Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning sbyggnad för flottan ävensom i ämnet väckta motioner.

1927-05-03 · 29 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 29 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1927:91, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning sbyggnad för flottan ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

1

Nr 91.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1927 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

ersättning sbyggnad för flottan ävensom i

ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

<

Uti en till riksdagen avlåten, den 24 februari 1927 dagtecknad proposition,

nr 145, vilken för förberedande behandling hänvisats till statsutskottet,

har Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta, att ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel, omfattande

nybyggnad av en hangarkryssare, två jagare, fyra vedettbåtar och tre undervattensbåtar,

skall äga rum under budgetåren 1927-—1933, samt att under

samma tid skola utföras ritnings- och förberedande konstruktionsarbeten för

ett pansarskepp, dels ock för flottans ersättningsbyggnad för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 8 160 000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I samband med förevarande ärende har utskottet till behandling förehaft

följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen

dels en inom första kammaren av herrar J. Bergman och I. F:son Holmgren

väckt motion, nr 206, däruti hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel, omfattande nybyggnad av en

hangarkryssare, två jagare, fyra vedettbåtar och tre undervattensbåtar, skall

äga rum under budgetåren 1927—1933, samt att för flottans ersättningsbyggnad

för budgetåret 1927—1928 må anvisas ett extra reservationsanslag av 8 160 000

kronor;

dels en inom samma kammare av herr C. A. Lindhagen väckt motion, nr

207, däruti hemställts, att riksdagen ville avslå propositionen nr 145 angående

ersättningsbyggnad för flottan samt anhålla om initiativ till förhandlingar

om skandinavisk flottnedrustning i anslutning till bland andra det avrustade

Tyskland för att därigenom med så mycket större kraft kunna i

folkförbundet och annorstädes påkalla den efterföljd i den övriga världen

till Tysklands avrustning, som en gång ställts i utsikt;

dels en inom andra kammaren av herr A. Thore väckt motion, nr 304,

däruti hemställts att riksdagen måtte besluta, att ersättningsbyggnad av

krigsfartygsmateriel, omfattande nybyggnad av ett pansarskepp, en hangarBihang

till riksdagens protokoll 1927. 6 samt. 40 käft. (Nr 91—92.) 924 27 1

Motioner.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

1924 åra

riksdag.

1925 års

riksdag.

kryssare, två jagare; fyra vedettbåtar och tre undervattensbåtar, skall äga

rum under budgetåren 1927—1935, samt att byggandet av pansarskeppet

skall taga sin börian senast år 1930, dels ock för flottans ersättningsbyggnad

för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 8 160 000

kronor;

dels en inom samma kammare av herr 11. R. W. Samuelsson m. fl. väckt

motion, nr 310, däruti hemställts, att Kungi. Maj:ts proposition, nr 145, angående

ersättningsbyggnad till flottan må av riksdagen avslås;

dels ock en inom samma kammare av herr H. Molander m. fl. väckt motion,

nr 312, däruti hemställts, att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts

proposition, besluta i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huru

en flotta, som har att verka uteslutande som neutralitetsvakt, bör vara sammansatt

och organiserad samt för riksdagen framlägga de förslag, denna utredning

kan föranleda.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för vissa framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

I proposition (nr 20) till 1924 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

besluta, bland annat, att under tiden 1924—1929 skulle äga rum ersättningsbyggnad

av krigsfartygsmateriel, omfattande nybyggnad av fyra

jagare, tre torpedundervattensbåtar och två motortorpedbåtar. Med anledning

härav anmälde riksdagen i skrivelse den 5 juni 1924 (nr 288), att riksdagen

— som beträffande de fartygstyper, vilka borde anskaffas, anslöte

sig till Kungl. Maj:ts förslag — beslutat, att ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel,

omfattande nybyggnad av två jagare, två torpedundervattensbåtar

och två motortorpedbåtar, skulle äga rum under tiden 1924—1929. I

riksdagsskrivelsen framhölls tillika, att riksdagen därmed icke tagit slutgiltig

ståndpunkt till de närmaste årens nybyggnadsprogram för flottan.

Kostnaderna för den av riksdagen sålunda beslutade ersättningsbyggnaden

hava beräknats till sammanlagt 23 720 000 kronor. Härav hava hittills anvisats

följande belopp, nämligen:

för budgetåret 1924—1925 ............... kronor 3 500 000: —

» » 1925—1926 » 5 600 000: —

» » 1926—1927 » 7 100 000: —

I det vid 1925 års proposition (nr 50) angående försvarsväsendets ordnande

fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden förordade dåvarande

chefen för försvarsdepartementet en utökning av det utav 1924 års riksdag

fastställda programmet för flottans ersättningsbyggnad, men ansåg departementschefen

det till fyllest, därest 1927 års riksdag fattade beslut i ärendet.

Ett dylikt uppskjutande av avgörandet kunde så mycket hellre av departementschefen

förordas, som därigenom bereddes rådrum för en förnyad

undersökning av hela ersättningsbyggnadsfrågan.

Första särskilda utskottet vid 1925 års riksdag anförde i sitt utlåtande

(nr 1) över försvarspropositionen, att utskottet biträdde departementschefens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

3

uppfattning, att en förnyad undersökning rörande den för vidmakthållande

av kustflottan nödvändiga ersättningsbyggnaden borde företagas, och att resrdtatet

av denna undersökning borde föreläggas senast 1927 års riksdag.

Sedan jämlikt av Kung! Maj:t den 18 juni 1925 lämnat bemyndigande

tillkallats sakkunniga för att inom departementet biträda med verkställande

av ifrågavarande utredning hava de sakkunniga den 17 december 1926 avgivit

betänkande och förslag rörande ersättningsbyggnad för flottan (Statens

offentliga utredningar 1926:34).

Över de sakkunnigas betänkande hava yttranden avgivits av marinförvaltningen,

chefen för marinstaben, högste befälhavaren över kustflottan samt

flygstyrelsen.

I sitt berörda betänkande hava de sakkunniga inledningsvis framhållit,

att de funnit sin uppgift vara att, med utgångspunkt från den förutsättningen,

att flottan skulle vidmakthållas vid den totala styrka och effektivitet,

densamma enligt 1925 års försvarsbeslut avsetts att erhålla, utreda

frågan om flottans — speciellt kustflottans — ändamålsenliga sammansättning

i anseende till såväl fartygsslag och fartygstyper som antalet fartyg

samt på grundval härav framlägga förslag till ett ersättningsbyggnadsprogram.

I anslutning till detta uttalande rörande innebörden av det uppdrag, som

lämnats de sakkunniga, hava dessa utarbetat en plan för sjöstyrkornas organisation.

På grundval härav har därefter det ersättningsbyggnadsprogram uppgjorts,

som det åvilat de sakkunniga att framlägga. Slutligen hava de

sakkunniga verkställt vissa beräkningar rörande de årliga personal-, övningsoeh

underhållskostnader, som skulle bliva en följd av att de sakkunnigas förslag

bleve förverkligat.

Plan för sjöstyrkornas organisation.

Svenska flottans stridsfartyg äro i operativt avseende fördelade å olika

sjöstyrkor, nämligen kustflottan och lokalstyrkorna. Till kustflottan hänföras de

för operationer till sjöss dugligaste fartygen och till lokalstyrkorna (huvudsakligen

avsedda för det direkta skyddet av vissa skärgårdsområden) de

bland övriga fartyg, vilka äro användbara för lokalförsvar. Härjämte finnas

en del stridsfartyg, tillhörande den så kallade materielreserven, nämligen sådana,

som befunnits böra avföras ur sjöstyrkorna, men vilka dock icke ansetts

böra utrangeras, emedan de vid behov skulle, eventuellt efter ganska

omfattande iståndsättningsarbeten, kunna antingen ersätta skadade eller förlorade

fartyg eller ock eljest bliva av ett visst värde för försvaret. Till

materielreserven räknas även skeppsgossefartyg och logementsfartyg in. fl.

fartyg, vilka tillhöra flottan men icke äro hänförliga till kategorien stridsfartyg.

Vid mobilisering tillföras de olika sjöstyrkorna ett flertal s. k. lijälpfartyg,

vilka tillhandahållas från handelsflottan och frivilliga motorbåtskåren. Hjälpfartygen

äro huvudsakligen avsedda att biträda vid sjöstyrkornas bevakningsoch

minsvepningstjänst m. m.

1925 års beslut angående sjöförsvarets ordnande grundades på följande fördelning

av flottans fartygsmateriel :

Sakkunniga

för flottans

ersättningsbyggnad

m. m.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

De sakkunniga.

3 pansarskepp, Sverige-typ,

1 » , äldre typ,

1 pansarkryssare,

1 minkryssare,

3 torpedkryssare,

3 pansarskepp, äldre typ,

12 torpedbåtar,

4 motortorpedbåtar,

Kustflottan.

8 jagare,

8 torpedbåtar,

7 undervattensbåtar,

3 depåfartyg samt

7 vedettbåtar.

Lokalstyrkorna.

10 undervattensbåtar,

2 depåfartyg samt

6 vedettbåtar.

3 pansarskepp, äldre typ,

2 jagare,

7 torpedbåtar,

2 depåfartyg,

Ma teriélreserven.

9 vedettbåtar,

1 lasarettsfartyg,

4 skeppsgossefartyg samt

4 logementsfartyg.

Efter att hava framlagt vissa allmänna synpunkter beträffande sjöstridskrafternas

organisation, därvid de sakkunniga uttalat, bl. a., att de allmänna

uppgifter för den svenska flottan, varmed man borde räkna vid bedömandet

av frågan om flottans sammansättning, vore hävdandet av rikets neutralitet

och förhindrandet av mot oss riktade fientliga företag över havet, hava de

sakkunniga övergått till en undersökning av det värde, som de särskilda

fartygsslagen kunna anses hava för den svenska flottan, då hänsyn tages

till dennas uppgift att förhindra mot oss riktade fientliga företag över havet.

Därvid hava de sakkunniga även fattat ståndpunkt till frågan om den för

våra förhållanden ändamålsenligaste typen inom respektive fartygsslag.

Fartygsslag och fartygstyper.

Sedan lång tid tillbaka hade pansarskepp ingått i den svenska flottan.

Enligt 1925 års försvarsbeslut avsåges för kustflottan fyra pansarskepp, av

vilka för närvarande tre vore av den s. k. Sverige-typen och ett av äldre typ.

De sakkunniga hade särskilt fått sig förelagt att undersöka, huruvida

pansarskeppen framdeles borde ersättas med fartyg av samma slag, eller om

annan ersättning (och i så fall av vad slag) borde beräknas.

Enligt erfarenheterna från världskriget hade pansarskeppen till uppgift

att dels utgöra ett stöd för de lättare fartygen vid fullgörandet av de olikartade

åligganden, som tillkomme dessa i och för förhindrande av fientliga

försök till instängning av flottan i dess basområde, dels ock vid flottans

operationer till sjöss bilda det förband, kring vilket övriga fartygsslag i

operativt avseende grupperade sig, och med vars tillhjälp flottans olika stridsmedel

ernådde möjlighet att komma till verkan mot motståndarens flotta.

En av grundbetingelserna för att en flotta skulle kunna bibehålla sin rörelsefrihet

och bliva i stånd att med utsikt till framgång operera till sjöss vore

alltså, att pansarskepp inginge i densamma.

De sakkunniga hava stannat vid att förorda en pansarskeppstyp, vars

egenskaper framginge av nedanstående sammanställning, som även för järn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

5

förelse upptoge motsvarande uppgifter beträffande den nuvarande Sverige

typen.

Deplacement, ton

Fart, knop..........

Artilleribestyckning ......

Nuvarande Sverlgetyp.

7 550

22-23

4 st 28 cm kanoner.

8 » 15 » »

6 » 75 mm »

Av de sakkunniga förordad

pansarskeppstyp.

7 650

24

4 st 28 om kanoner.

6 » 15 » »

4 » 75 mm »

2 » 40 » automat
kanoner.

Torpedbestyckning.................. 2 st 45 cm tuber. Ingen.

Centralsikte .......................... Finnes (installerat efter Finnes.

fartygets byggande).

Undervattensskydd.................. Å den föreslagna typen bättre tillgodosett än å nuva
rande

typ.

Pansardäck, antal .................. 1 2

Bränsle ................................ Kol + olja delvis. Olja.

Anskaffningskostnad, inklusive

ammunitionsutredningar, nuvarande

priser ............... kr. 24 800 000 27 300 000

Såsom av sammanställningen inhämtades, berörde de av de sakkunniga

förordade förbättringarna huvudsakligen följande områden.

Den förordade typen vore försedd med modernt luftvärnsartilleri, vilket

ännu icke blivit infört å de nuvarande pansarskeppen. Behovet av skyddsanordningar

såväl mot flygbomber och brant nedslående projektiler som

mot torped- och minträffar vore tillgodosett i högre grad än å nyssnämnda

pansarskepp. Endast oljeeldning användes. Farten hade ökats till 24 knop.

Beträffande kryssarna hava de sakkunniga kommit till den uppfattningen,

att av ekonomiska hänsyn och för att kunna i betryggande grad tillgodose

behovet av de fartygsslag, som ur synpunkten av flottans allmänna operationsduglighet

måste anses viktigast, kryssare icke borde ingå i planen för

sjöstyrkornas organisation.

Jagarens medverkan vore erforderlig vid utförandet av så gott som varje

i ett nutida sjökrig förekommande operation. Jagaren kunde därför betecknas

såsom det i sjökriget mångsidigast användbara fartygsslaget, och att detta

vore allmänt erkänt, torde framgå av det betydande antal jagare, som numera

inginge i främmande mariner. Under världskriget hade jagaren tagits

starkt i anspråk även för neutralitetsvakten.

Under och efter världskriget hade jagartypen utvecklats i styrka och storlek,

och de jagare, som numera byggdes, syntes så gott som undantagslöst

uppnå ett deplacement av 1 000 ton eller därutöver. Jämlikt beslut av 1924

års riksdag byggdes för närvarande även i Sverige två jagare av ny typ (Nordenskjöld),

vilka komme att erhålla betydligt kraftigare stridsegenskaper än

närmast förut byggda jagare (av typ Wrangel).

I nedanstående sammanställning angåves några av de viktigaste egenskaperna

hos nämnda båda svenska typer,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Deplacement, ton.............

Artilleribestyckning .......

Torpedbestyckning.........

Fart, knop c:a...............

Typ Wrangel.

....... 560

....... 4 st 75 mm kanoner

{

3 st 12 cm kanoner

2 st 40 mm automatkanoner

6 st 53 cm tuber

Typ Nordenskiöld.

1050

6 st 45 cm tuber

33

35

De sakkunniga hade i planen för kustflottans sammansättning ansett sig

böra fortfarande räkna med jagare av typ Nordenskjöld. Enligt verkställda

beräkningar droge denna typ jämte erforderliga torped- och andra ammunitionsutredningar

för närvarande en anskaffningskostnad av 6 940 000 kronor

per fartyg.

Undervattensbåten vore av mycket stort värde såsom torpedskjutande och

minutläggande fartyg samt för utförande av observationstjänst m. m. De

motmedel, som under och efter världskriget hade konstruerats för bekämpande

av undervattensbåtar, och vilka alltmera fulländats, hade emellertid

skapat betydande möjligheter för såväl upptäckandet som förstörandet av

undervattensbåtar, även då dessa befunne sig under vattnet. Undervattensbåtarna

måste på grund härav räkna med att allvarliga, ofta synnerligen

effektiva motåtgärder kunde från motståndarens sida vidtagas för att hindra

deras operationer.

De sakkunniga ansåge, att våra undervattensbåtar borde vara av två typer,

vilka i det följande benämndes typ A och typ B. Typ A — i stort sett

samma typ som våra nu under byggnad varande l:a klass undervattensbåtar

— borde i första hand vara en torpedundervattensbåt med den fart och

övriga egenskaper, som gjorde den lämpad såväl att under vissa omständigheter

mera omedelbart samverka med kustflottans huvudstyrka, som även

att vid detacheringar med önskvärd snabbhet inställa sig på den plats, där

dess ingripande påkallades. Typ B borde vara en kombinerad torped- och

minundervattensbåt. Typens närmare egenskaper framginge av särskild hemlig

skrivelse.

Undervattensbåt av typ A beräknades för närvarande kosta 4 390 000 kronor,

undervattensbåt av typ B 3 280 000 kronor. I nämnda kostnader inginge även

anskaffandet av för båtarna erforderliga torped- och andra ammunitionsutredningar.

Med hänsyn till den begränsning i fråga om antalet jagare, varmed man

för den svenska flottans vidkommande under alla förhållanden måste räkna,

finge det anses uteslutet, att enbart på våra jagare skulle kunna läggas

uppgifterna att trygga kustflottan för minor och undervattensbåtar. De sakkunniga

ansåge därför erforderligt, att i sjöstyrkorna jämväl inginge ett antal

snabbgående mindre fartyg, förslagsvis benämnda vedettbåtar, vilka borde

vara särskilt lämpade för dessa två viktiga hjälpuppgifter. Den undersökning,

som verkställts rörande lämplig typ av ifrågavarande fartygsslag, hade

givit vid handen, att dessa vedettbåtar borde hava följande huvudegenskaper:

deplacement: 200 ton; längd: 52''0 m; bredd: 5''3 m; djupgående: Be m; fart:

27 knop; bestyckning m. m.: 2 st 75 mm kanoner, 2 st 25 mm kulsprutor,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

7

4 st minkastare och minfällare; samt utrustning med olika slags minsvep.

Ett fartyg av denna typ, vars egenskaper gjorde den väl lämpad för mera

krävande uppgifter under en neutralitetsvakt, beräknades för närvarande draga

en kostnad av 1300 000 kronor, inklusive erforderliga ammunitionsutredningar.

Typens närmare egenskaper framginge av särskild hemlig skrivelse.

Det begränsade antal fartyg av detta slag, som kunde avses att ingå i sjöstyrkorna,

fyllde emellertid icke hela det förefintliga behovet av undervattensbåtsjagande

och minsvepande enheter. Hänsyn måste nämligen tagas jämväl

till det erforderliga skyddet av våra basområden och våra handelsvägar.

För sådant ändamål måste, liksom nu vore fallet, även framdeles avses eu

organisation av hjälpfartyg.

Torpedbåten såsom fartygsslag måste numera anses inneliava alltför otillfredsställande

egenskaper för att lämpligen kunna ingå i en till sjöss opererande

flotta. Under världskriget hade uppträtt en variant av torpedbåten,

nämligen motortorpedbåten, och fartyg av denna typ hade visserligen

under säregna förhållanden — lyckats utföra ett fatal framgångsrika anfall.

De sakkunniga ansåge visserligen, att motortorpedbåtar under gynnsamma

omständigheter kunde vara av värde för vårt sjöförsvar, men fartygsslagets

egenskaper syntes icke göra dem lämpade för att ingå i vår kustflotta. I

likhet med vad som förutsatts i 1925 års försvarsbeslut, torde ett fåtal

dylika båtar böra ingå i lokalstyrkorna såsom mönsterbåtar och för att

möjliggöra, att åtminstone någon personal erhölle förtrogenhet med denna

materiel liandhavande.

Vid utförande av flertalet sjökrigsoperationer toges flygplanens medverkan

i anspråk. De flygstridskrafter, som tilldelades en opererande sjöstyrka,

framstode också numera såsom eu oumbärlig, fullt integrerande del av sjöstyrkan,

och talrika erfarenhetsrön från vår flottas årligen återkommande

övningar visade, att flygvapnets medverkan vid sjökrigsoperationerna icke

kunde inskränkas till sporadiska insatser, utan måste vara permanent och

omedelbar. I samband med frågan om kryssares behövlighet för vår flotta

hade de sakkunniga även framhållit såsom sin åsikt, att flygstridskrafter i

flera fall kunde utföra den fjärrspaningstjänst, som erfordrades kring en

opererande flotta. För närvarande saknade emellertid vår flotta varje möjlighet

att vid operationer i öppna sjön ombord å fartygen medföra flygplan,

avsedda att starta från och åter ombordtagas å fartygen. Man vore därför

för närvarande nödsakad att vid dylika tillfällen för flygplanens baseiing

uteslutande anlita antingen flygstationer i land eller ock vid kusten förlagda

flygdepåfartyg samt att bygga flygplanens samarbete med de opererande

fartygen på ett avlösningssystem, så ordnat, att de till sjöss befintliga

flygplanen på förut bestämda tider avlöstes av andra från kusten kommande

flygförband. Ett dylikt system innebure dock avsevärda osäkerhetsmoment

i fråga om kontinuiteten hos flygtjänsten till sjöss och fordrade dessutom

ett betydande antal flygplan med därav följande kostnader, för att nämnda

tjänst skulle bliva fullt tillgodosedd. Avlösningssystemets olägenheter framträdde

särskilt vid ett oförmodat sammanträffande med fienden, då flygvap
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Myndig
heterna.

nets fulla medverkan under uppkommande strid omedelbart påkallades.

Mycket stora svårigheter uppstode även därvid för nytillkomna flygstridskrafter

att erhålla en klar uppfattning om stridsläget och egen sjöstyrkas

avsikter. I de större marinerna hade den erforderliga samverkan mellan sjöoch

luftstridskrafter betryggats, genom att dels hangarfartyg inginge i flottorna,

dels åtminstone de större stridsfartygen själva kunde medföra ett fåtal flygplan,

vilka från dem kunde startas medelst katapultanordning. Hangarfartygen

vore i allmänhet av betydande storlek och försedda med start- och landningsdäck.

Dylika större hangarfartyg skulle emellertid ställa sig alltför dyrbara

för våra förhållanden.

Då möjligheten att medföra flygplan å våra relativt små pansarskepp alltid

måste bliva starkt begränsad, ansåge de sakkunniga dock, att med kustflottan

omedelbart samverkande flygplan i så stor utsträckning som möjligt borde

baseras på hangarfartyg, som visserligen måste bliva av en mindre tyr)

men dock i stånd att medfölja kustflottan till sjöss och där uppsläppa flygplan,

särskilt avsedda att vidmakthålla flygtjänsten vid sådana tillfällen, då

de till flygstationerna i land eller till flygdepåfartygen hörande flygplanen icke

förmådde ombesörja densamma i tillräcklig utsträckning. Givetvis borde om

möjligt sörjas för att de från ett dylikt hangarfartyg uppsända sjöflygplanen,

sedan de nedgått på vattnet i närheten av fartyget, kunde ombordtagas å

detta, även om någon sjöhävning vore rådande. Om detta på grund av kraftigare

sjöhävning eller av andra orsaker icke läte sig göra, bleve flygplanen

hänvisade till att söka uppnå den egna kusten.

Enligt av de sakkunniga föranstaltad utredning hade ett för våra förhållanden

lämpat hangarfartyg befunnits böra innehava ungefär följande egenskaper:

deplacement: 4 500 ton; längd: 140 m; bredd: 20''4 m; djupgående:

4-5 m; fart: 27 knop; bestyckning: 6 st 15 cm kanoner, 4 st 75 mm kanoner,

8 st 40 mm automatkanoner; två katapulter; plats för 12 flygplan;

möjlighet att medtaga och fälla minor. Ett fartyg av dylik typ, inklusive

erforderliga ammunitionsutredningar, beräknades för närvarande draga en kostnad

av 16 500 000 kronor.

De sakkunniga ville särskilt framhålla, att ovannämnda fartygstyp vore synnerligen

lämpad, förutom att tjäna såsom rörlig bas för flygplan, jämväl för

minutläggning, och fartyget vore den av de här behandlade typerna, som

kunde medtaga det största antalet minor. Hangarfartyget kunde sålunda

i vår flotta även fylla en av de uppgifter, som eljest påvilade kryssare.

Med hänsyn härtill hade det synts befogat att giva ifrågavarande fartygstyp

benämningen hangarkryssare.

Yad de sakkunniga sålunda föreslagit beträffande fartygsslag och fartygstyper

har från myndigheternas sida föranlett erinringar allenast vad angår

pansarskeppet och hangarkryssaren.

Med anledning av de från myndigheternas sida framförda erinringarna

gentemot den av de sakkunniga förordade liangarkryssartypen har inom

marinförvaltningens ingenjöravdelning uppgjorts ett modifierat förslag till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91. 9

hangarkryssare, och liava vederbörande myndigheter anmodats att däröver

avgiva yttrande.

Marinförvaltningen har, efter samråd med chefen för marinstaben

och högste befälhavaren över kustflottan, i sådant hänseende anfört

följande.

Med hänsyn till de olika uppgifter, som enligt de sakkunnigas förslag

skulle tilldelas hangarkryssaren och varemot myndigheterna i sina avgivna

yttranden över sagda förslag icke haft något att erinra, syntes det ändamålsenligt,

att hangarkryssaren vid konstruktionens utarbetande erhölle större

sjöduglighet än den skulle få, därest det av de sakkunniga framlagda förslaget

följdes. Det vore enligt myndigheternas uppfattning icke nödvändigt

att bereda flygplanen uppställning ombord inom fast hangar. Denna omständighet

öppnade möjlighet att utforma fartyget efter mera normala linjer än

enligt det ursprungliga förslaget; och hade så skett i det nu remitterade.

För att hålla fartygets storlek och kostnad inom samma ram, som av de

sakkunniga angivits för hangarkryssaren, hade visserligen antalet flygplan

måst minskas från 12 till 8, och startdäck hade icke kunnat anordnas, men

å andra sidan hade ett flertal fördelar vunnits.

Samtliga flygplan kunde enligt det nya förslaget uppställas fullt startberedda,

under det att enligt föregående förslag icke mindre än 10 av de

12 planen måste uppställas med nedmonterade vingar. Härigenom hade en

stor vinst nåtts med avseende på flygplanens stridsberedskap.

Vidare hade samtliga flygplan kunnat uppställas på samma däck som

katapulterna och mycket nära dessa, varigenom de enklare och snabbare

kunde transporteras till katapulterna än enligt det första förslaget. Vid

uppgörandet av detta hade icke förelegat sådan kännedom om katapultkonstruktioner

som nu, varför startdäck ansetts behövligt, men vore detta behov

icke längre lika framträdande.

Å det nu föreslagna fartyget kunde, samtidigt med att alla flygplanen

medfördes, ett större antal minor ombordtagas än enligt det första förslaget.

Slutligen måste det nya förslaget med avseende på fartygets sjöduglighet

anses vida överlägset det första; och med denna större sjöduglighet följde

större säkerhet för att flygplanen kunde framföras till den plats, där de

skulle starta.

På grund av de fördelaktigare linjer, som fartyget erhållit, hade farten

kunnat ökas från 27 till 29 knop, artilleriet hade kunnat givas en uppställning,

som fördubblade dess effektivitet i bredsida, och torpedbestyckning

hade kunnat inrymmas i fartyget. Till följd av dessa förhållanden hade

fartyget ernått betydligt större möjlighet än enligt det första förslaget att

skydda sig självt mot anfall, vilket innebure en stor fördel, icke minst med

hänsyn till utnyttjandet av de ombord medförda flygplanen.

På grund av vad nu anförts förordade marinförvaltningen, att den föreslagna

hangarkryssaren utformades i huvudsak med ledning av det remitterade

förslaget.

Flygstyrelsen har beträffande det senast uppgjorda förslaget till hangarkryssare

anfört, att detta förslag genom den högre farten, den betydligt

ökade sjövärdigheten och den mer koncentrerade uppställningen av såväl

artilleribestyckning som flygplan, vilka senare nu uppställts lätt tillgängliga

på endast ett däck, ur såväl flygsynpunkt som synpunkten av stridsvärde i

allmänhet innebure eu avsevärd förbättring gent emot de sakkunnigas för
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

De sakkunniga.

slag, vilken mer än uppvägde förlusten av startsträcka å däck. Med hänsyn

till det minskade antalet flygplan, som enligt det nya förslaget kunde

ombord medföras, ansåge sig flygstyrelsen dock böra understryka önskvärdheten

av att vid nykonstruktion av pansarskepp av Sverige-typ eftersträvades

möjlighet att ombord uppställa flygplan.

Sjöstyrkornas sammansättning och därmed sammanhängande årskvot.

I vad avser den ändamålsenligaste sammansättningen av sjöstyrkorna

under den av de sakkunniga inledningsvis angivna förutsättningen, att flottan

skall vidmakthållas vid den styrka och effektivitet, den samma enligt 1925

års försvarsbeslut avsetts att erhålla, hava de sakkunniga anfört bl. a. följande:

Då de sakkunniga icke hade ansett erforderligt att föreslå någon nybyggnad

för lokalstyrkorna, komme undersökningen att huvudsakligen inriktas

på Icustjlottans sammansättning. Härvid bortsåges från de för kustflottan erforderliga

depåfartygen. För dessas vidkommande krävdes nämligen icke

någon ersättningsbyggnad i egentlig bemärkelse, utan behovet av sådana

fartyg ansåges kunna tillgodoses genom användande av äldre fartyg, å vilka

för ändamålet nödvändiga omändringar blivit vidtagna.

Kostnaden för fartygsbeståndets förnyelse borde beräknas efter vissa livslängder

för de olika fartygstyperna och så långt möjligt utgå med jämnt

fördelade årsanslag. Särskilda omständigheter, såsom av den rådande marinpolitiska

situationen eller andra orsaker betingat påskyndande av byggnadsverksamheten,

ävensom teknikens utveckling eller inträffande prisfluktuationer,

kunde visserligen föranleda variationer i det årliga anslaget, men så länge

organisationen i sin helhet ägde statsmakternas godkännande, borde ett med

hänsyn till hela kostnaden för fartygsbeståndets förnyelse fixerat genomsnittsbelopp

— flottans totala årskvot — vara att med säkerhet påräkna för

flottans ersättningsbyggnad.

Den del av totala årskvoten, som belöpte sig på ett visst i sammansättningsplanen

ingående fartyg, bleve beroende, förutom av nybyggnadskostnaden,

även av det antal år (den livslängd), varunder fartyget beräknades

kunna kvarstå såsom fullt tjänstdugligt i flottan. Livslängden hos fartygen

inverkade sålunda högst betydligt på årskvotens storlek. I enlighet med

erhållna direktiv hade de sakkunniga därför underkastat frågan om fartygens

livslängd en ingående prövning.

Nedanstående sammanställning visade de livslängder, vilka de sakkunniga

ansett sig kunna räkna med, samt såsom jämförelse de livslängder, som,

efter marinmyndigheternas hörande, i 1924 års försvarsproposition angivits

såsom de normala.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

11

Fartygsslag

Normal 1

i y s 1 ä

n g d

enligt 1924 års proposition

enligt de sakkunnigas förslag j

I kust- flotta

I lokal- styrkor

Summa

I kust- flotta

I lokal- styrkor

Summa j

20

10

so

24

12

36

20

10

30

20

10

30

16

8

24

20

5

25

_

16

8

24

12

6

18

14

4

18

—

30

—

30

Pansarskepp..........

Kryssare ..............

Jagare .................

Vedettbåtar ..........

Undervattensbåtar .

Hangarkryssare ....

Hangarkryssaren hade på grund av sina speciella uppgifter och egenskapei

ansetts böra tillhöra kustflottan under hela sin livslängd.

Någon livslängd hade icke angivits för motortorpedbatar eller för depafartyg,

då nämligen för dessa fartyg stora variationer kunde inträffa, beroende

på respektive fartygs tillstånd.

Med hänsyn till de krav på kostnadsbegränsning, som 1925 års försvarsbeslut

från statsmakternas sida finge anses innebära, hade det vid bedömandet

av frågan om den sammansättning av kustflottan, som borde ligga till grund

för ersättningsbyggnaden, varit erforderligt att inom en begränsad kostnadsram

söka åstadkomma eu styrka och effektivitet hos flottan, motsvarande

den, som flottan enligt 1925 års försvarsbeslut avsetts att erhålla. Olika

alternativ hade därvid varit under övervägande. Samtliga dessa hade upptagit

pansarskepp, jagare, vedettbåtar, undervattensbåtar och hangarkryssare.

De sakkunniga hade enat sig om att förorda, att en division pansarskepp,

bestående av 4 fartyg, och två divisioner jagare, vardera bestående

av 4 fartyg, borde ingå i kustflottan. Däremot hade de sakkunniga från

sitt förslag uteslutit kryssare. Detta hade kunnat ske även av den anledningen,

att den hangarkryssare, som i det följande föresloges skola ingå

i kustflottan, borde kunna åtminstone delvis övertaga vissa av kryssarnas uppgifter,

dels beträffande spanings tjänsten genom att underlätta flygstridskrafternas

samverkan med kustflottan, dels ock vad anginge minutläggning.

Antalet vedettbåtar i kustflottan föresloges till 8, fördelade på två divi
-

sioner.

I fråga om antalet undervattensbåtar hade de sakkunniga enat sig om att

föreslå 9, varav eu division om 3 båtar skulle vara av typ A och två divisioner,

vardera om 3 båtar, av typ B. I ett par av de av de sakkunniga

prövade alternativen hade ett något större antal undervattensbåtar upptagits.

De sakkunniga hade emellertid med hänsyn till kravet på begränsning

av kostnaderna ansett sig böra förorda endast ovannämnda antal.

Av kostnadshänsyn hade även ett inom de sakkunniga framställt förslag

om upptagande i planen av 2 hangarkryssare frånfallits, och de sakkunniga

föresloge, att i kustflottan borde beräknas ingå endast ett sådant fartyg.

I kustflottan borde dessutom ingå 2 depåfartyg (för ändamålet omändrade

äldre fartyg), av vilka det ena borde avses för kustflottans undervattensbåtar

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

och det andra för de kustflottan tilldelade flygplan, vilka icke kunde baseras

på hangarkryssaren.

De sakkunniga funne sig sålunda böra föreslå, att följande organisationsplan

för kustflottan, i vad avsåge de egentliga stridsfartygen, lades till grund

för ersättningsbyggnaden:

Fartygsslag

Antal

Livslängd i

Kostnad

per fartyg

milj. kr.

Årskvot

milj. kr.

kustflotta

lokal-

styrkor

Pansarskepp ..................

4

24

12

27-30

4-550

Jagare ...............

8

20

5

6''94

2''776

Vedettbåtar ...................

8

16

8

Undervattensbåtar, typ A

3

14

4

4''39

0-941

» » B.........

6

14

4

3''2 8

1-106

Hangarkryssare..................

1

30

16-50

0-550

Summa årskvot

10-873

_ Ce sakkunniga överginge härefter till att undersöka, huru de loJcalstyricor,

vilka enligt vad förut framhållits borde avses för vissa områden längs våra

kuster, lämpligen borde vara sammansatta.

Till en början syntes böra fastslås, att lokalstyrkornas uppgift vore av utpräglad

sekundär natur i jämförelse med den roll, som tillkomme kustflottan.

Deras huvudsakliga uppgift bleve att övervaka vissa viktiga skärgårdsområden

samt att ombesörja den för sjötrafiken behövliga minsvepningen.

Härtill komme uppgiften att, i den mån krafterna det medgåve,

samarbeta med i närheten opererande delar av kustflottan i syfte att från

denna avlasta en del omsorger för bevakningen av basområdet, skyddandet

av medförda trängfartyg, anordnandet av belysning och utprickning av farleder,

minsvepning m. m. Lokalstyrkorna kunde på detta sätt ofta utgöra

en värdefull förstärkning åt kustflottan i vad anginge tjänsten invid den

egna kusten.

1 det stora hela måste man på grund av nödvändigheten av att i första

hand tillgodose kustflottan vid ersättningsbyggnaden avstå från att anskaffa

särskilt för lokalstyrkorna avsedda stridsfartyg. Lokalstyrkorna borde alltså

framdeles, liksom för närvarande vore fallet, huvudsakligen bestå av fartyg,

som dit överförts från kustflottan, samt i övrigt utfyllas med bestyckade

handelsfartyg. I lokalstyrkorna avsåges örlogsfartygen att kvarstå, så länge

de vore skickade för de begränsade uppgifter, som tillkomme dessa sjöstyrkor.

Med den sammansättning, som kustflottan skulle innehava enligt de sakkunnigas

förslag, och med tillämpning av föreslagna livslängder, skulle i

lokalstyrkorna, sedan organisationen varit gällande erforderlig tid, komma

att ingå följande från kustflottan överförda stridsfartyg, nämligen

2 pansarskepp,

2 jagare,

4 vedettbåtar,

1 undervattensbåt, typ A, och

2 undervattensbåtar, typ B.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

13

Enligt vad de sakkunniga framhållit i samband med undersökningen av

de olika fartygsslagens värde för vår flotta, borde ett fåtal motortorpedbåtar

ingå i lokalstyrkorna såsom mönsterbåtar. Detta antal föresloges till 2.

Därjämte borde 1 depåfartyg (för ändamålet omändrat äldre fartyg) tilldelas

lokalstyrkornas undervattensbåtar, vilket i likhet med kustflottans depåfartyg

borde hänföras till de i det följande omförmälda reservfartygen.

Den enligt 1925 års försvarsbeslut förefintliga materielreserven skulle omfatta

dels vissa äldre från sjöstyrkorna överförda stridsfartyg, dels även övnings-

och logementsfartyg, vilka icke vore hänförliga till kategorien stridsfartyg.

Materielreservens fartyg skulle i regel vara upplagda.

Emellertid erfordrades det för övningarnas rätta bedrivande, att ett icke

ringa antal av materielreservens fartyg årligen liölles rustade, varför dessa

fartyg icke ständigt kunde vara upplagda. De sakkunniga ansåge för den skull,

att fartyg, som enligt nuvarande bestämmelser hänfördes till materielreserven,

lämpligen borde erhålla den gemensamma benämningen reservfartyg, samt att

dessa fartyg borde indelas i två grupper, nämligen sådana, som avsåges för

övningar, och ständigt upplagda fartyg.

Till den förstnämnda av dessa grupper borde hänföras skeppsgossefartygen,

fartyg för militärsjömätning, vissa vedettbåtar, avsedda att tjänstgöra såsom

kustflottans trängfartyg m. m., logementsfartyg, ävensom de depåfartyg, vilka

avsåges att ingå i kustflottan och lokalstyrkorna. Nu nämnda fartyg borde

underhållas för övningsändamål och rustas för övningar enligt rustningsplanerna.

Ständigt upplagda borde —- i likhet med vad i 1925 års försvarsbeslut förutsatts

— sådana äldre stridsfartyg vara, vilka befunnits böra avföras ur

sjöstyrkorna men dock icke ansetts böra utrangeras, emedan de vid behov

skulle, eventuellt efter ganska omfattande iståndsättningsarbeten, kunna antingen

ersätta skadade eller förlorade fartyg eller ock eljest bliva av ett visst

värde för försvaret. Dylika fartyg borde endast nödtorftigt underhållas. Vad

beträffade undervattensbåtar, borde dock underhållet vara tillfredsställande, så

länge ackumulatorbatterierna befunne sig i användbart skick.

Reservfartygens uppdelning, på sätt som ovan föreslagits, gåve en fastare

utgångspunkt för beräkning av den del av underhållsanslaget, som avsåges för

dessa fartyg.

Utrangering av fartyg borde liksom hittills i varje särskilt fall beslutas

av Kungi. Maj:t och bero på varje fartygs tillstånd.

Vid mobilisering borde sjöstyrkorna, i likhet med vad som förutsatts i

1925 års försvarsbeslut, tillföras ett flertal s. k. hjatpfartyg, vilka tillhandahölles

från handelsflottan och frivilliga motorbåtskåren. Nämnda kår deltoge

jämväl i vissa av flottans fredsövningar.

I det föregående hade de sakkunniga behandlat frågan om sjöstyrkornas

sammansättning med hänsyn tagen till flottans uppgift att förhindra mot

oss riktade fientliga företag över havet. Det gällde härefter att undersöka,

huruvida flottan, sammansatt på sätt de sakkunniga föreslagit, kunde fylla de

krav, vilka kunde komma att ställas på densamma i och för upprätthållandet av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

Modifierat

förslag till

hangarkryssare.

neutralitetsvakt. Såsom förut framhållits, kimde för denna uppgift flottans

fartyg tagas i anspråk, oberoende av om de tillhörde kustfiottan, lokalstyrkorna

eller materielreserven.

Under världskriget hade, som i det föregående ävenledes nämnts, för

erforderliga patrullerings-, konvojerings- och eskorteringsuppdrag i främsta

rummet använts flottans mindre fartyg. Ett stort antal av dem hade dock,

på grund av ringa deplacement och fåtalig besättning, åtminstone i hårt

väder och vintertid, varit föga lämpade att utföra denna tjänst, en olägenhet,

som man i någon mån sökt avhjälpa genom att avse flera fartyg för ett

och samma uppdrag.

Den sammansättning av sjöstyrkorna, som de sakkunniga i det föregående

förordat, innebure visserligen efter genomförd organisation en betydande

minskning av antalet torpedfartyg och vedettbåtar i jämförelse med det antal

sådana fartyg, som under världskriget stått till vårt förfogande, men de föreslagna

fartygen vore betydligt mera sjödugliga och försedda med större besättningar

än de dåvarande, vadan de i regel torde kunna uppträda vart

för sig.

Härtill komme, att vårt flygväsende, som under världskriget varit alltför

litet utvecklat för att kunna i avsevärd mån bidraga till en kontinuerlig bevakning

av våra kustvatten, numera torde i stor utsträckning kunna samverka

med flottans fartyg för upprätthållandet av neutralitetsvakt. Flygplanen

torde sålunda kunna utföra ständiga rekognosceringar längs kusten och vid

behov tillkalla sjö stridskrafter, vilka borde finnas i beredskap å vissa centrala

punkter längs våra kuster. Därest handelssjöfarten ordnades på lämpligt sätt

i avseende å tid och vägar, torde det antal lätta fartyg, som enligt de sakkunnigas

förslag avsåges att ingå i sjöstyrkorna, vara tillräckligt att motsvara

rimliga anspråk även med avseende på sjöfartens direkta skydd. För speciella

ändamål syntes jämväl bevärade handelsfartyg kunna användas.

Med stöd av vad sålunda framhållits ansåge de sakkunniga, att den sammansättning

av våra sjöstyrkor, som i det föregående föreslagits, gjorde flottan

väl lämpad att jämväl fylla de uppgifter, som neutralitetsskyddet ställde på

densamma.

Sedan vederbörande myndigheter avgivit yttranden över de sakkunnigas

förslag och därvid framställt vissa erinringar mot den förordade liangarkryssartypen,

har inom marinförvaltningens ingenjöravdelning uppgjorts ett

modifierat förslag, beträffande vilket marinförvaltningen anfört följande.

»Med hänsyn till de olika uppgifter, som enligt de sakkunnigas förslag

skulle tilldelas hangarkryssaren och varemot myndigheterna i sina avgivna

yttranden över sagda förslag icke haft något att erinra, syntes det ändamålsenligt,

att hangarkryssaren vid konstruktionens utarbetande erhölle större

sjöduglighet än den skulle få, därest det av de sakkunniga framlagda förslaget

följdes. Det vore enligt myndigheternas uppfattning icke nödvändigt

att bereda flygplanen uppställning ombord inom fast hangar. Denna omständighet

öppnade möjlighet att utforma fartyget efter mera normala linjer

än enligt det ursprungliga förslaget; och hade så skett i det nu remitterade.

För att hålla fartygets storlek och kostnad inom samma ram, som av de

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

15

sakkunniga angivits för hangarkryssaren, liade visserligen antalet flygplan

måst minskas från 12 till 8, och startdäck hade icke kunnat anordnas, men

å andra sidan hade ett flertal fördelar vunnits.

Samtliga flygplan kunde enligt det nya förslaget uppställas fullt startberedda,

under det att enligt föregående förslag icke mindre än 10 av de

12 planen måste uppställas med nedmonterade vingar. Härigenom hade eu

stor vinst nåtts med avseende på flygplanens stridsberedskap.

Vidare hade samtliga flygplan kunnat uppställas på samma däck som

katapulterna och mycket nära dessa, varigenom de enklare och snabbare

kunde transporteras till katapulterna än enligt det första förslaget. Vid

uppgörandet av detta hade icke förelegat sådan kännedom om katapultkonstruktioner

som nu, varför startdäck ansetts behövligt, men vore detta behov

icke längre lika framträdande.

Å det nu föreslagna fartyget kunde, samtidigt med att alla flygplanen

medfördes, ett större antal minor ombordtagas än enligt det första förslaget.

Slutligen måste det nya förslaget med avseende på fartygets sjöduglighet

anses vida överlägset det första; och med denna större sjöduglighet följde

större säkerhet för att flygplanen kunde framföras till den plats, där de

skulle starta.

På grund av de fördelaktigare linjer, som fartyget erhållit, hade farten

kunnat ökas från 27 till 29 knop, artilleriet hade kunnat givas eu uppställning,

som fördubblade dess effektivitet i bredsida, och torpedbestyckning

hade kunnat inrymmas i fartyget. Till följd av dessa förhållanden hade

fartyget ernått betydligt större möjlighet än enligt det första förslaget att

skydda sig självt mot anfall, vilket innebure en stor fördel, icke minst med

hänsyn till utnyttjandet av de ombord medförda flygplanen.»

Ersättningsbyggiiadsprogram.

De sakkunniga ansåge, att det program för ersättningsbyggnad för flottan,

som det gällde att uppgöra, helt borde inriktas på att giva Tcustflottan

den sammansättning, som denna sjöstyrka enligt de sakkunnigas mening

borde äga.

Vid uppgörandet av ett ersättningsbyggnadsprogram, som avsåges att förverkligas

under en viss tidsperiod, borde vid bestämmandet av denna periods

längd en lämplig avvägning ske. A ena sidan borde nybyggnaden icke planeras

för så lång tid, att man på grund av den tekniska utvecklingen å här

ifrågavarande område riskerade, att planen under utförandet komme att visa

sig icke vara ändamålsenlig. A andra sidan måste emellertid beaktas, att

perioden borde omfatta så lång tid, att nybyggnaden kunde planmässigt ordnas

och därmed förenade, ytterst betydande såväl organisatoriska som ekonomiska

och tekniska fördelar vinnas.

Ett övervägande av dessa synpunkter hade givit vid handen, att det program,

som de sakkunniga hade att framlägga för ersättningsbyggnaden, lämpligen

borde omfatta en tidsperiod av 10 år.

Vid uppgörandet av ifrågavarande program vore den ekonomiska ramen

bestämd av den genomsnittliga årskvot, som borde utgå, för att flottans

förnyelse skulle kontinuerligt kunna äga rum och vapnets effektivitet därigenom

upprätthållas. Emellertid torde den minskning i totala kostnader

De sakkunniga.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

för försvaret, som avsetts att vinnas med 1925 års försvarsbeslut, först så

småningom under loppet av några år kunna ernås. Statsfinansiella hänsyn

manade därför till särskild återhållsamhet i fråga om utgifterna för fartygsbyggande

under de närmaste åren. Med utgångspunkt från att anslaget till

ersättningsbyggnad för flottan borde under den 10-årsperiod, som ersättningsbyggnadsprogrammet

avsåges att omfatta, i medeltal utgå med den

av de sakkunniga beräknade årskvoten, ansåge därför de sakkunniga, att

periodens första del borde belastas förhållandevis mindre än periodens

senare del. Indelades perioden i två lika långa skeden, skulle sålunda under

periodens första hälft årligen utgå ett anslag, något understigande årskvoten,

under det att periodens andra hälft i stället årligen skulle belastas

med ett i motsvarande mån ökat anslag.

Vid en sådan uppdelning av byggnadsperioden hade hänsyn även tagits

till den tveksamhet — grundad på ovissheten i fråga om utvecklingen av

sjöstridskrafterna inom oss närliggande stater — som utövat ett stort inflytande

på försvarsrevisionens förslag, och åt vilken också under de sakkunnigas

överläggningar givits uttryck, särskilt vid behandlingen av frågan om

pansarskeppen.

Med utgångspunkt från den ovan antydda fördelningen av kostnaderna

inom 10-årsperioden torde vid bestämmandet av vilka fartygsbyggnader, som

borde verkställas under nämnda periods respektive skeden, hänsyn böra tagas,

förutom till den önskvärda blivande sammansättningen av kustflottan, jämväl

till åldern och tillståndet hos flottans nuvarande fartyg, så att nybyggnaden

i första hand inriktades på de fartygsslag, med avseende å vilka föråldringen

och förslitningen fortskridit längst.

Under förutsättning att den 10-årsperiod, vilken ersättningsbyggnadsprogrammet

skulle omfatta, uppdelades i två skeden, vartdera om 5 år, föresloge

de sakkunniga följande ersättningsbyggnadsprogram:

Under första skedet.

Fartygsslag

Antal

Kostnad per fartyg;

kr.

Summa kostnad

kr.

Hangarkryssare ........................................

i

16 500 000

16 500 000

Jagare.....................................

2

6 940 000

13 880 000

Vedettbåtar .....................

4

1 300 000

5 200 000

Undervattensbåt, typ A .........

1

4 390 000

4 390 000

Undervattensbåtar, typ B .................................

2

3 280 000

6 560 000

Summa

46 530 000

Utförande av ritnings- och förberedande konstruktionsarbeten för ett

pansarskepp .................................................

100 000

Summa

46 630 000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91. 17

Under andra skedet.

F a r t y g s s 1 a g

Antal

Kostnad per fartyg

Summa kostnad

kr.

kr.

Pansarskepp.....................................................

i

27 200 000

27 200 000

Jagare............................................................

2

0 940 000

13 830 000

Vedettbåtar ....................................................

4

1 300 000

5 200 000

Undervattensbåtar, typ B...................................

4

3 280 000

13 120 000

Summa || 59 400 000

Det ersättningsbyggnadsprogram, som av 1924 års riksdag godkänts,

omfattade byggandet av 2 jagare, 2 torpedundervattensbåtar och 2 motortorpedbåtar

för eu sammanlagd kostnad av 23 720 000 kronor. Av 1924—192G

års riksdagar hade för ändamålet anvisats sammanlagt 16 200 000 kronor, vadan

för programmets slutförande erfordrades anvisandet av ytterligare 7 520 000

kronor. Programmet borde givetvis, såsom också syntes hava avsetts vid beslutet

om 1925 års försvarsordning, så snart som möjligt avslutas, varför

dessa medel enligt de sakkunnigas mening borde utgå under budgetåret

1927—1928.

Att härutöver belasta 1927—1928 års budget med hela eller ens någon

större del av den beräknade årliga kostnaden för den ersättningsbyggnad,

som enligt de sakkunnigas förslag skulle komma till stånd under första

skedet av 10-årsperioden, syntes av statsfinansiella skäl icke böra ifrågasättas.

Emellertid syntes starka skäl tala för att realiserandet av det av de sakkunniga

föreslagna ersättningsbyggnadsprogrammet åtminstone i viss mindre

omfattning borde taga sin början redan under nästkommande budgetår, bl. a.,

för att arbetarstammen å flottans varv i Karlskrona skulle kunna bibehållas

vid nuvarande antal och driften vid torpeddepartementet å Karlskrona örlogsvarv

kunna upprätthållas.

De arbeten, som de sakkunniga sålunda ansåge borde påbörjas under

nästkommande budgetår, avsåge en undervattensbåt av typ A, varför erfordrades

en medelsanvisning av 300 000 kronor. Vidare borde arbetet med

förfärdigandet av 30 st. torpeder, avsedda att ingå i torpedutredningarna

för de under första byggnadsskedet till nybyggnad föreslagna fartygen, påbörjas.

Härför erfordrades ytterligare 300 000 kronor.

Slutligen borde ritnings- och förberedande konstruktionsarbeten redan under

nästkommande budgetår utföras beträffande de nya fartygstyper, som de sakkunniga

föreslagit till nybyggnad under det första 5-årsskedet. Då dessa

arbeten toge rätt lång tid att utföra, skulle nämligen ett uppskjutande av

desamma betyda ett försenande av flottans förnyelse, som icke kunde anses

tillrådligt. För ifrågavarande arbetens utförande erfordrades enligt marinöverdirektörens

uppgift omkring 40 000 kronor.

De sakkunniga ansåge alltså, att de medelsanvisningar, som krävdes dels för

avslutande av 1924 års nybyggnadsprogram, dels för genomförande av de

sakkunnigas ersättningsbyggnadsprogram, borde fördelas sålunda:

Bihang till riksdagens protokoll 1927. G samt. 40 höft. (Nr 91—92.) Si4 st 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Myndig
heterna.

18 Statsutskottet3 utlåtande Nr 91.

å budgetåret 1927—1928, för slutförande av 1924 års program 7 520000

kronor samt för påbörjande av de sakkunnigas program (300000 + 300 000 -f

40 000=) 640 000 kronor eller tillsammans 8160 000 kronor;

å budgetåren 1928—1933, kostnaderna för fullföljande och slutförande av

de sakkunnigas program, i vad avsåge första byggnadsskedet, sammanlagt

45 990 000 kronor, fördelade med en femtedel å varje år eller med 9198 000

kronor per år; samt

å budgetåren 1933—1938 kostnaderna för utförandet av de sakkunnigas

program, i vad avsåge andra byggnadsskedet, sammanlagt 59 400 000 kronor,

fördelade med en femtedel å varje år eller med 11 880 000 kronor per år.

Under budgetåren 1928—1938 skulle sålunda för flottans ersättningsbyggnad

komma att utgå ett belopp av (45 990 000 + 59 400 000 =) 105 390 000 kronor

eller således i genomsnitt per budgetår 10 539 000 kronor.

Ersättningsbygget syntes i största möjliga utsträckning böra utföras av

kronans varv för att möjliggöra vidmakthållandet av en med hänsyn till såväl

mobiliseringsbehovet som fredsbeliovet tillräcklig arbetarstam''. Genom

utförande av dylika nybyggnadsarbeten uppehölles också den tekniska färdigheten.

Omfattningen av ersättningsbyggnaden medgåve ändock, att den privata

skeppsbyggnadsindustrien och mekaniska verkstadsindustrien tillfördes arbeten,

som kunde bidraga till uppehållandet av deras drift och verksamhet.

Över de sakkunnigas förslag till ersättningsbyggnad hava vederbörande

myndigheter yttrat sig och i allmänhet tillstyrkt detsamma. Högsta befälhavaren

över kustflottan har emellertid, bland annat, framhållit, att ersättningsbyggnaden

för jagare borde omfatta 6 i stället för 4 jagare.

Personal-, övnings- och underhållskostnader.

De sakkunniga hava verkställt beräkningar angående vissa av de årliga

kostnader å de ordinarie anslagen, som skulle komma att uppstå, därest

de sakkunnigas förslag förverkligades.

Dessa beräkningar, vilka endast äro avsedda att giva ett ungefärligt begrepp

om de ekonomiska konsekvenserna av de sakkunnigas förslag, hava

inskränkts till de viktigaste av de utgiftsposter, som direkt beröras av

nämnda förslag, nämligen utgifterna för personalens avlöning och naturaunderhåll

(beklädnad och bespisning), för flottans krigsberedskap och övningar

samt för fartygsmaterielens underhåll.

Beträffande personalens avlöning och underhåll hava de sakkunniga i förevarande

hänseende anfört, bland annat, följande.

För bemannandet av de i planen för genomförd nyorganisation upptagna

fartygen skulle, med tillämpande av de i propositionen nr 50 till 1925 års

riksdag använda generella grunderna för beräknandet av personalbehovet för

kustflottans och lokalstyrkornas fartyg och med vederbörlig hänsyn tagen till

den inverkan, som förändringar i typerna och den tekniska utrustningen utövade,

erfordras en anslagsökning av omkring 270 000 kronor. Då emellertid

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

19

de sakkunniga funne det vara av vikt att så långt sig göra läte begränsa

kostnaderna för den nya marinorganisationen, hade de undersökt möjligheterna

att nedbringa bemanningskostnaderna och i detta syfte förutsatt vissa

begränsningar, som närmare framginge av nyssnämnda hemliga skrivelse. På

detta sätt hade det visat sig möjligt att nedbringa den efter fullbordad organisation

av sjöstyrkorna uppkommande merkostnaden för personalens avlöning

och naturaunderhåll från omkring 270 000 kronor till i runt tal 160 000

kronor.

I fråga om anslaget till flottans krigshercdskap och övningar hava de sakkunniga

anfört, att den rustningsplan, som år 1925 lagts till grund för beräknandet

av detta anslag, syntes i det stora hela väl lämpa sig för våra

förhållanden även med den sammansättning av sjöstyrkorna, som av de sakkunniga

föreslagits. En jämförelse mellan kostnaderna för flottans krigsberedskap

och övningar enligt propositionen nr 50/1925 och motsvarande

kostnader med tillämpning av den utav de militära sakkunniga uppgjorda

rustningsplan, som avsåges att gälla efter genomförd nyorganisation, utvisade

en kostnadsökning efter den föreslagna organisationens genomförande

av 53 000 kronor för år räknat.

Slutligen hava de sakkunniga verkställt vissa beräkningar rörande kostnaderna

för fartyg smat er idens underhåll. Dessa beräkningar utvisa eu ökning

av flottans underhållsanslag efter genomförd nyorganisation av 218 200 kronor

i förhållande till det i propositionen nr 50/1925 beräknade anslagsbeloppet,

omjusterat efter vissa i betänkandet närmare angivna grunder. De

sakkunniga hava emellertid framhållit, att de vid under-sökningen av underhållsanslaget

särskilt bemärkt de relativt höga kostnaderna för fartygs utoch

avrustningar. En prövning syntes därför böra företagas för att utröna,

huruvida icke genom ändrade grunder i avseende på fartygens rustning vissa

sådana besparingar å underliållsanslaget kunde göras, att nyssnämnda kostnadsökning

reducerades.

De sakkunnigas hemställan.

De sakkunnigas betänkande utmynnar i den hemställan, att Kungl. Maj:t

måtte, med framläggande för 1927 års riksdag av den utav de sakkunniga

uppgjorda planen för sjöstyrkornas organisation ävensom av det av de sak.

kunniga utarbetade ersättningsbyggnadsprogrammet, föreslå riksdagen att

dels besluta, att ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel, omfattande nybyggnad

av en hangarkryssare, två jagare, fyra vedettbåtar och tre undervattensbåtar,

skall äga rum under budgetåren 1927—1933, samt att under

samma tid skola utföras ritnings- och förberedande konstruktionsarbeten

för ett pansarskepp, dels ock för flottans ersättningsbyggnad för budgetåret

1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag av 8 160 000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava de sakkunniga utgått

ifrån, att vidmakthållandet av flottan vid den styrka och effektivitet, som

Departe
mentschefen,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

denna enligt 1925 års försvarsbeslut avsetts att erhålla, måste anses utgöra

den förutsättning, på vilken den av statsmakterna åsyftade utredningen i

ersättningsbyggnadsfrågan borde grundas. Jag biträder härutinnan de sakkunnigas

uppfattning.

För vinnande av planmässighet i ersättningsbyggnaden och för ernående

av en riktig uppskattning av det årliga genomsnittsbelopp, som kräves för

fartygsbeståndets förnyelse, hava de sakkunniga ansett erforderligt, att såsom

mål för byggnadsverksamheten fixeras en viss sammansättning av sjöstyrkorna,

i främsta rummet kustflottan. Ersättningsbyggnaden förutsättes

nämligen äga rum i första hand för kustflottan, under det att lokalstyrkornas

fartygsbestånd framdeles, liksom hittills varit fallet, avses att omsättas

huvudsakligen genom överföring av fartyg från kustflottan. Den såsom

önskvärd ansedda sammansättningen av kustflottan bliver därför i så

måtto utslagsgivande för behovet av nybyggnadsanslag, att det är med ledning

av anskaffningskostnaderna för de i kustflottan ingående fartygen,

ävensom av fartygens livslängd i kustflottan, som det för flottans förnyelse

erforderliga årliga genomsnittsbeloppet — flottans totala årskvot — bör beräknas.

Liksom de sakkunniga håller jag före, att man genom att sålunda

upprätta en plan för flottans ändamålsenliga sammansättning erhåller en

säkrare grundval för utarbetande av ett nybyggnadsprogram, än om man

inskränker sig till att undersöka, vilka fartyg, som under den närmaste tiden

böra ersättas, samt lämnar ersättningsbyggnadsfrågan i övrigt helt öppen.

Jag vill dock erinra därom, att — såsom även av de sakkunniga framhållits

— en dylik för sjöstyrkornas organisation uppgjord plan, som avses att

ligga till grund för en ersättningsbyggnadsverksamliet på lång sikt, med

sannolikhet behöver i anledning av ändrade förhållanden tid efter annan

revideras, samt att därav givetvis i sin tur kan bliva en följd, att jämkningar

befinnas böra vidtagas i det ursprungliga nybyggnadsprogrammet.

I fråga om flottans allmänna uppgifter hava de sakkunniga inledningsvis

angivit vissa synpunkter, mot vilka jag icke har något att erinra. De sakkunniga

hava därefter underkastat frågan om för våra förhållanden lämpliga

fartygsslag och fartygstyper en ingående undersökning samt uppgjort följande

plan för kustflottans sammansättning:

4 pansarskepp,

8 jagare,

8 vedettbåtar,

9 undervattensbåtar, därav 3 av typ A och 6 av typ B, samt

1 hangarkryssare.

Den årliga genomsnittskostnaden för omsättning av en sålunda sammansatt

kustflotta har med nuvarande priser beräknats till 10 873 000 kronor.

De sakkunniga hava härvid, såsom närmare framgår av vad förut anförts,

funnit sig kunna beträffande vissa fartygsslag räkna med något högre livslängder

än som hittills ansetts lämpligt.

Vad särskilt angår den av de sakkunniga föreslagna hangarkryssaren, har

den kombination av uppgifter, som avsetts för detta fartyg, synts mig lämp
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

21

lig. Jag kan alltså icke dela flygstyrelsens uppfattning, att ifrågavarande

fartyg ej borde få avses jämväl för flygtjänsten ovidkommande uppgifter.

Med anledning av de erinringar, som från myndigheternas sida riktats

emot den av de sakkunniga förordade hangarkryssartypen, har, såsom förut

nämnts, inom marinförvaltningens ingenjöravdelning uppgjorts ett nytt förslag

till hangarkryssare, vilket i åtskilliga avseenden skiljer sig från det

tidigare framlagda förslaget. De huvudsakliga skiljaktigheterna mellan de

bägge förslagen framgå av de utav marinmyndigheterna och flygstyrelsen i

ämnet avgivna yttrandena, för vilkas innehåll redogörelse lämnats i det föregående.

Särskilt tillåter jag mig framhålla dels det senast uppgjorda förslagets

överlägsenhet i avseende å fartygets fart och sjöduglighet ävensom

därutinnan, att torpedbestyckning kunnat inrymmas i fartyget, dels ock den

enligt sistnämnda förslag avsedda lämpligare uppställningen av såväl flygplan

som artilleripjäser. Vid den granskning, jag underkastat ifrågavarande

bägge förslag, har jag i likhet med myndigheterna kommit till den uppfattningen,

att det senast framlagda förslaget är att förorda.

Såsom ett totalomdöme om den av de sakkunniga framlagda planen för

kustflottans sammansättning anser jag mig kunna uttala, att berörda organisationsplan,

såvitt nu kan bedömas, är väl lämpad att tjäna såsom grundval

för beräknandet av den för fartygsmaterielens förnyelse erforderliga årskvoten

samt för uppgörandet av ett ersättningsbyggnadsprogram för flottan.

Beträffande samtliga fartygstyper gäller härvid givetvis, såsom också av

myndigheterna framhållits, att det vid ifrågakommande nybyggnader bör i varje

särskilt fall noggrant undersökas, huruvida icke ytterligare förbättringar eller

av utvecklingen eljest betingade förändringar i avseende å vederbörande

fartygstyper kunna vidtagas inom ramen av den beräknade kostnadssumman.

Enligt vad marinförvaltningens och högste befälhavarens över kustflottan

yttranden giva vid handen, synes mig vidare den möjligheten icke vara utesluten,

att, efter det ytterligare erfarenheter på området vunnits, proportionen

mellan torpedundervattensbåtar samt kombinerade torped- och minundervattensbåtar

lämpligen befinnes i fortsättningen böra ändras därhän, att ett

större antal av undervattensbåtarna, än som av de sakkunniga föreslagits,

konstrueras såsom enbart torpedundervattensbåtar, dock med iakttagande av

att den beräknade kostnaden därigenom icke överskrides.

Vidkommande högste befälhavarens över kustflottan förslag om utökning

av det enligt de sakkunnigas organisationsplan i kustflottan ingående antalet

fartyg med en kryssare och fyra vedettbåtar, skulle härigenom, liksom

också genom det av flygstyrelsen förordade ersättandet av hangarkryssaren

med två dylika fartyg av mindre typ, uppstå eu icke oväsentlig ökning av

den beräknade årskvoten, varför jag ej finner mig kunna biträda berörda

förslag.

Vad härefter angår de livslängder för olika slag av stridsfartyg, varmed

de sakkunniga ansett sig kunna räkna, hava visserligen från myndigheternas

sida uttalats betänkligheter mot den ökning av livslängderna, som

de sakkunnigas förslag innebär i jämförelse med hittills i sådant hänseende

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

tillämpade beräkningsgrunder. Med hänsyn till vad de sakkunniga i ämnet

anfört och under av dem angivna förutsättningar synas mig emellertid de

ökade livslängderna kunna läggas till grund för beräkningen av årskvotens

belopp.

Med den sammansättning av kustflottan, som av de sakkunniga föreslagits,

och med tillämpning av de utav dem förordade grunderna för beräknandet

av fartygsslagens livslängd i sjöstyrkorna skulle, sedan den avsedda organisationen

blivit fullt genomförd, antalet fartyg i lokalstyrkorna bliva jämförelsevis

ringa. Emellertid är att märka, dels att vart och ett av dessa

fartyg skulle komma att besitta ett avsevärt mycket högre stridsvärde och

betydligt större sjöduglighet än motsvarande i lokalstyrkorna nu ingående

enheter, dels ock att för fyllande av vissa på lokalstyrkorna ankommande

uPPgifter bestyckade handelsfartyg kunna och böra tagas i anspråk. Med

avseende å sistberörda möjlighet att utfylla lokalstyrkorna får jag erinra

om de förbättringar i hjälpfartygsorganisationen, som otvivelaktigt kunna

genomföras tack vare tillkomsten av den nästlidet år antagna fartvgsuttagningslagen.

Det ersättningsbyggnadsprogram, som framlagts av de sakkunniga, omfattar

en tidrymd av 10 år, räknat från ingången av budgetåret 1928—1929.

Jag bortser härvid från, att enligt de sakkunnigas förslag redan å riksstaten

för budgetåret 1927—1928 skulle anvisas medel, förutom för avslutandet av

den år 1924 beslutade ersättningsbyggnaden, jämväl för påbörjandet i viss

mindre utsträckning av det nya byggnadsprogrammet.

Emellertid hava de sakkunniga — bland annat med hänsyn till att den

minskning i totala kostnader för försvaret, som avsetts att vinnas genom

1925 års beslut i försvarsfrågan, beräknats först så småningom under loppet

av några år kunna ernås — funnit sig böra uppdela tioårsperioden i två

femårsskeden, varvid förutsatts, att under det första skedet skulle komma

att årligen utgå ett ersättningsbyggnadsanslag, något understigande årskvoten,

mot det att anslaget under det senare skedet skulle i ungefär motsvarande

grad ökas utöver årskvoten. Under första skedet skulle byggas

1 hangarkryssare, 2 jagare, 4 vedettbåtar, 1 undervattensbåt av typ Å och

2 undervattensbåtar av typ B, varjämte för utförande av ritnings- och förberedande

konstruktionsarbeten för ett pansarskepp skulle anvisas ett belopp

av 100 000 kronor. Under andra skedet skulle byggas 1 pansarskepp, 2

jagare, 4 vedettbåtar och 4 undervattensbåtar av typ B.

Kostnaderna för flottans ersättningsbyggnad under budgetåret 1927—1928

samt under därpå följande 10 budgetår hava beräknats sålunda:

å nästkommande budgetårs riksstat dels för slutförande av 1924 års program

7 520 000 kronor, dels för påbörjande av en undervattensbåt 300 000

kronor, dels för påbörjande av torpedtillverkningen för i det nya ersättningsbyggnadsprogrammet

ingående fartyg 300 000 kronor, dels ock för ritnings-

och förberedande konstruktionsarbeten för nya fartygstyper 40 000

kronor, tillhopa 8160 000 kronor eller samma belopp, som för ändamålet

beräknats i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

23

för vart och ett av budgetåren 1928—1933 9198 000 kronor samt

för vart och ett av budgetåren 1933—1938 11880 000 kronor.

Uppdelningen av byggnadsperioden i två skeden, på sätt de sakkunniga

föreslagit, är enligt min mening redan av förut omförmälda statsfinansiella

skäl till fullo motiverad. Såsom ytterligare skäl för den föreslagna uppdelningen

hava de sakkunniga angivit den tveksamhet, grundad på ovissheten

i fråga om utvecklingen av sjöstridskrafterna inom oss närliggande stater,

som utövade ett stort inflytande på försvarsrevisionens förslag och åt vilken

också under de sakkunnigas överläggningar givits uttryck, särskilt vid behandlingen

av frågan om pansarskeppen. Härutinnan ansluter jag mig till

de sakkunniga. Emellertid vill jag i detta sammanhang även erinra om den

tvekan, som vissa myndigheter i sina över de sakkunnigas betänkande avgivna

yttranden befunnits hysa, huruvida, sedan den första divisionen kombinerade

torped- och minundervattensbåtar färdigställts, ytterligare eu division

sådana båtar bör byggas under det senare femårsskedet, eller om i

stället då bör byggas en division torpedundervattensbåtar. Jämväl vad de

hörda myndigheterna i nyssberörda avseende anfört finner jag värt beaktande.

Jag förutsätter därför, att före övergången till det senare byggnadsskedet

verkställes undersökning, som också av de sakkunniga antagits

bliva tid efter annan erforderlig, huruvida med hänsyn till utvecklingens

krav och då föreliggande förhållanden en revision av ersättningsbyggnadsprogrammet

kan anses påkallad. Denna min ståndpunkt hindrar

mig icke att förorda förslaget i vad det avser utförande under första skedet

av förberedande ritnings- och konstruktionsarbeten för ett pansarskepp, varförutan

möjligheten att utföra det föreliggande byggnadsprogrammet jämlikt

de sakkunnigas förslag kunde äventyras.

Det av de sakkunniga förordade ersättningsbyggnadsprogrammet synes

i övrigt icke giva anledning till erinran. Byggnadsperiodens längd synes

lämpligt vald, likaså den inbördes ordning, vari de olika nybyggnaderna i

stort sett föreslagits att komma till utförande. Den utvidgning av byggnadsprogrammet

med ytterligare två jagare, som av marinförvaltningen och

högste befälhavaren över kustflottan ifrågasatts, kan jag däremot med hänsyn

till därmed förenade avsevärda kostnadsökningar icke tillstyrka.

Yad slutligen beträffar de beräkningar rörande personal-, övnings- och

underhållskostnader, som av de sakkunniga verkställts under förutsättning,

att den av dem förordade organisationen av sjöstridskrafterna förverkligades,

vill jag erinra därom, att med dessa beräkningar endast avsetts att giva ett

ungefärligt begrepp om de ekonomiska konsekvenserna av de sakkunnigas

förslag i avseende å de mera betydande årliga utgifterna för sjöförsvaret.

Yad de sakkunniga i detta sammanhang anfört angående möjligheterna att

reducera kostnaderna för sjökrigsmaterielens underhåll genom vidtagande av

ändringar i grunderna för fartygens rustning synes mig värt allt beaktande.»

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr Öl.

Utskottets

yttrande.

Vad till en början beträffar det i propositionen framlagda förslaget,

att kustflottan skall bestå av 4 pansarskepp, 8 jagare, 8 vedettbåtar, 9

undervattensbåtar samt 1 hangarkryssare, torde böra uppmärksammas, att

samtliga ifrågavarande fartygsslag med undantag av liangarkryssaren, redan

nu ingå i kustflottan. Den av Kung! Maj:t till byggnad ifrågasatta hangarkryssaren

är av en ny inom marinförvaltningens ingenjörsavdelning konstruerad

typ och utgör en förbättring av de sakkunnigas ovan omförmälda förslag

till hangarkryssare. På grund av de sakkunnigas och vederbörande myndigheters

bestämda uttalande om behovet av och fördelen för kustflottan av

att äga ett dylikt snabbgående fartyg samt med hänsyn till de förbättringar

av typen, som sålunda åstadkommits och som väsentligt ökat dess stridsvärde,

har utskottet ansett sig böra förorda, att hangarkryssaren skall ingå

bland de fartyg, vilka bilda kustflottan. Mot Kung!. Maj:ts förslag i övrigt

beträffande sammansättningen av kustflottan har utskottet icke funnit anledning

till erinran.

Utskottet har i likhet med departementschefen intet att erinra mot det

ersättningsbyggnadsprogram, som av de sakkunniga framlagts och ansluter

sig således beträffande den del av detsamma, ifråga om vilken beslut nu bör

fattas, till vad departementschefen och de sakkunniga härom uttalat. Härav

följer, att utskottet anser sig böra avstyrka den av herrar Bergman och I.

Holmgren i motionen nr I: 206 gjorda framställningen, att medel under byggnadsperioden

1927—1933 icke böra beräknas för ritnings- och konstruktionsarbeten

för det pansarskepp, som förutsattes skola byggas under den andra

perioden, ävensom det av herr Thore i motionen II: 304 gjorda yrkandet i

fråga om viss jämkning beträffande de av Kung! Maj:t ifrågasatta byggnadsperioderna

samt rörande de fartyg, som under envar av dem skola nybyggas.

Kung! Maj:ts förslag i avseende å fördelningen av kostnaderna under

byggnadsperioden 1927—1933 anser sig utskottet jämväl böra tillstyrka.

Det för slutförandet av 1924 års byggnadsprogram erforderliga beloppet,

7,520,000 kronor, torde böra anvisas att utgå under budgetåret 1927—1928.

Likaledes i enlighet med Kung! Maj:ts förslag flnner sig utskottet böra

förorda, att under nämnda år medel beräknas för påbörjandet av det nya

byggnadsprogrammet med av Kung! Maj:t äskade 640,000 kronor, varav 40,000

kronor avses för ritnings- och konstruktionsarbeten. Genom att medel redan

för detta budgetår ställas till förfogande för påbörjandet av de i det nya

programmet ingående fartygen kan arbetsstyrkan vid flottans varv i Karlskrona

bibehållas. Särskilt anslag för uppehållande av driften vid varvet

synes alltså icke såsom under föregående budgetår varit fallet, behöva anvisas

å riksstaten.

För de återstående åren av byggnadsperioden 1927—1933 torde böra beräknas,

att medelsanvisning sker med det av Kung! Maj:t föreslagna beloppet,

9,198,000 kronor. Beträffande åter den byggnadsperiod, som tager sin

början med budgetåret 1933—1934, synas definitiva kostnaderna för sistnämnda

byggnadsperiod för närvarande icke kunna fixeras med hänsyn till

den avsevärda tid, som återstår, innan den senare byggnadsperiodens arbeten

skola påbörjas.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Öl. 25

I övrigt tiar Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till särskilt

uttalande.

Av vad ovan anförts framgår den ställning utskottet intager till herr

Samuelssons m. fl. motion, II: 310, och herr Lindhagens motion, I: 207, i

vad den avser ersättningsbyggnad för flottan. Det av herr Molander m. fl.

i motionen II: 312 framställda yrkandet om utredning huru en flotta, som

har att verka uteslutande som neutralitetsvakt, bör vara sammansatt och

organiserad liksom det i herr Lindhagens ovannämnda motion jämväl väckta

förslaget om initiativ till förhandlingar om skandinavisk nedrustning, anser

utskottet icke böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

A. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition samt med avslag å herrar Bergmans och I. Holmgrens

motion, I: 206, och herr Thores motion, II: 304, i vad

desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag, ävensom med

avslag å herr Samuelssons m. fl. motion, II: 310, och herr

Lindhagens motion, I: 207, i vad den sistnämnda avser frågan

om flottans ersättningsbyggnad,

a) besluta, att ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel,

omfattande nybyggnad av 1 hangarkryssare, 2 jagare, 4 vedettbåtar

och 3 undervattensbåtar, skall äga rum under budgetåren

1927—1933, samt att under samma tid skola utföras

ritnings- och förberedande konstruktionsarbeten för ett pansarskepp

;

b) för flottans ersättningsbyggnad för budgetåret 1927—1928

anvisa ett extra reservationsanslag av 8,160,000 kronor;

B. att herr Lindhagens motion, I: 207, i vad densamma avser

initiativ till förhandlingar om skandinavisk nedrustning, icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda;

C. att herr Molanders in. fl. motion, II: 312, icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 maj 1927.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KYAENZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. II. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

J. Nilsson i Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, Å. Pers, .1. G. Walles,

E. A. Hallin, C. I. Asplund och J. B. Johansson i Fredrikslund;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund, P. Nilsson

i Bonarp, L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i

Blädinge, E. Kristensson i Göteborg, B. F:son Holmgren, E. Andersson i Prästbol,

E. G. E. Eriksson i Stockholm, K. S. V. Ward och .7. Jönsson i Revinge.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 0-1.

Reservation

av herrar Lindblad, Nilsson i Malmö, Walles, Asplund, Anderson i Råstock,

Carlsson-Fröster ud, Kristensson i Göteborg, Andersson i Prästbol, Eriksson i

Stockholm och Ward, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort

hava följande lydelse:

»Utskottet har till en början ansett sig böra till behandling upptaga frågan

om den sammansättning, som kustflottan lämpligen bör hava. Enligt det i

propositionen framlagda förslaget skulle densamma, såsom ovan nämnts,

bestå av 4 pansarskepp, 8 jagare, 8 vedettbåtar, 9 undervattensbåtar samt

1 hangarkryssare. För ersättande av föråldrad materiel borde nybyggnad

under budgetåren 1927—1933 ske av 1 hangarkryssare, 2 jagare, 4 vedettbåtar

och 3 undervattensbåtar. Den av Kungl. Maj:t till byggnad ifrågasatta

hangarkryssaren skulle vara av en för flottan helt ny och oprövad typ,

som konstruerats inom marinförvaltningens ingenjöravdelning och är avsedd

att utgöra en förbättring av ett av de sakkunniga uppgjort förslag till hangarkryssare.

Enligt vad departementschefen framhållit, skulle det senast uppgjorda

förslaget vara överlägset det tidigare i avseende å såväl fartygets fart

och sjöduglighet som därutinnan, att torpedbestyckning kunnat inrymmas

i fartyget samt flygplan och artilleripjäser erhållit en lämpligare uppställning.

Utskottet anser det icke lämpligt, att statsmakterna redan nu taga definitiv

ställning till frågan om flottans sammansättning. Ovissheten rörande

de marina försvarsmedlens utveckling, vilken föranlett försvarsrevisionen att

avböja ett sådant ställningstagande och som i viss mån inverkat även på

de sakkunnigas ståndpunkttagande, torde allt fortfarande utgöra ett starkt

motiv för intagande av en avvaktande hållning beträffande detta spörsmål.

Beslut synes därför nu böra fattas endast i avseende å ersättningsbyggnaden

för viss kortare period. Det är därvid naturligt, att vid den ersättningsbyggnad,

som nu bör beslutas, endast redan prövade fartygsslag böra ifrågakomma

för nybyggnad. Redan på denna grund lära därför hangarkryssare

icke böra upptagas bland de fartyg, vilka avses att ingå i kustflottan.

Bedömandet av huruvida ifrågavarande fartygstyp kan anses lämplig att införliva

med den svenska kustflottan, synes enligt utskottets mening för övrigt böra

ske ur såväl praktiska som ekonomiska synpunkter. I förstnämnda hänseende

vill utskottet först framhålla, att, särskilt med hänsyn till de uppgifter

kustflottan enligt de sakkunnigas och departementschefens ovannämnda uttalande

bör hava att fylla, behov av eu bas för kustflottans flygplan i form

av en för ändamålet särskilt byggd kryssare icke synes föreligga. Enligt

utskottets mening böra nämligen flygplan, som hava till uppgift att utföra

spaning m. m. för kustflottan, i allmänhet kunna hava sina stationer i skärgårdarna

eller annorstädes vid landets kuster. Detta torde så mycket lättare

låta sig göra, som numera sådana typer av flygplan utexperimenterats, som

härför äga fullt tillräcklig aktionsradie. Förhållandena i vårt land tala alltså

icke för att någon hangarkryssare för närvarande bör byggas. Därest det

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 91.

27

emellertid vid särskilda tillfällen skulle erfordras, att flygplan medfördes

på kustflottan, synes detta låta sig göra antingen genom vidtagande av anordningar

för deras ombordtagande å något stridsfartyg eller med anlitande

av härför avsett hjälpfartyg. Yad åter den ekonomiska sidan av frågan

beträffar, synes det utskottet, som om det belopp å icke mindre än 16,500,000

kronor, som hangarkryssaren drager i anskaffningskostnad, måste anses vara

alltför stort för att disponeras för byggande av ett fartyg, vars stridsvärde

torde få anses vara jämförelsevis tvivelaktigt. Härtill kommer, att, såsom

ovan nämnts, det behov hangarkryssaren är avsedd att fylla, bör kunna tillgodoses

med avsevärt mindre kostnader. Utskottet finner sig av ovan anförda

skäl icke böra tillstyrka, att hangarkryssaren upptages bland de fartyg,

som skola ingå i kustflottan.

Yad därefter angår frågan om det program för ersättningsbyggnad av

flottan, varom beslut nu bör fattas, anser utskottet i likhet med herrar

Bergman och Holmgren (motionen nr I: 206), att detsamma bör avse fartygsbyggnader

endast under tiden 1927—1933. Något beslut, som kan föregripa

prövningen av frågan om byggandet av ytterligare ett pansarskepp, synes

icke böra nu fattas. Utskottet vill följaktligen avstyrka det ifrågasatta bemyndigandet

för Kungl. Maj:t att låta under nämnda byggnadsperiod utföra

ritningar och förberedande konstruktionsarbeten för ifrågavarande pansarskepp.

Det enligt utskottet viktigaste skälet för att icke redan nu fatta beslut

om fartygsbyggnad för en längre tidsperiod, är, såsom inledningsvis

anförts, den snabba utveckling, som försiggår på det tekniska området och

som manar till varsamhet vid uppgörande av planer och disponerandet av

medel för framtida ändamål å sådana områden, där de tekniska framstegen

kunna helt förändra de uppgjorda planerna och göra det nedlagda kapitalet

onyttigt. I detta sammanhang vill utskottet erinra om möjligheterna av

att vissa av flottans försvarsuppgifter med fördel kunna överflyttas på

torped- och bombförande flygplan. Likartade synpunkter hava även gjorts

gällande inom försvarsrevisionen vid behandlingen av frågan om ersättningsbyggnad

för flottan (jfr herrar C. Ekmans och S. Bengtssons i Norup

särskilda yttranden i fråga om organisationen av sjöförsvaret, sid. 385—386).

Det lärer emellertid ankomma på Kungl. Maj:t att i god tid före utgången

av byggnadsperioden 1927—1933 framlägga förslag till den ersättningsbyggnad,

som under den därpå följande byggnadsperioden anses böra

ifrågasättas.

Beträffande de fartyg, som under tiden 1927—1933 böra nybyggas, anser

utskottet, att i stället för den av Kungl. Maj:t till byggnad under nämnda

tidsperiod avsedda hangarkryssaren ersättningsbyggnad bör ske av ytterligare

en jagare av samma typ som övriga till nybyggnad ifrågasatta jagare.

Härigenom torde vissa av marinmyndigheterna uttalade önskemål om påskyndandet

av nybyggnaden av jagare för kustflottan i någon mån tillgodoses.

Då vidare kostnaden för byggandet av en jagare enligt departementschefens

beräkning endast uppgår till 6,940,000 kronor, under det att liangarkryssaren,

såsom nyss nämnts, drager en kostnad av 16,500,000 kronor, skulle

s. 28 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Öl.

28

clenna förändring av byggnadsplanen alltså medföra en besparing av 9,560,000

kronor. I övrigt finner utskottet sig icke böra föreslå någon ändring beträffande

de fartyg, som under denna byggnadsperiod skola nybyggas. Enligt

utskottets förslag skall alltså under byggnadsperioden 1927—1933 nybyggnad

ske av följande fartyg:

3 jagare

ä 6,940,000.......

................... kronor

20,820,000: —

4 vedettbåtar

» 1,300,000.......

.................. »

5,200,000: —

1 undervattensbåt typ A

» 4,390,000.......

................... »

4,390,000: —

2 undervattensbåtar typ B

» 3,280,000......

.................. »

6,560,000: —

Summa kronor

36,970,000: —

För slutförandet av det år 1924 antagna byggnadsprogrammet erfordras,

enligt vad utredningen i ärendet giver vid handen, ett belopp av 7,520,000

kronor. En del av detta belopp synes i överensstämmelse med den ursprungliga

planen för kostnadernas fördelning kunna anvisas för budgetåret 1928—

1929. Lägges detta belopp, 7,520,000 kronor, till ovannämnda summa,

36.970.000 kronor, kommer sammanlagda kostnaden för ersättningsbyggnader

under sexårsperioden 1927—1933 att uppgå till 44,490,000 kronor. Enligt

utskottets mening synes hinder icke möta för att fördela ovannämnda summa,

44.490.000 kronor, med lika delar på de i byggnadsperioden ingående budgetåren,

varigenom anvisningen för varje år skulle komma att uppgå till

7.415.000 kronor.

För budgetåret 1927—1928 synes det till anvisning sålunda ifrågasatta

belopp, 7,415,000 kronor, böra avses för följande arbeten. För fortsättandet

av arbetena med de i 1924 års byggnadsprogram ingående fartygen bör beräknas

ett belopp av 6,805,000 kronor. Därutöver torde för påbörjandet av

det nya byggnadsprogrammet i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag böra beräknas

dels 300,000 kronor för påbörjandet av en undervattensbåt av A-typ,

dels ock 300,000 kronor för påbörjandet av arbetena med 30 stycken torpeder,

avsedda för de under första byggnadsperioden till nybyggnad ifrågasatta

fartygen. Härigenom kommer även behovet av arbeten för varvet i

Karlskrona att tillgodoses och avskedande av där anställd personal att undvikas.

Dessutom har utskottet ansett sig böra föreslå, att för förberedande

ritnings- och konstruktionsarbeten för till nybyggnad under ifrågavarande

period avsedda fartyg avses ett belopp av 10,000 kronor. Därest så skulle

visa sig behövligt, synes dock Kungl. Maj:t böra äga vidtaga jämkning i den

sålunda föreslagna fördelningen.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till särskilt

uttalande.

Av vad ovan anförts framgår den ställning utskottet intager till herr

Lindhagens motion I: 207, herr Samuelssons m. fl. motion IT: 310 samt herr

Thores motion II: 304. Det av herr Molander m. fl. i motionen II: 312 framställda

yrkandet om utredning, huru en flotta, som har att verka uteslutande

som neutralitetsvakt, bör vara sammansatt och organiserad, liksom det av

herr Lindhagen i ovannämnda motion jämväl väckta förslaget om initiativ

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr 91.

29

till förhandlingar om skandinavisk nedrustning anser utskottet icke för närvarande

böra föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

På grund av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

A) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och herrar Bergmans och I. Holmgrens motion I: 206

samt med avslag å herr Thores motion II: 304, herr Samuelssons

m. fl. motion II: 310 ävensom herr Lindhagens motion

I: 207, i vad den avser frågan om flottans ersättningsbyggnad,

a) besluta att ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel,

omfattande nybyggnad av 3 jagare, 4 vedettbåtar och 3 undervattensbåtar,

skall äga rum under budgetåren 1927—1933,

b) för flottans ersättningsbyggnad för budgetåret 1927—1928

anvisa ett extra reservationsanslag av 7,415,000 kronor;

B) att herr Lindhagens motion I: 207, i vad densamma avser

initiativ till förhandlingar om skandinavisk nedrustning,

icke för närvarande må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

C) att herr Molanders m. fl. motion II: 312 icke för närvarande

må till någon riksdagens åtgärd föranleda.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1927:189 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning sbyggnad för flottan. s. 1 i texten