Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 50

1926-05-14 · 39 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1926:50, Bankoutskottets utlåtande Nr 50

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

1

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1926 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. ]Haj:ts proposition angående inordnande

i statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. under ändrat namn av statens pensionsanstalt

av vissa grupper av befattningshavare jämte i

ämnet väckta motio7ier.

Under elfte huvudtiteln av den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen

hade Kungl. Maj:t, i avbidan på propositioner i vederbörande

ämnen, under nedannämnda punkter föreslagit riksdagen:

under punkt 12: att i riksstaten beräkna det ordinarie förslagsanslaget

till statens andel i kostnaden för pensionering av lasarettsläkare till 15,000

kronor;

under punkt 14: att i riksstaten under elfte huvudtiteln beräkna ett ordinarie

anslag av 157,276 kronor till bidrag till pensionering av änkor och barn

efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m.; samt

under punkt 16: att i riksstaten för budgetåret 1926—1927 under elfte

huvudtiteln såsom bidrag till kostnaderna för pensionering av dövstumlärare

m. fl. beräkna ett ordinarie förslagsanslag å 55,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 25 februari

1926 dagtecknad proposition nr 198, som hänvisats till bankoutskottet,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl.

må erhålla ändrat namn av statens pensionsanstalt;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för beredande av rätt till delaktighet i

nämnda pensionsanstalt för de av föredragande departementschefen i ovanberörda

statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden för den 25 februari 1926

därtill förordade grupper av befattningshavare vidtaga ändring av det för

pensionsanstalten gällande reglementet i huvudsaklig överensstämmelse med

ett såsom bilaga till samma statsrådsprotokoll fogat förslag;

dels, med uteslutande ur riksstaten av det under elfte huvudtiteln uppBihang

till riksdagens protokoll 1926. 8 saml. 34 käft. (År 50.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Banhoutshottets utlåtande Nr 50.

förda ordinarie förslagsanslaget till statens andel i kostnaden för pensionering

av lasarettsläkare, under samma huvudtitel och rubriken: statens andel

i kostnaden för pensionering av vissa överåriga lasarettsläkare uppföra ett

ordinarie förslagsanslag av 15,000 kronor;

dels i riksstaten med oförändrat belopp uppföra det nu under nämnda

huvudtitel upptagna ordinarie anslaget till bidrag till pensionering av änkor

och barn efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. in.

å 157,276 kronor;

dels och, med uteslutande ur riksstaten av det under elfte huvudtiteln och

rubriken: bidrag till kostnaderna för pensionering av dövstumlärare in. fl.

upptagna ordinarie förslagsanslaget, under samma huvudtitel och rubriken:

bidrag till kostnaderna för pensionering av vissa i statens pensionsanstalt

inordnade grupper av befattningshavare uppföra ett extra förslagsanslag av

43,000 kronor.

Nyssnämnda förslag till ändringar i reglementet för statens pensionsanstalt

är såsom bilaga fogat vid detta utlåtande.

Till utskottet hava hänvisats följande i anledning av propositionen väckta

motioner, nämligen

a) två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren under

nr 285 av herr AImhvist och den andra inom andra kammaren under nr

413 av herr Bengtsson i Norup, i vilka hemställts, »att riksdagen måtte, vid

behandlingen av frågan om inordnande i statens anstalt för pensionering

av folkskollärare in. fl. av vissa grupper av befattningshavare, besluta sådana

ändringar i anstaltens reglemente, som möjliggöra, för erhållande av

erforderlig tjänstgöringstid, en sammanräkning av dels lärartjänstgöring vid

olika skolor dels, beträffande folkhögskolorna, lärarinne- och husmoderstjänstgöring

vid dessa skolor»; samt

b) en inom första kammaren av herr Österström, väckt motion nr 288,

vari yrkats

dels att riksdagen ville med ändring av vad som i Kungl. Maj:ts proposition

föreslagits bestämma, att pensionsunderlagen för föreståndare, lärare

och lärarinnor vid dövstumskolorna skola utgöras av 3A utav utgående löner,

dock högst 6,000 kronor och att vissa i reglementet för dövstumlärarnas

pensionsanstalt intagna övergångsstadganden alltjämt må få äga giltighet,

dels och att riksdagen ville besluta, att delaktighet i statens pensionsanstalt

måtte beredas även dövstumpastorer, med tjänsten såsom uteslutande

sysselsättning för dem själva, samt för deras änkor och barn och att med

hänsyn tagen till i motionen angivna för dövstumpastorer utgående löner

pension måtte beredas dem efter enahanda grunder som dövstumlärare.

Beträffande motiveringen till såväl propositionen som motionerna tillåter

sig utskottet att, i den mån redogörelse här nedan ej lämnas, hänvisa till

desamma.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Hankoutskottets utlåtande Nr 50.

3

Kungl. Maj:ts föreliggande proposition innefattar förslag i följande ämnen,

nämligen:

beredande av pensionsrätt åt befattningshavare vid vissa vårdanstalter,

förbättring av lasarettsläkares pensioner och beredande av pensionsrätt åt

läkare vid tuberkulossjukhus,

indragning av lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa,

indragning av dövstumlärarnas pensionsanstalt,

beredande av pensionsrätt åt lärare vid fortsättningsskolor och anstalter

för yrkesundervisning.

Da dessa pensionsfrågor ansetts böra lösas därigenom, att ifrågavarande

grupper av befattningshavare, respektive änkor och barn efter befattningshavare

få pensionsrätt i statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl., varigenom anstaltens verksamhetsområde skulle utsträckas till nya

viktiga grupper, har det synts lämpligt att anstaltens benämning ändras till

statens pensionsanstalt.

Den 14 januari 1921 uppdrog Kungl. Maj:t åt sakkunniga inom ecklesia- Pensionsrätt

stikdepartementet för utredning av vissa pensionsfrågor att tillsammans med ^gshavare

statens fattigvardsinspektör verkställa utredning i fråga om pensionering av vid vissa vårdmanliga

föreståndare vid av staten, landsting, kommun eller annan samfäl- anstalterlikhet

inrättad anstalt för vård av fattiga, sjuka, barn eller åldringar eller

för sådant ändamål, som omförmäles i 33 § i lagen om fattigvården den

14 juni 1918, eller ock vid stiftelse av allmännyttig natur, som idkar dylik

vård, ävensom beträffande i vad mån annan befattningshavare vid ifrågavarande

anstalter och kommunernas fattigvård i övrigt må bliva delaktig

av pension genom statens försorg. De sakkunniga avgåvo yttrande och förslag

i ämnet den 10 december 1921 samt, med anledning av mot detta förslag

gjorda erinringar, nytt förslag den 13 december 1922. Det förra avsåg

samtliga fast anställda befattningshavare vid dessa anstalter, det senare endast

föreståndare och föreståndarinnor.

I anledning av inom riksdagen väckta motioner anhöll 1925 års riksdag

(skrivelse nr 133), att Kungl. Maj.t måtte taga under övervägande frågan

om utsträckt pensionsrätt för befattningshavare inom fattigvård och barnavård

samt efter den ytterligare utredning, som kunde finnas erforderlig, för

riksdagen framlägga det förslag, vartill omständigheterna kunde föranleda.

Riksdagen framhöll, att det såväl ur statsfinansiell synpunkt som med hänsyn

till organisatoriska förhållanden syntes försiktigast att ej utsträcka

pensioneringen till andra befattningshavare vid dessa anstalter än föreståndare

och föreståndarinnor.

Efter erhållet bemyndigande tillkallade chefen för socialdepartementet en

sakkunnig att biträda med den av riksdagen begärda utredningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Den sakkun- Den sakkunniges förslag bereder pensionsrätt i statens pensionsanstalt åt

niges förslag. förestån(jare, föreståndarinnor vid av staten, landsting, kommun eller annan

samfällighet anordnad anstalt för vård av fattiga, sjuka, invalider, barn eller

åldringar.

De särskilda bestämmelser, som skulle gälla för dessa befattningshavare,

innehålla i huvudpunkterna följande.

Då minimiårsavlöning icke fastställts för dessa befattningar genom författning,

skulle de enligt § 5 regleras av statsmyndighet, innan de kunde

förenas med pensionsrätt. Sådan reglering anses ej erforderlig beträffande

befattning vid vårdanstalt, som anordnats av stat, landsting eller stad, som

icke deltager i landsting.

Tjänstepensionsunderlaget bestämmes av pensionsanstalten enligt de grunder,

som i allmänhet gälla ifråga om enligt § 5 reglerade befattningar. Huvudbestämmelsen

är, att pensionsunderlaget ej får överstiga 2/s av den fastställda

minimiårsavlöningen i högsta lönegraden.

Familjepensionsunderlaget är 300 kronor + 20 procent av tj änstepensionsunderlaget.

Pensionsåldern är 65 år för män och 62 år för kvinnor.

För hel pension fordras 30 tjänstår. Om tjänstårens antal är lägre, bestämmes

den avkortade pensionen efter försäkringsteknisk beräkning, vilket

medför en starkare avkortning än om den skedde i förhållande till tjänstårens

antal.

Tillstånd att kvarstå i tjänsten efter uppnådd pensionsålder må ej av

huvudmannen beviljas, med mindre socialstyrelsen därtill lämnat sitt medgivande.

Det må ej lämnas för mer än ett år i sänder och icke i något

fall utsträckas utöver 5 år efter uppnådd pensionsålder.

Den, som uppnått en ålder, som med högst 5 år understiger pensionsåldern,

och som i följd av försvagad hälsa eller minskad arbetsförmåga

avgår från sin befattning, erhåller pension som beräknas försäkringstekniskt.

Befattningshavares familjepensionsavgift är enligt förslaget 20 procent av

familjepensionsunderlaget för man och 1 procent för kvinna; dessa avgifter

beräknas vara fullt tillräckliga. Den erforderliga tjänstepensionsavgiften

beräknas vara 14 procent av tj änstepensionsunderlaget.

Beträffande engångsavgifter för retroaktiv tillämpning av pensionsanstaltens

reglemente har den sakkunnige föreslagit att staten — i anslutning till

vad som tidigare skett i liknande fall — skulle, under förutsättning att befattning

regleras före ingången av år 1928, efterskänka hälften av den engångskostnad,

som eljest skulle drabba huvudmannen. Något statsbidrag

till befattningshavarens engångsavgift skulle däremot ej utgå.

Myndig- Över den sakkunniges förslag hava yttranden avgivits av statskontoret,

yttranden socialstyrelsen, pensionsanstaltens styrelse och statens fattigvårdsinspektör,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Banlcoutsfcottets utlåtande Nr 50.

o

vilka samtliga tillstyrkt förslaget dock med vissa ändringar. Dessa avse

huvudsakligen följande punkter.

1) Bland vårdanstalterna böra medtagas även anstalter för alkoholistvård.

Detta föreslås av socialstyrelsen och statens fattigvårdsinspektör.

2) Bestämmelserna böra omfatta även stiftelse av allmännyttig natur, som

utövar nu ifrågavarande vårdverksamhet. Detta förordas av statskontoret och

statens fattigvårdsinspektör, som påpeka att husmoder vid sådan stiftelse kan

få pensionsrätt enligt § 60 i reglementet.

3) Statskontoret och pensionsanstaltens styrelse föreslå, att husmoder vid

dessa vårdanstalter och stiftelser flyttas från § 60 till den §, som kommer

att omfatta föreståndare och föreståndarinnor och att även husmödrar

vid sådana vårdanstalter, som nu icke äro nämnda i § 60 c), få pensionsrätt.

4) Pensionsanstaltens styrelse förordar, att pensionsåldern för föreståndarinnor

bör vara 60 år liksom den nu är för husmödrar. Statens fattigvårdsinspektör

understryker även kraftigt, att pensionsåldern ej må sättas högre än 60

år i betraktande av det slitande arbete, som åligger dessa befattningshavare.

5) Socialstyrelsen uttalar den uppfattningen, att fråga om anstånd med avgång

efter uppnådd pensionsålder bör beträffande befattningshavare vid alkoholistanstalt

avgöras av socialstyrelsen, men beträffande andra anstalter av

vederbörande länsstyrelse. Statens fattigvårdsinspektör anser, att prövningen

bör överlämnas till honom efter hörande av vederbörande fattigvårds- och

bamavårdskonsulenter, enär han med sin kännedom om förhållanden på anstaltsvårdens

område bäst torde kunna bedöma dessa ofta ömtåliga frågor.

6) Pensionsanstaltens styrelse föreslår, att tjänstepensionsavgiften bestämmes

till 5 procent för befattningshavare samt för landsting eller kommun,

men till 9 procent för annan huvudman. Statens fattigvårdsinspektör påpekar,

att åtskilliga föreståndarinnor (såsom husmödrar) hos andra huvudmän

än landsting eller kommun intagits i pensionsanstalten enligt kap. VI

mot lägre avgifter av huvudmännen än enligt förslaget.

7) Statens fattigvårdsinspektör gör anmärkning mot bestämmelsen, att

minskning av huvudmans engångsavgift ej får ske, med mindre befattningen

reglerats och anmälts för pensionsanstalten före utgången av år 1927.

Han föreslår tidsfristens utsträckande till åtminstone två år.

Departementschefen har funnit önskvärt, att denna pensionsfråga löses i Departenära

anslutning till den sakkunniges förslag. I fråga om de anmärkningar, mentsche£e

som av de hörda myndigheterna framställts mot förslaget, har departementschefen

anslutit sig till vad som ovan refererats under punkterna 1), 2), 4)

och 7).

Beträffande punkt 3) ansluter sig departementschefen till statskontorets förslag,

att husmödrar vid alla de vårdanstalter, vilkas föreståndare och före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 50.

ståndarinnor avses av förslaget (även vid dem som nu icke nämnas i § 60 c),

skola erhålla pensionsrätt. Detsamma synes böra gälla om sjuksköterskor.

Vad angår punkt 5), biträder departementschefen socialstyrelsens mening

med den modifikation, att det bör föreskrivas, att länsstyrelsen skall inhämta

yttrande av statens inspektör för fattigvård och barnavård.

Vad angår punkt 6), anser departementschefen, att tjänstepensionsavgiften

bör bestämmas till 5 procent för såväl befattningshavare som huvudman,

vilket överensstämmer med vad som redan gäller i fråga om husmoderbefattningar.

I olikhet med den sakkunnige anser departementschefen, att alla befattningar

böra regleras, innan de förenas med pensionsrätt.

Det synes departementschefen lämpligt, att ifrågavarande föreståndare och

föreståndarinnor inordnas i reglementets kap. VI, dit husmödrarna nu höra.

Bestämmelserna hava ansetts höra träda i kraft den 1 januari 1927.

Antalet befattningshavare, som kunna komma att omfattas av den föreslagna

pensioneringen, har beräknats till 210. Under första tillämpningsåret

kommer statens bidrag till deras pensionsavgifter att uppgå till 4,000 kronor

och statens ränta på de efterskänkta engångsavgifterna till 8,000 kronor, allt

under förutsättning att alla dessa befattningshavare genast omfattas av pensioneringen.

Beträffande frågan, huruvida de föreslagna pensionsunderlagen böra med

avseende å de tilläggsförmåner, som därå borde få åtnjutas, betraktas såsom

nyreglerade eller oreglerade, har departementschefen i likhet med den sakkunnige

ansett pensionerna vara att anse såsom nyreglerade. Till stöd härför

har departementschefen anfört följande:

»Nu ifrågavarande befattningars avlöningsförmåner komma att regleras

enligt § 5 för beredande av pensionsrätt i statsanstalten. Det bör alltså kunna

antagas, att avlöningarna avvägas efter nuvarande förhållanden. Pensionsanstalten

äger att bestämma pensionsunderlaget efter den reglerade lönen,

dock med iakttagande att det icke blir högre, än att det står i skäligt förhållande

till pensionsunderlaget för jämförlig befattning i statens tjänst

eller med pensionsrätt i anstalten. Vid denna jämförelse bör pensionsanstalten

taga hänsyn till om pensionen i den tjänst varmed jämförelsen göres

är oreglerad, och vara oförhindrad att sätta pensionsunderlaget lika med denna

tjänsts pensionsunderlag, ökat med författningsenligt pensionstillägg och

pensionsförhöjning, därest den nyreglerade befattningens avlöningsförmåner äro

så höga, att de motsvara det sålunda bestämda pensionsunderlaget. Huvudmannen

kan alltså genom att vid befattningens reglering bestämma avlöningen

tillräckligt hög bereda befattningshavaren pension, som svarar mot

den pension, jämte eventuellt pensionstillägg och pensionsförhöjning, som

tillkommer innehavaren av jämförlig befattning i statens tjänst eller med

pensionsrätt i statsanstalten. Pensionen är därför att betrakta som reglerad,

även om densamma icke blir så hög, som nu sades, därför att huvudmannen

reglerar avlöningen till lägre belopp än som gäller för jämförlig befattningshavare

i ett nyreglerat statens verk.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Pensionering av lasarettsläkare handhaves för närvarande av lasarettsläkarnas

pensionskassa, vars reglemente fastställts den 13 november 1903 och som

började sin verksamhet den 1 januari 1904.

Pensionsåldern är 65 år. Pensionen är 4,000 kronor, oberoende av

tjänstårens antal. Vid avgång i förtid på grund av sjukdom eller försvagad

hälsa utgår avkortad pension. Rätt till familjepension finnes icke. Kassan

förvaltas av styrelsen för statens pensionsanstalt. Samtidigt med fastställandet

av kassans reglemente utfärdades en kungörelse, enligt vilken lasarettsläkare,

som den 1 januari 1904 var mer än 45 år gammal och därför

icke berättigad till inträde i kassan, under vissa villkor erhöll rätt till en

pension vid 65 års ålder av 3,000 kronor, därav 1,500 kronor skulle betalas

av vederbörande landsting eller stad och 1,500 kronor av staten.

Svenska lasarettsläkarföreningen har år 1921 gjort framställning, att bättre

pensioner måtte beredas lasarettsläkama, därigenom att de finge pensionsrätt

i statens pensionsanstalt, svarande mot ett tjänstepensionsunderlag av 6,000

kronor och ett familjepensionsunderlag av 1,500 kronor. Lasarettsläkarnas

pensionskassa skulle enligt föreningens hemställan indragas i pensionsanstalten

och dess överskott tillgodoräknas delägarna till bestridande av engångsavgiften

för familjepensioneringen.

Svenska sanatorieläkarföreningen hemställde samma år om pensionsrätt i

statens pensionsanstalt åt överläkarna vid samtliga av landsting och städer

— med undantag av Stockholm och Göteborg — underhållna vårdanstalter

för lungtuberkulösa, vilka äro underställda tuberkulossjukhusstadgan, ävensom

överläkaren vid svenska livförsäkringsbolags sauatorieförenings sanatorium.

Föreningen föreslog samma pensionsunderlag som de av lasarettsläkarföreningen

föreslagna.

Över dessa ansökningar hava yttranden avgivits av åtskilliga myndigheter.

På uppdrag av chefen för socialdepartementet har ovannämnde sakkunnige

utarbetat förslag till ordnande av dessa pensionsfrågor. Detta förslags huvudbestämmelser

äro följande.

Lasarettsläkarnas pensionskassa indrages den 1 januari 1927 i statens

pensionsanstalt, som övertager dess tillgångar och förbindelser till pensionärer

och delägare. Om delägare före den 1 juli 1927 anmäler sig vilja

kvarstå vid pensionsrätt enligt kassans reglemente, bibehåller han sina

rättigheter och skyldigheter enligt detsamma, dock med viss höjning av

pensionen, motsvarande hans beräknade andel i kassans överskott.

Kassans delägare, som icke gorå sådan anmälan, få pensionsrätt för sig

och sina efterlevande enligt särskilda bestämmelser i pensionsanstaltens reglemente.

Pensionsrätt i statsanstalten enligt dessa bestämmelser beredes jämväl

åt följande befattningshavare:

a) den som efter utgången av år 1926 av Kungl. Maj.t utnämnes till

tjänst, vilken skulle medfört delaktighet i lasarettsläkarnas pensionskassa,

Förbättrad

pensionering

av lasarettsläkare

samt

pensionsrätt

åt tuberkulosläkare.

Den sakkunniges

förslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 50.

Departe
mentschefen.

b) av Kungl. Maj:t utnämnd överläkare vid statsunderstödd vårdanstalt,

som avses i stadgan om tuberkulossjukhus och som äges samt helt eller

delvis underhålles av landsting eller stad, som icke deltager i landsting,

c) överläkare vid sanatorium, som äges av svenska livförsäkringsbolags

sanatorieförening.

Undantagna äro dock läkarna vid de kommunala sjukvårdsinrättningarna

i Stockholm och Göteborg, vid Stockholms stads och läns sjukhus, vid

sjukhusen i Uppsala och Lund ävensom överläkarna vid av Stockholms

stad eller Göteborgs stad underhållna vårdanstalter för lungtuberkulösa och

vid de sanatorier, som ägas av Konung Oscar II:s jubileumsfond.

För i a) eller b) nämnd läkarbefattning fordras icke någon reglering enligt

§ 5 av anstaltens reglemente. Däremot fordras sådan reglering beträffande

den i c) omförmälda befattningen.

Tjänstepensionsunderlaget föreslås till 6,000 kronor för i a) eller b) nämnd befattning.

För den i c) nämnda befattningen bestämmes det enligt för statsanstalten

vanliga regler beträffande enligt § 5 reglerade befattningar, dock

högst till 6,000 kronor.

Familjepensionsunderlaget är 300 kronor + 20 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Pensionsåldern är 65 år för man och 62 år för kvinna. För hel pension

fordras 30 tjänstår. Vid mindre antal tjänstår avkortas pensionen enligt

försäkringsteknisk beräkning.

Anstånd med avgång efter uppnådd pensionsålder må ej lämnas av huvudmannen

utan medicinalstyrelsens medgivande.

Den som uppnått en ålder, som med högst 5 år understiger pensionsåldern,

och på grund av försvagad hälsa eller minskad arbetsförmåga avgår

från sin befattning, erhåller pension, som beräknas försäkringstekniskt.

Befattningshavares familj epensionsavgift är 20 procent (1 procent för

kvinna) av familjepensionsunderlaget. Denna avgift beräknas vara fullt tillräcklig.

Hans tjänstepensionsavgift är 6 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Huvudmannens avgift är 4 procent av detsamma; dock är den dubbelt

så stor för svenska livförsäkringsbolags sanatorieförening. Den totala

erforderliga tjänstepensionsavgiften beräknas vara 14 procent (beräknad

efter en räntefot av 4 procent).

I fråga om engångsavgiften för befattningshavare, som icke varit delägare

i lasarettsläkarnas pensionskassa, föreslås det, att staten skall efterskänka

hälften av huvudmannens (ej befattningshavarens) engångsavgift enligt § 9

mom. 1, under förutsättning att befattningen anmäles för pensionsanstalten

före den 1 januari 1928.

Departementschefen har i huvudsak anslutit sig till den sakkunniges förslag,

dock med vissa av framställda erinringar föranledda jämkningar. Sålunda

har departementschefen ansett tjänstepensionsavgiften böra bestämmas

s. 9 Kontrollera mot PDF

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 50.

9

till 5 procent av pensionsunderlaget för såväl befattningshavare som huvudmän,

med undantag för svenska livförsäkringsbolags sanatorieförening, vars

avgift skulle utgöra 9 procent. Departementschefen har ej funnit anledning

föreligga att efterskänka någon del av nämnda sanatorieförenings

engångsavgift.

I fråga om övergångsstadgandena för delägare i lasarettsläkarnas pensionskassa

har departementschefen anfört följande:

♦ Jag föreslår, att denna kassa indrages i statsanstalten den 1 juli 1926.

Denna indragning skall dock icke medföra någon ändring i delägarnas skyldigheter

och rättigheter förr än efter utgången av år 1926. Och den, som

utnämnes till lasarettsläkare under senare hälften av detta år, erhåller samma

villkor i statsanstalten, som han skulle haft i kassan. Dessa delägare

hava rätt att före årets utgång anmäla, att de önska kvarstå på kassans villkor.

Om sådan anmälan icke göres, blir statsanstaltens reglemente gällande för

befattningshavaren från den 1 januari 1927, dock med följande modifikationer

i fråga om tjänstepensionsrätten.

Delägare i lasarettsläkarnas pensionskassa har rätt till 4,000 kronors pension

vid 65 års ålder oberoende av tjänstårens antal. Härför erlägges för och av

honom dels eu grundavgift av 200 kronor, dels viss tilläggsavgift. Jag

föreslår, att han får bibehålla rätt till denna pension, dock med sådant avdrag,

som motsvarar de tilläggsavgifter, som skulle varit att ytterligare erlägga

av och för honom, om kassans reglemente fortfarande varit gällande;

om han vill betala dessa återstående tilläggsavgifter, står det honom fritt,

och nämnda reduktion av pensionen sker då icke. Utöver denna pension

får han rätt till den pension, som enligt pensionsanstaltens reglemente svarar

mot ett tjänstepensionsunderlag av 2,000 kronor. Vid sistnämnda pensions

beräkning tillgodoräknas honom tjänstår från 35 års ålder eller den

högre ålder, då han fick lasarettsläkarbefattning.

Engångsavgift för delägaren beräknas efter ett tjänstepensionsunderlag av

2,000 kronor och utan hänsyn till familjepensionsrätten. Staten efterskänker

hälften av den del av avgiften, för vilken huvudmannen icke äger att uttaga

ersättning genom löneavdrag av befattningshavaren.

Att engångsavgift ej beräknas för hela tjänstepensionsrätten utan endast

för den som svarar mot 2,000 kronors pensionsunderlag beror tydligen därpå

att pensionsanstalten övertager från kassan premiereserven för den andra delen.

Att engångsavgift ej beräknas för familjepensionsrätten beror därpå att

pensionsanstalten övertager från kassan större tillgångar än som motsvarar

dess premiereserv. Överskottet beräknas vara ungefär 200,000 kronor. Till

täckande av engångsavgift för familjepensionsrätten åtgår ungefär hälften

av detta överskott.

Av återstående överskott disponeras enligt förslaget en mindre del på följande

sätt.

Den, som den 31 december 1926 åtnjuter pension enligt kassans villkor,

får bibehålla denna pension även därefter, dock med den höjning därav, som

beräknas motsvara den på kassans premiereserv för honom belöpande andelen

i kassans överskott. Liknande bestämmelse föreslås med avseende

på delägare, som före den 1 januari 1927 anmäler sig vilja kvarstå på

kassans villkor.

Återstående överskott tillfaller pensionsanstalten.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 50.

Indragning

av lärarnas

vid elementarläroverken

nya änke- och

pupillkassa.

De sakkunnigas

förslag.

Vad jag sålunda föreslår i fråga om användningen av kassans överskott

överensstämmer med vad lasarettsläkarnas förening och medicinalstyrelsen

föreslagit. Statskontoret och en del av landstingen hava däremot ansett,

att överskottet borde användas till gäldande av engångsavgifterna för tjänstepensionerna

på sådant sätt, att såväl befattningshavarnas som huvudmännens

och statens avgifter därigenom minskades. Enligt min åsikt kunna emellertid

huvudmännen icke göra anspråk på någon andel i överskottet, då de erhålla

mer än fullgod ersättning därför genom att staten övertager hälften av deras

engångsavgifter. Och staten får enligt mitt förslag ungefär hälften av överskottet.

Att befattningshavarnas andel i detsamma disponeras för betalning av

deras engångsavgifter för familjepensioneringen och ej för tjänstepensioneringen,

synes mig icke kunna ge anledning till någon erinran, då de själva

önskat denna användning.»

Pensioneringen beräknas komma att omfatta 111 lasarettsläkare och 25

överläkare vid tuberkulossjukhus. Under första tillämpningsåret kommer

statens bidrag till deras pensionsavgifter att uppgå till 8,500 kronor samt

statens ränta å de efterskänkta engångsavgifterna till 8,000 kronor, allt

under förutsättning att alla dessa läkare genast omfattas av pensioneringen.

Departementschefen har på anförda skäl ansett de förslagna pensionsbeloppen

vara att betrakta såsom nyreglerade utom i fråga om förutvarande

delägare i lasarettsläkarnas pensionskassa, som kvarstå på kassans villkor.

Frågan om förbättring av pensionerna åt efterlevande efter delägarna i

elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa, vars reglemente stadfästes den

8 december 1911 (nr 155), har sedan flera år varit föremål för framställningar

och utredningar. Av chefen för ecklesiastikdepartementet jämlikt

nådigt bemyndigande tillkallade sakkunniga framlade förslag i ärendet den

13 december 1922. Då tiden befanns för kort för att tillåta ett definitivt

ställningstagande till frågan, framlades i proposition till 1923 års riksdag

(nr 221) endast förslag om en provisorisk höjning av utgående pensioner.

Penna proposition bifölls och sådan förhöjning har därefter utgått.

Nyssnämnda sakkunnigas förslag innebär, att ifrågavarande kassa indrages

i statens pensionsanstalt. Genom sådan indragning skulle vinnas fördelen

av ökad soliditet, förenkling i förvaltningsbestyren samt likformighet i

familjepensioneringen mellan elementarläroverkens och den allmänna folkundervisningens

lärarpersonal.

Enligt statsanstaltens reglemente är befattnings familjepensionsunderlag

alltid 300 kronor -f- 20 procent av tjänstepensionsunderlaget. I regel är

änkas pension lika med befattningens familjepensionsunderlag och barnpensionerna

vissa procent därav. En jämförelse mellan de nu gällande och

de föreslagna änkepensionerna ställer sig på följande sätt:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 50. 11

Änkepension

Befattning

Delak tig- lietsbelopp i

kassan

enligt nu

gällande reg- lemente

enligt stats

anstaltens

reglemente

Rektor vid högre allmänt läroverk . . .

. . . 4,000

900

1,420

Lektor ........................

. . . 4,000

900

1,220

Rektor vid realskola .............

. . . 3,700

840

1,220

Adjunkt.......................

. . . 3,400

780

1,100

Genom ovannämnda beslut av riksdagen hava de reglementsenliga pensionerna

provisoriskt höjts med 200 kronor.

Delägares årsavgift är nu dels under tjänstetiden 3 procent av delaktighetsbeloppet,

dels efter avgång med pension 2 procent av detsamma.

Kassan åtnjuter ett statsbidrag av 157,267 kronor, vilket beviljats delvis

som ersättning för den tjänst- och nådårsrätt, som tidigare tillkommit elementarlärarna.

När nya befattningar inrättats, har det förut beviljade statsbidraget

höjts. De sakkunniga hava vid avgiftsberäkningen utgått från

att befattningshavarna fortfarande skulle åtnjuta statsbidrag och att deras

avgifter skulle så bestämmas, att summan av de erforderliga statsbidragen

för nuvarande befattningar ej bleve större än det nu till kassan utgående

bidraget. De hava funnit, att befattningshavarens avgift under dessa förutsättningar

kan sättas till 3,9 procent av tjänstepensionsunderlaget och statsbidraget

till 67 kronor + 0,8 procent av tjänstepensionsunderlaget. För säkerhets

skull höja de avgiften till 4 procent.

Enligt förslaget skall familjepensioneringen omfatta även lärare vid tekniska

fackskolor och tekniska gymnasier, under det nuvarande reglemente

för kassan endast nämner tekniska elementarskolor. Även föreslås utvidgning

till de ordinarie kvinnliga lärarna, för vilka avgiften föreslås skola vara

V6 procent av tjänstepensionsunderlaget och familjepensionsunderlaget lika

med manlig befattningshavares. Dessa avgifter beräknas vara tillräckliga

utan statsbidrag.

De sakkunniga visa, att, om deras förslag varit genomfört den 1 januari

1922, skulle kassan då haft ett överskott av ungefär 1,000,000 kronor. Om

då en lönereglering varit genomförd, som placerat lärarna i de lönegrader,

som de själva begärt, och alltså tjänstepensionsunderlagen samt i följd därav

familjépensionsunderlagen väsentligt höjts, beräkna de sakkunniga, att kassan

likväl skulle haft ett odisponerat överskott av mer än 500,000 kronor.

Departementschefen, som ansett frågans lösning icke böra uppskjutas i

avvaktan på en allmän reform av statstjänstemannens familjepensionering,

har i huvudsak anslutit sig till de sakkunnigas förslag. Departementschefen

anför i frågan bland annat följande:

»När folkskollärarnas änke- och pupillkassa indrogs i statsanstalten, gjordes

en försäkringsteknisk utredning, enligt vilken de tillgångar, som stats
-

Departe

mentschefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutslcottets utlåtande Nr 50.

anstalten övertog, voro tillräckliga att täcka anstaltens övertagna förbindelser,

beräknade efter de tjänstepensionsunderlag, som fastställts i den vid samma

tid beslutade löneregleringen för folkskollärarna. Något överskott fanns ej.

För de lärarkårer, som hava delaktighet i elementarlärarnas änke- och

pupillkassa, har förslag till ny lönereglering utarbetats av lärarnas lönekommitté,

vars betänkande avgivits den 15 augusti 1923. Men frågan har

av statsfinansiella skäl uppskjutits. Hade den föreslagna löneregleringen

genomförts, medan änke- och pupillkassan ännu är självständig, och

hade enligt kassans reglemente familjepensionsunderlagen varit bestämda

till 300 kronor + 20 procent av tjänstepensiousunderlagen, skulle dess tillgångar

tagits i anspråk till höjande av familjepensionsunderlagen. Det

synes därför riktigt, att det överskott, som vid kassans indragning finnes, i

första hand reserveras till att täcka den höjning av statsanstaltens ansvarighet,

som kommer att ske, när nästa lönereglering sker.

Enligt de sakkunnigas beräkning kommer emellertid kassans överskott

att bliva väsentligt större än det belopp, som behövs för nästa lönereglering.

Det synes då billigt, att vad som efter densamma finnes kVar av

överskottet må reserveras för ifrågavarande lärarkårer såsom en regleringsfond

till förbättring av deras familj epensioner. Om så ej skedde skulle

denna änkekassas intagningsvillkor bliva ogynnsammare än de, som beviljades

folkskollärarnas änkekassa, vilken ej lämnade något överskott utöver

vad som motsvarade den övertagna ansvarigheten.

I § 34 b) av statsanstaltens reglemente föreskrives, att i vissa fall familjepension

skall beräknas försäkringstekniskt. Vid tillämpning av denna föreskrift

på nu ifrågavarande befattningshavare, skall sådan beräkning ske,

om den avlidne börjat räkna tjänstår för pension först efter fyllda 32 år.

Genom beräkningen nedsättes familjepensionen på sådant sätt, att den motsvarar

den årsavgift, som skulle varit tillräcklig för full familjepension, om

den erlagts från 32 års ålder. Föreskriften är motiverad av att;det ej

fordras någon retroaktivavgift av den, som börjar avgiftsbetalningén vid

högre ålder. Då det ej finnes någon dylik bestämmelse i kassans reglemente,

ehuru ej heller enligt detta retroaktivavgift kräves, har denna föreskrift

väckt starka betänkligheter bland lärarna. Och skolöverstyrelsen yrkade,

att densamma icke borde äga tillämpning på nu ifrågavarande befattningar.

I ett senare utlåtande har skolöverstyrelsen hemställt, att om

detta yrkande ej kunde bifallas, kassans överskott finge disponeras till

kompensation av genom sådan beräkning föranledd minskning.

Jag anser mig icke kunna tillstyrka, att nämnda föreskrift upphäves beträffande

dessa lärare, med mindre det vid en blivande revision av statsanstaltens

reglemente skulle befinnas, att den kan och bör upphävas även beträffande

vissa andra befattningshavargrupper, t. ex. folkskollärarna. Däremot

ansluter jag mig till skolöverstyrelsens senare hemställan, att kassans

överskott må användas till att bereda kompensation för av föreskriften föranledd

nedsättning av pensionen åt efterlevande efter nuvarande delägare.

Det framgår av de sakkunnigas beräkning, att överskottet är så stort, att

det härigenom beredes befattningshavarna säker utsikt, att full familjepension

skall komma att utgå, obero

även till efterlevande efter lärare, som utnämnts efter kassans indragning

men före nästa lönereglering för elementarlärarna.»

årsberäkningens början. Rätten

)

att få fyllnadspension synes J*öra utsträckas

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

13

Kassans indragning i statsanstalten har föreslagits böra ske den 1 juli 1926.

Då även de nya familj epensionsunderlagen bestämmas efter avlöningsförmåner,

vilkas reglering uppskjutits, hava pensionerna ansetts allt fortfarande

böra betraktas som oreglerade utom beträffande pensioner enligt föreslagna

nya grunder åt efterlevande efter chef, ledamot och byråchef i skolöverstyrelsen.

Delägare i dövstumlärarnas pensionsanstalt äro föreståndare och lärare vid

a) dövstumskolor, inrättade av skoldistrikt enligt lagen av den 31 maj

1889, samt vissa enskilda dövstumundervisningsanstalter,

b) folkhögskolor,

c) sinnesslöanstalter,

d) vanföreanstalter.

Lärare i övningsämnen eller slöjd vid dövstumskolor äro dock uteslutna

från delaktighet. Endast »ordinarie» eller »fast anställda» lärare kunna

bliva delägare.

Hel pension utgår i regel med s/t av delägarens delaktighetsbelopp. Detta är

för föreståndare och ämneslärare vid folkhögskola lika med den kontanta

lönen i högsta lönegraden enligt gällande bestämmelser angående deras minimiavlöning

samt för övningslärare vid sådan skola lika med den reglerade

lönen. För övriga delägare må delaktighetsbeloppet ej bestämmas

högre än hans kontanta lön i högsta lönegraden samt ej heller högre och

med visst undantag ej heller lägre än följande belopp:

a) vid dömstumskolor:

lägst 3,200 högst 4,500 kronor för manlig föreståndare

» 1,600 » 3,000 » » kvinnlig »

» 1,600 » 3,000 » » manlig lärare

» 1,200 » 2,000 » » kvinnlig »

b) vid sinnesslöanstalter:

lägst 3,200 högst 4,000 kronor för manlig föreståndare*)

» 1,600 » 2,000 kronor för kvinnlig föreståndare

» 1,000 » 1,600 » » manlig eller kvinnlig lärare.

c) vid vanföreanstalter:

lägst 1,600 högst 2,000 kronor för kvinnlig föreståndare

» 1,000 » 1,600 » » manlig eller kvinnlig lärare.

Under det folkhögskollärarnas delaktighetsbelopp äro avpassade efter

deras nuvarande löneförmåner, är detta icke fallet med de övriga delägarnas.

Aven de högsta medgivna delaktighetsbeloppen äro ofta avsevärt lägre än

de nu utgående kontanta lönerna. I följd härav hava dessa lärarkårer

*) För manlig föreståndare vid arbetshem gälla samma gränsbelopp som för kvinnlig

föreståndare.

Indragning av

dövstumlärarnas

pensionsanstalt.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Sakkunnigas

förslag.

upprepade gånger begärt, att bestämmelserna skulle ändras, framställningar

som vunnit skolöverstyrelsens stöd.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse av den 14 november 1922 hemställt, att,

därest ej proposition till 1923 års riksdag framlades om dövstumundervisningens

förstatligande, högsta delaktighetsbeloppen för dövstumlärarna måtte sättas

lika med minimiavlöningen i högsta lönegraden eller

6.000 kronor för manlig föreståndare,

5.000 * » kvinnlig »

5.000 » » manlig lärare

4.000 * » kvinnlig »

Sedermera har med stöd av en inom skolöverstyrelsen verkställd utred
ning

om löneförhållandena under hand av styrelsen föreslagits, att de högsta

delaktighetsbeloppen för övriga ovan nämnda lärare skulle höjas till

5.000 kronor för manlig föreståndare vid sinnesslöanstalt,

4.000 » » kvinnlig » » » eller vanföreanstalt,

2,500 » » manlig eller kvinnlig lärare vid sinnesslöanstalt eller van
föreanstalt.

Frågan om omorganisation av dövstumlärarnas pensionsanstalt har behandlats

av särskilda år 1920 tillkallade sakkunniga. Deras betänkande avgavs

den 30 december 1922 och innehåller i huvudsak följande.

De sakkunniga föreslå, att dövstumlärarnas pensionsanstalt inordnas i

statens pensionsanstalt. De befattningar, som äga delaktighet i den förra

eller enligt dess reglemente framdeles kunna få det, skola alltså kunna

förenas med pensionsrätt i den senare. De sakkunniga föreslå denna rätts

utsträckning till sådana lärarbefattningar vid ifrågavarande läroanstalter,

som icke haft tillträde till dövstumlärares pensionsanstalt, samt till lärarbefattning

vid anstalter för vård och undervisning av blinda.

För föreståndare, fast anställda ämneslärare samt vissa extra ordinarie

och vikarierande ämneslärare vid folkhögskolor har minimiårsavlöning fastställts

i författning. Detta är däremot icke fallet i fråga om övriga lärare.

Enligt § 5 i statsanstaltens reglemente skola därför dessas befattningar regleras,

innan de kunna förenas med pensionsrätt i statsanstalten. Därutöver

bör ej annat villkor fordras, än att läroanstalten åtnjuter statsunderstöd.

Fastställelse av reglering torde böra meddelas av skolöverstyrelsen.

Enligt förslaget skall pensionsåldern vara 65 år för manlig och 60 år för

kvinnlig befattningshavare och antalet tjänstår för hel pension 33 år. Avkortning

skall ske i förhållande till antalet felande tjänstår.

Tjänstepensionsunderlaget föreslås skola vara 2/s av den fastställda minimiårsavlöningen

i högsta lönegraden. Befattningshavare och huvudmän skola

erlägga tjänstepensionsavgifter, som stå i samma förhållande till hel pension

som enligt nu gällande reglemente för dövstumlärarnas pensionsanstalt,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

15

nämligen 3 Va procent, respektive 6 2/s procent av tjänstepensionsunderlaget.

Dessa avgifter beräknas vara tillräckliga.

Övergångsbestämmelser föreslås i syfte att förebygga, att någon nuvarande

befattningshavare blir lidande på pensionsregleringen.

Statskontoret och pensionsanstaltens styrelse hava tillstyrkt sakkunnigas

förslag med vissa ändringar i detaljer.

Skolöverstyrelsen däremot — som synes utgå ifrån att dövstumlärarnas

pensionsanstalt först i samband med dövstumundervisningens förstatligande

lämpligen borde inordnas i statsanstalten — förordar i princip förslaget

men tillstyrker ytterligare utredning i frågan. I avvaktan därpå bör enligt

överstyrelsens mening den av överstyrelsen föreslagna höjningen av delaktighetsbeloppen

göras genom ändring i reglementet för dövstumlärarnas pensionsanstalt.

Till motivering anföres huvudsakligen följande.

Enligt de sakkunnigas förslag blir pensionsunderlagets höjning beroende

av att huvudmännen reglera befattningarna. Men det kan ej utan vidare

förutsättas, att t. ex. alla dövstumskoldistrikt skola vara beredda att utan

dröjsmål gripa sig an med sådan reglering, som är en tidsödande och icke

sällan ganska svårlöst angelägenhet med ingående förhandlingar mellan

huvudmannen och vederbörande statsmyndighet angående befattningshavarnas

behörighets-, anställnings-, tjänstgörings- och lönevillkor. Det synes därför

skolöverstyrelsen, att vid indragningen av dövstumlärarnas pensionsanstalt

sådana bestämmelser böra träffas, att behovet av särskild reglering i

största möjliga utsträckning kan undvikas.

Dessutom gör skolöverstyrelsen anmärkning mot vissa detaljer i förslaget,

främst pensionsålderns höjning från 60 till 65 år. Överstyrelsen erinrar

om att pensionsåldern för folkhögskollärarna år 1913 sänktes från 65 till

60 år och finner dess höjning icke motiverad, utan tvärtom synnerligen betänklig

ur undervisningens synpunkt.

Departementschefen har funnit, att denna frågas lösning ej bör uppskjutas

längre och att den bör ske i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag,

dock med vissa ändringar däri. Pensionsåldern har ansetts böra fortfarande

vara 60 år för såväl manlig som kvinnlig lärare.

Skolöverstyrelsens önskemål att regleringen av ifrågavarande tjänster kunde

så vitt möjligt undvikas har departementschefen ansett böra tillmötesgås.

Härom samt beträffande förslaget i övrigt anför departementschefen bland

annat:

»Vad angår dövstumskolorna är det att märka, att 1889 års lag om dövstumundervisningen

innehåller sådana bestämmelser angående de »ordinarie» lärarnas

behörighets-, anställnings- och tjänstgöringsvillkor, att regleringen endast

skulle komma att avse avlöningen. Då det nu ej är avsikten att ställa några

fordringar på skoldistrikten med avseende på avlöningen utöver dem, som

Myndig
heternas
yttranden.

Departe
mentschefen.

p

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

BanTcoutslcottets utlåtande Nr 50.

redan äro uppfyllda, utan endast att bereda lärarna pensioner, som äro avpassade

efter redan beviljade löneförmåner, synes det ej erforderligt att

fordra någon reglering. Jag föreslår därför, att dövstumskola må kunna

utan reglering få ordinarie tjänst förenad med rätt till pension i statsanstalten

efter ett tjänstepensionsunderlag, som ej överstiger s/4 av det högsta delaktighetsbelopp,

som skolöverstyrelsen föreslagit för tjänsten. Högsta tjänstepensionsunderlaget

blir alltså:

4,500 kronor för manlig föreståndare vid dövstumskola

3,750 » >» kvinnlig » » »

3,750 » » manlig lärare » »

3,000 » » kvinnlig » » »

I fråga om sinnesslö- och vanföreanstalter finnes det däremot icke i lag

eller författning några bestämmelser angående lärarnas behörighets-, anställnings-

eller tjänstgöringsvillkor utöver stadgandet i reglementet för dövstumlärarnas

pensionsanstalt, att de skola vara anställda för visst antal år eller

tills vidare med ömsesidig uppsägningsrätt. Vid sådant förhållande synes

det mig icke kunna ifrågasättas, att staten skulle bereda dessa lärare väsentligt

höjda pensioner utan att erhålla inflytande på nämnda villkor. Men

däremot finnes det intet hinder att överflytta dessa anstalters lärares pensionsrätt

från dövstumlärarnas pensionsanstalt till statsanstalten utan tjänstereglering,

om ingen höjning av pensionsrätten sker. Jag föreslår alltså, att

reglering enligt § 5 i statsanstaltens reglemente skall fordras i fråga om

lärarbef åtta ing vid sinnesslö- eller vanföreanstalt, endast om huvudmannen

önskar höja pensionsrätten eller om befattningen ej förut varit förenad med

pensionsrätt i dövstumlärarnas pensionsanstalt.

På detta sätt vinnes en mjuk övergång från den gamla till den nya

ordningen. Särskilt må framhållas att det synes lämpligt att undvika

tjänsteregleringar vid dövstumskolorna, enär frågan om dövstumundervisningens

förstatligande sannolikt inom kort måste finna sin lösning. Skolöverstyrelsen

har upprepade gånger gjort framställning om sådan reform

av denna undervisning. Även efter förstatligandet böra lärarna hava pensionsrätt

i statsanstalten. Men det synes icke lämpligt att genom reglering

av enskilda tjänster föregripa den allmänna tjänstereglering, som torde

vara att vänta i samband med statens övertagande av dovstumundervisni

ngen.

Därjämte vill jag framhålla önskvärdheten av att, såsom även de sakkunniga

föreslagit, jämväl extra ordinarie lärare och vikarier vid här ifrågavarande

undervisningsanstalter erhålla möjlighet till pensionsrätt under samma

villkor, som gälla för de i kap. IV av statsanstaltens reglemente nu omförmälda

befattningshavare, samt att lärare i övningsämnen vid blind- och dövstumskolor

i fråga om pensionsrätt jämställes med ämneslärare.

Jag tänker mig, att statsanstalten skall övertaga dövstumlärarnas pensionsanstalts

förbindelser den 1 juli 1926 utan ändring av delägarnas eller huvudmännens

rättigheter och skyldigheter. Huvudman för dövstumskola skall

dock äga rätt att före den 1 januari 1927 höja befattnings delaktighetsbelopp

intill de maximibelopp, som skolöverstyrelsen föreslagit för föreståndare

och lärare vid dövstumskolor. För denna höjning skall ingen annan engångsavgift

krävas än den som svarar mot höjningen av familjepensionsrätten.

Delägare i dövstumlärarnas pensionsanstalt skall äga rätt att före den 1

januari 1927 anmäla, att han önskar bibehålla sina rättigheter och skyldig
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlutande Nr 50.

IT

heter enligt nämnda anstalts reglemente (eventuellt med nämnd höjning av

delaktighetsbeloppet). Om sådan anmälan icke sker, skall statsanstaltens

reglemente bliva gällande för befattningshavaren från den 1 januari 1927

och hans tjänstepensionsunderlag vara lika med s/< av hans förra delaktighetsbelopp.

Om detta före nämnda dag höjts intill ovan angivna maximibelopp,

må det genom reglering av huvudmannen enligt § 5 ej sedermera

höjas.

Om befattnings tjänstepensionsunderlag höjes efter nämnda dag men före

den 1 januari 1929, synes det mig likaledes billigt, att staten efterskänker

huvudmannens hela engångsavgift för tjänstepensionens förhöjning och

sålunda kräver endast den engångsavgift, som motsvarar befattningshavarens

andel i kostnaden för tjänstepensionens förhöjning samt hela kostnaden för

familjepensionens förhöjning. För denna engångsavgift äger huvudmannen

enligt § 9 mom. 2 uttaga ersättning av befattningshavaren genom löneavdrag,

som bestämmas av pensionsanstalten. Denna lindring i huvudmannens

engångsavgift överensstämmer med vad som beviljats i fråga om övriga

lärarbefattningar, som omförmälas i kap. IV.

Om befattning anmäles först efter den 1 januari 1929 för beredande av

pensionsrätt i statsanstalten, föreslår jag även samma lindring i huvudmannens

engångsavgift, som beviljats med avseende på övriga till detta

kap. IV hörande lärarbefattningar. Den innebär att staten efterskänker

hälften av den engångsavgift, för vilken huvudmannen icke äger rätt till

ersättning av befattningshavaren.»

Vad angår statens kostnad för pensionsregleringen erfordras icke något

bidrag till pensionsavgifterna, enär de beräknas vara tillräckliga. Om alla

lärarbefattningar vid dövstumskolor, sinnesslö- och vanföreanstalter reglerades

och lönerna bestämdes till belopp, som huvudmännen i infordrade

uppgifter ansett skäliga, beräknas räntan på statens engångskostnad för

tjänstepensionernas förhöjning bliva 20,000 kronor om året.

Beträffande frågan om pensionerna äro att anse som reglerade eller ej,

har departementschefen, under erinran om vad som yttrats beträffande befattningshavare

vid vissa vårdanstalter, anfört följande.

»Enligt 1925 års bestämmelser är pension från dövstumlärarnas pensionsanstalt

att anse som öreglerad. Detsamma bör därför gälla om pension

från statsanstalten i befattning, som varit förenad med delaktighet i dövstumlärarnas

pensionsanstalt och som icke erhållit högre pensionsunderlag i

statsanstalten än s/i av dess förra delaktighetsbelopp. Det bör även gälla

om dövstumlärarbefattning, vars pensionsunderlag visserligen höjts, men

dock ej överstiger 3/i av de maximibelopp, intill vilka delaktighetsbeloppen

enligt förslaget kunna höjas före utgången av år 1926. Dessa motsvara

nämligen nuvarande minimilöner och det är enligt förslaget, av förut angivna

skäl, icke medgivet huvudmännen att genom reglering få pensionsunder

lagen ytterligare höjda.

Om lärarbefattning vid annan anstalt än dövstumskola, som haft delaktighet

i dövstumlärarnas pensionsanstalt, blivit nyreglerad genom författning

eller enligt § 5, är pension i densamma att betrakta som reglerad.

Detsamma gäller om sådan lärarbefattning, vid dövstumskola eller annan

anstalt, som icke haft delaktighet i dövstumlärarnas pensionsanstalt och därför

måst nyregleras för inträde i statsanstalten.»

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 8 samt. 34 höft. (Nr SO.)

o

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jlankouts/cottets utlåtande Nr 50.

Pensionsrätt

åt Ifirare vid

fortsättningsskolor

och

anstalter för

yrkesundervisning.

De sakkunnigas

förslag.

Tillkallade sakkunniga för utredning rörande pensionsförhållandena för

lärare vid fortsättningsskolor och yrkesundervisningsanstalter hava föreslagit,

att ifrågavarande lärare skola erhålla pensionsrätt i statens pensionsanstalt

och inordnas i kap. IV av dess reglemente, vilket kapitel omfattar jämväl

folkskollärarna. Enär det icke i någon författning stadgats viss minimiårsavlöning

för dessa lärarbefattningar, fordras det enligt § 5 i anstaltens

reglemente, att de skola regleras, innan de kunna förenas med pensionsrätt.

Fastställelse å skedd reglering bör ankomma på skolöverstyrelsen att

meddela.

Fortsättningsskolorna äro för närvarande kommunala och åtnjuta statsbidrag

till lärarnas avlöning. I följd härav behövs det i fråga om deras

lärare enligt de sakkunnigas mening intet annat villkor för pensionsrättens

beviljande än ovannämnda reglering. Skulle någon enskild skola komma att

inrättas, som av skolöverstyrelsen godkännes som fortsättningsskola, böra

dess lärare även få pensionsrätt, liksom fallet nu är med lärare vid enskild

skola, som av skolöverstyrelsen godkänts som folkskola.

Kommunal yrkesundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd under villkor,

bland andra, att den är anordnad i enlighet med stadgan för den kommunala

yrkesundervisningen. Enskild yrkesundervisningsanstalt kan efter

prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall erhålla statsunderstöd under

vissa förutsättningar, innebärande bland annat att anstalten skall vara underkastad

gällande föreskrifter angående statsunderstödda enskilda anstalter för

yrkesundervisning. Då sålunda statsunderstöd lämnas, endast om skolorna äro

ändamålsenligt organiserade, och skolöverstyrelsen har inseende över dem,

erfordras det enligt de sakkunnigas mening intet annat villkor för pensionsrättens

beviljande — utöver förenämnda reglering — än att anstalterna

åtnjuta statsunderstöd.

Enligt förslaget skall jämväl statsunderstött seminarium för utbildande av

lärare för yrkesundervisning kunna erhålla pensionsrätt åt sina lärare, under

villkor att befattningarna regleras.

Pensionsåldern och antalet tjänstår för hel pension skola vara desamma

som för folkskollärare (60 levnadsår, 33 tjänstår). Avkortning skall ske i

förhållande till antalet felande tjänstår.

Tjänstepensionsunderlaget skall bestämmas enligt de grunder, som ovan

angivits beträffande dövstumlärare in. fl. Familjepensionsunderlaget skall

vara 300 kronor + 20 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Befattningshavaren skall, liksom folkskollärare, erlägga en tjänstepensionsavgift

av 3 Vs procent av tjänstepensionsunderlaget. Aven hans familjepensionsavgift

bestämmes på samma sätt som för folkskollärare (för man 40 kronor

+ 2 2/s procent av tjänstepensionsunderlaget, för kvinna 3 kronor + 7«

procent av tjänstepensionsunderlaget). Huvudman för enskild läroanstalt

skall erlägga en pensionsavgift av 6 2/s procent av tjänstepensionsunderlaget.

Däremot skall ingen sådan avgift erläggas för lärare vid kommunal läroanstalt.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

19

De sakkunniga föreslå, att staten beviljar huvudmännen samma lindring

i engångsavgifterna, som beviljats i fråga om andra till kap. 1Y hörande

lärarbefattningar. Detta innebär, att staten efterskänker huvudmannens (ej

befattningshavarens) hela engångsavgift, om befattningen anmäles före den

1 januari 1929, och halva engångsavgiften, om befattningen anmäles senare.

Departementschefen har förordat, att denna pensionsfråga löses i överensstämmelse

med de sakkunnigas förslag, dock med vissa detaljändringar, som

föranledas av anmärkningar, vilka framställts av de hörda myndigheterna

eller ansetts eljest böra vidtagas. Bland dessa ändringar må särskilt framhållas,

att de sakkunnigas förslag i fråga om lindring av huvudmännens

engångsavgifter i så måtto ändrats, att enskild huvudman får sådan lindring

endast efter prövning av Kungl. Maj:t och endast i fråga om befattning,

som anmäles före den 1 januari 1929, samt att för honom endast hälften av

den engångsavgift efterskänkes, för vilken han icke äger att uttaga ersättning

genom löneavdrag för befattningshavaren.

Departementchefen har emellertid med styrka framhållit, att vid reglering

enligt, § 5 för inordnande i pensionsanstalten av befattning vid fortsättningsskola

eller yrkesundervisningsanstalt noga bör iakttagas, att reglering icke

medgives för andra befattningar än dem, som äro förenade med en så omfattande

tjänstgöring vid vederbörande undervisningsanstalt, respektive den

kurs eller avdelning av anstalten, för vilken statsbidrag utgår, att denna tjänstgöring

kan anses utgöra befattningshavarens huvudsakliga sysselsättning.

Tjänstgöringen anses böra utgöra minst 20 timmars undervisning i veckan

och sträcka sig över större delen av året. Särskilt synes vid reglering av

befattning vid enskild anstalt för yrkesundervisning och dennas förseende

med rätt till pension från anstalten, de myndigheter, som äga att handlägga

dessa frågor, böra vidtaga en ingående prövning, huruvida förutsättningar

föreligga för medgivande av pensionsrätt. En dylik varsamhet anses

vara med nödvändighet påkallad av den stora skiftningen i uppgifter och

organisation, som utmärker de enskilda yrkesundervisningsanstalterna.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1927.

Räntan på statens kostnad för den av de sakkunniga föreslagna lindringen

i huvudmännens engångsavgifter beräknas uppgå till 40,000 kronor, om

alla nuvarande befattningar regleras före den 1 januari 1929. Statens bidrag

till pensionsavgifterna för dessa befattningar beräknas bliva 53,000 kronor.

Departementschefen har funnit ifrågavarande befattningshavares pensioner

vara att anse som reglerade.

I enlighet med förslag i statsverkspropositionen har riksdagen beslutit

att i riksstaten för nästa budgetår under elfte huvudtiteln med oförändrade

belopp uppföra följande anslag till statsanstalten:

Departe
mentschefen.

Anslag till

statens pensionsanstalt.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

BankoutsJcottets utlåtande Nr 50.

Bidrag till folkskollärares m. fl. pensionering....... kronor 5,310,000: —

Pensionsavgifter till densamma, förslagsanslag....... » 3,255,000: —

Det förra anslaget avser räntan på anstaltens fondbrist, vilken betraktas

som en statens skuld till anstalten. Vid anstaltens inrättande ansåg man,

att denna skuld väl ej behövde amorteras, men att den ej borde ökas år för

år genom bristande räntebetalning. Det bestämdes därför att fondbristen

skulle beräknas vart femte år. En beräkning av anstaltens ställning vid

1922 års slut, visade att i följd av nya befattningsgruppers intagande fondbristen

så ökats, att dess ränta med 842,000 kronor översteg det beviljade

anslaget. Någon ökning ansågs dock med hänsyn till den statsfinansiella

ställningen icke böra ske. I följd härav har givetvis fondbristen ytterligare

ökats och anslaget blivit än mer otillräckligt att täcka räntan å densamma.

Även de pensionsregleringar, som nu föreslås, komma att öka anstaltens

fondbrist. Den största ökningen uppkommer därigenom, att statsanstalten

får övertaga dövstumlärarnas pensionsanstalts förbindelser. I denna anstalt

har nämligen någon fondbildning icke ägt rum, utan inflytande avgifter av

huvudmän och befattningshavare använts till bestridande av utgående pensioner

och omkostnader. De sakkunniga hava uppskattat fondbristen till

ungefär 3,500,000 kronor (beräknat efter 4 procent). Skulle den ej ökas år

för år, skulle staten alltså behöva till dövstumlärarnas pensionsanstalt erlägga

en årlig ränta av 140,000 kronor utöver det belopp, som erfordras till

bestridande av utgående pensioner, i den mån inflytande avgifter icke

räcka till. I samband med inrättandet genom beslut av 1905 års riksdag

av dövstumlärarnas pensionsanstalt iklädde sig nämligen riksdagen (skrivelse

nr 147) viss garanti för anstaltens utgifter. Om nu statens pensionsanstalt

övertager förbindelserna, bör alltså nyssnämnda ränta i sinom tid

betalas av staten till denna pensionsanstalt genom höjning av ifrågavarande

anslag.

I jämförelse med nu omförmälda ökningar av räntan på fondbristen äro

de ökningar därav, som förorsakas av övriga föreslagna pensionsregleringar

relativt mindre betydande. Det framgår av den förut lämnade redogörelsen,

att dessa ökningar approximativt uppskattats till sammanlagt omkring

76,000 kronor.

Enligt anstaltens reglemente skall ny beräkning av anstaltens ställning

göras under år 1927. Då det ansetts önskvärt, att storleken av det erforderliga

anslaget må vara känt vid uppgörande av riksstaten för år 1927—

1928, har departementschefen förklarat sig komma att anmoda pensionsanstalten

att verkställa dylik beräkning redan under loppet av innevarande

år. Därvid kommer givetvis hänsyn att tagas jämväl till den ökning i fondbristen,

som uppkommer vid bifall till nu föreslagna pensionsregleringar.

Beträffande frågan i vad mån förslagsanslaget till pensionsavgifter till

s. 21 Kontrollera mot PDF

NanJcoutskottets utlåtande Nr 50. 21

statsanstalteu behöver ökas i följd av de föreslagna pensionsregleringarna

innehåller propositionen i huvudsak följande.

Enligt förslaget skall lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och

pupillkassa indragas i statens pensionsanstalt, varvid det förutsatts att dessa

lärare fortfarande skola hava rätt till statsbidrag till sina avgifter, beräknat

på sådant sätt, att dess totalbelopp blir ungefär detsamma, som enligt nu

gällande grunder. Kassans tillgångar skola tills vidare hållas avskilda från

pensionsanstaltens övriga medel. Det i riksstaten för budgetåret 1926—1927

uppförda ordinarie anslaget till bidrag till pensionering av änkor och barn

efter lärare vid allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. m. å 157,276

kronor, har under nu angivna förhållanden ansetts böra med oförändrat

belopp upptagas i riksstaten för budgetåret 1926—1927 och ställas till förfogande

av styrelsen för statsanstalteu för det med anslaget avsedda ändamålet.

Enligt vad förut anförts kan, under förutsättning av allmän tillslutning

till den föreslagna pensioneringen, statens årsbidrag till pensionsavgifterna

uppskattas till sammanlagt omkring 65,500 kronor. I betraktande av att

dessa pensionsregleringar ej skola ske förrän efter utgången av år 1926,

kan statens bidrag till pensionsavgifter för desamma för budgetåret 1926—

1927 ej uppskattas till mer än cirka 33,000 kronor. Härtill komma emellertid

de bidrag, som för senare hälften av år 1926 skola utgå till förutvarande

delägare i lasarettsläkarnas pensionskassa. De uppgå till ungefär

10,000 kronor.

I statsverkspropositionen har Kung! Maj:t föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till kostnaderna för pensionering av dövstumlärare m. fl. beräkna ett

ordinarie förslagsanslag å 55,000 kronor. Efter inordnande av dövstumlärarnas

pensionsanstalt i statens pensionsanstalt komma de pensionsavgifter,

som erläggas av delägarna i den förra anstalten och deras huvudmän, att

vara tillräckliga. Den i dövstumlärarnas pensionsanstalt förefintliga /ondbristen

har ansetts böra upptagas till behandling vid den försäkringstekniska

beräkning, vilken under år 1926 kommer att företagas för utrönande av

motsvarande brist i statens pensionsanstalt. Först när erforderlig utredning

föreligger beträffande hela fondbristen i statsanstalten anses åtgärd

böra vidtagas för höjande av det till statsanstalten utgående fasta anslaget.

Det såsom bidrag till kostnaderna för pensionering av dövstumlärare

in. fl. reserverade beloppet av 55,000 kronor erfordras följaktligen icke nu

för detta ändamål utan har funnits lämpligen böra tagas i anspråk för gäldande

av statens bidrag till pensionsavgifterna för vissa befattningshavargrupper,

som föreslagits skola inrangeras i statens pensionsanstalt. Det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till kostnaderna för pensionering av dövstumlärare

in. fl. har därför ansetts böra uteslutas ur riksstaten och i

stället under elfte huvudtiteln och rubriken: bidrag till kostnaderna för

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Utskottet.

pensionering av vissa i statens pensionsanstalt inordnade grupper av befattningshavare

upptagas ett extra förslagsanslag å 43,000 kronor.

Till statsbidrag till kostnaden för de avgiftsfria pensionerna åt överåriga

lasarettsläkare, vilka icke blivit delägare i lasarettsläkarnas pensionskassa,

föreslås ett nytt ordinarie förslagsanslag å 15,000 kronor i stället för det

hittillsvarande anslaget för statens andel i kostnaden för pensionering av

lasarettsläkare.

Utskottet har ansett sig kunna i huvudsak biträda de förslag, som av

Kungl. Maj:t framlagts i förevarande proposition. Då statens anstalt för

pensionering av folkskollärare m. fl. vid bifall till dessa förslag skulle få

sitt verksamhetsområde utsträckt till åtskilliga nya befattningshavargrupper

av skilda slag, har utskottet i likhet med föredragande departementschefen

funnit lämpligt att anstaltens benämning ändras till statens pensionsanstalt.

Den förändrade benämningen torde böra tillämpas från och med den 1 juli 1926.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande pensionsrätt för föreståndare och föreståndarinnor

vid fattigvårds- och barnavårdsanstaller samt personal vid vissa

övriga vårdanstalter ansluter sig till de önskemål, som uttalats av 1925 års

riksdag och har — frånsett viss detaljanmärkning, till vilken utskottet i det

följande återkommer — icke givit anledning till erinran.

Vad angår förslaget om pensionsrätt för vissa läkare, har utskottet funnit

behovet av förbättrad pensionering för lasarettsläkare vara uppenbart. Likaså

anser utskottet det vara påkallat att en ordnad pensionering åvägabringas

för läkare vid tuberkulossjukvårdsanstalter. Utskottet har ock ansett sig

böra tillstyrka att staten för denna frågas lösning lämnar sin medverkan i

huvudsak enligt de grunder, som av Kungl. Maj:t föreslagits. Beträffande

tuberkulossjukvårdsanstalternas läkare omfattar Kungl. Maj:ts förslag

frånsett livförsäkringsbolagens sanatorieförenings anstalt — allenast överläkare

vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter, som avses i stadgan för tuberkulossjukhus

och som ägas samt helt eller delvis underhållas av landsting

eller stad, som ej deltager i landsting. Inom utskottet har ifrågasatts pensionsrättens

utsträckning jämväl till överläkare vid statsunderstödda kustsanatorier,

vilka äro underkastade tuberkulossjukhusstadgans bestämmelser men

icke ägas av landsting eller stad, som ej deltager i landsting. Utskottet, som

finner goda skäl föreligga för beredande av pensionsrätt åt sistnämnda befattningshavare

enligt i huvudsak samma grunder, som föreslagits beträffande

överläkare vid svenska livförsäkringsbolags sanatorieförenings sanatorium, har

likväl ansett sig icke böra framlägga förslag om pensionsrättens utsträckning

till nu angivna befattningar utan närmare utredning angående de särskilda

villkor och övergångsstadganden m. in., som må erfordras beträffande ifrågavarande

befattningar. Utskottet har emellertid ansett sådan utredning böra

verkställas genom Kungl. Maj:ts försorg; och torde, om anledning därtill

förefinnes, förslag i ämnet böra föreläggas nästkommande års riksdag.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

23

Enligt förslaget skulle lasarettsläkarnas pensionskassa indragas i pensionsanstalten

den 1 juli 1926, dock att härmed icke skulle följa någon ändring

i delägarnas rättigheter och skyldigheter före ingången av år 1927. Kungl.

Maj:ts förslag medför, att medicinalstyrelsen efter den 1 juli 1926 får rätt

att medgiva lasarettsläkare anstånd med avgång ur tjänst vid uppnådd pensionsålder.

Utskottet vill erinra, att 1925 års riksdag i anledning av väckta

motioner bemyndigade Kungl. Maj:t (riksdagens skrivelse nr 44) att under

vissa villkor medgiva anstånd med avsked för lasarettsläkare. Då detta bemyndigande

emellertid utgår med juni månad 1926 och enligt vad utskottet

inhämtat skyldighet att avgå ur tjänst på grund av uppnådd åldersgräns

för en lasarettsläkare inträder den 1 juli 1926, torde det vara erforderligt

att Kungl. Maj:t bemyndigas att under de förutsättningar, som avsågos i

nyssnämnda riksdagsskrivelse, bevilja anstånd med avsked tills vidare intill

dess frågan om kvarstående i tjänst kan prövas i den ordning, som efter

den 1 juli 1926 skulle bliva gällande. Utskottet framställer i det följande

förslag härutinnan.

I detta sammanhang vill utskottet erinra, att enligt bestämmelse i § 18

mom. 2 av pensionsanstaltens reglemente må, där ej annorlunda stadgas i

de för vederbörande befattning gällande särskilda bestämmelserna, befattningshavare

som uppnått pensionsåldern, på i nämnda bestämmelser angivna

villkor av huvudmannen tillåtas kvarstå i befattningen därest och så

länge han prövas kunna på ett tillfredsställande sätt sköta tjänsten, dock

icke längre än under fem år. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle sådant

tillstånd till kvarstående i tjänst beträffande läkare kunna meddelas efter

medgivande av medicinalstyrelsen. Utskottet anser emellertid att anstånd

med avsked varken beträffande lasaretts- eller tuberkulossjukhusläkare bör

kunna medgivas för längre tid än högst två år utöver uppnådd pensionsålder.

Föreskrift härom lärer böra intagas bland de särskilda bestämmelserna

under kap. VI i pensionsanstaltens reglemente.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande indragning av lärarnas vid elementarläroverken

nya änke- och pupillkassa samt förbättring av pensionerna för delägare

i nämnda kassa m. m. anser sig utskottet böra i huvudsak biträda.

Beträffande mom. 3 och 4 av övergångsstadgandena till det ifrågasatta kap.

IX vill utskottet emellertid erinra, att 1925 års riksdag (skrivelse nr 11 A,

punkt 8) förklarat hinder icke möta för att till pensionsberättigade efterlevande

efter delägare i kassan finge under år 1926 utgå, utöver pensionsförmåner

enligt gällande bestämmelser, ett belopp beräknat för ensam änka

till 200 kronor och för övriga efterlevande i proportion därtill. Den sålunda

medgivna provisoriska förhöjningen skulle nu komma att ersättas av de i

nyssnämnda moment av övergångsstadgandena angivna förmånerna. Då

dessa förmåner skulle utgå från och med den 1 juli 1926, torde föreskrift

böra meddelas om den provisoriska förhöjningens upphörande från nämnda

tidpunkt.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 50.

Beträffande mom. 5 och 6 av övergångsstadgandena till ifrågavarande

kap. IX har utskottet icke kunnat undgå att finna, att däri innefattade

förslag rörande en särskild pensionsregleringsfond skulle medföra en tämligen

invecklad förvaltning. Utskottet har ock haft under övervägande, huruvida

icke eu förenkling härutinnan skulle kunna åstadkommas. Den föreslagna

pensionsregleringsfonden skulle enligt förslaget användas dels till

utfyllnad av pensioner, som på grund av befattningshavares tillträde till

tjänst efter uppnådda 32 år ej kunna enligt de allmänna reglerna utgå med

fulla belopp utan skola beräknas försäkringstekniskt enligt § 34 mom. 1 b)

av reglementet, dels ock till täckande av kostnaderna för förhöjning av

familjepensionsunderlagen vid en blivande lönereglering för ifrågavarande

personal. De gjorda beräkningarna synas giva vid handen att kassans tillgångar

äro fullt tillräckliga för båda dessa ändamål.

Enligt vad utskottet inhämtat har hittills vunnen erfarenhet beträffande

efterlevande till folkskollärare visat, att försäkringsteknisk beräkning av pensionerna

endast i undantagsfall förekommer. Stadgandet i § 34 mom. 1 b)

synes sålunda beträffande dessa befattningshavare vara utan större betydelse.

Därest en utredning skulle giva vid handen, att föreskriften kan upphävas

beträffande denna delägargrupp, som är anstaltens ojämförligt största, vill

det synas som om särskilda betänkligheter icke skulle möta att i enlighet

med vad skolöverstyrelsen hemställt upphäva den jämväl i fråga om de i

kap. IX avsedda befattningshavarna, även om det måhända skulle visa sig,

att föreskriften i dessa fall vore av något större betydelse. Utskottet finner

för sin del önskvärt, att en närmare undersökning verkställes beträffande

frågan, huruvida och i vad mån stadgandet i § 34 mom. 1 b) må kunna

upphävas med avseende å nu berörda och måhända även andra grupper av

delägare i pensionsanstalten.

Därest en sådan undersökning — vilken om möjligt synes böra slutföras

före den tidpunkt då den ifrågasatta pensionsregleringsfonden enligt förslaget

skulle uppläggas — skulle visa att bestämmelsen i fråga kan undvaras för

de i kap. IX avsedda lärargruppernas vidkommande, lärer det böra övervägas

huruvida icke, oavsett om en lönereglering för dessa grupper inom

de närmaste åren kan komma till stånd eller ej, en särskild regleringsfond

må kunna undvikas och pensionsanstalten i stället övertaga änke- och pupillkassans

alla tillgångar med skyldighet att fullgöra de förpliktelser, som

enligt förslaget skulle åvila regleringsfonden i samband med en kommande

lönereglering.

För den händelse emellertid den här berörda frågan icke skulle kunna

ordnas på sätt utskottet antytt, vill det i varje fall synas, att det överskott,

som kan återstå i elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa sedan de båda

i det föregående omförmälda ändamålen blivit tillgodosedda, bör tillfalla pensionsanstalten.

Något liknande har av Kung!. Maj:t föreslagits i fråga om

överskott i lasarettsläkarnas pensionskassa.

opaginerad Kontrollera mot PDF

BankoutsJcottets utlåtande Nr 50.

‘25

Vad angår frågan om indragning av dövstumlärarnas pensionsanstalt och

därmed sammanhängande förslag, delar utskottet den i statsrådsprotokollet

uttalade meningen att en förbättring av pensionsvillkoren för flertalet delägare

i nämnda pensionsanstalt icke längre bör undanskjutas. Vidkommande

personal vid dövstumskolor har det, med hänsyn till önskvärdheten att under

nuvarande förhållanden beträffande dövstumundervisningsväsendet undvika

krav på reglering av tjänsterna, föreslagits att ordinarie tjänst vid dövstumskola

skulle kunna inom viss tid utan reglering förenas med pensionsrätt

efter tjänstepensionsunderlag, ej överstigande 3A av de högsta delaktighetsbelopp,

som av skolöverstyrelsen föreslagits år 1922 och som avpassats efter

då gällande minimilöner i de högsta lönegraderna. Såsom framhållits dels

i förberörda motion 1: 288 och dels i en till utskottet ingiven framställning

från svenska dövstumlärarsällskapet, överensstämma emellertid de lönebelopp,

som sålunda skulle läggas till grund för pensionsunderlagens bestämmande,

icke med nu utgående minimilöner, enär vissa löneförhöjningar ägt rum

efter avgivandet av skolöverstyrelsens framställning år 1922. Med avseende

å denna fråga vill utskottet framhålla, att enligt Kungl. Maj:ts förslag pensionerna

till ifrågavarande befattningshavare skulle beträffande de tilläggsförmåner,

som må utgå å desamma, betraktas såsom oreglerade. Vid bestämmandet

av delaktighetsbelopp och därav beroende tjänstepensionsunderlag torde

alltså viss hänsyn böra tagas till delaktighetsbelopp eller tjänstepensionsunderlag

för jämförliga befattningshavare, som erhålla oreglerade pensioner. Närmast till

hands torde ligga en jämförelse med delaktighetsbeloppen för den i dövstumlärarnas

pensionsanstalt jämväl delaktiga lärarpersonalen vid folkhögskolorna.

Delaktighetsbeloppen för sistnämnda personal äro nu följande:

för manlig föreståndare lägst kronor 5,000: — högst kronor 6,400: —

» kvinnlig » » > 4,200: —- » » 5,000: -—

» manlig lärare » » 4,500: — » » 5,200: —

» kvinnlig » » » 3,600: — » » 4,100: -—

De av Kungl. Maj:t föreslagna delaktighetsbeloppen för dövstumlärarna

utgöra:

för manlig föreståndare..........kronor 6,000: —

» kvinnlig » » 5,000: —

» manlig lärai-e .............. » 5,000: —

» kvinnlig » » 4,000: —

Denna jämförelse visar enligt utskottets mening att de föreslagna delaktighetsbeloppen

måste anses stå i skäligt förhållande till delaktighetsbeloppen

för motsvarande personal vid folkhögskolorna. Ett liknande resultat giver

en jämförelse med de oreglerade pensionsunderlagen för lärarpersonal vid

allmänna läroverk och folkskoleseminarier.

Med hänsyn till vad nu anförts har utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka

någon höjning av de föreslagna delaktighetsbeloppen, därest pensionerna

skola betraktas såsom oreglerade. Att å andra sidan höja delaktig
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

BanJcoutsJcottets utlåtande Nr 50.

lietsbeloppen till sådan nivå att pensionerna kunna betraktas såsom nyreglerade

och bestämma att de skola så behandlas, synes utskottet knappast

vara lämpligt, så länge den på dagordningen stående frågan om dövstum - undervisningsväsendets förstatligande ännu icke vunnit sin lösning samt

löne- och pensionsreglering ej heller ägt rum för lärarpersonal vid statliga

läroanstalter. Utskottet avstyrker alltså motionärens framställning i nu förevarande

del.

I nyssberörda motion 1: 288 liksom ock i den till utskottet inkomna framställningen

från dövstumlärarsällskapet har förslag framställts om pensionering

av dövstumpräster. Utskottet delar den i motionen uttalade uppfattningen

om önskvärdheten av att en pensionering för ifrågavarande befattningshavare

kommer till stånd; och synes detta lämpligen höra ske genom

beredande av delaktighet i statens pensionsanstalt åt sådana dövstumpräster,

för vilka den ifrågavarande befattningen utgör uteslutande eller huvudsaklig

sysselsättning. Mot förslaget skulle måhända kunna anföras att ett ordnande

av denna pensionsfråga skulle kunna anstå i avvaktan på den väntade

omorganisationen av dövstumundervisningsväsendet i samband med

föreslaget förstatligande av detsamma. Enligt utskottets mening är emellertid

frågan av den vikt, att ett längre uppskov om möjligt bör undvikas.

Då utskottet emellertid av skäl, som ovan antytts i fråga om pensionering

av läkare vid kustsanatorier, funnit sig icke böra nu framlägga förslag i

ämnet, har utskottet ansett sig böra föreslå att utredning i frågan verkställes

genom Kungl. Maj:ts försorg; och torde, därest förslag om dövstumundervisningens

omorganisation ej kommer att föreläggas 1927 års riksdag, framställning

i nu förevarande ämne böra förväntas till nämnda riksdag.

I förevarande motion I: 288 har vidare anförts, att av propositionen icke

tydligt framginge, huruvida övergångsstadgandena i det nuvarande reglementet

för dövstumlärarnas pensionsanstalt skulle fortfarande äga giltighet.

Med avseende härå vill utskottet framhålla följande. I de föreslagna övergångsstadgandena

till kap. IV mom. 3 b) stadgas, att från den 1 juli

1926 i fråga om den, som den 30 juni 1926 var delägare i dövstumlärarnas

pensionsanstalt, skall gälla vad i nämnda anstalts reglemente

stadgas angående pensionsavgifter och tjänstepensionsrätt. Härav måste

anses framgå, att jämväl övergångsbestämmelserna i dövstumlärarnas

pensionsanstalts reglemente skola fortfarande gälla i fråga om den, som

den 30 juni 1926 var delägare i anstalten. Det står sådan delägare fritt

att enligt mom. 3 c) i samma övergångsstadganden före den 1 januari 1927

anmäla sig vilja kvarstå på de gamla pensionsvillkoren, om han finner dem

för sig fördelaktigare. Men även om sådan anmälan ej sker, lärer han ej

kunna förlora någon rätt till retroaktiv tjänstårsberäkning, enär sådan rätt

måste tillkomma honom enligt § 22 mom. 1 a) av statsanstaltens reglemente,

i vilket sistnämnda författningsrum ändring ej föreslagits. Någon särskild

föreskrift i det av motiouären berörda avseendet torde alltså icke vara erforderlig.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Vad härefter beträffar Kungl. Maj:ts förslag i fråga om beredande av pensionsrätt

åt lärare vid fortsättnings skolor och anstalter för yrkesundervisning,

har utskottet icke funnit anledning till erinran mot detta förslag. I detta

sammanhang har utskottet till behandling förehaft det i förberörda motioner

I: 285 och II: 413 framställda förslaget. Motionärerna påyrka att i pensionsanstaltens

reglemente skulle intagas en av tillkallade sakkunniga föreslagen

bestämmelse, åsyftande att möjliggöra att den vid en lärarbefattnings reglering

stadgade tjänstgöringen skulle kunna i viss utsträckning fullgöras i

annan befattning, som avses i anstaltens reglemente. Att denna bestämmelse

ej influtit i det av Kungl. Maj it framlagda förslaget torde hava föranletts

av att statens pensionsanstalt i avgivet utlåtande i frågan den 1

februari 1926 ansett en sådan bestämmelse överflödig. Anstalten framhöll i

utlåtandet, att det redan förut inträffat, att innehavare av reglerad befattning

haft sin tjänstgöring delvis förlagd under annan huvudman och att

detta förutsatts vid själva tjänsteregleringen. Motionärernas syfte synes alltså

kunna vinnas utan den av dem önskade föreskriften.

Beträffande eu vanligen förekommande kombination av lärarinnetjänst

vid folkhögskola med husmodersbefattning vid skolans elevhushåll tillkommer

emellertid den svårigheten att tjänstereglering av dessa befattningar

skall godkännas av olika myndigheter — respektive skolöverstyrelsen och

Kungl. Maj:t — och att befattningarna höra under olika kapitel i reglementet

med delvis olika pensions villkor. Då en sådan kombinerad tjänst på det

hela taget torde kunna jämställas med eller betraktas såsom en lärarinnetjänst,

vilket motionärerna också framhållit, synes det vara lämpligt att tjänsten

i pensionshänseende behandlas såsom lärarinnebefattning. För att möjliggöra

detta torde i § 41 av reglementet böra införas en bestämmelse av

innehåll att lärarinna vid folkhögskola, vilken tillika är anställd såsom husmoder

vid skolans elevhushåll, skall för hela sin tjänstgöring vara i pensionshänseende

att anse såsom lärarinna.

Beträffande här ovan ej behandlade, av Kungl. Maj:t föreslagna ändringar

i reglementet för statens pensionsanstalt har utskottet icke haft något att erinra.

I detta sammanhang vill utskottet emellertid påpeka, att i § 42 av det framlagda

förslaget till ändringar i reglementet befattning såsom ordinarie ämneslärare

vid skeppsgosseskola (kungörelse den 20 juni 1924 nr 239) synes hava

uteglömts. Beträffande formuleringen av § 60 mom. 1 d) och e) må anmärkas

att förslagets avfattning medgiver pensionsrätt endast för befattningshavare

vid anstalt. Författningsrummen torde höra formuleras i anslutning

till nuvarande lydelsen av § 60 c) (kungörelse den 31 december 1925 nr 513.)

Vad föredragande departementschefen anfört och föreslagit i fråga om

anslag till statens pensionsanstalt föranleder icke någon utskottets erinran.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutshottets utlåtande Nr 50.

A) att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts ifråga

varande proposition och förenämnda motion I: 288, må

1) medgiva att statens anstalt för pensionering av folkskollärare

m. fl. må från och med den 1 juli 1926 erhålla

ändrat namn av statens pensionsanstalt;

2) bemyndiga Kungl. Maj:t att för beredande av rätt till

delaktighet i nämnda pensionsanstalt för de av föredragande

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 25 februari 1926 därtill förordade grupper

av befattningshavare vidtaga ändring av det för pensionsanstalten

gällande reglementet i huvudsaklig överensstämmelse

med härvid fogade förslag, dock med iakttagande av

vad utskottet här ovan anfört;

3) med uteslutande ur riksstaten av det under elfte huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till statens andel i

kostnaden för pensionering av lasarettsläkare, under samma

huvudtitel och rubriken: statens andel i kostnaden för pensionering

av vissa överåriga lasarettsläkare uppföra ett ordinarie

förslagsanslag av 15,000 kronor;

4) i riksstaten med oförändrat belopp uppföra det nu

under nämnda huvudtitel upptagna ordinarie anslaget till

bidrag till pensionering av änkor och barn efter lärare vid

allmänna läroverk, pedagogier, seminarier m. in. å 157,276

kronor;

5) med uteslutande ur riksstaten av det under elfte huvudtiteln

och rubriken: bidrag till kostnaderna för pensionering

av dövstumlärare m. fl. upptagna ordinarie förslagsanslaget,

under samma huvudtitel och rubriken: bidrag till kostnaderna

för pensionering av vissa i statens pensionsanstalt

inordnade grupper av befattningshavare uppföra ett extra

förslagsanslag av 43,000 kronor;

6) bemyndiga Kungl. Maj:t att, utan hinder av bestämmelserna

i § 18 av reglementet för lasarettsläkarnas pensionskassa

den 13 november 1903 (nr 117, sid. 1), bevilja

delägare i nämnda pensionskassa, vilken under år 1926 uppnår

65 levnadsår och som befinnes fortfarande kunna i tjänsten

på ett tillfredsställande sätt gagna det allmänna, tillstånd

att kvarstå i tjänst tillsvidare intill dess att frågan

om kvarstående i tjänst kan prövas i den ordning, som

efter lasarettsläkarnas pensionskassas indragning i statens

pensionsanstalt bliver gällande; samt

7) hos Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte låta

verkställa utredning rörande beredande av pensionsrätt i

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutslcottets utlåtande Nr 50.

29

statens pensionsanstalt för dels överläkare vid statsunderstödda

kustsanatorier, dels ock dövstumpräster ävensom för

riksdagen snarast möjligt framlägga det förslag, vartill utredningen

kan föranleda;

B) att förenämnda motioner I: 285 och II: 413 må anses

besvarade genom vad utskottet här ovan anfört; samt

C) att ovanberörda motion I: 288, i den mån densamma

icke kan anses besvarad med vad utskottet i det föregående

anfört och hemställt, icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 14 maj 1926.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERTKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson i Stensholm, Pettersson i Olovstorp, Dalberg, Enhörning,

Johansson i Friggeråker, Bondeson, Ström och Östergren samt

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Winkler, Bäcklund, Lovén, Ryberg,

Höglund, Wikström och Uddenberg i Varberg.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Bilaga.

Förslag

till

ändringar i reglementet för statens pensionsanstalt.1)

Kap. I.

Om anstaltens förvaltning.

§ 3.

Pensionsanstalten övertager---— —

barnmorskornas pensionsanstalt,

lasarettsläkarnas pensionskassa,

dövstumlärarnas pensionsanstalt,

lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa.

§ 12.

Pension åt efterlevande sökes hos pensionsanstalten.

b) vederbörande huvudmans eller, beträffande befattningshavare vid någon

av statens läroanstalter, vederbörande rektor eller föreståndares intyg,

utvisande-----

Kap. II.

Allmänna bestämmelser om tjänstepension.

§ 23.

1. Där ej annorlunda stadgas i de för befattning gällande särskilda bestämmelserna,

är tjänstepensionsunderlaget 2/s av den i gällande författning

eller vid godkänd reglering enligt § 5 fastställda minimiårsavlöningen eller,

där flera lönegrader finnas sålunda fastställda, av den kontanta minimiårsavlöningen

i högsta lönegraden; dock att där minimiårsavlöningen växlar

med tjänstgöringens omfattning, pensionsunderlaget skall av pensionsanstalten

bestämmas efter den minimiårsavlöning i högsta lönegraden, som svarar

mot den omfattning av tjänstgöringen, som kan väntas i medeltal komma

att åligga befattningshavaren. Där befattning är förenad med naturaförmåner,

skall vid pensionsunderlagets bestämmande avlöningen ökas med

deras av pensionsanstalten beräknade värde, varvid värdet av bostad och

bränsle skall upptagas till 1/s av avlöningen i övrigt.

Befattnings tjänstepensionsunderlag må ej överstiga 6,000 kronor.

'') Till ändringar av mera redaktionell art har i förslaget icke tagits hänsyn.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankouisko t tets utlåtande Nr 50.

31

2. Om enligt mom. 1 pension sunderlaget för enligt § 5 reglerad befattning

skulle bliva så högt, att det prövas icke stå i skäligt förhållande till

pensionsunderlaget för jämförlig befattning i statens tjänst eller annan jämförlig

befattning med pensionsrätt i denna pensionsanstalt eller i annan av

staten understödd pensionsinrättning, skall pensionsanstalten sätta pensionsunderlaget

lägre.

3. Om innehavare av befattning, som är förenad med tjänstepensionsrätt

i denna pensionsanstalt, jämväl innehar befattning, som är förenad med

tjänstepensionsrätt i annan av staten inrättad eller understödd pensionsanstalt

eller pensionsfond, och om dessa befattningars tjänstepensionsunderlag

tillsammans överstiga 6,000 kronor, nedsättes den förra befattningens tjänstepensionsunderlag

till sådant belopp, att deras summa blir 6,000 kronor.

4. Om två eller flera med pensionsrätt i denna pensionsanstalt förenade

befattningar innehavas av samma person, och om dessa befattningars tjänstepensionsunderlag

enligt detta reglemente tillsammans överstiga 6,000 kronor,

nedsättas de i sådant förhållande, att deras summa blir 6,000 kronor.

5. Den, som i följd av försvagad hälsa eller minskad arbetsförmåga

övergår från befattning med högre till befattning med lägre tjänstepensionsunderlag,

må efter ansökan hos pensionsanstalten få behålla det högre

tjänstepensionsunderlaget, därest han i den förra befattningen räknat minst

15 tjänstår.

Övergångsbestämmelse.

Där på grund av äldre bestämmelser tjänstepensionsunderlaget för en befattning

av pensionsanstalten bestämts till högre belopp än enligt bestämmelserna

i mom. 1 och 2, skall pensionsunderlaget bibehållas oförändrat,

intill dess löneförmånerna ändras genom författning eller ny reglering enligt

§ 5.

Kap. III.

. Allmänna bestämmelser om familjepension.

§ 33.

1. Där ej annorlunda stadgas i de för befattning gällande särskilda bestämmelserna

är familjepensionsunderlaget lika med det belopp, som med 300

kronor överstiger 20 procent av dess tjänstepensionsunderlag; dock att om

två eller flera befattningar innehavas av samma person deras familjepensionsunderlag

nedsättas i sådant förhållande, att deras summa med 300

kronor överstiger 20 procent av tjänstepensionsunderlagens summa.

Befattnings familjepensionsunderlag må icke överstiga 2,000 kronor.

2. Om innehavare av befattning, som är förenad med familjepensionsrätt

i denna pensionsanstalt, jämväl innehar befattning, som är förenad med

familj epensionsrätt i annan av staten inrättad eller understödd pensionsanstalt,

och om befattningarnas familjepensionsunderlag tillsammans överstiga

2,000 kronor, nedsättes den förra befattningens familjepensionsunderlag

till sådant belopp, att deras summa blir 2,000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

B ankout skottets utlåtande Nr 50.

Kap. IV.

Särskilda bestämmelser angående folkskollärare m. fl.

§ 41.

De rättigheter och —--- — — befattningshavare;

a) lärare vid folkskola, nomadskola eller fortsättningsskola,

b) lärare vid högre folkskola, kommunal mellanskola eller statsunderstödd

folkhögskola,

g) lärare vid enskild läroanstalt, som enligt skolöverstyrelsens beprövande

tjänar samma ändamål som folkskola, fortsättningsskola, småskoleseminarium

eller skyddshem,

h) lärare vid av staten inrättad eller understödd anstalt för vård eller

undervisning av blinda, dövstumma, sinnesslöa eller vanföra, såvida icke

sådan befattning är förenad med tjänstepensionsrätt i annan av staten inrättad

eller understödd pensionsanstalt eller pensionsfond,

i) lärare vid statsunderstödd kommunal eller enskild anstalt för yrkesundervisning

eller vid statsunderstött kommunalt eller enskilt seminarium

för utbildande av lärare för yrkesundervisning eller undervisning i hushållsgöromål

eller i kvinnlig slöjd.

Undantagna äro —----medgivna ålder.

Lärarbefattning vid fortsättningsskola eller under i) omförmäld läroanstalt

eller seminarium må icke förenas med pensionsrätt, om icke befattningen är

förenad med så omfattande tjänstgöring vid statsunderstödd kurs eller avdelning

vid anstalten, att denna tjänstgöring utgör befattningshavarens

huvudsakliga sysselsättning under större delen av året.

Sålunda----------—--annan tjänstgöring.

§ 42.

De rättigheter och skyldigheter, som med avseende å familjepensioneringen

stadgas i §§ 1—17 och i §§ 32—51 tillkomma jämväl ordinarie folkskolinspektör

i statens tjänst.

Övergång sstadg anden.

3 a) Lärare, vars lön--— — — i nämnda pensionsinrättning.

b) Från den 1 juli 1926 gäller i fråga om den, som den 30 juni 1926

var delägare i dövstumlärarnas pensionsanstalt, vad i nämnda anstalts reglemente

stadgas angående pensionsavgifter och tjänstepensionsrätt, dock att

delaktighetsbeloppet må på framställning av huvudmannen höjas i fråga om

lärare vid dövstumskola till högst 6,000 kronor för manlig föreståndare,

5.000 kronor för kvinnlig föreståndare eller manlig ordinarie lärare och

4.000 kronor för kvinnlig ordinarie lärare.

Vad här stadgats gäller även om den, som under senare hälften av år

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50. 33

1926 erhåller befattning, som varit förenad med pensionsrätt i dövstumlärarnas

pensionsanstalt.

c) Om befattningshavare, som i b) sägs, ej före den 1 januari 1927 anmäler

sig önska kvarstå på dessa villkor, skall vad i statens pensionsanstalts

reglemente stadgas bliva gällande för honom från sagda dag, varvid tjänstepensionsunderlaget

skall vara lika med 3/4 av hans förra delaktighetsbelopp.

d) Även om genom reglering enligt § 5 minimiårsavlöning för i b) nämnd

befattning höjts över de belopp, som i b) sägs, må dock tjänstepensionsunderlaget

för sådan befattning ej sättas högre än 8A av nämnda belopp.

5 a) När huvudman för läroanstalt som omförm äles i § 41 a)—h) är skyldig

att enligt § 9 mom. 1 erlägga engångsavgift, beräknas den på följande sätt.

Från den enligt nämnda bestämmelse beräknade engångsavgiften dragés det

belopp, för vilket huvudmannen enligt samma § mom. 2 må uttaga ersättning

genom löneavdrag av befattningshavaren. Huvudmannens engångsavgift är

lika med halva återstoden, ökad med nämnda belopp.

b) Om huvudman för kommunal fortsättningsskola eller under § 41 i) omförmäld

kommunal läroanstalt reglerar befattning enligt § 5 och anmäler densamma

före den 1 januari 1929 för beredande av pensionsrätt åt innehavaren, skall

engångsavgiften ej utgå med högre belopp än det, för vilket huvudmannen

enligt § 9 mom. 2 må uttaga ersättning genom löneavdrag av befattningshavaren;

detsamma gäller, om huvudman för folkhögskola eller i § 41 mom.

h) omförmäld läroanstalt före den 1 januari 1929 anmäler befattning, som

ej varit förenad med pensionsrätt i dövstumlärarnas pensionsanstalt, eller

erhåller höjning av tjänstepensionsunderlaget för befattning, som varit förenad

med sådan pensionsrätt, utöver det som enligt mom. 3 blivit gällande

för befattningen den 1 januari 1927.

c) Om huvudman för enskild fortsättningsskola eller under § 41 i) omförmäld

enskild läroanstalt reglerar befattning enligt § 5 och anmäler densamma

före den 1 januari 1929 för beredande av pensionsrätt åt innehavaren,

skall engångsavgiften beräknas, såsom i a) sägs, där Konungen prövar skäligt

medgiva sådan beräkning.

10. Om i § 41 mom. i) omförmäld befattningshavare, när befattning anmäles

för beredande av pensionsrätt, uppnått 60 års ålder, må pensionsrätt

tillkomma honom, endast om han, därest reglementet får retroaktiv giltighet

för honom, räknar minst 10 tjänstår.

Kap. VI.

Särskilda bestämmelser angående vissa läkare, sjuksköterskor, barnmorskor och

befattningshavare vid vårdanstalter.

§ 60.

1. De rättigheter och —---—--— befattningshavare:

a) av Kungl. Maj:t efter utgången av år 1926 utnämnd ordinarie lasarettsläkare

vid länslasarett eller på likartat sätt anordnad sjukvårdsinrätt
Bihang

till riksdagens protokoll 1926. 8 sand. 34 käft. (Nr 50.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 50.

lång, vilken äges och helt eller delvis underhåll av landsting eller stad,

som ej deltager i landsting, och vilken icke är att hänföra till sjukstuga,

b) av Kung! Maj:t utnämnd överläkare vid statsunderstödd vårdanstalt,

som avses i stadgan för tuberkulossjukhus och som äges samt helt eller

delvis underhålles av landsting eller stad, som ej deltager i landsting,

c) överläkare vid sanatorium, som äges av svenska livförsäkringsbolags

sanatorieförening,

d) föreståndare, föreståndarinna och husmoder vid av staten, landsting,

kommun eller annan samfällighet anordnad anstalt för vård av fattiga, sjuka,

alkoholister, invalider, barn eller åldringar eller ock vid stiftelse av allmännyttig

natur, vilken övar dylik vård,

e) distriktssjuksköterska och distriktsbarnmorska, till vars avlöning staten

lämnar bidrag, samt sjuksköterska vid i d) omförmäld vårdanstalt eller

stiftelse, eller i sjukvård, som anordnats av bruk, fabrik eller därmed jämförligt

företag för därstädes anställd personal och dess familjer; dock att i

fråga om befattning av sistnämnda art för beredande av pensionsrätt skall

fordras, att sjukvårdens organisation godkänts av Konungen eller den myndighet

Konungen förordnar samt att i samband med sådant godkännande

skälig garanti för vårdens upprätthållande prövats vara för handen.

f) barnmorska med annan anställning hos kommun eller å barnbördshus,

g) föreståndarinna vid godkänd sjuksköterskebyrå.

2. Tillsvidare och intill dess annorlunda förordnas äro dock undantagna

läkarna vid de kommunala sjukvårdsinrättningarna i Stockholm, vid Stockholms

stads och läns sjukhus Eira, vid sjukhusen i Uppsala och Lund ävensom

överläkarna vid av Stockholms stad underhållen vårdanstalt för lungtuberkulösa

och vid de sanatorier, som ägas av Konung Oscar II:s jubileumsfond.

3. Vad i § 5 stadgas om reglering av befattning skall icke äga tillämpning

å de i mom. la) — c) angivna. Befattningshavare, som avses i mom.

1 a), är skyldig att tillhöra pensionsanstalten. Detsamma skall gälla för den,

som efter utgången av år 1926 bliver innehavare av befattning, som i mom.

1 b) sägs.

§ 61.

Tjänstepensionsunderlaget utgör för befattning, som avses i § 60 mom.

1 a)—-c), 6,000 kronor och för befattning, som avses i §60 mom. 1 e), 1,000

kronor.

För övriga befattningshavare, som omförmälas i § 60, må tjänstepensionsunderlaget

ej sättas lägre än 600 kronor och för befattningshavare, som avses

i § 60 mom. 1 f) och g), ej högre än 1,000 kronor.

§ 63.

Pensionsåldern är 55 år för sjuksköterska och barnmorska, 60 år för föreståndarinna

och husmoder samt 65 år för annan befattningshavare.

s. 35 Kontrollera mot PDF

BanJcontsJcottets utlåtande Nr 50.

35

§ 65.

''tillstånd att kvarstå i tjänst efter uppnådd pensionsålder må ej av annan

huvudman än staten beviljas med mindre medgivande därtill lämnats av

medicinalstyrelsen beträffande lasarettsläkare, överläkare vid tuberkulossjukhus,

sjuksköterska och barnmorska, av socialstyrelsen beträffande föreståndarinna

vid sjuksköterskebyrå och befattningshavare vid vårdanstalt för alkoholister,

av vederbörande länsstyrelse, efter inhämtande av yttrande från

statens inspektör för fattigvård och barnavård, beträffande befattningshavare

vid annan vårdanstalt.

§ 68.

1. Den årliga tjänstepensionsavgift, som med i § 7 omförmält avdrag

skall erläggas av befattningshavaren är 5 procent av tjänstepensionsunderlaget.

Den årliga familjepensionsavgiften är för manlig befattningshavare 20

procent av familjepensionsunderlaget och för kvinnlig befattningshavare 1

procent av familjepensionsunderlaget.

2. Huvudman för befattningshavare, som i § 60 mom. 1 c) sägs, erlägger

årligen en avgift av 9 procent av tjänstepensionsunderlaget. Huvudman

för annan befattningshavare erlägger årligen en avgift av 5 procent av

tjänstepensionsunderlaget, dock att ingen avgift erlägges för sjuksköterska

och barnmorska.

Overgångsstadgandcn.

6 a) Från den 1 juli 1926 har lasarettsläkare, som den 30 juni 1926 var

delägare i lasarettsläkarnas pensionskassa, samma rättigheter och skyldigheter

i förhållande till pension sanstalten, som han enligt kassans reglemente

skulle haft, om den ej indragits, dock att, om han ej före den 1 januari

1927 anmäler sin önskan att kvarstå på dessa villkor, vad i pensionsanstaltens

reglemente stadgas beträffande efter utgången av år 1926 utnämnd

lasarettsläkare skall med under d) omförmälda jämkningar vara för honom

gällande efter nämnda dag.

Vad sålunda stadgats skall gälla även beträffande lasarettsläkare, som utnämnts

under senare hälften av år 1926.

Intill utgången av år 1926 skola kassans räkenskaper föras skilda från

pensionsanstaltens räkenskaper i övrigt.

b) Den, som den 30 juni 1926 åtnjuter pension från kassan, erhåller för

tid efter den 31 december 1926 den pensionsförhöjning, som motsvarar den

andel i kassans överskott den 1 januari 1927 över premiereserven för dess

försäkringar, som belöper på hans försäkring, om överskottet fördelas på

kassans försäkringar i förhållande till deras premiereserver.

c) Delägare, som gjort sådan anmälan, som i a) sägs, har rätt till den

pensionsförhöjning, som enligt försäkringsteknisk beräkning svarar mot den

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

på hans försäkring belöpande andelen i kassans överskott vid dess fördelning

enligt vad under b) sägs.

d) Delägare, som icke gjort sådan anmälan, som i a) sägs, har rätt dels

till pension enligt kassans reglemente, minskad med vad som motsvarar de

tilläggsavgifter, som skulle vara att betala efter den 1 januari 1927, om

kassans reglemente även därefter vore gällande, dels till pension enligt pensionsanstaltens

reglemente, svarande mot ett tjänstepensionsunderlag av

2,000 kronor. Han äger räkna tjänstår från 35 års ålder, eller den högre

ålder, då han erhöll sådan lasarettsläkarbefattning, som i § 60 sägs. Om

han före den 1 januari 1927 anmäler sig vilja inbetala ovannämnda tillläggsavgifter,

sker icke någon minskning av hans pension enligt kassans

reglemente.

7. Om befattning, som icke kunnat förenas med pensionsrätt i pensionsanstalten

enligt före den 1 januari 1927 gällande bestämmelser, före utgången

av år 1928 anmäles för beredande av pensionsrätt enligt detta reglemente

åt innehavaren, samt engångsavgift enligt § 9 mom. 1 skall erläggas, skall

denna avgift beräknas på följande sätt. Från den enligt § 9 mom. 1 beräknade

engångsavgiften dragés det belopp, för vilket huvudmannen må

enligt mom. 2 av samma paragraf genom löneavdrag uttaga ersättning av

befattningshavaren. Huvudmannens engångsavgift är lika med halva återstoden,

ökad med nämnda belopp. Vad sålunda stadgats gäller även ifråga

om engångsavgiften för lasarettsläkare, som avses i mom. 6 d), dock att vid

engångsavgiftens beräkning hänsyn icke skall tagas till hans rätt till

tjänstepension enligt kassans reglemente och ej heller till hans familjepensionsrätt.

Vad sålunda stadgats gäller icke beträffande befattning, som i § 60 mom.

1 c) sägs.

Kap. IX.

Särskilda bestämmelser angående efterlevande efter lärare vid

allmänna läroverk m. fl.

§ 89.

De rättigheter och skyldigheter, som med avseende på familjepensioneringen

stadgas i kap. I och III samt i detta kapitel, tillkomma följande

befattningshavare:

a) chef, ledamot samt byråchef i skolöverstyrelsen, vilken vid tillträdet

av sin tjänst hade rätt till familjepension i denna pensionsanstalt eller i

pensionsinrättning som omförmäles i § 3.

b) rektor och ordinarie ämneslärare samt pensionsberättigad övningslärare

vid allmänt läroverk, statens folkskolesemiuarium och statens högre lärarinneseminarium,

rektor och ordinarie lärare vid tekniska elementarskolor,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Banlcoutslcottets utlåtande Nr 50.

37

tekniska fackskolor och tekniska gymnasier, professor, andre-lärare, verkstadsingenjör

och lärare i frihandsteckning vid Chalmers tekniska institut,

överlärare och lärare vid gymnastiska centralinstitutet, rektor vid skeppsgosseskola,

föreståndare vid August Abrahamsons stiftelse å Näs samt ordinarie

befattningshavare vid statens pensionsanstalt.

§ 90.

1. För övningslärare vid allmänna läroverk, statens högre lärarinneseminarier

och statens folkskoleseminarier, lärare i trädgårdsskötsel undantagen,

är befattningens familjepensionsunderlag lika med det belopp, som med 300

kronor överstiger 20 procent av medeltalet av de högsta tjänstepensionsunderlag,

som varit för befattningshavaren gällande under de sista 10 åren

eller den kortare tid han innehaft familjepensionsrätt i denna pensionsanstalt

eller i anstalt, som omförmäles i § 3.

2. Om tillförordnad rektor, som är ordinarie ämneslärare, återgår till sin

lärarbefattning, äga hans efterlevande rätt till den tilläggspension, som enligt

försäkringsteknisk beräkning svarar mot vad han som rektor erlagt mera i

avgifter än han skulle gjort, om han icke haft rektorsförordnandet.

§ 91.

Befattningshavares årliga familjepensionsavgift är för man 4 procent och

för kvinna Ve procent av befattningens tjänstepensionsunderlag.

Övergångsstadganden.

1. Om den, som den 30 juni 1926 är delägare i ovannämnda kassa, är

skyldig att ingå på nya bestämmelser angående familjepensioneringen, gäller

för honom med avseende på sådan pensionering vad i kap. I, III och IX

stadgas, dock med följande ändringar och tillägg:

a) om han före den 1 januari 1919 avgått från sin befattning med pension,

skall familjepension efter honom beräknas efter ett familjepensionsunderlag,

som med 200 kronor överstiger den pension, som enligt kassans

reglemente skolat tillkomma honom;

b) om han efter den 1 januari 1919 avgått från sin befattning med pension,

skall familjepension efter honom beräknas efter det familjepensionsunderlag,

som den 1 juli 1926 är gällande för hans befattning;

c) om han efter frånträdande av med delaktighet i kassan förenad befattning

kvarstår som delägare enligt § 3 mom. 2—4 i kassans reglemente

och före den 1 januari 1919 uppnått den för den från trädda befattningen

bestämda pensionsåldern, är han befriad från avgift, och skall familjepension

efter honom beräknas såsom i a) sägs;

d) om han kvarstår som delägare i kassan såsom i c) sägs och icke före

den 1 januari 1919 uppnått den för den frånträdda befattningen bestämda

pensionsåldern, erlägger han, intill dess han uppnår denna ålder, en årsavgift,

som med 67 kronor överstiger 4,8 procent av det för den frånträdda

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

BankoutsJcottets utlåtande Nr 50.

befattningen den 1 juli 1926 gällande tjänstepensionsunderlaget och skall

familjepension efter honom beräknas efter det för befattningen samma dag

gällande familjepensionsunderlaget.

2. Den, som den 30 juni 1926 är delägare i ovannämnda kassa och icke

är skyldig att ingå på nya bestämmelser angående familjepensionering, äger

att före den 1 januari 1927 för pensionsanstalten anmäla sin önskan att

bibehålla de rättigheter och skyldigheter, som han skulle haft enligt kassans

reglemente, om denna ej indragits. Sker icke sådan anmälan, gäller

för honom vad som stadgats angående förutvarande delägare i kassan, vilken

är skyldig att ingå på nya bestämmelser.

3. Familjepension efter delägare i ovannämnda kassa, som avlidit före

den 1 juli 1926, utgår för tiden från och med nämnda dag med belopp,

som beräknas på följande sätt: har delägaren avlidit före den 1 januari

1919 eller före denna dag avgått med tjänstepension beräknas familjepensionen

efter ett familjepensiousunderlag, som med 200 kronor överstiger

ensam änka efter kassans reglemente tillkommande pension; har delägaren

efter den 31 december 1918 innehaft sin befattning, beräknas familjepensionen

efter det för befattningen den 1 juli 1926 gällande familjepensionsunderlaget.

4. Familjepension efter delägare i lärarnas vid elementarläroverken änkeoch

pupillkassa (gamla kassan) beräknas efter ett familjepensionsunderlag,

som med 200 kronor överstiger den ensam änka enligt kassans reglemente

tillkommande pensionen.

5. Pensionsanstalten skall intill den 1 juli 1927 föra särskilda räkenskaper

för den avdelning, som omfattar i § 89 och ovanstående mom. 1—4 omförmälda

delägare och pensionstagare. Avdelningen gottskrives den 1 juli 1926 de

tillgångar, som pensionsanstalten övertagit från lärarnas vid elementarläroverken

nya änke- och pupillkassa, samt det belopp, som motsvarar värdet

av pensionsanstaltens ansvarighet gentemot de ledamöter i skolöverstyrelsen,

vilka icke före tillträdet av sina befattningar varit delägare i nämnda kassa.

Avdelningens behållning den 1 juli 1927 utöver värdet av pensionsanstaltens

ansvarighet gentemot avdelningens delägare och pensionärer avsättes

såsom avdelningens pensionsregleringsfond.

Från den 1 juli 1927 gottgöres pensionsregleringsfonden för varje år ränta

efter en räntefot, som pensionsanstalten bestämmer.

Fonden användes för att åt efterlevande efter delägare, som inträtt i

avdelningen under det löneregleringen av år 1918 är gällande för lärarna

vid de allmänna läroverken, bereda fyllnadspension motsvarande den nedsättning

av pensionen, som må hava skett på grund av föreskriften i §

34 b). När sådan fyllnadspension beviljats, minskas fonden med dess kapitalvärde.

6. När familjepensionsunderlagen för i § 89 b) omförmälda befattningar

höjas första gången efter den 1 juli 1926 genom lönereglering, skall pen
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

39

siousregleringsfonden minskas med det belopp, som motsvarar den därav

betingade höjningen av värdet av pensionsanstaltens ansvarighet. Vid beräkning

av detta belopp skall som årsavgift för manlig befattningshavare

räknas summan av 67 kronor och 4 procent av hans tjänstepensionsunderlag

efter löneregleringen samt 0,8 procent av hans tjänstepensionsunderlag före

densamma och för kvinnlig befattningshavare Ve procent av hennes tjänstepensionsunderlag

efter löneregleringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:260 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inordnande i statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. under ändrat n s. 1 i texten