Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1921—1928 av utgifterna under rilcsstatens femte huvudtitel, innefattande anslaqen till socialdepartementet.

1927-03-22 · 126 sidor, varav 119 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 119 av 126 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:5, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1921—1928 av utgifterna under rilcsstatens femte huvudtitel, innefattande anslaqen till socialdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1927 kl. 5 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1921—1928

av utgifterna under rilcsstatens femte huvudtitel, innefattande

anslaqen till socialdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen (nr 1) Deparicangående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1927—1928 bär mentets avdelKungl.

Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till Kungl Maj ds

socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen kansli.

fogade statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag) att [1.°)]

dels från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av den å socialdepartementets

ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen i lönegraden B 22,

å samma stat upptaga en registratorsbefattning i lönegraden B 15;

dels från och med samma dag till övergångsstat överföra den nuvarande

registratorsbefattningen i departementet;

dels godkänna de av departementschefen förordade förslagen till ordinarie

avlöningsstat samt till övergångsstat för socialdepartementet, att tillämpas

från och med budgetåret 1927—1928;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Kungl. Maj:ts kansli, nu 248,700 kronor, med 16,700 kronor till

232,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1—3 i statsrådsprotokollet.

1926 års riksdagsbeslut i anledning av Kungl. Maj:ts i samma års statsverksproposition

gjorda framställningar i fråga om personalindragningar i statsdepartementen

innebar för socialdepartementets vidkommande, bland annat,

att å övergångsstat för departementet skulle från och med den 1 juli 1926

uppföras dels två kanslirådsbefattningar i lönegraden B 30, dels ock eu å

äldre stat kvarstående kanslisekreterarbefattning. I samband härmed godkände

riksdagen följande ordinarie stater för socialdepartementet, att tillämpas

från och med den 1 juli 1926:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............... kronor 182,900

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

................................................................................. » 31,700

Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör för

fattigvård och barnavård......................................................... » 6,000

Förslagsanslag kronor 220,600

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 5 haft. (Nr 5.)

547 27 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

iStatsutskottets utlåtande Nr 5.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ........................................................ kronor 28,100.

I anslutning till beslutet rörande stater för departementet minskade riksdagen

det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl.

Maj:ts kansli, tidigare 273,700 kronor, med 25,000 kronor till 248,700 kronor

samt uteslöt ur riksstaten det tidigare utgående ordinarie anslaget till övergångsstat

för socialdepartementet.

Genom brev den 18 juni 1926 fastställde Kungl. Maj:t de av riksdagen

godkända staterna. I samband härmed beslöt Kungl. Maj:t bland annat,

att å övergångsstat för socialdepartementet skulle från och med den 1 juli

1926 allenast uppföras en kanslirådsbefattning. Samtidigt förordnades emellertid,

i enlighet med av riksdagen lämnat bemyndigande, att innehavaren

av en kanslirådsbefattning samt en å äldre stat kvarstående kanslisekreterare

skulle — jämte andra befattningshavare — från och med den 1 juli

1926 vara uppförda å allmänna indragningsstaten.

På grund av Kungl. Maj:ts nu omförmälda beslut uppstår besparing å

den från och med innevarande budgetår gällande övergångsstaten, medan å

andra sidan motsvarande utgiftsökning uppkommer å det under elfte huvudtiteln

uppförda anslaget till allmänna indragningsstaten. Härav följer, att

anslaget till socialdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från

och med nästkommande budgetår kan nedsättas, nämligen genom minskning

av övergångsstaten med skillnaden mellan det däri nu upptagna beloppet

28,100 kronor och det belopp, som bör avses för avlöning för den å övergångsstaten

uppförda kanslirådsbefattningen. I enlighet med hittills tilllämpade

beräkningsgrunder utgör sist avsedda belopp 11,460 kronor.

Emellertid påverkas övergångsstatens storlek även av det förslag rörande

viss omändring beträffande registratorstjänsterna i statsdepartementen m. in.,

för vilket chefen för finansdepartementet vid behandling av för flera huvudtitlar

gemensamma frågor redogjort. Detta förslag innebär för socialdepartementets

del, att den nuvarande registratorsbefattningen i lönegraden B 22

skulle överföras till övergångsstaten och å den ordinarie staten ersättas med

en registratorsbefattning i lönegraden B 15.

I enlighet med detta förslag skulle från den i socialdepartementets ordinarie

avlöningsstat ingående anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän,

nu å 182,900 kronor, utbrytas och till övergångsstaten överföras det för

den hittillsvarande registratorsbefattningen beriiknade beloppet, som utgör

7,668 kronor. Övergångsstaten skulle alltså från och med nästkommande

budgetår beräknas till (11,460 + 7,668) 19,128 kronor, vilket belopp ansetts

böra avrundas till 19,100 kronor. Den ordinarie avlöningsstatens anslagspost

till avlöningar till ordinarie tjänstemän skulle efter utbrytningen upptagas

med (182,900 — 7,668) 175,232 kronor eller, avrundat, 175,200 kronor. Då den

till uppförande i lönegrad B 15 föreslagna registratorstjänsten icke är avsedd

att tillsättas, innan den på övergångsstat överförde registratorn avgått från sin

tjänst, har nämligen, i enlighet med vad chefen för finansdepartementet i

nyssnämnda sammanhang antytt, vid beräkning av anslagsposten i fråga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 3

hänsyn ansetts icke nu böra tagas till uppförandet av en ny registratorsbefattning

i sistnämnda lönegrad.

Vid bifall till vad sålunda föreslagits och då någon ändring i socialdepartementets

stater utöver vad nu angivits icke ansetts erforderlig, skulle

dessa stater från och med budgetåret 1927—1928 erhålla följande lydelse:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 175,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 31,700

Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör för fattigvård

och barnavård .......................................................................... 6,000

Summa kronor 212,900.

B. Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag............................................................ kronor 19,100.

I enlighet härmed har anslaget till departementets avdelning av Kungl.

Maj:ts kansli upptagits med (212,900 + 19,100) 232,000 kronor, vilket innebär

en nedsättning i förhållande till nuvarande anslag med 16,700 kronor.

Vad angår Kungl. Maj:ts förslag i fråga om utbyte av den nu å socialdepartementets

ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen i lönegraden

B 22 mot en dylik befattning i lönegraden B 15, får utskottet erinra om riksdagens

numera i detta ämne fattade beslut. Utskottet tillstyrker alltså

Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Då vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit riksdagen i avseende å socialdepartementets

stat ej heller givit utskottet anledning till erinran, får utskottet

alltså hemställa,

att riksdagen må

a) från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av den

å socialdepartementets ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen

i lönegraden B 22, å samma stat upptaga en registratorsbefattning

i lönegraden B 15;

b) från och med samma dag till övergångsstat överföra den

nuvarande registratorsbefattningen i departementet;

c) godkänna de av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1927 förordade

förslagen till ordinarie avlöningsstat samt till övergångsstat

för socialdepartementet, att tillämpas från och med budgetåret

1927—1928; samt

d) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 248,700 kronor, med

16,700 kronor till 232,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Social
styrelsen.

Social
styrelsens
verksamhet.

[2 o. 3.]

Förlikning smän

för

medling i

arbetstvister

m. m.

[4-]

Centrala

skiljenämnden

för vissa

arbetstvister

m. m.

[5.]

Offentliga

arbetsförmedlingen

i riket

m. m.

[6-]

Sociala verk och inrättningar.

2:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget

till socialstyrelsen (punkt 2) samt i fråga om extra anslaget till socialstyrelsens

verksamhet (punkt 3) kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

3:o) Kungl. Maj:t har föreslaget riksdagen (punkt 4) att till förlikningsmän

för medling i arbetstvister m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

förslagsanslag av 95,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 7 och 8 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

110.000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna nedsättningen av anslaget är föranledd

av minskad belastning å detsamma under budgetåret 1925—1926.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förlikning smän för medling i arbetstvister

m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag

av 95,000 kronor^

4:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till centrala skiljenämnden

för vissa arbetstvister m. m. (punkt 5) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att till offentliga arbetsförmedlingen

i riket m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag

av 240,000 kronor,

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 9 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1906 har riksdagen beviljat extra förslagsanslag till befrämjande

och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i riket. För

innevarande budgetår är anslag för detta ändamål i riksstaten uppfört med

240.000 kronor.

Gällande föreskrifter angående understöd av statsmedel till befrämjande

och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen återfinnas i kungörelse

den 30 juni 1916 (nr 320) med däri genom kungörelse den 16 maj 1918 (nr

278) gjorda ändringar. Från nyssnämnda anslag utgå även avlöningar till

vissa hos socialstyrelsen anställda tjänstemän för handläggning av arbetsförmedlings-

och arbetsmarknadsfrågor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 5.

5

Sedan ett antal år tillbaka hava vidare beviljats extra förslagsanslag till

bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt

anvisats arbete å annan ort än där de vistas. För detta

ändamål är under rubriken medellösa arbetssökandes resor i nu gällande riksstat

uppfört ett anslag av 1,000 kronor.

Beträffande dispositionen av sistnämnda anslag gäller kungörelse den 30

juni 1916 (nr 319) med vissa däri genom kungörelser den 16 maj 1918 (nr

279) och den 23 maj 1919 (nr 239) vidtagna ändringar.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle anslagen till befrämjande

och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i riket samt

till medellösa arbetssökandes resor sammanslås till ett gemensamt anslag

under rubriken »offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m.». Anslaget har

med hänsyn till belastningen å de båda anslagen under budgetåret 1925—

1926 ansetts böra bestämmas till 240,000 kronor.

Utskottet har under punkt 34 av sitt utlåtande nr 10 angivit sin principiella

ståndpunkt till det av Kungl. Maj:t i detta och ett flertal fall tilllämpade

förfaringssättet att till ett gemensamt anslag sammanslå två eller

flera fristående, å riksstaten uppförda olika anslag. Därvid uttalade utskottet

sina betänkligheter mot att detta förfaringssätt i regel komme till tillämpning.

Då utskottet emellertid ansett sig icke böra motsätta sig det nu föreliggande

förslaget, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till offentliga arbetsförmedlingen i riket in. m.

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av

240,000 kronor.

6:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till bekämpande

av arbetslösheten (punkt 7) kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) att

dels godkänna följande stat för yrkesinspektionen, att tilllämpas

från och med budgetåret 1927—1928:

otät. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag..... 272,400

Yikariatsersättningar, förslagsanslag .............................. 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. 59,040

Kontorskostnader m. m.................................................... 32,860

Summa kronor 366,300;

Utskottets

yttrande.

Bekämpande

av arbetslösheten.

[7-]

Yrkesinspektionen

.

[8.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

dels oclc höja det ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen,

nu 291,500 kronor, med 74,800 kronor till 366,300 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 11—13 i

statsrådsprotokollet.

I riksstaten för innevarande budgetår är det ordinarie förslagsanslaget

till yrkesinspektionen uppfört med 291,500 kronor, motsvarande slutsumman

i den för yrkesinspektionen gällande staten. Berörda stat, godkänd av 1925

års riksdag och av Kungl. Maj:t fastställd genom brev den 12 juni 1925, är

av följande lydelse:

Stat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 272,400

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 2,000

Kontorskostnader m. m............................................................................ 17,100

Summa kronor 291,500

Utöver det ordinarie anslaget har, alltsedan den nuvarande yrkesinspektionens

tillkomst eller från och med år 1913, för varje budgetperiod varit anvisat

ett extra anslag till upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet. Sistnämnda

anslag blev i samband med den år 1923 beslutade löneregleringen för

vissa inspektionens befattningshavare uppfört med 77,900 kronor, vilket belopp

för ändamålet anvisades även för budgetåret 1924—1925. På grund av 1925

års riksdags beslut rörande lönereglering för yrkesinspektionens kvinnliga

befattningshavare samt i fråga om ordnandet av kvinnliga tjänstemäns avlöningsförhållanden

i allmänhet höjdes anslaget för budgetåret 1925—1926

till 78,500 kronor. Sistnämnda belopp är för ändamålet uppfört jämväl i

nu gällande riksstat.

För användningen av det extra anslaget för upprätthållande av yrkesinspektionens

verksamhet under budgetåret 1926—1927 har Kungl. Maj:t

genom brev den 26 juni 1926 fastställt följande stat:

avlöningar samt vikariats- och övertidsersättningar till ickeordinarie

befattningshavare ävensom ersättning till experter

och för tillfällig skrivhjälp, högst ..........................................kronor 59,040

förstärkning av den i yrkesinspektionens ordinarie stat upptagna

anslagsposten till kontorskostnader m. m., förslagsvis.

............................................................................................... » 19,460

Summa kronor 78,500.

Från anslagsposten till avlöningar samt vikariats- och övertidsersättningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m. avlönas följande icke-ordinarie

befattningshavare i nedannämnda lönegrader, nämligen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 7

Befattningshavare. Lönegrad.

1 specialinspektör för tillsynen av skogsarbetarnas m. fl. bostadsförhållanden

....................................................................................... B 24

2 yrkesinspektörsassistenter ............................................................... B 20

1 biträde hos yrkesinspektrisen ....................................................... B 7

9 kontorsbiträden ............................................................................... B 4

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle extra anslaget till upprätthållande

av yrkesinspektionens verksamhet sammanslås med det ordinarie

anslaget. Sammanslagningen har ansetts böra ske på sådant sätt att

den till avlöningar samt vikariats- och övertidsersättningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. avsedda posten i inspektionens extra stat skulle

överflyttas till den ordinarie staten såsom en särskild anslagspost under benämningen

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., varjämte

den extra statens post till förstärkning av den i yrkesinspektionens ordinarie

stat upptagna anslagsposten till kontorskostnader m. m. skulle sammanslås

med sistnämnda post å den ordinarie staten. Yad angår storleken av posterna

i fråga, har någon ändring icke föreslagits beträffande beloppet till

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., 59,040 kronor; den

nya posten till kontorskostnader skulle upptagas till 32,860 kronor, under

det att för ändamålet för närvarande äro anvisade tillhopa (17,100 + 19,460)

36,560 kronor.

Såsom utskottet förut under punkt 5 erinrat, har utskottet i sitt utlåtande

nr 10 angivit sin principiella uppfattning av det av Kungl. Maj:t i detta och

ett flertal fall tillämpade förfaringssättet att till ett gemensamt anslag sammanslå

två eller flera fristående å riksstaten uppförda olika anslag. Med

hänsyn till de betänkligheter, utskottet därvid anfört mot en dylik anordning,

har utskottet ansett sig icke böra biträda det nu föreliggande förslaget

om sammanslagning av yrkesinspektionens ordinarie och extra anslag.

På grund härav torde ordinarie anslaget till yrkesinspektionen böra upptagas

med oförändrat belopp och för upprätthållande av yrkesinspektionens

verksamhet under nästkommande budgetår böra anvisas ett extra anslag å

74,800 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

'' förslag

a) upptaga ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen

med oförändrat belopp, 291,500 kronor; samt

b) till yrkesinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av

74,800 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Föreningen

för arbetarskydd

i Stockholm.

[9.]

Arbetsrådet.

[io.]

8:o) I enlighet med Kung!. Ma:jts förslag (punkt 9) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 14 och 15) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till föreningen för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till arbetsrådet

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 50,850 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 15—20 i

statsrådsprotokollet.

Till bestridande av kostnaderna för arbetsrådet var för vart och ett av

budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 anvisat ett extra förslagsanslag av

61,150 kronor.

Den för budgetåret 1924—1925 gällande avlönings- och omkostnadsstaten

för arbetsrådet, fastställd genom brev den 11 april 1924, upptog under avlöningsstaten

dels avlöningar — fördelade på lön, tjänstgöringspenningar och

ortstillägg — till en ordförande och chef med 15,000 kronor, till en ledamot,

tillika sekreterare, med 7,800 kronor samt till ett kvinnligt biträde i

tredje lönegraden (registrator) med 2,350 kronor, dels ock arvoden å tillhopa

20,000 kronor åt fem ledamöter. Avlöningsstaten slutade sålunda å ett belopp

av 45,150 kronor. Härjämte var i staten under rubriken omkostnader

upptaget ett belopp av 16,000 kronor till diverse ändamål. Slutsumman å

avlönings- och omkostnadsstaten utgjorde alltså 61,150 kronor.

För budgetåret 1925—1926 fastställdes genom brev den 8 maj 1925 avlönings-

och omkostnadsstat av samma lydelse som den för budgetåret

1924—1925 gällande. I staten vidtogs emellertid sedermera genom beslut den

31 december 1925 en ändring. Vid nämnda tidpunkt avgick nämligen arbetsrådets

dåvarande ordförande och chef ur sin tjänst, och i samband med förordnande

av ny ordförande ombildades befattningen, som dittills betraktats

såsom innehavarens huvuduppgift, till en befattning, avsedd att innehavas vid

sidan av annan tjänst och avlönad med ett till 4,000 kronor nedsatt arvode,

varå dyrtidstillägg icke utgick.

Med hänsyn till den sålunda vidtagna anordningen beträffande ordförandebefattningen

i arbetsrådet föreslog Kungl. Maj:t (prop. nr 145) 1926 års riksdag

att för budgetåret 1926—1927 till rådet anvisa ett med 11,000 kronor

nedsatt extra förslagsanslag av 50,150 kronor. Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts

förslag (skrivelse nr 340).

På grund av den utav Kungl. Maj:t den 31 december 1925 förordnade

ordförandens utnämning till statsråd i början av juni 1926 vidtogs ånyo en

organisationsändring i arbetsrådet med därav följande förändrad disposition

av avlöningsstaten för rådet. Avlönings- och omkostnadsstat förbudgetåret

1926—1927 fastställdes genom brev den 18 juni 1926 och erhöll följande

utseende:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

9

Lön

Tjänst-

görings-

Orts-

tillägg

1

Summa

kronor

penningar

kronor

kronor

kronor

A. Avlöningar.

1 ordförande och chef ..................

4,700

2,500

600

7.800

1 ledamot, arvode..........................

—

—

—

4,000

5 ledamöter, arvoden å tillhopa ......

1 biträde i tredje lönegraden (regi- strator)......................................

—

—

—

20,000

1.450

700

200

2,350 j

Kronor

—

—

—

34.150

B. Omkostnader.

Till vikariatsersättningar, ersättningar

till extra tjänstemän och andra bi- träden, ersättningar för särskilda

utredningar genom tekniskt eller

ekonomiskt sakkunniga, trycknings- kostnader, hyra, kostnader för be- lysning, uppvärmning, städning,

möbler, Lösker, tidningar, telefoner,

kontorsrekvisita m. m. ävensom

arvoden samt resekostnads- och

traktamentsersättningar åt supp- leanter, då de inkallas såsom er- sättare för de ledamöter, som re- presentera arbetsgivare eller arbe- tare, förslagsvis ........................

16,000

Summa kronor

—

50,150

Av denna stat framgår, att ersättningen till ordföranden och chefen fastställdes

till ett belopp, motsvarande avlöningen för extra byråchef å gammal

stat, eller 7,800 kronor. Å detta belopp har sedermera, liksom å avlöning

till extra byråchef, medgivits tillfällig löneförbättring med 1,000 kronor för år.

Ordföranden har härigenom för innevarande budgetår erhållit samma avlöningsförmåner,

som förut utgått till innehavaren av befattningen såsom

ledamot, tillika sekreterare, hos rådet.

Genom beslut den 18 juni 1926 förordnades till ordförande och chef för

arbetsrådet dittillsvarande ledamoten och sekreteraren. Samtidigt förordnades

ny ledamot av rådet, vartill utsågs dess förutvarande tekniske expert.

Då ny expert ej utsågs, inbesparades härigenom det tidigare från omkostnadsstaten

utgående expertarvodet å 1,000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle med hänsjm till nyssnämnda

förordnande av chef för arbetsrådet avlöningen till denne nu åter

fastställas till det belopp av 15,000 kronor, som från och med rådets tillkomst

intill den 1 januari 1926 var bestämt, och avlöningsstaten på grund

härav höjas med 7,200 kronor till 41,350 kronor, varemot omkostnadsstaten

på angivna skäl ansetts kunna nedsättas med 6,500 kronor till 9,500 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

På sätt ovan omförmälts, ombildades chefsbefattningen i arbetsrådet i

samband med förordnande av ny ordförande i rådet från och med 1926 års

ingång till en befattning, avsedd att innehavas vid sidan av annan tjänst

och avlönad med ett till 4,000 kronor bestämt arvode, varå dyrtidstillägg

icke utgick.

Sedermera har Kungl. Maj:t till ordförande och chef för arbetsrådet förordnat

förutvarande ledamoten och sekreteraren hos rådet samt fastställt

ersättningen för denne till ett belopp, motsvarande avlöning för extra byråchef

å gammal stat eller — förutom dyrtidstillägg — 7,800 kronor jämte

tillfällig löneförbättring å 1,000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle avlöningen till ordföranden

och chefen för arbetsrådet åter bestämmas till det belopp, 15,000

kronor, som från rådets tillkomst intill den 1 januari 1926 varit fastställt

för befattningen ifråga.

I anledning härav får utskottet till en början erinra, att, då vid arbetsrådets

inriittande avlöningsförmånerna fastställdes för dess ordförande och

ledamöter, dessa tillmättes, på sätt skedde, med hänsyn särskilt därtill, att

behovet av att kunna förvärva de för uppdraget lämpligaste personerna

starkt gjorde sig gällande. Vid rådets tillkomst förelåg ett stort antal frågor

av mera principiell innebörd och betydande räckvidd till avgörande och

voro uppenbarligen då arbetsuppgifterna mest betungande. Såsom nämnts,

fastställdes för den skull avlöningen till ordföranden till 15,000 kronor eller

samma avlöning, som nu tillkommer överdirektör i våra centrala ämbetsverk.

Då rådet trädde i verksamhet i slutet av år 1919, togs givetvis ock vid löneförmånernas

bestämmande hänsyn till då rådande abnorma prisförhållanden.

Sedan emellertid numera en fastare praxis hunnit utbilda sig såväl ifråga

om reglerna för meddelande av undantag från lagstiftningen på nu ifrågavarande

område som beträffande andra till rådets verksamhet hörande frågor,

torde enligt utskottets förmenande rådets arbetsuppgifter icke vara av

den art och omfattning, att de motivera en återgång till förutvarande löneförmåner

för ordföranden. Då, på sätt förut nämnts, ombyte å chefsbefattningen

ägde rum vid 1926 års ingång, synes ock Kungl. Maj:t för egen

del hava varit av den meningen, att ordförandebefattningen, som dittills utgjort

innehavarens huvuduppgift, utan olägenhet kunde ombildas till en befattning,

avsedd att innehavas vid sidan av annan tjänst. Mot de av Kungl.

Maj:t då framlagda beräkningarna ifråga om kostnaderna för arbetsrådets

verksamhet under innevarande budgetår, enligt vilka arvodet till ordföranden

skulle bestämmas till 4,000 kronor utan dyrtidstillägg, framställdes ej

heller från riksdagens sida någon erinran. Vid sådant förhållande och då

tillräckliga skäl för den nu föreslagna ombildningen av ordförandebefattningen

icke synas föreligga, har utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag härutinnan. Till ordföranden i rådet torde sålunda

jämväl hädanefter böra utgå ett arvode å 4,000 kronor, varå dyrtidstillägg

icke må åtnjutas. — På grund härav och då Kungl. Maj:ts förslag i avseende

å omkostnadsstaten för arbetsrådet icke givit utskottet anledning till

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

11

erinran, torde anslaget till arbetsrådet för nästkommande budgetår böra bestämmas

till 47,650 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till arbetsrådet för budgetåret 1927—1928

anvisa ett extra förslagsanslag av 47,650 kronor.

10:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11), angående anslag till

riksförsäkringsanstaltens verksamhet, kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att till försäkringsrådets

verksamhet för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag

av 37,900 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 31—34 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1926—1927 har riksdagen anvisat ett extra förslagsanslag

av 32,200 kronor för upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet.

Genom beslut den 29 juni 1926 har Kungl. Maj:t därefter fastställt föl
-

jande stat för anslagets användning:

avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare,

högst ................................................................ kronor 12,300

ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot i

försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna eller

arbetarna, samt resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsvis ..................................................................... » 12,200

kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader

samt kostnader för prenumeration å tidskrifter,

för inköp av böcker, för anskaffning och underhåll av inventarier

m. m., förslagsvis................................................... »_7,700

Summa kronor 32,200.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle de särskilda

posterna inom en blivande stat för anslagets användning te sig på följande

sätt:

avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare,

förslagsvis.......................................................... kronor 15,000

ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot i

försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna eller

arbetarna, samt resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsvis ................................................................. » 15,200

kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader

samt kostnader för prenumeration å tidskrifter,

för inköp av böcker, för anskaffning och underhåll av inventarier

m. m., förslagsvis .................................................. » 7,700

Summa kronor 37,900.

Den nu äskade förhöjningen av anslaget är föranledd dels därav, att utökning

ansetts erforderlig av en av de hos försäkringsrådet anställda ama
-

Riksförsåk
ringsan
stalteus
verksamhet.

[H-3

Försäkrings
rådets
verksamhet.

[12.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

lmensernas tjänstgöring — från halvtids- till heltidstjänstgöring — dels

därav, att posten för ersättning åt sakkunniga m. m. visat sig otillräcklig.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till

erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till försäkring srådets verksamhet för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 37,900

kronor.

Kostnader

enligt 19 och

37 §§ i lagen

om försäkring

för olycksfall

i arbete.

[13.]

12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring

för olycksfall i arbete, nu 100,000 kronor, med 25,000 kronor till 125,000

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 34— 36 i statsrådsprotokollet.

Det under riksstatens femte huvudtitel uppförda förslagsanslaget till

bestridande av kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för

olycksfall i arbete avser dels medel, som skola av statsverket förskjutas i anledning

av arbetsgivares försumlighet att på föreskrivet sätt erlägga honom

påförda försäkringsavgifter, dels och medel för statsverkets ersättande av den

förlust, som uppkommer för riksförsäkringsanstalten därigenom, att av riksförsäkringsanstalten

i arbetsgivarens ställe utgivna sjukpenningar och läkarvårdskostnader

på grund av arbetsgivarens obestånd icke kunnat utfås.

Sedan riksförsäkringsanstalten i enlighet med bestämmelserna i § 4 mom. 5

av förordningen den 31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter

för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för

olycksfall i arbete särskilt för varje län uppgjort förteckningar över de

avgifter, vilka icke blivit i föreskriven ordning erlagda, samt överlämnat

dessa förteckningar till vederbörande länsstyrelser, hava länsstyrelserna att

från ifrågavarande anslag låta till riksförsäkringsanstalten utanordna avgifternas

belopp samt verkställa indrivning av avgifterna i föreskriven ordning. Härigenom

inflytande belopp tillgodoföras sedermera samma anslag (kungörelse

den 31 mars 1922, nr 132, § 2).

Ifrågavarande anslag, som under åren 1919—1922 beräknats till 50,000

kronor, upptogs i riksstaten för första halvåret 1923 till 37,500 kronor, höjdes

för budgetåret 1923—1924 till 150,000 kronor men sänktes för budgetåret

1925—1926 till 100,000 kronor, med vilket belopp anslaget jämväl är

upptaget i riksstaten för innevarande budgetperiod.

För nästkommande budgetår hava kostnaderna för det ändamål, varom

fråga är, beräknats till det av Kungl. Maj:t nu äskade beloppet.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall

i arbete, nu 100,000 kronor, med 25,000 kronor till 125,000

kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

13

13:o) I enlighet med Kungl. Maj:s förslag (punkt 14) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 36 och 37) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till dödsfallser sättning ar i anledning av livförsäkring i

samband med lån ur statens egnahemslånefond för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkring, nu 40,000

kronor, med 5,000 kronor till 45,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 37 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd av anslagets ökade

belastning.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får alltså

hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

statens bidrag till fiskares försäkring, nu 40,000 kronor, med

5,000 kronor till 45,000 kronor.

15:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till sjukkasseväsendets

befrämjande (punkt 16) samt till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,

(punkt 17) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till pensionsstyrelsens

verksamhet m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag

av 592,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 38—52 i statsrådsprotokollet.

I statsverkspropositionen till 1926 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att

riksdagen måtte för upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m.,

utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra

förslagsanslag av 594,000 kronor.

Beloppets storlek hade därvid beräknats under iakttagande av att till

styrelsen jämväl för budgetåret 1926—1927 komme att av pensionsförsäkringsfondens

medel utbetalas det i fullmäktiges för fonden den 8 juni 1923 fastställda

stat upptagna belopp av 50,000 kronor, som avser ersättning till

statsverket för pensionsstyrelsens bestyr med fondens förvaltning.

Sammanlagt skulle sålunda under budgetåret 1926—1927 ett belopp å

644,000 kronor stå till förfogande för upprätthållande av pensionsstyrelsens

verksamhet m. m.

Detta belopp hade i statsverkspropositionen beräknats på följande sätt:

Dödsfallser

sättning ar

i anledning

av livförsäkring

i

samband med

lån ur statens

egnahemslånefond.

[14-]

Statens

bidrag till

fiskares

försäkring.

[15-]

Sjukhusseväsendets

befrämjande.

Sjukkassor,

som meddela

moderskapsunderstöd.

[16 och

'' 17.]

Pensionsstyrelsens

verksamhet

m. m.

[18.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

lönetillägg till generaldirektören ..........................................

ersättning till sakkunniga hos styrelsen ... ..........................

avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare

hos styrelsen m. m., förslagsvis............

ersättning åt styrelsens ombud, förslagsvis........................

resekostnads- och traktamentsersättning åt nämnda ombud,

förslagsvis ..................................................................

resekostnads- och traktamentsersättning åt styrelsen samt

dess sakkunniga, högst......................................................

städning av styrelsens lokaler, värme och belysning m. m.,

förslagsvis...........................................................................

skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker

m. m., förslagsvis...................................................

tryckningskostnader, förslagsvis ..........................................

inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner,

förslagsvis........................................................................

utgifter för fastigheterna samt diverse utgifter, förslagsvis

kronor 4,000: —

» 12,000: —

» 350,000: —

» 80,000: —

» 70,000: —

» 6,000: —

» 28,000: —

» 26,000: —

» 45,000: —

» 12,000: —

» 11,000: —

Summa kronor 644,000: —

I detta Kungl. Maj:ts förslag gjorde riksdagen icke någon annan ändring

än att arvodena till styrelsens fyra sakkunniga från och med innevarande

budgetår bestämdes till 2,000 kronor i stället för tidigare 3,000 kronor, i

följd varav det av Kungl. Maj:t äskade anslaget nedsattes med 4,000 kronor

eller till 590,000 kronor.

Genom brev den 29 juni 1926 har Kungl. Maj:t därefter fastställt stat

för pensionsstyrelsens verksamhet m. m. i enlighet med riksdagens beslut,

vilken stat alltså slutar på (590,000 + 50,000) 640,000 kronor. I staten bestämdes

de olika anslagsposternas belopp i överensstämmelse med nyss

återgivna beräkning, med den av riksdagen beslutade jämkningen beträffande

sakkunnigarvodena.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär till en början sådan ändring

i bestämmelserna angående arvodena till styrelsens ombud, att för särskilda

fall — på framställning av pensionsstyrelsen — arvode till ombud inom

visst ombudsdistrikt må kunna av Kungl. Maj:t fastställas till högre belopp

än nu gällande maximiarvode, 1,800 kronor. Härjämte har ifrågasatts, att

för beredande av högre arvoden än för närvarande utgå inom vissa särskilt

arbetstyngda områden anslagsposten för ersättning åt ombuden skulle höjas

med 10,000 kronor eller sålunda från 80,000 till 90,000 kronor.

Vidare avser Kungl. Maj:ts förslag, att med hänsyn till belastningen å

anslagsposten för avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare

hos styrelsen m. m. denna post skulle nedsättas med 5,000

kronor eller från 350,000 till 345,000 kronor.

Slutligen innebär det föreliggande förslaget, att de sakkunnigas arvoden,

vilka, enligt vad ovan nämnts, av sistlidet års riksdag nedsattes från 3,000

till 2,000 kronor, från och med nästkommande budgetår skulle ytterligare

begränsas. Enligt förslaget skulle sålunda ersättningen till de sakkunniga

utgå dels i form av fast årligt arvode å 1,000 kronor dels såsom ersättning

för sammanträden med 20 kronor för varje sammanträdesdag. På grund härav

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

15

Utskottets

yttrande.

bär posten för ersättning åt de sakkunniga, nu 8,000 kronor, ansetts kunna

beräknas till förslagsvis 5,000 kronor.

I övriga anslagsposter har någon ändring icke ifrågasatts.

Vid bifall till Kungl. Majrts förslag skulle extra staten för pensionsstyrelsen

verksamhet m. m. för budgetåret 1927—1928 uppgå till 2,000 kronor

mer än för innevarande budgetår eller alltså till 642,000 kronor. Då emellertid,

i enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit, även för nästkommande

budgetår ett belopp av 50,000 kronor skulle utgå från pensionsförsäkringsfonden

såsom ersättning för pensionsstyrelsens arbete med fondförvaltningen,

har anslaget till upprätthållande av styrelsens verksamhet begränsats till

592.000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag i avseende å ändring av bestämmelserna angående

arvoden till pensionsstyrelsens ombud har utskottet med hänsyn till de skäl,

som till stöd för förslaget anförts, ansett sig böra tillstyrka. Särskilt vill

utskottet framhålla vikten av den kontrollerande verksamhet över nämndernas

arbete, som det bland annat tillkommer ombuden att utöva. Såväl för

en opartisk lagtillämpning som för övervakande av det allmännas stora ekonomiska

intresse synes det utskottet vara av synnerlig betydelse, att ifrågavarande

kontrollverksamhet allt framgent bibehålies vid sin fulla effektivitet.

Yad angår förslaget, i vad detsamma avser pensionsförsäkringssakunnigas

ersättning, har utskottet, som delar departementschefens uppfattning därom,

att någon inskränkning i de sakkunnigas uppgifter och antal icke bör vidtagas,

funnit sig ock böra ansluta sig till förslaget i denna del. Utskottet

anser sålunda i likhet med departementschefen, att ersättningen till de sakkunniga

lämpligen bör utgå dels i form av ett fast årligt arvode och dels

med visst belopp för varje sammanträdesdag, och hava de härutinnan föreslagna

beloppen ej givit utskottet anledning till erinran.

Då utskottet ej heller funnit skäl föreligga att föreslå någon ändring i

vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen, får

utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till pensionsstyrelsens verksamhet m. m. för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 592,000

kronor.

17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att godkänna föl- An-odes- och

jande arvodes- och omkostnadsstat för fullmäktige för pensionsförsäkrings- °t™tky,’rWfSll

fonden, att gälla tills vidare från och med budgetåret 1927—1928: mäktige för

pensionsför
Stat.

säkrinns

Arvode till de fyra fullmäktige, som icke tillhöra pensionsstyrelsen, ä fonden.

2.000 kronor............................................................................. kronor 8,000: — [19.]

Ersättning till fullmäktiges suppleanter, särskilt anlitade

sakkunniga personer och annat biträde, värdering i anledning

av fastighetsbelåning, förvaring av fondens värdehandlingar,

tryckningskostnader och andra expenser, förslagsvis ........ » 30,000: —

Ersättning till statsverket för pensionsstyrelsens bestyr

med fondförvaltningen ........... ................................................ » 50,000: —

Summa kronor 88,000: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 52 och 53 i statsrådsprotokollet.

Sedan 1916 års riksdag godkänt grunderna för förvaltningen av pensionsförsäkringsfonden

och i samband därmed fastställt arvodes- och omkostnadsstat

för fullmäktige för nämnda fond, fastställde Kungl. Maj:t i brev

den 17 juni 1916 sådan stat, att gälla tills vidare från och med den 1 juli

1916. Denna stat slutade å ett belopp av 20,000 kronor och upptog två

poster, nämligen dels 8,000 kronor till arvode till de fyra fullmäktige, som

icke tillhöra pensionsstyrelsen, dels ock förslagsvis 12,000 kronor till ersättning

till fullmäktiges suppleanter, särskilt anlitade sakkunniga personer och

annat biträde, värdering i anledning av fastighetsbelåning, förvaring av fondens

värdehandlingar, tryckningskostnader och andra expenser. År 1923

ökades enligt riksdagens beslut — i samband med den ändring av grunderna

för förvaltningen av pensionsförsäkringsfonden, som då ägde rum — statens

belopp med 50,000 kronor, som skulle utgå såsom ersättning till statsverket

för pensionsstyrelsens bestyr med fondförvaltningen, men bibehölls utgiftsfördelningen

i övrigt oförändrad. Utgifterna för staten bestridas från pensionsförsäkringsfonden

.

Den nu föreslagna höjningen av posten för ersättning till fullmäktiges

suppleanter m. m. är föranledd därav, att med hänsyn till pensionsförsäkringsfondens

tillväxt ökade kostnader uppkommit för förvaring av fondens

värdehandlingar.

Enligt vad utskottet inhämtat, utgår avgiften för pensionsförsäkringens deposition

i riksbanken från och med den 1 februari 1921 med 10 öre för varje påbörjat

tusental kronor av det deponerades i depositionsbeviset upptagna värde.

De i riksbanken av fonden deponerade värdehandlingarna utgöras av

aktier, obligationer, omslagsreverser för lån mot säkerhet av inteckningar

jämte därtill hörande inteckningsreverser, skuldförbindelser för lån till kommuner

eller mot kommunal garanti och till centralkassor för jordbrukskredit

samt skuldförbindelser för sådana lån, i vilka fondens medel placerats jämlikt

av Kungl. Maj:t medgivet tillstånd.

Riksbanken förvarar och ansvarar för samtliga värdehandlingarna. Banken

emottager, utkvitterar och redovisar för likvider för förfallna aktie- och

obligationskuponger, utlottade obligationer och vinster å premieobligationer.

Banken ombesörjer slutligen förnyelse av inteckningsreverser.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till

erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må ''godkänna följande arvodes- och omkostnadsstat

för fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden, att gälla

tills vidare från och med budgetåret 1927—1928:

Stat. Kronor.

Arvode till de fyra fullmäktige, som icke tillhöra

pensionsstyrelsen, ä 2,000 kronor.................................... 8,000

Ersättning till fullmäktiges suppleanter, särskilt anlitade

sakkunniga personer och annat biträde, värdering

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 17

KronorJ

i anledning av fastighetsbelåning, förvaring av fondens

värdehandlingar, tryckningskostnader och andra expenser,

förslagsvis..................................................................... 30.000

Ersättning till statsverket för pensionsstyrelsens bestyr

med fondförvaltningen............................................. 50,000

Summa kronor 88,000.

18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att

dels besluta, att såsom bidrag till bestridande av statens kostnad för pensionstillägg

och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring för

budgetåret 1927—1928 skall ur pensionsförsäkringsfonden såsom förskott till

staten utbetalas ett belopp av 550,000 kronor;

dels för bestridande av återstoden av sagda kostnad för budgetåret 1927

—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 34,800,000 kronor;

dels och medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för

statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga

avgifter grundade försäkringen.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 54—63 i

statsrådsprotokollet.

Enligt 10 § i lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913 bestrides

kostnaden för de jämlikt samma lag utgående pensionstilläggen till

®/4 av staten och till 1/i av landstingen och kommunerna. Detsamma gäller

i fråga om understöd, som utgå i enlighet med 33 § i nämnda lag.

Genom lag den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av

lagen den 30 juni 1913 inbegrepos i rätten till understöd enligt 33 § i sistnämnda

lag vissa kategorier av personer, som ej innefattats under den ursprungliga

lagen. Å andra sidan gjordes genom 1915 års lag den inskränkningen

i pensionsrätten enligt lagen den 30 juni 1913, att beloppet av pensionstillägg,

understöd och ökning därav jämväl för dem, som under åren 1919—

1929 förvärvat sådan rätt, bestämdes till 90 i stället för 100 procent av i sistnämnda

lag eljest stadgat belopp.

Kostnaderna för de i 1915 års lag avsedda befolkningsgruppernas införande

i den allmänna pensionsförsäkringen beräknades motsvara ett kapitalvärde

den 1 januari 1916 av 53,686,000 kronor. Dessa kostnader skulle enligt

uppgjord plan (se riksdagens skrivelse nr 191 år 1915) täckas dels därigenom,

att ur arbetarförsäkringsfonden för ifrågavarande ändamål disponerades

ett belopp av 27,462,000 kronor, dels genom den besparing i kostnaderna

för pensionstillägg och understöd, som uppkomme genom nyss omförmälda

utsträckning av övergångstiden, dels slutligen genom ett årligt

statsanslag under aren 1917—1950 av 548,000 kronor. Utjämning av kostnaderna

— som till en början skulle bliva mycket höga för att sedan småningom

sjunka — skulle åstadkommas på det sätt, att under den första

delen av sistnämnda tid skulle ur pensionsförsäkringsfonden förskjutas de

belopp, som utöver omförmälda årliga statsanslag erfordrades för kostnaBihang

till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 547 27 2

Statens kostnad

för pensionstillägg

och understöd

enligt lagen

om allmän

pensionsför

säkring.

[20.]''

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

dernas täckande, varefter dessa förskott skulle under senare delen av samma

tid återbetalas med de överskott, som samma statsanslag då skulle lämna

(jfr prop. nr 139 år 1915, riksdagens skrivelse nr 191).

Sedermera hava emellertid vidtagits vissa ändringar i lagen om allmän

pensionsförsäkring och lagen om övergångsbestämmelser, vilka ändringar

medfört ökning av kostnaderna för pensionstillägg och understöd enligt bada

de omförmälda lagarna.

Statens andel i nu ifrågavarande kostnader bestreds till ingången av

innevarande budgetår från två anslag, nämligen dels ett extra förslagsanslag

för pensionsförsäkringens genomförande, avseende bidrag åt de personer,

som äro berättigade till pensionstillägg eller understöd jämlikt lagen om

allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913, dels ett extra anslag för bidrag

till understöd åt de personer, som genom lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga

i den allmänna pensionsförsäkringen. Kostnaden för s. k. barntillägg

åt sistnämnda kategori av personer liksom statens bidrag till den frivilliga

pensionsförsäkringen, bestreds emellertid under de senare åren av förstnämnda

anslag.

Uppdelningen på två anslag hade skett huvudsakligen av den anledningen,

att eu del av kostnaderna för understöd enligt 1915 års lag skulle, såsom

nyss nämnts, bestridas eller förskjutas genom medel ur pensionsförsäkringsfonden.

Statens anslag för dessa understöd hava beräknats enligt

den uppgjorda planen, och de belopp, med vilka kostnaderna överstigit anslagen,

hava utbetalts ur fonden. För detta ändamål har ur fonden vid 1916 ars ingång

ställts till disposition förenämnda belopp av 27,462,000 kronor att i mån av

behov jämte 4 procents ränta komma till användning. Ytterligare erforderligt

belopp har upplånats ur fonden mot 4 procents ränta att amorteras

under åren 1929—1950.

Ifrågavarande två anslag hade under de senaste budgetåren i riksstaten

varit uppförda med följande belopp, nämligen

anslaget till pensionsförsäkringens genomförande: för budgetåret 1923

1924 med 21,000,000 kronor, för budgetåret 1924—1925 med 23,000,000 kronor

och för budgetåret 1925—1926 med 25,500,000 kronor; samt

anslaget till bidrag till understöd åt de personer, som genom lagen den

8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen: för budgetåret

1923—1924 med 5,265,000 kronor, för budgetåret 1924—1925 med 5,050,000

kronor och för budgetåret 1925—1926 med 4,825,000 kronor.

Från och med innevarande budgetår hava de två anslagen sammanslagits

till ett gemensamt anslag. Huvudsakliga skälet för en sådan åtgärd anfördes

av pensionsstyrelsen vara, att genom en dylik sammanslagning en avsevärd

besparing skulle åstadkommas med avseende på det löpande arbetet inom

pensionsstyrelsen. Härjämte framhölls, att det vid förutberäkning och beviljande

av anslag till pensionstillägg och understöd skulle medföra förenkling

och större överskådlighet att blott behöva röra sig med ett anslag.

Enligt den ursprungligen uppgjorda planen, för vilken nyss redogjorts, komme

fonden att under några år framåt fortfarande lämna förskott till understöden

enligt 1915 års lag, varefter statens skuld till fonden skulle återbetalas genom

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

19

årliga amorteringar. Sedan fonden sålunda upphört att lämna dylikt förskott,

skulle det ursprungliga skälet till uppdelning i två anslag Lava bortfallit.

Av de anförda praktiska skälen syntes det emellertid fördelaktigt,

att en sammanslagning av anslagen redan dessförinnan genomfördes.

En följd av den i enlighet härmed beslutade sammanslagningen blev, att

de kostnader, som förut bestritts från det särskilda anslaget för kostnader

enligt 1915 års lag, numera icke kunna särskilt angivas. Då det följaktligen

icke längre låter sig göra att såsom hittills bestämma det bidrag till de

årliga kostnadernas täckande, som skall förskjutas från pensionsförsäkringsfonden,

till det belopp, varmed kostnaderna för 1915 års lag överstego det

fixerade årliga beloppet av statsmedel, beslöt riksdagen i stället, att från

fonden skulle för innevarande budgetår tillskjutas ett fixerat belopp. Enligt

den ursprungligen uppgjorda planen skulle det erforderliga beloppet från

fonden hava för detta budgetår utgjort omkring 775,000 kronor, men då erfarenheten

utvisat, att de sålunda gjorda beräkningarna varit för låga, bestämdes

bidraget från fonden till det belopp, varmed detsamma dåmera

kunde beräknas skola hava i verkligheten utgått, därest sammanslagning av de

båda anslagen icke ägt rum, eller 1,100,000 kronor. Anslag av statsmedel

för ändamålet för innevarande budgetår hade därutöver av pensionsstyrelsen

äskats med 32,800,000 kronor. Med hänsyn till de stora besparingar, som

trots nedskärningar av de av pensionsstyrelsen äskade beloppen tidigare

uppkommit på motsvarande anslag, bestämdes emellertid anslaget av statsmedel

för budgetåret 1926—1927 av Kungl. Maj:t och riksdagen till allenast

31,000,000 kronor. Till förfogande till gäldande av statens andel av ifrågavarande

kostnader står alltså ett belopp av 32,100,000 kronor. Häri ingår

emellertid en summa av 100,000 kronor, som anvisats såsom bidrag till pensionsstyrelsens

s. k. sjukvårdande verksamhet.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att såsom bidrag till bestridande av statens

kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän

pensionsförsäkring för budgetåret 1927—1928 skall ur pensionsförsäkringsfonden

såsom förskott till staten utbetalas ett belopp

av 550,000 kronor;

b) för bestridande av återstoden av sagda kostnad för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av

34,800,000 kronor; samt

c) medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden

för statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen

anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkringen.

19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) medgiva, att av det

förslagsanslag, som kunde komma att för budgetåret 1927—1928 beviljas till

statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän

pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande och hävande av inva
-

Atgärder till

förebyggande

och hävande

av invaliditet.

[21.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Ersättning till

postverket för

pensionsutbetalningar.

[22.]

Ersättning

till häradsskrivarna

för

pensionsförteckningar.

[23.]

liditet jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas, av pensionsstyrelsen

under samma budgetår disponeras ett belopp av högst 100,000

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 63—69 i statsrådsprotokollet.

För budgetåren 1923—1927 bär riksdagen medgivit, att av förslagsanslaget

till bestridande av statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt

lagen om allmän pensionsförsäkring finge för nu i ifrågavarande ändamål

disponeras ett belopp av för ett vart av budgetåren högst 100,000 kronor.

Frågan om pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet är alltjämt föremål

för diskussion inom intresserade kretsar. Anledning saknas likväl för utskottet

att nu ingå på något bedömande av de olika uppfattningar, som i berörda

fråga framförts. Emellertid har utskottet av departementschefens uttalande

med tillfredsställelse inhämtat, att ifrågavarande spörsmål kommer att

i viss mån beröras av den på dagordningen stående frågan om en mer eller

mindre genomgripande omläggning av den allmänna pensionsförsäkringen.

Under uttalande av den förhoppningen att ett övervägande av nämnda fråga

utan allt för stor tidsutdräkt måtte utmynna i en för den svenska folkpensioneringens

lyckosamma utveckling tillfredsställande lösning, har utskottet

ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att av det förslagsanslag, som

för budgetåret 1927—1928 beviljas till statens kostnad för pensionstillägg

och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring,

må för åtgärder till förebyggande och hävande av

invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas,

av pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras

ett belopp av högst 100,000 kronor.

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till ersättning

till postverket för pensionsutbetalningar för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett extra förslagsanslag av 215,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 69 och 70 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har 1926 års riksdag för budgetåret 1926—1927

anvisat ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majrts förevarande förslag får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till ersättning till postverket för pensionsutbetalningar

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag

av 215,000 kronor.

21:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 23)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 70 och 71) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

21

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ersättning till h är ads skr ivarna för pensionsförtecJcningar

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag

av 50,000 kronor.

22:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1927 förordade förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter,

att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,

nu 604,500 kronor, med 21,500 kronor till 583,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 71—80 i

statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag har 1926 års riksdag höjt det ordinarie

förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter från 571,500 kronor

med 33,000 kronor till 604,500 kronor.

I samband härmed har riksdagen godkänt följande av föredragande departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 7 januari

1926 (femte huvudtiteln, punkten 21) förordade förslag till stat för statens

tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med budgetåret 1926—1927:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 181,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag........................................................ 15,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 43,500

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 65,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 39,500

B. Omkostnadsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag........................................ 155,000

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ......................................... 102,500

Summa kronor 604,500

Vad angår tvångsarbetsanstalten å Svartsjö har Kungl. Maj:t genom brev

den 29 juni 1926 fastställt en detaljerad omkostnadsstat för denna anstalt

samt den i samband därmed anordnade alkoholistanstalten, att gälla under

budgetåret 1926—1927. Denna omkostnadsstat slutar å ett belopp av 216,600

kronor, varav tillhopa 54,300 kronor beräknats inflyta såsom överskott å

jordbruksdriften, i hyror för tjänstemannabostäder, för bränsle och elektrisk

energi, som försålts till tjänstemän, och såsom avgifter för intagna alko
-

Statens

tvångsarbets
anstalter.

[24.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

holister, samt återstoden 162,300 kronor skulle utgöra statens tillskott, att

bestridas dels från den i förutberörda ordinarie stat för tvångsarbetsanstalten

å Svartsjö upptagna anslagsposten å 155,000 kronor till övriga kostnader för

driften, dels ock från ett till driftkostnader för alkoliolistanstalten vid Svartsjö

för budgetåret 1926—1927 anvisat förslagsanslag å 25,000 kronor.

Enligt Kung! Maj:ts nu framlagda förslag skulle de i tvångsarbetsanstalternas

ordinarie stat ingående anslagsposterna för Svartsjöanstalten för

nästkommande budgetår bestämmas sålunda:

avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 181,000: —

vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................... » 15,000: —

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag

......................................................................... » 43,500: —

övriga kostnader för driften, förslagsanslag....................... » 137,300: —

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag beträffande Svartsjöanstalten innebär

alltså, att de tre i avlöningsstaten ingående posterna skulle upptagas med

oförändrade belopp. Däremot skulle anslagsposten i omkostnadsstaten till

övriga kostnader för driften minskas från det nuvarande beloppet 155,000

kronor till 137,300 kronor. Detta sammanhänger med följande förhållanden.

I den för innevarande budgetår för anstalten fastställda detaljerade omkostnadsstaten

ingår, såsom nämnts, såsom eu inkomstpost, »statens tillskott»,

ett belopp av 162,300 kronor, att bestridas dels från den i ordinarie staten

ingående anslagsposten å 155,000 kronor till övriga kostnader för driften,

dels ock från ett till driftkostnader för alkoholistanstalten vid Svartsjö för

budgetåret 1926—1927 anvisat förslagsanslag å 25,000 kronor. Enligt Kungl.

Maj:ts nu föreliggande förslag skulle inkomstposten, »statens tillskott», för

nästa budgetår upptagas med oförändrat belopp 162,300 kronor. Beträffande

sättet för täckande av detta belopp har departementschefen framhållit, att

det syntes vara en given fördel, att anslagen för de två anstalterna vid

Svartsjö — tvångsarbetsanstalten och alkoliolistanstalten — båda upptoges

till de belopp, som åtminstone ungefärligen motsvarade de utgifter, vilka

verkligen hänförde sig till vartdera ändamålet. Departementschefen har förordat,

att även för nästa budgetår ett belopp av statsmedel å 25,000 kronor

avsåges till alkoholistvården å Svartsjö.

Vidare har förordats, att en summa motsvarande den beräknade kostnaden

för alkoholistanstalten, alltså för nästa budgetår 25,000 kronor, hädanefter

måtte såsom fast post upptagas å inkomstsidan i den gemensamma omkostnadsstaten

för de båda anstalterna vid Svartsjö, att bestridas från det anslag

till statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona, om

vars beviljande Kungl. Maj:t gjort framställning under punkt 27 av denna

huvudtitel. Med hänsyn till nyss antydda samt ifrågasatt motsvarande anordning

i fråga om den detaljerade omkostnadsstaten för tvångsarbets- och

alkoholistanstalterna i Landskrona har Kungl. Maj:t beträffande sistnämnda

anslag föreslagit, att åt detsamma måtte givas karaktären av obetecknat anslag,

detta i motsats till de två nu utgående särskilda anslagen till driftkostnaderna

vid respektive alkoholistanstalter, vilka anslag hava förslagsanslags

natur.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

23

I anslutning härtill har Kungl. Maj t föreslagit, att anslagsposten till

övriga kostnader för driften vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö inom den

ordinarie staten för tvångsarbetsanstalterna — vilken post såsom hittills

ansetts böra hava karaktär av förslagsanslag — från och med nästa budgetår

upptages till (162,300 — 25,000) 137,300 kronor. Denna summa innefattar

vid jämförelse med anslagspostens nuvarande belopp, 155,000 kronor, en

nedsättning med 17,700 kronor.

Genom brev den 29 juni 1926 har Kungl. Maj:t fastställt en detaljerad

omkostnadsstat för tvångsarbetsanstalten i Landskrona och den därmed förenade

alkoholistanstalten, att gälla för budgetåret 1926—1927. Denna stat

slutar på ett belopp av 123,000 kronor, varav 18,500 kronor beräknas inflyta

i inkomster (kassaöverskott från trädgården och å verkstadsdriften, hyror

för tjänstemannabostäder, till tjänstemännen försålt bränsle och elektrisk

energi samt avgifter för intagna alkoholister) och återstoden, 104,500 kronor,

utgör statens tillskott.

Enligt Kungl. Majts nu framlagda förslag skulle de i tvångsarbetsanstalternas

ordinarie stat ingående anslagsposterna för Landskronaanstalten för

nästkommande budgetår bestämmas på följande sätt:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.................. kronor 65,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag............................................ » 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

....................................................................................... » 39,o00

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ............................. » 98,700

Yad angår de tre förstnämnda, i avlöningsstaten för Landskronaanstalten

ingående anslagsposterna, skulle dessa sålunda enligt Kungl. Maj ds förslag

upptagas med oförändrade belopp.

Beträffande anslagsposten i omkostnadsstaten till övriga kostnader för

driften har Kungl. Maj:t föreslagit, att denna post sänkes från sitt nuvarande

belopp, 102,500 kronor, till 98,700 kronor.

I sistberörda avseende är nämligen att märka, att i den för innevarande

budgetår fastställda detaljerade omkostnadsstaten för tvångsarbetsanstalten

i Landskrona och den därmed förenade alkoholistanstalten såsom inkomstpost,

»statens tillskott», ingår ett belopp av 104,500 kronor, att utgå dels

av det i staten för statens tvångsarbetsanstalter under omkostnadsstaten för

tvångsarbetsanstalten i Landskrona upptagna förslagsanslaget å 102,500

kronor, dels ock av ett till driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister

i Landskrona för budgetåret 1926—1927 anvisat extra förslagsanslag

å 2,000 kronor. Genom sänkning av vissa utgiftsposter och höjning av eu

del inkomstposter i förslaget till detaljerad omkostnadsstat för de båda

anstalterna för instundande budgetår har Kungl. Maj:t funnit, att inkomstposten

»statens tillskott» skulle kunna reduceras från 104,500 kronor till

100,700 kronor.

Av sistberörda belopp föreslås 98,700 kronor att täckas genom att anslagsposten

till övriga kostnader för driften inom den ordinarie staten för tvångsarbetsanstalterna

beträffande anstalten i Landskrona upptages till sist an
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

givna summa. Återstoden, 2,000 kronor, föreslås att utgå från det extra anslag

till kostnader för vårdanstalterna för alkoholister vid Svartsjö och i

Landskrona, varom Kungl. Maj:t gjort framställning under punkt 27 av förevarande

huvudtitel. I likhet med vad som föreslagits beträffande medel

för driften av tvångsarbets- och alkoholistanstalterna vid Svartsjö har det

belopp av 2,000 kronor, som från njssberörda extra anslag avsetts till bidrag

för kostnaderna för de två anstalterna i Landskrona, föreslagits att upptagas

såsom en fast post å inkomstsidan i den blivande gemensamma, detaljerade

omkostnadsstaten för sistnämnda båda anstalter.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle alltså den ordinarie staten för statens

tvångsarbetsanstalter från och med budgetåret 1927—1928 erhålla följande

utseende:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 181,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag......................................................... 15,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m., förslagsanslag 43,500

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 39,500

B. Omkostnadsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ....... 137,300

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ......................................... 98,700

Summa kronor 583,000

En jämförelse av ifrågavarande förslagsstat med den nu gällande ordinarie

staten, som slutar å 604,500 kronor, giver vid handen, att det ordinarie

förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter skulle vid bifall till

Kungl. Maj:ts förslag från och med budgetåret 1927—1928 sänkas med 21,500

kronor eller från 604,500 kronor till 583,000 kronor.

Då Kungl. Maj:ts under förevarande punkt i skilda hänseenden framlagda

förslag icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa.

att riksdagen må

a) godkänna det av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1927 förordade

förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter att tillämpas

från och med budgetåret 1927—1928; samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,

nu 604,500 kronor, med 21,500 kronor till 583.000

kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

25

23:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 25)

dels medgiva, att hela det inom yttre vallgravarna av Landskrona gamla

fästning belägna området jämte samtliga därå uppförda, Kungl. Maj:t och

kronan tillhöriga byggnader må från och med den 1 juli 1927 överföras från

försvarsväsendet samt enligt de närmare bestämmelser, som kunna meddelas

av Kungl. Maj:t, ställas till styrelsens för statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona

förfogande för det med anstalten avsedda ändamålet;

dels och till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona in. m. för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 80—91 i

statsrådsprotokollet.

Av den i ärendet lämnade utredningen har utskottet blivit övertygat om

att förläggningsförhållandena vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona måste

anses otillfredsställande. Såsom i statsrådsprotokollet framhållits, hava ock

från riksdagens revisorers sida påpekats, att missförhållanden härutinnan

vore rådande.

En av de mera avsevärda olägenheterna med anstaltens förläggning har

givetvis varit, att militär personal varit förlagd inom fästningsområdet och

har bland annat denna omständighet gjort, att förläggningen måst betraktas

såsom allenast provisorisk. Utskottet får erinra om att, då Kungl. Maj:t

för 1925 års riksdag framlade förslag om anordnande av varmvattenberedning

och värmeledning inom tvångsarbetsanstalten, riksdagen ansåg sig icke böra

motsätta sig förslaget ifråga, men uttalade riksdagen, att ytterligare större

inrednings- och reparationsarbeten icke syntes böra vidtagas, förrän full

visshet förelåge om att anstalten borde för en mera avsevärd tid framåt

användas för sitt nuvarande ändamål.

Av statsrådsprotokollet framgår nu, att vid en överlåtelse av det inom

yttre vallgravarna av Landskrona gamla fästning belägna området järnte därå

uppförda byggnader stora fördelar skulle ernås för anstaltens verksamhet.

Först och främst skulle sålunda ökad möjlighet till gruppering av de intagna

beredas, men härjämte har såsom fördelar framhållits, att anstaltens område

skulle bliva mera avskilt från kringliggande områden, att kontroll över in- och

utpassering vid anstalten lättare skulle kunna upprätthållas samt att kostnaderna

för bevakningsanordningar över huvud taget skulle kunna nedbringas,

att bostäder skulle kunna anordnas för ett större antal av anstaltens befattningshavare

än hittills ävensom att bättre utrymmen skulle erhållas för förvaring

av materiel m. m.

Då, på sätt statsrådsprotokollet utvisar, hädanefter icke behöver räknas

med att någon del av fästningsområdet skall komma att tagas i anspråk för

försvarväsendets ändamål och då även enligt utskottets mening den nu föreslagna

utvidgningen av anstalten synes bereda densamma avsevärda fördelar,

har utskottet, som förutsätter att vid bifall till förslaget om anstaltens utvidgning,

förläggningen av anstalten skall anses permanent, även för sin del

funnit sig böra tillstyrka, att det område, varom fråga är, jämte därå uppförda

byggnader, överlåtes på anstalten.

Utvidgning

av tvångsarbetsansta]

ten

i Landskrona

m. m.

[25.]

Utskottets

yttrande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Frälsnings
arméns
räddnings
hem.

[26.]

Statens

vårdanstalter

för alkoholister

vid

Svartsjö och

i Landskrona.

[27.]

För ett fullständigt utnyttjande av de ökade möjligheter, som genom överlåtelsen

skulle beredas anstalten, hava även vissa ändringsarbeten å en del

byggnader ansetts nödvändiga, och har Kungl. Maj:t nu för omändring av

en sjukhusbyggnad samt vissa smärre förbättringsarbeten äskat ett belopp

å 62,000 kronor. Om behovet av dessa arbetens utförande har utskottet ock

blivit övertygat, och hava de beräknade kostnaderna ej givit utskottet anledning

till erinran. Då utskottet ävenledes ansett sig böra tillstyrka beviljandet

av det för anskaffande av uppmätningsritningar över fästningsbyggnaderna

begärda beloppet, 3,000 kronor, har utskottet alltså i allo biträtt

vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att hela det inom yttre vallgravarna av Landskrona

gamla fästning belägna området jämte samtliga därå

uppförda, Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga byggnader må

från och med den 1 juli 1927 överföras från försvarsväsendet

samt enligt de närmare bestämmelser, som kunna meddelas av

Kungl. Maj:t, ställas till styrelsens för statens tvångsarbetsanstalt

i Landskrona förfogande för det med anstalten avsedda

ändamålet; samt

b) till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m.

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 65,000 kronor.

24:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 26) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

91 och 92) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till frälsningsarmens räddningshem för budgetåret 1927

—1928 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till statens vårdanstalter

för alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra anslag av 27,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid 92 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten har sedan ett flertal år tillbaka upptagits ett extra förslagsanslag

till driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister vid

Svartsjö och ett dylikt förslagsanslag till driftkostnader för motsvarande anstalt

i Landskrona. För budgetåret 1925—1926 var anslaget till alkoholistanstalten

vid Svartsjö i riksstaten uppfört med 3,000 kronor och anslaget till

anstalten i Landskrona med 2,000 kronor. För budgetåret 1926—1927 har

anslaget till den förra anstalten höjts till 25,000 kronor, medan anslaget

till den senare anstalten bibehållits vid 2,000 kronor. Av skäl, som departementschefen

under punkt 24 i statsrådsprotokollet angivit, har departements
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

chefen förordat, att för budgetåret 1927—1928 måtte avses samma belopp

till bestridande av kostnaderna vid de båda alkoholistanstalterna som de,

vilka äro beräknade för budgetåret 1926—1927. För vinnande av förenkling i

budgettekniskt hänseende har nu vidare föreslagits, att, såsom redan skett

beträffande tvångsarbetsanstalterna, de för berörda ändamål erforderliga beloppen

för nästa budgetår i riksstaten sammanföras under ett anslag till

belopp av (25,000 + 2,000) 27,000 kronor, vilket anslag skulle erhålla karaktär

av obetecknat anslag.

Då utskottet funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

hemställer utskottet alltså,

att riksdagen må till statens vårdanstalter för alkoholister vid

Svartsjö och i Landskrona för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

extra anslag av 27,000 kronor.

26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att

dels, med upphävande av 1919 års lagtima riksdags beslut i fråga om förläggande

till Venngarn av en statens uppfostringsanstalt för minderåriga

manliga förbrytare samt med ändring av 1921 års riksdags beslut om provisoriskt

förläggande till Venngarn av statens vårdanstalt för alkoholister,

besluta, att sistnämnda anstalt skall från och med den 1 juli 1927 vara definitivt

förlagd till Venngarn;

dels besluta, att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1927 äga tillämpning

å befattningshavare vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister;

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid nämnda vårdanstalt och

dessa befattningars placering i lönegrad på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 direktör......................................................................

......................... B

26

1 assistent ................................................................

......................... B

18

1 räkenskapsförare och redogörare ..........................

.......................... B

17

1 lantbruksinspektor....................................................

.......................... B

17

1 husfader .................................................................

........................ B

15

1 maskinist.................................................................

......................... B

8

2 förste förmän..........................................................

......................... B

8

10 förmän ...................................................................

....................... B

6

1 husmoder.................................................................

......................... B

6

Statens

vårdanstalt

å Venngarn

för alkoholister.

[28.]

dels besluta följande särskilda bestämmelser att från och med den 1 juli

1927 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid statens vårdanstalt å

Venngarn för alkoholister:

med befattningen såsom direktör vid statens vårdanstalt å V enngam för

alkoholister må förenas anställning som läkare eller predikant vid anstalten;

tjänsteman vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister är skyldig

att underkasta sig den förflyttning till annan statens vårdanstalt för alkolio
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

lister, till fångvårdsanstalt, statens tvångsarbetsanstält eller statens uppfostringsanstalt,

som kan bliva honom i behörig ordning ålagd; ägande

emellertid sålunda förflyttad tjänsteman att åtnjuta avlöning och ersättning

för flyttningskostnad i överensstämmelse med stadgandena i 13 § 3 mom.

samt 27 § i avlöningsreglementet;

tjänsteman vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister skall, om

han därtill förordnas, vara skyldig att såsom vikarie bestrida befattning i

samma eller lägre lönegrad;

tjänsteman vid statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister, tillhörande

någon av 1—14 lönegraderna under avdelning B enligt avlöningsreglementets

9 §, må även i andra fall än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten,

enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser, erhålla erforderlig

läkarvård jämte läkemedel på vårdanstaltens bekostnad, dock att vård å

sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt icke må vid sådant sjukdomsfall

bestridas av anstaltens medel under tid, då tjänstemannen åtnjuter

oavkortad lön;

dels medgiva, att befattningshavare, som den 30 juni 1927 är anställd vid

statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister, må för placering i lön eklass

i ordinarie befattning vid anstalten från och med den 1 juli 1927 tillgodoräknas

den tid, han enligt de före sistnämnda dag gällande bestämmelserna

ägt räkna sig till godo för erhållande av ålderstillägg;

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1927 framlagda förslaget till stat för statens vårdanstalt

å Yenngarn för alkoholister, att tillämpas från och med budgetåret

1927—1928;

dels medgiva, att av riksdagen med avseende å den definitiva löneregle

ringen för statsdepartement med flera verk lämnade medgivanden må i tilllämpliga

delar gälla även beträffande befattningshavare vid statens vårdanstalt

å Yenngarn för alkoholister;

dels och under avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen

alkoholistvård, med rubriken statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister

uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 129,700 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 93—124 i

statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj ds förevarande förslag innebär dels att med upphävande av

riksdagens beslut om förläggande till Yenngarn av en statens uppfostringsanstalt

för minderåriga manliga förbrytare samt med ändring av riksdagens

beslut om provisoriskt förläggande till Venngarn av statens vårdanstalt för

alkoholister sistnämnda anstalt skulle definitivt förläggas till Yenngarn, dels

uppförande å ordinarie stat av anstalten, dels och genomförande av definitiv

lönereglering för anstaltens befattningshavare.

Den för budgetåret 1926—1927 gällande, genom brev den 11 juni 1926

fastställda avlöningsstaten för vårdanstalten å Yenngarn är av följande utseende

:

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

29

O redu- cerat

belopp

Pensions-

avgift

motsva-

rande

belopp

Redu-

cerat

belopp

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Arvode

för

särskilt

uppdrag

Summa

|

1 direktör ...................

3,000

150

2,850

1,500

l) 4,350

I

—

1 assistent...................

1,600

—

50

—

1,550

—

1.000

—

—

—

s) 2.550

1 räkenskapsförare ......

1,600

—

50

—

1.550

—

1,000

—

—

—

s) 2,550

—

1 lantbruksinspektor.....

1,600

—

50

—

1,550

—

1,000

—

—

—

s) 2,550

-1

1 husfader ..................

1,200

—

50

—

1,150

—

900

—

—

—

*) 2,050

—

1 maskinist.................

1.000

—

30

—

970

—

550

—

—

—

*) 1.520

—

1 vårdare (tillika rättare)

800

—

25

—

775

—

500

—

200

—

4) 1,475

-j

1 vårdare....................

800

—

25

—

775

—

500

—

—

—

4j 1,275

—

10 vårdare ....................

1 husmoder, jämte fri

8,000

—

250

—

7,750

—

5,000

_

—

—

4) 12,750

—

kost......................

700

—

25

—

675

—

—

—

—

—

5) 675

-j

Läkararvode..................

6) 2,000

—

Predikantarvode............

6) 1,200

—

Summa kronor

34,945

—

*) Efter 5

år kan

lönen höjas

med 500

kronor och

efter 10 år

med vtterligare 500 kronor.

3) » 5

» »

»

»

» 400

)> »

» 10 »

»> » 400 »

») » 5

» »

»

»

» 200

» »

» 10 »

» .. 200 »

4) » 5

» )>

»

»

» 100

» »

» 10 »

» » 100 »

6) » 5

» »

»

»

» 50

n »

» 10 »

» » 50 »

6) Därjämte fria resor.

Anm. Med undantag av läkare och predikant erhålla alla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle^,

eventuellt elektrisk belysning (enligt styrelsens bestämmande). Huggning och sågning av bränsle ävensom

armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock alltid av befattningshavaren. Maskinist, vårdare

och husmoder erhålla beklädnadsersättning, de förra med 100 kronor vardera, den senare med 50

kronor per år. Befattningshavare må kunna tilldelas trädgårds- eller planteringsland (enligt styrelsens

bestämmande). Därest direktören tillika ombesöijer läkarvården eller predikantens göromål, må honom

kunna tilläggas så stor del av läkararvodet eller predikantarvodet, som Kungl. Maj:t bestämmer. För

det fall direktören åtnjuter båda de för befattningen uppförda ålderstilläggen, skall det pensionsavgift

motsvarande belopp, som skall avdragas å lönen, utgöra 200 kronor. Befattningshavare vid anstalten

må tillåtas att i fråga om rätt till ålderstillägg räkna sig till godo den tid, varunder han varit innehavare

av motsvarande eller jämförlig befattning vid statens vårdanstalt för alkoholister vid Yenngarn eller

å Salbohed eller vid statens uppfostringsanstalt för minderåriga manliga förbrytare å Yenngarn.

Därest läkaren och predikanten icke enligt avtal med styrelsen äga att genom anstaltens försorg

åtnjuta fria resor, erhålla de resekostnadsersättning enligt reseklassen II i allmänna resereglementet, att

utgå från dot som bidrag till driftkostnader för anstalten beviljade förslagsanslaget.

Till avlöningar ocli vikariatsersättningar vid Venngarnsanstalten är av

riksdagen för budgetåret 1926—1927 beviljat ett extra anslag av 41,545 kronor.

Till bestridande av avlöningar enligt avlöningsstaten beräknas härav åtgå

34,945 kronor, vilket belopp motsvarar avlöningsstatens slutsumma. Återstående

beloppet, 6,600 kronor, avses till extra personal, till vikariatsersättningar

samt för beredande i vederbörlig ordning av ålderstillägg åt därtill

berättigade befattningshavare.

Från och med år 1920 hava befattningshavarna kommit i åtnjutande av

tillfällig löneförbättring.

Den för innevarande budgetår gällande driftkostnadsstaten för ifrågavarande

anstalt är fastställd genom nyssberörda brev den 11 juni 1926.

För dess lydelse redogöres i det följande. Här må blott nämnas, att den i

samma stat på inkomstsidan upptagna posten statens tillskott till beloppet

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

sammanfaller med det anslag av 69,575 kronor till bidrag till driftkostnaderna

i övrigt för anstalten, som riksdagen anvisat för budgetåret 1926—1927.

I fråga om beliovet av lönereglering för anstalten samt motiven för befattningshavarnas

placering å löneskalan hänvisas till sid. 98—112 i statsrådsprotokollet

.

Förutom de befattningshavare, vilka enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle

uppföras å ordinarie stat, finnas vid anstalten anställda åtskilliga till anstaltspersonal

hänförliga befattningshavare, vilka även efter löneregleringen

enligt förslaget skulle bibehålla ställning av icke-ordinarie befattningshavare.

Dessa befattningshavares antal och avlöningsförmåner framgå av följande

av anstaltsstyrelsen meddelade sammanställning:

Befattningshavare.

1 husläkare...................................................

1 rådgivande psykiater .............................

1 predikant..................................................

1 nattvakt ...................................................

1 chaufför ...................................................

1 kontorsbiträde..........................................

1 kokerska ..................................................

1 tvätterska ................................................

1 bagerska ...................................................

1 köksbiträde................................................

1 d:o ................................................

Ersättning för orgelspelning .....................

Ersättning åt biträdande nattvakt (50 nätter

ä 6: —)......................................................

Summa kronor

Arvode.

Tillfällig

löne-

Summa.

1,200

förbäl

fria g.

1,200

800

—

—

—

800

—

1,200

—

—

—

1,200

—

1,620

—

150

—

>) 1,770

—

2,000

—

—

—

]) 2,000

—

1,620

—

—

—

2) 1,620

—

720

—

—

—

2) 720

—

720

—

—

—

2) 720

—

720

—

—

—

2) 720

—

600

—

—

—

2 600

—

600

—

—

—

2) 600

—

—

—

—

—

400

—

—

—

—

—

300

—

—

—

—

—

12,650: —

1) Därjämte fri bostad, värme och lyse samt planterlngsland.

2) Därjämte möblerad bostad med värme och lyse.

Den kvinnliga ekonomipersonalen (kokerska, tvätterska, bagerska och

köksbiträden) åtnjuter dessutom fri kost.

A förestående arvodesbelopp, med undantag av de till chauffören och

kontorsbiträdet utgående, åtnjutes dyrtidstillägg. Nuvarande rådgivande

psykiatern uppbär emellertid ej sådant tillägg från anstalten, då han å annan

statstjänst åtnjuter högsta medgivna dyrtidstillägg.

Arvodena till läkarna bestridas från den i avlöningsstaten upptagna posten

läkararvode. Predikantens arvode är jämväl upptaget i avlöningsstaten. Från

det anvisade beloppet av 6,600 kronor till ersättning åt extra personal m. m.

utgår dels ersättning för orgelspelning samt halva ersättningen eller 150 kronor

till biträdande nattvakt, dels 600 kronor av nattvaktens avlöning. Från

jordbrukets avkastning bestrides dels återstoden av nattvaktsarvodet eller

1,020 kronor, dels halva ersättningen till biträdande nattvakt eller 150 kronor,

dels ock chaufförens arvode 2,000 kronor. Övriga i sammanställningen

upptagna arvodesbelopp utgå från olika poster i den i det följande återgivna

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets inlåtande Nr 5

31

driftkostnadsstaten, nämligen kokerskans, bagerskans och köksbiträdenas avlöningar

från posten utspisning, tvätterska^ avlöning från posten renhållning

och tvätt samt kontorsbiträdets arvode från posten expenser och diverse.

Förutom den egentliga anstaltspersonalen finnas vissa befattningshavare

anställda för jordbrukets räkning, avlönade från jordbrukets konto. För

närvarande äro sålunda från nyssnämnda konto avlönade, förutom förutnämnda

chaufför, en ladugårdsförman, en fodermarsk och två körkarlar. Vid

behov anställas dessutom dagsverksarbetare och mjölkerskor in. fi.

I likhet med vad som vid löneregleringen år 1922 bestämdes för uppfostringsanstalten

å Bona hava avlöningarna till sådana arbetare, som anställts

uteslutande för jordbrukets behov, tills vidare såsom hittills synts

böra utgå av jordbrukets inkomster.

Avlöningarna till övrig icke-ordinarie personal hava åter ansetts böra bestridas

från en i avlöningsstaten för anstalten uppförd anslagspost till ickeordinarie

befattningshavare. I enlighet härmed skulle chauffören, vars arbetsuppgifter

på det närmaste beröra det egentliga anstaltsarbetet, hädanefter

avlönas från nyssberörda anslagspost. Likaledes skulle avlöning till nattvakt

och biträdande nattvakt helt utgå från samma anslagspost till icke-ordinarie

befattningshavare.

Vad angår läkarna och predikanten hava dessas ersättning ansetts böra

utgå i form av arvoden, som bestämmas av Kungl. Maj:t. Dessa arvoden

skulle enligt förslaget beräknas till förslagsvis följande belopp, nämligen för

husläkaren till 1,400 kronor, för rådgivande psykiatern till 800 kronor och

för predikanten till 1,200 kronor. Å dessa arvodesbelopp skulle dyrtidstillägg

utgå enligt de för nyreglerade verk gällande grunderna.

För övriga här ifrågavarande icke-ordinarie befattningshavare hava avlöningarna

synts böra bestämmas enligt de grunder, som numera i allmänhet

gälla för icke-ordinarie personal vid nyreglerade verk.

I samband med förslaget om lönereglering har Kungl. Maj:t föreslagit

vissa särskilda avlöningsbestämmelser och övergångsanordningar för befattningshavare

vid anstalten, för vilka redogöras å sid. 114—118 i statsrådsprotokollet.

Beräkningen av de olika posterna i avlöningsstaten för nästkommande

budgetår återfinnes å sid. 119 och 120 i statsrådsprotokollet.

Vad härefter angår anstaltens driftkostnader i övrigt har föreslagits, att i

den ordinarie staten, som förelägges riksdagen till fastställelse, bör ingå eu

anslagspost — under rubriken omkostnadsstat -— för bestridande av övriga

kostnader för driften, i den mån dessa kostnader ej täckas av inflytande

vårdavgifter, inkomst av jordbruk och annan drift o. s. v. Den mera detaljerade

driftkostnadsstaten har ansetts lämpligen böra fastställas av Kung].

Maj:t.

Den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1926—1927 fastställda driftkostnadsstaten

är av följande utseende:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande AV 5.

Utgifter:

Byggnader, förslagsvis............................................................ kronor 6,500: —

Utspisning för 6 befattningshavare och 100 intagna, förslagsvis

................................................................................ » 52,230: —

Beklädnad och sängkläder, förslagsvis................................. » 17,925: —

Inventarier, förslagsvis ........................................................ » 6,000: —

Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis........... » 29,750: —

Renhållning och tvätt, förslagsvis ....................................... » 4,500: —

Hälso- och sjukvård, förslagsvis ........................................ » 4,000: —

Expenser och diverse, förslagsvis......................................... » 11,545: —

Beklädnadsersättning, förslagsvis.......................................... » 1,550: —

Övervakning av utskrivna, högst.......................................... » 500: —

Summa kronor 134,500

Inkomster:

Vårdavgift för 100 intagna ä 1 krona per vårddag, förslagsvis

............................................................................... kronor 36,500: —

Beklädnadsavgift för 90 intagna ä 50 öre per dag, förslagsvis

..................... » 16,425: —

Nettoinkomst å jordbruksdriften, förslagsvis ..................... » 10,000: —

Nettoinkomst å verkstadsdriften, förslagsvis........................ » 2,000: —

Statens tillskott, högst ......................................................... » 69,575: —

Summa kronor 134,500

För nästkommande budgetår skulle enligt Kung! Maj:ts nu föreliggande

förslag den detaljerade omkostnadsstaten te sig på följande sätt:

Utgifter:

Byggnader, förslagsvis........................................................... kronor 6,500: —

Utspisning för 100 intagna, förslagsvis ............................. » 45,750: —

Beklädnad och sängkläder, förslagsvis................................. » 14,676: —

Inventarier, förslagsvis............................................................ » 5,000: —

Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis............ » 29,750: —

Renhållning och tvätt, förslagsvis ....................................... » 3,780: —

Hälso- och sjukvård, förslagsvis ........................................ » 3,000: —

Expenser och diverse, förslagsvis ..................................... » 10,044: —

Övervakning av utskrivna, högst......................................... » 500: —

Summa kronor 119,000

Inkomster:

Vårdavgift för 100 intagna ä 1 krona per vårddag,

förslagsvis ............................................... kronor 36,600: —

Beklädnadsavgift för 90 intagna ä 40 öre per

dag, förslagsvis ............................................... » 13,176: —

Nettoinkomst å jordbruksdriften, förslagsvis...... » 14,000: —

Nettoinkomst å verkstadsdriften, förslagsvis...... » 3,000: —

Hyror för befattningshavarbostäder, förslagsvis » 5,900: —

Till befattningshavare försålt bränsle, förslagsvis » 2,224: —

Till befattningshavare försåld elektrisk energi,

förslagsvis ......................................................... » 400: —

Statens tillskott, förslagsvis

kronor

75,300: - 43,700: —

Summa kronor 119,000: —

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

33

I anslutning härtill skulle i den nja ordinarie staten för anstalten under

rubriken omkostnadsstat och underrubriken övriga kostnader för driften

uppföras eu anslagspost av förslagsanslags natur å 43,700 kronor.

Staten för vårdanstalten skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag få följande

utseende:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 21,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag............................................. 43,700

Summa kronor 129,700

I fråga om den kostnadsökning, som Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering

m. m. beträffande statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister skulle

medföra, är att märka, att i riksstaten för budgetåret 1926—1927 äro för

vårdanstalten vid Yenngarn uppförda följande anslag:

Till avlöningar och vikariatsersättningar ett extra anslag

av......... kronor 41,545: —

Till bidrag till driftkostnaderna i övrigt ett extra förslagsanslag

av.............................................................................. , 69,575: —

Läggas härtill kostnaderna för tillfällig löneförbättring,

beräknade efter förhållandena under budgetåret 1926—

1927 ................................................................................. > 8,025: —

erhålles en totalsumma av ................................................... kronor 119,145: —

De föreslagna nya staterna sluta å ett sammanlagt belopp

av................................................................................ kronor 129,700: —

Ökningen skulle således utgöra............................................. » 10,555: —

Vid bedömande av kostnadsökningen är emellertid att iakttaga, att i den

för de nuvarande kostnaderna upptagna summan icke ingår värdet av bostad,

bränsle och lyse, som åtnjutas in natura. Vidare må framhållas, hurusom

vid dessa kostnadsberäkningar hänsyn icke blivit tagen till dyrtidstillägg,

vare sig de som nu utgå eller de som efter regleringens genomförande

komma att utgå.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

kammaren (nr BO) av herr A. Petrén och den andra inom andra kammaren

(nr 128) av herr M. Andersson i Igelboda, däri hemställts, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring i den av Kungl. Maj:t föreslagna staten för

vårdanstalten å Yenngarn för alkoholister, att direktören placeras i lönegraden

B 27 och husfadern i lönegraden B 16.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.)

547 57 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

34 Statsutskottets utlåtande Nr O.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen nr 80 i första kammaren.

Såsom statsrådsprotokollet utvisar, liar någon förändring i förevarande

alkoholistanstalts ställning icke skett, sedan beslut år 1921 fattades om anstaltens

återflyttning till Yenngarn. Anstalten är alltjämt endast provisoriskt

förlagd till Yenngarn, medel till dess verksamhet utgå från extra anslag

och befattningshavarnas löneförhållanden äro fortfarande oreglerade.

Enligt det nu framlagda förslaget skulle anstalten i fråga från och med den

1 juli 1927 definitivt förläggas till Yenngarn. och skulle i samband därmed

anstalten uppföras å ordinarie stat samt ny definitiv lönereglering genomföras

för anstaltens befattningshavare.

Yid den prövning, utskottet ägnat de sålunda föreliggande frågorna, har

utskottet med hänsyn till att i ärendet måste anses klarlagt, att Yenngarn

icke längre behöver hållas disponibelt för tvångsuppfostringsändamål, och i

betraktande av de skäl i övrigt, som anförts för att anstalten hädanefter

definitivt avses för alkoholistvård, ansett tiden vara inne för besluts fattande

i denna fråga. I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit och de i ärendet

hörda myndigheterna tillstyrkt, får utskottet förorda, att alkoholistanstalten

från och med nästkommande budgetårs ingång definitivt förlägges till Veungarn.

Yidkommande härefter frågan om anstaltens uppförande å ordinarie stat,

synes utskottet tvivel icke föreligga, att anstalten allt framgent är nödvändig

för den organiserade statliga alkoholistvården, ej mindre med hänsyn till

att en stor del av denna vårds platsbehov täckes genom anstalten, än även

på grund av den betydelse anstalten äger för den praktiska alkoholistvården.

Då härtill kommer, att enligt utskottets mening billighetsskäl tala

för att anstaltens personal i viss omfattning må erhålla den mera fasta och

tryggade ställning, som medföljer befattningarnas uppförande å ordinarie

stat, har utskottet funnit sig jämväl böra förorda förslaget härutinnan, och

har det även synts utskottet skäligt och lämpligt att i sammanhang därmed

ny lönereglering genomföres för befattningshavarna.

Yad angår de allmänna synpunkter, som varit vägledande vid framläggande

av Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering, har utskottet funnit sig

böra ansluta sig till vad departementschefen härutinnan anfört. Enligt utskottets

mening bör alltså regleringen av befattningshavarnas avlöning ske

genom deras inordnande under det för civila befattningshavare i allmänhet

gällande nya lönesystemet, och torde vid befattningarnas placering å löneskalan

de av anstaltsstyrelsen antydda särskilda förhållanden med hänsyn

till anstaltens vårduppgift böra vinna vederbörligt beaktande.

De förslag till injdacering å löneskalan av de olika befattningshavarna,

Kungl. Maj:t framlagt, hava ock synts utskottet vill avvägda och sålunda av

beskaffenhet att kunna förordas. Yad särskilt angår direktören och husfadern

vid anstalten, beträffande vilka motionsvis yrkats, att den förstnämnde

måtte hänföras till lönegraden B 27 och den senare till lönegraden

B 16, har utskottet av skäl, departementschefen anfört, funnit sig böra biträda

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr

35

Kung! Maj:ts förslag, enligt vilket befattningshavarna ifråga skulle hänföras

till lönegraderna B 26 respektive B 15.

Vad Kungl. Maj:t'' föreslagit i fråga om den icke-ordinarie personalens

avlöningsförhållanden har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Vidkommande slutligen, vad avlöningsstaten angår, de föreslagna särskilda

avlöningsbestämmelserna samt övergångsanordningarna hava förslagen här

utinnan icke givit utskottet anledning till erinran i annan mån än att stadgandet

beträffande rätten till fri läkarvård för viss personal icke torde böra

bestämmas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för personalen

vid hospital och asyler och sålunda omfatta 1—14 lönegraderna under avdelning

B enligt avlöningsreglementets 9 § utan begränsas till 1—10 lönegraderna,

vilket är fallet beträffande motsvarande tjänstemän vid uppfostringsanstalten

å Bona.

Då utskottet slutligen icke funnit något att anmärka emot vare sig de av

Kungl. Maj:t framlagda förslagen till stater för vårdanstalten eller de uppgjorda

kostnadsberäkningarna, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herrar Petréns och Anderssons i

Igelboda ovanberörda motioner, I: 80 och II: 128,

a) med upphävande av 1919 års lagtima riksdags beslut

i fråga om förläggande till Venngarn av en statens uppfostringsanstalt

för minderåriga manliga förbrytare samt med

ändring av 1921 års riksdags beslut om provisoriskt förläggande

till Venngarn av statens vårdanstalt för alkoholister, besluta,

att sistnämnda anstalt skall från och med den 1 juli 1927 vara

definitivt förlagd till Venngarn;

b) besluta, att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451)

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från och

med den 1 juli 1927 äga tillämpning å befattningshavare vid

statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister;

c) bestämma antalet ordinarie befattningar vid nämnda vårdanstalt

och dessa befattningars placering i lönegrad på följande

sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 direktör........................................................................ B 26

1 assistent ....................... B 18

1 räkenskapsförare och redogörare.............................. B 17

1 lantbruksinspektor..................................................... B 17

1 husfader....................................................................... B 15

1 maskinist.................................................................... B 8

2 förste förmän.............................................................. B 8

10 förmän ....................................................................... B 6

1 husmoder..................................................................... B 6;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

d) besluta följande särskilda bestämmelser att från och med

den 1 juli 1927 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän

vid statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister:

med befattningen såsom direktör vid statens vårdanstalt å

Yenngarn för alkoholister må förenas anställning som läkare

eller predikant vid anstalten;

tjänsteman vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister

är skyldig att underkasta sig den förflyttning till annan

statens vårdanstalt för alkoholister, till fångvårdsanstalt, statens

tvångsarbetsanstalt eller statens uppfostringsanstalt, som kan

bliva honom i behörig ordning ålagd; ägande emellertid sålunda

förflyttad tjänsteman att åtnjuta avlöning och ersättning

för flyttningskostnad i överensstämmelse med stadgandena

i 13 § 3 mom. samt 27 § i avlöningsreglementet;

tjänsteman vid statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister

skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att såsom

vikarie bestrida befattning i samma eller lägre lönegrad;

tjänsteman vid statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister,

tillhörande någon av 1—10 lönegraderna under avdelning

B enligt avlöningsreglementets 9 §, må även i andra fall

än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, enligt av Kungl.

Maj:t meddelade närmare bestämmelser, erhålla erforderlig läkarvård

jämte läkemedel på vårdanstaltens bekostnad, dock att

vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt icke

må vid sådant sjukdomsfall bestridas av anstaltens medel under

tid, då tjänstemannen åtnjuter oavkortad lön;

e) medgiva, att befattningshavare, som den 30 juni 1927

är anställd vid statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister,

må för placering i löneklass i ordinarie befattning vid anstalten

från och med den 1 juli 1927 tillgodoräknas den tid, han

enligt de före sistnämnda dag gällande bestämmelserna ägt

räkna sig till godo för erhållande av ålderstillägg;

f) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1927 framlagda förslaget till

stat för statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister, att

tillämpas från och med budgetåret 1927—1928;

g) medgiva, att av riksdagen med avseende å den definitiva

löneregleringen för statsdepartement med flera verk

lämnade medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande

befattningshavare vid statens vårdanstalt å Yenngarn

för alkoholister; samt

h) under avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen

alkoholistvård, med rubriken statens vårdanstalt

å Venngarn för alkoholister uppföra ett ordinarie förslagsanslag

av 129,700 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

37

27:o) Krmgl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att Övriga anslag

dels av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000 kronor till t,U

främjande av nykterlietsnämndernas verksamhet in. m. för budgetåret 1927 -j

—1928 såsom extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av rus- "

drycksmedel, anvisa ett belopp av 35,000 kronor;

dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 135,000

kronor;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. in. för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

dels till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;

dels oclc medgiva,

att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet

Gunnarskog för budgetåret 1927—1928 utgå bidrag till driftkostnaderna med

ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp

för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholist - anstalter utgående statsbidraget; samt

att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller som tillhör

någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar

eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade

kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter av KunglMaj:t

i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning till

kronan på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,

upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan för anordnande

av allmän alkoholistanstalt.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 126—131 i

statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen till 1926 års

riksdag (femte huvudtiteln, punkten 26) har nämnda års riksdag (skrivelse

nr 270)

dels till främjande av nykterlietsnämndernas verksamhet m. in. beviljat

ett anslag, att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder, av 150,000

kronor och därav för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag

anvisat 45,000 kronor, att utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel;

dels till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader för budgetåret

1926—1927 anvisat ett extra förslagsanslag av 135,000 kronor;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret

1926—1927 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

dels till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret 1926—

1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

»Statsutskottets utlåtande Nr 5.

dels till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården

för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 3,600 kronor;

dels och medgivit,

att av nyssnämnda anslag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog

för budgetåret 1926—1927 utgå bidrag till driftkostnaderna med ej mindre

ett belopp av en krona för dag och vårdplats än även ett belopp för vårddag,

som med eu krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter

utgående statsbidraget; samt

att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller som tillhör

någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar

eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade

kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter av Kungl.

Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning till

kronan på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,

upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan för anordnande

av allmän alkoholistanstalt.

Riksdagens beslut beträffande ifrågavarande anslag ävensom övriga i riksstaten

uppförda medel till alkoholistvården innebar viss omläggning av den

statliga verksamheten med avseende å denna vård. Denna omläggning skedde

i syfte att åstadkomma eu mera effektiv tillämpning av lagstiftningen rörande

alkoholistvården än tidigare. Beträffande den närmare innebörden av denna

omläggning torde få hänvisas till statsverkspropositionen till 1926 års riksdag

(femte huvudtiteln, sid. 43—67 samt 76—83) ävensom till riksdagens

förenämnda skrivelse nr 270 år 1926.

Vad Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag beträffar, har departementschefen,

beträffande först anslaget till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet,

ansett, att, då det beviljade anslaget å 150,000 kronor beräknats för eu

fyraårsperiod och därav 45,000 kronor redan anvisats, av återstoden, 105,000

kronor, en tredjedel eller 35,000 kronor borde beviljas för budgetåret 1927—

1928, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

I fråga om anslagen till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader, till statens kostnader för farliga alkoholister samt till

bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter har Kungl. Maj:t icke

föreslagit någon ändring i nu utgående belopp.

Anslag till avlönande av sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden

rörande alkoholistvården har i detta sammanhang ej äskats, enär medel

härför avsetts för nästkommande budgetår böra beredas inom det extra anslaget

till upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om statsbidrag till Hemmet Gunnarskog

samt i fråga om upplåtelse av jord för anordnande av allmän alkoholistanstalt

överensstämmer med de för sistlidet års riksdag framlagda och av

riksdagen då-godkända förslagen härutinnan.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

39

Då utskottet ej haft något att erinra mot vad Kungl. Maj.t under förevarande

punkt föreslagit riksdagen, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

I) av det utav 192G års riksdag beviljade anslaget å 150,000

kronor till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m.m.

för budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag, att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, anvisa ett belopp

av 35,000 kronor;

II) till bidrag till erlcända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag

av 135,000 kronor;

III) till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000

kronor;

IY) till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor; samt

V) medgiva,

a) att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda

alkoholistanstalters driftkostnader må kunna till erkända

alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog för budgetåret 1927—

1928 utgå bidrag till driftkostnaderna med ej mindre ett belopp

av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp för vårddag,

som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter

utgående statsbidraget; samt

b) att jord, som står under kronans omedelbara disposition

eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk för

nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de genom

domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,

vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter

av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan

särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Kungl.

Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun,

förening, stiftelse eller annan för anordnande av allmän

alkoholistan stal t.

28:o) På grund av Kungl. Majts förslag (punkt 30) och under hänvisning statsimpektill

vad statsrådsprotokollet (sid. 32) i ämnet innehåller, får utskottet hem- fJ^''våf“den

stalla, [30.]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till statsinspektion av fattigvården för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra anslag av 49,650 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Fattigvård

och barnavård

i allmänhet.

Fattigvård

för lappar.

[31o.32.]

. Svenska

fattigvårdsoch

barnavårdsförbundet.

[33.]

Utskottets

yttrande.

29:o) Beträffande Kung!. Maj:ts förslag i fråga om uteslutande ur riksstateu

av ordinarie anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorten samt ordinarie

förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet och upptagande av ett nytt

anslag med rubriken fattigvård och barnavård i allmänhet (punkt 31) samt

rörande anslag till fattigvård för lappar (punkt 32) kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva utlåtande ; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att till svenska fattigvårds-

och bamavårdsförbundet för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

anslag av 18,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 135—141 i statsrådsprotokollet.

Till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet har riksdagen anvisat anslag

å extra stat från och med år 1909. För år 1922 utgick bidraget med 29,400

kronor, därav 13,000 kronor avsågos såsom bidrag till förbundets barnavårdsverksamhet.

För budgetåret 1923—1924 nedsattes bidraget till 25,000 kronor,

därvid det överlämnades till förbundet att avgöra, huru detta belopp skulle

fördelas mellan barnavårdsverksamheten och förbundets övriga arbete. För

budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 har bidraget ytterligare nedsatts till

20,000 kronor. Sedan svenska fattigvårds- och bamavårdsförbundet under år

1925 trätt i svenska fattigvårdsförbundets ställe, har bidrag för innevarande

budgetår beviljats förstnämnda förbund med oförändrat belopp 20,000 kronor.

Vid statsutskottets behandling av anslagsfrågan vid 1926 års riksdag (utlåtande

nr 5 punkt 19) avgavs reservation av 5 medlemmar av utskottet, vilka ansågo,

att sedan numera åtskilliga av de spörsmål, som förbundets verksamhet berört,

blivit genom lagstiftningen reglerade och staten skapat egna organ för

omhändertagande av flertalet av de av förbundet ombesörjda angelägenheterna,

det syntes skäligt och lämpligt, att förbundet något begränsade sin verksamhet,

varför en nedsättning i anslaget till 15,000 kronor borde äga rum. Riksdagen

beviljade emellertid, såsom nyss nämnts, för ändamålet ett anslag av

20,000 kronor, därvid riksdagen i sin skrivelse (nr 5 A punkt 19) förklarade

sig vilja ifrågasätta, huruvida icke efter nu innevarande budgetår nedsättning

av statsbidraget skulle kunna ske.

Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle för nästkommande budgetår

10,000 kronor avses för förbundets fattigvårdsverksamhet och 8,000 kronor

för barnavårdsverksamheten.

I likhet med departementschefen har utskottet ansett, att svenska fattigvårds-

och bamavårdsförbundet allt fortfarande bör komma i åtnjutande av

statligt understöd. Utskottet får alltså tillstyrka, att anslag beviljas förbundet

jämväl för nästkommande budgetår.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

41

Vad anslagsbeloppets storlek beträffar, har utskottet emellertid funnit sig

böra föreslå en mindre nedsättning av det belopp, Kungl. Maj:t för ändamålet

äskat. Med hänsyn till den minskning i omfattningen av förbundets

verksamhet, som följt av den statliga fattigvårds- och barnavårdsinspektionens

organiserande, och i betraktande av de statsbidrag, som numera

utgå till andra sammanslutningar på det kommunala området, har utskottet

icke kunnat undgå att finna en dylik nedsättning motiverad och får utskottet

i sådant avseende föreslå, att statsbidraget för budgetåret 1927—

1928 begränsas till 16,500 kronor, varav 10,000 kronor synas böra avses för

instruktions- och utbildningsverksamheten och 6,500 kronor till förbundets

verksamhet i övrigt.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till svenska fattigvårds- ock barnavårdsförbundet

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av

16,500 kronor.

3 l:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att

dels till bidrag till uppförande m. m. samt driften av arbetshem för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 85,000 kronor;

dels och medgiva den av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen i grunderna

beträffande bidrag till driften av arbetshem.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 141—-143 i åberopade statsrådsprotokollet.

För beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande av i lagen om

fattigvården avsedda arbetshem hava extra förslagsanslag beviljats från och

med år 1922. Det för budgetperioden 1926—1927 anvisade beloppet belöper

sig till 20,000 kronor.

Genom kungörelse den 7 juli 1921 (nr 371) hava närmare bestämmelser

utfärdats angående statsbidragets utgående.

Statsbidrag till driftkostnaderna vid arbetshem av ifrågavarande slag hava

utgått från särskilt anvisade extra förslagsanslag alltsedan år 1921. I riksstaten

för nu löpande budgetår är anslaget för nämnda ändamål upptaget

till 75,000 kronor.

Villkoren för erhållande av statsbidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

äro angivna i kungörelse den 9 juli 1920 (nr 607).

Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle statsbidraget till uppförande

eller inrättande av ifrågavarande arbetshem för budgetåret 1927—

1928 beräknas till samma belopp som det för innevarande budgetår beviljade

eller 20,000 kronor.

Beträffande statsbidraget till driftkostnaderna vid arbetshemmen har Kungl.

Maj:t nu föreslagit viss reducering av det nuvarande bidragsbeloppet. De
-

Bidrag till

uppförande

m. m. samt

driften av

arbetshem.

[34.]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

partementschefen har framhållit, att detta bidrag enligt gällande författning

utginge halvårsvis i efterskott med 250 kronor för envar av de understödstagare

eller försörjningspliktiga, som i medeltal för dag under nästföregående

halvår varit intagna å arbetshemmet. Vidare har erinrats om, att, då statsbidraget

på sin tid fixerades till nämnda belopp, det ansågs icke böra tillmätas

alltför knappt med hänsyn till angelägenheten av att arbetshem under

en någorlunda snar framtid skulle komma till stånd. Tills vidare syntes

bidraget då böra bestämmas till samma belopp, som utginge till arbetshemmen

för fallandesjuka och för blinda sinnesslöa, vilka hem på grund av de

vårdades tillstånd — i likhet med vad som antogs bliva fallet med nu ifrågavarande

arbetshem — krävde en del särskilda anordningar. Sedan departementschefen

vidare framhållit, att statsbidraget till arbetshem för fallandesjuka,

med hänsyn till dels den allmänna prisnivåns nedgång och dels nödvändigheten

att åstadkomma begränsning av statsutgifterna, nedsatts, senast

till 225 kronor, för halvår räknat, har departementschefen av enahanda skäl

förordat, att även statsbidraget till driften av de i lagen om fattigvården

avsedda arbetshemmen nedsättes till 225 kronor för halvår räknat, att tilllämpas

från och med budgetåret 1927—1928. Vid bifall härtill skulle det

till beredande av statsbidrag för driften av sistberörda arbetshem avsedda

beloppet kunna för budgetåret 1927—1928 minskas till i runt tal 65,000

kronor. Under förutsättning av oförändrade grunder borde anslaget beräknas

till 75,000 kronor.

Då, såsom förut nämnts, till bidrag för uppförande av arbetshem enligt

fattigvårdslagen beräknats ett belopp av 20,000 kronor och det för bidrag

till driften vid samma arbetshem erforderliga beloppet av Kungl. Maj:t

uppskattats till 65,000 kronor, skulle med iakttagande av hittills tillämpat

förfarande i riksstatsförslaget för nästa budgetår upptagas två särskilda förslagsanslag

å nyss angivna belopp. För vinnande av förenkling ur budgetteknisk

synpunkt har emellertid Kungl. Maj:t föreslagit, att i stället upptages

ett gemensamt förslagsanslag till belopp motsvarande summan av de

två ifrågavarande beloppen eller sålunda 85,000 kronor, förslagsvis benämnt

bidrag till uppförande in. in. samt driften av arbetshem.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom andra kammaren, av herr C. Brännberg

m. j\. väckt motion, nr 216, däri hemställts, att riksdagen ville med

ändring av Kungl. Maj:ts förevarande förslag besluta, att statsbidraget till

driften vid arbetshemmen måtte utgå med samma belopp som hittills eller

500 kronor per år och i medeltal belagd plats, samt att nu ifrågavarande

anslag måtte höjas från 85,000 kronor med 10,(XX) kronor till 95,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»I statsverkspropositionen femte huvudtiteln, punkt 34 föreslår Kungl. Maj:t

att till uppförandet m. m. samt driften av arbetshem ett belopp av 85,000

kronor måtte uppföras i budgeten för året 1927—1928.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

43

Beträffande grunderna för statsbidragets utgående för driften på arbetsliemmen

göres den förändringen att statsbidraget, som nu utgår med 500

kronor pr belagd plats och år sänkes med 50 kronor eller till 450. Som

stöd för denna sänkning anför departementschefen, att då statsbidragen till

arbetshemmen år 1920 beslutades, fixerades detta till samma belopp som da

utgick till hem för fallandesjuka och blinda sinnesslöa. Man ansåg önslc

värt säger vidare departementschefen att ej tillmäta statsbidraget för knappt,

då det var angeläget att i en snar framtid dessa arbetshem måtte komma

till stånd.

Nu anses det lämpligt och tiden vara inne för ändring, när väl landsting

och städer som ej deltaga i landsting i stort sett ordnat själva anstaltsbyggandet.

Vid dessa anstalters skapande har vederbörande anslagsgivande

myndigheter givetvis räknat med att det statsbidrag, som av riksdagen bestämts,

skulle äga bestånd. Det torde erinras om att landstingen beträffande

arbetshemmen gått fram med mycket stör varsamhet, vilket dock ej

hindrar, att de landsting, som i samråd med vederbörande statliga myndigheter

uppfört arbetshem, fått ikläda sig stora ekonomiska uppoffringar. Vidare

ha särskilt direktionerna vid två av våra största arbetshem träffat avtal

med ett flertal landsting och städer om att för vederbörande övertaga den

på dem ankommande anstaltsvård av ifrågavarande slag.

Vid dessa avtals träffande, vilka i flesta fall omfatta eu tidrymd av

10 år framåt, har man bland annat lagt till grund de statsbidrag som

utgått. Skulle nu riksdagen följa vad Kungl. Maj:t föreslagit, uppstår ett

deficit till nackdel för de därav berörda arbetshemmen. En förlust uppstår,

som de knappast gjort sig förtjänta av, om man vill taga i betraktande,

vilken nationalekonomisk vinst som uppstått därigenom att dessa arbetshem

övertagit vården av de till arbetshem dömda från andra län, som ej haft

dylika hem. Månget anstaltsbyggande har härigenom förebyggts till fördel

för stat och landsting.

Det kan vid ett hastigt påseende synas, som om ett statsbidrag på 500

kronor vore rikligt tilltaget, men man måste taga i betraktande, dels den i

regel ringa beläggningen, vilket gör driften onödigt dyrbar och dels det oftast

mycket svårhanterliga klientelet, som kräver säkerhetsåtgärder ifråga om

vaktpersonal och dylika anordningar.

Några ekonomiska kalkyler, som kunna giva stöd för våra påståenden, äro

vi för dagen ej i tillfälle att förebringa men anhålla vi vördsamt att senare

få överlämna sådana till utskottet».

Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet icke

kunnat undgå att hysa starka betänkligheter mot den sänkning av statsbidraget

till driften av nu ifrågavarande arbetshem, Kungl. Maj:t ifrågasatt.

Enligt utskottets mening skulle nämligen en begränsning av statsbidraget,

i överensstämmelse med vad Kungl. Maj:t föreslagit, medföra, att

landstingen för tillgodoseende av de uppgifter, om vilka bär är fråga, finge

påtaga sig eu större börda än som kan anses skäligt. Utskottet vill

ock framhålla, att den ringa beläggning av arbetshemmen, som hittills

förefunnits, ändock göra de kommunala utgifterna för ändamålet avsevärda.

Vid sådant förhållande har utskottet efter övervägande funnit sig böra förorda,

att de nu gällande grunderna beträffande bidrag till driften till arbetshemmen

i fråga bibehållas oförändrade, och tillstyrker utskottet alltså motionärernas

förslag i denna del.

Utskottets

Yttrande.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Medicinal

styrelsen.

[35.]

Vad härefter angår Kungl. Maj:ts förslag om sammanslagning av de hittillsvarande

anslagen till uppförande eller inrättande av i lagen om fattigvården

avsedda arbetshem och till driftkostnaderna vid dylika arbetshem,

har utskottet av skäl, utskottet förut anfört i fråga om sammanslagning av

olika å riksstaten för skilda ändamål uppförda anslag, ansett sig icke böra

biträda förslaget härutinnan.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet tillstyrka att för budgetåret

1927—1928 upptages dels ett anslag till uppförande eller inrättande av

arbetshem av nu ifrågavarande slag å 20,000 kronor, dels ock ett anslag till

driften vid dylika arbetshem å 75,000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och herr Brännbergs m. fl. ovanberörda motion, II: 213, må

a) till bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 20,000

kronor; samt

b) till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 75,000 kronor.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

32:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att

dels godkänna följande stat för medicinalstyrelsen, att tillämpas från och

med budgetåret 1927—1928:

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 271,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 10,900

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare .................................... 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet,

veterinärrådet m. m............................................................... ........... 107,100

Summa kronor 390,000;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu 356,500

kronor, med 33,500 kronor till 390,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 143—152

i statsrådsprotokollet.

Från och med den 1 juli 1926 är den ordinarie staten för medicinalstyrelsen

av följande lydelse:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 45

Stat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 271,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................... 10,900

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare .................................. 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet,

veterinärrådet m. m.................................................... 73,600

Summa kronor 356,500.^

Det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen slutar från och

med budgetåret 1926—1927 å sistnämnda belopp. 356,500 kronor. Denna

summa innebär i förhållande till det i riksstaten för budgetåret 1925—1926

upptagna anslagsbeloppet en höjning med 6,000 kronor. Berörda höjning

föranleddes därav att inspektrisen över sjuksköterskeväsendet från och med

den 1 juli 1926 uppförts bland medicinalstyrelsens ordinarie befattningshavare.

Avlöningen till nyssnämnda inspektris har därförut under ett flertal

budgetår utgått från det extra anslag till upprätthållande av medicinalstyrelsens

verksamhet, som från och med år 1920 av riksdagen beviljats

för varje budgetperiod. Från ifrågavarande extra anslag har vidare, alltsedan

anslagets tillkomst, utgått avlöning enligt av riksdagen prövade grunder

(se statsverkspropositionen år 1920, femte huvudtiteln, sid. 146) åt vissa

för handläggning av apoteksärenden erforderliga icke-ordinarie befattningshavare

inom styrelsen, nämligen för närvarande, förutom en juridiskt bildad

amanuens och en farmaceutiskt utbildad amanuens, en byråchef med avlöning

i lönegrad B 30 och ett kontorsbiträde med avlöning i lönegrad B 4.

Därjämte har under senare tid från samma anslag bestritts ersättning till

vissa sakkunniga för granskning inom styrelsen av läkemedelspriser.

Anslaget för upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet utgick

för budgetåret 1923—1924 med 30,800 kronor, förbudgetåret 1924—1925 med

28.000 kronor och för budgetåret 1925—1926 med 28,700 kronor. På grund

av att avlöningen till inspektrisen över sjuksköterskeväsendet från och med

denna befattningshavares uppförande på ordinarie stat den 1 juli 1926 skall

utgå från det ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen, upptogs ifrågavarande

extra anslag i riksstaten för innevarande budgetperiod med ett till 23,000

kronor reducerat belopp.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att ett belopp å 4,000 kronor

skulle ställas till medicinalstyrelsens förfogande för ersättning till byggnadssakkunnigt

biträde åt styrelsens arkitekt samt att ett belopp av förslagsvis

1,500 kronor skulle få disponeras för beredande åt arkitekten av ersättning

för tidsspillan vid resor till hospitalen.

Vidare innehåller förslaget, att kostnaden för avlöning åt arkitekten,

5.000 kronor, som hittills bestritts av anslaget till hospitals underhåll, hädanefter

skulle bestridas från den i styrelsens stat ingående posten för avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

Med nu nämnda belopp, tillhopa 10,500 kronor, har sagda anslagspost

sålunda ansetts böra höjas.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

I fråga om storleken av det för innevarande budgetår äskade extra anslaget

för upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet, 23,000 kronor, har

någon ändring icke ifrågasatts. Då emellertid det medelsbehov, som detta

anslag är avsett att fylla, synts vara av mera konstant natur samt någon

ytterligare höjning av det erforderliga beloppet sannolikt icke behövde vidtagas

under en tid framåt, har medelsbehovet ansetts lämpligen kunna tillgodoses

från det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen. Den

ifrågasatta ändringen skulle innebära, att den i medicinalstyrelsens ordinarie

stat ingående anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

vetenskapliga rådet, veterinärådet m. in. ökas med 23,000 kronor.

Anslagsposten i fråga, nu 73,600 kronor, skulle alltså ökas med (23,000+10,500)

33,o00 kronor eller till 107,100 kronor och staten för medicinalstyrelsen komma

att sluta å 390,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Av den i ämnet lämnade utredningen har det synts utskottet ådagalagt,

att åtgärder äro erforderliga för lättande av den arbetsbörda, som nu påvilar

medicinalstyrelsens arkitekt och har utskottet av de härför ifrågasatta

utvägarna ansett statskontorets, av departementschefen tillstyrkta förslag

vara av beskaffenhet att böra förordas. Enligt utskottets mening torde alltså

ett visst årligt belopp böra ställas till medicinalstyrelsens förfogande för att

efter styrelsens beprövande i mån av behov användas till ersättning åt ett

byggnadstekniskt biträde åt arkitekten.

I fråga om storleken av de medel, som för ifrågavarande ändamål böra

ställas till medicinalstyrelsens disposition, har utskottet emellertid ansett,

att, i avvaktan på närmare erfarenhet rörande den utsträckning, vari biträdet

kan behöva tagas i anspråk, det årliga beloppet tillsvidare bör kunna begränsas

till 3,000 kronor, varå dyrtidstillägg icke må utgå. På sätt departementschefen

förordat, bör biträdet givetvis utöver arvodet för sitt arbete åtnjuta

resekostnads- och traktamentsersättning för av hans uppdrag föranledda

resor.

Yad angår frågan om beredande av gottgörelse åt arkitekten för den tidsspillan,

som åsamkas honom under resor, vilka han i egenskap av styrelsens

arkitekt måste företaga till hospitalen, har utskottet ävenledes i likhet

med departementschefen ansett skäligt att, såsom redan tidigare varit fallet,

dylik gottgörelse nu åter beredes och har utskottet icke funnit något att

erinra mot de härutinnan ifrågasatta grunderna.

Att, i enlighet med vad som föreslagits, arvodet till styrelsens arkitekt

från och med nästkommande budgetår må utgå från styrelsens avlöniugsanslag

i stället för, såsom för närvarande är fallet, den i staten för hospital

och asyler ingående anslagsposten till övriga kostnader för hospitals

underhåll, har ej heller givit utskottet anledning till erinran.

Enligt Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag skulle extra anslaget till

medicinalstyrelsens verksamhet, i fråga om vars storlek ändring icke ifrågasatts,

hädanefter sammanslås med det ordinarie förslagsanslaget till styrelsen.

Under hänvisning till de betänkligheter, utskottet i sitt utlåtande nr

s. 47 Kontrollera mot PDF

«Statsutskottets utlåtande Nr ö.

47

JO, punkt 34, anfört mot sammanslagning av anslag, kan utskottet emellertid

icke tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i nu berörda hänseende. — Vid bifall

till utskottets förslag torde den i styrelsens ordinarie stat ingående anslagsposten

för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. böra höjas

med allenast 9,500 kronor till 83,100 kronor och ordinarie anslaget till styrelsen

bestämmas till 366,000 kronor. Extra anslaget till styrelsens verksamhet

torde böra upptagas med oförändrat belopp, 23,000 kronor.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa.

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för medicinalstyrelsen, att tilllämpas

från och med budgetåret 1927—1928:

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 271,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................ 10,900

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare ........... 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga

rådet, veterinärrådet m. m......................... 83,100

Summa kronor 366,000;

b) höja det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen,

nu 356,500 kronor, med 9,500 kronor till 366,000 kronor; samt

c) till medicinalstyrelsens verksamhet, utöver det ordinarie

anslaget, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av

23,000 kronor.

33:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

36) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till statens farmaceutiska laboratorium för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra anslag av 24,500 kronor.

Statens farmacetUiska

laboratorium.

[36.]

34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att

dels bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1927 till

276 och från och med den 1 januari 1928 till 281;

dels godkänna följande stat för förste provinsialläkare och provinsialläkare,

att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928:

Förste provinsialläkare

och provinsialläkare.

[37.]

Stat.

Kronor.

Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag.

................................................................................................ 2,595,600

Arvoden till biträdande förste provinsialläkare................................. 11,600

Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare

...................................................................................... 52,800

Summa kronor 2.660.000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

■Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare och

provinsialläkare, nn 2,600,000 kronor, med 60,000 kronor till 2,660,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 153—156 i statsrådsprotokollet.

Genom beslut vid 1926 års riksdag genomfördes definitiv lönereglering

för förste provinsialläkare och provinsialläkare.

I samband med löneregleringen uppfördes i riksstaten under rubriken

förste provinsialläkare och provinsialläkare ett ordinarie förslagsanslag av

2,600,000 kronor, motsvarande slutsumman i den av riksdagen godkända nya

staten för förste provinsialläkare och provinsialläkare.

Berörda stat, som av Kung! Maj:t fastställts genom brev den 21 maj 1926,

att tillämpas från och med innevarande budgetår, är av följande lydelse:

Stat.

Kronor.

Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag

.................................................................................................. 2,535,600

Arvoden till biträdande förste provinsialläkare ................................. 11,600

Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare

.........■...:........................................................................... 52,800

Summa kronor 2,600,000

Vid löneregleringen bestämdes antalet förste provinsialläkare till 24 och

antalet provinsialläkare till 271.

I enlighet med riksdagens beslut har Kung! Maj:t den 21 maj 1926 utfärdat

avlöningsreglemente för förste provinsialläkare och provinsialläkare

(sv. förf.-saml. nr 177). Genom brev den 29 juni 1926 har Kungl. Maj:t vidare

fastställt fördelning av provinsialläkartjänstema i riket å de i nyssnämnda

avlöningsreglemente uti löneplanen under avdelning B upptagna lönegrupperna

för provinsialläkare, vilken fördelning länder till efterrättelse från och med

ingången av innevarande budgetår.

Det nu framlagda förslaget om inrättande av nya provinsialläkartjänster

utgör ett led i fullföljandet av den av 1916 års provinsialläkardistriktskommitté

framlagda planen för inrättande av nya provinsialläkartjänster.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle de sedan år 1921 beslutade

nya tjänsterna uppgå till det antal, 60, som sagda kommitté upptagit i de

båda första behovsgraderna.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att ett uppskov med

fullföljandet av den uppgjorda planen angående inrättande av nya provinsialläkartjänster

bör undvikas, och tillstyrker utskottet alltså, att medel för nästkommande

budgetår anvisas för ytterligare tio provinsialläkarbefattningar

utöver de nuvarande. Då utskottet ej heller haft något att erinra emot medicinalstyrelsens,

av departementschefen förordade förslag i fråga om tiden

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

49

för befattningarnas inrättande och de bärför beräknade kostnaderna, får utskottet

alltså hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1

juli 1927 till 276 och från och med den 1 januari 1928 till 281;

b) godkänna följande stat för förste provinsialläkare och

provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret 1927—

1928:

Stat.

Kronor.

Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsial
-

läkare, förslagsanslag ................................................ 2,595,600

Arvoden till biträdande förste provinsialläkare ......... 11,600

Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser

för förste provinsialläkare.......................................... 52,800

Summa ki''onor 2,660,000

samt

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare, nu 2,600,000 kronor, med 60,000

kronor till 2,660,000 kronor.

35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att till flyttningsbidrag

samt tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 7,200 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 156—158 i

statsrådsprotokollet.

Under ett antal år hava å riksstaten anvisats medel för beredande av

flyttningsbidrag enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder åt vissa provinsialläkare

i mera avlägset belägna distrikt.

I samband med den vid 1926 års riksdag beslutade löneregleringen för

provinsialläkarkåren godkändes för denna kårs vidkommande samma grunder

i fråga om ersättning för flyttningskostnad i vissa fall, som gälla för

befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk. Berörda grunder äro

innefattade i 24 § av avlöningsreglementet för förste provinsialläkare och

provinsialläkare den 21 maj 1926 (nr 177). Då emellertid eu vidsträcktare

förmån av flyttningsbidrag än den i avlöningsreglementet avsedda åtminstone

tills vidare kunde befinnas erforderlig för besättandet av vissa provinsialläkarbefattningar,

förutsattes vid löneregleringen, att frågan om en dylik

vidsträcktare förmån skulle i samband med anvisandet av för ändamålet erforderliga,

medel år efter år kunna göras till föremål för prövning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (proposition nr 74) anvisade 1926 års riksdag

(skrivelse nr 191) för dylika särskilda flyttningsbidrag ett extra förslagsanslag

av 3,000 kronor.

Genom brev den 21 maj 1926 och senare har Kungl. Maj:t bestämt de

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 saml. 5 höft. (Nr 5.) 547 »7 4

Flyttningsbidrag

samt

tillfälliga

lönetillägg

åt visso

provinsialläkare.

[38.j

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

U tekottets

yttrande.

provinsialläkartjänster, vilkas blivande innehavare skola äga åtnjuta flyttningsbidrag

av nu angivet slag, samt fastställt grunder i fråga om dylika bidrag,

Vid löneregleringen för förste provinsialläkare och provinsialläkare förutsattes,

att till läkare i vissa provinsialläkardistrikt, hänförliga till VII:e

eller högsta lönegruppen i den för provinsialläkare antagna löneplanen,

skulle kunna, utöver den ordinarie lönen, tills vidare utgå tillfälligt lönetillägg.

Vissa av de till nämnda lönegrupp hänförda distrikten ansågos

nämligen åtminstone för det dåvarande vara väsentligt mera vanlottade än

övriga distrikt inom samma lönegrupp. Medel för ifrågavarande tillägg

ansågos med hänsyn till ändamålets tillfälliga karaktär böra beredas från

extra anslag.

1926 års riksdag anvisade för beredande av dylika tillägg under budgetåret

1926—1927 ett extra anslag av 3,780 kronor. Anslagsbeloppet avpassades

med hänsyn till att lönetilläggen beräknades utgå till en var av provinsialläkarna

i 5 distrikt med 420 kronor och till vardera av provinsialläkarna

i 2 distrikt med 840 kronor, allt för år räknat.

Genom brev den 29 juni 1926 har Kungl. Maj:t i enlighet med uttalande

i löneregleringspropositionen föreskrivit, att tillfälligt lönetillägg, utöver lön

enligt löneplanen, skall för budgetåret 1926—1927 utgå med 420 kronor till

en var av provinsialläkarna i Gäddede, Malåträsks, Sorsele, Pajala och Vittangi

distrikt samt med 840 kronor till vardera av provinsialläkarna i Tärna

och Arjeplogs distrikt. Närmare bestämmelser angående utbetalande av

lönetillägg m. m. hava meddelats i brev den 21 maj 1926.

För vinnande av förenkling i budgettekniskt hänseende hava anslagen för

nu ifrågavarande ändamål ansetts böra i riksstaten upptagas såsom ett gemensamt

anslag av förslagsanslags natur. Härvid har någon förändring i

beloppet av nu anvisat anslag för flyttningsbidrag icke ifrågasatts. Yad

angår anslagsbeloppet till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare har

däremot en ökning med 420 kronor föreslagits med hänsyn till att dylikt

tillägg ansetts böra beredas, förutom läkarna i de distrikt, där sådant tilllägg

nu må åtnjutas, provinsialläkaren i Tärendö provinsialläkardistrikt av

Norrbottens län. Det för tillfälliga lönetillägg beräknade beloppet utgör

alltså 4,200 kronor.

Kungl Maj:ts förslag om sammanslagning av nu ifrågavarande två anslag

har utskottet av förut angivna skäl ansett sig icke böra tillstyrka.

Då storleken av de av Kungl. Maj:t för nu berörda ändamål äskade medlen

däremot icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså

hemställa,

att riksdagen må

a) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1927—

1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor; samt

b) till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret

1927—1928 bevilja ett extra anslag av 4,200 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Öl

36:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 39) att till bidrag för

anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, att utgå enligt

av departementschefen förordade grunder, för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 158 och 159

i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 262 till 1921 års riksdag

gjorda framställning anvisade nämnda års riksdag (skrivelse nr 313) till bidrag

för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare på landsbygden på extra stat

.för år 1922 ett reservationsanslag av 150,000 kronor, att utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med av vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 14 mars 1921 angivna grunder.

Bestämmelser i ämnet utfärdades sedermera genom kungörelse den 2

december 1921 (nr 687). Enligt dessa bestämmelser kunde — med visst

undantag beträffande Tärna distrikt, varom nu ej är fråga — statsbidrag utgå

med högst en tredjedel av beräknade byggnadskostnader eller inköpssumma

för anskaffande av läkarbostad, dock högst med 30,000 kronor för varje bostad.

Genom kungörelse den 11 april 1924 (nr 154) hava dessa bestämmelser

ändrats så, att statsbidragets maximibelopp bestämts till 20,000 kronor för

varje bostad.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen, utöver förenämnda anslag å

150,000 kronor för år 1922, för därefter följande budgetperioder anvisat tillhopa

335,000 kronor, därav 200,000 kronor för budgetåret 1926—1927. Hela

det av riksdagen för bidrag till läkarbostäder anvisade anslagsbeloppet utgör

alltså 485,000 kronor.

Genom Kungl. Maj:ts beslut hava hittills beviljats statsbidrag till anordnande

av läkarbostäder med sammanlagt 481,748 kronor 13 öre, avseende

28 bostäder. Odisponerat återstår alltså för närvarande endast ett belopp av

3,251 kronor 87 öre.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle i fråga om grunderna

för statsbidrags åtnjutande den ändringen vidtagas, att maximibeloppet skulle

begränsas till 18,000 kronor.

Då utskottet funnit sig böra förorda den av Kungl. Maj:t föreslagna

reduceringen av maximibeloppet för nu ifrågavarande statsbidrag samt storleken

av det äskade anslaget icke givit utskottet anledning till erinran, får

utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till bidrag för anskaffande av bostäder åt

provinsialläkare å landsbygden, att utgå enligt av departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari

1927 förordade grunder, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

Bidrag för

anskaffande

av bostäder

åt provinsialläkare

å

landsbygden.

[39.]

Utskottets

yttrande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Avlöning åt

civila läkarstipendiater.

[40.]

Bidrag till

extra ''provinsialläkares

avlönande.

[41.]

Dyrtidstillägg

åt vissa extra

provinsialläkare.

[42.]

Hospital

och asyler.

[43.]

37:o) Med tillstyrkande av bifall till Kung! Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 40) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

160 och 161) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) besluta att beträffande det ordinarie reservationsanslaget

till avlöning åt civila läkar stipendiater i riksstaten för budgetåret

1927—1928 icke upptaga något belopp; samt

b) medgiva, att av uppkomna reservationer å nämnda anslag

må för bestridande av kostnaderna för avlöningsförhöjning åt

fyra civila läkarstipendiater under samma budgetår användas •

ett belopp av 6,000 kronor.

38:o) På grund av Kungi. Maj:ts förslag (punkt 41) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 161 och 162) i ämnet innehåller, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till extra provinsialläkares avlönande, nu 25,000 kronor,

med 5,000 kronor till 20,000 kronor.

39:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 42) och

under erinran om att riksdagen till det ändamål, varom nu är fråga, för

budgetåret 1926—1927 beviljat ett anslag å 4,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag

av 2,000 kronor.

40:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på

följande sätt:

7. Läkar per sonat.

Befattning. Lönegrad.

12 överläkare av l:a klass........................................................................... B 29

24 hospitalsläkare av l:a klass .................................................................. B 28

4 överläkare av 2:a klass........................................................................... B 28

30 hospitalsläkare av 2:a klass .................................................................. B 26

1 läkare vid Visby hospital ..................................................................... B 26

II. Kontorspersonal.

3 sysslomän av l:a klass......................................... B 24

8 sysslomän av 2:a klass............ B 22

5 sysslomän av 3:e klass........................................................................... B 21

14 bokhållare..........................................•...................................................... B 15

16 kassörer......................................................—-.......•••••......................... B 11

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

53

Befattning. Lönegrad.

9 kameralbiträden....................................................................................... B 8

13 kanslibiträden.......................................................................................... B 7

III. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsman av l:a klass.................................................................B 14

21 förestånderskor av l:a klass..................................................................B 12

17 uppsyningsman av 2:a klass................................................................BIO

139 överskötare ............................................................................................B 8

29 förestånderskor av 2:a klass..................................................................B 7

749 skötare.....................................................................................................B 6

236 översköterskor .......................................................................................B 6

869 sköterskor..............................................................................................B 3

IV. Ekonmnipersonal.

10 maskinmästare av l:a klass .................................................................B 14

5 maskinmästare av 2:a klass .................................................................B 12

10 befallningsman ......................................................................................B 10

28 hantverksföreståndare av l:a klass ......................................................B 10

15 maskinister av l:a klass........................................................................B 10

15 trädgårdsmästare ..................................................................................B 10

95 hantverksföreståndare av 2:a klass....................-..................................B 8

18 maskinister av 2:a klass........................................................................B 8

12 köksförestånderskor av l:a klass .......................................... .............B 7

8 magasinsföreståndare............................................................................ B 7

14 arbetsförestånderskor..............................................................................B 6

12 bageriförestånderskor..............................................................................B 6

10 chaufförer ........................,......................................................................B 6

14 eldare av l:a klass ..........................................................................B 6

3 förmän i trädgård och jordbruk .........................................................B 6

81 hantverkare .............................................................................................B 6

4 köksförestånderskor av 2:a klass ........................................................B 6

17 post- och stadsbud.................................................................................B 6

15 tvättförestånderskor av l:a klass ........................................................B 6

75 eldare av 2:a klass................................................................................B 5

27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall .......................................B 5

1 tvättförestånderska av 2:a klass............................................................B 3;

dels godkänna följande stat för hospital och asyler, att tillämpas från och

med budgetåret 1927—1928:

Stat.

A. Avlöningsstat
Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag............... 7.200,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................................... 700,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag

................................................................................................ 2,235,000

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

B. Omkostnadsstat.

Kronor.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag.................. 9,290,000

Summa kronor 19,425,000

dels och nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler,

nu 10,300,000 kronor, med 500,000 kronor till 9,800,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 163—180

i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler är i gällande riksstat

uppfört med 10,300,000 kronor.

Staten för hospital och asyler är från och med budgetåret 1926—1927 av

följande utseende:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ...........

Yikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslags

anslag .......''.....................................................................................

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ............... 650,000

Summa kronor 10,300,000

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär icke någon ändring i avseende

å det för innevarande budgetår fastställda antalet befattningshavare, tillhörande

läkar-, kontors- och ekonomipersonalen.

Vad däremot sjukvårdspersonalen angår, har Kungl. Maj:t föreslagit eu

väsentlig utökning av densamma, beroende huvudsakligen därav att hospitalet

i Hälsingborg torde kunna beläggas i betydlig utsträckning under nästkommande

budgetår. Härjämte hava vissa smärre ändringar beträffande personaluppsättningen

vid en del övriga sjukvårdsanstalter ifrågasatts.

I fråga om Hälsingborgshospitalet innebär Kungl. Maj:ts förslag uppförande

på ordinarie stat av följande befattningshavare, nämligen

2 förestånderskor av l:a klass,

2 förestånderskor av 2:a klass,

1 överskötare,

9 översköterskor,

20 skötare och

30 sköterskor.

I sammanhang med förevarande förslag har departementschefen upptagit

frågan om ledningen av sjukvården vid Hälsingborgs hospital och därvid

förordat den av medicinalstyrelsen i sådant avseende föreslagna anordningen.

För innebörden av denna anordning har medicinalstyrelsen redogjort i skri
-

Kronor.

7.230.000

300,000

2.120.000

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 55

velse den 23 april 1926, vars innehåll återfinnes å sid. 166 och 167 i statsrådsprotokollet.

Vad beträffar övriga ändringar i personalsammansättningen innebär förslaget

följande:

l:o) Utbyte av en uppsyningsmantjänst av l:a klass vid Lunds hospital och

asyl mot en förestånderskebefattning av l:a klass;

2:o) Utbyte av två skötersketjänster vid Uppsala hospital och asyl mot

två överskötersketjänster;

3:o) Utbyte av en överskötarbefattning vid Vadstena hospital mot en överskötersketjänst;
4:o)

Uppförande på ordinarie stat av åtta översköterskor, varav hälften avsetts

för Säters hospital och hälften för Västerviks hospital; samt

5:o) Uppförande på ordinarie stat av en överskötare och två översköterskor,

avsedda för Östersunds hospital.

Vidkommande beräkningen av de i avlöningsstaten för hospitalsstaten ingående

särskilda anslagsposterna har, enligt vad departementschefen framhållit,

posten för avlöningar till ordinarie befattningshavare kunnat allenast

approximativt uppskattas, bland annat med hänsyn till svårigheten att mera

bestämt angiva de olika tidpunkter, från och med vilka personalen vid

Hälsingborgshospitalet i de särskilda fallen blir behövlig. Posten ifråga, nu

7.230.000 kronor, har upptagits med 7,200,000 kronor.

Anslagsposten för vikariatsersättningar, nu 300,000 kronor, har med hänsyn

till belastningen å posten under budgetåret 1925—1926 upptagits med

700.000 kronor.

Vad slutligen angår posten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., nu 2,120,000 kronor, har jämväl denna post, på grund av,

bland annat, svårigheten att på förhand beräkna ökningen i behovet av ickeordinarie

befattningshavare i män av Hälsingborgshospitalets successiva beläggning,

kunnat blott approximativt uppskattas. Denna post har upptagits

med 2,235,000,000 kronor eller 115,000 kronor mer än för innevarande budgetår

anvisats.

Under omkostnadsstaten är upptagen en anslagspost för övriga kostnader

för hospitals underhåll, för innevarande budgetår uppförd med 650,000

kronor.

För nästkommande budgetår hava de totala utgifterna under förevarande

post uppskattats till 9,290,000 kronor och inkomsterna beräknats till 9,625,000

kronor. Inkomsterna för hospitalen skulle sålunda komma att överstiga

kostnaderna för deras drift. På grund härav har den ändring i fråga om

hittills tillämpad uppställning av staten för hospital och asyler föreslagits,

att under rubriken övriga kostnader för hospitals underhåll upptagits bruttoutgifterna

för underhållet i stället för såsom hittills nettoutgifterna. Med

denna uppställning av staten hava alltså hospitalens inkomster så att säga

ställts utanför staten, men hänsyn har å andra sidan tagits till dessa inkomster

såsom en förminskande faktor vid beräkning av storleken av det

anslag till avlönings- och omkostnadsstater till hospital och asyler, som för

nästkommande budgetår prövats erforderligt.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

Utskottets

yttrande.

I riksstaten är sedan ett flertal år tillbaka uppfört ett särskilt ordinarie

förslagsanslag till övergångsstat för hospital och asyler. Anslaget utgör för

nu löpande budgetår 9,060 kronor.

Med erinran om att i samband med de av 1926 års riksdag beslutade

indragningarna av personal vid statsdepartementen även den förändringen

vidtogs beträffande sättet för avlöningarnas bestridande, att avlöningarna

till befattningshavare å ordinarie stat och å övergångsstat — vilka avlöningar

dittills bestritts från två riksstatsanslag, slutande å de belopp till vilka respektive

staters slutsummor uppgått — hädanefter skola utgå från allenast

ett anslag med huvudanslagets rubrik, till sitt belopp svarande mot de

sammanlagda slutbeloppen för ordinarie staten och övergångsstaten, har

departementschefen nu föreslagit ifrågavarande anordnings genomförande

även i fråga om anvisande av medel till hospital och asyler. Från och med

nästa budgetår syntes alltså samtliga vid dessa anstalter anställda befattningshavares

avlöningar böra utgå från posten avlöningar till ordinarie befattningshavare

inom den ordinarie staten för hospital och asyler, medan anslaget till

övergångsstat för hospital och asyler borde uteslutas ur riksstaten. Med hänsyn

till det jämförelsevis obetydliga belopp, vartill sistnämnda anslag för

närvarande vore upptaget, har den ifrågasatta anordningen icke synts i och

för sig behöva tagas i beräkning vid fixerande av anslaget till hospital och

asyler från och med nästa budgettermin.

Vad först angår Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ökning av sjukvårdspersonalen

vid Hälsingborgs hospital, vilket förslag, enligt vad statsrådsprotokollet

utvisar, avvägts under vederbörligt hänsynstagande till storleken

av dylik personal vid Uppsala och Lunds hospital och asyler, har detsamma

icke givit utskottet anledning till erinran.

Såsom nämnts, har departementschefen i samband med berörda förslag

upptagit frågan om ledningen av sjukvården vid Hälsingborgskospitalet och

därvid förordat den av medicinalstyrelsen ifrågasatta anordningen för sjukledningens

handhavande.

I anledning härav vill utskottet erinra om att 1926 års riksdag i sin

skrivelse nr 38 beträffande Kungl. Maj:ts för samma års riksdag framlagda

förslag angående anslag till hospital och asyler uttalade, bland annat, att

riksdagen icke funne det tillrådligt, att, innan av särskilda sakkunniga framlagt

förslag till lag om vård av sinnessjuka prövats, en ny organisationsform

infördes i fråga om läkarpersonalen vid Hälsingborgshospitalet. Skid för

ett frångående av denna uppfattning synes utskottet alltjämt icke föreligga.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, bär Kungl. Maj:t vidare

föreslagit dels utbyte av en uppsyningsmanstjänst av l:a klass vid Lunds

hospital och asyl mot en förestånderskebefattning av l:a klass, av två skötersketjänster

vid Uppsala hospital och asyl mot två överskötersketjänster samt av

en överskötarbefattning vid Yadstena hospital mot en överskötersketjänst,

dels ock uppförande å ordinarie stat av en överskötartjänst — avsedd för

Östersunds hospital — och tio överskötersketjänster, avsedda fyra för vartdera

av Säters och Västerviks hospital och två för Östersunds hospital. Då

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

57

förslagen i dessa delar synts utskottet tillfyllest motiverade, tiar utskottet

ansett sig böra tillstyrka de sålunda föreslagna förändringarna i avseende å

personaluppsättningen vid hospitalen i fråga.

De av Kungl. Maj:t framlagda beräkningarna i fråga om de i staten för

hospitalen ingående anslagsposterna hava icke givit utskottet anledning till

erinran liksom ej heller det föreslagna uteslutandet ur riksstaten av det

ordinarie förslagsanslaget till övergångsstat för hospital och asyler.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och

asyler på följande sätt:

I. Läkarpersonat.

Befattning. Lönegrad.

12 överläkare av l:a klass................................................... B 29

24 hospitalsläkare av l:a klass .......................................... B 28

4 överläkare av 2:a klass................................................... B 28

30 hospitalsläkare av 2:a klass .......................................... B 26

1 läkare vid Yisby hospital ............................................ B 26

II. Kontorspersonal.

3 syssloman av l:a klass................................................... B 24

8 sysslomän av 2:a klass................................................. B 22

5 sysslomän av 3:e klass................................................... B 21

14 bokhållare ....................................................................... B 15

16 kassörer ....................................................v...................... B 11

9 kameralbiträden............................................................... B 8

13 kanslibiträden.................................................................. B 7

III. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsmän av l:a klass......................................... B 14

21 förestånderskor av l:a klass.......................................... B 12

17 uppsyningsmän av 2:a klass.......................................... B 10

139 överskötare........................................................................ B 8

29 förestånderskor av 2:a klass.......................................... B 7

749 skötare............................................................................. B 6

236 översköterskor ............................................................. B 6

869 sköterskor ...................................................................... B 3

IV. Ekonomipersonal.

10 maskinmästare av l:a klass ..........................................B 14

5 maskinmästare av 2:a klass ................................... B 12

10 befallningsmän .............. B 10

28 hantverksföreståndare av l:a klass ..............................B 10

15 maskinister av l:a klass ................................................B 10

15 trädgårdsmästare ..........................................................B 10

s. 58 Kontrollera mot PDF

Motion

angående

aflöning för

kvinnlig innehavare

av befattning

såsom

förste uppsyningsman

å

manlig avdelning

vid

hospital m. m.

58 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Befattning. Lönegrad.

95 hantverksföreståndare av 2:a klass ..............................B 8

18 maskinister av 2:a klass ................................................B 8

12 köksförestånderskor av l:a klass .................................B 7

8 magasinsföreståndare ......................................................B 7

14 arbetsförestånderskor.....................................................B 6

12 bageriförestånderskor......................................................B 6

10 chaufförer ........................................................................B 6

14 eldare av l:a klass .........................................................B 6

3 förmän i trädgård och jordbruk .................................B 6

81 hantverkare .....................................................................B 6

4 köksförestånderskor av 2:a klass ................................B 6

17 post- och stadsbud.........................................................B 6

15 tvättförestånderskor av l:a klass .................................B 6

75 eldare av 2:a klass .........................................................B 5

27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ...............B 5

1 tvättförestånderska av 2:a klass....................................B 3;

b) godkänna följande stat för hospital och asyler, att tilllämpas

från och med budgetåret 1927—1928:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslags
-

anslag......................................... 7,200,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................... 700,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

förslagsanslag ............................................................ 2,235,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag

....................................................................... 9,290,000

Slamma kronor 19,425,000;

samt

c) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till hospital och

asylo-, nu 10,300,000 kronor, med 500,000 kronor till 9,800,000

kronor.

41 :o) Beträffande en inom första kammaren av fröken Kerstin Hesselgren

väckt motion, nr 82, angående avlöning för kvinnlig innehavare av befattning

såsom förste uppsyningsman å manlig avdelning vid hospital m. m.

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

59

42:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 44)

och under hänvisning till vad under föregående punkt anförts hemställer

utskottet,

att riksdagen må ur riksstaten utesluta det ordinarie förslagsanslaget

till övergångsstat för hospital och asyler.

43:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att till utvidgning

av köksbyggnaden vid Uppsala hospital och asyl för budgetåret 1927—1928

anvisa ett extra reservationsanslag av 192,700 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 182 och 183 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må till utvidgning av köksbyggnaden vid Uppsala

hospital och asyl för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

extra reservationsanslag av 192,700 kronor.

44:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46) att till bidrag till

kostnaderna för en motorfärja vid Strängnäs sund för budgetåret 1927—1928

anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 183—189 i

statsrådsprotokollet.

I sammanhang med förevarande framställning har departementschefen

föreslagit, att såsom bidrag till driftkostnaderna till ifrågavarande färja skulle

lämnas ett bestämt årligt belopp å högst 1,000 kronor för hospitalets

transporter och i tjänsteärenden stadda befattningshavares samt patienters

resor i stället för avgift varje gång färjan för sagda ändamål användes.

Detta bidrag skulle utgå retroaktivt från och med år 1923, dock med avdrag

för vad i avgifter erlagts för sagda transporter och resor. De ”härför erforderliga

medlen hava ansetts böra utgå av den i staten för hospital och asyler

ingående anslagsposten till övriga kostnader för hospitals underhåll. Därest

riksdagen icke gör erinran mot vad sålunda föreslagits, skulle medicinalstyrelsen

bemyndigas att träffa överenskommelse med vederbörande vägs tyre] so

om de närmare villkoren för ersättningens erhållande samt till vägstyrelsen

utbetala ersättningen.

Med hänsyn till de i ärendet föreliggande omständigheterna har utskottet

icke velat motsätta sig, att statsverket, utöver det bidrag väghållningsdistriktet

författningsenligt redan uppburit, lämnar något ytterligare understöd

till anskaffningskostnaderna för nu ifrågavarande färja. Storleken av

det i sådant avseende nu äskade beloppet har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Förslaget om visst årligt bidrag till driftkostnaderna för färjan har utskottet

ävenledes ansett motiverat, dock att utskottet icke kan tillstyrka, att

Övergångsstat

för hospital

och asyler.

[44.]

Utvidgning av

köksbyggnaden

vid

Uppsala hospital

och asyl.

[45.]

Bidrag tils

kostnaderna

för en motorfärja

vid

Strängnäs

sund.

[46.]

[Jtskotteu

yttrande.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ändringsarbeten

å de

s. k. C-paviljongerna

vid

Lunds hospital

och asyl.

[47.]

Ändringsarbeten

å

vattenverket

vid Lunds

hospital och

asyl.

[48.]

Utskottets

yttrande.

bidraget ifråga utgår retroaktivt. Utskottet förutsätter jämväl, att bidraget

icke fixeras för någon längre tid framåt, på det att möjlighet må finnas för

statsverket att, därest förändrade förhållanden inträda, vidtaga jämkning i

bidragsbeloppet. Mot sättet för de erforderliga medlens bestridande har utskottet

ej haft något att erinra. V

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till bidrag till kostnaderna för en motorfärja

vid Strängnäs sund för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

extra anslag av 15,000 kronor.

45:o) Kungi. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 47) att till ändringsarbeten

i de s. k. C-paviljongerna vid Lunds hospital och asyl, för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 120,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 189 och 190 i statsrådsprotokollet.

I anledning av därom i 1926 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,

punkt 58) gjord framställning medgav 1926 års riksdag, att ändringsarbeten

i de s. k. C-paviljongerna vid Lunds hospital och asyl — avsedda för

oroliga sjuka män och kvinnor — finge i huvudsaklig överensstämmelse med

av stadsarkitekten J. Anchert år 1925 uppgjorda ritningar utföras för en beräknad

kostnad av 260,000 kronor. Till ändamålet anvisade riksdagen för budgetåret

1926—1927 ett extra reservationsanslag av 140,000 kronor. Återstoden

av kostnaden för arbetenas utförande ansåg riksdagen böra utgå under den

därpå följande budgetterminen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till ändringsarbeten i de s. k. C-paviljongerna

vid Lunds hospital och asyl för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett extra reservationsanslag av 120,000 kronor.

46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till ändringsarbeten

å vattenverket vid Lunds hospital och asyl i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av ingenjören John Bergström i september och oktober

1926 uppgjort förslag för budgetåret 1927—-1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 150,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 190—196 i

statsrådsprotokollet.

I likhet med departementschefen anser utskottet den i ärendet förebrakta

utredningen ådagalägga behovet av att den nu ifrågasatta omändringen av

vattenledningsanordningarna vid Lunds hospital och asyl utan dröjsmål

kommer till stånd. Då det''av Kungl. Maj:t härutinnan framlagda förslaget

synts utskottet tillgodose detta behov samt de för arbetenas utförande beräknade

kostnaderna icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet

alltså hemställa,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 0.

61

att riksdagen må till ändringsarbeten å vattenverket vid Lunds

hospital och asyl i huvudsaklig överensstämmelse med ett av

ingenjören John Bergström i september och oktober 192(i uppgjort

förslag för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 150,000 kronor.

47:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att till hospital vid Hospital vid

Hälsingborg för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,138,500 kronor. >-

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 196 och 197 i statsrådsprotokollet.

Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet har 1917 års riksdag

beslutat, att ett för 1,200 sinnessjuka och 200 svårskötta obildbara sinnesslöa

avsett hospital skulle i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten

O. Westman i februari 1917 uppgjorda ritningar uppföras på ett av Hälsingborgs

stad för ändamålet upplåtet, vid stadens norra gräns inom staden

och å Laröd beläget område för en beräknad kostnad av 9,700,000 kronor.

Uti skrivelse den 7 november 1924 framlade medicinalstyrelsen eu av

arkitekten Westman uppgjord ny beräkning av de totala kostnaderna för

hospitalets uppförande. Vid denna beräknings uppgörande hade förutsättningen

bland annat varit, att byggnadsarbetena skulle så bedrivas, att sjukvårdsbyggnaderna

och erforderliga ekonomibyggnader skulle bliva färdiga i

så god tid, att beläggningen kunde påbörjas under förra hälften av år 1927.

Beräkningen i fråga slutade å ett belopp av 11,038,500 kronor. Härvid hade

emellertid några kostnader för paviljongerna för sinnesslöa icke medtagits,

enär den slutliga revideringen av planen för dessa paviljonger icke fullbordats.

Styrelsen hade emellertid för avsikt att framlägga plan och kostnadsberäkningar

för ifrågavarande paviljonger i samband med framställning för

budgetåret 1927—1928 om anslag för hospitalets uppförande.

Mot de av medicinalstyrelsen i nyssnämnda skrivelse framlagda kostnadsberäkningarna

samt den för arbetenas fullbordande avsedda tidpunkten hava

erinringar icke framställts från vare sig Kungl. Maj:ts eller riksdagens sida.

(Se 1925 års statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 58, och riksdagens

skrivelse samma år nr 5 A, punkt 55).

Till hospitalets uppförande hava medel av riksdagen hittills beviljats till

ett sammanlagt belopp av 9,900,000 kronor, därav 1,300,000 kronor för budgetåret

1926—1927 (jfr redogörelse härutinnan i 1926 års statsverksproposition,

femte huvudtiteln, punkt 59, samt riksdagens skrivelse samma år

nr 5 A, punkt 40).

Det nu äskade beloppet utgör sålunda återstoden av det för anläggningens

utförande beräknade beloppet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må till hospital vid Hälsingborg för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,138,500

kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utvidgning

av Piteå

hospital och

asyl.

[50.]

Motioner angående

utvidgning

av

Vadstena

hospital.

Motioner angående

avgiften

för

leverans av

vatten från

Östersunds

hospitals

vattenverk

till Hornsbergs

inunicipalsamhälle

m. in.

Bidrag till

sinnesslö- och

cpileptikeranstalter.

[ÖL]

48:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till utvidgning

av Piteå hospital och asyl (punkt 50) kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

49:o) I fråga om två likalydande motioner, väckta, den ena inom forsta

kammaren (nr 79) av herr A. Petrén m. fl. och den andra inom andra kammaren

(nr 129) av herr Sv. Bengtsson i Norup m. fl. angående utvidgning av

Vadstena hospital kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

50:o) Beträffande två likalydande motioner, väckta, den ena (nr 81) inom

första kammaren av herr J. P. Johansson i Östersund och den andra (in*

139) inom andra kammaren av av herr V. Hedluncl i Östersund angående

avgiften för leverans av vatten fräta Östersunds hospitals vattenverk till

Hornsbergs municipalsamlrälle kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

51:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att, med uteslutande

ur riksstaten av de under avdelningen medicinalstaten samt liälsooch

sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna, uppförda ordinarie

förslagsanslagen till anstalter för obildbara sinnesslöa, till anstalter för

bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, och till epileptikeranstalter,

under samma avdelning och underavdelning med rubriken bidrag till sinnesslö-

och epileptikeranstalter uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 1,425,000

kronor.

I riksstaten för budgetåret 1926—1927 äro uppförda följande ordinarie

förslagsanslag, nämligen ett å 500,000 kronor till anstalter för obildbara sinnesslöa,

ett å 600,000 kronor till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke

äro fallandesjuka, och ett å 90,000 kronor till epileptikeranstalter.

Statsbidrag till ifrågavarande anstalter utgå enligt grunder, som innefattas

dels i kungörelsen den 24 oktober 1919 (nr 658) angående understöd av

statsmedel åt anstalter för obildbara sinnesslöa, med däri genom kungörelse

den 11 april 1924 (nr 146) gjord ändring, dels ock i kungörelsen den 24

oktober 1919 (nr 659) angående understöd av statsmedel åt anstalter för

bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, och åt epileptikeranstalter,

med däri genom kungörelser den 9 november 1922 (nr 526) och den 11 april

1924 (nr 147) gjorda ändringar. Beträffande statsbidragens belopp och de

ändringar, som därutinnan vidtagits under de senaste åren, torde få hänvisas

till den redogörelse, som i statsverkspropositionen till 1926 års

riksdag (femte huvudtiteln, punkten 63) lämnats i ämnet. Här må endast

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

63

erinras, att statsbidragen utgå med vissa för olika kategorier av å anstalterna

intagna sinnesslöa och fallandesjuka bestämda särskilda belopp för halvår,

respektive lästermin.

I skrivelse år 1924 nr 5 A (punkt 59) har riksdagen anfört, att det syntes

få anses ur alla synpunkter önskvärt, att bidragsbeloppen icke gång efter

annan ändrades, utan att de bidrag som nämnda år beslutades — och som

ännu gälla — kunde under den närmaste framtiden lämnas orubbade. I

anslutning till detta uttalande har departementschefen förutsatt, att nuvarande

grunder för statsbidragen jämväl för nästkommande budgetår lämnas

orubbade. På grund av belastningen å anslagen under senast förflutna budgetår

har vid sådant förhållande en höjning av anslagsbeloppen synts erforderlig.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning uppgingo nettoutgifterna

å de särskilda anslagen för budgetåret 1925—1926 till respektive

540,660 kronor, 690,139 kronor och 116,356 kronor. I den andra siffran i

ordningen ingå vissa i 1926 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,

punkt 63) omförmälda utgifter, som bestridas genom statskontoret.

För åstadkommande av en förenkling i budgettekniskt hänseende har nu

föreslagits, att ifrågavarande tre anslag i riksstaten sammanslås till ett anslag

under rubriken bidrag till sinnesslö- och epileptilceranstalter. Med utgångspunkt

från nyssnämnda belastningssiffror har det nya anslagets belopp ansetts böra

bestämmas till (540,000 + 690,000 + 116,000) 1,346,000 kronor. Emellertid

har, i anledning av vad införskaffade uppgifter givit vid handen, vid anslagsberäkningen

viss hänsyn tagits även till efter utgången av budgetåret

1925—1926 inträdd eller inträdande ökning i platsantalet vid såväl sinnesslösom

epileptikeranstalter. Med anledning härav har det nya anslaget synts

böra bestämmas till 1,425,000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet förut anfört i fråga om sammanslagning

av å riksstaten för skilda ändamål uppförda olika anslag, har utskottet

ansett sig böra avstyrka, att nu berörda anslag sammanföras på sätt

Kungl. Maj:t ifrågasatt. Vid en uppdelning av det av Kungl. Maj:t äskade

anslaget, mot vars storlek utskottet icke haft något att erinra, torde på

de tre hittillsvarande anslagsrubrikerna anslagsbeloppen böra beräknas på

följande sätt:

till anstalter för obildbara sinnesslöa....................................... kronor 575,000

» anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka

................................................................................... » 730,000

» epileptikeranstalter................................................................. » 120,000

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) höja ordinarie förslagsanslaget till anstalter för obildbara

sinnesslöa, nu 500,000 kronor, med 75,000 kronor till 575,000

kronor;

Utskottets

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

04

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

b) höja ordinarie förslagsanslaget till anstalter för bildbara

sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, nu 600,000 kronor, med

130,000 kronor till 730,000 kronor; samt

c) höja ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter, nu

00,000 kronor, med 30,000 kronor till 120,000 kronor.

52:o) Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att för budgetåret

1927—1928 anvisa

dels till statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra förslagsanslag

av 55,000 kronor;

dels och till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade jordbruket

ett extra reservationsanslag av 2,800 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 199—200 i

statsrådsprotokollet.

Till upprätthållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för

sinnesslöa gossar å Salbohed har 1926 års riksdag, i anledning av Kungl.

Maj:ts framställning, för budgetåret 1926—1927 anvisat dels till avlöningar

och vikariatsersättningar ett extra anslag av 24,755 kronor, dels ock till

bidrag till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av 26,200 kronor.

Vidare har riksdagen för samma budgetår till täckdikning vid det med

samma anstalt förenade jordbruket anvisat ett extra reservationsanslag av

1,875 kronor.

Genom brev den 7 maj 1926 har Kungl. Maj:t fastställt avlönings- och

omkostnadsstater för anstalten för budgetåret 1926—1927.

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär, vad först avlöningsstaten

angår, allenast den ändring i densamma, att posten till vikariatsersättningar,

extra personal, tjänstepersonal och ålders tillägg höjts från 4,980 kronor med

50 kronor till 5,030 kronor för beredande av ålderstillägg från och med den

1 januari 1928 åt en därtill berättigad arbetsledare. Avlöningsstatens slutsumma

skulle alltså komma att ökas med 50 kronor till 24,805 kronor.

Detta belopp har emellertid avrundats till 24,800 kronor.

Omkostnadsstaten för nu ifrågavarande anstalt skulle enligt Kungl. Maj:ts

förslag för nästkommande budgetår te sig på följande sätt (för jämförelse

angivas de belopp, som äro upptagna i staten för innevarande budgetår):

Statens

uppfostringsanstalt

för

sinnesslöa

gossar.

[52.]

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

65

Beräkning

Stat

för tiden

för tiden

Vi 1927-

Vt 1926-

30/6 1 928

s0/e 1927

Utgifter:

Utspisning för personalen (5 st. å 1: 60 kronor per dag), för-

slagsvis.................

2,920

—

2,920

—

Utspisning för eleverna (55 st. å 90 öre per dag), förslagsvis...

18,067

50

20,075

—

Beklädnad och sängkläder, förslagsvis ......

5,700

—

5,700

—

Undervisning, förslagsvis...............

500

—

500

—

Hälso- och sjukvård, förslagsvis .........

2,500

—

2.300

—

Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis........

7,500

—

7.500

—

Renhållning, förslagsvis .................................

1,100

—

1.100

—

Byggnader, förslagsvis ................................

4,700

—

3,000

_

Inventarier, förslagsvis.................... ...

4,500

—

1,000

—

Arbetens bedrivande, förslagsvis ..

400

_

400

_

Elevbelöningar, förslagsvis............

550

—

550

—

Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis ____

350

_

350

_

Expenser och diverse, förslagsvis.........................................

6,212

50

6,005

—

Summa kronor

55,000

_

51.400

_

Inkomster:

Avgifter för

7 (nu 8) epileptiska elever å 800 kronor, förslagsvis......

5,600

—

6.400

_

48 icke-epileptiska elever å 400 kronor, förslagsvis......

19,200

—

18,800

_

Statens tillskott, förslagsvis .............................''...................

30,200

—

26,200

—

Summa kronor

55,000

—

51,400

—

För verksamheten vid Salbohedsanstalten skulle sålunda vid bifall till

Kungl. Majts förslag för nästa budgetår krävas dels till avlöningar och

vikariatsersättningar m. m. ett extra anslag av 24,800 kronor, dels ock till

driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av 30,200 kronor. I syfte att

åstadkomma förenkling av huvudtitelns uppställning har emellertid föreslagits

en sammanslagning av ifrågavarande anslag till ett anslag, vilket då skulle

erhålla karaktär av förslagsanslag. Det nya anslaget, vilket ansetts böra

benämnas statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar, skulle i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag bestämmas till (24,800 + 30,200) 55,000 kronor.

Kungl. Maj:s förslag i fråga om avlöningsstaten för Salbohedsanstalten

har icke givit utskottet anledning till erinran, och har utskottet ävenledes

ansett sig böra tillstyrka de förslag i skilda liänsenden, Kungl. Maj:t i fråga

om omkostnadsstaten för anstalten framlagt, liksom ock det äskade anslaget

till täckdikningsarbeten vid det med anstalten förenade jordbruket.

Yad däremot angår förslaget om sammanslagning av avlönings- och driftkostnadsanslagen

för anstalten, har utskottet av förut anförda skäl funnit sig

icke böra biträda förslaget härutinnan.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1927—1928 anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra anslag av

24,800 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1927. G samt. 5 höft. (Nr ö.) 547 27 5

Utskottets

yttrande.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt

ett extra förslagsanslag av 30,200 kronor; samt

c) till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade

jordbruket ett extra reservationsanslag av 2,800 kronor.

Statens uppfostringsanstalt

för

sinnes slö a

flickor.

[53.]

53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att till statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor för budgetåret 1927—1998 anvisa ett

extra förslagsanslag av 25,500 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 207—209

i statsrådsprotokollet.

Till uppehållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för

sinnesslöa flickor i Vänersborg anvisade 1926 års riksdag dels till avlöningar

och vikariatsersättningar m. in. ett extra anslag av 11,575 kronor,

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av

14,400 kronor.

Genom brev den 7 maj 1926 har Kungl. Maj:t fastställt avlönings- och

omkostnadsstater för anstalten för budgetåret 1926—1927.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, som icke innebär någon

ändring i avseende å den för anstalten fastställda avlöningsstaten, skulle

omkostnadsstaten för budgetåret 1927—1928 te sig på följande sätt (för

jämförelse angives även motsvarande belopp i den för innevarande budgetår

fastställda staten):

Utgifter:

Utspisning för personalen (6 st. å. kronor 1: 60 per dag),

förslagsvis ...............................................................

Utspisning för eleverna (30 st. a 90 öre per dag), förslagsvis

Beklädnad och sängkläder (å 100 kronor per elev), förslagsvis.

....................................................................

Undervisning, förslagsvis ............................................

Hälso- och sjukvård, förslagsvis...................... ...........

Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis .........

Renhållning, förslagsvis..............................................

Byggnader, » ...............................................

Inventarier, » ...............................................

Arbetens bedrivande, förslagsvis....................................

Elevbelöningar, » ..................................

Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis ..............................

Expenser och diverse, » .............................

Summa kronor

Inkomster:

Avgifter för 8 epileptiska elever å 800 kronor, förslagsvis

Avgifter för 22 icke-epileptiska elever å 400 kronor, förslagsvis

...................................................................

Statens tillskott, högst ...............................................I_

Summa kronor!

Beräkning

Stat för

för tiden

tiden */t

Vt 1927—

1926-30/»

s0/e 1928

1927

3,504

9,855

3.000

300

1.500

4.500

800

1.500

1.000

750

300

100

2,016

29,125

6,400

8,800

13,925

29,125

3,504 - 10,950 !-

[(1 krona per dag)

3.000

300

1,500

5.000

1,050

500

500

750

300

150

2,096

29,600

15,200

14,400

29,600

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 67

För uppehållande av verksamheten vid ifrågavarande anstalt under nästkommande

budgetår har alltså beräknats till avlöningar och vikariatsersättningar

ett belopp av 11,575 kronor samt för driftkostnader i övrigt ett belopp

av förslagsvis 13,925 kronor. Ifrågavarande båda belopp skulle nu enligt

Kung! Maj:ts förslag sammanslås till ett anslag under rubriken statens uppfösa

''ing sans tält för sinnesslöa flickor och med karaktär av förslagsanslag. Det

sammanslagna anslagets belopp skulle då bliva 25,500 kronor.

Mot Kung! Maj:ts förevarande förslag har utskottet icke haft annan erinran

än att utskottet funnit sig icke böra tillstyrka den ifrågasatta sammanslagningen

av anstaltens avlönings- och driftkostnadsanslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1927—1928 anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. in. vid statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 11,575

kronor; samt

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt

ett extra förslagsanslag av 13,925 kronor.

54:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att till understöd

åt spetälskesjukas familjer m. m., för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

anslag av 2,000 kronor.

Från och med budgetåret 1923—1924 har riksdagen för varje budgettermin

beviljat ett extra anslag till beredande av understöd åt spetälskesjukas

familjer m. m. Anslagen hava under var och en av de tre först avsedda

budgetperioderna utgått med 5,000 kronor. För budgetåret 1926—1927 bär

emellertid anslaget begränsats till 3,000 kronor.

Gällande föreskrifter rörande användningen av anslag till förevarande ändamål

äro meddelade genom brev den 8 maj 1925.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må till understöd åt spetälskesjukas familjer m. in.

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 2,000

kronor.

55:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att

dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossj ukvardsanstalter

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av

600,000 kronor;

dels ock medgiva, att av Kungl. Maj:t må beviljas ej mindre åt föreningen

för kustvård åt skrofulösa barn till utförande av vissa byggnadsarbeten m. m.

vid kustsanatoriet Apelviken ett bidrag av sammanlagt högst 57,200 kronor

än även åt föreningen för skrofulösa barns vård till anskaffande av Finseu
-

Utskottets

yttrande.

Understöd

åt spetälskesjukas
familjer

m. m.

[54.]

Bidrag till

uppförande

eller

inrättande av

tuberkulossjukvårdsanstalter.

[55.]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

lampor m. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra ett

bidrag av högst 12,900 kronor, allt att utgå av nämnda anslag i huvudsaklig

överensstämmelse med de rörande bidrag från anslaget gällande grunder och

på de närmare villkor i övrigt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 211—227

i statsrådsprotokollet.

Under förevarande punkt liar departementschefen först upptagit till behandling

frågan om statsbidrag till nybyggnadsarbeten vid Apelvikens kustsanatorium.

Departementschefen har härvid inledningsvis erinrat om att föreningen

för kustvård åt skrofulösa barn, som äger nämnda kustsanatorium, förut vid

åtskilliga tillfällen erhållit statsbidrag för utförande av byggnadsarbeten,

nämligen åren 1909, 1912, 1914, 1916, 1918 och 1920 samt budgetåren 1923—

1924 och 1926—1927. Ifrågavarande statsbidrag hade sammanlagt belöpt

sig till 799,200 kronor, därav 164,500 kronor för budgetperioden 1926—1927,

och utgått från de av riksdagen beviljade reservationsanslagen till bidrag

till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.

Beträffande kustsanatoriets ekonomi är att nämna, att sanatoriet, förutom

sjukvårdsavgifter, från och med år 1905 åtnjutit landstingsbidrag, varjämte

sedan åtskilliga år tillbaka bidrag till sanatoriets driftkostnader utgått från

riksstatsanslaget till driftkostnader för tuberkulossjukvårdsanstalter.

I fråga om sanatoriets ekonomiska ställning framgår av föreningens berättelse

för år 1925, att tillgångar och skulder den 31 december samma år

balanserade å kronor 1,976,393: 67 och att därvid bland tillgångarna fastighetens

konto upptagits till kronor 1,507,977:34.

Beträffande sanatoriets verksamhet under år 1925 utvisar nyssnämnda

berättelse, att antalet under året intagna patienter utgjort 1,068 och att

antalet underhållsdagar för samtliga under året vårdade personer uppgått till

142,359.

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag i fråga om anslag till Apelvikens

kustsanatorium avser bidrag dels till anordnande av en röntgenpaviljong,

dels till uppförande av en paviljong, benämnd paviljong III.

Yad angår statsbidraget till röntgenpaviljongen har, i likhet med vad

fallet varit vid beviljande av statsbidrag till kustsanatoriet 1923 och 1926,

detsamma ansetts böra begränsas till högst hälften av den beräknade byggnadskostnaden

eller, om den verkliga kostnaden visar sig vara lägre, till

högst halva sistnämnda kostnad. Byggnadskostnaden för paviljongen har beräknats

till högst 63,400 kronor. Maximum för statsbidraget har alltså i före
-

Statsbidrag till den nya paviljong III, som av Kungl. Maj:t äskats med

25,500 kronor, motsvarar det belopp, vilket tidigare som statsbidrag utgått

för den äldre paviljong III jämte tillhörande solveranda och förbindelse
-

varande fall beräknats till 31,700 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

69

gång och som då beräknades efter två tredjedelar av byggnadskostnaden.

I avseende å denna byggnad hava vid återuppförandet vidtagits åtskilliga

förbättringar, varigenom verkliga kostnaden för paviljongen — numera paviljong

VII — beräknats överstiga 50,000 kronor. Vid nu angivna förhållanden

har departementschefen funnit i och för sig intet vara att erinra mot att

statsbidrag i förevarande fall utgår med hela det i fjol avdragna beloppet

25,500 kronor. Den omständigheten att antalet vårdplatser i den gamla

paviljong III icke kunnat efter återuppförandet fullt bibehållas hava icke

synts böra inverka på anslagets storlek.

Till statsbidrag för byggnadsarbeten vid Apelvikens kustsanatorium skulle

alltså vid bifall till vad departementschefen föreslagit för budgetåret 1927—

1928 utgå tillhopa (31,700 + 25,500) 57,200 kronor. Sistnämnda belopp har,

i likhet med vad som tidigare skett, ansetts böra utgå av reservationsanslaget

till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.

För statsbidragets åtnjutande hava i huvudsak synts böra gälla de

grunder, som äro stadgade beträffande bidrag från nämnda anslag, med

rätt för Kungl. Maj:t att i övrigt bestämma de närmare villkor för bidragets

tillgodonjutande, som må finnas påkallade.

Vidare har departementschefen i detta sammanhang till behandling upptagit

ett till Kungl. Maj:t ingivet förslag om statsunderstöd för anskaffande

av Finsenlampor m. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i

Barkåkra.

Härvid har departementschefen först erinrat, att sanatoriet tidigare tre

gånger från statens sida tilldelats bidrag för byggnadsarbeten m. m. 1907 års

riksdag beviljade nämligen till färdigbyggande av sanatoriet ett anslag av

200,000 kronor, varav 100,000 kronor anvisades å extra stat för vartdera av

åren 1908 och 1910. Vidare har 1920 års riksdag anvisat dels såsom bidrag till

utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. vid sanatoriet ett belopp av 89,430

kronor 50 öre, att utgå av det utav riksdagen beviljade anslaget till bidrag för

uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter, dels ock för utförande

av vissa reparationsarbeten å sanatoriet m. m. å tilläggsstat för år 1920

ett förslagsanslag, högst, av 74,037 kronor. Slutligen har 1925 års riksdag för

budgetåret 1925—1926 för utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. beviljat

ett belopp av högst 90,000 kronor, att utgå av nyssnämnda anslag. Detta

statsbidrag lämnades bland annat till uppförande av ny tvättinrättning vid

sanatoriet. (Se 1925 års statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 65,

samt riksdagens skrivelse samma år, nr 183).

Kustsanatoriet, som började sin verksamhet år 1900 såsom en barnkoloni

i förhyrd lägenhet, disponerar numera i egna byggnader tillhopa 249 vårdplatser,

för vilka driftkostnadsbidrag utgår av statsmedel. Dessutom åtnjuter

sanatoriet, förutom patientavgifter, bidrag från landsting och kommuner.

Beträffande sanatoriets ekonomiska ställning torde ur styrelsens berättelse

för år 1925 böra meddelas, att tillgångarna och skulderna den 31 december

samma år balanserade å kronor 762,263: 30 och att bland tillgångarna fastighetens

konto upptagits till 482,000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

I fråga om sanatoriets verksamhet under år 1925 framgår av nyssnämnda

berättelse, att antalet under nämnda år intagna patienter utgjort

559 och att antalet underhållsdagar för samtliga under berörda år vårdade

uppgått till 84,371.

Enligt det nu föreliggande förslaget skulle statsbidrag beviljas för att

möjliggöra anskaffandet av 17 Finsenlampor jämte tillhörande inredning in. m.

Då totalkostnaden för dessa lampor uppskattats till 25,913 kronor 35 öre

och statsbidraget ansetts böra begränsas till högst hälften av kostnaden,

har statsbidraget föreslagits utgå med i runt tal 12,900 kronor, dock med

ytterligare beskärning till högst halva den verkliga kostnaden, därest denna

till äventyrs kommer att understiga den beräknade.

Vad härefter angår anslagsbehovet i dess helhet för nästa budgetår till

bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter har

departementschefen icke haft något att erinra mot den av medicinalstyrelsen

härutinnan gjorda beräkningen. Denna beräkning — i vilken hänsyn icke

tagits till de i det föregående behandlade framställningarna om statsbidrag

till vissa arbeten vid förenämnda två kustsanatorier — slutade å 530,000

kronor. Läggas härtill de av departementschefen tillstyrkta bidragsbeloppen

å högst (31,700 4- 25,500) 57,200 kronor till Apelvikens kustsanatorium och

högst 12,900 kronor till kustsanatoriet vid Barkåkra, erhålles en totalsumma

av 000,100 kronor. Denna summa har synts böra avrundas till 600,000

kronor, med vilket belopp alltså anslaget i fråga upptagits i riksstatsförslaget

för budgetperioden 1927—1928.

I sammanhang med Kungi. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena, nr 25, inom

första kammaren av herr Joh. Nilsson i Kristianstad och den andra, nr 25,

inom andra kammaren av herr L. Sorggren, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att höja anslaget till Kronprinsessan Victorias kustsanatorium

i Barkåkra från av Kung!. Maj:t föreslagna 12,900 kronor till 43,894 kronor

50 öre.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Direktionen för Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra har

den 8 juli 1926 i underdånig skrivelse anhållit, att Kungl. Maj:t för riksdagen

1927 framlägger nådig proposition att bevilja för i skrivelsen angivna

ändamål 44,532 kronor 50 öre till kustsanatoriet.

Från denna summa bör enligt vederbörande departementschefs mening

dragas 638 kronor, som felaktigt medräknats i kalkylen. Alltså blir beloppet

efter denna justering 43,894 kronor 50 öre.

Det gäller dels anskaffning av 17 nya Finsenlampor samt om- och tillbyggnad

av en förut till tvättinrättning m. in. använd byggnad i syfte att

erhålla tillräckligt stor matsal för patienterna, vissa verkstäder in. in., dels

ock uppförandet av ett svinstall och ett ekonomihus.

Kung!. Maj:t föreslår i årets statsverksproposition endast 12,900 kronor till

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

71

kustsanatoriet i Barkåkra såsom bidrag till inköp av de 17 Finsenlamporna,

vilka beräknas kosta 25,913 kronor 35 öre.

Statsrådet och cliefen för socialdepartementet framhåller i femte huvudtiteln

att, med hänsyn till det statsfinansiella liiget, statsbidrag till nybyggnader

vid t uberk ulo ss juk värdsan stal ter bör utgå endast i de fall, da därmed

ett större antal nya vårdplatser skulle kunna utvinnas och då bidraget medför

bättre anordningar för sjukvården.

Eu sådan begränsning är naturligtvis befogad, när det begäres stora statsbidrag

till byggnader, som nog mången gång kunde vara mindre dyrbara.

Men i detta fall rör det sig om ett helt litet belopp.

Visserligen äro vårdplatser och sjukvård det väsentliga på ett sjukhus,

men nödiga ekonomibyggnader och omtanke om driftekonomien ha också

sin stora betydelse.

Patienternas matsal på kustsanatoriet har i flera år varit för liten. Många

äro sängliggande och få maten buren till sig, men ännu flera gå uppe, och

de ha ej alla kunnat utspisas i matsalen samtidigt. De, som ej fått rum

där, ha gruppvis intagit sina måltider på skilda platser. Detta har förorsakat

ökat arbete för personalen och även ökat mängden av matrester. Efter omsorgsfull

utredning beslöt direktionen vid sammanträde den 1 mars 192(1 att,

ehuru anslag för ändamålet icke stod till förfogande, göra en förlängning av

det hus, som inrymmer matsalen. Därmed fick man denna tillräckligt stor

för lång tid framåt, fick i underliggande våning matsal och sällskapsrum för

sköterskor och elever samt ett rum för direktionen med plats för böcker och

handlingar m. m. I källaren, som förut upptogs av tvätten, inreddes verkstäder

för bandagisten, skomakaren, maskinisten och snickaren.

Sedan många år uppföder kustsanatoriet svin, men alltför få. Svinstallet

är för litet. Ett större svinstall och flera svin skulle medföra eu avsevärd

ökning i årsinkomsterna och i viss mån minska driftkostnaderna.

Den tilltänkta ekonomibyggnaden inrymmer bland annat källare för förvaring

av diverse livsmedel i större mängder. Bristen på sådana förvaringsrum

har länge varit kännbar. Genom alla källare i kustsanatoriets byggnader

äro dragna värmeledningsrör, som göra temperaturen där olämplig för

förvaring av vissa livsmedel, och dessutom är det allra mesta av källarutrymmet

i dessa hus upptaget för andra ändamål.

Således är behovet av detta ekonomihus med stora källare för livsmedelsförråd

ganska trängande, och i ekonomiskt hänseende är huset mycket önskvärt.

Förste provinsialläkaren i Kristianstads län har också vid besök hos

medicinalstyrelsen vitsordat, att de i direktionens underdåniga skrivelse omförmälda

byggnadsföretagen vore av behovet påkallade. Medicinalstyrelsen

har tillstyrkt, och byggnadsstyrelsen har icke haft något att erinra emot

dessa nybyggnader och denna tillbyggnad.

Det bör beaktas, att kustsanatorierna ha en otrygg ställning i jämförelse

med länssanatorierna, och dock är dessas betydelse i kampen mot tuberkulosen

lika stor som länssanatoriernas. Kustsanatorierna åtnjuta visserligen

bidrag från landstingen, men dessa bidrag utgå endast till driftkostnaderna.

Landstingsanslag till byggnader kunna de ej ifrågasätta. När det

gäller sådana anslag ha kustsanatorierna endast staten att vända sig till.

Enligt gällande beräkningsgrunder för sådant statsbidrag anser sig direktionen

kunna begära 43,894 kronor 50 öre.»

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma avser statsbidrag till

utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. vid kustsanatoriet Apel viken, kar

utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Utskottets

yttrande.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

Bidrag till

driftkostnaderna

för tub er kulos - sjukvårdsanstalter.

[56.]

Vad angår Kung! Maj:ts förslag i fråga om statsbidrag till Kronprinsessan

Victorias kustsanatorium i Barkåkra, innebär, såsom nämnts, förslaget

härutinnan, att 12,900 kronor skulle beviljas för anskaffande av sjutton

Finsenlampor jämte tillhörande inredning m. m. Motionsvis har emellertid

på angivna skäl yrkats, att statsbidraget måtte för nästkommande budgetår

ökas till 43,894 kronor 50 öre.

Ehuru utskottet icke kunnat undgå att finna skäligt, att statsbidrag tillerkännes

kustsanatoriet i Barkåkra i större omfattning än Kungl. Maj:t

ifrågasatt, har utskottet likväl ansett sig icke kunna tillstyrka en så stor

förhöjning av bidraget, som motionsvis föreslagits. Utskottet får för sin del

förorda, att statsbidraget till sanatoriet liöjes med 10,000 kronor utöver det

av Kungl. Maj:t begärda beloppet och sålunda bestämmes till 22,900 kronor.

I följd härav får ock utskottet tillstyrka, att det till bidrag till uppförande

eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter för nästkommande budgetår

äskade anslaget ökas till 610,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts och då de av Kungl. Maj:t föreslagna

grunderna för nu ifrågavarande statsbidrags åtnjutande icke givit utskottet

anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och herrar Joll. Nilssons i Kristianstad och Borggrens

ovanberörda motioner, I: 25 och II: 25,

a) till bidrag till uppförande eller inrättande av tubcrlculossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

reservationsanslag av 610,000 kronor; samt

b) medgiva, att av Kungl. Maj:t må beviljas ej mindre

åt föreningen för kustvård åt skrofulösa barn till utförande av

vissa byggnadsarbeten in. m. vid kustsanatoriet Apelviken ett

bidrag av sammanlagt högst 57,200 kronor än även åt föreningen

för skrofulösa barns vård till anskaffande av Finsenlampor

m. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i

Barkåkra ett bidrag av högst 22,900 kronor, allt att utgå av

nämnda anslag i huvudsaklig överensstämmelse med de rörande

bidrag från anslaget gällande grunder och på de närmare villkor

i övrigt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas.

56:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter,

nu 2,950,000 kronor, med 250,000 kronor till 3,200,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 228—230 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter

är i gällande riksstat uppfört med 2,950,000 kronor.

De jämlikt riksdagens beslut stadgade villkoren för åtnjutande av bidrag

från nämnda anslag innefattas i kungörelse den 28 juni 1918 (nr 494) med

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 73

däri genom kungörelser den 7 juli 1921 (nr 384) och den 11 april 1924 (nr 145)

gjorda ändringar.

Beträffande bidragsbeloppens storlek och de förändringar som härutinnan

vidtagits under de senaste åren m. m. torde få hänvisas till den redogörelse,

som i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag (femte huvudtiteln,

punkten 72) lämnats i ämnet. Här må endast erinras, att bidraget utgår

med visst belopp för varje underliållsdag å de olika slagen av anstalter.

Den nu föreslagna förhöjningen av förevarande anslag är föranledd därav, att

anslaget under sistförflutna budgetåren överbelastats.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag

till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu

2,950,000 kronor, med 250,000 kronor till 3,200,000 kronor.

57:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att under avdelningen

medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna,

med rubriken bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna

uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 50,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 230 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1914 hava i riksstaten uppförts extra förslagsanslag för beredande

av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för resor

till och från statsunderstödda kustsanatorier, att utgå under de villkor, Kungl.

Maj:t bestämde. För vardera av budgetperioderna 1924—1925 och 1925—1926

upptogs anslaget till 40,000 kronor. Med hänsyn till överbelastning å anslaget

för förstnämnda period har anslaget i riksstaten för innevarande budgetår

höjts till 50,000 kronor.

Föreskrifter angående bidragen äro meddelade genom kungörelse den 11

april 1924 (nr 152). I dessa föreskrifter har, i överensstämmelse med beslut

av 1926 års riksdag, vidtagits ändring genom kungörelse den 7 maj 1926

(nr 175), vilken kungörelse trätt i tillämpning den 1 juli samma år. Andringen

i fråga innebär en utvidgning av rätten att erhålla statsbidrag i så måtto,

att bidrag numera även kan utgå för avgift för plats i tredje klassens sovvagn,

för utgift för resa i automobil i viss regelbunden trafik samt —- då

den sjuke är bosatt på mer än 20 kilometers avstånd från järnvägs- eller

ångbåtsstation eller från någon av statens järnvägar eller postverket anordnad

automobil trafiklinje — för resekostnad beträffande den del av vägen till

stationen eller trafiklinjen, som överstiger 20 kilometer, allt enligt i författningen

närmare angivna grunder och förutsättningar.

Då varken storleken av det av Kungl. Maj:t för nu ifrågavarande ändamål

äskade anslagsbeloppet eller den föreslagna förändringen av anslagets

natur givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

Bidrag till

resor för vissa

patienter

vid kustsanatorierna.

[57. j

U tskottets

Yttrande.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Folksanato
rierna.

[58.]

Understödjande

av

dispensärverksamhet.

[59.]

Radiumhemmet

i Stockholm.

[60.]

att riksdagen må under avdelningen medicinalstaten samt

hälso- och sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna,

med rubriken bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna

uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 50,000 kronor.

58:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 231—233) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till folksanatorierna för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett extra anslag av 150,000 kronor.

59:o) Kung], Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att till understödjande

av dispensärverksamhet för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

förslagsanslag av 380,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 233 och

234 i statsrådsprotokollet.

Till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet har riksdagen

beviljat extra förslagsanslag alltsedan år 1914. För vartdera av budgetåren

1923—1924 och 1924—1925 anvisades 400,000 kronor och för budgetåret

1925—1926 350,000 kronor.

I riksstaten för budgetåret 1926—1927 har anslaget upptagits till allenast

300,000 kronor. Denna minskning i avseende å beloppet skedde med hänsyn

till den nedåtgående tendens, som belastningssiffrorna å anslagen för

budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 utvisade (329,582 respektive 337,261

kronor mot 380,131 kronor för år 1922).

Nu gällande föreskrifter för användningen av anslag till förevarande ändamål

äro meddelade i kungörelse den 8 maj 1925 (nr 329).

Den nu föreslagna förhöjningen av förevarande anslag än föranledd därav,

att anslaget under senast förflutna budgetåret väsentligt överbelastats.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får alltså

hemställa,

att riksdagen må till understödjande av dispensärverksamhet

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av

380,000 kronor.

60:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 60) att

dels under avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen

sjukvårdsanstalterna, med rubriken radiumhemmet i Stockholm

uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 40,000 kronor;

dels ock godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet över

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3. to

socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen i grunderna för bidrag

till radiumhemmets klinik.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid 234—237 i statsrådsprotokollet.

Statsbidrag till radiumhemmet i Stockholm, vilket innehaves av cancerföreningen

i Stockholm och har till ändamål att bereda vård av kräftsjuka,

har utgått alltsedan år 1921. För nu löpande budgetår har beviljats dels

ett extra anslag om 15,000 kronor till hemmets poliklinik och dels ett extra

förslagsanslag av 28,000 kronor till hemmets klinik.

Gällande bestämmelser för åtnjutande av bidrag från ifrågavarande anslag

återfinnas i Kungl. Maj:ts brev den 11 april 1924. I detta brev har stadgats

bland annat, att bidrag till upprätthållande av verksamheten vid hemmets

klinik skall utgå med 3 kronor om dagen för varje å kliniken vårdad person.

Före budgetåret 1924—1925 utgick statsbidraget till kliniken efter 3 kronor

50 öre om dagen för varje patient.

Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle för nästkommande budgetår

statsbidraget till upprätthållande av verksamheten vid radiumhemmets

klinik nedsättas från 3 kronor till 2 kronor 50 öre per dag och patient. Då

antalet vårddagar å kliniken beräknats komma att uppgå till omkring 10,000,

har klinikbidraget uppskattats till 25,000 kronor. Poliklinikbidraget har beräknats

till oförändrat belopp, 15,000 kronor. Beloppen, tillhopa 40,000 kronor,

hava ansetts böra å riksstaten uppföras såsom ett gemensamt anslag,

vilket föreslagits erhålla karaktär av förslagsanslag. Då behovet av statsbidrag

för ifrågavarande ändamål synts bestående, har det sålunda sammanlagda

anslaget upptagits såsom ordinarie anslag. För användningen av det

nya anslaget har i huvudsak hittills gällande grunder ansetts böra tillämpas,

dock med iakttagande av den förordade ändringen beträffande klinikbidragets

storlek.

Kungl. Maj:ts förslag om ändring av nu utgående statsbidrags storlek till

radiumhemmets klinik har utskottet ansett sig böra tillstyrka, och har utskottet

ej heller haft något att erinra emot storleken av de för klinik- och

poliklinikbidragen beräknade beloppen samt att de erforderliga medlen hädanefter

uppföras å riksstaten såsom ordinarie anslag. Däremot kan utskottet

av förut anförda skäl icke förorda eu sammanslagning av anslagen i fråga.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i riksstaten uppföra

a) såsom bidrag till radiumhemmets i Stockholm poliklinik

ett ordinarie anslag av 15,000 kronor; samt

b) såsom bidrag till hemmets klinik ett ordinarie förslagsanslag

av 25,000 kronor.

61:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att

dels under avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen

sjukvårdsanstalterna, med rubriken bidrag till resor för vissa

patienter vid radiumhemmet i Stockholm uppföra ett ordinarie förslagsanslag

av 30,000 kronor;

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

resor för vissa

patienter vid

radiumhemmet

i Stockholm.

[61.]

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

dels ock godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen i grunderna för bidrag

till sådana resor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 237—239

i statsrådsprotokollet.

För vart och ett av åren 1921 och 1922 anvisade riksdagen på extra

stat ett förslagsanslag å 15,000 kronor för beredande av bidrag enligt vissa

grunder till medellösa eller mindre bemedlade personer för resor till och

från radiumhemmet i Stockholm. För tiden 1 januari 1923—30 juni 1926

hava extra förslagsanslag till oförändrat årsbelopp eller 15,000 kronor uppförts

i riksstaten. För innevarande budgetår har anslaget, huvudsakligen på

grund av kraftigt ökad belastning, höjts till 25,000 kronor.

Närmare bestämmelser angående villkor för åtnjutande av ifrågavarande

bidrag hava meddelats genom kungörelse den 25 september 1920 (nr 634).

Genom kungörelse den 11 april 1924 (nr 159) hava sedermera utfärdats ändrade

bestämmelser av den innebörd, att statsbidrag från och med budgetåret

1924—1925 allenast skulle få utgå till medellösa patienter. Å andra

sidan har i överensstämmelse med riksdagens beslut genom kungörelse den

7 maj 1926 (nr 174) för tiden efter den 1 juli 1926 vidtagits den utvidgning

i rätten till resebidrag, att sådant bidrag, som tidigare endast kunnat utgå

för resa å järnväg eller ångfartyg, skall kunna utgå jämväl för resa i automobil

i regelbunden trafik, som av statens järnvägar eller postverket anordnats

i anslutning till järnvägs- eller ångbåtslinje, samt att bidrag må

omfatta jämväl avgift för tredje klassens sovvagnsbiljett.

I fråga om behovet av anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret

1927—1928 samt grunderna för anslagets användning har departementschefen

nu anfört följande:

»Det lärer vara uppenbart, att anslag för ifrågavarande ändamål bör utgå

jämväl för nästkommande budgetperiod. Emellertid synes mig viss ytterligare

jämkning böra ske i grunderna för anslagets användning. Den nyssnämnda,

år 1926 beslutade ändringen att bidrag jämväl må innefatta avgift

för tredje klassens sovvagnsbiljett tillkom på riksdagens initiativ i

samband med motsvarande ändringar i grunderna för utbetalning av statsbidrag

till resor för patienter vid kustsanatorierna och vanföreanstalterna.

Beträffande resor till sistnämnda båda slag av anstalter gjordes emellertid

det ytterligare tillägget, att där patient är boende på mer än 20 kilometers

avstånd från järnvägs- eller ångbåtsstation eller från av statens järnvägar eller

postverket anordnad automobiltrafiklinje, reseersättning må trtgå med 10 öre

per kilometer för den del av vägen till kommunikationsmedlet i fråga, som

överstiger 20 kilometer. Detta tillägg, som avstyrkts av statsutskottet men

upptagits i reservationer vid utskottets utlåtande (nr 5, punkterna 54 och 63)

och sedermera bifölls av riksdagen, hade föreslagits i en i andra kammaren

väckt motion, i vilken motsvarande förslag emellertid icke gjorts beträffande

resorna till radiumhemmet; i följd därav framställdes icke heller någon

reservation mot utskottets förslag på denna punkt. Emellertid framgår av

ärendets behandling i riksdagen, att analoga bestämmelser ansågos böra

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 77

gälla beträffande samtliga tre nu omförmälda slag av resebidrag. Även enligt

min mening bör bidragsförmånen erhålla enahanda utsträckning för patienterna

vid radiumhemmet som för patienterna vid kustsanatorierna och vanföreanstalterna.

Jag vill alltså tillstyrka, att där patient vid radiumhemmet är boende

på mer än 20 kilometers avstånd från järnvägs- eller ångbåtsstation eller från

av statens järnvägar eller postverket anordnad automobiltrafiklinje, reseersättning

må utgå med 10 öre per kilometer för den del av vägen till kommunikationsmedlet

i fråga, som överstiger 20 kilometer.»

Med hänsyn till storleken av belastningen å anslaget under sistförflutna

budgetåret har anslaget för nästkommande budgetår ansetts böra ökas till

30,000 kronor. Då det behov, som tillgodoses från anslaget, synts vara av

stadigvarande natur, har Kungl. Maj:t ansett lämpligt att, i överensstämmelse

med vad som redan gäller i fråga om motsvarande anslag till resor till vanföreanstalterna

och nu föreslås beträffande bidraget till resor till kustsanatorierna

(punkten 57), anslaget från och med nästkommande budgetår

förändras till ordinarie.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t under

förevarande punkt föreslagit, får alltså hemställa,

att riksdagen må,

a) under avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården,

underavdelningen sjukvårdsanstalterna, med rubriken

bidrag till resor för vissa patienter vid radiumhemmet i Stockholm

uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 30,000 kronor; samt

b) godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen

i grunderna för bidrag till sådana resor.

62:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att

dels till bidrag till uppförande m. m. samt driften av epidemisjukhus för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,750,000 kronor;

dels ock medgiva den av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen i grunderna beträffande

bidrag till uppförande m. m. av epidemisjukhus.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 239—254

i statsrådsprotokollet.

Anslag till bidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus

hava i budgeten upptagits från och med år 1921. För budgetåren 1925—

1926 och 1926—1927 hava anslagsbeloppen för ändamålet utgjort 1,590,000

och 1,300,000 kronor.

Till bidrag för driften av epidemisjukhus hava jämväl anslag varit uppförda

i riksstaten alltsedan år 1921. För de sista två budgetperioderna hava anslagsbeloppen

utgjort 1,000,000 och 900,000 kronor.

I enlighet med av riksdagen godkända huvudgrunder har Kungl. Maj:t

Bidrag till

uppförande

m. m. samt

driften av

epidemisjukhus.

[02.]

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

genom kungörelser den 7 september 1920 meddelat bestämmelser dels angående

statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus

(nr 667) och dels angående statsbidrag för driften av sådana sjukhus (nr 668).

Viss ändring i Innan departementschefen ingått på närmare prövning av frågan om anbeträ/fande

för nu berörda ändamål, har departementschefen till behandling upp
statsbidray

tagit frågan om viss ändring i grunderna för erhållande av statsbidrag till

för anord- uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus.

nande civ *

epidemisjuk- Enligt nuvarande bestämmelser (se förenämnda kungörelse den 7 septemhus.

ber 1920, nr 667) må statsbidrag tilldelas epidemid i''strikt — d. v. s. landstingsområde

samt stad, som ej deltager i landsting, ävensom annan stad,

vilken enligt Kung! Maj:ts medgivande utgör eget epidemidistrikt — för

uppförande, inrättande eller inlösen av sådant epidemisjukhus, som avses i

epidemilagen; dock att stad, som utgör eget epidemidistrikt, må åtnjuta

statsbidrag allenast om sjukhusets uppförande eller inrättande ägt rum efter

den 1 januari 1920. Statsbidraget utgår med högst hälften av byggnadskostnaderna.

För den händelse lösesumman vid inlösen av epidemisjukhus

understiger byggnadskostnaden, må statsbidraget ej överstiga hälften av lösesumman.

Såsom maximibelopp för bidraget gäller beträffande sjukhus, vars

uppförande påbörjats efter den 1 januari 1916, 2,500 kronor för varje sjukplats,

som sjukhuset med normal beläggning beräknas rymma, samt 1,000

kronor för varje annan sjukplats.

Enligt departementschefens nu framlagda förslag skulle statsbidrag enligt

för närvarande gällande grunder utgå till landsting, men skulle därjämte i

vissa fall statsbidrag kunna utgå även till primärkommun. Förutsättningen därför

skulle vara, att kommunen efter den 1 januari 1920 anskaffat och till

pris, understigande kommunens anskaffningskostnad, å epidemidistriktet överlåtit

epidemisjukvårdsplatser. Statsbidraget till kommunen skulle i sådant

fall motsvara skillnaden mellan det gällande maximum av statsbidrag för vårdplats

— 2,500, respektive 1,000 kronor, dock högst hälften av anskaffningskostnaden

— och det belopp, som epidemidistriktet enligt vanliga grunder

ägde uppbära för ifrågavarande platser. Om kommunen överlåtit platserna

utan ersättning, skulle kommunen alltså erhålla hela statsbidraget. Om

däremot till exempel platserna av kommunen nyuppförts till ett pris av 5,000

kronor för plats och kommunen överlåtit dem å epidemidistriktet för 2,000

kronor för plats, skulle distriktet få 1,000 kronor och kommunen 1,500

kronor för plats o. s. v.

Departementschefen har alltså tillstyrkt sådan ändring i grunderna beträffande

tilldelande av statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus, att statsbidrag för sådana sjukhus, vilka efter epidemilagens

ikraftträdande anskaffas av kommun, som ej utgör eget epidemidistrikt, och

vilka sjukhus efter vederbörande landstings övertagande av epidemivården

inom landstingsområdet överlåtits på landstinget, må, då landstinget icke är

berättigat till maximum av statsbidrag, enligt eljest beträffande ifrågavarande

statsbidrag stadgade grunder utgå till viss del till landstinget och till viss

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

79

del till ifrågavarande kommun. De närmare bestämmelser, som vid bifall till

vad sålunda föreslagits bliva erforderliga, hava ansetts böra utfärdas av Kungl.

Maj:t. Givetvis skulle statsbidrags beviljande åt kommun bero av Kungl. Maj:ts

prövning i varje särskilt fall och ifrågakomma endast när särskilda skäl ansåges

föreligga. Bidrag till kommun syntes böra ifrågakomma även för plats, som redan

övertagits av landstinget. Beträffande epidemisjukhusplatser av här avsedd

art, vilka vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande ännu icke börjat uppföras,

borde såsom villkor för bidrag enligt de förändrade grunderna gälla, att plan

för vederbörande sjukhusbyggnad blivit före byggnadsarbetets påbörjande

av medicinalstyrelsen efter vederbörande epideminämnds hörande godkänd.

Med ledning av de utav 1926 års landsting fattade besluten i ämnet har

medicinalstyrelsen beräknat, att bidrag för uppförande, inrättande eller inlösen

av epidemisjukhus under budgetåret 1927—1928 skulle komma att

begäras till ett sammanlagt belopp av 760,500 kronor, i följd varav medicinalstyrelsen

hemställt, att för berörda ändamål måtte för budgetåret i

fråga äskas ett extra förslagsanslag å nämnda belopp.

Beträffande kostnaden för driften av epidemisjukhus har medicinalstyrelsen

meddelat, att antalet vårddagar å sjukhusen uppgått under tiden 1 juli—

31 december 1925 till 270,744, vilket enligt gällande grunder motsvarade

ett statsbidrag av 541,488 kronor, och under tiden 1 januari—30 juni

1926 till 218,690, motsvarande ett statsbidrag av 437,380 kronor, varvid

dock vore att märka, att uppgifter för sistnämnda halvår icke inkommit

från fyra sjukhus, för vilka därför upptagits samma siffror som för föregående

halvår. Statsbidraget för epidemisjukhusens drift under budgetåret

1925—1926 kunde således beräknas till 978,868 kronor, varav emellertid

under budgetåret utbetalats endast 972,312 kronor. Antalet sängplatser vore

för närvarande 5,216. Under biidgetåret 1927—1928 beräknades tillkomma

17 nya sjukhus med tillhopa 607 nya sängplatser. Om man räknade med

samma ytterligt låga beläggning under budgetåret 1927—1928 som under

första halvåret 1926 eller 84 vårddagar för säng och år, skulle antalet vårddagar

under ifrågavarande budgetår uppgå till 84 X 5,823 eller 489,132, motsvarande

ett statsbidrag av 978,264 kronor. Denna beräkning syntes emellertid

medicinalstyrelsen synnerligen låg, och en så ringa beläggning som

under första halvåret 1926 kunde knappast beräknas. Härtill komme, att

nya epidemisjukhus även tillkomma under budgetåret 1927—1928, eu omständighet,

som inverkade ytterligare höjande på statsbidraget. Medicinalstyrelsen

ansåge sig därför för berörda ändamål icke kunna beräkna lägre

belopp än 1,000,000 kronor.

Mot medicinalstyrelsens förslag i fråga om beräkningen av förevarande

anslag har departementschefen ej haft något att erinra, dock att anslaget

för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus synts departementschefen

böra avrundas till 750,000 kronor.

För vinnande av förenkling i budgettekniskt hänseende hava de båda

anslagen till bidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjuk
-

Beräkning

av anslagefs

storlek.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Tillfällig användning

av

epidemisjukhus

till andra

sjukvårdsändamål.

hus samt till bidrag för driften av sådana sjukhus, vilka anslag båda hava

karaktär av förslagsanslag, från och med nästkommande budgetår ansetts

lämpligen böra sammanslås till ett anslag under rubriken bidrag till uppförande

m. m. samt driften av epidemisjubilus. Det sammanslagna anslagets belopp

skulle i enlighet härmed för nästa budgetår bliva (750,000 + 1,000,000) 1,750,000

kronor.

I detta sammanhang har departementschefen berört vissa på Kungl. Maj:ts

prövning beroende frågor om användning av epidemisjukhus i vissa fall till

andra ändamål än de därmed egentligen avsedda.

Innan departementschefen ingått härpå, har departementschefen emellertid

i korthet erinrat om tillkomsten av vissa villkor beträffande statsbidrag

för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus.

I proposition nr 146 till 1920 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att, med godkännande av vissa i propositionen angivna grunder, under riksstatens

femte huvudtitel på extra stat för år 1921 anvisa till statsbidrag för

uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus ett förslagsanslag av

2,000,000 kronor. Bland de av föredragande departementschefen angivna

grunderna voro, att statsbidrag skulle utgå med högst hälften av de verkliga

byggnadskostnaderna samt att bidrag icke finge överstiga 2,000 kronor

för varje sjukplats, som vederbörande sjukhus normalt beräknades rymma.

I fråga om de närmare villkoren för åtnjutande av statsbidrag skulle det

få ankomma på Kling! Maj:t att därutinnan meddela föreskrifter. Med anledning

av denna framställning och i ämnet väckta motioner beslöt riksdagen

(skrivelse nr 464), att statsbidrag för uppförande av epidemisjukhus

skulle utgå med — såsom förut nämnts — högst hälften av de verkliga

byggnadskostnaderna, dock beträffande de sjukhus, vilkas uppförande påbörjats

efter den 1 januari 1916, ej över 2,500 kronor för sjukplats samt för

övriga epidemisjukhus och i andra av föredragande departementschefen angivna

fall ej över 1,000 kronor för sjukplats. I övrigt godkändes de av departementschefen

angivna grunderna för statsbidrags utgående.

I förberörda med anledning av riksdagens beslut den 7 september 1920

utfärdade kungörelse i ämnet (nr 667) föreskrev Kungl. Maj:t, bland annat,

i § 3 att ansökning om statsbidrag skulle vara åtföljd av, jämte andra handlingar,

förbindelse av vederbörande att icke utan Kungl. Maj:ts särskilda

medgivande i framtiden använda vederbörande epidemisjukhus till annat än

det därmed avsedda ändamålet. I huvudsak motsvarande föreskrift återfinnes

i gällande bestämmelser beträffande villkor för statsbidrag för anordnande

av alkoholistanstalt, i fattigvårdslagen avsett arbetshem samt tuberkulossjukvårdsanstalt.

I enlighet med den sålunda stadgade föreskriften hava ansökningar om

erhållande av statsbidrag för anordnande av epidemisjukhus i allmänhet

plägat åtföljas av vederbörlig förbindelse beträffande sjukhusets användning.

I de fall, där sådan förbindelse ej varit bilagd ansökningshandlingarna, har

Kungl. Maj:t vid tilldelande av statsbidrag plägat såsom villkor för bidragets

utbetalande föreskriva, att dylik förbindelse av vederbörande utfärdas.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

81

Den första av de av departementschefen berörda frågorna avser tillfällig

användning av epidemisjukhus för andra sjukvårdsändamål under tider, då

sjukhusplatserna icke krävas för behandling av epidemiska fall.

I skrivelse den 10 maj 1926 har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte bemyndiga styrelsen att efter framställning från vederbörande

epidemi- och hälsovårdsnämnder medgiva ett utnyttjande av epidemisjukhusen

för annan sjukvård än den för dem ursprungligen avsedda under

följande villkor, nämligen

att framställning i sådant ärende innehåller noggranna uppgifter dels å

vilka sjukhus eller avdelningar av sjukhus, som önskas upplåtna för ändamålet,

dels angående den närmare arten av den avsedda sjukvården (konvalescenter

från lasarett, tuberkulösa, sinnessjuka etc.), dels ock angående de

åtgärder, som anses erforderliga för förhindrande av smittöverföring från

epidemisjukhusens övriga avdelningar,

att vid framställningen fogas förbindelse att, då så erfordras, skyndsamt

låta utrymma de ifrågavarande sjukliusområdena,

att medicinalstyrelsen efter prövning av sålunda gjord framställning, i den

mån så anses kunna ske utan att epidemisjukvården därav blir lidande,

lämnar medgivande för viss tid med rätt för styrelsen att före utgången

av den bestämda tiden återkalla sålunda lämnat medgivande, då skäl härför

föreligga, samt

att medicinalstyrelsen tillser, att statsbidrag för driften av epidemisjukhus

icke utgår för sjukplatser, som upplåtits för här ifrågavarande sjukvård.

Departementschefen har i nu berörda fråga anfört följande:

»Av medicinalstyrelsens utredning i ämnet framgår, att beläggningen å

epidemisjukhusen under senare år tidvis varit ganska ringa. Anledningen

härtill är givetvis i främsta rummet att söka i den kraftiga minskning i de

epidemiska sjukdomarnas — frånsett skarlakansfeber^ — frekvens, som

inträtt under de sista åren. En bidragande orsak till att särskilt å vissa

sjukhus beläggningen varit obetydlig utgör emellertid även sjuktransportväsendets

utveckling under senare tid, en omständighet som möjliggjort

större koncentration av epidemisjukvården inom de särskilda epidemidistrikten.

Denna koncentration har medfört, att en del mindre epidemisjukhus

kunnat hållas helt stängda, och har därigenom lett till besparing.

Under nu angivna förhållanden synes det mig vara ett beaktansvärt uppslag

att söka för andra sjukvårdsändamål utnyttja epidemisjukhusplatser å

de orter där och under de tider då sådana platser ej krävas för vård av epidemiska

fall. Dylika upplåtelser måste nämligen anses vara ägnade att medföra

ett bättre tillvaratagande av de förefintliga, med avsevärda ekonomiska uppoffringar

från det allmännas sida anordnade epidemisjukhusplatserna, och de

kunna även bidraga att i någon mån minska behovet av platser å andra sjukvårdsanstalter.

Klart är visserligen, att ett sådant utnyttjande kan ske endast

i viss begränsad omfattning. Med hänsyn till nödvändigheten att vid förefallande

behov tillräckligt hastigt kunna åter taga erforderligt antal sjukhusplatser

i bruk för deras egentliga ändamål kunna nämligen de tillfälliga

upplåtelserna endast komma att avse användning för sådana sjukdomsfall,

där en förflyttning av patienterna utan tidsutdräkt är möjlig. Vidare måste

det givetvis tillses, att fullt betryggande anordningar kunna vidtagas för

att förhindra icke blott överförande av epidemisk smitta till patienter å

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 saml. 5 käft. (Nr 5.) M7 27 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Upplåtande

av epidemisjukhus

till

arbetshem

m. m.

sådana sjuklmsavdelningar, som tillfälligtvis upplåtits för annan sjukvård,

utan även i förekommande fall smittöverföring från där inlagda patienter

— t. ex. tuberkulösa — till epidemiskt sjuka. I de fall, där nu angivna

och övriga erforderliga förutsättningar prövas vara för handen, synas mig

emellertid ifrågavarande tillfälliga upplåtelser av epidemisjukhusplatser böra

kunna komma till stånd.

På sätt medicinalstyrelsen framhållit, bör givetvis statsbidrag, som beviljats

för driften av epidemisjukhus, icke utgå för sådana platser under den

tid de äro belagda för andra sjukvårdsfall än i epidemilagen avsedda.

För den händelse riksdagen ej framställer erinran härutinnan, har jag på

grund av vad jag nu anfört för avsikt att tillstyrka, att Kungl. Maj:t beträffande

tillfällig användning av epidemisjukhus för andra ändamål lämnar

medicinalstyrelsen medgivande av i huvudsak den innebörd, som avses i

styrelsens förut återgivna skrivelse den 10 maj 1926.»

Den andra av de av departementschefen antydda frågorna avser upplåtande

av epidemisjukhus till arbetshem m. m.

Yad denna fråga beträffar, har departementschefen anfört, att det syntes

honom önskvärt, att, där så utan olägenhet kunde ske, epidemisjukhus finge

tagas i anspråk till ett annat allmännyttigt ändamål, exempelvis arbetshem.

Departementschefen har för sin del ansett vara riktigt, att landstinget i

ett sådant fall icke skulle behöva helt eller delvis återbära statsbidraget. Att

de kostnader, landstinget nedlagt på epidemisjukhuset, numera blivit överflödiga

för sitt ursprungliga ändamål, berodde på ändrade förhållanden, till

vilka vid husets uppförande hänsyn icke kunde tagas. Sant vore visserligen,

att landstinget enligt gällande regler beträffande statsbidrag för anordnande

av arbetshem skulle vid byggnadens omändring till sådant hem äga i statsbidrag

uppbära endast hälften av kostnaderna för nödiga om- eller tillbyggnadsarbeten,

vilka kostnader avsevärt understege det uppburna statsbidraget.

Men å andra sidan skulle, om landstinget nödgades uppföra ny byggnad för

arbetshemmet och läte epidemisjukhusbyggnaden fortfarande stå oanvänd,

statsbidrag till nybyggnaden utgå med hälften av byggnadskostnaderna intill

ett belopp av 2,500 kronor för vårdplats. Departementschefen har alltså

funnit det ur statsverkets synpunkt fördelaktigt, att byggnaden i fråga även

utan återbärande av statsbidraget finge komma till användning för det avsedda

nya ändamålet.

I överensstämmelse härmed har det synts departementschefen även i vissa

andra fall böra i viss utsträckning kunna ifrågakomma, att epidemisjukhus,

som funnes för framtiden obehövliga för epidemivården, komme till användning

för andra ändamål, utan att uppburet statsbidrag på den grund behövde

återbäras. Dylikt medgivande syntes böra lämnas, när fråga vore om

användning till sådan anstalt, för vars anordnande statsbidrag eljest skulle

utgå, såsom arbetshem, alkoholistanstalt, tuberkulossjukvårdsanstalt och eventuellt

anstalt för annat ändamål, för vars främjande statsmakterna framdeles

kunde komma att bevilja statsbidrag.

Därest den av departementschefen nu uttalade uppfattningen av riksdagen

lämnades utan erinran, har det synts departementschefen lämpligt, att, där

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 83

så prövades skäligt, användning gjordes av den enligt gällande författning till

buds stående möjligheten för Kungl. Maj:t att dispensera från återbärande

av statsbidrag, då epidemisjukhus toges i bruk för annat ändamål än det

ursprungligen avsedda. Sådan dispens syntes i enlighet med vad som anförts

böra ifrågakomma, då epidemisjukhus, som funnes ej vidare vara behövligt

för sitt ändamål, användes för anstalt, för vars uppförande eller inrättande

statsbidrag eljest skulle utgå. Givetvis borde sådant medgivande lämnas

endast efter noggrann prövning såväl av frågan om sjukhusplatsernas behövlighet

för epidemivården som av behovet av anstaltsplatser för det ifrågasatta

nya ändamålet. Naturligtvis borde därvid också tillses, att möjligheten

till omändring av epidemisjukhus för annat ändamål utan återbärande

av statsbidrag ej finge utnyttjas i syfte att kringgå gällande bestämmelser

beträffande statsbidrag för olika förekommande anstaltsändamål.

Yad först angår den av Kungl. Maj:t föreslagna ändringen i grunderna

beträffande statsbidrag för anordnande av epidemisjukhus, för vilket förslags

innehåll ovan redogjorts, har utskottet funnit skäligt, att djdikt bidrag

hädanefter även må beviljas kommun under villkor, som i statsrådsprotokollet

angivits. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag om sammanslagning av de

nu å riksstaten uppförda särskilda förslagsanslagen till bidrag för uppförande,

inrättande eller inlösen av epidemisjukhus samt till bidrag till driften

av sådana sjukhus har utskottet av skäl, utskottet förut anfört beträffande

sammanslagning av skilda å riksstaten för olika ändamål anvisade anslag,

funnit sig icke böra biträda Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Utskottet

får sålunda förorda, att anslagen, i fråga om vilkas beräknande utskottet

icke haft något att erinra, fortfarande uppföras åtskilda å riksstaten.

Såsom nämnts, har departementschefen i nu förevarande sammanhang

berört två på Kungl. Maj:ts prövning beroende frågor om användning av

epidemisjukhus i vissa fall till andra ändamål än de därmed egentligen

avsedda, nämligen dels för andra sjukvårdsändamål och dels för arbetshem

m. m.

Vad dessa frågor beträffar, vill utskottet för sin del hava uttalat, att,

även om vissa betänkligheter kunna riktas mot en upplåtelse av sjukhusen

i fråga för de ändamål, departementschefen angivit, utskottet likväl icke

kunnat undgå att finna förslagen såväl ur ekonomisk som praktisk synpunkt

så beaktansvärda, att utskottet ansett sig icke böra framställa någon erinran

mot desamma. Utskottet förbiser ej härvid, att genom dylik upplåtelse

svårigheter i vissa fall kunna uppstå att vid inträffande epidemier kunna

med önskvärd skyndsamhet åter taga sjukhusen i anspråk för sitt egentliga

ändamål. På sätt departementschefen framhållit, måste givetvis noga övervakas,

att fullt betryggande anordningar vidtagas för att förhindra icke blott överförande

av epidemisk smitta till patienter å sådana sjukhusavdelningar, som

tillfälligtvis upplåtits för annan sjukvård eller dylikt ändamål, utan även i

förekommande fall smittöverföring från där inlagda patienter till epidemiskt

Utskott cts

yttrande.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Bidrag till

uppförande

m. m. samt

driften av

hem för

kroniskt

sjuka.

[63.]

Bidrag till

driften vid

vanföreanstalterna

i

Stockholm,

Göteborg och

Hälsingborg.

[64.]

sjuka. Enligt utskottets mening torde en användning av sjukhusen, på sätt

nu ifrågasatts, synnerligen väl lämpa sig ifråga om konvalescenter. — Givetvis

bör noga tillses, att statsbidrag, som beviljas för driften av epidemisjukhus,

icke utgår för sådana platser under den tid, de äro belagda för

andra sjukvårdsfall än i epidemilagen avsedda, liksom ock att möjligheten

till omändring av epidemisjukhus för annat ändamål utan återbärande av

statsbidrag ej må utnyttjas i syfte att kringgå gällande bestämmelser beträffande

statsbidrag för olika förekommande anstaltsändamål.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

I:o) för budgetåret 1927—1928 anvisa

a) till bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus

ett extra förslagsanslag av 750,000 kronor; samt

b) till bidrag till driften av epidemisjukhus ett extra förslagsanslag

av 1,000,000 kronor; ävensom

II:o) medgiva den av departementschefen i statsrådsprokollet

över socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen

i grunderna beträffande bidrag till uppförande m. m. av epidemisjukhus.

63:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till bidrag till

uppförande m. m. samt driften av hem för kroniskt sjuka (punkt 63) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

64:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att

dels, med uteslutande ur riksstaten av de under avdelningen medicinalstaten

samt hälso- och sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstaltema,

uppförda ordinarie förslagsanslagen till kliniker vid vanföreanstalterna i

Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, till polikliniker vid samma vanföreanstalter,

till underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra samt till

de i nyssnämnda städer inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m.,

under samma avdelning och underavdelning med rubriken bidrag till driften

vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg uppföra ett

ordinarie förslagsanslag av 322,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringarna i grunderna beträffande

statsbidrag till nämnda vanföreanstalters kliniker samt till skol- och

uppfostringshem för vanföra.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 256—258 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för innevarande budgetår äro följande för vanföreväsendet

avsedda ordinarie förslagsanslag uppförda med nedannämnda belopp, näm
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

85

ligen till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg

med 124,000 kronor, till polikliniker vid nämnda vanföreanstalter med

15.000 kronor, till underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra med

65.000 kronor samt till de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg inrättade

undervisningsanstalterna för vanföra m. m. med 123,000 kronor.

Gällande grunder för åtnjutande av bidrag från ifrågavarande anslag äro

godkända av 1924 års riksdag och av Kungl. Maj:t fastställda genom brev

den 11 april 1924. De innebära, att statsbidrag från anslagen må tills vidare

utgå med följande belopp:

till vanföreanstalternas kliniker, per dag och patient........... kronor 2:15

» poliklinikerna, per anstalt och kvartal.............................. » 1,250: —

» skol- och uppfostringshemmen, per dag och elev............ » 2: —

» undervisningsanstalternas interna elever, per elev och

månad ............................................................................. » 54: —

» undervisningsanstalternas externa elever, per elev och

månad, högst.................................................................. » 21: —

Tillika finnas bestämmelser meddelade angående det högsta antal vårdplatser

å kliniker samt skol- och uppfostringshem, för vilket statsbidrag

må utgå.

Före år 1924 utgingo statsbidragen med högre belopp] än de nyssnämnda

(se statsverkspropositionen 1924, punkt 76). Medicinalstyrelsen föreslog nämnda

år, med hänvisning till utredning angående dagskostnaderna per patient eller

elev i de olika fallen, att grunderna skulle förbliva oförändrade. Nedsatt - ningen förordades sedermera i statsverkspropositionen av sparsamhetsskäl.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle statsbidraget till klinikerna

nedsättas till 2 kronor per dag och patient och bidraget till skoloch

uppfostringshemmen begränsas till 1 krona 85 öre per dag och elev.

Beträffande understöden till poliklinikerna samt undervisningsanstalterna

(yrkesskolorna) för vanföra har någon ändring i nu gällande grunder däremot

ej ifrågasatts.

Vad angår medelsbehovet för ifrågavarande ändamål hava anslagen till

kliniker samt till underhåll av skol- och uppfostringshem — med utgångspunkt

från de av departementschefen förordade nya bidragsbeloppen — ansetts

böra med ledning av de senaste beläggningssiffrorna beräknas till respektive

120,000 kronor och 64,000 kronor. Anslaget till poliklinikerna har

beräknats till oförändrat belopp, 15,000 kronor. Ej heller beträffande anslaget

till undervisningsanstalterna för vanföra har anledning synts föreligga

till ändring beträffande nuvarande belopp, 123,000 kronor.

För åstadkommande av en förenkling ur budgetteknisk synpunkt har

föreslagits, att ifrågavarande fyra anslag sammanslås till ett enda anslag under

rubriken bidrag till driften vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och

Hälsingborg. Det nya anslaget, som ansetts böra uppföras under beteckningen

förslagsanslag, har, i enlighet med vad nyss sagts, synts böra bestämmas

till (120,000 4- 64,000 + 15,000 + 123,000) 322,000 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Vanföre
anstalt
i

Härnösand.

[65.]

Bidrag till

resor för

vanföra

jämte vårdare.

[66.]

Vidkommande först de av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i grunderna

beträffande statsbidrag till nu ifrågavarande vanföreanstalters kliniker samt

till skol- och uppfostringshemmen för vanföra har utskottet, i betraktande

av att statsbidragen till klinikerna och sagda hem så nyligen som vid 1924

års riksdag sänkts — för klinikerna från 2 kronor 55 öre till 2 kronor 15

öre samt för hemmen ifråga från 2 kronor 35 öre till 2 kronor — ansett sig

icke kunna förorda, att bidragen nu åter beskäras. Enligt utskottets mening

torde alltså bidragen jämväl för nästkommande budgetår böra utgå med de

för närvarande fixerade beloppen.

Såsom nämnts, bär Kungl. Maj:t, vad anslagsbeloppen angår, beräknat

anslagen till poliklinikerna och undervisningsanstalterna för vanföra med

oförändrade belopp. Häremot har utskottet icke något att erinra. Vad anslagen

till klinikerna och skol- och uppfostringshemmen däremot beträffar,

torde, vid bifall till utskottets förenämnda förslag om de nuvarande grundernas

bibehållande beträffande statsbidrag till desamma, anslaget till klinikerna

böra beräknas till oförändrat belopp, 124,000 kronor, under det att

med hänsyn till beläggningen anslaget till skol- och uppfostringshemmen

torde böra upptagas till 70,000 kronor.

Vad slutligen angår förslaget om sammanslagning av de anslag, varom

fråga är, till ett gemensamt anslag, har utskottet av skäl, utskottet förut anfört,

funnit sig icke böra biträda detsamma.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid

vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg med

oförändrat belopp eller 124,000 kronor;

b) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till polikliniker vid

vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg med

oförändrat belopp, 15,000 kronor;

c) höja ordinarie förslagsanslaget till underhåll av skot- och

nppfos tving shem för vanf&ra, nu 65,000 kronor, med 5,000 kronor

till 70,000 kronor; samt

d) upptaga ordinarie förslagsanslaget till de i Stockholm,

Göteborg och Hälsingborg inrättade undervisningsanstalterna för

vanföra m. m. med oförändrat belopp, 123,000 kronor.

65:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till vanföreanstalt

i Härnösand (punkt 65) kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

66:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vanföra

jämte vårdare, nu 90,000 kronor, med 15,000 kronor till 105,000 kronor;

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

87

dels ock godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen i grunderna för anslagets

användning.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 260 och 261 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget för bidrag till resor för vanföra jämte

vårdare var i riksstaten för budgetåret 1925—1926 uppfört med 85,000 kronor

men blev till följd av överbelastning för innevarande budgetår höjt till

90,000 kronor. Till och med för år 1922 hade anslaget uppförts med 35,000

kronor men sedan undan för undan ökats.

Gällande bestämmelser rörande ifrågavarande statsbidrag återfinnas i kungörelse

den 1 december 1914 (nr 459) med däri genom kungörelser den 29

augusti 1919 (nr 578) och den 7 maj 1926 (nr 173) gjorda ändringar.

Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna höjningen av anslaget är i främsta

rummet föranledd därav, att anslaget för budgetåret 1925—1926 överskridits

med icke mindre än 18,740 kronor. Härjämte har hänsyn tagits till den

kostnadsökning, mellan 1,500 och 2,000 kronor, som beräknats bliva en följd

av bifall till Kungl. Majrts förslag om sådan ändring i gällande grunder för

ifrågavarande anslags användning, att Eugeniahemmet likställes med vanföreanstaltema

i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg i fråga om rätt till statsbidrag

för resor, som av vanföra jämte vårdare företagas till och från hemmet.

Då enligt stadgarna för Eugeniahemmet detsamma är avsett icke blott

för vanföra utan även för obotligt sjuka, har det föreslagna statsbidraget

ansetts uttryckligen böra begränsas till resor av vanföra jämte deras vårdare.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor

för vanföra jämte vårdare, nu 90,000 kronor, med 15,000 kronor

till 105,000 kronor; samt

b) godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen

i grunderna för anslagets användning.

67:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 261 och 262) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Eugeniahemmet för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett extra anslag av 5,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Eugenia
hemmet.

[67.]

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Allmän hälsooch

sjukvård.

[68.]

Motioner

rörande statsbidrag

för den

allmänna sjukvården

i riket

samt angående

anslag till

föreningen för

folkbad.

Lindrig g

i mindre

bemedlade

patienters å

landsbygden

sjukvårdskostnader.

[69.]

Statens skola

för utbildning

av distriktssköterskor.

[70.]

68:o) I enlighet med Kung! Maj:ts förslag (punkt 68) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 262 och 263) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

allmän hälso- och sjukvård, nu 850,000 kronor, med 50,000 kronor

till 800,000 kronor.

69:o) Beträffande dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom

första kammaren, nr 133, av herrar K. J. Gustafsson och J. Clemedtson och

den andra inom andra kammaren, nr 205, av herr C. O. Johansson i Huskvarna

m. fl. om åvägabringande av utredning och förslag rörande bidrag

från staten till bestridande av kostnaderna för den allmänna sjukvården i

riket, dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren,

nr 24, av herr S. H. Kvarnzelius m. fl. och den andra inom andra kammaren,

nr 40, av herr Bernh. Eriksson i Grängesberg om åvägabringande av utredning

och förslag angående statsbidrag till inrättande och drift av allmänna

sjukvårdsanstalter inom landets särskilda sjukvårdsområden dels ock en inom

första kammaren av herr C. Hedersiierna väckt motion, nr 48, om anslag till

Föreningen för folkbad kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

70:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 263 och 264) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden

sjukvårdskostnader för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

förslagsanslag av 100,000 kronor.

71:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att under avdelningen

medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen hälsovård

i allmänhet, med rubriken statens skola för utbildning av distriktssköterskor

uppföra ett ordinarie anslag av 24,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 264 och 265 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1920 har ett extra anslag anvisats i och för bestridande av

kostnaderna för en statens skola för utbildning av distriktssköterskor. Anslaget

har upptagits med 8,000 kronor för varje budgettermin, frånsett budgetperioden

1 januari—30 juni 1923, då anslaget upptogs till hälften av nämnda

belopp. Till och med budgetåret 1925—1926 har anslaget haft karaktär av

förslagsanslag. På grund av det konstanta medelsbehovet, för år räknat, förändrades

anslaget i riksstaten för budgetåret 1926—1927 till bestämt anslag.

Från och med år 1920 har jämväl för varje budgetperiod beviljats ett

extra anslag till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av distriktssköterskeskolan.

Anslaget, vilket för tiden till och med första halvåret 1923

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

89

var betecknat såsom »förslagsanslag, högst», har därefter varje gång i riksstaten

upptagits såsom obetecknat och utgick till och med budgetperioden

1 januari—30 juni 1923 med 20,000 kronor för helt år räknat. Med hänsyn

därtill att distriktssköterskeskolan av brist på tillräckligt antal stipendier

icke erhållit fullt elevantal höjdes anslaget för budgetåret 1923—1924 till

25.000 kronor. Anslaget sänktes emellertid redan för följande budgetperiod

till 16,000 kronor. Denna sänkning föranleddes dels av ökad tillgång på

sökande till skolan, dels ock därav, att stipendiebeloppen på grund av penningvärdets

stegring syntes kunna minskas från 1,000 kronor till högst 800

kronor för elev och kurs. Anslaget till stipendier har därefter bibehållits

vid nyssnämnda belopp av 16,000 kronor.

Kungl. Maj:t har nu för vinnande av förenkling ur budgetteknisk synpunkt

föreslagit, att i stället för nyssberörda två anslag i riksstaten uppföres ett

gemensamt anslag, benämnt statens skola för utbildning av distriktssköterskor,

till belopp motsvarande summan av de två nuvarande anslagen eller 24,000

kronor. Då behov av medel till de ändamål, för vilka de två anslagen beviljats,

allt framgent torde föreligga och båda anslagen under de senare

budgetperioderna utgått med oförändrade belopp, har det sammanslagna anslaget

ansetts böra i riksstaten uppföras såsom ordinarie.

Då utskottet ansett sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag om sammanslagning

av de anslag, varom nu är fråga, och ej haft något att erinra mot

att det sålunda sammanslagna anslaget erhåller karaktär av ordinarie liksom

ej heller mot anslagets belopp, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må under avdelningen medicinalstaten samt

hälso- och sjukvården, underavdelningen hälsovård i allmänhet,

med rubriken statens skola för utbildning av distriktssköterskor

uppföra ett ordinarie anslag av 24,000 kronor.

72:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71) att till bidrag för

anställning av distriktssköterskor för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

förslagsanslag av 190,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 266 och 267 i statsrådsprotokollet.

Kiksdagen har alltsedan år 1919 anvisat ett extra förslagsanslag till beredande

av bidrag för anställning av distriktssköterskor. För vartdera av

budgetåren 1925—1926 och 1926—1927 har detta anslag upptagits med

180.000 kronor.

Med hänsyn till beräknad ökning av antalet sköterskedistrikt har Kungl.

Maj:t nu föreslagit, att anslaget måtte höjas med 10,000 kronor.

Utskottet har ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må till bidrag för anställning av distriktssköterskor

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag

av 190,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Bidrag för

anställning

av distriktssköterskor.

[71-]

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Dyrtidshjälp

åt distriktssköterskor.

[72.]

73:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 72) att till dyrtidshjälp

åt distriktssköterskor för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag

av 2,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 267—269 i åberopade statsrådsprotokollet.

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor har utgått alltsedan år 1920. Anslagen

för detta ändamål voro till en början i riksstaten uppförda med 100,000

kronor för år, men med hänsyn till minskad belastning har successiv anslagsnedsättning

ägt rum. För vartdera av budgetåren 1925—1926 och 1926

—1927 har för ändamålet beviljats ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

Beträffande villkoren för åtnjutande av ifrågavarande dyrtidshjälp hava

tidigare utfärdats särskilda författningar för de olika budgetperioderna. Den

7 maj 1926 har emellertid utfärdats kungörelse (nr 172) i ämnet att gälla

tills vidare, så länge anslag för ifrågavarande ändamål anvisas.

Belastningen å det för budgetåret 1925—1926 anvisade anslaget å 5,000

kronor till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor utgjorde enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisning endast 1,500 kronor.

I sammanhang med framläggande av förevarande anslagsäskande har

departementschefen till behandling upptagit frågan om viss ändring i bestämmelserna

för ifrågavarande dyrtidshjälp.

Enligt de författningsbestämmelser, som gällt- och gälla beträffande denna

dyrtidshjälp, är från åtnjutande av sådan förmån undantagen distriktssköterska,

som under näst föregående kalenderår haft inkomst, dyrtidshjälp av

statsmedel ej inberäknad, av 1,500 kronor eller därutöver. Dyrtidskjälpen

utgår till därtill berättigad distriktssköterska med det belopp, varmed vederbörandes

inkomst — oberäknat dyrtidshjälp av statsmedel — under näst

föregående kalenderår understigit 1,500 kronor, dock i intet fall med högre

belopp än 200 kronor. Den som anser sig berättigad till dyrtidshjälp har

att inom viss tid därom till vederbörande länsstyrelse ingiva ansökning. Ansökningen

skall vara åtföljd av bland annat intyg av vederbörande ortsmyndighet

(pastorsämbete, kommunalnämndsordförande, landsfiskal, roteman eller annan)

eller av två trovärdiga män rörande sökandens inkomster under näst föregående

kalenderår.

Enligt kungörelse den 18 juni 1926 (nr 239) gälla motsvarande bestämmelser

beträffande dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor och vissa av kommun

fast anställda barnmorskor.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hava de nuvarande författningsbestämmelserna

föranlett eu del missförhållanden i fråga om utbetalande av

dyrtidshjälp åt distriktssköterskor och distriktsbarnmorskor m. fl., i det att

i vissa fall förekommit, att distriktssköterska eller barnmorska utbekommit

dyrtidshjälp, oaktat av taxeringslängder eller eljest tillgängliga handlingar

framgått, att vederbörandes inkomst — dyrtidshjälp oberäknad — under

nästföregående år överstigit den författningsenliga maximigränsen av 1,500

kronor. Till förebyggande av berörda missförhållande har nu förordats, att

föreskrift meddelas av innebörd, att länsstyrelserna — vilka hava tillgång

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <5.

91

till taxeringslängder och deklarationsuppgifter samt utan nämnvärd omgång

torde kunna införskaffa eventuellt erforderlig utredning i övrigt — skola vid

prövning i förevarande sammanhang av frågan om sökandes inkomst under

nästföregående kalenderår taga hänsyn icke blott till de ingivna intygen

angående inkomstbeloppet utan jämväl till för länsstyrelserna tillgängliga

uppgifter angående vederbörandes för inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade

belopp eller eljest av länsstyrelserna införskaffad utredning angående

inkomsten.

Med hänsyn till senaste belastningssiffran har anslaget ansetts kunna nedsättas

till 2,000 kronor.

Då varken storleken av det nu föreslagna anslagets belopp eller vad i

statsrådsprotokollet anförts i fråga om viss ändring av bestämmelserna för

dyrtidshjälps utgående till distriktssköterskor och distriktsbammorskor givit

utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,000

kronor.

74:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 73) att till stipendier

för deltagande i kurs för utbildande av instruktionssköterskor och husmödrar

vid sjukhus för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 270—272 i statsrådsprotokollet.

Genom särskilda beslut åren 1922, 1923 och 1924 har Kungl. Maj:t bemyndigat

medicinalstyrelsen att av till Kungl. Maj:ts förfogande stående

medel — till en början från femte huvudtitelns dåvarande allmänna besparingsfond

och sedermera från samma huvudtitels anslag till extra utgifter —

till stipendier för sjuksköterskor för bevistande av vissa av svensk sjuksköterskeförening

av 1910 anordnade kurser för utbildning av husmödrar vid

sjukhus samt instruktionssköterskor använda ett belopp av för varje gång

högst 5,000 kronor. Beträffande användningen av ifrågavarande medel har

Kungl. Maj:t meddelat närmare bestämmelser av innehåll bland annat, att

medellös eller mindre bemedlad sjuksköterska, vilken fullständigt genomgått

godkänd sjuksköterskeskola eller av medicinalstyrelsen förklarats hava förvärvat

ett mått av kunskaper och färdighet, motsvarande det som dylik

skola avsåge att bibringa, och vilken av föreningens styrelse antagits till

elev vid dylik kurs, finge av medicinalstyrelsen tilldelas stipendium å 500

kronor, för hel kurs räknat, till bestridande av hennes kostnader för bevistande

av kursen samt att medicinalstyrelsen vid prövning av ansökningar om erhållande

av stipendium skulle iakttaga, att medellös erliölle företräde framför

mindre bemedlad, i övrigt lika förtjänt sökande.

Efter Kungl. Maj:ts nyssberörda beslut år 1924 hava några medel icke

av Kungl. Maj:t anvisats för här ifrågavarande ändamål, och anledningen

Utskottets

yttrande.

Stipendier

för deltagande

i kurs för

utbildande av

instruktionssköterskor

och

husmödrar

vid sjukhus.

[73.]

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Bidrag

till avlöning

åt distriktsbarnmorskor

och reservbarnmorskor.

[74.]

härtill lärer, såsom i statsrådsprotokollet anföres, närmast vara att söka i

knappheten av de till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel, som kunde

komma till användning för ändamålet.

Det nu äskade anslaget är avsett för beredande av tio stipendier, vartdera

å 400 kronor.

Då utskottet i likhet med departementschefen anser syftet med nu ifrågavarande

kurser betydelsefullt, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till stipendier för deltagande i kurs för utbildande

av instruktionssköterskor och husmödrar vid sjukhus för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.

75:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 74) att till bidrag till

avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor för budgetåret 1927—

1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 710,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 272—274

i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning beviljade 1919

års lagtima riksdag för beredande av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 500,000 kronor.

Anslag för statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor m. m. beräknades

för budgetåret 1924—1925 till 640,000 kronor men sänktes för budgetperioden

1925—1926 till 560,000 kronor. I proposition (nr 20) till 1926 års

riksdag avgav Kungl. Maj:t förslag till lag om ändrad lydelse av 4, 7 och

11 §§ i lagen den 28 mars 1919 (nr 138) om anställande av distriktsbarnmorskor

m. m. De ifrågasatta lagändringarna inneburo i huvudsak, att den

i lagen bestämda minimiavlöningen till distriktsbarnmorska skulle höjas, att

i sammanhang härmed statsbidraget till distriktsbarnmorskas avlöning skulle

fastställas till ett förhöjt belopp samt att staten skulle med visst belopp

bidraga till avlöningen av de i 2 kap. av lagen omförmälda reservbarnmorskorna.

De föreslagna statsbidragen till distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor

beräknades för statsverket medföra en kostnadsökning av sammanlagt

omkring 90,000 kronor för år. Som lagändringarna icke skulle träda i

kraft förrän den 1 januari 1927, ansågs kostnadsökningen för budgetåret

1926—1927 kunna begränsas till 45,000 kronor. Med hänsyn till belastningssiffran,

586,587 kronor, för budgetåret 1924—1925 uppskattades anslagsbehovet

för budgetåret 1926—1927 frånsett lagändringen till 590,000 kronor.

I propositionen beräknades sålunda för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag

till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor å

635,000 kronor, vilket anslag av riksdagen beviljades.

Med stöd av belastningssiffran å anslaget för budgetåret 1925—1926, omkring

620,000 kronor, och med beräkning av en kostnadsökning å 90,000

kronor till följd av ovanberörda lagändringar har anslaget för nästkommande

budgetår ansetts böra bestämmas till ett belopp av 710,000 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 93

Då utskottet icke käft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, kemställer utskottet alltså,

att riksdagen må till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor

och reservbarnmorskor för budgetåret 1927—1928 anvisa ett

extra förslagsanslag av 710,000 kronor.

76:o) Kungl. Maj:t kar föreslagit riksdagen (punkt 75) att till dyrtidshjälp

åt distriktsbarnmorskor m. fl. för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra

förslagsanslag av 100,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 274 ock 275 i statsrådsprotokollet.

Till dyrtidskjälp åt distriktsbarnmorskor ock vissa av kommun fast anställda

barnmorskor kava anslag beviljats från ock med år 1920. Ad slags - beloppet utgjorde till en början 400,000 kronor för år men kar sedermera

successivt minskats. För budgetåret 1925—1926 utgjorde anslaget 250,000

kronor.

Ett av Kungl. Maj:t för 1926 års riksdag (proposition nr 20) framlagt och

av riksdagen godkänt förslag rörande bland annat böjning av löneförmånerna

för distriktsbarnmorskor beräknades medföra en minskning i kostnaderna

för dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., så att dessa kostnader skulle

kunna nedbringas till ett årsbelopp av omkring 100,000 kronor. Då löneförhöjningarna

skulle träda i kraft först den 1 januari 1927, beräknades emellertid

anslaget till dyrtidshjälp för budgetåret 1926—1927 med iakttagande av att

besparingen skulle inträda endast beträffande senare hälften av budgetåret

ock i övrigt med hänsyn till belastningssiffran för budgetåret 1924—1925.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 160,000 kronor.

Det för budgetåret 1927—1928 nu äskade anslaget motsvarar den summa,

vartill årsbeloppet uppskattades i 1926 års förenämnda proposition om löneförhöjning

för distriktsbarnmorskor.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 73 anfört får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m.fl.

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av

100,000 kronor.

77:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till barnmorskeundervisningen ock barnbördskusen,

nu 87,828 kronor, med 17,172 kronor till 105,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 275—276

i statsrådsprotokollet.

Dyrtidshjälp

åt distriktsbarnmorskor

in. fl.

[75.]

Barnmorskeundervisningen

och

barnbördshusen.

[76.]

I riksstaten för budgetåret 1926—1927 är uppfört ett ordinarie förslagsanslag

å 87,828 kronor till barnmorskeundervisningen ock barnbördskusen.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Skydds koppympningen.

[77.]

Resestipendier

åt vissa

läkare.

[78.]

Av ifrågavarande anslag äro 38,440 kronor avsedda för staten för barnmorskeläroanstalten

i Stockholm och 47,940 kronor för staten för barnmorskeläroanstalten

i Göteborg. Därjämte utgå 90 kronor till medikamenter vid barnbördshuset

Pro Patria och 1,358 kronor såsom ersättning för avskriven kyrkotionde

till barnmorskeläraren i Lund. Sistnämnda belopp utgår, sedan barnmorskeundervisningsanstalten

i Lund upphört, enligt Kungl. Maj:ts brev

den 18 oktober 1907 under viss förutsättning såsom bidrag till uppehållande

av verksamheten vid det av Malmöhus läns landsting bekostade barnbördshuset

i Lund.

I samband med beslut om förhöjning av det dåvarande ordinarie bestämda

anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen i och för omorganisation

av berörda undervisning biföll 1921 års riksdag av Kungl. Maj:t

framlagt förslag om förhöjning till 15,500 kronor av ett redan tidigare utgående

anslag till repetitionskurser för barnmorskor.

Sistberörda anslag höjdes för budgetåret 1926 — 1927 till 17,250 kronor.

Kungl. Maj:t har nu ifrågasatt, att medelsbehovet för anordnande av

repetitionskurser för barnmorskor hädanefter skulle tillgodoses från det

ordinarie förslagsanslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.

På grund härav har föreslagits, att sistberörda anslag, beräknat till samma

belopp som för innevarande budgetår eller 87,828 kronor, ökas med ett belopp,

motsvarande den beräknade kostnaden för repetitionskurserna, dock

— för erhållande av avrundning å det sammanlagda anslaget — med någon

jämkning, eller med 17,172 kronor. Anslaget skulle sålunda upptagas med

ett till 105,000 kronor förhöjt belopp.

Då utskottet ansett sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag om sammanslagning

av ordinarie förslagsanslaget till barnmorskeundervisningen och

barnbördshusen med anslaget till repetitionskurser för barnmorskor samt

storleken av det äskade nya anslaget icke givit utskottet anledning till erinran,

får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, nu 87,828 kronor,

med 17,172 kronor till 105,000 kronor.

78:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 276 och 277) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

skyddskoppympningen, nu 190,000 kronor, med 50,000 kronor

till 140,000 kronor.

79:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 78) att — med uteslutande

ur riksstaten av de under avdelningen medicinalstaten samt hälsooch

sjukvården uppförda ordinarie reservationsanslagen till resestipendier åt

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

95

förste provinsialläkare m. fl., till resestipendier åt vid hospital och asyler

anställda läkare, till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett m. fl.,

till resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård samt till resestipendier

åt civila läkare — under samma avdelning, underavdelningen

hälsovård i allmänhet, med rubriken resestipendier åt vissa läkare uppföra

ett ordinarie reservationsanslag av 15,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 277—-279 i statsrådsprotokollet.

I gällande riksstat äro såsom reservationsanslag uppförda följande anslag,

nämligen

500 kronor till resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl.,

500 kronor till resestipendier åt vid hospital och asyler anställda läkare,

1,000 kronor till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett m. fl.,

1.500 kronor till resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård,

samt

5,250 krönor till resestipendier åt civila läkare.

Dessa anslagsbelopp hade avvägts så, att anslagen jämte vid ingången

åt budgetåret 1926—1927 förefintliga reservationer skulle uppgå till de belopp,

vilka senast varit uppförda i riksstaten, eller sammanlagt 16,250 kronor.

Nya bestämmelser rörande samtliga ifrågavarande stipendier hava meddelats

genom kungörelse den 7 mai 1926 (nr 171). Genom denna kungörelse

hava alla förut gällande bestämmelser i ämnet blivit upphävda.

Med hänsyn till att samtliga ifrågavarande stipendieanslag numera hava

reservationsanslags karaktär och då bestämmelserna i ämnet sammanförts i

en författning, har Kungl. Maj:t föreslagit, att anslagen måtte sammanslås

till ett anslag under rubriken resestipendier åt vissa läkare. I fråga

om storleken av detta anslag har Kungl. Maj:t av besparingsskäl ansett

någon begränsning böra vidtagas av det belopp, varmed de särskilda anslagen

före budgetåret; 1926—1927 varit uppförda i riksstaten, sammanlagt

16,250 kronor, samt hemställt, att det sammanslagna anslagets belopp måtte

bestämmas till 15,000 kronor.

Utskottet, som ansett sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag om sammanslagning

av nu ifrågavarande anslag och icke haft något att erinra mot

storleken av det föreslagna nya anslagets belopp, får alltså hemställa,

att riksdagen må — med uteslutande ur riksstaten av de under

avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården uppförda

ordinarie reservationsanslagen till resestipendier åt förste provinsialläkare

m. fl., till resestipendier åt vid hospital och asyler

anställda läkare, till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett

m. fl., till resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård

samt till resestipendier åt civila läkare — under

samma avdelning, underavdelningen hälsovård i allmänhet, med

rubriken resestipendier åt vissa läkare uppföra ett ordinarie reservationsanslag

av 15,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Förbättrad

sjukvård

inom rikets

ödemarks - områden.

[79.]

80:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 79) att godkänna av

departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari

1927 förordade ändringar i grunderna för användningen av de till förbättrad

sjukvård inom rikets ödemarksområden anvisade medel.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 279—284

i statsrådsprotokollet.

För åren 1921 och 1922 samt för första halvåret 1923 anvisade riksdagen

på Kungl. Maj ds förslag extra anslag för provisoriska åtgärder beträffande

sjukvården inom rikets ödemarksområden.

I proposition nr 91 till 1923 års riksdag gjorde Kungl. Majd framställning

om anvisande av anslag för budgetåret 1923—1924 till åtgärder för åstadkommande,

i enlighet med i propositionen närmare angivna grunder, av

förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden.

Från detta anslag skulle enligt Kungl. Majds förslag kunna beviljas statsbidrag

till upprättande av sjukstugor vid läkarstationer, till förhyrande av

lokaler för provisoriska sjukhärbärgen, till förhöjning av statsbidraget till

distriktssköterskor (ödemarkstillägg), till anställande av samariter samt till

anskaffande, drift och underhåll av automobiler och motorbåtar för sjukvårdsändamål.

Statsbidragen skulle, vad angår uppförande av sjukstugor, begränsas

till ödemarksområdena i Norrbottens och Västerbottens län men i

övrigt avse nyssnämnda områden jämte västra delarna av Jämtlands län,

dock med rätt för Kungl. Majd att i förekommande fall medgiva jämkning

av omförmälda begränsning.

Kungl. Maj ds förslag bifölls i huvudsak av riksdagen, som för ändamålet

anvisade det av Kungl. Majd för budgetåret 1923—1924 äskade anslagsbeloppet

157,000 kronor.

För budgetåret 1924—1925 beviljades ett reservationsanslag å enahanda

belopp och för budgetåret 1925—1926 anvisades med hänsyn till förefintliga

reservationer ett till 107,000 kronor minskat anslag.

Vid 1926 års riksdag beslöts, att från förevarande anslag skulle beredas

jämväl extra statsbidrag till avlöning av distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor

samt statsbidrag till flyttningskostnader åt distriktsbarnmorskor

i vissa av här ifrågavarande trakter och beviljades för budgetåret 1926 —1927

ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

För nästkommande budgetår har Kungl. Majd med hänsyn till förefintliga

betydande reservationer ansett sig icke behöva äska något anslag för

nu ifrågavarande ändamål.

Emellertid har Kungl. Majd underställt riksdagen frågan om ändring i

vissa avseenden av grunderna för användningen av nu berörda anslag. Enligt

gällande bestämmelser (sv. förf.-sand. 1926 nr 248) kan till förhöjning av det

statsbidrag, som jämlikt lag om anställande av distriktsbarnmorskor m. m.

utgår till avlönande av distriktsbarnmorska, beträffande ödemarksområde

särskilt statsbidrag utgå till det barnmorskedistrikt, som barnmorskan tillhör.

Ansökning om dylikt särskilt statsbidrag skall göras hos vederbörande länsstyrelse,

som överlämnar ansökningen till medicinalstyrelsen, varefter ut
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr it.

97

betalningen ankommer på denna styrelse. Kung!. Maj:t föreslår nu, med

hänsyn till att utbetalningen av statsbidrag till avlöning av distriktsbarnmorskor

ombesörjes av länsstyrelserna, att jämväl utbetalningen av ifråga

varande särskilda statsbidrag överlämnas till länsstyrelserna.

Den andra av Kungl. Maj:t föreslagna ändringen beträffande förevarande

anslags användning åsyftar borttagande av det nu stadgade minimibeloppet

för statsbidrag till anskaffande, drift och underhåll av automobiler. Enligt

hittills gällande bestämmelser (sv. förf.-sand. 1923 nr 227 och 1926 nr 248)

utgör statsbidraget till anskaffande, drift och underhåll av för sjukvårdsändamål

avsedd automobil minst 2,000 och högst 3,500 kronor. Berörda

minimibegränsning har i vissa fall befunnits hinderlig samt ansetts icke

vara av behovet påkallad.

Slutligen har förordats, att maximibeloppet för budgetår till ödemarkstillägg

åt distriktssköterskor, vilket ursprungligen beräknats till 25,000 kronor

per år, måtte, med hänsyn till den hittillsvarande belastningen, nedsättas

till 15,000 kronor per budgetår, att kostnaderna för ödemarkstillägg åt distrikts-

och reservbarnmorskor — för innevarande budgetår beräknat till

10.000 kronor — måtte från och med budgetåret 1927—1928 beräknas till

20.000 kronor samt att i övrigt kostnaderna för de nu ifrågavarande olika

ändamålen måtte beräknas till oförändrade belopp.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen har icke

givit utskottet anledning till annan erinran än att utskottet, som visserligen

ansett en nedsättning av nu gällande minimibelopp för statsbidrag till anskaffande,

drift och underhåll av automobiler motiverad, dock icke funnit sig

böra förorda, att bestämmelsen om minimibelopp helt borttages. Enligt utskottets

mening skulle nämligen härigenom avsevärda indirekta kostnader

kunna uppstå, och synes utskottet för den skull försiktigheten bjuda, att,

innan erfarenhet vunnits om de verkningar, en nedsättning av minimibeloppet

i enlighet med vad medicinalstyrelsen föreslagit eller till 1,000 kronor

kan medföra och mot vilket förslag utskottet icke haft något att erinra,

minimum för statsbidraget tills vidare böra bestämmas till sagda belopp.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1927 förordade

ändringar i grunderna för användningen av de till förbättrad

sjukvård inom rikets ödemarksområden anvisade medel med av

utskottet angiven jämkning.

81:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anslag till sjuktransporter med

flygplan (punkt 80) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla,

Utskottets

yttrande.

Sjuktransporter

med flygplan.

[80.]

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 sand. 5 höft. (Nr 5.)

547 27

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr o.

Befattningshavare

vid

länsstyrelserna.

[81-]

överståthåUarämbetet och landsstaten.

82:o) Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81)

dels besluta, att utöver nu befintliga befattningar vid länsstyrelserna skola

från och med den 1 juli 1927 i nedannämnda län inrättas följande tjänster,

nämligen:

Befattningar. Antal.

Malmöhus lätt :

Länsnotarie av 2:a klass ............................................................................. 1

Norrbottens län:

Länsbokhållare av l:a klass ....................... ............................................. 1;

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1927 förordade förslagen till ordinarie avlöningsstat

samt till övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att tillämpas

från och med budgetåret 1927—1928;

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna,

nu 3,950,000 kronor, med 1,200 kronor till 3,951,200 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 284—292 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna

är i gällande riksstat uppfört med 3,950,000 kronor, motsvarande slutsumman

av den från och med den 1 juli 1926 tillämpade, av 1926 års riksdag godkända

staten för nämnda befattningshavare.

Berörda stat, av Kungl. Maj:t fastställd genom brev den 21 maj 1926,

är av följande utseende:

Stat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag................ 2,636,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................... 50,000

Avlöningsförstärkning till landssekreterare och landskamrerare,

förslagsanslag..................................................................................... 124,000

Personligt lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare,

förslagsanslag.................................................................................... 231,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. va.., förslagsanslag 899,300

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m.................................. 9,000

Summa kronor 3,950,000

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär nedan angivna ändringar i

de i staten ingående anslagsposterna avlöningar till ordinarie tjänstemän

samt personligt lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare.

Vid 1925 års riksdag fastställdes i samband med definitiv lönereglering

för befattningshavare vid länsstyrelserna antalet tjänster i länsnotarie- och

länsbokhållargraderna på följande sätt. Vid varje länsstyrelse finnes 1 länsnotariebefattning

av l:a klass (lönegraden B 24) samt vid varje länsst}rrelse

utom i Blekinge och Norrbottens län 1 länsbokhållarbefattning av l:a klass

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

99

(B 24). Länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs

och Bohus, Älvsborgs, Västernorrlands och Norrbottens län hava eu var 1

länsnotariebefattning av 2:a klass (B 21) samt länsstyrelserna i Stockholms,

Östergötlands, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Värmlands

län en var 1 länsbokliållarbefattning av 2:a klass (B 21). Länsstyrelsen i

Malmöhus län har 2 länsbokhållartjänster av 2:a klass.

Från en del länsstyrelser hava under de senaste åren gjorts framställningar

om inrättande av vissa nya ordinarie tjänster, särskilt länsnotarieoch

länsbokhållarbefattningar. Dessa framställningar hava hittills icke föranlett

någon åtgärd från statsmakternas sida. Såsom skäl härför har framhållits,

dels att det icke syntes lämpligt att, innan undersökningarna rörande

möjligheten av besparingar i statens administrationskostnader hunnit utsträckas

till landsstaten, därstädes inrätta nya ordinarie tjänster, dels ock

att frågan om inrättandet av nya ordinarie befattningar syntes böra på en

gång upptagas till prövning beträffande samtliga länsstyrelser.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har emellertid Kung! Maj:t nu

ansett, att i två fall behovet av nya befattningar å ordinarie stat vore sådant,

att gjorda framställningar härom borde upptagas till prövning, nämligen i

fråga om inrättande av dels ytterligare en länsnotarietjänst av 2:a klass vid

länsstyrelsen i Malmöhus län och dels en länsbokhållareän st av l:a klass

vid länsstyrelsen i Norrbottens län.

Beträffande den förstnämnda tjänsten har departementschefen framhållit,

att antalet ordinarie tjänster för befattningshavare med juridisk utbildning

å landskanslist i Malmöhus län icke, i motsats till vad fallet varit beträffande

flertalet övriga länsstyrelser, undergått någon ökning efter den vid 1908 års

riksdag genomförda löneregleringen för länsstyrelserna, samt att antalet

ärenden å landskanslist under samma tid, om man bortsåge från passärenden

samt ärenden på grund av mul- och klövsjuka, i det närmaste fördubblats

och, om nyssnämnda ärendesgrupper medräknades, mer än tredubblats.

Yad angår länsbokhållartjänsten av l:a klass i Norrbottens län kar

av departementschefen framhållits, hurusom vid 1917 års omorganisation

av länsstyrelserna förutsatts, att i varje län med undantag av Gotlands

skulle finnas en länsbokhållartjänst av första lönegraden, men att i vissa

län, däribland Norrbottens, ursprungligen ansetts böra anstå med inrättande

av sådan befattning, så länge lanträntmästare funnes i länet. I Norrbottens

län kvarstode visserligen lanträntmästare fortfarande i tjänsten. Då emellertid

beträffande Södermanlands län under liknande omständigheter i övrigt

redan från och med år 1921 inrättats eu länsbokliållarbefattning av första

lönegraden, oaktat lanträntmästare då kvarstått — och fortfarande kvarstode —

i tjänst, syntes berörda förhållande ej böra utgöra hinder för att i Norrbottens

län nu inrätta en länsbokliållarbefattning av l:a klass. För en

dylik åtgärd talade ock, enligt departementschefens mening, med synnerlig

styrka de skäl, riksräkenskapsverket uti avgivet yttrande i ärendet anfört.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag om ifrågavarande befattningars uppförande

å ordinarie stat skulle med användning av hittills tillämpade beräk
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

*Statsutskottets utlåtande Nr- 5.

ningsgrunder anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu å

2,636,700 kronor, från och med nästkommande budgetår ökas med (6,768 + 8,580)

15,348 kronor till 2,652,048 eller i avrundat tal 2,652,000 kronor.

Någon minskning av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. med hänsyn till dessa tjänsters inrättande har Kungl.

Maj:t ansett sig icke kunna föreslå.

Beträffande härefter anslagsposten till personligt lönetillägg till landssekreterare

och landskamrerare har med hänsyn till den årliga avskrivningen av

ifrågavarande lönetillägg berörda anslagspost för nästkommande budgetår

ansetts kunna minskas med 29,000 kronor eller från 231,000 kronor till

202,000 kronor.

På grund av vad sålunda föreslagits skulle staten för befattningshavare

vid länsstyrelserna från och med den 1 juli 1927 erhålla följande utseende:

Ordinarie avlöningsstat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......................... 2,652,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................................... 50,000

Avlöningsförstiirkning till landssekreterare och landskamrerare,

förslagsanslag................................................................................... 124,000

Personligt lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare,

förslagsanslag................................................................................ 202,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag

................................................................................................. 899,300

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m................................ 9,000

Summa kronor 3,936,300

I förhållande till den nu gällande avlöningsstaten innebär detta förslag

en minskning med 13,700 kronor.

I nu gällande riksstat finnes under rubriken övergångsstat för landsstaten

uppfört ett ordinarie anslag av 25,700 kronor. Detta anslag avsåg dels till

ett belopp av 18,700 kronor ännu befintliga lanträntmästartjänster i vissa

län, dels ock till ett belopp av 7,000 kronor två landsfiskalstjänster, vilka

i samband med den senaste omorganisationen av fögderiförvaltningen uppfördes

å övergångsstat. För vinnande av större koncentration i huvudtitelns

uppställning har det nu synts önskvärt, att ifrågavarande anslag uteslötes ur

riksstaten. Detta har synts kunna ske på sådant sätt, att anslaget till den del

det avsåge lanträntmästartjänster sammansloges med anslaget till befattningshavare

vid länsstyrelserna, medan återstoden av anslaget skulle inräknas i det

anslag till härads skrivare och landsfiskaler, varom i det följande framlagts

förslag. I samband härmed hava särskilda övergångsstater ansetts böra fastställas

för befattningshavare vid länsstyrelserna samt för landsfiskaler. Övergångsstaten

för befattningshavare vid länsstyrelserna har — i överensstämmelse

med innehållet i nu avsedd del av gällande övergångsstat för lands
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 101

staten, med iakttagande dock av att lanträntmästaren i Kopparbergs län

numera erhållit avsked — upptagits på följande sätt:

Övergångsstat.

Lön

Tjänst-’

görings-

penningar

Summa

1

''

1 lanträntmästare i Södermanlands län ...

1 » >> Blekinge » ...

1 » , » Västernorrlands » ...

1 » » Norrbottens » ...

2,500

2.500

2.500

2.500

1,300

1.000

1,300

1,300

3,800

3.500

3,800

3,800

I Efter 5 år kau lö- / nen höjas med 500

1 kronor.

Summa kronor

10,000

4,900

14,900

Anslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna skulle alltså för nästkommande

budgetår beräknas till 3,951,200 kronor, motsvarande totalbeloppet

av den föreslagna ordinarie avlöningsstaten för befattningshavare vid länsstyrelserna,

3,936,300 kronor, jämte slutsumman av övergångsstaten, 14,900

kronor. För närvarande är anslaget, som nämnt, uppfört med 3,950,000

kronor.

Ehuru utskottet icke kunnat undgå att hysa tveksamhet mot att under

förhanden varande förhållanden, då utredning pågår om förenkling i arbetsmetoderna

och inskränkning av personalen inom vissa områden av statsförvaltningen,

tillstyrka uppförandet å ordinarie stat av nya befattningar, har

utskottet dock av den förebragta utredningen blivit övertygat om att ett

stadigvarande behov av de tjänster, Kungl. Maj:t nu föreslagit till uppförande

å sådan stat, måste anses föreligga, och synes utskottet, att med inrättandet

av tjänsterna ifråga rimligtvis icke bör anstå.

Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad Kungl.

Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att utöver nu befintliga befattningar vid länsstyrelserna

skola från och med den 1 juli 1927 i nedannämnda

län inrättas följande tjänster, nämligen:

Befattningar. Antal.

Malmöhus län:

Länsnotarie av 2:a klass ..................................................... 1

Norrbottens län:

Länsbokhållare av 1 :a klass ............................................... 1;

b) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1927 förordade förslagen till

ordinarie avlöningsstat samt till övergångsstat för befattningshavare

vid länsstyrelserna, att tillämpas från och med budgetåret

1927—1928; samt

Utskottets

yttrande.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare

vid länsstyrelserna, nu 3,950,000 kronor, med 1,200 kronor till

3,951,200 kronor.

Lands
fogdarna.

[82.]

83:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 82) att

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1927 äga tillämpning å landsfogdar samt att

i samband därmed rätten för landsfogdarna till expeditionslösen samt till

arvode för försäljning av utmätt fast egendom skall upphöra;

dels bestämma antalet landsfogdar och dessa befattningshavares placering

i lönegrad på följande sätt:

Befattning.

24 landsfogdar

Lönegrad.

B 27

dels föreskriva, att vid tillämpning i fråga om landsfogdar av de i 13 §

3 mom. 1 punkten i förenämnda avlöningsreglemente givna bestämmelserna

om tjänstemans förflyttningsskyldighet med uttrycket »det verk, han tillhör

eller varunder han lyder» skall förstås landsstaten i allmänhet, utan begränsning

till det egna länet;

dels besluta, att där landsfogde, å vilken nämnda avlöningsreglemente

kommer att från och med den 1 juli 1927 äga tilllämpning, enligt hittills

gällande bestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i staten

upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott, vid ingången

av juli månad 1927 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett

belopp, motsvarande vad han skulle hava i den befattning, han vid utgången

av juni månad 1927 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1927, om de

dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande;

dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen

för befattningshavare vid statsdepartement med flera verk lämnade

medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande landsfogdarna;
dels

godkänna följande stat för landsfogdarna, att tillämpas från och med

budgetåret 1927—1928:

Stat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag............... 228,000

Overgångslön, förslagsanslag................................................................. 11,000

Summa kronor 239,000

dels ock under avdelningen överståtliållarämbetet och landsstaten med

rubriken landsfogdarna uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 239,000 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 293—313

i statsrådsprotokollet.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

103

Enligt den av 1917 års riksdag godkända avlöningsstaten skulle avlö
-

ningsförmånerna för landsfogdarna utgöra:

Lön ................................................................................................... kronor 3,400

Tjänstgöringspenningar ................................................................ - 1,600

Ortstillägg, i Stockholms län ........................................................ » 400

» , i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län...... » 200

Alderstillägg, efter 5 års tjänstgöring .......................................... » 500

» efter 10 års tjänstgöring ytterligare ..................... » 500

» efter 15 års tjänstgöring ytterligare ..................... » 500

Jämlikt förslag i statsverkspropositionen till 1919 års riksdag (sjätte huvudtiteln,

punkterna 11 och 14) medgav riksdagen (skrivelse nr 6 A, punk12),

att å den ordinarie avlöningsstaten för landsstaten finge från och med

år 1920 uppföras ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid landsstaten

i Västernorrlands län, bland annat till en landsfogde med 200 kronor.

I enlighet med Kung! Maj:ts i proposition den 12 mars 1920, nr 802,

därom framlagda förslag anvisade samma års riksdag (skrivelse nr 5, punkt

100), för beredande för år 1921 av ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte

vid landsstaten i Göteborgs och Bohus län, på extra stat för samma

år under femte huvudtiteln ett förslagsanslag, högst, 3,750 kronor. Härav

skulle, enligt av föredragande departementschefen lämnad utredning, ett

belopp av 200 kronor utgå såsom ortstillägg till en landsfogde. För sistberörda

ändamål har därefter enahanda belopp årligen stött till förfogande. I

riksstaten för budgetåret 1926—1927 är beloppet uppfört såsom extra anslag

under rubriken ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län.

Till landsfogdar har, utöver de i stat uppförda löneförmånerna, från och

med år 1920 utgått tillfällig löneförbättring med 900 kronor, därav 600 kronor

ansetts såsom lön och 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar.

Härutöver hava dessa befattningshavare givetvis åtnjutit dyrtidstillägg

enligt de i sådant hänseende vid olika tider gällande föreskrifter. För närvarande

utgår alltså dyrtidstillägget enligt de för oreglerade verk gällande

grunder.

De avlöningsförmåner, som landsfogdarna faktiskt äga uppbära, ställa

sig alltså för närvarande på följande sätt:

lön + tjänstgöringspenningar

tillfällig löneförbättring.......

ålderstillägg ...........................

dyrtidstillägg..........................

Begynnelselön. Slutlön.

.... 5,000 5,00(1

900 900

— 1,500

... 2,052 2,580

7,952 9,980

Härtill kommer, såsom nyss erinrades, i vissa län ortstillägg med därå

belöpande dyrtidstillägg.

I sammanhang med den nit föreslagna löneregleringen för landsfogdarna,

enligt vilken befattningshavarna i fråga skulle placeras i lönegraden B 27,

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 -Statsutskottets utlåtande Nr 5.

har till behandling upptagits frågan, huruvida de alltjämt skulle äga rätt till

sportler.

Yad denna fråga beträffar, har departementschefen ansett övervägande skäl

tala för att dessa inkomster lämnas i huvudsak orubbade. Undantag har

dock synts böra göras beträffande expeditionslösen enligt förordningen den

7 december 1883 med däri senare vidtagna ändringar samt ifråga om arvode

för försäljning av utmätt fast egendom.

I nu gällande riksstat är under femte huvudtiteln, avdelningen överståthållarämbetet

och landsstaten, uppfört ett ordinarie bestämt anslag till

fögderiförvaltningarna av 2,368.000 kronor, vari ingår avlöning till landsfogdarna

med 121,200 kronor.

Den nu tillämnade löneregleringen för landsfogdarna har ansetts böra medföra,

att avlöningskostnaderna för nämnda befattningshavare utbrytas ur nyssberörda

anslag och under avdelningen överståtliållarämbetet och landsstaten

uppföras såsom ett ordinarie förslagsanslag, benämnt landsfogdarna. I detta

anslag skulle för budgetåret 1927—1928 ingå avlöningar till landsfogdarna,

beräknade till 228,000 kronor, och övergångslöner, beräknade till 11,000

kronor. I enlighet med vad som skedde vid omreglering av statsdepartementens

stater år 1926 i samband med personalindragningar, skulle någon

särskild anslagspost till vikariatsersättningar här ej upptagas, varav följer,

att de utgifter, som eljest plägat bestridas från dylik anslagspost, skulle avföras

å posten till avlöningar, detta utan någon ändring i fråga om beräkningsgrunderna

för denna anslagspost. — Anslaget till landsfogdarna

har sålunda synts böra upptagas till (228,000 + 11,000) 239,000 kronor.

Därest, på sätt förordats, avlöningskostnaderna för landsfogdarna i riksstaten

uppföras som ett särskilt anslag, skulle det nuvarande anslaget till fögderiförvaltningarna

endast komma att omfatta kostnaderna för häradsskrivare

och landsfiskaler. Det har vid sådant förhållande synts mera egentligt att utbyta

anslagets nuvarande benämning mot beteckningen häradsskrivare och

landsfiskaler. I anledning av laudsfogdelönernas utbrytning syntes detta anslag,

vilket, såsom nyss erinrades, för närvarande är uppfört med 2,368,000 kronor,

böra minskas med landsfogdarnas nuvarande löner, frånsett ålderstilllägg,

121,200 kronor, eller sålunda till 2,246,800 kronor. I anslutning till

vad som anförts vid behandlingen av anslaget till länsstyrelserna syntes

anslaget å andra sidan böra ökas med den del av det nuvarande anslaget

till övergångsstat för landsstaten, som motsvarade utgifter för landsfiskaler,

eller 7,000 kronor. Anslagsbeloppet skulle alltså bliva 2,253,800 kronor. I

samband härmed syntes böra fastställas en särskild övergångsstat för landsfiskaler.

Denna stat borde givas följande lydelse, i vilket fall staten skulle

i motsvarande del överensstämma med gällande övergångsstat för landsstaten:

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

105

I

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Förv alt- nings- bidrag.

Summa

1 landsfiskal i Jönköpings

i

|Härtill kunna komma ål-j

län .............................

2,000

1,000

500

3,500

\ derstillägg i enlighet med]

[ vad som föreskrives i av-]

1 d:o i Malmöhus län ......

2,000

1.000

500

3,500

1 löningsstaten.

Summa kronor

4.000

2,000

1,000

7,000

I riksstaten är vidare uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 50,000 kronor

till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna. Då vikariatsersättningama

vid landsfogde tjänsterna enligt Kung! Maj:ts förslag skulle överflyttas till

det nya anslaget till landsfogdarna, har jämväl benämningen å detta anslag

synts böra ändras, lämpligen till vikariatsersättningar vid häradsskrivar- och

landsfiskal]änster. I avvaktan på närmare erfarenhet rörande anslagets belastning

efter genomförandet av löneregleringen för landsfogdarna har anslaget

— vara belastningen för budgetåret 1925—1926 utgjort 58,539 kronor —

ansetts tills vidare böra bibehållas vid oförändrat belopp.

Det i riksstaten uppförda extra anslaget till ortstillägg till landsfogden i

Göteborgs och Bohus län, 200 kronor, skulle vid bifall till Kungl. Maj:ts

förslag i detta sammanhang bortfalla. Det under femte huvudtiteln upptagna

ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, 440,000 kronor, skulle vidare

minskas med nu till landsfogdarna utgående dylika tillägg, beräknade till

25,000 kronor, eller sålunda till 415,000 kronor. Slutligen skulle det under

huvudtiteln uppförda extra förslagsanslaget av 564,000 kronor till tillfällig

löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen minskas

med 21,600 kronor, eller vad landsfogdarna nu uppbära i dylik löneförbättring.

Mot det föreslagna nya avlöningsanslaget av 239,000 kronor skulle sålunda

komma att svara besparingar å nu befintliga anslag av tillhopa

(121,200 + 200 + 25,000 + 21,600) 168,(XX) kronor, vadan den verkliga utgiftsökningen

— frånsett dyrtidstillägg — i anledning av landsfogdarnas lönereglering

komme att utgöra 71,000 kronor. I detta belopp ingår emellertid,

såsom nämnts, engångsutgiften för övergångslön med 11,000 kronor. Då

den årliga minskningen i dyrtidstillägg för samtliga landsfogdar som följd av

löneregleringen kunde uppskattas till omkring 20,000 kronor, komme den

mera konstanta ökningen av statsutgifterna på grund av löneregleringen för

landsfogdarna att allt som allt uppgå till ungefär 40,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom första kammaren av herr A. von Sneidern in. fl.

väckt motion, nr 11, vari hemställts, att riksdagen vid bifall till Kungl. Maj :ts

förslag till lönereglering för landsfogdarna måtte placera landsfogdarna i

lönegrad B 28.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lots

tStatsutskottets utlåtande Nr ö.

Utskottets

yttrande.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet kommit

till den uppfattningen, att frågorna om ny definitiv lönereglering för landsfogdarna

och landsfiskalerna måste anses i vissa avseenden äga sådant samband

med varandra, att de lämpligen böra i ett sammanhang vinna sin lösning.

Då förslag om lönereglering för sistnämnda befattningshavare nu icke

kunnat föreläggas riksdagen, har utskottet sålunda redan av denna anledning

funnit sig nödsakat förorda, att löneregleringen för landsfogdarna må

till ett kommande år anstå.

Såsom stöd för denna sin uppfattning vill utskottet erinra om, att

1925 års riksdag i sin skrivelse nr 157 i anledning av riksdagens år 1924

församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets

jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning

för tiden 1 januari—30 juni 1923 på given anledning ifrågasatt, huruvida

icke gränserna mellan landsfogdes och landsfiskals befogenhet och tjänsteåligganden

borde på ett tydligare sätt uppdragas, då gällande föreskrifter

icke syntes lämna den vägledning härutinnan, som av 1917 års riksdag

i dess skrivelse nr 216 angående omorganisation av fögderiförvaltningen

m. m. åsyftats. I sistnämnda skrivelse hade riksdagen betonat nödvändigheten

av, att landsfogdarnas och landsfiskalernas befogenheter och

åligganden inom det gemensamma arbetsområdet i möjligaste mån och i

varje fall skarpare, än som skett i det då framlagda förslaget, fixerades i

förhållande till varandra, så att de olägenheter, som föranletts av den svävande

arbetsfördelningen mellan kronofogde och länsman i den dåvarande

organisationen, kunde för framtiden undvikas. 1925 års riksdag anhöll på

grund härav, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande frågan om vidtagande

av sådana ändringar i gällande instruktioner för landsfogdar och

landsfiskaler, att dessa tjänstemäns befogenhet och åligganden, i möjligaste

mån och skarpare än vad som nu är fallet, särskiljas från varandra.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, är utredningen av denna fråga

ännu icke av Kungl. Maj:t slutförd.

Vid nu angivna förhållande har utskottet icke ingått på någon närmare

prövning av frågan om landsfogdarnas lönegradsplacering. Utskottet vill

emellertid hava uttalat önskvärdheten av att, innan nytt förslag till lönereglering

förelägges riksdagen, ytterligare måtte tagas under övervägande,

huruvida icke landsfogdarna nu tillkommande sportler böra i samband med

löneregleringen helt borttagas, ävensom att utredning måtté verkställas, huruvida

icke eu differentiering av landsfogdarnas löner med hänsyn till deras

olika arbetsbörda skäligen bör äga rum.

Vid bifall till utskottets förslag torde ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna

böra i riksstaten upptagas till samma belopp som för innevarande

budgetår, ökat med 7,000 kronor, avseende avlöningsmedel till å

övergångsstaten för landsstaten nu uppförda två landsfiskaler, vilket belopp

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 5.

107

synts utskottet lämpligen böra inräknas i nämnda anslag. Det nuvarande

anslaget till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningama torde böra uppföras

med oförändrat belopp, 50,000 kronor. Slutligen torde, i likhet med

vad för innevarande budgetår ägt rum, ett extra anslag å 200 kronor böra

anvisas för beredande av ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län.

Till frågan om tillfällig löneförbättring för landsfogdarna återkommer utskottet

i annat sammanhang.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet under förevarande punkt

hemställa,

a) att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke måtte vinna

riksdagens bifall, samt

b) att herr von Sneiderns ovanberörda motion, 1:11, icke

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

84:o) Kungl. Magt bär föreslagit riksdagen (punkt 83) att

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 4 januari 1927 förordade förslaget till övergångsstat för

landsfiskaler, att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928;

dels oclc, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen överståthållarämbetet

och landsstaten uppförda ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna,

under samma avdelning med rubriken häradsskrivare och landsfiskaler

uppföra ett ordinarie anslag av 2,253,800 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet under punkt 83 här ovan anfört, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1927 förordade förslaget till

övergångsstat för landsfiskaler, att tillämpas från och med

budgetåret 1927—1928; samt

b) höja det ordinarie anslaget till fögderiförvaltningurna,

nu 2,368,000 kronor, med 7,000 kronor till 2,375,000 kronor.

85:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84) att, med uteslutande

ur riksstaten av det under avdelningen överståthållarämbetet och landsstaten

uppförda ordinarie förslagsanslaget till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningama,

under samma avdelning med rubriken vikariatsersättningar vid

häradsskrivar- och landsfiskalstjänster uppföra ett ordinarie förslagsanslag av

50,000 kronor.

Hänvisande till vad utskottet under punkt 83 här ovan anfört hemställer

utskottet,

att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningama med oförändrat

belopp, 50,000 kronor.

F 6'' gdefH förvaltningarna
[83.

]

Vika7''iatsersättningar

vid födgeriförvaltn

i ngarva.

[84.]

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

övergångsstat

för landsstaten.

[85.]

OrtstiUägg

till landsfogden

i Göteborgs

och

Bohus län.

Ersättning åt

lappfogdar

m. m.

[86.]

86:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 85)

och under hänvisning till vad utskottet under punkterna 82 och 83 anfört,

hemställer utskottet,

att riksdagen må ur riksstaten utesluta det ordinarie anslaget

till övergångsstat för landsstaten.

87:o) Under hänvisning till vad utskottet under punkt 83 här ovan anfört,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till arts tillägg till landsfogden i Göteborgs

och Bohus län anvisa ett extra anslag av 200 kronor.

88:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att till ersättningåt

lappfogdar m. m. för budgetåret 1927 — 1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 46,350 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 315—320 i

statsrådsprotokollet.

I gällande riksstat finnes upptaget ett extra reservationsanslag å 43,550

kronor till ersättning åt lappfogdar m. m. Från detta anslag utgår arvode

till en var av de fyra lappfogdarna i riket — två i Norrbottens län, en i

Västerbottens län och en i Jämtlands län — med 5,500 kronor. Av anslaget

bestridas tillika ersättningar åt biträden åt lappfogdarna samt åt särskilda

ordningsmän för lappbyar, varjämte vissa mindre belopp ställts till

förfogande åt en av lappfogdarna för undersökningar till underlättande av

de svenska lapparnas renbetning i Norge.

A omförmälda arvoden till lappfogdarna utgår dyrtidstillägg enligt de för

oreglerade verk gällande grunder. Härtill kommer för resor inom tjänstgöringsdistriktet

resekostnads- och traktamentsersättning enligt rese- och

traktamentsklassen IIC i gällande resereglemente samt för bestridande av

expenser ett belopp av högst 100 kronor för år ävensom bidrag till gäldande

av telefonavgifter i likhet med vad som gäller för landsfiskaler.

Belastningen å ifrågavarande anslag uppgick enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisning för budgetåret 1925—1926 till 45,372 kronor.

Lappfogdarnas nuvarande löneförmåner fastställdes av 1921 års riksdag.

Dessförinnan hade lappfogdarnas arvode utgått, före år 1909 med 3,000 kronor,

under åren 1909—1918 med 4,000 kronor och därefter till och med år 1920

med 5,000 kronor.

I statsrådsprotokollet hav nu framhållits, att frågan om lönereglering för

lappfogdarna sedan flera år varit föremål för övervägande. Numera föreligger

ett av 1924 års landstatslönesakkunniga avgivet förslag i ämnet, varöver länsstyrelserna

i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län avgivit infordrade

utlåtanden. Häri har framhållits vikten av lappfogdarnas arbete, som syntes

ökas år från år, samt deras ansträngande tjänstgöring, varjämte betonats

angelägenheten av att lappfogdarna erhölle en skälig lönereglering.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 109

På i statsrådsprotokollet angivna skål — förslag om lönereglering för

landsfiskalerna har icke kunnat framläggas, varjämte utredning pågår om

ändrad lapplagstiftning — liar emellertid förslag om definitiv lönereglering

för lappfogdarna nu ansetts icke kunna framläggas, utan liar Kungl. Maj:t

föreslagit avlöningsförbättring i form av provisoriskt avlöningstillägg. Härvid

liar erinrats, att lappfogdarnas nuvarande arvode utginge med oförändrat

belopp alltsedan år 1921, då en höjning skedde med 500 kronor. Därest

lappfogdarna varit uppförda på ordinarie stat, borde de från och med är

1926 hava varit berättigade till ålderstillägg. Med hänsyn härtill har det

synts vara med billigheten överensstämmande, att i avbidan pa blivande

lönereglering lappfogdarna komme i åtnjutande av förbättring i avlöningsförmånerna,

ungefärligen motsvarande det tillägg, vartill de skulle ansetts

berättigade, därest de varit uppförda på ordinarie stat. Kungl. Maj:ts förslag

innebär, att till var och en av de nuvarande innehavarna av de fyra

lappfogdetjänsterna skulle utgå avlöningstillägg å 500 kronor jämte dvrtidstillägg

efter vanliga grunder. I följd härav borde ifrågavarande anslag för

nästkommande budgetår höjas med 2,000 (4 X 500) kronor, varjämte, i anslutning

till förslag av landsstatslönesakkunniga, förslagsvis 800 kronor beräknats

till eventuellt erforderliga ökningar av lappfogdarnas expensmedel. Anslaget

har alltså beräknats till (43,550+ 2,000+ 800) 46,350 kronor.

Då utskottet funnit skäl tala för att avlöningsförhöjning i form av provisoriskt

avlöningstillägg nu beredes lappfogdarna samt avlöningstilläggets

storlek ej givit utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag härutinnan. Jämväl förslaget om ökning av lappfogdarnas

expensmedel biträder utskottet. Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till ersättning åt lappfogdar in. in. för

budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av

46,350 kronor.

Polisväsendet.

89:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87) att till polisväsendet

i riket för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,640,000

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 320—329 i statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag beslöt 1925 års

riksdag omorganisation av rikets polisväsen. Denna omorganisation har därefter

fastställts genom lagen om polisväsendet i riket den 6 juni 1925 (nr

170). I anslutning härtill hava samtliga för polisväsendet under femte huvudtiteln

avsedda anslag uppförts under eu ny avdelning, »Polisväsendet». Det

tidigare extra förslagsanslaget till särskild polisstyrka på landet har i samband

med omorganisationen förändrats till ett extra förslagsanslag, benämnt

»Polisväsendet i riket». Vidare bär i riksstaten — delvis genom utbrytning

Itskotteta

yttrande.

Polisväsendet

i riket.

[87.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

av vissa belopp från femte huvudtitelns allmänna ordinarie förslagsanslag

till rese- och traktan) ents}>en ningar samt till skrivmaterialier och expenser,

ved m. m. — upptagits ett nytt extra förslagsanslag under rubriken »Vissa

ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet».

De med omorganisationen sammanhängande anslagsfrågorna behandlades

av Kungl. Maj:t i den till 1925 års riksdag avlåtna propositionen nr 59 och

av riksdagen i skrivelse nr 266, därvid riksdagen åberopade innehållet i

andra särskilda utskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 4. På sätt

närmare framgår av dessa handlingar, ansågs anslaget till polisväsendet i

riket för budgetåret 1925—1926 böra upptagas till 1,480,000 kronor för användning

i huvudsaklig överensstämmelse med i nyssnämnda utskottsutlåtande

angivna eller förordade grunder. Anslaget till vissa ersättningar åt befattningshavare

vid polis- och åklagarväsendet bestämdes för samma tid till

225,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen

nr 59 angivna grunder.

Anslaget till polisväsendet i riket är i riksstaten för budgetåret 1926—

1927 upptaget med 1,750,000 kronor och anslaget till vissa ersättningar åt

befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet med 459,000 kronor.

De utgifter till olika ändamål, som skulle bestridas från anslaget till

polisväsendet i riket, beräknades för budgetåret 1926—1927 på sätt framgår

av följande tablå:

Den lokala polisorganisationen å landsbygden

Eetroaktiva pensionsavgifter för extra polismär:

dingsmän å landsbygden...............................

Landstingens polisväsen....................................

Reservpolisorganisationen...................................

Kriminalpolisorganisationen...............................

Polisskola...........................................................

Tidningen »Polisunderrättelser» .......................

Centralbyrån för fingeravtryck .........................

Till användning enligt förut gällande grunder

kronor 140,000: —

............... »

42,000

—

............... »

67,050

—

............... »

256,000

—

.............. T>

239,000

—

............... »

57,000

—

............... »

70,500

—

............... »

25,000

—

............... »

850,000

—

Summa kronor 1,746,550

—

För vinnande av skälig marginal avrundades anslaget uppåt till 1,750,000

kronor.

Vid prövning av behovet av anslag till polisväsendet i riket för budgetåret

1927—1928 har departementschefen behandlat de särskilda kraven i den

ordning, vari motsvarande medelsbehov upptagits i nyss angivna tablå.

Yad då först angår statsbidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden,

har denna post, med hänsyn till att statsbidraget enligt den av riksdagen

godkända planen för genomförande av 1925 års polislagstiftning skulle

ökas med 70,000 kronor för vart och ett av vissa övergångsår, föreslagits höjd

från 140,000 kronor till 210,000 kronor.

Anslagsposten för retroaktiva pensionsavgifter till de å landsbygden vid

vederbörande distrikts övergång till den nya organisationen anställda extra polismän

föreslås upptagen med oförändrat belopp, 42,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

>Statsutskottets utlåtande Nr ö.

in

Beträffande det årliga statsbidraget till landstingens polisväsen är att märka

att av det belopp, 67,050 kronor, vartill posten i fråga är upptagen för innevarande

budgetår, 60,000 kronor beräknats för bidrag till lönekostnader och

tillhopa 7,050 kronor såsom bidrag till pensionsavgifterna, därav 3,300 kronor

för årliga avgifter och 3,750 kronor till de retroaktiva avgifterna. Då det till

lönebidrag avsedda beloppet, 60,000 kronor, på grund av numera av vederbörande

landsting vidtagna inskränkningar i landstingspolisens numerär och

avlöningar ansetts kunna beräknas till 40,000 kronor i stället för 60,000 kronor

samt bidraget till de årliga pensionsavgifterna i sammanhang därmed synts

kunna minskas från 3,300 kronor till 2,500 kronor, har det totala bidraget

till landstingens polisväsen för nästkommande budgetår föreslagits till

(40,000 + 2,500 + 3,750=) 46,250 kronor.

I fråga om anslaget till reservpolisorganisationen föreslås allenast en mindre

höjning å 3,500 kronor, beroende på att städerna Stockholm, Göteborg och

Norrköping på grund av ökning i folkmängden skola från och med den 1

januari 1927 tillhandahålla respektive 44, 23 och 6 reservpolismän i stället

för förut beräknade 43, 22 och 5, vilket föranlett ökat statsbidrag å sistberörda

belopp. Utgiftsposten skulle alltså upptagas till (256,000 + 3.500)

259,500 kronor.

Yad angår kriminalpolisorganisationen är att märka, att enligt organisationsplanen

60 polismän skola anställas vid vederbörande städers kriminalpolisavdelningar

för användning huvudsakligen utanför stationeringsorten. Sedan

Kung!. Maj:t genom beslut den 21 november 1925 bestämt förläggningsorter

för 55 av de 60 kriminalpolismännen, beräknades lönebeloppen för dessa

femtiofem polismän till sammanlagt 162,458 kronor. För de fem kriminalpolismän,

vilkas förläggningsorter då ännu icke bestämts, räknades med en

lönekostnad av tillhopa 14,000 kronor. För budgetåret 1926—1927 uppskattades

totala kostnaden för kriminalpolisorganisationen, lönebelopp, dyrtidstillägg,

pensionsbidrag, till i runt tal 239,000 kronor, vari även ingick ett

belopp av 10,000 kronor, motsvarande bidrag till kostnaden för grövre brotts

upptäckande och misstänkta personers efterspanande och gripande.

Sedan förläggningsorterna numera bestämts jämväl för nyssberörda fem

kriminalpolisbefattningar, har lönekostnaden för dessa enligt inhämtade

upplysningar ansetts böra tapptagas till 15,000 i stället för 14,000 kronor.

I följd härav föreslås ifrågavarande anslagspost höjd från 239.000 till 240,000

kronor.

För polisskola har för budgetåret 1927—1928 ett belopp av 56,020 kronor

ansetts erforderligt mot 57,000 kronor för innevarande budgetår.

Anslagsbeloppet till tidningen »Polisunderrättelser» har föreslagits att minskas

från 70,500 kronor, varmed utgiftsposten är upptagen för innevarande budgetår,

till 56,500 kronor med hänsyn därtill att av det för innevarande budgetår

upptagna beloppet 14,000 kronor skulle användas till att bestrida utgifterna

för upprättande och publicerande av ett femårsregister till tidningen i fråga.

Med sistberörda utgifter behöver icke räknas för nästkommande budgetår.

För upprätthållande av centralbyrån för fingeravtryck äskas ett belopp av

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

23,705 kronor, vilket i jämförelse med innevarande budgetårs anslag innebär

eu minskning å 1,295 kronor.

Enligt bestämmelser i lagen om polisväsendet i riket äro de polisdistrikt,

Kungl. Maj:t bestämmer, skyldiga att, mot ersättning helt av statsmedel,

dels hålla polismän för hela rikets behov anställda och dels draga försorg

om särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet. Till åtgärder,

avsedda att komma riket i dess helhet till godo, är i lagens mening

även att hänföra anställande av särskild polispersonal för gränsbevakning i

och för passkontroll m. m. En dylik organisation liar i vissa fall ansetts lämpligen

kunna åstadkommas på det sätt, att Kungl. Maj:t med stöd av 4 § i

lagen om polisväsendet i riket förordnar, att i visst polisdistrikt skall finnas

anställd polispersonal för hela rikets behov. Ett villkor för att sådan anordning

skall kunna komma till stånd är, att det polisdistrikt, där gränspolismännen

skola placeras, övergått till den nya polisorganisationen. Sedan

Kungl. Maj:t dels förordnat, att från och med den 1 april 1926 skall i Trälleborg

för passkontrollens handhavande finnas anställd polispersonal för hela

rikets behov i den omfattning det för ändamålet är av nöden, samt att det

skall ankomma på länsstyrelsen i Malmöhus län att pröva befogenheten av

därav föranledd utgift, för vilken gottgörelse av statsmedel begäres, dels

ock meddelat förordnande jämlikt 18 § i lagen om polisväsendet beträffande

anordnande på statens bekostnad av gränskontroll i Haparanda

och på järnvägslinjen .Riksgränsen—Kiruna, har årskostnaden för

statsverket uppskattas beträffande gränskontrollen i Trälleborg till 7,000

kronor och beträffande nyssnämnda anordningar i Norrbotten till högst

10,000 kronor. Med hänsyn härtill skulle för nästkommande budgetår upptagas

eu nv post för gränskontroll å 17,000 kronor, vilket väsentligen innebär

endast eu omflyttning inom anslaget. På grund av att anordningar av det

ena eller andra slaget för ändamål av ifrågavarande art emellertid kunna

bliva behövliga även å andra orter, där den nya polisorganisationen trätt i

kraft, har för budgetåret 1927—1928 för gränskontroll beräknats ett belopp

av 30,000 kronor.

Vad slutligen angår beräkningen av clet belopp av anslaget till polisväsendet,

som bär åtgå enligt tidigare gällande grunder, har departementschefen vid

övervägande, i vad mån den övergång till den nya polisorganisationen, som

kunde komma att äga rum under budgetåret 1927—1928, skulle bliva av beskaffenhet

att medföra ändring i det för användning enligt förut gällande

grunder erforderliga beloppet, ansett, att detta skulle för nästkommande

budgetår kunna minskas med 161,000 kronor.

Då vidare kostnaderna för gränskontroll hittills hänförts till nu ifrågavarande

post men för nästa budgetår inordnats under den bland kostnader

för tillämpning av polislagen upptagna nya utgiftsposten för gränskontroll,

har anslagsposten till användning enligt förut gällande grunder ansetts

böra minskas med ytterligare 17,000 kronor, motsvarande årskostnaden för

förutnämnda gränskontrollanordningar i Trälleborg och i Norrbotten. Utgiftsposten

till användning enligt förut gällande grunder har sålunda för

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 113

budgetåret 1927—1928 upptagits till (850,000 — 161,000 — 17,000) 672,000

kronor.

I enlighet med det anförda skulle beräkningen av anslaget till polisväsendet

i riket för budgetåret 1927—1928 te sig på sätt framgår av följande

tablå:

Den lokala polisorganisationen å landsbygden ............... kronor 210,000: —

Retroaktiva pensionsavgifter för extra polismän och fjärdingsman

å landsbygden ................................................ » 42,000: —

Landstingens polisväsen................. » 46,250: —

Reservpolisorganisationen ................................................... » 259,500: —

Kriminalpolisorganisationen .................................. » 240,000: —

Polisskola............................................................................ » 56,020: —

Tidningen »Polisunderrättelser» ....................................... » 56,500: —-

Centralbyrån för fingeravtryck .......................................... » 23,705: —

Gränskontroll................. » 30,000: —

Till användning enligt förut gällande grunder .............. »_672,000: —

Summa kronor 1,635,975: —

Pör vinnande av skälig marginal har anslaget ansetts böra avrundas uppåt

till 1,640,000 kronor.

Utskottet har ej haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t under förevarande

punkt föreslagit och får alltså hemställa,

att riksdagen må till polisväsendet i riket för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,640,000 kronor.

90:q) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) att till vissa ersätt- visso

ningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret C’J“ j"^ar

.1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 464,000 kronor. ningshavare

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 330—332 i statsrådsprotokollet. vid polis- och

Till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet väsendet.

har riksdagen för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra förslagsanslag av [88.]

225,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som angivits i Kungl. Maj:ts förenämnda proposition nr 59 till 1925 års

riksdag. Rörande de särskilda fall,'' i vilka anslaget enligt nämnda grunder

avsetts att komma till användning hänvisas till nyssnämnda proposition.

Det för budgetåret 1925—1926 anslagna beloppet å 225,000 kronor avsåg

allenast tiden efter den nya polislagstiftningens ikraftträdande eller perioden

1 januari—30 juni 1926. Pör helt budgetår skulle följaktligen erfordras

dubbla beloppet. Enligt den plan, som ligger till grund för den nya polisorganisationens

genomförande, skulle under den därför beräknade övergångstiden

ifrågavarande anslag så småningom ökas med ytterligare 25,000

kronor.

Pör budgetåret 1926—1927 beräknades sistnämnda ökning till 5,000 kronor.

Då emellertid anslaget ansågs böra komma till användning i ytterligare några

Éihang till riksdagens protokoll 1927. 6 saml. 5 häft. (Nr 5.) 547 27 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

Särskild polis

för uppdagande

av

olovlig

införsel av

spritdrycker.

[89.]

114 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

fall utöver de i propositionen nr 59 omnämnda, ökades anslaget av sådan

anledning med ytterligare 4,000 kronor, i följd varav anslaget för budgetåret

1926—1927 upptogs till 459,000 kronor. För budgetåret 1927—1928 föreslås

nu ifrågavarande anslag ökat med 5,000 kronor, motsvarande den del av

förutnämnda ökning under övergångstiden 25,000 kronor, som ansetts böra

falla å nästkommande budgetår. Detta anslag skulle alltså upptagas med

464,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till vissa ersättningar åt befattningshavare

vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett extra förslagsanslag av 464,000 kronor.

91:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89) att till särskild

polis för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

av 150,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 332—334 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan budgetåret 1923—1924 har riksdagen på förslag av Kungl.

Maj:t anvisat extra anslag till särskild polis för uppdagande av olovlig införsel

av spritdrycker m. m. Till och med budgetåret 1925—1926 har anslaget

bestritts från statsverkets fond av rusdrycksmedel, men för innevarande

budgetår har detsamma anvisats att utgå av andra statsinkomster.

För var och en av budgetperioderna 1925—1926 och 1926—1927 har anslaget

i riksstaten uppförts med 150,000 kronor.

Av anslaget i fråga har en avsevärd del brukat ställas till överståthållarämbetets

förfogande med bemyndigande för ämbetet att till Stockholms stad utbetala

bidrag till underhåll av särskild polis för uppdagande av olovlig införsel

av spritdrycker m. m. med för närvarande tre gånger så stort belopp som det,

vartill stadens kostnader för nämnda ändamål under vederbörande tidsperiod

uppgått, dock med en viss maximibegränsning, som för vartdera av budgetåren

1925—1926 och 1926—1927 bestämts till 75,000 kronor. Medel, som sålunda

av staten och staden anvisas, användas till bestridande av kostnaderna

för upprätthållande av en vid Stockholms poliskår för ändamålet upprättad

avdelning, vars medlemmar utöva polisverksamhet jämväl inom Stockholms län.

Förutom till nyss angivna ändamål hava för varje budgetperiod medel

inom det beviljade anslaget beräknats för att, efter framställning från vederbörande

myndigheter, användas till vidtagande i andra delar av landet av

åtgärder till spritsmugglingens bekämpande, likartade med dem som genom

nyssnämnda polisavdelnings inrättande avsetts för Stockholms stad och i

viss utsträckning för Stockholms län.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle anslaget för nästkommande

budgetår liksom för de tre senast förflutna budgetåren utgå från

statsverkets fond av rusdrycksmedel och alltså icke, såsom för innevarande

budgetår är fallet, av andra statsinkomster.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 115

Utskottet, som ansett sig böra biträda vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit,

får alltså hemställa,

att riksdagen må till särskild polis för uppdagande av olovlig

införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa

ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

av 150,000 kronor.

Diverse.

92:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 90) att nedsätta det Ålderstillägg.

ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 440,000 kronor, med 40,000 [90.]

kronor till 400,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 335 i statsrådsprotokollet.

Med hänsyn till förslaget om lönereglering för landsfogdarna, har Kungl.

Maj:t ansett, att förevarande anslag skulle kunna minskas med i avrundat

tal 25,000 kronor. Vidare har Kungl. Maj:t på grund av belastningssiffran å

anslaget för budgetåret 1925—1926 föreslagit, att detsamma skulle nedsättas

med ytterligare 15,000 kronor.

Då utskottet, såsom framgår av vad anförts under punkt 83 här ovan, utskottets

ansett sig icke kunna förorda Kungl. Maj:ts förslag om lönereglering för yttrande,

landsfogdarna, tillstyrker utskottet, att förevarande anslag nu nedsättes med

allenast 15,000 kronor. .

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

ålderstillägg, nu 440,000 kronor, med 15,000 kronor till 425,000

kronor.

93:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att höja det ordi- Kommittéer

narie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, och “^erfnuinu

100,000 kronor, med 50,000 kronor till 150,000 kronor. sakkunniga.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 335 och [91.]

336 i statsrådsprotokollet.

Femte huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga

bestämdes för budgetåret 1923—1924 — efter det att ett flertal av de

tidigare arbetande kommittéerna på grund av Kungl. Majrts beslut den 24

november 1922 upphört med sin verksamhet — till 125,000 kronor. I samband

härmed erhöll anslaget, som tidigare varit förslagsanslag, beteckningen

reservationsanslag. Från och med budgetåret 1924—1925 nedsättes anslaget

ytterligare till 100,000 kronor, med vilket belopp anslaget fortfarande är för

ändamålet uppfört i riksstaten.

Nettoutgifterna å förevarande anslag hava för budgetåret 1925—1926 upp
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 5,

gått till 166,235 kronor, ock vid ingången av budgetåret 1926—1927 utgjorde

reservationen å anslaget allenast 10,270 kronor. Under tiden 1 juli—28

december 1926 kava enligt i statskontoret förda anteckningar å anslaget utbetalats

omkring 85,000 kronor.

Departementsckefen kar nu framkållit, att en köjning av ifrågavarande

anslag från ock med nästkommande budgetperiod syntes erforderlig, då erfarenheten

utvisat, att det belopp, som, då reservationer icke funnes, stode

till buds för verkställande av bekövliga utredningar, med hänsyn till socialdepartementets

omfattande verksamhetsområde vore alltför litet. Ett flertal

i ock för sig i hög grad påkallade utredningar — av vilka utredningar åtskilliga

begärts av riksdagen ock andra gjorts till föremål för förnyade på;

minnelser från ämbetsverk ock enskilda sammanslutningar — kade icke

kunnat igångsättas av brist på medel för bestridande av utredniugskostnaderna.

Slutligen kar framhållits vissa under senare tid uppkomna frågor ock

ärenden, som beräknades medföra ytterligare utgifter från kommittéanslaget.

utskottets Utskottet, som förutsätter, att den av Kungi. Maj:t föreslagna höjningen

yttrande. av förevarande anslag är av tillfällig natur, kar ansett sig böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag ock får alltså hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget till

kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 100,000 kronor,

med 50,000 kronor till 150,000 kronor.

94:o) Kungl. Maj:t kar föreslagit riksdagen (punkt 92) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till skrivmaterialer ock expenser, ved m. m., nu 1,375,000

kronor, med 75,000 kronor till 1,450,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 336 ock 337 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier ock expenser, ved m. m.

var för vartdera av budgetåren 1924—1925 ock 1925—1926 i riksstaten upptaget

till 1,200,000 kronor. För budgetåret 1926—1927 blev anslaget på grund

av överskridande höjt till 1,375,000 kronor.

, Från anslaget bestridas dels expenskostnader för socialdepartementet,

socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, överståthållaräm betets kansli och länsstyrelserna,

dels ock kostnader för åtskilliga andra expensändamål, nämligen

bland annat vissa expensutgifter för fattigvårdskonsulenterna, vissa extra

telefonkostnader för förste provinsialläkare, ersättningar till landsfogdar för

hyrande samt för städning, uppvärmning ock belysning av tjänstelokal, ersättning

åt liäradsskrivare för telefonavgifter samt kostnader för bindning

genom riksräkenskapsverkets försorg av sådana räkenskapshandlingar, vilka

antagas komma att bliva bevarade för framtiden. Från anslaget bestridas

därjämte från ock med budgetåret 1925—1926 förekommande kostnader för

möblering av landskövdingbostäder enligt av 1925 års riksdag godkända

grunder.

Skriv materialier

och expenser,

ved

m. m*

[92.]

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 117

Den av Kung!. Maj:t nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av

att en icke obetydlig överbelastning å detsamma, trots iakttagande av all

sparsamhet, beräknas uppkomma för innevarande budgetår.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kung! Maj:ts förslag, får alltså

hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till skrifmaterialier

och expenser, ved m. m., nu 1,375,000 kronor, med

75,000 kronor till 1,450,000 kronor.

95:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag .angående tillfällig löneförbättring

för viss personal inom den civila statsförvaltningen (punkt 93} samt angående

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (punkt 94) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen angiva utlåtanden; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

96:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 95) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 210,237 kronor, med 14,687

kronor till 224,924 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader har beräknats för

budgetåret 1924—1925 till 180,171 kronor, för budgetåret 1925—1926 till

190,585 kronor och för nu löpande budgetperiod till 210,237 kronor.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning uppgingo nettoutgifterna

från anslaget för budgetåret 1925—1926 till 247,446 kronor. Med hänsyn

härtill har anslaget för nästa period ansetts böra upptagas till 225,000

kronor, vilket belopp för utjämning av huvudtitelns slutsumma avrundats till

224,924 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

tryckningskostnader, nu 210,237 kronor, med 14,687 kronor till

> 224,924 kronor, dock att i anslaget må göras den jämkning,

som kan erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

Övriga ordinarie anslag.

97 :o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer, /

Tillfätlig löncförbättring

för

viss personal

inom den

civila statsförvaltningen.

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

i

statens tjänst.

[93 o. 94.]

Trycknings
kostnader.

[95.]

Övriga ordinarie

anslag.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att samtliga de ordinarie anslag under femte huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten

för budgetåret 1927—1928 uppföras med oförändrade belopp.

Stockholm den 22 mars 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. F. Venster sten, J. L.

Widell, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, A. Pers, J.

G. Walles, E. A. Hallin, C. I. Asplund, P. A. Bergström och C. Johansson i Hälsingborg,

med undantag därav att herr Nilsson i Gränebo ej deltagit i behandlingen

av punkterna 20—97 samt herr A. R. Eooth deltagit i behandlingen av

punkterna 1—82 i stället för herr Vennersten och i behandlingen av punkterna

83—97 i stället för herr Bergqvist-,

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, C. R.

Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, 0. Olsson i Kullenbergstorp, A. A:son

Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son Holmgren, 0. Nilsson i

Örebro, E. G. E. Eriksson i Stockholm, O. E. F. Järte och J. Jönsson i Revinge,

med undantag därav att herr S. Persson i Fritorp deltagit i behandlingen av

punkterna 10—-19 i stället för herr Wiklund och i behandlingen av punkterna

83—97 i stället för herr Holmgren.

Reservationer:

vid punkt 9 (arbetsrådet) av herrar Kvarnzelius, Anderson i Råstock, TÖrnkvist

i Karlskrona och Nilsson i Örebro, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts förslag;

vid punkt 18 (statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt

lagen om allmän pensionsförsäkring) av herr Olsson i Kullenbergstprp;

vid punkt 83 (landsfogdarna) av herrar Kvarnzelius och Eooth, som ansett,

att utskottet bort hemställa om bifall till Kungl. Maj:ts förslag med

den av herr von Sneidern i motionen, 1:11, föreslagna ändringen;

vid punkt 88 (ersättning åt lappfogdar) av herr Olsson i Kullenbergstorp,

som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Då enligt utskottets förmenande ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag om

avlöningsförbättring för landsfogdarna kan komma att innebära ett föregripande

av den i utsikt ställda definitiva löneregleringen för befattningshavarna

i fråga, vilken lönereglering lämpligen synes höra genomföras i samband

med den för landsfiskalerna avsedda, har utskottet ansett det icke vara

tillrådligt, att någon förhöjning av de till lappfogdarna nu utgående löneförmånerna

medgives. Då skäl för ökning av lappfogdarnas erpensmedel ej

heller synts utskottet föreligga, får utskottet sålunda förorda, att anslaget

till ersättning åt lappfogdarna för budgetåret 1927—1928 bestämmes till

samma belopp som det för innevarande budgetår beviljade.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

119

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ersättning åt lappfogdar m. m. för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 43,550 kronor.»;

vid punkt 93 (kommittéer och utredningar genom sakkunniga) av herrar

Vennersten, Widell, Booth, Wiklund, Olsson i Blädinge, Persson i Fri torp,

Järte och Jönsson i Revinge, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag

bort hava följande lydelse:

»Utskottet förutsätter, att den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av

förevarande anslag är av allenast tillfällig natur.

Yad angår den av departementschefen omnämnda frågan om tillsättandet

av en ny — sannolikt därefter permanent — delegation för samarbetet med

internationella arbetsbyrån i Geneve, får utskottet erinra därom, att sedan

ett särskilt socialråd numera placerats i Geneve som förmedlande organ

mellan arbetsbyrån och vederbörande svenska myndigheter, behovet av sagda

delegation därför nu synes mindre än 1922, då den förutvarande delegationen

indrogs.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget till

kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 100,000 kronor,

med 50,000 kronor till 150,000 kronor.»;

av herr Olsson i Kullenbergstorp.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

1

2

A. Departementet.

Departementschefen .......................................................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för- slagsanslag ....................................................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

24,000

232,000

Säger för departementet

256,000

B. Sociala verk och inrättningar.

Socialstyrelsen:

1

Socialstyrelsen, förslagsanslag ....................................

* 319,400

2

Socialstyrelsens verksamhet .......................................

* 200,000

Arbetsfred, arbetsförmedling, arbetarskydd in. in.:

3

Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.,

förslagsanslag ............................................................

95,000

4

Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister in. in.,

förslagsanslag ............................................................

* 55,000

5

Offentliga arbetsförmedlingen i riket m. in., förslags-

anslag ........................................................................

240,000

6

Bekämpande av arbetslösheten, reservationsanslag ...

* 5,000,000

7

Yrkesinspektionen, förslagsanslag................................

291,500

8

Yrkesinspektionens verksamhet....................................

74,800

9

Föreningen för arbetarskydd i Stockholm ................

3,000

10

Arbetsrådet, förslagsanslag............................................

47,650

11

Sveriges deltagande i den internationella arbetsorga-

nisationens konferens, förslagsanslag ....................

15,000

306,500

5,515,450

Olycksfallsförsäkring:

12

Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag........................

243,200

13

Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag

*1,325,000

14

Försäkringsrådet, förslagsanslag....................................

83,600

15

Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag ............

37,900

16

Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring

för olycksfall i arbete, förslagsanslag ....................

125,000

i

17

Dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i

!

samband med lån ur statens egnahemslånefond,

förslagsanslag ............................................................

5,000

18

Statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsan-

slag ............................................................................

45,000

496,800! 1,367,900

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. ö höft. (Nr 5.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Sjukförsäkring:

19

Sjukkasse väsendets befrämjande, förslagsanslag ........

* 3,200,000

20

Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, för-

slagsanslag ...............................................................

* 170,000

Allmänna pensionsförsäkringen:

21

Pensionsstyrelsen, förslagsanslag ................................

638,000

22

Pension sstyrelsens verksamhet m. m., förslagsanslag

592,000

23

Statens kostnad för pensionstillägg och understöd

enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, förslags-

anslag ........................................................................

34,800,000

24

Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,

förslagsanslag ............................................................

215,000

25

Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteck-

ningar, förslagsanslag................................................

50,000:

Åtgärder beträffande lösdrivare m. fl.:

638,000

35,657,000:

26

Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag................

583,000

|

27

Utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona

''

m. in., reservationsanslag ........................................

65,000

28

Frälsningsarméns räddningshem ................................

6,000

Alkoholistvård:

583,000

71,000

29

Statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö

och i Landskrona ...................................................

27,000

30

Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister, för-

slagsanslag ................................................................

129,700

31

Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet

m. in., reservationsanslag, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel ........................................

35,000

32

Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

•

driftkostnader, förslagsanslag....................................

135,000

33

Statens kostnader för farliga alkoholister m. m., för-

slagsanslag ................................................................

5,000

34

Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter,

reservationsanslag ...................................................

15,000

Fattigvård och barnavård:

129,700

217,000

35

Statsinspektion av fattigvården....................................

49,650

36

Fattigvård och barnavård i allmänhet, förslagsanslag

*1,240,000

37

Fattigvård för lappar, förslagsanslag ........................

* 100,000

38

Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet ........

16,500

39

Bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshcm,

förslagsanslag ............................................................

20,000

40

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslags-

anslag ........................................................................

75,000

41

Barnhusen ..................................................................

115,830

42

Skvddsuppfostran, förslagsanslag ................................

466,000

1,921,830

161,150

Säger för sociala verk och inrättningar

7,595,230

43,359,500

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

3

1

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

C. Medicinalstaten samt hälso-

och sjukvården.

Medicinalstyrelsen med dithörande slater.

1

Medicinalstyrelsen:

i

1

Medicinalstyrelsen, förslagsanslag

366,000

1

2

Medicinalstyrelsens verksamhet

23,000|

Statsmedicinska anstalten:

3

Statens bakteriologiska labora-

1

torium, förslagsanslag ............

172,800

4

Statens rättskemiska laboratorium,

förslagsanslag............................

26,250

5

Statens farmaceutiska laborato-

rium ........................................

24,500

199,050

24,500!

Provinsialläkarstaten:

6

Förste provinsialläkare och pro-

vinsialläkare, förslagsanslag....

2,660,000

1

7

Flyttningsbidrag åt vissa provin-

sialläkare, förslagsanslag ........

3,000

8

Tillfälliga lönetillägg åt vissa

provinsialläkare........................

4,200

9

Bidrag för anskaffande av bo-

städer åt provinsialläkare å

landsbygden, reservationsanslag

200,000

l 10

Avlöning åt civila läkarstipen-

diater, reservationsanslag ........

—

|

11

Bidrag till extra provinsialläkares

1

avlönande, förslagsanslag ........

20,000

1 12

Dyrtidstillägg åt vissa extra pro-

vinsialläkare, förslagsanslag ....

2,000

2,680,000

209,20oj

3,245,050

256,700''

Sjukvdrdsanstalterna.

Sinnessj ukvårdsanstalterna:

13

Hospital och asyler, förslags-

anslag.................................... 9,800,000

14

Utvidgning av köksbyggnaden

vidUppsalahospitaloch asyl,

reservationsanslag................

192,700

|

15

Bidrag till kostnaderna för en

1

motorfärja vid Strängnäs

sund ....................................

15,000

i

IG

Ändringsarbeten i de s. k. C-

paviljongerna vid Lunds hos-

i

pital och asyl, reservations-

anslag....................................

120,000

17

Ändringsarbeten å vattenverket

vid Lunds hospital och asyl,

1

reservationsanslag................

150,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

18

Hospital vid Hälsingborg, re-

servationsanslag....................

1,138,500

19

Utvidgning av Piteå hospital

och asyl, reservationsanslag

* 100,000

20

Bidrag till sinnessjukvården i

Stockholm och Göteborg,

förslagsanslag ....................

865,000

21

Anstalter lör obildbara sinnes-

slöa, förslagsanslag ............

575,000

22

Anstalter för bildbara sinnes-

j

slöa, som icke äro fallande- sjuka, förslagsanslag............

730,000

23

Epileptikeranstalter, förslags-

anslag...................................

120,000

24

Avlöningar och vikariatsersätt-

ningar m. m. vid statens

uppfostringsanstalt för sin- nesslöa gossar ....................

24,800

25

Bidrag till driftkostnader i öv-

rigt vid statens uppfostrings- anstalt för sinnesslöa gossar,

förslagsanslag........................

30,200

26

Täckdikningsarbeten vid det

med statens uppfostrings- anstalt för sinnesslöa gossar

förenade jordbruket, reser- vationsanslag ........................

2,800

27

Avlöningar och vikariatsersätt-

ningar m. m. vid statens

uppfostringsanstalt för sin- nesslöa flickor ....................

11,575

28

Bidrag till driftkostnader i öv-

rigt vid statens uppfostrings- anstalt för sinnesslöa flickor,

förslagsanslag.......................

13,925

12,090,000

1,799,500

Övriga egentliga sjukvårdsan-

stalter:

29

Lasaretts underhåll ................

15,774

30

Underhåll av Järvsö sjukhus

för spetälska.......................

23,500

31

Understöd åt spetälskesjukas

familjer m. m.....................

2,000

32

Bidrag till uppförande eller

inrättande av tuberkulos- sjukvårdsanstalter, reserva- tionsanslag ............................

600,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

5

.....

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

1

Kronor

Kronor

33

Bidrag till driftkostnaderna för

tuberkulossj ukvårdsanstal-

ter, förslagsanslag................

3,200,000

34

Bidrag till resor för vissa

patienter vid kustsanato-

}

rierna, förslagsanslag

50,000

35

Folksanatorierna ....................

150,0001

| 36

Understödjande av dispensär-

verksamhet, förslagsanslag..

380,0001

37

Behandling av medellösa lupus-

patienter från landsorten,

förslagsanslag........................

70,000

38

Badiumhemmets i Stockholm

1

poliklinik ............................

15,000

| 39

Radiumhemmets i Stockholm

klinik, förslagsanslag............

25,000

40

Bidrag till resor för vissa

patienter vid radiumhemmet

i Stockholm, förslagsanslag

30,000

41

Bidrag till uppförande, inrät-

tande eller inlösen av epi-

demisjukhus, förslagsanslag

750,000

42

Bidrag för driften av epidemi-

sjukhus, förslagsanslag........

1,000,000

43

Bidrag till uppförande m. m.

samt driften av hem för

kroniskt sjuka, förslagsanslag

* 500,000 3,429,274

3,382,000

V anföreanstalter:

44

Kliniker vid vanföreanstalterna

i Stockholm, Göteborg och

Hälsingborg, förslagsanslag

124,000

45

Polikliniker vid vanföreanstal-

terna i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg, förslagsan-

slag........................................

15,000

46

Underhåll av skol- och upp-

fostringshem för vanföra,

förslagsanslag........................

70,000

47

De i Stockholm, Göteborg och

Hälsingborg inrättade under-

visningsanstalterna för van-

föra m. m., förslagsanslag

123,000

48

Vanföreanstalt i Härnösand,

reservationsanslag ................

* 75,000

49

Bidrag till resor för vanföra

jämte vårdare, förslagsanslag

105,000

50

Eugeniahemmet........................

o,000[ 437,000

80,000

15,956,274

1 5,261,500

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

•

. ■ - ... -■ -------

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Hälsovård i allmänhet.

1

51

Allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag..................

800,000

52

Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden

;

sjukvårdskostnader, förslagsanslag ..........................

100,000

t 53

Statens skola för utbildning av distriktssköterskor ...

24,000

I

54

Bidrag för anställning av distriktssköterskor, förslags-

!

anslag ..............................

190,000

55

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag ........

2,0001

56

Stipendier för deltagande i kurs för utbildande av

instruktionssköterskor och husmödrar vid sjukhus

4,000

57

Bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och re-

servbarnmorskor, förslagsanslag ................................

710,000)

58

Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor in. fl., förslagsanslag

100,000!

59

Barnmorskeundervisningenoch barnbördshusen, förslags-

anslag ...................................

105,000

60

Skyddskoppympningen, förslagsanslag .........................

140,000

61

Karantänsanstallen på Känsö ...........

17,600

62

Resestipendier åt vissa läkare, reservationsanslag.....

15,000

63

Svenska läkarsällskapet...................................

1,500

Internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsanslag

6,750

6o

Sjuktransporter med flygplan, reservationsanslag ........

* 25,000

1,109,850

1,131,000

Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

20,311,174

6,649,200

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

i

Överståthållarämbetet, förslagsanslag ..........................

137,422

2

Landshövdingarna ................................

543,500

3

Befattningshavare vid länsstyrelserna, förslagsanslag ....

3,951,200

4

Fögderiförvaltningarna ....................................................

2,375,000

5

Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, förslags-\

1

anslag ....................................................................

50,000

6

Ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län

200

7

Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag........!

46,350

Säger för överståthållarämbetet och landsstaten

7,057,122''

46,550

E. Polisväsendet.

1

:

1

Polisväsendet i riket, förslagsanslag...............................

1,040,000

2

Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och

åklagarväsendet, förslagsanslag....................................

464,000

3

Särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av

spritdrycker m. m., att utgå av statsverkets fond av1

rusdrycksmedel .......................

150,000;

Säger för polisväsendet)

2,254,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

7

_J---!--...... *

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

F. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................

425,000

2

Rese- och traktan! entspenningar, förslagsanslag...........

750,000

3

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ...............................................................

150,000

4

Extra utgifter, reservationsanslag....................................

100,000

5

Skrivmaterialier och expenser, ved in. in., förslagsanslag

1,450,000

6

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................

* 510,000

7

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ...................................................................

*4,300,000

8

Tryckningskostnader, förslagsanslag................................

224,924

Säger för diverse

3,099,924

4,810,000

Summa

38,319,450

57,119,250

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1927:218 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskostn a1 i texten
  2. Rskr. 1927:5a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1927—1928 under riksstatens femt s. 1 i texten