Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag tillj justitiestaterna under Svea och Göta hovrätter jämte i ämnet väckta motioner.

1926-05-21 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:150, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag tillj justitiestaterna under Svea och Göta hovrätter jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

17

Nr 150.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1926 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts under andra huvudtiteln av

statsverkspropositionen gjorda framställningar angående

anslag tillj justitiestaterna under Svea och Göta hovrätter

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1926—1927 har

Kungl. Maj:t i avseende å andra huvudtiteln, innefattande anslagen till

justitiedepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 17 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för sagda dag) att

dels besluta, att Uppsala läns södra och mellersta domsagor skola från

och med den 1 januari 1927 förenas till en domsaga, vilken efter sammanslagningen

skall benämnas Uppsala läns södra domsaga,

dels fastställa avlöningsförmånerna i sistnämnda domsaga sålunda:

lön............................................................................... kronor 4,500

tjänstgöringspenningar............................................ » 1,400 5,900,

dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget till justitiestat

under Svea hovrätt från dess nuvarande belopp, 389,887 kronor, med

2,850 kronor till 387,037 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 62—82 i

åberopade statsrådsprotokollet.

Såsom nämnts, innebär Kungl. Maj:ts förevarande förslag sammanslagning

av Uppsala läns södra och mellersta domsagor till en domsaga, benämnd

Uppsala läns södra domsaga.

Uppsala läns södra domsaga omfattar ett tingslag med tingsställe i Enköping,

där även domsagans kansli är beläget. Domsagan gränsar i norr i

hela sin sträckning till länets mellersta domsaga; i övrigt omgives densamma

på alla sidor av länsgränser. Enligt statistiska centralbyråns uppgifter

utgjorde folkmängden vid 1925 års ingång 21,271 personer. I

domsagan hållas årligen tio allmänna tingssammanträden och tre sammanträden

med tremansnämnd.

Uppsala läns mellersta domsaga, belägen mellan länets norra och södra

domsagor och gränsande i öster till Stockholms och i väster till Västmanlands

län, består av två tingslag: Tiunda tingslag med tingsställe i Uppsala

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 87 höft. (Nr H8—152.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

och Lagunda härads tingslag med tingsställe vid örsundsbro station å järnvägen

Uppsala—Enköping något närmare den senare staden. Domsagan

hade enligt statistiska centralbyråns uppgifter vid 1925 års ingång

28,009 invånare, därav i Tiunda tingslag 23,789 personer och i Lagunda

härads tingslag 4,220 personer. I det förra tingslaget hållas årligen sju

allmänna tingssammanträden, i det senare tingslaget tillämpas gamla tingsordningen

med tre lagtima ting årligen. Dessutom hållas årligen i Tiunda

tingslag två och i Lagunda härads tingslag tre sammanträden med tremansnämnd.

Beträffande arbetsmängden i de båda domsagorna framgår av de i statsrådsprotokollet

lämnade uppgifterna angående arbetsredogörelserna för år

1924, att under nämnda tid handlagts

i södra domsagan:

tvistemål och brottmål.................................................................................... 221

konkurser och konkursärenden .................................................................... 13

lagfarts- och inteckningsärenden.................................................................... 914

andra ärenden, slutligt handlagda.............................................................. 438

summa 1,586

i mellersta domsagan:

tvistemål och brottmål.................................................................................... 181

konkurser och konkursärenden ................................................................ 55

lagfarts- och inteckningsärenden .............................................................. 1,310

andra ärenden, slutligt handlagda......................................................... 496

summa 2,042.

I fråga om mellersta domsagan har erinrats, att tidigare väckts förslag

om sådan omreglering av densamma, att domsagan skulle komma att utgöra

ett tingslag. Bedan i en den 21 oktober 1899 avlåten framställning hemställde

dåvarande justitieombudsmannen, att Kungl. Maj:t måtte taga i övervägande,

huruvida samtliga härad inom domsagan skulle kunna förenas till

ett tingslag med tingsställe i Uppsala. Genom beslut den 7 december 1900

förklarade Kungl. Maj:t, att Vaksala, Ulleråkers, Basbo, Hagunda och Bälinge

härad skulle förenas till ett tingslag, benämnt Tiunda tingslag, med tingsställe

i nämnda stad, varemot — då upplyst blivit, att Lagunda häradsbor

under år 1896 låtit uppföra ett nytt tingshus för häradet i örsundsbro, samt

vid sådant förhållande och då därjämte häradet saknade direkt järnvägsförbindelse

med Uppsala, en förening av detta härad med domsagans övriga

härad icke borde mot häradsbornas bestridande genomföras — Lagunda

härad skulle bibehållas såsom eget tingslag med tingsställe i Örsundsbro.

Den 8 december 1913 gjorde justitieombudsmannen förnyad framställning

angående Lagunda härads förenande med domsagan i övrigt till ett tingslag

med tingsställe i Uppsala; och anfördes till stöd härför bland annat, att

järnvägsförbindelse dåmera inrättats mellan Uppsala och Lagunda härad, så

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

19

att vid örsundsbro på ett avstånd av 27 kilometer från Uppsala vore järnvägsstation,

att å det av Lagunda häradsbor uppförda tingshuset, vilket dragit

en kostnad av inemot 40,000 kronor, återstode en skuld av allenast omkring

10,800 kronor, varav syntes framgå att, om tingshuset såldes, köpeskillingen

ej blott skulle täcka nämnda skuld utan borde lämna ett avsevärt kapital

i överskott, att ett kraftigt skäl för upphävande av den särskilda jurisdiktionen

för Lagunda härad förelåge däri, att till följd av densamma rättsskipningen

i häradet vore alltför långsam, samt att det syntes uppenbart,

att en särskild jurisdiktion icke utan mycket tvingande skäl borde upprätthållas

för ett härad med så ringa folkmängd som Lagunda härad. Sedan

över sistnämnda framställning ortsbefolkningen och myndigheterna avgivit

yttranden, däri den ifrågasatta föreningen avstyrktes, av häradshövdingen i

domsagan under framhållande bland annat, att Lagunda härad hade sina

intressen och kommunikationer inriktade icke åt Uppsala utan helt och

hållet åt Enköping, fann Kungl. Maj:t framställningen icke föranleda vidare

åtgärd.

Till närmare upplysning angående statsverkets årliga kostnader för personalen

i de båda domsagorna före den nu ifrågasatta sammanslagningen och

i den nya domsagan efter eventuell sammanslagning har departementschefen

hänvisat till följande uppställning:

Lön för 2 respektive 1 häradshövding..

Före sam- manslagningen

.............. kronor 9,000

Efter sam- manslagningen

4,500

Tjänstgöringspenningar .........................

.............. »

2,600

1,400

Lönefyllnad och resekostnadsbidrag .....

.............. »

2,800

1,300

Dyrtidstillägg, omkring ........................

.............. »

5,800

2,900

2 respektive 1 förste notarie .................

........... »

4,800

2,400

Dyrtidstillägg, omkring ........................

»

1,800

900

2 respektive 1 andre notarie ................

.............. »

3,600

1,800

Dyrtidstillägg, omkring .....................

.............. »

1,300

650

Summa kronor

31,700

15,850

Sistnämnda belopp, 15,850 kronor, borde eventuellt ökas med avlöning och

dyrtidstillägg till en biträdande domare, sammanlagt omkring 5,500 kronor.

Därest sammanslagningen komme till stånd, har i vartdera av den nya

domsagans båda tingslag synts böra årligen hållas minst tio allmänna sammanträden.

Det närmare bestämmandet av antalet allmänna sammanträden

liksom avgörandet av frågan om hållande i domsagan av sammanträden

med tremansnämnd har ansetts kunna äga rum i sammanhang med utfärdande

av eventuellt verkställighetsbeslut.

Då för häradshövdingen i nuvarande södra domsagan lönen utgör 4,500

kronor och tjänstgöringspenningarna 1,200 kronor, skulle, därest Kungl.

Maj:ts förslag om sammanslagning av denna och mellersta domsagan vunne

bifall, ordinarie anslaget till justitiestat under Svea hovrätt kunna minskas

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Utskottets

yttrande.

med 5,700 kronor från och med budgetåret 1927—1928. Å samma anslag

för budgetåret 1926—1927 skulle förslagets genomförande medföra en besparing

på halva detta belopp eller 2,850 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag bar utskottet till

behandling förehaft en inom andra kammaren av herr G. Andrén väckt

motion, nr 147, vari hemställts, att riksdagen ville besluta att nu avslå den

av Kungl. Maj:t föreslagna sammanslagningen av Uppsala läns södra och

mellersta domsagor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Såsom statsrådsprotokollet utvisar, hava delade meningar gjort sig gällande

rörande lämpligheten av den av Kungl. Maj:t ifrågasatta sammanslagningen

av Uppsala läns södra och mellersta domsagor.

Vad själva principfrågan beträffar eller huruvida man bör redan nu, i

avvaktan på förestående reform av rättegångsväsendet, verkställa en reglering

av de judiciella enheterna i riktning mot större domsagor, har sålunda

gjorts gällande, att så icke utan starka skäl borde ske samt att i varje fall

med nuvarande rättegångsordning domsaga icke borde vara så stor, att anställande

av biträdande domare bleve nödvändigt.

Skäl av den beskaffenhet, som nyss nämnts, kunde icke åberopas för den

föreslagna sammanslagningen av nu ifrågavarande domsagor och skulle vid

bifall till förslaget anställande av biträdande domare bliva av behovet påkallat.

Vid en sådan ändring av domkretsindelningen, som kunde bliva en följd

av den omorganisation av domstolsväsendet, processkommissionen hade för

avsikt att föreslå, syntes ej heller sannolikhet förefinnas, att de ifrågavarande

domsagorna komme att sammanslås till en.

Vidare har ansetts, att det för häradshövdingen i en på föreslaget sätt

förstorad domsaga skulle bliva förenat med svårigheter att, i synnerhet vad

anginge domsagans från kansliet mera avlägsna delar, förskaffa sig nödig

orts- och personkännedom samt att hans intresse för de lokala angelägenheterna

skulle slappas.

Ingendera av domsagorna kunde sägas höra till de allra minst betungade

och ingendera kunde sålunda räknas till sådana domsagor, där domaren till

följd av göromålens obetydlighet löpte fara att förlora erforderlig kontakt

med rättslivet.

Vad kommunikationerna till Uppsala anginge, vore dessa från södra domsagans

tingslag besvärliga och skulle en sammanslagning av domsagorna

för sagda domsagas invånare medföra ökade kostnader, särskilt för resor

till kansliet i Uppsala och för inställelser för rannsakning i brottmål, som

för tingslaget komme att hållas i nämnda stad.

Slutligen har anförts, att det skulle ställa sig dyrbart för häradsborna i

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

21

Lagunda tingslag att lösa in sig i tingshuset i Enköping samt att den av

förslagets genomförande uppkomna besparingen vore ringa.

De skäl, som sålunda anförts mot en sammanslagning av domsagorna i

fråga, har departementschefen emellertid funnit icke vara av beskaffenhet,

att de höra utgöra hinder för förslagets genomförande.

Beträffande själva principfrågan eller huruvida man bör redan nu, i avvaktan

på förestående reform av rättegångsväsendet, verkställa en reglering

av de judiciella enheterna i riktning mot större domsagor, har departementschefen

sålunda uttalat, att enligt hans mening en successiv domsagoreglering

vore i hög grad ägnad att förbereda en rättegångsreform av det slag, processkommissionen

i skrivelse den 25 februari 1922 skisserat. Den medförde

fördelen av ekonomisk besparing genom undvikande av övergångskostnader

för befattningshavare på indragningsstat och det vore givetvis av stor vikt

ur statsfinansiell synpunkt, att icke väl avlönad arbetskraft användes på

poster, som icke gåve tillräcklig möjlighet till utnyttjande av vederbörandes

kapacitet. Då en successiv omreglering av domsagorna till större enheter

verkade till undanröjande av nuvarande missförhållanden i detta avseende,

vore detta ur nämnda synpunkt att anbefalla. Till denna departementschefens

mening ansluter sig ock utskottet.

Vid det övervägande, utskottet ägnat den föreliggande frågan, har utskottet

ock kommit till den uppfattningen, att den ifrågasatta* åtgärden måste såväl

i organisatoriskt hänseende som ur allmän rättskipningssynpunkt anses erbjuda

så obestridliga fördelar, att utskottet icke tvekat att tillstyrka bifall till förslaget

ifråga. Även ur ekonomisk synpunkt är förslaget värt beaktande.

Obestridligt är, att Uppsala läns södra domsaga är den till folkmängden

näst minsta i riket och med avseende på arbetsbördan en av de mindre; och

även om Uppsala läns mellersta domsaga med hänsyn till folkmängden är

något större, är dock arbetsmängden jämväl där relativt liten. Att av hänsyn

till folkmängden i en på föreslaget sätt nybildad domsaga samt den arbetsbörda,

som kan komma att påvila kansliet, ställa sig avvisande mot förslaget

synes utskottet vid jämförelse med de större domsagornas folkmängd och

arbetskvantitet med skäl icke böra ske. Visserligen har ifrågasatts, att under

första året efter sammanslagningen eller måhända för längre tid en biträdande

domare skulle anställas i den förstorade domsagan, vilket, på sätt departementschefen

påpekat, i och för sig måste anses vara en brist i förslaget,

men anser utskottet i likhet med departementschefen, att denna anordning

låter sig försvaras såsom övergångsstadium till en mera rationell domsagoorganisation.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat, torde behovet av

biträdande domare allenast för kort tid förefinnas.

Därest, på sätt departementschefen förordat, den förstorade domsagan indelas

i två tingsslag med tingsställen i Uppsala och Enköping samt därvid Lagunda

härad förenas med nuvarande södra domsagans tingslag, synes ej heller ur

synpunkten av domsagobefolkningens bekvämlighet några bärande skäl mot

förslagets genomförande kunna anföras. Såsom departementschefen påpekat,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

är avståndet från Enköpingstrakten till Uppsala relativt litet och förbindelserna

så väl med järnväg som landsväg goda. Vad Lagunda härad angår,

är domarekansliet för häradet redan nu förlagt till Uppsala.

Några kostnader av betydenhet för de tingshusbyggnadsskyldiga i domsagorna

synes den föreslagna sammanslagningen ej heller medföra. Lagunda

häradsbor torde visserligen bliva nödsakade lösa in sig i södra domsagans

tingshus, men lärer utgiften härför, på sätt departementschefen framhållit,

komma att till fullo ersättas genom försäljning av tingshuset i örsundsbro.

Under betonande slutligen av att utskottet genom sitt tillstyrkande av nu

ifrågavarande förslag icke tagit någon ståndpunkt till en blivande omorganisation

av domstolsväsendet, får utskottet, som i övrigt ej heller haft något att

erinra mot vad Kungl. Maj:t föreslagit, alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herr Andréns ovanberörda

motion, II: 147,

a) besluta, att Uppsala läns södra och mellersta domsagor

skola från och med den 1 januari 1927 förenas till

en domsaga, vilken efter sammanslagningen skall benämnas

Uppsala läns södra domsaga,

b) fastställa avlöningsförmånerna i sistnämnda domsaga

sålunda:

lön ........................................................ kronor 4,500

tjänstgöringspenningar........................ » 1,400 5,900,

samt

c) minska det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget

till justitiestat under Svea hovrätt från dess nuvarande

belopp, 389,887 kronor, med 2,850 kronor till 387,037

kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har under andra huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen

att

dels besluta, att Finspånga läns härads domsaga skall från och med den

1 januari 1927 uppdelas å Björkekinds, östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings

härads domsaga samt Aska, Dals och Bobergs härads domsaga sålunda,

att Hällestads, Vänga, Risinge, Regna och Skedevi socknar tilläggas Björkekinds

m. fl. härads domsaga, som efter indelningsändringen skall benämnas

Bråbygdens och Finspånga läns domsaga, samt Godegårds och Tjällmo

socknar tilläggas Aska, Dals och Bobergs härads domsaga,

dels fastställa avlöningsförmånerna i de utvidgade domsagorna sålunda:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

i Bråbygdens och Finspånga läns domsaga:

23

lön .................................

tjänstgöringspenningar

kronor 4,500

» 1,400 5,900

i Aska, Dals och Bobergs härads domsaga:

lön ................................

tjänstgöringspenningar

kronor 4,500

» 1,500 6,000,

dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget till justitiestat

under Göta hovrätt från dess nuvarande belopp, 278,813 kronor, med

2,900 kronor till 275,913 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 83—93 i

statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden den 7 januari 1926.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, såsom nämnts, uppdelning av

Finspånga läns härads domsaga på Björkekinds, östkinds, Lösings, Bråbo

och Memmings härads samt Aska, Dals och Bobergs härads angränsande

domsagor.

Finspånga läns härads domsaga omfattar ett tingslag om sju socknar med

tingsställe vid Hällestads järnvägsstation å linjen Pålsboda—Norrköping.

Domsagan gränsar i öster i hela sin sträckning till Björkekindsdomsagan,

närmast Bråbo och Memmings härad, och i söder med de två västligast belägna

socknarna, Godegård och Tjällmo, till Aska, Dals och Bobergs härad. Enligt

statistiska centralbyråns uppgifter utgjorde folkmängden i Finspångalänsdomsagan

vid 1925 års ingång 26,236 personer, därav i Godegårds och

Tjällmo socknar 5,209 personer.

Björkekinds- och Askadomsagorna bilda likaledes vardera ett tingslag.

Tingsställena äro belägna i respektive Norrköping och Motala där relativt

nya tingshus finnas uppförda. Björkekindsdomsagan hade vid 1925 års

ingång 29,573 invånare, Askadomsagan vid samma tidpunkt 28,261 invånare.

I var och en av de tre domsagorna hållas tio allmänna tingssammanträden

årligen. Beträffande arbetsbördan i domsagorna framgår av de i

statsrådsprotokollet lämnade uppgifterna angående arbetsredogörelserna för

år 1924, att under nämnda år handlagts

i Finspånga läns härads domsaga:

tvistemål och brottmål....................

konkurser och konkursärenden ....

lagfarts- och inteckningsärenden ...

andra ärenden, slutligt handlagda

161

14

504

422

summa 1,101

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande Nr 150.

i Björkekinds, östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings härads domsaga:

tvistemål och brottmål ................................................................................... 165

konkurser och konkursärenden .................................................................... 20

lagfarts- och inteckningsärenden................................................................... 1,061

andra ärenden, slutligt handlagda................................................................ 486

summa 1,732

i Aska, Dals och Bobergs härads domsaga:

tvistemål och brottmål................................................................................... 137

konkurser och konkursärenden .................................................................... 21

lagfarts- och inteckningsärenden.................................................................... 1,079

andra ärenden, slutligt handlagda............................................................... 532

summa 1,769.

Till närmare upplysning angående statsverkets årliga kostnader för personalen

uti ifrågavarande domsagor före och efter sammanslagningen har

departementschefen hänvisat till följande uppställning:

Lön för 3 respektive 2 häradshövdingar.....

Före sam- manslagningen

... kronor 13,500

Efter sam- manslagningen

9,000

Tjänstgöringspenningar .................

» 4,200

2,900

Lönefyllnad .....................................

» 7,400

3,300

Dyrtidstillägg, omkring .................

» 8,700

5,800

3 respektive 2 förste notarier.......

» 7,200

4,800

Dyrtidstillägg, omkring ................

» 2,700

1,800

2 andre notarier ..........................

..... » 3,600

3,600

Dyrtidstillägg, omkring .................

» 1,300

1,300

Summa kronor 48,600

32,500

Därest omregleringen komme till stånd, har det synts departementschefen

bliva tids nog att i samband med verkställighetsbeslutet taga slutlig ställning

till den väckta frågan om införande i Björkekindsdomsagan av s. k.

tremansting, avsedda för Finspånga läns härad.

Då för häradshövdingen i Finspånga läns härads domsaga lönen utgör 4,500

kronor och tjänstgöringspenningarna 1,300 kronor, skulle, om Kungl. Maj:ts

förslag om uppdelning av domsagan vunne bifall, ordinarie anslaget till justi tiestat

under Göta hovrätt kunna minskas med 5,800 kronor från och med

budgetåret 1927—1928. Å samma anslag för budgetåret 1926—1927 skulle

förslagets genomförande medföra en besparing på halva detta belopp.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena (nr 67) inom

första kammaren av herrar K. Andersson i Eliantorp och K. G. Westman

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

25

och den andra (nr 98) inom andra kammaren av herrar Th. av Ekenstam

och K. A. Westman, vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts

förslag att uppdela Finspånga läns härads domsaga på Björkekinds, östkinds,

Lösings, Bråbo och Memmings härads samt Aska, Dala och Bobergs härads

angränsande domsagor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Enligt vad den i ärendet lämnade utredningen giver vid handen, är Finspånga

läns härads domsaga med avseende å folkmängd och arbetsbörda en

av de minsta domsagorna i riket. I anseende till folkmängden äro ej heller

Björkekinds- och Askadomsagorna avsevärt större, ehuru arbetsbördan i

dessa domsagor mera närmar sig den i de medelstora domsagorna normala.

Genom den ifrågasatta uppdelningen av förstnämnda domsaga på de båda

övriga skulle folkmängden bliva i den utvidgade Björkekindsdomsagan omkring

50,000 och i den utvidgade Askadomsagan 35,000 personer. Björkekindsdomsagan

skulle härigenom intaga plats bland de stora domsagorna,

medan Askadomsagan fortfarande skulle komma att räknas till de medelstora.

I fråga om arbetsbördan skulle ingen av de nya domsagorna komma

att tillhöra de mest arbetstyngda. Mot den av Kungl. Maj:t föreslagna

uppdelningen av Finspånga läns härads domsaga lära sålunda ur synpunkten

av en blivande arbetskvantitet och folkmängd inom de domsagor,

på vilka densamma skulle uppdelas, berättigade invändningar icke kunna

anföras. Detta synes ej heller kunna ske, om, på sätt utskottet nedan föreslår,

domsagan i fråga i sin helhet ombildas att utgöra ett tingslag och

såsom sådant sammanslås med Björkekindsdomsagan.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har mot den ifrågasatta sammanslagningen

anförts, att densamma icke påkallades ur intresset av en förbättrad

rättsvård samt att några fördelar icke vunnes genom förslaget.

Departementschefen har emellertid häremot erinrat, att det å andra sidan

icke kunde göras gällande, att några nackdelar i omförmälda hänseende

skulle uppkomma. Enligt departementschefens uppfattning finge det tvärtom

anses fulltygat, att i förevarande fall en rättsvård, som hittills ombesörjts

av tre häradshövdingar, kunde för framtiden anförtros åt allenast två ordinarie

domare. Till departementschefens mening härutinnan ansluter sig

utskottet. Ej heller synes utskottet några nackdelar ur rättsvårdssynpunkt

uppkomma vid bifall till utskottets förslag om ombildning av Finspånga

läns härads domsaga till ett i Björkekindsdomsagan ingående tingslag.

Då såsom nämnts, utskottet funnit sig icke kunna biträda Kungl. Maj:ts

förslag om en uppdelning av Finspånga läns härads domsaga å Björkekindsoch

Askadomsagorna, är detta beroende på storleken av de kostnader, invånarna

i Finspånga läns härads domsaga, enligt vad utskottet inhämtat,

skulle vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag få vidkännas för inlösen i de

båda andra domsagornas tingshus. Om vad Askadomsagan komme att be
-

Utskottets

yttrande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

gara i inträdeslösen för sitt tingshus i Motala har exakt upplysning icke

kunnat erhållas, men denna lösen har beräknats till 20,000 kronor. För den

del av domsagan, som enligt förslaget skulle uppgå i Björkekindsdomsagan,

föreligga däremot bestämda siffror. Denna domsagas tingshusstyrelse har

sålunda bestämt de nytillträdande socknarnas inlösen i domsagan med dess

tingshus i Norrköping till en summa motsvarande 2.8 7 3 kronor per bevillningskrona

enligt 1924 års uttaxering inom detta område. Då bevillningskronorna

detta år i Risinge, Vänga, Hällestads, Skedevi och Regna

socknar utgjorde tillhopa 76,248 kronor, skulle sålunda för inlösen erläggas

(76,248 x 2.8 73 =) i avrundat tal 219,000 kronor. För hela domsagan kunde

sålunda den kontanta utgiften för delningen beräknas till 239,000 kronor

eller mer än dubbelt än vad i de i ämnet väckta motionerna angivits. Härtill

komme kostnaderna för de ändringar, som för sammanslagningen kunde

behöva verkställas i tingshuset i Norrköping.

De kostnader, som invånarna i Finspånga läns härads domsaga sålunda

skulle bliva nödgade vidkännas vid en sammanslagning med Björkekindsoch

Askadomsagorna, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, har utskottet ansett

så betydande, att utskottet, såsom nämnts, icke kunnat tillstyrka förslaget

i fråga. Emellertid hava de fördelar, som enligt Kungl. Maj:ts förslag ansetts

kunna vinnas genom indragning av Finspånga läns härads domsaga,

synts utskottet kunna på annan väg ernås. Utskottet får sålunda, enligt

vad ovan antytts, förorda, att domsagan i fråga i sin helhet ombildas att

utgöra ett tingslag och såsom sadant införlivas med Björkekindsdomsagan.

Denna skulle alltså i likhet med ett stort antal domsagor utgöras av två

tingslag, vartdera av den omfattning, de nuvarande båda domsagorna innehava.

Av sammanslagningen föranledda kostnader för invånarna i Finspånga

läns härads domsagor skulle härigenom undvikas och de skulle få behålla

sitt gamla tingsställe i Hällestad. Under förutsättning att inom den sålunda

förstorade domsagan årligen hållas tio tingssammanträden i vartdera tingslaget

samt eventuellt ett antal sammanträden med tremansnämnd, synas ej

heller ur rättskipningssynpunkt några berättigade invändningar mot en dylik

sammanslagning kunna göras.

Av statsrådsprotokollet framgår, att yrkande framställts av häradshövdingen

i Björkekindsdomsagan, att tjänstgöringspenningarna och lönefyllnaden

i den nya Björkekindsdomsagan måtte tillhopa ökas med 1,600 kronor.

Departementschefen har emellertid på anförda skäl funnit sig icke kunna

tillstyrka någon förhöjning i avlöningsförmånerna i fråga.

Utskottet delar denna uppfattning och vill framhålla, att, innan kännedom

vunnits om storleken av de ökade sportelinkomster, som sammanslagningen

medför, någon höjning av de kontanta avlöningsförmånerna för

häradshövdingen icke synes böra ifrågakomma.

Vad slutligen beträffar den nya domsagans namn torde den av departementschefen

för den nya Björkekindsdomsagan föreslagna benämningen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 150. 27

»Bråbygdens och Finspånga läns domsaga» jämväl böra väljas vid domsagans

gestaltning i enlighet med utskottets förslag.

Då vid bifall till utskottets förslag en nedsättning av ordinarie anslaget

till justitiestat under Göta hovrätt kan ske med samma belopp, som i

statsverkspropositionen beräknats och då en sammanslagning i enlighet med

vad utskottet föreslagit av domsagorna i fråga lärer kunna ske vid den tidpunkt,

som i statsrådsprotokollet angivits, eller den 1 januari 1927, får utskottet

alltså, under åberopande av vad sålunda anförts, hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och herrar K. Anderssons i Eliantorp

och K. G. Westmans samt herrar av Ekenstams och K.

A. Westmans ovanberörda motioner, I: 67 och II: 98,

a) besluta,^ att Björkekinds, östkinds, Lösings, Bråbo

och Memmings härads domsaga samt Finspånga läns

härads domsaga skola från och med den 1 januari 1927

förenas till en domsaga, vilken efter sammanslagningen

skall benämnas Bråbygdens och Finspånga läns domsaga;
b)

fastställa avlöningsförmånerna i sistnämnda domsaga

sålunda:

lön ........................................................ kronor 4,500

tjänstgöringspenningar........................ .» 1,400 5,900,

samt

c) minska det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget

till justitiestat under Göta hovrätt från dess nuvarande

belopp, 278,813 kronor med 2,900 kronor till 275,913

kronor.

Stockholm den 21 maj 1926.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, O. Bergqvist, E. J. G.

Rosén, E. A. Hallin, P. A. Bergström, K. E. Andersson i Eliantorp, G. Kubb, C. Johansson i

Hälsingborg, A. R. Rooth, C. A. Carlsson i Gävle och U. .4. Petrén;

från andra kammaren: herrar .4. Anderson i Rastock, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson

i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp,

A. i. Törnkvist i Karlskrona, J. Jönsson i Revinge, B. F:son Holmgren, E. Andersson i Prästbol.

E. G. E. Eriksson i Stockholm och O. E. F■ Järle.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

Reservation:

vid punkt 1 (angående anslag till justitiestat under Svea hovrätt)

av herrar 0. Bergqvist, E. A. Hallin, A. R. Rooth, P. M. Olsson i Blädinge,

0. Olsson i Kullenbergstorp och J. Jönsson i Revinge, vilka ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Såsom — — — — — — — domsagor.

Vad — — — — — — — nödvändigt.

Skäl — — — — — — — påkallat.

Vid — — — — — — — en.

Vidare — — — — — — — slappas.

Ingendera-------rättslivet.

Vad — — — — — — — stad.

Slutligen-------ringa.

De — — — — — — — genomförande.

Utskottet kan emellertid icke dela denna departementschefens uppfattning

i frågan, utan anser utskottet fastmer de sålunda framförda betänkligheterna

böra tillmätas sådan avgörande betydelse vid frågans bedömande, att utskottet

funnit sig icke kunna tillstyrka förslaget ifråga. Utskottet vill särskilt

hava framhållit olämpligheten av att, innan kännedom erhållits om

innehållet av den inom kort tid väntade processreformen och den judiciella

indelning i domsagor, som denna reform kan föra med sig, företaga en sammanslagning

av ifrågavarande domsagor, en åtgärd, vars värde ur flera synpunkter

måste betraktas såsom synnerligen tvivelaktigt. Framhållas må ock,

att de hörda sakkunniga myndigheterna så gott som enstämmigt uttalat sig

mot den föreslagna sammanslagningen. På sätt förut nämnts, måste jämväl

den av förslagets genomförande uppkomna besparingen anses vara alltför

ringa för att kunna tillmätas någon större betydelse vid frågans avgörande.

Givetvis bör icke, innan slutlig ståndpunkt tagits till frågan, häradshövdingämbetet

i den södra domsagan besättas med ordinarie innehavare, utan bör

ämbetet tillsvidare utan någon större olägenhet kunna, liksom för närvarande

sker, förestås av en tillförordnad domhavande.

Då utskottet alltså icke kan biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

följer härav, att ordinarie anslaget till justitiestat under Svea hovrätt bör

för nästkommande budgetår upptagas med oförändrat belopp, 389,887 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till herr Andréns ovanberörda motion,

II: 149, avslå Kungl. Majrts förslag om sammanslagning

av Uppsala läns södra och mellersta domsagor; samt

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

b) i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptaga ordinarie

anslaget till justitiestat under Svea hovrätt med

oförändrat belopp, 389,887 kronor.»

Herr J. L. Widell har i särskilt yttrande anfört, att han ansett, att båda

de i förevarande utlåtande behandlade ärendena bort handläggas av ett

sammansatt stats- och första lagutskott.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:317 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till justitiesta s. 9 i texten