Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning om och ändring i gällande avtal och uppgörelser av ekonomisk innebörd mellan staten och Stockholms stad.

1925-05-19 · 16 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1925:107, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning om och ändring i gällande avtal och uppgörelser av ekonomisk innebörd mellan staten och Stockholms stad.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107.

1

Nr 107.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1926 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning om

och ändring i gällande avtal och uppgörelser av ekonomisk

innebörd mellan staten och Stockholms stad.

(l:a avd.)

Uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr J. B. Johansson i Fredrikslund (nr 157) och den andra inom andra

kammaren av herr J. D. Norman (nr 145) har hemställts, att riksdagen ville

i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om föranstaltande av utredning beträffande

gällande avtal och uppgörelser av ekonomisk innebörd mellan staten

och Stockholms stad samt i vad mån det ur statsverkets intressesynpunkt

må vara önskvärt och möjligt att vinna ändring i nämnda överenskommelser.

Till stöd för sina framställningar hava motionärerna anfört, att i ett flertal

fall, såsom beträffande Kungsträdgården, Humlegården och vissa områden

på Norra Djurgården m. m., nu förefintliga bestämmelser rörande dispositionen

av staten tillhörig mark samt underhållet av densamma synas föråldrade,

varför en allmän utredning och revidering beträffande samtliga

förefintliga avtal mellan staten och staden vore av behovet påkallade. Därjämte

syntes i samband härmed en undersökning böra ske rörande statens

och stadens inbördes ekonomiska förhållanden.

I anledning av nämnda motioner har utskottet låtit verkställa vissa undersökningar

rörande de i motionerna berörda förhållandena. Beträffande dessa

undersökningar vill utskottet här nedan lämna följande redogörelse.

Genom särskilda privilegie- och donationsbrev har av kronan till Stock- Av utskottet

holms stad upplåtits större delen av den mark, som utgör det gamla stads- ve^j“|l,|da

området, sålunda hela Norrmalm, Södermalm, Östermalm, Kungsholmen, sökningar,

delar av Helgeandsholmen, Långholmen, Beckholmen m. m. Upplåtelserna kronans

hava skett under olika villkor, så att exempelvis upplåtelsen av Norrmalm markdispo
enligt

mångas åsikt icke omfattade annat än rätt för staden att till enskilda Stockholms

upplåta tomterna därstädes, varemot kronan bibehöll och alltså ännu i dag stad m. m.

skulle äga gatumarken i denna stadsdel. Kronan har också under 1700-talet

å enskilda personer överlåtit och ansetts äga rätt att överlåta sådana gatudelar,

som igenlagts.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. fi samt. 51 höft. (Nr 107—108.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 107.

Exploatering

av

kronans

tomtmark.

Vid upplåtelserna till staden har kronan undantagit de av kronan för särskilda

ändamål redan då disponerade områden inom ifrågavarande stadsdelar.

I icke så få fall hava emellertid dessa kronan sålunda förbehållna

delarna upplåtits för allmänt begagnande. Likaledes bär för allmänt begagnande

upplåtits gator, öppna platser och parkområden i sådana delar av

staden, som icke i sin helhet upplåtits till staden. Detta är fallet med

exempelvis större delen av gatorna, hamnarna samt de öppna platserna

inom staden mellan broarna, Blasieholmen med Kungsträdgårdsgatan samt

Riddarholmen. I flera fall utgöras dessa för allmänt begagnande upplåtna

områden av mark, som egentligen ingår i av kronan under tidernas lopp från

enskilda inköpta tomter, så t. ex. delar av Mynttorget och av Myntgatan, av

Helgeandsholmen och av Slottsbacken, gatorna och öppna platserna å Riddarholmen,

Lantmäteribacken och Kungsträdgårdsgatan (del av Kungsträdgården),

södra delen av Hötorget (utgörande del av kronans tomter i kvarteret

Beridarebanan) o. s. v.

För särskilda ändamål har kronan upplåtit vissa tomter till Stockholms

stad, exempelvis den s. k. lilla mynthustomten inom staden mellan broarna

för Stockholms stads gamla rannsakningsfängelse och tomterna nr 5 och 6

i kv. Bryggaren å Kungsholmen till sjukhuset Eira.

Av stor betydelse för Stockholms stad är vidare kronans medgivande, att

ett stort antal kronan tillhöriga parker i och invid staden upplåtas för allmänheten.

Sålunda äro för allmänheten upplåtna kronan tillhöriga Kungsträdgården,

Humlegården, Norra och Södra Djurgården med Rosendals slotts

område, Skeppsholmen, Kastellholmen, den s. k. Nobelparken, ävenom ett

antal mindre planteringar i olika delar av staden. Utanför staden ligger vidare

de för allmänheten öppenhållna parkerna vid Haga, Karlberg, Ulriksdal och

Drottningholm. Av icke ringa betydelse för staden är också tillvaron av de

kronan tillhöriga talrika parkerna vid särskilda institutioner, exempelvis vid

riksdagshuset, nationalmuseum, Karolinska instiutet, myntverket, garnisonssjukhuset,

f. d. Svea ingenjörskårs tomter, Marieberg jämte Konradsberg o.s.v.

Beträffande ett flertal markområden i Stockholm är äganderätten oklar.

Andra områden åter äro föremål för underhandlingar i avsikt att erhålla

en uppgörelse rörande utbyte av mark mellan kronan och staden. Slutligen

har kronan till staden med dispositionsrätt upplåtit avsevärda områden eller

ock utarrenderat sådana områden, exempelvis Bellevueparken. Den stora omfattningen

av kronan tillhörig mark inom de olika delarna av Stockholms stads

område framgår därav, att denna mark innefattar något större areal än de

nu bebyggda delarna av Norrmalm, Östermalm och Kungsholmen. (Se

bil. 1.)

Den hitintills skedda exploateringen av vissa delar av kronans mark å

Norra Djurgården jämte förutvarande Veterinärinstitutets markområde samt

Fredrikshovsområdet har givit åtskilliga erfarenheter, vilka utskottet ansett

det äga intresse att något närmare beröra.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107.

3

Den i och för exploateringen träffade överenskommelsen med Stockholms

stad stöder sig på den vid tiden för överenskommelsen (1905) gällande byggnadsstadgan

för rikets städer av den 8 maj 1874. I kap. 2 (Om stadsplanen)

§ 10 stadgades, att »stadsplan prövas och beslutas av stadsfullmäktige eller,

där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan, och skall beslutet underställas

Kungl. Maj:ts prövning, därest fråga ej är endast om jämkning av ringa

betydenhet.» I lag om stadsplan den 31 augusti 1907 och i nu gällande lag

om fastighetsbildning i stad av 12 maj 1917 hava i 2 § intagits motsvarande

bestämmelser.

Genom beslut den 1 april 1905 förklarade sig stadsfullmäktige medgiva

stadsplanens utsträckande över Norra Djurgården på följande villkor:

1:°) den över området upprättade stadsplanen skall, innan den underställes

Kungl. Maj :ts fastställelse,vara avStockholms stadsfullmäktige godkänd;

2:o) gator, torg och allmänna platser skola med full äganderätt till staden

överlåtas och överlämnas i planerat skick, enligt av stadsfullmäktige

godkända profiler; och skall, där rätten till vattnet utmed de områden,

som intagas i stadsplanen, finnas tillhöra Kungl. Maj:t och kronan, jämväl

denna rätt överlåtas å staden;

3:o) tomter för byggnader för allmänt behov, såsom kyrkor, skolhus och

sjukhus, ävensom för allmänna parker och planteringar skola i stadsplanen

finnas reserverade och i mån av behov med full äganderätt kostnadsfritt

överlåtas på staden;

4:o) i gator och andra allmänna platser erforderliga trummor och ledningar

för spill- och regnvattens avledande utföras enligt av drätselnämnden

godkänd plan genom stadens försorg på kronans bekostnad;

5:o) gas- och vattenledningsrör nedläggas genom stadens försorg och på

dess bekostnad i den mån byggnadsverksamheten fortskrider kvarter efter

kvarter, räknat från redan bebyggd stadsdel. Om däremot dylika ledningar

påkallas, utöver vad som betingas av den kvarter efter kvarter fortskridande

byggnadsverksamheten, skall särskild överenskommelse träffas om

villkoren för deras anläggning;

6:o) de provisoriska åtgärder, som behöva vidtagas för att gator och allmänna

platser under byggnadsperioden skola kunna upplåtas för trafik, verkställas

genom stadens försorg på kronans bekostnad;

7:o) gator och allmänna platser skola, sedan de blivit försedda med ledningar

av ovan angivna slag ävensom med ledningar för andra ändamål,

såsom för telefoner eller framledandet av elektrisk ström, förses med permanent

beläggning, vilken utföres genom stadens försorg på kronans bekostnad.

Med permanent beläggning förstås: i körbanan tuktad sten, trä, asfalt

eller därmed fullt jämförligt material; i gångbanor tuktad sten, cement, klinkert

eller andra därmed fullt jämförliga ämnen, varjämte dessa gångbanor

skola vara lagda inom huggen kant- och rännsten; samt

8:o) sedan gatorna blivit belagda på nyss nämnt sätt, åligger det staden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 107.

att för all framtid underhålla och belysa desamma på sätt vederbörande

myndighet kan komma att bestämma.

Vid den prövning, som 1905 års riksdag i anledning av Kung!. Maj ds

proposition i ämnet underkastade dessa villkor, uttalade riksdagen att »villkoren

i 3:dje punkten syntes riksdagen vara av obestämbar karaktär och

i övrigt innebära anspråk, som vida överstiga vad förut vid gardestomternas

försäljning i sådant hänseende bestämdes.»

Stockholms stadsfullmäktige frånträdde sedermera på därom gjord framställning

den nu omhandlade 3:dje punkten, dock endast i fråga om de

mindre områden, som nu närmast avsågos att exploateras.

Med hänsyn till den sålunda uppnådda enigheten om exploateringsvillkoren

för det mindre område, vars försäljning 1905 års riksdag medgivit,

uppdrogs åt vederbörande inom Stockholms stad att utarbeta det förslag till

stadsplan, som avsågs att läggas till grund för exploateringen. Detta stadsplaneförslag

blev utan vidare godkänt av stadsfullmäktige och fastställt av

Kungl. Maj:t. Genom det sätt, varpå stadsplanen tillkom, kom någon större

hänsyn icke att tagas till att explqaeringen bleve för kronan så gynnsam

som möjligt i ekonomiskt hänseende.

Det sålunda beslutade exploaterandet av vissa områden å Norra Djurgården

har handhafts av den s. k. Djurgårdskommissionen, och vill utskottet

beträffande resultatet av den utav kommissionen bedrivna verksamheten

under åren 1912—t. o. m. 1924 meddela de uppgifter, som återfinnas i här

nedan intagna av kommissionen utarbetade tablåer a och b.

Tablå a.

Sammanställning av statistiska uppgifter över Djurgårdskommissionens

verksamhet m. m. under åren 1912—1924.

Tomter.

Summa areal av försålda tomter.................................... 103,204,9 kvm.

» » » osålda » .................................... 32,007,5 »

» » tomtmark................................................... 135,212,4 »

Tomtmarken utgör av bruttoarealen .............................. 45,9 3 %

Antal försålda tomter (efter avdrag av 2 st. återköpta

tomter) .......................................................................... 122 st.

Summa köpeskillingar av försålda tomter..................... 13,484,620:10 kr.

Beräknat försäljningsvärde å osålda tomter .................. 3,389,693: — »

Summa värde å tomtmark ............................................ 16,874,313: 10 »

Medelpris per kvadratmeter för försålda tomter ......... 130: 53 »

Medelstorlek för försålda tomter ................................... 874,60 kvm.

Genomsnittspris per tomt ................................................ 114,165:27 kr.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 107. 5

Byggnader.

Antal färdigbebyggda tomter ......................................... 83 st.

» färdigbyggda boningsrum, kök, hallar in. in.

(eldst.).............................................................................. 6,448 »

varav antal boningsrum................................................... 5,225 »

samt antal kök.................................................................. 975 »

Genomsnittligt antal boningsrum per kök ..................... 5 »

Färdigbebyggda tomters totala areal ............................. 70,640,8 kvm.

Sammanlagda taxeringsvärdet (tomt + byggnad) för bebyggda

fastigheter ......................................................... 60,597,000: — kr.

Summa köpeskillingar av tomter, som färdigbebyggts 9,547,582: 50 »

Kostnad (tomt + byggnad) per eldstad (boningsrum, kök

in. m.) ........................................................................... 9,398:— »

varav tomtkostnad per d:o ............................................ 1,481: — »

samt byggnadskostnad (taxeringsvärde — tomtkostnad)

per d:o ........................................................................... 7,917:— »

Tomtareal per eldstad...................................................... 10,9 6 kvm.

Gator och parker.

Areal gatumark:

a) Karlaplansområdet ............................................. 76,864 kvm.

b) Fredrikshovsområdet .......................................... 5,281 »

c) Skogsinstitutsområdét.......................................... 36,746 »

Totalt .................................................................. 118,891 »

Areal parker: (Nobelparken)............................................ 40,200 »

» tomtmark:

a) Karlaplansområdet ............................................ 87,813;4 »

b) Fredrikshovsområdet ......................................... 22,117 »

c) Skogsinstitutsområdét......................................... 25,282 »

Totalt (se ovan) ................................................... 135,212; i »

Gatu- och parkmarken utgör av bruttoarealen å:

a) Karlaplansområdet ............................................ 53,3 0 %

b) Fredrikshovsområdet.......................................... 19,28 »

c) Skogsinstitutsområdét.......................................... 75,27 »

Genomsnittligt för alla områdena ..................... 54,07 »

Ordnandet av gatorna beräknas kosta.......................... 3,737,901:82 kr.1

Kostnad per kvm. för ordnandet av gatorna:

a) Karlaplansområdet ............................................. 33: 46 »

b) Fredrikshovsområdet .......................................... 40: 18 » 1

c) Skogsinstitutsområdét....................................... 25: 96 »

Genomsnittligt för alla områdena ..................... 31: 44 »

1 Häri äro ej inräknade 213,067:39 kronor för iordningställande av vissa gator, som

ingå i gamla Fotgardeskasernernas områden, men vilkas iordningställande ingått i Djurgårdskomroissionens

uppdrag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 107.

Tablå b

Ekonomiskt utbyte.

Köpeskillingar av försålda tomter tillhörande

lantförsvarsdep-.t:

Karlaplansområdet ..........

• 6,386,355: 36

Skogsinstitutsområdet ....

■ 1,649,132: —

F redrikshovsområdet.......

• 1,995,946: —

10,031,433: 36

tillhörande Jordbruksdep.t:

Karlaplansområdet ..........

• 3,453,186:74

3,453,186: 74

Beräknade köpeskillingar

av osålda

och undantagna tomter

tillhörande Lantförsvarsdep.t:

Karlaplansområdet:

osålda tomter...................

984,543: 74

undantagna d:o.................

• 660,330: —

1,644,873: 74

Skogsinstitutsområdet:

osålda tomter....................

undantagna d:o.................

270,000: —

270,000: —

Fredrikshovsområdet:

osålda tomter....................

674,349: —

undantagna d:o.................

337,410:

1,011,759: —

tillhörande JordbruksdepJ:

Karlaplansområdet:

osålda tomter....................

undantagna d:o.................

463,060: 26

463,060: 26

Summa Kronor

13,484,620: 10 kr.

3,389,693:— *

16,874,313: 10 kr.

Utgivet för gatuarbelen

tillhörande Lantförsvarsdep-.t:

Karlaplansområdet ........................

Fredrikshovsområdet .....................

Skogsinstitutsområdet.....................

tillhörande Jordbruksdep.t:

V eterinärinstitutsområdet..............

1,137,185: 73

211,732: 72

_799,681: 63 2,148,600: 08 kr.

381,792: 05 381,792: 05 »

Summa Kronor 2,530,392: 13 kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets

Återstående beräknad kostnad för d:t

tillhörande Lantförsvarsdep.l:

Karlaplansområdet .........................

Fredrikshovsområdet ......................

Skogsinstitutsområdct......................

tillhörande Jordbruksdepd:

Velerinärinstitutsonirådet................

Utgivet för förvaltning ...................

Återstående beräknad kostnad för d

tillåtande nr 107.

904,834: 57

213,522: 71

154,291: 85 1,272,(549: 13 kr.

147,927: 95 147,927: 95 »

Summa Kronor 1,420,577:08 kr.

............................ 151,021:09 kr.

o ........................... 43,344: 45 »

Summa Kronor 194,365: 54 kr.

Nettoinkomst per kvm. av bruttoarealen, beräknad sedan

alla gator ordnats och alla tomter försålts,

tillhörande Lantförsvarsdep.t:

Karlaplansområdet ............................................................ 49. 32 kr

Fredrikshovsområdet.................................................. 99- 97 »

Skogsinstitutsområdet......................................................... 9. 44 »

För ovanstående områden tillsammantagna .................. 38; 73 » .

tillhörande Jordbruksdepd:

Karlaplansområdet ............................................................ 35. 54 »

För samtliga områden per kvm. av bruttoarealen............ 43: 26 »

* * » » » tomtarealen ............ 94:20 »

Total nettoinkomst.............................................................. 12,718,977:— »

Av tablåerna synes det utskottet framgå, att genom ovan angivna

bestämmelser rörande ifrågavarande markområdens exploatering allt för

stora delar av den synnerligen dyrbara marken kommit att utläggas

till gator och allmänna platser (54 % av hela markarealen). Enligt

eu från Djurgårdskommissionen lämnad uppgift torde den förlust, som

härigenom kan beräknas hava åsamkats kronan, kunna uppskattas till inemot

ett tiotal miljoner kronor. Med hänsyn härtill har det från kommissionens

sida framhållits, att, då fråga snart torde uppstå om exploaterande av

ytterligare markområden på Norra Djurgården, sådana överenskommelser

träffas med Stockholms stad, som tillförsäkra kronan möjlighet att på ett

mera effektivt och ur ekonomisk synpunkt fördelaktigt sätt utnyttja markområdena

ifråga. Härvid syntes i första rummet böra tagas under över
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stal sill skot te Is utlåtande nr 107.

Kronans

skattskyldighet

till

Stockholms

stad.

vägande, huruvida icke kronan kunde tillförsäkras en friare dispositionsrätt

rörande de till exploatering upplåtna områdena, utan att härigenom stadens

berättigade intressen träddes för nära.

Förutom avståendet av den mark, som utlagts till gator och allmänna platser

inom det till exploatering upplåtna området, har kronan måst ikläda sig

ytterligare betungande förbindelser på grund av ovannämnda år 1905 träffade

överenskommelse. Sålunda hava, såsom tablåerna närmare utvisa, de kostnader,

kronan måst nedlägga för iordningställande av gator och allmänna

platser, varit högst betydande. I detta avseende är särskilt att märka, att

den staden genom överenskommelsen lämnade uppgiften att å kronans bekostnad

förse gatorna med permanent beläggning kommit att i praktiken

föranleda, att avsevärda utgifter ålagts kronan. Såsom exempel härpå kan

omnämnas, att kronans kostnader för utförande av permanent beläggning

med tuktad gatsten å Karlaplan dragit en sammanlagd kostnad av omkring

250,000 kronor (jfr 1922 års statsrevisorers berättelse; IV huvudtiteln § 19

sid. 41). Stadens i enlighet med punkt 7:o) i ovannämnda villkor framställda

krav på att tillhandahålla gatsten från egna upplag har medfört, att stenen för

kronan blivit dyrare än om den anskaffats i öppna marknaden eller från de

stenhuggerier, som av staten drivits i avsikt att skapa arbetsmöjligheter.

För att utröna i vilken utsträckning kronan för närvarande är skattskyldig

till Stockholms stad, har utskottet låtit verkställa en approximativ utredning

rörande de utskylder, som kronan under år 1924 erlagt för densamma

tillhöriga fastigheter inom Stockholms stads område. Densamma, vilken

allenast upptager skatteposter från vissa större ämbetsverk eller förvaltningar,

giver vid handen att kronan för under dessas förvaltning stående

fastigheter erlagt utskylder med följande belopp:

Kr.

Djurgårdsförvaltningen c:a ................................ 12,000: —

Marinförvaltningen (Flottans station i Stockholm) ............ 20,280: 68

Djurgårdskommissionen .............. 13,272: 59

Generalpoststyrelsen ...................................... 4,324:05

Telegrafstyrelsen ........................................ 4,747: 48

Järnvägsstyrelsen* 1 ........................................ 40,925''88

Vattenfallsstyrelsen ...................................... 4,407: —

Domänstyrelsen ........................... 125:93

Byggnadsstyrelsen (omkring) .............................. 25,000: —

Statskontoret ............................................ 11,432:64

Nationalmuseum ........................................ 1,628: 50

Lantbruksakademien .................................... 1,015: 12

Riksbanken ............................................ 7,200: 50

_ S:a 146,360: 37

1 varav kr. 21,447: 85 för Silke- och pupillkassan tillhöriga hus, som blivit förhyrda av

järnvägsstyrelsen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande nr 107.

9

Utskottet har av den för Stockholms stad fastställda inkomst- och utgiftsstaten

för år 1925 samt övriga handlingar, som stått till utskottets förfogande,

inhämtat att sedan äldre tider mellan kronan och Stockholms stad äro gällande

ett flertal uppgörelser av ekonomisk innebörd, särskilt beträffande ersättningar

till staden för vissa åtaganden från stadens sida, Beträffande

en del av dessa överenskommelser är afl märka, att desamma träffats för

så lång tid tillbaka, att anledning finnes att undersöka, huruvida icke sådana

ändrade förhållanden inträtt, afl dessa överenskommelser icke rimligen

böra bibehållas i sin ursprungliga form. Utskottet vill för sin del beträffande

dessa frågor anföra ett par exempel. På grund av särskilda kung!,

brev den 5 november 1875 och den 18 december 1891 erlägger kronan till

Stockholms stad årligen omkring 11,500 kronor i särskild fastighetsskatt

för kimnans egendomar inom stadens område. Enligt mellan kronan och

drätselnämndens första avdelning år 1880 slutet kontrakt betalar kronan

vidare till Stockholms stad för underhåll av planteringen vid Nationalmuseum

ett årligt belopp av 500 kronor. För underhåll och belysning av vissa kronan

tillhöriga för allmänt begagnande upplåtna områden i Stockholm erläggas

av kronan årligen ganska betydande belopp. I sådant avseende tillåter sig

utskottet anföra följande uppgifter:

renhållning av viss del av den invid planen framför riksdagshuset

framgående delen av Norrbro samt Drottninggatans

förlängning .......................................... kr. 1,800: —

renhållning av bron över Stallkanalen samt planen framför och

på båda sidor om riksdagshuset ävensom underhåll av planteringarna

å nämnda plan ............................ » 2,000: —

underhåll av planteringarna å den s. k. puckeln i stora Norrström

vid riksdagshusets norra hörn ................ c:a » 500: —

undei’håll av bron över Stallkanalen .................. c:a » 3,000: —

belysning utanför riksdagshuset ........... c:a » 3,500: —

Enligt vad utskottet erfarit, har emellertid Stockholms stads gatunämnd

i skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret och riksbanken förklarat, att

nämnden vore villig att från och med ingången av år 1926 å stadens bekostnad

övertaga renhållningen av den s. k. riksbron samt gatubeläggningen och

belysningen å Drottninggatans förlängning mellan riksdags- och riksbankshusen.

Staden har därjämte från och med den 1 juli 1924 åtagit sig belysningen

av området framför riksdagshuset.

Ifrågavarande motioner avse att söka på ett tillfredsställande sätt reglera

de ekonomiska förhållandena mellan kronan och Stockholms stad såväl i

avseende å ägande- och dispositionsrätten till mark inom Stockholms stads

område som ock avtal och överenskommelser av ekonomisk innebörd. Sedan

mycket lång tid tillbaka förefinnas, såsom den av utskottet företagna preli
-

Yissa särskilda

uppgörelser

mcllankronan

och

Stockholms

stad.

Utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 107.

minära utredningen giver vid handen, ett flertal olika frågor rörande äganderätten

till mark inom Stockholms stad, vilka icke blivit på ett definitivt sätt

avgjorda. Sålunda är frågan om ägande- eller dispositionsrätten till mycket

betydande delar av Riddarholmen (se bil. 2) ännu icke klar och rättegång

härom torde vara att förvänta. Även inom andra delar av Stockholms stad

äro åtskilliga mycket omfattande markfrågor olösta. Ytterligare torde allenast

böra erinras om att äganderätten till den kungl. slottet omgivande marken

icke synes hava blivit reglerad.

Beträffande andra områden inom Stockholms stad, där kronans ägande- och

dispositionsrätt är ostridig, gäller att desamma upplåtits till begagnande utav

Stockholms stad genom särskilda överenskommelser, avseende olika mer eller

mindre långa tidsperioder. Så är exempelvis fallet beträffande Humlegården

och Bellevueparken. För begagnandet av dessa områden betalar staden

ingen eller relativt obetydlig ersättning, men har å andra sidan skyldighet

att underhålla dessa områden, vilka av staden användas för parkändamål.

Ä Djurgården, som tillhör kronan och disponeras av Konungen, bekostas

och utföres såväl underhåll som förbättring av vägar och planteringar av

kronan. Allenast beträffande Djurgårdsområdet, vilket är en mycket använd

promenadplats för Stockholms invånare, uppgick enligt en utav 1924 års

statsrevisorer meddelad uppgift kostnaderna för underhållet av vägar och

parker år 1923 till ungefär 85,000 kronor. Sedan år 1877 lämnar Stockholms

stad härtill ett bidrag av 5,000 kronor, vilket belopp egentligen utgör

ersättning för upphävandet av den förut utgående avgiften vid infarten till

Djurgården. Framställning har gjorts från Djurgårdsförvaltningens sida, att

staden måtte av densamma tillkommande automobilskattemedel lämna ett

årligt bidrag till underhåll av vägarna å detta område. Denna framställning

har emellertid, enligt vad som framgår av inkommet yttrande över ett i

statsrevisorernas berättelse för budgetåret 1923—1924 gjort uttalande i ären

det, ännu icke föranlett Stockholms stad att lämna något dylikt bidrag.

Å såväl Kungsholmen som Norra Djurgården äger kronan betydande marktillgångar,

vilka i en eller annan form äro avsedda att exploateras i enlighet

med särskilda, närmast av 1905 och 1915 års riksdagar därom fattade beslut,

varvid de inflytande försäljningsmedlen till en del redan i förväg disponerats

för vissa särskilda, i huvudsak militära ändamål, såsom inköp av nytt övningsfält

för Stockholms garnison vid Järva, uppförandet av vissa kasernetablissemang

m. m. Exploaterandet av kronans mark i Stockholm har emellertid,

delvis beroende på svårighet att med Stockholms stad träffa uppgörelser, hittills

kunnat ske i jämförelsevis ringa omfattning. För att emellertid kronan

skall kunna draga behörig nytta av sina nu i huvudsak räntelösa markområden,

är det emellertid nödvändigt att sådana åtgärder träffas, att den av riksdagen

beslutade användningen av desamma möjliggöres och underlättas. Ett

fortsättande av den påbörjade exploateringen påkallas även av det skälet, att

statsverket, vilket av tillfälliga lånemedel bestritt kostnaderna för nämnda in
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Slutsutskottets utlåtande nr 107.

11

köp och byggnader, årligen nödgas gälda ränta å dessa medel med betydande

belopp.

Å andra sidan har det visat sig att åtskilliga av de områden, vilka nu

ägas av kronan, äro behövliga för Stockholms stad, närmast för framdragande

av galor. Uppgörelse härom lärer böra träffas mellan kronan och

staden i samband med stadsplans fastställande för områdena i fråga eller på

annat sätt. Detta torde framför allt gälla om vissa områden å Kungsholmen,

närmast en del av det område, som nu disponeras av Garnisonssjukhuset,

samt Svea ingenjörkårs förutvarande kasernområde. Det torde även få anses

vara av stor betydelse för Stockholms stad att få frågorna om tillfartsvägar

till frihamnen och de från kronan genom särskild överenskommelse år 1918

förvärvade områdena vid Kaknäs på ett definitivt sätt ordnade, enär dessa

vägar måste framdragas över kronans mark på Norra Djurgården.

Erfarenheten har givit vid handen, att kronans intressen ofta icke kunnat

på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodoses, enär dess mark i Stockholm förvaltas

och disponeras av ett flertal sinsemellan ofta icke samarbetande myndigheter.

På grund härav har också ett flertal separata överenskommelser

träffats rörande mindre markområden, vilka överenskommelser till en del

sedermera visat sig bliva för kronan ofönnånliga och även kommit att lägga

hinder i vägen vid förändrad disposition från kronans sida av marken i

fråga. Därest emellertid samtliga frågor rörande det framtida användandet

av kronans mark inom Stockholms stads område handhades av en myndighet

eller åtminstone alla överenskommelser och avtal rörande markområden

och av ekonomisk innebörd i övrigt underställdes ett härför avsett organ,

torde de olägenheter, som följa av det nuvarande förvaltningssystemet, kunna

i stort sett undanröjas.

På grund av markfrågans nuvarande läge har det visat sig att svårgheter

gång efter annan uppstått, då fråga varit om överenskommelse rörande förvärvande

eller disponerande för olika ändamål såväl för kronan som för

staden av för dess verksamhet erforderlig mark (jfr. exempelvis statsutskottets

utlåtande nr 37 vid 1874 års riksdag och ovan refererade uttalande av 1905

års riksdag). Följden har ofta blivit att, då definitiv överenskommelse icke

kunnat träffas, vissa områden av kronan upplåtits till Stockholms stad med

dispositionsrätt för visst särskilt ändamål. Att emellertid detta icke kan i

längden vara till fördel för någondera parten, torde utan vidare få anses

klart, och det lärer därför vara att förvänta att även från Stockholms stads

sida intresse förefinnes för att få samtliga svävande äganderättsfrågor rörande

markområden i Stockholm såvitt möjligt definitivt ordnade. Skulle

detta icke låta sig göra i annan ordning än genom processuellt förfarande,

synes det i varje fall vara fördelaktigt, att ett sådant snarast möjligt kommer

till stånd, så att frågornas avgörande icke onödigtvis förhalas. För kronan är

detta av särskild betydelse med hänsyn till att kronan under de närmaste

årtiondena för byggnadsändamål torde vara i behov av åtskilliga markorn

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 107.

råden, vilka iju med äganderätt eller dispositionsrätt innehavas av Stockholms

stad.

De utvägar, utskottet i anledning av motionärernas föreliggande förslag alltså

anser sig höra ifrågasätta för att söka få nu svävande markfrågor med Stockholms

stad definitivt ordnade, måste sålunda måhända till en början utmynna i

att från kronans sida åtgärder vidtagas för att gentemot staden hävda kronans

rätt och intressen. Det kan här icke helt förbises, att från Stockholms

stads sida vid åtskilliga tillfällen vidtagits ett flertal åtgärder, vilka vant

för kronan mindre förmånliga eller lagt hinder i vägen för kronan att kunna

pa lämpligt och ur ekonomisk synpunkt gagneligt sätt tillgodogöra sig sina

markområden. Om utskottet alltså anser att från kronans sida särskilda

åtgärder höra vidtagas för att tillgodose kronans intressen, är det å andra

sidan givet att man härvid gentemot staden måste iakttaga all den hänsyn,

som staden kan hava rätt att fordra.

Vad åter angår lösandet av de frågor, som beröra mark, vartill ägande1

ätten är ostridig, kan man hava berättigade krav på att från stadens sida

visas allt rimligt tillmötesgående vid desammas lösande, och detta så mycket

mera, som i detta sammanhang icke kan bortses från de synnerligen betydande

donationer av mark, som från kronans sida under årens lopp

kommit staden i egenskap av huvudstad till del och de mycket väsentliga

fördelar i ekonomiskt hänseende, som staden kommit att draga genom att

huvuddelen av landets förvaltning förlagts dit. Utskottet utgår också från

den enligt utskottets mening självfallna förutsättningen, att några hinder icke

skola från stadens sida resas för kronans tillgodogörande på lämpligt sätt

av dess egendomar.

Emellertid är det icke endast frågorna om kronans mark i Stockholm,

som enligt utskottets mening måste underkastas en närmare granskning och

revision, utan även åtskilliga andra spörsmål av ekonomisk innebörd.

1924 års statsrevisorer hava sålunda vid sin granskning av riksgäldskontorets

förvaltning i avseende å budgetåret 1923—1924 upptagit till behandling frågan

om underhåll och belysning av vissa till kronans mark å Helgeandsholmen

hörande områden. Av vad revisorerna anfört framgår, att statsverket

för närvarande vidkännes betydande utgifter för dylika ändamål så''

äl i avseende å Norrbro som den mellan riksdagshuset och riksbankens

hus ledande trafikleden samt att detta grundar sig på eu år 1914 träffad

uppgörelse. Jämväl i fråga om området omkring Nationalmuseum gäller

ett motsvarande förhållande. Enligt särskilda kungl. brev den 5 november

1875 och den 18 december 1891 har kronan, såsom ovan nämnts, att till

Stockholms stad erlägga särskild fastighetsskatt för kronans inom stadens

område belägna fastigheter. Även å åtskilliga andra områden gälla allt

foitfarande bestämmelser, genom vilka Stockholms stad tillförsäkras vissa

förmåner och inkomster, vilka på grund av ändrade förhållanden icke rimligen

böra allt fortfarande utgå. I avseende å överenskommelser av berörda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande nr 107.

KS

art synes det utskottet nödvändigt alt en ingående undersökning verkställes,

huruvida och i så fall i vilken omfattning desamma för framtiden böra äga

bestånd. Utskottet grundar denna sin uppfattning härutinnan särskilt pa

det förhållandet, alt Stockholms stad, såsom av den lämnade utredningen

framgår, numera äger uppbära väsentliga skatteinkomster från kronan I ill

liöriga inom staden belägna fastigheter, eu förmän som tillerkänts Stock

bolin i likhet med övriga kommuner först på sista tiden.

Intill dess nu svävande äganderättsfrågor blivit på ett tillfredsställande

sätt avgjorda samt överenskommelse kunnat åvägabringas mellan kronan

och staden angående utbyte dem emellan av vissa områden samt om revision

av ovan angivna överenskommelser av ekonomisk innebörd, synes det vara

av vikt att såväl från Kungl. Maj:ts som vederbörande ämbetsmyndigheters

sida icke några dispositioner företagas, vilka kunna anses i en eller annan

form för framtiden binda kronan eller å annat sätt lägga hinder i vägen för

en uppgörelse mellan kronan och staden. En erinran härom synes utskottet

\ara nödvändig av det skälet, att del vill synas som om under de senaste

åren just i detta hänseende kronans intressen kommit att bliva i viss mån

eftersatta.

Då det emellertid icke torde kunna förväntas alt samtliga nu berörda frågor

om utbyte av mark och underhåll eller arrende för sådana kronans områden

inom Stockholms stad, vilka av staden disponeras, kunna på en gång

träffas, lärer det vara nödvändigt att separata överenskommelser rörande

vissa områden, vilka för endera parten i en snar framtid äro erforderliga,

omedelbart eller tid efter annan träffas. Härigenom torde också

såväl kronans som stadens intressen bäst tillvaratagas och något hinder

för stadens utveckling icke behöva uppstå.

Med hänsyn till vad utskottet sålunda anfört, har utskottet ansett sig

böra biträda motionärernas förslag om alt en utredning rörande samtliga

icke definitivt reglerade frågor av ekonomisk innebörd mellan kronan och

Stockholms stad måtte igångsättas. Även om en dylik utredning givetvis

måste medföra åtskilliga kostnader för statsverket, synes det utskottet som

om densamma, särskilt i betraktande av de högst betydande ekonomiska tillgångar

som kronan äger eller gör anspråk på inom Stockholms stads område,

måste anses vara nödvändig och att de härå nedlagda kostnaderna från

statsverkets intressesynpunkt icke äro bortkastade. Beträffande det närmare

ordnandet av den sålunda ifrågasatta utredningen vill utskottet för sin del

framhålla det önskemålet, att densamma i första hand verkställes av vederbörande

statliga ämbetsmyndigheter, eventuellt i samråd med Stockholms

sia ds myndigheter. För att kunna på ett effektivt sätt tillvarataga kronans

intressen synes emellertid ledningen av utredningen och de undarhandlingar,

som därav torde bliva en följd, böra anförtros åt ett särskilt för ändamålet

sammansatt organ. Vid bildandet av detta utrednings- och förhandlingsorgan

bör det givetvis tillses att sammansättningen blir sådan, att därigenom

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 107.

kionans rätt och berättigade intressen bliva på ändamålsenligaste sätt tillvaralagna.

Om den närmare utredningen i huvudsak anförtros åt vederbörande

mynigheter, synas icke heller kostnaderna för den särskilda organisationen

behöva bliva av större betydelse. Med denna förhandlingsorganisation

synas för kronans räkning de underhandlingar böra föras, vilka såsom

ovan nämnts, måste anses utgöra förutsättningen för att få samtliga nu be

rörda frågor på ett såväl för kronan som Stockholms stad tillfredsställande

sätt slutligt reglerade.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av förevarande motioner må i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte

vidtaga åtgärder dels för att få nu svävande frågor rörande

äganderätten till och användningen av kronans inom Stockholms

stads område belägna markområden definitivt lösta,

dels ock för att åstadkomma en revision av nu gällande avtal

och uppgörelser av ekonomisk innebörd mellan kronan och

staden, i den mån en sådan revision efter närmare utredning

befinnes ur kronans intressesynpunkt vara önskvärd.

Stockholm den 19 maj 1925.

På utskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F. Vennersten,

C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, E. A. Hallin, K. A.

Tengdahl, C. I. Asplund, G. Kobb, ./. B. Johansson i Fredrikslund och C. A. Carlsson

i Gävle;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, \. Wiklund,

C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, J. CarlssonFrosterud,

O. Olsson i Kullenbergstorp, A. .4. Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson

i Blädinge, B. F:son Holmgren och E. Andersson i Prästbol.

Reservation

av herr K. A. Tengdahl mot vissa delar av motiveringen.

Två kartbilagor bifogas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

>«!&««

SAMT,

rs5g#>

un

VNSSil»

lian:

mm

■n

ii*

;«r J»’

**%/

RM

=t>V/

Miw

Kali:

£$W

X.>^ä

•a-" .w

>:&*:

<Mti Ni

CeNTHALTRYCKERie^STOCKHOLM.

BILAGA TILL STATSUTSKOTTETS UTLÅTANDE I ANLEDNING AV VÄCKTA MOTIONER ANGÅENDE

UTREDNING AV EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN MELLAN KRONAN OCH STOCKHOLMS STAD.

KARTA

Arytm

STOCKHOLM KO OJURSÄRDCN

FASTIGHETS
KAKTA.

Beteckningar

Stalen tillhöriga fastigheter:

■■ inom stadsplanen

utanför stadsplanen

Stockholm stadsfastigheter:

I I Hjorthagen

Hamnområde

BIHANG TILL RIKSDAGENS PROTOKOLL 19 Z5. 6.

BIL.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BILAGA TILL STATSUTSKOTTETS UTLÅTANDE I ANLEDNING AV VÄCKTA MOTIONER ANGÅENDE

UTREDNING AV EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN MELLAN KRONAN OCH STOCKHOLMS STAD.

TORGET

RIDDAR

HU3ET

D KlH.OUS

■R \ T>

Nsi8

♦ 6.00

**017

AtrtR IQImrimrfO HQ|g0pbKK>i501tO|7P|60|9O|k)O| | | | USD I

BCTECX/miSIX.

qATUMAAK TNJAE/VDE / ''STADIPMN JOM AV ÅLDER AESTÅK.

iTAJCNi TOMTMARK. BEBKqP, INHÄGNAD ELLER. DISPONERAD T/LL EÖRtfÅRD.

- - A/mXXDZm GATA,TORG BUBR HAMNOMRADe.

ESSS} STATEN mTHORTG GATUMARK.

I . . 1 STOCXHOLSt STADS TOMTMARK.

KvTj * " GATUMARK.

I I TOMTMARK TILLHÖRIG ENSKILD.

CXWNi tjATUMARK *

iga

CZJ

RIDDARHUS

KVARTERET

RIDDARHCMEN.

BIHANG TILL RIKSDAGENS PROTOKOLL 19 Z5. 6.SAML.

CE NTRAlTRYCKBKItT. STOCKHOl M.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:264 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående utredning om och ändring i gällande avtal och uppgörelser av ekonomisk innebörd mellan staten oc s. 4 i texten