Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1921—1928 av utgifterna under rilcsstatens femte huvudtitel, innefattande anslaqen till socialdepartementet.
1927-03-22 · 126 sidor, varav 119 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 119 av 126 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1927:5, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1921—1928 av utgifterna under rilcsstatens femte huvudtitel, innefattande anslaqen till socialdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr <5.
1
Nr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1927 kl. 5 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1921—1928
av utgifterna under rilcsstatens femte huvudtitel, innefattande
anslaqen till socialdepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen (nr 1) Deparicangående
statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1927—1928 bär mentets avdelKungl.
Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till Kungl Maj ds
socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen kansli.
fogade statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag) att [1.°)]
dels från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av den å socialdepartementets
ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen i lönegraden B 22,
å samma stat upptaga en registratorsbefattning i lönegraden B 15;
dels från och med samma dag till övergångsstat överföra den nuvarande
registratorsbefattningen i departementet;
dels godkänna de av departementschefen förordade förslagen till ordinarie
avlöningsstat samt till övergångsstat för socialdepartementet, att tillämpas
från och med budgetåret 1927—1928;
dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli, nu 248,700 kronor, med 16,700 kronor till
232,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 1—3 i statsrådsprotokollet.
1926 års riksdagsbeslut i anledning av Kungl. Maj:ts i samma års statsverksproposition
gjorda framställningar i fråga om personalindragningar i statsdepartementen
innebar för socialdepartementets vidkommande, bland annat,
att å övergångsstat för departementet skulle från och med den 1 juli 1926
uppföras dels två kanslirådsbefattningar i lönegraden B 30, dels ock eu å
äldre stat kvarstående kanslisekreterarbefattning. I samband härmed godkände
riksdagen följande ordinarie stater för socialdepartementet, att tillämpas
från och med den 1 juli 1926:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............... kronor 182,900
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
................................................................................. » 31,700
Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör för
fattigvård och barnavård......................................................... » 6,000
Förslagsanslag kronor 220,600
*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 5 haft. (Nr 5.)
547 27 1
2
iStatsutskottets utlåtande Nr 5.
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag ........................................................ kronor 28,100.
I anslutning till beslutet rörande stater för departementet minskade riksdagen
det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl.
Maj:ts kansli, tidigare 273,700 kronor, med 25,000 kronor till 248,700 kronor
samt uteslöt ur riksstaten det tidigare utgående ordinarie anslaget till övergångsstat
för socialdepartementet.
Genom brev den 18 juni 1926 fastställde Kungl. Maj:t de av riksdagen
godkända staterna. I samband härmed beslöt Kungl. Maj:t bland annat,
att å övergångsstat för socialdepartementet skulle från och med den 1 juli
1926 allenast uppföras en kanslirådsbefattning. Samtidigt förordnades emellertid,
i enlighet med av riksdagen lämnat bemyndigande, att innehavaren
av en kanslirådsbefattning samt en å äldre stat kvarstående kanslisekreterare
skulle — jämte andra befattningshavare — från och med den 1 juli
1926 vara uppförda å allmänna indragningsstaten.
På grund av Kungl. Maj:ts nu omförmälda beslut uppstår besparing å
den från och med innevarande budgetår gällande övergångsstaten, medan å
andra sidan motsvarande utgiftsökning uppkommer å det under elfte huvudtiteln
uppförda anslaget till allmänna indragningsstaten. Härav följer, att
anslaget till socialdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från
och med nästkommande budgetår kan nedsättas, nämligen genom minskning
av övergångsstaten med skillnaden mellan det däri nu upptagna beloppet
28,100 kronor och det belopp, som bör avses för avlöning för den å övergångsstaten
uppförda kanslirådsbefattningen. I enlighet med hittills tilllämpade
beräkningsgrunder utgör sist avsedda belopp 11,460 kronor.
Emellertid påverkas övergångsstatens storlek även av det förslag rörande
viss omändring beträffande registratorstjänsterna i statsdepartementen m. in.,
för vilket chefen för finansdepartementet vid behandling av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor redogjort. Detta förslag innebär för socialdepartementets
del, att den nuvarande registratorsbefattningen i lönegraden B 22
skulle överföras till övergångsstaten och å den ordinarie staten ersättas med
en registratorsbefattning i lönegraden B 15.
I enlighet med detta förslag skulle från den i socialdepartementets ordinarie
avlöningsstat ingående anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän,
nu å 182,900 kronor, utbrytas och till övergångsstaten överföras det för
den hittillsvarande registratorsbefattningen beriiknade beloppet, som utgör
7,668 kronor. Övergångsstaten skulle alltså från och med nästkommande
budgetår beräknas till (11,460 + 7,668) 19,128 kronor, vilket belopp ansetts
böra avrundas till 19,100 kronor. Den ordinarie avlöningsstatens anslagspost
till avlöningar till ordinarie tjänstemän skulle efter utbrytningen upptagas
med (182,900 — 7,668) 175,232 kronor eller, avrundat, 175,200 kronor. Då den
till uppförande i lönegrad B 15 föreslagna registratorstjänsten icke är avsedd
att tillsättas, innan den på övergångsstat överförde registratorn avgått från sin
tjänst, har nämligen, i enlighet med vad chefen för finansdepartementet i
nyssnämnda sammanhang antytt, vid beräkning av anslagsposten i fråga
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 3
hänsyn ansetts icke nu böra tagas till uppförandet av en ny registratorsbefattning
i sistnämnda lönegrad.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits och då någon ändring i socialdepartementets
stater utöver vad nu angivits icke ansetts erforderlig, skulle
dessa stater från och med budgetåret 1927—1928 erhålla följande lydelse:
A. Ordinarie avlöningsstat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 175,200
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 31,700
Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör för fattigvård
och barnavård .......................................................................... 6,000
Summa kronor 212,900.
B. Övergångsstat.
Avlöningar, förslagsanslag............................................................ kronor 19,100.
I enlighet härmed har anslaget till departementets avdelning av Kungl.
Maj:ts kansli upptagits med (212,900 + 19,100) 232,000 kronor, vilket innebär
en nedsättning i förhållande till nuvarande anslag med 16,700 kronor.
Vad angår Kungl. Maj:ts förslag i fråga om utbyte av den nu å socialdepartementets
ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen i lönegraden
B 22 mot en dylik befattning i lönegraden B 15, får utskottet erinra om riksdagens
numera i detta ämne fattade beslut. Utskottet tillstyrker alltså
Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.
Då vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit riksdagen i avseende å socialdepartementets
stat ej heller givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
alltså hemställa,
att riksdagen må
a) från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av den
å socialdepartementets ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen
i lönegraden B 22, å samma stat upptaga en registratorsbefattning
i lönegraden B 15;
b) från och med samma dag till övergångsstat överföra den
nuvarande registratorsbefattningen i departementet;
c) godkänna de av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1927 förordade
förslagen till ordinarie avlöningsstat samt till övergångsstat
för socialdepartementet, att tillämpas från och med budgetåret
1927—1928; samt
d) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till departementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 248,700 kronor, med
16,700 kronor till 232,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Social
styrelsen.
Social
styrelsens
verksamhet.
[2 o. 3.]
Förlikning smän
för
medling i
arbetstvister
m. m.
[4-]
Centrala
skiljenämnden
för vissa
arbetstvister
m. m.
[5.]
Offentliga
arbetsförmedlingen
i riket
m. m.
[6-]
Sociala verk och inrättningar.
2:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till socialstyrelsen (punkt 2) samt i fråga om extra anslaget till socialstyrelsens
verksamhet (punkt 3) kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
3:o) Kungl. Maj:t har föreslaget riksdagen (punkt 4) att till förlikningsmän
för medling i arbetstvister m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
förslagsanslag av 95,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 7 och 8 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
110.000 kronor.
Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna nedsättningen av anslaget är föranledd
av minskad belastning å detsamma under budgetåret 1925—1926.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till förlikning smän för medling i arbetstvister
m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag
av 95,000 kronor^
4:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till centrala skiljenämnden
för vissa arbetstvister m. m. (punkt 5) kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla.
5:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6) att till offentliga arbetsförmedlingen
i riket m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag
av 240,000 kronor,
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 9 i statsrådsprotokollet.
Alltsedan år 1906 har riksdagen beviljat extra förslagsanslag till befrämjande
och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i riket. För
innevarande budgetår är anslag för detta ändamål i riksstaten uppfört med
240.000 kronor.
Gällande föreskrifter angående understöd av statsmedel till befrämjande
och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen återfinnas i kungörelse
den 30 juni 1916 (nr 320) med däri genom kungörelse den 16 maj 1918 (nr
278) gjorda ändringar. Från nyssnämnda anslag utgå även avlöningar till
vissa hos socialstyrelsen anställda tjänstemän för handläggning av arbetsförmedlings-
och arbetsmarknadsfrågor.
Statsutskottets utlåtande AV 5.
5
Sedan ett antal år tillbaka hava vidare beviljats extra förslagsanslag till
bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt
anvisats arbete å annan ort än där de vistas. För detta
ändamål är under rubriken medellösa arbetssökandes resor i nu gällande riksstat
uppfört ett anslag av 1,000 kronor.
Beträffande dispositionen av sistnämnda anslag gäller kungörelse den 30
juni 1916 (nr 319) med vissa däri genom kungörelser den 16 maj 1918 (nr
279) och den 23 maj 1919 (nr 239) vidtagna ändringar.
Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle anslagen till befrämjande
och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i riket samt
till medellösa arbetssökandes resor sammanslås till ett gemensamt anslag
under rubriken »offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m.». Anslaget har
med hänsyn till belastningen å de båda anslagen under budgetåret 1925—
1926 ansetts böra bestämmas till 240,000 kronor.
Utskottet har under punkt 34 av sitt utlåtande nr 10 angivit sin principiella
ståndpunkt till det av Kungl. Maj:t i detta och ett flertal fall tilllämpade
förfaringssättet att till ett gemensamt anslag sammanslå två eller
flera fristående, å riksstaten uppförda olika anslag. Därvid uttalade utskottet
sina betänkligheter mot att detta förfaringssätt i regel komme till tillämpning.
Då utskottet emellertid ansett sig icke böra motsätta sig det nu föreliggande
förslaget, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må till offentliga arbetsförmedlingen i riket in. m.
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av
240,000 kronor.
6:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till bekämpande
av arbetslösheten (punkt 7) kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) att
dels godkänna följande stat för yrkesinspektionen, att tilllämpas
från och med budgetåret 1927—1928:
otät. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag..... 272,400
Yikariatsersättningar, förslagsanslag .............................. 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. 59,040
Kontorskostnader m. m.................................................... 32,860
Summa kronor 366,300;
Utskottets
yttrande.
Bekämpande
av arbetslösheten.
[7-]
Yrkesinspektionen
.
[8.]
6
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
dels oclc höja det ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen,
nu 291,500 kronor, med 74,800 kronor till 366,300 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 11—13 i
statsrådsprotokollet.
I riksstaten för innevarande budgetår är det ordinarie förslagsanslaget
till yrkesinspektionen uppfört med 291,500 kronor, motsvarande slutsumman
i den för yrkesinspektionen gällande staten. Berörda stat, godkänd av 1925
års riksdag och av Kungl. Maj:t fastställd genom brev den 12 juni 1925, är
av följande lydelse:
Stat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 272,400
Yikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 2,000
Kontorskostnader m. m............................................................................ 17,100
Summa kronor 291,500
Utöver det ordinarie anslaget har, alltsedan den nuvarande yrkesinspektionens
tillkomst eller från och med år 1913, för varje budgetperiod varit anvisat
ett extra anslag till upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet. Sistnämnda
anslag blev i samband med den år 1923 beslutade löneregleringen för
vissa inspektionens befattningshavare uppfört med 77,900 kronor, vilket belopp
för ändamålet anvisades även för budgetåret 1924—1925. På grund av 1925
års riksdags beslut rörande lönereglering för yrkesinspektionens kvinnliga
befattningshavare samt i fråga om ordnandet av kvinnliga tjänstemäns avlöningsförhållanden
i allmänhet höjdes anslaget för budgetåret 1925—1926
till 78,500 kronor. Sistnämnda belopp är för ändamålet uppfört jämväl i
nu gällande riksstat.
För användningen av det extra anslaget för upprätthållande av yrkesinspektionens
verksamhet under budgetåret 1926—1927 har Kungl. Maj:t
genom brev den 26 juni 1926 fastställt följande stat:
avlöningar samt vikariats- och övertidsersättningar till ickeordinarie
befattningshavare ävensom ersättning till experter
och för tillfällig skrivhjälp, högst ..........................................kronor 59,040
förstärkning av den i yrkesinspektionens ordinarie stat upptagna
anslagsposten till kontorskostnader m. m., förslagsvis.
............................................................................................... » 19,460
Summa kronor 78,500.
Från anslagsposten till avlöningar samt vikariats- och övertidsersättningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m. avlönas följande icke-ordinarie
befattningshavare i nedannämnda lönegrader, nämligen
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 7
Befattningshavare. Lönegrad.
1 specialinspektör för tillsynen av skogsarbetarnas m. fl. bostadsförhållanden
....................................................................................... B 24
2 yrkesinspektörsassistenter ............................................................... B 20
1 biträde hos yrkesinspektrisen ....................................................... B 7
9 kontorsbiträden ............................................................................... B 4
Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle extra anslaget till upprätthållande
av yrkesinspektionens verksamhet sammanslås med det ordinarie
anslaget. Sammanslagningen har ansetts böra ske på sådant sätt att
den till avlöningar samt vikariats- och övertidsersättningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m. avsedda posten i inspektionens extra stat skulle
överflyttas till den ordinarie staten såsom en särskild anslagspost under benämningen
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., varjämte
den extra statens post till förstärkning av den i yrkesinspektionens ordinarie
stat upptagna anslagsposten till kontorskostnader m. m. skulle sammanslås
med sistnämnda post å den ordinarie staten. Yad angår storleken av posterna
i fråga, har någon ändring icke föreslagits beträffande beloppet till
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., 59,040 kronor; den
nya posten till kontorskostnader skulle upptagas till 32,860 kronor, under
det att för ändamålet för närvarande äro anvisade tillhopa (17,100 + 19,460)
36,560 kronor.
Såsom utskottet förut under punkt 5 erinrat, har utskottet i sitt utlåtande
nr 10 angivit sin principiella uppfattning av det av Kungl. Maj:t i detta och
ett flertal fall tillämpade förfaringssättet att till ett gemensamt anslag sammanslå
två eller flera fristående å riksstaten uppförda olika anslag. Med
hänsyn till de betänkligheter, utskottet därvid anfört mot en dylik anordning,
har utskottet ansett sig icke böra biträda det nu föreliggande förslaget
om sammanslagning av yrkesinspektionens ordinarie och extra anslag.
På grund härav torde ordinarie anslaget till yrkesinspektionen böra upptagas
med oförändrat belopp och för upprätthållande av yrkesinspektionens
verksamhet under nästkommande budgetår böra anvisas ett extra anslag å
74,800 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
'' förslag
a) upptaga ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen
med oförändrat belopp, 291,500 kronor; samt
b) till yrkesinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av
74,800 kronor.
Utskottets
yttrande.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Föreningen
för arbetarskydd
i Stockholm.
[9.]
Arbetsrådet.
[io.]
8:o) I enlighet med Kung!. Ma:jts förslag (punkt 9) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 14 och 15) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till föreningen för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.
9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till arbetsrådet
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 50,850 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 15—20 i
statsrådsprotokollet.
Till bestridande av kostnaderna för arbetsrådet var för vart och ett av
budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 anvisat ett extra förslagsanslag av
61,150 kronor.
Den för budgetåret 1924—1925 gällande avlönings- och omkostnadsstaten
för arbetsrådet, fastställd genom brev den 11 april 1924, upptog under avlöningsstaten
dels avlöningar — fördelade på lön, tjänstgöringspenningar och
ortstillägg — till en ordförande och chef med 15,000 kronor, till en ledamot,
tillika sekreterare, med 7,800 kronor samt till ett kvinnligt biträde i
tredje lönegraden (registrator) med 2,350 kronor, dels ock arvoden å tillhopa
20,000 kronor åt fem ledamöter. Avlöningsstaten slutade sålunda å ett belopp
av 45,150 kronor. Härjämte var i staten under rubriken omkostnader
upptaget ett belopp av 16,000 kronor till diverse ändamål. Slutsumman å
avlönings- och omkostnadsstaten utgjorde alltså 61,150 kronor.
För budgetåret 1925—1926 fastställdes genom brev den 8 maj 1925 avlönings-
och omkostnadsstat av samma lydelse som den för budgetåret
1924—1925 gällande. I staten vidtogs emellertid sedermera genom beslut den
31 december 1925 en ändring. Vid nämnda tidpunkt avgick nämligen arbetsrådets
dåvarande ordförande och chef ur sin tjänst, och i samband med förordnande
av ny ordförande ombildades befattningen, som dittills betraktats
såsom innehavarens huvuduppgift, till en befattning, avsedd att innehavas vid
sidan av annan tjänst och avlönad med ett till 4,000 kronor nedsatt arvode,
varå dyrtidstillägg icke utgick.
Med hänsyn till den sålunda vidtagna anordningen beträffande ordförandebefattningen
i arbetsrådet föreslog Kungl. Maj:t (prop. nr 145) 1926 års riksdag
att för budgetåret 1926—1927 till rådet anvisa ett med 11,000 kronor
nedsatt extra förslagsanslag av 50,150 kronor. Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts
förslag (skrivelse nr 340).
På grund av den utav Kungl. Maj:t den 31 december 1925 förordnade
ordförandens utnämning till statsråd i början av juni 1926 vidtogs ånyo en
organisationsändring i arbetsrådet med därav följande förändrad disposition
av avlöningsstaten för rådet. Avlönings- och omkostnadsstat förbudgetåret
1926—1927 fastställdes genom brev den 18 juni 1926 och erhöll följande
utseende:
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
9
Lön
Tjänst-
görings-
Orts-
tillägg
1
Summa
kronor
penningar
kronor
kronor
kronor
A. Avlöningar.
1 ordförande och chef ..................
4,700
2,500
600
7.800
1 ledamot, arvode..........................
—
—
—
4,000
5 ledamöter, arvoden å tillhopa ......
1 biträde i tredje lönegraden (regi- strator)......................................
—
—
—
20,000
1.450
700
200
2,350 j
Kronor
—
—
—
34.150
B. Omkostnader.
Till vikariatsersättningar, ersättningar
till extra tjänstemän och andra bi- träden, ersättningar för särskilda
utredningar genom tekniskt eller
ekonomiskt sakkunniga, trycknings- kostnader, hyra, kostnader för be- lysning, uppvärmning, städning,
möbler, Lösker, tidningar, telefoner,
kontorsrekvisita m. m. ävensom
arvoden samt resekostnads- och
traktamentsersättningar åt supp- leanter, då de inkallas såsom er- sättare för de ledamöter, som re- presentera arbetsgivare eller arbe- tare, förslagsvis ........................
16,000
Summa kronor
—
50,150
Av denna stat framgår, att ersättningen till ordföranden och chefen fastställdes
till ett belopp, motsvarande avlöningen för extra byråchef å gammal
stat, eller 7,800 kronor. Å detta belopp har sedermera, liksom å avlöning
till extra byråchef, medgivits tillfällig löneförbättring med 1,000 kronor för år.
Ordföranden har härigenom för innevarande budgetår erhållit samma avlöningsförmåner,
som förut utgått till innehavaren av befattningen såsom
ledamot, tillika sekreterare, hos rådet.
Genom beslut den 18 juni 1926 förordnades till ordförande och chef för
arbetsrådet dittillsvarande ledamoten och sekreteraren. Samtidigt förordnades
ny ledamot av rådet, vartill utsågs dess förutvarande tekniske expert.
Då ny expert ej utsågs, inbesparades härigenom det tidigare från omkostnadsstaten
utgående expertarvodet å 1,000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle med hänsjm till nyssnämnda
förordnande av chef för arbetsrådet avlöningen till denne nu åter
fastställas till det belopp av 15,000 kronor, som från och med rådets tillkomst
intill den 1 januari 1926 var bestämt, och avlöningsstaten på grund
härav höjas med 7,200 kronor till 41,350 kronor, varemot omkostnadsstaten
på angivna skäl ansetts kunna nedsättas med 6,500 kronor till 9,500 kronor.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
På sätt ovan omförmälts, ombildades chefsbefattningen i arbetsrådet i
samband med förordnande av ny ordförande i rådet från och med 1926 års
ingång till en befattning, avsedd att innehavas vid sidan av annan tjänst
och avlönad med ett till 4,000 kronor bestämt arvode, varå dyrtidstillägg
icke utgick.
Sedermera har Kungl. Maj:t till ordförande och chef för arbetsrådet förordnat
förutvarande ledamoten och sekreteraren hos rådet samt fastställt
ersättningen för denne till ett belopp, motsvarande avlöning för extra byråchef
å gammal stat eller — förutom dyrtidstillägg — 7,800 kronor jämte
tillfällig löneförbättring å 1,000 kronor.
Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle avlöningen till ordföranden
och chefen för arbetsrådet åter bestämmas till det belopp, 15,000
kronor, som från rådets tillkomst intill den 1 januari 1926 varit fastställt
för befattningen ifråga.
I anledning härav får utskottet till en början erinra, att, då vid arbetsrådets
inriittande avlöningsförmånerna fastställdes för dess ordförande och
ledamöter, dessa tillmättes, på sätt skedde, med hänsyn särskilt därtill, att
behovet av att kunna förvärva de för uppdraget lämpligaste personerna
starkt gjorde sig gällande. Vid rådets tillkomst förelåg ett stort antal frågor
av mera principiell innebörd och betydande räckvidd till avgörande och
voro uppenbarligen då arbetsuppgifterna mest betungande. Såsom nämnts,
fastställdes för den skull avlöningen till ordföranden till 15,000 kronor eller
samma avlöning, som nu tillkommer överdirektör i våra centrala ämbetsverk.
Då rådet trädde i verksamhet i slutet av år 1919, togs givetvis ock vid löneförmånernas
bestämmande hänsyn till då rådande abnorma prisförhållanden.
Sedan emellertid numera en fastare praxis hunnit utbilda sig såväl ifråga
om reglerna för meddelande av undantag från lagstiftningen på nu ifrågavarande
område som beträffande andra till rådets verksamhet hörande frågor,
torde enligt utskottets förmenande rådets arbetsuppgifter icke vara av
den art och omfattning, att de motivera en återgång till förutvarande löneförmåner
för ordföranden. Då, på sätt förut nämnts, ombyte å chefsbefattningen
ägde rum vid 1926 års ingång, synes ock Kungl. Maj:t för egen
del hava varit av den meningen, att ordförandebefattningen, som dittills utgjort
innehavarens huvuduppgift, utan olägenhet kunde ombildas till en befattning,
avsedd att innehavas vid sidan av annan tjänst. Mot de av Kungl.
Maj:t då framlagda beräkningarna ifråga om kostnaderna för arbetsrådets
verksamhet under innevarande budgetår, enligt vilka arvodet till ordföranden
skulle bestämmas till 4,000 kronor utan dyrtidstillägg, framställdes ej
heller från riksdagens sida någon erinran. Vid sådant förhållande och då
tillräckliga skäl för den nu föreslagna ombildningen av ordförandebefattningen
icke synas föreligga, har utskottet ansett sig icke kunna tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag härutinnan. Till ordföranden i rådet torde sålunda
jämväl hädanefter böra utgå ett arvode å 4,000 kronor, varå dyrtidstillägg
icke må åtnjutas. — På grund härav och då Kungl. Maj:ts förslag i avseende
å omkostnadsstaten för arbetsrådet icke givit utskottet anledning till
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
11
erinran, torde anslaget till arbetsrådet för nästkommande budgetår böra bestämmas
till 47,650 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till arbetsrådet för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra förslagsanslag av 47,650 kronor.
10:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11), angående anslag till
riksförsäkringsanstaltens verksamhet, kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att till försäkringsrådets
verksamhet för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag
av 37,900 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 31—34 i statsrådsprotokollet.
För budgetåret 1926—1927 har riksdagen anvisat ett extra förslagsanslag
av 32,200 kronor för upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet.
Genom beslut den 29 juni 1926 har Kungl. Maj:t därefter fastställt föl
-
jande stat för anslagets användning:
avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare,
högst ................................................................ kronor 12,300
ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot i
försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna eller
arbetarna, samt resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsvis ..................................................................... » 12,200
kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader
samt kostnader för prenumeration å tidskrifter,
för inköp av böcker, för anskaffning och underhåll av inventarier
m. m., förslagsvis................................................... »_7,700
Summa kronor 32,200.
Vid bifall till Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle de särskilda
posterna inom en blivande stat för anslagets användning te sig på följande
sätt:
avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare,
förslagsvis.......................................................... kronor 15,000
ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot i
försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna eller
arbetarna, samt resekostnads- och traktamentsersättningar
m. m., förslagsvis ................................................................. » 15,200
kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader
samt kostnader för prenumeration å tidskrifter,
för inköp av böcker, för anskaffning och underhåll av inventarier
m. m., förslagsvis .................................................. » 7,700
Summa kronor 37,900.
Den nu äskade förhöjningen av anslaget är föranledd dels därav, att utökning
ansetts erforderlig av en av de hos försäkringsrådet anställda ama
-
Riksförsåk
ringsan
stalteus
verksamhet.
[H-3
Försäkrings
rådets
verksamhet.
[12.]
12
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
lmensernas tjänstgöring — från halvtids- till heltidstjänstgöring — dels
därav, att posten för ersättning åt sakkunniga m. m. visat sig otillräcklig.
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må till försäkring srådets verksamhet för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 37,900
kronor.
Kostnader
enligt 19 och
37 §§ i lagen
om försäkring
för olycksfall
i arbete.
[13.]
12:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring
för olycksfall i arbete, nu 100,000 kronor, med 25,000 kronor till 125,000
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 34— 36 i statsrådsprotokollet.
Det under riksstatens femte huvudtitel uppförda förslagsanslaget till
bestridande av kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för
olycksfall i arbete avser dels medel, som skola av statsverket förskjutas i anledning
av arbetsgivares försumlighet att på föreskrivet sätt erlägga honom
påförda försäkringsavgifter, dels och medel för statsverkets ersättande av den
förlust, som uppkommer för riksförsäkringsanstalten därigenom, att av riksförsäkringsanstalten
i arbetsgivarens ställe utgivna sjukpenningar och läkarvårdskostnader
på grund av arbetsgivarens obestånd icke kunnat utfås.
Sedan riksförsäkringsanstalten i enlighet med bestämmelserna i § 4 mom. 5
av förordningen den 31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter
för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för
olycksfall i arbete särskilt för varje län uppgjort förteckningar över de
avgifter, vilka icke blivit i föreskriven ordning erlagda, samt överlämnat
dessa förteckningar till vederbörande länsstyrelser, hava länsstyrelserna att
från ifrågavarande anslag låta till riksförsäkringsanstalten utanordna avgifternas
belopp samt verkställa indrivning av avgifterna i föreskriven ordning. Härigenom
inflytande belopp tillgodoföras sedermera samma anslag (kungörelse
den 31 mars 1922, nr 132, § 2).
Ifrågavarande anslag, som under åren 1919—1922 beräknats till 50,000
kronor, upptogs i riksstaten för första halvåret 1923 till 37,500 kronor, höjdes
för budgetåret 1923—1924 till 150,000 kronor men sänktes för budgetåret
1925—1926 till 100,000 kronor, med vilket belopp anslaget jämväl är
upptaget i riksstaten för innevarande budgetperiod.
För nästkommande budgetår hava kostnaderna för det ändamål, varom
fråga är, beräknats till det av Kungl. Maj:t nu äskade beloppet.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall
i arbete, nu 100,000 kronor, med 25,000 kronor till 125,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
13
13:o) I enlighet med Kungl. Maj:s förslag (punkt 14) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 36 och 37) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till dödsfallser sättning ar i anledning av livförsäkring i
samband med lån ur statens egnahemslånefond för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.
14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkring, nu 40,000
kronor, med 5,000 kronor till 45,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 37 i statsrådsprotokollet.
Den föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd av anslagets ökade
belastning.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får alltså
hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
statens bidrag till fiskares försäkring, nu 40,000 kronor, med
5,000 kronor till 45,000 kronor.
15:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till sjukkasseväsendets
befrämjande (punkt 16) samt till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,
(punkt 17) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till pensionsstyrelsens
verksamhet m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag
av 592,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 38—52 i statsrådsprotokollet.
I statsverkspropositionen till 1926 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att
riksdagen måtte för upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet m. m.,
utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1926—1927 anvisa ett extra
förslagsanslag av 594,000 kronor.
Beloppets storlek hade därvid beräknats under iakttagande av att till
styrelsen jämväl för budgetåret 1926—1927 komme att av pensionsförsäkringsfondens
medel utbetalas det i fullmäktiges för fonden den 8 juni 1923 fastställda
stat upptagna belopp av 50,000 kronor, som avser ersättning till
statsverket för pensionsstyrelsens bestyr med fondens förvaltning.
Sammanlagt skulle sålunda under budgetåret 1926—1927 ett belopp å
644,000 kronor stå till förfogande för upprätthållande av pensionsstyrelsens
verksamhet m. m.
Detta belopp hade i statsverkspropositionen beräknats på följande sätt:
Dödsfallser
sättning ar
i anledning
av livförsäkring
i
samband med
lån ur statens
egnahemslånefond.
[14-]
Statens
bidrag till
fiskares
försäkring.
[15-]
Sjukhusseväsendets
befrämjande.
Sjukkassor,
som meddela
moderskapsunderstöd.
[16 och
'' 17.]
Pensionsstyrelsens
verksamhet
m. m.
[18.]
14
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
lönetillägg till generaldirektören ..........................................
ersättning till sakkunniga hos styrelsen ... ..........................
avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare
hos styrelsen m. m., förslagsvis............
ersättning åt styrelsens ombud, förslagsvis........................
resekostnads- och traktamentsersättning åt nämnda ombud,
förslagsvis ..................................................................
resekostnads- och traktamentsersättning åt styrelsen samt
dess sakkunniga, högst......................................................
städning av styrelsens lokaler, värme och belysning m. m.,
förslagsvis...........................................................................
skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker
m. m., förslagsvis...................................................
tryckningskostnader, förslagsvis ..........................................
inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner,
förslagsvis........................................................................
utgifter för fastigheterna samt diverse utgifter, förslagsvis
kronor 4,000: —
» 12,000: —
» 350,000: —
» 80,000: —
» 70,000: —
» 6,000: —
» 28,000: —
» 26,000: —
» 45,000: —
» 12,000: —
» 11,000: —
Summa kronor 644,000: —
I detta Kungl. Maj:ts förslag gjorde riksdagen icke någon annan ändring
än att arvodena till styrelsens fyra sakkunniga från och med innevarande
budgetår bestämdes till 2,000 kronor i stället för tidigare 3,000 kronor, i
följd varav det av Kungl. Maj:t äskade anslaget nedsattes med 4,000 kronor
eller till 590,000 kronor.
Genom brev den 29 juni 1926 har Kungl. Maj:t därefter fastställt stat
för pensionsstyrelsens verksamhet m. m. i enlighet med riksdagens beslut,
vilken stat alltså slutar på (590,000 + 50,000) 640,000 kronor. I staten bestämdes
de olika anslagsposternas belopp i överensstämmelse med nyss
återgivna beräkning, med den av riksdagen beslutade jämkningen beträffande
sakkunnigarvodena.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär till en början sådan ändring
i bestämmelserna angående arvodena till styrelsens ombud, att för särskilda
fall — på framställning av pensionsstyrelsen — arvode till ombud inom
visst ombudsdistrikt må kunna av Kungl. Maj:t fastställas till högre belopp
än nu gällande maximiarvode, 1,800 kronor. Härjämte har ifrågasatts, att
för beredande av högre arvoden än för närvarande utgå inom vissa särskilt
arbetstyngda områden anslagsposten för ersättning åt ombuden skulle höjas
med 10,000 kronor eller sålunda från 80,000 till 90,000 kronor.
Vidare avser Kungl. Maj:ts förslag, att med hänsyn till belastningen å
anslagsposten för avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare
hos styrelsen m. m. denna post skulle nedsättas med 5,000
kronor eller från 350,000 till 345,000 kronor.
Slutligen innebär det föreliggande förslaget, att de sakkunnigas arvoden,
vilka, enligt vad ovan nämnts, av sistlidet års riksdag nedsattes från 3,000
till 2,000 kronor, från och med nästkommande budgetår skulle ytterligare
begränsas. Enligt förslaget skulle sålunda ersättningen till de sakkunniga
utgå dels i form av fast årligt arvode å 1,000 kronor dels såsom ersättning
för sammanträden med 20 kronor för varje sammanträdesdag. På grund härav
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
15
Utskottets
yttrande.
bär posten för ersättning åt de sakkunniga, nu 8,000 kronor, ansetts kunna
beräknas till förslagsvis 5,000 kronor.
I övriga anslagsposter har någon ändring icke ifrågasatts.
Vid bifall till Kungl. Majrts förslag skulle extra staten för pensionsstyrelsen
verksamhet m. m. för budgetåret 1927—1928 uppgå till 2,000 kronor
mer än för innevarande budgetår eller alltså till 642,000 kronor. Då emellertid,
i enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit, även för nästkommande
budgetår ett belopp av 50,000 kronor skulle utgå från pensionsförsäkringsfonden
såsom ersättning för pensionsstyrelsens arbete med fondförvaltningen,
har anslaget till upprätthållande av styrelsens verksamhet begränsats till
592.000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag i avseende å ändring av bestämmelserna angående
arvoden till pensionsstyrelsens ombud har utskottet med hänsyn till de skäl,
som till stöd för förslaget anförts, ansett sig böra tillstyrka. Särskilt vill
utskottet framhålla vikten av den kontrollerande verksamhet över nämndernas
arbete, som det bland annat tillkommer ombuden att utöva. Såväl för
en opartisk lagtillämpning som för övervakande av det allmännas stora ekonomiska
intresse synes det utskottet vara av synnerlig betydelse, att ifrågavarande
kontrollverksamhet allt framgent bibehålies vid sin fulla effektivitet.
Yad angår förslaget, i vad detsamma avser pensionsförsäkringssakunnigas
ersättning, har utskottet, som delar departementschefens uppfattning därom,
att någon inskränkning i de sakkunnigas uppgifter och antal icke bör vidtagas,
funnit sig ock böra ansluta sig till förslaget i denna del. Utskottet
anser sålunda i likhet med departementschefen, att ersättningen till de sakkunniga
lämpligen bör utgå dels i form av ett fast årligt arvode och dels
med visst belopp för varje sammanträdesdag, och hava de härutinnan föreslagna
beloppen ej givit utskottet anledning till erinran.
Då utskottet ej heller funnit skäl föreligga att föreslå någon ändring i
vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit riksdagen, får
utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må till pensionsstyrelsens verksamhet m. m. för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 592,000
kronor.
17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att godkänna föl- An-odes- och
jande arvodes- och omkostnadsstat för fullmäktige för pensionsförsäkrings- °t™tky,’rWfSll
fonden, att gälla tills vidare från och med budgetåret 1927—1928: mäktige för
pensionsför
Stat.
säkrinns
Arvode till de fyra fullmäktige, som icke tillhöra pensionsstyrelsen, ä fonden.
2.000 kronor............................................................................. kronor 8,000: — [19.]
Ersättning till fullmäktiges suppleanter, särskilt anlitade
sakkunniga personer och annat biträde, värdering i anledning
av fastighetsbelåning, förvaring av fondens värdehandlingar,
tryckningskostnader och andra expenser, förslagsvis ........ » 30,000: —
Ersättning till statsverket för pensionsstyrelsens bestyr
med fondförvaltningen ........... ................................................ » 50,000: —
Summa kronor 88,000: —
16 Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 52 och 53 i statsrådsprotokollet.
Sedan 1916 års riksdag godkänt grunderna för förvaltningen av pensionsförsäkringsfonden
och i samband därmed fastställt arvodes- och omkostnadsstat
för fullmäktige för nämnda fond, fastställde Kungl. Maj:t i brev
den 17 juni 1916 sådan stat, att gälla tills vidare från och med den 1 juli
1916. Denna stat slutade å ett belopp av 20,000 kronor och upptog två
poster, nämligen dels 8,000 kronor till arvode till de fyra fullmäktige, som
icke tillhöra pensionsstyrelsen, dels ock förslagsvis 12,000 kronor till ersättning
till fullmäktiges suppleanter, särskilt anlitade sakkunniga personer och
annat biträde, värdering i anledning av fastighetsbelåning, förvaring av fondens
värdehandlingar, tryckningskostnader och andra expenser. År 1923
ökades enligt riksdagens beslut — i samband med den ändring av grunderna
för förvaltningen av pensionsförsäkringsfonden, som då ägde rum — statens
belopp med 50,000 kronor, som skulle utgå såsom ersättning till statsverket
för pensionsstyrelsens bestyr med fondförvaltningen, men bibehölls utgiftsfördelningen
i övrigt oförändrad. Utgifterna för staten bestridas från pensionsförsäkringsfonden
.
Den nu föreslagna höjningen av posten för ersättning till fullmäktiges
suppleanter m. m. är föranledd därav, att med hänsyn till pensionsförsäkringsfondens
tillväxt ökade kostnader uppkommit för förvaring av fondens
värdehandlingar.
Enligt vad utskottet inhämtat, utgår avgiften för pensionsförsäkringens deposition
i riksbanken från och med den 1 februari 1921 med 10 öre för varje påbörjat
tusental kronor av det deponerades i depositionsbeviset upptagna värde.
De i riksbanken av fonden deponerade värdehandlingarna utgöras av
aktier, obligationer, omslagsreverser för lån mot säkerhet av inteckningar
jämte därtill hörande inteckningsreverser, skuldförbindelser för lån till kommuner
eller mot kommunal garanti och till centralkassor för jordbrukskredit
samt skuldförbindelser för sådana lån, i vilka fondens medel placerats jämlikt
av Kungl. Maj:t medgivet tillstånd.
Riksbanken förvarar och ansvarar för samtliga värdehandlingarna. Banken
emottager, utkvitterar och redovisar för likvider för förfallna aktie- och
obligationskuponger, utlottade obligationer och vinster å premieobligationer.
Banken ombesörjer slutligen förnyelse av inteckningsreverser.
Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till
erinran, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må ''godkänna följande arvodes- och omkostnadsstat
för fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden, att gälla
tills vidare från och med budgetåret 1927—1928:
Stat. Kronor.
Arvode till de fyra fullmäktige, som icke tillhöra
pensionsstyrelsen, ä 2,000 kronor.................................... 8,000
Ersättning till fullmäktiges suppleanter, särskilt anlitade
sakkunniga personer och annat biträde, värdering
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 17
KronorJ
i anledning av fastighetsbelåning, förvaring av fondens
värdehandlingar, tryckningskostnader och andra expenser,
förslagsvis..................................................................... 30.000
Ersättning till statsverket för pensionsstyrelsens bestyr
med fondförvaltningen............................................. 50,000
Summa kronor 88,000.
18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att
dels besluta, att såsom bidrag till bestridande av statens kostnad för pensionstillägg
och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring för
budgetåret 1927—1928 skall ur pensionsförsäkringsfonden såsom förskott till
staten utbetalas ett belopp av 550,000 kronor;
dels för bestridande av återstoden av sagda kostnad för budgetåret 1927
—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 34,800,000 kronor;
dels och medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för
statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga
avgifter grundade försäkringen.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 54—63 i
statsrådsprotokollet.
Enligt 10 § i lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913 bestrides
kostnaden för de jämlikt samma lag utgående pensionstilläggen till
®/4 av staten och till 1/i av landstingen och kommunerna. Detsamma gäller
i fråga om understöd, som utgå i enlighet med 33 § i nämnda lag.
Genom lag den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av
lagen den 30 juni 1913 inbegrepos i rätten till understöd enligt 33 § i sistnämnda
lag vissa kategorier av personer, som ej innefattats under den ursprungliga
lagen. Å andra sidan gjordes genom 1915 års lag den inskränkningen
i pensionsrätten enligt lagen den 30 juni 1913, att beloppet av pensionstillägg,
understöd och ökning därav jämväl för dem, som under åren 1919—
1929 förvärvat sådan rätt, bestämdes till 90 i stället för 100 procent av i sistnämnda
lag eljest stadgat belopp.
Kostnaderna för de i 1915 års lag avsedda befolkningsgruppernas införande
i den allmänna pensionsförsäkringen beräknades motsvara ett kapitalvärde
den 1 januari 1916 av 53,686,000 kronor. Dessa kostnader skulle enligt
uppgjord plan (se riksdagens skrivelse nr 191 år 1915) täckas dels därigenom,
att ur arbetarförsäkringsfonden för ifrågavarande ändamål disponerades
ett belopp av 27,462,000 kronor, dels genom den besparing i kostnaderna
för pensionstillägg och understöd, som uppkomme genom nyss omförmälda
utsträckning av övergångstiden, dels slutligen genom ett årligt
statsanslag under aren 1917—1950 av 548,000 kronor. Utjämning av kostnaderna
— som till en början skulle bliva mycket höga för att sedan småningom
sjunka — skulle åstadkommas på det sätt, att under den första
delen av sistnämnda tid skulle ur pensionsförsäkringsfonden förskjutas de
belopp, som utöver omförmälda årliga statsanslag erfordrades för kostnaBihang
till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 547 27 2
Statens kostnad
för pensionstillägg
och understöd
enligt lagen
om allmän
pensionsför
säkring.
[20.]''
18
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
dernas täckande, varefter dessa förskott skulle under senare delen av samma
tid återbetalas med de överskott, som samma statsanslag då skulle lämna
(jfr prop. nr 139 år 1915, riksdagens skrivelse nr 191).
Sedermera hava emellertid vidtagits vissa ändringar i lagen om allmän
pensionsförsäkring och lagen om övergångsbestämmelser, vilka ändringar
medfört ökning av kostnaderna för pensionstillägg och understöd enligt bada
de omförmälda lagarna.
Statens andel i nu ifrågavarande kostnader bestreds till ingången av
innevarande budgetår från två anslag, nämligen dels ett extra förslagsanslag
för pensionsförsäkringens genomförande, avseende bidrag åt de personer,
som äro berättigade till pensionstillägg eller understöd jämlikt lagen om
allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913, dels ett extra anslag för bidrag
till understöd åt de personer, som genom lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga
i den allmänna pensionsförsäkringen. Kostnaden för s. k. barntillägg
åt sistnämnda kategori av personer liksom statens bidrag till den frivilliga
pensionsförsäkringen, bestreds emellertid under de senare åren av förstnämnda
anslag.
Uppdelningen på två anslag hade skett huvudsakligen av den anledningen,
att eu del av kostnaderna för understöd enligt 1915 års lag skulle, såsom
nyss nämnts, bestridas eller förskjutas genom medel ur pensionsförsäkringsfonden.
Statens anslag för dessa understöd hava beräknats enligt
den uppgjorda planen, och de belopp, med vilka kostnaderna överstigit anslagen,
hava utbetalts ur fonden. För detta ändamål har ur fonden vid 1916 ars ingång
ställts till disposition förenämnda belopp av 27,462,000 kronor att i mån av
behov jämte 4 procents ränta komma till användning. Ytterligare erforderligt
belopp har upplånats ur fonden mot 4 procents ränta att amorteras
under åren 1929—1950.
Ifrågavarande två anslag hade under de senaste budgetåren i riksstaten
varit uppförda med följande belopp, nämligen
anslaget till pensionsförsäkringens genomförande: för budgetåret 1923
1924 med 21,000,000 kronor, för budgetåret 1924—1925 med 23,000,000 kronor
och för budgetåret 1925—1926 med 25,500,000 kronor; samt
anslaget till bidrag till understöd åt de personer, som genom lagen den
8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen: för budgetåret
1923—1924 med 5,265,000 kronor, för budgetåret 1924—1925 med 5,050,000
kronor och för budgetåret 1925—1926 med 4,825,000 kronor.
Från och med innevarande budgetår hava de två anslagen sammanslagits
till ett gemensamt anslag. Huvudsakliga skälet för en sådan åtgärd anfördes
av pensionsstyrelsen vara, att genom en dylik sammanslagning en avsevärd
besparing skulle åstadkommas med avseende på det löpande arbetet inom
pensionsstyrelsen. Härjämte framhölls, att det vid förutberäkning och beviljande
av anslag till pensionstillägg och understöd skulle medföra förenkling
och större överskådlighet att blott behöva röra sig med ett anslag.
Enligt den ursprungligen uppgjorda planen, för vilken nyss redogjorts, komme
fonden att under några år framåt fortfarande lämna förskott till understöden
enligt 1915 års lag, varefter statens skuld till fonden skulle återbetalas genom
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
19
årliga amorteringar. Sedan fonden sålunda upphört att lämna dylikt förskott,
skulle det ursprungliga skälet till uppdelning i två anslag Lava bortfallit.
Av de anförda praktiska skälen syntes det emellertid fördelaktigt,
att en sammanslagning av anslagen redan dessförinnan genomfördes.
En följd av den i enlighet härmed beslutade sammanslagningen blev, att
de kostnader, som förut bestritts från det särskilda anslaget för kostnader
enligt 1915 års lag, numera icke kunna särskilt angivas. Då det följaktligen
icke längre låter sig göra att såsom hittills bestämma det bidrag till de
årliga kostnadernas täckande, som skall förskjutas från pensionsförsäkringsfonden,
till det belopp, varmed kostnaderna för 1915 års lag överstego det
fixerade årliga beloppet av statsmedel, beslöt riksdagen i stället, att från
fonden skulle för innevarande budgetår tillskjutas ett fixerat belopp. Enligt
den ursprungligen uppgjorda planen skulle det erforderliga beloppet från
fonden hava för detta budgetår utgjort omkring 775,000 kronor, men då erfarenheten
utvisat, att de sålunda gjorda beräkningarna varit för låga, bestämdes
bidraget från fonden till det belopp, varmed detsamma dåmera
kunde beräknas skola hava i verkligheten utgått, därest sammanslagning av de
båda anslagen icke ägt rum, eller 1,100,000 kronor. Anslag av statsmedel
för ändamålet för innevarande budgetår hade därutöver av pensionsstyrelsen
äskats med 32,800,000 kronor. Med hänsyn till de stora besparingar, som
trots nedskärningar av de av pensionsstyrelsen äskade beloppen tidigare
uppkommit på motsvarande anslag, bestämdes emellertid anslaget av statsmedel
för budgetåret 1926—1927 av Kungl. Maj:t och riksdagen till allenast
31,000,000 kronor. Till förfogande till gäldande av statens andel av ifrågavarande
kostnader står alltså ett belopp av 32,100,000 kronor. Häri ingår
emellertid en summa av 100,000 kronor, som anvisats såsom bidrag till pensionsstyrelsens
s. k. sjukvårdande verksamhet.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag får utskottet
hemställa,
att riksdagen må
a) besluta, att såsom bidrag till bestridande av statens
kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän
pensionsförsäkring för budgetåret 1927—1928 skall ur pensionsförsäkringsfonden
såsom förskott till staten utbetalas ett belopp
av 550,000 kronor;
b) för bestridande av återstoden av sagda kostnad för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av
34,800,000 kronor; samt
c) medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden
för statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen
anordnade, på frivilliga avgifter grundade försäkringen.
19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) medgiva, att av det
förslagsanslag, som kunde komma att för budgetåret 1927—1928 beviljas till
statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän
pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande och hävande av inva
-
Atgärder till
förebyggande
och hävande
av invaliditet.
[21.]
20
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Ersättning till
postverket för
pensionsutbetalningar.
[22.]
Ersättning
till häradsskrivarna
för
pensionsförteckningar.
[23.]
liditet jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas, av pensionsstyrelsen
under samma budgetår disponeras ett belopp av högst 100,000
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 63—69 i statsrådsprotokollet.
För budgetåren 1923—1927 bär riksdagen medgivit, att av förslagsanslaget
till bestridande av statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt
lagen om allmän pensionsförsäkring finge för nu i ifrågavarande ändamål
disponeras ett belopp av för ett vart av budgetåren högst 100,000 kronor.
Frågan om pensionsstyrelsens sjukvårdande verksamhet är alltjämt föremål
för diskussion inom intresserade kretsar. Anledning saknas likväl för utskottet
att nu ingå på något bedömande av de olika uppfattningar, som i berörda
fråga framförts. Emellertid har utskottet av departementschefens uttalande
med tillfredsställelse inhämtat, att ifrågavarande spörsmål kommer att
i viss mån beröras av den på dagordningen stående frågan om en mer eller
mindre genomgripande omläggning av den allmänna pensionsförsäkringen.
Under uttalande av den förhoppningen att ett övervägande av nämnda fråga
utan allt för stor tidsutdräkt måtte utmynna i en för den svenska folkpensioneringens
lyckosamma utveckling tillfredsställande lösning, har utskottet
ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må medgiva, att av det förslagsanslag, som
för budgetåret 1927—1928 beviljas till statens kostnad för pensionstillägg
och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring,
må för åtgärder till förebyggande och hävande av
invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas,
av pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras
ett belopp av högst 100,000 kronor.
20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till ersättning
till postverket för pensionsutbetalningar för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra förslagsanslag av 215,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 69 och 70 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har 1926 års riksdag för budgetåret 1926—1927
anvisat ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majrts förevarande förslag får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till ersättning till postverket för pensionsutbetalningar
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag
av 215,000 kronor.
21:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 23)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 70 och 71) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
21
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ersättning till h är ads skr ivarna för pensionsförtecJcningar
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag
av 50,000 kronor.
22:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1927 förordade förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter,
att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928;
dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
nu 604,500 kronor, med 21,500 kronor till 583,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 71—80 i
statsrådsprotokollet.
I enlighet med Kungl. Majrts förslag har 1926 års riksdag höjt det ordinarie
förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter från 571,500 kronor
med 33,000 kronor till 604,500 kronor.
I samband härmed har riksdagen godkänt följande av föredragande departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden den 7 januari
1926 (femte huvudtiteln, punkten 21) förordade förslag till stat för statens
tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med budgetåret 1926—1927:
Stat.
A. Avlöningsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 181,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag........................................................ 15,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 43,500
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 65,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 3,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 39,500
B. Omkostnadsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag........................................ 155,000
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ......................................... 102,500
Summa kronor 604,500
Vad angår tvångsarbetsanstalten å Svartsjö har Kungl. Maj:t genom brev
den 29 juni 1926 fastställt en detaljerad omkostnadsstat för denna anstalt
samt den i samband därmed anordnade alkoholistanstalten, att gälla under
budgetåret 1926—1927. Denna omkostnadsstat slutar å ett belopp av 216,600
kronor, varav tillhopa 54,300 kronor beräknats inflyta såsom överskott å
jordbruksdriften, i hyror för tjänstemannabostäder, för bränsle och elektrisk
energi, som försålts till tjänstemän, och såsom avgifter för intagna alko
-
Statens
tvångsarbets
anstalter.
[24.]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
holister, samt återstoden 162,300 kronor skulle utgöra statens tillskott, att
bestridas dels från den i förutberörda ordinarie stat för tvångsarbetsanstalten
å Svartsjö upptagna anslagsposten å 155,000 kronor till övriga kostnader för
driften, dels ock från ett till driftkostnader för alkoliolistanstalten vid Svartsjö
för budgetåret 1926—1927 anvisat förslagsanslag å 25,000 kronor.
Enligt Kung! Maj:ts nu framlagda förslag skulle de i tvångsarbetsanstalternas
ordinarie stat ingående anslagsposterna för Svartsjöanstalten för
nästkommande budgetår bestämmas sålunda:
avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 181,000: —
vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................... » 15,000: —
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag
......................................................................... » 43,500: —
övriga kostnader för driften, förslagsanslag....................... » 137,300: —
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag beträffande Svartsjöanstalten innebär
alltså, att de tre i avlöningsstaten ingående posterna skulle upptagas med
oförändrade belopp. Däremot skulle anslagsposten i omkostnadsstaten till
övriga kostnader för driften minskas från det nuvarande beloppet 155,000
kronor till 137,300 kronor. Detta sammanhänger med följande förhållanden.
I den för innevarande budgetår för anstalten fastställda detaljerade omkostnadsstaten
ingår, såsom nämnts, såsom eu inkomstpost, »statens tillskott»,
ett belopp av 162,300 kronor, att bestridas dels från den i ordinarie staten
ingående anslagsposten å 155,000 kronor till övriga kostnader för driften,
dels ock från ett till driftkostnader för alkoholistanstalten vid Svartsjö för
budgetåret 1926—1927 anvisat förslagsanslag å 25,000 kronor. Enligt Kungl.
Maj:ts nu föreliggande förslag skulle inkomstposten, »statens tillskott», för
nästa budgetår upptagas med oförändrat belopp 162,300 kronor. Beträffande
sättet för täckande av detta belopp har departementschefen framhållit, att
det syntes vara en given fördel, att anslagen för de två anstalterna vid
Svartsjö — tvångsarbetsanstalten och alkoliolistanstalten — båda upptoges
till de belopp, som åtminstone ungefärligen motsvarade de utgifter, vilka
verkligen hänförde sig till vartdera ändamålet. Departementschefen har förordat,
att även för nästa budgetår ett belopp av statsmedel å 25,000 kronor
avsåges till alkoholistvården å Svartsjö.
Vidare har förordats, att en summa motsvarande den beräknade kostnaden
för alkoholistanstalten, alltså för nästa budgetår 25,000 kronor, hädanefter
måtte såsom fast post upptagas å inkomstsidan i den gemensamma omkostnadsstaten
för de båda anstalterna vid Svartsjö, att bestridas från det anslag
till statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona, om
vars beviljande Kungl. Maj:t gjort framställning under punkt 27 av denna
huvudtitel. Med hänsyn till nyss antydda samt ifrågasatt motsvarande anordning
i fråga om den detaljerade omkostnadsstaten för tvångsarbets- och
alkoholistanstalterna i Landskrona har Kungl. Maj:t beträffande sistnämnda
anslag föreslagit, att åt detsamma måtte givas karaktären av obetecknat anslag,
detta i motsats till de två nu utgående särskilda anslagen till driftkostnaderna
vid respektive alkoholistanstalter, vilka anslag hava förslagsanslags
natur.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
23
I anslutning härtill har Kungl. Maj t föreslagit, att anslagsposten till
övriga kostnader för driften vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö inom den
ordinarie staten för tvångsarbetsanstalterna — vilken post såsom hittills
ansetts böra hava karaktär av förslagsanslag — från och med nästa budgetår
upptages till (162,300 — 25,000) 137,300 kronor. Denna summa innefattar
vid jämförelse med anslagspostens nuvarande belopp, 155,000 kronor, en
nedsättning med 17,700 kronor.
Genom brev den 29 juni 1926 har Kungl. Maj:t fastställt en detaljerad
omkostnadsstat för tvångsarbetsanstalten i Landskrona och den därmed förenade
alkoholistanstalten, att gälla för budgetåret 1926—1927. Denna stat
slutar på ett belopp av 123,000 kronor, varav 18,500 kronor beräknas inflyta
i inkomster (kassaöverskott från trädgården och å verkstadsdriften, hyror
för tjänstemannabostäder, till tjänstemännen försålt bränsle och elektrisk
energi samt avgifter för intagna alkoholister) och återstoden, 104,500 kronor,
utgör statens tillskott.
Enligt Kungl. Majts nu framlagda förslag skulle de i tvångsarbetsanstalternas
ordinarie stat ingående anslagsposterna för Landskronaanstalten för
nästkommande budgetår bestämmas på följande sätt:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.................. kronor 65,000
Yikariatsersättningar, förslagsanslag............................................ » 3,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
....................................................................................... » 39,o00
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ............................. » 98,700
Yad angår de tre förstnämnda, i avlöningsstaten för Landskronaanstalten
ingående anslagsposterna, skulle dessa sålunda enligt Kungl. Maj ds förslag
upptagas med oförändrade belopp.
Beträffande anslagsposten i omkostnadsstaten till övriga kostnader för
driften har Kungl. Maj:t föreslagit, att denna post sänkes från sitt nuvarande
belopp, 102,500 kronor, till 98,700 kronor.
I sistberörda avseende är nämligen att märka, att i den för innevarande
budgetår fastställda detaljerade omkostnadsstaten för tvångsarbetsanstalten
i Landskrona och den därmed förenade alkoholistanstalten såsom inkomstpost,
»statens tillskott», ingår ett belopp av 104,500 kronor, att utgå dels
av det i staten för statens tvångsarbetsanstalter under omkostnadsstaten för
tvångsarbetsanstalten i Landskrona upptagna förslagsanslaget å 102,500
kronor, dels ock av ett till driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister
i Landskrona för budgetåret 1926—1927 anvisat extra förslagsanslag
å 2,000 kronor. Genom sänkning av vissa utgiftsposter och höjning av eu
del inkomstposter i förslaget till detaljerad omkostnadsstat för de båda
anstalterna för instundande budgetår har Kungl. Maj:t funnit, att inkomstposten
»statens tillskott» skulle kunna reduceras från 104,500 kronor till
100,700 kronor.
Av sistberörda belopp föreslås 98,700 kronor att täckas genom att anslagsposten
till övriga kostnader för driften inom den ordinarie staten för tvångsarbetsanstalterna
beträffande anstalten i Landskrona upptages till sist an
-
24
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
givna summa. Återstoden, 2,000 kronor, föreslås att utgå från det extra anslag
till kostnader för vårdanstalterna för alkoholister vid Svartsjö och i
Landskrona, varom Kungl. Maj:t gjort framställning under punkt 27 av förevarande
huvudtitel. I likhet med vad som föreslagits beträffande medel
för driften av tvångsarbets- och alkoholistanstalterna vid Svartsjö har det
belopp av 2,000 kronor, som från njssberörda extra anslag avsetts till bidrag
för kostnaderna för de två anstalterna i Landskrona, föreslagits att upptagas
såsom en fast post å inkomstsidan i den blivande gemensamma, detaljerade
omkostnadsstaten för sistnämnda båda anstalter.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle alltså den ordinarie staten för statens
tvångsarbetsanstalter från och med budgetåret 1927—1928 erhålla följande
utseende:
Stat.
A. Avlöningsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 181,000
Yikariatsersättningar, förslagsanslag......................................................... 15,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m., förslagsanslag 43,500
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000
Yikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 3,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 39,500
B. Omkostnadsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ....... 137,300
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ......................................... 98,700
Summa kronor 583,000
En jämförelse av ifrågavarande förslagsstat med den nu gällande ordinarie
staten, som slutar å 604,500 kronor, giver vid handen, att det ordinarie
förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter skulle vid bifall till
Kungl. Maj:ts förslag från och med budgetåret 1927—1928 sänkas med 21,500
kronor eller från 604,500 kronor till 583,000 kronor.
Då Kungl. Maj:ts under förevarande punkt i skilda hänseenden framlagda
förslag icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa.
att riksdagen må
a) godkänna det av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1927 förordade
förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter att tillämpas
från och med budgetåret 1927—1928; samt
b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
nu 604,500 kronor, med 21,500 kronor till 583.000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
25
23:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 25)
dels medgiva, att hela det inom yttre vallgravarna av Landskrona gamla
fästning belägna området jämte samtliga därå uppförda, Kungl. Maj:t och
kronan tillhöriga byggnader må från och med den 1 juli 1927 överföras från
försvarsväsendet samt enligt de närmare bestämmelser, som kunna meddelas
av Kungl. Maj:t, ställas till styrelsens för statens tvångsarbetsanstalt i Landskrona
förfogande för det med anstalten avsedda ändamålet;
dels och till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona in. m. för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 80—91 i
statsrådsprotokollet.
Av den i ärendet lämnade utredningen har utskottet blivit övertygat om
att förläggningsförhållandena vid tvångsarbetsanstalten i Landskrona måste
anses otillfredsställande. Såsom i statsrådsprotokollet framhållits, hava ock
från riksdagens revisorers sida påpekats, att missförhållanden härutinnan
vore rådande.
En av de mera avsevärda olägenheterna med anstaltens förläggning har
givetvis varit, att militär personal varit förlagd inom fästningsområdet och
har bland annat denna omständighet gjort, att förläggningen måst betraktas
såsom allenast provisorisk. Utskottet får erinra om att, då Kungl. Maj:t
för 1925 års riksdag framlade förslag om anordnande av varmvattenberedning
och värmeledning inom tvångsarbetsanstalten, riksdagen ansåg sig icke böra
motsätta sig förslaget ifråga, men uttalade riksdagen, att ytterligare större
inrednings- och reparationsarbeten icke syntes böra vidtagas, förrän full
visshet förelåge om att anstalten borde för en mera avsevärd tid framåt
användas för sitt nuvarande ändamål.
Av statsrådsprotokollet framgår nu, att vid en överlåtelse av det inom
yttre vallgravarna av Landskrona gamla fästning belägna området järnte därå
uppförda byggnader stora fördelar skulle ernås för anstaltens verksamhet.
Först och främst skulle sålunda ökad möjlighet till gruppering av de intagna
beredas, men härjämte har såsom fördelar framhållits, att anstaltens område
skulle bliva mera avskilt från kringliggande områden, att kontroll över in- och
utpassering vid anstalten lättare skulle kunna upprätthållas samt att kostnaderna
för bevakningsanordningar över huvud taget skulle kunna nedbringas,
att bostäder skulle kunna anordnas för ett större antal av anstaltens befattningshavare
än hittills ävensom att bättre utrymmen skulle erhållas för förvaring
av materiel m. m.
Då, på sätt statsrådsprotokollet utvisar, hädanefter icke behöver räknas
med att någon del av fästningsområdet skall komma att tagas i anspråk för
försvarväsendets ändamål och då även enligt utskottets mening den nu föreslagna
utvidgningen av anstalten synes bereda densamma avsevärda fördelar,
har utskottet, som förutsätter att vid bifall till förslaget om anstaltens utvidgning,
förläggningen av anstalten skall anses permanent, även för sin del
funnit sig böra tillstyrka, att det område, varom fråga är, jämte därå uppförda
byggnader, överlåtes på anstalten.
Utvidgning
av tvångsarbetsansta]
ten
i Landskrona
m. m.
[25.]
Utskottets
yttrande.
26
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Frälsnings
arméns
räddnings
hem.
[26.]
Statens
vårdanstalter
för alkoholister
vid
Svartsjö och
i Landskrona.
[27.]
För ett fullständigt utnyttjande av de ökade möjligheter, som genom överlåtelsen
skulle beredas anstalten, hava även vissa ändringsarbeten å en del
byggnader ansetts nödvändiga, och har Kungl. Maj:t nu för omändring av
en sjukhusbyggnad samt vissa smärre förbättringsarbeten äskat ett belopp
å 62,000 kronor. Om behovet av dessa arbetens utförande har utskottet ock
blivit övertygat, och hava de beräknade kostnaderna ej givit utskottet anledning
till erinran. Då utskottet ävenledes ansett sig böra tillstyrka beviljandet
av det för anskaffande av uppmätningsritningar över fästningsbyggnaderna
begärda beloppet, 3,000 kronor, har utskottet alltså i allo biträtt
vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit.
Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att hela det inom yttre vallgravarna av Landskrona
gamla fästning belägna området jämte samtliga därå
uppförda, Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga byggnader må
från och med den 1 juli 1927 överföras från försvarsväsendet
samt enligt de närmare bestämmelser, som kunna meddelas av
Kungl. Maj:t, ställas till styrelsens för statens tvångsarbetsanstalt
i Landskrona förfogande för det med anstalten avsedda
ändamålet; samt
b) till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m.
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 65,000 kronor.
24:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 26) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
91 och 92) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till frälsningsarmens räddningshem för budgetåret 1927
—1928 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.
25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till statens vårdanstalter
för alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 27,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid 92 i statsrådsprotokollet.
I riksstaten har sedan ett flertal år tillbaka upptagits ett extra förslagsanslag
till driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister vid
Svartsjö och ett dylikt förslagsanslag till driftkostnader för motsvarande anstalt
i Landskrona. För budgetåret 1925—1926 var anslaget till alkoholistanstalten
vid Svartsjö i riksstaten uppfört med 3,000 kronor och anslaget till
anstalten i Landskrona med 2,000 kronor. För budgetåret 1926—1927 har
anslaget till den förra anstalten höjts till 25,000 kronor, medan anslaget
till den senare anstalten bibehållits vid 2,000 kronor. Av skäl, som departementschefen
under punkt 24 i statsrådsprotokollet angivit, har departements
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
chefen förordat, att för budgetåret 1927—1928 måtte avses samma belopp
till bestridande av kostnaderna vid de båda alkoholistanstalterna som de,
vilka äro beräknade för budgetåret 1926—1927. För vinnande av förenkling i
budgettekniskt hänseende har nu vidare föreslagits, att, såsom redan skett
beträffande tvångsarbetsanstalterna, de för berörda ändamål erforderliga beloppen
för nästa budgetår i riksstaten sammanföras under ett anslag till
belopp av (25,000 + 2,000) 27,000 kronor, vilket anslag skulle erhålla karaktär
av obetecknat anslag.
Då utskottet funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer utskottet alltså,
att riksdagen må till statens vårdanstalter för alkoholister vid
Svartsjö och i Landskrona för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 27,000 kronor.
26:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att
dels, med upphävande av 1919 års lagtima riksdags beslut i fråga om förläggande
till Venngarn av en statens uppfostringsanstalt för minderåriga
manliga förbrytare samt med ändring av 1921 års riksdags beslut om provisoriskt
förläggande till Venngarn av statens vårdanstalt för alkoholister,
besluta, att sistnämnda anstalt skall från och med den 1 juli 1927 vara definitivt
förlagd till Venngarn;
dels besluta, att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1927 äga tillämpning
å befattningshavare vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister;
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid nämnda vårdanstalt och
dessa befattningars placering i lönegrad på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 direktör......................................................................
......................... B
26
1 assistent ................................................................
......................... B
18
1 räkenskapsförare och redogörare ..........................
.......................... B
17
1 lantbruksinspektor....................................................
.......................... B
17
1 husfader .................................................................
........................ B
15
1 maskinist.................................................................
......................... B
8
2 förste förmän..........................................................
......................... B
8
10 förmän ...................................................................
....................... B
6
1 husmoder.................................................................
......................... B
6
Statens
vårdanstalt
å Venngarn
för alkoholister.
[28.]
dels besluta följande särskilda bestämmelser att från och med den 1 juli
1927 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän vid statens vårdanstalt å
Venngarn för alkoholister:
med befattningen såsom direktör vid statens vårdanstalt å V enngam för
alkoholister må förenas anställning som läkare eller predikant vid anstalten;
tjänsteman vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister är skyldig
att underkasta sig den förflyttning till annan statens vårdanstalt för alkolio
-
28
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
lister, till fångvårdsanstalt, statens tvångsarbetsanstält eller statens uppfostringsanstalt,
som kan bliva honom i behörig ordning ålagd; ägande
emellertid sålunda förflyttad tjänsteman att åtnjuta avlöning och ersättning
för flyttningskostnad i överensstämmelse med stadgandena i 13 § 3 mom.
samt 27 § i avlöningsreglementet;
tjänsteman vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister skall, om
han därtill förordnas, vara skyldig att såsom vikarie bestrida befattning i
samma eller lägre lönegrad;
tjänsteman vid statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister, tillhörande
någon av 1—14 lönegraderna under avdelning B enligt avlöningsreglementets
9 §, må även i andra fall än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten,
enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser, erhålla erforderlig
läkarvård jämte läkemedel på vårdanstaltens bekostnad, dock att vård å
sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt icke må vid sådant sjukdomsfall
bestridas av anstaltens medel under tid, då tjänstemannen åtnjuter
oavkortad lön;
dels medgiva, att befattningshavare, som den 30 juni 1927 är anställd vid
statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister, må för placering i lön eklass
i ordinarie befattning vid anstalten från och med den 1 juli 1927 tillgodoräknas
den tid, han enligt de före sistnämnda dag gällande bestämmelserna
ägt räkna sig till godo för erhållande av ålderstillägg;
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1927 framlagda förslaget till stat för statens vårdanstalt
å Yenngarn för alkoholister, att tillämpas från och med budgetåret
1927—1928;
dels medgiva, att av riksdagen med avseende å den definitiva löneregle
ringen för statsdepartement med flera verk lämnade medgivanden må i tilllämpliga
delar gälla även beträffande befattningshavare vid statens vårdanstalt
å Yenngarn för alkoholister;
dels och under avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen
alkoholistvård, med rubriken statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister
uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 129,700 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 93—124 i
statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj ds förevarande förslag innebär dels att med upphävande av
riksdagens beslut om förläggande till Yenngarn av en statens uppfostringsanstalt
för minderåriga manliga förbrytare samt med ändring av riksdagens
beslut om provisoriskt förläggande till Venngarn av statens vårdanstalt för
alkoholister sistnämnda anstalt skulle definitivt förläggas till Yenngarn, dels
uppförande å ordinarie stat av anstalten, dels och genomförande av definitiv
lönereglering för anstaltens befattningshavare.
Den för budgetåret 1926—1927 gällande, genom brev den 11 juni 1926
fastställda avlöningsstaten för vårdanstalten å Yenngarn är av följande utseende
:
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
29
O redu- cerat
belopp
Pensions-
avgift
motsva-
rande
belopp
Redu-
cerat
belopp
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Arvode
för
särskilt
uppdrag
Summa
|
1 direktör ...................
3,000
150
2,850
1,500
l) 4,350
I
—
1 assistent...................
1,600
—
50
—
1,550
—
1.000
—
—
—
s) 2.550
1 räkenskapsförare ......
1,600
—
50
—
1.550
—
1,000
—
—
—
s) 2,550
—
1 lantbruksinspektor.....
1,600
—
50
—
1,550
—
1,000
—
—
—
s) 2,550
-1
1 husfader ..................
1,200
—
50
—
1,150
—
900
—
—
—
*) 2,050
—
1 maskinist.................
1.000
—
30
—
970
—
550
—
—
—
*) 1.520
—
1 vårdare (tillika rättare)
800
—
25
—
775
—
500
—
200
—
4) 1,475
-j
1 vårdare....................
800
—
25
—
775
—
500
—
—
—
4j 1,275
—
10 vårdare ....................
1 husmoder, jämte fri
8,000
—
250
—
7,750
—
5,000
_
—
—
4) 12,750
—
kost......................
700
—
25
—
675
—
—
—
—
—
5) 675
-j
Läkararvode..................
6) 2,000
—
Predikantarvode............
6) 1,200
—
Summa kronor
34,945
—
*) Efter 5
år kan
lönen höjas
med 500
kronor och
efter 10 år
med vtterligare 500 kronor.
3) » 5
» »
»
»
» 400
)> »
» 10 »
»> » 400 »
») » 5
» »
»
»
» 200
» »
» 10 »
» .. 200 »
4) » 5
» )>
»
»
» 100
» »
» 10 »
» » 100 »
6) » 5
» »
»
»
» 50
n »
» 10 »
» » 50 »
6) Därjämte fria resor.
Anm. Med undantag av läkare och predikant erhålla alla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle^,
eventuellt elektrisk belysning (enligt styrelsens bestämmande). Huggning och sågning av bränsle ävensom
armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock alltid av befattningshavaren. Maskinist, vårdare
och husmoder erhålla beklädnadsersättning, de förra med 100 kronor vardera, den senare med 50
kronor per år. Befattningshavare må kunna tilldelas trädgårds- eller planteringsland (enligt styrelsens
bestämmande). Därest direktören tillika ombesöijer läkarvården eller predikantens göromål, må honom
kunna tilläggas så stor del av läkararvodet eller predikantarvodet, som Kungl. Maj:t bestämmer. För
det fall direktören åtnjuter båda de för befattningen uppförda ålderstilläggen, skall det pensionsavgift
motsvarande belopp, som skall avdragas å lönen, utgöra 200 kronor. Befattningshavare vid anstalten
må tillåtas att i fråga om rätt till ålderstillägg räkna sig till godo den tid, varunder han varit innehavare
av motsvarande eller jämförlig befattning vid statens vårdanstalt för alkoholister vid Yenngarn eller
å Salbohed eller vid statens uppfostringsanstalt för minderåriga manliga förbrytare å Yenngarn.
Därest läkaren och predikanten icke enligt avtal med styrelsen äga att genom anstaltens försorg
åtnjuta fria resor, erhålla de resekostnadsersättning enligt reseklassen II i allmänna resereglementet, att
utgå från dot som bidrag till driftkostnader för anstalten beviljade förslagsanslaget.
Till avlöningar ocli vikariatsersättningar vid Venngarnsanstalten är av
riksdagen för budgetåret 1926—1927 beviljat ett extra anslag av 41,545 kronor.
Till bestridande av avlöningar enligt avlöningsstaten beräknas härav åtgå
34,945 kronor, vilket belopp motsvarar avlöningsstatens slutsumma. Återstående
beloppet, 6,600 kronor, avses till extra personal, till vikariatsersättningar
samt för beredande i vederbörlig ordning av ålderstillägg åt därtill
berättigade befattningshavare.
Från och med år 1920 hava befattningshavarna kommit i åtnjutande av
tillfällig löneförbättring.
Den för innevarande budgetår gällande driftkostnadsstaten för ifrågavarande
anstalt är fastställd genom nyssberörda brev den 11 juni 1926.
För dess lydelse redogöres i det följande. Här må blott nämnas, att den i
samma stat på inkomstsidan upptagna posten statens tillskott till beloppet
30
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
sammanfaller med det anslag av 69,575 kronor till bidrag till driftkostnaderna
i övrigt för anstalten, som riksdagen anvisat för budgetåret 1926—1927.
I fråga om beliovet av lönereglering för anstalten samt motiven för befattningshavarnas
placering å löneskalan hänvisas till sid. 98—112 i statsrådsprotokollet
.
Förutom de befattningshavare, vilka enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle
uppföras å ordinarie stat, finnas vid anstalten anställda åtskilliga till anstaltspersonal
hänförliga befattningshavare, vilka även efter löneregleringen
enligt förslaget skulle bibehålla ställning av icke-ordinarie befattningshavare.
Dessa befattningshavares antal och avlöningsförmåner framgå av följande
av anstaltsstyrelsen meddelade sammanställning:
Befattningshavare.
1 husläkare...................................................
1 rådgivande psykiater .............................
1 predikant..................................................
1 nattvakt ...................................................
1 chaufför ...................................................
1 kontorsbiträde..........................................
1 kokerska ..................................................
1 tvätterska ................................................
1 bagerska ...................................................
1 köksbiträde................................................
1 d:o ................................................
Ersättning för orgelspelning .....................
Ersättning åt biträdande nattvakt (50 nätter
ä 6: —)......................................................
Summa kronor
Arvode.
Tillfällig
löne-
Summa.
1,200
förbäl
fria g.
1,200
800
—
—
—
800
—
1,200
—
—
—
1,200
—
1,620
—
150
—
>) 1,770
—
2,000
—
—
—
]) 2,000
—
1,620
—
—
—
2) 1,620
—
720
—
—
—
2) 720
—
720
—
—
—
2) 720
—
720
—
—
—
2) 720
—
600
—
—
—
2 600
—
600
—
—
—
2) 600
—
—
—
—
—
400
—
—
—
—
—
300
—
—
—
—
—
12,650: —
1) Därjämte fri bostad, värme och lyse samt planterlngsland.
2) Därjämte möblerad bostad med värme och lyse.
Den kvinnliga ekonomipersonalen (kokerska, tvätterska, bagerska och
köksbiträden) åtnjuter dessutom fri kost.
A förestående arvodesbelopp, med undantag av de till chauffören och
kontorsbiträdet utgående, åtnjutes dyrtidstillägg. Nuvarande rådgivande
psykiatern uppbär emellertid ej sådant tillägg från anstalten, då han å annan
statstjänst åtnjuter högsta medgivna dyrtidstillägg.
Arvodena till läkarna bestridas från den i avlöningsstaten upptagna posten
läkararvode. Predikantens arvode är jämväl upptaget i avlöningsstaten. Från
det anvisade beloppet av 6,600 kronor till ersättning åt extra personal m. m.
utgår dels ersättning för orgelspelning samt halva ersättningen eller 150 kronor
till biträdande nattvakt, dels 600 kronor av nattvaktens avlöning. Från
jordbrukets avkastning bestrides dels återstoden av nattvaktsarvodet eller
1,020 kronor, dels halva ersättningen till biträdande nattvakt eller 150 kronor,
dels ock chaufförens arvode 2,000 kronor. Övriga i sammanställningen
upptagna arvodesbelopp utgå från olika poster i den i det följande återgivna
Statsutskottets inlåtande Nr 5
31
driftkostnadsstaten, nämligen kokerskans, bagerskans och köksbiträdenas avlöningar
från posten utspisning, tvätterska^ avlöning från posten renhållning
och tvätt samt kontorsbiträdets arvode från posten expenser och diverse.
Förutom den egentliga anstaltspersonalen finnas vissa befattningshavare
anställda för jordbrukets räkning, avlönade från jordbrukets konto. För
närvarande äro sålunda från nyssnämnda konto avlönade, förutom förutnämnda
chaufför, en ladugårdsförman, en fodermarsk och två körkarlar. Vid
behov anställas dessutom dagsverksarbetare och mjölkerskor in. fi.
I likhet med vad som vid löneregleringen år 1922 bestämdes för uppfostringsanstalten
å Bona hava avlöningarna till sådana arbetare, som anställts
uteslutande för jordbrukets behov, tills vidare såsom hittills synts
böra utgå av jordbrukets inkomster.
Avlöningarna till övrig icke-ordinarie personal hava åter ansetts böra bestridas
från en i avlöningsstaten för anstalten uppförd anslagspost till ickeordinarie
befattningshavare. I enlighet härmed skulle chauffören, vars arbetsuppgifter
på det närmaste beröra det egentliga anstaltsarbetet, hädanefter
avlönas från nyssberörda anslagspost. Likaledes skulle avlöning till nattvakt
och biträdande nattvakt helt utgå från samma anslagspost till icke-ordinarie
befattningshavare.
Vad angår läkarna och predikanten hava dessas ersättning ansetts böra
utgå i form av arvoden, som bestämmas av Kungl. Maj:t. Dessa arvoden
skulle enligt förslaget beräknas till förslagsvis följande belopp, nämligen för
husläkaren till 1,400 kronor, för rådgivande psykiatern till 800 kronor och
för predikanten till 1,200 kronor. Å dessa arvodesbelopp skulle dyrtidstillägg
utgå enligt de för nyreglerade verk gällande grunderna.
För övriga här ifrågavarande icke-ordinarie befattningshavare hava avlöningarna
synts böra bestämmas enligt de grunder, som numera i allmänhet
gälla för icke-ordinarie personal vid nyreglerade verk.
I samband med förslaget om lönereglering har Kungl. Maj:t föreslagit
vissa särskilda avlöningsbestämmelser och övergångsanordningar för befattningshavare
vid anstalten, för vilka redogöras å sid. 114—118 i statsrådsprotokollet.
Beräkningen av de olika posterna i avlöningsstaten för nästkommande
budgetår återfinnes å sid. 119 och 120 i statsrådsprotokollet.
Vad härefter angår anstaltens driftkostnader i övrigt har föreslagits, att i
den ordinarie staten, som förelägges riksdagen till fastställelse, bör ingå eu
anslagspost — under rubriken omkostnadsstat -— för bestridande av övriga
kostnader för driften, i den mån dessa kostnader ej täckas av inflytande
vårdavgifter, inkomst av jordbruk och annan drift o. s. v. Den mera detaljerade
driftkostnadsstaten har ansetts lämpligen böra fastställas av Kung].
Maj:t.
Den av Kungl. Maj:t för budgetåret 1926—1927 fastställda driftkostnadsstaten
är av följande utseende:
32
Statsutskottets utlåtande AV 5.
Utgifter:
Byggnader, förslagsvis............................................................ kronor 6,500: —
Utspisning för 6 befattningshavare och 100 intagna, förslagsvis
................................................................................ » 52,230: —
Beklädnad och sängkläder, förslagsvis................................. » 17,925: —
Inventarier, förslagsvis ........................................................ » 6,000: —
Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis........... » 29,750: —
Renhållning och tvätt, förslagsvis ....................................... » 4,500: —
Hälso- och sjukvård, förslagsvis ........................................ » 4,000: —
Expenser och diverse, förslagsvis......................................... » 11,545: —
Beklädnadsersättning, förslagsvis.......................................... » 1,550: —
Övervakning av utskrivna, högst.......................................... » 500: —
Summa kronor 134,500
Inkomster:
Vårdavgift för 100 intagna ä 1 krona per vårddag, förslagsvis
............................................................................... kronor 36,500: —
Beklädnadsavgift för 90 intagna ä 50 öre per dag, förslagsvis
..................... » 16,425: —
Nettoinkomst å jordbruksdriften, förslagsvis ..................... » 10,000: —
Nettoinkomst å verkstadsdriften, förslagsvis........................ » 2,000: —
Statens tillskott, högst ......................................................... » 69,575: —
Summa kronor 134,500
För nästkommande budgetår skulle enligt Kung! Maj:ts nu föreliggande
förslag den detaljerade omkostnadsstaten te sig på följande sätt:
Utgifter:
Byggnader, förslagsvis........................................................... kronor 6,500: —
Utspisning för 100 intagna, förslagsvis ............................. » 45,750: —
Beklädnad och sängkläder, förslagsvis................................. » 14,676: —
Inventarier, förslagsvis............................................................ » 5,000: —
Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis............ » 29,750: —
Renhållning och tvätt, förslagsvis ....................................... » 3,780: —
Hälso- och sjukvård, förslagsvis ........................................ » 3,000: —
Expenser och diverse, förslagsvis ..................................... » 10,044: —
Övervakning av utskrivna, högst......................................... » 500: —
Summa kronor 119,000
Inkomster:
Vårdavgift för 100 intagna ä 1 krona per vårddag,
förslagsvis ............................................... kronor 36,600: —
Beklädnadsavgift för 90 intagna ä 40 öre per
dag, förslagsvis ............................................... » 13,176: —
Nettoinkomst å jordbruksdriften, förslagsvis...... » 14,000: —
Nettoinkomst å verkstadsdriften, förslagsvis...... » 3,000: —
Hyror för befattningshavarbostäder, förslagsvis » 5,900: —
Till befattningshavare försålt bränsle, förslagsvis » 2,224: —
Till befattningshavare försåld elektrisk energi,
förslagsvis ......................................................... » 400: —
Statens tillskott, förslagsvis
kronor
75,300: - 43,700: —
Summa kronor 119,000: —
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
33
I anslutning härtill skulle i den nja ordinarie staten för anstalten under
rubriken omkostnadsstat och underrubriken övriga kostnader för driften
uppföras eu anslagspost av förslagsanslags natur å 43,700 kronor.
Staten för vårdanstalten skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag få följande
utseende:
Stat.
A. Avlöningsstat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 21,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag............................................. 43,700
Summa kronor 129,700
I fråga om den kostnadsökning, som Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering
m. m. beträffande statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister skulle
medföra, är att märka, att i riksstaten för budgetåret 1926—1927 äro för
vårdanstalten vid Yenngarn uppförda följande anslag:
Till avlöningar och vikariatsersättningar ett extra anslag
av......... kronor 41,545: —
Till bidrag till driftkostnaderna i övrigt ett extra förslagsanslag
av.............................................................................. , 69,575: —
Läggas härtill kostnaderna för tillfällig löneförbättring,
beräknade efter förhållandena under budgetåret 1926—
1927 ................................................................................. > 8,025: —
erhålles en totalsumma av ................................................... kronor 119,145: —
De föreslagna nya staterna sluta å ett sammanlagt belopp
av................................................................................ kronor 129,700: —
Ökningen skulle således utgöra............................................. » 10,555: —
Vid bedömande av kostnadsökningen är emellertid att iakttaga, att i den
för de nuvarande kostnaderna upptagna summan icke ingår värdet av bostad,
bränsle och lyse, som åtnjutas in natura. Vidare må framhållas, hurusom
vid dessa kostnadsberäkningar hänsyn icke blivit tagen till dyrtidstillägg,
vare sig de som nu utgå eller de som efter regleringens genomförande
komma att utgå.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom första
kammaren (nr BO) av herr A. Petrén och den andra inom andra kammaren
(nr 128) av herr M. Andersson i Igelboda, däri hemställts, att riksdagen
måtte besluta sådan ändring i den av Kungl. Maj:t föreslagna staten för
vårdanstalten å Yenngarn för alkoholister, att direktören placeras i lönegraden
B 27 och husfadern i lönegraden B 16.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.)
547 57 3
Utskottets
yttrande.
34 Statsutskottets utlåtande Nr O.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen nr 80 i första kammaren.
Såsom statsrådsprotokollet utvisar, liar någon förändring i förevarande
alkoholistanstalts ställning icke skett, sedan beslut år 1921 fattades om anstaltens
återflyttning till Yenngarn. Anstalten är alltjämt endast provisoriskt
förlagd till Yenngarn, medel till dess verksamhet utgå från extra anslag
och befattningshavarnas löneförhållanden äro fortfarande oreglerade.
Enligt det nu framlagda förslaget skulle anstalten i fråga från och med den
1 juli 1927 definitivt förläggas till Yenngarn. och skulle i samband därmed
anstalten uppföras å ordinarie stat samt ny definitiv lönereglering genomföras
för anstaltens befattningshavare.
Yid den prövning, utskottet ägnat de sålunda föreliggande frågorna, har
utskottet med hänsyn till att i ärendet måste anses klarlagt, att Yenngarn
icke längre behöver hållas disponibelt för tvångsuppfostringsändamål, och i
betraktande av de skäl i övrigt, som anförts för att anstalten hädanefter
definitivt avses för alkoholistvård, ansett tiden vara inne för besluts fattande
i denna fråga. I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit och de i ärendet
hörda myndigheterna tillstyrkt, får utskottet förorda, att alkoholistanstalten
från och med nästkommande budgetårs ingång definitivt förlägges till Veungarn.
Yidkommande härefter frågan om anstaltens uppförande å ordinarie stat,
synes utskottet tvivel icke föreligga, att anstalten allt framgent är nödvändig
för den organiserade statliga alkoholistvården, ej mindre med hänsyn till
att en stor del av denna vårds platsbehov täckes genom anstalten, än även
på grund av den betydelse anstalten äger för den praktiska alkoholistvården.
Då härtill kommer, att enligt utskottets mening billighetsskäl tala
för att anstaltens personal i viss omfattning må erhålla den mera fasta och
tryggade ställning, som medföljer befattningarnas uppförande å ordinarie
stat, har utskottet funnit sig jämväl böra förorda förslaget härutinnan, och
har det även synts utskottet skäligt och lämpligt att i sammanhang därmed
ny lönereglering genomföres för befattningshavarna.
Yad angår de allmänna synpunkter, som varit vägledande vid framläggande
av Kungl. Maj:ts förslag till lönereglering, har utskottet funnit sig
böra ansluta sig till vad departementschefen härutinnan anfört. Enligt utskottets
mening bör alltså regleringen av befattningshavarnas avlöning ske
genom deras inordnande under det för civila befattningshavare i allmänhet
gällande nya lönesystemet, och torde vid befattningarnas placering å löneskalan
de av anstaltsstyrelsen antydda särskilda förhållanden med hänsyn
till anstaltens vårduppgift böra vinna vederbörligt beaktande.
De förslag till injdacering å löneskalan av de olika befattningshavarna,
Kungl. Maj:t framlagt, hava ock synts utskottet vill avvägda och sålunda av
beskaffenhet att kunna förordas. Yad särskilt angår direktören och husfadern
vid anstalten, beträffande vilka motionsvis yrkats, att den förstnämnde
måtte hänföras till lönegraden B 27 och den senare till lönegraden
B 16, har utskottet av skäl, departementschefen anfört, funnit sig böra biträda
Statsutskottets utlåtande Nr
35
Kung! Maj:ts förslag, enligt vilket befattningshavarna ifråga skulle hänföras
till lönegraderna B 26 respektive B 15.
Vad Kungl. Maj:t'' föreslagit i fråga om den icke-ordinarie personalens
avlöningsförhållanden har utskottet ansett sig böra tillstyrka.
Vidkommande slutligen, vad avlöningsstaten angår, de föreslagna särskilda
avlöningsbestämmelserna samt övergångsanordningarna hava förslagen här
utinnan icke givit utskottet anledning till erinran i annan mån än att stadgandet
beträffande rätten till fri läkarvård för viss personal icke torde böra
bestämmas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för personalen
vid hospital och asyler och sålunda omfatta 1—14 lönegraderna under avdelning
B enligt avlöningsreglementets 9 § utan begränsas till 1—10 lönegraderna,
vilket är fallet beträffande motsvarande tjänstemän vid uppfostringsanstalten
å Bona.
Då utskottet slutligen icke funnit något att anmärka emot vare sig de av
Kungl. Maj:t framlagda förslagen till stater för vårdanstalten eller de uppgjorda
kostnadsberäkningarna, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herrar Petréns och Anderssons i
Igelboda ovanberörda motioner, I: 80 och II: 128,
a) med upphävande av 1919 års lagtima riksdags beslut
i fråga om förläggande till Venngarn av en statens uppfostringsanstalt
för minderåriga manliga förbrytare samt med
ändring av 1921 års riksdags beslut om provisoriskt förläggande
till Venngarn av statens vårdanstalt för alkoholister, besluta,
att sistnämnda anstalt skall från och med den 1 juli 1927 vara
definitivt förlagd till Venngarn;
b) besluta, att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451)
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra
verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från och
med den 1 juli 1927 äga tillämpning å befattningshavare vid
statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister;
c) bestämma antalet ordinarie befattningar vid nämnda vårdanstalt
och dessa befattningars placering i lönegrad på följande
sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 direktör........................................................................ B 26
1 assistent ....................... B 18
1 räkenskapsförare och redogörare.............................. B 17
1 lantbruksinspektor..................................................... B 17
1 husfader....................................................................... B 15
1 maskinist.................................................................... B 8
2 förste förmän.............................................................. B 8
10 förmän ....................................................................... B 6
1 husmoder..................................................................... B 6;
36
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
d) besluta följande särskilda bestämmelser att från och med
den 1 juli 1927 lända till efterrättelse beträffande tjänstemän
vid statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister:
med befattningen såsom direktör vid statens vårdanstalt å
Yenngarn för alkoholister må förenas anställning som läkare
eller predikant vid anstalten;
tjänsteman vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister
är skyldig att underkasta sig den förflyttning till annan
statens vårdanstalt för alkoholister, till fångvårdsanstalt, statens
tvångsarbetsanstalt eller statens uppfostringsanstalt, som kan
bliva honom i behörig ordning ålagd; ägande emellertid sålunda
förflyttad tjänsteman att åtnjuta avlöning och ersättning
för flyttningskostnad i överensstämmelse med stadgandena
i 13 § 3 mom. samt 27 § i avlöningsreglementet;
tjänsteman vid statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister
skall, om han därtill förordnas, vara skyldig att såsom
vikarie bestrida befattning i samma eller lägre lönegrad;
tjänsteman vid statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister,
tillhörande någon av 1—10 lönegraderna under avdelning
B enligt avlöningsreglementets 9 §, må även i andra fall
än vid skada till följd av olycksfall i tjänsten, enligt av Kungl.
Maj:t meddelade närmare bestämmelser, erhålla erforderlig läkarvård
jämte läkemedel på vårdanstaltens bekostnad, dock att
vård å sjukhus, sanatorium eller annan dylik vårdanstalt icke
må vid sådant sjukdomsfall bestridas av anstaltens medel under
tid, då tjänstemannen åtnjuter oavkortad lön;
e) medgiva, att befattningshavare, som den 30 juni 1927
är anställd vid statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister,
må för placering i löneklass i ordinarie befattning vid anstalten
från och med den 1 juli 1927 tillgodoräknas den tid, han
enligt de före sistnämnda dag gällande bestämmelserna ägt
räkna sig till godo för erhållande av ålderstillägg;
f) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1927 framlagda förslaget till
stat för statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister, att
tillämpas från och med budgetåret 1927—1928;
g) medgiva, att av riksdagen med avseende å den definitiva
löneregleringen för statsdepartement med flera verk
lämnade medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande
befattningshavare vid statens vårdanstalt å Yenngarn
för alkoholister; samt
h) under avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen
alkoholistvård, med rubriken statens vårdanstalt
å Venngarn för alkoholister uppföra ett ordinarie förslagsanslag
av 129,700 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
37
27:o) Krmgl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att Övriga anslag
dels av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000 kronor till t,U
främjande av nykterlietsnämndernas verksamhet in. m. för budgetåret 1927 -j
—1928 såsom extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av rus- "
drycksmedel, anvisa ett belopp av 35,000 kronor;
dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 135,000
kronor;
dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. in. för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;
dels till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;
dels oclc medgiva,
att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet
Gunnarskog för budgetåret 1927—1928 utgå bidrag till driftkostnaderna med
ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp
för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholist - anstalter utgående statsbidraget; samt
att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller som tillhör
någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter av KunglMaj:t
i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning till
kronan på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,
upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan för anordnande
av allmän alkoholistanstalt.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 126—131 i
statsrådsprotokollet.
I anledning av Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen till 1926 års
riksdag (femte huvudtiteln, punkten 26) har nämnda års riksdag (skrivelse
nr 270)
dels till främjande av nykterlietsnämndernas verksamhet m. in. beviljat
ett anslag, att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder, av 150,000
kronor och därav för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag
anvisat 45,000 kronor, att utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel;
dels till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader för budgetåret
1926—1927 anvisat ett extra förslagsanslag av 135,000 kronor;
dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret
1926—1927 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;
dels till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret 1926—
1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;
38
»Statsutskottets utlåtande Nr 5.
dels till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården
för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 3,600 kronor;
dels och medgivit,
att av nyssnämnda anslag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog
för budgetåret 1926—1927 utgå bidrag till driftkostnaderna med ej mindre
ett belopp av en krona för dag och vårdplats än även ett belopp för vårddag,
som med eu krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter
utgående statsbidraget; samt
att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller som tillhör
någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter av Kungl.
Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning till
kronan på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,
upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan för anordnande
av allmän alkoholistanstalt.
Riksdagens beslut beträffande ifrågavarande anslag ävensom övriga i riksstaten
uppförda medel till alkoholistvården innebar viss omläggning av den
statliga verksamheten med avseende å denna vård. Denna omläggning skedde
i syfte att åstadkomma eu mera effektiv tillämpning av lagstiftningen rörande
alkoholistvården än tidigare. Beträffande den närmare innebörden av denna
omläggning torde få hänvisas till statsverkspropositionen till 1926 års riksdag
(femte huvudtiteln, sid. 43—67 samt 76—83) ävensom till riksdagens
förenämnda skrivelse nr 270 år 1926.
Vad Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag beträffar, har departementschefen,
beträffande först anslaget till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet,
ansett, att, då det beviljade anslaget å 150,000 kronor beräknats för eu
fyraårsperiod och därav 45,000 kronor redan anvisats, av återstoden, 105,000
kronor, en tredjedel eller 35,000 kronor borde beviljas för budgetåret 1927—
1928, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
I fråga om anslagen till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader, till statens kostnader för farliga alkoholister samt till
bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter har Kungl. Maj:t icke
föreslagit någon ändring i nu utgående belopp.
Anslag till avlönande av sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden
rörande alkoholistvården har i detta sammanhang ej äskats, enär medel
härför avsetts för nästkommande budgetår böra beredas inom det extra anslaget
till upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om statsbidrag till Hemmet Gunnarskog
samt i fråga om upplåtelse av jord för anordnande av allmän alkoholistanstalt
överensstämmer med de för sistlidet års riksdag framlagda och av
riksdagen då-godkända förslagen härutinnan.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
39
Då utskottet ej haft något att erinra mot vad Kungl. Maj.t under förevarande
punkt föreslagit riksdagen, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
I) av det utav 192G års riksdag beviljade anslaget å 150,000
kronor till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m.m.
för budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag, att
utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, anvisa ett belopp
av 35,000 kronor;
II) till bidrag till erlcända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag
av 135,000 kronor;
III) till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000
kronor;
IY) till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor; samt
V) medgiva,
a) att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda
alkoholistanstalters driftkostnader må kunna till erkända
alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog för budgetåret 1927—
1928 utgå bidrag till driftkostnaderna med ej mindre ett belopp
av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp för vårddag,
som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter
utgående statsbidraget; samt
b) att jord, som står under kronans omedelbara disposition
eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk för
nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de genom
domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,
vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan
särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Kungl.
Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun,
förening, stiftelse eller annan för anordnande av allmän
alkoholistan stal t.
28:o) På grund av Kungl. Majts förslag (punkt 30) och under hänvisning statsimpektill
vad statsrådsprotokollet (sid. 32) i ämnet innehåller, får utskottet hem- fJ^''våf“den
stalla, [30.]
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till statsinspektion av fattigvården för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 49,650 kronor.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Fattigvård
och barnavård
i allmänhet.
Fattigvård
för lappar.
[31o.32.]
. Svenska
fattigvårdsoch
barnavårdsförbundet.
[33.]
Utskottets
yttrande.
29:o) Beträffande Kung!. Maj:ts förslag i fråga om uteslutande ur riksstateu
av ordinarie anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorten samt ordinarie
förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet och upptagande av ett nytt
anslag med rubriken fattigvård och barnavård i allmänhet (punkt 31) samt
rörande anslag till fattigvård för lappar (punkt 32) kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande ; vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla.
30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att till svenska fattigvårds-
och bamavårdsförbundet för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
anslag av 18,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 135—141 i statsrådsprotokollet.
Till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet har riksdagen anvisat anslag
å extra stat från och med år 1909. För år 1922 utgick bidraget med 29,400
kronor, därav 13,000 kronor avsågos såsom bidrag till förbundets barnavårdsverksamhet.
För budgetåret 1923—1924 nedsattes bidraget till 25,000 kronor,
därvid det överlämnades till förbundet att avgöra, huru detta belopp skulle
fördelas mellan barnavårdsverksamheten och förbundets övriga arbete. För
budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 har bidraget ytterligare nedsatts till
20,000 kronor. Sedan svenska fattigvårds- och bamavårdsförbundet under år
1925 trätt i svenska fattigvårdsförbundets ställe, har bidrag för innevarande
budgetår beviljats förstnämnda förbund med oförändrat belopp 20,000 kronor.
Vid statsutskottets behandling av anslagsfrågan vid 1926 års riksdag (utlåtande
nr 5 punkt 19) avgavs reservation av 5 medlemmar av utskottet, vilka ansågo,
att sedan numera åtskilliga av de spörsmål, som förbundets verksamhet berört,
blivit genom lagstiftningen reglerade och staten skapat egna organ för
omhändertagande av flertalet av de av förbundet ombesörjda angelägenheterna,
det syntes skäligt och lämpligt, att förbundet något begränsade sin verksamhet,
varför en nedsättning i anslaget till 15,000 kronor borde äga rum. Riksdagen
beviljade emellertid, såsom nyss nämnts, för ändamålet ett anslag av
20,000 kronor, därvid riksdagen i sin skrivelse (nr 5 A punkt 19) förklarade
sig vilja ifrågasätta, huruvida icke efter nu innevarande budgetår nedsättning
av statsbidraget skulle kunna ske.
Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle för nästkommande budgetår
10,000 kronor avses för förbundets fattigvårdsverksamhet och 8,000 kronor
för barnavårdsverksamheten.
I likhet med departementschefen har utskottet ansett, att svenska fattigvårds-
och bamavårdsförbundet allt fortfarande bör komma i åtnjutande av
statligt understöd. Utskottet får alltså tillstyrka, att anslag beviljas förbundet
jämväl för nästkommande budgetår.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
41
Vad anslagsbeloppets storlek beträffar, har utskottet emellertid funnit sig
böra föreslå en mindre nedsättning av det belopp, Kungl. Maj:t för ändamålet
äskat. Med hänsyn till den minskning i omfattningen av förbundets
verksamhet, som följt av den statliga fattigvårds- och barnavårdsinspektionens
organiserande, och i betraktande av de statsbidrag, som numera
utgå till andra sammanslutningar på det kommunala området, har utskottet
icke kunnat undgå att finna en dylik nedsättning motiverad och får utskottet
i sådant avseende föreslå, att statsbidraget för budgetåret 1927—
1928 begränsas till 16,500 kronor, varav 10,000 kronor synas böra avses för
instruktions- och utbildningsverksamheten och 6,500 kronor till förbundets
verksamhet i övrigt.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till svenska fattigvårds- ock barnavårdsförbundet
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av
16,500 kronor.
3 l:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att
dels till bidrag till uppförande m. m. samt driften av arbetshem för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 85,000 kronor;
dels och medgiva den av chefen för socialdepartementet i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen i grunderna
beträffande bidrag till driften av arbetshem.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 141—-143 i åberopade statsrådsprotokollet.
För beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande av i lagen om
fattigvården avsedda arbetshem hava extra förslagsanslag beviljats från och
med år 1922. Det för budgetperioden 1926—1927 anvisade beloppet belöper
sig till 20,000 kronor.
Genom kungörelse den 7 juli 1921 (nr 371) hava närmare bestämmelser
utfärdats angående statsbidragets utgående.
Statsbidrag till driftkostnaderna vid arbetshem av ifrågavarande slag hava
utgått från särskilt anvisade extra förslagsanslag alltsedan år 1921. I riksstaten
för nu löpande budgetår är anslaget för nämnda ändamål upptaget
till 75,000 kronor.
Villkoren för erhållande av statsbidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
äro angivna i kungörelse den 9 juli 1920 (nr 607).
Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle statsbidraget till uppförande
eller inrättande av ifrågavarande arbetshem för budgetåret 1927—
1928 beräknas till samma belopp som det för innevarande budgetår beviljade
eller 20,000 kronor.
Beträffande statsbidraget till driftkostnaderna vid arbetshemmen har Kungl.
Maj:t nu föreslagit viss reducering av det nuvarande bidragsbeloppet. De
-
Bidrag till
uppförande
m. m. samt
driften av
arbetshem.
[34.]
42
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
partementschefen har framhållit, att detta bidrag enligt gällande författning
utginge halvårsvis i efterskott med 250 kronor för envar av de understödstagare
eller försörjningspliktiga, som i medeltal för dag under nästföregående
halvår varit intagna å arbetshemmet. Vidare har erinrats om, att, då statsbidraget
på sin tid fixerades till nämnda belopp, det ansågs icke böra tillmätas
alltför knappt med hänsyn till angelägenheten av att arbetshem under
en någorlunda snar framtid skulle komma till stånd. Tills vidare syntes
bidraget då böra bestämmas till samma belopp, som utginge till arbetshemmen
för fallandesjuka och för blinda sinnesslöa, vilka hem på grund av de
vårdades tillstånd — i likhet med vad som antogs bliva fallet med nu ifrågavarande
arbetshem — krävde en del särskilda anordningar. Sedan departementschefen
vidare framhållit, att statsbidraget till arbetshem för fallandesjuka,
med hänsyn till dels den allmänna prisnivåns nedgång och dels nödvändigheten
att åstadkomma begränsning av statsutgifterna, nedsatts, senast
till 225 kronor, för halvår räknat, har departementschefen av enahanda skäl
förordat, att även statsbidraget till driften av de i lagen om fattigvården
avsedda arbetshemmen nedsättes till 225 kronor för halvår räknat, att tilllämpas
från och med budgetåret 1927—1928. Vid bifall härtill skulle det
till beredande av statsbidrag för driften av sistberörda arbetshem avsedda
beloppet kunna för budgetåret 1927—1928 minskas till i runt tal 65,000
kronor. Under förutsättning av oförändrade grunder borde anslaget beräknas
till 75,000 kronor.
Då, såsom förut nämnts, till bidrag för uppförande av arbetshem enligt
fattigvårdslagen beräknats ett belopp av 20,000 kronor och det för bidrag
till driften vid samma arbetshem erforderliga beloppet av Kungl. Maj:t
uppskattats till 65,000 kronor, skulle med iakttagande av hittills tillämpat
förfarande i riksstatsförslaget för nästa budgetår upptagas två särskilda förslagsanslag
å nyss angivna belopp. För vinnande av förenkling ur budgetteknisk
synpunkt har emellertid Kungl. Maj:t föreslagit, att i stället upptages
ett gemensamt förslagsanslag till belopp motsvarande summan av de
två ifrågavarande beloppen eller sålunda 85,000 kronor, förslagsvis benämnt
bidrag till uppförande in. in. samt driften av arbetshem.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom andra kammaren, av herr C. Brännberg
m. j\. väckt motion, nr 216, däri hemställts, att riksdagen ville med
ändring av Kungl. Maj:ts förevarande förslag besluta, att statsbidraget till
driften vid arbetshemmen måtte utgå med samma belopp som hittills eller
500 kronor per år och i medeltal belagd plats, samt att nu ifrågavarande
anslag måtte höjas från 85,000 kronor med 10,(XX) kronor till 95,000 kronor.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»I statsverkspropositionen femte huvudtiteln, punkt 34 föreslår Kungl. Maj:t
att till uppförandet m. m. samt driften av arbetshem ett belopp av 85,000
kronor måtte uppföras i budgeten för året 1927—1928.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
43
Beträffande grunderna för statsbidragets utgående för driften på arbetsliemmen
göres den förändringen att statsbidraget, som nu utgår med 500
kronor pr belagd plats och år sänkes med 50 kronor eller till 450. Som
stöd för denna sänkning anför departementschefen, att då statsbidragen till
arbetshemmen år 1920 beslutades, fixerades detta till samma belopp som da
utgick till hem för fallandesjuka och blinda sinnesslöa. Man ansåg önslc
värt säger vidare departementschefen att ej tillmäta statsbidraget för knappt,
då det var angeläget att i en snar framtid dessa arbetshem måtte komma
till stånd.
Nu anses det lämpligt och tiden vara inne för ändring, när väl landsting
och städer som ej deltaga i landsting i stort sett ordnat själva anstaltsbyggandet.
Vid dessa anstalters skapande har vederbörande anslagsgivande
myndigheter givetvis räknat med att det statsbidrag, som av riksdagen bestämts,
skulle äga bestånd. Det torde erinras om att landstingen beträffande
arbetshemmen gått fram med mycket stör varsamhet, vilket dock ej
hindrar, att de landsting, som i samråd med vederbörande statliga myndigheter
uppfört arbetshem, fått ikläda sig stora ekonomiska uppoffringar. Vidare
ha särskilt direktionerna vid två av våra största arbetshem träffat avtal
med ett flertal landsting och städer om att för vederbörande övertaga den
på dem ankommande anstaltsvård av ifrågavarande slag.
Vid dessa avtals träffande, vilka i flesta fall omfatta eu tidrymd av
10 år framåt, har man bland annat lagt till grund de statsbidrag som
utgått. Skulle nu riksdagen följa vad Kungl. Maj:t föreslagit, uppstår ett
deficit till nackdel för de därav berörda arbetshemmen. En förlust uppstår,
som de knappast gjort sig förtjänta av, om man vill taga i betraktande,
vilken nationalekonomisk vinst som uppstått därigenom att dessa arbetshem
övertagit vården av de till arbetshem dömda från andra län, som ej haft
dylika hem. Månget anstaltsbyggande har härigenom förebyggts till fördel
för stat och landsting.
Det kan vid ett hastigt påseende synas, som om ett statsbidrag på 500
kronor vore rikligt tilltaget, men man måste taga i betraktande, dels den i
regel ringa beläggningen, vilket gör driften onödigt dyrbar och dels det oftast
mycket svårhanterliga klientelet, som kräver säkerhetsåtgärder ifråga om
vaktpersonal och dylika anordningar.
Några ekonomiska kalkyler, som kunna giva stöd för våra påståenden, äro
vi för dagen ej i tillfälle att förebringa men anhålla vi vördsamt att senare
få överlämna sådana till utskottet».
Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet icke
kunnat undgå att hysa starka betänkligheter mot den sänkning av statsbidraget
till driften av nu ifrågavarande arbetshem, Kungl. Maj:t ifrågasatt.
Enligt utskottets mening skulle nämligen en begränsning av statsbidraget,
i överensstämmelse med vad Kungl. Maj:t föreslagit, medföra, att
landstingen för tillgodoseende av de uppgifter, om vilka bär är fråga, finge
påtaga sig eu större börda än som kan anses skäligt. Utskottet vill
ock framhålla, att den ringa beläggning av arbetshemmen, som hittills
förefunnits, ändock göra de kommunala utgifterna för ändamålet avsevärda.
Vid sådant förhållande har utskottet efter övervägande funnit sig böra förorda,
att de nu gällande grunderna beträffande bidrag till driften till arbetshemmen
i fråga bibehållas oförändrade, och tillstyrker utskottet alltså motionärernas
förslag i denna del.
Utskottets
Yttrande.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Medicinal
styrelsen.
[35.]
Vad härefter angår Kungl. Maj:ts förslag om sammanslagning av de hittillsvarande
anslagen till uppförande eller inrättande av i lagen om fattigvården
avsedda arbetshem och till driftkostnaderna vid dylika arbetshem,
har utskottet av skäl, utskottet förut anfört i fråga om sammanslagning av
olika å riksstaten för skilda ändamål uppförda anslag, ansett sig icke böra
biträda förslaget härutinnan.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet tillstyrka att för budgetåret
1927—1928 upptages dels ett anslag till uppförande eller inrättande av
arbetshem av nu ifrågavarande slag å 20,000 kronor, dels ock ett anslag till
driften vid dylika arbetshem å 75,000 kronor.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag
och herr Brännbergs m. fl. ovanberörda motion, II: 213, må
a) till bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 20,000
kronor; samt
b) till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 75,000 kronor.
Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
32:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att
dels godkänna följande stat för medicinalstyrelsen, att tillämpas från och
med budgetåret 1927—1928:
Stat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 271,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 10,900
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare .................................... 1,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet,
veterinärrådet m. m............................................................... ........... 107,100
Summa kronor 390,000;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu 356,500
kronor, med 33,500 kronor till 390,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 143—152
i statsrådsprotokollet.
Från och med den 1 juli 1926 är den ordinarie staten för medicinalstyrelsen
av följande lydelse:
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 45
Stat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 271,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................... 10,900
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare .................................. 1,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet,
veterinärrådet m. m.................................................... 73,600
Summa kronor 356,500.^
Det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen slutar från och
med budgetåret 1926—1927 å sistnämnda belopp. 356,500 kronor. Denna
summa innebär i förhållande till det i riksstaten för budgetåret 1925—1926
upptagna anslagsbeloppet en höjning med 6,000 kronor. Berörda höjning
föranleddes därav att inspektrisen över sjuksköterskeväsendet från och med
den 1 juli 1926 uppförts bland medicinalstyrelsens ordinarie befattningshavare.
Avlöningen till nyssnämnda inspektris har därförut under ett flertal
budgetår utgått från det extra anslag till upprätthållande av medicinalstyrelsens
verksamhet, som från och med år 1920 av riksdagen beviljats
för varje budgetperiod. Från ifrågavarande extra anslag har vidare, alltsedan
anslagets tillkomst, utgått avlöning enligt av riksdagen prövade grunder
(se statsverkspropositionen år 1920, femte huvudtiteln, sid. 146) åt vissa
för handläggning av apoteksärenden erforderliga icke-ordinarie befattningshavare
inom styrelsen, nämligen för närvarande, förutom en juridiskt bildad
amanuens och en farmaceutiskt utbildad amanuens, en byråchef med avlöning
i lönegrad B 30 och ett kontorsbiträde med avlöning i lönegrad B 4.
Därjämte har under senare tid från samma anslag bestritts ersättning till
vissa sakkunniga för granskning inom styrelsen av läkemedelspriser.
Anslaget för upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet utgick
för budgetåret 1923—1924 med 30,800 kronor, förbudgetåret 1924—1925 med
28.000 kronor och för budgetåret 1925—1926 med 28,700 kronor. På grund
av att avlöningen till inspektrisen över sjuksköterskeväsendet från och med
denna befattningshavares uppförande på ordinarie stat den 1 juli 1926 skall
utgå från det ordinarie anslaget till medicinalstyrelsen, upptogs ifrågavarande
extra anslag i riksstaten för innevarande budgetperiod med ett till 23,000
kronor reducerat belopp.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att ett belopp å 4,000 kronor
skulle ställas till medicinalstyrelsens förfogande för ersättning till byggnadssakkunnigt
biträde åt styrelsens arkitekt samt att ett belopp av förslagsvis
1,500 kronor skulle få disponeras för beredande åt arkitekten av ersättning
för tidsspillan vid resor till hospitalen.
Vidare innehåller förslaget, att kostnaden för avlöning åt arkitekten,
5.000 kronor, som hittills bestritts av anslaget till hospitals underhåll, hädanefter
skulle bestridas från den i styrelsens stat ingående posten för avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
Med nu nämnda belopp, tillhopa 10,500 kronor, har sagda anslagspost
sålunda ansetts böra höjas.
46
Statsutskottets utlåtande Nr ö.
I fråga om storleken av det för innevarande budgetår äskade extra anslaget
för upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet, 23,000 kronor, har
någon ändring icke ifrågasatts. Då emellertid det medelsbehov, som detta
anslag är avsett att fylla, synts vara av mera konstant natur samt någon
ytterligare höjning av det erforderliga beloppet sannolikt icke behövde vidtagas
under en tid framåt, har medelsbehovet ansetts lämpligen kunna tillgodoses
från det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen. Den
ifrågasatta ändringen skulle innebära, att den i medicinalstyrelsens ordinarie
stat ingående anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
vetenskapliga rådet, veterinärådet m. in. ökas med 23,000 kronor.
Anslagsposten i fråga, nu 73,600 kronor, skulle alltså ökas med (23,000+10,500)
33,o00 kronor eller till 107,100 kronor och staten för medicinalstyrelsen komma
att sluta å 390,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Av den i ämnet lämnade utredningen har det synts utskottet ådagalagt,
att åtgärder äro erforderliga för lättande av den arbetsbörda, som nu påvilar
medicinalstyrelsens arkitekt och har utskottet av de härför ifrågasatta
utvägarna ansett statskontorets, av departementschefen tillstyrkta förslag
vara av beskaffenhet att böra förordas. Enligt utskottets mening torde alltså
ett visst årligt belopp böra ställas till medicinalstyrelsens förfogande för att
efter styrelsens beprövande i mån av behov användas till ersättning åt ett
byggnadstekniskt biträde åt arkitekten.
I fråga om storleken av de medel, som för ifrågavarande ändamål böra
ställas till medicinalstyrelsens disposition, har utskottet emellertid ansett,
att, i avvaktan på närmare erfarenhet rörande den utsträckning, vari biträdet
kan behöva tagas i anspråk, det årliga beloppet tillsvidare bör kunna begränsas
till 3,000 kronor, varå dyrtidstillägg icke må utgå. På sätt departementschefen
förordat, bör biträdet givetvis utöver arvodet för sitt arbete åtnjuta
resekostnads- och traktamentsersättning för av hans uppdrag föranledda
resor.
Yad angår frågan om beredande av gottgörelse åt arkitekten för den tidsspillan,
som åsamkas honom under resor, vilka han i egenskap av styrelsens
arkitekt måste företaga till hospitalen, har utskottet ävenledes i likhet
med departementschefen ansett skäligt att, såsom redan tidigare varit fallet,
dylik gottgörelse nu åter beredes och har utskottet icke funnit något att
erinra mot de härutinnan ifrågasatta grunderna.
Att, i enlighet med vad som föreslagits, arvodet till styrelsens arkitekt
från och med nästkommande budgetår må utgå från styrelsens avlöniugsanslag
i stället för, såsom för närvarande är fallet, den i staten för hospital
och asyler ingående anslagsposten till övriga kostnader för hospitals
underhåll, har ej heller givit utskottet anledning till erinran.
Enligt Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag skulle extra anslaget till
medicinalstyrelsens verksamhet, i fråga om vars storlek ändring icke ifrågasatts,
hädanefter sammanslås med det ordinarie förslagsanslaget till styrelsen.
Under hänvisning till de betänkligheter, utskottet i sitt utlåtande nr
«Statsutskottets utlåtande Nr ö.
47
JO, punkt 34, anfört mot sammanslagning av anslag, kan utskottet emellertid
icke tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i nu berörda hänseende. — Vid bifall
till utskottets förslag torde den i styrelsens ordinarie stat ingående anslagsposten
för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. böra höjas
med allenast 9,500 kronor till 83,100 kronor och ordinarie anslaget till styrelsen
bestämmas till 366,000 kronor. Extra anslaget till styrelsens verksamhet
torde böra upptagas med oförändrat belopp, 23,000 kronor.
Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa.
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för medicinalstyrelsen, att tilllämpas
från och med budgetåret 1927—1928:
Stat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 271,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................ 10,900
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare ........... 1,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga
rådet, veterinärrådet m. m......................... 83,100
Summa kronor 366,000;
b) höja det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen,
nu 356,500 kronor, med 9,500 kronor till 366,000 kronor; samt
c) till medicinalstyrelsens verksamhet, utöver det ordinarie
anslaget, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av
23,000 kronor.
33:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
36) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till statens farmaceutiska laboratorium för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 24,500 kronor.
Statens farmacetUiska
laboratorium.
[36.]
34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att
dels bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1927 till
276 och från och med den 1 januari 1928 till 281;
dels godkänna följande stat för förste provinsialläkare och provinsialläkare,
att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928:
Förste provinsialläkare
och provinsialläkare.
[37.]
Stat.
Kronor.
Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag.
................................................................................................ 2,595,600
Arvoden till biträdande förste provinsialläkare................................. 11,600
Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare
...................................................................................... 52,800
Summa kronor 2.660.000
48
■Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare och
provinsialläkare, nn 2,600,000 kronor, med 60,000 kronor till 2,660,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 153—156 i statsrådsprotokollet.
Genom beslut vid 1926 års riksdag genomfördes definitiv lönereglering
för förste provinsialläkare och provinsialläkare.
I samband med löneregleringen uppfördes i riksstaten under rubriken
förste provinsialläkare och provinsialläkare ett ordinarie förslagsanslag av
2,600,000 kronor, motsvarande slutsumman i den av riksdagen godkända nya
staten för förste provinsialläkare och provinsialläkare.
Berörda stat, som av Kung! Maj:t fastställts genom brev den 21 maj 1926,
att tillämpas från och med innevarande budgetår, är av följande lydelse:
Stat.
Kronor.
Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag
.................................................................................................. 2,535,600
Arvoden till biträdande förste provinsialläkare ................................. 11,600
Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare
.........■...:........................................................................... 52,800
Summa kronor 2,600,000
Vid löneregleringen bestämdes antalet förste provinsialläkare till 24 och
antalet provinsialläkare till 271.
I enlighet med riksdagens beslut har Kung! Maj:t den 21 maj 1926 utfärdat
avlöningsreglemente för förste provinsialläkare och provinsialläkare
(sv. förf.-saml. nr 177). Genom brev den 29 juni 1926 har Kungl. Maj:t vidare
fastställt fördelning av provinsialläkartjänstema i riket å de i nyssnämnda
avlöningsreglemente uti löneplanen under avdelning B upptagna lönegrupperna
för provinsialläkare, vilken fördelning länder till efterrättelse från och med
ingången av innevarande budgetår.
Det nu framlagda förslaget om inrättande av nya provinsialläkartjänster
utgör ett led i fullföljandet av den av 1916 års provinsialläkardistriktskommitté
framlagda planen för inrättande av nya provinsialläkartjänster.
Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle de sedan år 1921 beslutade
nya tjänsterna uppgå till det antal, 60, som sagda kommitté upptagit i de
båda första behovsgraderna.
I likhet med departementschefen anser utskottet, att ett uppskov med
fullföljandet av den uppgjorda planen angående inrättande av nya provinsialläkartjänster
bör undvikas, och tillstyrker utskottet alltså, att medel för nästkommande
budgetår anvisas för ytterligare tio provinsialläkarbefattningar
utöver de nuvarande. Då utskottet ej heller haft något att erinra emot medicinalstyrelsens,
av departementschefen förordade förslag i fråga om tiden
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
49
för befattningarnas inrättande och de bärför beräknade kostnaderna, får utskottet
alltså hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1
juli 1927 till 276 och från och med den 1 januari 1928 till 281;
b) godkänna följande stat för förste provinsialläkare och
provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret 1927—
1928:
Stat.
Kronor.
Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsial
-
läkare, förslagsanslag ................................................ 2,595,600
Arvoden till biträdande förste provinsialläkare ......... 11,600
Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser
för förste provinsialläkare.......................................... 52,800
Summa ki''onor 2,660,000
samt
c) höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare, nu 2,600,000 kronor, med 60,000
kronor till 2,660,000 kronor.
35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att till flyttningsbidrag
samt tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 7,200 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 156—158 i
statsrådsprotokollet.
Under ett antal år hava å riksstaten anvisats medel för beredande av
flyttningsbidrag enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder åt vissa provinsialläkare
i mera avlägset belägna distrikt.
I samband med den vid 1926 års riksdag beslutade löneregleringen för
provinsialläkarkåren godkändes för denna kårs vidkommande samma grunder
i fråga om ersättning för flyttningskostnad i vissa fall, som gälla för
befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk. Berörda grunder äro
innefattade i 24 § av avlöningsreglementet för förste provinsialläkare och
provinsialläkare den 21 maj 1926 (nr 177). Då emellertid eu vidsträcktare
förmån av flyttningsbidrag än den i avlöningsreglementet avsedda åtminstone
tills vidare kunde befinnas erforderlig för besättandet av vissa provinsialläkarbefattningar,
förutsattes vid löneregleringen, att frågan om en dylik
vidsträcktare förmån skulle i samband med anvisandet av för ändamålet erforderliga,
medel år efter år kunna göras till föremål för prövning. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (proposition nr 74) anvisade 1926 års riksdag
(skrivelse nr 191) för dylika särskilda flyttningsbidrag ett extra förslagsanslag
av 3,000 kronor.
Genom brev den 21 maj 1926 och senare har Kungl. Maj:t bestämt de
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 saml. 5 höft. (Nr 5.) 547 »7 4
Flyttningsbidrag
samt
tillfälliga
lönetillägg
åt visso
provinsialläkare.
[38.j
50
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
U tekottets
yttrande.
provinsialläkartjänster, vilkas blivande innehavare skola äga åtnjuta flyttningsbidrag
av nu angivet slag, samt fastställt grunder i fråga om dylika bidrag,
Vid löneregleringen för förste provinsialläkare och provinsialläkare förutsattes,
att till läkare i vissa provinsialläkardistrikt, hänförliga till VII:e
eller högsta lönegruppen i den för provinsialläkare antagna löneplanen,
skulle kunna, utöver den ordinarie lönen, tills vidare utgå tillfälligt lönetillägg.
Vissa av de till nämnda lönegrupp hänförda distrikten ansågos
nämligen åtminstone för det dåvarande vara väsentligt mera vanlottade än
övriga distrikt inom samma lönegrupp. Medel för ifrågavarande tillägg
ansågos med hänsyn till ändamålets tillfälliga karaktär böra beredas från
extra anslag.
1926 års riksdag anvisade för beredande av dylika tillägg under budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 3,780 kronor. Anslagsbeloppet avpassades
med hänsyn till att lönetilläggen beräknades utgå till en var av provinsialläkarna
i 5 distrikt med 420 kronor och till vardera av provinsialläkarna
i 2 distrikt med 840 kronor, allt för år räknat.
Genom brev den 29 juni 1926 har Kungl. Maj:t i enlighet med uttalande
i löneregleringspropositionen föreskrivit, att tillfälligt lönetillägg, utöver lön
enligt löneplanen, skall för budgetåret 1926—1927 utgå med 420 kronor till
en var av provinsialläkarna i Gäddede, Malåträsks, Sorsele, Pajala och Vittangi
distrikt samt med 840 kronor till vardera av provinsialläkarna i Tärna
och Arjeplogs distrikt. Närmare bestämmelser angående utbetalande av
lönetillägg m. m. hava meddelats i brev den 21 maj 1926.
För vinnande av förenkling i budgettekniskt hänseende hava anslagen för
nu ifrågavarande ändamål ansetts böra i riksstaten upptagas såsom ett gemensamt
anslag av förslagsanslags natur. Härvid har någon förändring i
beloppet av nu anvisat anslag för flyttningsbidrag icke ifrågasatts. Yad
angår anslagsbeloppet till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare har
däremot en ökning med 420 kronor föreslagits med hänsyn till att dylikt
tillägg ansetts böra beredas, förutom läkarna i de distrikt, där sådant tilllägg
nu må åtnjutas, provinsialläkaren i Tärendö provinsialläkardistrikt av
Norrbottens län. Det för tillfälliga lönetillägg beräknade beloppet utgör
alltså 4,200 kronor.
Kungl Maj:ts förslag om sammanslagning av nu ifrågavarande två anslag
har utskottet av förut angivna skäl ansett sig icke böra tillstyrka.
Då storleken av de av Kungl. Maj:t för nu berörda ändamål äskade medlen
däremot icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså
hemställa,
att riksdagen må
a) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor; samt
b) till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret
1927—1928 bevilja ett extra anslag av 4,200 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Öl
36:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 39) att till bidrag för
anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden, att utgå enligt
av departementschefen förordade grunder, för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 158 och 159
i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 262 till 1921 års riksdag
gjorda framställning anvisade nämnda års riksdag (skrivelse nr 313) till bidrag
för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare på landsbygden på extra stat
.för år 1922 ett reservationsanslag av 150,000 kronor, att utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med av vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 14 mars 1921 angivna grunder.
Bestämmelser i ämnet utfärdades sedermera genom kungörelse den 2
december 1921 (nr 687). Enligt dessa bestämmelser kunde — med visst
undantag beträffande Tärna distrikt, varom nu ej är fråga — statsbidrag utgå
med högst en tredjedel av beräknade byggnadskostnader eller inköpssumma
för anskaffande av läkarbostad, dock högst med 30,000 kronor för varje bostad.
Genom kungörelse den 11 april 1924 (nr 154) hava dessa bestämmelser
ändrats så, att statsbidragets maximibelopp bestämts till 20,000 kronor för
varje bostad.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen, utöver förenämnda anslag å
150,000 kronor för år 1922, för därefter följande budgetperioder anvisat tillhopa
335,000 kronor, därav 200,000 kronor för budgetåret 1926—1927. Hela
det av riksdagen för bidrag till läkarbostäder anvisade anslagsbeloppet utgör
alltså 485,000 kronor.
Genom Kungl. Maj:ts beslut hava hittills beviljats statsbidrag till anordnande
av läkarbostäder med sammanlagt 481,748 kronor 13 öre, avseende
28 bostäder. Odisponerat återstår alltså för närvarande endast ett belopp av
3,251 kronor 87 öre.
Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle i fråga om grunderna
för statsbidrags åtnjutande den ändringen vidtagas, att maximibeloppet skulle
begränsas till 18,000 kronor.
Då utskottet funnit sig böra förorda den av Kungl. Maj:t föreslagna
reduceringen av maximibeloppet för nu ifrågavarande statsbidrag samt storleken
av det äskade anslaget icke givit utskottet anledning till erinran, får
utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må till bidrag för anskaffande av bostäder åt
provinsialläkare å landsbygden, att utgå enligt av departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari
1927 förordade grunder, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra reservationsanslag av 200,000 kronor.
Bidrag för
anskaffande
av bostäder
åt provinsialläkare
å
landsbygden.
[39.]
Utskottets
yttrande.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Avlöning åt
civila läkarstipendiater.
[40.]
Bidrag till
extra ''provinsialläkares
avlönande.
[41.]
Dyrtidstillägg
åt vissa extra
provinsialläkare.
[42.]
Hospital
och asyler.
[43.]
37:o) Med tillstyrkande av bifall till Kung! Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 40) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
160 och 161) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) besluta att beträffande det ordinarie reservationsanslaget
till avlöning åt civila läkar stipendiater i riksstaten för budgetåret
1927—1928 icke upptaga något belopp; samt
b) medgiva, att av uppkomna reservationer å nämnda anslag
må för bestridande av kostnaderna för avlöningsförhöjning åt
fyra civila läkarstipendiater under samma budgetår användas •
ett belopp av 6,000 kronor.
38:o) På grund av Kungi. Maj:ts förslag (punkt 41) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 161 och 162) i ämnet innehåller, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till extra provinsialläkares avlönande, nu 25,000 kronor,
med 5,000 kronor till 20,000 kronor.
39:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 42) och
under erinran om att riksdagen till det ändamål, varom nu är fråga, för
budgetåret 1926—1927 beviljat ett anslag å 4,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag
av 2,000 kronor.
40:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på
följande sätt:
7. Läkar per sonat.
Befattning. Lönegrad.
12 överläkare av l:a klass........................................................................... B 29
24 hospitalsläkare av l:a klass .................................................................. B 28
4 överläkare av 2:a klass........................................................................... B 28
30 hospitalsläkare av 2:a klass .................................................................. B 26
1 läkare vid Visby hospital ..................................................................... B 26
II. Kontorspersonal.
3 sysslomän av l:a klass......................................... B 24
8 sysslomän av 2:a klass............ B 22
5 sysslomän av 3:e klass........................................................................... B 21
14 bokhållare..........................................•...................................................... B 15
16 kassörer......................................................—-.......•••••......................... B 11
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
53
Befattning. Lönegrad.
9 kameralbiträden....................................................................................... B 8
13 kanslibiträden.......................................................................................... B 7
III. Sjukvårdspersonal.
18 uppsyningsman av l:a klass.................................................................B 14
21 förestånderskor av l:a klass..................................................................B 12
17 uppsyningsman av 2:a klass................................................................BIO
139 överskötare ............................................................................................B 8
29 förestånderskor av 2:a klass..................................................................B 7
749 skötare.....................................................................................................B 6
236 översköterskor .......................................................................................B 6
869 sköterskor..............................................................................................B 3
IV. Ekonmnipersonal.
10 maskinmästare av l:a klass .................................................................B 14
5 maskinmästare av 2:a klass .................................................................B 12
10 befallningsman ......................................................................................B 10
28 hantverksföreståndare av l:a klass ......................................................B 10
15 maskinister av l:a klass........................................................................B 10
15 trädgårdsmästare ..................................................................................B 10
95 hantverksföreståndare av 2:a klass....................-..................................B 8
18 maskinister av 2:a klass........................................................................B 8
12 köksförestånderskor av l:a klass .......................................... .............B 7
8 magasinsföreståndare............................................................................ B 7
14 arbetsförestånderskor..............................................................................B 6
12 bageriförestånderskor..............................................................................B 6
10 chaufförer ........................,......................................................................B 6
14 eldare av l:a klass ..........................................................................B 6
3 förmän i trädgård och jordbruk .........................................................B 6
81 hantverkare .............................................................................................B 6
4 köksförestånderskor av 2:a klass ........................................................B 6
17 post- och stadsbud.................................................................................B 6
15 tvättförestånderskor av l:a klass ........................................................B 6
75 eldare av 2:a klass................................................................................B 5
27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall .......................................B 5
1 tvättförestånderska av 2:a klass............................................................B 3;
dels godkänna följande stat för hospital och asyler, att tillämpas från och
med budgetåret 1927—1928:
Stat.
A. Avlöningsstat
Kronor.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag............... 7.200,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................................... 700,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag
................................................................................................ 2,235,000
54
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
B. Omkostnadsstat.
Kronor.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag.................. 9,290,000
Summa kronor 19,425,000
dels och nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler,
nu 10,300,000 kronor, med 500,000 kronor till 9,800,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 163—180
i statsrådsprotokollet.
Det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler är i gällande riksstat
uppfört med 10,300,000 kronor.
Staten för hospital och asyler är från och med budgetåret 1926—1927 av
följande utseende:
Stat.
A. Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ...........
Yikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslags
anslag .......''.....................................................................................
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ............... 650,000
Summa kronor 10,300,000
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär icke någon ändring i avseende
å det för innevarande budgetår fastställda antalet befattningshavare, tillhörande
läkar-, kontors- och ekonomipersonalen.
Vad däremot sjukvårdspersonalen angår, har Kungl. Maj:t föreslagit eu
väsentlig utökning av densamma, beroende huvudsakligen därav att hospitalet
i Hälsingborg torde kunna beläggas i betydlig utsträckning under nästkommande
budgetår. Härjämte hava vissa smärre ändringar beträffande personaluppsättningen
vid en del övriga sjukvårdsanstalter ifrågasatts.
I fråga om Hälsingborgshospitalet innebär Kungl. Maj:ts förslag uppförande
på ordinarie stat av följande befattningshavare, nämligen
2 förestånderskor av l:a klass,
2 förestånderskor av 2:a klass,
1 överskötare,
9 översköterskor,
20 skötare och
30 sköterskor.
I sammanhang med förevarande förslag har departementschefen upptagit
frågan om ledningen av sjukvården vid Hälsingborgs hospital och därvid
förordat den av medicinalstyrelsen i sådant avseende föreslagna anordningen.
För innebörden av denna anordning har medicinalstyrelsen redogjort i skri
-
Kronor.
7.230.000
300,000
2.120.000
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 55
velse den 23 april 1926, vars innehåll återfinnes å sid. 166 och 167 i statsrådsprotokollet.
Vad beträffar övriga ändringar i personalsammansättningen innebär förslaget
följande:
l:o) Utbyte av en uppsyningsmantjänst av l:a klass vid Lunds hospital och
asyl mot en förestånderskebefattning av l:a klass;
2:o) Utbyte av två skötersketjänster vid Uppsala hospital och asyl mot
två överskötersketjänster;
3:o) Utbyte av en överskötarbefattning vid Vadstena hospital mot en överskötersketjänst;
4:o)
Uppförande på ordinarie stat av åtta översköterskor, varav hälften avsetts
för Säters hospital och hälften för Västerviks hospital; samt
5:o) Uppförande på ordinarie stat av en överskötare och två översköterskor,
avsedda för Östersunds hospital.
Vidkommande beräkningen av de i avlöningsstaten för hospitalsstaten ingående
särskilda anslagsposterna har, enligt vad departementschefen framhållit,
posten för avlöningar till ordinarie befattningshavare kunnat allenast
approximativt uppskattas, bland annat med hänsyn till svårigheten att mera
bestämt angiva de olika tidpunkter, från och med vilka personalen vid
Hälsingborgshospitalet i de särskilda fallen blir behövlig. Posten ifråga, nu
7.230.000 kronor, har upptagits med 7,200,000 kronor.
Anslagsposten för vikariatsersättningar, nu 300,000 kronor, har med hänsyn
till belastningen å posten under budgetåret 1925—1926 upptagits med
700.000 kronor.
Vad slutligen angår posten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m., nu 2,120,000 kronor, har jämväl denna post, på grund av,
bland annat, svårigheten att på förhand beräkna ökningen i behovet av ickeordinarie
befattningshavare i män av Hälsingborgshospitalets successiva beläggning,
kunnat blott approximativt uppskattas. Denna post har upptagits
med 2,235,000,000 kronor eller 115,000 kronor mer än för innevarande budgetår
anvisats.
Under omkostnadsstaten är upptagen en anslagspost för övriga kostnader
för hospitals underhåll, för innevarande budgetår uppförd med 650,000
kronor.
För nästkommande budgetår hava de totala utgifterna under förevarande
post uppskattats till 9,290,000 kronor och inkomsterna beräknats till 9,625,000
kronor. Inkomsterna för hospitalen skulle sålunda komma att överstiga
kostnaderna för deras drift. På grund härav har den ändring i fråga om
hittills tillämpad uppställning av staten för hospital och asyler föreslagits,
att under rubriken övriga kostnader för hospitals underhåll upptagits bruttoutgifterna
för underhållet i stället för såsom hittills nettoutgifterna. Med
denna uppställning av staten hava alltså hospitalens inkomster så att säga
ställts utanför staten, men hänsyn har å andra sidan tagits till dessa inkomster
såsom en förminskande faktor vid beräkning av storleken av det
anslag till avlönings- och omkostnadsstater till hospital och asyler, som för
nästkommande budgetår prövats erforderligt.
56
Statsutskottets utlåtande Nr ö.
Utskottets
yttrande.
I riksstaten är sedan ett flertal år tillbaka uppfört ett särskilt ordinarie
förslagsanslag till övergångsstat för hospital och asyler. Anslaget utgör för
nu löpande budgetår 9,060 kronor.
Med erinran om att i samband med de av 1926 års riksdag beslutade
indragningarna av personal vid statsdepartementen även den förändringen
vidtogs beträffande sättet för avlöningarnas bestridande, att avlöningarna
till befattningshavare å ordinarie stat och å övergångsstat — vilka avlöningar
dittills bestritts från två riksstatsanslag, slutande å de belopp till vilka respektive
staters slutsummor uppgått — hädanefter skola utgå från allenast
ett anslag med huvudanslagets rubrik, till sitt belopp svarande mot de
sammanlagda slutbeloppen för ordinarie staten och övergångsstaten, har
departementschefen nu föreslagit ifrågavarande anordnings genomförande
även i fråga om anvisande av medel till hospital och asyler. Från och med
nästa budgetår syntes alltså samtliga vid dessa anstalter anställda befattningshavares
avlöningar böra utgå från posten avlöningar till ordinarie befattningshavare
inom den ordinarie staten för hospital och asyler, medan anslaget till
övergångsstat för hospital och asyler borde uteslutas ur riksstaten. Med hänsyn
till det jämförelsevis obetydliga belopp, vartill sistnämnda anslag för
närvarande vore upptaget, har den ifrågasatta anordningen icke synts i och
för sig behöva tagas i beräkning vid fixerande av anslaget till hospital och
asyler från och med nästa budgettermin.
Vad först angår Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ökning av sjukvårdspersonalen
vid Hälsingborgs hospital, vilket förslag, enligt vad statsrådsprotokollet
utvisar, avvägts under vederbörligt hänsynstagande till storleken
av dylik personal vid Uppsala och Lunds hospital och asyler, har detsamma
icke givit utskottet anledning till erinran.
Såsom nämnts, har departementschefen i samband med berörda förslag
upptagit frågan om ledningen av sjukvården vid Hälsingborgskospitalet och
därvid förordat den av medicinalstyrelsen ifrågasatta anordningen för sjukledningens
handhavande.
I anledning härav vill utskottet erinra om att 1926 års riksdag i sin
skrivelse nr 38 beträffande Kungl. Maj:ts för samma års riksdag framlagda
förslag angående anslag till hospital och asyler uttalade, bland annat, att
riksdagen icke funne det tillrådligt, att, innan av särskilda sakkunniga framlagt
förslag till lag om vård av sinnessjuka prövats, en ny organisationsform
infördes i fråga om läkarpersonalen vid Hälsingborgshospitalet. Skid för
ett frångående av denna uppfattning synes utskottet alltjämt icke föreligga.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, bär Kungl. Maj:t vidare
föreslagit dels utbyte av en uppsyningsmanstjänst av l:a klass vid Lunds
hospital och asyl mot en förestånderskebefattning av l:a klass, av två skötersketjänster
vid Uppsala hospital och asyl mot två överskötersketjänster samt av
en överskötarbefattning vid Yadstena hospital mot en överskötersketjänst,
dels ock uppförande å ordinarie stat av en överskötartjänst — avsedd för
Östersunds hospital — och tio överskötersketjänster, avsedda fyra för vartdera
av Säters och Västerviks hospital och två för Östersunds hospital. Då
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
57
förslagen i dessa delar synts utskottet tillfyllest motiverade, tiar utskottet
ansett sig böra tillstyrka de sålunda föreslagna förändringarna i avseende å
personaluppsättningen vid hospitalen i fråga.
De av Kungl. Maj:t framlagda beräkningarna i fråga om de i staten för
hospitalen ingående anslagsposterna hava icke givit utskottet anledning till
erinran liksom ej heller det föreslagna uteslutandet ur riksstaten av det
ordinarie förslagsanslaget till övergångsstat för hospital och asyler.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och
asyler på följande sätt:
I. Läkarpersonat.
Befattning. Lönegrad.
12 överläkare av l:a klass................................................... B 29
24 hospitalsläkare av l:a klass .......................................... B 28
4 överläkare av 2:a klass................................................... B 28
30 hospitalsläkare av 2:a klass .......................................... B 26
1 läkare vid Yisby hospital ............................................ B 26
II. Kontorspersonal.
3 syssloman av l:a klass................................................... B 24
8 sysslomän av 2:a klass................................................. B 22
5 sysslomän av 3:e klass................................................... B 21
14 bokhållare ....................................................................... B 15
16 kassörer ....................................................v...................... B 11
9 kameralbiträden............................................................... B 8
13 kanslibiträden.................................................................. B 7
III. Sjukvårdspersonal.
18 uppsyningsmän av l:a klass......................................... B 14
21 förestånderskor av l:a klass.......................................... B 12
17 uppsyningsmän av 2:a klass.......................................... B 10
139 överskötare........................................................................ B 8
29 förestånderskor av 2:a klass.......................................... B 7
749 skötare............................................................................. B 6
236 översköterskor ............................................................. B 6
869 sköterskor ...................................................................... B 3
IV. Ekonomipersonal.
10 maskinmästare av l:a klass ..........................................B 14
5 maskinmästare av 2:a klass ................................... B 12
10 befallningsmän .............. B 10
28 hantverksföreståndare av l:a klass ..............................B 10
15 maskinister av l:a klass ................................................B 10
15 trädgårdsmästare ..........................................................B 10
Motion
angående
aflöning för
kvinnlig innehavare
av befattning
såsom
förste uppsyningsman
å
manlig avdelning
vid
hospital m. m.
58 Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Befattning. Lönegrad.
95 hantverksföreståndare av 2:a klass ..............................B 8
18 maskinister av 2:a klass ................................................B 8
12 köksförestånderskor av l:a klass .................................B 7
8 magasinsföreståndare ......................................................B 7
14 arbetsförestånderskor.....................................................B 6
12 bageriförestånderskor......................................................B 6
10 chaufförer ........................................................................B 6
14 eldare av l:a klass .........................................................B 6
3 förmän i trädgård och jordbruk .................................B 6
81 hantverkare .....................................................................B 6
4 köksförestånderskor av 2:a klass ................................B 6
17 post- och stadsbud.........................................................B 6
15 tvättförestånderskor av l:a klass .................................B 6
75 eldare av 2:a klass .........................................................B 5
27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ...............B 5
1 tvättförestånderska av 2:a klass....................................B 3;
b) godkänna följande stat för hospital och asyler, att tilllämpas
från och med budgetåret 1927—1928:
Stat.
A. Avlöningsstat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslags
-
anslag......................................... 7,200,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................... 700,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
förslagsanslag ............................................................ 2,235,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag
....................................................................... 9,290,000
Slamma kronor 19,425,000;
samt
c) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till hospital och
asylo-, nu 10,300,000 kronor, med 500,000 kronor till 9,800,000
kronor.
41 :o) Beträffande en inom första kammaren av fröken Kerstin Hesselgren
väckt motion, nr 82, angående avlöning för kvinnlig innehavare av befattning
såsom förste uppsyningsman å manlig avdelning vid hospital m. m.
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
59
42:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 44)
och under hänvisning till vad under föregående punkt anförts hemställer
utskottet,
att riksdagen må ur riksstaten utesluta det ordinarie förslagsanslaget
till övergångsstat för hospital och asyler.
43:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45) att till utvidgning
av köksbyggnaden vid Uppsala hospital och asyl för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra reservationsanslag av 192,700 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 182 och 183 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,
att riksdagen må till utvidgning av köksbyggnaden vid Uppsala
hospital och asyl för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra reservationsanslag av 192,700 kronor.
44:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46) att till bidrag till
kostnaderna för en motorfärja vid Strängnäs sund för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 183—189 i
statsrådsprotokollet.
I sammanhang med förevarande framställning har departementschefen
föreslagit, att såsom bidrag till driftkostnaderna till ifrågavarande färja skulle
lämnas ett bestämt årligt belopp å högst 1,000 kronor för hospitalets
transporter och i tjänsteärenden stadda befattningshavares samt patienters
resor i stället för avgift varje gång färjan för sagda ändamål användes.
Detta bidrag skulle utgå retroaktivt från och med år 1923, dock med avdrag
för vad i avgifter erlagts för sagda transporter och resor. De ”härför erforderliga
medlen hava ansetts böra utgå av den i staten för hospital och asyler
ingående anslagsposten till övriga kostnader för hospitals underhåll. Därest
riksdagen icke gör erinran mot vad sålunda föreslagits, skulle medicinalstyrelsen
bemyndigas att träffa överenskommelse med vederbörande vägs tyre] so
om de närmare villkoren för ersättningens erhållande samt till vägstyrelsen
utbetala ersättningen.
Med hänsyn till de i ärendet föreliggande omständigheterna har utskottet
icke velat motsätta sig, att statsverket, utöver det bidrag väghållningsdistriktet
författningsenligt redan uppburit, lämnar något ytterligare understöd
till anskaffningskostnaderna för nu ifrågavarande färja. Storleken av
det i sådant avseende nu äskade beloppet har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Förslaget om visst årligt bidrag till driftkostnaderna för färjan har utskottet
ävenledes ansett motiverat, dock att utskottet icke kan tillstyrka, att
Övergångsstat
för hospital
och asyler.
[44.]
Utvidgning av
köksbyggnaden
vid
Uppsala hospital
och asyl.
[45.]
Bidrag tils
kostnaderna
för en motorfärja
vid
Strängnäs
sund.
[46.]
[Jtskotteu
yttrande.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Ändringsarbeten
å de
s. k. C-paviljongerna
vid
Lunds hospital
och asyl.
[47.]
Ändringsarbeten
å
vattenverket
vid Lunds
hospital och
asyl.
[48.]
Utskottets
yttrande.
bidraget ifråga utgår retroaktivt. Utskottet förutsätter jämväl, att bidraget
icke fixeras för någon längre tid framåt, på det att möjlighet må finnas för
statsverket att, därest förändrade förhållanden inträda, vidtaga jämkning i
bidragsbeloppet. Mot sättet för de erforderliga medlens bestridande har utskottet
ej haft något att erinra. V
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till bidrag till kostnaderna för en motorfärja
vid Strängnäs sund för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 15,000 kronor.
45:o) Kungi. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 47) att till ändringsarbeten
i de s. k. C-paviljongerna vid Lunds hospital och asyl, för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 120,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 189 och 190 i statsrådsprotokollet.
I anledning av därom i 1926 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,
punkt 58) gjord framställning medgav 1926 års riksdag, att ändringsarbeten
i de s. k. C-paviljongerna vid Lunds hospital och asyl — avsedda för
oroliga sjuka män och kvinnor — finge i huvudsaklig överensstämmelse med
av stadsarkitekten J. Anchert år 1925 uppgjorda ritningar utföras för en beräknad
kostnad av 260,000 kronor. Till ändamålet anvisade riksdagen för budgetåret
1926—1927 ett extra reservationsanslag av 140,000 kronor. Återstoden
av kostnaden för arbetenas utförande ansåg riksdagen böra utgå under den
därpå följande budgetterminen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till ändringsarbeten i de s. k. C-paviljongerna
vid Lunds hospital och asyl för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra reservationsanslag av 120,000 kronor.
46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till ändringsarbeten
å vattenverket vid Lunds hospital och asyl i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av ingenjören John Bergström i september och oktober
1926 uppgjort förslag för budgetåret 1927—-1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 150,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 190—196 i
statsrådsprotokollet.
I likhet med departementschefen anser utskottet den i ärendet förebrakta
utredningen ådagalägga behovet av att den nu ifrågasatta omändringen av
vattenledningsanordningarna vid Lunds hospital och asyl utan dröjsmål
kommer till stånd. Då det''av Kungl. Maj:t härutinnan framlagda förslaget
synts utskottet tillgodose detta behov samt de för arbetenas utförande beräknade
kostnaderna icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
alltså hemställa,
Statsutskottets utlåtande Nr 0.
61
att riksdagen må till ändringsarbeten å vattenverket vid Lunds
hospital och asyl i huvudsaklig överensstämmelse med ett av
ingenjören John Bergström i september och oktober 192(i uppgjort
förslag för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 150,000 kronor.
47:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att till hospital vid Hospital vid
Hälsingborg för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 1,138,500 kronor. >-
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 196 och 197 i statsrådsprotokollet.
Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet har 1917 års riksdag
beslutat, att ett för 1,200 sinnessjuka och 200 svårskötta obildbara sinnesslöa
avsett hospital skulle i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten
O. Westman i februari 1917 uppgjorda ritningar uppföras på ett av Hälsingborgs
stad för ändamålet upplåtet, vid stadens norra gräns inom staden
och å Laröd beläget område för en beräknad kostnad av 9,700,000 kronor.
Uti skrivelse den 7 november 1924 framlade medicinalstyrelsen eu av
arkitekten Westman uppgjord ny beräkning av de totala kostnaderna för
hospitalets uppförande. Vid denna beräknings uppgörande hade förutsättningen
bland annat varit, att byggnadsarbetena skulle så bedrivas, att sjukvårdsbyggnaderna
och erforderliga ekonomibyggnader skulle bliva färdiga i
så god tid, att beläggningen kunde påbörjas under förra hälften av år 1927.
Beräkningen i fråga slutade å ett belopp av 11,038,500 kronor. Härvid hade
emellertid några kostnader för paviljongerna för sinnesslöa icke medtagits,
enär den slutliga revideringen av planen för dessa paviljonger icke fullbordats.
Styrelsen hade emellertid för avsikt att framlägga plan och kostnadsberäkningar
för ifrågavarande paviljonger i samband med framställning för
budgetåret 1927—1928 om anslag för hospitalets uppförande.
Mot de av medicinalstyrelsen i nyssnämnda skrivelse framlagda kostnadsberäkningarna
samt den för arbetenas fullbordande avsedda tidpunkten hava
erinringar icke framställts från vare sig Kungl. Maj:ts eller riksdagens sida.
(Se 1925 års statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 58, och riksdagens
skrivelse samma år nr 5 A, punkt 55).
Till hospitalets uppförande hava medel av riksdagen hittills beviljats till
ett sammanlagt belopp av 9,900,000 kronor, därav 1,300,000 kronor för budgetåret
1926—1927 (jfr redogörelse härutinnan i 1926 års statsverksproposition,
femte huvudtiteln, punkt 59, samt riksdagens skrivelse samma år
nr 5 A, punkt 40).
Det nu äskade beloppet utgör sålunda återstoden av det för anläggningens
utförande beräknade beloppet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså hemställa,
att riksdagen må till hospital vid Hälsingborg för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,138,500
kronor.
62
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utvidgning
av Piteå
hospital och
asyl.
[50.]
Motioner angående
utvidgning
av
Vadstena
hospital.
Motioner angående
avgiften
för
leverans av
vatten från
Östersunds
hospitals
vattenverk
till Hornsbergs
inunicipalsamhälle
m. in.
Bidrag till
sinnesslö- och
cpileptikeranstalter.
[ÖL]
48:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till utvidgning
av Piteå hospital och asyl (punkt 50) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
49:o) I fråga om två likalydande motioner, väckta, den ena inom forsta
kammaren (nr 79) av herr A. Petrén m. fl. och den andra inom andra kammaren
(nr 129) av herr Sv. Bengtsson i Norup m. fl. angående utvidgning av
Vadstena hospital kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
50:o) Beträffande två likalydande motioner, väckta, den ena (nr 81) inom
första kammaren av herr J. P. Johansson i Östersund och den andra (in*
139) inom andra kammaren av av herr V. Hedluncl i Östersund angående
avgiften för leverans av vatten fräta Östersunds hospitals vattenverk till
Hornsbergs municipalsamlrälle kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
51:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att, med uteslutande
ur riksstaten av de under avdelningen medicinalstaten samt liälsooch
sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna, uppförda ordinarie
förslagsanslagen till anstalter för obildbara sinnesslöa, till anstalter för
bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, och till epileptikeranstalter,
under samma avdelning och underavdelning med rubriken bidrag till sinnesslö-
och epileptikeranstalter uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 1,425,000
kronor.
I riksstaten för budgetåret 1926—1927 äro uppförda följande ordinarie
förslagsanslag, nämligen ett å 500,000 kronor till anstalter för obildbara sinnesslöa,
ett å 600,000 kronor till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke
äro fallandesjuka, och ett å 90,000 kronor till epileptikeranstalter.
Statsbidrag till ifrågavarande anstalter utgå enligt grunder, som innefattas
dels i kungörelsen den 24 oktober 1919 (nr 658) angående understöd av
statsmedel åt anstalter för obildbara sinnesslöa, med däri genom kungörelse
den 11 april 1924 (nr 146) gjord ändring, dels ock i kungörelsen den 24
oktober 1919 (nr 659) angående understöd av statsmedel åt anstalter för
bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, och åt epileptikeranstalter,
med däri genom kungörelser den 9 november 1922 (nr 526) och den 11 april
1924 (nr 147) gjorda ändringar. Beträffande statsbidragens belopp och de
ändringar, som därutinnan vidtagits under de senaste åren, torde få hänvisas
till den redogörelse, som i statsverkspropositionen till 1926 års
riksdag (femte huvudtiteln, punkten 63) lämnats i ämnet. Här må endast
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
63
erinras, att statsbidragen utgå med vissa för olika kategorier av å anstalterna
intagna sinnesslöa och fallandesjuka bestämda särskilda belopp för halvår,
respektive lästermin.
I skrivelse år 1924 nr 5 A (punkt 59) har riksdagen anfört, att det syntes
få anses ur alla synpunkter önskvärt, att bidragsbeloppen icke gång efter
annan ändrades, utan att de bidrag som nämnda år beslutades — och som
ännu gälla — kunde under den närmaste framtiden lämnas orubbade. I
anslutning till detta uttalande har departementschefen förutsatt, att nuvarande
grunder för statsbidragen jämväl för nästkommande budgetår lämnas
orubbade. På grund av belastningen å anslagen under senast förflutna budgetår
har vid sådant förhållande en höjning av anslagsbeloppen synts erforderlig.
Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning uppgingo nettoutgifterna
å de särskilda anslagen för budgetåret 1925—1926 till respektive
540,660 kronor, 690,139 kronor och 116,356 kronor. I den andra siffran i
ordningen ingå vissa i 1926 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,
punkt 63) omförmälda utgifter, som bestridas genom statskontoret.
För åstadkommande av en förenkling i budgettekniskt hänseende har nu
föreslagits, att ifrågavarande tre anslag i riksstaten sammanslås till ett anslag
under rubriken bidrag till sinnesslö- och epileptilceranstalter. Med utgångspunkt
från nyssnämnda belastningssiffror har det nya anslagets belopp ansetts böra
bestämmas till (540,000 + 690,000 + 116,000) 1,346,000 kronor. Emellertid
har, i anledning av vad införskaffade uppgifter givit vid handen, vid anslagsberäkningen
viss hänsyn tagits även till efter utgången av budgetåret
1925—1926 inträdd eller inträdande ökning i platsantalet vid såväl sinnesslösom
epileptikeranstalter. Med anledning härav har det nya anslaget synts
böra bestämmas till 1,425,000 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet förut anfört i fråga om sammanslagning
av å riksstaten för skilda ändamål uppförda olika anslag, har utskottet
ansett sig böra avstyrka, att nu berörda anslag sammanföras på sätt
Kungl. Maj:t ifrågasatt. Vid en uppdelning av det av Kungl. Maj:t äskade
anslaget, mot vars storlek utskottet icke haft något att erinra, torde på
de tre hittillsvarande anslagsrubrikerna anslagsbeloppen böra beräknas på
följande sätt:
till anstalter för obildbara sinnesslöa....................................... kronor 575,000
» anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka
................................................................................... » 730,000
» epileptikeranstalter................................................................. » 120,000
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) höja ordinarie förslagsanslaget till anstalter för obildbara
sinnesslöa, nu 500,000 kronor, med 75,000 kronor till 575,000
kronor;
Utskottets
yttrande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
04
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
b) höja ordinarie förslagsanslaget till anstalter för bildbara
sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, nu 600,000 kronor, med
130,000 kronor till 730,000 kronor; samt
c) höja ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter, nu
00,000 kronor, med 30,000 kronor till 120,000 kronor.
52:o) Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att för budgetåret
1927—1928 anvisa
dels till statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra förslagsanslag
av 55,000 kronor;
dels och till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade jordbruket
ett extra reservationsanslag av 2,800 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 199—200 i
statsrådsprotokollet.
Till upprätthållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa gossar å Salbohed har 1926 års riksdag, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning, för budgetåret 1926—1927 anvisat dels till avlöningar
och vikariatsersättningar ett extra anslag av 24,755 kronor, dels ock till
bidrag till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av 26,200 kronor.
Vidare har riksdagen för samma budgetår till täckdikning vid det med
samma anstalt förenade jordbruket anvisat ett extra reservationsanslag av
1,875 kronor.
Genom brev den 7 maj 1926 har Kungl. Maj:t fastställt avlönings- och
omkostnadsstater för anstalten för budgetåret 1926—1927.
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär, vad först avlöningsstaten
angår, allenast den ändring i densamma, att posten till vikariatsersättningar,
extra personal, tjänstepersonal och ålders tillägg höjts från 4,980 kronor med
50 kronor till 5,030 kronor för beredande av ålderstillägg från och med den
1 januari 1928 åt en därtill berättigad arbetsledare. Avlöningsstatens slutsumma
skulle alltså komma att ökas med 50 kronor till 24,805 kronor.
Detta belopp har emellertid avrundats till 24,800 kronor.
Omkostnadsstaten för nu ifrågavarande anstalt skulle enligt Kungl. Maj:ts
förslag för nästkommande budgetår te sig på följande sätt (för jämförelse
angivas de belopp, som äro upptagna i staten för innevarande budgetår):
Statens
uppfostringsanstalt
för
sinnesslöa
gossar.
[52.]
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
65
Beräkning
Stat
för tiden
för tiden
Vi 1927-
Vt 1926-
30/6 1 928
s0/e 1927
Utgifter:
Utspisning för personalen (5 st. å 1: 60 kronor per dag), för-
slagsvis.................
2,920
—
2,920
—
Utspisning för eleverna (55 st. å 90 öre per dag), förslagsvis...
18,067
50
20,075
—
Beklädnad och sängkläder, förslagsvis ......
5,700
—
5,700
—
Undervisning, förslagsvis...............
500
—
500
—
Hälso- och sjukvård, förslagsvis .........
2,500
—
2.300
—
Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis........
7,500
—
7.500
—
Renhållning, förslagsvis .................................
1,100
—
1.100
—
Byggnader, förslagsvis ................................
4,700
—
3,000
_
Inventarier, förslagsvis.................... ...
4,500
—
1,000
—
Arbetens bedrivande, förslagsvis ..
400
_
400
_
Elevbelöningar, förslagsvis............
550
—
550
—
Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis ____
350
_
350
_
Expenser och diverse, förslagsvis.........................................
6,212
50
6,005
—
Summa kronor
55,000
_
51.400
_
Inkomster:
Avgifter för
7 (nu 8) epileptiska elever å 800 kronor, förslagsvis......
5,600
—
6.400
_
48 icke-epileptiska elever å 400 kronor, förslagsvis......
19,200
—
18,800
_
Statens tillskott, förslagsvis .............................''...................
30,200
—
26,200
—
Summa kronor
55,000
—
51,400
—
För verksamheten vid Salbohedsanstalten skulle sålunda vid bifall till
Kungl. Majts förslag för nästa budgetår krävas dels till avlöningar och
vikariatsersättningar m. m. ett extra anslag av 24,800 kronor, dels ock till
driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av 30,200 kronor. I syfte att
åstadkomma förenkling av huvudtitelns uppställning har emellertid föreslagits
en sammanslagning av ifrågavarande anslag till ett anslag, vilket då skulle
erhålla karaktär av förslagsanslag. Det nya anslaget, vilket ansetts böra
benämnas statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar, skulle i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag bestämmas till (24,800 + 30,200) 55,000 kronor.
Kungl. Maj:s förslag i fråga om avlöningsstaten för Salbohedsanstalten
har icke givit utskottet anledning till erinran, och har utskottet ävenledes
ansett sig böra tillstyrka de förslag i skilda liänsenden, Kungl. Maj:t i fråga
om omkostnadsstaten för anstalten framlagt, liksom ock det äskade anslaget
till täckdikningsarbeten vid det med anstalten förenade jordbruket.
Yad däremot angår förslaget om sammanslagning av avlönings- och driftkostnadsanslagen
för anstalten, har utskottet av förut anförda skäl funnit sig
icke böra biträda förslaget härutinnan.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1927—1928 anvisa
a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra anslag av
24,800 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1927. G samt. 5 höft. (Nr ö.) 547 27 5
Utskottets
yttrande.
66
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt
ett extra förslagsanslag av 30,200 kronor; samt
c) till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade
jordbruket ett extra reservationsanslag av 2,800 kronor.
Statens uppfostringsanstalt
för
sinnes slö a
flickor.
[53.]
53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att till statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor för budgetåret 1927—1998 anvisa ett
extra förslagsanslag av 25,500 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 207—209
i statsrådsprotokollet.
Till uppehållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa flickor i Vänersborg anvisade 1926 års riksdag dels till avlöningar
och vikariatsersättningar m. in. ett extra anslag av 11,575 kronor,
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av
14,400 kronor.
Genom brev den 7 maj 1926 har Kungl. Maj:t fastställt avlönings- och
omkostnadsstater för anstalten för budgetåret 1926—1927.
Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, som icke innebär någon
ändring i avseende å den för anstalten fastställda avlöningsstaten, skulle
omkostnadsstaten för budgetåret 1927—1928 te sig på följande sätt (för
jämförelse angives även motsvarande belopp i den för innevarande budgetår
fastställda staten):
Utgifter:
Utspisning för personalen (6 st. å. kronor 1: 60 per dag),
förslagsvis ...............................................................
Utspisning för eleverna (30 st. a 90 öre per dag), förslagsvis
Beklädnad och sängkläder (å 100 kronor per elev), förslagsvis.
....................................................................
Undervisning, förslagsvis ............................................
Hälso- och sjukvård, förslagsvis...................... ...........
Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis .........
Renhållning, förslagsvis..............................................
Byggnader, » ...............................................
Inventarier, » ...............................................
Arbetens bedrivande, förslagsvis....................................
Elevbelöningar, » ..................................
Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis ..............................
Expenser och diverse, » .............................
Summa kronor
Inkomster:
Avgifter för 8 epileptiska elever å 800 kronor, förslagsvis
Avgifter för 22 icke-epileptiska elever å 400 kronor, förslagsvis
...................................................................
Statens tillskott, högst ...............................................I_
Summa kronor!
Beräkning
Stat för
för tiden
tiden */t
Vt 1927—
1926-30/»
s0/e 1928
1927
3,504
9,855
3.000
300
1.500
4.500
800
1.500
1.000
750
300
100
2,016
29,125
6,400
8,800
13,925
29,125
3,504 - 10,950 !-
[(1 krona per dag)
3.000
300
1,500
5.000
1,050
500
500
750
300
150
2,096
29,600
15,200
14,400
29,600
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 67
För uppehållande av verksamheten vid ifrågavarande anstalt under nästkommande
budgetår har alltså beräknats till avlöningar och vikariatsersättningar
ett belopp av 11,575 kronor samt för driftkostnader i övrigt ett belopp
av förslagsvis 13,925 kronor. Ifrågavarande båda belopp skulle nu enligt
Kung! Maj:ts förslag sammanslås till ett anslag under rubriken statens uppfösa
''ing sans tält för sinnesslöa flickor och med karaktär av förslagsanslag. Det
sammanslagna anslagets belopp skulle då bliva 25,500 kronor.
Mot Kung! Maj:ts förevarande förslag har utskottet icke haft annan erinran
än att utskottet funnit sig icke böra tillstyrka den ifrågasatta sammanslagningen
av anstaltens avlönings- och driftkostnadsanslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1927—1928 anvisa
a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. in. vid statens
uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 11,575
kronor; samt
b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt
ett extra förslagsanslag av 13,925 kronor.
54:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att till understöd
åt spetälskesjukas familjer m. m., för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
anslag av 2,000 kronor.
Från och med budgetåret 1923—1924 har riksdagen för varje budgettermin
beviljat ett extra anslag till beredande av understöd åt spetälskesjukas
familjer m. m. Anslagen hava under var och en av de tre först avsedda
budgetperioderna utgått med 5,000 kronor. För budgetåret 1926—1927 bär
emellertid anslaget begränsats till 3,000 kronor.
Gällande föreskrifter rörande användningen av anslag till förevarande ändamål
äro meddelade genom brev den 8 maj 1925.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså hemställa,
att riksdagen må till understöd åt spetälskesjukas familjer m. in.
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 2,000
kronor.
55:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att
dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossj ukvardsanstalter
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av
600,000 kronor;
dels ock medgiva, att av Kungl. Maj:t må beviljas ej mindre åt föreningen
för kustvård åt skrofulösa barn till utförande av vissa byggnadsarbeten m. m.
vid kustsanatoriet Apelviken ett bidrag av sammanlagt högst 57,200 kronor
än även åt föreningen för skrofulösa barns vård till anskaffande av Finseu
-
Utskottets
yttrande.
Understöd
åt spetälskesjukas
familjer
m. m.
[54.]
Bidrag till
uppförande
eller
inrättande av
tuberkulossjukvårdsanstalter.
[55.]
68
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
lampor m. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra ett
bidrag av högst 12,900 kronor, allt att utgå av nämnda anslag i huvudsaklig
överensstämmelse med de rörande bidrag från anslaget gällande grunder och
på de närmare villkor i övrigt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 211—227
i statsrådsprotokollet.
Under förevarande punkt liar departementschefen först upptagit till behandling
frågan om statsbidrag till nybyggnadsarbeten vid Apelvikens kustsanatorium.
Departementschefen har härvid inledningsvis erinrat om att föreningen
för kustvård åt skrofulösa barn, som äger nämnda kustsanatorium, förut vid
åtskilliga tillfällen erhållit statsbidrag för utförande av byggnadsarbeten,
nämligen åren 1909, 1912, 1914, 1916, 1918 och 1920 samt budgetåren 1923—
1924 och 1926—1927. Ifrågavarande statsbidrag hade sammanlagt belöpt
sig till 799,200 kronor, därav 164,500 kronor för budgetperioden 1926—1927,
och utgått från de av riksdagen beviljade reservationsanslagen till bidrag
till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.
Beträffande kustsanatoriets ekonomi är att nämna, att sanatoriet, förutom
sjukvårdsavgifter, från och med år 1905 åtnjutit landstingsbidrag, varjämte
sedan åtskilliga år tillbaka bidrag till sanatoriets driftkostnader utgått från
riksstatsanslaget till driftkostnader för tuberkulossjukvårdsanstalter.
I fråga om sanatoriets ekonomiska ställning framgår av föreningens berättelse
för år 1925, att tillgångar och skulder den 31 december samma år
balanserade å kronor 1,976,393: 67 och att därvid bland tillgångarna fastighetens
konto upptagits till kronor 1,507,977:34.
Beträffande sanatoriets verksamhet under år 1925 utvisar nyssnämnda
berättelse, att antalet under året intagna patienter utgjort 1,068 och att
antalet underhållsdagar för samtliga under året vårdade personer uppgått till
142,359.
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag i fråga om anslag till Apelvikens
kustsanatorium avser bidrag dels till anordnande av en röntgenpaviljong,
dels till uppförande av en paviljong, benämnd paviljong III.
Yad angår statsbidraget till röntgenpaviljongen har, i likhet med vad
fallet varit vid beviljande av statsbidrag till kustsanatoriet 1923 och 1926,
detsamma ansetts böra begränsas till högst hälften av den beräknade byggnadskostnaden
eller, om den verkliga kostnaden visar sig vara lägre, till
högst halva sistnämnda kostnad. Byggnadskostnaden för paviljongen har beräknats
till högst 63,400 kronor. Maximum för statsbidraget har alltså i före
-
Statsbidrag till den nya paviljong III, som av Kungl. Maj:t äskats med
25,500 kronor, motsvarar det belopp, vilket tidigare som statsbidrag utgått
för den äldre paviljong III jämte tillhörande solveranda och förbindelse
-
varande fall beräknats till 31,700 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
69
gång och som då beräknades efter två tredjedelar av byggnadskostnaden.
I avseende å denna byggnad hava vid återuppförandet vidtagits åtskilliga
förbättringar, varigenom verkliga kostnaden för paviljongen — numera paviljong
VII — beräknats överstiga 50,000 kronor. Vid nu angivna förhållanden
har departementschefen funnit i och för sig intet vara att erinra mot att
statsbidrag i förevarande fall utgår med hela det i fjol avdragna beloppet
25,500 kronor. Den omständigheten att antalet vårdplatser i den gamla
paviljong III icke kunnat efter återuppförandet fullt bibehållas hava icke
synts böra inverka på anslagets storlek.
Till statsbidrag för byggnadsarbeten vid Apelvikens kustsanatorium skulle
alltså vid bifall till vad departementschefen föreslagit för budgetåret 1927—
1928 utgå tillhopa (31,700 + 25,500) 57,200 kronor. Sistnämnda belopp har,
i likhet med vad som tidigare skett, ansetts böra utgå av reservationsanslaget
till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter.
För statsbidragets åtnjutande hava i huvudsak synts böra gälla de
grunder, som äro stadgade beträffande bidrag från nämnda anslag, med
rätt för Kungl. Maj:t att i övrigt bestämma de närmare villkor för bidragets
tillgodonjutande, som må finnas påkallade.
Vidare har departementschefen i detta sammanhang till behandling upptagit
ett till Kungl. Maj:t ingivet förslag om statsunderstöd för anskaffande
av Finsenlampor m. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i
Barkåkra.
Härvid har departementschefen först erinrat, att sanatoriet tidigare tre
gånger från statens sida tilldelats bidrag för byggnadsarbeten m. m. 1907 års
riksdag beviljade nämligen till färdigbyggande av sanatoriet ett anslag av
200,000 kronor, varav 100,000 kronor anvisades å extra stat för vartdera av
åren 1908 och 1910. Vidare har 1920 års riksdag anvisat dels såsom bidrag till
utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. vid sanatoriet ett belopp av 89,430
kronor 50 öre, att utgå av det utav riksdagen beviljade anslaget till bidrag för
uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter, dels ock för utförande
av vissa reparationsarbeten å sanatoriet m. m. å tilläggsstat för år 1920
ett förslagsanslag, högst, av 74,037 kronor. Slutligen har 1925 års riksdag för
budgetåret 1925—1926 för utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. beviljat
ett belopp av högst 90,000 kronor, att utgå av nyssnämnda anslag. Detta
statsbidrag lämnades bland annat till uppförande av ny tvättinrättning vid
sanatoriet. (Se 1925 års statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 65,
samt riksdagens skrivelse samma år, nr 183).
Kustsanatoriet, som började sin verksamhet år 1900 såsom en barnkoloni
i förhyrd lägenhet, disponerar numera i egna byggnader tillhopa 249 vårdplatser,
för vilka driftkostnadsbidrag utgår av statsmedel. Dessutom åtnjuter
sanatoriet, förutom patientavgifter, bidrag från landsting och kommuner.
Beträffande sanatoriets ekonomiska ställning torde ur styrelsens berättelse
för år 1925 böra meddelas, att tillgångarna och skulderna den 31 december
samma år balanserade å kronor 762,263: 30 och att bland tillgångarna fastighetens
konto upptagits till 482,000 kronor.
70
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
I fråga om sanatoriets verksamhet under år 1925 framgår av nyssnämnda
berättelse, att antalet under nämnda år intagna patienter utgjort
559 och att antalet underhållsdagar för samtliga under berörda år vårdade
uppgått till 84,371.
Enligt det nu föreliggande förslaget skulle statsbidrag beviljas för att
möjliggöra anskaffandet av 17 Finsenlampor jämte tillhörande inredning in. m.
Då totalkostnaden för dessa lampor uppskattats till 25,913 kronor 35 öre
och statsbidraget ansetts böra begränsas till högst hälften av kostnaden,
har statsbidraget föreslagits utgå med i runt tal 12,900 kronor, dock med
ytterligare beskärning till högst halva den verkliga kostnaden, därest denna
till äventyrs kommer att understiga den beräknade.
Vad härefter angår anslagsbehovet i dess helhet för nästa budgetår till
bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter har
departementschefen icke haft något att erinra mot den av medicinalstyrelsen
härutinnan gjorda beräkningen. Denna beräkning — i vilken hänsyn icke
tagits till de i det föregående behandlade framställningarna om statsbidrag
till vissa arbeten vid förenämnda två kustsanatorier — slutade å 530,000
kronor. Läggas härtill de av departementschefen tillstyrkta bidragsbeloppen
å högst (31,700 4- 25,500) 57,200 kronor till Apelvikens kustsanatorium och
högst 12,900 kronor till kustsanatoriet vid Barkåkra, erhålles en totalsumma
av 000,100 kronor. Denna summa har synts böra avrundas till 600,000
kronor, med vilket belopp alltså anslaget i fråga upptagits i riksstatsförslaget
för budgetperioden 1927—1928.
I sammanhang med Kungi. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft två likalydande motioner, väckta den ena, nr 25, inom
första kammaren av herr Joh. Nilsson i Kristianstad och den andra, nr 25,
inom andra kammaren av herr L. Sorggren, vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta att höja anslaget till Kronprinsessan Victorias kustsanatorium
i Barkåkra från av Kung!. Maj:t föreslagna 12,900 kronor till 43,894 kronor
50 öre.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»Direktionen för Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra har
den 8 juli 1926 i underdånig skrivelse anhållit, att Kungl. Maj:t för riksdagen
1927 framlägger nådig proposition att bevilja för i skrivelsen angivna
ändamål 44,532 kronor 50 öre till kustsanatoriet.
Från denna summa bör enligt vederbörande departementschefs mening
dragas 638 kronor, som felaktigt medräknats i kalkylen. Alltså blir beloppet
efter denna justering 43,894 kronor 50 öre.
Det gäller dels anskaffning av 17 nya Finsenlampor samt om- och tillbyggnad
av en förut till tvättinrättning m. in. använd byggnad i syfte att
erhålla tillräckligt stor matsal för patienterna, vissa verkstäder in. in., dels
ock uppförandet av ett svinstall och ett ekonomihus.
Kung!. Maj:t föreslår i årets statsverksproposition endast 12,900 kronor till
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
71
kustsanatoriet i Barkåkra såsom bidrag till inköp av de 17 Finsenlamporna,
vilka beräknas kosta 25,913 kronor 35 öre.
Statsrådet och cliefen för socialdepartementet framhåller i femte huvudtiteln
att, med hänsyn till det statsfinansiella liiget, statsbidrag till nybyggnader
vid t uberk ulo ss juk värdsan stal ter bör utgå endast i de fall, da därmed
ett större antal nya vårdplatser skulle kunna utvinnas och då bidraget medför
bättre anordningar för sjukvården.
Eu sådan begränsning är naturligtvis befogad, när det begäres stora statsbidrag
till byggnader, som nog mången gång kunde vara mindre dyrbara.
Men i detta fall rör det sig om ett helt litet belopp.
Visserligen äro vårdplatser och sjukvård det väsentliga på ett sjukhus,
men nödiga ekonomibyggnader och omtanke om driftekonomien ha också
sin stora betydelse.
Patienternas matsal på kustsanatoriet har i flera år varit för liten. Många
äro sängliggande och få maten buren till sig, men ännu flera gå uppe, och
de ha ej alla kunnat utspisas i matsalen samtidigt. De, som ej fått rum
där, ha gruppvis intagit sina måltider på skilda platser. Detta har förorsakat
ökat arbete för personalen och även ökat mängden av matrester. Efter omsorgsfull
utredning beslöt direktionen vid sammanträde den 1 mars 192(1 att,
ehuru anslag för ändamålet icke stod till förfogande, göra en förlängning av
det hus, som inrymmer matsalen. Därmed fick man denna tillräckligt stor
för lång tid framåt, fick i underliggande våning matsal och sällskapsrum för
sköterskor och elever samt ett rum för direktionen med plats för böcker och
handlingar m. m. I källaren, som förut upptogs av tvätten, inreddes verkstäder
för bandagisten, skomakaren, maskinisten och snickaren.
Sedan många år uppföder kustsanatoriet svin, men alltför få. Svinstallet
är för litet. Ett större svinstall och flera svin skulle medföra eu avsevärd
ökning i årsinkomsterna och i viss mån minska driftkostnaderna.
Den tilltänkta ekonomibyggnaden inrymmer bland annat källare för förvaring
av diverse livsmedel i större mängder. Bristen på sådana förvaringsrum
har länge varit kännbar. Genom alla källare i kustsanatoriets byggnader
äro dragna värmeledningsrör, som göra temperaturen där olämplig för
förvaring av vissa livsmedel, och dessutom är det allra mesta av källarutrymmet
i dessa hus upptaget för andra ändamål.
Således är behovet av detta ekonomihus med stora källare för livsmedelsförråd
ganska trängande, och i ekonomiskt hänseende är huset mycket önskvärt.
Förste provinsialläkaren i Kristianstads län har också vid besök hos
medicinalstyrelsen vitsordat, att de i direktionens underdåniga skrivelse omförmälda
byggnadsföretagen vore av behovet påkallade. Medicinalstyrelsen
har tillstyrkt, och byggnadsstyrelsen har icke haft något att erinra emot
dessa nybyggnader och denna tillbyggnad.
Det bör beaktas, att kustsanatorierna ha en otrygg ställning i jämförelse
med länssanatorierna, och dock är dessas betydelse i kampen mot tuberkulosen
lika stor som länssanatoriernas. Kustsanatorierna åtnjuta visserligen
bidrag från landstingen, men dessa bidrag utgå endast till driftkostnaderna.
Landstingsanslag till byggnader kunna de ej ifrågasätta. När det
gäller sådana anslag ha kustsanatorierna endast staten att vända sig till.
Enligt gällande beräkningsgrunder för sådant statsbidrag anser sig direktionen
kunna begära 43,894 kronor 50 öre.»
Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma avser statsbidrag till
utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. vid kustsanatoriet Apel viken, kar
utskottet ansett sig böra tillstyrka.
Utskottets
yttrande.
72
Statsutskottets utlåtande Nr ö.
Bidrag till
driftkostnaderna
för tub er kulos - sjukvårdsanstalter.
[56.]
Vad angår Kung! Maj:ts förslag i fråga om statsbidrag till Kronprinsessan
Victorias kustsanatorium i Barkåkra, innebär, såsom nämnts, förslaget
härutinnan, att 12,900 kronor skulle beviljas för anskaffande av sjutton
Finsenlampor jämte tillhörande inredning m. m. Motionsvis har emellertid
på angivna skäl yrkats, att statsbidraget måtte för nästkommande budgetår
ökas till 43,894 kronor 50 öre.
Ehuru utskottet icke kunnat undgå att finna skäligt, att statsbidrag tillerkännes
kustsanatoriet i Barkåkra i större omfattning än Kungl. Maj:t
ifrågasatt, har utskottet likväl ansett sig icke kunna tillstyrka en så stor
förhöjning av bidraget, som motionsvis föreslagits. Utskottet får för sin del
förorda, att statsbidraget till sanatoriet liöjes med 10,000 kronor utöver det
av Kungl. Maj:t begärda beloppet och sålunda bestämmes till 22,900 kronor.
I följd härav får ock utskottet tillstyrka, att det till bidrag till uppförande
eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter för nästkommande budgetår
äskade anslaget ökas till 610,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts och då de av Kungl. Maj:t föreslagna
grunderna för nu ifrågavarande statsbidrags åtnjutande icke givit utskottet
anledning till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och herrar Joll. Nilssons i Kristianstad och Borggrens
ovanberörda motioner, I: 25 och II: 25,
a) till bidrag till uppförande eller inrättande av tubcrlculossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
reservationsanslag av 610,000 kronor; samt
b) medgiva, att av Kungl. Maj:t må beviljas ej mindre
åt föreningen för kustvård åt skrofulösa barn till utförande av
vissa byggnadsarbeten in. m. vid kustsanatoriet Apelviken ett
bidrag av sammanlagt högst 57,200 kronor än även åt föreningen
för skrofulösa barns vård till anskaffande av Finsenlampor
m. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i
Barkåkra ett bidrag av högst 22,900 kronor, allt att utgå av
nämnda anslag i huvudsaklig överensstämmelse med de rörande
bidrag från anslaget gällande grunder och på de närmare villkor
i övrigt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas.
56:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter,
nu 2,950,000 kronor, med 250,000 kronor till 3,200,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 228—230 i statsrådsprotokollet.
Det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter
är i gällande riksstat uppfört med 2,950,000 kronor.
De jämlikt riksdagens beslut stadgade villkoren för åtnjutande av bidrag
från nämnda anslag innefattas i kungörelse den 28 juni 1918 (nr 494) med
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 73
däri genom kungörelser den 7 juli 1921 (nr 384) och den 11 april 1924 (nr 145)
gjorda ändringar.
Beträffande bidragsbeloppens storlek och de förändringar som härutinnan
vidtagits under de senaste åren m. m. torde få hänvisas till den redogörelse,
som i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag (femte huvudtiteln,
punkten 72) lämnats i ämnet. Här må endast erinras, att bidraget utgår
med visst belopp för varje underliållsdag å de olika slagen av anstalter.
Den nu föreslagna förhöjningen av förevarande anslag är föranledd därav, att
anslaget under sistförflutna budgetåren överbelastats.
Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag
till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu
2,950,000 kronor, med 250,000 kronor till 3,200,000 kronor.
57:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att under avdelningen
medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna,
med rubriken bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna
uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 50,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 230 i statsrådsprotokollet.
Alltsedan år 1914 hava i riksstaten uppförts extra förslagsanslag för beredande
av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för resor
till och från statsunderstödda kustsanatorier, att utgå under de villkor, Kungl.
Maj:t bestämde. För vardera av budgetperioderna 1924—1925 och 1925—1926
upptogs anslaget till 40,000 kronor. Med hänsyn till överbelastning å anslaget
för förstnämnda period har anslaget i riksstaten för innevarande budgetår
höjts till 50,000 kronor.
Föreskrifter angående bidragen äro meddelade genom kungörelse den 11
april 1924 (nr 152). I dessa föreskrifter har, i överensstämmelse med beslut
av 1926 års riksdag, vidtagits ändring genom kungörelse den 7 maj 1926
(nr 175), vilken kungörelse trätt i tillämpning den 1 juli samma år. Andringen
i fråga innebär en utvidgning av rätten att erhålla statsbidrag i så måtto,
att bidrag numera även kan utgå för avgift för plats i tredje klassens sovvagn,
för utgift för resa i automobil i viss regelbunden trafik samt —- då
den sjuke är bosatt på mer än 20 kilometers avstånd från järnvägs- eller
ångbåtsstation eller från någon av statens järnvägar eller postverket anordnad
automobil trafiklinje — för resekostnad beträffande den del av vägen till
stationen eller trafiklinjen, som överstiger 20 kilometer, allt enligt i författningen
närmare angivna grunder och förutsättningar.
Då varken storleken av det av Kungl. Maj:t för nu ifrågavarande ändamål
äskade anslagsbeloppet eller den föreslagna förändringen av anslagets
natur givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,
Bidrag till
resor för vissa
patienter
vid kustsanatorierna.
[57. j
U tskottets
Yttrande.
74
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Folksanato
rierna.
[58.]
Understödjande
av
dispensärverksamhet.
[59.]
Radiumhemmet
i Stockholm.
[60.]
att riksdagen må under avdelningen medicinalstaten samt
hälso- och sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna,
med rubriken bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna
uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 50,000 kronor.
58:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 231—233) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till folksanatorierna för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra anslag av 150,000 kronor.
59:o) Kung], Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att till understödjande
av dispensärverksamhet för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
förslagsanslag av 380,000 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 233 och
234 i statsrådsprotokollet.
Till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet har riksdagen
beviljat extra förslagsanslag alltsedan år 1914. För vartdera av budgetåren
1923—1924 och 1924—1925 anvisades 400,000 kronor och för budgetåret
1925—1926 350,000 kronor.
I riksstaten för budgetåret 1926—1927 har anslaget upptagits till allenast
300,000 kronor. Denna minskning i avseende å beloppet skedde med hänsyn
till den nedåtgående tendens, som belastningssiffrorna å anslagen för
budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 utvisade (329,582 respektive 337,261
kronor mot 380,131 kronor för år 1922).
Nu gällande föreskrifter för användningen av anslag till förevarande ändamål
äro meddelade i kungörelse den 8 maj 1925 (nr 329).
Den nu föreslagna förhöjningen av förevarande anslag än föranledd därav,
att anslaget under senast förflutna budgetåret väsentligt överbelastats.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får alltså
hemställa,
att riksdagen må till understödjande av dispensärverksamhet
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av
380,000 kronor.
60:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 60) att
dels under avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen
sjukvårdsanstalterna, med rubriken radiumhemmet i Stockholm
uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 40,000 kronor;
dels ock godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet över
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 3. to
socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen i grunderna för bidrag
till radiumhemmets klinik.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid 234—237 i statsrådsprotokollet.
Statsbidrag till radiumhemmet i Stockholm, vilket innehaves av cancerföreningen
i Stockholm och har till ändamål att bereda vård av kräftsjuka,
har utgått alltsedan år 1921. För nu löpande budgetår har beviljats dels
ett extra anslag om 15,000 kronor till hemmets poliklinik och dels ett extra
förslagsanslag av 28,000 kronor till hemmets klinik.
Gällande bestämmelser för åtnjutande av bidrag från ifrågavarande anslag
återfinnas i Kungl. Maj:ts brev den 11 april 1924. I detta brev har stadgats
bland annat, att bidrag till upprätthållande av verksamheten vid hemmets
klinik skall utgå med 3 kronor om dagen för varje å kliniken vårdad person.
Före budgetåret 1924—1925 utgick statsbidraget till kliniken efter 3 kronor
50 öre om dagen för varje patient.
Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle för nästkommande budgetår
statsbidraget till upprätthållande av verksamheten vid radiumhemmets
klinik nedsättas från 3 kronor till 2 kronor 50 öre per dag och patient. Då
antalet vårddagar å kliniken beräknats komma att uppgå till omkring 10,000,
har klinikbidraget uppskattats till 25,000 kronor. Poliklinikbidraget har beräknats
till oförändrat belopp, 15,000 kronor. Beloppen, tillhopa 40,000 kronor,
hava ansetts böra å riksstaten uppföras såsom ett gemensamt anslag,
vilket föreslagits erhålla karaktär av förslagsanslag. Då behovet av statsbidrag
för ifrågavarande ändamål synts bestående, har det sålunda sammanlagda
anslaget upptagits såsom ordinarie anslag. För användningen av det
nya anslaget har i huvudsak hittills gällande grunder ansetts böra tillämpas,
dock med iakttagande av den förordade ändringen beträffande klinikbidragets
storlek.
Kungl. Maj:ts förslag om ändring av nu utgående statsbidrags storlek till
radiumhemmets klinik har utskottet ansett sig böra tillstyrka, och har utskottet
ej heller haft något att erinra emot storleken av de för klinik- och
poliklinikbidragen beräknade beloppen samt att de erforderliga medlen hädanefter
uppföras å riksstaten såsom ordinarie anslag. Däremot kan utskottet
av förut anförda skäl icke förorda eu sammanslagning av anslagen i fråga.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i riksstaten uppföra
a) såsom bidrag till radiumhemmets i Stockholm poliklinik
ett ordinarie anslag av 15,000 kronor; samt
b) såsom bidrag till hemmets klinik ett ordinarie förslagsanslag
av 25,000 kronor.
61:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att
dels under avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen
sjukvårdsanstalterna, med rubriken bidrag till resor för vissa
patienter vid radiumhemmet i Stockholm uppföra ett ordinarie förslagsanslag
av 30,000 kronor;
Utskottets
yttrande.
Bidrag till
resor för vissa
patienter vid
radiumhemmet
i Stockholm.
[61.]
76
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
dels ock godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen i grunderna för bidrag
till sådana resor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 237—239
i statsrådsprotokollet.
För vart och ett av åren 1921 och 1922 anvisade riksdagen på extra
stat ett förslagsanslag å 15,000 kronor för beredande av bidrag enligt vissa
grunder till medellösa eller mindre bemedlade personer för resor till och
från radiumhemmet i Stockholm. För tiden 1 januari 1923—30 juni 1926
hava extra förslagsanslag till oförändrat årsbelopp eller 15,000 kronor uppförts
i riksstaten. För innevarande budgetår har anslaget, huvudsakligen på
grund av kraftigt ökad belastning, höjts till 25,000 kronor.
Närmare bestämmelser angående villkor för åtnjutande av ifrågavarande
bidrag hava meddelats genom kungörelse den 25 september 1920 (nr 634).
Genom kungörelse den 11 april 1924 (nr 159) hava sedermera utfärdats ändrade
bestämmelser av den innebörd, att statsbidrag från och med budgetåret
1924—1925 allenast skulle få utgå till medellösa patienter. Å andra
sidan har i överensstämmelse med riksdagens beslut genom kungörelse den
7 maj 1926 (nr 174) för tiden efter den 1 juli 1926 vidtagits den utvidgning
i rätten till resebidrag, att sådant bidrag, som tidigare endast kunnat utgå
för resa å järnväg eller ångfartyg, skall kunna utgå jämväl för resa i automobil
i regelbunden trafik, som av statens järnvägar eller postverket anordnats
i anslutning till järnvägs- eller ångbåtslinje, samt att bidrag må
omfatta jämväl avgift för tredje klassens sovvagnsbiljett.
I fråga om behovet av anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret
1927—1928 samt grunderna för anslagets användning har departementschefen
nu anfört följande:
»Det lärer vara uppenbart, att anslag för ifrågavarande ändamål bör utgå
jämväl för nästkommande budgetperiod. Emellertid synes mig viss ytterligare
jämkning böra ske i grunderna för anslagets användning. Den nyssnämnda,
år 1926 beslutade ändringen att bidrag jämväl må innefatta avgift
för tredje klassens sovvagnsbiljett tillkom på riksdagens initiativ i
samband med motsvarande ändringar i grunderna för utbetalning av statsbidrag
till resor för patienter vid kustsanatorierna och vanföreanstalterna.
Beträffande resor till sistnämnda båda slag av anstalter gjordes emellertid
det ytterligare tillägget, att där patient är boende på mer än 20 kilometers
avstånd från järnvägs- eller ångbåtsstation eller från av statens järnvägar eller
postverket anordnad automobiltrafiklinje, reseersättning må trtgå med 10 öre
per kilometer för den del av vägen till kommunikationsmedlet i fråga, som
överstiger 20 kilometer. Detta tillägg, som avstyrkts av statsutskottet men
upptagits i reservationer vid utskottets utlåtande (nr 5, punkterna 54 och 63)
och sedermera bifölls av riksdagen, hade föreslagits i en i andra kammaren
väckt motion, i vilken motsvarande förslag emellertid icke gjorts beträffande
resorna till radiumhemmet; i följd därav framställdes icke heller någon
reservation mot utskottets förslag på denna punkt. Emellertid framgår av
ärendets behandling i riksdagen, att analoga bestämmelser ansågos böra
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 77
gälla beträffande samtliga tre nu omförmälda slag av resebidrag. Även enligt
min mening bör bidragsförmånen erhålla enahanda utsträckning för patienterna
vid radiumhemmet som för patienterna vid kustsanatorierna och vanföreanstalterna.
Jag vill alltså tillstyrka, att där patient vid radiumhemmet är boende
på mer än 20 kilometers avstånd från järnvägs- eller ångbåtsstation eller från
av statens järnvägar eller postverket anordnad automobiltrafiklinje, reseersättning
må utgå med 10 öre per kilometer för den del av vägen till kommunikationsmedlet
i fråga, som överstiger 20 kilometer.»
Med hänsyn till storleken av belastningen å anslaget under sistförflutna
budgetåret har anslaget för nästkommande budgetår ansetts böra ökas till
30,000 kronor. Då det behov, som tillgodoses från anslaget, synts vara av
stadigvarande natur, har Kungl. Maj:t ansett lämpligt att, i överensstämmelse
med vad som redan gäller i fråga om motsvarande anslag till resor till vanföreanstalterna
och nu föreslås beträffande bidraget till resor till kustsanatorierna
(punkten 57), anslaget från och med nästkommande budgetår
förändras till ordinarie.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t under
förevarande punkt föreslagit, får alltså hemställa,
att riksdagen må,
a) under avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården,
underavdelningen sjukvårdsanstalterna, med rubriken
bidrag till resor för vissa patienter vid radiumhemmet i Stockholm
uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 30,000 kronor; samt
b) godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen
i grunderna för bidrag till sådana resor.
62:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att
dels till bidrag till uppförande m. m. samt driften av epidemisjukhus för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,750,000 kronor;
dels ock medgiva den av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen i grunderna beträffande
bidrag till uppförande m. m. av epidemisjukhus.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 239—254
i statsrådsprotokollet.
Anslag till bidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus
hava i budgeten upptagits från och med år 1921. För budgetåren 1925—
1926 och 1926—1927 hava anslagsbeloppen för ändamålet utgjort 1,590,000
och 1,300,000 kronor.
Till bidrag för driften av epidemisjukhus hava jämväl anslag varit uppförda
i riksstaten alltsedan år 1921. För de sista två budgetperioderna hava anslagsbeloppen
utgjort 1,000,000 och 900,000 kronor.
I enlighet med av riksdagen godkända huvudgrunder har Kungl. Maj:t
Bidrag till
uppförande
m. m. samt
driften av
epidemisjukhus.
[02.]
78
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
genom kungörelser den 7 september 1920 meddelat bestämmelser dels angående
statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus
(nr 667) och dels angående statsbidrag för driften av sådana sjukhus (nr 668).
Viss ändring i Innan departementschefen ingått på närmare prövning av frågan om anbeträ/fande
för nu berörda ändamål, har departementschefen till behandling upp
statsbidray
tagit frågan om viss ändring i grunderna för erhållande av statsbidrag till
för anord- uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus.
nande civ *
epidemisjuk- Enligt nuvarande bestämmelser (se förenämnda kungörelse den 7 septemhus.
ber 1920, nr 667) må statsbidrag tilldelas epidemid i''strikt — d. v. s. landstingsområde
samt stad, som ej deltager i landsting, ävensom annan stad,
vilken enligt Kung! Maj:ts medgivande utgör eget epidemidistrikt — för
uppförande, inrättande eller inlösen av sådant epidemisjukhus, som avses i
epidemilagen; dock att stad, som utgör eget epidemidistrikt, må åtnjuta
statsbidrag allenast om sjukhusets uppförande eller inrättande ägt rum efter
den 1 januari 1920. Statsbidraget utgår med högst hälften av byggnadskostnaderna.
För den händelse lösesumman vid inlösen av epidemisjukhus
understiger byggnadskostnaden, må statsbidraget ej överstiga hälften av lösesumman.
Såsom maximibelopp för bidraget gäller beträffande sjukhus, vars
uppförande påbörjats efter den 1 januari 1916, 2,500 kronor för varje sjukplats,
som sjukhuset med normal beläggning beräknas rymma, samt 1,000
kronor för varje annan sjukplats.
Enligt departementschefens nu framlagda förslag skulle statsbidrag enligt
för närvarande gällande grunder utgå till landsting, men skulle därjämte i
vissa fall statsbidrag kunna utgå även till primärkommun. Förutsättningen därför
skulle vara, att kommunen efter den 1 januari 1920 anskaffat och till
pris, understigande kommunens anskaffningskostnad, å epidemidistriktet överlåtit
epidemisjukvårdsplatser. Statsbidraget till kommunen skulle i sådant
fall motsvara skillnaden mellan det gällande maximum av statsbidrag för vårdplats
— 2,500, respektive 1,000 kronor, dock högst hälften av anskaffningskostnaden
— och det belopp, som epidemidistriktet enligt vanliga grunder
ägde uppbära för ifrågavarande platser. Om kommunen överlåtit platserna
utan ersättning, skulle kommunen alltså erhålla hela statsbidraget. Om
däremot till exempel platserna av kommunen nyuppförts till ett pris av 5,000
kronor för plats och kommunen överlåtit dem å epidemidistriktet för 2,000
kronor för plats, skulle distriktet få 1,000 kronor och kommunen 1,500
kronor för plats o. s. v.
Departementschefen har alltså tillstyrkt sådan ändring i grunderna beträffande
tilldelande av statsbidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av
epidemisjukhus, att statsbidrag för sådana sjukhus, vilka efter epidemilagens
ikraftträdande anskaffas av kommun, som ej utgör eget epidemidistrikt, och
vilka sjukhus efter vederbörande landstings övertagande av epidemivården
inom landstingsområdet överlåtits på landstinget, må, då landstinget icke är
berättigat till maximum av statsbidrag, enligt eljest beträffande ifrågavarande
statsbidrag stadgade grunder utgå till viss del till landstinget och till viss
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
79
del till ifrågavarande kommun. De närmare bestämmelser, som vid bifall till
vad sålunda föreslagits bliva erforderliga, hava ansetts böra utfärdas av Kungl.
Maj:t. Givetvis skulle statsbidrags beviljande åt kommun bero av Kungl. Maj:ts
prövning i varje särskilt fall och ifrågakomma endast när särskilda skäl ansåges
föreligga. Bidrag till kommun syntes böra ifrågakomma även för plats, som redan
övertagits av landstinget. Beträffande epidemisjukhusplatser av här avsedd
art, vilka vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande ännu icke börjat uppföras,
borde såsom villkor för bidrag enligt de förändrade grunderna gälla, att plan
för vederbörande sjukhusbyggnad blivit före byggnadsarbetets påbörjande
av medicinalstyrelsen efter vederbörande epideminämnds hörande godkänd.
Med ledning av de utav 1926 års landsting fattade besluten i ämnet har
medicinalstyrelsen beräknat, att bidrag för uppförande, inrättande eller inlösen
av epidemisjukhus under budgetåret 1927—1928 skulle komma att
begäras till ett sammanlagt belopp av 760,500 kronor, i följd varav medicinalstyrelsen
hemställt, att för berörda ändamål måtte för budgetåret i
fråga äskas ett extra förslagsanslag å nämnda belopp.
Beträffande kostnaden för driften av epidemisjukhus har medicinalstyrelsen
meddelat, att antalet vårddagar å sjukhusen uppgått under tiden 1 juli—
31 december 1925 till 270,744, vilket enligt gällande grunder motsvarade
ett statsbidrag av 541,488 kronor, och under tiden 1 januari—30 juni
1926 till 218,690, motsvarande ett statsbidrag av 437,380 kronor, varvid
dock vore att märka, att uppgifter för sistnämnda halvår icke inkommit
från fyra sjukhus, för vilka därför upptagits samma siffror som för föregående
halvår. Statsbidraget för epidemisjukhusens drift under budgetåret
1925—1926 kunde således beräknas till 978,868 kronor, varav emellertid
under budgetåret utbetalats endast 972,312 kronor. Antalet sängplatser vore
för närvarande 5,216. Under biidgetåret 1927—1928 beräknades tillkomma
17 nya sjukhus med tillhopa 607 nya sängplatser. Om man räknade med
samma ytterligt låga beläggning under budgetåret 1927—1928 som under
första halvåret 1926 eller 84 vårddagar för säng och år, skulle antalet vårddagar
under ifrågavarande budgetår uppgå till 84 X 5,823 eller 489,132, motsvarande
ett statsbidrag av 978,264 kronor. Denna beräkning syntes emellertid
medicinalstyrelsen synnerligen låg, och en så ringa beläggning som
under första halvåret 1926 kunde knappast beräknas. Härtill komme, att
nya epidemisjukhus även tillkomma under budgetåret 1927—1928, eu omständighet,
som inverkade ytterligare höjande på statsbidraget. Medicinalstyrelsen
ansåge sig därför för berörda ändamål icke kunna beräkna lägre
belopp än 1,000,000 kronor.
Mot medicinalstyrelsens förslag i fråga om beräkningen av förevarande
anslag har departementschefen ej haft något att erinra, dock att anslaget
för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus synts departementschefen
böra avrundas till 750,000 kronor.
För vinnande av förenkling i budgettekniskt hänseende hava de båda
anslagen till bidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjuk
-
Beräkning
av anslagefs
storlek.
80
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Tillfällig användning
av
epidemisjukhus
till andra
sjukvårdsändamål.
hus samt till bidrag för driften av sådana sjukhus, vilka anslag båda hava
karaktär av förslagsanslag, från och med nästkommande budgetår ansetts
lämpligen böra sammanslås till ett anslag under rubriken bidrag till uppförande
m. m. samt driften av epidemisjubilus. Det sammanslagna anslagets belopp
skulle i enlighet härmed för nästa budgetår bliva (750,000 + 1,000,000) 1,750,000
kronor.
I detta sammanhang har departementschefen berört vissa på Kungl. Maj:ts
prövning beroende frågor om användning av epidemisjukhus i vissa fall till
andra ändamål än de därmed egentligen avsedda.
Innan departementschefen ingått härpå, har departementschefen emellertid
i korthet erinrat om tillkomsten av vissa villkor beträffande statsbidrag
för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus.
I proposition nr 146 till 1920 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
att, med godkännande av vissa i propositionen angivna grunder, under riksstatens
femte huvudtitel på extra stat för år 1921 anvisa till statsbidrag för
uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus ett förslagsanslag av
2,000,000 kronor. Bland de av föredragande departementschefen angivna
grunderna voro, att statsbidrag skulle utgå med högst hälften av de verkliga
byggnadskostnaderna samt att bidrag icke finge överstiga 2,000 kronor
för varje sjukplats, som vederbörande sjukhus normalt beräknades rymma.
I fråga om de närmare villkoren för åtnjutande av statsbidrag skulle det
få ankomma på Kling! Maj:t att därutinnan meddela föreskrifter. Med anledning
av denna framställning och i ämnet väckta motioner beslöt riksdagen
(skrivelse nr 464), att statsbidrag för uppförande av epidemisjukhus
skulle utgå med — såsom förut nämnts — högst hälften av de verkliga
byggnadskostnaderna, dock beträffande de sjukhus, vilkas uppförande påbörjats
efter den 1 januari 1916, ej över 2,500 kronor för sjukplats samt för
övriga epidemisjukhus och i andra av föredragande departementschefen angivna
fall ej över 1,000 kronor för sjukplats. I övrigt godkändes de av departementschefen
angivna grunderna för statsbidrags utgående.
I förberörda med anledning av riksdagens beslut den 7 september 1920
utfärdade kungörelse i ämnet (nr 667) föreskrev Kungl. Maj:t, bland annat,
i § 3 att ansökning om statsbidrag skulle vara åtföljd av, jämte andra handlingar,
förbindelse av vederbörande att icke utan Kungl. Maj:ts särskilda
medgivande i framtiden använda vederbörande epidemisjukhus till annat än
det därmed avsedda ändamålet. I huvudsak motsvarande föreskrift återfinnes
i gällande bestämmelser beträffande villkor för statsbidrag för anordnande
av alkoholistanstalt, i fattigvårdslagen avsett arbetshem samt tuberkulossjukvårdsanstalt.
I enlighet med den sålunda stadgade föreskriften hava ansökningar om
erhållande av statsbidrag för anordnande av epidemisjukhus i allmänhet
plägat åtföljas av vederbörlig förbindelse beträffande sjukhusets användning.
I de fall, där sådan förbindelse ej varit bilagd ansökningshandlingarna, har
Kungl. Maj:t vid tilldelande av statsbidrag plägat såsom villkor för bidragets
utbetalande föreskriva, att dylik förbindelse av vederbörande utfärdas.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
81
Den första av de av departementschefen berörda frågorna avser tillfällig
användning av epidemisjukhus för andra sjukvårdsändamål under tider, då
sjukhusplatserna icke krävas för behandling av epidemiska fall.
I skrivelse den 10 maj 1926 har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte bemyndiga styrelsen att efter framställning från vederbörande
epidemi- och hälsovårdsnämnder medgiva ett utnyttjande av epidemisjukhusen
för annan sjukvård än den för dem ursprungligen avsedda under
följande villkor, nämligen
att framställning i sådant ärende innehåller noggranna uppgifter dels å
vilka sjukhus eller avdelningar av sjukhus, som önskas upplåtna för ändamålet,
dels angående den närmare arten av den avsedda sjukvården (konvalescenter
från lasarett, tuberkulösa, sinnessjuka etc.), dels ock angående de
åtgärder, som anses erforderliga för förhindrande av smittöverföring från
epidemisjukhusens övriga avdelningar,
att vid framställningen fogas förbindelse att, då så erfordras, skyndsamt
låta utrymma de ifrågavarande sjukliusområdena,
att medicinalstyrelsen efter prövning av sålunda gjord framställning, i den
mån så anses kunna ske utan att epidemisjukvården därav blir lidande,
lämnar medgivande för viss tid med rätt för styrelsen att före utgången
av den bestämda tiden återkalla sålunda lämnat medgivande, då skäl härför
föreligga, samt
att medicinalstyrelsen tillser, att statsbidrag för driften av epidemisjukhus
icke utgår för sjukplatser, som upplåtits för här ifrågavarande sjukvård.
Departementschefen har i nu berörda fråga anfört följande:
»Av medicinalstyrelsens utredning i ämnet framgår, att beläggningen å
epidemisjukhusen under senare år tidvis varit ganska ringa. Anledningen
härtill är givetvis i främsta rummet att söka i den kraftiga minskning i de
epidemiska sjukdomarnas — frånsett skarlakansfeber^ — frekvens, som
inträtt under de sista åren. En bidragande orsak till att särskilt å vissa
sjukhus beläggningen varit obetydlig utgör emellertid även sjuktransportväsendets
utveckling under senare tid, en omständighet som möjliggjort
större koncentration av epidemisjukvården inom de särskilda epidemidistrikten.
Denna koncentration har medfört, att en del mindre epidemisjukhus
kunnat hållas helt stängda, och har därigenom lett till besparing.
Under nu angivna förhållanden synes det mig vara ett beaktansvärt uppslag
att söka för andra sjukvårdsändamål utnyttja epidemisjukhusplatser å
de orter där och under de tider då sådana platser ej krävas för vård av epidemiska
fall. Dylika upplåtelser måste nämligen anses vara ägnade att medföra
ett bättre tillvaratagande av de förefintliga, med avsevärda ekonomiska uppoffringar
från det allmännas sida anordnade epidemisjukhusplatserna, och de
kunna även bidraga att i någon mån minska behovet av platser å andra sjukvårdsanstalter.
Klart är visserligen, att ett sådant utnyttjande kan ske endast
i viss begränsad omfattning. Med hänsyn till nödvändigheten att vid förefallande
behov tillräckligt hastigt kunna åter taga erforderligt antal sjukhusplatser
i bruk för deras egentliga ändamål kunna nämligen de tillfälliga
upplåtelserna endast komma att avse användning för sådana sjukdomsfall,
där en förflyttning av patienterna utan tidsutdräkt är möjlig. Vidare måste
det givetvis tillses, att fullt betryggande anordningar kunna vidtagas för
att förhindra icke blott överförande av epidemisk smitta till patienter å
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 saml. 5 käft. (Nr 5.) M7 27 6
82
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Upplåtande
av epidemisjukhus
till
arbetshem
m. m.
sådana sjuklmsavdelningar, som tillfälligtvis upplåtits för annan sjukvård,
utan även i förekommande fall smittöverföring från där inlagda patienter
— t. ex. tuberkulösa — till epidemiskt sjuka. I de fall, där nu angivna
och övriga erforderliga förutsättningar prövas vara för handen, synas mig
emellertid ifrågavarande tillfälliga upplåtelser av epidemisjukhusplatser böra
kunna komma till stånd.
På sätt medicinalstyrelsen framhållit, bör givetvis statsbidrag, som beviljats
för driften av epidemisjukhus, icke utgå för sådana platser under den
tid de äro belagda för andra sjukvårdsfall än i epidemilagen avsedda.
För den händelse riksdagen ej framställer erinran härutinnan, har jag på
grund av vad jag nu anfört för avsikt att tillstyrka, att Kungl. Maj:t beträffande
tillfällig användning av epidemisjukhus för andra ändamål lämnar
medicinalstyrelsen medgivande av i huvudsak den innebörd, som avses i
styrelsens förut återgivna skrivelse den 10 maj 1926.»
Den andra av de av departementschefen antydda frågorna avser upplåtande
av epidemisjukhus till arbetshem m. m.
Yad denna fråga beträffar, har departementschefen anfört, att det syntes
honom önskvärt, att, där så utan olägenhet kunde ske, epidemisjukhus finge
tagas i anspråk till ett annat allmännyttigt ändamål, exempelvis arbetshem.
Departementschefen har för sin del ansett vara riktigt, att landstinget i
ett sådant fall icke skulle behöva helt eller delvis återbära statsbidraget. Att
de kostnader, landstinget nedlagt på epidemisjukhuset, numera blivit överflödiga
för sitt ursprungliga ändamål, berodde på ändrade förhållanden, till
vilka vid husets uppförande hänsyn icke kunde tagas. Sant vore visserligen,
att landstinget enligt gällande regler beträffande statsbidrag för anordnande
av arbetshem skulle vid byggnadens omändring till sådant hem äga i statsbidrag
uppbära endast hälften av kostnaderna för nödiga om- eller tillbyggnadsarbeten,
vilka kostnader avsevärt understege det uppburna statsbidraget.
Men å andra sidan skulle, om landstinget nödgades uppföra ny byggnad för
arbetshemmet och läte epidemisjukhusbyggnaden fortfarande stå oanvänd,
statsbidrag till nybyggnaden utgå med hälften av byggnadskostnaderna intill
ett belopp av 2,500 kronor för vårdplats. Departementschefen har alltså
funnit det ur statsverkets synpunkt fördelaktigt, att byggnaden i fråga även
utan återbärande av statsbidraget finge komma till användning för det avsedda
nya ändamålet.
I överensstämmelse härmed har det synts departementschefen även i vissa
andra fall böra i viss utsträckning kunna ifrågakomma, att epidemisjukhus,
som funnes för framtiden obehövliga för epidemivården, komme till användning
för andra ändamål, utan att uppburet statsbidrag på den grund behövde
återbäras. Dylikt medgivande syntes böra lämnas, när fråga vore om
användning till sådan anstalt, för vars anordnande statsbidrag eljest skulle
utgå, såsom arbetshem, alkoholistanstalt, tuberkulossjukvårdsanstalt och eventuellt
anstalt för annat ändamål, för vars främjande statsmakterna framdeles
kunde komma att bevilja statsbidrag.
Därest den av departementschefen nu uttalade uppfattningen av riksdagen
lämnades utan erinran, har det synts departementschefen lämpligt, att, där
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 83
så prövades skäligt, användning gjordes av den enligt gällande författning till
buds stående möjligheten för Kungl. Maj:t att dispensera från återbärande
av statsbidrag, då epidemisjukhus toges i bruk för annat ändamål än det
ursprungligen avsedda. Sådan dispens syntes i enlighet med vad som anförts
böra ifrågakomma, då epidemisjukhus, som funnes ej vidare vara behövligt
för sitt ändamål, användes för anstalt, för vars uppförande eller inrättande
statsbidrag eljest skulle utgå. Givetvis borde sådant medgivande lämnas
endast efter noggrann prövning såväl av frågan om sjukhusplatsernas behövlighet
för epidemivården som av behovet av anstaltsplatser för det ifrågasatta
nya ändamålet. Naturligtvis borde därvid också tillses, att möjligheten
till omändring av epidemisjukhus för annat ändamål utan återbärande
av statsbidrag ej finge utnyttjas i syfte att kringgå gällande bestämmelser
beträffande statsbidrag för olika förekommande anstaltsändamål.
Yad först angår den av Kungl. Maj:t föreslagna ändringen i grunderna
beträffande statsbidrag för anordnande av epidemisjukhus, för vilket förslags
innehåll ovan redogjorts, har utskottet funnit skäligt, att djdikt bidrag
hädanefter även må beviljas kommun under villkor, som i statsrådsprotokollet
angivits. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.
Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag om sammanslagning av de
nu å riksstaten uppförda särskilda förslagsanslagen till bidrag för uppförande,
inrättande eller inlösen av epidemisjukhus samt till bidrag till driften
av sådana sjukhus har utskottet av skäl, utskottet förut anfört beträffande
sammanslagning av skilda å riksstaten för olika ändamål anvisade anslag,
funnit sig icke böra biträda Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Utskottet
får sålunda förorda, att anslagen, i fråga om vilkas beräknande utskottet
icke haft något att erinra, fortfarande uppföras åtskilda å riksstaten.
Såsom nämnts, har departementschefen i nu förevarande sammanhang
berört två på Kungl. Maj:ts prövning beroende frågor om användning av
epidemisjukhus i vissa fall till andra ändamål än de därmed egentligen
avsedda, nämligen dels för andra sjukvårdsändamål och dels för arbetshem
m. m.
Vad dessa frågor beträffar, vill utskottet för sin del hava uttalat, att,
även om vissa betänkligheter kunna riktas mot en upplåtelse av sjukhusen
i fråga för de ändamål, departementschefen angivit, utskottet likväl icke
kunnat undgå att finna förslagen såväl ur ekonomisk som praktisk synpunkt
så beaktansvärda, att utskottet ansett sig icke böra framställa någon erinran
mot desamma. Utskottet förbiser ej härvid, att genom dylik upplåtelse
svårigheter i vissa fall kunna uppstå att vid inträffande epidemier kunna
med önskvärd skyndsamhet åter taga sjukhusen i anspråk för sitt egentliga
ändamål. På sätt departementschefen framhållit, måste givetvis noga övervakas,
att fullt betryggande anordningar vidtagas för att förhindra icke blott överförande
av epidemisk smitta till patienter å sådana sjukhusavdelningar, som
tillfälligtvis upplåtits för annan sjukvård eller dylikt ändamål, utan även i
förekommande fall smittöverföring från där inlagda patienter till epidemiskt
Utskott cts
yttrande.
84
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Bidrag till
uppförande
m. m. samt
driften av
hem för
kroniskt
sjuka.
[63.]
Bidrag till
driften vid
vanföreanstalterna
i
Stockholm,
Göteborg och
Hälsingborg.
[64.]
sjuka. Enligt utskottets mening torde en användning av sjukhusen, på sätt
nu ifrågasatts, synnerligen väl lämpa sig ifråga om konvalescenter. — Givetvis
bör noga tillses, att statsbidrag, som beviljas för driften av epidemisjukhus,
icke utgår för sådana platser under den tid, de äro belagda för
andra sjukvårdsfall än i epidemilagen avsedda, liksom ock att möjligheten
till omändring av epidemisjukhus för annat ändamål utan återbärande av
statsbidrag ej må utnyttjas i syfte att kringgå gällande bestämmelser beträffande
statsbidrag för olika förekommande anstaltsändamål.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
I:o) för budgetåret 1927—1928 anvisa
a) till bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus
ett extra förslagsanslag av 750,000 kronor; samt
b) till bidrag till driften av epidemisjukhus ett extra förslagsanslag
av 1,000,000 kronor; ävensom
II:o) medgiva den av departementschefen i statsrådsprokollet
över socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen
i grunderna beträffande bidrag till uppförande m. m. av epidemisjukhus.
63:o) I fråga om Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till bidrag till
uppförande m. m. samt driften av hem för kroniskt sjuka (punkt 63) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
64:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att
dels, med uteslutande ur riksstaten av de under avdelningen medicinalstaten
samt hälso- och sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstaltema,
uppförda ordinarie förslagsanslagen till kliniker vid vanföreanstalterna i
Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, till polikliniker vid samma vanföreanstalter,
till underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra samt till
de i nyssnämnda städer inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m.,
under samma avdelning och underavdelning med rubriken bidrag till driften
vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg uppföra ett
ordinarie förslagsanslag av 322,000 kronor;
dels ock godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringarna i grunderna beträffande
statsbidrag till nämnda vanföreanstalters kliniker samt till skol- och
uppfostringshem för vanföra.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 256—258 i statsrådsprotokollet.
I riksstaten för innevarande budgetår äro följande för vanföreväsendet
avsedda ordinarie förslagsanslag uppförda med nedannämnda belopp, näm
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
85
ligen till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg
med 124,000 kronor, till polikliniker vid nämnda vanföreanstalter med
15.000 kronor, till underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra med
65.000 kronor samt till de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg inrättade
undervisningsanstalterna för vanföra m. m. med 123,000 kronor.
Gällande grunder för åtnjutande av bidrag från ifrågavarande anslag äro
godkända av 1924 års riksdag och av Kungl. Maj:t fastställda genom brev
den 11 april 1924. De innebära, att statsbidrag från anslagen må tills vidare
utgå med följande belopp:
till vanföreanstalternas kliniker, per dag och patient........... kronor 2:15
» poliklinikerna, per anstalt och kvartal.............................. » 1,250: —
» skol- och uppfostringshemmen, per dag och elev............ » 2: —
» undervisningsanstalternas interna elever, per elev och
månad ............................................................................. » 54: —
» undervisningsanstalternas externa elever, per elev och
månad, högst.................................................................. » 21: —
Tillika finnas bestämmelser meddelade angående det högsta antal vårdplatser
å kliniker samt skol- och uppfostringshem, för vilket statsbidrag
må utgå.
Före år 1924 utgingo statsbidragen med högre belopp] än de nyssnämnda
(se statsverkspropositionen 1924, punkt 76). Medicinalstyrelsen föreslog nämnda
år, med hänvisning till utredning angående dagskostnaderna per patient eller
elev i de olika fallen, att grunderna skulle förbliva oförändrade. Nedsatt - ningen förordades sedermera i statsverkspropositionen av sparsamhetsskäl.
Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle statsbidraget till klinikerna
nedsättas till 2 kronor per dag och patient och bidraget till skoloch
uppfostringshemmen begränsas till 1 krona 85 öre per dag och elev.
Beträffande understöden till poliklinikerna samt undervisningsanstalterna
(yrkesskolorna) för vanföra har någon ändring i nu gällande grunder däremot
ej ifrågasatts.
Vad angår medelsbehovet för ifrågavarande ändamål hava anslagen till
kliniker samt till underhåll av skol- och uppfostringshem — med utgångspunkt
från de av departementschefen förordade nya bidragsbeloppen — ansetts
böra med ledning av de senaste beläggningssiffrorna beräknas till respektive
120,000 kronor och 64,000 kronor. Anslaget till poliklinikerna har
beräknats till oförändrat belopp, 15,000 kronor. Ej heller beträffande anslaget
till undervisningsanstalterna för vanföra har anledning synts föreligga
till ändring beträffande nuvarande belopp, 123,000 kronor.
För åstadkommande av en förenkling ur budgetteknisk synpunkt har
föreslagits, att ifrågavarande fyra anslag sammanslås till ett enda anslag under
rubriken bidrag till driften vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och
Hälsingborg. Det nya anslaget, som ansetts böra uppföras under beteckningen
förslagsanslag, har, i enlighet med vad nyss sagts, synts böra bestämmas
till (120,000 4- 64,000 + 15,000 + 123,000) 322,000 kronor.
86
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Vanföre
anstalt
i
Härnösand.
[65.]
Bidrag till
resor för
vanföra
jämte vårdare.
[66.]
Vidkommande först de av Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i grunderna
beträffande statsbidrag till nu ifrågavarande vanföreanstalters kliniker samt
till skol- och uppfostringshemmen för vanföra har utskottet, i betraktande
av att statsbidragen till klinikerna och sagda hem så nyligen som vid 1924
års riksdag sänkts — för klinikerna från 2 kronor 55 öre till 2 kronor 15
öre samt för hemmen ifråga från 2 kronor 35 öre till 2 kronor — ansett sig
icke kunna förorda, att bidragen nu åter beskäras. Enligt utskottets mening
torde alltså bidragen jämväl för nästkommande budgetår böra utgå med de
för närvarande fixerade beloppen.
Såsom nämnts, bär Kungl. Maj:t, vad anslagsbeloppen angår, beräknat
anslagen till poliklinikerna och undervisningsanstalterna för vanföra med
oförändrade belopp. Häremot har utskottet icke något att erinra. Vad anslagen
till klinikerna och skol- och uppfostringshemmen däremot beträffar,
torde, vid bifall till utskottets förenämnda förslag om de nuvarande grundernas
bibehållande beträffande statsbidrag till desamma, anslaget till klinikerna
böra beräknas till oförändrat belopp, 124,000 kronor, under det att
med hänsyn till beläggningen anslaget till skol- och uppfostringshemmen
torde böra upptagas till 70,000 kronor.
Vad slutligen angår förslaget om sammanslagning av de anslag, varom
fråga är, till ett gemensamt anslag, har utskottet av skäl, utskottet förut anfört,
funnit sig icke böra biträda detsamma.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid
vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg med
oförändrat belopp eller 124,000 kronor;
b) upptaga det ordinarie förslagsanslaget till polikliniker vid
vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg med
oförändrat belopp, 15,000 kronor;
c) höja ordinarie förslagsanslaget till underhåll av skot- och
nppfos tving shem för vanf&ra, nu 65,000 kronor, med 5,000 kronor
till 70,000 kronor; samt
d) upptaga ordinarie förslagsanslaget till de i Stockholm,
Göteborg och Hälsingborg inrättade undervisningsanstalterna för
vanföra m. m. med oförändrat belopp, 123,000 kronor.
65:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag till vanföreanstalt
i Härnösand (punkt 65) kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
66:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att
dels höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vanföra
jämte vårdare, nu 90,000 kronor, med 15,000 kronor till 105,000 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
87
dels ock godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen i grunderna för anslagets
användning.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 260 och 261 i statsrådsprotokollet.
Det ordinarie förslagsanslaget för bidrag till resor för vanföra jämte
vårdare var i riksstaten för budgetåret 1925—1926 uppfört med 85,000 kronor
men blev till följd av överbelastning för innevarande budgetår höjt till
90,000 kronor. Till och med för år 1922 hade anslaget uppförts med 35,000
kronor men sedan undan för undan ökats.
Gällande bestämmelser rörande ifrågavarande statsbidrag återfinnas i kungörelse
den 1 december 1914 (nr 459) med däri genom kungörelser den 29
augusti 1919 (nr 578) och den 7 maj 1926 (nr 173) gjorda ändringar.
Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna höjningen av anslaget är i främsta
rummet föranledd därav, att anslaget för budgetåret 1925—1926 överskridits
med icke mindre än 18,740 kronor. Härjämte har hänsyn tagits till den
kostnadsökning, mellan 1,500 och 2,000 kronor, som beräknats bliva en följd
av bifall till Kungl. Majrts förslag om sådan ändring i gällande grunder för
ifrågavarande anslags användning, att Eugeniahemmet likställes med vanföreanstaltema
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg i fråga om rätt till statsbidrag
för resor, som av vanföra jämte vårdare företagas till och från hemmet.
Då enligt stadgarna för Eugeniahemmet detsamma är avsett icke blott
för vanföra utan även för obotligt sjuka, har det föreslagna statsbidraget
ansetts uttryckligen böra begränsas till resor av vanföra jämte deras vårdare.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor
för vanföra jämte vårdare, nu 90,000 kronor, med 15,000 kronor
till 105,000 kronor; samt
b) godkänna den av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1927 förordade ändringen
i grunderna för anslagets användning.
67:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 261 och 262) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till Eugeniahemmet för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra anslag av 5,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Eugenia
hemmet.
[67.]
88
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Allmän hälsooch
sjukvård.
[68.]
Motioner
rörande statsbidrag
för den
allmänna sjukvården
i riket
samt angående
anslag till
föreningen för
folkbad.
Lindrig g
i mindre
bemedlade
patienters å
landsbygden
sjukvårdskostnader.
[69.]
Statens skola
för utbildning
av distriktssköterskor.
[70.]
68:o) I enlighet med Kung! Maj:ts förslag (punkt 68) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 262 och 263) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
allmän hälso- och sjukvård, nu 850,000 kronor, med 50,000 kronor
till 800,000 kronor.
69:o) Beträffande dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom
första kammaren, nr 133, av herrar K. J. Gustafsson och J. Clemedtson och
den andra inom andra kammaren, nr 205, av herr C. O. Johansson i Huskvarna
m. fl. om åvägabringande av utredning och förslag rörande bidrag
från staten till bestridande av kostnaderna för den allmänna sjukvården i
riket, dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren,
nr 24, av herr S. H. Kvarnzelius m. fl. och den andra inom andra kammaren,
nr 40, av herr Bernh. Eriksson i Grängesberg om åvägabringande av utredning
och förslag angående statsbidrag till inrättande och drift av allmänna
sjukvårdsanstalter inom landets särskilda sjukvårdsområden dels ock en inom
första kammaren av herr C. Hedersiierna väckt motion, nr 48, om anslag till
Föreningen för folkbad kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
70:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 263 och 264) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden
sjukvårdskostnader för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
förslagsanslag av 100,000 kronor.
71:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att under avdelningen
medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, underavdelningen hälsovård
i allmänhet, med rubriken statens skola för utbildning av distriktssköterskor
uppföra ett ordinarie anslag av 24,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 264 och 265 i statsrådsprotokollet.
Alltsedan år 1920 har ett extra anslag anvisats i och för bestridande av
kostnaderna för en statens skola för utbildning av distriktssköterskor. Anslaget
har upptagits med 8,000 kronor för varje budgettermin, frånsett budgetperioden
1 januari—30 juni 1923, då anslaget upptogs till hälften av nämnda
belopp. Till och med budgetåret 1925—1926 har anslaget haft karaktär av
förslagsanslag. På grund av det konstanta medelsbehovet, för år räknat, förändrades
anslaget i riksstaten för budgetåret 1926—1927 till bestämt anslag.
Från och med år 1920 har jämväl för varje budgetperiod beviljats ett
extra anslag till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av distriktssköterskeskolan.
Anslaget, vilket för tiden till och med första halvåret 1923
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
89
var betecknat såsom »förslagsanslag, högst», har därefter varje gång i riksstaten
upptagits såsom obetecknat och utgick till och med budgetperioden
1 januari—30 juni 1923 med 20,000 kronor för helt år räknat. Med hänsyn
därtill att distriktssköterskeskolan av brist på tillräckligt antal stipendier
icke erhållit fullt elevantal höjdes anslaget för budgetåret 1923—1924 till
25.000 kronor. Anslaget sänktes emellertid redan för följande budgetperiod
till 16,000 kronor. Denna sänkning föranleddes dels av ökad tillgång på
sökande till skolan, dels ock därav, att stipendiebeloppen på grund av penningvärdets
stegring syntes kunna minskas från 1,000 kronor till högst 800
kronor för elev och kurs. Anslaget till stipendier har därefter bibehållits
vid nyssnämnda belopp av 16,000 kronor.
Kungl. Maj:t har nu för vinnande av förenkling ur budgetteknisk synpunkt
föreslagit, att i stället för nyssberörda två anslag i riksstaten uppföres ett
gemensamt anslag, benämnt statens skola för utbildning av distriktssköterskor,
till belopp motsvarande summan av de två nuvarande anslagen eller 24,000
kronor. Då behov av medel till de ändamål, för vilka de två anslagen beviljats,
allt framgent torde föreligga och båda anslagen under de senare
budgetperioderna utgått med oförändrade belopp, har det sammanslagna anslaget
ansetts böra i riksstaten uppföras såsom ordinarie.
Då utskottet ansett sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag om sammanslagning
av de anslag, varom nu är fråga, och ej haft något att erinra mot
att det sålunda sammanslagna anslaget erhåller karaktär av ordinarie liksom
ej heller mot anslagets belopp, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må under avdelningen medicinalstaten samt
hälso- och sjukvården, underavdelningen hälsovård i allmänhet,
med rubriken statens skola för utbildning av distriktssköterskor
uppföra ett ordinarie anslag av 24,000 kronor.
72:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71) att till bidrag för
anställning av distriktssköterskor för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
förslagsanslag av 190,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 266 och 267 i statsrådsprotokollet.
Kiksdagen har alltsedan år 1919 anvisat ett extra förslagsanslag till beredande
av bidrag för anställning av distriktssköterskor. För vartdera av
budgetåren 1925—1926 och 1926—1927 har detta anslag upptagits med
180.000 kronor.
Med hänsyn till beräknad ökning av antalet sköterskedistrikt har Kungl.
Maj:t nu föreslagit, att anslaget måtte höjas med 10,000 kronor.
Utskottet har ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må till bidrag för anställning av distriktssköterskor
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag
av 190,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
Bidrag för
anställning
av distriktssköterskor.
[71-]
90
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Dyrtidshjälp
åt distriktssköterskor.
[72.]
73:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 72) att till dyrtidshjälp
åt distriktssköterskor för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag
av 2,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 267—269 i åberopade statsrådsprotokollet.
Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor har utgått alltsedan år 1920. Anslagen
för detta ändamål voro till en början i riksstaten uppförda med 100,000
kronor för år, men med hänsyn till minskad belastning har successiv anslagsnedsättning
ägt rum. För vartdera av budgetåren 1925—1926 och 1926
—1927 har för ändamålet beviljats ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.
Beträffande villkoren för åtnjutande av ifrågavarande dyrtidshjälp hava
tidigare utfärdats särskilda författningar för de olika budgetperioderna. Den
7 maj 1926 har emellertid utfärdats kungörelse (nr 172) i ämnet att gälla
tills vidare, så länge anslag för ifrågavarande ändamål anvisas.
Belastningen å det för budgetåret 1925—1926 anvisade anslaget å 5,000
kronor till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor utgjorde enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning endast 1,500 kronor.
I sammanhang med framläggande av förevarande anslagsäskande har
departementschefen till behandling upptagit frågan om viss ändring i bestämmelserna
för ifrågavarande dyrtidshjälp.
Enligt de författningsbestämmelser, som gällt- och gälla beträffande denna
dyrtidshjälp, är från åtnjutande av sådan förmån undantagen distriktssköterska,
som under näst föregående kalenderår haft inkomst, dyrtidshjälp av
statsmedel ej inberäknad, av 1,500 kronor eller därutöver. Dyrtidskjälpen
utgår till därtill berättigad distriktssköterska med det belopp, varmed vederbörandes
inkomst — oberäknat dyrtidshjälp av statsmedel — under näst
föregående kalenderår understigit 1,500 kronor, dock i intet fall med högre
belopp än 200 kronor. Den som anser sig berättigad till dyrtidshjälp har
att inom viss tid därom till vederbörande länsstyrelse ingiva ansökning. Ansökningen
skall vara åtföljd av bland annat intyg av vederbörande ortsmyndighet
(pastorsämbete, kommunalnämndsordförande, landsfiskal, roteman eller annan)
eller av två trovärdiga män rörande sökandens inkomster under näst föregående
kalenderår.
Enligt kungörelse den 18 juni 1926 (nr 239) gälla motsvarande bestämmelser
beträffande dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor och vissa av kommun
fast anställda barnmorskor.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hava de nuvarande författningsbestämmelserna
föranlett eu del missförhållanden i fråga om utbetalande av
dyrtidshjälp åt distriktssköterskor och distriktsbarnmorskor m. fl., i det att
i vissa fall förekommit, att distriktssköterska eller barnmorska utbekommit
dyrtidshjälp, oaktat av taxeringslängder eller eljest tillgängliga handlingar
framgått, att vederbörandes inkomst — dyrtidshjälp oberäknad — under
nästföregående år överstigit den författningsenliga maximigränsen av 1,500
kronor. Till förebyggande av berörda missförhållande har nu förordats, att
föreskrift meddelas av innebörd, att länsstyrelserna — vilka hava tillgång
Statsutskottets utlåtande Nr <5.
91
till taxeringslängder och deklarationsuppgifter samt utan nämnvärd omgång
torde kunna införskaffa eventuellt erforderlig utredning i övrigt — skola vid
prövning i förevarande sammanhang av frågan om sökandes inkomst under
nästföregående kalenderår taga hänsyn icke blott till de ingivna intygen
angående inkomstbeloppet utan jämväl till för länsstyrelserna tillgängliga
uppgifter angående vederbörandes för inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade
belopp eller eljest av länsstyrelserna införskaffad utredning angående
inkomsten.
Med hänsyn till senaste belastningssiffran har anslaget ansetts kunna nedsättas
till 2,000 kronor.
Då varken storleken av det nu föreslagna anslagets belopp eller vad i
statsrådsprotokollet anförts i fråga om viss ändring av bestämmelserna för
dyrtidshjälps utgående till distriktssköterskor och distriktsbammorskor givit
utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,000
kronor.
74:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 73) att till stipendier
för deltagande i kurs för utbildande av instruktionssköterskor och husmödrar
vid sjukhus för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 270—272 i statsrådsprotokollet.
Genom särskilda beslut åren 1922, 1923 och 1924 har Kungl. Maj:t bemyndigat
medicinalstyrelsen att av till Kungl. Maj:ts förfogande stående
medel — till en början från femte huvudtitelns dåvarande allmänna besparingsfond
och sedermera från samma huvudtitels anslag till extra utgifter —
till stipendier för sjuksköterskor för bevistande av vissa av svensk sjuksköterskeförening
av 1910 anordnade kurser för utbildning av husmödrar vid
sjukhus samt instruktionssköterskor använda ett belopp av för varje gång
högst 5,000 kronor. Beträffande användningen av ifrågavarande medel har
Kungl. Maj:t meddelat närmare bestämmelser av innehåll bland annat, att
medellös eller mindre bemedlad sjuksköterska, vilken fullständigt genomgått
godkänd sjuksköterskeskola eller av medicinalstyrelsen förklarats hava förvärvat
ett mått av kunskaper och färdighet, motsvarande det som dylik
skola avsåge att bibringa, och vilken av föreningens styrelse antagits till
elev vid dylik kurs, finge av medicinalstyrelsen tilldelas stipendium å 500
kronor, för hel kurs räknat, till bestridande av hennes kostnader för bevistande
av kursen samt att medicinalstyrelsen vid prövning av ansökningar om erhållande
av stipendium skulle iakttaga, att medellös erliölle företräde framför
mindre bemedlad, i övrigt lika förtjänt sökande.
Efter Kungl. Maj:ts nyssberörda beslut år 1924 hava några medel icke
av Kungl. Maj:t anvisats för här ifrågavarande ändamål, och anledningen
Utskottets
yttrande.
Stipendier
för deltagande
i kurs för
utbildande av
instruktionssköterskor
och
husmödrar
vid sjukhus.
[73.]
92
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Bidrag
till avlöning
åt distriktsbarnmorskor
och reservbarnmorskor.
[74.]
härtill lärer, såsom i statsrådsprotokollet anföres, närmast vara att söka i
knappheten av de till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel, som kunde
komma till användning för ändamålet.
Det nu äskade anslaget är avsett för beredande av tio stipendier, vartdera
å 400 kronor.
Då utskottet i likhet med departementschefen anser syftet med nu ifrågavarande
kurser betydelsefullt, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till stipendier för deltagande i kurs för utbildande
av instruktionssköterskor och husmödrar vid sjukhus för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.
75:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 74) att till bidrag till
avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 710,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 272—274
i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning beviljade 1919
års lagtima riksdag för beredande av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor
på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 500,000 kronor.
Anslag för statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor m. m. beräknades
för budgetåret 1924—1925 till 640,000 kronor men sänktes för budgetperioden
1925—1926 till 560,000 kronor. I proposition (nr 20) till 1926 års
riksdag avgav Kungl. Maj:t förslag till lag om ändrad lydelse av 4, 7 och
11 §§ i lagen den 28 mars 1919 (nr 138) om anställande av distriktsbarnmorskor
m. m. De ifrågasatta lagändringarna inneburo i huvudsak, att den
i lagen bestämda minimiavlöningen till distriktsbarnmorska skulle höjas, att
i sammanhang härmed statsbidraget till distriktsbarnmorskas avlöning skulle
fastställas till ett förhöjt belopp samt att staten skulle med visst belopp
bidraga till avlöningen av de i 2 kap. av lagen omförmälda reservbarnmorskorna.
De föreslagna statsbidragen till distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor
beräknades för statsverket medföra en kostnadsökning av sammanlagt
omkring 90,000 kronor för år. Som lagändringarna icke skulle träda i
kraft förrän den 1 januari 1927, ansågs kostnadsökningen för budgetåret
1926—1927 kunna begränsas till 45,000 kronor. Med hänsyn till belastningssiffran,
586,587 kronor, för budgetåret 1924—1925 uppskattades anslagsbehovet
för budgetåret 1926—1927 frånsett lagändringen till 590,000 kronor.
I propositionen beräknades sålunda för budgetåret 1926—1927 ett extra förslagsanslag
till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor å
635,000 kronor, vilket anslag av riksdagen beviljades.
Med stöd av belastningssiffran å anslaget för budgetåret 1925—1926, omkring
620,000 kronor, och med beräkning av en kostnadsökning å 90,000
kronor till följd av ovanberörda lagändringar har anslaget för nästkommande
budgetår ansetts böra bestämmas till ett belopp av 710,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 93
Då utskottet icke käft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, kemställer utskottet alltså,
att riksdagen må till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor
och reservbarnmorskor för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra förslagsanslag av 710,000 kronor.
76:o) Kungl. Maj:t kar föreslagit riksdagen (punkt 75) att till dyrtidshjälp
åt distriktsbarnmorskor m. fl. för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
förslagsanslag av 100,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 274 ock 275 i statsrådsprotokollet.
Till dyrtidskjälp åt distriktsbarnmorskor ock vissa av kommun fast anställda
barnmorskor kava anslag beviljats från ock med år 1920. Ad slags - beloppet utgjorde till en början 400,000 kronor för år men kar sedermera
successivt minskats. För budgetåret 1925—1926 utgjorde anslaget 250,000
kronor.
Ett av Kungl. Maj:t för 1926 års riksdag (proposition nr 20) framlagt och
av riksdagen godkänt förslag rörande bland annat böjning av löneförmånerna
för distriktsbarnmorskor beräknades medföra en minskning i kostnaderna
för dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., så att dessa kostnader skulle
kunna nedbringas till ett årsbelopp av omkring 100,000 kronor. Då löneförhöjningarna
skulle träda i kraft först den 1 januari 1927, beräknades emellertid
anslaget till dyrtidshjälp för budgetåret 1926—1927 med iakttagande av att
besparingen skulle inträda endast beträffande senare hälften av budgetåret
ock i övrigt med hänsyn till belastningssiffran för budgetåret 1924—1925.
Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 160,000 kronor.
Det för budgetåret 1927—1928 nu äskade anslaget motsvarar den summa,
vartill årsbeloppet uppskattades i 1926 års förenämnda proposition om löneförhöjning
för distriktsbarnmorskor.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 73 anfört får utskottet
hemställa,
att riksdagen må till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m.fl.
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av
100,000 kronor.
77:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till barnmorskeundervisningen ock barnbördskusen,
nu 87,828 kronor, med 17,172 kronor till 105,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 275—276
i statsrådsprotokollet.
Dyrtidshjälp
åt distriktsbarnmorskor
in. fl.
[75.]
Barnmorskeundervisningen
och
barnbördshusen.
[76.]
I riksstaten för budgetåret 1926—1927 är uppfört ett ordinarie förslagsanslag
å 87,828 kronor till barnmorskeundervisningen ock barnbördskusen.
94
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
Skydds koppympningen.
[77.]
Resestipendier
åt vissa
läkare.
[78.]
Av ifrågavarande anslag äro 38,440 kronor avsedda för staten för barnmorskeläroanstalten
i Stockholm och 47,940 kronor för staten för barnmorskeläroanstalten
i Göteborg. Därjämte utgå 90 kronor till medikamenter vid barnbördshuset
Pro Patria och 1,358 kronor såsom ersättning för avskriven kyrkotionde
till barnmorskeläraren i Lund. Sistnämnda belopp utgår, sedan barnmorskeundervisningsanstalten
i Lund upphört, enligt Kungl. Maj:ts brev
den 18 oktober 1907 under viss förutsättning såsom bidrag till uppehållande
av verksamheten vid det av Malmöhus läns landsting bekostade barnbördshuset
i Lund.
I samband med beslut om förhöjning av det dåvarande ordinarie bestämda
anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen i och för omorganisation
av berörda undervisning biföll 1921 års riksdag av Kungl. Maj:t
framlagt förslag om förhöjning till 15,500 kronor av ett redan tidigare utgående
anslag till repetitionskurser för barnmorskor.
Sistberörda anslag höjdes för budgetåret 1926 — 1927 till 17,250 kronor.
Kungl. Maj:t har nu ifrågasatt, att medelsbehovet för anordnande av
repetitionskurser för barnmorskor hädanefter skulle tillgodoses från det
ordinarie förslagsanslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.
På grund härav har föreslagits, att sistberörda anslag, beräknat till samma
belopp som för innevarande budgetår eller 87,828 kronor, ökas med ett belopp,
motsvarande den beräknade kostnaden för repetitionskurserna, dock
— för erhållande av avrundning å det sammanlagda anslaget — med någon
jämkning, eller med 17,172 kronor. Anslaget skulle sålunda upptagas med
ett till 105,000 kronor förhöjt belopp.
Då utskottet ansett sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag om sammanslagning
av ordinarie förslagsanslaget till barnmorskeundervisningen och
barnbördshusen med anslaget till repetitionskurser för barnmorskor samt
storleken av det äskade nya anslaget icke givit utskottet anledning till erinran,
får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, nu 87,828 kronor,
med 17,172 kronor till 105,000 kronor.
78:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 276 och 277) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
skyddskoppympningen, nu 190,000 kronor, med 50,000 kronor
till 140,000 kronor.
79:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 78) att — med uteslutande
ur riksstaten av de under avdelningen medicinalstaten samt hälsooch
sjukvården uppförda ordinarie reservationsanslagen till resestipendier åt
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
95
förste provinsialläkare m. fl., till resestipendier åt vid hospital och asyler
anställda läkare, till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett m. fl.,
till resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård samt till resestipendier
åt civila läkare — under samma avdelning, underavdelningen
hälsovård i allmänhet, med rubriken resestipendier åt vissa läkare uppföra
ett ordinarie reservationsanslag av 15,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 277—-279 i statsrådsprotokollet.
I gällande riksstat äro såsom reservationsanslag uppförda följande anslag,
nämligen
500 kronor till resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl.,
500 kronor till resestipendier åt vid hospital och asyler anställda läkare,
1,000 kronor till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett m. fl.,
1.500 kronor till resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård,
samt
5,250 krönor till resestipendier åt civila läkare.
Dessa anslagsbelopp hade avvägts så, att anslagen jämte vid ingången
åt budgetåret 1926—1927 förefintliga reservationer skulle uppgå till de belopp,
vilka senast varit uppförda i riksstaten, eller sammanlagt 16,250 kronor.
Nya bestämmelser rörande samtliga ifrågavarande stipendier hava meddelats
genom kungörelse den 7 mai 1926 (nr 171). Genom denna kungörelse
hava alla förut gällande bestämmelser i ämnet blivit upphävda.
Med hänsyn till att samtliga ifrågavarande stipendieanslag numera hava
reservationsanslags karaktär och då bestämmelserna i ämnet sammanförts i
en författning, har Kungl. Maj:t föreslagit, att anslagen måtte sammanslås
till ett anslag under rubriken resestipendier åt vissa läkare. I fråga
om storleken av detta anslag har Kungl. Maj:t av besparingsskäl ansett
någon begränsning böra vidtagas av det belopp, varmed de särskilda anslagen
före budgetåret; 1926—1927 varit uppförda i riksstaten, sammanlagt
16,250 kronor, samt hemställt, att det sammanslagna anslagets belopp måtte
bestämmas till 15,000 kronor.
Utskottet, som ansett sig kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag om sammanslagning
av nu ifrågavarande anslag och icke haft något att erinra mot
storleken av det föreslagna nya anslagets belopp, får alltså hemställa,
att riksdagen må — med uteslutande ur riksstaten av de under
avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården uppförda
ordinarie reservationsanslagen till resestipendier åt förste provinsialläkare
m. fl., till resestipendier åt vid hospital och asyler
anställda läkare, till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett
m. fl., till resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård
samt till resestipendier åt civila läkare — under
samma avdelning, underavdelningen hälsovård i allmänhet, med
rubriken resestipendier åt vissa läkare uppföra ett ordinarie reservationsanslag
av 15,000 kronor.
Utskottets
yttrande.
96
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Förbättrad
sjukvård
inom rikets
ödemarks - områden.
[79.]
80:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 79) att godkänna av
departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari
1927 förordade ändringar i grunderna för användningen av de till förbättrad
sjukvård inom rikets ödemarksområden anvisade medel.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 279—284
i statsrådsprotokollet.
För åren 1921 och 1922 samt för första halvåret 1923 anvisade riksdagen
på Kungl. Maj ds förslag extra anslag för provisoriska åtgärder beträffande
sjukvården inom rikets ödemarksområden.
I proposition nr 91 till 1923 års riksdag gjorde Kungl. Majd framställning
om anvisande av anslag för budgetåret 1923—1924 till åtgärder för åstadkommande,
i enlighet med i propositionen närmare angivna grunder, av
förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden.
Från detta anslag skulle enligt Kungl. Majds förslag kunna beviljas statsbidrag
till upprättande av sjukstugor vid läkarstationer, till förhyrande av
lokaler för provisoriska sjukhärbärgen, till förhöjning av statsbidraget till
distriktssköterskor (ödemarkstillägg), till anställande av samariter samt till
anskaffande, drift och underhåll av automobiler och motorbåtar för sjukvårdsändamål.
Statsbidragen skulle, vad angår uppförande av sjukstugor, begränsas
till ödemarksområdena i Norrbottens och Västerbottens län men i
övrigt avse nyssnämnda områden jämte västra delarna av Jämtlands län,
dock med rätt för Kungl. Majd att i förekommande fall medgiva jämkning
av omförmälda begränsning.
Kungl. Maj ds förslag bifölls i huvudsak av riksdagen, som för ändamålet
anvisade det av Kungl. Majd för budgetåret 1923—1924 äskade anslagsbeloppet
157,000 kronor.
För budgetåret 1924—1925 beviljades ett reservationsanslag å enahanda
belopp och för budgetåret 1925—1926 anvisades med hänsyn till förefintliga
reservationer ett till 107,000 kronor minskat anslag.
Vid 1926 års riksdag beslöts, att från förevarande anslag skulle beredas
jämväl extra statsbidrag till avlöning av distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor
samt statsbidrag till flyttningskostnader åt distriktsbarnmorskor
i vissa av här ifrågavarande trakter och beviljades för budgetåret 1926 —1927
ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
För nästkommande budgetår har Kungl. Majd med hänsyn till förefintliga
betydande reservationer ansett sig icke behöva äska något anslag för
nu ifrågavarande ändamål.
Emellertid har Kungl. Majd underställt riksdagen frågan om ändring i
vissa avseenden av grunderna för användningen av nu berörda anslag. Enligt
gällande bestämmelser (sv. förf.-sand. 1926 nr 248) kan till förhöjning av det
statsbidrag, som jämlikt lag om anställande av distriktsbarnmorskor m. m.
utgår till avlönande av distriktsbarnmorska, beträffande ödemarksområde
särskilt statsbidrag utgå till det barnmorskedistrikt, som barnmorskan tillhör.
Ansökning om dylikt särskilt statsbidrag skall göras hos vederbörande länsstyrelse,
som överlämnar ansökningen till medicinalstyrelsen, varefter ut
-
Statsutskottets utlåtande Nr it.
97
betalningen ankommer på denna styrelse. Kung!. Maj:t föreslår nu, med
hänsyn till att utbetalningen av statsbidrag till avlöning av distriktsbarnmorskor
ombesörjes av länsstyrelserna, att jämväl utbetalningen av ifråga
varande särskilda statsbidrag överlämnas till länsstyrelserna.
Den andra av Kungl. Maj:t föreslagna ändringen beträffande förevarande
anslags användning åsyftar borttagande av det nu stadgade minimibeloppet
för statsbidrag till anskaffande, drift och underhåll av automobiler. Enligt
hittills gällande bestämmelser (sv. förf.-sand. 1923 nr 227 och 1926 nr 248)
utgör statsbidraget till anskaffande, drift och underhåll av för sjukvårdsändamål
avsedd automobil minst 2,000 och högst 3,500 kronor. Berörda
minimibegränsning har i vissa fall befunnits hinderlig samt ansetts icke
vara av behovet påkallad.
Slutligen har förordats, att maximibeloppet för budgetår till ödemarkstillägg
åt distriktssköterskor, vilket ursprungligen beräknats till 25,000 kronor
per år, måtte, med hänsyn till den hittillsvarande belastningen, nedsättas
till 15,000 kronor per budgetår, att kostnaderna för ödemarkstillägg åt distrikts-
och reservbarnmorskor — för innevarande budgetår beräknat till
10.000 kronor — måtte från och med budgetåret 1927—1928 beräknas till
20.000 kronor samt att i övrigt kostnaderna för de nu ifrågavarande olika
ändamålen måtte beräknas till oförändrade belopp.
Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen har icke
givit utskottet anledning till annan erinran än att utskottet, som visserligen
ansett en nedsättning av nu gällande minimibelopp för statsbidrag till anskaffande,
drift och underhåll av automobiler motiverad, dock icke funnit sig
böra förorda, att bestämmelsen om minimibelopp helt borttages. Enligt utskottets
mening skulle nämligen härigenom avsevärda indirekta kostnader
kunna uppstå, och synes utskottet för den skull försiktigheten bjuda, att,
innan erfarenhet vunnits om de verkningar, en nedsättning av minimibeloppet
i enlighet med vad medicinalstyrelsen föreslagit eller till 1,000 kronor
kan medföra och mot vilket förslag utskottet icke haft något att erinra,
minimum för statsbidraget tills vidare böra bestämmas till sagda belopp.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1927 förordade
ändringar i grunderna för användningen av de till förbättrad
sjukvård inom rikets ödemarksområden anvisade medel med av
utskottet angiven jämkning.
81:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anslag till sjuktransporter med
flygplan (punkt 80) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla,
Utskottets
yttrande.
Sjuktransporter
med flygplan.
[80.]
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 sand. 5 höft. (Nr 5.)
547 27
98
Statsutskottets utlåtande Nr o.
Befattningshavare
vid
länsstyrelserna.
[81-]
överståthåUarämbetet och landsstaten.
82:o) Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81)
dels besluta, att utöver nu befintliga befattningar vid länsstyrelserna skola
från och med den 1 juli 1927 i nedannämnda län inrättas följande tjänster,
nämligen:
Befattningar. Antal.
Malmöhus lätt :
Länsnotarie av 2:a klass ............................................................................. 1
Norrbottens län:
Länsbokhållare av l:a klass ....................... ............................................. 1;
dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1927 förordade förslagen till ordinarie avlöningsstat
samt till övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att tillämpas
från och med budgetåret 1927—1928;
dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna,
nu 3,950,000 kronor, med 1,200 kronor till 3,951,200 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 284—292 i statsrådsprotokollet.
Det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna
är i gällande riksstat uppfört med 3,950,000 kronor, motsvarande slutsumman
av den från och med den 1 juli 1926 tillämpade, av 1926 års riksdag godkända
staten för nämnda befattningshavare.
Berörda stat, av Kungl. Maj:t fastställd genom brev den 21 maj 1926,
är av följande utseende:
Stat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag................ 2,636,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................... 50,000
Avlöningsförstärkning till landssekreterare och landskamrerare,
förslagsanslag..................................................................................... 124,000
Personligt lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare,
förslagsanslag.................................................................................... 231,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. va.., förslagsanslag 899,300
Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m.................................. 9,000
Summa kronor 3,950,000
Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär nedan angivna ändringar i
de i staten ingående anslagsposterna avlöningar till ordinarie tjänstemän
samt personligt lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare.
Vid 1925 års riksdag fastställdes i samband med definitiv lönereglering
för befattningshavare vid länsstyrelserna antalet tjänster i länsnotarie- och
länsbokhållargraderna på följande sätt. Vid varje länsstyrelse finnes 1 länsnotariebefattning
av l:a klass (lönegraden B 24) samt vid varje länsst}rrelse
utom i Blekinge och Norrbottens län 1 länsbokhållarbefattning av l:a klass
Statsutskottets utlåtande Nr ö.
99
(B 24). Länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs
och Bohus, Älvsborgs, Västernorrlands och Norrbottens län hava eu var 1
länsnotariebefattning av 2:a klass (B 21) samt länsstyrelserna i Stockholms,
Östergötlands, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Värmlands
län en var 1 länsbokliållarbefattning av 2:a klass (B 21). Länsstyrelsen i
Malmöhus län har 2 länsbokhållartjänster av 2:a klass.
Från en del länsstyrelser hava under de senaste åren gjorts framställningar
om inrättande av vissa nya ordinarie tjänster, särskilt länsnotarieoch
länsbokhållarbefattningar. Dessa framställningar hava hittills icke föranlett
någon åtgärd från statsmakternas sida. Såsom skäl härför har framhållits,
dels att det icke syntes lämpligt att, innan undersökningarna rörande
möjligheten av besparingar i statens administrationskostnader hunnit utsträckas
till landsstaten, därstädes inrätta nya ordinarie tjänster, dels ock
att frågan om inrättandet av nya ordinarie befattningar syntes böra på en
gång upptagas till prövning beträffande samtliga länsstyrelser.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har emellertid Kung! Maj:t nu
ansett, att i två fall behovet av nya befattningar å ordinarie stat vore sådant,
att gjorda framställningar härom borde upptagas till prövning, nämligen i
fråga om inrättande av dels ytterligare en länsnotarietjänst av 2:a klass vid
länsstyrelsen i Malmöhus län och dels en länsbokhållareän st av l:a klass
vid länsstyrelsen i Norrbottens län.
Beträffande den förstnämnda tjänsten har departementschefen framhållit,
att antalet ordinarie tjänster för befattningshavare med juridisk utbildning
å landskanslist i Malmöhus län icke, i motsats till vad fallet varit beträffande
flertalet övriga länsstyrelser, undergått någon ökning efter den vid 1908 års
riksdag genomförda löneregleringen för länsstyrelserna, samt att antalet
ärenden å landskanslist under samma tid, om man bortsåge från passärenden
samt ärenden på grund av mul- och klövsjuka, i det närmaste fördubblats
och, om nyssnämnda ärendesgrupper medräknades, mer än tredubblats.
Yad angår länsbokhållartjänsten av l:a klass i Norrbottens län kar
av departementschefen framhållits, hurusom vid 1917 års omorganisation
av länsstyrelserna förutsatts, att i varje län med undantag av Gotlands
skulle finnas en länsbokhållartjänst av första lönegraden, men att i vissa
län, däribland Norrbottens, ursprungligen ansetts böra anstå med inrättande
av sådan befattning, så länge lanträntmästare funnes i länet. I Norrbottens
län kvarstode visserligen lanträntmästare fortfarande i tjänsten. Då emellertid
beträffande Södermanlands län under liknande omständigheter i övrigt
redan från och med år 1921 inrättats eu länsbokliållarbefattning av första
lönegraden, oaktat lanträntmästare då kvarstått — och fortfarande kvarstode —
i tjänst, syntes berörda förhållande ej böra utgöra hinder för att i Norrbottens
län nu inrätta en länsbokliållarbefattning av l:a klass. För en
dylik åtgärd talade ock, enligt departementschefens mening, med synnerlig
styrka de skäl, riksräkenskapsverket uti avgivet yttrande i ärendet anfört.
Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag om ifrågavarande befattningars uppförande
å ordinarie stat skulle med användning av hittills tillämpade beräk
-
100
*Statsutskottets utlåtande Nr- 5.
ningsgrunder anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu å
2,636,700 kronor, från och med nästkommande budgetår ökas med (6,768 + 8,580)
15,348 kronor till 2,652,048 eller i avrundat tal 2,652,000 kronor.
Någon minskning av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. med hänsyn till dessa tjänsters inrättande har Kungl.
Maj:t ansett sig icke kunna föreslå.
Beträffande härefter anslagsposten till personligt lönetillägg till landssekreterare
och landskamrerare har med hänsyn till den årliga avskrivningen av
ifrågavarande lönetillägg berörda anslagspost för nästkommande budgetår
ansetts kunna minskas med 29,000 kronor eller från 231,000 kronor till
202,000 kronor.
På grund av vad sålunda föreslagits skulle staten för befattningshavare
vid länsstyrelserna från och med den 1 juli 1927 erhålla följande utseende:
Ordinarie avlöningsstat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......................... 2,652,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................................... 50,000
Avlöningsförstiirkning till landssekreterare och landskamrerare,
förslagsanslag................................................................................... 124,000
Personligt lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare,
förslagsanslag................................................................................ 202,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag
................................................................................................. 899,300
Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m................................ 9,000
Summa kronor 3,936,300
I förhållande till den nu gällande avlöningsstaten innebär detta förslag
en minskning med 13,700 kronor.
I nu gällande riksstat finnes under rubriken övergångsstat för landsstaten
uppfört ett ordinarie anslag av 25,700 kronor. Detta anslag avsåg dels till
ett belopp av 18,700 kronor ännu befintliga lanträntmästartjänster i vissa
län, dels ock till ett belopp av 7,000 kronor två landsfiskalstjänster, vilka
i samband med den senaste omorganisationen av fögderiförvaltningen uppfördes
å övergångsstat. För vinnande av större koncentration i huvudtitelns
uppställning har det nu synts önskvärt, att ifrågavarande anslag uteslötes ur
riksstaten. Detta har synts kunna ske på sådant sätt, att anslaget till den del
det avsåge lanträntmästartjänster sammansloges med anslaget till befattningshavare
vid länsstyrelserna, medan återstoden av anslaget skulle inräknas i det
anslag till härads skrivare och landsfiskaler, varom i det följande framlagts
förslag. I samband härmed hava särskilda övergångsstater ansetts böra fastställas
för befattningshavare vid länsstyrelserna samt för landsfiskaler. Övergångsstaten
för befattningshavare vid länsstyrelserna har — i överensstämmelse
med innehållet i nu avsedd del av gällande övergångsstat för lands
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 101
staten, med iakttagande dock av att lanträntmästaren i Kopparbergs län
numera erhållit avsked — upptagits på följande sätt:
Övergångsstat.
Lön
Tjänst-’
görings-
penningar
Summa
1
''
1 lanträntmästare i Södermanlands län ...
1 » >> Blekinge » ...
1 » , » Västernorrlands » ...
1 » » Norrbottens » ...
2,500
2.500
2.500
2.500
1,300
1.000
1,300
1,300
3,800
3.500
3,800
3,800
I Efter 5 år kau lö- / nen höjas med 500
1 kronor.
Summa kronor
10,000
4,900
14,900
Anslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna skulle alltså för nästkommande
budgetår beräknas till 3,951,200 kronor, motsvarande totalbeloppet
av den föreslagna ordinarie avlöningsstaten för befattningshavare vid länsstyrelserna,
3,936,300 kronor, jämte slutsumman av övergångsstaten, 14,900
kronor. För närvarande är anslaget, som nämnt, uppfört med 3,950,000
kronor.
Ehuru utskottet icke kunnat undgå att hysa tveksamhet mot att under
förhanden varande förhållanden, då utredning pågår om förenkling i arbetsmetoderna
och inskränkning av personalen inom vissa områden av statsförvaltningen,
tillstyrka uppförandet å ordinarie stat av nya befattningar, har
utskottet dock av den förebragta utredningen blivit övertygat om att ett
stadigvarande behov av de tjänster, Kungl. Maj:t nu föreslagit till uppförande
å sådan stat, måste anses föreligga, och synes utskottet, att med inrättandet
av tjänsterna ifråga rimligtvis icke bör anstå.
Då utskottet ej heller i övrigt funnit anledning till erinran mot vad Kungl.
Maj:t under förevarande punkt föreslagit, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
a) besluta, att utöver nu befintliga befattningar vid länsstyrelserna
skola från och med den 1 juli 1927 i nedannämnda
län inrättas följande tjänster, nämligen:
Befattningar. Antal.
Malmöhus län:
Länsnotarie av 2:a klass ..................................................... 1
Norrbottens län:
Länsbokhållare av 1 :a klass ............................................... 1;
b) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1927 förordade förslagen till
ordinarie avlöningsstat samt till övergångsstat för befattningshavare
vid länsstyrelserna, att tillämpas från och med budgetåret
1927—1928; samt
Utskottets
yttrande.
102
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
c) höja det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare
vid länsstyrelserna, nu 3,950,000 kronor, med 1,200 kronor till
3,951,200 kronor.
Lands
fogdarna.
[82.]
83:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 82) att
dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1927 äga tillämpning å landsfogdar samt att
i samband därmed rätten för landsfogdarna till expeditionslösen samt till
arvode för försäljning av utmätt fast egendom skall upphöra;
dels bestämma antalet landsfogdar och dessa befattningshavares placering
i lönegrad på följande sätt:
Befattning.
24 landsfogdar
Lönegrad.
B 27
dels föreskriva, att vid tillämpning i fråga om landsfogdar av de i 13 §
3 mom. 1 punkten i förenämnda avlöningsreglemente givna bestämmelserna
om tjänstemans förflyttningsskyldighet med uttrycket »det verk, han tillhör
eller varunder han lyder» skall förstås landsstaten i allmänhet, utan begränsning
till det egna länet;
dels besluta, att där landsfogde, å vilken nämnda avlöningsreglemente
kommer att från och med den 1 juli 1927 äga tilllämpning, enligt hittills
gällande bestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i staten
upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott, vid ingången
av juli månad 1927 till honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett
belopp, motsvarande vad han skulle hava i den befattning, han vid utgången
av juni månad 1927 innehar, i förskott uppburit för juli månad 1927, om de
dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande;
dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartement med flera verk lämnade
medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande landsfogdarna;
dels
godkänna följande stat för landsfogdarna, att tillämpas från och med
budgetåret 1927—1928:
Stat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag............... 228,000
Overgångslön, förslagsanslag................................................................. 11,000
Summa kronor 239,000
dels ock under avdelningen överståtliållarämbetet och landsstaten med
rubriken landsfogdarna uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 239,000 kronor.
I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 293—313
i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
103
Enligt den av 1917 års riksdag godkända avlöningsstaten skulle avlö
-
ningsförmånerna för landsfogdarna utgöra:
Lön ................................................................................................... kronor 3,400
Tjänstgöringspenningar ................................................................ - 1,600
Ortstillägg, i Stockholms län ........................................................ » 400
» , i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län...... » 200
Alderstillägg, efter 5 års tjänstgöring .......................................... » 500
» efter 10 års tjänstgöring ytterligare ..................... » 500
» efter 15 års tjänstgöring ytterligare ..................... » 500
Jämlikt förslag i statsverkspropositionen till 1919 års riksdag (sjätte huvudtiteln,
punkterna 11 och 14) medgav riksdagen (skrivelse nr 6 A, punk12),
att å den ordinarie avlöningsstaten för landsstaten finge från och med
år 1920 uppföras ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte vid landsstaten
i Västernorrlands län, bland annat till en landsfogde med 200 kronor.
I enlighet med Kung! Maj:ts i proposition den 12 mars 1920, nr 802,
därom framlagda förslag anvisade samma års riksdag (skrivelse nr 5, punkt
100), för beredande för år 1921 av ortstillägg till vissa tjänstemän och betjänte
vid landsstaten i Göteborgs och Bohus län, på extra stat för samma
år under femte huvudtiteln ett förslagsanslag, högst, 3,750 kronor. Härav
skulle, enligt av föredragande departementschefen lämnad utredning, ett
belopp av 200 kronor utgå såsom ortstillägg till en landsfogde. För sistberörda
ändamål har därefter enahanda belopp årligen stött till förfogande. I
riksstaten för budgetåret 1926—1927 är beloppet uppfört såsom extra anslag
under rubriken ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län.
Till landsfogdar har, utöver de i stat uppförda löneförmånerna, från och
med år 1920 utgått tillfällig löneförbättring med 900 kronor, därav 600 kronor
ansetts såsom lön och 300 kronor såsom tjänstgöringspenningar.
Härutöver hava dessa befattningshavare givetvis åtnjutit dyrtidstillägg
enligt de i sådant hänseende vid olika tider gällande föreskrifter. För närvarande
utgår alltså dyrtidstillägget enligt de för oreglerade verk gällande
grunder.
De avlöningsförmåner, som landsfogdarna faktiskt äga uppbära, ställa
sig alltså för närvarande på följande sätt:
lön + tjänstgöringspenningar
tillfällig löneförbättring.......
ålderstillägg ...........................
dyrtidstillägg..........................
Begynnelselön. Slutlön.
.... 5,000 5,00(1
900 900
— 1,500
... 2,052 2,580
7,952 9,980
Härtill kommer, såsom nyss erinrades, i vissa län ortstillägg med därå
belöpande dyrtidstillägg.
I sammanhang med den nit föreslagna löneregleringen för landsfogdarna,
enligt vilken befattningshavarna i fråga skulle placeras i lönegraden B 27,
104 -Statsutskottets utlåtande Nr 5.
har till behandling upptagits frågan, huruvida de alltjämt skulle äga rätt till
sportler.
Yad denna fråga beträffar, har departementschefen ansett övervägande skäl
tala för att dessa inkomster lämnas i huvudsak orubbade. Undantag har
dock synts böra göras beträffande expeditionslösen enligt förordningen den
7 december 1883 med däri senare vidtagna ändringar samt ifråga om arvode
för försäljning av utmätt fast egendom.
I nu gällande riksstat är under femte huvudtiteln, avdelningen överståthållarämbetet
och landsstaten, uppfört ett ordinarie bestämt anslag till
fögderiförvaltningarna av 2,368.000 kronor, vari ingår avlöning till landsfogdarna
med 121,200 kronor.
Den nu tillämnade löneregleringen för landsfogdarna har ansetts böra medföra,
att avlöningskostnaderna för nämnda befattningshavare utbrytas ur nyssberörda
anslag och under avdelningen överståtliållarämbetet och landsstaten
uppföras såsom ett ordinarie förslagsanslag, benämnt landsfogdarna. I detta
anslag skulle för budgetåret 1927—1928 ingå avlöningar till landsfogdarna,
beräknade till 228,000 kronor, och övergångslöner, beräknade till 11,000
kronor. I enlighet med vad som skedde vid omreglering av statsdepartementens
stater år 1926 i samband med personalindragningar, skulle någon
särskild anslagspost till vikariatsersättningar här ej upptagas, varav följer,
att de utgifter, som eljest plägat bestridas från dylik anslagspost, skulle avföras
å posten till avlöningar, detta utan någon ändring i fråga om beräkningsgrunderna
för denna anslagspost. — Anslaget till landsfogdarna
har sålunda synts böra upptagas till (228,000 + 11,000) 239,000 kronor.
Därest, på sätt förordats, avlöningskostnaderna för landsfogdarna i riksstaten
uppföras som ett särskilt anslag, skulle det nuvarande anslaget till fögderiförvaltningarna
endast komma att omfatta kostnaderna för häradsskrivare
och landsfiskaler. Det har vid sådant förhållande synts mera egentligt att utbyta
anslagets nuvarande benämning mot beteckningen häradsskrivare och
landsfiskaler. I anledning av laudsfogdelönernas utbrytning syntes detta anslag,
vilket, såsom nyss erinrades, för närvarande är uppfört med 2,368,000 kronor,
böra minskas med landsfogdarnas nuvarande löner, frånsett ålderstilllägg,
121,200 kronor, eller sålunda till 2,246,800 kronor. I anslutning till
vad som anförts vid behandlingen av anslaget till länsstyrelserna syntes
anslaget å andra sidan böra ökas med den del av det nuvarande anslaget
till övergångsstat för landsstaten, som motsvarade utgifter för landsfiskaler,
eller 7,000 kronor. Anslagsbeloppet skulle alltså bliva 2,253,800 kronor. I
samband härmed syntes böra fastställas en särskild övergångsstat för landsfiskaler.
Denna stat borde givas följande lydelse, i vilket fall staten skulle
i motsvarande del överensstämma med gällande övergångsstat för landsstaten:
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
105
I
Lön.
Tjänst-
görings-
pen-
ningar.
Förv alt- nings- bidrag.
Summa
1 landsfiskal i Jönköpings
i
|Härtill kunna komma ål-j
län .............................
2,000
1,000
500
3,500
\ derstillägg i enlighet med]
[ vad som föreskrives i av-]
1 d:o i Malmöhus län ......
2,000
1.000
500
3,500
1 löningsstaten.
Summa kronor
4.000
2,000
1,000
7,000
I riksstaten är vidare uppfört ett ordinarie förslagsanslag å 50,000 kronor
till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna. Då vikariatsersättningama
vid landsfogde tjänsterna enligt Kung! Maj:ts förslag skulle överflyttas till
det nya anslaget till landsfogdarna, har jämväl benämningen å detta anslag
synts böra ändras, lämpligen till vikariatsersättningar vid häradsskrivar- och
landsfiskal]änster. I avvaktan på närmare erfarenhet rörande anslagets belastning
efter genomförandet av löneregleringen för landsfogdarna har anslaget
— vara belastningen för budgetåret 1925—1926 utgjort 58,539 kronor —
ansetts tills vidare böra bibehållas vid oförändrat belopp.
Det i riksstaten uppförda extra anslaget till ortstillägg till landsfogden i
Göteborgs och Bohus län, 200 kronor, skulle vid bifall till Kungl. Maj:ts
förslag i detta sammanhang bortfalla. Det under femte huvudtiteln upptagna
ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, 440,000 kronor, skulle vidare
minskas med nu till landsfogdarna utgående dylika tillägg, beräknade till
25,000 kronor, eller sålunda till 415,000 kronor. Slutligen skulle det under
huvudtiteln uppförda extra förslagsanslaget av 564,000 kronor till tillfällig
löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen minskas
med 21,600 kronor, eller vad landsfogdarna nu uppbära i dylik löneförbättring.
Mot det föreslagna nya avlöningsanslaget av 239,000 kronor skulle sålunda
komma att svara besparingar å nu befintliga anslag av tillhopa
(121,200 + 200 + 25,000 + 21,600) 168,(XX) kronor, vadan den verkliga utgiftsökningen
— frånsett dyrtidstillägg — i anledning av landsfogdarnas lönereglering
komme att utgöra 71,000 kronor. I detta belopp ingår emellertid,
såsom nämnts, engångsutgiften för övergångslön med 11,000 kronor. Då
den årliga minskningen i dyrtidstillägg för samtliga landsfogdar som följd av
löneregleringen kunde uppskattas till omkring 20,000 kronor, komme den
mera konstanta ökningen av statsutgifterna på grund av löneregleringen för
landsfogdarna att allt som allt uppgå till ungefär 40,000 kronor.
I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till
behandling förehaft en inom första kammaren av herr A. von Sneidern in. fl.
väckt motion, nr 11, vari hemställts, att riksdagen vid bifall till Kungl. Maj :ts
förslag till lönereglering för landsfogdarna måtte placera landsfogdarna i
lönegrad B 28.
opaginerad Kontrollera mot PDF
lots
tStatsutskottets utlåtande Nr ö.
Utskottets
yttrande.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet kommit
till den uppfattningen, att frågorna om ny definitiv lönereglering för landsfogdarna
och landsfiskalerna måste anses i vissa avseenden äga sådant samband
med varandra, att de lämpligen böra i ett sammanhang vinna sin lösning.
Då förslag om lönereglering för sistnämnda befattningshavare nu icke
kunnat föreläggas riksdagen, har utskottet sålunda redan av denna anledning
funnit sig nödsakat förorda, att löneregleringen för landsfogdarna må
till ett kommande år anstå.
Såsom stöd för denna sin uppfattning vill utskottet erinra om, att
1925 års riksdag i sin skrivelse nr 157 i anledning av riksdagens år 1924
församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning
för tiden 1 januari—30 juni 1923 på given anledning ifrågasatt, huruvida
icke gränserna mellan landsfogdes och landsfiskals befogenhet och tjänsteåligganden
borde på ett tydligare sätt uppdragas, då gällande föreskrifter
icke syntes lämna den vägledning härutinnan, som av 1917 års riksdag
i dess skrivelse nr 216 angående omorganisation av fögderiförvaltningen
m. m. åsyftats. I sistnämnda skrivelse hade riksdagen betonat nödvändigheten
av, att landsfogdarnas och landsfiskalernas befogenheter och
åligganden inom det gemensamma arbetsområdet i möjligaste mån och i
varje fall skarpare, än som skett i det då framlagda förslaget, fixerades i
förhållande till varandra, så att de olägenheter, som föranletts av den svävande
arbetsfördelningen mellan kronofogde och länsman i den dåvarande
organisationen, kunde för framtiden undvikas. 1925 års riksdag anhöll på
grund härav, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande frågan om vidtagande
av sådana ändringar i gällande instruktioner för landsfogdar och
landsfiskaler, att dessa tjänstemäns befogenhet och åligganden, i möjligaste
mån och skarpare än vad som nu är fallet, särskiljas från varandra.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, är utredningen av denna fråga
ännu icke av Kungl. Maj:t slutförd.
Vid nu angivna förhållande har utskottet icke ingått på någon närmare
prövning av frågan om landsfogdarnas lönegradsplacering. Utskottet vill
emellertid hava uttalat önskvärdheten av att, innan nytt förslag till lönereglering
förelägges riksdagen, ytterligare måtte tagas under övervägande,
huruvida icke landsfogdarna nu tillkommande sportler böra i samband med
löneregleringen helt borttagas, ävensom att utredning måtté verkställas, huruvida
icke eu differentiering av landsfogdarnas löner med hänsyn till deras
olika arbetsbörda skäligen bör äga rum.
Vid bifall till utskottets förslag torde ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna
böra i riksstaten upptagas till samma belopp som för innevarande
budgetår, ökat med 7,000 kronor, avseende avlöningsmedel till å
övergångsstaten för landsstaten nu uppförda två landsfiskaler, vilket belopp
Statsutskottets utlåtande AV 5.
107
synts utskottet lämpligen böra inräknas i nämnda anslag. Det nuvarande
anslaget till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningama torde böra uppföras
med oförändrat belopp, 50,000 kronor. Slutligen torde, i likhet med
vad för innevarande budgetår ägt rum, ett extra anslag å 200 kronor böra
anvisas för beredande av ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län.
Till frågan om tillfällig löneförbättring för landsfogdarna återkommer utskottet
i annat sammanhang.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet under förevarande punkt
hemställa,
a) att Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke måtte vinna
riksdagens bifall, samt
b) att herr von Sneiderns ovanberörda motion, 1:11, icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
84:o) Kungl. Magt bär föreslagit riksdagen (punkt 83) att
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 4 januari 1927 förordade förslaget till övergångsstat för
landsfiskaler, att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928;
dels oclc, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen överståthållarämbetet
och landsstaten uppförda ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna,
under samma avdelning med rubriken häradsskrivare och landsfiskaler
uppföra ett ordinarie anslag av 2,253,800 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 83 här ovan anfört, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1927 förordade förslaget till
övergångsstat för landsfiskaler, att tillämpas från och med
budgetåret 1927—1928; samt
b) höja det ordinarie anslaget till fögderiförvaltningurna,
nu 2,368,000 kronor, med 7,000 kronor till 2,375,000 kronor.
85:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84) att, med uteslutande
ur riksstaten av det under avdelningen överståthållarämbetet och landsstaten
uppförda ordinarie förslagsanslaget till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningama,
under samma avdelning med rubriken vikariatsersättningar vid
häradsskrivar- och landsfiskalstjänster uppföra ett ordinarie förslagsanslag av
50,000 kronor.
Hänvisande till vad utskottet under punkt 83 här ovan anfört hemställer
utskottet,
att riksdagen må upptaga det ordinarie förslagsanslaget till
vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningama med oförändrat
belopp, 50,000 kronor.
F 6'' gdefH förvaltningarna
[83.
]
Vika7''iatsersättningar
vid födgeriförvaltn
i ngarva.
[84.]
108
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
övergångsstat
för landsstaten.
[85.]
OrtstiUägg
till landsfogden
i Göteborgs
och
Bohus län.
Ersättning åt
lappfogdar
m. m.
[86.]
86:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 85)
och under hänvisning till vad utskottet under punkterna 82 och 83 anfört,
hemställer utskottet,
att riksdagen må ur riksstaten utesluta det ordinarie anslaget
till övergångsstat för landsstaten.
87:o) Under hänvisning till vad utskottet under punkt 83 här ovan anfört,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till arts tillägg till landsfogden i Göteborgs
och Bohus län anvisa ett extra anslag av 200 kronor.
88:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att till ersättningåt
lappfogdar m. m. för budgetåret 1927 — 1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 46,350 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 315—320 i
statsrådsprotokollet.
I gällande riksstat finnes upptaget ett extra reservationsanslag å 43,550
kronor till ersättning åt lappfogdar m. m. Från detta anslag utgår arvode
till en var av de fyra lappfogdarna i riket — två i Norrbottens län, en i
Västerbottens län och en i Jämtlands län — med 5,500 kronor. Av anslaget
bestridas tillika ersättningar åt biträden åt lappfogdarna samt åt särskilda
ordningsmän för lappbyar, varjämte vissa mindre belopp ställts till
förfogande åt en av lappfogdarna för undersökningar till underlättande av
de svenska lapparnas renbetning i Norge.
A omförmälda arvoden till lappfogdarna utgår dyrtidstillägg enligt de för
oreglerade verk gällande grunder. Härtill kommer för resor inom tjänstgöringsdistriktet
resekostnads- och traktamentsersättning enligt rese- och
traktamentsklassen IIC i gällande resereglemente samt för bestridande av
expenser ett belopp av högst 100 kronor för år ävensom bidrag till gäldande
av telefonavgifter i likhet med vad som gäller för landsfiskaler.
Belastningen å ifrågavarande anslag uppgick enligt riksräkenskapsverkets
budgetredovisning för budgetåret 1925—1926 till 45,372 kronor.
Lappfogdarnas nuvarande löneförmåner fastställdes av 1921 års riksdag.
Dessförinnan hade lappfogdarnas arvode utgått, före år 1909 med 3,000 kronor,
under åren 1909—1918 med 4,000 kronor och därefter till och med år 1920
med 5,000 kronor.
I statsrådsprotokollet hav nu framhållits, att frågan om lönereglering för
lappfogdarna sedan flera år varit föremål för övervägande. Numera föreligger
ett av 1924 års landstatslönesakkunniga avgivet förslag i ämnet, varöver länsstyrelserna
i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län avgivit infordrade
utlåtanden. Häri har framhållits vikten av lappfogdarnas arbete, som syntes
ökas år från år, samt deras ansträngande tjänstgöring, varjämte betonats
angelägenheten av att lappfogdarna erhölle en skälig lönereglering.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 109
På i statsrådsprotokollet angivna skål — förslag om lönereglering för
landsfiskalerna har icke kunnat framläggas, varjämte utredning pågår om
ändrad lapplagstiftning — liar emellertid förslag om definitiv lönereglering
för lappfogdarna nu ansetts icke kunna framläggas, utan liar Kungl. Maj:t
föreslagit avlöningsförbättring i form av provisoriskt avlöningstillägg. Härvid
liar erinrats, att lappfogdarnas nuvarande arvode utginge med oförändrat
belopp alltsedan år 1921, då en höjning skedde med 500 kronor. Därest
lappfogdarna varit uppförda på ordinarie stat, borde de från och med är
1926 hava varit berättigade till ålderstillägg. Med hänsyn härtill har det
synts vara med billigheten överensstämmande, att i avbidan pa blivande
lönereglering lappfogdarna komme i åtnjutande av förbättring i avlöningsförmånerna,
ungefärligen motsvarande det tillägg, vartill de skulle ansetts
berättigade, därest de varit uppförda på ordinarie stat. Kungl. Maj:ts förslag
innebär, att till var och en av de nuvarande innehavarna av de fyra
lappfogdetjänsterna skulle utgå avlöningstillägg å 500 kronor jämte dvrtidstillägg
efter vanliga grunder. I följd härav borde ifrågavarande anslag för
nästkommande budgetår höjas med 2,000 (4 X 500) kronor, varjämte, i anslutning
till förslag av landsstatslönesakkunniga, förslagsvis 800 kronor beräknats
till eventuellt erforderliga ökningar av lappfogdarnas expensmedel. Anslaget
har alltså beräknats till (43,550+ 2,000+ 800) 46,350 kronor.
Då utskottet funnit skäl tala för att avlöningsförhöjning i form av provisoriskt
avlöningstillägg nu beredes lappfogdarna samt avlöningstilläggets
storlek ej givit utskottet anledning till erinran, får utskottet alltså tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag härutinnan. Jämväl förslaget om ökning av lappfogdarnas
expensmedel biträder utskottet. Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må till ersättning åt lappfogdar in. in. för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av
46,350 kronor.
Polisväsendet.
89:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87) att till polisväsendet
i riket för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,640,000
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 320—329 i statsrådsprotokollet.
I anledning av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag beslöt 1925 års
riksdag omorganisation av rikets polisväsen. Denna omorganisation har därefter
fastställts genom lagen om polisväsendet i riket den 6 juni 1925 (nr
170). I anslutning härtill hava samtliga för polisväsendet under femte huvudtiteln
avsedda anslag uppförts under eu ny avdelning, »Polisväsendet». Det
tidigare extra förslagsanslaget till särskild polisstyrka på landet har i samband
med omorganisationen förändrats till ett extra förslagsanslag, benämnt
»Polisväsendet i riket». Vidare bär i riksstaten — delvis genom utbrytning
Itskotteta
yttrande.
Polisväsendet
i riket.
[87.]
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Statsutskottets utlåtande Nr ö.
av vissa belopp från femte huvudtitelns allmänna ordinarie förslagsanslag
till rese- och traktan) ents}>en ningar samt till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m. — upptagits ett nytt extra förslagsanslag under rubriken »Vissa
ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet».
De med omorganisationen sammanhängande anslagsfrågorna behandlades
av Kungl. Maj:t i den till 1925 års riksdag avlåtna propositionen nr 59 och
av riksdagen i skrivelse nr 266, därvid riksdagen åberopade innehållet i
andra särskilda utskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 4. På sätt
närmare framgår av dessa handlingar, ansågs anslaget till polisväsendet i
riket för budgetåret 1925—1926 böra upptagas till 1,480,000 kronor för användning
i huvudsaklig överensstämmelse med i nyssnämnda utskottsutlåtande
angivna eller förordade grunder. Anslaget till vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polis- och åklagarväsendet bestämdes för samma tid till
225,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen
nr 59 angivna grunder.
Anslaget till polisväsendet i riket är i riksstaten för budgetåret 1926—
1927 upptaget med 1,750,000 kronor och anslaget till vissa ersättningar åt
befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet med 459,000 kronor.
De utgifter till olika ändamål, som skulle bestridas från anslaget till
polisväsendet i riket, beräknades för budgetåret 1926—1927 på sätt framgår
av följande tablå:
Den lokala polisorganisationen å landsbygden
Eetroaktiva pensionsavgifter för extra polismär:
dingsmän å landsbygden...............................
Landstingens polisväsen....................................
Reservpolisorganisationen...................................
Kriminalpolisorganisationen...............................
Polisskola...........................................................
Tidningen »Polisunderrättelser» .......................
Centralbyrån för fingeravtryck .........................
Till användning enligt förut gällande grunder
kronor 140,000: —
............... »
42,000
—
............... »
67,050
—
............... »
256,000
—
.............. T>
239,000
—
............... »
57,000
—
............... »
70,500
—
............... »
25,000
—
............... »
850,000
—
Summa kronor 1,746,550
—
För vinnande av skälig marginal avrundades anslaget uppåt till 1,750,000
kronor.
Vid prövning av behovet av anslag till polisväsendet i riket för budgetåret
1927—1928 har departementschefen behandlat de särskilda kraven i den
ordning, vari motsvarande medelsbehov upptagits i nyss angivna tablå.
Yad då först angår statsbidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden,
har denna post, med hänsyn till att statsbidraget enligt den av riksdagen
godkända planen för genomförande av 1925 års polislagstiftning skulle
ökas med 70,000 kronor för vart och ett av vissa övergångsår, föreslagits höjd
från 140,000 kronor till 210,000 kronor.
Anslagsposten för retroaktiva pensionsavgifter till de å landsbygden vid
vederbörande distrikts övergång till den nya organisationen anställda extra polismän
föreslås upptagen med oförändrat belopp, 42,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
>Statsutskottets utlåtande Nr ö.
in
Beträffande det årliga statsbidraget till landstingens polisväsen är att märka
att av det belopp, 67,050 kronor, vartill posten i fråga är upptagen för innevarande
budgetår, 60,000 kronor beräknats för bidrag till lönekostnader och
tillhopa 7,050 kronor såsom bidrag till pensionsavgifterna, därav 3,300 kronor
för årliga avgifter och 3,750 kronor till de retroaktiva avgifterna. Då det till
lönebidrag avsedda beloppet, 60,000 kronor, på grund av numera av vederbörande
landsting vidtagna inskränkningar i landstingspolisens numerär och
avlöningar ansetts kunna beräknas till 40,000 kronor i stället för 60,000 kronor
samt bidraget till de årliga pensionsavgifterna i sammanhang därmed synts
kunna minskas från 3,300 kronor till 2,500 kronor, har det totala bidraget
till landstingens polisväsen för nästkommande budgetår föreslagits till
(40,000 + 2,500 + 3,750=) 46,250 kronor.
I fråga om anslaget till reservpolisorganisationen föreslås allenast en mindre
höjning å 3,500 kronor, beroende på att städerna Stockholm, Göteborg och
Norrköping på grund av ökning i folkmängden skola från och med den 1
januari 1927 tillhandahålla respektive 44, 23 och 6 reservpolismän i stället
för förut beräknade 43, 22 och 5, vilket föranlett ökat statsbidrag å sistberörda
belopp. Utgiftsposten skulle alltså upptagas till (256,000 + 3.500)
259,500 kronor.
Yad angår kriminalpolisorganisationen är att märka, att enligt organisationsplanen
60 polismän skola anställas vid vederbörande städers kriminalpolisavdelningar
för användning huvudsakligen utanför stationeringsorten. Sedan
Kung!. Maj:t genom beslut den 21 november 1925 bestämt förläggningsorter
för 55 av de 60 kriminalpolismännen, beräknades lönebeloppen för dessa
femtiofem polismän till sammanlagt 162,458 kronor. För de fem kriminalpolismän,
vilkas förläggningsorter då ännu icke bestämts, räknades med en
lönekostnad av tillhopa 14,000 kronor. För budgetåret 1926—1927 uppskattades
totala kostnaden för kriminalpolisorganisationen, lönebelopp, dyrtidstillägg,
pensionsbidrag, till i runt tal 239,000 kronor, vari även ingick ett
belopp av 10,000 kronor, motsvarande bidrag till kostnaden för grövre brotts
upptäckande och misstänkta personers efterspanande och gripande.
Sedan förläggningsorterna numera bestämts jämväl för nyssberörda fem
kriminalpolisbefattningar, har lönekostnaden för dessa enligt inhämtade
upplysningar ansetts böra tapptagas till 15,000 i stället för 14,000 kronor.
I följd härav föreslås ifrågavarande anslagspost höjd från 239.000 till 240,000
kronor.
För polisskola har för budgetåret 1927—1928 ett belopp av 56,020 kronor
ansetts erforderligt mot 57,000 kronor för innevarande budgetår.
Anslagsbeloppet till tidningen »Polisunderrättelser» har föreslagits att minskas
från 70,500 kronor, varmed utgiftsposten är upptagen för innevarande budgetår,
till 56,500 kronor med hänsyn därtill att av det för innevarande budgetår
upptagna beloppet 14,000 kronor skulle användas till att bestrida utgifterna
för upprättande och publicerande av ett femårsregister till tidningen i fråga.
Med sistberörda utgifter behöver icke räknas för nästkommande budgetår.
För upprätthållande av centralbyrån för fingeravtryck äskas ett belopp av
112
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
23,705 kronor, vilket i jämförelse med innevarande budgetårs anslag innebär
eu minskning å 1,295 kronor.
Enligt bestämmelser i lagen om polisväsendet i riket äro de polisdistrikt,
Kungl. Maj:t bestämmer, skyldiga att, mot ersättning helt av statsmedel,
dels hålla polismän för hela rikets behov anställda och dels draga försorg
om särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet. Till åtgärder,
avsedda att komma riket i dess helhet till godo, är i lagens mening
även att hänföra anställande av särskild polispersonal för gränsbevakning i
och för passkontroll m. m. En dylik organisation liar i vissa fall ansetts lämpligen
kunna åstadkommas på det sätt, att Kungl. Maj:t med stöd av 4 § i
lagen om polisväsendet i riket förordnar, att i visst polisdistrikt skall finnas
anställd polispersonal för hela rikets behov. Ett villkor för att sådan anordning
skall kunna komma till stånd är, att det polisdistrikt, där gränspolismännen
skola placeras, övergått till den nya polisorganisationen. Sedan
Kungl. Maj:t dels förordnat, att från och med den 1 april 1926 skall i Trälleborg
för passkontrollens handhavande finnas anställd polispersonal för hela
rikets behov i den omfattning det för ändamålet är av nöden, samt att det
skall ankomma på länsstyrelsen i Malmöhus län att pröva befogenheten av
därav föranledd utgift, för vilken gottgörelse av statsmedel begäres, dels
ock meddelat förordnande jämlikt 18 § i lagen om polisväsendet beträffande
anordnande på statens bekostnad av gränskontroll i Haparanda
och på järnvägslinjen .Riksgränsen—Kiruna, har årskostnaden för
statsverket uppskattas beträffande gränskontrollen i Trälleborg till 7,000
kronor och beträffande nyssnämnda anordningar i Norrbotten till högst
10,000 kronor. Med hänsyn härtill skulle för nästkommande budgetår upptagas
eu nv post för gränskontroll å 17,000 kronor, vilket väsentligen innebär
endast eu omflyttning inom anslaget. På grund av att anordningar av det
ena eller andra slaget för ändamål av ifrågavarande art emellertid kunna
bliva behövliga även å andra orter, där den nya polisorganisationen trätt i
kraft, har för budgetåret 1927—1928 för gränskontroll beräknats ett belopp
av 30,000 kronor.
Vad slutligen angår beräkningen av clet belopp av anslaget till polisväsendet,
som bär åtgå enligt tidigare gällande grunder, har departementschefen vid
övervägande, i vad mån den övergång till den nya polisorganisationen, som
kunde komma att äga rum under budgetåret 1927—1928, skulle bliva av beskaffenhet
att medföra ändring i det för användning enligt förut gällande
grunder erforderliga beloppet, ansett, att detta skulle för nästkommande
budgetår kunna minskas med 161,000 kronor.
Då vidare kostnaderna för gränskontroll hittills hänförts till nu ifrågavarande
post men för nästa budgetår inordnats under den bland kostnader
för tillämpning av polislagen upptagna nya utgiftsposten för gränskontroll,
har anslagsposten till användning enligt förut gällande grunder ansetts
böra minskas med ytterligare 17,000 kronor, motsvarande årskostnaden för
förutnämnda gränskontrollanordningar i Trälleborg och i Norrbotten. Utgiftsposten
till användning enligt förut gällande grunder har sålunda för
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 113
budgetåret 1927—1928 upptagits till (850,000 — 161,000 — 17,000) 672,000
kronor.
I enlighet med det anförda skulle beräkningen av anslaget till polisväsendet
i riket för budgetåret 1927—1928 te sig på sätt framgår av följande
tablå:
Den lokala polisorganisationen å landsbygden ............... kronor 210,000: —
Retroaktiva pensionsavgifter för extra polismän och fjärdingsman
å landsbygden ................................................ » 42,000: —
Landstingens polisväsen................. » 46,250: —
Reservpolisorganisationen ................................................... » 259,500: —
Kriminalpolisorganisationen .................................. » 240,000: —
Polisskola............................................................................ » 56,020: —
Tidningen »Polisunderrättelser» ....................................... » 56,500: —-
Centralbyrån för fingeravtryck .......................................... » 23,705: —
Gränskontroll................. » 30,000: —
Till användning enligt förut gällande grunder .............. »_672,000: —
Summa kronor 1,635,975: —
Pör vinnande av skälig marginal har anslaget ansetts böra avrundas uppåt
till 1,640,000 kronor.
Utskottet har ej haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t under förevarande
punkt föreslagit och får alltså hemställa,
att riksdagen må till polisväsendet i riket för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,640,000 kronor.
90:q) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) att till vissa ersätt- visso
ningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret C’J“ j"^ar
.1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 464,000 kronor. ningshavare
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 330—332 i statsrådsprotokollet. vid polis- och
Till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet väsendet.
har riksdagen för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra förslagsanslag av [88.]
225,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som angivits i Kungl. Maj:ts förenämnda proposition nr 59 till 1925 års
riksdag. Rörande de särskilda fall,'' i vilka anslaget enligt nämnda grunder
avsetts att komma till användning hänvisas till nyssnämnda proposition.
Det för budgetåret 1925—1926 anslagna beloppet å 225,000 kronor avsåg
allenast tiden efter den nya polislagstiftningens ikraftträdande eller perioden
1 januari—30 juni 1926. Pör helt budgetår skulle följaktligen erfordras
dubbla beloppet. Enligt den plan, som ligger till grund för den nya polisorganisationens
genomförande, skulle under den därför beräknade övergångstiden
ifrågavarande anslag så småningom ökas med ytterligare 25,000
kronor.
Pör budgetåret 1926—1927 beräknades sistnämnda ökning till 5,000 kronor.
Då emellertid anslaget ansågs böra komma till användning i ytterligare några
Éihang till riksdagens protokoll 1927. 6 saml. 5 häft. (Nr 5.) 547 27 8
Särskild polis
för uppdagande
av
olovlig
införsel av
spritdrycker.
[89.]
114 Statsutskottets utlåtande Nr 5.
fall utöver de i propositionen nr 59 omnämnda, ökades anslaget av sådan
anledning med ytterligare 4,000 kronor, i följd varav anslaget för budgetåret
1926—1927 upptogs till 459,000 kronor. För budgetåret 1927—1928 föreslås
nu ifrågavarande anslag ökat med 5,000 kronor, motsvarande den del av
förutnämnda ökning under övergångstiden 25,000 kronor, som ansetts böra
falla å nästkommande budgetår. Detta anslag skulle alltså upptagas med
464,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra förslagsanslag av 464,000 kronor.
91:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 89) att till särskild
polis för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
av 150,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 332—334 i statsrådsprotokollet.
Alltsedan budgetåret 1923—1924 har riksdagen på förslag av Kungl.
Maj:t anvisat extra anslag till särskild polis för uppdagande av olovlig införsel
av spritdrycker m. m. Till och med budgetåret 1925—1926 har anslaget
bestritts från statsverkets fond av rusdrycksmedel, men för innevarande
budgetår har detsamma anvisats att utgå av andra statsinkomster.
För var och en av budgetperioderna 1925—1926 och 1926—1927 har anslaget
i riksstaten uppförts med 150,000 kronor.
Av anslaget i fråga har en avsevärd del brukat ställas till överståthållarämbetets
förfogande med bemyndigande för ämbetet att till Stockholms stad utbetala
bidrag till underhåll av särskild polis för uppdagande av olovlig införsel
av spritdrycker m. m. med för närvarande tre gånger så stort belopp som det,
vartill stadens kostnader för nämnda ändamål under vederbörande tidsperiod
uppgått, dock med en viss maximibegränsning, som för vartdera av budgetåren
1925—1926 och 1926—1927 bestämts till 75,000 kronor. Medel, som sålunda
av staten och staden anvisas, användas till bestridande av kostnaderna
för upprätthållande av en vid Stockholms poliskår för ändamålet upprättad
avdelning, vars medlemmar utöva polisverksamhet jämväl inom Stockholms län.
Förutom till nyss angivna ändamål hava för varje budgetperiod medel
inom det beviljade anslaget beräknats för att, efter framställning från vederbörande
myndigheter, användas till vidtagande i andra delar av landet av
åtgärder till spritsmugglingens bekämpande, likartade med dem som genom
nyssnämnda polisavdelnings inrättande avsetts för Stockholms stad och i
viss utsträckning för Stockholms län.
Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle anslaget för nästkommande
budgetår liksom för de tre senast förflutna budgetåren utgå från
statsverkets fond av rusdrycksmedel och alltså icke, såsom för innevarande
budgetår är fallet, av andra statsinkomster.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 115
Utskottet, som ansett sig böra biträda vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit,
får alltså hemställa,
att riksdagen må till särskild polis för uppdagande av olovlig
införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
av 150,000 kronor.
Diverse.
92:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 90) att nedsätta det Ålderstillägg.
ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 440,000 kronor, med 40,000 [90.]
kronor till 400,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 335 i statsrådsprotokollet.
Med hänsyn till förslaget om lönereglering för landsfogdarna, har Kungl.
Maj:t ansett, att förevarande anslag skulle kunna minskas med i avrundat
tal 25,000 kronor. Vidare har Kungl. Maj:t på grund av belastningssiffran å
anslaget för budgetåret 1925—1926 föreslagit, att detsamma skulle nedsättas
med ytterligare 15,000 kronor.
Då utskottet, såsom framgår av vad anförts under punkt 83 här ovan, utskottets
ansett sig icke kunna förorda Kungl. Maj:ts förslag om lönereglering för yttrande,
landsfogdarna, tillstyrker utskottet, att förevarande anslag nu nedsättes med
allenast 15,000 kronor. .
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg, nu 440,000 kronor, med 15,000 kronor till 425,000
kronor.
93:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att höja det ordi- Kommittéer
narie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, och “^erfnuinu
100,000 kronor, med 50,000 kronor till 150,000 kronor. sakkunniga.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 335 och [91.]
336 i statsrådsprotokollet.
Femte huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga
bestämdes för budgetåret 1923—1924 — efter det att ett flertal av de
tidigare arbetande kommittéerna på grund av Kungl. Majrts beslut den 24
november 1922 upphört med sin verksamhet — till 125,000 kronor. I samband
härmed erhöll anslaget, som tidigare varit förslagsanslag, beteckningen
reservationsanslag. Från och med budgetåret 1924—1925 nedsättes anslaget
ytterligare till 100,000 kronor, med vilket belopp anslaget fortfarande är för
ändamålet uppfört i riksstaten.
Nettoutgifterna å förevarande anslag hava för budgetåret 1925—1926 upp
-
116
Statsutskottets utlåtande Nr 5,
gått till 166,235 kronor, ock vid ingången av budgetåret 1926—1927 utgjorde
reservationen å anslaget allenast 10,270 kronor. Under tiden 1 juli—28
december 1926 kava enligt i statskontoret förda anteckningar å anslaget utbetalats
omkring 85,000 kronor.
Departementsckefen kar nu framkållit, att en köjning av ifrågavarande
anslag från ock med nästkommande budgetperiod syntes erforderlig, då erfarenheten
utvisat, att det belopp, som, då reservationer icke funnes, stode
till buds för verkställande av bekövliga utredningar, med hänsyn till socialdepartementets
omfattande verksamhetsområde vore alltför litet. Ett flertal
i ock för sig i hög grad påkallade utredningar — av vilka utredningar åtskilliga
begärts av riksdagen ock andra gjorts till föremål för förnyade på;
minnelser från ämbetsverk ock enskilda sammanslutningar — kade icke
kunnat igångsättas av brist på medel för bestridande av utredniugskostnaderna.
Slutligen kar framhållits vissa under senare tid uppkomna frågor ock
ärenden, som beräknades medföra ytterligare utgifter från kommittéanslaget.
utskottets Utskottet, som förutsätter, att den av Kungi. Maj:t föreslagna höjningen
yttrande. av förevarande anslag är av tillfällig natur, kar ansett sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag ock får alltså hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget till
kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 100,000 kronor,
med 50,000 kronor till 150,000 kronor.
94:o) Kungl. Maj:t kar föreslagit riksdagen (punkt 92) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till skrivmaterialer ock expenser, ved m. m., nu 1,375,000
kronor, med 75,000 kronor till 1,450,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 336 ock 337 i statsrådsprotokollet.
Det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier ock expenser, ved m. m.
var för vartdera av budgetåren 1924—1925 ock 1925—1926 i riksstaten upptaget
till 1,200,000 kronor. För budgetåret 1926—1927 blev anslaget på grund
av överskridande höjt till 1,375,000 kronor.
, Från anslaget bestridas dels expenskostnader för socialdepartementet,
socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, överståthållaräm betets kansli och länsstyrelserna,
dels ock kostnader för åtskilliga andra expensändamål, nämligen
bland annat vissa expensutgifter för fattigvårdskonsulenterna, vissa extra
telefonkostnader för förste provinsialläkare, ersättningar till landsfogdar för
hyrande samt för städning, uppvärmning ock belysning av tjänstelokal, ersättning
åt liäradsskrivare för telefonavgifter samt kostnader för bindning
genom riksräkenskapsverkets försorg av sådana räkenskapshandlingar, vilka
antagas komma att bliva bevarade för framtiden. Från anslaget bestridas
därjämte från ock med budgetåret 1925—1926 förekommande kostnader för
möblering av landskövdingbostäder enligt av 1925 års riksdag godkända
grunder.
Skriv materialier
och expenser,
ved
m. m*
[92.]
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 117
Den av Kung!. Maj:t nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av
att en icke obetydlig överbelastning å detsamma, trots iakttagande av all
sparsamhet, beräknas uppkomma för innevarande budgetår.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kung! Maj:ts förslag, får alltså
hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till skrifmaterialier
och expenser, ved m. m., nu 1,375,000 kronor, med
75,000 kronor till 1,450,000 kronor.
95:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag .angående tillfällig löneförbättring
för viss personal inom den civila statsförvaltningen (punkt 93} samt angående
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (punkt 94) kommer utskottet
att framdeles under riksdagen angiva utlåtanden; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
96:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 95) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 210,237 kronor, med 14,687
kronor till 224,924 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader har beräknats för
budgetåret 1924—1925 till 180,171 kronor, för budgetåret 1925—1926 till
190,585 kronor och för nu löpande budgetperiod till 210,237 kronor.
Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning uppgingo nettoutgifterna
från anslaget för budgetåret 1925—1926 till 247,446 kronor. Med hänsyn
härtill har anslaget för nästa period ansetts böra upptagas till 225,000
kronor, vilket belopp för utjämning av huvudtitelns slutsumma avrundats till
224,924 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader, nu 210,237 kronor, med 14,687 kronor till
> 224,924 kronor, dock att i anslaget må göras den jämkning,
som kan erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.
Övriga ordinarie anslag.
97 :o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring icke
ifrågasatts.
Utskottet hemställer, /
Tillfätlig löncförbättring
för
viss personal
inom den
civila statsförvaltningen.
Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
i
statens tjänst.
[93 o. 94.]
Trycknings
kostnader.
[95.]
Övriga ordinarie
anslag.
118
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
att samtliga de ordinarie anslag under femte huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten
för budgetåret 1927—1928 uppföras med oförändrade belopp.
Stockholm den 22 mars 1927.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. F. Venster sten, J. L.
Widell, J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, A. Pers, J.
G. Walles, E. A. Hallin, C. I. Asplund, P. A. Bergström och C. Johansson i Hälsingborg,
med undantag därav att herr Nilsson i Gränebo ej deltagit i behandlingen
av punkterna 20—97 samt herr A. R. Eooth deltagit i behandlingen av
punkterna 1—82 i stället för herr Vennersten och i behandlingen av punkterna
83—97 i stället för herr Bergqvist-,
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, C. R.
Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, 0. Olsson i Kullenbergstorp, A. A:son
Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son Holmgren, 0. Nilsson i
Örebro, E. G. E. Eriksson i Stockholm, O. E. F. Järte och J. Jönsson i Revinge,
med undantag därav att herr S. Persson i Fritorp deltagit i behandlingen av
punkterna 10—-19 i stället för herr Wiklund och i behandlingen av punkterna
83—97 i stället för herr Holmgren.
Reservationer:
vid punkt 9 (arbetsrådet) av herrar Kvarnzelius, Anderson i Råstock, TÖrnkvist
i Karlskrona och Nilsson i Örebro, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka
bifall till Kungl. Maj:ts förslag;
vid punkt 18 (statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt
lagen om allmän pensionsförsäkring) av herr Olsson i Kullenbergstprp;
vid punkt 83 (landsfogdarna) av herrar Kvarnzelius och Eooth, som ansett,
att utskottet bort hemställa om bifall till Kungl. Maj:ts förslag med
den av herr von Sneidern i motionen, 1:11, föreslagna ändringen;
vid punkt 88 (ersättning åt lappfogdar) av herr Olsson i Kullenbergstorp,
som ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Då enligt utskottets förmenande ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag om
avlöningsförbättring för landsfogdarna kan komma att innebära ett föregripande
av den i utsikt ställda definitiva löneregleringen för befattningshavarna
i fråga, vilken lönereglering lämpligen synes höra genomföras i samband
med den för landsfiskalerna avsedda, har utskottet ansett det icke vara
tillrådligt, att någon förhöjning av de till lappfogdarna nu utgående löneförmånerna
medgives. Då skäl för ökning av lappfogdarnas erpensmedel ej
heller synts utskottet föreligga, får utskottet sålunda förorda, att anslaget
till ersättning åt lappfogdarna för budgetåret 1927—1928 bestämmes till
samma belopp som det för innevarande budgetår beviljade.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
119
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ersättning åt lappfogdar m. m. för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 43,550 kronor.»;
vid punkt 93 (kommittéer och utredningar genom sakkunniga) av herrar
Vennersten, Widell, Booth, Wiklund, Olsson i Blädinge, Persson i Fri torp,
Järte och Jönsson i Revinge, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag
bort hava följande lydelse:
»Utskottet förutsätter, att den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av
förevarande anslag är av allenast tillfällig natur.
Yad angår den av departementschefen omnämnda frågan om tillsättandet
av en ny — sannolikt därefter permanent — delegation för samarbetet med
internationella arbetsbyrån i Geneve, får utskottet erinra därom, att sedan
ett särskilt socialråd numera placerats i Geneve som förmedlande organ
mellan arbetsbyrån och vederbörande svenska myndigheter, behovet av sagda
delegation därför nu synes mindre än 1922, då den förutvarande delegationen
indrogs.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie reservationsanslaget till
kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 100,000 kronor,
med 50,000 kronor till 150,000 kronor.»;
av herr Olsson i Kullenbergstorp.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
1
Verkliga utgifter.
V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.
1
2
A. Departementet.
Departementschefen .......................................................
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för- slagsanslag ....................................................................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
24,000
232,000
Säger för departementet
256,000
B. Sociala verk och inrättningar.
Socialstyrelsen:
1
Socialstyrelsen, förslagsanslag ....................................
* 319,400
2
Socialstyrelsens verksamhet .......................................
* 200,000
Arbetsfred, arbetsförmedling, arbetarskydd in. in.:
3
Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.,
förslagsanslag ............................................................
95,000
4
Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister in. in.,
förslagsanslag ............................................................
* 55,000
5
Offentliga arbetsförmedlingen i riket m. in., förslags-
anslag ........................................................................
240,000
6
Bekämpande av arbetslösheten, reservationsanslag ...
* 5,000,000
7
Yrkesinspektionen, förslagsanslag................................
291,500
8
Yrkesinspektionens verksamhet....................................
74,800
9
Föreningen för arbetarskydd i Stockholm ................
3,000
10
Arbetsrådet, förslagsanslag............................................
47,650
11
Sveriges deltagande i den internationella arbetsorga-
nisationens konferens, förslagsanslag ....................
15,000
306,500
5,515,450
Olycksfallsförsäkring:
12
Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag........................
243,200
13
Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag
*1,325,000
14
Försäkringsrådet, förslagsanslag....................................
83,600
15
Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag ............
37,900
16
Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring
för olycksfall i arbete, förslagsanslag ....................
125,000
i
17
Dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i
!
samband med lån ur statens egnahemslånefond,
förslagsanslag ............................................................
5,000
18
Statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsan-
slag ............................................................................
45,000
496,800! 1,367,900
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. ö höft. (Nr 5.)
2
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Sjukförsäkring:
19
Sjukkasse väsendets befrämjande, förslagsanslag ........
* 3,200,000
20
Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, för-
slagsanslag ...............................................................
* 170,000
Allmänna pensionsförsäkringen:
21
Pensionsstyrelsen, förslagsanslag ................................
638,000
22
Pension sstyrelsens verksamhet m. m., förslagsanslag
592,000
23
Statens kostnad för pensionstillägg och understöd
enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, förslags-
anslag ........................................................................
34,800,000
24
Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,
förslagsanslag ............................................................
215,000
25
Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteck-
ningar, förslagsanslag................................................
50,000:
Åtgärder beträffande lösdrivare m. fl.:
638,000
35,657,000:
26
Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag................
583,000
|
27
Utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona
''
m. in., reservationsanslag ........................................
65,000
28
Frälsningsarméns räddningshem ................................
6,000
Alkoholistvård:
583,000
71,000
29
Statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö
och i Landskrona ...................................................
27,000
30
Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister, för-
slagsanslag ................................................................
129,700
31
Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
m. in., reservationsanslag, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel ........................................
35,000
32
Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
•
driftkostnader, förslagsanslag....................................
135,000
33
Statens kostnader för farliga alkoholister m. m., för-
slagsanslag ................................................................
5,000
34
Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter,
reservationsanslag ...................................................
15,000
Fattigvård och barnavård:
129,700
217,000
35
Statsinspektion av fattigvården....................................
49,650
36
Fattigvård och barnavård i allmänhet, förslagsanslag
*1,240,000
37
Fattigvård för lappar, förslagsanslag ........................
* 100,000
38
Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet ........
16,500
39
Bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshcm,
förslagsanslag ............................................................
20,000
40
Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslags-
anslag ........................................................................
75,000
41
Barnhusen ..................................................................
115,830
42
Skvddsuppfostran, förslagsanslag ................................
466,000
1,921,830
161,150
Säger för sociala verk och inrättningar
7,595,230
43,359,500
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
3
1
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
C. Medicinalstaten samt hälso-
och sjukvården.
Medicinalstyrelsen med dithörande slater.
1
Medicinalstyrelsen:
i
1
Medicinalstyrelsen, förslagsanslag
366,000
1
2
Medicinalstyrelsens verksamhet
23,000|
Statsmedicinska anstalten:
3
Statens bakteriologiska labora-
1
torium, förslagsanslag ............
172,800
4
Statens rättskemiska laboratorium,
förslagsanslag............................
26,250
5
Statens farmaceutiska laborato-
rium ........................................
24,500
199,050
24,500!
Provinsialläkarstaten:
6
Förste provinsialläkare och pro-
vinsialläkare, förslagsanslag....
2,660,000
1
7
Flyttningsbidrag åt vissa provin-
sialläkare, förslagsanslag ........
3,000
8
Tillfälliga lönetillägg åt vissa
provinsialläkare........................
4,200
9
Bidrag för anskaffande av bo-
städer åt provinsialläkare å
landsbygden, reservationsanslag
200,000
l 10
Avlöning åt civila läkarstipen-
diater, reservationsanslag ........
—
|
11
Bidrag till extra provinsialläkares
1
avlönande, förslagsanslag ........
20,000
1 12
Dyrtidstillägg åt vissa extra pro-
vinsialläkare, förslagsanslag ....
2,000
2,680,000
209,20oj
3,245,050
256,700''
Sjukvdrdsanstalterna.
Sinnessj ukvårdsanstalterna:
13
Hospital och asyler, förslags-
anslag.................................... 9,800,000
14
Utvidgning av köksbyggnaden
vidUppsalahospitaloch asyl,
reservationsanslag................
192,700
|
15
Bidrag till kostnaderna för en
1
motorfärja vid Strängnäs
sund ....................................
15,000
i
IG
Ändringsarbeten i de s. k. C-
paviljongerna vid Lunds hos-
i
pital och asyl, reservations-
anslag....................................
120,000
17
Ändringsarbeten å vattenverket
vid Lunds hospital och asyl,
1
reservationsanslag................
150,000
4
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
18
Hospital vid Hälsingborg, re-
servationsanslag....................
1,138,500
19
Utvidgning av Piteå hospital
och asyl, reservationsanslag
* 100,000
20
Bidrag till sinnessjukvården i
Stockholm och Göteborg,
förslagsanslag ....................
865,000
21
Anstalter lör obildbara sinnes-
slöa, förslagsanslag ............
575,000
22
Anstalter för bildbara sinnes-
j
slöa, som icke äro fallande- sjuka, förslagsanslag............
730,000
23
Epileptikeranstalter, förslags-
anslag...................................
120,000
24
Avlöningar och vikariatsersätt-
ningar m. m. vid statens
uppfostringsanstalt för sin- nesslöa gossar ....................
24,800
25
Bidrag till driftkostnader i öv-
rigt vid statens uppfostrings- anstalt för sinnesslöa gossar,
förslagsanslag........................
30,200
26
Täckdikningsarbeten vid det
med statens uppfostrings- anstalt för sinnesslöa gossar
förenade jordbruket, reser- vationsanslag ........................
2,800
27
Avlöningar och vikariatsersätt-
ningar m. m. vid statens
uppfostringsanstalt för sin- nesslöa flickor ....................
11,575
28
Bidrag till driftkostnader i öv-
rigt vid statens uppfostrings- anstalt för sinnesslöa flickor,
förslagsanslag.......................
13,925
12,090,000
1,799,500
Övriga egentliga sjukvårdsan-
stalter:
29
Lasaretts underhåll ................
15,774
30
Underhåll av Järvsö sjukhus
för spetälska.......................
23,500
31
Understöd åt spetälskesjukas
familjer m. m.....................
2,000
32
Bidrag till uppförande eller
inrättande av tuberkulos- sjukvårdsanstalter, reserva- tionsanslag ............................
600,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
5
.....
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
1
Kronor
Kronor
33
Bidrag till driftkostnaderna för
tuberkulossj ukvårdsanstal-
ter, förslagsanslag................
3,200,000
34
Bidrag till resor för vissa
patienter vid kustsanato-
}
rierna, förslagsanslag
50,000
35
Folksanatorierna ....................
150,0001
| 36
Understödjande av dispensär-
verksamhet, förslagsanslag..
380,0001
37
Behandling av medellösa lupus-
patienter från landsorten,
förslagsanslag........................
70,000
38
Badiumhemmets i Stockholm
1
poliklinik ............................
15,000
| 39
Radiumhemmets i Stockholm
klinik, förslagsanslag............
25,000
40
Bidrag till resor för vissa
patienter vid radiumhemmet
i Stockholm, förslagsanslag
30,000
41
Bidrag till uppförande, inrät-
tande eller inlösen av epi-
demisjukhus, förslagsanslag
750,000
42
Bidrag för driften av epidemi-
sjukhus, förslagsanslag........
1,000,000
43
Bidrag till uppförande m. m.
samt driften av hem för
kroniskt sjuka, förslagsanslag
* 500,000 3,429,274
3,382,000
V anföreanstalter:
44
Kliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och
Hälsingborg, förslagsanslag
124,000
45
Polikliniker vid vanföreanstal-
terna i Stockholm, Göteborg
och Hälsingborg, förslagsan-
slag........................................
15,000
46
Underhåll av skol- och upp-
fostringshem för vanföra,
förslagsanslag........................
70,000
47
De i Stockholm, Göteborg och
Hälsingborg inrättade under-
visningsanstalterna för van-
föra m. m., förslagsanslag
123,000
48
Vanföreanstalt i Härnösand,
reservationsanslag ................
* 75,000
49
Bidrag till resor för vanföra
jämte vårdare, förslagsanslag
105,000
50
Eugeniahemmet........................
o,000[ 437,000
80,000
15,956,274
1 5,261,500
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
1
•
. ■ - ... -■ -------
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Hälsovård i allmänhet.
1
51
Allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag..................
800,000
52
Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden
;
sjukvårdskostnader, förslagsanslag ..........................
100,000
t 53
Statens skola för utbildning av distriktssköterskor ...
24,000
I
54
Bidrag för anställning av distriktssköterskor, förslags-
!
anslag ..............................
190,000
55
Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag ........
2,0001
56
Stipendier för deltagande i kurs för utbildande av
instruktionssköterskor och husmödrar vid sjukhus
4,000
57
Bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och re-
servbarnmorskor, förslagsanslag ................................
710,000)
58
Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor in. fl., förslagsanslag
100,000!
59
Barnmorskeundervisningenoch barnbördshusen, förslags-
anslag ...................................
105,000
60
Skyddskoppympningen, förslagsanslag .........................
140,000
61
Karantänsanstallen på Känsö ...........
17,600
62
Resestipendier åt vissa läkare, reservationsanslag.....
15,000
63
Svenska läkarsällskapet...................................
1,500
Internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsanslag
6,750
6o
Sjuktransporter med flygplan, reservationsanslag ........
* 25,000
1,109,850
1,131,000
Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
20,311,174
6,649,200
D. Överståthållarämbetet och landsstaten.
i
Överståthållarämbetet, förslagsanslag ..........................
137,422
2
Landshövdingarna ................................
543,500
3
Befattningshavare vid länsstyrelserna, förslagsanslag ....
3,951,200
4
Fögderiförvaltningarna ....................................................
2,375,000
5
Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, förslags-\
1
anslag ....................................................................
50,000
6
Ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län
200
7
Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag........!
46,350
Säger för överståthållarämbetet och landsstaten
7,057,122''
46,550
E. Polisväsendet.
1
:
1
Polisväsendet i riket, förslagsanslag...............................
1,040,000
2
Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och
åklagarväsendet, förslagsanslag....................................
464,000
3
Särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av
spritdrycker m. m., att utgå av statsverkets fond av1
rusdrycksmedel .......................
150,000;
Säger för polisväsendet)
2,254,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
7
_J---!--...... *
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
F. Diverse.
1
Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................
425,000
2
Rese- och traktan! entspenningar, förslagsanslag...........
750,000
3
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
vationsanslag ...............................................................
150,000
4
Extra utgifter, reservationsanslag....................................
100,000
5
Skrivmaterialier och expenser, ved in. in., förslagsanslag
1,450,000
6
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................
* 510,000
7
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slagsanslag ...................................................................
*4,300,000
8
Tryckningskostnader, förslagsanslag................................
224,924
Säger för diverse
3,099,924
4,810,000
Summa
38,319,450
57,119,250
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1927:218 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskostn a1 i texten
- Rskr. 1927:5a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1927—1928 under riksstatens femt s. 1 i texten