Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåning sfonder.

1925-02-17 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1925:14, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåning sfonder.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr l4.

1

Nr 14.

Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1925 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å

statens under kommunikationsdepartementet hörande

utlåning sfonder.

(4:de avd.)

l:o) Uti den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna proposition angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1925—1926 har Kungl. Maj:t

beträffande statens utlåningsfonder, under åberopande av det vid propositionen

under rubrik »Utgifter för kapitalökning, bil. 1» fogade statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

(punkt 26) att för avsättning till allmänna järnvägslånefonden för budgetåret

1925—1926 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 80 av åberopade statsrådsprotokollet.

Under erinran att 1928 års riksdag till låneunderstöd för enskilda järnvägar

beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 5,000,000 kronor,

att utgå med 1,000,000 kronor för ett vart av budgetåren 1924—1929 får

utskottet tillstyrka, att vederbörlig avsättning för budgetåret 1925—1926 nu

äger rum. Utskottet hemställer,

att riksdagen må för avsättning till allmänna järnvägslånefonden

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att för avsättning

till fonden för att underlätta åstadkommande av bibanor i vissa delar av riket

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett reservationsanslag av 2,400,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 80 och 81 av åberopade statsrådsprotokollet.

I enlighet med av Kungl. Maj:t framställt förslag har 1920 års riksdag

beslutat, att den för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra delarna

av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar av Bohuslän

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 18 höft. (Nr 14—16.)

Allmänna

järnvägs
lånefon
den.

Utskottets

yttrande.

Fonden för

bibanor i

vissa delar

av riket

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 1-4.

Utskottets

yttrande.

och Dalsland av riksdagen beslutade lånefonden skulle ökas från 12,000,000

kronor till 24,000,000 kronor på det sätt, att under år 1921 till fonden skulle

avsättas, utöver redan beslutat belopp om 1,000,000 kronor, ytterligare 2,400,000

kronor samt under vartdera av åren 1922—1925 avsättas likaledes 2,400,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande

av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka

här är fråga. Sedermera har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag beslutat,

att de avsättningar till fonden, som skolat ske under åren 1922—1925, i stället

skola äga rum under budgetåren 1924—1928. Därjämte har 1923 års riksdag

föreskrivit, att för åtnjutande av understöd från fonden skola från och med

den 1 juli 1923 gälla de i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

den 8 januari 1923 förordade villkor och bestämmelser.

Till fonden hava för åren 1912—1921 samt budgetåret 1924—1925 anvisats

tillhopa 16,800,000 kronor.

Avsättningarna till fonden enligt riksdagens beslut utvisas av följande tabell:

Hittills anvisade

Budgetåret

1925-1926

Budgetåret

1926-1927

Budgetåret

1927-1928

16,800,000

2,400,000

2,400,000

2,400,000

Summa 24,000,000

Ur fonden hava disponerats såsom låneunderstöd åt Billingsfors—Arvika

järnväg med bibana från Järnskog till Skillingsfors 8,636,400 kronor, åt Åmål

—Årjängs järnväg 5,600,000 kronor och åt Limedsforsen—Sårna järnväg

5,140,000 kronor eller tillhopa 19,376,400 kronor. Av fonden återstå sålunda

odisponerade 4,623,600 kronor.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Enligt vad jag inhämtat, pågå numera arbetena å samtliga nyssnämnda järnvägsbyggnader,

och torde medel böra finnas tillgängliga för fullbordande av desamma.

Oavsett huruvida låneunderstöd kommer att beviljas från fonden åt

ytterligare företag, torde sålunda den beslutade avsättningen för budgetåret 1925

—1926 av 2,400,000 kronor böra ske. På sätt chefen för finansdepartementet senare

denna dag kommer att närmare utveckla, torde av nämnda belopp 1,200,000

kronor böra utgå av lånemedel och likaledes 1,200,000 kronor av andra statsinkomster

än lånemedel.»

Sedan 1920 års riksdag beslutat, att ifrågavarande fond för åstadkommande

av bibanor i västra gränstrakterna skulle ökas till 24,000,000 kronor, har hittills

från fonden till tre olika banföretag disponerats i runt tal 19,000,000 kronor,

att i mån av arbetets fortgång till vederbörande utbetalas. För beredande

av täckning för dessa utbetalningar har riksdagen under en följd av år beviljat

anslag, så att sammanlagt ett belopp av 16,800,000 kronor för närvarande finnes

anvisat. Enligt vad utskottet inhämtat, har dock av sistnämnda belopp

allenast cirka 7,750,000 kronor hittills utanordnats.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14. 3

Då arbetena å banbyggnaderna för närvarande, enligt vad utskottet inhämtat,

bedrivas i obetydlig utsträckning, torde redan förefintliga medel kunna

beräknas förslå för den närmaste tidens utbetalningar från fonden. Under

sådana förhållanden synes någon avsättning till fonden för nästkommande

budgetår icke nu behöva äga rum.

Frågan om verkställandet av de ytterligare avsättningar, som äro erforderliga

för att uppbringa fonden till det beslutade beloppet 24,000,000 kronor,

lärer böra bliva beroende av det faktiskt föreliggande medelsbehovet. Utredning

härom torde böra genom Kungl. Maj:ts försorg verkställas.

En särskild anledning för en dylik undersöknings företagande är den omkastning

med avseende å prisförhållanden och beträffande den allmänna ekonomiska

situationen i övrigt, som inträtt sedan beslutet om fondens utökning

vid 1920 års riksdag fattades. På det järnvägsekonomiska området ha förhållandena

på sista tiden också skärpts genom den tillväxande automobiltrafiken,

vilken visat sig mäktig till en för järnvägarna kännbar konkurrens i fråga om

befordran såväl av personer som gods. Utskottet har ansett sig böra erinra om

dessa synpunkter, som torde böra vinna beaktande vid prövningen av de ärenden

angående anslag från ifrågavarande fond till nya järnvägsföretag, som

framdeles kunna uppkomma. Att märka är, att en dylik prövning av ett tilltänkt

banföretags berättigande ur nationalekonomiska synpunkter ingår bland

de huvudbetingelser, som uppställts såsom villkor för att staten på här angivet

sätt skall lämna sin medverkan för anläggningens förverkligande.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke må av riksdagen

bifallas.

3:o) Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

för vattenkraftslånefonden för budgetåret 1925—1926 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har 1919 års

lagtima riksdag beslutat inrättandet av den så kallade vattenkraftslånefonden.

Från fonden, som förvaltas av statskontoret, må lån beviljas menigheter,

bolag, föreningar eller enskilda dels till företag, vilka avse utbyggande av statens

vattenfall eller tillgodogörande av enskilda tillhöriga vattenfall, då tillgodogörandet

är av mera allmänt intresse, dels till vissa mindre, lokala vattenkraftsanläggningar

för distribution inom orten av elektrisk energi, dels ock till vattenregleringsföretag,

då dessa äro av allmännare betydelse. Lånen skola i främsta

rummet avse tillgodogörande av förut ej utnyttjade kraftkällor, men må jämväl

beviljas till redan utförd eller under byggnad varande anläggning.

Såsom kapitalökning för fonden har riksdagen för vart och ett av åren 1920—

1922 och budgetåret 1923—1924 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000

kronor samt för budgetåret 1924—1925 ett reservationsanslag av 500,000 kronor

eller sålunda tillhopa 8,500,000 kronor.

I skrivelse den 24 oktober 1924 hava kommerskollegium samt väg- och vat
-

Vatten
kraftslåne
fonden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 1-4.

Utskottets

yttrande.

tenbyggnadsstyrelsen gjort framställning om avsättning till fonden för budgetåret

1925—1926 av ett belopp av 500,000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen och fullmäktige i riksgäldskontor hava i yttranden av

respektive den 11 och den 6 november 1924 förklarat sig intet hava att erinra

mot ämbetsverkens förevarande framställning.

Sedermera har Svenska Vattenkraftföreningen i skrivelse den 3 december

1924 på anförda skäl hemställt, att för avsättning till fonden måtte för budgetåret

1925—1926 anvisas 2,000,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Enligt vad jag från kommerskollegium senare inhämtat, har den ytterligare

granskning av inneliggande låneansökningar, som kunnat äga rum efter avlåtandet

av skrivelsen den 24 oktober 1924, givit vid handen, att av de disponibla

tillgångarna i fonden, 2,708,000 kronor, endast omkring 1,500,000 kronor kunde

förväntas bliva utdelade som låneunderstöd före den 1 juli 1925. Med hänsyn

till den betydande besparing å tidigare anslag, som sålunda är att förvänta,

och angelägenheten av att iakttaga största möjliga sparsamhet anser jag mig

icke kunna tillstyrka, att till fonden för nästkommande budgetår anvisas större

belopp än ämbetsverken äskat eller 500,000 kronor.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får hemställa,

att riksdagen må såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

4:o) Beträffande sättet för täckande av de under punkterna l:o) och 3:o)

härovan tillstyrkta anslagen, vilka av Kungl. Maj :t föreslagits skola helt eller

delvis utgå av lånemedel, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

yttrande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 17 februari 1925.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZEL1US.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14.

5

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

G. P. V. Nilsson i Gränebo, H. F. Lamm, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. G.

lekman, J. G. Walles, C. 1. Asplund, J. Jeansson och J. B. Johansson i Fredrikslund;
från

andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. B. Jansson i Falun,

P. Nilsson i Bonarp, L. J. Carlsson-Frosterud, J. I). Norman, O. Olsson i Kullenbergstorp,

A. Å. Törnlcvist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg, P. M. Olsson i

Blädinge, S. Persson i Fritorp, E. G. Eriksson i Stockholm och A. Danielsson.

Reservation:

vid punkt 2 (fonden för bibanor i vissa delar av riket) av herr L. J. Carlsson-Frosterud,

vilken ansett, att utskottets motivering bort hava följande lydelse

:

»Sedan 1920 års riksdag---utanordnats.

Då arbetena---äga rum. Frågan om när ytterligare avsättning till

fonden bör äga rum lärer bliva beroende av framställning till riksdagen från

Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

Kartongblad med rättelse i förteckningen över närvarande ledamöter frän andra kammaren.

NORSTEDT 8THM 1925

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:51 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikations s. 10 i texten