Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om beredande av likställighet i tullskyddshänseende mellan, å ena sidan, jordbruket och de$s binäringar samt, å andra sidan, de industriella näringarna, m. m.

1927-05-03 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1927:44, Betänkande, i anledning av väckta motioner om beredande av likställighet i tullskyddshänseende mellan, å ena sidan, jordbruket och de$s binäringar samt, å andra sidan, de industriella näringarna, m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1927 kl. 2 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner om

beredande av likställighet i tullskyddshänseende mellan, å

ena sidan, jordbruket och de$s binäringar samt, å andra

sidan, de industriella näringarna, m. m.

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 144

i första kammaren av herr Petrus Nilsson m. fl. och nr 226 i andra

kammaren av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl., har hemställts, »att

riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om verkställande av

en sådan revision av den gällande svenska tulltaxan, att likställighet med

avseende å tullskyddet skapas mellan å ena sidan jordbruket och dess binäringar

samt å andra sidan de industriella näringarna, ävensom om framläggande

snarast möjligt för riksdagen av förslag till en sålunda reviderad

tulltaxa.»

Beträffande vad motionärerna till stöd för sitt förslag anfört får utskottet

hänvisa till den i första kammaren väckta motionen.

Den 31 januari 1919 tillsatte Kungl. Maj:t den sedermera s. k. tulloch

traktatkommittén, vilken erhöll i uppdrag att verkställa en allsidig

utredning av det gällande tullsystemets verkningar och i samband därmed

av spörsmål rörande Sveriges traktatpolitik, med särskild hänsyn tagen

till vikten av att befrämja det ekonomiska samarbetet inom Norden, ävensom

att framlägga de förslag, till vilka utredningen kunde föranleda. I det

anförande till statsrådsprotokollet nämnda dag, varmed chefen för finansdepartementet

motiverade kommitténs tillsättande, angav departementschefen

uppgiften för kommittén vara att överväga, huruvida den utveckling

av vårt lands näringsliv, såväl på det industriella området som inom

jordbruket, vilken föranletts av det rådande tullsystemet, varit till övervägande

gagn eller nackdel, ävensom att söka fastställa, i vad mån en

ändrad tullpolitik kunde anses vara för den närmaste framtiden nationalekonomiskt

fördelaktig.

Tull- och traktatkommittén avgav den 5 juni 1924 betänkande angående

tullsystemets verkningar i Sverige före världskriget.

I den skrivelse, med vilken nämnda betänkande överlämnades, meddelade

kommittén, vilken arbetat på tre avdelningar, av vilka tullavdelningen

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 saml. 25 höft. (Nr h’t.) 1

Utskottsi.

Återblick.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

bedrivit den allmänna utredningen om tullsystemets verkningar, angående

de arbeten som utgjort huvudföremålet för tullavdelningens verksamhet

bland annat följande.

Enligt den av avdelningen från början uppgjorda arbetsplanen skulle

arbetet inom densamma bedrivas efter tvenne linjer. Dels skulle, i överensstämmelse

med de givna direktiven, verkställas en väsentligen historisk utredning

rörande det gällande tullsystemets utveckling och verkningar i skilda

hänseenden; dels skulle, parallellt härmed, bedrivas utredningar för klarläggande

av de olika näringsgrenarnas aktuella läge för att — jämte resultaten

av den historiska utredningen — tjäna som material vid eventuella

traktatförhandlingar och för utformningen av förslag till ny tulltaxa. På

grund av att det världsekonomiska läget sedan kommittén börjat sin verksamhet

alltjämt varit sådant, att det omöjliggjort ett klart bedömande av

de olika näringsgrenarnas konkurrensläge gent emot utlandet, hade arbetet

inom tullavdelningen funnits böra framför allt koncentreras på de historiska

utredningarna, och man hade därvid sökt att klarlägga utvecklingen under

tullskyddsperioden från 1880-talets slut och fram till världskriget med tyngdpunkten

av utredningsarbetet förlagd till åren närmast före kriget. På förhållandena

under själva kriget och den därpå följande kristiden, hade

avdelningen i detta sammanhang icke ansett sig som regel böra ingå, då

ställningen under dessa år i många hänseenden varit så abnorm, att några

slutsatser av värde grundade på dåvarande förhållanden icke i allmänhet

ansetts kunna dragas rörande tullsystemets normala verkningar på folkhushållningen.

Genom beslut den 19 december 1924 förklarade Kungl. Maj:t att det åt

tull- och traktatkommittén lämnade uppdraget skulle, i den del det icke

slutförts, upphöra med utgången av år 1924.

Jämlikt av Kungl. Maj:t den 23 januari 1925 lämnat bemyndigande

har chefen för finansdepartementet tillkallat två sakkunniga personer att

inom finansdepartementet verkställa utredning och avgiva förslag i fråga

om revision av gällande tulltaxa. Vad det sålunda meddelade uppdraget

innefattar framgår av departementschefens yttrande i ämnet till statsrådsprotokollet

sistnämnda dag. Efter att hava omnämnt tull- och traktatkommitténs

nyss omnämnda betänkande och framhållit, att något förslag

till ändring i större eller mindre omfattning av vårt nuvarande tullsystem

däri icke framlagts, fortsatte departementschefen:

»Emellertid torde man kunna säga, att de verkställda utredningarna lämna

ett omfattande material och väsentliga hållpunkter för ett bedömande av

frågan om grunderna för vår framtida tullpolitik. Oberoende av ställningen

till denna omfattande fråga synes nu utredning böra igångsättas

angående sådana åtgärder, om vilkas lämplighet meningarna icke behöva

vara delade. I första hand erfordras en revision av tulltaxan i mera tekniskt

avseende, med huvudsakligt syfte att ernå förenklingar samt större

översiktlighet och klarhet i fråga om tullbeskattningens syftemål. Under

den tid, som förflutit efter tulltaxans antagande, har vidare framträtt behov

av en överarbetning till förekommande av vissa oformligheter i tullbeskattningen,

som Uppenbarligen icke varit förutsedda eller påkallade av vare

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

3

sig tullverkets eller näringslivets intressen. Åtskilliga framställningar

angående sådana ändringar hava tid efter annan inkommit till Kungl. Maj:t.

Inom vissa av näringslivets områden hava så betydande förändringar ägt

rum, att tulltaxans varuspecifikation och tullsatser på den grund kunna

vara i behov av komplettering och ändring. Slutligen hava vidtagna ändringar

i tulltaxan i vissa fall medfört ej avsedda verkningar; undersökas

bör, huruvida och i vad mån korrigeringar kunna i sådana fall vidtagas.»

Enligt vad utskottet inhämtat, beräknas arbetet med den sålunda pågående

revisionen av tulltaxan bliva slutfört under innevarande år.

Sedan tull- och traktatkommittén tillsatts, intog bevillningsutskottet den

principiella ståndpunkten, att medan utredningen påginge endast synnerligen

starka skäl av säregen natur borde föranleda utskottet att tillstyrka

vare sig någon ändring av gällande tullsatser eller skrivelse i syfte att

påkalla utredning och förslag i någon särskild tullfråga (se bevillningsutskottets

betänkande nr 11 år 1920, sid. 21). När valutaspörsmålet blev

dominerande, övergick utskottet i betänkanden rörande förslag, som avsågo

höjning av gällande tullsatser, alltmera till skäl, som sammanhängde

med uppställda syften att söka åstadkomma en stabilisering av prisnivån

samt att höja respektive icke försämra vårt penningvärde. Riksdagen

beslöt i enlighet med vad utskottet på sådana grunder hemställt.

Även sedan tull- och traktatkommittén på sätt nämnts slutat sitt arbete,

har riksdagen, där icke tulltekniska skäl varit avgörande, på framställning

av bevillningsutskottet i allmänhet avslagit förslag, som syftat till ändring

av gällande tullskydd. Därvid har bevillningsutskottet såsom skäl

åberopat, att prövningen av dylika frågor borde anstå till en framtida

revision av tulltaxan. I flera vid denna riksdag avgivna betänkanden

har utskottet uttryckt tanken så, att frågorna borde prövas i samband

med en allmännare revision av tulltaxan eller åtminstone i ett sådant

sammanhang, att alla för bedömandet viktiga synpunkter kunde beaktas

och konsekvenserna av olika möjliga lösningar kunde fullt överblickas.

Mot de meningar, som sålunda hävdats i bevillningsutskottets betänkanden

och riksdagens beslut, har, då fråga varit om förslag till höjning

av gällande tullsatser, ända intill senaste tid oftast stått en av betydande

minoriteter företrädd tullskyddsvänlig uppfattning, vilken tagit sig uttryck

i reservationsvis framförda förslag till tullförhöjningar, åsyftande att upprätthålla

tullarna vid deras ursprungliga realvärde.

Förevarande motion synes vila på den grundåskådningen, att vårt tullsystem

skulle ha till huvudsyfte att åstadkomma en från socialpolitisk synpunkt

rättvis inkomstfördelning mellan olika grupper av näringsidkare.

En sådan uppfattning är emellertid enligt utskottets mening oriktig eller i

varje fall ytterst ensidig. Vill man låta samma tullar gälla för hela riket,

är det uppenbarligen omöjligt att i ett land som Sverige med dess växlande

förutsättningar för jordbruk likformigt gynna alla jordbrukare. Ett häv
-

Utskottet*

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

dande av liknande synpunkter för våra exportnäringars räkning skulle med

nödvändighet utmynna i kravet på borttagandet av alla tullar.

Detta oaktat har motionen givit utskottet anledning att överväga, huruvida

tidpunkten kan anses vara inne att till fortsatt prövning upptaga frågan

om vårt tullsystems framtid eller med andra ord att fullfölja det arbete,

som tull- och traktatkommittén påbörjat men som år 1924 avbröts.

Åtskilliga omständigheter synas tala för att en fortsatt utredning skulle

kunna leda till praktiska resultat. En viss avspänning i de meningsmotsatser,

som varit rådande, synes på allra senaste tiden ha inträtt. Därom

vittnar bland annat föreliggande motion, vilken torde vara representativ för

uppfattningen i tullfrågor just nu inom vida kretsar bland vårt lands jordbrukare.

Även om man med bestämdhet hävdar kravet på likställighet i

fråga om tullskydd mellan jordbruk och industri, synes man inom dessa

kretsar vara villig att medverka till ernående av en dylik likställighet även

genom sänkning av tullar, om en förutsättningslös utredning skulle giva

vid handen, att likställigheten bäst kan åstadkommas på sådant sätt. Inom

andra kretsar bland landets skyddsvänner synes man icke längre lika obetingat

som förr anse, att ett solidariskt skyddssystem utgör det bästa medlet

att främja utnyttjandet av befintliga produktivkrafter i ett land som vårt,

vilket på grund av sin glesa befolkning och sina naturtillgångars beskaffenhet

saknar möjlighet att på alla näringslivets mångskiftande områden med

utsikt till framgång tävla med andra länder. Å andra sidan lära frihandelns

principiella anhängare icke vara beredda att förorda omedelbar avskrivning

av sådana tullar, som för viktiga näringsgrenar kunna visas vara ett livsvillkor.

Uppenbarligen kräves med hänsyn såväl till den inom sådana

näringar sysselsatta personalen som till det i desamma nedlagda kapitalet

stor varsamhet, då det gäller att minska ett skydd, varunder de vuxit upp.

De olika ståndpunkterna synas alltså icke längre vara så långt skilda från

varandra, att möjligheter skulle saknas för en fruktbärande diskussion. Sakliga

skäl till en genomgående granskning av vårt tullsystem synas å andra

sidan föreligga.

Teknikens snabba utveckling under det senaste decenniet på alla områden

av näringsliv och kommunikationsväsen har på många punkter från grunden

ändrat de förutsättningar, som voro rådande, då vår nuvarande tulltaxa utformades.

Riksdagen kan därför icke undgå att alltemellanåt ställas inför

nya tullproblem av den mest skiftande art och betydelse, vilka falla helt

utanför ramen för den uppgift, som 1925 års tulltaxerevision fått sig förelagd.

Erfarenheten har visat, att en rationell lösning av sådana problem

är hart när omöjlig, om man vill fasthålla kravet på solidaritet inom systemet.

Det blir därför ofta mer eller mindre beroende av slumpen, om man

med ett beslut i en dylik fråga lyckas nå det åsyftade resultatet eller icke.

Såsom vårt tullsystem nu är uppbyggt, ligger det i sakens natur, att varje

näring, som åtnjuter skydd, på samma gång belastas direkt av tullskyddet

för maskiner, halvfabrikat och andra för driften behövliga varor och indirekt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 5

genom de på grund av tullarna i allmänhet förhöjda levnadskostnaderna.

Huruvida en sådan näring åtnjuter ett tullskydd, som överstiger utgifterna

för den direkta och indirekta belastningen genom andra näringars tullskydd,

är synnerligen vanskligt att avgöra i enstaka fall. För många näringar

torde bruttotullskyddet endast obetydligt överstiga denna belastning, och

vad särskilt angår jordbruket uttalas i de föreliggande motionerna den uppfattningen,

att jordbruket som näringsgren i sin helhet icke bar något nettotullskydd

utan snarare genom industritullarna belastas mera än det gynnas

av jordbrukstullarna.

Tull- och traktatkommitténs undersökning av tullsystemets verkningar

blev slutförd endast för tiden fram till år 1914, och undersökningens siffermässiga

resultat ha icke lämnats obestridda. I varje fall synes emellertid

undersökningen giva vid handen, att det är utomordentligt svårt för att icke

säga omöjligt att med ett så beskaffat tullsystem som vårt uppnå vissa

bestämda, från andra klart avgränsade näringspolitiska mål.

Om icke hela tullsystemet skall vara meningslöst, fordras uppenbarligen,

att man skall veta, vad man därmed vill vinna, och än vidare, att man

skall kunna avgöra i vad mån detsamma också vinnes. För den skull synes

det vara av vikt, att tull- och traktatkommitténs undersökning i berörda

ämne fortsättes även för tiden efter världskriget på sådant sätt, att man så

långt det är möjligt får reda på vilka av våra mera betydande näringar det

är, som åtnjuta ett verkligt nettotullskydd och huru stort detta är.

Den första uppgiften för en fortsatt tullutredning kan därmed anses vara

angiven. På grundval av ett sålunda vunnet material bör utredningen sedermera

inriktas på att fastställa de förändringar i tullagstiftningen, som ur

synpunkten av hela landets ekonomiska bästa kunna vara att förorda. Så

stora förändringar ha under de sista årtiondena ägt rum på de tekniska och

ekonomiska områdena, att även de som före världskriget funno vårt tullsystem

ge den bästa inriktningen åt landets produktiva krafter, torde vara

beredda att godtaga kanske väsentliga omläggningar på det ena eller andra

området. Det är i nu berörda hänseende tillräckligt att erinra, hurusom

övergången från vegetabilisk till animalisk produktion och den växande

exporten av animaliska produkter i hög grad minskat intresset inom vissa

jordbrukaregrupper för tullskyddet å sistnämnda produkter.

Den starkt framträdande tendensen att bilda sammanslutningar av företag

för att behärska marknaden kan i detta sammanhang icke heller lämnas

ur räkningen. Ett tullskydd, som beviljats under förutsättning av härskande

fri konkurrens mellan olika företag, kan mycket väl befinnas obehövligt

eller skadligt, när läget karakteriseras av kartell- eller trustbildningar.

Slutligen torde anledning finnas att erinra om den betydelse, tullsystemet kan

ha för frågan om arbetslöshetens bekämpande. Trots den pågående konjunkturförbättringen

synes arbetslösheten icke visa tendens att minskas. Då därjämte

emigrationsmöjliglieterna i jämförelse med tiden före år 1914 nu äro starkt

begränsade, synes det vara en angelägenhet av största vikt att undersöka,

opaginerad Kontrollera mot PDF

B Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

huruvida icke vid sidan av andra åtgärder i samma riktning en tullpolitisk

reform skulle kunna vara ägnad att bereda ökade utkomstmöjligheter åt

vårt lands medborgare. Vissa industrier ha otvivelaktigt genom teknikens

utveckling och förskjutningar i läget på världsmarknaden fått möjligheter

till en ur hela landets synpunkt fördelaktig expansion. Det synes vara skäl

att undersöka, huruvida icke denna utveckling försvåras eller fördröjes

genom verkningarna av bestående tullsatser på andra områden. Om dylika

tullsatser skulle visa sig vara av relativt mindre värde för landets näringsliv

i dess helhet, måste en omläggning tydligen vara till det helas bästa.

Att utskottet sålunda såsom exempel anfört synpunkter, ur vilka en begränsning

av tullskyddet kan synas naturlig, sammanhänger med följande

omständigheter. Dels synes det vara bäst överensstämmande med vårt

lands naturliga betingelser, både dess utrustning med naturtillgångar

och dess mycket begränsade inhemska marknad, att i större utsträckning

söka vinna avsättning för svenska produkter på världsmarknaden och icke

att söka framskapa en ytterligt splittrad och därför oekonomisk produktion

på alla möjliga områden för enbart våra egna behov. Dels kommer en utredning

om vårt tullsystems framtid med denna inriktning att kunna naturligt

anknyta till de strävanden, som tagit sig uttryck inom Nationernas

förbunds ekonomiska konferens och vilka gå ut på att påskynda Europas

ekonomiska tillfrisknande genom att främja ett i möjligaste mån obehindrat

varuutbyte mellan folken.

Emellertid måste givetvis, med hänsyn till vad tidigare här ovan anförts,

utredningen bliva förutsättningslös och vara ägnad att objektivt uppvisa

den verkliga ställningen. Utredningsresultatet blir sålunda utgångspunkt

för de åtgärder i olika riktningar, vilka vid en därpå grundad prövning

befinnas av förhållandena motiverade.

Under åberopande av vad sålunda anförts får bevillningsutskottet, i anledning

av de likalydande motionerna nr 144 i första kammaren av herr

Petrus Nilsson m. fl. och nr 226 i andra kammaren av herr Olsson i Kullenbergstorp

m. fl., samt under åberopande av den befogenhet att väcka

förslag i bevillningsfrågor, som enligt § 40 riksdagsordningen tillkommer

utskottet, hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning

av det gällande tullsystemets verkningar, i den mån

dessa icke framgå av redan verkställda undersökningar,

samt angående de ändringar i tullagstiftningen, vilka ur

de synpunkter, utskottet ovan angivit, kunna finnas påkallade,

ävensom för riksdagen framlägga det förslag,

till vilket utredningen giver anledning.

Stockholm den 3 maj 1927.

På bevillningsutskottets vägnar:

JOH. NILSSON.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. Reservationer.

7

Närvarande: herrar Johan Nilsson i Kristianstad, YVohlin, Wigforss *, Boman, Björnsson,

friherre Beck-Friis, Schlyter, Månsson i F''uruvik, Jönsson i Boa, Johansson i

Arkösnnd, Hedlund i Östersund*, Olsson i Ramsta, Olsson i Golvvasta, Björklund,

Wahlmark, Johansson i Hornsberg, Israel Holmgren*, Ericson i Boxholm*,

Johansson i Krogstorp* och Fjellman*.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservationer:

av herrar Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, friherre Beck-Friis,

Jönsson i Boa, Johansson i Krogstorp och Fjellman, vilka ansett, att utskottets

motivering bort hava följande lydelse:

»Under den ekonomiska kris, som världskriget framkallat, har genom

penningvärdets fall det svenska tullskyddets realvärde i hög grad nedgått.

Vid en tidpunkt var denna reducering av tullskyddets realvärde så genomgripande,

att från frihandelsvänligt håll kunde konstateras, ’att vi ej för

närvarande i vår tulltaxa ha något tullskydd att tala om’. (Professor

Heckscher i ''Tullsystemets framtid’, utgiven 1919). Under de senaste åren

har genom penningvärdets stegring tullarnas realvärde åter ökats, men fortfarande

gäller i stort sett, vad som i reservationen till tull- och traktatkommitténs

betänkande anförts, nämligen att man måste gå tillbaka till

tiden före de stora tullförhöjningarnas början, 1888, för att finna en motsvarighet

i realvärde till det nu gällande tullsystemet.

Detta förhållande har under det senaste årtiondet föranlett upprepade framställningar

om höjning av tullskyddet för de näringsgrenar, vilka hårdast

drabbats av krisen, i främsta rummet jordbruket och järnindustrien. Riksdagen

har emellertid avslagit framställningarna härom.

För den svenska brödsädesodlingen ha svårigheterna ökats genom de egenartade

avsättningsförhållandena på den inhemska spannmålsmarknaden,

vilka hindrat utnyttjandet av gällande tullskydd. För att i någon mån

förbättra avsättningsförhållandena för svensk brödspannmål har vid upprepade

tillfällen föreslagits införande av s. k. utförselbevis, och fjolårets riksdag

beslöt också, att detta system försöksvis skulle tillämpas under tiden 1

augusti 1926—1 juli 1928. Härigenom har, enligt uppgift från Sveriges

allmänna lantbrukssällskap, uppnåtts att prisläget hittills genomsnittligt förbättrats

med 1 krona 50 öre för 100 kilogram. Prisläget för svensk spannmål

är dock alltjämt otillfredsställande, och nu rådande förhållanden på den

internationella spannmålsmarknaden motivera ett högre tullskydd än det

nuvarande, varvid emellertid utförselbevisens bibehållande är en nödvändig

förutsättning för att tullskyddet skall komma jordbruket till godo.

De föreliggande motionerna innehålla emellertid icke några positiva förslag

till förbättrat tullskydd för den svenska jordbruksnäringen, utan mo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. Reservationer.

tionärerna vilja göra det beroende av en utredning, huruvida en önskvärd

lättnad för jordbruket skall kunna vinnas genom antingen en höjning av

jordbrukets eller en sänkning av industriens tullskydd. Utgångspunkten

för motionerna är ett konstaterande av den disproportion mellan priserna

på å ena sidan jordbrukets och å den andra sidan industriens produkter, som inträtt

efter kriget. Detta förhållande är, frånsett vissa industrigrenar, obestridligt,

men huvudorsakerna till att industriprodukternas prisläge kunnat

hållas jämförelsevis högre än jordbruksprodukterna äro enligt utskottets mening

icke att söka i tullsystemet utan i en rad andra faktorer, vilka under

senare år i hög grad påverkat prisbildningen. Tullbelastningen, räknad i

procent av anskaffningsvärdet, å maskiner, redskap, reservdelar m. m., som

jordbruket använder, är betydligt lägre nu än före kriget. Den påpekade,

för jordbruket ogynnsamma disproportionen i prishänseende kan därför icke

undanröjas genom en sådan förändring i vår tullpolitik, som i motionen

förutsättes.

Det i motionen framställda kravet på »en full och effektiv likställighet

mellan jordbruk och industri» i tullhänseende har sitt stöd i den s. k.

solidaritetsprincipen, på vilken vårt tullsystem uppbyggts. En full likställighet

i detta hänseende har dock ej heller tidigare föréfunnits, och en sådan

avvägning som här begäres möter de största svårigheter. Fordran på full

likställighet kommer i konflikt med kravet, att tullen avser att giva en för

landet betydelsefull näringsgren det skydd, som den behöver för sin existens.

I all synnerhet under de ömtåliga ekonomiska förhållanden, som nu råda,

skulle en från teoretiska utgångspunkter etablerad »avvägning» mellan industriens

och jordbrukets tullskydd framkalla svåra störningar på det inhemska

näringslivets alla områden. De olika näringsgrenarna äro så beroende av

varandra, att ett djupare ingrepp i den ena näringens produktionsförhållanden

komme att starkt beröra även de övriga. Detta manar till försiktighet

vid behandling av tullfrågorna.

En generell sänkning av industriens tullskydd skulle i närvarande stund

utsätta vårt näringsliv för ödesdigra ekonomiska rubbningar och otvivelaktigt

öka den redan nu svåra arbetslösheten. Verkningarna av en tullpolitisk

nyorientering i riktning mot industritullarnas reducering eller borttagande

skulle i hög grad drabba industriarbetarklassen och otvivelaktigt

framkalla ökade krav på socialpolitiska skyddsåtgärder, vilka för landets

övriga medborgare och icke minst jordbrukarklassen sannolikt hleve ej mindre

betungande än den nuvarande s. k. industritullbördan. Den minskade köpkraften

hos städernas och industrisamhällenas innevånare skulle kunna utöva

en ogynnsam inverkan på jordbrukets avsättningsmöjligheter och prisförhållanden.

Hemn aindustriens minskade skattekraft skulle medföra en ökning

av skattel ördati för andra samhällselement.

Den social olitiska belastning, som under de senaste årtiondena pålagts

vårt näringsliv — särskilt genom den stelt tillämpade 8-timmarslagen samt

arbetslöshetspolitiken — är en kraftigt bidragande orsak till att produktions
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. Reservationer. !>

kostnaderna här i landet äro högre än i flertalet med oss konkurrerande

industriländer. Skattepolitikens inriktning har även medfört, att — såsom

nyligen verkställda utredningar på ett övertygande sätt visat — den svenska

industrien, och särskilt den som drives i aktiebolagsform, för närvarande är

i skattehänseende ogynnsammare behandlad än industrien i våra konkurrensländer.

Vid bedömandet av den svenska industriens möjlighet att utan tullskydd

eller med starkt reducerat skydd upptaga konkurrensen med den utländska

produktionen måste allvarlig uppmärksamhet ägnas åt detta förhållande.

Ett upphävande av industriens tullskydd skulle ovillkorligen

framkalla långt gående krav på lättnader för industrien i alla här berörda

avseenden — krav som sannolikt icke utan uppslitande strider kunde realiseras,

men som icke kunna avvisas, om vi fortfarande vilja uppehålla vissa

grenar av industriell produktion, vilka äro djupt rotfästade i vårt land och

här äga naturliga betingelser, ehuru de för närvarande ha att utstå en hård

konkurrens från länder med gynnsammare produktionsförhållanden. Utskottet

har härmed velat fästa uppmärksamheten på det nära sambandet mellan

tullar och socialpolitik samt de konsekvenser i avseende å den senare och å

skattepolitiken, som ett upphävande av industriens tullskydd måste medföra.

Den nuvarande tidpunkten är säkerligen mycket olämplig för upptagande

av frågan om en allmän revision av vårt tullsystem. Vårt näringsliv behöver

nu framför allt lugn och arbetsfred. Stor ovisshet råder om handelspolitikens

inriktning ute i världen. I den rapport som Internationella

handelskammaren låtit utarbeta om hindren för världshandelns utveckling

— vilken rapport skall behandlas vid kongressen i Stockholm i juni detta

år — betonas också önskvärdheten av att plötsliga och starka ändringar

i tullpolitiken undvikas. Jämväl med hänsyn till förestående traktatförhandlingar

med främmande makter måste man bestämt avråda från mera

avsevärda rubbningar i vårt nuvarande tullsystem, varigenom vi skulle

avhända oss värdefulla bytesobjekt.

Slutligen vill utskottet framhålla, att en revision av industritullskyddet

i den riktning, som i motionen påyrkas, mycket snart skulle komma att

framkalla starka krav på nedsättning eller borttagande av jämväl jordbrukets

tullskydd. Den fördel, som jordbruket kan vinna genom tullnedsättning

för sådana industrier, vilkas tullskydd i större eller mindre grad

belastar jordbruket, kan därför bli kortvarig och dyrköpt, om den igångsatta

tullrevisionen skulle utsträckas att omfatta även jordbruket, vilket

närmast torde bli en politisk fråga. Det är icke uteslutet att ett bifall till

motionärernas utredningskrav kan leda till ett upprivande av hela vårt

tullsystem.

Om utskottet sålunda — av skäl som direkt sammanhänga med jordbrukets

egna intressen — måste motsätta sig en revision av vårt tullsystem

med syfte att åvägabringa en allmän sänkning av industriens tullskydd,

så har utskottet därmed ingalunda velat avvisa tanken på sådana

ändringar i nu gällande tullsatser, som avse att bringa dessa i bättre

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 samt. 25 höft. (Nr U.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. Reservationer.

överensstämmelse med nuvarande läges krav och de faktiska behov, som

föreligga i avseende å tullskydd för jordbruk och industri. Den tid torde

nu vara förbi då frihandel och protektionism stodo oförmedlade emot varandra.

Den moderna handelspolitiken har lämnat den doktrinära ståndpunkten

samt bedömer behovet av tullar och deras höjd från fall till fall,

varvid det i praktiken ofta visat sig, att tullarna utgöra den bästa och

billigaste socialpolitiken. De olika partierna ha också börjat övergiva tulloch

frihandelsdogmatismen; tullfrågorna bedömas mera efter praktiska synpunkter

än efter teoretiska. En undersökning av vårt tullsystem med det

begränsade syfte, som nyss angivits, har utskottet funnit vara en uppgift,

som låter sig praktiskt genomföras.

Under åberopande av vad sålunda anförts får bevillningsutskottet, i anledning

av de likalydande motionerna nr 144 i första kammaren av herr Petrus

Nilsson m. fl. och nr 226 i andra kammaren av herr Olsson i Kullenbergstorp

m. fl., hemställa,

att riksdagen måtte (= utskottet) — — — giver anledning»

;

samt

av herrar Wohlin och Olsson i Golvvasta, vilka ansett, att utskottets motivering

bort hava följande lydelse:

»Vid behandlingen av åtskilliga till bevillningsutskottet under innevarande

riksdag hänskjutna tullfrågor har inom utskottet den tanken framförts, huruvida

tiden kan anses vara inne att upptaga förarbeten till en allmän revision

av den nu gällande tulltaxan. De här ovan nämnda motionerna hava

ånyo givit utskottet anledning att överväga denna fråga. Såsom förut

nämnts, innefattade den s. k. tull- och traktatkommitténs den 5 juni 1924

avgivna betänkande allenast en utredning angående tullsystemets verkningar

i Sverige före världskriget och kommittén, vars arbete sedermera upphörde,

framlade icke något förslag till ändringar i större eller mindre omfattning

av vårt nuvarande tullsystem. Det fortsatta utredningsarbetet har, såsom

jämväl i det föregående anförts, till huvudsakligt syfte att ernå förenklingar

samt större översiktlighet och klarhet i fråga om tullagstiftningen,

att avlägsna vissa oformligheter i denna, som uppenbarligen icke varit

förutsedda eller påkallade av vare sig tullverkets eller näringslivets intressen,

samt att med hänsyn till inträffade förändringar inom vissa av näringslivets

områden åvägabringa kompletteringar och ändringar av tulltaxans

varuspeciflkation och tullsatser. Någon ändring av det nuvarande tu 11- skyddssystemets grundvalar eller ens några ur skyddssynpunkt mera betydelsefulla

jämkningar i detta system avses icke med denna utredning, vilken,

enligt vad utskottet erfarit, numera står inför sitt avslutande. Det

har med hänsyn till dessa omständigheter gällt för utskottet att bedöma,

huruvida vårt näringslivs nuvarande förhållanden och vår nationalhushåll
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande År 44. Reservationer. 11

långs nuvarande struktur göra det lämpligt och önskvärt att till eu allmännare

granskning och revision upptaga den nu gällande tullagstiftningen.

Härvid har utskottet icke kunnat underlåta att bemärka, hurusom vår

tullagstiftning i stort sett utformades på en tid, då förhållandena inom vårt

näringsliv i mycket gestaltade sig annorlunda mot nu. Teknikens snabba

utveckling på alla områden av vårt näringsliv och kommunikationsväsen

har på många punkter ändrat de förutsättningar, som voro rådande dä vältra

varande tulltaxa utformades. Näringsgrenar finnas, som före kriget ansagos

vara eller kunna bliva för landet av sådan betydelse, att de borde skyddas

genom tullar, men som numera torde framstå såsom ur nationalekonomisk

synpunkt mindre viktiga eller såsom tillverkningsgrenar, för vilka vårt

land icke äger större naturliga förutsättningar, å andra sidan kan man

peka på en rad andra näringar, vilkas ökade betydelse för landet blivit

uppenbar och vilkas upprätthållande under en tid av skärpt internationell

konkurrens framstår som en aktuell angelägenhet av stor vikt. Ytterligare

tillkommer, att penningvärdet numera är ett annat och lägre än före kriget.

Utskottet har redan ur dessa allmänna synpunkter funnit vägande skäl tala

till förmån för uppfattningen, att tiden nu är inne för upptagandet av eu

omsorgsfull och förutsättningslös utredning, huruvida och i vad mån tulltaxan

kan behöva omarbetas för att fylla de krav, som numera måste ställas

på densamma. Utskottet finner tidpunkten härför så mycket mera vara

inne, som riksdagen under de senaste åren oupphörligen ställts inför nya

tullproblem av den mest skiftande art och betydelse, vilka helt fallit utom

ramen för den uppgift, som 1925 års tulltaxerevision fått sig förelagd. I

saknad av nödigt underlag för det nuvarande tullskyddssystemets bedömande

liar utgången inom riksdagen av dylika frågor och lösningarnas ändamålsenlighet

ofta mer eller mindre berott av tillfälligheter.

Till grund för vår nuvarande tullagstiftning ligger som bekant principen

om det s. k. solidariska tullskyddet. Grundsatsen, att ett tullsystem bildar

ett sammanhängande helt, är så tillvida riktig, att inom alla tillverkningsbranscher

tullsatserna för hel- och halvfabrikat måste noga avvägas i förhållande

till varandra och, i allmänhet, att konsekvensen av en tullförhöjning

eller av eu tullsänkning måste beaktas med avseende å alla av eu

sådan förändring berörda tullpositioner. Emellertid synes det utskottet böra

tagas under omprövning, huruvida vårt nuvarande tullsystems inre byggnad

är sådan, att det svenska näringslivets intressen och folkhushållningen

i allmänhet därigenom bäst främjas. Från många näringsvänliga håll sättes

numera i fråga, huruvida kravet på solidaritet inom tullsystemet, genomfört

på sätt i vår nuvarande tullagstiftning skett, befordrar en rationell lösning

av ständigt framträdande nya problem av näringspolitisk natur.

Ytterligare bör bemärkas, att, såsom vårt tullsystem nu är uppbyggt, varje

näring, som åtnjuter skydd, i större eller mindre grad belastas av andra

näringars tullskydd. Huruvida en viss näring åtnjuter ett tullskydd, som

överstiger utgifterna, för denna av andra näringars tullskydd föranledda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr ii. Reservationer.

direkta och indirekta belastning är i enstaka fall vanskligt att avgöra.

För många näringar torde bruttotullskyddet endast obetydligt överstiga och

för andra understiga denna belastning, och särskilt jordbrukets målsmän

synas numera icke vara främmande för uppfattningen, att jordbruket såsom

näringsgren icke bär något nettotullskydd. Det synes utskottet, som borde

eu utredning av den nuvarande tullagstiftningens verkningar i närvarande

tid böra gå ut på en undersökning av de olika näringarnas nettotullskydd.

Därigenom ernås ett underlag för bedömande av denna tullagstiftnings

verkliga värde för de olika näringarna och möjlighet öppnas att, på grundval

av ett sålunda vunnet material, skrida till en saklig diskussion av de

förändringar i tulltaxan, som kunna vara att förorda ur synpunkten av

hela landets ekonomiska bästa.

Den i de ovan nämnda motionerna väckta frågan om förhållandet mellan

jordbrukets och industriens tullskydd är ett spörsmål, som bör kunna ingå

som ett naturligt led i en utredning av den natur, utskottet bär förordar.

Klarläggas bör, huruvida den i motionerna utvecklade uppfattningen är

väl grundad och, i den mån detta befinnes vara fallet, bör en bättre avvägning

ske av jordbrukets och de industriella näringarnas skydd. Att jordbruket

härvid bör betraktas som eu näring, vars vidmakthållande är för

landet i dess helhet av yttersta vikt, torde knappast behöva från utskottets

sida betonas.

Vid en revision av vår tullagstiftning bör även tagas i betraktande, att

under den förflutna tiden tendensen till förtrustning och kartellisering starkt

framträtt på skilda områden av näringslivet. Sådana sammanslutningsrörelser

torde i flera avseenden hava varit till nationalekonomiskt gagn,

men å andra sidan bör vid revisionsarbetet även trusternas och kartellernas

verksamhet komma under omprövning. Ett tullskydd, som beviljats under

förutsättning av fri konkurrens mellan företagen inom landet, kan efter eu

genomförd förtrustning eller kartellisering behöva jämkas.

Det säger sig självt, att den utredning utskottet nu förordar bör företagas

under noggrannt beaktande av såväl jordbrukets som de industriella näringarnas

berättigade intressen; jordbruk och industri bilda tillsammans grundvalarna

för vårt folks ekonomiska ställning och inverka även ömsesidigt

främjande på varandra. Skadliga störningar inom näringslivet böra undvikas

och tulltaxerevisionen bör så förberedas, att landets möjligheter

att bereda arbetstillfällen icke förminskas utan fastmera ökas. Utskottet

anser det sålunda vara av största vikt, att de nationalekonomiskt betydelsefulla

svenska industrier, som för sitt upprätthållande behöva tullskydd,

icke försvagas utan fastmera stärkas gentemot förekommande utländsk

konkurrens. Det bör emellertid övervägas, huruvida icke genom

en överarbetning av tulltaxan vårt lands produktiva krafter skulle sättas

bättre i tillfälle att utveckla vårt näringsliv efter våra naturliga betingelser

och främja strävandena att i än större utsträckning än nu är fallet vinna

avsättning för svenska produkter på världsmarknaden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. Reservationer. 13

Utskottet förutsätter till sist, att vid den nu förordade utredningens verkställande

vederbörlig uppmärksamhet ägnas åt den traktatpolitiska utvecklingen

i världen och närmast till vårt eget lands handelspolitiska läge och

förestående traktatförhandlingar med främmande makter. I detta hänseende

förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t giver för utredningen nödiga direktiv.

Under åberopande av vad sålunda anförts får bevillningsutskottet, i anledning

av de likalydande motionerna nr 144 i första kammaren av herr Petrus

Nilsson in. fl. och nr 226 i andra kammaren av herr Olsson i Kullenbergstorp

in. fl., hemställa,

att riksdagen måtte (= utskottet)---giver an
ledning.

»

bihang till riksdagens protokoll 1927. 7 samt. 25 höft. (kr U.)

S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:181 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om beredande av likställighet i tullskyddshänseende mellan, å ena sidan, jordbruket och dess binäringar s. 1 i texten