Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst in. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

1925-02-27 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1925:23, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst in. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 27 februari 1925 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst in. fl. jämte i ämnet väckta

motioner.

(4:e avd.)

I den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1925—1926 har Kungl.

Maj:t jämte det Kungl. Maj:t under de särskilda huvudtitlarna föreslagit

upptagande å riksstaten för förenämnda budgetår av erforderliga anslag

till dyrtidstillägg, att utgå enligt nu gällande allmänna grunder för sådant

tillägg åt befattningshavare i statens tjänst — under åberopande av

det vid propositionen under rubrik »III. Övriga för flera huvudtitlar gemensamma

frågor» fogade statsrådsprotokollet över finansärenden för

nämnda dag föreslagit riksdagen förklara, att i fråga om bestridande av

kostnaderna för dyrtidstilläggen vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, flottans pensionskassa

samt statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. ävensom vid

arméns och marinens verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar skall

för budgetåret 1925—1926 gälla vad i sådant hänseende blivit för budgetåret

1924—1925 beslutat.

I enlighet med grunderna för riksdagens remiss av statsverkspropositionen

behandlar utskottet i förevarande utlåtande denna framställning

med undantag av de delar, som beröra befattningshavare under jordbruksdepartementet

och pensions- och indragningsstaterna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 4—S av

åberopade statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts förevarande framställning hava inom

riksdagen väckts följande motioner, nämligen inom första kammaren,

nr 83 av herr E. J:son Thulin och nr 154 av herr C. Winberg m. fl,

samt inom andra kammaren, nr 200 av herr A. Forssell och nr 216 av

herr E. Hage m. fl.

Ifrågavarande motioner hava hänvisats, i vad de angå pensions- och

indragningsstaterna, till bankoutskottet, så vitt de röra jordbruksärenden,

till jordbruksutskottet och i övrigt till statsutskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. IV höft. (Nr 23—26.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

Herr Thulin har i den av honom väckta motionen hemställt, att riksdagen

ville besluta sådan ändring i grunderna för dyrtidstillägget för

statens befattningshavare, att dyrtidstillägg må utgå även å den del av

avlöning, som överstiger 800 kronor i månaden för reglerade och 650

kronor i månaden för oreglerade tjänster eller att ifrågavarande gräns

åtminstone måtte höjas till den tidigare i ifrågavarande avseende fastställda

gränsen eller till 1,250 kronor i månaden för reglerade och 1,000

kronor i månaden för oreglerade tjänster.

I den av herr Winberg m. fl. väckta motionen, vilken är likalydande

med den inom andra kammaren av herr Hage m. fl. väckta motionen, har

hemställts, att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förslag i årets statsverksproposition

angående allmänna grunder för dyrtidstilläggets utgående

till befattningshavare i statens tjänst, dock med nedanstående ändringar

:

1) Stadgandet om minskning av dyrtidstillägget för icke barnförsörjningspliktig

befattningshavare, som är under 25 år, utgår.

2) Utöver barntillägget och det procentuella dyrtidstillägget till befattningshavare

utgår ett fast bottentillägg, med 10 kronor per månad för

befattningshavare i de s. k. icke nylönereglerade verken och 8 kronor per

månad för befattningshavare i de ny-lönereglerade verken, dock att bottentillägg

och barntillägg tillsammans ej må uppgå till högre belopp än det

procentuella tillägget för motsvarande tid.

3) Uppgår avlöningen för befattningshavare i icke ny-lönereglerat verk

till mera än 620 kronor i månaden samt i ny-lönereglerat till 750 kronor

i månaden, utgår å den del av avlöningen, som överstiger nämnda belopp,

icke dyrtidstillägg.

Herr Forssell har i den av honom väckta motionen hemställt, att riksdagen

måtte dels besluta, att nu gällande bestämmelser rörande begränsning

av dyrtidstillägget uppåt måtte upphävas, dels ock anvisa härför

erforderliga medel.

Beträffande de till stöd för framställningarna anförda skäl får utskottet

hänvisa till motionerna.

Gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

tjänst återfinnas i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265). Enligt denna

kungörelse utgå dyrtidstilläggen efter visst procenttal å uppburen avlöning.

Beträffande befattningshavare med oreglerad avlöning är detta procenttal

hälften av talet för levnadskostnadsökningen sedan ingången av augusti

månad 1914; för befattningshavare med nyreglerad avlöning är motsvarande

procenttal nämnda hälft minskad med 18 enheter. Dyrtidstillägg utgår ej

å högre belopp än 650 kronor i månaden för oreglerad och 800 kronor i

månaden för nyreglerad avlöning. Förhöjning av" dyrtidstillägget på grund

av försörjningsplikt gent emot barn under 16 års ålder tillkommer befattningshavare

vid oreglerade verk med 5 kronor och vid reglerade verk

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23. 3

med 4 kronor för månad och barn. För befattningshavare under 25 år

och utan försörjningsplikt, som nu nämnts, nedsättes dyrtidstillägget med en

tiondel.

Departementschefen bär tillstyrkt ett bibehållande i oförändrad form av

nu gällande allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst. Då kungörelsen i ämnet äger giltighet tills vidare, har utfärdande

av ny kungörelse befunnits ej vara erforderligt.

Vad angår frågan om dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens

tjänst m. fl. pensionärer, har departementschefen meddelat, att han ej ännu

vore beredd att framlägga slutligt förslag, enär denna fråga kunde komma

att bliva beroende av tilltänkt pensionsförhöjning, varom förslag längre

fram torde få underställas Kungl. Maj:ts prövning. Frågan om dyrtidstillägg

åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens

tjänst m. fl. har ock lämpligen ansetts böra upptagas till avgörande

först i nyssberörda sammanhang.

Indexställningen för levnadskostnaderna under budgetåret 1923—1924 och

innevarande budgetår framgår av följande tablå:

Levnadskostnadsindex.

„ 1 juli 1 oktober 1 januari 1 april

Budgetåret 1923—1924 ............................................ 174 177 176 173

» 1924—1925 ............................................ 171 174 178

Departementschefen, som beräknat levnadskostnadsindex för budgetåret

1925—1926 till 175, har i övrigt rörande uppförande av anslag för ända

målet å riksstaten m. m. anfört följande:

»Senare i dag komma vederbörande departementschefer att föreslå upptagande

å riksstaten för budgetåret 1925—1926 av erforderliga anslag till dyrtidstillägg.

Anslagen under femte och åttonde huvudtitlarna torde därvid, i avvaktan på

förslag om löneregleringar, få i budgetförslaget allenast beräknas. Såsom jag

redan antytt, böra ej heller anslagen under el£te huvudtiteln till dyrtidstillägg

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer samt åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. nu

definitivt äskas å riksstaten.

Dyrtidstillägg till befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner, flottans pensionskassa samt

statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. utgår för närvarande

utav de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas.

Vidare gäller nu, att, där arbetslönerna vid arméns eller marinens

verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och

dyrtidstillägg, kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande

underhålls- eller anskaffningsanslag. Vad i nämnda hänseenden nu

gäller torde även böra äga tillämpning för budgetåret 1925—1926.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 23.

De beräknade kostnaderna för dyrtidstilläggen fördela sig på följande sätt:

Milj. kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken ........................................................ 32.4

Dyrtidstillägg i övrigt:

1. Allmänna dyrtidstilläggsanslagen å huvudtitlarna II—X ............ 29.6

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter ............................................ 22.5

3. Mynt- och justeringsverket m. fl......................................................... 0.2

4. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X.................................... l.i

5. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl..................... 10.o

6. Pensionerade båtsmän m. fl................................................................. 1.4

Summa 64.8

Tillsammans 97.2.

Såsom förut nämnts, komma vederbörande departementschefer att senare i

dag föreslå upptagande å riksstaten för budgetåret 1925—1926 av erforderliga

anslag till dyrtidstillägg. I nu förevarande sammanhang har jag endast

att framlägga förslag i fråga om sättet för bestridande av kostnaderna för

dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de verk och inrättningar, vid vilka

dessa kostnader icke bestridas av å riksstaten uppförda dyrtidstilläggsanslag.»

Utskottets

yttrande.

Under de båda senaste budgetåren hava dyrtidstilläggen utgått i enlighet

med en vid 1923 års riksdag godkänd författning i ämnet. Enligt då

fastställda grunder skola dessa tillägg, såsom ovan nämnts, beräknas proportionellt

i förhållande till övrig utgående avlöning, dock med särskilt

hänsynstagande till befattningshavare med minderåriga barn. Kungl.

Maj:ts nu framlagda förslag innebär, att dessa grunder skulle jämväl för

nästkommande budgetår oförändrade bibehållas.

De av herr Winberg m. fl. och herr Hage m. fl. väckta likalydande

motionerna gå ut på att, utöver dyrtidstillägg och barntillägg, skulle till

varje befattningshavare, oberoende av dennes ålder och oavsett hans ställning

som familjeförsörjare eller icke, utbetalas ett bottentilläg^g av 10,

respektive 8 kronor för månad. Om av statsfinansiella skäl icke full dyrtidskompensation

kunde lämnas de statsanställda, vore dock, framhålles i

motionerna, en särskild aktsamhet mot de lägre inkomsttagarna av nöden

med hänsyn därtill, att dessa befattningshavares inkomster nästan uteslutande

utginge till ändamål, som kunde betecknas som livets nödtorft,

vadan inskränkningar och nedprutningar i reallönen i mycket ringa grad

vore möjliga.

I anledning härav vill utskottet framhålla, att liknande yrkanden även

framkommo vid 1924 års riksdag, dock utan att godkännas av riksdagen,

samt att ett bifall till motionerna i stort sett skulle innebära en återgång,

låt vara i förenklad form, till tidigare gällande men vid 1923 års riksdag

omlagda grunder. Obestridligen hava de sålunda antagna nya dyrtidstilläggsgrunderna

medfört en viss minskning av lönerna för statens in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

komstagare. De motionsvis anförda synpunkterna föranleda å andra sidan

utskottet till det uttalandet, att vid bedömandet av löneställningen för de

grupper befattningshavare, för vilka motionärerna närmast framträda som

talesmän, icke bör bortses ifrån att dessa grupper — på sätt i motsvarande

propositioner till 1923 och 1924 års riksdagar närmare belyses — genom

på sista tiden genomförda löneregleringar tillförsäkrats en förbättring i

inkomstavseende, så att nuvarande sammanlagda inkomst i regel till realbeloppet,

dyrtidstillägg inberäknat, väl motsvarar vad som utgick vid

tiden närmast före världskriget. Genom de införda barntilläggen — vilka,

såsom ovan angivits, uppgå vid nyreglerade verk till 48 kronor och vid

övriga till 60 kronor för år och barn — föreligger också redan med nuvarande

avlöningsgrunder möjlighet att bereda en extra lättnad för de

inkomsttagare, vilka i försörjningshänseende äro minst gynnsamt ställda.

Av nu nämnda skäl och då ett genomförande av de i motionerna förordade

grunderna skulle medföra en kostnadsökning av omkring 12—13

miljoner kronor för år, har utskottet icke ansett sig kunna biträda motionerna

i denna del.

Dessutom innefattar ovannämnda båda motioner yrkanden om att den

nu befintliga nedsättningen med 10 procent av dyrtidstilläggen till befattningshavare

utan barn och under 25 år skulle borttagas. I herr

Thulins och herr Forssells ovanberörda motioner har gjorts framställning

om en liknande mindre jämkning, berörande vissa högre befattningshavare

och av innebörd att den nu befintliga maximigränsen av 650 respektive

800 kronor för månad skulle höjas till tidigare stadgade högsta belopp av

1,000 respektive 1,250 kronor per månad eller helt borttagas. Beträffande

dessa båda föreslagna ändringar vill utskottet endast hänvisa till departementschefens

i statsverkspropositionen gjorda uttalande, varav framgår, att

frågan om det proportionella systemets utsträckning i nämnda båda detaljhänseenden

gjorts beroende av en nyligen igångsatt utredning angående

avlöningsförhållandena inom statsförvaltningen m. m.

Utskottet får alltså tillstyrka Kungl. Maj''ts förslag i ämnet, vilket förslag

innebär, att nuvarande grunder skulle i enlighet med år 1923 utfärdad,

alltjämt tillsvidare gällande kungörelse oförändrat tillämpas också

för nästkommande budgetår. Utskottet, som framdeles vid behandlingen

av de olika huvudtitlarna kommer att avgiva förslag om uppförande å

riksstaten för budgetåret 1925—1926 av för ändamålet erforderliga anslag,

får nu allenast göra hemställan i fråga om sättet för bestridande av kostnaderna

för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa verk och inrättningar,

vid vilka dessa kostnader icke bestridas av å riksstaten uppförda

dyrtidstilläggsanslag.

Under åberopande härav hemställer aliså utskottet,

a) att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts

förslag, må besluta, att i fråga om bestridande av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 23.

kostnaderna för dyrtidstilläggen vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar samt statens vattenfallsverk,

ävensom arméns och marinens verktäder och

fabriker m. fl. anläggningar skall för budgetåret 1925

—1926 gälla vad i sådant hänseende blivit för budgetåret

1924—1925 beslutat;

b) att herr Winbergs m. fl. och herr Hages m. fl.

ovanberörda motioner icke må av riksdagen bifallas;

c) att herr Thulins och herr Forssells förenämnda

motioner ej heller må vinna riksdagens bifall.

Stockholm den 27 februari 1925.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

‘från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F. Vennersten,

J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, J. G. Walles, E. A. Hallin,

E. J. G. Rosen, P. A. Bergström och G. Kobb;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, L. J. CarlssonFrosterud,

J. D. Norman, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. A. Törnkvist i Karlskrona, P. M.

Olsson i Blädinge, O. Nilsson i Örebro, E. Andersson i Prästbol, J. Olofsson i Digernäs,

C. Lindskog och K. S. V. Ward.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:80 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjäns s. 10 i texten