Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till nybyggnad för lantmäterikontoren i Kopparbergs län och Jämtlands län m. m.
1927-05-13 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1927:112, Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till nybyggnad för lantmäterikontoren i Kopparbergs län och Jämtlands län m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
1
Nr 112.
Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1927 kl. 3 e. in.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om anslag till nybyggnad
för lantmäterikontoren i Kopparbergs län och Jämtlands
län m. m.
(4:e avd.)
Uti två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,
nr 3, av herr T. Nothin m. fl. och den andra inom andra kammaren, nr 14, av
herr B. Eriksson i Grängesberg, m. fl. har hemställts, att riksdagen måtte
till uppförande av nybyggnad för lantmäterikontoret i Kopparbergs län samt
till ändrings- och reparationsarbeten inom landsstatshuset därstädes, allt i
överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen uppgjorda förslag, anvisa för
budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 346,000 kronor.
Vidare har i en inom första kammaren av herr T. Nothin m. fl. väckt
motion, nr 26, hemställts, att riksdagen ville dels till förvärv av erforderligt
tomtutrymme och dels till uppförande därå av nybyggnad för lantmäterikontoret
i Jämtlands län anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra
reservationsanslag av 222,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för ifrågavarande framställningar
anförda skälen får utskottet hänvisa till motionerna.
Beträffande lantmäterikontoret i Jämtlands län har i den i ämnet väckta
motionen anförts bland annat följande:
»Lantmäterikontoret i Jämtlands län är sedan år 1912 inrymt i Östersunds
rådhus. Den sammanlagda golvytan utgör 209 kvadratmeter, varav större
delen (165 kvadratmeter) utgöres av källarlokaler avsevärt under markens yta.
Lokalen, vilken torde förhyrts som ett provisorium, är vad utrymmet
angår ytterst otillräcklig.
För den besökande allmänheten har detta medfört den synnerliga olägenheten,
att kontoret enligt medgivande av Kungl. Maj:t numera under fyra
dagar i veckan hålles stängt för allmänheten, detta av den anledning att,
då under besökstid kartmaterialet studeras av allmänhet eller förrättningsmän,
erforderliga arbetsplatser för kontorets personal ej finnas tillgängliga.
Givet är att det otillräckliga utrymmet försvårar såväl en tillfredsställande
förvaring av kartmaterialet som iakttagande av tillräcklig aktsamhet vid
användande av de större kartorna.
Av vida större betydelse är, att lokalen starkt fuktar, varigenom hela
kartsamlingens bestånd äventyras och därmed oersättliga värden sättas på
Bihang till riksdagens protokoll 1927. G samt. 52 höft. (Kr 112—113.) 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
Utskottets
yttrande.
spel. Lokalens olämpliga beskaffenhet åskådliggöres bäst genom återgivande
av följande uttalande av överlantmätaren i skrivelse den 13 maj 1925 till
lantmäteristyrelsen:
''Redan inom ett år efter kontorets hitflyttning trädde olämpligheten av
desamma i dagen. Den garanterade fuktfriheten visade sig sålunda snart
vara blott och bart en chimär, i det de i källarlokalerna över asfaltgolvet
på gråpapp lagda korkmattorna måste borttagas, den därunder befintliga
lumppappen, som dröp av fukt, utskyfflas och asfaltgolvet undergå en längre
tids torkning. Tjocka mögellager hade dessutom bildats bakom skåpen.
Asfaltgolvet täcktes sedermera med ett trägolv, på vilket lades korkmattor;
genom denna anordning måste dock brandsäkerheten anses hava högst betydligt
minskats. Ännu i dag äro arkivlokalerna långt ifrån fuktfria; särskilt
i det större av rummen förekommer alltjämt mögelbildning bakom
skåpen. Även under den varmaste sommar måste värme vara påsläppt i
elementen i arkivlokalerna på det arkivalierna ej må taga allt för stor skada
genom fukt och temperaturväxlingar. I det större arkivrummet måste under
förliden höst en del av trägolvet läggas om, enär detsamma på grund av
fukt och mögel var så uppruttet, att en då tillförordnad överlantmätare
trampade rätt igenom detsamma. Sistnämnda rum måste ehuru osunt användas
till arbetsrum för assistenten, liksom det mindre arkivrummet för
ritbiträdet och extra assistenter, när sådana äro här förordnade. Arkivlokalernas
olämplighet som arbetsrum, i synnerhet som härtill kommer att
de äga dålig dagsbelysning, torde framgå av vad ovan anförts.’
I fråga om behovet av nya lokaler för lantmäterikontoret i Kopparbergs
län m. m. har i de i ämnet väckta motionerna anförts bland annat följande:
»De för länsstyrelsen i Kopparbergs län nu tillgängliga ämbetslokalerna
äro synnerligen otillräckliga och för sitt ändamål delvis olämpliga.
Detsamma gäller i lika hög grad lantmäterikontorets i länet lokal. Belysande
i sistnämnda hänseende är följande överlantmätarens uttalande i
skrivelse till lantmäteristyrelsen rörande behovet av ny lokal: ''Kontoret är,
särskilt med hänsyn till arkivaliernas och i synnerhet kartornas behov av
vård samt den besökande och forskande allmänhetens berättigade önskningar,
i trängande behov av ökat utrymme och lämpligare lokaler. Om två eller
tre år får arkivet anses vara fyllt till sprängningsgränsen. Härav följer ej
endast vådor för arkivalierna, utan även den personal, vilken nu sitter inkilad
mellan de ännu ej slutligt fyllda arkivskåpen, kommer att sakna
arbetslokal. Det är därför, med hänsyn till den tid utredning i ärendet
samt uppförandet av eventuell nybyggnad kan taga, i hög grad påkallat att
allvarliga åtgärder skyndsammast vidtagas för lösandet av kontorets lokalfråga.
’
Tilläggas må blott, att frågan än mera aktualiseras, om en mera omfattande
jorddelningsverksamhet inom länet kommer till stånd.
Enligt ett av byggnadsstyrelsen uppgjort förslag skulle lokalfrågan lämpligen
kunna så lösas, att bakom landsstatshuset uppföres en nybyggnad för
lantmäterikontoret till en beräknad kostnad av 286,500 kronor samt att
länsstyrelsen får ensam disponera landsstatshuset, i vilket erfordras vissa
omändrings- och reparationsarbeten för en beräknad kostnad av 59,500 kronor.»
I avseende först den väckta frågan om nybyggnad för lantmäterikontoret
i Jämtlands län får utskottet erinra, hurusom riksdagens år 1926 församlade
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
3
revisorer vitsordat att nämnda, till Östersund förlagda lantmäterikontor för
närvarande har mindre tillfredsställande lokaler. Huvuddelen av lantmäterikontoret
är förlagt till stadens rådhus, där bland annat disponeras vissa
källarutrymmen, som emellertid såväl med hänsyn till belysningsförhållanden
som eljest är olämpliga såsom arbetslokaler, vartill, enligt vad revisorerna
framhållit, kommer att fara föreligger för där förvarade kartors och övriga
lantmäteriarkivaliers förstörelse genom fukt.
Om än alltså behovet av nya lokaler för lantmäterikontoret synes ådagalagt,
kan dock icke utskottet nu tillstyrka bifall till den i ämnet väckta
motionen. Avgörande för utskottet har därvid varit det outredda läge, vari
frågan om lantmäterikontorets förläggning befinner sig. Länsstyrelsen har
förordat att en lantmäterikontorsbyggnad uppföres å en av staden kostnadsfritt
erbjuden tomt norr om stadens planlagda område intill den s. k. fornbyn
(Jamtli kallad); där skulle också plats kunna beredas för en tilltänkt
arkivdepå för Jämtlands län. Lantmäteristyrelsen — liksom ock statsrevisorerna
— har ansett nämnda tomt på grund av sitt avlägsna läge vara
för ändamålet mindre lämplig; i stället har lantmäteristyrelsen tillstyrkt
nybyggnadens förläggning till en intill stadens rådhus belägen tomt, som
kan förvärvas för 20,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har emellertid uttalat
sig för ett antagande av det av staden gjorda anbudet om upplåtelse av
tomten norr om staden.
Olika meningar hava, såsom härav framgår, gjort sig gällande om lämpligaste
platsen för den blivande lantmäterikontorsbyggnaden.
Enligt utskottets mening torde förevarande spörsmål, med vilket jämväl
den uppkomna frågan om anordnande av en arkivdepå i Östersund i viss
mån är sammanhängande, böra göras till föremål för ytterligare utredning.
Härvid bör också övervägas, huruvida icke nuvarande landsstatshusets
centralt belägna tomt skulle kunna lämna utrymme för någon ytterligare
statlig byggnad. Vad särskilt lantmäterikontoret angår, skulle tvivelsutan
genom dettas förläggning till nämnda tomt vinnas åtskilliga fördelar; i
detta avseende må erinras om det samarbete, som i stor utsträckning förekommer
mellan en länsstyrelse och länets lantmäterikontor. Ur dessa synpunkter
torde — vid ett eventuellt val mellan de båda andra ifrågasatta
tomtplatserna — den intill rådhuset belägna vara att föredraga.
Vad därefter angår lantmäterikontoret i Kopparbergs län, kan utskottet
efter avlagt besök på platsen vitsorda vad i de väckta motionerna anförts
rörande de nuvarande lokalernas otillräcklighet och vådorna härav ur
arbetssynpunkt. För närvarande är lantmäterikontoret inrymt i landsstatshuset,
där överhuvud den nuvarande utrymmesbristen är mycket framträdande.
Det framlagda förslaget till en nybyggnad för lantmäterikontoret torde ock,
såvitt utskottet kan finna, erbjuda en lämplig lösning av förevarande lokalfråga.
Emellertid har utskottet ansett vanskligt att nu på enskild motion
4
Statsutskottets utlåtande Nr 112.
fatta slutlig ståndpunkt till förslaget. Förevarande angelägenhet torde göras
till föremål för närmare övervägande i samband med den blivande utredningen
rörande nya lokaler för lantmäterikontoret i Jämtlands län.
Under åberopande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t måtte, med beaktande av de synpunkter,
utskottet ovan anfört, föranstalta om skyndsam
utredning rörande nya lokaler för lantmäterikontoren i
Kopparbergs län och Jämtlands län samt för riksdagen
framlägga det förslag i ämnet, vartill utredningen må
föranleda.
Stockholm den 13 maj 1927.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid lörestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Koarnzelius, .4. C. Lindblad, A. F. Vennersten,
J. L. Widell, J- Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, A. Pers, E. A. Hallin, C. I.
Asplund, C. Johansson i Hälsingborg, it. Johansson i Fredrikslund och K. A. IV. Björck;
samt
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp, L. J. CarlssonFrosternd,
O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å.son Törnkuist i Karlskrona, P. M. Olsson i
Blädinge, E. Kristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren, S. Persson i Fritorp, E. G. E.
Eriksson i Stockholm, J. Olofsson i Digernäs och P. C. Jonsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1927:222 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag till nybyggnad, för lantmäterikontoren i Kopparbergs län och Jämtlands län m. m. s. 6 i texten