Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till kraftledningslånefonden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1926-03-12 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:57, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till kraftledningslånefonden m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

Nr 57.

Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1926 kl. 12 in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen

gjorda framställning om anslag till kraftledningslånefonden

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—1927 har

Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen under rubrik:

»Utgifter för kapitalökning, bil. 4» fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden

för nämnda dag, föreslagit riksdagen dels medgiva, att under 1926

lån ur kraftledningslånefonden må beviljas till ett belopp av högst 2,500,000

kronor, dels såsom kapitalökning för samma fond anvisa för budgetåret

1926—1927 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor, dels ock medgiva,

att Kungl. Maj:t må bemyndiga kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

gemensamt att på ansökning i varje särskilt fall besluta, att nu gällande

bestämmelser i fråga om annuitetens beräknande vid återbetalning av

lån från kraftledningslånefonden må tillämpas jämväl å före den 1 juli

1923 beviljat sådant lån.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft tvenne likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr 16, av

herrar Petrus Nilsson m. fl. och den andra inom andra kammaren av

herr K. Wirsell m. fl., nr 29, däri hemställts, att riksdagen måtte i och

för understödjande av Ölands elektrifiering bevilja:

dels ett anslag å 240,000 kronor för tecknande av stamaktier i ett

aktiebolag, bildat att förse Öland med elektrisk kraft enligt därför upprättad

plan;

dels ett anslag å 300,000 kronor till kapitalökning av kraftledningslånefonden

i och för tillhandahållande åt bolaget av lån till högst motsvarande

belopp ur denna fond för utbyggande av nu planerat bygdenät

å Öland.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

Såsom ytterligare villkor för förberörda statsanslags och statslåns utbetalande

hava motionärerna föreslagit, att det ifrågasatta aktiebolaget, med

ett minimikapital å 490,000 kronor och ett maximikapital å 810,000 kronor,

blivit bildat och ordning för detsamma av Kungl. Maj:t fastställd, innehållande

bland annat, att preferensaktier skola hava förmånsrätt till 8 %

accumulativ årlig utdelning, men att vid eventuell upplösning av bolaget

samtliga aktier skola tillerkännas samma rätt till andel i bolagets tillgångar,

ävensom att Kungl. Maj:t skall utse en styrelseledamot och en revisor i

bolaget;

att av minimikapitalet 250,000 kronor tecknats i form av preferensaktier;

att bolaget i samband med aktieteckningen tillförsäkrats avsättning av

elektrisk energi till sådan omfattning, som Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva;

att kontrakt avslutas för en tid av minst 20 år, dels om inköp av erforderlig

energi och dels om energileverans till industriföretag på Öland.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen.

På därom gjord framställning har 1918 års lagtima riksdag beslutat

inrättande av kraftledningslånefonden. Allmänna bestämmelser för lån från

fonden hava i enlighet med vissa av riksdagen godkända huvudgrunder fastställts

av Kungl. Maj:t genom kungörelse den 13 september 1918 (nr 718),

däri ändringar vidtagits genom kungörelserna den 27 juni 1919 (nr 480),

den 8 juni 1923 (nr 194) och den 20 juli 1925 (nr 366).

Jämlikt riksdagens beslut har det belopp, vartill lån ur fonden må för

året högst beviljas — för vart och ett av åren 1921—1923 bestämt till

2,500,000 kronor —- för 1924 begränsats till 2,200,000 kronor och för 1925

till 1,500,000 kronor.

I skrivelse den 31 oktober 1925 hava kommerskollegium och lantbruksstyrelsen

gjort framställning i fråga om en utökning av kraftledningslånefonden.

Ämbetsverken hava däri, med överlämnande av en å statskontorets

fondbyrå uppgjord promemoria angående kraftledningslånefonden, hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels medgiva att för 1926 lån

ur kraftledningslånefonden må beviljas till ett belopp av högst 2,500,000

kronor, dels ock såsom kapitalökning för samma fond anvisa för budgetåret

1926—1927 ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

Detta förslag är grundat på en av särskilt tillkallade sakkunniga verkställd

utredning beträffande bl. a. de elektriska distributionsföretagens på

landsbygden ekonomiska svårigheter.

Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen hava i sin ovanberörda skrivelse

den 22 september 1925 i övrigt anfört följande:

Till ämbetsverken hava inkommit ett antal ansökningar avseende lån,

vilka beviljats före den 1 juli 1923, i vilka ansökningar samtidigt anhålles

om medgivande att få återbetala lån med lika annuitet och om utsträckning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 57. 7

av lånetiden till 30 år. Ett flertal ansökningar av enahanda art förväntas

ytterligare inkomma.

Då avgörandet i dessa ärenden ankommer på Kungl. Maj:t i vad angår

ändrade återbetalningsvillkor men på ämbetsverken beträffande utsträckning

av lånetiden, torde framgå, att handläggningen härav enligt nuvarande

bestämmelser blir förenad med betydande olägenheter.

Enligt ämbetsverkens förmenande synas ifrågavarande olägenheter bäst

avhjälpas därmed, att ämbetsverken bemyndigas avgöra jämväl berörda

frågor angående ändrade återbetalningsvillkor. Några principiella skäl

häremot synas icke föreligga, då en befogenhet för ämbetsverken av ifrågavarande

art icke torde vara av större räckvidd ur statens synpunkt än den

ämbetsverken redan nu tillkommande befogenheten att bevilja och uppsäga

lån samt att medgiva utsträckning av stadgad högsta lånetid.

Ämbetsverken hemställa, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga ämbetsverken

att beträffande lån från kraftledningslånefonden, vilka beviljats före den 1

juli 1923, medgiva tillämpning av de återbetalningsvillkor, som genom kungörelsen

den 8 juni 1923 stadgats angående från och med den 1 juli 1923

beviljade lån.

Departementschefen, som tillstyrkt myndigheternas förslag, har i avseende

å frågan om rätt för kommerskollegium och lantbruksstyrelsen att medgiva

retroaktiv verkan av 1923 års annuitetsbestämmelse för lån från kraftledningslånefonden

uttalat, att några betänkligheter mot att åt nämnda ämbetsverk

överlåta den befogenhet, som enligt riksdagens ovanberörda uttalande för

närvarande kan utövas av Kungl. Maj:t icke syntes behöva hysas, särskilt

som ett sådant förfaringssätt med hänsyn till den ifrågavarande ämbetsverk

tillkommande prövningsrätt i övrigt beträffande lån från kraftledningslånefonden

vore ur praktisk synpunkt lämpligt.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle täckning för ifrågavarande anslag,

1,500,000 kronor, utgå av lånemedel.

Beträffande till en början Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet

tillstyrka att såsom kapitalökning för kraftledningslånefonden för budgetåret

1926—1927 anvisas det begärda beloppet 1,500,000 kronor. Ej heller har

utskottet funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj:t i övrigt under

denna punkt föreslagit.

I avseende därefter den motionsvis väckta frågan om anslag för Ölands

elektrifiering får utskottet anföra följande.

Såsom i motionerna närmare belyses, hava på senare tid pågått vissa tämligen

omfattande utredningar rörande Ölands förseende med elektrisk kraft.

Sålunda hava övervägts möjligheterna för anläggning av en kraftcentral på

ön med torv eller skiffer som bränsle. Förutsättningarna för en elektrifiering

medels dieselmotorcentraler hava också undersökts. Utredningarna hava

emellertid givit till slutligt resultat att den gynnsammaste lösningen är en

överföring av den erforderliga energien från fastlandet medelst en under

Kalmarsund förlagd sjökabel. Ett preliminärt avtal om energileverans kar

också uppgjorts med Finsjö kraftaktiebolag.

Redan år 1919 gjorde Kalmar läns elektricitetsförening framställning om

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

statsbidrag för ändamålet. Samtliga i ärendet hörda myndigheter hava ställt

sig välvilliga till ifrågavarade framställning. Enligt vad i årets statsverksproposition

meddelas (tionde huvudtiteln, sid. 233), har emellertid frågan

med hänsyn till rådande statsekonomiska läge befunnits icke nu böra upptagas

till avgörande.

För egen del vill utskottet erinra, hurusom en elektrifiering av Öland

anses utgöra en av förutsättningarna, för att befolkningen därstädes skall

kunna förlijälpas ur det ekonomiskt svaga läge och den efterblivenhet, vari

densamma, trots öns naturliga utvecklingsmöjligheter, för närvarande befinner

sig.

Av de verkställda utredningarna framgår att en elektrifiering av ön måste

ur ekonomisk synpunkt anses fullt genomförbar. Sålunda har av elektrifieringskommittén

vitsordats, att, om anslutningen å Öland till ett blivande

kraftledningsnät erhölle samma omfattning, som redan under de första åren

efter distributionens igångsättning är vanlig inom vattenfallsstyrelsens avsättningsområden,

kostnaderna för elektrisk energi och distributionsnät icke

skulle bliva ogynnsammare än de motsvarande kostnader, vilka å fastlandet

anses som normala.

Redan med hänsyn till nu angivna omständigheter torde få anses önskvärt,

att en elektrifiering av Öland inom den närmaste tiden kan åstadkommas.

Såväl öbefolkningens svaga ekonomiska bärkraft som ock framför

allt öns avskilda läge torde dock göra det motiverat, att statens medverkan

härvidlag lämnas i större omfattning än som i allmänhet plägar

ske. Närmast gäller detta åstadkommandet av kabelanläggningen till ön.

Kommerskollegium och lantbruksstyrelsen hava i ett den 31 oktober

1925 gemensamt avgivet utlåtande tillstyrkt, att statsunderstöd i detta fall

måtte beredas i form av dels ett lån från kraftledningslånefonden å ett

belopp av 300,000 kronor, dels ock aktieteckning av staten i ett för ändamålet

bildat bolag med 240,000 kronor, varav ett belopp av 180,000 kronor

skulle motsvara kostnaderna för själva kabelanläggningen och 00,000 kronor

ställas till förfogande för att möjliggöra förräntning i vanlig ordning av

det sålunda utlämnade kraftledningslånet under själva startåren. Detta

förslag innebär alltså att, jämte det lån i vanlig ordning skulle beviljas,

icke blott kostnaderna för själva kabeln skulle bestridas av staten utan ock

viss subvention därutöver lämnas. Om än av förhållandena kan vara påkallat,

att lån från kraftledningslånefonden beredes med sålunda angivet

belopp och även om vissa billighetsskäl tala för att staten bekostar själva

kabelanläggningen, måste dock utskottet på frågans nuvarande stadium

finna tveksamt, huruvida statsunderstöd bör lämnas i så stor utsträckning,

som i förslaget förutsättes. Hithörande spörsmål torde böra göras till

föremål för närmare undersökning, varvid vattenfallsstyrelsens medverkan

lärer böra tagas i anspråk.

Med fasthållande alltså å ena sidan att statens särskilda mellankomst

torde påkallas för genomförande av en elektrifiering av Öland, men å

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 57.

9

andra sidan att blivande statsunderstöd — i den mån detta skall utgå i

annan ordning än som i allmänhet gäller för lån från kraftledningslånefonden

— endast kan påräknas i viss begränsad omfattning, får utskottet

tillstyrka, att frågan göres till föremål för ytterligare utredning och att

framställning härom avlåtes till Kungl. Maj:t, (hiskligt synes utskottet

härvid vara, att erforderliga undersökningar och förhandlingar så bedrivas,

att förslag i ämnet kan föreläggas nästkommande års riksdag.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag

a) medgiva, att under 1926 lån ur kraftledningslånefonden

må beviljas till ett belopp av högst 2,500,000

kronor,

b) såsom kapitalökning för samma fond anvisa för

budgetåret 1926—1927 ett reservationsanslag av 1,500.000

kronor, att utgå av lånemedel,

c) medgiva, att Kungl. Maj:t må bemyndiga kommerskollegium

och lantbruksstyrelsen gemensamt att

på ansökning i varje särskilt fall besluta, att nu gällande

bestämmelser i fråga om annuitetens beräknande vid

återbetalning av lån från kraftledningslånefonden må

tillämpas jämväl å före den 1 juli 1923 beviljat sådant

lån;

II) i anledning av de av herr Petrus Nilsson m.fl. och

herr K. Wirsell m. fl. i ämnet väckta motionerna (1:16

och II: 29) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning

rörande åstadkommande genom statens medverkan

av en elektrifiering av Öland samt om framläggande

för riksdagen av det förslag i ämnet, som

härav kan föranledas.

Stockholm den 12 mars 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 56.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 sand. 36 höft. (Nr :>6—57.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:106 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag till kraftledningslånefonden m. m. jämte i ämnet v s. 4 i texten