Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lån till främjande av bostadsprodukticmen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1925-05-22 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1925:111, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lån till främjande av bostadsprodukticmen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

1

Nr 111.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1925 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående lån

till främjande av bostadsprodukticmen m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(3:e avd.)

I en till riksdagen avlåten, den 13 mars 1925 dagtecknad proposition, nr 202,

vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av statsrådsprotokollet över socialärenden samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva,

l:o) att för ökning av statens bostadslånefond må för år 1925 disponeras

8,000,000 kronor såsom lån ur statsverkets fond av rusdrycksmedel;

2:o) att för år 1926 ej mindre till bostadslånefonden inflytande amorteringar

för år 1925 må disponeras till beredande av nya lån ur fonden än även att

för samma ändamål må disponeras såsom nya lån ur rusdrycksmedelsfonden

dels de till bostadslånefonden inflytande räntorna för år 1925 och dels, i den

mån rusdrycksmedelsfondens tillgångar den 30 juni 1925, efter avdrag av de

i föregående punkt angivna 8,000,000 kronor jämte ytterligare 2,000,000 kronor,

därtill föreslå, ytterligare så stort belopp, att detsamma tillhopa med räntorna

och amorteringarna uppgår till sammanlagt högst 8,000,000 kronor;

samt

3:o) att till täckande, efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall, intill

två tredjedelar av de förluster, som låneförmedlare kan komma att ådraga

sig vid förmedling ur bostadslånefonden av lån, utlämnat efter det ny kungörelse

i ämnet utfärdats, må inrättas en särskild, under statskontorets förvaltning

ställd räntebärande fond, benämnd statens bostadslånefonds reservfond,

till vilken fond må överföras dels den 1 juli 1925 ett belopp av 500,000

kronor att utgå av det på extra stat för år 1922 under femte huvudtiteln till

statsbidrag åt kommuner med flera för uppförande av vissa bostadsbyggnader

anvisade reservationsanslaget jämte därunder omförda besparingar och

dels årligen, i den mån räntor å omförmälda lån ur bostadslånefonden inflyta,

ett belopp motsvarande en halv procent av beloppet vid nästföregående års

utgång utestående sådana lån.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 5h käft. (Nr 111.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

I sammanhang med Kungl. Maj :ts förevarande proposition har utskottet till

behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr E. Fast m. fl. väckt motion, nr 390,

vari hemställts,

att riksdagen mittel bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 202 i vad som

hemställts under punkterna l:o) och 2:o) samt med avslag å framställan

under punkt 3:o) besluta, att lån ur statens bostadslånefond måtte för åren

1925 och 1926 utgå efter huvudsakligen de grunder, som angivas i kungl. kungörelsen

angående lån ur statens bostadslånefond den 20 juni 1924 (nr 262);

dels ock en inom .samma kammare av herr O. Jätte m. fl. väckt motion, nr 429,

vari yrkats,

att riksdagen icke måtte bifalla de i proposition nr 202 framställda yrkanden

i vidare mån än att för ökning av statens bostadslånefond må för år 1925

disponeras 4,000,000 kronor såsom lån ur statsverkets fond av rusdrycksmedel,

samt i |(j;4)||i

att för riksdagens bifall i angiven utsträckning till Kungl. Maj:ts förslag

måtte såsom villkor uppställas dels ett bibehållande av kommunernas fulla

ansvarighet för genom dem utlämnade lån, dels den förändring i avseende å

räntevillkoren, som i motionen angivits.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

I 1922 års bostadsproposition (nr 228, sid. 2) lämnades en sammanfattande

översikt över de åtgärder, som från statens sida vidtagits under åren 1920 och

1921 för att genom direkt ekonomiskt stöd främja bostadsproduktionen. Motsvarande

redogörelser för åren 1922 och 1923 hava lämnats i propositionerna i

ämnet för åren 1923 (nr 62, sid. 2) och 1924 (nr 68, sid. 2).

År 1924 medgav riksdagen (skrivelse nr 292) i anledning av Kungl. Majrts

proposition nr 68 och i ämnet väckta motioner, bland annat, att för ökning

av statens bostadslånefond finge såsom lån ur statsverkets fond av rusdrycksmedel

disponeras för nämnda år ett belopp av 7,000,000 kronor. Bostadslånefonden

bragtes härmed upp till ett sammanlagt belopp av 55,500,000 kronor.

Med avseende å dessa lånemedel hava bestämmelser meddelats i kungörelse

angående lån ur statens bostadslånefond den 20 juni 1924 (nr 262). Dessa

bestämmelser, som nära ansluta sig till föreskrifterna i motsvarande kungörelser

för åren 1922 (nr 413) och 1923 (nr 223) äro i huvudsak av följande innehåll.

Lån ur statens bostadslånefond kan lämnas för bostadsbyggande i stad,

köping eller annat samhälle, där större bostadsbrist förefinnes eller sådant

statsunderstöd av andra omständigheter är särskilt påkallat. Lån ur fonden

må tillgodokomma kommun eller, under förmedling av vederbörande kommun,

bolag, förening, stiftelse eller enskild person för uppförande av bostadshus,

innehållande en eller flera lägenheter. Lånen skola så fördelas, att därigenom

särskilt främjas företag av direkt allmännyttig natur eller med anordningar,

som avse att bereda den boende äganderätt eller annan stadigvarande

rätt till bostaden (kommunala eller balvkommunala företag, kooperativa

företag, egnahemsföretag eller liknande).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

3

I allmänhet hava lån ur bostadslånefonden ej, med mindre särskilda skäl

förelegat, kunnat lämnas för byggnadsföretag, som påbörjats tidigare än vid

ingången av det år, för vilket lånemedlen ställts till förfogande, och alltså

enligt ifrågavarande kungörelse icke tidigare än den 1 januari 1924. Ej

heller lämnas lån för annat byggnadsföretag än sådant, som avser uppförande

av helt ny byggnad av mera varaktigt slag (icke om- eller tillbyggnad,

provisoriska byggnader eller baracker).

Lån må ej, med mindre Kungl. Mapt på synnerliga skäl lämnar tillstånd

därtill, utgå för större lägenheter än om tre rum och kök eller, där fråga

är om egnahemsbyggnad innehållande allenast en lägenhet, om fyra rum

och kök.

Lån må ej överstiga femtio procent av byggnadskostnaden, tomtkostnaden

däri ej inberäknad, och får utgå med högst åttatusen kronor för lägenhet.

Bostad, som ej är försedd med fullt inrett, odelat kök, får därvid ej räknas

såsom särskild lägenhet, för såvitt icke Kungl. Maj:t på synnerliga skäl

lämnar tillstånd därtill.

Skuldförbindelse för lån ur bostadslånefonden skall utfärdas av vederbörande

kommun till statskontoret eller order samt innehålla kommunens

åtagande att i angiven ordning återbetala lånet jämte ränta.

Lånet löper utan ränta och amortering till utgången av det kalenderår,

då det utlämnats eller, där det lyftats i särskilda delar, den sista delen utlämnats.

För tiden därefter löper lånet med fem procent ränta och såsom

amorteringslån. Amorteringen jämte ränta å oguldet lånebelopp utgöres

genom en annuitet av tillhopa sex och en halv procent.

Med avseende å räntefoten må erinras, att tidigare lån ur bostadslånefonden,

med undantag av räntefrihet under ett helt år från utlämnandet,

likaledes löpte med fem procent, vilken räntefot emellertid enligt riksdagens

medgivande år 1923 tillsvidare nedsatts till fyra procent. Härom utfärdad

särskild kungörelse (nr 224/1923), vilken fortfarande gäller, angives i nu

ifrågavarande kungörelse uttryckligen icke vara tillämplig med avseende å

1924 års lån.

Annuiteter skola beräknas för kalenderår och till statskontoret inbetalas

senast den 15 januari påföljande år. A annuiteter, som icke inom föreskriven

tid inbetalas, erlägges sex procent årlig ränta till dess betalning sker.

Därest, såsom också vanligen är fallet, annan än kommunen själv är

byggnadsföretagare, må kommunen mot denne icke betinga sig strängare

lånevillkor, än som gälla för kommunens betalningsskyldighet gent emot

staten. Dock äger kommunen rätt att stadga andra betalningsterminer (t. ex.

för kvartal) än de nyss angivna (för kalenderår). Ej heller må kommunen

av företagaren mottaga sådan säkerhet, att denne förhindras att i skälig

omfattning upptaga annat byggnadslån med förmånsrätt framför kommunens

fordran.

Ansökan om lån ur bostadslånefonden göres av vederbörande kommun

och skall, ställd till Kungl. Maj:t, vara inkommen till statens byggnadsbyrå

före viss angiven dag. År 1924 utgick ansökningstiden den 15 oktober.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

Utskottets

yttrande.

I sådan ansökan skall lämnas en hel del i kungörelsen närmare angivna

uppgifter, nämligen om byggnadsföretagens karaktär, lägenheternas storlek

in. m., vilka medgiva ett allmänt bedömande av de tillgängliga lånemedlens

fördelning mellan de sökande kommunerna och, i huvuddrag, mellan olika

slag av byggnadsföretag inom en kommun (den i byggnadsbyråns instruktion

angivna s. k. förprövningen). Efter ansökningstidens utgång bär byggnadsbyrån

att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till sådan fördelning. I

särskilda fall kan sådant förslag för visst byggnadsföretag överlämnas redan

före ansökningstidens utgång.

När Kungl. Maj:t fattat beslut rörande inkommet förslag, bar kommun,

som erhållit lån, att till byggnadsbyrån insända ytterligare, mera i detalj

gående handlingar, bland annat byggnadsritningar och kostnadsberäkningar

för varje särskilt bygge, vilka underkastas granskning (den s. k. efterprövningen).

Bland hithörande handlingar må även nämnas särskild förbindelse

av kommunen att återbetala lån jämte ränta. Förbindelsen skall

avse jämväl sådana fall, där lånet icke kommit till användning eller förverkats.

Nämnas må, att denna uppdelning i en föregående, mera summarisk

prövning och en senare mera detaljerad sådan bland annat medgiver, dels

att behandlingen av ansökningarna sker med större snabbhet men att på

samma gång den vanligen mindre brådskande detaljgranskningen kan företagas

med större noggrannhet och dels att byggnadsritningar m. m. icke

behöva upprättas i sådana fall, där lån över huvud taget ej hade kunnat

påräknas.

■•Efter hand som de olika byggnadsföretagen gjorts till föremål för dylik

efterprövning och blivit godkända, beslutar byggnadsbyrån om utbetalning av

lån till desamma genom statskontoret. Utbetalningen, som sker till kommunen,

må ej äga rum, med mindre avlämnad skuldsedel blivit av statskontoret

godkänd.

Vederbörande byggnadsföretag skall vara fullbordat före utgången av

året efter det, då lånet beviljats, men äger byggnadsbyrån härutinnan medgiva

ett års anstånd.

Kommunen är vid äventyr av återbetalningsskyldighet efter uppsägning

ansvarig för att byggnadsföretagen bedrivas under erforderlig kontroll och

på lämpligt sätt i fråga om byggnadsmaterialets anskaffande och företagets

planläggning, utförande och förvaltning i övrigt ävensom, under tio år, för

att lägenheterna tillhandahållas de boende på skäliga villkor och för att de

icke till antalet minskas genom sammanslagning eller annorledes.

En fortlöpande rapportverksamhet påvilar kommunen under byggnadstiden,

intill dess bygget är fullbordat.

Slutligen är uttryckligen föreskrivet, att kostnaderna för den kommunala

organisationen och kontrollen skola bestridas av vederbörande kommun utan

anlitande av lånemedlen.

Att bostadsfrågan alltjämt befinner sig i sådant läge, att åtgärder från statens

sida till främjande av byggnadsverksamheten äro av behovet påkallade,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

5

måste anses ostridigt. Visserligen har, på sätt departementschefen ock påpekat,

den verksamhet, staten under kommunernas medverkan under senare åren

bedrivit för bostadsproduktionens befrämjande, lett till resultat, som måste betecknas

såsom synnerligen goda, men de under kristiden uppkomna rubbningarna

på bostadsmarknaden hava dock ännu icke kunnat helt bemästras. Trots

den starka efterfrågan på smålägenheter synes den enskilda byggnads företagsamhetens

intresse för smålägenhetsproduktionen vara synnerligen ringa och

lärer det fördenskull vara osannolikt, att det förefintliga ytterligare behovet

av .sådana lägenheter skall kunna fyllas, utan att staten jämväl hädanefter träder

hjälpande emellan. I betraktande härav och med hänsyn till den utomordentliga

betydelsen av en tillfredsställande bostadsstandard har utskottet sålunda

ansett sig böra tillstyrka, att produktionen i fråga allt fortfarande understödjes,

och synes utskottet, att detta lämpligast bör ske på sätt som för närvarande

är fallet, d. v. s. genom lån ur statens bostadslånefond.

Enligt Kungl. Maj :ts nu framlagda förslag skulle den låneverksamhet, staten

på hithörande område bedriver, omläggas i sådan riktning, att verksamheten

hädanefter skulle erhålla mera permanent karaktär. Mot förslaget härutinnan

har utskottet icke kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter. I varje

fall anser utskottet tidpunkten ännu icke vara inne att taga ställning till spörsmålet

i fråga. Enligt utskottets mening måste bostadsproduktionen alltjämt

anses arbeta under så ovissa villkor, att tillräckliga hållpunkter knappast stå

till buds, då det gäller att för någon längre period framåt bestämma huruvida

och på vad sätt det allmänna bör bidraga till stödjande av denna produktion.

Utskottet kan sålunda icke tillstyrka, att, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit,

en ny särskild statlig fond, benämnd bostadslånefondens reservfond, inrättas.

Enligt det föreliggande förslaget skulle under vissa angivna förutsättningar

jämväl annan än kommun, närmast bolag eller föreningar, kunna ifrågakomma

såsom förmedlare av lån ur statens bostadslånefond. Om ock utskottet icke

kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter mot förslaget i denna del, har utskottet

likväl icke velat motsätta sig detsamma. Utskottet förutsätter dock, att

lån ur bostadslånefonden icke utlämnas vid förmedling av dylika förmedlingsorgan

med mindre tillräcklig visshet vunnits rörande dessa förmedlares solvens

och förmåga att svara för lånens behöriga gäldande.

Med avseende å räntefoten har Kungl. Maj :t föreslagit, att densamma måtte

sättas så hög, att den medgåve dels den ifrågasatta avsättningen av en halv

procent till den förordade reservfonden och dels skälig förräntning av de medel,

vilka såsom lån skulle överföras från rusdrycksmedelsfonden, och har Kungl.

Maj :t i sådant hänseende, i likhet med statskontoret, förordat, att räntesatsen

bestämmes till 5 V2 procent, varvid emellertid den hittills åtnjutna räntefriheten

under någon tid icke vidare skulle ifrågakomma. På grund av den ståndpunkt,

utskottet intagit till Kungl. Majrts förslag i fråga om att giva ifrågavarande

låneverksamhet permanent karaktär, får utskottet förorda, att samtliga de villkor,

som nu gälla beträffande dessa lån, även i fortsättningen må äga tillämpning.

Härav följer, att utskottet icke kan biträda det motionsvis väckta förslaget

om en höjning av räntesatsen till 6 procent.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

Vad beträffar storleken av de medel, som skulle ställas till förfogande för

utlåning ur statens bostadslånefond, har Kungl. Maj:t till en början upptagit

till behandling ett spörsmål, som därmed äger samband, nämligen en omläggning

av tiden för utlåningen.

Såsom i propositionen erinrats, hava lån ur bostadslånefonden hittills beviljats

mof slutet av kalenderåret. De sålunda beviljade lånen hava utgått

dels för byggen, som påbörjats under samma kalenderår, och dels för byggen,

som planerats för det påföljande. Vid efterprövningen av ansökningar, som

avse byggen av det förra slaget, har granskningen av byggnadsritningar m. m.

kunnat ske först sedan en hel del''arbete å byggena faktiskt redan utförts, ja,

understundom t. o. m. först sedan byggnaderna blivit uppförda. Byggnadsbyrån

har härigenom blivit i viss mån bunden i sin granskning och har i

dylika fall icke kunnat lämnat råd eller vidhålla berättigade krav på förbättringar

i byggnadsplanerna. Då det emellertid synts önskvärt, att lånen

avsåge endast byggen för ett enda kalenderår och att fördelningen ägde rum

vid sådan tidpunkt, att byggena blott planerats men icke påbörjats, har Kungl.

Maj:t nu föreslagit, att följande anordning måtte få tillämpas för framtiden

och med början för år 1926.

Ur bostadslånefonden skulle för visst år få disponeras för utlåning ett belopp,

vars storlek bestämdes av riksdagen. Kungl. Maj:ts beslut om beloppets

fördelning skulle fattas i början av året. För detta belopp skulle få disponeras

amorteringar och, såsom nya lån ur rusdryckslånefonden, räntorna från föregående

år, vilka influtit till den 15 januari samma år, som utlåningen skedde.

Detta belopp skulle få ökas i mån av behov till medgivet maximum därigenom,

att man från rusdrycksmedelsfondens redovisade behållning vid budgetårets

utgång den 30 juni näst föregående år överförde ytterligare medel såsom

nya lån. En fördelning borde sålunda äga rum under senare delen av år

1925 och borde denna begränsas allenast till sådana byggen, som påbörjats

under samma år. I början av år 1926 skulle därefter ny fördelning verkställas,

avseende byggen, som ej påbörjats före den 1 januari 1926.

Jämväl enligt utskottets mening måste avsevärda olägenheter anses förknippade

med den nu gällande anordningen i fråga om fördelningen av lånen

ur bostadslånefonden och synes utskottet stora fördelar kunna ernås genom

den av Kungl. Maj:t nu föreslagna anordningen. Utskottet tillstyrker alltså

i denna del bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

Vad beträffar storleken av det belopp, varmed bostadslånefonden bör utökas,

har Kungl. Maj:t för år 1925 föreslagit en summa av 8,000,000 kronor,

vilket belopp skulle såsom hittills disponeras såsom lån ur rusdrycksmedelsfonden.

För år 1926 skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag få disponeras ej

mindre till bostadslånefonden inflytande amorteringar för år 1925 än även

dels de till bostadslånefonden inflytande räntorna för år 1925 och dels, i den

mån rusdrycksmedelsfondens tillgångar den 30 juni 1925, efter avdrag av

förenämnda 8,000,000 kronor jämte ytterligare 2,000,000 kronor, därtill försloge,

ytterligare så stort belopp, att detsamma tillhopa med räntorna och

amorteringarna uppginge till sammanlagt högst 8,000,000 kronor. Motions
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

7

vis har yrkats, att Kung], Maj:ts ifrågavarande förslag icke måtte i vidare

mån bifallas än att för ökning av statens bostadslånefond må för år 1925

disponeras 4,000,000 kronor ur rusdrycksmedelsfonden. Utskottet, som, enligt

vad ovan nämnts, ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag beträffande omläggningen

av tiden för utlåning ur bostadslånefonden, har ävenledes, vad

storleken av den ifrågasatta utlåningen angår, ansett sig böra förorda Kungl.

Maj :ts förslag och kan utskottet således icke biträda motionärernas yrkande.

Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser bestridande av kostnaderna

för statens byggnadsbyrås verksamhet samt angående tilläggslån ur Mörbyfonden,

lial- utskottet ock ansett sig kunna förorda.

Då vad Kungl. Maj:t i övrigt i förevarande proposition föreslagit riksdagen

icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och herr Fästs ovan berörda motion II; 390 samt

med avslag å herr Järtes ovan nämnda motion II: 429, i vad

densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts proposition, medgiva

l:o) att för ökning av statens bostadslånefond må för år

1925 disponeras 8,000,000 kronor såsom lån ur statsverkets

fond av rusdrycksmedel;

2:o) att för år 1926 ej mindre till bostadslånefonden inflytande

amorteringar för år 1925 må disponeras till beredande

av nya lån ur fonden än även att för samma ändamål må

disponeras såsom nya lån ur rusdrycksmedelsfonden dels de

till bostadslånefonden inflytande räntorna för år 1925 och dels,

i den mån rusdrycksmedelsfondens tillgångar den 30 juni 1925,

efter avdrag av de i föregående punkt angivna 8,000,000 kronor

jämte ytterligare 2,000,000 kronor, därtill förslå, ytterligare

så stort belopp, att detsamma tillhopa med räntorna

och amorteringarna uppgår till sammanlagt högst 8,000,000

kronor.

Stockholm den 22 maj 1925.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, Oscar Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson

i Malmö, O, Bergqvist, J. G. Walles, E. A. Hallin, K. E. Andersson i Eliantorp,

E. J. G. Rosén, A. R. Rooth, G. Kobb och C. A. Carlsson i Gävle;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund, S.

Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, E. Éristensson

i Göteborg, P. M. Olsson i Blädinge, S. Persson i Fritorp, P. C. Jonsson i

Eskilstuna, O. E. F. Järte och K. 8. V. Ward.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

Reservationer:

1) av herrar J. L. Widell, O. Bergqvist, K. E. Andersson i Eliaiitorp, G.

Kobb, O. Olsson i Kullenbergstorp och P. M. Olsson i Blädinge, vilka ansett,

att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»I likhet med Kungl. Maj:t och statens byggnadsbyrå håller utskottet före,

att tidpunkten ännu icke är inne för att helt avveckla den med statslån understödda

bostadsproduktionen. De rubbningar, som kristiden förorsakade på

bostadsmarknaden, och den hämsko, som lagstiftningen om hyresreglering

under hela sin tillvaro lade på den enskilda byggnadsverksamheten, hava nämligen

ännu icke övervunnits. Efter sistnämnda lagstiftnings upphävande den

1 oktober 1923 har emellertid den privata byggnadsverksamheten blivit synnerligen

livaktig, och rörligheten på hyresmarknaden torde åter närma sig

normala förhållanden. Den tidpunkt lärer därför snart vara skönjbar, då den

kristidsverksamhet, som byggnadsbyrån utövar, torde kunna avskrivas. Uteslutet

är heller icke, att ett bakslag av samma art, som under gångna årtionden

brukat periodiskt hemsöka fastighetsmarknaden, sedan värdena blivit

alltför uppskruvade och produktionen av nya bostäder för starkt forcerats,

även nu kan inträffa. Enligt erfarenhetens vittnesbörd plägar en sådan fastighetskris

sa grundligt omgestalta förhållandena på byggnadsmarknaden, att

alla de förutsättningar skulle kunna hastigt försvinna, som ännu kunna förefinnas

för ett vidare fortskridande på de vägar, som statsmakterna i nu ifrågavarande

hänseende beträtt under de sista åren. Vid sådant förhållande kan

utskottet icke biträda Eungl. Maj :ts föreliggande förslag att giva den provisoriska

verksamhet, som nu bedrives, permanent karaktär. Försiktigheten

synes även bjuda att icke öka omfattningen av statens insatser på hithörande

område. Fördenskull har utskottet icke heller ansett sig kunna tillstyrka ett

högre låneanslag än det som fjolårets riksdag beviljade för berörda ändamål,

nämligen 7 miljoner kronor. Utskottet anser likaledes, att samtliga de villkor,

varunder dessa bostadslån nu utgå, även under nästkommande år böra förbliva

oförändrade.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen ma, i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande

proposition samt herrar Fasts m. fl. och Järtes in. fl. ovan

berörda motioner, II: 390 och 429, medgiva, att för ökning

av statens bostadslanefond må såsom lån ur statsverkets fond

av rusdrycksmedel under år 1925 disponeras ett belopp av

7,000,000 kronor att utgå enligt nu gällande villkor.»

2) av herrar A. L. Lindblad, O. U. B. Olsson, J. Nilsson i Malmö, J. G.

Wallés, A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, L. J. Carlsson-Frosterud, E. Kristensson

i Göteborg, P. C. Jonsson i Eskilstuna och K. S. V. Ward, vilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och förty hemställa,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

9

alt riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och med avslag å herrar Fästs m. fl. och Järtes

in. fl. ovanberörda motioner, II: 390 och II: 429, i vad desamma

skilja sig från Kungl .Maj:ts proposition, medgiva

.samt

3:o) att till täckande, efter Kungl. Maj:ts prövning i varje

särskilt fall, intill två tredjedelar av de förluster, som låneförmedlare

kan komma att ådraga sig vid förmedling ur bostadslånefonden

av lån, utlämnat efter det ny kungörelse i

ämnet utfärdats, må inrättas en särskild, under statskontorets

förvaltning ställd räntebärande fond, benämnd statens bostadslånefonds

reservfond, till vilken fond må överföras dels den

1 juli 1925 ett belopp av 500,000 kronor att utgå av det på

extra stat för år 1922 under femte huvudtiteln till statsbidrag

åt kommuner med flera för uppförande av vissa bostadsbyggnader

anvisade reservationsanslaget jämte därunder omförda

besparingar och dels årligen, i den mån räntor å omförmälda

lån ur bostadslånefonden inflyta, ett belopp'' motsvarande en

halv procent av beloppet vid nästföregående års utgång utestående

sådana lån.

3) av herrar A. It. Rooth och O. E. F. Järte.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 5b höft. (Nr 111.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:277 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till främjande av bostadsproduktionen m. m. s. 1 i texten