Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåning sfonder.

1926-02-05 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:15, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåning sfonder.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lä.

Nr 15.

Ankom till riksdagens kansli den 5 februari 1926 kl. 1 e. ni.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å

statens under kommunikationsdepartementet hörande utlåning

sfonder.

(4:e avd.)

1 :o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna proposition angående Allmänna

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—1927 har Kungl. Maj:t fåiefoiulen

beträffande statens utlånings fonder, under åberopande av det vid propositionen

under rubrik »Utgifter för kapitalökning, bil. 1» fogade statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen

(punkt 29) besluta, att de avsättningar till allmänna järnvägslånefonden, som

enligt riksdagens beslut skulle ske under budgetåren 1926—1929, i stället skola

äga rum under budgetåren 1927—1930.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 66 och 67 av åberopade statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1871 har riksdagen för särskilda femårsperioder till Kungl.

Maj :ts förfogande ställt ett bestämt anslag att i enlighet med av riksdagen

fastställda villkor utgå såsom lån till enskilda järnvägsanläggningar.

Senast skedde detta år 1923, då riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts i ämnet

gjorda framställning till låneunderstöd för enskilda järnvägar beviljade

och ställde till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 5,000,000 kronor, att

utgå under budgetåren 1924—1929 med 1,000,000 kronor för varje budgetår,

dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa budgetår anvisat,

finge för ett efterföljande budgetår av samma femårsperiod disponeras.

Därefter har riksdagen för avsättning till ifrågavarande fond anvisat för budgetåret

1924—1925 1,000,000 kronor och för budgetåret 1925—1926 1,000.000

kronor.

Av nämnda belopp, tillhopa 2,000,000 kronor, hava hittills tagits i anspråk

224,000 kronor, vadan 1,776,000 kronor återstå odisponerade.

I skrivelse den 15 september 1925 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

beträffande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål meddelat, att jämlikt

av riksdagen enligt skrivelse den 13 april 1923, nr 80, lämnat medgivande fon
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

den komme att tagas i anspråk för ett lån av 45,000 kronor till Södra Kinnekulle

järnvägsaktiebolag, avsett att ersätta ett nämnda bolag tidigare beviljat

lån till samma belopp ur handels- och sjöfartsfonden. Vidare meddelar styrelsen,

att lån ur allmänna järnvägslånefonden söktes för tio nya järnvägsföretag,

för vilka samtliga med undantag av ett koncession vore beviljad. För

flertalet av dessa företag syntes dock frågan om företagens finansiering ännu

ej hava vunnit fast form, och ingen av järnvägarnas lånefrågor vore, med undantag

för banan Ingelstad—Älmeboda, ännu färdig till slutlig behandling.

Styrelsen torde dock inom nära tid få tillfälle återkomma jämväl till frågan

om lån för Katrineholm—Köpings järnväg.

Under angivna förhållanden har styrelsen ej för sin del funnit skäl föreligga

att föreslå någon avsättning till allmänna järnvägslånefonden för budgetåret

1926—1927.

Departementschefen har ansett anvisande av återstående för innevarande femårsperiod

beslutade avsättningar kunna framskjutas till budgetåren 1927—

1930.

Utskottets

yttrande.

Utskottet anser sig under denna punkt böra något beröra de av chefen för

finansdepartementet inledningsvis framlagda synpunkterna beträffande finansieringen

av statens lånefonder (Utgifter för kapitalökning sid. 8—11).

Av det kapital, tillhopa 266.5 miljoner kronor, som under budgetåret 1924—

1925 disponerats för vissa i en uppgjord sammanställning angivna fonder,

skulle, enligt vad sammanställningen utvisar, ett belopp av 73.8 miljoner kronor

få anses oförräntat på grund av förefintlig skillnad mellan å ena sidan gällande

upplåningsränta (cirka 5 procent) och å andra sidan tillämpade lägre

räntesatser vid utlämnandet av lån från fonden. I sistnämnda belopp ingå,

bl. a., av det av egnahemslånefonden disponerade, till i runt tal 120 miljoner

kronor uppgående kapitalet, cirka 40 miljoner kronor, av allmänna järnvägslånefondens

kapital å 55.8 miljoner kronor 2.4 miljoner kronor samt av bibanelånefondens

kapital å 7.6 miljoner kronor 2.5 miljoner kronor. Härtill kommer

emellertid det kapital, som nedlagts i vissa fonder, från vilka utlämnade lån

löpa räntefritt, sammanlagt cirka 10 miljoner kronor. Det totala oförräntade

beloppet uppgick alltså till i runt tal 83 miljoner kronor.

I likhet med departementschefen finner utskottet det önskligt, att en snabbare

avbetalning av nämnda del av det i utlåningsfonderna nedlagda lånekapitalet

kan äga rum. Till det förslag i sådan riktning, som förelagts årets riksdag,

får utskottet tillfälle att återkomma i annat sammanhang.

I avseende å sättet för tillförandet av nytt kapital till lånefonderna bör

likvisst erinras, hurusom under de senaste åren, till undvikande av fortsatta förräntningsunderskott,

lånemedel anlitats allenast i den mån avkastning å upplåga

medel beräknats kunna erhållas, medan återstoden utgått av skattemedel

och därmed jämförliga statsinkomster.

Enligt vad av departementschefen omnämnts, hava vissa smärre kapitalförluster

uppstått för en del utlåningsfonder. Det synes utskottet önskvärt,

att i sammanhang med de övriga åtgärder, som vidtagits för vinnande av klar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

het rörande de olika utlåningsfondernas allmänna ställning och förräntningsmöjligheter,

en utredning kommer till stånd i fråga om storleken av dessa

förluster samt om och i vad mån ersättning för de avskrivningar i vederbörande

fonders räkenskaper, som på grund härav må hava gjorts, bör genom anslag å

riksstaten beredas.

Vad därefter särskilt angår allmänna järnvägslånefonden, vill utskottet erinra

om de svårigheter, som visat sig föreligga för ett flertal med lån från fonden

understödda järnvägsföretag att fullgöra dem åvilande amorteringar och räntebetalningar.

För nästkommande budgetår är visserligen icke något nytt anslag •

för kapitalökning till fonden äskat. Enligt vad som i propositionen upplyses,

föreligga emellertid framställningar om lån från fonden till icke mindre än

10 nya företag, för vilka samtliga, med undantag av ett, koncession redan är

beviljad. I anledning av de ytterligare påfrestningar å järn vägslånefonden,

som sålunda synas vara att vänta, föranlåtes utskottet erinra om 1925 års riksdags

vid behandling av frågan om fortsatt anslag till bibanelånefonden gjorda,

under nästföljande punkt närmare återgivna uttalande om vikten av att framgå

med varsamhet, då det gäller statens medverkan till nya järnvägsanläggningar.

Dessa synpunkter torde böra vara vägledande även vid prövningen av

framdeles uppkommande frågor om lån från allmänna järnvägslånef onden.

Under åberopande härav och då utskottet icke funnit anledning till erinran

mot Kungl. Maj:ts nu under denna punkt framställda förslag om uppskov med

avsättningarna till järnvägslånefonden, hemställer utskottet,

att riksdagen må besluta, att de avsättningar till allmänna

järnvägslånefonden, som enligt riksdagens beslut skulle ske under

budgetåren 1926—1929, i stället skola äga rum under

budgetåren 1927—1930.

2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen, att Kungl. Maj:t Bibanemå

jämväl för tiden efter 1925 års utgång förfoga över samtliga av riksdagen lånefonden

anvisade medel för avsättning till fonden för att underlätta åstadkommandet

av bibanor i vissa delar av riket.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 67—69 av åberopade statsrådsprotokollet.

I anledning av ett i statsverkspropositionen till 1925 års riksdag gjort förslag

om anvisande av anslag till bibanelånef onden anförde riksdagen (skrivelse

nr 51, punkt 2) bland annat följande:

Frågan om verkställande av de ytterligare avsättningar, som vore erforderliga

för att uppbringa fonden till tidigare beslutat belopp av 24,000,000 kronor,

syntes böra bliva beroende av det faktiskt föreliggande medelsbehovet. Utredning

härom torde böra genom Kungl. Maj:ts försorg verkställas.

En särskild anledning för en dylik undersöknings företagande vore den omkastning

med avseende å prisförhållanden och beträffande den allmänna ekonomiska

situationen i övrigt, som inträtt sedan beslutet om fondens utökningvid

1920 års riksdag fattades. På det järnvägsekonomiska området hade för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

Vattenkraftslånefonden
-

hallandena pa sista tiden också skärpts genom den tillväxande automobiltrafiken,

vilken visat sig mäktig till en för järnvägarna kännbar konkurrens i fråga

om befordran såväl av personer som gods. Riksdagen hade ansett sig böra

erinra om dessa synpunkter, som torde böra vinna beaktande vid prövningen

av de ärenden angående anslag från ifrågavarande fond till nya järnvägsföretag,

som framdeles kunde uppkomma. Att märka vore, att en dylik prövning

av ett tilltänkt banföretags berättigande ur nationalekonomiska synpunkter

mginge bland de huvudbetingelser, som uppställts såsom villkor för att

staten pa här angivet sätt skulle lämna sin medverkan för anläggningens förverkligande.

Under åberopande av vad sålunda anförts, anmälde riksdagen, att Kung]

Majrts förslag om avsättning till fonden för budgetåret 1925—1926 icke av

riksdagen bifallits.

Efter det väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sedermera inkommit med sålunda

infordrad utredning, har departementschefen härutinnan nu anfört följande.

»Enligt vad jag inhämtat, bedrives arbetet å ifrågavarande tre banbyggnader,

sedan vissa arbetskonflikter bilagts, numera i full utsträckning, och, såvitt

nu kan bedömas, torde företagen komma att bliva fullbordade under loppet

av ar 1928. Då det lånebelopp 16,416,800 kronor, som väg- och vattenbygglaofi™!

anglV- såsom erforderligt för banbyggnaderna intill den 1 juli

i o oor> aaa i aV dittills för ifrågavarande fond anvisade anslag, tillhopa

1 b,800,000 kronor, erfordras ej för fullföljande av nu pågående arbeten någon

avsättning till fonden för ^nästkommande budgetår. Huruvida låneunderstöd

kali komma att beviljas från fonden åt ytterligare något enskilt järnvägsföretag,

undandrager sig för närvarande bedömande.

På grund av vad sålunda anförts finner jag mig icke kunna tillstyrka vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens framställning i fråga om avsättning till fonden

under nästkommande budgetår.

Såsom av det föregående framgår, har Kungl. Maj:t medgivits rätt att förfoga

over samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade medel

till utgången av år 1925. Dylikt särskilt medgivande, vilket leder sitt ursprung^

tran 1911 ars riksdag, synes icke längre erforderligt, sedan anslagen

till ifrågavarande fond numera erhållit reservationsanslags natur. Som ernellertid

den vid medgivandet fogade tidsbegränsningen utgör hinder för Kungl.

M.aj:t att etter 1925 års utgång förfoga över redan anvisade medel, torde Kung]

Maj:t hora medgivas rätt att jämväl för tiden efter 1925 års utgång förfoga

över samtliga för avsättning till fonden anvisade medel.»

Med tillstyrkande av förevarande förslag, hemställer utskottet.

att riksdagen må medgiva, att Kungl. Maj:t må jämväl för

tiden efter 1925 ars utgång förfoga över samtliga av riksdagen

anvisade medel för avsättning till fonden för uti underlätta

åstadkommandet av bibanor i vissa delar av riket.

3.o) Kungl. Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

för vattenkraftslånefonden för budgetåret 1926—1927 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Med anledning av Kungl. Majrts därom gjorda framställning har 1919

års lagtima riksdag beslutat inrättandet av den så kallade vattenkraftslånefonden.

Från fonden, som förvaltas av statskontoret, må lån beviljas me
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

9

nigheter, bolag, föreningar eller enskilda dels till företag, vilka avse utbyggande

av statens vattenfall eller tillgodogörande av enskilda tillhöriga vattenfall,

da tillgodogörandet är av mera allmänt intresse, dels till vissa mindre,

lokala vattenkraftsanläggningar för distribution inom orten av elektrisk energi,

dels ock till vattenregleringsföretag, då dessa äro av allmännare betydelse.

Lånen skola i främsta rummet avse tillgodogörande av förut ej utnyttjade

kraftkällor, men ma jämväl beviljas till redan utförd eller under bvggnad

varande anläggning.

Den tillämpade utlåningsräntan uppgår till 5 procent. Amorteringstiden för

lån från fonden är högst 40 år.

Till utredning angående fondens kapitaltillgång och utlåningen från fonden

finnes i propositionen intagen följande tablå.

Kalenderår

resp.

budgetår

Anslag

kronor

Sökta lån

Beviljade lån

Lyftade

lån

kronor

Inne-

stående

lån

kronor

Lånebe- lopp, som

förver- kats el.

antages

ej komma

att lyftas

kronor

Ej dispo- nerat

anslag

kronor

Disponi- bel kapi- talbe- hållning

kronor

An-

tal

kronor

An-

tal

kronor

1920 . . .

2,000,000

31

4,595,137

19

2,000,000

1,900,000

100,000

100,000

1921 . . .

2,000,000

24

2,734,200

12

1,053,000

864,000

100,000

89,000

947,000

1,036,000

1922. . .

2,000,000

25

3,498,101

6

1,715,000

1,565,000

—

150,000

285,000

435,000

1923—24 .

2,000,000

26

3,865,900

14

1,625,000

1,300,000

50,000

275,000

1

1924—25 .

500,000

37

4,766,118

*)1

600,000

600,000

_

> 275,000

550,000

1925-26 .

500,000

52

5,866,485

—

—

—

—

500,000

500,000

9.000,000

195

2) 25,825,941

526,998,0000,229,000;

150,000

614,000

2,007.000 2,621,000

Rörande anslagsbehovet för 1926—1927 hava vederbörande myndigheter,

kommerskollegium samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, med förmälan att

under år 1925 ingivits 52 ansökningar till ett sammanlagt belopp av 5,866,485

kronor, anfört bland annat följande:

»En närmare utredning och granskning av dessa ansökningar har ännu ej medhunmts.

Av ansökningarna synes emellertid en icke ringa del avse äldre anläggningar

eller härröra från företag, vilka vid tidigare lånefördelningar icke

ansetts böra erhålla lån.

Därest fördelningen av lån bland nu ifrågavarande sökande skulle ske efter

i huvudsak samma principer som under föregående år, skulle härför åtgå minst

2,300,000 kronor.

o För samtliga nu inneliggande ansökningar för åren 1924 och 1925 skulle

således enligt angivna beräkningsgrunder erfordras ett sammanlagt belopp av

över 3,600,000 kronor, mot vilket, såsom ovan nämnts, svarar ett disponibelt

kapitalbelopp av något mindre än 3,000,000 kronor. På grund härav måste

tydligen en sträng prövning av lånebehovet företagas, dock bör i allt fall ej

beräknas uppstå någon behållning för utdelning till framtida sökande.

1 Ytterligare c:a 15 lån komina att tillstyrkas inom närmaste tid.

2 I vissa fall hava ansökningar, som icke eller endast delvis beviljats, blivit återupprepade.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 74 käft. (N:r lh_15.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 15.

Utskottets

yttrande.

Luft/artslånefonden
-

Under dessa förhållanden synes det visserligen i hög grad önskvärt, att en

avsättning till fonden för budgetåret 1926—1927 av det preliminärt angivna

beloppet, en miljon kronor, kunde ske. Med hänsyn till nödvändigheten av

att i möjligaste mån begränsa kraven på statens finansiella stöd, och med

fästat avseende jämväl på den tidsutdräkt, som vid prövningen av låneansökningar

och lånens utlämnande ej kan undgås och varigenom för det närvarande

jämförelsevis betydande belopp kvarstå odisponerade, anse sig ämbetsverken

emellertid även för nästkommande budgetår böra inskränka anslagskravet

till 500,000 kronor.»

Utskottet får tillstyrka att som kapitalökning för vattenkraftslånefonden anvisas

för nästkommande budgetår det av Kungl. Maj :t äskade beloppet 500,000

kronor.

Då utskottet ej heller funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

att täckning för hela det såsom kapitalökningsanslag anvisade beloppet skall

beträffande denna fond — från vilken utlämnade lån löpa med en räntesats av

5 procent — utgå av lånemedel, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom kapitalökning för vattenkraftslånefonden

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett reservationsanslag

av 500,000 kronor, att utgå av lånemedel.

4:o) Kungl. Maj:t har (punkt 32) föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning

för luftfartslånefonden för budgetåret 1926—1927 anvisa ett reservationsanslag

av 600,000 kronor.

Beträffande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 5 februari 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: lierrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Oscar Olsson,

J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, C. G. Lieman, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist,

J. G. Walles, J. Jeansson, G. Kobb och A. R. Rooth;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund,

S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, E.

Krisinnsson i Göteborg, J. Jönsson i Revinge, B. F:son Holmgren, E. Andersson i

Prästbol, C. Lindskog och P. C. Jonsson.

Stockholm 1926. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

260422

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:28 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för kapitalökning å statens under kommunikations s. 3 i texten