Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln, avd. Lantförsvaret, gjorda framställning i fråga om anslaget till avlöning åt personal vid staber och truppförband m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

1927-03-04 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:27, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen under fjärde huvudtiteln, avd. Lantförsvaret, gjorda framställning i fråga om anslaget till avlöning åt personal vid staber och truppförband m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 21.

3

Nr 27.

Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1927 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen

under fjärde huvudtiteln, avd. Lantförsvaret,

gjorda framställning i fråga om anslaget

till avlöning åt personal vid staber och truppförband

m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 4 januari 1927 dagtecknade propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har

Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, i avseende å fjärde huvudtiteln

(punkt 5) föreslagit riksdagen

dels godkänna de vid statsrådsprotokollet fogade förslag till stater för

generalitetet, arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner, generalstaben,

artilleristaben, kommendantskapet i Boden, rullföringsbefälhavare med

biträden, bataljonsläkare vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater, krigsskolan,

krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, ridskolan, skjutskolan

för infanteriet och kavalleriet, artilleriets skjutskola, underofficersskolan m. m.,

truppförband av infanteriet, kavalleriet och artilleriet, överstelöjtnanter och

majorer vid kavalleriregementena, artilleriets fabriker och tyganstalter, officerare

och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen, ingenjörkårerna

och fälttelegrafkåren, officerare och underofficerare med vederlikar

m. fl. vid trängen, trängkårerna, intendenturkåren, gamisonssjukhusen i Stockholm,

å Karlsborg och i Boden, arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen

i Boden och å Karlsborg, att gälla under budgetåret 1927—1928 från

den tidpunkt, Kungl. Maj:t må äga att bestämma,

dels medgiva, att intill nyssnämnda tidpunkt nu gällande stater under

avlöningsanslaget må äga tillämpning,

dels godkänna de i en vid åberopade statsrådsprotokollet fogad »Förteckning

över i stat icke uppförda arvoden m. m.» under rubriken »A. Arvoden

till ordinarie befattningshavare med avlöning från anslag under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.» upptagna arvoden,

dels minska ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber

och truppförband m. fl., nu 32,150,000 kronor, med 5,250,000 kronor till

26,900,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

Motioner.

dels ock medgiva, att under budgetåret 1927—1928 må, efter Kungl. Maj:ts

beprövande, beredas fyllnad till furirs av första klassen löneförmåner åt

därav förtjänta, vid truppförbanden anställda beställningsmän med avlöning

såsom furirer av andra klassen, vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser

och som eljest icke kunna komma i åtnjutande av sådan avlöning i

följd därav, att endast beställningar av lägre grad av den kategori beställningsmän,

de tillhöra, finnas i vederbörliga stater uppförda, allt under förutsättning

att genom vakanser i manskapsbeställningarna å vederbörligt truppförbands

stat inbesparas erforderliga medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet sid. 8—48.

I samband med detta anslag har utskottet till behandling upptagit följande

till utskottet remitterade motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 5 av herrar M. Fehr och G. Kohb, vilka hemställt, att riksdagen ville

besluta sådan begränsning av de år 1925 beslutade regementsindragningar

och kaderbeskärningar inom truppförbanden, att hela årskontingenten vapenföra

värnpliktiga — med de undantag som betingas av sociala skäl — må

kunna erhålla utbildning i fred;

nr 9 av herr J. Karlsson i Yästerås, vilken hemställt, att riksdagen ville

dels hos Kungl. Maj:t hemställa om en skyndsam utredning av luftvärnsfrågan

samt framläggande för riksdagen av de förslag i ämnet, vartill utredningen

kan föranleda;

dels för sin del uttala, att i avbidan på resultatet av denna utredning

och därpå stödda beslut beträffande Västmanlands regemente icke några

åtgärder böra vidtagas, som kunna föregripa en eventuell anpassning av

detta regemente eller del därav till en luftvärnsorganisation;

dels ock vid fastställandet av försvarsbudgeten taga behörig hänsyn till

den inverkan i ekonomiskt avseende, som ett bifall till denna motion kan

föranleda;

nr 78 av herr 0. Eergqvist, vilken hemställt, att riksdagen måtte besluta

att utöka antalet av till linjetjänst uttagna värnpliktiga vid Norrbottens regemente

med 140 man och antalet underbefäl med 6 furirer — 2 av l:a och

4 av 2:a klassen;

nr 129 av herr E. Lithander m. fl., vilka hemställt, att riksdagen måtte

besluta, att av Smålands husarregemente skall under hänvisning till de förhållanden,

som av chefen för generalstaben anförts, tills vidare bibehållas

en skvadron och av Smålands artilleriregemente en blandad division utöver

de truppförband, som i 1925 års försvarsordning upptagas, ävensom att skvadronen

och divisionen må organiseras i enlighet med vad chefen för generalstaben

i förevarande avseende föreslagit i sin underdåniga skrivelse den 15

september 1926, samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 27. 5

att riksdagen må besluta de höjningar av Kungl. Majrts äskanden under

fjärde huvudtiteln, som härav må kunna föranledas;

nr 130 av herr N. Wohlin, vilken hemställt, att riksdagen måtte besluta,

att utöver det av 1925 års riksdag beslutade antalet artilleritruppförband

Upplands artilleriregemente skall bibehållas och organiseras såsom ett motorlastat

lätt arméartilleriregemente, i överensstämmelse med det förslag beträffande

organisation, fast anställd personal, värnpliktiga m in., som uppgjorts av

generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet och som finnes såsom

bilaga fogat vid förevarande motion, eller med de ändringar i samma förslag

som vederbörande utskott må finna lämpliga;

nr 131 av herr Nils Anton Nilsson m.fl., vilka hemställt, att riksdagen måtte

besluta, att den slutliga indragningen av Skånska dragonregementet skall

tills vidare anstå, samt att riksdagen må besluta de höjningar av Kungl.

Maj:ts äskanden under fjärde huvudtiteln, som härav må kunna föranledas;

inom andra kammaren:

nr 21 av herr L. L. Lorichs, vilken gjort samma framställning som i motionen

nr 9 i första kammaren:

nr 39 av herr C. Lovén, vilken hemställt, att det till Stockholm förlagda

kavalleriregementet måtte erhålla en ökning av musikkåren med 9 man, så

att numerären fastställes till i Kungl. Maj:ts proposition nr 50/1925 föreslagna,

eller 21 man, så fördelade, som i bilaga till motionen finnes angivet,

varjämte musikelevernas antal måtte bestämmas till 5;

nr 145 av herr P. Nilsson i Bonarp m. fl., vilka gjort samma framställning

som i motionen nr 131 i första kammaren samt

nr 147 av herr I). Pettersson i Bjälbo m. fl., vilka gjort samma framställning

som i motionen nr 129 i första kammaren.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal vid staber och

truppförband m. fl. har i riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptagits med

32,150,000 kronor. Anslaget har beräknats sålunda:

A. Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater kronor 30,730,310: 50

B. Kallortstillägg ............................................................ » 66,000: —

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården

vid vissa infanteritruppförband............................. » 6,000: —

D. Felräkningspenningar.............................................. » 19,400: —

E. Arvoden åt sergeanter, kommenderade såsom bi
träden

hos regementsintendenter........................... » 11,497:50

F. Hyresbidrag åt vissa furirer ................................... » 33,750: —

G. Anställningspenningar................................................ » 60,000: —

H. Dagavlöning åt indelt manskap .............................. » 53,948:40

I. Kostnader för musikelever....................................... » 9,300: —

Anslagsberäkningen

för

budgetåret

1926-1927.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen
1927.

6

J.

K.

L.

M.

N.

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

Ersättning åt vissa löntagare i följd av arméns

omorganisation......................................................... kronor

Gottgörelse för tjänstebästar................................... »

Stipendier för underlättande av officer srekryteringen

i Boden..................................................................... »

Yissa arvoden m. m................................................ »

Oförutsedda utgifter för uppehållande tillfälligtvis

av vissa befattningar m. m.................................. »

500: —

250,165: —

16,000: —

829,279: —

12,000: —

Summa kronor 32,098,150: 40

Sistnämnda summa bar — med hänsyn till att de nya avlöningsstaterna

beräknats komma att träda i kraft först den 1 november 1926 — ansetts

böra ökas med tillhopa 992,983 kronor, utgörande beräknad avlöning för

tiden 1 juli—31 oktober 1926 för dels det antal manskapsbeställningar, varmed

det i kungl. brev den 31 juli 1925 angivna antalet beställningar överstege

det i förut omförmälda stater upptagna antalet beställningar, dels ock

det antal besatta officers- och underofficers- samt motsvarande beställningar

vid armén, som funnes utöver det i nyssnämnda stater upptagna antalet beställningar.

A andra sidan har avdrag ansetts kunna göras med dels 700,000

kronor, utgörande beräknad ersättning iör tjänstebostäder, dels 244,800 kronor

för beräknade vakanser i manskapsgraden. Det därefter återstående beloppet,

32,146,333 kronor 40 öre, har avrundats till 32,150,000 kronor.

De förslag till avlöningsstater, Kungl. Maj:t nu framlagt, äro bragta i

överensstämmelse med härordningsbeslutet, i den mån avvikelse därifrån

icke föranletts av beslut utav 1926 års riksdag om jämkning i organisationen

eller eljest påkallats av särskilda skäl.

I regel borde de nya staterna träda i kraft den 1 januari 1928. Det syntes

emellertid departementschefen vara lämpligt, att, liksom beträffande staterna för

innevarande budgetår, Kungl. Maj :t måtte äga befogenhet att bestämma tidpunkten

för de nya staternas ikraftträdande, och syntes intill denna tidpunkt de för

närvarande gällande staterna fortfarande böra äga tillämpning. I likhet med

vad beträffande anslagsberäkningen för innevarande budgetår varit förhållandet,

hade särskilda medel under avlöningsanslaget beräknats för bestridande

av den ökade kostnad, som föranledes av ifrågavarande förskjutning av tiden

för de nya staternas ikraftträdande.

Av departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet framgår, att

från ett flertal militära myndigheter framställningar inkommit angående

ändrad benämning å vissa av de truppförband, som äro avsedda att ingå i den

nya försvarsorganisationen. Sedan frågan varit föremål för utredning inom

generalstaben, har chefen för generalstaben den 30 november 1926 avgivit

utlåtande i ämnet. Då i några fall dylik namnändring syntes departementschefen

böra komma till stånd, hade han ansett sig böra i sammanhang

med truppförbandsstaterna upptaga frågan härom till behandling. I

statsrådsprotokollet har härvid anförts följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

» Enligt 1 y25 års härordningsbeslut äro Yästgöta och Bohusläns regementen

avsedda att sammanslås till Yästgöta-Bohus regemente. Såsom blivande

förläggningsort för det sammanslagna regementet avses Uddevalla.

Chefen för generalstaben har anfört, att då det föreslagna Yästgöta-Bohus

regementes inskrivningsområde omfattade endast de landsdelar, vilka för

närvarande inginge i Göteborgs och Bohus inskrivningsområde, skäl syntes

föreligga för att regementet i Uddevalla bibeliölle namnet Bohusläns regemente.

Med hänsyn till att Yästgöta regemente och Skaraborgs regemente

intill början av detta århundrade vapenövats å samma plats, Axevalla hed,

skulle en sammanslagning av dessa båda regementen kunna anses mera berättigad

än en sammanslagning av Yästgöta och Bohusläns regementen.

Samma namnförslag i avseende å det till förläggning i Uddevalla avsedda

truppförbandet har framförts av chefen för Yästgöta regemente.

1 enlighet med vad sålunda föreslagits förordar jag, att namnet Bohusläns

regemente bibehålies å det till Uddevalla förlagda truppförbandet.

Enligt härordningsbeslutet äro Jönköpings och Kalmar regementen avsedda-

att sammanslås till Smålands regemente med förläggning till Eksjö.

Chefen för generalstaben har anfört, att benämningen Smålands regemente

syntes mindre lämplig. Kegementets inskrivningsområde, Norra Smålands

inskrivningsområde, komme att bestå av nuvarande Jönköpings inskrivningsområde

och huvuddelen av nuvarande Kalmar inskrivningsområde. Yärnpliktiga

från de områden, vilka nu tillhörde Jönköpings och Kalmar regementen,

komme sålunda att ingå i det nya regementet. Denna omständighet

syntes bland annat tala för att regementet benämndes Jönköpings-Kalmar

regemente.

Jämväl härutinnan biträder jag generalstabschefens mening.

Vidare skall enligt härordningsbeslutet Livgardet till häst sammanslås

med Livregementets dragoner till Livregementets dragoner med bibehållen

förläggning till Stockholm.

Chefen för generalstaben har härom anfört, att, därest det gällde att med

hänsyn till regementenas traditioner välja mellan namnen Livgardet till häst

och Livregementets dragoner, företräde måste obetingat givas åt sistnämnda

regementes namn. Det syntes emellertid generalstabschefen, att även Livgardets

till häst traditioner borde såvitt möjligt bevaras, i vilket syfte någon

av följande regementsbenämningar kunde sättas i fråga:

Livregementet till häst,

Livregementets gardesryttare,

Livregementet — gardet till häst, samt

Livregementets dragoner, Konungens livgarde till häst.

Av dessa namn syntes det generalstabschefen, att företräde borde lämnas

åt det sistnämnda.

Jag finner mig emellertid böra förorda benämningen Livregementet till

häst för ifrågavarande kavalleriregemente.

Enligt härordningsbeslutet skall till Jönköping förläggas Arméartilleriregementet,

vilket regemente skall övertaga Smålands artilleriregementes

etablissemang därstädes.

Chefen för generalstaben har icke ifrågasatt någon namnändring beträffande

Arméartilleriregementet.

Jag anser mig emellertid böra giva min anslutning till ett av chefen för

Smålands artilleriregemente framfört förslag, att sistnämnda regementes

namn måtte överflyttas på det i den nya härorganisationen ingående, till

Jönköping förlagda artilleri truppförbandet.

Slutligen skall enligt härordningsbeslutet det till Karlsborg förlagda artilleritruppförbandet

erhålla benämningen Luftvämsartilleriregementet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

I. fråga om detta truppförband biträder jag chefens för generalstaben

mening, att detsamma bör benämnas Karlsborgs artilleriregemente.»

I anslutning till vad sålunda anförts samt till Kungl. Maj:ts förslag beträffande

uppdelning av Svea livgarde i två truppförband, skulle benämningarna

å de i den nya härorganisationen ingående truppförbanden bliva följande:
-

Infanteriet.

Svea livgarde,

Göta livgarde,

Livregementets grenadjärer,

Livgrenadj ärregementet,

Upplands regemente,

Skaraborgs regemente,

Södermanlands regemente,

Kronobergs regemente,

Jönköpings-Kalmar regemente,

Dalregementet,

Hälsinge regemente,

Älvsborgs regemente,

Hallands regemente,

Bohusläns regemente,

Norrbottens regemente,

Västerbottens regemente,

Värmlands regemente, >

Jämtlands fältjägarregemente,

Norra skånska infanteriregementet,

Södra skånska infanteriregementet,

Västernorrlands regemente,

Gotlands infanterikår.

Kavalleriet.

Livregementet till häst, Skånska kavalleriregementet,

Livregementets husarer, Norrlands dragonregemente.

Svea artilleriregemente,

Göta artilleriregemente,

Vendes artilleriregemente,

Norrlands artilleriregemente,

Gotlands artillerikår,

Artilleriet.

Norrbottens artillerikår,

Smålands artilleriregemente,

Karlsborgs artilleriregemente,

Bodens artilleriregemente.

Svea ingenjörkår,

Göta ingenjörkår,

Svea trängkår,

Göta trängkår,

Ingenj örtrupperna.

Fälttelegrafkåren,

Bodens ingenjörkår.

Trängtrupperna.

Norrlands trängkår,

Skånska trängkåren.

Intendentur trupperna.

Första intendenturkompaniet, Tredje intendenturkompaniet.

Andra intendenturkompaniet,

1926 års riksdag anförde i sin skrivelse nr 4, att det syntes riksdagen,

att, i samband med en i utsikt ställd undersökning rörande organiserandet

av Svea livgarde och dess uppdelning i tvenne särskilda truppförhand, även

frågan om permanent förläggning till Vaxholm av de såsom fästningsbesättning

avsedda kompanierna ur Svea livgarde borde undersökas; och ansåg

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 27. 9

på grund härav riksdagen sig böra hos Kungl. Maj:t begära närmare utredning

av denna fråga.

I särskilda skrivelser den 29 oktober och den 2 november 1926 hava

chefen för fjärde arméfördelningen och kommendanten i Vaxholms fästning

inkommit med yttranden i denna fråga, varöver sedermera cheferna för generalstaben

och marinstaben ävensom arméförvaltningen var för sig avgivit utlåtande.

Departementschefen har i ärendet anfört i huvudsak följande:

»Vad först angår frågan om permanent förläggning till Vaxholm av de för

fästningen avsedda infanterikompanierna, hava, såsom av den lämnade redogörelsen

framgår, de militära myndigheterna uttalat delade meningar rörande

de med en sådan förläggning förenade fördelar och olägenheter ur utbildnings-,

krigsberedskaps- och mobiliseringssynpunkt. För egen del har jag

kommit till den uppfattningen, att ur nämnda synpunkter övervägande

skäl tala för en dylik förläggning. Till förmån för denna lösning av förläggningsfrågan

kan ock anföras, att densamma icke torde medföra några

engångskostnader, under det att helt säkert betydande sådana kostnader

skulle uppstå, därest man i stället valde det av chefen för fjärde arméfördelningen

förordade alternativet, som innebär, att trupperna under övningarna

inom fästningsområdet skulle förläggas å logementsfartyg. Härtill

kommer, att underhållskostnaderna för trupperna bliva avsevärt större vid

en tillfällig förläggning.

Chefen för generalstaben har visserligen mot en permanent förläggning

i Vaxholm framhållit, att vissa svårigheter därigenom komme att uppstå

beträffande handhavandet av garnisonstjänsten i Stockholm. Därest ifrågavarande

tjänst begränsas till det oundgängligen nödvändiga, torde emellertid

under vanliga förhållanden icke några mera betydande svårigheter uppstå

för densammas bestridande på ett nöjaktigt sätt. För särskilda tillfällen

torde, såsom också kommendanten i Vaxholms fästning antytt, den möjligheten

stå öppen att för garnisonstjänst anlita trupp ur eu till Vaxholm förlagd

infanteribesättning.

På grund av vad nu anförts finner jag mig böra förorda, att ett infanteridetachement

— organiserat på sätt i det följande närmare angives — ständigt

förlägges till Vaxholm.

Det torde böra beaktas, att genom den av mig förordade lösningen av

förläggningsfrågan de förluster, som skulle komma att drabba Vaxholms

stad till följd av beslutet om försvarsväsendets omorganisation, komma att i

väsentlig mån mildras.

Det ena av ifrågavarande truppförband, Svea livgarde, bör organiseras

såsom normalregemente; det andra, Göta livgarde, bör omfatta det för Vaxholm

avsedda detachementet —i det följande benämnt fästningsbataljonen —

samt stridsvagnsbataljonen och garnisonskompaniet.

Staten för Svea livgarde bör upptaga samma antal beställningar, som

fastställts för normalregemente, med tillägg av dels en vapenhantverkarfurir

av 2. klassen, avsedd för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, dels en

pensionerad officer, avsedd för tjänstgöring vid avdelningen för värnpliktsoch

landstormsärenden. A staten torde även böra uppföras den för Svea

livgarde enligt 1925 års härordningsbeslut beräknade musikpersonalen. Därjämte

böra för regementet beräknas 1 regementsintendent och 1 förrådsförvaltare.

Vad beträffar staten för Göta livgarde, synes i första hand böra avgöras,

huru fästningsbataljonen bör vara organiserad. Organisationen av Krono
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

bergs regementes detachement i Karlskrona torde härvid böra tjäna såsom

förebild. Yissa avvikelser äro dock betingade av särskilda omständigheter.

Vid uppgörandet av förslaget till stat för Göta livgarde bär icke ansetts

nödigt att beräkna något tillägg för utom regementet beordrad personal i

enlighet med de grunder, som av försvarsrevisionen angivits. Ehuru även

vid Göta livgarde ett visst behov av dylik personal måste anses föreligga,

har jag dock, då det här gäller endast en uppdelning av det beslutade truppförbandet

Svea livgarde, ansett det vara möjligt att tillgodose Göta livgardes

behov av personal, utan att något tillägg av här ifrågavarande slag beräknas.

Härvid har hänsyn också tagits till den omständigheten, att det fast anställda

manskapets utbildning torde komma att äga rum i Stockholm och sålunda

synes kunna i väsentlig mån anslutas till motsvarande utbildning vid Svea

livgarde.

I överensstämmelse med vad av mig sålunda förordats torde personalbehovet

för Göta livgarde böra beräknas sålunda:

Officerare.

Under-

office-

rare.

Underbefäl.

Sjukvårds-

manskaxi.

KH

O

Vapen-

hantverkar

manskap.

<

O:

hj

ct>

tf

Öl.

o’

Överste.

Överstelöjtnant.

Majorer.

Kaptener.

zn

tf

er*

P

e-t-

O

M

=3

O

12=

cd

o

-1

p

3

P

tf*

tf

PT

P

cd

Sergeanter.

Furirer av 1. klass.

Furirer av 2. klass.

Korpraler.

Vicekorpraler.

Volontärer.

Furir ar 2. klass.

Korpraler.

Volontär.

Gfi

P

crq

P

H

«

CD

pr

o

►tf

EL

Furirer av 2. klass.

Vicekorpral.

Verkmästare.

apenliantverkare.

P®

tf-

00

■<

P

PT

g

p:

tn

1

c®

o

>-t

p

&

O

tf

tf

CD

3

ts

O

CD

P

CD

Begements- staben.....

i

i

i

1

i

3

i

i

4

Stridsvagns-

bataljonen

i

2

6

2

4

3

6

8

8

12

i

i

1

Grarnisons-

kompaniet

_

_

_

1

2

1

1

2

4

4

4

6

Fästnings-

bataljonen

—

—

i

4

7

4

5

7

13

12

12

18

1

i

i

i

i

i

—

i

l

2

Summa

i

i

2 816

8

13

13

23

24

24

36

1

2

i

i

2

i

i

i

l

7

Härtill komma 1 regementsintendent och 1 förvaltare, upptagna å staten

för intendenturkåren.

I jämförelse med 1925 års härordningsbeslut innebär det av mig nu framlagda

förslaget följande personalökning: 1 överste, 1 major, 1 kapten, 1 subalternofficer,

3 fanjunkare, 4 sergeanter, 6 pensionerade underofficerare, 2

furirer av 1. klassen, 1 furir av 2. klassen, 6 beställningsmän av olika grader,

1 vapenhantverkare, 1 förrådsvaktmästare, ävensom (å intendenturkårens stat)

1 regementsintendent och 1 förvaltare.

Den av mig föreslagna organisationen torde komma att för tiden efter

genomförd ny försvarsordning medföra en ökning i avlöningskostnaderna

med omkring 100,000 kronor, medan under det närmaste budgetåret merkostnaden

inskränker sig till omkring 10,000 kronor, utgörande avlöning till

beställningshavare i manskapsgraden.»

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt beträffande de särskilda staterna framgår

närmare av statsrådsprotokollet sid. 12—20 och 35—42. I fråga om arméns

sjuksköterskekår är dock särskilt att märka, att Kungl. Maj:t har föreslagit

en betydande utökning av personalen i förhållande till det antal eller 31, som

beräknats bliva erforderligt enligt 1925 års beslut i försvarsfrågan.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

11

Vid fastställandet av detta antal utgick man ifrån den beräkningsgrunden,

att varje regemente eller kår borde tilldelas en sjuksköterska med undantag

dock för de till Stockholm, Karlsborg och Boden förlagda truppförbanden,

vilkas behov i detta hänseende förutsattes bliva tillgodosett genom garnisonssjukhusen

å respektive orter. Departementschefen har nu ansett sig

böra tillstyrka en ökning med tillhopa 8 sköterskor, därav 3 sjuksköterskor

för truppförbanden, 4 sjuksköterskor för garnisonssjukhusen, av vilka 2 äro

avsedda för militärsjukhuset i Eksjö samt 1 för vartdera garnisonssjukhuset

i Linköping och i Skövde, samt 1 sjuksköterska, avsedd att handhava skötseln

av röntgeninstrumentarium vid Västernorrlands regementes sjukhus. A

staten borde alltså för nästkommande budgetår upptagas 39 sjuksköterskor.

Av denna ökning följer, att den å staten upptagna, enligt härordningsbeslutet

till 5,580 kronor beräknade anslagsposten för arvodestillägg åt de ordinarie

sjuksköterskorna bör höjas till 7,020 kronor.

Medelsbehovet under avlöningsanslaget har av Kungl. Maj:t beräknats på

följande sätt:

A. Avlöningsförmåner unde* de särskilda staterna...............................

Summa

kronor

23,476,064

50

B. Kallortstillägg, förslagsvis...............................................................

59,350

—1

G. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa truppför-

5,000

band...........................................................................................

—

D. Felräkningspenningar, förslagsvis ...................................................

17,700

—

E. Arvoden å 50 öre pr dag åt sergeanter, kommenderade såsom biträ-

9,500

den hos regementsintendenter, förslagsvis ....................................

—

E. Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 150 furirer .. .....................

33,750

—

G. Anställningspenningar å 50 kronor åt förslagsvis 1,100 volontärer ....

55.000

—

H. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap, förslagsvis...

137,000

—

I. Kostnader för musikelever.............................................................

12.450

—|

J. Gottgörelse för tjänstehästar, förslagsvis .......................................

148,000

—1

K. Stipendier å 2,000 kronor för underlättande av officersrekryteringen

16,000

i Boden.......................................................................................

—

L. Ekiperingshjälp, förslagsvis ..........................................................

68,550

—1

M. Vissa arvoden m. in......................................................................

i 2 / ,121

—

K. Oförutsedda utgifter m. m.............................................................

30,000

—

Summa kronor

24,795,485

50

Tillkommer avlöning till det nu befintliga manskapet, i vad numerären

överstiger den i förestående stater upptagna kadern, för den tid och

i den utsträckning detta manskap beräknats komma att kvarstå i

776,360

tjänst under senare halvåret 1927 .......................v.......................

Tillkommer beräknad avlöning för tiden 1 juli—31 december 1927 för det

antal besatta officers- och underofficers- samt motsvarande beställ- ningar vid armén, som finnas utöver det i förestående stater upp-

tagna antalet beställningar ..........................................................

2.238.330

Tillkommer beräknade kostnader! för tiden 1 juli—31 december 1927 för

nu utgående arvoden, vilka uteslutits i den under rubrik »M. Vissa

arvoden m. m.» intagna förteckningen..........................................

45.000

Tillhopa kronor

27,855,175

50

Avgår beräknad ersättning för tjänstebostäder............ kronor 700,000: —

Avgår för beräknade vakanser i manskapsgraden ...... » 186.600: —

Avgår för beräknad ersättning från respektive landsting

till vissa militära sjukhus ................................. » 70.000: —

956,600

—

Återstå kronor

26,898,575

50

eller i avrundat tal 26,900,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

Utskottets

yttrande.

I ovanstående anslagsberäkning ingår den beräknade kostnaden för ekiperinghjälp,

hvarom innevarande års riksdag fattat beslut i samband med

frågan om definitivt antagande av avlöningsreglemente för officerare m. fl.

Utskottet, som först till behandling upptager de motion svis väckta frågorna

om vidtagande av vissa mera genomgripande ändringar i 1925 års

riksdags beslut beträffande organisationen av arméns truppförband, vill erinra

om att åtskilliga spörsmål av likartad innebörd som de nu framställda

behandlats av 1926 års riksdag. Riksdagen ansåg sig emellertid icke kunna

godkänna de då motionsvis gjorda yrkandena, enär därigenom en väsentlig

rubbning skulle åstadkommas i beslutet rörande den nya härorganisationen.

Då enligt utskottets mening de skäl, som föranlett 1926 års riksdag att avvisa

förslagen om förändringar i denna organisation, allt fortfarande föreligga,

har utskottet ansett sig böra avstyrka den av herrar Pehr och Kobb

väckta motionen I: 5, avseende viss begränsning av de beslutade regementsindragningarna

m. m., den av herr Bergqvist väckta motionen I: 78 om ökning

av antalet till linjetjänst uttagna värnpliktiga samt antalet underbefäl vid

Norrbottens regemente samt den av herr Wohlin väckta motionen I: 130

rörande bibehållandet av Upplands artilleriregemente.

Ej heller de motionsvis framställda yrkandena om uppskov med indragningen

av vissa truppförband har utskottet ansAt sig kunna tillstyrka, då

härigenom en väsentlig avvikelse skulle ske ifråga om grunderna för genomförandet

av den nya härorganisationen. På grund härav synas såväl motionerna

av herr Lithander m. fl. och av herr D. Pettersson i Bjälbo m. fl.

(1:129 och II: 147) om förlängd övergångstid för genomförande av 1925 års

försvarsordning beträffande Smålands husarregemente och Smålands artilleriregemente

som motionerna av herr Nils Anton Nilsson m. fl. och herr P.

Nilsson i Bonarp m. fl. (1:131 och II: 145) om anstånd med indragningen av

Skånska dragonregementet icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Yad därefter beträffar det motionsvis framställda yrkandet om utredning

av frågan om luftvärnets organisation samt Västmanlands regementes organiserande

med hänsyn härtill (I: 9 och II: 21), har utskottet, som förutsätter

att spörsmålet om organiserandet på lämpligaste sätt av landets luftvärn

blir föremål för utredning utan att särskild framställning härom göres av

riksdagen, icke ansett skäl föreligga att i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

sådan utredning eller att i anledning härav föreslå bibehållandet av Västmanlands

regemente.

I detta sammanhang har utskottet ansett sig böra behandla även den av

Kungl. Maj:t i anledning av framställning från 1926 års riksdag upptagna

frågan om förläggning av den för Vaxholms fästning avsedda infanteribesättningen.

Kungl. Maj:ts förslag, som avser att uppdela Svea livgarde på

två regementen, varigenom Göta livgarde skulle bibehållas med förläggning

av staben, garnisonskompaniet och stridsvagnsbataljonen i Stockholm och en

för fästningstjänst avsedd bataljon i Vaxholm, anser utskottet sig böra tillstyrka.

Utskottet, som icke nu kan bedöma, huru den i staterna upptagna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

13

personalen lämpligast bör fördelas å de båda livgardesregementena, har ansett,

att Kungl. Maj:t bör bemyndigas att, därest så visar sig erforderligt, vidtaga

jämkningar i fördelningen av personalen å regementena i fråga. Beträffande

den för garnisonstjänsten i Stockholm erforderliga personalen utgår utskottet

givetvis från att även ur Svea livgarde trupp för framtiden kommer

att beordras för sådant ändamål samt att fästningsbataljonens förläggande

till Yaxholm icke får föranleda krav på ökning av truppförbanden i Stockholm

för garnisonstjänstens bestridande. Förslaget att den för stridsvagnsbataljonen

vid Göta livgarde avsedda personalen endast skulle erhålla arvoden och alltså

kvarstå med lön vid de truppförband, varifrån den kommenderats till tjänstgöring

vid stridsvagnsbataljonen, finner sig utskottet böra biträda, men synes

det utskottet icke vara uteslutet att, då vissa svårigheter kunna förväntas

uppstå genom denna anordning, modifikationer i framtiden kunna bliva erforderliga.

Utskottet övergår därefter att behandla de förslag, som beröra de särskilda

staterna för truppförhanden m. fl.

Utskottet har då först velat något närmare ingå på spörsmålet om den

lämpligaste benämningen av truppförbanden. Det synes nämligen utskottet,

som om tvekan kan råda, huruvida Kungl. Maj:ts förslag härutinnan i fråga

om vissa truppförband kan anses vara de ur alla synpunkter lämpligaste.

Detta gäller enligt utskottets mening närmast namnen Jönköpings—Kalmar

regemente, Livregementet till häst och Smålands artilleriregemente. Yad

det först nämnda truppförbandet angår, torde vissa skäl tala för att detsamma

i likhet med flertalet övriga infanteritruppförband erhåller namn i överensstämmelse

med inskrivningsområdet, vilket benämnes Norra Smålands inskrivningsområde.

Yad beträffar namnet Livregementet till häst, synes det

utskottet, som om historiska skäl talade mot att ifrågavarande kavalleritruppförband

erhåller denna benämning. Detta namn torde nämligen med lika rätt

kunna tillkomma Livregementets husarer, vilket truppförband är del av det

äldre livregementet. Utskottet anser för sin del det kunna ifrågasättas, huruvida

icke det regemente, som skall bildas genom sammanslagning av Livgardet till

häst och Livregementets dragoner, borde benämnas Livregementets gardesdragoner.

Yad slutligen Smålands artilleriregemente angår, synas förväxlingar

kunna uppstå, därest, såsom av Kungl. Maj:t föreslagits, arméns tunga artilleriregemente,

det nuvarande Positionsurtilleriregementet, nu erhåller namnet

Smålands artilleriregemente. Däremot synes hinder icke möta för att, sedan

någon tid gått och möjligheten till förväxlingar icke på samma sätt som nu

förefinnes, giva arméns tunga artilleriregemente namnet Smålands artilleriregemente.

Om utskottet alltså hyser viss tvekan, huruvida Kungl Maj:ts

förslag till namn å ovannämnda truppförband kunna anses vara de lämpligaste,

har utskottet dock icke ansett sig böra i detta hänseende föreslå

några ändringar i de framlagda staterna. Utskottet har nämligen ansett,

att ifrågavarande namnfrågor böra underkastas förnyat övervägande av Kungl.

Maj:t, och synes det därefter böra tillkomma Kungl. Maj:t att meddela beslut

i ämnet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

På grund av riksdagens beslut beträffande nytt definitivt avlöningsreglemente

för officerare, underofficerare och civilmilitär personal erfordras viss

ändring i staterna ifråga om musikledarna vid ett flertal truppförband, i det.

att samtliga musikdirektörer skola placeras i andra lönegraden för officerare

(O 2). Utskottet har emellertid icke i anledning härav ansett det vara av

behovet påkallat att vid detta utlåtande foga de ändrade staterna utan föreslår,

att Kungl. Maj:t bemyndigas att vidtaga de lindringar i staterna, som

sålunda erfordras.

Beträffande staten för artilleristaben, som redan bragts i överensstämmelse

med härordningsbeslutet, är att märka, att den upptager bland annat 3 löjtnantsbeställningar.

Generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet

hade, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet (sid. 14), anfört, att ifrågavarande

löjtnanter under vissa förhållanden kunde komma i sådan befordringstur,

att de skulle kunna bliva förbigångna av kamrater inom vapnet, något

som med hänsyn till officerarnas vid artilleristaben högre kvalifikationer icke

vore lämpligt. Till förebyggande av ett sådant förhållande bleve generalfälttygmästaren

nödsakad antingen att föreslå nämnda officerare till uttransport

till truppförband eller att föreslå uttransport av kaptener ur artilleristaben

för att bereda plats till befordran för löjtnanterna. För bibehållande

av kontinuiteten i tjänstgöringen inom artilleriinspektionen och artilleridepartementet

skulle dylika ombyten emellertid bliva synnerligen ofördelaktiga,

varjämte en sådan anordning på grund av därmed förenade flyttningskostnader

även skulle ställa sig oekonomisk för staten. Generalfälttygmästaren

ansåge sig därför böra föreslå, att ifrågavarande 3 löjtnantsbeställningar

utbyttes mot 3 beställningar för kaptener eller löjtnanter. Med hänsyn

till vad generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet anfört,

har departementschefen tillstyrkt den jämkningen beträffande förevarande

stat, att i stället för nämnda 3 löjtnantsbeställningar upptagas 8 beställningar

för kaptener eller löjtnanter. Utskottet har icke velat motsätta sig den sålunda

föreslagna anordningen, men förutsätter, att å ifrågavarande beställningar

endast i undantagsfall placeras kaptener och att vid inträffande vakans

utjämning sker genom anställandet av löjtnanter.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna ökningen av antalet vid armén fast anställda

sjuksköterskor, varav en avses för tjänstgöring såsom röntgensköterska

vid Västernorrlands regementes sjukhus, anser sig utskottet böra tillstyrka.

Det i motionen II: 39 av herr Loven gjorda yrkandet om ökning av

musikkåren vid det till Stockholm förlagda kavalleritruppförbandet finner

sig utskottet icke kunna tillstyrka, bland annat av det skälet, att någon erfarenhet

ännu icke vunnits rörande ändamålsenligheten av den genom 1925

års riksdags beslut i fråga om denna musikkår fastställda organisationen.

I övrigt hava de av Kungl. Maj:t framlagda -statförslagen icke givit utskottet

anledning till särskilt uttalande.

Vad beräkningen av medelsbehovet under detta anslag beträffar, torde visserligen

någon mindre jämkning kunna anses piäkallad av riksdagens beslut

rörande musikdirektörernas ställning i löneliänseende, men med hänsyn till

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

15

anslagets storlek har utskottet ej funnit skäl föreslå någon sådan. Utskottet,

som icke funnit anledning till erinran mot den av departementschefen verkställda

anslagsberäkningen, har alltså ansett sig böra förorda, att arméns avlöningsanslag

upptages med det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet, 26,900,000

kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) avslå- den av herrar Fehr och Kobb väckta motionen

I: 5 om begränsning av de beslutade regementsindragningarna

m. m.;

b) avslå de av herrar J. Karlsson och Loricks väckta motionerna

I: 9 och II: 21 angående skrivelse till Kungl. Maj:t

om utredning av luftvärnsfrågan samt bibehållandet av Västmanlands

regemente;

c) avslå de av herrar Lithander m. fl. och Pettersson i

Bjälbo väckta motionerna I: 129 och II: 147 om förlängd

övergångstid för genomförandet av 1925 års försvarsordning

beträffande Smålands husarregemente och Smålands artilleriregemente

;

d) avslå den av herr Wohlin väckta motionen I: 130 om

bibehållande av Upplands artilleriregemente;

e) avslå de av herrar Nils Anton Nilsson m. fl. och Nilsson i

Bonarp m. fl. väckta motionerna I: 131 och II: 145 om anstånd

med indragningen av Skånska dragonregementet;

f) med avslag å den av herr Bergqvist väckta motionen

I: 78 och den av herr Loven väckta motionen II: 39 samt

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag godkänna de vid statsrådsprotokollet

över försvarsärenden den 4 januari 1927 fogade förslag

till stater för generalitetet, arméfördelningsstaber, militärbefäl

och inspektioner, generalstaben, artilleristaben, kommendantskapet

i Boden, rullföringsbefälhavare med biträden, bataljonsläkare

vid fältläkarkåren samt fältläkarstipendiater, krigsskolan,

krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan, ridskolan,

skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleriets

skjutskola, underofficersskolan m. m., truppförband av infanteriet,

kavalleriet och artilleriet, överstelöjtnanter och majorer

vid kavalleriregementena, artilleriets fabriker och tyganstalter,

officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen,

ingenjörkårerna och fälttelegrafkåren, officerare och underofficerare

med vederlikar m. fl. vid trängen, trängkårerna, indenturkåren,

garnisonssjukhusen i Stockholm, å Karlsborg och

i Boden, arméns sjuksköterskekår samt polispersonalen i Boden

och å Karlsborg, att gälla under budgetåret 1927—1928

från den tidpunkt, Kungl. Maj:t må äga att bestämma, dock

att Kungl. Maj:t i förenämnda stater må göra de jämkningar,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

som betingas av riksdagens beslut om avlöningen till musikdirektörer

vid vissa truppförband;

g) medgiva, att intill nyssnämnda tidpunkt nu gällande stater

under avlöningsanslaget må äga tillämpning;

h) godkänna de i en vid förenämnda statsrådsprotokoll fogad

»Förteckning över i stat icke uppförda arvoden m. m.» under

rubriken »A. Arvoden till ordinarie befattningshavare med avlöning

från anslag under fjärde huvudtiteln, lantförsvaret, m. fl.»

upptagna arvoden;

i) minska ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal

vid staber och truppförband m. fl., nu 32,150,000 kronor,

med 5,250,000 kronor till 26,900,000 kronor;

j) medgiva, att under budgetåret 1927—1928 må, efter Kungl.

Maj:ts beprövande, beredas fyllnad till furirs av första klassen

löneförmåner åt därav förtjänta, vid truppförbanden anställda

beställningsmän med avlöning såsom furirer av andra klassen,

vilka genomgått vederbörliga utbildningskurser och som eljest

icke kunna komma i åtnjutande av sådan avlöning i följd därav,

att endast beställningar av lägre grad av den kategori beställningsmän,

de tillhöra, finnas i vederbörliga stater uppförda,

allt under förutsättning att genom vakanser i manskapsbeställningarna

å vederbörligt truppförbands stat inbesparas erforderliga

medel för beredande av berörda avlöningsfyllnad.

Stockholm den 4 mars 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KYARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 26.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

IT

Reservationer:

vid punkt a) av herrar A. F. Vennersten, J. L. Widell, C. P. V. Nilsson

i Gränebo, 0. Bergqvist, C. G. V. Hammarskjöld, A. Wtklund, P. Nilsson i

Bonarp, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son Holmgren och G. Strindlund,

vilka anfört följande:

»Vid 1926 års riksdag väcktes i båda kamrarna motioner med yrkande,

att riksdagen måtte besluta dels att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa

om en allsidig utredning rörande vårt lands behov av försvarsanstalter ur

strategisk synpunkt och med hänsyn till olika krigsfall, dels att med hänsyn

härtill beslutet om den under andra perioden avsedda övergången till

den nya härordningen tillsvidare icke skulle träda i verkställighet. Motionerna

avstyrktes emellertid av statsutskottet, ehuru med reservation av nio

ledamöter, som yrkade bifall, och blevo avslagna av båda kamrarna.

Då vi förra året anslöto oss till motionärernas och reservanternas nyssberörda

yrkande, är naturligt, att vi i princip dela den uppfattning om otillräckligheten

av 1925 års härordning, som kommit till uttryck i motionen

I: 5, och önskat kunna yrka bifall till motionärernas hemställan om beslut

rörande viss begränsning av de beslutade regementsindragningarna och kaderbeskärningarna.

Med hänsyn till det långt framskridna stadium, i aii föiberedelserna

för genomförandet av de nämnda indragningarna och beskärningarna

numera befinna sig, torde emellertid vid innevarande riksdag ifiagavarande

motion svårligen kunna föranleda annan åtgärd än beslut om skrivelse

till Kungl. Maj it om utredning i frågan. Eu dylik utredning anse vi

i hög grad påkallad. Den erfarenhet, som hittills kunnat vinnas rörande

verkningarna av 1925 års härordningsbeslut, torde till fullo ha"\ a ådagalagt,

att den nya härordningen måste betraktas såsom synnerligen otillfredsställande

såväl i och för sig som i förhållande till de kostnader, den medför.

Yi hemställa alltså,

att riksdagen må med anledning av herrar Fehr och Kobbs

motion I: 5 besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t täcktes skyndsamt verkställa utredning rörande

den begränsning av de 1925 beslutade regementsindragningarna

och kaderbeskärningarna inom truppförbanden, som må erfordras

för att hela årskontingenten värnpliktiga — med de undantag,

som betingas av sociala skäl — må kunna erhålla utbildning''

i fred.»

vid punkt c). Samma ledamöter som reserverat sig vid punkt a) hava

anfört följande:

>De i utskottets utlåtande under punkterna b), d) och e) behandlade

motionerna I: 9 och II: 21, I: 130, I: 131 och II: 145 samt den under

punkt f) behandlade motionen I: 78, samtliga avseende vissa förändringar

och utvidgningar av 1925 års härorganisation, synas oss var för sig varda

Bihang till riksdagens protokoll 1927. fl samt. 20 höft. (Nr 20 27.) 498 27 -

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

allt beaktande. Då man emellertid under nuvarande förhållanden torde

sakna varje utsikt att vinna riksdagens bifall för någon större utvidgning

av 1925 års härorganisation, hava vi nödgats inskränka oss till att yrka bifall

till det uti motionerna 1:129 och IT: 147 framställda förslaget om bibehållande

tillsvidare av eu skvadron av Smålands husarregemente och en

blandad division av Smålands artilleriregemente, då detta förslag synes oss

i förhållande till kostnadsökningen medföra den största vinsten för försvaret

och dessutom kan genomföras utan några svårigheter av organisatorisk natur.

Beträffande de övriga motionsvis framställda förslagen torde höra nämnas,

att, därest den utredning, om vilken vi under punkt a) hemställt, av riksdagen

beslutas, nu berörda förslag torde komma under omprövning.

Motiveringen till de i motionerna I: 129 och IT: 147 framställda förslagen

är av följande lydelse:

I underdånig skrivelse den 15 september'', 1926 angående övergången till

1925 års härordning i vad rör organisationen under utbildningsåret 1927—

1928 anför chefen för generalstaben bl. a. följande:

»För fullgörande av vissa internationella uppdrag, vilka i samband med

vårt medlemskap i Nationernas förbund måste vara föremål för hänsynstagande

vid försvarsorganisationens bestämmande, synes det ändamålsenligt

att beräkna en särskild styrka, vilken icke ingår i arméfördelningarna, för

användning utom rikets gränser. Det synes ligga närmast till hands att

härför främst avse östra brigaden. Densamma torde också lämpligen böra

komma till användning för neutralitetsskydd i de fall, då icke större delar

av krigsmakten för ändamålet erfordras. I brigaden ingå endast två infanteriregementen

men icke några specialtrupper. Vid en ev. användning för ovan

angivet ändamål måste brigaden emellertid förstärkas med truppförband ur

andra vapenslag, främst kavalleri och artilleri. På grund av den med hänsyn

till den moderna stridens krav ringa styrkan av i arméfördelningarna ingående

specialtrupper, åtminstone vad nyssnämnda truppslag angår, kan det icke

vara möjligt eller lämpligt att för brigadens förseende med förband ur nyssnämnda

truppslag minska arméfördelningarnas tillgång på dylika. Det synes

då vara mest lämpligt att — åtminstone under övergångsperioden och intill

dess de förpliktelser, vilka enligt N. F:s pakt kunna åligga eller åläggas oss,

blivit närmare utredda — för här ifrågavarande ändamål bibehålla delar av

de kavalleri- och artilleriregementen, vilka tillhöra den nuvarande II arméfördelningen

(den blivande östra brigaden) — förslagsvis en skvadron Smålands

husarregemente och en blandad division Smålands artilleriregemente.

För nedbringande av de med en dylik anordning uppstående kostnaderna

torde böra undersökas, huruvida det kan befinnas erforderligt att för dessa

kvarstående delar av K. 4 och A. 6 anordna särskild förvaltning eller om de

i detta avseende kunna anslutas till I. 21 resp. arméartilleriregementet.

Med hänsyn till vad ovan anförts, bör för K. 4 och A. (i bestämmas ett

förlängd övergångstid, innebärande bibehållandet t. v. av eu skvadron Smålands

husarregemente och en division Smålands artilleriregemente bestående

av två kanon- och ett haubitsbatteri. I nedan angivna förslag till stater för

dessa förband har förutsatts, att desamma i förvaltningsavseende äro underställda

ovan angivna regementen ur infanteriet och artilleriet.»

De synpunkter, vilka av chefen för generalstaben sålunda framlagts, synas

oss icke kunna lämnas utan beaktande. En naturlig konsekvens av 1925 års

riksdagsbeslut att utöver de i arméfördelningarnas normalt ingående fyra

infanteriregementena skulle ytterligare bibehållas två regementen av detta

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 21.

19

truppslag var sammanförandet av dessa sistnämnda till eu särskild enhet —

östra brigaden. Då densamma lika naturligt måste avses för särskilda uppgifter

vare sig av den art, som av chefen för generalstaben förutsatts, eller

av operativ natur vid landets försvar, synes det lika ofrånkomligt, att den

beredes erforderlig tillgång till specialtrupper, vilket enligt chefens för

generalstabens mening icke är möjligt genom en minskning av i arméfördelningarna

ingående förband ur kavalleriet eller artilleriet. Det torde nämligen

vara obestridligt, att brigaden i fråga utan tillgång till kavalleri för spaningen

och utan artilleriets eldunderstöd för striden måste komma att ställas inför

nära nog oövervinneliga svårigheter under ett krig. I varje fall måste infanteriregementena

utan ovan antydda medverkan från kavalleri och artilleri komma

att lida avsevärt större förluster än vad eljest skulle bliva fallet. Främst med

hänsyn till dessa omständigheter vilja vi förorda ett bifall till den av chefen

för generalstaben gjorda framställningen.

Men även ur fredssynpunkt torde bristen på specialtrupper vid östra

brigaden komma att visa sig vara förenad med avsevärda olägenheter med

hänsyn såväl till utbildningens bedrivande som till tillgodoseendet av den till

östra brigadområdet hörande befolkningens intressen. Sagda område omfattar

i stort sett det nuvarande II. arméfördelningsområdet. Intet av de andra

arméfördelningsområdena beröres så starkt som detta av de beslutade truppförbandsindragningarna.

Av inom II. arméfördelningsområdet nu förlagda

truppförband skola nämligen två infanteriregementen och ett kavalleriregemente

försvinna, under det att endast eu ingenjörkår tillkommer. Praktiskt

taget kommer därigenom inom området i fråga icke att förläggas något beridet

truppförband. Arméartilleriregementet skall nämligen i sin helhet

motoriseras, och beträffande trängen kommer en stor del av dess formationer

likaledes att motoriseras.

Främst ur rent militär synpunkt innebär detta eu olägenhet. Med hänsyn

till önskvärdheten att kunna utnyttja de värnpliktigas särskilda anlag och

utbildning samt att på grund härav kunna placera varje man på den med

hänsyn till hans kvalifikationer lämpligaste befattningen eller truppslaget,

är det nämligen av väsentlig betydelse och innebär en avgjord fördel, om de

olika specialtruppförbanden fördelas ungefär likartat inom landets olika

delar. I fråga om kavalleri och fältartilleri blir detta enligt nu föreliggande

beslut icke fallet. Härtill kommer också att de värnpliktiga, som från ifrågavarande

område kunna uttagas till sådana vapenslag, t. ex. kavalleriet

och fältartilleriet, få fullgöra sin tjänstgöring mycket långt ifrån hemorten

— ett förhållande, som givetvis innebär eu väsentlig olägenhet för dem och

deras anhöriga.

Härtill kommer vidare att svårigheter måste uppstå för anordnandet av

sa,mövningar mellan östra brigadens infanteriregementen samt kavalleri och

fältartilleri annat än vid de relativt sällsynta tillfällen, då de deltaga i större

fälttjänstövningar. Anordnandet av dylika samövningar, vilkas betydelse

dock på grund av världskrigets erfarenheter väsentligen ökats, skulle nämligen

i andra fall på grund av transporternas längd komma att medföra så

högst avsevärda kostnader, att de endast sparsamt torde kunna komma i

fråga.

Det torde, som motsats härtill höra erinras om att just inom den nuvarande

II. arméfördelningen samövningar mellan de olika truppslagen kunnat

äga, ruin utan användande av de kostsamma järnvägstransporterna annat

än i jämförelsevis obetydlig utsträckning.

För att avlägsna dessa missförhållanden synes det av chefen för generalstaben

framlagda förslaget om bibehållandet av en blandad division ur Smålands

artilleriregemente och en skvadron ur Smålands husarregemente an
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlutande Nr 21.

visa 6n ur såväl militär som ekonomisk synpunkt lämplig väg. Då det är

av vikt att beslut i denna fråga fattas, innan de ovan berörda truppförbanden

hunnit indragas samt innan i samband därmed nu befintlig personal

och hästar skingrats, hava vi velat förelägga riksdagen till prövning det av

chefen för generalstaben framlagda förslaget.»

I vad motionärerna sålunda anfört kunna vi till alla delar instämma. Enligt

verkställda beräkningar komma vid fullt genomförd organisation kostnaderna

för motionärernas förslag, därest kostnaderna för mathållning och

furagering beräknas efter de i årets statsverksproposition angivna grunder,

att uppgå till 589,330 kronor, varav på avlöningsanslaget 230,000 kronor.

Under nästkommande budgetår komma emellertid kostnaderna beräknade

enligt ovan angivna grunder att uppgå till endast 196,870 kronor, varav

46,870 kronor utgöra avlöningskostnader. Visserligen skulle härvid ökningen

å ordinarie avlöningsanslaget uppgå till 115,000 kronor, medan åter anslaget

till avlöning åt å övergångsstat uppförd personal skulle kunna minskas med

68,130 kronor, varigenom nettoökningen blir nämnda belopp, 46,870 kronor.

Då emellertid båda ifrågavarande anslag äro av förslagsanslags natur, hava

vi ansett oss kunna beräkna denna nettoökning under förevarande anslag,

vilket efter avjämning bör höjas med 50,000 kronor till 26,950,000 kronor.

Vi hava låtit uppgöra härvid fogade förslag till stater för Smålands husarskvadron

och Smålands artilleriregementes fältdivision (Bil. A och B).

På grund av vad sålunda anförts hemställa vi,

att riksdagen må med anledning av herrar Lithanders och

Petterssons i Bjälbo motioner I: 129 och II: 147

a) besluta, att utöver den år 1925 beslutade härorganisationen

skall tillsvidare bibehållas en skvadron av Smålands

husarregemente och en blandad division av Smålands artilleriregemente,

b) godkänna bifogade förslag till stater för Smålands husarskvadron

och Smålands artilleriregementes fältdivision.»

vid punkt d) av herr C. G. V. Hammarskjöld;

vid punkt e) av herr C. G. V. Hammarskjöld:

vid punkt f) av herr O. Bergqvist;

vid punkt i). Samma ledamöter, som reserverat sig vid punkt a), hava

anfört följande:

»I anslutning till vad i vår under punkt c) avgivna reservation yrkats,

hemställa vi,

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till avlöning

till personal vid staber och truppförband m. fl., nu

32,150,000 kronor, med 5,200,000 till 26,950,000 kronor.»

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 27.

21

Bil. A.

Förslag till

Stat

för »Smålands htisarskvadron».

Löneplan

Löneplan

och lönc-

och löne-

grad enligt

An-

(al.

grad enligt

tal.

vederbör-

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings-

reglemente.

reglemente.

Officerare.

Manskap.

Ryttmästare........

Löjtnanter.........

Underlöjtnant (fänrik).....

1

2

1

O. 3

0. 2

''0. 1

Furir av 1. klassen . . • ...

Furirer av 2. klassen.....

Korpraler..........

1

4

6

Ma. 5

Ma. 4

Ma. 3

Underofficerare.

Volontärer..........

Sjukvårdsryttare.......

45

1

Ma. 1

Ma. 1

Fanjunkare..........

1

Uo. 3

Hovslagarkorpral.......

1

Ma. 3

Sergeanter..........

. 2

Uo. 2

. Ilo vsTägarryf före.......

1

Ma. 1

Anmärkningar. (Se Livregementets husarers stat.) ’

Bil. B.

Förslag till

Stat

för »Smålands artilleriregementes fältdivision».

(Smålands artillerikår.)

Löneplan

Löneplan

och löne-

och löne-

grad enligt

grad enligt

tal.

vederbör-

An-

tal.

vederbör-

ligt avlö-

ligt avlö-

nings-

nings- 1

reglemente.

reglemente.:

Officerare.

Konstaplar..........

,0

Ma. 3

Överstelöjtnant........

Kaptener...........

Löjtnanter..........

Underlöjtnanter och fänrikar .

1

4

0. 5

0 3

V olontärer..........

Sjukvårdskonstapel......

20

1

Ma. 1

Ma. 3

7

2

0. 2

0. 1

Sjukvårdsartillerist......

Hovslagarkonstapel......

Hovslagarartillerist......

1

1

1

Ma. 1 i

Ma. 3

Ma. 1

Underofficerare.

Hantverkskonstapel......

1

Ma. 3

Hantverksartillerist......

1

Ma. 1

Styckjunkare.........

2

Uo. 3

Sergeanter ..........

6

Uo. 2

Manskap.

Pensionerad personal,

Furirer av 1. klassen.....

5

Ma. 5

Expeditionsunderoffieer, arvode

1

-

Furirer av 2. klassen.....

9

Ma. 4

Yapenunderofficer, arvode . . .

1

Anmärkningar. (Se Norrbottens artillerikårs stat.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:4a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1927—1928 under s. 1 i texten