Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj-.ts under punkt 18 av statsverkspropositionens ''åttonde huvudtitel framlagda förslag angående ny värmeledning och införande av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden m. m.

1928-04-27 · 18 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:101, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj-.ts under punkt 18 av statsverkspropositionens ''åttonde huvudtitel framlagda förslag angående ny värmeledning och införande av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden m. m.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

7

Nr 101.

Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1928 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj-.ts under punkt 18 av statsverkspropositionens

''åttonde huvudtitel framlagda förslag

angående ny värmeledning och införande av elektrisk belysning

i nationalmuseibyggnaden m. m.

(2:a avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t, under åttonde huvudtiteln

(punkt 18 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag), föreslagit riksdagen att för utförande i huvudsaklig

överensstämmelse med i ärendet framlagda förslag om ny värmeledningsanläggning

samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden

bevilja ett belopp av 389,600 kronor samt därav för budgetåret

1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa 194,800 kronor.

Beträffande utredningen hänvisar [utskottet till sid. 39—46 i statsrådsprotokollet.

Efter av byggnadsstyrelsen gjord anmälan rörande de otillfredsställande

anordningarna för uppvärmning av nationalmuseibyggnaden, bemyndigade

Kungl. Maj:t styrelsen att i samråd med chefen för nationalmuseum låta

verkställa utredningar rörande förändring av värmeledningssystemet inom

nationalmusei byggnad ävensom rörande införande av elektrisk belysning

därstädes. I anledning härav inkom byggnadsstyrelsen med utredning och

förslag i ämnet.

De med de föreslagna arbetena förenade kostnaderna fördelade sig enligt

byggnadsstyrelsens beräkning på följande sätt:

Ny värmeledning.............................kronor 140,000: —

Elektrisk belysning och kraftinstallation jämte elektrisk

armatur m. m.............................. » 62,800: —

Byggnadsarbeten............................. » 251,745: —

Målningsarbeten.............................. » 46,450: —

Vakthållning samt anordnande av provisoriska brandskåp » 23,000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

Ritningar, byggnadsledning och entreprenadhandlingar . . kronor 15,000: —

Kontroll för värmeledningen, elektriska installationen och »

byggnadsarbetena........................... » 20,000: —

Oförutsedda utgifter........................... » 5i,005: —

Summa kronor 610,000

Efter en på anmodan gjord förnyad utredning i ärendet kom byggnadsstyrelsen

till enahanda resultat och hemställde i skrivelse den 17 augusti

1927, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1928 års riksdag att för ifrågavarande

arbeten bevilja ett anslag av 610,000 kronor samt att av nämnda anslag på

extra stat för budgetåret 1928—1929 såsom reservationsanslag anvisa ett

belopp av 150,000 kronor.

- Med anledning av de stora kostnader, som enligt byggnadsstyrelsens förslag

skulle bliva förenade med de här ifrågasatta ändringsarbetena, har departementschefen

emellertid ansett sig böra undersöka, om icke någon billigare

men dock tillfredsställande lösning av frågan vore möjlig. Med anledning

härav hade museichefen på departementschefens anmodan under

hand från byggnadsfirman Algot Lindgren, Sveavägen 33, Stockholm, inhämtat

ett anbud för utförandet — i enlighet med de av byggnadsstyrelsen

uppgjorda ritningarna — av ny värmeledningsanläggning jämte elektrisk

kraft- och belysningsanläggning inom museibyggnaden. Ifrågavarande anbud

slutade på en summa av 418,000 kronor samt upptoge följande huvudposter

:

Värmeledning........................

Elektrisk belysning...................

Byggnadsarbeten .....................

Målningsarbeten.......................

Vakthållning m. m...... .............

Ritningar, kontroll, oförutsedda utgifter m. m

......kronor 110,000: —

...... » 62,800: —

...... » 192,000: —

...... » 15,000: —

...... » 10,000: —

...... > 28,200: -

Summa kronor 418,000: —

Uti ifrågavarande kostnad ingår utrivning av gamla värmeledningen, intäckningar

av parkettgolven och provisoriska avstängningar under byggnadstiden

samt rengöring. I kostnaden ingå vidare målningsarbeten med cirka

15,000 kronor, motsvarande kostnaden för återställande av målningen efter

anläggningens utförande. Däremot hava icke i beräkningen upptagits kostnaderna

för andra målningsarbeten än som bliva en följd av nu ifrågasatta

arbeten.

Med anledning av byggnadsfirman Algot Lindgrens ifrågavarande anbud

har departementschefen under hand däröver inhämtat yttrande från 1927 års

besparingsnämnd; och har denna den 18 november 1927 avgivit en P. M.

i ärendet, ur vilken enligt statsrådsprotokollet anföres följande:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

9

»Beträffande det föreslagna utföringssättet bör anmärkas, att det föreslagna

upptagandet av nuvarande värmeledningsrör och igenläggande av

kanalerna därför med samma beläggningsmedel som omgivande delar av

respektive golv är alltför dyrbart. Då det nuvarande arrangemanget ur

utseendesynpunkt ej kräver omedelbar ändring, torde med en förbättring

i detta hänseende kunna anstå, till dess att golven i allt fall i en framtid

måste omläggas. Enligt byggnadsstyrelsens förslag uppgå kostnaderna

för upptagande av de gamla rören och kanalernas igenläggande till

54,190 kronor. I byggnadsfirman Algot Lindgrens förslag är denna kostnad

ej specificerad, men av Lindgren själv uppgiven till 28,400 kronor,

varvid dock rören tänkts skola kvarligga, vilket ej heller torde medföra

någon olägenhet. Totalsumman enligt Lindgrens förslag, 418,000 kronor,

skulle sålunda kunna minskas till 389,600 kronor.

Vid bedömandet av anslagssummans storlek bör hänsyn tagas till att

den nuvarande värmeledningen snarast måste repareras, enligt uppgift

för en kostnad av cirka 30,000 kronor, så vida ej en helt ny anläggning anskaffas.

Då denna summa alltså under alla omständigheter måste utbetalas,

torde man från det nödiga anslaget för nybyggnaden kunna fråndraga

densamma. Totalsumman skulle således komma ned till 359,600 kronor.

En viss driftsbesparing kan med den föreslagna nyanläggningen göras,

enligt gjord beräkning uppgående till cirka 4,550—7,200 kronor per år.

Med tämlig säkerhet synes ett medeltal av 6,000 kronor kunna beräknas.

Efter 5 procent förräntar denna besparing 120,000 kronor. Om detta sig

förräntande kapital fråndrages, återstår som oräntabelt utlägg 239,600

kronor.

Efter införande av elektrisk belysning och med den nya värmecentralens

möjligheter till värme dygnet runt beräknar chefen för nationalmuseum

att kunna hålla museet öppet även på kvällarna, varigenom betydligt ökad

publikfrekvens skulle kunna förväntas med därav följande extra inkomst.

Ett inkomsttillskott av 2,000—3,000 kronor per år torde ej vara omöjligt

att påräkna.

Den vinst ur brandsäkerhetssynpunkt, som omläggningen av värmeledningssystemet

innebär, kan visserligen ej uppskattas i penningar. Därest

nationalmuseum varit försäkrat, torde emellertid omläggningen få antagas

kunnat medföra eu väsentlig sänkning av brandförsäkringspremierna.

»

Med hänsyn till den stora skillnaden i kostnader har departementschefen

ansett sig böra tillstyrka framställning till riksdagen grundad på de

av nämnda firma framlagda kostnadsberäkningarna. Då det är av vikt

att ur säkerhetssynpunkt tillfredsställande anordningar med det snaraste

bliva vidtagna och för att icke mera än nödvändigt försvåra museets arbete

under ombyggnadstiden, föreslås, att byggnadstiden begränsas till två år,

och borde de erforderliga medlen, 389,600 kronor, fördelas på dessa båda

år med cirka hälften på vartdera året.

Av den i ärendet förebragta utredningen har utskottet blivit övertygat därom,

att det nuvarande uppvärmningssystemet i nationalmuseibyggnaden är förenat

med sådana olägenheter och vådor, att en ändring av nu rådande förhål
-

utskottets

yttrande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

landen synes med det snaraste vara av oavvisligt behov påkallad. Med hänsyn

till den med nuvarande anordning förenade brandrisken och i betraktande

av nödvändigheten av snabba åtgärder för dess hävande har utskottet sålunda

ansett sig böra förorda, att anslag beredes för införande i byggnaden

av ett nytt värmeledningssystem och i samband därmed anordnande därstädes

av elektrisk belysnings- och kraftinstallation.

Utskottet har väl uppmärksammat, hurusom Kungl. Maj:ts förslag innebär

vissa inskränkningar i det av byggnadsstyrelsen uppgjorda programmet.

Med hänsyn härtill har utskottet låtit i vederbörlig ordning inhämta yttrande

av byggnadsstyrelsen över det av ovanbemälda byggnadsfirma Algot

Lindgren uppgjorda programmet ävensom över 1927 års besparingsnämnds

ovan angivna P. M., i vad nämnda program och P. M. innebure inskränkningar

i avseende å arbetenas utförande i förhållande till det av byggnadsstyrelsen

ursprungligen uppgjorda förslaget, därvid styrelsen företrädesvis

hade att yttra sig i den punkt i byggnadsfirman Lindgrens program, som

avsåge bibehållandet av de nuvarande värmeledningskanalerna och däri befintliga

gamla värmeledningsrör. I anledning av detta byggnadsstyrelsens

yttrande, vilket såsom bilaga åtföljer detta betänkande, har utskottet ej kun!

nät undgå hysa vissa betänkligheter mot Kungl. Maj:ts förslag, men då

byggnadsstyrelsen, såsom av utlåtandet framgår, icke direkt motsatt sig de

av Kungl. Maj:t föreslagna inskränkningarna, och då i allt fall ett avlägsnande

av de nuvarande riskmomenten givetvis är att betrakta som en synnerlig

viktig och brådskande angelägenhet, har utskottet låtit sina betänkligheter i

förevarande avseende vika.

Vad vidare beträffar de kostnadsberäkningar, på vilka Kungl. Maj:t stöder

sitt förslag, har utskottet likaledes ej kunnat undgå uppmärksamma,

hurusom de utan gensägelse äro hållna i underkant.

Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj :t tillser, att de ifrågasatta

arbetena icke varda igångsatta, förrän fullgoda garantier vunnits såväl för

att kvaliteten av ändrings- och byggnadsarbetena ej äventyras som för att

arbetena visas kunna utföras inom ramen för den av Kungl. Maj:t beräknade

kostnadssumman.

Under uttalande härav får utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra

mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställa,

att riksdagen må för utförande i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet framlagda förslag om ny värmeledningsanläggning

samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation

i nationalmuseibyggnaden bevilja ett belopp av

389,609 kronor samt därav för budgetåret 1928—1929 såsom

extra reservationsanslag anvisa 194,800 kronor.

Stockholm den 27 april 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

11

Vid förestående ärendens slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Olof Olsson,

J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, 0. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. O. Walles,

C. A. Carlsson i Gävle, E. A. Hallin, C. I. Asplund och J. B. Johansson i Fredrikslund ;

samt

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund,

P. Nilsson i Bonarp, £. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge,

0. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, 0. Nilsson i Örebro,

C. Lindskog och P. C. Jonsson i Eskilstuna.

Reservation

av herrar Kvarnzelius, Johansson i Fredrikslund och Hallin, vilka ansett,

att utskottets motivering bort hava följande lydelse:

»Av den i ärendet--i förevarande avseende vika.

När utskottet jämväl godtager de kostnadsberäkningar, på vilka Kungl.

Maj:t stöder sitt förslag, sker det emellertid under den förutsättningen, att

Kungl. Maj:t tillser, att de ifrågasatta arbetena icke igångsättas, förrän fullgoda

garantier vunnits för att kvaliteten av ändrings- och byggnadsarbetena

ej äventyras.

Under uttalande härav---—.»

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

Bilaga.

Genom nådigt beslut den 3 innevarande februari har Kungl. Maj:t på

framställning från riksdagens statsutskott anbefallt kungl. byggnadsstyrelsen

att skyndsamt avgiva och till utskottet senast den 25 februari 1928

överlämna yttrande över det i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln,

punkten 18, omförmälda, av byggnadsfirman Algot Lindgren

i Stockholm uppgjorda programmet angående ny värmeledning och införande

av elektrisk belysning i nationalmuseibyggnaden m. m. ävensom

över 1927 års besparingsnämnds den 18 november 1927 avgivna P. M. med

anledning av byggnadsfirmans omförmälda program, i vad nämnda program

och P. M. innebure inskränkningar i avseende å arbetenas utförande

i förhållande till det av byggnadsstyrelsen ursprungligen uppgjorda förslaget,

därvid styrelsen företrädesvis borde yttra sig i den punkt i byggnadsfirman

Lindgrens program, som avsåge bibehållandet av de nuvarande

värmeledningskanalerna och däri befintliga gamla värmeledningsrör.

Till åtlydnad härav får byggnadsstyrelsen, efter att hava från chefen

för nationalmuseum, överintendenten Axel Gauffin mottagit här bilagda

yttrande av denna dag, härmed anföra följande.

Den av byggnadsfirman Algot Lindgren gjorda utredningen i föreliggande

fråga föreligger i form av en till överintendenten Gauffin ställd

skrivelse av den 5 oktober 1927. Av denna skrivelse framgar, att firman

efter att hava tagit del av föreliggande ritningar och kostnadsberäkningar

och, beträffande byggnadsarbetena, efter undersökningar på platsen kommit

till en liostnadssumma av 418,000 kronor, uppdelad på fyra punkter

med, om man tager i betraktande den till besparingsnämnden lämnade

uppgiften rörande golvkanalerna, inalles endast tio poster, nämligen:

1. Värmeledning.

a. Enligt beräkning av A.-B. Installatör............ kronor 110,000: —

b. Ritningar och kontrollantarvode 5 % ............ » 5,500: —

c. Oförutsedda utgifter, förslagsvis................. » 10,500: —

2. Elektrisk kraft- och belysningsanläggning jämte armatur

samt inklusive programhandlingar.

a. Enligt beräkning av A.-B. Elektriska rådfråg
ningsbyrån

.................................... » 62,800: —

b. Kontrollantarvode .............................. » 2,200: —

3. Byggnadsarbeten.

a. Kostnaden för byggnadsarbetena (207,000 kronor),

inbegripet utrivning'' av gamla värmeledningen,

intäckningar av parkettgolven och provisoriska

avstängningar under byggnadstiden samt rengöring

men med frånräknande av dels 15,000 kronor

för målningsarbeten och dels uppgivna 28,400

kronor för golvkanalernas igenläggning......... » 163,600: —

b. Målningsarbeten ............................... » 15,000: —

c. Golvkanalernas igenläggning, varvid rören tänkts

skola kvarligga.................................. » 28,400: —

d. Ritningar och kontrollantarvode................. » 10,000: —

4. VakthåUning och anordnande av provisoriska brandskåp.

Förslagsvis upptagen kostnad ...................... » 10,000: —

Summa kronor 418,000: —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

13

I byggnadsfirmans skrivelse säges denna beräkning understiga den av

byggnadsstyrelsen uppgjorda beräkningen med 192,000 kronor, varvid den

huvudsakliga skillnaden fölle på värmeledningen med omkring 20,000 kronor,

på byggnadsarbetena med omkring 45,000 kronor, på målningsarbeten,

som »ej nödvändiggöras av värmeanläggningen men synbarligen ansetts

lämpligen kunna utföras i samband med dessa arbeten» med omkring

46,000 kronor, på vakthållning med 13,000 kronor, på ritningar och kontrollantarvoden

med 17,000 kronor samt på oförutsedda utgifter med 51,000

kronor.

Vad dessa uppgifter angår bör redan nu anmärkas, att ett misstag synes

föreligga beträffande kostnaden för målningsarbetena, vilka i byggnadsstyrelsens

beräkning ingå med ett belopp av sammanlagt 46,450 kronor.

Då byggnadsfirman uppgivit 15,000 kronor för dessa arbeten, skulle alltså

skillnaden rätteligen angivas till omkring 31,000 kronor. Den uppgivna

skillnaden beträffande byggnadsarbetena, omkring 45,000 kronor, skall

däremot tydligen ökas till 60,000 kronor.

Byggnadsfirman framhåller slutligen i sin skrivelse, att någon särskild

post för oförutsedda utgifter icke upptagits i firmans sammanställning,

då firman ansåge, att samtliga poster redan förut blivit beräknade med

betryggande marginal för oförutsedda utgifter, men bär firman förklarat

sig hava givetvis förutsatt, att nu föreliggande förslagsritningar komme

att följas.

Som synes imiebär firmans kostnadsberäkning i stort sett icke någon

egentlig ändring av det av byggnadsstyrelsen framlagda programmet,

icke ens beträffande den beräknade tiden för arbetenas genomförande,

men en del viktiga detaljer saknas eller äro oriktigt bedömda såsom närmare

skall visas i det följande. Den av firman i skrivelsen framförda motiveringen

för den låga målningskostnaden, nämligen att icke medräkna

andra målningsarbeten än dem, som bliva en följd av nu ifrågasatta installationsarbeten,

har även varit utgångspunkten för byggnadsstyrelsens

beräkning. Skillnaden ligger endast i olika uppfattning om vad som i en

byggnad, sådan som nationalmuseum, i nu ifrågavarande sammanhang

skall anses nödvändigt eller icke och om hänsyn tages till en verklig eller

blott tillfällig besparing. Den enda huvudsakliga avvikelsen från byggnadsstyrelsens

program består, enligt de till styrelsen remitterade handlingarna,

i besparingsnämndens förslag att tillsvidare uppskjuta igenläggandet

av golvkanalerna för den nuvarande värmeledningen, ett alternativ,

som också inom byggnadsstyrelsen varit föremål för överväganden

under utredningsarbetets gång. Firman har sedermera på besparingsnämndens

begäran under hand särskilt uppgivit den av firman beräknade

kostnaden för dessa arbeten. Då emellertid denna fråga åtminstone delvis

intimt sammanhänger med utförandet av de övriga arbetena, upptages

densamma till behandling i det följande i samband med en allmän redogörelse

för samtliga arbeten.

En närmare granskning av den av byggnadsfirman Lindgren verkställda

kostnadsberäkningen å 418,000 kronor är emellertid icke möjlig, alldenstund

detaljuppgifter saknas, men det kan tryggt påstås, att ifrågavarande

arbeten, även med det enklaste utförande, icke kunna verkställas

för den av firman uppgivna kostnaden. Det är icke heller möjligt för en

med förhållandena och detaljer obekant person att uppgöra en tillförlitlig

beräkning utan annan kännedom om arbetenas art än den som kan in
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

hämtas av de preliminära ritningar, som nu föreligga, detta oaktat byggnadsstyrelsens

jämförelsevis noggrant specificerade kostnadsutredning synes

kunna giva en god ledning därvidlag. Denna obekantskap med arbetets

detaljer kommer tydligt till synes genom byggnadsfirmans olika kostnadssummor,

ehuru dessa endast i ringa grad kunna avspegla firmans

beräkningsgrund. Exempelvis kan nämnas, att den av A.-B. Installatör

beräknade kostnaden för värmeledningen, efter vad byggnadsstyrelsen

under hand inhämtat, endast avser uppvärmningsanläggningens lokala

värmare med tillhörande ledningar och pannor; en till anläggningen hörande

detalj såsom den för ventilationen erforderliga varmkammaren med

tillhörande utrustning, vilken icke på utredningsstadiet närmare utformats,

har icke medräknats. Ej heller har rörledningsfirman medräknat

t. ex. distanstermometeranläggningen.

Kostnaden för elektrisk kraft- och belysningsinstallation har av byggnadsfirman

lämnats oanmärkt. Man kan emellertid icke utläsa, huruvida

även denna post av firman anses inrymma en betryggande marginal för

oförutsedda utgifter.

Huru byggnadsarbetena beräknats kan, såsom nämnts, icke konstateras,

men uppgiften om beräknade 15,000 kronor för målningsarbetena röjer ett

bestämt underskattande. Detta belopp säges nämligen motsvara kostnaden

för återställande av målningen efter anläggningens utförande. Det

kan då som exempel nämnas, att målning av värmeelement och synliga

rördelar kostar åtminstone 4,000 kronor, och att en detalj, som ommålning

av endast en del av taken i våningen 1 trappa upp, som är ofrånkomlig,

bland annat, med hänsyn till belysningsanordningarna i valven, kostar

omkring 5,000 kronor eller noga räknat 4,830 kronor.

De av byggnadsfirman angivna beloppen för ritningar och kontrollantarvoden

hava med hänsyn till arbetenas art och byggnadstidens längd

jämväl underskattats.

Beträffande oförutsedda utgifter hava de av byggnadsfirman angivna

posterna av besparingsnämnden och sedermera i statsverkspropositionen

omgrupperats så att man av den där gjorda uppställningen kan få den

uppfattningen, att firman upptagit särskilt belopp för oförutsedda utgifter

i allmänhet. Så är emellertid ej fallet, utan avser den av byggnadsfirman

upptagna posten för oförutsedda utgifter endast sådana, som hänföra

sig till själva värmeledningen. Beträffande övriga arbeten anser

byggnadsfirman, såsom tidigare nämnts, att samtliga poster redan förut

beräknats med betryggande marginal för dylika utgifter, men tillägger,

att det givetvis förutsatts, att nu föreliggande förslagsritningar komma

att följas. Enligt vad kaptenen Algot Lindgren under hand upplyst har

byggnadsfirman emellertid såsom oförutsedda utgifter endast medräknat

sådana som en entreprenör måste räkna med, men däremot icke sådana

oförutsedda utgifter, som vid anslagsberäkningen alltid av den byggande

myndigheten måste upptagas för mötande av eventuella arbeten och kostnader,

vilka vid uppgörandet av de definitiva ritningarna och entreprenadhandlingarna

kunna visa sig erforderliga, eller som under arbetenas

gång bliva ofrånkomliga på grund av behövliga ändringar.

Byggnadsfirman framhåller slutligen, att den av byggnadsstyrelsen till

23,000 kronor beräknade kostnaden för vakthållning och provisoriska

brandskåp vore anmärkningsvärt hög, och anser, att en fullt effektiv bevakning

»genom praktiska anordningar» skulle kunna erhållas för en

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

15

•/''bråkdel» av denna kostnad, men upptager doek en sumina av förslagsvis

10,000 kronor. Beträffande denna anmärkning kan endast erinras, att det i

byggnadsstyrelsens beräkning angivna beloppet icke är upptaget förslagsvis

utan baserat på eu detaljerad timberäkning med timlöner av 1 krona,

1,20 kronor och 1,25 kronor. Efter denna beräkning kommer vakthållningen,

rörande vilken närmare redogörelse lämnas här nedan, att kosta

22,575 kronor, vartill kommer kostnaden för brandskåp med erforderliga

omflyttningar, upptagen till 425 kronor.

Den av byggnadsfirman verkställda beräkningen kan sålunda, såsom av

det följande ytterligare kommer att framgå, icke sägas giva ett uttryck

för de blivande verkliga kostnaderna, och kan så mycket mindre läggas till

grund för kontraktuppgörelse, såsom föredragande departementschefen

ifrågasatt, som föreliggande preliminära ritningar i skala 1: 300 icke utvisa

några ledningsdragningar och på den grund icke kunna utgöra något

underlag för anbuds avgivande, varjämte arbetsbeskrivningar och andra

kontraktshandlingar ej heller ännu äro uppgjorda. Enligt styrelsens uppfattning

kan ej heller byggnadsfirmans omhandlade skrivelse av den 5

oktober 1927 betraktas såsom ett anbud i egentlig bemärkelse såsom skett i

statsverkspropositionen. Byggnadsstyrelsen brukar för övrigt icke, då

det är fråga om värmeledningsanläggningar, elektriska installationer eller

andra till en byggnads utrustning hörande installationer, infordra anbud

genom byggnadsentreprenörer och således icke heller teckna kontrakt med

dessa rörande utförandet av dylika specialarbeten. Kostnaderna skulle

nämligen genom ett dylikt förfaringssätt komma att ökas icke allenast

med den mellanhandsvinst bygnadsentreprenören otvivelaktigt skulle betinga

sig utan även därigenom att en enskild beställare säkerligen icke

kan påräkna samma pris som statsverket, varjämte byggnadsstyrelsen

samtidigt komme att avhända sig den direkta ledningen av dessa specialarbeten,

vilket skulle vara till stor nackdel ur flera synpunkter.

Då byggnadsstyrelsen nu lämnats tillfälle att yttra sig med anledningav

vad som i frågan förekommit, torde i samband med en närmare motivering

för de olika kostnadssummornas beräknande en ingående redogörelse

för arbetena böra lämnas till belysande av de svårigheter och många detaljspörsmål,

som äro förknippade med dessa på grund av förhållandena i

åtskilliga avseenden invecklade installationsarbeten, som ju komma att

beröra alla lokaler och utrymmen med undantag av historiska museets

tjänsterum och bostäderna i källarvåningen. För detta ändamål har även

bilagda P. M. med kompletterande uppgifter rörande byggnadsstyrelsens

ursprungliga kostnadsberäkning uppgjorts.

Inledningsvis vill byggnadsstyrelsen framhålla, att här ifrågavarande

arbeten, som delvis föranleda ganska väsentliga ingrepp i byggnadens

murverk och invändiga puts, med hänsyn till museibyggnadens i byggnadstekniskt

avseende ovanligt höga standard och på grund av byggnadens

ändamål komma att kräva särskild hänsyn och omtanke. Härjämte

vill styrelsen betona, att i synnerhet byggnadsarbetena äro av sådan art,

att en värdesättning av desamma är förenad med stora svårigheter, innan

fullständiga ritningar föreligga.

Vad arbetenas planläggning beträffar måste en uppdelning i flera etapper

göras i syfte att museet i möjligaste grad kan hållas öppet för allmänheten.

Enligt den uppgjorda planen, som givetvis sedermera måste underställas

såväl chefen för nationalmuseum som, vad bottenvåningen angår,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

riksantikvarien, skola arbeten pågå samtidigt i två av de åtta överljussalarna

med vidliggande kabinett i våningen 2 trappor upp. En tredje sal

måste under tiden disponeras för förvaring av museiföremålen från de utrymda

lokalerna. När arbetena skola utföras i tjänsterummen, måste provisoriska

sådana iordningställas inom andra lokaler. Den ordning, i vilken

nämnda salar skola tagas i anspråk, måste bliva den bestämmande för

museisalarna i våningen 1 trappa upp och bottenvåningen; uppdelningen i

byggnadsperioder måste med andra ord ske vertikalt med hänsyn till de

vertikala värmeledningsstammarnas och elektriska stigarledningarnas

framdragning. Under de perioder, som infalla under årets kallare del,

bliva provisoriska omkopplingar och uppvärmningsanordningar erforderliga

på grund av de gamla värmeslingornas olika förgreningar.

Tillträdet till respektive arbetsplatser i byggnadens olika våningar kan

av flera anledningar icke ske genom museets trappor, varför utvändiga

ställningar med trapplandgångar måste uppföras. Behövliga verkstäder,

materialförråd och arbetarebodar kunna icke inrymmas i museibyggnaden

utan måste ordnas utom densamma, vilket tänkts skola ske genom uppförande

av ett skjul i parken bakom museet.

Arbetena inom museibyggnaden hava på grund av de krävande förarbetenas

och detaljutredningarnas art beräknats taga sin början tidigast

den 1 november det år riksdagen fattar beslut i frågan. Varje arbetsetapp

har beräknats till 5 månader, den fjärde och sista har dock beräknats något

längre eller till 6 månader för vissa efterarbeten och justeringar m. m.

Den effektiva arbetstiden skulle alltså enligt denna plan bliva 21 månader.

Emellertid kräves därutöver en tid för museiföremålens omflyttning

mellan de olika arbetsetapperna, beräknad till 2 månader, d. v. s. inalles 6

månader för 3 mellantider. Möjligt är, att arbetena såsom styrelsen i sin

skrivelse av den 11 augusti 1925 förutsatt, kunna slutföras inom en tidrymd

av två år, något som emellertid till stor del beror på museimyndigheternas

dispositioner, men då arbetena, såsom förut nämnts och enligt en

i januari 1927 inom byggnadsstyrelsen uppgjord tidsplan, icke kunna beräknas

begynna förrän i slutet av kalenderåret, komma de att omspänna

tre budgetår.

Beträffande de olika arbetena och de för desamma av byggnadsstyrelsen

beräknade kostnaderna må anföras följande.

Såsom redan här ovan berörts skall i samband med den nya värmeledningen

ordnas ett ventilationssystem, vilket av överintendenten Gauffin i

skrivelse av den 5 augusti 1925 kraftigt påyrkats. Härför liksom för andra

i den av ingenjören H. Theorell verkställda beräkningen ingående detaljer

har styrelsens tjänsteman för handläggning av värme- och sanitär

tekniska ärenden, civilingenjören Helge Eriksson, lämnat en särskild redogörelse

i här bilagda tjänstememorial. I detta sammanhang bör dock

nämnas, att olika lösningar av uppvärmningsfrågan för de 8 överljussalarna

i tavelgalleriet under utredningens gång tagits under övervägande,

men har byggnadsstyrelsen i samråd med överintendenten Gauffin och

ingenjören Theorell stannat för det föreliggande alternativet, som avser

elementgrupper, placerade i härför anordnade nischer med omfattningar

av kalksten. Ett annat allvarligt ifrågasatt alternativ avser anordnande av

varmkammare i utrymmena ovan de invid salarna belägna kabinetten,

nämligen i entresolen i våningen 2 trappor upp, från vilka varmluften

skulle insläppas i salarna. Denna detaljfråga torde lämpligen hållas öppen

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

17

för ytterligare omprövning vid uppgörandet av de definitiva konstruktionsritningarna.

ITr kostnadssynpunkt iiro de bada alternativen likviirdiga.

Vid? re måste man vid konstruktionsritningarnas uppgörande överväga

behovet av anordnande av värmeelement i huvudentréns vindfång.

Den elektriska installationen omfattar fyra olika system, nämligen dels

utvidgning av nuvarande bokningssystem inom eu del tjänsterum, trappor

och allmänna utrymmen, dels allmän belysning i museisalarna med

tillhörande utrymmen, dels säkerhetsbelysning vid museisalarnas utrymmande

av allmänheten samt för tjänstemännens vägledning, då den allmänna

belysningen icke behöver användas, och dels kraftsystem, som är

avsett för dammsugare och golvboningsapparater.

Beträffande dessa olika systems utformning hänvisas till den av elektriska

rådfrågningsbyrån verkställda utredningen, men en detaljfråga,

som sammanhänger med det av statsutskottet begärda yttrandet angående

golvkanalerna måste här särskilt beröras, nämligen framdragningen

av ledningarna för den allmänna belysningen i våningen 1 trappa upp.

Detta ledningsnät har tänkts förlagt under golven i våningen 2 trappor

upp till undvikande av eljest erforderliga betydande sönderbilningar i

de välvda taken. Enligt de uppgjorda förslagsritningarna skola i varje

kupol anordnas fyra ljuspunkter, anslutna till förgreningsledningar, som

framdragas från respektive nedledningar, nämligen en för varje kupolvalv.

Erforderliga kopplingsdosor för dessa nedledningar äro tänkta att

placeras i sockelpanelerna i salarna och kabinetten i våningen 2 trappor

upp, där de lättare kunna döljas. Ifrågavarande ledningsdragningar

kräva emellertid omläggningar av hela golven i salarna 111, 122, 124 och

134 samt mindre delar av golven i kabinetten och motsvarande smärre

lokaler intill dessa salar. Om dessa golvomläggningar skola undvikas, blir

följden en vida arbetsammare ledningsdragning i valven och placering

därstädes av ett stort antal kopplingsdosor, vilka emellertid icke kunna

helt döljas, samt de förut nämnda sönderbilningarna jämte efterlagningar

i valven.

Då det gäller att överväga, vilket alternativ, som skall väljas, torde en

sammanställning av de olika kostnaderna vara nödvändig.

Kostnaden för omläggning av golven i salarna 111, 122, 124 och 134 och

partiell omläggning av golven i intill dessa salar liggande kabinett är beräknad

till 18,060 kronor. Mot denna kostnad svarar dels omkring 6,000

kronor i av elektriska rådfrågningsbyrån beräknad meromkostnad för

uppläggning av ledningarna i valven och dels 3,200 kronor i merkostnad

för efterlagningsarbeten eller sammanlagt 9,200 kronor. Vid första påseende

synes besparingen sålunda kunna beräknas till 8,860 kronor. Emellertid

har priset för omläggningen beräknats med hänsyn till golvkanalernas

samtidiga igenläggning ävensom med tanke på behövlig restaurering

av gamla golvrutor. Golven bliva med andra ord fullt iordningställda

i samband med dessa arbeten, vilket, såsom nedan närmare kommer att

framhållas, ur museal synpunkt är av stor vikt. Man undgår ju också vid

detta förfaringssätt de i valven synliga kopplingsdosorna. För att rätt

bedöma sistnämnda belopp torde böra nämnas, att arbetet med enbart

igenläggandet av golvkanalerna i dessa salar, utan samtidig omläggning

av golven, skulle komma att draga en kostnad av 5,280 kronor, vadan besparingen

sålunda strängt taget minskas till 3,580 kronor. Det torde också

böra påpekas, att för den händelse golvens omläggning i detta samman

Biliang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 49 liäft. (Nr 100—104.)

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

hang icke beslutas utan uppskjutes till en något senare tidpunkt merutgiften

av 9,200 kronor för ledningarnas inläggning i valven i våningen 1

trappa upp uppkommit endast för ernående av en tillfällig besparing.

Belysningsanordningarna i själva valvkupolerna i våningen 1 trappa

upp torde vara den detalj i den elektriska installationen, som är svårast

att lösa på tillfredsställande sätt. Sedan museichefen på byggnadsstyrelsens

hemställan tagit denna fråga under närmare prövning och ett tidigare

övervägt alternativ, avseende endast en mittbelysning i varje kupolvalv,

därvid återupptagits och nu ansetts definitivt antagbart, bör den härigenom

möjliggjorda kostnadsminskningen även tagas i betraktande. Kostnaden

för själva ledningsinstallationen kan enligt inhämtad uppgift från

elektriska rådfrågningsbyrån nedbringas med 2,070 kronor. Kostnaden för

armaturen kan däremot icke beräknas lägre, enär mittarmaturerna bliva

av större format och annan konstruktion än de beräknade reflektorerna av

minsta möjliga storlek. Den största besparingen, 12,420 kronor, uppstår

därigenom att de dyrbara byggnadsarbetena för kupolarmaturerna undvikas

(se punkt 38 i bilagda P. M.).

Emellertid bör i detta sammanhang framhållas, att elektriska rådfrågningsbyrån

i sin utredning icke medräknat något belopp för omläggning

av den nuvarande belysningsinstallationen i salen 98 i våningen 1 trappa

upp, vilken provisoriskt inrättades då gravyrsamlingarna på sin tid ditflyttades.

Denna installation kan icke anses uppfylla nutida krav på

brandsäkerhet och torde således böra omläggas i erforderliga delar. Därjämte

bär av elektriska rådfrågningsbyrån anmärkts, att densamma icke

räknat med grövre dimensioner å huvudledningarna för framtida utökning

och inkoppling av bottenvåningens belysning på museets mätare,

vilket dock torde vara välbetänkt att iakttaga vid den blivande installationen

för undvikande av höga merkostnader för detta arbete, då historiska

museet en gång skall avflytta och lokalerna övertagas av nationalmuseet.

Någon belysningsinstallation i magasinslokalerna i källaren har

icke heller särskilt beräknats men torde sannolikt bliva nödvändig åtminstone

inom några lokaler. Såsom synes komma åtskilliga extra arbeten

utöver det preliminära förslaget att behöva medtagas vid de definitiva

konstruktionsritningarnas och entreprenadhandlingarnas uppgörande.

Beträffande byggnadsarbetena har det vid såväl tidigare ombyggnadsarbeten

som vid de under senare år företagna ändringsarbetena inom statens

historiska museums lokaler visat sig, att bilningskostnaderna bliva

ovanligt höga på grund av det gedigna murverket. Vid den revidering av

de ursprungligen beräknade kostnaderna, som företogs före avlåtandet

av byggnadsstyrelsens senaste underdåniga framställning, införskaffades

en del uppgifter från byggnadsentreprenörerna för nämnda ändringsarbeten.

Dessa uppgifter, jämförda med de iakttagelser byggnadsstyrelsens

kontrollant under arbetenas gång varit i tillfälle att göra,

visade, att de ursprungligen beräknade kostnaderna i stor sett höllo streck.

Emellertid kunde några justeringar av priserna för håltagningar och slitsar

för rörledningar och elektriska ledningar företagas, vilka justeringar

resulterade i att kostnaderna skulle kunna sänkas med omkring 4,000 kronor,

vilket belopp i jämförelse med helhetskostnaden dock ansågs av så

underordnad betydelse, att detsamma icke torde föranleda någon ändring

av den beräknade kostnadssumman. En nu uppgjord specifikation utvisar,

att kostnadsminskningen kan beräknas till 4,145 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

1!»

Vid ett ytligt betraktande kunna visserligen åtskilliga å-priser befinnas

höga, men det torde böra frambållas, att det är fråga om särdeles ömtåliga

arbeten oeli att man i en dylik kostnadsutredning icke kan särskilt

specificera ett otal mindre arbeten och arbetsmoment utan måste hålla sig

till de mera väsentliga kostnaderna och därvid vid prissättningen taga

hänsyn till vad som under diskussionen om ledningsdragningar, belysningsanordningars

placering och dylikt framkommit, över huvud taget

hava bilningar av rännor och efterputsningar för enstaka gruppledningar

icke särskilt beräknats.

Som exempel kan nämnas, att å-priset i punkt Öb innefattar icke blott

själva haltagningen för ledningarna genom kupolvalven (iver våningen

1 trappa upp utan även erforderliga bilningar för ledningarnas framdragning

och kopplingsdosornas placering å väggarna ovanför golvet i överliggande

våning. Därjämte ingå efterlagningsarbeten i murverk och puts.

Det kan även nämnas, att i kostnadsutredningen icke upptagits särskilda

belopp för behövliga bilningar och efterlagningar vare sig för kraftsystemet

eller för nödbelysningen. Givetvis komma dessa ledningsdragningar

att vid de definitiva ritningarnas uppgörande anpassas så att man tillgodogör

sig bilningar och slitsar för belysningsinstallationen, men ett närmare

studium av föreliggande preliminära ritningar visar, att åtskilliga

speciella bilningar och efterlagningar måste ifrågakomma för de båda

nämnda systemen i synnerhet för nödbelysningens anordnande.

Samtliga i beräkningen upptagna kostnadsposter hava noga övervägts,

innan priserna blivit satta, varvid tagits i betraktande nödvändigheten av

att verkställa samtliga arbeten på sådant sätt, att byggnadens höga standard

icke försämras genom nu ifrågasatta installationers införande i densamma,

och någon särskild marginal för oförutsedda utgifter finnes icke

inrymd i de av byggnadsstyrelsen beräknade priserna.

Beträffande exempelvis golvkanalernas igenläggning säger sig byggnadsfirman

Lindgren hava räknat med att rören skola kvarligga i golvrännorna.

Någon nämnvärd besparing med rörens bibehållande kan emellertid

i alla händelser icke påräknas, då byggnadsstyrelsen icke beräknat

mer än 800 kronor för losskoppling av alla rörledningar, nedtransport av

rörledningar och galler samt bortbrytning av plåtbottnarna i rännorna.

Gent emot byggnadsfirmans nämnda förutsättning bör för övrigt nämnas,

att rörslingorna på sina ställen ligga så högt, att de över huvud taget

icke kunna bibehållas på sina platser, om kanalerna skola igenläggas. Man

kan av den av byggnadsfirman lämnade uppgiften sluta sig till att avsikten

varit att igenlägga kanalerna utan komplettering av undergolven,

vilket förfarande emellertid endast i vissa fall skulle kunna tänkas. Ett

riktigt utförande av arbetet kräver emellertid både inläggande av undergolv

och på vissa ställen omläggning av friserna på ömse sidor om kanalerna

och i alla händelser borttagning av de i friserna anordnade falserna

för kanalernas gjutjärnsgaller.

Vad den av besparingsnämnden upptagna frågan om golvkanalernas

bibehållande tillsvidare i nuvarande skick angår har byggnadsstyrelsen

under utredningsarbetet ansett det nödvändigt att utföra dessa arbeten

samtidigt med installationen av den nya värmeledningen med hänsyn till

de betydande olägenheter för museiarbetet och allmänheten, som äro förknippade

med ett undanskjutande av desamma till en senare tidpunkt.

Att endast för dessa arbeten avstänga museilokalerna och verkställa omflyttningar

av museiföremålen med därav följande risker för dessa kan

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

väl knappast anses lämpligt. Cliefen för nationalmuseum har också i ovanberörda

skrivelse framhållit dessa olägenheter och vådor och anser för

sin del ett dylikt arrangement olämpligt. Därjämte torde det ur renhållningssynpunkt

få anses olägligt att bibehålla dessa dammgömmor om också

blott för någon tid. Om man f råndrag er kostnaderna för golvens avslipning

och boning efter byggnadsarbetenas avslutande, vilka ju icke

kunna undvikas och som med 5,230 kronor ingå i de till sammanlagt 54,190

kronor beräknade posterna för arbetena med golven, och om man bortser

från kostnaden för den enligt byggnadsstyrelsens mening erforderliga omläggningen

av vissa golv i våningen 2 trappor upp, för framdragning av

elektriska ledningar, 18,060 kronor, uppgår den av byggnadsstyrelsen beräknade

kostnaden för kanalernas igenläggning i övriga golv till 30,900

kronor, varav 27,690 kronor för själva igenläggningen och 3,210 kronor för

behövliga partiella omläggningar i samband med igenläggningen.

Sedan emellertid frågan om historiska museets avflyttning numera blivit

aktuell, synes det vara lämpligt att i avvaktan på iordningställandet

av bottenvåningens lokaler för nationalmuseets räkning tillsvidare uppskjuta

igenläggandet av golvkanalerna i dessa lokaler, varigenom en sänkning

av nu ifrågavarande anslag med 6,300 kronor kan göras.

Såsom ovan nämnts belöper sig den av byggnadsstyrelsen för målningsarbeten

beräknade kostnaden till 46,450 kronor fördelad med

900 kronor på källarvåningen (pannrum m. in.),

10,230 >,'' » bottenvåningen,

18,550 » » våningen 1 trappa upp,

900 » » entresolvåningen 1 trappa upp,

15,370 » » våningen 2 trappor upp och

500 » » entresolvåningen 2 trappor upp.

I de olika beloppen ingår, såsom tidigare angivits, kostnaden för målning

av värmeelement med tillhörande synliga ledningar med tillsammans

omkring 4,000 kronor.

Vad denna fråga angår vill styrelsen erinra om, att flertalet takytor

måste ommålas endast av den anledningen, att den elektriska belysningen

skall komma fullt till sin rätt. Svårigheterna att över huvud taget verkställa

bättringar av limfärgade takytor äro, som varje fackman vet, synnerligen

stora, och man måste, för undvikande av s. k. läckfläckar, utföra

särskild underberedning av de nyputsade ytorna och invidliggande gamla

ytor. Dylika bättringsarbeten bliva mycket dyrbara och kunna icke uppfylla

ens blygsamma anspråk på lokalernas utseende. När det gäller landets

främsta konstmuseum, har det också ansetts ofrånkomligt att ommåla

de tak, som bliva berörda av bilningar och efterlagningar. Samma

synpunkter gälla givetvis beträffande väggarna, vilka i alla händelser

måste tvättas och delvis ommålas på grund av brukstänk, neddammning

med kalkdamm vid bilningsarbetena och annan ofrånkomlig åverkan. I

vilken utsträckning ommålning av väggar måste utföras endast för ett

riktigt tillgodoseende av museiföremålens belysning med artificiellt ljus,

kan icke förrän under arbetets gång närmare övervägas. Även med hänsyn

till museets ostörda drift gäller här liksom beträffande frågan om

golvkanalernas igenläggning, att lokalerna böra iordningställas på ett

nöjaktigt sätt efter installationsarbetenas utförande.

Emellertid torde det, likaledes under motivering av historiska museets

ifrågasatta avflyttning, vara lämpligt, att de i byggnadsstyrelsens beräk
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

21

ning upptagna målningsarbetena i bottenvåningen tills vidare uppskjutas

och för tillfället endast provisoriska bättringar utföras, varigenom för

närvarande en besparing av 8,500 kronor kan göras.

Do av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaderna avse emellertid icke

ommålning av alla tak och väggytor utan endast de enligt byggnadsstyrelsens

mening mest behövliga arbetena. I våningen 1 trappa upp har

nämligen beräknats, att endast bättringar skola utföras i stora vestibulen,

gravyrsalen och biblioteket jämte några smärre lokaler. I våningen

2 trappor upptager beräkningen ommålningar i kabinetten och i en del

andra mindre lokaler men i stora hallen och i de åtta överljussalarna

hava däremot endast bättringar beräknats. 1 vad man bilningar och

efterlagningar kunna föranleda partiella ommålningar eller ersättande

av vävbeklädnader å väggarna i överljussalarna, kan icke på förhand

bedömas; dylika eventuella arbeten hava icke särskilt beräknats utan

måste i så fall bestridas av posten oförutsedda utgifter.

För att i stort sett visa omfattningen av de av byggnadsstyrelsen beräknade

målningsarbetena kan nämnas, att en överslagsberäkning giver

vid handen, att en fullständig ommålning av våningarna 1 och 2 trappor

upp med tillhörande entresoler skulle betinga en kostnad av omkring

58,000 kronor, under det att byggnadsstyrelsens beräkning för samma våningar,

efter avdrag av de till 4,850 kronor värderade bättringsarbetena i

vissa lokaler, stannar vid 30,470 kronor.

I byggnadsstyrelsens beräkning över byggnadsarbetena ingår ett belopp

av 5,000 kronor för ändring av montrer, som bliver en följd av

värmeelementens placering i fönstren. Denna förslagsvis upptagna kostnadssumma,

som underställts museichefens bedömande, har av honom icke

ansetts för hög. Det gäller härvidlag icke mindre än 25 fasta och lösa

montrer och skåp, som måhända vid den definitiva planens uppgörande

måste delvis ersättas med nya anordningar.

För anordnande av evakueringstrummor med huvar från samtliga överljussalar

i översta våningen har beräknats en kostnad av 28,000 kronor.

Vid ett närmare studium av dessa anordningar, vilka givetvis i samband

med uppgörandet av konstruktionsritningarna för ventilationssystemet

komma att ytterligare bearbetas, har det nu befunnits lämpligare att

minska antalet huvar från beräknade 14 st. till 6 st. genom sammanförande

av närbelägna trummor, varvid själva huvarna emellertid måste

givas större dimensioner. Kostnaden kan härigenom beräknas minskad

med 10,600 till 17,400 kronor.

Rörande den av byggnadsstyrelsen beräknade kostnaden för provisoriska

avstängningar för arbetenas successiva utförande, skyddsanordningar,

rengöringar m. m. har nationalmuseichefen nu framhållit nödvändigheten

av att vissa större skulpturer i våningen 1 trappa upp måste

bibehållas på sina platser under arbetenas utförande och således omsorgsfullt

skyddas. Något belopp för dylika skyddsinklädnader har byggnadsstyrelsen

givetvis icke beräknat.

Beträffande frågan om vakthållningen bör erinras, att de i museibyggnaden

inrymda institutionerna hittills städse påyrkat speciell vakthållning

från byggnadsstyrelsens sida, då ställning rests invid byggnaden.

Under de olika skedena av den nu slutförda fasadrestaureringen, således

senast sommaren och hösten 1927, har byggnadsstyrelsen jämväl bestritt

kostnaden för särskild vakthållning nattetid. När det nu är fråga om

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

arbeten inom museibyggnaden, har i beräkningen upptagits kostnad för

bevakning även under arbetstiden för avvisande av obehöriga, som eljest

kunna tänkas bereda sig tillträde. Därjämte har beräknats inre vakt i de

lokaler, som gränsa intill lokaler, där arbetena bedrivas, men endast under

de timmar, morgon och eftermiddag, då museet icke är tillgängligt

för allmänheten och museivakterna således icke äro tillstädes. Den yttre

vakthållningen har enligt specifikationen i den bilagda promemorian beräknats

till sammanlagt 20,225 kronor och den inre till 2,350 kronor. Tillläggas

beräknade kostnader, 425 kronor, för ett provisoriskt brandskåp,

som skall flyttas alltefter arbetenas fortskridande, uppgår denna kostnad

till 23,000 kronor.

Även om det skulle kunna tänkas, att statsverket, såsom i vanliga fall

låter sig göra, genom försäkringar garderar sig mot förluster genom

brand, torde säkerligen i detta fall premierna under omkring två års tid

komma att stiga till avsevärda belopp, om ens något försäkringsbolag

skulle vilja ikläda sig här ifrågavarande risker. Det gäller ju nämligen

icke blott en värdefull byggnad utan även konstföremål av oskattbara

värden. Härtill kommer även faran för inbrott, som givetvis ökas, då

lokalerna genom ställningarna bliva lättare tillgängliga. Byggnadsstyrelsen

har därför ansett sig pliktig att beräkna särskilda åtgärder för

minskande av riskerna, och de bevakningsanordningar styrelsen i sådant

syfte planerat hava också av nationalmuseichefen ansetts nödvändiga.

Rörande arvodena för byggnadsritningar, arbetsledning, utarbetande av

entreprenadhandlingar samt kontroll över installationerna och byggnadsarbetena

måste dessa beräknas med hänsyn till den noggrannhet, varmed

alla detaljfrågor måste lösas. Huvudritningar måste uppgöras i skala

1:100 och detaljritningar i större skala för möjliggörande av ett vid anbudsberäkningarna

riktigt uppskattande av arbetenas art och omfattning.

Beskrivningen över byggnadsarbetena kräver ett noggrant detaljstudium

av alla spörsmål och bliver säkerligen mycket omfattande. De för ritningar

och beskrivning beräknade beloppen måste med hänsyn härtill betraktas

såsom låga. Arvodena för byggnadsledning och kontroll äro likaledes

beräknade efter mycket moderata grunder, men bliva på grund av den utsträckta

byggnadstiden till synes höga.

Vad slutligen angår den sista posten i kostnadsberäkningen »oförutsedda

utgifter» torde åtskilligt i ovanstående redogörelse tala för att detta belopp

icke bör sättas lägre än till omkring 10 procent av kostnadsberäkningarnas

sammanlagda belopp. När det gäller dylika svårberäkneliga

arbeten, räknas i allmänhet med omkring 15 procent, men då utredningen,

trots det knappt tillmätta utredningsanslaget, från början gjorts tämligen

detaljerad, har den förstnämnda procentsatsen ansetts vara tillräcklig.

För övrigt bör i detta sammanhang erinras om, att det för utredningen

genom Kungl. Majrts beslut den 3 april 1925 anvisade beloppet 2,000 kronor

enligt Kungl. Maj:ts föreskrift skall bestridas av det för installationsarbetena

begärda anslaget.

Med anledning av det i besparingsnämndens berörda P. M. framförda

förslaget att det skulle lämpligen uppdragas åt socialstyrelsens värmetekniska

avdelning att »»studera värmeledningsanläggningen från början,

d. v. s. att helt genomarbeta det uppgjorda förslaget, innan åtgärder vidtagas

för detsammas genomförande», en tanke vartill även föredragande

departementschefen anslutit sig, vill byggnadsstyrelsen särskilt betona,

att styrelsen i detta fall anlitat en av landets främsta konstruktörer med

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

23

eu omfattande praktik på ifrågavarande område. Föreliggande preliminära

förslag har uppgjorts för att rätt kunna bedöma de med frågans lösning

förenade kostnaderna. Den principiella innebörden av förslaget, nämligen

värmekropparnas placering i största möjliga utsträckning under fönstren,

kommer också att följas. Den viktiga detaljen om överljussalarnas uppvärmning

bör, såsom ovan nämnts, lösas i fullt samförstånd med museiledningen,

vilken i detta fall måste 1''å sina speciella krav med hänsyn till,

bland annat, museiföremålens placering tillgodosedda. Detsamma gäller

för ventilationssystemet, vilket i konceptritningarna endast skisserats men

givetvis vid konstruktionsritningarnas uppgörande kommer att utformas

på det mest ekonomiska och praktiska sätt, även med hänsyn tagen till

blivande driftkostnader. För dylika frågors bedömande och granskning

har byggnadsstyrelsen numera, efter den år 1925 skedda omorganisationen

av styrelsens byggnadsbyrå, en särskild sakkunnig anställd såsom tjänsteman

hos styrelsen. Enligt Kungl. Maj:ts nådiga brev till statskontoret

den 29 april 1921 angående anordnande av kontroll över bränsleförbrukningen

inom vissa av statsverket disponerade byggnader och lokaler m. m.

bar socialstyrelsens värmetekniska avdelning att handhava kontrollen

över, förutom själva bränsleförbrukningen, värmeanläggningarnas skötsel

och ditbörande driftsekonomiska frågor, men däremot finnes intet föreskrivet

om att avdelningen skulle handlägga rena konstruktionsfrågor,

vilka såsom hittills enligt byggnadsstyrelsens uppfattning synas böra lösas

genom den byggande myndighetens försorg.

Med åberopande av vad ovan anförts rörande ifrågavarande arbeten och

de för desamma av byggnadsstyrelsen i underdånig skrivelse den 11 augusti

1925 till 610,000 kronor beräknade kostnaderna har efter de bearbetningar,

som numera, delvis i samråd med chefen för nationalmuseum, företagits.

nämnda kostnadssumma reviderats sålunda:

Avdrag.

Minskning av antalet ljuspunkter i våningen 1 tr. upp

enligt elektriska rådfrågningsbyrån ..................

Minskning av byggnadsarbetena i anslutning till den

sålunda förändrade belysningsanordningen ..........

Minskning av kostnaderna för håltagningar och slitsar

enligt bilagda särskilda P. M.........................

Minskad kostnad vid förändrad dragning av evakueringstrummorna

....................................

kronor

2,070: —

»

12,420: —

»

4,145: —

»

10,600: —

kronor

29,235: —

Tillägg.

Grövre dimensioner å elektriska huvudledningar för

framtida utvidgning av belysningen inom bottenvåningen

jämte en del ljuspunkter i magasinslokaler, enligt

elektriska rådfrågningsbyrån .................... kronor

Omläggning av elektriska ledningar i sal 98 1 tr. upp, enligt

elektriska rådfrågningsbyrån .................... »

Efterlagningar och bättringar för elektriska ledningarna

i sal 98 .............................................. »

Anordnande av nischer för två värmeelement i vindfånget

vid huvudentrén .............................. »

kronor

3,000: —

1,500: —

900: —

1,200: —

6,600: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 101.

Den av byggnadsstyrelsen beräknade totalkostnaden, 610,000 kronor,

skulle alltså numera kunna minskas med 22,635 kronor jämte 10 procent

för oförutsedda utgifter eller i runt tal 25,000 kronor.

För den händelse vissa ommålningar i historiska museets lokaler för

tillfället utbytas mot provisoriska bättringar och golvkanalernas igenläggning

i samma lokaler uppskjutas med hänsyn till historiska museets

ifrågasatta avflyttning, kan ett belopp av 14,800 kronor (8,500 -f- 6,300)

jämte 10 procent för oförutsedda utgifter eller i runt tal 16,000 kronor

ytterligare fråndragas.

Efter den sålunda nu företagna revideringen av byggnadsstyrelsens ursprungliga

beräkning kan kostnaden beräknas minskad till 569,000 kronor.

Ehuru det i statsverkspropositionen ifrågasatta uppskjutandet av golvkanalernas

igenläggning enligt vad styrelsen ovan framhållit måste anses

såsom synnerligen olämpligt, en uppfattning som museichefen också

ansluter sig till, anser sig styrelsen emellertid i detta sammanhang böra

angiva den summa, som skulle kunna ytterligare avdragas för den händelse

statsutskottet i detta avseende skulle biträda föredragande departementschefens

mening. Såsom tidigare anförts belöper sig den i byggnadsstyrelsens

beräkning ingående kostnaden för detta arbete till 30,900 kronor.

Arbetet med igenläggningen av golvkanalerna i historiska museets

lokaler, som med nämnda motivering nu föreslagits uppskjuten, har beräknats

till 6,300 kronor. Med avdrag av detta belopp uppgår sålunda den

för golvkanalerna i bottenvåningens vestibul samt våningen 1 och 2 trappor

upp beräknade kostnaden till 24,600 kronor eller ökad med 10 procent

till i runt tal 27,000 kronor, fördelad med 1,800 kronor på bottenvåningens

vestibul, 14,500 kronor på våningen 1 trappa upp och 10,700 kronor på

våningen 2 trappor upp.

Ännu en gång framhållande, att byggnadsstyrelsen på ovan anförda

skäl icke kan tillstyrka ett bibehållande av de nuvarande värmeledningskanalerna

och däri befintliga gamla värmeledningsrör inom nationalmusei

lokaler, vill styrelsen såsom sin på ingående utredningar grundade

mening uttala, att för ett i alla avseenden fullt ändamålsenligt utförande

av de nu ifrågasatta, för konstsamlingarnas bevarande särdeles

betydelsefulla arbeten inom nationalmuseibyggnaden erfordras ett anslag

av 569,000 kronor, vilket lämpligen torde böra fördelas med 140,000 kronor

för budgetåret 1928—1929, 250,000 kronor för budgetåret 1929—1930 och

179,000 kronor för budgetåret 1930—1931.

Stockholm den 22 februari 1928.

Ivar Tengbom.

Knut Bildmark. Sten Zethelius.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:169 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts under punkt 18 av statsverkspropositionens åttonde huvudtitel framlagda förslag angående ny värmeledning oc s. 1 i texten