Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning med föreskrifter angående medgivande i vissa fall av undantag från gällande bestämmelser om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m.
1925-04-20 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1925:22, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning med föreskrifter angående medgivande i vissa fall av undantag från gällande bestämmelser om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
1
Nr 22.
Ankom till riksdagens kansli den 20 april 1925 kl. 11 f. in.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
med förslag till förordning med föreskrifter angående
medgivande i vissa fall av undantag från gällande
bestämmelser om inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.
I en den 20 mars 1925 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 209, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga följande
Förslag
till
förordning med föreskrifter angående medgivande i vissa fall av undantag
från gällande bestämmelser om inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.
Härigenom förordnas som följer:
1 *.
1 mom. Därest inkomst eller förmögenhet, som skall tagas till beskattning
enligt förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt,
eller inkomst, som skall tagas till beskattning enligt förordningen
nämnda dag om bevillning av fast egendom samt av inkomst, tilllika
är underkastad beskattning i främmande stat, äger Kungl. Maj:t att,
till förekommande av eller lindring i en dylik dubbelbeskattning, med den
främmande statens regering träffa överenskommelse om fördelning i beskattningshänseende
mellan Sverige och den främmande staten av inkomsten
eller förmögenheten eller ock att, under förutsättning av ömsesidighet
i tillämpliga hänseenden, förordna, att viss inkomst eller viss förmögenhet
eller inkomst eller förmögenhet av visst slag skall helt eller delvis
vara fri från taxering här i riket.
2 mom. Under förutsättning av ömsesidighet i tillämpliga hänseenden
må Kungl. Maj:t tillika förordna, att för medborgare i främmande stat,
vilka författningsenligt äro eller böra vara här i riket mantalsskrivna,
skola i fråga om beräkning av det till inkomst- och förmögenhetsskatt be
Bihang
till riksdagens protokoll 1925. 7 saml. 15 höft (Nr 22.)
1
Utskottet.
2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
skattningsbara beloppet samt av den till bevillning beskattningsbara inkomsten
ävensom i fråga om inträde av skatteplikt tillämpas samma grunder,
som enligt 18 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt samt
12 § 1, 2 och 3 mom. förordningen om bevillning av fast egendom samt av
inkomst eller särskilt fastställda motsvarande bestämmelser gälla för här
i riket mantalsskriven svensk medborgare.
2 %.
I fall, varom i 1 § 1 mom. förmäles, må Kungl. Maj:t förklara, att inkomst-
och förmögenhetsskatt eller kommunal progressivskatt skall av
skattskyldig utgöras till högre belopp än gällande bestämmelser eljest
skulle föranleda, dock att skatten ej må komma att uppgå till högre procenttal
av det på grundval av överenskommelsen eller förordnandet fastställda
beskattningsbara beloppet, än skatten skulle i genomsnitt utgjort
av det beskattningsbara belopp, som skulle fastställts, om hänsyn ej tagits
till överenskommelsen eller förordnandet. ,
3 §.
Överenskommelse med främmande stats regering angående frihet från
eller lindring i skatt enligt denna förordning skall upphöra att gälla senast
sex månader efter uppsägning.
4
Kungl. Maj:t äger meddela de närmare föreskrifter, som må finnas erforderliga
för tillämpning av överenskommelse eller förordnande, varom i
1 och 2 §§ sägs.
Denna förordning träder i kraft å trettionde dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk
författningssamling.
Genom förordningen upphäves 15 § förordningen om bevillning av
fast egendom samt av inkomst.
Beträffande vad föredragande departementschefen enligt omförmälda statsrådsprotokoll
vid ärendets föredragning anfört till motivering för förslaget
får utskottet hänvisa till propositionen.
Utskottet, som i grundlagsenlig ordning begärt att av kammarrätten erhålla
yttrande över det med ifrågavarande proposition framlagda författningsförslaget,
har mottagit sådant yttrande, vilket återfinnes såsom bilaga till
detta betänkande.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22. 3
Kammarrätten, som granskat förslaget ur skatteteknisk men icke ur statstinansiell
eller handelspolitisk synpunkt, bär förklarat sig till fullo dela den
av t. f. chefen för finansdepartementet i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
uttalade uppfattning rörande behovet av en lagstiftning av
det slag, som här ifrågasatts.
Förslaget har föranlett följande erinringar från kammarrättens sida.
I fråga om 1 § 1 mom. i förslaget har kammarrätten velat fästa uppmärksamheten
vid att det nu framlagda författangsförslaget icke berör
frågan om beskattningen av främmande stat tillhörig, för dess beskickning
eller konsulat i Sverige avsedd fastighet.
Beträffande 1 § 2 mom. har kammarrätten ansett sig böra ifrågasätta,
om icke den Kungl. Maj:t i samma stadgande tillagda befogenheten bör
i så måtto fullständigas, att Kungl. Maj:t må kunna tillerkänna viss främmande
stats medborgare, som äro eller böra vara här i riket mantalsskrivna,
samma rätt till avdrag för försäkringspremier och därmed likställda
avgifter, som enligt 10 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt
och 11 § 2 mom. 4:o) d) bevillningsförordningen tillkommer
svensk medborgare, som är i riket mantalsskriven.
Slutligen har kammarrätten i fråga om 2 § i förslaget framhållit önskvärdheten
av att densamma måtte i förtydligande syfte omformuleras.
Utskottet, som delar den av föredragande departementschefen uttalade
uppfattningen om behovet och lämpligheten av en lagstiftning av den art,
som innefattas i förevarande författningsförslag, har icke funnit anledning
till annan erinran mot samma förslag än i följande avseenden.
Enligt gällande skatteförfattningar är utlänning i sämre ställning i
skatteavseende än svensk medborgare, som är här i riket mantalsskriven,
dels i fråga om beräkning av det till inkomst- och förmögenhetsskatt
beskattningsbara beloppet samt av den till bevillning beskattningsbara
inkomsten ävensom i fråga om inträde av skatteplikt och dels i fråga
om rätten till avdrag vid taxeringen till bevillning för inkomst samt till
inkomst- och förmögenhetsskatt för försäkringspremier och andra avgifter,
som utbetalats för den skattskyldiges och i förekommande fall även för
den andre makens liv-, kapital-, livränte-, olycksfalls- eller sjukförsäkring
ävensom för pupillförsäkring.
1 § 2 mom'', i förevarande förslag ger Kungl. Maj:t befogenhet att under
viss förutsättning förordna, att medborgare i främmande stat, vilka författningsenligt
äro eller böra vara här i riket mantalsskrivna, skola i det
förstnämnda avseendet vara jämställda med svensk medborgare, som är
här i riket mantalsskriven.
I det andra avseendet skulle olikheten mellan utlänning och svensk i
beskattningsavseende under alla förhållanden bestå. I anslutning till vad
kammarrätten härom anfört vill det emellertid synas utskottet, som om det
under vissa förhållanden skulle kunna vara ägnat att befrämja avslutandet
Kammar
rätten.
Utskott et s
yttrande.
4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
av sådana överenskommelser om ömsesidighet, som förutsättas i 1 § 2 mom.
i förslaget, därest Kungl. Maj:t bereddes möjlighet att undanröja även
sistnämnda olikhet. På grund därav föreslår utskottet en sådan omformulering
av stadgandet i fråga, att Kungl. Maj:t må kunna förordna,
att i nämnda moment avsedda medborgare i främmande stat skola äga
samma rätt till avdrag för försäkringspremier och därmed likställda avgifter,
som tillkommer här i riket mantalsskriven svensk medborgare.
På sätt kammarrätten anfört, får en sådan ändring icke anses innebära,
att Kungl. Maj:t skall vid träffandet av överenskommelse, varom här är
fråga, tillse, att svensk medborgare, som är bosatt inom den fördragsslutande
främmande statens område, kommer i åtnjutande av samma eller
likartad förmån. Ty i enlighet med vad t. f. chefen för finansdepartementet
i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet uttalat, bör det
vid träffandet av överenskommelse med främmande stat vara till fyllest,
om en överensstämmelse i stort sett förefinnes mellan de förmåner, som
givas, och dem, som erhållas från respektive främmande länder.
Beträffande 2 § i förslaget föreslår utskottet i anledning av vad kammarrätten
i denna del erinrat en ändring i förtydligande syfte.
I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts
förslag ej kunnat av riksdagen i oförändrat skick bifallas,
måtte antaga följande såsom utskottets förslag
betecknade förslag till
förordning med föreskrifter angående medgivande i vissa fall av undantag
från gällande bestämmelser om inkomst- och förmögenhetsskatt m. m.1)
Kungl. Mai ds förslag: Utskottets förslag:
Härigenom förordnas som följer:
1 §.
1 mom. Därest inkomst eller förmögenhet, som skall tagas till beskattning
enligt förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt,
eller inkomst, som skall tagas till beskattning enligt förordningen
nämnda dag angående bevillning av fast egendom samt av inkomst,
tillika är underkastad beskattning i främmande stat, äger Kungl. Maj:t
att, till förekommande av eller lindring i en dylik dubbelbeskattning,
med den främmande statens regering träffa överenskommelse om fördel
)
Vid återgivande av förslagen hava de delar, som hava olika lydelse, kursiverats.f Spärrad
kursiv angiver, att kursiveringen är avsedd att bibehållas i författningen.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
5
Kungl. Maj.ts förslag: Utskottets förslag:
ning i beskattningshänseende mellan Sverige och den främmande staten
av inkomsten eller förmögenheten eller ock att, under förutsättning av
ömsesidighet i tillämpliga hänseenden, förordna, att viss inkomst eller
viss förmögenhet eller inkomst eller förmögenhet av visst slag skall helt
eller delvis vara fri från taxering här i riket.
2 mom. Under förutsättning av
ömsesidighet i tillämpliga hänseenden
må Kungl. Maj:t tillika förordna,
att för medborgare i främmande
stat, vilka författningsenligt
äro eller böra vara här i riket mantalsskrivna,
skola i fråga om beräkning
av det till inkomst- och förmögenhetsskatt
beskattningsbara beloppet
samt av den till bevillning
beskattningsbara inkomsten ävensom
i fråga om inträde av skatteplikt
tillämpas samma grunder, som
enligt 18 § förordningen om inkomstoch
förmögenhetsskatt samt 12 § 1,
2 och 3 mom. förordningen om bevillning
av fast egendom samt av
inkomst eller särskilt fastställda
motsvarande bestämmelser gälla för
här i riket mantalsskriven svensk
medborgare.
2 $.
I fall, varom i 1 § 1 mom. förmäles,
må Kungl. Maj:t förklara,
att inkomst- och förmögenhetsskatt
eller kommunal progressivskatt
skall av skattskyldig utgöras
2 mom. Under förutsättning av
ömsesidighet i tillämpliga hänseenden
må Kungl. Maj:t tillika förordna,
såväl att medborgare i främmande
stat, vilka författningsenligt äro
eller böra vara här i riket mantalsskrivna,
skola äga samma rätt till
avdrag för försäkringspremier och
andra avgifter, som enligt 10 § förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt
och 11 § 2 mom.
4:o) d) förordningen angående bevillning
av fast egendom samt av inkomst
tillkommer här i riket mantalsskriven
svensk medborgare, som
att för dylika medborgare i främmande
stat skola i fråga om beräkning
av det till inkomst- och förmögenhetsskatt
beskattningsbara beloppet
samt av den till bevillning
beskattningsbara inkomsten ävensom
i fråga om inträde av skatteplikt
tillämpas samma grunder, som enligt
18 § förordningen om inkomst- och
förmögenhetsskatt samt 12 § 1, 2
och 3 mom. förordningen angående
bevillning av fast egendom samt av
inkomst eller särskilt fastställda
motsvarande bestämmelser gälla för
här i riket mantalsskriven svensk
medborgare.
2 %.
I fall, varom i 1 § 1 mom. förmäles,
må Kungl. Maj:t förklara,
att inkomst- och förmögenhetsskatt
eller kommunal progressivskatt
skall av skattskyldig utgöras
6
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
Kungl. Maj.ts förslag:
Utskottets förslag:
till högre belopp än gällande bestämmelser
eljest skulle föranleda,
dock att skatten ej må komma att
uppgå till högre procenttal av det
på grundval av överenskommelsen
eller förordnandet fastställda beskattningsbara
beloppet, än skatten
skulle i genomsnitt utgjort av det
beskattningsbara belopp, som skulle
fastställts, om hänsyn ej tagits
till överenskommelsen eller förordnandet.
till högre belopp än gällande bestämmelser
eljest skulle föranleda,
dock att skatten ej må komma att
uppgå till större del, procentuellt
beräknad, av det på grundval av
överenskommelsen eller förordnandet
fastställda beskattningsbara beloppet,
än skatten skulle utgjort av
det beskattningsbara belopp, som
skulle fastställts, om hänsyn ej tagits
till överenskommelsen eller förordnandet.
3 §.
Överenskommelse med främmande stats regering angående frihet från
eller lindring i skatt enligt denna förordning skall upphöra att gälla
senast sex månader efter uppsägning.
Kungl. Maj:t äger meddela de närmare föreskrifter, som må finnas erforderliga
för tillämpning av överenskommelse eller förordnande, varom i
1 och 2 §§ sägs.
Denna förordning träder i kraft å trettionde dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk
författningssamling.
Genom förordningen upphäves 15 § förordningen angående bevillning
av fast egendom samt av inkomst.
Stockholm den 20 april 1925.
På bevillningsutskottets vägnar:
ERIK RÖING.
härvarande: herrar Röing, Wohlin, Gustaf Nilsson i Kristianstad, Rune, Roman, Bore!!,
Johan Bergman, Månsson i Hagaström, * Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Johansson
i Kullersta, Lithander, Hedlund i Östersund, * Olsson i Golwasta,
Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg, * Björnsson, * Heyman, Alexis Björkman *
och Svensson i Grindstorp.
ärv arit vid justeringen av betänkandet.
4 $.
Reservation
av herr Månsson i Hagaström.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
Bilaga.
Till riksdagens bevillningsutskott.
Genom nådig remiss den 3 innevarande april har Kungl. Maj:t anbefallt
kungl. kammarrätten att avgiva och till riksdagens bevillningsutskott överlämna
yttrande över ett med Kungl. Maj:ts proposition, nr 209, till riksdagen
framlagt förslag till förordning med föreskrifter angående medgivande
i vissa fall av undantag från gällande bestämmelser om inkomst- och förmögenhetsskatt
m. m.
Det i förevarande proposition innefattade författningsförslaget har kungl.
kammarrätten granskat ur skatteteknisk men icke ur statslinansiell eller
handelspolitisk synpunkt; och får kungl. kammarrätten såsom utlåtande i
ärendet anföra följande.
Kungl. kammarrätten, som till fullo delar den av tillförordnade chefen för
finansdepartementet i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet uttalade
uppfattning rörande behovet av en lagstiftning av det slag, som här ifrågasatts,
har icke funnit det remitterade författningsförslaget föranleda andra
erinringar från kungl. kammarrättens sida än följande.
Den rätt, som enligt 1 § 1 mom. i förslaget skulle tilläggas Kungl. Maj:t
att med främmande stat träffa viss överenskommelse rörande utlännings beskattning
i Sverige, skulle endast avse utlännings inkomst och förmögenhet
men icke utlännings bevillning underkastade fasta egendom i Sverige. Vid
sådant förhållande komme fortfarande att erfordras antingen framställningar
till riksdagen av det slag, som beträffande skatten för de engelska och franska
beskickningshusen i Stockholm innefattas i propositionerna nr 168 år 1917
respektive nr 211 år 1922, eller också en bestämmelse i våra skatteförfattningar
av det slag, som föreslås av 1921 års kommunalskattekommitté i 5 § 4 mom.
av dess förslag till kommunalskattelag, enligt vilket stadgande Konungen
skulle under förutsättning av ömsesidighet kunna medgiva, att främmande
stat tillhörig, för dess beskickning eller konsulat i Sverige avsedd fastighet
undantoges från beskattning.
Med ifrågavarande erinran har kungl. kammarrätten icke avsett att förorda
vare sig den ena eller andra utvägen att ordna frågan om beskattningen
av främmande staters beskickningshus i Sverige, utan har endast
velat fästa uppmärksamheten vid att berörda spörsmål icke blivit löst genom
det nu framlagda författningsförslaget.
Enligt 1 § 2 mom. i förslaget skulle Kungl. Maj;t under förutsättning av
ömsesidighet kunna förordna, att i fråga om inträde av skatteplikt samt
beräkning av det till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet
och den till bevillning beskattningsbara inkomsten skola för utlänning,
som är eller bör vara här i riket mantalsskriven, gälla samma bestämmelser
som för här i riket mantalsskriven svensk medborgare.
Med hänsyn därtill att sådan utlänning icke är såsom en här mantalsskriven
svensk medborgare underkastad vare sig inkomst- och förmögenhetsskatt
eller bevillning för all sin inkomst skulle man visserligen kunna ifrågasätta,
om det kan anses principiellt riktigt att tillerkänna den förre samma
förmåner i beskattningsavseende som den senare. Då emellertid syftet med
förevarande bestämmelse icke lärer kunna vinnas under annan förutsättning
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 22.
än att det finnes möjlighet för Kungl. Maj:t att, under förutsättning av
ömsesidighet tillerkänna viss främmande stats medborgare samma förmåner
i beskattningsavseende som svenskarna själva, torde nyss antydda betänklighet
böra falla. Därvid kan emellertid å andra sidan ifrågasättas, om icke
den Kungl. Maj:t enligt förslaget tillagda befogenheten bör i så måtto fullständigas,
att Kungl. Maj:t må kunna tillerkänna viss främmande stats medborgare,
som är eller bör vara här i riket mantalsskriven, samma rätt till
avdrag för försäkringspremier och därmed likställda avgifter, som enligt
10 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt och 11 § 2 mom.
4:o) d) bevillningsförordningen tillkommer svensk medborgare, som är i riket
mantalsskriven.
Det krav på ömsesidighet, som förslaget uppställer, finge emellertid under
sådana förhållanden givetvis icke drivas så långt, att man fordrade, att
svenska medborgare inom vederbörande främmande stats område jämväl erhölle
motsvarande skattefrihet för försäkringspremier. Tvärtom skulle en
sådan situation kunna tänkas uppkomma, att, därest Kungl. Maj:t icke ägde
rätt att meddela viss främmande stats medborgare den förmån, som ligger i
här berörda rätt till avdrag för försäkringspremier, detta förhållande skulle
kunna bereda Kungl. Maj:t svårighet att förskaffa de svenskar, som äro bosatta
inom den främmande statens område, fullt samma förmåner i beskattningshänseende
som denna stats egna medborgare.
I fråga om 2 § vill kungl. kammarrätten endast framhålla önskvärdheten
av att densamma avfattas på ett sådant sätt, att den tydligare än som nu
är fallet ger uttryck för den tankegång, som återfinnes i motiveringen till
paragrafen.
Stockholm den 9 april 1925.
På Kungl. Maj:ts och Rikets kammarrätts vägnar:
AXEL ÖSTERGREN.
Knut Kinberg.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1925:149 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med föreskrifter angående medgivande i vissa fall av undantag från s. 3 i texten