Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet att förlägga repetitionsskolas båda årskurser till ett och samma läsår.

1927-03-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:50, Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet att förlägga repetitionsskolas båda årskurser till ett och samma läsår.

Dokumentets text

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 50.

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1927 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet

att förlägga repetitionsskolas båda årskurser till ett och

samma läsår.

(2:a avd.)

Uti två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren, nr

27, av herr S. H. Kvarnzélius och den andra inom andra kammaren, nr

41, av herr I. Englund, vilka motioner hänvisats till statsutskottet för förberedande

behandling, har hemställts, att riksdagen ville besluta hos Kungl.

Maj:t hemställa om sådan ändring i gällande bestämmelser rörande förläggningen

av fortsättningsskolans lärotid, att i sådan repetitionsskola, som avses

i § 56 fortsättningsskolestadgan, skolans båda årskurser må kunna förläggas

till det läsår, som följer omedelbart efter barnens avgång från den egentliga

folkskolan.

Till stöd för sin framställning hava motionärerna andragit följande.

»Enligt % 56 fortsättningsskolestadgan skall för sådana minderåriga, som

avgått från egentlig folkskola utan att hava erhållit fullständigt avgångsbetyg

enligt § 47 folkskolestadgan, anordnas fortsatt undervisning i syfte

att befästa och fullständiga folkskolans lärokurs. Undervisningen ifråga

kan anordnas antingen i form av särskild repetitionsskola eller, där barnantalet

är synnerligen ringa, i form av gemensam undervisning med den

egentliga folkskolans lärjungar. Enligt § 57 samma stadga skall vid den

fortsatta undervisningen bestämmelserna i kap. I—V lända till efterrättelse,

i den mån förhållandena sådant medgiva.

Av nämnda uttryck samt av de i övrigt kortfattade bestämmelserna i kap.

VI synes framgå, att en viss rörelsefrihet vore tillförsäkrad skoldistrikten,

vad anordningen av den fortsatta undervisningen för här ifrågavarande ungdom

beträffar. Skolöverstyrelsen har emellertid ej velat godtaga en sådan

tolkning av § 6 fortsättningsskolestadgan, varigenom repetitionsskola för här

ifrågavarande barn anordnades på sådant sätt, att de föreskrivna kurserna

förlädes till ett och samma läsår. Som exempel härå må anföras, att då

Falu stads folkskolestyrelse under år 1926 gick att ordna repetitionsskolefrågan,

trodde den sig kunna föreslå en sådan anordning av repetitionsskolan,

att första årskursen förlädes till höstterminen samma kalenderår, som eleverna

meddelats avgång från folkskolan, samt andra årskursen till följande vårtermin.

De båda kurserna skulle sålunda fördelas på två skilda kalenderår

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 50.

35

men samtidigt inrymmas inom ramen av ett och samma läsår, vilken anordning

enligt folkskolestyrelsens övertygelse kunde ske utan något som helst

intrång på vare sig kurser eller timtal.

Som stöd för anordningen ifråga åberopade folkskolestyrelsen § 6 av fortsättningsskolestadgan,

där det heter, att en årskurs kan förläggas i sin helhet

till ett och samma kalenderår eller fördelas på två på varandra följande.

Kungl. skolöverstyrelsen ville emellertid icke godtaga denna tolkning av

§ 6, utan begärde sådan utformning av folkskolestyrelsens förslag, att möjligheten

av de båda årskursernas förläggning till ett och samma läsår uteslötes.

De av nämnda folkskolestyrelse för repetitionsskolan föreslagna 360

timmarna skulle sålunda, enligt skolöverstyrelsens fordran, fördelas över

två läsår.

En sådan anordning av repetitionsskolan synes likväl vara från flera synpunkter

ej ändamålsenlig. För en repetitionsskola med de båda årskurserna

förlagda till ett och samma läsår kan anföras åtskilliga skäl, vilkas tillhörliga

beaktande torde böra föranleda ändringar i gällande bestämmelser.

Det bör sålunda bemärkas, att repetitionsskolans elever i allmänhet sakna

förmåga att tillägna sig ett större mått av vetande utöver det, som redan

under folkskoletiden kunnat bibringas dem. De hava i regel efter några

års skolgång inom folkskolans normalklasser överflyttats till hjälpskolan,

där de meddelats en med hänsyn till deras »saknad av erforderlig fattningsgåva»

lämpad undervisning. Vid avgången från hjälpskolan äro de i regel

14 — 15 år gamla, och, därest repetitionsskolan skulle utsträckas över två

läsår, skulle de bliva 16—17 år gamla, innan skolplikten upphörde.

I regel äro repetitionsskolans elever utgångna från fattiga hem, för vilka

den arbetsförtjänst, som de vuxna barnen kunna erhålla, ej sällan är av

stor betydelse. Eepetitionsskolans utsträckning över två läsår försvårar de

ungas inträde i förvärvsarbetet, utan att samtidigt kunna skänka dem den

teoretiska utbildning, som normalt begåvade barn inom fortsättningsskolan

kunna vinna, men vilken utbildning nu ifrågavarande barn redan vid sin

avgång från folkskolan enligt § 48 förklarats oförmögna att inhämta.

Vare sig nu ifrågavarande barns fortsatta undervisning sker inom särskild

repetitionsskola eller i form av gemensam undervisning med folkskolans lärjungar,

böra de båda årskurserna utan någon som helst förlust från undervisningens

synpunkt kunna förläggas till ett och samma läsår. En sådan anordning

skulle utan tvivel just ur undervisningssynpunkt vara den allra

fördelaktigaste. Genom att ett sådant sammanförande av årskurserna ägde

rum, skulle även mycket vara vunnet för elevernas tidigare inträde i det

praktiska livet med dess möjlighet^till självförsörjning. Den invändningen,

att det även beträffande här ifrågakommande barn bör gälla, att de genom

fortsättningsskolepliktens utsträckande över två läsår i likhet med andra

barn böra stå under fortsatt lärareinflytande, borde icke tillmätas avgörande

betydelse. Det vill tvärtom synas vara även ur uppfostringssynpunkt värdefullast,

att dessa under den egentliga folkskolan i hjälpklasser undervisade

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 50.

Utskottets

yttrande.

barn i så omedelbart sammanhang som möjligt få tillfälle att genomgå

repetitionsskolan. Att denna anordnas så, att första årskursen infaller på

höstterminen och den andra årskursen under det följande årets vårtermin,

ger åt en så organiserad repetitionsskola en koncentration, som otvivelaktigt

också för eleverna skulle vara till uteslutande fördel. Att det för skoldistrikten

vore till fördel att kunna organisera repetitionsskolan på här berört

sätt synes också vara uppenbart.»

Rörande motionerna har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat yttrande

från skolöverstyrelsen, vilket yttrande som bilaga fogats vid detta

utlåtande.

Motionärens förslag innebär, att i samtliga de fall, där undervisningen

är anordnad i enlighet med § 56 i gällande stadgar för fortsättningsskolan,

skolans båda årskurser må kunna förläggas till det läsår, som följer omedelbart

efter barnens avgång från den egentliga folkskolan. Skolöverstyrelsen

förordar för sin del, att kursen för lärjungarna i repetitionsskolan

begränsas till ett läsår i de skoldistrikt, där ettårig fortsättningsskolkurs

införts för lärjungarna i den egentliga fortsättningsskolan, och framhåller

att överstyrelsen redan till Kungl. Maj:t ingivit förslag om författningsändring

i enlighet härmed. Däremot förklarar sig överstyrelsen, på anförda

skäl, hysa betänkligheter mot att i skoldistrikt, där tvåårig fortsättningsskolplikt

åligger lärjungar, som med godkänt betyg enligt § 47 folkskolestadgan

lämnat folkskolan, medgiva fortsättningsskolkursens sammanförande

till ett läsår för lärjungar, som avgått från folkskolan enligt § 48

folkskolestadgan.

Vägande skäl hava enligt utskottets mening av motionärerna anförts för

ett frångående av den i samband med 1918 års fortsättningsskolreform

fastslagna principen om lärotidens fördelning på två år, i vad gäller

den i motionen avsedda fortsättningsskolundervisningen, och det synes utskottet,

att det i många fall —• särskilt beträffande städer och stadsliknande

samhällen — kan befinnas lämpligt och billigt att tillmötesgå krav

från kommunernas sida på ifrågavarande undervisnings förläggande till ett

läsår. Frågan härom synes emellertid utskottet böra göras till föremål för

utredning från Kungl. Maj:ts sida.

Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen med anledning av herr Kvarnzelius och

herr Englunds ovanberörda motioner (I: 27 och II: 41)

må i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte verkställa utredning om sådan ändring i

gällande bestämmelser rörande förläggningen av fortsättningsskolans

lärotid, att i sådan repetitionsskola, som

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets utlåtande Nr 50.

avses i § 56 fortsättningsskolestadgan, skolans båda årskurser

må kunna förläggas till det läsår, som följer

omedelbart efter barnens avgång från den egentliga

folkskolan.

Stockholm den 18 mars 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: se under utlåtandet nr 42-

Reservation

av herr K. A. W. Björck.

Bilaga.

Till riksdagens statsutskott.

Genom nådigt beslut den 4 februari 1927 har Kungl. Maj:t anbefallt

skolöverstyrelsen att till utskottet avgiva begärt yttrande bland annat rörande

av herr S. H. Kvarnzelius i första kammaren samt herr Ivar Englund

i andra kammaren väckta och till utskottet hänvisade motioner, respektive

nr 27 och 41, angående beredande av möjlighet att förlägga repetitionsskolas

båda årskurser till ett och samma läsår.

Skolöverstyrelsen får i anledning härav anföra följande.

Enligt av 1918 års lagtima riksdag fastställda huvudsakliga grunder och

bestämmelser beträffande fortsättningsskolor skall lärjunge i ersättningsskola

(repetitionsskola eller mindre fortsättningsskola) vara underkastad skolplikt

enligt samma grunder, som gälla för lärjunge i egentlig fortsättningsskola,

d. v. s. kursen skall omfatta sammanlagt minst 360 undervisningstimmar,

förlagda utom folkskolans ordinarie undervisningstid och fördelas

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 50.

på minst två, i särskilda undantagsfall och efter vederbörlig prövning högst

tre år. (Riksdagens skrivelse nr 248, sid. 22 och 78).

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition, nr 73, beslutade 1925 års riksdag

sådan ändring i ovan anförda för forsättningsskolan gällande huvudsakliga grunder

och bestämmelser, att i skoldistrikt, som vid heltidsläsande folkskola eller

mindre folkskola anordnat obligatorisk sjunde årsklass, fortsättningsskolkursen

kan efter medgivande i varje särskilt fall omfatta allenast en årskurs.

Sådant medgivande kan dock enligt Kungl. Maj:ts nådiga kungörelse

den 20 juli 1925, nr 352, avse endast lärjungar, som lämnat folkskolans

sjunde årsklass med godkänt avgångsbetyg enligt § 47 folkskolestadgan.

Det torde av det anförda framgå, att för lärjungar, som avgått från folkskolan

utan att erhålla fullständigt betyg enligt § 47 folkskolestadgan, gäller

samma fortsiittningsskolplikt, som för de lärjungar, vilka med betyg

enligt § 47 lämnat folkskola med sex årsklasser. Även repetitionsskolans

kurs måste således enligt gällande bestämmelser fördelas på minst två år.

På grund härav bar överstyrelsen funnit sig förhindrad att godkänna förslag

till fortsättningsskolreglemente, enligt vilket fortsättningsskolekursen

skulle för repetitionsskola eller för tvåårig forsättningsskola sammanföras till

ett läsår. Vad återigen beträffar t. ex. valet av undervisningsämnen och

lärokursernas omfattning, så kunna enligt föreskrifterna i § 57 forsättningsskolstadgan

för repetitionsskolans räkning godkännas avvikelser från bestämmelserna

i kap. I—IV i stadgan, enär förhållandena icke medgiva, att i

repetitionsskolan samma lärokurser inhämtas som i den egentliga fortsättningsskolan.

Endast i städer och andra större samhällen äro i folkskolan inrättade s. k.

hjälpklasser för svagt begåvade lärjungar, vilka vid avgång från skolan i

regel erhålla betyg enligt § 48 i folkskolestadgan. År 1925 funnos hjälpklasser

i 50 å 60 av rikets 2,447 skoldistrikt. I allmänhet undervisas lärjungarna

således tillsammans i de vanliga folkskoleklasserna och avgå därifrån

antingen med godkänt avgångsbetyg enligt § 47 folkskolestadgan eller

och med tillämpning av § 48 efter särskilt medgivande av skolrådet utan

att erhålla sådant fullständigt avgångsbetyg. Då i folkskolestadgan ej finnes

föreskrift om att avgång från skolan enligt § 48 skall ske endast vid läsårets

slut, medgives ofta sådan avgång redan under loppet av höstterminen

eller vid denna termins slut det kalenderår, lärjungen fyller 14 år. Med

ettårig kurs i repetitionsskolan skulle sådan lärjunge kunna hava fullgjort

hela sin fortsättningsskolplikt vid den tidpunkt, då hans kamrater i folkskoleklassen

vid vårterminens slut avgå med fullständigt betyg för att därefter

fullgöra två års fortsättningsskolplikt. Även om inträdet i repetitionsskolan

skedde ett läsår senare än här antagits, komme den lärjunge, som avgått

från folkskolan utan fullständigt betyg, att hava fullgjort sin fortsättningsskolplikt

ett år tidigare, än den som från samma klass erhållit fullständigt

betyg enligt § 47. Man kan befara, att antalet enligt § 48 från folkskolan

avgångna lärjungar skulle komma att ökas inom vissa skoldistrikt, om fortsättningsskolplikten

kunde av dessa lärjungar fullgöras ett å två år tidigare

än av de lärjungar, som från samma folkskoleklass avgå med godkänt

betyg enligt § 47 folkskolestadgan. Att dessa farhågor icke äro omotiverade

torde framgå därav, att ett och annat skolråd redan nu tillämpar folkskolestadgans

§ 48 i sådan utsträckning, att mer än eu tredjedel av samtliga

från folkskolan inom distriktet avgående lärjungar lämna skolan utan full
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 50. 39

ständigt avgångsbetyg och således skola fullgöra sin fortsättningsskolplikt

i repetitionsskola.

I skoldistrikt å den egentliga landsbygden anordnas i regel icke särskild

repetitionsskola, utan dit hörande lärjungar undervisas lämpligast tillsammans

med lärjungarna i fortsättningsskolan. Men då den årliga undervisningstiden

i dessa skolor i regel omfattar blott 180 timmar, skulle det bliva

förenat med vissa svårigheter att bereda repetitionsskolans lärjungar undervisning

360 timmar, vilket måhända komme att medföra, att de måste i

större utsträckning, än som eljest vore önskvärt, erhålla undervisning tillsammans

med lärjungarna i folkskolan. Där särskilda repetitionsskolor inrättas,

undervisas ofta de lärjungar, som genomgå första årskursen, tillsammans

med dem som genomgå den andra. Undervisningen behöver då

fortgå endast 180 timmar årligen. Skulle däremot för här avsedda lärjungar

hela fortsättningsskolkursen förläggas till ett läsår, måste undervisningstiden

utsträckas till minst 360 timmar årligen, vilket medför ökade

kostnader.

Som av det anförda torde framgå hyser Överstyrelsen betänkligheter mot

att i skoldistrikt, där tvåårig fortsättningsskolplikt åligger lärjungar, som

med godkänt betyg enligt § 47 folkskolestadgan lämnat folkskolan, medgiva

fortsättningsskolkursens sammanförande till ett läsår för lärjungar, som avgått

från folkskolan enligt § 48 folkskolestadgan. Däremot vill överstyrelsen

förorda, att kursen för lärjungarna i repetitionsskolan begränsas till ett

läsår i de skoldistrikt, där ettårig fortsättningsskolkurs införts för lärjungarna

i den egentliga fortsättningsskolan. I enlighet härmed har också överstyrelsen

den 18 januari 1927 i skrivelse till Kungl. Magt hemställt om

bland annat sådan ändring av gällande bestämmelser rörande den fortsatta

undervisningen, att fortsättningsskolkursen för lärjungar, som vid läsårets

slut avgå från sjunde årsklassen i folkskolan, må kunna begränsas till en

årskurs icke blott för dem, som erhållit avgångsbetyg enligt § 47 folkskolestadgan,

utan även för sådana, som lämnat skolan enligt bestämmelserna

i § 48. Den ettåriga fortsättningsskolkursen skulle i vissa fall omfatta

minst 180 timmar och i andra minst 360 timmar.

Stockholm den 18 februari 1927.

B. J:SON BERGQVIST.

J. ENGVALL.

Hjälmar Werner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:112 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om beredande av möjlighet att förlägga repetitionsskolas båda årskurser till ett och samma läsår. s. 15 i texten