Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen för hudgetåret 1926—1927 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1926-04-16 · 225 sidor, varav 217 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 217 av 225 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1926:8, Utlåtande, angående regleringen för hudgetåret 1926—1927 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1926 kl. 3 e. m.

Utlåtande, angående regleringen för hudgetåret 1926—1927 av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1926—1927 har

Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, i avseende å åttonde

huvudtiteln (punkt 1) föreslagit riksdagen att

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare i ecklesiastikdeparte
-

mentet på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet...... —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet...... —

3 kansliråd.......................................... B 30

3 förste kanslisekreterare................................ B 26

1 registrator......................................... B 22

3 andre kanslisekreterare................................ B21

1 kansliskrivare ...................................... Bil

1 förste expeditionsvakt................................. B 7

2 kanslibiträden...................................... B 7

2 expeditionsvakter.................................... B 5

5 kontorsbiträden..................................... B 4

dels godkänna följande stat för ecklesiastikdepartementet att tillämpas från

och med budgetåret 1926—1927:

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

Departementets

avdelning

av

Kungl. Maj:ts

kansli.

[1.]*

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Stat :

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.......kronor 157,100

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag

................................... » 29,400

Summa kronor 186,500

dels ock minska det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till

departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 281,600 kronor, med

95,100 kronor till 186,500 kronor.

Beträffande vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

Arkiv, bibliotek och museer.

Utgivande av

historiska

handlingar

[2-]

jämte i ämnet

väckta

motioner.

2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att till fortsatt utgivande

genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för

fäderneslandets historia, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 5—6 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar K. G. Westman

och B. von Stockenström (nr 75) och den andra inom andra kammaren av

herr H. Almquist m. fl. (nr 99) däri hemställs, att riksdagen måtte besluta

att för fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro

av vikt för fäderneslandets historia, bevilja på ordinarie stat ett reservationsanslag

av 15,000 kronor.

Till stöd för detta yrkande hava motionärerna anfört följande:

»Envar, som äger något intresse för utforskandet av Sveriges historia i

äldre och nyare tid, måste inse, i hur hög grad utgivandet av själva källmaterialet

befordrar detta arbete. Först när de historiska källorna blivit

tryckta, bli de lätt tillgängliga för forskare, som taga upp problemen till

ständig förnyad prövning, och för den större krets, som vilja höra gångna

tider tala med sin egen tunga. Och denna krets vidgas i samma mån, som

mindre, populärt lagda källpublikationer kunna utges på grundval av de

större, mer vetenskapliga. Både forskningen, skolan och den historiskt intresserade

allmänheten få med tiden nytta och glädje av dessa historiska

källpublikationer, mer direkt eller mer indirekt.

Sedan länge har det i alla kulturländer betraktats såsom ett statsintresse

att främja en sådan publikationsverksamhet. Vad Sverige angår, ha statsmakterna

alltsedan 1853—54 års riksdag beaktat detta, och det har därvid

ansetts ligga i sakens natur, att riksarkivet är närmast att organisera och

sköta utgivningsarbetet. Anslaget, från början 3,000 riksdaler riksgälds, blev

år 1890 på grund av enskilda motioner i verkligheten höjt till 4,500 kronor

därigenom, att 1,500 kronor anvisades till utgivandet av en serie ''Svenska

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

riksdagsakter’, som för närvarande hör till våra värdefullaste och mest använda

källpublikationer, ehuru den är långt ifrån fullbordad. Bland andra

likartade serier, som utgivits genom riksarkivets försorg, må erinras om

''Svenskt Diplomatarium’, ''Konung Gustaf I:s registratur'' och ''Svenska

riksrådets protokoll’, allt källor av utomordentligt värde och intresse.

Det egendomliga är, att detta publikationsanslag sedan år 1890 icke har

blivit höjt, ehuru redan penningvärdets fall har inneburit eu reel minskning

och ehuru en verklig förhöjning helt visst, i sammanhang med forskningens

krav, hade varit önskvärd. Den 31 augusti 1925 ingav riksarkivet till Kungl.

Maj:t en utförligt motiverad framställning, som utmynnade i en hemställan,

att ett reservationsanslag på ordinarie stat av 15,000 kronor skulle begäras

av riksdagen för ''fortsatt utgivande genom riksarkivet av sådana

handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia’. Såsom skäl anfördes

bland annat, att tryckningskostnaderna avsevärt stegrats, att också

redaktionsarvodena (som förekomma i den mån riksarkivet icke är i tillfälle

att anlita sina egna arbetskrafter under tjänstetid) måste tillmätas alltför

knappt och att det i övrigt vore önskvärt, att publikationsverksamheten, i

sammanhang med det ökade intresset för historisk forskning, kunde vidgas

utöver den gamla ramen. Därvid erinrades särskilt om att någon del av

kammararkivets rika material kunde förtjäna att utgivas och särskilt om

planerna att till den svenska riksdagens 500-årsjubileum år 1934 åstadkomma

en monumental svensk riksdagshistoria, som naturligtvis i väsentlig grad

måste bygga på sovrat och utgivet källmaterial.

För att endast beröra de båda sist anförda punkterna synes det oss uppenbart,

att det i bästa mening tidsenliga intresset för ekonomisk historia i sin

mån kunde främjas på det sätt riksarkivet avsett och att fullföljandet, delvis

efter ny planläggning, av publicerande av aktstycken, som äro av vikt

för den svenska riksdagens historia, i hög grad skulle underlätta utarbetandet

av riksdagshistorien. Detta senare har också behjärtats av de kommitterade,

som av riksgäldskontoret fått i uppdrag att utreda frågan om utgivandet av

''ett historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen’. Dessa,

som ställt sig avvisande till tanken, att riksgäldskontoret i detta sammanhang

skulle föranstalta utgivandet av källpublikationer till riksdagens historia,

anföra i eu skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 oktober 1925 följande: Det

är visserligen uppenbart, att sådana aktpublikationer måste för all framtid

vara av största betydelse för all forskning rörande riksdagens historia och

de mångskiftande spörsmål, varmed den sysslat under sin halvtusenåriga

tillvaro, och att även det nu ifrågavarande arbetet skulle av dem komma

att draga synnerligt gagn. Emellertid höra aktpublikationer sådana som de

ifrågavarande sedan decennier i följd av riksdagens beslut till de utgivningsarbeten,

som äro uppdragna åt riksarkivet att verkställa, och det synes oss

under sådana förhållanden icke ändamålsenligt att föranstalta vid sidan därav

om nya genom riksgäldskontoret utgivna serier av dylika akter. Vi skulle

även av den anledning finna detta olämpligt, att i ena fallet — det historisktstatsrättsliga

arbetet — det är fråga om en publikation, som bör vara fullbordad

till ett visst jubileumsår, under det att i det andra fallet — aktpublikationerna

— frågan gäller serier, vilkas utgivande bör fortgå även

därefter. Den utomordentliga betydelse, som måste tillerkännas dessa aktpublikationer,

synes oss emellertid påkalla att deras utgivande i möjligaste

mån påskyndas. Då nu, efter vad vi erfarit, riksarkivet under hänvisning

bland annat härtill i underdånig framställning av den 31 sistlidna augusti

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

hemställt om förhöjning av till dessa aktpuhlikationer utgående årsanslag,

vilket trots flerdubbla publikationskostnader för närvarande icke är högre än

det sattes 1890, våga vi på det allra livligaste hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t ville vidtaga de åtgärder för ett väsentligt höjande av sagda anslag,

som kunna finnas erforderliga’.

Av årets statsverksproposition finner man, att departementschefen, ehuru

ense med riksarkivet om önskvärdheten av att dess publikationsarbete måtte

få en vidare omfattning och bedrivas i snabbare tempo, icke ansett sig kunna

förorda någon höjning av anslagsbeloppet, och Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att anvisa endast ett extra reservationsanslag av 4,500 kronor.»

Under en lång följd av år hava anslag anvisats å extra stat till utgivande

genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets

historia. Under vart och ett av åren 1918—1922 utgick anslaget med

6.000 kronor och under förra halvåret 1923 med 3,000 kronor. För budgetåret

1923—1924 beviljades emellertid intet anslag för ändamålet med hänsyn

till de då rådande statsfinansiella förhållandena. Enär ett inställande

av ifrågavarande utgivningsarbete ansågs medföra alltför stora olägenheter,

föreslog Kungl. Maj:t 1924 års riksdag att för budgetåret 1924—1925 för

ändamålet bevilja ett extra anslag av 4,500 kronor. Riksdagen biföll Kungl.

Maj:ts förslag. Likaså har för budgetåret 1925—1926 anvisats för ändamålet

ett extra anslag av 4,500 kronor.

Riksarkivet har hemställt om förslag till riksdagen att för fortsatt utgivande

genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro av vikt för

fäderneslandets historia, bevilja på ordinarie stat ett reservationsanslag av

15.000 kronor. Vidare hava de kommitterade, vilka av fullmäktige i riksgäldskontoret

utsetts att verkställa utredning angående utgivande i samband

med firande av riksdagens 500-åriga tillvaro av ett historiskt och statsrättsligt

arbete om den svenska riksdagen, hos Kungl. Maj:t gjort framställning

om vidtagande av åtgärder, som kunna befinnas erforderliga, för ett väsentligt

höjande av nu ifrågavarande anslag. Såsom framgår av statsrådsprotokollet

har departementschefen förklarat sig ense med riksarkivet om betydelsen av

nämnda publikationsarbete samt om önskvärdheten av att detsamma måtte

kunna givas en vidare omfattning och bedrivas i snabbare tempo, men

emellertid icke ansett sig för närvarande kunna förorda en höjning av anslagsbeloppet.

Enligt utskottets mening torde någon tvekan icke råda om den utomordentliga

betydelsen för den historiska forskningen av de aktpublikationer,

som riksarkivet genom förevarande anslag satts i tillfälle att utgiva. De

bidrag de givit till forskningen hava varit många och värdefulla, och de

hava därigenom även främjat en ökad kännedom om vårt folks och vårt

statslivs utveckling. Anslagets hittillsvarande knapphet har emellertid i hög

grad försvårat och hämmat publikationsverksamheten. Det synes utskottet

i öppen dag, att det anslag, som för mer än 30 år sedan ansågs vara

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

o

för detta ändamål tillräckligt, icke nu skall kunna fylla det ändamål det

är avsett att befordra. Då härtill kommer det stegrade intresse för historisk

forskning, som numera med styrka gör sig gällande, finner utskottet vägande

skäl tala för de yrkanden, som i ovanberörda motioner framkommit, varigenom

möjlighet skulle beredas för ett snabbare utgivande av det historiska

urkundsmaterialet än vad de senare åren varit möjligt. En alldeles särskild

omständighet, som framhäver vikten av det av motionärerna framburna

kravet, anser utskottet utgöras av det av riksdagen numera beslutade utgivandet

av ett historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen.

Såväl för utarbetande av detta arbete som för fortsatta forskningar på området

är det uppenbarligen av största vikt, att utgivande av det riksdagens

historia belysande aktmaterialet sker i större omfattning och med hänsyn

till tidpunkten för berörda arbetes färdigblivande i hastigare tempo.

I betraktande av vad sålunda förekommit, har utskottet funnit grundad

anledning föreligga att tillstyrka, att ett större belopp ställes till förfogande

för ifrågavarande ändamål, än Kungl. Maj:ts förslag innebär. Utskottet

vill alltså förorda, att å ordinarie stat under riksarkivet uppföres för ändamålet

ett anslag, vars belopp synes utskottet lämpligen kunna bestämmas

till 8,000 kronor. Den närmare planen för anslagets användning och gången

av utgivningsarbetet torde böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att fastställa.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och ovanberörda av herrar Westman och von Stockenström

samt Almquist m. fl. väckta motioner, (I: 75 och II: 99) i

riksstaten under riksarkivet samt under rubrik: fortsatt utgivande

genom riksarkivet av sådana handlingar, som äro

av vikt för fäderneslandets historia, uppföra ett ordinarie

reservationsanslag av 8,000 kronor.

3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till uppehållande av expedition i riksarkivets

nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa för

budgetåret. 1926—1927 ett extra anslag av 4,000 kronor.

4:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 4)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ökning av kungl. bibliotekets arbetskrafter

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av

11,000 kronor.

Uppehållande

av expedition

i

arkivlokalerna

vid

Östermalmsgatan.

[3.]

Förstärkande

av

kungl. bibliotekets

arbetskrafter.

[4-]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Katalogiseringsarbeten

vid kungl.

biblioteket.

[5.]

Gemensam

accessionskatalog

för

Sveriges

offentliga

bibliotek

samt tioårsregister

till

densamma.

[6.]

5:o) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att till katalogiseringsarbeten

inom kungl. biblioteket, enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 29,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 7—13 i statsrådsprotokollet.

För katalogiseringsarbeten vid kungl. biblioteket har riksdagen för löpande

budgetår anvisat ett extra anslag å 20,800 kronor, med vilket belopp närmast

åsyftas att möjliggöra en katalogisering över de ofullständigt förtecknade

delarna av kungl. bibliotekets äldre svenska samlingar. Detta behov

kvarstår alltjämt. Den nu begärda anslagsökningen avser att uppfylla ett

för biblioteket såsom synnerligen viktigt betecknat önskemål, nämligen åstadkommande

av en för allmänheten tillgänglig kataloganordning. Departementschefen

framhåller, att tillkomsten av en dylik katalog skulle i hög

grad minska behovet av ökade arbetskrafter, vilket behov med nödvändighet

komme att göra sig än mer gällande i samma mån bibliotekets samlingar

växte och allmänhetens lånekrav stegrades. Det vore följaktligen,

enligt departementschefens mening, en åtgärd i besparande syfte, som

ifrågasättes; genom vissa engångskostnader under ett begränsat antal år

skulle man kunna undvika de permanenta och betydligt högre kostnader,

som läge i anställandet av ökad personal för bibliotekets expeditionsarbete.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till katalogiseringsarbeten inom kungl.

biblioteket, enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1926-—1927 anvisa ett extra anslag av 29,000

kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att

dels till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek

gemensamma accessionskatalogens 40:e årgång, omfattande år 1925, samt

för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 41 :a årgång, omfattande

år 1926, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag å 5,000

kronor, att användas enligt av Kungl. Maj;t meddelade föreskrifter;

dels ock till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs

31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, bevilja ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 13 och 14 i statsrådsprotokollet.

För nu ifrågavarande ändamål utgå för löpande budgetår anslag till belopp

av respektive 5,000 och 2,000 kronor. Den nu begärda förhöjningen

av sistnämnda anslag står i överensstämmelse med den beräkning rörande

kostnaderna för tioårsregistret, som förelädes 1924 års riksdag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 7

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) till slutförande av redigeringen av den för Sveriges

offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 40:e

årgång, omfattande år 1925, samt för påbörjande av redigeringen

för accessionskatalogens 41 :a årgång, omfattande

år 1926, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag

å 5,000 kronor, att användas enligt av Kungl. Maj:t meddelade

föreskrifter;

b) till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs

31 :a—40:e årgångar, omfattande åren 1916

—1925, bevilja ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

7:o) Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att ^kinbfnd*

dels öka den i staten för kungl. biblioteket ingående anslagsposten: ning för

Böcker, inköp och inbindning, från nuvarande belopp 45,000 kronor med kun^k^bli°-

25,000 kronor till 70,000 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsan- i

slaget till kungl. biblioteket, nu 223,200 kronor, till 248,200 kronor,

dels ock till bokinköp och bokbindning för kungl. biblioteket för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 15—21 i statsrådsprotokollet.

Till bokinköp och bokbindning utgår jämväl för löpande budgetår ett

extra anslag till samma belopp, som nu föreslås, eller 20,000 kronor.

Vad angår den föreslagna höjningen av den ordinarie anslagsposten:

Böcker, inköp och inbindning, är densamma föranledd företrädesvis av såväl

den stegrade bokproduktionen och de i ovanligt hög grad höjda prisen å

den utländska bokmarknaden som de alltjämt uppdrivna bokbindningskostnaderna.

Departementschefen erinrar om den utomordentligt viktiga ställning,

som kungl. biblioteket intager i vårt lands biblioteksväsende såsom

förmedlare av boklån till bibliotek och institutioner i landets skilda delar,

samt påpekar vikten av att kungl. biblioteket må erhålla möjlighet att följa

med det väsentligaste av den i utlandet utkommande litteraturen och därigenom

fylla sin uppgift som vårt nationalbibliotek.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsökningen kan visserligen förefalla

högt tillmätt; då emellertid utskottet tagit närmare kännedom om den oerhörda

stegringen av priserna å den utländska bokmarknaden under de senare

åren och de ekonomiska svårigheter i övrigt, varmed kungl. bibliotekets

ledning haft att för uppehållande av bibliotekets ställning kämpa, har utskottet

funnit nödvändigt, att en höjning av anslaget i fråga, i likhet med

vad som Kungl. Maj:t föreslagit, vidtages. Utskottet vill därför hemställa

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tillbyggnadsarbeten

vid

kung], biblioteket.

[8.]

Stifts- och

läroverksbiblioteket

ij

Linköping.

[9.]

Pedagogiska

biblioteket i

Stockholm.

[10.]

att riksdagen må

a) öka den i staten för kungl. biblioteket ingående anslagsposten:

Böcker, inköp och inbindning, från nuvarande

belopp 45,000 kronor med 25,000 kronor till 70,000 kronor

samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget till kungl.

biblioteket, nu 223,200 kronor, till 248,200 kronor,

b) till bokinköp och bokbindning för kungl. biblioteket

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

8:o) Sedan 1925 års riksdag för uppförande i samband med kungl. bibliotekets

nuvarande huvudbyggnad av två flygelbyggnader i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten A. Anderberg i februari 1920 uppgjorda

ritningar och enligt det av byggnadsstyrelsen i dess skrivelse den 6 oktober

1921 angivna s. k. mindre förslaget beviljat ett belopp av 740,000 kronor

samt därav för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag anvisat

225,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 8) föreslagit riksdagen att

av nämnda utav 1925 års riksdag beviljade belopp av 740,000 kronor för

budgetåret 1926—1927 anvisa såsom extra reservationsanslag ett belopp av

365,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1925 års riksdag beviljade

beloppet av 740,000 kronor till uppförande i samband med

kungl. bibliotekets nuvarande huvudbyggnad av två flygelbyggnader

för budgetåret 1926—1927 anvisa såsom extra

reservationsanslag ett belopp av 365,000 kronor.

9:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 9) föreslagit riksdagen i fråga

om understöd åt stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping har riksdagen,

i anledning av en utav Kungl. Maj:t sedermera till riksdagen avlåten proposition

nr 48, redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

10:o) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att

dels att såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor,

att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

dels ock att för extra biträde vid bibliotekets ordnande i samband med

den förestående flyttningen ävensom till inredningsarbeten för biblioteket

för samma budgetår anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 23—25 i statsrådsprotokollet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

Till uppehållande av verksamheten vid pedagogiska biblioteket har riksdagen

för löpande budgetår anvisat ett anslag av 11,000 kronor. Då nu

för ändamålet föreslås ett till 5,000 kronor nedsatt belopp, är detta beroende

därpå, att för biblioteket, för vilket hittills förhyrts lokaler, kommer

att, enligt vad departementschefen framhåller, hyresfritt upplåtas nya lokaler

i den statens ämbetsbyggnad, som är under uppförande vid Hantverkargatan

i Stockholm. Avsikten är, att bibboteket skall kunna taga sina

nya lokaler i besittning med hösten 1926.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets

verksamhet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag av 5,000 kronor, att utgå under de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva;

b) för extra biträde vid bibliotekets ordnande i samband

med den förestående flyttningen ävensom till inredningsarbeten

för biblioteket för samma budgetår anvisa ett extra

anslag av 1,500 kronor.

ll:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk

bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket

i Paris för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

anslag av 1,500 kronor att med högst detta belopp utgå enligt

de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

12:o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att höja det för

nationalmuseum uppförda ordinarie reservationsanslaget till samlingarnas

vård och underhåll samt expenser från nuvarande belopp 11,000 kronor

med 5,000 kronor till 16,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 27—31 i statsrådsprotokollet.

Den ifrågasatta höjningen av anslaget är föranledd av dess under senare

år uppvisade otillräcklighet. Departementschefen har erinrat om de speciella

kostnader, vården och underhållet av museets dyrbara samlingar påkalla,

helst som jämväl den moderna museitekniken ställer ökade krav på

konstföremålens förvarande och utställande.

Utskottet, som väl blivit övertygat om behovet av ökade medel för ifrågavarande

ändamål men av den förebragta utredningen icke funnit detta behov

ännu kunna betraktas vara av stadigvarande beskaffenhet, har ansett

Skandinaviske

bibliotekarien

vid

S:te Genevievebiblioteket

i

Paris.

[IL]

Nationalmuseets

samlingars

vård

Och underhåll

samt

expenser för

museet.

12.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Etikettering

av nationalmuseets

samling

av konsthantverk.

[13.]

Förstärkning

av arbetskrafterna

vid

nationalmuseets

avdelning

för

depositioner

och slottssamlingar.

[14.]

National
museets
vandrings
utställningar.

[15.]

försiktigheten bjuda att, innan tillräcklig erfarenhet härutinnan vunnits, uppföra

den föreslagna anslagshöjningen, 5,000 kronor, såsom extra anslag.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppföra det ordinarie

reservationsanslaget för nationalmuseum: samlingarnas

vård och underhåll samt expenser med oförändrat belopp,

11,000 kronor;

b) till förstärkning av nämnda reservationsanslag för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 5,000

kronor.

13:o) Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att för fortsatt

etikettering av nationalmusei samling av konsthantverk för budgetåret 1926

—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

Den för riksdagen år 1925 framlagda kostnadsberäkningen för en fullständig

etikettering av nationalmusei samling av konsthantverk slutade å

ett belopp av 6,500 kronor, varav riksdagen för löpande budgetår anvisat

3,500 kronor.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot att nu för ändamålet anvisas

återstående beloppet, hemställer förty,

att riksdagen må för fortsatt etikettering av nationalmusei

samling av konsthantverk för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

14:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkning av arbetskrafterna vid nationalmuseets

avdelning för depositioner och slottssamlingar för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 3,850

kronor.

15:o) Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen att till bestridande

av kostnader, som äro förenade med genom nationalmuseets försorg anordnade

vandringsutställningar, föreläsningar och konstpropaganda, anvisa för

budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 33 och 34 i statsrådsprotokollet.

För vart och ett av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 har riksdagen

för ifrågavarande ändamål anvisat ett anslag av 3,000 kronor.

Utskottet, som funnit starka skäl tala till förmån för Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

opaginerad Kontrollera mot PDF

I

Statsutskottets utlåtande Nr 8. H

att riksdagen må till bestridande av kostnader, som äro

förenade med genom nationalmuseets försorg anordnade

vandringsutställningar, föreläsningar och konstpropaganda,

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

16:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till försäkring och transport av konstföremål, som

äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,500

kronor.

17:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar

inom nationalmuseum för budgetåret 1926—

1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

18:o) Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten

för statens tavelsamlingar å Gripsholms och Drottningholms

slott för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000

kronor, att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 35—41 i statsrådsprotokollet.

Anslaget, som jämväl för löpande budgetår utgår med 12,000 kronor, har

hittills avsett allenast tavelsamlingen å Gripsholms slott.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

vill, samtidigt som utskottet ansluter sig till departementschefens uttalande

om lämpligheten av att från olika håll infordra anbud å konserveringsarbetenas

utförande framhålla, att det med hänsyn till det dyrbara tavelmaterialet

är av den största vikt, att konserveringsarbetena anförtros endast

åt fullt kompetenta personer.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar

å Gripsholms och Drottningholms slott för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 12,000 kronor, att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t

kan finna gott bestämma.

19:o) Kungl. Maj:t har (punkt 19) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

Försäkring

och transport

av konstföremål.

[16.]

Konservering

av handtecknings-

''

och gravvrsamlingar

i nationalmuseum.

[17.1

Konservering

av vissa

tavelsamlingar.

[18.]

Lönereglering

för befattningshavare

vid

livrustkammaren

m. m.

[19.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å föreståndaren för

li vrustkammaren;

dels föreskriva, att föreståndaren för livrustkammaren skall hänföras till

lönegraden B 27;

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1926 förordat förslag till stat för livrustkammaren

;

dels medgiva, att Kung! Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga

om övergång på ny stat för den tjänsteman, å vilken förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25 och

32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten till

avlöning till föreståndaren för livrustkammaren samt de i 26 och 27 §§ av

avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till

dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och

traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket

fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;

dels medgiva,’ att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöuingsreglementet

för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad, eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk

den i staten upptagna anslagsposten till avlöning till föreståndaren för livrustkammaren

;

dels förklara, att jämväl till befattningshavare vid livrustkammaren, för

vilken avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, icke är avsett att

gälla, skall utgå dyrtidstillägg enligt samma grunder som till befattningshavare,

å vilken nämnda avlöningsreglemente äger tillämpning;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel under rubrik Livrustkammaren

uppföra till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag av 11,000 kronor;

dels ock för budgetåret 1926—1927 anvisa till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare vid livrustkammaren ett extra anslag av 23,900 kronor,

att utgå efter av Kungl. Maj:t angivna grunder; samt

till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar ett extra reservationsanslag

av 22,100 kronor, att likaledes utgå efter av Kungl. Maj:t angivna

grunder.

Beträffande utredningen hänvisar utskottet till sid. 41—58 i statsrådsprotokollet.

Statens kostnader för uppehållande av verksamheten vid och underhållet

av livrustkammaren bestridas för närvarande från en mängd olika i riksstaten

uppförda anslag. Kungl. Maj:ts förslag åsyftar att bringa enhetlighet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

och överskådlighet i hithörande förhållanden. Ett från livrustkanimaren

framlagt förslag om uppförande av institutionens anslag på ordinarie stat

har departementschefen med hänsyn till vissa svävande museifrågor icke

ansett sig böra tillmötesgå i annan mån än att han förordar att avlöningen åt

livrustkammarens föreståndare må utgå å ordinarie stat. Utskottet delar

denna uppfattning och tillstyrker förslaget i detta hänseende.

Förslaget att föreståndaren för livrustkammaren hänföres till lönegraden

B 27 tillstyrker utskottet.

Det föreslagna extra anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattnings
-

havare är beräknat på följande sätt:

Tekniskt biträde (livrustmästare) .................. kronor 3,486: —

Kvinnligt tekniskt biträde (åldfru)................. » 3,000: —

4 vaktmästare................................ » 9,768: —

Amanuens .................................. » 5,676: —

Extra vakter och tillfällig arbetshjälp .............. » 1,200: —

Avlöningsförhöjningar............... >_770: —

Summa kronor 23,900

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad härutinnan beräknats

och föreslagits men vill emellertid framhålla, att utskottet härigenom

icke i någon mån tagit ställning till en i samband med anslagets

eventuella uppförande å ordinarie stat blivande definitiv reglering av avlöningsförhållande

för nu senast berörda personal.

Det föreslagna anslaget å 22,100 kronor till underhåll och vård av livrustkammarens

samlingar har enligt statsrådsprotokollet beräknats skola

utgå till nedan angivna ändamål med följande belopp:

Tjänstedräkter................................kronor 500: —

Samlingarnas vård och expenser................... » 4,000: —

Samlingarnas ökande........................... » 3,500: —

Etikettering av samlingarna...................... » 1,000: —

Upprättande av lappkatalog...................... » 9,700: —

Avskrifter av äldre inventarieförteckningar........... » 2,400: —

Montering av föremål i samlingarna................ » 1,000: —-

För de flesta av nu senast angivna ändamål har riksdagen årligen anvisat

extra anslagsmedel. I ett par fall äro summorna något höjda utöver vad

hittills beviljats.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot beräkningen av senast berörda

anslag och tillstyrker följaktligen detsamma.

Till livrustkammaren utgå för innevarande budgetår dels särskilda för

samlingarna uppförda anslag å sammanlagt 30,400 kronor, dels från anslaget

till nordiska museet, stort 126,550 kronor, ett belopp av i runt tal 11,100

kronor, dels ock från anslaget till tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr S.

m. fl. vid nordiska museet samt vid livrustkammaren, stort 5,000 kronor,

ett belopp av 1,400 kronor, tillhopa alltså 42,900 kronor. Då sammanlagda

beloppet av de utav Kungl. Maj:t föreslagna anslagen uppgår till 57,000

kronor, medför förslaget en kostnadsökning av 14,100 kronor. Om hänsyn

tages till den med löneregleringen förenade sänkningen av dyrtidstilläggen,

bliver emellertid kostnadsökningen mindre än sistberörda summa utvisar.

Under punkterna 25 och 27 i det följande föreslår utskottet i anslutning

till Kungl. Maj:ts förslag en minskning av dels anslaget till nordiska museet

med 11,100 kronor, dels ock anslaget till tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

m. fl. vid nordiska museet och livrustkammaren med 1,400 kronor.

Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, hemställer, att riksdagen må

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli

1926 äga tillämpning å föreståndaren för livrustkammaren;

b) föreskriva, att föreståndaren för livrustkammaren skall

hänföras till lönegraden B 27;

c) fastställa följande

Stat för livrustkammaren.

Avlöning till föreståndaren för livrustkam
-

maren, förslagsanslag.............kronor 10,500: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... »_500: -

Summa förslagsanslag kronor 11,000: —

d) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser

i fråga om övergång på ny stat för den tjänsteman,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente skall äga

tillämpning;

e) förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas

i 25 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente,

må bestridas från anslagsposten till avlöning till föreståndaren

för livrustkammaren samt de i 26 och 27 §§ av

avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde

huvudtitelns till dylika ändamål anvisade allmänna anslag,

för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning utgår

av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna

kostnader skola bestridas av sådant anslag;

f) medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd

av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse

från de i 19 § av reglementet stadgade regler om

vikariatsersättning påkallad, eller i motsvarande fall med

stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet

taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöning

till föreståndaren för livrustkammaren;

g) förklara, att jämväl till befattningshavare vid livrustkammaren,

för vilken avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, icke är avsett att gälla,

skall utgå dyrtidstillägg enligt samma grunder som till befattningshavare,

å vilken nämnda avlöningsreglemente äger

tillämpning;

h) under riksstatens åttonde huvudtitel under rubrik Livrustkammaren

uppföra till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag

av 11,000 kronor;

i) för budgetåret 1926—1927 anvisa till avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren ett extra

anslag av 23,900 kronor att utgå efter av Kungl. Maj:t angivna

grunder; samt

j) för budgetåret 1926—1927 anvisa till underhåll och

vård av livrustkammarens samlingar ett extra reservationsanslag

av 22,100 kronor, att likaledes utgå efter av Kungl.

Maj:t angivna grunder.

20:o) Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid naturhistoriska riksmuseet, dock att därvid följande särskilda bestämmelser

skola lända till efterrättelse:

Konservator vid museet må ej utan särskilt tillstånd av vederbörande avdelningsföreståndare

på museets lokaler utföra arbete för enskild räkning

eller därstädes förvara materialier eller preparat till dylikt arbete.

Envar vaktmästare eller jämförlig befattningshavare vid museet skall, där

det erfordras för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare

ävensom i övrigt enligt bestämmande av vederbörande avdelningsföreståndare,

vara skyldig att, utan särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande

avlöningen, jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan

befattning av nämnda slag vid museet;

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid naturhistoriska riksmuseet

på följande sätt: Lönegrad.

8 professorer och avdelningsföreståndare.............. B 30

8 museiassistenter............................... B21

1 förste konservator.............................B 17

1 konservator.................................. B 15

Lönereglering

för befattningshavare

vid

naturhistoriska

riksmuseet
20].

samt

vissa i ämnet

väckta

motioner.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lönegrad.

4 preparatorer ................................. B10

1 maskinist................................... B10

4 museibiträden................................B 7

1 förste vaktmästare.............................B 7

1 vaktmästare, tillika trädgårdsskötare................B 5

5 vaktmästare.................................. B 5

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag

till stat för naturhistoriska riksmuseet;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser ifråga om

övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels medgiva, att en var av nuvarande innehavare av förste konservatorsbefattningen

och av konservatorsbefattningen vid museet må komma i åtnjutande

av semester under 45 dagar årligen;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid naturhistoriska riksmuseet,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning,

enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del

av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring,

provisoriskt lönetillägg och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången

av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas

ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,

han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit

för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant

avlöning från riksmuseet åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt

bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning, bör ökas

med värdet, enligt vederbörande myndighets uppskattning, av denna förmån

för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål

anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning

utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna

kostnader skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet

omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten

till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.;

dels medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet

för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Kungi. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk

den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att avlöningsreglementet

må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den nuvarande

kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta

sig nämnda reglemente;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik naturhistoriska riksmuseet uppfört ordinarie anslag till avlöningar

m. in. å 194,112 kronor — uppföra under samma rubrik ett ordinarie

förslagsanslag till avlöningar m. m. å 228,350 kronor;

dels höja det för naturhistoriska riksmuseet i riksstaten uppförda ordinarie

reservationsanslaget till samlingar m. m. från dess nuvarande belopp, 41,300

kronor, med 52,020 kronor till 93,320 kronor;

dels ock för budgetåret 1926—1927 såsom extra anslag anvisa

till arbetsbiträde vid riksmuseets paleozoologiska avdelning ett belopp av

2,400 kronor,

till arbetsbiträde vid museets etnografiska avdelning ett belopp av 2,400

kronor,

till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen

ett belopp av 4,000 kronor,

till särskilt arvode åt en vaktmästare vid museet, tillika trädgårdsskötare

ett belopp av 300 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 60—92 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren (nr 107) av herr A. Petrén

och den andra inom andra kammaren (nr 255) av herr G. Olsson i Ramsta,

i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte besluta de ändringar uti Kungl. Maj:ts äskanden till

anslag för nästa budgetår till naturhistoriska riksmuseet,

att det i staten i stället för »1 förste vaktmästare» i lönegrad B 7 upptages

»1 uppsyningsman» i lönegrad B 10 och att i stället för »1 vaktmästare,

tillika trädgårdsskötare» i lönegrad B 5 upptages »1 vaktmästare,

tillika trädgårdsmästare» i lönegrad B 7 samt att det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar m. m. i samband därmed höjes med 910 kronor eller

till 229,260 kronor,

att det ordinarie reservationsanslaget till samlingar m. m. höjes med 375

kronor eller till 93,695 kronor,

samt att det särskilda arvodet åt den trädgårdssakkunnige vaktmästaren

höjes till 600 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Det av Kungl. Maj:t framlagda löneregleringsförslaget bygger i allt väsentligt

på ett av högskolornas löneregleringskommitté i ämnet avgivet betänkande.

Vad först beträffar intendenterna vid naturhistoriska riksmuseet har riksdagen

allaredan fattat beslut, innebärande, att dessa under benämning professorer

och avdelningsföreståndare skola hänföras till lönegraden B 30 i

det civila avlöningsreglementet.

Det till förste intendenten nu utgående arvodet av 500 kronor har föreslagits

skola utgå med oförändrat belopp till den avdelningsföreståndare,

som har överuppsikt över museets gemensamma angelägenheter. Häremot

har utskottet intet att erinra.

Assistenterna, för vilka nu utgår ett arvode av 4,600 kronor till en var,

äro med ändrad benämning museiassistenter föreslagna till erhållande av

ordinarie anställning med placering i lönegraden B 21. Utskottet tillstyrker

detta förslag.

I avseende å övergången till de nya förhållandena anser departementschefen

den anordningen böra vidtagas, att fullmakter av vetenskapsakademien

omedelbart utfärdas för de assistenter, vilka i denna egenskap efter

vederbörliga förordnanden tjänstgjort vid museet i tio år och däröver, men

att i övrigt nu löpande, av vetenskapsakademien meddelade förordnanden

fortfarande gälla för den tid de avse, varunder nuvarande arvodesbelopp

jämte tillfällig löneförbättring böra utgå, vederbörande dock obetaget att

skriftligen förklara sig vilja med den nya statens ikraftträdande avstå från

honom givet förordnande, i vilket fall han må kunna efter ansökan och

sedan platsen ifråga blivit i vederbörlig ordning ledigförklarad av vetenskapsakademien

utnämnas till ordinarie innehavare av densamma. Utskottet

finner denna anordning välbetänkt och har mot densamma intet att erinra.

Konservatorerna — en förste konservator och en konservator — vilka nu

åtnjuta avlöning av 3,500 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg å 400 kronor,

respektive 3,000 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg ä 300 kronor,

äro förslagna till placering i lönegraderna B 17, resp. B 15. Det nu utgående

arvodet å 300 kronor till den konservator, som förordnas att undervisa

och handleda konservatorselever, skulle vid löneregleringen indragas,

och åläggande i detta hänseende utan ersättning tillkomma konservatorerna.

Konservatorerna hava nu en var rätt till en månads semester och äro bundna

vid 6 timmars daglig arbetstid. Med hänsyn till det hälsovådliga arbete,

som är förenat med utövande av dessa tjänster, och då nuvarande innehavare

av befattningarna styrkt sig sedan åtskillig tid lida av i tjänsten

ådragen arsenikförgiftning, har föreslagits, att semestern för bemälda nuvarande

tjänstinnehavare utsträckes till 45 dagar, varjämte departementschefen

såsom en ändring i gällande instruktion tänkt sig den bestämmelsen,

att tjänstetiden må kunna efter vederbörande intendents beprövande nedsättas

under 7 timmar de dagar, då konservatorna äro sysselsatta med hälso
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

vådligt arbete. Kungl. Maj:ts förslag beträffande konservatorerna har utskottet

funnit sig böra tillstyrka. I avseende å den tilltänkta nedsättningen

av tjänstetiden under 7 timmar har utskottet intet att erinra, under förutsättning

likväl att en dylik bestämmelse varder med varsamhet tillämpad,

så att den generella regeln om 7 timmars tjänstgöring icke bliver i avsevärdare

mån eftersatt.

De fyra vid riksmuseet anställda kvinnliga biträdena, av vilka för närvarande

två åtnjuta avlöning enligt första och två enligt andra graden av

den för dylika biträden förut gällande löneskalan, skulle enligt förslaget

under benämning museibiträden hänföras till lönegraden B 7. Utskottet

tillstyrker detta förslag.

Preparatorerna vid museet äro, i likhet med vad som skett i fråga om

motsvarande befattningshavare vid universitetens och karolinska institutets

vetenskapliga institutioner, föreslagna till placering i lönegraden B 10. Häremot

har utskottet intet att erinra.

Förslaget om maskinistens hänförande till samma lönegrad tillstyrker utskottet

likaledes.

Vid riksmuseet finnes nu anställd en förste vaktmästare med avlöning i

B-grupp. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att denne, i likhet med vad som

skett i fråga om motsvarande befattningshavare vid andra institutioner, hänföres

till lönegraden B 7. I ovanberörda motioner har yrkats, att denne

befattningshavare under benämning »uppsyningsman» måtte placeras i lönegraden

B 10. Till stöd härför har anförts följande:

»Bland de uppgifter, som åligga l:ste vaktmästaren (vilken i övrigt enligt

instruktionen helst bör äga någon kunskap i främmande språk) är hans i

§ 23 mom. 2 av riksmuseets instruktion stadgade förmanskap för museets

övriga vaktmästare i allt som rör deras arbete för museet i dess helhet.

Förutom de ordinarie vaktmästarna finnas emellertid vid museet fast anställda

7 extra bevakningsbiträden, 5 städerskor och en nattvakt, varförutom tillfälliga

medhjälpare ofta måste anlitas för kortare tid. Hela denna personal

är underställd förste vaktmästaren, som har att i huvudsak på egen hand

övervaka densamma, leda arbetet, kontrollera nattbevakningen in. m. Förste

vaktmästaren skall enligt instruktionen anskaffa nödig bevakningspersonal’,

och motsvarande åliggande kommer i verkligheten på hans lott även beträffande

städerskorna och tillfälligt anställd personal. Han äger att uppgöra

avlöningslistor för den extra personalen, kontrollera beräkningen av arbetstid

och verkställa utbetalning av avlöning, för vilket ändamål han från vetenskapsakademiens

kamrerarekontor utbekommer förskott, som av honom redovisas.

Han måste i stor utsträckning ombesörja inköp ur det allmänna

expensanslaget av inventarier och förbrukningsmaterial. Hans ställning i

förhållande till allmänheten är även av krävande art; han svarar för ordningen

inom de stora utställningslokalerna under visningstiden och ombesörjer

vidare försäljningen av vägledningar samt redovisar inflytande medel.

Förste vaktmästarens omsorg om det stora byggnadskomplexet har ansetts

vara av den betydelse, att han därför tillerkänts fri bostad jämte bränsle,

vilken förmån han genom den nya löneregleringen förlorar. Löneregleringskommittén

håller visserligen före, att ingen ersättning för den förlorade

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

naturaförmånen bör beräknas, men enligt inhämtade uppgifter äro de åligganden,

för vilka dessa förmåner hittills utgått, av mycket stor betydelse för

byggnadernas rätta vård. Ett enda exempel må anföras. Under den tid,

som förflutit efter inflyttningen i de nya lokalerna, har det vid häftiga regn

blott alltför ofta inträffat, att läckor i taken uppkommit, vilka, om de ej i

tid uppmärksammas, kunna förorsaka synnerligen allvarliga skador med avseende

på inventarier och samlingar. Överhuvudtaget måste förste vaktmästaren

vara beredd att alla tider på dygnet ingripa beträffande plötsligt

uppkomna skador och bristfälligheter av olika slag. Han är vidare ansvarig

för upprätthållandet av god ordning beträffande personalens bostäder, för

vilken uppgift, förutom gott omdöme, en i alla avseenden starkt markerad

förmansställning är av vikt. Den av löneregleringskommittén omtalade

extra ersättningen av 200 kronor grundar sig blott på eu tillfällig överenskommelse

med byggnadsstyrelsen och utgår för uppgifter, vilka ej tillkomma

förste vaktmästaren i tjänsten, främst kontrollen för byggnadsstyrelsens räkning

av med reparationer sysselsatta arbetare.

För en rätt uppskattning av förste vaktmästarens tjänsteställning är en

särskild omständighet beträffande riksmuseets organisation av stor vikt. Såsom

i någon mån torde framgå redan av det föregående och för övrigt är

naturligt beträffande en institution av museets storlek och art, förekomma

en mångfald för hela museet gemensamma jämförelsevis maktpåliggande

praktiska bestyr, vilka icke kunna anses tillkomma en befattningshavare i

vaktmästarställning. Emellertid finnes vid museet förutom maskinisten, som

är upptagen av sina särskilda uppgifter, ingen befattningshavare av högre

grad, åt vilken dessa göromål kunna anförtros, för så vitt de icke anses höra

direkt påläggas museets förste intendent. Denne, som för sina särskilda

åligganden åtnjuter ett arvode av 500 kronor, tages helt naturligt huvudsakligen

i anspråk för större ärenden rörande museets förvaltning. Då han

för övrigt i första rummet är föreståndare för en av museets avdelningar

och har samma vetenskapliga och museala uppgifter som övriga intendenter,

är det uppenbart orimligt att beträffande de praktiska bestyren av honom

kräva en långt gående befattning med detaljer. Detta gör, att mycket

stora krav måste ställas på förste vaktmästaren och åt honom anförtros

uppgifter av mycket större omfattning och betydelse än som pläga tillkomma

förste vaktmästarna i ämbetsverken. Detta för förste vaktmästarens ställning

avgörande och för riksmuseet säregna förhållande kunde icke tillräckligt

förutses, då befattningen upprättades före utflyttningen till de nya lokalerna,

och densamma blev därför från början avgjort för lågt placerad i

löneskalan.

Med hänsyn till vad här anförts beträffande förste vaktmästarens åligganden

synes den av vetenskapsakademien för honom föreslagna löneplaceringen

väl motiverad liksom ock att han benämnes uppsyningsman’.»

Vid besök å riksmuseet, som företagits av ledamöter av utskottet, hava

upplysningar inhämtats om beskaffenheten av de göromål, som tillkomma

ifrågavarande befattningshavare. Då enligt utskottet mening denne tjänstinnehavare

icke kan i avseende å sin verksamhet jämföras med de till

lönegraden B 7 hänförda förste vaktmästarna utan måste anses hava betydligt

mera krävande och omfattande arbeten om hand än dessa, har utskottet

funnit goda skäl vara anförda för det motionsvis framlagda förslaget och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 21

tillstyrker alltså, att tjänsten med benämning »uppsyningsman» hänföres till

lönegraden B 10.

Den av vaktmästarna, åt vilken trädgårdsgöromålen vid museet anförtrotts,

uppbär nu utöver kontant lön förmånen av fri bostad med bränsle. Kung!

Maj:ts förslag innebär, att denne befattningshavare, benämnd vaktmästare

tillika trädgårdsskötare, skall hänföras till lönegraden B 5, varjämte han

med hänsyn till sin drygare tjänstgöring skulle erhålla ett arvode å 300

kronor på extra stat. I ovanberörda motioner har föreslagits, att denne befattningshavare

under benämning vaktmästare tillika trädgårdsmästare skall

placeras i lönegraden B 7 jämte ett särskilt extra arvode av 600 kronor.

Till stöd härför hava motionärerna anfört följande:

»För den befattningshavare, vilken i statförslaget benämnes vaktmästare,

tillika trädgårdsskötare, hava museets intendenter och vetenskapsakademien

föreslagit lönegrad B 7, medan han av Kungl. Maj:t, i överensstämmelse

med löneregleringskommitténs förslag, placerats i lönegrad B 5. Denna låga

placering på löneskalan synes bero på en missuppfattning rörande tjänstens

karaktär. Enligt vad jag av intendenten för den botaniska avdelningen inhämtat,

består den trädgårdssakkunnige vaktmästarens tjänstegöromål inom

avdelningen blott till mycket ringa del av handräckningsarbete och andra

enklare vaktmästargöromål, utan till alldeles övervägande del av arbete av vida

mer kvalificerad natur, såsom preparationsarbeten, ordnandet av samlingar

och dessas katalogisering, o. s. v. Eu stor del av året upptages emellertid

den huvudsakliga arbetstiden av den till museets yttre anläggningar förlagda

delen av tjänstgöringen. Denna befattningshavare är härvidlag bl. a.

förman för övriga i hithörande arbeten deltagande vaktmästare, eldare och

mera tillfälligt anställda arbetare, förmedlar med de senare avtal om anställning

och arbetspris, utbetalar dessas löner, för vilket ändamål han hos vetenskapsakademiens

kamrerare lyfter förskott, och redovisar dessa med avlöningslistor,

uppgör förslag till och verkställer inköp av nödvändiga materialier

o. s. v. Uppenbart är att så pass omfattande åligganden kräva

kvalifikationer hos tjänsteinnehavaren, som måste väsentligen överstiga övriga

vid museet anställda vaktmästares, vilkas tjänstgöring utanför avdelningarna

utgöres av vakttjänst i museets utställningssalar och annat handräckningsarbete.

Av vikt för tjänsteställningens bedömande är det kanske främst, att

instruktionen för riksmuseet av denne tjänstinnehavare kräver, att han skall

vara trädgårdskunnig, vilket givetvis bör och alltid uppfattats på sådant sätt,

att han redan vid anställningen skall vara fack-kunnig trädgårdsman. Vid

platsens tillsättande har också huvudvikten lagts vid trädgårdsmeriternas kvalitet,

vilket otvetydigt framgår av det motiverade förslag, som av vetenskapsakademien

infordrades av dåvarande intendenten för botaniska avdelningen.

Akademien beslöt också i överensstämmelse med detsamma. Senare har

också museets nuvarande förste intendent i sitt yttrande med anledning av

en av den nuvarande tjänsteinnehavaren framställd begäran om löneförbättring

vitsordat, att hans utbildning, omfattande bland annat examen vid

statens trädgårdsskola samt 4 års studier i utlandet, ställer honom på en

annan nivå än övriga (museets) vaktmästare, och att han närmast är att jämställa

med preparatorerna’. Efter dessa uttalanden ifrågasätter visserligen

förste intendenten i viss mån behovet av en så högt kvalificerad trädgårdsman

för skötandet av museets anläggningar, när dessa en gång bli färdig
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ordnade, samt anser, att frågan om ’en eventuell särskild trädgårdsmästares

ställning synes böra anstå, tills de nya förhållandena inträda’. Detta uttalande

har för löneregleringskommittén varit av grundläggande betydelse

vid dess placering av tjänsten i lönegraden B 5. Emellertid är att märka,

att sedan nyssnämnda uttalanden gjordes drygt 4 år förflutit och att, enligt

vad jag inhämtat, å ena sidan under denna tid frågan om eventuell

omreglering av förhållandena på intet sätt framskridit och att å andra sidan

de yttre anläggningarnas vård under denna tid visat sig mera krävande än

som förut framträtt. Förste intendenten har också på förfrågan förklarat,

att han numera anser tjänstens uppflyttning till lönegraden B 7 i alla avseenden

fullt motiverad. De härför i det föregående anförda skälen synas

också fullt övertygande.

Utöver avlöningen i den föreslagna lönegraden har löneregleringskommittén

åt här ifrågavarande tjänsteinnehavare föreslagit ett särskilt arvode på

extra stat å 300 kronor. Detta arvode har uttryckligen och uteslutande motiverats

med hans skyldighet att under fem sommarmånader utföra visst övertidsarbete,

så att hans sammanlagda dagliga tjänstgöringstid under sommaren

fastställts till 10 timmar. Det av kommittén föreslagna arvodet ansågs av

intendenterna och kungl. vetenskapsakademien i deras yttranden med anledning

av lönekommitténs betänkande för litet och föreslogs höjt till 600

kronor. Ersättning med detta belopp för tre timmars dagligt övertidsarbete

under fem månader torde stå i god överensstämmelse med de i de reglerade

verken fastställda grunderna för avlönande av övertidsarbete av befattningshavare

i lönegraden B 7.»

Utskottet har icke kunnat undgå finna den av Kungl. Maj:t för denne befattningshavare

ifrågasatta löneplaceringen väl låg. Med hänsyn till de kvalifikationer,

som fordras av tjänstens innehavare, och i betraktande därav,

att trädgårdsmästarna vid hospitalen äro hänförda till lönegraden B 10 och

underträdgårdsmästarna vid universiteten till lönegraden B 7, har utskottet

funnit skäligt i likhet med vad i motionerna äskas, föreslå, att vaktmästaren,

tillika trädgårdsskötaren vid naturhistoriska riksmuseet hänföres till lönegraden

B 7. Någon höjning av det extra arvodet utöver vad Kungl. Maj:t

föreslagit eller 300 kronor har utskottet däremot icke funnit skäligt förorda.

I fråga om övriga vaktmästares placering i lönegraden B 5 har utskottet

intet att erinra.

I avseende å ersättningar och arvoden åt extra befattningshavare innebär

Kungl. Maj:ts förslag i stort sett allenast en med hänsyn till bortfall av

tillfällig löneförbättring och ändrade grunder för dyrtidstilläggons beräkning

vidtagen jämkning av de belopp, som nu utgå. Utskottet, som häremot

icke funnit någon anledning till erinran, föranledes att allenast i ett fall

förorda eu mindre ändring.

A nu gällande stat är uppförd en anslagspost å 7,000 kronor till ritningar

och fotografier. I avseende å denna post har ingen ändring av Kungl.

Maj:t ifrågasatts, utan är densamma avsedd att oförändrad ingå i det föreslagna

reservationsanslaget å 93,320 kronor. I ovanberörda motioner har

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 23

emellertid yrkats på en höjning av detta anslag med 375 kronor och har

till stöd härför anförts:

»Av det till 7,000 kronor upptagna anslaget till ritningar och fotografier,

vilket är uppdelat på de sju museiavdelningarna vid Freskati med lika

belopp av 1,000 kronor, utgå bland annat arvoden till ritare. Dessa äro

i allmänhet mera tillfälligt anställda och åtnjuta icke dyrtidstillägg. Emellertid

finns vid riksmuseet även en kvinnlig ritare, som i mer eller mindre

fast anställning arbetat vid museet sedan 1894, om ock under äldre tid med

samtidig sysselsättning på annat håll. Ifrågavarande numera fast anställda

befattningshavare åtnjuter för närvarande ur ritningsanslaget ett årligt arvode

av 2,500 kronor, å vilket utgår dyrtidstillägg. Av detta årliga arvode

tillskjuter den paleobotaniska avdelningen hela sin andel av ritningsanslaget

eller 1,000 kronor, de botaniska och entomologiska avdelningarna respektive

700 och 800 kronor. Tjänstgöringen är i proportion härtill fördelad på

de olika avdelningarna. Genom den nedsättning av dyrtidstillägget, som

föranledes av regleringen, kommer ifrågavarande ritares avlöningsförmåner

att minskas med 450 kronor. Det kan givetvis icke hava avsetts, att en

dylik nedsättning skulle bliva följden av den rent formella omläggningen i

samband med löneregleringen. I alla andra motsvarande fall har ersättning

för det sänkta dyrtidstillägget beretts genom höjning av vederbörande anslag,

och ingen anledning finns att för ifrågavarande befattningshavare frångå

denna princip. Anslaget till ritningar kan icke bestrida den behövliga ersättningen,

enär den paleobotaniska avdelningen redan nu för avlöning av

denna kvinnliga ritare förbrukar hela sin andel, och de små belopp, vilka,

sedan motsvarande arvode utgått, återstå av de bägge andra avdelningarnas

andelar, äro tagna i anspråk för andra minst lika viktiga ändamål.

På det att ifrågavarande befattningshavare icke genom, löneregleringen må

vederfaras eu betydande och omotiverad minskning av löneförmånerna, vilket

— som sagt — icke torde varit avsett, synes anslaget till ritningar alltså

böra höjas med erforderligt belopp eller 375 kronor. Denna höjning motsvaras

av en lika stor minskning i anslag till dyrtidstillägg och medför alltså

ingen stegring av statsutgifterna i jämförelse med innevarande budgetår.»

Utskottet har på grund av vad sålunda anförts funnit skäligt förorda den

i motionen i detta hänseende föreslagna anslagsökningen.

Kungi. Maj:ts förslag om anslag å 4,000 kronor till vetenskapligt biträde för

bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen vill utskottet förorda.

Vad i övrigt förslaget innebär rörande särskilda avlöningsbestämmelser

m. m. har icke givit utskottet anledning till erinran.

I nu gällande stat förekommer en uppdelning av anslagsposterna till å

ena sidan avdelningarna vid Freskati och å den andra etnografiska avdelningen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär ett upphävande av denna uppdelning,

och har utskottet intet att häremot invända.

Anslaget till avlöningar åt ordinarie tjänstemän är i Kungl. Maj.ts förslag

till stat uppfört med 210,000 kronor. I anslutning till vad utskottet ovan

förordat i fråga om löneplacering för en uppsyningsman och en vaktmästare,

tillika trädgårdsskötare torde anslaget böra höjas med 900 kronor till 210,900

kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Under den i Kungi. Maj:ts statförslag uppförda anslagsposten: avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare har sammanförts från olika poster nu

utgående medel till extra tjänstemän vid museet. Hit hava först hänförts

ersättningar till två eldare'' tillhopa 4,416 kronor. I nu gällande stat för

riksmuseet har 18 procent av begynnelseavlöningen till maskinisten samt av

eldarnas arvoden, tillhopa 756 kronor, avdragits å museets anslag och påförts

staten för Sveriges geologiska undersökning. I sistnämnda verks stat

har anslaget i fråga inräknats i anslagsposten »avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m.». Då dylika överföringar föranleda, att staternas

uppställning samt anslagsbeloppens beräkning bliva onödigt invecklade, har

nu den ändringen vidtagits, att hela beloppet i fråga påförts riksmuseets

anslag. Till icke-ordinarie befattningshavare hava vidare hänförts de extra

bevakningsbiträdena vid de offentliga förevisningarna, vilkas ersättningar beräknats

till 4,750 kronor. Till nattlig bevakning har räknats med ett belopp

av 3,200 kronor. Anslagsposten »avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare»

har i anslutning härtill uppförts med 12,400 kronor att av

Kungl. Maj:t fördelas i enlighet med de nu angivna beräkningsgrunderna.

Häremot har utskottet intet att erinra.

De nuvarande expensanslagen för avdelningarna vid Freskati, nu 40,000

kronor, och för etnografiska avdelningen, nu 8,200 kronor, äro med hänsyn

till höjning av däri ingående ersättningar till extra befattningshavare beräknade

till 40,900 resp. 9,100 kronor. Dessa anslagsposter äro i förslaget

utbrutna ur hittillsvarande stater och sammanförda med museets reservationsanslag

till samlingar m. m. I sistnämnda anslag, nu 41,300 kronor,

ingå ett par poster, beträffande vilka en ökning nu ifrågasättes. Anslagsposterna

till konservatorselever, nu 1,000 kronor, och till ordnande, vård

och förökande av samlingarna m. m., nu 30,300, äro med hänsyn till ökningen

av här ingående arvoden till icke-ordinarie befattningshavare beräknade

till 1,750 kronor, respektive 31,570 kronor. Vidare har utskottet ovan

förordat en förhöjd beräkning av anslagsposten till ritningar och fotografier,

nu 7,000 kronor, med 375 kronor. Utskottet har mot de gjorda beräkningarna

icke funnit anledning till erinran, och torde i anslutning till vad utskottet

ovan förordat ifrågavarande reservationsanslag böra uppföras med

93,695 kronor.

Utskottet har vid granskning av förslaget icke funnit något att i övrigt

mot detsamma erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

herrar Petréns samt Olssons i Ramsta ovanberörda motioner

(I: 107 och II: 255) må

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare vid naturhistoriska

riksmuseet, dock att därvid följande särskilda bestämmelser

skola lända till efterrättelse:

Konservator vid museet må ej utan särskilt tillstånd av

vederbörande avdelningsföreståndare på museets lokaler utföra

arbete för enskild räkning eller därstädes förvara materialier

eller preparat till dylikt arbete.

Envar vaktmästare eller jämförlig befattningshavare vid

museet skall, där det erfordras för beredande av semester åt

annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt enligt bestämmande

av vederbörande avdelningsföreståndare, vara

skyldig att, utan särskild ersättning utöver den honom eljest

tillkommande avlöningen, jämte egen tjänst bestrida göromål,

tillhörande annan befattning av nämnda slag vid museet;

b) bestämma antalet ordinarie befattningar vid naturhistoriska

riksmuseet på följande sätt:

Lönegrad.

8 professorer och avdelningsföreståndare ... B 30

8 museiassistenter.................... B21

1 förste konservator.................. B17

1 konservator.......................B15

4 preparatorer....................... BIO

1 maskinist ........................ BIO

4 museibiträden..................... B 7

1 uppsyningsman....................BlO

1 vaktmästare, tillika trädgårdsskötare.....B 7

5 vaktmästare....................... B 5

c) fastställa följande

Stat för Naturhistoriska riksmuseet.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

....................kronor 210,900: —

Yikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 5,000: —

Arvode till den avdelningsföreståndare,

som utses att hava överuppsikt över

museets gemensamma angelägenheter » 500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

....................... » 12,400: —

Till bestridande av kostnaden för tjänste
dräkter

åt vaktmästare........... » 450: —

Summa förslagsanslag kronor 229,250: —

d) medgiva, att Kung! Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser

i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å

vilka förenämnda avlöningsreglemente skall äga tillämpning;

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

e) medgiva, att en var av nuvarande innehavare av

förste konservatorsbefattningen och av konservatorsbefattningen

vid museet må komma i åtnjutande av semester

under 45 dagar årligen;

f) besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid naturhistoriska

riksmuseet, å vilken förenämnda avlöningsreglemente

kommer att äga tillämpning, enligt hittills gällande

avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen

— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring,

provisoriskt lönetillägg och tillfälligt lönetillägg — i

förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom

skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande

vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,

han vid utgången av juni månad 1926, innehar, i förskott

uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande, vilket

belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning från

riksmuseet åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt

bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning,

bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets

uppskattning, av denna förmån för en månad;

g) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning

må bestridas av den i ordinarie staten upptagna

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

h) medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas

i 25, 28 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må

bestridas från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän,

de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet omförmälda

kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål

anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och

traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat

anslag, i vilket fall angivna kostnader skola bestridas av

sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet omförmälda

kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten

till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.;

i) medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd

av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner en

avvikelse från de i 19 § av reglementet stadgade regler om

vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande fall med

stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet

taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar

åt ordinarie tjänstemän;

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

j) bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,

att avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl

å en å äldre stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman,

därest denne förklarar sig villig underkasta sig nämnda

reglemente;

k) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande

av därstädes under rubrik naturhistoriska riksmuseet uppfört

ordinarie anslag till avlöningar m. m. å 194,112 kronor

— uppföra under samma rubrik ett ordinarie förslagsanslag

till avlöningar m. m. å 229,250 kronor;

l) höja det för naturhistoriska riksmuseet i riksstaten

uppförda ordinarie reservationsanslaget till samlingar m. m.

från dess nuvarande belopp, 41,300 kronor, med 52,395

kronor till 93,695 kronor;

m) för budgetåret 1926—1927 såsom extra anslag anvisa

till arbetsbiträde vid riksmuseets paleozoologiska avdelning

ett belopp av 2,400 kronor,

till arbetsbiträde vid museets etnografiska avdelning ett

belopp av 2,400 kronor,

till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar

å evertebratavdelningen ett belopp av 4,000 kronor,

till särskilt arvode åt en vaktmästare vid museet, tillika

trädgårdsskötare, ett belopp av 300 kronor.

21:o) Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att till inköp för

naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning av instrument och

museiskåp anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 2,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 94 och 95 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till inköp för naturhistoriska riksmuseets

paleozoologiska avdelning av instrument och museiskåp anvisa

för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 2,300 kronor.

22:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till uppvärmning, belysning, städning m. m.

av de lokaler i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm,

vilka ställts till förfogande för naturhistoriska riksmuseets

etnografiska avdelning, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag av 1,750 kronor.

Museiskåp

m. m. för

paleozoologiska

avdelningen

vid naturhistoriska

riksmuseet.

[21.]

Uppvärmning

m. m.

av vissa

lokaler för

etnografiska

avdelningen

vid naturhistoriska

riksmuseet.

99

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ökade medel 23:o) Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen

rmPmMer för budgetåret 1926—1927 såsom särskilda extra anslag anvisa

för natur- dels till täckande av brist för budgetåret 1924—1925 i den i staten för

riksmuseet, naturhistoriska riksmuseet för avdelningarna vid Frescati uppförda anslags[23.

] posten till expenser ett belopp av 1,300 kronor,

dels och till förstärkande av såväl nämnda anslagspost som den i samma

stat för etnografiska avdelningen uppförda anslagsposten till expenser samt

till vård, underhåll och förkovran av sistberörda avdelning för budgetåret

1926—1927 ett belopp av 16,000 kronor att utgå med den fördelning, som

av Kung], Maj:t bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 96—99 i statsrådsprotokollet.

Beträffande det begärda förstärkningsanslaget å 16,000 kronor, har utskottet

funnit, att vissa poster i de till grund för nämnda summa liggande

beräkningarna förefalla vara väl högt tillmätta, varför utskottet ansett sig

böra förorda eu nedsättning av anslaget till 14,000 kronor. I övrigt har

utskottet icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1926—-1927 såsom särskilda

extra anslag anvisa

a) till täckande av brist för budgetåret 1924—1925 i

den i staten för naturhistoriska riksmuseet för avdelningarna

vid Frescati uppförda anslagsposten till expenser ett

belopp av 1,300 kronor,

b) till förstärkande av såväl nämnda anslagspost som

den i samma stat för etnografiska avdelningen uppförda

anslagsposten till expenser samt till vård, underhåll

och förkovran av sistberörda avdelning för budgetåret 1926

—1927 ett belopp av 14,000 kronor att utgå med den fördelning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Motion ang. 24:o) I en inom andra kammaren av herrar B. Holmgren och A. Gardell

ordnande och väc^^ motion (nr 14), har hemställts, att riksdagen för ordnande och prepapreparering

rering av riksmuseets botaniska avdelnings samlingar av arktiska lavar och

1 samlingar ^T av herbarieväxter från Västindien och för anskaffande av nya herbarieskåp

naturhistori- för samma avdelning ville bevilja ett anslag av 11,000 kronor och därav

ets botaniska för budSetåret 1926—1927 anvisa 5,500 kronor,

avdelning. Beträffande de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skälen hänvisar

utskottet till motionen.

Utskottet uppskattar väl vikten och betydelsen av erforderliga medel för

de av motionärerna åberopade ändamål. Efter vad som är för utskottet

bekant, har emellertid enahanda krav förelegat inför Kungl. Maj:t; vid

prövning av riksmuseets anslagsbehov har Kungl. Maj:t låtit detta krav få

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

vika för andra från museets sida framförda önskemål, och har utskottet

vid sådant förhållande icke ansett sig böra på grundvalen av enskild motion

förorda beviljande av anslag till ifrågavarande ändamål.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Holmgrens och Gardells ovanberörda motion

icke må vinna riksdagens bifall.

25:o) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att till nordiska

museet anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 115,450 kronor

att, under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Maj:t

förordnad ävensom på de övriga villkor, Kungl. Maj:t må föreskriva, utgå

till nämnden för att enligt dess bestämmande användas till museets ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 99 och 100 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för närvarande med ett belopp av 126,550 kronor. Anslagsminskningen

är, såsom utskottet under punkten 19 ovan erinrat, beroende

därpå att vissa belopp, tillhopa 11,100 kronor, vilka förut av nordiska

museet utbetalats till vissa livrustkammarens ändamål, skola ingå i

det till livrustkammaren direkt utgående statsanslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till nordiska museet anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 115,450''kronor att, under

villkor att en ledamot i museets nämnd är av Kungl.

Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Kungl. Maj:t

må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande

användas till museets ändamål.

26:o) Beträffande vad Kungl. Majt (punkt 25) föreslagit riksdagen i fråga

om tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

27:o) Kungl. Majt har (punkt 26) föreslagit riksdagen att för beredande

för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

m. fl. vid nordiska museet med i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

angivna belopp anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra

anslag av 3,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 100 och 101 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för löpande budgetår med ett belopp av 5,000 kronor.

Anslagsminskningen är, såsom utskottet under punkten 19 ovan erinrat, beroende

därpå, att de tillfälliga lönetillägg, som hittills utgått till vaktmästare

m. fl. vid livrustkammaren, komma att vid bifall till förslaget om löneregleringen

för livrustkammarens personal, bortfalla.

Nordiska

museet.

[24.]

Tillfällig löneförbättring

åt viss nordiska

museets

personal.

[25.]

Tillfälliga

lönetillägg

åt vissa vaktmästare

m. fl. vid

nordiska

museet.

[26.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande för tiden 1 juli 1926—

30 juni 1927 av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

m. fl. vid nordiska museet med i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna belopp anvisa

för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 3,600 kronor.

Dyrtids- 28:o) Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att för beredande

SmuT under tiden 1 .iuli 1926—30 juni 1927 av dyrtidstillägg åt nordiska museets

ets personal, personal med undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdel[27.

] ningen å Skansen för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av

44,000 kronor, att utgå under iakttagande i tillämpliga delar av de grunder,

som kunna varda bestämda beträffande dyrtidstillägg under motsvarande

tid åt befattningshavare i statens icke nyreglerade verk, och enligt de

närmare bestämmelser, som må av Kungl. Maj:t meddelas.

Utredningen återfinnes å sid. 101 och 102 i statsrådsprotokollet.

För löpande budgetår utgår för ändamålet ett belopp av 47,000 kronor.

Den föreslagna anslagsminskningen är en följd av att i samband med en

lönereglering för livrustkammarens befattningshavare avlöningarna för dessa

hava ansetts fyöra helt bestridas förmedelst statsmedel, och dyrtidstilläggen

vid sådant förhållande i sin helhet skola från och med budgetåret 1926—

1927 utgå från åttonde huvudtitelns förslagsanslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst.

Kungl. Maj:ts förslag till grunder beträffande dyrtidstillägg för budgetåret

1926—1927 åt befattningshavare i statens tjänst har numera av riksdagen

i huvudsak bifallits.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande under tiden 1 juli 1926—30

juni 1927 av dyrtidstillägg åt nordiska museets personal med

undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen

å Skansen för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag

av 44,000 kronor, att utgå under iakttagande i tillämpliga

delar av de grunder, som kunna varda bestämda beträffande

dyrtidstillägg under motsvarande tid åt befattningshavare

i statens icke nyreglerade verk, och enligt de närmare

bestämmelser, som må av Kungl. Maj:t meddelas.

Kulturhistoriska

museet

i Lund.

[28.]

29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till kulturhistoriska museet i Lund anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 25,000 kronor, att under

de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå till

styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

för att användas för museets förvaltningsomkostnader och

i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt och

fackmässigt utbildade biträden vid museet.

30:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 29)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att på

de villkor och under de förbehåll, Kungl. Maj:t kan finna

skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

31 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till svenska

skolmuseet anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 2,450 kronor

att på de villkor Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen

för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 104—106 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1924—1925 anvisades till ifrågavarande museum ett

belopp av 7,000 kronor. I detta belopp ingick även ersättning för hyra

av lokaler. Sedan museet blivit uppsagt från sina förutvarande lokaler

och den anordning träffats, att nya lokaler skulle beredas museet i den

ämbetsverksbyggnad i kvarteret Murmästaren i Stockholm, vilken beräknades

bliva färdig våren 1926, anvisades för budgetåret 1925—1926 ett anslag

av 3,400 kronor, närmast avsett för magasinering och flyttning av museets

samlingar till de nya lokalerna.

Det nu ifrågasatta anslaget å 2,450 kronor avser bidrag till uppehållande

av museets verksamhet, sedan detsamma tagit sina nya lokaler i bruk.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 2,450 kronor att på

de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till

centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

32:o) Kungl. Maj:t har under punkterna 42—57 av riksstatens andra huvudtitel

framlagt förslag i fråga om de anslag till kyrkliga ändamål, vilka ansetts

böra uppföras i riksstaten för budgetåret 1926—1927. Då numera Kungl.

Maj:ts förslag om överflyttande av handläggningen av de kyrkliga ärendena

från ecklesiastikdepartementet till justitiedepartementet av riksdagen avslagits,

torde anslagen till kyrkliga ändamål, i likhet med vad tillförene varit fallet,

böra uppföras å riksstatens åttonde huvudtitel. Utskottet kommer att fram
-

Musik
historiska
museet.

[29.]

Svenska

skolmuseet.

[30.]

Anslag till

kyrkliga

ändamål.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Katalog över

svensk naturvetenskaplig

litteratur.

[31.]

Underhåll av

vetenskapsakademiens,

av makarna

Mittag-Leffler

donerade

matematiska

bibliotek.

[32.]

Bestridande

av kostnaderna

för Sveriges

anslutning

till vissa

internationella

vetenskapliga

sammanslutningar.

[33.]

deles under riksdagen avgiva utlåtande i fråga om anslagen till nu berörda

ändamål för budgetåret 1926—1927 liksom ock ifråga om en i samband härmed

väckt motion (I: 77); vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

9

Akademier m. m.

33:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till utarbetande av en katalog över svensk

naturvetenskaplig litteratur för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra anslag av 2,500 kronor.

34:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 32)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till underhåll av det vetenskapsakademien

tillhöriga, i dess fastighet i Djursholm förvarade

och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska

stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor

att utgå enligt de grunder, som Kungl. Maj:t bestämmer.

35:o) Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till bestridande

av kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 109—116 i statsrådsprotokollet.

Såsom framgår av den redogörelse, departementschefen lämnat för denna

fråga, är det internationella vetenskapliga samarbetet organiserat på ett annat

sätt än förut varit fallet. Under det att förr akademierna i de olika länderna

förmedlade detta samarbete, har på grund av de förhållanden, som

uppstått efter världskriget, det blivit de olika staterna, som genom sina

regeringar fått omhändertaga och dirigera den yttre ledningen av detta arbete.

I och med att staten och ej de olika akademierna numera är den i sista

hand beslutande i fråga om anslutning till de olika internationella vetenskapliga

sammanslutningarna, komma vissa förpliktelser av ekonomisk art,

vilka förut endast delvis fallit på staten och förut även i viss omfattning

saknats, numera att helt vila på statsverket. Endast i ett fall, nämligen i

fråga om bestridande av årsavgifterna för unionen för geodesi och geofysik,

har riksdagens medverkan förut påkallats. Beträffande övriga avgifter

hava de erforderliga medlen anvisats från åttonde huvudtitelns reservationsanslag

till extra utgifter. Från samma anslag hava även i regel utgått

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33

nödiga medel för bestridande av resekostnader för delegerade vid förekommande

internationella vetenskapliga kongresser.

De kostnader, som skola bestridas med medel från ifrågavarande anslag, utgöras

dels av årsavgifterna till det internationella forskningsrådet samt till eu

var av unionerna för geodesi och geofysik, för astronomi och för fysik, dels

av delegerades resekostnader. Vad angår årsavgifterna, har årsavgiften till

unionen för geodesi och geofysik, 5,200 francs, sedan ett par år utgått

från ett av riksdagen för ändamålet anvisat anslag å sistnämnda belopp.

De övriga årsavgifterna utgöra:

till internationella forskningsrådet............. 500 francs

» unionen för astronomi................... 3,000 »

» unionen för fysik...................... 400 »

3,900 francs

De sammanlagda årsavgifterna till de sammanslutningar, Sverige för närvarande

tillhör, skulle sålunda uppgå till 9,100 francs eller efter eu kurs

av 17 öre för franc 1,547 kronor.

I fråga om resekostnaderna erinrar departementschefen om att det endast

är fråga om dylika kostnader för deltagande i de utom Sverige hållna

internationella vetenskapliga kongresser, som anordnas av forskningsrådet

och nu senast berörda unioner, vilka kostnader av honom beräknats till i

runt tal 2,500 kronor. Sammanlagda beloppet skulle alltså uppgå till 4,047

kronor eller avrundat 4,100 kronor.

Utskottet har ansett sig böra med ovan angivna jämkning tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för

Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

reservationsanslag av 4,100 kronor.

36:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ökade medel för fornminnesvården,

närmast i syfte att åstadkomma en inventering av landets

fornminnen, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

reservationsanslag å 10,000 kronor, att utgå efter de grunder,

Kungl. Maj :t kan finna gott bestämma.

37:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 35),

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till omedelbara iståndsättningsåtgärder å

vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

Ökade medel

för fornminnesvården.

[34.]

Omedelbara

iståndsättningsåtgärder

å vissa

byggnadsminnesmärken.

[35.]

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel

till avlönande

av icke-ordinarie

befattningshavare

vid

vitterhetsakademien.

[36.]

Inventering

och konservering

av

vissa samlingar

inom

statens

historiska

museum.

[37.]

Vård och

underhåll av

vitterhetsakademiens

bibliotek.

[38.]

Underhåll av

vitterhetsakademiens

antikvariskttopografiska

arkiv.

[39.]

Täckande

av brist i

vitterhetsakademiens

räkenskaper.

[40.]

38:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 36) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av ökade medel till avlönande

av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra anslag av 42,250 kronor.

39:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 37)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till inventering och konservering av vissa

samlingar inom statens historiska museum m. m. för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor att utgå efter de närmare grunder, som av

Kungl. Maj:t bestämmas.

40:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till vård och underhåll av det under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda

biblioteket för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

reservationsanslag av 3,000 kronor.

41 :o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 39) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, tilljunderhåll av det under vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska

arkivet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

reservationsanslag av 1,500 kronor.

42:o) Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att för täckande

av brist i vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens räkenskaper för

budgetåret 1924—1925 anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag

av 7,663 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 124—125 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majds förslag, hemställer,

att riksdagen må, för täckande av brist i vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademiens räkenskaper för budgetåret 1924

—1925, anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag

av 7,663 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35

43:o) Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1926—1927 såsom extra reservationsanslag anvisa:

dels för fullföljande av vissa av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna inre ändringsarbeten i

de åt vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upplåtna lokalerna i

nationalmuseibyggnaden ett belopp av 35,000 kronor;

dels ock för anskaffande av nya montrer för myntkabinettet ett belopp av

10,000 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 125—130 i statsrådsprotokollet.

Till utförande av vissa ändringsarbeten inom de av akademien disponerade

lokalerna i nationalmuseibyggnaden, avseende att anskaffa framför allt

lämpligare arbetslokaler för statens historiska museums och riksantikvarieämbetets

tjänstemän, anvisade 1925 års riksdag ett anslag av 147,000 kronor.

I planen för ifrågavarande arbeten föreslås nu vissa ändringar, vilka betingats

dels därav, att akademien såsom donation erhållit en synnerligen

värdefull myntsamling, till vilken donation är såsom villkor förbundet, att

de donerade samlingarna bleve utställda i lämplig och tillräcklig lokal inom

museet, dels ock därav, att det befunnits lämpligt att samtidigt med de pågående

ändringsarbetena inom akademiens lokaler låta utföra de arbeten,

som erfordrades för uppdragande av huvudstammar till nationalmusei blivande

värmeledning. Med den ifrågavarande donationen är jämväl förbundet

såsom villkor, att tillräckliga och ändamålsenliga montrer anskaffas

för myntsamlingarnas exponering och förvaring.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1926—1927 såsom extra

reservationsanslag anvisa:

a) för fullföljande av vissa av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926

angivna inre ändringsarbeten i de åt vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien upplåtna lokalerna i nationalmuseibyggnaden

ett belopp av 35,000 kronor;

b) för anskaffande av nya montrer för myntkabinettet ett

belopp av 10,000 kronor.

44:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 152, anmält, har riksdagen,

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet, under riksstatens åttonde

huvudtitel under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret

1926—1927 anvisat:

till inredningsarbeten, såsom anskaffande av montrer m. in., ävensom till

ett studiebibliotek för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra

reservationsanslag av 25,000 kronor, samt till lokalhyra för denna samling

Ändringsarbeten

i den

till vitterhetsakademien

upplåtna

delen av

nationalmuseibyggnaden

in. m.

[41.]

Vetenskaplig

bearbetning

av vissa, av

professor J.

G. Andersson

hopbragta

ostasiatiska

arkeologiska

samlingar.

[229.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lönereglering

för befattningshavare

vid akademien

för de

fria konsterna

med konsthögskolan.

[42.]

Undervisningsmateriel

1 in. in.

för konsthögskolan.

[43.]

Ökade medel

för vissa i

staten för

akademien

för de fria

konsterna

upptagna

ändamål.

[44.]

Skolan för

dekorativ

konst.

[45.]

Extra vaktmästare

vid

konsthögskolans

avdelning

vid

Sergelgatan.

[46.]

ävensom densammas bearbetning, vård och underhåll ett extra anslag av

33,000 kronor; varom utskottet härigenom velat

erinra.

45:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 42) föreslagit angående lönereglering

för befattningshavare vid akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

46:o) Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att uppföra det i

riksstaten under akademien för de fria konsterna upptagna ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriell m. m. med ett från 37,200 kronor

till 41,300 kronor förhöjt belopp att utgå med den fördelning, som av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivits.

Över detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

47:o) Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att till beredande

av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria

konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m. m., nämligen anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell m. m.,

till levande modeller, till samlingarnas ökande och underhåll, till städning

och renhållning ävensom till elevernas studieresor anvisa för budgetåret 1926

—1927 ett extra anslag av 12,300 kronor.

Över detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

48:o) Kungl. Maj:t har (punkt 45) föreslagit riksdagen såsom bidrag till

uppehållande av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade skolan

för dekorativ konst för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av

18,400 kronor.

Över detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

49:o) Kungl. Maj:t har (punkt 46) föreslagit riksdagen att för uppehållande

av vaktmästargöromål vid de åt konsthögskolan upplåtna lokalerna vid

Sergelgatan i Stockholm för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag

av 2,200 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

Jämväl över detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

50:o) Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att dels förklara,

att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från och med den

1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare vid musikaliska

akademien samt vid musikkonservatoriet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse:

Befattning som ordinarie lärare vid musikkonservatorium må kunna förenas

med befattning av det i 3 § 1 mom. i reglementet nämnda slag, därest

tillstånd härtill meddelas i den ordning, som stadgas i 3 § 2 mom..

Den, som innehar mer än en befattning vid musikaliska akademien eller

vid musikkonservatoriet, må åtnjuta avlöningsförhöjning allenast å en av

dessa befattningar.

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras

för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt

enligt bestämmande av musikkonservatoriets direktör, vara skyldig att, utan

särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte

egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag

vid akademien eller konservatoriet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid musikkonservatoriet

äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar föreskrivas,

samt att akademiens sekreterare må äga åtnjuta ferier efter akademiens

bestämmande under den tid av året, då hans verksamhet i akademiens

tjänst icke påfordras.

Befattningshavare vid akademien eller musikkonservatoriet, vilkens avlöning

enligt äldre lönestat delvis utgjorts av lön och som enligt den nya

staten skall äga uppbära arvode, må, där han gjort sådan anmälan, varom

i 36 § i reglementet stadgas, så länge han kvarstår å gammal stat, uppbära

tillfällig löneförbättring med det belopp, som utgått under året närmast före

reglementets ikraftträdande.

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid akademien samt

vid musikkonservatoriet på följande sätt:

Lönegrad

1 sekreterare......................................... B26

8 lärare............................................. B21

Anm.: Nämnda 8 lärarbefattningar omfatta vardera ett av följande ämnen:

1) pianospelning; 2) pianospelning i orgelklassen; 3) orgelspelning; 4) harmonilära;

5) elementar-, kyrko- och körsång; 6) solosång; 7) violinspelning samt

8) kontrapunkt, komposition och instrumentation.

1 förste vaktmästare................................... B 7

1 vaktmästare........................................ B 5

Lönereglering

för befattningshavare

vid

musikaliska

akademien

med musikkonservatoriet
[47.

]

samt en i

ämnet väckt

motion.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1 kontorsbiträde...................................... B 4

1 portvakt.......................................... B 1

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1926 förordat förslag till stat för musikaliska akademien

med musikkonservatorium;

dels bemyndiga Kungi. Maj:t att utfärda nödiga bestämmelser i fråga om

övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid akademien eller vid

musikkonservatorium, å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att

äga tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära

någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig

löneförbättring och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli

månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,

motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången

av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad

1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit

gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter

fri bostad eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning

och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande

myndighets uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål

anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning

utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna

kostnader skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet

omförmälda kostnaden, där sådan förekommer från anslagsposten

till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. in.;

dels medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet

för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk

den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att avlöningsreglementet

må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den nuvarande

kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta

sig nämnda reglemente;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

39

dels oclc under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik Musikaliska akademien, Akademien, Avlöningar m. m.

uppfört ordinarie anslag å 81,935 kronor — uppföra under samma rubrik

ej mindre till avlöningar in. in. ett ordinarie förslagsanslag å 151,760

kronor,

än även till materiell och expenser m. m. ett ordinarie reservationsanslag

å 6,740 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 168—201 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr I. Pauli väckt motion, nr 78, däruti hemställts att riksdagen

må besluta sådan ändring i det för riksdagen framlagda förslaget till

lönereglering för musikaliska akademien med musikkonservatoriet, att beloppet

av det arvode, som skall utgå till direktören vid konservatoriet, bestämmes

till 10,000 kronor, å vilket arvode skola utgå tre ålderstillägg, vart

och ett å 480 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts föreliggande framställning grundar sig även den på ett av

högskolornas löneregleringskommitté i ämnet avgivet förslag, avseende reglering

av avlöningsförhållandena för såväl den vid musikaliska akademien

som vid musikkonservatoriet anställda personalen.

Musikaliska akademiens sekreterare uppbär för närvarande en begynnelseavlöning

av 4,000 kronor, vartill komma tre ålderstillägg, vart och ett å

500 kronor efter 5, 10 och 15 år.

Mot den nu föreslagna placeringen av sekreteraren i lönegraden B 26 har

utskottet intet att erinra.

Den vid akademien anställde kamrerarens begynnelseavlöning utgör för

närvarande 3,000 kronor, vartill komma tre ålderstillägg till lönen vart och

ett å 375 kronor efter 5, 10 och 15 år. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att

kamrerarbefattningen förändras från ordinarie befattning till en arvodestjänst

med ett arvode å 4,200 kronor, varjämte förutsättes, att kamrerarbefattningen

må kunna förenas med annan ordinarie statstjänst. Utskottet har

intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Bibliotekariens avlöning är för närvarande bestämd till 2,000 kronor, vartill

skulle efter respektive 5, 10 och 15 år komma ålderstillägg, vart och

ett å 250 kronor. Liksom i fråga om kamrerarbefattningen innebär Kungl.

Maj:ts förslag, att bibliotekarietjänsten förvandlas från ordinarie befattning

till en arvodestjänst. Arvodesbeloppet är även för denne föreslaget till 4,200

kronor. Utskottet tillstyrker detta förslag.

Från och med år 1882 har konservatoriets föreståndare i akademiens stat

benämnts »direktör». Enligt beslut av 1908 års riksdag är direktörsavlöningen

bestämd till 6,000 kronor. Direktören tillsättes nu genom förord
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

nande på en tid av tre år. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle själva anställningsformen,

förordnande på viss tid, bibehållas. Direktören skulle uppbära

ett arvode av 8,000 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg, vart och

ett å 480 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år. Ifråga om grunderna för

ålderstilläggens utgående ävensom beträffande avlöning under tjänstledighet

samt ersättning till vikarie å direktörsbefattningen m. m. skulle Kungl. Maj:t

äga att utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter. Motionsvis har yrkats

en höjning av arvodet till 10,000 kronor.

Enligt gällande stat är direktören i lönehänseende förmånligare ställd än

sekreteraren, men skulle enligt Kungl. Majds föreliggande förslag detta

förhållande ändras därhän, att sekreteraren (begynnelselön 8,580 kronor—

slutlön 10,020 kronor) bleve den, som nu i lönehänseende skulle ställas

främst. Eu så stark förskjutning i relationen ifrågavarande befattningshavare

emellan, som Kungl. Maj ds förslag innebär, synes utskottet ej vara

motiverad, utan anser utskottet, med hänsyn till vikten av att till den krävande

och ansvarsfulla direktörsbefattningen kunna förvärva eu fullt kvalificerad

person, skäligt, att nu nämnda tjänstinnehavare varda i avlöningshänseende

ungefärligen likställda. Utskottet har följaktligen på det sätt ansett sig böra

förorda det motionsvis gjorda yrkandet, att utskottet för direktören förordar

ett arvode av 8,600 kronor jämte rätt till tre ålderstillägg, vart och ett å

480 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år.

För de vid musikkonservatoriet anställda ordinarie lärarna utgå avlöningarna

med mycket olika belopp, allt efter den växlande tjänstgöringsskyldighet,

som åligger vederbörande.

För de 5 lärare, vilka hava en undervisningsskyldighet av 20 veckotimmar,

nämligen lärarna i pianospelning, i pianospelning i orgelklassen, i orgelspelning,

i harmonilära samt i elementar-, kyrko- och körsång, innebär Kungl.

Maj:ts förslag en placering i lönegraden B 21. För 3 lärare, nämligen lärarna

i solosång, i violinspelning samt i kontrapunkt, komposition och instrumentation,

vilka nu hava en undervisningsskyldighet av 15 veckotimmar,

föreslår departementschefen en utsträckning av undervisningsskyldigheten

till 20 veckotimmar. Under denna förutsättning förordas, att jämväl dessa

lärare hänföras till lönegraden B 21. Beträffande lärarbefattningen i musikens

historia och estetik föreslår departementschefen med utgångspunkt från

nuvarande löneförhållanden och med en viss avrundning av summan ett arvode

av 3,100 kronor jämte därå utgående tre ålderstillägg, vart och ett å

350 kronor efter respektive 3, 6 och 9 år. Slutarvodet skulle alltså bli 4,150

kronor. Övriga lärarbefattningar vid konservatoriet utom orkesteranförarbefattningen,

vilka nu äro ordinarie tjänster, skulle enligt Kungl. Maj:ts

förslag förändras till icke-ordinarie befattningar. De för dessa befattningar

föreslagna arvodesbeloppen grunda sig på en beräkning efter 300 kronor

för veckotimme, vartill skulle komma ålderstillägg, beräknade efter 30 kronor

för veckotimme. I fråga om grunderna för ålderstilläggens utgående

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

ävensom beträffande avlöning under tjänstledighet samt ersättning till vikarier

å nu senast berörda icke-ordinarie lärarbefattningar in. in. skulle Kungl.

Maj:t äga att efter lönenämndens hörande utfärda erforderliga tillämpningsföreskrifter.

Kungl. Maj :ts förslag, i vad detsamma rörer lärarbefattningarna vid musikkonservatoriet,

har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Den å akademiens stat nu uppförda kvinnliga biträdesbefattningen är i

Kungl. Maj:ts förslag hänförd till lönegraden B 4. Likaledes är den vid

akademien anställda vaktpersonalen placerad i de lönegrader, till vilka motsvarande

befattningshavare vid nyreglerade verk hänförts. Häremot har utskottet

intet att erinra. Beträffande vaktmästares tjänstgöringsskyldighet

utöver egen tjänst torde bestämmelser lämpligen icke böra givas av musikkonservatoriets

direktör, vadan utskottet föreslår, att vad härom i förslaget

finnes uttalat, må utgå.

Likaså förordar utskottet vad som föreslagits i fråga om det civila avlöningsreglementets

tillämplighet å de vid akademien och konservatoriet anställda

ordinarie befattningshavarna.

Vidare innebär Kungl. Maj:ts förslag, att Kungl. Maj:t skulle bemyndigas

utfärda erforderliga övergångsbestämmelser. På sätt framgår av statsrådsprotokollet,

skulle härvid, bland annat, sådana föreskrifter komma att utfärdas,

vilka skulle bereda möjlighet för befattningshavare, vilkas tjänster

för närvarande äro uppförda såsom ordinarie i staten men enligt förslaget

skulle förvandlas till icke ordinarie, att, därest de kvarstå å gammal stat,

komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring med det belopp, som utgått

under året närmast före avlöningsreglementets ikraftträdande, ävensom att

övergå å den nya staten efter det den med vederbörandes ordinarie tjänst

å gammal stat svarande befattningen å den nya staten blivit genom beslut

av Kungl. Maj:t och riksdagen förenad med rätt till pension.

Mot vad härutinnan anförts har utskottet icke funnit något att erinra.

Vad beträffar de föreslagna arvodena till vissa befattningshavare vid såväl

akademien som musikkonservatoriet, hava desamma i staten sammanförts

under ett gemensamt anslag »avlöningar till icke ordinarie befattningshavare

m. m.» De arvoden, varom här är fråga, äro följande:

1 kamrerare, arvode ............................kronor 4,200:

1 bibliotekarie, arvode........................... » 4,200: —

1 lärare i musikens historia och estetik, arvode........ » 3,100: —

Anm.: Efter 3 år kan arvodet höjas med 350 kronor, efter 6 år

med ytterligare 350 kronor och efter 9 år med än ytterligare 350

kronor.

1 lärare i spelning å blåsinstrument av mässing, arvode . . » 2,700: —

Anm.: Efter 3 år kan arvodet höjas med 270 kronor, efter 6 år

med ytterligare 270 kronor och efter 9 år med än ytterligare 270

kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

2 lärare, en i violoncellspelning och en i klarinettspelning,

en var arvode av 2,400 kronor...................

Anm.: Efter 3 år kan ett vart av dessa arvoden höjas med 240

kronor, efter 6 år med ytterligare 240 kronor och efter 9 år med

än ytterligare 240 kronor.

1 lärare i pianostämning.........................

Anm.: Efter 3 år kan arvodet höjas med 180 kronor, efter 6 år med

ytterligare 180 kronor och efter 9 år med än ytterligare 180 kronor.

2 lärare, en i kontrabasspelning och en i flöjtspelning, ävensom

1 orkesteranförare, en var arvode av 1,200 kronor

Anm.: Efter 3 år kan vart och ett av dessa arvoden höjas med

120 kronor, efter 6 år med ytterligare 120 kronor och efter 9 år

med än ytterligare 120 kronor.

Vid beräkningen av erforderligt anslagsbelopp har hänsyn tagits därtill

att ålderstillägg äro avsedda att utgå å flertalet arvoden, och hava i betraktande

härav de erforderliga anslagsmedlen beräknats efter samma grunder,

som tillämpats vid beräkning av anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän,

d. v. s. med avlöning i näst högsta lönegrad. I anslutning härtill har

ifrågavarande avlöningsanslag, som tillagts förslagsanslags natur, beräknats

till 27,680 kronor eller i runt tal 27,700 kronor. Till denna summa har

emellertid vidare lagts redan nu utgående anslagsmedel till avlönande av

biträdande lärare m. m.

I avseende å dessa sistnämnda medel finnes å akademiens nu gällande

ordinarie stat uppförd en anslagspost »till arvoden åt biträdande lärare och

andra utgifter för undervisningen» å 17,000 kronor, varjämte för budgetåret

1925—1926 anvisats ett extra anslag av 6,000 kronor till biträdande lärare

in. m. A dessa arvoden utgår tillfällig löneförbättring med i runt tal 5,750

kronor. I betraktande härav och med hänsyn till den med löneregleringen

förenade sänkningen av dyrtidstillägget hava de medel, som för ifrågavarande

ändamål erfordras, beräknats till i runt tal 34,000 kronor. Det anslag,

som i staten upptagits till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

har följaktligen föreslagits till 61,700 kronor.

Till den nya staten skulle slutligen överföras den nu utgående anslagsposten

»för beredande av fri läkarvård åt elever vid musikkonservatorium»

med 1,500 kronor. Däremot skulle de nu i staten upptagna anslagsposterna

»till biblioteket» 1,000 kronor samt »till expenser m. fl. dylika utgifter, däribland

instrumenters vård och underhåll» — för närvarande 5,735 kronor —

med ett till 5,740 kronor avrundat belopp sammanföras till ett särskilt anslag

till materiell och expenser m. m. å 6,740 kronor, vilket anslag, i likhet

med vad som eljest gällde i fråga om anslag för dylikt ändamål, skulle

erhålla karaktären av reservationsanslag.

Utskottet har vid prövning av vad i nu berörda hänseenden föreslagits

icke funnit anledning till någon erinran.

Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag, hemställer alltså,

kronor 4,800: —

» 1,800: —

» 3,600: —

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

43

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Paulis ovanberörda motion (I: 78),

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1926

äga tillämpning å ordinarie befattningshavare vid musikaliska

akademien samt vid musikkonservatoriet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola

lända till efterrättelse:

Befattning som ordinarie lärare vid musikkonservatorium

må kunna förenas med befattning av det i 3 § 1 mom. i

reglementet nämnda slag, därest tillstånd härtill meddelas i

den ordning, som stadgas i 3 § 2 mom.

Den, som innehar mer än en befattning vid musikaliska

akademien eller vid musikkonservatoriet, må åtnjuta avlöningsförhöjning

allenast å en av dessa befattningar.

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall,

där det erfordras för beredande av semester åt annan

dylik befattningshavare ävensom i övrigt vara skyldig att,

utan särskild ersättning utöver den honom eljest tillkommande

avlöningen, jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande

annan befattning av nämnda slag vid akademien

eller konservatoriet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att

lärare vid musikkonservatoriet äga åtnjuta ferier å tider, som

i vederbörande stadgar föreskrivas, samt att akademiens

sekreterare må äga åtnjuta ferier efter akademiens bestämmande

under den tid av året, då hans verksamhet i

akademiens tjänst icke påfordras.

Befattningshavare vid akademien eller musikkonservatoriet,

vilkens avlöning enligt äldre lönestat delvis utgjorts av

lön och som enligt den nya staten skall äga uppbära arvode,

må, där han gjort sådan anmälan, varom i 36 § i reglementet

stadgas, så länge han kvarstår å gammal stat, uppbära

tillfällig löneförbättring med det belopp, som utgått

under året närmast före reglementets ikraftträdande;

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid akademien

samt vid musikkonservatoriet på följande sätt:

Lönegrad

1 sekreterare............................. B 26

8 lärare................................. B 21

Anm.: Nämnda 8 lärarbefattningar omfatta vardera ett

av följande ämnen: 1) pianospelning; 2) pianospelning i

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

orgelklassen; 3) orgelspelning; 4) harmonilära; 5) elementar-,

kyrko-och körsång; 6) solosång; 7) violinspelning samt

8) kontrapunkt, komposition och instrumentation.

1 förste vaktmästare........................ B 7

1 vaktmästare........................ B 5

1 kontorsbiträde........................... B 4

1 portvakt............................... B 1

c) fastställa följande

Stat för musikaliska akademien med

musikkonservatorium.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

....................kronor 78,400: —

Arvode åt direktören för musikkonservatorium,

förslagsanslag............. » 9,560: —

Anm.: Arvodet utgör 8,600 kronor samt kan

efter 3 år höjas med 480 kronor, efter 6 år med

ytterligare 480 kronor samt efter 9 år med än

ytterligare 480 kronor.

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 1,200: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. va.., förslagsanslag....... » 61,700: —

För beredande av fri läkarvård åt elever

vid musikkonservatorium.......... »_1,500: —

Summa förslagsanslag 152,360: —

Materiell och expenser m. m., reservationsanslag

........................kronor 6,740: —

d) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda nödiga bestämmelser

i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän,

å vilka förenämnda avlöningsreglemente skall äga tillämpning;
e)

besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid akademien

eller vid musikkonservatorium, å vilken förenämnda

avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills

gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del

av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig

löneförbättring och tillfälligt lönetillägg — i förskott,

vid ingången av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets

bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad

tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången

av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för

juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande, vilket belopp för tjänste
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

man, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad eller

fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning

och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt

vederbörande myndighets uppskattning, av denna förmån

för en månad;

f) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning

må bestridas av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

g) förklara, att kostnaderna för de förmåner, som

omförmälas i 25, 28 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente,

må bestridas från anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns

till dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej

resekostnads- och traktamentsersättning utgår av särskilt för

ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna kostnader

skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet

omförmälda kostnaden, där sådan förekommer,

från anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare

m. m.;

h) medgiva, att, därest Kung! Maj:t antingen med stöd

av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner eu

avvikelse från de i 19 § av reglementet stadgade regler om

vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande fall med

stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet

taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar

åt ordinarie tjänstemän;

i) bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,

att avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en

å äldre stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman, därest

denne förklarar sig villig underkasta sig nämnda reglemente;

k) under riksstatens åttonde huvudtitel —- med uteslutande

av därstädes under rubrik Musikaliska akademien, Akademien,

Avlöningar in. m. uppfört ordinarie anslag å 81,935

kronor — uppföra under samma rubrik

l) till avlöningar m. in. ett ordinarie förslagsanslag å

152,360 kronor,

2) till materiell och expenser m. m. ett ordinarie reservationsanslag

å 6,740 kronor.

51 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1926—1927 såsom extra anslag anvisa:

Ökade

medel till

expenser

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

m. in. för

musikaliska

akademien.

[48.]

Brandförsäkring

av

operabyggnaden

och

dramatiska

teaterns

byggnad

m. in.

[49.]

dels till förstärkning av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie

reservationsanslaget till materiell och expenser m. m. ett belopp av 16,500

kronor;

dels ock till anskaffande av inventarier m. m. i vissa för musikaliska akademien

avsedda lokaler ett belopp av 20,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till statsrådsprotokollet sid.

203—206.

I nu gällande stat för musikaliska akademien finnas bland annat upptagna

två anslagsposter, den ena å 1,000 kronor till biblioteket och den andra å

5,735 kronor till expenser m. fl. dylika utgifter, däribland instrumenters

vård och underhåll. Under nästföregående punkt bar föreslagits, att nämnda

två anslagsposter skola utbrytas ur staten och sammanföras till ett reservationsanslag

till materiell och expenser m. m. Till förstärkning av ifrågavarande

anslagsposter utgå för löpande budgetår anslag å respektive 2,000

och 12,000 kronor.

De ökade anslagskraven äro betingade av det numera av riksdagen godkända

inköpet av fastigheten nr 9 i kvarteret Ladugårdsbron med adressnummer

13 vid norra Blasieholmshamnen. För de härigenom för akademien

förvärvade nya lokalernas förseende med inventarier beräknas komma

att erfordras ett belopp av 20,000 kronor. Dessutom anses expensutgifterna

till följd av fastighetsförvärvet skola ökas med 2,500 kronor till 14,500

kronor, varjämte detta belopp sammanförts med anslagsbeloppet å 2,000

kronor till biblioteket till ett gemensamt anslag å 16,500 kronor till förstärkande

av det ordinarie reservationsanslaget till materiell och expenser m. in.

för musikaliska akademien.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1926—1927 såsom extra

anslag anvisa:

a) till förstärkning av det för musikaliska akademien

uppförda ordinarie reservationsanslaget till materiell och expenser

m. m. ett belopp av 16,500 kronor;

b) till anskaffande av inventarier m. m. i vissa för musikaliska

akademien avsedda lokaler ett belopp av 20,000

kronor.

52:o) Kungl. Maj:t har (punkt 49) föreslagit riksdagen att till gäldande

av årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad samt av viss staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda byggnader

förvarad lösegendom ävensom av en av departementschefen i statsrådsprotokollet

omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad lösegendom för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 52,643 kronor att utgå

med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 206—207 i statsrådsprotokollet.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 47

För budgetåret 1925—1926 utgår för ändamålet ett anslag av 53,430

kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kung! Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad

samt av viss staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda

byggnader förvarad lösegendom ävensom av en av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1926 omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad

lösegendom för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

anslag av 52,643 kronor att utgå med den fördelning, som

av Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

53) Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala, avdelningen I A. Medicinska fakulteten — med

uteslutande av därstädes uppfört arvode å 5,400 kronor till en biträdande

lärare i öron-, näs- och halssjukdomar — uppföra en professur i öron-,

näs- och halssjukdomar med enahanda avlönings- och pensionsförmåner, som

äro förenade med universitetsprofessurer i allmänhet och med skyldighet

för befattningens innehavare att vara underkastad de för dessa förmåners

åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, ävensom

att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,

universitetsstaten, med ett belopp av 6,600 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 209—216 i statsrådsprotokollet.

Den av Kungl. Maj:t nu gjorda framställningen om förvandling av den

biträdande lärarbefattningen i öron-, näs- och halssjukdomar vid Uppsala

universitet till en professur i samma ämnen är närmast föranledd av det

snart väntade färdigblivandet av en modernt inrättad otiatrisk klinik vid det

akademiska sjukhuset, för vilken klinik erfordrades en chef med samma

ställning som övriga klinikchefer vid sjukhuset. Härjämte har till stöd för

förslaget åberopats den stegrade betydelsen för de medicinska studierna av

undervisningen i detta ämne ävensom ämnets viktiga ställning i den moderna

terapin.

Med hänsyn till den i ärendet förebragta utredningen och i betraktande

av våd till stöd för Kungl. Maj:ts förslag anförts, har utskottet funnit sig

böra tillstyrka detsamma. Då i statsrådsprotokollet erinras om de konsekvenser

ett bifall till förslaget kan hava i avseende å ett framtida krav i

enahanda hänseende från Lunds universitet, vill utskottet allenast hava

Professur i

öron-, näsoch

halsduk

domar vid

Uppsala uni

versitet.

[50.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöningar åt

vissa extra

ordinarie lärare,

amanuenser

och

tjänstemän

in. m. vid

Uppsala universitet.

[Öl.]

framhållit, att ett bifall till den föreliggande framställningen icke får anses

i sig innebära ett ståndpunkttagande till en motsvarande lösning av lärarfrågan

i samma ämne vid Lunds universitet, vilken sistnämnda fråga torde

böra, då den bliver aktuell, prövas efter då förhandenvarande omständigheter.

I sammanhang med nu ifrågavarande förslag har i statsrådsprotokollet erinrats

därom, att Kungl. Maj:t genom beslut den 21 november 1925 medgivit,

att Uppsala universitet finge av sina omhänderhavande medel använda

visst belopp till uppförande på akademiska sjukhusets tomt av en byggnad,

innehållande bostäder för två av sjukhusets överläkare, att ägas och förvaltas

av universitetet, vars drätselnämnd skulle bestämma årshyran med

hänsyn till det hyresbelopp, som å orten i allmänhet gällde för liknande

lägenheter. De nuvarande innehavarna av professurerna i kirurgi och i obstetrik

och gynekologi hade förklarat sig villiga att mot överenskommet hyresbelopp

bebo var sin av byggnadens lägenheter, så länge de vid universitetet

beklädde ifrågavarande professorsämbeten. Då departementschefen ansåge

det vara av vikt, att nämnda lägenheter förbehölles innehavarna av just nu

nämnda professurer, ansåge han skyldighet böra föreskrivas för blivande

innehavare av dessa professurer att bebo lägenheterna, och därest någon

erinran från riksdagens sida härutinnan icke mötte, hade han för avsikt att

föreslå Kungl. Maj:t att utfärda en föreskrift i detta syfte. Utskottet har icke

funnit anledning till erinran mot vad i sistnämnda hänseende förekommit.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala,

avdelningen I A. Medicinska fakulteten — med uteslutande

av därstädes uppfört arvode å 5,400 kronor till en

biträdande lärare i öron-, näs- och halssjukdomar — uppföra

en professur i öron-, näs- och halssjukdomar med enahanda

avlönings- och pensionsförmåner, som äro förenade

med universitetsprofessurer i allmänhet och med skyldighet

för befattningens innehavare att vara underkastad de för

dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna,

ävensom

för detta ändamål höja det ordinarie anslaget till universitetet

i Uppsala, universitetsstaten, med ett belopp av

6,600 kronor.

54:o) Kungl. Maj:t har (punkt 51) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1926—

1927 ett extra anslag av 34,980 kronor att med särskilda belopp av Kungl.

Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

grunder.

Utredningen återfinnes å sid. 216—218 i statsrådsprotokollet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

Under denna punkt hava sammanförts åtskilliga anslagsfrågor, vilka väsentligen

avse avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän. Beloppen äro med ett undantag, där minskning med 375 kronor

ägt rum, desamma, till vilka anslagen i samband med löneregleringen

för universitetet av 1925 års riksdag bestämdes för budgetåret 1925—1926.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner för

vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m.

vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1926—1927

ett extra anslag av 34,980 kronor att med särskilda belopp

av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari

1926 angivna ändamål.

55:o) På grund av Kungl. Majrts förslag (punkt 52) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell för

vissa institutioner in. m. vid universitetet i Uppsala anvisa

för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av

107,350 kronor, att av Kungl. Maj:t användas för de av

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1926 angivna ändamål.

56:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till materiell m. m. för hygieniska institutionen

vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.

57:o) Kungl. Maj:t har (punkt 54) föreslagit riksdagen att förbudgetåret

1926—1927 anvisa:

dels till täckande av motsedd brist för budgetåret 1925—1926 i räkenskaperna

för farmakologiska institutionen vid universitetet i Uppsala ett

extra anslag av 2,870 kronor;

dels ock för anskaffande av materiellutrustning för samma institution ett

extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 222—225 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1926—1927 anvisa:

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 8 käft. (Nr 8.)

Materiell för

vissa institutioner

m. m.

vid Uppsala

universitet.

[52.]

Materiell

m. m. för

hygieniska

institutionen

vid Uppsala

universitet.

[53.]

Täckande av

brist för farmakologiska

institutionen

vid Uppsala

universitet

m. m.

[54.]

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utrustning

för den geologisk-mineralogiska

institutionen

vid Uppsala

universitet.

[55.]

Räknebiträde

vid astronomiska

observatoriet

vid Uppsala

universitet.

[56.]

Höjning av

arvodet till

assistenten

vid meteorologiska

institutionen

i Uppsala.

[57.]

a) till täckande av motsedd brist för budgetåret 1925—

1926 i räkenskaperna för farmakologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala ett extra anslag av 2,870 kronor;

b) för anskaffande av materiellutrustning för samma institution

ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

58:o) Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att till inköp av

instrument, modeller och preparat för den geologisk-mineralogiska institutionen

vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 225—229 i statsrådsprotokollet.

Från universitetsmyndigheternas sida har för ändamålet äskats ett anslag

av 28,000 kronor. Departementschefen har räknat med en fördelning av

anslaget på två år och förordar nu för budgetåret 1926—-1927 ett belopp

av 10,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till inköp av instrument, modeller och

preparat för den geologisk-mineralogiska institutionen vid

universitetet i Uppsala för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

59:o) Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att till avlöning åt

ett räknebiträde vid Uppsala universitets astronomiska observatorium för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 230 och 231 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har funnit skäl tala för bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må till avlöning åt ett räknebiträde vid

Uppsala universitets astronomiska observatorium för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.

60:o) Kungl. Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att öka det i utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C under meteorologiska

institutionen uppförda arvodet åt en assistent från 2,400 kronor till

3,600 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget till universitetet, universitetsstaten,

med 1,200 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 232—234 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1903 års riksdag ett belopp

av 2,000 kronor till arvode åt en vid Uppsala universitets meteorologiska

observatorium anställd assistent samt till övriga omkostnader vid den

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

seismiska stationen därstädes. Anslag till denna summa har alltsedan dess

årligen utgått å extra stat. I samband med 1925 års lönereglering för universitetet

blev assistentarvodet, 1,500 kronor, överflyttat till ordinarie stat och

samtidigt höjt till 2,400 kronor, medan däremot arvode till assistent i övrigt

bestämdes till 3,600 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en reglering av detta assistentarvode till

samma belopp, varmed övriga assistentarvoden vid universitetet utgå.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må öka det i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala, avdelningen I. C under meteorologiska institutionen

uppförda arvodet åt en assistent från 2,400 kronor

till 3,600 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget till

universitetet, universitetsstaten, med 1,200 kronor.

61 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 58) föreslagit riksdagen att till bestridande

av driftkostnaderna vid den universitetet i Uppsala tillhöriga Klubbans

biologiska station för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 234—238 i statsrådsprotokollet.

Anslaget, som tidigare utgått med högre belopp, har under de senare

budgetåren utgjort 3,600 kronor.

Utskottet som finner den ifrågasatta anslagshöjningen motiverad, hemställer,

att riksdagen må till bestridande av driftkostnaderna vid

den universitetet i Uppsala tillhöriga Klubbans biologiska

station för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

62:o) Kungl. Maj:t. har (punkt 59) föreslagit riksdagen att å utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala under avdelningen III. Anslag till diverse ändamål

uppföra under rubrik »Ersättning till universitetets reservfond för indragning

av vissa förut till fonden ingående besparade avlöningsmedel» ett belopp

av 5,530 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet,

universitetsstaten, med sagda belopp.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 238 och 239 i statsrådsprotokollet.

Genom den lönereglering för universitetens befattningshavare, som förelädes

1925 års riksdag och i allt väsentligt vann riksdagens godkännande, vidtogs en

ändrad uppställning av universitetens stater. Medan förut universitetsstaterna

i sin helhet utmynnade i bestämda anslag å riksstaten, skedde en

uppdelning i så måtto, att avlöningsstaterna för professorer och lärare m. fl.,

vilkas avlöningsförmåner reglerades efter dittills vedertagna avlöningsgrun
-

Driftkostnader

för den

Uppsala universitet

tillhöriga

Klubbans

biologiska

station.

[58.]

Ersättning

till Uppsala

universitets

reservfond

för indragning

av

vissa förut

till fonden

ingående besparade

avlöningsmedel.

[59.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

der, kommo att fortfarande representera fasta och bestämda anslag, medan

åter avlöningsstaterna för tjänstemän vid universitetens samlingar och inrättningar,

å vilka det civila avlöningsreglementet blev tillämpat, i riksstaten

uppfördes såsom särskilda förslagsanslag.

Sedan gammalt har med riksdagens medgivande den anordningen ägt

rum, att sådana besparingar å universitetsstaterna, som avsett avlöningar,

ingått till universitetens reservfonder. Denna anordning har riksdagen bibehållit

i avseende å de vid 1925 års lönereglering beslutade avlöningsstaterna

för professorer och lärare m. fl. Emellertid har ett annat förhållande

kommit att uppstå beträffande de besparingar, som kunde uppkomma å

anslagen till avlöningar åt tjänstemän och betjänte vid universitetens samlingar

och inrättningar. I och med att dessa anslag erhöllo förslagsanslags

natur, komma besparingar härå att tillgodoföras statsverkets kassafond. Vid

anmälan inför Kungl. Maj:tav frågan om universitetens lönereglering berörde

föredragande departementschefen detta förhållande och framhöll, hurusom

billigheten fordrade, att universitetens reservfonder gottgjordes för de inkomstminskningar,

som därigenom skulle tillskyndas dem. I likhet med högskolornas

löneregleringskommitté ansåg han, att direkta anslag av statsmedel

här borde ifrågakomma. Emellertid erfordrades vidtagande av särskilda åtgärder

i sådant syfte ej förr än vid 1926 års riksdag, enär först vid ingången

av budgetåret 1926—1927 reservfonderna borde beredas ersättningar

för de besparingar å avlöningsanslagen för budgetåret 1925—1926,

som fonderna gå miste om.

Denna av departementschefen hävdade uppfattning föranledde ingen erinran

från riksdagens sida. Kungl. Maj:t anbefallde sedermera genom beslut den 6

juni 1925 kanslern att i samband med avgivande av förslag till sådana framställningar,

som vore avsedda att föreläggas 1926 års riksdag, efter vederbörandes

hörande till Kungl. Maj:t inkomma med uppgift å den årliga medelinkomst

under femårsperioden 1920—1924, som influtit till vederbörande universitets

reservfond i form av besparingar å anslag till avlöningar åt sådana befattningshavare,

å vilka avlöningsreglementet den 22 juni 1921 skulle äga tilllämpning

och vilkas löner förty komme att framdeles bestridas från för

ändamålet uppförda förslagsanslag.

Nämnda medelinkomst har beträffande Uppsala universitet uppgått till

5,530 kronor och för Lunds universitets vidkommande till 3,415 kronor. Med

detta belopp anser nu departementschefen alltså gottgörelse böra beredas

universitetens reservfonder.

Den omständigheten, att den genom 1925 års riksdags beslut ändrade

uppställningen av universitetens stater kommer att medföra någon inkomstminskning

för universitetens reservfonder, synes utskottet icke i och för sig kunna

innebära förpliktelse för staten att genom särskilda anslag ersätta reservfonderna,

för vad desamma härigenom gå miste om. Emellertid anser ut
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

skottet, att skälig hänsyn till inkomstminskningen bör tagas då det gäller

att använda reservfonden för beredande av ytterligare medel till materiell

m. m. för vissa institutioner, och har utskottet i betraktande härav ansett

sig böra höja det under punkt 63 här nedan omförmälda anslaget med 5,000

kronor och det under punkten 71 nedan angivna anslaget med 3,000 kronor

i förhållande till vad Kungl. Maj:t under båda dessa punkter föreslagit.

Utskottet har därför icke ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts nu förevarande

förslag, utan hemställer,

att Kungl. Majds förevarande förslag icke må vinna riksdagens

bifall.

Vid bifall till vad utskottet under punkterna 53 och 60 här ovan tillstyrkt

kommer det ordinarie anslaget till Uppsala universitet, universitetsstaten,

om 1,337,620 kronor, att ökas med 7,800 kronor till 1,345,420 kronor.

63:o) I anledning av Kungl. Maj ds förslag (punkt 60) och under hänvisning

till utredningen i ärendet (sid. 240—244 i statsrådsprotokollet) ävensom

till vad utskottet under nästföljande punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, för beredande av ytterligare medel till

materiell m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna

institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av

25,000 kronor.

64:o) Kungl. Majd har (punkt 61) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten

för universitetet i Lund, avdelningen I. A. Filosofiska fakulteten, Humanistiska

sektionen — med uteslutande av en professur i statskunskap och

statistik — uppföra dels en professur i statskunskap, dels ock en professur

i statistik med enahanda avlönings- och pensionsförmåner, som äro

förenade med universitetsprofessurer i allmänhet och med skyldighet för

tjänsternas innehavare att vara underkastade de för dessa förmåners åtnjutande

fastställda villkoren och bestämmelserna, ävensom

att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Lund,

universitetsstaten, med 12,000 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 244—254 i statsrådsprotokollet.

Frågan om en fristående professur i enbart statistik vid Lunds universitet

är, såsom framgår av den utav departementschefen lämnade utredningen,

av gammalt datum. Redan år 1914 gjordes framställning i ämnet till riksdagen,

men blev då frågan skjuten på framtiden. Behovet av en fastare

organisation av statistikundervisningen har sedan dess med allt större styrka

gjort sig gällande, och tiden har därför ansetts nu vara inne att söka giva

statistiken den ställning vid universitetet, som sedan länge eftersträvats.

Ytterligare

medel till

materiell

m. m. för

vissa institutioner

vid Uppsala

universitet.

[60.]

Professur i

statistik vid

universitetet

i Lund.

[61.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

Avlöningar

åt vissa extra

ordinarie

lärare, amanuenser

och

tjänstemän

m. m. vid

universitetet

i Lund.

[62.]

Materiell för

vissa institutioner

m. m.

vid universitetet

i Lund.

[63.]

Statsbidrag

till täckande

av driftkostnaderna

vid

Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningariLund.

[64.]

54 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet vill förorda det framställda förslaget om inrättande av en ordinarie

professur i ämnet. Den kostnad för statsverket, som härav föranledes,

inskränker sig till skillnaden mellan professors begynnelselön, 12,000 kronor,

och det nu till den biträdande läraren utgående arvodet av 8,200 kronor,

eller alltså till 3,800 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i Lund,

avdelningen I. A. Filosofiska fakulteten, Humanistiska sektionen

— med uteslutande av en professur i statskunskap

och statistik — uppföra dels en professur i statskunskap,

dels ock en professur i statistik med enahanda avlöningsoch

pensionsförmåner, som äro förenade med universitetsprofessurer

i allmänhet och med skyldighet för tjänsternas

innehavare att vara underkastade de för dessa förmåners

åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna, ävensom
för

ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet

i Lund, universitetsstaten, nu 1,208,200 kronor med 12,000

kronor till 1,220,200 kronor.

65:o) I enlighet med Kung! Maj:ts förslag (punkt 62) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner för vissa

extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m.

vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1926—1927

ett extra anslag av 53,635 kronor att med särskilda belopp

av Kung! Maj:t användas för de av departementschefen i

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari

1926 angivna ändamål.

66:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till materiell för vissa institutioner vid universitetet

i Lund m. m. anvisa för budgetåret 1926—1927

ett extra reservationsanslag av 78,225 kronor, att av Kungl.

Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 omförmälda

ändamål.

67:o) Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att i enlighet med

de av 1925 års riksdag godtagna grunderna såsom bidrag till täckande av

driftkostnaderna under år 1925 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 85,967 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 259—262 i statsrådsprotokollet.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

För ändamålet anvisade 1925 års riksdag ett anslag av 104,093 kronor,

vilket anslag var beräknat efter följande grunder: 1) staten lämnar i viss

utsträckning landstinget ersättning för de direkta kostnader, som utomlänspatienterna

å allmän sal betinga därigenom att legosängsavgiften, 4 kronor

50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden; 2) överläkaren å barnbördsavdelningen

äger rätt att befria från legosängsavgift för 20 procent av

underhållsdagarna av ett kalenderår, varvid staten övertager kostnaderna härför.

De beräkningar, på vilka Kungl. Maj:t nu grundar sill här ifrågavarande

framställning, stå i full överensstämmelse med de av 1925 års riksdag godtagna

grunderna i avseende å statsbidragets utgående till lasarettets driftkostnader.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må, i enlighet med de av 1925 års riksdag

godtagna grunderna, såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna

under år 1925 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund anvisa för budgetåret 1926—1927 ett

extra anslag av 85,967 kronor.

68:o) Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att till förstärkning

och ersättning av elektromaskinell utrustning för fysiska institutionen vid institutionen

universitetet i Lund för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservations- vid universi
°

tetet i JAind

anslag av 5,000 kronor. jgg j

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 262—263 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har funnit skäligt förorda Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till förstärkning och ersättning av

elektromaskinell utrustning för fysiska institutionen vid

universitetet i Lund för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

69:o) Kungl. Maj:t har (punkt 66) föreslagit riksdagen att för inköp åt

geologisk-mineralogiska institutionen vid universitetet i Lund av ett för

mineralogiskt bruk avsett rönfgeninstrumentarium jämte nödiga biapparater

och montering av detsamma för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

anslag av 19,457 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 263—265 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som funnit sig böra förorda Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för inköp åt geologisk-mineralogiska

institutionen vid universitetet i Lund av ett för mineralogiskt

Inköp av ett

röntgeninstrumentarium

för

geologiskmineralogiska

institutionen

vid universitetet

i Lund.

[66.1

bruk avsett röntgeninstrumentarium jämte nödiga biapparater

och montering av detsamma för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra anslag av 19,457 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Ersättning

till Lunds

universitets

reservfond

för indragning

av

vissa förut

till fonden

ingående besparade

avlö

ningsmedel.

[67.]

Ytterligare

medel till

materiell

in. in. för

vissa institutioner

vid

universitetet

i Lund.

[68.]

Motion ang.

anslag till

vissa värmeledningsarbeten

i

universitetets

i Lund

institutionsbyggnader.

56 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

70:o) Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att å utgiftsstaten

för universitetet i Lund under avdelningen III. Anslag till diverse ändamål

uppföra under rubrik »ersättning till universitetets reservfond för indragning

av vissa förut till fonden ingående besparade avlöningsmedel» ett belopp av

3,415 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget till nämnda universitet,

universitetsstaten, med sagda belopp.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 62 bär ovan anfört

hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning icke må

vinna riksdagens bifall.

71:o) Kungl. Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att för beredande

av ytterligare medel till materiell in. m. för de av departementschefen under

punkt 68 i statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i

Lund för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 265—269 i statsrådsprotokollet.

För löpande budgetår utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag av

50,000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet under punkten 62 här ovan anfört

hemställer utskottet,

att riksdagen må för beredande av ytterligare medel till

materiell m. m. för de av departementschefen under punkt

68 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7

januari 1926 angivna institutionerna vid universitetet i

Lund för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 63,000 kronor.

72.o) I eu inom första kammaren av herr K. von Geijer väckt motion,

nr 42, har hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett anslag av 38,000 kronor

för utförande av värmeledningsarbeten i universitetets i Lund anatomiskhistologiska,

fysiologiska och fysiska institutionsbyggnader i huvudsaklig

anslutning till därvarande större konsistoriums framställning.

I avseende å de av motionären till stöd för förslaget anförda skäl hänvisar

utskottet till motionen.

Utskottet vill ingalunda underkänna behovet av de arbeten, för vilka

medel i motionen påkallas. Ifrågavarande anslagskrav har emellertid ingått

bland de äskanden, som från universitetets sida framburits till Kungl. Maj:t,

och har Kungl. Maj:t vid prövning av vad som skäligen bör föreläggas

riksdagen eller tills vidare anstå, funnit det nu ifrågavarande äskandet böra

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

stå tillbaka för andra, som ansetts mera trängande. I betraktande härav

och då utskottet funnit det vanskligt att på grundvalen av enskild motion

upptaga till prövning och avgörande- frågor av nu förevarande beskaffenhet,

hemställer utskottet,

att herr von Geijers motion ej må av riksdagen bifallas.

73:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner för vissa

extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m.

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 93,013 kronor, att

med särskilda belopp av Kungl. Maj:t användas för de av

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1926 angivna ändamål.

74:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 70)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till materiell m. in. för vissa institutioner

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra reservationsanslag av 56,300

kronor, att av Kungl. Maj:t användas för av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7

januari 1926 omförmälda ändamål.

75:o) Kungl. Maj:t har (punkt 71) föreslagit riksdagen att till arvode åt

en biträdande lärare i histologi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,200 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 273—278 i statsrådsprotokollet.

Framställningen är betingad av den starka tillströmningen till den medicinska

studiebanan under de senare åren. Såsom framgår av statsrådsprotokollet,

framhåller emellertid departementschefen, att den föreslagna nya

lärarbefattningen icke synes böra bliva av permanent natur. I den mån en

återgång av elevantalet till det normala sker torde — framhåller departementschefen

— grunden för dubblering av kurserna i histologi bortfalla och

därmed också behovet av denne biträdande lärare.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till arvode åt en biträdande lärare i

histologi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,200 kronor.

Avlöningar

åt vissa extra

ordinarie lärare,

amanuenser

och

tjänstemän

m. m. vid

karolinska

institutet.

[69.]

Materiel!

m. m. för

vissa institutioner

vid

karolinska

institutet.

[70.]

Biträdande

lärare i

histologi vid

karolinska

institutet.

[71.]

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vissa anordningar

för

undervisningen

vid

karolinska

institutets

röntgeninstitut.

[72.]

Motion ang.

anslag till

bildprojektionsapparat

för den medicinska

undervisningen

vid

karolinska

institutet.

Lönereglering

för

befattningshavare

vid

tandläkarinstitutet.

[73.]

76:o) Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna anordningarna för undervisningen

vid karolinska mediko-kirurgiska institutets röntgeninstitut för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,772 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 278—280 i statsrådsprotokollet.

Framställningen avser beredande av medel till förbättrande av anordningarna

och materialet för ifrågavarande undervisning.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926

angivna anordningarna för undervisningen vid karolinska

mediko-kirurgiska institutets röntgeninstitut för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 4,772 kronor.

77ro) I en inom första kammaren av herrar I. Holmgren och A. Petrén

väckt motion, nr 32, har hemställts, att riksdagen till anskaffande av apparater

för episkopi och projektion av mikroskopiska preparat för undervisningen

i medicin vid karolinska institutets medicinska kliniker å serafimerlasarettet

beviljar ett extra förslagsanslag, högst 1,500 kronor.

Beträffande vad till stöd för detta förslag anförts hänvisar utskottet till

motionen.

I fråga om förevarande anslagsäskande föreligga enahanda formella omständigheter

som utskottet under punkt 72 omnämnt beträffande det under

denna punkt berörda yrkandet. Ehuru utskottet beaktar betydelsen av det

ändamål, motionen avser befordra, får utskottet likväl, under hänvisning till

vad utskottet under förenämnda punkt 72 anfört, hemställa,

att herrar Holmgrens och Petréns ovanberörda motion

(1: 32) icke må av riksdagen bifallas.

78:o) Kungl. Maj:t har (punkt 73) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid tandläkarinstitutet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse:

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid tandläkarinstitutet

äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar föreskrivas,

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid tandläkarinstitutet

på följande sätt:

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

Lönegrad.

3 lärare............................. B 24

Anm.: Nämda tre lärarbefattningar omfatta vardera ett

av följande ämnen: 1) protéslära och tandreglering, 2)

tandkirurgi och 3) tandfyllningskonst.

1 sjuksköterska.......................

1 laboratoriebiträde vid protéslaboratoriet ....

1 kassörska..........................

1 vaktmästare........................

B 11

B 7

B 7

B 7

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslaget till stat för tandläkarinstitutet, i vad densamma omfattar den under

utgiftsstaten upptagna avlöningsstaten;

dels förklara, att Kungl. Maj:t må äga att, efter därom i varje särskilt

fall gjord framställning, av den i ovan angivna statförslag uppförda »reservation

att inlevereras till statsverket» disponera erforderligt belopp för täckande

av sådant behov, vars tillgodoseende visat sig vara för uppehållande

av institutets verksamhet oavvisligt och som icke kunnat fyllas inom ramen

för de under ovanberörda omkostnadsstat upptagna utgiftsposter;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga

om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid tandläkarinstitutet, å

vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt

hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen

— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt

lönetillägg — i förskott vid ingången av juli månad 1926 till honom skall

på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad 1926

innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande, vilket belopp för tjänsteman,

som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad eller

fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och

fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets uppskattning,

av denna förmån för eu månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i §§ 26 och 27 av avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål

anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning

utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall

angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag; samt den i 29 § av av
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

löningsreglementet omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten

till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. in.;

dels förklara, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet

för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsva

rande fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk

den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att av löningsreglementet

må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den nuvarande

kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta

sig nämnda reglemente;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik Tandläkarinstitutet, institutet uppfört ordinarie anslag

å 53,280 kronor — uppföra under samma rubrik ett ordinarie förslagsanslag

av 94,250 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 281—303 i statsrådsprotokollet.

Jämväl det under denna punkt framlagda löneregleringsförslaget är grundat

på ett av högskolornas löneregleringskommitté i ämnet avgivet betänkande.

Enligt nu gällande stat för Tandläkarinstitutet uppgå avlöningarna vid

institutets tre ordinarie lärarbefattningar till följande belopp:

Begynnelseavlöning

Befattningshavare

Lön

Tjänstgö-

ringspen-

ningar

Summa

Slut-

avlöning

1 lärare i protéslära och tand reglering

3,500

2,000

5,500

6,500

1 d:o i tandkirurgi, tillika poliklinikfö- reståndare ....................

1 d:o i tandfyllningskonst..........

3,000

3,000

2,000

1,500

5,000

4,500

6,000

5,500

Då någon olikhet numera icke förefinnes beträffande de olika lärarnas

ämbetsåligganden och tjänstgöringsskyldighet, föreslår Kungl. Maj:t, att de

samtliga skola hänföras till lönegraden B 24. Häremot har utskottet icke

något att erinra.

För tandläkarinstitutets protésavdelning äro för närvarande uppförda å

ordinarie stat två arvoden ä 3,000 kronor till en var av två laboratorer samt

tre arvoden ä 1,200 kronor till en var av tre assistenter. Förslaget innebär,

att dessa arvoden bestämmas till 4,500 kronor, respektive 1,800 kronor.

För samma avdelning utgå vidare å extra stat två arvoden å 1,200 kronor

till en var av två assistenter. Dessa arvoden hava i likhet med de å ordinarie

stat uppförda arvodena å samma belopp ansetts böra höjas till 1,800

kronor vartdera. Då vidare behovet av dessa extra assistenter är konstaterat

vara av stadigvarande beskaffenhet, har föreslagits att överföra de här
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

61

för erforderliga anslagsmedlen till ordinarie stat. Utskottet förordar vad beträffande

denna avdelning i nu berörda avseenden föreslagits.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har från tandläkarinstitutets sida

föreslagits ett nytt arvode å 3,000 kronor till en biträdande lärare i tandreglering.

Denne lärare skulle giva en särskild kurs i orthodonti, vilken

kurs skulle göras obligatorisk för de studerande, dock inom nuvarande ramen

för studierna. Departementschefen har emellertid icke ansett sig höra

föreslå, att detta arvode, som han förslagsvis tänkt kunna bestämmas till

2,000 kronor, uppföres vare sig å extra eller ordinarie stat, utan då det

gäller en mera tillfällig försöksanordning anser han erforderliga medel kunna

med Kungl. Maj:ts medgivande utgå från överskottet av institutets elev-och

patientavgifter. Därest icke någon gensaga yppas från riksdagens sida mot

en dylik anordning, har departementschefen förklarat sig hava för avsikt

att framdeles för Kungl. Maj:t framlägga ett dylikt förslag, därvid han ytterligare

betonat, att det endast gällde en tillfällig anordning i avvaktan på

utredning huruvida icke undervisningen i ämnet orthodonti kunde fullt nöjaktigt

bestridas av de lärarkrafter, som redan nu funnes. Vad i nu senast

berörda hänseende anförts, har icke givit utskottet anledning till erinran.

För institutets tandkirurgiska avdelning finnas å ordinarie stat uppförda

ett arvode å 3,000 kronor till en assisterande lärare och tre arvoden å 900

kronor till tre assistenter. Till denna avdelning hör vidare eu poliklinikassistent

med å stat uppfört arvode av 900 kronor. Dessa arvoden hava nu

föreslagits till respektive 4,500 och 1,350 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär

emellertid vidare, att en av assistentbefattningarna vid avdelningen

skulle förvandlas till en biträdande lärarbefattning med ett arvode av 4,500

kronor. Utskottet tillstyrker vad i fråga om denna avdelning föreslagits.

Institutets tandfyllningsavdelning förfogar nu över två laboratorer, en var

med ett arvode av 3,000 kronor, samt fem assistenter, var med ett arvode

av 900 kronor. Av assistentarvodena utgå två för närvarande från extra

anslagsmedel. Någon ökning av avdelningens arbetskrafter har icke ifrågasatts.

Förslaget innebär, att ifrågavarande arvoden bestämmas till 4,500

kronor, respektive 1,350 kronor. Då ett stadigvarande behov av samtliga

nämnda lärarkrafter föreligger, hava dessa arvoden ansetts böra överföras

till ordinarie stat. Utskottet har häremot intet att erinra.

För röntgenlaboratoriets vidkommande finnes nu å ordinarie stat uppförd

en röntgenassistent med ett arvode av 1,500 kronor. Från institutets sida

har föreslagits en förvandling av denna assistentbefattning till en laboratorsbefattning

med ett arvode av 3,000 kronor. Med hänsyn till den vikt, den

moderna läkarvetenskapen tillmäter röntgenologien över huvud, och röntgendiagnostikens

betydelse för tandläkarutbildningen har departementschefen

funnit fog förefinnas för detta förslag och förordat anställande vid röntgenlaboratoriet

av en laborator med samma arvode, som ifrågasatts för institutets

övriga laboratorer, eller alltså 4,500 kronor. Utskottet har icke funnit

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

övertygande skäl vara anförda för att nu på en gång höja ifrågavarande

arvode till nära tredubbla beloppet. Det synes utskottet tillfyllest med bibehållande

av en assistent å nämnda laboratorium, och torde arvodet böra bestämmas

till 3,000 kronor.

En sammanfattning av de föreslagna arvodena till institutets icke-ordinarie

lärare med av utskottet nyss förordad jämkning innebär alltså följande:

Protésavdelningen :

2 laboratorer, en var ä 4,500 kronor...................kronor 9,000

5 assistenter, en var ä 1,800 kronor................... » 9,000

Tandkirurgisten avdelningen:

2 assisterande lärare, en var å 4,500 kronor............. » 9,000

3 assistenter, en var ä 1,350 kronor................... » 4,050

Tandfyllningsavdélningen:

2 laboratorer, en var å 4,500 kronor................... » 9,000

5 assistenter, en var ä 1,350 kronor................... » 6,750

Röntgenlaboratoriet:

1 assistent ...................................... » 3,000

Summa kronor 49,800

A institutets ordinarie stat uppförde 1925 års riksdag ett arvode av 2,350

kronor till laboratoriebiträde vid protésavdelningen. För ifrågavarande biträde

föreslås nu placering i lönegraden B 7. Mot Kungl. Maj:ts förslag

härutinnan har utskottet intet att erinra.

Vid institutet finnas två kassörskor. För den ena av dessa är å institutets

stat uppfört ett arvode av 2,350 kronor jämte felräkningspenningar 180

kronor. Den andra kassörskans avlöning utgår av institutets egna medel

med ett belopp av likaledes 2,350 kronor från en å omkostnadsstaten uppförd

anslagspost å 5,050 kronor till »avlöning till tamburvakt, till en kassörska

ävensom till biträde på röntgenavdelningen». Vad angår den å

stat uppförda kassörsketjänsten föreslås, att densamma förändras till en ordinarie

tjänst med placering i lönegraden B 7. Beträffande den andra kassörskebefattningen

föreslås bibehållande av nuvarande anordning med ersättningens

bestridande förmedelst institutets egna inkomster. Utskottet anser

sig böra tillstyrka vad sålunda föreslagits beträffande dessa båda befattningar.

A tandkirurgiska avdelningen är för närvarande anställd en sjuksköterska,

vilken uppbär ett å stat uppfört arvode av 2,900 kronor för år. Denna

befattning föreslås nu skola omändras till en ordinarie tjänst med avlöning

enligt lönegraden B 11.

Utskottet har ej kunnat undgå finna den sålunda föreslagna löneplaceringen

synnerligen hög. Till jämförelse må erinras, att vid hospitalen skö
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63

terska uppbär avlöning enligt lönegrad B 6 och översköterska är placerad

i lönegrad B 7. Utskottet har av den föreliggande utredningen ej funnit

skäl vara anförda till en placering av nu ifrågavarande sköterska i högre

lönegrad än den, till vilken översköterska vid hospital hänförts, eller alltså

lönegraden B 7.

För bestridande av inspektorsgöromålen är för närvarande i staten uppfört

ett anslag av 1,200 kronor. Ersättning till sekreteraren utgår med

1,000 kronor. Dessa arvoden skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag höjas med

belopp, som motsvara den med löneregleringen förenade sänkniugen av dyrtidstilläggen,

till respektive 1,450 kronor och 1,200 kronor. Utskottet har

häremot intet att erinra.

Förslaget om vaktmästarens placering i lönegraden B 7 förordas av utskottet.

I departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet erinras vidare om

förekomsten vid institutet av vissa examensavgifter. Enligt föreskrift i 60

§ av gällande stadgar för tandläkarinstitutet skola de, som anmäla sig till

undergående av tandläkarkandidatexamen erlägga en avgift av 45 kronor,

varav 15 kronor skola ingå till lärarkollegiets vid karolinska institutet kassa,

och återstoden lika fördelas mellan examensnämndens tre medlemmar.

Vidare skola de, som anmäla sig till undergående av tandläkarexamen erlägga

dels en avgift av 75 kronor att användas till bestridande av kostnaderna

för institutet, dels ock för prövningen en ytterligare avgift av 65

kronor, varav 15 kronor ingå till tandläkarinstitutets lärarråds kassa och

återstoden på lämpligt sätt fördelas mellan examensnämndens tre medlemmar.

Departementschefen erinrar att någon andel av ifrågavarande examensavgifter

i regel icke tillfaller lärare vid tandläkarinstitutet. Av avgiften för

tandläkarkandidatexamen skola 30 kronor fördelas lika mellan examensnämndens

medlemmar, vilka äro inspektor och två av karolinska institutets

lärarkollegium för tre år utsedda ledamöter. I den mån dessa sistnämnda

två ledamöter utgöras av lärare vid vare sig tandläkarinstitutet eller karolinska

institutet, anser departementschefen att det bör föreskrivas att någon

andel av ifrågavarande examensavgift icke bör tillfalla dem. Examensnämnden

för tandläkarexamen utgöres av inspektor och två årligen av tandläkarinstitutets

lärarråd utsedda, utom tandläkarinstitutet stående, praktiserande

tandläkare. Några ändrade bestämmelser i avseende å fördelningen

av examensavgiften i sistnämnda fall skulle enligt departementschefens mening

icke erfordras.

Enligt vad utskottet inhämtat, har under år 1925 av vid tandläkarkandidatexamina

under detta år influtna avgifter var och en av examensnämndens

tre medlemmar uppburit 900 kronor. Beträffande avgifterna för tandläkarexamina

under samma år har utskottet inhämtat, att inspektor av dessa

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

avgifter uppburit 730 kronor och att till var och en av de av lärarrådet utsedda

praktiserande tandläkarna utbetalats 1,460 kronor.

Utskottet har ej kunnat undgå finna nämnda ersättningar väl höga, och

synes det utskottet icke vara opåkallat ifrågasätta en revidering av härutinnan

gällande bestämmelser. Lämpligast förefallei det utskottet, att i fall

såsom det nu föreliggande ersättningarna bestämmas till vissa fixa belopp.

Utskottet har emellertid icke velat närmare ingå på denna fråga, enär densamma

synes vara av beskaffenhet att böra tagas under förnyad omprövning.

I avvaktan på resultatet av en blivande utredning torde nuvarande

grunder i förevarande avseende fortfarande böra gälla, varvid utskottet dock

håller före, att med hänsyn till de avsevärda belopp, vartill ifrågavarande

ersättningar under sistförflutna år uppgått, den bestämmelsen lämpligen torde

böra meddelas, att ersättningarna skola utgå med högst 2/s av de belopp,

som för ändamålet utbetalats under år 1925.

Kungl. Majrts förslag till inkomststat för tandläkarinstitutet är av följande

lydelse:

1. Statsanslag, förslagsanslag....................kronor 94,250: —

2. Inkomster genom institutets verksamhet:

Elevavgifter, förslagsvis......kronor 80,000: —

Patientavgifter, förslagsvis .... » 100,000: —

Garderobsavgifter, förslagsvis . . » 2,500: — » i$2 500-_

3. Hyresmedel.............................. » 6,000: —

4. Bidrag från Stockholms stad.................. » 5,000: —

Summa kronor 287,750: —

I anslutning härtill föreligger enligt statsrådsprotokollet följande förslag

till utgiftsstat för institutet:

1. Avlöning sstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag....... 39,400: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................. 900: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare......... 53,950: —

Summa förslagsanslag 94,250: —

2. Omkostnadsstat.

Värme och lyshållning........................... 33,000: —

Tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter........ 23,000: —

Tryckningskostnader, renskrivningskostnader samt telefonavgifter

..................................... 6,000: —

Avlöning till tamburvakt, till en kassörska samt till biträden

på röntgenavdelningen.......................... 8,355: —

Avlöning till en sköterska på protésavdelningen......... 2,400: —

Biblioteket....... 1,000: —

Reparationer och oförutsedda utgifter................ 5,000: —

Underhåll av inventarier.......................... 5,000: —

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

65

Förbrukningsmateriell för institutets praktiska verksamhet . 50,000: —

Undervisnings- och åskådningsmateriell............... 12,000: —

Summa 145,755: —

Anm.: Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de under omkostnadsstaten

upptagna utgiftsposterna å en post göra minskning och å en annan ökning, endast omkostnadsstatens

slutsumma icke överskrides.

3. Reservation att inlevereras till statsverket..........kronor 47,745: —

Summa kronor 287,750: —

Anm.: Kungl. Maj:t äger att, efter därom i varje särskilt fall gjord framställning, av

ifrågavarande reservation disponera erforderligt belopp för täckande av sådant behov, vars

tillgodoseende visat sig vara för uppehållande av institutets verksamhet oavvisligt.

Med hänsyn till vad utskottet ovan förordat i fråga om löneplacering för

en sjuksköterska, torde det under avlöningsstaten uppförda förslagsanslaget

till avlöningar till ordinarie tjänstemän böra bestämmas till 38,600. I anslagsposten

»avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare» bör ingå, dels i

anslutning till vad utskottet ovan tillstyrkt ett belopp av 49,800 kronor, avseende

arvoden åt laboratorer och assistenter, dels ock arvoden till inspektor

och sekreterare av sammanlagt 2,650 kronor. Anslaget bör alltså bestämmas

till 52,450 kronor, att av Kungl. Maj:t fördelas i enlighet med avgivna

grunder.

I avseende å de avlöningar, som bestridas från omkostnadsstaten, vill utskottet

allenast erinra därom, att å dessa avlöningar tillfällig löneförbättring

icke skall utgå och dyrtidstillägg, i den mån sådant förekommer, utbetalas

enligt de för reglerade verk gällande grunder.

Utskottet, som vid prövning av Kungl. Maj:ts framställning i övrigt, icke

funnit anledning till erinran, hemställer alltså,

att riksdagen må

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1926

äga tillämpning å ordinarie befattningshavare vid tandläkarinstitutet;
dock

att därvid följande särskilda bestämmelser skola

lända till efterrättelse:

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att

lärare vid tandläkarinstitutet äga åtnjuta ferier å tider, som

i vederbörande stadgar föreskrivas,

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid tandläkarinstitutet

på följande sätt:

Lönegrad.

3 lärare............................... B 24

Anm.: Nämnda tre lärarbefattningar omfatta vardera ett

av följande ämnen: 1) protéslära och tandreglering, 2) tandkirurgi

och 3) tandfyllningskonst.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1 sjuksköterska......................... B 7

1 laboratoriebiträde vid protéslaboratoriet...... B 7

1 kassörska............................ B 7

1 vaktmästare.......................... B 7

dels godkänna följande

avlöningsstat för tandläkarinstitutet:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag 38,600: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.......... 900: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare . 52,450: —

Summa förslagsanslag 91,950: —

c) förklara, att Kungl. Maj:t må äga att, efter därom

i varje särskilt fall gjord framställning, av den i ovan angivna

statförslag uppförda »reservation att inlevereras till

statsverket» disponera erforderligt belopp för täckande av

sådant behov, vars tillgodoseende visat sig vara för uppehållande

av institutets verksamhet oavvisligt och som icke

kunnat fyllas inom ramen för de under ovanberörda omkostnadsstat

upptagna utgiftsposter;

d) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser

ifråga om övergång på ny stat för de tjänstemän,

å vilka förenämnda avlöningsreglemente skall äga tilllämpning;
e)

besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid tandläkarinstitutet,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente

kommer att äga tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser

ägt uppbära någon del av avlöningen

— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring

och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av

juli månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad

utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle

hava i den befattning, han vid utgången av juni månad

1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om

de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som utöver

kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad eller fri

bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning

och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt

vederbörande myndighets uppskattning, av denna förmån

för en månad;

f) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning

må bestridas av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

g) medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas

i 25, 28 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente,

må bestridas från anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän, de i §§ 26 och 27 av avlöningsreglementet omförmälda

kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika

ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads-

och traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet

anvisat anslag, i vilket fall angivna kostnader skola

bestridas av sådant anslag; samt den i 29 § av avlöningsreglementet

omförmälda kostnaden, där sådan förekommer,

från anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare

in. m.;

h) förklara, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd

av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner en

avvikelse från de i 19 § av reglementet stadgade regler om

vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande fall med

stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet

taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar

åt ordinarie tjänstemän;

i) bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,

att avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en

å äldre stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman, därest

denne förklarar sig villig underkasta sig nämnda reglemente;

j) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande

av därstädes under rubrik Tandläkarinstitutet, institutet uppfört

ordinarie anslag å 53,280 kronor — uppföra under samma

rubrik ett ordinarie förslagsanslag av 91,950 kronor.

79:o) Kungl. Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 317,000 kronor till beredande av

ökade medel för upprätthållande av serafimerlasarettets verksamhet under

budgetåren 1925—1926 och 1926—1927.

Utredningen återfinnes å sid. 306—318 i statsrådsprotokollet.

Under de senare åren har riksdagen anvisat betydande belopp för täckande

av motsedda brister i serafimerlasarettets räkenskaper.

Sålunda anvisade 1921 års riksdag på tilläggsstat för år 1921 dels till täckande

av beräknad brist i lasarettets räkenskaper för år 1920 — utöver

av riksdagen tidigare för ändamålet anvisade medel — ett belopp av 145,000

kronor, dels ock till täckande av motsedd brist i samma räkenskaper för

år 1921 ett belopp av 345,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts förslag medgav

1922 års riksdag, att uppkommande besparingar å dessa anslag finge användas

till täckande av motsedd brist i räkenskaperna för år 1922 samt bevil
-

Ökade medel

för uppehållande

av

serafimerlasarettets

verksamhet.

[74.]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

jade på tilläggsstat för år 1922 för sist angivna ändamål ytterligare ett förslagsanslag,

högst 165,000 kronor.

1923 års riksdag medgav, att uppkommande besparing å anslaget på

tilläggsstat för år 1922 till täckande av brist i lasarettets räkenskaper för

sistnämnda år måtte få användas till täckande av motsedd brist i räkenskaperna

för tiden 1 januari—30 juni 1923, samt anvisade för budgetåret 1923

—1924 till beredande av ökade medel till uppehållande av serafimerlasarettets

verksamhet under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924 ett extra anslag

av 150,000 kronor.

Det visade sig sedermera att ovannämnda för åren 1921 och 1922 anvisade

anslag, vilka i sin helhet av lasarettsdirektionen uttagits hos statskontoret

och stodo till direktionens förfogande, i den mån de ej redan förbrukats,

blevo mer än tillräckliga för sitt ändamål. Sedan vederbörlig

utredning givit vid handen, att besparing å det på tilläggsstat för år 1922

anvisade anslaget belöpte sig till 84,283 kronor, föreslog Kungl. Maj:t 1924

års riksdag dels medgiva, att nämnda besparing måtte få användas till

täckande av motsedd brist i serafimerlasarettets räkenskaper för budgetåret

1924—1925, dels ock för budgetåret 1924—1925 till beredande av ökade

medel till uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet under tiden 1 juli

1924—30 juni 1925 anvisa ett extra anslag av 50,000 kronor. Denna framställning

blev av riksdagen bifallen.

Vid bokslutet för budgetåret 1923—1924 visade det sig, att den verkliga

bristen för nämnda år — för vars täckande Kungl. Maj:t äskat anslag till

belopp av 289,000 kronor men riksdagen anvisat allenast 150,000 kronor

— uppgått till i avrundat krontal 190,187 kronor, och direktionen hemställde

därför om framställning till riksdagen att för täckande av denna brist

anvisa ett extra anslag av ytterligare 40,000 kronor. Direktionen uttalade

sig därvid tillika om de brister, som vore att emotse under budgetåren 1924

—4925 och 1925—1926, samt hemställde om förslag till riksdagen att för

täckande av motsedd brist i räkenskaperna för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra anslag av 216,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag anvisade 1925 års

riksdag för budgetåret 1925—1926 dels ett extra anslag av 40,187 kronor

till täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för budgetåret 1923

—1924, dels ock ett extra anslag av 225,000 kronor till beredande av ökade

medel för upprätthållande av lasarettets verksamhet under budgetåren 1924

—1925 och 1925—1926.

Departementschefen erinrar att han i anledning av ett av 1925 års riksdag

gjort uttalande föranstaltat om en närmare utredning rörande grunderna

för bidrag från statens sida för uppehållande av lasarettets verksamhet. Det

uppdrag, som i detta hänseende gavs åt generalfältläkaren Bauer, har emellertid

med hänsyn till de med detsamma förenade svårigheterna icke kunnat bliva

fullföljt i så god tid, att hänsyn till resultatet av denna utredning kunnat

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 69

tagas vid beräkningen av statsbidraget till lasarettet för budgetåret 1926—

1927.

Departementschefen har i betraktande härav icke för anslagsbehovets beräkning

haft någon annan grund att bygga på än de av lasarettsdirektionen

nu gjorda kalkylerna. Bristen för budgetåret 1924—1925 har uppgått till

204,417 kronor. Till täckande av såväl denna brist som den brist, som kan

väntas uppstå för budgetåret 1925—1926 — beräknad till 229,847 kronor —

förefinnes, förutom av riksdagen tidigare anvisade medel å tillhopa 134,283

kronor till täckande av bristen för budgetåret 1924—1925, det av 1925 års riksdag

anvisade anslaget å 225,000 kronor. Detta anslag tages i första hand i

anspråk för täckande av bristen för budgetåret 1924—1925, alltså 70,134 kronor,

och återstoden, 154,866 kronor, åtgår för täckande av bristen för budgetåret

1925—1926. Då den sistnämnda beräknats till 229,847 kronor, skulle

sålunda för sistnämnda budgetår ytterligare erfordras 74,981 kronor, vilket

belopp avrundats till 75,000 kronor. För budgetåret 1926—-1927 räknas

med en brist av 252,445 kronor, vilken summa jämkats till 250,000 kronor.

Departementschefen har minskat nämnda krav med i runt tal 8,000 kronor

till 317,000 kronor, vilket belopp sålunda föreslås att i första hand avse

täckande av bristen för budgetåret 1925—1926 samt därefter bristen för

nästkommande budgetår, och uttalar departementschefen sin bestämda förväntan,

att sagda summa skall visa sig tillräcklig för tillgodoseende av de

ökade kostnaderna för lasarettets verksamhet under budgetåren 1925—1926

och 1926—1927.

Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts för 1925 års riksdag framlagda krav

om anslag för nu ifrågavarande ändamål uttalade riksdagen sin förväntan,

att det av Kungl. Maj:t då äskade beloppet, 225,000 kronor, skulle visa sig

tillräckligt för tillgodoseende av de ökade kostnaderna för lasarettets verksamhet

under budgetåren 1924—1925 och 1925—1926.

Såvitt framgår av Kungl. Maj ds förevarande förslag, erfordras nu det oaktat

för bestridande av kostnader för lasarettets verksamhet under sistnämnda budgetår

ytterligare medel. Då utskottet har sig bekant, att den av departementschefen

föranstaltade utredningen, vilken åsyftar att bringa reda i lasarettets

ekonomiska förhållanden, snarast är att förvänta, har utskottet icke velat

föreslå någon rubbning av det nu äskade anslagsbeloppet. Utskottet vill

emellertid därvid uttala sin förväntan, att det nu förordade beloppet, 317,000

kronor, skall visa sig tillräckligt för tillgodoseende av de behov, för vilka

det enligt Kungl. Maj:ts förslag är avsett.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen må för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag av 317,000 kronor till beredande av ökade medel

för upprätthållande av lasarettets verksamhet under budgetåren

1925—1926 och 1926—1927.

Utskottets

yttrande.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

^Ändringsar- 80:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 75) föreslagit riksdagen angåfimerlasa-

ende nybyggnader för en ny medicinsk högskola samt för ändringsarbeten

rettet m. m. 4 serafimerlasarettet m. m. kommer utskottet att framdeles under riksdagen

[75.]

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

Uppehål- 81:o) Kungl. Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att till uppehållande

lande av verk- av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1926 —

samheten J

vid allmänna 30 juni 1927 anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 127,104

barnbörds- kronor

huset.

j Beträffande utredningen hänvisas till sid. 319—323 i statsrådsprotokollet.

Det för budgetåret 1925—1926 utgående förstärkningsanslaget utgör 147,400

kronor.

Utskottet, som ej har något erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid

allmänna barnbördshuset i Stockholm under tiden 1 juli 1926

—30 juni 1927 anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra

anslag av 127,104 kronor.

Undervisning

i epidemiologi.

[77.]

82:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt ruin, till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk undervisning

i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag å 9,400 kronor, att användas

enligt av vederbörande departementschef till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919 angivna

grunder samt av Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

Tryckning

av doktorsavhandlingar.

[78.]

Maj:t meddelade bestämmelser:

a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet ett belopp av 30,000 kronor,

b) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

vid högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av

6,000 kronor.

83:o) På grund av Kungl. Majrts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1926—1927 anvisa såsom särskilda

extra reservationsanslag, att utgå enligt av Kungl.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

71

84:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvoden å 100 kronor åt biträdande läkare

samt till kostnader för materiell m. m., 25 kronor, vid en

var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av

universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra

dylika kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa

för budgetåret 1926—-1927 ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

85:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning (punkt 80) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ersättning för opposition å disputationsavhandling

åt person, som icke tillhör vederbörande universitets

eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 1,500

kronor.

86:o) På grund av Kungl. Maj:ts framställning (punkt 81) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, som bidrag till uppehållande av verksamheten

vid Institut d’études scandinaves vid Paris universitet

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 2,000

kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t må finna gott

bestämma.

87:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till utgivande i tryck av vederbörligen granskade

anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juridiska

fakulteterna vid rikets universitet, anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra reservationsanslag av 10,000

kronor.

88:o) På grund av Kungl. Maj:ts framställning (punkt 83) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1926—1927 anvisa såsom

extra reservationsanslag

a) till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra

tjänstemän vid rikets universitet och karolinska medikokirurgiska

institutet ett belopp av 20,000 kronor;

Kurser i

skyddskoppympning.

[79.]

Ersättning åt

vissa opponenter

vid

disputationer.

[BO.]

Institut

d''études

scandinaves

i Paris.

[81.]

Utgivande av

anteckningar

efter juridiska

föreläsningar.

[82.]

Kese
stipendier

åt

universitetslärare.

[83.]

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ersättning

åt sakkunniga

vid

tillsättning

av professorsbefattningar.

[84.]

Forskarstipendier

för

docenter vid

universiteten

och karolinska

institutet.

[85.]

Motion ang.

anslag till en

professur i

svenska språket

och litteraturen

vid

universitetet

i Dorpat.

b) till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid

universiteten i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.

89:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 84) föreslagit riksdagen i fråga

om ersättning åt sakkunniga vid tillsättning av professors- in. fl. befattningar

vid universiteten och karolinska institutet kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat

för riksdagen

anmäla.

90:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 85) föreslagit riksdagen i fråga

om anslag till forskarstipendier för docenter vid universiteten och karolinska

institutet kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

91:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr J. Bergman m. fl. (nr 171) och den andra inom andra kammaren

av herr I. Englund m. fl. (nr 251) har hemställts, att riksdagen måtte för

sin del besluta att till Kungl. Maj:ts disposition ställa ett årligt belopp av

sjutusenfemhundra (7,500) kronor för vartdera av fem år i och för uppehållande

av en professur i svenska språket och litteraturen vid universitetet i

Dorpat och att ovannämnda summa första gången får disponeras för ändamålet

under nästkommande budgetår på de villkor Kungl. Maj:t finner

lämpligt bestämma.

Till stöd för detta förslag anföra motionärerna följande:

»Vid fjolårets riksdag väcktes i bägge kamrarna motioner (I: 109 och II:

201) om ett anslag av 7,500 kronor för uppehållande av en lärostol för

svenska språket och litteraturen vid det av svenska statsmakter grundade

och fordom i närmare ett århundrade bestående svenska universitet i Dorpat,

där behovet av och intresset för en sådan lärostol alltjämt är synnerligen

starkt. I motionen redogjordes utförligt för universitetets märkliga

historia och traditioner, uppvisades huru önskvärd och behövlig den ifrågavarande

lärostolen vore och huru betydande de svenska forsknings- och kulturintressen

äro, som genom densamma skulle främjas. Det påvisades även,

med huru stor glädje den skulle hälsas icke blott av den svenska utan även

av den estniska kulturens målsmän i det mot oss så vänskapligt sinnade

land, där universitetet är beläget. Ett stort antal utlåtanden av myndigheter

och sakkunniga voro bifogade, alla livligt tillstyrkande. Bland dessa

åberopades ärkebiskop Söderblom, riksantikvarien Curman, seminarierektor

Danell (Sveriges främste kännare av de estlandssvenska dialekterna), professor

Lundström och Riksföreningen i Göteborg, professorerna Tunberg i

Stockholm, Nerman och Cedcrberg i Dorpat m. fl. Ett synnerligen starkt

intresse för saken med hänsyn till betydelsen för svensk historisk forskning

betygades av denna forsknings målsmän. Den svenska envoyén i Reval

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73

hade därjämte uttalat sin livliga tillslutning till tanken och även intygat

den estniska regeringens tillfredsställelse med densamma.

I motionen anfördes även såsom ett ef terfoljans värt exempel Frankrikes

analoga åtgärd rörande franska språket och litteraturen vid samma universitet.

För att ej belasta riksdagstrycket upprepas här icke denna utförliga motivering

utan hänvisas till motionen I: 109 vid 1925 års riksdag.»

Efter erinran om statsutskottets yttrande i anledning av de vid 1925 års

riksdag väckta motionerna fortsätta motionärerna:

»I sak tillstyrkes alltså framställningen, och det är tydligt, att statsutskottet

närmast tänkt sig ett upptagande av saken genom regeringens initiativ.

Med anledning därav ingavs efter riksdagens slut en framställning

till Kungl. Maj:t, vari under hänvisning till statsutskottets av riksdagen

godkända uttalande hemställdes om regeringsinitiativ i frågan. Denna hemställan

remitterades till kanslersämbetet för rikets universitet, som efter inhämtade

av utlåtande från humanistiska sektionen i Uppsala tillstyrkte framställningen.

I det av humanistiska sektionen den 25 september 1925 avgivna,

av kanslärsämbetet med instämmande åberopade utlåtandet heter det:

''Sektionen finner det vara av betydande både vetenskaplig och''allmän

vikt, att en professur i svenska språket och litteraturen på svenska statens

bekostnad upprättas och underhålles vid Dorpats universitet. Den svenska

befolkning, som sedan urminnes tider bor på Estlands kust, den studerande

ungdom, som även ur dessa svenskars led går till universitetet, Sveriges och

Estlands under viktiga tidsskeden gemensamma historia, ävensom de kulturella

och ekonomiska förbindelserna mellan de bägge länderna, vilka det

är angeläget att stärka och bevara, tala i lika mått för att svenska folket

och litteraturen må kunna odlas vid Estlands universitet. Sektionen vill

alltså varmt förorda’ o. s. v.

Kanslersämbetet tillstyrkte, som nämnt, likaledes i skrivelse av den 30

sistlidne september det begärda regeringsinitiativet. Något sådant initiativ

kom emellertid icke till stånd. Kungl. Maj:t avslog den 7 januari 1926

fram ställningen.

Den tillgång vi äga i ett från fäderna nedärvt, i det estniska folkets djupaste

led rotat synnerligen varmt förtroende för svensk odling bör emellertid

omhuldas, vilket ock kan ske utan stor uppoffring och samtidigt med

betydande gagn för svensk kultur och vetenskap.

Under hänvisning till vad sålunda anförts samt i övrigt med hänsyn till

detaljer dels till motionen I: 109 vid 1925 års riksdag, dels till humanistiska

sektionens i Uppsala till kanslersämbetet ingivna och i Kungl. Maj:ts

kansli tillgängliga utlåtande i dess helhet föreslås härmed, —--»

Såsom i motionerna erinras, var den nu föreliggande frågan föremål för

behandling vid 1925 års riksdag. I anledning av då väckta motioner yttrade

statsutskottet följande:

»Det förslag, som nu motionsvis föreligger, om inrättande av en lärostol i

svenska språket vid universitetet i Dorpat, har synts utskottet behjärtansvärt,

så mycket mer som det gäller en läroanstalt, grundad av våra förfäder

och arbetande bland ett folk, med vilket vi genom historia och

kultur känna oss starkt befryndade, och där inom vissa folkgrupper ännu

Utskottets

yttrande.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lönereglering

för che

fen för rasbiologiska

institutet.

[86.]

svenskt språk talas. Utskottet skulle därför sannolikt ställt sig gynnsamt

till en framställning av förevarande art, därest den undergått en tillfredsställande

förbehandling. Nu föreligger emellertid ärendet i form av en

enskild motion, utan att, såvitt utskottet har sig bekant, någon svensk

statsmyndighet haft frågan till behandling. Om det i allmänhet gäller, att

riksdagen med stor försiktighet bör pröva anslagsfrågor, som väckas genom

enskilda motioner, så synes det i ett fall som det nu förevarande böra med

synnerlig bestämdhet krävas, att vederbörande myndigheter ej bliva förbigångna

vid den förberedande handläggningen av ärendet. Först och främst

bör det icke få förekomma —- på grund av ärendets särskilda natur — att

den svenska utrikesministern eller eventuellt honom underlydande myndighet

ställes utanför ärendets beredning. Men även andra vederbörande myndigheter,

däri inbegripna de akademiska, böra sättas i tillfälle att bedöma framställningar

av förevarande art. Ett annat förfaringssätt kan leda till betänkliga

konsekvenser och skulle rent av kunna föranleda, att de svenska

statsmakterna vid behandlingen av ärenden av denna beskaffenhet bliva

försatta i en situation, vilken kan med hänsyn till frågans stundom ömtåliga

art betecknas såsom mindre önsklig.

Av dessa skäl anser sig utskottet förhindrat att tillstyrka bifall till den

nu föreliggande motionen.»

I enlighet med utskottets hemställan blevo de då väckta motionerna av

riksdagen avslagna.

Utskottet hade alltså uttalat sina sympatier för det gjorda yrkandet, och

det var i huvudsak formella betänkligheter beträffande frågans förberedande

behandling, som föranledde utskottet att avstyrka bifall till motionerna.

Utskottet hyser i själva sakfrågan alltjämt samma uppfattning och delar

motionärernas åskådning om den betydelse, som från flera synpunkter måste

tillmätas ett realiserande av det framställda kravet.

Då emellertid en framställning av förevarande art före avgörandet lämpligen

bör undergå omprövning från Kungl. Maj:ts sida, har utskottet ej funnit

sig kunna tillstyrka motionen och hemställer alltså,

att herr Bergmans in. fl. och herr Englunds in. fl. ovanberörda

motioner (1:171 och 11:251) icke må av riksdagen

bifallas.

92:o) Kungl. Maj:t har (punkt 86) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att från och med den 1 juli 1926 avlöningen för chefen för

statens institut för rasbiologi skall utgöra 12,000 kronor, därav 8,000 kronor

lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ett ålderstillägg

efter fem år å 1,000 kronor, ävensom att från och med samma tid pensionsunderlaget

för denne befattningshavare skall utgöra 7,500 kronor och

pensionsavgiften 450 kronor;

skolande chefen för åtnjutande av sagda avlöningsförmåner vara i tilllämpliga

delar underkastad de allmänna villkor och bestämmelser, som stadgats

i avseende å universitetsprofessors avlöningsförhållanden, dock med det

tillägg, att rätt till semester må tillkomma chefen under en och en halv

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 75

månad årligen, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång prövas

kunna ske;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga

om övergång på ny stat för nu ifrågavarande befattningshavare;

dels förklara,

att därest ifrågavarande befattningshavare ej vill underkasta sig ny stat

och de för åtnjutande av däri uppförda avlöningsförmåner fastställda bestämmelser

och icke lagligen kan därtill förbindas, han skall i sådant hänseende

till kanslern för rikets universitet göra anmälan före viss av Kungl.

Maj:t bestämd tidpunkt,

att, därest befattningshavaren i fråga gjort dylik anmälan, han skall varda

bibehållen vid honom enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande

avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna

i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt

till pension, som dittills tillkommit honom,

att, därest ifrågavarande befattningshavare icke gjort anmälan, som nyss

nämnts, och därest han den 1 juli 1926 innehar förevarande befattning,

han ävensom en var annan, som senare tillträder denna befattning, skall

vara pliktig underkasta sig ny stat och de för åtnjutande av däri uppförda

avlöningsförmåner fastställda bestämmelser ävensom dels, efter Kungl. Maj ds

bestämmande, upphörande av eller minskning i extra inkomster, som kunna

åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang härmed, dels

ock de ändrade föreskrifter, som kunna varda utfärdade i fråga om pension;

dels ock höja det i riksstaten under rubrik rasbiologiska institutet till avlöning

åt chefen för institutet uppförda ordinarie anslaget å 7,500 kronor

med 4,500 kronor till 12,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 330—335 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majds förslag,

hemställer,

att riksdagen må,

a) besluta, att från och med den 1 juli 1926 avlöningen

för chefen för statens institut för rasbiologi skall utgöra

12,000 kronor, därav 8,000 kronor lön och 4,000 kronor

tjänstgöringspenningar, jämte rätt till ett ålderstillägg efter

fem år å 1,000 kronor, ävensom att från och med samma

tid pensionsunderlaget för denne befattningshavare skall

utgöra 7,500 kronor och pensionsavgiften 450 kronor;

skolande chefen för åtnjutande av sagda avlöningsförmåner

vara i tillämpliga delar underkastad de allmänna villkor

och bestämmelser, som stadgats i avseende å universitetsprofessors

avlöningsförhållanden, dock med det tillägg, att

rätt till semester må tillkomma chefen under en och en

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutslcottets utlåtande Nr 8.

Uppehållande

av rasbiologiska

institutets

verksamhet.

[87.]

halv månad årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gång prövas kunna ske;

b) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser

i fråga om övergång på ny stat för nu ifrågavarande

befattningshavare;

c) förklara,

att därest ifrågavarande befattningshavare ej vill underkasta

sig ny stat och de för åtnjutande av däri uppförda

avlöningsförmåner fastställda bestämmelser och icke lagligen

kan därtill förbindas, han skall i sådant hänseende till

kanslern för rikets universitet göra anmälan före viss av

Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt,

att, därest befattningshavaren i fråga gjort dylik anmälan,

han skall varda bibehållen vid honom enligt dittills

gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom,

i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid

den rätt till pension, som dittills tillkommit honom,

att, därest ifrågavarande befattningshavare icke gjort anmälan,

som nyss nämnts, och därest han den 1 juli 1926

innehar förevarande befattning, han ävensom en var annan,

som senare tillträder denna befattning, skall vara pliktig

underkasta sig ny stat och de för åtnjutande av däri uppförda

avlöningsförmåner fastställda bestämmelser ävensom

dels, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning

eller utgå för bestyr i sammanhang härmed, dels

ock de ändrade föreskrifter, som kunna varda utfärdade i

fråga om pension;

d) höja det i riksstaten under rubrik rasbiologiska institutet

till avlöning åt chefen för institutet uppförda ordinarie

anslaget å 7,500 kronor med 4,500 kronor till 12,000

kronor.

93:o) Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att till upprätthållande

av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1926

—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor, att disponeras

enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Utredningen återfinnes å sid. 337—338 i statsrådsprotokollet.

För löpande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 55,000 kronor.

Anslagsökningen är till en del beroende därpå att, i samband med löneregleringen

för chefen för institutet, en reglering såsom kompensation för

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 77

minskade dyrtidstillägg ansetts höra genomföras jämväl med avseende å de

till institutets övriga befattningshavare utgående arvodena.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till upprätthållande av verksamheten

vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor, att disponeras

enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

94:o) Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att till fullföljande

av tryckningen av rasbiologiska institutets arbete »Anthropologia Suecica»

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000

kronor, att disponeras enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 338—339 i statsrådsprotokollet.

Kostnaden för tryckning av ifrågavarande arbete har beräknats till

22,000 kronor, varav för löpande budgetår anvisats 10,000 kronor. Kungl.

Maj ds förslag innebär anvisande av medel till återstående kostnaden 12,000

kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj ds förslag, hemställer,

att riksdagen må till fullföljande av tryckningen av rasbiologiska

institutets arbete »Anthropologia Suecica» för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 12,000 kronor, att disponeras enligt de närmare bestämmelser,

Kung]. Majd kan finna gott meddela.

95:o) Kungl. Majd har (punkt 89) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid farmaceutiska institutet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse

:

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras

för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt

enligt bestämmande av institutets föreståndare, vara skyldig att, utan särskild

ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen tjänst

bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid institutet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid institutet

äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid institutet på följande

sätt:

Tryckning av

rasbiologiska

institutets

arbete »Anthropologia

Suecica.»

[88.]

Lönereglering

för

befattningshavare

vid farmaceutiska

institutet.

[89.]

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lönegrad

2 professorer..........................................B 28

4 laboratorer..........................................B21

1 förste vaktmästare..................................B 7

1 vaktmästare, tillika maskinist och eldare....................B 7

1 vaktmästare.........................................B 7

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag

till stat för farmaceutiska institutet;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga

om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid institutet, å vilken

förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills

gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —

såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt

lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom skall

på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad

1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande

avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket belopp för

tjänsteman, som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad

eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning

och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets

uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels förklara, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till

ordinarie tjänstemän;

dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål

anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning

utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna

kostnader skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet

omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten

till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare;

dels medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet

för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad, eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att. för ändamålet taga i anspråk

den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att avlö
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

ningsreglementet må äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den nuvarande

kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta

sig nämnda reglemente;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik farmaceutiska institutet, uppfört ordinarie anslag å

50,900 kronor — under rubrik farmaceutiska institutet uppföra

ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag av 72,950 kronor,

än även till materialier m. m. ett ordinarie reservationsanslag av 22,900

kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 339—351 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två lika lydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr N. S. Norling (nr 173) och den andra inom andra kammaren av

herr H. Weibull (nr 225) däruti hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

farmaceutiska institutets professorer måtte i lönehänseende jämställas med

veterinärhögskolans, skogshögskolans och tekniska högskolans professorer;

dels ock två lika lydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr N. S. Norling m. fl. (nr 172) och den andra inom andra kammaren

av herr H. Weibull (nr 226), däruti hemställts, att riksdagen måtte vid fastställande

av stat för farmaceutiska institutet hänföra laboratorerna vid institutet

till sådan lönegrad, att laboratorslönen och professorslönen därstädes

komma att stå i samma förhållande till varandra som motsvarande löner

vid annan institution, där sådana tjänster äro ordinarie.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

Det föreliggande löneregleringsförslaget grundar sig på ett av högskolornas

löneregleringskommitté avgivet betänkande i ämnet.

I den för farmaceutiska institutet nu gällande staten är avlöningen för en

var av institutets två professorer upptagen till 6,400 kronor, vartill efter

fem år kan komma ett tillägg till lönen med 600 kronor. Kungl. Maj:t

föreslår nu, att professorerna skola hänföras till lönegraden B 28. Motionsvis

har yrkats på deras likställande i avlöningshänseende med professorerna

vid veterinär- och skogshögskolorna samt tekniska högskolan. Utskottet,

som icke funnit skäl tillstyrka det motionsvis gjorda yrkandet, förordar bifall

till Kungl. Maj:ts förslag.

Vid institutet äro anställda tre lärare med följande avlöningsförmåner:

1 lärare i teknisk farmaci och författningskunskap med arvode av 2,000

kronor, 1 lärare i fysik med arvode av 1,500 kronor samt 1 lärare i bakteriologi

med arvode 1,000 kronor. Förslaget innebär en höjning av dessa

arvoden till respektive 3,000, 2,400 och 1,800 kronor, och har utskottet häremot

intet att erinra.

Å institutets stat finnas vidare uppförda fyra laboratorer, en var med en

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

avlöning av 4,500 kronor, vartill kunna komma två ålderstillägg, vartdera

å 500 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att laboratorerna skola hänföras

till lönegraden B 21. Motionsvis har yrkats viss höjning av laboratorernas

avlöningsförmåner.

Utskottet har ej kunnat undgå finna, att Kungl. Maj:ts förslag beträffande

laboratorerna innebär en sämre löneställning för dessa i förhållande till professorerna

vid institutet än vad eljest i regel är fallet i fråga om avlöningar till

laboratorer vid andra institutioner, där ordinarie professorer finnas anställda.

Med hänsyn härtill och i betraktande jämväl av vad i motionenerna 1:172 och

II: 226 anförts har utskottet funnit skäl föreligga för en höjning av avlöningen

för farmaceutiska institutets läboratorer och vill förorda, att dessa

hänföras till lönegraden B 22.

För bestridande av föreståndargöromål anvisar gällande stat 1,000 kronor.

Vidare är i institutets stat uppförd en anslagspost å 1,000 kronor för bestridande

av sekreterar- och kamrerargöromål. Detta belopp utgår enligt

styrelsens beslut med hälften till sekreteraren och hälften till kamreraren.

Det föreliggande förslaget innebär en höjning av föreståndararvodet till

1,200 kronor. Sekreterararvodet föreslås till 750 kronor och kamrerararvodet

till 1,000 kronor. Utskottet har i nu berörda hänseenden intet att erinra.

Mot Kungl. Maj:ts förslag beträffande vaktmästarna, vilka föreslås placerade

i motsvarande lönegrader som vaktmästare med samma göromål vid

övriga reglerade verk, har utskottet ej heller något att erinra.

Likaså tillstyrker utskottet vad som föreslagits i fråga om arvoden till

två amanuenser.

De av Kungl. Maj:t föreslagna och av utskottet tillstyrkta arvodena till

icke-ordinarie befattningshavare äro alltså följande:

1 lärare i teknisk farmaci och farmaceutisk författningskunskap

................................... kronor

1 lärare i fysik............................... »

1 lärare i bakteriologi.......................... »

Institutets föreståndare, arvode.................... »

Institutets sekreterare........................... »

Institutets kamrerare........................... »

2 amanuenser, arvoden ä 800 kronor, å vilka arvoden

dyrtidstillägg icke må utgå..................... »

3,000: —

2,400: —

1,800: —

1,200: —

750: —

1,000: —

1,600: —

Summa kronor 11,750: —

Nu ifrågavarande arvoden skulle sammanföras under ett gemensamt anslag

till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare, att av Kungl. Maj:t

fördelas i enlighet med nu angivna grunder. Utskottet tillstyrker denna

anordning.

A nu gällande stat för institutet finnas uppförda tre anslagsposter: materialier,

instrument, böcker och samlingar å 7,500 kronor, uppvärmning, be
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

81

lysning och vattenförbrukning m. m. dylikt å 3,500 kronor och egendomens

underhåll, renhållning och diverse å 3,000 kronor. Ifrågavarande medel

hava under en lång följd av år visat sig vara otillräckliga för vederbörande

ändamål, och riksdagen har efter av Kung! Maj:t gjorda framställningar

anvisat erforderliga förstärkningsanslag å extra stat. Detta anslag uppgick

för budgetåret 1925—1926 till 14,500 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär

nu, att dessa medel överföras till ordinarie stat och sammanslås med

där förut uppförda anslagsposter till ifrågavarande ändamål. Departementschefen

räknar härvid med följande belopp:

Materialier, instrument, böcker och samlingar.........kronor 15,500: —

Uppvärmning, belysning och vattenförbrukning m. m.

dylikt.................................... » 7,300: —

Egendomens underhåll, renhållning och diverse....... » 6,600: —

Summa kronor 29,400: —

I likhet med anslag av motsvarande art vid andra institutioner, skulle

under rubrik »Materialier m. m.» ett reservationsanslag uppföras i riksstaten,

att sedermera av Kungl. Maj:t fördelas i anslutning till vad nyss

angivits. Därvid borde angivas att institutets styrelse finge äga att å

en post göra minskning och å en annan ökning, endast slutsumman, 29,400

kronor, icke överskredes. Vid beräkning av anslaget i riksstaten erinrar

emellertid departementschefen, hurusom enligt gällande bestämmelser summan

av kurs- och terminsavgifter för helt år icke får understiga 6,500 kronor,

och att det belopp, varmed avgifterna kunna komma att överskjuta

nämnda summa, må efter Kungl. Maj:ts prövning användas såväl till

förbättring av materielen vid institutet som ock till bestridande av kostnaderna

för förökad undervisning därstädes, i fall sådant befinnes behövligt,

dock att sådana överskottsmedel icke få användas till beredande

av ökad ersättning åt befattningshavare, för vilken avlöning finnes uppförd

i staten. Ovanberörda summa av 29,400 kronor har alltså vid bestämmande

av vederbörande riksstatsanslag minskats med 6,500 kronor till

22,900 kronor.

Utskottet, som varken i senast berörda hänseende eller i övrigt har något

att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herrar Norlings och Weibulls ovanberörda motioner

I: 172 och II: 226 samt med avslag å herrar Norlings och

Weibulls ovanberörda motioner I: 73 och II: 225,

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli

1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare vid farmaceutiska

institutet;

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.)

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända

till efterrättelse:

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall,

där det erfordras för beredande av semester åt annan dylik

befattningshavare ävensom i övrigt enligt bestämmande av

institutets föreståndare, vara skyldig att, utan särskild ersättning

utöver den honom eljest tillkommande avlöningen,

jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning

av nämnda slag vid institutet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att

lärare vid institutet äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande

stadgar bestämmas.

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid institutet

på följande sätt:

Lönegrad

2 professorer............................. B 28

4 laboratorer............................. B 22

1 förste vaktmästare........................ B 7

1 vaktmästare, tillika maskinist och eldare.......B 7

1 vaktmästare............................ B 7

c) fastställa följande

Stat för farmaceutiska institutet:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

.....................kronor 61,600: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..... » 1,400: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare.

....................... » 11,750: —

Summa förslagsanslag kronor 74,750: —

Materialier m. m., reservationsanslag.... kronor 22,900: —

d) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser

i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän,

å vilka förenämnda avlöningsreglemente skall äga tillämpning;
e)

besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid institutet,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att

äga tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser

ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat

upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt

lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926

till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,

motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,

han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i för
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

83

skott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande

avlöningsbestämmelsema då fortfarande varit gällande, vilket

belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning från

institutet åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt

bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri beljäsning,

bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets

uppskattning, av denna förmån för en månad;

f) förklara, att kostnaderna för berörda övergångsanordning

må bestridas av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

g) medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas

i 25, 28 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente,

må bestridas från anslagsposten till avlöningar till

ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika

ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads-

och traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet

anvisat anslag, i vilket fall angivna kostnader skola

bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet

omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från

anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare

;

h) medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd

av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner eu

avvikelse från de i 19 § av reglementet stadgade regler om

vikariatsersättning påkallad, eller i motsvarande fall med

stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet

taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar

åt ordinarie tjänstemän;

i) bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall

medgiva, att avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl

å en å äldre stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman,

därest denne förklarar sig villig underkasta sig nämnda

reglemente;

j) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande

av därstädes under rubrik farmaceutiska institutet

uppfört ordinarie anslag å 50,900 kronor — under rubrik

farmaceutiska institutet uppföra

till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag av 74,750

kronor, samt

till materialier m. in. ett ordinarie reservationsanslag av

22,900 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lönereglering

för befattningshavare

vid tekniska

högskolan.

[90.]

Tekniska högskolan m. m.

96:o) Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid tekniska högskolan;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse

:

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras

för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt

enligt bestämmande av högskolans rektor, vara skyldig att, utan särskild

ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte

egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag

vid högskolan.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid högskolan

äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas.

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid högskolan på följande

sätt:

34

professorer ...................

Lönegrad

......B 30

1

sekreterare...................

...... B 26

1

kamrerare....................

......B 24

1

verkmästare..................

......B 10

1

maskinist....................

......B 8

1

kanslibiträde..................

...... B 7

1

förste vaktmästare..............

......B 7

14

laboratorievaktmästare...........

...... B 7

1

vaktmästare, tillika preparator.....

......B 7

1

reparatör.....................

......B 7

2

vaktmästare..................

...... B 5

1

kontorsbiträde.................

...... B 4

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag

till stat för tekniska högskolan;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga

om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid högskolan, å vilken

förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills

gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl

i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring, tillfälligt löne
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85

tillägg och provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad

1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande

vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången

av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om

de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande,

vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning från högskolan

åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte

fri uppvärmning och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande

myndighets uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av de i ordinarie staten upptagna anslagsposterna till avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från respektive

anslagsposter till avlöningar till ordinarie tjänstemän samt de i 26 och 27 §§

av avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till

dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads- och

traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket

fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;

dels medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet

för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av reglementet

stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare vikariatsersättning,

Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk den i staten

upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik tekniska högskolan uppförda ordinarie anslaget till avlöningar

å 363,450 kronor samt ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader

för uppehållande av högskolans verksamhet 59,500 kronor ävensom

det ordinarie förslagsanslaget till arvoden åt professorsvikarier å 3,000

kronor — under rubrik tekniska högskolan uppföra

ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag å 672,600 kronor,

än även till vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet,

följande ordinarie reservationsanslag, nämligen:

a) till stipendier åt elever ett belopp av 5,000 kronor samt

b) till materiel m. m. för högskolan ett belopp av 321,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 354—391 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts föreliggande löneregleringsförslag bygger liksom övriga av

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionens åttonde huvudtitel framlagda förslag

av liknande innebörd på ett av högskolornas löneregleringskommitté i ämnet

avgivet betänkande.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I avseende å den ifrågasatta löneplaceringen av tekniska högskolans professorer

har riksdagen redan fattat beslut i överensstämmelse med Kungl.

Maj:ts förslag.

Till de vid högskolan anställda olika speciallärarna utgå för närvarande

dels arvoden med fasta, i högskolans ordinarie stat angivna belopp,

dels ock arvoden från ett av riksdagen årligen anvisat anslag å extra stat,

i vilket sistnämnda avseende dock riksdagen i detalj granskat och fastställt

de särskilda arvodesbeloppen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att i högskolans stat upptages en klumpsumma,

avsedd till arvoden åt speciallärare. Med medel från denna anslagspost

skulle avlönas jämväl de speciallärare, vilkas arvoden för närvarande

utginge från berörda särskilda anslag å extra stat, och vilka lärare samtliga

vore även för framtiden oumbärliga för högskolans verksamhet. Det skulle

vidare ankomma på Kungl. Maj:t att, efter förslag av högskolans lärarkollegium

och styrelse, för viss tidsperiod, högst 5 år i sänder, bestämma,

vilka speciallärarbefattningar, som skulle finnas vid högskolan, och huru

stort arvode, som skulle tillkomma varje lärare. Arvode skulle ej sättas till

högre belopp än 7,200 kronor. Därest samma person innehade mer än en

speciallärarbefattning, skulle denne såsom arvode ej uppbära mera än sammanlagt

högst 7,200 kronor.

I statsrådsprotokollet erinrar departementschefen vidare därom, att speciallärarbefattningen

i svenska arkitekturens historia för närvarande innehaves

och även i framtiden borde innehavas av den vid konsthögskolan anställde

professorn i svensk arkitekturhistoria. Härvid borde iakttagas att speciallärararvodet

endast finge utgå med så stort belopp, som erfordrades för uppbringande

av den sammanlagda ersättningen till ifrågavarande befattningshavare

till det avlöningsbelopp, som skulle tillkomma honom, därest han vore

placerad i lönegraden B 30.

Speciallärare borde vidare förordnas av högskolans styrelse efter förslag

av lärarkollegiet tillsvidare för en tidsperiod av högst 5 år. Dessutom föreslås

inrättande av en ny speciallärarbefattning i gjuteriteknik.

I fråga om det belopp, till vilket anslaget till speciallärare skulle beräknas,

har departementschefen utgått från de för budgetåret 1925—1926 anvisade

anslagen till speciallärare samt å dessa anslag beräknat sådan för*

höjning, som erfordras för att kompensera bortfallandet av tillfällig löneförbättring

och minskning i dyrtidstillägg. Sammanlagda arvodet till de i

högskolans stat upptagna speciallärarna uppgår till 40,750 kronor. Det till

arvoden åt vissa speciallärare beviljade extra anslaget utgör 35,850 kronor.

Ersättningen för mistad tillfällig löneförbättring — dylik löneförbättring utgår

endast till speciallärare på ordinarie stat — och kompensationen för

dyrtidstilläggets minskning har uppskattats till sammanlagt omkring 26,000

kronor. Härtill kommer arvodet vid den föreslagna nya speciallärarbefatt
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

ningen i gjuteriteknik, 2,900 kronor. Totala arvodesbeloppet skulle enligt

denna beräkning komma att uppgå till 105,500 kronor.

Vid granskning av vad som i fråga om högskolans speciallärare föreslagits,

har utskottet ansett sig böra förorda den ifrågasatta anordningen av

arvodenas sammanförande till ett gemensamt anslag ävensom vad i övrigt

härutinnan föreslagits. Då utskottet tillstyrker förslaget i detta avseende,

förutsätter emellertid utskottet, att Kungl. Maj:t årligen i samband med framläggande

för riksdagen av högskolans anslagsäskanden förelägger riksdagen

en tablå över dispositionen av det för ändamålet utgående anslaget, angivande

de olika speciallärarbefattningarna samt det för var och en av

dessa befattningar utgående arvodet och fastställda antalet undervisningstimmar.

I avseende å beräkningen av det nu ifrågasatta anslaget, 105,500

kronor, har utskottet intet att erinra.

Å högskolans stat äro för närvarande uppförda följande, högskolans rektor

avseende tre anslag, nämligen dels arvode åt en professor såsom högskolans

rektor 1,500 kronor, dels hyresbidrag åt rektor 1,000 kronor, dels ock arvode

åt ett biträde för uppehållande av en del av rektors undervisningsskyldighet

såsom professor 4,000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär nu,

att rektors hyresbidrag bortfaller, att rektorsarvodet höjes till 2,400 kronor

samt att arvodet till den lärare, som uppehåller den del av rektors undervisningsskyldighet,

varifrån denne åtnjuter befrielse, bestrides från förslagsanslaget

till vikariatsersättningar. Utskottet tillstyrker detta förslag.

Det nu till bergsskolans föreståndare utgående arvodet å 600 kronor är i

förslaget bibehållet. Häremot torde intet vara att erinra.

I fråga om högskolans förvaltningspersonal innebär förslaget till en början,

att sekreteraren, vilken nu uppbär å ordinarie stat arvode med 2,000

kronor, samt å extra stat ett lika stort belopp, skulle hänföras till lönegraden

B 26. Beträffande den kompetens, som skulle fordras av sekreteraren,

anser departementschefen, att för behörighet borde — där ej Kungl.

Maj:t för särskilt fall funne skäl medgiva undantag —- fordras att hava

avlagt examen, vilken berättigar till inträde i rättegångsverken.

I avseende å den föreslagna lönegraden för sekreteraren har utskottet intet

att erinra. Vad angår kompetensvillkoren, har utskottet uppmärksammat,

att härutinnan olika meningar gjorts gällande inom högskolans lärarkollegium;

medan kollegiets majoritet uttalat sig för behovet av juridisk

sakkunskap, hava åtskilliga professorer såsom sin mening framhållit, att

fordran på juridisk examen ej borde uppställas såsom kompetensvillkor vid

sekreterartjänsten, och högskolans styrelse har förklarat sig anse, att även

avgångsexamen från tekniska högskolan eller annan därmed jämförlig teknisk

läroanstalt borde medföra kompetens till befattningen. För egen del

håller utskottet före, att i fråga om eu sådan tjänst som sekreterarbefattningen

vid tekniska högskolan, av vars innehavare måste fordras eu viss

kännedom ej endast om högskolans organisation och angelägenheter utan

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

även om ingeniörsutbildningen och tekniska förhållanden i allmänhet, kravet

på juridisk utbildning icke synes böra uppställas såsom normgivande utan

att jämställd med juridisk examen såsom kompetensfordran bör kunna uppställas

vare sig avgångsexamen från tekniska högskolan eller annan därmed

jämförlig teknisk läroanstalt eller ock en högre universitetsexamen i ämnen

berörande högskolans verksamhet.

Högskolans kamrerare åtnjuter för närvarande å ordinarie stat ett arvode

å 800 kronor samt å extra stat 2,700 kronor. Härutöver uppbär kamreraren

såsom ersättning för förvaltning av donationsmedel 200 kronor årligen,

vilken ersättning utgår av de fonder, vilkas donationsvillkor ej lägga hinder

i vägen härför. Den nuvarande kamreraren är jämväl rektors biträde vid

tillsynen över byggnaderna m. m. Härför uppbär han ersättning å 2,600

kronor, varav 1,600 kronor bestridas av elevavgifter och 1,000 kronor utgå

å extra stat.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att vid högskolan inrättas en ordinarie

kamrerarbefattning med avlöning i lönegraden B 24 samt att i sammanhang

härmed det för närvarande utgående extra anslaget å 1,000 kronor till fy 11- nadsarvode åt rektors biträde vid tillsyn av byggnaderna in. m. ävensom

det belopp av 200 kronor, som kamreraren nu uppbär för förvaltning av

donationsmedel skola upphöra att utgå. Ett genomförande av förslaget

skulle även medföra, att det arvode å 1,600 kronor, som nu utgår av elevavgifterna

till rektors biträde vid tillsyn av högskolebyggnaderna m. in.,

skall bortfalla. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.

Det nu å ordinarie stat till en bibliotekarie uppförda arvodet å 4,000 kronor

föreslås höjt till 4,800 kronor. Till amanuens och extra arbetshjälp vid

biblioteket utgår för närvarande från högskolans ordinarie anslag ett belopp

av 4,500 kronor. Med hänsyn bland annat till den ökade arbetsmängden

föreslås en höjning av detta belopp till 6,300 kronor. Utskottet har i nu

berörda hänseenden intet att erinra.

De nu å ordinarie stat uppförda två kvinnliga skrivbiträdesbefattningarna

med avlöning i första, resp. andra lönegraden föreslås inplacerade i lönegraderna

B 4, resp. B 7. Vidare innebär förslaget en minskning av antalet

extra skrivbiträden från tre till två, för vilka sistnämndas avlöning räknas

med ett belopp av 5,000 kronor. Utskottet förordar vad härutinnan föreslagits.

I fråga om den ordinarie vaktmästarpersonalen fmnes för närvarande 1

verkmästare med avlöning i C-grupp, 1 förste vaktmästare, 1 maskinist, 1

reparatör och 11 laboratorievaktmästare med avlöning i B-grupp och 1 vaktmästare

med avlöning i lönegruppen A. Vidare utgå för närvarande från

ett klumpanslag å extra stat arvode å 2,160 kronor åt 1 extra vaktmästare,

tillika preparator, arvoden å 1,865 kronor åt 1 extra maskinist och 3 extra

laboratorievaktmästare, arvode å 1,570 kronor åt 1 extra vaktmästare samt

arvode å 1,500 kronor åt 1 extra vaktmästare vid biblioteket. Härjämte

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

89

utgå dels å ordinarie stat, dels ock från nyssberörda extra anslag arvoden

till 4 portvakter; dessa arvoden äro nu bestämda till 500 kronor, och tillkommer

för en var av portvakterna förmånen av fri bostad. Kungl. Maj:ts

förslag innebär, att den ordinarie vaktmästarpersonalen vid högskolan skulle

komma att bestå av 1 verkmästare i B 10, 1 maskinist i B 8, 1 förste vaktmästare,

1 vaktmästare, tillika preparator, 14 laboratorievaktmästare och 1

reparatör i B 7 samt 2 vaktmästare i B 5. I fråga om den extra vaktmästarpersonalen

innebär förslaget, att medel skulle beviljas till en ny extra

laboratorievaktmästare och att ifrågavarande extra befattningshavare följaktligen

skulle utgöras av 1 maskinist, 1 laboratorievaktmästare, 1 vaktmästare

och 4 portvakter. För dessa befattningshavares avlöning beräknas ett belopp

av 11,000 kronor. Där fri bostad tillkommit vaktmästare och jämförlig

befattningshavare utöver lönen, skulle denna förmån efter regleringens genomförande

bortfalla och ersättning för bostaden erläggas enligt därför i allmänhet

stadgade grunder. Undantag skulle dock göras för portvakterna,

som borde bibehållas vid förmånen av fri bostad utöver den kontanta avlöningen,

vilken i samband med löneregleringen skulle höjas med belopp,

motsvarande minskningen i dyrtidstillägg eller från 500 till 600 kronor. Utskottet

har vid prövning av vad beträffande vaktmästarpersonalen föreslagits

och anförts icke funnit anledning till erinran.

Till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter finnes å högskolans

stat uppförd en anslagspost å 14,300 kronor. Till förstärkning av denna

post har beviljats ett extra anslag, som de sista budgetåren utgått med

25,000 kronor. Kungl. Majts förslag innebär ett överförande av förstärkningsanslaget

till den ordinarie staten genom att öka den ordinarie anslagsposten

med motsvarande belopp. Vidare äro i förslaget arvodena höjda i

den omfattning, som är påkallad för att motväga dyrtidstilläggens minskning.

Anslagsposten i fråga är med hänsyn härtill beräknad till 47,000

kronor.

Mot den beräknade summan av 47,000 kronor hur utskottet intet att erinra.

Det i nu gällande stat upptagna anslaget å 5,000 kronor till stipendier åt

elever vid högskolan är i det nya statförslaget upptaget under högskolans

nya omkostnadsstat såsom ett särskilt reservationsanslag.

I tekniska högskolans nuvarande stat finnes upptagen en post: »anslag till

biblioteket» å 12,000 kronor, vilka medel utgå från det ordinarie reservationsanslaget

till vissa omkostnader för uppehållande av högskolans verksamhet.

Dessutom ingå i det för budgetåret 1925—1926 beviljade extra anslaget till

vissa fyllnadsarvoden och avlöning av viss vaktbetjäning m. m. två till bibliotekets

förfogande ställda materialanslag, nämligen dels 4,010 kronor till

ökade bokbindningskostnader vid biblioteket, dels ock 1,000 kronor till inlösen

av publikationer, utgivna av ingenjörsvetenskapsakademien, vilka publikationer

skola användas vid bytesförbindelser med utländska bibliotek. Med

anledning av en från högskolans sida begärd höjning av biblioteksanslaget

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

har departementschefen räknat med ett till 16,000 kronor höjt belopp. Vidare

äro enligt Kungl. Maj:ts förslag de för närvarande utgående extra anslagen

till ökade bokbindningskostnader och till inlösen av ingenjörsvetenskapsakademiens

publikationer överförda till den ordinarie staten och sammanlagda

med där förut befintligt anslag, som därigenom skulle ökas från nyss angivna

16,000 kronor till i avrundat tal 21,000 kronor, vilket belopp är i

statförslaget upptaget i högskolans omkostnadsstat. Utskottet tillstyrker

Kungl. Majts förslag i detta hänseende.

I detta sammanhang har departementschefen upptagit och förordat ett

engångsanslag till komplettering av bokbestånd och tidskriftsserier för budgetåret

1926—1927 av 10,000 kronor. Utskottet har häremot intet att erinra

och återkommer under punkt 99 i det följande till detta anslag.

Den i högskolans stat nu uppförda anslagsposten till samlingar och laborationer

upptager ett belopp av 17,500 kronor, vilka medel utgå från det

ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader för uppehållande av

högskolans verksamhet. Till förstärkande av denna anslagspost hava beviljats

ansenliga belopp. Så har riksdagen på extra stat för åren 1920, 1921

och 1922 beviljat respektive 75,000 kronor, 110,000 kronor och 130,000

kronor. För förra halvåret 1923 utgjorde förstärkningsanslaget 71,500 kronor,

för budgetåret 1923—1924 100,000 kronor samt för ett vart av budgetåren

1924—1925 ocli 1925—1926 150,000 kronor. I högskolans framställning

om anslag till högskolan för budgetåret 1926—1927 begäres för här

ifrågavarande ändamål, förutom det ordinarie anslaget å 17,500 kronor, ett

extra reservationsanslag å 183,400 kronor. Kungl. Maj:ts föreliggande förslag

innebär nu, dels att för ifrågavarande ändamål i den ordinarie staten,

upptages en anslagspost av 150,000 kronor, vilket belopp sammanförts med

vissa andra anslagsposter å högskolans omkostnadsstat till ett gemensamt

ordinarie reservationsanslag till materiel m. m., dels ock att såsom förstärkning

av denna anslagspost skulle för budgetåret 1926—1927 utgå ett extra

anslag av 35,000 kronor. Utskottet har vid prövning härav funnit sig böra

förorda Kungl. Majrts förslag, och återkommer utskottet, vad angår det

extra förstärkningsanslaget, under punkten 97 i det följande till detsamma.

A högskolans ordinarie stat finnes vidare nu uppfört ett anslag till diverse

utgifter för bränsle, lyshållning in. m. å 25,000 kronor, vilka medel utgå

från det ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader för uppehållande

av högskolans verksamhet. Förutom kostnaderna för uppvärmning

— inbegripen ersättning till eldare — och belysning'' bestridas från detta anslag

jämväl utgifterna för elektrisk kraft för drivande av olika slags maskiner

ävensom utgifterna för vatten, för telefon och telefonvakt, städning, för gårdars

och vägars underhåll samt gårdskarl, för inventarier samt för kansliet

(tryckning, extra skrivbiträden m. m.). Under eu följd av år har riksdagen

på extra stat anvisat ökade medel för här ifrågavarande ändamål samt även

vid flera tillfällen beviljat anslag på tilläggsstat till förstärkande av före
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

varande ordinarie anslag. Sålunda hava för ändamålet anvisats extra anslag:

för år 1922 av 250,000 kronor, för förra halvåret 1923 av 75,000

kronor, för hudgetåret 1923—1924 av 130,000 kronor och för ett vart av

budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 av 180,000 kronor. Härjämte hava

av riksdagen anvisats, till täckande av motsedda brister för år 1922 och

förra halvåret 1923 å nämnda ordinarie anslag, ett extra anslag av 40,000

kronor samt till täckande av brist för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924

å samma ordinarie anslag ett extra anslag av 69,500 kronor. Från högskolans

sida har det totala anslagsbehovet för nu ifrågavarande ändamål beräknats

till 205,000 kronor. Departementschefen har ansett sig för budgetåret

1926—1927 icke behöva räkna med ett högre totalbelopp än 185,000

kronor. På ordinarie stat är härav uppfört 150,000 kronor, vilket belopp i

det föreliggande statsförslaget sammanförts med vissa andra anslagsposter

å högskolans omkostnadsstat till ett gemensamt ordinarie reservationsanslag

till materiell in. in. Återstoden, 35,000 kronor, skulle utgå såsom extra anslag.

Utskottet har icke funnit anledning att häremot framställa någon erinran

och återkommer beträffande det extra anslaget under punkten 98 i

det följande till detsamma.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till ny stat för tekniska högskolan

grupperar anslagen i två huvudavdelningar: 1) avlöningsstat, upptagande

de anslag, som äro avsedda för bestridande av avlöningar och arvoden

av olika slag och vilka anslag delvis hava naturen av förslagsanslag,

samt 2) omkostnadsstat, upptagande övriga anslag, vilka samtliga äro av

reservationsanslags natur. Utskottet förordar denna ändrade uppställning

av staten.

Nu gällande stat för tekniska högskolan slutar på ett belopp av 422,950

kronor. Härtill kommer dels kostnaden för den till befattningshavarna

vid högskolan utgående tillfälliga löneförbättringen, 44,900 kronor, och för

det tillfälliga lönetillägget åt vissa vaktmästare m. fl., 6,450 kronor, ävensom

det extra förslagsanslaget till provisoriska lönetillägg åt professorerna,

50,000 kronor; dels det ordinarie förslagsanslaget till arvoden åt professorsvikarier,

3,000 kronor; dels de extra anslagen till arvoden åt vissa speciallärare,

35,850 kronor, till vissa fyllnadsarvoden och avlöning åt viss vaktbetjäning

m. m., 24,400 kronor, samt till tillfälliga lärarbiträden och assistenter,

25,000 kronor; dels ock förstärkningsanslagen till samlingar och laborationer,

150,000 kronor, samt till bränsle, lyshållning in. m., 180,000

kronor. Den slutliga kostnadssumman för högskolan under budgetåret 1925

—1926 utgör således — med frånseende av engångsanslag — 942,550 kronor.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna nya staten slutar på ett belopp av 998,600

kronor, vartill skulle komma förstärkningsanslagen till samlingar och laborationer

å 35,000 kronor och till uppvärmning, belysning och diverse utgifter

å likaledes 35,000 kronor, vilket allt sammanlagt utgör 1,068,600 kronor.

Den av löneregleringen och vad därmed äger samband påkallade kostnads
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ökningen enligt riksstaten belöper sig således till skillnaden mellan 1,068,600

kronor och 942,550 kronor eller 126,050 kronor. Den verkliga kostnadsökningen

för statsverket blir dock avsevärt mindre på grund av den med

löneregleringen förenade sänkningen av dyrtidstilläggen och den minskade

belastningen av åttonde huvudtitelns allmänna förslagsanslag till ålderstillägg.

Utskottet, som i övrigt vid prövning av det föreliggande förslaget icke

funnit anledning till erinran mot detsamma, hemställer alltså,

att riksdagen må

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, skall från och med

den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid tekniska högskolan;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola

lända till efterrättelse:

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall,

där det erfordras för beredande av semester åt annan dylik

befattningshavare ävensom i övrigt enligt bestämmande av

högskolans rektor, vara skyldig att, utan särskild ersättning

utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte

egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning

av nämnda slag vid högskolan.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att

lärare vid högskolan äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande

stadgar bestämmas.

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid högskolan

på följande sätt:

Lönegrad

34 professorer ..................... B 30

1 sekreterare ..................... B 26

1 kamrerare...................... B 24

1 verkmästare.....................B 10

1 maskinist...................... B 8

1 kanslibiträde....................B 7

1 förste vaktmästare................B 7

14 laboratorievaktmästare.............B 7

1 vaktmästare, tillika preparator.......B 7

1 reparatör....................... B 7

2 vaktmästare..................... B 5

1 kontorsbiträde...................B 4

c) fastställa följande

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

Stat för tekniska högskolan.

A) Avlöningsstat:

Avlöningar till professorer1), förslagsanslag

.......................kronor 386,000: —

Avlöningar till ordinarie förvaltningspersonal,

förslagsanslag........... » 24,000: —

Avlöningar till ordinarie vaktmästare

in. fl., förslagsanslag............ » 70,000: —

Vikariatsersättningar2), förslagsanslag . . » 10,000: —

Arvoden till speciallärare3).......... » 105,500: —

» » tillfälliga lärarbiträden och

assistenter.................... » 47,000: —

Arvode till högskolans rektor........ » 2,400: —

» » bergsskolans föreståndare . . » 600: —

» » bibliotekarien........... » 4,800: —

» » amanuens och arbetshjälp vid

biblioteket.................... » 6,300: —

Avlöningar till icke-ordinarie förvaltningspersonal

.................. » 5,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie vaktmästare

m. fl..................... » 11,000: —

Summa förslagsanslag kronor 672,600: —

B) Omkostnadsstat:

Stipendier åt elever, reservationsanslag . kronor 5,000: —

Biblioteket, reservationsanslag........ » 21,000: —

Samlingar och laborationer, reservationsanslag

....................... » 150,000: —

Uppvärmning, belysning och diverse utgifter,

reservationsanslag.......... » 150,000: —

Summa reservationsanslag kronor 326,000: - Summa summarum kronor 998,600: —

Anm. 1. Professorsbefattningarna, vilka äro 34, omfatta vardera ett

av följande ämnesområden: 1) matematik; 2) mekanik; 3) ångteknik; 4)

läran om vattenmotorer; 5) mekanisk teknologi; 6) elektrisk anläggningsteknik;

7) teoretisk och elektrokemi; 8) kemisk teknologi; 9) vägbyggnad

och kommunikationsteknik; 10) arkitektur; 11) teoretisk elektroteknik;

12) järnets metallurgi; 13) gruvvetenskap; 14) vattenbyggnadslära;

15) matematik och mekanik; 16) geodesi; 17) beskrivande geometri;

18) fysik; 19) värmeteknik och maskinlära; 20) skeppsbyggnadslära;

21) mineralogi och geologi; 22) bergskemi och metallurgi; 23)

byggnadsstatik; 24) husbyggnadslära; 25) läran om maskinelement; 26)

allmän bergsmekanik och gruvmekanik; 27) byggnadsteknik; 28) organisk

kemi; 29) elektromaskinlära; 30) brobyggnad; 31) läran om förbränningsmotorer;

32) hyttmekanik samt järnets bearbetning och behandling;

33) oorganisk kemi; 34) hållfasthetslära.

Anm. 2. I anslaget till vikariatsersättningar ingår arvode åt ett

biträde för uppehållande av en del av rektors undervisningsskyldighet

såsom professor.

Anm. 3. Kung! Maj:t bestämmer, efter förslag av högskolans lärarkollegium

och styrelse, för viss tidsperiod, vilka speciallärarbefattnin
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

gar skola finnas vid högskolan, ävensom det arvode, som skall tillkomma

varje speciallärare.

Speciallärararvode må icke sättas högre än 7,200 kronor. Vid förening

av flera speciallärarbefattningar äger befattningshavaren ej uppbära

arvode med högre belopp än tillhopa 7,200 kronor.

d) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser

i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän,

å vilka förenämnda avlöningsreglemente skall äga tilllämpning;
e)

besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid högskolan,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer

att äga tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser

ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat

upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring, tillfälligt

lönetillägg och provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid ingången

av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets

bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången av

juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad

1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande, vilket belopp för tjänsteman, som

utöver kontant avlöning från högskolan åtnjuter fri bostad

eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri

uppvärmning och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt

vederbörande myndighets uppskattning, av denna förmån

för en månad;

f) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsaiiordning

må bestridas av de i ordinarie staten upptagna

anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

g) förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas

i 25, 28 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente,

må bestridas från respektive anslagsposter till avlöningar till

ordinarie tjänstemän samt de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till

dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads-

och traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet

anvisat anslag, i vilket fall angivna kostnader skola

bestridas av sådant anslag;

h) medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd

av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner en

avvikelse från de i 19 § av reglementet stadgade regler om

vikariatsersättning, påkallad eller i motsvarande fall med

stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

vikariatsersättning Kungl. Maj:t. må äga att för ändamålet

taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar

åt ordinarie tjänstemän;

i) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande

av därstädes under rubrik tekniska högskolan uppförda

ordinarie anslaget till avlöningar å 363,450 kronor

samt ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader

för uppehållande av högskolans verksamhet å 59,500 kronor

ävensom det ordinarie förslagsanslaget till arvoden åt professorsvikarier

å 3,000 kronor — under rubrik tekniska högskolan

uppföra

ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag å

672,600 kronor,

än även till vissa omkostnader för uppehållande av högskolans

verksamhet följande ordinarie reservationsanslag,

nämligen:

a) till stipendier åt elever ett belopp av 5,000 kronor

samt

b) till materiel m. m. för högskolan ett belopp av 321,000

kronor.

97:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91) och under hänvisning

till vad utskottet under punkt 96 anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må till beredande av ökade medel till samlingar

och laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 35,000 kronor att av

Kungl. Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan,

på sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

98:o) På grund av Kungl. Majts framställning (punkt 92) och under åberopande

av vad utskottet under punkt 96 anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må till beredande av ökade medel för tekniska

högskolan till uppvärmning, belysning och diverse utgifter

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag

av 35,000 kronor.

99:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93) och under hänvisning

till vad utskottet under punkt 96 här ovan anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må till inköp av böcker för tekniska högskolans

bibliotek för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor.

Ökade medel

till samlingar

och laborationer
vid

tekniska

högskolan.

[91.]

Ökade medel

till uppvärmning,

belysning

och diverse

utgifter

vid tekniska

högskolan.

[92.]

Inköp av

böcker för

tekniska

högskolans

bibliotek.

[93.]

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nyanskaffning

till tekniska

högskolans

institutioners

laboratorier.

[94.]

Lönereglering

för befattningshavare

vid

Chalmers tekniska

institut

m. m.

[95.]

100:o) Kungl. Majt har (punkt 94) föreslagit riksdagen att till nyanskaffning

av apparater och instrument för de till vissa av institutioner vid tekniska

högskolan hörande laboratorierna anvisa för budgetåret 1926—1927

ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas på sätt Kungl.

Maj:t finner skäligt bestämma.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 394—396 i statsrådsprotokollet.

Anslag har tidigare av riksdagen anvisats för motsvarande ändamål. Till

inköp av maskiner, apparater m. m. för utrustning av de nya laboratorierna vid

tekniska högskolan har riksdagen sålunda anvisat på tilläggsstat för år 1919

250,000 kronor samt på extra stat för år 1920 300,000 kronor ävensom för

vart och ett av åren 1921 och 1922 200,000 kronor. Slutligen har för budgetåret

1925—1926 beviljats ett anslag av 60,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kung], Maj ds förslag, hemställer,

att riksdagen må till nyanskaffning av apparater och instrument

för de till vissa av institutioner vid tekniska högskolan

hörande laboratorierna anvisa för budgetåret 1926—

1927 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas

på sätt Kungl. Majd finner skäligt bestämma.

101:o) Kungl. Majd har (punkt 95) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid Chalmers tekniska institut;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse

:

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras

för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom

i övrigt enligt bestämmande av institutets rektor vara skyldig att utan särskild

ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte

egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag

vid institutet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid institutet

äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande stadgar bestämmas.

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid institutet på följande

sätt:

Lönegrad

12 professorer........................... B 28

5 andre lärare.......................... B 22

1 maskinist............................ B 8

1 förste vaktmästare...................... B 7

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

97

5 laboratorievaktmästare................... B 7

1 vaktmästare.......................... B 5

1 eldare, tillika gårdskarl.................. B 5

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag

till stat för Chalmers tekniska institut ävensom till övergångsstat för

samma institut;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga

om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid institutet, å vilken

förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills

gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —

såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt

lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926 till honom skall

på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad

1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande

avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket belopp för

tjänsteman, som utöver kontant avlöning från institutet åtnjuter fri bostad

eller fri bostad jämte fritt bränse eller fri bostad jämte fri uppvärmning

och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets

uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av de i ordinarie staten upptagna anslagsposterna till avlöningar till

ordinarie tjänstemän;

dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente må bestridas från respektive

anslagsposter till avlöningar till ordinarie tjänstemän samt de i 26 och 27

§§ av avlöningsreglementet omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns

till dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnadsoch

traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet anvisat anslag,

i vilket fall angivna kostnader skola bestridas av sådant anslag;

dels medgiva, att därest Kungl. Maj t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet

för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare vikariatsersättning,

Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk den i

staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels förklara, att jämväl till de befattningshavare vid Chalmers tekniska

institut, för vilka avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

icke är avsett att gälla, skall utgå dyrtidstillägg enligt samma grunder som

till de befattningshavare, å vilka nämnda avlöningsreglemente äger tillämpning.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 8 käft. (Nr 8.) 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik Chalmers tekniska institut uppförda ordinarie anslaget till avlöningar

m. m. å 161,850 kronor samt ordinarie reservationsanslaget till

bibliotek, samlingar och laborationer, expenser m. m. å 23,550 kronor —

under rubrik Chalmers tekniska institut uppföra

ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag å 253,200 kronor

än även till vissa omkostnader för uppehållande av institutets verksamhet

följande ordinarie reservationsanslag nämligen

a) till stipendier och premier åt elever ett belopp av 600 kronor, samt

b) till materiel m. m. för institutet ett belopp av 62,000 kronor;

dels under nyssnämnda huvudtitel och rubrik uppföra ett ordinarie anslag:

Övergångsstat för Chalmers tekniska institut å 7,000 kronor;

dels ock till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å nämnda

övergångsstat uppförda befattningarna för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag å 3,300 kronor, att utgå enligt de föreskrifter, som av Kungl.

Maj:t meddelas.

Utredningen återfinnes å sid. 396—413 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar G. Boman och

E. Björnsson (nr 44) och den andra inom andra kammaren av herrar E.

Röing och H. Almquist (nr 55) däri hemställts, att på Chalmers tekniska

instituts stat från och med nästa budgetårs början måtte uppföras ett ordinarie

anslag till en ny professur inom den kemiska fackskolan, vilken professur

bör omfatta ämnet kemisk teknologi.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen nr 44 i första kammaren.

Jämväl det nu föreliggande löneregleringsförslaget är grundat på ett av

högskolornas löneregleringskommitté avgivet betänkande i ämnet.

Genom beslut av 1911 års riksdag blevo lektoraten vid Chalmers tekniska

institut ombildade till professurer, vilkas innehavare i avseende å avlöningen

likställdes med farmaceutiska institutets professorer. Avlöningen enligt stat

utgör 6,400 kronor jämte rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor. Kungl.

Maj:ts förslag innebär, att ifrågavarande professorer hänföras till samma

lönegrad, som föreslagits för professorerna vid farmaceutiska institutet, eller

alltså lönegraden B 28. Utskottet, som för sistnämnda professorer förordat

denna lönegrad, tillstyrker densamma jämväl för professorerna vid Chalmers

tekniska institut.

Andre lärare, för vilka avlöningen nu utgör 4,000 kronor jämte rätt till

två ålderstillägg å 500 kronor, föreslås till placering i lönegraden B 22,

Utskottet har häremot intet att erinra.

Vid institutet finnas dessutom anställda ytterligare två ordinarie lärare —-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

99

en verkstadsingenjör och en lärare i frihandsteckning. Verkstadsingenjören

är avlönad på enahanda sätt som andre lärarna; läraren i frihandsteckning

åtnjuter en avlöning av 3,000 kronor jämte rätt till två ålderstillägg ä 400

kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ifrågavarande befattningshavare

— för underlättande av en kommande omorganisation — uppföras på övergångsstat

med bibehållande av nuvarande löneförmåner, inklusive tillfällig

löneförbättring och dyrtidstillägg. Utskottet tillstyrker vad härutinnan föreslagits.

Till de vid institutet anställda speciallärarna utgå för närvarande arvoden

med fasta, i den ordinarie staten angivna belopp. Vidare äro i staten uppförda

anslag till uppehållande av undervisningen i svenska språket, i tyska

språket samt i historia och geografi med tillhopa 4,700 kronor. Kungl. Maj:ts

förslag i avseende å avlöningen av speciallärarna vid Chalmers tekniska

institut innebär en anordning liknande den, som i samma avseende ifrågasatts

beträffande tekniska högskolans speciallärare. Enligt detta förslag skulle

i staten för institutet uppföras ett anslag, tillräckligt för bestridande av

arvoden åt samtliga speciallärare, i vilket anslag även skulle ingå nuvarande

anslag för meddelande av undervisning i de humanistiska ämnena. Det

skulle vidare tillkomma Kungl. Maj:t att, efter förslag av institutets lärarråd

och styrelse för viss tidsperiod, högst 5 år i sänder, bestämma dels vilka

speciallärarbefattningar skulle finnas vid institutet, dels ock det arvode, som

skulle tillkomma varje speciallärare. Förordnande för speciallärare skulle

utfärdas av styrelsen efter förslag av lärarrådet och gälla tillsvidare för en

tidsperiod av högst 5 år. Vid beräkning av det belopp, som för ifrågavarande

ändamål borde upptagas i institutets stat, har man utgått från de

i staten för närvarande upptagna speciallärararvodena, vilka tillhopa utgöra

19,700 kronor. Härtill har lagts det belopp av 4,700 kronor, som utgår för

uppehållande av undervisningen i åtskilliga humanistiska ämnen. Summan,

utgörande 24,400 kronor, har vidare ökats med dels den för närvarande

utgående tillfälliga löneförbättringen, dels ock ett belopp, motsvarande skillnaden

mellan det dyrtidstillägg, som utgår å gammalreglerade och det som

belöper å nyreglerade arvoden. Efter denna beräkningsgrund har erhållits

ett anslag av i runt tal 37,000 kronor. Liksom i fråga om tekniska högskolan

skulle även beträffande Chalmers tekniska institut föreskrivas, att

speciallärararvode icke finge sättas högre än 7,200 kronor, samt att befattningshavare

vid förening av flera speciallärarbefattningar icke finge uppbära

arvode med större belopp än tillhopa 7,200 kronor. Utskottet har mot den

föreslagna anordningen eller mot vad i övrigt härutinnan föreslagits intet

att erinra. Dock förutsätter utskottet, i likhet med vad utskottet anfört i

fråga om speciallärararvodena vid tekniska högskolan, att Kungl. Maj:t

årligen i samband med framläggande för riksdagen av institutets anslagsäskanden

förelägger riksdagen en tablå över dispositionen av det för ändamålet

utgående anslaget, angivande de olika speciallärarbefattningarna samt

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

det för var och en av dessa befattningar utgående arvodet och fastställda

antalet undervisningstimmar.

Arvodet till institutets rektor, nu 1,500 kronor, är föreslaget till 1,800

kronor. För bestridande av sekreterare bibliotekarie- och kamrerargöromål

utgår enligt nu gällande stat ett belopp av 3,700 kronor. För ändamålet

föreslås nu, med hänsyn till bortfallet av tillfällig löneförbättring och minskningen

av dyrtidstilläggen, ett belopp av 6,100 kronor. Utskottet har i nu

berörda hänseenden intet att erinra.

I avseende å vaktmästarpersonalen innebär Kungl. Maj:ts förslag i stort

sett ett överförande av nu befintliga ordinarie befattningshavare till de lönegrader,

till vilka motsvarande tjänstinnehavare vid nyreglerade verk hänförts.

Vidare föreslår Kungl. Maj:t inrättande av en ny laboratorievaktmästarbefattning

vid avdelningen för kemisk teknologi med placering i lönegraden

B 7. Utskottet tillstyrker vad härutinnan föreslagits.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, har institutets styrelse gjort framställning

om inrättande av en professur i kemisk teknologi. Denna framställning

har motiverats dels därmed att den nuvarande, ämnena organisk kemi

och kemisk teknologi omfattande professurens område vore alltför vidsträckt

och professorns undervisningsbörda oskäligt betungande, dels ock därmed

att det, sedan den nya institutionsbyggnaden jämte den därinvid belägna

fristående byggnaden för det kemiskt-tekniska maskinlaboratoriet tagits i

bruk, bleve omöjligt för en och samma professor att leda och övervaka

laborationsövningarna i både organisk kemi och kemisk teknologi. Departementschefen

har i statsrådsprotokollet givit uttryck åt den uppfattningen,

att han, utan att vilja underkänna de sålunda anförda skälen, av vilka särskilt

det senare syntes vara tungt vägande, ansett sig dock icke kunna för

närvarande tillstyrka inrättandet av den föreslagna nya professuren. I ovanberörda

motioner har upptagits den av institutets styrelse gjorda framställningen.

Utskottet har visserligen funnit synnerligen vägande skäl vara förebragta

för det motionsvis gjorda yrkandet, men då något förslag i ämnet

från Kungl. Maj:ts sida icke föreligger och då utskottet icke funnit vad i

motionen anförts vara av beskaffenhet att föranleda utskottet att förorda

motionärernas hemställan, har utskottet ansett sig böra stanna för att nu

förorda Kungl. Maj:ts förslag och avstyrka de i ämnet väckta motionerna.

Till arvoden åt assistenter och repetitörer är i nu gällande stat upptaget

ett belopp å 11,500 kronor. Med hänsyn till den med löneregleringen förenade

sänkningen av dyrtidstilläggen är beloppet föreslaget höjt till 14,000

kronor. Vidare är det nu utgående anslaget å 1,500 kronor till gottgörelse

åt arbetsbiträden å verkstaden i statförslaget höjt till 1,800 kronor. Beträffande

vidare det i staten nu upptagna anslaget å 550 kronor till stipendier

och premier åt elever har ingen annan ändring vidtagits än att anslaget

avrundats till 600 kronor och upptagits under institutets omkostnadsstat så
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 101

som ett särskilt reservationsanslag. Utskottet har i nu berörda hänseenden

intet att erinra.

A institutets ordinarie stat finnes uppfört ett anslag å 12,000 kronor till

uppvärmning, belysning och diverse utgifter. Anslaget har emellertid länge

visat sig otillräckligt, varför riksdagen under en följd av år beviljat medel

till dess förstärkande och till täckande av i anslaget uppkomna brister. För

budgetåret 1925—1926 har för sagda ändamål beviljats ett extra anslag av

32.000 kronor. Utgifterna för nu ifrågavarande ändamål för budgetåret

1926—1927 hava beräknats uppgå till 44,000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag

innebär nu, att av denna summa ett belopp av 35,000 kronor ingår i en

särskild omkostnadsstat för institutet och med andra anslagsposter sammanföres

till ett gemensamt ordinarie reservationsanslag till materiel m. in. Till

uppvärmning, belysning och diverse utgifter skulle därutöver anvisas ett

extra anslag å 9,000 kronor. Utskottet tillstyrker förslaget beträffande anvisande

av medel till senast berörda ändamål.

För år 1914 och följande år har riksdagen anvisat särskilda anslag till

förstärkning av det å ordinarie stat uppförda anslaget å 9,000 kronor till

bibliotek, samlingar och laboratorier. För budgetåret 1925—1926 uppgår

detta förstärkningsanslag, liksom under de närmast föregående åren, till

16.000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär, att de för bibliotek, samlingar

och laboratorier erforderliga anslagsmedlen upptagas med ett belopp

av 25,000 kronor i omkostnadsstaten för institutet och med åtskilliga andra

anslagsposter sammanföras till ett gemensamt ordinarie reservationsanslag

till materiel m. m. I sagda reservationsanslag skulle jämväl ingå den nuvarande

anslagsposten å 2,000 kronor till verkstaden. Jämväl vad härutinnan

föreslagits tillstyrker utskottet.

Det av Kungl. Maj:t framlagda statförslaget företer i avseende å sin allmänna

uppställning samma anordning, som föreslagits beträffande den nya

staten för tekniska högskolan. Utskottet har häremot intet att erinra.

Nu gällande stat för Chalmers tekniska institut slutar på 185,400 kronor.

Lägges härtill den till befattningshavarna vid institutet utgående tillfälhga

löneförbättringen, tillhopa 24,800 kronor, det tillfälliga lönetillägget åt vissa

vaktmästare m. fl., tillhopa 2,460 kronor, samt de båda förstärkningsanslagen

till uppvärmning in. m. å 32,000 kronor och till bibliotek m. in. å 16,000

kronor, kommer man — om man bortser från engångsanslag — till en slutlig

kostnadssumma för institutet under budgetåret 1925—1926 av 260,660

kronor. Den föreslagna nya staten slutar på ett belopp av 315,800 kronor,

vartill så kommer övergångsstaten å 7,000 kronor, tillfällig löneförbättring

och ersättning för minskning i dyrtidstillägg till befattningshavare å övergångsstat

3,300 kronor samt ökado medel till uppvärmning, belysning och

diverse utgifter 9,000 kronor, vilket sammanlagt utgör 335,100 kronor. Den

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av löneregleringen och vad därmed äger samband påkallade kostnadsökningen

enligt riksstaten belöper sig således till skillnaden mellan 335,100

kronor och 260,660 kronor eller 74,440 kronor. Den verkliga kostnadsökningen

för statsverket blir dock avsevärt mindre på grund av den med löneregleringen

förenade sänkningen av dyrtidstilläggen och den minskade belastningen

av åttonde huvudtitelns allmänna förslagsanslag till ålderstillägg.

Utskottet, som vid prövning av det föreliggande förslaget icke i övrigt

funnit anledning till erinran mot detsamma, hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Bomans och Björnssons samt

herrar Röings och Almquists ovanberörda motioner (1:44

och II: 55),

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli

1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare vid Chalmers

tekniska institut;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända

till efterrättelse:

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall,

där det erfordras för beredande av semester åt annan dylik

befattningshavare ävensom i övrigt enligt bestämmande av

institutets rektor, vara skyldig att utan särskild ersättning

utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte

egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av

nämnda slag vid institutet.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att

lärare vid institutet äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörande

stadgar bestämmas.

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid institutet

på följande sätt:

Lönegrad

12 professorer.......................... B 28

5 andre lärare......................... B 22

1 maskinist.................''......... B 8

1 förste vaktmästare .................... B 7

5 laboratorievaktmästare.................. B 7

1 vaktmästare ......................... B 5

1 eldare, tillika gårdskarl................. B 5

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

c) fastställa följaDde

Stat för Chalmers tekniska institut.

A) Aylöningsstat:

Avlöningar till professorer1), förslagsanslag.

............ kronor

» » andre lärare3), förslagsanslag

........... »

» » vaktmästare m. fl., för
-

slagsanslag........

>

28,200: —

Vikariatsersättningar3), förslagsanslag . .

»

4,000: —

Arvoden till speciallärare4)..........

»

37,000: —

Arvode till institutets rektor.........

>

1,800: —

Arvoden till sekreterare, kamrerare och

bibliotekarie5)........

6,100: —

» » assistenter och repetitörer .

»

14,000: —

Till gottgörelse åt arbetsbiträden å verk-

staden.......................

»

1,800: —

Summa förslagsanslag kronor 253,200: —

123,100:

37,200:

B) Omkostnadsstat:

Stipendier och premier åt elever, reservationsanslag

................... kronor 600:

Bibliotek, samlingar och laboratorier,

reservationsanslag ............... » 25,000:

Verkstaden, reservationsanslag........ » 2,000: —

Uppvärmning, belysning och diverse

utgifter, reservationsanslag......... » 35,000: —

Summa reservationsanslag kronor 62,600: —

Summa summarum kronor 315,800: —

Anm. 1. Professorsbefattningarna, vilka äro 12, omfatta vardera ett

av följande ämnesområden: 1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik och

matematik; 4) skeppsbyggeri; 5) byggnadslära och ornamentsri trång;

6) elektroteknik; 7) kemi och kemisk teknologi; 8) oorganisk kemi

jämte mineralogi och geologi; 9) maskinlära med undervisningsskyldighet

företrädesvis i läran om vattenmotorer; 10) maskinlära med undervisningsskyldighet

företrädesvis i läran om värmemotorer; 11) väg-och

vattenbyggnadslära; samt 12) elektroteknik med undervisningsskyldighet

företrädesvis i elektrotekniska maskinkonstruktioner.

Anm. 2. Andrelärarbefattningarna, vilka äro 5, omfatta vardera ett

av följande ämnesområden: 1) matematik; 2) elementarmekanik, skeppsbyggeri

och linjarritning; 2) byggnadslära med ritning; 4) elektroteknik;

och 5) maskinlära med ritning och mekanisk teknologi.

Anm. 3. I anslaget till vikariatsersättningar ingår arvode åt ett

biträde för uppehållande av rektors undervisningsskyldighet såsom

professor.

Anm. 4. Kungl. Maj:t bestämmer, efter förslag av institutets lärarråd

och styrelse, för viss tidsperiod, vilka speciallärarbefattningar skola

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

finnas vid institutet, ävensom det arvode, som skall tillkomma varje

speciallärare.

Speciallärararvode må icke sättas högre än 7,200 kronor. Vid förening

av flera speciallärarbefattningar äger befattningshavaren ej uppbära

arvode med högre belopp än tillhopa 7,200 kronor.

I anslaget till arvoden åt speciallärare ingår även anslag för meddelande

av undervisning i vissa humanistiska ämnen.

Anm. 5. Anslagets fördelning mellan de olika befattningshavarna

bestämmes av Kungl. Maj:t efter förslag av institutets lärarråd och

styrelse.

ävensom följande

Övergångsstat för Chalmers tekniska institut.

Lön

Tjänstgö-

rings-

pengar

Summa

1 verkstadsingenjör.......

2,400

1,600

4,000

1 • lärare i frihandsteckning . . .

1,800

1,200

3,000

Summa kronor

—

—

7,000

Anm. 1. För verkstadsingenjör kan lönen efter 5 år höjas med 500

kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor.

Anm. 2. För lärare i frihandsteckning kan lönen efter 5 år höjas

med 400 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 400 kronor.

d) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser

i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän,

å vilka förenämnda avlöningsreglemente skall äga tillämpning;
e)

besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid institutet,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att

äga tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser

ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat

upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och tillfälligt

lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1926

till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,

motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning;

han vid utgången av juni månad 1926 innehar, i förskott

uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande

avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, vilket

belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning från

institutet åtnjuter fri bostad eller fri bostad jämte fritt

bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning och fri belysning,

bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets

uppskattning, av denna förmån för en månad;

f) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning

må bestridas av de i ordinarie staten upptagna anslagsposterna

till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

g) förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas

i 25, 28 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente,

må bestridas från respektive anslagsposter till avlöningar till

ordinarie tjänstemän samt de i 26 och 27 §§ av avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till

dylika ändamål anvisade allmänna anslag, för så vitt ej resekostnads-

och traktamentsersättning utgår av särskilt för ändamålet

anvisat anslag, i vilket fall angivna kostnader skola

bestridas av sådant anslag;

h) medgiva, att, därest Kung! Maj:t antingen med stöd

av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner en

avvikelse från de i 19 § av reglementet stadgade regler om

vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande fall med

stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet

taga i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar

åt ordinarie tjänstemän;

i) förklara, att jämväl till de befattningshavare vid Chalmers

tekniska institut, för vilka avlöningsreglementet för

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, icke är avsett

att gälla, skall utgå dyrtidstillägg enligt samma grunder

som till de befattningshavare, å vilka nämnda avlöningsreglemente

äger tillämpning;

j) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande

av därstädes under rubrik Chalmers tekniska institut

uppförda ordinarie anslaget till avlöningar m. m. å 161,850

kronor samt ordinarie reservationsanslaget till bibliotek, samlingar

och laborationer, expenser m. m. å 23,550 kronor —- under rubrik Chalmers tekniska institut uppföra

ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag å

253,200 kronor

än även till vissa omkostnader för uppehållande av institutets

verksamhet följande ordinarie reservationsanslag nämligen
a)

till stipendier och premier åt elever ett belopp av 600

kronor, samt

b) till materiell m. m. för institutet ett belopp av 62,000

kronor;

k) under nyssnämnda huvudtitel och rubrik uppföra

ett ordinarie anslag: Övergångsstat för Chalmers tekniska

institut å 7,000 kronor;

l) till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel

till uppvärmning,

belysning

och diverse

utgifter

för

Chalmers

tekniska

institut.

[96.]

Nybyggnader

för de kemiska

och fysiska

institutionerna

vid

Chalmers

tekniska

institut.

[97.]

Skolöver
styrelsen.

[98.]

å nämnda övergångsstat uppförda befattningarna för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag å 3,300 kronor,

att utgå enligt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas.

102:o) I anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96) och under hänvisning

till vad utskottet under punkt 100 här ovan anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må till beredande av ökade medel till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter vid Chalmers tekniska

institut för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

anslag av 9,000 kronor.

103:o) Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att till slutförande

av beslutade nybyggnader för de kemiska och fysiska institutionerna vid

Chalmers tekniska institut för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 522,320 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 416—417 i statsrådsprotokollet.

I en för 1925 års riksdag framlagd proposition (nr 44) angående anslag för

ifrågavarande ändamål uppskattades i överensstämmelse med byggnadsstyrelsens

förslag den totala byggnadskostnaden till 2,540,000 kronor. Till bestridande

härav finnes att tillgå — förutom av riksdagen anvisade anslag å

tillsammans 1,950,000 kronor — återstoden av ett av riksdagen på extra

stat för år 1921 anvisat reservationsanslag å 100,000 kronor, avsett att

användas till ritningar och andra förberedande arbeten för nybyggnaderna,

vilken återstod, efter gäldande av kostnaderna för dessa arbeten, uppgivits

utgöra 67,680 kronor, eller således tillhopa 2,017,680 kronor. Kungl. Maj:ts

föreliggande förslag innebär nu anvisande av återstoden av det beräknade

kostnadsbeloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till slutförande av beslutade nybyggnader

för de kemiska och fysiska institutionerna vid Chalmers

tekniska institut för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

reservationsanslag av 522,320 kronor.

Skolöverstyrelsen.

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98) och under hänutredningen

i ärendet (sid. 418 i statsrådsprotokollet) hemställer

att riksdagen må i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till skolöverstyrelsen med oförändrat belopp,

528,100 kronor.

104:o) I

visning till

utskottet,

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

105:o) Kungl. Maj:t har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för inspektion

och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1926

—1927 ett extra anslag av 10,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 419—422 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1925—1926 utgår anslaget med ett belopp av 6,500 kronor.

Med anslagshöjningen avses att bereda överstyrelsen ökade möjligheter att

tillgodose behovet inom överstyrelsen av juridiskt-administrativ sakkunskap.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för inspektion och sakkunniga biträden

hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1926—1927 ett

extra anslag av 10,500 kronor.

106:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100) hemställer utskottet
att

riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår

ägt rum, till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde hos

skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra

anslag av 4,800 kronor.

107:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 101)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål hos

skolöverstyrelsen anvisa'' för budgetåret 1926—1927 ett extra

anslag av 1,800 kronor.

Inspektion

och sakkunniga

biträden

hos skolöverstyrelsen.

''[99.]

Byggnadssakkunnigt

biträde hos

skolöverstyrelsen.

''[100.]

Bestridande

av expeditionsvaktsgöromål

hos

skolöverstyrelsen.

[101.1

108:o) Kungl. Maj:t har (punkt 102) föreslagit riksdagen att till möblering Möhlermg^av

av skolöverstyrelsens nya ämbetslokaler in. m. anvisa för budgetåret 1926 re]sens nya

——1927 ett extra anslag av 10,000 kronor. lokaler nf m

Utredningen återfinnes å sid. 423 och 424 i statsrådsprotokollet. ,

Genom beslut den 18 juli 1924 har Kungl. Maj:t godkänt en av byggnadsstyrelsen

uppgjord plan beträffande dispositionen av den under uppförande

varande ämbetsbyggnaden å tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren,

enligt vilken plan skolöverstyrelsen skall till tjänstelokaler få disponera bottenvåningen

och våningen en trappa upp i denna byggnad. Inflyttningen

i de nya lokalerna beräknas kunna äga rum under sommaren 1926.

I de nya lokalerna kommer överstyrelsen att disponera ett något större

antal rum än vad för närvarande är fallet, och möbleringen av de nytillkommande

rummen medför vissa kostnader. Vidare hava åtskilliga av de

utav överstyrelsen använda möblerna befunnits vara i behov av att bliva

utbytta mot nyare och bättre. I det nu äskade anslaget ingå även beräknade

kostnader för flyttningen till ämbetsverkets nya lokaler.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Högre lärarinneseminariet
[103.

]

jämte två

i ämnet

väckta

motioner.

108 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till möblering av skolöverstyrelsens nya

ämbetslokaler m. m. anvisa för budgetåret 1926—1927 ett

extra anslag av 10,000 kronor.

Allmänna läroverken m. m.

109:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 har Kungl. Maj:t

upptagit det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet med oförändrat

belopp 116,985 kronor.

Utredningen återfinnes under punkt 103 sid. 425—427 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr N. J. F. Almkvist

(nr 178) och den andra inom andra kammaren av herr O. Holmdahl{nr 247),

däruti hemställts, att riksdagen måtte

dels besluta att högre lärarinneseminariets hushållsskola från och med den

1 juli 1926 skall uppföras på ordinarie stat, under namn av statens skolköksseminarium

och hushållsskola;

samt att till grund för de med anledning härav erforderliga åtgärder och

bestämmelser skola läggas skolöverstyrelsens i motionen I: 178 återgivna

förslag;

dels ock från och med budgetåret 1926—1927 höja det ordinarie anslaget

till högre lärarinneseminariet med 13,300 kronor eller från 116,985 kronor

till 130,285 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 178.

I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört ett ordinarie anslag

till högre lärarinneseminariet å 116,985 kronor. Dessutom äro uppförda

extra anslag dels å 60,160 kronor till diverse behov vid seminariet och

dels å 21,000 kronor till arvoden åt timlärare och vikarier vid seminariet.

I anslaget till diverse behov ingår en post å 28,300 kronor till uppehållande

av verksamheten vid den till seminariet hörande hushållsskolan samt en vid

denna skola anordnad kurs för utbildande av husmödrar. Hushållsskolans

verksamhet uppehälles genom detta extra anslag samt genom terminsavgifter.

Frågan om uppförande av hushållsskolan på ordinarie stat har förut varit

föremål för övervägande, Såväl år 1909 som år 1911 hava framställningar

gjorts av rektor vid seminariet i sådant syfte, utan att de lett till något

resultat. Såsom framgår av statsrådsprotokollet har rektor i skrivelse till

skolöverstyrelsen åter framställt förslag till hushållsskolans uppförande på

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

ordinarie stat. Detta förslag, som av skolöverstyrelsen med tillstyrkande

yttrande överlämnats till Kungl. Maj:t innebär huvudsakligen följande:

Högre lärarinneseminariets hushållsskola grundades år 1892 och har under

tidernas lopp så utvecklats, att därstädes numera givas sju särskilda slag av

kurser, nämligen: en lärarinnekurs (sedan 1894), en husmoderskurs (sedan

1892), en kurs för utbildande av ekonomiföreståndarinnor eller husmödrar

vid större anstalter (sedan 1918) (1916), en kurs för hemföreståndarinnor

(sedan 1923), kurser för barn ur folkskolans högsta klass (sedan 1895), undervisning

i huslig ekonomi åt lärjungarna i normalskolans 6:e klass (sedan

1924) samt aftonkurs för arbetande unga kvinnor (fabriksarbeterskor, affärsanställda

m. ti.), anordnad, om ett par år undantagas, sedan 1901. Tiden

liar nu ansetts vara inne att åstadkomma eu förändring av skolans ställning.

Med den vikt, som numera tillmätes ämnet huslig ekonomi vid offentliga

och enskilda läroanstalter, har det ansetts vara av behovet påkallat, att en

statlig institution finnes, som har till uppgift att utbilda lärarinnor i ämnet

och som i övrigt kan verka normerande beträffande undervisningen inom

den viktiga ämnesgrupp, som här är i fråga. Såsom det starkaste skälet

för skolans överförande på ordinarie stat har dock ansetts vara det osäkerhetstillstånd

i rättsligt och ekonomiskt hänseende, vari skolans lärarinnor

befinna sig, i det de sakna rätt till uppflyttning i lönegrad, till avlöning

under sjukdom och till pension, vilket ansetts vara så mycket mera orimligt,

om man tager hänsyn till den långa tid flera av lärarinnorna tjänstgjort

vid skolan, den nuvarande biträdande föreståndarinnan ända sedan

1892, alltså under 33 år, och en av lärarinnorna under cirka 13 år.

Vid hushållsskolan, som skulle erhålla namnet »statens skolköksseminarium

och hushållsskola», skulle anställas fem ordinarie lärarinnor i hushållsgöromål,

av vilka en tillika skulle tjänstgöra såsom biträdande föreståndarinna,

en ordinarie lärarinna i handarbete samt dessutom erforderligt antal timlärare.

Avlöningen skulle utgöra för en lärarinna i hushållsgöromål, tillika

biträdande föreståndarinna, 3,000 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,000

kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle komma tre ålderstillägg å 360

kronor, samt dessutom hyresersättning å 1,250 kronor från läroanstaltens

terminsavgiftsmedel. Annan lärarinna i hushållsgöromål skulle erhålla avlöning

med 2,200 kronor i första, 2,464 kronor i andra, 2728 kronor i tredje

och 2,992 kronor i fjärde lönegraden, varav en fjärdedel skulle utgöra tjänstgöringspenningar.

Avlöningen till den ordinarie lärarinnan i handarbete

skulle utgå med 1,530 kronor i första, 1,746 kronor i andra, 1,962 kronor

i tredje och 2,178 kronor i fjärde lönegraden, varav likaledes en fjärdedel

skulle utgöra tjänstgöringspenningar. Vikarierande biträdande föreståndarinna

skulle utöver avlöning såsom ordinarie lärarinna åtnjuta arvode av 500

krouor för år; vidare skulle arvode för timlärarinna eller vikariex-ande lärarinna

i hushållsgöromål utgå med 100 kronor för veckotimme samt för timlärarinna

eller vikarierande lärarinna i handarbete med 85 kronor för veckotimme.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Arvodet för timlärare i teoretiska ämnen vid skolans lärarinnekurs skulle

utgå med 240 kronor för veckotimme och för sådan lärare vid skolans övriga

kurser med 200 kronor för veckotimme. I fråga om tjänstgöringsskyldigheten

skulle biträdande föreståndarinna vara skyldig att för den fastställda avlöningen

undervisa 12 timmar i veckan, annan ordinarie lärarinna i hushållsgöromål

22 timmar i veckan och ordinarie lärarinnan i handarbete 18 timmar

i veckan. Ordinarie lärarinna, vilken icke vore förordnad till biträdande

föreståndarinna, skulle dessutom vara skyldig underkasta sig ytterligare

tjänstgöring intill 30 veckotimmar mot särskilt arvode, utgörande för lärarinna

i hushållsgöromål 100 kronor i första, 112 kronor i andra, 124 kronor i

tredje och 136 kronor i fjärde lönegraden, samt för lärarinna i handarbete

85 kronor i första, 97 kronor i andra, 109 kronor i tredje och 121 kronor

i fjärde lönegraden, allt för veckotimme. I övrigt skulle i tillämpliga delar

gälla vad i kungl. kungörelsen den 22 juli 1918 vore föreskrivet angående

löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet.

Till nu angivna löner skulle komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg.

Den årliga kostnaden för skolköksseminariet och hushållsskolan beräknades

till 13,300 kronor å ordinarie stat, med vilket belopp alltså det ordinarie

anslaget till högre lärarinneseminariet borde höjas. A extra stat skulle erfordras

anslag till förhyrande av lokaler 8,000 kronor, till expenser 5,000

kronor och till arvoden åt timlärare och vikarier 10,000 kronor. Sammanlagt

skulle kostnaden uppgå till 36,300 kronor, innebärande en ökning av nu

utgående anslag, 28,300 kronor, med 8,000 kronor. Det ordinarie anslaget

till seminariet skulle således uppföras med ett belopp av 130,285 kronor.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, har departementschefen förklarat

sig finna skälen för hushållsskolans uppförande på ordinarie stat vara i

mycket beaktansvärda.

Med hänsyn till den långa tid seminariets hushållsskola ägt bestånd och

det förtjänstfulla arbete, som nedlagts vid undervisningen därstädes, anser

departementschefen det vara väl befogat att giva skolans lärarpersonal en

säkrare ställning med rätt till ålderstillägg, avlöning under sjukdom och

pension. Emellertid framhåller departementschefen, hurusom överskottet på

hushållslärarinnor, trots det ökade behovet av lärarkrafter på området, tenderade

att bliva ännu större än det för närvarande vore. Det borde följaktligen

tagas under övervägande, om icke åtgärder måste vidtagas för att

begränsa lärarproduktionen. Under sådana förhållanden säger sig departementschefen

hava, trots de skäl, som talade för uppförande av seminariets

hushållsskola på ordinarie stat, känt sig mer än tveksam, huruvida man nu

borde binda sig vid den föreslagna organisationen i hela dess omfattning.

Innan förhållandena kunde bättre överblickas, vore det lämpligast att dröja

med en definitiv organisation av seminariets hushållsskola. Departementschefen

har därför ansett sig icke nu kunna förorda ett framläggande för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

in

riksdagen av förslag till hushållsskolans uppförande å ordinarie stat utan

borde kostnaden för hushållsskolans verksamhet ännu någon tid bestridas

från seminariets extra anslag till diverse behov.

I ovanberörda motioner har upptagits skolöverstyrelsens förslag om hushållsskolans

uppförande på ordinarie stat.

Utskottet har ej kunnat undgå finna vägande skäl vara anförda för det

av motionärerna framburna förslaget. Det undervisningsbehov, som ifrågavarande

läroanstalt har att fylla, framträder med en allt mer växande och

erkänd betydelse, och den vid skolan anställda lärarpersonalen synes äga

berättigade anspråk på att erhålla en mera tryggad ställning, på samma

gång läroanstaltens överförande till ordinarie stat skulle bringa mera fasthet

i dess ekonomiska förhållanden och medföra eu större trygghet för dess

framtida utveckling. Vad angår de invändningar, som rests mot skolans

uppförande på ordinarie stat, torde allenast böra framhållas, att den undervisning,

för vars behov av lärarkrafter skolan sörjer, numera nått en sådan

konsolidering och spridning i skilda slag av läroanstalter, att i trots av det

av departementschefen påpekade överskottet av hushållslärarinnor någon sådan

tillbakagång ej vore att befara, som skulle göra eu statens utbildningsanstalt

på detta område överflödig. I annat sammanhang har också departementschefen,

vid förordande av en begränsning av statens understöd till de

privata skolköksseminariernas verksamhet, framhållit, hurusom det vore ställt

utan varje tvivel, att någon beskärning av högre lärarinneseminariets hushållsskola

icke borde vidtagas. Utskottet har vid prövning av denna fråga

funnit sig böra tillstyrka, att hushållsskolan varder under namn av »statens

skolköksseminarium och hushållsskola» överförd å ordinarie stat.

Vad beträffar det ifrågasatta antalet ordinarie lärarinnor och deras undervisningsskyldighet

har utskottet intet att erinra.

Avlöningen till ordinarie lärarinna i hushållsgöromål är beräknad efter en

tjänstgöring av 22 veckotimmar och efter en stigande skala av 100, 112,

124 och 136 kronor för veckotimme. Motsvarande lärarinna vid folkskoleseminarium

har en tjänstgöringsskyldighet av likaledes 22 veckotimmar, och

för henne är avlöningen beräknad efter en stigande skala av 90, 102, 114

och 126 kronor för veckotimme. Den ifrågasatta skillnaden mellan dessa

lärarinnors löner finner utskottet motiverad med hänsyn ej minst till förstnämnda

lärarinnors uppgift att utbilda facklärarinnor i hushållsgöromål samt

även till den krävande undervisningsskyldigheten i fråga om åtskilliga till

området hörande teoretiska ämnen. Denna skillnad i beräkningen av avlöningarna

är vedertagen även beträffande andra lärarkategorier; så t. ex.

äro övningslärare vid folkskoleseminarierna, med hänsyn till sin uppgift att

utbilda lärare avlönade efter en högre måttstock än motsvarande lärare vid

de allmänna läroverken.

Den ifrågasatta avlöningen till den ordinarie lärarinnan i handarbete

Utskottets

yttrande.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

är beräknad efter samma grunder som nuvarande avlöning till den vid

högre lärarinneseminariet anställda ordinarie handarbetslärarinnan. Utskottet

har häremot intet att erinra. Jämväl de i övrigt ifrågasatta avlöningarna

och ersättningarna har utskottet vid granskning icke funnit giva anledning

till anmärkning. Givetvis böra å de föreslagna lönerna tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg utgå efter samma grunder, som gälla för övrig

vid lärarinneseminariet anställd lärarpersonal.

Vid bifall till detta av utskottet förordade förslag skulle den ordinarie

lönestaten för hushållsskolan uppgå till 13,300 kronor, med vilket belopp

alltså det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet skulle ökas.

I det under nästföljande punkt föreslagna anslaget å 62,460 kronor till

diverse behov vid högre lärarinneseminariet ingår en post å 30,600 kronor

till uppehållande av hushållsskolans verksamhet samt upprätthållande av den

vid skolan anordnade kursen för utbildande av husmödrar. Enligt skolöverstyrelsens

förslag skulle denna post ersättas med dels 8,000 kronor till förhyrande

av lokaler för seminariets hushållsskola, dels 5,000 kronor till expenser

för hushållsskolan, dels ock 10,000 kronor till arvoden åt timlärare

och vikarier vid samma skola, innebärande en minskning å 7,600 kronor i

förhållande till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet har häremot intet att erinra

och återkommer under följande punkt härtill. Dragés sistnämnda belopp

av 7,600 kronor från den ifrågasatta ordinarie anslagsökningen å 13,300

kronor, erhålles en summa av 5,700 kronor; vilken sålunda utgör den anslagsökning

enligt stat, som ett bifall till utskottets tillstyrkan av ovanberörda

motioner innebär.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag

samt herr Almkvists och herr Holmdahls ovanberörda motioner

I: 178 och II: 247,

a) besluta,

att från och med budgetåret 1926—1927 fem lärarinnetjänster

i hushållsgöromål och en lärarinnetjänst i handarbete

vid den med högre lärarinneseminariet förenade hushållsskolan,

hädanefter benämnd ståtens skolköksseminarium

och hushållsskola, skola uppföras på ordinarie stat;

att en av de ordinarie lärarinnorna i hushållsgöromål skall

förordnas att vara biträdande föreståndarinna vid läroanstalten

;

att den ordinarie lärarinna, som förordnas till biträdande

föreståndarinna, skall äga att uppbära en årlig avlöning av

3,000 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg, vart

och ett å 360 kronor, samt dessutom, därest fri bostad ej

åtnjutes, från och med den 1 juli 1926 tills vidare och till

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

dess Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer, hyresersättning

med ett belopp ay 1,250 kronor för år räknat att utgå av

de vid sagda skola inflytande terminsavgifterna;

att den årliga avlöningen för annan ordinarie lärarinna i

hushållsgöromål skall utgå med 2,200 kronor i första, 2,464

kronor i andra, 2,728 kronor i tredje och 2,992 kronor i

fjärde lönegraden, varvid j varje fall en fjärdedel skall beräknas

utgöra tjänstgöringspenningar;

att den årliga avlöningen för ordinarie liandarbetslärarinna

skall utgå med 1,530 kronor i första, 1,746 kronor i

andra, 1,962 kronor i tredje och 2,178 kronor i fjärde lönegraden,

varvid i varje fall en fjärdedel skall beräknas utgöra

tjänstgöringspenningar;

att vikarierande biträdande föreståndarinna, utöver den

henne som ordinarie lärarinna i hushållsgöromål tillkommande

avlöningen, skall åtnjuta ett arvode av 500 kronor

för år räknat;

att arvode för timlärarinna eller vikarierande lärarinna i

hushållsgöromål skall utgå med 100 kronor för veckotimme

samt för timlärarinna eller vikarierande lärarinna i handarbete

med 85 kronor för veckotimme;

att arvode för timlärare i teoretiska ämnen vid skolans

lärarinnekurs skall utgå med 240 kronor för veckotimme

och för sådan lärare vid skolans övriga kurser med 200

kronor för veckotimme;

att biträdande föreståndarinnan skall vara skyldig att för

den fastställda avlöningen undervisa 12 timmar i veckan;

att för den fastställda avlöningen annan ordinarie lärarinna

i hushållsgöromål skall vara skyldig tjänstgöra 22 timmar

i veckan och ordinarie lärarinnan i handarbete 18 timmar

i veckan;

att ordinarie lärarinna vid sagda läroanstalt, vilken icke

är förordnad till biträdande föreståndarinna, skall vara skyldig

underkasta sig ytterligare tjänstgöring intill 30 veckotimmar

mot särskilt arvode, utgörande för lärarinna i hushållsgöromål

100 kronor i första, 112 kronor i andra, 124

kronor i tredje och 136 kronor i fjärde lönegraden, allt för

veckotimme, samt för lärarinna i handarbete 85 kronor i

första, 97 kronor i andra, 109 kronor i tredje och 121 kronor

i fjärde lönegraden, allt för veckotimme;

att i övrigt i tillämpliga delar skall gälla vad i kungl.

kungörelsen den 22 juli 1918 angående löne- och pensionsBihang

till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.) 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Diverse

behov vid

högre

lärarinneseminariet.

[104.]

Arvoden åt

timlärare och

vikarier vid

högre lärarinneseminariet.

[105.]

De allmänna

läroverken.

[106, 107

och 108.]

reglering för lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet

är föreskrivet;

b) höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet

med 13,300 kronor eller från 116,985 kronor till 130,285

kronor.

110:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 104) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 komma i åtnjutande av tillfällig

löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor

för eldaren;

dels och till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag å 62,460 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 427—429 i statsrådsprotokollet.

För löpande budgetår utgår förevarande anslag med ett belopp av 60,160

kronor. Den nu ifrågasatta höjningen av 2,300 kronor avser ökad hyra

för hushållsskolan och faller på en i anslaget ingående post till uppehållande

av hushållsskolans verksamhet m. m., nu 28,300 kronor och föreslagen

höjd till 30,600 kronor. Utskottet har under nästföregående punkt förordat

hushållsskolans uppförande å ordinarie stat, vilket förslag innebär, att

sistnämnda post å 30,600 kronor skulle ersättas av tre under nämnda punkt

angivna poster å tillhopa 23,000 kronor. Det nu föreslagna anslaget å

62,460 kronor skulle alltså vid bifall till utskottets sistberörda förslag minskas

med 7,600 kronor till 54,860 kronor.

Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag, hemställer alltså, att riksdagen må

a) medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927

komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till belopp

av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor för eldaren

;

b) till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa

för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag å 54,860 kronor.

111.o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvoden åt timlärare och vikarier vid

högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret 1926—1927

ett extra anslag av 21,000 kronor.

112:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 106, 107 och 108) föreslagit

riksdagen angående vissa anslag till de allmänna läroverken, kommer

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

113:o) Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen, att till extra arvoden

åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 41,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 432—434 i statsrådsprotokollet.

1925 års riksdag beviljade för ifrågavarande ändamål ett extra anslag av

27,540 kronor. Riksdagen utgick därvid från att antalet extra undervisningstimmar

i gymnastik behövde uppbringas från 242 till 450. Av ekonomiska

skäl ansågs ökningen av antalet timmar, 208, böra fördelas på två år. För

budgetåret 1925—1926 anvisades därför medel för (242 + 104) 346 timmar.

För att läsåret 1926—1927 kunna anordna 450 extra timmar har nu föreslagits

en höjning av det nuvarande anslaget med ett belopp, motsvarande

kostnaden för ytterligare 104 timmar. Efter en medelkostnad av 135 kronor

för veckotimme har beräknats en anslagsökning av 14,040 kronor. Genom

att härtill lägga det nu utgående extra anslaget å 27,540 kronor, har

totalbeloppet av det erforderliga extra anslaget beräknats till 41,580 kronor

eller i runt tal 41,600 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till extra arvoden åt gymnastiklärare

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1926—1927

ett extra anslag av 41,600 kronor.

114:o) Kungl. Maj:t har (punkt 110) föreslagit riksdagen, att till extra arvoden

åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 5,100 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 434 och 435 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag, som avsetts att bestrida kostnaderna för extra undervisningstimmar

i musik vid de allmänna läroverken, utgör för budgetåret

1925—1926 4,400 kronor. Kungl. Maj:t har nu föreslagit beviljandet av

medel för undervisning under ytterligare 5 nya veckotimmar. Den härav

förorsakade kostnadsökningen utgör, efter ett medelpris av 145 kronor för

timme, 725 kronor, och det erforderliga extra anslaget skulle alltså uppgå

till 5,125 kronor eller i avrundat belopp till 5,100 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till extra arvoden åt musiklärare vid de

allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1926—1927 ett

extra anslag av 5,100 kronor.

Extra arvoden

åt gymnastiklärare

vid de allmänna

läroverken.

[109.]

Extra arvoden

åt musiklärare

vid

de allmänna

läroverken.

[no.]

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Extra arvoden

åt lärarinnor

i

kvinnligt

handarbete

vid statens

samskolor.

[in.]

Undervisning

i manlig

slöjd vid de

allmänna

läroverken.

[112.]

115:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 111)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt

handarbete vid statens samskolor anvisa för budgetåret 1926

—1927 ett extra anslag å 2,850 kronor.

116:o) Kungl. Maj:t har (punkt 112) föreslagit riksdagen att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd

vid de allmänna läroverken, nu 21,000 kronor, med 20,000 kronor till 41,000

kronor;

dels ock medgiva, att från nämnda anslag må såsom arvode för undervisning

i manlig slöjd vid de allmänna läroverken från och med den 1 juli

1926 utgå: till manlig lärare 85 kronor och till kvinnlig lärare 75 kronor,

allt för veckotimme och år.

Utredningen återfinnes å sid. 436—440 i statsrådsprotokollet.

Till och med läsåret 1923—1924 bestreds kostnaden för undervisningen

i manlig slöjd vid de allmänna läroverken helt och hållet av statsmedel.

För budgetåret 1923—1924 utgjorde det ordinarie anslaget för ändamålet

42,500 kronor. För närvarande betalas hälften av ifrågavarande kostnader

av staten och hälften av vederbörande kommuner. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i ämnet gjorda förslag minskade nämligen 1924 års riksdag för budgetåret

1924—1925 ifrågavarande ordinarie förslagsanslag från sistberörda

belopp, 42,500 kronor, med 21,500 kronor till 21,000 kronor, varjämte riksdagen

medgav, att såsom bidrag till arvode åt manlig lärare i manlig slöjd

vid de allmänna läroverken finge från och med den 1 juli 1924 från nämnda

anslag utgå 42 kronor 50 öre för veckotimme, under villkor att vederbörande

kommun för ändamålet tillsköte minst samma belopp. Jämväl för budgetåret

1925—1926 utgår anslaget med ett belopp av 21,000 kronor enligt de

av 1924 års riksdag givna bestämmelserna.

Beträffande budgetåret 1926—1927 har nu Kungl. Maj:t hemställt, att slöjdlärarnas

arvoden åter måtte utgå helt och hållet från statsmedel och i anslutning

härtill hemställt om anslagets höjande till 41,000 kronor.

Departementschefen har framhållit, hurusom stora olägenheter uppstått

på grund av de nu gällande bestämmelserna rörande ifrågavarande anslag.

Vid eu del läroverk hade slöjdundervisningen helt måst inställas, vid andra

hade svårigheter uppstått för dess anordnande redan vid läsårets början, då

vederbörande kommuns beslut om bidrag ännu icke varit fattat. Aven där

bidrag lämnats, hade allvarliga betänkligheter framförts mot att kommun

betalade halva kostnaden för undervisning, som staten förut helt bekostat,

och i åtskilliga fall hade bestämt uttalats, att kommunbidraget skulle utgå

endast tillfälligt och i avvaktan på att staten åter skulle påtaga sig hela

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

kostnaden för undervisningen. Då besluten om kommunala bidrag ej alltid

innefattat jämväl tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt slöjdläraren,

hade Kungl. Maj:t i en del fall medgivit, att slöjdundervisning finge anordnas

utan hinder härav.

Med hänsyn till betydelsen av undervisningen i detta ämne samt de olägenheter,

som följt av de nuvarande grunderna för statsbidrags utgående,

anser sig utskottet böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet

vill vidare betona, hurusom nu rådande anordning torde vara att betrakta

såsom en av statsfinansiella förhållanden framtvungen nödfallsutväg.

Utskottet hemställer alltså att riksdagen må,

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i

manlig slöjd vid de allmänna läroverken, nu 21,000 kronor,

med 20,000 kronor till 41,000 kronor;

b) medgiva, att från nämnda anslag må såsom arvode

för undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken

från och med den 1 juli 1926 utgå: till manlig lärare 85

kronor och till kvinnlig lärare 75 kronor, allt för veckotimme

och år.

117:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvoden åt skolläkare vid de allmänna

läroverken anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag

å 60,000 kronor.

118:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 114)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för upprätthållande under läsåret 1926—

1927 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs för

blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för

budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 15,500 kronor.

119:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för anordnande genom infödda lärare av

undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken

med flera läroanstalter anvisa för budgetåret 1926—

1927 ett extra anslag av 7,000 kronor.

Anslag till

arvoden åt

skolläkare

vid de allmänna

läroverken.

[113.]

Provårskurs

i Göteborg.

[114.]

Anordnande

genom infödda

lärare

av undervisning

i

tyska och

engelska vid

de allmänna

läroverken

in. fl. läroanstalter.

[115.]

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Studiekurs

för svenska

lärjungar i

Frankrike.

[116.]

Bidrag till de

allmänna

läroverkens

ljus- och vedkassor.

[117.]

Besestipendier

åt lärare

i främmande

levande

språk vid

de allmänna

läroverken.

[118.]

Kommunala

mellanskolor.

[119.]

120:o) Kungl. Maj:t har (punkt 116) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för en svensk studiekurs i Frankrike anvisa

för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 3,000 kronor,

Utredningen återfinnes å sid. 443—445 i statsrådsprotokollet.

Anslag till enahanda belopp utgick senast å tilläggsstat för vart och ett

av åren 1921 och 1922. Av statsfinansiella skäl har framställning om anslag

till studiekursen därefter icke av Kungl. Maj:t gjorts hos riksdagen.

Anslaget skulle mot redovisningsskyldighet ställas till förfogande av föreningen

1 amitié franco-suédoise, och skulle Kungl. Maj:t, såsom förut ägt rum,

fastställa de närmare villkor och bestämmelser, som kunde befinnas erforderliga

för åtnjutande av anslaget.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för en svensk studiekurs i Frankrike anvisa för

budgetåret 1926—1927 ett extra anslag .av 3,000 kronor.

121:o) Kungl. Maj:t har (punkt 117) föreslagit riksdagen att, såsom bidrag

till täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter, som skola bestridas

av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

Anslaget utgår för löpande budgetår med ett belopp av 3,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande, efter Kungl.

Maj:ts beprövande, av utgifter, som skola bestridas av ljusoch

vedkassan vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

122:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande

språk vid de allmänna läroverken för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,000

kronor.

123:o) Kungl. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,575,000 kronor,

med 75,000 kronor till 1,650,000 kronor.

För budgetåret 1924—1925 utgick anslaget med ett belopp av 1,475,000

kronor och i riksstaten för budgetåret 1925—1926 är detsamma uppfört

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

med 1,575,000 kronor. Av riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret

1924—1925 framgår, att anslaget under detta budgetår överskridits

med omkring 176,000 kronor. Den för budgetåret 1925—1926 vidtagna

ökningen av anslaget med 100,000 kronor synes alltså icke hava varit

tillräcklig, utan har en ytterligare höjning av detsamma ansetts erforderlig.

För att tillgodose de ökade anspråken på anslaget hemställes nu om eu höjning

av detsamma med 75,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

kommunala mellanskolor, nu 1,575,000 kronor, med 75,000

kronor till 1,650,000 kronor.

124:o) Kungl. Maj:t har (punkt 120) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt

handarbete vid kommunala mellanskolor, nu 24,000 kronor, med 2,000 kronor

till 26,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 448 och 449 i statsrådsprotokollet.

Förhöjningen av anslaget är betingad av ökningen av antalet understödda

slöjdavdelningar.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete

vid kommunala mellanskolor, nu 24,000 kronor, med 2,000

kronor till 26,000 kronor.

125:o) Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1926—30

juni 1927 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer;

dels oek för sistberörda ändamål anvisa för budgetåret 1926—1927 ett

extra förslagsanslag av 360,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 449 och 450 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgör för budgetåret 1925—1926 med 349,000 kronor.

Ökningen av antalet kommunala mellanskolor och av de vid dem inrät
-

Undervisning

i manlig

och kvinnlig

slöjd samt

handarbete

vid kommunala

mellanskolor.

[120.]

Tillfälliglöneförbättring

åt lärarpersonalen

vid

kommunala

mellanskolor.

[121.]

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottet''f utlåtande Nr 8.

Resestipendier

åt, lärare

i främmande

levande språk

vid kommunala

mellanskolor.

[122.]

Reservationsanslaget

till

privatläroverken
[123.

]

samt tre i

ämnet väckta

motioner.

tade parallellavdelningar, vilken innebär en ökning även av antalet lärare,

har medfört en motsvarande större belastning av ifrågavarande anslag. För

budgetåret 1925—1926 torde detsamma komma att överskridas med nära

10,000 kronor. I nu gällande grunder för den tillfälliga löneförbättringen

föreslås icke någon förändring.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden

1 juli 1926—30 juni 1927 utgå till lärarpersonalen vid kommunala

mellanskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare

med belopp, som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet

med de i sådant hänseende nu gällande grunder

bestämmer;

b) för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1926—

1927 ett extra förslagsanslag av 360,000 kronor.

126:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande

språk vid de kommunala mellanskolorna anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra reservationsanslag av 2,500

kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

127:o) Kungl. Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu 751,000 kronor, med 1,500

kronor till 749,500 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1926—1927 uppföra

de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor..............kronor 20,000: —

högre flickskolor ................. » 470,000: —

högre goss- eller samskolor ......... » 232,500: —

enskilda lärarinneseminarier......... » 27,000: —

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt 749,500

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 451—463 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande motioner,

nämligen

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

121

dels en inom första kammaren av fröken Kerstin Hessehjren väckt motion

(nr 176), däruti hemställts, att riksdagen, i syfte att bereda Anna Sandströms

seminarium samma årsanslag som det förut haft, ville öka det av Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen föreslagna ordinarie reservationsanslaget till

privatläroverk med 1,500 kronor;

dels en inom första kammaren av herr C. Lindhagen väckt motion (nr

104), däruti hemställts, att riksdagen, såsom ytterligare villkor för åtnjutande

av det i årets statsverksproposition föreslagna anslaget till privatläroverken,

ville uppställa även den betingelsen, att till tryggande av lärarpersonalens

rättsliga ställning lärarinna och lärare, som minst o år biträtt

vid undervisningen, ej må kunna entledigas med mindre frågan underställes

skolöverstyrelsens prövning;

dels ock en inom andra kammaren av herrar O. Holmdahl och H. Älmquist

väckt motion (nr 246), däruti hemställts, att sista punkten av mom. 4, avdeln.

A. av kungl. kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 326) må erhålla följande

ändrade lydelse: »För biträdande föreståndarinna må tjänstgöringsskyldigheten

kunna med skolöverstyrelsens medgivande nedsättas med högst

5 veckotimmar».

Beträffande de motionärerna till stöd för deras framställningar andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

. I samband med anmälan av sina beslut om anslagen till privatläroverken

anhöll 1925 års riksdag ej mindre om skyndsam utredning rörande

behovet av vid högre lärarinneseminarium utbildade lärarinnor än

även om vidtagande av de åtgärder, som kunde befinnas erforderliga för

begränsning av de enskilda högre lärarinneseminariernas verksamhet.

På sätt av statsrådsprotokollet framgår, har utredning i berörda hänseenden

numera verkställts av skolöverstyrelsen. Resultatet av skolöverstyrelsens

undersökning ger vid handen, att för närvarande finnes ett

ganska betydande överskott av lärarinnor, som erhållit utbildning vid

dessa seminarier, och att detta överskott tillkommit under de senaste

åren. Enligt överstyrelsens åsikt har man därför att under de närmast

kommande åren räkna med förefintligheten av ett större antal lärarinnor än

vad som erfordras för de skolor, för vilka de erhållit utbildning. Med anledning

härav föreslår överstyrelsen vissa åtgärder för att nedbringa antalet

utexaminerade lärarinnor. Då överstyrelsen emellertid icke är övertygad

om att det nu påvisade överskottet är av konstant natur, anser

överstyrelsen det riktigast att nu ej vidtaga någon åtgärd, som skulle

medföra svårigheter för att vid behov åter öka antalet lärarinnor. Att helt

indraga verksamheten vid något seminarium vore därför icke tillrådligt.

Bättre vore att intagning av nya elever ej varje år skedde vid alla de enskilda

seminarierna. Överstyrelsen, som icke anser det lämpligt att redan för läsåret

1926—1927 inskränka verksamheten vid något seminarium, föreslår,

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att läsåret 1927—1928 nya elever skulle få antagas endast vid ett enskilt

seminarium samt att det skulle ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma

i vad mån man bör förfara på motsvarande sätt även för framtiden.

Enligt statsrådsprotokollet förklarar sig departementschefen hysa vissa betänkligheter

mot överstyrelsens förslag. Den verkställda undersökningen

finner departementschefen visa, att den konstaterade överproduktionen av

lärarinnor, utbildade vid högre seminarier, icke är av övergående natur.

Den starka ökningen i överskottet de senaste åren är enligt hans åsikt

mycket betänklig. Särskilt anser departementschefen härvid böra beaktas

en faktor, som otvivelaktigt är av stor betydelse, nämligen det stora antalet

vid universiteten studerande kvinnor, som avse att avlägga filosofisk ämbetsexamen.

Beträffande åtgärder för en inskränkning av lärarinneproduktionen anser

departementschefen det vara bättre att helt indraga statsbidrag till ett

seminarium, vilket torde komma att medföra seminariets nedläggande,

och låta de andra två fortsätta sin verksamhet på hittillsvarande sätt. I

händelse ett av seminarierna nedlägges, skulle detta medföra en minskning

i antalet utexaminerade lärarinnor, vilken efter några år torde visa

sitt resultat i minskat antal lärarinnor utan anställning. Då enligt departementschefens

förmenande beslut om en sådan indragning av statsbidrag

till ett seminarium bör fattas, anmodades skolöverstyrelsen att inkomma

med förslag beträffande den ordning, i vilken de nu statsunderstödda privata

lärarinneseminarierna borde förlora rätten till statsanslag.

Överstyrelsen framhåller därvid, att då, förutom statens högre lärarinneseminarium,

två seminarier äro belägna i Stockholm, syntes något av dessa

senare böra i första hand indragas och det i Göteborg befintliga bibehållas.

Ifråga om indragningen av något av Stockholmsseminarierna, privata högre

lärarinneseminariet och Anna Sandströms högre lärarinneseminarium, anser

överstyrelsen, att en indragning av anslag i första hand bör drabba Anna

Sandströms högre lärarinneseminarium.

Departementschefen ansluter sig till överstyrelsens förslag. Då den genom

en indragning avsedda minskningen i antalet lärarinnor syntes böra

ske så snart som möjligt, borde någon nyantagning av elever vid nämnda

seminarium icke ske under år 1926 utan den första årskursen indragas redan

läsåret 1926—1927. Statsanslaget till seminariet borde därför för detta läsår

endast beräknas för andra och tredje årsavdelningarna. Minskningen i

statsanslaget skulle utgöra 1,500 kronor det år, då anslag icke utgår till eu

första årsavdelning. Statsanslaget till Anna Sandströms högre lärarinneseminarium

borde därför för budgetåret 1926—1927 utgå med ett belopp

av 7,500 kronor beräknat för 2 årsavdelningar. För budgetåret 1927—

1928 skulle det för endast en årsavdelning utgöra 3,750 kronor, för att därefter

helt upphöra. Anslagsposten till enskilda lärarinneseminarier, som

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

nu är uppförd med 28,500 kronor, skulle således för budgetåret 1926—1927

minskas med 1,500 kronor till 27,000 kronor.

Fröken Hesselgrens ovanberörda motion avser att bereda Anna Sandströms

seminarium samma årsanslag som det förut haft i syfte att förebygga

en alltför hastig indragning av seminariet.

På grund av den av skolöverstyrelsen och departementschefen förebragta

utredningen finner utskottet det vara ställt utom allt tvivel, att åtgärder

böra vidtagas för en inskränkning av antalet vid de högre lärarinneseminarierna

nyutbildade lärarinnor i landet. Utskottet finner jämväl, att

denna inskränkning måste erhålla minst den omfattning, som Kungl. Maj ds

föreliggande förslag innebär. Emellertid har utskottet med hänsyn till vad

i motionen anförts funnit skäligt, att ett års ytterligare respittid må beredas

den eller de läroanstalter, som må komma att träffas av de förestående inskränkningarna,

och tillstyrker därför, att anslag må för budgetåret 1926—

1927 i full utsträckning beviljas jämväl Anna Sandströms högre lärarinneseminarium.

Utskottet förutsätter emellertid, att förslag om inskränkning i

ifrågavarande lärarinneproduktion förelägges nästkommande års riksdag, och

torde det därvid få bero på förnyat övervägande från Kungl. Majds sida.

huruvida inskränkningen i fråga bör äga rum genom indragning av Anna

Sandströms högre lärarinneseminarium eller Privata högre lärarinneseminariet

i Stockholm eller ock tilläventyrs genom annan anordning, såsom t. ex.

nyintagning av elever vartannat år alternerande vid nämnda båda seminarier.

Vad vidare beträffar det i herr Lindhagens motion framförda yrkandet

må erinras, att ett i viss mån liknande förslag motionsvis förelåg vid 1925

års riksdags behandling av anslaget till privatläroverken och då blev av

riksdagen avslaget. Med hänsyn till de utomordentligt stora praktiska svårigheter,

som äro förknippade med ett bifall till det i motionen nu framlagda

förslaget, har utskottet icke funnit sig böra tillstyrka detsamma.

Vidkommande därefter den av herrar Holmdahl och Almquist väckta

motionen angående tjänstgöringsskyldigheten för vissa biträdande föreståndarinnor

vill utskottet erinra, hurusom 1925 års riksdag (skrivelse nr 206 sid.

19 f.) påpekade, att vid vissa läroanstalter med manlig föreståndare funnes

anställd en biträdande föreståndarinna. Riksdagen fann skäligt, att med

hänsyn till de i många fall krävande göromål, som kunde tillkomma eu

dylik biträdande föreståndarinna, tjänstgöringsskyldigheten för henne finge

nedsättas med högst fem veckotimmar. Motionärernas förslag åsyftar beredande

av enahanda förmån för biträdande föreståndarinna vid läroanstalt

med kvinnlig föreståndare.

Riksdagens nyssberörda beslut avsåg såsom nämnts, allenast biträdande

föreståndarinna vid läroanstalt med manlig föreståndare. En anordning med

Utskottet*

yttrande

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Lönetillägg

åt lärarinnor

vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter.

[124.]

anställande av biträdande föreståndarinna vid läroanstalt med manlig rektor

är i skolsystemet genomförd vid sådana läroanstalter, där både gossar och

flickor undervisas, såsom vid statens samskolor och vid de kommunala

mellanskolorna. Skälen för denna anordning ligga i öppen dag och torde

ej behöva närmare utvecklas. Med hänsyn härtill finner utskottet uppenbart,

att, därest vid privatläroverk behov av biträdande föreståndarinnor

finnes, en undantagsställning i avseende å tjänstgöringsskyldigheten allenast

bör beredas sådana biträdande föreståndarinnor, som i förhållande till eleverna

intaga en ställning, motsvarande den som dessa föreståndarinnor vid

samskolorna och de kommunala mellanskolorna hava, d. v. s. sålunda endast

vid läroanstalter med manlig föreståndare. Utskottet har följaktligen icke

ansett sig böra tillstyrka den i senast berörda hänseende väckta motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må,

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt fröken

Ilesselgrens ovanberörda motion I: 176, uppföra det ordinarie

reservationsanslaget till privatläroverk, nu 751,000

kronor, med oförändrat belopp samt i riksstaten för budgetåret

1926—1927 upptaga de i nämnda anslag ingående

anslagsposterna med följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor............kronor 20,000: —

högre flickskolor ............... » 470,000:

högre goss- eller samskolor........ »* 232,500: —

enskilda lärarinneseminarier....... » 28,500: —

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

751,000 kronor;

b) avslå herr Lindhagens ovanberörda motion I: 104;

c) avslå herrar Holmdahls och Almquists ovanberörda

motion II: 246.

128:o) Kungl. Maj:t har (punkt 124) föreslagit riksdagen att minska det

i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, nu 474,000 kronor, med 2,000

kronor till 472,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 463—464.

Anslagsminskningen är en följd av de skärpta bestämmelserna för statsanslag

åt enskilda läroanstalter och därmed följande minskning av antalet

lärare.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, nu 474,000 kronor, med

2,000 kronor till 472,000 kronor.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

125

129:o) Kungl. Maj:t har (punkt 125) föreslagit riksdagen att för beredande

under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 av tillfällig löneförbättring åt lärare rinfTåU&raroch

lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller

samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1926—1927 an- iäroverken.

visa ett extra förslagsanslag av 2,395,000 kronor att utgå i enlighet med [125.]

de i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 327) stadgade grunder.

Utredningen återfinnes å sid. 464—465 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1925—1926 utgår anslaget med 2,403,000 kronor. Anslagsminskningen

möjliggöres av skärpningen av bestämmelserna rörande

statsbidrag till de enskilda läroanstalterna.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för beredande undertiden 1 juli 1926—30

juni 1927 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller

samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,395,000 kronor

att utgå i enlighet med de i kungörelsen den 18 juni 1925

(nr 327) stadgade grunder.

130:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126) hemställer utskottet, Resestipenatt

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- f^ämma^de

getår ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande levande

språk vid privatläroverk anvisa för budgetåret 1926—1927 ett p^ivatläro
extra

reservationsanslag av 6,000 kronor, att utgå under de verk.

villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott före- [126.]

skriva.

131:o) Kungl. Maj:t har (punkt 127) föreslagit riksdagen att till beredande Understöd

av understöd enligt Kungl. Maj:ts beprövande av kommunalt gymnasium,

som är förenat med ett statens högre läroverk eller en statens realskola, för nasier.

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor, [127.]

att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må

finna gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 466—468 i statsrådsprotokollet,

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning anvisade 1925 års riksdag

för beredande av understöd enligt Kungl. Maj:ts beprövande av kommunalt

gymnasium, som vore förenat med en statens realskola, för budgetåret 1925

-—1926 ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor, att utgå på de villkor

och under de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kunde finna gott meddela.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Den 18 juni 1925 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse angående ansökningar

om statsunderstöd åt vissa kommunala gymnasier (nr 328). Sedan

i anledning härav till Kungl. Maj:t inkommit ansökningar om understöd åt

sex kommunala gymnasier, vilka samtliga äro förenade med statens realskolor,

utdelade Kungl. Maj:t den 27 november 1925 understöd från detta

anslag för läsåret 1925—1926 med följande belopp:

till kommunala gymnasiet i

» ■» »

» » »

» » »

Södertälje.............kronor 10,000: —

Eskilstuna............. » 10,000: —

Eksjö................ » 9,000: —

Uddevalla............. » 8,000: —

Skövde............... » 7,000: —

Söderhamn............. » 6,000: —

Summa kronor 50,000

Från Kungl. Maj:ts sida har nu ifrågasatts en utvidgning av möjligheten

att utdela dylikt understöd till att gälla även av kommun bekostad gymnasielinje

vid högre allmänt läroverk. Sådana kommunala gymnasielinjer

äro upprättade vid de högre allmänna läroverken i Hudiksvall och Ystad,

och enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle nu även dessa kommunala linjer

vid statsgymnasierna beredas möjlighet till erhållande av understöd. På grund

härav skulle erfordras en ökning av anslaget med 10,000 kronor.

Gentemot den nya princip i fråga om understöd från förevarande anslag,

som innefattas i Kungl. Maj:ts förslag, ställer sig utskottet synnerligen tveksamt.

Under det att enligt för anslaget hittills gällande grunder understöd

kan beviljas endast till kommunalt gymnasium, som är förenat med realskola,

innebär förslaget, att understöd skulle beviljas till gymnasiallinje, som

av kommun upprättats till fullständigande av ett högre allmänt läroverk,

där alltså redan förut en med statsmedel upprättad gymnasiallinje finnes.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser visserligen att möjliggöra ett understödjande

av kommunala gymnasiallinjer vid endast två högre allmänna statsläroverk,

nämligen läroverken uti Hudiksvall och Ystad, men det synes utskottet

icke uteslutet, att anspråk sedermera kunna komma att göras gällande på

understöd till ytterligare av kommuner upprättade gymnasiallinjer vid andra

motsvarande statsläroverk. På grund av de principiella och ekonomiska erinringar,

som sålunda kunna göras mot Kungl. Maj:ts förslag om understöd

till nämnda två gymnasiallinjer, har utskottet ansett sig icke böra förorda

förslaget i denna del utan tillstyrker anvisande av anslag enligt

samma grunder och till samma belopp, som för närvarande utgår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, till beredande av understöd enligt Kungl.

Maj:ts beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat

med en statens realskola, för budgetåret 1926—1927

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor, att

utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter, Kungl.

Maj:t må finna gott meddela.

132:o) Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att till understöd

åt en av Göteborgs allmänna folkskolestyrelse anordnad utbildningskurs för

lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

anslag av 8,000 kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna

skäl bestämma.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 469—475 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar 0. Holmdahl och II. Almquist väckt motion (nr 245) däri

hemställts, att riksdagen måtte jämväl för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag av 8,000 kronor till understöd å Ateneums skolköksseminarium

och sålunda till understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål

anvisa oförändrat 16,000 kronor.

Till stöd för detta yrkande hava motionärerna anfört följande:

»I sin framställning i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, angående

understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål erinrar

föredragande departementschefen därom, att till understöd åt sådana kurser

årligen beviljats ett anslag, som sedan budgetåret 1923—1924 varit uppfört

i riksstaten med ett belopp av 16,000 kronor, varav hälften utgått till

Ateneums och hälften till Göteborgs skolköksseminarium. Vid beviljande av

anslag för ändamålet för budgetåret 1925—1926 hade emellertid riksdagen i

skrivelse den 25 maj 1925 (nr 206) anfört, att dessa två skolköksseminarier

enligt riksdagens mening borde upphöra med hänsyn till rådande överproduktion

av skolkökslärarinnor, varvid riksdagen emellertid utginge från att

statsbidrag skulle komma dem till del under två år framåt, för att möjliggöra,

att seminariernas avveckling skulle kunna ske utan allt för stora

olägenheter för läroanstalterna själva och den .vid dem anställda lärarpersonalen.

Detta uttalande av 1925 års riksdag angående önskvärdheten av dessa två

kursers nedläggande var så till vida överraskande, att det icke grundade sig

på någon som helst utredning vare sig av behovet av produktionens inskränkande

eller av sättet, på vilket inskränkningen borde ske. En utredning

i dessa avseenden har efter riksdagsbeslutets fattande verkställts av

kungl. skolöverstyrelsen, som på grund av densamma ansett sig böra anvisa

en annan väg till produktionens inskränkning. Överstyrelsen finner

nämligen sin utredning ge vid handen, att en betydande ökning av behovet

av skolkökslärarinnor kan väntas redan omkring 1930, och anser det, även

om för närvarande ett större överskott finnes på dessa lärarkrafter, än som

kan anses erforderligt eller önskvärt, dock ej tillrådligt att vid själva startandet

av de praktiska ungdomsskolorna inskränka utbildningen av lärarinnor

på ett av de viktigaste områdena för dessa skolors undervisningsverksamhet

på ett sådant sätt, att eu snart inträdande ökning av behovet

av dylik utbildning försvåras eller omöjliggöres. Detta skulle enligt överstyrelsens

mening kunna bli fallet, därest något av skolköksseminarierna

på grund av statsbidragets indragande tvingades att helt nedlägga sin verksamhet.

Understöd

till utbildningskurser

för lärarinnor

i hushållsgöromål.

[128.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

s. 128 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

128 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Däremot förordar överstyrelsen en tillfällig inskränkning i fråga om intagning

av nya elever vid den ena eller den andra av lärarinnekurserna vid

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, där sex lärarinnekurser samtidigt

pågå under det att i kurserna i Göteborg och vid Ateneum nya elever intagas

endast vartannat år.

Kungl. Maj:t har emellertid nu föreslagit, att anslag bör beviljas för nästa

budgetår endast till Göteborgs, men icke till Ateneums skolköksseminarium.

Departementschefen motiverar detta med att ny tvåårig kurs skulle intagas

i Ateneums seminarium hösten 1926, däremot icke i Göteborgs, där ny kurs

intogs 1925, och att det kunde antagas, att kursen vid Ateneum komme att

nedläggas med utgången av innevarande läsår, därest något statsbidrag för

budgetåret 1926—1927 icke bleve beviljat.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna åtgärden står i bestämd strid med den

utfästelse till statsbidrag jämväl till Ateneums skolköksseminarium under

budgetåren 1925—1927, som 1925 års riksdagsuttalande otvetydigt innebär,

och som avsåg att bereda båda seminarierna en möjlighet att företaga den

av riksdagen önskade avvecklingen utan alltför stora olägenheter, särskilt

för den vid dem anställda lärarpersonalen. Enligt uppgift från Ateneums

skolköksseminarium synes också den av statsrådet förutsatta möjligheten av

dettas nedläggande redan med innevarande läsår vara utesluten. Styrelsen

för Ateneum för flickor bar nämligen redan i maj 1925 — för att icke

lärarpersonalen skulle behöva sväva i ovisshet angående sin anställning de

närmaste åren — på grund av riksdagens ovan återgivna utfästelse beslutit,

att ny kurs skulle intagas hösten 1926. Prospekt om denna ha också utsänts,

enär förfrågningar i mängd ingått. Styrelsen har även av Kungl.

Maj:t fått sig rätt medgiven att utexaminera lärarinnor i hushållsgöromål

under 5 år från 1923 räknat.»

Till understöd åt kurser för utbildning av lärarinnor i hushållsgöromål har

riksdagen, som av motionärerna erinrats, årligen beviljat ett anslag, som sedan

budgetåret 1923—1924 varit uppfört i riksstaten med ett belopp av 16,000 kronor.

Av detta anslag utgår hälften till kurs, anordnad vid Ateneum för flickor

i Stockholm, vanligen kallad Ateneums skolköksseminarium, och hälften till

en av Göteborgs allmänna folkskolestyrelse upprättad kurs, vanligen benämnd

Göteborgs skolköksseminarium. Vid beviljande av anslag för ändamålet

för budgetåret 1925—1926 anförde riksdagen i skrivelse den 25 maj

1925 (nr 206), att dessa två skolköksseminarier enligt riksdagens mening

borde upphöra med hänsyn till rådande överproduktion av skolkökslärarinnor.

För att möjliggöra, att seminariernas avveckling skulle kunna ske utan allt

för stora olägenheter för läroanstalterna själva och den vid dem anställda

lärarpersonalen, utgingc emellertid riksdagen från att statsbidrag skulle

komma dem till del under två år framåt.

Med anledning av nyssberörda av riksdagen år 1925 gjorda uttalande har

utskottet icke kunnat undgå finna fog för det av motionärerna framförda

yrkandet. Då utskottet sålunda anser sig böra i konsekvens med nämnda

riksdagsuttalande förorda motionen och för budgetåret 1926—1927 tillstyrka

statsbidrag jämväl till Ateneums skolköksseminarium, vill utskottet emellertid

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129

uttryckligen framhålla, att ett bifall till detta förslag icke får tagas till

intäkt för krav på ett fortsatt understödjande från statens sida av dessa läroanstalter,

utan att med hänsyn till den otvivelaktigt förekommande överproduktionen

på skolkökslärarinnor statsbidrag till ifrågavarande båda skolköksseminarier

efter utgången av budgetåret 1926—1927 icke synes böra

ifrågakomma.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj ds förslag

och herrar Holmdahls och Almquists ovanberörda motion,

II: 245, till understöd åt utbildningskurser för lärarinnor i

hushållsgöromål anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra

anslag av 16,000 kronor, att under de villkor, Kungl. Maj:t

må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktiebolaget

Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs

allmänna folkskolestyrelse med högst 8,000 kronor till vardera.

133:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 129) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 80,000

kronor.

134:o) Kungl. Majd har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till understöd

enligt de bestämmelser, Kungl. Majd kan finna gott meddela, åt vissa anstalter

för utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra anslag av 31,000 kronor, att med den fördelning, som av

Kungl. Majd bestämmes, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium

i Göteborg, föreningen Handarbetets vänners och Hulda

Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm samt Andrea Eneroths högre

handarbetsseminarium i Stockholm.

Utredningen återfinnes å sid. 477—480 i statsrådsprotokollet.

Sedan åtskilliga år tillbaka liar statsunderstöd utgått till tre läroanstalter

för utbildande av lärarinnor i handarbete, nämligen högre liandarbetslärarinneseminariet

vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, numera

benämnt Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i

Göteborg, Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm samt

föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium

i Stockholm. Anslaget uppgår för budgetåret 1925—1926 till ett belopp av

27,100 kronor.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, har departementschefen framhållit,

att överproduktion av lärarkrafter i handarbete förefinnes och att frågan om

indragning av statsanslaget till ett eller flera av seminarierna bör tagas under

övervägande. En närmare undersökning härom bör enligt departements
Bihang

till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 8 käft. (Nr 8.) 9

Fackskolan

för huslig

ekonomi i

Uppsala.

[129.]

Understöd

till vissa an

stalter för ut

bildande av

lärarinnor i

handarbete.

[130.]

s. 130 Kontrollera mot PDF

130 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

chefens mening verkställas och framläggas för 1927 års riksdag. För närvarande

anser sig departementschefen kunna begränsa sig till att i samband

med fördelningen av statsanslaget för läsåret 1926—1927 meddela föreskrifter

om inskränkning i antalet elever vid dessa seminarier, därvid antalet nyantagna

elever skulle fastställas till ungefär detsamma som året 1920—1921.

Därest en sådan begränsning genomföres, finner departementschefen en höjning

av statsanslagen till seminarierna vara nödvändig, då en minskning

i elevantalet ej motsvaras av en liknande minskning i utgifterna. Departementschefen

förordar med hänsyn härtill, att anslaget höjes till 31,000 kronor.

Av departementschefen har sålunda ställts i utsikt en utredning rörande

möjligheten att indraga statsanslaget till ett eller flera av ifrågavarande

seminarier. Innan en dylik utredning och ett därpå grundat förslag föreligger,

synes det utskottet mindre lämpligt att företaga en höjning av ifrågavarande

anslag, varför utskottet tillstyrker beviljande av samma anslagsbelopp,

som nu utgår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till understöd enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela, åt vissa anstalter för

utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret 1926

—1927 anvisa ett extra anslag av 27,100 kronor, att med

den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes, utgå till

Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i

Göteborg, föreningen Handarbetets vänners och Hulda Lundins

högre slöjdseminarium i Stockholm samt Andrea Eneroths

högre handarbetsseminarium i Stockholm.

Folkundervisningen.

Folkskolese*

minarierna

[131.]

jämte i ämnet

väckta

motioner.

135:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 131) i

fråga om den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående posten: Folkskoleseminarierna samt beträffande två i

anledning härav väckta motioner, har riksdagen redan fattat beslut, varom

utskottet härigenom velat

erinra.

Stipendier 136:o) Kungl. Maj:t har (punkt 132) föreslagit riksdagen att höja den i

för elever • • • •

vid folkskole- det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna in
eeminarier.

gående anslagsposten: stipendier för elever vid folkskoleseminarier, nu 198,225

[132.] kronor med 9,600 kronor till 207,825 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 488—489 i statsrådsprotokollet.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

Kungl. Maj:ts förevarande framställning är gjord i anslutning till det under

nästföregående punkt omförmälda förslaget angående ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna, innebärande bland annat folkskoleseminariets

i Umeå uppförande från och med budgetåret 1926—1927 som

dubbelseminarium å ordinarie stat. I överensstämmelse härmed hava de

för parallellavdelningarna vid nämnda seminarium avsedda stipendiemedel

å 9,600 kronor ansetts böra överflyttas från anslaget till studentkurser och

parallellavdelningar till nu ifrågavarande stipendieanslag.

Med erinran att riksdagen bifallit framställningen angående seminariet i

Umeå, får utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts nu förevarande förslag, hemställa,

att riksdagen må höja den i det gemensamma ordinarie

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående anslagsposten:

stipendier för elever vid folkskoleseminarier)

nu 198,225 kronor, med 9,600 kronor till 207,825 kronor.

137:o) Kungl. Maj:t har (punkt 133) föreslagit riksdagen att för beredande

av höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 489—490 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår nu med ett belopp av 75,000 kronor, men anses kunna

nedsättas på grund av att elevantalet kommer att begränsas i syfte att minska

lärarproduktionen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må för beredande av höjda stipendier åt

elever vid folkskoleseminarier anvisa för budgetåret 1926—

1927 ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.

138:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 134) föreslagit riksdagen i

fråga om anslag till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar

vid vissa folkskoleseminarier m. m. ävensom beträffande en i anledning

härav väckt motion har riksdagen redan fattat beslut, varom utskottet härigenom

skolat

erinra.

139:o) Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att till bestridande

av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att

å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret 1926—1927

ett extra anslag av 14,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 496—497 i statsrådsprotokollet.

Höjda stipendier

åt

elever vid

folkskoleseminarier.

[133.]

Studentkurser

och parallellavdelningar

vid

vissa folkskoleseminarier

m. m.

[134.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Hyresersättning

till rektorerna

vid

vissa folkskoleseminarier.

[135.]

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För budgetåret 1925—1926 utgår anslaget med 13,600 kronor. Anslagsökningen

är beroende på hyresförhöjningen för rektorerna vid folkskoleseminarierna

i Kalmar och Umeå å tillhopa 900 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till bestridande av hyresersättning till

rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara,

Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda

rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa

för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 14,500

kronor.

Hyresbidrag

till lärare vid

folkskoleseminarierna

i Stockholm

och Göteborg.

[136.]

140:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av hyresbidrag till lärare vid

folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, utan rätt

för vederbörande lärare att å hyresbidragen åtnjuta dyrtidstillägg,

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag

av 14,000 kronor.

Förhyrande

av vissa lokaler

för folkskoleseminariet

i Göteborg

m. m.

[137.]

141:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förhyrande av vissa lokaler för folkskoleseminariet

i Göteborg samt till dessa lokalers uppvärmning,

belysning och städning m. m. anvisa för budgetåret 1926

—1927 ett extra reservationsanslag av 2,675 kronor.

Nya byggnader

för

folkskoleseminariet

i Linköping.

[138.1

142:o) Sedan 1922 års riksdag beslutat, att byggnader för ett dubbelseminarium

i Linköping skulle å närmare angiven tomt uppföras i huvudsaklig

överensstämmelse med av arkitekten Georg A. Nilsson upprättade ritningar,

samt anvisat för påbörjande av sagda byggnadsarbeten på extra stat för

tiden den 1 januari—den 30 juni 1923 ett reservationsanslag av 150,000

kronor samt 1923 års riksdag till uppförande av omförmälda byggnader,

utöver det redan anvisade anslaget å 150,000 kronor, beviljat ett belopp av

1,800,000 kronor och därav för budgetåret 1923—1924 såsom extra reservationsanslag

anvisat ett belopp av 800,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t

(punkt 138) föreslagit riksdagen att av det av 1923 års riksdag för uppförande

av byggnader för folkskoleseminariet i Linköping beviljade beloppet

å 1,800,000 kronor anvisa för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag

ett belopp av 554,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 498—501 i statsrådsprotokollet.

Utskottet hemställer,

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

att riksdagen må av det av 1923 års riksdag för upp.

förande av byggnader för folkskoleseminariet i Linköping

beviljade beloppet å 1,800,000 kronor anvisa för budgetåret

1926—1927 såsom extra reservationsanslag ett belopp av

554,000 kronor.

143:o) Kungl. Maj:t har (punkt 139) föreslagit riksdagen att

dels för inredning och möblering av de nya byggnaderna för folkskoleseminariet

i Linköping anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

å 81,000 kronor,

dels för anläggande av trädgård vid samma seminarium bevilja ett belopp

av 14,000 kronor och därav anvisa för budgetåret 1926—1927 såsom extra

reservationsanslag ett belopp av 7,000 kronor,

dels ock för anskaffande av undervisningsmateriell och böcker för seminariet

bevilja ett belopp av 31,000 kronor och därav anvisa för budgetåret 1926—

1927 såsom extra reservationsanslag ett belopp av 12,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 501—504 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som vid prövning av de olika anslagsäskandena funnit kostnadsberäkningarna

vara uppgjorda med erforderlig varsamhet, har icke funnit

något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) för inredning och möblering av de nya byggnaderna

för folkskoleseminariet i Linköping anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra reservationsanslag å 81,000 kronor,

b) för anläggande av trädgård vid samma seminarium

bevilja ett belopp av 14,000 kronor och därav anvisa för

budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag ett

belopp av 7,000 kronor,

c) för anskaffande av undervisningsmateriell och böcker

för seminariet bevilja ett belopp av 31,000 kronor och därav

anvisa för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag

ett belopp av 12,000 kronor.

144:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm

av en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psy
-

Inredning

och möblering

av nybyggnaden

för folkskoleseminariet

i

Linköping

m. m.

[139.]

U tbildningskurs

för lärare

vid hjälpklasser

för

psykiskt

efterblivna

barn.

[140.]

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd

åt enskilda

folkskoleseminarier.

[141.]

Motion ang.

resestipendier

åt lärare

vid folkskoleseminarierna.

kiskt efterblivna barn anvisa för budgetåret 1926—1927 ett

extra reservationsanslag av 4,900 kronor att utgå i enlighet

med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela;
b)

medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode

åt föreståndaren för de vid folkskoleseminariet i Stockholm

anordnade provårskurser, må till rektor vid nämnda

seminarium för ledning av ifrågavarande utbildningskurs utbetalas

ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt de

närmare grunder, Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

145:o) Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att till understöd

åt Ateneums folkskoleseminarium och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 10,000 kronor, att utgå

på de villkor och med det belopp till vartdera seminariet, som Kungl. Maj:t

bestämmer.

Utredningen återfinnes å sid. 507—508 i stadsrådsprotokollet.

Anslaget utgår nu med 14,000 kronor. Då verksamheten vid ifrågavarande

seminarier, vilka efter utgången av läsåret 1926—1927 äro avsedda

att nedläggas, under detta läsår kommer att bedrivas i begränsad omfattning,

har en sänkning av anslaget, på sätt nu föreslås, ansetts kunna vidtagas.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till understöd åt Ateneums folkskoleseminarium

och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 10,000

kronor, att utgå på de villkor och med det belopp till vartdera

seminariet, som Kungl. Maj:t bestämmer.

146:o) I en inom andra kammaren av herrar O. Holmdahl och 11. Wagnsson

väckt motion (nr 244) har hemställts, att riksdagen såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för studiebesök vid folkskolor, vilka av lärare vid

folkskoleseminarierna företagas för att inhämta kännedom om folkskolor av

olika slag inom Sverige, måtte anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra

reservationsanslag av 4,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen på extra stat för vart och ett

av åren 1918—1921 anvisat ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor samt för

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor. Sedermera har anslag

för ändamålet icke varit uppfört å riksstaten.

Med hänsyn till den fördel för lärarutbildningen vid folkskoleseminarierna,

som måste anses ligga däri, att de seminarielärare, åt vilka elevernas praktiska

utbildning blivit anförtrodd, erhålla tillfälle att komma i direkt beröring

med arbetet i verkliga folk- och småskolor, finner utskottet det nu

framställda kravet på anslagets återupptagande vara i och för sig fullt befogat.

Då emellertid Kungl. Maj:t icke för riksdagen framlagt förslag i

ämnet och utskottet anser det mindre tillrådligt att på grundval av enskild

motion förorda anslagets återupptagande, har utskottet ansett sig icke nu

böra förorda motionärernas yrkande, men förutsätter emellertid utskottet,

att Kungl. Maj:t vid uppgörande av förslag till statsregleringen för budgetåret

1927—1928 tager behörig hänsyn till det viktiga ändamål, varom här

är fråga.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Holmdahls och Wagnssons ifrågavarande motion,

II: 244, icke må vinna riksdagens bifall.

147:o) Kungl. Maj:t har (punkt 142) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier, nu 130,000

kronor, med 2,400 kronor till 127,600 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 508—511 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier är i riksstaten

för budgetåret 1925—1926 uppfört med ett belopp av 130,000 kronor.

Från detta anslag bestridas kostnaderna för uppehållande av de båda staten

tillhöriga småskoleseminarier, vilka äro uppförda på ordinarie stat, nämligen

seminarierna i Haparanda och Murjek. Med hänsyn till beräknade inkomster

för hyra av elevernas bostäder och genom elevernas avgifter för ved och

lyse vid seminariet i Murjek anses en minskning i det för budgetåret 1925

—1926 beviljade anslaget till sagda seminarium kunna äga rum med ett

belopp av 1,400 kronor, varjämte på grund av någon nedgång i elevantalet

varigenom minskning automatiskt sker i det för elevstipendier beräknade

beloppet, anslaget i det hela till dessa båda seminarier befunnits för budgetåret

1926—1927 skola räcka, även om det nuvarande beloppet minskas med

ytterligare 1,000 kronor till 127,600 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget

till statens småskoleseminarier, nu 130,000 kronor, med 2,400

kronor till 127,600 kronor.

148:o) Kungl. Maj:t har (punkt 143) föreslagit riksdagen

dels medgiva, att rektor och fast anställda lärare vid statens småskolese
-

S tätens

småskoleseminarier.

[142.]

Verksamheten

vid

statens små
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skoleseminarier

i

Lycksele och

Hagaström.

[143.]

Tillfällig

löneförbättring

för

lärare vid

vissa småskoleseminarier.

[144.]

minarier i Lycksele och Hagaström må från och med den 1 juli 1926 äga

åtnjuta ålderstillägg till belopp och enligt de villkor och bestämmelser, som

äro eller kunna varda föreskrivna beträffande motsvarande lärarpersonal vid

statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek,

dels och för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier

i Lycksele och Hagaström för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservavationsanslag

av 100,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 511—515 i statsrådsprotokollet.

För uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier i Lycksele

och Hagaström har riksdagen för budgetåret 1925—1926 anvisat ett

extra reservationsanslag av 101,450 kronor, varav avsetts för seminariet i

Lycksele 69,550 kronor och för seminariet i Hagaström 31,900 kronor. För

budgetåret 1926—1927 har seminariernas anslagsbehov under i övrigt oförändrade

förhållanden beräknats till, vid seminariet i Lycksele 65,100 kronor,

alltså en sänkning i förhållande till det nu löpande budgetåret med 4,450

kronor, och vid seminariet i Hagaström 32,895 kronor, vilket åter innebär

en ökning i förhållande till det löpande budgetårets anslag med 995 kronor.

Härtill skulle läggas erforderliga belopp för beredande av ålderstillägg åt

lärarpersonalen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. För ändamålet har

beräknats, vid seminariet i Lycksele 1,900 kronor och vid seminariet i Hagaström

900 kronor. Sammanlagt skulle alltså erfordras för seminariet i

Lycksele 67,000 kronor (65,100 + 1,900) och för seminariet i Hagaström

33,<95 kronor (32,895 -f- 900), vilket sistnämnda belopp föreslagits avrundat

till 33,800 kronor, eller tillhopa 100,800 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må,

a) medgiva, att rektor och fast anställda lärare vid statens

småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström må från

och med den 1 juli 1926 äga åtnjuta ålderstillägg till belopp

och enligt de villkor och bestämmelser, som äro eller

kunna varda föreskrivna beträffande motsvarande lärarpersonal

vid statens småskoleseminarier i Haparanda och Murjek,

b) för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier

i Lycksele och Hagaström för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 100,800

kronor.

149:o) Kungl. Maj:t har (punkt 144) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för

budgetåret 1926—1927 utgå med 3A av det belopp, som må tillkomma mot
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 137

svarande lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens småskoleseminarier;
dels

ock för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra

förslagsanslag av 40,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 516 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1925—-1926 är för ändamålet anvisat ett extra förslagsanslag

av 30,000 kronor. Enligt 1925 års riksdags beslut angående tillfällig

löneförbättring åt bl. a. lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna och

statens småskoleseminarier har den tillfälliga löneförbättringen för dessa befattningshavare

höjts, detta beroende på att nämnda riksdag beslutat genomföra

dyrortsgruppering för löneförbättringens utgående till ifrågavarande personal.

I anslutning härtill har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 11 september

1925 vidtagit motsvarande åtgärd med avseende å den tillfälliga löneförbättringen

för nu ifrågavarande lärarpersonal. Med hänsyn härtill och

under förutsättning, att lärarna vid folkskoleseminariernas övningsskolor och

statens småskoleseminarier för budgetåret 1926—1927 tillerkännas tillfällig

löneförbättring med samma belopp som för budgetåret 1925—1926, har eu

höjning av ifrågavarande anslag å 30,000 kronor ansetts erforderlig och

föreslagits till 10,000 kronor, varigenom anslaget för budgetåret 1926—1927

skulle komma att ökas till 40,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

följaktligen,

att riksdagen må

a) besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid

småskoleseminarier, som inrättats av landsting eller stad,

som ej i landsting deltager, skall för budgetåret 1926—1927

utgå med 8A av det belopp, som må tillkomma motsvarande

lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens

småskoleseminarier;

b) för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1926—1927

ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

150:o) Beträffande vad i motionen I: 110 föreslagits i fråga om anslag

till allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

151:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande av tilläggsersättning för ex
-

Motion om

anslag till allmänna

fortbildningskurser

för

lärare vid

egentliga

folkskolor

och småskolor.

Tilläggsersättning

för

expenser åt

folkskolinspektörer.

[145.]

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Statsbidrag

till avlönande

av lärare vid

folkskolor.

_ [146.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Avlöningsoch

statsbidrags

utgående,

där

undervisningen

inställts

på grund av

smittsam

sjukdom

m. in.

penser åt folkskolinspektörer anvisa för budgetåret 1926—

1927 ett extra anslag av 10,400 kronor.

152:o) Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 47,750,000

kronor, med 100,000 kronor till 47,850,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 518—519 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion (I: 79),

däri hemställts, att riksdagen, i samband med beviljande av anslag till statsbidrag

för lärarpersonalen vid folkskolan och dess överbyggnader, ville hos

Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring av bestämmelserna rörande statsbidragets

utbekommande, att hinder härför ej må möta därav, att undervisningen

till följd av rådande smittosam sjukdom eller annan särskild orsak,

utan vederbörande skolråds eller skolstyrelses förvållande, måst för någon

tid inställas;

dels ock en av Kungl. Maj:t den 19 februari 1926 till riksdagen avlåten

proposition nr 147, däri Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda

dag, föreslagit riksdagen att i nu förevarande avseenden godkänna följande

grunder beträffande avlönings och statsbidrags utgående vid folk- och småskolor,

fortsättningsskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och

folkhögskolor:

I. Författningsenlig avlöning till lärare vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor, kommunala mellanskolor och folkhögskolor

samt statsbidrag till avlönande av lärare vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor och kommunala mellanskolor ävensom statsbidrag

till undervisning i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor

samt högre folkskolor skola, utan hinder därav att undervisningen

vid vederbörande läroanstalt till följd av smittsam sjukdom bland människor

eller husdjur måst för någon tid inställas, utgå med samma belopp

som om undervisningen bedrivits i eljest bestämd omfattning, dock med

skyldighet för läraren att utan särskild ersättning fullgöra i vederbörlig

ordning föreskriven återläsning.

II. Vid beräkning av tjänstår för uppflyttning i högre lönegrad och för

erhållande av pension må icke föras lärare till last den tid han av ovan

nämnd anledning varit förhindrad att tjänstgöra.

III. Till lärare, som till förekommande av smittofara av vederbörande

myndighet förbjudits att tjänstgöra, skall under den tid, han i anledning

härav är avstängd från tjänstgöring, lönen utgå oavkortad, dock icke för

längre tid än högst sex månader. Statsbidrag skall under samma tid utgå

dels till avlönande av den från tjänstgöring avstängde läraren med

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

139

oavkortat belopp, dels ock till avlönande av hans vikarie a) vid folk- och

småskolor enligt de grunder, som gälla i fråga om statsbidrag till avlönande

av vikarie å ledig tjänst, b) vid fortsättningsskolor samt vid undervisning

i slöjd- och hushållsgöromål vid folk- och småskolor och högre folkskolor

enligt samma grunder, som gälla för utgående av statsbidrag till avlönande

av den lärare, för vilken vikarien förordnats att tjänstgöra, c) vid

högre folkskolor och kommunala mellanskolor med ett belopp som motsvarar

vikariens författningsenligt bestämda arvode samt d) vid folkhögskolor

med belopp som för varje fall bestämmes av Kungl. Maj:t.

Vad beträffar det motionsvis nu gjorda yrkandet, är detsamma formellt

knutet vid »anslag till statsbidrag för lärarpersonalen vid folkskolan och

dess överbyggnader». Något eller några anslag med denna rubrik är icke

uppfört i förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927. Utskottet har

emellertid ansett sig böra till saklig behandling upptaga detta yrkande i

samband med sitt utlåtande angående förslagsanslaget till avlöning åt lärare

vid folkskolor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans förslag anförda skälen

hänvisar utskottet till motionen, liksom utskottet beträffande det i propositionen

nr 147 framlagda förslaget hänvisar till det vid denna proposition

fogade statsrådsprotokollet.

Mot den föreslagna ökningen av förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid

folkskolor har utskottet intet att erinra.

Likaledes har utskottet ansett sig böra tillstyrka det i propositionen nr

147 framlagda förslaget, dock allenast med tillägg om rätt för vikarierande

lärare att av skoldistrikt åtnjuta bostad och bränsle.

Vidkommande herr Ekmans ovanberörda motion har utskottet av vad till

stöd härför anförts icke funnit skäl förorda motionärens yrkande, i vad detsamma

skiljer sig från det i propositionen nr 147 framställda förslaget.

Utskottet hemställer alltså, att riksdagen må

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare

vid folkskolor, nu 47,750,000 kronor, med 100,000 kronor

till 47,850,000 kronor;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen nr 147 framlagda

förslag samt med anledning av herr Ekmans ovanberörda

motion (I: 79), i nu förevarande avseenden godkänna

följande grunder beträffande avlönings och statsbidrags

utgående vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor, kommunala mellanskolor och folkhögskolor:
I.

Författningsenlig avlöning till lärare vid folk- och

småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor, kommunala

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

mellanskolor och folkhögskolor samt statsbidrag till avlönande

av lärare vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,

högre folkskolor och kommunala mellanskolor ävensom statsbidrag

till undervisning i slöjd och hushållsgöromål vid

folk- och småskolor samt högre folkskolor skola, utan hinder

därav att undervisningen vid vederbörande läroanstalt

till följd av smittsam sjukdom bland människor eller husdjur

måst för någon tid inställas, utgå med samma belopp

som om undervisningen bedrivits i eljest bestämd omfattning,

dock med skyldighet för läraren att utan särskild

ersättning fullgöra i vederbörlig ordning föreskriven återlösning.

II. Vid beräkning av tjänstår för uppflyttning i högre

lönegrad och för erhållande av pension må icke föras lärare

till last den tid han av ovan nämnd anledning varit förhindrad

att tjänstgöra.

III. Till lärare, som till förekommande av smittofara av

vederbörande myndighet förbjudits att tjänstgöra, skall under

den tid, han i anledning härav är avstängd från tjänstgöring,

lönen utgå oavkortad, dock icke för längre tid än

högst sex månader. Statsbidrag skall under samma tid utgå

dels till avlönande av den från tjänstgöring avstängde

läraren med oavkortat belopp, dels ock till avlönande av

hans vikarie som av skoldistrikt skall tillhandahållas bostad

och bränsle a) vid folk- och småskolor enligt de grunder,

som gälla i fråga om statsbidrag till avlönande av vikarie

å ledig tjänst, b) vid fortsättningsskolor samt vid undervisning

i slöjd- och hushållsgöromål vid folk- och småskolor

och högre folkskolor enligt samma grunder, som gälla för

utgående av statsbidrag till avlönande av den lärare, för

vilken vikarien förordnats att tjänstgöra, c) vid högre folkskolor

och kommunala mellanskolor med ett belopp som

motsvarar vikariens författningsenligt bestämda arvode samt

d) vid folkhögskolor med belopp som för varje fall bestämmes

av Kungl. Maj:t.

Byggnader

för folkskoleväsendet

i

vissa av

rikets nordligaste

gränsorter.

[147.]

153:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 147) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

i vissa av rikets nordligaste gränsorter bevilja för

budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 325,000

kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna gott meddela.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

141

154:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 148) föreslagit i fråga om anslag

till ny- och ombyggnader vid Skytteanska lappfolkskolan i Tärna har

riksdagen, i anledning av en utav Kungl. Maj:t sedermera till riksdagen avlåten

proposition nr 47, redan fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

l55:o) Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att

dels såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock med undantag

för rikets nordligaste gränsorter, anvisa för budgetåret 1926—1927 ett

extra reservationsanslag av 150,000 kronor att utgå enligt av Kungl. Maj:t

fastställda grunder,

dels — med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget å

125,000 kronor till beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering

i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset

boende föräldrar i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning

i Västerbottens och Norrbottens län — för beredande av möjlighet till skolgång

genom inackordering i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga

barn av fattiga, avlägset boende föräldrar i skoldistrikt inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock med undantag för rikets nordligaste

gränsorter, uppföra ett ordinarie anslag å 200,000 kronor att utgå enligt de

villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

dels ock till bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 30,000 kronor att utgå

enligt de närmare villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 522—545 i statsrådsprotokollet.

1924 års riksdag har med anledning av en inom riksdagen väckt motion

anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa skyndsam utredning angående

behovet och lämpligheten av statsbidrag i vissa fall för underlättande

av skolgång för långt från skola boende skolpliktiga barn samt sedan framlägga

det förslag, vartill denna utredning kunde föranieda.

För den sålunda verkställda utredningen redogöres närmare i statsrådsprotokollet

och har densamma utmynnat i ovanberörda under förevarande

punkt framställda anslagsäskanden.

Till skolhems uppförande och inredning beviljade riksdagen första gången

anslag år 1919 med ett belopp av 240,000 kronor. Detta belopp anvisades

med 80,000 kronor för vart och ett av åren 1920, 1921 och 1922. Enligt de av

Kungl. Maj:t föreslagna grunder för beviljande av statsbidrag till skolhems

uppförande och inredning, vilka grunder av riksdagen godtogos, avsågos

berörda bidrag allenast för lappmarksförsamlingar med icke finsktalande be
-

Ky- och ombyggnader

vid Skvttearvska

lappfolkskolan

i

Tärna.

[148.]

Statsbidrag i

vissa fall för

underlättande

av

skolgång för

långt från

skola boende

skolpliktiga

barn m. m.

[149.]

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

folkning i Västerbottens och Norrbottens län samt för Överkalix församling

i sistnämnda län. I propositionen uppskattades behovet av skolhem i

nämnda församlingar till 11 för den närmaste framtiden. De av riksdagen

beviljade medlen fördelades sedermera av Kungl. Maj:t med 65,000 kronor

till vart och ett av Överkalix, Jokkmokks och Arjeplogs skoldistrikt och

med 45,000 kronor till Arvidsjaurs skoldistrikt. År 1925 framlade Kungl.

Maj:t förslag om ett anslag av 100,000 kronor till fullföljande av arbetet

på åstadkommande av skolhem i omförmälda församlingar, vilket förslag

av riksdagen bifölls. Detta belopp är, enligt vad i statsrådsprotokollet meddelas,

ännu icke taget i anspråk.

Den nu föreliggande utredningen giver vid handen, att behovet av skolhem

enligt folkskolinspektörernas uppskattning har mycket omfattande dimensioner.

Dessa hava nämligen förordat inrättandet av skolhem i icke mindre

än 57 skoldistrikt, varav 47 inom Norrland, 5 inom Värmland, 2 inom Halland

och 1 inom vartdera av Dalarna, Dalsland och Östergötland. Inom

vissa av dessa skoldistrikt skulle på grund av barnantalet erfordras två

eller flera skolhem.

Skolöverstyrelsen framhåller skolhemmets stora betydelse såsom ersättare

för på en gång både skola och hem i de fall, där på grund av gles bebyggelse

och svåra skolvägar barnen eljest icke kunde beredas tillfälle till skolgång

eller endast erhålla undervisning i mindervärdiga skolor samt inackordering

i enskilda hem — vilken inackorderingsform överstyrelsen dock ur

principiell pedagogisk synpunkt föredrager — icke kunde tillgripas på grund

av brist på lämpliga inackorderingshem. Med beaktande av vissa betänkligheter,

som av åtskilliga av de i ärendet hörda myndigheterna framförts

mot att mera allmänt i nu angivna fall skilja barnen från föräldrarna och

sätta dem under främmande vård och fostran, betonar överstyrelsen, att

man på detta område borde gå fram med försiktighet. Överstyrelsen finner

emellertid konstaterat, att behov av skolhem förelåge även utanför de församlingar,

som enligt nu gällande bestämmelser kunde komma i åtnjutande

av bidrag till dylika anläggningars inrättande, samt förordar en sådan utvidgning

av den statliga understödsverksamheten för ifrågavarande ändamål,

att denna måtte komma att omfatta samtliga skoldistrikt i Västerbottens och

Norrbottens län ävensom skoldistrikten i Jämtlands län. Det erforderliga

anslagsbeloppet beräknar överstyrelsen till 190,000 kronor, varav 140,000

kronor skulle erfordras för skolhem inom lappmarksförsamlingar med icke

finsktalande befolkning samt återstoden avses för de nytillkomna skoldistriktens

räkning.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet förklarar sig departementschefen,

i likhet med överstyrelsen, uppskatta skolhemmens stora värde såsom ett

medel till skolväsendets upphjälpande i sådana församlingar, där ogynnsamma

naturförhållanden och fattigdom bland befolkningen lägga hinder i vägen

för en ordnad skolgång i fråga om ett mera avsevärt antal av de skolplikt

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

143

tiga barnen. Skolhemsverksamheten vore därför enligt departementschefens

mening förtjänt av ett kraftigt ekonomiskt stöd från statsmakternas sida.

Emellertid finge man icke frånkänna de invändningar betydelse, som gjorts

mot tanken att giva inackorderingssystemet en vittomfattande användning

jämväl såsom ett medel att vinna besparingar i utgifterna för skolväsendet

genom en på sådant sätt vunnen starkare koncentration av detsamma. Inackorderingen

betecknar departementschefen såsom en nödfallsutväg, som

borde tagas i anspråk endast där den påkallades av särskilda förhållanden.

Förelåge emellertid med hänsyn till dylika förhållanden tillräckliga skäl att

begagna inackorderingssystemet, vore det enligt departementschefens mening

en eftersträvansvärd sak, om samtidigt härigenom en minskning i kostnaderna

för skolväsendet kunde ernås genom indragning av en skola eller

på annat sätt, och detta spörsmål borde uppenbarligen noga uppmärksammas

vid skolmyndigheternas prövning av här förevarande ärenden.

Enligt departementschefens mening borde man på denna väg gå fram

med en viss varsamhet. Av den förebragta utredningen vore dock klarlagt,

att i åtskilliga skoldistrikt utom den icke finsktalande lappmarken de förut

angivna betingelserna för inackorderingssystemets användning förelåge, men

att lämpliga enskilda inackorderingsliem därstädes icke kunde uppbringas

i tillräckligt antal. Här ansåg departementschefen skolhems upprättande

vara den bästa vägen till skolväsendets förbättrande. Detta gällde i särskild

grad ett flertal skoldistrikt i Västerbottens, Norrbottens och Jämtlands län,

som enligt nu gällande bestämmelser icke kunde komma i åtnjutande av

statsbidrag till skolhemsanläggningar, men även några skoldistrikt i t. ex.

Värmland och Dalarna, där förhållandena vore enahanda. En utvidgning

x av den statliga understödsverksamheten till dessa skoldistrikt vore otvivelaktigt

av behovet påkallad. Härvid anser departementschefen det dock vara

klokt att, i enlighet med överstyrelsens förslag, tills vidare stanna vid en utsträckning

av nämnda verksamhet till de omtalade skoldistrikten i Västerbottens,

Norrbottens och Jämtlands län.

För åtnjutande av statsbidrag till uppförande och inredning av skolhem

i sist omförmälda skoldistrikt böra enligt departementschefens mening gälla

samma bestämmelser, som för de svensktalande lappmarksförsamlingarna

meddelats. I enlighet härmed skulle bl. a. statsbidragets belopp bestämmas

av Kungl. Maj:t med avseende fästat å vederbörande skoldistrikts ekonomiska

förhållanden samt efter prövning av övriga omständigheter i varje

särskilt fall. Likaledes borde i fråga om statsbidrag till avlöning av föreståndarinna

vid skolhem i nu berörda skoldistrikt samt i fråga om sådan

föreståndarinnas rätt till delaktighet i statens anstalt för pensionering av

folkskollärare m. fl. gälla enahanda bestämmelser som för de svensktalande

lappmarksförsamlingarna.

Vad beträffar beloppet av det anslag, som skulle erfordras för bidrag till

uppförande och inredning av skolhem uti ifrågavarande skoldistrikt, anser

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

departementschefen det icke nu vara möjligt att ens approximativt beräkna

detsamma. Då anslaget för budgetåret 1925—1926 utgör 100,000 kronor,

borde det lämpligen höjas med hänsyn till de nytillkommande skoldistrikten.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning till 150,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Vid provning av det föreliggande förslaget om anslag till skolhemsbyggnader

och av vad till stöd för detsamma anförts, har utskottet icke kunnat

undgå att hysa starka betänkligheter mot en utsträckning av grundsatsen

om statsbidrag till dylika byggnader jämväl till andra trakter än dem, där

ett statligt understödjande i detta hänseende redan nu ägt rum. Givet är,

att utanför den gräns, inom vilken statsbidrag hittills förekommer, behov

av understöd från det allmännas sida till ifrågavarande ändamål kan med

lika stor styrka göra sig gällande inom många andra trakter av landet än

just dem, som avses i det nu föreliggande förslaget, och de ekonomiska

konsekvenserna av ett bifall till detsamma äro uppenbarligen ägnade att

ingiva en viss tvekan. Utskottet har emellertid icke velat motsätta sig bifall

till Kungl. Maj:ts förslag i nu nämnda del, därvid utskottet dock uttryckligen

förutsätter, att statsbidrag kommer endast sådana församlingar

till del, där på grund av fjällbygd eller övriga naturförhållanden bebyggelsen

är synnerligen gles och i övrigt den ekonomiska bärkraften särskilt

svag. Under denna förutsättning och då vidare en garanti för en rationell

disposition av anslaget torde få anses ligga däri, att Kungl. Maj:t skulle

äga att för varje fall pröva och bestämma statsbidragets belopp, har utskottet

funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser anslag

till skolhemsbyggnader och deras inredning.

Till inackordering i skolhem eller enskilda hem av avlägset boende skolpliktiga

barn utgå för närvarande statsunderstöd under olika anslagstitlar. Huvudanslaget

är det ordinarie anslag å 125,000 kronor, som riksdagen sedan

flera år tillbaka beviljat för beredande av möjlighet till skolgång genom inackordering

i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga,

avlägset boende föräldrar i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning

i Västerbottens och Norrbottens län samt i Överkalix församling i

sistnämnda län. Vid sidan härav utgår sedan åtskilliga år ett extra anslag

å 3,000 kronor för enahanda ändamål till Iiotagens och Frostvikens församlingar

i Jämtland. Av nämnda belopp, 3,000 kronor, hava församlingarna

erhållit hälften vardera, Frostviken under villkor, att församlingen själv tillsköte

lika mycket som statsbidraget.

Även beträffande detta slag av åtgärder till skolgångens underlättande och

befrämjande har nu, på grundval av den förut omtalade utredningen, ifrågasatts

en utvidgning av den statliga understödsverksamheten. Skolöverstyrelsen

vill för sin del utsträcka verksamheten till att omfatta församlingar i

Värmlands, Jämtlands, Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län, där

behovet anses särskilt stort, men härutöver även i de fall, då sådant prövas

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

145

av behovet påkallat, till övriga delar av riket. Då enligt överstyrelsens förslag

inackorderingsbidrag skulle utgå jämväl för att bereda möjligheter till

skolorganisatoriska förenklingar och besparingar, anser överstyrelsen, att

statsbidrag till inackordering icke borde, såsom hittills, begränsas endast till

barn av fattiga föräldrar utan utgå oavsett föräldrarnas ekonomiska ställning.

Det för ändamålet erforderliga anslaget beräknar överstyrelsen till 250,000

kronor, vari då också skulle inbegripas anslaget till Hotagens och Frostvikens

församlingar.

Departementschefen anser här samma skäl gälla för ett varsamt framgående

som beträffande anslaget till skolhemsanläggningar samt gör gällande,

att det blivande anslaget, liksom skolhemsanslaget, tills vidare bör avses allenast

för församlingar i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Vidare

avvisar departementschefen tanken att utsträcka understödet även till

barn av andra än fattiga föräldrar. För ifrågavarande ändamål föreslås

nu, med hänsyn jämväl till det starkt ökade behovet av inackorderingsbidrag

inom lappmarksförsamlingarna i de två nordligaste länen, ett belopp

av 200,000 kronor såsom ordinarie anslag å riksstaten för budgetåret 1926

—1927. Därmed skulle det ovan omnämnda anslaget å 125,000 kronor

bortfalla och likaså det särskilda anslaget till Hotagens och Frostvikens församlingar

å 3,000 kronor.

Utskottet finner det av Kungl. Maj:t i nu förevarande avseende framlagda

förslaget i så måtto innebära ett försök till vinnande av skolorganisatoriska

förbättringar och besparingar, att man genom inackordering undviker anordnande

av primitiva skolformer och anställande av nya lärarkrafter och

dymedelst erhåller möjlighet att bibehålla ett bättre skolväsen å respektive

orter. Dock delar utskottet departementschefens uppfattning att ett varsamt

framgående med anslag till nu berörda ändamål uppenbarligen är av nöden.

Den nu föreslagna anordningen bör också, liksom departementschefen antytt

i fråga om skolhemsprincipen, betraktas såsom en nödfallsutväg, som

endast bör tillgripas, då särskilda omständigheter härför föreligga. Under

uttalande härav och med hänsyn till vad den i ärendet förebragta utredningen

giver vid handen, har utskottet ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts

förslag i denna del.

Enligt den av folkskolinspektörerna verkställda utredningen skulle anordningen

med skolskjutsar kunna tänkas ifrågakomma för sammanlagt omkring

5,600 barn, fördelade å 266 skoldistrikt med en tämligen jämn utbredning

över hela riket. Totalkostnaden för skjutsning av dessa barn har uppskattats

till 492,836 kronor. I allmänhet har man utgått från att för skjutsningen

motorfordon skulle komma till användning. Några inspektörer hava

vid beräkningen följt gällande skjutstaxa inom länet, men flertalet har räknat

med att avtal om daglig och regelbunden skjutsning skulle kunna vinnas

till avsevärt lägre kostnad. I vissa fall har man tänkt sig, att skol
Biliang

till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 häft. (Nr 8.) 10

Utskottets

yttrande.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

distriktet självt anskaffade omnibus eller bil och avlönade chaufför. I regel

framhålles, att endast barn med 4 ä 5 km. skolväg eller däröver borde

komma i åtnjutande av skjuts, dock med undantag för barn, som måste

färdas till skolan båtledes. I fråga om statens bidragsskyldighet äro förslagen

växlande. Somliga räkna med att staten borde bidraga med 7s av kostnaderna,

andra med 3/<a En del inspektörer sätta bidraget till hälften i syfte alt

motverka en befarad benägenhet från skoldistriktens sida att utan tvingande

skäl vilja anordna skolskjutsar.

Skolöverstyrelsen uttalar, att anordningen med skolskjutsar, som utgjorde

en nyhet för vårt land, otvivelaktigt innebure möjligheter till väsentliga förbättringar

av skolväsendet på vissa orter. Då emellertid anordningen vore

oprövad, anser överstyrelsen försiktigheten bjuda, att man till en början inskränkte

sig till att endast försöksvis anordna skolskjutsar. Någon begränsning

till vissa delar av landet finner överstyrelsen icke böra föreskrivas. Bidragens

storlek borde i allmänhet beräknas efter de omkostnader, som av

skjutsningen föranleddes, och icke efter antalet barn, som komme i åtnjutande

av skjuts. Såsom en regel syntes överstyrelsen böra gälla, att man

inskränkte bidraget till företrädesvis sådana fall, då de med ifrågavarande

anordning förenade kostnaderna uppvägdes av motsvarande besparingar för

skolväsendet i övrigt. För ändamålet begär överstyrelsen ett extra anslag

för budgetåret 1926—1927 å 30,000 kronor.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet anser departementschefen, i likhet

med överstyrelsen, att i åtskilliga skoldistrikt, där vägförhållandena och bebyggelsen

vore sådana, att avlägset boende barn utan större svårigheter

kunde uppsamlas för transport till skola, anordningen med skolskjutsar kunde

bliva till nytta. Den innebure i varje fall så stora möjligheter till åstadkommande

av förbättringar i skolväsendet, att den icke borde av statsmakterna

lämnas oförsökt, så mycket mindre som den samtidigt syntes innesluta

möjligheter till besparingar, som kunde uppväga de å skjutsningen

nedlagda kostnaderna.

Någon inskränkning av statsbidraget till endast vissa delar av riket

anser departementschefen i detta fall icke böra förekomma. Ett villkor

för att skoldistrikt skulle komma i åtnjutande av statsbidrag till skolskjutsar

borde vara, att distriktet förbunde sig att i avsevärd mån självt

deltaga i kostnaden härför. Med hänsyn till de besparingar i distriktets

egna utgifter för skolväsendet, skjutsningen kunde komma att medföra,

anser departementschefen lämpligt att av distriktet fordra minst samma ekonomiska

prestation som statsverkets. I enlighet härmed borde statsbidrag

företrädesvis utgå i de fall, där å skjutsningen nedlagda kostnader upp

vägdes av besparingar för skolväsendet. Där särskilda förhållanden så föranledde,

borde dock, såväl ifråga om denna regel som beträffande villkoret

om skoldistriktets bidragsskyldighet, undantag eller modifikationer kunna

göras. I regel borde endast barn med mycket lång eller eljest svår skolväg

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

ifrågakomma till skjutsning. Även på denna punkt kunde emellertid avvikelser

tänkas befogade. Någon viss kilometersgräns borde i varje fall icke

fastställas, utan borde åt den anslagsbeviljande myndigheten överlämnas att

härutinnan uppställa de villkor och meddela de föreskrifter, som omständigheterna

i det särskilda fallet påkalla. Givetvis borde statsbidrag även kunna

utgå för skjutsning från skola och för färd med båt. Det borde slutligen

ankomma på Kungl. Maj:t att pröva och avgöra ansökningar om statsbidrag

till skjutsning, åtminstone så länge anordningen hade karaktären av

försök och till dess en stadgad praxis på området hunnit utveckla sig.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande skolskjutsar innebär en ny och hittills

oprövad anordning, gent emot vilken enligt utskottets mening starka betänkligheter

kunna resas. Att behov av en dylik anordning kan inom vissa

skoldistrikt föreligga och att densamma kan i vissa trakter vara till gagn

för skolväsendet, vill utskottet ingalunda bestrida. Men härav följer enligt

utskottets mening ingalunda, att ett initiativ till ekonomiskt understödjande

av anordningen bör utgå från staten. Det synes ligga närmast till hands,

att skoldistrikten själva i första rummet sörja för ett tillgodoseende av detta

behov, där det kan anses föreligga, och att först i den mån utvecklingen

visar hän på nödvändigheten av ett statligt understödjande, det bör tagas

i övervägande, efter vilka grunder och i vilken utsträckning ett sådant bör

komma till stånd. Med hänsyn härtill och i betraktande av det nu föreliggande

förslagets vittgående ekonomiska konsekvenser, har utskottet funnit

sig böra avstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning

i skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, dock med undantag för rikets nordligaste gränsorter,

anvisa för budgetåret 1926 — 1927 ett extra reservationsanslag

av 150,000 kronor att utgå enligt av Kungl. Maj:t

fastställda grunder,

b) — med uteslutande av det i riksstaten uppförda ordinarie

anslaget å 125,000 kronor till beredande av möjlighet

till skolgång genom inackordering i skolhem eller enskilda

hem för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset boende

föräldrar i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning

i Västerbottens och Norrbottens län — för beredande

av möjlighet till skolgång genom inackordering i

skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av fattiga,

avlägset boende föräldrar i skoldistrikt inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock med undantag för

Utskottets

yttrande.

s. 148 Kontrollera mot PDF

Avlönande

av lärare åt

vid vanföranstalter

och

kustsanatorier

intagna

barn i skolåldern.

[150.]

Anordnande

av slöjd i folkskola,

mindre

folkskola

eller särskild

slöjdskola.

[151.]

Anordnande

av undervisning

i hushållsgöromål

i egentlig

folkskola.

[152.]

Undervis

ningsmateriell

m. m. för

folkskolor.

[153.]

148 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

rikets nordligaste gränsorter, uppföra ett ordinarie anslag å

200.000 kronor att utgå enligt de villkor och bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

c) avslå Kungl. Maj:ts förslag om anslag till bidrag för

anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn.

156:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter

och kustsanatorier intagna barn i skolåldern anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra förslagsanslag av 23,000 kronor.

157:o) Kungl. Maj:t har (punkt 151) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola

eller särskild slöjdskola, nu 2,765,000 kronor, med 115,000 kronor till

2,880,000 kronor.

Den föreslagna höjningen är betingad därav, att anslaget under senaste

budgetår väsentligt överskridits.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till anordnande

av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild

slöjdskola, nu 2,765,000 kronor, med 115,000 kronor till

2.880.000 kronor.

158:o) Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i

egentlig folkskola, nu 317,000 kronor, med 33,000 kronor till 350,000 kronor.

Jämväl denna anslagsökning är föranledd därav, att anslaget under senaste

budgetår överskridits.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig

folkskola, nu 317,000 kronor, med 33,000 kronor till 350,000

kronor.

159:o) Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1926—1927 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m. m. för folkskolor utan angivet belopp.

A anslaget förefinnas reservationer, vilka vid slutet av budgetåret 1924—

1925 uppgingo till 51,578 kronor 45 öre, varför något anslagsbelopp för

ändamålet icke ansetts erforderligt för budgetåret 1926 — 1927.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—1927

upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m. m. för folkskolor utan angivet belopp.

160: o) Kungl. Maj:t har (punkt 154) föreslagit riksdagen att anvisa för

budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 15,800 kronor, att utgå till upprätthållande

av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst

2,700 kronor och i Paris med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen enligt

de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 549—552 i statsrådsprotokollet.

På därom av Kungl. Maj:t framlagt förslag har riksdagen beviljat för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag av 10,900 kronor, att utgå till upprätthållande

under läsåret 1925—1926 av svensk undervisning åt svenska barn:

i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor och i

Hamburg med högst 2,200 kronor, samtliga beloppen att utgå enligt de

bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt fastställa.

Vad angår den begärda ökningen av anslaget till skolan i Hamburg,

är denna avsedd till förbättrande av lärarinnans avlöning. Vidare har tillkommit

ett nytt anslagskrav, nämligen för svenska skolan i Paris, som tidigare

åtnjutit statsunderstöd, till dess verksamheten vid skolan under krigsåren

nedlades.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må anvisa för budgetåret 1926—1927 ett

extra anslag av 15,800 kronor, att utgå till upprätthållande

av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg

med högst 2,700 kronor och i Paris med högst 4,400 kronor,

samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t

kan finna lämpligt fastställa.

161:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom understöd åt svenska skolan i Kina

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 8,000

kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, som

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Svensk undervisning

för svenska

barn i utlandet.

[154.]

Understöd åt

svenska skolan

i Kina.

[155.]

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motion ang.

anslag till läkarundersökningar

och

läkarvård av

landsbygdens

folkskolebarn.

Motioner ang.

tillfällig löneförbättring

för lärare vid

folk- och småskolor

samt

högre folkskolor.

Understöd

för avlönande

av lärare vid

fortsättningsskolor.

[156]

jämte åtskilliga

i ämnet

väckta motioner.

162:o) I en inom första kammaren av herr G. H. von Kock m. fl. väckt

motion (I: 177) har hemställts, att riksdagen måtte besluta ställa till Kungl.

Maj:ts förfogande ett belopp av förslagsvis 20,000 kronor för att sätta medicinalstyrelsen

i stånd att i samråd med skolöverstyrelsen försöksvis i olika

delar av landet föranstalta om läkarundersökningar och läkarvård av landsbygdens

folkskolebarn.

Beträffande de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skäl hänvisar

utskottet till motionen.

Utskottet skänker sitt livliga erkännande åt det behjärtansvärda syfte,

motionärerna med sitt förslag vilja vinna. Den fråga, som i motionen beröres,

synes utskottet dock ej vara så utredd och klarlagd, att ett beslut på

grundvalen av nu förevarande förslag torde böra fattas av riksdagen. I ett

spörsmål som detta lärer otvivelaktigt initiativet böra utgå från Kungl. Maj :t,

varför utskottet icke ansett sig böra tillstyrka det motionsvis framlagda förslaget.

Utskottet hemställer förty,

att herr von Kochs m. fl. ovanberörda motion (I: 177) icke

må vinna riksdagens bifall.

163:o) Beträffande vad i motionerna I: 109 och II: 215 föreslagits i fråga

om tillfällig löneförbättring för budgetåret 1926—1927 till lärare vid folkoch

småskolor samt högre folkskolor, kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

164:o) Kungl. Maj:t har (punkt 156) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,

nu 3,175,000 kronor, med 765,000 kronor till 3,940,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 553—558 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr C. G. Schedin m. fl. (nr 45) och den andra inom andra kammaren av

herr J. Nilsson i Hörby m. fl. (nr 105), i vilka hemställts, att riksdagen vid

behandlingen av det i statsverkspropositionen upptagna anslaget till fortsättningsskolor

måtte medgiva, att den tid, inom vilken skoldistrikt skall, på

sätt i stadgan den 16 september 1918 för fortsättningsskolan föreskrives,

hava ordnat den fortsatta undervisningen, må utsträckas till utgången av

år 1929;

dels en inom andra kammaren av herr E. Eengtsson i Kullen väckt motion

(nr 151), däri hemställts, att riksdagen ville i samband med beviljandet

av anslag till fortsättningsskolan besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla om

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

sådan ändring av bestämmelserna rörande fortsättningsskolan, att dess definitiva

införande såsom obligatorisk uppskjutes på ytterligare tre år, räknat

från 1927 års början;

dels en inom första kammaren av herr Nils Ant. Nilsson väckt motion

(nr 174), däri hemställts, att riksdagen i samband med beviljande av anslag

till fortsättningsskolan ville hos Kungl. Maj:t anhålla om sådan ändring av

bestämmelserna rörande fortsättningsskoleväsendet, att den allmänna fortsättningsskolan

må kunna, där vederbörande skoldistrikt så beslutar, anordnas

såsom ettårig;

dels en inom första kammaren av densamme väckt motion (nr 175), däri

hemställts, att riksdagen ville i samband med beviljande av anslag till fortsättningsskolan

hos Kungl. Maj:t anhålla att § 27 mom. 5 i fortsättningsskolestadgan

den 16 september 1918 måtte erhålla följande ändrade lydelse:

§ 27. mom. 5. Huruvida skolpliktig må på grund av sjukdom, lyte eller

liknande omständigheter eller eljest, där särskilda skäl äro, kunna befrias

från skyldighet att besöka fortsättningsskola, skall bero på prövning i varje

särskilt fall av skolstyrelsen;

dels ock en inom andra kammaren av herr E. 0. Magnusson i Tumhult

m. fl. väckt motion (nr 90), däri hemställts,

att riksdagen i samband med beviljande av anslag till fortsättningsskolan

ville hos Kungl. Maj:t anhålla om sådana ändringar av bestämmelserna rörande

fortsättningsskoleväsendet,

att den allmänna fortsättningsskolan må kunna, där vederbörande skoldistrikt

så beslutar, anordnas såsom ettårig och omfattande minst tvåhundrafyrtio

undervisningstimmar, vilken förkortning må gälla även i det fall, då

tvenne årskurser förläggas i nära sammanhang med varandra, samt

att fortsättningsskolestyrelse må äga rätt att efter prövning i varje särskilt

fall befria lärjunge från skyldigheten att besöka fortsättningsskola på

grund av sjukdom, lyte eller där eljest särskilda skäl äro för handen.

Vad beträffar samtliga de motionsvis nu gjorda yrkandena, äro desamma

formellt knutna vid »anslag till fortsättningsskolor», resp. »anslag till fortsättningsskolan».

Något anslag med dessa rubriker är icke uppfört i förslaget

till riksstat för budgetåret 1926—1927. Utskottet har emellertid ansett

sig böra till saklig behandling upptaga sagda yrkanden i samband med sitt

utlåtande angående förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare

vid fortsättningsskolor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för de olika förslagen anförda

skälen hänvisar utskottet till motionerna.

Mot den av Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagsökningen, vilken är beroende

på tillväxten av antalet fortsättningsskolor av 1918 års typ, har utskottet

intet att erinra.

Utskottets

yttrande.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Motionsvis har (I: 45, II: 105 och 151) föreslagits en utsträckning till utgången

av år 1929 av den tid, inom vilken skoldistrikt skall enligt vederbörlig

föreskrift hava ordnat den fortsatta undervisningen. Att svårigheter

kunna förefinnas för skoldistrikten vid övergången till den nya ordningen

är utskottet villigt erkänna. Detta har ock av riksdagen förutsetts, och riksdagen

har förklarat, att skoldistrikt efter medgivande av Kungl. Maj:t må,

där förhållandena sådant påkalla, kunna även efter utgången av år 1926

under viss tid i större eller mindre mån vinna befrielse från vad eljest i

förevarande hänseende åligger distriktet. Frånsett det betänkliga i att ifrågasätta

ett ytterligare generellt uppskov med reformens genomförande, vill utskottet

framhålla, att nyss anförda bestämmelse inrymmer en befogenhet

för Kungl. Maj:t att i skälig utsträckning dispensera från vederbörande föreskrifter.

Utskottet vill vidare erinra, hurusom 1924 års riksdag (skrivelse

nr 8 A sid. 73) uttalade sig i denna sak och därvid bland annat framhöll,

att riksdagen föreställde sig, att Kungl. Maj:t vid bestämmelsens tillämpning

särskilt toge hänsyn till de svårigheter, som kunde möta i avlägsna

och glest befolkade delar av landet, framför allt Norrland. Vid nu anförda

förhållanden har utskottet icke funnit sig böra tillstyrka de i detta hänseende

motionsvis gjorda yrkandena.

Vidare har i motionerna I: 174 och II: 90 förslag framlagts om beredande

av möjlighet till anordnande av en ettårig fortsättningsskola. Utskottet vill

bringa i erinran, hurusom 1925 års riksdag i anledning av en utav Kungl.

Maj:t då gjord framställning fattat ett beslut, som innebär möjlighet till

anordnande av en ettårig fortsättningsskola i skoldistrikt, som inrättat ett

sjunde obligatoriskt skolår. Då de i anledning härav utfärdade bestämmelserna

så nyligen trätt i kraft, finner utskottet det icke tillrådligt att nu förorda

åtgärder, ägnade att ytterligare rubba den hittillsvarande organisationen.

Härjämte vill utskottet erinra, att vid såväl 1924 års som fjolårets riksdag

även förelågo motioner med begäran att fortsättningsskola på landet måtte

kunna anordnas genom en ettårig kurs. Utskottet ansåg sig icke kunna

biträda dessa förslag, då härigenom fortsättningsskolans karaktär och uppgift

skulle förryckas, och utskottets uppfattning delades också av riksdagen.

Utskottet hyser fortfarande samma åskådning i denna fråga och har förty

icke kunnat förorda de härutinnan motionsvis gjorda yrkandena.

Vad slutligen beträffar det i motionerna I: 175 och II: 90 framställda förslaget

om tillägg till gällande bestämmelse om befrielse från skyldighet att besöka

fortsättningsskola, må erinras, hurusom ifrågavarande författningsrum

för närvarande lyder: »Huruvida skolpliktig må på grund av sjukdom, lyte

eller liknande omständigheter kunna befrias från skyldighet att besöka fortsättningsskola,

skall bero på prövning i varje särskilt fall av skolstyrelsen».

Ett motionsvis väckt förslag om dylik befrielse jämväl »på grund av särskilda

förhållanden i hemmet» avvisades av 1925 års riksdag. Då det nu

föreliggande förslaget till tillägg: »där eljest särskilda skäl äro för handen»

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

enligt utskottets mening innebär eu alltför vag och tänjbar formulering

och dessutom den nuvarande lydelsen lämnar all skälig rörelsefrihet för

skolstyrelse beträffande meddelande av befrielse från skolgång, har utskottet

ej funnit anledning tillstyrka förändring i enlighet med motionärernas förslag.

Utskottet hemställer alltså,

1) att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget

till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,

nu 3,175,000 kronor, med 765,000 kronor till 3,940,000

kronor;

2) att riksdagen må avslå

a) herr Schedins in. fl. och herr J. Nilssons i Hörby

in. fl. motioner 1:45 och 11:105;

b) herr Bengtssons i Kullen motion II: 151;

3) att riksdagen må qvslå herr N. A. Nilssons ovanberörda

motion I: 174 ävensom herr Magnussons i Tumhult m. fl.

motion II: 90, i vad sistnämnda motion avser fortsättningsskolans

anordnande såsom ettårig;

4) att riksdagen må avslå

a) herr N. A. Nilssons motion I: 175;

b) herr Magnussons i Tumhult m. fl. motion II: 90, i vad

denna motion avser befrielse för lärjunge från skolgång i

vissa fall.

165:o) Kungl. Maj:t har (punkt 157) föreslagit riksdagen att till utbildningskurser

för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1926—1927 ett

extra reservationsanslag av 125,000 kronor, att utgå enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 558—562 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1925—1926 utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag

av 130,000 kronor. För 1927 års kurser har skolöverstyrelsen ansett ett

belopp av 132,000 kronor behövligt, varvid överstyrelsen räknat med en

minskning av kursernas antal till 22 mot 23 under år 1926 och 32 under

år 1925. Överstyrelsen har i sin kostnadsberäkning vidtagit åtskilliga men

i det hela relativt obetydliga nedskärningar av utgifterna för undervisningen

vid kurserna. Den väsentligaste kostnadsminskningen för 1926 och 1927

års kurser har ernåtts genom en inskränkning av kursernas antal. Att välja

denna väg för att vinna en utgiftssänkning har icke synts departementschefen

tilltalande. Såsom motvikt häremot har överstyrelsen åberopat, att

under år 1925, visserligen med förbrukande till väsentlig del av vissa å

föregående års anslag uppkomna reservationer, hållits 5 kurser mer än som

ursprungligen planerats. I anledning härav har departementschefen emellertid

framhållit, att överstyrelsen borde för framtiden vinnlägga sig om att

Utbildningskurser

för lä

rare vid fort

sättningsskolor.

[157.]

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anordnande

av slöjd i

högre folkskolor.

[158.]

Ökat understöd

åt folkhögskolor.

[159.]

Motion ang.

tillfällig löneförbättring

för lärare vid

statsunderstödda

folkhögskolor.

i huvudsak följa den plan för kursernas anordning, jämväl i fråga om antalet

kurser, som legat till grund för Kungl. Maj.ts och riksdagens prövning

av anslagsbehovet.

Departementschefen utgår från att kostnaderna för 1927 års kurser skulle

belöpa sig till 132,000 kronor; enligt departementschefens beräkning skulle

alltså krävas för ändamålet ett anslag, motsvarande skillnaden mellan detta

belopp och överskottsmedlen vid utgången av budgetåret 1925—1926, uppskattade

till cirka 5,000 kronor, eller 127,000 kronor, vilken summa avrundats

nedåt till 125,000 kronor.

I anledning av vad departementschefen i ovan berörda hänseende låtit

komma till uttryck, vill utskottet framhålla, att å ena sidan den av Kungl.

Maj:t för riksdagen framlagda planen beträffande ifrågavarande kursers anordning

och antal visserligen bör i allt väsentligt följas, men att å andra

sidan ett rationellt tillgodogörande av anslagets syftemål måste kräva, att

skolöverstyrelsen äger inom ramen för tillgängliga medel en viss rörelsefrihet

i avseende å kursernas anordning och antal.

Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran med anledning av

Kungl. Maj:ts förslag, har ansett sig böra tillstyrka detsamma och hemställer

alltså

att riksdagen må till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra

reservationsanslag av 125,000 kronor, att utgå enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

166:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1926—1927

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av

slöjd i högre folkskolor med oförändrat belopp, 70,000

kronor.

167:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 159)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av ökat understöd åt folkhögskolor

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag

av 75,000 kronor.

168:o) Beträffande vad i motion II: 153 föreslagits i fråga om tillfällig

löneförbättring för lärare vid statsunderstödda folkhögskolor, kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

155

169:o) Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen att uppföra det

ordinarie anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor såsom förslagsanslag

med ett belopp av 220,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 564—567 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft eu inom första

kammaren av fröken Kerstin Hesselgren väckt motion (nr 112), däruti hemställts,

att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t anhålla, att understöd ur anslaget

till understöd åt folkhögskoleelever till viss del måtte kunna utgå till

deltagare i vid folkhögskolor anordnade kortare kurser, huvudsakligen avsedda

för industriarbetande ungdom.

Nyssberörda yrkande avser »anslag till understöd åt folkhögskoleelever».

Något anslag med denna rubrik är icke uppfört i förslaget till riksstat för

budgetåret 1926—1927. Utskottet har emellertid ansett sig böra till saklig

behandling upptaga detta yrkande i samband med sitt utlåtande angående

det ordinarie anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor.

Beträffande de av motionären till stöd för hennes framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Till stipendier åt elever vid folkhögskolor har under de sista budgetåren utgått

ett ordinarie reservationsanslag av 140,000 kronor, varjämte anvisats ett

extra anslag å 80,000 kronor till förstärkning av nämnda reservationsanslag.

Vad först beträffar Kungl. Maj:ts förslag, innebär detsamma, att det extra

förstärkningsanslaget och det ordinarie reservationsanslaget skulle sammanslås

och förändras till ett ordinarie förslagsanslag å 220,000 kronor.

Utskottet vill erinra, hurusom vid 1923 års riksdag motionsvis förslag

förelåg om förändrad karaktär å då utgående ordinarie anslag och extra

förstärkningsanslag från reservationsanslag till förslagsanslag. Statsutskottet

ställde sig avvisande mot detta förslag såsom innebärande en från budgetsynpunkt

mindre lämplig anordning. Utskottets uppfattning delades av

riksdagen, som i statsregleringen för de därnäst följande och innevarande

budgetår bibehållit anordningen med ett ordinarie reservationsanslag och ett

extra förstärkningsanslag. Några ändrade förhållanden hava nu icke tillkommit,

vilka skulle föranleda utskottet att frångå den uppfattning, varåt

utskottet så sent som år 1923 gav uttryck. Så mycket mindre anledning

finner utskottet att nu förorda en ändrad anordning i detta hänseende, som

enligt vad i statsrådsprotokollet upplyses, en reservation å 31,292 kronor

50 öre fanns vid slutet av budgetåret 1924—1925 å ifrågavarande ordinarie

anslag. Utskottet tillstyrker alltså nuvarande anordning med ett ordinarie

reservationsanslag å 140,000 kronor och ett extra förstärkningsanslag å 80,000

kronor.

Vad vidare beträffar ovanberörda motion I: 112, finner utskottet syftet med

motionärens förslag värt allt beaktande. Skall emellertid motionärens yr
-

Stipendier

åt elever vid

folkhögskolor
[160.

]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Gemensamt.

Motioner ang.

anslag till

anordnande

av s. k. folkhögskolekurser

i

Härjedalen.

Understöd åt

den svenska

folkhögskolan

i

Birkas.

[161.]

kande tillgodoses, bör det enligt utskottets mening ske på det sätt, att ett

särskilt anslag uppföres för det av motionären avsedda ändamålet och någon

sammanblandning ej kommer till stånd med nu utgående anslag till elevstipendier.

I avseende å omfattningen av motionärens förslag tager detsamma

närmast sikte på kortare kurser, huvudsakligen avsedda för industriarbetande

ungdom. Med samma fog torde med dessa jämväl kunna likställas

andra kortare kurser, förlagda till ort utanför vederbörande folkhögskola,

t. ex. bygdekurser och andra med sådana jämförliga kurser. Givetvis

böra stipendier ej utgå till elever, som äro bosatta å den ort där kurserna i

fråga givas. Emellertid anser sig utskottet icke nu kunna tillstyrka åtgärder i

enlighet med motionärens förslag. Frånvaron av vissa bestämda regler och

grunder talar emot ett tillstyrkande, och utskottet är förvissat därom, att

Kungl. Maj:t i samband med prövningen av folkbildningssakkunnigas betänkande

och förslag ej lämnar nu berörda angelägenhet obeaktad. Utskottet

har alltså icke ansett sig kunna tillstyrka ifrågavarande motion.

Utskottet får således hemställa,

att riksdagen må

I) a) uppföra det ordinarie reservationsanslaget till stipendier

åt elever vid folkhögskolor med oförändrat belopp,

140,000 kronor,

b) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget till

stipendier åt elever vid folkhögskolor anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 80,000 kronor,

II) avslå fröken Hesselgrens ifrågavarande motion (I: 112).

170:o) Uti två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr J. P. Johansson, nr 111, och den andra inom andra kammaren av

J. Olofsson i Digernäs, nr 252, har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att för anordnande av s. k. folkhögskolekurser inom Härjedalen, i huvudsaklig

överensstämmelse med därom framlagt förslag, bevilja ett extra anslag

av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1926—1927 anvisa ett belopp

av 5,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

Över detta förslag kommer utskottet framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

171:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt den svenska folkhögskolan

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets uttåtande Nr 8.

157

i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra anslag å 5,000 kronor att utgå på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

172:o) Kungl. Maj:t har (punkt 162) föreslagit riksdagen att Befrämjande

dels i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptaga det ordinarie förslags- a undervisanslaget

till befrämjande av dövstumundervisningen, nu 165,000 kronor, ningen,

med ett belopp av 190,000 kronor, dels ock medgiva, att ur nämnda för- [162.]

slagsanslag må för budgetåret 1926—1927 för anskaffande av lämplig

litteratur åt dövstumma, under de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, utgå

ett belopp av högst 2,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 568—569 i statsrådsprotokollet.

Anslagsförhöjningen betingas av att anslaget under budgetåret 1924—1925

överskridits med omkring 25,000 kronor. Vad beträffar understödet för

anskaffande av för dövstumma lämplig litteratur, vill utskottet i likhet med

departementschefen framhålla, att anslagets beviljande icke får anses innebära

någon utfästelse från statens sida att för framtiden stödja utgivandet

av i framställningen avsedd litteratur samt att det allenast är fråga om att

under ännu ett år fullfölja det påbörjade försöket å området.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptaga det

ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen,

nu 165,000 kronor, med ett belopp av 190,000

kronor,

b) medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret

1926—1927 för anskaffande av lämplig litteratur åt

dövstumma, under de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma,

utgå ett belopp av högst 2,000 kronor.

173:o) I

skottet,

enlighet med Kungl. Majts förslag (punkt 163) hemställer ut- Tidning för

dövstumma.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- [163.]

getår ägt rum, till understöd för utgivande av Tidning för

dövstumma anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag

å 1,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna skäl meddela.

174:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 164) Tysta skolan

hemställer utskottet, a l-idin?ön''

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- ‘ ''l

getår ägt rum, till understöd åt Tysta skolan å Lidingön

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd åt

svenska föreningen

för

dövas väl.

[165.]

Förstärkande

av det ordinarie

anslaget

till institutet

och

förskolan för

blinda å Tomteboda.

[166.]

Omläggning

av

vatten- och

avloppsledningar

vid

institutet och

förskolan för

blinda å

Tomteboda.

[167.]

Förstärkande

av det

ordinarie anslaget

till förskolan

för

blinda i

Växjö.

[168.]

Förstärkande

av det

ordinarie reservationsanslaget

till

hantverks
-

anvisa för budgetåret 1926-—1927 ett extra anslag av 20,000

kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

175:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt svenska föreningen för

dövas väl anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag

av 5,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

176:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkande av det ordinarie anslaget

till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 45,000

kronor.

177:o) Kungl. Maj:t har (punkt 167) föreslagit riksdagen att till omläggning

av vatten- och avloppsledningar vid institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 575 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till omläggning av vatten- och avloppsledningar

vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

178:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkande av det ordinarie anslaget

till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.

179:o) Kungl. Maj:t har (punkt 169) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av det ordinarie reservationsanslaget till hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av

9,800 kronor.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

159

Utredningen återfinnes å sid. 576—577 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål utgår för löpande budgetår ett anslag av

10,500 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kung! Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 9,800

kronor.

180:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till uppehållande vid hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 6,600 kronor.

181:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,

som från hantverksskolans i Kristinehamn för

blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för

budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 7,500

kronor.

182:o) Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att den i staten för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte upptagna inkomstposten »elevavgifter» skall från och med budgetåret

1926—1927 upptagas till 72,000 kronor, samt att de i vårdanstaltens stat under

rubrik »övriga utgifter» upptagna posterna skola från och med nämnda

budgetår upptagas till de belopp, som finnas angivna i en av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1926

åberopad tablå,

dels ock i anledning härav minska det ordinarie anslaget till ifrågavarande

anstalt, nu 129,850 kronor, med 29,850 kronor till 100,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 578—580 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

alltså,

skolan i Kri

stinehamn

för blinda.

[169.]

Uppehållande

av ytterligare

en

korgmakeriavdelning

vid

hantverksskolan

i Kristinehamn

för blinda.

[170.]

Beredande

av fria frakter

för arbetsmateri

aller

till blinda

hantverkare.

[171.]

Vårdanstalten

i Lund

för blinda

med komplicerat

lyte.

[172.]

s. 160 Kontrollera mot PDF

Extra ordinarie

lärarpersonal

och

vaktmästare

vid blindanstalten

i

Lund.

[173.]

Understöd åt

hantverksskolan

i Uppsala

för

blinda

kvinnor.

[174.]

Bidrag till

avlönande av

vikarier för

lärare vid

blindundervisningsanstalter.

[175.]

160 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må

a) besluta, att den i staten för vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte upptagna inkomstposten

»elevavgifter» skall från och med budgetåret 1926—1927 upptagas

till 72,000 kronor, samt att de i vårdanstaltens stat

under rubrik »övriga utgifter» upptagna posterna skola från

och med nämnda budgetår upptagas till de belopp, som

finnas angivna i den av departementschefen under punkt

172 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7

januari 1926 åberopade tablån,

b) i anledning härav minska det ordinarie anslaget till

ifrågavarande anstalt, nu 129,850 kronor, med 29,850 kronor

till 100,000 kronor.

183:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal

och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

anslag av 11,500 kronor.

184:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

174) hemställer utskottet,

att riksdagen må till understöd åt hantverksskolan i Uppsala

för blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1926—1927

ett extra anslag av 20,000 kronor, att utgå i enlighet med

de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

185:o) Kungl. Maj:t har (punkt 175) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till avlönande

av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalterna med oförändrat

belopp, 1,000 kronor,

dels ock medgiva, att från ovannämnda ordinarie förslagsanslag må från

och med budgetåret 1926—1927, enligt de grunder, Kungl. Maj:t finner

skäligt bestämma, utgå arvodesfyllnad till vikarie för på grund av sjukdom

tjänstledig extra ordinarie lärare vid blindundervisningsanstalt.

Utredningen återfinnes å sid. 581—584 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

s. 161 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

161

att riksdagen må

a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalterna

med oförändrat belopp, 1,000 kronor,

b) medgiva, att från ovannämnda ordinarie förslagsanslag

må från och med budgetåret 1926—1927, enligt de

grunder, Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma, utgå arvodesfyllnad

till vikarie för på grund av sjukdom tjänstledig extra

ordinarie lärare vid blindundervisningsanstalt.

186:o) Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till järnvägsresor för

blindskolelever jämte åtföljande vårdare med oförändrat belopp, 5,000 kronor,

dels ock medgiva, att nämnda anslag må tagas i anspråk jämväl för resor, som

av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7

januari 1926 angivits, ävensom bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda närmare

bestämmelser i sådant hänseende.

Järnvägsresor

för

blindskolelever

jämte

åtföljande

vårdare.

[176.]

Utredningen återfinnes å sid. 584—587 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vissa jämkningar i de hittills gällande bestämmelserna

rörande blindskolelevernas ferieresor i avsikt att vinna det

med ifrågavarande anslag avsedda syftet att i största möjliga utsträckning

söka stärka sambandet mellan eleverna och deras anhöriga samt underhålla

och om möjligt uppöva elevernas förmåga att finna sig tillrätta utom skolans

murar och därigenom bereda dem omväxling och vederkvickelse. Sålunda

skulle hädanefter ifrågavarande resor kunna få företagas även å annan

tid än sommaren, och även från annan plats än just den skola, som bär ansvaret

för elevens utbildning. De borde vidare undantagsvis kunna äga rum

till annan plats än elevens hemort.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare

med oförändrat belopp, 5,000 kronor,

b) medgiva, att nämnda anslag må tagas i anspråk jämväl

för resor, som av departementschefen under punkt 176 i

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari

1926 angivits, ävensom bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda

närmare bestämmelser i sådant hänseende.

187:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 177) hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.) 11

Tryckning av

blindskrifter

[177.]

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

De blindas

förening.

[178.]

Tekniska

läroverk.

[179]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

att riksdagen må i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till tryckning av blindskrifter anvisa för

budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 7,000

kronor.

188:o) På grund av Kungi. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

178) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt De blindas förening anvisa

för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 100,000 kronor,

att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna gott meddela.

Yrkesundervisningen.

189:o) Kungl. Maj:t har (punkt 179) föreslagit riksdagen att, i avbidan på

proposition om anslag till de tekniska läroverken, i riksstaten för budgetåret

1926—1927 för ändamålet beräkna

dels ett ordinarie reservationsanslag av 483,000 kronor;

dels ock extra anslag till ett belopp av sammanlagt 30,300 kronor.

Sedermera har Kung], Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 19 februari

1926 dagtecknad proposition, nr 146, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att

dels minska det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu

493,200 kronor, med 10,200 kronor till 483,000 kronor att fördelas mellan

de olika läroverken på sätt av departementschefen i nämnda statsrådsprotokoll

angivits;

dels till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan för

maskinindustri i Eskilstuna anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag

av 6,300 kronor;

dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet

i Örebro anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av 24,000 kronor;

dels ock medgiva, att från de å ovannämnda reservationsanslag reserverade

medel må för budgetåret 1926—1927 anvisas till laboratorieutrustning vid

tekniska gymnasiet i Örebro 15,000 kronor, till laboratorieutrustning vid tekniska

elementarskolan i Borås 5,000 kronor samt till laboratorieutrustning

vid tekniska elementarskolan i Norrköping 5,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr A. Thorberg väckt motion, nr 258, däruti hemställts;

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

163

att riksdagen måtte för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att enligt de närmare bestämmelser, Ivungl.

Maj:t må finna gott föreskriva, användas till stipendier åt behövande elever

vid statens tekniska fackskolor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragua

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

I den utredning av skolöverstyrelsen — innefattande en ingående undersökning,

huruvida ifrågavarande läroanstalter kunna anses överorganiserade och

beträffande de indragningsåtgärder, som i besparingssyfte kunna vidtagas —

som ligger till grund för Kungl. Maj:ts förevarande förslag, lämnar överstyrelsen

följande sammanfattning av sina åsikter i de spörsmål, utredningen

avsett.

1. De tekniska fackskolorna liksom de tekniska gymnasierna, sådana de

angivas i den till grund för 1918 års riksdags beslut liggande utredningen,

äro var för sig väl motiverade.

2. De kvarvarande tekniska elementarskolorna böra i och för skolsystemets

förenkling samt av pedagogiska skäl omorganiseras till tekniska gymnasier.

En förenkling enbart genom indragning av dessa skolors kemiska

och byggnadstekniska linjer skulle väsentligt försvaga ifrågavarande skolor

utan att medföra någon mera avsevärd besparing för statsverket.

3. Intet av de nuvarande tekniska gymnasierna bör nedläggas, utan denna

skolform bör än ytterligare komma till användning vid sidan av de tekniska

fackskolorna och han delsgymnasierna samt de allmänna läroverkens real- och

latingymnasier, vilka, ehuru sidoställda, alla hava olika mål — de tre förstnämnda

huvudsakligen att utbilda för direkt utträde i det praktiska livet.

4. Beträffande de tekniska fackskolorna bör, trots deras ringa elevantal,

ingen indragning eller organisationsförändring företagas, utan vidare erfarenhet

avvaktas.

5. Kraftiga åtgärder böra vidtagas för att underlätta förvärvandet av för

inträde i fackskolorna föreskriven teoretisk och praktisk kompetens dels genom

inrättandet vid lärlings- och yrkesskolor av förberedande kurser, enligt

av riksdagen år 1924 lämnat medgivande, och dels genom att vederbörande

industriorganisationer bereda erforderlig möjlighet till lämplig praktisk

utbildning.

6. Statliga elevstipendier böra inrättas vid de tekniska fackskolorna.

7. Beträffande tekniska gymnasiet i Örebro bör iakttagas,

a) att dess fjärde parallellavdelning, såsom för undervisningsbehovet i det

hela numera obehövlig, bör successivt avvecklas;

b) att i samband därmed gymnasiets elektrotekniska linje bör indragas;

c) att differentieringen av undervisningen i vissa undervisningsämnen de

återstående tre parallellavdelningarna eller linjerna emellan bör närmare bestämmas

genom föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t i den ordning,

som tillämpas beträffande de tekniska läroverken i övrigt, varvid en av linjerna

tills vidare må försöksvis erhålla en mera merkantil läggning än de

övriga, samt

d) att de olika parallellavdelningarna eller linjerna icke vidare må uppdelas

i ytterligare parallellavdelningar utan att, såsom i fråga om andra sta
-

s. 164 Kontrollera mot PDF

164 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

tens läroanstalter, vederbörligt medgivande därtill dessförinnan erhållits i

varje särskilt fall.

Departementschefen gör gällande, att man vid prövning av frågan om de

tekniska läroverken bör bygga på erfarenhet, inhämtad under några år med

mera normala konjunkturer i fråga om elevrekryteringen än de nu rådande.

Först sedan en dylik erfarenhet vunnits hade man erhållit en säkrare grundval

för bedömande av frågan huruvida och i så fall vilka ändringar i den

nuvarande organisationen av den lägre tekniska undervisningen lämpligen

borde vidtagas, därvid även spörsmålet om en koncentrering av undervisningen

till ett färre antal läroanstalter borde komma under övervägande.

Departementschefen ansåge följaktligen, att för närvarande ingen rubbning

i denna organisation borde äga rum, utan att man borde inskränka sig till

vidtagande av vissa åtgärder, som kunde underlätta kommande indragningar.

De åtgärder, som nu lämpligen syntes departementschefen kunna vidtagas,

inskränkte sig i huvudsak till en vakanssättning av sådana ledigblivna lektorstjänster,

vilkas innehavare undervisade i de läroanstalter eller å de linjer,

som på grund av den svaga elevfrekvensen närmast ifrågakomme till indragning.

Det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk är i riksstaten för

budgetåret 1925—1926 uppfört med ett belopp av 493,200 kronor. Anslaget

är fördelat mellan de särskilda läroanstalterna på följande sätt:

Tekniska elementarskolan i Norrköping............kronor 46,500: —

Tekniska elementarskolan i Borås................ » 46,500: —

Tekniska gymnasiet i Örebro.................... * 121,225: —

Tekniska läroverket i Malmö.................... » 120,000: —

Tekniska läroverket i Härnösand................. » 62,950: —

Tekniska fackskolan i Västerås.................. » 39,000: —

Tekniska fackskolan i Eskilstuna................. » 35,300: —

Arvoden åt extra lärare och vikarier samt för oförutsedda

behov............................... * 21,725: —

Summa kronor 493,200: —

I fråga om tekniska läroverket i Malmö innebär Kungl. Maj:ts förslag

en nedsättning av anslagsposten till läroverket med 7,900 kronor till 112,100

kronor, vilken nedsättning skulle möjliggöras dels därigenom, att ur läroverkets

stat avfördes en av de i densamma uppförda 12 lektorsbefattningarna,

dels genom minskning av den i nämnda stat ingående anslagsposten

till arvoden åt extra lärare. Kungl. Maj:ts förslag i denna del har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Beträffande tekniska fackskolan i Eskilstuna föreslås att, med uteslutande

av den för fackskolan i Eskilstuna gällande staten av de i densamma in
-

s. 165 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

165

gående anslagsposterna å sammanlagt 4,000 kronor till belysning och renhållning

samt till uppvärmning, i samma stat bland utgiftstitlarna uppföres

en anslagspost å 4,500 kronor till uppvärmning (bidrag till kostnaden), belysning,

renhållning m. m., dels ock att i samma stat uppföres en ny anslagspost

å 500 kronor till biträde vid laborationer. Vid bifall härtill skulle

den i reservationsanslaget till tekniska läroverk ingående anslagsposten för

fackskolan i Eskilstuna ökas med 1,000 kronor till 36,300 kronor. Utskottet

anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare en nedsättning av den för de tekniska

läroverken gemensamma anslagsposten till arvoden åt extra lärare

och vikarier samt för oförutsedda behov till 18,425 kronor. Utskottet anser

sig böra tillstyrka förslaget i denna del.

I övrigt skulle anslagsposterna till de särskilda läroanstalterna utgå med

sina nuvarande belopp.

Beträffande parallellavdelningarna vid tekniska fackskolan i Eskilstuna

och en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Örebro föreslås

anvisande av anslag till samma belopp, som för löpande budgetår utgå för

respektive ändamål. Utskottet har häremot intet att erinra, liksom utskottet

tillstyrker vad som föreslagits i fråga om anvisande av särskilda anslagsmedel

till vissa läroanstalter.

Vad beträffar det i ovanberörda motion framförda yrkandet, ansluter sig

detsamma till punkten 6 i skolöverstyrelsens ovan återgivna sammanfattning.

Utskottet vill erinra, hurusom riksdagen år 1918 i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhöll om utredning rörande statsstipendier åt mindre bemedlade och

obemedlade elever vid de tekniska elementarskolorna och med dem jämförliga

läroanstalter. Något förslag i ämnet har, oaktat sedan dess upprepade

framställningar härutinnan gjorts hos Kungl. Maj:t, icke förelagts riksdagen.

Utskottet måste finna det i hög grad önskligt, att vid dessa liksom vid

andra läroanstalter åtgärder vidtagas för att bidraga till undanrödjande av

de ekonomiska hinder, vilka tilläventyrs förefinnas för begåvade obemedlade

eller mindre bemedlade elever att besöka och uppehålla sig vid dessa

skolor. Ett så mycket starkare skäl till ett skyndsamt vidtagande av erforderliga

åtgärder finner utskottet ligga i den av skolöverstyrelsen verkställda

utredningen, som påvisar, att de tekniska fackskolorna icke äga det elevantal,

man från början här tänkt sig. Detta sammanhänger uppenbarligen

med en viss obenägenhet hos dem, för vilka dessa fackskolor närmast äro

avsedda, att underkasta sig de ekonomiska uppoffringar, ett genomgående

av skolorna medför. Ett bifall till motionen skulle i hög grad vara ägnat

att befrämja vad man med denna skolform från början åsyftat, och utskottet

har vid nu anförda förhållanden ansett sig böra förorda beviljande

s. 166 Kontrollera mot PDF

Resestipendier

åt

vissa lärare

vid tekniska

läroverk.

[ISO.]

Förhöjt

understöd åt

handelsgymnasier
[181.

]

jämte i ämnet

väckta

motioner.

166 Statsutskottets utlåtande Nr 8..

av för ändamålet av medel vilka utskottet dock ansett böra begränsas till

5,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) minska det ordinarie reservationsanslaget till tekniska

läroverk, nu 493,200 kronor, med 10,200 kronor till 483,000

kronor att fördelas mellan de olika läroverken på sätt av

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 19 februari 1926 angivits;

b) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska

fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 6,300 kronor;

c) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid

tekniska gymnasiet i Örebro anvisa för nämnda budgetår

ett extra anslag av 24,000 kronor;

d) medgiva, att från de å ovannämnda reservationsanslag

reserverade medel må för budgetåret 1926—1927 anvisas

till laboratorieutrustning vid tekniska gymnasiet i Örebro

15,000 kronor, till laboratorieutrustning vid tekniska elementarskolan

i Borås 5,000 kronor samt till laboratorieutrustning

vid tekniska elementarskolan i Norrköping 5,000 kronor;

e) i anledning av herr Thorbergs ovanberörda motion

1: 258 till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid tekniska fackskolorna för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor att utgå

enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj.t kan finna

gott föreskriva.

190:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande

språk vid de tekniska läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda

läroanstalter anvisa för budgetåret 1926—1927

ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor, att utgå under

de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

191:o) Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till beredande

av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö,

Hälsingborg, Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,,

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 120,000 kronor att

utgå under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter

statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhanda--

s. 167 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

167

håller erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett

kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt

med den fördelning och under de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kan

finna skäligt bestämma.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 594—595 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två lika lydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. A. Enhörning

m. fl. (nr 123) och den andra inom andra kammaren av herrar C. J. Oberg

och H. Lagerkwist (nr 249), däri hemställts, att riksdagen till beredande av

understöd åt ett handelsgymnasium i Sundsvall måtte för budgetåret 1926—

1927 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor att utgå på de villkor och

enligt de bestämmelser, som äro föreskrivna för hittillsvarande statsunderstödda

handelsgymnasier.

Beträffande de av motionären till stöd för förslaget anförda skälen får

utskottet hänvisa till motionen 1:123.

Det av Kungl. Maj:t äskade anslaget till förhöjt understöd åt vissa handelsgymnasier

är till beloppet detsamma, som för innevarande budgetår

utgår till detta ändamål. Utskottet tillstyrker vad härutinnan föreslagits.

''Beträffande det motionsvis väckta förslaget om understöd åt ett handelsgymnasium

i Sundsvall vill utskottet ej underkänna de skäl, som framförts

till förmån för detta förslag, men då Kungl. Maj:t, som ej lärer underlåta

att, när tidsförhållandena sådant påkalla, taga frågan i allvarligt övervägande,

icke nu funnit sig böra framlägga förslag i ämnet för riksdagen,

har utskottet icke ansett skäl föreligga att nu tillstyrka motionärernas förslag.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,

Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna

belopp, anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av

120,000 kronor att utgå under förutsättning att kommun,

där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv

eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga

lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett

kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet,

samt med den fördelning och under de villkor

i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma;
b)

att herrar Enhörnings m. fl. samt Öbergs och Lagerkwists

ovanberörda motioner-(I: 123 och II: 249) icke må

vinna riksdagens bifall.

s. 168 Kontrollera mot PDF

168

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Resestipendier

åt

vissa lärare

vid statsunderstödda

handelsgymnasier.

[182.]

Understöd åt

kommunala

anstalter för

yrkesundervisning.

[183.]

Understöd åt

enskilda anstalter

för

yrkesundervisning.

[184.]

Understöd

till behövande

elever

vid vissa

skolor för

husmodersutbildning
[185.

]

jämte i

ämnet väckta

motioner.

192:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande

språk vid statsunderstödda handelsgymnasier anvisa

för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av

1.000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

193:o) Kungl. Maj:t har (punkt 183) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,

nu 750,000 kronor, med 150,000 kronor till 900,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 596—598 i statsrådsprotokollet.

Då, såvitt av statsrådsprotokollet framgår, anslagsbehovet för innevarande

budgetår beräknats komma att uppgå till minst 860,000 kronor, synes det

utskottet tillfyllest att beräkna det för budgetåret 1926—1927 erforderliga

anslaget till 875,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må böja det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu

750.000 kronor, med 125,000 kronor till 875,000 kronor.

194:o) Kungl. Maj:t har (punkt 184) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,

nu 625,000 kronor, med 25,000 kronor till 650,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 598—600 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie anslaget till understöd

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning, nu 625,000

kronor, med 25,000 kronor till 650,000 kronor.

195:o) Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att i

enlighet med nu gällande beräkningsgrunder utgå som understöd till obemedlade

och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor

för husmodersutbildning.

Utredningen återfinnes å sid. 600—601 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Kerstin Hessel
-

s. 169 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

169

gren (nr 80) och den andra inom andra kammaren av herr S. Bengtsson i

Norup (nr 92), däri hemställts,

att stipendierna till enskilda skolor för husmoderlig utbildning höjas till

30 resp. 15 kr. i månaden, samt

att anslaget till stipendier omlägges från reservations- till förslagsanslag.

Beträffande de av motionären anförda skälen hänvisar utskottet till motionen

I: 80.

Under åtskilliga år har riksdagen till understöd åt obemedlade och

mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning

beviljat medel å extra stat. För budgetåret 1925 1926 anvisades

för ändamålet ett reservationsanslag av 40,000 kronor. Enligt gällande bestämmelser

har skolöverstyrelsen att meddela beslut rörande det belopp till

understöd åt elever, som skall tillkomma varje skola. Vid bestämmandet

av nämnda belopp skall för obemedlad elev beräknas högst 20 kronor och

för mindre bemedlad elev högst 10 kronor för månad.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet har skolöverstyrelsen anhållit om

förslag till riksdagen att för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra förslagsanslag

av 130,000 kronor att i huvudsaklig överensstämmelse med vissa av

överstyrelsen angivna grunder användas till understöd åt behövande elever

vid statsunderstödda kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

med heldagsundervisning och sammanhängande kurs av minst fem månaders

längd. Därest skäl ej ansåges föreligga att sålunda utvidga statens

stipendieunderstödjande verksamhet har överstyrelsen alternativt anhållit om

utverkande av riksdagens medgivande, att maximibeloppen för stipendierna

åt elever vid statsunderstödda enskilda husmodersskolor måtte bestämmas

till samma belopp, som fastställts för elevstipendierna vid folkhögskolor och

lanthushållsskolor eller 30 kronor för obemedlad och 15 kronor för mindre

bemedlad elev i månaden samt att, för möjliggörande av den sålunda föreslagna

höjningen av understödets maximibelopp, ifrågavarande anslag måtte

för budgetåret 1926—1927 bestämmas till 45,000 kronor.

Departementschefen har icke ansett sig höra förorda ett utvidgande av

statens stipendieunderstödjande verksamhet till kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning. Jämväl de nuvarande beräkningsgrunderna

anser departementschefen böra bibehållas. I ovanberörda motioner hava

från skolöverstyrelsens förslag upptagits frågorna om dels höjning av stipendiebeloppen,

dels ändring av anslagets natur.

Vad först beträffar frågan om ändring av stipendiebeloppens storlek har

utskottet icke funnit skäligt att, såsom motionsvis yrkats, förorda en rubbning

av nu rådande förhållanden och ansluter sig följaktligen till departementschefens

uppfattning av bibehållande av nu gällande grunder.

Vidkommande därefter motionärernas yrkande om förändring av anslagets

uatur från reservationsanslag till förslagsanslag, anser utskottet samma princi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tekniska

skolan i

Stockholm.

[186.]

1^0 Statsutskottets utlåtande Nr:< 8.

piella betänklighet kunna anföras möten sådan anordning, som utskottet (punkt

169) låtit komma till uttryck i fråga om Kungl. Maj:ts förslag i motsvarande

hänseende rörande anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor. Utskottet

har därför ansett sig böra avstyrka motionärernas förslag i denna del.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å fröken Hesselgrens och herr Bengtssons

i Norup ovanberörda motioner (I: 80 och II: 92) för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 25,000

kronor att i enlighet med nu gällande beräkningsgrunder

utgå som understöd till obemedlade och mindre bemedlade

elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning.

196:o) Kungl. Maj:t har (punkt 186) föreslagit riksdagen att dels höja det

ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm, nu 97,075 kronor, med

1,500 kronor till 98,575 kronor,

dels ock till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 33,000 kronor,

under villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,

7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp

som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska

fonden.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 601—603 i statsrådsprotokollet.

Höjningen av det ordinarie anslaget avser att bereda skolan ökade medel

för bokinköp och bokbindning, för vilket ändamål för närvarande utgår ett

anslag av 1,500 kronor.

Det extra anslaget till upprätthållande av verksamheten vid skolan utgår

för budgetåret 1925—1926 med ett belopp av 32,700 kronor. Med den

föreslagna höjningen avses att bereda ökad ersättning åt skolans räkenskapsförare

och kassör, vilkens avlöning för närvarande utgår med endast 400

kronor per år.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må,

a) höja det ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm,

nu 97,075 kronor, med 1,500 kronor till 98,575 kronor,

b) till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan

i Stockholm anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra

anslag av 33,000 kronor, under villkor att Stockholms stad

för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor

för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp

s. 171 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

171

: ; som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor till
skjutas

av Sjöstedtska fonden.

197:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

r >; ägt rum, såsom bidrag till uppehållande av bergsskolorna

:|, i Filipstad och Falun, anordnade på sätt av föredragande

departementschefen i yttrande till statsrådsprotokollet över

■ ecklesiastikärenden den 14 mars 1922 närmare angivits, för

budgetåret 1926—1927 anvisa

dels såsom bidrag med 3/s till kostnaderna för verksamheten

vid skolorna under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 ett

extra anslag av 45,210 kronor,

dels ock såsom särskilt bidrag med */5 till ålderstillägg åt

lärare och vaktmästare ett extra anslag av 1,230 kronor

eller tillhopa 46,440 kronor,

allt under villkor att järnkontoret ansvarar för den del

av kostnaderna för skolornas uppehållande i av föredragande

departementschefen uti nämnda yttrande angiven omfattning,

som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt med rätt

för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga

om nämnda anslag, som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

1 198:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 188)

hemställer utskottet,

1 att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud
getår

ägt rum, till uppehållande av verksamheten vid väv•

a skolan i Borås anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra

anslag av 9,850 kronor att utgå med de belopp, till de

ändamål och under de villkor, som av departementschefen

under punkt 188 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1926 angivits.

j 1 » . ;• •

199:o) Kungl. Maj:t har (punkt 189) föreslagit riksdagen att

dels för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolan

i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i

Borås anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag av 42,000

kronor;

dels föreskriva, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter de grunder, som

må. komma att gälla för dyrtidstillägg; under budgetåret 1926—1927 åt befattningshavare

i statens icke nyreglerade verk;

. .dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas, ej blott å de avlö
-

Bergsskolorna

i Filipatad

och

Falun.

[187.]

Vävskolan

i Borås.

[188.]

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

vid

vissa statsunderstödda

anstalter för

yrkesundervisning.

[189.]

s. 172 Kontrollera mot PDF

172 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda,

utan även å den förhöjning av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering

eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom bidrag av

stat, landsting, kommun eller från enskild donation; samt

under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm

och vävskolan i Borås, att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides

av vederbörande kommun eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna i

Filipstad och Falun, att 2/s av kostnaden för dyrtidstillägg bestrides av järnkontoret

;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som

må befinnas erforderliga för tillämpning av de utav riksdagen fastställda

grunderna för dyrtidstilläggens utgående.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 43,000 kronor,

vilket emellertid på grund av verkställda beräkningar ansetts böra minskas

till belopp, som nu föreslagits.

Med erinran, att riksdagen numera fattat beslut i fråga om dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1926—1927 hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare

vid tekniska skolan i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad

och Falun samt vävskolan i Borås anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra förslagsanslag av 42,000 kronor;

b) föreskriva, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter

de grunder, som må komma att gälla för dyrtidstillägg under

budgetåret 1926—1927 åt befattningshavare i statens

icke nyreglerade verk;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas ej

blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare

å stat uppförda, utan även å den förhöjning

av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering eller

tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom bidrag

av stat, landsting, kommun eller från enskild donation; samt

under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska

skolan i Stockholm och vävskolan i Borås, att halva kostnaden

för dyrtidstillägg bestrides av vederbörande kommun

eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna i Filipstad

och Falun, att Vs av kostnaden för dyrtidstillägg bestrides

av järnkontoret;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,

som må befinnas erforderliga för tillämpning av de utav

riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstilläggens utgående.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 173

200:o) Kung! Maj:t har (punkt 190) föreslagit riksdagen att JiskaScentral
dels

till en yrkespedagogisk centralanstalt med de uppgifter och den an- anstalten.

ordning, som av Kungl. Maj:t närmare bestämmes i huvudsaklig anslutning [190.)

till nu tillämpade grunder, anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 60,000 kronor.

dels ock förklara, att av yrkespedagogiska centralanstalten må i den utsträckning,

som Kungl. Maj:t kan finna gott medgiva, anordnas kurser för

lärare vid tekniska läroverk och handelsgymnasier samt därmed jämförliga

läroanstalter, ävensom att deltagare i dessa kurser må av de till anstalten

anvisade medlen tilldelas understöd i form av resekostnads- och traktamentsersättning

enligt de grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

Utredningen återfinnes å sid. 608—610 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1925—1926 utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag

av 60,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må,

a) till en yrkespedagogisk centralanstalt med de uppgifter

och den anordning, som av Kungl. Maj:t närmare

bestämmes i huvudsaklig anslutning till nu tillämpade grunder,

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 60,000 kronor,

b) förklara, att av yrkespedagogiska centralanstalten

må i den utsträckning, som Kungl. Maj:t kan finna gott

medgiva, anordnas kurser för lärare vid tekniska läroverk

och handelsgymnasier samt därmed jämförliga läroanstalter,

ävensom att deltagare i dessa kurser må av de till anstalten

anvisade medlen tilldelas understöd i form av resekostnadsoch

traktamentsersättning enligt de grunder, som av Kungl.

Maj:t bestämmas.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

201 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 191) föreslagit riksdagen att folkbibliotek4

a) i riksstaten för budgetåret 1926—1927 höja det ordinarie förslagsan- r191 ]

slaget till understöd åt folkbibliotek, nu 460,000 kronor, med 40,000 kronor

till 500,000 kronor,

b) medgiva, att den från ifrågavarande förslagsanslag utgående anslagsposten

å 1,400 kronor till ersättning åt vikarier för de kvinnliga biträdena

hos skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter må erhålla naturen av förslagsanslag,

s. 174 Kontrollera mot PDF

Populärvetenskapliga

föreläsningar.

[192.]

174 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

c) medgiva, att från förevarande förslagsanslag må för budgetåret 1926

1927 utgå ett belopp av högst 750 kronor till tryckning av supplement

till katalogen över centralbyråns i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar

vandringsbibliotek.

Utredningen återfinnes å sid. 612—616 i statsrådsprotokollet.

Utgifterna under ifrågavarande anslagstitel för budgetåret 1925—1926

hava av skolöverstyrelsen beräknats till 496,000 kronor. Med hänsyn till

den normala årliga utvecklingen av folkbiblioteksverksamheten beräknas, att

någon ökning är erforderlig utöver nämnda belopp, och kommer departementschefen

till ett sammanlagt anslagsbehov å i runt tal 500,000

kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Ivungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1926—1927 höja det ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek, nu 460,000

kronor, med 40,000 kronor till 500,000 kronor,

b) medgiva, att den från ifrågavarande förslagsanslag utgående

anslagsposten å 1,400 kronor till ersättning åt vikarier

för de kvinnliga biträdena hos skolöverstyrelsens bibliotekskonsulenter

må erhålla naturen av förslagsanslag,

c) medgiva, att från förevarande förslagsanslag må för

budgetåret 1926—1927 utgå ett belopp av högst 750 kronor

till tryckning av supplement till katalogen över centralbyråns

i Lund för populära vetenskapliga föreläsningar vandringsbibliotek.

202:o) Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra

reservationsanslag av 400,000 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag

må enligt av Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor

till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar

för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till arvode

åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000

kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda

resekostnader för föreläsare,

dels och medgiva, att för tiden 1 juli 1926—30 juli 1927 det minsta antal

föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av

anstalt eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.

Utredningen återfinnes å sid. 616—619 i statsrådsprotokollet.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8-.

175

Av det för budgetåret 1925—1926 beviljade extra reservationsanslaget

av 350,000 kronor får enligt riksdagens medgivande användas dels högst

25.000 kronor till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra

sammanslutningar för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar, dels

3.000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent,

dels ock högst 8,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och

föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare. Det minsta

antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas

av anstalt eller förening, varom här är fråga, utgör jämväl för löpande

budgetår 10.

Utskottet anser i likhet med Kungl. Maj:t starka skäl tala för en höjning

av anslaget till det föreslagna beloppet, 400,000 kronor. Anslagshöjningen

är nödvändig för att icke anordnandet av populärvetenskapliga föreläsningar

skall omöjliggöras på många platser, där det lokala intresset med

stora uppoffringar åstadkommit de nödiga förutsättningarna för övrigt för

en fruktbärande föreläsningsverksamhet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret

1926-^1927 ett extra reservationsanslag av 400,000

kronor ävensom medgiva, att av detta anslag må enligt av

Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor

till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även

åt andra sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar,

3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen

anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000 kronor

till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem

havda resekostnader för föreläsare,

b) medgiva, att för tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 det

minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag

skall årligen anordnas av anstalt eller förening, varom

här är fråga, må utgöra 10.

203:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193) hemställer ututskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande

av dess organisations- och administrationskostnader

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 26,000

kronor att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet

för samma tid disponera från annat håll bekomna

medel till minst lika stort belopp som statsbidraget, och i

Bidrag till

arbetarnes

bildningsförbund

för

organisations-

och

administrationskostnader.

[193.]

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

Populär- 204:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 194)

tS hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser,

som från universiteten i Uppsala och Lund

varda på begäran vare ‘sig av institution, som ej åtnjuter

särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,

eller av viss kommun eller enskild person anordnade

att under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 eller senare

hållas utom universitetsstäderna, anvisa för budgetåret 1926

—1927 ett extra reservationsanslag av 11,500 kronor, varav

7,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till

Lunds universitet, att utgå under villkor att den, som begärt

föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens resekostnad

och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget.

Sommarkur- 205:o) Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

r , '' till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda

att sommaren 1926 eller senare i Lund anordnas för allmänheten, anvisa

för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

Alltsedan år 1893 hava vid våra universitet och högskolor hållits så kallade

sommarkurser, avsedda för personer, som icke äro i tillfälle att begagna

sig av den regelbundna akademiska undervisningen. I Lund höllos sommarkurser

senast år 1921 och under de följande åren hava dylika kurser anordnats

i Göteborg, Uppsala och Stockholm. För 1921 års sommarkurser i

Lund beviljades av riksdagen ett statsanslag å 8,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för de föreläsningskurser, som äro avsedda att

sommaren 1926 eller senare i Lund anordnas för allmänheten,

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

Anordnande 206:o) Kungl. Maj:t har (punkt 196) föreslagit riksdagen att till anordaVversUetBni

nanc*e av tre s- k. universitetscirklar för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

cirklar. extra reservationsanslag av 3,900 kronor att fördelas enligt de närmare be[196.

] stämmelser, Kungl. Maj:t finner gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 622—624 i statsrådsprotokollet.

kurser, anordnade

från

universiteten

Uppsala och

Lund.

[194.]

s. 177 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

177

Till anordnande av två s. k. universitetscirklar har riksdagen för vart och

ett av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 anvisat ett extra anslag av

2,600 kronor. Av dessa har en universitetscirkel förlagts till Stockholm och

en till Malmö. Den nu begärda anslagshöjningen påkallas av inrättande av

ytterligare en universitetscirkel i Stockholm.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till anordnande av tre s. k. universitetscirklar

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,900 kronor att fördelas enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Maj:t finner gott meddela.

207:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 197, 198 och 199) föreslagit

riksdagen angående åtgärder till nykterhetens främjande ävensom

beträffande följande motioner, nämligen 1:81, 1: 179, II: 91 och II: 239

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

208:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna

god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion av

ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa

för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag å 57,000 kronor.

209:o) Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att till folkliga

musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret

1926—1927 bevilja för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag ov 5,000

kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 633—636 i statsrådsprotokollet.

Till skolan utgår för budgetåret 1925—1926 ett anslag av 3,000 kronor.

Den föreslagna höjningen av nu utgående belopp har motiverats med

hänsyn till skolans utveckling.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till folkliga musikskolan i Arvika för

en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret 1926

—1927 bevilja för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag

av 5,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj: t kan

finna gott föreskriva,

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.)

Åtgärder

för nykterhetens

främjande

197.1

198.

199..

jämte fyra

i ämnet

väckta

motioner.

Musikföreställningar

för allmänheten.

[200.]

Folkliga

musikskolan

i Arvika.

[201.]

12

s. 178 Kontrollera mot PDF

178

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Statens

biografbyrå

[202.]

210:o)

skottet.

I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå

för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 61,500 kronor att direkt utgå av avgifter för granskning

av biograf bilder;

b) medgiva, att reservation, som kan uppkomma å nämnda

anslag, må i den omfattning, Kungl. Maj :t prövar lämpligt,

användas till befrämjande av sådana i samband med kinematografien

stående ändamål, som Kungl. Maj:t finner vara

förtjänta av understöd.

Dyrtidstillägg

åt

befattningshavare

vid

statens

biografbyrå.

[203.]

211:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203) och under erinran,

att riksdagen numera fattat beslut i fråga om dyrtidstillägg för budgetåret

1926—1927 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens biografbyrå för budgetåret 1926—- 1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor att

direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder.

Vissa kostnader

för

utdelning av

statens räntefria

studielån.

[204.]

212:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1926—1927 anvisa

a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens

räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor.

b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som

under år 1927 må komma att handlägga ärenden rörande

omförmälda lån, ett extra anslag av 4,500 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

Lönereglering

för befattningshavare

vid

gymnastiska

centralinstitutet.

[205.]

213:o) Kungl. Maj:t har (punkt 205) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare

vid gymnastiska centralinstitutet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola lända till efterrättelse

:

Vad i 13 § stadgas om förflyttning till annan tjänst skall äga tillämpning

för ordinarie lärare vid gymnastiska centralinstitutet i fråga om förflyttning

till annan befattning såsom lärare i fysisk fostran.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

179

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att lärare vid

gymnastiska centralinstitutet äga åtnjuta ferier å tider, som i vederbörlig

ordning bestämmas.

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall, där det erfordras

för beredande av semester åt annan dylik befattningshavare ävensom i övrigt

enligt bestämmande av institutets föreståndare, vara skyldig att, utan särskild

ersättning utöver den honom eljest tillkommande avlöningen, jämte egen

tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning av nämnda slag vid

institutet;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid gymnastiska centralinstitutet

på följande sätt:

Lönegrad

3 överlärare........................................ B28

4 lärare ............................................B 21

2 lärarinnor ....................................... B 18

2 vaktmästare, tillika portvakter......................... B 5

1 kontorsbiträde..................................... B 4

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1926 förordat förslag till stat för gymnastiska

centralinstitutet;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga

om övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente

skall äga tillämpning;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid gymnastiska centralinstitutet,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tilllämpning,

enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon

del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring

och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad

1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande

vad tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid utgången

av juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1926, om

de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande,

vilket belopp för tjänsteman, som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad

eller fri bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning

och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt vederbörande myndighets

uppskattning, av denna förmån för en månad;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

dels förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmäles i 25, 28

och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 och 27 §§ i avlöningsreglementet

omförmälda kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål

s. 180 Kontrollera mot PDF

180

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

anvisade anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning utgår

av särskilt för ändamålet anvisat anslag, i vilket fall angivna kostnader

skola bestridas av sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet

omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m.;

dels medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet

för särskilda fall finner en avvikelse från de i 19 § av

reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande

fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare

vikariatsersättning, Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk

den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva, att avlöningsreglementet

må äga tillämpning jämväl å eu å äldre stat än den nuvarande

kvarstående tjänsteman, därest denne förklarar sig villig underkasta

sig nämnda reglemente;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik Gymnastiska centralinstitutet uppfört ordinarie anslag å

75,700 kronor — uppföra under samma rubrik ej mindre till avlöningar ett

ordinarie förslagsanslag å 106,000 kronor,

än även till materiell m. m. ett ordinarie reservationsanslag å 9,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 641—649 i statsrådsprotokollet.

Jämväl nu föreliggande löneregleringsförslag är grundat på högskolornas

löneregleringskommittés betänkande.

De vid gymnastiska centralinstitutet anställda tre överlärarna äro nu i lönehänseende

likställda med professorerna vid farmaceutiska institutet och Chalmers

tekniska institut. Lönen uppgår således nu till 6,400 kronor, vartill

kan komma ett ålderstillägg efter fem år å 600 kronor. Mot Kungl. Maj:ts

förslag att placera överlärarna i lönegrad B 28 har utskottet intet att erinra.

De vid institutet anställda fyra lärarna hava avlöning enligt den för förstagradstjänstemän

enligt 1907 års stat för statskontoret gällande lönetypen.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag att placera dessa lärare i

lönegrad B 21.

De två lärarinnorna vid institutet äro i avlöningshänseende likställda med

kvinnliga adjunkter vid de allmänna läroverken. Avlöningen utgör sålunda

3,600 kronor, vartill komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär dessa lärarinnors hänförande till lönegraden

B 18. Utskottet har häremot intet att erinra.

Kungl. Maj:ts förslag att hänföra vaktmästarna till lönegraden B 5 anser

sig utskottet böra tillstyrka.

En av institutets överlärare är förordnad till föreståndare för detsamma

och åtnjuter härför ett arvode av 1,000 kronor. I staten för institutet äro

vidare uppförda arvoden till en sekreterare och en räkenskapsförare med

s. 181 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

181

vardera 1,000 kronor och till en bibliotekarie med 500 kronor. Dessutom

är i staten uppfört ett skrivbiträde med avlöning bestämd i enlighet med

de för kvinnliga biträden i den så kallade första lönegraden fastställda avlöningsförmåner.

Beträffande denna förvaltningspersonal innebär Kungl.

Maj:ts förslag, att arvodet till institutets föreståndare med hänsyn till den

nedsättning i dyrtidstillägg, som föranledes av genomförd lönereglering, bestämmes

till 1,200 kronor att utgå av anslaget till ordinarie befattningshavare.

Beträffande arvodena till sekreterare, räkenskapsförare och bibliotekarie

förordas ingen annan ändring än att deras nuvarande belopp med

anledning av nedsättningen i dyrtidstillägget höjas till respektive 1,550 kronor,

1,550 kronor och 600 kronor. Dessa arvoden föreslås skola sammanföras

med andra arvoden till en å staten uppförd anslagspost till avlöningar

åt icke ordinarie befattningshavare. Biträdet å institutets expedition har

hänförts till lönegraden B 4. Utskottet tillstyrker vad Kungl. Maj:t föreslagit

beträffande förvaltningspersonalen.

I staten för institutet är uppfört ett anslag till arvoden till extra lärare,

vilket, efter att förut hava utgått med 11,000 kronor, av 1925 års riksdag

höjdes till 14,000 kronor från och med budgetåret 1925—1926. Någon ändring

av denna anslagspost är icke ifrågasatt, men med hänsyn därtill att dyrtidstillägg

efter genomförd lönereglering kommer att utgå med lägre belopp,

har densamma beräknats till 16,700 kronor. Till denna anslagspost skulle

jämväl hänföras de förut omnämnda arvodena till sekreterare, räkenskapsförare

och bibliotekarie å tillsammans 3,700 kronor. Anslagsposten skulle

följaktligen stiga till ett belopp av 20,400 kronor.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del ävensom mot vad Kungl. Maj:t

föreslagit beträffande särskilda avlöningsbestämmelser och övergångsanordningar

har utskottet intet att erinra.

I den av Kungl. Maj:t föreslagna staten skulle vidare med oförändrat

belopp upptagas den nuvarande anslagsposten till stipendier åt elever vid

institutet, 2,000 kronor. Den nu i staten intagna posten å 9,000 kronor till

ved, ljus, materiell, samlingar m. m. skulle utbrytas ur staten och givas

reservationsanslags natur.

Sedan ett antal år har riksdagen på extra stat anvisat ett reservationsanslag

å 600 kronor till inköp av litteratur och bokbindning vid institutets

bibliotek. Då ifrågavarande anslag befunnits behövligt jämväl för framtiden,

har det sammanförts med förenämnda nu å den ordinarie staten för

institutet uppförda anslagsmedel till ved, ljus, materiell, samlingar m. m.

De sålunda sammanslagna anslagen skulle med ett belopp av 9,600 kronor

böra upptagas såsom ett särskilt ordinarie reservationsanslag till materiell m. m.

Nu gällande stat för institutet, ökad med tillfällig löneförbättring och tillfälliga

lönetillägg samt det extra anslaget till litteratur och bokbindning,

uppgår till 85,200 kronor. Dragés sistnämnda belopp från summan av

de ifrågasatta anslagen av 106,000 kronor och 9,600 kronor, erhålles 30,400

s. 182 Kontrollera mot PDF

182 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kronor, vilket belopp alltså angiver den av löneregleringen påkallade kostnadsökningen.

Utskottet har icke något att erinra mot vad i senast berörda hänseende anförts

och föreslagits.

Då utskottet jämväl i övrigt ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli

1926 äga tillämpning å ordinarie befattningshavare vid gymnastiska

centralinstitutet;

dock att därvid följande särskilda bestämmelser skola

lända till efterrättelse:

Vad i 13 § stadgas om förflyttning till annan tjänst skall

äga tillämpning för ordinarie lärare vid gymnastiska centralinstitutet

i fråga om förflyttning till annan befattning

såsom lärare i fysisk fostran.

I stället för vad i 21 § sägs om semester skall gälla, att

lärare vid gymnastiska centralinstitutet äga åtnjuta ferier å

tider, som i vederbörlig ordning bestämmas.

Envar vaktmästare och jämförlig befattningshavare skall,

där det erfordras för beredande av semester åt annan dylik

befattningshavare ävensom i övrigt enligt bestämmande av

institutets föreståndare, vara skyldig att, utan särskild ersättning

utöver den honom eljest tillkommande avlöningen,

jämte egen tjänst bestrida göromål, tillhörande annan befattning

av nämnda slag vid institutet;

b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid gymnastiska

centralinstitutet på följande sätt:

Lönegrad

3 överlärare........................... B 28

4 lärare.............................. B21

2 lärarinnor........................... B18

2 vaktmästare, tillika portvakter.........> . . B 5

1 kontorsbiträde........................ B 4

c) fastställa följande

stat för gymnastiska centralinstitutet.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

.................... kronor 82,300:

Anm. Till institutets föreståndare utgår arvode

med 1,200 kronor.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 183

Vikariatsersättningar, förslagsanslag . . . kronor 1,300: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m.............. » 20,400: —

Till stipendier åt elever............ »_2,000: —

Summa förslagsanslag kronor 106,000: —

Materiell m. m., reservationsanslag .... » 9,600: —

d) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser

i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän,

å vilka förenämnda avlöningsreglemente skall äga tillämpning;
e)

besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid gymnastiska

centralinstitutet, å vilken förenämnda avlöningsreglemente

kommer att äga tillämpning, enligt hittills gällande

avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen

— såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig

löneförbättring och tillfälligt lönetillägg — i förskott, vid

ingången av juli månad 1926 till honom skall på statsverkets

bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen

skulle hava i den befattning, han vid utgången av

juni månad 1926 innehar, i förskott uppburit för juli månad

1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande, vilket belopp för tjänsteman,

som utöver kontant avlöning åtnjuter fri bostad eller fri

bostad jämte fritt bränsle eller fri bostad jämte fri uppvärmning

och fri belysning, bör ökas med värdet, enligt

vederbörande myndighets uppskattning, av denna förmån

för en månad;

f) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning

må bestridas av den i ordinarie staten upptagna

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

g) förklara, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas

i 25, 28 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente,

må bestridas från anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän, de i 26 och 27 §§ i avlöningsreglementet omförmälda

kostnader från åttonde huvudtitelns till dylika ändamål

anvisade anslag, för så vitt ej resekostnads- och traktamentsersättning

utgår av särskilt för ändamålet anvisat

anslag, i vilket fall angivna kostnader skola bestridas av

sådant anslag, samt den i 29 § av avlöningsreglementet omförmälda

kostnaden, där sådan förekommer, från anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.;

h) medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd

s. 184 Kontrollera mot PDF

184

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Extra personal

vid gymnastiska

centralinstitutet

in. m.

[206.]

Understöd

jande av

idrotten.

[207.]

av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse

från de i 19 § av reglementet stadgade regler om

vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande fall med stöd

av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare vikariatsersättning,

Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga

i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar

åt ordinarie tjänstemän;

i) bemyndiga Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva,

att avlöningsreglementet må äga tillämpning jämväl å

en å äldre stat än den nuvarande kvarstående tjänsteman,

därest denne förklarar sig villig underkasta sig nämnda

reglemente;

j) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande

av därstädes under rubrik Gymnastiska centralinstitutet uppfört

ordinarie anslag å 75,700 kronor — uppföra under

samma rubrik ej mindre till avlöningar ett ordinarie förslagsanslag

å 106,000 kronor, än även till materiell m. in.

ett ordinarie reservationsanslag å 9,600 kronor.

214:o) Kungl. Maj:t har (punkt 206) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1926—1927 anvisa:

dels till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. ett extra

anslag av 5,810 kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl. Maj:t

bestämmes;

dels ock till täckande av brist i institutets anslag till ved, ljus, materiell,

samlingar in. m. vid utgången av budgetåret 1924—1925 ett extra anslag

av 2,743 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 651—652 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till extra personal utgår jämväl för innevarande budgetår med

samma belopp, som nu föreslås.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1926—1927 anvisa:

a) till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet

m. m. ett extra anslag av 5,810 kronor att utgå med den

fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes;

b) till täckande av brist i institutets anslag till ved, ljus,

materiell, samlingar m. m. vid utgången av budgetåret 1924

—1925 ett extra anslag av 2,743 kronor.

215:o) Kungl. Maj:t har (punkt 207) föreslagit riksdagen att till understödjande

av idrotten anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av

s. 185 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

185

110.000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 50,000 kronor, att

utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 652—653 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom andra

kammaren väckta motioner, den ena av herr S. Bengtsson i Norup (nr 152)

och den andra av herr C. Vahlstedt, (nr 243).

I motion II: 152 hemställes, att riksdagen måtte till understödjande av

gymnastiken anvisa . för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag å 60,000

kronor, att utgå till svenska gymnastikförbundet på de villkor, Kungl. Maj:t

kan finna skäl bestämma.

I motionen 11:243 har hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts

förslag uti punkten 207 i 8:e huvudtiteln i den del, där förslaget avser understödjande

av annan idrott än gymnastik.

Beträffande de till stöd för motionerna andragna skälen får utskottet hänvisa

till dessa.

I betraktande av pågående utredningsarbete beträffande statsunderstöd för

idrottens främjande samt därmed sammanhängande spörsmål har utskottet

icke funnit sig böra föreslå annan ändring i avseende å det till nu ifrågavarande

ändamål utgående anslaget i förhållande till vad för innevarande

budgetår gäller än att utskottet med hänsyn till vad i ovanberörda motioner

anförts funnit sig böra förorda, att av det utav Kungl. Maj:t föreslagna

anslagsbeloppet må för svenska gymnastikförbundet avses en summa av

55.000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt herr Bengtssons i Norup ovanberörda motion II: 152

och med avslag å herr Vahlstedts ovanberörda motion II: 243

i vad den skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till understödjande

av idrotten anvisa för budgetåret 1926—1927

ett extra anslag av 110,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet

55,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.

Maj:t kan finna skäl bestämma.

216:o) Kungl. Maj:t har (punkt 208) föreslagit riksdagen att till understödjande

av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret 1926—1927

ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.

Maj:t kan finna gott bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 654—655 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för löpande budgetår med 20,000 kronor.

Utskottet har funnit goda skäl tala för bifall till Kungl. Maj.ts förslag

och hemställer alltså,

Understödjande

av skididrotten

bland ungdomen.

[208.]

s. 186 Kontrollera mot PDF

186

Statsutskottets utlutande Nr 8.

Motion om

, anslag till

gratifikationer

åt inspektörerna

för

gymnastikundervisningen

vid vissa

skolor.

att riksdagen må till understödjande av skididrotten bland

ungdomen anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 30,000 kronor, att utgå på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

217:o) I en inom andra kammaren av herr E. Laurén väckt motion (nr

106) har hemställts, att riksdagen behagade ställa en summa av 20,000

kronor till Kungl. Maj:ts förfogande, att på sätt kungl. skolöverstyrelsen

kan föreslå användas såsom gratifikationer till de för gymnastikundervisningen

vid rikets småskolor, folkskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor

samt läroanstalter för dövstumma och blinda anställda inspektörerna.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Redan vid 1900-talets början voro i vissa landskap och stift genom domkapitlens

och direktionens över kungl. gymnastiska centralinstitutets försorg

gymnastikinspektörer förordnade. Från år 1914 har Kungl. Maj:t förordnat

sådana för samtliga folkskolinspektionsområden.

För sitt arbete hava dessa inspektörer icke åtnjutit annan form av gottgörelse

än ersättning för rese- och traktamentskostnader under förrättningsresor

enligt klass 3 i förutvarande resereglemente.

Att detta ej varit tillräckligt har erkänts, och kungl. skolöverstyrelsen

har också i ett detaljerat förslag den 3 november 1923 föreslagit, att inspektörerna

skulle, förutom rese- och traktamentsersättning i vanlig ordning,

erhålla arvoden, bestämda efter förhållandena i varje särskilt inspektionsområde.

I genomsnitt räknades därvid med ett belopp av 500 kronor för

varje folkskolinspektörsområde, varigenom, då i regel fyra sådana områden

skulle tilläggas varje gymnastikinspektör, medelarvodet för inspektör skulle

komma att uppgå till 2,000 kronor. Härförutom skulle till gymnastikinspektör

utgå ersättning för expenser med i medeltal 200 kronor för varje

inspektör. Detta förslag tillstyrktes av sakkunniga för kungl. gymnastiska

centralinstitutets omorganisation den 20 maj 1924 men har ej hittills föranlett

någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.

Emellertid har den hittills utgående och som otillräcklig ansedda ersättningen

nedsatts genom det nya resereglementets införande. Enligt detta

hänföras inspektörerna till klass II C, vilket genom den reducerade skjutslegan

och traktamentets uppdelning i dag- och nattraktamenten minskar inkomsten.

Då samtliga dessa inspektörer innehava annan tjänst som huvudsyssla,

vilken i allmänhet. hindrar dem att någon längre tid vara frånvarande

från tjänstgöringsorten, nödgas de i stor utsträckning lägga sina inspektionsresor

så, att dessa kunna utföras under dagens lopp och inspektören

återvänder till hemmet samma dag. Tillkomsten av de nya bestämmelserna

har därför i realiteten medfört en sänkning av traktamentsersättningen för

dessa inspektörer från 16 till 12 kronor.

Även om, efter en planerad omorganisation av inspektörsinstitutionen,

deras ställning skulle bli bättre, ligger det dock i öppen dag, att under

tiden något måste göras för att hålla dem skadeslösa för den förlust, de lida

genom det nya resereglementets införande. Ovannämnda sakkunniga hava

också i skrivelse till Konungen den 14 innevarande januari framhållit

detta och föreslå, att eu summa av 20,000 kronor för ändamålet ställes till

Kungl. Maj:ts förfogande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Då dessa tjänstemän sålunda genom en riksdagens åtgärd blivit satta i

en sämre ställning än förut, synes det vara en plikt för riksdagen att avhjälpa

detta missförhållande. Då detta lämpligen torde ske i form av gratifikationer,

till dess en omreglering av löneförmånerna blivit gjord, hemställes,

---»

Såsom i motionen framhålles, åtnjuta ifrågavarande inspektörer föi sitt

arbete icke annan gottgörelse än rese- och traktamentsersättning. Då denna

gottgörelse genom det nya resereglementets bestämmelser blivit betydligt

nedsatt, synes det utskottet med rättvisa och billighet förenligt, att inspektörerna

genom ersättning i annan form hållas skadeslösa för den förlust, de

genom det nya resereglementets införande kommit att lida. Betydelsen av

den verksamhet och det arbete till förmån för vårt folks fysiska fostran,

som genom dessa inspektörer utövas, får enligt utskottets mening icke underskattas,

och utskottet har vid nu anförda förhållanden ansett stål ka skäl

tala för ett bifall till ifrågavarande motion.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herr Laurens ovanberörda

motion II: 106, till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen

vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor, högre

folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda

anställda inspektörerna för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra anslag av 20,000 kronor att utgå enligt grunder,

som av Kungl. Maj:t bestämmas.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

218:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- skåpet,

getår ägt rum, till svenska fornskriftsällskapet för budget- [209.]

året 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000

kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens

räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1926 utgivna

arbeten.

2l9:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 210) Samhindet

hemställer utskottet, utgivande av

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- kandsknUer

getår ägt rum, till understöd åt samfundet för utgivande skandinaav

handskrifter rörande Skandinaviens historia för budget- h™e™a

året 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000 [210.

kronor, under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet

avlämnar 50 exemplar av den för år 1926 avsedda

publikationen.

s. 188 Kontrollera mot PDF

188

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Svenska

vitterhets
samfundet.

[211.]

Understöd

åt inhemska

skönlitterära

författare.

[212.]

Ortnamns
kommittén.

[213.]

Inlösen av

vissa delar av

ortnamnskommitténs

arbete över

ortnamn i

Alvsborgs

län.

[214.]

220:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understödjande av svenska vitterhetssamfundets

verksamhet under år 1926 anvisa för budgetåret

1926—1927 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor,

att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

221 :o) Sedan 1925 års riksdag till understöd under tiden 1 januari 1926

—30 juni 1928 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst

beviljat ett belopp av 50,000 kronor samt för budgetåret 1925—1926 såsom

extra anslag anvisat dels av nämnda belopp 10,000 kronor, dels ock av ett

år 1922 för samma ändamål beviljat anslag å 60,000 kronor ett belopp av

likaledes 10,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 212) föreslagit riksdagen

att av det år 1925 till årliga understöd under tiden 1 januari 1926

—30 juni 1928 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst

beviljade anslaget av 50,000 kronor, att användas enligt av riksdagen angivna

grunder och villkor, för budgetåret 1926—1927 såsom extra anslag anvisa

20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1925 till årliga understöd

under tiden 1 januari 1926—30 juni 1928 åt inhemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget

av 50,000 kronor, att användas enligt av riksdagen angivna

grunder och villkor, för budgetåret 1926—1927 såsom extra

anslag anvisa 20,000 kronor.

222:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvode under tiden 1 juli 1926—30 juni

1927 åt ortnamnskommitténs sekreterare med erforderliga

biträden anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra anslag

av 8,000 kronor.

223:o) Kungl. Maj:t har (punkt 214) föreslagit riksdagen att för inlösen

hos aktiebolaget Ljus av 150 exemplar av två i statsrådsprotokollet angivna

häften utav ortnamnskommitténs arbete över ortnamn i Älvsborgs län för

budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag av 1,125 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 660—661 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

s. 189 Kontrollera mot PDF

StatsutsJcottets utlåtande Nr 8.

189

att riksdagen må för inlösen hos aktiebolaget Ljus av

150 exemplar av två i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1926 angivna häften utav ortnamnskommitténs

arbete över ortnamn i Älvsborgs län för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 1,125 kronor.

224:o) Sedan riksdagen år 1919 såsom understöd åt docenten Olof Östergren

för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete

»Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor och därav anvisat

på extra stat för vartdera av åren 1920, 1921 och 1922 5,000 kronor, för

förra halvåret 1923 2,500 kronor, för budgetåret 1923—1924 5,500 kronor

samt för vartdera av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 6,000 kronor,

bar nu Kungl. Maj:t (punkt 215) föreslagit riksdagen att av förenämnda

år 1919 beviljade anslag å 56,000 kronor för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra anslag av 6,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1919 såsom understöd åt docenten

Olof Östergren för fullföljande och avslutande under

åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» beviljade

anslaget å 56,000 kronor för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

225:o) Kungl. Maj:t har (punkt 216) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 6,350 kronor att på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande

under år 1926 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv».

Utredningen återfinnes å sid. 662—663 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1923—1924 anvisade riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning

ett extra anslag av 6,000 kronor till understöd för tidskriftens utgivande

under år 1923. Vidare har riksdagen i överensstämmelse med

Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av

5,000 kronor till understöd för tidskriftens utgivande under år 1924 och för

budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 5,500 kronor till understöd för

tidskriftens fortsatta utgivande under år 1925.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag av 6,350 kronor att på de villkor, Kungl. Maj:t

kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för

utgivande under år 1926 av tidskriften »Svenska landsmål

och svenskt folkliv».

Nusvensk

ordbok.

[215.]

Tidskriften

Svenska

landsmål och

svenskt

folkliv.

[216.]

s. 190 Kontrollera mot PDF

190

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Undersökning

av

svenska folkmål.

[217.]

226:o) Kungl. Maj:t har (punkt 217) föreslagit riksdagen att till fortsatt

systematisk undersökning av svenska folkmål för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra reservationsanslag av 28,650 kronor att utgå på de närmare

villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 663—669 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet utgår för budgetåret 1925—1926 ett anslag av 26,000

kronor. Anslagets användning för detta budgetår framgår av följande sammanställning

:

(för posterna

3—10 ungefär
1.

Arvode åt en vetenskaplig medarbetare, som tillika ''''Ba siffror)

är undersökningens och arkivets föreståndare . . . kronor 9,000: —

2. Arvode åt en vetenskaplig medarbetare........ » 6,000: —

3. Arvode åt ett hela året tjänstgörande expeditions
biträde.

.......................... 1 2,400: —

4. Tillfällig arbetshjälp för förvaltningsändamål..... » 1,850: —

5. Resor............................. ». 4,500: —

6. Inlösen av handskrifter.................. » 750: —•

7. Böcker och kartor...................... » 500: —

8. Bindning........................... 1 100: —

9. Materialier.......................... » 600: —

10. Expenser...................... »_300: —

Summa kronor 26,000

Kungl. Majrts förslag innebär nu en höjning av den för syftet med dessa

undersökningar mest betydelsefulla anslagsposten 5. Resor från 4,500 kronor

till 6,000 kronor.

Vidare förordas en höjning av den nu med 1,850 kronor utgående anslagsposten

4. Tillfällig arbetshjälp för förvaltningsändamål till 3,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, och hemställer

alltså,

att riksdagen må till fortsatt systematisk undersökning av

svenska folkmål för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

reservationsanslag av 28,650 kronor att utgå på de närmare

villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Undersökningar

m. m.

av sydsvenska

folkmål.

227:o)

skottet,

[218.]

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till systematisk undersökning av sydsvenska

folkmål för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,500 kronor att utgå på de närmare villkor,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Gotlands61 228:o) Kungl. Maj:t har (punkt 219) föreslagit riksdagen att till understöd

folkmål. för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1926—1927

[219.]

s. 191 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

191

anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t

kan finna lämpligt bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 670—671 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för budgetåret 1925—1926 med ett belopp av 1,000 kronor.

Såsom i statsrådsprotokollet meddelas, har från enskilt håll anbud ingått

om betydande bidrag till bestridande av kostnaderna för ordboken, närmare

bestämt så, att av enskilda medel skulle täckas kostnaderna för arbetets

tryckning, under förutsättning dels att av allmänna medel bekostades själva

redaktionsarbetet, dels att arbetet bedreves med den fart, att ordboken kunde

antagas i sin helhet föreligga färdig inom högst 5 år. Det från enskilt håll

erbjudna tryckningsbidraget beräknas till omkring 15,000 kronor. Det höjda

statsanslaget betingas alltså av arbetets forcerade utgivande.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till understöd för utgivande av ordbok

över Gotlands folkmål för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag av 3,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

229:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220) hemställer utskottet, Undersökö

° . , , , mngar röran
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- de lapskt folkgetår

ägt rum, till undersökningar rörande lapskt folkliv liv och lapskt

och lapskt språk för budgetåret 1926—1927 anvisa: joVo ]

a) till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ett

extra anslag av 4,000 kronor,

b) till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag

av likaledes 4,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att beträffande ifrågavarande

bägge anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunna

befinnas nödvändiga.

230:o) I

skottet,

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221) hemställer ut- Äldre^syensk

[221.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till utredigering och tryckning av framlidne

revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar

av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret 1926—1927

ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på

de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

231:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 222)

hemställer utskottet,

Föreningen

Pietas.

[222.]

s. 192 Kontrollera mot PDF

192

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet

under år 1926 anvisa för budgetåret 1926—1927 ett

extra anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen

till statens historiska museum med äganderätt överlämnar

genom föreningens försorg utförda fotografier, register och

beskrivningar över behandlade föremål.

Verket 232:o) I

»Sveriges .

kyrkor,konst- Skottet,

historiskt inventarium».

[223.]

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till fortsatt utgivande under år

1926 av det av riksantikvarien S. Curman och professorn

J. Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna

verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»

anvisa för budgetåret 1926—1927 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor, att utgå på de närmare villkor, Kungl.

Maj:t kan finna skäl bestämma.

Statistiska

tabeller över

Öresundstullen.

[224.]

233:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 224)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för utgivandet av statistiska tabeller över Öresundstullen för

tiden efter år 1660 för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.

Maj:t kan finna skäl bestämma.

Tidskriften 234:o)

Acta mathe- , .

matica. skottet,

[225.]

I

enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 225) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften

Acta mathematica för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra anslag av 12,000 kronor, att utgå på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Svenska

naturskydds
föreningen.

[226.]

235:o)

skottet,

I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 226) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till främjande av svenska naturskyddsföreningens

verksamhet för budgetåret 1926—1927 anvisa ett

extra anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor, som

av Kungl. Maj:t bestämmas.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

193

236:o) Sedan 1925 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige i

Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav för

budgetåret 1925—1926 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 5,400 kronor,

har nu Kungl. Maj:t (punkt 227) föreslagit riksdagen att för beredande av

delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund av det utav 1925 års riksdag

beviljade anslaget av 27,000 kronor för budgetåret 1926—1927 anvisa

ett extra anslag av 5,500 kronor, att utgå efter Kungl. Maj:ts beprövande

och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av delaktighet för Sverige

i Ramsay Memorial Fund av det utav 1925 års riksdag beviljade

anslaget av 27,000 kronor för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra anslag av 5,500 kronor, att utgå efter Kungl.

Maj ds beprövande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan

finna skäligt föreskriva.

237:o) Kungl. Maj:t har (punkt 228) föreslagit riksdagen att till förhyrande

för en tid av tre år från och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord vid

den zoologiska stationen i Neapel bevilja ett extra anslag å 5,400 kronor

samt därav för budgetåret 1926—1927 anvisa ett belopp av 1,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 682—688 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som funnit goda skäl tala för bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att’ riksdagen må till förhyrande för en tid av tre år från

och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord vid den zoologiska

stationen i Neapel bevilja ett extra anslag å 5,400 kronor

samt därav för budgetåret 1926—1927 anvisa ett belopp

av 1,800 kronor.

238:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 229) föreslagit riksdagen angående

anslag till vetenskaplig bearbetning av den s. k. Kinakommitténs

ostasiatiska arkeologiska samlingar, har riksdagen, på sätt framgår av punkt

44 här ovan, fattat beslut, varom utskottet härigenom velat

erinra.

239:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 230) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt ryske undersåten Alexander

Sibiriakoff för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra anslag

av 3,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 haft. (Nr 8.) 13

Delaktighet

för Sverige

i Ramsay

Memorial

Fund.

Arbetsbord

vid den

zoologiska

stationen

i Neapel.

Vetenskaplig

bearbetning

av den s. k.

Kinakommitténs

ostasiatiska

arkeologiska

samlingar.

[229.]

Understöd åt

ryske undersåten

Alexander

Sibiriakoff.

[230.]

s. 194 Kontrollera mot PDF

194

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ytterligare

medel till

utgivande av

tidskrifter,

lärda verk

och läroböcker.

[231.]

Motion om

anslag till

resestipendier

åt journalister.

Ålderstillägg.

. [232.]

240:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till beredande av ytterligare medel för utgivande

av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

241 :o) I en inom första kammaren av herr J. Nilsson i Malmö väckt motion

(nr 180) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att till resestipendier

för budgetåret 1926—1927 åt journalister, företrädesvis medarbetare,

som hava redaktionellt arbete i svensk tidning eller journalistisk byrå till

huvudsaklig sysselsättning, bevilja på extra stat ett reservationsanslag av

8,000 kronor, att efter sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t fördelas under

de villkor för stipendiernas åtnjutande, som Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Beträffande de av motionären till stöd för förslaget anförda skälen hänvisar

utskottet till motionen.

Till ifrågavarande ändamål har under föregående år, senast år 1922, anslag

varit uppfört å riksstaten, men har sedan dess medel icke anvisats.

Upprepade framställningar hava i ämnet till Kungl. Maj:t inkommit, men

har Kungl. Maj:t icke funnit skäligt att för riksdagen framlägga därpå grundat

förslag. Vid detta förhållande och då utskottet icke anser sig böra på

enskild motion tillstyrka återupptagande av ifrågavarande anslag, hemställer

utskottet,

att herr Nilssons i Malmö ovanberörda motion I: 180 icke

må av riksdagen bifallas.

Diverse.

242:o) Kungl. Maj:t har (punkt 232) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 240,000 kronor, med 75,000

kronor till 165,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 691 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna anslagsminskningen är beroende dels på de i det föregående

omförmälda löneregleringarna, dels på den ifrågasatta överflyttningen

av kyrkoärendena från ecklesiastikdepartementet till justitiedepartementet.

På sätt fratngår av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden den

7 januari 1926 (punkt 62) har av sistnämnda orsak andra huvudtitelns förslagsanslag

till ålderstillägg föreslagits skola ökas från 4,000 kronor till

14,000 kronor eller alltså med 10,000 kronor. Då riksdagen numera beslutat,

att kyrkoärendena fortfarande skola handläggas i ecklesiastikdepartementet,

tarvas följaktligen av denna anledning icke någon ökning av andra

huvudtitelns anslag till nu ifrågavarande ändamål, på samma gång den nu

s. 195 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

195

ifrågasatta minskningen av åttonde huvudtitelns ålderstilläggsanslag torde

böra begränsas till 65,000 kronor. Utskottet, som i annat sammanhang

kommer att yttra sig ifråga om det under andra huvudtiteln uppförda anslaget,

hemställer nu,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till

ålderstillägg, nu 240,000 kronor, med 65,000 kronor till

175.000 kronor.

243:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 233)

hemställer utskottet,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget till

rese- och traktamentspenningar, nu 180,000 kronor, med

30.000 kronor till 150,000 kronor.

244:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234) och under hänvisning

till utredningen i ärendet (sid. 692—693 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet,

att riksdagen må öka det i riksstaten under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie reservationsanslaget till extra

utgifter, nu 120,000 kronor, med 30,000 kronor till 150,000

kronor.

245:o) Kungl. Maj:t har (punkt 235) föreslagit riksdagen att i riksstaten

upptaga det ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga med oförändrat belopp, 120,000 kronor.

På sätt framgår, av statsrådsprotokollet, har departementschefen framhållit,

att under förutsättning att kyrkoärendena bleve överflyttade till annat

departement belastningen å ifrågavarande anslag visserligen komme att minskas

— vilken minskning beräknades till 20,000 kronor — men att med hänsyn

till de synnerligen stora krav, som ställdes på anslaget, och till de utredningsarbeten,

som under budgetåret 1926—1927 borde bekostas från detsamma,

någon nedsättning av nuvarande anslagsbelopp icke borde vidtagas.

Såsom vidare framgår av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

den 7 januari 1926, punkt 66, har andra huvudtitelns kommittéanslag,

nu 240,000 kronor, beräknats kunna å ena sidan av i sistnämnda statsrådsprotokoll

angivna orsaker minskas med 70,000 kronor, å andra sidan med

hänsyn till den föreslagna överflyttningen av kyrkoärendena ökas med

20,000 kronor, vadan sistnämnda anslag sålunda föreslagits till 190,000

kronor. Då numera förslaget om överflyttning av kyrkoärendenas handläggning

till justitiedepartementet icke av riksdagen bifallits, torde anledning

icke förefinnas att vid beräkningen av andra huvudtitelns kommittéanslag

taga hänsyn till kyrkoärendena men väl att av denna orsak höja

åttonde huvudtitelns kommittéanslag med den för kyrkoärendena beräknade

summan av 20,000 kronor. Utskottet, som i annat sammanhang återkom
-

Rese- och

tråk t am en tspenningar.

[233 J

Extra

utgifter.

[234.]

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

[235.]

s. 196 Kontrollera mot PDF

196

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Skrivmaterialier

och

expenser,

ved m. in.

{-36.J.

I ’ - i

i..''.

Trycknings
kostnader.

[237.]

mer till det under andra huvudtiteln uppförda anslaget till ifrågavarande

ändamål, hemställer nu,

att riksdagen må öka det under åttonde huvudtiteln uppförda

ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga, nu 120,000 kronor, med

20.000 kronor till 140,000 kronor.

246:o) Kungl. Maj:t har (punkt 236) föreslagit riksdagen att minska det

i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till skrivmaterialier och expenser, ved m. in., nu 250,000 kronor, med 40,000

kronor till 210,000 kronor.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, skulle den ifrågasatta överflyttningen

av kyrkoärendena till justitiedepartementet föranleda en minskning

av anslaget med 33,000 kronor, vilket belopp varit avsett för domkapitlens

expeditioner, och har motsvarande anslag under andra huvudtiteln föreslagits

skola höjas med sistnämnda belopp. Då numera riksdagen avslagit förslaget

om kyrkoärendenas överflyttning till annat departement, torde anledning

saknas att öka andra huvudtitelns anslag till skrivmaterial och expenser,

ved m. m. Däremot torde det under åttonde huvudtiteln till samma

ändamål nu föreslagna anslagsbeloppet av denna anledning böra höjas

med nämnda summa 33,000 kronor. Utskottet, som i annat sammanhang

kommer att yttra sig om andra huvudtitelns anslag till nu ifrågavarande

ändamål, hemställer alltså,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m., nu 250,000 kronor, (därav

till domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor), med

7.000 kronor till 243,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner

högst 33,000 kronor).

247:o) Kungl. Maj:t har (punkt 237) föreslagit riksdagen att minska det

i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader, nu 55,153 kronor, med 19,663 kronor till 35,490

kronor.

Av det nu uppförda anslaget, 55,126 kronor, utgår till domkapitlens expeditioner

ett belopp av högst 9,000 kronor. Den ifrågasatta anslagsminskningen

är till en del beroende på förslaget om kyrkoärendenas överflyttning

till justitiedepartementet, och har med hänsyn härtill ifrågasatts en ökning

å andra huvudtitelns anslag till tryckningskostnader med belopp, i stort sett

motsvarande nu till domkapitlens expeditioner utgående anslagsmedel. Då

förslaget om. kyrkoärendenas överflyttning till annat departement numera av

riksdagen avslagits, torde anledning saknas att av denna orsak öka andra

huvudtitelns ifrågavarande anslag. Däremot torde den nu å åttonde huvud
-

s. 197 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

197

titelns tryckningsanslag ifrågasatta minskningen böra begränsas och den

föreslagna anslagssumman ökas med berörda för domkapitlens expeditioner

avsedda 9,000 kronor. Utskottet, som i annat sammanhang kommer att

yttra sig om andra huvudtitelns anslag till tryckningskostnader, hemställer nu,

att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,

nu 55,126 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 9,000 kronor) med 10,633 kronor till

44,490 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst

9,000 kronor);

dock att i anslaget må få göras den ändring, som till jämnande

av huvudtitelns slutsumma kan visa sig erforderlig.

248:o) Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen att för ersättande

av de av riksgäldskontoret förskottsvis utbetalade medel till uppförande av

nya byggnader för naturhistoriska riksmuseet för budgetåret 1926—1927

anvisa ett extra anslag av 990,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 694—696 i statsrådsprotokollet.

Enligt skrivelse den 14 maj 1904 medgav riksdagen, bland annat, att kvarteret

Grönlandet södra i Stockholm jämte den staten tillhöriga delen av

kvarteret Grönlandet norra därstädes ävensom statens byggnader inom dessa

kvarter finge försäljas och härför inflytande försäljningsmedel sammanslås

med besparad hyresinkomst från egendomen i förstnämnda kvarter till en

byggnadsfond för naturhistoriska riksmuseet att tills vidare av vetenskapsakademien

förvaltas enligt de för hyresmedelsfonden gällande föreskrifter

samt att till område för naturhistoriska riksmuseet skulle under äganderätt

upplåtas viss till lägenheten Djurgårds-Frescati hörande mark mot ersättning

till den under statskontorets förvaltning stående djurgårdsfonden att för

djurgårdskassans ändamål användas.

I skrivelse den 1 juni 1908 anmälde riksdagen, bland annat, att riksdagen

med bifall till vad Kungl. Maj:t föreslagit för uppförande å ett till

tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpt område vid Djurgårds-Frescati

av nya byggnader för museet i huvudsaklig överensstämmelse med företedda

ritningar dels medgivit, att riksmuseets byggnadsfond finge i sin helhet

användas, dels beslutit, att ett belopp intill 990,000 kronor skulle av

riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas på sätt Kungl. Maj:t bestämde, för

att återgäldas i den mån då ännu osålda, staten tillhöriga andelar i kvarteren

Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm ävensom statens

byggnader i samma kvarter bleve försålda och köpeskillingar därför inflöte,

dels ock under åttonde huvudtiteln beviljat för byggnaderna ytterligare erforderliga

medel.

Riksgäldskontoret har under åren 1912 och 1913 till dåvarande överintendentsämbetet

utbetalat hela det anvisade beloppet 990,000 kronor. Seder
-

Ersättande

av vissa av

riksgäldskontoret

förskotterade

medel.

[238.]

s. 198 Kontrollera mot PDF

198

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal

inom den civila

statsförvaltningen.

[239.]

Tillfälligt

lönetillägg åt

vissa vaktmästare.

[240.]

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

i statens

tjänst.

[241.]

mera har detta belopp år efter år balanserats i riksgäldskontorets räkenskaper

såsom en dess fordran. Någon försäljning av de staten tillhöriga tomterna

och byggnaderna i ovannämnda båda kvarter har numera icke ansetts böra

ifrågakomma. Fastigheterna i kvarteret Grönlandet norra hava redan disponerats

till lokaler för statsinstitutioner, och även byggnaderna i kvarteret

Grönlandet södra anses behövliga för allmänna ändamål. Till följd därav

har ersättning för ifrågavarande förskott ansetts böra beredas riksgäldskontoret

på annat sätt än som förutsattes, då anslaget beviljades.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för ersättande av de av riksgäldskontoret

förskottsvis utbetalade medel till uppförande av nya

byggnader för naturhistoriska riksmuseet för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 990,000 kronor.

249:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 239) föreslagit angående

anslag för beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

250:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 240) föreslagit riksdagen att för beredande

av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare för budgetåret 1926—1927 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

I anslutning till riksdagens tidigare fattade beslut i fråga om grunderna

för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg får utskottet, som icke har något att

erinra mot det nu äskade anslaget, hemställa,

att riksdagen må för beredande av tillfälliga lönetillägg

åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

för budgetåret 1926—1927 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

251:o) Kungl. Maj:t har (punkt 241) föreslagit riksdagen att till beredande

av dyrtidstillägg under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 åt befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1926—1927 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett extra förslagsanslag av 6,300,000 kronor.

I anslutning till riksdagens tidigare fattade beslut i fråga om de allmänna

grunderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst får

utskottet, som icke har något att erinra mot det under förevarande huvudtitel

för ändamålet äskade anslaget, hemställa,

att riksdagen må till beredande av dyrtidstillägg under

tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 åt befattningshavare i statens

tjänst för budgetåret 1926—1927 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett extra förslagsanslag av 6,300,000 kronor.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 199

252:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242) och under erinran,

att riksdagen numera fattat beslut angående grunder för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1926—1927, vilka grunder

äro lika med vad i motsvarande hänseende gäller för budgetåret 1925

1926, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att de för budgetåret 1925—1926 gällande

allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och

småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor,

kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier, ävensom

åt lärare vid privatläroverk samt vid folkhögskolor skola

lända till efterrättelse jämväl för budgetåret 1926—1927;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t såväl att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av förberörda allmänna

grunder må befinnas erforderliga, som även att i huvudsaklig

enlighet med de i sådant avseende nu gällande föreskrifter

meddela närmare bestämmelser i fråga om dyrtidstillägg

åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala samt vid de i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 7 januari 1926 angivna läroanstalter

för utbildande av lärarinnor i handarbete;

c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt

nämnda lärargrupper anvisa för budgetåret 1926—1927 ett

extra förslagsanslag av 21,000,000 kronor.

253:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,

som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon annan förändring

icke ifrågasatts än att ordinarie förslagsanslaget till uppfostringsanstalter för

vanartade och i sedligt avseende försummade barn ur huvudtiteln uteslutits

och medel för ändamålet i stället beräknats under femte huvudtiteln.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i

riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptagas med oförändrade

bolopp.

Stockholm den 16 april 1926.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Dyrtidstilllägg

åt lärare

vid vissa

statsunderstödda

undervisningsanstalter.

[242.]

Övriga ordinarie

anslag.

s. 200 Kontrollera mot PDF

200

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar] S. II. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Oscar Olsson, J. L.

Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, E. J. G.

Rosén, E. A. Hallin, J. G. Walles, J. Jeansson och G. A. Carlsson i Gävle,

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, II. V. Rydén, A. Wiklund,

S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, E.

Kristensson i Göteborg, S. J. Karlsson i Nynäshamn, G. Strindlund, C. Lindskog,

P. C. Jonsson och A. Danielsson;

med undantag därav att

i behandlingen av punkterna 73—126 deltagit herr A. R. Rooth i st. f. herr Hallin,

i behandlingen av punkterna 1—154 deltagit herr I. Hj. E. Pauli i st. f. herr Walles,

i behandlingen av punkt 155 deltagit herr Pauli i st. f. herr Nilsson i Malmö,

i behandlingen av punkterna 95—126 deltagit herr G. Kobb i st. f. herr Rosén,

i behandlingen av punkterna 169—253 deltagit herr K. E. Andersson i Eliantorp i st.

f. herr Nilsson i Gränebo,

i behandlingen av punkterna 73—190 och 192—253 deltagit herr 8. Persson i Fritorp i

st. f. herr Wiklund,

i behandlingen av punkterna 155—253 deltagit herr O. Nilsson i Örebro i st. f. herr

Carlsson-Frosterud,

i behandlingen av punkterna 127—253 deltagit herr E. Andersson i Prästbol i st. f.

herr Karlsson i Nynäshamn; samt

i behandlingen av punkterna 169—253 deltagit herr J. Olofsson i Digernäs i st. f. herr

Danielsson.

Reservationer:

vid punkt 64 (Professur i statistik vid universitetet i Lund) av herrar

C. P. V. Nilsson i Gränebo, E. J. G. Rosen, C. A. Carlsson i Gävle, P. M.

Olsson i Blädinge, G. Strindlund och A. Danielsson, vilka ansett, att utskottet

bort avstyrka Kungl. Maj:ts förslag;

vid punkt 72 (Anslag till vissa värmeledningsarbeten i universitetets i Lund

institutionsbyggnader) av herr C. Lindskog;

vid punkt 78 (Lönereglering för befattningshavare vid tandläkarinstitutet)

dels beträffande arvode åt en laborator vid tandläkarinstitutets röntgenlaboratorium

av herrar Oscar Olsson, J. Nilsson i Malmö, C. A. Carlsson i Gävle,

I. H. E. Pauli och E. Kristensson;

dels ock beträffande avlöning åt en sjuksköterska vid tandläkarinstitutet

av herrar Oscar Olsson, J. Nilsson i Malmö och I. II. E. Pauli;

vid punkt 91 (Professur i svenska språket och litteraturen vid universitetet

i Dorpat) av herrar Oscar Olsson, O. Eergqvist, E. J. G. Rosén, S. Bengtsson

i Norup, C. Lindskog och A. Danielsson, vilka ansett, att utskottets

yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Såsom i--------framställda kravet.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

201

Då de omständigheter, som år 1925 föranledde utskottets avvisande ställning,

icke längre äro, såsom i motionen påvisas, för handen, har utskottet

icke vidare anledning att avstyrka motionen och härigenom bidraga till uppskjutandet

av lösningen av en fråga, vars betydelse blivit allmänt vitsordad.

Utskottet har följaktligen ansett sig böra i konsekvens med vad i ärendet

förekom vid 1925 års riksdag tillstyrka det motionsvis nu gjorda yrkandet

och hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av herr Bergmans m. fl.

och herr Englunds m. fl. ovanberörda motioner (I: 171 och

II: 251), för uppehållande av en professur i svenska språket

och litteraturen vid universitetet i Dorpat för budgetåret

1926—1927 anvisa ett extra anslag av 7,500 kronor att utgå

enligt de villkor Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva»;

vid punkt 101 (Lönereglering för befattningshavare vid Chalmers tekniska

institut m. m.) av herrar A. C. Lindblad och E. Kristensson, vilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka de under punkten omnämnda motionerna 1:44

och II: 55 angående en ny professur i kemisk teknologi vid Chalmers tekniska

institut;

vid punkt 116 (Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken)

av herrar G. P. O. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle, S. Bengtsson

i Norup, P. M. Olsson i Blädinge, S. Persson i Fritorp, G. Strindlund och

A. Danielsson, vilka ansett att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»Till och med--— — — — — — 41,000 kronor.

Utskottet anser, att nu gällande bestämmelser för statsbidrag till ifrågavarande

undervisning tillämpats under så kort tid, att tillräcklig erfarenhet

icke kan anses hava vunnits om, huru de nuvarande grunderna för statsbidrag

verkat. Utskottet anser på grund härav tiden icke vara inne för

vidtagande av ändring av ifrågavarande bestämmelser. Statsbidraget synes

utskottet alltså böra utgå med oförändrat belopp och under oförändrade

villkor, dock med visst tillägg beträffande arvode åt kvinnlig lärare.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, må

a) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till

undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken

med oförändrat belopp, 21,000 kronor;

b) medgiva, att från nämnda anslag må såsom arvode

för undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken

från och med den 1 juli 1926 utgå: till manlig lärare 42

kronor 50 öre och till kvinnlig lärare 37 kronor 50 öre,

allt för veckotimme och år, under villkor att vederbörande

kommun för ändamålet tillskjuter minst samma belopp»;

s. 202 Kontrollera mot PDF

202

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vid punkt 127 (Reservationsanslaget till privatläroverken) av herrar J. L.

Widell, C. A. Carlsson i Gävle, S. Bengtsson i Norup, P. M. Olsson i Blädinge,

C. Lindskog och A. Danielsson, vilka ansett, att utskottets yttrande

och förslag bort hava följande lydelse:

»På grund av---kvinnlig föreståndare.

Med hänsyn till vad i motionen anförts, finner utskottet billigheten kräva,

att biträdande föreståndarinna vid läroanstalt med kvinnlig föreståndare i förevarande

hänseende likställes med motsvarande befattningshavare vid läroanstalt

med manlig föreståndare, och har utskottet förty ansett sig böra förorda

motionärernas yrkande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må,

a) ----------------

b) ----------------

c) att riksdagen, i anledning av herrar Holmdahls och

Almquists ovanberörda motion II: 246, må besluta, att mom.

4 i avd. A av kungörelsen den 18 juni 1925 om ändring i

vissa delar av kungörelsen den 29 oktober 1909 angående

avlöning åt lärarinnorna vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

samt angående statsunderstöd åt dessa läroanstalter

m. m. skall hava följande ändrade lydelse:

»Med full---allmänt läroverk.

Vid skola--— i veckan.

För föreståndare---prövas skälig.

För biträdande föreståndarinna må tjänstgöringsskyldigheten

kunna med skolöverstyrelsens medgivande nedsättas

med högst 5 veckotimmar»;

vid punkt 131 (Understöd åt kommunala gymnasier) av herrar Oscar Olsson,

J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. A. Carlsson i Gävle, I. H. E. Pauli

och C. Lindskog, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava

följande lydelse:

»På därom —-- 10,000 kronor.

Då utskottet funnit goda skäl tala för att även de kommuner, som fullständigat

i dem befintliga statsgymnasier med av staten ej upprättade

gymnasielinjer och därför ådragit sig dryga kostnader, av staten erhålla

något bidrag till bestridande av dessa kostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till beredande av understöd enligt Kungl

Maj:ts beprövande av kommunalt gymnasium, som är förenat

med ett statens högre läroverk eller en statens realskola,

för budgetåret 1926—-1927 anvisa ett extra reservationsanslag

av 60,000 kronor, att utgå på de villkor och under de

närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela»;

s. 203 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

203

vid punkt 132 (Understöd för utbildning av lärarinnor i hushållsgöromål)

av herrar I. IT. E. Pauli och E. Kristensson, vilka ansett, att utskottets

motivering bort hava följande lydelse:

»Med anledning av — — yrkandet. Utskottet anser sig sålunda böra

---Ateneums skolköksseminarium»;

vid punkt 155 (Statsbidrag för underlättande av skolgång för långt från

skola boende skolpliktiga barn m. m.) av herrar Oscar Olsson, J. G. Walles,

I. H. E. Pauli, A. Anderson i Råstock, E. Kristensson, O. Nilsson i Örebro,

E. Andersson i Prästbol, P. C. Jonsson och A. Danielsson, vilka ansett, att

utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag om anslag till bidrag för anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn.

vid punkt 164 (Understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor)

av herrar J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, E. A.

Hallin, J. Jeansson i Kalmar, P. M. Olsson i Blädinge, S. Persson i Fritorp,

G. Strindlund och C. Lindskog, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Mot den av--------------yrkanden.

Vidare har i motionerna I: 174 och II: 90 förslag framlagts om beredande

av möjlighet till anordnande av en ettårig fortsättningsskola. Utskottet vill

giva sitt fulla erkännande åt den år 1918 beslutade obligatoriska fortsättningsskolan

såsom en nyttig och behövlig överbyggnad på folkskolan. Någon

rubbning av de allmänna principerna för denna skolform eller av de lärokurser,

som äro avsedda att i fortsättningsskolan genomgås, vill utskottet

icke ifrågasätta.

Emellertid torde beträffande den yttre anordningen av fortsättningsskolan

skäl förefinnas att taga under övervägande, huruvida icke vissa jämkningar

kunna vara erforderliga i nu gällande bestämmelser. Förhållandena i vårt

land äro nämligen mycket olika på olika orter. Vad som därför passar

för några orter — låt vara de flesta — passar icke alls för andra. Den

anordning av skolan, som lämpar sig i trakter med tät bebyggelse, är icke

lika lämplig å orter med en gles och kringspridd befolkning. A de förra

torde skolan i allmänhet helst böra vara tvåårig. För de senare åter torde

vara en given fördel eller rent av en nödvändighet, att skolan kan anordnas

såsom en ettårig kurs. Där en folkskola, såsom ofta är fallet, har ett

relativt ringa antal elever och sålunda endast några få avgå per år samt

andra folkskolor ej finnas i närheten, med vilka gemensam fortsättningsskola

kan anordnas, synes det vara nödvändigt att till undvikande av ett

alltför litet elevantal söka ordna så, att elever intagas i fortsättningsskolan

endast vartannat år. Men där så sker, synes fortsättningsskolan ej böra

omfatta mer än ett år, enär i annat fall skolplikten för vissa barn kommer

att utsträckas allt för långt.

s. 204 Kontrollera mot PDF

204

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I en sådan ettårig fortsättningsskola bör givetvis samma kunskapsmått inhämtas

som i en tvåårig. En viss begränsning av det för den tvååriga

fortsättningsskolan bestämda sammanlagda timantalet synes dock kunna

utan olägenhet äga rum, då kursen genomgås i ett sammanhang.

Utan föregående utredning finner sig emellertid utskottet icke kunna

föreslå införande av en ettårig fortsättningsskola, men håller för önskvärt,

att en utredning i ärendet verkställes för att därigenom må kunna utrönas,

huruvida icke i vissa fall fortsättningsskolan må bättre kunna tjäna sitt

ändamål såsom ettårig än som tvåårig.

Vad slutligen beträffar------------förslag.

Utskottet hemställer alltså,

1)-----------------

2) ~---------------;

3) att riksdagen må, i anledning av herr N. A. Nilssons ovanberörda

motion I: 174 ävensom herr Magnussons i Tumhult

m. fl. motion II: 90, i vad sistnämnda motion avser fortsättningsskolans

allmänna anordnande, i skrivelse till Kungl.

Maj:t hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning,

huruvida med hänsyn till de olika förhållandena i

landet fortsättningsskolan må kunna, där förhållandena sådant

påkalla, anordnas som ettårig och i vad mån det för tvåårig

fortsättningsskola föreskrivna timantalet i sådant fall må

kunna begränsas, samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen må föranleda;

4) ----------------

vid punkt 169 (Stipendier vid folkhögskolor) av herrar Osrar Olsson, J. G.

Walles, C. A. Carlsson i Gävle och S. Bengtsson i Norup, vilka ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Till stipendier----------— 220,000 kronor.

Den omständigheten att det ordinarie anslaget hittills haft karaktär av

reservationsanslag har för eleverna medfört en viss osäkerhet, huruvida de

kunnat påräkna stipendier till författningsenliga maximibelopp, och har departementschefen

ansett denna omständighet i sin mån hava medverkat till

nedgången i elevantalet vid folkhögskolorna. Utskottet vill förorda den av

Kungl. Maj:t nu ifrågasatta ändrade anordningen, därvid utskottet dock

vill uttala, att utskottets tillstyrkan får anses allenast innebära en tillsvidare

förslagsvis gjord omläggning av anslaget. Visar förslagsanslaget tendens att

automatiskt stiga väsentligt över nuvarande beräkning, torde böra övervägas,

huruvida en återgång till nuvarande anslagsbeteckning bör vidtagas.

Vad vidare-----------—- ifrågavarande motion.

Utskottet får således hemställa,

s. 205 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

205

att riksdagen må

I) uppföra det ordinarie anslaget till stipendier åt elever

vid folkhögskolor såsom förslagsanslag med ett belopp av

220,000 kronor,

II) ----------------•»

vid punkt 191 (Förhöjt understöd åt handelsgymnasier) av herrar S. H.

Kvarnzelius, J. G. Walles, A. Wiklund och G. Strindlund, vilka ansett, att

utskottet bort tillstyrka bifall till herrar Enhörnings m. fl. samt Öbergs och

Lagerkwists motioner 1: 123 och II: 249.

vid punkt 195 (Understöd åt elever vid husmoderskolor) av herrar Oscar

Olsson, J. G. Walles, C. A. Carlsson i Gävle och S. Bengtsson i Norup,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Under åtskilliga år---------nu gällande grunder.

Vidkommande därefter motionärernas yrkande om förändring av anslagets

natur från reservationsanslag till förslagsanslag, har utskottet funnit samma

skäl, som föranlett utskottet (punkt 169) att tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag

om en motsvarande omläggning av anslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor,

föreligga beträffande nu förevarande anslag, och får utskottet

förty förorda motionärernas yrkande i denna del.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och fröken Hesselgrens och herr Bengtssons i Norup ovanberörda

motioner (1: 80 och II: 92), i vad desamma avse

ändrad natur av ifrågavarande anslag, samt med avslag å

samma motioner, i vad de avse höjning av nu utgående

stipendiebelopp, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

förslagsanslag av 25,000 kronor att i enlighet med nu gällande

beräkningsgrunder utgå som understöd till obemedlade och

mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor

för husmodersutbildning.»

vid punkt 241 (Resestipendier åt journalister) av herr J. Nilsson i Malmö,

som ansett, att utskottet bort tillstyrka den i ämnet väckta motionen.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen ..........................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

statsanslag ......................................................

* 186,500

Säger för departementet

210,500

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

Riksarkivet:

1

Riksarkivet, förslagsanslag............................

167,800

2

Inköp av arkivalier och tryckta arbeten

för riksarkivet, reservationsanslag .......

1,000

3

Fortsatt utgivande genom riksarkivet av

sådana handlingar, som äro av vikt för

1

fäderneslandets historia, reservations-

anslag ........................................................

8,000

176,800

4

Expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalms-

gatan i Stockholm ..........................................

4,000

Landsarkiven:

5

Landsarkiven, förslagsanslag ........................

85,600

6

Övergångsstat för landsarkiven ....................

2,400

7

Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för

landsarkiven, reservationsanslag ................

1,100

89,100

265,900

4,000

Bibliotek.

1

Kungl. biblioteket:

8

Kungl. biblioteket, förslagsanslag 248,200

j

9

Ökning av kungl. bibliotekets ar-

betskrafter ................................

11,000

10

Katalogiseringsarbeteninom kungl.

biblioteket ................................

29,000

11

Sveriges offentliga biblioteks ge-

•

mensamma accessionskatalog. ..

5,000

12

Tioårsregister till Sveriges offent-

liga biblioteks gemensamma ac-

cessionskatalog, reservationsan-

slag ............................................

3,000

* Av Kungl. Maj:t töreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

-----

—

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor |

13

Bokinköp och bokbindning för

kungl. biblioteket, reservations- anslag ........................................

20,000

248,200

68,000

14

Uppförande i samband med kungl.

bibliotekets

nuva-

rande huvudbyggnad av två flygelbyggnader, reserva-

tionsanslag .....................................

365,000

Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:

15

Avlöningar, förslagsanslag ............

*13,060

16

Bokinköp, inbindning och vissa

expenser, reservationsanslag ....

*8,000

17

Ytterligare medel till bokinköp,

inbindning och vissa expenser,

reservationsanslag ....................

*2,000

18

Vissa konserveringsarbeten, reser-

vationsanslag ............................

*3,000

21,060

5,000

19

Pedagogiska biblioteket...................

5,000

20

Extra biträde vid pedagogiska bibliotekets ordnande i

samband med den förestående flyttningen in.

m.....

1,500|

21

Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S:te Geneviévebiblioteket i Paris .

1,500

269,260

446,000

Museer.

Nationalmuseet:

Museet:

22 a

Förslagsanslag ............................

Reservationsanslag:

154,200

22 b

Målnings- och skulptursam-

lingarnas ökande................

30,000

22 c

Inlösen av levande svenska

konstnärers arbeten .......

25,000

22 d

Ilandtecknings- och gravyr-

samlingarnas ökande ........

6,500

22 e

Samlingarnas vård och under-

håll samt expenser............

11,000

22 f

Ökande av samlingen av konst-

hantverk .........................

8,000

22 g

Boksamlingen ........................

2,000

22 h

Utländska studieresor............

—

23

Förstärkning av reservationsan-

slaget till samlingarnas vård och

underhåll samt expenser ........

5,000

24

Etikettering av samlingen av konst-

hantverk, reservationsanslag ....

3,000

25

Ökning av arbetskrafterna vid

avdelningen för depositioner

och slottssamlingar ................

3,850

* Beloppet redan beviljat av riksdagen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

Vandringsutställningar in. in., reservationsanslag

........................

Försäkring och transport av konstföremål,

reservationsanslag........

Konservering av handteckningsoch

gravyrsamlingar inom museet,

reservationsanslag ............

Konserveringsarbeten för statens

tavelsamlingar å Gripsholms och

Drottningholms slott, reservationsanslag

................................

Livrustkammaren:

Avlöningar, förslagsanslag............ 11,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

vid livrustkammaren

........................................

Underhåll och vård av livrustkammarens

samlingar, reservationsanslag.

...................................

Naturhistoriska riksmuseet:

Avlöningar m. in., förslagsanslag 229,250

Tjänsteresor för intendenter och

assistenter, reservationsanslag.... 2,000

Samlingar in. m., reservationsanslag 93,695

Arbetsbiträde vid paleozoologiska

avdelningen................................

Arbetsbiträde vid etnografiska avdelningen

...................................

Vetenskapligt biträde för bearbetning

av vissa samlingar å ever
tebratavdelningen

....................

Arvode åt en vaktmästare, tillika

trädgårdsskötare ........................

Instrument och museiskåp för

paleozoologiska avdelningen, reservationsanslag

........................

Uppvärmning, belysning, städning

m. m. av vissa lokaler för etnografiska

avdelningen ............

Täckande av brist för budgetåret

1924 — 1925 i den i staten för

museet för avdelningarna vid

Frescati uppförda anslagsposten

till expenser ............................

Ytterligare medel till expenser för

avdelningarna vid Frescati samt

till expenser in. in. för etnografiska

avdelningen ................

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

5,000

2,500

2,500

12,000

23,900

22,100

2,400

2,400

4,000

300

2.300

1,750

1.300

11,000

236,700

33,850

11,000 46,000

324,945 28,450

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

''

Kronor

Kronor

Nordiska museet:

44

Museet ............................................................ 115,450

45

Tillfällig löneförbättring åt viss museets

personal .................................................... * 14,975

130,425

46

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. vid

nordiska museet............................................................

3,600

47

Dyrtidstillägg åt viss nordiska museets personal ........

44,000

48

Kulturhistoriska museet i Lund ...................................

25,000

49

Musikhistoriska museet ...................................................

4,000

50

Svenska skolmuseet ......................................................

2,450

572,645

317,775

Säger för arkiv, bibliotek och museer

1,107,805

767,775

C. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

1

Kleresistaten, förslagsanslag ............................................

* 150,000

2

I.appmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslags-

anslag ........................................................

* 4,000

3

Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ....

* 4,510,600

4

Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag

* 304,752

5

Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i

främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-

anslag ........................................................................

* 30,000

6

Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn

* 6,000

7

Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin ........

* 6,000

8

Pastorn vid svenska Olaus Petriförsamlingen i Helsing-

fors .............................................................................

* 6,000

9

Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket ....................................

* 3,600

10

Svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder

* 41,500

11

Dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländ-

ska hamnstäder, förslagsanslag ....................................

* 17,000

5,011,352

68,100

Domkapitlens expeditioner.

12

Domkapitlens expeditioner ............................................

* 91,350

13

Ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner ....

* 34,070

14

Provisorisk lönereglering för tjänstemän vid de eckle-

siastika konsistorierna, förslagsanslag ........................

* 42,000

91,350

76,070

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kyrkors underhåll in. m.

Kyrkors underhåll:

15

Underhåll....................................................... * 1,028

16

Ersättningar, förslagscmslat)............................*275,000

276,028

17

Svenska kyrkan i Paris....................................................

* 4,119

280,147

•

Säger för kyrkliga ändamål

5,382,849

144,170:

D. Akademier in. m.

Svenska akademien.

■

1

Akademien ......................................................................

8,250

Vetenskapsakademien.

|

2

Akademien .......................................................................

10,000

| 3

Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur ........

2,50oi

4

Bidrag till underhåll av akademiens, av styrelsen för

makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse för- valtade matematiska bibliotek ....................................

1

15,000!

5

Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskap-

4,100''

liga sammanslutningar, reservationsanslag ................

10,000

21,600

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Akademien:

6 a

Förslagsanslag ................................ 99,750

Reservationsanslag:

6b

Underhåll och förökande av de

under akademiens inseende

ställda samlingar ................ 18,000

6c

Tryckningskostnader samt ntgi-

vande av planschverk över

fornsaker och andra märk-

värdiga föremål i statens

historiska museum m. m..... 14,000

6 d

Underhåll och fortsättning av

inredningen i statens histo- riska museum och myntkabi- nettet .................................... 4,000

6 e

Undersökning och beskrivning

av fäderneslandets fornläm- ningar .................................... 6,000

i ■ 6 f

Fornlämningars vård ................ 4,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varoin utlåtande Iramdeles kommer att avgivas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

V

anslag

anslag

6 g

Transporter, lyshållning och

Kronor

Kronor

vissa andra expensutgifter... 10,000

6 h

Vård och underhåll av Visby

ruiner och andra byggnads-

minnesmärken....................... 5,000 61,000

160,750

7

Ökade medel för fornminnesvården, reservationsanslag

10,000

8

Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnads-

minnesmärken, reservationsanslag................................

15,000

9

Ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befatt-

ningshavare vid akademien ........................................

42,250

10

Inventering och konservering av vissa samlingar inom

statens historiska museum m. m., reservationsanslag

15,000

11

Vård och underhåll av biblioteket, reservationsanslag

3,000

12

Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet, reserva-

tionsanstag ....................................................................

1,500

13

Täckande av brist i akademiens räkenskaper för bud-

getåret 1924-1925 ....................................................

7,663

14

Vissa ändringsarbeten i de åt akademien upplåtna lo-

kalerna i nationalmuseibyggnaden, reservationsanslag

35,000

15

Nya montrer för myntkabinettet, reservationsanslag ....

10,000

1 16

Inredningsarbeten m. m. för den ostasiatiska arkeo-

logiska samlingen, reservationsanslag .......................

* 25,000

17

Lokalhyra för den ostasiatiska arkeologiska samlingen

in. m.............................................................................

* 33,000

160,750

197,413

1

Akademien för de fria konsterna.

Akademien:

18

Avlöningar m. m., förslagsanslag................ ** 131,900

19

Undervisningsmateriel m. m., reservations-

anslag .................................................... **41,300

173,200

20

Ökade medel för vissa i staten för akademien upp-

förda ändamål................................................................

** 12,300

21

Skolan för dekorativ konst ............................................

**18,400

22

Uppehållande av vaktmästargöromål vid de åt konst-

högskolan upplåtna lokalerna vid Sergelgatan i

Stockholm ....................................................................

** 2,200

173,200

32,900

Musikaliska akademien.

Akademien:

23

Avlöningar m. m., förslagsanslag ................ 152,360

24

Materiel och expenser m. m., reservations-

anslag ........................................................ 6,740

25

Stipendier m. in., reservationsanslag ........ 25,000

184,100

26

Förstärkning av reservationsanslaget till materiel och

expenser m. m.............................................................

16,500

27

Inventarier m. m. i vissa för akademien avsedda lokaler

20,000

184,100

36,500

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

** Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

De kungl. teatrarna.

1

28

Kungl. operan....................................................................

150,000)

29

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad m. m............................................

1

52,643;

.

Säger för akademier m. m.

686,300;

341,056

I

''

E. Universiteten, den medicinska undervisningen

,

m. m.

1

U n iversitetska nslersexpeditionen.

i

1

Expeditionen, förslagsanslag ...........................................

23,450

i

i

Uppsala universitet.

Universitetet:

i 2

Universitetsstaten ........................................ 1,345,420

1

i 3

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

■

tjänte vid universitetets samlingar och

inrättningar m. m., förslagsanslag ........ 349,500

1,694,920

.

4

Avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m.................................................

34,980

5

Akademiska sjukhuset, förslagsanslag ............................

110,000

6

Materiel för vissa institutioner m. m„ reservationsanslag

107,3o0

7

Materiel m. m. för hygieniska institutionen, reservations-

8,500

8

Täckande av motsedd brist för budgetåret 1925 —1926

|

i räkenskaperna för farmakologiska institutionen ....

2,870]

9

Materielutrustning för farmakologiska institutionen,

reservationsanslag .......................................................

2,000*

10

Instrument, modeller och preparat för den geologisk-

mineralogiska institutionen, reservationsanslag............

10,000

11

Räknebiträde vid astronomiska observatoriet................

1,500

12

Driftkostnaderna för Klubbans biologiska station, reser-

vationsanslag ................................................................

5,000

13

Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-

tioner, reservationsanslag ...........................................

25,000

1,804,920

197,200

Lunds universitet.

Universitetet:

14

Universitetsstaten ........................................ 1,220,200

15

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid universitetets samlingar och

inrättningar m. m., förslagsanslag ........ 245,300

1,465,500

16

Avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m. ...............................................

53,635

17

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

78,225

18

Bidrag till driftkostnaderna under år 1925 för Malmö-

hus läns sjukvårdsinrättningar i Lund ...................

85,967

opaginerad Kontrollera mot PDF

$

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

''

| Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

19

Förstärkning och ersättning av elektromaskinell ut-

rustning för fysiska institutionen, reservationsanslag

5,000

20

Röntgeninstrumentarium för geologisk-mineralogiska

institutionen m. m.............................

19,457

21

Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-

tioner, reservationsanslag ...........................................

63,000

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

1,465,500

305,284

Institutet:

22

Avlöningar för professorer och lärare m. fl. 464,700

23

Avlöningar till vissa tjänstemän och be-

tjänte vid institutet och dess institutioner,

förslagsanslag........................................... 88,000

552,700

24

Avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m.........................

93,013

25

Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker, re-

servationsanslaq ............................

72,100

26

Undervisning i medicinsk rörelsebehandling ................

8,250

27

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

56,300

28

Biträdande lärare i histologi............................................

4,200

29

Vissa anordningar för undervisningen vid röntgeninsti-

tutet................................................................................

4,772

633,050

158,285

Tandlåkarinstitutet.

30

Institutet, förslagsanslag....................................................

91,950

Serafimerlasarettet.

31

Understöd och ersättningar ............................................

120,000

32

Inrättningen för sjukas behandling med elektricitet ....

750

33

Ökade medel för serafimerlasarettets verksamhet under

1 : '' ■

34

budgetåren 1925 — 1926 och 1926 — 1927 ................

Nybyggnader för eu ny medicinsk högskola samt för

317,000

ändringsarbeten å serafimerlasarettet m. m., reserva- tionsanslag ....................................................................

* 507,600

120,750

824,600

Allmänna barnbördshuset i Stockholm.

35

Allmänna barnbördshuset i Stockholm ........................

24,853

36

Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm

127,104

Gemensamma universitetsåndamål.

37

Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-

dater ......................................

9,400

* Av Kung). Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

.

Kronor

Kronor

38

Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, reservationsanslag .....................................

30,000

39

Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i

Stockholm och Göteborg, reservationsanslag ............

6,000

40

Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag .......

1,000

41

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ........

1,500

42

Institut d’études scandinaves vid Paris universitet ....

2,000

43

Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska före-

läsningar vid rikets universitet, reservationsanslag...

10,000

44

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets uni-

versitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet,

reservationsanslag ........................................................

20,000

45

Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid uni-

versiteten i Uppsala och Lund, reservationsanslag ....

15,000

46

Ersättning åt sakkunniga vid tillsättning av professors-

m. fl. befattningar vid universiteten och karolinska

mediko-kirurgiska institutet, förslagsanslag................

* 2,000

47

Forskarstipendier för docenter vid universiteten och

karolinska mediko-kirurgiska institutet ....................

* 84,000!

2,000

178,900

Rasbiologiska institutet.

48

Avlöning åt chefen för institutet....................................

12,000

49

Institutets verksamhet, reservationsanslag ....................

65,000

50

Tryckning av »Anthropologia Suecica», reservations-

anslag ............................................................................

12,000

12,000

77,000

Farmaceutiska institutet.

51

Avlöningar, förslagsanslag ................................................

74,750

52

Materialier m. m., reservationsanslag ............................

22,900

97,650

Säger för universiteten, den medicinska undervisningen

m. ..............................................................................

4,276,123

1,868,373

F. Tekniska högskolan m. m.

Tekniska högskolan.

Högskolan:

1

Avlöningar, förslagsanslag............................ 672,600

Vissa omkostnader för uppehållande av

högskolans verksamhet:

2

Stipendier åt elever, reserva-

tionsanslag ............................ 5,000

3

Materiel m. m., reservations-

anslag .................................... 321,000 326,000

998,600

* Av Kungl. Maj:t löresiaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

—

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

4

Ökade medel till samlingar och laborationer................

35,000

5

Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter............................................................

35,000

6

Inköp av böcker för högskolans bibliotek, reservations-

anslag ..........................................................................

10,000

7

Nyanskaffning av apparater och instrument för vissa

institutioners laboratorier, reservationsanslaq ............

20,000

998,600

100,000

Chalmers tekniska institut.

Institutet:

8

Avlöningar, förslagsanslag ........................ 253,200

Vissa omkostnader för uppehållande av

institutets verksamhet:

9

Stipendier och premier åt ele-

ver, reservationsanslag ............ 000

10

Materiel m. m., reservationsanslag 62,000 62,600

315,800

11

Övergångsstat för institutet ............................................

7,000

12

Avlöningsförbättring m. in. åt innehavarna av de å över-

gångsstat för institutet uppförda befattningarna........

3,300

13

Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter ........................................................................

9,000

14

Nybyggnader för kemiska och fysiska institutionerna,

reservationsanslag ........................................................

522,320

322,800

534,620

Säger för tekniska högskolan m. m.

1,321,400

634,620

G. Skolöverstyrelsen.

1

Skolöverstvrelsen. förslagsanslag ...........

528,100

1

2

Övergångsstat för skolöverstyrelsen...............................

1,900

3

Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen

10,500

4

Byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen........

4,800

5

Expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen............

1,800

6

Möblering av skolöverstyrelsens nya lokaler m. m.....

10,000

Säger för skolöverstyrelsen

530,000

27,100

H. Allmänna läroverken m. m.

Högre lärarinneseminariet.

1

Högre lärarinneseminariet..................................

130,285

2

Diverse behov vid högre lärarinneseminariet................

54,860

3

Timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet

21,000

130,285

75,860

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

1

—---~------------ " "j

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

i

Kronor

Kronor |

Allmänna läroverken.

4

Allmänna läroverken, reservationsanslag ........................

* 6,683,500j

5

Ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läro-

verken, förslagsanslag....................................................i

1,122,000

•

6

Arvoden åt extra och vikarierande lärare vid de all-

1

|

männa läroverken ........................................................j

* 631,100’

7

Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna

läroverken under förfall på grund av sjukdom, för-\

j

slagsanslag ...................................................................

3,000|

I

8

Extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läro-

i

verken............................................................................

* 70,600j

9

Extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna

läroverken ....................................................................

41,600;

1 io

Extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läro-

1

verken ............................................................................

5,100

11

Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid

statens samskolor ........................................................

2,850j

12

Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,

förslagsanslag ...............................................................

41,000

13

Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken,

förslagsanslag ................................................................

60,000

1 14

Upprätthållande vid ett högre läroverk i Göteborg av

provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läro-

verken ............................................................................

15,500

15

Undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter ....

7,000;

16

Bidrag till svensk studiekurs i Frankrike ....................

3,000;

17

Bidrag till täckande av utgifter för allmänna läro-

verkens ljus- och vedkassor, reservationsanslag........

2,500j

18

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid de allmänna läroverken, reservationsanslag........

13,000i

7,849,500

852,250j

Kommunala mellanskolor.

!

19

Kommunala mellanskolor, förslagsanslag.......................

1,650,000

20

Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt hand-

arbete vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag

26,000

21

Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kom-

munala mellanskolor, förslagsanslag .......................

360,000

22

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid kommunala mellanskolor, reservationsanslag ...

2,500

1,676,000; 362,500

* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

....

! Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Privatlåroverken.

Privatläroverken:

Gemensamt reservationsanslag:

23 a

Enskilda mellanskolor ........................... 20,000

23 b

Högre flickskolor .................................... 470,000

23 c

Högre goss- och samskolor.................... 232,500

23 d

Enskilda lärarinneseminarier ................ 28,500

751,000

24

Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter, förslagsanslag .......................................

472,000

25

Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa, förslagsanslaq......................................

19,000

26

Tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

privatläroverken, förslagsanslag ................................

2,395,000

27

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid privatläroverk, reservationsanslag ........................

6,000

28

Understöd åt kommunalt gymnasium, som är förenat

med en statens realskola, reservationsanslag ............

50,000

29

Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hus-

hållsgöromål ........................................

16,000

30

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala .............

80,000

31

Understöd till vissa anstalter för utbildande av lära-

rinnor i handarbete .......................................

27,100

1,242,000

......

2,574,100

Säger för allmänna läroverken in. m.

10,897,785

3,864,710

I. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

F olkskoleseminarier:

Gemensamt reservationsanslag:

la

Folkskolesemina-

rierna ................*1,799,070

lb

Stipendier för elever

j

vid folkskolesemi-

narier ................ 207,825 2,006,895

2

Ålderstillägg åt lärare vid folk- ‘

skoleseminarierna, förslagsan-

slag............................................ 150,000

3

Höjda stipendier åt elever vid

folkskoleseminarier, reserva-

tionsanslag ................................ 65,000

4

Studentkurser och parallellavdel-

ningar vid vissa folkskolesemi-

narier m. m., reservationsanslag * 190,000

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

----- -------

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

■

Kronor

Kronor

5

Hyresersättning till rektorerna vid

vissa folkskoleseminarier........

14,500

6

Hyresbidrag till lärare vid folk-

skoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg, förslagsanslag■■■■

14,000

7

Förhyrande av vissa lokaler för

folkskoleseminariet i Göteborg

m. m., reservationsanslag........

2,675

8

Byggnader för ett dubbelsemi-

narium i Linköping, reserva- tionsanslag ................................

554,000

9

Inredning och möblering av de

nya byggnaderna för folkskole- seminariet i Linköping, reserva-

tionsanslag ................................

81,000

10

Anläggande av trädgård vid folk-

skoleseminariet i Linköping,

reservationsanslag ....................

7,000

11

Anskaffande av undervisnings-

materiel och böcker för folk- skoleseminariet i Linköping,

reservationsanslag ....................

12,000

i

i

1

12

Utbildningskurs för lärare vid

hjälpklasser för psykiskt efter- blivna barn, reservationsanslag

4,900

13

Ateneums folkskoleseminarium

och Göteborgs kvinnliga folk- skoleseminarium ....................

10,000

2,156,895

955,075

Småskoleseminarier:

14

Statens småskoleseminarier, reser-

vationsanslaq ............................

127,600

15

Verksamheten vid statens små-

skoleseminarier i Lycksele och

Hagaström, reservationsanslag

100,800

16

Understöd åt småskoleseminarier,

förslagsanslag...........................

330,000

17

Stipendier åt elever vid småskole-

seminarier, reservationsanslag

90,000

18

Tillfällig löneförbättring för lärare

vid småskoleseminarier, inrät- tade av landsting eller stad,

som ej deltager i landsting,

förslagsanslag............................

40,000

547,600

140,800

2,704,495j 1,095,875

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Folkskolinspektionen.

19

Avlöning in. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag

345,000

20

Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer

10,400

21

Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, förslags-

anslag ............................................................................

250,000

595,000

10,400

Folkskolor.

22

Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag ........

47,850,000

23

Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter, förslagsanslag ...........................................

430,000

24

Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa

av rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag

325,000

25

Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, för-

slagsanslag ....................................................................

160,000

26

Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix

församling, förslagsanslag ...........................................

47,000

27

Avlönande av föreståndarinna för skolhem eller arbets-

stuga inom lappmarksförsamlingar med icke finsk-

talande befolkning samt i Överkalix församling, för-

slagsanslaq .......................................................

11,000

! 28

Skytteanska lappfolkskolan i Tärna, förslagsanslag ....

10,600

29

Ny- och ombyggnader vid Skytteanska lappfolkskolan

i Tärna m. in., reservationsanslag................................

* 75,000

30

Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i

skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norr-

''

bottens län, dock med undantag för rikets nord-

ligaste gränsorter, reservationsanslag ........................

150,000

i 31

Beredande av möjlighet till skolgång genom inackorde-

ring i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga

barn av fattiga, avlägset boende föräldrar i skol-

distrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, dock med undantag för rikets nordligaste gräns-

orter...............................................................................

200,000

32

Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots-

och fyrpersonalens barn, förslagsanslag ....................

39,000

33

Lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna

barn i skolåldern, förslagsanslag................................

23,000

34

Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola, förslagsanslag ............................

2,880,000

35

Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egent-

lig folkskola, förslagsanslag ........................................

350,000

36

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reserva-

lionsanslag ....................................................................

—

* Beloppet redan beviljat av riksdagen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

-.---------- -------- -

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

37

Understödjande av folkskolebarns ferie- och studie-

I

resor, förslagsanslag ....................................................

90,000

„ J

38

Svensk undervisning för svenska barn i utlandet........

1

15,800

39

Svenska skolan i Kina ...................................................

8,000

■

52,067,600!

596,800

Fortsättningsskolor.

40

Understöd för avlönande av lärare vid fortsättnings-

skolor, förslagsanslag....................................................

3,940,000

41

Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, re-

servationsanslaq ...........................................................

125,000

Högre folkskolor.

1 '' 42

Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag..............

890,000

43

Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslagsanslag

70,000

44

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande, reser-

vationsanslaq ................................................................

1,500

961,500

j

1

Fiolkhögskolor.

45

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ....................

830,000

46

Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ........

75,000

47

Stipendier åt elever vid folkhögskolor, reservationsanslag

1 10,000

i 48

Förstärkning av reservationsanslaget till stipendier åt

elever vid folkhögskolor ............................................

SO,000

i 49

Understöd åt svenska folkhögskolan i Birkas inom

republiken Estland.......................................................

5,000

970,000

160,000

Abnormundervisningen.

50

Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag

190,000

j

! 51

Kyrklig själavård åt dövstumma ...................................

14,000

52

Tidning för dövstumma....................................................

1,000

| 53

Tysta skolan å Lidingön ................................................

20,000

54

Svenska föreningen för dövas väl ................................

5,000

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:

55

Institutet och förskolan ................ 103,150

56

Förstärkning av anslaget till in-

i

stitutet och förskolan ................ 45,000

:

57

Omläggning av vatten- och avlopps-

ledningar vid institutet och för-

skolan, reservationsanslag ........ 10,000

103,150

55,000

Förskolan för blinda i Växjö:

58

Förskolan.......................................................................

20,600

59

Förstärkning av anslaget till förskolan....................

7,000j

Ilantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

60''

Avlöningar........................................ 17,300

61

Materialier, expenser m. m., reser-

1

|

vationsanslaq ................................ 11,000

1

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtahde Nr 8.

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

10

11

Förstärkning av reservationsanslaget

till materialier, expenser

m. m.............................................

Uppehållande av ytterligare en korgmakeriavdelning,

reservationsanslag.

.....................:........................

Beredande av fria frakter för arbetsraaterialier

till blinda hantverkare,

reservationsanslag ........

9,800

6,600

7,500

Anstalten...............................................................

Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare

Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor

Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid b

undervisningsanstalter, förslagsanslag ................

dåre, förslagsanslag .....................................

Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag.

De blindas förening .........................................

J.

industri i Eskilstuna

vid tekniska fackskolorna, reservationsanslag ..

Resestipendier åt lärare i främmande levande

statsunderstödda läroanstalter, reservationsanslag

Handelslä r overk.

Handelsgymnasier ......................................................

Förhöjt understöd åt handelsgymnasier ..................

statsunderstödda handelsgymnasier, reservationsanslag

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,

förslagsanslag .............................................

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

Understöd till obemedlade och mindre bemedlade

elever vid statsunderstödda enskilda skolor för

modersutbildning, reservationsanslag........ .............

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Säger för folkundervisningen1 61

Y rkesundervisningen.

Tekniska läroverk.

Tekniska läroverk, reservationsanslag .....................

'' 28,300

23,900

100,000

11,500

20,000

1,000

I

5,000

O

© -J

© ©

© ©

© ©

462,050

250,400!

l] 61,700,645

2,238,475

483,000

6,300

24,000

5,000

1,500

483,000

36,800|

1

135,000

120,000

h-k

©

©

©

135,000

121,000

875.000

650.000

1

25,000

1,525,000

25,000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

'' "■ '' -- '' ""

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Särskilda anstalter för yrkesundervisning.

Tekniska skolan i Stockholm:

12

Tekniska skolan i Stockholm ....................................

98,575

13

Verksamheten vid skolan ............................................

Bergsskolorna i Filipstad och Falun:

33,000

14

Bidrag till verksamheten vid skolorna........ 45,210

15

Särskilt bidrag till ålderstillägg åt lärare och

vaktmästare ................................................ 1,230

46,440

16

Vävskolan i Borås ............................................................

9,850

17

Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, bergs-

skolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i

Borås, förslagsanslag ....................................................

42,000

98,575

131,290

Anstalter för utbildande av lärare för yrkes-

undervisningen.

18

Yrkespedagogisk centralanstalt, reservationsanslaq ........

60,000

Säger för yrkesundervisningen

2,241,575

374,090

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

•

Folkbibliotek.

•

1

Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag ....................

500,000

Populärvetenskapliga föreläsningar.

j

2

Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag

400,000

3

Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-

tions- och administrationskostnader...........................

26,000

4

Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund

utom universitetsstäderna anordnade föreläsnings- kurser, reservationsanslag ............................................

11,500

5

Bidrag till sommarkurser i Lund, reservationsanslag ....

8,000

6

Anordnande av s. k. universitetscirklar, reservations-

anslag ............................................................................

3,900

449,400

Åtgärder till nykterhetens främjande.

7

Undervisnings- och upplysningsverksamhet ................

* 153,000

8

Föreläsnings- och instruktionsverksamhet, reservations-

anslag ...........................................................................

* 60,000

9

Främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av

dryckenskapens följder, reservationsanslag ................

* 3,000

216,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Musikföreslällningar för allmänheten.

Kronor

Kronor

10

Föreningar, som anordna god orkestermusik för all-

mänheten, in. in........................................................

57,000

Folklig musikskola.

11

Folkliga musikskolan i Arvika ........................................

5,000

Statens biografbyrå.

12

Statens biografbyrå, reservationsanslag, att direkt utgå

av avgifter för granskning av biografbilder ............

61,500

13

Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsan-

slag, att direkt utgå av avgifter för granskning av

biografbilder ..............................................................

15,000

Förvaltningskostnader för statens räntefria

76,500

studielån.

14

Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

räntefria studielån, förslagsanslag................................

1,500

15

Nämnden för statens räntefria studielån......................

4,500

* ''1

6,000

.

Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt

500,000

809,900

L. Åtgärder för fysisk utbildning.

Gymnastiska centralinstitutet:

1

Avlöningar, förslagsanslag ........................ 106,000

2

Materiel m. m., reservationsanslag ............ 9,600

115,600

3

Extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m.

5,810

4

Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets an-

1

!

slag till ved, ljus, materiel, samlingar m. m.........

2,743

5

Understödjande av idrotten ............................................

110,000

6

Understödjande av skididrotten bland ungdomen, re-

servationsanslag ...........................................

30,000

7

Gratifikationer åt inspektörerna för gymnastikunder-

visningen vid vissa skolor ......................

20,000|

Säger för åtgärder för fysisk utbildning

115,600

168,553

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

1

Svenska fornskriftssällskapet, reservationsanslag ........

2,000

2

Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skan-

dinaviens historia, reservationsanslag .......................

1,000

3

Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag............

2,000

4

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut-

märkt förtjänst ...........................................................

20,000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

Ordinarie Extra

anslag anslag

Kronor | Kronor

5

Ortnamnskommittén ......................................................

8,000

6

Inlösen av vissa delar av ortnamnskommitténs arbete

över ortnamn i Alvsborgs län ....................................

1,125

7

Nusvensk ordbok ............................................................

6,000

8

Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv»....

6,350

9

Systematisk undersökning av svenska folkmål, reserva-

tionsanslaq ...................................................................

28,650

10

Systematisk undersökning av sydsvenska folkmål, reser-

vationsanslag ................................................................

3,500

11

Ordbok över Gotlands folkmål.......................................

3,000

Undersökningar rörande lapskt folkliv och språk:

12

Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ...

4,000

13

Norrbottens läns hembygdsförening............................

4,000

8,000

14

Utredigering och tryckning av framlidne revisionssekre-

1

teraren Nils Anderssons samlingar av äldre svensk

folkmusik, reservationsanslag ..................................

10,000

15

Föreningen Pietas .........................................................

2,500

16

Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, reserva-

tionsanslag ....................................................................

10,000

17

Statistiska tabeller över Öresundstullen .......................

1,500

18

Tidskriften »Acta mathematica» ....................................

12,000

19

Svenska naturskyddsföreningen........................................

2,500

20

Delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund........

5,500

21

Förhyrande av ett arbetsbord vid den zoologiska sta-

tionen i Neapel ...........................................................

1,800

22

Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff

3,000

23

Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker,

reservationsanslag ........................................................

150,0001

24

Ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda

verk och läroböcker ....................................................

15,000

Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. m.............................................................................

150,000| 153,425

N. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ...........................................

175,000

2

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

150,000

3

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

150,000

4

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslaq ................................................................

140,000!

5

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

(därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000

kronor)............................................................................

243,000!

6

Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till dom-

kapitlens expeditioner högst 9,000 kronor) ............

44,490

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

7

Ersättande av de av riksgäldskontor^ förskottsvis ut-

betalade medel till uppförande av nya byggnader

för naturhistoriska riksmuseet ....................................

990,000

8

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ...................

* 1,820,000|

9

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

jämförliga befattningshavare, förslagsanslag................

4,000

10

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ........................................................

0,300,000

11

Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda under-

visnings- m. fl. anstalter, förslagsanslaq....................

21,000,000l

''

Säger för diverse

902,490

30,114,600;

Summa

90,023,072

41,506,847

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1926.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1926:328 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverksproposition under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsko a1 i texten
  2. Rskr. 1926:8a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskill s. 1 i texten