Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till avlöning sreglemente för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställning shav are pa aktiv stat m. fl. vid, försvarsväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

1927-02-22 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:17, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till avlöning sreglemente för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställning shav are pa aktiv stat m. fl. vid, försvarsväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

1

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1927 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med

förslag till avlöning sreglemente för officerare och

underofficerare samt civilmilitära beställning shav are

pa aktiv stat m. fl. vid, försvarsväsendet jämte i

ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Uti en till riksdagen avlåten, den 4 januari 1927 dagtecknad proposition

(nr 7), vilken för förberedande behandling hänvisats till statsutskottet, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

dels godkänna det vid samma protokoll såsom bilaga fogade förslag till

avlöningsreglemente,

dels medgiva, att avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388) för officerare

och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat

m. fl. vid armén och marinen ma med däri gjorda ändringar äga provisorisk

giltighet från och med den 1 juli 1927 till dag under budgetåret 1927—1928,

som Kungl. Maj:t bestämmer,

dels ock slutligen medgiva, att ekiperingshjälp må enligt av departementschefen

angivna grunder utgå till officer, underofficer samt vederlike, vilken är

skyldig att i tjänsten bära uniform, vid första anställningen såsom sådan.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Härjämte hava till utskottet remitterats följande i anledning av förevarande

proposition väckta motioner, nämligen

inom första kammaren nr 132 av herr C. G. Hammarskjöld, vilken hemställt,

att. riksdagen med ändring av de i Kungl. Maj:ts förslag till definitivt avlöningsreglemente

för officerare och underofficerare m. fl. på aktiv stat intagna

löneplanerna och tjänstledighetsavdragen måtte besluta att godtaga

vid motionen fogade löneplaner och tjänstledighetsavdrag, och att i samband

häimed anslaget för avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.

år 1927—1928 höjes med erforderligt belopp;

samt inom andra kammaren nr 259 av herr N. Holmström i Gävle, vilken hemställt,

att riksdagen må besluta i avlöningsreglemente för officerare och underofficerare

samt civilmilitära befattningshavare på aktiv stat införa bestämmelse
Bihang

till riksdagens protokoll 1927. 6 samt IG käft. (Nr 17—18.) 39227 1

Motioner.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

dels därom, att officer och underofficer samt motsvarande civilmilitär befattningshavare

äger under sjukdom åtnjuta oavkortad lön under 45 dagar

utöver den tid han av annan anledning åtnjutit semester, och

dels därom, att lönebeloppet till subalternofficer, som vunnit befordran

till kapten i regementet (kåren o. s. v.) utgår från och med 16. tjänsteåret

enligt 7. löneklassen samt fr. o. m. 19. tjänsteåret enligt 8. löneklassen samt

att motsvarande bestämmelse göres jämväl för sergeant, som vunnit befordran

till fanjunkare i regementet (kåren o. s. v.);

och nr 260 av herr II. K. V. Backlund, vilken hemställt, att riksdagen

måtte bifalla, vad försvarsväsendets lönenämnd föreslagit beträffande anställningsform,

avlöning och placering i tjänsteförteckning av maskinister och

eldare vid arméns truppförband.

I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra jämväl till behandling

upptaga den till utskottet remitterade av herrar J. Fjellman och B. Holmgren

inom andra kammaren väckta motionen nr 131, vari hemställts, att musikdirektörerna

vid Livregementet till häst i Stockholm, Göta artilleriregemente

i Göteborg, Smålands artilleriregemente i Jönköping och Karlsborgs artilleriregemente

ävensom de vid kustartilleriet å Oscar-Fredriksborg och i Karlskrona

placerade nmsikflaggjunkarna må uppflyttas i lönegraden O 2.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

får utskottet hänvisa till motionerna.

Kung]. Maja. Den 8 april 1921 underställde dåvarande chefen för försvarsdepartementet

Kungl. Majits prövning frågan om lönereglering — förutom för annan

arméns och marinens personal — jämväl för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och

marinen.

Departementschefen anförde därvid till statsrådsprotokollet, att löneregleringen

för ifrågavarande personalgrupper med hänsyn till den pågående

utredningen rörande omorganisation av rikets försvarsväsende borde givas

en provisorisk natur och antagas för ett år i sänder, men att det av närmare

angivna skäl vore synnerligen angeläget, att en definitiv lönereglering

komme till stånd i omedelbart samband med den omändring av försvarsorganisationen,

som kunde bliva resultatet av nämnda utredning.

I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t i proposition nämnda dag, nr

350, riksdagen att provisoriskt för år 1922 godkänna ett vid statsrådsprotokollet

fogat förslag till avlöningsreglemente för omförmälda personal.

Uti skrivelse den 16 juni 1921, nr 351, anmälde riksdagen, att riksdagen

provisoriskt för år 1922 godkänt ett vid skrivelsen fogat avlöningsreglemente

för ifrågavarande personal, att träda i tillämpning från och med den 1 januari

1922.

Kungl. Maj:t utfärdade därpå den 29 juni 1921 avlöningsreglemente för

officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv

stat m. fl. vid armén och marinen, att provisoriskt lända till efterrättelse

under år 1922 från och med den 1 januari samma år (Svensk förf.-saml.

1921 nr 388).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

3

I överensstämmelse med särskilda av riksdagen meddelade beslut har

detta avlöningsreglemente med vissa däri år 1922 vidtagna ändringar (Svensk

förf.-saml. 1922 nr 161, 330 och 332) sedermera erhållit förlängd giltighet,

senast för tiden den 1 juli 1926—den 30 juni 1927.

Med anledning av 1925 års härordningsbeslut har förslag till definitiv

lönereglering nu utarbetats av försvarsväsendets lönenämnd.

Departementschefen har beträffande detta förslag framhållit, att han vore

av den uppfattningen, att det ur olika synpunkter vore önskvärt, att avlöningsbestämmelserna

för ifrågavarande personal snarast möjligt erhölle definitiv

karaktär. Att så skedde vore av betydelse icke blott för rekryteringens

främjande utan även och icke minst med hänsyn till tjänstens krav. Härtill

komme, att ett slutgiltigt ordnande av nämnda personals pensionsförhållanden

icke kunde äga rum, förrän en definitiv lönereglering blivit genomförd.

Departementschefen delade emellertid också lönenämndens nu och tidigare

uttalade åsikt, att ett blivande definitivt avlöningsreglemente borde vinna

tillämpning endast på den personal, som efter övergången till den nya försvarsorganisationen

kvarstode på aktiv stat. Ett dylikt avlöningsreglemente borde

således icke träda i kraft, förrän nämnda övergång slutförts.

Av departementschefen har icke ifrågasatts någon förändring av nu gällande

löneplaner för den militära och civilmilitära personalen. Beträffande

detaljerna i departementschefens förslag och de ändringar, som nu ansetts

böra vidtagas i gällande provisoriska bestämmelser, får utskottet hänvisa

till sid. 5—10 i statsrådsprotokollet.

Det torde emellertid böra framhållas, att ändring nu föreslås särskilt i fråga

om ett par mera betydelsefulla föreskrifter. Beträffande 4 § har lönenämnden

föreslagit vissa ändringar i nu gällande bestämmelser angående löneförmånerna

för elever vid de militära högskolorna samt för intendents- och förvaltaraspiranter.

Departementschefen har anslutit sig till ändringsförslaget

och därvid framhållit, att den föreslagna utvidgningen av högskoleelevernas

förmåner, innebärande rätt för dem att jämväl under stadgat uppehåll i utbildningen

åtnjuta lön enligt den ortsgrupp, vartill Stockholm räknades,

icke syntes kunna medföra några som helst konsekvenser inom andra förvaltningsområden.

Under 22 § har lönenämnden upptagit en föreskrift ofn

rätt för officer, underofficer samt vederlike, som är skyldig att i tjänsten

bära uniform, att vid första anställningen såsom sådan, i enlighet med de

närmare bestämmelser, som meddelades av Kungl. Maj:t, åtnjuta ekiperingshjälp,

officer och vederlike med högst 750 kronor samt underofficer och

vederlike med högst 600 kronor. Departementschefen har för sin del ansett

att ekiperingshjälpen borde kunna begränsas till högst 500 kronor för officer

och 450 kronor för underofficer, varemot han icke ansett föreskrift härom

böra inflyta i avlöningsreglementet. Årskostnaden skulle uppgå till omkring

100,000 kronor.

Ehuru departementschefen förutsatte, att det nya avlöningsreglementet

borde träda i kraft den 1 januari 1928, syntes honom Kungl. Maj:t lämpligen

böra förbehållas rätt att bestämma, å vilken dag under budgetåret

1927—1928 ikraftträdandet skulle äga rum.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Utskottets

yttrande.

Yad slutligen anginge den såsom bilaga vid avlöningsreglementet fogade

tjänsteförteckningen, både löneniimnden, i överensstämmelse med vad nämnden

föreslagit i ett den 29 juni 1926 avgivet betänkande rörande reglering

av avlöningsförhållandena för viss civil icke-ordinarie personal vid försvarsväsendet,

i förslaget till ny tjänsteförteckning upptagit vissa till uppförande

på ordinarie stat ifrågasatta maskinist-, eldare- och dylika beställningar.

Yid den förberedande granskning, som ägnats omförmälda betänkande,

hade departementschefen emellertid funnit lönenämndens däri framställda

förslag böra överarbetas i syfte att erhålla en enhetlig reglering av löneförhållandena

ej blott för den icke-ordinarie personal, som närmast avsågs med

berörda förslag, utan även för de andra tjänstemannagrupper vid försvarsväsendet,

vilka kunde anses likställda med förstnämnda personal. Uteslutet

vore icke, att därvid kunde uppstå fråga om uppförande å ordinarie stat av

jämväl andra icke-ordinarie beställningar, än dem lönenämnden härtill föreslagit.

Då samtliga hithörande frågor syntes böra tagas under omprövning

i ett sammanhang, ansåg departementschefen riktigast att nu icke upptaga

lönenämndens förslag i förevarande del.

Utskottet vill till en början erinra om att chefen för finansdepartementet

i sitt under rubriken »för flera huvudtitlar gemensamma frågor» gjorda uttalande

rörande dyrtids tillägg åt befattningshavare i statens tjänst framhållit,

att spörsmålet om de nu utgående dyrtidstilläggens inarbetande i lönerna

inom en nära framtid komme att upptagas till prövning. I samband därmed

torde åtskilliga jämkningar i nu gällande avlöningsbestämmelser jämväl

komma under omprövning. Yid sådant förhållande synas även vissa i det

militära avlöningsreglementet ingående bestämmelser i avseende å såväl lönebelopp

som i övrigt samtidigt komma under förnyad granskning. På grund

härav har utskottet icke ansett det av herr C. G. Hammarskjöld motionsvis

framställda förslaget om vidtagandet av vissa ändringar i löneplanerna och

tjänstledighetsavdragen för den militära personalen böra nu upptagas till

avgörande. Prövningen av dessa frågor synes nämligen utskottet böra anstå

till den i utsikt ställda allmänna lönerevisionen.

. Om utskottet alltså icke nu anser sig böra tillstyrka några jämkningar

i löneplanerna för ifrågavarande jtersonal, har utskottet emellertid funnit särskilda

skäl föreligga att föreslå en mindre ändring i den till löneplanerna

hörande tjänsteförteckningen. Detta gäller lönegradsplaceringen av musikdirektörerna

vid armén och marinen, vilken fråga behandlats i den av herrar

Fjellman och Holmgren väckta motionen II: 131.

Yad musikdirektörerna vid armén beträffar, har lönenämnden funnit sig

böra föreslå viss avvikelse från de i propositionen nr 50 vid 1925 års riksdag

framlagda staterna, en avvikelse som även departementschefen ansett

sig böra tillstyrka. Med avseende härå har nämnden anfört följande.

»Enligt sagda stater skulle musikdirektörer finnas uppförda dels i 2. lönegraden

i löneplanen O, dels ock i 3. och 4. lönegraderna i löneplanen Uo.

Till förstnämnda lönegrad hänfördes musikdirektör vid truppförband med

musikkår om 33 eller 21 man. Annan musikdirektör, d. v. s. musikdirektör

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

O

vid truppförband om 12 man, hänfördes till 3. eller, där lian avlagt musikdirektörsexamen

vid musikaliska akademien, ''4. lönegraden i löneplanen Uo.

Som begynnelselönen i 2. lönegraden i löneplanen O är lägre än begynnelselönen

i 4. lönegraden i löneplanen Uo, skulle, därest omförmälda stater

följdes, kunna inträffa, att eu musikdirektör vid truppförband med större

musikkår finge lägre begynnelselön än en musikdirektör vid truppförband

med mindre musikkår. Då detta icke synes lämpligt, och då de skäl, som

föranlett att musikdirektörer, som avlagt musikdirektörsexamen vid musikaliska

akademien, berättigats åtnjuta lön enligt 4. lönegraden i löneplanen

Uo, i och med den beslutade omorganisationen av armémusiken väsentligen

torde hava förlorat i betydelse, har nämnden nu ansett sig böra föreslå, att

musikdirektörsbeställningarna vid armén uppdelas på allenast två lönegrader,

nämligen 2. lönegraden i löneplanen O och 3. lönegraden i löneplanen Uo.

Härvid torde innehavarna av ifrågavarande beställningar lämpligen böra benämnas

musikdirektörer av 1. graden, respektive musikdirektörer av 2. graden.

Vid genomförande av lönenämndens förslag erfordras emellertid eu

övergångsbestämmelse därom, att de musikdirektörer, som vid det nya reglementets

ikraftträdande åtnjuta lön enligt 4. lönegraden i löneplanen Uo och

icke överföras till löneplanen O, skola bibehållas vid lön enligt sagda lönegrad,

så länge de kvarstå i sådan beställning.»

Musikflaggjunkarna hava av lönenämnden föreslagits skola placeras i 3.

lönegraden för underofficerare. Såsom villkor för befordran till musikflaggjunkare

gäller, att musikdirektörsexamen vid musikaliska akademien skall

hava avlagts.

Då emellertid samtliga musikdirektörer (musikledare vid musikkår om

minst 12 man) och musikfiaggjunkare torde innehava samma kompetens och

i stort sett hava att fullgöra enahanda åligganden, synes det utskottet i likhet

med motionärerna knappast vara rimligt att en löneskillnad emellan

dessa befattningshavare upprätthålles allenast på den grund, att musikpersonalen

vid vissa truppförband numera är mindre till antalet än vid andra.

Att märka är även, att enligt Kungl. Majds förslag musikdirektörerna av

2. graden skulle erhålla samma avlöning som deras närmaste underordnade

bland musikpersonalen, oaktat deras arbete och ansvar otvivelaktigt är större.

De befattningshavare, vilka det här gäller och som enligt Kungl. Majds förslag

skulle komma att åtnjuta avlöning i tredje graden av löneplanen för

underofficerare, uppgå allenast till ett antal av sex, varför deras placering i

andra lönegraden av löneplanen för officerare icke har nämnvärd betydelse

i ekonomiskt hänseende. Därest hänsyn tages till för närvarande faktiskt

utgående löner, torde någon merkostnad enligt utskottets förslag överhuvudtaget

icke komma att uppstå. Utskottet vill för sin del tillstyrka, att samtliga

musikdirektörer vid armén och marinen, musikledarna vid kustartilleriet

(musikflaggjunkarna) häri inbegripna, erhålla avlöning i andra lönegraden av

löneplanen för officerare. Utskottet har i anledning härav vidtagit de ändringar

i den till avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckningen, som framgå

av bilagan till detta utlåtande.

Utskottet övergår härefter att behandla de i de särskilda paragraferna av

avlöningsreglementet intagna bestämmelser, vilka föranleda särskilt yttrande

från utskottets sida.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr IT.

Bestämmelsen i 4 § att vissa officerare under kommendering såsom elever

vid militära högskolor m. m. skola erhålla avlöning efter den ortsgrupp,

kommenderingsorten tillhör, även under viss kortare tid, då de vistas å förläggningsorten,

har utskottet icke velat motsätta sig, då åtskilliga skäl av praktisk

art tala för en sådan anordning. Utskottet förutsätter dock att, såsom

lönenämnden framhållit, tjänstgöringstraktamente icke utgår under vistelse

å förläggningsorten.

Yad angår bestämmelserna i 14 § rörande rätt för officer och underofficer

in. fl. att under sjukdom åtnjuta oavkortad lön under 45 dagar, varvid i

denna tid jämväl skall inräknas semester eller därmed jämförlig ledighet,

har utskottet icke ansett skäl föreligga att föreslå någon jämkning i Kungl.

Maj:ts förslag. Utskottet anser sig alltså icke kunna förorda det i motionen

II: 259 gjorda yrkandet att ifrågavarande personal skall under sjukdom äga

åtnjuta oavkortad lön under 45 dagar utöver den tid, varunder semester

åtnjutits. Enligt utskottets mening bör emellertid vid den i utsikt ställda

revisionen av avlöningsbestämmelserna frågan om vad som skall avses med

uttrycket olycksfall i tjänsten upptagas till behandling samt utredning göras i

vad mån i tjänsten ådragen sjukdom bör medföra samma förmåner som under

tjänstutövning inträffat olycksfall.

Yad därefter beträffar det i motionen II: 259 jämväl behandlade spörsmålet

om rätt för subalternofficer, som vunnit befordran till kapten i regemente,

att under vissa förutsättningar åtnjuta kaptens avlöning samt om

motsvarande rätt beträffande fanjunkare i regemente, anser sig utskottet,

särskilt med hänsyn till de vittgående konsekvenser, ett bifall till motionen

i denna del måste anses föranleda, icke kunna förorda ändring i sådan riktning

av nu gällande bestämmelser.

Yad angår förslaget om utbetalande av ekiperingshjälp, anser sig utskottet

böra tillstyrka detsamma på sätt departementschefen föreslagit.

Beträffande slutligen det i motionen II: 260 väckta förslaget att vissa

ändringar skulle av riksdagen vidtagas rörande anställningen av och avlöningen

m. in. till vid arméns truppförband anställda maskinister och eldare,

finner utskottet åtskilliga skäl tala för att en fastare ställning beredes ifrågavarande

personal. Att nu vidtaga den av motionären påyrkade ändringen lärer

dock icke låta sig göra, så mycket mindre som ett stort antal truppförbandsm.

fl. stater å fjärde huvudtiteln i så fall måste underkastas omarbetning,

varom förslag icke av motionären framlagts. Utskottet anser sig emellertid,

med anledning av vad departementschefen i denna fråga anfört, kunna utgå

från att förslag härutinnan kommer att föreläggas nästa års riksdag.

I övrigt föranleder det framlagda förslaget icke något uttalande från utskottets

sida, och anser sig utskottet kunna tillstyrka att detsamma med

ovanberörda av utskottet föreslagna jämkning i tjänsteförteckningen definitivt

antages av riksdagen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och den av herrar

Ejellman och Holmgren väckta motionen II: 131 ävensom med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

avslag å herrar C. G. Hammarskjölds, Holmströms i Gävle och

Bäcklunds ovanberörda motioner (1:132, samt II: 259 och 260)

godkänna det vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den

4 januari 1927 såsom bilaga fogade avlöningsreglementet med

av utskottet beträffande lön till viss musikpersonal vid armén

och marinen förordad ändring i den till reglementet hörande

tjänsteförteckningen;

b) medgiva, att avlöningsreglementet den 29 juni 1921 (nr 388)

för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen må med

däri gjorda ändringar äga provisorisk giltighet från och med

den 1 juli 1927 till den dag under budgetåret 1927—1928, som

Kung! Maj:t bestämmer;

c) medgiva, att ekiperingshjälp må i enlighet med i statsrådsprotokollet

angivna grunder utgå till officer, underofficer

samt vederlike, vilken är skyldig att i tjänsten bära uniform,

vid första anställningen såsom sådan.

Stockholm den 22 februari 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. F. Vennersten, Oscar

Olsson, J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, A. Pers, J. G. Walles, E. A.

Hallin, C. Johansson i Hälsingborg, A. R. Rooth och T). A. Petrén;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, C. B.

Jansson i Falun, 0. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, E. Kristensson

i Göteborg, B. F-.son Holmgren, O. Nilsson i Örebro, S. Peisson i Fritorp,

E. Andersson i Prästbol, J. Olofsson i Digernäs och P. C. Jonsson.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr IT.

Bilaga.

Tj änsteförteckning

angivande de särskilda lönegrader inom de under 5 § i avlöningsreglementet

införda löneplan er, till vilka ordinarie beställningar för officerare,

underofficerare och civilmilitär personal m. fl. vid

försvarsväsendet äro att hänföra.

Officerare m. fl. (0).

Lönegrad.

Beställningar vid

armén

marinen

|

flygvapnet

l:a lönegraden......

Fänrik.

Underlöjtnant.

Fänrik.

Underlöjtnant.

Marinunderintendent.

Fänrik.

Underlöjtnant.

2:a lönegraden......

Löjtnant.

Musikdirektör.

Löjtnant.

Marinintendent av

2. graden.

Musikdirektör.

Löjtnant.

Marinintendent av

2. graden.

3:e lönegraden......

Kapten.

Ryttmästare.

Tygmästare av 2.

klassen.

Kapten.

Marinintendent av

1. graden.

Kapten.

Marinintendent av

i. graden.

4:e lönegraden ...

Major.

Chefen för ridskolan.

Styresman vid artille- riets fabriker.

Tygmästare av 1.

klassen.

Kommendörkapten av

2. graden.

Major.

Förste marinintendent

av 2. löneklassen.

Maj or.

Kommendörkapten av

2. graden.

Förste marinintendent

av 2. löneklassen.

5:e lönegraden......

Överstelöjtnant.

Cbefen för krigshög- skolan.

Chefen för krigs- skolan.

Chefen för artilleri- o.

ingenjörhögskolan.

Chefen för skjutsko- lan för infanteriet

och kavalleriet.

Chefen för arméns nn- derofficersskolor.

Fälttygmästaren.

Kommendörkapten av

1. graden.

Överstelöjtnant.

Förste marinintendent

av 1. löneklassen.

Överstelöjtnant.

Kommendörkapten av

1. graden.

Förste marinintendent

av 1. löneklassen.

6:e lönegraden......

Överste.

Chefen för artilleri- staben.

Militärbefälhavaren på

Gotland.

Kommendör.

Överste.

Marinöverintendent.

Överste.

Kommendör.

7:e lönegraden......

Inspektören för kaval- leriet m. m.

Kommendanten i

Boden.

Brigadchef

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

9

Lönegrad.

Beställningar vid

armén

marinen

flygvapnet

8:e lönegraden.....

Chefen för general- staben.

Inspektören för in- fanteriet.

Arméfördelningschef.

Militärt) ef älha våren

för övre Norrland.

Generalfälttygmäs-

taren.

Chefen för fortifika- tionen.

Generalintendenten.

Flaggman.

Chefen för kustartille- riet.

Chefen för flygvapnet.

|

Underofficerare m. fl. (Uo.)

Lönegrad.

Beställningar vid

armén

marinen

flygvapnet

l:a lönegraden......

2:a lönegraden.....

3:e lönegraden......

Sergeant.

Musiksergeant.

Fanjunkare.

Styckjunkare.

Musikfanjunkare.

Musikstyckjunkare.

Underofficer av 3.

graden.

Underofficer av 2.

graden.

Flaggunderofficer.

Sergeant.

Fanjunkare.

I

|

4:e lönegraden......

Förvaltare vid inten- denturkåren.

Eedogöraren vid rid- skolan.

F örrådsförvaltare.

Förrådsförvaltare.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 16 käft. (Nr 17—18.)

392 2» 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:55 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till avlöning sr eglemente för officerare och underofficerare samt civilmilitära be s. 6 i texten