Statsutskottets utlåtande Nr 105
1925-05-15 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1925:105, Statsutskottets utlåtande Nr 105
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
1
tfr 105.
Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1925, kl. 7 f. m.
b flätande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
befrämjande av lufttrafik jämte i ämnet väckta
motioner. (4:e avd.)
I den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1925—1926 har
Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln, punkt 54, föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för befrämjande
av lufttrafik för budgetåret 1925—1926 under sjätte huvudtiteln
beräkna ett extra reservationsanslag av 700,000 kronor samt under utgifter
för kapitalökning ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.
Sedermera bär Kungl. Maj:t, i en till riksdagen avlåten, den 6 mars 1925
dagtecknad proposition, nr 93, under åberopande av vid propositionen fogat
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden nämnda dag,
föreslagit riksdagen att
l:o) under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1925—1926 anvisa dels för
understöd av regelbunden luftfart ett extra reservationsanslag å 500,000
kronor, dels till förbättring av flygplatsen å Bulltoftafältet i Malmö ett extra
reservationsanslag a 128,000 kronor, dels ock för biträde vid handläggning
av ärenden rörande luftfart ett extra anslag å 2,300 kronor;
2:o) under nionde huvudtiteln för komplettering av den officiella vederlekstjänsten
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag å
4,000 kronor;
3:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att enligt de i statsrådsprotokollet angivna
grunder och i huvudsaklig överensstämmelse med det i statsrådsprotokollet
intagna förslaget till avtal mellan svenska staten och aktiebolag, som erhåller
understöd för idkande av regelbunden luftfart, träffa avtal om uppehållande
av sådan luftfart;
4:o) dels besluta, att en särskild fond, benämnd luftfartslånefonden, skall
inrättas, från vilken fond, som skall förvaltas av statskontoret, lån må under
i statsrådsprotokollet angivna villkor av Kungl. Maj:t beviljas för inköp av
flygplan och flygmotorer, dels ock såsom kapitalökning för omförmälda fond
för budgetåret 1925—1926 under utgifter för kapitalökning, rubriken »Statens
utlåningsfonder» anvisa ett reservationsanslag av 800,000 kronor att utgå av
lånemedel.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 saml. 49 höft. (Nr 105.) 1005 25 ]
2
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
Denna proposition tiar för förberedande behandling hänvisats till statsutskottet,
såvitt angår andra frågor än förslaget rörande komplettering av
den officiella väderlekstjänsten.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I samband med Kungl. Majds förevarande proposition hava väckts följande
motioner, nämligen:
dels en inom första kammaren av herr T. Julin väckt motion, nr 223,
däri hemställes, att riksdagen måtte, dels bifalla, vad i Kungl. Maj ds förevarande
proposition föreslagits under punkterna 1 och 2, dels på så sätt
bifalla, vad som föreslagits under punkterna 3 och 4, att de medel, som i
anledning av förslaget komma att anvisas, ställas till postverkets förfogande
för uppehållande av regelbunden lufttrafik i den utsträckning, i propositionen
angivits och efter de närmare föreskrifter, som komma att av Kungl. Majd
utfärdas;
dels en inom andra kammaren av herr I. Anderson i Linköping m. fl.
väckt motion, nr 320, vari yrkats, att Kungl. Maj ds ifrågavarande proposition
angående befrämjande av lufttrafiken icke måtte av riksdagen bifallas;
dels en inom andra kammaren av herr K. J. Beskow väckt motion, nr
321, däri hemställts, dels att det av Kungl. Majd i förevarande proposition
för budgetåret 1925—1926 begärda extra reservationsanslaget å 500,000 kronor
för understöd av regelbunden luftfart må nedsättas till 300,000 kronor,
dels att med ändringar av vad i propositionen föreslagits beträffande avsättning
till luftfartslånefonden till denna fond må anvisas ett reservationsanslag
av 500,000 kronor att utgå av tillfälliga lånemedel;
dels ock tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr E. Björnsson ra. fl., nr 98, och den andra inom andra kammaren
av herr E. Nyländer ra. fl., nr 138, vari bland annat hemställts, att
Kungl. Majd måtte föranstalta en utredning om anordnandet av ett aerodynamiskt
laboratorium vid kungl. tekniska högskolan och därefter snarast
möjligt för riksdagen framlägga förslag och kostnadsberäkning för ett dylikt,
samt att av det extra reservationsanslag, som riksdagen kan för budgetåret
1925—1926 komma att besluta för främjandet av lufttrafik, må för ett blivande
aerodynamiskt laboratorium för nämnda budgetår reserveras ett anslag
om 100,000 kronor.
Ifrågavarande motioner hava remitterats till statsutskottet för förberedande
behandling, den av herr Anderson m. fl. väckta motionen dock allenast
i vad den ankommer på statsutskottets behandling.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 31 december 1924 av en från
aktiebolaget aerotransport inkommen framställning om statsunderstöd framhöll
föredragande departementschefen, att han i likhet med de i ärendet
Statsutskottets utlåtande Nr J05.
3
hörda myndigheterna kommit till den uppfattningen, att statsmakterna, med
behörigt hänsynstagande till det rådande ekonomiska läget, borde lämna sitt
stöd för upprätthållande i viss omfattning av regelbunden lufttrafik. Innan
slutlig ställning toges till frågan om siittet och villkoren för statsunderstöd,
syntes emellertid ytterligare utredning i frågan påkallad. Sålunda syntes
höra undersökas, dels å vilka linjer regelbunden lufttrafik i främsta rummet
borde med statens understöd bedrivas, dels oek vilka flygplanstyper vore
bäst lämpade att komma till användning å de olika linjerna.
På grund av Kung!. Maj:ts därom meddelade bemyndigande har sedermera
chefen för kommunikationsdepartementet den 5 januari 1925 uppdragit
åt generaldirektören A. J. Juhlin, översten K. A. B. Amundson, civilingenjören
L. Fjällbäck, direktören J. Lithander och ledamoten av riksdagens
första kammare, redaktören J. Nilsson att i egenskap av sakkunniga verkställa
berörda utredning.
De sakkunniga hava den 16 februari 1925 avgivit sitt betänkande.
Beträffande det sätt, enligt vilket statens understöd till lufttrafikens
främjande borde utgå, hava de sakkunniga, efter undersökning av olika utländska
subventionssystem för kommersiell lufttrafik, kommit till den uppfattningen,
att eu svensk civil lufttrafik borde understödjas sålunda, att dels
för inköp av flygplan med nödiga motorer lån borde lämnas ur en fond, förslagsvis
benämnd »lufttrafiklånefonden», dels ock för täckande av driftsförluster
lufttrafikföretag borde erhålla subvention för i reguljär trafik tillryggalagda
flygkilometer.
Beträffande subvention för tillryggalagda flygkilometer hava de sakkunniga
kommit till den uppfattningen, att dylikt understöd bör irtgå med så stort
belopp, att driftförlusterna å varje led bliva täckta. I fråga om de närmare
•sillkoren för understödet hava de sakkunniga utarbetat ett förslag till avtal
mellan svenska staten och aktiebolag, som erhåller understöd för idkande
av regelbunden luftfart, vilket förslag finnes intaget å sid. 21—25 av propositionen.
Departementschefen har i ämnet anfört bl. a. följande:
»Det torde vara uppenbart, att, därest staten i den omfattning, varom nu
är fråga, understödjer en regelbunden lufttrafik, staten bör bereda sig tillräckliga
garantier för att de sålunda från dess sida gjorda uppoffringarna
medföra det bästa resultatet. I det av de sakkunniga uppgjorda avtalsförslaget,
vilket synes vara av beskaffenhet att huvudsakligen kunna godtagas,
äro också intagna föreskrifter, som möjliggöra, att staten får erforderligt inflytande
på det subventionerade företagets ledning samt att alla erfarenheter
från lufttrafikens verksamhet komma Sverige till godo. Enligt avtalet skulle
sålunda de av Kung! Maj:t utsedda ledamöterna i företagets styrelse komma
att få ett avgörande inflytande på bolagets och luftledernas skötsel, och hava
tillika föreskrifter meddelats om att aktieägare och styrelseledamöter ävensom
såvitt möjligt i bolagets tjänst anställda personer skola vara svenska medborgare.
Kilometer
subvention.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
De flesta bestämmelserna i avtalet torde icke behöva någon vidare förklaring.
Subventionen skulle enligt de sakkunnigas förslag tillmätas på sådant
sätt, att densamma jämte beräknade inkomster för passagerar- och godsbefordran
kan antagas täcka de beräknade utgifterna, varibland inräknats a\ - skrivning enligt samma grunder, som tänkts skola gälla beträffande amortering
av statslånet, samt ränta efter fem procent å den använda flygmaterielens
värde och å nödvändigt rörelsekapital. Med det använda beräkningssättet,
som ej givit mig anledning till erinran, torde behörig förräntning och amortering
av statslånet kunna påräknas, samtidigt som man ej synes behöva
befara, att det subventionerade luftfartsföretaget råkar i ekonomiska svårigheter
och icke kan uppehålla trafiken på ett tillfredsställande och betryggande
sätt, De sakkunniga hava verkställt ingående beräkningar rörande de understöd,
som enligt förenämnda beräkningssätt skulle behöva utbetalas för de
olika linjer, som anses behöva ifrågakomma för lufttrafik. I dessa beräkningar,
vilka som bilagor nr 2—5 vidfogas protokollet, finnas emellertid
åtskilliga ovissa faktorer, och det är därför möjligt, att företagets ägare med
de bestämda subventionerna, för vilkas belopp jag i det följande skall redogöra,
skulle kunna erhålla val hög vinst, särskilt om passagerarfrekvensen
blir större än de sakkunniga antagit. I § 17 av avtalet har därför föreskrivits,
att viss del av den vinst, som överstiger 5 procent, skall överlämnas
till staten. Att bestämma, att all vinst över 5 procent skall tillkomma staten,
torde icke vara lämpligt, utan aktieägarnas vinst bör, i fall företaget under
ett år gått bra, ytterligare kunna något ökas. Härigenom får bolagets ledning
intresse av eu sparsam drift och att göra ansträngningar för erhållande
av passagerare och fraktgods i så stor omfattning som möjligt. Överlämnandet
av vinst till staten skulle dock ske efter sådan grund, att högsta
utdelningen till aktieägarna icke kommer att överstiga 61/, procent å det på
visst sätt bestämda kapitalet. De sakkunniga hava ansett, att, om ett aktiebolag
erhåller subvention, utdelning icke i alla fall bör få beräknas å hela
det i bolagets räkenskaper upptagna kapitalet. Om t. ex. en del av aktierna
utgör ersättning för onödigt höga organisationskostnader eller för materiel,
som måst betalas till överpris till följd av att kontant likvid icke kunnat ske,
bör enligt de sakkunnigas förmenande det kapital, på vilket utdelning får
beräknas, kunna enligt i avtalet angivna grunder av Kungl. Maj:t nedsättas.
De sakkunnigas sålunda uttalade åsikt anser jag mig böra biträda.
I 21 § hava de sakkunniga föreslagit, att avtalet skulle gälla till och med
den 31 december 1927 och, om uppsägning ej skedde före den 1 oktober
1927, förlängas till utgången av år 1929. Härutinnan hava de sakkunniga
framhållit, att det synts dem önskvärt, att tillräckligt läng avtalstid bestämdes,
bland annat av den anledningen, att därigenom eu behövlig kapitalanskaffning
möjliggjordes för bolaget. Å andra sidan syntes det vara av
intresse för staten att icke, för den händelse avsevärda förändringar skulle
inträffa inom lufttrafikområdet (till exempel möjligheter yppas för lufttrafik
nattetid), vara bunden av ett alltför länge gällande avtal.
I likhet med de sakkunniga håller jag före, att det företag, med vilket
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
avtal kommer att avslutas om uppehållande av driften, bör hava visshet om
understöd för någon tid framåt, för den händelse företaget på nöjaktigt sätt
sköter trafiken. Tiden för avtalets giltighet synes dock böra avse minst tre
år och därför lämpligen, då avtalet bör utgå med jämnt kalenderår, bestämmas
till utgången av år 1928 eller, om uppsägning ej sker före den 1 oktober
1928, till utgången av år 1980. Därest riksdagen lämnar sitt medgivande till
att avtal får avslutas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sålunda angivits,
skulle detta innebära, att anslag enligt i avtalet angivna grunder erfordras
icke blott för budgetåret 1925—1920 utan även för de följande tre
budgetåren. En förlängning av avtalet bör givetvis ej liga rum utan föregången
prövning, huruvida ej eu nedsättning kan ske i de föreslagna subventionsbeloppen.
I bolagsordningen för företag, med vilket kontrakt avslutas, böra intagas
bestämmelser i enlighet med föreskrifterna i §§ 2 och 5 angående rätt
för Kungl. Maj:t att utse två ledamöter i bolagets styrelse samt en revisor
för granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper. Därjämte
bör i bolagsordningen intagas bestämmelse, att föreskrifterna i nämnda §§
icke få ändras, utan att Kungl. Maj:t därtill lämnat medgivande.»
Yad angår frågan om de leder, som lämpligast böra av svenskt företag
trafikeras med luftfartyg, hava de sakkunniga till en början anfört följande:
De sakkunniga hava kommit till den uppfattningen, att med ett anordnande
av lufttrafik inom landet det icke torde, särskilt med hänsyn till att
våra större städer i regel äro förbundna med varandra med bland annat
natt-tåg, kunna för närvarande erhållas några nämnvärda reella tidsvinster.
De skäl, som tala för anordnande av luftförbindelser mellan enbart inrikes
orter, hava icke synts de sakkunniga vara så vägande, att de för närvarande
motivera de uppoffringar från statens sida, som måste bliva följden av ett
anordnande av dylika luftleder.
I förbindelserna med utlandet däremot kunna redan nu ganska väsentliga
tidsvinster erhållas genom användande av flygplan som befordringsmedel för
passagerare, post och gods. Detta gäller i all synnerhet vid förbindelser,
vilka nu helt eller till större delen uppehållas sjöledes.
De sakkunniga hålla före, att lufttrafik å eu led Malmö—Köpenhamn—
Hamburg—Amsterdam skulle för närvarande medföra de största allmänna
fördelarna för Sverige, i all synnerhet ur kommunikationssynpunkt, och hava
de sakkunniga som sin åsikt uttalat, att denna led bör i första rummet ifrågakomma
för svensk lufttrafik. Härom yttra de sakkunniga:
Som bekant utfördes under viss tid föregående år reguljär befordran av
passagerare, post och gods mellan bland annat Malmö och Hamburg. Genom
anlitande av denna luftförbindelse, ävensom av en anslutande, av danskttyskt-holländskt
lufttrafikföretag uppehållen lufttrafik mellan Hamburg och
Kotterdam, kunde passagerare och post m. m. från Sverige framkomma till
exempelvis London i regel ungefär ett halvt dygn tidigare, än om befordran
skett med båt- och tåglägenheter. Denna lufttrafik, som möjliggjordes tack
vare en jämförelsevis hög ersättning från svenska postverket för postbefordringen
å leden, har emellertid, enligt de sakkunnigas åsikt, icke visat sig
kunna fylla de anspråk på regelbundenhet m. m., som man med fog bör kunna
Luftfartsleder,
som böra
understödjas.
Leden
Malmö—
Hamburg;—
Amsterdam.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
ställa på en lufttrafikförbindelse av den betydelse, som det här är fråga
om. De sakkunniga hava kommit till den uppfattningen, att detta förhållande
bland annat berott på de vid trafiken mellan Malmö och Hamburg
föregående år använda ew-motoriga flygplanen, vilka, som i det efterföljande
skall beröras, äro mera beroende av väder och vind än flermotoriga flygplan,
ävensom på vissa svårigheter vid samtrafiken med här ovan omförmälda
lufttrafikföretag, som fullgjorde trafiken mellan Hamburg och Botterdam.
Det har synts de sakkunniga nödvändigt att, för trafikerande av den
för våra förbindelser med Västeuropa m. m. viktiga luftleden mellan Malmö
och Holland, begagna sig av, såsom i det efterföljande närmare skall beröras,
snabbare och mera driftsäkra flygplan. Genom en sålunda erhållen ökad
snabbhet hos flygplanen bör också anslutning kunna vinnas till samma dag
från Amsterdam till London respektive Paris avgående flygplan, något som
icke torde vara möjligt med användande av sådana plan, som föregående år
begagnades å leden Malmö—Hamburg.
Tidtabellen för luftleden Malmö—Amsterdam ävensom för anslutande luftleder
Amsterdam—London respektive Paris bleve lämpligen i enlighet med
nedanstående.
2.30 e. m.
5.30 »
Söckendagar
8.0 f. m.
fr. ?
* Malmö ......
8.15 »
t.
Köpenhamn
8.30 »
fr.
))
lO.so »
t.
Hamburg ..
11.0
fr.
»)
2.0 e. m.
t.
Amsterdam
2.30 »
fr.
»
t.
London.......
6.30 »
t. -
/ Paris..........
Söckendagar
A t.
6.o
fr.
5.45
t.
5.30
fr.
3.30
t.
3.o
fr.
12.o
... t. ll.o f. m.
fr.
•■•A fr. 7.0
Söckendagar
11.0 f. m.
8.0 »
Departementschefen anför bl. a. följande:
»I likhet med de sakkunniga håller jag före, att ett samarbete med Danmark
på ifrågavarande led är önskvärt. Härigenom skulle båda ländernas
utgifter för luftförbindelserna med västra Europa i väsentlig grad nedbringas.
Det är dock icke möjligt att för närvarande avgöra, huruvida ett dylikt samarbete
kan komma till stånd. Detta synes ej heller beträffande den nu ifrågavarande
linjen böra uppställas som förutsättning för statssubvention, helst
som från dansk sida det viktigaste intresset torde vara att upprätthålla flygförbindelse
på eftermiddagen från Köpenhamn till Berlin och Hamburg,
under det att Sverige har särskild fördel av flygförbindelse på morgonen
från Malmö till Amsterdam i anslutning till de svenska nattågen från Stockholm
och Göteborg. Man torde därför böra vara beredd på att från svensk
sida ensam kunna bedriva trafiken å linjen Malmö—Amsterdam. Då jag i
likhet med de sakkunniga utgår från att daglig förbindelse å linjen, med
undantag för söndagarna, må, om så finnes lämpligt, kunna åvägabringas,
torde så stort anslag böra äskas av riksdagen, att Sverige ensamt kan fullgöra
en tur fram och åter varje söckendag mellan Malmö och Amsterdam
med flermotoriga plan. Eör denna led skulle alltså för budgetåret 1925—
1926 begäras ett anslag av 378,000 kronor.»
Statsutskottets ulåtande Nr 105.
7
De sakkunniga hava ansett, att (Ten led, som i andra rummet bör ifrågakomma
för lufttrafik, vore leden Stockholm—Hälsingfors. De sakkunniga
anföra härom:
Såsom av en upprättad tablå framgår, förefinnas sommartiden, eller under
den tid, flygning under innevarande år vore avsedd att äga rum, fem båtlägenheter
i veckan från Stockholm till Åbo eller Hälsingfors. Enligt de
sakkunnigas mening borde lufttrafiken mellan Stockholm och Hälsingfors,
i likhet med trafiken å linjen Malmö—Amsterdam, fullgöras endast å söckendagar
och borde å den förra leden äga rum ungefärligen efter nedanstående
tidtabell:
Söckendagar
lO.so f. m. Stockholm
2.0 e. m. y Hälsingfors
...A 6.0 e. m.
...Jg 2.30 »
Söckendagar
Av nyssnämnda tablå framgå de väsentliga tidsvinster beträffande passagerare
och post m. m. till och från Hälsingfors, som, i jämförelse med hittills
vanliga kommunikationsmedel, skulle erhållas med en lufttrafik å ifrågavarande
led. En resa med båt m. m. mellan Stockholm och Hälsingfors
tager 22 ä 25 timmar i anspråk, under det att ett flygplan bör kunna tillryggalägga
samma sträcka på omkring 3Y2 timmar.
Departementschefen har framhållit, att då Finlands intresse av leden borde
vara minst lika stort som Sveriges, borde en förutsättning för svenskt statsunderstöd
vara, att finskt luftfartsföretag fullgör halva antalet turer. Mot de
sakkunnigas förslag, att leden skall upprätthållas fyra månader om året, har
departementschefen icke haft något att erinra. I enlighet med de sakkunnigas
beräkningar skulle härför behövas statsbidrag å 62,000 kronor.
Vid den undersökning ifråga om för svensk lufttrafik önskvärda och lämpliga
leder, som de sakkkunniga företagit, hava de sakkunniga kommit till
den uppfattningen, att en linje Oslo—Göteborg—Köpenhamn kunde i tredje
rummet ifrågakomma. Härom yttra de sakkunniga:
Enligt utarbetad plan skulle en lufttrafik å denna led äga rum ungefärligen
enligt nedanstående tidtabell:
Söckendagar
8.30 f. m.
11.0 »
12.0 e. m.
2.30 »
fr. Oslo ........
t. Göteborg.,
fr. »
t. y Köpenhami
A t.
6.0
fr.
3.30
t.
2.45
it fr-
12.15
Söckendagar
Enligt vad de sakunniga erfarit torde anslutande luftleder, dels mellan
Köpenhamn och Hamburg och dels mellan Köpenhamn och Berlin, komma
att förefinnas under instundande fiygsäsong. Dessa luftleder torde komma
att trafikeras av danskt lufttrafikföretag i gemenskap med tyskt sådant. De
ifrågasatta tidtabellerna för sistnämnda luftleder äro i enlighet med nedanstående
:
Lcdon
Stockholm—
llälsinglors.
Leden
Oslo—
Göteborg—
Köpenhamn.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
uftfartsnefonden.
Söckendagar
4.0 e. m.
fr. V Köpenhamn ..
.....f *’
11.10 f. m.
G. 30 »
t. Hamburg........
1 -f
ir.
9.0 »
Skd
Skd
3.0 e. m.
fr. y Köpenhamn ..
•■■■t1
11.48 f. m.
6.15 »
t. y Berlin ...........
....i fr.
8.30 »
Söckendagar
Såsom framgår av en upprättad tablå kan ett anlitande av nu ifrågavarande
luftled, Oslo—Göteborg—Köpenhamn, för Göteborgs vidkommande medföra
vissa tidsvinster i jämförelse med befordran med bl. a. de från Göteborg
vid middagstiden avgående tågen till kontinenten och till Norge. Å ovannämnda
tablå är även angiven en jämförelse mellan de tidsvinster, som
skulle erhållas med anlitande av nu ifrågasatt luftled å sträckan mellan
Göteborg och Köpenhamn m. m., och vid befordran med tåg från Göteborg
till Malmö vid midnatt med anslutning till den förut i denna skrivelse föreslagna
luftleden Malmö—Amsterdam. En närmare granskning av tablån ifråga
visar, att tidsvinster kunna, genom användning av luftleden Oslo—Göteborg
—Köpenhamn m-, m., uppstå för bl. a. resande och post till exempelvis
Bremen, Berlin, Danzig, Hamburg, Köpenhamn, Madrid, Oslo, Prag, Bom,
Trondhjem, Warschau och Wien.
För ifrågavarande leds anordnande talar också det önskvärda i att den
lufttrafik mellan Oslo och eventuellt framtida luftleder inom Norge, å ena,
samt bland annat Köpenhamn, å andra sidan, som sannolikt förr eller senare
kommer till stånd, icke går förbi Sveriges viktigaste handelsstad, Göteborg,
något som emellertid torde vara att befara, därest icke åtgärder i tid vidtagas
för säkerställande av de svenska intressena i detta avseende. Alla
erkänna och uppskatta fördelen av göda järnvägsförbindelser med vårt västra
grannland. Det vore otvivelaktigt synnerligen lämpligt att i tid söka draga
lufttrafiken från Oslo och söderut över så många som möjligt av vårt lands
större platser. Göteborg är Sveriges utfartsport mot väster och landets mest
betydande stad, i vad det gäller import och export. Därifrån utgå sjöförbindelserna
till de stora handelscentra i utlandet, bland annat den direkta
svenska ångbåtslinjen till Förenta Staterna. Då lufttrafiken i första hand
kommer att tillgodose näringslivets krav på snabba förbindelser och först i
andra rummet turisternas, har Göteborg goda betingelser för att bliva en
av vårt lands mera betydande luftfartsstäder. Liksom Stockholm blir utgångsorten
för lufttrafiken österut och Malmö för trafiken söderut, bör Göteborg
bliva utfartsporten för vårt lands lufttrafik västerut.,Med insikt härom
har också Göteborgs stad med stora uppoffringar och med avsevärt statligt
bidrag anlagt en flyghamn för såväl sjö- som lantflygplan i Torslanda.
Departementschefen har anslutit sig till de sakkunnigas förslag i denna del.
I fråga om luftfartslånefonden anför departementschefen, bland annat,
följande:
»Därest aktiebolaget aerotransport blir det företag, som kommer att driva
subventionerad luftfart, har bolaget ifrågasatt att för trafiken å linjen Malmö—
Hamburg—Amsterdam, intill dess svensk materiel eventuellt kan bliva tillgänglig,
använda Junkers nya monoplan G. 23 L, vilket är tillverkat av
duraluminium och försett med tre motorer samt har plats för 10 passagerare,
jämte gods. Flygplanet kostar, inberäknat motorer, omkring 206,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlutande Nr 105.
y
kronor. Då aktiebolaget aerotransport dessutom bär sex enmotoriga Junker
monoplan av duraluminium med plats för 4 passagerare och gods, vilka
mindre plan förslå till upprätthållande av trafiken å övriga linjer, skulle annan
nyanskaffning ej komma att erfordras.
Med hänsyn till innehållet i lånevillkoren och det inflytande, staten komme
att erhålla på det subventionerade bolagets ledning, komme avgöranderätten
om vilken tyji som skulle inköpas att ytterst ankomma på Kungl. Maj;t. På
grund av de nyss meddelade uppgifterna angående anskaffningskostnaderna
för flermotoriga flygplan och då jag anser, att högst tre sådana nu böra inköpas,
torde en avsättning till luftfartslånefonden av 800,000 kronor vara
tillräcklig. Möjlighet finnes då, att, enligt vad förut antytts, bevilja lån även
till inköp av ett eller annat flygplan, som icke skall begagnas för här planerade
linjer.
Verkställda amorteringar torde få tilläggas fonden.»
Ingenjörsvetenskapsakademiens flygtekniska kommitté har hemställt, att
inköpspremier måtte kunna meddelas även för inköp av flygplan, vilka icke
skola användas för frankering av vissa luftfarleder, utan exempelvis för den
norrländska skogsvården och flottningen samt för sjuktransporter m. m. Av
skäl, som de sakkunniga anfört, skulle inköpspremier icke ifrågakomma, utan
understöd för anskaffande av flygmateriel skulle lämnas i form av lån. Mot
att lån beviljas även för de ändamål, som nämnda flygtekniska kommitté
omförmält, har departementschefen intet att invända.
Frågan om den civila luftfartens främjande har tidigare vid flera tillfällen
varit föremål för riksdagens uppmärksamhet. Sedan i en av 1918 års riksdag
avlåten skrivelse med begäran om utredning om förutsättningarna för en
reguljär lufttrafik framhölls av riksdagen såsom höljt över allt tvivel, att den
väldiga utveckling, som under världskriget kommit flygtekniken till del, även
skulle visa sig bliva av den största betydelse för det fredliga arbetet och
framåtskridandet efter kriget. Ett vid 1921 års riksdag i ämnet framlagt förslag
vann dock icke riksdagens bifall, i det att de nya trafikproblemen för
det dåvarande icke syntes för Sveriges del ännu vara i tillräckligt utrett läge.
Av ingen torde likvisst längre kunna förnekas, att de sålunda till detta
nya samfärdsmedel tidigare knutna förhoppningarna äro på god väg att förverkligas.
Stora uppoffringar göras också av flertalet europeiska stater för
att befrämja flygfarten.
Påtagliga bevis om luftfartens förmåga till utveckling utgöra de många
trafikleder som, trots ännu bestående mellanfolkliga motsättningar efter världskriget
med därav följande ömsesidiga lufttrafikförbud och andra förhindrande
inskränkningar i den fria trafikeringsrätten, redan existera inom olika
länder och mellan ett stort antal skilda orter. Ensamt från Berlin beräknas
länder år 1925 flyglinjer komma att utlöpa till Leipzig, Niirnberg, Munchen,
Prag, Wien, Hannover, Amsterdam och (via Amsterdam) till London samt till
Königsberg, Danzig och Moskwa. Paris och London torde sommaren 1925
bliva förbundna genom ett tiotal turer i vardera riktningen per dag. Inom
Utskottets
yttrande.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
Amerikas förenta stater trafikeras sedan en tid tillbaka en transkontinental
luftpostlinje från New York till San Francisko; tack vare att viss del av
sträckan genomlöpes nattetid, har befordringstiden kunnat nedbringas till 34
timmar mot 4—5 dygn med hittillsvarande förbindelser.
Det synes utskottet under nu angivna förhållanden uppenbart att Sverige
icke längre kan dröja med att göra en insats på detta område, om än självklart
statens medverkan härvid måste bliva av begränsad art. Beaktas må,
att Sverige såväl genom sitt geografiska läge som kommersiella och industriella
utveckling äger stora naturliga förutsättningar för att verksamt kunna
bidraga till luftfartens främjande.
Det förslag till den civila flygtrafikens understödjande, som i förevarande
proposition framlagts, är grundat på en av ett flertal tillkallade sakkunniga
verkställd utredning. I första hand avses att säkerställa dagsförbindelse
Malmö—London och Malmö—Paris genom att å linjen Malmö—Amsterdam
insätta luftfarkoster av stor flygkraft och med förmåga att oavsett rådande
skiftande väderleksförhållanden hålla utsatta trafiktider. Genom linjerna till
Hälsingfors och Oslo komme jämväl Finland och Norge att via Sverige inordnas
i det stora internationella trafiknätet. En icke minst ur internationella
synpunkter önskvärd samverkan mellan samtliga nordiska länder förutsättes
alltså, och har, vad linjerna till Hälsingfors och Oslo beträffar, gjorts
till villkor för att statsanslag till dem skall utgå.
Utskottet har funnit de sålunda framlagda riktlinjerna för flygtrafikens
ordnande i stort sett vara av beskaffenhet att böra av riksdagen godtagas.
Det har visserligen synts utskottet önskligt, att då nu en svensk lufttrafik
med statsunderstöd igångsättes, detta kunnat ske under en närmare samverkan
med de ledande svenska industriföretag, som hava förutsättningar för
att tillverka flygmateriel, desto mer som deras beredvillighet och intresse i
detta avseende kunnat konstateras. Att avvakta den tidpunkt, då en organisation
för en dylik tillverkning kommit igång och i avseende å konstruerade
flygplan nått tillräcklig teknisk fulländning, skulle dock med all sannolikhet
innebära ett uppskjutande till oviss tidpunkt av ett svenskt deltagande i
den internationella flygtrafiken, varav bland annat kunde befaras följa, att
Sverige bleve satt i efterhand vid den planläggning och utveckling av de
framtida luftvägarna, som sedan flera år tillbaka är i full gång. Ihågkommas
må ock, att den inhemska flygindustrin i avseende å sina avsättningsmöjligheter
i första hand lärer bliva hänvisad till vårt flygvapen, vars förbrukning
av teknisk materiel redan för närvarande är mångfaldigt större än vad
som torde bliva fallet å de svenska trafiklederna, där hela nyanskaffningen
av maskiner torde inskränka sig till cirka 2 plan per år.
Såsom ett viktigt önskemål framstår likvisst att svensk flygmateriel i
möjligaste mån kan komma till användning jämväl i den civila flygtrafiken.
Samarbete bör sålunda eftersträvas mellan vederbörande trafikbolag och
svenska industriföretag, som på detta sätt böra beredas tillfälle att samla
erfarenheter för en på bredare bas lagd konkurrenskraftig produktion, vartill,
enligt vad av sakkunniga vitsordats, stora tekniska förutsättningar för
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
11
vårt lands del synas föreligga. Trafikbolagets ådagalagda förmåga att åstadkomma
dylikt samarbete lärer böra tillmätas stor betydelse, då fråga framdeles
uppkommer om förlängning av det ingångna trafikavtalet.
De subventionsbelopp, som kunna beräknas för de olika, av departementschefen
tillstyrkta linjerna, framgå av följande sammanställning, som
är uppgjord med ledning av i propositionen framlagda kalkyler.
Med enbart svensk
trafik å leden
Malmö-Amsterdam
samt svensk-finsk
och svensk-norsk
Med Danmark,
Finland resp.
Norge
delad trafik
trafik å lederna
Stockholm—
Hälsingfors resp.
O slo- Köp enhamn
För leden Malmö—Amsterdam ...........................
omkring 378 000 kr.
227 000 kr.
» » Stockholm—Hälsingfors .....................
>> 62 000 »
62 000 »
» » Oslo—Köpenhamn ..............................
» 61000 »
61000 >»
Summa
501 000 kr.
350 000 kr.
"Vid bedömandet av storleken av den ifrågasatta subventionen för leden
Malmö—Amsterdam bör uppmärksammas, att medan aktiebolaget aerotransport
enligt nu gällande kontrakt äger uppbära gottgörelse med 700 kronor
för utförd resa Malmö—Hamburg och åter, motsvarande ersättning för
utförd postbefordran å linjen Malmö—Amsterdam och åter, beräknas komma
att utgå med allenast 200 kronor.
I likhet med departementschefen finner utskottet önskligt att ett samarbete
med Danmark kan åstadkommas. På de skäl som av departementschefen
anförts har dock utskottet ansett att — för fall att dylikt samarbete
icke visar sig med svenska trafikintressen förenligt — medel böra stå till
förfogande för trafikerande av leden Malmö—Amsterdam av Sverige ensamt,
så att trafik 6 dagar i veckan kan åstadkommas. Utskottet finner sig alltså
böra tillstyrka, att anslaget för subvention (understöd för regelbunden lufttrafik)
sättes till det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 500,000 kronor. I
I avseende å detaljerna av förslaget har i § 7 av det ifrågavarande avtalet
förutsatts att i bolagets tjänst anställda personer såvitt möjligt skola
vara svenska medborgare. Om än under bolagets första verksamhetstid och
i avvaktan på att att erforderliga förare och mekaniker av svensk nationalitet
hinna utbildas kan bliva nödvändigt göra eftergifter i avseende å
kraven på trafikens bedrivande med svensk personal, vill utskottet dock
framhålla vikten av att dessa krav sedermera strängt upprätthållas.
Den blivande subventionen skulle enligt departementschefens förslag tillmätas
på sådant sätt, att densamma jämte beräknade inkomster för passagerare-
och godsbefordran kan antagas täcka de beräknade utgifterna, varibland
inräknats avskrivning enligt samma grunder, som tänkts skola gälla
12
Statsutskottets utlåtande Nr 105
beträffande amortering . av statslånet, samt ränta efter fem procent å den
använda ffygmaterielens värde och å nödvändigt rörelsekapital. Den skulle
redan vid avtalets ingående för hela kontraktstiden — 1925—1928 med
eventuellt förlängning t. o. m. 1930 — bestämmas. Därest densamma »till
följd av sänkning av priset å materialier eller förnödenheter, som erfordras
för bolagets lufttrafik» befinnes uppenbarligen för hög, skulle Kungl. Maj:t
dock äga föreskriva, att subventionen för det andra eller därpå följande år
skall nedsättas, dock högst med 25 % av det belopp, som fastställts i det
ursprungliga avtalet.
Om å ena sidan dessa grunder för understödets beräkning måste anses
för det blivande trafikbolaget tämligen gynnsamma, har å andra sidan genom
ett flertal bestämmelser åt staten tryggats ett övervägande inflytande i bolagets
förvaltning. Kungl. Maj:t äger sålunda uppsäga avtalet till upphörande
efter två månader, därest bolaget icke på ett tillfredsställande sätt uppehåller
trafiken. Bolagets vinst skulle begränsas till 5 högst 6 1/2 procent, varvid
övrigt överskott skulle överlämnas till staten. Tidtabeller och taxor äga
vederbörande myndigheter fastställa. Finner Kungl. Maj:t på grund av
framställning från någon av de båda av Kungl. Maj:t utsedda styrelseledamöterna
eller eljest viss åtgärd av bolaget erforderlig, är bolaget pliktigt
vidtaga sådan åtgärd.
Såsom av propositionen inhämtas, har ifrågavarande förslag till avtal
närmast tillkommit med utgångspunkt från ett av aktiebolaget aerotransport
gjort erbjudande. I anslutning till vad departementschefen anfört vill dock
utskottet uttala, att det synes utskottet böra åt Kungl. Maj:t lämnas öppet
att därest annat godtagligt anbud å trafikens bedrivande skulle framkomma,
fatta beslut om godkännande av detta samt att i övrigt i ärendet besluta
efter sig företeende omständigheter med rätt att vidtaga de ändringar i ovan
angivna anslagsgrunder, som härvid kunna befinnas erforderliga.
Lånefonden har i propositionen beräknats till 800,000 kronor. Utskottet
har emellertid ansett att till en början och intill dess någon erfarenhet
vunnits angående den utsträckning, i vilken densamma kommer att anlitas,
beloppet bör kunna begränsas till 500,000 kronor.
Av vad utskottet sålunda anfört framgår, att utskottet icke kunnat biträda
den av herr Anderson m. fl. i ämnet väckta motionen, vilken innefattar yrkande
om avslag å propositionen och frågans hänskjutande till ny utredning.
I avseende å herr Beskows i ämnet gjorda hemställan vill utskottet endast
anföra, att en linje Malmö—Amsterdam med allenast tre turer per vecka
knappast torde kunna sägas motsvara de krav på regelmässighet och säkerhet
för snabb befordran, som böra uppställas på eu lufttrafikled mellan de
nordiska länderna samt kontinenten och England. Icke minst gäller detta ur
postal synpunkt. Gentemot herr Beskows yrkande om uteslutande av linjen
Oslo—Göteborg—Köpenhamn från statsanslag får utskottet hänvisa till den av
de sakkunniga i detta avseende förebragta utredningen, varav framgår vikten
av att i tid sörja för att den lufttrafik mellan Oslo och eventuellt framtida
Statsutskottets utlåtande Nr 10!).
13
luftleder inom Norge, å ena, samt bland annat Köpenhamn, å andra sidan,
som sannolikt förr eller senare kommer till stånd, icke går förbi Sveriges
viktigaste handelsstad, Göteborg, något som emellertid torde vara att befara,
därest icke åtgärder i tid vidtagas för säkerställande av de svenska intressena
i detta avseende. Anslaget till denna flygled, högst 61,000 kronor,
skall för övrigt utgå allenast under förutsättning, att halva trafiken utföres
från norsk sida. Herr Julin har i sin i ämnet väckta motion påyrkat, att
åt postverket måtte anförtros uppgiften att ombesörja den svenska statsunderstödda
flygtrafiken. Till stöd härför har motionären bland annat åberopat,
hurusom i Nordamerikas Eörenta Stater postverket sedan flera år
tillbaka omhänderhaft den tvärs över den nordamerikanska kontinenten
gående luftpostlinjen — en linje, som fungerat anmärkningsvärt väl och som
torde vara bland de mest moderna och bäst skötta i världen. Gentemot detta
vill utskottet endast framhålla, att svenska postverket för närvarande helt
saknar organisation för en dylik från den allmänna poströrelsen skild uppgift;
ingenstädes i Europa torde flygtrafiken på detta sätt organiserats.
Något förslag i dylik riktning har ej heller från generalpoststyrelsen framkommit.
Motionsvis har yrkande framställts om anvisande av ett belopp av 100,000
kronor, att efter verkställd utredning användas för anordnande av ett aerodynamiskt
laboratorium vid tekniska högskolan.
I intimt samband med ordnandet av flygväsendet stode, enligt vad motionärerna
framhållit, frågan om anskaffandet av ett dylikt laboratorium såsom
underlag för tekniskt-vetenskapligt forskningsarbete inom flygtekniken och
till stöd för en inhemsk flygindustri. Flygväsendets och flygindustriens utveckling
inom kulturländerna hade noga följt de riktlinjer, som den tekniskt
vetenskapliga forskningen vid de aerodynamiska instituten anvisat, och hade
sambandet mellan teori och praktik inom detta område av tekniken varit
synnerligen stort. För flygväsendet i sin helhet vore det av största betydelse,
att man hade tillgång till laboratorier för utprovning av material och
nykonstruktioner, och för en bärkraftig inhemsk fiygindustri vore tillvaron
av sådana laboratorier en livsbetingelse.
Om än utskottet anser de sålunda anförda synpunkterna förtjäna beaktande,
har utskottet dock icke funnit förevarande spörsmål så klarlagt, att
riksdagen nu torde böra taga ställning till frågan.
Utskottet, som i övriga delar icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, får hemställa,
I) att riksdagen, med bifall till förevarande proposition och
med avslag å de av herr Julin och herr Anderson i Linköping
m. fl. i ämnet väckta motionerna, den sistnämnda motionen i
vad den avser den av statsutskottet behandlade delen av propositionen,
samt med avslag jämväl å herr Beskows motion, i
vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, må
14
Statsutskottets utlåtande Nr-105.
l:o) under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1925—1926 anvisa
dels för understöd av regelbunden luftfart ett extra reservationsanslag
å 500,000 kronor, dels till förbättring av flygplatsen
å Bulltoftafältet i Malmö ett extra reservationsanslag å
128,000 kronor, dels ock för biträde vid handläggning av ärenden
rörande luftfart ett extra anslag å 2,300 kronor;
2:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att enligt de i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 6 mars 1925 angivna
grunder och i huvudsaklig överensstämmelse med det i statsrådsprotokollet
intagna förslaget till avtal mellan svenska staten
och aktiebolag, som erhåller understöd för idkande av
regelbunden luftfart, träffa avtal om uppehållande av sådan
luftfart;
3:o) dels besluta, att en särskild fond, benämnd luftfartslånefonden,
skall inrättas, från vilken fond, som skall förvaltas
av statskontoret, lån må under i statsrådsprotokollet angivna
villkor av Kungl. Maj:t beviljas för inköp av flygplan och flygmotorer,
dels ock såsom kapitalökning för omförmälda fond
för budgetåret 1925—1926 under utgifter för kapitalökning,
rubriken »Statens utlåningsfonder» anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor att utgå av lånemedel;
II) att de av herr Björnsson m. fl. och herr Nyländer m. fl.
väckta motionerna må, i vad de avse inrättande vid tekniska
högskolan av ett aerodynamiskt laboratorium, anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 15 maj 1925.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F. Vennersten,
C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, J. G. Walles, J. Pålsson,
C. I. Asplund, J. Jeansson och G. A. Carlsson i Gävle;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund,
P. Nilsson i Bonarp, 0. Olsson i Kullenbergstorp, E. Kristensson i Göteborg,
P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs, E. G. Eriksson
i Stockholm, P. C. Jonsson i Eskilstuna och K. S. V. Ward.
Reservationer:
1) av herrar S. H. Kvarnzelius, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Pålsson,
A. Wiklund, P. Nilsson i Bonarp, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son Holmgren
och J. Olofsson i Digernäs, vilka ansett, att utskottets yttrande och
förslag bort hava följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
15
»Utskottet har icke kunnat helt ansluta sig till de synpunkter på frågan,
som anläggas i Kungl. Maj:ts proposition. Då flygningen såsom kommunikationsmedel
ännu befinner sig på experimentstadiet, kan det ifrågasättas,
om tidpunkten ännu är inne för staten att genom vidsträckt subvention
möjliggöra en regelbunden trafik mellan Sverige och utlandet. Det
skäl, som av Kungl. Maj:t åberopas, nämligen att Sverige riskerar att komma
i efterhand på lufttrafikens område, om icke åtgärder nu vidtagas, och att
det kan befaras, att utländska lufttrafikföretag i sådant fall kunna komma
att driva trafik över svenskt område, finner utskottet icke vara tillräckligt
tungt vägande för att motivera bifall till regeringens äskande. Risken torde
icke vara synnerligen stor vid det förhållande att — såsom departementschefen
anför — »det så gott som undantagslöst visat sig, att dylik trafik
för närvarande icke kan bedrivas med ekonomisk vinst, utan till en början
förorsakat eu ej ringa förlust». Skulle emellertid ett utländskt företag börja
driva trafik på Sverige, torde intet hinder möta att i koncessionsvillkoren
föreskriva restriktioner och kontroll till skydd för svenska intressen.
De fördelar ur trafiksynpunkt och med hänsyn till merkantila och postala
intressen, som genom de i propositionen föreslagna luftrouterna skulle tillfalla
vårt land, stå näppeligen i rätt förhållande till de betydande ekonomiska
uppoffringar, som staten enligt förslaget skulle ikläda sig.
Däremot finner utskottet bestyrkt, att en inhemsk civil lufttrafik skulle
för det svenska försvaret innebära icke obetydliga möjligheter till förstärkning,
och utveckling och vidare, att den skulle kunna få betydelse för skapandet
av en inhemsk flygplan- och flygmotortillverkning. Från dessa synpunkter
och med hänsyn till det intresse för en svensk insats vid trafikflygningens
organisation och utveckling, som kommit till uttryck, finner sig
utskottet böra förorda bifall till statsunderstöd åt den regelbundna lufttrafiken,
dock i mindre utsträckniug än vad av Kungl. Maj:t föreslagits.
Utskottet ansluter sig, i avseende å subventioneringen av de olika i propositionen
föreslagna luftrouterna, i huvudsak till de i herr Beskows motion
anförda synpunkterna. Utskottet anser således, beträffande linjen Malmö—
Amsterdam, att de trafiktekniska, kommersiella och postala fördelar, som
genom denna förbindelse åsyftats, kunna vinnas, därest man stannar för alternativ
2 i propositionen, d. v. s. att halva trafiken utföres av Sverige och
halva av Danmark. Samarbete med Danmark i sådant syfte bör under alla
förhållanden sökas. Skulle ett samarbete de båda länderna emellan icke
kunna åvägabringas, stode på detta sätt dock under alla förhållanden till
förfogande ett belopp, tillfyllest för att säkerställa flygtrafikens upprätthållande
med tre turer Malmö—Amsterdam fram och åter per vecka under trafikens
första tid i avvaktan på att spörsmålet om trafikens lämpliga anordning,
på grundval av sålunda redan vunna erfarenheter, vid nästkommande
riksdag ånyo toges under omprövning. Statsunderstödet för denna linje nedbringas
härigenom till i runt tal 227,000 kronor.
Routen Stockholm—Hälsingfors har speciellt intresse för utvecklingen av
svenskt flygväsende därigenom, att den är avsedd att trafikeras med hydro
-
16
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
plan, den typ av flygmaskiner, som sannolikt kommer att bliva av största
betydelsen för oss. Under förutsättning att man på finsk sida inrättar den
route, som är beräknad att drivas i samtrafik med den svenska routen, synes
den sistnämnda därför böra komma till stånd.
Utskottet finner även skäl förefinnas för beviljande av den i propositionen
föreslagna subventionen av linjen Oslo—Göteborg—Kjöbenliavn (Malmö).
De i propositionen begärda anslagen till förbättrande av flygplatsen å
Bulltofta-fältet vid Malmö samt till biträde vid handläggning av ärenden
rörande luftfart anser sig utskottet kunna förorda. I detta sammanhang vill
utskottet uttala, att inrättandet av en statsunderstödd reguljär lufttrafik påkallar
från statens sida åtgärder för åstadkommande av erforderlig säkerhetskontoll.
Utskottet förväntar, att åtgärder från Kungl. Maj:t i denna
riktning oförtövat vidtagas.
Med understrykande av det uttalande, som av chefen för kommunikationsdepartementet
gjordes till statsrådsprotokollet den 31 december 1924, vill
utskottet kraftigt betona, att statsbidragen till civil flygning må utgå under
sådana former och på sådana villkor, att tillkomsten av en för svenska förhållanden
lämpad flygindustri icke må försvåras utan på allt sätt underlättas.
Propositionen förutsätter, att statssubvention endast skall kunna åtnjutas
av aktiebolag, i vilket staten enligt särskilda avtal har ett avgörande inflytande.
Starka skäl tala mot att staten på detta stadium binder sig alltför
starkt vid ett eller annat företag, som redan anmält sig för ändamålet
eller till äventyrs kan komma att under närmaste tiden anmäla sig. Även
om staten genom avtal synes kunna tillförsäkra sig ett visst icke obetydligt
inflytande över företaget, så blir resultatet av den planerade trafikflygningen
ytterst beroende av faktorer, vilka staten svårligen kan kontrollera. Med
hänsyn därtill, att redan nu positiva åtgärder böra vidtagas på lufttrafikområdet,
har utskottet emellertid icke velat motsätta sig, att Kungl. Maj:t träffar
avtal om lufttrafikens uppehållande på i huvudsak de grunder, som i statsrådsprotokollet
angivas, varvid utskottet dock förutsätter en förnyad ingående
prövning från Kungl. Maj:ts sida av vederbörande företags möjligheter att
rationellt ordna trafikflygningen och att medverka till utvecklingen av en
svensk flygmaskinsindustri. Utskottet utgår därifrån, att intet monopolföretag
på lufttrafikområdet tillskapas därigenom, att staten träffar avtal med visst
företag. Den omständigheten, att staten bundit sig vid ett visst företag, bör
icke hindra statsunderstöds beviljande även till andra företag, som ha liknande
förutsättningar att åstadkomma en för landet gagnelig trafikflygning.
Utskottet finner, vid det förhållandet, att statssubvention för en viss tid
framåt skall tillförsäkras ett företag, att den föreslagna lånefonden för
inköp av flygplan och flygmotorer saknar existensberättigande. Med den
ekonomiska stadga, som av ett dylikt bolag kan förväntas, borde det icke
möta svårigheter för detta att utan statens medverkan på ett fördelaktigt
sätt ordna finansieringen för inköp av flygplan. Det torde icke vara lämp
-
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
17
ligt, att staten först utlånar de medel, som behövas för inköp av luftfartyg
och vidare lämnar bidrag till dess amortering. Även den omständigheten,
att flygplanen beräknas få en livslängd av endast några få år och att
således amorteringstiden för lån ur fonden måste ställas osedvanligt kort,
synes utskottet tala mot uppläggandet av en dylik fond. Utskottet föreslår
därför, att Kungl. Maj:ts förslag i denna del icke måtte vinna riksdagens
bifall.
Herr Juhlin har i sin i ämnet väckta motion påyrkat, att åt postverket
måtte anförtros uppgiften att ombesörja den svenska statsunderstödda flygtrafiken.
Till stöd härför har motionären bland annat åberopat, hurusom i
Nordamerikas förenta stater postverket sedan flera år tillbaka omhänderhaft
den tvärs över den nordamerikanska kontinenten gående luftpostlinjen —
en linje, som fungerat anmärkningsvärt väl och som torde vara bland de
mest moderna och bäst skötta i världen. Gentemot detta vill utskottet endast
framhålla, att svenska postverket för närvarande helt saknar organisation
för en dylik från den allmänna poströrelsen skild uppgift; ingenstädes i
Europa torde flygtrafiken på detta sätt organiserats. Något förslag i dylik
riktning har ej heller från generalpoststyrelsen framkommit.
Motionsvis har yrkande framställts om anvisande av ett belopp av 100,000
kronor, att efter verkställd utredning användas för anordnande av ett aerodynamiskt
laboratorium vid tekniska högskolan.
Det måste anses önskvärt, att ett tekniskt forskningsarbete även för vårt
lands vidkommande kan inom denna nya, för den allmänna samfärdseln
viktiga vetenskapsgren, inom den närmaste tiden komma igång. Utskottet
vill därför hava uttalat, att hinder icke bör möta för Kungl. Maj:t att, för
fall att de till flygtrafiken anvisade anslagen härtill lämna tillgång, i begränsad
omfattning bevilja lån eller understöd för dylikt arbete.
Med stöd av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I) att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition och
herr Beskows i ämnet väckta motion samt med avslag å de
av herr Juhlin och herr I. Anderson in. fl. i ämnet väckta motionerna,
den sistnämnda motionen, i vad den avser den av
statsutskottet behandlade delen av propositionen, må
1) under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1925—1926 anvisa
dels för understöd av regelbunden luftfart ett extra reservationsanslag
å 350,000 kronor, dels till förbättring av flygplatsen
å Bulltoftafältet i Malmö ett extra reservationsanslag å 128,000
kronor, dels och för biträde vid handläggning av ärenden rörande
luftfart ett extra anslag å 2,300 kronor;
2) bemyndiga Kungl. Maj:t att enligt de i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 6 mars 1925 angivna
grunder och i huvudsaklig överensstämmelse med det i stats
Bihang
till riksdagens protokoll 1925. 6 saml. 49 käft. Nr 105. 1005 25 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
rådsprotokollet intagna förslaget till avtal mellan svenska staten
och aktiebolag, som erhåller understöd för idkande av regelbunden
luftfart, träffa avtal om uppehållande av sådan luftfart.
II) att de av herr Bjömsson m. fl. och herr Nyländer m. fl.
väckta motionerna må, i vad de avse inrättande vid tekniska
högskolan av ett aerodynamiskt laboratorium, anses besvarade
med vad utskottet ovan anfört.»
2) av herr 0. Olsson i Kullenbergstorp, vilken ansett att utskottet i anslutning
till herr Andersons i Linköping m. fl. motion (II: 320) bort hemställa
om avslag å såväl Kung! Maj:ts proposition som övriga i ämnet
väckta motioner.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1925.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1925:227 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrämjande av lufttrafik. s. 1 i texten