Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag tillj justitiestaterna under Svea och Göta hovrätter jämte i ämnet väckta motioner.
1926-05-21 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1926:150, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag tillj justitiestaterna under Svea och Göta hovrätter jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
17
Nr 150.
Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1926 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts under andra huvudtiteln av
statsverkspropositionen gjorda framställningar angående
anslag tillj justitiestaterna under Svea och Göta hovrätter
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
l:o) Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1926—1927 har
Kungl. Maj:t i avseende å andra huvudtiteln, innefattande anslagen till
justitiedepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 17 av det vid propositionen
fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för sagda dag) att
dels besluta, att Uppsala läns södra och mellersta domsagor skola från
och med den 1 januari 1927 förenas till en domsaga, vilken efter sammanslagningen
skall benämnas Uppsala läns södra domsaga,
dels fastställa avlöningsförmånerna i sistnämnda domsaga sålunda:
lön............................................................................... kronor 4,500
tjänstgöringspenningar............................................ » 1,400 5,900,
dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget till justitiestat
under Svea hovrätt från dess nuvarande belopp, 389,887 kronor, med
2,850 kronor till 387,037 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 62—82 i
åberopade statsrådsprotokollet.
Såsom nämnts, innebär Kungl. Maj:ts förevarande förslag sammanslagning
av Uppsala läns södra och mellersta domsagor till en domsaga, benämnd
Uppsala läns södra domsaga.
Uppsala läns södra domsaga omfattar ett tingslag med tingsställe i Enköping,
där även domsagans kansli är beläget. Domsagan gränsar i norr i
hela sin sträckning till länets mellersta domsaga; i övrigt omgives densamma
på alla sidor av länsgränser. Enligt statistiska centralbyråns uppgifter
utgjorde folkmängden vid 1925 års ingång 21,271 personer. I
domsagan hållas årligen tio allmänna tingssammanträden och tre sammanträden
med tremansnämnd.
Uppsala läns mellersta domsaga, belägen mellan länets norra och södra
domsagor och gränsande i öster till Stockholms och i väster till Västmanlands
län, består av två tingslag: Tiunda tingslag med tingsställe i Uppsala
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 87 höft. (Nr H8—152.) 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
och Lagunda härads tingslag med tingsställe vid örsundsbro station å järnvägen
Uppsala—Enköping något närmare den senare staden. Domsagan
hade enligt statistiska centralbyråns uppgifter vid 1925 års ingång
28,009 invånare, därav i Tiunda tingslag 23,789 personer och i Lagunda
härads tingslag 4,220 personer. I det förra tingslaget hållas årligen sju
allmänna tingssammanträden, i det senare tingslaget tillämpas gamla tingsordningen
med tre lagtima ting årligen. Dessutom hållas årligen i Tiunda
tingslag två och i Lagunda härads tingslag tre sammanträden med tremansnämnd.
Beträffande arbetsmängden i de båda domsagorna framgår av de i statsrådsprotokollet
lämnade uppgifterna angående arbetsredogörelserna för år
1924, att under nämnda tid handlagts
i södra domsagan:
tvistemål och brottmål.................................................................................... 221
konkurser och konkursärenden .................................................................... 13
lagfarts- och inteckningsärenden.................................................................... 914
andra ärenden, slutligt handlagda.............................................................. 438
summa 1,586
i mellersta domsagan:
tvistemål och brottmål.................................................................................... 181
konkurser och konkursärenden ................................................................ 55
lagfarts- och inteckningsärenden .............................................................. 1,310
andra ärenden, slutligt handlagda......................................................... 496
summa 2,042.
I fråga om mellersta domsagan har erinrats, att tidigare väckts förslag
om sådan omreglering av densamma, att domsagan skulle komma att utgöra
ett tingslag. Bedan i en den 21 oktober 1899 avlåten framställning hemställde
dåvarande justitieombudsmannen, att Kungl. Maj:t måtte taga i övervägande,
huruvida samtliga härad inom domsagan skulle kunna förenas till
ett tingslag med tingsställe i Uppsala. Genom beslut den 7 december 1900
förklarade Kungl. Maj:t, att Vaksala, Ulleråkers, Basbo, Hagunda och Bälinge
härad skulle förenas till ett tingslag, benämnt Tiunda tingslag, med tingsställe
i nämnda stad, varemot — då upplyst blivit, att Lagunda häradsbor
under år 1896 låtit uppföra ett nytt tingshus för häradet i örsundsbro, samt
vid sådant förhållande och då därjämte häradet saknade direkt järnvägsförbindelse
med Uppsala, en förening av detta härad med domsagans övriga
härad icke borde mot häradsbornas bestridande genomföras — Lagunda
härad skulle bibehållas såsom eget tingslag med tingsställe i Örsundsbro.
Den 8 december 1913 gjorde justitieombudsmannen förnyad framställning
angående Lagunda härads förenande med domsagan i övrigt till ett tingslag
med tingsställe i Uppsala; och anfördes till stöd härför bland annat, att
järnvägsförbindelse dåmera inrättats mellan Uppsala och Lagunda härad, så
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
19
att vid örsundsbro på ett avstånd av 27 kilometer från Uppsala vore järnvägsstation,
att å det av Lagunda häradsbor uppförda tingshuset, vilket dragit
en kostnad av inemot 40,000 kronor, återstode en skuld av allenast omkring
10,800 kronor, varav syntes framgå att, om tingshuset såldes, köpeskillingen
ej blott skulle täcka nämnda skuld utan borde lämna ett avsevärt kapital
i överskott, att ett kraftigt skäl för upphävande av den särskilda jurisdiktionen
för Lagunda härad förelåge däri, att till följd av densamma rättsskipningen
i häradet vore alltför långsam, samt att det syntes uppenbart,
att en särskild jurisdiktion icke utan mycket tvingande skäl borde upprätthållas
för ett härad med så ringa folkmängd som Lagunda härad. Sedan
över sistnämnda framställning ortsbefolkningen och myndigheterna avgivit
yttranden, däri den ifrågasatta föreningen avstyrktes, av häradshövdingen i
domsagan under framhållande bland annat, att Lagunda härad hade sina
intressen och kommunikationer inriktade icke åt Uppsala utan helt och
hållet åt Enköping, fann Kungl. Maj:t framställningen icke föranleda vidare
åtgärd.
Till närmare upplysning angående statsverkets årliga kostnader för personalen
i de båda domsagorna före den nu ifrågasatta sammanslagningen och
i den nya domsagan efter eventuell sammanslagning har departementschefen
hänvisat till följande uppställning:
Lön för 2 respektive 1 häradshövding..
Före sam- manslagningen
.............. kronor 9,000
Efter sam- manslagningen
4,500
Tjänstgöringspenningar .........................
.............. »
2,600
1,400
Lönefyllnad och resekostnadsbidrag .....
.............. »
2,800
1,300
Dyrtidstillägg, omkring ........................
.............. »
5,800
2,900
2 respektive 1 förste notarie .................
........... »
4,800
2,400
Dyrtidstillägg, omkring ........................
»
1,800
900
2 respektive 1 andre notarie ................
.............. »
3,600
1,800
Dyrtidstillägg, omkring .....................
.............. »
1,300
650
Summa kronor
31,700
15,850
Sistnämnda belopp, 15,850 kronor, borde eventuellt ökas med avlöning och
dyrtidstillägg till en biträdande domare, sammanlagt omkring 5,500 kronor.
Därest sammanslagningen komme till stånd, har i vartdera av den nya
domsagans båda tingslag synts böra årligen hållas minst tio allmänna sammanträden.
Det närmare bestämmandet av antalet allmänna sammanträden
liksom avgörandet av frågan om hållande i domsagan av sammanträden
med tremansnämnd har ansetts kunna äga rum i sammanhang med utfärdande
av eventuellt verkställighetsbeslut.
Då för häradshövdingen i nuvarande södra domsagan lönen utgör 4,500
kronor och tjänstgöringspenningarna 1,200 kronor, skulle, därest Kungl.
Maj:ts förslag om sammanslagning av denna och mellersta domsagan vunne
bifall, ordinarie anslaget till justitiestat under Svea hovrätt kunna minskas
20
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Utskottets
yttrande.
med 5,700 kronor från och med budgetåret 1927—1928. Å samma anslag
för budgetåret 1926—1927 skulle förslagets genomförande medföra en besparing
på halva detta belopp eller 2,850 kronor.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag bar utskottet till
behandling förehaft en inom andra kammaren av herr G. Andrén väckt
motion, nr 147, vari hemställts, att riksdagen ville besluta att nu avslå den
av Kungl. Maj:t föreslagna sammanslagningen av Uppsala läns södra och
mellersta domsagor.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Såsom statsrådsprotokollet utvisar, hava delade meningar gjort sig gällande
rörande lämpligheten av den av Kungl. Maj:t ifrågasatta sammanslagningen
av Uppsala läns södra och mellersta domsagor.
Vad själva principfrågan beträffar eller huruvida man bör redan nu, i
avvaktan på förestående reform av rättegångsväsendet, verkställa en reglering
av de judiciella enheterna i riktning mot större domsagor, har sålunda
gjorts gällande, att så icke utan starka skäl borde ske samt att i varje fall
med nuvarande rättegångsordning domsaga icke borde vara så stor, att anställande
av biträdande domare bleve nödvändigt.
Skäl av den beskaffenhet, som nyss nämnts, kunde icke åberopas för den
föreslagna sammanslagningen av nu ifrågavarande domsagor och skulle vid
bifall till förslaget anställande av biträdande domare bliva av behovet påkallat.
Vid en sådan ändring av domkretsindelningen, som kunde bliva en följd
av den omorganisation av domstolsväsendet, processkommissionen hade för
avsikt att föreslå, syntes ej heller sannolikhet förefinnas, att de ifrågavarande
domsagorna komme att sammanslås till en.
Vidare har ansetts, att det för häradshövdingen i en på föreslaget sätt
förstorad domsaga skulle bliva förenat med svårigheter att, i synnerhet vad
anginge domsagans från kansliet mera avlägsna delar, förskaffa sig nödig
orts- och personkännedom samt att hans intresse för de lokala angelägenheterna
skulle slappas.
Ingendera av domsagorna kunde sägas höra till de allra minst betungade
och ingendera kunde sålunda räknas till sådana domsagor, där domaren till
följd av göromålens obetydlighet löpte fara att förlora erforderlig kontakt
med rättslivet.
Vad kommunikationerna till Uppsala anginge, vore dessa från södra domsagans
tingslag besvärliga och skulle en sammanslagning av domsagorna
för sagda domsagas invånare medföra ökade kostnader, särskilt för resor
till kansliet i Uppsala och för inställelser för rannsakning i brottmål, som
för tingslaget komme att hållas i nämnda stad.
Slutligen har anförts, att det skulle ställa sig dyrbart för häradsborna i
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
21
Lagunda tingslag att lösa in sig i tingshuset i Enköping samt att den av
förslagets genomförande uppkomna besparingen vore ringa.
De skäl, som sålunda anförts mot en sammanslagning av domsagorna i
fråga, har departementschefen emellertid funnit icke vara av beskaffenhet,
att de höra utgöra hinder för förslagets genomförande.
Beträffande själva principfrågan eller huruvida man bör redan nu, i avvaktan
på förestående reform av rättegångsväsendet, verkställa en reglering
av de judiciella enheterna i riktning mot större domsagor, har departementschefen
sålunda uttalat, att enligt hans mening en successiv domsagoreglering
vore i hög grad ägnad att förbereda en rättegångsreform av det slag, processkommissionen
i skrivelse den 25 februari 1922 skisserat. Den medförde
fördelen av ekonomisk besparing genom undvikande av övergångskostnader
för befattningshavare på indragningsstat och det vore givetvis av stor vikt
ur statsfinansiell synpunkt, att icke väl avlönad arbetskraft användes på
poster, som icke gåve tillräcklig möjlighet till utnyttjande av vederbörandes
kapacitet. Då en successiv omreglering av domsagorna till större enheter
verkade till undanröjande av nuvarande missförhållanden i detta avseende,
vore detta ur nämnda synpunkt att anbefalla. Till denna departementschefens
mening ansluter sig ock utskottet.
Vid det övervägande, utskottet ägnat den föreliggande frågan, har utskottet
ock kommit till den uppfattningen, att den ifrågasatta* åtgärden måste såväl
i organisatoriskt hänseende som ur allmän rättskipningssynpunkt anses erbjuda
så obestridliga fördelar, att utskottet icke tvekat att tillstyrka bifall till förslaget
ifråga. Även ur ekonomisk synpunkt är förslaget värt beaktande.
Obestridligt är, att Uppsala läns södra domsaga är den till folkmängden
näst minsta i riket och med avseende på arbetsbördan en av de mindre; och
även om Uppsala läns mellersta domsaga med hänsyn till folkmängden är
något större, är dock arbetsmängden jämväl där relativt liten. Att av hänsyn
till folkmängden i en på föreslaget sätt nybildad domsaga samt den arbetsbörda,
som kan komma att påvila kansliet, ställa sig avvisande mot förslaget
synes utskottet vid jämförelse med de större domsagornas folkmängd och
arbetskvantitet med skäl icke böra ske. Visserligen har ifrågasatts, att under
första året efter sammanslagningen eller måhända för längre tid en biträdande
domare skulle anställas i den förstorade domsagan, vilket, på sätt departementschefen
påpekat, i och för sig måste anses vara en brist i förslaget,
men anser utskottet i likhet med departementschefen, att denna anordning
låter sig försvaras såsom övergångsstadium till en mera rationell domsagoorganisation.
Enligt vad utskottet under hand inhämtat, torde behovet av
biträdande domare allenast för kort tid förefinnas.
Därest, på sätt departementschefen förordat, den förstorade domsagan indelas
i två tingsslag med tingsställen i Uppsala och Enköping samt därvid Lagunda
härad förenas med nuvarande södra domsagans tingslag, synes ej heller ur
synpunkten av domsagobefolkningens bekvämlighet några bärande skäl mot
förslagets genomförande kunna anföras. Såsom departementschefen påpekat,
22
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
är avståndet från Enköpingstrakten till Uppsala relativt litet och förbindelserna
så väl med järnväg som landsväg goda. Vad Lagunda härad angår,
är domarekansliet för häradet redan nu förlagt till Uppsala.
Några kostnader av betydenhet för de tingshusbyggnadsskyldiga i domsagorna
synes den föreslagna sammanslagningen ej heller medföra. Lagunda
häradsbor torde visserligen bliva nödsakade lösa in sig i södra domsagans
tingshus, men lärer utgiften härför, på sätt departementschefen framhållit,
komma att till fullo ersättas genom försäljning av tingshuset i örsundsbro.
Under betonande slutligen av att utskottet genom sitt tillstyrkande av nu
ifrågavarande förslag icke tagit någon ståndpunkt till en blivande omorganisation
av domstolsväsendet, får utskottet, som i övrigt ej heller haft något att
erinra mot vad Kungl. Maj:t föreslagit, alltså hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herr Andréns ovanberörda
motion, II: 147,
a) besluta, att Uppsala läns södra och mellersta domsagor
skola från och med den 1 januari 1927 förenas till
en domsaga, vilken efter sammanslagningen skall benämnas
Uppsala läns södra domsaga,
b) fastställa avlöningsförmånerna i sistnämnda domsaga
sålunda:
lön ........................................................ kronor 4,500
tjänstgöringspenningar........................ » 1,400 5,900,
samt
c) minska det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget
till justitiestat under Svea hovrätt från dess nuvarande
belopp, 389,887 kronor, med 2,850 kronor till 387,037
kronor.
2:o) Kungl. Maj:t har under andra huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen
att
dels besluta, att Finspånga läns härads domsaga skall från och med den
1 januari 1927 uppdelas å Björkekinds, östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings
härads domsaga samt Aska, Dals och Bobergs härads domsaga sålunda,
att Hällestads, Vänga, Risinge, Regna och Skedevi socknar tilläggas Björkekinds
m. fl. härads domsaga, som efter indelningsändringen skall benämnas
Bråbygdens och Finspånga läns domsaga, samt Godegårds och Tjällmo
socknar tilläggas Aska, Dals och Bobergs härads domsaga,
dels fastställa avlöningsförmånerna i de utvidgade domsagorna sålunda:
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
i Bråbygdens och Finspånga läns domsaga:
23
lön .................................
tjänstgöringspenningar
kronor 4,500
» 1,400 5,900
i Aska, Dals och Bobergs härads domsaga:
lön ................................
tjänstgöringspenningar
kronor 4,500
» 1,500 6,000,
dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget till justitiestat
under Göta hovrätt från dess nuvarande belopp, 278,813 kronor, med
2,900 kronor till 275,913 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 83—93 i
statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden den 7 januari 1926.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, såsom nämnts, uppdelning av
Finspånga läns härads domsaga på Björkekinds, östkinds, Lösings, Bråbo
och Memmings härads samt Aska, Dals och Bobergs härads angränsande
domsagor.
Finspånga läns härads domsaga omfattar ett tingslag om sju socknar med
tingsställe vid Hällestads järnvägsstation å linjen Pålsboda—Norrköping.
Domsagan gränsar i öster i hela sin sträckning till Björkekindsdomsagan,
närmast Bråbo och Memmings härad, och i söder med de två västligast belägna
socknarna, Godegård och Tjällmo, till Aska, Dals och Bobergs härad. Enligt
statistiska centralbyråns uppgifter utgjorde folkmängden i Finspångalänsdomsagan
vid 1925 års ingång 26,236 personer, därav i Godegårds och
Tjällmo socknar 5,209 personer.
Björkekinds- och Askadomsagorna bilda likaledes vardera ett tingslag.
Tingsställena äro belägna i respektive Norrköping och Motala där relativt
nya tingshus finnas uppförda. Björkekindsdomsagan hade vid 1925 års
ingång 29,573 invånare, Askadomsagan vid samma tidpunkt 28,261 invånare.
I var och en av de tre domsagorna hållas tio allmänna tingssammanträden
årligen. Beträffande arbetsbördan i domsagorna framgår av de i
statsrådsprotokollet lämnade uppgifterna angående arbetsredogörelserna för
år 1924, att under nämnda år handlagts
i Finspånga läns härads domsaga:
tvistemål och brottmål....................
konkurser och konkursärenden ....
lagfarts- och inteckningsärenden ...
andra ärenden, slutligt handlagda
161
14
504
422
summa 1,101
24 Statsutskottets utlåtande Nr 150.
i Björkekinds, östkinds, Lösings, Bråbo och Memmings härads domsaga:
tvistemål och brottmål ................................................................................... 165
konkurser och konkursärenden .................................................................... 20
lagfarts- och inteckningsärenden................................................................... 1,061
andra ärenden, slutligt handlagda................................................................ 486
summa 1,732
i Aska, Dals och Bobergs härads domsaga:
tvistemål och brottmål................................................................................... 137
konkurser och konkursärenden .................................................................... 21
lagfarts- och inteckningsärenden.................................................................... 1,079
andra ärenden, slutligt handlagda............................................................... 532
summa 1,769.
Till närmare upplysning angående statsverkets årliga kostnader för personalen
uti ifrågavarande domsagor före och efter sammanslagningen har
departementschefen hänvisat till följande uppställning:
Lön för 3 respektive 2 häradshövdingar.....
Före sam- manslagningen
... kronor 13,500
Efter sam- manslagningen
9,000
Tjänstgöringspenningar .................
» 4,200
2,900
Lönefyllnad .....................................
» 7,400
3,300
Dyrtidstillägg, omkring .................
» 8,700
5,800
3 respektive 2 förste notarier.......
» 7,200
4,800
Dyrtidstillägg, omkring ................
» 2,700
1,800
2 andre notarier ..........................
..... » 3,600
3,600
Dyrtidstillägg, omkring .................
» 1,300
1,300
Summa kronor 48,600
32,500
Därest omregleringen komme till stånd, har det synts departementschefen
bliva tids nog att i samband med verkställighetsbeslutet taga slutlig ställning
till den väckta frågan om införande i Björkekindsdomsagan av s. k.
tremansting, avsedda för Finspånga läns härad.
Då för häradshövdingen i Finspånga läns härads domsaga lönen utgör 4,500
kronor och tjänstgöringspenningarna 1,300 kronor, skulle, om Kungl. Maj:ts
förslag om uppdelning av domsagan vunne bifall, ordinarie anslaget till justi tiestat
under Göta hovrätt kunna minskas med 5,800 kronor från och med
budgetåret 1927—1928. Å samma anslag för budgetåret 1926—1927 skulle
förslagets genomförande medföra en besparing på halva detta belopp.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena (nr 67) inom
första kammaren av herrar K. Andersson i Eliantorp och K. G. Westman
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
25
och den andra (nr 98) inom andra kammaren av herrar Th. av Ekenstam
och K. A. Westman, vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts
förslag att uppdela Finspånga läns härads domsaga på Björkekinds, östkinds,
Lösings, Bråbo och Memmings härads samt Aska, Dala och Bobergs härads
angränsande domsagor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Enligt vad den i ärendet lämnade utredningen giver vid handen, är Finspånga
läns härads domsaga med avseende å folkmängd och arbetsbörda en
av de minsta domsagorna i riket. I anseende till folkmängden äro ej heller
Björkekinds- och Askadomsagorna avsevärt större, ehuru arbetsbördan i
dessa domsagor mera närmar sig den i de medelstora domsagorna normala.
Genom den ifrågasatta uppdelningen av förstnämnda domsaga på de båda
övriga skulle folkmängden bliva i den utvidgade Björkekindsdomsagan omkring
50,000 och i den utvidgade Askadomsagan 35,000 personer. Björkekindsdomsagan
skulle härigenom intaga plats bland de stora domsagorna,
medan Askadomsagan fortfarande skulle komma att räknas till de medelstora.
I fråga om arbetsbördan skulle ingen av de nya domsagorna komma
att tillhöra de mest arbetstyngda. Mot den av Kungl. Maj:t föreslagna
uppdelningen av Finspånga läns härads domsaga lära sålunda ur synpunkten
av en blivande arbetskvantitet och folkmängd inom de domsagor,
på vilka densamma skulle uppdelas, berättigade invändningar icke kunna
anföras. Detta synes ej heller kunna ske, om, på sätt utskottet nedan föreslår,
domsagan i fråga i sin helhet ombildas att utgöra ett tingslag och
såsom sådant sammanslås med Björkekindsdomsagan.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har mot den ifrågasatta sammanslagningen
anförts, att densamma icke påkallades ur intresset av en förbättrad
rättsvård samt att några fördelar icke vunnes genom förslaget.
Departementschefen har emellertid häremot erinrat, att det å andra sidan
icke kunde göras gällande, att några nackdelar i omförmälda hänseende
skulle uppkomma. Enligt departementschefens uppfattning finge det tvärtom
anses fulltygat, att i förevarande fall en rättsvård, som hittills ombesörjts
av tre häradshövdingar, kunde för framtiden anförtros åt allenast två ordinarie
domare. Till departementschefens mening härutinnan ansluter sig
utskottet. Ej heller synes utskottet några nackdelar ur rättsvårdssynpunkt
uppkomma vid bifall till utskottets förslag om ombildning av Finspånga
läns härads domsaga till ett i Björkekindsdomsagan ingående tingslag.
Då såsom nämnts, utskottet funnit sig icke kunna biträda Kungl. Maj:ts
förslag om en uppdelning av Finspånga läns härads domsaga å Björkekindsoch
Askadomsagorna, är detta beroende på storleken av de kostnader, invånarna
i Finspånga läns härads domsaga, enligt vad utskottet inhämtat,
skulle vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag få vidkännas för inlösen i de
båda andra domsagornas tingshus. Om vad Askadomsagan komme att be
-
Utskottets
yttrande.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
gara i inträdeslösen för sitt tingshus i Motala har exakt upplysning icke
kunnat erhållas, men denna lösen har beräknats till 20,000 kronor. För den
del av domsagan, som enligt förslaget skulle uppgå i Björkekindsdomsagan,
föreligga däremot bestämda siffror. Denna domsagas tingshusstyrelse har
sålunda bestämt de nytillträdande socknarnas inlösen i domsagan med dess
tingshus i Norrköping till en summa motsvarande 2.8 7 3 kronor per bevillningskrona
enligt 1924 års uttaxering inom detta område. Då bevillningskronorna
detta år i Risinge, Vänga, Hällestads, Skedevi och Regna
socknar utgjorde tillhopa 76,248 kronor, skulle sålunda för inlösen erläggas
(76,248 x 2.8 73 =) i avrundat tal 219,000 kronor. För hela domsagan kunde
sålunda den kontanta utgiften för delningen beräknas till 239,000 kronor
eller mer än dubbelt än vad i de i ämnet väckta motionerna angivits. Härtill
komme kostnaderna för de ändringar, som för sammanslagningen kunde
behöva verkställas i tingshuset i Norrköping.
De kostnader, som invånarna i Finspånga läns härads domsaga sålunda
skulle bliva nödgade vidkännas vid en sammanslagning med Björkekindsoch
Askadomsagorna, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, har utskottet ansett
så betydande, att utskottet, såsom nämnts, icke kunnat tillstyrka förslaget
i fråga. Emellertid hava de fördelar, som enligt Kungl. Maj:ts förslag ansetts
kunna vinnas genom indragning av Finspånga läns härads domsaga,
synts utskottet kunna på annan väg ernås. Utskottet får sålunda, enligt
vad ovan antytts, förorda, att domsagan i fråga i sin helhet ombildas att
utgöra ett tingslag och såsom sadant införlivas med Björkekindsdomsagan.
Denna skulle alltså i likhet med ett stort antal domsagor utgöras av två
tingslag, vartdera av den omfattning, de nuvarande båda domsagorna innehava.
Av sammanslagningen föranledda kostnader för invånarna i Finspånga
läns härads domsagor skulle härigenom undvikas och de skulle få behålla
sitt gamla tingsställe i Hällestad. Under förutsättning att inom den sålunda
förstorade domsagan årligen hållas tio tingssammanträden i vartdera tingslaget
samt eventuellt ett antal sammanträden med tremansnämnd, synas ej
heller ur rättskipningssynpunkt några berättigade invändningar mot en dylik
sammanslagning kunna göras.
Av statsrådsprotokollet framgår, att yrkande framställts av häradshövdingen
i Björkekindsdomsagan, att tjänstgöringspenningarna och lönefyllnaden
i den nya Björkekindsdomsagan måtte tillhopa ökas med 1,600 kronor.
Departementschefen har emellertid på anförda skäl funnit sig icke kunna
tillstyrka någon förhöjning i avlöningsförmånerna i fråga.
Utskottet delar denna uppfattning och vill framhålla, att, innan kännedom
vunnits om storleken av de ökade sportelinkomster, som sammanslagningen
medför, någon höjning av de kontanta avlöningsförmånerna för
häradshövdingen icke synes böra ifrågakomma.
Vad slutligen beträffar den nya domsagans namn torde den av departementschefen
för den nya Björkekindsdomsagan föreslagna benämningen
Statsutskottets utlåtande Nr 150. 27
»Bråbygdens och Finspånga läns domsaga» jämväl böra väljas vid domsagans
gestaltning i enlighet med utskottets förslag.
Då vid bifall till utskottets förslag en nedsättning av ordinarie anslaget
till justitiestat under Göta hovrätt kan ske med samma belopp, som i
statsverkspropositionen beräknats och då en sammanslagning i enlighet med
vad utskottet föreslagit av domsagorna i fråga lärer kunna ske vid den tidpunkt,
som i statsrådsprotokollet angivits, eller den 1 januari 1927, får utskottet
alltså, under åberopande av vad sålunda anförts, hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och herrar K. Anderssons i Eliantorp
och K. G. Westmans samt herrar av Ekenstams och K.
A. Westmans ovanberörda motioner, I: 67 och II: 98,
a) besluta,^ att Björkekinds, östkinds, Lösings, Bråbo
och Memmings härads domsaga samt Finspånga läns
härads domsaga skola från och med den 1 januari 1927
förenas till en domsaga, vilken efter sammanslagningen
skall benämnas Bråbygdens och Finspånga läns domsaga;
b)
fastställa avlöningsförmånerna i sistnämnda domsaga
sålunda:
lön ........................................................ kronor 4,500
tjänstgöringspenningar........................ .» 1,400 5,900,
samt
c) minska det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget
till justitiestat under Göta hovrätt från dess nuvarande
belopp, 278,813 kronor med 2,900 kronor till 275,913
kronor.
Stockholm den 21 maj 1926.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, J. L. Widell, O. Bergqvist, E. J. G.
Rosén, E. A. Hallin, P. A. Bergström, K. E. Andersson i Eliantorp, G. Kubb, C. Johansson i
Hälsingborg, A. R. Rooth, C. A. Carlsson i Gävle och U. .4. Petrén;
från andra kammaren: herrar .4. Anderson i Rastock, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson
i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp,
A. i. Törnkvist i Karlskrona, J. Jönsson i Revinge, B. F:son Holmgren, E. Andersson i Prästbol.
E. G. E. Eriksson i Stockholm och O. E. F■ Järle.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
Reservation:
vid punkt 1 (angående anslag till justitiestat under Svea hovrätt)
av herrar 0. Bergqvist, E. A. Hallin, A. R. Rooth, P. M. Olsson i Blädinge,
0. Olsson i Kullenbergstorp och J. Jönsson i Revinge, vilka ansett, att
utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Såsom — — — — — — — domsagor.
Vad — — — — — — — nödvändigt.
Skäl — — — — — — — påkallat.
Vid — — — — — — — en.
Vidare — — — — — — — slappas.
Ingendera-------rättslivet.
Vad — — — — — — — stad.
Slutligen-------ringa.
De — — — — — — — genomförande.
Utskottet kan emellertid icke dela denna departementschefens uppfattning
i frågan, utan anser utskottet fastmer de sålunda framförda betänkligheterna
böra tillmätas sådan avgörande betydelse vid frågans bedömande, att utskottet
funnit sig icke kunna tillstyrka förslaget ifråga. Utskottet vill särskilt
hava framhållit olämpligheten av att, innan kännedom erhållits om
innehållet av den inom kort tid väntade processreformen och den judiciella
indelning i domsagor, som denna reform kan föra med sig, företaga en sammanslagning
av ifrågavarande domsagor, en åtgärd, vars värde ur flera synpunkter
måste betraktas såsom synnerligen tvivelaktigt. Framhållas må ock,
att de hörda sakkunniga myndigheterna så gott som enstämmigt uttalat sig
mot den föreslagna sammanslagningen. På sätt förut nämnts, måste jämväl
den av förslagets genomförande uppkomna besparingen anses vara alltför
ringa för att kunna tillmätas någon större betydelse vid frågans avgörande.
Givetvis bör icke, innan slutlig ståndpunkt tagits till frågan, häradshövdingämbetet
i den södra domsagan besättas med ordinarie innehavare, utan bör
ämbetet tillsvidare utan någon större olägenhet kunna, liksom för närvarande
sker, förestås av en tillförordnad domhavande.
Då utskottet alltså icke kan biträda Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
följer härav, att ordinarie anslaget till justitiestat under Svea hovrätt bör
för nästkommande budgetår upptagas med oförändrat belopp, 389,887 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till herr Andréns ovanberörda motion,
II: 149, avslå Kungl. Majrts förslag om sammanslagning
av Uppsala läns södra och mellersta domsagor; samt
29
Statsutskottets utlåtande Nr 150.
b) i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptaga ordinarie
anslaget till justitiestat under Svea hovrätt med
oförändrat belopp, 389,887 kronor.»
Herr J. L. Widell har i särskilt yttrande anfört, att han ansett, att båda
de i förevarande utlåtande behandlade ärendena bort handläggas av ett
sammansatt stats- och första lagutskott.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1926:317 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts under andra huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till justitiesta s. 9 i texten