Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts •proposition angående rätt för visso befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring vid drottning Sofias stiftelse.
1926-05-14 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1926:135, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts •proposition angående rätt för visso befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring vid drottning Sofias stiftelse.
Dokumentets text
4
Statsutskottets utlåtande Nr 135.
Nr 135.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1926 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts •proposition angående rätt
för visso befattningshavare vid vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte att för erhållande av
ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring vid drottning
Sofias stiftelse.
(2:a avd.)
I en till riksdagen avlåten, den 19 februari 1926 dagtecknad proposition,
nr 181, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har Kungl.
Maj :t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att ordinarie befattningshavare
vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte må, efter
prövning av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall, kunna för erhållande av ålderstillägg
tillgodoräknas tjänstgöring av motsvarande beskaffenhet vid den med
drottning Sofias stiftelse förenade vårdanstalten i Vänersborg.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.
På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt 1914 års senare riksdag,
i samband med beviljandet av anslag för uppförande av en vårdanstalt
i Lund för blinda med komplicerat lyte, bemyndiga Kungl. Maj:t att vid den
tid, då den ifrågavarande anstalten trädde i verksamhet, för statsverkets räkning
övertaga drottning Sofias stiftelses och den till denna stiftelse anknutna,
i Vänersborg belägna vårdanstaltens dåvarande tillgångar under utfästelse å
statens vägnar om fullgörande av de särskilda villkor och förbehåll, som innehölles
i stiftelsens reglemente eller eljest kunde vara fästade vid sagda tillgångar
eller särskilda delar därav. Sedan genom beslut av 1920 års riksdag
medel anvisats för byggnadernas slutförande under år 1921, övertogs den
med Sofiastiftelsen förenade anstalten av staten på hösten år 1922. Genom beslut
av Kungl. Maj:t den 22 juni 1921 fastställdes stat för blindanstalten
i Lund. I denna stat äro, efter vissa senare däri gjorda ändringar, upptagna
följande befattningshavare, nämligen: 1 rektor, 4 ämneslärarinnor, 3 slöjdlärarinnor,
1 husmoder, 1 översköterska, 1 kvinnligt skrivbiträde, tillika räkenskapsförare,
och 3 vaktmästare.
I den skrivelse, som ingavs till skolöverstyrelsen med utredning och förslag
rörande stat för den blivande Lundaanstalten, hemställdes, att de tjänstinnehavare,
som komme att övergå från Sofiastiftelsen till den nya anstalten, skulle
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 1S5.
5
få rätt att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig den tid, de haft
fast anställning vid stiftelsen.
Överstyrelsen ansåg sig icke kunna förorda beviljande av en dylik rätt;
överstyrelsen framhöll, att ett medgivande om lönetursrätt för här ifrågavarande
befattningshavare lätteligen torde kunna komma att uppfattas såsom
prejudicerande vid framtida avgöranden beträffande statstjänares eventuella
rätt att tillgodoräkna sig i angivna avseende tidigare verksamhet i enskild
tjänst, varför överstyrelsen fann det riktigast att skärskåda frågan uteslutande
med hänsyn till huruvida en dylik förmån kunde anses skälig ur synpunkten
av de blivande lönernas förhållande till de vid tidpunkten för övertagandet åtnjutna
inkomsterna av respektive befattningar. Verkställd undersökning hade,
erinrade överstyrelsen, givit vid handen, att det för samtliga till ålderstillägg
ifrågakommande befattningshavare torde gälla, att de framtida avlöningarna,
även utan lönetursrätt, komma att innebära en högst avsevärd förbättring, vilken
sannolikt i intet fall skulle komma att med nuvarande dyrtidstilläggsbestämmelser
understiga 1,800 kronor och för åtskilliga överstiga detta belopp.
Emellertid hemställde Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten proposition
(nr 247) angående stat för Lundaanstalten att för åtnjutande av de avlöningsförmåner,
som föreslagits för ordinarie befattningshavare, skulle i fråga om
ålderstillägg gälla att befattningshavare finge, efter prövning av Kungl. Maj :t
i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas jämväl'' den tid, han utom
statens tjänst utfört arbete, som ur det allmännas synpunkt kunde anses likvärdigt
med eller av högre värde än det, han hade att utföra å befattningen vid
vårdanstalten.
Statsutskottet förklarade i sitt i anledning av nämnda proposition avgivna
utlåtande rörande här ifrågavarande spörsmål, att utskottet icke kunnat undgå
att finna de av skolöverstyrelsen anförda skälen vara av en så vägande beskaffenhet,
att utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i
denna del. Riksdagens beslut utföll i överensstämmelse med utskottets förslag.
Styrelsen för vårdanstalten har nu återupptagit förutberörda spörsmål om
tjänstårsberäkning, i det att styrelsen gjort framställning om utverkande av
rätt för de befattningshavare vid vårdanstalten, vilka förut varit anställda vid
drottning Sofias stiftelse att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig
föregående tjänstgöring vid stiftelsen.
I sitt utlåtande över denna framställning har skolöverstyrelsen till en början
erinrat om sin tidigare intagna avvisande ståndpunkt samt därvid framhållit,
att överstyrelsen vid intagandet av denna ståndpunkt utgått ifrån att icke heller
befattningshavarna vid de av landsting underhållna dövstumskolor och sinnesslöanstalter
vid övergång till vårdanstalten skulle få tillgodoräkna sig tidigare
tjänstgöring i kommunal tjänst. I de av Kungl. Maj:t och riksdagen antagna
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de till ordinarie befattningshavare
vid anstalten utgående avlöningsförmånerna hade emellertid befattningshavare
vid kommunala dövstumskolor och sinneslöanstalter upptagits bland dem,
som erhållit rätt att vid övergång till statsanstalten tillgodoräkna sig sin före
-
6
Statsutskottets utlåtande Nr 1S5.
gående tjänstgöring. Enligt överstyrelsens uppfattning fordrade därför rättvisan,
att förutvarande befattningshavare vid drottning Sofias stiftelse i löneturshänseende
icke ställas sämre än före detta befattningshavare vid dövstumskolor
och sinnesslöanstalter, och tillstyrkte överstyrelsen därför bifall till anstaltsstyrelsens
begäran.
Statskontoret däremot har avstyrkt bifall till den föreliggande framställningen,
därvid statskontoret bland annat framhållit, dels att ett bifall till ansökningen
otvivelaktigt skulle medföra ett flertal liknande framställningar från
befattningshavare vid oreglerade verk, som med samma skäl torde kunna göra
anspråk på att det arbete, de utfört utom statens tjänst, måtte tillgodoräknas
dem för avlöningsförhöjning, dels ock att riksdagen så sent som år 1921 -—•
alltså samtidigt med det nya lönesystemets införande beträffande stora grupper
av statens befattningshavare — icke ansett sig kunna bifalla en liknande
framställning.
Enligt utskottets mening ligger den förevarande frågan med hänsyn till ärendets
förberedande behandling i ett delvis annat läge än då den senast behandlades
av riksdagen, nämligen därigenom att ämneslärarinna vid anstalten fått
rätt tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring såsom ordinarie lärarinna vid
folkskola eller högre folkskola, såsom lärarinna vid av landsting underhållen
dövstumskola eller vid sinnesslöanstalt eller såsom föreståndare eller lärare
vid skyddshem, som åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Kungl. Maj:t
stadfäst reglemente eller ock är av Kungl. Maj :t erkänt såsom allmän uppfostringsanstalt
— allt anstalter, som icke äro statliga och vilka knappast kunna
sägas vara av mera allmän natur än Vänersborgsanstalten.
Utskottet, som finner starka billighetsskäl tala för ett bifall till Kungl.
Maj:ts förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må medgiva, att ordinarie befattningshavare
vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte må,
efter prövning av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall, kunna för
erhållande av ålderstillägg tillgodoräknas tjänstgöring av motsvarande
beskaffenhet vid den med drottning Sofias stiftelse
förenade vårdanstalten i Vänersborg.
Stockholm den 14 maj 1926.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVAKNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, Oscar Olsson, J. L. Widell, O.
P. V. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, E. J. G. Rosén, J. Päls
-
Statsutskottets utlåtande Nr 1S5. 7
son, J. Jeansson, G. Johansson i Hälsingborg, D. A. Petrén och C. G. V. Hammarskjöld;
från
andra kammaren: herrar A. Anderson i Bistock, K. V. Rydén, A. Wiklund,
S. Bengtsson i Norup, P. M. Olsson i Blädinge, 0. Olsson i Kullenbergstorp, E.
Kristensson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge, 0. Nilsson i Örebro, B. F :son Holmgren,
S. J. Karlsson i Nynäshamn och P. C. Jonsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1926:273 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för vissa befattning skärare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat s. 1 i texten