Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 1927—1928 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
1927-03-11 · 172 sidor, varav 168 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 168 av 172 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1927:8, Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 1927—1928 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1927 kl. 2 e. m.
Utlåtande, angående regleringen för budgetåret 1927—1928 av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.
(2:a avd.)
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1927 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1927—1928 har Kungl.
Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, i avseende å åttonde huvudtiteln
(punkt 1) föreslagit riksdagen att
dels från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av -den å ecklesiastikdepartementets
ordinarie stat uppförda registratorsbefattningen i lönegraden
B 22, å samma stat upptaga en registratorsbefattning i lönegraden B15;
dels från och med samma tidpunkt till ecklesiastikdepartementets övergångsstat
överföra nuvarande registratorsbefattningen i departementet;
dels godkänna följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet att
tillämpas från och med den 1 juli 1927:
A. Ordinarie avlöning sstat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 194,400: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
............................. » 44,600: -
Summa kronor 239,000: —
B. Övergångsstat:
Avlöningar, förslagsanslag......................kronor 17,900: —
dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 260,800 kronor, med 3,900 kronor
till 256,900 kronor.
Beträffande utredningen hänvisas till sid. 1—3 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, såsom nämnts, bland annat,
att den å ordinarie stat uppförda, i lönegraden B 22 placerade registratorsbefattningen
skulle överflyttas å övergångsstat och att i dess ställe skulle å
departementets stat upptagas en dylik befattning i lönegraden B 15.
* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.) 1
Departementets
avdelning av
Kungl. Malts
kansli.
[I-]*
2
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Inköp av arkivalier
och
tryckta arbeten
föiriksarkivet.
[2-]
Uppehållande
av expedition
i
arkivlokalerna
vid
Östermalmsgatan.
[3]
Under hänvisning till riksdagens numera fattade beslut i fråga om registratorsbefattningen
i handelsdepartementet hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) från och med den 1 juli 1927, med uteslutande av
den å ecklesiastikdepartementets ordinarie stat uppförda
registratorsbefattningen i lönegraden B 22, å samma stat
upptaga en registratorsbefattning i lönegraden B 15;
b) från och med samma tidpunkt till ecklesiastikdepartementets
övergångsstat överföra nuvarande registratorsbefattningen
i departementet;
c) godkänna följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet
att tillämpas från och med den 1 juli 1927:
A. Ordinarie avlöning sstat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
....................kronor 194,400: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
förslagsanslag............ »_44,600: —
Summa kronor 239,000: —
• B. Övergångsstat:
Avlöningar, förslagsanslag...........kronor 17,900: —;
d) minska det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 260,800
kronor, med 3,900 kronor till 256,900 kronor.
Arkiv, bibliotek och museer.
2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie
reservationsanslaget till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för riksarkivet,
nu 1,000 kronor, med 1,000 kronor till 2,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 4—6 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag avser att återföra anslaget till det belopp, det hade
före vid 1923 års riksdag gjord nedsättning av detsamma.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må öka det ordinarie reservationsanslaget
till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för riksarkivet,
nu 1,000 kronor, med 1,000 kronor till 2,000 kronor.
3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till uppehållande av expedition i riksarkivets
nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa för
budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 4,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
3
4:o) Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att, med uteslutande
ur riksstaten av det där uppförda ordinarie anslaget till övergångsstat för
landsarkiven, öka det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven, nu 85,600
kronor, med 2,400 kronor till 88(000 kronor.
I riksstaten finnas för landsarkiven uppförda två ordinarie anslag, nämligen
ett förslagsanslag å 85,600 kronor och ett bestämt anslag till övergångsstat
vid landsarkiven å 2,400 kronor. För minskande av antalet av
de särskilda anslagen i riksstaten har nu anslaget till övergångsstaten ansetts
böra, med bibehållande av sin karaktär av bestämt anslag, ingå såsom en
anslagspost i förslagsanslaget, vilket därigenom skulle uppgå till 88,000 kronor.
Utskottet har under punkt 34 i sitt utlåtande nr 10 angivit sin uppfattning
av det av Kungl. Maj:t i detta och i ett flertal motsvarande fall tillämpade
förfaringssättet att till ett gemensamt anslag sammanslå två eller flera
fristående å riksstaten uppförda olika anslag. Utskottet har därvid uttalat,
att ur kontrollsynpunkt och med hänsyn till möjligheten att kunna direkt
ur budgetredovisningen avläsa resultatet av de för de olika ändamålen avsedda
medlens disposition så stora betänkligheter mötte mot ett i större utsträckning
tillämpat sammanförande av anslag, att utskottet måste rent principiellt
motsätta sig en sådan åtgärd, allt för så vitt icke i något enstaka
fall vägande praktiska skäl talade för en motsatt anordning och samtidigt
de förut påpekade betänkligheterna ej ägde tillämplighet.
Utskottet har nu uppmärksammat, att ifrågavarande förfaringssätt kommit
till användning i eu hel del fall under åttonde huvudtiteln, men har utskottet
icke kunnat finna, att i flertalet av dessa fall sådana omständigheter
föreligga, som kunna föranleda utskottet att här frångå sin ovanberörda
principiella uppfattning av frågan. Utskottet har sålunda icke kunnat i
allmänhet biträda Kungl. Maj:ts förslag i ämnet. Ett undantag härifrån
torde dock de fall böra utgöra, där, såsom under nu förevarande punkt,
frågan gäller sammanförande av ett ämbetsverks anslag till övergångsstat
med det ordinarie avlöningsanslaget. Detta system genomfördes för statsdepartementens
vidkommande i sammanhang med den av 1926 års riksdag
beslutade omorganisationen av departementen, och innevarande riksdag har
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och efter tillstyrkan av utskottet beslutat
motsvarande anordning beträffande statskontoret och kontrollstyrelsen.
Vid sådant förhållande lärer jämväl i avseende å nionde huvudtiteln ett
sammanförande av de båda olika slagen av avlöningsanslag böra äga rum.
Förutom beträffande landsarkiven gäller detta även de under punkterna
124 och 125 här nedan omförmälda anslagen till Chalmers tekniska institut
och skolöverstyrelsen.
Med hänsyn till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av det
ordinarie anslaget till övergångsstat för landsarkiven, öka
det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven, nu 85,600
kronor, med 2,400 kronor till 88,000 kronor.
Lands
arkiven.
[4.:
4
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Inköp av
arki valier och
tryckta arbeten
för
landsarkiven.
[5.]
5:o) Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie
reservationsanslaget till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven,
nu 1,100 kronor, med 450 kronor till 1,550 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 7—9 i statsrådsprotokollet.
Av 1912 års riksdag uppfördes å de ordinarie staterna för landsarkiven
och arkivdepån i Visby särskilda anslagsposter för nu ifrågavarande ändamål,
vilka av 1917 års riksdag höjdes till 250 kronor för varje landsarkiv
och 100 kronor för arkivdepån. Sedan dessa anslagsposter sedermera utbrutits
ur staterna såsom särskilda reservationsanslag äro de för närvarande
i riksstaten sammanförda till ett reservationsanslag å 1,100 kronor till inköp
av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven, vilket anslag av Kungl.
Maj:t fördelats på de olika landsarkiven och arkivdepån i Visby med de av
1917 års riksdag bestämda beloppen. Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna
ökningen, 450 kronor, skulle, enligt vad departementschefen tänkt sig, fördelas
med 100 kronor på vart och ett av de fyra landsarkiven och 50 kronor
på arkivdepåns vidkommande.
Utskottet, som funnit goda skäl vara anförda för den föreslagna anslagsökningen,
hemställer,
att riksdagen må öka det ordinarie reservationsanslaget
till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven,
nu 1,100 kronor, med 450 kronor till 1,550 kronor.
Ökning av
kungl. bibliotekets
arbetskrafter.
[6.]
6:o) Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att till ökning av
kungl. bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
anslag av 45,000 kronor att av Kungl. Maj:t fördelas i enlighet med i statsrådsprotokollet
angivna grunder.
Utredningen återfinnes å sid. 9 och 10 i statsrådsprotokollet.
För nu löpande budgetår hava såsom särskilda å riksstaten uppförda anslag
anvisats följande belopp, nämligen till förstärkande av kungl. bibliotekets
arbetskrafter 11,000 kronor, till utarbetande av katalog över ofullständigt förtecknade
delar av kungl. bibliotekets äldre samlingar 29,000 kronor samt till redigering
av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogen
5,000 kronor. Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att för undvikande
av ett alltför stort antal särskilda anslag i riksstaten de hittillsvarande anslagen
skulle sammanslås till ett gemensamt anslag under rubrik: ökning av kungl.
bibliotekets arbetskrafter, att av Kungl. Maj:t fördelas på följande sätt:
till ökning av kungl. bibliotekets arbetskrafter i allmänhet kronor 11,000: —
» katalogiseringsarbeten inom kungl. biblioteket...... » 29,000: —
» slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga
bibliotek gemensamma accessionskatalogens 41 :a årgång,
omfattande år 1926 samt påbörjande av redigeringen av
accessionskatalogens 42:a årgång, omfattande år 1927 » 5,000: —
Summa kronor 45,000: —
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 5
Under åberopande av vad utskottet under punkt 4 här ovan anfört, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1927—1928 anvisa
a) till ökning av kungl. bibliotekets arbetskrafter ett extra
anslag av 11,000 kronor;
b) till katalogiseringsarbeten inom kungl. biblioteket, enligt
av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, ett extra anslag
av 29,000 kronor;
c) till slutförande av redigeringen av den för Sveriges
offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 41 :a
årgång, omfattande år 1926 samt påbörjande av redigeringen
av accessionskatalogens 42:a årgång, omfattande år 1927,
ett extra anslag av 5,000 kronor, att användas enligt av
Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
7:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till redigering av ett tioårsregister till den för
Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, för
budgetåret 1927—1928 bevilja ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor.
8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bokinköp och bokbindning för kungl.
biblioteket för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.
9:o) Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att å det i riksstaten för förra halvåret 1923 anvisade reservationsanslaget
till vissa ändringsarbeten i kungl. bibliotekets byggnad m. m.
befintlig reservation å 23,919 kronor 96 öre må användas till uppförande i
samband med kungl. bibliotekets nuvarande huvudbyggnad av två flygelbyggnader;
dels
ock för enahanda ändamål för budgetåret 1927—1928 såsom extra
reservationsanslag anvisa ett belopp av 286,000 kronor, därav 150,000 kronor
skola utgå av det utav 1925 års riksdag beviljade beloppet av 740,000
kronor för uppförande av ifrågavarande flygelbyggnader.
Utredningen återfinnes å sid. 11—12 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda förslag beslöt 1925 års
riksdag att för uppförande i samband med kungl. bibliotekets nuvarande
huvudbyggnad av två flygelbyggnader i huvudsaklig överensstämmelse med
av arkitekten A. Anderberg i februari 1920 uppgjorda ritningar bevilja ett
Tioårsregister
till den
för Sveriges
offentliga bibliotek
gemensamma
aecessionskatalogen.
7.
Bokinköp och
bokbindning
för kungl.
biblioteket.
Tillbyggnadsarbeten
vid
kungl. biblioteket.
[9.]
6
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Förstärkning
av reservationsanslaget,
till bokinköp,
inbindning
och vissa expenser
in. in.
för stifts- och
landsbiblioteket
i Linköping.
[10.]
Pedagogiska
biblioteket i
Stockholm.
[11.]
belopp av 740,000 kronor samt därav för budgetåret 1925—1926 såsom
extra reservationsanslag anvisa 225,000 kronor.
Den beräknade byggnadskostnaden, 740,000 kronor, var avsedd att fördelas
på tre budgetår med 225,000 kronor på första, 365,000 kronor på
andra och 150,000 kronor på tredje året; i anslutning härtill beviljade riksdagen
på Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1926—1927 det för andra
byggnadsåret beräknade beloppet 365,000 kronor.
I anledning av en utav Kungl. Maj:t framlagd proposition (nr 219) medgav
emellertid 1926 års riksdag, att de beslutade tillbyggnaderna av kungl.
bibliotekets huvudbyggnad finge utföras i huvudsaklig enlighet med vissa
av arkitekten Anderberg i november 1925 uppgjorda ändrade ritningar.
Såsom av det vid nyssberörda proposition nr 219 fogade utdraget av statsrådsprotokollet
framgår, kommer utförandet av tillbyggnadsarbetena efter
de fastställda nya ritningarna att medföra en kostnadsökning med 160,000
kronor utöver förut beräknade 740,000 kronor, vadan totalkostnaden komme
att uppgå till 900,000 kronor.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att å det i riksstaten för förra halvåret
1923 anvisade reservationsanslaget till vissa ändringsarbeten
i kungl. bibliotekets byggnad m. m. befintlig reservation
å 23,919 kronor 96 öre må användas till uppförande i
samband med kungl. bibliotekets nuvarande huvudbyggnad
av två flygelbyggnader;
b) för enahanda ändamål för budgetåret 1927—1928 såsom
extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 286,000
kronor, därav 150,000 kronor skola utgå av det utav 1925
års riksdag beviljade beloppet av 740,000 kronor för uppförande
av ifrågavarande flygelbyggnader.
10:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 10)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1927—1928 anvisa
a) till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget
till bokinköp, inbindning och vissa expenser för stifts- och
landsbiblioteket i Linköping ett extra anslag av 2,000 kronor;
b)
till vissa konserveringsarbeten vid samma bibliotek ett
extra reservationsanslag av 3,000 kronor.
ll:o) Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
7
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor att utgå under de
villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 14—17 i statsrådsprotokollet.
För vart och ett av budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 utgick anslag till
biblioteket med 11,000 kronor, varjämte för sistnämnda budgetår ett anslag av
2.500 kronor anvisats till bestridande av kostnaderna för bibliotekets flyttning
och för inredning i dess nya lokaler. Sedan från och med hösten
1926 lokaler blivit kostnadsfritt upplåtna åt biblioteket i ämbetsverksbyggnaden
vid Hantverkargatan å Kungsholmen i Stockholm, utgår för budgetåret
1926—1927 ett med hänsyn härtill nedsatt anslag till biblioteket, 5,000
kronor. För samma budgetår har dessutom anvisats ett extra anslag av
1.500 kronor för biträde vid bibliotekets ordnande i samband med flyttningen
samt till inredningsarbeten i biblioteket.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska
bibliotekets verksamhet för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor att utgå under de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
]2:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk
bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket
i Paris för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
13:o) Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att höja det för
nationalmuseum uppförda ordinarie reservationsanslaget till boksamlingen,
nu 2,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 18—20 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag avser att återföra ifrågavarande anslag till det belopp,
varmed det utgick före vid 1923 års riksdag vidtagen sänkning av
anslaget.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må höja det för nationalmuseum uppförda
ordinarie reservationsanslaget till boksamlingen, nu 2,000
kronor med 1,000 kronor till 3,000 kronor.
Skandinaviske
bibliotekarien
vid
S:te Genevifevebiblioteket
i
Paris.
[12-3
Höjning av
nationalmusei
anslag
till boksamlingen.
(13.]
8
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Förstärkning
av nationalmusei
anslag
till samlingarnas
vård
och underhåll
samt
expenser.
[14.]
Ökning av
arbetskrafterna
vid
nationalmuseets
avdelning
för depositioner
och slottssamlingar.
[15.]
National
museets
vandrings
utställningar.
[16.]
Försäkring
och transport
av konstföremål.
[17.]
Konservering
av liandteckuingsoch
gravyrsamlingarna
inom nationalmuseum.
18.
14:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkning av det för nationalmuseum
uppförda ordinarie reservationsanslaget till samlingarnas vård
och underhåll samt expenser anvisa för budgetåret 1927—
1928 ett extra anslag av 5,000 kronor.
15:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 15) föreslagit riksdagen i fråga
om ökning av arbetskrafterna vid nationalmuseets avdelning för depositioner
och slottssamlingar kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
16:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) hemställer
utskottet
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av kostnader, som äro förenade
med genom nationalmuseets försorg anordnade vandringsutställningar,
föreläsningar och konstpropaganda, anvisa för
budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 5,000
kronor.
17:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) hemställer utskottet
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till försäkring och transport av konstföremål,
som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum,
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 2,500 kronor.
18:o) Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att såsom extra
reservationsanslag för budgetåret 1927—1928 anvisa
dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum
ett belopp av 5,000 kronor
dels oclc till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av handteckningar
och gravyrer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande
av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av likaledes 5,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 22—31 i statsrådsprotokollet.
I anledning av en av dåvarande överintendenten och chefen för nationalmuseum
Richard Bergh gjord framställning föreslog Kungl. Maj:t
1918 års riksdag att till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar
inom nationalmuseum bevilja ett anslag av 25,000 kronor samt därav
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
9
anvisa på extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 5,000 kronor. Riksdagens
beslut utföll i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, och anvisade riksdagen
sedermera på Kungl. Majds framställningar av berörda anslag å
25,000 kronor på extra stat för vart och ett av åren 1920—1922 såsom
reservationsanslag ett belopp av 5,000 kronor samt för tiden 1 januari—30
juni 1923 ett reservationsanslag av 2,500 kronor. Sedermera har för ändamålet
utgått årligt anslag till sistnämnda belopp.
Det för ändamålet erforderliga årliga anslagsbeloppet har nu från nationalmusei
sida beräknats till 6,900 kronor. Departementschefen, som finner
behovet av ökade medel ådagalagt och förklarar sig hava intet att erinra
mot de gjorda kostnadsberäkningarna, anser sig böra inskränka sig till att
för ändamålet förorda anslag till samma belopp, som utgick under vart och
ett av åren 1919—1922, eller alltså 5,000 kronor.
För anskaffande av portföljer och skåp för vissa äldre samlingar har från
museets sida beräknats ett anslagsbehov av 28,400 kronor, att utgå fördelade
på tre år. Departementschefen har ej funnit lämpligt, att man nu
binder sig för dessa beräkningar, och har med hänsyn härtill föreslagits för
ändamålet ett anslag av allenast 5,000 kronor.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj ds under förevarande
punkt framställda förslag, hemställer
att riksdagen må såsom extra reservationsanslag för budgetåret
1927—1928 anvisa
a) till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar
inom nationalmuseum ett belopp av 5,000 kronor;
b) till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar
av handteckningar och gravyrer samt till ombyggnad av
äldre skåp och anskaffande av nya sådana för dessa samlingar
ett belopp av likaledes 5,000 kronor.
19:o) Kungl. Majd har (punkt 19) föreslagit riksdagen att till konserve- Konserveringsarbeten
för statens tavelsamlingar å Gripsholms, Drottningholms och ,''^f
Ulriksdals slott för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag gamlingar.
av 12,000 kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Majd kan finna gott [19.]
bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 31—36 i statsrådsprotokollet.
För löpande budgetår utgår till konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar
å Gripsholms och Drottningholms slott ett anslag av 12,000 kronor.
Kungl. Majt:s förevarande förslag innebär, att konserveringsarbetena hädanefter
skola omfatta jämväl tavelsamlingen å Ulriksdals slott.
Avlöningar
till icke
ordinarie
befattningshavare
vid
livrustkammaren.
[20.]
Avlöningsförhöjningar
åt två eldare
vid naturhistoriska
riksmuseet.
[21.]
10 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till konserveringsarbeten för statens
tavelsamlingar å Gripsholms, Drottningholms och Ulriksdals
slott för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 12,000 kronor att utgå efter de grunder, Kungl.
Maj:t kan finna gott bestämma.
20:o) Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1927—1928 anvisa
dels till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren
ett extra anslag av 24,430 kronor att utgå efter av Kungl. Maj:t
angivna grunder;
dels ock till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar ett extra
reservationsanslag av 22,100 kronor att likaledes utgå efter av Kungl. Maj:t
angivna grunder.
Utredningen återfinnes å sid. 36—37 statsrådsprotokollet.
För löpande budgetår är anslaget till icke-ordinarie befattningshavare uppfört
med ett belopp av 23,900 kronor, under det att anslaget till samlingarna
utgår med samma belopp som nu äskas. Den begärda höjningen
av förstnämnda anslag är föranledd av behovet av ökade medel för beredande
av uppflyttning i löneklass åt en vaktmästare och en amanuens.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1927—1928 anvisa
a) till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid
livrustkammaren ett extra anslag av 24,430 kronor att utgå
efter av Kungl. Maj:t angivna grunder;
b) till underhåll och vård av livrustkammarens samlingar
ett extra reservationsanslag av 22,100 kronor att likaledes
utgå efter av Kungl. Maj:t angivna grunder.
21:o) Kungl. Maj:t har (punkt 21) föreslagit riksdagen att öka den i staten
för naturhistoriska riksmuseet uppförda anslagsposten till avlöningar till
icke-ordinarie befattningshavare, nu 12,400 kronor, med 200 kronor till 12,600
kronor samt förty höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till
naturhistoriska riksmuseet, nu 229,250 kronor, med 200 kronor till 229,450
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 37—39 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
11
Den begärda anslagsökningen avser beredande i enlighet med gällande avlöningsbestämmelser
av avlöningsförhöjning åt två eldare vid naturhistoriska
riksmuseet, vartill skulle erfordras i runt tal 200 kronor.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen ''må öka den i staten för naturhistoriska
riksmuseet uppförda anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare, nu 12,400 kronor, med 200 kronor
till 12,600 kronor samt förty höja det i riksstaten uppförda
ordinarie förslagsanslaget till naturhistoriska riksmuseet,
nu 229,250, kronor med 200 kronor till 229,450 kronor.
22:o) Kungl. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen medgiva, att det
nu gällande stadgandet om skyldighet för vaktmästare vid naturhistoriska
riksmuseet att vid semester för annan dylik befattningshavare utan särskild
ersättning bestrida de med dennes tjänst förenade göromål må utgå
ur de särskilda avlöningsbestämmelserna för befattningshavare vid naturhistoriska
riksmuseet.
Utredningen återfinnes å sid. 40—43 i statsrådsprotokollet.
Det nu föreslagna medgivandet innebär likställighet i förevarande hänseende
mellan vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet och motsvarande
befattningshavare vid andra statens museer.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må medgiva, att det nu gällande stadgandet
om skyldighet för vaktmästare eller jämförlig befattningshavare
vid naturhistoriska riksmuseet att vid semester för annan
dylik befattningshavare utan särskild ersättning bestrida de
med dennes tjänst förenade göromål må utgå ur de särskilda
avlöningsbestämmelserna för befattningshavare vid
naturhistoriska riksmuseet.
23:o) Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till avlöningar
till vissa arbetsbiträden m. m. vid naturhistoriska riksmuseet för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 9,100 kronor att utgå efter av
Kungl. Maj:t angivna grunder.
Utredningen återfinnes å sid. 43 i statsrådsprotokollet.
I samband med den av 1926 års riksdag beslutade löneregleringen för
naturhistoriska riksmuseet anvisade riksdagen vissa särskilda extra anslag
till arbetsbiträden m. m. vid riksmuseet, nämligen 2,400 kronor till ett
arbetsbiträde vid paleozoologiska avdelningen, 2,400 kronor till ett arbetsbiträde
vid etnografiska avdelningen, 4,000 kronor till vetenskapligt biträde
Vikarie under
semester
för vaktmästare
vid
naturhistoriska
riksmuseet.
Avlöningar
till vissa arbetsbiträden
m. m. vid
naturhistoriska
riksmuseet.
[23.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Museiskåp
m. m. för
paleozoologi
ska avdelningen.
[24.]
Förvärv och
kemisk analys
av mineral
frånLångbans
gruva
i Värmland.
[25.]
för bearbetning av vissa samlingar å evertebratavdelningen samt 300 kronor
såsom särskilt arvode åt en vaktmästare, tillika trädgårdsskötare. Kungl.
Maj:ts förslag innebär nu, att samtliga dessa anslag skola sammanföras till
en gemensam anslagspost.
Under hänvisning till vad utskottet under punkt 4 här ovan anfört, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1927—1928 anvisa såsom
extra anslag
a) till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska
avdelning ett belopp av 2,400 kronor;
b) till arbetsbiträde vid riksmuseets etnografiska avdelning
ett belopp av 2,400 kronor;
c) till vetenskapligt biträde för bearbetning av vissa samlingar
å evertebratavdelningen ett belopp av 4,000 kronor;
d) till särskilt arvode åt eu vaktmästare vid museet, tilllika
trädgårdsskötare, ett belopp av 300 kronor.
24:o) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att till inköp för
naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning av instrument och
museiskåp anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av
3,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 43—45 i statsrådsprotokollet.
1926 års riksdag anvisade för ifrågavarande ändamål ett reservationsanslag
av 2,300 kronor. Från vederbörande avdelningsföreståndare hava nu
ingivits anslagsäskanden för budgetåret 1927—1928, uppgående till sammanlagt
7,325 kronor, vilka krav av departementschefen reducerats till 3,000
kronor.
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till inköp för naturhistoriska riksmuseets
paleozoologiska avdelning av instrument och museiskåp
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor.
25:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till förvärv och
kemisk analys av mineral från Långbans gruva i Värmland bevilja ett belopp
av 6,000 kronor samt därav för budgetåret 1927—1928 anvisa såsom
extra reservationsanslag 2,000 kronor.
Beträffande utredningen hänvisas till sid. 46—47 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
13
att riksdagen må till förvärv och kemisk analys av mineral
från Långbans gruva i Värmland bevilja eft belopp av
6,000 kronor samt därav för budgetåret 1927—1928 anvisa
såsom extra reservationsanslag 2,000 kronor.
26:o) Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till ordnande
och preparering av samt anskaffande av skåp för vissa samlingar inom
naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att utgå enligt de närmare föreskrifter,
Kungl. Maj:t kan finna skäligt meddela.
Utredningen återfinnes å sid. 47—52 i statsrådsprotokollet.
Vetenskapsakademien har för ordnande och preparering av botaniska avdelningens
samlingar av arktiska lavar och av herbarieväxter från Västindien
hemställt om anvisande av 4,000 kronor för de förra och beträffande
de senare av 15,000 kronor, fördelade på fem år; vidare har akademien
hemställt om 18,250 kronor, fördelade på fem år, till anskaffande av nya
herbarieskåp för samma avdelning. Det av Kungl. Maj:t till 4,000 kronor
reducerade anslaget är avsett att av Kungl. Maj:t fördelas på de ändamål,
där avdelningens behov framträder starkast.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till ordnande och preparering av samt
anskaffande av skåp för vissa samlingar inom naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1927
—1928 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att utgå
enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna skäligt
meddela.
27:o) Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen att till uppvärmning
m. m. för vissa av etnografiska avdelningen disponerade provisoriska
lokaler för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av
3,810 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 52—54 i statsrådsprotokollet.
Till ifrågavarande ändamål har riksdagen årligen från och med budgetåret
1923—1924 anvisat ett extra anslag av 1,750 kronor. Den nu föreslagna
anslagsökningen är föranledd därav att etnografiska avdelningen fått
till sig upplåtna provisoriska utställningslokaler inom den statsverket tillhöriga
fastigheten nr 10 vid Västra Trädgårdsgatan i Stockholm.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
Ordnande
och preparering
av vissa
samlingar
inom botaniska
avdelningen
in. m.
[26].
Uppvärmning
in. m. av
vissa lokaler
för etnografiska
avdel
-
ningen.
Ökade medel
till expenser
m. m.
för naturhistoriska
riksmuseet.
[28.]
14 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må till uppvärmning m. m. för vissa av
etnografiska avdelningen disponerade provisoriska lokaler för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 3,810 kronor.
28:o) Kungl. Maj:t har (punkt 28) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1927—1928 såsom särskilda extra anslag anvisa
dels till täckande av motsedd brist för budgetåret 1926—1927 i den i
naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar in. m. ingående
anslagsposten till expenser för avdelningarna vid Frescati ett belopp av
9,000 kronor;
dels ock till förstärkande av såväl nämnda anslagspost som den i samma
reservationsanslag ingående anslagsposten till expenser samt till vård, underhåll
och förkovran av etnografiska avdelningen för budgetåret 1927—1928
ett belopp av 14,000 kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Utredningen återfinnes å sid. 54—57 i statsrådsprotokollet.
Nu ifrågavarande expensanslag, för vilka särskilda förstärkningar påkallats,
ingå efter den 1 juli 1926 såsom särskilda anslagsposter i det ordinarie
reservationsanslaget till samlingar m. m.; dessa anslagsposter utgöra vad
angår expenserna för avdelningarna vid Frescati 40,900 kronor och beträffande
expenserna för etnografiska avdelningen 9,100 kronor.
För budgetåret 1926—1927 har riksdagen anvisat dels 1,300 kronor för
täckande av en å ifrågavarande expensanslag uppkommen brist för budgetåret
1924—1925, dels ock 14,000 kronor såsom förstärkningsanslag för budgetåret
1926—1927.
Den nu för budgetåret 1926—1927 motsedda bristen å anslagsposten till
avdelningarna vid Frescati är huvudsakligen orsakad av det ökade bränslepriset.
Utskottet, som icke har något att erinra mot beräkningen av anslagsbehoven,
hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1927—1928 såsom särskilda
extra anslag anvisa
a) till täckande av motsedd brist för budgetåret 1926—
1927 i den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag
till samlingar m. in. ingående anslagsposten till expenser
för avdelningarna vid Frescati ett belopp av 9,000 kronor;
b) till förstärkande av såväl nämnda anslagspost som den
i samma reservationsanslag ingående anslagsposten till expenser
samt till vård, underhåll och förkovran av etnografiska
avdelningen för budgetåret 1927—1928 ett belopp av
14,000 kronor, att utgå med den fördelning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
15
29:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr E. P. Vrång (I: 91) och den andra inom andra kammaren av herr
B. F:son Holmgren m. fl. (II: 87), har hemställts, att riksdagen för budgetåret
1927—1928 ville till resestipendier åt avdelningsföreståndarna vid naturhistoriska
riksmuseet bevilja ett extra reservationsanslag av 2,200 kronor.
I avseende å de av motionärerna till stöd för förslaget anförda skäl tilllåter
sig utskottet hänvisa till motionen II: 87.
Utskottet vill till en början framhålla, att utskottet huller det av motionärerna
framförda kravet vara värt allt beaktande. Emellertid må erinras,
att de förut å riksstaten uppförda anslag till resestipendier åt befattningshavare
av olika slag, vilka anslag under ett antal år varit indragna, endast
i begränsad omfattning hittills blivit å riksstaten återuppförda. Enligt utskottets
mening bör frågan om ett återupptagande av samtliga dessa anslag prövas
i ett sammanhang, därvid torde undersökas, huruvida samtliga förutvarande
anslag böra på en gång ånyo upptagas, eller huruvida detta bör
ske successivt efter bedömande av de föreliggande behoven i de olika fallen.
Då det ekonomiska läget sådant medgiver, lärer Kungl. Maj:t ej underlåta
att taga ifrågavarande spörsmål under omprövning. Under uttalande härav
hemställer utskottet,
att herr Vrangs och herr Holmgrens m. fl. ovanberörda
motioner (I: 91 och II: 87) ej må av riksdagen bifallas.
30:o) Kungl. Maj:t har (punkt 29) föreslagit riksdagen att till nordiska
museet anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 150,000 kronor
att, under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Maj:t förordnad
ävensom på de övriga villkor, Kungl. Maj:t må föreskriva, utgå till
nämnden för att enligt dess bestämmande användas för museets ändamål.
Beträffande utredningen hänvisas till sid. 57—65 i statsrådsprotokollet.
Alltsedan år 1875 har anslag av statsmedel varit nordiska museet tillerkänt.
För budgetåret 1926—1927 är anslaget till museet uppfört med
115,450 kronor. Under de senare åren hava jämväl vissa andra anslag
utgått till nordiska museet, avseende dels tillfällig löneförbättring åt viss
museets personal, dels tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare in. fl. vid
museet, dels ock dyrtidstillägg åt museets personal. Nämnda anslag äro i
riksstaten för budgetåret 1926—1927 upptagna med respektive 14,975 kronor,
3,600 kronor och 44,000 kronor. Museet åtnjuter alltså för löpaude budgetår
anslag av statsmedel med tillhopa 178,025 kronor, eller frånsett dyrtidstilllägg
med 134,025 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag angående ökat statsunderstöd åt nordiska
museet avser att möjliggöra genomförandet för dess personal av ny lönereglering
i överensstämmelse med de grunder, som nu äro gällande för
Motioner om
anslag till
resestipendier
åt avdelningsföreståndarna
vid
naturhistoriska
riksmuseet.
129.
Lönereglering
för
befattningshavare
vid
nordiska
museet
in. ni.
[29.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
befattningshavare vid jämförliga statsinstitutioner. Förslaget utgår ifrån en
av nordiska museets nämnd i skrivelse den 28 oktober 1925 gjord framställning,
varöver statskontoret den 14 november 1925 avgivit utlåtande.
Nämnden avgiver i sin skrivelse följande förslag till tjänstemännens vid
museet placering i lönegrader:
Lönegrad enligt
löneplan för
jämförliga
verk
Medelavlöning
beräknad efter
näst högsta för
man, respektive
kvinna förekom- mande löneklass
inom lönegraden
i ortsgrupp G
Kronor
Antal tjänstemän
Beräknad
kostnad
Kronor
A 1......
13,020
1 styresman och chef
13,020
B 26......
9,540
1 intendent för museets eko-
nomi (ekonomichef)
9,540
B 26......
9,540
5 intendenter
47,700
B 21......
7,212
3 andre intendenter
21,636
Bil......
3,888
7 kansliskrivare, kvinnliga ama-
27,216
nuenser
B 7......
3,144
3 kanslibiträden, kvinnliga ama-
9,432
nuenser
B 4......
2,676
4 kontorsbiträden, kvinnliga
10,704
amanuenser
B 15......
5,304
1 manlig bokhållare
5,304
B 10......
3,888
1 övervaktmästare (vice värd)
3,888
B 8......
3,486
1 rustmästare
3,486
B 7......
3,300
1 vaktmästare
3,300
B 5......
2,988
8 vaktmästare
23,904
B 8......
3,486
1 eldare (maskinist)
3,486
Till extra arbetskrafter, manliga och kvinnliga
20,000
Summa beräknad kostnad
202,616
I anslutning till detta förslag framhåller nämnden, att beträffande tjänstemännens
ställning ingen annan förändring föreslagits än att tre ordinarie
manliga tjänstemän, som hittills haft titeln »amanuens», måtte erhålla titeln
»andre intendent» samt avlönas i likhet med motsvarande tjänstemän vid
jämförliga institutioner, nämligen t. ex. andre arkivarier vid riksarkivet eller
andre bibliotekarier vid kungl. biblioteket.
Statskontoret framhåller, att statsbidraget hittills utgjort omkring 75 procent
av avlöningarna och ifrågasätter, att denna grund även nu må vinna
tillämpning. I anslutning härtill skulle enligt statskontorets mening statsbidraget
beräknas till 152,000 kronor.
Departementschefen finner att vid ett fasthållande av den ståndpunkt, för
vilken riksdagen vid flera tillfällen uttalat sig, nämligen att nordiska museets
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
17
tjänstemän skola avlönas efter samma grunder som motsvarande tjänstemän
vid jämförliga statsinstitutioner, en nyreglering av här ifrågavarande löner
torde vara ofrånkomlig. Av den i ärendet förebragta utredningen framgår
enligt departementschefens mening, att det icke torde vara möjligt för nordiska
museet att ensamt bära de kostnader, som denna lönereglering kommer
att medföra.
Mot vad statskontoret i detta hänseende anfört och mot ämbetsverkets
framställda beräkningar, har departementschefen i stort sett icke funnit något
att erinra men understryker den av statskontoret framhållna synpunkten,
att man genom ett beslut i den av statskontoret antydda riktningen ej må
anses hava bundit sig för att statsbidrag under alla omständigheter bör
utgå med 75 procent av avlöningarna.
Beträffande det av museet framlagda löneregleringsförslaget har departementschefen
icke ansett sig nu böra ingå på någon närmare detalj prövning.
Endast i en punkt har han framhållit sina betänkligheter, nämligen i fråga
om den därstädes upptagna andre intendentsgraden. Genom en lönereglering
i enlighet med statskontorets förslag finner departementschefen att detta slag av
befattningar icke får anses vara godtaget, och borde det av statskontoret föreslagna
statsanslaget något reduceras med hänsyn härtill, museet dock obetaget
att förmedelst egna medel utfylla vad som erfordras för uppnående av de löner,
museet finner för sin verksamhet erforderliga. Anslaget till museet anser
departementschefen följaktligen böra avrundas till 150,000 kronor, och bör
enligt departementschefens mening såsom villkor för anslagets utgående utöver
vad redan gäller föreskrivas, att lönerna till museets personal skola
utgå i huvudsaklig överensstämmelse med vad som tillkommer motsvarande
befattningshavare vid jämförliga statsinstitutioner.
Dragés nuvarande statsbidrag till museet, tillhopa 178,025 kronor, från
de av Kungi. Maj:t nu föreslagna anslagsbeloppen, 150,000 kronor till
museet och, såsom framgår av nästföljande punkt, 36,000 kronor till dyrtidstillägg
åt viss museets personal, tillhopa alltså 186,000 kronor, erhålles 7,975
kronor, vilket belopp alltså angiver den nu ifrågasatta kostnadsökningen.
Den av statskontoret: uttalade uppfattningen, att statsbidraget till nordiska
museet skulle utgöra i stort sett 75 procent av de till museets befattningshavare
utgående avlöningarna är grundad på den beräkningen, att i nu
utgående anslag till museet, 115,450 kronor, skulle ingå dyrtidstillägg med
21,000 kronor utöver det i riksstaten för detta ändamål särskilt uppförda
anslaget. Enligt vad utskottet emellertid från museets nämnd inhämtat, är
icke så förhållandet, utan hela det ifrågavarande anslaget å 115,450 kronor
tages fullt ut i anspråk för bestridande av de ordinarie avlöningarna till
museets personal. Då nu Kungl. Maj:ts föreliggande förslag i stort sett
bygger på nämnda av statskontoret uttalade uppfattning, finner utskottet
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 sand. 8 käft. (Nr 8.) 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
det tvivelaktigt, huruvida nämnda förslag bör läggas till grund för ett beslut
i ämnet från riksdagens sida.
Utskottet har vidare uppmärksammat, hurusom i det av museinämnden
framlagda statförslaget äro upptagna befattningshavare till ett antal, som
förefaller utskottet synnerligen rikligt tillmätt i förhållande till den personal,
som är anställd vid motsvarande statsmuseer. I den mån statsmakterna
binda sig för ett mera fast ekonomiskt understödjande av museets verksamhet,
främst i form av avlöningar till museets tjänstemän, bör det framstå
såsom ett berättigat krav från statens sida, att museinämnden icke utan
Kungl. Maj:ts och riksdagens hörande vidtaga sådana regleringar av löner
eller sådana nyinrättanden av tjänster, vilka kunna inverka på det utgående
statsbidragets storlek.
Då vid nu anförda förhållanden enligt utskottets mening en ytterligare
utredning synes påkallad, vilken bör hava till syfte att mera fullständigt
klarlägga den ställning i ekonomiskt hänseende museet bör i förhållande
till staten intaga, har utskottet funnit sig icke nu böra tillstyrka det av Kungl.
Maj:t framlagda förslaget, utan torde under ännu ett år de hittillsvarande
anslagen till museet böra utgå med samma belopp som under innevarande
budgetår.
Utskottet, som följaktligen kommer att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande angående tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal,
hemställer sålunda nu,
att riksdagen må
a) till nordiska museet anvisa för budgetåret 1927—1928
ett extra anslag av 115,450 kronor, att, under villkor att
en ledamot i museets nämnd är av Kungl. Maj:t förordnad
ävensom på de övriga villkor, Kungl. Maj:t må föreskriva,
utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas
till museets ändamål;
b) för beredande för tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 av
tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. vid nordiska
museet med i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1926 angivna belopp anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 3,600 kronor.
Dyrtidstilllägg
åt nordiska
museets
personal.
[30.]
31:o) Kungl. Maj:t har (punkt 30, föreslagit riksdagen att för beredande
under tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 av dyrtidstillägg åt nordiska museets
personal med undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen
å Skansen för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av
36,000 kronor att utgå under iakttagande i tillämpliga delar av de grunder,
som kunna varda bestämda beträffande dyrtidstillägg under motsvarande
tid åt befattningshavare i statens nyreglerade verk, och enligt de närmare
bestämmelser, som må av Kungl. Maj:t meddelas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 19
Beträffande vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen
anmäla
32:o) Kungl. Maj:t har (punkt 31) föreslagit riksdagen att till kulturhistoriska
museet i Lund anvisa för budgetåret 1927—1828 ett extra anslag av
25,000 kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,
utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att
användas för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till
avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.
Utredningen återfinnes å sid. 67 i statsrådsprotokollet.
För budgetåret 1926—1927 utgår för ändamålet ett anslag av likaledes
25,000 kronor. Genom beslut den 28 maj 1926 ställdes detta anslag till
förfogande av styrelsen att mot redovisningsskyldighet inför riksräkenskapsverket
användas enligt riksdagens beslut och dessutom under villkor, att
utav ledamöterna i styrelsen en vore av Kungl. Maj:t förordnad, att föreningen
icke finge utan Kungl. Maj:ts tillstånd föryttra något museets samlingar
tillhörande föremål med undantag av dupletter samt att en förteckning
på under tiden 1 juli 1926—30 juni 1927 gjorda nyförvärv före
den 1 september 1927 överlämnades till ecklesiastikdepartementet.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förevarande förslag,
därvid utskottet emellertid vill hava uttalat, att någon ändring i de med
anslaget förbundna, av Kungl. Maj:t hittills föreskrivna villkoren icke synes
utskottet böra äga rum.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till kulturhistoriska museet i Lund
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 25,000
kronor att under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl
föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen
för södra Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader
och i främsta rummet till avlöning åt två
vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.
33:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att på de
villkor och under de förbehåll, Kungl. Maj:t kan finna skäl
föreskriva, utgå till museets ändamål.
34:o) Kungl. Maj:t har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till svenska
skolmuseet anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 3,000
kronor att på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till
Kulturhistoriska
museet
i Lund.
[31.]
Musik
historiska
museet.
[32.]
Svenska
skolmuseet.
[33.]
20 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.
Utredningen återfinnes å sid. 68—70 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med 2,450 kronor. Det ökade
anslagskravet är föranlett dels av önskvärdheten av att museet må kunna
hållas öppet även vissa tider å förmiddagarna, dels av behovet av nya inventarier.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret
1927—-1928 ett extra anslag av 3,000 kronor att på
de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till
centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
för museets ändamål.
Ersättning
för prästerskapets
tionde.
[34.]
Pastorerna
vid de
svenska församlingarna
i
Köpenhamn
och Berlin.
[35.]
Kyrkliga ändamål.
35:o) Kungl. Maj:t har (punkt 34) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,510,600
kronor med 9,900 till 4,520,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 71—72 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen om indragning
till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om
ersättning därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då
den slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del
av de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka å
riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket
indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1927 års statsverksproposition
upptagits med ett från 2,596,500 kronor till 2,493,000 kronor minskat
belopp.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,510,600 kronor,
med 9,900 kronor till 4,520,500 kronor.
36:o) Kungl. Maj:t har (punkt 35) föreslagit riksdagen att, med uteslutande
av de i riksstaten nu uppförda ordinarie anslagen: Pastor vid svenska
Gustafsförsamlingen i Köpenhamn å 6,000 kronor och Pastor vid svenska
Viktoriaförsamlingen i Berlin å likaledes 6,000 kronor i stället därstädes
uppföra ett ordinarie anslag under rubriken: Pastorerna vid de svenska
församlingarna i Köpenhamn och Berlin å 12,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 21
Under åberopande av vad utskottet under punkt 4 här ovan anfört hemställer
utskottet,
att riksdagen må,
a) uppföra det ordinarie anslaget: Pastor vid svenska Gustaf sförsamlingen
i Köpenhamn med oförändrat belopp 6,000kronor;
b) uppföra det ordinarie anslaget: Pastor vid svenska Viktoriaförsamlingen
i Berlin med likaledes oförändrat belopp
6,000 kronor.
37:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till avlöning åt pastor vid svenska Olaus
Petri-församlingen i Hälsingfors anvisa förbudgetåret 1927—
1928 ett extra anslag av 6,000 kronor.
38:o) Sedan riksdagen år 1926 till tre stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra anslag
å 10,800 kronor samt därav för budgetåret 1926—1927 anvisat ett belopp
av 3,600 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 37) föreslagit riksdagen att
av ifrågavarande extra anslag för budgetåret 1927—1928 anvisa 3,600 kronor
med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som må
erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det utav 1926 års riksdag beviljade
extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret
1927—1928 anvisa 3,600 kronor med rätt för Kungl.
Maj:t att meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras
rörande de sålunda anvisade medlens användande.
39:o) Kungl. Maj:t har (punkt 38) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till avlönande av svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 46,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 75—-77 i statsrådsprotokollet.
Till beredande av religionsvård åt svenska sjömän med flera i utländska
hamnar samt åt andra sig därstädes uppehållande landsmän har riksdagen
på extra stat anvisat medel alltsedan år 1875.
För budgetåret 1926—1927 utgör anslaget 41,500 kronor. Den 28 maj
1926 ställdes detta anslag till svenska kyrkans missionsstyrelses förfogande
att användas till avlönande under budgetåret 1926—1927 av:
Pastor vid
svenska
Olaus Petriförsamlingen
i Hälsingfors.
[36.]
Stipendier
för utbildande
vid universitet
av präster,
förtrogna
med finska
språket.
[37.]
Bidrag till
avlöning åt
svenska sjömanspräster
i vissa utländska
hamnstäder.
[38.]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Dyrtidstilllägg
åt svenska
sjömanspräster
i vissa
utländska
hamnstäder.
[39.]
Bestridande i
vissa fall
medallmänna
medel av
kostnader
förenade med
friköp av lägenheter
å
kyrklig jord.
[40.]
1) en svensk sjömanspräst i Kiel....................kronor 4,500
2) en eko i West-Hartlepool........................ » 5,000
3) en d:o i Calais-Dunkerque, som tillika innehar pastorsbe
fattningen
i svenska Sofiaförsamlingen i Paris....... » 2,500
4) en eko i Stettin............................... » 4,500
51 en eko i London.............................. » 5,000
6) en d:o i Antwerpen............................ » 5,000
7) en d:o i Rotterdam............................ » 5,000
8) en d:o i Oslo ................................. » 5,000
9) en d:o i Hull.......................... » 5,000
Summa kronor 41,500
Den nu föreslagna anslagsökningen avser beredande av medel för avlönande
av ytterligare en sjömanspräst, nämligen i Buenos Aires.
Vad till en början beträffar själva rubriceringen av anslaget vill utskottet
erinra, hurusom anslagsrubriken, vars lydelse i riksstaten till och med år
1920 var »religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska
hamnstäder», från och med 1921 års riksstat erhöll sin nuvarande lydelse.
Utskottet, som funnit, att den tidigare rubriken giver bättre uttryck åt ändamålet
med anslaget, vill alltså förorda återinförande av denna anslagsrubrik.
Förslaget om anslagets höjning för beredande av arvode till en sjömanspräst
i Buenos Aires har ej givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till religiös och social verksamhet bland
svenskar i vissa utländska hamnstäder för budgetåret 1927—•
1928 anvisa ett extra anslag av 46,500 kronor.
40:o) Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att för bestridande
av dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 16,000 kronor.
Beträffande detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
41 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att till bestridande
i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter
å kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag
å 15,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 77—80 i statsrådsprotokollet.
I överensstämmelse med ett av Kungl. Maj:t framlagt förslag medgav
1926 års riksdag, att det under nionde huvudtiteln för budgetåret 1926—
1927 uppförda extra förslagsanslaget å 15,000 kronor till bestridande i vissa
fall med allmänna medel av kostnader förenade med inlösen av under nyttjanderätt
upplåtet område finge enligt Kungl. Maj.ts närmare bestämmande
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 23
under samma tid i mån av behov och i överensstämmelse med de av föredragande
departementschefen angivna grunder användas jämväl till bestridande
i vissa fall av kostnader för friköp av lägenheter å kyrklig jord.
Kungl. Maj:t har den 4 januari 1927 utfärdat lag angående tillstånd till försäljning
av kyrklig jord i vissa fall samt till upplåtelse av sådan jord under
tomträtt. Samtidigt har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse med tillämpningsföreskrifter
till nämnda lag. Beträffande bestridandet med allmänna medel
under budgetåret 1927—1928 av de kostnader, som äro förenade med friköp
av lägenheter å kyrklig jord, har det synts lämpligast, att de kostnader, om
vilka här är fråga, bestridas av ett särskilt anslag, som bör uppföras under
åttonde huvudtiteln. Yad angår storleken av detta anslag, har departementschefen
funnit vanskligt att, innan tillräcklig erfarenhet vunnits, uttala
sig om det belopp, som kan erfordras. Emellertid innebär Kungl. Maj:ts
förslag ett för ändamålet uppfört anslag med samma belopp, som ovan omförmälda
under nionde huvudtiteln uppförda anslag.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till bestridande i vissa fall med allmänna
medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter
å kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1927—1928 ett
extra förslagsanslag å 15,000 kronor.
42:o) I en inom första kammaren väckt motion (I: 19) har herr S. H.
Kvarnzelius hemställt, att riksdagen måtte bevilja ett anslag av 13,000 kronor
i och för tryckning av den verkställda redogörelsen för de ecklesiastika
boställena i Kopparbergs län, att utgå enligt Kungl. Maj:ts beprövande.
Beträffande denna framställning kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
43:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen, att det ordinarie anslaget till
domkapitlens expeditioner, nu 91,350 kronor, måtte i riksstaten förbudgetåret
1927—1928 uppföras med oförändrat belopp.
Vidare har Kungl. Maj:t (punkt 41) föreslagit riksdagen att till ökade arbetskrafter
vid domkapitlens expeditioner för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra anslag av 36,400 kronor.
Dessutom har Kungl. Maj:t (punkt 42) föreslagit riksdagen att
dels medgiva,
att provisorisk lönereglering enligt följande grunder må under tiden 1 juli
1927—30 juni 1928 gälla i fråga om notarier och amanuenser vid de ecklesiastika
konsistorierna, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga:
1) Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande belopp för hela
året räknat:
Motion om
anslag till
tryckning av
redogörelse
för de ecklesiastika
boställena
i
Kopparbergs
län.
Dom
kapitlens
expeditioner.
[41.], [42.]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
a) till notarie vid domkapitlet med 2,500 kronor, dock att avlöningstillägget
icke må utgå med högre belopp än att detsamma jämte den inkomst,
som under närmast föregående räkenskapsår å vederbörande tjänst uppburits
av sådana avlöningsbidrag och sportler, som jämlikt cirkuläret den 13
juni 1902 angående fastställande av avlöningsstat för tjänstemännen vid de
ecklesiastika konsistorierna fortfarande må utgå till konsistorienotarie, uppgår
till: beträffande notarien vid Visby domkapitel sammanlagt högst 2,500kronor
och beträffande notarie vid annat domkapitel sammanlagt högst 2,700 kronor;
b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med 1,800 kronor;
c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå med 1,700 kronor,
vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö och Lund med 1,500
kronor samt vid domkapitlen i Västerås, Göteborg, Karlstad och Härnösand
med 1,000 kronor.
2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra två tredjedelar
lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar. För amanuens utgår avlöningstillägget
i samma ordning som arvodet; samt
att tillfälliga lönetillägg må under tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 till
extra biträden och vaktmästare vid konsistorierna utgå enligt de grunder,
som i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden förordat av Kungi. Maj:t bestämmas,
dels ock till bestridande av kostnaderna för den provisoriska löneregleringen
för notarier och amanuenser vid de ecklesiastika konsistorierna samt
för berörda tillfälliga lönetillägg åt därstädes anställda extra biträden och
vaktmästare för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag å
49,000 kronor, av vilket anslag högst 883 kronor 33 öre må enligt av Kungl.
Maj:t meddelade föreskrifter användas till höjande av ersättningen för vikariat
under konsistorienotaries semester.
Utredningen i fråga av de under punkterna 41 och 42 framlagda förslagen
återfinnes å sid. 80—95 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckte den ena inom första kammaren av herr O. Bergqvist
(1:28) och den andra inom andra kammaren av herr H. Hallén (11:30),
däri hemställts, att riksdagen ville
dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1927 äga tillämpning å befattningshavare vid
domkapitlens expeditioner samt att i samband därmed de sportler, som hittills
tillkommit konsistorienotarierna i form av expeditionslösen samt arvoden
för förvaltning av vissa fonder och kassor och för utdelning av fosterlöner,
skola, i den mån arvodena prövas fortfarande böra utgå, till statsverket
indragas;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
25
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid domkapitlens expeditioner
på följande sätt:
Stifts-
sekreterare
Stifts-
notarie
Kansli-
biträde
Expedi-
tionsvakt
Domkapitel
Lönegrad
B 30
Lönegrad
B 24
Lönegrad
B 7
Lönegrad
B 5
Uppsala..........
1
1
1
1
Linköping.........
1
1
Skara............
1
1
Strängnäs.........
1
Västerås..........
1
1
Växjö............
1
1
1
Lund............
1
1
1
1
Göteborg..........
1
1
1
Karlstad...........
1
1
1
Härnösand ........
1
1
1
Luleå............
1
1
1
1
Visby............
1
dels godkänna den av statskontoret föreslagna staten för domkapitlens
expeditioner med härovan föreslagna ändringar;
dels medgiva, att i fråga om placering i löneklass å den nya lönestaten
konsistorienotariebefattning skall anses motsvara stiftssekreterarebefattning;
dels föreskriva, att vid tillämpningen i fråga om befattningshavare vid
de ecklesiastika konsistorierna av de i 13 § 3 mom. 1 punkten i ovannämnda
avlöningsreglemente givna bestämmelserna om tjäpstemans förfly ttningsskyldighet
skall med uttrycket »det verk han tillhör eller varunder han
lyder» förstås samtliga ecklesiastika konsistorier;
dels föreskriva, att för konsistorienotarie, som vid den nya avlöningsstatens
ikraftträdande tillträder stiftssekreterarebefattning, den rätt till tjänstår
och nådår, som ansetts tillkomma stärbhus efter konsistorienotarie, skall
upphöra;
dels medgiva, att den ökade utgift för pensioner, som i anledning av nyssnämnda
föreskrift kommer att drabba prästerskapets änke- och pupillkassa,
må ersättas kassan av statsmedel samt utgå från det under elfte huvudtiteln,
allmänna indragningsstaten, uppförda förslagsanslaget diverse föremål;
dels medgiva, att för vaktmästare vid domkapitel, som den 1 juli 1927
erhåller ordinarie expeditionsvaktbefattning vid domkapitel, må, under förutsättning
att han anställts vid domkapitlet före den 1 juli 1926, av statsmedel
utgå bidrag till de befordringsavgifter, han kan hava att erlägga till
civilstatens änke- och pupillkassa, i överensstämmelse med de grunder, som
varit fastställda för motsvarande bidrag beträffande vissa befattningshavare,
tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens hospital och asyler;
26
Statsutskottets utlåtande Nr 8,
dels medgiva, att kvinnligt biträde vid domkapitel, som den 1 juli 1927
erhåller ordinarie kanslibiträdesbefattning vid domkapitel, må under enahanda
förutsättning erhålla motsvarande nedsättning i de avgifter, hon har att till
civila pensionsfonden erlägga för pensionering av efterlevande barn;
dels medgiva, att statens ovannämnda bidrag till expeditionsvakternas vid
domkapitlen befordringsavgifter må bestridas av den i staten för domkapitlens
expeditioner upptagna anslagsposten till ordinarie tjänstemän;
dels besluta att, där ordinarie tjänsteman vid domkapitel, å vilken ovannämnda
avlöningsreglemente kommer att från och med den 1 juli 1927 äga
tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon del av
avlöningen såväl i stat upptagen avlöning som provisoriskt avlöningstillägg
i förskott, skall vid ingången av juli månad 1927 till honom på
statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen
skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni månad 1927 innehade,
i förskott uppburit för juli månad 1927, om de dittills varande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande (övergångslön);
dels medgiva, att övergångslönen må bestridas av den i staten för domkapitlens
expeditioner upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän;
dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för befattningshavare vid statsdepartementen med flera verk
lämnade medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare
vid domkapitlens expeditioner;
dels ock under åttonde huvudtiteln — med uteslutande av det ordinarie
anslaget till domkapitlens expeditioner — under samma rubrik uppföra ett
ordinarie förslagsanslag av kronor 295,100.
Beträffande de till stöd för det motionsvis framlagda förslaget anförda
skälen tillåter sig utskottet hänvisa till motionen 1:28.
Vad först ^beträffar det motionsvis väckta förslaget om en definitiv lönereglering
för de ecklesiastika konsistoriernas befattningshavare, vill utskottet
erinra, att konsistorienotariernas nu gällande lönestat daterar sig från 1902
och att, frånsett det år 1919 beslutade provisoriska lönetillägget, någon
lönereglering icke kommit dessa tjänstinnehavare till del, liksom övrig
personal vid domkapitlen alltjämt innehava den osäkra ställning den extra
ordinarie anställningsformen innebär. Förslag om en definitiv lönereglering
för domkapitlens tjänstemän hava upprepade gånger framlagts inför Kungl.
Maj:t utan att dock hava lett till någon proposition i ämnet till riksdagen.
Det senaste förslaget är år 1926 avgivet av statskontoret; ej heller detta
förslag har lett till framställning till riksdagen. Motionärernas förslag bygger
i stort sett på statskontorets utredning.
Vid den prövning, utskottet ägnat ifrågavarande motioner, har utskottet
ej kunnat undgå finna, hurusom kraven på en lönereglering synas
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
27
vara i hög grad berättigade. Under senare år har den ena tjänstemannakåren
efter den andra fått sina löner reglerade efter numera vedertagna
principer, och så mycket mera missgynnade torde domkapitlens befattningshavare
kunna betraktas, som deras senaste definitiva lönereglering
härrör från år 1902 och dessutom flertalet av personalen aldrig erhållit
någon reglering av sina löner utan fortfarande utgöres av extra ordinarie
befattningshavare med snävt begränsade arvoden. Hur mycket utskottet
emellertid än behjärtar det motionsvis framförda förslaget, har utskottet
dock icke funnit sig böra på grundvalen av enskild motion förorda
ett förslag i en fråga, som tarvar en så noggrann och detaljerad prövning
som en lönereglering av nu förevarande beskaffenhet.
Utskottet vill dock framhålla angelägenheten av att Kungl. Maj:t ägnar
detta spörsmål all den uppmärksamhet, det enligt utskottets mening förtjänar,
och håller utskottet för önskligt, att proposition i ämnet varder förelagd
nästkommande års riksdag. Vid sådant förhållande har utskottet icke
ansett sig böra ingå i någon prövning av de detaljer, som innefattas i det
i motionerna framförda löneregleringsförslaget, utan förutsätter, att samtliga
hithörande spörsmål varda på vederbörligt sätt av Kungl. Maj:t prövade, då
förslag i ämnet skall föreläggas riksdagen.
Vid nu angivna förhållanden torde anslag till domkapitlens expeditioner
böra för budgetåret 1927—1928 utgå på enahanda sätt som hittills. Beträffande
det ordinarie anslaget 91,350 kronor, har någon ändring av Kungl.
Maj:t icke ifrågasatts.
Det extra anslaget till ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner
utgår för innevarande budgetår med 34,070 kronor. Den av Kungl. Maj:t
föreslagna höjningen till 36,400 kronor avser beredande av ersättningar
dels till extra biträden, vid domkapitlet i Linköping 600 kronor, vid domkapitlet
i Lund 1,200 kronor och vid domkapitlet i Göteborg 200 kronor,
dels till vaktbetjäning vid domkapitlet i Linköping 330 kronor. Utskottet
har häremot icke funnit något att erinra.
Anslaget till provisorisk lönereglering för tjänstemän vid de ecklesiastika
konsistorierna utgår nu med 42,000 kronor. Med den av Kungl. Maj:t
föreslagna höjningen till 49,000 kronor avses att bereda biträdes- och vaktmästarpersonalen
vid domkapitlen tillfälliga lönetillägg. Ej heller häremot
har utskottet funnit något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med avslag å herrar Bergqvists och
Halléns ovanberörda motioner (I : 28 och II :30),
A) uppföra i riksstaten för budgetåret 1927—1928 det
ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner med oförändrat
belopp 91,350 kronor;
B) till ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner
28
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 36,400
kronor;
C) medgiva, att provisorisk lönereglering enligt följande
grunder må under tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 gälla i
fråga om notarier och amanuenser vid de ecklesiastika konsistorierna,
med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas
erforderliga:
1) Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande
belopp för hela året räknat:
a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor, dock
att avlöningstillägget icke må utgå med högre belopp än
att detsamma jämte den inkomst, som under närmast föregående
räkenskapsår å vederbörande tjänst uppburits av sådana
avlöningsbidrag och sportler, som jämlikt cirkuläret
den 13 juni 1902 angående fastställande av avlöningsstat
för tjänstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna fortfarande
må utgå till konsistorienotarie, uppgår till: beträffande
notarien vid Visby domkapitel sammanlagt högst
2,500 kronor och beträffande notarie vid annat domkapitel
sammanlagt högst 2,700 kronor;
b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med
1,800 kronor;
c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå
med 1,700 kronor, vid domkapitlen i Linköping, Skara,
Strängnäs, Växjö och Lund med 1,500 kronor samt vid
domkapitlen i Västerås, Göteborg, Karlstad och Härnösand
med 1,000 kronor.
2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra
två tredjedelar lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar.
För amanuens utgår avlöningstillägget i samma
ordning som arvodet;
D) medgiva att tillfälliga lönetillägg må under tiden 1 juli
1927—30 juni 1928 till extra biträden och vaktmästare vid konsistorierna
utgå enligt de grunder, som bestämmas av Kungl.
Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse med vad departemenschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1927 förordat;
E) till bestridande av kostnaderna för den provisoriska
löneregleringen för notarier och amanuenser vid de ecklesiastika
konsistorierna samt för berörda tillfälliga lönetillägg
åt därstädes anställda extra biträden och vaktmästare för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag å
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
29
49,000 kronor, av vilket anslag högst 883 kronor 33 öre må
enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter användas till
höjande av ersättningen för vikariat under konsistorienotaries
semester.
44:o) Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen Kyrkors
dels höja det under åttonde huvudtiteln och rubriken: »Kyrkors under- “^erhåll,
håll» upptagna ordinarie anslaget till underhåll, nu 1,028 kronor, med
1,000 till 2,028 kronor,
dels ock uppföra det under samma rubrik upptagna ordinarie förslagsanslaget
till ersättningar med oförändrat belopp 275,000 kronor.
Beträffande utredningen hänvisas till sid. 96—99 i statsrådsprotokollet.
I 1926—1927 års riksstat äro under åttonde huvudtiteln och rubriken:
»Kyrkors underhåll» uppförda dels ett ordinarie anslag till underhåll å 1,028
kronor, dels ock ett ordinarie förslagsanslag till ersättningar å 275,000 kronor.
Av förstnämnda anslag utgå till Värnhems f. d. klosterkyrka 27 kronor 50
öre samt till Visby domkyrkas iståndsättande och framtida bestånd 1,000
kronor.
Skyldigheten att bekosta domkyrkans underhåll åligger Visby stads- och
landsförsamlingar. På grund av domkyrkans storlek och beskaffenhet överstiga
emellertid underhållskostnaderna avsevärt vad som åligger församlingar
av motsvarande storlek att utgöra till kyrkas byggnad och underhåll, med
hänsyn vartill domkyrkan åtnjutit ifrågavarande årliga statsbidrag. På grund
av de ganska avsevärda bidrag församlingarna lämnat till kyrkans underhåll,
och då församlingarna lära jämväl för framtiden få vidkännas icke obetydliga
kostnader för samma ändamål, har departementschefen funnit skäligt, att
de ytterligare medel, som behövas för domkyrkans underhållande i värdigt
skick, beredas genom höjning av statsbidraget från dess nuvarande belopp,
1,000 kronor, till 2,000 kronor.
Utskottet, som finner goda skäl tala för bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) höja det under åttonde huvudtiteln och rubriken: »Kyrkors
underhåll» upptagna ordinarie anslaget till underhåll,
nu 1,028 kronor, med 1,000 till 2,028 kronor;
b) uppföra det under samma rubrik upptagna ordinarie förslagsanslaget
till ersättningar med oförändrat belopp 275,000
kronor.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Katalog över
svensk naturvetenskaplig
litteratur.
[44.]
Bidrag till
underhåll av
vetenskapsakademiens,
av makarna
Mittag-Leffler
donerade
matematiska
bibliotek.
[45.]
Bestridande
av kostnaderna
för Sveriges
anslutning
till vissa
internationella
vetenskapliga
sammanslutningar.
[46.]
Bestridande
av kostnaderna
för internationella
unionens för
geodesi och
geofysik
generalkonferens
i Stockholm
1930.
[47.]
Akademier m. m.
45:o) I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 44) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utarbetande av en katalog över svensk naturvetenskaplig
litteratur för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 2,500 kronor.
46:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 100—101 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till underhåll av det vetenskapsakademien
tillhöriga, i dess fastighet i Djursholm förvarade
och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska
stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor,
att utgå enligt de grunder som Kungl. Maj:t bestämmer.
47:o) På grund av Kungl. Maj:ts framställning (punkt 46) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges
anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,100 kronor.
48:o) Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnaderna för hållande av den internationella unionens för geodesi
och geofysik fjärde generalkonferens i Stockholm år 1930 anvisa ett anslag
av 50,000 kronor samt därav för budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag
anvisa ett belopp av 8,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 102—109 i statsrådsprotokollet.
Alltsedan budgetåret 1923—1924 har av riksdagen anvisats medel för
bestridande av kostnaderna för Sveriges deltagande i internationella unionen
för geodesi och geofysik. Genom beslut den 21 mars 1924 fastställde
Kungl. Maj:t stadgar för en svensk nationalkommitté för geodesi och geofysik
och bestämde därvid, att kommittén skulle bestå av dels en av
Kungl. Maj:t utsedd ordförande, dels innehavarna av sju angivna befattningar,
dels ock högst fem, för tre år av vetenskapsakademien utsedda
representanter. Under sommaren 1924 hölls i Madrid en internationell kon
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
31
gress för geodesi och geofysik, vid vilken Sverige var företrätt av tre representanter.
Sedan från unionen anmälan ingått, att en permanent kommission
skulle bildas, bestående av en ledamot för varje stat, för att kunna
konsulteras av det av sju medlemmar bestående exekutiva utskottet inom
unionen, har Kungl. Maj:t genom beslut den 19 september 1924 förordnat
en ledamot i den permanenta kommissionen inom den geodetiska sektionen
av den internationella unionen.
Svenska nationalkommittén, från vilken ifrågavarande framställning utgått,
har meddelat, att en kongress vore avsedd att äga rum på eftersommaren
år 1930 och omfatta minst en veckas sammanträden i Stockholm i och för
diskussioner och föredrag inom unionens olika sektioner.
Härför måste från svensk sida en del förarbeten utföras, en del rapporter
om vetenskapliga resultat och förslag till nya arbeten tryckas och distribueras.
Under själva kongressen skulle våra vetenskapliga institutioner inom
det geodetisk-geofysiska området i Stockholm och Uppsala beses. Vidare
borde en del utställningar anordnas för att åskådliggöra Sveriges arbete inom
ifrågavarande område. Efter kongressens slut borde en del exkursioner anordnas.
Utgifterna för mötet, grupperade under några allmänna rubriker,
beräknades till: Utgifter för själva'' mötet i Stockholm, tryckning av cirkulär
m. m., organisationskostnader, diverse förutsedda utgifter, tillsammans omkring
24,000 kronor; tryckning av vetenskapliga rapporter och utredningar,
15,000 kronor; till anordnande av utställningar, 9,000 kronor; till exkursioner,
och deras förberedande, 12,000 kronor; tillsammans 60,000 kronor. Utgifterna
för exkursionerna beräknades skola i viss mån bestridas av deltagarna
själva. Självklart måste dock kostnaderna för de nödvändiga förarbetena,
samt för tryckning av vägvisare m. m., betalas av Sverige ensamt,
Enär inbjudan till 1930 års kongress måste framlämnas redan vid 1927
års kongress i Prag, vore det av nöden, att den blivande kongressens ekonomi
dessförinnan vore betryggad.
Departementschefen, som funnit att totalkostnaden tills vidare borde
kunna begränsas till 50,000 kronor, har beträffande summans storlek fäst
uppmärksamheten å att de förarbeten, som vore av nöden, betingade ej
obetydliga kostnader samt framhållit vikten av att vårt land komme att på ett
sätt, motsvarande vårt anseende och vår ställning inom den vetenskapliga världen,
utöva det värdskap, generalkonferensens förläggande till Sverige medförde.
Utskottet har ej kunnat undgå att hysa en viss tvekan inför det nu föreliggande
förslaget, men har utskottet likväl med hänsyn till den förpliktande
ställning, vårt lands deltagande i det internationella vetenskapliga samarbetet
medför, funnit skäl tala för ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag, därvid utskottet
emellertid förutsätter, att statsunderstödet hålles inom den nu föreslagna
anslagsramen. Utskottet hemställer förty,
32
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Bestridande
av kostnaderna
för Sveriges
anslutning
till den
baltisk geodetiska
kommissionen.
[48.]
Fornlämningars
vård.
[49.]
Vård och
underhåll av
Visby ruiner
och andra
byggnadsminnesmärken.
[50.]
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för hållande
av den internationella unionens för geodesi och geofysik
fjärde generalkonferens i Stockholm år 1930 anvisa
ett anslag av 50,000 kronor samt därav för budgetåret
1927—1928 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp
av 8,000 kronor.
49:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för bestridande av kostnaderna för Sveriges
anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen under år
1927 och vissa i samband därmed stående utgifter för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 2,875 kronor.
50:o) Kungl. Maj:t har (punkt 49) föreslagit riksdagen att höja det till
fornlämningars vård uppförda ordinarie reservationsanslaget nu 4,000 kronor
med 4,000 kronor till 8,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 110—112 i statsrådsprotokollet.
•
Departementschefen har framhållit, att det stora antalet fornlämningar i
förening med vårt lands vidsträckta omfattning i hög grad försvårade statens
fornminnesvårdande verksamhet, och än mer förlamades densamma av
de i förhållande till det krävande arbetet obetydliga anslagsmedel, som stode
till vitterhetsakademiens förfogande. Den omfattande och med allt större
snabbhet fortgående bebyggelsen särskilt vid våra större städer hade, erinrar
departementschefen vidare, för akademien varit en ständig källa till oro,
då det gällt att bevara de härstädes ofta talrikt förekommande fornminnena,
och den mängd förstörda och vandaliserade minnen av nu ifrågavarande
slag, som man ej sällan påträffade, bure vittne om akademiens bristande förmåga
att här träda hindrande emellan.
Utskottet, som funnit goda skäl tala för bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må höja det till fornlämningars vård uppförda
ordinarie reservationsanslaget, nu 4,000 kronor, med
4,000 kronor till 8,000 kronor.
51 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att öka det till
vård och underhåll av Visby ruiner och andra byggnadsminnesmärken anvisade
ordinarie reservationsanslaget, nu 5,000 kronor, med 2,000 kronor
till 7,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 112—114 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag grundar sig på en framställning från vitterhetsakademien,
som framhållit, att de fortskridande förvittringsprocesserna inom
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
33
Visbyruinerna icke kunnat neutraliseras förmedelst hittills till buds stående
underhållsanslag. En följd härav vore att så gott som samtliga ruiner
befunne sig i ett mer eller mindre otillfredsställande skick. Det hade ej heller
kunnat undvikas, att ras inträffat inom en av de gamla ruinerna, i det att
delar av en valvkappa i S. Nicolaus ruin störtat in.
Utskottet anser sig böra tillstyrka bifall till Kung! Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må öka det till vård och underhåll av Visby
ruiner och andra byggnadsminnesmärken anvisade ordinarie
reservationsanslaget, nu 5,000 kronor, med 2,000 kronor till
7,000 kronor.
52:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 114—118 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt ruin, till ökade medel för fornminnesvården, närmast i
syfte att åstadkomma en inventering av landets fornminnen,
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att utgå efter de grunder, Kungl. Maj:t
kan finna gott bestämma.
Ökade medel
för fornminnesvården.
[51.]
53:o) Kungl. Maj.-t har (punkt 52) förslagit riksdagen att till omedelbara Omedelbara
iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1927 ni^såtpär
—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 118—120 i statsrådsprotokollet.
der å vissa
byggnadsminnesmärken.
I riksstaten har för vart och ett av budgetåren 1925—1927 för ända- [52.]
målet varit uppfört ett extra reservationsanslag å 15,000 kronor. Den nu
begärda anslagsökningen motiveras främst därav, att beträffande ett antal
av Visby ruiner ett omedelbart ingripande är av nöden. Departementschefen
erinrar särskilt därom, att nödvändigheten av ett mera effektivt underhåll
av dessa ruiner starkt betonats av riksdagens år 1924 församlade revisorer.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till omedelbara iståndsättningsåtgärder
å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
54:o) Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att
dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befatt
-
Ökade medel
till avlönande
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.)
3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
av ieke-ordinarie
befattningshavare
vid vitterhetsakademien.
[53.]
Inventering
och konservering
av vissa
samlingar
inom statens
historiska
museum.
[54.]
ningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 44,250 kronor,
dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 8,650 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 120—124 i statsrådsprotokollet.
Den ordinarie staten för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien upptager
dels en anslagspost å 60,730 kronor för avlöningar till ordinarie tjänstemän,
dels ock en anslagspost å 33,600 kronor för avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m. Till förstärkande av sistnämnda anslag
utgår ett extra anslag av 42,250 kronor.
Från Kungl. Maj:ts sida föreslås nu den anordningen, att det hittillsvarande
extra anslaget å 42,250 kronor ökas med 2,000 kronor för beredande
åt den extra-ordinarie personalen av författningsenligt medgivna uppflyttningar
i löneklass, och att dessutom under rubrik: tillfällig ökning av akademiens
arbetskrafter, uppföres ett extra anslag av 8,650 kronor.
Departementschefen har erinrat om det av det stegrade fornminnesvårdsintresset
i landets skilda delar föranledda ökade arbetet samt framhållit,
hurusom nödvändigheten medfört, att den personal, varom nu vore fråga,
redan måst hos akademien anställas, och hade dess avlöningar hittills
bestritts av donerade eller på annat sätt insamlade medel. Denna sistnämnda
anordning borde man icke för framtiden städse kunna räkna med,
och det har för övrigt knappast synts departementschefen lämpligt att på
detta sätt ett allmänt erkänt statsbehov måste tillgodoses.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) till beredande av ökade medel till avlönande av ickeordinarie
befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
anslag av 44,250 kronor,
b) till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 8,650
kronor.
55:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 124—125 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till inventering och konservering av vissa
samlingar inom statens historiska museum m. m. för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 35
15,000 kronor att utgå efter de närmare grunder, som av
Kungl. Maj:t bestämmas.
56:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till vård och underhåll av det under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda
biblioteket för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor.
57:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 126—127 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till underhåll av det under vitterhets-, historie-
och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topogragrafiska
arkivet för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor.
58:o) Kungl. Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att för anskaffande
av nödig magasinsinredning i statens historiska museum för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservation sanslag av 15,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 127—128 i statsrådsprotokollet.
I anledning av särskilda av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
åren 1924 och 1925 gjorda framställningar framlade Kungl. Maj:t förslag
till riksdagen om utverkande av anslag för fullföljande av vissa inre ändringsarbeten
i de av akademien disponerade lokalerna i nationalmuseibyggnaden,
avseende framförallt att skaffa lämpliga arbetslokaler för statens historiska
museums och riksantikvarieämbetets tjänstemän. Med bifall till Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställningar beviljade 1925 års riksdag för ändamålet
ett anslag av 147,000 kronor och sedermera 1926 års riksdag ett anslag
av 35,000 kronor. De inredningsarbeten, för vilka medel nu föreslås,
hava befunnits vara nödvändiga för att vitterhetsakademien skall kunna på
ett effektivt och ändamålsenligt sätt tillgodogöra sig de ökade utrymmen,
som genom av 1925 och 1926 års riksdagar beviljade anslag ställts till
akademiens disposition.
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må för anskaffande av nödig magasinsinredning
i statens historiska museum för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.
Vård och
underhåll av
vitterhetsakademiens
bibliotek.
[55.]
Underhåll avan
tikvariskttopografiska
arkivet.
[56.]
Inredningsarbeten
i den
till vitterhetsakademien
upplåtna
delen av
nationalmusei
byggnaden.
[57.]
36
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vetenskaplig
bearbetning
av de under
vitterhetsakademiens
inseende
stälida ostasiatiska
arkeologiska
samlingarna.
[58.]
Ökade medel
för vissa i
staten för
akademien
för de fria
konsterna
upptagna
ändamål.
[59.]
59:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 128—130 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1927—1928 anvisa
a) till inredningsarbeten, såsom anskaffande av montrer
m. m. ävensom till ett studiebibliotek för den ostasiatiska
arkeologiska samlingen ett extra reservationsanslag av 25,000
kronor.
b) till lokalhyra för denna samling ävensom densammas
bearbetning, vård och underhåll ett extra anslag av 33,000
kronor.
60:o) Kungl. Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen att till beredande
av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna
uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. in., nämligen anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell in. in.,
till levande modeller, till samlingarnas ökande och underhåll, till städning
och renhållning samt till elevernas studieresor anvisa för budgetåret 1927—
1928 ett extra anslag av 17,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 131—134 i statsrådsprotokollet.
Alltsedan år 1919 hava av riksdagen medel anvisats å extra stat till
förstärkning av de i staten för akademien för de fria konsterna uppförda
anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell m. m., till levande
modeller, till samlingarnas ökande och underhåll, till städning, renhållning
samt betjäningens beklädnad ävensom till elevernas studieresor. Sålunda
har riksdagen under de senaste åren för ifrågavarande ändamål anvisat,
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 12,000 kronor samt för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 12,300 kronor.
Det nu ökade anslagsbehovet har främst och huvudsakligen föranletts
därav, att konsthögskolan, vars undervisning till största delen överflyttat
till de åt densamma upplåtna nya lokalerna vid Sergelgatan, härigenom
erhållit väsentligen ökade utrymmen för sin verksamhet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till beredande av förstärkning av vissa
anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna uppförda
ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m., nämligen anslagsposterna till belysning, undervisningsmateriell
m. m., till levande modeller, till samlingarnas
ökande och underhåll, till städning och renhållning
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
37
samt till elevernas studieresor anvisa för budgetåret 1927
—1928 ett extra anslag av 17,000 kronor.
61 :o) Kung! Maj:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till uppehållande av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade
skolan för dekorativ konst för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag
av 20,600 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att de nuvarande anslagen till uppehållande
av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för
dekorativ konst å 18,400 kronor samt till uppehållande av vaktmästargöromål
vid de åt konsthögskolan upplåtna lokalerna vid Sergelgatan i Stockholm
å 2,200 kronor skola sammanslås till ett anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av verksamheten
vid den vid konsthögskolan anordnade skolan
för dekorativ konst för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 20,600 kronor.
62:o) Kungl. Maj:t har (punkt 61) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av den i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. för akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000
kronor till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisa för budgetåret
1927-—1928 ett extra anslag av 500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 134—139 i statsrådsprotokollet.
Med det nu föreslagna extra anslaget avses att bispringa föreningen i en
brydsam ekonomisk situation, som uppstått bl. a. genom föreningens flyttning
och installering i ny lokal.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till förstärkande av den i det ordinarie
reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m. för
akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten å
1,000 kronor till skandinaviska konstnärsföreningen i Rom
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 500
kronor.
63:o) Kungl. Maj:t har (punkt 62) föreslagit riksdagen att i riksstaten för
budgetåret 1927—1928 under rubriken Musikaliska akademien uppföra
det ordinarie reservationsanslaget till stipendier in. m. med oförändrat belopp
25,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 140 i statsrådsprotokollet.
Skolan för
dekorativ
konst.
[60.]
Förstärkande
av den i det
ordinarie
reservationsanslaget
till
konstakademien
ingående
anslagsposten
till skandinaviska
konstnärsföreningen
i Rom.
[61.]
Stipendier
m. m. åt
tonsättare.
[62.]
38
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ökade medel
till expenser
m. m. för
musikaliska
akademien.
[63.]
Fördelningen av ifrågavarande anslag, d. v. s. utdelandet av stipendier,
uppmuntran och belöningar har hittills tillkommit Kungl. Maj:t. Det har
nu synts departementschefen förenligt med pågående decentralisationssträvanden
att till akademien helt överlämna bestämmanderätten rörande dispositionen
av detta anslag, helst man saknade anledning att emotse annat än
att akademien härvid förfor i full överensstämmelse med hittills tillämpade
principer.
Utskottet, som håller före, att fördelning av de från ifrågavarande anslag
utgående stipendier m. m. alltjämt bör ligga hos Kungl. Maj:t, hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1927—1928
under rubriken Musikaliska akademien uppföra det ordinarie
reservationsanslaget till stipendier in. m. med oförändrat belopp
25,000 kronor.
64:o) Kungl. Maj:t har (punkt 63) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1927—1928 till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget till materiell och expenser in. in. såsom
extra anslag anvisa ett belopp av 20,000 kronor, varav 3,500 kronor skola
avse bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek.
Utredningen återfinnes å sid. 140—143 i statsrådsprotokollet.
1926 års riksdag har till materiell och expenser m. m. vid musikaliska
akademien anvisat ett ordinarie reservationsanslag å 6,740 kronor. Tillförstärkning
av berörda ordinarie reservationsanslag beviljade riksdagen för
budgetåret 1926—1927 ett extra anslag av 16,500 kronor, därav 2,000 kronor
voro avsedda för biblioteket. Sistnämnda anslag å 16,500 kronor har nu
befunnits behövligt jämväl för budgetåret 1927—1928.
Kungl. Majrts förslag innebär dessutom anvisande för bibliotekets räkningför
budgetåret 1927—1928 av ett extra anslag av 3,500 kronor, vilket skulle
sammanslås med förenämnda anslag å 16,500 kronor till ett extra anslag å
tillhopa 20,000 kronor.
Utskottet har mot Kungl. Maj:ts förslag icke funnit anledning till erinran
i annat hänseende än att enligt utskottets mening ifrågavarande anslagsbelopp
å respektive 16,500 och 3,500 kronor böra anvisas såsom särskilda
extra anslag för angivna ändamål.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må anvisa för budgetåret 1927—1928
a) till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget till materiell och expenser
in. in. ett extra anslag av 16,500 kronor;
b) till bindning av böcker och musikalier i akademiens
bibliotek ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
39
65:o) Kungi. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att till biträde åt Bibliotekariebibliotekarien
hos musikaliska akademien vid vården av biblioteket för befat^.''jngen
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor. musikaliska
Utredningen återfinnes å sid. 144—151 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till biträde åt bibliotekarien hos musikaliska
akademien vid vården av biblioteket för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 1,500 kronor.
66:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i riksstaten för budgetåret Kungl.
1927 — 1928 uppföra det ordinarie anslaget till kungl. operan med oförändrat °Perjnbelopp,
150,000 kronor.
I en inom första kammaren av herr E. Larson väckt motion (I: 140)
har hemställts, att riksdagen vid beviljande av äskat anslag till kungl.
operan för budgetåret 1927—1928 måtte besluta att i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t snarast möjligt för riksdagen ville framlägga
förslag till omorganisation av operaverksamheten i enlighet med vad
i motionen föreslagits.
Beträffande såväl Kungl. Maj:ts förslag som det i motionen framförda
yrkandet kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
67:o) Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att till gäldande Brandförsäkav
årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska
teaterns byggnad samt av viss staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda och dramabyggnader
förvarad lösegendom ävensom av den av departementschefen i byggnad
statsrådsprotokollet omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad lösegen- m. andorn
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 41,700 kronor i
att utgå med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
Utredningen återfinnes å sid. 151—160 i statsrådsprotokollet.
För brandförsäkring av de staten tillhöriga teaterbyggnaderna i Stockholm
har, vad angår operan, allt från år 1900 och, vad dramatiska
teatern beträffar, sedan år 1910, av riksdagen anvisats anslag, som för
vart och ett av åren 1919—1921 utgått med 39,760 kronor. Försäkringsbeloppen
hava utgjort för operabyggnaden 4,578,441 kronor 79 öre —
däri dock inbegripet det belopp, 295,358 kronor 21 öre, för vilket operahusets
terrassb3rggnad är för all framtid försäkrad hos Stockholms stads
brandförsäkringskontor — samt för dramatiska teaterns byggnad 4,500,000
kronor. I sistnämnda belopp är inräknad en försäkring för all framtid hos
40
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
berörda brandförsäkringskontor å 425,960 kronor, å vilket belopp emellertid
utgår en särskild årlig avgift av 3 7* pro mille eller 1,490 kronor 86 öre.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag bar riksdagen vidare å tilläggsstat
för år 1921 såsom förslagsanslag, högst, anvisat bland annat, dels till gäldande
av årspremie för brandförsäkring under tiden 15 juli 1921—15 juli
1922 av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad lösegendom ett belopp
av 7,280 kronor, dels ock till gäldande av årspremier för brandförsäkring
under samma tid av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad och
ett magasin vid Solnavägen i kvarteret Cedern förvarad lösegendom även
som av själva magasinet ett belopp av 6,300 kronor.
På tilläggsstat för år 1922 hava för enahanda ändamål motsvarande belopp
som för år 1921 beviljats, vilka sammanförts till ett enda förslagsanslag,
högst, å 53,340 kronor, att utgå med den fördelning, som av Kungl.
Maj:t bestämmes.
För budgetåren 1923—1926 hava av riksdagen för ändamålet anvisats
respektive 52,910 kronor, 53,047 kronor och 53,430 kronor. För budgetåret
1926 1927 utgår anslaget med ett belopp av 52,643 kronor, i vilket
belopp ingå brandförsäkringspremier för själva byggnaderna med 39,760
kronor.
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär dels ett fortsättande av försäkringen
av teatrarnas lösegendom m. in., för vilken årspremien beräknas
till 13,033 kronor 10 öre, dels ock en ändrad anordning beträffande försäkringen
av själva byggnaderna, vilken försäkring skulle enligt förslaget ske
i vissa s. k. nontariffbolag och till nuvarande försäkringssummor, därvid
premierna beräknats till ett till 28,665 kronor 9 öre nedsatt belopp.
Upprepade gånger har dryftats frågan, huruvida ifrågavarande teaterbyggnader
alltjämt böra vara försäkrade eller huruvida det icke vore riktigare,
att statsverket i detta som i andra fall uppträdde såsom sin egen
assuradör. Då nu en omläggning av försäkringen ifrågasattes, därvid visserligen
premierna skulle sänkas, men byggnaderna alltjämt vara försäkrade
till värden, som uppgå till något mer än hälften av de verkliga
värdena, har utskottet ansett sig böra till prövning återupptaga det
principiella spörsmålet, huruvida dessa byggnader över huvud böra vara
brandförsäkrade eller icke. Statsverket har sina fastigheter i regel oförsäkrade,
och utskottet har vid övervägande av denna fråga icke funnit
tillräckliga skäl föreligga, att nu ifrågavarande teaterbyggnader skola i
förevarande avseende längre bilda ett undantag från den allmänna regeln.
Då med hänsyn till byggnadernas centrala läge och nutidens utvecklade
brandväsende en eldsolycka torde kunna begränsas, anser sig utskottet
ej kunna längre förorda, att statsverket ikläder sig en så dryg kostnad, som
försäkrandet av de båda byggnaderna drager, helst som en försäkring till i
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
41
stort sett hälften av de fulla värdena i allt fall utgör en skäligen svag form
av försäkring.
Däremot vill utskottet förorda Kungl. Maj:ts förslag angående brandförsäkring
av de i statsrådsprotokollet omförmälda teatrarna tillhöriga lösegendomen
in. in.; anslaget torde böra avrundas till 13,033 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må —- med avslag å Kungl. Maj:ts förslag
angående anslag till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad —
till gäldande av årspremier för brandförsäkring av viss
staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda byggnader förvarad
lösegendom ävensom av den av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari
1927 omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad
lösegendom för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag
av 13,033 kronor att utgå med den fördelning, som av
Kungl. Maj:t bestämmes.
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
68:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 66) föreslagit riksdagen angående
inrättande av en ordinarie lärarbefattning i medicinsk radiologi vid
universitetet i Uppsala kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
69:o) Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter
och amanuenser, under obstetrisk-gynekologiska kliniken uppföra till arvode
åt en amanuens, tillika underläkare, ett anslag av 1,800 kronor, att utgå
under villkor, att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets
stat, ävensom att för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet
i Uppsala, universitetsstaten med ett belopp av 1,800 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 162—165 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag är föranlett av det genom akademiska sjukhusets
färdigblivande väsentligt ökade patientantalet och den därmed förbundna
stegrade arbetsmängden å obstetrisk-gynekologiska kliniken.
Utskottet, som funnit goda skäl tala för bifall till Kungl. Majrts förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen
Ordinarie lärarbefattning
i medicinsk
radiologi vid
universitetet
i Uppsala.
[66.]
Underläkare
vid
obstetriskgynekologiska
kliniken i
Uppsaia;
[67.]
Amanuens
vid fysiska
institutionen
vid Uppsala
universitet.
[68.]
42
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Tekniska biträden
vid de
anatomiska
och patologiska
institutionerna
vid
Uppsala universitet.
[69.]
I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, under
obstetrisk-gynekologiska kliniken uppföra till arvode åt en
amanuens, tillika underläkare, ett anslag av 1,800 kronor,
att utgå under villkor, att ett lika stort belopp tilldelas
honom från akademiska sjukhusets stat,
b) för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet
i Uppsala, universitetsstaten med ett belopp av 1,800
kronor.
70:o) Kungl. Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Uppsala under I Avlöningsstater för professorer och lärare
m. fl., C. avlöningsstat för assistenter och amanuenser, fysiska institutionen
uppföra ytterligare en amanuens med ett arvode av 1,800 kronor samt förty
höja det ordinarie anslaget till Uppsala universitet, universitetsstaten,
med nämnda belopp.
Utredningen återfinnes å sid. 165—167 i statsrådsprotokollet.
Enligt gällande stat äro vid universitetets i Uppsala fysiska institution
anställda två amanuenser, en var med ett arvode av numera 1,800 kronor.
Antalet amanuenser är oförändrat alltsedan år 1907 eller i stort sett sedan
den nuvarande institutionsbyggnadens tillkomst. På grund av den större
omfattningen av det experimentella övningsarbetet ävensom tillkomsten av
ytterligare övningskurser har eu utökning av personalen vid institutionen
ansetts erforderlig.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala
under I Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl.,
C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, fysiska
institutionen uppföra ytterligare eu amanuens med ett arvode
av 1,800 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget
till Uppsala universitet, universitetsstaten, med nämnda
belopp.
71 ro) Kungl. Maj:t har (punkt 69) föreslagit riksdagen
a) att vid universitetet i Uppsala under vetenskapliga institutioner och
inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppföra 1
tekniskt biträde vid anatomiska institutionen och 1 dylikt biträde vid patologiska
institutionen, båda dessa biträden med placering i lönegraden B 7;
b) vid bifall till vad under a) föreslagits minska den i utgiftsstaten för
universitetet under II Anslag till materiel in. m. uppförda anslagsposten till
anatomiska institutionen, nu 12,100 kronor med 1,000 kronor till 11,100
kronor samt förty minska det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,
universitetsstaten, med samma belopp, 1,000 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
43
c) vid bifall till vad under a) föreslagits, i stället för det i avlöningsstaten
för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar
och inrättningar, under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande
medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda förlagsanslaget: avlöningar
till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare 76,450
kronor därstädes uppföra under rubrik: avlöningar till ordinarie tekniska
biträden och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
ett förslagsanslag å 82,850 kronor samt förty öka det ordinarie förslagsanslaget
för Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar in. in., nu 349,500
kronor med 5,800 till 355,300 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 168—176 i statsrådsprotokollet.
Vid fyra av Uppsala universitets medicinskt-teoretiska institutioner nämligen
vid anatomiska, patologiska, hygieniska och fysiologiska institutionerna
hava sedan lång tid varit anställda kvinnliga tekniska biträden, vilkas arbete varit
huvudsakligen inriktat på prepareringar av materialet för vetenskaplig undersökning
och undervisning samt på utförande av teckningar och fotografering.
I motsats till vad som är förhållandet beträffande de kvinnliga tekniska
biträdena vid motsvarande institutioner vid karolinska institutet, vilka biträden
fått sina tjänster uppförda på ordinarie stat och därigenom erhållit
en i löne- och pensionshänseende tryggare ställning, hava de tekniska biträdena
i Uppsala bibehållits vid sin karaktär av extra befattningshavare
samt avlönats från vederbörande institutioners materiellanslag.
Kungl. Maj:ts förslag innebär uppförande å ordinarie stat av allenast
två av dessa biträden, nämligen biträdena vid anatomiska och patologiska
institutionerna, vid vilka institutioner dylika biträden varit anställda sedan
respektive år 1900 och 1910.
Vid bifall till förslaget om anställande av ett tekniskt biträde vid anatomiska
institutionen skulle enligt departementschefens förslag institutionens
materiellanslag kunna sänkas med 1,000 kronor. Inrättandet å ordinarie
stat av en dylik befattning vid patologiska institutionen skulle däremot enligt
departementschefens beräkning icke kunna medföra någon minskning
av denna institutions hårt anlitade materiellanslag.
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) vid universitetet i Uppsala under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska
fakulteterna, uppföra 1 tekniskt biträde vid anatomiska
institutionen och 1 dylikt biträde vid patologiska institutionen,
båda dessa biträden med placering i lönegraden B 7;
44
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Avlöningar
åt vissa extra
ordinarie
lärare,
amanuenser
och tjänstemän
m. m.
vid universitetet
i
Uppsala.
[70.]
Materiell
m. m. för
vissa institutioner
m. m.
vid universitetet
i
Uppsala.
[71.]
b) vid bifall till vad under a) föreslagits minska den i utgiftsstaten
för universitetet under II Anslag till materiell
in. m. uppförda anslagsposten till anatomiska institutionen,
nu 12,100 kronor, med 1,000 kronor till 11,100 kronor,
samt förty minska det ordinarie anslaget till universitetet i
Uppsala, universitetsstaten, med samma belopp 1,000 kronor;
c) vid bifall till vad under a) föreslagits — i stället för det i
avlöningsstaten för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
i Uppsala samlingar och inrättningar, under vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska
och filosofiska fakulteterna, uppförda förslagsanslaget:
avlöningar till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare, 76,540 kronor — därstädes uppföra
under rubrik: avlöningar till ordinarie tekniska biträden och
till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
ett förslagsanslag å 82,340 kronor, samt förty
öka det ordinarie förslagsanslaget för Uppsala universitet,
avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m., nu 349,500 kronor, med
5,800 kronor till 355,300 kronor.
72:o) Kungl. Maj:t har (punkt 70) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1927—
1928 ett extra anslag av 35,280 kronor att med särskilda belopp av Kungl.
Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
ändamål.
Utredningen återfinnes å sid. 177—-179 i statsrådsprotokollet.
Under denna punkt hava sammanförts åtskilliga anslagsfrågor, vilka väsentligen
avse avlöningar åt vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän. Beloppen äro desamma, som bestämts för budgetåret 1926
—1927.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för beredande av avlöningsförmåner föp
vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän
m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1927
1928 ett extra anslag av 35,280 kronor, att med särskilda
belopp av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen
under punkt 70 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 4 januari 1927 angivna ändamål.
?3:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
45
att riksdagen må, i huvudsaklig överensstämmelse med
vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell för
vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för
budgetåret 1927 —1928 ett extra reservationsanslag av 76,350
kronor att av Kung! Maj:t användas för de av departementschefen
under punkt 71 i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för den 4 januari 1927 omförmälda
ändamål.
74:o) Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att till mekaniska
arbeten vid fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 9,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 181—184 i statsrådsprotokollet.
De här ifrågavarande arbetena skulle främst bestå i förfärdigande av de
specialinstrument, som erfordras för undersökningarna å institutionen. Institutionsföreståndaren
professor M. Siegbahn meddelar, att för ändamålet
skulle förmedelst det nu ifrågasatta anslaget anställas 2 instrumentmakare
med en genomsnittsavlöning av 300 ä 400 kronor per månad samt eventuellt
en lärling för enklare arbeten.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, vill
emellertid framhålla, att ett bifall till förslaget icke får anses innebära ett
fastknytande för all framtid vid fysiska institutionen av de arbetskrafter,
som skulle avlönas med ifrågavarande anslag, utan att någon tids erfarenhet
torde böra avvaktas, innan anslaget erhåller en mera permanent karaktär.
Utskottet hemställer emellertid nu,
att riksdagen må till mekaniska arbeten vid fysiska institutionen
vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra anslag av 9,000 kronor.
75:o) Kungl. Maj:t har (punkt 73) föreslagit riksdagen att till inköp av
instrument, modeller och preparat för den geologisk-mineralogiska institutionen
vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra reservationsanslag av 13,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 184—185 i statsrådsprotokollet.
I den framställning, som vid 1926 års riksdag gjordes ifråga om anslag
till instrumentutrustning för nu ifrågavarande institution, beräknades medelsbehovet
till 28,000 kronor. Sedan 4,500 kronor av kanslern anvisats från
universitetets reservfond för att möta de mest trängande behoven, återstod o
23,500 kronor, vilket belopp ansågs böra fördelas på vart och ett av budgetåren
1926—1927 och 1927—1928. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
beviljade riksdagen för budgetåret 1926—1927 10,000 kronor för ändamålet,
Mekaniska
arbeten vid
Uppsala universitets
fysiska
institution.
Utrustning
för den geologisk-mineralogiska
institutionen
vid universitetet
i
Uppsala.
[73.]
46 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
och avser den nu föreliggande framställningen anvisande av det återstående
beloppet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,
att riksdagen må till inköp av instrument, modeller och
preparat för den geologisk-mineralogiska institutionen vid
• universitetet i Uppsala för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra reservationsanslag av 13,500 kronor.
Biträdande
lärare i ryska
vid universitetet
i
Uppsala.
[74.]
Nybyggnad
för fysikailskkemiska
laboratoriet
vid universitetet
i
Uppsala.
[75.]
Bokinköp och
bokinbindning
för universitetsbiblioteket
i Uppsala
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
[76.]
76:o) Kungl. Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att till arvode åt
biträdande lärare i ryska vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 185—188 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag avser, att den biträdande läraren i ryskå, vilkens
undervisningsverksamhet omfattar en tredjedel av universitetslektors undervisningsskyldighet
och som nu åtnjuter en ersättning av 1,200 kronor,
tillerkännes ett arvode, som står i viss proportion till universitetslektors arvode,
6,600 kronor, eller med någon avrundning nedåt ett belopp av 2,000
kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till arvode åt biträdande lärare i ryska
vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra anslag av 2,000 kronor.
77:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 75) föreslagit riksdagen angående
nybyggnad för fysikalisk-kemiska laboratoriet vid universitetet i Uppsala
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla
78:o) Kungl. Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 49,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 189—196 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr C. P. WahlmarJc
(1: 54) och den andra inom andra kammaren av herr G. Andrén (II: 32),
däruti hemställts att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1927—1928
höja det till universitetsbiblioteket i Uppsala för närvande utgående extra
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
47
reservationsanslaget å 44,500 kronor (som i Kungl. Maj:ts proposition förordats
uppgå till 49,500 kronor) med 15,000 kronor till 59,500 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna
skälen får utskottet hänvisa till ovanberörda motion II: 32.
Sedan en lång följd av år hava, med hänsyn till de stegrade kostnaderna
för bokinköp och bokbindning och den ökade bokproduktionen, extra anslagsmedel
utgått till biblioteket, under senare år 44,500 kronor om året.
Från bibliotekets sida har nu föreslagits dels eu höjning av det ordinarie
anslaget till biblioteket från 50,000 kronor till 110,000 kronor, dels ock ett
extra anslag å 20,000 kronor för budgetåret 1927—1928.
Såsom framgår av statsrådsprotokollet, erinrar departementschefen, hurusom
redan år 1925 äskanden förelågo om ökade anslag till bokinköp och
bokbindning för universitetsbiblioteken och kungl. biblioteket, och hurusom
till 1926 års riksdag framställning gjordes om ökning med 25,000 kronor
av anslaget till kungl. biblioteket, vilken framställning jämväl av riksdagen
bifölls, men samtidigt frågan om ökade anslagsmedel till universitetsbiblioteken
uppsköts till ett kommande år. Kungl. Maj:ts föreliggande förslag
innebär en ökning av hittills utgående anslagsmedel till biblioteket med
5,000 kronor. I ovanberörda motioner har äskats en ökning för ändamålet
med 15,000 kronor.
Behovet av en höjning av universitetsbibliotekets anslag finner utskottet
vara ställt utom allt tvivel. Den starkt ökade bokproduktionen i förening
med de oerhört stegrade bokpriserna, framför allt å den utländska tidskriftslitteraturen,
torde göra det nödvändigt att söka genom ökade anslagsmedel
bereda biblioteket möjlighet att tillmötesgå alla de berättigade krav, som
göras från biblioteksbesökande forskares sida.
Enligt vad utskottet inhämtat, hava svårigheterna för universitetsbiblioteket
att införskaffa den erforderliga litteraturen allt mer ökats, och väsentliga
inskränkningar hava måst göras i bok- och tidskriftsinköpen. Att detta
icke kan ske utan men för verksamheten vid universitetet, torde ligga i
öppen dag, och utskottet vill framhålla såsom en av de viktigaste universitetsangelägenheterna
att ej förhålla den vid universitetet bedrivna forskningen
och undervisningen dess utan gensaga viktigaste arbetsmateriel. I betraktande
härav och med hänsyn till vad som såväl i statsrådsprotokollet
som i ovanberörda motioner anförts, har utskottet funnit starka skäl tala för
ett bifall till det högre belopp, som i motionerna nu ifrågasättes för ändamålet.
Utskottet har vid nu anförda förhållanden ansett sig böra tillstyrka motionärernas
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till herr Wahlmarks samt herr Andréns
ovanberörda motioner (1:54 och 11:32), till bokinköp och
48
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ytterligare
medel till
materiell
m. m. för
vissa institutioner
vid
universitetet
i Uppsala.
[77.]
Ordinarie lärarbefattning
i medicinsk
radiologi vid
universitetet
i Lund.
[78.]
Amanuens
vid
kirurgiska
kliniken vid
universitetet
i Lund.
[79.]
Ändrad benämning
å
bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 59,500
kronor.
79:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 196—201 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av ytterligare medel till
materiell m. m. för de av departementschefen under punkt
77 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4
januari 1927 angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 25,000 kronor.
80:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 78) föreslagit riksdagen angående
inrättande av en ordinarie lärarbefattning i medicinsk radiologi vid
universitetet i Lund kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
81:o) Kungl. Maj:t har (punkt 79) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Lund, avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter och
amanuenser, under Kirurgiska kliniken, uppföra ytterligare en amanuensbefattning
samt förty höja det ordinarie anslaget till universitetet, universitetsstaten,
med 3,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 201—205 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag är föranlett av det ökade antalet studerande samt
det alltjämt växande patientantalet och operationsarbetet, på grund varav
en förstärkning av arbetskrafterna visat sig nödvändig såväl för utnyttjandet
i undervisningens tjänst av patientmaterialet som för det praktiska sjukvårdsarbetet
å kliniken.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i Lund,
avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser,
under Kirurgiska kliniken, uppföra ytterligare en
amanuensbefattning samt förty höja det ordinarie anslaget
till universitetet, universitetsstaten, med 3,000 kronor.
82:o) Kungl. Majt har (punkt 80) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten
för universitetet i Lund i avseende å den under avlöningsstaten för profes
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 49
sorer m. fl., teologiska fakulten, införda anmärkningen vidtaga den ändring vissa pro
beträffande
ämnesomfattningen för tre av fakultetens professorsbefattningar, inom te0
som nu av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits. logiska fakul
teten.
I den av 1925 års riksdag fastställda staten för universitetet i Lund
är under teologiska fakulteten angiven en bestämmelse av innehåll, att
av fakultetens sju professorsbefattningar 2 skola omfatta vardera exegetisk
teologi och de övriga 5 vardera ett av följande ämnesområden: 1) dogmatik
och moralteologi, 2) kyrkohistoria och symbolik, 3) praktisk teologi, 4)
praktisk teologi och moralteologi samt 5) teologisk encyklopedi och teologiska
prenotioner. Denna föreskrift var formulerad i enlighet med det av Kungl.
Maj:t för nämnda års riksdag framlagda statförslaget. Härvid hade emellertid
icke uppmärksammats, att vissa av nu angivna professorsbefattningar redan
förut erhållit en ändrad ämnesomfattning; så hade genom Kungl. Maj.ds
beslut den 13 juli 1909 professuren i praktisk teologi förklarats skola vid
nästa ledigblivande tillsättas såsom professur i praktisk teologi med kyrkorätt,
genom Kungl. Maj ds beslut den 10 november 1911 professuren i dogmatik
och moralteologi förändrats till en professur i systematisk teologi med
undervisnings- och examinationsskyldighet i dogmatik samt genom Kungl.
Majds beslut den 21 juni 1912 professuren i praktisk teologi och moralteologi
förändrats till en professur i systematisk teologi med undervisningsoch
examinationsskyldighet i teologisk etik.
Kungl. Maj ds förslag innebär nu att i universitetets stat skola uppföras
de benämningar å nu ifrågavarande professurer, som angivits i ovanberörda
av Kungl. Majd meddelade beslut.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ds förslag,
hemställer
att riksdagen må i utgiftsstaten för universitetet i Lund
i avseende å den under avlöningsstaten för professorer
m. fl., teologiska fakulteten, införda anmärkningen vidtaga
den ändring beträffande ämnesomfattningen för tre av fakultetens
professorsbefattningar, som av departementschefen
under punkt 80 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1927 angivits.
83:o) Kungl. Majd har (punkt 81) föreslagit riksdagen att vid universite- Tekniska bitet
i Lund under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande *fvsic>log\ska.6
medicinska och filosofiska fakulteterna uppföra 1 tekniskt biträde vid fysiolo- och histologiska
institutionen och 1 tekniskt biträde vid histologiska institutionen, båda jlonernT vid
dessa biträden med placering i lönegraden B 7; samt universitetet
att vid bifall härtill i stället för det i avlöningsstaten för vissa tjänstemän 1 ^jndoch
betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar under vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosoBihang
till riksdagens protokoll 1927. 6 sand. 8 käft. (Nr 8.) 4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Avlöningar
åt vissa
extra ordi
-
fiska fakulteterna, uppförda förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare 49,900 kronor därstädes
uppföra under rubrik: avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till
ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare ett förslagsanslag
å 55,500 kronor samt förty öka det ordinarie förslagsanslaget
för Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid
universitetets samlingar och inrättningar m. m., nu 245,300 kronor, med
5,600 kronor till 250,900 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 206—209 i statsrådsprotokollet.
Under punkt 71 härovan har utskottet yttrat sig i frågan om inrättande
av ordinarie tekniska biträden vid vissa medicinskt-teoretiska institutioner vid
universitetet i Uppsala. Även vid universitetet i Lund hava vid åtskilliga institutioner
sedan en längre tid varit knutna biträden med arbetsuppgifter och åligganden
av samma slag som vid Uppsalainstitutionerna. De institutioner i Lund, vid
vilka dylika biträden nu äro anställda, äro den fysiologiska institutionen, den
histologiska institutionen och den patologisk-anatomiska institutionen. Kungl.
Maj:ts förslag innebär uppförande å ordinarie stat av endast två biträdesbefattningar,
nämligen vid fysiologiska och histologiska institutionerna.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) vid universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska
fakulteterna, uppföra 1 tekniskt biträde vid fysiologiska institutionen
och 1 tekniskt biträde vid histologiska institutionen,
båda dessa biträden med placering i lönegraden B 7;
b) vid bifall härtill — i stället för det i avlöningsstaten för
vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar
och inrättningar under vetenskapliga institutioner och
inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
uppförda förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie vaktmästare
och med dem jämförliga befattningshavare 49,900
kronor — därstädes uppföra under rubrik: avlöningar till
ordinarie tekniska biträden och till ordinarie vaktmästare och
med dem jämförliga befattningshavare ett förslagsanslag å
55,500 kronor samt förty öka det ordinarie förslagsanslaget
för Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och
betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar m. m.,
nu 245,300 kronor, med 5,600 kronor till 250,900 kronor.
84:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) hemställer utskottet
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner för vissa
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
51
extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. narie lärare,
vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1927—1928 od^tjänste
ett extra anslag av 52,435 kronor att med särskilda belopp män m. ro,
av Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen tetetTTmnd.
under punkt 82 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikären- [82.]
den den 4 januari 1927 angivna ändamål.
85:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) hemställer utskottet, Materiell för
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till materiell för vissa institutioner vid uni- vid universiversitetet
i Lund m. m. anvisa för budgetåret 1927—1928 tetet 1 Lund''
ett extra reservationsanslag av 48,225 kronor, att av Kungl.
Maj:t användas för av departementschefen under punkt 83
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari
1927 omförmälda ändamål.
[83.]
86:o) Kungl. Maj:t har (punkt 84) föreslagit riksdagen att i enlighet med
de av 1925 års riksdag godtagna grunderna såsom bidrag till täckande av
driftkostnaderna under år 1926 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 84,337 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 214—215 i statsrådsprotokollet.
För ändamålet anvisade 1925 års riksdag ett anslag av 104,093 kronor,
vilket anslag var beräknat efter följande grunder: 1) staten lämnar i viss
utsträckning landstinget ersättning för de direkta kostnader, som utomlänspatientema
å allmän sal betinga därigenom att legosängsavgiften, 4 kronor
50 öre, är avsevärt lägre än underhållskostnaden; 2) överläkaren å barnbördsavdelningen
äger rätt att befria från legosängsavgift för 20 procent av
underhållsdagarna av ett kalenderår, varvid staten övertager kostnaderna
Statsbidrag
till täckande
av driftkostnaderna
vid
Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar
i
Lund.
[84.]
härför.
De beräkningar, på vilka Kungl. Maj:t nu grundar sin här ifrågavarande
framställning, stå i full överensstämmelse med de av 1925 års riksdag
godtagna grunderna i avseende å statsbidragets utgående till lasarettets
driftkostnader.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må, i enlighet med de av 1925 års riksdag
godtagna grunderna, såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna
under år 1926 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anvisa för budgetåret 1927—1928 ett
extra anslag av 84,337 kronor.
Ändringsoch
t ill byggnadsarbeten
vid Malmöhus
lans
sjukvårdsinrättningar
i
Lund.
[85.]
Vissa reparations-
och ändringsarbeten
i historiska
museets i
Lund
byggnad.
[86.]
Amanuens
vid psykologiska
institutionen
vid
universitetet
i Lund.
[87.]
52 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
87:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 85) föreslagit riksdagen i fråga
om anslag till ändrings- och tillbyggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
88:o) Kungl. Maj:t har (punkt 86) föreslagit riksdagen att till vissa ändrings-
och reparationsarbeten i den utav Lunds universitets historiska museum
disponerade byggnaden i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet
företedda ritningar och kostnadsförslag för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 216—220 i statsrådsprotokollet.
Till ändrad inredning m. m. av förutvarande zoologiska institutionsbyggnaden
vid universitetet i Lund för inrymmande därstädes av universitetets
historiska museum samt mynt- och medalj kabinettet anvisade 1917
års riksdag på extra stat för år 1918 ett reservationsanslag av 105,436 kronor.
I förslaget till inredningsarbetena hade vissa besparingar gjorts, väsentligen
genom uppskov med bland annat vindsvåningens inredande till skulpturgalleri.
Vindsvåningen och takbeläggningen å byggnaden hava nu befunnits i sådant
skick, att det ansetts icke längre försvarligt att låta anstå med reparationsarbeten,
i samband varmed den ursprungligen planerade omändringen
av vindsvåningen skulle äga rum.
Kostnaderna för arbetena hava beräknats till 53,050 kronor, varifrån departementschefen
dragit de till omkring 8,000 kronor beräknade kostnaderna
för en hissanläggning. Kostnaden för de föreslagna arbetena skulle alltså
belöpa sig till i runt tal 45,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till vissa ändrings- och reparationsarbeten
i den utav Lunds universitets historiska museum
disponerade byggnaden i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 45,000 kronor.
89:o) Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att till arvode åt
en amanuens vid psykologiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 1,800 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 220—223 i statsrådsprotokollet.
Behovet av en amanuens vid ifrågavarande institution är föranlett av
den starka tillströmningen av studerande, varjämte krav gjorts gällande på
biträde för de experimentella undersökningarna vid institutionen.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 53
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till arvode åt en amanuens vid psykologiska
institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 1,800 kronor.
90:o) Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att till arvode åt
biträdande lärare i ryska vid universitetet i Lund för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 223—226 i statsrådsprotokollet.
Även vid universitetet i Lund hava under en lång följd av år anvisats
medel till beredande av undervisning i slaviska språk förmedelst infödda
lärare. Arvodet till den biträdande läraren i ryska vid universitetet utgår nu
med 1,200 kronor.
Av samma skäl, som anförts beträffande motsvarande lärare vid universitetet
i Uppsala, har nu från Kungl. Maj:ts sida för ifrågavarande ändamål föreslagits
ett förhöjt arvode till samma belopp, som äskats för läraren vid
Uppsala universitet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till arvode åt biträdande lärare i ryska
vid universitetet i Lund för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra anslag av 2,000 kronor.
91 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till instrumentell utrustning för fysiska institutionen
vid universitetet i Lund för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
92:o) Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 35,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 229—231 i statsrådsprotokollet.
I den ordinarie staten för universitetet i Lund finnes under avdelningen: Anslag
till materiell m. m. uppfört för universitetsbiblioteket en anslagspost av
51,625 kronor. På extra stat har biblioteket dessutom sedan åtskilliga år
åtnjutit dels ett anslag av 30,000 kronor till materiell m. in., dels ock ett
anslag av 7,000 kronor till uppvärmning och belysning m. m.
Utskottet, som icke har något att erinra mot den av Kungl. Maj:t nu
föreslagna anslagsökningen, hemställer,
Biträda:''.de
lärare i
ryska vid
universitetet
i Lund.
88.
Utrustning
för fysiska
institutionen
vid universitetet
i Lund.
[89.]
Bokinköp oeli
bokinbindning
för universitetsbiblioteket
i Lund.
[90.]
54
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ytterligare
medel till
materiell
m, in. för
vissa institutioner
vid
universitetet
i Lund.
[91-]
Ordinarie lärarbefattning
i medicinsk
radiologi vid
karolinska
institutet.
[92.]
Förändring
av den ena
professuren
i patologisk
anatomi vid
karolinska institutet
till
en professur i
allmän patologi
och patologisk
anatomi.
[93.]
att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Lund för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra reservationsanslag av 35,000 kronor.
93:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91) och under hänvisning
till utredningen i ämnet (sid. 231—235 i statsrådsprotokollet), hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av ytterligare medel till materiell
m. m. för de av departementschefen under punkt 91
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari
1927 angivna institutionerna vid universitetet i Lund för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 63,000 kronor.
94:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 92) föreslagit riksdagen angående
inrättande av en ordinarie lärarbefattning i medicinsk radiologi vid
karolinska institutet kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
95:o) Kungl. Maj:t har (punkt 93) föreslagit riksdagen att vidtaga sådan
ändring i den under staten för karolinska mediko-kirurgiska institutet, A.
Avlöningsstat för professorer m. fl. intagna anmärkningen rörande professurernas
ämnesområden, att i stället för vad där nu förekommer om två professorsbefattningar
i patologisk anatomi införes en professorsbefattning med
ämnesområde: patologisk anatomi och en professorsbefattning med ämnesområde:
allmän patologi och patologisk anatomi.
Utredningen återfinnes å sid. 235—237 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må vidtaga sådan ändring i den under staten
för karolinska mediko-kirurgiska institutet, A. Avlöningsstat
för professorer in. fl. intagna anmärkningen rörande professurernas
ämnesområden, att i stället för vad där nu
förekommer om två professorsbefattningar i patologisk anatomi
införes en professorsbefattning med ämnesområde:
patologisk anatomi och en professorsbefattning med ämnesområde:
allmän patologi och patologisk anatomi.
av°rprofessu ^6:o) Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen att beträffande den
i staten för karolinska mediko-kirurgiska institutet A. Avlöningsstat intagna
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
55
anmärkningen rörande professorsbefattningarnas ämnesområden vidtaga den
ändringen, att i stället för vad där förekommer angående en professorsbefattning
i syfilidologi införes en professorsbefattning med ämnesområde:
dermatologi och syfilidologi.
Utredningen återfinnes å sid. 238—241 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må beträffande den i staten för karolinska
mediko-kirurgiska institutet A. Avlöningsstat intagna anmärkningen
rörande professorsbefattningarnas ämnesområden
vidtaga den ändringen, att i stället för vad där förekommer
angående en professorsbefattning i syfilidologi införes
en professorsbefattning med ämnesområde: dermatologi
och syfilidologi.
97:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av avlöningsförmåner för vissa
extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m.
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 90,958 kronor att
med särskilda belopp av Kungl. Maj:t användas för de av
departementschefen under punkt 95 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1927 angivna ändamål.
ren i syfilidologi
vid karolinska
institutet
till en
professur i
dermatologi
och syfilidologi.
[94.]
Avlöningar
åt vissa extra
ordinarie lärare,
amanuenser
och
tjänstemän
m. m. vid
karolinska
institutet.
[95.]
98:o) Kungl. Maj:t har (punkt 96) föreslagit riksdagen att ^vgienUka1
dels för beredande av höjning av anslaget till materiell in. m. för karo- fnstitutiolinska
mediko-kirurgiska institutets hygieniska institution från 4,000 kronor nedvid .karo
med 2,000 kronor till 6,000 kronor öka institutets ordinarie reservations- tutet
anslag till materiell m. m. för vissa institutioner och kliniker från dess nu- [96.]
varande belopp, nu 72,100 kronor, med 2,000 kronor till 74,100 kronor;
dels ock till anskaffande av apparater och instrument vid karolinska mediko-kirurgiska
institutets hygieniska institution anvisa för budgetåret 1927
—1928 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 243—245 i statsrådsprotokollet.
Av det ordinarie reservationsanslaget till materiell m. in. för vissa institutioner
och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet å 72,100
kronor utgår ett belopp av 4,000 kronor, betraktat såsom ett särskilt reservationsanslag,
till hygieniska institutionen. Ifrågavarande anslag har nu
befunnits otillräckligt.
56
Materiel!
m. m. för
visea institu
tioner vid
karolinska
institutet.
[97.]
Biträdande
lärare i histologi
vid
karolinska
institutet.
[98.]
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Till anskaffande av apparater och instrument har lärarkollegiet hemställt
om ett anslag av 12,200 kronor, vilket belopp av departementschefen nedsatts
till 4,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) för beredande av höjning av anslaget till materiell
m. m. för karolinska mediko-kirurgiska institutets hygieniska
institution från 4,000 kronor med 2,000 kronor till 6,000
kronor öka institutets ordinarie reservationsanslag till materiell
m. m. för vissa institutioner och kliniker från dess nuvarande
belopp, 72,100 kronor, med 2,000 kronor till
74,100 kronor;
b) till anskaffande av apparater och instrument vid
karolinska mediko-kirurgiska institutets hygieniska institution
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 4,000 kronor.
99:o) Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att till materiell
m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 42,300 kronor
att av Kungl. Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet
omförmälda ändamål.
Kungl. Maj:ts förslag innebär icke någon annan ändring i förhållande
till vad för budgetåret 1926—1927 för ändamålet utgår än att en anslagspost
till förstärkning av allmänna materiellanslaget, nu 30,000 kronor, beräknats
i enlighet med myndigheternas förslag till 26,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till materiell m. m. för vissa institutioner
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för
budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 42,300
kronor att av Kungl. Maj:t användas för av departementschefen
under punkt 97 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1927 omförmälda ändamål.
100:o) Kungl. Maj:t har (punkt 98) föreslagit riksdagen att såsom ersättning
åt biträdande lärare i histologi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
under vårterminen 1926 anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra
anslag av 2,014 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 247—248 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen för budgetåret 1926—1927 anvisat
erforderliga medel, och för budgetåret 1927—1928 är avsett ett belopp av
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
57
4,200 kronor, ingående i det av utskottet ovan under punkt 97 förordade anslaget.
Det nu äskade anslaget avser ersättning för den vårterminen 1926 givna
kursen i histologi, vilket ändamål karolinska institutet beräknat kunna tillgodose
förmedelst vissa till buds stående medel. Då emellertid av oförutsedda
omständigheter dessa medel kommit att anlitas för andra utgifter, har någon
annan utväg ej stått öppen än att söka genom framställning till riksdagen
erhålla ersättning för nämnda kurs.
Utskottet, som funnit det anmärkningsvärt, att krav på ersättning för en
under vårterminen 1926 given kurs uppkommit, vilka skola tillgodoses förmedelst
anslag å 1927—1928 års riksstat, har emellertid med häns}rn till vad i
ärendet upplysts, funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
förty,
att riksdagen må såsom ersättning åt biträdande lärare i
histologi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet under
vårterminen 1926 anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra
anslag av 2,014 kronori
101 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för karolinska
mediko-kirurgiska institutet till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 6,555 kronor under
villkor att Stockholms stad för samma tid tillskjuter för enahanda ändamål
motsvarande belopp.
Utredningen återfinnes å sid. 248—252 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslag utgår för närvarande med ett belopp av 6,255 kronor.
Orsaken till Kungl. Maj:ts förslag om anslagsökning är att journalförerskan
(förutvarande skrivbiträdet) och sköterskan vid polikliniken genom 1925
års lönereglering fått en nedsättning i sina löneförmåner, varför kompensation
genom löneförhöjning nu ansetts böra beredas dem.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må för karolinska mediko-kirurgiska institutet
till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 6,555 kronor
under villkor att Stockholms stad för samma tid tillskjuter
för enahanda ändamål motsvarande belopp.
102:o) Kungl. Maj:t har (punkt 100) föreslagit riksdagen att för inköp av
apparater för episkopi och projektion av mikroskopiska preparat för undervisningen
i medicin vid karolinska mediko-kirurgiska institutets medicinska
kliniker anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 1,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 252-—253 i statsrådsprotokollet.
Poliklinik
för barnsjukdomar
i
Stockholm.
[99.]
Vissa apparater
för undervisningen
i medicin vid
karolinska
institutets
kliniker å
serafimerlasarettet.
[100.]
58
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Anslag till
ändrings- och
reparationsarbeten
vid
patologiska
institutionen
vid
karolinska
institutet.
[101.]
Bokinköp
och bokbindning
för
karolinska
institutets
bibliotek.
[102.]
Framställningen om anslag för ifrågavarande ändamål gjordes motions vis
vid 1926 års riksdag. Statsutskottet förklarade sig beakta betydelsen av det
ändamål motionen avsåg att befordra, men då något förslag i ämnet ej ansetts
från Kungl. Maj:ts sida böra föreläggas riksdagen och utskottet fann
vanskligt på grundvalen av enskild motion upptaga till prövning och avgörande
en fråga av förevarande beskaffenhet, avstyrkte utskottet det motionsvis
gjorda yrkandet. Utskottets uppfattning följdes av riksdagen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för inköp av apparater för episkopi och
projektion av mikroskopiska preparat för undervisningen i
medicin vid karolinska mediko-kirurgiska institutets medicinska
kliniker anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra
anslag av 1,500 kronor.
103:o) Kungl. Maj:t har (punkt 101) föreslagit riksdagen att till iordningställande
av ett fotografirum i den åt karolinska mediko-kirurgiska institutets
patologisk-anatomiska institution upplåtna byggnaden anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 6,200 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 254—256 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj ds förslag, hemställer,
att riksdagen må till iordningställande av ett fotografirum
i den åt karolinska mediko-kirurgiska institutets patologiskanatomiska
institution upplåtna byggnaden anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 6,200
kronor.
104:o) Kungl. Maj:t har (punkt 102) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att av den i det ordinarie reservationsanslaget till. materiell
m. m. för vissa institutioner och kliniker vid karolinska institutet ingående
anslagsposten till underhåll och förökande av biblioteket må från och med
den 1 juli 1927 tills vidare användas högst 1,200 kronor årligen till katalogisering
och därmed jämförligt arbete vid biblioteket;
dels till bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor;
dels ock till hyllinredning vid institutets bibliotek för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 257—260 i statsrådsprotokollet.
I karolinska institutets ordinarie reservationsanslag till materiell in. in.
för vissa institutioner och kliniker ingår en anslagspost å 10,000 kronor till
underhåll och förökande av institutets bibliotek. Under de senare åren hava
dessutom beviljats anslag på extra stat till bokinköp och bokbindning för
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
59
biblioteket; för budgetåret 1926—1927 utgår detta anslag med 10,000 kronor.
Vidare medgav 1924 års riksdag, att av det ordinarie reservationsanslaget
till underhåll och förökande av institutets bibliotek finge från och med 1
juli 1924 tills vidare användas högst 1,000 kronor årligen till katalogisering
och därmed jämförligt arbete vid biblioteket.
För anskaffning och uppsättning av hyllor i biblioteket har av biblioteksnämnden
beräknats en kostnad av 5,790 kronor, vilken av departementschefen
ansetts böra fördelas på två år med 3,000 kronor på förestående
budgetår.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) medgiva, att av den i det ordinarie reservationsanslaget
till materiell m. m. för vissa institutioner och kliniker vid
karolinska institutet ingående anslagsposten till underhåll
och förökande av biblioteket må från och med den 1 juli
1927 tills vidare användas högst 1,200 kronor årligen till
katalogisering och därmed jämförligt arbete vid biblioteket;
b) till bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor;
c) till hyllinredning vid institutets bibliotek för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000
kronor.
105:o) I en inom första kammaren väckt motion (1:55) har herr
I. Holmgren hemställt, att riksdagen till förstärkande av lärarkrafterna i
medicin vid karolinska institutet må bevilja ett extra anslag för budgetåret
1927—1928 av 4,000 kronor.
I avseende å de av motionären anförda skäl tillåter sig utskottet hänvisa
till motionen.
Motion om
anslag till
viss undervisning
i
medicin vid
karolinska
institutet.
Det föreliggande förslaget har bland institutets anslagsäskanden framförts
till Kungl. Maj:t, men har Kungl. Maj:t ej funnit skäl göra framställning
i ämnet hos riksdagen. Utskottet vill erinra, hurusom universiteten och
karolinska institutet bland sina äskanden, avsedda att föreläggas riksdagen,
upptaga en mångfald av förslag, vart och ett utan tvivel i och för sig väl
motiverat med hänsyn till undervisningens behov eller forskningens krav.
Dessa förslag ägnas av Kungl. Maj :t en ingående prövning och granskning,
och för riksdagen framläggas sedermera de förslag, som Kungl. Maj:t efter
en jämförande undersökning finner med hänsyn till behovet och den statsekonomiska
situationen böra komma i fråga. Att nu tillstyrka ett på enskild
motion framfört förslag, som av Kungl. Maj:t ansetts böra stå tillbaka
för andra, finner utskottet mindre tillrådligt och hemställer alltså,
60
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Serafimer
lasarettet.
[103.]
Ökade medel
för uppehållande
av
serafimerlasarettets
verksamhet
m. m.
[104.]
att herr Holmgrens ovanberörda motion (1:55) ej må
vinna riksdagens bifall.
106:o) Kungl. Maj:t har (punkt 103) föreslagit riksdagen att — med uteslutande
ur riksstaten av det därstädes under serafimerlasarettet nu uppförda
ordinarie anslaget till inrättningen för sjukas behandling med elektricitet å
750 kronor — öka det under serafimerlasarettet därsammastädes uppförda
ordinarie anslaget till understöd och ersättningar, nu 120,000 kronor, med
750 kronor till 120,750 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot den ifrågasatta sammanslagningen
men förutsätter, att Kungl. Maj:t lämnar vederbörliga föreskrifter i
syfte att det hittills för sjukas behandling med elektricitet utgående anslaget
å 750 kronor alltjämt bibehålies för sitt ändamål.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må — med uteslutande ur riksstaten av det
därstädes under serafimerlasarettet nu uppförda ordinarie
anslaget till inrättningen för sjukas behandling med elektricitet
å 750 kronor — öka det under serafimerlasarettet
, därsammastädes uppförda ordinarie anslaget till understöd
och ersättningar, nu 120,000 kronor, med 750 kronor till
120,750 kronor.
107:o) Kungl. Maj:t har (punkt 104) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 266,250 kronor till beredande av
ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets
verksamhet.
Utredningen återfinnes å sid. 261—294 i statsrådsprotokollet.
Under en följd av år har riksdagen anvisat betydande belopp för täckande
av motsedda brister i serafimerlasarettets räkenskaper.
Sålunda anvisade 1925 års riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts därom
framställda förslag för budgetåret 1925—1926 dels ett extra anslag av 40,187
kronor till täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för budgetåret
1923— 1924, dels ock ett extra anslag av 225,000 kronor till beredande av
ökade medel för upprätthållande av lasarettets verksamhet under budgetåren
1924— 1925 och 1925—1926. Med föranledande av ett utav 1925 års riksdag
gjort uttalande i ämnet bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den
22 maj 1925 dåvarande departementschefen att tillkalla en sakkunnig för
att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning av frågan om grunderna
för bidrag från statens sida för uppehållande av serafimerlasarettets
verksamhet. Såsom sakkunnig tillkallades generalfältläkaren F. J. Bauer.
Innan Bauer hann slutföra det honom sålunda anförtrodda utrednings
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Öl
arbetet, föreslog emellertid Kungl. Maj:t, efter framställning av direktionen
över lasarettet, 1926 års riksdag att för budgetåret 1926—1927
anvisa ett extra anslag av 317,000 kronor till beredande av ökade
medel för upprätthållande av lasarettets verksamhet under budgetåren 1925
—1926 och 1926—1927. Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag bifölls av
riksdagen.
Departementschefen framlägger nu för riksdagen den av Bauer verkställda
utredningen, vilken är dagtecknad den 15 april 1926. Bauer meddelar till
en början att han utgått från att, då riksdagen sedan flera år beviljat ordinarie
anslag till serafimerlasarettet för understöd och ersättningar, staten
åtagit sig visst ekonomiskt ansvar för lasarettets verksamhet. Med denna
utgångspunkt för sitt uppdrag hade Bauer begränsat detsamma till att omfatta
en utredning om storleken eller åtminstone om arten av det statens
bidrag till serafimerlasarettets verksamhet, vilket torde vara den ovillkorliga
förutsättningen för att denna verksamhet skall kunna fortgå på för sjukvården
och undervisningen tillfredsställande sätt.
Av den lämnade redogörelsen framgår bl. a., att några bestämda grunder
för statsbidragens utgående ej finnas, utan i stället har så tillgått, att
under de senare åren — från och med år 1915 — i lasarettets omkostnadsstat
uppkomna brister blivit täckta med extra anslag av växlande storlek
efter framställning i varje särskilt fall. Bauer har i sitt utlåtande till
noggrann prövning upptagit frågan om en förändring av lasarettets förvaltning
men har på anförda skäl funnit, att en sådan icke bör ifrågasättas,
då några besparingar därigenom ej torde kunna ernås. Med hänsyn till
de framlagda siffrorna åtföljda av jämförelser med de båda andra
undervisningssjukhusen i riket, torde ej heller ett nedbringande av omkostnaderna
för underhållsdag vara möjligt. Vidare avvisar Bauer utvägen
att genom ett höjande av legosängsavgifterna förskaffa lasarettet
ökade inkomster och dymedelst minska statsverkets utgifter för detsamma.
Dessutom har han övervägt möjligheten, huruvida ökade inkomster
kunde beredas lasarettet av andra län än Stockholms genom
högre ersättning än den nu fastställda vårdavgiften för därifrån inkomna
sjuka, på det sätt att dessa övriga län förbunde sig att ansvara för betalning
av åtminstone en del av restkostnaden för sina patienter. Häremot hava anförts
åtskilliga tungt vägande betänkligheter, vilka synas omöjliggöra beträdandet
av denna väg: en sådan överenskommelse torde icke kunna göras
utan motsvarande förpliktelser för lasarettet att ställa visst antal sängplatser
till vederbörande läns förfogande, och härtill syntes möjligheten för närvarande
utesluten; sannolikt skulle ej något län vilja åtaga sig förpliktelser,
som ej gällde för samtliga län; lasarettets ställning som rikssjukhus skulle
därigenom rubbas; det vore ur undervisningens synpunkt viktigt, att låsa
-
62
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
rettet finge behålla hela sitt nuvarande klientel, och detta skulle möjligen
försvåras genom en åtgärd som den nu ifrågasatta.
I sammanfattningen av sina uttalanden har Bauer med styrka framhållit,
att staten av verksamheten vid serafim er läsår ettet har sådant intresse,
att för staten icke torde finnas något annat val än att förklara sig eller
betrakta sig som huvudman för lasarettet och åtaga sig de skyldigheter, som
påvila stadsfullmäktige och landsting beträffande de allmänna sjukhusen, och
därjämte de skyldigheter, som påvila staten med hänsyn till undervisningen.
Staten skulle i anslutning härtill svara för samtliga de utgifter för lasarettets
verksamhet, vilka icke täckas av legosängsavgifter eller av inkomster
på grund av avtal med Stockholms stad, med Stockholms län och eventuellt
med en del övriga län. För såvitt denna grund för statens bidrag
till lasarettet godtages, anser Bauer, att därav följer, att dessa bidrag
icke böra utgå i den hittills tillämpade formen såsom ett fast anslag av
tämligen obestämd karaktär och extra anslag för täckande av brister,
utan böra uppföras som ordinarie statsanslag, dock att möjligen, under ett
eller annat år framåt, intill dess mera stabiliserade ekonomiska förhållanden
inträtt, anslaget borde uppdelas i ett ordinarie anslag och ett extra anslag
eller förstärkningsanslag. : >
I anledning av nämnda sakkunnigbetänkande har departementschefen erinrat,
att Kungl. Maj:t genom beslut den 24 augusti 1926 tillsatt en kommission
för förnyad utredning av frågan om ett nytt kliniskt sjukhus i
Stockholm m. m. Denna kommission hade på grund av det densamma anförtrodda
uppdragets vidlyftighet givetvis ännu icke kommit fram till några
definitiva resultat, och i avvaktan på dylika funne departementschefen det
mindre tillrådligt att nu vidtaga någon ändring vare sig i serafimerlasarettets
organisation eller i grunderna för dess ekonomi. Detta torde vara så
mycket mindre behövligt, som nämnda kommission ej torde lämna de nu
berörda förhållandena obeaktade, allra minst den uppkomna frågan, huruvida
staten nu borde ställa sig som huvudman för lasarettet. Vad i den av
Bauer verkställda utredningen förekomme gåve ej heller vid handen, att särskilda
åtgärder just nu vore av behovet påkallade. Emellertid innehölles
däri flera synpunkter, som väl förtjänade att tagas i beaktande vid en slutlig
uppgörelse mellan staten å ena sidan och Stockholms stad och län å andra
sidan beträffande lasarettets ställning och ekonomiska förhållanden.
Vad sålunda förekommit och anförts har icke givit anledning till något
särskilt uttalande från utskottets sida.
Departementschefen redogör vidare för en av direktionen över serafimerlasarettet
framförd fråga om reglering av avlöningar för de biträdande
läkarna å serafimerlasarettets polikliniker. Dessa läkares nuvarande och föreslagna
avlöning framgår av följande sammanställning:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
63
Biträdande läkaren vid den medicinska polikliniken
(7 mottagningsdagar
i veckan)
..........
» » » » of talmologiska poli
kliniken
(6 mottagningsdagar
i veckan)
..........
» » » » gynekologiska poli
kliniken
(3 mottagningsdagar
i
veckan för föreståndaren)
......
» * » » otiatriska poliklini
ken
(6 mottagningsdagar
i veckan)
..........
» » » » neuuologiska poli
kliniken
(6 mottagningsdagar
i veckan)
..........
Nuvarande
avlöning
kronor
Avlöning
enligt di- rektionens
förslag
kronor
Avlöning
enligt stats- kontorets
av depar- tements- chefen bi- trädda för- slag
kronor
2,000: —
6,500: —
5,500: —
2,000: —
5,600: —
4,800: —
1,500: —
2,820: —
2,400: —
1,500: —
2,400: —
2,100: —
900: —
2,100: —
1,800: —
Vad departementschefen föreslagit beträffande poliklinikläkarnas avlöning
har utskottet ansett sig böra tillstyrka.
Slutligen har departementschefen till prövning upptagit frågan om anvisande
av ökade medel för uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet
och erinrar till en början därom, att bristen för budgetåret 1924—1925, som
hösten 1924 av direktionen beräknades till 228,163 kronor, i verkligheten
uppgick till 204,417 kronor. För budgetåret 1925—1926 beräknades bristen
till 229,847 kronor, för vars täckande funnos tillgängliga dels 154,866 kronor
av det av 1925 års riksdag anvisade anslaget å 225,000 kronor, dels i avrundat
tal 75,000 kronor av det utav 1926 års riksdag anvisade anslaget å
317,000 kronor. Den verkliga bristen för budgetåret 1925—1926 uppginge
till 222,454 kronor, sålunda något mindre än vad direktionen beräknat.
Med hänsyn tagen till de nu anförda siffrorna torde man hava anledning
att antaga, att det av 1926 års riksdag anvisade anslaget skulle visa sig tillräckligt
för budgetåret 1926—1927. Vad så beträffade de av direktionen
framlagda beräkningarna för budgetåret 1927—1928 hade departementschefen
icke funnit något annat att däremot erinra än att, vid ett bifall till vad
64
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Uppehållande
av
verksamheten
vid
allmänna
barnbördshuset.
[105.]
Undervisning
i epidemiologi.
[106.]
Tryckning
av doktorsavhandlingar.
[107.]
departementschefen förordat angående lönerna åt de biträdande läkarna vid
poliklinikerna, det av direktionen föreslagna anslagsbeloppet å 269,550 kronor
skulle kunna minskas med 3,300 kronor till 266,250 kronor.
Mot departementschefens beräkning i denna del har utskottet intet att
erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
anslag av 266,250 kronor till beredande av ökade medel för
upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets
verksamhet.
108:o) Kungl. Maj:t har (punkt 105) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1927
—30 juni 1928 anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 136,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 294—297 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgör för löpande budgetår 127,104 kronor. Att det nu föreslagna
förstärkningsanslaget är något högre än nu utgående förstärkningsanslag
är till en del beroende därpå, att antalet patienter, som icke tillhöra
Stockholms stad och Stockholms län, något ökats, i följd varav jämlikt gällande
avtal de härigenom uppkomna kostnaderna falla på statsverket.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
att
riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid
allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1927—30 juni
1928 anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av
136,000 kronor.
109:ö) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Uppsala av^klinisk undervisning
i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 9,400 kronor att användas
enligt av vederbörande departementschef till stätsrådsproto
kollet över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919 angivna
grunder samt av Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.
110:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
65
ägt ram, för budgetåret 1927—1928 anvisa såsom särskilda
extra reservationsanslag, att utgå enligt av Kungl. Maj:t
meddelade bestämmelser:
a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid
universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska
institutet ett belopp av 30,000 kronor;
b) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid
högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000
kronor.
lll:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 108) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvoden å 100 kronor åt biträdande läkare
samt till kostnader för materiell m. m., 25 kronor, vid
en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av
universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra
dylika kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
'' av 1,000 kronor.
112:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till ersättning för opposition å disputationsavhandling
åt person, som icke tillhör vederbörande
universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets
lärarkår, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag
av 1,500 kronor.
113:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, som bidrag till uppehållande av verksamheten
vid Institut d’études scandinaves vid Paris universitet
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 2,000
kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t må finna
gott bestämma.
114:o) På grund av Kungl. Maj-.ts förslag (punkt 111) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utgivande i tryck av vederbörligen
granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juBihang
till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.) 5
Kurser i
skyddskoppympning.
''[108.]
Ersättning åt
vissa opponenter
vid
disputa tioner.
[109.]
Institut
détudes
scandinaves
i Paris.
[no.]
Utgivande av
anteckningar
efter juridiska
föreläsningar.
[in.]
66
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Resestipendier
till
universitetslärare.
[112.]
Forskarstipendier
för
docenter vid
universiteten
och karolinska
institutet.
[113.]
Uppehållande
av rasbiologiska
institutets
verksamhet.
[114.]
Ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar
vid tekniska
högskolan
jämte
en i ämnet
väckt motion.
[115.]
ridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 10,000
kronor.
115:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, fqr budgetåret 1927—1928 anvisa såsom extra
reservationsanslag
a) till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra
tjänstemän vid rikets universitet och karolinska medikokirurgiska
institutet ett belopp av 20,000 kronor;
b) till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid
universiteten i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000
kronor.
116:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till forskarstipendier för docenter vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra
anslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet med de grunder,
Kungl. Maj:t må äga att bestämma.
117:o) I enlighet med Kungl. Ma:jts förslag (punkt 114) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till upprätthållande av verksamheten vid
rasbiologiska institutet för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra reservationsanslag av 65,000 kronor att disponeras enligt
av Kungl. Maj:t fastställda grunder.
Tekniska högskolan m. m.
118:o) Kungl. Maj:t har (punkt 115) föreslagit riksdagen att öka den i
staten för tekniska högskolan A. Avlöningsstat ingående anslagsposten till
arvoden till speciallärare, nu 105,500 kronor, med 2,000 kronor till 107,500
kronor, samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan,
avlöningar, nu 672,600 kronor, med 2,000 kronor till 674,600 kronor.
Över detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
67
119:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116) och under hänvisning
till utredningen i ämnet (sid. 313—316 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av ökade medel till samlingar
och laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret 1927
—1928 anvisa ett extra anslag av 35,000 kronor att av
Kungl. Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan
på sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.
120:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 117) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av ökade medel för tekniska
högskolan till uppvärmning, belysning och diverse utgifter
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 35,000
kronor.
121:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118) och under hänvisning
till utredningen i ämnet (sid. 317—319 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till nyanskaffning av apparater och instrument
för de till vissa institutioner vid tekniska högskolan
hörande laboratorierna anvisa för budgetåret 1927—1928 ett
extra reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas på
sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.
122:o) Kungl. Maj:t har (punkt 119) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till kostnaderna för utgivandet av vetenskapliga skrifter i anledning av tekniska
högskolans hundraårsjubileum år 1927 för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 319—320 i statsrådsprotokollet.
Från tekniska högskolans sida har för ändamålet beräknats ett belopp
av 20,000 kronor, vilket av departementschefen ansetts böra begränsas till
10,000 kronor.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må såsom bidrag till kostnaderna för utgivandet
av vetenskapliga skrifter i anledning av tekniska
högskolans hundraårsjubileum år 1927 för budgetåret 1927
—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
123:o) Kungl. Maj:t har (punkt 120) föreslagit riksdagen att till reparation
av tekniska högskolans modellsamling för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 320—322 i statsrådsprotokollet.
Ökade medel
till samlingar
och laborationer
vid
tekniska högskolan
[116.
]
Ökade medel
till uppvärmning,
belysning
och
diverse
utgifter
för tekniska
högskolan.
[117.]
Nyanskaffning
till institutionernas
laboratorier
vid tekniska
.högskolan.
[118.]
Utgivande av
vetenskapliga
arbeten i
anledning av
tekniska
högskolans
hundraårsjubileum.
[119.]
Reparation
av tekniska
högskolans
modellsamling.
[120.]
68
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vissa anslag
till Chalmers
tekniska
institut.
[121.]
En verkställd inventering har visat, att modellsamlingen i fråga, vilken
bland annat innesluter en del av Christoffer Polhems modeller, är synnerligen
värdefull och att till densamma knappast finnes motstycke i något
annat land. Ett omedelbart påbörjande av restaureringen, vilken beräknats
draga en kostnad av inalles 15,000 kronor, har ansetts vara av synnerlig
vikt med hänsyn till det skick vari modellsamlingen befinner sig.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag hemställer,
att riksdagen må till reparation av tekniska högskolans
modellsamling för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
reservationsanslag av 2,000 kronor.
124:o) Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen att
1) besluta, att vid Chalmers tekniska institut skall från och med den 1
juli 1927 inrättas en professorsbefattning i kemisk teknologi med placering
för innehavaren av denna befattning i lönegraden B 28;
2) vid bifall härtill dels öka det i den nuvarande ordinarie staten under
A) Avlöningsstat uppförda förslagsanslaget: avlöningar till professorer, nu
123,100 kronor, med 10,300 kronor till 133,400 kronor dels ock vidtaga den
ändring i den vid staten fogade anmärkningen 1, att professorsbefattningarna
vid institutet angivas till 13, att den under 7) angivna professuren i
kemi och kemisk teknologi uppföres såsom professur i organisk kemi, samt
att under 13) ytterligare en professur införes med ämnesområde: kemisk
teknologi;
3) med uteslutande ur riksstaten av det där nu uppförda anslaget å 7,000
kronor till övergångsstat för institutet, i staten för institutet under A) Avlöningsstat
uppföra såsom särskild anslagspost: övergångsstat för institutet,
7,000 kronor;
4) vid bifall till vad under 2) och 3) föreslagits höja det i riksstaten
under Chalmers tekniska institut med rubrik: avlöningar uppförda ordinarie
förslagsanslaget, nu 253,200 kronor, med 17,300 kronor till 270,500 kronor,
dels i riksstaten med oförändrade belopp upptaga följande ordinarie reservationsanslag
till vissa omkostnader för uppehållande av institutets verksamhet,
nämligen
a) till stipendier och premier åt elever å 600 kronor, samt
b) till materiell m. m. för institutet å 62,000 kronor;
dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å nämnda övergångsstat
uppförda befattningarna för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag å 3,300 kronor, att utgå enligt de föreskrifter, som av Kungl.
Maj:t meddelas;
dels ock till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och
diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 322—331 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 69
Frågan om en professur i kemisk teknologi vid Chalmers tekniska institut
har sedan flera år stått på dagordningen. Då nu nybyggnaderna vid
institutet nått sin fullbordan, har tiden ansetts vara inne att framlägga förslag
härom för riksdagen.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag beträffande
inrättande av ifrågavarande professur.
Det föreslagna sammanförandet av anslaget å 7,000 kronor till övergångsstat
med det ordinarie förslagsanslaget har utskottet, under åberopande av
vad utskottet under punkt 4 här ovan anfört, funnit sig böra biträda.
Ovannämnda anslag å 3,300 kronor till avlöningsförbättring m. m. åt de å
övergångsstaten uppförda befattningshavarna är föreslaget att utgå med
samma belopp som för nu löpande budgetår.
Med bifall till Kungl. Majds förslag uppförde 1926 års riksdag i staten
för Chalmers tekniska institut under rubriken B. Omkostnadsstat ett ordinarie
reservationsanslag till uppvärmning, belysning och diverse utgifter å
35,000 kronor, varjämte riksdagen till beredande av ökade medel till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter vid institutet för budgetåret 1926
-—1927 anvisade ett extra anslag av 9,000 kronor.
Kungl. Maj ds förslag om anvisande av ökade medel för nu ifrågavarande
ändamål är grundat på en av institutets styrelse i skrivelse den 2 september
1926 gjord framställning. Då kolpriset något sjunkit sedan ifrågavarande
beräkning verkställdes, har utskottet funnit ett anslag av 11,000 kronor böra
vara för ändamålet tillfyllest.
Utskottet, som i övrigt icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj ds
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) besluta, att vid Chalmers tekniska institut skall från
och med den 1 juli 1927 inrättas eu professorsbefattning
i kemisk teknologi med placering för innehavaren av denna
befattning i lönegraden B 28;
b) vid bifall härtill dels öka det i den nuvarande ordinarie
staten under A) Avlöningsstat uppförda förslagsanslaget:
avlöningar till professorer, nu 123,100 kronor, med
10,300 kronor till 133,400 kronor dels ock vidtaga den
ändring i den vid staten fogade anmärkningen 1, att professorsbefattningarna
vid institutet angivas till 13, att den
under 7) angivna professuren i kemi och kemisk teknologi
uppföres såsom professur i organisk kemi, samt att under
13) ytterligare en professur införes med ämnesområde: kemisk
teknologi;
c) med uteslutande ur riksstaten av det där nu uppförda
anslaget å 7,000 kronor till övergångsstat för institutet, i
staten för institutet under A) Avlöningsstat uppföra såsom
särskild anslagspost: övergångsstat för institutet, 7,000 kronor;
70
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
d) vid bifall till vad under b) och c) föreslagits höja det
i riksstaten under Chalmers tekniska institut med rubrik:
avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 253,200
kronor, med 17,300 kronor till 270,500 kronor.
e) i riksstaten med oförändrade belopp upptaga följande
ordinarie reservationsanslag till vissa omkostnader för uppehållande
av institutets verksamhet, nämligen
1) till stipendier och premier åt elever å 600 kronor, samt
2) till materiell m. m. för institutet å 62,000 kronor;
f) till avlöningsförbättring m. in. åt innehavarna av de
å nämnda övergångsstat uppförda befattningarna för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag å 3,300 kronor
att utgå enligt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas
;
g) till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning
och diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 11,000
kronor.
Skolöverstyrelsen.
Skolöver
styrelsen.
[122.]
125:o) Kungl. Maj:t har (punkt 122) föreslagit riksdagen att
dels med uteslutande ur riksstaten av det därstädes under rubriken: Övergångsstat
för skolöverstyrelsen nu upptagna ordinarie anslaget å 1,900 kronor
i staten för skolöverstyrelsen uppföra såsom särskild anslagspost: Övergångsstat
ett belopp av 1,900 kronor,
dels uppföra den i staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten till
skrivmaterialier, expenser, bränsle samt tryckningskostnader, nu 70,000, med
80.000 kronor,
dels ock i anledning därav öka det i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget
till skolöverstyrelsen, nu 528,100 kronor, med 11,900 kronor till
540.000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 333—334 i statsrådsprotokollet.
Såsom skäl för den av skolöverstyrelsen beräknade och av Kungl. Maj:t
nu föreslagna anslagsökningen har andragits, att utgifterna för överstyrelsens
drift komme att ökas genom överstyrelsens under sommaren 1926 skedda
flyttning till större lokaler i det nya ämbetsverkshuset vid Hantverkargatan.
Det har emellertid synts utskottet, att i skolöverstyrelsens kostnadsberäkning
vissa besparingar kunna göras, varför utskottet ansett försiktigheten
bjuda att begränsa höjningen av anslagsposten till skrivmaterialier m. m.
till 8,000 kronor.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om sammanslagning av anslaget till
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
71
övergångsstat med det ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen gäller
vad utskottet i motsvarande fall anfört och föreslagit under punkt 124 här
ovan. Utskottet har alltså ansett sig böra biträda detta förslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) med uteslutande ur riksstaten av det därstädes under
rubriken: Övergångsstat för skolöverstyrelsen nu upptagna
ordinarie anslaget å 1,900 kronor i staten för skolöverstyrelsen
uppföra såsom särskild anslagspost: Övergångsstat
ett belopp av 1,900 kronor,
b) uppföra den i staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten
till skrivmaterialier, expenser, bränsle samt tryckningskostnader,
nu 70,000, med 78,000 kronor,
c) i anledning därav öka det i riksstaten uppförda ordinarie
förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu 528,100 kronor,
med 9,900 kronor till 538,000 kronor.
126:o) Kungl, Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av skolöverstyrelsens verksamhet anvisa för budgetåret 1927—1928
fett extra anslag av 17,100 kronor att utgå med den fördelning på olika
ändamål, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
'' Utredningen återfinnes å sid. 334—335 i statsrådsprotokollet.
Uppehållande
av skolöverstyrelsens
verksamhet.
[123.]
Kungl. Maj:ts förslag innebär sammanförande till ett anslag av följande
å nu gällande riksstat såsom särskilda anslag utgående belopp, nämligen
till inspektion och sakkunniga biträden . .
* byggnadssakkunnigt biträde........
» bestridande av expeditionsvaktsgöromål
.........kronor 10,500: —
......... » 4,800: —
......... > 1,800: —
eller tillhopa kronor 17,100: —
Under åberopande av vad utskottet under punkt 4 här ovan anfört vill
utskottet föreslå, att de hittills utgående särskilda anslagen må såsom sådana
allt fortfarande utgå till sina respektive ändamål och hemställer
alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1927—1928 såsom extra
anslag anvisa
a) för inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen
ett belopp av 10,500 kronor;
b) till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen
ett belopp av 4,800 kronor;
c) för bestridande ay expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen
ett belopp av 1,800 kronor.
72
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Högre lärarinneseminariet
in. m.
De allmänna
läroverken
m. m.
[124.] [125.]
[126.] [ 127.]
Extra
arvoden
åt övningslärare
vid de
allmänna
läroverken.
[128.]
Allmänna läroverken m. m.
127:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen i fråga om högre
lärarinneseminariet (punkt 124), diverse behov vid högre lärarinneseminariet
(punkt 125), de allmänna läroverken (punkt 126) samt extra och vikarierande
lärare vid de allmänna läroverken (punkt 127) kommer utlåtande att
framdeles under riksdagen avgivas; vilket utskottet härigenom skolat för
riksdagen
anmäla.
128:o) Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att till extra arvoden
åt övningslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 123,650 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 339—342 i statsrådsprotokollet.
Till extra arvoden åt teckningslärare är för budgetåret 1926—1927 anvisat
ett extra anslag å 70,100 kronor. Anslagsbehovet för budgetåret 1927—
1928 är nu beräknat till samma belopp.
Bland de i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
ingående särskilda anslagen avser ett att bereda medel till extra arvoden åt
gymnastiklärare. Anslaget uppgår till 20,000 kronor. Härutöver har riksdagen
under åtskilliga år för ändamålet anvisat medel å extra stat. Av
1925 och 1926 års riksdagar höjdes det extra anslaget till respektive
27,540 och 41,600 kronor. Höjningen berodde därpå, att 1925 års riksdag
godtog en plan att under två år öka antalet extra undervisningstimmar i
gymnastik med 208, fördelade på två år, detta för att medeltalet lärjungar
i varje gymnastikavdelning skulle utgöra högst 80. Medelpriset för varje
veckotimmes undervisning beräknades till 135 kronor. Med tillämpning av
den utav 1925 och 1926 års riksdagar uttalade principen rörande storleken
av gymnastikavdelningarna vid de allmänna läroverken och med beräkning
för läsåret 1927—1928 av en ökning med 24 veckotimmar i gymnastik,
föreslås nu en anslagshöjning av 24 X 135 kronor eller 3,240 kronor.
Anslagsbehovet skulle alltså för budgetåret 1927—1928 utgöra i runt tal
44,800 kronor.
I det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingår en
anslagspost å 5,000 kronor, avsedd till extra arvoden åt musiklärare. För
samma ändamål har riksdagen under åtskilliga år anvisat medel på extra
stat. För budgetåret 1926—1927 utgår detta extra anslag med 5,100 kronor.
Kungl. Majrts föreliggande förslag innebär nu en ökning av detta anslag
med 800 kronor, motsvarande i runt tal kostnaden för 5 timmar efter en
medelkostnad för varje sådan timme av 145 kronor. Det extra anslagsbehovet
skulle alltså för budgetåret 1927—1928 utgöra 5,900 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
73
Till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid statens samskolor
beräknas för budgetåret 1927—1928 samma belopp, som nu såsom
särskilt anslag för ändamålet utgår, eller 2,850 kronor.
Samtliga under denna punkt omförmälda anslag, vilka hittills upptagits
vart för sig i riksstaten, föreslås nu skola för vinnande av större överskådlighet
sammanföras till ett anslag under benämning extra arvoden åt övningslärare
vid de allmänna läroverken att fördelas mellan de särskilda ändamålen
på sätt departementschefen i statsrådsprotokollet förordnat.
Utskottet har icke något att erinra vare sig mot ett fortsatt utgående
av nuvarande anslag till extra arvoden åt teckningslärare och lärarinnor i
kvinnligt handarbete eller mot de av Kungl. Maj:t föreslagna anslagshöjningarna
till extra arvoden åt gymnastiklärare och musiklärare.
Vad beträffar det ifrågasatta sammanförandet av förevarande fyra, nu
i riksstaten såsom särskilda anslag uppförda anslagsbelopp till ett gemensamt
anslag, vill utskottet, under erinran om vad utskottet här ovan i motsvarande
fall anfört, föreslå, att den nuvarande anordningen med särskilda
för de olika kategorierna av övningslärare utgående anslag bibehålies.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1927—1928 såsom extra
anslag anvisa
a) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken
ett belopp av 70,100 kronor;
b) till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna
läroverken ett belopp av 44,800 kronor;
c) till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken
ett belopp av 5,900 kronor;
d) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid
statens samskolor ett belopp av 2,850 kronor.
129:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1927—1928
upptaga det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i
manlig slöjd vid de allmänna läroverken med oförändrat
belopp 41,000 kronor.
130:o) Kungl. Maj:t har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till arvoden
åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1927—1928
ett extra förslagsanslag av 58,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 343—344 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår nu med 60,000 kronor.
Under visning
i manlig slöjd
vid de allmänna
läroverken.
[129.]
Anslag till
arvoden åt
Skolläkare.
[130.]
74
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Provårskurs
i Göteborg.
[131.]
Anordnande
genom infödda
lärare
av undervisning
i tyska
och engelska.
[132.]
Studiekurs
för svenska
lärjungar i
Frankrike.
[133.]
Bidrag till de
allmänna
läroverkens
ljus- och
vedkassor.
[134.]
Resestipendier
åt lärare
i främmande
levande
språk vid
de allmänna
läroverken.
[135.]
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till arvoden åt skolläkare vid de allmänna
läroverken anvisa för budgetåret 1927—1928 ett
extra förslagsanslag av 58,000 kronor.
131:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt rum, för upprätthållande under läsåret 1927—1928
vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs för blivande
lärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 15,500 kronor.
132:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt rum, för anordnande genom infödda lärare av undervisning
i tyska och engelska vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra ananslag
av 7,000 kronor.
133:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
en svensk studiekurs i Frankrike anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 3,000 kronor.
134:o) Kungl. Majd har (punkt 134) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter, som skola bestridas
av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 347—349 i statsrådsprotokollet.
För budgetåret 1926—1927 utgår för ändamålet ett anslag av 2,500 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj ds förslag hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till täckande, efter Kungl.
Maj ds beprövande, av utgifter, som skola bestridas av ljusoch
vedkassan vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
135:o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 135) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid de allmänna läroverken för budgetåret
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
75
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,000
kronor.
136:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 136) föreslagit riksdagen an- ^idraggtill
gående bidrag till restaurering av den gamla gymnasiebyggnaden i Karlstad av ,jen gamla
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen Karlstad.
anmäla. [136.’
137:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 137) föreslagit riksdagen i Kommunala
fråga om ökning av det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellan- me 0 or''
skolor samt tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid nämnda skolor,
kommer utlåtande att framdeles under riksdagen avgivas; vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
138:o) Kungl. Maj:t har (punkt 138) föreslagit riksdagen att till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid de kommunala mellanskolorna
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av
4,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 352—353 i statsrådsprotokollet.
Resestipendier
åt
lärare i främmande
levande
språk vid
kommunala
mellanskolor.
[138.]
För löpande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 2,500 kronor.
Anslagsökningen är föranledd av ökningen av de kommunala mellanskolornas
antal och storlek.
Utskottet har ansett sig höra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid de kommunala mellanskolorna anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av
4,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
139:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 139) föreslagit riksdagen i Reservationsfråga
om höjning av det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk “^vatlsro-11
kommer utlåtande att framdeles under riksdagen avgivas; vilket utskottet verk.
härigenom skolat för riksdagen [139.
anmäla.
140:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140) hemställer ut- Lönetillägg
'' lära rinn nr
skottet,
åt lärarinnor
vid statsäd
riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1927—1928 understödda
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt
lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter med [140.]
oförändrat belopp, 472,000 kronor.
76
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
141.o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 141) föreslagit riksdagen
Tillfällig löneförbättring
- „ “ “ / - O -------o---
åt lararperso- fråga om tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverk kom
1
va tl äro verk* mer båtande framdeles under riksdagen avgivas; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen
[141.]
anmäla.
åtkomma- 142:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 142) föreslagit riksdagen att till beredannala
gym- de av understöd enligt Kungl. Maj:ts beprövande åt kommunalt gymna“
sium, som är förenat med ett statens högre läroverk eller en statens real
i
J skola, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av
60,000 kronor att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter,
Kungl. Maj:t må finna gott meddela.
Beträffande vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit kommer utlåtande
att framdeles under riksdagen avgivas; vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen
anmäla.
StSS 143:o) Kungl. Maj:t har (punkt 143) föreslagit riksdagen att till understöd
ningskurser åt utbildningskurser för lärarinnor i huslig ekonomi anvisa för budgetåret
^/haisHg1101 1927—1928 ett extra anslag av 96,000 kronor att utgå med den fördelning
ekonomi samt under de villkor och bestämmelser Kungl. Maj:t må finna lämpligt
jämte två i föreskriva,
ämnet väckta
motioner. Utredningen återfinnes å sid. 356—364 i statsrådsprotokollet.
[143.] I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr A. Vennersten m. fl. väckt motion
(I: 56) däruti hemställts, att riksdagen, i stället för vad Kungl. Maj.t
i ärendet föreslagit, måtte besluta att till utbildningskurser för lärarinnor i
huslig ekonomi anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 96,000
kronor att utgå med den fördelning och under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t må finna lämpligt föreskriva, dock utan indragning av något
slag i fråga om befintliga utbildningsanstalter;
dels ock en inom andra kammaren av herr G. Andrén m. fl. väckt motion
(II: 155) däruti hemställts, att riksdagen måtte besluta att som understöd
till utbildningskurser för lärarinnnor i huslig ekonomi bevilja det av
Kungl. Maj:t förordade anslaget å extra stat av 96,000 kronor, på villkor,
som Kungl. Maj:t må finna lämpligt föreskriva, dock utan indragning av
hela skolor eller av enskilda kurser.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna
skälen får utskottet hänvisa till respektive motioner.
Utbildning av lärarinnor i hushållsgöromål har under åtskilliga år
meddelats — förutom vid statens skolköksseminarium och hushållsskola
— vid tre statsunderstödda läroanstalter, nämligen vid en kurs, anordnad
vid Ateneum för flickor i Stockholm och vanligen kallad Ateneums
skolköksseminarium, vid en av Göteborgs allmänna folkskolestyrelse upp
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
77
rättad kurs, vanligen benämnd Göteborgs skolköksseminarium, samt vid fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala. Det statsunderstöd, som beviljats
sistnämnda skola, har från och med år 1921 varit i riksstaten uppfört såsom
ett särskilt extra anslag.
Anslaget till Ateneums och till Göteborgs skolköksseminarier har från
och med budgetåret 1923—1924 utgått med 16,000 kronor, av vilket
belopp läroanstalterna erhållit hälften var. Anslaget till fackskolan för huslig
ekonomi, som i samband med sammanslagning av alla till skolan tidigare
utgående anslag av 1920 års riksdag bestämdes till 95,000 kronor, sänktes
av 1923 års riksdag till 75,000 kronor men höjdes av 1925 års riksdag till
80,000 kronor, med vilket belopp anslaget är uppfört jämväl i riksstaten
för budgetåret 1926-—1927.
Fråga har under de sista åren uppstått, huruvida överproduktion av skolkökslärarinnor
föreligger eller ej. Spörsmålet togs upp av 1925 års riksdag,
som vid anmälan av sitt beslut rörande anslag till de två förstnämnda skolköksseminariema
anförde, att dessa två seminarier enligt riksdagens mening
borde upphöra med hänsyn till rådande överproduktion av skolkökslärarinnor.
För att möjliggöra, att seminariernas avveckling skulle kunna ske utan allt
för stora olägenheter för läroanstalterna själva och den vid dem anställda
lärarpersonalen, utgick emellertid riksdagen från att statsbidrag skulle komma
dem till del under två år framåt. Vid 1926 års riksdag var samma fråga
föremål för behandling, och framhöll riksdagen, att med hänsyn till den
otvivelaktigt förekommande överproduktionen av skolkökslärarinnor statsbidrag
till ifrågavarande båda seminarier efter utgången av budgetåret
1926—1927 icke syntes böra ifrågakomma.
Kungl. Maj :ts förevarande förslag innebär, att statsanslag till Ateneums skolköksseminarium
såväl som till Göteborgs skolköksseminarium fortfarande skall
utgå med samma belopp som hittills, eller 8,000 kronor till vartdera, samt att
statsbidraget till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala bör för budgetåret 1927
—1928 utgå med 80,000 kronor, men att viss begränsning i avseende å kursers
anordnande bör ske. Denna begränsning skulle innebära, att vid fackskolans
A-kurs elever skulle intagas blott varannan vårtermin och vid B-kursen
höstterminen 1928 och sedermera varannan hösttermin samt att vid Ckursen
antalet årligen mottagna elever skulle nedsättas från 18 till 14, allt
detta dock utan begränsning av statsbidraget.
För inskränkande av antalet särskilda anslag å riksstaten föreslås vidare,
att anslagen till samtliga tre under denna punkt omförmälda läroanstalter
sammanslås till ett anslag.
Motionsvis har yrkats att jämväl vid fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala utbildningskurser för lärarinnor böra anordnas i samma omfattning
som hittills.
Den av departementschefen framlagda utredningen pekar oförtydbart därhän,
att antalet av dem, som erhållit utbildning såsom skolkökslärarinnor,
78
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Understöd
till vissa anstalter
för utbildande
av
lärarinnor i
bandarbete.
[144.]
för närvarande är avsevärt större än som motiveras av efterfrågan på sådana
lärarinnor. Frågan om överproduktion av skolkökslärarinnor har, såsom ovan
erinrats, förut uppmärksammats av riksdagen, och riksdagen har såsom ett
medel att hämma denna överproduktion pekat på indragning av två skolköksseminarier,
nämligen Göteborgs skolköksseminarium och Ateneums
seminarium i Stockholm. Departementschefen har, såsom framgår av statsrådsprotokollet,
ansett en annan väg böra följas, i det att han förordat att
med bibehållande av skolköksseminariernas antal en begränsning av elevantalet
skulle ske vid den tredje och största utbildningsanstalten, fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala.
Av det ovan anförda framgår, att riksdagen under två på varandra följande
år med styrka givit uttryck åt den uppfattningen, att med hänsyn
till överproduktionen av skolkökslärarinnor de båda seminarierna i Stockholm
och Göteborg icke borde efter utgången av innevarande budgetår ifrågakomma
till erhållande av statsbidrag. Denna grundsyn på det föreliggande
problemet vidhåller utskottet alltjämt. Emellertid hava genom den i Kungl.
Majrts framställning lämnade utredningen vissa upplysningar tillkommit,
som kunna föranleda tveksamhet, huru utvecklingen å förevarande område
under den närmaste framtiden kommer att gestalta sig. Vid sådant förhållande
har utskottet ansett försiktigheten bjuda att avvakta ytterligare erfarenheter
i berörda hänseende, innan ett definitivt ståndpunktstagande äger
rum beträffande spörsmålet om ytterligare inskränkning i utbildningsmöjligheterna
å området i fråga. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka, att
verksamheten tills vidare kommer att fortgå i samma omfattning som under
innevarande år.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
a) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt herr Vennerstens m. fl. och herr Andréns m. fl. ovanberörda
motioner (I: 56 och II: 155) i likhet med vad för
innevarande budgetår ägt ruin, till understöd åt utbildningskurser
för lärarinnor i hushållsgöromål anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 16,000 kronor, att under de
villkor, Kungl. Maj:t må finna lämpligt föreskriva, utgå till
styrelsen för aktiebolaget Ateneum för flickor i Stockholm
och till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse med högst 8,000
kronor till vardera;
b) till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 80,000 kronor,
att utgå under iakttagande av vad utskottet här ovan anfört.
144:o) Kungl. Maj:t har (punkt 144) föreslagit riksdagen att till understöd
åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret
1927 —1928 anvisa ett extra anslag av 27,100 kronor att under de villkor
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
79
och bestämmelser och med den fördelning, som av Kungl. Maj:t föreskrivas,
utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg,
föreningen Handarbetets vänner och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i
Stockholm samt Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm.
Utredningen återfinnes å sid. 365—371 i statsrådsprotokollet.
Anslaget till ifrågavarande läroanstalter utgör jämväl för budgetåret 1926
—1927 27,100 kronor. Genom beslut den 28 maj 1926 fördelade Kungl.
Maj:t det för budgetåret 1926—1927 anvisade anslaget med 9,000 kronor
till Maria Nordenfelts, 8,800 kronor till Handarbetets vänners och Hulda
Lundins samt 9,300 kronor till Andrea Eneroths läroanstalt. Av nämnda
belopp, 8,800 kronor, skulle 4,000 kronor utgå till Handarbetets vänners lärarinnekurs
och 4,800 kronor till Hulda Lundins slöjdseminarium. Samtidigt föreskrevs
att i avseende å de sålunda beviljade statsunderstöden skulle gälla,
bland annat, att antalet nyintagna elever vid vart och ett av seminarierna
finge under arbetsåret 1926—1927 uppgå till sammanlagt högst 25.
Departementschefen framhåller nu, att det är tydligt, att beträffande bandarbetslärarinnor
disproportion föreligger i avseende å tillgång och efterfrågan
och att ytterligare begränsningsåtgärder synas erforderliga. Departementschefen
ansluter sig härvid till ett av skolöverstyrelsen framställt förslag
om en ytterligare begränsning i antalet nyintagna elever vid de olika
seminarierna, och föreslås som maximiantal 16 vid varje seminarium, dock
utan att det utgående statsbidraget härigenom skulle nedsättas.
Utskottet vill för sin del ifrågasätta lämpligheten av att fortfarande med statsanslag
understöd ja samtliga ifrågavarande läroanstalter och att med bibehållande
av statsbidrag till nuvarande storlek endast begränsa elevantalet. En dylik
anordning synes icke stå i överensstämmelse med en god hushållning i fråga
om allmänna medel, och en annan form för understödsverksamheten torde
därför böra sökas, där statens ekonomiska intressen bättre tillvaratagas. Utskottet
förutsätter emellertid, att en fullständig utredning i ämnet varder
förelagd nästa års riksdag, då frågan om statsunderstöd till dessa läroanstalter
lärer böra tagas under förnyad omprövning. Vid sådant förhållande
har utskottet nu icke velat motsätta sig bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
Under framhållande av vad sålunda anförts hemställer alltså utskottet,
att riksdagen må till understöd åt vissa anstalter för utbildande
av lärarinnor i handarbete för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra anslag av 27,100 kronor att under de
villkor och bestämmelser och med den fördelning, som av
Kungl. Maj:t föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre
handarbetslärarinneseminarium i Göteborg, föreningen Handarbetets
vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium
i Stockholm samt Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium
i Stockholm.
80
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Understöd åt
svenska skolan
i Kina.
[145.]
Resestipendier
åt lärare
i främmande
levande språk
vid privatläroverk.
[146.]
Överflyttande
av dubbelseminariet
i Linköping
å ordinarie
stat.
Vissa hyreskostnader.
[147.]
Stipendier
för elever vid
folkskoleseminarier.
[148.]
145:o) I enlighet med Kungl. Maj:ta förslag (punkt 145) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt rum, såsom understöd åt svenska skolan i Kina anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 8,000 kronor
att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna lämpligt fastställa.
146:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid privatläroverk anvisa för budgetåret 1927
—1928 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att utgå
under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
Folkundervisningen.
147:o) Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen att
dels för överförande från och med den 1 juli 1927 av folkskoleseminariet
i Linköping på ordinarie stat såsom dubbelseminarium m. m. höja den i
det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarier ingående
posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,799,070 kronor, med 4,930 kronor
till 1,804,000 kronor;
dels ock förklara, att följande i nämnda reservationsanslag ingående särskilda
poster skola höjas med nedan angivna belopp, nämligen
a) arvoden åt seminarieläkare, nu 28,000 kronor, med 1,000 kronor till
29,000 kronor;
b) arvoden åt seminariebibliotekarier, nu 10,300 kronor, med 400 kronor
till 10,700 kronor;
c) arvoden åt biträden vid seminariernas rektorsexpeditioner, nu 7,400
kronor, med 200 kronor till 7,600 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
148:o) Kungl. Maj:t har (punkt 148) föreslagit riksdagen att höja den i
det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarier ingående
anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier, nu 207,825
kronor, med 9,675 kronor till 217,500 kronor.
Över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
81
149:o) Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna,
nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor till 160,000 kronor.
Utgifterna under ifrågavarande anslagstitel hava under budgetåret 1925—
1926 uppgått till omkring 164,000 kronor, varför en anslagsökning nu ansetts
påkallad.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna, nu 150,000
kronor, med 10,000 kronor till 160,000 kronor.
150:o) Kungl. Maj:t har (punkt 150) föreslagit riksdagen att för beredande
av höjda stipendier åt elever vid folkskoleseminarier anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
Över detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
151 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 151) föreslagit riksdagen att till anordnande
av studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier
ävensom av en preparandkurs vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 67,300 kronor.
Över detta förslag kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
152:o) Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att till bestridande
av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer
att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 14,800 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 383—384 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgör för budgetåret 1926—1927 14,500 kronor. Den föreslagna
ökningen, 300 kronor, beror på tillkommen hyresförhöjning för rektor vid
folkskoleseminariet i Linköping.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till bestridande av hyresersättning till
rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara,
Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda
rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 14,800 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 sand. 8 höft. (Nr 8.) 6
Ålderstillägg
åt lärare
vid folkskoleseminarierna.
[149.]
Höjda
stipendier åt
elever vid
folkskoleseminarier.
[150.]
Studentkurser
och parallellavdelningar
vid
vissa folkskoleseminarier
m. m.
[151.]
Hyresersättning
till rek
torerna vid
vissa folkskoleseminarier.
82
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Hyresbidrag
till lärare vid
folkskoleseminarierna
i Stockholm
och Göteborg.
[153.]
Anläggande
av trädgård
samt anskaffande
av
undervisningsmateriel!
och
böcker för
folkskoleseminariet
i
Linköping.
[154.]
Uppförande
av ett växthus
vid folkskoleseminariet
i Umeå.
[155.]
153:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt rum, för beredande av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna
i Stockholm och Göteborg, utan rätt för
vederbörande lärare att å hyresbidragen åtnjuta dyrtidstillägg,
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag
av 14,000 kronor.
154:o) Sedan 1926 års riksdag beviljat dels för anläggande av trädgård
vid folkskoleseminariet i Linköping ett belopp av 14,000 kronor och därav
anvisat för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag ett belopp
av 7,000 kronor, dels ock för anskaffande av undervisningsmateriell och böcker
för seminariet ett belopp av 31,000 kronor och därav anvisat för samma
budgetår såsom extra reservationsanslag ett belopp av 12,000 kronor, har
nu Kungl. Maj:t (punkt 154) föreslagit riksdagen att
dels av det av 1926 års riksdag för anläggande av trädgård vid folkskolesemeninariet
i Linköping beviljade beloppet å 14,000 kronor anvisa för
budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag återstående beloppet
7,000 kronor,
dels ock av det av samma riksdag för anskaffande av undervisningsmateriell
och böcker för seminariet beviljade beloppet å 31,000 kronor anvisa
för budgetåret 1927—1928 såsom extra reservationsanslag återstående beloppet
19,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) av det av 1926 års riksdag för anläggande av trädgård
vid folkskoleseminariet i Linköping beviljade beloppet
å 14,000 kronor anvisa för budgetåret 1927—1928 såsom
extra reservationsanslag återstående beloppet 7,000 kronor;
b) av det av samma riksdag för anskaffande av undervisningsmateriell
och böcker för seminariet beviljade beloppet
å 31,000 kronor anvisa för budgetåret 1927—1928
såsom extra reservationsanslag återstående beloppet 19,000
kronor.
155:o) Kungl. Maj:t har (punkt 155) föreslagit riksdagen att till uppförande
vid folkskoleseminariet i Umeå av ett växthus av den storlek och med den
plandisposition, som av rektor vid seminariet föreslagits, samt i övrigt enligt
ritningar, som kunna komma att av Kungl. Maj:t godkännas, anvisa för
budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 10,400 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 385—388 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
83
Uppförande av växthus vid folkskoleseminariet i Umeå, har ansetts särskilt
behövligt med hänsyn till där rådande klimatiska förhållanden,
vilka omöjliggöra utomhusundervisning i trädgårdsskötsel och botanik under
större delen av läsåret.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till uppförande vid folkskoleseminariet
i Umeå av ett växthus av den storlek och med den plandisposition,
som av rektor vid seminariet föreslagits, samt
i övrigt enligt ritningar, som kunna komma att av Kungl.
Maj:t godkännas, anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra
reservationsanslag av 10,400 kronor.
156:o) Kungl. Maj:t har (punkt 156) föreslagit riksdagen att för ordnande
av folkskoleseminariets i Luleå tomtområde anvisa för budgetåret 1927—
1928 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 388—390 i statsrådsprotokollet.
Med anledning av ett i ämnet gjort uttalande av 1919 års riksdag utarbetades
ett provisoriskt förslag till ordnande av ifrågavarande seminarietomt,
för vilket ändamål 1920 års riksdag anvisade ett belopp av 12,000
kronor. Kungl. Majrts förevarande förslag avser ett definitivt ordnande av
semin arietomten.
Utskottet, som icke har något erinra mot de av Kungl. Maj:t framlagda
kostnadsberäkningarna, hemställer,
att riksdagen må för ordnande av folkskoleseminariets i
Luleå tomtområde anvisa för budgetåret 1927—1928 ett
extra reservationsanslag av 15,000 kronor.
157:o) Kungl. Maj:t har (punkt 157) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för studiebesök vid folkskolor, vilka av lärare
vid folkskoleseminarierna företagas för att inhämta kännedom om folkskolor
av olika slag inom Sverige, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
reservationsanslag av 4,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 390—391 i statsrådsprotokollet.
Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för studiebesök vid folkskolor,
vilka lärare vid folkskoleseminarierna företaga för att inhämta kännedom
om folkskolor av olika slag inom Sverige, har riksdagen på extra stat för
vartdera av åren 1918—1921 anvisat ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor
samt för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor. Sedermera har
anslag för ändamålet icke varit uppfört å riksstaten.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser nu ifrågavarande anslags återupptagande
å riksstaten enligt samma förutsättningar och grunder, som gällt
för tidigare anslag av förevarande art.
Ordnande avtomtområdet
vid folkskoleseminariet
i
Luleå.
[156.]
Lärares vid
folkskoleseminarierna
studiebesök
vid folkskolor.
[157.]
84
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utbildningskurs
för
lärare vid
hjälpklasser
för psykiskt
efterblivna
barn.
[158.]
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för studiebesök vid folkskolor, vilka av lärare vid
folkskoleseminarierna företagas för att inhämta kännedom
om folkskolor av olika slag inom Sverige, för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000
kronor.
158:o) Kungl. Maj:t har (punkt 158) föreslagit riksdagen att
dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av eu utbildningskurs
för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor att
utgå i enlighet med de bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna gott meddela;
dels ock medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt
de närmare grunder, Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 391-—394 i statsrådsprotokollet.
I enlighet med Kungl. Majits framställning anvisade 1926 års riksdag
för budgetåret 1926—1927 för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm
av en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna
barn ett extra reservationsanslag av 4,900 kronor att utgå i enlighet
med de bestämmelser, som Kungl. Maj:t kunde finna gott meddela. Tillika
medgav riksdagen, att av de medel, som vore avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
finge till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt
de närmare grunder, Kungl. Maj:t kunde komma att bestämma.
Kungl. Maj:ts förslag avser nu till en början en höjning av anslaget med
500 kronor i förhållande till motsvarande anslag för budgetåret 1926—
1927 för beredande av handledararvode åt lärarinnan vid seminariets hjälpklassavdelning
ävensom ökade medel till arvoden åt föreläsare och kursledare.
Vidare avser förslaget att i anslaget till kurserna skall ingå en särskild
post å så stort belopp, som erfordras för att bereda deltagande ordinarie
eller extra ordinarie lärare och lärarinnor vid folkskola ersättning för
vad de författningsenligt nödgas under tjänstledighet för ändamålet avstå
utöver en tredjedel av den kontanta begynnelselönen. Det har nämligen
ansetts ligga i det allmännas intresse att för de i hjälpklasser tjänstgörande
lärarna underlätta ett deltagande i förevarande utbildningskurser. Det borde
nämligen, enligt departementschefens mening, bemärkas, att genomgåendet
av dessa kurser icke medförde någon förbättring av lärarens avlöningsvillkor
eller hans befordringsmöjligheter utan allenast hade till syfte att
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
85
gorå honom bättre skickad att fylla sin uppgift såsom hjälpklasslärare.
För detta sistnämnda ändamål beräknar departementschefen ett anslagsbehov
av 3,600 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj ds förslag,
hemställer,
att riksdagen må
a) för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm
av en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt
efterblivna barn anvisa för budgetåret 1927—1928 ettextra
reservationsanslag av 9,000 kronor att utgå i enlighet
med de bestämmelser, som Kungl. Majd kan finna gott
meddela;
b) medgiva, att av de medel, som äro avsedda till
arvode åt föreståndaren för de vid folkskoleseminariet i
Stockholm anordnade provårskurser, må till rektor vid
nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande utbildningskurs
utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att
utgå enligt de närmare grunder, Kungl. Majd kan komma
att bestämma.
159:o) Kungl. Majd har (punkt 159) föreslagit riksdagen att
dels bestämma, att statens småskoleseminarium i Lycksele skall från och
med den 1 juli 1927 uppföras å ordinarie stat och följaktligen lärarpersonalen
vid seminariet åtnjuta avlöning i likhet med lärarpersonalen vid statens
småskoleseminarier i Haparanda och Murjek, därvid arvode till vikarierande
rektor vid seminariet skall utgå med det belopp och på det sätt, Kungl.
Majd för varje särskilt fall förordnar;
dels föreskriva, att för åtnjutande av ovannämnda avlöningsförmåner skola
gälla de villkor och bestämmelser, som innehållas i kungörelsen den 22 juni
1920 (nr 542) angående avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid statens
småskoleseminarier i Haparanda och Murjek m. m. med däri sedermera
gjorda ändringar;
dels förklara, att en var, som med eller efter ingången av juli månad 1927
tillträder ordinarie befattning vid statens småskoleseminarium i Lycksele,
skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda villkor och bestämmelser;
dels ock för överförande av seminariet i Lycksele å ordinarie stat från
och med den 1 juli 1927 höja det ordinarie reservationsanslaget till statens
småskoleseminarier, nu 127,600 kronor, med 42,400 kronor till 170,000
kronor.
•Utredningen återfinnes å sid. 394—396 i statsrådsprotokollet.
Det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier är i riksstaten
för budgetåret 1926—1927 uppfört med ett belopp av 127,600 kronor.
Från detta anslag bestridas kostnaderna för uppehållande av de båda staten
tillhöriga småskoleseminarier, vilka äro uppförda på ordinarie stat, nämligen
Statens
småskole
seminarier.
[159.]
86
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Verksamheten
vid
statens små
skoleseminarium
i
Hagaström.
[160.]
seminarierna i Haparanda och Murjek. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle,
huvudsakligen på grund av minskat antal stipendier, en sänkning av de
för dessa seminarier beräknade anslagsmedlen kunna vidtagas med 4,000
kronor.
För uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i
Lycksele utgå! för budgetåret 1926—1927 av extra anslagsmedel ett belopp
av 67,000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag avser nu, att detta seminarium
skulle uppföras på ordinarie stat, och beräknas kostnaden härför för budgetåret
1927—1928 uppgå till 60,600 kronor, vilket innebär en minskning
av 6,400 kronor i förhållande till det nu utgående extra anslaget. Anslagsbehovet
för statens ordinarie småskoleseminarier för budgetåret 1927—1928
skulle alltså utgöra 184,200 kronor. Då emellertid vid utgången av budgetåret
1925—1926 å det ordinarie anslaget till statens småskoleseminarier
förefanns en reservation av omkring 36,300 kronor, har det synts departementschefen
tillräckligt, om anslagets belopp för budgetåret 1927—1928 bestämmes
till allenast 170,000 kronor, innebärande en höjning med 42,400 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:s förslag, hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) bestämma, att statens småskoleseminarium i Lycksele
skall från och med den 1 juli 1927 uppföras å ordinarie
stat och följaktligen lärarpersonalen vid seminariet åtnjuta
avlöning i likhet med lärarpersonalen vid statens småskoleseminarier
i Haparanda och Murjek, därvid arvode till vikarierande
rektor vid seminariet skall utgå med det belopp
och på det sätt, Kungl. Maj:t för varje särskilt fall förordnar;
b) föreskriva, att för åtnjutande av ovannämnda avlöningsförmåner
skola gälla de villkor och bestämmelser, som
innehållas i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 542) angående
avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid statens småskoleseminarier
i LIaparanda och Murjek m. m. med däri
sedermera gjorda ändringar;
c) förklara, att en var, som med eller efter ingången av
juli månad 1927 tillträder ordinarie befattning vid statens
småskoleseminarium i Lycksele, skall vara pliktig underkasta
sig ovannämnda villkor och bestämmelser;
d) för överförande av seminariet i Lycksele å ordinarie
stat från och med den 1 juli 1927 höja det ordinarie reservationsanslaget
till statens småskoleseminarier, nu 127,600
kronor, med 42,400 kronor till 170,000 kronor.
160:o) Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen att
dels bestämma, att lärarpersonalen vid statens småskoleseminarium i Hagaström
skall från och med den 1 juli 1927 åtnjuta avlöning i likhet med
lärarpersonalen vid småskoleseminarierna i Haparanda och Murjek;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
87
dels ock för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium
i Hagaström för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 36,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 397—398 i statsrådsprotokollet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen för
uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarier i Lycksele och
Hagaström för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra reservationsanslag
av 100,800 kronor, varav avsétts för seminariet i Lycksele 67,000 kronor
och för seminariet i Hagaström 33,800 kronor.
Utskottet har under nästföregående punkt förordat, att seminariet i Lycksele
den 1 juli 1927 överföres på ordinarie stat. Ifrågavarande extra anslag
skulle således för budgetåret 1927—1928 endast avse seminariet i Hagaström.
Kungl. Maj:ts förslag om anslagsökning för nu ifrågavarande seminarium
avser genomförande av full likställighet i löneavseende mellan lärarna vid
seminariet i Hagaström och lärarna vid seminarierna i Haparanda och
Murjek.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
förty,
att riksdagen må
a) bestämma, att lärarpersonalen vid statens småskoleseminarium
i Hagaström skall från och med den 1 juli 1927
åtnjuta avlöning i likhet med lärarpersonalen vid småskoleseminariema
i Haparanda och Murjek;
b) för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium
i Hagaström för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra reservationsanslag av 36,000 kronor.
161:o) Kungl. Maj:t har (punkt 161) föreslagit riksdagen medgiva, att för
ordnande av tomtområdet vid småskoleseminariet i Lycksele må av det
ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier utgå ett belopp
av högst 4,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 398—399 i statsrådsprotokollet.
På sätt utskottet under punkt 159 erinrat, förefunnos å ifrågavarande anslag
vid slutet av budgetåret 1925—1926 vissa reservationer; mot dessas
tagande i bruk för nu ifrågasatt ändamål har utskottet icke något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må medgiva, att för ordnande av tomtområdet
vid småskoleseminariet i Lycksele må av det ordinarie
reservationsanslaget till statens småskoleseminarier utgå ett
belopp av högst 4,000 kronor.
162:o) Kungl. Maj:t har (punkt 162) föreslagit riksdagen att till ändringsoch
reparationsarbeten vid statens småskoleseminarium i Hagaström anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Ordnande
av tomtområdet
vid
småskoleseminariet
i Lycksele.
[161.]
Vissa ändrings-
och
reparationsarbeten
vid
statens småskoleseminarium
i
Hagaström.
[162.]
88
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Understöd åt
småskoleseminarier
[163.
]
jämte två i
ämnet
väckta
motioner.
Stipendier åt
elever vid
småskoleseminarier.
[164.
Utredningen återfinnes å sid. 400—402 i statsrådsprotokollet.
De ifrågavarande ändrings- och reparationsarbeten, vilka såväl av byggnadsstyrelsen
som av departementschefen befunnits oundgängligen nödvändiga,
avse huvudsakligen, i överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet intaget
förslag, inrättande av gymnastiksal och ändring av vissa bostadsrum till
lärosalar samt anordnande av trappförbindelse för undvikande av eldfara.
För utskottet har företetts ett från det i statsrådsprotokollet omnämnda
något avvikande förslag, vilket skulle inom ramen för det äskade anslaget
bättre tillgodose behovet av erforderliga ändrings- och reparationsarbeten.
Därest ett genomförande av detta sistnämnda förslag skulle befinnas ändamålsenligt,
har utskottet mot detsamma intet att erinra. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må till ändrings- och reparationsarbeten vid
statens småskoleseminarium i Hagaström anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
163:o) Kungl. Maj:t har (punkt 163) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier, nu 330,000
kronor, med 10,000 kronor till 320,000 kronor.
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar O. Bergqvist och C. I. Asplund (1: 4) och den andra inom andra
kammaren av herr J. Grapenson m. fl. (II: 11), har hemställts, att riksdagen
måtte medgiva, att de statsbidrag, som för närvarande utgå till Norrbottens
läns landstings seminarium i Öjebyn, måtte till den del, som svarar mot
de anställda ordinarie lärarnas avlöning, få utgå, även om seminariet med
hänsyn till läraröverskottet nedlägges.
Beträffande vad såväl Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit
som i nämnda motioner yrkats kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
164:o) Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid småskoleseminarier,
nu 90,000 kronor, med 18,000 kronor till 72,000 kronor.
På grund av den minskning av elevantalet vid dessa seminarier, som
under de senaste åren ägt rum dels genom indragning av parallellklasser
och dels genom minskning av klassernas storlek, har en minskning av anslaget
till ifrågavarande ändamål nu kunnat ifrågasättas.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må minska det ordinarie reservationsanslaget
till stipendier åt elever vid småskoleseminarier, nu 90,000
kronor, med 18,000 kronor till 72,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
89
165:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som
ej i landsting deltager, skall för budgetåret 1927—1928 utgå
med 3,U av det belopp, som må tillkomma motsvarande
lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens
småskoleseminarier;
b) för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1927-—1928
ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.
166:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till allmänna fortbildningskurser för lärare
vid egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1927
—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor
att utgå enligt Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
167:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av tilläggsersättning för expenser
åt folkskolinspektörer anvisa för budgetåret 1927—
1928 ett extra anslag av 10,400 kronor.
168:o) Kungl. Maj:t har (punkt 168) föreslagit riksdagen, att till gratifikationer
åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda
anställda inspektörerna för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag
av 20,000 kronor att utgå enligt grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas.
Utredningen återfinnes å sid. 406—407 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar A. Dahl och
W. Björck (1: 96) och den andra inom andra kammaren av herrar E. Laurén
och O. Jeppsson (II: 151), däruti hemställts, att riksdagen för sin del ville
besluta,
att 7 konsulenter må tillsättas för undervisning i gymnastik med lek och
idrott vid folkskolorna m. fl. läroanstalter med de uppgifter och den löneställning
i övrigt, som av gymnastiksakkunniga föreslagits;
att för ändamålet måtte såsom ordinarie anslag anvisas dels till avlöning
åt 7 konsulenter 37,100 kronor, dels till expenser 3,500 kronor, eller sammanlagt
40,600 kronor;
Tillfällig
löneförbättring
för
lärare vid
vissa småskoleseminarier.
[165.]
Fortbildningskurser
för lärare vid
egentliga
folkskolor
och
småskolor.
[166.]
Tilläggsersättning
för expenser
åt folkskolinspektörer.
[167.]
Gratifikationer
åt inspektörerna
för gymnastikundervisningen
vid vissa
skolor
[168.]
jämte
två i ämnet
väckta
motioner.
90
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att vid bifall till motionen det av Kungl. Maj:t till gymnastikinspektörerna
på åttonde huvudtiteln upptagna anslaget måtte utgå; samt
att riksdagen ville medgiva, att tillfällig löneförbättring tillerkännes dessa
konsulenter enligt samma grunder, som kunna komma att av riksdagen
beslutas för folkskolinspektörema.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motion nr 1: 96.
I anledning av därom väckt motion anvisade 1926 års riksdag till gratifikationer
åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor,
högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda
anställda inspektörerna ett extra anslag av 20,000 kronor för budgetåret 1926
-—1927 att utgå enligt grunder, som av Kungl. Maj:t bestämdes. Förslag
till en omläggning av gymnastikinspektörsinstitutionen har framlagts av de
sakkunniga, vilka den 12 augusti 1926 avgivit betänkande angående verksamheten
vid gymnastiska centralinstitutet och därmed sammanhängande
frågor. De sakkunnigas betänkande och förslag kan emellertid, enligt vad
departementschefen upplyst, icke göras till föremål för någon Kungl. Maj:ts
framställning till 1927 års riksdag, då den vidare beredning av ärendet, som
härför är erforderlig, icke kan medhinnas. Anslaget till gratifikationer har
därför alltjämt befunnits behövligt.
Motionsledes har nu hemställts om genomförande i viss begränsad, av
skolöverstyrelsen förordad omfattning av de gymnastiksakkunnigas förslag
beträffande gymnastikkonsulenter.
Frågan om en omläggning av gymnastikinspektionen vid folkskolorna
m. fl. läroanstalter är ett spörsmål, som sedan länge dryftats och varit föremål
för upprepade utredningar. Förslag i ämnet hava flera gånger framlagts,
senast av de utav departementschefen omförmälda sakkunniga. Utskottet
beaktar till fullo vikten av en sakkunnig ledning för det för hela vårt folks
fysiska fostran så betydelsefulla ämne, varom här är fråga, och håller för
önskvärt, att det av motionärerna berörda spörsmålet snart måtte vinna sin
lösning. Då emellertid ifrågavarande ämne, såsom utgörande del av ett
större kommittéförslag, för närvarande är beroende på Kungl. Maj:ts prövning,
anser utskottet det mindre tillrådligt att nu förorda åtgärder, som
kunna vara ägnade att föregripa denna utredning. Utskottet förutsätter
dock, att med hänsyn till frågans vikt framställningar i anledning av ovanberörda
sakkunnigförslag varda förelagda nästkommande års riksdag; och
har utskottet i betraktande av vad sålunda anförts icke ansett sig böra
förorda de nu i ämnet väckta motionerna. Det av Kungl. Maj:t ifrågasatta
anslaget bör vid sådant förhållande utgå även för budgetåret 1927
—1928.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å herrar Dahls och Björcks samt herrar Lauréns
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
91
och Jeppsons ovanberörda motioner (1: 96 och II: 151), till
gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen vid folkoch
småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor samt
läroanstalter för dövstumma och blinda anställda inspektörerna
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av
20,000 kronor att utgå enligt grunder, som av Kungl. Maj:t
bestämmas.
169:o) Kungl. Maj:t har (punkt 169) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 47,850,000
kronor, med 500,000 kronor till 48,350,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 407—408 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag är grundat på en av skolöverstyrelsen rörande anslagsbehovet
för ifrågavarande ändamål under budgetåret 1927—1928 gjord
beräkning, vilken verkställts efter samma grunder som tillämpats beträffande
beräkningen av motsvarande anslag för löpande budgetår. Departementschefen
har dock räknat med ett anslagsbehov, som är 150,000 kronor lägre
än det skolöverstyrelsen föreslagit.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 47,850,000 kronor,
med 500,000 kronor till 48,350,000 kronor.
170:o) Kungl. Maj:t har (punkt 170) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
gränsorter, nu 430,000 kronor, med 36,000 kronor till 466,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 408—-410 i statsrådsprotokollet.
Totalutgiften under ifrågavarande anslagstitel har för budgetåret 1925—
1926 beräknats till i runt tal 456,650 kronor. Då vidare det första med
bidrag av statsmedel uppförda skolhemmet i de finsktalande gränsförsamlingarna
väntas kunna träda i verksamhet hösten 1927, har det befunnits
erforderligt att i utgifterna under ifrågavarande anslag för budgetåret 1927
—1928 medräkna jämväl statsbidrag till skolhemmets drift, vilket bidrag
departementschefen beräknats till högst 9,280 kronor. Ökningen i anslagsbehovet
har slutligen avrundats till 36,000 kronor.
Utskottet, som anser sig böra förorda Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter,
nu 430,000 kronor, med 36,000 kronor till 466,000
kronor.
Statsbidrag
till avlöning
åt lärare vid
folkskolor.
[169.j
Folkundervisningens
befrämjande
i rikets nordligaste
gränsorter.
[170.]
92
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Byggnader
för folkskoleväsendet
''i vissa av
rikets nordligaste
gränsorter.
[171.]
Lappmarks
ecklesiastikverk,
folkbildningsändamål.
[172.]
Vissa avlö1
ningsförmåner
för lärare
samt för föreståndarinna
för skolhem
eller arbetstuga
lappmarksförsamlingar
med icke
linsktalande
befolkning
ävensom i
Overkalix
församling.
[173.]
171:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 171) och under hänvisning
till utredningen i ämhet (sid. 410—411 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
i vissa av rikets nordhgaste gränsorter bevilja
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av
325,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
172:o) Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,
nu 160,000 kronor, med 40,000 kronor till 200,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 411—413 i statsrådsprotokollet.
.På grundvalen av ett av 1919 års lappkommitté avgivet betänkande framlade
Kungl. Maj:t för 1925 års riksdag förslag till ändringar i gällande bestämmelser
rörande nomadskoleväsendet. I anledning härav beslöt riksdagen,
som i huvudsak icke hade något att erinra mot vad i ärendet förekommit,
att uppföra ifrågavarande anslag med dess nuvarande belopp,
160,000 kronor.
Den nu begärda anslagsökningen avser att låta den föreslagna nya organisationen
av nomadskoleväsendet i huvudsak träda i full tillämpning från
och med budgetåret 1927—1928.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsänSamål, nu 160,000
kronor, med 40,000 kronor till 200,000 kronor.
173:o) Kungl. Maj:t har (punkt 173) föreslagit riksdagen att — med uteslutande
av de nu i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie
förslagsanslagen till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning samt i Overkalix församling och till avlönande
av föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom samma församlingar
— i stället därstädes under rubriken: Vissa avlöningsförmåner för
lärare samt för föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom lappro
arksförsamlingar med icke finsktalande befolkning ävensom i Overkalix
församling uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 71,000 kronor.
Till bestridande av särskilda lönetillägg till lärare och lärarinnor vid egentliga
folkskolor, mindre folkskolor och småskolor inom lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning i Västerbottens och Norrbottens län samt i
Overkalix församling i Norrbottens län uppfördes enligt beslut av 1919 års
riksdag i riksstaten ett ordinarie förslagsanslag å 47,000 kronor, vilket anslag
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
93
alltsedan utgått med oförändrat belopp. Enligt budgetredovisningarna hava
utgifterna för här ifrågavarande ändamål under de tre senaste budgetåren
utgjort i runt tal 60,000 kronor för år. Vidare tinnes i riksstaten uppfört
ett ordinarie förslagsanslag till avlönande av föreståndarinna för skolhem
eller arbetsstuga inom lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
samt i Överkalix församling, vilket anslag är upptaget till 11,000
kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär nu dels en höjning av det för ifrågavarande
särskilda lönetillägg beräknade beloppet till 60,000 kronor, dels ock
en sammanslagning, på förut i liknande fall anförda skäl, av de båda anslagen
till ett gemensamt anslag.
Mot den ifrågasatta anslagsökningen har utskottet intet att erinra.
Vad beträffar den föreslagna sammanslagningen av anslagen hänvisar utskottet
till vad utskottet under punkt 4 här ovan i motsvarande fall anfört;
enligt utskottets mening böra de båda anslagen allt fortfarande hållas i sär
såsom särskilda anslag.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) öka det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med
icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling,
nu 47,000 kronor, med 13,000 kronor till 60,000 kronor;
b) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget till
avlönande av föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga
inom lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning
samt i Överkalix församling, 11,000 kronor, med oförändrat
belopp.
174:o) Kungl. Maj:t har (punkt 174) föreslagit riksdagen att — med uteslutande
av det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget å 10,600
kronor till Skytteanska lappfolkskolan i Tärna — därstädes för Skytteanska
skolan i Tärna uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 18,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 414—418 i statsrådsprotokollet.
I riksstaten är uppfört ett ordinarie förslagsanslag till Skytteanska lappfolkskolan
i Tärna, vilket anslag för budgetåret 1926—1927 är upptaget
med 10,600 kronor. Denna skola, som helt uppehälles på statsverkets bekostnad
och är avsedd i främsta rummet för barn av bofasta lappar men
i mån av utrymme även för Tärna församlings övriga barn, är organiserad
såsom en folkskola med tre årsklasser. Enligt ett av 1926 års riksdag godkänt
förslag till ombildning av läroanstalten skulle skolan förändras till en
folkskola av första B-formen och det nuvarande barnhemmet ändras till ett
skolhem, avsett för 40 barn. I samband härmed beviljade riksdagen medel
för ny- och ombyggnader vid skolan samt för anskaffande av nya inventarier.
Skytteanska
skolan i
Tärna.
[174.]
94
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Rungl. Maj:ts förslag innebär nu genomförande av den beslutade omorganisationen
från och med början av läsåret 1927—1928, vid vilken tidpunkt
ifrågavarande byggnadsarbeten beräknas bliva färdiga. I samband
härmed har föreslagits en ändrad benämning å skolan.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må — med uteslutande av det i riksstaten
uppförda ordinarie förslagsanslaget å 10,600 kronor till
Skytteanska lappfolkskolan i Tärna — därstädes för Skvtteanska
skolan i Tärna uppföra ett ordinarie förslagsanslag
å 18,500 kronor.
Ny- och ombyggnader
vid
Skytteanska
skolan i
Tärna.
''[175.].
Bidrag till
skolhemsbyggnader
och deras
inredning
inom Jämtlands,
Västerbottens
och
Norrbottens
län.
[176.]
175:o) Sedan 1926 års riksdag för ny- och ombyggnader vid Skytteanska
lappfolkskolan i Tärna samt för anskaffning av nya inventarier till densamma
beviljat ett belopp av 140,000 kronor samt därav anvisat för budgetåret
1926—1927 såsom extra reservationsanslag 75,000 kronor, har nu
Kungl. Maj:t (punkt 175) föreslagit riksdagen att av förenämnda utav 1926
års riksdag beviljade belopp av 140,000 kronor för budgetåret 1927—1928
anvisa såsom extra reservationsanslag återstoden 65,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det utav 1926 års riksdag beviljade
beloppet av 140,000 kronor till ny- och ombyggnader vid Sky tteanska
lappfolkskolan i Tärna samt för anskaffning av nya
inventarier till skolan för budgetåret 1927—1928 anvisa såsom
extra reservationsanslag återstoden 65,000 kronor.
176:o) Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett reservationsanslag av 100,000 kronor att
utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.
Utredningen återfinnes å sid. 419—421 i statsrådsprotokollet.
För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 150,000
kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till skolhemsbyggnader
och deras inredning i skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reserva
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
95
tionsanslag av 100,000 kronor att utgå enligt av Kungl.
Maj:t fastställda grunder.
177:o) Kungl. Maj:t har (punkt 177) föreslagit riksdagen att i rikestaten
uppföra det ordinarie anslaget till beredande av möjlighet till skolgång genom
inackordering i skolhem eller enskilda hem för skolpliktiga barn av
fattiga, avlägset boende föräldrar i skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock med undantag för rikets nordligaste gränsorter,
under titeln: Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste
gränsorter, med oförändrat belopp 200,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag avser allenast förkortande av rubriken för ifrågavarande
anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten uppföra ifrågavarande ordinarie
anslag under titeln: Inackorderingsbidrag för vissa
skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, med oförändrat
belopp 200,000 kronor.
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bidrag för anordnande av skolskjutsar
för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret 1927—1928 ett
extra anslag av 30,000 kronor att utgå enligt de närmare
villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.
överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179) •hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern
bevilja för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag
av 23,000 kronor.
180:o) Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola
eller särskild slöjdskola, nu 2,880,000 kronor, med 180,000 kronor till
3,060,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 423—427 i statsrådsprotokollet.
178:o) I
skottet,
179:o) I
Inackorderingsbidrag
för vissa skolplikt!
ga barn.
[177.]
Bidrag för
anordnande
av skolskjutsar
för skolpliktiga
barn.
[178.]
Avlönande
av lärare åt
vid statsunderstödda
sjukvårdsanstalter
intagna
barn i skolåldern.
[179.]
Anordnande
av slöjd i folkskola,
mindre
folkskola
eller särskild
slöjdskola.
[ISO.]
Anordnande
av undervisning
i hushållsgöromål
i egentlig
folkskola.
[181.]
Undervisningsmateriel!
m. m. för
folkskolor.
[182.]
Svensk
undervisning
för svenska
barn i
utlandet.
[183.] .
96 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Med hänsyn till att anslaget överskridits, föreslås nu en härav betingad
förhöjning.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild
slöjdskola, nu 2,880,000 kronor, med 180,000 kronor
till 3,060,000 kronor.
181:o) Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål
i egentlig folkskola, nu 350,000 kronor, med 22,000 kronor till 372,000
kronor.
Den ifrågasatta anslagsökningen är jämväl i detta fall föranledd därav,
att anslaget under senaste budgetår överskridits.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig
folkskola, nu 350,000 kronor, med 22,000 kronor till 372,000
kronor.
182:o) Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1927—1928 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. för folkskolor utan angivet belopp.
A anslaget förefinnas reservationer, vilka vid slutet av budgetåret 1925—
1926 uppgingo till 43,625 kronor 45 öre, varför något anslagsbelopp för
ändamålet icke ansetts erforderligt för budgetåret 1927—1928.
Utskottet hemställer, j ‘
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1927—1928
upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. för folkskolor utan angivet belopp.
183:o) Kungl. Maj:t har (punkt 183) föreslagit riksdagen att anvisa för
budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 13,600 kronor att utgå till upprätthållande
av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst
2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst
2,700 kronor och i Paris med högst 2,200 kronor, samtliga beloppen enligt
de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.
Anslaget utgör för budgetåret 1926—1927 15,800 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 97
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må anvisa för budgetåret 1927—1928 ett
extra anslag av 13,600 kronor att utgå till upprätthållande
av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med
högst 2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i
Hamburg med högst 2,700 kronor och i Paris med högst
2,200 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.
184:o) Beträffande vad i två likalydande motioner, väckta den ena inom
första kammaren av herr J. P. Johansson (1: 92) och den andra inom andra
kammaren av herr R. Watjnsson (II: 206), föreslagits i fråga om tillfällig
löneförbättring för lärare vid folk- och småskolor samt högre folkskolor in. m.
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
185:o) Kungl. Maj:t har (punkt 184) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,
nu 3,940,000 kronor, med 560,000 kronor till 4,500,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 429—431 i statsrådsprotokollet.
Mot den av Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagsökningen, vilken är beroende
på tillväxten av antalet fortsättningsskolor av 1918 års typ, har utskottet
intet att erinra.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,
nu 3,940,000 kronor, med 560,000 kronor till 4,500,000
kronor.
186:o) Kungl. Maj:t har (punkt 185) föreslagit riksdagen att till utbildningskurser
för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1927—1928
ett extra reservationsanslag av 134,500 kronor att utgå enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 432—434 i statsrådsprotollet.
Av 1926 års riksdag anvisades för ändamålet ett anslag av 125,000 kronor,
avsett att jämte ett beräknat överskott å 5,000 kronor användas för
liknande kurser under år 1927. Enligt vad departementschefen upplyst, hava
å de medel, som stått till förfogande för ifrågavarande kurser under år 1926,
uppkommit ett överskott av allenast 3,300 kronor eller omkring 2,000 kronor
mindre än som tidigare beräknats. Då för 1927 års kurser dessutom
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 sand. 8 käft. (Nr 8.) '' 7
Motioner om
tillfällig löneförbättring
för lärarpersonalen
vid
folk- och småskolor
m. in.
Understöd
för avlönande
av lärare vid
fortsättningsskolor.
[184.!
Utbildningskurser
för
lärare vid
fortsättningsskolor.
[185.]
98
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Understöd
åt högre
folkskolor.
[186.]
Ökat understöd
åt folkhögskolor.
[187.]
Anordnande
av s. k.
folkhögskolekurser
i
Härjedalen
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
[188.]
finnes disponibelt anslaget för budgetåret 1926—1927 å 125,000 kronor, men
kostnaderna för dessa kurser uppskattats till 132,000 kronor, har man icke
ansett sig kunna räkna med något överskott att användas för 1928 års
kurser. På grund härav har det befunnits erforderligt att bestämma anslaget
för budgetåret 1927—1928 till det nu föreslagna beloppet.
Utskottet, som funnit sig böra förorda Kungl. Maj:ts förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra
reservationsanslag av 134,500 kronor att utgå enligt
Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.
187:o) Kungl. Maj:t har (punkt 186) föreslagit riksdagen att, med uteslutande
ur riksstaten av det därstädes nu upptagna ordinarie förslagsanslaget till
anordnande av slöjd vid högre folkskolor, öka det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt högre folkskolor, nu 890,000 kronor, med 70,000 kronor till
960,000 kronor.
I riksstaten hava sedan flera år varit uppförda två ordinarie anslag till
högre folkskolor, nämligen ett förslagsanslag: understöd åt högre folkskolor,
nu 890,000 kronor, samt ett förslagsanslag: anordnande av slöjd vid
högre folkskolor, nu 70,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär allenast ett sammanförande av dessa båda
anslag till ett gemensamt anslag.
Utskottet hänvisar till vad utskottet under punkt 4 här ovan anfört, varav
framgår, att utskottet funnit lämpligt att jämväl i detta fall fortfarande
hålla anslagen i fråga åtskilda i riksstaten. Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptaga det ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor
med oförändrat belopp, 890,000 kronor;
b) i riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptaga det
ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i högre
folkskolor med oförändrat belopp, 70,000 kronor.
188:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av ökat understöd åt folkhögskolor
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra förslagsanslag
av 75,000 kronor.
189:o) Kungl. Maj:t har (punkt 188) föreslagit riksdagen att till anordnande
av så kallade folkhögskolekurser i Härjedalen för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor, att utgå i enlighet med de villkor,
Kungl. Maj:t äger fastställa.
Utredningen återfinnes å sid. 436—437 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
99
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr J. P. Johansson
(1: 93) och den andra inom andra kammaren av herr J. Olofsson (IT: 80),
däruti hemställts, att riksdagen måtte besluta att för anordnande av så kallade
folkhögskolekurser i Härjedalen för budgetåret 1927-—1928 bevilja ett
extra anslag av 5,000 kronor att utgå med villkor, som Kung], Maj:t äger
att fastställa.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till ovanberörda motion 11:80.
Med anledning av två inom riksdagen väckta motioner anvisade 1926
års riksdag ett extra anslag av 3,000 kronor för budgetåret 1926 —1927 för
anordnande av så kallade folkhögskolekurser i Härjedalen, att utgå i enlighet
med de villkor, Kung! Maj:t ägde fastställa. Från vederbörande har
nu förslag framlagts om ett till 5,000 kronor förhöjt anslag för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1927—1928, vilket belopp innebure ett minimum,
om kurserna skulle komma till stånd, utan att kommuner och enskilda
alltför hårt belastades. Kungl. Maj:t har emellertid föreslagit ett anslag
till samma belopp, som anvisats för innevarande budgetår, under det
att i ovanberörda motioner uppställts yrkandet av det högre anslaget å 5,000
kronor.
Ehuru utskottet till fullo uppskattar betydelsen av ifrågavarande kurser,
har utskottet dock icke ansett sig böra tillstyrka ett högre belopp för ändamålet
än vad för innevarande budgetår anvisats, och detta så mycket mindre,
som den föreslagna ökningen varit föremål för prövning från Kungl. Maj:ts
sida utan att Kungl. Maj:t funnit skäl till riksdagen föra framställning om
anslagshöjning.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr J. P. Johanssons och herr J. Olofssons
ovanberörda motioner (1:93 och 11:80), i vad desamma
skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, till anordnande av så
kallade folkhögskolekurser i Härjedalen för budgetåret 1927
—1928 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor, att utgå i
enlighet med de villkor, Kungl. Maj:t äger fastställa.
190:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt den svenska folkhögskolan
i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1927—
1928 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor, att utgå på
de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
Understöd åt
den svenska
folkhögskolan
i Birkas.
[189.]
Befrämjande
av dövstumundervisningen.
[190.]
Tidning för
dövstumma.
[191.]
Tysta skolan
å Lidingön.
[192.]
Understöd åt
Svenska föreningen
för
dövas väl.
[193.]
Förstärkande
av det ordinarie
anslaget
till institutet
och
100 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
191:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190) hemställer utskottet,
a) att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1927—1928
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av
dövstumundervisningen med oförändrat belopp 190,000 kronor;
b)
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum, medgiva, att ur nämnda förslagsanslag
må för budgetåret 1927—1928 för anskaffande av lämplig
litteratur åt dövstumma, under de villkor, Kungl. Maj:t
bestämmer, utgå ett belopp av högst 2,000 kronor.
192:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd för utgivande av Tidning för
dövstumma anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 1,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.
193:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 192) och under hänvisning
till utredningen i ämnet (sid. 440—442 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt Tysta skolan å Lidingön
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 20,000
kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
194:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193) och under hänvisning
till utredningen i ämnet (sid. 442—443 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt Svenska föreningen för
dövas väl anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslagav
5,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
195:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkande av det ordinarie anslaget
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
101
till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 45,000 kronor.
196:o) Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att för anordnande
av en servisledning från Stockholms stads elektricitetsverks ledningsnät
till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag å 4,600 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 444—445 i statsrådsprotokollet.
Då institutet ej längre såsom hitintills kan erhålla nödig elektrisk energi
från statens järnvägars ledningsnät, har en institutets anslutning till Stockholms
stads elektricitetsverk befunnits påkallad.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för anordnande av en servisledning
från Stockholms stads elektricitetsverks ledningsnät till institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda anvisa för
budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag å 4,600
kronor.
197:o) Kungl. Maj:t har (punkt 196) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det ordinarie anslagit till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 6,600 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 445—446 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett anslag av
7,000 kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie anslaget
till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 6,600 kronor.
198:o) Kungl. Maj:t har (punkt 197) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser m. m. för
hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra anslag av 10,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 447 i statsrådsprotokollet.
För innevarande budgetår utgår detta anslag med 9,800 kronor. Den
nu begärda ökningen hänför sig dels till ökade kostnader för fastighetens
underhåll, dels till nödvändigheten att anordna två gymnastikavdelningar
och dels till en mindre höjning i diverse avlöningar åt personal vid materialdepån.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
förskolan för
blinda å Tomteboda.
[194.]
Anordnande
av elektrisk
servisledning
till institutet
och förskolan
för blinda å
Tomteboda.
[195.]
Förstärkande
av det
ordinarie anslaget
till förskolan
för
blinda i
Växjö.
[196.]
Förstärkande
av det
ordinarie reservationsanslaget
till
hantverksskolan
i Kristinehamn
för blinda.
[197.]
102
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Uppehållande
av ytterligare
en
korgmakeriavdelning
vid
hantverksskolan
i Kristinehamn
för blinda.
[198.]
Beredande
av fria frakter
för arbetsmaterialier
till blinda
hantverkare.
[199.]
Extra ordinarie
lärarpersonal
och
vaktmästare
vid blindanstalten
i
Lund.
[200.]
Understöd åt
hantverksskolan
i Upp
sala för
blinda
kvinnor.
[201.]
att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra anslag av 10,500 kronor.
199:o) Kung!. Maj:t har (punkt 198) förslagit riksdagen att till uppehållande
vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av ytterligare eu
korgmakeriavdelning anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 10,600 kronor.
För budgetåret 1926—1927 har för ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag
av 6,600 kronor. Den begärda anslagsökningen är föranledd
därav, att utrustningsbidrag till avgående elever beräknas vart tredje år för
nämnda avdelning, då kursen avses vara avslutad.
Utskottet, som icke bar något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till uppehållande vid hantverksskolan i
Kristinehamn för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 10,600 kronor.
200:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,
som från hantverksskolans i Kristinehamn förblinda
materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 7,500 kronor.
201:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal
och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda
med komplicerat lyte för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 11,500 kronor.
202:o) Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att till understöd
åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de
närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 449—450 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
103
Anslaget utgör för löpande budgetår 20,000 kronor.
Vid beräknandet av kostnaderna för skolans verksamhet och av statsunderstödets
storlek hade man utgått från att skolans elevantal skulle utgöra
högst 14. Inträdesansökningarna till skolan hava emellertid ökats och antalet
elever för innevarande arbetsår beräknas nu till 24. Av departementschefen
anses önskvärt, att skolan må kunna bereda tillträde till undervisning
åt ett större elevantal.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj ds förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till understöd åt hantverksskolan i Uppsala
för blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1927—1928
ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de
närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.
203:o) Kungl. Maj:t har (punkt 202) föreslagit riksdagen att i riksstaten Bidrag till
för budgetåret 1927—1928 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bidrag
till avlönande av vikarier för lärare vid blinduudervisningsanstalter med lärare vid
oförändrat belopp 1,000 kronor. ^visiäng^
Utredningen återfinnes å sid. 451—452 i statsrådsprotokollet. anstalter.
[202.1
Ifrågavarande anslag är numera avsett till vikarier för samtliga lärare
vid ifrågavarande anstalter, ordinarie såväl som extra ordinarie. I de Kungl.
Maj:ts förslag, vilka legat till grund för riksdagens beslut i ämnet, talas
emellertid allenast om vikarie för lärare, som åtnjuter tjänstledighet på grund
av sjukdom.
Departementschefen har nu, såsom framgår av statsrådsprotokollet, uttalat
sig för önskvärdheten av att anslaget för framtiden må användas även till
vikarie för lärare, som åtnjuter semester eller tjänstledighet av annan anledning
än sjukdom. Med hänsyn till att dylika fall äro relativt sällsynta, har
någon höjning av anslaget icke på grund härav ansetts erforderlig.
Utskottet, som icke har något att erinra mot vad i ovan angivna hänseende
anförts, hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1927—1928
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till avlönande
av vikarier för lärare vid blindundervisningsaustalter
med oförändrat belopp 1,000 kronor.
204:o) Kungl. Maj:t har (punkt 203) föreslagit riksdagen att höja det or- Järnvägsre
dinarie
förslagsanslaget till järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande ^Jieieve"
vårdare, nu 5,000 kronor, med 1,500 kronor till 6,500 kronor. jämte åtföl
jande
vårdare.
Den ifrågasatta anslagsökningen är föranledd därav att anslaget under [203.
senaste budgetår överskridits.
104
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Understöd
åt blindlärarelever.
[-04.]
Tryckning av
blindskrifter.
[205.]
De blindas
förening.
[206.]
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare,
nu 5,000 kronor, med 1,500 kronor till 6,500 kronor.
205:o) Kungl. Maj:t har (punkt 204) föreslagit riksdagen att till understöd
åt blindlärarelever anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 1,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 453—454 i statsrådsprotokollet.
Under en följd av år har riksdagen på extra stat såsom reservationsanslag
beviljat medel till understöd åt blindlärarelever och reseunderstöd åt
blindlärare. Efter ingången av år 1923 hava ifrågavarande anslag dock
endast fått användas till understöd åt blindlärarelever. För budgetåret 1924
1925 utgick anslaget med 1,800 kronor. Då besparingar å anslaget uppkommit,
blev på Kungl. Maj:ts förslag något särskilt anslag för nu ifrågavarande
ändamål icke upptaget i riksstaten för budgetåren 1925—1927.
Förefintliga reservationer å anslaget hava nu tagits i anspråk i sådan utsträckning,
att anslagets återupptagande befunnits erforderligt.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till understöd åt blindlärarelever anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av
1,000 kronor.
206:o) I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 205) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till tryckning av blindskrifter anvisa för
budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av 7,000
kronor.
207:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 206) och
under hänvisning till utredningen i ämnet (sid. 455—456 i statsrådsprotokollet)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt De blindas förening anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 100,000 kronor
att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
105
Y rkesundervisningen.
208:o) Kungl. Maj:t har (punkt 207) föreslagit riksdagen att dels i riks- Tekniska
staten för budgetåret 1927—1928 uppföra det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk med oförändrat belopp av 483,000 kronor,
dels och medgiva, att från de å nämnda anslag uppkomna besparingarna
må för budgetåret 1927—1928 av Kungl. Maj:t, under de villkor och bestämmelser
Kungl. Maj:t äger föreskriva, utanordnas följande belopp:
a) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet
i Örebro 24,000 kronor,
b) till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium 15,000 kronor,
c) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i
Eskilstuna 6,300 kronor,
d) till laboratorieutrustning vid samma fackskola 5,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 457—460 i statsrådsprotokollet.
Vid tekniska läroverket i Örebro har från och med läsåret 1921—1922
varit inrättad en merkantilt-teknisk linje, vars tillkomst möjliggjorts genom
anvisande av ett extra anslag till uppehållande av en fjärde parallellavdelning
vid läroverket. Anslaget har alltsedan sin tillkomst utgått med 24,000
kronor.
Utskottet, som inhämtat, att eleverna i första klassen av ifrågavarande
läroanstalt under innevarande läsår äro 66, fördelade på fyra parallellavdelningar,
förutsätter, att i de klasser, där med hänsyn till den merkantilttekniska
linjen differentiering på avdelningar ej äger rum, uppdelning av
parallellavdelningar ej sker i annan mån än då sådant författningsenligt
påkallas. Mot Kungl. Maj:ts beräkning av anslagsbehovet har utskottet icke
något att erinra.
Till utrustning av utvidgade laboratorier för den tekniska elementarskolan
och ett tekniskt gymnasium i Örebro anvisade riksdagen på extra stat för år
1919 ett reservationsanslag av 10,000 kronor. I samband med omorganisationen
av tekniska elementarskolan i Örebro till tekniskt gymnasium anvisades
därefter på extra stat för år 1921 till utrustning av ett maskinlaboratorium
vid gymnasiet ett reservationsanslag av 20,000 kronor. För ändamålet
anvisade 1926 års riksdag ytterligare ett anslag av 15,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag är grundat på en beräkning att härutöver
skulle för ifrågavarande utrustning erfordras 30,000 kronor, varav
hälften nu begäres och återstoden skulle anvisas ett följande år.
Utskottet finner övertygande skäl ej vara anförda för den av Kungl. Maj:t
framlagda anslagsberäkningen. Det synes utskottet, särskilt med hänsyn
till de avsevärda belopp, som hittills anvisats för ifrågavarande ändamål,
106
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Stipendier åt
obemedlade
och mindre
bemedlade
elever vid
de tekniska
fackskolorna.
[208.]
att beviljande av ytterligare ett totalbelopp av 20,000 kronor bör vara tillfyllest.
Härav torde för budgetåret 1927—1928 böra anvisas 10,000 kronor.
För uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna
har under en följd av år utgått extra anslag, för budgetåret 1926—
1927 med ett belopp av 6,300 kronor.
Mot Kungl. Maj:ts förslag om fortsatt anvisande av medel för ifrågavarande
ändamål har utskottet icke något att erinra.
1921 års riksdag beviljade ett extra anslag å 30,000 kronor till anskaffande
av undervisningsmateriell och utrustning av ett maskinlahoratorium vid
tekniska fackskolan i Eskilstuna. Ifrågavarande laboratorieutrustning var
vid ingången av år 1923 anskaffad och tagen i bruk. Den nu gjorda framställningen
avser komplettering av denna utrustning.
Utskottet har ej heller funnit något att erinra mot Kungl. Maj ds förslag
i denna del.
Utskottet hemställer alltså,
att ''riksdagen må
I) i riksstaten för budgetåret 1927—1928 uppföra det
ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk med oförändrat
belopp av 483,000 kronor;
II) medgiva, att från de å nämnda anslag uppkomna
besparingarna må för budgetåret 1927—1928 av Kungl.
Maj:t, under de villkor och bestämmelser Kungl. Maj:t äger
föreskriva, utanordnas följande belopp:
a) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid
tekniska gymnasiet i Örebro 24,000 kronor ;
b) till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymnasium
10,000 kronor;
c) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska
fackskolan i Eskilstuna 6,300 kronor;
d) till laboratorieutrustning vid samma fackskola 5,000
kronor.
209:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 208) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till stipendier åt obemedlade och mindre
bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000
kronor att utgå enligt av Kungl. Maj:t meddelade närmare
bestämmelser.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
107
210:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid de tekniska läroverken och med dem jämförliga
statsunderstödda läroanstalter anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor
att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.
211:o) Kungl. Maj:t har (punkt 210) föreslagit riksdagen att till beredande
av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö,
Hälsingborg, Örebro och Norrköping, utöver till dem, redan anslagna belopp,
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 135,000 kronor att
utgå under förutsättning att kommun, där liandelsundervisningsanstalt åtnjuter
statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller
erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett
kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt
med den fördelning och under de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kan
finna skäligt bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 462—464 i statsrådsprotokollet.
Riksdagen har från och med år 1918 uppfört det ordinarie anslaget till
handelsgymnasier med 135,000 kronor. Därjämte har på extra stat anvisats
medel till förhöjda understöd åt handelsgymnasier, utgörande för år 1920
145,000 kronor, för vart och ett av åren 1921 och 1922 150,000 kronor samt
för vart och ett av budgetåren 1923—1927 120,000 kronor.
I den till grund för Kungl. Maj :ts förslag liggande utredningen från skolöverstyrelsen
har anförts, att till följd av anslagsminskningen från 150,000 kronor
till 120,000 kronor hade trots största möjliga sparsamhet och minskning av arvodena
till timlärarna, i en del fall till väsentligt lägre belopp än de eljes vid
läroanstalter å motsvarande undervisningsstadium vanligen utgående, brister
uppstått för några av handelsgymnasierna. För tillgodoseendet av det mest
oundgängliga behovet av förhöjt understöd till handelsgymnasierna erfordrades
en höjning av det extra anslaget med minst 10,000 kronor. Härtill komme
att, då enligt de av riksdagen fastställda villkoren för statsunderstöd till
handelsgymnasierna de ordinarie lärarna skulle avlönas med samma belopp,
som för adjunkt vid rikets allmänna läroverk vore eller kunde varda stadgade,
handelsgymnasierna, sedan 1925 års riksdag beslutit förhöjning av den till
adjunkter vid de allmänna läroverken utgående tillfälliga löneförbättringen,
finge vidkännas en kostnadsökning för beredande av en däremot svarande löneförhöjning
till sina lärare. Anslaget borde av detta skäl ökas med minst
Resestipendier
åt vissa
lärare vid
tekniska
läroverk.
[209.;
Förhöjt
understöd
åt handelsgvninasier.
[210.;
108
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Resestipendier
åt vissa
lärare vid
statsunderstödda
handelsgymnasier.
211.1
Understöd åt
kommunala
anstalter för
yrkesundervisning.
[212.]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
5,000 kronor, varvid den sammanlagda ökningen av det extra anslaget
komme att utgöra 15,000 kronor.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till beredande av förhöjt understöd åt
handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,
Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna
belopp, anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 135,000 kronor att utgå under förutsättning att kommun,
där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd,
själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller
erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen
lämnar ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel
av statsunderstödet, samt med den fördelning och under
de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma.
212:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid statsunderstödda handelsgymnasier anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av
1,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
213:o) Kungl. Maj:t har (punkt 212) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,
nu 875,000 kronor, med 50,000 kronor till 925,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 465—467 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av fröken Kerstin Hessel(jren
(I: 95) och den andra inom andra kammaren av herr It. Wagns son.
(II: 150), däruti bland annat hemställts,
att riksdagen måtte vid behandlingen av anslaget till understöd åt kommunala
anstalter för yrkesundervisning besluta
dels att det hittills utgående understödet till avlöning åt rektor och övriga
lärare måtte från och med budgetåret 1927—1928 gälla allenast avlöning åt
lärare för havda undervisningstimmar,
dels att till arvode åt rektor må från förenämnda anslag utgå understöd
med belopp, som av skolöverstyrelsen i huvudsaklig överensstämmelse med
vad i motion I: 95 anförts i varje fall bestämmes, dock att understödsbeloppet
ej må överstiga 1,000 kronor för varje särskild rektorstjänst och
ej heller 2/a av hela det utgående arvodet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
109
dels att beträffande understöd till arvode åt rektor skall gälla, att rektors
verksamhet har sådan omfattning och det utgående rektorsarvodet uppgår
till sådant mot verksamhetens omfattning svarande belopp, att överstyrelsen
finner understöd till dylikt arvode böra utgå,
dels ock, under förutsättning av bifall till vad ovan föreslagits, att ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,
i årets statsverksproposition upptaget till 925,000 kronor, måtte
höjas till 955,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna
skälen får utskottet hänvisa till motion I: 95.
Det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för
yrkesundervisning utgör för budgetåret 1926—1927 875,000 kronor. Det
tidigare till beredande av särskild arvodesförhöjning åt lärare vid ifrågavarande
läroanstalter anvisade extra anslaget har från och med budgetåret
1924—1925 icke uppförts i riksstaten. I samband med sitt beslut i fråga
om anslag för berörda ändamål för sistnämnda budgetår fastställde riksdagen,
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, i vissa avseenden ändrade grunder
för beviljande av statsunderstöd till de läroanstalter, varom här är fråga.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1927—1928 hemställde skolöverstyrelsen
dels om ökning av nämnda ordinarie förslagsanslag till 1,060,000 kronor,
därvid 30,000 kronor beräknats för beredande av särskilt statsunderstöd till arvoden
åt rektorerna vid ifrågavarande läroanstalter, dels ock om beviljande av
ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor till beredande av arvodesförhöjning
åt lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning. Sedermera avgav
överstyrelsen förslag rörande de grunder, enligt vilka statsbidrag borde utgå
till rektorsarvoden. Förslaget går ut på att bidraget ej skulle få överstiga
1,000 kronor för varje särskild rektorstjänst och ej heller s/s av hela det
utgående arvodet. Bidragsbeloppet skulle inom nu angivna ram i varje
särskilt fall bestämmas av överstyrelsen.
Departementschefen har ansett, att understöd åt ifrågavarande läroanstalter
även för budgetåret 1926—1927 bör utgå enligt de av 1924 års riksdag
bestämda grunder och följaktligen icke anslutit sig till skolöverstyrelsens
förslag i vad det avser statsunderstöd till arvoden åt rektorer eller arvodesförhöjning
åt lärare vid dessa anstalter. Åven med en fortsatt tillämpning
av nu gällande grunder för understöds utgående har emellertid en förhöjning
av det ordinarie anslaget med 50,000 kronor ansetts ofrånkomlig.
Av motionärerna har upptagits skolöverstyrelsens förslag i fråga om statsunderstöd
till arvoden åt rektorerna.
Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran.
Vad beträffar det motionsvis framförda yrkandet, vill utskottet icke förneka,
att vissa skäl kunna anföras för ett tillstyrkande av detsamma. Då
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Understöd åt
enskilda anstalter
för
yrkesundervisning.
[213.]
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
emellertid det av motionärerna berörda spörsmålet icke av Kungl. Maj:t
funnits vara av beskaffenhet att föranleda framställning till riksdagen, har
utskottet icke ansett sig kunna i frågans nuvarande läge och på grundval
av enskild motion tillstyrka det i motionerna framförda förslaget.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å fröken Hesselgrens och herr Wagnssons
omförmälda motioner (I: 95 och II: 150), i vad desamma
i ovanberörda del skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,
höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt
kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 875,000 kronor,
med 50,000 kronor till 925,000 kronor.
214:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 213) föreslagit riksdagen att höja det ordinäre
anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning,
nu 650,000 kronor, med 25,000 kronor till 675,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 467—468 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft de under
föregående punkt omförmälda motionerna I: 95 och II: 150, uti vilka,
bland annat, hemställts, att riksdagen måtte förklara sig icke hava något
att erinra mot, att Kungl. Maj:t vid tilldelande av understöd till enskild
anstalt för yrkesundervisning i här ifrågavarande avseende tillämpar samma
grunder, som av motionärerna föreslagits för kommunala anstalter för yrkesundervisning,
samt under förutsättning av bifall härtill,
att det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisningen,
i årets statsverksproposition upptaget till 675,000 kronor,
måtte höjas till 695,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motion 1: 95.
Det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
utgjorde för vartdera av budgetåren 1924—1926 625,000 kronor och
utgår för innevarande budgetår med 650,000 kronor. I likhet med vad
som var fallet med de kommunala anstalterna för yrkesundervisning har
det tidigare utgående extra anslaget till arvodesförhöjning åt lärare icke
upptagits i riksstaten för nämnda budgetår.
I sina anslagsäskanden för budgetåret 1927—1928 har skolöverstyrelsen
hemställt dels om förhöjning av ifrågavarande ordinarie anslag till 770,000
kronor, därvid 20,000 kronor beräknats för beredande av särskilt statsunderstöd
till arvoden åt rektorerna vid ifrågavarande läroanstalter, dels ock om
anvisande av ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor till beredande av
arvodesförhöjning åt lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning.
Lika litet som i fråga om de kommunala yrkesundervisningsanstalterna
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
111
har departementschefen ansett sig beträffande de enskilda kunna tillstyrka
något anslag till arvoden åt rektorer eller arvodesförhöjning åt lärare. Vad
angår det ordinarie anslaget, har en förhöjning befunnits nödvändig.
Motionsvis har nu upptagits skolöverstyrelsens förslag om anslag till arvoden
åt rektorer vid ifrågavarande läroanstalter.
Mot Kung! Maj:ts förslag har utskottet icke funnit något att erinra.
Av samma skäl, som utskottet under nästföregående punkt anfört i fråga
om motsvarande anslagskrav till kommunala anstalter för yrkesundervisning,
har utskottet icke heller ansett sig kunna tillstyrka här ifrågavarande
motionsvis gjorda yrkande.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungi. Maj:ts förslag
samt med avslag å fröken Hesselgrens och herr Wagnssons
ovanberörda motioner (I: 95 och II: 150), i vad desamma
i ovanberörda del skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, höja
det ordinarie anslaget till understöd åt enskilda anstalter för
yrkesundervisning, nu 650,000 kronor, med 25,000 kronor
till 675,000 kronor.
215:o) Kungl. Maj:t har (punkt 214) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra förslagsanslag av 25,000 kronor att i enlighet
med nu gällande grunder utgå som understöd till obemedlade och
mindre bemedlade elever vid statsunderstödda, kommunala och enskilda
skolor för husmodersutbildning.
Utredningen återfinnes å sid. 469—470 i statsrådsprotokollet.
Under åtskilliga år har riksdagen till understöd åt obemedlade och mindre
bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning
beviljat medel å extra stat. För budgetåret 1926—1927 anvisades för
ändamålet ett förslagsanslag av 25,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser att utsträcka understödet att omfatta
även elever vid kommunala skolor för husmodersutbildning. Någon
anslagsökning i anledning härav har icke befunnits erforderlig.
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot förslaget, hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra förslagsanslag av 25,000 kronor att i enlighet med
'' nu gällande grunder utgå som understöd till obemedlade
och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda kommunala
och enskilda skolor för husmodersutbildning.
216:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud
-
Und erstöd
till behövande
elever
vid vissa
skolor för
husmodersutbildning.
[214.]
Uppehållande
av verksamheten
vid
tekniska sko
-
112
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
lan i Stockholm.
[215.]
getår ägt rum, till upprätthållande av verksamheten vid
tekniska skolan i Stockholm anvisa för budgetåret 1927—
1928 ett extra anslag av 33,000 kronor, under villkor att
Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,
7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med
samma belopp som statsanslaget samt med beräknande, att
480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.
ifdffllhd 217:o) Kungl. Maj:t har (punkt 216) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
och Falun. me(^ V5 av kostnaderna för uppehållande under tiden 1 juli 1927—30 juni
[216.] 1928 av verksamheten vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, anordnade
på sätt i yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14
mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
anslag av 46,590 kronor,
att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna
för skolornas uppehållande i den uti nämnda yttrande angivna omfattning,
som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt med rätt för
Kungl. Maj:tatt meddela de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag,
som av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.
Utredningen återfinnes å sid. 471—472 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår anslag med
ett belopp av 46,440 kronor. Ökningen föranledes av att en lärare blivit
berättigad att från och med år 1927 åtnjuta ett andra ålderstillägg.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag med 3/b av kostnaderna
för uppehållande under tiden 1 juli 1927—30 juni 1928
av verksamheten vid bergsskolorna i Filipstad och Falun,
anordnade på sätt i yttrande till statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 14 mars 1922 närmare angivits, för
budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag av 46,590
kronor,
att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del
av kostnaderna för skolornas uppehållande i den uti nämnda
yttrande angivna omfattning, som ej täckes genom anslagav
statsmedel, samt med rätt för Kungl. Maj:t att meddela
de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag, som av
Kungl. Maj:t prövas erforderliga.
Motion om 218:o) Beträffande vad uti en inom första kammaren av herr S. Kvarnzelius
‘''toSäftrfng6'' väckt motion (I: 20) föreslagits i fråga om tillfällig löneförbättring åt rektorer
samt tilltal- och lärarpersonal vid bergsskolorna i Filipstad och Falun samt tillfälliga
äV— löuet’llägg til} vaktmästarna vid samma skolor kommer utskottet att fram
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
113
deles .under riksdagen aYgiva utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat
för riksdagen
anmäla.
219:o) Kungl. Maj:t har (punkt 217) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1927—
1928 ett extra anslag av 10,325 kronor att utgå med de belopp, till de ändamål
och under de villkor, som i statsrådsprotokollet angivits.
Utredningen återfinnes å sid. 472—474 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med 9,850 kronor. Höjningen
av anslaget avser bidrag, enligt vanliga grunder, till avlönande av två extra
lärare, vilka under de senare åren varit anställda vid skolan och hittills avlönats
med donationsmedel.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,
att riksdagen må till uppehållande av verksamheten vid
vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1927—1928 ett
extra anslag av 10,325 kronor att utgå med de belopp, till
de ändamål och under de villkor, som under punkt 217 i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari
1927 angivits.
220:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 218) föreslagit riksdagen i fråga
om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter
för yrkesundervisning kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
221:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till en yrkespedagogisk centralanstalt med de
uppgifter och den anordning, som av Kungl. Maj:t närmare
bestämmes i huvudsaklig anslutning till nu tillämpade
grunder, anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra
reservationsanslag av 60,000 kronor.
fattningsliavare
vid
bergsskolorna
i Filipstad
och Falun.
Vävskolan i
Borås.
[217.]
Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
vid
vissa statsunderstödda
anstalter för
yrkesundervisning.
[218.]
Yrkespedagogiska
centralanstalten.
[219.]
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 saml. 8 käft. (Nr 8.)
8
114
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Understöd åt
folkbibliotek.
[220.]
Populärvetenskapliga
föreläsningar.
[221.]
Folkbildningsåtgärder i övrigt.
222:o) Kungl. Maj:t har (punkt 220) föreslagit riksdagen att
dels höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek, nu
500,000 kronor, med 40,000 kronor till 540,000 kronor,
dels ock medgiva, att av förenämnda anslag må för budgetåret 1927—
1928 utgå högst 300 kronor till rese- och traktamentsersättning vid biblioteksinspektion
från landsbibliotek.
Utredningen återfinnes å sid. 477—480 i statsrådsprotokollet.
Anslagsökningen är betingad av att utgifterna från ifrågavarande anslag
under budgetåret 1926—1927 beräknas uppgå till 533,500 kronor samt att
en fortgående utveckling av folkbiblioteksverksamheten väntas.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt
folkbibliotek, nu 500,000 kronor, med 40,000 kronor till
540.000 kronor,
b) medgiva, att av förenämnda anslag må för budgetåret
1927—1928 utgå högst 300 kronor till rese- och traktamentsersättning
vid biblioteksinspektion från landsbibliotek.
223:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 400,000 kronor,
ävensom medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl.
Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor till
understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra
sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar,
3.000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd
föreläsningskonsulent samt högst 8,000 kronor till understöd
åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader
för föreläsare,
b) medgiva, att för tiden 1 juli 1927—30 juni 1928
det minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag
skall årligen anordnas av anstalt eller förening, varom
här är fråga, må utgöra 10.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
115
224:o) Kungl. Maj:t har (punkt 222) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och
administrationskostnader anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 26,000 kronor att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet för
samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika stort
belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 483 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgör jämväl för innevarande budgetår 26,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till arbetarnas bildningsförbund
för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra
anslag av 26,000 kronor, att utgå i den mån förbundet visar
sig för ändamålet för samma tid disponera från annat håll
bekomna medel till minst lika stort belopp som statsbidraget,
och i övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
225:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223) samt under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 484—487 i statsrådsprotokollet),
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till täckande av kostnaderna för
de föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala och
Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter
särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,
eller av viss kommun eller enskild person anordnade
att under tiden 1 juli 1927—30 juni 1928 eller senare
hållas utom universitetsstäderna, anvisa för budgetåret 1927
—1928 ett extra reservationsanslag av 11,500 kronor, varav
7,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor
till Lunds universitet, att utgå under villkor att den, som
begärt föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens
resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget,
samt enligt de bestämmelser i övrigt, Kungl. Maj:t
må finna skäl föreskriva.
226:o) Kungl. Maj:t har (punkt 224) föreslagit riksdagen att till anordnande
av tre s. k. universitetscirklar för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra reservationsanslag av 3,900 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t finner gott meddela.
Bidrag till
arbetarnas
bildningsförbund
för
organisations-
och
administrationskostnader.
[222.1
Populärvetenskapliga
föreläsningskurser,
anordnade
från
universiteten
i Uppsala och
Lund.
[223.]
Anordnande
av s. k. universitetscirklar.
[224.]
116
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
jämte en i
ämnet väckt
motion.
Utredningen återfinnes å sid. 487—488 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr Oscar Olsson väckt motion (1: 94), däruti hemställts, att
riksdagen måtte besluta
l:o att till anordnande av universitetscirklar i överensstämmelse med i
motionen angivet förslag till bestämmelser för medlens användning för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 29,000 kronor,
2:o att till anordnande av ettåriga studiecirklar med föreläsningar i enlighet
med likaledes i motionen angivet förslag för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra reservationsanslag av 24,000 kronor.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Kungl. Maj:ts förslag avser beviljande av anslag till samma belopp, som
för innevarande år utgår.
Motionärens framställning är grundad på skolöverstyrelsens i anslutning
till de s. k. folkbildningssakkunnigas betänkande till Kungl. Maj:t avgivna
förslag till omorganisation av statens verksamhet för understödjande av det
fria folkbildningsarbetet.
Utskottet, som håller för önskvärt, att de av de sakkunniga framlagda
förslagen må kunna förverkligas, då de statsekonomiska förhållandena sådant
medgiva, finner syftet med motionärens framställning värt allt behjärtande.
Att emellertid nu lösrycka en del av de sakkunnigas förslag och
söka genomföra en partiell organisation på ifrågavarande område, innan
ännu kommittéförslagen i sin helhet blivit av Kungl. Maj:t prövade, finner
utskottet vara förenat med avsevärda betänkligheter. Utskottet har på
grund härav ansett försiktigheten bjuda att endast förorda det av Kungl.
Maj:t föreslagna, hittills utgående anslaget samt förty avstyrka motionärens
framställning. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må,
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å herr Oscar Olssons ovannämnda motion (I: 94), i vad densamma
beträffande anslag till anordnande av universitetscirklar
skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till anordnande
av tre s. k. universitetscirklar för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra reservationsanslag av 3,900 kronor att fördelas
enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t finner
gott meddela;
b) avslå herr Oscar Olssons ovanberörda motion, i vad
densamma avser anslag till anordnande av ettåriga studiecirklar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
in
227 ro) Kungl. Maj:t har (punkt 225) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda
att sommaren 1927 eller senare vid Göteborgs högskola anordnas för allmänheten,
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag av
8,000 kronor.
Sommarkurser
i
Göteborg.
[225.]
Alltsedan år 1893 hava vid våra universitet och högskolor hållits så
kallade sommarkurser, avsedda för personer, som icke äro i tillfälle att
begagna sig av den regelbundna akademiska undervisningen. Såsom bidrag
till dessa kurser hava från och med år 1903 utgått särskilda anslag
av statsmedel, I Göteborg höllos sommarkurser senast år 1923 och under
de följande åren hava dylika kurser anordnats i Uppsala, Stockholm och
Lund.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för de föreläsningskurser, som äro avsedda att sommaren
1927 eller senare vid Göteborgs högskola anordnas
för allmänheten, anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra
reservationsanslag av 8,000 kronor.
228:o) Kungl. Maj:t har (punkt 226) föreslagit riksdagen att dels till undervisnings-
och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 168,500 kronor att utgå av
statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Kungl. Maj:t
prövas lämpliga samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 4 januari 1927 omförmälda ändamål med
högst de av departementschefen angivna belopp;
dels ock medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en allmän
utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl. av sagda medel må,
enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till anskaffande och revision
av materiell för nykterhetsundervisningen.
Utredningen återfinnes å sid. 489—495 i statsrådsprotokollet.
Undervisnings-
och
upplysningsverksamhet
för nykterhetens
främjande.
[226.]
För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 161,500
kronor.
Innebörden av Kungl. Maj:ts förslag samt fördelningen av anslagsmedlen
mellan de olika ändamålen framgår av följande av departementschefen i
statsrådsprotokollet införda sammanställning.
118
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Anslagets ändamål
För
1926-1927
beviljat
anslag
Kronor
För 1927—1928
av departe- ments- chefen
tillstyrkt
anslag
Kronor
1) Anordnande under år 1928 av en social fortbild- ningskurs för lärare m. fl................
40,000
40,000
2) Anordnande under år 1928 av en allmän ut- bildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl.
16,000
16,000
3) Understöd för utgivande av en tidskrift för under- visnings- och upplysningsverksamheten för nyk- terhetens främjande (»Tirfing, tidskrift för nykter- hetsfrågans studium»)..................
3,500
3,500
4) Främjande av centralförbundets för nykterhetsun- dervisning verksamhet.................
20,000
20,000
5) Underhåll och skötsel av centralförbundets för
nykterhetsundervisning bibliotek...........
1,000
1,000
6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps repre- sentantförsamlings upplysningsbyrås verksamhet .
12,000
12,000
7) Främjande av Svenska sällskapets för nykterhet
och folkuppfostran, det år 1837 stiftade svenska
nykterhetssällskapet, verksamhet............
5,000
5,000
8) Främjande av Sveriges storloges av I. 0. G. T.
studie- och ungdomsverksamhet............
26,000
29,000
9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och ungdomsverksamhet................
6,000
8,000
10) Främjande av nationaltemplarordens studie- och
ungdomsverksamhet...................
9,000
9,000
11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis studie- och ungdomsverksamhet................
3,000
4,000
12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms hel- nykterhetsförbunds verksamhet............
6,000
6,000
13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets
studie- och ungdomsverksamhet............
3,000
3,000
14) Främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds
verksamhet........................
4,500
4,500
15) Främjande av Järnvägsmännens helnykterhetsför- bunds verksamhet....................
1,000
1,000
16) Främjande av Sveriges polismäns helnykterhetsför- bunds verksamhet....................
1,000
1,000
17) Bidrag till uppehållande av internationella byråns
i Lausanne för alkoholismens bekämpande (Bureau
international contre l alcoolisme) verksamhet . . .
1,500
2,500
18) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen anställde
konsulenten för nykterhetsundervisning och nyk- terhetsupplysning ....................
3,000
3,000
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
119
Ovannämnda av departementschefen tillstyrkta anslag uppgå till sammanlagt
168,500 kronor, och Kungl. Maj:ts förslag innebär alltså en anslagsökning
med 7,000 kronor i förhållande till innevarande budgetårs anslag
till samma ändamål.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
-
att riksdagen må
a) till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens
främjande anvisa för budgetåret 1927—1928 ett
extra anslag av 168.500 kronor att utgå av statsverkets fond
av rusdrycksmedel under de villkor, som av Kungl. Maj:t
prövas lämpliga samt till de av departementschefen under
punkt 226 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1927 omförmälda ändamål med högst de av
departementschefen angivna belopp;
b) medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på
de till anordnande av en social fortbildningskurs för lärare
m. fl. samt av en allmän utbildningskurs för studie- och
ungdomsledare m. fl. av sagda medel må, enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande, användas till anskaffande och revision
av materiell för nykterhetsundervisningen.
229:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till föreläsnings- och instruktionsverksamhet
för nykterhetens främjande, bedriven i enlighet med de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 120,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
230:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till främjande av nykterhet på andra sätt än
vad under punkterna 228 och 229 angivits samt till motarbetande
av dryckenskapens följder anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor,
att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande av statsverkets fond
av rusdrycksmedel.
Föreläsningsoch
instruktionsverksamhet
för
nykterhetens
främjande.
[227.]
Främjande i
övrigt av
nykterhetoch
motarbetande
av dryckenskapens
följder.
[228.]
120
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
eUilMngar 231:o) Kungl. Maj:t har (punkt 229) föreslagit riksdagen att till understöd
för allmän- åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till
heten. inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisa för
l229-] budgetåret 1927—1928 ett extra anslag å 67,500 kronor.
ämnet6 väckta Utredningen återfinnes å sid. 496—501 i statsrådsprotokollet,
motioner. I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr C. Schedin m. fl. (1: 57) och den andra inom andra kammaren av herr
E. Olsson i Högby (11:82), däruti hemställts,
att riksdagen ville med avslag å Kungl. Maj:ts förslag om höjning av
förut utgående extra anslag till understöd åt orkesterföreningar uppföra
nämnda anslag i riksstaten för budgetåret 1927—1928 med kronor 57,000;
dels och en inom andra kammaren av herr G. A. HjörJcman m. fl. vackt
motion (II: 81), däruti hemställts,
l:o) att riksdagen till understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik
för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande föreningars
och orkestrars verksamhet måtte anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra
anslag å 91,500 kronor;
2:o) att riksdagen måtte uttala sig för att såsom villkor för åtnjutande
av understöd från detta extra anslag måtte stadgas, att av den eller de
kommuner, där orkestern skall verka, eller eljest inom deras verksamhetsområde
skall tillskjutas penningbidrag, som minst motsvarar statsbidraget.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andraga
skälen får utskottet hänvisa till motionerna.
Vid 1918 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t ett förslag, som
gick ut på att en var av de tre orkesterföreningarna skulle komma i åtnjutande
av ett understöd av 18,500 kronor, varjämte till inspektion avsågs ett
belopp av 1,500 kronor, vadan följaktligen det begärda anslaget uppgick till
57,000 kronor. Denna Kungl. Maj:ts framställning bifölls av riksdagen.
Med nyssnämnda belopp har anslaget alltsedan dess utgått.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle det nu utgående anslaget, 57,000 kronor,
höjas med 10,500 kronor. Därigenom skulle en var av de tre föreningarna,
som nu erhåller understöd, kunna erhålla ett från 18,500 kronor till 22,000
kronor förhöjt bidrag. Som villkor för ett sålunda förhöjt understöds utgående
anser departementschefen emellertid böra stadgas, att av den eller
de kommuner, där orkestern skall verka, eller eljest inom dess verksamhetsområde
tillskjutes penningbidrag, som minst motsvarar vad från sådant
håll tillskjutits för året 1925—1926. Till inspektion skulle såsom hittills
utgå 1,500 kronor.
Motionsvis har yrkats, dels att anslaget skulle bibehållas vid hittills
varande belopp och fördelning, dels ock att anslaget måtte höjas ytterligare
utöver vad Kungl. Maj:ts förslag innebär.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 121
Utskottet har funnit goda skäl tala för beviljande av ökat statsunderstöd till
orkesterföreningar, därvid utskottet, som icke ansett sig kunna förorda det i
motion 11:81 framställda kravet, funnit Kungl. Maj:ts förslag vara väl avvägt.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å herr Schedins m. fl. och herr Olssons i Högby
samt herr Björkmans m. fl. ovanberörda motioner (1:57 och
11:81 och 82), i vad desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts
förslag, till understöd åt föreningar, som anordna göd orkestermusik
för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande
föreningars och orkestrars verksamhet anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra anslag å 67,500 kronor.
232:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till folkliga musikskolan i Arvika för en minst
20 veckor lång kurs under verksamhetsåret 1927—1928 bevilja
förbudgetåret 1927—1928 ett extra anslag av 5,000 kronor att
utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
233:o) Kungl. Maj:t har (punkt 231) föreslagit riksdagen
dels förklara, att anlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartementet
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1927 äga tillämpning å befattningshavare vid
statens biografbyrå, dock att därvid följande särskilda bestämmelse skall
lända till efterrättelse:
Befattningshavare vid biografbyrån må ej deltaga i styrelsen av eller vara
anställd i företag för upptagning av biograffilmer eller uthyrning eller försäljning
av sådana filmer;
dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid statens biografbyrå
på följande sätt:
Befattningshavare Lönegrad
1 chef, tillika granskningsman.............B 29
1 granskningsman..................... B 26
1 kontorist ........................... B 10
2 maskinister.........................B 10
1 kassör.............,...............B 8
1 maskinist, tillika vaktmästare............B 7
dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 4 januari 1927 förordat förslag till avlöningsstat för statens biografbyrå
;
dels besluta, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser i fråga om
Folkliga
musikskolan
i Arvika.
[230.]
Statens
biografbyrå.
[231.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
122
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
övergång på ny stat för de tjänstemän, å vilka förenämnda avlöningsreglemente
skall äga tillämpning;
dels medgiva, att därest nuvarande befattningshavare vid biografbyrån
den 1 juli 1927 tillträder ordinarie befattning å byråns stat, som svarar
mot den av honom före sagda dag innehavda tjänsten, i fråga om hans
placering i löneklass avlöningsreglementet må å honom tillämpas, som om
det varit gällande under hela hans tjänstetid vid byrån och han varit ordinarie
innehavare av sistnämnda tjänst;
dels medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas i 25 och
32 §§ av nämnda avlöningsreglemente, må bestridas från anslagsposten till
avlöningar till ordinarie tjänstemän, de i 26 § av avlöningsreglementet omförmälda
kostnader från biografbyråns överskottsmedel samt den i 29 § av
avlöningsreglementet omförmälda kostnaden, där sådan förekommer, från
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare;
dels medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd av 31 § avlöningsreglementet
för särskilda fall fmner en avvikelse från de i 19 § av
reglementet stadgade regler om vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande
fall med stöd av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare vikariatsersättning,
Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga i anspråk den i staten
upgtagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän;
dels under riksstatens åttonde huvudtitel under rubriken: Statens biografbyrå
uppföra ett ordinarie reservationsanslag å 76,000 kronor att direkt utgå
av avgifter för granskning av biografbilder;
dels medgiva, att reservation, som kan uppkomma å nämnda anslag, må
i den omfattning, Kungl. Maj:t prövar lämpligt, användas till befrämjande
av sådana i samband med kinematografien stående ändamål, som Kungl.
Maj:t finner vara förtjänta av understöd.
Utredningen återfinnes å sid. 503—522 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr I. Englund väckt motion (II: 146), däruti hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att den tredje granskningsmannabefattningen
vid statens biografbyrå — som i den föreliggande kungl. propositionen angående
överförandet på ordinarie stat kvarhållits på extra stat, medan de
bägge övriga överflyttats på ordinarie — ävenledes placeras på samma ordinarie
stat, samt
att det av Kungl. Maj:t begärda anslaget för genomförandet av nämnda
förstatligande ökas med för det i motionen gjorda tilläggsyrkandet erforderliga
beloppet.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Till biografbyrån är för innevarande budgetår anvisat ett extra anslag av
61,500 kronor att utgå av inflytande avgifter för granskning av biografbilder.
Den nu gällande staten för biografbyrån är av följande lydelse.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
123
Stat.
1 ordinarie granskningsman......................
2 » granskningsman........,..............
skolande för var och en av granskningsmännen 4,000
kronor anses motsvara lön samt 2,000 kronor tjänstgöringspenningar;
personligt
lönetillägg till ordinarie granskningsmännen
G. Bjurman................................
byråföreståndaren, tilläggsarvode..................
personligt lönetillägg till ordinarie granskningsmännen
R. G:son Berg..............................
personligt lönetillägg till ordinarie granskningsmännen
G. Montelin................................
extra granskningsman, arvode förslagsvis...........
ordinarie granskningsmännens suppleant, arvode förslagsvis
extra granskningsmännens suppleant, arvode förslagsvis
militär extra granskningsman för armén, arvode förslagsvis
militär extra granskningsman för marinen, arvode förslagsvis
kassörska..................................
skolande 1,260 kronor anses motsvara lön, 500 kronor
tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg;
personligt arvodestillägg till kassörskan Lisa Sandström
skolande härav 390 kronor anses motsvara lön och 400
kronor tjänstgöringspenningar;
1 kontorist.................................
skolande 1,260 kronor anses motsvara lön, 750 kronor
tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg;
personligt lönetillägg till kontoristen E. Carlgren......
3 maskinister..............................
skolande för var och en av dessa maskinister 1,260
kronor anses motsvara lön, 750 kronor tjänstgöringspenningar
och 150 kronor ortstillägg;
personligt lönetillägg till maskinisten A. Hagberg......
arvode till biträdande personal, hyra m. m. förslagsvis. .
kronor 6,000: —
» 12,000: —
» 1,000: —
» 1,000: —
» 500:—
» 500: —
» 940:—
» 1,800: —
» 300: —
» 400:—
» 400: —
» 1,960: —
790: —
» 2,160: —
» 580: —
» 6,480: —
» 580: —
» 24,110: —
Summa kronor 61,500: —
Kling!, Maj:ts förevarande förslag innebär överflyttande av biografbyrån
å ordinarie stat och i samband därmed lönereglering för den vid byrån anställda
personalen i enlighet med numera allmänt vedertagna grunder. Från
biografbyråns sida hava under de senare åren upprepade framställningar
gjorts angående lönereglering för byråns personal. Över de sålunda framkomna
förslagen till stat för byråns personal har statskontoret avgivit utlåtanden,
och har enligt den nu föreliggande framställningen departementschefen
i huvudsak anslutit sig till statskontorets i dess senast avgivna utlåtande
innefattade förslag. Mot ett överflyttande av statens biografbyrå på
ordinarie stat och en lönereglering för byråns personal har utskottet i princip
intet att erinra.
Statskontoret har förordat den anordningen, att endast föreståndaren för
124
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
byrån skulle beredas ordinarie anställning och att granskningsmännen skulle
tillsvidare tillsättas endast på förordnande. Departementschefen har ej
kunnat finna övertygande skal vara anförda för denna anordning, i vad
avser den ene av granskningsmännen, utan föreslagit, att denne skulle erhålla
ordinarie anställning, medan den tredje granskningsmännen skulle erhålla
arvode från anslaget till övriga utgifter för byrån. Den till uppförande såsom
ordinarie tjänst föreslagna granskningsmannabefattningen borde enligt
departementschefens förslag hänföras till lönegraden B 26. Vad beträffade
den nuvarande tjänsten som ordinarie granskningsman, vars uppförande å
ordinarie stat departementschefen ansett böra tillsvidare anstå, har det synts
departementschefen, att man borde räkna med en avlöning i 25:e löneklassen,
d. v. s. löneklassen närmast under lägsta löneklassen i 26:e lönegraden;
beloppet utgör 8,124 kronor. Motionsvis har emellertid yrkats, att även
denne granskningsman skulle placeras å ordinarie stat.
En av granskningsmännen uppbär nu såsom föreståndare för byrån ett
arvode av 1,000 kronor. Från biografbyråns sida hade föreslagits, att chefen
skulle placeras i lönegraden B 29, medan statskontoret ansett tillräckliga
skäl härför icke vara anförda: »varken arbetets art eller göromålens omfattning»
kunde enligt statskontorets mening föranleda, att befattningen hänfördes
till högre lönegrad än B 28. Departementschefen bar emellertid föreslagit,
att biografbyråns chef hänföres till lönegraden B 29.
I likhet med statskontoret finner utskottet försiktigheten bjuda, att av
granskningsmannabefattningarna endast den, med vilken tillika är förenad
chefskapet för byrån, varder uppförd såsom ordinarie tjänst; de båda övriga
befattningarna anser utskottet med hänsyn till det med dem förenade
arbetet mera hava karaktär av arvodestjänster, och i allt fall torde ytterligare
någon tids erfarenhet böra avvaktas, innan beslut rörande någon av dessa
tjänster fattas. Härav följer, att utskottet icke kunnat förorda den i ämnet
väckta motionen.
Beträffande frågan om löneplacering för nu berörda tjänster håller utskottet
före, att byråns chef lämpligen icke bör hänföras till högre lönegrad än
lönegraden B 28. Avlöningen till de båda övriga granskningsmännen anser
utskottet, med hänsyn till vad nu tillkommer dem och för att vederbörande
ej skall vidkännas löneminskning, böra bestämmas till ett belopp av 9,000
kronor för vardera.
För byråns kontorist hade statskontoret föreslagit en placering i lönegraden
B 9, medan departementschefen med hänsyn till hans nuvarande löneställning
föreslagit placering i lönegraden B 10. Utskottet ansluter sig
emellertid till statskontorets förslag och förordar alltså för kontoristen lönegraden
B 9.
Beträffande de båda maskinisttjänsterna har såväl från Kungl. Maj:ts som
från statskontorets sida föreslagits lönegraden B 10. I betraktande av de
arbetsuppgifter, som tillkomma innehavarna av dessa befattningar, och med
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
125
hänsyn till den löneställning, som tillerkänts tjänstinnehavare i motsvarande
ställning vid andra statsinstitutioner, har utskottet för sin del velat
förorda, att den ena av dessa befattningar hänföres till lönegraden B 10 och
den andra till lönegraden B 8.
Den föreslagna löneplaceringen för kassörstjänsten (B 8) samt för befattningen
som maskinist, tillika vaktmästare (B 7) har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Såsom framgår av statsrådsprotokollet har departementschefen föreslagit
följande stat för biografbyrån:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän...............kronor 38,500: —
» » icke-ordinarie befattningshavare........ » 13,500: —
Hyra, bränsle och diverse expenser m. m............ » 24,000: —
Summa kronor 76,000: —
Den till grund för denna stat liggande kostnadsberäkningen har icke givit
utskottet anledning till erinran i annat hänseende än att utskottet med anledning
av de ändringar i Kungl. Maj;ts förslag, som av utskottet ovan
förordats, vidtagit därav föranledda ändringar i den föreslagna staten.
Enligt verkställda beräkningar bör anslaget till avlöningar till ordinarie
tjänstemän upptagas med 28,000 kronor. Härjämte anser utskottet, att i
staten böra uppföras de för de båda extra granskningsmännen av utskottet
föreslagna arvodena av 9,000 kronor; anslaget till avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare torde böra bestämmas till 5,300 kronor.
Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört, hemställer utskottet,
som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Englunds ovanberörda motion
(II: 146),
a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli
1927 äga tillämpning å befattningshavare vid statens biografbyrå,
dock att därvid följande särskilda bestämmelse
skall lända till efterrättelse:
Befattningshavare vid biografbyrån må ej deltaga i styrelsen
av eller vara anställd i företag för upptagning av biograffilmer
eller uthyrning eller försäljning av sådana filmer;
b) bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid statens
biografbyrå på följande sätt:
126
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Befattningshavare Lönegrad
1 chef, tillika granskningsman................B 28
1 kontorist.............................. B 9
1 maskinist.............................. B 10
1 maskinist...............''...............B 8
1 kassör................................ B 8
1 maskinist, tillika vaktmästare...............B 7
c) fastställa följande avlöningsstat för statens biografbyrå:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän .... kronor 28,000: —
Arvoden å 9,000 kronor till två gransk
ningsmän.
.................... » 18,000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
........................ » 5,300: —
Hyra, bränsle och diverse expenser m. m. » 24,000: —
Summa kronor 75,300: —
d) besluta, att Kungl. Maj:t må utfärda nödiga bestämmelser
i fråga om övergång på ny stat för de tjänstemän,
å vilka förenämnda avlöningsreglemente skall äga
tillämpning;
e) medgiva, att, därest nuvarande befattningshavare vid
biografbyrån den 1 juli 1927 tillträder ordinarie befattning
å byråns stat, som svarar mot den av honom före sagda
dag innehavda tjänsten, i fråga om hans placering i löneklass
avlöningsreglementet må å honom tillämpas, som om
det varit gällande under hela hans tjänstetid vid byrån och
han varit ordinarie innehavare av sistnämnda tjänst;
f) medgiva, att kostnaderna för de förmåner, som omförmälas
i 25 och 32 §§ av nämnda avlöningsreglemente,
må bestridas från anslagsposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän, de i 26 § av avlöningsreglementet omförmälda
kostnader från biografbyråns överskottsmedel samt
den i 29 § av avlöningsreglementet omförmälda kostnaden,
där sådan förekommer, från anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare;
g) medgiva, att, därest Kungl. Maj:t antingen med stöd
av 31 § avlöningsreglementet för särskilda fall finner en avvikelse
från de i 19 § av reglementet stadgade regler om
vikariatsersättning påkallad eller i motsvarande fall med stöd
av 34 § tillerkänner icke-ordinarie befattningshavare vikariatsersättning,
Kungl. Maj:t må äga att för ändamålet taga
i anspråk den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar
till ordinarie tjänstemän;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
127
h) under riksstatens åttonde huvudtitel under rubriken:
Statens biografbyrå uppföra ett ordinarie reservationsanslag
å 75,300 kronor, att direkt utgå av avgifter för granskning
av biograf bilder;
i) medgiva, att reservation, som kan uppkomma å
nämnda anslag, må i den omfattning, Kung! Maj:t prövar
lämpligt, användas till befrämjande av sådana i samband
med kinematografien stående ändamål, som Kungl. Maj:t
finner vara förtjänta av understöd.
234:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 232) föreslagit riksdagen i
fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens biografbyrå kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
Dyrtidstillägg
åt
befattning»
havare
i statens
biografbyrå.
[232.'']
235:o) Kungl. Maj:t har (punkt 233) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1927—1928 anvisa
dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria studielån
ett extra förslagsanslag av 2,500 kronor;
dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år
1928 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra
anslag av 4,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 524—525 i statsrådsprotokollet.
Anslaget till bestridande av kostnaderna för studielånenämnden utgår
jämväl för innevarande budgetår med 4,500 kronor, under det anslaget till
ersättning till postverket nu utgör 1,500 kronor.
Utskottet, som icke har något erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
att riksdagen må för budgetåret 1927—1928 anvisa
a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens
räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 2,500 kronor,
b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som
under år 1928 må komma att handlägga ärenden rörande
omförmälda lån, ett extra anslag av 4,500 kronor.
Vissa kostnader
för utdelning
av statens
räntefria
studielån.
[233.]
236:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr A. J. Bärg m. fl. (I: 138) och den andra inom andra kammaren
av herrar G. Olsson i Ramsta och K. Andersson i Katrineholm (II: 135)
har hemställts,
Motioner om
anslag till
svenska sparbanksföreningen
för
bedrivande
att riksdagen måtte, för bedrivande av verksamhet till sparsamhetens främ- ''[^g3™
jande under åttonde huvudtiteln, avdelning K. folkbildningsåtgärder i övrigt, samhetens
bevilja ett anslag av 25,000 kronor för budgetåret 1927—1928 att på de befrämjande.
villkor och efter de föreskrifter, som Kungl. Maj:t må kunna komma att
128
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
i ärendet meddela, ställas för ifrågavarande ändamål till förfogande för
svenska sparbanksföreningen.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motion I: 138.
För den sparsamhetspropaganda, som motionärerna tänkt sig skola komma
till stånd, hava motionärerna skisserat ett program, upptagande bland
annat följande uppgifter:
att organisera en oavlåtligt genom pressen fortgående upplysningsverksamhet
i olika frågor, som kunna vara av betydelse för den enskildes ekonomi,
salut bland allmänheten sprida broschyrer med sparsamhetstendens,
att intressera olika ideella organisationer för att i sin verksamhet upptaga
propaganda för sparsamhet,
att efter amerikanskt mönster eventuellt organisera eu sparsamhetens dag
såsom en sparsamhetsvecka, under vilken en mera intensiv, hela landet omfattande
propaganda kommer till stånd,
att få till stånd föreläsningar i ämnet, vilka helt eller delvis bestridas av
propagandainstitutionen och vilka särskilt inriktas på att för allmänheten
klarlägga, att ökad sparsamhet ej betyder minskade utkomstmöjligheter, utan
tvärtom ökade tillfällen till arbetsförtjänst,
att, med hänsyn därtill att sparsam heten mera är en fråga om utgifter
än om inkomster, låta upprätta budgetböcker samt söka intressera allmänheten
för ordnad bokföring av sina utgifter samt införande av en ordnad
plan för sin ekonomi,
att anordna kurser i huslig ekonomi, vilka verkligen taga sikte på att
hos den enskilde väcka intresset för en sund hushållning.
I likhet med motionärerna anser utskottet det vara en angelägenhet av
den största betydelse för samhället, att intresset för sparsamhet befrämjas
bland vårt folk och framför allt bland det uppväxande släktet, och utskottet
håller före, att de åtgärder, som vidtagas i detta syfte, äro värda allt
erkännande. Utan att vilja närmare ingå på det av motionärerna framlagda
programmet för en mera organiserad sparsamhetspropaganda, vill utskottet
framhålla, att alla försök, som göras för att befrämja känslan av
sparsamhetens betydelse, böra hälsas med den största tillfredsställelse. Beviljande
av statsanslag till befordrande av denna verksamhet finner sig
emellertid utskottet, hur livligt utskottet än behjärtar det allmänna syftemålet
med motionärernas förslag, icke kunna förorda, såväl med hänsyn till
svårigheten att -överblicka sättet för realiserandet av det framlagda programmet
som i betraktande av nödvändigheten att iakttaga den största återhållsamhet
med statsutgifter för nya ändamål.
Utskottet anser sig på grund härav icke kunna på den föreliggande utredningen
tillstyrka bifall till motionerna och hemställer alltså,
att herr Bärgs in. fl. samt herrar Olssons i Ramsta och
Anderssons i Katrineholm ovan berörda motioner (I: 138
och II: 135) icke må av riksdagen bifallas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
129
Åtgärder för fysisk utbildning.
237:o) Kungl. Maj:t har (punkt 234) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1927—1928 anvisa:
dels till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. att utgå
med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes, ett extra anslag av
6,110 kronor,
dels ock till täckande av brist i institutets ordinarie anslagspost till ved,
ljus, materiell, samlingar m. m. vid utgången av budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 2,398 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 526—527 i statsrådsprotokollet.
Till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. utgår för innevarande
budgetår ett anslag av 5,810 kronor. Den föreslagna ökningen avser
att bereda höjning av den i nämnda anslag ingående posten till undervisning
i idrott från 1,200 till 1,500 kronor. Utskottet har ansett sig böra
tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
Förslaget om anslag till täckande av förefintlig brist har ej givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1927—1928 anvisa:
a) till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet
m. m. att utgå med den fördelning, som av Kungl. Maj:t
bestämmes, ett extra anslag av 6,110 kronor,
b) till täckande av brist i institutets ordinarie anslagspost
till ved, ljus, materiell, samlingar m. m. vid utgången
av budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 2,398
kronor.
238 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 235) föreslagit riksdagen att till understödjande
av idrotten anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag av
110,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, att
utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 527—529 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr C. Vahlstedt väckt motion (II:
214), däruti hemställts, att riksdagen måtte avslå Kung]. Maj:ts förevarande
förslag, i vad det avser anslag till annan idrott än gymnastik och således,
vid bifall härtill, minska anslaget under berörda punkt från det av Kungl.
Maj:t begärda 110,000 kronor till 55,000 kronor,
dels ock en inom samma kammare av herr H. Hallén in. fl. väckt motion
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 saml. 8 höft. (Nr 8.)
Extra personal
vid gymnastiska
centralinstitutet
in. ni.
[234.;
Understödjande
av
idrotten.
[235.i
jämte två i
ämnet väckta
motioner.
9
130
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
(II: 217), däruti hemställts, att riksdagen måtte, i fråga om det anslag på 110,000
kronor, som departementschefen föreslagit skola utgå till idrotten under
budgetåret 1927—1928, fördela det slutliga av årets riksdag beviljade anslaget
för nästa budgetår enligt de riktlinjer, som framlagts år 1922 av
därtill särskilt tillkallade sakkunniga.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andraga
skälen får utskottet hänvisa till respektive motioner.
Alltsedan år 1914 hava anslag av riksdagen beviljats till understödjande
av idrotten. Anslaget, som utgått med växlande belopp, utgjorde för år
1920 100,000 kronor och för år 1921 150,000 kronor samt från och med
år 1922 till och med butgctåret 1924—1925 90,000 kronor för år, därav
till svenska gymnastikförbundet 40,000 kronor. För vartdera av budgetåren
1925—1927 har beviljats 110,000 kronor. Svenska gymnastikförbundets
andel i anslaget utgjorde för budgetåret 1925—1926 50,000 kronor, medan
detta belopp av 1926 års riksdag — i anledning av en i ämnet väckt motion
— höjdes till 55,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag avser bibehållande av nuvarande anslagsbelopp och
fördelning av anslaget mellan svenska gymnastikförbundet å ena sidan och
andra idrottsorganisationer å andra sidan.
Motionsvis bar yrkats å ena sidan avslag å Kungl. Maj:ts förslag, i vad
detsamma avser anslag till annan idrott än gymnastik, samt å den andra
en annan fördelning inom den av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsramen, innebärande
en förhöjning av understöden till idrottsorganisationerna och därigenom
minskning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag av understöden till
gymnastikförbundet.
I betraktande av pågående utredningsarbete beträffande statsunderstöd för
idrottens främjande samt därmed sammanhängande spörsmål har utskottet
icke funnit sig böra föreslå någon ändring i avseende å det till nu ifrågavarande
ändamål utgående anslaget i förhållande till vad för innevarande
budgetår gäller. Utskottet har på grund härav ansett sig böra avstyrka de
motionsvis gjorda yrkandena.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å herr Vablstedts m. fl. samt herr Halléns
m. fl. ovannämnda motioner (II: 214 och 217), till understödjande
av idrotten anvisa för budgetåret 1927—1928 ett
extra anslag av 110,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet
55,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
131
239:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236) och under hänvisning
till utredningen i ämnet (sid. 529—530 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understödjande av skididrotten bland
ungdomen anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna gott bestämma.
240:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr J. Sandén m. fl. (I: 139) och den andra inom andra kammaren av
herr A. Norsell in. fl. (II: 211) har hemställts, att riksdagen måtte anvisa
för budgetåret 1927—1928 ett reservationsanslag å 5,000 kronor att ställas
till ecklesiastikdepartementets förfogande för understöd åt s. k. friluftsläger
för skolbarn.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna
skälen får utskottet hänvisa till motion I: 139.
Såsom ett led i vårt folks fysiska fostran har under senare år ingått anordnande
under någon del av sommaren av s. k. friluftsläger för skolbarn
med övningar under sakkunnig ledning i gymnastik, idrott, simning in. m.
Utskottet finner visserligen detta uppslag otvivelaktigt vara värt uppmuntran,
men anser sig likväl, med hänsyn till de ekonomiska konsekvenser, ett understödjande
av dylika företag i vidsträcktare omfattning skulle kunna komma
att medföra, icke kunna tillstyrka motionärernas förslag.
Utskottet hemställer alltså,
att herr Sandéns m. fl. samt herr Norsells m. fl. ovanberörda
'' motioner (1:139 och 11:211) icke må av riksdagen
bifallas.
Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst
m. m.
241:o) I enhghet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237) hemställer utBkottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till svenska fornskriftsällskapet för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000
kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens
räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1927 utgivna
arbeten.
Understödjande
av
skididrotten
bland
ungdomen.
[236.]
Motioner om
anslag till
understöd åt
friluftsläger
för skolbarn.
Svenska
fornskriftsäll
skapet.
[237.!
132
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Samfundet
för
utgivande av
handskrifter
rörande
Skandinaviens
historia.
[238.]
Svenska
vitterhets
samfundet.
[239.]
Understöd åt
inhemska
skönlitterära
författare.
[240.]
Ortnamns
kommittén.
[241.]
Nusvensk
ordbok.
[242.]
242:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 238)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för. innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt samfundet för utgivande
av handskrifter rörande Skandinaviens historia för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000
kronor, under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet
avlämnar 50 exemplar av den för år 1927 avsedda
publikationen.
243:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understödjande av svenska vitterhetssamfundets
verksamhet under år 1927 anvisa för budgetåret
1927—1928 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor,
att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl
bestämma.
244:o) Sedan 1925 års riksdag till understöd under tiden 1 januari 1926
—30 juni 1928 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst
beviljat ett belopp av 50,000 kronor samt därav för budgetåren 1925—1927
såsom extra anslag anvisat tillhopa 30,000 kronor, har nu Kungl. Maj:t
(punkt 240) föreslagit riksdagen att av förstnämnda belopp, 50,000 kronor,
för budgetåret 1927—1928 såsom extra anslag anvisa återstoden 20,000
kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det år 1925 till årliga understöd
under tiden 1 januari 1926—30 juni 1928 åt inhemska
skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget
av 50,000 kronor, att användas enligt av riksdagen
angivna grunder och villkor, för budgetåret 1926—1927 såsom
extra anslag anvisa återstoden, 20,000 kronor.
245:o) I enlighet med Kungl. Majts förslag (punkt 241) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvode under tiden 1 juli 1927—30 juni
1928 åt ortnamnskommitténs sekreterare med erforderliga
biträden anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra anslag
av 8,000 kronor.
246:o) Sedan riksdagen år 1919 såsom understöd åt docenten Olof Östergren
för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete
Statsutskottets utlåtande Nr S.
133
»Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor och därav anvisat
på extra stat för vardera av åren 1920, 1921 och 1922 5,000 kronor, för
förra halvåret 1923 2,500 kronor, för budgetåret 1923—1924 5,500 kronor,
samt för vart och ett av budgetåren 1924—1927 6,000 kronor, har nu
Kungl. Maj:t (punkt 242) föreslagit riksdagen att av förenämnda år 1919
beviljade anslag å 56,000 kronor för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
anslag av 6,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det år 1919 såsom understöd åt
docenten Olof Östergren för fullföljande och avslutande
under åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok»
beviljade anslaget å 56,000 kronor för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.
247:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 243) hemställer
utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag
av 6,350 kronor att på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande
under år 1927 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt
folkliv».
248:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 244) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 535—538 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till fortsatt systematisk undersökning av
svenska folkmål för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
reservationsanslag av 28,650 kronor att utgå på de närmare
villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
249:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till systematisk undersökning av sydsvenska
folkmål för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 3,500 kronor att utgå på de närmare villkor,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
250:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246) hemställer
utskottet,
Tidskriften
Svenska
landsmål och
svenskt
fölkliv.
-43.
Undersökning
av
svenska
folkmål.
[244.]
Undersökningar
m. m.
av sydsvenska
folkmål.
[245.]
Ordbok över
Gotlands
folkmål.
[246.]
134
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Undersökningar
rörande
lapskt
folkliv och
lapskt språk.
[247.]
Motioner om
anslag till
Västerbottens
läns
hembygdsförening.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd för utgivande av ordbok över
Gotlands folkmål för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
anslag av 3,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna lämpligt bestämma.
251 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till undersökningar rörande lapskt folkliv
och lapskt språk för budgetåret 1927—1928 anvisa:
a) till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ett
extra anslag av 4,000 kronor,
b) till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag
av likaledes 4,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj: t att beträffande ifrågavarande
bägge anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunna
befinnas nödvändiga.
252:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
av herr N. Gabrielsson m. fl. (1: 53) och den andra inom andra kammaren
av herr A. Wiklund in. fl. (II: 89), har hemställts, att riksdagen ville besluta
anvisa ett extra anslag å 4,000 kronor för budgetåret 1927—1928 att
utgå till Västerbottens läns hembygdsförening för arkeologiska och etnografiska
forskningar samt undersökningar rörande västerbottniskt landsmål
att användas i huvudsaklig överensstämmelse med den av föreningen i dess
underdåniga skrivelse av den 3 december 1925 framlagda plan.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motion 1: 53.
Utskottet håller före, att ett bifall till de föreliggande motionerna kan
leda till konsekvenser av ganska betydande statsfinansiell räckvidd. Som
bekant arbeta å detta och närbesläktade områden många sammanslutningar
i olika delar av vårt land, och ett berömvärt intresse nedlägges mångenstädes
av såväl föreningar som enskilda personer. Krav på statsanslag resas,
såsom framgår av punkterna 253 och 254 här nedan, från flera håll, och
det torde kunna förutses, att en framgång för motionernas yrkanden kommer
att framkalla liknande anspråk från en mängd håll. Då utskottet sålunda
visserligen ej kan fullt överblicka konsekvenserna av ett bifall till
motionen men dock finner det sannolikt, att detta måste bliva ganska omfattande,
hemställer utskottet,
att herr Gabrielssons in. fl. och herr Wiklunds in. fl. ovannämnda
motioner (1: 53 och II: 89) icke må vinna riksdagens
bifall.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
135
253-:o) Uti en inom första kammaren av herrar J. P. Johansson och H. Motion om
'' anslag till
Andersson väckt motion (1: 98) har hemställts, att riksdagen ville besluta bevilja Heimbygda,
Heimbygda, hembygdsvårdande förening för Jämtland och Härjedalen, det hem bygd s
av
Jämtlands läns landsting för nämnda förening hos Kung! Maj:t begärda ening för
anslaget 5,000 kronor, att med första ställas föreningen till förfogande för Jämtland^och
främjande av kulturhistorisk forskning rörande Jämtland och Härjedalen.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Av de skäl, som utskottet under nästföregående punkt anfört i fråga om
anslag till ett motsvarande ändamål, har utskottet ej heller ansett sig kunna
tillstyrka här ifrågavarande framställning.
Utskottet hemställer alltså,
att herrar Johanssons och Anderssons ovannämnda motion,
I : 98, icke må av riksdagen bifallas.
254: o) Uti en inom första kammaren av herr P. Gustafsson väckt motion
(I: 97) har hemställts, dels att riksdagen måtte bevilja ett anslag av femhundra
kronor för vartdera av åren 1927—1931 till »Hembygdsföreningen
Linné» i Stenbrohult för tillsyn och vård av byggnad och andra minnesmärken
å Linnés födelseplats Råshult, och dels att ett anslag av ettusen
kronor måtte beviljas för iordningställande av uppfartsvägen från landsvägen
till Råshult.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Motion om
anslag till
»Hembygdsföreningen
Linné» i
Stenbrohult
m. in.
Utskottet har icke kunnat undgå att finna det med motionen avsedda
syftemålet värt allt beaktande, men har utskottet likväl, då i motionen icke
framlagts erforderlig plan och kostnadsutredning för de avsedda arbetenas
utförande, icke ansett sig kunna förorda det nu framställda yrkandet. Sedan
erforderlig utredning i ämnet verkställts, synes frågan böra underställas
Kungl. Maj:ts prövning, och lärer Kungl. Maj:t icke underlåta att ägna
spörsmålet all uppmärksamhet och, därest vägande skäl därtill föreligga, av
tillgängliga medel anvisa vad som för ändamålet kan befinnas erforderligt.
Utskottet hemställer alltså,
att herr Gustafssons ovannämnda motion, I: 97, icke må
vinna riksdagens bifall.
255:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248) och under hän- svensk
visning till utredningen i ämnet (sid. 541—543 i statsrådsprotokollet) hem- [04g ]
ställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utredigering och tryckning av framlidne
revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar
av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret 1927—1928
136
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Föreningen
Pietas.
[249.]
Verket
»Sveriges
kyrkor, konsthistoriskt
inventarium».
[250.]
Statistiska
tabeller över
Öresundstullen.
[251.]
Tidskriften
Acta mathematiea.
[252.]
Svenska
naturskydds
föreningen.
[253.]
ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på
de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.
256:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
249) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet
under år 1927 anvisa för budgetåret 1927—1928 ett
extra anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen
till statens historiska museum med äganderätt överlämnar
genom föreningens försorg utförda fotografier, register och
beskrivningar över behandlade föremål.
257:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till försatt utgivande under år
1927 av det av riksantikvarien S. Curman och professorn
J. Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna
verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor, att utgå på de närmare villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.
258:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
251) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för utgivande av statistiska tabeller över Öresundstullen för
tiden efter år 1660 för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.
259:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften
Acta mathematica för budgetåret 1927—1928 anvisa
ett extra anslag av 12,000 kronor, att utgå på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
260:o) I enlighet med Kungl. Maj:t.s förslag (punkt 253) hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
137
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till främjande av svenska naturskyddsföreningens
verksamhet för budgetåret 1927—1928 anvisa ett
extra anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor, som
av Kungl. Maj.t bestämmas.
261:o) Sedan 1925 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige i
Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav anvisat
såsom extra anslag för budgetåret 1925—1926 5,400 kronor och för
budgetåret 1926—1927 5,500 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 254) föreslagit
riksdagen att av förenämnda anslag å 27,000 kronor för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 5,400 kronor, att utgå efter Kungl.
Maj ds beprövande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för beredande av delaktighet för Sverige
i Ramsay Memorial Fund av det utav 1925 års riksdag beviljade
anslaget av 27,000 kronor för budgetåret 1927—1928
anvisa ett extra anslag av 5,400 kronor, att utgå efter Kungl.
Maj:ts beprövande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna skäligt föreskriva.
262:o) Sedan 1926 års riksdag till förhyrande för en tid av tre år från
och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i
Neapel beviljat ett extra anslag å 5,400 kronor samt därav anvisat för budgetåret
1926—1927 ett extra anslag av 1,800 kronor, har nu Kungl. Maj:t
(punkt 255) föreslagit riksdagen av nämnda år 1926 beviljade anslag å
5,400 kronor för budgetåret 1927—1928 anvisa ett belopp av 1,800 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det år 1926 till förhyrande för en
en tid av tre år från och med den 1 juli 1926 av ett arbetsbord
vid den zoologiska stationen i Neapel beviljade
extra anslaget å 5,400 kronor för budgetåret 1927—1928
anvisa ett belopp av 1,800 kronor.
263:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt ryske undersåten Alexander
Sibiriakoff för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra anslag
av 3,000 kronor.
Delaktighet
för Sverige
i Ramsay
Memorial
Fund.
254.]
Arbetsbord
vid den
zoologiska
stationen
i Neapel.
[255.]
Understöd åt
ryske undersåten
Alexander
Sibiriakoff.
[256.]
138
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ytterligare
medel till
utgivande av
tidskrifter,
lärda verk
och läroböcker.
[257.]
Motion om
anslag till
professor
Otto Nordenskjöld
för
täckande av
förluster & ett
arbete om den
svenska sydpolarexpeditionens
vetenskapliga
resultat.
264:o) På grund av Kung!. Maj:ts förslag (punkt 257) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till beredande av ytterligare medel för utgivande
av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret
1927—1928 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.
265:o) I en inom första kammaren av herr Olof Olsson väckt motion
(I: 141) har hemställts, att riksdagen åt professor Otto Nordenskjöld ville
bevilja ett anslag av 13,917 kronor 79 öre för täckande av den merutgift,
som bearbetningen och utgivningen av den svenska sydpolarexpeditionens
vetenskapliga resultat dragit med sig.
Till stöd för sitt yrkande har motionären andragit följande:
Efter att i 2V4 år ha varit borta från hemlandet återkom i januari 1904
till Sverige den av dåvarande docenten Otto Nordenskjöld ledda svenska
sydpolarexpeditionen. Denna, som uteslutande bekostats av enskilda medel
och som bl. a. omfattade 8 vetenskapsmän, utgjorde ett led i ett stort anlagt
internationellt samarbete för utforskande av Sydpolens dittills nästan okända
världsdel, ett samarbete, som bestod däri, att tre expeditioner, förutom den
svenska en engelsk och en tysk, gingo ut för att från tre olika sidor tränga
fram för att undersöka detta land och samtidigt utföra observationer efter en
gemensamt avtalad plan. Sverige hade tagit på sin del de stora landområdena
söder om Sydamerika och Atlantiska oceanen, där dittills aldrig någon
människa gjort annat än tillfälliga landningar, men där nu denna expedition
tillbragt ungefär 20 månader. Företaget mötte växlande öden och stora
svårigheter, framträdande särskilt vid den tid, då dess fartyg förolyckats
och deltagarna måste livnära sig nästan uteslutande på vad eu sparsam jakt
inbragte. Trots detta kunde de unga expeditionsdeltagarna till fullo genomföra
sitt program, och även nu, sedan under de gångna åren flera andra
lyckade expeditioner återvänt från sydpolsområdet, intager denna forskningsfärd
genom sina vunna resultat en hedrande ställning. Den hade kartlagt
dittills okända kuststräckor; dess delvis oväiitade meteorologiska resultat ha
fått en allmän betydelse för klimatologien, dess zoologiska och botaniska
samlingar utgöra, trots vad som gick förlorat vid fartygets undergång, underlaget
för en inte ringa del av vad vi nu veta om sydpolstrakterna, och när
det gäller vår kännedom om den geologiska utvecklingshistorien under de
senare tidsskedena inom hela den stora del av jordklotet, som ligger söder
om 55:te breddgraden, bildar denna svenska expedition än i dag den enda
källan. Även praktisk betydelse har expeditionen haft: på dess erfarenheter
byggde från början den stora valfångstindustri, som huvudsakligen med
norska fartyg bedrives i de sydliga haven och som närmast torde föranlett
England att med sitt imperium införliva dessa delar av sydpolskontinenten.
Dels därför att det ansågs mycket svårt att pressa in den tryckta redogörelsen
för hela detta stora material i någon existerande svensk vetenskaplig
publikationsserie, men också för att i någon mån vinna likformighet med de
tyska och engelska systerexpeditionerna, vilkas resultat utgåvos i särskilda
arbeten, beviljade riksdagen efter proposition av Kungl. Maj:t och på underdånig
ansökan av expeditionsledaren i maj 1904 till bearbetning och tryck
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
139
ning av sydpolarexpeditionens »viktigaste resultat» ett belopp av 55,000
kronor, fördelade på fem år, 1904—1908, varvid dock som villkor uppställdes,
att expeditionens samtliga samlingar skulle som gåva överlämnas till
svenska staten.
Utöver själva anslaget beräknade man att genom försäljning av arbetet
samt räntor omkring 15,000 kronor skulle inflyta, och för bearbetnings- och
tryckningsändamål skulle alltså tillsammans 70,000 kronor vara tillgängliga.
Att emellertid även detta belopp efter dåvarande prisläge var otillräckligt
stod redan från början klart, och arbetets genomförande måste därför bero
på, huru man tolkade riksdagens medgivande, att det beviljade anslaget skulle
användas för tryckningen av expeditionens »viktigaste resultat». Det är
naturligtvis svårt att bestämma, vad härmed skulle menas: nödvändigt ansågs
det i varje fall vara, att i publikationen skulle ingå bearbetningen av
hela det material av observationer, som utförts efter avtal med de engelska
och tyska expeditionerna, och därnäst ansågs i första hand böra inflyta dels
avhandlingar, utarbetade av expeditionsdeltagarna själva, dels i första hand
beskrivningen av material från det egentliga sydpolarområdet. Att på förhand
noga beräkna omfattningen av detta material var inte lätt möjligt,
men man trodde sig kunna begränsa detsamma till omkring 3,000 trycksidor
jämte 500 tavlor och kartor. Till en sådan publikation borde medlen efter
dåvarande prisläge ungefär kunna räcka, men någon marginal för oförutsedda
utgifter fanns inte, utan måste man i sådant fall lita till bidrag av
enskilda givare.
Att denna ekonomiska plan sedan ej visat sig fullt hållbar beror dock
mindre på felaktiga beräkningar utan på alldeles oförutsebara omständigheter.
En viss rubbning i planen, vilken dock till att börja med inte tycktes ha
någon större betydelse, inträffade, när det här, liksom det tyvärr ofta händer
med dylika publikationer, visade sig, att bearbetningen av materialet krävde
betydligt mera tid, än man från början antagit. Medan det hela efter beräkning
borde varit i huvudsak färdigt under år 1908, hade man först 1911
nått så långt, att den avgjort större delen förelåg i tryck, varjämte några
särskilt viktiga avhandlingar voro under förberedelse. Vid början av år 1915,
efter krigets utbrott, både man tryckt omkring 3,600 sidor med cirka 400
tavlor, d. v. s. omfattningen var ungefär den, som från början beräknats
för hela arbetet, med ett litet överskott för texten och eu motsvarande besparing
för bilderna. Samtliga utgifter, inberäknat ett mindre belopp för
utbetalda räntor, uppgingo vid denna tid till något över 75,000 kronor,
medan inkomsterna, inberäknat försäljning samt ännu ej uppburet statsanslag
jämte därå löpande räntor, uppgingo vid denna tid till något över
69,000 kronor, vartill dock kommo ytterligare 6,000 kronor, som influtit
som gåvor från enskilda mecenater. Någon brist förelåg alltså inte då. Men
dessutom fanns såsom tillgång fortfarande en god del av upplagan osåld kvar,
och någon anledning att vid denna tid omedelbart avbryta arbetets utgivande
förelåg inte. Mot ett sådant avbrott talade särskilt den omständigheten, att
ännu några få arbeten förelågo opublicerade, vilka ovillkorligen måste räknas
till expeditionens »viktigaste», särskilt dess kartor samt det i samförstånd med
övriga samtidiga expeditioner utarbetade jordmagnetiska iakttagelsematerialet.
Villkoret för att få den ännu innestående delen av statsanslaget utbetald var
sålunda inte uppfyllt, och en hänvändelse till statsmakterna med begäran
att få avbryta utgivandet skulle under alla förhållanden varit erforderlig.
Men just 1914 hade svenska riksdagen till eu ny sydpolarexpedition i sär
-
140
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
skilt samarbete med England beviljat 135,000 kronor, och det kan väl betvivlas,
om det varit Sverige fullt värdigt att under de förhållanden, som
då förelågo, i ofullbordat skick avbryta tryckningen av ett arbete, vars utgivande
till en del motiverats med önskvärdheten att vinna likformighet
med de samverkande engelska och tyska expeditionerna, detta så mycket
mindre, som det som nämnts då inte föreföll ekonomiskt nödvändigt. Men
man beslöt å andra sidan, att hädanefter endast det absolut nödvändiga
skulle medtagas i arbetet, och i själva verket ha efter 1914 och intill år
1921, då det hela avslutades, i detta blott tryckts något över 400 sidor.
Visserligen har materialet av kartor och bilder i dessa avhandlingar varit
rätt stolt, men det kan inte betvivlas, att det under vanliga förhållanden
skulle varit fullt möjligt täcka dessa utgifter med inkomsterna från arbetets
försäljning jämte de bidrag av enskilda, som även nu i viss mån ingingo.
Att likväl utvecklingen efter denna tid, trots sålunda visad försiktighet
vid arbetets utgivande, till sist ledde till en katastrof för verkets ekonomi,
beror på kriget och den efterföljande depressionsperioden. Två omständigheter
äro därvid avgörande: dels de oerhört stegrade tryckningskostnaderna,
som under de år, det här särskilt kom att gälla, kristidsåren 1918—1920,
ofta kunde stiga våldsamt till och med under den tid tryckningen av ett
redan påbörjat arbete pågick, och dels det för en tid nästan fullständiga
avbrott i möjligheterna att försälja arbetet, som kriget vållade och som den
följande depressionstiden inte i någon större mån kunnat häva. Genom
dessa på förhand oberäknade och oberäkneliga omständigheter ha bearbetningen
och utgivningen av expeditionens vetenskapliga resultat dragit med
sig en skuld på kronor 13,917 : 79 — alldeles frånsett det rån tebelopp, som
företaget dessutom haft att betala.
Det kan möjligen sägas, att arbetet fått en något större omfattning än
den från början beräknade. Men om så skulle vara, må eu utvidgning
dock anses förlåtlig vid ett arbete av denna karaktär. Att utvidgandet
skulle ha fördyrats genom några onödiga kostnader kan inte påstås, och
förutom smärre översättningsbidrag ha exempelvis författarna aldrig fått
några honorar. Det är ju eljest eu beklaglig företeelse, att så mycket värdefullt
expeditionsmaterial av iakttagelser och samlingar från andra svenska
forskningsfärder aldrig blivit ordentligt bearbetat, och man må ej förtänka
utgivarna, om de i detta fall, när materialets värde allt mera framträtt under
arbetets gång, gjort allt för att åtminstone dessa viktigare delar av
materialet skulle bliva utgivna i eu fullständig och värdig form. Dylika
extrautgifter täcktes emellertid före krigsutbrottet genom särskilda gåvor av
enskilda givare, som överlämnat sammanlagt 7,700 kronor, och hade inte
kriget eller rättare sagt depressionstiden kommit emellan, skulle säkert också
återstående utgifter av detta slag blivit täckta på samma sätt. Att det
verkligen inte är något lyxarbete, som utgivits, framgår lätt vid jämförelse
med t. ex. motsvarande arbete från den tyska expeditionen, vars samlingar
ingalunda vore mera värdefulla än de svenska, men vars för övrigt ännu
ej fullt avslutade publikation är mer än fyrdubbelt större och mycket dyrbart
utstyrd. Men å andra sidan är även det svenska arbetet med sina sex
band, omfattande 50 monografier, drygt 4,000 sidor och ett mycket stort
antal tavlor och bilder, ett ståtligt minnesmärke över de svenska statsmakternas
intresse för en vetenskaplig expedition, som, om inte genom mängden
så dock genom värdet av de samlingar och iakttagelser den gjort, blivit
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
141
en av de viktigaste insatserna i den svenska polarforskningen och överhuvud
i svensk geografisk forskning.
Men detta resultat har vad det tryckta arbetet beträffar endast nåtts genom
ett överskridande av anslaget. Upprepade försök, som av utgivarna
gjorts att på enskild väg som gåvor anskaffa medel, ha på grund av den
ännu rådande depressionen misslyckats. Hela beloppet har därför tills vidare
förskotterats av Generalstabens litografiska anstalt, men den som i sista
hand är ansvarig för detsamma är expeditionsledaren professor Otto Nordenskjöld.
Denne har emellertid redan tidigare för genomförande av expeditionsarbetet
bragt mycket tyngande personliga offer. De för färden tillgängliga
medlen voro redan från början knappa, och förlusten av expeditionsfartyget,
som krossades i isen, innebar även direkt en avsevärd ekonomisk
förlust. Ännu värre var det, att expeditionen härigenom tvangs att stanna
borta ett år längre än beräknat, vilket naturligtvis medförde stora utgifter.
Resultatet blev, att när expeditionen och dess deltagare återkommit till Sverige,
förelåg en brist på omkring 70,000 kronor, varav blott eu liten del
senare täckts genom enskilda gåvor. Då vidare alla samlingar överlämnades
som gåva till svenska staten, var också möjligheten att genom försäljning
av dessa minska den uppkomna bristen borta. Denna har därför till största
delen fått täckas av expeditionsledaren, som härför använt samtliga genom
utgivande av den populära resebeskrivningen samt för hållna föredrag influtna
medel samt därutöver nödgats göra utbetalningar. Det måste då anses
synnerligen hårt, om han efter allt det arbete, han nedlagt på detta fält,
också skulle nödgas personligen betala så stor del av den vetenskapliga
publikationen.
Vid 1904 års riksdag, då anslaget till publikationen av den ifrågavarande
svenska sydpolarexpeditionen beviljades, redogjorde riksdagens i denna fråga
speciellt sakkunnige ledamot, professor Gerard De Geer, ganska ingående
för betydelsen av den stora expeditionens mångsidiga och rika resultat,
varför med avseende härpå kan hänvisas till hans yttrande i andra kammarens
protokoll för den 7 maj nyssnämnda år. På min förfrågan har
nämnde polarforskare också nu rörande sakens nuvarande läge lämnat följande
svar:
»Det för några och tjugu år sedan av mig i riksdagen gjorda uttalandet
om det stora värdet av de synnerligen rika resultaten från den svenska antarktiska
expeditionen under Otto Nordenskjöld hava sedan dess i fullaste
mån bekräftats.
Vid den för vårt land så hedrande internationella geologkongressen i
Stockholm år 1910 väckte de förvånande rikhaltiga och väl bevarade samlingarna
från nämnda expedition den största uppmärksamhet och beundran,
och man kan utan överdrift påstå, att intet annat land lämnat något viktigare
bidrag till kunskapen om den förut så okända antarktiska världsdelen
än det, som kom till stånd genom våra käcka unga landsmäns dådkraft,
ihärdighet och vetenskapliga duglighet under synnerligen svåra yttre förhållanden
samt utan något som helst statsbidrag.
Genom deras från början nog så djärva initiativ fick vårt land tillfälle
att jämte England och Tyskland deltaga i ett storslaget internationellt samarbete,
vari svenskarna särskilt kunnat göra sig gällande genom tillgodogörandet
av sina ingående kunskaper om det norra polarområdet.
Då sedermera de sällsynt rika resultaten trots allt lyckligt blivit inbärgade
och det gällde deras vetenskapliga bearbetning och tillgodogörande, hade den
142
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
enskilda offervilligheten redan till det yttersta anlitats, varför Nordenskjöld
som bekant hemställde om statsunderstöd. Jag har mig bekant, att han vid
beräkningen av det erforderliga beloppet kommit ganska nära den nu faktiska
slutsiffran, ehuru dåvarande ecklesiastikministern av lämplighetsskäl
ansåg sig ej kunna föreslå hela beloppet.
Nordenskjöld sökte därför också vidtaga alla tänkbara inknappningar.
Men dels befanns det, att vissa nödvändiga delar av arbetet ovillkorligen
krävde betydligt mera utrymme än som på förhand kunnat beräknas, dels
inträffade den ännu mera opåräknade kristiden med sina oerhört stegrade
tryckningskostnader och lika hastigt minskade köpkraft hos de påräknade
subskribenterna till det stora och dyrbara arbetet.
Dessa exceptionella förhållanden med hänsyn till såväl arbetets sällsynt
vetenskapliga värde som de ovanliga svårigheterna vid dess publikation torde
ställa detsamma i en klass för sig, som icke lätteligen kan komma att betraktas
såsom prejudikat.
Med hänsyn såväl härtill som till den outtröttliga energi, vilken professor
Nordenskjöld nedlagt på genomförandet av detta stora, för vårt land hedrande
företag, och även till de mycket betydande ekonomiska uppoffringar
han själv, hans familj och hans vänner redan påtagit sig fQr denna rent
ideella uppgift, vågar jag för min del hysa den bestämda tillförsikten till
Sveriges riksdag, att denna genom bifall till det behövliga anslaget skall
visa sin tacksamhet mot en av sina söner, som satt sitt land och dess vetenskapliga
insats i främsta rummet.
Det är utan tvivel det allmännas sak att se till, att de, som på allvar
och med duglighet egnat sitt liv åt kulturellt betydelsefull forskning och
därvid offrat egna fördelar, åtminstone skola sättas i tillfälle att utan särskilt
tyngande ekonomiska bekymmer fullfölja sin osjälviska livsuppgift.»
Utskottet, som vid prövning av det väckta förslaget funnit särskilda skäl,
för vilka i motionen redogöras, tala för ett bifall till detsamma, har följaktligen
ansett sig böra tillmötesgå motionärens hemställan. Anslaget synes
böra avrundas till 13,918 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till professor Otto Nordenskjöld såsom
ytterligare bidrag till kostnaderna för bearbetningen och
utgivningen av den svenska sydpolarexpeditionens vetenskapliga
resultat för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra
anslag av 13,918 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
143
Diverse.
266:o) Kungl. Maj:t har (punkt 258) föreslagit riksdagen att minska det Ålderstillägg,
ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 175,000 kronor, med 40,000 [258.]
kronor till 135,000 kronor.
Enligt den av riksräkenskapsverket för budgetåret 1925—1926 meddelade
budgetredovisningen har på här ifrågavarande anslag för nämnda budgetår
uppstått en behållning av 41,588 kronor 26 öre.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg, nu 175,000 kronor, med 40,000 kronor till
135,000 kronor.
267:o) Kungl. Maj:t diar (punkt 259) föreslagit riksdagen att minska det
ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu 150,000
kronor, med 20,000 kronor till 130,000 kronor.
Rese- och
traktamentspenningar.
[259.]
Enligt den av riksräkenskapsverket för budgetåret 1925—1926 lämnade
budgetredovisningen har å ifrågavarande anslag för nämnda budgetår uppkommit
en besparing av 28,449 kronor 5 öre. Ehuru den tid, under vilken
det nya resereglementet varit gällande, ännu varit väl kort för att man
redan nu skulle kunna överblicka vilka besparingar, som genom detsamma
komme att beredas statsverket, har anslaget dock ansetts kunna minskas på
sätt nu föreslagits.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar, nu 150,000 kronor, med
20,000 kronor till 130,000 kronor.
268:o) Kungl. Maj:t har (punkt 260) föreslagit riksdagen att öka det ordi- Kommittéer
narie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkun- ningar genom
niga, nu 140,000 kronor, med 35,000 kronor till 175,000 kronor. sakkunniga.
[260.]
Det nu utgående anslaget har, enligt vad departementschefen meddelat,
kunnat endast med iakttagande av den yttersta varsamhet bliva tillräckligt,
och åtskilligt utredningsarbete har på grund av den knappa medelstillgången
måst uppskjutas till nästkommande budgetår. Härtill komme, att under
den närmaste tiden de vidlyftiga utredningsarbeten, som hava sammanhang
med frågan om en förestående omreglering av det prästerliga avlöningssystemet,
måst igångsättas.
144
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Trycknings
kostnader.
[261.]
Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal
inom den civila
statsförvaltningen.
[262.]
Tillfälligt
lönetillägg åt
vissa vaktmästare.
[263,]
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kung! Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må öka det ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu
140.000 kronor, med 35,000 kronor till 175,000 kronor.
269:o) Kungi. Maj:t har (punkt 261) föreslagit riksdagen att minska det i
riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader, nu 44,530 kronor (därav till domkapitlens expeditioner
högst 9,000 kronor) med 7,585 kronor till 36,945 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 9,000 kronor).
Av riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1925—1926
framgår, att medelsåtgången under anslaget uppgick till allenast 36,711
kronor 47 öre. Anslaget har därför ansetts kunna något nedbringas. För
jämnande av huvudtitelns slutsumma har det föreslagits att uppföras med
ett belopp av 36,945 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må minska det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,
nu 44,530 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 9,000 kronor) med 7,585 kronor till
36,945 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst
9.000 kronor);
dock att i anslaget må få göras den ändring, som till
jämnande av huvudtitelns slutsumma kan visa sig erforderlig.
270:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 262) föreslagit riksdagen i
fråga om tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;
vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
271:o) Kungl. Maj:t har (punkt 263) föreslagit riksdagen att förberedande
av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare
för budgetåret 1927—1928 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.
I anslutning till riksdagens tidigare fattade beslut i fråga om grunderna
för ifrågavarande tillfälliga lönetillägg får utskottet, som icke har något
att erinra mot det nu äskade anslaget, hemställa,
att riksdagen må för beredande av tillfälliga lönetillägg
åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattnings
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 145
havare för budgetåret 1927—1928 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.
272:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (under punkt Dyrtidstill264)
i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst och (under . lagg'' _
punkt 265) i fråga om dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda ^ °"
undervisningsanstalter kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande; vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
273:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag, Övriga ordisom
icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke nar''e anslag,
ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i
riksstaten för budgetåret 1927—1928 upptagas med oförändrade
belopp.
Stockholm den 11 mars 1927.
På statsutskottets vägnar:
S. Ii. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar 8. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F. Vennersten,
Oscar Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, C. P. F. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist,
A. Pers, E. A. Hallin, C. I. Asplund och K. A. TF. Björck; med undantag därav att i behandlingen
av punkterna 42—373 deltagit herr I. Hj. E. Pauli i st. f. herr Asplund och
i behandlingen av punkterna 143—273 deltagit herr J. B. Johansson i Fredrikslund i st. f.
herr Hallin;
från andra kammaren: herrar K. V. Rydén, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup,
L. J. Carlsson-Frosterud, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge,
E. Kristensson i Göteborg, O. Nilsson i Örebro, S. Persson i Fritorp, C. Lindskog, G.
Strindlund och P. C. Jonsson; med undantag därav att i behandlingen av punkterna 143
—273 deltagit herr Andersson i Höör i st. f. herr Nilsson i Örebro och herr C. A. Andersson
i Storegården i st. f. herr Persson i Fritorp. •
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 8 käft. (Nr 8).
10
146
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Reservationer:
vid punkt 39 (svenska sjömanspräster) av herr Oscar Olsson, vilken ansett,
att utskottet bort för ändamålet tillstyrka allenast det för innevarande budgetår
utgående anslaget, 41,500 kronor;
vid punkt 78 (bokinköp in. m. vid universitetsbiblioteket i Uppsala) av herr
Strindlund, vilken ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag;
vid punkt 168 (gratifikation åt gymnastikinspektörer) av herr Lindblad
mot viss del av motiveringen;
vid punkt 189 (folkhögskolekurser i Härjedalen) av lierrar Kvarnzelius och
Vennersten;
vid punkt 208 (tekniska läroverk) av herrar Kvarnzelius, Oscar Olsson,
Bergqvist och Pauli, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort
hava följande lydelse:
»Vid tekniska läroverket i Örebro har — — — — — -
— ------ett följande år.
Utskottet har av den i ärendet framlagda utredningen icke blivit övertygat,
att behov förefinnes av ytterligare anslag till så stort belopp som
30,000 kronor. Emellertid har utskottet icke velat motsätta sig Kungl.
Maj:ts nu föreliggande förslag i vad angår budgetåret 1927 1928, men
förutsätter, att, därest Kungl. Maj:t skulle finna att härutöver ytterligare
anslag för ändamålet skulle erfordras, en fullständig utredning härom förelägges
en kommande riksdag.
För uppehållande av parallellavdelningar-------''
— -------i denna del.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
I)----------------;
n)----------------;
a)----------------:
b) till laboratorieutrustning vid samma tekniska gymna
sium
15,000 kronor;
c) ----------------;
d) ----------------»;
vid punkt 226 (universitetscirklar) av herrar Oscar Olsson, Nilsson i Malmö,
Pers, Pauli, Björck, Bydén, Carlsson-Frosterud, Kristensson i Göteborg, Andersson
i Höör och P. C. Jonsson, vilka ansett, att utskottet bort till en
början i sitt utlåtande återgiva den i ämnet väckta motionen, så lydande:
»Riksdagen begärde 1920 utredning och 1923 avgåvo tillsatta sakkunniga
förslag om det fria och frivilliga folkbildningsarbetets organisation. Utom
på en punkt voro de sakkunniga praktiskt taget eniga i sitt utlåtande. Skolöverstyrelsens
yttrande 1924 med anledning av remiss till styrelsen av utlå
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
147
tandet har i allt väsentligt vunnit anslutning av folkbildningsorganisationerna
och även av samtliga deltagare i sakkunnigberedningen.
De statsfinansiella svårigheterna ha emellertid hindrat regeringen att till
riksdagen framkomma med förslag i anledning av de sakkunnigas betänkande.
I förra årets statsverksproposition förklarade emellertid föredragande
departementschefen, att undersökning skulle göras, för att åtminstone vissa
delar av sakkunnigförslaget skulle komma fram till prövning för innevarande
års i-iksdag.
I år meddelas i statsverkspropositionen, att skolöverstyrelsen ånyo framhållit
det trängande behovet av en omorganisation av statens verksamhet
för understödjande av det fria folkbildningsarbetet i vårt land samt i anslutning
härtill hemställt, att Kung! Maj:t måtte framlägga förslag för 1927 års
riksdag i överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i nämnda utlåtande
1924.
Departementschefen anför, att skolöverstyrelsens beräkning av kostnaderna
för den föreslagna omorganisationen, helt genomförd, skulle medföra en
omedelbar årlig merutgift för statsverket av minst 870,000 kronor, och tilllägger,
att hur önskvärt det än vore att kunna förverkliga vissa delar av
berörda förslag, detta under nuvarande budgetära förhållanden inte är möjligt.
Om den i statsverkspropositionen 1926 i utsikt ställda undersökningen
nämner departementschefen ingenting. Hade denna verkligen kommit till
stånd, skulle det säkerligen visat sig, att vissa högst nödiga åtgärder skulle
kunna ha vidtagits i nära överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag,
utan att de därför behövliga anslagsbeloppen rimligen skulle kunna sägas
ha betytt någon nämnvärd ökning i de budgetära svårigheterna.
I och för sig kan omöjligt skolöverstyrelsens förslag om höjning av anslagsbeloppen
för det fria folkbildningsarbetet till 1,897,282 kronor från under
1925—1926 beviljade 1,029,566 kronor anses på något sätt betänkligt. Trots
denna höjning av 870,000 kronor för de breda lagrens under stora uppoffringar
bedrivna fortsatta självbildningsarbete blir det ändå en mycket
blygsam summa i förhållande till de för den högre undervisningen utgående
över tjugo miljoner kronorna. Därtill kommer, att de över femtio miljoner
kronor av statsmedel, som offras på vår folkskola, säkerligen äro mycket
bättre använda, i samma mån som det sörjes för att de ur denna skola utgångna
folklagren effektivt kunna organisera sina försök att underhålla och
vidare utveckla de där förvärvade bildningsmöjligheterna.
Av den sammanlagda ökning, skolöverstyrelsens förslag innebär, komma
de största beloppen på folkbibliotek och populärvetenskapliga kurser och föreläsningar
med resp. omkring 400,000 och 270,000 kronor. Den av skolöverstyrelsen
uppgjorda sammanställningen har följande utseende:
Beräknat
anslags
belopp.
Skolöverstyrelsen...................kronor 33,054: —
Folkbiblioteksväsendet............... » 915,000: —
Populärvetenskapliga kurser och föreläsningar » 695,750: —
Studiecirkelverksamheten............. » 224,000: —
Konferenser för de centrala organen för
folkbildningsarbetet................ » 2,000: —
Universitetens folkbildningsavdelningar ... » 27,478: —
Summa kronor 1,897,282: —
Anslag
1925—1926.
23,916: —
518,250: —
422,500: —
64,900: —
1,029,566: —
148
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Då tillgången till böcker är det allra väsentligaste villkoret för ett fruktbart
folkbildningsarbete, är det tydligt att förslaget i det fallet med det snaraste
bör förverkligas, trots den relativt starka anslagsstegring detta kommer
att medföra. Ordnandet av bestämmelserna för anslaget till de populärvetenskapliga
föreläsningarna snarast möjligt är nödvändigt redan av det
skälet, att det med all rätt ifrågasättes, om inte de medel, som under nuvarande
bestämmelser anslås till detta viktiga folkbildningsområde, borde kunna
användas på ett bra mycket effektivare sätt. Emellertid äro de anslagsbelopp,
det här rör sig om, så pass höga, att de väl kunna motivera departementschefens
betänkligheter ifråga om årets budgetära svårigheter. Dessutom
förutsätter ett genomförande av skolöverstyrelsens förslag ifråga om folkbiblioteken
och de populärvetenskapliga föreläsningarna så genomgripande
organisatoriska åtgärder, att det torde böra prövas av Kungl. Maj:t, innan
de föreläggas riksdagen.
Aven ett fullständigt genomförande av förslaget om studiecirkelverksamheten
och universitetens inordnande i det fria folkbildningsarbetet skulle
medföra avsevärda kostnader redan det närmaste budgetåret. På dessa områden
går det dock att reda sig med mindre under ett eller annat år, samtidigt
som ett partiellt genomförande av förslagen är avostörsta betydelse,
om inte en redan påbörjad utveckling skall avklippas. Åtgärderna kunna
dessutom vidtagas på ett sådant sätt, att de inte alls föregripa prövningen i
ett sammanhang av hela förslaget, när detta eu av de allra närmaste riksdagarna
ändå måste framläggas, om inte oöverstigliga svårigheter skola uppstå
på alla områden av det fria folkbildningsarbetet.
Den del av förslaget om studiecirkelverksamheten, som i första hand
tränger till sin lösning, är den, som närmast sammanhänger med föreläsningsverksamheten
och universitetens deltagande i folkbildningsarbetet,
d. v. s. studiecirklar i samband med ettåriga eller längre föreläsningskurser.
Med understöd från ett par kulturfonder igångsatte folkbildningssakkunniga
redan 1922 försök med tvååriga universitetscirklar. Försöken slogo så
väl ut, att riksdagen 1924 beviljade medel till nya universitetscirklar för att
de vunna resultaten inte skulle gå till spillo och utvecklingen hejdas, bara
för att de sakkunnigas förslag inte hunnit framläggas till det årets riksdag.
Detta provisorium har fortsatt år efter år med endast den förändringen, att
anslaget till statsunderstödda universitetscirklar för året 1926—1927 ökats
från två till tre. Då försöken redan 1924 visat de stora fördelarna för vårt
folkbildningsarbete av att på detta sätt låta akademiska lärare taga avgörande
del i ledningen av detta, kan det inte betraktas annat än som ett hejdande
av den naturliga utvecklingen, så länge man hindrar uppkomsten av sådana
universitetscirklar i mer än de två ursprungliga försöksstäderna genom att
ej vidtaga de organisatoriska och ekonomiska åtgärder, som behövas för att
även andra platser med nödiga förutsättningar skola komma i åtnjutande av
samma fördelar.
Skolöverstyrelsens förslag innebär, att för lärararvoden i universitetscirklarna
skulle ställas till förfogande ett belopp av 40,000 kronor; varjämte
till vid universiteten upprättade folkbildningsavdelningar skulle anslås sammanlagt
27,478 kronor. Med organiserandet av dessa universitetsavdelningar
torde böra anstå, till dess Kungl. Maj:t framlägger förslag i ärendet. Tills
vidare torde föreläsningsbyrån vid Uppsala universitet och centralbyrån i
Lund kunna förmedla lärarna till dessa universitetscirklar i samråd med
representanter för de folkliga bildningsföretagen samt, som hittills, vara in
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
149
spektionsmyndighet för universitetscirklarna. Då alla, som uttalat sig i frågan
om ledningen av universitetscirklarna, varit eniga om att dessa böra
ledas i samverkan med de folkliga bildningsföretagen, synes Kungl. Maj:t
böra även före inrättandet av de föreslagna folkbildningsavdelningarna vid
universiteten utse några representanter för de folkliga bildningsföretagen,
exempelvis fem, att samråda med respektive byråer om anordnandet av
universitetscirklarna.
På grund av både svårigheterna att anskaffa tillräckligt antal universitetslärare
som ledare för dessa universitetscirklar och de med dessa förenade
rätt dryga kostnaderna för anordnare, behöver man det första året säkert
inte räkna med mer än allra högst ett par tiotal ansökningar, således ett
statsanslag för bidrag till dessa cirklar av högst 24,000 kronor. Expensanslag
till de båda byråerna torde inte behöva bli mer än 2,000 kronor
för vardera, vartill bör läggas högst 1,000 kronor för dagtraktamenten och
resekostnader till de av Kungl. Maj:t utsedda representanterna för de folkliga
bildningsföretagen. Sammanlagt skulle således under det närmaste året
för universitetscirklarnas organisations- och undervisningskostnader behövas
ett extra reservationsanslag av 29,000 kronor i stället för det nu utgående.
3,900 kronor.
Utom dessa universitetscirklar har skolöverstyrelsen även med i sitt förslag
ett annat slags högt kvalificerade studiecirklar i förening med föreläsningsverksamhet,
de som arbeta på samma sätt som universitetscirklarna,
men skilja sig från dem genom att vara endast ettåriga och kunna nöja sig
med något mindre kvalificerade ledare, t. ex. lärare med akademisk utbildning
vid folkhögskolor, läroverk o. s. v. För de flesta platser i landet är
det betydligt lättare att få till stånd en sådan ettårscirkel med 24 föreläsningar
och studiecirkelmöten under vintern än en tvåårig universitetscirkel
med ledare från universitet eller högskola. Statsanslaget till varje sådan
studiecirkel skulle vara 800 kronor. Det är ytterst beklagligt att så många
år efter det folkbildningssakkunnigas förslag framlagts fått gå, utan att något
gjorts för fyllandet av behovet av sådana studiecirklar i landsorten. I
Stockholm ha vi viss motsvarighet till dem i Arbetarinstitutets och Borgarskolans
över hela läsåret utbredda föreläsningsserier. För övrigt torde det
i stort sett endast vara Arbetarnes bildningsförbund, som lyckats få till stånd
några sådana högt kvalificerade studiecirklar, helt och hållet genom egna
ekonomiska uppoffringar.
Några organisatoriska nyanordningar behöva inte vidtagas för anslagsbeviljande
till detta slag av föreläsningscirklar. Enligt skolöverstyrelsens
förslag skall varje statsunderstödd studiecirkel och föreläsningsanstalt, liksom
varje statsunderstött bibliotek, ha rätt att hos skolöverstyrelsen ansöka om
anslag till sådan studiecirkel med kvalificerad ledare. Visserligen förutsätter
skolöverstyrelsen, att en studiecirkelkonsulent närmast skall behandla ansökningarna,
men till eu början, innan hela förslaget blir framlagt för riksdagen,
bör föreläsningskonsulenten kunna handlägga dessa ärenden. Anordnare
av sådan studiecirkel, ansluten till riksorganisationen, kan lämpligen
låta ansökningen gå genom sin riksstudieledning, vilken bör låta sitt utlåtande
gå med till skolöverstyrelsen. Åtminstone trettio sådana studiecirklar
böra kunna komma i gång redan de första åren, varför till dem skulle behövas
ett statsanslag av 24,000 kronor.
Då det är av vikt att även utanför de största städerna och universitetsstäderna
liggande kommuner sättas i tillfälle att med utsikt till framgång
150
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
tävla om anslag till anordnandet av universitetscirklar och andra med föreläsningskurser
förenade studiecirklar, torde det vara lämpligt att begränsa
understöden till högst tre universitetscirklar och tre studiecirklar av det andra
här ifrågakommande slaget i en och samma kommun.»
ävensom att därefter utskottets yttrande och förslag bort hava följande
lydelse:
»Utskottet har funnit vägande skäl tala för ett understödjande i vidsträcktare
omfattning, än som från Kungl. Maj:ts sida föreslagits av studiecirkelverksamheten,
därvid det synts utskottet, att den från universiteten ledda
verksamheten på detta område i första hand bör ifrågakomma. Utskottet
har på grund härav ansett sig böra i så måtto tillmötesgå motionärens framställning,
att utskottet förordar ett anslag av 13,000 kronor till s. k. universitetscirklar,
att utgå enligt grunder, som det torde böra ankomma på
Kungl. Maj:t att i anslutning till ovannämnda sakkunnigas förslag bestämma.
Motionärens framställning i övrigt har utskottet av statsfinansiella skäl
icke ansett sig kunna tillstyrka.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) med anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herr Oscar
Olssons ovannämnda motion (1: 94), i vad den avser anslagtill
anordnande av s. k. universitetscirklar, för berörda ändamål
för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 13,000 kronor att fördelas enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t finner gott meddela,
b) avslå herr Oscar Olssons ovanberörda motion, i vad
densamma avser anslag till anordnande av ettåriga studiecirklar.
»
vid punkt 231 (musikföreställningar för allmänheten) av herrar Lindblad,
Vennersten, Widell, Nilsson i Gränebo, Fers, Johansson i Fredrikslund, Nilsson
i Bonarp, Bengtsson i Norup, Olsson i Blädinge, Strindlund och Andersson
i Storegården, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava
följande lydelse:
»Utskottet, som väl behjärtar betydelsen av den av orkesterföreningarna
bedrivna verksamheten, har likväl med hänsyn till de konsekvenser i statsfinansiellt
hänseende, som ett utvidgande av statens understödjande verksamhet
kan vara ägnat att medföra, icke ansett sig kunna tillstyrka det av
Kungl. Maj:t och än mindre det motionsvis framlagda förslaget om ökat understöd
åt dessa föreningar, utan förordar utskottet, i enlighet med vad i motionerna
1:57 och II: 82 yrkats, att anslaget bibehålies vid sitt nuvarande belopp.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till herr Schedins m. fl. och herr Olssons i
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
151
Högby ovanberörda motioner 1:57 och IT : 82, samt med
avslag å herr Björkmans förenämnda motion 11:81, i vad
densamma skiljer sig från utskottets förslag, i likhet med
vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt
föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten,
samt till inspektion av ifrågavarande föreningars och
orkestrars verksamhet anvisa för budgetåret 1927—1928 ett
extra anslag å 57,000 kronor.»
vid ipunkt 240 (friluftsläger för skolbarn) av herrar Oscar Olsson, Nilsson
i Malmö, Pauli, Björck, Rydén, Carlsson-Frosterud, Törnkvist i Karlskrona,
Kristensson i Göteborg, Andersson i Höör och P. C. Jonsson, vilka ansett,
att utskottet bort till en början återgiva den i ämnet väckta motionen, så
lydande:
»Bland de uppslag, som de senaste årens frivilliga arbete för vårt folks
fysiska fostran medfört, torde den s. k. barnlägeridén vara eu av de mest
sympatiska och beaktansvärda. Idén går som bekant ut på att under någon
del av sommaren sanda skolbarn till lämpliga platser, där de under sakkunnig
ledning intresseras för och öva sig i gymnastik, idrott, simning m.
in. • Ett sådant läger, för ej mindre än omkring 3,000 barn, var 1925 anordnat
å Ljungbyhed i Skåne. Förra året var ett för mellan 400 och 500
barn anordnat å Trossnäs gamla mötesplats i Värmland och ett för omkring
200 barn å Almö utanför Karlskrona.
Man torde utan överdrift kunna säga, att dessa läger även utanför den
fysiska fostrans område skänka påtagliga vinster.
Samvaron mellan barn från olika delar av en provins, från stad och land,
mellan barn, som växt upp under olika villkor, verkar i och för sig utvecklande.
Särskilt är detta fallet, då samvaron äger rum under förhållanden,
som framkalla det bästa hos barnen och som giva de friskaste och sundaste
bland dem tillfälle att bliva ledande.
Den förtroliga samvaron lärare och barn emellan, som lägren skapa, verkar
också utvecklande å båda parterna.
Lägeridén har också uppskattats av alla, som haft tillfälle sätta sig in i
densamma. Ett bevis på dess värde är, att den särskilt rekommenderas i
den senaste utredningen angående gymnastiska centralinstitutets omorganisation.
Det synes därför vara ett allmänt intresse av ej ringa betydelse, att lägeridén
utvecklas och får tillfälle tillämpas i olika trakter av vårt land.
Detta kan dock ej ske utan ekonomiskt understöd.
Av bifogade berättelse över den ekonomiska verksamheten vid barnlägret
å Trossnäs tiden 27 juni—4 juli 1926 framgår, att barnens avgifter varit
7 kronor för 8 dagar, under det kostnaderna per individ och dag gått upp
till 2 kronor 54 öre.
Det är att förmoda, att denna kostnad, sedan man tillgodogjort sig förra
årets erfarenheter, skall kunna väsentligen minskas. Då barnens avgifter
böra hållas så låga som möjligt, måste dock alltid betydande medel skaffas
från annat håll.]
Som berättelsen visar, bidrog staten till Trossnäs-lägret med 1,800 kronor.
Dessa medel hava beviljats ur kungl. ecklesiastikdepartementets besparingar.
152
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
I år planeras läger i Landskrona, å Almö, å Ränneslätt i Småland, i
Malmköping, å Trossnäs och i Karsjö i Ångermanland.
Då vederbörande nu genom ecklesiastikdepartementet vänt sig till Konungen
med anhållan om understöd, har departementet måst svara, att
medel till understöd av mera än ett eller möjligen två läger ej står eller
kommer att stå till buds. Som ansökningarna inkommit först i dagarna,
hava de ej heller kunnat tagas i övervägande vid statsverkspropositionen
avfattande.
En blick på berättelsen från Trossnäslägret giver vid handen, att lägren
äro i hög grad beroende av sina statsbidrag. Erhålla de ej dessa, måste
lägren inställas. Detta vore från flera synpunkter till skada. Bl. a. är
det av vikt, att man så snart som möjligt och innan kronan eventuellt vidtager
åtgärder för försäljning av de nedlagda mötesplatserna, genom erfarenhet
vinner klarhet i, huruvida dessa kunna komma det allmänna till
nytta som förläggningsplatser för bamläger och i samband med dessa ordnade
kurser för lärarpersonal.
Ett mindre anslag från staten synes sålunda motiverat.
Lägren äga rum under huvudsakligen juli månad. Ett av riksdagen
för budgetåret 1927—1928 beviljat anslag kan därför komma årets läger
till godo.»
samt att utskottets yttrande och förslag därefter bort hava följande lydelse:
»I likhet med motionärerna är utskottet av den uppfattningen, att anordnandet
av ifrågavarande friluftsläger för skolbarn utgör ett synnerligen
värdefullt led i ungdomens fostran i sund riktning. Att frågan om understöd
för ändamålet bragts inför riksdagen genom enskild motion finner
utskottet icke böra utgöra något hinder för bifall till anslagskravet, helst
som Kungl. Maj:t tagit hithörande spörsmål under omprövning och i
begränsad omfattning med till buds stående medel anvisat understöd till
ifrågavarande verksamhet. Utskottet, som funnit starka skäl tala för ett
bifall till motionerna, har därför ansett sig böra tillstyrka desamma och
hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till herrar Sandéns in. fl. och
Norsells m. fl. ovannämnda motioner (1:139 och 11:211),
anvisa för budgetåret 1927—1928 ett extra reservationsanslag
å 5,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande
för understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn.»
vid punkt 252 (Västerbottens läns hembygdsförening) av herr Berg qvist,
som ansett, att utskottet bort tillstyrka den i ämnet väckta motionen;
vid punkt 253 (Hembygdsföreningen Heimbygda) av herr Bergqvist, vilken
ansett, att utskottet bort i anledning av den i ämnet väckta motionen tillstyrka
att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1927—1928 anvisades
ett extra anslag av 4,000 kronor.
Stockholm 1927, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1
Verkliga utgifter.
VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
A. Departementet.
1
Departementschefen ........................................................
24,000
2
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-
slagsanslag ....................................................................
256,900
Säger för departementet
B. Arkiv, bibliotek och museer.
Arkiv.
Riksarkivet:
Riksarkivet, förslagsanslag............ 167,800
Inköp av arkivalier och tryckta
arbeten för riksarkivet, reservationsanslag
...............................
Fortsatt utgivande genom riksarkivet
av sådana handlingar, som
äro av vikt för fäderneslandets
historia, reservationsanslag........
Expedition i riksarkivets nya lokaler
vid Östermalmsgatan i
Stockholm ................................
Landsarkiven:
2,000
8,000
4,000
Landsarkiven, förslagsanslag ........................ 88,000
Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för
landsarkiven, reservationsanslag ................ 1,550
Bibliotek.
Kungl. biblioteket:
7 Kungl. biblioteket, förslagsanslag 248,200
8 Ökning av kungl. bibliotekets arbetskrafter
................................ 11,000
9 Katalogiseringsarbeten inom Kungl.
biblioteket ................................ 29,000
10 Sveriges offentliga biblioteks gemensamma
accessionskatalog... 5,000
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)
280.900
177,800
89,550;
267,350
4,000
4,000
2
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
11
Tioårsregister till Sveriges offent-
liga biblioteks gemensamma ac- cessionskalalog, reservat länsan- slag ...........................................
3,000
12
Bokinköp och bokbindning för
kungl. biblioteket, reservations- anslag ........................................
20,000
13
Uppförande i samband med kungl.
bibliotekets nuvarande huvud-
byggnad av två flygelbyggnader,
reservationsanslag ....................
286,000
248,200
354,000
Stifts- och landsbiblioteket i Linköping:
14
Avlöningar, förslagsanslag ............
13,060
15
Bokinköp, inbindning och vissa
expenser, reservationsanslag ....
8,000
16
Förstärkning av reserv ationsan-
slaget till bokinköp, inbindning
och vissa expenser................ ...
2,000
17
Vissa konserveringsarbeten, reser-
vationsanslag ............................
3,000
21,060
5,000
18
Pedagogiska biblioteket......................
6,500
19
Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S:te Geneviévebiblioteket i Paris ..
1,500
269,260
367,000
Museer.
Nationalmuseet:
Museet:
20 a
Förslagsanslag ............................
Reservationsanslag:
154,200
20 b
Målnings- och skulptursam-
lingarnas ökande................
30,000
20 c
Inlösen av levande svenska
konstnärers arbeten ________
25,000
20 d
Ilandtecknings- och gravyr-
samlingarnas ökande ........
6,500
20 e
Samlingarnas vård och under-
håll samt expenser............
11,000
20 f
Ökande av samlingen av konst-
hantverk ............................
8,000
20 g
Boksamlingen ........................
3,000
20 h
Utländska studieresor............
—
21
Förstärkning av reservationsan-
slaget till samlingarnas vård och
underhåll samt expenser ........
5,000
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
3
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
22
Ökning av arbetskrafterna vid
avdelningen för depositioner
och slottssamlingar ................
* 7,500
23
Vandringsutställningar m. m., re-
servationsanslag ........................
5,000
24
Försäkring och transport av konst-
föremål, reservationsanslag........
2,500
25
Konservering av handtecknings-
och gravyrsamlingar inom mu- seet, reservationsanslag ............
5,000
26
Portföljer för vissa äldre sam-
lingar av handteckningar och gra- vyrer, m. m. reservationsanslag
5,000
27
Konserveringsarbeten för statens
tavelsamlingar å Gripsholms,
Drottningholms och Ulriksdals
slott, reservationsanslag............
12,000
237,700
42,000
Livru stkammaren:
28
Avlöningar, förslagsanstaq............
11,000
29
Avlöningar till icke-ordinarie be-
fattningshavare vid livrustkam-
maren ........................................
24,430
30
Underhåll och vård av livrust-
kammarens samlingar, reserva- tionsanslag ................................
22,100
11,000
46,530
Naturhistoriska riksmuseet:
31
Avlöningar m. m., förslagsanslag
229,450
32
Tjänsteresor för intendenter och
assistenter, reservationsanslag....
2,000
33
Samlingar m. m., reservationsanslag
93,695
34
Arbetsbiträde vid paleozoologiska
avdelningen................................
2,400
35
Arbetsbiträde vid etnografiska av-
delningen....................................
2,400
36
Vetenskapligt biträde för bearbet-
ning av vissa samlingar å
e vertebratavdelningen................
4,000
37
Särskilt arvode åt en vaktmäs-
tare, tillika trädgårdsskötare....
300
38
Instrument och museiskåp för
paleozoologiska avdelningen, re- servationsanslag ........................
3,000
39
Förvärv och kemisk analys av
mineral från Långbans gruva i
Värmland, reservationsanslag ....
2,000
40
Ordnande och preparering av vissa
samlingar m. m. inom bota- niska avdelningen ....................
4,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
41
42
43
44
45
46
47
48
49
1
2
3
4
5
Uppvärmning m. m. av vissa lokaler
för etnografiska avdelningen,
reservationsanslag .................... 3,810
Täckande av brist för budgetåret
1926 — 1927 i den i reservationsanslaget
till samlingar
m. m. ingående anslagsposten
till expenser för avdelningarna
vid Frescati................................ 9,000
Förstärkning av de i reservationsanslaget
till samlingar m. m. ingående
anslagsposterna till expenser
för avdelningarna vid
Frescati samt till expenser samt
vård m. m. av etnografiska avdelningen
för budgetåret 1927
— 1928........................................ 14,000
Nordiska museet:
Museet ............................................................ 115,450
Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare
m. fl. vid museet......................................... 3,600
Dyrtidstillägg åt viss museets personal förslagsanslag.
................................................... * 36,000
Kulturhistoriska museet i Lund .............................
Musikhistoriska museet ............................................
Svenska skolmuseet .................................................
Ordinarie
anslag
Kronor
Säger för arkiv, bibliotek och museer
C. Kyrkliga ändamål.
Kleresistaten.
Kleresistaten, förslagsanslag ............................................
Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslagsanslag
...........................................................................
Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ....
Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag
Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i
främmande trosbekännares skattskyldighet, förslagsanslag
..........................................................................
Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn..
Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin ......
Pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors
........................................................................
Stipendier för utbildande vid universitet av präster,
förtrogna med finska språket .............................
325,145
Extra
anslag
Kronor
44,910
155,050
25,000
4.000
3.000
573,845
320,490
1,110,455
691,490
150,000
4,000
4,520,500
304,752
30,000
6,000
6,000
6,000
3,600
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
5
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
10
Religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa
■
utländska hamnstäder ................................................
46,500
11
Dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländ-
ska hamnstäder, förslagsanslag ....................................
* 16,000
12
Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-
nåder, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
jord, förslagsanslag........................................................
15,000
5,021,252
87,100
Domkapitlens expeditioner.
13
Domkapitlens expeditioner ............................................
91,350
14
Ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner ....
36,400
15
Provisorisk lönereglering för notarier och amanuenser
vid de ecklesiastika konsistorierna samt tillfälliga
lönetillägg åt därstädes anställda extra biträden och
vaktmästare, förslagsanslag............................................
49,000
91,350
85,400
Kyrkors underhåll m. m.
Kyrkors underhåll:
16
Underhåll........................................................ 2,028
17
Ersättningar, förslagsanslag............................ 275,000
277,028
18
Svenska kyrkan i Paris....................................................
4,119
281,147
Säger för kyrkliga ändamål
5,393,749
172,500
D. Akademier ni. m.
Svenska akademien.
1
Akademien ........................................................................
8,250
Vetenskapsakademien.
2
Akademien .......................................................................
10,000
3
Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur ........
2,500
4
Bidrag till underhåll av akademiens, av styrelsen för
makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse för-
valtade matematiska bibliotek ....................................
15,000
5
Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskap-
liga sammanslutningar, reservationsanslag ................
4,100
6
Internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde
generalkonferens i Stockholm år 1930, reservations-
anslag ............................................................................
8,000
7
Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kom-
missionen m. m.........................................................
2,875
10,000
32,475
* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
Kronor
Kronor
Akademien:
8 a
Förslagsanslag ................................ 99,750
Reservationsanslag:
8b
Underhåll och förökande av de
under akademiens inseende
ställda samlingar ................ 18,000
8 c
Tryckningskostnader samt utgi-
vande av planschverk över
fomsaker och andra märk-
värdiga föremål i statens
historiska museum m. m..... 14,000
8 d
Underhåll och fortsättning av
inredningen i statens histo-
riska museum och myntkabi-
nettet .................................... 4,000
8 e
Undersökning och beskrivning
av fäderneslandets fornläm-
ningar .................................... 6,000
8 i
Transporter, lyshållning och
vissa andra expensutgifter.... 10,000
8g
Fornlämningars vård ................ 8,000
8 h
Vård och underhåll av Visby
ruiner och andra byggnads-
minnesmärken........................ 7,000 67 00O
166,750
9
Ökade medel för fornminnesvården, reservationsanslag
10,000
10
Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnads-
minnesmärken, reservationsanslag................................
20,000
11
Ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befatt-
ningshavare vid akademien ........................................
44,250
12
Tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter................
8,650
13
Inventering och konservering av vissa samlingar inom
statens historiska museum m. m., reservationsanslag
15,000
14
Vård och underhåll av biblioteket, reservationsanslag
3,000
15
Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet, reserva-
tionsanslag ...................................................................
1,500
16
Nödig magasinsinredning i statens historiska museum,
reservationsanslag ........................................................
15,000
17
Inredningsarbeten m. m. för den ostasiatiska arkeo-
logiska samlingen, reservationsanslag ........................
25,000
18
Lokalhyra för den ostasiatiska arkeologiska samlingen
m. m.....................................................
33,000
166,750
175,400
Akademien för de fria konsterna.
Akademien:
19
Avlöningar m. in., förslagsanslag................ 125,200
20
Undervisningsmateriel m. in., reservations-
anslag .................................................... 41,300
166,500
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
7
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
21
Förstärkning av vissa anslagsposter i reservationsan-
slaget till undervisningsmateriel m. m.....................
17,000
22
Skolan för dekorativ konst ............................................
20,600
23
Förstärkning av den i reservationsanslaget till under-
visningsmateriel m. in. ingående anslagsposten till
skandinaviska konstnärsföreningen i Rom ................
500]
166,500
38,100]
Musikaliska akademien.
.
Akademien:
24
Avlöningar m. m., förslagsanslag ................ 152,360
1
25
Materiel och expenser m. m., reservations-
anslag ........................................................ 6,740
26
Stipendier m. m., reservationsanslag ........ 25,000
184,100
27
Förstärkning av reservationsanslaget till materiel och
expenser m. m.............................................................
16,500
28
Bindning av böcker och musikalier i akademiens bib-
liotek, reservationsanslag ............................................
3,500
29
Biträde åt bibliotekarien hos akademien vid vården
av biblioteket................................................................
1,500
184,100
21,500
De kungl. teatrarna.
30
Kungl. operan....................................................................
* 150,000
31
Brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsak-
ligen i operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg-
nåd förvarad lösegendom in. m................................
13,033
Säger för akademier in. m.
685,600
280,508
E. Universiteten, den medicinska undervisningen
ni. m.
1
Universitetskanslersexpeditionen.
1
Expeditionen, förslagsanslag ...........................................
23,450
Uppsala universitet.
Universitetet:
I
2
Universitetsstaten .................................... *1,353,520
3
Avlöningar till vissa tjänstemän och be-
tjänte vid universitetets samlingar och
inrättningar m. m., förslagsanslag........ 355,300
1,708,820
4
Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
amanuenser och tjänstemän m. m.............................
35,280
5
Akademiska sjukhuset, förslagsanslag ............................
110,000
1
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
6
Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag
76,350
7
Mekaniska arbeten vid fysiska institutionen ................
9,000
8
Instrument, modeller och preparat för den geologisk-
mineralogiska institutionen, reservationsanslag ........
13,500
9
Biträdande lärare i ryska................................................
2,000
10
Nybyggnad för fysikalisk-kemiska laboratoriet, reserva-
tionsanslag ................................................................
* 100,000
11
Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
reservationsanslag ......................................................
59,500
12
Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-
tioner, reservationsanslag ...........................................
25,000
1,818,820
320,630
Lunds universitet.
Universitetet:
13
Universitetsstaten ........................................*1,228,700
14
Avlöningar till vissa tjänstemän och be-
tjänte vid universitetets samlingar och
inrättningar m. m., förslagsanslag ........ 250,900
1,479,600
15
Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
amanuenser och tjänstemän m. m.............................
52,435
16
Materiel för vissa institutioner in. m., reservationsanslag
48,225
17
Bidrag till driftkostnaderna under år 1926 för Malmö-
hus läns sjukvårdsinrättningar i Lund ..................
84,337
18
Ändrings- och tillbyggnadsarbeten vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund, reservationsanslag........
* 100,000
19
Vissa ändrings- och reparationsarbeten i historiska
museets byggnad, reservationsanslag............................
45,000
20
Amanuens vid psykologiska institutionen ....................
1,800
21
Biträdande lärare i ryska...............................................
2,000
22
Instrumentell utrustning för fysiska institutionen, re-
servationsanslag ............................................................
5,000
23
Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
reservationsanslag ........................................................
35,000
24
Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-
tioner, reservationsanslag ...........................................
63,000
1,479,600
436,797
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
Institutet:
25
Avlöningar för professorer och lärare m. fl. * 476,700
26
Avlöningar till vissa tjänstemän och be-
tjänte vid institutet och dess institutioner,
förslagsanslag............................................ 88,000
564,700
27
Avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
amanuenser och tjänstemän m. m.............................
90,958
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
• Statsutskottets utlåtande Nr 8.
9
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor |
28
Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker, re-
servationsanslag ............................................................
74,100
29
Apparater och instrument för hygieniska institutionen,
reservationsanslag ........................................................
4,000
30
Undervisning i medicinsk rörelsebehandling ................
8,250
31
Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag
42,300
32
Biträdande lärare i histologi............................................
2,014
33
Poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm....................
6,555
34
Apparater för episkopi och projektion av mikrosko-
piska preparat för undervisningen i medicin vid
institutets medicinska kliniker....................................
1,500
35
Iordningställande av ett fotografirum i patologisk-ana-
tomiska institutionens byggnad, reservationsanslag ....
6,200
36
Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek,
reservationsanslag ........................................................
10,000
37
Hyllinredning i institutets bibliotek, reservationsanslag
3,000
647,050
166,527
Tandläkarinstitutet.
38
Institutet, förslagsanslag....................................................
91,950
i
Serafimerlasarettet.
39
Understöd och ersättningar ............................................
120,750
40
Ökade medel för serafimerlasarettets verksamhet ........
266,250
Allmänna barnbördshuset i Stockholm.
41
Allmänna barnbördshuset i Stockholm ........................
24,853
42
Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm
136,000
Gemensamma universitetsändamål.
43
Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-
dater ............................................................................
9,400
44
Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i
Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet, reservationsanslag ........................................
30,000
45
Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i
Stockholm och Göteborg, reservationsanslag ............
6,000
46
Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag .......
1,000
47
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer ........
1,500
48
Institut d’études scandinaves vid Paris universitet ....
2,000
49
Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska före-
läsningar vid rikets universitet, reservationsanslag....
10,000
10
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
50
Öl
52
53
54
55
56
57
Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets uni- versitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet,
reservationsanslag ........................................................
Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid uni- versiteten i Uppsala och Lund, reservationsanslag ....
Ersättningar åt sakkunniga i akademiska befordrings-
ärenden, förslagsanslag ................................................
Forskarstipendier för docenter vid universiteten i Upp- sala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet.......................................................................
Rasbiologiska institutet.
Avlöning åt chefen för institutet....................................
Institutets verksamhet, reservationsanslag ....................
Farmaceutiska institutet.
Avlöningar, förslagsanslag ................................................
Materialier m. m., reservationsanslag ............................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
2,000
20,000
15.000
35.000
2,000
129,900
12,000
74,750
22,900
65,000
97,650
Säger för universiteten, den medicinska undervisningen
m. m..................................................................
4. 31 « 1 93
1,521,104
F. Tekniska högskolan m. in.
Tekniska högskolan.
Högskolan:
1
Avlöningar, förslagsanslag............................ * 674,600
Vissa omkostnader för uppehållande av
högskolans verksamhet:
2
Stipendier åt elever, reserva-
lionsanslag ............................ 5,000
3
Materiel m. m., reservations-
ansla9 .................................... 321,000 326,000
1,000,600
4
Okade medel till samlingar och laborationer................
35,000
5
Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter......................................................
35,000
6
Nyanskaffning av apparater och instrument för vissa
institutioners laboratorier, reservationsanslag ............
20,000
7
Utgivande av vetenskapliga skrifter i anledning av
högskolans hundraårsjubileum år 1927, reservations-
anslag ................................................................
10,000
8
Reparation av högskolans modellsamling, reservations-
anslag ......................................................
2,000
1,000,600
102,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
11
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Chalmers tekniska institut.
Institutet:
9
Avlöningar, förslagsanslag ........................ 270,500
Vissa omkostnader för uppehållande av
institutets verksamhet:
10
Stipendier och premier åt ele-
ver, reservationsanslag ............ 600
11
Materiel m. m., reservationsanslag 62,000 62,600
333,100
12
Avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å över-
gångsstat för institutet uppförda befattningarna........
3,300
13
Ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
11,000
utgifter ........................................................................
333,100
14,300|
Säger för tekniska högskolan m. m.
1,333,700
116,300
G. Skolöverstyrelsen.
1
Skolöverstyrelsen, förslagsanslag ....................................
538,000
2
Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöversty-
relsen ............................................................................
10,500
3
Byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen ....
4,800
4
Expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen ............
1,800
Säger för skolöverstyrelsen
538,000
17,100
H. Allmänna läroverken ni. in.
Högre lärarinneseminariet.
1
Högre lärarinneseminariet................................................
* 130,285
2
Diverse behov vid högre lärarinneseminariet................
* 84,860
Allmänna läroverken.
3
Allmänna läroverken, reservationsanslag ........................
* 6,666,066
4
Ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läro-
verken, förslagsanslag....................................................
1,122,000
5
Arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid
de allmänna läroverken................................................
* 601,400
6
Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna
läroverken under förfall på grund av sjukdom, för- slagsanslag ....................................................................
3,000
7
Extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läro-
verken ............................................................................
70,100
8
Extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna
läroverken ....................................................................
44,800
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
9
Extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läro-
verken ............................................................................
5,900
10
Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid
statens samskolor ........................................................
2,850
11
Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,
förslagsanslag ...............................................................
41,000
12
Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken,
förslagsanslag ................................................................
58,000
13
Upprätthållande vid ett högre läroverk i Göteborg av
provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läro-
verken ............................................................................
15,500
14
Undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter ....
7,000
15
Bidrag till svensk studiekurs i Frankrike ....................
3,000
16
Bidrag till täckande av utgifter för allmänna läro-
verkens ljus- och vedkassor, reservationsanslag........
5,000
17
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid de allmänna läroverken, reservationsanslag........
13,000
18
Restaurering av gamla gymnasiebyggnaden i Karlstad,
reservationsanslag .......................................................
* 39,900
7,832,066
866,450
Kommunala mellanskolor.
19
Kommunala mellanskolor, förslagsanslag........................
* 1,805,000
20
Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kom-
munala mellanskolor, förslagsanslag ........................
* 360,000
21
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid kommunala mellanskolor, reservationsanslag ....
4,000
1,805,000
364,000
Privatläroverken.
22
Privatläroverken, reservationsanslag................................
* 760,500
23
Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
läroanstalter, förslagsanslag ........................................
472,000
24
Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa, förslagsanslag.......................................
19,000
25
Tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid
privatläroverken, förslagsanslag ................................
* 2,395,000
26
Understöd åt kommunalt gymnasium, som är förenat
med ett statens högre läroverk eller en statens real-
skola, reservationsanslag ............................................
* 60,000
27
Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hus-
hållsgöromål ................................................................
16,000
28
Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ....................
80,000
29
Understöd till vissa anstalter för utbildande av lära-
rinnor i handarbete ....................................................
27,100
* Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande
Nr 8.
13
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
30
Svenska skolan i Kina ........................................
8,000
31
Resestipendier åt lärare i främmande levande
språk
;
vid privatläroverk, reservationsanslag............
6,000
1,251,500
2,592,100
Säger för allmänna läroverken
m. m.
11,018,851
3,907,410
I. Folkundervisningen.
Anstalter för lärarutbildning.
F olkskoleseminarier:
1
Gemensamt reservationsanslag:
la
F olkskolesemina-
rierna ................*1,804,000
lb
Stipendier för elever
vid folkskolesemi-
narier ................ * 217,500 2,021,500
2
Ålderstillägg åt lärare vid folk-
skoleseminarierna, förslagsan-
slag............................................ 160,000
3
Höjda stipendier åt elever vid
folkskoleseminarier, reserva-
tionsanslag ................................ *
30,000
|
4
Studentkurser och parallellavdel-
ningar vid vissa folkskolesemi-
narier in. m., reservationsanslag
67,300
|
5
Hyresersättning till rektorerna vid
vissa folkskoleseminarier ........
14,800
6
Hyresbidrag till lärare vid folk-
skoleseminarierna i Stockholm
!
och Göteborg, förslagsanslag....
14,000
7
Anläggande av trädgård vid folk-
skoleseminariet i Linköping,
reservationsanslag ....................
7,000
j
8
Undervisningsmateriel och böcker
för folkskoleseminariet i Lin-
köping, reservationsanslag........
19,000
9
Uppförande av ett växthus vid
folkskoleseminariet i Umeå, re-
servalionsanslag .......................
10,400
10
Ordnande av tomtområdet vid
folkskoleseminariet i Luleå, re-
servalionsanslag ........................
15,000
11
Lärares vid folkskoleseminarierna
studiebesök vid folkskolor, re-
servationsanslag ........................
4,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
12
Utbildningskurs för lärare vid
hjälpklasser för psykiskt efter- blivna barn, reservationsanslag 9,000
2,181,500
190,500
Småskoleseminarier:
13
Statens småskoleseminarier, reser-
14
vationsanslag ............................ 1 70,000
Verksamheten vid statens små-
15
skoleseminarium i Hagaström,
reservationsanslag .................... 36,000
Ändrings- och reparationsarbeten
vid statens småskoleseminarium
16
i Hagaström, reservationsanslag 20,000
Understöd åt småskoleseminarier,
17
förslagsanslag........................... * 320,000
Stipendier åt elever vid småskole-
18
seminarier, reservationsanslag 72,000
Tillfällig löneförbättring för lärare
vid småskoleseminarier, inrät-
tade av landsting eller stad,
som ej deltager i landsting,
förslagsanslag............................ 40,000
562,000
96,000
19
Allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga
folkskolor och småskolor, reservationsanslag ............
60,000
2,743,500
346,500
Folkskolinspektionen.
20
21
22
23
Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag
Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer
Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, förslags- anslag ............................................................................
Gratifikationer åt inspektörerna för gymnastikunder- visningen vid vissa skolor ........................................
345.000
250.000
10,400
20,000
595,000
30,400
Folkskolor.
24
25
26
27
Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag ........
Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
gränsorter, förslagsanslag ...........................................
Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa
av rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag
Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, för-
48,350,000
466,000
325,000
28
slagsanslag ..................................................................
Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix
200,000
29
församling, förslagsanslag ............................................
Avlönande av föreståndarinna för skolhem eller arbets-
60,000
stuga inom lappmarksförsamlingar med icke finsk- talande befolkning samt i Överkalix församling,
förslagsanslag ................................................................
11,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
15
! Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
30
Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag...................
18,500
31
Ny- och ombyggnader vid Skytteanska lappfolkskolan
i Tärna m. m., reservationsanslag................................
65,000
32
Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i
skoldistrikt inom Jämtlands, Västerbottens och Norr- bottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
reservationsanslag .......................................................
100,000
33
Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock
ej rikets nordligaste gränsorter ...............................
200,000
34
Bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga
barn................................................................................
30,000|
35
Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots-
och fyrpersonalens barn, förslagsanslag ....................
39,000
36
Lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter in-
tagna barn i skolåldern, förslagsanslag ....................
23,000
37
Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola, förslagsanslag ............................
3,060,000
38
Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egent-
lig folkskola, förslagsanslag ........................................
372,000
39
Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reserva-
tionsanslag .........................................................
40
Understödjande av folkskolebarns ferie- och studie-
resor, förslagsanslag ..................................................
90,000
41
Svensk undervisning för svenska barn i utlandet........
13,600)
Fortsätlningsskolor.
52,866,500
556,600
42
Understöd för avlönande av lärare vid fortsättnings-
skolor, förslagsanslag.................................................
4,500,000
43
Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, re-
servationsanslag ...........................................................
134,500
Högre folkskolor.
44
Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag..............
890,000
45
Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslags-
anslag .............................................................
70,000
1
46
Sällskapet för folkundervisningens befrämjande, reser-
vationsanslag ................................................................
1,500
961,500
47
Folkhögskolor.
1
Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ....................
830,000
48
Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ........
75,000!
49
Stipendier åt elever vid folkhögskolor, förslagsanslag
220,000
50
Anordnande av s. k. folkhögskolekurser i Ilärje-
dalen ............................................................
:
3,000
51
Understöd åt svenska folkhögskolan i Birkas inom
republiken Estland.......................................................
5,0001
1,050,000)
83,0001
16
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Abnormundervisningen.
52
Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag
190,000
53
Kyrklig själavård åt dövstumma ...................................
14,000
54
Tidning för dövstumma....................................................
1,000
55
Tysta skolan å Lidingön ................................................
20,000
56
Svenska föreningen för dövas väl ................................
5,000
Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda:
57
Institutet och förskolan ................ 103,150
58
Förstärkning av anslaget till in-
stitutet och förskolan ................ 45,000
59
Elektrisk servisledning till institutet
och förskolan, reservationsanslag 4,600
103,150
49,600
Förskolan för blinda i Växjö:
60
Förskolan.......................................................................
20,600
61
Förstärkning av anslaget till förskolan....................
6,600
Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:
62
Avlöningar........................................ 17,300
63
Materialier, expenser m. m., reser-
vationsanslag ................................ 11,000
64
Förstärkning av reservationsansla-
get till materialier, expenser
m. m............................................. 10,500
65
Uppehållande av ytterligare en korg-
makeriavdelning, reservationsan-
slag............................................... 10,600
66
Beredande av fria frakter för ar-
betsmaterialier till blinda hant-
verkare, reservationsanslag ........ 7,500
28,300
28,600
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
67
Anstalten........................................................................
100,000
68
Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare ........
11,500
69
Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor ............
25,000
70
Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blind-
undervisningsanstalter, förslagsanslag ........................
1,000
71
Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vår-
dåre, förslagsanslag ....................................................
6,500
72
Understöd åt blindlärarelever, reservationsanslag ........
1,000
73
Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag................
7,000
74
De blindas förening ........................................................
100,000
463,550
255,300
Säger för folkundervisningen) 63,180,050
1,406,300
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
17
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
J. Yrkesundervisningen.
Kronor
Kronor
Tekniska läroverk.
1
Tekniska läroverk, reservationsanslag ...........................
483,000
2
Stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever
vid tekniska fackskolorna, reservationsanslag ...........
5,000
3
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid de tekniska läroverken och med dem järn-
förliga statsunderstödda läroanstalter, reservations-
anslag ...............................................................
1,500''
483,000
6,500
Handelsläroverk.
4
Ilandelsgymnasier ............................................................
135,000
5
Förhöjda understöd åt handelsgymnasier ....................
135,000
6
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid statsunderstödda handelsgymnasier, reservations-
anslag ............................................................................
1,000|
135,000
136,000|
Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervis-
ning.
7
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesunder-
visning, förslagsanslag...................................................
925,000
8
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning ...
675,000
9
Understöd till obemedlade och mindre bemedlade ele-
ver vid statsunderstödda kommunala och enskilda
skolor för husmodersutbildning, förslagsanslag ........
25,000
1.600,000
25,000
Särskilda anstalter för yrkesundervisning.
Tekniska skolan i Stockholm:
10
Tekniska skolan i Stockholm ....................................
98,575
11
Verksamheten vid skolan ............................................
33,000
12
Bergsskolorna i Filipstad och Falun ............................
46,590
13
Vävskolan i Borås ..........................................................
10,325j
14
Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, bergs-
skolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i
Borås, förslagsanslag ....................................................
* 40,000:
|
98,575
129,915
Anstalt för utbildande av lärare för yrkesundervis-
i
ningen.
i
■
.
15
Yrkespedagogisk centralanstalt, reservationsanslag .......
1
60,000
Säger för yrkesundervisningen
2,316,575
357,415''
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.) 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1
Ordinarie
Extra
i
anslag
anslag
Kronor
Kronor
K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.
Folkbibliotek.
1
Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag ....................
540,000
Populärvetenskapliga föreläsningar.
2
Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag
400,000
3
Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-
tions- och administrationskostnader...........................
26,000
4
Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund
utom universitetsstäderna anordnade föreläsnings- kurser, reservationsanslag .........................v.................
11,500
5
Anordnande av s. k. universitetscirklar, reservations-
anslag ..........................................................................
3,900
6
Bidrag till sommarkurser vid Göteborgs högskola, reser-
vationsanslag ................................................................
8,000
449,400
Nykterhetens främjande.
7
Undervisnings- och upplysningsverksamhet, att utgå av
168,500
statsverkets fond av rusdrycksmedel .......................
8
Föreläsnings- och inslruktionsverksamhet, reservations-
anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks- medel ...........................................................................
120,000
9
Främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av
dryckenskapens följder, reservationsanslag, att utgå
av statsverkets fond av rusdrycksmedel....................
3,000
291,500
Musik föreställning ar för allmänheten.
10
Föreningar, som anordna god orkestermusik för all-
mänheten, m. m........................................................
67,500
Folklig musikskola.
11
Folkliga musikskolan i Arvika ........................................
5,000
Statens biografbyrå.
12
] Statens biografbyrå, reservationsanslag, att direkt utgå
av avgifter för granskning av biografbilder................
75,300
13
Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservalionsan-
slag, att direkt utgå av avgifter för granskning av
biografbilder ................................................................
* 9,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
19
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Råntefria studielån.
i
14
Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
rån tefria studielån, förslagsanslag................................
2,500
15
Nämnden för statens räntefria studielån........................
4,500
1
7,000|
Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt
615,300
829,400
L. Åtgärder för fysisk utbildning.
Gymnastiska centralinstitutet:
1
Avlöningar, förslagsanslag............................................
106,000
2
Materiel m. in., reservationsanslag ............................
9,600
3
Extra personal vid institutet m. m.............................
6,110
4
Täckande av brist i institutets ordinarie anslagspost
till ved, ljus, materiel, samlingar m. m. vid utgången
av budgetåret 1925 — 1926 ....................................
2,398
115,600
8,508
5
Understödjande av idrotten ............................................
110,000
6
Understödjande av skididrotten bland ungdomen, re-
servationsanslag .........................................................|
30,000
Säger för åtgärder för fysisk utbildning
115,600
148,508
M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och
konst m. m.
1
Svenska fornskriftssällskapet, reservationsanslag ........
2,000
2
Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skan-
dinaviens historia, reservationsanslag .......................
1,000
3
Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag..........
2,000
4
Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut-
märkt förtjänst ..........................................................
20,000''
5
Ortnamnskommitténs sekreterare m. m.......................
8,ooo;
6
Nusvensk ordbok ...........................................................
6,000''
7
Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv» ..
6,350
8
Systematisk undersökning av svenska folkmål, reserva-
tionsanslag ................................................................
28,650
9
Systematisk undersökning av sydsvenska folkmål, reser-
vationsanslag ...............................................................
3,500
10
Ordbok över Gotlands folkmål........................................
3,000
Undersökningar rörande lapskt folkliv och språk:
•
11
Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ...
4,000
12
Norrbottens läns hembygdsförening...........................
4,000!
8,000
20
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
13
Utredigering och tryckning av framlidne revisionssekre-
teraren Nils Anderssons samlingar av äldre svensk
folkmusik, reservationsanslag ....................................
10,000
14
Föreningen Pietas ...........................................................
2,500
15
Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, reserva-
tionsanslag ....................................................................
10,000
16
Statistiska tabeller över Öresundstullen .......................
1,500
17
Tidskriften »Acta mathematica» ....................................
12,000
I 18
Svenska naturskyddsföreningen........................................
2,500
19
Delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund........
5,400
j 20
Förhyrande av ett arbetsbord vid den zoologiska sta-
tionen i Neapel ...........................................................
1,800
i 21
Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff
3,000
22
Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker,
reservationsanslag .......................................................
150,000
| 23
Ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda
verk och läroböcker ..................................................
15,000
24
Ytterligare bidrag till professor Otto Nordenskjöld för
bearbetningen och utgivningen av den svenska syd- polarexpeditionens vetenskapliga resultat ...............
13,918
Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst
m. m.............................................................................
150,000
166,118
N. Diverse.
1
Ålderstil lägg, förslagsanslag ............................................
135,000
2
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............
130,000
3
Extra utgifter, reservationsanslag ...................................
150,000
4
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
valionsanslag ...............................................................
175,000
5
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
(därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000
kronor).........................................................................
243,000
6
Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till dom-
kapitlens expeditioner högst 9,000 kronor) ............
36,945
7
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen, förslagsanslag ...................
* 1,820,000
8
Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare, förslagsanslag................
4,600
9
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slagsanslag ...................................................................
* 5,800,000
10
Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda under-
visnings- m. fl. anstalter, förslagsanslag ...................
*21,400,000
Säger för diverse
869,945
29,024,600
Summa|
91,926,848''
38,638,753
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- Rskr. 1927:239 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsk a1 i texten
- Rskr. 1927:166 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om anslag till understöd åt friluftsläger för skolbarn. a1 i texten
- Rskr. 1927:8a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels oek åtskill s. 1 i texten
- Rskr. 1927:101 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående forskarstipendier för d a1 i texten