Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om arbetstiden å svenska fartyg

1926-04-29 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1926:23, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om arbetstiden å svenska fartyg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1926 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslag)

dels ock i ämnet väckta motioner.

Genom en den 29 januari 1926 dagtecknad proposition, nr 81, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll,

föreslagit riksdagen att antaga här nedan införda förslag till lag om arbetstiden

å svenska fartyg (sjöarbetstidslag).

I samband med berörda proposition har utskottet till behandling förehaft följande

inom riksdagen väckta motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 250 av herr Lindley;

nr 256 av herr Enhörning;

nr 263 av herr Carl Gustaf Ekman m. fl.; och

nr 266 av herr von Sydow m. fl.; samt

inom andra kammaren:

nr 371 av herr Löfgren i Stockholm;

nr 387 av herr Hamilton m. fl.;

nr 388 av herrar Lövgren i Nyborg och Törnkvist i Karlskrona; och

nr 391 av herr Lindman m. fl.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för det i propositionen framlagda

lagförslaget, tillåter sig utskottet att hänvisa till propositionen, i den mån ej

redogörelse därför lämnas här nedan.

Vad motionärerna hemställt återgives i det följande antingen i samband med

utskottets yttrande över behovet av fortsatt lagstiftning å förevarande område

eller under de särskilda paragraferna i lagförslaget. I motiveringen till herr

Enhörnings motion I: 256 har gjorts vissa uttalanden om åtskilliga bestämmelser

i lagen, vilka motionären ansett otillfredsställande. Då ändringsyrkanden

emellertid icke framställts, har utskottet icke upptagit motionärens förslag härutinnan

vid behandling av de särskilda paragraferna.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 9 saml. 2 avd. 20 Käft. (Nr 23.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

Utskottet.

Herr Löfgren i Stockholm har i sin motion II: 371 framfört, förutom vissa

sakliga ändringsförslag, jämväl förslag om formell omredigering av vissa rubriker

och av lagtexten till ett flertal paragrafer. Då utskottet icke funnit anledning

frångå Kungl. Maj:ts förslag i berörda hänseenden, har utskottet icke ansett

erforderligt att vid behandlingen av de särskilda paragraferna redogöra

för herr Löfgrens förslag härutinnan.

I fråga om de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

tillåter sig utskottet, i den mån ej redogörelse därför lämnas här nedan, att

hänvisa till motionerna.

I likhet med övriga arbetstidslagar upphör lagen den 24 oktober 1919 om

arbetstiden å svenska fartyg att gälla med 1926 års utgång. Fråga föreligger

därför huruvida lagen skall erhålla förlängd giltighet.

Genom beslut den 30 april 1925 anmodade Kungl. Maj:t kommerskollegium

att verkställa utredning rörande verkningarna av berörda lag samt till Kungl.

Maj :t inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning. Efter

verkställande av den sålunda anbefallda utredningen har kommerskollegium

med utlåtande den 28 november 1925 till Kungl. Maj:t avgivit förslag till sjöarbetstidslag

samt till ändrad lydelse av vissa paragrafer i sjömanslagen. Vid

utredningens verkställande har kollegium funnit sin uppgift vara i främsta

rummet att undersöka, huruvida sjöarbetstidslagens verkningar äro av den art,

att dess upphävande bör tillrådas. Vad vid utredningen förekommit har icke

givit kollegium anledning till en dylik slutsats, utan har kollegium funnit sig

kunna tillstyrka, att lagen förlänas fortsatt giltighet, dock alltjämt allenast

tills vidare under någon kortare tid, som lämpligen kunde bestämmas till ytterligare

tre år. För detta förbehåll talade enligt kollega mening dels behovet av

ytterligare erfarenhet rörande lagens verkningar, innan dess olika stadganden

definitivt lagfästades, och dels framför allt hänsyn till de internationella förhållanden,

som ur lagstiftningssynpunkt alltjämt innebure samma stora ovisshet

som tidigare. Med den ställning till frågan om förlängning av lagens giltighet,

kollegium sålunda intagit, hade kollegium icke funnit sig böra i någon

större utsträckning föreslå några sakliga ändringar i lagens särskilda bestämmelser.

Kollegium betonade emellertid eftertryckligt, att av detta förhållande

alldeles icke finge dragas någon slutsats rörande behovet av dylika ändringar,

vilken fråga tvärtom syntes kollegium böra underkastas en omsorgsfull detaljprövning,

om och när det kunde bliva fråga om definitiv lagstiftning i ämnet.

De synpunkter, som kollegium sålunda anfört, hava icke godkänts av Kungl.

Maj:t. Vederbörande departementschef har ansett, att de erfarenheter, som

vunnits under de år lagen tillämpats, redan ådagalagt, att lagen i sina huvuddrag

är väl avvägd. Kungl. Maj:t har i överensstämmelse härmed föreslagit

att sjöarbetstidslagen nu antages utan begränsad giltighetstid.

I motionen I: 256 samt i de lika lydande motionerna I: 266 och II: 391 har

yrkats, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition.

I motionerna 1:263 och 11:387, vilka äro lika lydande, har hemställts, att

riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition, måtte för sin del antaga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

3

en lag av i huvudsak enahanda innehåll som lagen den 29 juni 1923 angående

fortsatt tillämpning av lagen den 24 oktober 1919 om arbetstiden å svenska

fartyg, dock att lagen skulle gälla från den 1 januari 1927 till och med den

31 december 1929.

Slutligen har i motionen 11:371 hemställts, att riksdagen, med avslag å

Kungl. Maj :ts proposition i dess framlagda skick, måtte för sin del besluta

iortsatt tillämpning av sjöarbetstidslagen under en tid av ytterligare tre år

från och med den 1 januari 1927 med vissa i motionen närmare angivna jämkningar.

Den utredning, som verkställts av kommerskollegium, kan enligt utskottets

uppfattning icke anses hava givit vid handen att sjöarbetstidslagen vant för

rederinäringen sa betungande att dess upphävande av denna anledning kan

anses nödvändigt, även om lagstiftningen för denna näring givetvis medfört

ganska kännbara ekonomiska olägenheter. Otvivelaktigt är att lagen å andra

sidan bidragit att giva sjöfolket i icke ringa mån förbättrade arbets- och levnadsförhållanden.

Utskottet anser sig därför icke kunna förorda bifall till

det motionsvis framförda yrkandet att med innevarande års utgång lagstadgad

reglering av arbetstiden å svenska fartyg skulle upphöra. Den verkställda

utredningen giver emellertid vid handen att lagstiftningen även i den

av kommerskollegium föreslagna reviderade formen är behäftad med icke oväsentliga

brister och att tillräcklig erfarenhet ännu saknas för framställande

av förslag till dessas avhjälpande. Det kan därför enligt utskottets mening

icke vara ändamålsenligt att såsom definitiv besluta en lag, som redan vid

antagandet kan betecknas som bristfällig. Detta lagstiftningsområde har ju,

som känt är, under den gångna tiden visat sig vara i ovanligt hög grad svårt

att bedöma. Härtill kommer att hänsynen till de internationella förhållandena

på detta område innebära en maning till att framgå med försiktighet. Såsom

av kommerskollegii utredning framgår har flertalet av de stora sjöfartsidhande

nationerna alltjämt icke genomfört någon lagstiftning i ämnet. Det kan

givetvis icke vara lämpligt för vart land att genomföra definitiv lagstiftning

på området innan dylik lagstiftning vunnit större internationell räckvidd. Utskottet

anser sig därför böra tillråda antagandet av en sjöarbetstidslagstiftning

å ännu en försöksperiod, vilken lämpligen synes böra, i likhet med vad

som föreslagits beträffande den allmänna arbetstidslagen och lagen om begränsning

av tiden för bageri- och konditoriarbete, fastställas till fyra år.

Det med propositionen framlagda lagförslaget överensstämmer i huvudsak

med nu gällande lag i ämnet. Granskningen av nämnda lagförslag och de i

ämnet väckta motionerna har beträffande de särskilda lagrummen givit utskottet

anledning till de uttalanden och de ändringsförslag, som nedan anmärkas.

1 § 2 mom.

Herr Löfgren i Stockholm har i sin motion 11:371 föreslagit, att från lagens

tillämplighetsområde skulle undantagas alla befälhavare.

Motionen

II: 371.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

Motionen

II: 388.

Utskottet.

Motionen

II: 371.

Utskottet.

Motionen

II: 388.

Utskottet.

Herrar Lövgren i Nyborg och Törnkvist i Karlskrona hava i sm motion

II: 388 yrkat, att de med c) och e) betecknade styckena i momentet matte

utgå.

I fråga om herr Löfgrens i Stockholm yrkande om undantagande av alla

befälhavare från lagens tillämpning vill utskottet erinra om att denna fråga

var föremål för behandling vid den revision av lagen, som ägde rum vid 1923

års riksdag. Ehuru förslag från olika håll framställts om undantagande av

alla befälhavare från tillämpningen av sjöarbetstidslagstiftningen, blev sådant

förslag likväl icke upptaget i propositionen till riksdagen och kom ej

heller motionsvis under riksdagens prövning. Frågan har ej heller upptagits

i det till grund för förevarande proposition liggande förslaget från kommerskollegium.

Utskottet har icke ansett att ändring i begärd riktning under den fortsatta

provisorietiden bör vidtagas.

Ej heller har utskottet ansett lämpligt förorda bifall till herrar Lövgrens i

Nyborg och Törnkvists i Karlskrona förslag om borttagande av de med c)

och e) betecknade styckena.

2 § 2 mom.

Herr Löfgren i Stockholm har i sin motion 11:371 föreslagit förkortning

från 1 timme till V2 timme av den tid, vartill annat uppehåll i skepp stjänsten

än måltidsrast skall uppgå för att få undantagas vid beräknande av arbetstiden.

Utskottet hyser den uppfattningen att detta ändringsförslag, som till sina

konsekvenser icke är fullt utrett, icke lämpligen bör genomföras under det nu

föreslagna provisoriet.

3 §•

Herrar Lövgren i Nyborg och Törnkvist i Karlskrona hava i sin motion

II: 388 hemställt att till paragrafen måtte fogas följande tillägg:. »Härunder

inrymmas icke s. k. stationsvakter.»

Herrar Lövgrens i Nyborg och Törnkvists i Karlskrona hemställan innebär,

att sådant vaktsystem, som består däruti, att vakttidens längd bestämmes av

gångtiden mellan vissa platser (stationer), icke skulle fa anordnas till sjöss

å resor, som under vanliga förhållanden kräva mera än tolv timmars oavbruten

gång.

Såsom framgår av kommerskollegii redogörelse för förevarande spörsmål

(prop. sid. 49 ff.) hävdar kollegium den uppfattningen, att ifrågavarande

vaktsystem bör lika väl som systemet med tidvakter kunna anses som vaktindelning

i lagens mening. Enligt vad kollegium uppgiver hava vid tillämpningen

av sådant vaktsystem några missförhållanden icke visat sig i praktiken,

då frågan i allmänhet blivit genom fria avtal löst på ett för sjöfolket betryggande

sätt.

Med hänsyn till vad av kollegium anförts och då, enligt vad utskottet inhämtat,

anordnande av ifrågavarande vaktsystem oftast föranletts av fram
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

5

ställningar från sjöfolkets egen sida, har utskottet icke ansett sig böra för

den nu föreslagna provisorietiden förorda ändring i av motionärerna angiven

riktning.

4 §.

I sitt i ärendet avgivna yttrande hade kommerskollegium föreslagit, förutom

ett par formella ändringar, jämväl saklig omarbetning i två hänseenden. Genom

det ena av dessa förslag skulle arbetstidens begränsning till sexton timmar

under två dygn för motormän och smörjare göras beroende i första hand av att

det för fartygets behöriga bemanning nödiga antalet maskinister uppgår till

minst tre samt i andra hand av att motormännens resp. smörjarnas antal uppgår

till minst samma tal. Genom den andra ändringen avser kollegium att

reglera arbetstiden för eldare å oljeeldade fartyg enligt samma grunder, som

nu gälla och efter kollegii förslag fortfarande skulle gälla för kollämpare.

Arbetstiden för eldare å oljeeldat fartyg komme enligt kollegii förslag sålunda

icke att, såsom arbetstiden för andra eldare, bestämmas med hänsyn till fartygets

användning i olika farter och till dess maskinstyrka.

Byråchefen Th. Furst, vilken såsom representant för socialstyrelsen närvarit

vid förevarande ärendes slutliga handläggning inom kommerskollegium, har

framhållit, att de ovannämnda sakliga ändringarna i förhållande till nuvarande

bestämmelser syntes avsedda att reglera mera sällan förekommande fall, där

liksom hittills skett arbetstiden fortfarande lämpligen borde ordnas genom

dispensförfarande.

I propositionen hava kollegii ifrågavarande sakliga ändringsförslag icke

upptagits.

Herr Löfgren i Stockholm har emellertid i sin motion II: 371 framfört de av

kommerskollegium föreslagna ändringarna.

Då utskottet hyser den uppfattningen, att dispensförfarande icke hör i förevarande

fall tillitas för att åstadkomma rättelse, föreslår utskottet, att paragrafen

erhåller den av kommerskollegium förordade lydelsen.

8 §.

I fråga om denna paragraf föreligga ändringsförslag i två hänseenden, nämligen

dels rörande den av Kungl. Maj:t föreslagna utökningen av arbetstiden i

hamn å söckendag med hänsyn till förberedelse- eller avslutningsarbeten och

dels rörande frågan om vakttjänsten i hamn.

a) Frågan om utökning av arbetstiden i hamn för nödvändiga förberedelseeller

avslutningsarbeten.

I sitt författningsförslag hade kommerskollegium ifrågasatt eu utökning av

den ordinarie arbetstiden i hamn å söckendag från åtta (i tropikerna sju) timmar

till åtta och en halv (i tropikerna sju och en halv) timmar.

Till stöd härför hade kommerskollegium framhållit, att den överskjutande

halvtimmen krävdes för vissa förberedelse- och avslutningsarbeten — s. k. klargöring,

såsom lastluckornas av- och påläggning, lastpråmarnas förtöjning m. m.

— som borde omedelbart föregå eller efterfölja lastnings- och lossningsarbetet

och vilkas verkställande vore nödvändiga för ett rationellt utnyttjande av den

Kommers
kollegium.

Kungl.

Maj.t.

Motionen

II: 371.

Utskottet.

Kommers
kollegium.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

Föredragande

departementschefen.

Motionerna

I: 250 och

II: 388.

Utskottet.

Kommers
kollegium.

till åtta timmar begränsade tid, som finge disponeras för lastningen och lossningen.

Med avseende härå hade av kollegium vidare anförts uttalanden av

såväl kollegii sjötekniska biträde som socialstyrelsen, av vilka uttalanden syntes

framgå, att dessa funnit de nuvarande arbetstidsbestämmelserna hava till följd,

att påläggandet av lastluckorna numera oftare än före lagens tillkomst uraktlätes,

vilket i sin ordning skulle hava medfört åtskilliga olycksfall. Ett ytterligare

skäl för utökning av arbetstiden ansåge kollegium ligga i det förhållandet,

att den allmänna arbetstidslagen numera i 7 § innehölle ett stadgande, som

för utförande av nödvändiga förberedelse- eller avslutningsarbeten medgåve en

ännu större utökning, än den av kollegium i fråga om arbetstiden å fartyg föreslagna,

av den eljest stadgade ordinarie arbetstiden. Slutligen borde enligt kollegii

mening avseende fästas vid skillnaden mellan industriarbetarnas och sjöfolkets

arbetsförhållanden i det avseendet, att de förra arbetarna i motsats mot

sjöfolket hade att, förutom den egentliga arbetstiden, räkna med en viss, ofta

avsevärd, tid för förflyttningen till och från arbetsplatsen, för vilken tid någon

ersättning ej åtnjötes.

Beträffande kommerskollegii ifrågavarande förslag hade byråchefen Furst

uttalat som sin mening, att syftet med förslaget syntes kunna vinnas genom

att låta utökningen avse allenast för ifrågavarande förberedelse- och avslutningsarbeten

nödvändigt antal sjömän.

Föredragande departementschefen har i likhet med byråchefen Furst funnit

att det för vinnande av det med förslaget avsedda syftet vore fullt tillräckligt

att låta den av kollegium föreslagna utökningen av den ordinarie arbetstiden, i

likhet med motsvarande bestämmelse i den allmänna arbetstidslagen, avse allenast

det för ifrågavarande förberedelse- eller avslutningsarbeten nödvändiga

antalet sjömän.

I motionerna I: 250 av herr Bindley samt II: 888 av herrar Lövgren i Nyborg

och Törnkvist i Karlskrona har yrkats, att den i propositionen föreslagna bestämmelsen

om den ordinarie arbetstidens utökning för nödvändiga förberedelseeller

avslutningsarbeten måtte utgå.

Utskottet biträder de av kommerskollegium anförda skälen för utökning av

arbetstiden för ifrågavarande ändamål och ansluter sig till den i propositionen

föreslagna anordningen att låta utökningen avse allenast det för ifrågavarande

arbeten nödvändiga antalet sjömän. Utskottet finner sig alltså icke kunna tillstyrka

bifall till motionerna.

b) Frågan om vakttjänst i hamn.

I sitt författningsförslag hade kollegium under 12 § upptagit de i sista stycket

i 10 § i sjöarbetstidslagen inrymda bestämmelserna om vakttjänst i hamn.

I förstnämnda paragraf hade sålunda under f) upptagits »nödig vakttjänst i

hamn» och hade vidare införts ett nytt stycke av följande lydelse: »För under

f) omförmäld vakttjänst, som förrättas å annan tid än under ordinarie arbetstid,

skall antingen motsvarande fritid vara beredd eller beredas under samma dygn

eller närmast föregående eller efterföljande helgfria dygn eller ock ersättning

utgå såsom för övertidsarbete.» Slutligen hade vidtagits viss av dessa ändringar

föranledd formell jämkning i paragrafens innehåll.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28. 7

I motiveringen till sitt ifrågavarande förslag hade kollegium anfört bl. afföljande:
Den

lösning av frågan om vakttjänst i hamn, som Kollegii förenämnda förslag

utgör, är till sin principiella innebörd ett återupptagande av det utav

1921 års sakkunniga framlagda förslaget om vakttjänsts förläggande till vilken

tid av dygnet som helst, vilket jämväl behandlats i en av Kollegium

med skrivelse den 8 mars 1921 till riksdagens andra lagutskott överlämnad

promemoria (se nämnda utskotts utlåtande nr 33/1921). De gångna

åren hava givit en rik erfarenhet av de besvär och olägenheter, som vållats

av ifrågavarande stadgande, vars tillämpning i viss utsträckning synes hava

medfört en brytning med vad förut varit att anse såsom sjömansbruk. Till

närmare utredning härutinnan får Kollegium hänvisa till innehållet i ovannämnda

promemoria ävensom till det av 1921 års sakkunniga avgivna utlåtandet,

i vilka aktstycken fullgoda skäl synas förebragta för en ändring i syfte

att möjliggöra uttagande av vakttjänst i hamn å vilken tid som helst av dygnet

under enahanda villkor, som hittills gällt för anordnande av dylik tjänst under

natten. Härjämte vill Kollegium erinra därom, att vakttjänst under vissa

omständigheter utan tvivel må anses vara säkerhetsarbete och såsom sådant

kunna åläggas utan särskild ersättning samt utan begränsning till vare sig

timantal eller tid på dygnet, ehuru förefintligheten av stadgandet om nattvakttjänst

synes hava undanskymt detta förhållande. Då emellertid tillämpningen

av vakttjänststadgandet med dess bestämmelse om fritid eller övertidsersättning

är till sjöfolkets fördel, synes det lämpligare att söka åstadkomma

rättelse i de avseenden, som särskilt givit upphov till olägenheter, än att genom

att lämna saken därhän eventuellt giva anledning till en allmännare tilllämpning

å vakttjänstgöring i hamn av de för säkerhetstjänst särskilt gällande

bestämmelserna.

Som en av de kraftigast påtalade olägenheter, som stadgandet i dess nuvarande

avfattning medfört, är omöjligheten att mot kompensation genom fritid

uttaga vakttjänst på helgdag och då denna frågas ordnande på ett enkelt och

lättfattligt sätt stött på hinder, så länge stadgandet om vakttjänsten förbundits

med bestämmelserna rörande ordinarie arbetstid i hamn med däri förekommande

förbud mot skeppstjänst å helgdag (med visst undantag), har den

lämpligaste lösningen befunnits vara, att sammanföra stadgandet om vakttjänst

i hamn med föreskrifterna om bland annat säkerhetstjänst, dock med bibehållande

i stort sett av samma villkor för vakttjänstens uttagande, som hittills

gällt. Detta sammanförande har synts desto lämpligare som vakttjänst onekligen,

med hänsyn till både vakttjänstens art såsom arbete betraktat och den

alldeles särskilda behandling denna art av skeppstjänst rönt i lagen, måste

anses avsevärt skilja sig från vanlig skeppstjänst, vartill kommer att vakttjänst,

såsom ovan framhållits, i viss mån är av säkerhetstjänsts natur. Kollegium

har sålunda berett vakttjänsten rum i förevarande paragraf, vars övriga

stadganden därvid emellertid kunnat lämnas orubbade, bortsett ifrån ett

par smärre, uteslutande redaktionella ändringar.

Den huvudsakliga följden av den ändrade behandling, som vakttjänststadgandet

enligt Kollegii förslag erhållit, är materiellt sett dels att vakttjänst

såsom sådan kan förrättas jämväl mellan klockan 6 f. m. och 6 e. m., dels ock

att det enligt lagens stadgande om övertidsarbete tillåtna antalet övertidstimmar

icke röner någon minskning genom uttagande av vakttjänst. Något väsentligt

intrång i principen om arbetstidens begränsning sådan densamma uttryckts

i lagen torde emellertid icke härmed kunna anses hava ägt rum. då

det synes ligga i sakens natur, att vakttjänst icke anordnas i större utsträckning

än som är oundgängligen nödvändigt, för vilket ock en viss garanti torde

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

Föredragande

departementschefen.

Kungl.

Maj.t.

Motionen

II: 371.

Utskottet.

ligga uti bestämmelse om fritidskompensation eller övertidsersättning. Däremot

torde med stadgandets placering i förevarande paragraf hava vunnits ett

från sjömanshåll eftersträvat resultat, nämligen att vakttjänsten tydligt utmärkts

såsom en från vanligt arbete helt skild art av skeppstjänst och att

sålunda en till vaktman beordrad sjöman icke kan åläggas förrätta med vakttjänstens

natur oförenligt arbete, såsom målning, rostknackning och dylikt,

vilket hittills emellanåt lärer hava förekommit.

I fråga om detta kollegii förslag anfördes vid ärendets föredragning i statsrådet

av chefen för handelsdepartementet följande:

För egen del vill jag icke motsätta mig en lagändring i syfte att vakttjänst

å helgdag, må kunna kompenseras med motsvarande ledighet från skeppstjänsten

i övrigt. Detta syfte synes mig emellertid lämpligast vinnas genom att,

med bibehållande av bestämmelsen om nattvakttstjänst i dess nuvarande sammanhang,

till denna bestämmelse foga ett tillägg av innebörd att jämväl för

vakttjänst å helgdag må i stället för ersättning för övertidsarbete kunna beredas

mot vakttjänsten svarande ledighet. Att vidtaga en så genomgripande förändring

i principerna för den gällande sjöarbetstidslagstiftningen, som kommerskollegii

förslag innebär, finner jag däremot varken lämpligt eller av något

behov påkallat.

I fråga om förläggningen av den ledighet, med vilken den till tiden mellan

klockan G e. m. och klockan 6 f. m. eller till helgdag förlagda vakttjänsten

må kunna kompenseras, anser jag, i motsats till kommerskollegium, att denna

ledighet i varje fall bör förläggas till helgfritt dygn och att sålunda den för

lättare rengöring såsom ordinarie arbetstid å helgdag medgivna tiden av en

timme icke må användas såsom kompensation ens i fall, då vakttjänsten ägt

rum å helgdag. Jag föreslår följaktligen, att bestämmelserna i ämnet avfattas

i överensstämmelse härmed.

I det i propositionen innefattade lagförslaget har vakttjänsten bibehållits såsom

ordinarie arbetstid. För att nå det av departementschefen angivna syftet

har till bestämmelsen om vakttjänst fogats följande tillägg: »Jämväl för vakttjänst

å helgdag må i stället för ersättning för övertidsarbete kunna beredas mot

vakttjänsten svarande fritid under närmast föregående eller närmast efterföljande

helgfria dygn.»

I sin motion II: 371 har herr Löfgren i Stockholm hemställt, att kommerskollegii

förenämnda förslag måtte läggas till grund för lagstiftningen i ämnet.

Såsom av det ovanstående framgår ligger den huvudsakliga skillnaden mellan

kommerskollegii och Kungl. Maj ds förslag till bestämmelser om vakttjänsten i

hamn däri att kommerskollegium sammanfört bestämmelserna om sådan vakttjänst

med föreskrifterna om säkerhetstjänst, medan Kungl. Maj :t i sitt förslag

avsett att vakttjänsten liksom hittills skall vara förbunden med bestämmelserna

rörande ordinarie arbetstid i hamn. Den reella innebörden av olikheten mellan

de båda förslagen torde i huvudsak vara den att enligt kollegii förslag de begränsningar

av övertidsarbete, som lagen uppställer, icke hava avseende å den

tid, sjömän användas till vakttjänst, under det att enligt Kungl. Maj ds förslag

så skulle vara fallet.

Utskottet anser vägande skäl tala för kommerskollegii förslag i ämnet. Otvivelaktigt

är att vakttjänst i hamn till sin art väsentligt skiljer sig från vanlig

skeppstjänst. Vakttjänsten består nämligen till ankars huvudsakligen i att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

9

genom märken i land eller sjömärken iakttaga om fartyget skulle råka i drift

samt i dylikt fall varsko befälet ävensom att hava tillsyn över lanternorna.

Ligger fartyget vid kaj, består vakttjänsten mest i uppsikt över förtöjning och

landgång. [Vakttjänst är sålunda till sitt innehåll närmast ett med säkerhetstjänsten

jämförbart uppdrag. Genom att inarbeta bestämmelserna om vakttjänst

bland stadgandena rörande säkerhetstjänsten vinnes en icke oväsentlig

klarhet och reda i lagens uppställning. Någon fara för oskäligt utnyttjande

av besättningens arbetstid på grund av att stadgandena om begränsning av

övertidsarbete icke längre skulle hava tillämpning å vakttjänst anser utskottet

icke föreligga. Otvivelaktigt är, att en garanti mot missbruk bland annat ligger

i bestämmelsen om fritidskompensation eller övertidsersättning.

9 §•

Herrar Lövgren i Nyborg och Törnkvist i Karlskrona yrka i sin motion II:

388, att i paragrafen måtte inarbetas en bestämmelse, som tydligt klargör, att

den med lagrummet avsedda arbetstiden icke får tagas i bruk för rena underhållsarbeten,

som icke sammanhänga med fartygets ankomst till eller avgång

från hamn.

I fråga om berörda yrkande vill utskottet bringa i erinran det uttalande i

ämnet, som gjordes av chefen för finansdepartementet i propositionen nr 364

till 1919 års lagtima riksdag. Departementschefen anförde nämligen om det

föreslagna lagrummet rörande arbetstiden vid ankomst till eller avgång från

hamn (12 §) följande:

Vilket arbete, som faller under bestämmelserna i denna paragraf, torde höra

bedömas efter omständigheterna i det föreliggande fallet. Givetvis hör dit allt

arbete, som omedelbart äger samband med fartygets inlöpande i och förtöjning

i hamn eller dess avgång ur hamnen. Emellertid bör jämväl annat arbete kunna

åläggas sjöman, t. ex. lossning eller lastning av passagerares effekter eller

av styckegods i mindre omfattning. Däremot bör befälhavare icke anses berättigad

på grund av ifrågavarande bestämmelse att t. ex. efter ankomst till hamn,

där hela lasten eller en väsentligare del av densamma skall lossas, påbörja lossningsarbetet

å tid, då sjömans ordinarie arbetstid annars ej infaller.

Då sålunda, någon otydlighet beträffande stadgandets innebörd icke torde

förefinnas, har utskottet icke ansett erforderligt att vidtaga ändring i den av

ifrågavarande motionärer angivna riktningen.

10 §.

Bestämmelserna om rätt för sjömän att en gång i månaden åtnjuta ledighet

från skeppstjänsten för att få tillfälle att under affärs- och expeditionstid gå

i land hade icke upptagits i kommerskollegii reviderade förslag till sjöarbetstidslagstiftning.

Om ett stadgande av detta innehåll överhuvud taget alltjämt

vore behövligt, borde detsamma enligt kollegii mening överflyttas till sjömanslagen,

därvid stadgandet emellertid torde böra erhålla en avfattning, som i motsats

till nuvarande lydelsen begränsade ledighetens åtnjutande till sådana fall,

då detta vore av behovet påkallat i och för förverkligande av det angivna syftet

att bereda sjömännen tillfälle att ombesörja egna angelägenheter.

Motionen

II: 388.

Utskottet.

Kommers
kollegium.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

Kungl.

Maj:t.

Motionen

II: 371.

Motionen

II: 388.

Utskottet.

Motionen

I: 250.

Utskottet.

Motionen

II: 388.

Utskottet.

Motionen

II: 371.

Föredragande departementschefen har emellertid ansett ifrågavarande bestämmelser

tillhöra sjöarbetstidslagstiftningen. I propositionen har därför

stadgandet i fråga upptagits i dess nuvarande lydelse.

Herr Löfgren i Stockholm har i sin motion II: 371 yrkat, att bestämmelsen

måtte utgå ur sjöarbetstidslagstiftningen.

Herrar Lövgren i Nyborg och Törnkvist i Karlskrona hava i sin motion

II: 388 hemställt, att bestämmelsen måtte givas sådant innehåll, att, om befälhavare

utan giltigt skäl nekade sjöman ifrågavarande ledighet, denne skulle

i stället för ledigheten erhålla ersättning såsom för övertid.

Utskottet anser icke lämpligt att för den nu föreslagna provisorietiden förorda

ändring beträffande ifrågavarande paragraf. Herrar Lövgrens i Nyborg

och Törnkvists i Karlskrona förslag kan utskottet icke biträda.

12 §.

Herr Lindley har i sin motion 1:250 hemställt, att andra stycket i paragrafen

måtte erhålla följande ändrade lydelse:

»Att sjöman icke må användas till skeppstjänst mera än tjugufyra timmar

under två på varandra följande dygn och så anordnat att sjöman beredes tillfälle

till minst åtta timmars sammanhängande vilotid under varje dygn, samt»

De synpunkter, som av herr Lindley anförts till stöd för berörda yrkande,

anser utskottet värda beaktande. Utskottet anser emellertid förevarande spörsmål

vara så invecklat, att man icke utan särskild utredning kan bedöma frågan

om lagstiftningsåtgärder för att råda bot på de uppgivna missförhållandena.

Även om den av motionären föreslagna lagändringen skulle genomföras,

torde det med motionen avsedda syftet likväl icke uppnås, då den av honom

föreslagna bestämmelsen icke skulle hindra, att sjöman uttoges till 24 timmars

sammanhängande tjänstgöring. Utskottet har ansett lämpligt föreslå, att

riksdagen avlåter skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t.

13 §.

I fråga om den ändring, som utskottet föreslår beträffande inordnande under

denna paragraf av vakttjänst i hamn, har förut redogjorts under 8 §.

Herrar Lövgren i Nyborg och Törnkvist i Karlskrona hava i sin motion

II: 388 föreslagit, att punkten d) rörande askhissning till sjöss måtte utgå eller

sådan ändring vidtagas, att dylikt arbete bleve betalt såsom övertidsarbete.

Utskottet vill erinra om att samma yrkande framställts av herr Lövgren i

Nyborg vid 1919 års lagtima och urtima riksdagar utan att vinna riksdagens

bifall. Utskottet anser icke skäl föreligga att nu frångå den uppfattning

riksdagen intagit i denna fråga.

16 §.

Herr Löfgren i Stockholm har i sin motion 11:371 yrkat sådan ändring i

paragrafen, att uttrycket »övertidsarbete, bestående av lastning eller lossning»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

11

bleve utbytt mot uttrycket »övertidsarbete, bestående uti hanterande av last

vid lastning eller lossning».

I sitt den 19 maj 1922 avgivna utlåtande hava de särskilda sakkunniga, som

genom beslut den 30 augusti 1921 tillkallats av kommerskollegium för undersökning

rörande verkningarna av sjöarbetstidslagen, i denna fråga anfört bl. a.

följande:

Arbete med lastning och lossning torde numera i regel icke vara av sådant

slag, att särskilda stadganden rörande dylikt arbete äro motiverade. För att så

skulle vara fallet, synes lastning och lossning böra bestå i verkligt tungt

arbete, såsom bärande eller forslande av gods. Sådant arbete torde numera i

regel utföras av stuveriarbetare, och består besättningens arbete därvid huvudsakligen

i skötande av vinschar och dylikt, vilket icke torde kunna betraktas

såsom så ansträngande, att den högre övertidsersättningen under alla omständigheter

kan anses skälig. Vidare har detta stadgande framkallat åtskilliga fastigheter

rörande vad med lastning och lossning skall förstås. Exempelvis har

det gjorts gällande, att arbete i maskineriet för vinscharnas drivande vore arbete

med lastning och lossning i lagens mening, till vilken tolkning kollegium även

anslutit sig. Det synes emellertid de sakkunniga oegentligt, att en maskinist

skall få tillgodoräkna sig dubbel ersättning enbart på den grund, att maskinens

kraft användes för vinscharna, medan rättighet till dylik högre ersättning

icke föreligger, om kraften användes för ankarspelets drivande, allt medan maskinisten

kanske själv är okunnig om, för vad slags arbete han för ögonblicket

tages i anspråk.. Ett fixerande av begreppen lastning och lossning torde därför

vara ofrånkomligt, och synes härvid endast arbete, varvid sjömannen tager

direkt befattning med godset såsom genom flyttande, bärande eller forslande,

böra räknas till arbete med lastning eller lossning i lagens mening.

Dessa av de sakkunniga anförda synpunkter anser utskottet väl värda beaktande.

Desamma visa, att lagrummet i dess nuvarande lydelse ingalunda kan

anses vara tillfredsställande. Såsom herr Löfgren i Stockholm framhållit i

sin motion, torde med stadgandet hava avsetts allenast det tyngre arbete, som

ligger i ett direkt befattningstagande med last såsom vid bärande och forslande

av gods och icke sådant arbete som skötseln av vinscharna eller arbete i maskineriet

för vinscharnas drivande. Den av herr Löfgren föreslagna omformuleringen

av paragrafen innebär därför enligt utskottets mening allenast ett förtydligande

av vad som vid lagrummets tillkomst torde hava avsetts att bliva

föremål för reglering.

18 §.

Herrar Lövgren i Nyborg och Törnkvist i Karlskrona hava i sin motion

II: 388 hemställt om ändrade grunder för förande av övertidsjournal. För att

få en säker utgångspunkt för bedömande av manskapets övertid anse motionärerna

erforderligt, att övertidsjournalen föres på sådant sätt, att i densamma antecknas

all arbetstid, oberoende av om den anses såsom övertid eller ej.

Utskottet har icke funnit tillräcklig grund föreligga för en så genomgripande

ändring beträffande övertidsjournalens förande, som här föreslagits. Den ökning

i arbetet, som härigenom skulle åläggas vederbörande, anser utskottet icke

motsvara den ökade säkerhet för övertidsersättningens beräknande, som motionärerna

avse.

Utskottet.

Motionen

II: 388.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Motionen

IT 371.

Utskottet.

Lagens tilllämpningsområde.

12 Andra lagutskottets utlåtande Nr SS.

21 §.

Herr Löfgren i Stockholm föreslår i sin motion II: 371, att böteslatituden

måtte sänkas från 10—1,000 kronor till 5—500 kronor.

Utskottet har icke ansett skäl föreligga till mildring av straffbestämmelserna

i förevarande fall.

Ikraftträdelsebestämmelsen.

I fråga om giltighetstiden för den föreslagna lagen har utskottet, såsom av

det föregående framgår, funnit sig böra förorda, att lagen göres provisorisk

med en giltighetstid av fyra år från ikraftträdandet den 1 januari 1927.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande

förslag icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick

antagas, måtte för sin del antaga följande

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag

om arbetstiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslag).

Härigenom förordnas som följer:

1 kapitlet.

Inledande bestämmelser.

1§.

1 mom. Denna lag äger, med nedan omförmälda undantag, tillämpning beträffande

arbete, som å svenskt fartyg mot betalning anställd person för fartygets

räkning eller eljest på grund av förmans uppdrag ombord å fartyget eller

annorstädes utför.

2 mom. Från lagens tillämpning undantages arbete, som utföres av

befälhavare å fartyg, å vilket utom befälhavaren minst två personer äro anställda;
förste

styrman å fartyg, varest ytterligare minst en styrman finnes;

förste maskinist å fartyg, varest ytterligare minst en maskinist finnes;

läkare och telegrafist;

person, som är anställd huvudsakligen för passagerares förplägning och

uppassning med därtill hörande rengöring och diskning eller för passagerares

räkning i övrigt;

person, tillhörande redarens familj; samt

person, vilken är anställd å fartyg av följande slag, nämligen:

a) kronan tillhörigt fartyg, om vilket Konungen icke annorlunda förordnat,

h) fiske- eller fångstfartyg, då det såsom sådant användes,

c) isbrytar- eller bärgningsfartyg, då det såsom sådant användes,

d) lustfartyg,

e) segelfartyg, med eller utan hjälpmaskin, vars bruttodräktighet icke överstiger

100 ton, samt annat fartyg, som icke äger en nettodräktighet av minst 20

ton, såvida ej Konungen om fartyg, varom nu är sagt, annorlunda förordnat.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr US.

13

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

3 mom. När synnerliga skäl därtill äro, må Konungen eller den myndighet,

åt vilken Konungen må hava uppdragit att i vissa avseenden därutinnan utöva

beslutanderätt, medgiva undantag jämväl i övrigt från tillämpningen av denna

lag.

2§.

1 mom. I denna lag förstås med Definitio
skeppstjänst:

arbete varom i 1 § 1 mom. sägs; ner m- m
sjöman:

en var som förrättar skeppstjänst, varå lagen äger tillämpning;

oavbruten gång: att icke land angöres eller eljest beröring med land äger rum

under längre tid än två timmar vid varje tillfälle;

helgdag: söndag eller här i riket bruklig helgdag;

oceanfart: fart bortom 61 grader nordlig latitud (Bergen), 11 grader västlig

longitud (Irlands västkust) och 48 grader nordlig latitud (Brest);

nordsjöfart: annan fart bortom linjen Skagen—Lindesnäs och linjen Esbjerg

—''TexeL

2 mom. Vid beräknande av arbetstid enligt denna lag skola undantagas dels

måltidsrast dels ock annat uppehåll i skeppstjänsten, försåvitt detsamma varar

minst en timme.

2 kapitlet.

Ordinarie arbetstid för sjöman å fartyg, som nyttjas å längre resa.

3 §.

I detta kapitel meddelade bestämmelser avse sjöman å fartyg, som nyttjas Vaktindelå

resa, vilken under vanliga förhållanden kräver mera än tolv timmars oav- rang.

bruten gång. Till sjöss å dylik resa skall skeppstjänst vara indelad i vakter

(skift) på allmänt brukligt sätt.

4 §.

Beträffande arbetstiden till sjöss för sjöman, vilkens skeppstjänst är indelad Ordinarie

i vakter, gäller, ar 6et*l!wi tiU

att arbetstiden icke må under två på varandra följande dygn överstiga tjugo- m°an vilkens

fyra timmar; _ _ skeppstjänst

att, i fall det för fartygets behöriga bemanning nödiga antalet styrmän upp- är indelad i

går till minst tre, arbetstiden för styrman icke må under två på varandra följande vakter.

dygn överstiga aderton timmar;

att, i fall det för fartygets behöriga

bemanning nödiga antalet maskinister

uppgår till minst tre, arbetstiden icke

må för sådan sjöman ävensom ej heller

för motormän eller smörjare under

två på varandra följande dygn överstiga

sexton timmar, dock beträffande

motormän och smörjare under förutsättning

tillika att dessas antal likaledes

uppgår till minst tre;

att, i fall det för fartygets behöriga

bemanning nödiga antalet kollämpare

eller eldare å oljeeldat ångfartyg upp
-

satt, i fall det för fartygets behöriga

bemanning nödiga antalet maskinister,

motormän, smörjare eller kollämpare

uppgår till minst tre, arbetstiden för

sådan sjöman icke må under två på

varandra följande dygn överstiga sexton

timmar;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

Ordinarie

arbetstid till

sjöss för

dagman.

Ordinarie

arbetstid till

sjöss för

kök sp er sonal.

Ordinarie

arbetstid i

hamn vid

kortare uppehåll.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

att arbetstiden för eldare å ångfartygtyg

i oceanfart eller å sådant fartyg

i nordsjöfart, vars maskinstyrka

uppgår till minst tvåhundrafemtio indikerade

hästkrafter, eller å dylikt fartyg,

som är statt i inskränktare fart

och vars maskinstyrka uppgår till

minst sexhundra indikerade hästkrafter,

icke må, i fall resan under vanliga

förhållanden kräver mera än tjugofyra

timmars oavbruten gång, under två på

varandra följande dygn överstiga sexton

timmar; samt

att a helgdag sjöman icke ma användas till annan skeppstjänst än dels vad

som erfordras för fartygets framdrivande, manövrering eller navigering dels

ock, där det kan anses inga i sjömannens åligganden, lättare rengöring eller

sadant arbete, som, enligt vad i 6 § stadgas, kan å helgdag åläggas i nämnda

paragraf avsedd personal.

(Utskottets förslag.)

går till minst tre, arbetstiden för sådan

sjöman icke må under två på varandra

följande dygn överstiga sexton timmar;
att

arbetstiden för eldare å annat än

oljeeldat ångfartyg i oceanfart eller å

sådant fartyg i nordsjöfart, vars maskinstyrka

uppgår till minst tvåhundrafemtio

indikerade hästkrafter, eller å

dylikt fartyg, som är statt i inskränktare

fart och vars maskinstyrka uppgår

till minst sexhundra indikerade

hästkrafter, icke må, i fall resan under

vanliga förhållanden kräver mera

än tjugofyra timmars oavbruten gång,

under två på varandra följande dygn

överstiga sexton timmar; samt

5 §.

Till sjöss ma sjöman, vilkens skeppstjänst icke är indelad i vakter och som ej

tillhör den i 6 § om förmäl da personal, å söckendag ej användas till skeppstjänst

mera än nio timmar och å helgdag ej till annan skeppstjänst än högst en

timmes lättare rengöringsarbete, i den mån sådant rengöringsarbete kan anses

ingå i sjömannens åligganden.

Arbetstiden till sjöss för sjöman, som i denna paragraf avses (dagman), skall

förläggas å söckendag mellan klockan 6 f. in. och klockan 8 e. m. samt å helgdag

mellan klockan 6 och klockan 9 f. m.

6 §.

Till sjöss ma sjöman, vilkens skeppstjänst icke är indelad i vakter och som är

anställd för tillsyn a provianten, för tillredning eller servering av kosten eller

för uppassning i övrigt eller för den rengöring eller diskning, som med dylikt

arbete äger samband, a söckendag icke användas till skeppstjänst mera än tolv

timmar och a helgdag ej till annan skeppstjänst än tillredning och servering

av kosten jämte tillhörande diskning ävensom nödig uppassning i övrigt samt

den lättare rengöring, som kan anses ingå i sjömannens åligganden.

Arbetstiden till sjöss för sjömän, som i denna paragraf avses (kökspersonat),

skall förläggas mellan klockan 5 f. m. och klockan 8 e. m.

7 §.

Under fartygs uppehåll i hamn må befälhavare, därest fartygets avgång

skall .äga rum senast under dygnet näst efter det, varunder fartyget ankommit

till hamnen, anordna skeppstjänsten i enlighet med de bestämmelser, som

äga tillämpning, då fartyget är till sjöss.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

15

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

8 §•

Därest fartygs uppehåll i hamn avses att vara längre, än i 7 § omförmäles,

eller skepp stjänsten vid kortare uppehåll dock ej varder anordnad så, som i

nämnda paragraf sägs, skall beträffande sjömans ordinarie arbetstid gälla,

att sjöman, som ej tillhör kökspersonalen, icke må å söckendag användas

till skeppstjänst mera än åtta, i tropikerna sju, timmar, dock att nödigt antal

sådana sjömän må under sammanlagt ytterligare högst en halv timme användas

till utförande av nödvändiga förberedelse- eller avslutningsarbeten {klargöring);
att

sjöman, som ej tillhör kökspersonalen, icke må å helgdag användas till

annan skeppstjänst än högst en timmes lättare rengöringsarbete, i den mån

sådant rengöringsarbete kan anses ingå i sjömannens åligganden;

att sjöman, som tillhör kökspersonalen, icke må å söckendag användas till

skeppstjänst mera än tolv timmar och å helgdag ej till annan skeppstjänst än

tillredning och servering av kosten jämte tillhörande diskning ävensom nödig

uppassning i övrigt samt den lättare rengöring, som kan anses ingå i sjömannens

åligganden; samt

att arbetstiden skall förläggas för sjöman, som ej tillhör kökspersonalen. å

söckendag mellan klockan 6 f. m. och klockan 6 e. m. och å helgdag mellan

klockan 6 och klockan 9 f. m., såvida ej annat överenskommes eller är i

vederbörande hamn brukligt, samt för kökspersonalen mellan klockan 5 f. m.

och klockan 7 e. m., såframt ej annat föranledes av sådan ändrad förläggning av

arbetstid, varom nyss nämnts.

För nödig vakttjänst må arbetstiden

kunna förläggas mellan klockan 6 e. m.

och klockan G f. m.; dock skall i sådant

fall antingen motsvarande fritid

vara beredd eller beredas under närmast

föregående, samma eller närmast

efterföljande helgfria dygn eller ock

ersättning utgå såsom för övertidsarbete.

Jämväl för vakttjänst å helgdag

må i stället för ersättning för övertidsarbete

kunna beredas mot vakttjänsten

svarande fritid under närmast föregående

eller närmast efterföljande helgfria

dygn.

9 §•

1 mom. Då fartyg, som nyttjas i nordsjö- eller vidsträcktare fart, ankommer

till eller avgår från hamn, må sjöman användas till skeppstjänst utöver

vad här ovan stadgats, dock icke längre tid, än att arbetstiden under två på

varandra följande dygn må utgöra högst

aderton timmar för styrman, viikens arbetstid enligt 4 § icke må överstiga

denna tid;

sexton timmar för sådan sjöman, vilkens arbetstid enligt 4 § icke må överstiga

denna tid; samt

tjugofyra timmar för annan sjöman.

2 mom. Då fartyg, som nyttjas i inskränktare fart än nordsjöfart, ankommer

till eller avgår från hamn, må sjöman användas till skeppstjänst utöver

vad här ovan stadgats, dock icke längre tid, än att arbetstiden under ett

dygn må utgöra högst

Ordinarie

arbetstid i

hamn vid

längre uppehåll.

Ordinarie

arbetstid vid

ankomst till

eller avgång

från hamn.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande Nr SS.

Ledighet

från skeppstjänsten.

Ordinarie

arbetstid för

sjöman å

fartyg med

vaktmdelning.

Ordinarie

arbetstid till

sjöss och i

hamn för

sjöman å

fartyg utan

vaktindelning.

Säkerhetstjänst

m. m.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

åtta timmar för sjöman, vilkens arbetstid enligt 4 § icke må överstiga sexton

timmar under två på varandra följande dygn; samt

tolv timmar för annan sjöman.

10 §.

Under fartygs uppehåll i hamn skall sjöman, för att få tillfälle att under

affärs- och expeditionstid gå i land, en gång i månaden åtnjuta ledighet från

skeppstjänsten för tiden efter klockan 12 middagen å dag, då affärs- och

expeditionslokaler hållas öppna, överstiger icke fartygs oavbrutna uppehåll

i hamn fyrtioåtta timmar, må dock sådan ledighet påfordras allenast, såvida

fartygets avgång därigenom icke fördröjes.

3 kapitlet.

Ordinarie arbetstid för sjöman å fartyg, som nyttjas å kortare resa.

11 §.

Nyttjas fartyg å resa, vilken under vanliga förhållanden kräver högst

tolv timmars oavbruten gång, och är skeppstjänst indelad i vakter på allmänt

brukligt sätt, skola bestämmelserna i 2 kapitlet lända till efterrättelse.

12 §.

Nyttjas fartyg å resa, vilken under vanliga förhållanden kräver högst

tolv timmars oavbruten gång, men är ej skeppstjänst indelad i vakter på allmänt

brukligt sätt, skall beträffande arbetstiden såväl till sjöss som i hamn

gälla,

att sjöman icke må användas till skeppstjänst mera än tjugofyra timmar under

två på varandra följande dygn; samt

att annan än kökspersonalen tillhörande sjöman ej heller må användas mera

än sextiotre timmar i veckan.

Vad i 10 § sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande sjöman å fartyg,

som i denna paragraf avses.

4 kapitlet.

Säkerhetstjänst och övertidsarbete m. m.

13 §.

Utan hinder av vad här ovan stadgats må sjöman användas till skeppstjänst,

då fråga är om:

a) skeppstjänst, som med hänsyn till säkerheten för fartyg, liv eller gods

eller till fartygs navigering eller manövrering till sjöss nödvändigt måste utföras

å annan tid, än sjömannen eljest har att förrätta skeppstjänst;

b) skeppstjänst, som erfordras för lämnande av hjälp, varom i 34 a, 223

eller 223 a § sjölagen sägs;

c) deltagande i sådana övningar med bärgnings- och eldsläckningsredskap,

som i enlighet med vad därom särskilt stadgas varda anställda;

d) askhissning till sjöss; samt d) askhissning till sjöss;

e) skeppstjänst, som föranledes där- e) skeppstjänst, som föranledes där
av,

att besättningen blivit under pågå- av, att besättningen blivit under pågående

resa förminskad. ende resa förminskad; samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

IT

(Kungl. Maj:ts förslag.)

För skeppstjänst, som sjöman utför

på grund av bestämmelserna i denna

paragraf, är han, såvitt ej annat överenskommits,

icke berättigad till ersättning

i vidare mån, än i 23 § sjömanslagen

sägs.

(Utskottets förslag.)

f) nödig vakttjänst i hamn.

För skeppstjänst, som sjöman utför

på grund av bestämmelserna under a)

—e) här ovan, är han, såvitt ej annat

överenskommits, icke berättigad till

ersättning i vidare mån, än i 23 § sjömanslagen

sägs.

För under f) omförmäld vakttjänst,

som förrättas å annan tid än under ordinarie

arbetstid, skall antingen motsvarande

fritid vara beredd eller beredas

under samma dygn eller närmast

föregående eller efterföljande helgfria

dygn eller ock ersättning utgå såsom

för övertidsarbete.

14 §.

Sjöman vare, med de begränsningar som angivas i 15 §, pliktig att i större Övertidsutsträckning

och å andra tider, än i 2 och 3 kapitlen sägs, mot ersättning ut- arbete.

föra jämväl annan än i 13 § omförmäld skeppstjänst (övertidsarbete).

övertidsarbete, som erfordras för vidtagande av åtgärd, som blivit påbjuden

av myndighet i hamn och som måste företagas å tid, då sjöman eljest endast

må användas till skeppstjänst, som i 13 § omförmäles, skall icke vara underkastat

de i 15 § angivna begränsningar, men skall ersättning enligt 16 § utgå

därför.

15 §.

1 mom. Å fartyg, där skeppstjänst är indelad i vakter på allmänt bruk- Begränsning

ligt sätt, må till sjöss eller under dygn, då fartyg ankommer till eller av
går

från hamn, övertidsarbete icke åläggas sjöman, såvida tiden för hans

skeppstjänst därigenom skulle under två på varandra följande dygn med mera

än sex timmar överskjuta den ordinarie arbetstiden.

2 mom. Befinner sig fartyg, där skeppstjänst är indelad i vakter på allmänt

brukligt sätt, i hamn, må sjöman icke användas till övertidsarbete

å söckeyidag, därest tiden för sjömannens skeppstjänst därigenom skulle antingen

överstiga den ordinarie arbetstiden för samma dygn med mera än sex

timmar eller under två på varandra följande dygn uppgå till mera än tjugoåtta

timmar; samt

å helgdag, därest sjömannens skeppstjänst under samma dag därigenom

skulle överstiga åtta, i tropikerna sju, timmar.

Till övertidsarbete för annan lastning eller lossning än sådan, som avser

passagerares effekter eller post eller gods, vars lastning eller lossning ej kan

utan fara för godset uppskjutas, må sjöman ej användas å helgdag eller oftare

än varannan dag, såframt icke övertidsarbetet erfordras för att fartygets avgång

ej må avsevärt fördröjas.

3 mom. Å fartyg, där skeppstjänst icke är indelad i vakter på allmänt

brukligt sätt, må sjöman icke användas till övertidsarbete, därest den tid,

varunder han såväl i hamn som till sjöss utför skeppstjänst, därigenom skulle

under två på varandra följande dygn överstiga trettio timmar.

■I mom. Till övertidsarbete må sjöman icke användas mera än aderton timmar

i veckan.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 9 sand. 2 avd. 20 höft. (Nr 23.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

Ersättning

för Övertidsarbete
-

Ogiltigt avtal.

Övertids
journal.

Lagen tillgänglig

ombord.

Tillsyn å

lagens efterlevnad.

Straff
bestämmel
ser.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

16 §.

Ersättning för övertidsarbete skall, för timme beräknat, utgöra, när arbetet

utföres å söckendag, minst en etthundrafemtiondel och, när arbetet utföres å

helgdag, minst en sjuttiofemtedel av sjömannens kontanta månadslön, oberäknat

kostpenningar eller däremot svarande ersättning.

Har sjöman någon dag mera än två Har sjöman någon dag mera än två

timmar använts till övertidsarbete, be- timmar använts till övertidsarbete, be
-

stående av lastning eller lossning,

skall, därest han under närmast följande

dag eller dagar användes för enahanda

arbete, sjömannen för det å sistberörda

dag eller dagar utförda övertidsarbete

av sådan art utfå ersättning

efter den för övertidsarbete å helgdag

stadgade beräkningsgrund, ändock att

arbetet utförts å söckendag.

stående uti hanterande av last vid lastning

eller lossning, skall, därest han

under närmast följande dag eller dagar

användes för enahanda arbete, sjömannen

för det å sistberörda dag eller dagar

utförda övertidsarbete av sådan

art utfå ersättning efter den för övertidsarbete

å helgdag stadgade beräkningsgrund,

ändock att arbetet utförts

å söckendag.

Ersättningen skall beräknas särskilt för varje tillfälle övertidsarbete utföres.

För varje påbörjad halvtimme betalas ersättning såsom för halvtimme.

5 kapitlet.

Övriga bestämmelser
-

17 §.

. Innehåller avtal om skeppstjänst villkor stridande mot denna lag, vare det

villkor utan verkan.

18 §.

För varje dag, varunder övertidsarbete förekommer, åligger det befälhavaren

att senast nästföljande dag härom göra anteckning i särskild övertidsjournal,

upprättad enligt formulär, som fastställes av fartygsinspektionens

chefsmyndighet.

Ej må någon, vars rätt är därav beroende, förvägras att om övertidsjournals

innehåll undfå nödig kännedom och att därav taga skriftligt utdrag.

Övertidsjournal skall av redaren förvaras minst två år efter dess avslutning.

19 §-

Befälhavare skall tillse, att ett exemplar av denna lag finnes tillgängligt ombord

å fartyget.

20 §.

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av fartygsinspektionens tillsynsorgan;

och skall i övrigt beträffande tillsynen i tillämpliga delar lända till

efterrättelse vad i 1, 6 och 7 kapitlen lagen den 16 oktober 1914 (nr 349) om

tillsyn å fartyg finnes stadgat.

Närmare föreskrifter angående tillsynens utövande meddelas av Konungen.

21 §.

Befälhavare, som använder sjöman till skeppstjänst i strid mot vad i denna

lag stadgas eller som bryter mot bestämmelsen i 10 §, straffes med böter från

och med tio till och med ettusen kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

19

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lika med befälhavare straffes redare, där förseelsen visas hava skett med

hans vetskap och vilja.

22 §.

Bryter befälhavare eller redare mot bestämmelse, som är meddelad i 18 §, Straff bestraffes

med böter från och med fem till och med femhundra kronor. stämmelse.

23 §.

Har befälhavare, sig eller annan till nytta eller att därmed skada göra, Strafffört

falsk övertidsjournal eller övertidsjournalen ändrat eller förstört, undan- bestämmelstuckit

eller oläslig gjort, straffes med böter från och med fem till och med

femhundra kronor eller fängelse i högst sex månader.

Har redare gjort sig skyldig till förseelse, som nu sagts, eller visas sådan

av befälhavaren begången förseelse hava skett med redarens vetskap och vilja,

vare han förfallen till enahanda ansvar.

24 §.

Åsidosätter befälhavare den skyldighet, som enligt 19 § åligger honom, sträf- Strafffes

med böter från och med fem till och med etthundra kronor. ’ bestämmel
se.

25 §.

Allmän åklagare åligger att tala å förseelse, varom i denna lag sägs. Åtal.

26 §.

Om domstol i tvistemål; som bör bedömas efter denna lag, skall vad i 86—- Laga dom88

§§ sjömanslagen stadgas äga motsvarande tillämpning. sto1 * tviste
mål.

27 §.

Om domstol i mål rörande förseelse, varom i denna lag sägs, skall vad i 89 § Laga domsjömanslagen

stadgas äga motsvarande tillämpning. stol i brott
mål.

28 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan och skola vid bristande Bötestillgang

till deras fulla gäldande förvandlas enligt allmänna strafflagen. förvandling

_ m. in.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1927.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1927 samt gäller till och med den

31 december 1930; skolande dels beträffande

sådan under tiden för lagens

giltighet begången förseelse, som avses

i 21—24 §§, dels ock i fråga om domstol

i tvistemål, som bör bedömas efter

denna lag, vad i lagen är stadgat fortfara

att gälla även efter sistnämnda

dag.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Vederbörande myndighet äger att

jämväl innan denna lag trätt i kraft

meddela undantag, som avses i 1 § 3

mom.

Eftergift, som med stöd av lagen den

24 oktober 1919 om arbetstiden å

svenska fartyg beviljats utan begränsning

till viss tid, skall, i den mån vederbörande

myndighet ej annorlunda

bestämmer, fortfarande tillsvidare äga

giltighet.

B) att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa,

det täcktes Kungl. Maj:t låta verkställa utredning rörande

lämpligheten av det i herr Lindleys motion nr 250 i

första kammaren framförda spörsmålet om sådan ändring av

bestämmelserna i sjöarbetstidslagen, att sjöman å fartyg utan

vaktindelning till skydd för överansträngning beredes viss sammanhängande

vilotid under varje dygn, ävensom för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda;

C) att motionerna nr 250, 256, 263 och 266 i första kammaren

samt nr 371, 387, 388 och 391 i andra kammaren, i den mån

de icke blivit besvarade genom vad utskottet ovan hemställt,

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 29 april 1926.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, von Kock, Sigfrid Hansson, greve

Spens, von Stockenström, Thorberg*, Martin Svensson* och Åkerberg;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar*, Öberg, Hagman, Magnusson

i Skövde*, Ödström, Johanson i Stockholm*, Holmström i Stockholm och Lindgren i

Dingelvik*.

'') Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

21

Reservationer:

I fråga om utskottets hemställan under punkt A).

1) av herrar greve Spens, Martin Svensson och Magnusson i Skövde, vilka

ansett, att utskottet, i anslutning till de av herrar von Sydow m. fl. och Lindman

m. fl. i ämnet väckta motionerna, bort hemställa om avslag å propositionen

;

2) av herrar Sigfrid Hansson, Thorherg, Åkerberg, Magnusson i Kalmar.

Hagman, Johanson i Stockholm och Holmström i Stockholm, vilka anfört:

»Resultatet av den av kommerskollegium verkställda utredningen angående

sjöarbetstidslagens verkningar giver vid handen, att denna lag, utan att ha vållat

rederinäringen några större olägenheter, tillförsäkrat sjöfolket så betydelsefulla

lättnader i arbets- och levnadsvillkoren, att ett definitivt fastställande

av densamma vore synnerligen välbetänkt. Denna lag har liksom den

allmänna arbetstidslagen tillämpats mer än sex år, en tidsperiod, som på goda

grunder torde kunna anses tillräcklig för ett bedömande av lagstiftningens

ändamålsenlighet. En ytterligare utsträckning av försökstiden kan knappast

anses vara sakligt motiverad och lär väl inte komma att få någon betydelse

för dem, som önska göra nya erfarenhetsrön. Det är visserligen sant, att denna

lag är behäftad med icke oväsentliga brister, vilka dock äro av den art att

sjöfolket framför allt har anledning att beklaga sig över dem, men i den mån

det blir möjligt att förbättra lagen, torde detta kunna ske lika lätt om den

nu erhåller definitiv giltighet som om den endast förlänas provisorisk karaktär.

Mot de av Kungl. Maj:t föreslagna lagändringarna ha vi intet att erinra.

Beträffande den av herr Bindley i motionen 1:250 föreslagna ändrade lydelsen

av 12 § andra stycket förena vi oss med utskottet i dess hemställan om

skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om utredning.

På grund av vad vi sålunda anfört, få vi hemställa,

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

»

Beträffande utskottets hemställan under punkt B.

av greve Spens, som med instämmande av herr Martin Svensson yrkat avslag

å utskottets hemställan om skrivelse samt till stöd för detta yrkande

anfört följande:

»Utskottets ifrågavarande skrivelseförslag grundar sig på de i herr Lindleys

motion nr 250 i första kammaren lämnade uppgifter, att Kungl. Kommerskollegium

med stöd av nu gällande och av utskottet till provisorisk förnyelse

föreslagna bestämmelser i sjöarbetstidslagen skulle hava medgivit bolag, som

idkar pråmtrafik, rätt att av sina pråmskeppare uttaga under två på varandra

följande dygn 30 timmars styrtid i följd, inberäknat övertidsarbete — med

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra lagutskottets utlåtande Nr 23.

undantag dock av 2 timmars uppehåll efter 12 timmar — samt att på sådant

sätt under 4 veckor i följd uttaga av skepparna 252 timmars ordinarie arbete

och 72 timmars övertidsarbete. Å Mälaren lära skepparna enligt uppgift i

samma motion få under ett och samma dygn hava till och med 14 timmars

styrtid. Enligt vad jag inhämtat från transportaktiebolaget i Stockholm lär

emellertid ovannämnda långa styrtid icke hava uttagits i den utsträckning,

som ovan nämnts, annat än möjligen i något enstaka undantagsfall. Tillstånd

att uttaga nyssnämnda arbetstid under fyra veckor har meddelats av Kungl.

Maj:t i dispensväg och icke av Kommerskollegium.

Tydligt är, att säregna förhållanden vidlåda denna pråmtrafik i inre farvatten.

Dess art nödvändiggör, att arbetstiden får uttagas i vissa perioder.

Under en avsevärd tid är skepparens arbete begränsat till att endast hava

tillsyn över pråmen. Att tjänstgöringen icke kan betecknas som ansträngande

torde framgå därav, att sammanlagda arbetstiden under tiden juni—november

1924 för styrning, stussning, tillsyn under lastning eller lossning ävensom

lämpning av last enligt uppgjord statistik lär hava utgjort i genomsnitt 6.37

timmar per dag och skeppare. Att skepparna icke heller taga skada till sin

hälsa synes framgå därav, att medelåldern hos desamma för närvarande utgör

52 */2 år, samt att deras anställningstid i medeltal utgör 17.8 år.

Redan genom den begränsning, som hittills skett, av arbetstiden till visst

antal timmar under fyra veckor lär det hava visat sig ytterst svårt att få

pråmtrafiken ekonomiskt bärig. Genom ytterligare inskränkning av arbetstiden

skulle även andra svårigheter uppstå. Det torde då bliva nödvändigt att

utöka pråmbesättningen med en man. Kajutorna skulle då behöva utvidgas

för att bliva godkända för två män. Därigenom skulle dels inkräktning ske

på lastutrymmet och dels skepparna berövas tillfälle att, såsom nu vanligen

lär ske, å pråmarna medhava sina hustrur, vilka laga mat åt dem. Med stor

sannolikhet kunna kraftiga protester mot sådan ändring motses från nuvarande

skepparkår.»

Stockholm 1926. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

i161328

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:220 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om arbetstiden å svenska fartyg s. 11 i texten