets tillgång på markstridsmedel mot luftanfall.
Ett annat behov, som under de gångna åren icke blivit på långt när i
tillräcklig grad tillgodosett, men vars tillgodoseende ej utan våda kan längre
undanskjutas, är anskaffning av modern beväpning och materiel för truppförbanden.
Då det emellertid icke synes möjligt att inom den ekonomiska
ram, som här förutsatts, genomföra alla de förbättringar i detta avseende,
som otvivelaktigt äro väl behövliga, har utskottet nödgats inskränka sig
till det, som med hänsyn till förhållandena i vårt land är i högsta grad
erforderligt. Det har härvid funnits önskvärt att i främsta rummet tillgodose
behovet vid infanteriet. Såsom stöd härför torde böra anföras, vad chefen
för generalstaben i sitt den 30 november 1923 avgivna besparingsförslag
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
379
angående detta truppslags betydelse yttrar. Han säger bl. a. att »på grund
av förbindelsernas beskaffenhet samt terräng- och väderleksförhållandena
liera av våra sannolika krigsskådeplatser äro vida mindre lämpade för användning
av artilleri, pansarvagnar och annan maskinell utrustning än vad
fallet i regel var under världskriget. Särskilt gäller detta under rörliga
operationer. Det är emellertid med hänsyn till våra sannolika krigsskådeplatsers
natur samt till det slag av operationer, som betingas av vårt
militärpolitiska läge, vi framförallt böra bestämma vår härs organisation,
utrustning och taktik, och det är den överlägsenhet, vi kunna erhålla ur
dessa synpunkter, som utgör en av våra viktigaste förutsättningar». Han uttalar
vidare önskvärdheten av att infanteriet genom förändrad organisation
och beväpning erhåller större stridsvärde. »Infanteriet kommer fortfarande
och kanske med större rätt än någonsin att utgöra härens huvudtruppslag».
Utskottet anser sig i dessa uttalanden, liksom också i dylika av föregående
generalstabschefer, äga fullt fog för att främst tillgodose behovet
av förbättrad vapenutrustning för infanteriet. Detta synes desto mera
angeläget, som redan reglementariska bestämmelser utfärdats, vilka avse
en moderniserad organisation av infanteriet, vilken organisation till stor
del baseras på befintligheten av en mera omfattande beväpning än den
nuvarande. Anskaffandet av sådan beväpning måste därför påskyndas.
Beträffande kavalleriet är det högeligen önskvärt att öka dess förmåga
att fylla de uppgifter, som krävas av detta truppslag under modern krigföring,
och föreslås därför medel för försök med och sedermera anskaffning
av pansarbilar, avsedda att ingå i kavalleriregementena.
För artilleriets vidkommande synas de åtgärder, som i Kungl. Maj:ts
proposition ånyo föreslås beträffande organisation av ett arméartilleriregemente
och ett luftvärnsartilleriregemente samt överföring av viss tung
materiel till fördelningsartilleriregementena, vara av så obestridligt värde,
att de böra bringas i verkställighet. I fråga om organisationen torde
detta under instundande budgetår ej behöva medföra några ökade utgifter.
För särskilda utbildningskurser, avseende studiet av framför allt gaskrigets
natur och skydd mot gasanfall, torde medel böra anslås.
Därest de åtgärder, som här föreslagits, vinna riksdagens bifall torde
en modernisering av och inom de särskilda truppförbanden i enlighet med
världskrigets erfarenheter omedelbart därefter kunna komma till utförande.
De här upptagna anslagen — tillsammnns med i statsverkspropositionen
förut upptagna medel för materielanskaffning — uppgå till mer än dubbla
det belopp som i Kungl. Maj:ts proposition nr 50 upptagits för engångskostnader,
detta i vad avser armén. En modernare utrustning och beväpning
kan därigenom komma till stånd betydligt snabbare med detta än
enligt Kungl. Maj:ts förslag. Härigenom vinnes en ökning av arméns stridsvärde,
som är högeligen önskvärd, utan att dock några inskränkningar av
organisationens allmänna omfattning behöva vidtagas.
380
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
I fråga om sättet att kunna åstadkomma sådana besparingar, att därigenom
medel kunna vinnas för genomförandet av dessa förbättringar, bör
anföras följande.
Det har redan framhållits, att några inskränkningar av organisationen
icke böra ifrågakomma, men därmed är ingalunda förnekat, att vissa
provisoriska besparingar på enskilda anslagsposter låta sig göra. Dessa
böra emellertid ske så, att arméns krigsduglighet under inga omständigheter
tillätes att ytterligare nedgå.
I främsta rummet böra alla sådana byggnads- och omändringsarbeten,
som icke utan våda kunna uppskjutas, ifrågakomma till inställande. En
särskilt allvarlig situation kräver utomordentliga åtgärder och under en
sådan böra de anslagsäskande myndigheternas krav, även om de äro under
normala förhållanden högst beaktansvärda, tillfälligtvis skjutas åt sidan
för tillgodoseendet av för arméns krigsberedskap än viktigare ändamål.
A anslaget till expenser och tryckningskostnader synas också vissa
besparingar kunna ske.
En anslagspost, som kräver högst betydande summor, är furageringsanslaget.
Då det icke torde vara möjligt att beräkna lägre pris å en
ration, synes i stället vara önskvärt att minska antalet hästtjänstgöringsdagar.
Detta torde lämpligen kunna ske genom utackordering av stamhästar
i så stor utsträckning, som tjänstens behöriga upprätthållande
medger. Generalstabschefen beräknar i sitt besparingsförslag att vid
kavalleriet skulle under tiden mellan repetitionsövningarna kunna utackorderas
sammanlagt 295 hästar. Detta antal synes kunna ökas till 400
hästar. Även vid artilleriet bör sådan utackordering kunna ske.
I fråga om den årliga värnpliktskontingentens storlek äro de beräkningar,
vilka lära ligga till grund för statsverkspropositionen till innevarande
riksdag, i behov av vissa jämkningar med hänsyn till den nu
rådande korta utbildningstiden. Den forcerade utbildning, som bliver en
följd av denna korta övningstid, ställer stora krav på de värnpliktigas
kroppsbeskaffenhet. Under hänvisning till vad som i generalstabschefens
s. k. besparingsförslag i detta avseende anförts, får utskottet därför föreslå,
att föreskrift lämnas om sådana skärpta besiktningsbestämmelser vid
de värnpliktigas inskrivning, som av chefen för generalstaben i sagda
förslag förordas.
De besparingar, som på detta sätt torde kunna vinnas, beräknas till
följande belopp:
1. Anslaget till byggnader och deras underhåll
kan, genom att man låter vissa större reparations-
och andra arbeten anstå, minskas
med.................................................................. 500,000: — kronor
2. Anslagen till expenser och tryckningskostnader
kunna minskas med......................................... 100,000: —- »
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
381
3. Furageringsanslaget kan genom inackordering
av omkring 400 hästar i 320 dagar minskas
me<^.................................................................... 175,000:— kronor
4. Kontingentens minskning genom skärpta be
siktningsbestämmelser
skulle medföra en
minskad kostnad av ....................................... 2,600,000:_- »
Summa 3,375,000: — kronor
Dessa medel böra komma till användning sålunda:
1. Till ökad anskaffning av flygplan och utrustning
för dessa............... 1,000,000: — kronor
2. Ökning av anslaget till flygövningar för utbild
ning
av större antal flygmaskinsförare, spa
nare
m. fl......................................................... 325,000: —
3. Ökad anskaffning av kulsprutor och kulsprute
gevär
för infanteriet......................................... 1,000,000: — »
4. För försök med och anskaffning av infanteri
artilleri
............................................................... 150,000:
5. För fortsatt motorisering av artilleriet............... 200,000: — »
6. För anskaffning av luftvärnsartilleri .................. 500,000:__ »
7. För försök med och anskaffning av pansarbilar 100,000: — »
8. För särskilda övningar, avseende skydd mot
gasanfall m. m................................................. 100,000: — »
Summa 3,375,000:—kronor.
Därest i något fall en annan fördelning av här upptagna medel på de
särskilda anslagsposterna skulle visa sig lämplig, torde det böra överlatas
åt Kungl. Maj:t att härom fatta beslut.
Sjöförsvaret.
Av skäl, som ovan anförts, kan utskottet icke ansluta tid till de »allmänna
grunder för sjöförsvarets ordnande», som angivits i Kungl. Maj:ts
proposition.
Beträffande fartygsmaterielens fördelning anser utskottet, att Kungl. Maj:ts
förslag rörande överföring till materielreserv av ännu stridsdugliga fartyg
är dålig försvarsekonomi, medförande en ur försvarssynpunkt i hög grad
olämplig minskning av sjöstyrkornas totala omfång. Att dessutom från
kustflottan till lokalstyrkorna överföra fartyg, vilka bort hava sin plats i
kustflottan, innebär en ytterligare minskning av kustflottans stridsvärde.
Bihang till riksdagens protokoll 192Ö. 11 samt. lavd. 1 B käft. (Nr t.) 722 35 26
Flottan.
382
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Denna vår förnämsta sjöstyrka bliver sålunda genom i Kungl. Maj:ts förslag
upptagna åtgärder så starkt beskuren, att dess förmåga att fylla sina
uppgifter i hög grad äventyras.
Angående flottans ersättningsbyggnad undanskjuter den kungl. propositionen
till framtiden beslutet om en metodisk ersättning av föråldrade och förslitna
fartyg. Utskottet anser det uppenbart, att ett sådant undanskjutande
är liktydigt med att ytterligare undergräva det fartygsbestånd, vilket genom
den under en följd av år uteblivna eller otillräckliga ersättningsbyggnaden
redan undergått en för rikets säkerhet farlig värdeminskning*
I avvaktan på uppgörande och antagande av en fullständig flottplan
synes det därför utskottet angeläget att en rationell ersättningsbyggnad
bedrives av sådana fartygstyper, vilka under alla förhållanden måste inga
i flottan, i första hand jagare och undervattensbåtar. Den enligt föregående
års riksdagsbeslut påbörjade ersättningsbyggnaden bör sålunda utvidgas
till att omfatta en fullständig division jagare och en fullständig
division torpedundervattensbåtar på sätt närmare angives i motionerna nr
244 i första kammaren och nr 345 i andra kammaren.
Personalbehovet anser utskottet vara beräknat efter så snäva grunder i
Kungl. Maj:ts förslag att sjöförsvarets ledning, såväl i freds- som krigstid,
ej kan behörigen tillgodoses, varjämte personalens utbildning och
övning i fredstid ytterligt försvåras och en snabb övergång till krigsorganisationen
äventyras. Åtgärden att nu reducera flottans personalstater
i den omfattning, som i propositionen föreslås, utan kännedom om ''vilken
fartygsmateriel som kan komma att upptagas i en bliiande flottplan, finnei
utskottet sålunda mycket betänklig. Enligt utskottets uppfattning böra
flottans personalstater icke beräknas efter det i Kungl. Majrts förslag upptagna,
starkt reducerade fartygsbeståndet.
För fyllande av personalbehovet vid mobilisering räknar Kungl. Maj:ts
förslag vidare med ett avsevärt antal reservpersonal. Möjligheten att skapa
och upprätthålla denna personalreserv kan emellertid för närvarande icke
med någon större grad av säkerhet bedömas. Detta gäller särskilt underofficerskåren,
rörande vilkens reservorganisation all erfarenhet saknas. Under
sådana förhållanden borde man gått till väga med större försiktighet särskilt
vid nedskärningen av denna kår.
Såsom en följd av den synnerligen knappt beräknade personalen har
rustningsplanen för sjöstyrkorna i den kungl. propositionen icke erhållit en
tillfredsställande omfattning.
Yad skepps gosse kär en beträffar, har denna för en god rekrytering av såväl
sjömanskåren som underofficerskåren synnerligen betydelsefulla kår enligt
Kungl. Maj:ts förslag upptagits till endast 450 nummer. Det i propositionen
upptagna förslaget att vid vakanser inom sjömanskåren i motsvarande
grad öka skeppsgossekåren utgör icke en tillräcklig ersättning för
denna sistnämnda kårs beskärning. Enligt utskottets uppfattning bör
kårens numerär under inga förhållanden få understiga 500 nummer.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr J.
383
I likhet med vad fallet är beträffande övriga delar av försvaret synes
den av Kungl. Maj:t förordade organisationen av kustartilleriet vara behäftad
med synnerligen stora svagheter.
Med avseende, på beräkningen av staten för kustartilleriets personal angives
a sid. 307 i propositionen att det eftersträvats att så långt sig göra
låtei uppbringa den aktiva personalen till en sådan styrka, som anses
oundgängligen erforderlig för fred stjänstens behöriga upprätthållande under
tiden för huvuddelen värnpliktigas första tjänstgöring. Detta uttalande
torde få betraktas som ett indirekt erkännande av att den i de föreslagna
staterna upptagna personalen icke ens är tillfyllest för fredstjänsten. Än
mindre synes detta vara fallet vid mobilisering.
Av propositionen framgår vidare, att huvuddelen av den rörliga bestyckningen
skall uppläggas. Icke minst då det gäller Karlskrona fästning
maste en dylik åtgärd betecknas som mycket betänklig.
Älvsborgs fästning skall enligt Kungl. Maj.ds förslag visserligen bibehållas,
men da den icke är avsedd att erhålla annan bemanning i fred
än som erfordras för fästningens tillsyn, måste denna organisation betecknas
såsom alltför svag, och fästningens värde för försvarsändamål
bliver ytterligt ringa. Utskottet finner det alldeles särskilt betänkligt
att skyddet för Göteborg, rikets kanske allra viktigaste hamnstad, på dylikt
sätt äventyras.
Beträffande Hcyusö fästning föreslås i den kungl. propositionen, att
densamma skall helt nedläggas. Även om man, såsom inom utskottet
ifrågasatts, bibehåller fästningen i oförändrat skick, men endast med någon
obetydlig personal för tillsyn och materielens vård, måste en dylik organisation
betecknas såsom synnerligen otillfredsställande.
Kustartilleriets personalstater äro allt för knappt tilltagna för att vid
mobilisering medgiva detacherandet av stampersonal till vare sig Älvsborgs
eller Hemsö fästningar. Det torde därför taga avsevärd tid, innan dessa
fästningar kunna komma att fylla något försvarsändamål.
Det måste även anses anmärkningsvärt, att Hörningsholms fästning och
Luleå kustposition, vilka båda hava en betydelsefull uppgift att fylla, enligt
Kungl. Maj.ts förslag skola fullständigt nedläggas, ehuru deras bibehållande
kräver högst obetydliga kostnader.
På skäl som tidigare anförts, anser sig utskottet emellertid icke böra
ifrågasätta någon ny försvarsordning. Ehuru utskottet sålunda förordar
den nuvarande organisationens bibehållande, finner utskottet det likväl
synnerligen angeläget att inom densamma vissa förbättringar vidtagas särskilt
i fråga om materielen. Dessa avse för marinens vidkommande i
främsta rummet materielanskaffning för luftförsvaret och torde kunna vinnas
inom ramen av sjöförsvarets nu utgående kostnader genom vissa omläggningar
och inskränkningar. En undersökning rörande de besparingar,
som på detta sätt kunna uppnås, har utvisat följande.
Kust
artilleriet.
384
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
Den i fred tjänstgörande .stanpersonalen — sålunda den personal, som
är upptagen i gällande stater —■ är beräknad för det fartygsbestand, som
jämlikt 1914 års plan skulle förefinnas vid 1919 års utgång. Detta fartygsbestånd
var emellertid ej detsamma som det nu förefintliga. Dels liar
nämligen den för åren 1915—19 beslutade nybyggnaden ej blivit helt
fullföljd, dels hava sedan år 1919 åtskilliga fartyg utrangerats utan att
ersättas av nya. Detta gör, att intill dess flottans istandsättande med
stöd av en ny flottplan hunnit förverkligas, vissa smärre inskränkningar i
personalkadrerna kunna utan allt för stora olägenheter vidtagas.
Vid kustfästningarna har en del av den vid utgången av ar 1919 förefintliga
materielen så föråldrats, att dess värde för försvaret i hög grad
minskats, varjämte de år 1914 beslutade nyanläggningarna ej blivit helt
utförda. Några nya försvarsanläggningar utöver de år 1919 beräknade
hava ej tillkommit.
Å andra sidan ha såväl vid flottan som vid kustartilleriet \issa nja
personalbehov uppstått för betjänande av liygmaterielen och av nytillkommen
teknisk materiel. Det härav uppkomna personalökningsbehovet uppgår
dock ej fullt till den storlek, som motsvaras av ovan angiven minskning
i behovet, varför vissa reduktioner i personalkadrerna nu kunna anses
möjliga att vidtaga, utan att organisationen i sin helhet därav rubbas.
Vidare må beaktas, att den nu i stat upptagna stampersonalen är beräknad
med hänsyn till att densamma vid mobilisering skall i väsentlig
omfattning utfyllas med reservpersonal och värnpliktiga. Med anledning
härav hava, vad angår officerare och civilmilitär personal, sedan lång tid
tillbaka reserver varit organiserade, vilkas personal i allmänhet redan i
fredstid bibringas viss övning. Vad åter angår underofficerarna har någon
nämnvärd reserv hittills icke funnits. Underofficer sreserven utgöres nämligen,
till skillnad från övriga personalreserver, så gott som uteslutande
av pensionerade underofficerare, vilka i krig icke äro skyldiga att tjänstgöra
ombord å fartyg och på grund av sin ålder ej heller äro lämpade
för dylik tjänstgöring eller, vad angår kustartilleriet, för trupptjänst.
Genom organisatoriska åtgärder, i huvudsaklig överensstämmelse med de i
Kungl. Maj:ts proposition föreslagna riktlinjerna, kan emellertid beräknas,
att en viss underofficersreserv av mindre omfattning kommer till stånd, i
krigstid användbar jämväl ombord å fartyg och, vad angår kustartilleriet,
för trupptjänst.
Med den omfattning fredsövningarna för närvarande hava och beträffande
vilken, med undantag av flygväsendet, icke någon utökning ifrågasättes,
torde tjänsten i fred kunna behörigen upprätthållas av ett i förhållande
till provisoriets stat reducerat antal underofficerare. En indragning av
ett visst antal underofficersbeställningar torde därför utan allt för stora
olägenheter kunna vidtagas under budgetåret 1926 —1927. Med hänsyn
emellertid dels till att erfarenhet saknas i fråga om förefintliga möjligheter
att över huvud taget kunna rekrytera underofficersreserven, dels till
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
385
att denna reserv i varje fall endast så småningom kan rekryteras, torde
emellertid indragningen böra ske med en viss försiktighet. Sålunda entledigade
underofficerare torde böra överföras till övergångsstat ungefärligen
på siitt i den kungl. propositionen blivit ifrågasatt.
I samband med nu omhandlade reduktion böra lämpligen 3. gradens
underofficerare ersättas med flaggkorpraler samt förhållandet mellan antalet
sådana och antalet underofficerare i de återstående tjänstegraderna förändras
i ungefärlig överensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition till
såväl 1924 som innevarande års riksdag. Därjämte böra för att på vissa
tjänstgöringsplatser kunna ersätta förutvarande underofficerare, i den mån
övergångsstatens numerär minskas, 150 korpraler av sjömanskåren upptagas
såsom s. k. högbåtsman.
Av det ovanstående föranledd kostnadsminskning kan enligt uppgjord
överslagskalkyl beräknas uppgå till 1,168,000 kronor.
Yad angår de värnpliktiga bör utan några större rubbningar i organisationen
antalet dylika för marinens räkning kunna något minskas, bl. a.
genom tillämpning av de skärpta besiktningsbestämmelser, som ovan förutsatts
för armén, samt tjänstgöringstiden därjämte, på sätt i Kungl. Maj:ts
proposition föreslagits, kunna avkortas. Det bör nämligen bemärkas, att
med de vakanser inom resp. officerskårer, som för närvarande förefinnas,
och som under en rätt avsevärd tid framåt ej torde kunna besättas, samt
med anledning av att flottans övningsanslag fått och enligt utskottets uppfattning
(med undantag för en mindre del, som bestrides av kustartilleriets
övningsanslag) alltjämt bör vidkännas kostnaderna för det marina flygväsendets
övningar, kunna övriga övningar under fredstid ej givas den
omfattning, för vilken den nuvarande värnpliktskontingenten blivit beräknad.
För att tillfredsställa kravet på övning och krigsberedskap bör tjänstgöringstiden
för marinens värnpliktiga uppgå till en tid av omkring ett år. Den
tjänstgöringstid för dessa värnpliktiga, som nu är bestämd till 225 dagar,
medför i vad rör flottan den olägenheten, att inkallelse måste ske i två
omgångar under ett och samma utbildningsår, varigenom ombyte av besättningar
å fartygen måste i stort sett äga rum två gånger årligen. Så
länge detta beklagliga förhållande fortbestår, blir det från krigsberedskapssynpunkt
möjligt att utan allt för stor olägenhet avkorta denna tid till
200 dagar. Utskottet anser sig därför under nuvarande förhållanden kunna
föreslå en dylik avkortning för flottans värnpliktiga, utom för studenter och
likställda, för att därigenom möjliggöra oundgängligen nödvändiga förbättringar
på andra håll. För kustartilleriets värnpliktiga åter, vilka i olikhet
med flottans värnpliktiga inkallas till en repetitionsövning om 35 dagar,
bör en dylik avkortning ej äga rum, enär repetitionsövningen för dem då
ej skulle kunna bibehållas utan att under en avsevärd del av året blottställa
säkerhetstjänsten å kustfästningarna. Genom nu nämnda åtgärder har beräknats
att i förhållande till provisoriets 857,297 värnpliktsdagar bör
kunna ernås en minskning på ungefärligen 88,000 värnpliktsdagar, medförande
en besparing på omkring 106,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
38G
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
I fråga om användandet av de sålunda inbesparade medlen (1,168,000
+ 196,000) — sammanlagt 1,364,000 kronor — torde, sedan kostnaderna
för övergångsstaten blivit frånräknade, i första hand — såsom förut anförts
— marinens luftförsvar böra tillgodoses samt därjämte anskaffas viss
materiel, ägnad att i övrigt höja marinens stridsvärde. Huru utskottet
tänkt sig fördelningen för olika ändamål angives här nedan.
Luft försvaret.
Anskaffning av flygmateriel samt
bomber och kulsprutor för
flygplan...................................
kronor
500,000: -
Flottans övningsanslag för flyg-
övningar ................................
»
80,000: —
Kustartilleriets övningsanslag
för flygövningar.....................
Luftvärnsbestyckning å vissa
»
30,000: —
fartyg.....................................
Luftvärnsartilleri för kustfäst-
»
60,000: —
ningarna .................................
>
54,000: —
Summa
kronor
724,000: — kronor
Diverse materielanskaffning.
Skolstation för utbildning i
lyssnartjänst ...........................
kronor
31,000: —
Sjunkminor.................................
»
35,000: —
Summa
kronor
66,000: — kronor
724.000: —
66,000: -
Kostnaderna för övergångsstaten (med avlöning efter
B-ort) beräknas uppgå till omkring...................... »
Kostnaderna för marinens reservpersonal (ekiperingshjälp,
pension och avlöning under repetitions
övningar)
beräknas uppgå till................................. *
Summa kronor
538,000: —
36,000: - 1,364,000: -
Därest i något fall en annan fördelning av här upptagna medel på de
särskilda anslagsposterna skulle visa sig lämplig, torde det böra överlåtas
åt Kungl. Maj:t att härom fatta beslut. I den mån kostnaderna för övergångsstaten
komma att minskas, torde riksdagen givetvis böra beredas
tillfälle att besluta angående användande av sålunda uppkomna besparingar.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
387
Då det synes önskvärt att —• särskilt i vad avser arméns materielanskaffning
och anslagen till flygvapnet — närmare belysa innebörden av
de åtgärder, som här förordats, har gjorts nedanstående
Sammanfattning1 av förslaget.
Materialanskaffning
Enligt statsverkspropositionen:
Anskaffning av handvapen och kul
sprutemateriel
.................................
Anskaffning av gasskydd ..................
Anskaffning av signalmateriel för artilleriet
.............................................
Anskaffning av mätmateriel (t. v. försök)
...................................................
Anskaffning av ingenjörmateriel ......
Anskaffning av radiomateriel ............
Övningar med teknisk utrustning ...
Försök med ny ingenjörmateriel......
Industriens krigsorganisation ............
Enligt detta förslag därutöver:
Anskaffning av kulsprutemateriel......
Anskaffning av infanteriartilleri.........
Anskaffning av luftvärn sartilleri ......
Anskaffning av pansarbilar (t. v. försök)
.................................................
Motorisering av artilleriet..................
m. m. för armén.
kronor 1,595,000: - » 180,000:-
» 100,000: —
» 60,000: —
» 191,800: —
* 120,000: —
» 80,000: -
» 94,000: —
_!___100,000: — 2,540,800: —
kronor 1,000,000: —
» 150,000: —
* 500,000: —
» 100,000: —
200.0(10: — ! 950 Q00; _
Summa årligen kronor 4,490,800: —
I propositionen upptagas engångskostnader för materielanskaffning med
ett sammanlagt belopp av, om i nu föreliggande statsverksproposition härför
beräknade medel medräknas, 22,630,000 kronor att fördelas på tio år.
Detta innebär ett årligt anslag av 2,263,000 kronor eller ungefär hälften
av den här föreslagna summan. För den så viktiga anskaffningen av kulsprutemateriel
beräknas här årligen 2,595,000 kronor mot endast 820,000
kronor i Kungi. Maj:ts förevarande proposition. För luftvärnsartilleri och
för detsamma behövliga strålkastare m. m. föreslås här årligen 500,000
kronor. Kungl. Maj:t avser endast 240,000 kronor.
De här anförda sifferuppgifterna torde till fullo bevisa, att moderniseringen
av arméns beväpning och utrustning blir vida bättre tillgodosedd
enligt detta förslag än enligt Kungl. Maj:ts. I fråga om flygvapnet torde
388
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
detsamma* effektivitet enligt här förutsatta organisationsgrunder fullt motsvara
vad Kungl. Maj:t föreslår.
Flygvapnet.
Armén.
Organisation..................................................................... kronor
I statsverkspropositionen upptagna:
materielanslag ................................. kronor 848,600: —
övningsanslag....................................... » 543,000: —
Materielanskaffning enligt detta förslag därutöver ... kronor
Övningsanslag enligt detta förslag därutöver............ »
Summa kronor
Marinen.
Organisation..................................................................... kronor
I statsverkspropositionen upptagna:
materielanslag .................................... kronor 582,500: —
övningsanslag....................................... » 300,000: —
Materielanskaffning enligt detta förslag därutöver ... kronor
Övningsanslag enligt detta förslag därutöver........... »
Summa kronor
500,000: —
1,391,600: —
1,000,000: —
325,000: —
3,216,600: —
350,000: —
882,500: —
500,000: —
110,000: —
1,842,500: -
I avrundat tal 5 miljoner kronor eller mer än vad i propositionen upptagits
för organisationen under tredje övergångsåret.
För materielanskaffning föreslås här årligen 2,931,000 kronor emot
2,220,000 kronor i propositionen för hela det gemensamma flygvapnet.
Utskottet ansluter sig alltså såväl med avseende på marinen liksom i
fråga om armén till de motioner nr 242 av herr Trygger m. fl. i första
kammaren och nr 343 av herr Lindman m. fl. i andra kammaren, som
förorda en skrivelse till Kungl. Maj:t.
Den ståndpunkt, som utskottet i detta sitt utlåtande med avseende på
vår försvarsfråga intagit, föranleder slutligen helt naturligt, att utskottet
saknar anledning att med avseende å herr Clasons i första kammaren
väckta motion nr 245 angående försvarsväsendets ordnande och den av
herr Carl Gustaf Hammarskjöld i samma kammare väckta motion nr 240
angående lantförsvarets ordnande nu göra annat uttalande än att utskottet
godkänner den principiella uppfattning angående vårt försvar, som i nämnda
motioner göres gällande.
Med stöd av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa, att riksdagen,
med bifall till den av herr Trygger m. fl. i första kammaren väckta motion
nr 242 och av herr Lindman m. fl. i andra kammaren väckta motion nr
343, ville
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
389
dels avslå Kungl. Maj.ts proposition nr 50 angående försvarsväsendets
ordnande ocli samtliga i sammanhang med densamma
väckta motioner med undantag av motionerna nr 233 i första
kammaren och nr 368 i andra kammaren angående anslag till
frivilliga skytteväsendet och motionerna nr 244 i första kammaren
och nr 345 i andra kammaren angående flottans ersättningsbyggnad,
dels ock besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det
täcktes Kungl. Maj:t snarast möjligt vidtaga de åtgärder och för
riksdagen framlägga de förslag till förbättringar i nu gällande
försvarsordning, vartill den i motionerna nr 242 i första kammaren
och nr 343 i andra kammaren samt utskottets utlåtande
gjorda utredning kan anses föranleda.
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
391
lie serva tion
av lierr (''fason, som anfört:
A. Angående försvarsorganisationen.
Det föreliggande förslagets utomordentliga räckvidd ligger i öppen dag.
Icke på länge har den svenska riksdagen stått inför ett så ödesmättat
avgörande. Den nedskärning på en gång av rikets värnkraft, som förslaget
trots enstaka förbättringar innebär, är av den omfattning, att vårt land
säkerligen icke tidigare sett någon motsvarighet därtill, därvid självfallet
frånräknat de tillfällen, då påtvungna landavträdelser medfört förlusten av
de bortryckta landsdelarnas militära styrka. Även i fråga om andra områden
än försvarsväsendet torde en så betydande plötslig nedskrivning av
sedan länge bestående organisationer vara exempellös.
Denna förslagets enastående omfattning skulle gjort det synnerligen
önskvärt, att när utskottsarbetets resultat nu skola framläggas för riksdagens
samtliga ledamöter för ställningstagande och avgörande, detta kunnat
ske under en så allsidig och ingående belysning som möjligt av både
viktigare delar och detaljer.
Den senaste tidens starka forcering av utskottsarbetet och den ytterligt
knappa reservationstiden lämna emellertid mycket begränsade möjligheter
härtill. Man inskränkes till några få antydningar.
Såsom i min motion uttalats, måste jag bestämt fasthålla, att den
närvarande tidpunkten icke lämpar sig för en sådan nedskärning av
vår försvarskraft som den kungl. propositionen innebär. Orosanledningarna
i världen och i vår egen närhet borde förbjuda det. En närmare
prövning av propositionens innebörd har endast stärkt övertygelsen härom.
Visserligen bör det erkännas, att utskottet på en och annan punkt något
förbättrat den. Men de avgörande bristerna stå kvar.
Arméfördelningarnas nedskrivning från sex till fyra, regementenas eller
kårernas från 57 till 40, infanterikompaniernas från 364 till 122 (sommarrekrytskola
enligt 1925 års förslag), kavalleriskvadronernas från 50 till
17, artilleribatteriernas från 88 till 41 o. d. betecknar ett så djupgående
försvagande av vår försvarskraft, att endast hårdaste nödtvång bort föranleda
det. Förminskningen av antalet officerare från 2,657 till 1,673,
av underofficerarna från 1,972 till 1,021, av underbefälet och volontärerna
från 12,299 till 5,637 o. s. v. vittnar med ett oförtydbart språk, huru
starkt kadrerna — organisationens stomme — försvagas.
Samma beklämmande intryck lämnar redogörelsen av huru utskottsförslaget
uraktlåter att i de värnpliktigas led tillgodogöra sig rikets hela
folkkraft. Av till inskrivning i hären årligen beräknad värnpliktskontin
-
Nedskärningens
omfattning.
392
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Nyorganisa
tionens
bristande
bärkraft.
Utredningar■
nas otillräcklighet.
gent av 31,358 fullt vapenföra män uttagas till linjetjänst, cl. v. s. till
verklig övning, blott 24,358, medan för ersättningsreserven avses 7,000,
d. v. s. inemot 23 procent. Tjugotre procent av landets vapenföra ungdom
skola alltså vid ett krigsutbrott stå så gott som fullständigt oövade i vapnens
bruk ocli urståndsätta att inom rimlig tid ila till sina stridande
bröders hjälp! Toge man däremot, såsom hittills, för liandräkningsändamål
i anspråk de icke-vapenföra, men ändock till krigstjänst dugliga — beräknade
årligen till över 5,200 man — skulle uppenbarligen en långt
större del av de verkligt vapenföra kunna erhålla krigs utbildning. Men,
framhåller utskottet, man vill icke taga linjetjänstkontingenten högre än
»utbildningsförhållandena medgiva», d. v. s. med andra ord, man vill icke
bestå befäl för att utbilda dem.
Utskottet är emellertid icke konsekvent i att rata de icke-vapenföra.
Äro de »studenter och likställda», böra de användas, ehuru icke-vapenföra.
De ha, heter det, hittills i ej oväsentligt antal tagits i anspråk
för att bestrida vissa befattningar såsom »läkare, veterinärer, tandläkare,
intendenter, adjutanter vid sjukvårdsformationer, artilleri tekniker, artillerimätare
o. s. v.» Kungl. Maj:t har nu visserligen föreslagit att frikalla
dem, likasom andra icke-vapenföra, från varje tjänstgöringsskyldighet, och
värnpliktslagen har av utskottet självt formulerats, så att detta är fallet.
Men utskottet finner icke dess mindre det olägligt att »frikalla t. ex. en
icke vapenför läkare, men taga i anspråk en vapenför sådan, ehuru häda
kunna sägas vara av samma värde för försvaret». Den senare satsen är
måhända riktig, men man förstår icke, varför principen blott skall tillämpas
på studenter och likställda, och icke på alla andra icke-vapenföra, som
också kunna, t. ex. i hantverks- och handräckningstjänst, vara av värde
för försvaret.
Det stannar dock icke vid denna indragning av regementen och kadrer
i och för sig, eller vid denna underlåtenhet att i försvarets tjänst utnyttja
hela den levande folkkraften. Det har inom utskottet påvisats, hurusom
dessa så starkt nedskrivna kadrer redan vid fredsutbildningen knappast
skulle räcka till att fylla de på dem vilande uppgifterna och långt mindre
skulle göra det vid fall av mobilisering. Luckorna i ersättningsreservens
utbildning komme ej heller att kunna fyllas, ty det skulle komma att
saknas tillräckligt med skolade utbildare. Organisationens bristande bärighet
kommer att framträda i samma stund, som den skulle behöva användas
på allvar. Och det tillskott av två reservfördelningar, som försvarsministern
antytt skulle kunna skapas, uppenbarligen för att vid mobilisering fylla
hålen i krigsberedskapen, skulle knappast kunna organiseras och kommer
i varje fall efterhand att smälta bort.
Men utskottsförslaget lider ej blott av denna bristfällighet i nu berörda
vitala delar. Det saknar också, vad andra sidor av dess utformning an
-
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1. 393
går, övertygande motivering för att det skulle vara antagbart. Ingen har
sökt ådagalägga, än mindre visa, att de fyra arméfördelningar, i vilka förslaget
utmynnar, skulle vara tillfyllest att vid behov skydda vår landgräns
i Norrbotten, än mindre övriga angripbara områden. Ingen har med fullgiltiga
skäl styrkt, varför, i händelse av regementsindragningar, just de nu
drabbade regementena skola fällas. Utskottet har icke själv mäktat överblicka
konsekvenserna av inkadreringen av de två regementen, varmed det
ökat det kungl. förslaget, utan begär i detta hänseende utredning och
förslag till nästa riksdag. Huru och till vilken tidpunkt de för och genom
förslagets genomförande nödvändiga omläggningarna i inskrivningsväsen och
i mobiliseringsplaner skola verkställas och hinna bliva färdiga, är icke utrett;
icke heller, huru förflyttningar ar- officerare och underofficerare från
indragna eller begränsade regementen till andra dylika skola försiggå. Så
mycket har emellertid inom utskottet beträffande nyssnämnda befälskategoriers
avgång blivit tydligt, att de av Kungl. Maj:t föreslagna övergångsbestämmelserna
icke kunna i allo följas. På en viktig punkt, i fråga
om officerares och underofficerares behandling under avvecklingens första
etapp, har utskottet därför funnit nödigt, att göra en icke oväsentlig förändring
genom att utsträcka tiden för deras rätt att kvarstå till hösten
1926, men utskottet har icke utsträckt denna rätt till underbefäl och
manskap. I avseende åter på en annan närbesläktad punkt — vad som
skall göras rid den andra övergångstidens ikraftträdande — har utskottet
funnit sig sakna möjlighet att nu bedöma, huruvida eu motsvarande förskjutning
av övergångstid blir erforderlig. Förslaget har på dessa punkter
alltså även efter utskottets uppfattning icke varit tillfredsställande; och
vi veta icke, när övergången skall vara genomförd.
Jämväl i fråga om förslagets ekonomiska konsekvenser saknas tillfredsställande
utredning. Detta är så mycket anmärkningsvärdare, som utskottsbehandlingen
oförtydbart ådagalagt, att de mest vägande grunderna
för hela förslagets byggnad hava sökts på det ekonomiska området. Icke
ens mycket blygsamma yrkanden på förbättringar i ett eller annat avseende
hava rönt tillmötesgående; och motskälen hava därvid alltjämt varit,
icke att de begärda förbättringarnas militära betydelse skulle underkänts,
utan att deras kostnader skulle medföra en stegring utöver en viss ram,
som emellertid synes hava varit på förhand bestämd.
Inför detta sakläge borde man kunnat vänta, att de i propositionen
framlagda kostnadsberäkningarna varit fullt riktiga. Så är dock icke förhållandet.
Beräkningarna sluta som bekant (prop. sid. 382) med en kostnadssumma
av 105,133,000 kronor, vilken i den allmänna diskussionen
plägat av det kungl. förslagets anhängare anföras såsom bevis på de besparingar,
som vidtagits. Siffran behöver emellertid både rättelser och
kommentarer. Bland utgiftsposter, som böra tilläggas, har sålunda till
en början förbigåtts det sedvanliga anslaget till »ersättning för rustning
Missvisande
kostnads
beräkningar.
394
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
och rotering», vilket i årets statsverksproposition uppförts med 460,000
kronor, och som icke på länge kan väntas försvinna ur budgeten. Bland
sjöförsvarets extra ordinarie kostnader hava såsom beräknade för fartygsmaterielens
förnyande (not 4) upptagits 5,000,000 kronor, ehuru som
bekant det för budgetåret 1925—1926 för ändamålet beräknade beloppet
är 5,600,000 kronor. Vidare har ingenting beräknats för de ersättningar,
som enligt departementschefen »i följd av träffade avtal eller på grund av
billighetsskäl» det kan bli erforderligt att bereda av regementsindragningarna
berörda städer. Departementschefen synes visserligen hava velat begränsa
ersättningarna till sådana fall, då den nya ordningen medför inskränkningar
i »truppförbandens antal», under det att förlidet års kungl. proposition
talade om ej blott indragningar, utan ock »inskränkningar i fråga om
truppförbandens styrka». Det torde dock vara uteslutet, att förstnämnda
ståndpunkt är den riktiga, och åtminstone i vissa fall lära nog också vare
sig juridiska eller moraliska förpliktelser komma att åberopas även i följd
av begränsningar i truppförbandens omfattning. I varje fall bliva här
ökade kostnader att förvänta, och utskottet har också funnit sig föranlåtet
att uttala, att uppstående ersättningsfrågor böra föreläggas riksdagen, ehuru
utan att angiva när. Riksdagen har alltså att på denna punkt vänta ännu
outredda och oberäkneliga efterräkningar för det beslut, som den nu går
att fatta. Det ur finansiell synpunkt riktiga hade här naturligtvis varit
att samtidigt med förslagets framläggande lämna en utredning av de beräknade
kostnaderna och först därefter fatta besluten.
De summor, varmed de berörda 105,133,000 kronorna måste ökas,
böra vidare stegras i följd av ett uti en finstilsnot under beräkningarna
placerat meddelande (jfr även utskottets sammanfattning sid. 154), att
>härtill komma ökade organisationskostnader under de första övergångsåren
för övergångens genomförande vid armén i tvenne omgångar å tillsammans
omkring 3.7 miljoner kronor». Uppgift lämnas icke, vilka kostnader här
avses, men om därmed skulle åsyftas utgifter för inskrivnings- och mobiliseringsväsendets
omstöpning o. s. v., vilka givetvis bliva oundgängliga just
under nämnda år, så måste framhållas, att denna mycket besvärliga, tidsödande
och i sig själv föga önskvärda omläggning också ekonomiskt blir
ganska dyrbar. Huru mycket av de 3,700,000 kronor som skall läggas
på vart av de första övergångsåren, omnämnes icke.
I den angivna slutsumman av de 105 miljonerna äro såsom »övergångskostnader»
i medeltal beräknade årligen under en tioårsperiod icke
mindre än 5,750,000 kronor. Härvid bör erinras, att kostnaden för de
första övergångsåren ingalunda kommer att stanna härvid. Sammanräknas
de nettoutgifter för det första övergångsåret, som framläggas annorstädes
i propositionen (sid. 516 ff), synes man för sagda år i stället komma upp
till en summa av ej mindre än något över 11 miljoner. Det lär vara
uppenbart, att så betydande belopp skulle kunna till försvarets gagn användas
vida effektivare än som här föreslås.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
395
Slutligen bör ifråga om förslagets ekonomiska konsekvenser jämväl framhållas,
att om den organisation av två reservfördelningar, som förslaget
låter framskymta för en viss tid framåt, icke skall försvinna, allteftersom
de på övergångsstat överförda officerarne efter liand gå bort, den kommer
att kräva utgifter, om vilka nu ingen föreställning gives.
Av det nu anförda framgår alltså, att lika litet som den tillärnade försvarsorganisationen
kommer att kunna fylla sitt militära ändamål, lika litet
komma de för densamma behövliga kostnaderna att hålla sig nere vid de
summor, som hittills uppvisats. Betydande merkostnader bliva oundgängliga,
i vissa fall till redan nu något så när beräkneliga belopp, i andra
fall till ännu oberäkneliga. Förhållandet mellan kostnader och resultat
kommer att ställa sig ännu ofördelaktigare än angivna siffror antytt.
Inför den avgörande roll, som kostnadsberäkningarna spelat för hela Vad som
problemets uppläggning och behandling inom utskottet, hade det givetvis UH genom''™
varit ytterst önskligt, att utskottet framlagt några beräkningar över den merkostnader.
merkostnad, som eventuella förbättringar i ett eller annat avseende skulle
medföra. Såsom bidrag till belysningen härav skola här nedan några få
siffror meddelas i anslutning till inom utskottet lämnade uppgifter.
Kostnaderna för bibehållande av ett infanteriregemente av normaltyp
beräknas enligt den föreslagna organisationen uppgå till 1,200,000 kronor
brutto, vilket, om man frånräknar de övergångskostnader, som under en
följd av år uppkomma genom dess indragning, gör 900,000 kronor
netto. För ett kavalleriregemente beräknas kostnaden enligt nu föreliggande
organisation till brutto 1,200,000 kronor samt för ett fördelningsartilleriregemente
till brutto 1,550,000 kronor ; nettosiffrorna bliva
resp. 900,000 och omkring 1,200,000 kronor. Det är lätt att med ledning
av dessa siffror räkna ut, i vilken omfattning avsevärda förbättringar
skulle kunnat göras i förslaget för ingalunda oöverstigliga kostnader. Beträffande
åter den militära innebörden av bevarande eller indragning av
infanteriregementen må erinras, att vid varje sådant normalregemente årligen
kunna utbildas 700 man, vilket på en 15-årsperiod *) gör en förstärkning
av härens krigsstyrka med minst 7,600, för 7 regementen alltså
med 53,200 man. Genom ett bevarande av de förutvarande regementena
skulle därjämte skäligt tillmötesgående visats de skilda bygdernas befogade
önskan att få på det militära området, liksom på det civila, behålla hos
sig den lokala förvaltningens centrala organisationer.
I fråga om sjöförsvaret är bland annat påfallande, huru litet premisser Sjöförsvaret.
och slutsatser sammanhänga i de resonemang, som på detta område föras
av den nu ifrågavarande försvarsreformens förfäktare. Nedskärningen av
armén har i stor utsträckning motiverats med hänvisningar till flottans 1
1) Lika med antalet årsklasser i beväringen.
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
Ku st fästningarna.
396
ökacle betydelse för landets försvar. När sjöförsvaret kommer å bane,
fortfar man icke desto mindre att alltjämt undanskjuta de beslut om ersättningsbyggnad,
som för varje år äro alltmer trängande, allteftersom de
äldre fartygen falla för åldersgränsen, medan inga nya komma i stället.
Icke ens departementschefens erkännande, att det årliga nybyggnadsbeloppet
egentligen borde vara 13,425,000 kronor och, med förändrade
beräkningar av fartygens livslängd, kunde sänkas till 11,160,000 kronor,
hava hindrat propositionen och utskottet att beräkna ytterligare nedsättningar
av beloppet ända ned till 7,100,000 kronor samt att ej ens
binda sig för denna summa. Och dock har inom utskottet vitsordats,
att exempelvis Ryssland för närvarande bedriver en kraftig flottbyggnadspolitik.
Lika otillfredsställande ur både logiska och reella synpunkter framträder
åtgärden att verkställa en så stark nedflyttning, som propositionen
förordar, av ett flertal fartyg från resp. kustflotta till lokalstyrkor och
från lokalstyrkor till materielreserv, innan man genom en flottplan eller
annorledes bestämt sig för den sjöstyrka, som bör framdeles upprätthållas.
Enär fartygens nedflyttning i lägre krigsberedskapsgrader av sig själv drar
med sig minskade bemanningsstyrkor, komma nämligen alla nedflyttningsåtgärder
att, vad bemanningen angår, kunna bliva prejudicerande för
kommande beslut om sjöstyrkorna. Organisationen blir förminskad eller
uppriven, innan man vet, i vilken omfattning den kan komma att behövas.
I min motion har jag därför både av dessa och andra grunder icke
kunnat ansluta mig till de ovan berörda av de marina myndigheterna
avstyrkta nedflyttningsåtgärderna. Men icke ens en så obetydlig förändring
härutinnan, som en uppflyttning av fyra vedettbåtar från materielreserven
till lokalstyrkorna, vilket skulle medföra en ökad kostnad för
bemanning och underhåll av blott 94,000 kronor, har det varit möjligt
att utverka.
Lika fruktlöst har det varit att söka åt Sveriges mest moderna kustfästning,
Alvsborgs fästning — det fortifikatoriska skyddet för rikets andra stad
och för allt vad dess handelsförbindelser betyda för vår existens och vårt
näringsliv —— bevara en, om också blott minimal bemanning. För dess
nödtorftiga underhåll och bevakning m. m. beräknas åtgå omkring 200,000
kronor årligen, men de 79,000 kronor, som därutöver skulle erfordras
för en ringa bemanning, utan vilken den vid krigsutbrott ej skulle kunna
träda i funktion, har utskottet icke velat förorda.
Villigt skall däremot erkännas den förbättring, som utskottet vidtagit
i det kungl. förslaget därigenom, att Hemsö fästning vid Angermanälvens
mynning ej skall demoleras, utan läggas i materielreserv. Önskvärdare
hade dock varit, om till den årskostnad detta betingar eller omkring
40,000 kronor, fått läggas de cirka 50,000 ytterligare, som lära vara
erforderliga för att där hålla nödtorftig bemanningspersonal. Aven de 10,000
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
397
kronor, som det skulle betingat att åtminstone i materielreserv behålla
såväl Hörningsholms fäste såsom värn utanför inloppet till den nu väsentligt
utvidgade Södertälje kanal som Luleå kustposition — 5,000
kronor för vardera — borde icke varit oöverkomliga, ej heller de 29,500
+ 18,000, som därutöver skulle fordrats för någon bemanning.
Utskottet framhåller i sitt inledningsanförande såsom synnerligen ange- Ettmodemare
läget att »vissa delar av försvarsväsendet beskäras eller reformeras för att försvar?
möjliggöra anskaffning av mer effektiva hjälpmedel och för att åvägabringa
en kortare, men moderniserad och mera intensiv utbildning». Kravet på
en mer moderniserad och intensiv utbildning kan näppeligen sägas vara
fyllt genom en försvarsordning, där truppförbanden och befälet begränsas,
så att en avsevärd del av de vapenföra värnpliktiga knappast få någon
utbildning alls, där även för de övrigas utbildning kadrerna äro ytterst
knappt tillmätta, och där jämväl för dessa övningstiden inskränkts därhän,
att en god soldatutbildning måste i hög grad eftersättas, allra helst när
den även borde omfatta de nya olikartade kampmetoder, som världskriget
tyvärr fört med sig. Det är ett väsentligt steg mellan försvarsrevisionens
255 dagar såsom minimum och utskottsförslagets 140. Yad som föreslås
i fråga om exempelvis flottans ersättningsbyggnad eller nekas i fråga om anslag
till- det frivilliga skytteväsendet, står icke heller i riktigt samband med
talet om ökat intresse för mer effektiva hjälpmedel än tidigare. Man
bestrider icke utskottsmajoritetens vilja att söka lösa frågan på bred grund,
om man gör giillande, att grunden är för klen, och att också byggnaden
kommer att bliva det.
Utskottet betonar ock såsom en huvudsynpunkt, att de ur den nu ifråga- Försvaret och
satta försvarsreformen »framgångna försvarsanstalterna icke få en tyngd, tandets
som äventyrar folkets ekonomiska och sociala förkovran». En opartisk f°rkovranbetraktare
skall icke kunna göra gällande, att våra nuvarande försvarsanstalter
haft eller hava en sådan effekt. Få länder i Europa ha för närvarande
att glädja sig åt en så pass god ekonomisk ställning som vårt,
och de stora stegringarna i statsanslag på sociala och andra områden hava
i huvudsak tillkommit eller utvecklats just efter 1914. Om då, såsom
vittnesgilla bedömare förklarat, just respekten för våra försvarsanstalter
hjälpt till att under världskriget bevara oss från angrepp utifrån, hava de
på dessa försvarsanstalter nedlagda kostnaderna i stället för att äventyra
vårt lands förkovran, fastmer varit ett villkor därför. En organisation av
vårt försvarsväsen, som i flera hänseenden bleve en desorganisation därav,
kan däremot sätta hela vår framtida förkovran på spel.
Då det föreliggande förslaget, trots de förbättringar det medför i fråga
om luftvapnet, i ett flertal andra hänseenden är av nyss antydda destruk
Bihany
till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 1 avd. 1 B haft. (Nr 1.) in 35 27
Reserva
tionens
innebörd.
398 Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.
tiva karaktär, och då det därjämte i vissa väsentliga delar uppenbarligen
saknar tillräcklig utredning, har dess detaljgranskning inom utskottet blott
givit ytterligare stöd åt min övertygelse, att den stora frågan alldeles icke
kan lösas efter dess linjer. Det rationella vore därför att med bifall till
herrar Tryggers m. fl. och Lindmans m. il. motioner (I: 242 och II: 343)
till ett annat riksmöte uppskjuta dess lösning, med vidtagande under tiden
av de partiella förbättringar, som i dessa motioner föreslås.
Vill man icke gå den vägen, utan under alla förhållanden vid denna
riksdag besluta en genomgripande försvarsreform, har jag emellertid ansett,
att möjlighet borde förefinnas för riksdagen eller enskilda ledamöter av
densamma att ansluta sig till ett förslag, i huvudsak överensstämmande
med det, som förlidet år vann första kammarens bifall. Min huvudmotion
(I: 245) innehåller ett sådant. I fråga om flygvapnet har jag emellertid
accepterat utskottets förslag och, såsom av motionen framgår, jämväl på
några andra punkter av mindre räckvidd något avvikit från fjolårets beslut.
Det bör i fråga om det i motionen framlagda förslagets allmänna karaktär
erinras, att det, liksom det nu rådande s. k. provisoriet och den förlidet år
avgivna Vennerstenska reservationen, i jämförelse med 1914 års försvarsorganisation
innebär en besparing av icke mindre än omkring 43 miljoner
kronor, men att det icke dess mindre exempelvis bibehåller 6 arméfördelningar,
samtliga truppförband, största delen av kadrerna, låter vida
mera betydande kontingenter av de värnpliktiga utbildas i linjetjänst, ger
långt bättre övning åt de olika vapenslagen än utskottsförslaget samt
fullföljer flottans ersättningsbyggnad och inrättar ett självständigt flygvapen.
Utskottets skrivelseförslag angående den s. k. militära mellanskolan och
dess uppdelning av skeppsgosseutbildningen mellan Karlskrona och Marstrand
kan jag biträda.
I övrigt förbehåller jag mig självfallet frihet att, liksom i utskottet, på
varje punkt, där möjlighet yppar sig att vinna något utöver utskottsförslaget,
biträda ett yrkande därom.
Skulle utskottsförslaget i huvudsak vinna riksdagens bifall, borde enligt
min uppfattning övergången till den nya härordningen i fråga om den
första etappen på alla punkter uppskjutas med ett år utöver de i den
kungl. propositionen föreslagna tidsfristerna. I sådan händelse vunnes
den fördelen, att de viktiga, ännu outredda frågorna på området kunde
föreläggas riksdagen, innan ikraftträdandet äger rum. I varje fall bör den
av utskottet begärda utredningen angående den ersättning, som kan komma
att bli erforderlig till olika kommuner på grund av indragning eller begränsning
av truppförband, föreläggas nästa riksdag. I
Yrkanden.
I anslutning till det ovan anförda får jag hemställa:
Pörsta särskilda utskottets utlåtande Nr i. 399
l:o) att riksdagen —under förutsättning, att riksdagen fattar beslut om antagande
av ny värnpliktslag i huvudsaklig överensstämmelse med nedan i
anslutning till motionen 1:246 gjorda yrkande — ville besluta följande:
Lantförsvaret.
A. Lantför.svarets kommandoexpedition.
Denna expeditions personal skall bestå av:
1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,
1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,
3 kaptener ur generalstaben,
7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrators-, värnplikts-,
bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänstemeddelanden
rörande lantförsvaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för bokdetaljen,
samtliga med arvode å departementets stat,
2 kompaniofficerare a aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,
2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med arvoden
å departementets stat och
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.
B. Arméförvaltningen.
Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assisent å
sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.
Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren ävensom
förvaltaren ur samma kar ersättas den förre av 1 pensionerad officer
såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad underofficer såsom förrådsförvaltare.
C. Härens organisation i fred på högre och lägre
truppförband.
Arméns truppförband organiseras å sex arméfördelningar samt Bodens
trupper och Gotlands trupper.
Bodens trupper skola bestå av:
Norrbottens regemente, en skvadron av Norrlands dragonregemente, Bodens
artilleriregemente, Norrbottens artillerikår, Bodens ingenjörkår''samt
ett intendenturkompani.
Gotlands trupper skola fortfarande såsom hittills bestå av Gotlands infanteriregemente
och Gotlands artillerikår.
Arméns övriga truppförband uppdelas på de sex arméfördelningarna, på
sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
Karlsborg nedlägges såsom fästning och bibehålies endast såsom förrådsplats
och förläggningsort för vissa truppförband.
Lantförsvaret.
400
Första, särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
D. Högre staber och inspektioner in. in.
1. Generalitet.
Detta skall bestå av:
1 chef för generalstaben,
1 inspektör för infanteriet,
1 inspektör för militärläroverken in. m.,
6 arméfördelningschefer,
1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,
1 chef för fortifikationen,
1 generalintendent,
1 kommendant i Boden,
1 militärbefälhavare på Gotland och
1 inspektör för kavalleriet.
2. Arméfördelningsstaberna.
Var och en av de sex arméfördelningsstaberna skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,
1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,
1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkaren,
1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren,
1 biträde i fördelningsintendenturen, pensionerad underofficer, samt
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgöiande
den ene i stabsexpeditionen, den andre hos fortifikation sofficern.
3. Brigadeliefer och brigadstabeiv
12 regementschefer vid infanteriet förordnas att jämte egna beställningar
upprätthålla befattningarna som chefer för infanteribrigader.
Vid varje infanteribrigad skall till brigadchefens biträde finnas en brigadstab,
bestående av 1 brigadkvartermästare och 1 brigadadjutant, båda beordrade
ur vederbörlig arméfördelnings truppförband.
Chefen för Skånska husarregementet förordnas att jämte egen beställning
upprätthålla befattningen som chef för Skånska kavalleribrigaden.
4. Kommendantskapet i Boden.
Kommendantens i Boden stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,
1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
401
1 fortifikationsbefälliavare, regementsofficer ur fortifikationen,
1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,
1 förrådsför valtare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,
1 garnisonspastor,
1 fästningsläkare,
1 regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 fästningsveterinär,
1 biträde i fästningsintendenturen, pensionerad underofficer,
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt
1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden
och Karlsborg gemensamma staten. ''
Därjämte skall på kommendantskapets stab uppföras musikkåren för Bodens
garnison, nämligen:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter,
2 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
3 musikvicekorpraler,
9 musikvolontärer och
6 musikelever.
5. Militärbefälet på Gotland.
Militärbefälhavarens på Gotland stab skall bestå av:
1 stabschef, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast vissa tider
av året,
2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Gotlands trupper,
1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,
1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 stabsläkare, regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 stabsveterinär, bataljonsveterinär,
1 stabspastor, regementspastor,
2 expedition sunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande
den ene hos fortifikationsofficeren, den andre hos stabsintendenten, samt
1 pensionerad underofficer, uppbördsman vid intendenturförrådet å Tingstäde.
(i. Infanteriinspektionen.
Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
402
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
7. Militäri äroverksin spektionen.
Inspektörens för militärläroverken m. m. stab skall bestå av:
1 stabsclief, regementsofficer ur generalstaben,
1 adjutant, pensionerad officer, och
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
8. Kavalleriinspektionen.
Kavalleriinspektörens stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 adjutant, kompaniofficer ur kavalleriet, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
9. Generalstaben.
Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal
a) Militärstaten.
1. Överadjutanter och stabsadjutanter:
1 överste,
4 överstelöjtnanter,
13 majorer,
34 kaptener.
2. Militärattachéer:
1 överstelöjtnant,
3 majorer.
3. Pensionerad personal:
1 redogörare, pensionerad officer,
1 bibliotekarie, pensionerad officer,
3 aktuarier, pensionerade officerare,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.
b) Civilstaten.
1 professor,
1 krigsarkivarie,
1 förste expeditionsvakt,
3 expeditionsvakter.
10. Artilleristaben.
Denna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben,
2 majorer,
9 kaptener,
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
403
3 löjtnanter,
1 officer, beordrad ur infanteriet,
1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,
1 pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer, samt
1 expeditionsvakt.
11. Fortifikationsstaben.
Denna stab skall bestå av:
1 överste, chef för staben, samt
7 andra officerare, därav högst 3 regementsofficerare.
12. Intendentur staben.
Intendenturstaben skall bestå av:
1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,
4 kaptener,
2 löjtnanter,
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt
1 expeditionsvakt.
13. Tränginspektionen.
Inspektörens för trängen stab skall bestå av:
2 adjutanter, kaptener ur trängen, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
14. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg.
Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.
B. Undervisningsanstalter och utbildningskurser.
1. Krigsskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
Stab:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,
1 slottspastor,
1 bataljonsläkare,
1 redogörare, pensionerad officer,
1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad underofficer,
1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,
samt
1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.
404
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Officerskursens kompanibefäl:
1 kompanichef, kapten,
5 kadettofficerare, samt
1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.
Officerskursens lärarpersonal:
5 förste lärare,
5 andre lärare,
2 lärare och
11 biträdande lärare.
Officerskursens betjäning m. fl.:
Förslagsvis: 4 förmän — därav 1 rättare, 1 stallförman, 1 logementsvaktmästare
och 1 slottsvaktmäst-are — 1 maskinist, tillika badmästare, 1 skogvaktare,
tillika postbud, 1 hovslagare, tillika uppsyningsman över belysningen,
21 gårdskarlar, B slottsuppassare, 1 baderska, 1 hushållerska, 1 städerska,
1 sjuksköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 3 köksbiträden och 1 kökskarl,
samt
1 sjukvårdsbeställningsman, beordrad ur Svea livgarde, samt vid behov
1 spel, beordrat ur truppförband tillhörande Stockholms garnison.
Reserv officer skur sens kompanibefäl:
1 kompanichef,
4 kadettofficerare, samt
1 kompaniadjutant, tillika vapenunderofficer, pensionerad underofficer.
Reservofficer skur sens lärarpersonal:
1 lärare samt
1 biträdande lärare.
Reservofficerskursens betjäning :
Förslagsvis: 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden, samtliga för en tid av fyra
månader.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön
chefen samt med arvoden:
adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med arvoden såsom
kaptener, samt
kadettofficerarne, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare, samtliga vid
officerskursen med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.
2. Krigshögskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, kapten,
1 biträdande adjutant, tillika redogörare, pensibnerad officer,
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
405
4 lärare i militära ämnen, därav 2 majorer och 2 kaptener,
förslagsvis 10 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,
1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med lön
regementsofficerarna samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 2 lärare
i militära ämnen.
3. Artilleri- och ingenjörhögskolau.
Denna skolas personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,
1 redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, kaptener,
övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt
5,
förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
repetitörer till erforderligt antal,
2 expeditionsvakter samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med lön
chefen samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i militära
ämnen.
4. Ridskolan.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, major,
1 förste lärare,
1 andre lärare,
1 lärare, tillika adjutant,
1 andre lärare,
1 batalj onsveterinär,
1 redogörare,
1 förvaltare, pensionerad underofficer,
1 maskinist,
stallbetjänte till erforderligt antal samt
1 hovslagarbeställningsman, beordrad ur Livgardet till häst.
Chefen uppföres med lön å skolans stat. Av lärarna uppföras å skolans
stat 2 med arvoden såsom ryttmästare och 2 med arvoden såsom löjtnanter.
5. Skjutskolau för infanteriet och kavalleriet.
Denna skolas personal skall bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
406
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,
1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförband under
högst 160 dagar,
3 förste lärare,
10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under
högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav 7
under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,
1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,
1 förvaltare,
1 väbel,
1 köksföreståndare, tillika biträde åt väbeln,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klass, beordrad ur Svea livgarde under högst
200 dagar.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön
chefen samt med arvoden adjutanten såsom löjtnant och förste lärarna såsom
kaptener.
6. Artilleriskjutskolau.
De nuvarande särskilda skjutskolorna för fältartilleriet samt för fästningsoch
positionsartilleriet skola sammanslås till en för artilleriet i dess helhet
gemensam skjutskola.
Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1 överste,
chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben erforderliga
personalen.
Skjutskolan, vilken förutsättes pågå under en tid av sju veckor, skall fortfarande
såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,
allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
samtliga pensionerade
underofficerare,
F. Lägre truppförband.
1. Infanteriet.
a) Svea livgarde skall bestå av:
a) regementet:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
13 kaptener,
24 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
11 fanjunkare och
21 sergeanter.
Manskap:
18 furirer av 1. klassen,
34 furirer av 2. klassen,
36 korpraler,
36 vicekorpraler,
52 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvår dsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
407
3 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
2 vapenhantverkarfurirer av 2. klas
sen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
Officerare:
1 överstelöjtnant eller major,
3 kaptener,
6 löjtnanter samt
1 underlöjtnant eller fänrik.
Underofficerare:
3 fanjunkare och
3 sergeanter.
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
vapenhantverkare och
förrådsvaktmästare.
Civil personal:
regemen tspastor.
Pensionerad personal:
biträde hos regementsintendenten,
expeditionsunderofficer och
vapenunderofficer.
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
12 korpraler,
15 vicekorpraler och
21 volontärer.
Civilmilitär personal:
1 verkmästare av 2. klassen.
1
1
1
1
1
b) stridsvagnbatal.jonen:
b) Göta livgarde skall bestå av samma personal, som för Svea livgarde
under a) regementet är upptagen, med undantag därav, att staten å ena sidan
ökas med 1 pensionerad officer såsom inskrivningsofficer och 1 pensionerad
underofficer såsom expeditionsunderofficer samt å andra sidan minskas med
1 sjukvårdssoldat och 1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen.
c) Vart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:
Livregementets grenadjärer, Första livgrenadjärregementet, Andra livgrenadjärregementet,
Västgöta regemente, Upplands infanteriregemente, Skaraborgs,
Södermanlands, Kronobergs, Jönköpings regementen, Dalregementet,
Hälsinge, Älvsborgs, Hallands, Bohusläns, Västmanlands, Västerbottens, Kalmar,
Värmlands regementen, Norra skånska infanteriregementet och Västernorrlands
regemente skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 kaptener,
21 löjtnanter, samt
7 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
9 fanjunkare och
19 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
408
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
28 korpraler,
2 8 vicekorpraler,
40 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenhan tverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhan tverkarsoldat.
Mii sikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmllitiir personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 f örråds vaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
2 expeditionsunderofficerare och
1 vapenunderofficer.
d) Jämtlands fältjägarregemente och Södra skånska infanteriregementet skola
bestå av samma personal, som ovan under c) angivits, samt därutöver vid
förstnämnda regemente 1 pensionerad underofficer såsom biträde åt regementsintendenten
samt vid sistnämnda regemente 1 pensionerad underofficer såsom
förrådsförvaltaré å Eevingehed.
e) Norrbottens regemente skall bestå av.
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
15 kaptener,
24 löjtnanter samt
7 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerae:
11 fanjunkare och
21 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
32 korpraler,
32 vicekorpraler,
46 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Civilmilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
2 expeditionsunderofficerare och
1 vapenunderofficer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Forsta särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
.409
f) Gotlands infanteriregemente skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 kaptener,
23 löjtnanter samt
7 underlöjtnanter och fänrikar,
Underofficerare:
9 fanjunkare och
20 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
28 furirer av 2. klassen.
29 korpraler,
29 vicekorpraler,
120 volontärer.
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral och
g) Karlskrona grenadjärregemente
Officerare:
1 överste ochchef,
1 överstelöjtnant,
1 major,
9 kaptener,
19 löjtnanter samt
6 underlöjtnanten och fänrikar.
Underofficerare:
9 fanjunkare och
18 sergeanter.
Manskap:
12 furirer av 1. klassen,
22 furirer av 2. klassen,
20 korpraler,
20 vicekorpraler,
34 volontärer,
bestå av:
1 vapenliantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civil ml 1 itilr personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 biträde hosregementsintendenten,
2 expeditionsunderofficerare och
1 vapenunderofficer.
skall bestå av:
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhan tverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
410
Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.
Ciyilmllitär personal:
1 regementsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 biträde hosregementsintendenten,
2 expeditionsunderofficerare och
1 vapenunderofficerare.
h) Vaxholms grenadjärkår skall bestå av:
Officerare:
1 överstelöjtnant och chef,
1 major,
6 kaptener,
9 löjtnanter samt
3 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
5 fanjunkare och
11 sergeanter.
Manskap:
8 furirer av 1. klassen,
15 furirer av 2. klassen,
16 korpraler,
16 vicekorpraler,
24 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarkorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
180 volontärer,
2. Kavalleriet.
a) Livregementets dragoner skall bestå av:
Officerare: 23 korpraler,
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
6 ryttmästare,
12 löjtnanter samt
4 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
5 fanjunkare och
9 sergeanter.
sjukvårdsfurir av 2. klassen,
s j i ikvårdskorpral,
sj ukvårdsryttar e,
hovslagarfurir av 2. klassen,
hoATslagarkorpraler,
hovslagarryttare och
vapenhantverkarkorpral.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
20 furirer av 2. klassen,
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Por sta särskilda utskottets utlåtande Pr 1.
41 i
i musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitftr personal:
1 bataljonsläkare,
1 bataljonsveterinär och
1 vapenhantverkare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 biträde åt regementsintendenten,
1 expeditionsunderoffieer,
1 vapenunderofficer och
1 uppbördsman för furage.
b) Livgardet till häst skall bestå av samma personal, som ovan under
a) angivits, med undantag därav, att staten ökas med 1 hovslagarfurir
av 2. klassen, vilken är avsedd för ridskolan.
c) Yart och ett av nedanstående regementen, nämligen Livregementets
husarer, Smålands husarregemente och Kronprinsens husarregemente skall
bestå av samma personal, som ovan under a) angivits, med undantag
därav, att i staten för vartdera Smålands husarregemente och Kronprinsens
husarregemente uppföres 1 regementsveterinär i stället för 1 bataljons
-
veterinär.
d) Norrlands dragonregemente skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
7 ryttmästare,
15 löjtnanter samt
4 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
6 fanjunkare och
10 sergeanter.
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
24 furirer av 2. klassen,
2 9 korpraler,
225 v olon tärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjuk vårdskorpral,
3 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2 klassen,
5 hovslagarkorpraler,
5 hovslagarryttare och
1 vapenhantverkarkorpral.
bestå av:
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och
1 vapenhantverkare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 uppbördsman för furage.
412
Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.
e) Skånska husarregementet skall
Officerare:
1 överste och chef1),
1 major,
6 ryttmästare,
12 löjtnanter samt
3 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
6 fanjunkare och
9 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
18 furirer av 2. klassen,
19 korpraler,
200 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
3 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
5 hovslagarkorpraler,
5 hovslagarryttare och
I vapenhantverkarkorpral.
f) Skånska dragonkåren skall bestå
Officerare:
1 överstelöjtnant och chef,
4 ryttmästare,
7 löjtnanter och
2 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
4 fanjunkare och
6 sergeanter.
Manskap:
3 furirer av 1. klassen,
II furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
120 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
stå av:
Musikpersonnl:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civiluiilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 bataljonsveterinär och
1 vapenhantverkare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
1 expeeitionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 uppbördsman för furage.
av:
3 hovslagarkorpraler,
3 hovslagarryttare och
1 vapenhantverkarkorparl,
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 bataljonsveterinär och
1 vapenhantverkare.
Tillika chef för skånska kavalleribrigaden.
413
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Civil personal: Pensionerad personal:
1 regementspastor. 1 biträde hos regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer, tillika uppbördsman
för furage.
3. Artilleriet.
a) Det nuvarande Positionsartilleriregementet skall benämnas Arméartilleriregementet,
och till detsamma skall överföras den för den nuvarande
Karlsborgs artillerikår avsedda tunga artillerimaterielen ävensom den av
ingenjörtrivpperna hittills omliänderhavda ballongmaterielen.
Karlsborgs artillerikår skall benämnas Luftvärnsartilleriregementet och
ombeväpnas med luftvärnsartillerimateriel, varjämte till regementet skall
överföras den av ingenjörtrupperna hittills omliänderhavda strålkastarmaterielen.
Nombottens artillerikar, förlagd till Boden, skall uppsättas.
b) Svea artilleriregemente skall bestå av:
Officerare: Musikpersonal:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
12 kaptener,
20 löjtnanter samt
6 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
9 styckjunkare och
18 sergeanter.
Manskap:
15 furirer av 1. klassen,
27 furirer av 2. klassen,
41 konstaplar,
110 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
2 hovslagarfurirer av 2. klassen,
3 hovslagarkonstaplar,
4 hovslagamrtillerister,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
2 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 1 avd. 1 B Käft. (Nr 1.) 72a 25 28
1 musikstyckjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär och
1 bataljonsveterinär.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer,
1 vapenunderofficer och
1 uppbördsman för furage.
414 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
c) Vart och ett av nedan uppräknade artilleriregementen, nämligen Göta
artilleriregemente, Wendes artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente,
Upplands artilleriregemente och Smålands artilleriregemente, skall bestå
av samma personal, som ovan under b) angivits, med undantag därav,
att antalet hovslagarfurirer i samtliga stater minskas till 1, att staten
för Wendes artilleriregemente ökas med 1 sergeant och 2 furirer av 2.
klassen, samt att i staten för Norrlands artilleriregemente icke upptages
någon regementsveterinär.
Gotlands artillerikår skall bestå av:
71 volontärer,
ä)
Officerare:
1 överstelöjtnant och chef,
6 kaptener,
8 löjtnanter samt
3 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
3 styckjunkare och
7 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
14 konstaplar,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
1 hovslagarkonstapel,
1 hovslagarartillerist,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 hantverkskon stapel och
1 liantverksartillerist.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
bestå av:
e) Bodens artilleriregemente skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
10 kaptener,
21 löjtnanter samt
7 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
8 styckjunkare och
17 sergeanter.
Manskap:
13 furirer av 1. klassen,
24 furirer av 2. klassen,
30 konstaplar,
105 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
3 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Pensionerad personal:
1 biträde liosregementsintendenten,
1 vapenunderofficer och
1 uppbördsman för furage.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr l.
415
f) Arméartilleriregementet skall bes
Officerare:
1 överste ocli chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
12 kaptener,
20 löjtnanter samt
6 underlöjnanter och fänrikar.
Underofficerare:
10 styckjunkare och
19 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
27 furirer av 2. klassen,
35 konstaplar,
113 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
2 sjukvårdsartillerister,
g) Luftvärnsartilleriregementet skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 major,
7 kaptener samt
21 löjtnanter.
Underofficerare:
7 styckjunkare och
15 sergeanter.
Manskap:
8 furirer av 1. klassen,
15 furirer av 2. klassen,
24 konstaplar,
74 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
2 hantverksfurirer av 2. klassen, *)
*) Avsedd för Karlsborgs garnison.
tå av:
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
4 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Musikpersonal:
1 musikstyckjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare.
Pensionerad personal:
1 biträde hosregementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
bestå av:
3 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Musikpersonal:'')
1 musikdirektör,
1 musikstyckjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
2 musikvicekonstaplar,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civil personal:
1 garnisonspastor å Karlsborg.
Pensionerad personal:
1 biträde hos regementsintendenten,
1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.
416
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
h) Norrbottens artillerikår skall bestå av:
Officerare:
1 major och chef,
4 kaptener,
6 löjtnanter samt
2 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
10 konstaplar,
20 volontärer,
1 sjukvårdskonstapel,
l sjukvårdsartillerist,
1 hovslagarkonstapel och
1 hovslagarartillerist.
2 styckjunkare och
6 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
4. Fortifikationen
a) Vid fortifikationen skall finnas
Officerare:
3 överstar,
4 överstelöjtnanter,
9 majorer,
49 kaptener,
61 löjtnanter samt
20 underlöjtnrnter och fänrikar.
Pensionerad personal:
1 expeditionsunderofficer och vapen
underofficer samt
1 kasernunderofficer och väbel.
och ingenjörtrupperna.
följande personal anställd, nämligen
1 radioingenjör,
9 fortifikationskassörer,
1 departementsskrivare,
5 vapenhantverkare,
7 tygverkmästare,
24 tyghantverkare och
5 förrådsvaktmästare.
Underofficerare:
33 fanjunkare och
66 sergeanter.
Civil personal:
1 regementspastor och
1 expeditionsvakt.
Musikpersonal:
2 musikfanjunkare och
2 musiksergeanter.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
2 bataljonsveterinärer,1)
Pensionerad personal:
1 bibliotekarie,
1 expeditionsofficer,
4 biträden hos regementsintendenter,
7 expeditionsunderofficerare och
1 uppbördsman m. m. å Laxön.
b) Vid vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband skall
finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen
vid Svea ingenjörkår:
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
11 furirer av 2. klassen,
14 korpraler,
14 vicekorpraler,
80 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
'') Därav en avsedd för Karlsborgs garnison.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
417
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhan tverkarkorpral,
1 vapenliantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
3 liantverksvicekorpraler ocli
8 hantverkssoldater.
vid Göta ingenjörJcår :
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
10 vicekorpraler,
58 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjuk vårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
vid Fälttelegraf regementet:
Manskap:
7 furirer av 1. klassen,
14 furirer av 2. klassen,
20 korpraler,
20 vicekorpraler,
110 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 liovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhan tverkarkorpral,
1 vapenhan tverkarvicekorpral,
vid Bodens ingenjörkär:
Manskap:
3 furirer av 1. klassen,
7 furirer av 2. klassen,
Mnsikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 liantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
2 hantverksvicekorpraler och
0 hantverkssoldater.
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
3 hantverksfurirer av 2. klassen,
6 hantverkskorpraler,
5 hantverksvicekorpraler och
12 hantverkssoldater.
Miisikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
11 korpraler,
10 vicekorpraler,
56 volontärer,
418
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
vid Norrlands ingenjörkår:
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
7 furirer av 2. klassen,
10 korpraler,
10 vicekorpraler,
60 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 liantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
2 hantverksvicekorpraler ocli
6 hantverkssoldater.
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 liantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler och
8 hantverkssoldater.
5. Trängen och trängtrupperna.
a) Den för trängen gemensamma
nämligen:
Officerare:
1 överste,
3 överstelöjtnanter,
3 majorer,
24 kaptener,
33 löjtnanter samt
11 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
25 fanjunkare och
50 sergeanter.
Musikpersonal:
6 musikfanjunkare och
6 musiksergeanter.
staten skall upptaga följande personal,
Civilmilitär personal:
6 regementsläkare,
6 bataljonsläkare,
5 bataljonsveterinärer,
20 hantverkare och
6 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
2 regementspastorer.
Pensionerad personal:
6 biträden hos regementsintendenter,
1 expeditionsunderofficer samt
12 vapenunderofficerare och uppbördsman
för furage m. m.
b) Yid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas
anställd följande manskapspersonal, nämligen
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
419
vid Svea och Norrlands tr ängkår er:
Manskap: Musikinanskap:
4 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
11 vicekorpraler,
17 volontärer,
1 hovslagarkorpral och
1 liovlagarvicekorpral.
vid Göta trängkår, Skånska
träng kårer:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
tr ängkåren samt Västmanlands och Ostgöta
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
8 furirer av 2. klassen,
8 korpraler,
9 vicekorpraler,
13 volontärer,
1 hovslagarkorpral och
1 liovslagarvicekorpral.
Musikwauskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
6. Intendenturkåren och intendenturtruppema.
Yid intendenturkåren och intendenturtruppema skall finnas anställd följande
personal, nämligen:
Officerare:
2 överstar,
5 överstelöjtnanter,
9 majorer,
7 7 kaptener och
14 löjtnanter.
Underofficerare:
70 förvaltare,
6 fanjunkare och
11 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen och
13 furirer av 2. klassen.
Civilmilitär personal:
2 departementsskrivare.
Civil personal:
1 expediti onsVakt.
Pensionerad personal:
2 expeditionsofficerare vid armé
förvaltningens
intendentsdepartement,
2 biträden vid intendenturförråd
och
5 expeditionsunderofficerare.
420
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
G. Vissa civilmilitära samt civila kårer och stater.
1. Fältläkarkåren.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 generalfältläkare,1) 51 bataljonsläkare3 * *)) samt
1 överfältläkare,1) 44 bataljonsläkare vid fältläkar
6
fältläkare,1 2) kåren.1)
46 regementsläkare,3)
2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.
Den å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm uppförda överläkarbeställningen
med bataljonsläkares lön skall ändras till en överläkarbeställning
med regementsläkares lön.
Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad officer.
Å staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg skola uppföras 1 regementsläkare
och 1 bataljonsläkare, avsedda för nämnda sjukhus och garnisonen å
Karlsborg.
Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 45 ordinarie sjuksköterskor.
3. Fältveterinärkåren.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 överfältveterinär,1) 10 regementsveterinärer3) samt
6 fältveterinärer,2) 20 bataljonsveterinärer.3)
4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.
Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande
personal, nämligen; ,
Ordinarie befattningshavare:
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
2 tygmästare av 2. klassen,
5 tyg- eller fabriksingenjörer,
2 departementsskrivare,
12 tyg- eller fabriksförvaltare av
klassen,
8 tygförvaltare av 2. klassen,
18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,
6 verkmästare av 1. klassen,
2 verkmästare av 2. klassen,
9 tyg- eller fabriksskrivare,
1. 49 tyghantverkare och
7 fortmaskinister.
*) Uppförd å arméförvaltningens stat.
s) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
s) Uppförda å truppförbandens m. fl. stater.
*) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
421
Pensionerad personal:
1 ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,
1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets tekniska revision,
1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets civilbyrå,|samtliga pen3
expeditionsunderofficerare vid artilleridepartementets mili-Isionerade un
t
är byrå, j derofficerare.
7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och Stockholms
tygstation samt
2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.
5. Ecklesiastikstaten.
Denna stat skall bestå av:
44 regementspastorer,1)
2 garnisonspastorer* 2) samt
1 slottspastor.3)
fi. Polispersonalen.
Arméns polispersonal skall bestå av:
i Boden: å Karlsborg:
1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och
5 överkonstaplar, 1 konstapel.
18 konstaplar och
6 extra konstaplar.
H. Härens hästar och remontering*väsendet.
1. Härens hästar.
Egna tjänstehästar.
Nedan omförmäld personal skall vara skyldig att var och en hålla en
egen tjänstehäst, nämligen:
chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet, inspektören för
militärläroverken m. m., de sex arméfördelningscheferna, generalfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen, militärbefälhavaren
på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören för kavalleriet
och inspektören för trängen........................................... tillhopa 15 hästar
chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ........ 1 häst
samtliga officerare vid generalstaben med undantag av militärattachéerna
................................................................ tillhopa 52 hästar
chefen för artilleristaben................................................................. 1 häst
chefen för krigshögskolan ............................................................... 1 »
‘) Uppförda å truppförbandens stater.
s) Uppförda, 1 å staten för kommendantskapet i Boden ock 1 å staten för luftvärnsartilleriregementet.
3) Uppförd å staten för krigsskolan.
422
Första särskilda utskottets utlåtande hr 1.
chefen för
vid samma skola
krigsskolan
rensom fcadettofficeren ur
kavalleriet
... tillhopa
chefen för ridskolan ävensom de fyra lärarna därstädes
samtliga regements- och kårchefer vid infanteriet ......
samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar ........
samtliga regementschefer vid artilleriet ......................
hästar
5
28
162
9
eller tillhopa 276 hästar
Stamhästar.
Vid armén skola finnas tillhopa !,369 stamhästar, nämligen,
vid lan tf örs varets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben m, fl.
staber och undervisningsverken:
lantförsvarets kommandoexpedition ................... 1
generalitetet, arméfördelningsstaberna och trång
inspektionen ........... ...........................................
. 61
generalstaben .........................................................
. 39
artilleristaben ...........................................................
15
kommendantskapet i Boden..................................
2
militärbefälet på Gotland .....................................
2
fälttygmästare!! ........................................................
1
undervisningsverken ........................... ...................
. 11 tillhopa
132
hästar
vid infanteriet.........................................................
»
655
»
» kavalleriet..........................................................
3,930
/>
» artilleriet ..........................................................
2,149
8
» fortifikationen och ingenjörtrupperna ..........
»
221
» trängtrupperna...............................................
»
268
»
» intendenturtrupperna .....................................
*
4
eller tillhopa
7,369
hästar
Lejda hästar.
Antalet liästlejningsdagar vid armén
vid infanteriet .................
» kavalleriet .................
» artilleriet....................
» ingenjörtrupperna .....
» trängtrupperna .........
» intendenturtrupperna
skall beräknas sålunda:
.................... 33,540 lejningsdagar
................... 1,600
................... 107,000
.................... 36,510
.................... 22,300
................... 2,500
eller tillhopa 203,450 lej ningsdagar.
2. Remonteringsväsendet.
Antalet remonter.
Årligen skall följande antal remonter tillföras armén,
vid kavalleriet .......................................................................
» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna......................
ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästai
nämligen:
.... 415 remonter
.... 243
... 10 »
eller tillhopa 668 remonter.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
423
Remonteringsstyrelsen.
Den vid remonteringsstyrelsen anställda personalen skall utgöras av:
1 clief, officer på reservstat eller i reserven, och
1 redogörare, pensionerad officer.
Remontdepåerna.
Yid armén skola finnas tre nemontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster
i Skåne, Gudhem i Västergötland och Utnäslöt i Västmanland.
I. Reservpersonal.
1. Personal pä reservstat.
För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare, läkare och
veterinärer fordras, förutom full tjänstduglighet, 7 tjänsteår såsom officer,
respektive militärläkare eller militärveterinär. Såsom villkor för sådan övergång
skall för underofficer fordras 4 tjänsteår som sergeant vid eller i
regemente (kår) och 34 levnadsår.
Kapten (ryttmästare) på reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall
kunna befordras till major på reservstat. Regementsläkare (regementsveterinär)
på reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna befordras
till fältläkare (fältveterinär) på reservstat.
Personal på reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig, och då
värnpliktig eljest inkallas till rikets försvar, ävensom vid sådan övning,
som till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt
dessutom i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden.
a) Reservstaten för officerare och underofficerare skall bestå av:
2 generalspersoner,
0 överstar,
56 majorer,
325 kompaniofficerare och
102 underofficerare.
b) Reservstaten för fältläkarkåren skall bestå av:
2 fältläkare och
4 regementsläkare.
c) Reservstaten för fältvetermärkåren skall bestå av:
1 fältveterinär och
1 regementsveterinär.
2. Personal i arméns reserver.
a) Officerare och underofficerare, vilka inom regementes (kårs) reserv vunnit
sin första officers- respektive underofficersanställning.
424
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i krig, och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar, ävensom vid
sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld,
samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden
intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder: vid infanteriet,
träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga truppslag
i 45 dagar.
Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp,
officer med 750 kronor och underofficer med 600 kronor.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelse utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400
kronor.
Därest officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den förrätt
till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga
eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden för dödsfallet
efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.
Officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom
åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara berättigad
att utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas efter 5 procent
kapitaliserade värde svarande belopp.
b) Officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning
på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes
(kårs) reserv.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare och underofficerare.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400
kronor.
c) Underbefäl i reserven.
Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det kalenderår,
varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara tjänstgöringsskyldig
i krig, samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar,
ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan
bliva anbefalld.
d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.
Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven skola
indragas.
Vad ovan under a) och b) föreslagits i fråga om tjänstgöringsskyldighet,
avlönings- och pensionsförmåner samt ekiperingshjälp för officerare, skall i
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
425
tillämpliga delar gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att den
ordinarie tjänstgöringsskyldigheten i fred, oavsett vid vilket truppslag tjänstgöringen
fullgöres, skall vara 45 dagar under loppet av varje treårsperiod
av tjänstetiden.
J. övergången till den nya härordningen.
De ovan föreslagna ändringarna i nu gällande härordning skola träda i
kraft under budgetåret den 1 juli 1926—den 30 juni 1927 å de tider Kungl.
Maj:t bestämmer.
2) att riksdagen — under samma förutsättning som under
punkt 1) här ovan — ville beträffande sjöförsvaret fatta följande
beslut:
SJÖFÖRSVARET,
i. Flottan.
Sj okrigsmaterielen:
att beträffande benämningar av fartygsslag, livslängder för fartyg, linjeindelning
samt för ersättningsbyggnad närmast ifrågakommande fartygstyper
Kungl. Maj:ts förslag följes,
att sjöstyrkorna skola hava den storlek och indelning, som i enlighet med
närmare anvisningar i motionen 1:245 framgår av nedanstående, nämligen:
kustflottan: 6 pansarskepp, 5 kryssare, 8 jagare, 12 torpedbåtar, 7 undervattensbåtar,
3 depåfartyg och 16 vedettbåtar,
lokalstyrkorna: 3 pansarskepp, 2 jagare, 15 torpedbåtar, 2 motortorpedbåtar,
10 undervattensbåtar, 5 depåfartyg och 6 vedettbåtar, samt
materialreserven: 2 pansarskepp samt 10 trängfartyg och övriga fartyg;
att under budgetåren den 1 juli 1924—den 30 juni 1929 skola byggas
ytterligare 2 jagare och 1 torpedundervattensbåt av i huvudsak samma typer
som de år 1924 redan beslutade.
Fredsorganisationen:
att beträffande marinens centrala myndigheter, personalchefer och inspektörer
samt sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och sjökarteverket Kungl. Majits
förslag följes,
att beträffande sjöstyrkornas rustningsplan, personalbehov och övningskostnader
samt flottans stationer och varv, örlogsdepåer jämte skeppsgosseinstitutionen
följas i motionen 1: 245 anförda principer,
att flygvapnets utbildningskurser (i vad angår marinens personal), särskild
-utbildning av officerare m. m., personal från flottan till kustfästningarna
426
Försia särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
samt flottans musikpersonal anordnas och organiseras enligt Kungl. Maj:ts
förslag,
att flottans personalstater, efter framräknande av å försvarsdepartementet
eller flygvapnets stater uppförda befattningar, beräknas till:
officerskåren: 5 flaggman, 8 kommendörer, 18 kommendörkaptener av l:a
graden, 21 kommendörkaptener av 2:a graden, 118 kaptener samt 155 löjtnanter
och fänrikar,
underofficerskåren: 30 förrådsförvaltare, 160 underofficerare av l:a och 385
av 2:a graden,
sjömanskåren: 350 flaggkorpraler, 1,165 korpraler, därav 200 högbåtsman,
och 1,810 meniga, samt
skeppsgossekåren: 500 skeppsgossar, varav högst 350 i Karlskrona och
återstoden i Marstrand;
åt t beträffande mariningenjörkåren, marinintenden turkåren, marinläkarkåren
samt ecklesiastikstaten Kungl. Maj:ts förslag följes.
Reservpersonal:
att beträffande personal å reservstat samt personal i flottans reserv
Kungl. Maj:ts förslag ävenså följes.
De värnpliktiga och deras redovisning:
att utbildningstiden för de värnpliktiga vid flottan bestämmes till en tid
av 350 dagar,
att beträffande inskrivning och redovisning Kungl. Maj:ts förslag följes,
samt
att beträffande de värnpliktigas avlöning tillämpas enahanda princip, som
ovan anförts under lantförsvaret.
II. Kustartilleriet.
Allmän organisation:
att rikets kustfästningar skola utgöras av Vaxholms fästning, Karlskrona
fästning, Älvsborgs fästning, Hemsö fästning, Hörningsholms och Luleå
kustpositioner, och
att Älvsborgs kustartillerikår bibeliålles.
De värnpliktiga:
att utbildningstiden för de värnpliktiga vid kustartilleriet skall beträffande
studenter, underbefäl och fackmän utgöra 350 dagar, för övriga till linjetjänst
uttagna 240 samt för ersättningsreservens värnpliktiga 180 dagar.
Fredsorganisationen:
att beträffande chefen för kustartilleriet jämte stab, kommendantskapen i
kustfästningarna, skjutskola och mineringsskolor, truppförbanden och övriga
personalbehov följas i motionen 1:245 angivna principer;
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1,
427
att kustartilleriets stat skall utgöras av:
officerskåren: 1 generalsperson, 2 överstar, 4 överstelöjtnanter, 8 majorer,
38 kaptener, 67 löjtnanter och fänrikar,
underofficerskåren: 7 förrådsförvaltare, 39 underofficerare av l:a och 90 av
2:a graden,
manskap: 80 flaggkorpraler, 306 korpraler och 580 meniga,
musikpersonal: 2 musikstyckjunkare samt
2 regementspastorer.
Ileservpersonal:
att beträffande reservpersonal Kungl. Maj:ts förslag följes.
III. Sjöförsvarets engångskostnader.
att slutligen beträffande vissa engångskostnader riksdagen måtte anvisa
ett belopp av 12,538,000 kronor för materielanskaffning, vilken summa fördelas
på 10 år med avrundat 1,254,000 kronor årligen.
IV. övergången till den nya marinorganisationen.
Föreslagna ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i kraft
under budgetåret den 1 juli 1926—30 juni 1927 å de tider Kungl. Maj:t
bestämmer.
3) att riksdagen i samband med ny härordnings antagande
måtte besluta,
att för det frivilliga skytteväsendets befrämjande skall beräknas
ett ordinarie anslag av 500,000 kronor.
K. Angående värnpliktslagen.
Det av mig motionsvis (I: 246) framlagda förslaget till värnpliktslag har i
motionen avfattats under jämförelse med hittills gällande värnpliktslag.
Motionen har därvid accepterat sådana i den kungl. propositionen nr 51
förekommande jämkningar i nämnda lag, som endast hava mera formell betydelse
och alltså kunna förenas med de i min huvudmotion (I: 245) framlagda
huvudgrunder angående allmänna villkor för värnpliktens fullgörande
428
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
eller frikallelse därifrån, uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, värnpliktiges
uppdelning på och tjänstgöringsskyldighet vid olika vapenslag, utbildningstiden
o. s. v. I fråga om dylika formella jämkningar har jag alltså
icke anledning att reservera mig. Likaså kan jag ansluta mig till den av
utskottet föreslagna nya lydelsen av § 28 mom. 1, men vill med anledning
av den av utskottet på denna punkt anförda motiveringen framhålla, att inom
utskottet full enighet synes ha rått därom, att den i momentet berörda inkallelsen
självfallet kan äga rum, därest en social konflikt skulle utveckla
sig så, att den blir av beskaffenhet att äventyra rikets säkerhet.
Däremot föreligga här nedan förslag till lydelse av de paragrafer, som äro
konstitutiva för den av mig i huvudmotionen (I: 245) förordade härorganisationen,
i vilka hänseenden jag självfallet icke kan biträda utskottets förslag
till värnpliktslag.
Jag får alltså hemställa, att riksdagen — under förutsättning, att riksdagen
fattar beslut angående försvarsväsendets ordnande i huvudsaklig överensstämmelse
med ovan i anslutning till motionen I: 245 gjorda yrkande —
måtte för sin del, med bifall i övrigt till utskottets förslag till värnpliktslag,
antaga nedanstående lydelse av följande paragrafer i densamma:
Förslag
till
Y ärnpliktslag.
KAP. I.
Allmänna bestämmelser.
§4.
Från värnpliktens fullgörande frikallas den, som till följd av lyte, stadigvarande
sjukdom, bestående kroppslig svaghet eller annan dylik orsak icke
är duglig till krigstjänst.
§6.
1. Yngling, vilken avlagt studentexamen eller ei-hållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk, eller som vid annan läroanstalt för.
värvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar, skall anses
däremot svara, så ock yngling, vilken vid navigationsskola avlagt sjökaptenseller
styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller andra klass, må
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 429
redan det år, då lian fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning.
För bifall härtill fordras att vara duglig till krigstjänst.
2. Annan yngling, än i mom. 1 avses, må ock redan det år, då lian
fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning för utbildning till
plutonchef eller motsvarande befattning, där han är duglig till krigstjänst
och, på sätt Konungen förordnar, visar sig äga förutsättningar för dylik utbildning.
3. Likaledes må annan yngling, än i mom. 1 avses, redan det år, då han
fyller aderton eller nitton år, anmäla sig till inskrivning antingen för att utbildas
till underbefäl eller fackman vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna,
trängtrupperna, intendenturtrupperna eller kustartilleriet eller för att
från annat inskrivningsområde än Norrbottens uttagas för utbildning vid
Norrbottens regemente.
För bifall härtill fordras, att han är duglig till krigstjänst och i övrigt
lämplig till den tjänstgöring, vartill han anmäler sig.
4. För---— tjugu år.
5. Yad i denna lag stadgas om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar för
de enligt denna § inskrivna, även innan de inträtt i värn pliktsåldern.
§ F
Till krigstjänst duglig värnpliktig uttages till linjetjänst eller till ersättningsreserven.
KAP. II.
Om de värnpliktigas inskrivning och redovisning.
§ l’4.
1. Vid inskrivningsförrättning är varje till densamma inkallad värnpliktig
med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus och inmönstrad till
sjöfart, skyldig att personligen inställa sig; dock må utan personlig inställelse
inskrivas värnpliktig, som i den ordning, Konungen föreskriver, styrker,
att han är duglig till krigstjänst, och som antingen finnes enligt § 43 mom.
1 hava visat laga förfall för uteblivandet eller ock innehar anställning utomlands
eller uppehåller sig därstädes för idkande av studier eller för utbildning
i sitt yrke.
2. Efter inskrivningen erhåller deii värnpliktige en inskrivningsbok, varuti
skall av vederbörande befäl antecknas vad som är av vikt att känna beträffande
hans värnplikt, och med vilken bör följa ett utdrag av denna lag
.samt av andra lagar och staganden rörande krigsmakten.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 sand. lavd. 1 B höft. (Nr 1.) 722 25 29
430
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
3 * Överstiger — — — — — bestämd, Sådan gottgörelse tillkommer
(lock icke värnpliktig, som tillförene utan laga förfall uteblivit från dylik
förrättning.
KAP. III.
Om uppskov med inskrivning eller tjänstgöring, så ock om frikallelse
efter inskrivning.
§ 16-
1. Uppskov med inskrivning till nästföljande års inskrivningsförrättning
meddelas värnpliktig, som av en eller annan möjligen övergående anledning,
såsom tillfällig sjukdom, försenad eller otillräcklig kroppsutveckling eller
dylikt, vid inskrivningsförrättningen befinnes vara oduglig eller olämplig till
krigstjänst eller kunna genom de med tjänstgöringen förenade ansträngningarna
utsättas för men eller fara.
2. Sådant uppskov meddelas ock:
a) den, vilken liar hustru, barn eller fosterbarn, som är för sitt uppehälle
väsentligen beroende av hans arbete; samt
b) enda arbetsföra sonen, sonsonen eller dottersonen till orkeslös eller
vanför fader, farfader, morfader eller till änka, frånskild eller övergiven
hustru eller ogift kvinna, enda arbetsföra fostersonen till orkeslös eller vanför
fosterfader eller till fostermoder, ävensom enda arbetsföra brodern till
ett eller derå minderåriga eller vanföra faderlösa syskon, dock endast såvida
sagda föräldrar, far eller morföräldrar eller fosterföräldrar eller syskon
äro för sitt uppehälle väsentligen beroende av hans arbete.
Har sådan för sitt uppehälle av den värnpliktiges arbete väsentligen beroende
anhörig, som under b) sägs, av samme värnpliktig erhållit försörjning
alltifrån början av kalenderåret närmast före inskrivningsförrättningen eller,
där behovet av försörjning uppstått först vid senare tidpunkt, alltifrån behovets
uppkomst, kan även i det fall, att den värnpliktige icke är den enda
arbetsföra sonen, sonsonen, dottersonen, fostersonen eller brodern, uppskov
med inskrivningen medgivas honom, därest han är den enda, som, såvitt
veterligt är, kan lämna nödigt fösörjningsbidrag.
3. Förefinnes anledning till uppskov enligt mom. 1 ännu vid inskrivningsförrättningen
det år, under vilket den värnpliktige fyller tjugufyra år,
frikallas han från värnpliktens fullgörande under fredstid.
4. Bliver inskriven värnpliktig till följd av sådan orsak, som omförmäles
i § 4, oduglig till krigstjänst, äger han att, på framställning hos behörig inskrivningsnämnd,
varda frikallad från värnpliktens vidare fullgörande.
5. Har utländsk man, som icke förut varit svensk medborgare, blivit
genom naturalisation upptagen till medborgare här i landet och fyller han
det år, inskrivningen sker, minst tjugusex år, eller kan han med intyg styrka,
att han i utlandet gjort militärtjänst under längre tid, än vad i § 27 mom. 1
sägs, skall han frikallas från värnpliktens fullgörande under fredstid.
Första särskilda utskottets utlåtande nr 1.
431
6. Sådan frikallelse äge ock rum:
a) beträffande annan än i mom. 5 sägs, vilken kan med intyg styrka, att
han i utlandet gjort militärtjänst under längre tid än i § 27 mom. 1 stadgas;
samt
b) beträffande den, som från riket avflyttat till land inom främmande
världsdel och därefter åter inflyttat hit, dock under villkor
att avflyttningen icke skett i strid med då gällande föreskrifter om utvandring,
att han under det år, han återinflyttat, fyllt minst tjuguåtta år, och
att minst nio år förflutit från avflyttningen till återinhyttningen, häri således
icke inberäknad den tid, som vistelsen i riket varat, innan förlorad
svensk medborgarrätt återförvärvats.
§ 17.
1. Uppskov till nästföljande år med påbörjandet av den i § 27 föreskrivna
första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd för värnpliktiga, uttagna till
linjetjänst, kan vid inskrivningen medgivas:
a) å sjömanshus------ — sig;
b) å sjömanshus — —---navigationsskola;
c) värnpliktig, ----— — frånvarande; samt
d) värnpliktig,------ — olägenheter.
Fortfar anledning till uppskov med ovan nämnd tjänstgöring, må förlängt
uppskov, varje gång för ett år av vederbörande inskrivningsnämnd beviljas
den värnpliktige; dock att tjänstgöringen, utom i fall, som i mom. 8 här
nedan avses, skall taga sin början senast det år, under vilket han fyller
tjugufyra år.
2. Y ppas för värnpliktig, uttagen till linjetjänst, efter det inskrivningsförrättningen
avslutats, sådan anledning till uppskov, varom i mom. 1 för
mäles, med påbörjande av den i § 27 föreskrivna första tjänstgöring eller
tjänstgöring i en följd, må uppskov med påbörjande av nämnda tjänstgöring
till nästföljande ar medgivas den värnpliktige i den ordning, Konungen bestämmer.
1 ortfar anledning till uppskov eller har annan uppskovsanledning
av beskaffenhet, som ovan nämnts, yppats före nästinfallande inskrivningsförrättning,
åligger det den värnpliktige, där han önskar ytterligare uppskov
med ifrågavarande tjänstgöring, att vid sagda förrättning göra framställning
därom hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall än
det, som tidigare föranlett uppskov, yppats så sent, att framställning icke
kunnat göras hos inskrivningsnämnden, må förnyat uppskov medgivas i den
ordning, Konungen bestämmer.
3. Från redan påbörjad första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd
må i den ordning, Konungen bestämmer, hemförlovas till linjetjänst uttagen
värnpliktig, för vilken efter tjänstgöringens början i anledning av dödsfall
eller annan av honom oberoende händelse inträtt förhållande, på grund varav
han är att likställa med i mom. 1 c) eller d) omförmäld värnpliktig. I samma
ordning må från redan påbörjad dylik tjänstgöring hemförlovas värnpliktig,
432
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
med avseende å vilken föreligger sådant förhållande, som i § 16 mom. 2
sägs, även om detsamma förefunnits före tjänstgöringens början, dock under
förutsättning att förhållandet inträtt, efter det inskrivningsförrättningen avslutats,
och att ansökning om hemförlovning gjorts inom trettio dagar från
tjänstgöringens början.
Fortfar förfallet eller har annan anledning av beskaffenhet, som ovan
sägs, till uppskov med den återstående tjänstgöringen yppats före nästinfallande
inskrivningsförrättning, åligger det den värnpliktige, där han önskar
uppskov med nämnda tjänstgöring, att vid sagda förrättning göra framställning
därom hos vederbörande inskrivningsnämnd. Har annat förfall än det,
som tidigare föranlett hemförlovning, yppats så sent, att framställning icke
kunnat göras hos inskrivningsnämnden, må uppskov medgivas i den ordning,
Konungen bestämmer.
4. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, för vilken vid inskrivningsförrättning
förelegat sådant förhållande, som i § 16 mom. 2 omförmäles, men vilken
av glömska, okunnighet eller liknande orsak försummat att då begära uppskov
med tjänstgöringen, må, på därom gjord ansökan och efter prövning i
varje särskilt fall, i den ordning, Konungen närmare bestämmer, erhålla
uppskov med eller hemförlovning från tjänstgöringen.
5. Värnpliktig, som vid navigationsskola avlagt styrmansexamen och förklarar
sig ämna efter avlagd sjökaptensexamen söka anställning såsom reservofficersaspirant
för utbildning till reservofficer vid marinen, må, på ansökan,
gjord inom trettio dagar från det att den för honom i § 27 bestämda
tjänstgöringen tagit sin början, i och för avläggande av sjökaptensexamen
hemförlovas från pågående tjänstgöring, dock med skyldighet för sådan värnpliktig
att fullgöra den återstående tjänstgöringen, om han icke avlagt sjökaptensexamen
och vunnit anställning såsom reservofficersaspirant senast
året efter det, då han hemförlovats.
6. Huruvida och i vad mån värnpliktig, som jämlikt mom. 3, 4 eller 5
hemförlovats, må anses hava fullgjort honom åliggande tjänstgöring, ävensom
i vilken ordning den återstående tjänstgöringen skall fullgöras, därom
meddelar Konungen erforderliga bestämmelser.
7. Uppskov med påbörjande av i § 27 föreskriven annan tjänstgöring
än ovan i mom. 1 sägs eller med i § 36 mom. 1 föreskriven landstormsövning,
så ock hemförlovning från sådan tjänstgöring eller övning må beviljas
i den ordning, Konungen bestämmer.
8. Är anledning till uppskov med eller hemförlovning från tjänstgöring,
varom i denna § sägs, av beskaffenhet, som i § 16 mom. 2 omförmäles, och
förefinnes sådan anledning ännu fjärde året efter det, då den värnpliktige
erhöll uppskov eller hemförlovades, galle vad i mom. 3 av sistnämnda § är
stadgat.
Dock skall vad nu sagts icke äga tillämpning, där anledningen är av beskaffenhet,
varom i § 16 mom. 2 a) sägs, och uppskovet eller hemförlovningen
avsett repetitionsövning eller i § 36 mom. 1 föreskriven landstormsövning.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
433
KAP. IV.
Om inskrivningsnämnd och inskrivningsrevision.
§ 18.
1- För rullföringsområde skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående
av en regementsofficer såsom ordförande samt två andra ledamöter, nämligen
en läkare och en inom området bosatt, icke militär person, vilken
jämte en suppleant väljes varje gång för ett år av landstinget eller, där rullföringsområde
utgöres av stad, som ej lyder under landsting, av stadsfullmäktige.
Omfattar rullföringsområde landsdelar, hörande under olika landsting,
eller landsdel och stad, som ej lyder under landsting, väljes särskilt
för varje sådan landsdel eller stad en ledamot i nämnden jämte en suppleant.
Av landsting eller stadsfullmäktige vald ledamot eller, i händelse
han är hindrad, hans suppleant deltager i nämndens förrättningar endast i
vad angår det område, för vilket han blivit vald.
För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas två
eller liera inskrivningsnämnder, var och en för viss del av rullföringsområdet,
sammansatta såsom ovan är föreskrivet.
Nämnden biträdes av rullföringsbefälhavaren eller i de fall, Konungen
bestämmer, annan officer.
2. För sjömanshus skall finnas en inskrivningsnämnd, bestående av en
regementsofficer såsom ordförande och två andra ledamöter, nämligen en
läkare och en inom staden, där sjömanshuset är beläget, bosatt, icke militär
person, vilken jämte en suppleant väljes på sätt i mom. 1 är för varje fall
stadgat.
Nämnden biträdes av sjörullföringsbefälhavaren eller i de fall, Konungen
bestämmer, annan officer.
3. För att beslut må kunna av inskrivningsnämnd fattas, erfordras, att
samtliga ledamöter äro tillstädes.
§ 19.
1. Inskrivningsnämnd —----åligger:
a) att pröva de värnpliktigas duglighet till krigstjänst och lämplighet för
olika slags utbildning;
b) att pröva och besluta om de i §§ 4, lfi och 17 omnämnda frikallelser,
och uppskov eller, där enligt vad i § 22 sägs, sådant tillkommer inskrivningsrevision,
anteckna vad som i och för avgörandet kan för inskrivningsrevisionen
vara av vikt att känna;
c) att, därest för frånvarande värnpliktig företes intyg om kroppslig eller
ändlig brist av sådan beskaffenhet, att den synes nämnden till fullo ådagaliigga
hans oduglighet till krigstjänst, utan hinder av den värnpliktiges frånvaro
besluta hans frikallelse från värnpliktens fullgörande;
d) att verkställa behörig inskrivning av de värnpliktiga;
434
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i § 24
stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven eller där, enligt
vad Konungen bestämmer, sådan uttagning tillkommer inskrivningsrevision,
uppgöra förslag till uttagningen med angivande av de värnpliktigas större
eller mindre lämplighet för linjetjänst samt vad eljest i och för uttagningen
kan för inskrivningsrevisionen vara av vikt att känna;
f) att mottaga de värnpliktigas anmälningar rörande det truppslag vid
hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som de önska bliva tilldelade,
ävensom att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, tilldela
inskrivna värnpliktiga olika truppslag och tjänster, eller där, enligt vad
Konungen bestämmer, sådan tilldelning tillkommer inskrivningsrevision,
uppgöra förslag rörande tilldelningen med angivande av de värnpliktigas
lämplighet för olika truppslag och tjänster;
g) att efterfråga, vilka av de värnpliktiga önska uttagas för utbildning till
underbefäl eller fackmän vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna, trängtrupperna,
intendenturtrupperna och kustartilleriet, för utbildning till plutonclief
eller motsvarande befattning eller för utbildning i särskild ordning vid
Svea eller Göta livgarde, eller vilka värnpliktiga önska uttagas från annat
inskrivningsområde än Norrbottens för utbildning vid Norrbottens regemente
och från annat inskrivningsområde än Gotlands för utbildning vid
Gotlands infanteriregemente, ävensom att enligt föreskrifter, som Konungen
meddelar, uppgöra förslag till dylik uttagning, varvid iakttages, att vid lika
lämplighet i första rummet ifrågakomma de, vilka anmält sig därtill, samt
att för utbildning till underbefäl eller fackmän icke böra uttagas sådana
värnpliktiga, som visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem
eller av deras arbete beroende nära anhöriga väsentliga svårigheter eller
olägenheter; samt
h) att tillställa inskriven värnpliktig den i § 14 nämnda inskrivningsbok
eller skriftligt meddelande angående det beslut, som inskrivningsnämnden
fattat.
Över nämndens beslut föres protokoll av ordföranden, därvid från beslut
avvikande mening, som blivit framställd av ordföranden eller annan ledamot
inom nämnden, antecknas till protokollet; och skola, innan nämnden åtskiljes,
såväl inskrivningslängderna som protokollet underskrivas av nämnden.
§ 21.
— årligen,
beslut.
valda.
— mening.
---läkare.
§ 22.
Inskrivningsrevisionen sammanträder på kallelse av ordföranden. Revisionen
åligger:
1. För-----
Där--— — —
De-----
2. För--— —
Revisionen--—
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
435
a) att pröva ocli avdöma besvär över inskrivningsnämnds beslut;
b) att granska och, där så finnes skäligt, ändra sådana inskrivningsnämnds
beslut, rörande vilka avvikande meningar äro antecknade till protokollet,
ävensom varje beslut rörande ärende, som omförmäles i § 19 mom. 1 c);
c) att-----kännedom;
d) att granska och, där så finnes skäligt, ändra inskrivnings- eller sjörullföringsbefälhavares
beslut i ärende, som jämlikt § 19 mom. 3 blivit revisionen
underställt;
e) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa i § 24
stadgad uttagning till linjetjänst och ersättningsreserven;
f) att i de fall och i den ordning, Konungen bestämmer, verkställa tilldelning
av värnpliktiga till visst truppslag eller viss tjänst;
g) att pröva och besluta angående de i § 17 mom. 1 omnämnda uppskov
för sådana värnpliktiga, som av revisionen uttagas till linjetjänst;
li) att verkställa uttagning av värnpliktiga för utbildning till underbefäl
eller fackmän vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna, trängtrupperna,
intendenturtrupperna och kustartilleriet, för utbildning till plutonchef eller
motsvarande befattning, för utbildning i särskild ordning vid Svea eller Göta
livgarde samt från annat inskrivningsområde än Norrbottens för utbildning
vid Norrbottens regemente och från annat inskrivningsområde än Gotlands
för utbildning vid Gotlands infanteriregemente; samt
i) att, på sätt Konungen närmare förordnar, verkställa i § 36 mom. 1 omnämnd
uttagning av värnpliktiga för utbildning till befäl eller fackmän vid
landstormen.
Inskrivningsrevisionen — — — — — bestämmer.
§ 23.
Inskrivningsrevisions beslut, rörande vilket avvikande meningar blivit av
minst två ledamöter antecknade till protokollet, skall underställas Konungens
prövning; och skola protokollet och övriga handlingar för sådant ändamål
genom ordförandens försorg ofördröjligen insändas till försvarsdepartementet.
Beslutet gånge dock i verkställighet, där ej Konungen annorlunda
förordnar.
I inskrivningsrevisions beslut må ändring ej sökas.
KAP. Y.
Om de värnpliktigas fördelning och tjänstgöringsskyldighet samt
underhåll och förmåner m. m.
§ 24.
1. Till linjetjänst uttagas:
a) värnpliktiga, vilka avlagt studentexamen eller erhållit avgångsbetyg från
gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk, eller som vid annan läroanstalt
förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad Konungen förordnar, skall anses
däremot svara, så ock värnpliktiga, som vid navigationsskola avlagt sjö
-
436 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
kaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen av första eller andra
klass;
b) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit
inmönstrade till sjöfart;
c) värnpliktiga, som frivilligt anmäla sig till och befinnas lämpliga för
linjetjänst; samt
d) bland övriga värnpliktiga, enligt de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, ett så stort antal, som erfordras för att årskontingenten skall
uppgå:
vid hären till 25,820 man, däri inräknade de under c), men ej de under a)
omförmälda värnpliktiga;
vid marinen till 3,020 man, däri inräknade de under b) och c), men ej de
under a) omförmälda värnpliktiga; samt
vid flygvapnet till 700 man, däri inräknade de under b) och c), men ej de
under a) omförmälda värnpliktiga;
dock att nu angiven årskontingent enligt bestämmelser, som Konungen
meddelar, må ökas med det antal, som motsvarar antalet i tidigare sådan
årskontingent inräknade värnpliktiga, vilka av anledning, som i § 16 mom. 2
sägs, föregående år erhållit uppskov med eller hemförlovning från den i
§ 27 mom. 1 föreskrivna första tjänstgöring eller tjänstgöring i en följd.
2. Till ersättningsreserven uttagas:
a) värnpliktiga, som med hänsyn till sin kroppsbeskaffenliet eller eljest
icke befinnas lämpliga för linjetjänst och icke äro att hänföra till de i mom.
1 a) och b) omförmälda; samt
b) övriga värnpliktiga, som ej enligt mom. 1 uttagits till linjetjänst.
3. Föreligger för värnpliktig, som uttagits till ersättningsreserven, vid
tjänstgöringens påbörjande sådant förhållande, att han är att hänföra till de
i mom. 1 a) omförmälda värnpliktiga, skall han enligt de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, överföras till linjetjänst.
4. Har beträffande värnpliktig, vilken jämlikt mom. 1 c) eller d) uttagits
till linjetjänst, efter tjänstgöringens påbörjande inträtt sådant förhållande
som i mom. 2 a) omförmäles, må han enligt de närmare föreskrifter, Konungen
meddelar, överföras till ersättningsreserven.
§ 25.
1. Värnpliktiga tilldelas hären, marinen eller flygvapnet sålunda:
A. Flygvapnet tilldelas:
a) å sjömanshus inskrivna värnpliktiga; samt
b) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga,
allt till det antal Konungen bestämmer.
B. Marinen tilldelas:
a) å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å sjömanshus
inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
437
inmönstrade till sjöfart, allt i den mån här avsedda värnpliktiga ej enligt
av Konungen meddelade bestämmelser skola tilldelas flygvapnet;
b) andra å sjömanshus inskrivna värnpliktiga till det antal, Konungen
bestämmer; samt
c) å sjömanshus icke inskrivna värnpliktiga, likaledes till det antal,
Konungen bestämmer.
C. Hären tilldelas alla värnpliktiga, som icke blivit tilldelade flygvapnet
eller marinen.
2. Värnpliktiga tilldelas truppslag vid hären samt tjänst vid marinen och
flygvapnet, på sätt §§ 19 och 22 bestämma.
3. Värnpliktig är skyldig att tjänstgöra vid det truppslag eller uti den
tjänst, som han tilldelats, dock att i de fall, Konungen prövar erforderligt,
värnpliktig skall vara skyldig fullgöra tjänstgöring även vid annat truppslag
eller i annan tjänst, där sådant ej medför förändring av den sammanlagda
tjänstgöringstiden.
§ 2ti.
1. Av infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och kustartilleriet tilldelade,
till linjetjänst uttagna värnpliktiga uttagas tjugufem procent förutbildning
till underbefäl eller fackmän.
2. Av trängtrupperna och intendenturtrupperna tilldelade, till linjetjänst
uttagna värnpliktiga uttagas tjugu procent för utbildning till underbefäl eller
fackmän.
§ 27.
1. Utbildningstid för värnpliktiga, uttagna till linjetjänst.
A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, som icke nämnes under B, C eller
D i detta moment, är skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar,
under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som nedan angivas,
nämligen:
a) vid infanteriet i sammanlagt etthundranittiofem dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundratjugu dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med tre repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman, skall
tjänstgöra i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrafemtio dagar, som tager sin
början under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte
året;
b) vid kavalleriet i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager sin början
under första året, samt
438
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
med två repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte
året;
c) vid artilleriet i sammanlagt tvåliundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om ettliundratrettiofem dagar, som tager sin
början vid fältartilleriet under andra året och vid fästningsartilleri under
första eller andra året, samt
med tre repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman, skall
tjänstgöra i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte
året;
d) vid ingenjörtrupperna i sammanlagt tvåliundrafyrtio, dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om etthundratrettiofem dagar, som tager sin
början under andra året, samt
med tre repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman, skall
tjänstgöra i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundratrettio dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om trettiofem dagar före utgången av sjätte
året;
e) vid trängtrupperna och intendenturtrupperna i sammanlagt ettliundranittiofem
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
vid trängtrupperna i trängtjänst och sjukvårdstjänst:
med en första tjänstgöring om etthundratjugu dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med tre repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte
året;
vid trängtrupperna i biltjänst:
med en första tjänstgöring om etthundrasjuttio dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt •
med en repetitionsövning om tjugufem dagar före utgången av femte året;
samt
vid intendenturtrupperna:
med en första tjänstgöring om etthundratjugu dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med tre repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte
året; dock att
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
439
värnpliktig, som vid trängtrupperna eller intendenturtrupperna uttagits
för utbildning till underbefäl eller fackman, skall tjänstgöra i sammanlagt
trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåliundrafemtio dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med två repetitionsövningar om tjugufem dagar före utgången av sjätte
året;
f) vid flottan i sammanlagt treliundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras i en följd med början under första eller andra året;
g) vid kustartilleriet i sammanlagt tvåhundrafyrtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om tvåhundrafem dagar, som tager sin början
under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av femte
året; dock att
värnpliktig, som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackman,
skall tjänstgöra i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras
:
med en första tjänstgöring om tvåhundrasextiofem dagar, som tager sin
början under första eller andra året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av femte
året; samt
h) vid flygvapnet i sammanlagt trehundrafemtio dagar, vilken tjänstgöring
skall fullgöras:
med en första tjänstgöring om trehundrafemton dagar, som tager sin
början under första året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem dagar under tredje året.
B. Värnpliktig, vilken före tjänstgöringens påbörjande avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt
läroverk, eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som,
enligt vad Konungen förordnar, skall anses däremot svara, eller som vid
navigationsskola avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller maskinistexamen
av första eller andra klass, är skyldig att, på sätt Konungen närmare
förordnar, under fredstid för sin utbildning tjänstgöra det antal dagar, som
nedan angives, nämligen:
a) vid hären i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
med en första tjänstgöring om minst tvåhundrasextiofem dagar, som tager
sin början under första året och antingen fullgöres i en följd eller uppdelas
på första och andra året, samt
med en repetitionsövning före utgången av femte året;
b) vid marinen i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras:
vid flottan i en följd med början under första eller andra året, och
440
Forsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
vid kustartilleriet med en första tjänstgöring om tvåhundrasextiofem
dagar, som tager sin början under första året och antingen fullgöres i en
följd eller uppdelas på första och andra året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av femte
året; samt
c) vid flygvapnet i sammanlagt trehundra dagar, vilken tjänstgöring skall
fullgöras;
med en första tjänstgöring om tvåhundrasextiofem dagar, som tager sin
början under första året, samt
med en repetitionsövning om trettiofem dagar under tredje året.
C. Värnpliktig, vilken vid inskrivningsförrättning eller hos befälhavaren
för det inskrivnings- eller sjörullföringsområde, vartill den värnpliktige hör,
på sätt Konungen närmare förordnar, visar sig äga förutsättningar för utbildning
till plutonchef eller motsvarande befattning, må fullgöra sin värnpliktstjänstgöring
på sätt under B föreskrives, ändå att han icke avlagt där
omförmält kunskapsprov. Har sådan värnpliktig, enligt vad i § 6 mom. 2
sägs, blivit inskriven redan det år, då han fyllde aderton eller nitton år, är
han skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt bestämmelserna
under B.
Kan det förutses, att yngling, vilken jämlikt § G mom. 3 inskrives redan
det år, då han fyller aderton eller nitton år, vid inträdet i värnpliktsåldern
kommer att hänföras till värnpliktiga, som under B omförmälas, är han
skyldig att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring enligt där meddelade bestämmelser.
B. Idkar värnpliktig, som i punkten B avses, vid någon statens högskola
eller annan därmed jämförlig högre läroanstalt studier för utbildning till
läkare, tandläkare, apotekare, veterinär eller ingenjör eller eljest i sådana
ämnen, att hans insikter kunna vara till särskilt gagn för krigsmakten,
eller gör i nämnda punkt avsedd värnpliktig sannolikt, att han kommer att
idka sådana studier, må, där hans insikter anses bliva bättre tillgodogjorda
genom värnpliktstjänstgöringens fullgörande i annan ordning än i sagda
punkt föreskrives, Konungen förordna, att enligt de närmare bestämmelser,
Konungen meddelar, tjänstgöringen skall, med rätt till avbrott under viss
tid för studiekursens fullföljande, fullgöras med dels militärutbildning, dels
fackutbildning och facktjänstgöring. Har ej den värnpliktige före utgången
av den tid, under vilken tjänstgöringen fått avbrytas, avlagt de studieprov,
Konungen bestämmer, skall den värnpliktige, enligt vad Konungen föreskriver,
fullgöra den tjänstgöring, som på grund av bestämmelserna under
B åligger honom; och räknas därvid genomgången militärutbildning honom
till godo på sätt Konungen prövar ''skäligt.
E. Under A nämnd värnpliktig, som uttagits för utbildning i särskild
ordning vid Svea eller Göta livgarde, må, på sätt Konungen finner gott förordna,
fullgöra all honom åliggande tjänstgöring under första och andra
året.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
441
Under A nämnd värnpliktig, som från annat inskrivningsområde än Norrbottens
uttagits för utbildning vid Norrbottens regemente, må, på sätt
Konungen finner gott förordna, fullgöra honom åliggande första tjänstgöring
samt en, två eller tre repetitionsövningar i en följd.
F. Oavsett vad under A stadgas, skall för där nämnda, infanteriet, trängtrupperna
och intendenturtruppema tilldelade värnpliktiga, som påbörja
första tjänstgöringen under första året, denna ökas med trettio dagar; dock
att vad nu sagts icke skall äga tillämpning vare sig i fråga om värnpliktiga
som uttagits för utbildning till underbefäl eller fackmän, eller i fråga om de
under E omförmälda värnpliktiga.
G. Repetitionsövning må icke, där ej Konungen finner nödigt att för
särskilda fall annorlunda förordna, äga rum
vid de inom Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län förlagda infanteriregementen under tiden från och med den
11 juli till och med den 31 augusti, samt
vid övriga infanteriregementen under tiden från och med den 11 juli till
och med den 9 september.
2. Tjänstgöringstid för värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserveu.
A. Till ersättningsreserven uttagen värnpliktig är skyldig att, på sätt
Konungen närmare förordnar, under fredstid tjänstgöra i sammanlagt etthundraåttio
dagar, vilken tjänstgöring skall fullgöras antingen i en följd med
början under första eller andra året eller ock med en första och en andra
tjänstgöring under de tre första åren. ,
B. Värnpliktig, vilken jämlikt bestämmelserna i § 24 mom. 4 efter tjänstgöringens
påbörjande överföres från linjetjänst till ersättningsreserven, är
skyldig att, på sätt Konungen närmare förordnar, tjänstgöra i sammanlagt
det antal dagar, som ovan under A i- detta moment sägs. Sådan värnpliktig
äger att såsom fullgjord värnpliktstjänstgöring tillgodoräkna sig den tid,
han tjänstgjort i linjetjänst.
•5. Särskilda bestämmelser.
A. Till linjetjänst uttagen värnpliktig, som, på sätt Konungen närmare
förordnar, visar sig vara i besittning av viss skjutskicklighet, äger, därest
han så önskar, åtnjuta tio dagars avkortning av den i mom. 1 föreskrivna
tjänstgöringstiden. Sådan avkortning skall, där Konungen ej för särskilda
fall annorlunda förordnar, äga ruin vid början av tjänstgöringen.
B. I den omfattning sådant finnes kunna ske, äger Konungen medgiva
till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga avkortning av den i mom. 2
föreskrivna tjänstgöringstiden.
C. Därest, på sätt Konungen närmare förordnar, hemförlovning skall äga
rum viss tid under pågående tjänstgöring, äge värnpliktig, som sådant åstundan
efter därom hos vederbörande militärmyndighet gjord framställning,
442
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
kvarstanna i tjänstgöring intill utgången av den tjänstgöringsperiod, till
vilken lian inkallats.
D. Enligt de närmare bestämmelser, Konungen meddelar, må till linjetjänst
uttagna värnpliktiga, vilka anmäla sig därtill villiga, i nedan angivna
omfattning, kvarbliva i tjänstgöring utöver den i mom. 1 föreskrivna tid,
nämligen:
a) vid flygvapnet: värnpliktig, som önskar undergå och anses lämplig för
utbildning till flygare; samt
b) vid varje [avdelning av krigsmakten: värnpliktiga till ett antal, motsvarande
antalet vakanser inom manskapsbeställningarna därstädes.
E. Där sådant med hänsyn till utbruten farsot eller andra utomordentliga
förhållanden prövas vara av nöden, äger Konungen förordna, att tjänstgöring
skall taga sin början eller återstående del därav fullgöras ä senare
tid än i mom. 1 eller 2 föreskrives.
Likaledes äger Konungen, där farsot utbrutit vid avdelning av krigsmakten,
förordna om därstädes i tjänstgöring varande värnpliktigas kvarhållande så
lång tid utöver den föreskrivna tjänstgöringstiden, som finnes nödigt till
förebyggande av smittas spridande.
F. Därest vid flottan tillgången på i tjänstgöring varande, till linjetjänst
uttagna värnpliktiga skulle överstiga behovet, äger Konungen medgiva visst
antal dylika värnpliktiga avkortning av den i mom. 1 föreskrivna tjänstgöringstiden,
skolande därvid i första rummet ifrågakomma sådana värnpliktiga,
vilka visa, att tjänstgöringens fullgörande skulle bereda dem eller
av deras arbete för sitt uppehälle väsentligen beroende nära anhöriga avsevärda
svårigheter.
G. Yarder fartyg, därå värnpliktig tjänstgör, hindrat att återkomma till
station av flottan och avmönstras, innan tiden för den tjänstgöring, till vilken
den värnpliktige inkallats, gått till ända, är denne likväl skyldig att
tjänstgöra ombord, till dess avmönstringen ägt rum. Ersättning för den
överskjutande tjänstgöringstiden erhåller den värnpliktige enligt särskilda
bestämmelser.
H. Har värnpliktig under i mom. 1 eller 2 föreskriven tjänstgöring blivit
fälld till straff för rymning eller olovligt undanhållande av minst ett dygns
varaktighet, eller har hans tjänstgöring avbrutits för verkställighet av straffarbete
eller omedelbart ådömt fängelsestraff, skall den tid, under vilken han
varit rymd eller olovligen undanhållit sig, eller hans tjänstgöring sålunda
varit avbruten, ej tillgodoräknas honom såsom tjänstgöringstid, där ej
Konungen för särskilda fall annorledes förordnar. I vad mån den värnpliktige
må tillgodoräkna sig fullgjord del av tjänstgöringen, samt i vilken
ordning han skall fullgöra återstående tjänstgöringsskyldighet, bestämmer
Konungen.
Värnpliktig —----böter.
9. Huruvida och i vad mån värnpliktig må såsom fullgjord tjänstgöring
tillgodoräkna sig tid, varunder han på grund av sjukdom eller skada, till
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
443
vilken tjänstgöringen ej kan antagas hava varit orsak, icke kunnat deltaga
i tjänstgöringen, därom förordnar Konungen.
J. Beträffande värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring,
är särskilt stadgat.
§ 32.
1. Varje år skall mönstring, som i denna § omförmäles, hållas med värnpliktiga,
med undantag av dem, som under årets lopp varit i tjänstgöring
såsom värnpliktiga, eller som äro inskrivna å sjömanshus och inmönstrade
till sjöfart, eller som blivit frikallade från värnpliktens fullgörande under
fredstid.
2. Med värnpliktiga, utom dem, som äro inskrivna å sjömanshus och
tillhöra marinen eller flygvapnet, hålles mönstringen inom varje rullföringsområde.
För sådan mönstring är varje värnpliktig skyldig att i enlighet
med de närmare föreskrifter, Konungen meddelar, till befälet avgiva tillförlitlig
skriftlig uppgift om bostad och yrke, den värnpliktige dock medgivet
att under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid
muntligen avgiva nämnda uppgift.
3. Med värnpliktiga, som äro inskrivna å sjömanshus och tillhöra marinen
eller flygvapnet, hålles mönstringen vid sjömanshus. För sådan mönstring
är varje värnpliktig skyldig att i enlighet med de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, till sjömanshusombudsman avgiva tillförlitlig skriftlig
uppgift om bostad och sysselsättning, den värnpliktige dock medgivet att
under tiden för mönstringen iakttaga personlig inställelse och därvid muntligen
avgiva nämnda uppgift.
4. Kallelse till mönstring verkställes genom kungörelse, som skall uppläsas
minst två gånger i kyrkorna och offentligen anslås inom vederbörande
kommuner samt i erforderlig omfattning införas i en eller flera av ortens
tidningar.
§ 33.
1. För — — — — — bestämma:
a) att den värnpliktige under hela sin tjänstetid tillhör icke blott det
truppslag vid hären eller den tjänst vid marinen eller flygvapnet, som han
tilldelats eller vartill han överförts, utan även den värnpliktsgrupp, vartill
han enligt § 24 uttagits eller överförts;
b) att den värnpliktige, om han avflyttar till annat område eller överföres
till annat sjömanshus, tillhör den truppavdelning av hären, kustartilleriet
eller flygvapnet eller den flottans station, som erhåller sina värnpliktiga från
det område, till vilket han inflyttar, eller det sjömanshus, vartill han överföres;
samt
c) att, om den värnpliktige icke är inkallad till tjänstgöring, när landstormen
inom hans ort uppbådas, han är pliktig utgå med densamma och då
har lika tjänstgöringsskyldighet och förpliktelser i övrigt som värnpliktig
tillhörande landstormen.
444
Första särskilda utskottets utlåtande Nr t.
2. Värnpliktig, med undantag av den, som är inskriven å sjömanshus och
tillhör marinen eller flygvapnet, skall, därest han icke frikallats från värnpliktens
fullgörande under fredstid, under tid, då han ej är i tjänstgöring,
hålla vederbörande områdesbefäl underrättat om sin adress.
3. Värnpliktig, som är inskriven å sjömanshus och tillhör marinen eller flygvapnet,
skall, därest kan icke frikallats från värnpliktens fullgörande under
fredstid, under tid, då han ej är i tjänstgöring eller inmönstrad till sjöfart,
hålla sjömanshusombudsmannen underrättad om sin adress.
§ 34.
1. Värnpliktig, som avgår från fast anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv, överföres till
härens, marinens eller flygvapnets beväring eller till landstormen.
2. Värnpliktig, som i mom. 1 omförmäles, överföres till linjetjänst, därest
han ej med hänsyn till sin kroppsbeskaffenliet eller eljest bör överföras till
ersättningsreserven.
3. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt
minst två år, och som efter avgången från sagda anställning överförts
till linjetjänst, tillhör, så länge han i följd av sin värnplikt kvarstår i beväringen,
dess första uppbåd. Detsamma gäller ock värnpliktig, som innehaft
fast anställning vid hären eller dess reserv under kortare tid än två
år, såframt han undergått rekrytutbildning samt deltagit i två repetitionsövningar.
4. Värnpliktig, som innehaft fast anställning vid hären, marinen eller
flygvapnet eller vid härens, marinens eller flygvapnets reserv under sammanlagt
minst två år, anses hava fullgjort all den i § 27 mom. 1 eller 2 föreskrivna
tjänstgöring; dock att till linjetjänst överförd värnpliktig är skyldig
att med vederbörlig åldersklass deltaga i den sista repetitionsövning, som
nämnda åldersklass har att fullgöra.
I vad mån fast anställning vid krigsmakten i övrigt må anses motsvara
tjänstgöring i beväringen, bestämmer Konungen.
5. Värnpliktig, som omförmäles i § 27 mom. 1 B eller C, tillhör första
uppbådet under hela sin tjänstetid i beväringen.
6. Den, som avlagt medicine kandidat-, veterinär-, tandläkar- eller farmaciekandidatexamen
eller avgångsexamen från högre teknisk anstalt, tillhör beväringens
första uppbåd under hela sin värnpliktstid.
§ 35.
1. Under---— — bestämmelser.
2. Under tjänstgöring erhåller till beväringen hörande värnpliktig underhåll,
sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning
samt dessutom penningbidrag, allt likaledes enligt särskilda bestämmelser;
dock att värnpliktig, som jämlikt § 27 mom. 3 D b) kvarbliver i
tjänstgöring utöver den i mom. 1 av samma § föreskrivna tid, äger att under
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 445
den överskjutande tiden i stället för penningbidrag åtnjuta kontant förmån
till belopp, motsvarande begynnelseavlöning för fast anställd menig.
3. Till — — — — — stadgat.
§ 36.
1. Av de värnpliktiga, som årligen överföras till landsstormen, uttagas,
på sätt i § 22 föreskrives, tjugu procent för utbildning till befäl eller
fackmän.
Sålunda uttagen värnpliktig är skyldig att, på sätt Konungen närmare
förordnar, under fredstid för sin utbildning deltaga i en landstormsövning
om femton dagar.
Värnpliktig, som, pa sätt Konungen förordnar, visar sig vara i besittning
a\ viss skjutskickligliet, befrias, därest lian så önskar, från uttagning, varom
ovan sägs.
2. Sedan — — — — — behövliga.
Konungen må ock, sedan beväringens första uppbåd eller del därav inkallats
för rikets försvar eller under tjänstgöring enligt § 27 tagits i anspråk
för dylikt ändamål, efter statsrådets hörande, inkalla till tjänstgöring sådana
delar av landstormen, som erfordras till skydd för mobilisering av beväringens
första uppbåd eller till skydd för särskilt hotade platser. Landstormsavdelning,
som sålunda inkallats, må likväl ej hållas samlad längre än högst
femton dagar, såvida ej krig utbrutit före samma tids utgång.
3. Landstormens — — — — — föreskrivet.
4. Att — — — — — stadgat.
§ 37.
Landstormen må icke föras utom eget och närmast tillgränsande inskrivningsområden,
dock att till landstormen hörande värnpliktig, som erhållit
sin utbildning vid marinen, må, även utom sagda inskrivningsområden, användas
för kustförsvaret, samt att till landstormen hörande värpliktig må,
på ansökan, i den omfattning och i enlighet med de närmare föreskrifter,
Konungen meddelar, fullgöra honom åliggande landstormsövning tillsammans
med landstorm från annat inskrivningsområde, än det han tillhör.
§ 39.
1. Värnpliktig tillhörande landstormen är under tjänstgöring pliktig att,
därest icke staten kan genast vid inkallandet anskaffa föda, under tiden förse
sig med sådan mot ersättning av staten för värdet av soldatportion. Sjukvård
— —---av staten.
Sådan värnpliktig erhåller under tjänstgöring, som i § 36 mom. 1 omförmäles,
beklädnad eller beklädnadsersättning samt dessutom penningebidiag.
Under tjänstgöring, som i ^ 36 mom. 2 avses, är den värnpliktige
skyldig att själv------kläder.
2. Till — —-----beväringen.
Bihang till riksdagens protokoll 1U25. 11 samt. 1 avd. 1 B käft. (Nr 1.) 722 25 30
446
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
§ 44 •
1. Värnpliktig, som bort fullgöra i § 32 omförmäld mönstring men utan
laga förfall uraktlåter detta, böte för varje gång tio kronor.
2. Värnpliktig, som utan laga förfall underlåter fullgöra vad honom enligt
§ 33 mom. 2 eller 3 åligger, böte för varje gång tio kronor.
KAP. VII.
Om åtgärder med anledning av förseelser mot denna lag, så ock om
användning av böter.
§ 45.
Bestämmelser om lagens ikraftträdande.
§ 51.
Denna lag skall tillämpas fråu och med den 1 januari 1926, från och med
vilken dag såväl värnpliktslagen den 17 september 1914 (nr 202) med däri
sedermera gjorda ändringar och tillägg som lagen den 22 juni 1920 (nr 3/2)
om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass, lagen den 2
juni 1921 (ur 291) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1921 års
klass, lagen den 31 mars 1922 (nr 141) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga
av 1922 års klass, lagen den 23 februari 1923 (nr 23) om ändrad utbildningstid
för värnpliktiga av 1923 års klass och lagen den 22 februari 1924
(nr 12) om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1924 års klass upphöra
att gälla; skolande dock vad nedan stadgas om undantag från bestämmelsen
i denna paragraf lända till efterrättelse.
§ 52.
I fråga om utbildningstiden i beväringen för värnpliktiga, inskrivna före
år 1926, giille vad i nämnda hänseende uti särskild lag stadgas för värnpliktiga
av 1925 års klass med följande ändringar och tillägg:
a) vapenföra värnpliktiga av 1924 och 1925 års klasser, tilldelade fotfolket,
trängen i egentlig trängtjänst, trängen i egentlig sjukvårdstjänst eller intendenturtrupperna,
äro skyldiga att fullgöra ytterligare en repetitionsövning
om tjugufem dagar före utgången av sjätte året;
b) vapenföra värnpliktiga av 1923, 1924 och 1925 års klasser, tilldelade
rytteriet, äro skyldiga att fullgöra ytterligare en repetitionsövning om trettiofem
dagar före utgången av sjätte året;
c) vapenföra värnpliktiga av 1922, 1923, 1924 och 1925 års klasser, tilldelade
fältartilleriet, positionsartilleriet, fästningsartilleriet å Karlsborg eller
fältingenjör- eller fälttelegraftrupperna, äro skyldiga att fullgöra ytterligare
en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången av sjätte året;
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 447
cl) vapenföra värnpliktiga av 1924 och 1925 års klasser, tilldelade fästningsartilleriet
i Boden eller fästningsingenjörtrupperna, äro skyldiga att
fullgöra ytterligare en repetitionsövning om trettiofem dagar före utgången
av sjätte året;
e) för vapenföra värnpliktiga, tilldelade fästningsartilleriet i Boden eller
fältingenjör-, fälttelegraf- eller fästningsingenjörtrupperna föreskriven repetitionsövning
skall från och med år 1927 hava en varaktighet av trettiofem
dagar;
f) värnpliktiga, tilldelade marinen i allmän tjänst, sjötjänst eller stationstjänst,
vilka fullgjort tjänstgöring för sin utbildning, värnpliktiga i allmän
tjänst eller sjötjänst i minst nittio dagar och värnpliktiga i stationstjänst i
minst trettio dagar, må, på sätt Konungen närmare förordnat, helt eller
delvis befrias från återstående under år 1926 dem åliggande tjänstgöringsskyldighet
i beväringen under fredstid.
\ ad ovan sägs skall icke äga tillämpning beträffande värnpliktig, som till
följd av laga förfall, beviljat uppskov eller uteblivande utan laga förfall icke
börjat fullgöra honom åliggande första tjänstgöring eller tjänstgöring i en
följd senast å tid, som i sådant avseende stadgas för värnpliktiga av 1925
års klass, utan skall i fråga om dylik värnpliktig denna lag tillämpas jämväl
såvitt avser utbildningstiden i beväringen.
§ 53.
Den urskontingont värnpliktiga, som enligt bestämmelserna i § 24 mom.
1 d) skall uttagas till linjetjänst vid flygvapnet, må, intill dess organisationen
av detta vapen fullständigt genomförts, minskas med det antal, Konungen
finner gott bestämma.
§ 54.
Uti § 32 samt § 33 mom. 2 och 3 stadgade skyldigheter åligga icke värnpliktiga,
som före den 1 januari 1919 överförts till landstormen.
§ 55.
Bestämmelserna uti §§ 53 och 55 i 1914 års värnpliktslag, förstnämnda
paragraf, sådan den lyder enligt lag den 14 juni 1918 (nr 664), skola fortfarande
i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
§ 56.
För denna lags ikraftträdande erforderliga närmare föreskrifter meddelas
av Konungen.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
449
Reservation
av herrar Reuterskiölil och Johansson i Kälkebo, som anfört:
»I motionerna I: 215 och II: 319 har hemställts, att riksdagen måtte
med godtagande för sin del, vid innevarande riksdag, av de i motionerna
angivna grunder för en försvarsorganisation, utformad under beaktande av
de i det motionerna bifogade förslag framlagda synpunkter, avslå Kungl.
Maj:ts förslag till försvarets ordnande och i skrivelse till Kungl. Makt,
med anmälan om sitt beslut, anhålla om Kungl. Maj:ts godkännande därav.
De grunder, som åberopas i motionerna, hava i dessas motivering närmare
utvecklats och kunna sammanfattas i fyra punkter: 1) en hållfast organisation
av det försvar, som bibehålies, 2) en tillräcklig organisationer am, som
möjliggör insättande av folkets hela värnkraft till rikets försvar, om det
gäller, 3) undvikande så långt möjligt av tvångsuttagning till underbefäl
och fackmän, 4) skapande av ett, för utbildning och ledning fullt dugligt,
pålitligt och tillräckligt befäl och underbefäl. Då den för försvarets rotfästande
i folkets breda lager nödvändiga förutsättningen av övningstidens
begränsning till 140 dagar redan, i enlighet med motsvarande motioner
vid 1924 års riksdag, ehuru utan det enligt dem nödvändiga komplementet
i fråga om underbefäl, blivit i den kungl. propositionen tillgodosett, behövde
ej i motionerna denna punkt särskilt betonas.
Av yrkandets avfattning framgår med full klarhet dels att motionärerna
icke ansett den kungl. propositionen vara sådan, att den kunde eller borde
bifallas, dels att de av motionärerna påyrkade grunderna bäst och fullständigast
genomfördes, om riksdagen biträdde det förslag som motionärerna
bilagt sin motion, och som i allo motsvarar den till 1924 års
försvarsutskotts betänkande av oss då avgivna reservationen, men att samma
grunder även kunna tänkas på annat sätt genomförda under beaktande av
huvudlinjerna i sagda förslag, dels slutligen att i varje fall motionärerna
hemställt om ett positivt beslut vid årets riksdag, vare sig i form av
fullständigt organisationsbeslut eller i form av fastslagna huvudgrunder.
Det torde utan vidare vara uppenbart, att genom dessa motioner ett allvarligt
försök gjorts att ernå en så bred samling och bas som möjligt för
ett riksdagens beslut i försvarsfrågan, och vi hava för vår del funnit det
önskligt, att detta försök fullföljdes, då vi ansett det mål, vilket i motionerna
eftersträvats, även kunna i allt väsentligt, om än i mindre omfattning
vinnas genom ett bifall till dessa på det sätt, att vissa för ernående
av en större kostnadsminskning erforderliga begränsningar medgåves utan
rubbning av motionernas bärande principer.
Då varje försvarsorganisation måste till en viss grad anses vara av provisorisk
karaktär, enär man får räkna med att yrkanden om förändring
450
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
av densamma tid efter annan framkomma, så skulle vi med hänsyn till
nu föreliggande förhållanden kunnat eventuellt gå med på en inskränkning
av härens organisation till omfånget, så vida den dock till sin inre byggnad
alltfort förmådde att verka elastiskt i förstärkningsmöjlighet, om krigsfara
skulle hota vårt land.
Den kungl. propositionen räknar med fyra arméfördelningar jämte Övre
Norrlands och Gotlands trupper. I motionerna räknas med fem arméfördelningar
jämte Gotlands trupper och två självständiga infanteribrigader,
den ena avsedd för Övre Norrland, den andra för Stockholm. Någon
avgörande vikt ligger dock ej på antalet fördelningar, utan huvudsaken
blir antalet infanteriförband, som skola i fördelningarna ingå. Vi skulle
därför kunnat, med bibehållande av samtliga 28 infanteriregementen, ehuru
med begränsning enligt motionerna av 3 bland dessa till kårer, gå med på
en förminskning av antalet fördelningar genom anordnandet av självständiga
brigader, under förutsättning att enighet härom kunnat vinnas inom
utskottet, då det sedermera fått bero av Kungl. Maj:t att till nästa riksdag
avgiva förslag rörande bästa sättet att inordna dessa brigader eller de
regementen, varav de bestå, i organisationen.
Den kungl. propositionen innebär vidare, i fråga om värnplikten, återupptagandet
av den s. k. kategoriklyvningen på det sätt, att dels alla ickevapenföra
frikallas från tjänstgöring, dels de vapenföra vid inskrivningen fördelas
till linjetjänst med rent militär utbildning, och ersättningsreserv med
huvudsakligen liandräckningstjänst. Vi kunna ej finna denna anordning
riktig eller väl grundad, utan anse, att de icke-vapenföra böra besörja
handräckningstjänsten och alla de vapenföra uttagas till linjetjänst, dock
med frånskiljande efter inryckningen av sådana, som icke kunna följa med
i det intensiva utbildningsarbete, som blir en nödvändig följd av den
korta övningstiden.
Kungl. Maj:t föreslår ytterligare, beträffande underbefäl och fackmän,
att uttagningsprocenten vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna
bestämmes till 20 %. Vår uppfattning är den, att all tvångsuttagning
bör undvikas och efter hand avskaffas, men då förutsättningen härför är,
att riksdagen godkänner förslaget om stamunderbefäl med egna hem och
denna anordning, sådant läget är, icke kan på en gång fullt genomdrivas,
skulle vi likaledes, om därigenom enighet stått att vinna, kunnat godkänna
den av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelsen såsom en garanti för
erhållande av underbefäl, därest den i motionerna föreslagna underbefälsanordningen
i någon avsevärd grad godtagits för infanteriet och bestämmelsen
fått den innebörd, att högst 20 % finge uttagas efter frivillig anmälan
och mot särskild ersättning för den tidsökning utbildningen medför.
Det sista har utskottet godkänt genom dagavlöningens höjande till
en krona för tiden efter 140 dagar. Skulle genom frivillig anmälan fullt
antal ej ernås, borde dock tvångsuttagningen undvikas, om därigenom
uppkomna luckor icke blivit relativt taget större än vid normala vakanser
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
451
bland det fast anställda underbefälet, eller om, mot förmodan, rekryteringen
av stamreserven med egna hem icke skulle visat sig effektiv.
Vad angår utbildningstidens längd för värnpliktiga i allmänhet anse vi,
på sätt i motionerna framhålles, önskligt att denna blir lika för alla och
lika för alla vapenslag. Kungl. Maj:ts förslag innebär i detta avseende
ett stort steg på rätt väg, då däri blott upptagits två olika tidslängder,
140 och 200 dagar, emot de många olika, som nu gälla. Vi skulle därför,
i syfte att vinna enighet genom ömsesidiga jämkningar kunnat vara
med om denna anordning intill dess underbefälsfrågan slutgiltigt ordnats
i enlighet med motionerna, d. v. s. på villkor att denna anordning endast
blivit ax provisorisk natur och att Kungl. Maj:t anmodats att, så snart kunnat
ske, framlägga förslag till genomförande av en för alla lika utbildningstid.
Fördelningen av de värnpliktiga på olika årstidsgrupper finna vi olämplig,
då alla böra utbildas under samma årstid. I valet mellan fördelning
på årstidsgrupper eller en större ökning av befälskadern, vilket senare blir
med eu enda årstidsgrupp nödvändigt, skulle vi emellertid kunnat stanna
vid att tills vidare förorda fördelning på årstidsgrupper, ehuru under förutsättning
att endast de, som frivilligt därtill anmält sig, finge inkallas
under annan tid än den vanliga sommartiden.
I fråga om reservtrupp- och landstormsövningar ifrågasätta vi liksom
utskottet icke någon ändring i Kungl. Maj:ts förslag. Till understödjande
av den frivilliga landstormsbefälsutbildningen hava vi därför biträtt utskottets
i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts proposition gjorda förslag
om ett årligt anslag av 50,000 kronor.
Behovet av infanteribesättning å kustfästningarna Vaxholm och Karlskrona
kan, efter vår tanke, icke tillgodoses annorledes än genom där fast
förlagda kårer eller regementen. Vi hava därför yrkat, att Vaxholms och
Karlskrona grenadjärer bibehållas såsom kårer, vardera på fyra kompanier.
Behovet av självständigt kavalleri synes oss vara fullt styrkt, men härtill
kommer, att, om allenast fyra fördelningar på sätt utskottet föreslår
upprättas, intet som helst kavalleri heller skulle finnas för de brigader,
som skulle stå utom fördelningarna, därest även det självständiga kavalleriet
indroges. Om emellertid för enighets vinnande en minskning av
kavalleriet visat sig nödvändig, skulle vi kunnat biträda ett inom utskottet
under hand framkommet förslag att minska skvadronernas storlek från
130 till 105 ä 115 man och i stället sammanföra överskottet till två
regementen, varigenom såväl Smålands husarregemente som Skånska husarocli
Skånska dragonregementena (i stället för det sammanslagna s. k.
Skånska kavalleriregementet) kunnat bevaras såsom regementen, utan att
kostnaderna för de av utskottet nu förordade 4 fördelningskavalleriregementena
överskridits med mer än omkring 650,000 kronor.
Likaledes skulle vi kunnat för vår del biträda den i nyssnämnda förslag
framförda tanken på bibehållande, utöver fyra fördelningsartilleriregementen,
av ett femte, avsett för de självständiga brigaderna, i vilket fall Smålands
452
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
artilleriregemente kunnat indragas och i enlighet med utskottets förslag
ersättas å förläggningsorten av det nya Arméartilleriregementet, som skall
träda i Positionsartilleriregemenlets ställe, men såväl Upplands som Svea
artilleriregementen blivit bevarade.
Vad angår ingenjör-, träng- och intendenturtrupperna kunna vi biträda
utskottets förslag.
För att fylla mobiliseringsbehovet av befäl har Kungl. Maj:t, i likhet
med försvarsrevisionen och nuvarande härordning, räknat med allenast personal
å reservstat, personalen i arméns reserver samt värnpliktigt befäl.
I motsats härtill har i motionerna I: 215 och II: 319 (bilagan sid. 29
ff., 61 ff.) framhållits nödvändigheten i främsta rummet av ett reservstamunderbefäl
med civilförsörjning, genom egna hem eller annorledes, samt med
fortsatt tjänstgöring under vissa år efter avgången ur aktiv tjänst, och
vi hava ansett, att den sålunda föreslagna organisationen borde godkännas,
även om genomförandet av densamma skulle ske stegvis, alltefter som
erfarenheten bestyrkt dess lämplighet och användbarhet, och även om det
i motionerna till 7,000 kronor föreslagna bosättningsbidraget i A-klass,
vid genomförandet i den mindre omfattningen, kommit att sättas till 5,000
kronor. Beträffande årliga antalet av det underbefäl, som bör övergå till
reservstamunderbefäl, hava vi ansett oss kunna till en början begränsa,
detsamma till 280 ä 300 man eller i genomsnitt omkring 10 furirer per
infanteriregemente eller kår, såvida detta antal successivt fått, i mån av
tillgång på lämpligt folk, ökas. Med denna beräkning skulle årskostnaden
i genomsnitt under närmaste tio år blivit allenast en miljon kronor utan
att syftet på något sätt förfelats.
Det förslag, som ovan berörda motioner innefatta och som framlades
förra året såsom vår reservation, stannade vid ett totalbelopp (bil. till
motion II: 319 sid. 105) av 131,108,950 kronor, vari ingingo dels 7
miljoner kronor till fiottmateriel, vilka numera, sedan riksdagen 1924
med avslag härå beviljat ett mindre anslag för de närmaste åren, för
närvarande icke torde böra vidhållas, sedan vi ansett oss böra biträda utskottets
förslag om typutredning och viss flottplan, då minskningen blir
omkring 6,700,000 kronor, dels till indelningsverket 4,115,000 kronor,
vilka, vid ett successivt genomförande i det begränsade omfång som vi
eventuellt kunnat godtaga, alltså bort minskas med 3 miljoner kronor. De
jämkningar, som vi, i enlighet med berörda motioners ledande tanke, möjligen
kunnat för vår del, på sätt ovan antytts, medgiva i nämnda förslag, skulle
ytterligare hava medfört en kostnadsminskning för artilleriets del av omkring
1,700,000 kronor (Stockholms artillerikår m. m.) och för kavalleriets del av
omkring 1,100,000 kronor (Kronprinsens husarer), varjämte en minskning
av antalet övningskompanier per infanteriregemente från 7 till 6, vilken vi
likaledes varit beredda att, för enighets vinnande, medgiva, skulle nedbringat
kostnaderna med omkring 1,250,000 kronor, utan att organisationens grunder
rubbats. Det belopp, varvid förslaget på detta sätt stannat, skulle alltså
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
453
blivit omkring 117,300,000 kronor. Emellertid liade härmed följt nödvändigheten
att i olika punkter jämka även andra detaljer. Gjorda beräkningar
utvisa, såsom även i utskottet meddelats, att en organisation med samtliga
infanteriregementens bevarande inom fyra fördelningar, kategoriklyvningens avvisande
och underbefälsfrågans lösning på egnahemslinjen i begränsat omfång med
uttagningsgaranti skulle kunnat erhållas för ett totalbelopp av omkring 115
miljoner kronor, däri inräknat vad flotta och flygvapen kosta enligt utskottets
eget förslag.
Dessa beräkningar stödja sig på följande grunder beträffande
lantförsvaret:
A. Värnplikten.
Av det i Kungl. Maj:ts proposition beräknade antalet inskrivna värnpliktiga
per år, eller 42,878 man, varav icke vapenföra 5,229 man och familjeförsörjare
omkring 1,500 man, vilka sistnämnda böra i fredstid frikallas, beräknas
inställa sig till tjänstgöring 41,378 man, som fördelas sålunda:
Hären
Marinen
Flygvapnet
Summa
Studenter och likställda..................
Övriga värnpliktiga, vapenföra ......
11 » , icke vapenföra.
1,075
30,283
5.229
-
145
3,700
46
900
1,266
34,883
5,229
Summa
36,587
3,845
946
41,378
Den vid hären årligen inskrivna värnpliktskontingenten uppdelas ungefär
på följande sätt:
för linjetjänst efter inryckningen avsedda..................................... 24,358 man
till ersättningsreserven efter inryckningen överförda ..................... 7,000 »
icke vapenföra inskrivna .................................................................. 5,229 »
Tillhopa 36,587 man
De till linjetjänst, utom studenter m. fl., uttagna värnpliktiga uppdelas på
olika truppslag sålunda:
infanteriet........................................................ 21,598 man
kavalleriet......................................................... 875 »
artilleriet ....................................................... 4,600 »
ingenjörtrupperna............................................ 1,350 »
trängtrupperna ............................................... 1,440 »
intendenturtrupperna................................... 420 »
Summa 30,283 man
Av detta antal beräknas högst 7,000 man komma att överföras till ersättningsreserven.
Allt efter som behov yppas vid olika truppförband av ytterligare
handräckningsmanskap må Kungl. Maj:t besluta inkallelse av icke vapenföra
till tjänstgöring högst det antal dagar, som motsvarar infanteriets utbildningstid.
Antalet handräckningsdagar för de till ersättningsreserven överförda och
nödigt antal icke vapenföra beräknas komma att årligen uppgå till omkring
1,500,000 dagar.
454
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
B. Truppförband, staber och inspektioner m. m.
Infanteriet omfattar samtliga 28 regementen, dock att enligt motionen
Göta garde blir pansarvagnsbataljon, Vaxholms och Karlskrona grenadjärer
bliva kårer.
Kavalleriet omfattar sex regementen emot nuvarande åtta; artilleriet fem
fältartilleriregementen emot nuvarande sex, ett fästnings-, ett armé- och ett
luftvärnsartilleriregemente samt Gotlands och Norrbottens artillerikårer.
Ingenjör-, träng- och intendenturtrupperna beräknas enligt utskottets
förslag.
Antalet fördelningar, militärområden, högre staber och inspektioner beräknas
enligt utskottets förslag, undervisningsanstalter och utbildningskurser
likaledes, dock med något höjt antal elever i krigsskolan (100 ä 110, respektive
130).
Underofficersskolan med därtill hörande förberedande underofficersskola
beräknas enligt utskottets förslag.
C. De lägre truppförband ens organisation in. in.
1. Infanteriet.
Årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid infanteriet
beräknas till sammanlagt 21,598 man. Av denna styrka avses 600
In Tan. * 22
Livregementets grenadjärer......
22 regementen = il:o ...............
Svea livgarde...........................
Norrbottens regemente ...........
Karlskrona grenadjärkår .........
Vaxholms grenadjärkår ...........
Göta pansarvagnsbataljon.........
Summa personal
Officerare
Under-
office-
rare
M a
n -
c--
<
<t>
CO
rf-
M
►-i
Överstelöjtnanter
£
O
3
Kaptener
Löjtnanter
Underlöjtnanter och
fänrikar
Sergeanter
Fanjunkare
Underbefäl
Fur
£
&
ce
Vi
irer
E
SO
V.
Vi
Korpraler
Vice-
korpraler
i
1
2
1 °i
19|
7
8, 18
12
25
24
24
22
22
4-1
220
418,
154
176! 396
264
550
528
528
1
3
151
25:
10
111 23
20
41
40
40
1
1
3
12!
21!
8
9 20
12
25
28
28
1
(t
9
4
5 11
8
15
16
16
1 _
1
_
6
9
4
5! 11
8
15
16
23
i _
1
—
Oj
9
—
S| 6
3
8
10
10
2ö| 28i 52
27a|
500
187
217! 485
317
679
662
662
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
455
man för garnisonstjänst i Stockholm, 500 man för skidlöpartjänst vid Norrbottens
regemente, 650 man, varav 350 från fastlandet, för tjänstgöring vid
Gotlands infanteriregemente, 240 man för Göta pansarvagnsgardesbataljon,
400 man för vardera av de båda kustfästningsinfanterikårerna samt 200 man
såsom övningstrupp. vid infanteriskjutskolan. Återstoden utgör omkring
16,708 man. Den normala årskontingenten av vapenföra (i linjetjänst) blir
då vid varje regemente omkring 650 man, utbildade under sommarrekrytskola
på 6 kompanier, eller för dem, som därtill frivilligt anmäla sig, under hösteller
vårrekrytskola på 2 gevärskompanier och erforderligt antal övriga utbildningsenheter.
Under repetition sövningarna beräknas antalet tillstädeskomna
för linjetjänst uttagna värnpliktiga uppgå till omkring 1,000 man.
Vid fästningsinfanterikårerna förutsattes sommarrekrytskolan ordnad på
fyra, vid pansarvagnsbataljonen på två kompanier. Vid Svea livgarde tillkomma
ytterligare tre kompanier.
Sammandrag: se tabellen här nedan.
2. Kavalleriet,
Varje regemente organiseras å 3 ridande och 1 teknisk skvadron, Norrlands
dragoner dock å 4 resp. 1; varje ridande skvadron med 115 hästar
och varje teknisk med 90.
Årskontingenten värnpliktige utgör 875 man, motsvarande 35 man per
skvadron.
Sammandrag: se tabellen å nästa sida.
teriet.
skap
(utom musik
man
skap)
Civil-
militär
personal
Arvoden
åt pen- Blonerade
<
0
1
i f
B
est
a 11
ning
s m ä
n
<! i cl
p ; h
*3 1 &
CD
O 3-
Zr* Cfl
P A
2- j *
3 i 3
E4 | £
P ct-
M ! P
® 5
1
I
officerare
underofficerare
Sj uk v ård sm ans kap
Hov-
slagar-
manskap
Vapenkant verkar- manskap
Furirer
Korpraler
Vice-
korpraler
£
o
5.
CJo.
P
Vice-
korpraler
Furirer
2. klass
Korpraler
Vice-
korpraler
j Meniga
1. klass
2. klass
37
1
1
2
2
2
1
1
1
1
i
1 i 1
i
! 8X4
22
22
14
44
44
22
22
22
22
22
22 1 22
_
88
31
1
1
2
2
2
i
2
1
1
1
1 1
1
4
37
1
1
t>
2
2
i
1
1
1
1
1 | 1
4
! 23
1
—
1
i
i.
1
1
1 ! 1
2
23
~
1
—
1
i
i
—
1
1
1 1
_
2
13
—
—
1
—
—
--
1
—
1
—
‘)l i
~
I
i 1011
25
27
51
52
52
52
26
26
25
26
28 27
1
105
'') Verkmästare.
456
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Kavalleriet.
Officerare
Under-
office-
rare
Manskap (utom
musikmanskap)
•
Civil-
militär
personal
Arvoden åt pensionerade under- officerare
Överstar
Öv erstelö j tn an ter
Majorer
Ryttmästare
Löjtnanter
j Underlöjtnanter och fänrikar.
Fanjunkare
Sergeanter
Underbefäl
Yolontärer
Beställningsmän
V apenhantverkare
Furircr
Korpraler
Sjukvårds-
manskap
Hovslagar-
manskap
Vapen- li ant ver kar- manskap
1. klass
2. klass
Furircr 2. klass
Korpraler
Meniga
Furirer 2. klass
Korpraler
£
CT>
5.
3?’
P
Korpraler
Livregementets
dragoner .......
i
i
6
12
5
5
8
5
16
22
180
i
i
9
2
4
4
i
i
4
Livregementets
husarer .........
i
i
6
12
5
5
8
5
16
22
180
i
i
2
i
4
4
i
i
4
Tre regementen
= d:0 ............
3
3
18
36
15
15
24
15
48
66
540
3
3
6
3
12
12
3
3
12
Norrlands dra-
•
gonregemente
1
i
7
14
6
6
9
6
19
26
225
1
1
3
1
5
5
1
1
4
Summa personal
6
3p3
37
74
31
31
49
31
99136
1,125
6
6
13
7
25
2ö[ 6
6
24
3. Artilleriet.
Organisation enligt utskottets förslag; år skontingenten 3,235 man, därav
2,000 till de 5 lätta fältartilleriregementena, fördelade enligt utskottets
förslag. Sammandrag: se tabellen å nästa sida.
4. Ingenjörtrupper och fortifikation, träng och trängtrupper,
intendent»rtrupper och intendenturkår.
Organisationen enligt utskottets förslag, dock att intendenturkårens personal
ökas till 71 kaptener och 63 förvaltare.
5. Arméinusike».
Lika med utskottets förslag, dock att typ II tillkommer vid ytterligare 5
regementen, men utbytes vid Livregementets dragoner mot typ III, som
dessutom tillkommer vid 2 kavalleriregementen.
6. Civilmilitära kårer och stater.
Fältläkar- och veterinärkårerna beräknas enligt motionerna, artilleriets
fabriker och tyganstalter enligt propositionen; i övrigt följes utskottets förslag,
dock att antalet sjuksköterskor ökas till 41. Sammandrag: se tabellen
å sid. 458, som visar beräknat antal läkare och veterinärer.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
457
Artilleriet.
Under-
Officerare
Office-
Manskap
(utom musikmanskap)
►d
<x>
p
rare
<3
B
Underbefäl
Beställningsmän
o"
p
CD
CD
C
■<
3:
Sjukvårds-
Hovslagar-
Hantverks-
Q->
CD
o
-i
Vi
cb
t*
P
tH
.15:
B
P
B
CD
C/3
CD
cr<J
CD
B
CD
•1
o]
manskap
manskap
manskap
P
Ut
P
>-l
Jj*
5
C
>~t
CD
CD
s
CD
B
P
CD
O
O
r.
tr
3
pr
p
CO
W
O
B
CA
B
PS
CD
H
c
hH
B
►1
CD
►1
O
cd
>1
*-b
P:
pr
t»r
''H.
p*
o
s
OJ
CD
B
CD
<-t
3
ut
CD
B
CD
B
Ut
CD
B
CD
B
p
p
CA
B
JO
''B.
crT
p
JO
P
05
P
JO
P
*2.
oq"
p
P
3
P
pr
cl
pr
pr
►i
Svea artilleriregemente.
1
1
2
11
18
8
8
17
13
26
36
105
i
2
3
12
3
4
i
2
2
4
Göta artilleriregemente
Wendes artillerirege-
1
1
2
11
18
8
8
17
13
26
36
105
i
2
3
i
3
4
i
2
2
4
1
1
2
11
18
8
8
18
14
27
36
105
i
2
3
i
3
4
i
2
2
4
Upplands artillerirege-
1
1
2
11
18
8
8
17
13
26
36
105
i
2
3
i
3
4
i
2
2
4
Norrlands artillerirege-
1
1
2
11
18
8
8
17
13
36
105
i
2
3
i
3
_
i
2
2
4
Gotlands artillerikår ...
1
5
9
3
3
7
5
10
14
71
i
1
1
4
2
2
2
2
Norrbottens artillerikår.
—
—
1
4
7
2
2
6
5
9
10
20
—
1
1
—
1
1
—
.-
—
2
Armé artilleriregemente t
Luftv&rnsartillerirege-
1
1
2
13
22
9
10
20
13
26
35
113
i
2
2
—
—
—
2
4
3
3
1
—
1
8
20
—
6
13
8
15
24
74
i
1
1
2
3
2
3
Bodens artillerirege-
1
1
2
11
18
8
8
18
13
21
30
105
i
2
3
_
_
2
3
B
3
Summa personal
8
8
16
96
166
62
69
150
110
217
293
908
9
17
23
6
16
21
13
22
20
33
7. Härens hästar och remonteriiigsväsen.
Utskottets förslag följes, dock så att antalet egna tjänstehästar ökas till
250, infanteriets stamlmstar till 186 i stabsgruppen och 394 i kompanichefsgruppen,
tillsammans 580 hästar. Kavalleriets stamhästar beräknas till 2,725,
artilleriets till 1,600. Hela antalet stamhästar = 5,402. Antalet hästlejningsdagar
räknas till 31,000 vid infanteriet, 1,200 vid kavalleriet, 98,500 vid artilleriet
eller sammanlagt 182,700, varav 150,000 medels ackordhästar och
32,000 genom vanlig lejning. Årliga antalet remonter beräknas till 286 vid
kavalleriet, 188 vid artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna, 10 till ersättning
för egna tjänstehästar, summa 484 remonter.
8. Beservpersonalen.
Utskottets förslag följes.
9. Reservstamheiäl med civil försörjning.
Vid varje regemente övergå till en början årligen omkring 10 furirer till
civilförsörjning, eller inalles omkring 280, vilket antal efter hand ökas och
genomsnittligt för tio år beräknas till 320 årligen, därav V, till A-klass och
V, till B-klass.
458
Fiirsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
F iil tliikark åren.
B atal- I
Gene-
ralfält-
läkare
Över-
fält-
läkare
Fält-
läkare
Rege-
ments-
läkare
Batal-
jons-
läkare
jons- i
läkare
vid fält- 1
läkar-
kåren j
1
1
1
;
Arméfördelningsstaberna............
—
—
4
—
—
—
I Boden förlagda trupper ..........
—
—
9
u
2
—
Garnisonssjukhuset i Stockholm..
—
—
—
2
—
—
Krigsskolan ..........................
I Visby förlagda trupper och
—
~
1
1
stab......................................
—
—
—
i
—
Infanteriet: 23 regementen (alla
utom Norrbottens och Gotlands
regementen) ...........................
—
—
23
—
—
Infanterikårer (bataljoner) .........
—
—
—
—
3
—
Kavalleriet: 6 regementen .........
Artilleriet: 5 fältartillerirege-
~
ti
—
—
—
i)
—
- 1
Arméartilleriregementet ...........
—
—
—
l
—
— ;
Luftvärnsartilleriregementet ......
Ingen.iörtrupperna: 2 ingenjör-
1
2
kårer ...................................
—
—
—
—
Fälttelegrafkåren........................
—
—
—
i
—
Trängtrupperna: 4 trängkårer ...
—
—
—
4
4
44
Fältläkarkåren...........................
—
—
—
—
Summa
1
1
4
40
20
44
Föreslagen stat .......................
1
1
4
38
19
44
Fält veleriniirk Aren.
Över-
fält-
veterinär
Fält-
veterinär
Rege-
ments-
veterinftr
Batal-
jons-
veterinär
Sjukvårdsstyrelsen ........................................
1
_
1
_
Arméfördeluingsstaberna .................................
—
4
__ i
I Boden förlagda trupper................................
—
1
- i
I Visby förlagda trupper ................................
—
—
1 !
—
—
—
i
Skånska dragonregementet ..............................
—
1
Smålands husarregemente.................................
--
1
1
—
Norrlands dragonregemente.............................
—
—
—
Göta artilleriregemente ....................................
—
—
1
—
Vendes artilleriregemente...............................
—
—
1
—
Smålands artilleriregemente..............................
—
1
—
Svea artilleriregemente .....................................
—
—
1
—
j 2 ingenjörkårer (utom Bodens) .........................
—
—
—
o
j Fälttelegrafkåren............................................
—
—
—
i
; 4 trängkårer ..................................................
—
—
—
4
Summa
1
4
9
9
i Föreslagen stat................................................
1
4
9
9
Förlita särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
459
Anm. 1. Ora_ arméfördelningscliefernas tjänstgöringsorter bliva Hälsingborg, Skövde,
Stockholm och Östersund bör den föreslagna staten för fältläkarekåren räkna med att re
spektive fältläkare skola bestrida läkarebefattuingarna vid Skånska husarregementet, Skaraborgs
regemente och Norrlands artilleriregemente och därför upptaga 1 bataljonsläkare och
2 regementsläkare mindre än tabellen ovan visar. — Vid följande truppförband anses veterinärtjänsten
kunna uppehållas av fält veterinärer:
Skånska husarregementet, Livregementets husarer, Livregementets dragoner och Norrlands
artilleriregemente.
Anm. 2. Pensionsstaten vid Södra Skånska infanteriregementet beräknas omfatta även
eu pensionerad underofficer som förrådsförvaltare å Revingehed.
D. Lai altför* va rots kostnader.
Arliga organisationskostnaderna enligt utskottsförslaget eller omkring 59.4
miljoner kronor ökas till 67.7.
Engångskostnader beräknas enligt utskottets förslag, dock att materielanskaffningen
till den utökade organisationen föranleder en kostnadsökning (för
kulsprutor och kulsprutegevär m. m.) från utskottets 2,165,000 kronor årligen
i tio år till 2,800,000.
En sammanfattning av de beräknade kostnaderna framgår av tabellen å
sid. 461.
Emellertid liar tanken på ett efter dylika grunder utformat jämkningsförslag
icke lett till önskad samverkan inom utskottet. Yi hava därför
nödgats släppa denna tanke och i stället beträda den andra väg, som
ovan berörda motioner I: 215 och II: 319 anvisat, eller den att, oberoende
av övriga partier, förorda ett i och för sig efter vår uppfattning fullt
antagligt förslag till positivt beslut vid årets riksdag. Att härigenom
resultatet av arbetet inom utskottet blivit likartat med det vid förra
riksdagen, torde under dessa omständigheter på intet sätt kunna läggas
oss till last.
Det har för oss varit så mycket angelägnare att, sedan jämkningsförsöken
strandat, framlägga ett dylikt, efter vår mening, fullt tillfredsställande
förslag i enlighet med den av oss förra året avgivna reservationen
och bilagan till de i år framförda motionerna 1:215 och 11:319, som utskottsmajoriteten
ej blott allt för mycket och alltför ojämnt nedskurit
organisationen, utan därjämte byggt sitt förslag på förutsättningar, vilkas
riktighet vi icke kunna godtaga. De av utskottet angivna utgångspunkterna
för arbetet på en försvarsrevision (sid. 66) äro visserligen riktiga,
och otvivelaktigt måste också dessa utgångspunkter beaktas vid den revision
av vårt försvarsväsende som numera blivit en nödvändighet. Men
därvid får aldrig lämnas ur sikte, att, om överhuvud ett försvarsväsende
upprätthålles, detta också måste så ordnas, att det verkligen fyller sitt ändamål.
Och detta ändamål kan, för Sveriges del, ej vara något annat än
alt, om en fientlig makt skulle försöka sätta sig i besittning av svenskt land,
vårt folk skall snabbt och säkert kunna samla hela sin kraft på att för
-
460
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
hindra detta. Allt, som erfordras för en dylik försvarsberedskap, måste
göras, men heller ingenting mera.
Ur denna synpunkt kan, även om man anser, att de nuvarande kostnaderna
för vårt försvar kunna av landet bäras, en minskning av den aktiva
organisationen vara både önskvärd och möjlig. Härtill kommer, att den
allmänna värnplikten genom det sätt, varpå den tillämpats, blivit till en
fara för vårt folks försvarsvilja och därför måste, ifråga om utbildningstjänsten
så långt nedskäras, att övningstiden ej blir längre än folket i
allmänhet erkänner såsom nödvändigt. Och då det här ligger en stor
fara i dröjsmål, därför att under nuvarande provisoriska ordning missnöjet
ständigt växer, kan icke, såsom i några motioner föreslagits, ett uppskov
bliva till gagn, utan vi anse, att frågan nu är mogen för en lösning,
såvida en sådan är möjlig i det ömsesidiga tillmötesgåendets tecken.
Det efter vår tanke väsentliga i varje svensk härorganisation, underbefälets
tillfredsställande rekrytering till antal och beskaffenhet, synes oss endast
genom vårt ovan berörda förslag omedelbart kunna fullt och helt tillgodoses.
Utan att den frågan på allvar upptages till lösning, blir varje arméorganisation
bristfällig och svag. Och härvid gäller, att, även om, därest vår
princip godkänts, vi kunnat medgiva ett genomförande försöksvis till en
början i mindre omfång, vi nu, vid motsatt förhållande, då denna princip
av majoriteten icke godtagits, utan endast för viss del av landet, på grund
av där rådande säregna förhållanden, förordats till prövande, bestämt måste
hävda vårt förslags principiella företräden framför övriga och därför ännu
en gång vidhålla detsamma i dess helhet, vad lantförsvaret angår.
Beträffande luftförsvaret hava vi ingen anledning, att, då vårt förslag
härom förra året i allt väsentligt sammanföll med utskottets och då årets
utskottsförslag väsentligen är lika med fjolårets, avvika från vad utskottet
i denna del hemställer, helst kostnaderna äro desamma för detta och för
vårt förslag. I vissa delar innebär utskottsförslaget i år förbättringar, och
vi hava därför anslutit oss till detsamma.
Även i fråga om sjöförsvaret hava vi ansett oss kunna följa utskottet,
dock med den ändring, att även Älvsborgs och Hemsö fästningar böra
erhålla någon besättning, och att frågan om en verklig ffottplan i samband
med förnyad typprövning upptages till avgörande. Skälen för en
sådan prövning hava synts oss så starka, att vi därför avstått från att
nu vidhålla yrkandet om ett större anslag för ersättningsbyggnad än som
redan är beviljat. Men vi anse också, att utskottet här bort bestämdare
uttala sig för en ffottplan än i betänkandet skett, och vi medgiva även,
att vissa skäl finnas för en utökning redan nu av ersättningsbyggnadsanslaget,
ehuru vi, då Kungl. Maj:t ej avgivit förslag, ej ansett oss böra
upptaga yrkande härom.
Beträffande kostnaderna, bliva dessa, sådant förslaget här nedan framlägges
i vårt yrkande, följande:
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
461
Sammanfattning*.
För jämförelses skull liar nedanstående tablå upprättats, vilken angiver
kostnaderna för motionerna 1:215 och IT. 319, reservanternas
förslag, utskottets förslag och »centerförslaget».
Motionerna
Ees erva-
Utskottets
»Center-
II: 319
tionen
förslag
förslaget»
I. Årliga organisationskostnader:
Departementet.................. , ............
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
Milj. kr.
0.329
0.317
0.317
0.317
Lantförsvaret:
normala kostnader.....................
71.556
71.556
58.258
66.515
extra ordinarie kostnader ............
2.000
2.000
1.200
1.200
Säger för lantförsvaret
73.556
73.556
59.4 B s
67.715
Sjöförsvaret:
normala kostnader......................
31.356
27.005
26.87 5
26.875
extra ordinarie kostnader ............
8.000
5.650
5.650
5.660
Säger för sjöförsvaret
39.356
32.655
32.595
32.595
Flygvapnet ....................................
6.000
6.000
6.000
6.000
Summa årliga organisationskostnader
119.241
112.528
98.300
106.557
II. Engångskostnader (i medeltal
för åren 1926—1936):
Lantförsvaret.............................
4.007
3.860
2.165
2.800
Sj öf örsvaret..................................
1.254
o.eoo
0.500
0.500
Flygvapnet ..........................
1.000
0.G00
0.6 00
0.600
Summa årliga engångskostnader
6.261
5.660
3.265
3.900
III. Övergångskostnader (i medel- tal för åren 1926—1936):
Lantförsvaret...............
0.7 00
0.800
4.250
2.250
Sj öf örsvaret .................................
0.791
1.350
1.400
1.400
Summa årliga övergångskostnader
1.491
2.150
5.650
3.650
IV. Indelningsverket.................
4.115
4.115
—
1.115
Summa summarum
131.108
123.853
107 215
115.222
för försvarsdepartementet i enlighet med propositionen
................................................................. kronor 317,000: —
för lantförsvaret i enlighet
med motionerna I: 215,
II: 319: årliga kostnader
........................ kronor 73,556,000: —
engångskostnader......... » 3,860,000: —
(medeltal 1926—1935)
Transport kronor 77,416,000:— kronor 317,000: —
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. 1 avd. 1 B haft. (Nr 1.) 722 25 31
462
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Transport kronor 77,416,000: — kronor 317,000:
övergångskostnader » 800,000: —
(medeltal 1926—1935)
indelningsverket ......... » 4,115,000: — 82,331,000: —
(medeltal 1926—1935)
för sjöförsvaret i enlighet
med utskottets förslag kronor 32,525,000: —
tillägg för kustfäst
-
ningar ..... » 130,000:
engångskostnader ............ » 600,000: —
övergångskostnader......... » 1,300,000: » 34,605,000: —
för luftförsvaret i enlighet med utskottets förslag,
inberäknat engångskostnader.......................... »_6,600,000: -
Summa kronor 123,853,000: —
Yi hemställa sålunda
I:- 1 :o) att riksdagen — under förutsättning att riksdagen
fattar beslut, som av Kungl. Maj:t godkännes, om antagande
av ny värnpliktslag — med förklarande att Kungl.
Maj:ts proposition nr 50 angående försvarsväsendets ordnande
icke kunnat av riksdagen oförändrad bifallas, må
besluta följande:
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
463
LAXT FÖ HSVAR ET.
A. Lantförsvarets kommandoexpedition.
Denna expeditions personal skall bestå av:
1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat.
1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,
3 kaptener ur generalstaben,
7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrator-, värnplikts-,
bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänstemeddelanden
rörande lantförsvaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för
bokdetaljen, samtliga med arvode å departementets stat,
2 kompaniofficerare a aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,
2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med
arvoden å departementets stat och
1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.
B. Arméförvaltningen.
Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assistent
å sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.
Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren
ävensom förvaltaren ur samma kår ersättas den förre av 1 pensionerad
officer som redogörare och den senare av 1 pensionerad underofficer
såsom förrådsförvaltare.
C. Härens organisation i fred på högre och lägre
truppförband.
Arméns truppförband organiseras å fem arméfördelningar, tvenne självständiga
infanteribrigader och Gotlands trupper.
Stockholmsbrigaden består i fred av:
Svea livgarde.
Göta pansarvagnsgardesbataljon.
Södermanlands regemente.
Vaxholms grenadjärkår.
En skvadron ur Livregementets dragoner.
Stockholms artillerikår.
Första intendenturkompaniet.
464
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
No rrb o ttensbrig a de n består i fred av:
Norrbottens regemente.
Västerbottens regemente.
En skvadron ur Norrlands dragonregemente (förlagd i Boden).
Norrbottens artillerikår.
Bodens artilleriregemente.
Norrbottens ingenjörkår.
Tredje intendenturkompaniet.
Gotlands trupper utgöras av:
Gotlands infanteriregemente och
Gotlands artillerikår.
Arméns övriga truppförband uppdelas på fem arméfördelningar, på sätt
Kungl. Maj:t bestämmer.
Karlsborg nedlägges som fästning, men bibehålles som förrådsplats och
förläggningsort för vissa truppförband.
D. Högre staber och inspektioner in. in.
1. General i tetet.
Detta skall bestå av:
1 chef för generalstaben,
1 inspektör för infanteriet och militärläroverken,
5 arméfördelningschefer,
2 chefer för självständiga infanteribrigader,
1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,
1 chef för fortifikationen,
1 generalintendent,
1 militärbefälhavare på Gotland och
1 inspektör för kavalleriet.
2. Arméfördelningsstaberna.
Var och en av de fem arméfördelningsstaberna skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,
1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,
1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,
1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkaren,
3 pensionerade underofficerare, en tjänstgörande i stabsexpeditionen, en
hos fortifikationsofficern och en hos fördelningsintendenten.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
465
3. Brigadchefer och brigadstaber (utom vid de självständiga
inf anteribrigaderna).
10 regementschefer vid infanteriet och 1 regementschef vid kavalleriet förordnas
att jämte egna beställningar upprätthålla befattningarna som chefer
för infanteribrigader, inordnade i arméfördelningsförband, resp. som chef
för självständiga kavalleribrigaden.
Vid varje brigad skall till brigadchefens biträde finnas en brigadstab,
bestående av 1 brigadkvartermästare och 1 brigadadjutant, båda beordrade
ur underlydande truppförband.
4. Brigadstaber vid de självständiga infanteribrigaderna.
Stockholmsbrigaden.
Brigadstaben skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
1 adjutant, kompaniofficer ur brigadens truppförband,
1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,
1 brigadintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 brigadläkare,
1 brigad veterinär,
2 pensionerade underofficerare, av vilka en tjänstgör som expeditionsunderofficer
i stabsexpeditionen och en hos brigadintendenten.
Norrbottensbrigaden.
Brigadstaben skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur brigaden,
1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,
1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,
1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,
1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,
1 fästningsläkare,
1 regementsläkare,
2 bataljonsläkare,
1 fästningsveterinär,
1 garnisonspastor,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande
den ene i stabsexpeditionen, den andre hos fästningsintendenten, samt
1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden
och Karlsborg gemensamma staten.
Därjämte skall på kommendantskapets stat uppföras musikkåren för
Bodens garnison, nämligen:
466
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter,
2 musikfurirer av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
2 musikkorpraler,
3 musikvicekorpraler,
9 musikvolontärer och
6 musikelever.
5. Militärbefälet på Gotland.
Militärbefälhavarens på Gotland stab skall bestå av:
1 stabschef, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast vissa
tider av året,
2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Gotlands trupper,
1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,
1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,
1 stabsläkare, regementsläkare,
1 bataljonsläkare,
1 stabsveterinär,
1 stabspastor, regementspastor,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande
den ene hos fortifikationsofficeren, den andre hos stabsintendenten, samt
1 pensionerad underofficer, uppbördsman vid intendenturförrådet å
Tingstäde.
6. Infanteriinspektionen.
Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
7. Kavalleriinspektionen.
Kavalleriinspektörens stab skall bestå av:
1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,
1 adjutant, kompaniofficer ur kavalleriet, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
8. Generalstaben.
Generalstaben skall bestå av, förutom chefen, följande personal:
a) Militärstaten.
1. Överadjutanter och stabsadjutanter.
1 överste,
Första Urskilda utskottets utlåtande Nr 1.
467
4 överstelöjtnanter,
13 majorer,
34 kaptener.
2. Militärattachéer.
1 överstelöjtnant,
3 majorer.
3. Pensionerad personal.
1 redogörare, pensionerad officer,
1 bibliotekarie, pensionerad officer,
3 aktuarier, pensionerade officerare,
2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare,
b) Civilstaten.
1 professor,
1 krigsarkivarie,
1 förste expeditionsvakt,
3 expeditionsvakter.
9. Artilleristaben.
Artilleristaben skall bestå av:
1 överste, chef för staben,
2 majorer,
9 kaptener,
3 löjtnanter,
1 officer, beordrad ur infanteriet,
1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,
1 pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer samt
1 expeditionsvakt.
10. Fortifikationsstaben.
Fortifikationsstaben skall bestå av:
1 överste, chef för staben, samt
7 andra officerare, därav högst 3 regementsofficerare.
11. Intendentnrstaben.
Intendenturstaben skall bestå av:
1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,
4 kaptener, » »
2 löjtnanter, » »
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt
1 expeditionsvakt.
12. Tränginspektionen.
Inspektörens för trängen stab skall bestå av:
2 adjutanter, kaptener ur trängen, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.
468
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
13. Kommendautskapen.
Kommendantskapet å Karlsborg indrages.
Kommendantskapen i Boden och Stockholm förenas med chefskapet för
de resp. självständiga- infanteribrigaderna.
E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser.
1. Krigsskolan.
Denna skolas personal skall utgöras av:
Stab:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,
1 slottspastor,
1 bataljonsläkare,
1 redogörare, pensionerad officer,
1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad underofficer,
1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,
samt
I köksföreståndare, pensionerad underofficer.
Officer skur sens kompanibefäl:
1 kompanichef, kapten,
5 kadettofficerare, samt
1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.
Officer skur sens lärarpersonal:
5 förste lärare,
5 andre lärare,
2 lärare och
II biträdande lärare.
Officer skur sens betjäning m. fl.:
Förslagsvis: 4 förmän — därav 1 rättare, 1 stallförman, 1 logementsvaktmästare
och 1 slottsvaktmästare — 1 maskinist tillika badmästare,
1 skogvaktare, tillika postbud, 1 hovslagare, tillika uppsyningsman över
belysningen, 21 gårdskarlar, 3 slottsuppassare, 1 baderska, 1 hushållerska,
1 städerska, 1 sjuksköterska, 1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, 3 köksbiträden
och 1 kökskarl, samt
1 sjukvårdsbeställningsman, beordrad ur Svea livgarde, samt vid behov
1 spel, beordrat ur truppförband tillhörande Stockholms garnison.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Reservofficerskursens kompanibefäl:
469
1 kompanichef,
4 kadettofiicerare samt
1 kompaniadjutant, tillika vapenförvaltare, pensionerad underofficer.
Reservofficerskursens lärarpersonal:
1 lärare samt
1 biträdande lärare.
Reservofficerskursens betjäning:
Förslagsvis: 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden, samtliga för en tid av
fyra månader.
Högre under officer sskolans befäl:
1 cbef, major,
1 kompani officer, kapten,
1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.
Högre under officer sskolans lärarpersonal:
4 förste lärare.
Högre underofficer sskolans betjäning:
Förslagsvis: 2 gårdskarlar,
1 köksbiträde.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat dels med
lön chefen, dels
adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med arvoden såsom
kaptener; samt
kadettofficerarne, 3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare, samtliga
vid officerskursen med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.
2. Krigshögskolan.
Krigshögskolans personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, kapten,
1 biträdande adjutant, tillika redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, därav 2 majorer och 2 kaptener,
förslagsvis 10 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,
1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med
lön regementsofficerarna, samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och
2 lärare i militära ämnen.
470
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
3. Artilleri- och ingenjörhögsbolan.
Artilleri- och ingen jörhögskolans personal skall utgöras av:
1 chef, överstelöjtnant,
1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,
1 redogörare, pensionerad officer,
4 lärare i militära ämnen, kaptener,
övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt
5,
förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
repetitörer till erforderligt antal,
2 expeditionsvakter samt
1 maskinist.
Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med
lön chefen, samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i
militära ämnen.
4. Ridskolan.
Ridskolans personal skall bestå av:
1 chef, major,
1 förste lärare,
1 andre lärare,
1 lärare, tillika adjutant,
1 andre lärare,
1 bataljons veterinär,
1 redogörare,
1 förvaltare, pensionerad underofficer,
1 maskinist,
stallbetjänte till erforderligt antal samt
1 hovslagarbeställningsman, beordrad ur Livregementets dragoner.
Chefen uppföres med lön å skolans stat. Av lärarna uppföras å skolans
stat 2 med arvoden såsom ryttmästare och 2 med arvoden såsom löjtnanter.
5. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
Skjutskolans ständiga personal skall bestå av:
1 chef, överstelöjtnant,
3 förste lärare,
1 förvaltare, pensionerad underofficer.
Av ovanstående officerare och lärare uppföres ingen å skolans stat
annat än med visst arvode som ersättning för ökat arbete.
De år skjutskolan för infanteriet och kavalleriet är i funktion för utbildning
av instruktörer beordras till densamma med vissa arvoden och
traktamenten erforderligt antal lärare, repetitörer m. fl.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
471
6. Artilleriskjutskolan.
Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1
överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben
erforderliga personalen.
Skjutskolan, vilken förutsattes pågå under en tid av sju veckor, skall
fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,
allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.
F. Lägre truppförband.
1. Infanteriet.
a) Svea livgarde skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
13 kaptener,
36 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
11 fanjunkare och
22 sergeanter.
Manskap:
16 furirer av 1. klassen,
33 furirer av 2. klassen,
36 korpraler,
36 vicekorpraler,
48 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
3 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarevicekorpral,
2 vapenhantverkarfurirer av 2.
klassen.
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhan tv erkarsoldat.
Mu sikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilniilitär personal:
1 regementsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
1 officer och
4 underofficerare.
472
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
b) Göta p a n sarv agn g a r desbatalj o n skall bestå av:
Officerare:
1 överstelöjtnant eller major,
4 kaptener samt
7 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
4 fanjunkare och
4 sergeanter.
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
11 furirer av 2. klassen,
12 korpraler,
15 vicekorpraler och
21 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 vapenhantverkarekorpral,
1 vapenhantverkaresoldat.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer,
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare,
1 förrådsvaktmästare,
1 verkmästare av 2. klassen
Pensionerad personal:
3 underofficerare.
c) Yart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:
Livregementets grenadjärer, Första livgrenadjärregementet, Andra livgrenadjärregementet,
Västgöta regemente, Upplands, Skaraborgs, Södermanlands,
Kronobergs, Jönköpings regementen, Dalregementet, Hälsinge, Älvsborgs,
Hallands, Bohusläns, Västmanlands, Västerbottens, Kalmar, Värmlands regementen,
Norra skånska infanteriregementet och Västernorrlands regemente skall
bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
11 kaptener,
29 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
9 fanjunkare och
20 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
28 korpraler,
28 vicekorpraler,
40 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpral er,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarevicekorpral,
1 vapenliantverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenhan tverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
473
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
t musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare ''),
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
4 underofficerare.
d) Jämtlands fältjägareregemente och Södra skånska infanteriregementet
skola bestå av samma personal, som ovan under c) angivits, samt därutöver
vid förstnämnda regemente 1 pensionerad underofficer såsom biträde
åt regementsintendenten och vid sistnämnda regemente 1 pensionerad
underofficer såsom förrådsförvaltare å Revingehed.
e) Norrbottens regemente skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
3 majorer,
14 kaptener,
32 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
11 fanjunkare och
21 sergeanter.
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhan tverkarsoldat.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
26 furirer av 2. klassen,
32 korpraler,
3 2 vicekorpraler,
46 volontärer,
Civilmilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
4 underofficerare.
f) Gotlands infanteriregemente skall bestå av:
Officerare: Underofficerare:
1 överste och chef, 9 fanjunkare och
1 överstelöjtnant, 20 serganter.
2 majorer,
11 kaptener, Manskap:
30 löjtnanter och fänrikar. 14 furirer av 1. klassen, *)
*) För Första livgrenadjärregementet, Skaraborgs och Västraanlands regementen hava ej
regementsläkare uppförts å staten.
474
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
28 furirer av 2. klassen,
29 korpraler,
29 vicekorpraler,
120 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskorpraler,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikdirektör,
1 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter,
1 musikfurir av 1. klassen,
2 musikfurirer av 2. klassen,
1 musikkorpral,
2 musikvicekorpraler,
6 musikvolontärer och
5 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Pensionerad personal:
4 underofficerare.
Vaxholms grenadjärkårer skola vardera bestå av
g) Karlskrona och
Officerare:
1 överstelöjtnant,
1 major,
7 kaptener,
16 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
6 fanjunkare och
11 sergeanter.
Manskap:
7 furirer av 1. klassen,
15 furirer av 2. klassen,
16 korpraler,
16 vicekorpraler,
22 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårds vicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 ho vslagare vicekorpral,
1 vapenhantverkarfurir av 2.
klassen,
1 vapenhantverkarkorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
3 underofficerare.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
475
2. Kavalleriet.
a) Livgardet till häst reduceras till eu skvadron, som sammanslås med
Livregementets dragoner.
b) Livregementets dragoner och Norrlands dragonregemente skola vartdera
bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
7 ryttmästare,
19 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
6 fanjunkare och
10 sergeanter.
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
24 furirer av 2. klassen,
2 9 korpraler,
225 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
3 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,1)
5 hovslagarkorpraler,
5 hovslagarryttare och
1 vapenhan tverkarkorpral.
Musikpersonai:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär (blott vid
Norrlands dragonregemente),
1 vapenhantverkare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
4 underofficerare.
c) Yart och ett av nedan uppräknade kavalleriregementen, nämligen: Livregementets
husarer, Smålands husarregemente, Kronprinsens husarregemente,
Skånska husar- och Skånska dragonregementena skall bestå av:
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant eller major,
6 ryttmästare,
16 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
5 fanjunkare och
9 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
20 furirer av 2. klassen,
2 3 korpraler,
180 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsryttare,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
4 hovslagarkorpraler,
4 hovslagarryttare och
1 vapenhan tverkarkorpral.
) Livregementets dragoner 2 hovslagarfurirer.
476
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Musikpersoual:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer ock
3 musikelever.
Civiluiilitär personal:
1 bataljonsläkare,
1 regementsveterinär*) och
1 vapenhantverkare.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
4 underofficerare.
3. Artilleriet.
a) Svea och Upplands artilleriregementen sammanslås och av dessa bildas
dels Svea artilleriregemente förlagt i Uppsala, dels Stockholms artillerikär
förlagd i Stockholm.
Till det nuvarande Positionsartilleriregementet skall såsom Arméartilleriregemente
överföras den för den nuvarande Karlsborgs artillerikår avsedda
tunga artillerimaterielen ävensom den av ingenjörtrupperna hittills omhänderhavda
ballongmaterielen.
Karlsborgs artillerikår skall såsom Luftvärnsartilleriregemente ombeväpnas
med luftvärnsartillerimateriel, varjämte till regementet skall överföras den
av ingenjörtrupperna hittills omhänderhavda strålkastarmaterielen.
Norrbottens artillerikär, förlagd till Boden, skall uppsättas.
b) Svea artilleriregemente skall bestå av:
Officerare:
1
sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1
överste och chef,
2
sj ukvårdskonstaplar,
1
överstelöj tnant,
3
sj ukvårdsartillerister,
3
majorer,
1
hovslagarfurir av 2. klassen,
13
kaptener,
3
hovslagarkonstaplar,
28
löjtnanter och fänrikar.
4
hovslagarartillerister,
1
hantverksfurir av 2. klassen,
Underofficerare:
2
hantverkskonstaplar och
10
styckjunkare och
2
hantverksartillerister.
20
sergeanter.
Musikpersonal:
Manskap:
1
musikstyckjunkare,
17
furirer av 1. klassen,
1
m u siksergeant,
30
furirer av 2. klassen,
1
musikfurir av 1. klassen,
46
konstaplar,
1
musikfurir av 2. klassen,
115
volontärer,
1
musikkonstapel,
Vid Livregementets husarer och Skånska husarregementet dock ingen regementsveterinär.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
477
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare och
1 regementsveterinär.
Civil personal:
1 regementspastor.
Pensionerad personal:
4 underofficerare.
c) Vart och ett av nedan uppräknade artilleriregementen, nämligen: Göta
artilleriregemente, Wendes artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente och
Smålands artilleriregemente skall bestå av samma personal, som ovan under
b) angivits, med undantag därav
att staten för Wendes artilleriregemente ökas med 1 sergeant och 2
furirer av 2. klassen, samt att i staten för Norrlands artilleriregemente
icke upptages vare sig regementsläkare eller regementsveterinär.
d) Gotlands artillerikår skall bestå
Officerare:
1 överstelöjtnant och chef,
6 kaptener, och
11 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
3 styckjunkare och
7 sergeanter.
Manskap:
5 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
14 konstaplar,
71 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,
1 hovslagarkonstapel,
av:
1 hovslagarartillerist,
1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 hantverkskonstapel och
1 hantverksartillerist.
Musikpersonal:
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Pensionerad personal:
2 underofficerare.
e) Nodens artilleriregemente skall bestå av:
Officerare: Underofficerare:
1 överste och chef, 8 styckjunkare och
1 överstelöjtnant, 17 sergeanter.
3 majorer,
10 kaptener och Manskap:
28 löjtnanter och fänrikar. 13 furirer av 1. klassen,
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 1 avd 1 B haft. (Nr 1.) 7*2 *5 32
478
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
24 furirer av 2. klassen,
30 konstaplar,
105 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
3 sjukvårdsartillerister,
f) Arméartilleriregementet skall bestå
Officerare:
1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
12 kaptener och
26 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
1 förvaltare,
10 styckjunkare och
19 sergeanter.
Manskap:
14 furirer av 1. klassen,
27 furirer av 2. klassen,
35 konstaplar,
113 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
2 sjukvårdskonstaplar,
2 sjukvårdsartillerister,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Pensionerad personal:
3 underofficerare.
av:
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
4 hantverkskonstaplar och
3 hantverksartillerister.
Musikpersonal:
1 musikstyckjunkare,
1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Civilmilitär personal:
1 regementsläkare.
Pensionerad personal:
3 underofficerare.
g) Luftvärnsartilleriregementet skall
Officerare:
1 överste och chef,
1 major,
7 kaptener och
21 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
7 styckjunkare och
15 sergeanter.
Manskap:
8 furirer av 1. klassen,
15 furirer av 2. klassen,
bestå av:
24 konstaplar,
74 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.
Musikpersonal:'')
1 musikfanjunkare,
1 musiksergeant,
‘) Avsedd för Karlsborgs garnison.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
479
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkonstapel,
1 musikvicekonstapel,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
h) Norrbottens artillerikår skall
Officerare:
1 major och chef,
4 kaptener,
8 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
2 styckjunkare och
6 sergeanter.
Manskap:
o furirer av 1. klassen,
Civilmilitilr personal:
1 regementsläkare.
Civil personal:
1 garnisonspastor å Karlsborg.
Pensionerad personal:
3 underofficerare.
9 furirer av 2. klassen,
10 konstaplar,
20 volontärer,
1 sjukvårdskonstapel,
1 sjukvårdsartillerist,
1 hovslagarkonstapel och
1 hovslagarartillerist.
Pensionerad personal:
2 underofficerare.
bestå av:
i) Stockholms artillerikår skall bestå av personal, som ovan under h) angivits,
och dessutom av
1 hovslagarfurir av 2. klassen, 1 musikstyckjunkare, 1 musiksergeant,
1 musikfurir av 1. klassen, 1 musikfurir av 2. klassen, 1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral, 2 musikvololontärer, 3 musikelever, 1 bataljonsläkare
och 1 bataljonsveterinär.
4. Fortifikationen och ingenjörtrupperna.
a) Yid fortifikationen skall finnas
Officerare:
3 överstar,
4 överstelöjtnanter,
9 majorer,
49 kaptener,
81 löjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
33 fanjunkare och
66 sergeanter.
följande personal anställd, nämligen
Musikpersonal:
4 musikfanjunkare,
4 musiksergeanter.
Civilniilitär personal:
1 regementsläkare,
3 bataljonsläkare,
3 bataljonsveterinärer,
1 radioingenjör,
9 fortifikationskassörer,
480
Farsta särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
1 departements skrivare,
5 vapenliantverkare,
7 tygverkmästare,
24 tyghantverkare och
5 förrådsvaktmästare.
Civil personals
1 regementspastor och
1 ex p e di ti o n s vak t.
Pensionerad personal:
2 officerare,
11 underofficerare.
b) Vid vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppförband skall
finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen:
vid Svea ingenjörkår:
Manskap:
6 furirer av 1. klassen,
11 furirer av 2. klassen,
14 korpraler,
14 vicekorpraler,
80 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 hovslagarvicekorpral,
1 liovslagarsoldat,
1 vapenlian tverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
3 hantverksvicekorpraler och
8 hantverkssoldater.
Musik manskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolon tärer och
3 musikelever.
vid Göta ingenjörkär:
Mnnsknp:
4 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
10 vicekorpraler,
58 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sjukvårdsvicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarvicekorpral,
1 liovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhantverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 hantverkskorpraler,
2 hantverksvicekorpraler och
6 hantverkssoldater.
Musikinanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer,
3 musikelever.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
481
vid Fälttelegraf regementet:
Manskap:
7 furirer av 1. klassen,
14 furirer av 2. klassen,
20 korpraler,
20 vicekorpraler,
110 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjuk vårdskorpral,
1 sjukvårds vicekorpral,
2 sjukvårdssoldater,
1 liovslagarkorpral,
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenlian tverkarvicekorpral,
vid Bodens
Manskap:
3 furirer av 1. klassen,
7 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
10 vicekorpraler,
56 volontärer,
1 sjukvårdskorpral,
2 sjukvårdsvicekorpraler,
1 sjukvårdssoldat,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
3 hantverksfurirer av 2. klassen,
6 liantverkskorpraler,
5 liantverksvicekorpraler och
12 hantverkssoldater.
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
ingenjörkår:
1 hovslagarvicekorpral,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhan tverkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 liantverkskorpraler,
2 liantverksvicekorpraler och
6 hantverkssoldater.
vid Norrlands ingenjörkår:
Manskap:
4 furirer av 1. klassen.
7 furirer av 2. klassen,
10 korpraler,
10 vicekorpraler,
60 volontärer,
1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,
1 sj ukvårds vicekorpral,
1 sjukvårdssoldat,
1 hovslagarvicekorpral,
1 hovslagarsoldat,
1 vapenhantverkarkorpral,
1 vapenhant verkarvicekorpral,
1 vapenhantverkarsoldat,
1 hantverksfurir av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,
3 liantverkskorpraler,
3 liantverksvicekorpraler,
8 hantverkssoldater.
Musikmnuskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
482
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
5. Trängen och trängtrupperna.
a) Östgöta-, Göta och Västmanlands trängkårer indragas.
b) Den för trängen gemensamma
nämligen:
Officerare:
1 överste,
1 överstelöjtnant,
2 majorer,
16 kaptener,
27 löjtnanter och fänrikar.
staten skall upptaga följande personal,
Civilmilitär personal:
3 regementsläkare,
3 bataljonsläkare,
3 bataljonsveterinärer,
10 hantverkare och
3 förrådsvaktmästare.
Underofficerare:
13 fanjunkare och
2 8 sergeanter.
Civil personal:
1 regementspastor.
Mnsikpersonal:
3 musikfanjunkare,
3 musiksergeanter.
Pensionerad personal:
3 officerare,
13 underofficerare.
c) Vid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas
anställd följande manskapspersonal, nämligen:
vid
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
10 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,
10 vicekorpraler,
17 volontärer,
1 hovslagarkorpral och
1 hovslagarvicekorpral.
vid vardera av Skånska
Manskap:
4 furirer av 1. klassen,
11 furirer av 2. klassen,
12 korpraler,
10 vicekorpraler,
17 volontärer,
1 hovslagarkorpral och
1 hovslagarvicekorpral.
Svea trängkår:
Musikmanskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
trängkår en och Norrlands trängkår:
Mnsikuianskap:
1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,
1 musikvicekorpral,
2 musikvolontärer och
3 musikelever.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
483
6. Intendenturkåren ock intendenturtrupperna.
Vid intendenturkåren och intendenturtrupperna skall finnas anställd följande
personal, nämligen:
Officerare: Manskap:
2 överstar,
5 överstelöjtnanter,
9 majorer,
7 6 kaptener och
10 löjtnanter.
Underofficerare:
64 förvaltare,
6 fanjunkare och
11 sergeanter.
14 furirer av 1. klassen och
13 furirer av 2. klassen.
Civilmilitär personal:
2 departementsskrivare.
Civil personal:
1 expeditionsvakt.
Pensionerad personal:
2 officerare,
7 underofficerare.
G. Vissa civilmilitära samt civila kårer och stater.
1. Fältläkarkären.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 generalfältläkare,1) 36 regementsläkare,3)
1 överfältläkare,1) 20 bataljonsläkare3) samt
5 fältläkare,* 2) 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.4)
2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.
Den å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm uppförda överläkarbeställningen
med bataljonsläkares lön skall ändras till en överläkarbeställning
med regementsläkares lön.
Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad officer.
Garnisonssjukhuset å Karlsborg övertages av luftvärnsartilleriregementet.
Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 41 ordinarie sjuksköterskor.
3. Fältveterinärkåren.
Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 överfältveterinär,1)
5 fältveterinärer,2)
10 regementsveterinärer3) samt
10 batalj onsveterinärer.3)
‘) Uppförd å arméförvaltningens stat.
8) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.
s) Uppförda å tmppförb andens m. fl. stater.
4) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.
484
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.
Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande
personal, nämligen:
Ordinarie befattningshavare:
1 fälttygmästare,
3 styresmän,
1 tygmästare av 1. klassen,
tygmästare av 2. klassen,
tyg- eller fabriksingenjörer,
departementsskrivare,
12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen,
2
5
2
8 tygförvaltare av 2. klassen,
18 besiktningsrustmästare eller
verkmästare,
6 verkmästare av 1. klassen,
2 verkmästare av 2. klassen,
9 tyg- eller fabriksskrivare,
49 tyghantverkare och
7 fortmaskinister.
tyg
-
Pensionerad personal.
1 ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,
1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets tekniska revision,
samtliga
1 expeditionsunderofficer » » civilbyrå, pensione
3
expeditionsunderofficerare vid » militär byrå, rade un
7
expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och deroffi
Stockholms
tygstation samt cerare.
2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.
5. Ecklesiastikstaten.
Ecklesiastikstaten skall bestå av:
41 regementspastorer,1)
1 garnisonspastor,
1 slottspastor,i 2) samt
1 stabspastor.3)
6. Polispersonalen.
Arméns polispersonal skall bestå av:
i Boden:
1 poliskommissarie,
3 överkonstaplar och
9 konstaplar.
å Karlsborg:
1 överkonstapel och
1 konstapel.
'') Uppförda å truppförbandens stater.
2) Uppförd å staten för krigsskolan.
s) Uppförd å militärbefälets & Gotland stat.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
485
H. Indelningsverket.
Följande personal skall vid fullt genomförd organisation ingå i indel
ningsverket:
Infanteriet...................
Kavalleriet ................
Artilleriet ...................
Ingenj örtruppema ....
Trängtrupperna..........
Intendenturtrupperna
A-klass
B-klass
.. 4,368
7,425
168
2,505
.. 1,056
3,435
240
450
144
300
108
—
Summa 6,984 14,115
I. Härens hästar och remonteringsväsendet.
1. Härens hästar.
Egna tjäusteliästar.
Följande personal skall vara skyldig att hålla var och en egen tjänstehäst,
nämligen:
chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet, de fem arméfördelningscheferna,
cheferna för de två självständiga infanteribrigaderna, militärbefälhavaren
på Gotland, generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet,
chefen för fortifikationen, inspektören för kavalleriet och inspektören
för trängen .....................................................................
tillhopa
14
hästar
chefen för lantförsvarets kommandoexpedition.........
samtliga officerare vid generalstaben med undantag
1
häst
av militärattachéerna.........................................................
»
52
hästar
chefen för artilleristaben..........................................
1
häst
chefen för krigshögskolan ..........................................
chefen för krigsskolan ävensom kadettofficeren ur
1
.»
kavalleriet vid samma skola ..........................................
»
2
hästar
chefen för ridskolan ävensom de fyra lärarna därstädes
5
»
samtliga regementschefer vid infanteriet ..................
27
»
samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar......
»
146
samtliga regementschefer vid artilleriet.....................
8
eller
tillhopa 257
hästar.
Stamhästar.
Vid armén skola finnas tillhopa 6,991 stamhästar, nämligen:
vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben m. fi.
staber och undervisningsverken:
486
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
lantförsvarets kommandoexpedition ..........
....... 1
generalitetet, arméfördelningsstaberna
och
tränginspektionen ............................................
....... 57
generalstaben ...........''......................-..............
....... 39
artilleristaben ............................................
....... 15
kommendantskapet i Boden ......................
....... 2
militärbefälet på Gotland ..........................
....... 2
fälttygmästaren ............................................
....... 1
undervisningsverken ...................................
....... 10
tillhopa
125
hästar
vid infanteriet...............................................
»
585
»
» kavalleriet...............................................
3,760
» artilleriet .............................................
2,150
>
» fortifikationen och ingenjörtrupperna
»
221
»
» trängtrupperna ......................................
»
146
»
» intendenturtrupperna............................
4
»
eller tillhopa
6,991
hästar.
Lejda hästar.
Antalet hästlejningsdagar vid armén skall beräknas sålunda:
vid infanteriet ............................................................... 31,480 lejningsdagar
»
kavalleriet .........................................
..................... 1,400
»
»
artilleriet............................................
...................... 103,154
»
»
ingenjörtrupperna..............................
...................... 36,510
»
»
trängtrupperna....................................
...................... 11,556
»
»
intendenturtrupperna.......................
...................... 2,500
»
eller tillhopa 186,200 lejningsdagar
2. Remonteringsväsendet.
Antalet remonter.
Årligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:
vid kavalleriet ............................................................................ 397 remonter
» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna........................... 231 »
ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar ... 8 »
eller tillhopa 636 remonter.
Uemonteringsst.yrelsen.
Den vid remonteringsstyrelsen anställda personalen skall utgöras av:
1 chef, officer å reservstat eller i reserven, och
1 redogörare, pensionerad officer.
Kemontdep&erna.
Vid armén skola finnas tre remontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster
i Skåne, Gudhem i Västergötland och Utnäslöt i Västmanland.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
487
I. Reservpersonal.
1. Personal å reservstat.
För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare, läkare
och veterinärer fordras, förutom full tjänstduglighet, 7 tjänsteår såsom
officer, respektive militärläkare eller militärveterinär. Såsom villkor för
sådan övergång skall för underofficer fordras 4 tjänsteår såsom sergeant
vid eller i regemente (kår) och 34 levnadsår.
Kapten (ryttmästare) å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall
kunna befordras till major å reservstat. Regementsläkare (regementsveterinär)
å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna befordras till
fältläkare (fältveterinär) å reservstat.
Personal å reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig och då värnpliktiga
eljest inkallas till rikets försvar, ävensom vid sådan övning, som
till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom
i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden.
a) Reservstaten för officerare och underofficerare skall bestå av:
2 generalspersoner,
6 överstar,
56 majorer,
319 kompaniofficerare och
100 underofficerare.
b) Reservstaten för fältläkarhircn skall bestå av:
2 fältläkare och
4 regementsläkare.
c) Reservstaten för fältveterinärkåren skall bestå av:
1 fältveterinär och
1 regementsveterinär.
2. Personal i arméns reserver.
a) Officerare och underofficerare, vilka inom regementes (kårs) reserv
vunnit sin första officers- respektive under officer sanställning.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgörings - skyldiga i krig och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar, ävensom
vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan
bliva anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod
av tjänstetiden intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder:
vid infanteriet, träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga
truppslag i 45 dagar.
Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingshjälp,
officer med 750 kronor och underofficer med 600 kronor.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till
400 kronor.
488
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Därest officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den
för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga
eller annan rättsinnehavare utbetalas ett, mot pensionens vid tiden
för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde, svarande belopp.
Officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom
åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara
berättigad att utbekomma i stället för pensionen ett, mot dennas efter 5
procent kapitaliserade värde, svarande belopp.
b) Officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning
på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde
i regementes (kårs) reserv.
Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare och
underofficerare.
Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till
400 kronor.
c) Underbefäl i reserven.
Ifrågavarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det
kalenderår, varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara
tjänstgöringsskyldig i krig samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets
försvar, ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap
kan bliva anbefalld, dock att för underbefäl i reserven, som
övergått till indelningsverket, de för detta givna särskilda bestämmelser
gälla i fråga om tjänstetid och tjänstgöringsskyldighet.
d) Fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservpersonal.
Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven
skola indragas.
Yad ovan under a) och b) sagts i fråga om tjänstgöringsskyldighet,
avlönings- och pensionsförmåner samt ekiperingshjälp för officerare skall
i tillämpliga delar gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att
den ordinarie tjänstgöringsskyldigheten i fred, oavsett vid vilket truppslag
tjänstgöringen fullgöres, skall vara 45 dagar under loppet av varje treårsperiod
av tjänstetiden.
J. övergången till den nya härordningen.
Ovan angivna ändringar i nu gällande härordning skola träda i kraft
under budgetåret den 1 juli 1926—den 30 juni 1927 å de tider Kungl.
Maj: t bestämmer.
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
489
SJÖFÖRSVARET.
I. Flottan.
“ utstötte te förslag sid. 125.
II. Kustartilleriet.
1. Kustfästningarna.
Vaxholms och Karlskrona samt Älvsborgs och Hemsö fästningar bibehållas.
Hörningsholms fästning och Luleå kustposition bibehållas, dock
utan besättning.
2. Kustartilleriets personalstat.
Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:
Officerare:
1 chef för kustartilleriet, generalsperson,
2 överstar,
4 överstelöjtnanter,
7 majorer,
34 kaptener,
36 löjtnanter samt
18 underlöjtnanter och fänrikar.
Underofficerare:
34 underofficerare av 1. graden,
65 * » 2. »
Flaggkorpraler:
62 flaggkorpraler.
Övrigt manskap.
230 korpraler och
380 meniga.
2 musikstyckjunkare.
10 underofficerare.
Manskap:
Musik personal:
Pensionerad personal:
3. Kustartilleriets reservpersonal.
1. Personal å reservstat.
Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 2 regementsofficerare, 6
kompaniofficerare och 5 underofficerare.
490
Första särskilda utskottets utlåtande Nr- 1.
För övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet skola i tilllämpliga
delar gälla enahanda bestämmelser som för reservstatspersonal
vid armén.
2. Personal i kustartilleriets reserv.
Beträffande officerare och underofficerare i kustartilleriets reserv skola
i tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som för motsvarande
personal vid armén.
III. Övergången till den nya marinorganisationen.
= utskottets förslag sid. 136.
FLYGVAPNET.
= utskottets förslag sid. 137 ff.
2: o) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
dels om utfärdande av nödiga bestämmelser rörande indelningsverket
i enlighet med de i motionen II: 319 angivna
grunderna, dels ock om dessa bestämmelsers inarbetande i
särskild lag om krigsmakten, vartill Kungl. Maj:t ville för riksdagen
framlägga förslag;
3:o) att riksdagen för sin del måtte besluta, att § 5 av
Kungl. kungörelsen 27 juni 1919 angående allmänna villkor
och bestämmelser för statens egnahemslånerörelse, sådan den
lyder enligt Kungl. kungörelsen 25 maj 1923 skall erhålla
följande ändrade lydelse:
§ 5-
Egnahemslån — — — — (nötkreatur eller häst).
Låneförmedlaren — — — — — — — — själv.
I fråga om — — — — — — — — — hem.
Vid beviljandet av egnahemslån skall företräde givas
åt sökande, som av rekryteringsnämnd erhållit indelningskontrakt
till eget hem, varjämte under i övrigt — —- — ---sägs.
4:o) att riksdagen för sin del måtte besluta, att mom. 9
av kungl. kungörelsen 17 oktober 1913 angående grunder
för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar,
sådant det lyder enligt kungl. kungörelsen 28 november
1919 skall erhålla följande lydelse:
gälla:
9. I fråga om.
att — — — -
person,
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
491
att, där från den, som av rekryteringsnämnd erhållit
indelningskontrakt till eget hem, anbud inkommer till
det åsätta saluvärdet eller däröver, dylikt anbud skall
antagas; skolande där två eller liera sådana anbud inkomma,
auktion mellan anbudsgivare av nu nämnt slag
anställas för avgörande av företrädet dem emellan,
att, där antagligt anbud, som nyss nämnts, icke föreligger
och från två eller derå lämpliga anbud inkommit
till det — — — — — prövning;
5:o) att riksdagen, i anledning av motionen II: 319 och
II: 328, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utarbetande
av en fullständig dottplan att föreläggas nästkommande
års riksdag.
7:o) = utskottets förslag 4:o (sid. 188 ft\).
l:o) att riksdagen — under förutsättning att riksdagen
fattar beslut, som av Kungl. Maj:t godkännes, angående försvarsväsendets
ordnande —• med förklarande att Kungl. Maj:ts
förslag till värnpliktslag icke kunnat av riksdagen oförändrat
antagas må, i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition,
för sin del antaga följande
Värnpliktslag.
= motion II: 319 bilaga sid. 142 ff.
2:o) att det värnpliktig jämlikt § 35 mom. 2 värnpliktslagen
tillkommande penningbidrag skall, i och med att den
nya värnpliktslagens bestämmelser rörande tjänstgöringstiden
träda i tillämpning, utgå med femtio öre om dagen vid all
tjänstgöring, dock att därutöver värnpliktig, som fullgjort tvåhundrasjuttio
dagars utbildningstjänst jämlikt § 27 mom. B.,
vid tjänstgöringstidens slut skall erhålla en premie av tvåhundrafemtio
kronor;
3:o) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om utarbetande och framläggande för nästa års riksdag av
förslag till lag om krigsmakten, omfattande dels värnpliktslagen
i förenklad form, dels ock grunderna såväl för stambefälets
anställning och indelningsverket, som för befälsrekrytering och
befälsbefordran i allmänhet;
4:o) = utskottets förslag 5:o (sid. 288).»
opaginerad Kontrollera mot PDF
''[(/'' M/V*
• ’/ • , ‘ '' ■
: - • ,
i./vi r ■
i
''
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
493
Reservation
av lierr Hellberg, som anfört:
Såsom i min motion i försvarsfrågan till denna riksdag har framhållits,
kan vårldsläget icke anses ha på något mera märkbart sätt förändrats
under det år som förgått, sedan denna fråga senast var föremål för svenska
riksdagens behandling. Å ena sidan finns ingen verkligt grundad anledning
att befara några krigiska förvecklingar i Europa under den närmaste
tiden, vilken ger de olika folken överfullt av svårt arbete med återställelse
och återuppbyggnad av allt vad som under den stora kampen
blivit förstört. Å andra sidan äro förhållandena ännu så föga stadgade
och osäkra, att ingen stat med full tillförsikt kan hängiva sig åt den
trygghetskänsla, som endast garantier för eller åtminstone goda utsikter
till en varaktig Och befästad fred förmå skänka.
Under en sådan övergångstid, då det gamla nationalhatets och den nya
fredsviljans motstridiga sinnesstämningar skarpt brytas mot varandra, synes
det föga välbetänkt att vidtaga mera genomgripande nedrustningsåtgärder.
För ett sedan länge neutralt och för all utrikespolitisk äventyrslystnad
främmande folk som vårt eget må det väl kunna anses tillrådligt att
minska rustningarna, helst då detta av ekonomiska skäl är starkt motiverat.
Men det synes icke vara tillrådligt att driva denna rustningsminskning så
långt, att landets försvarskraft vid eventuellt behov icke räcker för den
uppgift, som den -skulle fullgöra.
Ur nu angivna synpunkt ter sig för mig den ställning till försvarsfrågan,
som angavs i min till fjolårets försvarsutskotts utlåtande fogade
reservation, fortfarande såsom i allt väsentligt riktig. Det ligger i sakens
natur, att vid den avvägning mellan motsatta motiv, för vilken den ville
giva uttryck, intet resultat kan anses absolut träffa det rätta; det blir
alltid mer eller mindre en skälighetsprövning. Men ungefär vad som då
yrkades synes mig alltjämt motsvara situationens krav, och den diskussion
i frågan, som sedan förekommit, har icke varit ägnad att rubba min
uppfattning, medan däremot uttalanden från olika håll bekräftat, att den
inneburit vad som kunde anses rimligt och riktigt under nuvarande förhållanden:
en avsevärd nedsättning av rustningarna och kostnaderna för
dem, men på samma gång en så skonsam behandling av försvarets ram,
att den fortfarande i erforderlig omfattning kunde upptåga landets levande
försvarskraft.
Den organisation, som nu föreslagits i den kungliga propositionen,
liksom den därifrån icke så synnerligen mycket avvikande, vilken upptagits
i utskottets utlåtande, synes mig innebära en för långt gående nedsättning.
Särskilt i fråga om armén är denna nedsättning betydande: övnings
Bihang
till riksdagens protokoll 1925. 11 sam!, lavd. 1 B höft. (Nr 1.) 722 25 33
494
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
tiden har inskränkts till ett minimum, kadrerna ha samtidigt blivit mycket
starkt beskurna, och de antydningar till reservformationer, som i propositionen
gjorts med hänvisning till personal på övergångsstat och äldre årsklasser
av värnpliktiga, kunna endast gälla för en mycket kort tid. Då
därjämte flottan reducerats, blir även med den tillökning, som den nya
flygorganisationen innebär, försvaret mer försvagat än som synes mig försvarligt.
Det härvid avgörande är väl icke de högre förbandens minskade antal.
Visserligen äro t. ex. fem fördelningar i och för sig militärt fördelaktigare
än fyra, men även inom de senare låter sig dock säkerligen inordnas en
försvarsstyrka, som motsvarar de förras. Och då nu fyratalet i detta fall
efter den kungliga propositionen och dess behandling i utskottet vunnit
en starkare anslutning än tidigare, lär det vara lönlöst att driva yrkandet
på något högre. Men det framstår för mig såsom önskvärt och angeläget,
att de fyra fördelningarna då göras så pass fylliga, att de något så närmotsvara
de fem jag förut föreslagit.
Det minsta som därför erfordras synes mig vara att utöver de två
infanteriregementen, som eldigt utskottets förslag tillagts de i propositionen
upptagna, ytterligare två sådana samt ett fältartilleriregemente tillkomma,
varförutom den till fästningstrupper i Vaxholm avsedda delen av Svea
livgarde bör detacheras dit, liksom en motsvarande del av Kronobergs
regemente förlagts till Karlskrona. De två nya infanteriregementena,
vilka liksom de båda förut tillagda beräknas på endast fem kompanier
(»Västerbotteustyp»), torde lämpligast böra förläggas till Västerås och
Vänersborg, så att Västmanlands regemente bevaras och Västgöta regemente
förblir ett eget, skilt från Bohusläns. Det nya artilleriregementet
torde böra förläggas till Uppsala.
Huru dessa nya regementen, i händelse de bliva beviljade, böra infogas
i de fyra fördelningarna, torde få lämnas åt den militära fackkunskapen
och i sista hand åt Kungl. Maj:t att närmare bestämma.
Vad sedan beträffar flottan, synes det angelägnaste vara att den snarast
möjligt erhåller ett nybyggnadsanslag, som kan trygga att dess materiel
vidmakthålles i erforderlig omfattning. I min motion har jag i likhet
med vad som yrkades i min fjolårsreservation föreslagit, att ett sådant anslag
bör bestämmas till 9,125,000 kronor årligen. Det kan dock med skäl
göras gällande, att när allt fortfarande ingen iiottplan föreligger, det blir
något oegentligt att anvisa ett så stort nybyggnadsanslag, då det av fjolårets
riksdag anvisade ännu till större delen är oförbrukat och enligt
mångas mening — vilken ock vunnit majoritet inom utskottet —- en sådan
förnyad undersökning i ersättningsbyggnadsfrågan, som anbefalles i
propositionen, bör företagas. Emellertid kan det under alla förhållanden
anses givet, att ett flottbyggnadsprogram alltid kommer att upptaga flera
undervattensbåtar, och då bör det ock få anses motiverat att redan nu
anslå medel — lämpligen fördelade på tre år — till en tredje sådan båt.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
495
att ingå i förband med de två redan beslutade. Men dessutom bör enligt
min mening till Kung], Maj:t ställas en direkt anhållan att efter och
på grund av den förutnämnda undersökningen snarast möjligt och helst
till nästa riksdag låta utarbeta och framlägga en fullständig fiottplan, som
tillgodoser alla berättigade krav på sjöförsvarets underhåll och utveckling.
De ovan angivna yrkandena på utökningar av vad utskottet föreslagit
— sammanlagt betingande en kostnad av. något mer än 4,200,000 kronor
— understiga rätt avsevärt vad jag förut hemställt, såväl i min fjolårsreservation
som i min motion till innevarande riksdag. Jämkningarna ha
gjorts i tillmötesgående syfte, av hänsyn till majoriteten inom utskottet
ocli riksdagen. Men det synes mig då också vara billigt begärt, att denna
majoritet i en så stor och viktig fråga visar någon hänsyn till den ganska betydande
minoritet, för vilken dess avrustningskrav te sig allt för långtgående
och mycket betänkliga. Det är icke gott och nyttigt att i en så
vital angelägenhet som värnet för en stats självständighet med en knapp
röstövervikt genomdriva en lösning, som enligt mångas mening utsätter
landet för verkliga vådor. Även om dessa farhågor äro överdrivna, så
blir det ändå icke någon folkpsykologiskt klok politik att lämna de samhällslager,
som hysa dem, utan allt avseende. Och det är som ett sista
försök att förebygga en sådan utgång detta reservationsförslag har blivit
framlagt.
På grund av vad ovan anförts får jag alltså hemställa,
att riksdagen måtte
1) ifråga om. arméns organisation besluta antaga en
sådan i överensstämmelse med utskottets förslag, dock med
följande förändringar och tillägg, nämligen:
a) att förlägga de tre för Vaxholms fästning avsedda
kompanierna vid Svea livgarde såsom ett detachement i Vaxholm
i enlighet med vad utskottet föreslagit beträffande
Kronobergs regementes detachement i Karlskrona;
b) att öka antalet infanteriregementen med två regementen
av begränsad organisation, förlagda i Vänersborg och
Västerås, samt
c) att öka antalet artilleriregementen med ett artilleriregemente,
organiserat i överensstämmelse med Svea artilleriregemente
och förlagt till Uppsala.
Som följd härav bör utskottets hemställan under punkt Lantförsvaret,
F. Lägre truppförhand erhålla nedanstående ändrade lydelse:
1. Infanteriet.
a) Svea livgarde skall bestå av — staten enligt utskottets
förslag med nedanstående tillägg:
496
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
sjukvårdsmanskap: 1 furir av 2. klassen, 1 korpral och
1 menig,
hov slag ar manskap: 1 vicekorpral,
rajicnhantvcrkarmanskap: 1 furir av 2. klassen och 1 vicekorpral,
civilmiUtär personal: 1 bataljonsläkare,
pensionerad personal: 1 expeditionsuderofficer, 1 vapenunderofficer,
1 underofficer, förråd stör Valtare, och 1 underofficer,
biträde åt regérnentsintendenten.
b) Vart och étt av nedan uppräknade infanteriregementen,
nämligen:
Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregémentet, Upplands,
Skaraborgs, Södermanlands, Smålands, Älvsborgs Och
Bohusläns regementen samt Norra Skånska infanteriregmentet
skall bestå av — Staten lika niéd utskottets förslag.
c) —d) lika med utskottets förslag.
e) Vart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen,
nämligen:
Västgöta regemente, Dalregementet, Hälsinge, Hallands,
Västmanlands, Västerbottens och Värmlands regementen, Jämtlands
fältjägarregemente samt Västernorr lands regemente,
skall bestå av — staten lika med utskottets förslag.
f) —g) lika med utskottets förslag.
2. Kavalleriet — lika med utskottets förslag.
3. Artilleriet.
a) Svea artilleriregemente — lika med utskottets förslag.
b) Vart och ett av Wendes artilleriregemente, Norrlands
artilleriregemente och Upplands artilleriregemente skall bestå
av samma personal som under a) angivits — o. s. v. i
likhet med utskottets förslag.
c) —h) — lika med utskottets förslag.
I övriga punkter av utskottets hemställan göras de
ändringar och tillägg, som betingas av ovanstående ändringar.
2) i fråga om sjö försvaren besluta,
a) att avlåta en skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan
om utarbetande av en fullständig flottplan att föreläggas
Så vitt möjligt nästkommande årS riksdag samt
b) ätt utöver det anslag till ersättningsbyggnad, som
beslöts av 1924 års riksdag, nu bevilja medel till byggande
av ytterligare en torpedundervatlensbåt för en kostnad av
4,300,000 kronor, vilken summa bör fördelas med 1,400,000
på budgetåret 1925 —1926 samt med återstoden på de två
närmast därefter följande budgetåren.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
497
3) under förutsättning att yrkandet i punkt 1) här ovan
vinner riksdagens bifall besluta, att § 24 mom. 1) e) i
vämpliktslagen erhåller nedanstående lydelse:
c) bland övriga värnpliktiga, enligt de närmare föreskrifter
Konungen meddelar, ett så stort antal som erfordras för
att årskontingenten skall uppgå:
vid hären till 24,983 man, däri ej inräknade de under
a) omförmälda värnpliktiga;
vid marinen o. s. v. — lika med utskottets förslag.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
499
Reservat i on
av herr Jönsson i Revinge, som anfört:
I det förslag till härordning, som på sin tid framlades av försvarsrevisionens
majoritet, och till vilket undertecknad anslöt sig, förutsattes bibehållandet
av ett kavalleriregemente vid varje arméfördelning samt dessutom
av ett självständigt kavalleritruppförband, avsett att tilldelas vissa
angivna uppgifter inom försvaret.
Ehuru försvarsrevisionens majoritet ingalunda torde kunna betecknas såsom
kavalleristiskt betonad, kom den likväl, efter ingående och objektiv
prövning, till den slutsatsen, att kavalleri icke blott måste ingå i var och
en av härens operativa enheter utan även finnas tillräckligt utav för att
utom arméfördelningsförbanden kunna bilda en självständig operativ enhet.
Aven, om man utgår ifrån, att flygväsendet kan övertaga en del av kavalleriets
spanande verksamhet, torde dock fortfarande alla, som mera ingående
sysslat med försvarets organisation, vara ense om, att kavallerivapnet
fortfarande äger stora och viktiga uppgifter att fylla.
Av följande jämförelse med vissa utländska arméer framgår, att redan
i den kungl. propositionen kavalleriet i förhållande till infanteriet och
artilleriet är svagare än vad i dessa länder ansetts nödvändigt.
Mot 1 skvadron svarar sålunda efter sexiast genomförda härorganisationer i:
Frankrike ..............................................
..... 7,65 komp. och
2,88
batterier
Schweiz .................................................
..... 8
1,5
Belgien ..................................................
..... 6
3
Tyskland...................................................
.... 3,5
1
>:•
Polen ......................................................
..... 5
2
»
Byssland...................................................
..... 5,5
1
Sverige enl. 1914 års härordning.......
7 » »
2
»
enl. 1925 års proposition ...................
.. .. 9,3
3,65
»
Genom utskottets förslag om bibehållande av ytterligare två infanteriregementen,
utöver vad i propositionen föreslagits, har proportionen
mellan antalet kompanier, skvadron er och batterier ytterligare förskjutits
till kavalleriets nackdel.
Härtill kommer, att den infanteribrigad, som sålunda tillkommit, och
som avses att bilda en särskild operativ enhet, helt och hållet saknar
spaningskavalleri, varigenom brigadens möjligheter att fullgöra sina uppgifter
torde i hög grad förminskas.
Då denna brist utgör en stor olägenhet, men det samtidigt synts mig,
som om densamma utan ökning av totalkostnaderna för kavalleriets organisation
kan, åtminstone nödtorftigt, avhjälpas, anser jag, att en åtgärd i
sådan riktning icke bör underlåtas.
500
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Den utväg jag härför vill föreslå är upprättandet av ytterligare ett
mindre kavalleriförband, möjliggjort genom minskning, dels av de övriga
kavalleriregementenas kadrar, dels av antalet stamhästar vid skvadronerna.
Det nya förbandet, som bör organiseras som en kår på två skvadroner
under befäl av en major, kan i förläggningshänseende sammanföras med
något annat truppförband i samma garnisonsort, vare sig härför med hänsyn
till den föreslagna infanteribrigadens blivande sammansättning, Stockholm,
Eksjö eller Ystad skulle komma att väljas.
Genom en sådan anordning skulle ytterligare ett av de nuvarande
kavalleriregementena om ock i starkt beskuren form, kunna få fortleva,
och detta utan att några särskilda kostnader för förläggning, mathållning,
sjukvård m. m. skulle bliva erforderliga.
Det ligger i sakens natur, att den för genomförande av den här föreslagna
organisationen erforderliga reduceringen av de övriga kavalleriregementena
skall medföra olägenheter, för vilka man icke kan blunda.
Sålunda kommer minskningen av befälskadern att nödvändiggöra sammanslående
av skvadronernas korpralskolor till en eller två vid varje regemente,
men en dylik sammanslagning, ehuru i sig själv ej önskvärd,
kommer även att underlättas genom det på grund av lägre volontärstyrka
minskade antalet elever per skvadron.
Minskningen av stamhästantalet kommer givetvis att medföra ökade
svårigheter ur mobiliseringssynpunkt, vilka dock med tillgripande av vissa,
i chefens för generalstaben s. k. besparingsförslag av november 1923 anvisade
åtgärder icke synas vara omöjliga att övervinna.
En del av de för de övriga regementenas mobilisering uppstående
svårigheterna skulle även kunna minskas därigenom att vissa av de för
armén i sin helhet avsedda, ur kavalleriet utgående, kommenderingarna överflyttas
på den nya kåren.
De fördelar, som med den föreslagna organisationen av ytterligare ett
kavalleritruppförband äro att vinna synas mig alltså uppväga de med densamma
förknippade olägenheterna.
Det synes mig utan olägenhet kunna hänskjutas till nästkommande års
riksdag att efter av Kungl. Maj:t avgivet förslag besluta angående denna
kavallerikårs namn och förläggning.
På grund av vad jag sålunda anfört, anser jag, att utskottets utlåtande
beträffande kavalleriets organisation bort hava följande lydelse:
För tillgodoseende av behovet av kavalleri för bland annat en självständig
infanteribrigad föreslår utskottet uppsättandet utöver de i den
kungl. propositionen föreslagna regementena av ytterligare en kavallerikår,
organiserad å två skvadroner. För möjliggörande, utan ökade kostnader,
av denna kårs bibehållande föreslår utskottet vissa minskningar i
förhållande till Kungl. Maj:ts förslag av de övriga kavalleriregementenas
kadrar och av antalet stamhästar vid desamma.
Med hänsyn till det minskade hästantalet vid varje skvadron torde an
-
Första särskilda utskottets utlåtande Fr 1.
501
talet till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet kunna beräknas till
31 ä 32 per skadron, vilket skulle möjliggöra årskontingentens bibehållande
vid den av Kungl» Maj:t föreslagna styrkan, 595 man.
De i Kungl. Maj:fs proposition föreslagna kadrarna för de fyra kavalleriregementena
minskas vardera med 1 ryttmästare, 2 subalternofficerare,
1 sergeant, 2 furirer, 3 korpraler ocb 20 volontärer, Norrlands dragonregemente
dock med 3 furirer, 4 korpraler oek 25 volontärer.
Befälsbehovet vid den av utskottet föreslagna kåren, beräknat efter i
försvarspropositionen angivna grunder men med proportionell reducering
enligt ovan anses utgöra: 1 överstelöjtnant eller major, 3 ryttmästare,
6 subalternofficerare, 2 fanjunkare, 4 sergeanter, 10 furirer och 10 korpraler.
De meniga volontärernas antal föreslås minskade till 40 per skvadron.
Antalet beställningsmän och civilmilitär personal beräknas i enlighet
med i försvarsrevisionens förslag angivna grunder.
Stamhästarnas antal beräknas till 116 per skvadron.
Med avseende på artilleriet innebära de av Kungl. Maj:t föreslagna och
av utskottet förordade staterna en minskning i förhållande till försvarsrevisionens
förslag av sammanlagt följande personal, nämligen:
1 överstelöjtnant,
T majorer,
11 kompaniofficerare,
6 underofficerare,
26 underbefäl och
33 meniga volontärer.
Den sammanlagda årskostnaden för denna personal, inberäknat underhållet
av manskapet, uppgår till omkring 198,000 kronor.
Den föreslagna starka begränsningen av artilleriets kadrer beträffande
den högst kvalificerade befälspersonalen synes äventyra artilleriets effektiva
användning. Vid artilleriet kan nämligen ett jämförelsevis stort antal befattningar
upprätthållas av endast aktiva officerare med fullständig taktisk
och teknisk utbildning. Genom teknikens starka utveckling under och
efter världskriget hava fordringarna på artilleri officerarnes utbildning ytterligare
ökats. Sålunda måste den personal, som närmast handhaver artilleriets
eldledning, nämligen regera en ts-, divisions- och batterichefer jämte
viss befälspersonal vid de nytillkomna mät- och observationsavdelningarna
av olika slag, vara officerare på aktiv stat, och deras befattningar kunna
icke på ett effektivt sätt fyllas av personal med lägre utbildning.
Kör att avhjälpa de mest framträdande bristerna med avseende på artilleriets
befälskadrer synes det vara erforderligt att öka officerarna till
det av försvarsrevisionen föreslagna antalet.
För att bereda underofficerarna gynnsammare befordringsmöjligheter
synas även de föreslagna staterna böra ökas med de i det föregående
502
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
omnämnda 6 underofficersbeställningarna, som uppföras såsom styckjunkarebeställningar.
Nämnda kaderökningar betinga en ökning av de årliga organisationskostnadema
med omkring 159,000 kronor. Enär den nu föreslagna härordningen
icke torde böra beräknas äga bestånd längre än 10 år och
ovanstående antal officerare och underofficerare säkerligen skulle kvarstå
på övergångsstat under hela denna tid, kunna dessa årliga organisationskostnader
minskas med kostnaderna för personalens löner å övergångsstat
(årliga övergångskostnader), vilken kostnad uppgår till omkring 149,000
kronor. Sålunda inskränker sig den verkliga kostnadsökningen till omkring
10,000 kronor.
Den föreslagna personalen synes böra fördelas på de olika artilleritruppförbanden
sålunda:
1 överstelöjtnant till Luftvärnsartilleriregementet,
1 major och 1 kapten till varje artilleriregemente,
1 löjtnant till varje fördelningsartilleriregemente samt
1 styckjunkare till varje fördelningsartilleriregemente samt till Norrbottens
artillerikår och till Bodens artilleriregemente.
Med anledning av vad jag sålunda anfört får jag hemställa,
att riksdagen måtte
1) i fråga om kavalleriet besluta en sådan organisation,
som framgår av nedanstående tabell.
Officerare
Under
office-
rare
Manskap
O
*3’
S
►d |
2
co 1
o* i
a
Beställningsmän
o
91
&
CD
Under-
Sjuk
Hov
4»^
CD £ 3=
p
Pa
CD
O:
O
00
£
Sd
.b:
3~
P
CD
<1
O
vårds-
slagare-
sr ö®
ep r b
<
p
<2
cd
co
o
.5:
»2.
o*
B
3s:
cT-
3
P
3
et
B*
3
to
CD
P
Furirer
Korpraler
o
<-T“
B
i Korpraler
B
Korpraler
CD
3
3
CD
Livregemen- tets dra- goner ......
p"
B~
P
3
ST
o
r*-
3»
cd
CD
3
2.
pr
P
SB
CD
1 kl.
2 kl.
p:
>-»
CD
t-S
►1*
E
Meniga
►i''
CD
to
pr
Meniga
o
p
CD
►1
P
3
cf
■<
CD
H
pr
p
-(
CD
3
3
o
CD
►1
P
•-<
CD
1
—
r
6
11
5
5
8
5
16
20
160
i
i
2
2
4
4
1
1
4
Livregemen- tets husa- rer .........
1
i
6
11
5
5
8
5
16
20
160
i
i
2
1
4
4
1
1
4
Skånska
kavalleri- st .......
1
i
6
11
5
5
8
5
16
20
160
i
i
2
1
4
4
1
1
1
4
Norrlands
dragon- reg:te ......
1
i
7
13
6
6
9
6
19
25
200
i
i
3
1
5
5
1
1
4
kav.-kår...
—
i
3
4
2
2
4
3
7
10
80
i
i
—
1
2
2
—
2
Summa
1
2
3
28
50
23
23
37
24 74
95
760
5
5
9
6
19
19
4
4
181
Ökning *)
—
—
+1
—
+2
—
+1
—
—
+ 1
+1
—
—
+ 2
+ 2
—
—
+ 2j
Minskning1)
—1
-2
-3
—5
|
*) I förhållande till Kungl. Maj.ts förslag.
503
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Stamhästar.
Antalet stamhästar beräknas enligt Kungl. Maj:ts förslag till 17 X 130
— 2,210.
Enligt föreliggande reservation till 19 X 116 — 2,204.
Alltså en minskning av 6 hästar.
Yad beträffar de jämkningar i övrigt beträffande övergångsbestämmelserna
m. m., som på grund av den av Kungl. Maj:t föreslagna organisa - tionsändringen kunna bliva erforderliga, torde det kunna ankomma på
Kungl. Maj:t att vidtaga desamma och i de fall, så erfordras, förelägga
dem nästa års riksdag.
2) i fråga om artilleriet besluta en organisation i överensstämmelse
med utskottets förslag, dock med de personalstater,
som framgå av nedanstående tabell.
Officerare
Under-
office-
rare
Manskap
(utom musikmanskap)
,1
(j i
Cl
B
P-<
O
Underbefäl
Beställningsmän
O ‘
P
ro
H
P
O
O
o
a
W
tr>
.o:
Jx
ET
p
B
gg
ro
C/J
ro
Furirer
<
O
Sjukvårds-
manskap
Hovslagar-
manskap
Hantverks-
manskap
P.
ro
P
P
ro
<-t
W
P~
o:
b"
p
B
v-t-
O
•-1
(P_
o''
3
£
c-t-
O
B
ro
b"
P
B
ro
>-»
O)
o
o
<-*3
p:
B
2.
p
l-t
B*
S
t»r
p
''i
ro
er:
ro
P
B
ro
1. klassen
2. klassen
Konstaplar
O
B
«T
ro
Furirer 2. klasson
Konstaplar
Meniga
Furirer 2. klassen
Konstaplar
Meniga
Furirer 2. klassen
Konstaplar
Meniga
ro
►i
O
3
ro
ro
►i
P
3
Svea artilleriregemente
1
1
3
12
19
8
9
17
13
26
36
105
i
2
3
l)2
3
4
i
2
2
4
Göta artilleriregemente
Wend.es
1
1
3
12
19
8
9
17
13
26
36
105
i
2
3
1
3
4
i
2
2
4
mente .....................
Norrlands artillerirege-
1
1
3
12
19
8
9
18
14
27
36
105
i
2
3
1
3
4
i
2
2
4 .
mente .....................
1
1
3
12
19
8
9
17
13
26
36
105
i
2
3
1
3
4
i
2
2
4
Gotlands artillerikår.....
—
1
—
5
9
3
3
7
5
10
14
71
i
1
1
_
_
2
s)2
2
2 ■
Norrbottens artillerikår
—
—
1
4
7
2
3
6
5
9
10
20
_
1
1
_
1
1
2
Arméartilleriregementet
Luftvärnsartillerirege-
1
1
3
14
22
9
10
20
13
26
35
113
i
2
2
—
2
4
3
3
mentet.....................
Bodens artillerirege-
1
1
2
9
20
—
6
13
8
15
24
74
i
1
1
—
—
—
2
3
2
3
mente ............
1
1
3
12
18
8
9
18
13
26
30)105
i
2
3
—
—
—
2
3
3
3
Summa personal3)
7
8|‘21
92
152
54
67
133
97 191 257
CO
O
CO
8
15
20
5
13
17
12
20
18
29
’) Därav 1 för bestridande av tjänsten vid generalstabens stall.
3) » 1 utbildad även som hovslagare.
s) Av denna personal äro följande beställningar överförda från fortifikationens (ingenjörtruppernas)
stat, nämligen:
1 kapten, 2 löjtnanter (underlöjtnanter), 1 fanjunkare (styckjunkare), 2 sergeanter, 3 furirer,
5 korpraler (konstaplar) och. 17 meniga för ballongformationerna samt
1 kapten, 2 löjtnanter (underlöjtnanter), 1 fanjunkare (styckjunkare), 3 sergeanter, 1 furir,
4 korpraler (konstaplar) och 15 meniga för belysningsformationerna.
Summa 2 kaptener, 4 löjtnanter (underlöjtnanter), 2 fanjunkare (styckjunkare), 5 sergeanter,
4 furirer, 9 korpraler (konstaplar) och 32 meniga volontärer för ballong- och belysningaformationerna.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
505
Res er va ti o n
beträffande utskottets uttalande an<r. icke vapenföra
studenter (sid. 69).
av herr Ileuterskiöld, som anfört:
»Utskottets uttalande ang. icke vapenföra studenter föranleder konstitutionellt
så starka betänkligheter, att jag ur denna synpunkt ej kunnat
underlåta att reservationsvis framhålla saken. Yad utskottet här tillstyrker,
innebär i verkligheten intet annat än en förklaring från riksdagen, att,
enär vissa svårigheter uppstått rörande värnpliktslagens avfattning på tillfredsställande
sätt i visst avseende, Kungl. Maj:t anmodas att i administrativ
väg kringgå lagens uttryckliga föreskrifter. Alla icke vapenföra
skola frikallas; vissa studenter, ''som icke i egentlig mening kunna sägas
vara fullt vapenföra’, anses behövliga för krigstjänst; deras uttagande i strid
med den undantagslösa principen i lagen förordas ske ''genom särskilda
besiktningsbestämmelser’, givna av Kungl. Maj:t, i kraft av vilka de skola
uttagas till linjetjänst, d. v. s. icke frikallas. För min del finner jag en
dylik anordning olaglig och anser, att, därest en föredragande skulle tillstyrka
Kungl. Maj:t att besluta i överensstämmelse härmed, det under
eget ansvar granskande konstitutionsutskottet, trots riksdagens anmodan
till Kungl. Maj:t, icke borde kunna undgå att göra anmärkning mot ett
dylikt rådslag, som stode i uppenbar strid med KF § 87 mom. 1.»
Första särskilda utskottets utlåtande Nr J.
507
Reservation
av lierrar Övne, Burg och Åkerberg, som ansett, att utskottets yttrande
rörande de lägre truppförbanden och deras förläggningsorter (sid. 73) i
fråga om Västgöta-Bohus regemente bort hava följande lydelse:
Yad beträffar Västgöta-Bolius regemente föreslår utskottet, som anser
övervägande skäl tala för dess förläggning till Uddevalla, att regementet
förlägges därstädes. för den händelse Kungl. Maj:t likväl efter förnyad
allsidig prövning finner skälen för regementets bibehållande i Vänersborg
fortfarande äga giltighet, torde proposition därom böra avlåtas till nästa
års riksdag.
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
509
Reservation
beträffande förläggningsorterna
(utskottet sid. To ff.)
av lierr Meriterskiöld, som anfört:
»Mot utskottets beslut att självt ingå i prövning och åsyftat avgörande
av regementenas förläggningsorter — men däremot icke mot besluten angående
dessa olika orter, i vilka senare beslut jag ej deltagit — har jag
ansett mig böra reservationsvis erinra, att frågan om förläggningen av de
regementen, som utskottet utöver Kungl. Maj:ts förslag bevarat, liksom
frågan om annan förläggning av vissa andra förband än den Kungl. Maj:t
angivit, knappast kan under fullt ansvar av utskottet och riksdagen på
egen hand prövas. Hela förläggningsfrågan hade även formellt bort hänskjutas
till Kungl. Maj:t, då den i varje fall reellt beror av Kungl. Maj:ts
beslut. Utskottets, resp. riksdagens, beslut i denna fråga kan i övrigt icke
binda Kungl. Maj: t i annan måtto än om byggnadsanslag skulle erfordras
för förläggning å viss annan ort, som Kungl. Maj:t kan finna lämpligare
än en av utskottet, resp. riksdagen, föreslagen.»
722 2
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 1 avel. 1 B höft. (Nr 1.)
!5 34
Första särskilda utskottets utlåtande Kr 1.
511
Reservation
beträffande a r m é m u s i k e n
(sid. 95)
av herr jBeuterskiöld, som anfört:
»Ehuru jag i stort sett biträder vad utskottet föreslår beträffande armémusiken,
har jag dock i två punkter icke kunnat förena mig med utskottsmajoriteten.
Den ena punkten avser Gotland, där jag ansett att typ II
bort komma till användning för de båda kårer gemensamt, som utskottsmajoriteten
dit förlagt, även om infanterikåren ej, såsom jag yrkat, organiserats
såsom regemente. Den andra punkten avser användningen av typ III för
tre artilleriregementen, under det att alla övriga blivit utan all musik; jag
har här ansett riktigare att låta även dessa tre regementen bliva utan,
men i stället anvisa motsvarande belopp till kaderförstärkning vid artilleriet
i enlighet med ett från utskottets militärkansli framfört förslag, vilket i
något större skala upptagits i herr Jönssons i Revinge reservation ang.
kavalleriets och artilleriets förstärkning, vartill jag tillåter mig hänvisa.»
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
513
He ser v a ti on
av herr Rosen, vilken vid punkten angående stipendier till fänrikar, som
erhålla anställning vid trupper i Boden (sid. 115 och 116), anfört:
Försvarsutskottets beslut att tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag angående
stipendier till fänrikar, som erhålla anställning vid i Boden förlagda truppförband,
dock med minskning av varje stipendium från 3,000 till 2,000
kronor, har jag icke kunnat biträda. Enligt min uppfattning torde svårigheter
icke möta att rekrytera officerskåren därstädes. Under tjänstgöringen
i Boden erhålla officerarna liksom andra i övre Norrland stationerade befattningshavare
kallortstillägg. Om härutöver nyanställda officerare r Boden
skola tilldelas stipendier, lärer detta beslut komma att föra med sig vissa
konsekvenser icke blott på det militära området utan även inom andra
grenar av statsförvaltningen.
På grund härav har jag ansett,
att utskottet bort avstyrka Kungl. Maj:t ifrågavarande
förslag.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
515
Be serv atio n
beträffande ersättningsfrågan till kommunerna
(utsk:s uti. sid. 117)
av herrar Iieuterskiöld, Hellberg, Widett, Clason och Johansson
i Kälkebo, vilka ansett, att utskottets yttrande härom bort erhålla följande
lydelse:''
»Utskottet ansluter sig till det gjorda uttalandet, men förutsätter härvid,
dels att uppstående ersättningsfrågor så vitt ske kan i ett sammanhang föreläggas
1920 års riksdag till prövning, dels — i överensstämmelse - — — ersatta.»
Första särskilda utskottets utlåtande nr 1.
517
Reservation
beträffande övergångsbestämmelserna (sid. 121).
av liera- lieliter sk iöld, som anfört:
»Ehuru jag i stort sett ansett mig kunna biträda utskottets förslag
rörande villkoren vid tvångsöverföring till indragningsstat, har jag i en
punkt icke kunnat göra detta. Utskottet har visserligen så till vida förbättrat
Kungl. Majrts förslag, att avlöningen skall räknas efter B ort i
stället för A-ort; för min del hade jag kunnat, om än med tvekan, biträda
ett även framlagt förslag om C-ort såsom ett slags medelproportional.
Men principiellt har den, som överföres tvångsvis till indragningsstat, enligt
BF § 3(5, grundlagsenlig rätt att bibehållas vid den lön, till vilken
lian vid tiden för tvångsöverföringen eljes varit berättigad, alltså efter den
dyrort, där han då var anställd. Då jag ansett att, med godkännande av
C-ort, vederbörande måhända kunnat häri foga sig frivilligt, men knappast
finner troligt att samma resultat nås med B ort, och då jag ansett det
både billigare och riktigare, att så långt möjligt staten icke själv framkallar
anspråk och tvister, har jag ej kunnat biträda utskottets beslut i
denna punkt.»
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
519
Ii e s e r v atio n
angående flottans ersättningsbyggnad
av herrar Trygger, Johan Kilsson i Kristianstad, Widell, Clason,
Lindman, JMagnusson i Tumhult och Pettersson i Bjälbo, som anfört:
»I anslutning till vad som anförts i fråga om flottans ersättningsbyggnad
i våra reservationer till försvarsutskottets utlåtande ävensom i motionerna
nr 244 i första kammaren och nr 345 i andra kammaren hemställa vi,
att riksdagen för sin del ville besluta,
att utöver den fartygsmateriel, som enligt beslut vid 1924
års riksdag skall nybyggas under åren 1924—1929, må
ytterligare byggas under nämnda tid 2 jagare och 1 torpedundervattensbåt
av samma typer, som de sålunda redan beslutade.
»
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
521
Reserv a tion
av herr Jönsson i lievinge, som beträffande skeppsgosseinstitutionen (sid.
1 o 0 och 13 1) anfört:
Skeppsgosseinstitutionen är för rekryteringen av flottans sjömanskår och
underofficerskår av mycket stort värde. Den lämnar en i rent sjömansavseende
bättre utbildad personal än vad man kan påräkna att erhålla
bland de kontraktsanställda. Aven i fråga om den militära utbildningen
inom sjömanskåren är det av stor betydelse att hava tillgång på f. d.
skeppsgossar. Det torde i detta avseende endast behöva framhållas, att
för varje f. d. skeppsgosse, som kan avses för utbildning till riktare, uppstår
merendels en minskning i ammunitionskostnaderna, motsvarande den
för utbildning av tre riktare, om därtill avses kontraktanställt manskap.
Denna minskning uppgår för varje dylik f. d. skeppsgosse till omkring
(3 X 2,350 kronor) 7,050 kronor. Om tillräckligt antal f. d. skeppsgossar
finnas att tillgå för ifrågavarande utbildning, kunna på nu nämnt
sätt inbesparade belopp utnyttjas för bedrivande av ökade övningar till
sjöss.
I fråga om underofficerskåren bör framhållas att denna kår visserligen
vad angår stammen enligt den av utskottet förordade organisationen kommer
att avsevärt reduceras, men å andra sidan bygger denna organisation
på en betydande underofficersreserv, som fär närvarande icke existerar.
För rekryteringen av denna reserv bliver skeppsgosseinstitutionen, i vad
angår däcksavdelningen, av utomordentligt värde, och det torde med största
sannolikhet kunna förutsättas, att densamma ej skall kunna skajsas, om
man ej har att räkna med en tillräcklig skeppsgossekår såsom rekryteringskälla.
Det torde även böra framhållas, att såväl försvarsrevisionen
på sin tid som ock 1924 års försvarsutskott förordade en numerär av 500
skeppsgossar.
Sammanlagda kostnaderna för en ökning med 50 skeppsgossar uppgår
till omkring 30,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa,
att, därest den av särskilda utskottet förordade förläggningen
av en skeppsgossekår i Marstrand vinner riksdagens
bifall, riksdagen måtte besluta att denna kår ökas med 50
skeppsgossar; samt
att skeppsgossekårernas sammanlagda numerär vid inträffande
vakanser inom sjömanskåren må ökas med motsvarande
antal skeppsgossar, dock högst 50.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
523
S ä r s k i It y t tv a n d e
av lierrar IZosén och Hcimvin. som ifråga om förläggningen av flygkårerna
anfört:
"Vid behandlingen av frågan om flygkårernas förlägguingsplatser hava vi
uttalat oss för en närmare undersökning och utredning i syfte att dels
förenkla och förbilliga förvaltningen och dels undvika uppförande av nya
byggnader. Genom att förlägga första flygkåren till Västerås skulle enligt
vår mening gemensam förvaltning för första och andra flygkårerna''
kunnat anordnas. Då emellertid en tillfredsställande jämförande utredning
mellan de båda ifrågasatta förläggningsorterna icke kunnat på den korta
tid, som stått utskottet till buds, åstadkommas, hava vi ansett att utskottet
bort hemställa hos Kungl. Maj:t om sådan undersökning och utredning.
Beträffande tredje flygkårens förläggning till Malmslätt hava vi framhållit,
att denna förläggning måste komma att medföra avsevärda nybyggnadsanslag.
En del av de nuvarande byggnaderna i Malmslätt äro nämligen
otidsenliga och måste betecknas såsom provisoriska och gäller detta
i synnerhet logementet för manskapet. Detta logement utgöres av en träbarack,
vilken icke kan tänkas för någon längre tid fylla de krav och det
ökade behov, som uppstå genom flygväsendets utveckling på sätt utskottet
föreslagit. Även härutinnan hade utskottet alltså bort hemställa om förnyad
prövning och framläggande av det resultat, vartill utredningen
kommit.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
525
Reservation
beträffande utskottets förslag angående ekonomisk
krigsberedskap (sid. 150 ff.)
av herr Heuterskiöld, som anfört:
»Utskottets förslag rörande den ekonomiska krigsberedskapen skiljer sig
ej i något väsentligt avseende från propositionen, ehuru det avser en till
omfånget mera begränsad omfattning.
Efter min uppfattning innebär propositionen ingenting annat än tillskapandet
av ett nytt ämbetsverk, vars uppgifter bliva praktiskt olösliga
och i längden teoretiskt intresselösa. Kungl. Maj:t har dels genom inrättandet
av den utan särskild kostnad arbetande s. k. industriberedskapskommissionen
på sätt redan skett, dels genom nödig förstärkning av arbetskrafterna
i vederbörande bestående ämbetsverk slagit in på den riktiga
vägen, och det synes, som borde t. v. kunna vid denna åtgärd förbliva.
En dylik kommission, som bland annat avser att ordna industriens anpassning
vid krigsutbrott till krigsindustriell verksamhet är, för krigsmaktens
oavbrutna förseende med förbrukningsmateriel, nödvändig. Men
den av Kungl. Maj:t tilltänkta s. k. rikskommissionen, vars uppgifter omfatta
allting, såsom av sid. 373, 374 i propositionen framgår, utan att
någonsin nödiga faktiska förutsättningar ens kunna förefinnas för uppgifternas
lösning på ett sätt, som vid krigsutbrott blir av någon som helst
betydelse — därför att de då förhandenvarande faktiska förutsättningarna
icke kunna på förhand fixeras eller uttömmande beräknas — måste anses,
om den inrättas, i längden bliva antingen sitt eget ändamål och intet
annat, eller också begynnelsen och stommen till en ny vidlyftig kris- och
krigstidsbyråkrati av samma kända art som den tidigare. Anses en central
rikskommission alldeles nödvändig, torde den för övrigt kunna bildas
på samma kostnadsfria och därför även tämligen ofarliga sätt som industriberedskapskommissionen.
Jag har därför icke kunnat biträda utskottets
hemställan, utan yrkat avslag.»
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 samt. lavd. IB haft. (Nrl.) 72225 35
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
527
Reservation
vid avd. I punkt 3, av herrar Carl Ekman, Ilosén och Hamrin,
vilka förklarat sig icke kunna biträda utskottets under denna punkt gjorda
hemställan.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
529
Reservation
av lierr Rautcvskifilsom, beträffande utskottets uttalande om militära
mellanskolan (stycket a sid. 111, 112: »Ehuru — — — truppförband»),
ansett, att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:
»Utskottet finner sig sålunda icke kunna tillstyrka det i berörda motion
väckta förslaget om anordnande av »militära mellanskolor», och detta så
mycket mindre som kostnaderna skulle, därest förslaget genomfördes fullständigt
och i motsatt fall bleve det för rekryteringen i allmänhet
utan betydelse — bliva synnerligen höga utan motsvarande nytta.
Utskottet erinrar, att enligt gällande författningar, vilka inom närmaste
framtid bliva fullt genomförda, skolplikt finnes ända till 18 års ålder och
att den folkundervisning, som skall meddelas i allmänhet i obligatoriska
fortsättnings- och lärlingsskolor samt eljes vid yrkesundervisningen, dels
motsvarar vad den militära mellanskolan avser att giva, dels är, och blir
allt mera, av helt annan och grundligare art än tidigare varit möjligt.
Antingen kommer den »militära mellanskolan» att bliva en ren militärskola
och kan då icke fylla sitt syfte att förbereda för civil verksamhet,
eller ock söker den verkligen göra detta, men då måste den antingen inriktas
på meddelande av viss allmänbildning utan civil yrkesbetoning och
i ty fall blir den, i konkurrensen med ovan nämnda allmänna fortsättningsoch
lärlingsskolor, överflödig för det manskap, som blott stannar kort tid
i tjänsten, men otillräcklig för dem, som vilja i tjänsten fortsätta till högre
ställningar, eller ock kommer den att avse bibringande även av viss specialkunskap,
lämpad för blivande civil verksamhet, men i ty fall borde den
icke föregå, utan avsluta militärtjänsten, så att kunskapen vunnes omedelbart
före utträdet till civil verksamhet: härigenom skulle emellertid
denna skola förlora sin karaktär av mellanskola, då det för förslaget utmärkande
är, att skolan skall föregå militärtjänsten. Vida enklare, effektivare
och billigare vore att bereda stammanskapet, genom lämpliga tjänstgöringsanordningar,
möjlighet att under hösten och vintern efter eget val
bevista den i garnisonsstäderna anordnade civila fortsättnings-, lärlingseller
yrkesundervisningen.»
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
531
Ees er va tio n
angående sk ytteanslaget
av herrar Trygger, Peutersleiöld, Hellberg, Johan Nilsson i Kristianstad,
Widell, Clason, Lindman, Magnusson i Tumhult, Johansson
i Kälkebo och Pettersson i Bjälbo, vilka anfört:
»Den frivilliga skytterörelsens betydelse för det nationella försvarets
effektivitet måste, nu mera än förr, sättas synnerligen högt. Den nutida
stridens karaktär skapar behov av en högt utvecklad personlig skjutfärdighet,
och världskrigets erfarenheter bekräfta på ett oförtydbart sätt detta.
Att nå ett i detta avseende tillfredsställande resultat under den militära
utbildningstiden måste alltid vara förenat med avsevärda svårigheter. Med
den korta utbildningstid, som nu föreslagits, blir det omöjligt såväl att tillgodose
skjutskickligheten för huvuddelen av de värnpliktiga som än mer att
skapa ens ett fåtal skyttar med de kvalifikationer, som måste krävas av i
den moderna infanteriorganisationen ingående s. k. prickskyttar.
Yinnandet av det mål, man i fråga om skjutskicklighet måste eftersträva,
kan i högsta grad underlättas genom frivilliga skytteövningar. Med Kungl.
Maj:ts förslag om försvarsväsendets ordnande framträder därför så mycket
starkare den frivilliga skytterörelsens oumbärlighet för riksförsvaret. Därmed
måste också denna rörelses behöriga understödjande framstå såsom ett
ofrånkomligt statsbehov, för vars tillgodoseende ett på ordinarie stat uppfört
anslag bör avses. Planläggningen av skytterörelsens verksamhet skulle nämligen
i hög grad underlättas och rörelsens mål främjas, därest den nuvarande
osäkerheten i fråga om det statliga understödet i möjligaste mån kunde
undanröjas.
I motioner nr 233 i första och nr 368 i andra kammaren har föreslagits
ett belopp av 750,000 kronor för här ifrågavarande ändamål. Då såväl föregående
års som innevarande riksdag beviljat ett anslag av 500,000 kronor,
synes det lämpligt att även för framtiden räkna med detta belopp.
På grund av vad ovan anförts få vi hemställa, att riksdagen, därest beslut
om ny härordning skulle fattas, måtte besluta,
att för det frivilliga skytteväsendets befrämjande skall beräknas
ett ordinarie anslag av 500,000 kronor.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
533
Reservation
vid avd. I punkt 4 av herr Lindberg, som anfört:
Varje åtgärd till lättande av den rustningsbörda, som åvilar vårt folk
— även en sådan av begränsad omfattning — har stödet av den meningsriktning
inom riksdagen, vilken underkänner värdet av en militärorganisation
som fredsgaranti och därför strävar mot den fullständiga avrustningen.
Ett dylikt understöd kominer därför att lämnas det föreliggande
utskottsförslaget, varvid självfallet icke gives anslutning åt den av utskottet
uttalade meningen att en militärorganisation kräves för att manifestera
vårt folks vilja att hävda sin rätt till fred, frihet och oberoende.
Militärväsendet är emellertid blott en del av försvarsproblemet. Av
alla fredsgarantier är den militära organisationen den otillförlitligaste.
Tryggheten för vårt land till fredlig utveckling kan endast nås genom ett
på förtroendets grund vilande gott förhållande till främmande makter.
Tillvaron av en militärorganisation uttrycker misstro till andra länders
fredliga avsikter. Till försvarsproblemet hör att skapa visshet om denna
misstros berättigande eller icke. En dylik visshet kan nås genom inledande
av förhandlingar med vederbörande främmande makter om ömsesidiga
garantier för fredlig samlevnad. Försvarsproblemet innefattar dessutom
arbetet för den internationella rättsordningens utbyggande. I vårt
land saknas emellertid ett under folkrepresentationens medverkan uppgjort
program för Sveriges insatser i detta avseende.
Under de närmaste åren komma förvisso försök att göras att riva upp
det beslut i militärfrågan riksdagen av allt att döma i år kommer att
fatta och att få militärorganisationen utbyggd. A andra sidan förefinnes
en strävan att ytterligare nedbringa rustningsbördan. Den militärorganisation
riksdagen kommer att antaga torde därför vara att betrakta såsom
blott ett provisorium. Vid sådant förhållande är ett av statsmakterna
uppgjort program för den fortsatta nedrustningen och fredsgarantiernas
stärkande en angelägenhet, som redan nu påkallar uppmärksamhet.
I anslutning till motionerna nr 234 i första kammaren av herr Lindhagen
och nr 311 i andra kammaren av herr Lindberg m. fi. tillåter jag
mig hemställa,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om utredning och framläggande skyndsamt för riksdagen
av en plan för den militära avrustningen ned till en folkligt
organiserad ordningsmakt samt angående fredsgarantiernas
stärkande.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
535
Reservation
angående förslag till värnpliktslag
av herrar Trygger, Johan Nilsson i Kristianstad, Widell, Lindman,
Magnusson i Tumhult och I*etter sson i Bjälbo, som anfört:
»I anslutning till vår reservation till första särskilda utskottets utlåtande
angående försvarsväsendets ordnande hemställa vi, att riksdagen med bifall
till motionerna nr 243 i första kammaren och nr 344 i andra kammaren
ville besluta
att avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 51 med förslag till
värnpliktslag.»
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
537
jReservation
vid § 40 värnpliktslagen
av lierrar Rosén och Hamrin, som anfört:
Utskottet har tillstyrkt Kungl. Maj:ts proposition, vilket innebär, att
bötesbeloppen höjts från 10 kronor till 25 kronor för den, som utan laga
förfall utebliver från inskrivningsförrättning första året och för varje år
han ånyo beträdes därmed, från nuvarande 40 kronor till 100 kronor.
Då vi icke i denna del kunnat biträda utskottets förslag yrka vi att
ifrågavarande § erhåller följande lydelse:
§ 40.
1. ''Värnpliktig, som utan laga förfall utebliver från inskrivningsförrättning,
böte, där han icke, oaktat sin frånvaro.
varder inskriven eller från värnpliktens fullgörande
frikallad, första året tio kronor och varje år, han ånyo därmed
beträdes, fyrtio kronor.
2. Värnpliktig, som på grund av § 15 inställer sig vid
inskrivningsförrättning för annan ort än där han är kyrkobokförd
eller för annat sjömanhus än det han tillhör men
därvid försummar avlämna prästbetyg, ävensom i det fall,
som i § 15 inom. 2 sägs, intyg från sjömanshusombudsman
eller sjöfartsbok samt till följd därav icke kan emottagas,
böte för varje gång tio kronor.
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 539
INNEHÄLLSFÖR TECKNING.
Sid.
Kungl. Maj:ts propositioner och enskilda motioner................................ l
I. FÖRSVARSVÄSENDETS ORDNANDE 8
A. Kungl. Majrts förslag ................................. 8
B. Motioner................................................................................. 42
C. Utskottets yttrande .......................................................... 66
Försvarsdepartementet ...................................................... 67
Lånt försvaret ................................................................... 67
I. Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande................. 67
II. Värnplikten........................................................................................ 68
A. Arskontingenten inskrivna värnpliktiga .................. 68
B. Uppdelning av härens värnpliktskontingent å för linjetjänst
avsedda och ersättningsreserv ................................................... 68
C. Grunder för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst och ersättningsreserv
............................................................................. 62
D. Avgången bland de inskrivna värnpliktiga samt dessas uppdelning
på härens olika truppslag ............................................. 69
E. Värnpliktstid och uppbådsindelning ..................... 70
F. Utbildningstiden .......................................................................... 70
1. Till linjetjänst uttagna värnpliktiga .............. 70
2. Till crsättningsreserven uttagna värnpliktiga ........................... 71
3. Reservtrupp- och landstormsövningar .................................... 71
4. Frivilliga skytteväsendet. .......................................................... 71 III.
III. Fredsorganisationen.................................................. 72
A. Lantförsvarets kommandoexpedition.......................................... 72
B. Arméförvaltningen....................................................................... 72
C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband.
Fästningar ................................................................................... 72
1. Högre truppförband ................................................................ 72
2. Fästningar ................................................................................ 73
3. De lägre truppförbanden och deras förläggniugsorter ............... 73
4. Sammanfattning ........................................................................ 73
540
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Sid.
D. Högre staber och inspektioner in. in. 75
1. Arméfördelningschefer och arméfördelningsstaber ..................... 75
2. Brigadchefer och brigadstaber................................................... 75
3. Militärbefälet för Övre Norrland................................................ 75
4. Kommcndantskapet i Boden ...................................................... 76
5. Militärbefälet på Gotland 76
6. Infanteriinspektionen................................................................ 76
7. Militärläroverksinspektionen............................................... 76
8. Kavalleriinspektionen m. m. ................................................... 77
9. Generalstaben ........................................................................... 77
10. Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet samt ar
tilleristaben
...................................................... 77
11. Chefen för fortifikationen med stab — fortifikationens huvud
station
— samt arméförvaltningens fortifikationsdepartement..... 77
12. Chefen för intcndenturkåren samt intendenturstaben 78
13. Inspektören för trängen ............................................................ 78
14. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg .................... 78
E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser m. m................ 78
1. Krigsskolan ............................................................................. 78
2. Krigshögskolan......................................................................... 79
3. Artilleri- och ingenjörhögskolan................................................ 80
4. Ridskolan ................................................................................ 80
5. Infanteriofficersskolan ............................................................... 80
6. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet................................. 81
7. Artilleriskjutskolan............................................. 81
8. Gymnastiska centralinstitutet................................................... 81
9. Undcrofficersskolan ........... 81
10. Särskilda utbildningskurser......................................................... 82
p. Lägre truppförband .................................................................... 82
1. Infanteriet ................................................................................. 82
2. Kavalleriet ................................................................................. 84
3. • Artilleriet ............................................................................. 86
4. Ingenjörtrupperna och fortifikationen ....................................... 88
5. Trängen och trängtrupperna ...................................................... 90
6. lntendenturtrupperna och intendenturkåren .............................. 92
G. Armémusiken.......................................• • ■....................................... 94
H. Civilmilitära samt civila kårer och stater................................ 96
1. Fältläkarkåren .............................................................. 96
2. Garnisons sjukhusen och arméns sjuksköterskekår 97
3. Fältveterinärkåren..................................................................... 97
4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.......................................... 98
5. Ecklesiastikstaten ..................................................................... 98
6. Polispersonalen ............ 99
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1. 541
Sid.
I. Sammandrag över föreslagna personalstater ........................... 99
■T. Härens hästar och remonteringsväsendet ................................. 106
1. Härens hästar ........................................................................ 106
Egna tjänstehästar....................................................................... 106
Stamhästar ......... .................................................................... 106
Lejda hästar............................................................................... 108
2. Remonteringsväsendet ............................................................... 108
K. Reservpersonalen ........................................................................ 109
1. Personal å reservstat................................................................ 109
2. Personal i arméns reserver........................................................ 110
3. Väg- och vattenbyggnadskåren.................................................. 111
L. Den fast anställda personalens rekrytering.............................. 111
1. Manskap ................................................................................... 111
2. Underbefäls och underofficerares befordran till ofllcerare och
reservofficerare ........................................................................ 112
3. Underofficerare........................................................................... 113
4. Officerare ................................................................................. 114
5. Rekrytering av officers- och underofficerskårerna vid i Boden
förlagda truppförband .............................................................. 115
IV. Lantförsvarets kostnader.................................................................. 116
1. Årliga kostnader ..................................................................... 116
2. Engångskostnader.................................................................. 116
Byggnads- och reparationsarbeten ................................................ 116
Materielanskaffning ..................................................................... 117
Ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband
m. m..................................................................................... 117
V. Övergången till den nya härordningen .........................................118
1. Allmänna synpunkter.................................................................. 118
2. Värnplikten .............................................................................. 119
3. Organisationen .......................................... .............................. 119
4. Särskilda kostnader för övertaliga byggnader och materiel ..... 124
Sjöförsvaret ............................................................................................ 125
I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande ........................... 125
II. Flottan ............................................................................................. 125
A. Sjökrigsmaterielen........................................................................ 125
Sjöstyrkornas storlek och indelning .............................................. 125
Ersättningsbyggnad ......................................................................... 126
B. Fredsorganisationen..................................................................... 129
Sjökrigsskolan................................................................................. 129
Flottans stationer och varv, örlogsdepåer samt skeppsgosseinstitutionen
................................................................................... 129
Flottans personalstater ................................................................... 131
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 11 saml. 1 avd. 1 B häft. (Nr 1.) 722 25 36
542 Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
Sid.
C. Reservpersonalen........................................................................... 134
D. De värnpliktiga och deras redovisning .................................... 134
III. Kustartilleriet .................................................................................... 134
A. Allmän organisation..................................................................... 134
B. De värnpliktiga............................................................................. 134
C. Fredsorganisationen ..................................................................... 135
1. Allmänna synpunkter.................... 135
2. Chefen för kustartilleriet jämte stab............. 135
3. Kommendantskapen i kustfästningarna .............. 135
4. Skjutskola och mineiingsskolor................................................ 135
5. Truppförbanden ....................................................... 135
6. Övriga personalbehov .............................................................. 135
7. Kustartilleriets stat ................................................................ 135
D. Reservpersonalen... ...................................................................... 136
IV. Sjöförsvarets kostnader..................................................................... 136
1. Årliga kostnader.................... 136
2. Engångskostnader ..................................................................... 136
Y. Övergången till den nya marinorganisationen 136
Flygvapnet .................................................................................................137
A. Allmänna grunder för flygvapnets ordnande ........................... 137
B. Huvuddragen av flygvapnets organisation .............................. 138
C. Den föreslagna fredsorganisationens enskildheter .................. 139
1. Flygvapnets ledning ..............................................................*• 139
2. Flygkårernas, flygskolans och flygverkstädernas sammansättning 141
3. Personal och utbildning............................................................ 145
4. Flygvapnets materiel och förläggning ....................................... 145
D. Flygvapnets kostnader.,................ 148
E. Flygteknisk forskning och utbildning av flygingenjörer 150
F. Förberedandet av nyorganisationens genomförande ............... 150
Ekonomisk krigsberedskap ...........................................................150
Sammanfattning ..................................................................................... 153
Utskottets hemställan......................... 155
II. VÄRNPLIKTS! AGEN m. m.............................................. 191
A. Kungl. Maj:ts förslag 191
B. Motioner....................................................................................243
Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.
543
Sid.
C. Utskottets yttrande .......................................................... 248
Värnpliktslagen ...................................................................... 248
De värnpliktigas avlöning ............................................................ 255
Åtgärder för höjande av utbildningens effektivitet ........................ 256
Åtgärder i syfte att bereda de värnpliktiga större trygghet till liv
och hälsa m. m. .................................................................... 257
Värnpliktigas skyddande mot förlust av arbetsanställningar ............ 257
Ersättning i visst fall åt värnpliktig vid inställelse till och återfärd
från tjänstgöring..................................................................... 259
Utskottets hemställan................................................................................ 259
Bil. 1. Sammanställning över anslagen under fjärde
huvudtiteln............................................................................. 290
Reservationer m. m. av:
herrar Trygger, Johan Nilsson i Kristianstad, Widell, Lindman, Magnusson i Tumhult
och Pettersson i Bjälbo.................................................................................... 365
herr Clason................................................................................................. 391
herrar Reuterskiöld och Johansson i Kälkebo ............................................................ 449
herr Hellberg ........................................................................................................ 493
herr Jönsson i Revinge .......................................................................................... 499
herr Beuterskiöld .................................................................................................. 505
herrar örne, Bärg och Åkerberg.............................................................................. 507
herr Reutersläöld ................................................................................................... 509
herr Reuterskiöld ................................................................................................... 511
herr Rosen ........................................................................................................... 513
herrar Beuterskiöld, Hellberg, Widell, Clason och Johansson i Källcebo........................ 515.
herr Beuterskiöld .................................................................................................. 517
herrar Trygger, Johan Nilsson i Kristianstad, Widell, Clason, Lindman, Magnusson i
Tumhult och Pettersson i Bjälbo........................................................................... 519
herr Jönsson i Revinge .......................................................................................... 521
herrar Rosén och Hamrin (särskilt yttrande)........................................................... 523
herr Beuterskiöld ................................................................................................... 525
herrar Carl Ekman, Rosen och Hamrin..................................................................... 527
herr Beuterskiöld ................................................................................................... 529
herrar Trygger, Beuterskiöld, Hellberg, Johan Nilsson i Kristianstad, Widell, Clason,
Lindman, Magnusson i Tumhult och Pettersson i Bjälbo .......1............................... 531
herr Lindberg....................................................................................................... 533
herrar Trygger, Johan Nilsson i Kristianstad, Widell, Lindman, Magnusson i Tumhult
och Pettersson i Bjälbo...................................................................................535
herrar Rosén och Hamrin...................................................................................... 537
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1925:310 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner nr 50 angående försvarsväsendets ordnande och nr 51 med förslag till värnpliktslag ävensom vi s. 1 i texten