Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13

1928-05-18 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1928:13, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

5

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1928 kl. 4 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 13, i

anledning av väckta motioner, II: 384 och 397, angående

utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge m. m.

I inom andra kammaren väckt och till dess fjärde tillfälliga utskott hänvisad

motion, nr 384, har herr Sjölander hemställt, att riksdagen ville i skrivelse

till Kungl. Maj: t anhålla, att Kungl. Maj: t måtte låta verkställa en

noggrann utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge, samt, om anledning

föreligger, utreda frågan om vilka åtgärder, som böra vidtagas för att höja jordbrukets

ekonomiska bärkraft, så att jordbruket i likhet med övriga näringsgrenar

kan skänka sina utövare lön för möda och anständig bärgning, samt att

ekonomiska förutsättningar skapas för att den lejda arbetskraften må kunna

erhålla löneförmåner, som över huvud taget och i regel tillämpas för den lejda

arbetskraften inom andra näringsområden.

I en likaledes inom andra kammaren väckt och till samma tillfälliga utskott

hänvisad motion nr 397 hava herrar Johansson i Krogstorp och Magnusson i

Skövde hemställt, att riksdagen måtte besluta i skrivelse till Kungl. Maj: t

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes verkställa dels en allsidig utredning om

jordbrukets ekonomiska förhållanden, dels ock en utredning om lantarbetarnas

ekonomiska och sociala ställning samt om möjligheterna till åtgärder för dess

förbättrande.

Beträffande motiveringarna för de ovan angivna yrkandena hänvisas till motionerna.

Andra kammarens utskott har i vederbörlig ordning inhämtat yttranden över

motionerna av socialstyrelsen och lantbruksstyrelsen, vilka yttranden sasom

bilagor fogats till detta utlåtande. För egen del har utskottet, som behandlat

motionerna i ett sammanhang, i huvudsak anfört följande:

Den fråga motionärerna här fört fram till riksdagens prövning är synnerligen

omfattande samt genom sin ekonomiska och sociala innebörd utomordentligt

betydelsefull. Jordbrukets centrala plats i vår folkhushållning och dess

intima förbindelse med de allra flesta andra näringsgrenar göra verkningarna

Motionerna,

Yttranden.

Andra kammarens

utskott.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 18.

av ett jordbrukets nödläge starkt kännbara på många av det ekonomiska livets

områden. AJtt ett dylikt nödläge är för handen synes numera vara allmänt

erkänt, även om meningarna äro delade i fråga om graden av detsamma. Den

otillfredsställande ekonomiska bärigheten hos vår jordbruksnäring tvingar

många av dess utövare att underkasta sig en levnadsstandard, som är avsevärt

lägre än för de flesta andra medborgaregrupper. I fråga om lantarbetarkåren

föreligger ett genom socialstyrelsen sammanbragt statistiskt material, som med

full tydlighet ådagalägger, att denna kår befinner sig i ett betydligt ogynnsammare

löneläge än den övriga arbetareklassen. Men även de självägande jordbrukarna

äro hårt pressade av jordbrukets svaga konjunkturläge och äro i

många fall icke bättre ställda än lantarbetarna.

I de föreliggande motionerna påyrkas nu åtgärder till förbättrande av lantarbetarekårens

ställning. I sådant syfte önska motionärerna en utredning, som

i första hand avser att fastställa jordbrukets ekonomiska läge, varjämte i

den ena av motionerna påkallas en undersökning av möjligheterna att effektivt

befrämja jordbruksnäringens utveckling fram till större bärighet, så att

förutsättningar skapas för en förbättring även av villkoren för jordbrukets

lönearbetare. \

Med hänsyn dels till den föreliggande frågans stora samhälleliga vikt och

dels till den omständigheten, att statsmakterna enligt utskottets mening kunna

och böra på ett effektivare sätt än hittills medverka till en förbättring av jordbrukets

villkor, har även utskottet för sin del funnit en närmare utredning av

hithörande frågor vara önskvärd. Det har därvid synts utskottet ofrånkomligt,

att en strävan att förbättra lantarbetarnas levnadsvillkor — i den mån en sådan

är avhängig av statsmakternas understöd — måste förknippas med de allmänna

åtgärderna till hela jordbruksnäringens höjande till större räntabilitet, ty utskottet

förutsätter, att statsmakterna icke f. n. äro sinnade att genom direkt

subvention till jordbrukets lönearbetare förhjälpa dem till ett gynnsammare

ekonomiskt läge. Med denna syn på frågan har utskottet funnit, att en utredning

i motionernas syfte främst bör avse att anvisa åtgärder, som kunna bidraga

till att underlätta övervinnandet av de svårigheter, varmed jordbruksnäringen

för närvarande har att kämpa.

Vid den utredning, som utskottet förordar, torde det emellertid icke vara

erforderligt att, som motionärerna ifrågasätta, lägga betydande vikt vid ett

fastställande av att ifrågavarande näring verkligen befinner sig i ett tillstånd

av depression. Frånsett att detta förhållande, såsom utskottet redan påpekat,

torde vara allmänit erkänt, föreligga redan utredningar, som siffermässigt

belysa denna sak. Utskottet syftar härvid på de räkenskapsresultat från svenska

jordbruk, som hopbragts på uppdrag av lantbruksstyrelsen och under en

följd av år publicerats. Även om dessa räkenskapsresultat icke lämna en uttömmande

bild av jordbrukets faktiska läge, torde de dock efter en kritisk

granskning och med nödiga kompletteringar vara tillräckliga för ett bedömande

av graden av jordbrukets svårigheter. I den del utredningen skulle avse att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första hammarens diiclvci tillfälliga utskotts utlåtande Nr IS.

fastställa jordbrukets ekonomiska läge torde den alltsa kunna bliva av mycket

begränsad räckvidd och icke behöva medföra större kostnader.

Som nästa led i utredningsarbetet torde orsakerna till jordbrukets betryckta

läge böra klarläggas, dels i den mån de kunna avlä,sas i de förutnämnda räkenskapsresultaten

från svenska jordbruk och dels i den man de kunna genom

andra undersökningar fastställas. Utskottet förmodar, att den pågående utiedningen

om tullsystemets verkningar härvidlag kan bli av visst värde. Uppmärksamheten

torde även böra fästas vid importens inverkan i konkurrensavseende.

Likaså torde böra undersökas i vad mån bristen på planmässighet i ansträngningarna

att tillvarataga den svenska marknadens möjligheter for avsättning

av jordbrukets alster kan bidraga till svårigheterna för jordbruksnäringen.

Och slutligen är en undersökning av huru exportmöjligheterna utnyttjats och

vad som härvidlag brister en angelägenhet av stor vikt.

Utan tvivel komma de största svårigheterna att möta den del av utredningsarbetet,

som avser positiva förslag till svårigheternas avhjälpande. Dessa förslag

bli givetvis i mycket beroende av resultatet av undersökningarna om orsakerna

till jordbrukets betryck. I flera för jordbruksnäringen betydelsefulla frågor

äro emellertid utredningar igångsatta — så i den förutnämnda frågan om tullskyddets

verkningar och i fråga om jordbrukets primärkredit, varjämte innevarande

riksdag beslutat en utredning avseende ett upphjälpande av smörexporten.

Angående den högre lantbruksundervisningen föreligger ett sakkunnigebetänkande

och ifråga om den lägre och småbruksundervisningen är utredning av

riksdagen begärd år 1926.

Utskottet anser sig i detta sammanhang böra framhålla, att de aktningsvärda

ansträngningar som sålunda gjorts att komma jordbruket till hjälp beklagligtvis

förefalla att brista i planmässighet eller äro inriktade på detaljer

utan hänsyn till det större sammanhang, vari de borde ses. Ett exempel härpå

ser utskottet i den nyss beslutade förutnämnda utredningen om smörexportens

befrämjande. Det borde falla sig naturligt, att en strävan att förbättra jordbrukets

exportmöjligheter genom statsmakternas medverkan icke begränsar sig

till en enda produkt, utan får omsluta alla för export lämpade jordbruksprodukter.

Huvudorsaken till denna bristande planmässighet tillskriver utskottet

för sin del, att förslag till jordbruksnäringens befrämjande i så mycket äro beroende

av enskilda riksdagsmotionärers initiativ. Utskottet nödgas av detta förhållande

draga den slutsatsen, att de statsorgan, som ha till sin uppgift att

tillvarataga jordbruksnäringens intressen, icke äro tillräckligt rustade att fylla

denna uppgift. Enligt utskottets mening bör en undersökning företagas om en

organisatorisk omläggning av de för jordbruksnäringens tillgodoseende avsedda

förvaltningsorganen i sådan riktning, att de kunna effektivare än nu befrämja

jordbrukets utveckling och särskilt avsättningsmöjligheterna. Givetvis måste

det i första hand bli beroende av jordbrukarna själva att genom organisatoriska

åtgärder befrämja avsättningen av jordbrukets alster, men helt visst kunna det

allmännas organ härvid verksamt biträda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra kammarens

beslut.

Utskottet.

S Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr IS.

Ett annat område, som torde tarva en närmare belysning, är om de av staten

för jordbrukets tillgodoseende anvisade anslagen dels äro tillräckliga och

aels utgå till ändamål, som kunna sägas utgöra de angelägnaste och för jordbrukets

ekonomi betydelsefullaste uppgifterna. Utskottet håller före, att av eu

dylik undersökning skulle kunna utvinnas åtskillig erfarenhet, som kunde bli

till gagn för positiva åtgärder till jordbrukets främjande.

Att utskottet ovan företrädesvis betonat betydelsen av att pågående utredningar

pa här ifragavarande område kompletteras med utredningar rörande

vissa organisatoriska spörsmål och anslagsfrågor, utesluter givetvis

icke att jämväl andra frågor tarva utredning i motionernas syfte. Exempelvis

torde fraktfrågan utöva ett ganska avsevärt inflytande på jordbrukets

ekonomi, varför en undersökning i vad mån statsfinansiella synpunkter medgiva

en fraktlindring för jordbruksalster synes vara att förorda i här förevarande

sammanhang.

Med det ovan anförda har utskottet endast velat lämna några kortfattade anvisningar

på en del av de viktigaste spörsmål, som enligt utskottets mening

böra göras till föremal för en närmare undersökning. I den mån jämväl andra

frågor kunna visa sig vara i behov av utredning i samband med den föreliggande

huvudfrågan om åtgärder för åstadkommandet av förbättrade ekonomiska

förhållanden för vår jordbruksnäring torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t

att därutinnan meddela erforderliga direktiv. De olika detaljundersökningarna

böra sedermera läggas till grund för uppgörandet av ett enhetligt och rationellt

avvägt program för jordbruksnäringens främjande i ekonomiskt avseende.

Utskottet vill emellertid till slut särskilt betona, att det här ifrågasatta utiedningsaibetet

icke bör fa tagas till intäkt för ett uppskjutande av sådana partiella

reformer till jordbrukets fromma, som kunna visa sig lämpliga och genomförbara.

Jordbrukets läge torde nämligen vara sådant, att varje möjlighet till

ett upphjälpande av dess ekonomiska villkor bör utan dröjsmål tillvaratagas och

göras fruktbärande.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet hemställa, att andra

kammaren i anledning av motionerna 11:384 och IT: 397 för sin del måtte besluta,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj: t anhålla, att Kungl. Maj: t

måtte låta verkställa utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge samt angående

åtgärder, som kunna och böra vidtagas i syfte att höja jordbrukets ekonomiska

bärkraft därhän, att förutsättningar skapas för att jordbrukets arbetare

må komma i åtnjutande av förbättrade levnadsvillkor.

Denna utskottets hemställan blev av andra kammaren bifallen.

Första kammaren, som delgivits andra kammarens beslut, har hänvisat ärendet

till sitt andra tillfälliga utskott.

I anledning härav får utskottet, med instämmande i vad utskottet ur andra

kammarens utskotts utlåtande ovan återgivit, hemställa,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första hammarens undra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

9

att första kammaren måtte biträda andra kammarens i ärendet

fattade beslut.

Stockholm den 18 maj 1928.

På utskottets vägnar:

GUSTAF W. ROOS.

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Roos, Julin, Larsén, N. A. Nilsson,

Granström, Henrik Andersson och Fritiof Gustafson.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr IS.

Bilaga 1.

Stockholm den 1 mars 1928.

Till

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott.

Sedan riksdagens andra kammares fjärde tillfälliga utskott anhållit om yttrande

av socialstyrelsen över bl. a. de inom kammaren väckta motionerna nr

384 angående utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge och bärkraft samt

nr 397 i fråga om allsidig utredning om jordbrukets ekonomiska förhållanden

m. m., har genom Kungl. Maj: ts beslut den 10 februari 1928 styrelsen anbefallts

att avgiva och till utskottet senast den 1 mars 1928 överlämna det sålunda

begärda yttrandet.

Med anledning härav får socialstyrelsen härmed anföra följande.

Uti motionen nr 384, som väckts av herr Sjölander, framhålles det ekonomiska

betryck, varav jordbruket nu lider, och betonas, att en näringsgrens ekonomiska

bärkraft och arbetslönerna inom densamma måste stå i ett bestämt förhållande

till varandra. Under hänvisning härtill anhålles, att riksdagen ville i

skrivelse till Kungl. Maj: t anhålla, att Kungl. Maj: t måtte låta verkställa en

noggrann utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge, samt, om anledning

förelåge, utreda frågan om vilka åtgärder, som borde vidtagas för att höja jordbrukets

ekonomiska bärkraft, så att jordbruket i likhet med övriga näringsgrenar

kunde skänka sina utövare lön för mödan och anständig bärgning, samt

att ekonomiska förutsättningar skapades för att den lejda arbetskraften måtte

kunna erhålla löneförmåner, som över huvud taget och i regel tillämpades för

den lejda arbetskraften inom andra näringsområden. I den av herrar Johansson

i Krogstorp och Magnusson i Skövde väckta motionen, nr 397, framhålles, att

jordbruket ej förmått hålla jämna steg med övriga näringsgrenar vare sig i fråga

om tekniska framsteg eller beträffande produkternas salupriser, varav följden

blivit, att vid jordbruket sysselsatta företagare och arbetare icke nått en levnadsstandard,

som är jämförlig med de personers, vilka äro sysselsatta inom övriga

näringsgrenar eller i statstjänst. På grund härav hemställa motionärerna, att

riksdagen måtte anhålla, att Kungl. Maj: t täcktes verkställa dels en allsidig

utredning om jordbrukets ekonomiska förhållanden, dels ock en utredning om

lantarbetarnas ekonomiska och sociala ställning samt om möjligheterna till åtgärder

för att förbättra densamma.

I fråga om den del av de sålunda påkallade utredningarna, vilka avse att

närmare belysa lantarbetarnas ekonomiska och sociala ställning samt möjligheterna

att förbättra densamma, vill socialstyrelsen erinra om, att styrelsen

sedan mer än halvtannat årtionde sökt, i den mån förhållandena medgivit, statistiskt

belysa utvecklingen på ifrågavarande område. Vad angår lantarbetarnas

löneförhållanden, föreligger sålunda en fortlöpande statistik, som grundar

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

11

sig på årliga uppgifter om gängse löner, vilka inhämtas från landsbygdens

kommunalstämmoordförande och med vissa mellantider kompletteras medelst

från ett större antal jordbrukare införskaffade detaljerade uppgifter om de

arbetstimmar, som faktiskt utgjorts och de lönebelopp, som i verkligheten upphurits

av hos dem anställda arbetare under visst tjänsteår. De på grundval härav

beräknade genomsnittslönerna för jordbruksarbetare kunna sammanställas

med motsvarande löneuppgifter i socialstyrelsens årliga lönestatistik för arbetare

inom industri, handel och samfärdsel.

Jämföres den nuvarande lönenivån inom jordbruket med den vid industriföretag,

belägna å landsbygden och där arbetarna sålunda cj äro betungade

genom städernas högre levnadskostnader, befinnes avlöningen per timme vid

industriföretagen (0,80—1,00 kr. för vuxen man) ligga omkring dubbelt så högt

som inom jordbruket (0,45 å 0,50 kr.). Lägges i stället årslönen till grund, minskas

på grund av lantarbetarens högre antal arbetstimmar per år (2,700—

3,000 mot 2,200—2,400 inom industrien) den industriella merinkomsten till

c:a två tredjedelar. Dessa löneuppgifter torde få anses i huvudsak bekräfta, vad

som i förenämnda tvenne motioner anföres angående lantarbetarnas nuvarande

löneläge.

Otvivelaktigt skulle det vara av stor betydelse jämväl ur de synpunkter socialstyrelsen

närmast har att anlägga, om genom en allsidig och ingående utredning

av jordbrukets ekonomiska läge, sådan som den i motionerna föreslagna,

man kunde klarlägga orsakerna till nyssnämnda betydande skiljaktigheter

mellan arbetslönerna vid jordbruket och inom industrien.

Det bör dock icke undandöljas, att en utredning sådan som den ifrågasatta

måste bliva ett företag av vittutseende och arbetskrävande natur. Undersökningens

område blir sålunda både vidsträckt och olikartat. Antalet yrkesutövare

inom jordbruksbefolkningen uppgår till närmare en miljon, och en fjärdedel

härav utgöres av jordbruksarbetare, om torparna anses tillhöra denna grupp.

Därtill kommer, att brukningsformer och driftstyper ställa sig mycket olika

inom skilda delar av vårt vidsträckta land.

Såsom vanligen är fallet i fråga om socialekonomiska undersökningar, torde

även här möta problem av särdeles invecklad natur. Vad beträffar sambandet

mellan jordbrukets ekonomiska bärkraft å ena sidan och lantarbetarnas löner å

den andra, förefaller det sålunda, som om det inbördes förhållandet icke skulle

vara så »matematiskt» enkelt, som det göres gällande i den ena av de här ifrågavarande

motionerna. I sådant fall borde väl det nuvarande löneläget påverkas av

ett så välbekant faktum som att lantegendomarnas avkastning ställer sig väsentligt

olika inom olika bygder och för olika driftsformer. I senaste årgången

(1925—26) av de räkenskapsresultat från svenska jordbruk, vilka på uppdrag

av lantbruksstyrelsen bearbetats av agronom L. Nanneson, meddelas i fråga om

nettoavkastningen av de undersökta jordbruken, att förräntningsprocenten för

tidsperioden 1918—1926 i genomsnitt utgjorde 4,5 % för södra Sveriges veteoch

sockerbetsområde men allenast 1,2 % för jordbruk i mellersta Sverige. Likväl

är löneläget för lantarbetare för närvarande i stort sett detsamma inom båda

områdena. När inom socialstyrelsen för några år sedan utarbetades en sammanfattande

översikt över löneförhållandena inom jordbruket under tioårsperioden

1911—20, konstaterades också, att de mellan olika bygder påvisade lönedifferenserna

hade väsentligt svagare samband med skördetalen per arealenhet och

dylika avkastningssiffror än med andra faktorer, såsom socknens större eller

mindre grad av industrialisering, organisationsrörelsens utbredning bland lantarbetarna

m. m.

Det bör slutligen ej förbises, att den ekonomiska depression inom jordbruket,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 13.

varom i motionerna talas, ingalunda är något för Sverige säreget, utan att densamma

fastmer synes göra sig gällande över snart sagt hela den civiliserade

världen. Jämväl i fråga om olikheten i lönestandard för lantarbetare och för

industriarbetare kan samma förhållande som beträffande Sverige påvisas i

länder med så stora skiljaktigheter i fråga om läge och samhällsstruktur som

Norge, Danmark, England och Förenta Staterna. Att däremot angivna lönedifferens

förefaller vara väsentligt mindre i Finland och Tyskland, torde knappast

bero på, att jordbrukslönerna där äro högre, utan fastmer på att industrilönerna

förefalla att där vara särskilt låga.

Men även om den nuvarande lågkonjunkturen inom jordbruket sålunda synes

omfatta stora delar av världen, gestalta sig — eller åtminstone uppfattas — orsakerna

till detta förhållande väsentligt olika i olika länder. I vårt land synes

man, såsom i den ena av de föreliggande motionerna uttalas, vara böjd att förnämligast

lägga skulden på den starka konkurrensen från i klimatiskt och andra

avseenden mera gynnade länder och därav orsakade låga priser på lantbruksprodukter.

I ett av de sålunda åsyftade länderna, nämligen Förenta Staterna,

har emellertid jordbruket alltsedan 1920—21 års kris haft att kämpa med

svårigheter, låt vara att särskilt under fjolåret prisläget på lantbruksprodukter

synes ha avsevärt förbättrats. I Amerika synes man söka huvudförklaringsgrunden

till prisdepressionen däri, att produktionen av livsmedel, vilken är svår

att omlägga, åtminstone temporärt överstigit efterfrågan, vilken på detta område

ingalunda är så elastisk som i fråga om industrialster, beträffande vilka vid

prisreduceringar snabbt framväxa nya behov, som kunna — eller åtminstone

borde kunna — snabbt absorbera även en genom rationalisering och mekanisering

i väsentlig grad utökad produktion.

GUNNAR HUSS.

Bertil Nyström.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Forsta kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 13.

13

Bilaga 2.

Kungl. Lantbruksstyrelsen.

Till Riksdagens andra kammares fjärde tillfälliga utskott.

Sedan kungl. lantbruksstyrelsen av Kungl. Maj:t anbefallts att till Eder

avgiva yttrande över två vid innevarande års riksdag inom andra kammaren

väckta motioner, den ena (nr 384) av lierr O. E. Sjölander angående utredning

rörande jordbrukets ekonomiska läge och bärkraft samt den andra (nr 397)

av herr A. Johansson i Krogstorp m. fl. ifråga om verkställande^ av en allsidig

utredning av jordbrukets ekonomiska förhållanden m. m., får styrelsen

i ärendet anföra följande.

Båda motionerna hava väsentligen samma syfte eller att åvägabringa en utredning

angående jordbrukets ekonomiska läge i och för klarläggande av de

åtgärder, som tilläventyrs kunna och böra vidtagas till förbättrande av jordbrukets

ställning. I båda motionerna framhålles nödvändigheten av^ att jordbrukets

ekonomiska bärkraft bringas upp till en sådan niva, att såväl jordbrukarna

själva som jordbrukets arbetare måtte kunna tillförsäkras en levnadsstandard,

som mera än nu torde vara fallet närmar sig den, under vilken utövare

av andra näringar och däri anställda arbetare leva.

Betydelsen av och rättvisan i att den stora del av landets befolkning, som

har sin utkomst av jordbruket, icke på grund av bristande förståelse för jordbruksnäringens

ekonomiska förutsättningar kvarhålles i en med hänsyn till

möjligheten av upprätthållandet av en skälig levnadsstandard särskilt ogynnsam

ställning, finner lantbruksstyrelsen ligga i öppen dag.. Att så nu är fallet synes

vara påtagligt. En utredning, som klarlägger såväl de olika omständigheter,

vilka''i förberörda hänseende utöva inflytande, som jordbruksarbetarens ekonomiska

läge i förhållande till övriga arbetargruppers, finner lantbruksstyrelsen

väl behövlig såsom en nödvändig förutsättning för eventuella statsingripanden

på detta område.

Med avseende härå må emellertid anmärkas, att Kungl. Maj:t med anledning

av en utav riksdagen gjord framställlning redan vidtagit åtgärder i syfte att

utreda en mycket betydelsefull del av frågan Törande jordbrukets relativa ekonomiska

läge genom att den 30 december 1927 bemyndiga chefen för kungl.

handelsdepartementet att tillkalla särskilda sakkunniga för utredande av det

gällande tullsystemets verkningar med avseende fästat bland annat på åstadkommande

av en rättvis inbördes avvägning av industriens och jordbrukets tullskydd.

Lantbruksstyrelsen anser emellertid för sin del, att förberörda nu igångsatta

utredning icke utesluter behovet av här föreslagna utredningar, men vill

ifrågasätta, huruvida icke hela detta utredningskomplex, där den ena delen

ingriper i den andra, lämpligen skulle kunna handläggas i ett sammanhang.

Stockholm den 28 februari 1928.

ERIK INSULANDER.

Harry v. Zweigbergk.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:375 Skrivelse till Konungen, angående utredning rörande jordbrukets ekonomiska läge m. m. s. 1 i texten