Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1927— 1928 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
1927-05-10 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1927:105, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1927— 1928 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
1
Nr 105.
Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1927 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande
av tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1927—
1928 m. m. jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
Uti den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1927—1928 har
Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln (punkt 18) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna det ordinarie förslagsanslaget
till tullverket till 15,750,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 28 januari
1927 dagtecknad proposition, nr 70, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels besluta, att antalet ordinarie befattningar jämte de för vederbörande
befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas i enlighet med vad
av departementschefen förordats,
dels för budgetåret 1927—1928 för tullverket godkänna följande
Ordinarie stat.
A. Avlöning sstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
-
anslag .............................................. kr. 518,800
Arvode till tullverkets ombudsman ............... » 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag ..................... » 166,000
Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsanslag ................................................ » 37,100
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
....................................... kr. 10,123,400
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............ » 140,000
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 58 höft. (Kr 105.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
Arvoden till två laboratorieföreståndare å
högst 1,000 respektive 500 kronor, för år
räknat .......... ..........................kr. 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag * 2,082,000 kr. 13,070,800.
B. Indragningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat .................... kr. 27,550.
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag
.......................... kr. 625,000
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och
barn, förslagsanslag .................... * 25,000
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar av avlöning
vid vakanta tjänster .................................. »__13.000 kr. 663,000.
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag
kr. 47,300
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsanslag................................. » 220,000
Hemliga utgifter ........................................ * 4,000
Övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,716,250 kr. 1,987,550
Summa förslagsanslag kr. 15,748,900,
dels i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget för tullverket till
ett mot statens slutsumma svarande belopp av 15,748,900 kronor, att direkt
utgå av tullmedel,
dels ock förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie
stat kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja
övergå på den nya staten, må under budgetåret 1927—1928 komma i
åtnjutande av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Kungl. Maj:t, efter
förslag av generaltullstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande till den
tjänstgöring, som må komma att krävas av vederbörande, eller Kungl.
Maj:t eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall till högre belopp för
år räknat än som genom kungörelsen den 22 juni 1923 (nr 444) angående
tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket för år 1922 blivit bestämt.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Sedan riksdagen i skrivelse den 20 februari 1926, nr 7 A, anmält sina
beslut i anledning av Kungl. Maj:ts under sjunde huvudtiteln av 1926
års statsverksproposition gjorda framställningar angående tullverkets ut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
3
giftsstater för budgetåret 1926—1927 m. m., har Kungl. Maj:t den 5 mars
1926, bland annat, förklarat, att antalet ordinarie befattningshavare vid
tullverket jämte de för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader
skall från och med den 1 juli 1926 vara bestämt på följande sätt:
Befattningshavare Lönegrad
I. Generaltullstyrelsen.
1 generaltulldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet. —
5 byråchefer ..................................................................... B 30
1 kustbevakningsinspektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
1 chef för statistiska avdelningen............................................... B 26
7 byråinspektörer ...............................................................
............. B 24
2 förste revisorer ............................................................
............. B 24
1 kamrerare .................................................................
.............. B 24
2 sekreterare .....................................................................
B 24
4 aktuarier.................................................................
......... B 21
2 notarier .................................................................
B 21
1 registrator .......................................................................
........... B 21
12 revisorer .......................................................................
B 21
12 kammarskrivare ..............................................................
........... B 16
1 material förvaltare.....................................................
B 15
3 kansliskrivare ..................................................................
......... B 11
1 förste expeditionsvakt ................................................
.............. B 7
15 kanslibiträden............................................................
B 7
7 expeditionsvakter ..........................................................
........... B 5
20 kontorsbiträden .................................................................
............. B 4
5 skrivbiträden .....................................................................
............. B 2
II. Tullstaten.
1. Lokaltullförvaltningen.
3 tulldirektörer .................................................................
............. B 29
3 tullöverinspektörer .........................................................
B 27
3 tullbevakningschefer ......................................................
............. B 26
3 tulldirektörsassistenter ................................................
B 26
5 tullförvaltare av klass 1 A............................................
B 26
3 tullkommissarier........................................................
.........B 26
6 tullförvaltare av klass 1 B .........................................
........... B 24
20 tullöverkontrollörer.............................................................
.......... B 24
15 förste tullkontrollörer ..................................................
.......... B 22
20 tullförvaltare av klass 2..................................................
............ B 22
15 tullförvaltare av klass 3..................................................
............. B 21
109 tullkontrollörer ................................................................
B 21
10 tullförvaltare av klass 4...............................................
.............. B 18
4
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
Befattningshavare Lönegrad
15 tullkassörer .................................................................................. B 18
360 kammarskrivare......................................................................... B 16
26 tullmästare ....................................................................................... B 15
83 tullkontorister ........................................................................ B 12
127 tullöveruppsyningsmän B 12
1 kansliskrivare ................................................. B 11
447 tulluppsyningsman ............................................................... B 8
9 kanslibiträden................................................................................... B 7
727 tillsyningsman .......................................................................... B 6
130 tull vakter ................................................ B 5
20 kontorsbiträden ........................................................................ B 4
20 skrivbiträden...................................................................... B 2
2. Kustbevakningen.
22 kustöveruppsyningsmän................................................................... B 12
44 kustuppsyningsmän ..................................................................... B 8
42 förste kustvakter ......................................................................... B 7
149 kustvakter ........................................................................... B 6
30 kustbevakningsbiträden............................................................... B 5
3. Gränsbevakningen.
1 gränsbevakningschef ..................................................................... B 22
1 gränstullmästare ............................................................................. B 16
1 kammarskrivare............................................................................... B 16
10 gränsöveruppsyningsmän................................................................. B 12
199 gränsuppsyningsmän ..................................................................... B 8
Av det upptagna antalet tullkontrollörer äro 10 övertaliga och skola vid
inträffande ledighet icke återbesättas. Av det upptagna antalet tulluppsyningsman
äro 16 övertaliga och skola vid inträffande ledighet ersättas
med tillsyningsman.
Genom beslut förenämnda dag, den 5 mars 1926, har Kungl. Maj:t
tillika för budgetåret 1926—1927 för tullverket fastställt följande
Ordinarie stat.
A. Avlöning sstat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
.................................................................. kr. 509,300
Yikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 25,000
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
5
Arvode till tullverkets ombudsman ................ kr. 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag........................................ » 170,000
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
.................................................................. kr. 10,167,600
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............... » 180,000
Arvoden till två laboratorieföreståndare å högst
l, 000 respektive 500 kronor för år räknat » 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., förslagsanslag....................................... » 2,082,000 kr. 13,137,400.
B. Indragning sstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ....................... kr.
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag
................................................................... kr. 600,000
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och
barn, förslagsanslag ........................................ » 25,000
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar av avlöning
vid vakanta tjänster ........................................ » 13,000 kr.
49,170.
638,000.
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag
................................................................ kr. 47,300
Resekostnads- och traktamentsersättningar, förslagsanslag
........................................................ » 185,000
Hemliga utgifter.................................................... » 4,000
Övriga kostnader för tullverket ....................... » 1,816,130 kr. 2,052,430.
Summa förslagsanslag kr. 15,877,000.
Slutligen har Kungl. Maj:t förordnat, bland annat, att de i avlöningsstaten
ingående anslagen för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. ävensom den i anslaget till övriga kostnader för tullverket ingående
anslagsposten till särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig varuinförsel
m. m. ej må överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.
I en särskild specifikation av utgiftsstater för tullverket, vilken såsom
bilaga fogats vid statsrådsprotokollet och som här nedan intagits, hava
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag beträffande de olika anslagsbeloppen
sammanställts. För jämförelse har utskottet i denna specifikation vid de
poster, i vilka ändringar föreslagits i förhållande till de av Kungl. Maj:t
för budgetåret 1926—1927 upptagna posterna, inom parentes infört de för
sagda budgetår beviljade posterna.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
A. Avlönings stat.
Generaltullstyrelsen.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
Löner till ordinarie tjänstemän, förslagsvis......... kr.
Personliga lönetillägg och ersättning för indragna
extra inkomster ävensom läkarvård och medikamenter
samt begravningshjälp, förslagsvis...... »_
1 517,800
(508,300)
1,000
Arvode till tullverkets ombudsman:
Anslag
i Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in.:
'' Förslagsanslag..................................................................
Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:
Förslagsanslag...................................................................
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän
j Löner till ordinarie tjänstemän vid tullverkets
I lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning,
Kronor
518,800
(509,300)
2,000
166,000
(170,000)
* 37,100
förslagsvis
Kall ortstil lägg och kallortstraktamenten, förslagsvis
Felräkningspenningar, förslagsvis ..............
Personliga lönetillägg samt ersättning för indragna
extra inkomster, förslagsvis...........................
Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,
förslagsvis ..........................................
kr. 9,981,400
(10,012.600)
50.000
10.000
42.000
(55,000)
40.000
Vikariatsersättningar.
F örslagsanslag
Arvoden till två laboratorieföreståndare:
Anslag: i Göteborg högst 1,000 kr., i Malmö högst 500 kr..........
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.:
Arvoden åt tullexpeditions- och gränstullstations
föreståndare,
förslagsvis .......................... kr. 15,000
Avlöningar till extra ordinarie tjänstemän och extra
befattningshavare samt gratifikationer, förslagsvis » 2,000,000
Läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp,
förslagsvis » 2,000
Ersättning för övertidstjänstgöring, förslagsvis __» 65,000
10,123,400
(10,167,600)
140,000
(180,000)
1,500
2,082,000
Kronor
723,900
(706,300)
12,346,900
(12,431,100)1
1 I den för budgetåret 1926 -1927 för generaltullstyrelsen fastställda avlöningsstaten är
jämväl upptaget ett förslagsanslag till vikariatsersättningar å 25,000 kronor. Motsvarande
post finnes ej upptagen i 1927—1928 års stat.
2 Motsvarande anslagspost förekommer ej i den för budgetåret 1926—1927 fastställda
avlöningsstaten.
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
7
Kronor
B. Indragning sstaten.
Anslag till avlöningar till tjänstemän å indragningsstat
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag.......
Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och barn, förslagsanslag
Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning för mistade
andelar av avlöning vid vakanta tjänster ...........................
D. Omkostnadsstaten.
Kostnader för avdömande av tullmal:
Arvode till särskild ordförande i gränstullrätten
inom Norrbottens län ..............................
Arvode till tolk för finska språket vid samma
gränstullrätt............................................... *
Gottgörelse åt rådhusrätterna för avgörande av tullmål,
förslagsvis ........................................''J_*_
2,000
300
45,000
Resekostnads- och traktamentsersättningar m. m.:
Ersättning för flyttningskostnad, förslagsvis...... kr. 20,000
Rese- och traktamentskostnader, förslagsvis......... » ''
(105,000)
Hemliga utgifter:
Anslag
Övriga kostnader för tullverket:
Arvode till präst i Sandhamn..........................
Arvode till skollärare i Landsort (före stationens
förflyttning till Regarn) ..............................
Byggnader, hyror och tomtören, förslagsvis ......
Underhåll och drift av fortskaffningsmateriell,
förslagsvis...................................................
Expenser, förslagsvis .......................................
Telegramporto, förslagsvis..........................
Gratifikationer åt kronolots- och kanalpersonal,
förslagsvis................... .................;.........
Legor för fortskaffningsmateriell, förslagsvis ......
Utbildning i tulltjänsten, förslagsvis ..................
Beklädnad och beväpning, förslagsvis ...............
Beslagarandelar samt tullstatens enskilda pensionsinrättnings
andelar av böter, förslagsvis .........
Särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig varuinförsel
m. m., förslagsvis..............................
kr.
Diverse utgifter, förslagsvis
250
70
125.000
350.000
(300.000)
550.000
20,000
1,000
180.000
30.000
40.000
200,000
(250.000)
100,000
(200.000)
119,930
(119,810)
Summa kronor;
625,000
(600,000)
25.000
13.000
Kronor
27,550
(49,170)
47,300
220,000
(185,000)
4,000
663,000
(638,000)
1,716,250 i
(1,816,130) I 1.987,550
<2,052,130)
15,748,900
(15,877,000)
8 Statsutskottets utlåtande Nr 105.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet
till behandling förehaft åtskilliga i ämnet väckta, till utskottet remitterade
motioner.
I en inom första kammaren av herr E. Lithander väckt motion, nr 193,
har hemställts, att riksdagen måtte besluta dels att tullförvaltartjänsterna av
klasserna 1 A, 1 B, 2, 3 och 4 placeras i respektive lönegraderna B 27, B 26,
B 24, B 21 och B 20, dels ock att gränsbevakningschefen placeras i lönegraden
B 24.
Vidare hava i nedanstående, inom andra kammaren väckta motioner
yrkats,
av herr O. W. Lövgren i Nyborg i motion nr 282, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t ville begära utredning och förslag till 1928 års riksdag
angående de grunder, enligt vilka tullstationen i Neder-Kalix kunde
tillerkännas tullnederlags- och förtullningsrätt, samt att riksdagen i avvaktan
på denna utredning ville avslå Kungl. Maj:ts förslag i förevarande proposition,
i vad densamma avser förändring av tullstationen från fast till tillfällig
station;
av herr C. P. Olsson i Mellerud i motion nr 286, att riksdagen måtte
besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts proposition nr 70, att Mons tullkamkammare
nedflyttas i klass 4, samt att den för Mons tullkammare upptagna
kammarskrivarsysslan indrages och antalet kammarskrivare i lokaltullförvaltningen
sålunda bestämmes till 359;
av herr E. Röing i motion nr 287, att riksdagen måtte besluta, att å
general tullstyrelsens stat i stället för i propositionen föreslagna 7 kammarskrivare
måtte uppföras 8, samt att antalet kammarskrivare å lokaltullförvaltningens
stat måtte i motsvarande mån minskas och sålunda bestämmas
till 359 i stället för i propositionen föreslagna 360;
av densamme i motion nr 288, att riksdagen icke för närvarande måtte
bifalla Kungl. Maj:ts proposition angående tullverkets utgiftsstater för budgetåret
1927 1928, i vad den avser indragning av den å generaltullstyrelsens
revisionsbyrås revisionsavdelning tjänstgörande personal och att avlöningarna
för ordinarie befattningshavare ökas med 30,200 kronor för ytterligare 1
revisor, 2 kammarskrivare, 2 kanslibiträden och 2 kontorshiträden, i samband
varmed avlöningarna för tjänstemän å övergångsstat böra minskas
med 18,600 kronor;
av densamme i motion nr 291, att riksdagen måtte besluta, att tullförvaltartjänsterna
i överensstämmelse med 1914 års tullkommissions förslag
uppdelas i klasserna 1, 2, 3 och 4 med placering i respektive lönegraderna
B 27, B 24, B 22 och B 20;
av herr A. Forssell i motion nr 292, att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj:ts förevarande proposition, i vad den avser bibehållande av fem byråchefstjänster
i generaltullstyrelsen, och besluta, att generaltullstyrelsen skall
bestå av, förutom generaltulldirektören, fyra ledamöter och byråchefer, samt
Statsutskottets utlåtande Nr 105. 9
anvisa i samband härmed eventuellt erforderliga medel på vederbörlig övergångsstat;
av
herr C. TF. 0. Höglund m. fl. i motion nr 293, att å generaltullstyrelsens
stat för budgetåret 1927—1928 i stället för den i propositionen föreslagna
för tjänstgöring å centralförrådet avsedda kanslibiträdesbefattningen
(lönegrad B 7) måtte upptagas en förrådsskrivarbefattning (lönegrad B 8),
samt
av densamme m. fl. i motion nr 294, att riksdagen, med ändring av Kungl.
Maj:ts förslag i propositionen nr 70, ville upptaga det å tullstaten för avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m. avsedda förslagsanslag
med 2,300,000 kronor.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Kungl. Maj:ts i förevarande proposition framlagda förslag i fråga om
avlöningsstaten för generaltullstyrelsen grundar sig, enligt vad statsrådsprotokollet
utvisar, på ett av 1926 års besparingssakkunniga avgivet betänkande
angående personaiindragningar i styrelsen m. m. Förslaget utgör
alltså ett led i den inom statsförvaltningen under senaste åren bedrivna
besparingsverksamheten.
Då utskottet förehaft Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag till prövning,
har utskottet till behandlig upptagit de särskilda frågorna i den ordning,
vari de i propositionen angivits.
Vidkommande då först den i propositionen upptagna frågan om minskning
av antalet byråer i generaltullstyrelsen hava — såsom av propositionen
framgår — besparingssakkunniga på anförda skäl funnit sig icke nu böra
taga slutlig ståndpunkt till detta spörsmål och departementschefen har ävenledes
ansett, att ett uppskov med frågan är av omständigheterna påkallat.
Jämväl utskottet ansluter sig till denna mening, då enligt utskottets åsikt de
härför anförda skälen måste anses äga giltighet. Utskottet förutsätter emellertid,
att frågan upptages till förnyat övervägande och underställes riksdagens
prövning, så snart vakans uppstår å någon av byråchefstjänsterna i styrelsen.
Härav följer, att utskottet ansett sig icke böra biträda det motionsvis
framförda yrkandet (motionen II: 292) om avslag å Kungl. Maj:ts förslag i
fråga om bibehållande av det nuvarande antalet byråchefstjänster.
I fråga om kanslibyråns personal innebär det föreliggande förslaget dels
uppflyttning av sekreterartjänsten å byrån från lönegraden B 24 till lönegraden
B 26, dels nedflyttning av registratorstjänsten från lönegraden B 21
till lönegraden B 14, dels ock indragning av en kammarskrivartjänst. Beträffande
förslaget i förstnämnda hänseende kommer utskottet att längre
fram i detta utlåtande angiva sin ståndpunkt. Vad förslaget i övrigt beträffar,
har utskottet icke funnit skäl till erinran mot detsamma. Vidkommande
särskilt frågan om registratorstjänstens placering i lönegrad har utskottet,
med beaktande av de göromål, som påvila innehavaren av tjänsten
Utskottets
yttrande.
Generaltull
styrelsen.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
i fråga, och med hänsyn tagen till att riksdagen godkänt Kungl. Maj ds
förslag om registratorshefattningarnas i departementen placering i lönegraden
B 15, i likhet med departementschefen ansett tillfyllest, att denna tjänst hänföres
till lönegraden B 14.
Vad härefter personalbyrån angår, består den ordinarie personalen å denna
byrå av — förutom byråchefen — en byråinspektör, en kammarskrivare,
ett kanslibiträde och ett skrivbiträde. Härjämte tjänstgör å byrån, enligt
vad av propositionen framgår och i motionen II: 287 påpekats, ännu en
ordinarie kammarskrivare med lön från lokalförvaltningens stat.
Enligt Kungl. Maj:ts, på besparingssakkunnigas betänkande grundade förslag
bar någon förändring i avseende å denna personals sammansättning
och placering i lönehänseende icke ifrågasatts. I nyssnämnda motion har
emellertid yrkats, att riksdagen måtte besluta, att ytterligare en kammarskrivare
skall uppföras på styrelsens ordinarie stat, i sammanhang varmed
dock antalet kammarskrivare å lokalförvaltningens stat borde minskas från
360 till 359.
Såsom nämnts, hava besparingssakkunniga icke föreslagit överflyttning från
lokalförvaltningens till styrelsens stat av någon kammarskrivartjänst och
från generaltullstyrelsens sida har yrkande härom icke framställts. Utskottet
kan ej heller för sin del förorda, att en dylik åtgärd nu vidtages, och detta
särskilt med hänsyn till att frågan om byråindelningen ännu icke är slutligen
avgjord. Någon ändring i lönehänseende skulle ju ej heller genom
överflyttningen uppstå för befattningshavaren i fråga. Kungl. Maj:ts förslag
i fråga om arbetskrafterna å nu ifrågavarande byrå har icke givit utskottet
anledning till erinran.
I fråga om kameralbyrån innebär Kungl. Maj:ts förslag dels genomförandet
av viss ändrad arbetsfördelning mellan personalen å byrån, varigenom
en revisorstjänst skulle kunna indragas, dels utbyte av en sådan
tjänst mot en notariebefattning, dels ock inrättande av en kanslibiträdestjänst
med tjänstgöring å det under kameralbyrån lydande centralförrådet,
i samband varmed den nu å förrådet tjänstgörande tulluppsyningsmannen
skulle återgå till tjänstgöring vid lokalförvaltningen.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i denna del har i motionen II: 293 på
anförda skäl hemställts, att å styrelsens stat måtte i stället för den föreslagna
kanslibiträdesbefattningen (lönegraden B 7) upptagas en förrådsskrivarbefattning
i lönegraden B 8.
Vad Kungl. Maj:t sålunda, i överensstämmelse med vad de besparingssakkunniga
föreslagit i fråga om personalsammansättningen å kameralbyrån,
har utskottet ävenledes funnit sig böra tillstyrka och har utskottet
sålunda icke blivit övertygat om, att de göromål, som avses skola ankomma
på den till nyinrättande föreslagna befattningen å centralförrådet, äro av
mera kvalificerad art eller eljest så krävande, att de motivera en högre
placering av befattningshavaren än i lönegraden B 7.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om den å revisionsbyrån tjänstgörande
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
11
personalen, vilket förslag icke innebär någon ändring i fråga om den nuvarande
personalsammansättningen, har ej heller föranlett till erinran
från utskottets sida. Beträffande förslaget om uppflyttning från lönegraden
B 24 till lönegraden B 26 av sekreterarbefattningen å byrån kommer
utskottet att senare i detta utlåtande yttra sig.
Utskottet övergår härefter till att angiva sin ställning till Kungl. Maj:ts
förslag i fråga om revisionsbyråns revisionsavdelning.
Såsom propositionen utvisar, hava besparingssakkunniga föreslagit, att revisionsavdelningens
granskningsverksamhet, som för närvarande är i princip
avsedd att innefatta en fullständig detaljgranskning av tullverkets räkenskaper
i alla delar, skulle omläggas till ett system med allenast stickprovsgranskning
och ordnas så, att ett avsnitt av varje tullkammares
räkenskaper minst en gång om året komme att undergå en ingående
granskning. I den mån granskningsresultatet beträffande viss tullkammare
därtill gåve anledning, skulle emellertid revisionen kunna utsträckas, så
att tullkammarens räkenskaper under en längre tidsperiod underkastades
en noggrann kontroll i de delar, i vilka anledning till anmärkning förekommit.
Departementschefen har emellertid, med hänsyn till att ett införande
av det nya granskningssystemet icke måtte ske på bekostnad av
kontrollens effektivitet, i likhet med riksräkenskapsverket ansett, att stickprovsgranskningen
borde tillämpas blott i fråga om räkenskapsmaterial,
som förut, d. v. s. vid vederbörande lokala tullförvaltning, undergått en
fullständig och i övrigt tillfredsställande kontroll. I de fall, där så ej
kunde ske, borde enligt departementschefens mening, den av revisionsavdelningen
verkställda granskningen såsom hittills omfatta tullförvaltnings
räkenskapsmaterial i dess helhet.
Med hänsyn särskilt till önskvärdheten av att revisionskostnaderna, så
långt möjligt är, begränsas, har ock utskottet i likhet med departementschefen
ansett sig icke böra ställa sig avvisande mot en övergång från nu
gällande granskningssystem till en på metodiska stickprov grundad kontroll.
Såsom departementschefen påpekat, må givetvis dock icke införandet
av det nya granskningssystemet ske på bekostnad av kontrollens
effektivitet. Detta synes ej heller bliva fallet vid bifall till vad departementschefen
härutinnan föreslagit och har utskottet alltså funnit sig böra
ansluta sig till detta förslag. Såsom nämnts, har i motionen II: 288 hemställts,
att riksdagen icke måtte för närvarande bifalla Kungl. Maj:ts proposition,
i vad den avser indragning av den å revisionsavdelningen tjänstgörande
personalen. De skäl, som till stöd för ifrågavarande förslag anförts,
hava emellertid icke övertygat utskottet om, att ett uppskov med
omläggningen av revisionsavdelningens granskningsverksamhet kan anses
vara av förhållandena oundgängligen påkallat. — Vad angår Kungl. Maj:ts
förslag i fråga om personalsammansättningen å avdelningen i fråga, har
förslaget härutinnan icke givit utskottet anledning till erinran.
Vidkommande härefter revisionsbyråns statistiska avdelning hava de
12
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
sakkunniga för nedbringande av personalkostnaderna å avdelningen ifrågasatt,
huruvida icke det kostsamma extraheringsarbete, som föregår handelsstatistikens
sammanställning och som nu utföres centralt å avdelningen
ifråga, skulle kunna överflyttas till de lokala tullförvaltningarna, i sammanhang
varmed vissa förenklingar i arbetsmetoderna skulle å avdelningen
genomföras. Departementschefen har emellertid med tagen hänsyn
till de synpunkter, som under frågans remissbehandling framförts, icke
funnit tillrådligt att skrida till en så genomgripande omläggning av
grunderna för det viktiga handelsstatistiska arbetet, som det av besparingssakkunniga
framlagda förslaget innebure, utan att dessförinnan den ifrågasatta
nya ordningen blivit mera ingående, än vad hittills varit möjligt,
i praktiken prövad. Då det först genom en dylik prövning torde vara
möjligt att konstatera, huruvida de på vissa håll befarade olägenheterna
av decentraliseringen skola kunna undvikas och särskilt i vad mån de
kostnadsminskningar i avseende å statistiska avdelningen, som skulle
bliva följden av omläggningen, komma att motvägas av oundgängliga
utgiftsökningar vid tullförvaltningarna, har utskottet i likhet med departementschefen
kommit till den övertygelsen, att i avvaktan på sagda prövning
den nuvarande organisationen bör tillsvidare bibehållas. På sätt
departementschefen framhållit, torde under mellantiden ingående försök
till utrönande av det föreslagna systemets ändamålsenlighet böra företagas,
varvid ock även andra möjligheter till arbetets förenkling och förbilligande
böra komma under omprövning.
Vad vidare angår den å tullbehandlingsbyrån tjänstgörande personalen,
har Kungl. Maj:t — i överensstämmelse med vad besparingssakkunniga
ifrågasatt — föreslagit utbyte av två byråinspektörstjänster (lönegraden
B 24) mot kontrollörsbefattningar i lönegraden B 21. Mot förslaget härutinnan
har utskottet icke haft något att erinra. Till förslaget om uppflyttning
från lönegraden B 24 till lönegraden B 26 av föreståndaren för det
till byrån hörande huvudlaboratoriet återkommer utskottet senare.
Vad Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om den för tjänstgöring hos kustbevakningsinspektören
erforderliga personalen samt beträffande styrelsens
vaktpersonal, har icke heller föranlett erinran från utskottets sida.
Såsom förut antytts, har Kungl. Maj:t i den föreliggande propositionen
föreslagit, att de båda sekreterartjänsterna hos styrelsen samt den byråinspektörstjänst
å styrelsens tullbehandlingsbyrå, vars innehavare vore
föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium, måtte uppflyttas från
lönegraden B 24 till lönegraden B 26. Enligt vad av statsrådsprotokollet
framgår, har allmänna civilförvaltningens lönenämnd tillstyrkt uppflyttning
av de båda förstnämnda befattningarna samt förklarat sig ej heller
vilja motsätta sig, att jämväl byråinspektörstjänsten uppflyttades i lönegrad.
Även besparingssakkunniga hava tillstyrkt förslaget härutinnan.
Då utskottet ock för sin del kommit till den uppfattningen, att var och
en av dessa befattningar måste anses uppfylla villkoren för en placering
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
13
i den lönegrad, varom fråga är, har utskottet jämväl i nu berörda hänseende
funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag.
Såsom villkor för ifrågavarande byråinspektörsbefattnings uppflyttning i
lönegrad har departementschefen, i överensstämmelse med allmänna civilförvaltningens
lönenämnd, ifrågasatt, att tillträdet till befattningen skulle
göras beroende av viss förvärvad vetenskaplig högskoleutbildning, dock att
en föreskrift härutinnan icke skulle utgöra hinder för den nuvarande
laboratorieföreståndaren att innehava befattningen även efter densammas
uppflyttning i högre lönegrad. Ett dylikt villkor för befattningens erhållande
synes emellertid utskottet icke böra oavvisligen stadgas, utan synes utskottet,
att tillträde till befattningen även må böra stå öppen för den, som på grund
av praktik och tillräckliga kunskaper i varukännedom och kemi kan anses
hava förvärvat sig den för befattningens erhållande nödiga kompetensen.
Vad slutligen angår de av Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna för
övergång till den nya personalstaten för generaltullstyrelsen samt beräkningen
av de i styrelsens stat ingående anslagsposterna, hava förslagen härutinnan
icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet övergår härefter till att angiva sin ståndpunkt till de av Kungl.
Maj:t i fråga om tullverkets lokalförvaltning framlagda särskilda förslagen.
I propositionen har härvid först till behandling upptagits frågan om indragning
eller förändring av vissa tullkamrar och tullstationer. Kungl.
Maj:ts förslag utmynnar i dels indragning av tullstationen i Neder-Kalix i
dess nuvarande form och stationens förvandling till tillfällig station, öppen
allenast under seglationstiden, dels indragning av tullstationerna i Figeholm,
Katthammarsvik, Ljugarn och Rone dels ock under vissa angivna villkor
uppehållande på statsverkets bekostnad under seglationstiden från och med
år 1927 och så länge sådant finns erforderligt av en tullstation å Seskarö.
Vad Kungl. Maj:ts nu nämnda förslag beträffar, har i motionen II: 282
hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära utredning
och förslag till 1928 års riksdag angående de grunder, enligt vilka tullstationen
i Neder-Kalix kunde tillerkännas tullnederlags- och förtullningsrätt
samt att riksdagen i avvaktan på denna utredning ville avslå Kungl. Maj:ts
proposition, i vad densamma avser förändring av tullstationen från fast till
tillfällig station.
De av Kungl. Maj:t i nu angivna hänseenden framlagda förslagen hava
icke givit utskottet anledning till erinran i annan mån än att utskottet, med
hänsyn till vad i nyssberörda motion anförts och utskottet i övrigt under
hand inhämtat, funnit sig för närvarande icke böra förorda att i enlighet
med vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit tullstationen i Neder-Kalix endast
skulle hållas öppen under seglationstiden. Innan slutlig ståndpunkt tages
till denna fråga, synes det utskottet önskvärt, att en förnyad utredning av
frågan genom generaltullstyrelsens försorg kommer till stånd. Utskottet
Tull staf fn.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
förutsätter, att de önskemål och synpunkter, som i motionen framförts, därvid
komma till beaktande.
Vidkommande härefter frågan om tullkamrarnas klassificering grundar
sig Kungl. Maj:ts förslag härutinnan på en av generaltullstyrelsen i ämnet
gjord utredning. Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, är förslaget uppgjort
med ledning av ett poängsystem, enligt vilket varje särskild tullkammare
på grund av föreliggande uppgifter angående den totala arbetskvantiteten
vid tullkammaren för åren 1923, 1924 och 1925 tilldelats vissa
poängtal. Med användande av dessa poängtal har uträknats tullkammarens
medelpoängtal för ifrågavarande år. I de fall, då poängsiffrorna ansetts icke
giva ett riktigt uttryck åt den bakom desamma liggande arbetskvantiteten,
har hänsyn även tagits till vissa supplementära arbetsfaktorer, vilka förmenats
icke lämpligen kunna intagas bland dem, efter vilka poängtalen beräknats.
De olika tullkamrarnas inbördes ordning ur klassificeringssynpunkt har
härigenom kunnat angivas på ett enligt generaltullstyrelsens uppfattning så
tillfredsställande sätt, som under givna förhållanden rimligen kunde krävas.
Mot det sålunda använda systemet har tjänstgöringskommissionen särskilt
anmärkt, att vissa av tullkamrarnas arbetsuppgifter icke kunde jämföras med
varandra och att det för den skull vore nästan omöjligt att för sådana
arbetsuppgifter finna exponentsiffror, som möjliggjorde en rättvis jämförelse.
Departementschefen har i likhet med generaltullstyrelsen visserligen funnit
denna anmärkning vara i viss mån riktig, men ock lika med styrelsen ansett
det vara uteslutet, att eu klassificering skulle kunna verkställas utan
hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning. På sätt styrelsen framhållit, måste
visserligen enligt departementschefens mening bestämmandet av exponentsiffrorna
alltid bliva i större eller mindre grad subjektivt, och olika åsikter
kunde givetvis alltid göras gällande om berättigandet av de valda siffrorna.
Då departementschefen emellertid vid granskning av styrelsens förslag i
fråga om val av arbetsfaktorer och deras gruppering ävensom exponentsättning
— vilket förslag uppgjorts i samråd med tre tullförvaltare och i
nära överensstämmelse med tjänstgöringskommissionens förslag — icke
funnit anledning att däremot framställa erinran, har departementschefen
ansett sig böra biträda förslaget härutinnan.
Även om, på sätt departementschefen, enligt vad nyss nämnts, framhållit,
bestämmandet av exponentsiffrorna för tullkamrarnas arbetsuppgifter givetvis
kan bliva i större eller mindre mån subjektivt och olika åsikter kunna
framföras om berättigandet av de valda siffrorna, har utskottet vid den
granskning, utskottet ägnat det ifrågavarande förslaget, kommit till den
uppfattningen, att detsamma är av beskaffenhet att kunna godtagas. Vad
särskilt angår de nuvarande klassernas antal, har utskottet i likhet med
departementschefen funnit skäl icke föreligga för ett frångående av den av
1922 års riksdag beslutade indelningen. Utskottet kan sålunda icke tillstyrka
det i motionen II: 291 gjorda yrkandet om minskning av det nuvarande
klassantalet.
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
15
I fråga om de olika tullkamrarnas inplacering i de särskilda klasserna
har, såsom av statsrådsprotokollet framgår, delade meningar gjort sig gällande.
Departementschefen har emellertid på anförda skäl (sid. 105—108 i
statsrådsprotokollet) till alla delar anslutit sig till generaltullstyrelsens i
ämnet framlagda förslag. Mot den sålunda föreslagna inplaceringen har
utskottet för sin del ej heller funnit något att invända. Såsom ovan nämnts,
har i motionen II: 286 hemställts, att Höns tullkammare måtte nedflyttas i
klass 4 samt att den för tullkammaren upptagna kammarskrivarbefattningen
måtte indragas. Till stöd för förslaget härutinnan har motionären, bland
annat, åberopat ett av statsrevisorerna i den till årets riksdag avgivna berättelsen
om verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande
fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1925—30 juni
1926 gjort uttalande rörande personalbehovet vid tullkammaren i fråga.
Även om enligt utskottets mening det synes kunna ifrågasättas, huruvida
icke en förändring i personalbeståndet vid tullkammaren utan olägenhet
kan genomföras och fog förefinnas för tullkammarens nedflyttning i lägre
klass, har utskottet emellertid med hänsyn till de skäl, generaltullstyrelsen
och tullkammaren i avgivna yttranden över berörda uttalande anfört (se
Del III. Förklaringar över statsrevisorernas berättelse) funnit sig icke
kunna enbart på enskild motionärs yrkande förorda nedflyttning av tull
kammaren eller indragning av någon befattning vid densamma. Utskottet
förutsätter emellertid, att generaltullstyrelsen icke lämnar nu berörda fråga
ur sikte.
Vad härefter angår frågan om tullförvaltartjänsternas lönegradsplacering
har departementschefen, i likhet med 1926 års besparingssakkunniga
samt vissa reservanter inom allmänna civilförvaltningens lönenämnd,
ansett sig icke kunna förorda någon förändring härutinnan. Några nya
omständigheter av beskaffenhet att böra rubba den av 1922 års riksdag
beslutade lönegradsplaceringen för befattningshavarna i fråga har nämligen
synts departementschefen icke hava blivit anförda. I likhet med de
besparingssakkunniga har departementschefen ock erinrat, att sagda års
riksdag i sin skrivelse nr 276 i anledning av Kungl. Majrts proposition
angående godkännande av tullverkets utgiftsstater för tiden 1 januari—
30 juni 1923 m. m. uttalade, att riksdagen ansåge, att de platser å löneskalan,
vilka enligt Kungl. Maj:ts förslag beretts de olika klasserna av
tullförvaltartjänsterna, vore väl avpassade efter omfattningen av det arbete
och ansvar, som vore förbundna med tjänsterna, samt av arbetets
beskaffenhet.
I denna fråga har i motionen 1:193 hemställts, att tjänsterna av 1 A,
1 B, 2, 3 och 4 måtte placeras i respektive lönegraderna B 27, B 26, B 24,
B 21 och B 20, och har i samband därmed yrkats, att gränsbevakningschefen
måtte hänföras till lönegraden B 27. Vidare har i merberörda
motion II: 291 föreslagits, att i överensstämmelse med i motionen ifråga
-
16
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
satta klassindelning tullförvaltartjänsterna måtte placeras i respektive
lönegraderna B 27, B 24, B 22 och B 20.
Om ock utskottet icke kunnat undgå att finna skäl föreligga för att åtminstone
vissa tullförvaltare beredes en något förbättrad löneställning,
har utskottet emellertid ansett det icke vara lämpligt, att en revidering
av tullförvaltarnas löneförhållanden i detta sammanhang vidtages. Enligt
utskottets mening torde ett närmare avvägande av tullförvaltarnas löneförmåner
först böra ske i samband med upptagande av frågan om dyrtidstilläggens
inarbetande i de fasta lönerna. Utskottet anser sig sålunda
för närvarande icke böra förorda ändring i Ivungl. Maj:ts förslag.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om personalförteckning för
lokaltullförvaltningen samt kust- och gränsbevakningen hava förslagen
härutinnan icke givit utskottet anledning till erinran i annan mån än,
att dels såsom följd av utskottets ståndpunkt till frågan om förändring
av tullstationen i Neder-Kalix någon övertalig tullmästartjänst icke kommer
att finnas, dels ock att med inrättandet av ordinarie tullvakttjänster
vid tullstationen i Nynäshamn enligt utskottets mening torde böra tills
vidare anstå.
Vidkommande slutligen beräkningen av de särskilda anslagen för tullstaten
samt av Kungl. Maj:t framlagda förslag i fråga om indragnings-,
pensions- och omkostnadsstater hava denna beräkning och förslagen härutinnan
icke föranlett anmärkning från utskottets sida. Att, på sätt i
motionen II: 294 hemställts, riksdagen skulle höja det för avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare m. m avsedda förslagsanslaget till 2,300,000
kronor, kan utskottet alltså icke tillstyrka. Utskottet får erinra om, att
anslaget i fråga, som i riksstaten för budgetåret 1923—1924 uppgick till
1,503,500 kronor, i riksstaten för budgetåret 1924—1925 höjdes till 1,771,000
kronor samt att ändring av nu utgående anslag, 2,082,000 kronor, varken
från Kungl. Maj:ts eller generaltullstyrelsens sida ifrågasatts.
Under åberopande av vad sålunda anförts, och då utskottet i övrigt
icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet hemställa,
I) att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande proposition och med avslag å herrar
Lithanders, Olssons i Mellerud, Köings, Forsells och
Höglunds ovanberörda motioner 1:193, 11:286, 287,
288, 291, 292, 293 och 294,
a) besluta, att antalet ordinarie befattningar jämte
de för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader
skall bestämmas i enlighet med vad av ut"
utskottet förordats,
b) för budgetåret 1927—1928 för tullverket godkänna
följande
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
17
Ordinarie stat.
A. Avlöningsstat.
Generaltu list yreisen.
Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsan
-
slag .................................
Arvode till tullverkets om-
kr.
518,800
budsman ........................
Avlöningar till icke-ordi- narie befattningshavare
»
2,000
m. m., förslagsanslag
Avlöningar till tjänste- män å övergångsstat, för-
»
166,000
slagsanslag ....................
»
37,100
Tullstaten.
Avlöningar till ordinarie
tjänstemän, förslagsanslag
................................ kr. 10,123,400
Vikariatsersättningar, förslagsanslag
.................. » 140,000
Arvoden till två laboratorieföreståndare
å högst
l, 000, respektive 500 kronor
för år räknat ......... » 1,500
Avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare
m. m., förslagsanslag » 2,082,000 kr. 13,070,800
B. lndragningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat
.................................................. kr. 27,550
C. Pensionsstater.
Pensioner till avskedade
tjänstemän, förslagsanslag
................................. kr. 625,000
Pensioner till avlidna tjänstemäns
änkor och barn,
förslagsanslag ................. » 25,000
Bihang titt riksdagens protokoll 1927. (! sand. A8 höft. ( Nr 105.)
O
18
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
Gottgörelse till tullstatens
enskilda pensionsinrättning
för mistade andelar
av avlöning vid vakanta
tjänster ......................... kr. 13,000 kr. 663,000
D. Omkostnadsstat.
Kostnader för avdömande
av tullmål, förslagsanslag
............................... kr. 47,300
Resekostnads- och traktamentsersättningar
m.
m., förslagsanslag » 220,000
Hemliga utgifter » 4,000
Övriga kostnader för tullverket,
förslagsanslag » 1,716,250 kr. 1,987,550
Summa förslagsanslag kr. 15,748,900,
c) i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget
för tullverket till ett mot statens slutsumma svarande
belopp av 15,748,900 kronor, att direkt utgå av tullmedel,
d) förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande
ordinarie stat kvarstående tjänsteman vid tullverket,
som ej anmält sig icke vilja övergå på den nya
staten, må under budgetåret 1927—1928 komma i
åtnjutande av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket
Kungl. Maj:t, efter förslag av generaltullstyrelsen, prövar
stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring,
som må komma att krävas av vederbörande, eller Kungl.
Maj:t eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall
till högre belopp för år räknat, än som genom kungörelsen
den 22 juni 1923 (nr 444) angående tillfälliga
lönetillägg åt viss personal vid tullverket för år 1922
blivit bestämt;
samt
II) att herr Lövgrens i Nyborg motion, 11:282, må
anses besvarad genom vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 10 maj 1927.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 105.
19
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, .4. F. Vennersten, J. L. Widell,
C. V- V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, A. Pers, J. G. Walles, (''.. I. Asplund, O. .4. PetrénJ.
B. Johansson i Fredrikslund och K. A. IV. Björck;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, .4. Wiklund, C. B. Jansson i
Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, O. Olsson i Kullenbergstorp, .4. Å:son
Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge, E. Kristensson i Göteborg, B. /•''•sort Holmgren.
E. G. E. Eriksson i Stockholm och P. C. Jonsson.
Reservationer:
av herrar Törnkvist i Karlskrona och Jonsson, vilka ansett, att utskottets
yttrande å sid. 12 och 13 angående uppflyttning av vissa tjänster i lönegraden
B 26 bort hava följande lydelse:
»Såsom förut antytts--— förslaget härutinnan. Då utskottet för sin
del kommit till den uppfattningen, att de båda sekreteraretjänsterna måste
anses uppfylla villkoren för en placering i den lönegrad, varom fråga är,
har utskottet beträffande dessa tjänster funnit sig böra biträda Kungl.
Maj:ts förslag. Däremot har utskottet icke ansett tillräckliga skäl föreligga
för byråinspektörens uppflyttning i lönegraden B 26 och kan således icke
tillstyrka förslaget i denna del. Vad slutligen angår —--till erinran.»;
av herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson i Bonarp,
Olsson i Kullenbergstorp och Olsson i Blädinge, som ansett, att utskottets
yttrande i fråga om de olika tullkamrarnas inplacering (sid. 15) bort hava
följande lydelse:
»I fråga om — — — framlagda förslag. Mot den sålunda föreslagna
inplaceringen liar utskottet för sin del ej haft något att invända med undantag
av att enligt utskottets mening tullkamrarna i Skellefteå, Falun, Sölvesborg
och Visby böra hänföras till klass 4. Såsom ovan — — — ur sikte.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1927:209 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1927—1928 m. m. jämte en i ämn s. 9 i texten