Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning angående övergångsbestämmelser i anledning av blivande beslut om uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster, som tillhört förutvarande andra normalgraden, m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1925-02-06 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1925:13, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning angående övergångsbestämmelser i anledning av blivande beslut om uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster, som tillhört förutvarande andra normalgraden, m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr IB.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den (i februari 15)25 kl. 1 e. ni.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda

framställning angående övergångsbestämmelser i anledning

av blivande beslut om uppflyttning i lönegrad av vissa

tjänster, som tillhört förutvarande andra normalgraden,

m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

(3:e avd.)

Uti den till riksdarm den 2 januari 1925 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t, med åberopande

av statsrådsprotokollet över finansärenden den 31 december 1924, under

rubrik »För f ira huvudtitlar gemensamma frågor» (avd. II) föreslagit

riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de övergångsbestämmelser,

som må påkallas av blivande beslut rörande uppflyttning i lönegrad

av vissa tjänster, som tillhört förutvarande andra normalgraden.

Utskottet har till behandling förehaft berörda framställning i vad den avser

de delar av statsverkspropositionen, vilka blivit till utskottet remitterade.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Såsom i nyssberörda statsrådsprotokoll antytts och statsverkspropositionen

utvisar, hava de särskilda förslag om ändringar i vederbörande ämbetsverks

tjänsteförteckningar, som föranledas av bifall till Kungl. Maj:ts

framställningar i fråga om uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster, tillhörande

förutvarande andra normalgraden, framlagts i samband med de

förslag till fastställande av dessa verks stater för budgetåret 1925—1926,

Kungl. Maj:t underställt riksdagens prövning. Det närmare ståndpunktstagandet

till dessa framställningar synes fördenskull utskottet lämpligen

böra ske först vid riksdagens behandling av de särskilda staterna.

I samband med prövningen av Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag om

bemyndigande för Kungl. Maj:t att meddela de övergångsbestämmelser,

som må påkallas av blivande beslut rörande uppflyttning i lönegrad av

vissa tjänster av nu ifrågavarande kategori, har utskottet emellertid ansett

sig böra angiva sin principiella ställning till de allmänna synpunkter,

Kungl. Maj:t funnit sig böra lägga å förevarande fråga, ävensom till ett

riksdagen motionsvis underställt förslag om uppförande å övergångsstat

av vissa tjänster av nu ifrågavarande slag.

Sistnämnda förslag har framlagts i eu inom andra kammaren av herr

Cl. Lindskog väckt motion, nr 141, vilken remitterats till statsutskottet, i

vad densamma ankommer på dess handläggning, och innebär förslaget, att

Bihang till riksdagens protokoll 1925. G sand. 12 höft. (Nr 13.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

riksdagen skulle besluta, att samtliga innehavare av befattningar i nuvarande

lönegrad B 15 vid statsdepartement och vissa andra i Kungl. Maj:ts

framställning berörda verk, tillhörande civila statsförvaltningen, vilka före

ikraftträdandet den 1 januari 1922 av 1921 års lönereglering enligt Kungl.

Maj:ts fullmakter voro innehavare av dåvarande andragradstjänster och

vilkas tjänster icke i anledning av Kungl. Maj:ts framställning komme att

genom beslut av 1925 års riksdag hänföras till lönegrad B 16 eller högre

lönegrad, måtte från och med den 1 juli 1925 räknat uppföras å övergångsstat

i lönegrad B 16 i vederbörande verks tjänsteförteckningar.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får

utskottet hänvisa till motionen.

Innan utskottet går att angiva sin ställning till de förslag, utskottet,

enligt vad ovan nämnts, funnit sig böra i ett sammanhang nu upptaga

till prövning, har utskottet emellertid ansett sig böra lämna följande ur

förberörda statsrådsprotokoll hämtade redogörelse rörande uppkomsten och

utvecklingen av frågan om förutvarande andragradstjänstemännens placering

i lönegrad i det nya lönesystemet.

Uti de avlöningsstater, som vid utgången av år 1921 voro gällande för

statsdepartementen och flertalet centrala ämbetsverk, frånsett kommunikationsverkens

styrelser, funnos upptagna ett antal befattningar med avlöning

enligt den s. k. andra normalgraden. Avlöningen utgjorde 5,800

kronor, därav lön 3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor och

ortstillägg 400 kronor, vartill kunde komma två ålderstillägg å lönen,

vart och ett å 500 kronor. Härjämte åtnjöto befattningshavarna i nämnda

grad, förutom dyrtidstillägg, tillfällig löneförbättring å 1,000 kronor.

I det förslag till ny definitiv lönereglering för statsdepartement och

centrala ämbetsverk, som innefattades i det av 1902 års löneregleringskommitté

den 3 november 1920 avgivna betänkandet, föreslog kommittén

i vad angick frågan om placering i det nya avlöningssystemet av tjänster,

tillhörande den s. k. andra normalgraden, att en uppdelning av dessa

tjänster skulle ske sålunda, att flertalet befattningshavare inom ifrågavarande

grad — sekreterargraden — hänfördes till den nya 15:e lönegraden

(med begynnelseavlöning i ortsgrupp G, till vilken ortsgrupp

Stockholm är hänförd, av 7,668 kronor och med slutavlöning av 9,060

kronor), medan förste kanslisekreterartjänsterna jämte ett fåtal andra

befattningar placerades i 16:e lönegraden (med begynnelseavlöning i ortsgrupp

G av 8,580 kronor och med slutavlöning av 10,020 kronor).

Sedan kommittén fall efter fall angivit, vilka tjänster enligt dess mening

borde tillhöra sistnämnda lönegrad, anförde kommittén i sitt i ämnet avgivna

betänkande, att förutom de av kommittén särskilt nämnda tjänsterna

en eller annan befattning inom de centrala verken, tillhörande andra norm al - graden, måhända kunde påvisas, beträffande vilken befattning det kunde

ifrågasättas att likställa densämma med de tjänster, som av kommittén

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13. «

hänförts till like löiiegradeö. För utrönande uv befogenheten av eu dylik

uppflyttning skulle emellertid erfordras eu vida mera ingående jämförande

undersökning av de särskilda tjänstemännens arbetsuppgifter samt de

kvalifikationer och krav i övrigt, som maste ställas pa tjänsternas inne

havare, än vad kommittén varit i tillfälle att företaga. Det syntes kommittén

fördenskull få bero på ytterligare utredning, huruvida några tjänster

utöver de av kommittén föreslagna skulle hänföras till 16:e lönegraden.

Kungl. Maj:t frångick emellertid på förevarande punkt löneregleringskommitténs

förslag. Enligt propositionen, som i denna del anslöt sig till

ett inom kommittén reservationsvis framfört yrkande, hänfördes nämligen

samtliga andragradstjänster till 16:e lönegraden, varvid dock, såsom framgår

av föredragande departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet,

förutsattes, att en dylik åtgärd endast vore att betrakta såsom en anordning

tillsvidare, i det att departementschefen tänkte sig, att det skulle få

bliva en uppgift för den då föreslagna lönenämnden eller annan särskild

beredning att efter närmare prövning föreslå den omreglering, d. v. s. den

nedlyftning av vissa tjänster till den 15:e och uppflyttning av vissa

tjänster till den 17:e lönegraden, som kunde finnas vara av förhållandena

påkallad.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag blev icke av riksdagen bifallet, utan

fann sig riksdagen i stället böra lägga löneregleringskommitténs förslag

till grund för sitt beslut. Efter att hava angivit kommitténs och departementschefens

ståndpunkter i frågan anförde riksdagen i sin skrivelse i

ämnet, nr 55 år 1921, härom följande:

»Riksdagen kan för sin del icke dela den av departementschefen angivna

ståndpunkten. Att nu företaga en samfälld uppflyttning av samtliga ifrågavarande

befattningar till den 16:e lönegraden och, under åberopande av att

en dylik anordning endast är att betrakta som ett provisorium, sedermera

eventuellt företaga en nedlyftning av vissa tjänster till den 15:e lönegraden,

torde ej lämpligen låta sig göra. Men själva utgångspunkten för departementschefens

uppfattning, nämligen att man borde utgå från den 16:e lönegraden

som den normala, kan riksdagen ej heller dela. Den nuvarande s. k.

andra normalgraden tjänar som bekant till förebild för ett flertal olika lönetyper

inom skilda grenar av statsförvaltningen. En placering av denna

grad i den 16:e lönegraden skulle alltså medföra vittgående ekonomiska konsekvenser,

på samma gång motsvarande krav skulle resas från kommunikationsverkens

sida och, därest de bifölles, vålla en rubbning av det för dessa verk

nyligen beslutade lönesystemet. Riksdagen har därför ansett sig böra i förevarande

punkt lägga löneregleringskommitténs förslag till grund för sitt

beslut.»

I den tjänsteförteckning, som finnes bifogad avlöningsreglementet den

22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, hava de dittills
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

varande andragradstjänstemännen placerats i lönegrad i enlighet med riksdagens

berörda beslut.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 30 september 1921 av vissa framställningar

rörande dåvarande andragradstjänsters placering å den nya

löneskalan erinrade dåvarande chefen för finansdepartementet om vad som

sålunda i ämnet förekommit samt uttalade, att nämnda spörsmål syntes

böra underkastas förnyad utredning, vilken lämpligen borde uppdragas

åt allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

I enlighet med departementschefens hemställan uppdrog Kungl. Maj:t

åt lönenämnden att till utredning upptaga, bland annat, berörda fråga

samt till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill utredningen

kunde giva anledning.

I det utlåtande, lönenämnden i anledning av Kungl. Maj:ts berörda uppdrag

den 9 november 1923 avgivit, vilket utlåtande finnes såsom bilaga fogat

vid meromnämnda statsrådsprotokoll den 31 december 1924, har nämnden till

eu början angivit sin uppfattning rörande den närmare innebörden av det

nämnden givna uppdraget, och har nämnden i fråga därom anfört, att nämnden

ansett detsamma icke avse andra tjänster än sådana, som omedelbart före

de nya avlöningsbestämmelsernas tillämpning å vederbörande tjänst tillhörde

andra normalgraden. Till följd härav har lönenämnden funnit sig icke böra i

detta sammanhang närmare sysselsätta sig med sådana befattningar, särskilt

vid lokalstater, vilka visserligen vid den nya löneregleringen placerats

i enahanda lönegrad som tjänst, tillhörande förutvarande andra normalgraden,

men dock icke tidigare ansetts tillhöra nämnda grad. Vidare har nämnden

med hänsyn till riksdagens nyligen fattade beslut i ämnet funnit sig icke

böra inga på någon allmän utredning av frågan om vilken lönegrad i det

nya lönesystemet bör anses i stort sett motsvara den förutvarande andra

normalgraden eller huruvida den vid kommunikationsverken förekommande

högre sekreterargraden (17:e lönegraden) bör anses hava sin motsvarighet

bland de tidigare andragradstjänsterna. Lönenämnden har sålunda

funnit sitt uppdrag böra huvudsakligen avse den av 1902 års löneregleringskommitté

förutsatta ytterligare undersökning, huruvida till äventyrs

några förutvarande andragradstjänster finnas, som, ehuru de vid den senaste

löneregleringen hänförts till 15:e lönegraden, likväl skäligen böra uppflyttas

till närmast högre lönegrad. I några enstaka fall har emellertid

lönenämnden, på grund av föreliggande omständigheter, funnit sig böra

förorda uppflyttning till än högre lönegrad av vissa tjänster liksom i ett

par fall sänkning eller indragning av tjänster. Vidare har lönenämnden

inskränkt sin undersökning till att omfatta allenast i tjänsteförteckningen

upptagna tjänster av nu ifrågavarande slag, d. v. s. ordinarie sådana.

Beträffande tjänster på extra stat eller andra icke-ordinarie befattningar

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 18. 5

har lönenämnden ansett kunna förutsättas, att uppflyttning: till högre

lönegrad endast undantagsvis horde ifrågakomma.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har Kungl. Maj:t vid framläggandet

av förslag till uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster, tillhörande

förutvarande andra normalgraden, vilket förslag icke omfattar

andra tjänster än de, allmänna civilförvaltningens lönenämnd gjort till

föremål för sin utredning, ansett sig böra uppställa de fordringar i skilda

hänseenden, lönenämnden för uppflyttning till högre lönegrad funnit böra

vara vägledande.

Vad nämnda fordringar beträffar, har lönenämnden vid verkställandet

enligt det angivna programmet av den åt nämnden uppdragna

undersökningen ansett vissa allmänna synpunkter böra följas. Efter

att hava erinrat om behandlingen av frågan om sekreterarbefattningarnas

vid kommunikationsverken placering i lönegrad bär lönenämnden

sålunda anfört, att man icke utan vidare finge utgå därifrån, att

varje befattning, som uppfyllde de utav kommunikationsverkens lönekommitté

uppställda fordringarna i fråga om innehavarens teoretiska utbildning

— högre examen på det juridiskt-administrativa området eller därmed

jämförlig kompetens — och ställning såsom byråchefs närmaste man,

borde uppflyttas i lönegrad. För att en dylik åtgärd skulle äga rum,

syntes utöver nämnda kvalifikationer i avseende å tjänstens innehavare

böra fordras, att de uppgifter, vilka vore förenade med befattningen, i viss

mån närmade sig dem, som eljest tillkomme en byrådirektör. Härvid syntes

särskilt avseende böra fästas vid det förhållandet, huruvida med en befattning

vore förenad föredragningsskyldighet med ledamots ansvar i vederbörande

verksstyrelse. Förekomme en dylik skyldighet i större omfattning

och beträffande ärenden av mera krävande art, syntes i allmänhet

tjänsten vara av beskaffenhet att böra hänföras till den högre lönegraden.

Enahanda syntes ock vara förhållandet i fråga om tjänst, med vilken vore

förenad föreståndarskap direkt under verkschefen för en mera betydande

avdelning av verket, dock under förutsättning tillika, att för tjänstens

behöriga skötande måste fordras högre teoretisk utbildning, i allmänhet

grundad på specialstudier. En dylik högre tjänsteställning syntes även

undantagsvis kunna anses befogad för vissa tjänster, vilka visserligen

icke kunde hänföras till någon av nyss antydda kategorier men dock med

hänsyn till särskilda kvalifikationer och krävande arbetsuppgifter vore att

anse såsom fullt jämförliga med sådana tjänster, som förut nämnts.

Mot dessa fordringar liar utskottet, i likhet med Kungl. Maj:t, ej haft

något att erinra, dock att utskottet ansett, att hänsyn jämväl bör tagas

till huruvida oavvisligt behov för vederbörande ämbetsverk kan anses

föreligga, att tjänsteman, varom fråga är, beredes förbättrad löneställning.

Vad härefter beträffar den motionsvis väckta frågan om uppförande å

övergångsstat av vissa befattningar, tillhörande förutvarande andra nor
-

Utskottets

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

malgraden, har, såsom av statsrådsprotokollet framgår, denna fråga även

varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Efter att hava erinrat om, att förslag i sådan riktning framlades jämväl

vid 1924 års riksdag i eu inom andra kammaren väckt motion, nr 112,

samt att riksdagen i enlighet med statsutskottets hemställan avslog motionen,

har departementschefen beträffande denna fråga anfört följande:

»Spörsmålet om uppförande å övergångsstat av de befattningar, varom

fråga är, torde icke vidare kunna anses vara aktuellt beträffande andra

befattningar än dem, som icke komma att definitivt uppflyttas i högre lönegrad.

Till stöd för ett dylikt uppförande har, såsom förut nämnts, anförts,

att de förutvarande andragradstjänstemännen vid övergången till

det nya lönesystemet och vid tillämpningen av de ändrade grunderna

för dyrtidstilläggen i många fall i verkligheten icke erhållit någon

kompensation för den i samband med löneregleringen föreskrivna förlängningen

av arbetstiden. Att så är fallet torde ock vara obestridligt. Enligt

gällande dyrtidstilläggsbestämmelser äger visserligen befattningshavare,

som åtnjuter lön enligt de för nyreglerade verk stadgade grunder, att, därest

löneinkomsten jämte dyrtidstillägg understiger vad som skulle utgjort

befattningshavarens löneinkomst närmast före övergången till den nya

lönestaten jämte dyrtidstillägg därå enligt de för oreglerade verk gällande

bestämmelserna, åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må emellertid av befattningshavaren

tillgodonjutas allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning,

vare sig i samma tjänst eller efter förflyttning till annan

befattning, erhållit en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg uppgår till

den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skulle hava åtnjutit, om han

då kvarstått med den avlöning, han innehaft före övergången till den nya

lönestaten och därå uppburit dyrtidstillägg enligt de för oreglerade verk

gällande bestämmelserna. I vissa fall kan sålunda inträffa, att en befattningshavare,

tillhörande förutvarande andra normalgraden och med avlöning

enligt det nya avlöningsreglementet, erhåller lägre lön än om

han kvarstått å gammal stat och fått åtnjuta de löneförmåner, som

tillkommit sådan befattningshavare. Jag har emellertid efter noggrant

övervägande av förevarande spörsmål dels med hänsyn till riksdagens så

nyligen fattade beslut om de förutvarande andragradstjänstemännens placering

i lönegrad, dels ock i betraktande av de förmåner, varav befattningshavare

vid nyreglerade verk i övrigt kommit i åtnjutande vid övergången

å det nya lönesystemet, funnit mig icke böra ifrågasätta en anordning i

nu angiven riktning. Framhållas må ock de konsekvenser, som ett bifall

till det sålunda väckta förslaget skulle kunna medföra.»

Till den ståndpunkt, departementschefen sålunda kommit i förevarande

fråga, har utskottet funnit sig böra giva sin anslutning, och kan utskottet

alltså icke biträda motionärens förslag.

Vidkommande slutligen de av Kungl. Maj:t föreslagna övergångs
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 13. 7

anordningarna, innebär förslaget härutinnan, att då den ifrågavarande

uppflyttningen i lönegrad av vissa tjänster syntes få betraktas såsom innebärande

en rättelse av en tidigare mindre riktig uppskattning av tjänsternas

valör, innehavande fullmakt (eller konstitutorial) i regel skulle gälla även

för den till högre lönegrad uppflyttade tjänsten. I vissa fall skulle Kungl.

Maj:t efter förslag av vederbörande ämbetsverk utnämna till högre lönegrad

ifrågasatta befattningshavare. Vidare innebär Kungl. Maj-.ts förslag,

att vid bestämmande av den löneklass en till högre lönegrad uppflyttad

tjänsteman skall tillhöra, det må så anses som om befattningen redan vid

tjänstemannens tillträde till densamma tillhört vederbörande lönegrad.

Därest tjänstemannen emellertid härvid icke skulle vid övergången placeras

i högre löneklass än den han förut tillhörde, skulle han i allt fall uppflyttas

till närmast högre löneklass.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, har utskottet funnit sig kunna

tillstyrka, dock att utskottet ansett, att i sådana fall, då enligt Kungl.

Maj:ts mening till uppflyttning i högre lönegrad ifrågasatta tjänster skulle

utnämnas av Kungl. Maj:t efter förslag av vederbörande ämbetsverk,

tjänsterna i stället böra i vanlig ordning sökas och tillsättas, därvid ansökningsrätten

emellertid bör begränsas till de inom vederbörande verk

anställda befattningshavarna, varom fråga är.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen, beträffande vederbörande befattningshavare

vid verk och inrättningar under andra — åttonde

samt tionde huvudtitlarna, må

I) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de övergångsbestämmelser,

som må påkallas av blivande beslut

rörande uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster,

som tillhört förutvarande andra normalgraden; samt

II) avslå herr Lindskogs ovanberörda motion II: 141.

Stockholm den 6 februari 1925.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S- II. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F. Vennersten, Oscar

Olsson, J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. G. Ekman,

E. A. Hallin, G. Kobb och C. Johansson i Hälsingborg;

från andra kammaren herrar: A. Anderson i Råstock, K. V. Ilgdén, C. R. Jansson i

Falun, L. J. Carlsson-Frosierud, O. Olsson i Kullenbergstorp, E. Kristcnsson i Göteborg, B. F:son

Holmgren, E. Andersson i Prestbol, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, C. Lindskog

och O. E. F. Järte.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 13.

Reservationer:

av herrar Oscar Olsson, J. L. Widell, B■ F.son Holmgren, C. Lindskog

och O. E. F. Järte; samt

av herrar A. C. Lindblad, K. V. Rydén och O. Olsson i Kullenbergstorp.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:38 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående övergångsbestämmelser i anledning av blivande besl s. 4 i texten