Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående definitiv lönereglering för förste provinsialläkare och provinsialläkare m. m.
1926-04-23 · 28 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 26 av 28 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1926:92, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående definitiv lönereglering för förste provinsialläkare och provinsialläkare m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
1
Nr 92.
Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1926 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående
definitiv lönereglering för förste provinsialläkare
och provinsialläkare m. m.
(3:e avd.)
Uti den till riksdagen den 7 januari 1926 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1926—1927 kar
Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkterna 45, 46, 48 och 51 av det vid
propositionen fogade statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag)
att i avvaktan på proposition i ämnet, i riksstaten för budgetåret 1926—1927
beräkna
dels till förste provinsialläkare och provinsialläkare ett ordinarie förslagsanslag
av 2,600,000 kronor;
dels till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare ett extra anslag av
3,780 kronor;
dels till flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare ett extra förslagsanslag
av 3,000 kronor;
dels ock det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till extra provinsialläkares
avlönande till oförändrat belopp, 25,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 5 februari 1926 avlåten
proposition, nr 74, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande
behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels godkänna det vid sagda protokoll såsom bilaga II fogade förslaget
till avlöningsreglemente för förste provinsialläkare och provinsialläkare;
dels bestämma antalet förste provinsialläkare till 24 och antalet provinsialläkare
till 271;
dels besluta att, där förste provinsialläkare eller provinsialläkare enligt
de vid utgången av juni månad 1926 gällande bestämmelser ägt uppbära
någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig
löneförbättring och provisoriskt lönetillägg — i förskott, vid ingången av
juli månad 1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett
belopp, motsvarande vad befattningshavaren skulle hava i den befattning han
vid utgången av juni månad 1926 innehar i förskott uppburit för juli månad
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 56 höft. (Nr 92.) 894 26 1
2 Statsutskottets utlåtande Nr 92.
1926, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit
gällande;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i staten för förste provinsialläkare och provinsialläkare upptagna
anslagsposten till avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare
dels medgiva, att Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse med
i statsrådsprotokollet angivna grunder, utfärda nödiga bestämmelser i övrigt
i fråga om övergång på nj stat för de tjänstemän, å vilka det föreslagna
avlöningsreglementet skulle äga tillämpning;
dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 11, 22,
23, 24 och 27 §§ av förslaget till avlöningsreglemente, må bestridas i enlighet
med de grunder, i statsrådsprotokollet angivits;
dels medgiva, att vederbörlig ersättning till vikarie å förste provinsialläkareller
provinsialläkarbefattning må, i den mån tillgängliga avlöningsmedel
därtill icke lämna tillgång, bestridas av det ordinarie förslagsanslaget till
allmän hälso- och sjukvård;
dels medgiva, att, därest Kungl. Maj:t så finner erforderligt, den i ovanberörda
förslag till avlöningsreglemente omförmälda lönenämnd må redan
före ingången av juli månad 1926 upptaga frågor rörande förste provinsialläkare
och provinsialläkare;
dels godkänna det av departementschefen framlagda förslaget till stat för
förste provinsialläkare och provinsialläkare;
dels, med uteslutande ur riksstaten av det under femte huvudtiteln, avdelningen
medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen medicinalstyrelsen
med dithörande stater, uppförda ordinarie anslaget till förste
provinsialläkare och provinsialläkare, under samma avdelning och underavdelning
med oförändrad rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag av
2,600,000 kronor;
dels till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1926—
1927 anvisa ett extra anslag av 3,780 kronor;
dels till flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare för samma budgetår
anvisa ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor;
dels ock i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till
extra provinsialläkares avlönande med oförändrat belopp, 25,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Innan departementschefen vid föredragning av ifrågavarande ärende ingått
på frågan om ny definitiv lönereglering för förste provinsialläkare och provinsialläkare
och vad därmed sammanhänger, har departementschefen lämnat
en historisk översikt rörande tillkomsten av nu gällande avlöningsförmåner
för befattningshavarna ifråga (sid. 3—18) samt behandlat spörsmålet om fortsatt
ökning av antalet ordinarie provinsialläkartjänster i riket (sid. 19 och 20).
I sagda hänseende har föreslagits en utökning av dessa tjänster med tio
eller från 261 till 271.
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
3
Det förslag till ny definitiv lönereglering för förste provinsialläkare och
provinsialläkare, Kungl. Maj:t nu framlagt, är grundat på ett av 1902 års
löneregleringskommitté på sin tid avgivet förslag i ämnet.
Vid framläggande av detta förslag har löneregleringskommittén till en
början undersökt, huruvida eller i vad mån de nya avlöningsprinciper, som
fått sitt uttryck i bland annat avlöningsregleinentet för befattningshavare
vid statsdepartement med flera verk, kunna tillämpas å nu ifrågavarande
läkarpersonal.
Vad beträffar förste provinsialläkarna har kommittén härvid kommit till
den uppfattningen, att i fråga om nämnda befattningshavare något mera
avsevärt hinder icke skulle behöva möta att i allt väsentligt tillämpa det
avlöningssystem, som innefattas i avlöningsreglementet för statsdepartement
m. fl. verk, varvid alltså avlöningen för förste provinsialläkare inom olika
län skulle avvägas med hänsyn till levnadskostnaderna å stationeringsorten,
vartill i vissa fall skulle kunna komma kallortstillägg.
Löneregleringskommittén har vidare utgått därifrån att, då särskilda
anslag i varje fall måste beredas förste provinsialläkarne för bestridande
av kostnader för skrivhjälp och expenser, något belopp, avsett att till en
del täcka kostnader för dylikt ändamål, icke vidare bör, såsom för närvarande
är förhållandet, inberäknas i den egentliga avlöningen. Under iakttagande
härav samt med beaktande av de till förste provinsialläkare nu
under olika titlar utgående avlöningsbelopp har kommittén ansett ifrågavarande
befattningshavares lön böra bestämmas i likhet med vad som tillkomme
befattningshavare i dåvarande 20:e, nuvarande 30:e lönegraden, avdelningen
B, i löneplanen för statsdepartementen, vilken lönegrad upptager
fyra löneklasser med särskilda för sju olika ortsgrupper fastställda
belopp.
Löneplanen för förste provinsialläkare skulle alltså få följande utseende:
Löueklass
Ortsgrupp
A
B
C
D
E
F
G
1 ............
2 .....................
a............
4 ...............
9,060
9,540
10,020
10,500
9,300
9,780
10,260
10,740
9,540
10,020
10,500
10,980
9,780
10,260
10,740
11,220
10,020
10.500
10.980
11,460
10,260
10,740
11,220
11,700
10,500
10.980
11.460
11.940
Utöver lönen skulle, såsom förut antytts, för vissa förste provinsialläkare
kunna komma kallortstillägg.
I nedanstående, från propositionen hämtade tablå meddelas eu sammanställning
av de till förste provinsialläkarna å ordinarie och extra stat nu
utgående avlöningsförmånerna — frånsett dyrtidstillägg — ävensom särskilda
ersättningar för skrivbiträde och expenser dels före och dels efter den 1
juli 1923.
Förste
provinsial
läkarna.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
Tablå över förste provinsialläkarnas avlöningsförhållanden.
Befattningshavare
Lön
och
tjänst-
gö-
rings-
pen-
ningar
Orts-
tillägg
Till- fällig
löne- för- bätt- ring
(å extra
stat)
Pro- viso- riskt
löne- tillägg
(& extra
stat)
Summa
begyn-
nelse-
av-
löning
Älders-
tillägg
efter
5 och
10 år
Summa
slut-
av-
löning
Särskild er-
sättning för
utgifter för
skrivbiträde
och övriga
expenser
utöver i
avlöningen
ingående, till
500 kronor
beräknat
belopp
Förste provinsialläkaren i:
8,000
600
1,000
500
10,100
500 + 500
11,100
före 71
1923
2,000
efter
771923
1,800
Uppsala
Södermanlands
» .
8,000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
1,100
1,000
» . .
8.000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
1,600
1,450
Östergötlands
Jönköpings
Kronobergs
,,
8,000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
1,850
1,660
„
8,000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
1,750
1,575
„
8.000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
1,100
1,000
» ...
8,000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
1,750
1,575
»
8,000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
500
450
Blekinge
„
8,000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
1,100
1,000
» ...
8,000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
1,850
1,660
» ...
8,000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
2,500
2,250
Hallands
»
8,000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
1,100
1,000
Göteborgs o. Bobus
Älvsborgs
Skaraborgs
„
8,000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10.500
1,750
1,575
»
8,000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
2,500
2,250
»
8,000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
1,850
1,660
„
8,000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
2,500
2,250
„
8,000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
1,750
1,575,
V ästmanlands
»
8,000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
1,100
1,000
Kopparbergs
»
8,000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
1,850
1,660
Gävleborgs
))
8,000
—
1,000
500
9,500
500 + 500
10,500
2,500
2,250
V ästernorrlands
))
8,000
300
1,000
500
9,800
500 + 500
10,800
2,500
2,250
Jämtlands
„
8,000
300
1.000
500
9,800 500 + 500
10,800
1,100
1,000
Västerbottens
))
8,000
300
1,000
1,500
10,800 500 + 500
11,800
1,600
1,450
1,450
Norrbottens
» ...
8,000
I 300
1,000
1,500
10,800 500 + 500
11,8001 .1,600
Departementschefen har i fråga om lönereglering för förste provinsialläkarna
anfört följande:
»I likhet med löneregleringskommittén anser jag hinder icke möta att å
förste provinsialläkarna tillämpa i allt väsentligt det avlöningssystem, som
innefattas i gällande avlöningsreglemente för statsdepartement m. fl. verk.
Ej heller har jag något att erinra mot att nämnda befattningshavare sättas
i 30:e lönegraden av gällande löneplan. Visserligen hava flera myndigheter
framhållit, att förste provinsialläkarnas löner måste bringas i större överensstämmelse
med deras arbetsbelastning i de olika länen än som genom förenämnda
löneplacering med tillhörande ortsgruppering är möjligt. Jag vill
emellertid erinra om att ortsgrupperna A och B praktiskt taget icke komma
till tillämpning å förste provinsialläkarna med den ortsgruppering, som nu
är gällande, och att sålunda begynnelselönen kan sägas vara 9,540 kronor i
stället för 9,060 kronor. Härjämte lärer kunna antagas att rekryteringen
av förste provinsialläkare med hänsyn till nuvarande tillgång på läkarkrafter
icke längre kommer att erbjuda några större svårigheter.
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
5
För förste provinsialläkarna bör såsom hittills beredas tillfälle att på
statens bekostnad anlita skrivbiträde, anskaffa expeditionslokal och bestrida
övriga expenser genom att särskilda medel ställas till förfogande. Enligt
av Kung! Maj:t i proposition till 1920 års riksdag angivna grunder skulle
för skrivbiträden erfordras 19,200 kronor, för expeditionslokaler 24,000 kronor
och för övriga expenser 9,600 kronor, eller tillhopa 52,800 kronor. I likhet
med löneregleringskommittén anser jag ingen reducering av dessa belopp
böra äga rum. Erforderliga medel synas mig böra tagas av det ordinarie
förslagsanslaget till förste provinsialläkare och provinsialläkare.
Från samma anslag synas mig även böra utgå arvodena, tillhopa 11,600
kronor, till de biträdande förste provinsialläkarna. I denna kårs organisation
finner jag ej skäl att för närvarande föreslå någon ändring.
Vid bifall till vad jag nu föreslagit skulle förste provinsialläkarnas avlöningsförhållanden
komma att te sig på sätt framgår av följande tablå.»
Förste provinsialläkaren i
Orts-
giupp
Begynnelse-
avlöning
Slut- avlöning
för manlig
befattnings- havare
Särskild
ersättning
för skriv- biträde och
expenser
G
10,500
11,940
2,500
E
10,020
11,460
1,600
E
10,020
11,460
2,100
E
10,020
11.460
2,350
D
9,780
11,220
2,250
C
9.540
10,980
1.600
D
9,780
11,220
2,250
C
9,540
10,980
1,000
D
9,780
11,220
1,600
C
9,540
10,980
2,350
E
10,020
11,460
3.000
D
9,780
11,220
1.600
F
10,260
11.700
2.250
B
9,780
11.220
3.000
C
9,540
10.980
2.350
F
10,260
11.700
3.000
E
10,020
11,460
2,250
F
10,260
11,700
1.600
E
10,020
11,460
2.350
E
10,020
11,460
3,000
F
10,260
11,700
3.000
G
10.500
11.940
1,600
F
10,2602)
11.7003)
2.100
(10.320)’)
(11,760)7)
G
10.500s)
11,940
2,100
(10,695)7)
(12,135)’)
Stockholms
Uppsala
Södermanlands
Östergötlands
Jönköpings
Kronobergs
Kalmar
Gotlands
Blekinge
Kristianstads
Malmöhus
Hallands
Göteborgs och Bohus
Alvsborgs
Skaraborgs
V ärmlands
Örebro
Västmanlands
Kopparbergs
Gävleborgs
V ästernorrlands
Jämtlands
Västerbottens
Norrbottens
län
’) Med kallortstillägg.
s) Understiger nuvarande avlöning, minskad med 500 kronor expensmedel.
8) » » » utan avdrag av 500 kronor expensmedel.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
.Provinsial
läkarna.
Yidkommande härefter provinsialläkarna äro grunderna för avlöningen å
ordinarie stat av riksdagen godkända åren 1919—1925. Enligt dessa grunder
utgår till flertalet provinsialläkare en begynnelseavlöning av 5,500 kronor,
fördelad i lön och tjänstgöringspenningar. Till begynnelseavlöningen kunna
komma två ålderstillägg, det första å 500 kronor efter fem år och det andra
å 500 kronor efter ytterligare fem år. Till vissa provinsialläkare i de nordligaste
delarna av landet utgår emellertid första ålderstillägget redan efter
tre år. Förutom nyss angivna avlöning äga vissa provinsialläkare uppbära
ortstillägg med 500 respektive 1,000 kronor eller särskilt avlöningstillägg
växlande mellan 500 och 2,500 kronor eller ock såväl ortstillägg som särskilt
avlöningstillägg. Det torde böra anmärkas, att av tjänstgöringspenningarna
200 kronor anses utgöra ersättning för kostnader för expenser.
Jämlikt medgivanden vid 1921—1925 års riksdagar hava extra anslag
anvisats för provisoriska lönetillägg enligt Kungl. Maj:ts bestämmande till
samtliga provinsialläkare med lägst 500 kronor och högst 3,500 kronor.
Tillika torde böra erinras, att riksdagen alltsedan år 1918 till Kungl. Maj:ts
förfogande ställt extra förslagsanslag att i enlighet med senast år 1921
fastställda grunder bereda flyttningsersättning åt provinsialläkare i tjugufem
angivna distrikt.
En sammanställning av de till provinsialläkare för närvarande utgående
avlöningsförmånerna å ordinarie och extra stat — frånsett dyrtidstillägg och
flyttningsersättning — meddelas nedan:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
t
Tablå över provinsialläkarnas avlöningsförmåner.
Befattningshavare
Lön och
tjänst- görings- pennin- gar
Orts-
tillägg
Sär-
skilt
avlö-
nings-
tillägg
Provi- soriskt
löne- tillägg
(å extra
stat)
Summa
begyn-
nelseav-
löning
o
Alderstillägg
efter 5 och
10år(undan- tagsvis efter
3 och 8 år)
Summa
slut-
avlöning
192 provinsialläkare........................
5,500
_
500
6,000
500 + 500
7,000
Provinsialläkarna iEringsboda,Orusts
och Fastnäs distrikt....................
5,500
—
—
1.000
6.500
500 + 500
7.500
Provinsialläkaren i Indals-Lidens di-
strikt..........................................
5,500
—
—
1,250
6,750
500 + 500
7,750
Provinsialläkarna i Sårna, Anundsjö,
Trehörningsjö, Mörsils, Östersunds,
Ragunda, Bräcke, Skellefteå, Vin-
delns, Robertsfors, Umeå, Nord- malings, Nederkalix och Gammel-
stads distrikt...........................
5,500
—
—
1,500
7,000
500 + 500
8.000
Provinsialläkarna iUUareds och Lång-
avs distrikt.................................
5,500
—
500
1,000
7.000
500 + 500
8,000
ProvinsialläkarnaiHoverbergs,Svegs,
Öjebyns och Alvsbyns distrikt......
5,500
—
—
2,000
7,500
500 + 500
8.500
Provinsialläkarna iLjugarns ochNjut-
ångers distrikt ...........................
5,500
—
500
1,500
7,500
500 + 500
8,500
Provinsialläkaren i Skönneruds di-
strikt.........................................
5,500
—
1,000
1.000
7,500
500 + 500
8,500
Provinsialläkarna i Burträsks, Gälli-
vare och Harads distrikt ............
5,500
—
—
2,500
8,000
500 -F 500
9.000
Provinsialläkaren i Ramsele distrikt
5,500
500
1,000
1,000
8.000
500 + 500
9,000
» i Jun sele »
5.500
—
—
2.750
8,250
500 + 500
9.250!
» i Byske >»
5,500
—
—
3,000
8,500
500 + 500
9,500
Provinsialläkarna i Strömsunds, Asele,
Jörns, Haparanda och Bodens di-
strikt..........................................
5,500
—
500
2,500
8,500
500 + 500
9,5001
Provinsialläkarna i Hammerdals och
Råneå distrikt ..........................
5.500
—
1,000
2,000
8,500
500 + 500
9.500
Provinsialläkarna i Vilhelmina och
Lycksele distrikt ........................
5,500
500
—
2,500
8.500
500 + 500
9.500
Provinsialläkaren i Hotings distrikt
5,500
500
1.000
1,750
8,750
500 + 500
9,750|
» i Månsåsens »
5,500
—
—
3,500
9.000
500 + 500
10.000''
» i Stuguns »
5,500
—
—
3,500
9,000
500 + 500
10,000''
» i Los »
5,500
—
2,000
1.500
9,000
500 -F 500
10,000;
» i Norsjö »
5,500
—
500
3,000
9,000
500 -f 500
10.000
» i Hede »
5,500
500
500
2,500
9.000
500 4- 500
10,000
» i Övertorneå »
5,500
—
1,500
2,000
9,000
500 + 500
10,000
» i Bjurholms »
5,500
—
1,000
2,750
9.250
500 + 500
10.250
» i Jockmocks »
5,500
500
500
3,000
9,500
500 f 500
10.500!
» i Dorotea »
5,500
—
1,000
3,250
9,750
500 F 500
10.750
Provinsialläkarna i Föllinge och Sten-
sele distrikt................................
5,500
500
1,500
2,250
9.750
500 -t- nOO
10.750!
Provinsialläkaren i Overkalix distrikt
5,500
500
500
3,250
9,750
500 + 500 ■
10,750
» i Arvidsjaurs1)»
5,500
1,500
3.000
10,000
500 -F 500!
11.000
» i Malåträsks1) »
5,500
—
2,000
3,000
10,500
500 + 500 (
11,500,
Provinsialläkarna i Sorsele4) och
Gäddede'') distrikt .....................
5,500
500
2,000
2,500
10,500
500 + 500
11.500''
Provinsialläkarna i Vittangi *) och
Paj ala1) distrikt .......................
5,500
1,000
1,000
3.000
10.500
500 + 500
11,500:
Provinsialläkaren i Tärna l) distrikt
5,500
—
2,500
3,000
11.000
500 + 500
12,000
» i Arjeplogs1) »
5,500
500
2,000
3,000
11.000
500 -F 500 j
12,000’
Anmärkning 1. Provinsialläkaren i Visby distrikt åtnjuter avlönin
g såsom förste provinsial-
läkare i Gotlands län.
Anmärkning 2. Medel till inrättande
av ytterligare 6 provinsialläkartjänster, utöver ovan
angivna 255 befattningar, hava beviljats vid 1925 års riksdag, men hava för
dessa sex tjänster den 1 januari 1926 distrikten ännu icke blivit av
Kungl.
Maj:t fastställda.
'') Provinsialläkaren i distriktet kan efter 3 år komma i åtnjutande av första ålderstillägget.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
Såsom förut nämnts har det synts löneregleringskommittén, att i fråga om
förste provinsialläkare något mera avsevärt hinder icke skulle behöva möta
att i allt väsentligt tillämpa det avlöningssystem, som innefattas i avlöningsreglementet
för statsdepartementet med flera verk, varvid alltså avlöningen
för förste provinsialläkare inom olika län skulle avvägas med hänsyn till
levnadskostnaderna å stationeringsorten, vartill i vissa fall skulle kunna komma
kallortstillägg.
Annorlunda ställde sig enligt kommitténs uppfattning förhållandena beträffande
provinsialläkarna. Även för framtiden borde vid avlöningens utmätande
för provinsialläkarna levnadskostnaderna å stationeringsorten tillmätas
en väsentligt mindre betydelse än sådana omständigheter som graden
av vederbörande distrikts svårskötthet och storleken av den inkomst av enskild
praktik läkaren kunde påräkna. Härvid erinras, hurusom provinsialläkardistriktskommittén
framhållit, att de av samma kommitté föreslagna
avlöningsformerna ortstillägg och särskilda avlöningstillägg skulle utgå ej
så mycket därför, att levnadskostnaderna uti vissa distrikt vore särskilt höga,
utan fastmer emedan dessa distrikt i allmänhet vore i flera hänseenden besvärliga
och inkomsterna där ringa. Mot denna uppfattning hade varken
från Kungl. Maj:ts eller riksdagens sida gjorts någon erinran.
Vid nu angivna förhållanden har det synts löneregleringskommittén lämpligast
att, då givetvis provinsialläkarbefattningarna icke böra uppdelas på
skilda lönegrader, fördela befattningarna å ett antal olika lönegrupper, varvid
antalet lönegrupper synts kunna sättas lika med antalet ortsgrupper för andra
befattningshavare eller sålunda till sju. Vid fördelningen av provinsialläkarbefattningarna
å de nämnda lönegrupperna, vilken fördelning i likhet
med ortsgrupperingen synts böra ankomma på Kungl. Maj:t, har kommittén,
såsom redan är nämnt, ansett i främsta rummet hänsyn böra tagas till i vad
mån distriktet kan anses svårskött eller ej samt storleken av de inkomster
av enskild praktik, som kunna påräknas, men borde härvid även beaktas,
om ock i mindre grad, levnadskostnader och i förekommande fall kallortsförhållanden.
För uppgörande av förslag till en dylik lönegruppering har kommittén
beträffande vart och ett ordinarie provinsialläkardistrikt genom vederbörande
förste provinsialläkares försorg införskaffat detaljerade uppgifter i åtskilliga
hänseenden. På grundval av nyssnämnda och andra tillgängliga uppgifter
har inom kommittén, sedan samråd jämväl ägt rum med vederbörande förste
provinsialläkare och andra sakkunniga personer, upprättats ett förslag till
gruppering. I detta förslag hava de distrikt, som i avseende å tjänstgöringsförhållanden
och inkomster av praktik m. m. kunnat anses normala
eller jämförelsevis gynnsamt ställda, upptagits under lönegrupp I och de
distrikt där förhållandena kunnat anses mest ogynnsamma under lönegrupp
VII. Efter motsvarande grunder hava övriga distrikt inordnats i mellanliggande
lönegrupper.
Redan i detta sammanhang har kommittén ansett sig böra framhålla, att
vissa av de till VII:e lönegruppen hänförda distrikten åtminstone för det
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
9
dåvarande vore att anse såsom väsentligt mera vanlottade än övriga distrikt
inom samma lönegrupp, och att fördenskull lönetillägg, utöver den ordinarie
lönen, syntes böra tills vidare beredas innehavarna av dessa distrikt.
Efter angivandet av de huvudprinciper, som sålunda synts kommittén böra
läggas till grund vid lönereglering för provinsialläkare, har kommittén övergått
till frågan om de lönebelopp, som borde tillkomma ifrågavarande befattningshavare.
Härvid har det synts kommittén skäligt att, då av dessa befattningshavare
likasom av förste provinsialläkarna måste krävas en långvarig och dyrbar
utbildning, avlöningen icke tillmättes för knapp. Kommittén har i sådant
hänseende erinrat, hurusom avsevärda avlöningsförbättringar under de
senare åren tid efter annan ansetts böra vidtagas för att erforderlig rekrytering
å provinsialläkarbanan skulle kunna vinnas, men att resultatet därav
likväl befunnits otillfredsställande, om ock under den allra senaste tiden en
förbättring inträtt. I betraktande härav har kommittén ansett sig böra för
det stora flertalet provinsialläkare, nämligen de, som skulle tillhöra lönegruppen
I, utgå från de lönebelopp, som vore fastställda för befattningshavare
vid statsdepartement, tillhörande 16:e lönegraden, avd. B i dåvarande löneplanen
(nuvarande 26:e lönegraden), och med stationeringsort inom ortsgrupp
A. I likhet med vad för sistnämnda befattningshavare gällde skulle antalet
löneklasser vara fyra.
Då vid den föreslagna fördelningen av provinsialläkartjänsterna i lönegrupper
huvudsakligen andra förhållanden lagts till grund än vid den för
statsdepartementen med flera verk gällande ortsgrupperingen, har det synts
kommittén nödvändigt, att löneskillnaden mellan de särskilda lönegrupperna
bestämdes till avsevärt högre belopp än som ansetts erforderligt vid enbart
ortsgruppering. Under det att skillnaden mellan ortsgrupperna i 26:e lönegraden
enligt avlöningsreglementet för statsdepartement med flera verk vore
240 kronor, hade för provinsialläkarnas vidkommande en skillnad mellan
lönegrupperna av 420 kronor ansetts lämplig.
Löneplanen för provinsialläkare enligt kommitténs förslag ter sig därför
sålunda:
Löneklass
Lön
e g r
upp
I
II
in
IV
V
VI
VII
i...........................
7,140
7,560
7,980
8,400
8,820
9,240
9,660
2...........................
7,620
8,040
8,460
8,880
9,300
9,720
10,140
3..........................
8,100
8,520
8,940
9,360
9,780
10,200
10.620
4...........................
8,580
9,000
9,420
9,840
10,260
10,680
11,100
Såsom förut antytts har kommittén ansett det erforderligt, att innehavare
av vissa av de till VII:e lönegruppen hänförliga distrikten skulle tillsvidare
erhålla tillfälliga lönetillägg utöver den enligt löneplanen utgående lönen.
Enligt vad som framgår av den ovan meddelade sammanställningen av nu
utgående avlöning till provinsialläkare äro ock för vissa distrikt för när
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
varande fastställda avlöningar, som överstiga de av kommittén för VII:e lönegruppen
föreslagna. De tillfälliga lönetilläggen hava synts kommittén tills
vidare kunna bestämmas till 420 kronor för provinsialläkarna i Gäddede,
Malåträsks, Pajala, Sorsele och Yittangi distrikt samt till 840 kronor för
Arjeplogs och Tärna distrikt. Med hänsyn till dessa tilläggs tillfälliga karaktär
syntes desamma böra bestridas från extra anslag.
Då kommittén ansett sig kunna för provinsialläkarna förorda de lönebelopp,
som i det föregående angivits, har kommittén utgått från att nu
gällande taxa för arvode för enskild sjukvård och för intyg, meddelade på
enskild begäran, ävensom för vissa tjänstförrättningar icke undergår sådana
mera betydande förändringar, som skulle för provinsialläkarna kunna medföra
avsevärda inkomstförhöjningar. Kommittén har dock härvid icke velat
motsätta sig, att vissa jämkningar företagas i avseende å berörda taxa.
Då kommittén, enligt vad som framgår av det föregående, ansett sig böra
i fråga om provinsialläkare föreslå tillämpning av avlöningsprinciper, som
väsentligt avvika från dem, som tillämpats i statsdepartementens avlöningsreglemente,
har kommittén funnit det erforderligt att framlägga förslag till
ett särskilt avlöningsreglemente för förste provinsialläkare och provinsialläkare.
Vid utarbetande av ifrågavarande författningsförslag har kommittén
ansett sig böra i den mån så kunnat ske och befunnits lämpligt låta de
nya avlöningsbestämmelserna ansluta sig till dem, som redan gälla enligt
det förenämnda avlöningsreglementet för statsdepartementen.
I fråga om löneregleringskommitténs förslag beträffande reglering av avlöningsförmånerna
för provinsialläkarna har departementschefen anfört följande:
»Rikets provinsialläkare hava hittills bekommit ersättning för sitt arbete
i form av dels fast avlöning dels arvode enligt taxa. I denna princip har
löneregleringskommittén icke föreslagit att någon ändring skulle vidtagas och
synes mig så ej heller böra ske. Det är onekligen en fördel, att eu del av
provinsialläkarnas inkomster ställes i beroende av arbetsmängden. Ersättningen
enligt taxan får dock å andra sidan icke tillmätas alltför hög.
Yad nu angår löneregleringskommitténs förslag att hänföra provinsialläkartjänsterna
till särskilda lönegrupper och tilldela huvudgruppen av dessa
tjänster löner med utgångspunkt från de lönebelopp, som äro fastställda för
befattningshavare i nuvarande 26:e lönegraden, avdelning B, ortsgrupp A i
avlöningsreglementet för statsdepartement m. fl. verk, finner jag detta förslag
på av kommittén anförda skäl lämpligt och därför böra godtagas. De i förslaget
ingående lönegruppernas lönesatser synas mig även vara väl avvägda
med hänsyn till de olika tjänsternas egenart, vilket syfte man hittills sökt
ernå genom tilldelande av de provisoriska lönetilläggen, ortstilläggen och
särskilda avlöningstilläggen.
I händelse av eu lönereglering enligt sålunda förordade grunder bör
givetvis en av medicinalstyrelsen gjord framställning om extra anslag till
provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare och provinsialläkare, vilken
gjorts under förutsättning att frågan om den definitiva löneregleringen icke
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
11
skulle föreläggas 1926 års riksdag, icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare
åtgärd.
Då jag tillstyrker ifrågavarande förslag till löneplacering av provinsialläkarna
har jag i likhet med löneregleringskommitten utgått ifrån att provinsialläkarnas
inkomster icke komma att undergå mera avsevärd ökning
genom höjningar av läkartaxan. Häremot strider givetvis icke att vissa
jämkningar, delvis i höjande riktning, i taxan synas skäliga och därför av
mig komma att förordas i det förslag till ny läkartaxa, om vars avlåtande
till riksdagen jag senare i dag kommer att hemställa.
I likhet med löneregleringskommittén vill jag även föreslå, att innehavarna
av vissa av de till lönegrupp VII hänförliga tjänsterna tills vidare erhålla
tillfälliga lönetillägg utöver den enligt löneplanen utgående lönen. Dessa
lönetillägg skulle utgå med 840 respektive 420 kronor. Beräknar man i
enlighet med kommitténs förslag, att fem provinsialläkare få det lägre och
två det högre tillägget, skulle ett extra anslag å 3,780 kronor bliva erforderligt.
Härom kommer jag att nedan göra hemställan.
Fördelningen av landets provinsialläkare å de olika lönegrupperna synes
mig böra, såsom föreslagits, verkställas av Kungl. Maj:t. Ett preliminärt
utkast till sådan fördelning, upprättat i anslutning till löneregleringskommitténs
förslag i ämnet, torde få fogas till detta protokoll såsom bilaga.
Den nu föreslagna löneregleringen för provinsialläkarna giver icke anledning
att ändra den i förenämnda brev den 7 oktober 1921 medgivna rätten
till dubbel tjänstårsberäkning i vissa fall (se sid. 15).»
Det förslag till avlöningsreglemente för förste provinsialläkare och provinsialläkare,
Kungl. Maj:t framlagt, finnes, såsom nämnts, som bilaga II
fogat vid statsrådsprotokollet i detta ärende. Förslaget har ock såsom bilaga
närslutits detta utlåtande. Den närmare motiveringen för de i reglementet
ingående bestämmelserna återfinnas å sid. 29—40 i statsrådsprotokollet.
Inom vart och ett län finnes för närvarande anställd en biträdande förste
provinsialläkare med åliggande att vid förste provinsialläkarens frånvaro
från residensstaden under mer än ett dygn på grund av tjänsteärende fullgöra
denne åliggande löpande göromål.
Det årliga arvodet till ifrågavarande biträdande förste provinsialläkare
utgör:
i vart och ett av Uppsala, Blekinge, Hallands och Västmanlands län
300 kronor,
i vart och ett av Stockholms, Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar och Örebro län 400 kronor,
i vart och ett av Östergötlands, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs
och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands och Kopparbergs län 500
kronor,
i vart och ett av Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län 600 kronor, och
i Gotlands län 1,000 kronor.
Avlöningsreglementet.
Biträdande
förste provinsialläkare.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
Expens
anslag.
Stat och
kostnadsberäkning.
Ifrågavarande arvoden uppgå till sammanlagt 11,600 kronor och bestridas
av extra anslag. Då den sålunda tillämpade anordningen med biträdande
förste provinsialläkare synts ändamålsenlig, har departementschefen i likhet
med löneregleringskommittén ansett densamma böra givas permanent karaktär
och medel för ändamålet anvisas under den ordinarie staten.
Såsom förut framhållits, skulle förste provinsialläkare åtnjuta ersättning
med av Kung! Maj:t fastställt belopp för bestridande av kostnader för
expeditionslokal samt skrivhjälp och andra expenser. Härvid skulle icke,
såsom för närvarande är fallet, någon del av ifrågavarande kostnader anses
inbegripen i den egentliga avlöningen, utan skulle ersättningen vara avsedd
att täcka hela kostnaden. De särskilda ersättningsbelopp, som för närvarande
utgå till förste provinsialläkarna, finnas angivna uti en i propositionen
å sid. 21 intagen tabell och uppgå tillhopa till 36,790 kronor efter
att förut uppgått till 40,800 kronor. Då i varje förste provinsialläkares avlöning
500 kronor äro avsedda för bestridande av expenser, skulle ersättningarnas
sammanlagda belopp ökas med 12,000 kronor. Det anslag, varifrån
förenämnda särskilda ersättningar utgå, har visserligen vid 1923 års riksdag
blivit något nedsatt, men har departementschefen, med avseende å de i
förevarande fall föreliggande särskilda förhållanden, likväl ansett sig, i likhet
med löneregleringskommittén, böra förorda, att de från början beräknade
särskilda ersättningsbeloppen, vart och ett förhöjt med 500 kronor, måtte
tillsvidare tillerkännas förste provinsialläkarna. Ersättningarnas sammanlagda
belopp komma då att uppgå till 52,800 kronor, vilket belopp ock lagts
till grund vid uppgörande av förslag till stat för förste provinsialläkare och
provinsialläkare.
I riksstaten är under femte huvudtiteln C. Medicinalstaten samt hälsooch
sjukvården, underavdelningen medicinalstyrelsen med dithörande stater,
uppfört ett ordinarie obetecknat anslag med benämning »förste provinsialläkare
och provinsialläkare», från vilket anslag jämlikt avlöningsstat utgå
— frånsett ålderstillägg —- avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare.
Därest, såsom avsett är, det nya avlöningsreglementet skulle vinna tillämpning
å nu ifrågavarande tjänstemän, betingas därav förändrad uppställning
av staten.
Vid beräkning av anslagsposten till avlöningar till förste provinsialläkare
och provinsialläkare bör hänsyn tagas därtill, att från densamma skulle bestridas
jämväl de i lönerna ingående belopp, som motsvara nuvarande ålderstillägg,
vilka senare för närvarande bestridas av huvudtitelns gemensamma
anslag till ålderstillägg. Redan av denna anledning har den nu ifrågavarande
anslagsposten ansetts böra erhålla förslagsanslags natur. I anslutning till
de beräkningsgrunder, som tillämpats i fråga om statsdepartement med flera
verk, har det i nämnda post ingående beloppet för bestridande av »lön» bestämts
sålunda, att kostnaden för en var tjänsteman beräknats efter avlöningen
i näst högsta löneklassen, varvid i fråga om förste provinsialläkare ortsgruppen
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
13
upptagits efter den för kommunikationsverken fastställda ortsgrupperingen,
under det att i fråga om provinsialläkare den lönegrupp antagits komma att
bliva gällande, som föreslagits i bilaga I till statsrådsprotokollet. Någon
hänsyn till att kvinnlig befattningshavare icke äger uppbära högsta ålderstillägget
har för närvarande icke ansetts nödvändigt att taga. För övrigt har
ännu icke någon kvinna erhållit befattning av bär ifrågavarande slag. I fråga
om såväl sex av de år 1925 å stat uppförda provinsialläkartjänsterna som de
nu föreslagna tio provinsialläkarbefattningarna, för vilka distrikt ännu icke
blivit av Kungl. Maj:t fastställda, har vid anslagspostens beräkning antagits,
att de samtliga skulle komma att tillhöra lönegrupp I. Därest emellertid
en eller annan av ifrågavarande tjänster skulle hänföras till högre lönegrupp,
har detta förhållande, då anslagsposten skulle erhålla förslagsanslags natur,
i allt fall ansetts icke behöva påkalla någon höjning av posten.
Från ifrågavarande anslagspost har, i anslutning till vad som i sådant
hänseende gäller beträffande statsdepartement med flera verk, jämväl synts
böra bestridas kostnaderna för kallortstillägg enligt 11 §, för läkarvård enligt
22 § och för begravningshjälp enligt 27 §.
Enligt nu angivna grunder har anslagsposten till avlöningar till förste
provinsialläkare och provinsialläkare beräknats till förslagsvis 2,563,435 kronor,
vilket belopp för vinnande av en jämn slutsumma i den blivande staten synts
böra sättas till 2,535,600 kronor.
Kostnaderna för den föreslagna övergångsanordningen beträffande utbetalning
av förskottsavlöning hava, i likhet med vad vid andra verk tillämpats,
synts böra kunna bestridas från anslagsposten till avlöningar till förste
provinsialläkare och provinsialläkare, vilken skulle erhålla förslagsanslags
natur.
Enligt hittills gällande grunder har ersättning till vikarie å förste provinsialläkar-
eller provinsialläkarbefattning bestritts från ordinarie förslagsanslaget
till allmän hälso- och sjukvård, i den mån dylik ersättning icke
utgått av tillgängliga avlöningsmedel. Någon ändring i nämnda anordning
har på angivna skäl icke synts påkallad.
Såsom i det föregående anförts hava de nu från extra anslag utgående arvodena
åt biträdande förste provinsialläkare ansetts böra bestridas från en
för ändamålet upptagen särskild anslagspost, förslagsvis benämnd »arvoden
till biträdande förste provinsialläkare», inom den ordinarie staten. Med
utgångspunkt från nu utgående arvodesbelopp har ifrågavarande anslagspost
i anslutning till löneregleringskommitténs förslag beräknats till 11,600
kronor.
Till skrivbiträde och övriga expenser åt förste provinsialläkare utgå för
närvarande medel av extra anslag. Enligt vad av det föregående framgår
skulle medel för nämnda ändamål för framtiden bestridas under den ordinarie
staten, varvid hittills i avlöningen ingående belopp, avsett att täcka
en del av expenskostnaderna, i stället skulle bestridas av ifrågavarande anslagspost.
Denna post har under benämningen »expeditionslokal, skrivbiträde
och övriga expenser för förste provinsialläkare» upptagits till 52,800
kronor.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
I enlighet med vad sålunda föreslagits, skulle den ordinarie staten för
förste provinsialläkare och provinsialläkare få följande utseende:
Stat. Kronor.
Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag
................................................................................................ 2,535,600
Arvoden till biträdande förste provinsialläkare ................................. 11,600
Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare
................................................................................... 52,800
Summa kronor 2,600,000
Till beredande av tillfälliga lönetillägg, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
åt provinsialläkare i vissa inom nordligaste delarna av landet belägna distrikt
skulle, enligt vad förut antytts, erfordras ett extra anslag till sammanlagt
belopp av 3,780 kronor. Till beredande av flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare
skulle vidare erfordras ett extra förslagsanslag å 3,000 kronor.
Summan av förenämnda ordinarie och extra anslag skulle sålunda utgöra
2,606,780 kronor. Ordinarie förslagsanslaget till bidrag till extra provinsialläkares
avlönande skulle upptagas till oförändrat belopp, 25,000 kronor.
Till ledning vid bedömandet av den kostnadsökning, som ett bifall till
förevarande förslag till lönereglering för förste provinsialläkare och provinsialläkare
skulle medföra, har i propositionen nedanstående uppgifter anförts.
I förslaget till riksstat för budgetåret 1926—1927 syntes, därest ej denna
lönereglering för förste provinsialläkare och provinsialläkare nu framlagts,
hava uppförts följande anslag:
Förste provinsialläkare och provinsialläkare, ordinarie
anslag ......................................................... kronor 1,726,300
Skrivbiträde och övriga expenser åt förste provinsialläkare
m. m., extra anslag........................ » 48,400
Provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare
och provinsialläkare, extra anslag..................... » 250,000 2,024,700
Läggas härtill
kostnader för ålderstillägg åt förste provinsialläkare
och provinsialläkare, beräknade efter
förhållandena vid ingången av år 1926, omkring kronor 100,000
kostnader för tillfällig löneförbättring åt förste
provinsialläkare ................................................... » 24,000
samt
flyttningshjälp åt vissa provinsialläkare ............... » 3,000 127,000
erhålles en totalsumma av ...................................................... kronor 2,151,700
Den av Kungl. Maj:ts föreslagna ordinarie staten för förste
provinsialläkare och provinsialläkare samt de ifrågasatta
två extra anslagen uppgå till ett sammanlagt belopp av kronor 2,606,780
Oberäknat den kostnadsökning, som under första budget
-
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
15
året för den nya statens tillämpning föranledes av löneökningen
vid övergång till efterskottsutbetalning, skulle
Kungl. Maj:ts förslag sålunda kunna anses medföra eu
höjning av anslagsbeloppet med......................................... kronor 455,080
Vid dessa beräkningar har ej tagits hänsyn till dyrtidstillägg och de bestämmelser
i utjämningssyfte, som av riksdagen de senare åren vidtagits
och tilläventyrs även under följande år kunna varda vidtagna beträffande
dyrtidstillägg för befattningshavare vid å ena sidan nyreglerade och å andra
sidan icke nyreglerade verk.
Då utskottet till behandling förehaft Kungl. Maj:ts föreliggande proposition
om ny definitiv lönereglering för förste provinsialläkare och provinsialläkare
m. in., har utskottet ävenledes till prövning upptagit Kungl. Maj:ts i
proposition nr 75 framlagda förslag till ny provinsialläkartaxa, vilka propositioner
ju äga sådant samband med varandra, att de synts utskottet böra i
ett sammanhang prövas. I särskilt utlåtande denna dag yttrar sig utskottet
sålunda jämväl över förslaget till sådan taxa.
Enligt vad propositionen om ny lönereglering för förste provinsialläkare
och provinsialläkare m. m. utvisar, grundar sig Kungl. Maj.ts förslag härutinnan
på ett av 1902 års löneregleringskommitté på sin tid avgivet betänkande
i ämnet.
Jämlikt förslaget skulle ett särskilt avlöningsreglemente komma till tilllämpning
å nu ifrågavarande läkarpersonal, varvid, vad förste provinsialläkarna
angår, lönerna skulle avvägas med hänsyn till levnadskostnaderna å stationeringsorten,
under det att vid bestämmandet av provinsialläkarnas löneförmåner,
i likhet med vad nu är fallet, hänsyn särskilt skulle tagas till
graden av vederbörande distrikts svårskötthet och storleken av den inkomst
av enskild praktik, läkaren kunde påräkna. I sistnämnda hänseende har det
synts Kungl. Maj:t lämpligast, att befattningarna fördelades å ett antal olika
lönegrupper, vilkas antal föreslagits till sju eller sålunda lika med antalet
ortsgrupper för andra befattningshavare. Innehavarna av vissa av de till
högsta lönegruppen hänförda distrikten skulle emellertid, åtminstone tillsvidare,
utöver den ordinarie lönen beredas särskilda lönetillägg.
De skäl, som anförts till stöd för förslaget om att för den läkarpersonal,
varom här är fråga, ett särskilt avlöningsreglemente bringas till tillämpning,
hava ock synts utskottet vara av den art, att utskottet ansett sig böra
biträda förslaget härutinnan. De riktlinjer, som i propositionen angivits
för bestämmandet av löneförmånerna för förste provinsialläkare och provinsialläkare,
hava ävenledes synts utskottet vara av beskaffenhet att kunna
godkännas.
Yad förste provinsialläkarna angår, skulle lönerna för dem enligt Kungl.
Maj:ts förslag bestämmas till samma belopp, som tillkomma befattningshavare
i lönegraden B 30 i den för statsdepartement m. 11. verk gällande
löneplanen. I avlöningsförmånerna har emellertid ej, såsom för närvarande
är fallet, inberäknats något för expenser avsett belopp utan skulle dessa i
Utskottets
yttrande
16 Statsutskottets utlåtande Nr 92.
sin helhet bestridas från en särskild i avlöningsanslaget ingående bestämd
anslagspost.
Då den sålunda föreslagna lönegradsplaceringen för förste provinsialläkarna
synts utskottet kunna godtagas och då utskottet ej heller funnit
anledning till erinran emot att expensanslaget bestämmes till det belopp,
52,800 kronor, Kungl. Maj:t ifrågasatt, har utskottet, som emellertid icke
ingått i prövning av fördelningen av de särskilda expensbeloppen, sålunda
ansett sig böra förorda Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
Yad provinsialläkarna beträffar, innebär Kungl. Maj:ts förslag, såsom
nämnts, att provinsialläkartjänsterna skulle hänföras till särskilda lönegrupper,
varvid huvudgruppen av tjänsterna skulle tilldelas löner med utgångspunkt
från de lönebelopp, som äro fastställda för befattningshavare i
lönegraden B 26, ortsgrupp A, i avlöningsreglementet för statsdepartement
m. fl. verk. På de skäl, löneregleringskommittén anfört och departementschefen
åberopat, har utskottet ävenledes ansett sig böra ansluta sig till förslaget
i denna del. De i förslaget ingående lönegruppernas lönesatser måste
jämväl, enligt vad utskottet kunnat finna, betraktas såsom väl avvägda.
Utskottet vill emellertid redan nu hava uttalat, att, då utskottet funnit sig
böra tillstyrka, att provinsialläkarnas löner fastställas på sätt Kungl. Maj:t
ifrågasatt, utskottet icke kunnat förorda, att jämkningar i provinsialläkartaxan
vidtagas i den omfattning, Kungl. Maj.t föreslagit.
Såsom förut nämnts, skulle enligt det föreliggande förslaget innehavarna
av vissa av de till högsta lönegruppen hänförliga provinsialläkartjänsterna
tillsvidare komma i åtnjutande av tillfälliga lönetillägg utöver den enligt
löneplanen utgående lönen. Dessa lönetillägg hava föreslagits utgå med 840
respektive 420 kronor. Mot förslaget i denna del har utskottet icke funnit
skäl till erinran.
Yad härefter beträffar förslaget till avlöningsreglemente har utskottet vid
den granskning, utskottet ägnat de däri ingående stadgandena, icke funnit
anledning till anmärkning mot desamma.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle det nuvarande antalet provinsialläkartjänster
utökas med tio eller från 261 till 271. Häremot har utskottet ej
heller haft något att erinra. Vid sådant förhållande har det visserligen synts
utskottet kunna ifrågasättas, huruvida icke det till bidrag till extra provinsialläkares
avlönande äskade anslaget bort något begränsas, men har utskottet
efter övervägande ansett sig icke nu böra föreslå någon minskning av detsamma.
Då vad Kungl. Maj:t i övrigt i den nu föreliggande propositionen föreslagit
riksdagen icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså
hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna det vid detta utlåtande såsom bilaga fogade
förslaget till avlöningsreglemente för förste provinsialläkare och
provinsialläkare;
Statsutskottets utlåtande Nr 92. 17
b) bestämma antalet förste provinsialläkare till 24 och antalet
provinsialläkare till 271;
c) besluta att, där förste provinsialläkare eller provinsialläkare
enligt de vid utgången av juni månad 1926 gällande
bestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl
i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring och jjrovisoriskt
lönetillägg — i förskott, vid ingången av juli månad
1926 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett
belopp, motsvarande vad befattningshavaren skulle hava i den
befattning han vid utgången av juni månad 1926 innehar i
förskott uppburit för juli månad 1926, om de dittillsvarande
avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande;
d) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må bestridas av den i staten för förste provinsialläkare
och provinsialläkare upptagna anslagsposten till avlöningar till
förste provinsialläkare och provinsialläkare;
e) medgiva, att Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse
med i statsrådsprotokollet över socialärenden den
5 februari 1926 angivna grunder, utfärda nödiga bestämmelser
i övrigt i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän, å
vilka det föreslagna avlöningsreglementet skulle äga tillämpning;
f)
medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas
i 11, 22, 23, 24 och 27 §§ av förslaget till avlöningsreglemente,
må bestridas i enlighet med de grunder, i berörda
statsrådsprotokoll angivits;
g) medgiva, att vederbörlig ersättning till vikarie å förste
provinsialläkar- eller provinsialläkarbefattning må, i den mån
tillgängliga avlöningsmedel därtill icke lämna tillgång, bestridas
av det ordinarie förslagsanslaget till allmän hälso- och sjukvård;
h) medgiva, att, därest Kungl. Maj:t så finner erforderligt,
den i ovanberörda förslag till avlöningsreglemente omförmälda
lönenämnd må redan före ingången av juli månad 1926 upptaga
frågor rörande förste provinsialläkare och provinsialläkare
;
i) godkänna det av departementschefen framlagda förslaget
till stat för förste provinsialläkare och provinsialläkare;
j) med uteslutande ur riksstaten av det under femte huvudtiteln,
avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården,
underavdelningen medicinalstyrelsen med dithörande stater,
uppförda ordinarie anslaget till förste provinsialläkare och
provinsialläkare, under samma avdelning och underavdelning
med oförändrad rubrik uppföra, på sätt i propositionen angivits,
ett ordinarie förslagsanslag av 2,600,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 sand. 56 käft. (Nr 92.)
S91 2G 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
IB
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
k) till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret
1926—1927 anvisa ett extra anslag av 3,780 kronor;
l) till flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare för samma
budgetår anvisa ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor;
m) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till extra provinsialläkares avlönande med oförändrat
belopp 25,000 kronor.
Stockholm den 23 april 1926.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, J.L. Widell,
C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, J. G. Walles,
J. Jeansson, G. Nabb, A. R. Rootli, C. A. Carlsson i Gävle och I). A. Petrén;
från andra kammaren: herrar K. V. Rydén, A. Wiklund, C. R. Jansson i
Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, 0. Olsson i Kullenbergstorp,
A. Å. Törnkvist i Karlskrona, J. Jönsson i Revinge, O. Nilsson i Örebro,
B. F:son Holmgren, J. Olofsson i Digernäs och O. Andersson i Höör.
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
19
Bilaga.
Förslag *
till
avlöningsreglemente
för förste provinsialläkare och provinsialläkare.
1 §•
Antalet förste provinsialläkar- och provinsialläkarbefattningar fastställes
av Kungl. Maj:t och riksdagen.
2 §•
1. Ordinarie tjänsteman äger åtnjuta avlöning enligt de i detta reglemente
givna föreskrifter och under de i detsamma stadgade villkor.
2. Avlöning utgår, där ej annorlunda i reglementet stadgas, från och med
den dag tjänsten tillträdes till och med den dag tjänstemannen avgår på
grund av avsked, entledigande eller dödsfall.
3. Utbetalning av avlöning sker månadsvis i efterskott.
4. Angående tjänstemans rätt till pension samt skyldighet att avgå från
tjänsten är särskilt stadgat.
3§-
1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets eller
riksdagens stat, ej heller utan Kungl. Maj:ts i varje särskilt fall lämnade
medgivande å kommuns stat.
2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med
Kungl. Maj ds oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning
såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av
vad slag det vara må, så framt ej, vad beträffar förste provinsialläkare,
Kungl. Majd eller, vad angår provinsialläkare, medicinalstyrelsen, efter prövning
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
liinderligt för utövande av statstjänsten, finner uppdraget eller befattningen
kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.
3. I fråga om skyldighet för provinsialläkare att med sin tjänst förena
läkarbefattning vid kommunal sjukstuga eller epidemisjukhus inom provinsialläkardistriktet
stadgas i 10 § 2 mom.
4 §•
Kvinnlig innehavare av ordinarie befattning vare, därest hon har vårdnad
om barn under 15 år, skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter
i fråga om fullständig eller partiell tjänstledighet, som medicinalstyrelsen
eller, där styrelsen saknar behörighet att meddela tjänstledigheten, Kungl.
Maj:t med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finner nödigt
meddela.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
5§-
1. För befattning, varom i detta reglemente är fråga, utgår lön enligt
den under* 6 § införda löneplan, vilken upptager under avdelning A för förste
provinsialläkare fyra lönelclasser med särskilda för sju olika ortsgrupper fastställda
lönebelopp och under avdelning B för provinsialläkare likaledes fyra
lönelclasser med vissa för sju olika lönegrupper bestämda lönebelopp, dock
med den begränsning för kvinnlig befattningshavare, som i 7 § omförmäles.
Fördelningen av de orter, där förste provinsialläkare äro stationerade, å
de uti löneplanen under avdelning A upptagna ortsgrupper fastställes av
Kungl. Maj:t på grundval av utredning rörande de för orterna gällande allmänna
levnadskostnaderna.
Provinsialläkarbefattningarnas fördelning å de uti löneplanen under avdelning
B upptagna lönegrupperna fastställes av Kungl. Maj:t.
Den löneklass inom vederbörande avdelning av löneplanen, enligt vilken
tjänstemannens lön skall utgå, fastställes i enlighet med föreskrifterna i 7—9 §§.
Inom löneklassen bestämmes lönebeloppet för förste provinsialläkare efter
den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd, och
för provinsialläkare efter den lönegrupp, till vilken befattningen hör.
2. Förutom lön kunna utgå de särskilda förmåner och ersättningar, som
omförmälas i 22—25 §§, ävensom till förste provinsialläkare kallortstillägg
enligt stadgandet i 11 §.
3. Förste provinsialläkaren i Gotlands län skall tillika bestrida provinsialläkartjänsten
i Visby distrikt utan särskild avlöning därför.
6 §•
Löneplan.
Avdelning A. Förste provinsialläkare.
Löneklass
0 r t
s g r
upp
A
B
C
i)
Ii
F
G
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
i....................................
9,060
9,300
9,540''
9,780
10,020
10,260
10,500
2 ....................................
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
3 ....................................
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
11.220
11,460
4 ..................................
10,500
10,740
10,980
11,220
11,460
11.700
11,940
Avdelning B. Provinsialläkare.
Löneklass
Lön
e g r
u p p
I
II
in
IV
V
Vi
VII
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
i....................................
7,140
7,560
7,980
8,400
8,820
9,240
9,660
2 ....................................
7,620
8,040
8,460
8,880
9,300
9,720
10,140
3 ...................................
8,100
8,520
8,940
9,360
9,780
10,200
10,620
4 ...............................
8,580
9,000
9,420
9.840
10,260
10,680
11,100
Statsutskottets utlåtande Nr 02.
21
7 §•
1. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst erhåller tjänsteman, vare sig lian
förut innehade sådan tjänst eller ej, lön enligt lägsta löneklassen inom den
avdelning av löneplanen, till vilken tjänsten hör, där ej föreskrifterna i 8 §
eller 9 § giva anledning till avvikelse härutinnan.
2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
tjänstemannen till närmast högre löneklass, efter ytterligare tre år till den
därpå följande högre löneklassen och efter än ytterligare tre år till den
högsta löneklassen inom vederbörande avdelning av löneplanen, allt så framt
ej annat följer av föreskrifterna i 8 och 9 §§.
Kvinnlig befattningshavare äge dock icke rätt att åtnjuta lön enligt högsta
löneklassen inom den avdelning av löneplanen, till vilken tjänsten hör.
B. Uppflyttning till högre löneklass sker vid ingången av kalenderkvartalet
näst efter det, under vilket den för sådan uppflyttning stadgade tjänstetiden
i den lägre löneklassen tilländagått.
I övrigt gäller såsom villkor för tjänstemans uppflyttning till högre löneklass
:
a) att han under minst fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras
för vinnande av uppflyttning, skall hava bestritt sin egen eller på grund av
förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag,
dock att härvid icke skall föras honom till last den tid, han åtnjutit semester
eller annan tjänstledighet med oavkortad lön eller ledighet för fullgörande
av honom åliggande militär tjänstgöring;
b) att uppskov med uppflyttningen icke prövats böra äga rum med hänsyn
till mindre väl vitsordad tjänstgöring under den tid, tjänstemannen tillhört
den lägre löneklassen; dock att härvid viss i tjänsten begången förseelse,
för vilken tjänstemannen särskilt bestraffats, icke i och för sig må
räknas honom till last, utan hänsyn därtill tagas, endast då förseelsen kan
sägas karaktärisera arten av tjänstgöringen i dess helhet; samt
c) att tjänstemannen icke redan uppnått den levnadsålder, vid vilken
han, enligt vad därom särskilt är stadgat, skall vara skyldig att avgå från
tjänsten.
Beslut om uppskov av anledning, som i punkten b) sägs, må icke fattas
utan att tjänstemannen lämnats tillfälle att förklara sig; och skall sådant
beslut avse viss tid, minst ett halvt och högst tre år. Yid uppskovstidens
utgång skall uppflyttning ske, om ej tjänstgöringen under nämnda tid givit
anledning till förnyat uppskov därmed.
4. Har tjänsteman, med tillämpning av föreskriften i 3 mom. punkten b),
först efter viss tids uppskov blivit uppflyttad till högre löneklass, må
medicinalstyrelsen sedermera, om hans fortsatta tjänstgöring anses böra
föranleda därtill, kunna förordna, att han för uppflyttning till än högre löneklass
skall äga såsom tjänstetid tillgodoräkna sig jämväl den tid, uppskovet
varat.
8§-
1. Om den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till
22
Statsutskottets utlåtande Nr 02.
provinsialläkar- eller förste provinsialläkartjänst, innehar sådan anställning
i statens tjänst, som i avseende å tjänstgöringens art och omfattning
finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än den ifrågavarande
ordinarie tjänsten, må för bestämmandet av hans begynnelselön i denna
tjänst och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas
honom den tid utöver tre år, under vilken han i en följd innehaft dylik anställning.
2. För samma ändamål, som avses i 1 mom., må befattningshavare, efter
prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas
jämväl den tid lian utom statens tjänst utfört sådant arbete av direkt allmännyttig
beskaffenhet, som i avseende å sin art och omfattning finnes ur
det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde
än det arbete han har att utföra å befattningen.
3. Vid sådant tillgodoräknande, varom i 1 och 2 mom. sägs, tages icke
hänsyn till del av kalenderkvartal.
9 §•
1. Därest provinsialläkare befordras till förste provinsialläkare och före
tillträdandet av sistnämnda tjänst åtnjutit lön enligt högsta löneklassen i
den förra befattningen, äger han att, för omedelbar eller framtida uppflyttning
till högre löneklass i den nya tjänsten, räkna sig tillgodo den tid intill
tre år, varunder han tillhört förberörda löneklass i den förra befattningen.
Vid provinsialläkares befordran till förste provinsialläkartjänst må, i den
mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön i den nya
tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass kunna tillgodoräknas
honom den tid utöver tre år, under vilken han såsom ordinarie
tjänsteman inom de närmaste nio åren före befordringen på förordnande
eller å extra stat uppehållit befattning, som i avseende å tjänstgöringens
art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar med eller högre än
förste provinsialläkarbefattningen. Härvid må dock icke tillgodoräknas förordnande
eller annan tjänstgöring av kortare varaktighet än sex månader i
ett sammanhang.
För det ändamål, som i föregående stycke avses, och under iakttagande
i tilläm])]iga delar av där stadgade grunder må Kungl. Maj:t, efter prövning
i varje särskilt fall, kunna tillgodoräkna tjänsteman jämväl tid, varunder
denne eljest i statens tjänst utfört arbete, som i avseende å art och omfattning
finnes svara mot, vara jämförbart med eller av högre värde än det,
han har att i den erhållna tjänsten utföra.
2. Därest tjänsteman befordras eller eljest efter egen ansökning förflyttas
från ordinarie befattning vid sådant statens verk, för vilket lönereglering
genomförts efter liknande grunder, som tillämpats i detta reglemente, till
provinsialläkar- eller förste provinsialläkartjänst, ankommer det på Kungl.
Maj:t att, i anslutning till de grunder som för motsvarande fall äro meddelade
beträffande den förra befattningen, bestämma efter vilken löneklass
i den nya tjänsten lönen må utgå.
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
23
3. Förflyttas förste provinsialläkare efter egen ansökning till provinsialläkartjänst,
äger tjänsteman åtnjuta lön enligt högsta löneklassen i sistnämnda
tjänst, varvid dock i fråga om kvinnlig befattningshavare skall iakttagas den
begränsning, som i 7 § omförmäles.
10 §•
1. Tjänsteman skall vara underkastad såväl föreskrifterna i den för honom
gällande instruktion samt taxa för arvode för enskild sjukvård och för intyg,
meddelade på enskild begäran, ävensom för vissa tjänstförrättningar, som
ock den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden
eller den reglering av tjänstgöringsområde eller den förändring av stationeringsort
inom tjänstgöringsområdet, som kan bliva honom i behörig ordning
ålagd.
Därjämte skola förste provinsialläkare och provinsialläkare vara skyldiga,
att, då Kungl. Maj:t, på framställning av medicinalstyrelsen och efter vederbörandes
hörande, med hänsyn till allmänna hälso- och sjukvårdens behov
prövar sådant nödigt, låta sig förflyttas: förste provinsialläkare till annan
förste provinsialläkartjänst eller till sådan byråchefsbefattning i medicinalstyrelsen,
vars innehavare skall vara legitimerad läkare, samt provinsialläkare
till annan provinsialläkartjänst.
2. Provinsialläkare skall, om han därtill med medicinalstyrelsens medgivande
förordnas, vara skyldig att mot särskild ersättning bestrida jämväl
läkarbefattning vid kommunal sjukstuga, belägen vid eller i närheten av
provinsialläkarens station, eller vid epidemisjukhus inom distriktet. Den
för ifrågavarande uppdrag utgående särskilda ersättningen skall, där ej överenskommelse
kan träffas, bestämmas av medicinalstyrelsen.
Provinsialläkaren i Järvsö distrikt skall vara skyldig att mot stadgad ersättning
vara läkare vid sjukhuset i Järvsö för spetälska.
11 §■
Till förste provinsialläkare, som är bosatt i Umeå eller Luleå, utgår kallortstilliigg
med i förra fallet 00 kronor och i senare fallet 195 kronor.
12 §.
Tjänsteman äger uppbära oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg
icke blott för den tid, han tjänstgjort å egen eller, vad angår
provinsialläkare, å förste provinsialläkarbefattning eller tjänstgjort såsom
lärare vid eller deltagit i medicinska fortsättningskurser eller för provinsialläkare
och förste provinsialläkare avsedda utbildnings- och repetitionskurser
utan även för den tid, under vilken han enligt bestämmelserna i 18 § åtnjutit
semester eller vilken han med vederbörligt medgivande använt för att
utom sin tjänstgöringsort göra iakttagelser eller idka studier, som kunna
tjäna tjänstens intressen, eller för tid, som åtgått för fullgörande av de
skyldigheter, vilka ålegat honom såsom styrelsemedlem, fullmäktig eller
revisor i civilstatens änke- och pupillkassa eller statsunderstödd pensionsanstalt,
diiri tjänstemannen är delägare.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
13 §•
1. Därest tjänsteman av behörigen styrkt sjukdom, i andra fall än uti 2 och
3 mom. avses, hindras att tjänstgöra, äger han åtnjuta oavkortad lön jämte,
i förekommande fall, kallortstillägg under högst så lång tid av ett och samma
kalenderår, att ledigheten för sjukdom tillika med semester icke överstiger
45 dagar, men skall, så framt ej Kungl. Maj: t för särskilt fall finner skäl
annorlunda medgiva, för tid därutöver å lönen vidkännas ett tjänstledighetsavdrag
till belopp för dag räknat, som framgår av nedanstående tabell:
A. Förste provinsialläkare. B. Provinsialläkare.
Löneklass enligt 6 § ayd. A.
Tjänstledig-
hetsavdrag
Löneklass enligt 6 § avd. B.
Tjänstledig-
hetsavdrag
kronor
öre
kronor
öre
i
8
1 ..........................
6
2 .......................................
8
50
2 .......................................
6
50
3 ......................................
9
—
3 ......................................
7
—
4 .......................................
9
50
4 .......................................
7
50
Yad sålunda stadgats äger icke tillämpning å sjukdom, som står i samband
med havandeskap eller barnsbörd.
2. Har tjänsteman skadats till följd av olycksfall i tjänsten och därigenom
blivit hindrad att uppehålla sin befattning, skall han:
a) om olycksfallet medfört sjukdom, åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, kallortstillägg, så länge sjukdomen varar, samt
b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom, medfört
under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan, under
tiden likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall, kallortstillägg,
dock högst intill dess sex månader förflutit från dagen för olycksfallet,
men skall tjänstemannen för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande
det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej i vederbörlig
ordning medgives, att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall
ske med lägre belopp än nyss sagts.
3. Har tjänsteman ådragit sig smittosam sjukdom, som kan anses hava
uppkommit genom tjänstutövning, och därigenom hindrats att uppehålla
sin befattning eller har han förbjudits att tjänstgöra till förekommande av
smittofara, må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, kallortstillägg, dock högst under sex månader, men skall tjänstemannen
för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 1 mom.
angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej i vederbörlig ordning medgives,
att sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än
nyss sagts.
4. Föreskrifterna i denna paragraf gälla endast för tid, intill dess, enligt
vad därom är särskilt stadgat, skyldighet att avgå från tjänsten inträder.
14 §.
Tjänsteman, vilken beviljats ledighet av annan anledning än i 12 och 13 §§
omförmäles eller är hindrad att bestrida sin tjänst på grund av giltigt för
-
Statsutskottets utlåtande Nr 92
25
fall, skall för sådan tid av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i 13 §
1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, samt kan förpliktas att av avlöningen
ytterligare avstå, vad med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt.
15 §.
Har tjänsteman erhållit befrielse från viss del av tjänstgöringen, må i
vederbörlig ordning bestämmas, om och i vad mån avdrag å avlöningen för
sådan tid må äga rum.
16 §.
1. Provinsialläkare skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att
under sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom
vikarie bestrida förste provinsialläkarbefattning. För den tid, vikariatet
varar, äger han uppbära särskild vikariatsersättning med tio kronor för dag.
Förste provinsialläkare är, om han därtill förordnas, pliktig att under
sammanlagt högst tre månader av ett och samma kalenderår såsom vikarie
bestrida sådan byråchefsbefattning i medicinalstyrelsen, vars innehavare
skall vara legitimerad läkare. För den tid, vikariatet varar, äger han uppbära
i särskild ordning bestämd ersättning.
2. Ersättning till vikarie för tjänsteman, som meddelats i 15 § omförmäld
befrielse från viss del av tjänstgöringen, må, där ej undantagsvis vikariatsersättning
finnes böra utgå enligt de i 1 mom. av förevarande paragraf angivna
grunder, bestämmas till det lägre belopp, som prövas skäligt.
3. Vad i 1 mom. stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga om
provinsialläkare, som uppehåller ledig förste provinsialläkartjänst eller erhållit
uppdrag att bestrida göromål, vilka eljest ankomma på sådan tjänst.
4. Provinsialläkare skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att under
högst femton dagar i följd jämte egen tjänst bestrida provinsialläkartjänst
i angränsande distrikt. För den tid, vikariatet varar, äger han uppbära,
utöver egna löneförmåner, särskild vikariatsersättning med åtta kronor
för dag.
17 §.
1. Varder tjänsteman avstängd från tjänstgöring eller tagen i häkte, skall
hans avlöning under tiden innehållas, så framt ej finnes skäligt låta honom
uppbära något därav.
2. Avhåller sig tjänsteman från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig
ordning erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall, må han för
den tid icke åtnjuta någon avlöning.
18 §.
Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna antal dagar:
Intill det år, under
vilket tjänstemannen
fyller 40 år
Från och med det år,
under vilket
tjänstemannen fvller
40 år
Provinsialläkare ...............................................
Förste provinsialläkare......................................
35 (lagar
45 »
45 dagar
45 »
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 36 käft. (Nr 92.) 894 26
3
26
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
19 §.
Tjänsteman, som åtnjuter semester eller annan tjänstledighet, skall till
vikarien avstå det arvode enligt taxa, vilket belöper å de av vikarien verkställda
tjänstegöromål.
20 §.
Provinsialläkare i distrikt, där särskild tjänstebostad är för läkaren anordnad
och av länsstyrelsen, efter förste provinsialläkarens hörande, godkänd,
är skyldig att förhyra densamma till av länsstyrelsen fastställt belopp, icke
överstigande 1,800 kronor om året.
Avflyttning från dylik tjänstebostad skall, såvida ej annorlunda överenskommes,
ske
a) därest bostadsinnehavaren förflyttas till tjänst, i vilken tjänstebostad
finnes tillgänglig, inom skälig tid därefter, men då så ej är fallet, å den
fardag, som inträffar näst efter tre månader från det han erhöll kännedom
rörande förflyttningen,
b) därest bostadsinnehavaren avgår ur tjänst på grund av uppnådd pensionsålder,
nästa fardag därefter,
c) därest han av annan anledning avgår ur tjänst eller entledigas, vid den
löpande månadens utgång, samt
d) därest bostadsinnehavaren avlidit, å den fardag, som inträffar näst efter
tre månader från dödsfallet.
Innehavare av tjänstebostad eller, om han avlidit, hans dödsbo åligger
att till vikarie å provinsialläkartjänsten eller ny innehavare därav kostnadsfritt
rrpplåta till dylik bostad hörande mottagningslokal ävensom, i den omfattning,
som kan finnas lämplig, och mot skälig gottgörelse, tillhandahålla
nödigt bostadsutrymme.
21 §.
Det åligger provinsialläkare att jämväl i fall, då i nästföregående paragraf
omförmäld tjänstebostad icke finnes anordnad, där så påkallas och omständigheterna
sådant medgiva, mot skälig gottgörelse tillhandahålla vikarie nödigt
bostadsutrymme samt, i förekommande fall, mottagningsrum.
22 §.
Tjänsteman erhåller vid skada till följd av olycksfall i tjänsten på statens
bekostnad erforderlig läkarvård jämte läkemedel samt, där olycksfallet medfört
förlust eller nedsättning av arbetsförmågan, jämväl andra till arbetsförmågans
höjande nödiga hjälpmedel, allt enligt de närmare bestämmelser,
Kung! Maj:t meddelar.
Vad nu är sagt gäller ock i tillämpliga delar för det fall att tjänsteman
ådragit sig smittosam sjukdom, som kan anses hava uppkommit genom
tjänstutövning.
23 §.
1. För sådana regelbundet eller ofta återkommande resor, som innefattas
i tjänstemans vanliga tjänstutövning, må tjänsteman åtnjuta ersättning enligt
särskilda av Kung!. Maj:t meddelade bestämmelser.
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
27
2. Under tjänstutövning å annan ort än stationeringsorten må tjänsteman
kunna komma i åtnjutande av tjänstgöring straktamente enligt av Kungl. Maj:t
utfärdade grunder, dock icke i något fall till högre belopp än den för tjänstemannen
enligt resereglementet bestämda traktamentsersättning.
24 §.
Har tjänsteman, utan att han på egen ansökning eller efter därom uttryckt
önskan förflyttats till annan befattning inom innehavande tjänstegrad, ålagts
förändrad stationerings- eller bostadsort, eller har tjänsteman till följd av
befordran eller förordnande att uppehålla högre tjänst nödgats flytta till
annan ort än den förutvarande stationeringsorten, skall han vara berättigad
att erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad samt för den ökade utgift,
som för honom må hava uppstått därigenom att han måst vidkännas kostnad
för bostad å såväl den gamla som den nya stationeringsorten, allt enligt de
närmare bestämmelser Kungl. Maj:t meddelar.
I den mån en utvidgad förmån i förenämnda hänseende anses böra ifrågakomma,
skall lända till efterrättelse vad Kungl. Maj:t och riksdagen därutinnan
besluta.
25 §.
Förste provinsialläkare äger åtnjuta ersättning med av Kungl. Maj:t fastställt
årligt belopp för bestridande av kostnader för expeditionslokal samt
skrivhjälp och andra expenser, och utgår sådan ersättning, där ej för särskilt
fall annorlunda bestämmes, till befattningens ordinarie innehavare jämväl
för tid, varunder han åtnjuter semester eller annan tjänstledighet, dock med
skyldighet för honom att utan kostnad för vikarien tillhandahålla denne ej
mindre expeditionslokal än även inom det för ändamålet anvisade beloppet
skrivhjälp, skrivmaterialier och telefon.
Under vakans å förste provinsialläkartjänst uppbäres beloppet av vikarien
å tjänsten.
26 §.
Ersättning till tjänsteman för tjänstgöring i vederbörande befattning må
icke utbetalas utöver vad i detta reglemente förutsättes eller eljest enligt
beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen må utgå, så framt ej för fullgörande
av visst uppdrag eller arbete, som kan anses falla utom tjänstemannens
vanliga tjänstutövning, anvisats särskilda medel eller Kungl. Maj:t finner
skäl medgiva särskild gottgörelse.
27 §.
Avlider tjänsteman, skall till hans dödsbo såsom begravningshjälp utbetalas
ett belopp av 500 kronor.
28 §.
Där det enligt detta reglemente ankommer på Kungl. Maj:t att utfärda
allmänna föreskrifter i ämne, som omhandlas i reglementet, bör, innan sådant
ärende till avgörande företages, yttrande inhämtas från en lönenämnd, i vilken
28
Statsutskottets utlåtande Nr 92.
löntagar-, förvaltnings- och de allmänna intressena böra vara representerade;
och har lönenämnden jämväl att bereda andra ärenden av huvudsakligen
löneteknisk natur, vilka Kungl. Maj:t kan finna lämpligt hänskjuta till densamma.
29 §.
Innehar förste provinsialläkare eller provinsialläkare omedelbart före den
tidpunkt, då detta reglemente träder i kraft, ordinarie sådan befattning å då
gällande stat, och vill han icke underkasta sig detta reglementes villkor och
bestämmelser, och kan han icke heller därtill lagligen förbindas, skall han göra
anmälan i nämnda hänseende till medicinalstyrelsen före viss av Kungl.
Maj:t bestämd tidpunkt. Tjänsteman, som före sistberörda tidpunkt gjort
dylik anmälan, skall varda bibehållen vid honom enligt dittills gällande
ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat
föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt
till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit honom.
Eu var annan, som utan att tillhöra äldre lönestat vid den tidpunkt, då
detta reglemente träder i kraft, innehar ordinarie befattning såsom förste
provinsialläkare eller provinsialläkare eller som senare tillträder sådan befattning,
är pliktig att underkasta sig detta reglementes föreskrifter och
villkor ävensom dels, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, omreglering av extra
inkomster, som kunna medfölja befattning eller utgå för bestyr i sammanhang
därmed, dels ock de ändrade bestämmelser, som kunna varda utfärdade
rörande i 13 § 3 inom., 22, 23, 24 och 25 §§ berörda hänseenden samt i fråga
om pension.
Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1926.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1926.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1926:191 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående definitiv lönereglering för förste provinsialläkare och provinsialläkare in. rn. s. 1 i texten