Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å jäst.

1927-03-08 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1927:23, Betänkande, i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å jäst.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

1

Nr 23.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1927 kl. 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion om

upphävande av tullen å jäst.

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 92, har herr Jonsson hemställt, »att riksdagen måtte besluta

upphäva gällande tullsats å jäst».

Enligt rubriken 151 i gällande tulltaxa drager för närvarande jäst, alla

slag, en tull av 20 öre för kilogram.

Till stöd för sitt förslag har motionären till en början anfört följande:

»Genom det övertagande av fristående jästfabriker, som under fjolårets

lopp ägt rum från svenska jästfabriksaktiebolagets sida, har en praktiskt

taget fullständig förtrustning ägt rum inom den svenska jästindustrien.

De därav följande konsekvenserna i form av höjda priser hava omedelbart

inställt sig. I dag är jästpriset 25 å 30 öre högre än för några månader

sedan, då priset var nere i cirka 65 öre. Man torde icke behöva misstaga

■sig, om man antager, att prisförhöjningen huvudsakligen ägt ruin för att

täcka förtrustningskostnader och högt uppdrivna värden i företagen. Förtrustningen

har ett stort allmänt intresse, emedan jästprisen öva inflytande

på brödprisen. Det torde därför vara påkallat, att av staten kräva

reglerande åtgärder, så att icke jästtrustens priser växa alltför högt över

vad som kan vara skäligt. Staten har i sin hand en regulator i jästtullen,

som f. n. uppgår till 20 öre per kilogram. Det kan därför vara befogat att

undersöka om icke i första hand en tullsänkning bör företagas för att motverka

redan företagen prisförhöjning och hindra den ytterligare stegring

av priset, som man kan befara.

Givetvis kan man tveka att företaga en tullsänkning för en industri, som

under en följd av år arbetat i skyddet av tull och kunnat existera på grund

av densamma. Denna tveksamhet torde emellertid endast kunna förekomma

i de fall, då industrien icke obehörigen utnyttjat tullskyddet. Har en

industri på grund av tullskydd förstått att tillgodose sina intressenter

på isadant sätt, ätt allmänheten far betala kostnaderna, torde industrien

icke kunna åberopa någon billighetsgrund för fortsatt tullskydd.»

Efter en de! uppgifter rörande den svenska jästindustrien innehåller

motionärens motivering vidare följande:

_ »Av det anförda torde framgå, att den svenska jästindustrien, som för

cirka 20 år sedan säkerligen icke hade ett tillskjutet kapital av mera än

2,000,000 kronor, i nuvarande stund genom gratisemissioner, onaturlig höjning

av värdena och förtrustningskostnader har att förränta ett kapitäl,

som icke understiger 20,000,000 kronor. Kostnaderna för förräntningen utBihang

till riksdagens protokoll 1927. 7 samt. 13 höft. (Nr 23.) 1

Utskottet.

Motionen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Svenska jästfabriksaktiebolaget.

Utskottets

yttrande.

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 23,

tagas av svenska folket genom förhöjda priser. I detta sammanhang må

erinras, att jästförbrukningen sedan år 1907 hållit sig tämligen konstant

med cirka 1 kilogram per år och individ.

För närvarande torde tullskyddet vara till fullo utnyttjat, och det synes

icke finnas skäl att antaga, att denna tendens hus jästindustrien skulle

upphöra. Vid bedömandet av jästindustriens prispolitik och vinstmöjligheter

torde även uppmärksammas, att denna industri i Sverige tidigare

hade ett bestämt övertag över jästindustrien i andra länder på grund av

de synnerligen förmånliga spritpriser, den svenska industrien betingat

sig. Alltjämt har jästindustrien i berörda avseende en gynnad ställning,

även om de pris, som erhöllos för spriten, genom sistlidna riksdags beslut

blivit något modererade.

Vid bedömandet av skäligheten av jästtullen torde jämväl böra iakttagas,

att före världskriget det väsentliga råämnet utgjordes av spannmål.

Numera användes uteslutande melass med höga jästutbyten.

Av uppgifter i tidningspressen under sistlidna höst framgå;r, att svenska

jästfabriksaktiebolaget har bildat ett bolag för övertagande av ett patent

för framställande av jäst ur sulfitavfallet. En fabrik skall igångsättas

för dylik jästfabrikation med export till ändamål. Då en export förutsätter

ett pris, som ligger under världsmarknadspriset, skulle alltså det onaturliga

förhållandet kunna uppkomma, att Sverige, som exporterade jäst till,

pris under världsmarknadspriset, skulle för den inhemska konsumtionen

ha ett jästpris, som på grund av tullskyddet med 20 öre överstiger vad

som med hänsyn till produktionskostnader inom landet rimligen bör betalas.

»

Gentemot motionärens ovan återgivna påståenden har Svenska jästfabriksaktiebolaget

i två särskilda promemorior framställt åtskilliga invändningar.

Såsom motionären angivit torde kort tid efter den inom jästindustrien

verkställda sammanslagningen en avsevärd prisstegring å jäst hava ägt rum,

även om den endast inom begränsade delar av landet uppgått till av

motionären angivna belopp. Denna prisstegring lär icke kunna förklaras

av en däremot svarande ökning i tillverkningskostnad.

Utskottet kan likväl icke tillstyrka bifall till motionärens förslag. Till

en början synes det nämligen klart, att, med hänsyn till tullen å den

råvara, melass, som numera torde uteslutande komma till användning vid

jästtillverkning, det vore oskäligt att beröva jästen allt tullskydd. Om det

således skulle gälla att för jästen avväga en lägre tullsats an den nuvarande,

vill utskottet påpeka, att en sådan avvägning är förenad med

särskilda svårigheter till följd av att den vid jästtillverkningen såsom biprodukt

erhållna spriten på grund av förhållanden, som väsentligen betingas

av gällande rusdryckslagstiftning, här i landet betalas med ett

avsevärt högre pris än världsmarknadens. Vidare bör, med hänsyn till

de särskilda svårigheter som äro förenade med långväga transport av

jäst på grund av dess känslighet såväl för värme som för köld, vid en

utredning i ämnet särskild uppmärksamhet ägnas frågan, huruvida en tullsänkning

är ett effektivt medel att förhindra en oskälig prisbildning inom

landet. Slutligen har det icke varit för utskottet möjligt att bedöma, huruvida

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23. 3

eller i vad mån den av motionären påtalade prisförhöjningen kan finna sin

förklaring däri, att jästpriset före sammanslagningen varit på grund av

stark konkurrens alltför lågt för att medgiva lönande tillverkning.

Vad sålunda antytts torde vara tillräckligt att visa, att den utredning,

som erfordras för framläggande för riksdagen av ett förslag i förevarande

ämne, är av så omfattande beskaffenhet, att det hör ankomma på Kungl.

Maj:t att låta verkställa densamma.

Då kartelliseringen inom jästindustrien numera nått en sådan styrka, att

åtminstone för den närmaste framtiden konkurrens mellan inhemska''tillverkare

synes utesluten, finner utskottet en sådan utredning av behovet påkallad.

Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Maj:t ville,

med anledning av det förslag som i förevarande motion

framlagts och med beaktande av vad motionären till stöd

för sitt yrkande anfört, verkställa undersökning angående

de verkningar på prisbildningen, som den inom jästfabrikationen

pågående eller genomförda trustbildningen

utövat, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

en sådan utredning kan giva anledning.

Stockholm den 8 mars 1927.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

Nåtoarande.'' herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Wohlin*, Bärg*, Boman, Björnsson, Iriherre

Beck-Friis, Schlyter, Johansson i Arkösund*, Bengtsson i Kullen, Nyländer*,

Björklund, Wahlmark* Israel Holmgren*, Olsson i Gävle, Granath, Ljunggren,

Nilsson i Hörby*, Johansson i Krogstorp och Werner.

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 23.

Reservationer:

av* herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, friherre Beck-Friis,

Bengtsson i Kullen, Nyländer, Israel Holmgren och Johansson i Krogstorp,

vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Utskottet vill till en början framhålla, att, även om man i likhet med

motionären anser, att jästtillverkningen såsom sådan icke vidare bör åtnjuta

något tullskydd, påkallar dock den gällande tullsatsen å melass, som numera

utgör det väsentliga råämnet vid jästtillverkningen, att en viss tull bibehålies

för jästen. Det skulle således gälla att för jästen avväga en lägre

tullsats än den nuvarande. Härför erfordras givetvis en ingående utredning.

Nu har utskottet genom förfrågningar hos representanter för bagerinäringen

fått den uppfattningen, att något missnöje med den prissättning å

jäst, som tillämpas av Svenska jästfabriksaktiebolaget, icke råder hos

dem, som i främsta rummet företräda konsumentintresset. Vid sådant

förhållande har utskottet funnit sig icke hava tillräckliga skäl att låta

verkställa eller föreslå riksdagen att hos Kungl. Maj:t begära utredning i

ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att ifrågavarande motion, II: 92 av herr Jonsson om

upphävande av tullen å jäst, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.»; samt

av herrar Wohlin och Nilsson i Hörby, vilka ansett den förevarande

frågan vara av natur att böra prövas i samband med en framtida allmännare

revision av tulltaxan samt att tillräckliga skäl saknas att för närvarande

tillstyrka någon riksdagens skrivelse i ämnet.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:99 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å jäst. s. 3 i texten