Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om Kungl. Maj:ts proposition angående ny definitiv lönereglering för landshövdingarna och befattningshavarna vid länsstyrelserna m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1925-05-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1925:134, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om Kungl. Maj:ts proposition angående ny definitiv lönereglering för landshövdingarna och befattningshavarna vid länsstyrelserna m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stålsuiskattein memorial Nr 134.

1

Nr 134.

Ankom till riksdagens kansli ticn 29 maj 1925 kl. 12 m.

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om

Kungl. Maj:ts proposition angående ny definitiv lönereglering

för landshövdingarna och befattningshavarna vid länsstyrelserna

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.).

I en till riksdagen avlåten den 13 mars 1925 dagteeknad proposition,

nr 183, angående ny definitiv lönereglering för landshövdingarna och befattningshavare

vid länsstyrelserna m. m., vilken proposition hänvisats till

statsutskottets förberedande behandling, hade Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen,

bland annat, att besluta, att utöver vad i 3 § av avlöningsreglementet

stadgas och utan hänsyn till vad i sagda författningsrum finnes

däremot stridande, skulle ifråga om landsliövdingebefattningar gälla, att

med sådan befattning icke finge förenas uppdrag såsom ordförande eller

ledamot i styrelse för bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag eller såsom

funktionär i dylikt bolag.

I en inom första kammaren av herr J. B. Johansson väckt motion, (nr

262) hade föreslagits, bland annat,

att 3 § avlöningsreglementet ävensom det i propositionen föreslagna stadgandet,

att med landshövdingebefattning icke finge förenas uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för bankaktiebolag eller solidariskt

bankbolag eller såsom funktionär i dylikt bolag ej skulle äga tillämpning

på landshövding, som överginge från nu gällande lönestat till den nya

lönestaten.

I sitt utlåtande nr 112 anförde statsutskottet beträffande nu förevarande

förslag följande:

»Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen avsett,

att den lönereglering, varom nu är fråga, skulle i största möjliga utsträckning

göra landshövdingarna oberoende av förvärvskällor vid sidan av statstjänsten.

Departementschefen har härvid erinrat om, hurusom i 3 § av avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk stadgats förbud

— villkorligt eller ovillkorligt — för innehavare av ordinarie befattning att

därmed förena annan tjänst eller uppdrag av viss beskaffenhet. I 2 mom.

av sagda paragraf föreskrives sålunda bland annat, att med ordinarie befattning

ej finge förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot

i styrelse för verk eller bolag, som vore försett med Kungl. Maj:ts oktroj

Bihang till riksdagens protokoll 1925. ti saml. 66 höft. (Nr 13''t 135). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets memorial Nr 134.

eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det

vara må. Kungl. Maj:t eller, vad angår befattningshavare inom vissa

lönegrader, annan vederbörande myndighet kunde dock medgiva undantag

härutinnan efter prövning, att det uppdrag eller den befattning, varom i

varje särskilt fall vore fråga, icke kunde anses inverka hinderligt för utövande

av statstjänsten.

Dessa inskränkningar i rätten att vid sidan av statstjänsten utöva annan

verksamhet hava synts departementschefen böra bliva gällande även för

landshövdingarna i samband med löneregleringen. I ett avseende har det

till och med synts departementschefen föreligga anledning att för de sistnämndas

vidkommande föreskriva en viss skärpning av bestämmelserna

ifråga. Med landshövdingbefattning borde nämligen enligt departementschefens

uppfattning icke få förenas uppdrag såsom ordförande eller ledamot

i styrelse för bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag eller befattning

såsom funktionär i dylikt bolag. Enligt departementschefens förmenande

måste det anses olämpligt, att de sins emellan om allmänhetens

förtroende konkurrerande affärsföretag, om vilka här vore fråga, sattes i

tillfälle att för sina syften tillgodogöra sig den auktoritet inom det allmänna

livet, som bör tillkomma en landshövding.

Något undantag från nu angivna regel har synts departementschefen

icke böra medgivas. Däremot har departementschefen ansett anledning

icke förefinnas att förhindra, att landshövding, efter vederbörligt tillstånd,

kunde innehava liknande uppdrag eller befattning hos hypoteksbank eller

annan därmed jämförlig inrättning. Vad sådan inrättning beträffade,

syntes nämligen icke föreligga samma skäl för ett förbud i berörda hänseende,

som måste anses avgörande, då fråga vore om vanliga affärsbanker.

Departementschefens mening i nu berörda fråga delar ock utskottet, och

har utskottet vid sitt förslag till lönereglering tagit hänsyn till ifrågavarande

spörsmål. Såsom i motionen nr 262 i första kammaren framhållits,

skulle emellertid, därest förbud i samband med löneregleringen

stadgades för landshövdingarna att med ämbetet förena uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för bankaktiebolag eller solidariskt

bankbolag eller såsom funktionär i dylikt bolag, detta förbud för flertalet

av de nuvarande landshövdingarna innebära, att löneregleringen i verkligheten

skulle medföra en inkomstminskning. Utskottet har fördenskull

funnit billighetsskäl tala för, att nuvarande innehavare av landshövdingebefattningar

må, i den utsträckning förhållandena det medgiva, bibehållas

vid de uppdrag av nu nämnda slag, de eventuellt innehava. Ett skäl

härtill synes ock utskottet ligga däri, att, i enlighet med vad Kungl.

Maj:t föreslagit och utskottet nedan förordar, nytillträdande landshövding

skulle komma i åtnjutande av förmånen att på statsverkets bekostnad

erhålla möbler till vissa rum, en förmån, varav de nuvarande landshövdingarna

icke erhållit del.»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 134.

3

Enligt utskottet tillhandakomma protokollsutdrag har första kammaren

bifallit vad utskottet i sitt föreniimnda utlåtande hemställt och sålunda godtagit

den av utskottet föreslagna motiveringen. Andra kammaren däremot

har bifallit utskottets hemställan, men i fråga om motiveringen beslutat, att

den del därav, som börjar med raden »Såsom i motionen nr 262» och slutar

med orden »icke erhållit del» skulle uteslutas.

Kamrarnas beslut skilja sig sålunda därutinnan, att första kammaren, i

likhet med utskottet, funnit, att nuvarande innehavare av landshövdingebefattningar

må, i den utsträckning förhållandena det medgiva, bibehållas vid

de uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för bankaktiebolag eller

solidariskt bankbolag eller såsom funktionär i dylikt bolag de eventuellt

innehava, under det att andra kammaren ansett, att dylikt medgivande icke

bör lämnas.

Denna skiljaktighet synes lämpligen kunna sammanjämkas på det sätt, att

de landshövdingar, varom fråga är, må tillåtas att, i den utsträckning förhållandena

det medgiva, bibehållas vid ifrågavarande uppdrag under viss

kortare tid framåt. Utskottet får för sin del föreslå, att denna tid bestämmes

till fem år.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, vardera kammaren med frånträdande

av sitt i nu förevarande avseende tidigare fattade

beslut, godkänna följande motivering i det hänseende,

varom fråga är:

»Såsom av — — vanliga affärsbanker.

Departementschefens mening i nu berörda fråga delar ock

utskottet, och har utskottet vid sitt förslag till lönereglering

tagit hänsyn till ifrågavarande spörsmål. Såsom i motionen

nr 262 i första kammaren framhållits, skulle emellertid,

därest förbud i samband med löneregleringen stadgades för

landshövdingarna att med ämbetet förena uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för bankaktiebolag

eller solidariskt bankbolag eller såsom funktionär i dylikt

bolag, detta förbud för flertalet av de nuvarande landshövdingarna

innebära, att löneregleringen i verkligheten

skulle medföra en inkomstminskning. Utskottet har

fördenskull funnit billighetsskäl tala för, att nuvarande

innehavare av landshövdingebefattningar må, i den utsträckning

förhållandena det medgiva, bibehållas vid de

uppdrag av nu nämnda slag, de eventuellt innehava,

under viss kortare tid framåt, och får utskottet för sin

del föreslå, att denna tid bestämmes till fem år. Ett

skäl härtill synes ock utskottet ligga däri, att, i enlighet

med vad Kungl. Maj:t föreslagit och utskottet nedan för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets memorial Nr 134.

ordar, nytillträdande landshövding skulle komma i åtnjutande

av förmånen att på statsverkets bekostnad erhålla

möbler till vissa rum, en förmån, varav de nuvarande

landshövdingarna icke erhållit del.»

Stockholm den 29 maj 1925.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, A. F. Vennersten, Oscar Olsson, J. L. Widell,

J. Nilsson i Malmö, E. A. Hallin, K■ E. Andersson i Eliantorp, A. R. Rooth och C. A. Carlsson

i Gävle;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund ,C. R.

Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,

A. Å. Törnkoist i Karlskrona, B. F.son Holmgren och E. Andersson i Prestbol.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:329 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående viss omorganisation av byggnadsstyrelsen m. m. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1925:333 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ny definitiv lönereglering för landshövdingarna och befattningshavare vid länsstyrelse s. 1 i texten