Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåning sfonder.
1925-02-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1925:14, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåning sfonder.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr l4.
1
Nr 14.
Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1925 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å
statens under kommunikationsdepartementet hörande
utlåning sfonder.
(4:de avd.)
l:o) Uti den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna proposition angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1925—1926 har Kungl. Maj:t
beträffande statens utlåningsfonder, under åberopande av det vid propositionen
under rubrik »Utgifter för kapitalökning, bil. 1» fogade statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
(punkt 26) att för avsättning till allmänna järnvägslånefonden för budgetåret
1925—1926 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 80 av åberopade statsrådsprotokollet.
Under erinran att 1928 års riksdag till låneunderstöd för enskilda järnvägar
beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 5,000,000 kronor,
att utgå med 1,000,000 kronor för ett vart av budgetåren 1924—1929 får
utskottet tillstyrka, att vederbörlig avsättning för budgetåret 1925—1926 nu
äger rum. Utskottet hemställer,
att riksdagen må för avsättning till allmänna järnvägslånefonden
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor.
2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att för avsättning
till fonden för att underlätta åstadkommande av bibanor i vissa delar av riket
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett reservationsanslag av 2,400,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 80 och 81 av åberopade statsrådsprotokollet.
I enlighet med av Kungl. Maj:t framställt förslag har 1920 års riksdag
beslutat, att den för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra delarna
av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar av Bohuslän
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 18 höft. (Nr 14—16.)
Allmänna
järnvägs
lånefon
den.
Utskottets
yttrande.
Fonden för
bibanor i
vissa delar
av riket
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 1-4.
Utskottets
yttrande.
och Dalsland av riksdagen beslutade lånefonden skulle ökas från 12,000,000
kronor till 24,000,000 kronor på det sätt, att under år 1921 till fonden skulle
avsättas, utöver redan beslutat belopp om 1,000,000 kronor, ytterligare 2,400,000
kronor samt under vartdera av åren 1922—1925 avsättas likaledes 2,400,000
kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande
av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka
här är fråga. Sedermera har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag beslutat,
att de avsättningar till fonden, som skolat ske under åren 1922—1925, i stället
skola äga rum under budgetåren 1924—1928. Därjämte har 1923 års riksdag
föreskrivit, att för åtnjutande av understöd från fonden skola från och med
den 1 juli 1923 gälla de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
den 8 januari 1923 förordade villkor och bestämmelser.
Till fonden hava för åren 1912—1921 samt budgetåret 1924—1925 anvisats
tillhopa 16,800,000 kronor.
Avsättningarna till fonden enligt riksdagens beslut utvisas av följande tabell:
Hittills anvisade
Budgetåret
1925-1926
Budgetåret
1926-1927
Budgetåret
1927-1928
16,800,000
2,400,000
2,400,000
2,400,000
Summa 24,000,000
Ur fonden hava disponerats såsom låneunderstöd åt Billingsfors—Arvika
järnväg med bibana från Järnskog till Skillingsfors 8,636,400 kronor, åt Åmål
—Årjängs järnväg 5,600,000 kronor och åt Limedsforsen—Sårna järnväg
5,140,000 kronor eller tillhopa 19,376,400 kronor. Av fonden återstå sålunda
odisponerade 4,623,600 kronor.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Enligt vad jag inhämtat, pågå numera arbetena å samtliga nyssnämnda järnvägsbyggnader,
och torde medel böra finnas tillgängliga för fullbordande av desamma.
Oavsett huruvida låneunderstöd kommer att beviljas från fonden åt
ytterligare företag, torde sålunda den beslutade avsättningen för budgetåret 1925
—1926 av 2,400,000 kronor böra ske. På sätt chefen för finansdepartementet senare
denna dag kommer att närmare utveckla, torde av nämnda belopp 1,200,000
kronor böra utgå av lånemedel och likaledes 1,200,000 kronor av andra statsinkomster
än lånemedel.»
Sedan 1920 års riksdag beslutat, att ifrågavarande fond för åstadkommande
av bibanor i västra gränstrakterna skulle ökas till 24,000,000 kronor, har hittills
från fonden till tre olika banföretag disponerats i runt tal 19,000,000 kronor,
att i mån av arbetets fortgång till vederbörande utbetalas. För beredande
av täckning för dessa utbetalningar har riksdagen under en följd av år beviljat
anslag, så att sammanlagt ett belopp av 16,800,000 kronor för närvarande finnes
anvisat. Enligt vad utskottet inhämtat, har dock av sistnämnda belopp
allenast cirka 7,750,000 kronor hittills utanordnats.
Statsutskottets utlåtande Nr 14. 3
Då arbetena å banbyggnaderna för närvarande, enligt vad utskottet inhämtat,
bedrivas i obetydlig utsträckning, torde redan förefintliga medel kunna
beräknas förslå för den närmaste tidens utbetalningar från fonden. Under
sådana förhållanden synes någon avsättning till fonden för nästkommande
budgetår icke nu behöva äga rum.
Frågan om verkställandet av de ytterligare avsättningar, som äro erforderliga
för att uppbringa fonden till det beslutade beloppet 24,000,000 kronor,
lärer böra bliva beroende av det faktiskt föreliggande medelsbehovet. Utredning
härom torde böra genom Kungl. Maj:ts försorg verkställas.
En särskild anledning för en dylik undersöknings företagande är den omkastning
med avseende å prisförhållanden och beträffande den allmänna ekonomiska
situationen i övrigt, som inträtt sedan beslutet om fondens utökning
vid 1920 års riksdag fattades. På det järnvägsekonomiska området ha förhållandena
på sista tiden också skärpts genom den tillväxande automobiltrafiken,
vilken visat sig mäktig till en för järnvägarna kännbar konkurrens i fråga om
befordran såväl av personer som gods. Utskottet har ansett sig böra erinra om
dessa synpunkter, som torde böra vinna beaktande vid prövningen av de ärenden
angående anslag från ifrågavarande fond till nya järnvägsföretag, som
framdeles kunna uppkomma. Att märka är, att en dylik prövning av ett tilltänkt
banföretags berättigande ur nationalekonomiska synpunkter ingår bland
de huvudbetingelser, som uppställts såsom villkor för att staten på här angivet
sätt skall lämna sin medverkan för anläggningens förverkligande.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke må av riksdagen
bifallas.
3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning
för vattenkraftslånefonden för budgetåret 1925—1926 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har 1919 års
lagtima riksdag beslutat inrättandet av den så kallade vattenkraftslånefonden.
Från fonden, som förvaltas av statskontoret, må lån beviljas menigheter,
bolag, föreningar eller enskilda dels till företag, vilka avse utbyggande av statens
vattenfall eller tillgodogörande av enskilda tillhöriga vattenfall, då tillgodogörandet
är av mera allmänt intresse, dels till vissa mindre, lokala vattenkraftsanläggningar
för distribution inom orten av elektrisk energi, dels ock till vattenregleringsföretag,
då dessa äro av allmännare betydelse. Lånen skola i främsta
rummet avse tillgodogörande av förut ej utnyttjade kraftkällor, men må jämväl
beviljas till redan utförd eller under byggnad varande anläggning.
Såsom kapitalökning för fonden har riksdagen för vart och ett av åren 1920—
1922 och budgetåret 1923—1924 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000
kronor samt för budgetåret 1924—1925 ett reservationsanslag av 500,000 kronor
eller sålunda tillhopa 8,500,000 kronor.
I skrivelse den 24 oktober 1924 hava kommerskollegium samt väg- och vat
-
Vatten
kraftslåne
fonden.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 1-4.
Utskottets
yttrande.
tenbyggnadsstyrelsen gjort framställning om avsättning till fonden för budgetåret
1925—1926 av ett belopp av 500,000 kronor.
Vattenfallsstyrelsen och fullmäktige i riksgäldskontor hava i yttranden av
respektive den 11 och den 6 november 1924 förklarat sig intet hava att erinra
mot ämbetsverkens förevarande framställning.
Sedermera har Svenska Vattenkraftföreningen i skrivelse den 3 december
1924 på anförda skäl hemställt, att för avsättning till fonden måtte för budgetåret
1925—1926 anvisas 2,000,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Enligt vad jag från kommerskollegium senare inhämtat, har den ytterligare
granskning av inneliggande låneansökningar, som kunnat äga rum efter avlåtandet
av skrivelsen den 24 oktober 1924, givit vid handen, att av de disponibla
tillgångarna i fonden, 2,708,000 kronor, endast omkring 1,500,000 kronor kunde
förväntas bliva utdelade som låneunderstöd före den 1 juli 1925. Med hänsyn
till den betydande besparing å tidigare anslag, som sålunda är att förvänta,
och angelägenheten av att iakttaga största möjliga sparsamhet anser jag mig
icke kunna tillstyrka, att till fonden för nästkommande budgetår anvisas större
belopp än ämbetsverken äskat eller 500,000 kronor.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får hemställa,
att riksdagen må såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
4:o) Beträffande sättet för täckande av de under punkterna l:o) och 3:o)
härovan tillstyrkta anslagen, vilka av Kungl. Maj :t föreslagits skola helt eller
delvis utgå av lånemedel, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
yttrande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Stockholm den 17 februari 1925.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZEL1US.
Statsutskottets utlåtande Nr 14.
5
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
G. P. V. Nilsson i Gränebo, H. F. Lamm, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. G.
lekman, J. G. Walles, C. 1. Asplund, J. Jeansson och J. B. Johansson i Fredrikslund;
från
andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. B. Jansson i Falun,
P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-Frosterud, J. I). Norman, O. Olsson i Kullenbergstorp,
A. Å. Törnlcvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, P. M. Olsson i
Blädinge, S. Persson i Fritorp, E. G. Eriksson i Stockholm och A. Danielsson.
Reservation:
vid punkt 2 (fonden för bibanor i vissa delar av riket) av herr L. J. Carlsson-Frosterud,
vilken ansett, att utskottets motivering bort hava följande lydelse
:
»Sedan 1920 års riksdag---utanordnats.
Då arbetena---äga rum. Frågan om när ytterligare avsättning till
fonden bör äga rum lärer bliva beroende av framställning till riksdagen från
Kungl. Maj:t.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,
Kartongblad med rättelse i förteckningen över närvarande ledamöter frän andra kammaren.
NORSTEDT 8THM 1925
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1925:51 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikations s. 10 i texten