Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande AV 12

1928-05-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1928:12, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande AV 12

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande AV 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1928 kl. 4 e. m.

Första kammarens a n cl r a tillfälliga utskotts utlåtande, nr 12,

i anledning av väckt motion, II: 307, i fråga om ändring

i kungörelsen angående kommissionärer för anskaffande

av arbetsanställning.

I en inom andra kammaren väckt och till dess fjärde tillfälliga utskott hänvisad

motion, nr 307, har herr Loven hemställt, att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Maj: t hemställa om sådan ändring eller komplettering av kungörelsen

den 5 maj 1916 om »kommissionärer för anskaffande av arbetsanställning»,

att impressarioverksamheten även inrymmes under nämnda författning.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Andra kammarens utskott har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över

motionen av socialstyrelsen och överståthållarämbetet i Stockholm.

Socialstyrelsen har i frågan anfört följande:

»Vad angår motionen nr 307 har styrelsen likaledes haft anledning uppmärksamma

däri berörda frågor om platsförmedling för musiker och vissa med

dem jämförliga yrkesutövare. Enligt styrelsens uppfattning är s. k. impressarioverksamhet

i egentlig mening av principiellt annan art än platsförmedling och

kan såsom sådan icke innefattas under den verksamhet, som kommissionärsförordningen

avser. Beträffande åter verklig platsförmedling för dylika yrkesutövare

vill det visserligen måhända, att döma av ett högsta domstolens utslag

år 1908 (Nytt juridiskt arkiv år 1908, nr 175), synas, som om den icke ansetts

hänförlig till verksamhet, som avsågs i då gällande kungörelse angående

kommissionärer för anskaffande åt tjänstehjon och andra av anställning inom

eller utom riket av den 28 november 1884. Men styrelsen finner för sin del

uppenbart, att den numera ändrade kommissionärskungörelsen tiv den 5 maj

1916 äger tillämpning på sådan verksamhet, varför något behov av ändring av

kungörelsen i den av dessa motionärer föreslagna riktningen ej torde föreligga.»

Överståthållarämbetet har för sin del anslutit sig till följande av polismästaren

i Stockholm över motionen avgivna yttrande:

»I den ifrågavarande kungörelsen är föreskrivet att kommissionärsverksamhet

för anskaffande av anställning åt tjänare eller andra icke får utövas yrkesmässigt

utan att därtill i viss ordning meddelats tillstånd. I motionen avses sådan

ändring av kungörelsen att den komme att bliva tillämplig även å verksamhet

som utövas av s. k. impressarier genom förmedling för engagerande av sceniska

artister, cirkusfolk, musiksällskap m. fl.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 12 saml. 2 avd. 12 Imf t. (Nr 12—13.) 1

Motionen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 12.

Andra kammarens

utskott
-

Motionen är byggd på den uppfattningen att utövandet av dylik impressarioverksamhet

utan tillstånd i enlighet med nämnda kungörelse vore att betrakta

såsom ett kringgående av författningen, vilket möjliggjorts därigenom att bestämmelserna

i denna icke blivit tillräckligt tydligt avfattade. Denna lucka i

kungörelsen borde nu utfyllas.

Jag delar den meningen att uttrycket »kommissionär för anskaffande av anställning

åt tjänare eller andra» är otydligt och att det vore önskligt att denna

brist i författningen om möjligt bleve avhjälpt. Erfarenheten har visat att delade

meningar kunna finnas om tolkningen av detta uttryck. Ovisshet råder

t. ex. bland annat därom, huruvida kungörelsen är tillämplig beträffande förmedling

åt tillfälliga hembiträden som arbeta för daglön. Rättskipningen har

i detta hänseende varit vacklande. Och även vad angår de områden som beröras

i motionen är det ganska oklart var gränsen går.

Det synes mig emellertid knappast kunna anses vara en uppgift för denna

författning att reglera förmedling för engagerande av sceniska artister och därmed

likställda, och jag har icke heller erfarit att något behov av ett sådant

reglerande förefinnes. Vad särskilt musikidkare angår har som bekant under

de senare åren framträtt ett strävande från inländska musikidkare att vinna

skydd mot konkurrens från utlandet, men detta strävande går utanför den ifrågavarande

kungörelsens uppgift. Denna författning avser ju närmast att åstadkomma

kontroll för beredande av skydd åt platssökande mot uppskörtning

från förmedlarnas sida. Huruvida särskilt för musikidkare finnes behov av

sådant skydd framgår icke av motionen, vilken icke heller i övrigt lämnar

upplysning om de missförhållanden, som genom den föreslagna ändringen skulle

avhjälpas.

Jag har därför icke kunnat finna skäl särskilt för en sådan ändring av kungörelsen

som i motionen åsyftas.»

För egen del anförde andra kammarens utskott följande:

»Såsom av de ovan återgivna yttrandena framgår hava olika meningar uttalats

beträffande tillämpligheten ifråga om platsförmedling för musiker och

vissa med dem jämförliga yrkesutövare av kungörelsen den 5 maj 1916 angående

kommissionärer för anskaffande av arbetsanställning. Socialstyrelsen

har sålunda för sin del funnit det uppenbart, att nämnda kungörelse äger tilllämpning

å verklig platsförmedling för dylika yrkesutövare under det att polismästaren

i Stockholm, med vilken överståthållarämbetet förenat sig, anser

det ganska oklart var gränsen går såväl beträffande de områden, som berörais

i den föreliggande motionen, som i vissa andra avseenden.

Vad själva den föreliggande sakfrågan angår, anser utskottet i likhet med

socialstyrelsen, att s. k. impressarioverksamhet i egentlig mening icke lämpligen

bör innefattas i kommissionärskungörelsen, då ju dylik verksamhet är av helt

annan art än sådan verksamhet, som nämnda kungörelse avser att reglera.

Beträffande åter frågan om verklig platsförmedling för musiker och med

dem jämställda yrkesutövare föreligger, såvitt utskottet kunnat finna, ingen

anledning att låta dylik verksamhet äga rum utan sådan kontroll från det allmännas

sida, som är föreskriven ifråga om all annan 3-rkesmässig platsförmedling.

Denna åsikt torde även delas av socialstyrelsen, som ju för sin del, såsom

av det föregående framgår, ansett verksamhet av här berörd art redan nu vara

s. 3 Kontrollera mot PDF

Forsta kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 12.

3

underkastad bestämmelserna i kommissionärskungörelsen. Huru i sistnämnda

hänseende än må förhålla sig torde, med hänsyn till den oklarhet, som vidlåder

kungörelsen i här berörda avseende, frågan om en ändring av densamma böra

tagas under övervägande.

Utskottet får därför hemställa, att andra kammaren måtte för sin del besluta,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj: t anhålla, att Kungl. Maj: t

ville taga under övervägande, huruvida en ändring av kungörelsen den 5 maj

1916 angående kommissionärer för anskaffande av arbetsanställning är av behovet

påkallad i syfte att däri inrymma jämväl yrkesmässigt bedriven, verklig

platsförmedling för musiker och med dem jämställda yrkesutövare.»

Denna utskottets hemställan blev av andra kammaren bifallen.

Första kammaren, som delgivits andra kammarens beslut, har hänvisat ärendet

till sitt andra tillfälliga utskott.

Utskottet har frän Svenska musikerförbundets styrelse emottagit en skrivelse,

som fogats vid detta utlåtande som bilaga. Under hänvisning till denna skrivelse

och med instämmande i vad andra kammarens utskott yttrat, får utskottet, med

betonande av att impressarioverksamhet i egentlig mening icke inneslutes i utskottets

skrivelseförslag, hemställa,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens i ärendet

fattade beslut.

Stockholm den 18 maj 1928.

På utskottets vägnar:

GUSTAF W. ROOS.

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Roos, Julin, Larsén, N. A. Nilsson,

Granström, Henrik Andersson och Fritiof Gustafson.

Andra kammarens

beslut.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 12.

Bilaga.

Herr Landshövding G. W. A. Roos,

Stockholm.

Med anledning av motionen n: r 307, väckt i Riksdagens andra kammare av

hr Carl Lovén, rörande ändring i kungörelsen rörande kommissionärer för anskaffande

av arbetsanställning, får undertecknad styrelse härmed vördsamt

meddela följande:

Bristerna i nuvarande bestämmelser rörande ovannämnda kommissionärsverksamhet

har under flera år haft till följd, att utländska och svenska medborgare

på ett synnerligen illojalt sätt i sin verksamhet använt sig av den brist i nuvarande

bestämmelser, varom i motionen påpekas. Sålunda ha exempelvis en

tidigare rysk numera svensk undersåte och en italiensk medborgare yrkesmässigt

utövat kommissionärsverksamhet här i landet, varvid såväl enskilda musiker

som hela kapell blivit utsatta för ett synnerligen oblygt provisionssystem.

I många fall hava de musiker, som i och för arbetsanställning kommit i händerna

på dylika kommissionärer, fått erlägga från 5 och upp till 10 % k sina

månadslöner under en tidrymd av 3 år framåt. Som jämförelse kan nämnas att

våra legitima musikbyråer inom landet endast betinga sig 2 % av första månadslönen

och därefter 1 °/o under högst ett år. På de framställningar .rndertecknad

styrelse vid upprepade tillfällen gjort till vederbörande myndigheter

om stävjande av påtalade impressarieverksamhet, hava dessa framhållit, att nu

gällande bestämmelser för sagda kommissionärsverksamhet innehålla vissa luckor,

evad det gäller konstutövare och därmed likställda, och är det för att råda

bot härför, som ovannämnda motion vid innevarande års riksdag blivit väckt.

Enligt K. Maj:ts utslag av år 1908 »Den som förmedlar anställning åt musiksällskap

eller musikidkare ansågs icke hänföras härunder»---hava myn
digheterna

ansett sig icke med framgång kunna anhängiggöra åtal mot överträdelse

av sagda bestämmelser, enär K. Maj: ts friande utslag i detta fall ansetts

vara av prejudicerande betydelse för en rättegång av antydd art.

Enär de i motionen påpekade missförhållandena icke i någon mån avtagit,

och då några utsikter icke kunna anses förefinnas, för att de nu påtalade förhållanden

skola upphöra, hemställa vi vördsamt, att riksdagens första kammares

andra tillfälliga utskott måtte beakta de synpunkter, som i motionen kommit

till synes, samt medverka till att motionen måtte av riksdagen bifallas.

Sockholm den 18 maj 1928.

SVENSKA MUSIKERFÖRBUNDET.

Förbundsstyrelsen.

C. G. Lemon.

Guslaf Gille.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:374 Skrivelse till Konungen, rörande ändring i kungörelsen den 5 maj 1916 angående kommissionärer för anskaffande av arbetsanställning. s. 11 i texten