Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående statsbidrag till kommunala flickskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1928-05-22 · 91 sidor, varav 87 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 87 av 91 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:155, Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående statsbidrag till kommunala flickskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

1

Nr 155.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1928 kl. 10 f. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående statsbidrag

till kommunala flickskolor m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(2:dra avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen angående

statsverket tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln,

punkt 157, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition angående

upprättande av kommunala flickskolor m. m., i riksstaten under åttonde

huvudtiteln beräkna dels till statsbidrag till kommunala flickskolor ett

ordinarie förslagsanslag å 50,000 kronor, dels ock till tillfällig löneförbättring

åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor ett extra förslagsanslag

av 8,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 24 februari 1928 till riksdagen avlåten

proposition nr 116, under åberopande av propositionen bilagt statsrådsprotokoll

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

A. ej mindre i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppföra ett ordinarie

förslaganslag å 50,000 kronor till statsbidrag till kommunala flickskolor,

än även i fråga om användandet av nämnda anslag

dels godkänna följande allmänna förutsättningar för åtnjutande av

statsbidrag från anslaget:

1. Kommunal flickskola skall vara upprättad och underhållen av skolområde,

bestående av ett eller flera skoldistrikt, eller, efter Kungl. Maj:ts

beprövande, av annan kommunal samfällighet eller förening av flera sådana,

samt hava till ändamål att bereda kvinnliga lärjungar tillfälle att

inhämta ett högre mått av allmän medborgerlig bildning med hänsyn

tagen till den kvinnliga ungdomens egenart och därvid tillika i större

eller mindre utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk verksamhet,

särskilt inom hemmets område.

2. Varje kommunal flickskola skall vara anordnad med såväl sjuårig

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 73 häft. (Nr 155.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

som sexårig lärokurs, varvid i fråga om gemensam eller skild undervisning

av de båda lärokurserna skola i huvudsak tillämpas de grunder, som

departementschefen i statsrådsprotokollet angivit. Den sjuåriga lärokursen

skall med avseende på det kunskapsmått, som erfordras för inträde i

dess första klass, vara grundad på genomgången fjärde klass i någon av

folkskolans huvudformer, och den sexåriga lärokursen skall med avseende

på det kunskapsmått, som erfordras för inträde i dess lägsta klass, vara

grundad på genomgången högsta klass av sex- eller sjuårig folkskola, anordnad

enligt någon av sådan skolas huvudformer, eller ock på sjätte klassen

av sjuårig dylik skola, därest lärokursen i sådan skolas sex lägsta

klasser kan enligt intyg av statens vederbörande folkskolinspektör anses

motsvara lärokursen i sexårig folkskola av nyss angivna former.

3. Vid kommunal flickskola skall, i huvudsaklig enlighet med vad departementschefen

i statsrådsprotokollet angivit, träffas särskilda anordningar

i syfte att för de lärjungar vid skolan, som hava för avsikt att

övergå till första ringen av fyraårigt eller treårigt gymnasium, underlätta

dylik övergång.

4. Inom de två högsta klasserna av kommunal flickskola skall undervisningen,

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som departementschefen

i statsrådsprotokollet uppdragit, anordnas antingen på både

en teoretisk och en praktisk utbildningslinje eller på endera av dessa linjer.

5. Kommunal flickskola skall, vare sig den omfattar både en teoretisk

och en praktisk linje eller enbart en av dessa linjer och oavsett om skolans

båda lärokurser åtnjuta gemensam eller skild undervisning, hava sammanlagt

minst 70 lärjungar.

6. Kommunal flickskola skall stå under skolöverstyrelsens inseende.

7. Varje årsklass skall i de teoretiska undervisningsämnena åtnjuta från

föregående och efterföljande årsklass skild undervisning.

8. Vid varje skola skall minst halva antalet av de ordinarie lärarna utgöras

av kvinnor.

9. Läsåret skall omfatta trettioåtta veckor, tid för inträdes- och flyttningsprövningar,

för påsk- och pingstferier samt för tillfälliga lovdagar

däri inräknad.

10. Skolområdet skall för undervisningen tillhandahålla tjänliga och

tillräckliga lokaler samt erforderliga och lämpliga skolmöbler och nödig

undervisningsmateriell.

11. Statsbidrag till kommunal flickskola må utgå endast under förutsättning

att Kungl. Maj:t, med hänsyn tagen till inom skolområdet möjligen

redan befintlig kommunal mellanskola, högre folkskola, högre flickskola,

högre samskola eller kommunal flickskola, för vilka statsbidrag redan

utgår, eller ock allmänt läroverk med tillträde för kvinnliga lärjungar

å realskolans stadium, prövar inrättandet av kommunal flickskola med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155. 3

av skolområdet föreslagen organisation vara för orten behövligt och

lämpligt.

12. Undervisningen i skolan skall vara avgiftsfri, såvida ej i visst fall

på grund av särskilda undantagsförhållanden annorlunda bestämmes i

skolans reglemente. Terminsavgifter må dock i intet fall påföras medellösa

lärjungar.

13. I övrigt skall kommunal flickskola vara organiserad och undervisningen

därstädes ordnad i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits;

dels bestämma,

att lärarpersonalen vid kommunala flickskolor skall åtnjuta följande

avlöningsförmåner:

rektor särskilt arvode av 1,200 kronor;

biträdande föreståndarinna särskilt arvode av 300 kronor;

ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande

ersättning, icke understigande 500 kronor, 3,300 kronor, vartill

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor, att utgå efter

respektive 5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle eller

motsvarande ersättning, icke understigande 350 kronor, 2,800 kronor, vartill

kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor, att utgå

efter respektive 5, 10 och 15 år;

extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare med full tjänstgöring

arvode av 2,900 kronor;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare med full tjänstgöring

arvode av 2,600 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode av 600 kronor;

vikarie för biträdande föreståndarinna särskilt arvode av 300 kronor;

manlig timlärare i teoretiskt undervisningsämne: 105 kronor för varje

veckotimme;

kvinnlig timlärare i teoretiskt undervisningsämne: 95 kronor för varje

veckotimme;

manlig timlärare i teckning, i musik, i gymnastik med lek och idrott:

90 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig timlärare i teckning, i musik, i gymnastik med lek och idrott:

85 kronor för varje veckotimme;

timlärare i annat praktiskt undervisningsämne än teckning: 80 kronor

för varje veckotimme;

att i avseende å uppflyttning i högre lönegrad skall i tillämpliga delar

gälla vad angående lärares vid kommunala mellanskolor uppflyttning i

högre lönegrad är stadgat;

dels förklara hinder för Kungl. Maj:t icke möta att fastställa de närmare

villkor och utfärda de närmare bestämmelser, vilka, i anslutning till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

vad departementschefen i statsrådsprotokollet anfört och i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som i motsvarande hänseende gäller för de

kommunala mellanskolorna, må för sagda avlöningsförmåners åtnjutande

böra stadgas, ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av

omförmälda villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;
dels

föreskriva, att ifråga om utgående av statsbidrag till kommunala

flickskolor skola, förutom vad angår själva organisationen och därmed

sammanhängande eller likartade spörsmål, gälla följande grunder:

L

Statsbidrag till fullständig kommunal flickskola, vilken av Kungl. Maj:t

blivit erkänd såsom sådan, utgår på följande sätt:

a) till skola med teoretisk och praktisk linje eller enbart teoretisk linje

med 20,400 kronor för år och till skola med enbart praktisk linje med

16,800 kronor för år;

samt därutöver:

b) till skola med fristående sexårig lärokurs med både teoretisk och

praktisk linje eller enbart teoretisk linje med 2,800 kronor för år för varje

årsklass i lärokursen, som i de teoretiska undervisningsämnena åtnjuter

från den sjuåriga lärokursen skild undervisning;

c) till skola med fristående sexårig lärokurs med enbart praktisk linje

med 2,800 kronor för år för var och en av de fyra lägsta årsklasserna i sådan

lärokurs samt med 1,400 kronor för år för var och en av de två högsta

årsklasserna i lärokursen, i båda fallen under förutsättning att ifrågakommande

klass i de teoretiska ämnena åtnjuter från den sjuåriga lärokursen

skild undervisning;

d) till parallellavdelning av årsklass inom den sjuåriga lärokursens fem

lägsta och inom den sexåriga lärokursens fyra lägsta klasser med 2,800

kronor för år, dock att sådant bidrag må utgå till högst så stort antal

parallella klassavdelningar, som uppkommer med iakttagande därav, att

vid läsårets början minst 30 lärjungar komma på varje sådan avdelning

inom årsklassen, innan ny klassavdelning upprättas inom densamma;

e) till parallellavdelning av årsklass inom de två högsta klasserna, med

iakttagande av den i d) angivna begränsningen, med 2,800 kronor för år

för parallellavdelning inom den teoretiska linjen och med 1,400 kronor för

år för parallellavdelning inom den praktiska linjen;

f) till undervisning i praktiska undervisningsämnen utom teckning med

75 kronor för läsår och veckotimme, under villkor att vid läsårets början

vid undervisningen i dylikt tillvalt ämne antalet lärjungar i varje lärjungegrupp

inom viss klass icke understiger 5 samt att minst 15 lärjungar

komma på sådan lärjungegrupp, innan ny grupp för ämnet upprättas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155. 5

Härförutom skola till varje kommunal flickskola utgå följande bidrag:

g) för varje manlig ordinarie ämneslärare: 500 kronor;

h) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare med

full tjänstgöring: 300 kronor;

i) för rektor: två tredjedelar av det för ifrågavarande befattningshavare

stadgade särskilda arvodet; för biträdande föreståndarinna: det

till henne utgående särskilda arvodet;

j) för varje ordinarie ämneslärare: ett belopp, motsvarande de läraren

tillkommande ålderstillägg;

k) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie

ämneslärare: om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp,

som utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,

erfordras till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av

offentligt uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Kungl.

Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;

l) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis

ledig lärarbefattning men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom:

det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikarien; samt

m) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken till förekommande av

smittofara av vederbörande myndighet förbjudits att tjänstgöra, det belopp,

som erfordras till arvode åt vikarien, dock icke för längre tid än

högst sex månader.

II.

Till skolområde, vilket enligt plan, som av Kungl. Maj:t godkännes, upprättar

kommunal flickskola genom successivt uppbyggande med en eller

flera klasser av sådan skola, skall, under den tid, som erfordras för skolans

utbyggande till fullständig kommunal flickskola, och utan hinder

därav att skolan icke omfattar sju årsklasser, statsbidrag, med tillämpning

i övrigt av de här ovan under I h)—m) stadgade grunder och med de

i fråga om de två högsta årsklasserna av praktisk linje där angivna undantag,

beräknas till 2,800 kronor för varje årsklass eller avdelning av

årsklass, under villkor:

a) att skolan i medeltal har minst 10 lärjungar i varje årsklass,

b) att skolan fortsättningsvis uppbygges år för år i oavbruten följd,

c) att vid skolan finnas lika många ordinarie lärare som antalet årsklasser

i skolan, dock att vid skola med enbart praktisk linje endast sex ordinarie

lärare behöva anställas och att av dem den sjätte läraren behöver

tillsättas först vid sjunde klassens upprättande, samt att rektor förordnas

vid den nya organisationens påbörjande, ävensom

d) att skolan i övrigt i tillämpliga delar är anordnad i enlighet med de

för kommunal flickskola gällande föreskrifter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

III.

För utbekommande av statsbidrag enligt bär ovan under I och II givna

stadganden böra binder ej möta därav:

a) att ny skola, parallellavdelning eller lärartjänst, för vilken statsbidrag

kan utgå, först under kalenderåret inrättats eller under kalenderåret

upphört, i vilka fall skolan äger bekomma statsbidrag i förhållande

till den del av läsåret, undervisningen pågått, eller

b) att under kalenderåret statsunderstödd skola i vederbörlig ordning

ombildats till kommunal flickskola, i vilket fall statsbidrag skall utgå för

vardera skolan i förhållande till den del av läsåret, som undervisningen

pågått enligt de för de särskilda skolarterna stadgade grunder, eller

c) att undervisningen enligt vederbörligt medgivande avkortats på

grund av rådande smittosam sjukdom bland människor eller husdjur, i

vilken händelse statsbidrag skall utgå med samma belopp, som om undervisningen

bedrivits i eljest bestämd omfattning, eller

d) att lärare till förekommande av smittofara av vederbörande myndighet

förbjudits att tjänstgöra, i vilken händelse statsbidrag, förutom till

vikaries avlönande, varom här ovan under I omförmäles, skall utgå till

avlönande av den från tjänstgöring avstängde läraren med oavkortat belopp,

dock icke för längre tid än högst sex månader;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i fråga om tillämpningen av de

under I—III angivna grunder utfärda de närmare föreskrifter, vilka, i

huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

anfört, kunna befinnas erforderliga.

B. besluta,

att lärarpersonalen vid kommunala flickskolor skall vara delaktig i statens

pensionsanstalt, med iakttagande i tillämpliga delar av vad angående

delaktighet i denna anstalt är stadgat i fråga om lärare vid kommunala

mellanskolor, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare bestämmelser

som på grund härav befinnas erforderliga; samt

att därest på grund av inrättandet av kommunal flickskola statsunderstödd

enskild högre flickskola på orten upphör med sin verksamhet och

på den grund vid den senare skolan anställd ämneslärarinna med full

tjänstgöring går förlustig sin anställning, hon må, under förutsättning att

hon vid början av skolans avveckling uppnått en ålder av 50 år samt vunnit

sådan anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd enskild läroanstalt

före den 1 mars 1928, intill dess hon fyller 60 år, av statsmedel åtnjuta

en årlig ersättning uppgående till två tredjedelar av den avlöning

hon i enlighet med gällande bestämmelser vid entledigandet åtnjöt från

skolan, tillfällig löneförbättring och eventuellt utgående dyrtidstillägg

däri inberäknade, samt för tiden därefter en årlig pension till samma belopp,

som skulle tillkommit henne, därest hon intill uppnåendet av sist
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

7

nämnda ålder varit i tjänst vid statsunderstödd enskild flickskola; skolande

vad nu sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana

skolor, vilkas avveckling påbörjats inom tio år, räknat från den 1 januari

1929.

C. dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1928—

30 juni 1929 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare mod 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Kungl.

Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende för motsvarande

lärare vid kommunala mellanskolor nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett extra förslagsanslag

av 8,000 kronor.

Beträffande utredningen hänvisar utskottet till åberopade statsrådsprotokoll.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr C. Lindhagen väckt motion

(I: 285), däri hemställts, att lärare vid kommunal flickskola må av riksdagen

medgivas rätt att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig tjänstgöring vid privat läroverk eller eventuellt åtminstone vid statsunderstött

privat läroverk;

dels en inom första kammaren av fröken Kerstin Hesselgren väckt motion

(I: 286), däri hemställts, att vid kommunal flickskola av större omfattning

med kvinnlig rektor må efter skolöverstyrelsens prövning anställas

biträdande föreståndare, manlig eller kvinnlig;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Kerstin Hesselgren (I: 287) och den andra inom andra kammaren

av herr O. Holmdahl (II: 459), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte under förutsättning av hifall till berörda proposition i övrigt besluta

dels upprättande av ordinarie befattningar även för lärare i övningsämnen

och praktiska ämnen vid de kommunala flickskolorna,

dels utfärdande av kompentensbestämmelser för vid nämnda skolor anställda

lärare i övningsämnen och praktiska ämnen,

dels att vad i kungl. propositionen föreslås angående viss ersättning till

vid högre flickskola anställd ömneslärarinna med full tjänstgöring, vilken

på grund av inrättandet av kommunal flickskola å orten går förlustig sin

anställning, skall äga tillämpning även på önnmfirslärarinna, vilkens

tjänstgöring haft sådan omfattning, att den kan sägas hava utgjort vederbörandes

väsentliga sysselsättning;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr G. Möller m. fl. (I: 288) och den andra inom andra kammaren av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

herr P. A. Hansson i Stockholm m. fl. (II: 461), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen ville avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 116;

dels en inom första kammaren av herr J. Pålsson väckt motion (I: 289),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

1) att, därest den kommunala flickskolan godtages av riksdagen, det uttryckligen

måtte i villkoren för statsunderstöd fastslås

dels att skolan skall stå öppen för lärjungar från landsbygden på samma

villkor som gälla i fråga om de allmänna läroverken,

dels ock, att om lärjungeavgifter skola upptagas, desamma skola utgå

med samma belopp för lärjunge, oberoende hemorten;

2) att kommunal flickskola ej må inrättas utan riksdagens samtycke;

3) att sådan skola för att komma i åtnjutande av statsunderstöd skall i

medeltal hava minst 15 lärjungar i varje årsklass;

dels ock en inom första kammaren av herrar K. Sandegård och N. S.

N orlin g väckt motion (I: 290), vari hemställts, att riksdagen, i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 116, i vad den avser ett fastställande av

de av departementschefen föreslagna villkor och bestämmelser i fråga om

lärarnes tjänstgöringsskyldighet vid de kommunala flickskolorna, måtte

besluta, att för ämneslärare med full tjänstgöring stadgas en tjänstgöringsskyldighet

av 24 till 30 veckotimmar.

Beträffande de av motionärerna till stöd för förslagen anförda skälen

får utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

Frågan om upprättandet av kommunala flickskolor har uppstått i samband

med spörsmålet om ordnandet av den högre flickundervisningen. I

sitt i ämnet avgivna utlåtande hade skolkommissionen tänkt sig, att staten

skulle i allra största utsträckning åtaga sig ansvaret för den kvinnliga

ungdomens högre skolbildning dels därigenom att de allmänna läroverken

skulle utom i vissa undantagsfall öppnas även för flickor, dels ock därigenom

att för flickor upprättades statliga läroanstalter, såväl gymnasier

och realskolor som rena flickskolor, de sistnämnda organiserade enligt

någon av de tre av kommissionen föreslagna typer, som benämndes A-, Boch

C-typen och av vilka A-typen avsåg en sexårig skola, byggd på folkskolans

sjätte klass, B-typen en från samrealskolans tredje klass utgrenad

treårig flickskollinje och C-typen en för flickor avsedd ettårig påbyggnad

på samrealskolans högsta klass.

I de utlåtanden, som avgåvos över skolkommissionens förslag, möttes detsamma

av åtskillig kritik, vilken riktades dels mot den föreslagna starka

inskränkningen i den privata skolverksamheten, dels mot den av kommissionen

förordade vidsträckta användningen av samundervisning. Det

framhölls därvid, att läroverkens öppnande för flickor medförde en olämplig

dragning från de för flickornas behov särskilt anpassade skolorna.

Från många håll påyrkade man, att de högre flickskolorna skulle fort
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

9

farande få verka under i väsentliga delar oförändrade foriner, medan

det från andra håll förordades, att vid sidan av statsflickskolor skulle få

finnas såväl enskilda som kommunala flickskolor.

Tanken på ett kommunalt flickskoleväsen upptogs sedermera av skolöverstyrelsen

i dess utlåtande över skolkommissionens betänkande. I det

statsrådsprotokoll, som åtföljde Kungl. Maj:ts till 1927 års riksdag framlagda

proposition angående omorganisation av det högre skolväsendet

m. m. berörde föredragande departementschefen även denna fråga. Departementschefen

anförde därvid:

»Förslaget syntes mig ur flera synpunkter värt att tagas i övervägande.

Dess realiserande skulle onekligen undanröja vissa olägenheter, som vore

förbundna med den nuvarande flickskolorganisationen. Jag fann uppslaget

hava det värde, att en ytterligare utredning i frågan borde äga rum.

Då emellertid förslag i detta avseende blivit framställt, ansåg jag

mig böra påpeka, att om en organisation med kommunala flickskolor

komme till stånd, densamma i stor utsträckning måste bliva överensstämmande

med de kommunala mellanskolornas. Ifrågavarande skolor

borde alltså bygga på genomgången sexårig folkskola, och kommunen

skulle ansvara för skolans bestånd samt besluta om dess ekonomiska

förhållanden. I fråga om lärarpersonalens anställning, avlöningsförmåner

m. m. borde i huvudsak gälla vad i sådant hänseende vore stadgat för

kommunal mellanskola, varvid dock borde övervägas, huruvida ej särskilda

bestämmelser för tryggande av ett visst antal kvinnliga lärare vore

erforderliga. För inträde i skolan skulle som antytts förutsättas kunskaper,

motsvarande dem, som inhämtades i någon av folkskolans huvudformer.

Skolan borde omfatta fem eller sex årsklasser, och statsbidrag borde

utgå med samma belopp och efter i huvudsak samma grunder som nu

gällde i fråga om kommunal mellanskola.»

Vid behandlingen av förenämnda förslag angående omorganisation av

det högre skolväsendet m. m. väcktes inom båda kamrarna två likalydande

motioner (I: 254 och II: 417), i vilka frågan om upprättande av kommunala

flickskolor ånyo bragtes på tal.

Motionärerna påpekade, att de ansåge sig icke böra ifrågasätta, att staten

upprättade läroanstalter av samma typ som den nuvarande privata

flickskolan. Däremot syntes det under vissa betingelser lämpligt, att staten

lämnade sin medverkan till att offentliga läroanstalter med väsentligen

samma bildningsmål komme till stånd. Den ändamålsenligaste formen

härför vore den i propositionen om det högre skolväsendets omorganisation

anvisade, ekonomisk samverkan mellan stat och kommun vid anordnande

av kommunala flickskolor. I väsentlig anslutning till den principiella

ståndpunkt departementschefen intagit till denna fråga syntes

dylik läroanstalt kunna organiseras såsom en femårig skola, byggande på

den sexklassiga folkskolans sjätte klass. Med hänsyn till vad under ut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

redningsarbetet framkommit kunde en så organiserad flickskola väntas

leda fram till i huvudsak det bildningsmål, som realskolan avsåge att bibringa,

och den nuvarande flickskolan tillkommande friheten från avgångsexamen

kunde upprätthållas. Därest den privata flickskolan efter

hand ersattes med läroanstalter av denna typ, skulle tre var för sig betydelsefulla

förmåner uppnås. Bottenskoleprincipen skulle kunna vinna

tillämpning även på detta undervisningsområde. Vidare skulle terminsavgifterna

komma att bortfalla eller i varje fall avsevärt begränsas. Och

slutligen skulle lärarpersonalen erhålla en rättsligt tryggad ställning.

En granskning av de författningsbestämmelser, fortforo motionärerna,

som nu gällde i fråga om den kommunala mellanskolan, gåve vid handen,

att desamma i all huvudsak kunde tillämpas även på den kommunala

flickskolan. De enda punkter, där avvikelse borde ske, vore följande. Biträdande

föreståndarinna syntes icke erforderlig i det fall, att rektorsbefattningen

hade kvinnlig innehavare. Då skolan skulle omfatta fem årsklasser,

syntes minimiantalet lärjungar böra fastställas till 40 mot mellanskolans

32 och av samma anledning statsbidraget utgå med 14,000 kronor

(mellanskolan 11,200 kronor). Jämväl syntes det skäligt, att det särskilda

understödet till undervisning i huslig ekonomi kunde utgå med

1,000 kronor för år (mellanskolan 600 kronor).

Å andra sidan, påpekade motionärerna, borde icke lämnas alldeles obegränsad

rätt att anordna skolor av här ifrågavarande typ. Bedan i fråga

om den kommunala mellanskolan vore för närvarande stadgat, att om en

eller flera kommunala mellanskolor funnes inom ett skolområde, det skulle

bero av Kungl. Maj:ts avgörande, huruvida statsunderstöd finge utgå till

flera sådana skolor inom området. Då det gällde upprättande av kommunal

flickskola, bleve det nödvändigt att beakta förefintliga utbildningsmöjligheter

dels inom ortens allmänna statsläroverk, dels inom eventuellt

redan existerande kommunala mellanskolor. Och understödjandet av kommunal

flickskola borde städse förbindas med en motsvarande begränsning

i de statsunderstödda flickskolornas antal inom vederbörande stad. I motsatt

fall skulle uppenbarligen det allmännas utgifter för här förevarande

undervisningsändamål löpa risk att över hövan växa.

Motionärerna hemställde, att anslag för understöd åt kommunala flickskolor

måtte upptagas i riksstaten för budgetåret 1927—1928.

Vid samma riksdag väcktes jämväl inom första kammaren en motion

(nr 252), med vilken en inom andra kammaren väckt motion (nr 399) överensstämde

i avseende på innebörden, vilka motioner väl ej direkt avsågo

den kommunala flickskolan men vilka på grund av i dem gjorda uttalanden

i viss mån beröra denna skolas ställning i skolsystemet.

I den förstnämnda motionen yrkades — med utgångspunkt från det i

nyssberörda proposition framlagda förslaget om upprättande av högre

läroverk för flickor, omfattande realskola och gymnasium — att högre

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottds utlåtande Nr 155.

11

läroverk för flickor i första hand måtte omfatta en högre flickskola, så

nära som möjligt överensstämmande med de nuvarande högre flickskolorna,

och ett därmed förbundet gymnasium samt därjämte, där skäl därtill

förelåge, en realskola, ävensom att de högre läroverk, som komme att

av staten upprättas, skulle anknyta till folkskolan på samma sätt som de

allmänna läroverken, vare sig den treåriga eller den fyraåriga grundskolan

komme till användning.

Den inom andra kammaren väckta motionen påyrkade skrivelse till

Kungl. Maj:t med anhållan om nytt förslag till nästkommande års riksdag

med samma innebörd som i förstberörda motion angivits.

I den skrivelse, varmed riksdagen för Kungl. Maj:t anmälde sina beslut

i anledning av förutnämnda proposition, berörde riksdagen först de

yrkanden, som gjorts i nämnda motioner, och yttrade därom följande.

Även om riksdagen funne vissa skäl tala för inrättande vid flickläroverken

av siirskilda linjer, som i avseende å undervisningens allmänna

planläggning och inriktning närmast överensstämde med den nuvarande

högre flickskolan, hade detta spörsmål kommit i ett väsentligt förändrat

läge genom det förslag om inrättande av särskilda kommunala flickskolor,

som underställts riksdagens omprövning. Vid bedömandet av nu föreliggande

spörsmål syntes man knappast kunna underlåta att taga hänsyn

till dess reella sammanhang med frågan om anordnandet av ett kommunalt

flickskoleväsen, och riksdagen förutsatte därför, att motionerna i

nu avhandlade hänseende komme under bedömande i samband med utarbetande

av det förslag till anordnande av kommunala flickskolor, om vars

framläggande för 1928 års riksdag riksdagen i det följande komme att

göra hemställan. Under sådana förhållanden ansåge sig riksdagen icke nu

böra bifalla motionerna i fråga.

Beträffande de motionsvis gjorda yrkandena om upprättande av kommunala

flickskolor yttrade riksdagen i huvudsak följande.

Riksdagen ansåge, att den kvinnliga ungdomens högre undervisning i

vida större utsträckning än för närvarande kunde äga rum i läroanstalter

av samskolenatur, men härav följde ingalunda, att riksdagen ansåge

ifrågavarande behov genom denna anordning vara i erforderlig mån tillgodosett.

Vid sidan av de studiemål, som realskol- och studentexamina

representerade, komme, säger riksdagen, säkerligen för flickornas vidkommande

även för framtiden att fortbestå de mera allmänna bildningsmål,

som i vårt land av ålder företrätts av de högre flickskolorna. Hittills

hade den härpå inriktade undervisningen varit så gott som uteslutande

överlämnad åt privatläroverken. Riksdagen utginge ifrån att behovet

av särskilt för flickor avsedda läroanstalter komme att fortfarande

tillgodoses, utan att staten övertoge hela kostnaden härför.

Det kunde emellertid enligt riksdagens mening icke bestridas, att vissa

betydande olägenheter vore förbundna med den hittills förefintliga ord
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

ningen i avseende på den speciella flickundervisningen. Departementschefen

hade i sitt yttrande till statsrådsprotokollet pekat på detta förhållande

och jämväl angivit en anordning, som skulle i väsentlig mån undanröja

ifrågavarande olägenheter, nämligen inrättandet av kommunala flickskolor

— en tanke, som ju upptagits även i de förut omnämnda motionerna.

Riksdagen funne de sålunda framkomna förslagen synnerligen beaktansvärda.

Särskilda fördelar ansåge riksdagen den kommunala flickskolan

erbjuda därutinnan, att densamma skulle väsentligt medverka till

ett nedbringande av kostnaderna för den kvinnliga ungdomens utbildning

och därigenom bidraga att göra nämnda skolform tillgänglig även för

flickor ur ekonomiskt svagare hem.

Mot en tillämpning i huvudsak av de allmänna grundlinjer för den

kommunala flickskolans organisation m. m., som angivits såväl av departementschefen

som av motionärerna, hade riksdagen intet att erinra.

Härvid ville riksdagen emellertid framhålla, att, i anslutning till vad

riksdagen heslutit beträffande kommunala mellanskolor, såsom villkor för

utgående av statsbidrag till kommunal flickskola borde stadgas, att lärjungantalet

i skolan skulle uppgå till minst 10 i medeltal för varje klass.

Riksdagen ansåge sig emellertid icke böra nu fatta definitivt beslut om

dylika läroanstalters inrättande och anslå medel för ändamålet. Däremot

syntes det riksdagen lämpligt att hos Kungl. Maj:t hemställa om

framläggande för 1928 års riksdag av förslag om inrättandet av kommunala

flickskolor.

I enlighet härmed beslöt riksdagen anhålla, hland annat, det Kungl.

Maj:t täcktes till 1928 års riksdag, med beaktande av de synpunkter riksdagen

anfört och efter verkställd utredning, framlägga förslag om inrättande

av kommunala flickskolor.

Med anledning härav anbefallde Kungl. Maj:t vissa för ändamålet tillkallade

sakkunniga — de s. k. 1927 års skolsakkunniga — att till Kungl.

Maj:t inkomma med utredning och förslag om inrättandet av kommunala

flickskolor.

Efter det de sakkunniga sedermera avgivit sitt betänkande i ämnet, hava

över detsamma utlåtanden inhämtats av vederbörande myndigheter och

intresserade sammanslutningar.

På de sakkunnigas förslag bygger Kungl. Maj:t den nu föreliggande

framställningen.

Vid granskning av Kungl. Maj:ts förslag har utskottet ansett sig höra

följa den uppdelning av ämnet, som departementschefen i statsrådsprotokollet

låtit komma till uttryck.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

13

A. Yttre och inre organisation.

1. Den kommunala flickskolans mål.

De sakkunniga hava angivit den kommunala flickskolans ändamål vara

att bereda kvinnliga lärjungar, som genomgått folkskola, anordnad enligt

någon av denna skolas A- eller B-former och omfattande minst sexårig

lärokurs, eller på annat sätt vunnit motsvarande kunskaper, tillfälle att

inhämta ett högre mått av allmän medborgerlig bildning med hänsyn

tagen till den kvinnliga ungdomens egenart och att därvid tillika i större

eller mindre utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk verksamhet,

särskilt inom hemmets område.

Departementschefen erinrar, hurusom den högre flickskolan erbjöde den

kvinnliga ungdomen en efter dess anlag och studiehåg lämpad obruten studiegång,

vilken, på samma gång den gåve flickorna en god allmänbildning

som grundval för olika arbetsuppgifter ute i samhället, även tillgodosåge

kraven på deras utbildning för hemmets särskilda behov och vilken

i de olika skolklasserna lämpligt avpassas med hänsyn till deras fysiska

och psykiska utveckling.

Vidare framhåller departementschefen, att när riksdagen avsett, att den

kommunala flickskolan skulle hava till uppgift att tillvarataga den bildningstyp,

som den högre flickskolan hos oss av ålder företrätt, det uppenbarligen

vore fråga om upprättande av en skolform, som i väsentliga avseenden

hade ett annat mål än realskolan.

Skulle man verkligen lyckas åstadkomma en skolform, som utgåve

sig för att hava övertagit den hittillsvarande flickskolans uppgifter

men vars huvudsakliga mål i verkligheten sammanfölle med realskolans,

då låge den faran nära, att en dylik skolform genom den förebildliga

betydelse, den lätteligen kunde få, komme att leda till den nuvarande flickskolans

försvinnande. Då departementschefen hölle före, att detta skulle

vara en bestämd förlust för vårt undervisningsväsen, hade han ansett det

vara av vikt att från början klargöra olikheten mellan den kommunala

flickskolans och realskolans mål.

Den formulering de sakkunniga givit åt den kommunala flickskolans

bildningsmål funne departementschefen riktig och lämplig.

Departementschefen anser sig alltså böra förorda, att under benämningen

kommunala flickskolor upprättas för flickor avsedda läroanstalter

med det allmänna bildningsmål, som i vårt land hittills företrätts av de

högre flickskolorna och med en organisation och ställning, för vilka han

i det följande säger sig vilja närmare redogöra.

Departe
mentschefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Motioner.

Utskottets

yttrande.

I ovanberörda motioner I: 288 och II: 461 göres gällande, att 1927 års

riksdags beslut innebar, att den kommunala flickskolan såsom allmän bildningsskola

borde leda till ett mål, som i huvudsak motsvarade det genom

realexamen vitsordade.

Genom det beslut, som 1927 års riksdag fattat angående öppnandet för

flickor av de hittills endast för gossar avsedda allmänna läroverken, har

den kvinnliga ungdomens behov av högre undervisning blivit från det

allmännas sida enligt utskottets mening till fullo tillgodosett, i vad avser

denna ungdoms teoretiska utbildning till det studiemål, realskolexamen

och studentexamen representera. Riksdagen betonade emellertid 1927, att

för flickornas vidkommande även komme att för framtiden fortbestå de

mera allmänna bildningsmål, som i vårt land av ålder företrätts av de

privata högre flickskolorna. En organisation av den kommunala flickskolan,

vilken skulle hava i stort sett enahanda studiemål som de allmänna

statsläroverken eller som på ett eller annat sätt skulle förbereda flickorna

till inträde på en skolgång med detta mål, skulle enligt utskottets

mening medföra på många orter en menlig dualism, föga ägnad att motsvara

de olika krav, man från det allmännas sida bör uppställa på den

kvinnliga ungdomens högre undervisning. Då departementschefen nu

hävdar önskvärdheten av att upprätthålla åtskillnaden mellan de allmänna

läroverkens studiemål — företrädda i realskole- och studentexamina

— och det bildningsmål, som den privata högre flickskolan representerar,

anser sig utskottet höra helt ansluta sig till denna åskådning.

Den kommunala flickskolans allmänna uppgift hör enligt utskottets mening

vara att i den utsträckning, förhållandena medgiva, tillgodose den

speciella kvinnliga skolutbildning, som varit och är den privata högre

flickskolans huvuduppgift.

Då fråga nu föreligger om ett mera direkt stödjande från det allmännas

sida av en ny skolform för den kvinnliga ungdomens behov, vill utskottet

vidare betona den fördel, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle vara

förenad med denna skolform i likhet med den privata högre flickskolan

därigenom, att densamma genom en långsammare och för flickorna mera

lämpad skolgång skulle giva dem såväl en god allmän bildning såsom

grundval för olika arbetsuppgifter i samhället som även en utbildning för

hemmets särskilda behov. Då det hör vara ett allmänt samhällsintresse

att stödja strävandena till underlättande av en dylik utbildningsväg för

den kvinnliga ungdomen och det föreliggande förslaget synes utskottet i

möjligaste utsträckning taga sikte på detta mål, har utskottet, som icke

kunnat ansluta sig till det betraktelsesätt, som gjorts gällande i ovanberörda

motioner I: 288 och II: 461, ansett sig böra förorda upprättande av

kommunala flickskolor i huvudsaklig överensstämmelse med vad Kungl.

Maj:ts förslag innebär och utskottet i det följande kommer att angiva.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

15

2. Anknytning till folkskolan och antal klasser.

De skolsakkunniga hava föreslagit att kommunal flickskola skall utgöra

en överbyggnad till den egentliga folkskolan samt, efter Kungl. Maj:ts

bestämmande i varje särskilt fall, omfatta sex eller ock fem ettåriga

klasser.

Departementschefen erinrar till en början om sitt ovan återgivna anförande

till det statsrådsprotokoll, som åtföljde Kungl. Maj:ts proposition

till 1927 års riksdag angående omorganisation av det högre skolväsendet

m. m. och framhåller, att han gjorde detta uttalande under förutsättning,

att den då ifrågavarande reformen komme att verkställas i huvudsak

efter av honom i samma anförande närmare angivna allmänna riktlinjer.

Nu hade emellertid denna fråga inträtt i ett nytt läge, sedan

genom riksdagens beslut väsentliga ändringar vidtagits i de av Kungl.

Maj:t på hans tillstyrkande framlagda förslagen. Till dylika ändringar

hörde framför allt de av riksdagen beslutade anordningarna för flickors

tillträde till de allmänna läroverken, vare sig anordningarna avsåge vissa

redan förefintliga läroverks förändring till samläroverk eller inrättande

av helt nya för flickor avsedda allmänna läroverk. De beslut riksdagen

fattat i dessa avseenden komme att medföra — framhåller departementschefen

— att den såväl av Kungl. Maj:t som av riksdagen hävdade,

för reformen grundläggande principen att å varje läroverksort tillfälle

i skälig utsträckning borde beredas till omedelbar övergång från folkskolans

sjätte klass till läroverket, komme, vad flickorna beträffar, att

under den närmaste tiden vinna tillämpning i en högst väsentligt vidgad

utsträckning. Ett system med dubbla anknytningsmöjligheter borde under

sådana förhållanden kunna tillämpas jämväl ifråga om den kommunala

flickskolan, utan att syftet med den beslutade reformen eller möjligheten

att uppnå detsamma i något hänseende rubbades. Departementschefen

tänkte sig då närmast att saken skulle kunna ordnas i stort sett på samma

sätt som vid åtskilliga allmänna läroverk, till vilka enligt riksdagsbeslutet

flickor skulle äga tillträde, nämligen så, att skolan skulle anknyta

icke blott till folkskolans högsta klass utan även till dess fjärde. Såsom

skäl för en dylik anordning hade med rätta framhållits, att det därigenom

skulle bliva väsentligen lättare för skolan att förverkliga den bildningstyp,

som den nuvarande flickskolan företrädde. Genom en anknytning till

folkskolans fjärde klass vunnes även den fördelen att studietiden, för närvarande

11 år (3 år i folkskola och 8 år i flickskola), icke skulle komma att

förlängas för de flickor, som från denna klass inträdde i flickskolan. Departementschefen

erinrade vidare om att enligt beslut av 1927 års riksdag

de privata högre flickskolorna skulle bygga lägst på folkskolans fjärde

klass.

Departe
mentschefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Departementschefens förord för att en anknytning till folkskolans fjärde

klass anordnades jämväl vid de kommunala flickskolorna, skedde emellertid

under den bestämda förutsättningen, att vid varje sådan skulle tilllika

anordningar träffas, som möjliggjorde en omedelbar övergång till

skolan från avslutad folkskola.

I nära samband med frågan om den kommunala flickskolans anknytning

till folkskolan står — framhåller departementschefen vidare — frågan

om antalet klasser i skolan. I de yttranden över de sakkunnigas förslag,

i vilka påyrkats en anknytning även till folkskolans fjärde klass,

hade framhållits såsom en bestämd vinst av en dylik anknytning, att möjlighet

därigenom skulle vinnas att göra skolan sjuårig, en anordning som

ansåges i hög grad önskvärd, för att skolan skulle i fullt tillfredsställande

utsträckning kunna både i fråga om mål och arbetssätt motsvara den nuvarande

högre flickskolan. De sålunda framförda synpunkterna finner

departementschefen riktiga. En sexårig skola, byggd på fjärde folkskoleklassen,

skulle otvivelaktigt bliva en så svag skolform, att den icke kunde

övertaga den nuvarande högre flickskolans uppgifter.

Vad åter beträffar antalet klasser i den kommunala flickskolan, i de

fall då denna skola i sin första klass utginge från det kunskapsmått, som

fullständigt genomgången folkskola meddelade, hade de sakkunniga föreslagit

en alternativ anordning med sex eller fem klasser, varvid det skulle

ankomma på vederbörande kommunala myndighet att vid uppgörande av

förslag till reglemente för skolan avgöra, vilken av de båda organisationsformerna

som ansåges i det särskilda fallet önskvärd.

Då det nu gällde att åstadkomma en skolform, vars studiemål skulle

motsvara icke realskolans utan den nuvarande högre flickskolans, finner

departementschefen konsekvensen bjuda att helt övergiva tanken på upprättande

av den femklassiga skolan. Därmed skulle också hela organisationsfrågan

vinna i förenkling: i den mån skolan byggde på fyraårig

grundskola, bleve lärokursen sjuårig; i den mån den åter vilade på avslutad

folkskola, komme den att bliva sexårig.

Det hade anförts till förmån för en femklassig skola, att studietiden medelst

en sådan bleve förkortad med ett år. Men lika litet som man velat,

när det gällt det allmänna läroverket, tillgripa utvägen att genom en beskärning

av läroverket förkorta studietiden, enär sådant icke ansetts kunna

ske utan menliga följder för läroverkets arbetsresultat, lika litet ansåge

departementschefen, att man borde i fråga om flickskolan anlita en dylik

för uppnåendet av skolans syfte hinderlig utväg.

Det hade från visst håll uttalats den farhågan, att om flickskolan bleve

sexårig, den ringa tidsskillnaden i flickskolans och det allmänna läroverkets

studiegång skulle vålla vad man kallat »en osund sugning till studentexamen».

Mot detta kunde emellertid anmärkas att samma tidsskillnad —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

17

ett år — redan länge existerat i den nuvarande åttaklassiga flickskolans

och det allmänna läroverkets lärogång utan att hava på något mera oroande

sätt föranlett do kvinnliga lärjungarna att föredraga gymnasievägen

framför flickskolevägen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser departementschefen, att

flickskolans anknytning till folkskolan bör ordnas på följande sätt:

1) Vid varje kommunal flickskola skall upprättas såväl sjuårig som

sexårig lärokurs. De båda lärokurserna skola upprättas antingen såsom

var för sig fristående eller såsom med varandra förenade.

2) Då lärokurserna anordnas såsom fristående, skall den sjuåriga lärokursens

lägsta klass anknyta till folkskolans fjärde klass och den sexåriga

kursens lägsta klass till den sexåriga folkskolans högsta. Då lärokurserna

äro förenade, skola lärjungar, som genomgått folkskolans fjärde klass,

kunna vinna inträde i den sjuåriga lärokursens första klass, samt lärjungar,

som genomgått folkskolans högsta klass, i andra klassen av samma

lärokurs, vilken klass således kommer att tillika utgöra den sexåriga lärokursens

lägsta klass.

3) De båda lärokurserna skola, om de äro fristående, i regel undervisas

var för sig; dock skola i vissa fall de båda kursernas lärjungar sammanföras

till gemensam undervisning.

4) Då de båda lärokurserna äro förenade, skola lärjungarna i regel åtnjuta

gemensam undervisning. Dock skall för de lärjungar, som från folkskolans

högsta klass vinna inträde i den sjuåriga lärokursens andra klass,

i viss utsträckning anordnas skild undervisning. Enär lärokurserna i den

sjuåriga flickskolans första klass, om man bortser från ämnet tyska, upptaga

det väsentliga av kursinnehållet för folkskolans femte och sjätte klasser,

synes den skilda undervisningen kunna inskränkas till nämnda ämne.

Denna undervisning, som skall förläggas till skolans ordinarie undervisningstid,

skall omfatta en lärokurs, motsvarande den kurs i ämnet, som

meddelas i de två första årsklasserna av den sjuåriga lärokursen.

5) Den sjuåriga och den sexåriga lärokursen skola upprättas såsom

förenade i alla de fall, då icke antalet lärjungar i den sjuåriga lärokursens

andra klass, med tillämpning av de för uppdelning av årsklass i parallellavdelningar

gällande bestämmelser, under två läsår i följd gjort uppdelning

av sagda klass på två eller flera parallellavdelningar erforderlig.

I sistnämnda fall skola de båda lärokurserna från och med därpå följande

läsår och så länge förutsättningar härför äro för handen vara upprättade

såsom fristående.

Önskar skolområde i annan ordning än nu sagts vid sidan av den sjuåriga

lärokursen anordna fristående sexårig lärokurs, skall framställning

därom göras hos Kungl. Maj:t, som i varje särskilt fall fattar beslut.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 73 käft. (Nr 155.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Motioner. I ovanberörda motioner I: 288 och II: 461 göres gällande, att den kommunala

flickskolans anknytning till sjätte folkskoleklassen — och uteslutande

till denna — utgjorde en av huvudpunkterna i 1927 års principbeslut.

Då departementschefen i propositionen till 1927 års riksdag talat

om »den för reformen grundläggande principen att å varje läroverksort

tillfälle i skälig utsträckning borde beredas till omedelbar övergång

från folkskolans sjätte klass till läroverket», avsågo enligt motionärernas

mening dessa ord icke att fastslå någon för reformen i dess helhet grundläggande

princip, utan hänförde sig allenast till vad departementschefen

den gången betecknade såsom »en grundläggande synpunkt» icke för reformen

utan uteslutande för omläggningen av de gamla läroverken. När

det åter gällde nybildningar, hade i 1927 års proposition uttryckligen hävdats,

att »tungt vägande skäl föreligga för att dessa läroverk anknyta till

sjätte folkskoleklassen». Även denna grundsats hade otvetydigt godtagits

av riksdagen. De kommunala flickskolor, som nu väntades kunna uppstå

genom privatläroverkens ombildning, vore enligt motionärernas mening

ur det allmännas synpunkt lika utpräglade nybildningar som de realskolor,

vilka framginge genom statens övertagande av kommunala mellanskolor.

Då Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag, i vad det gäller flickskolans

anknytning till folkskolan och skolkursens längd, på alla väsentliga

punkter strede mot det principbeslut 1927 års riksdag fattat, yrka

motionärerna, att förslaget i denna del icke måtte vinna riksdagens godkännande.

Utskottets Utskottet har icke kunnat finna, att åt 1927 års riksdags beslut rö
yttrande.

rarKie anknytningen till folkskolan bör givas den tolkning, som innefattas

i nyssberörda motioner. Fastmer anser utskottet, att i nämnda

riksdags beslut inrymmes full likställdhet mellan 4-årig och 6-årig folkskolekurs

såsom grundval för den högre skolan. Kungl. Maj:ts nu föreliggande

förslag utgår också från de båda linjernas likaberättigande, och

utskottet vill i detta avseende ansluta sig till den av departementschefen

härutinnan hävdade uppfattningen. Vid granskning i övrigt av vad departementschefen

anfört såväl i fråga om antalet klasser i den föreslagna

kommunala flickskolan som beträffande sättet för denna skolforms anknytning

till folkskolan har utskottet icke funnit något att erinra i annat

avseende än att utskottet i Kungl. Maj:ts hemställan under A a 2 ansett sig

böra för vinnande av enkelhet förorda en mindre jämkning. Utskottet,

som sålunda icke kunnat dela den uppfattning, som härutinnan göres gällande

i motionerna 1:288 och 11:461, tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag

i nu förevarande del.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

19

3. Linjedifferentiering.

De skolsakkunnigas förslag innebär en viss linjedifferentiering i de ifrågasatta

kommunala flickskolorna. Enligt deras förslag skulle inom de två

högsta klasserna av sexårig flickskola samt inom den högsta klassen av

femårig flickskola undervisningen kunna anordnas antingen på håde en

teoretisk och en praktisk utbildningslinje eller på endera av dessa linjer.

I nämnda klasser skulle undervisning meddelas i följande för den teoretiska

och den praktiska linjen gemensamma ämnen, nämligen modersmålet,

historia med samhällslära, ett främmande språk samt det ena året

hälsolära och det andra året ekonomilära ävensom kristendom. Nu angivna

ämnen skulle bilda en fast kärna inom de båda linjerna. Därjämte skulle

lärjungarna å den teoretiska linjen deltaga i undervisningen i tre fritt valda

teoretiska ämnen och lärjungarna å den praktiska linjen i två av ämnena

sömnad, vävning, hushållsgöromål, barnavård och trädgårdsskötsel eller

samtliga de å undervisningsplanen upptagna handelsämnena. Bestämmelse

om skolas organisation med avseende på undervisningens fördelning

på olika linjer skulle lämnas i skolans reglemente. Det skulle

ankomma på vederbörande kommunala myndighet att avgiva förslag,

huruvida skola borde utrustas med både teoretisk och praktisk linje eller

endast med endera av dessa linjer samt tillika, då praktisk linje förekomme,

angiva, i vilka av de på undervisningsplanen uppförda praktiska undervisningsämnena

undervisning ansåges böra förekomma vid skolan.

Med hänsyn till de kostnader, som upprättandet av en praktisk linje

måste komma att medföra, kunde det, enligt de sakkunnigas mening,

svårligen ifrågasättas att på varje plats, där praktisk linje förekomme,

undervisning skulle å densamma meddelas i samtliga de praktiska ämnen,

som finnas å undervisningsplanen upptagna. Å andra sidan borde det med

hänsyn till det val av ämnen, som borde stå lärjungarna öppet, stadgas,

att undervisning å praktisk linje skulle anordnas i minst tre av de å planen

upptagna praktiskt husliga ämnena eller i två av dessa ämnen jämte

samtliga de på samma plan upptagna handelsämnena.

Departementschefen finner de sakkunnigas förslag stå i överensstämmelse

med de avsikter, som föranlett riksdagen att begära en utredning rörande

en liknande differentiering vid realskolan och skänker den framkomna

differentieringstanken sin anslutning.

Med den frihet för vederbörande kommun att på grund av förhandenvarande

erfarenheter och förhållanden bestämma sig för den ena eller andra

gruppen av de praktiska ämnen, som föreslagits, ansåg departementschefen

den ifrågasatta organisationen även öppna möjligheter till försök.

För sin del ansluter han sig därför i princip till det av de sakkunniga

framlagda förslaget om undervisningens differentiering på särskilda linjer.

Departe

mentschefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Departementschefen betonar vidare, att det icke här vore fråga om

någon fackutbildning i egentlig mening eller någon specialkurs för eu viss

levnadsbana utan endast fråga om att anordna skolan så, att den vid sidan

av sitt allmänbildande syfte finge ett praktiskt inslag. Dess kurser vore,

liksom den högre privata flickskolans och även i övervägande grad realskolans,

i främsta rummet inriktade på de många olika uppgifter ute i

det praktiska livet, framför allt i hemmet, där icke en starkt specialiserad

utan mera allmänt lagd teoretisk-praktisk utbildning vore av nöden, där

det alltså icke kunde bliva fråga om några formellt fastslagna behörighetsvillkor.

Ytterligare framhåller departementschefen, hurusom det enligt hans

mening vore av synnerligen stor betydelse, att då det gällde en sådan skolform,

som här vore i fråga, de kommunala myndigheternas bestämmanderätt

bleve hehörigen tillgodosedd. Detta hade också varit en ledande synpunkt

för de sakkunniga. Nu har av skolöverstyrelsen m. fl., som yttrat

sig över de sakkunnigas förslag, ifrågasatts den förändringen i detsamma,

att vid varje skola borde finnas en teoretisk linje och att det i övrigt

skulle bero av Kungl. Maj:ts beslut, huruvida en praktisk linje därjämte

skulle upprättas. Vid övervägande av detta spörsmål säger sig departementschefen

hava funnit, att det borde stå vederbörande kommun öppet

att bestämma sig för om den önskade en enbart teoretisk eller en enbart

praktisk linje eller båda dessa linjer och i sådant hänseende avgiva förslag.

Endast om saken ordnades på detta sätt, kunde kommunen anses äga

tillräcklig rörelsefrihet.

Det hade anmärkts — framhåller departementschefen — att den föreslagna

praktiska linjen upptoge både för många och i vissa avseenden

även olämpliga ämnen, vilka skulle komma att tillskynda kommunerna

allt för dryga kostnader. Vid en sådan anmärkning borde man emellertid

ej förbise, att det enligt förslaget skulle i första hand bliva beroende av

vederbörande kommuns önskan, vilka av de på undervisningsplanen upptagna

praktiska ämnena den ansåge lämpa sig för sin skola. Vid ett dylikt

avgörande komme givetvis kommunen att taga hänsyn till de förutsättningar,

som orten kunde erbjuda — t. ex. i fråga om ämnet barnavård

förefintligheten av ett barnhem eller dylikt — och de där förhandenvarande

förhållandenas inverkan på den ekonomiska sidan av företaget. Då så

vore, betraktade departementschefen det som en fördel, att undervisningsplanen

upptoge så många olika praktiska ämnen av lämpligt slag som

möjligt, enär den därigenom erbjöde kommunerna ett mycket rikare urval

och lämnade mycket allsidigare råd och anvisningar. Ur nu angivna

synpunkter borde även ämnena barnavård och trädgårdsskötsel, angående

vilka från vissa håll betänkligheter uttalats, mycket väl försvara sin plats

på undervisningsplanen. Däremot funne departementschefen de av de sakkunniga

föreslagna handelsämnena hava i de föreslagna undervisnings
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

21

planerna erhållit eu allt för yrkesmässig liiggning för att stå i god överensstämmelse

med skolans studieuppgift i övrigt. Han anser sig för den

skull icke höra ansluta sig till vad de sakkunniga i detta avseende föreslagit.

I ovanherörda motioner I: 288 och II: 461 framhålles, att, då riksdagen

krävt en särskild utredning om praktiska utbildningslinjer, alla skäl

förelåge att tills vidare uppskjuta åtgärder för motsvarande grundsatsers

tillämpning inom flickskolan. Motionärerna säga sig ej kunna giva sin

anslutning till andra förslag än sådana, där undervisningen anordnas i

huvudsaklig överensstämmelse med vad i den hittillsvarande skolan skett,

dock med stärkande av ämnena kvinnlig slöjd och hushållsgöromål, eventuellt

därigenom att tillfälle till valfria tilläggskurser i dessa ämnen

bereddes.

Rörande det framlagda förslaget om linjedifferentiering i den föreslagna

nya skolformen har utskottet ej kunnat undgå att uppmärksamma,

hurusom vissa betänkligheter uttalats från de i ärendet hörda myndigheternas

sida i fråga om den praktiska utbildningslinjens ändamålsenlighet

och berättigande. Förslaget förutsätter emellertid, att det skulle ankomma

på vederbörande kommunala myndighet att bestämma såväl beträffande

eventuell linjeuppdelning som i fråga om de olika grupper av praktiska

ämnen, som borde på olika orter komma till användning. Vid sådant förhållande

och då den ifrågasatta organisationen är ägnad att i förevarande

avseenden öppna möjligheter till olika försöksanordningar, vilka kunna

vara av värde för ett fortsatt bedömande av frågan om ungdomens praktiska

utbildning, har utskottet om ock med någon tvekan velat förorda

Amd i nu berörda avseenden föreslagits.

4. Arbetets yttre och inre anordning.

De anvisningar och bestämmelser om undervisning och uppfostran, vilka

innefattas i de sakkunnigas förslag, hava till huvudsyfte att vid flickskolans

undervisnings- och uppfostringsarbete bringa i tillämpning vissa

under den senare tidens pedagogiska utveckling gjorda rön och framkomna

betydelsefullare uppslag.

Vad beträffar lärostoffets läggning och undervisningsarbetets inre anordning,

hade de sakkunniga sökt att i fråga om den kommunala flickskolan

bringa i tillämpning vad såväl i statsrådsprotokollet vid avlåtande

till 1927 års riksdag av proposition angående omorganisation av det högre

skolväsendet m. m. som av riksdagen i dess skrivelse i anledning av samma

proposition framhållits som eftersträvansvärt i fråga om samling i skolarbetet

och begränsning av det samtidigt inhämtade lärostoffet. På samma

Motioner.

Utskottets

yttrande.

Departe
mentschefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

gång hade de sakkunniga sökt bereda större utrymme och möjlighet för

ett arbete, där önskvärd hänsyn kunde tagas till lärjungarnas individuella

läggning och självverksamhet. Därvid hade de sakkunniga ansett sig

kunna med fördel taga till utgångspunkt vissa av 1927 års riksdag framlagda

grundlinjer för arbetet å gymnasiet. Med tillämpning av dessa hade

de sakkunniga föreslagit, att de teoretiska undervisningsämnena skulle

för varje lärjunge i de två högsta klasserna begränsas till en grupp fasta

ämnen jämte ett visst antal fritt tillvalda ämnen. Vad de sakkunniga sålunda

föreslagit hade vunnit principiellt understöd från så gott som samtliga

dem, som yttrat sig över det föreliggande förslaget.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle den fasta kärnan av ämnen omfatta

ämnena kristendom, modersmålet, historia, ett främmande språk

samt det ena året hälsolära, det andra året ekonomilära. Till dessa ämnen

skulle varje lärjunge vara skyldig att tillvälja, på den teoretiska linjen

ytterligare tre ämnen och på den praktiska vissa grupper praktiska ämnen.

I de över förslaget avgivna yttrandena hade hland annat uttalats den

meningen, att det borde stå lärjunge fritt att utöver de tre obligatoriska

tillvalsämnena ytterligare tillvälja ett eller annat ämne. Departementschefen

har förklarat sig icke hava något annat att erinra mot den sålunda

föreslagna anordningen än att dylikt utsträckt tillval borde medgivas lärjunge

först sedan lärarkollegiet med hänsyn till lärjungens studieläggning

samt hennes andliga och kroppsliga utrustning funne sig kunna lämna

sitt medgivande.

Det hade — framhåller departementschefen vidare — förmenats, att det

skulle bidraga till att förebygga splittring i arbetet, ifall vissa av de på

de sakkunnigas undervisningsplan upptagna ämnena sammanfördes med

varandra till ett enda ämne, så att t. ex. hälsolära alltid förenades med

biologi, ekonomilära med historia och samhällslära o. s. v. Då emellertid

departementschefen ansåge det i hög grad önskvärt, att varje kvinna på

det åldersstadium det här gällde erhölle en grundlig insikt såväl i personlig

som i hostads- och samhällshygien samt därtill finge genomgå en

teoretisk och praktisk kurs i hemsjukvård och olycksfalls behandling,

kunde han icke se annat än att denna angelägenhet bäst befrämjades därigenom

att ämnet hälsolära gjordes obligatoriskt och icke förbundes med

ämnet biologi.

Vad nu sagts om ämnet hälsolära gällde — menar departementschefen —

i stort sett även det föreslagna ämnet ekonomilära. I likhet med de sakkunniga

hölle han för önskvärt, att alla flickor erhölle någon kunskap i

de allmännaste ekonomiska lagarna. Man finge icke glömma, att en högst

betydande del av vårt folks årliga inkomst belopp i själva A-er ket förvaltades

av landets husmödrar.

Olika meningar hade yttrats i fråga om kristendomsämnets förekomst

på undervisningsplanen. De sakkunniga hade tänkt sig, att detta ämne

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

23

skulle vara obligatoriskt på det sätt, att lärjungarna på det differentierade

stadiet skulle under en timme i veckan deltaga i en undervisning i

ämnet, som bedrives huvudsakligen i form av föreläsningar, diskussioner

och samtal rörande betydelsefullare religiöst-sedliga frågor. Därjämte

skulle ämnet med två timmar i veckan ingå bland de ämnen, som på förut

angivet sätt skulle kunna tillväljas. Mot detta förslag hade anmärkningar

framställts, i det man ansett, att man med blott eu veckotimmes obligatorisk

undervisning ej skulle kunna nå det syftemål, man ville vinna med

kristendomsundervisningen på ifrågavarande stadium. Utan att i övrigt

hava något att anmärka mot det läroinnehåll de sakkunniga föreslagit

skola ingå i kristendomsämnet, kunde departementschefen icke undertrycka

den farhågan, att den av de sakkunniga åt ämnet tillmätta tiden

vore väl knapp. Han ansåge fördenskull, att ämnet borde upptagas såsom

obligatoriskt med två veckotimmar i varje klass även på det differentierade

stadiet. Under sådana förhållanden skulle ämnet givetvis ej ingå

bland de s. k. tillvalsämnena.

Beträffande lämpligheten att såsom tillvalsämne medtaga ämnet psykologi

ansåge departementschefen det vara välbetänkt, att de kvinnliga

lärjungarna finge, om de så önskade, stifta bekantskap med det högre

själslivets psykologi med särskilt beaktande av sådana företeelser inom

hemlivet, samhällslivet och det allmänna kulturlivet, som med hänsyn till

den kvinnliga ungdomens ställning och uppgifter kunde påkalla psykologisk

belysning. Han ville därför livligt tillstyrka det av de sakkunniga

föreslagna upptagandet av ämnet psykologi på flickskolans läroplan.

För befrämjande av lärjungarnas utveckling hade föreslagits en ledighet

av 15 dagar för idrott och annan friluftsverksamhet. Departementschefen

ansåge, att antalet dagar för detta ändamål icke borde inskränkas.

Ehuru utskottet ej anser förutsättningarna för genomförandet av den

föreslagna anordningen för flickskolans två högsta klasser i detta fall

vara fullt analoga med vad fallet är vid gymnasierna, har utskottet dock

på de grunder, som departementschefen anfört, ansett sig kunna tillstyrka

förslaget.

Utskottet har härjämte velat giva uttryck åt vissa betänkligheter beträffande

den av departementschefen angivna utökningen av antalet läroämnen

genym införande å undervisningsplanen av nya fristående ämnen.

Med hänsyn till den praktiska betydelsen av vissa av de nya ämnena har

utskottet emellertid funnit ett upptagande på läroplanen av dessa ämnen

kunna försvaras.

Vad departementschefen anfört i fråga om skolarbetets yttre och inre

anordning, innefattar emellertid allmänt avfattade grundlinjer, beträffande

vilka det är förenat med vissa svårigheter för utskottet att fälla

något mera bestämt omdöme. Utskottet förutsätter, att, innan stadga och

Utskottets

yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Departe
mentschefen.

reglementariska föreskrifter varda av Kungl Maj :t för den nya skolformen

utfärdade, de under förevarande avdelning berörda spörsmål bliva

underkastade en förnyad omprövning och att vid skolformens genomförande

sådana anordningar i avseende å undervisningsarbetet träffas, vilka

taga alla hänsyn till eu ändamålsenlig undervisnings krav och tillika äro

ägnade att främja det allmänna bildningsmål, denna skolform är avsedd

att företräda.

5. Anknytning till gymnasiet.

Olika meningar hava gjorts gällande angående möjligheten och lämpligheten

att anordna en anknytning mellan den kommunala flickskolan och

det allmänna läroverket, särskilt gymnasiet.

Sålunda hava de sakkunniga ställt sig principiellt avvisande till en sådan

tanke och därvid letts av den uppfattningen, att en skolform med ett

sådant syfte som den högre flickskolans krävde, att undervisningen redan

från början i möjligaste mån inställdes på att tjäna detta syfte.

Av dem, som yttrat sig över det föreliggande förslaget, har flertalet givit

uttryck åt önskvärdheten av att anknytningsmöjligheter på ett eller annat

sätt kommit till stånd mellan flickskolan och gymnasiet, på samma gång

som de betonat, att sådana anordningar icke finge förrycka skolans arbete

eller undanskymma dess huvudändamål.

Departementschefen har förklarat sig finna de skäl, som blivit anförda

för anordnande av en anknytning mellan flickskolan och gymnasiet, innehålla

åtskilligt behjärtansvärt. För bedömande av denna fråga anser

han det emellertid vara av betydelse att skilja mellan ett mera generellt

och ett mera individuellt sätt att ordna anknytningen i fråga. Med det

förra avser departementschefen eu anordning, som går ut på att — oavsett

om flera eller färre lärjungar ha för avsikt att övergå från den ena skolformen

till den andra — lärokurserna i den ena skolan för samtliga lärjungar

i en viss klass läggas så, att de svara mot kurserna i en viss klass

i den andra. Vid ett individuellt anknytningsförfarande åter erhålla de

olika klassernas kurser den läggning, som påkallas av den ifrågavarande

skolformens eget slutmål, och blott för de lärjungar, som ha för avsikt att

övergå till en annan skola, träffas vissa lämpliga anpassningsanordningar

i fråga om lärokurserna.

Av de skäl, som i statsrådsprotokollet blivit anförda, finner sig departementschefen

förhindrad förorda, att generella anordningar vidtagas för

att åstadkomma anknytning mellan flickskolan och gymnasiet. Då man

torde vara berättigad att antaga, att det stora flertalet lärjungar i flickskolorna

kommer att fortsätta sin väg till flickskolans slut och det sålunda

endast bleve ett mindretal, som överginge till gymnasiet, syntes

flickskolans kurser böra få sin allmänna läggning bestämd av vad som

krävdes för uppnåendet av flickskolans eget mål. Vid sidan härav borde

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

25

emellertid enligt departementschefens mening för de flickor, som önskade

övergå till gymnasiet, utan större svårighet lämpliga individuella övergångsanordningar

kunna läggas till rätta. Han hade tänkt sig dessa på

följande sätt. De flickor som hade för avsikt att från fjärde klassen i flickskolans

sexåriga lärokurs, respektive femte klassen i dess sjuåriga övergå

till det fyraåriga gymnasiets första ring, skulle vid flyttningen till nämnda

fjärde, respektive femte klass giva detta till känna för skolans rektor, som

då hade att sörja för att i de undervisningsämnen, i vilka en omläggning

erfordrades för att vinna anknytning till gymnasiets begynnelsekurser, en

sådan omläggning komme till stånd i samband med den ordinarie undervisningen

i ämnet. Gällde det t. ex. ämnet matematik, syntes saken kunna

ordnas så, att de tilläggskurser eller i övrigt ändrade kurser, som erfordrades

för de flickor, vilka ämnade övergå till gymnasiet, genomginges

under någon viss därför anslagen del avI * * * * * 7 de ordinarie matematiktimmarna,

För de flickor, som från femte klassen i sexårig lärokurs, respektive

från sjätte klassen i sjuårig önskade övergå till det treåriga gymnasiets

första ring, borde möjlighet till omedelbar övergång kunna åvägabringas

så mycket lättare, som enligt det föreliggande förslaget en ganska

stor frihet i fråga om ämnesval skulle äga rum i nämnda klass. Nu ifrågavarande

flickor skulle anmäla vid flyttningen till femte respektive sjätte

klassen hos skolans rektor sin avsikt att övergå till gymnasiet, varefter

rektor skulle lämna dem nödiga anvisningar och råd angående de ämnen

och kurser, som de för sitt syfte liade att välja, samt vidtaga de åtgärder

i övrigt, som kunde underlätta nämnda övergång.

Ordnades anknytningen mellan flickskolan och gymnasiet på detta sätt,

komme — framhåller departementschefen — för de flickor, som önskade

övergå från flickskolan till gymnasiet, vägen härför att underlättas, på

samma gång som skolans normala lärogång bleve obruten för den del av

skolans lärjungar, som önskade fullständigt genomgå flickskolan och alltså

söka uppnå flickskolans eget studiemål.

Av vad departementschefen yttrat angående det allmänna förhållandet

emellan flickskolan och realskolan liksom ock av vad han andragit emot

en generell anknytning till annan skola, framginge, att han funne sig

böra bestämt motsätta sig tanken på tillrättaläggandet av någon vare sig

individuell eller generell anknytning från flickskolans sida till realskolan.

I ovanberörda motioner 1:288 och 11:461 ägnas en ingående kritik av

vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga om den kommunala

flickskolans förhållande och ställning till gymnasiet, därvid göres gäl
lande,

hurusom den ifrågasatta nya skolformen skulle genom förslaget

komma att intaga en alltför isolerad ställning i vårt undervisningsväsen

samt att den nu föreslagna ordningen skulle komma att äventyra den

kommunala flickskolans hela intellektuella och pedagogiska standard.

Motioner.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Utskottets

yttrande.

1. Styrelse.

Departe
mentschefen.

Utskottets

yttrande.

2. Lärarkrafter.

Departementschefen.

I anslutning till den allmänna uppfattning, som utskottet i det föregående

gjort gällande i fråga om det bildningsmål den kommunala flickskolan

är avsedd att företräda, måste utskottet för sin del uttala sin anslutning

till det betraktelsesätt, som nu från departementschefens sida

kommit till uttryck i fråga om denna skolforms ställning till gymnasiet.

Utskottet har visserligen uppmärksammat, hurusom åtskilliga i ärendet

hörda myndigheter och korporationer uttalat sig för anordnande av särskilda

övergångar från den kommunala flickskolan till gymnasiet. Utan

att vilja på något sätt underkänna de skäl, som anförts till förmån fölen

dylik anknytning, har utskottet dock ej kunnat finna annat än att

genom vad departementschefen uttalat och förordat i fråga om lämpliga

individuella övergångsanordningar de önskemål, som i detta hänseende

framkommit, synas kunna bliva i erforderlig utsträckning tillgodosedda.

Då utskottet följaktligen finner den kommunala flickskolans anknytning

till gymnasiet vara i förslaget på ett fullt tillfredsställande sätt möjliggjord

och några ytterligare anordningar i detta syfte ägnade att förrycka

den nya skolformens bildningsmål, vill utskottet, som icke kan dela den i

ovanberörda motioner framförda åskådningen i dessa stycken, förorda bifall

till Kungl. Maj:t förslag i nu förevarande del.

6. Skolans ledning och arbetskrafter.

För den nu föreslagna nya kommunala flickskolan har den kommunala

mellanskolan tjänat som förebild i bland annat ekonomiskt-administrativt

hänseende. De bestämmelser i fråga om ledningen av flickskolorna och

dessa skolors lärarkrafter, som föreslagits, äro därför i allt väsentligt

överensstämmande med dem, som gälla för de kommunala mellanskolorna.

I vissa fall åter hava avvikelser ifrågasatts, som ansetts behövliga och

lämpliga. De spörsmål, som i statsrådsprotokollet närmare beröras, gälla

1) styrelse, 2) lärarkrafter, 3) behörighet till ordinarie lärartjänst, 4) rektors

och lärares tillsättning samt 5) undervisningsskyldighet.

För varje skola skulle finnas en styrelse, vilken skulle bestå av minst

fyra valda ledamöter samt dessutom av skolans rektor och biträdande

föreståndarinna, därest sådan är anställd vid skolan. I styrelsen skulle

finnas minst två kvinnliga ledamöter. Av suppleanterna skulle minst en

vara kvinnlig.

Mot förslaget i denna del har utskottet intet att erinra.

T fråga om lärarkrafter hade de sakkunniga föreslagit, att vid kommunal

flickskola skulle vara anställda: vid sexårig skola rektor och

minst fem ordinarie ämneslärare samt vid femårig skola rektor och minst

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

21

fyra ordinarie ämneslärare. I den mån så erfordras, »kulle dessutom vara

anställda extra ordinarie lärare ävensom nödigt antal timlärare. Som

lärare skulle kunna anställas såväl kvinnor som män, doek att vid varje

skola antalet kvinnliga lärare skulle utgöra minst två tredjedelar av hela

antalet lärare.

De sakkunnigas förslag rörande antalet ordinarie ämneslärare utgick

emellertid ifrån den förutsättningen, att rektor icke såsom vid kommunal

mellanskola nödvändigtvis skulle förordnas bland de vid samma skola

anställda ordinarie ämneslärarna utan kunna utses bland lärare från

andra skolor och andra skolformer, varigenom rektorsbefattningarna, liksom

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter, skulle bliva fristående

tjänster.

Departementschefen säger sig emellertid icke för närvafande kunna biträda

sistnämnda förslag utan anser överensstämmelse med förhållandena

vid de kommunala mellanskolorna tillsvidare böra iakttagas i fråga om

rektors tillsättning; följden av den sålunda ändrade förutsättningen bleve

givetvis, att skolorna till ersättning för den bortfallna, fristående rektorsbefattningen

skulle erhålla en ordinarie ämneslärartjänst. På grund härav

och med hänsyn till den omständigheten, att varje skola skulle omfatta

sjuårig lärokurs, komme behovet av ordinarie lärare att i regel uppgå till

minst sju.

Vad därefter angår de sakkunnigas förslag, att vid varje skola antalet

kvinnliga lärare skulle utgöra minst två tredjedelar av hela antalet lärare,

har departementschefen i stället förordat, att minst hälften av ordinarie

antalet lärare skall utgöras av kvinnor.

Beträffande det från ett håll framkomna önskemålet, att vid större

skolor skulle anställas ett biträde, biträdande rektor eller föreståndarinna,

även i de fall, då skolan hade kvinnlig rektor, finner departementschefen

frågan om en dylik anordning kunna tills vidare anstå, enär det

ännu vore omöjligt att bedöma, huruvida skolor av detta slag komme att

bliva av större omfattning.

Från tlera håll hade — erinrar departementschefen — erinringar blivit

framställda mot de sakkunnigas förslag, att lärare i praktiska ämnen och

övningsämnen — med visst partiellt undantag, nämligen vid förening av

sådant ämne med teoretiska ämnen i ledig tjänst — icke skulle kunna

anställas som ordinarie lärare med därav följande pensionsrätt m. m. utan

endast som timlärare. Departementschefen framhåller, att han skulle ansett

synnerligen önskvärt, om ordinarie anställning kunnat beredas nämnda

lärare, men finner denna fråga förknippad med så många och svårlösta

spörsmål, att han för närvarande måste avstå från att tillstyrka ett beslut

i sådan riktning. Särskilt framhåller han, att frågan om dessa lärares

ställning i varje fall så nära sammanhängde med motsvarande spörsmål

s. 28 Kontrollera mot PDF

Motioner.

Utskottets

yttrande.

28 Statsutskottets utlåtande Nr 155.

vid andra kommunala skolformer, att dess lösgörande från dessa icke

vore tillrådligt.

Emellertid kunde icke förnekas — fortsätter departementschefen — att

ställningen bleve särskilt svårartad för de lärarinnor i dylika ämnen, som

vid högre flickskolors ombildning till kommunala flickskolor nödgades

utbyta sin ordinarie befattning mot anställning som timlärare. För att

såvitt möjligt mildra svårigheterna i detta hänseende kunde man tänka

sig åtgärder av olika slag, exempelvis framställning i särskilt ömmande

fall till riksdagen i fråga om sådan lärarinnas pensionering m. m. eller

frivilligt inskridande från kommunernas sida.

Beträffande biträdande rektor har nu motionsvis (I: 286) föreslagits, att

vid kommunal flickskola av större omfattning med kvinnlig rektor skulle

efter skolöverstyrelsens prövning kunna anställas biträdande föreståndare,

manlig eller kvinnlig.

Vidare har i fråga om lärare i övningsämnen och praktiska ämnen vid

den nya skolformen i motionerna I: 287 och II: 459 föreslagits, bland annat,

att ordinarie befattningar i dessa ämnen måtte upprättas.

Vad först beträffar frågan om antalet ordinarie ämneslärare vid kommunal

flickskola, innebär Kungl. Maj:ts förslag, att antalet sådana lärare

skulle i regel uppgå till minst sju. Då utskottet — att döma av de propositionen

bilagda förslagen till timplaner — ej kunnat finna, att vid

mindre skolor med gemensam undervisning sju ordinarie ämneslärare alltid

med säkerhet kunna påräkna att erhålla full föreskriven tjänstgöringsskyldighet,

har utskottet funnit försiktigheten bjuda att begränsa nämnda

antal till minst sex.

I fråga om proportionen mellan antalet manliga och kvinnliga lärare

vid kommunal flickskola tillstyrker utskottet förslaget i denna del.

Vad angår anställande av biträdande rektor eller föreståndarinna även i

de fall, då skolan hade kvinnlig rektor, anser departementschefen frågan

härom kunna tills vidare anstå; motionsvis har emellertid förslag om

dylikt biträde framlagts. Då utskottet anser, att behovet av en dylik anordning

lämpligen bör prövas först sedan någon erfarenhet rörande den

nya skolformen vunnits, har utskottet funnit sig, med avstyrkande av

motionen 1:286, böra ansluta sig till vad departementschefen liärutinnan

uttalat.

Beträffande benämningen för lärare i andra ämnen än läroämnen har

utskottet ansett sig böra förorda en jämkning i överensstämmelse med vad

i dessa hänseenden för andra skolformer för närvarande är gällande.

Frågan om ordinarie anställning för lärare i övningsämnen anser utskottet

vara ett spörsmål, vilket synes vara förtjänt av närmare uppmärksamhet.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet, framhåller departements
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

29

chefen som synnerligen önskvärt, att ordinarie anställning kunde beredas

dessa lärare; även utskottet finner starka skäl tala för en dylik anordning,

särskilt med hänsyn till de lärarinnor i dessa ämnen, vilka vid högre

flickskolors ombildning till kommunala flickskolor skulle förlora sin förutvarande

ordinarie befattning. Då emellertid frågan härom ej nu befinner

sig i det läge, att utskottet anser sig kunna göra något mera bestämt

uttalande i saken, måste utskottet inskränka sig till att framhålla önskvärdheten

av att en utredning härutinnan må komma till stånd och att

resultatet av denna utredning med det snaraste må föreläggas riksdagen.

I anledning av vad i motionen I: 287 i dess nu berörda de! föreslagits, vill

utskottet alltså hemställa, att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, det Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning i fråga om beredande

av ordinarie anställning åt lärare i övningsämnen vid kommunala flickskolor

samt med det snaraste för riksdagen framlägga det förslag, vartill

sagda utredning må giva anledning.

Det förslag till bestämmelser rörande behörighet till ordinarie ämneslärartjänst

vid kommunal flickskola, som framlagts av de sakkunniga,

skiljer sig endast i ett par avseenden från de i sådant hänseende för kommunala

mellanskolor gällande föreskrifterna.

I fråga om de sakkunnigas förslag rörande behörighet till ordinarie

ämneslärartjänst, har anmärkts, att medgivandet av dylik kompetens åt

sökande, som ej avlagt vederbörlig akademisk examen med åtföljande

provår eller genomgått högre lärarinneseminarium, vore för de kommunala

flickskolornas vidkommande varken behövligt eller ändamålsenligt.

Vid detta spörsmåls bedömande vore det emellertid — framhåller departementschefen

— enligt hans mening lämpligt att något mera betrakta

de kommunala mellanskolornas kompetensfråga i dess historiska utveckling,

som visade, att den behörighet, vilken medgivits vid sidan av de

normala studievägarna, kommit till stånd icke uteslutande på grund av

brist på lärare under den tidigare delen av skolornas tillvaro. Dessa skolor

hade nämligen i regeln vuxit fram ur enskilda läroanstalter och högre

folkskolor, vid vilkas övergång till kommunala mellanskolor det varit av

vikt att kunna vid dem behålla förtjänta, ehuru ej formellt kompetenta,

lärare, som varit förtrogna med deras förhållanden och därföre i stånd

att verksamt biträda vid deras inlemmande i den nya skolformen. Med

tiden hade man kunnat förfara allt strängare med sökande av denna art,

men kvar stode dock det faktum, att åtskilliga av dessa lärare varit av

verkligt värde för skolornas utveckling. Härtill komme, att då den kommunala

mellanskolan byggde omedelbart på avslutad folkskola, det måste

anses värdefullt att bland mellanskolans lärare finnas även sådana, som

ägde en personligen vunnen erfarenhet av folkskolans arbete, efter vars

resultat mellanskolan hade att anpassa sitt begynnelsearbete. Erfarenhe
-

3. Behörighet

till ordinarie

lärartjänst.

Departementschefen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Motion.

Utskottets

yttrande.

30 Statsutskottets utlåtande Nr 155.

ten hade också visat, att den möjlighet till ett friare urval av lärare, som

härigenom stått öppen, i stort sett varit till nytta.

På enahanda sätt borde enligt departementschefens mening förfaras med

de kommunala flickskolorna och detta så mycket hellre som vid de nuvarande

högre flickskolorna funnes ett ej ringa antal lärarinnor med liknande,

ofullständig kompetens, vilka vid dessa skolors om bildning till

kommunala icke utan vidare borde avvisas.

Skulle i vissa avsenden en revision av dessa förhållanden visa sig påkallad,

borde en sådan lämpligen verkställas i samband med en liknande

revision av bestämmelserna för de kommunala mellanskolorna.

Vad därefter angår den omständigheten, att de sakkunniga icke föreslagit

några kompetensvillkor för befattningar i praktiska ämnen och

övningsämnen, hade de sakkunniga även i detta hänseende följt stadgan

för de kommunala mellanskolorna. Departementschefen håller före, att då

några ordinarie befattningar icke kunnat föreslås för dessa ämnen, man

tills vidare borde hava tillräcklig garanti för att ifrågavarande lärare

ägde erforderlig kompetens i den av de sakkunniga föreslagna, bestämmelsen,

att skolstyrelsen skulle vara skyldig ställa sig till efterrättelse de

erinringar, till vilka skolöverstyrelsen kunde finna sig föranlåten med

hänsyn till lärarnas lämplighet och kompetens.

I motionerna I: 287 och II: 459 har bland annat föreslagits, att kompetensbestämmelser

måtte utfärdas för de vid de kommunala flickskolorna

anställda lärarna i övningsämnen och praktiska ämnen.

Vad beträffar frågan om kompetensvillkor för erhållande av ordinarie

ämneslärartjänst vill utskottet, som ej funnit något att erinra mot vad

departementschefen härutinnan anfört, framhålla följande. I fråga om åtkomsten

av dylik tjänst vid kommunal mellanskola utgöra för närvarande

enligt stadgan såväl akademisk examen jämte provår som genomgång av

högre lärarinneseminarium likaberättigade kvalifikationsgrunder. Så

skulle nu även vara fallet beträffande de ordinarie ämneslärartjänsterna

vid kommunal flickskola. Vid de kommunala mellanskolorna har emellertid,

såsom erfarenheten visat, utvecklingen lett därhän, att vid konkurrensen

om tjänster de akademiska meriterna i regel ansetts överväga och

att till följd härav utsikterna för de seminarieutbildade lärarinnorna att

erhålla dessa befattningar i samma mån minskats. Enligt utskottets mening

vore det icke önskvärt, att en motsvarande utveckling komme att

äga rum på den kommunala flickskolans område. Det bör nämligen

erinras därom, att den höga pedagogiska standard, som med rätta tillerkännes

den högre llickskolan, är till en väsentlig del att tillskriva

den insats, som inom denna skola gjorts av de från högre lärarinneseminarium

utbildade lärarinnorna. Kungl. Maj:ts av utskottet i stort sett

tillstyrkta förslag beträffande de kommunala flickskolorna avser att låta

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155. 31

denna nya skolform i avseende å bildningsmål och arbetsformer övertaga

den högre flickskolans roll, och det vore därför enligt utskottets mening

av betydelse för den nya skolformens utformande och vidare utveckling,

om den finge, på samma sätt som den högre flickskolan hittills, tillgodogöra

sig den värdefulla pedagogiska insats, som representeras av just de

seminarieutbildade lärarinnorna. Utskottet vill därför framhålla angelägenheten

av att, då det gäller att vid tillsättande av ordinarie ämneslärartjänster

vid de kommunala flickskolorna väga seminarieutbildningen

mot de akademiska meriterna, så tillses, att den vid högre lärarinneseminarium

erhållna utbildningen icke under alla förhållanden skjutes åt

sidan till förmån för eu akademisk examen utan att all den hänsyn, som

en befattning vid denna skolform kräver, tages till de vid lärarinneseminariet

förvärvade reella lärarmeriterna.

I fråga om kompetensvillkor för befattningar i övningsämnen anser

utskottet, att under en viss övergångstid, innan ännu dessa befattningar

äro ordinarie tjänster, en tillfyllestgörande garanti kan ligga i de föreskrifter,

skolöverstyrelsen för olika fall kan tänkas komma att utfärda.

Utskottet har emellertid i det föregående förordat en utredning rörande

inrättande av ordinarie befattningar i dessa ämnen, och skulle dylika anordningar

kunna träffas, synes det utskottet uppenbart, att bestämda kompetensföreskrifter

böra även för dessa tjänster uppställas. Utskottet vill

alltså tillstyrka, att den av utskottet förut förordade utredningen även

må i sig inrymma en prövning rörande de kompetensvillkor, vilka lämpligen

böra ifrågakomma för dessa tjänster.

Beträffande formen för tillsättning av rektor föreslår departementsehe- 4 Tillgätt.

fen, att vad som gäller i fråga om tillsättning av rektorstjänst vid kom- ning av rekmunal

mellanskola må gälla även beträffande sådan tjänst vid kommunal nariTmrare’

flickskola, d. v. s. att till rektor skall av skolöverstyrelsen, efter förslag Departeav

skolans styrelse, för en tid av högst fem år i sänder förordnas en av mentschefen.

skolans ordinarie lärare.

Angående de ordinarie ämneslärarnas tillsättning innebär förslaget vissa

avvikelser från vad i dessa hänseenden gäller för de kommunala mellanskolorna.

Utskottet, som i likhet med departementschefen finner de nuvarande utskottets

formerna för rektors anställande vid kommunal mellanskola vara mindre yttrande,

tillfredsställande, anser sig dock för närvarande kunna ansluta sig till

vad som anförts i fråga om tillsättning av rektor och ordinarie lärare vid

kommunal flickskola.

Särskilt med hänsyn till flickskolornas större omfattning hade de sak- 5. Underviskunniga

föreslagit, att undervisningsskyldigheten för rektor skulle, i lik- ningsskylhet

med vad förhållandet hittills varit vid realskolorna och torde komma peparte

att förbliva vid femåriga sådana läroanstalter, bestämmas till två vecko- mentschefen,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Motion.

Utskottets

yttrande.

timmar mindre än vid de kommunala, mellanskolorna, varjämte den för

kvinnlig rektor skulle ytterligare reduceras med två veckotimmar. I enlighet

härmed skulle manlig rektor åläggas en undervisningstid av 18 till

20 timmar i veckan och kvinnlig en motsvarande tid av 16 till 18 timmar.

För ordinarie manlig ämneslärare skulle föreskrivas en undervisningsskyldighet

av 24 till 28 veckotimmar liksom vid de kommunala mellanskolorna,

men i olikhet med förhållandena vid dessa skulle kvinnlig ämneslärare

åläggas ett lägre timantal, nämligen 22 till 26 liksom vid realskolorna.

Departementschefen anser, att vid de kommunala flickskolorna såväl

manlig som kvinnlig rektor borde åläggas en undervisningsskyldighet av

18—20 veckotimmar samt såväl manlig som kvinnlig ämneslärare en undervisningsskyldighet

av 24 till 28 veckotimmar.

Angående biträdande föreståndarinnan, vilkens motsvarighet vid statssamskola

(första lärarinnan) enligt riksdagens uttalade mening skulle få

sig ålagd en undervisningsskyldighet av 22—24 timmar i veckan mot övriga

lärarinnors 24—28 timmar, hade de sakkunniga föreslagit, att hon

skulle kunna få en nedsättning med högst tre timmar i veckan i den för

ämneslärarinna vid kommunal flickskola föreslagna undervisningsskyldigheten.

Då nämnda reduceringar vore ungefär likvärdiga, förklarar sig

departementschefen icke hava häremot, liksom i fråga om de sakkunnigas

förslag om undervisningsskyldighet i övrigt, något att erinra.

I ovanberörda motion I: 290 har föreslagits en höjning av maximitalet

för undervisningsskyldighet per vecka för ordinarie ämneslärare till 30

veckotimmar. Motionärerna beröra frågan om lektionstimmarnas längd

_ 45 minuter —- och framhålla, att en eventuell utsträckning av tjänstgöringstiden

för lärarna vid de kommunala flickskolorna icke kunde undgå

att återverka även ifråga om statsläroverken och de kommunala mellanskolorna.

Ifråga om undervisningsskyldigheten för rektor och ämneslärare saknar

utskottet anledning till erinran mot vad härutinnan föreslagits, till

följd varav utskottet ej kunnat förorda nyssberörda, motionsvis framförda

yrkande.

Beträffande undervisningsskyldigheten för biträdande föreståndarinna

anser utskottet sig böra uttala sig för en mindre jämkning i förslaget i så

måtto, att utskottet föreslår, att i detta avseende hör gälla vad som är

föreskrivet för motsvarande befattningshavare (första lärarinna) vid

statssamskola, d. v. s. en undervisningsskyldighet av 22—24 veckotimmar.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

33

B. Ekonomiska förhållanden.

Departementschefen erinrar till en början, hurusom han i det yttrande

till det statsrådsprotokoll över ecklesiastikärenden, som i utdrag var bifogat

propositionen i skolfrågan till 1927 års riksdag, gjorde beträffande

den ifrågasatta kommunala flickskolans ekonomi det uttalandet, att vederbörande

kommun borde ansvara för skolans bestånd samt besluta om dess

ekonomiska förhållanden. Vidare borde i fråga om lärarpersonalens anställning,

avlöningsförmåner m. m. i huvudsak gälla vad i sådant hänseende

vore stadgat för kommunal mellanskola. Statsbidrag borde utgå

med samma belopp och efter i huvudsak samma grunder som nu gällde

rörande kommunal mellanskola. Även i de motioner till 1927 års riksdag,

i vilka tanken på inrättandet av kommunala flickskolor framfördes, hade

framhållits, att de för den kommunala mellanskolan gällande författningsbestämmelserna

i all huvudsak kunde tillämpas även på den kommunala

flickskolan. De enda punkter, där enligt motionärernas mening avvikelse

borde ske, voro följande. Biträdande föreståndarinna syntes icke erforderlig

i det fall, att rektorsbefattningen hade kvinnlig innehavare. Då skolan

skulle omfatta fem årsklasser, syntes minimiantalet lärjungar böra

fastställas till 40 mot mellanskolans 32 och av samma anledning statsbidraget

utgå med 14,000 kronor (till mellanskolan med 11,200 kronor). Jämväl

syntes det skäligt, att det särskilda understödet till undervisning i huslig

ekonomi kunde utgå med 1,000 kronor för år (mellanskolan 600 kronor).

Eiksdagen förklarade sig intet hava att erinra mot en tillämpning i

huvudsak av de allmänna grundlinjer för den kommunala flickskolans

organisation m. m., som angivits såväl av departementschefen som av

motionärerna.

Vid utarbetandet av det förslag rörande inrättande av kommunala

flickskolor, som avgivits av de sakkunniga, hade dessa beträffande nu

ifrågavarande skolors ekonomiska förhållanden också i det hela tagit

de för kommunala mellanskolorna givna bestämmelserna till ledning.

1. Terminsavgifter.

De sakkunniga hade i sitt förslag till stadga för den kommunala flickskolan

i fråga om dylik skolas ekonomiska förhållanden infört samma be

stämmelser som nu funnes i stadgan för kommunala mellanskolor. Så

lunda hade föreslagits, att undervisningen skulle vara avgiftsfri, såvida

ej i visst fall på grund av särskilda undantagsförhållanden annorlunda

Departe
mentschefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 73 häft. (Nr 155.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Motion.

Utskottets

yttrande.

1. Avlöningsbelopp.

Departementschef

en.

bestämdes i skolans reglemente, varvid dock terminsavgifter i intet fall

skulle få påföras medellösa lärjungar. Departementschefen anser det riktigast,

att de i stadgorna för de kommunala mellanskolorna och de högre

folkskolorna förefintliga bestämmelserna i fråga om undervisningens avgiftsfrihet

även måtte komma att principiellt gälla den kommunala flickskolan.

I ovanberörda motion I: 289 har föreslagits, att i villkoren för statsunderstöd

för kommunal flickskola måtte fastslås bland annat, att, om

lärjungeavgifter skulle upptagas, desamma skulle utgå med samma belopp

för lärjunge, oberoende av hemorten.

Mot vad Kungl. Maj:t i nu berörda hänseende föreslagit har utskottet

intet att erinra.

Vad angår det i nämnda motion framställda förslaget, utgår utskottet

från, att den kommunala flickskolan liksom de allmänna statsläroverken

skall stå öppen för lärjungar oberoende av deras hemorter; en särskild

föreskrift i detta hänseende kommer utskottet i det följande att förorda.

Vid sådant förhållande finner utskottet uppenbart, att någon skillnad i

avseende å beloppen av terminsavgifterna ej bör göras mellan olika elever

på grund av deras olika hemorter, och tillstyrker förty ovanberörda motion

i denna del.

2. Avlöning.

Kungl. Majtts förslag i vad det avser lärarnas avlöning innebär, att de

föreslagna lönesatserna för ordinarie ämneslärare och för extra ordinarie

eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring skola överensstämma

med de för dylika lärare vid kommunala mellanskolor gällande, d. v. s.

för ordinarie ämneslärare: 3,300 kronor för manlig och 2,800 kronor för

kvinnlig lärare, vartill kunna komma tre ålderstillägg efter respektive fem,

tio och femton år, vart och ett å 400 kronor för manlig och 300 kronor för

kvinnlig lärare, samt för extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare

med full tjänstgöring: 2,900 kronor för manlig och 2,600 kronor för kvinnlig

lärare.

Även för timlärare i teoretiska undervisningsämnen innebär förslaget

samma arvoden som de för sådana lärare vid kommunala mellanskolor

fastställda, d v. s. 105 kronor för veckotimme för manlig och 95 kronor

för veckotimme för kvinnlig timlärare.

För timlärare i teckning, i musik och i gymnastik föreslås samma arvoden

som vid de kommunala mellanskolorna, 90 kronor för manlig och 85

kronor för kvinnlig lärare för veckotimme samt för övriga praktiska ämnen

utom teckning 80 kronor för veckotimme eller samma grundbelopp,

som utgår till lärarinna i husligt arbete vid yrkesbestämd högre folkskola.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

35

Vad beträffar avlöningen för rektor vid kommunal flickskola innebär förslaget,

att densamma bestämmes efter samma grunder som avlöningen

för rektor vid kommunal mellanskola. Med hänsyn särskilt till det större

antalet klasser i dylik skola ioreslas dock att det särskilda rektorsarvodet

fastställes till 1,200 kronor för år mot 1,000 kronor vid kommunal mellanskola.

I överensstämmelse härmed föreslås vikarierande rektors arvode

utgå med 600 och arvodet för biträdande föreståndarinna med 300

kronor. , 1 - ■

I fråga om avlöningarna för ämneslärare ävensom i fråga om timlärararvodena

har utskottet intet att erinra mot vad Kungl. Maj:t härutinnan

föreslagit.

Vad däremot beträffar de föreslagna särskilda arvodena till rektor, vikarierande

rektor och biträdande föreståndarinna, saknar utskottet anledning

att härutinnan föreslå högre arvoden än vad i motsvarande hänseenden

för närvarande är fastställt vid de kommunala mellanskolorna,

d. v. s. 1,000 kronor till rektor, 500 kronor till vikarierande rektor och 200

kronor till biträdande föreståndarinna.

I fråga om övriga avlöningsbestämmelser framhåller departementschefen,

att frågan om rätt för lärare vid statlig eller kommunal läroanstalt

att för uppflyttning i högre lönegrad räkna sig till godo föregående tjänstgöring

vid statsunderstödd enskild läroanstalt måste göras till föremål

för en mera ingående och omfattande utredning, innan den kan vinna sin

lösning. Då lärarinna vid kommunal flickskola skulle äga förmån av fri

bostad med bränsle eller ersättning därför, skulle det näppeligen behöva

inträffa, att en ämneslärarinna vid privat flickskola med lön i högsta

lönegraden och med den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöningen

och den av statsmedel utgående tillfälliga löneförbättringen

vid övergång till kommunal flickskola skall behöva lida någon löneminskning,

även om hon vid sistnämnda skola uppbär lön i lägsta lönegraden.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att i avseende å uppflyttning i högre lönegrad

skulle i tillämpliga delar gälla vad angående lärares vid kommunala

mellanskolor uppflyttning i högre lönegrad vore stadgat.

I övrigt skulle avlöningsbestämmelserna, efter vad departementschefen

framhåller, få samma lydelse som motsvarande bestämmelser i löneförfattningen

för kommunala mellanskolor.

I ovanberörda motion 1:285 har föreslagits, att lärare vid kommunal

flickskola måtte erhålla rätt att för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig tjänstgöring vid privat läroverk eller eventuellt åtminstone

vid statsunderstött privat läroverk.

Utskottets

yttrande.

2. Övriga

avlöningsbestämmelser.

Departe
mentschefen.

Motion.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Utskottets

yttrande.

3. Pensionering.

Departementschefen.

Utskottets

yttrande.

Departe
mentschefen.

I fråga om övriga avlöniugsbestämmelser saknar utskottet anledning

att förorda ändring i vad härutinnan föreslagits eller alltså att dessa

skola i huvudsak ansluta sig till de för de kommunala mellanskolorna

gällande.

Vad särskilt beträffar det i berörda motion framförda yrkandet angående

rätt för lärare vid kommunal flickskola att för löneuppflyttning tillgodoräkna

sig föregående tjänstgöring vid privatläroverk, innefattas

denna fråga i det mera generella spörsmål, som departementschefen ansett

böra göras till föremål för en ingående och omfattande utredning.

Med hänsyn till vad i detta hänseende i statsrådsprotokollet anförts, anser

sig utskottet icke kunna förorda det i motionen framlagda förslaget.

I fråga om lärarnas pensionering hade de sakkunniga utgått från att

kommunala flickskolans lärare skulle beträffande såväl egen pension som

familjepension bliva helt och hållet likställda med lärare vid kommunala

mellanskolor d. v. s. äga pensionsrätt i statens pensionsanstalt. Därjämte

hade de sakkunniga föreslagit, att sådan lärare i praktiskt undervisningsämne

eller övningsämne, som hade en undervisning av minst 20 undervisningstimmar

i veckan, efter särskild reglering måtte kunna beredas fastare

ställning och därmed även pension.

Även departementschefen anser, att lärarpersonalen vid de kommunala

flickskolorna bör i likhet med lärarna vid de kommunala mellanskolorna

vara inordnad i statens pensionsanstalt. De grunder för pensionsfrågans

ordnande, vilka därvid synts böra följas, finnas angivna i en av statens

pensionsanstalt efter anmodan utarbetad promemoria, vilken som bilaga

åtföljer statsrådsprotokollet. Mot vad i promemorian anförts säger sig departementschefen

icke hava någon erinran att göra, och därest förslaget

i detta hänseende vunne riksdagens gillande, borde Kungl. Maj:t erhålla

bemyndigande att utfärda de närmare bestämmelser, som på grund härav

befinnas erforderliga.

Departementschefen tillstyrker också den av de sakkunniga föreslagna

åtgärden om införande av bestämmelser om reglering av tjänst för beredande

åt vissa lärare av fastare ställning i rättsligt och ekonomiskt hänseende

jämte pensionsrätt i statens pensionsanstalt.

Mot förslaget i nu förevarande del har utskottet intet att erinra. ,

3. Statsbidrag.

Även i fråga om statsbidrag till kommunala flickskolor liade de sakkunniga

i sitt förslag i allt väsentligt följt de bestämmelser, som gällde

för de kommunala mellanskolorna. Enligt förslaget skulle alltså skolområde,

som underliölle kommunal flickskola, för bestridande av kostna
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

37

derna härför erhålla bidrag av statsmedel dels till skolan och till parallellavdelning

av årsklass och dels för lärare i enlighet med vissa närmare

bestämmelser.

Departementschefen har i statsrådsprotokollet ansett sig böra skilja mellan

två olika fall, statsbidrag till fullständigt organiserad skola och till

skola under upprättande.

a. Statsbidrag till fullständigt organiserad skola.

Departementschefen erinrar till eu början om att eu av grundtankarna

i förslaget om upprättande av kommunala flickskolor hade varit, att dessa

skolor i ekonomiskt avseende skulle intaga samma ställning som de kommunala

mellanskolorna. Även för dessa nya skolor borde alltså eu ekonomisk

samverkan mellan staten och vederbörande kommun äga rum, varvid

dock kommunen hade att bära ansvaret för skolans bestånd och besluta

om dess ekonomiska förhållanden. Givet vore också, att staten här som i

liknande fall hade att tillse, att vissa villkor beträffande såväl skolans

lärare, deras kompetens och avlöning som skolans lokaler och utrustning

i övrigt m. m. bleve uppfyllda.

De sakkunniga hade beträffande statsbidrag till fullständigt organiserad

skola sökt att i möjligaste mån följa de för de kommunala mellanskolorna

gällande bestämmelserna. Departementschefen gillar till fullo denna ståndpunkt

och anser, att man, endast då så vore nödvändigt med hänsyn till

skolornas olika yttre och inre organisation, borde frångå nämnda för mellanskolorna

gällande bestämmelser.

Av 1927 års riksdag hade — erinrar departementschefen — föreskrivits,

att statsbidrag till kommunal mellanskola skulle utgå under villkor, att

skolan i sina fyra årsklasser hade sammanlagt minst 40 lärjungar. I överensstämmelse

härmed och med hänsyn därtill att kommunala flickskolan,

i varje fall, skulle omfatta sju ettåriga klasser, anser departementschefen,

att dylik skola bör hava minst 70 lärjungar för att komma i åtnjutande av

statsbidrag. Vid skola, där konstant behov av parallellavdelningar i andra

klassen av den sjuåriga, lärokursen uppkommit, skulle upprättas en fristående

till folkskolans sjätte klass anknytande sexårig lärokurs. Att för

denna lärokurs föreskriva visst minimiantal lärjungar anser departementschefen

ej vara erforderligt. Då emellertid undervisningsplanerna

för de båda högsta klasserna i den sjuåriga och i den sexåriga lärokursen i

det hela borde vara lika, borde det föreskrivas, att vid skola, där antalet

lärjungar i de två lärokurserna inom viss sådan klass tillsammans ej överstege

30, statsbidrag för uppdelning av dylik klass i klassavdelningar ej

skulle utgå.

Beträffande åter frågan om rätt för skoldistrikt att även i annat fall än

som här ovan nämnts vid sidan av den sjuåriga lärokursen anordna en

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

fristående sexårig lärokurs ock att därför i vanlig ordning erhålla statsbidrag,

borde det bliva beroende på Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt

fall.

I fråga om rätt för skola att erhålla statsbidrag till upprättande av

parallellavdelning tillstyrker departementschefen ett av de sakkunniga

framställt förslag, enligt vilket ny sådan avdelning skulle få upprättas, om

vid läsårets början minst 30 lärjungar komma på varje förutvarande avdelning

inom årsklassen.

I fråga om statsbidragets storlek erinrar departementschefen, att för

fyraårig kommunal mellanskola utginge ett årligt grundanslag om 11,200

kronor samt dessutom 2,800 kronor för varje vid skolan anordnad parallellavdelning.

Ett på samma sätt beräknat grundanslag till kommunal

flickskola skulle utgöra 16,800 kronor för sexårig skola och 14,000 kronor

för femårig skola. För sjuårig skola borde anslaget bli 7 X 2,800 kronor

eller 19,600 kronor. Emellertid hade de sakkunniga med hänsyn till den

tilltänkta organisationen av undervisningen i de två högsta klasserna i

sexårig skola och högsta klassen i femårig skola föreslagit en höjning av

de så beräknade beloppen med 400 kronor för var och en av dessa klasser.

Departementschefen finner det nödvändigt, att man på denna punkt något

avveke från vad som nu vore stadgat för de kommunala mellanskolorna

och hemställde alltså, att statsbidrag till sjuårig kommunal flickskola med

teoretisk linje måste utgå med 20,400 kronor (7 X 2,800 + 2 X 400). Om skolan

omfattade även en fristående sexårig lärokurs eller om parallellavdelning

av årsklass i enlighet med givna bestämmelser vore inrättad, borde

därutöver statsbidrag för varje klassavdelning utöver sju utgå med ett

belopp av 2,800 kronor för år.

Då emellertid enligt förslaget kommunal flickskola inom de två högsta

klasserna skulle kunna omfatta enbart praktisk linje och då inom denna

linje undervisning ej skulle meddelas i alla teoretiska ämnen utan endast

i de s. k. fasta ämnena med omkring 14 timmar i veckan, borde statsbidrag

för sådan skola enligt departementschefens mening ej utgå med nyss

nämnda belopp. Statsbidraget till skola med enbart praktisk linje borde

bestämmas till 5 X 2,800 + 2 X 1,400 = 16,800 kronor. I överensstämmelse

härmed borde tydligen statsbidraget till sådan parallellavdelning inom de

två högsta klasserna, som påkallades endast med hänsyn till behovet av

uppdelning av undervisningen i de för de båda linjerna gemensamma teoretiska

undervisningsämnena, utgå med 1,400 kronor för år.

Vidare innebär förslaget, att understöd till undervisning i praktiska undervisningsämnen

utom teckning vid kommunal flickskola må utgå med

75 kronor för läsår och veckotimme, under villkor att vid läsårets början

vid undervisningen i dylikt tillvalt ämne antalet lärjungar i varje lärjungegrupp

inom viss klass icke understiger 5 samt att minst 15 lärjungar

komma på sådan lärjungegrupp, innan ny grupp för ämnet upprättas.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ir>5.

39

Vad angår statsbidrag till läraravlöningen vid kommunala mellanskolor,

erinrar departementschefen om de härutinnan gällande bestämmelserna,

enligt vilka följande bidrag utgå

a) för varje manlig ämneslärare: 500 kronor;

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare med

full tjänstgöring: 300 kronor;

c) för rektor: två tredjedelar av det för honom stadgade särskilda arvodet;

för biträdande föreståndarinna: det till henne utgående särskilda

arvodet;

d) för varje ordinarie ämneslärare: ett belopp, motsvarande de läraren

tillkommande åldertillägg;

e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie

ämneslärare: om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp,

som utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått, erfordras

till arvode åt vikarien, och om tjänstledigheten förorsakas av

offentligt uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Kungl.

Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;

f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis

ledig lärarbefattning men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom:

det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikarien; samt

g) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken till förekommande av

smittofara av vederbörande myndighet förbjudits att tjänstgöra, det belopp,

som erfordras till arvode åt vikarien, dock icke för längre tid än

högst sex månader.

De sakkunniga hade i det hela följt dessa bestämmelser. Departementschefen

säger sig sakna anledning att för de kommunala flickskolorna i nu

berörda avseende föreslå någon ändring i de för mellanskolorna gällande

föreskrifterna.

Slutligen berör departementschefen ett under frågans behandling uppkommet

förslag, att de av riksdagen fastställda villkoren för statsbidrags

utgående borde inrymma en bestämmelse av innebörd, att den kommunala

flickskolan bleve tillgänglig även för lärjungar hemmahörande utanför

den eller de kommuner, vilka utgöra skolans huvudmän. Då någon

sådan föreskrift icke funnes beträffande de kommunala mellanskolorna

och, enligt vad erfarenheten givit vid handen, ej heller visat sig av behovet

påkallad, anser departementschefen det ej behövligt att särskild föreskrift

härom utfärdades beträffande nu ifrågavarande skolor. I

I ovanberörda motion I: 289 har föreslagits, att i villkoren för statsunderstöd

måtte fastslås, bland annat, dels att kommunal flickskola för

att komma i åtnjutande av statsunderstöd skall i medeltal hava minst 15

Motion.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Utskottets

yttrande.

Departe
mentschefen.

lärjungar i varje årsklass, dels ock att skolan skall stå öppen för lärjungar

från landsbygden på samma villkor, som gälla i fråga om de allmänna

läroverken.

De föreslagna grunderna för statsbidrags utgående överensstämma i

stort sett med vad som av riksdagen bestämts i motsvarande avseenden

för de kommunala mellanskolornas vidkommande, och utskottet har vid

prövning av förslagets olika delar ej funnit anledning till erinran mot

vad Kungl. Maj:t härutinnan ifrågasatt.

Kungl. Maj:ts förslag innebär villkor om ett elevantal av minst 70 för

åtkomst av statsunderstöd, under det däremot i ovanberörda motion yrkas

ändring i nämnda villkor därhän, att elevantalet skall utgöra minst 15 i

varje klass, d. v. s. för den sjuåriga skolan 105. Utskottet har väl uppmärksammat,

hurusom Kungl. Maj:ts förslag ansluter sig till vad i motsvarande

hänseende av 1927 års riksdag beslöts för den kommunala mellanskolans

vidkommande, men utskottet har dock funnit skäl föreligga för

en jämkning av förslaget därhän, att villkoret om statsbidrag göres beroende

av ett antal av i medeltal minst 12 elever i varje klass, d. v. s. sammanlagt

minst 84 elever i skolan i dess helhet. I fråga om det i samma

motion väckta förslaget om inrymmande i villkoren för statsunderstöd av

en bestämmelse därom, att skolan skall stå öppen för lärjungar från landsbygden

på samma villkor, som gälla i fråga om de allmänna läroverken,

finner utskottet en särskild föreskrift om att skolan skall stå öppen för

elever, oberoende av deras hemorter, vara av omständigheterna motiverad;

och tillstyrker utskottet, att en bestämmelse härom införes bland villkoren

för statsbidrags utgående.

b. Statsbidrag till skola under upprättande.

Särskild uppmärksamhet anser departementschefen tillvägagångssättet

för upprättandet av kommunal flickskola påkalla. Två olika fall kunde

här komma i betraktande. Antingen kunde en kommunal flickskola nyupprättas

från grunden eller ock uppstå på det sättet, att en förutvarande

privat högre flickskola eller möjligen skola av annat slag — i sällsynta fall

måhända eu kommunal mellanskola — ombildades till kommunal flickskola.

Kungl. Maj:ts förslag i nu förevarande avseende innebär i huvudsak

följande:

Till skolområde, som i vederbörlig ordning upprättar kommunal flickskola

genom successivt uppbyggande med en eller flera klasser av sådan

skola, utgår under den tid, som erfordras för skolans uppbyggande till

fullständig kommunal flickskola, statsbidrag med 2,800 kronor om året

för varje årsklass, därvid skall tillämpas i övrigt de för statsbidrags utgående

stadgade grunderna samt iakttagas följande villkor:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

41

a) att skolan i medeltal har ininst 10 lärjungar i varje årsklass,

b) att upprättandet av klasserna försiggår år efter år i oavbruten följd.

c) att rektor tillsättes vid upprättande av första klassen och att med

viss angiven begränsning vid skolan skola finnas lika många ordinarie

lärare som antalet årsklasser i skolan, samt

d) att skolan i övrigt i tillämpliga delar är anordnad i enlighet med de

för kommunal flickskola gällande föreskrifter.

I detta sammanhang erinrar departementschefen om vad av 1027 års

riksdag beslöts i fråga om åtgärder för sådana lärarinnor, som på grund

av privata högre flickskolors avveekling i samband med samrealskolors

upprättande förlorade sin anställning. Departementschefen finner motsvarande

bestämmelser erforderliga för de lärarinnor vid enskilda högre

flickskolor, som på grund av kommunal flickskolas inrättande på orten

gå förlustiga sin befattning, därvid dock nu föreslås, att bestämmelsen

skall äga giltighet under viss övergångstid. Departementschefen uttalar

sig emellertid för att lärarinnorna vid en ombildad högre flickskola i möjligaste

mån må överflyttas till den kommunala flickskolan.

I ovanberörda motion 1:289 har föreslagits, att i villkoren för statsunderstöd

till kommunal flickskola måtte bland annat föreskrivas, att sådan

skola ej må inrättas utan riksdagens samtycke.

Vidare har i ovannämnda motioner 1:287 och 11:452 hemställts, bland

annat, att Kungl. Maj:ts förslag i fråga om åtgärder för sådana ämneslärarinnor,

som på grund av högre flickskolas ombildning till kommunal

flickskola skulle förlora sin anställning, även måtte få äga tillämpning

på övningslärarinna, vilkens tjänstgöring haft sådan omfattning, att den

kunde sägas hava utgjort vederbörandes väsentliga sysselsättning.

Utskottet har vid prövning av Kungl. Maj:ts förslag i nu förevarande

del ansett sig böra tillstyrka vad häxutinnan föreslagits, dock med den

jämkning, som föranledes av utskottets ovan uttalade uppfattning rörande

antalet ordinarie lärare vid kommunal flickskola.

I fråga om det i nyssberörda motion 1: 289 väckta förslaget, att kommunal

flickskola ej må kunna inrättas utan riksdagens samtycke, vill utskottet

framhålla, att, då en motsvarande föreskrift saknas beträffande

andra med den kommunala flickskolan i nu förevarande avseende likställda

skolformer, anledning icke synes föreligga att för den kommunala

flickskolans vidkommande uppställa ett dylikt villkor. Utskottet avstyrker

förty motionen i dess nu angivna del.

Vad angår det i motionerna I: 287 och II: 459 framställda yrkandet, anser

sig utskottet, i saknad av närmare utredning i ämnet, icke kunna förorda

detsamma.

Motioner.

Utskottets

yttrande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Departe
mentschefen.

4. Kostnadsberäkning.

Den utredning och det förslag rörande inrättandet av kommunala flickskolor,

som avgivits av 1927 års skolsakkunniga, innehåller även kostnadsberäkningar

för sådana skolor.

Beträffande de av de sakkunniga framlagda kostnadsberäkningarna

framhåller departementschefen, att de sakkunniga utgått från att skolan

från början skulle ha till sitt förfogande utom skollokaler även erforderlig

möbelutrustning, bibliotek och undervisningsmateriell. Även med hänsyn

härtill syntes dock de av de sakkunniga i respektive stater upptagna

anslagen till bibliotek och undervisningsmateriell väl knappt tilltagna,

medan å andra sidan jämförelsevis måttliga terminsavgifter beräknades

komma att utgå.

Emellertid har departementschefen på en del punkter beträffande ifrågavarande

skolors organisation och avlöningsförhållanden ansett sig böra

avvika från de sakkunnigas förslag och framlägger för den skull en av

honom uppgjord kostnadsberäkning, som visserligen i stort sett utgår från

samma grunder, som de sakkunniga använt för sina beräkningar, men som

på samma gång tager hänsyn till det förslag till löne- och statsbidragsbestämmelser,

som av honom framlägges.

I likhet med de sakkunniga har departementschefen uppställt några

exempel på utgifts- och inkomststater för kommunala flickskolor av olika

typer. Dessa exempel åtfölja såsom bilagor statsrådsprotokollet.

På grundvalen av en av de sakkunniga uppgjord jämförande tablå över

kostnaderna för olika slags skolor har departementschefen låtit uppgöra

en motsvarande jämförelse mellan kostnaderna för en 8-klassig flickskola,

en kommunal mellanskola och en kommunal flickskola med förenad sjuårig

och sexårig lärokurs samt med teoretisk och praktisk linje. Även

denna tablå åtföljer som bilaga statsrådsprotokollet.

Då årskostnaden, särskilt för läraravlöningen, för nu ifrågavarande skolor

vore beroende av flera omständigheter, som ej på förhand kunde beräknas

och som kunde växla år från år, säger departementschefen det

givetvis vara omöjligt att framlägga någon exakt kostnadsberäkning.

Han har räknat med dels att skolorna, i likhet med vad nu vore fallet

vid våra högre flickskolor, komme att använda huvudsakligen kvinnliga

lärarkrafter, dels att ungefär hälften av det största möjliga antalet ålderstillägg

utginge. Något bidrag till bestridande av kostnaden för vikariatsarvoden

hade ej medtagits.

Enligt de anförda exemplen på stater för kommunala flickskolor

skulle årskostnaderna för de olika skoltyperna uppgå till följande

belopp:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155. 43

översikt av kostnaderna för kommunala flickskolor av olika typer.

Skolform

Skola med

fristående

7-åriga och

6-åriga läro- kurser

Skola med

förenad

7-årig och

6-årig läro- kurs

Skola med teoretisk och praktisk linje.

47,000

7,800

_

30,150

—

Terminsavgifter............................

—

5,700

—

Kommunalt anslag..........................

22,625

—

19,132

50

Summa kronor

77,425

—

54,982

50

Skola med enbart teoretisk linje.

42,000

7,600

_

28,162

50

Terminsavgifter............................

—

5,500

Kommunalt anslag..........................

20,625

—

18,675

—

Summa kronor

70,225

—

52,337

50

Skola med enbart praktisk linje.

_

_

26,250

_

Terminsavgifter............................

—

—

5,500

—

Kommunalt anslag..........................

—

—

16,452

50

Summa kronor

—

—

48,202

50

Anm. 1. Tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg för lärarna äro ej medräknade.

» 2. Då skola med fristående 7-åriga och 6-åriga lärokurser alltid torde komma

att omfatta teoretisk linje, synes en beräkning av kostnaderna för dylik skola

med enbart praktisk linje sakna betydelse.

Departementschefen framhåller vidare, att man nu, lika litet som vid de

kommunala mellanskolornas tillkomst, hade några hållpunkter för att

kunna beräkna, hur många skolor av nu ifrågasatt organisation som kunde

komma att inrättas under de närmaste åren. Det syntes emellertid angeläget,

att den nya skolformen måste kunna komma till utförande redan

från början av läsåret 1928—1929, i fall det på en eller annan ort skulle

finnas förutsättningar därför. Räknade man med fullständigt upprättande

av två sjuåriga skolor, en med både teoretisk och praktisk linje samt en

med enhart teoretisk linje, skulle det erfordras ett anslag för ändamålet

av omkring 58,000 kronor. Då det emellertid ej vore sannolikt, att vare sig

ålderstillägg eller undervisning i praktiska ämnen redan från början

kunde förekomma i den omfattning, som i nämnda exempel angivits, borde

ett förslagsanslag å 50,000 kronor för budgetåret 1928—1929 vara tillfyllest.

Samma belopp borde även vara tillräckligt, om man utginge från att i

stället för en eller båda av de nämnda fullständiga skolorna ett antal

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Motioner.

Utskottets

yttrande.

skolor successivt upprättades. Kungl. Majtts förslag innebär nu äskande

av ett dylikt anslag av riksdagen.

Därjämte har föreslagits ett extra förslagsanslag å 8,000 kronor för beredande

av tillfällig löneförbättring åt lärare vid kommunala flickskolor

att utgå efter samma grunder som för lärare vid kommunala mellanskolor.

I ovanberörda motioner 1:288 och 11:461 ägnas en ingående kritik åt

de utav departementschefen framlagda kostnadsberäkningarna och göres

gällande, att den föreslagna skolformen måste komma att pålägga såväl

stat som kommun avsevärda kostnader, beträffande vilka dock Kungl.

Maj:t underlåtit att framlägga erforderliga beräkningar.

Lika med departementschefen håller utskottet före, att några hållpunkter

icke givas för att kunna beräkna, hur många skolor av det slag, som

nu föreslås, kunna komma att inrättas under de närmaste åren. En kostnadsberäkning

i detta hänseende kan därför icke exakt givas utan måste

i större eller mindre grad grundas på sannolikhetskalkyler.

Emellertid har utskottet uppmärksammat den kritik, som i fråga om

förslagets ekonomiska innebörd framkommit i ovanberörda motioner, och

fördenskull i vederbörlig ordning låtit från skolöverstyrelsen inhämta

yttrande med anledning av de i motionerna framlagda kostnadsberäkningarna.

Utskottet hänvisar till detta yttrande, vilket såsom bilaga åtföljer

detta utlåtande.

Vidare har utskottet låtit genom tillkallade experter inom utskottet uppgöra

vissa beräkningar rörande de ekonomiska konsekvenserna av ett bifall

till Kungl. Maj:ts förslag. Förslagets ekonomiska innebörd för statsverket

torde framgå av omstående översiktstablå. I

I avseende å denna tablå anföra bemälda experter följande:

»För att få en uppfattning om vad statens kostnader ungefärligen skulle

belöpa sig till, om kommunala flickskolor upprättas i hela den utsträckning

och på det sätt, som å ena sidan kan anses motsvara rimliga krav

på högre undervisning för flickor under i det hela samma villkor som för

gossar men å andra sidan ej medför onödiga kostnader för stat och kommun,

ha vi på grundvalen av tabell 1 gjort en ny sammanställning i

tabell 2. I sistnämnda tabell äro medtagna alla de städer, där nu statsunderstödda

högre flickskolor finnas med undantag av dels de 11 städer,

(Enköping etc.), i vilka enligt uttalande av 1927 års riksdag högre flickskolor

förutsättas bliva obehövliga, dels av Norrköping och Lund, vilka

hava kommunala mellanskolor och äro föreslagna att få högre flickläroverk.

Därvid ha vi utgått från att 4 högre flickskolor i Stockholm ombildas

till 2 kommunala flickskolor och att 2 högre flickskolor i var och en

av städerna Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Uppsala, Jönköping och Örebro

ombildas till 1 kommunal flickskola i var och en av dessa städer samt

att i de övriga städerna där befintliga flickskolor ombildas till kommunala.

Ökningen i statsbidrag för en dylik ombildning skulle uppgå till

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

45

översikt av kostnadsberäkningarna angående flickskolorna.

(Statens samtliga kostnader utom för pensionering. Ilindås medräknas ej.)

Samtliga kostnader

Klass 1 i nuvarande

skolor (approximativt)

11 mindre skolor

(Enköping etc.)

Nuvarande kostnader

3,703,321

300,000

340,262

Samtliga kostnader för staten 4)

7-åriga skolor

5-åriga skolor

1) Om alla nuvarande skolor ombildas var för sig till

kommunala.

a) utan praktisk linje (7-åriga), respektive utan sjätte

årskurs (5-åriga)....................

5,213,598

3,786,0423)

b) med praktisk linje (70 %) respektive sjätte års- kurs (70 %).......................

5,323,6004)

4,166,0422)

2) För organisation med 36 kommunala flickskolor och

25 enskilda flickskolor.

a) utan praktisk linje (7-åriga), respektive utan sjätte

årskurs (5-åriga)....................

3,955,709

3,266,6953)

b) med praktisk linje (7-åriga), respektive med sjätte

årskurs (5-åriga)....................

4,025,0004)

3,456,6953)

'') I beräkningarna ingå även tillfällig löneförbättring och dyrtid stillägg enligt nu gällande

grunder samt 1 l/s ålderstillägg för varje ordinarie lärare.

2) Härtill kommer en kostnad av 181,710 kr. för ökat behov av lärare i folkskolan.

8) » > > » j 133,254 » » > i » > » »

4) Approximativt belopp.

592,650 kronor. Om man vidare förutsätter, att å ena sidan de fliekskolor i

Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg, som ej äro upptagna i tabellen,

samt de nuvarande flickskolorna i Norrköping och Lund tillerkännas

statsunderstöd i samma utsträckning som nu, samt att å andra sidan ovannämnda

11 skolor (Enköping etc.), vilka nu uppbära statsunderstöd å tillsammans

340,262 kronor, ej mera komma i åtnjutande av statsunderstöd,

skulle statens kostnader för flickskoleväsendet genom upprättande av 7- åriga kommunala flickskolor med enbart teoretisk linje i ovan antydd omfattning

ökas från nu utgående belopp 3,703,321 kronor*) med 252,388

(592,650 — 340,262) kronor till 3,955,709 kronor. Enligt denna plan skulle

alltså organisationen omfatta 36 kommunala flickskolor, varjämte 25 av

våra nuvarande enskilda flickskolor skulle erhålla statsunderstöd som

sådana.

Härvid är emellertid att märka följande:

1) S. k. praktisk linje är ej medräknad i kostnaderna. Dylik linje kan.

beroende på olika omständigheter, medföra en ökad kostnad av antingen

3,140 kronor eller omkring 1,700 kronor eller omkring 300 kronor eller ock

en kostnadsminskning av växlande belopp uppgående till högst något

*) Det i verkligheten utgående beloppet har minskats med 200,000 kronor, som kan

anses utgöra bidrag till 12 med flickskolor förenade enskilda gymnasier.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

över 2,000 kronor för de skolor, som inrätta dylik linje. Då det är omöjligt

att nu beräkna, i vilken omfattning dylik linje kan komma att upprättas

eller vilken kostnadsökning den i varje fall kan medföra, hava vi

ej kunnat taga hänsyn härtill.

2) I likhet med det i kungl. propositionen anförda exemplet ha vi räknat

med hälften av antalet möjliga ålderstillägg. I en framtid torde man

få räkna med i medeltal minst 2 ålderstillägg (i stället för 1 A) för varje

ordinarie lärare.

3) Förhållandet mellan antalet manliga och kvinnliga lärare är i stort

sett detsamma som i det ovan anförda exemplet i kungl. propositionen,

d. v. s. 2 manliga mot 6 kvinnliga lärare; vid de större skolorna dock 5

manliga mot 9 å 10 kvinnliga. Statens kostnad för en ordinarie manlig

lärare kan i medeltal beräknas till 1,012 kronor högre än för kvinnlig. Vid

samtliga skolor är räknat med kvinnlig rektor. Om i något fall manlig

rektor anställes, ökas kostnaden med 405 kronor om året för dylik skola.

Om yi av här ifrågavarande 36 skolor finge manlig rektor, ökades kostnaden

i sin helhet med 4,860 kronor.

Upprättas åter 5-åriga skolor i enlighet med de nyss anförda principerna,

skulle statsbidraget till de ombildade skolorna minskas med 96,364

kronor, om ej en sjätte årsklass inrättades vid någon av dessa skolor, men

ökas med 93,636 kronor (190,000—96,364), om sjätte årsklass inrättas till

ett antal, som motsvarar 70 % av antalet klassavdelningar i 5:te klassen.

Lägges härtill den ökade kostnaden för 22 lärare i vardera av 2 klasser

vid motsvarande folkskolor, d. v. s. 133,254 kronor, blir hela kostnadsökningen

226,890 kronor.

Frånräknas slutligen härifrån det statsbidrag, 340,262 kronor, som nu

utgått till de 11 skolor (Enköping etc.), vilka ifrågasättas till indragning,

skulle statens nuvarande kostnader för flickskoleväsendet genom upprättande

av 5-åriga kommunala flickskolor, delvis med en sjätte årskurs, i

ovan antydd omfattning minskas med 113,372 kronor (340,262—226,890).

Då såsom förut är nämnt, inrättandet av 7-åriga skolor med enbart

teoretisk linje i här tänkt omfattning skulle medföra en kostnadsökning

av 252,388 kronor, skulle alltså alternativet med 7-åriga skolor för staten

bliva 365,760 kronor dyrare än med 5-åriga med delvis 6:te årsklass.»

Genom vad sålunda anförts och framkommit torde de beräkningar föreligga,

vilka i förevarande hänseende synts möjliga att verkställa. Utskottet

har härav dessutom yttermera stärkts i den uppfattningen, att några

exakta beräkningar rörande statens blivande kostnader för denna skolform

icke kunna göras, alldenstund en dylik beräkning måste grundas på

omständigheter, om vilka säker kännedom icke kan anses för närvarande

föreligga.

Utskottet har följaktligen icke funnit i stort sett något vara att erinra

mot vad departementschefen under förevarande avdelning anfört; liksom

utskottet tillstyrker de anslag, som för kommunala flickskolor nu av

Kungl Maj:t föreslås för nästkommande budgetår.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet

I att riksdagen må

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

47

A. ej mindre i riksstaten under åttonde huvudtiteln

uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 50,000 kronor till

statsbidrag till kommunala flickskolor,

än även i fråga om användandet av nämnda anslag

a) godkänna följande allmänna förutsättningar för

åtnjutande av statsbidrag från anslaget:

1. Kommunal flickskola skall vara upprättad och underhållen

av skolområde, bestående av ett eller flera

skoldistrikt, eller, efter Kungl. Maj:ts beprövande, av

annan kommunal samfällighet eller förening av flera sådana,

samt hava till ändamål att bereda kvinnliga lärjungar

tillfälle att inhämta ett högre mått av allmän

medborgerlig bildning med hänsyn tagen till den kvinnliga

ungdomens egenart och därvid tillika i större eller

mindre utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk

verksamhet, särskilt inom hemmets område.

2. Varje kommunal flickskola skall vara anordnad med

såväl sjuårig som sexårig lärokurs, varvid i fråga om

gemensam eller skild undervisning av de båda lärokurserna

skola i huvudsak tillämpas de grunder, som departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 24 februari 1928 angivit. Den sjuåriga lärokursen skall

med avseende på det kunskapsmått, som erfordras för

inträde i dess första klass, vara grundad på genomgången

fjärde klass i någon av folkskolans huvudformer, och den

sexåriga lärokursen skall med avseende på det kunskapsmått,

som erfordras för inträde i dess lägsta klass, vara

grundad på genomgången sjätte klass av sex- eller sjuårig

folkskola, anordnad enligt någon av sådan skolas huvudformer.

3. Vid kommunal flickskola skola, i huvudsaklig enlighet

med vad departementschefen i samma statsrådsprotokoll

angivit, träffas särskilda anordningar i syfte att för

de lärjungar vid skolan, som hava för avsikt att övergå

till första ringen av fyraårigt eller treårigt gymnasium,

underlätta dylik övergång.

4. Inom de två högsta klasserna av kommunal flickskola

skall undervisningen, i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som departementschefen i statsrådsprotokollet

uppdragit, anordnas antingen på både en

teoretisk och en praktisk utbildningslinje eller på endera

av dessa linjer.

5. Kommunal flickskola skall, vare sig den omfattar

både en teoretisk och en praktisk linje eller enbart en av

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

dessa linjer och oavsett om skolans båda lärokurser åtnjuta

gemensam eller skild undervisning, hava sammanlagt

minst 84 lärjungar.

6. Kommunal flickskola skall stå under skolöverstyrelsens

inseende.

7. Varje årsklass skall i de teoretiska undervisningsämnena

åtnjuta från föregående och efterföljande årsklass

skild undervisning.

8. Vid varje skola skall minst halva antalet av de ordinarie

lärarna utgöras av kvinnor.

9. Läsåret skall omfatta trettioåtta veckor, tid för

inträdes- och flyttningsprövningar, för påsk- och pingstferier

samt för tillfälliga lovdagar däri inräknad.

10. Skolområdet skall för undervisningen tillhandahålla

tjänliga och tillräckliga lokaler samt erforderliga och

lämpliga skolmöbler och nödig undervisningsmateriell.

11. Statsbidrag till kommunal flickskola må utgå endast

under förutsättning att Kungl. Maj:t, med hänsyn

tagen till inom skolområdet möjligen redan befintlig

kommunal mellanskola, högre folkskola, högre flickskola,

högre samskola eller kommunal flickskola, för vilka statsbidrag

redan utgår, eller ock allmänt läroverk med tillträde

för kvinnliga lärjungar å realskolans stadium,

prövar inrättandet av kommunal flickskola med av skolområdet

föreslagen organisation vara för orten behövligt och

lämpligt.

12. Undervisningen i skolan, soni skall stå öppen för elever

oberoende av deras hemorter, skall vara avgiftsfri, såvida

ej i visst fall på grund av särskilda undantagsförhållanden

annorlunda bestämmes i skolans reglemente. Terminsavgifter

må dock i intet fall bestämmas till olika belopp

för elever allt efter deras olika hemorter, ej heller

påföras medellösa lärjungar.

13. I övrigt skall kommunal flickskola vara organiserad

och undervisningen därstädes ordnad i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som departementschefen

i statsrådsprotokollet angivit och utskottet i det

föregående förordat;

b) bestämma,

1. lärarpersonalen vid kommunala flickskolor skall åtnjuta

följande avlöningsförmåner:

rektor särskilt arvode av 1,000 kronor;

biträdande föreståndarinna särskilt arvode av 200 kronor;

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

49

ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad och

bränsle eller motsvarande ersättning, icke understigande

500 kronor, 3,300 kronor, vartill kunna komma tre ålderstillägg,

vart och ett å 400 kronor, att utgå efter respektive

5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad och

bränsle eller motsvarande ersättning, icke understigande

350 kronor, 2,800 kronor, vartill kunna komma tre ålderstillägg,

vart och ett å 300 kronor, att utgå efter respektive

5, 10 och 15 år;

extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare

med full tjänstgöring arvode av 2,900 kronor;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare

med full tjänstgöring arvode av 2,600 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode av 500 kronor;

vikarie för biträdande föreståndarinna särskilt arvode

av 200 kronor;

manlig timlärare i läroämne: 105 kronor för varje

veckotimme;

kvinnlig timlärare i läroämne: 95 kronor för varje

veckotimme;

manlig timlärare i teckning, i musik, i gymnastik med

lek och idrott: 90 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig timlärare i teckning, i musik, i gymnastik med

lek och idrott: 85 kronor för varje veckotimme;

timlärare i annat övningsämne: 80 kronor för varje

veckotimme;

2. i avseende å uppflyttning i högre lönegrad skall i

tillämpliga delar gälla vad angående lärares vid kommunala

mellanskolor uppflyttning i högre lönegrad är

stadgat;

c) förklara hinder för Kungl. Maj:t icke möta att

fastställa de närmare villkor och utfärda de närmare bestämmelser,

vilka, i anslutning till vad departementschefen

i statsrådsprotkollet anfört och utskottet ovan angivit

samt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som i motsvarande

hänseende gäller för de kommunala mellanskolorna,

må för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra

stadgas, ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tilllämpning

av omförmälda villkor och bestämmelser eller i

övrigt kunna anses erforderliga;

d) föreskriva, att i fråga om utgående av statsbidrag

till kommunala flickskolor skola, förutom vad angår själva

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 73 häft. (Nr 155.)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

organisationen och därmed sammanhängande eller likartade

spörsmål, gälla följande grunder:

L

Statsbidrag till fullständig kommunal flickskola, vilken

av Kungl. Maj:t blivit erkänd såsom sådan, utgår på

följande sätt:

a) till skola med teoretisk och praktisk linje eller enbart

teoretisk linje med 20,400 kronor för år och till skola med

enbart praktisk linje med 16,800 kronor för år;

samt därutöver:

b) till skola med fristående sexårig lärokurs med både

teoretisk och praktisk linje eller enbart teoretisk linje med

2,800 kronor för år för varje årsklass i lärokursen, som i

de teoretiska undervisningsämnena åtnjuter från den sjuåriga

lärokursen skild undervisning;

c) till skola med fristående sexårig lärokurs med enbart

praktisk linje med 2,800 kronor för år för var och en av

de fyra lägsta årsklasserna i sådan lärokurs samt med

1,400 kronor för år för var och en av de två högsta årsklasserna

i lärokursen, i båda fallen under förutsättning

att ifrågakommande klass i de teoretiska ämnena åtnjuter

från den sjuåriga lärokursen skild undervisning;

d) till parallellavdelning av årsklass inom den sjuåriga

lärokursens fem lägsta och inom den sexåriga lärokursens

fyra lägsta klasser med 2,800 kronor för år, dock att sådant

bidrag må utgå till högst så stort antal parallella

klassavdelningar, som uppkommer med iakttagande därav,

att vid läsårets början minst BO lärjungar komma på

varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning

upprättas inom densamma;

e) till parallellavdelning av årsklass inom de två högsta

klasserna, med iakttagande av den i d) angivna begränsningen,

med 2,800 kronor för år för parallellavdelning

inom den teoretiska linjen och med 1,400 kronor för år för

parallellavdelning inom den praktiska linjen;

f) till undervisning i ämnena hushållsgöromål, kvinnlig

slöjd, barnavård och trädgårdsskötsel med 75 kronor för

läsår och veckotimme, under villkor att vid läsårets början

vid undervisningen i dylikt tillvalt ämne antalet lärjungar

i varje lärjungegrupp inom viss klass icke understiger

5 samt att minst 15 lärjungar komma på sådan lärjungegrupp,

innan ny grupp för ämnet upprättas.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155. 51

Härförutom skola till varje kommunal flickskola utgå

följande bidrag:

g) för varje manlig ordinarie ämneslärare: 500 kronor;

h) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande

ämneslärare med full tjänstgöring: 300 kronor;

i) för rektor: två tredjedelar av det för ifrågavarande

befattningshavare stadgade särskilda arvodet; för biträdande

föreståndarinna: det till henne utgående särskilda

arvodet;

j) för varje ordinarie ämneslärare: ett belopp, motsvarande

de läraren tillkommande ålderstillägg;

k) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller

extra ordinarie ämneslärare: om tjänstledigheten förorsakas

av styrkt sjukdom, det belopp, som utöver vad den

tjänstledige läraren av sin avlöning avstått, erfordras till

arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av

offentligt uppdrag, bestridande av befattning i statens

tjänst eller tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller

revisorer, det belopp, som Kungl. Maj:t för det särskilda

fallet bestämmer;

l) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller

tillfälligtvis ledig lärarbefattning men erhållit

tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom: det belopp,

som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikarien; samt

m) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken till förekommande

av smittofara av vederbörande myndighet förbjudits

att tjänstgöra, det belopp, som erfordras till arvode

åt vikarien, dock icke för längre tid än högst sex

månader.

II.

Till skolområde, vilket enligt plan, som av Kungl. Maj:t

godkännes, upprättar kommunal flickskola genom successivt

uppbyggande med en eller flera klasser av sådan

skola, skall, under den tid, som erfordras för skolans

utbyggande till fullständig kommunal flickskola, och

utan hinder därav att skolan icke omfattar sju årsklasser,

statsbidrag, med tillämpning i övrigt av de här

ovan under I b)—m) stadgade grunder och med de i fråga

om de två högsta årsklasserna av praktisk linje där angivna

undantag, beräknas till 2,800 kronor för varje årsklass

eller avdelning av årsklass, under villkor:

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

a) att skolan i medeltal har minst 12 lärjungar i varje

årsklass,

b) att skolan fortsättningsvis uppbygges år för år i oavbruten

följd,

c) att vid skolan finnas ordinarie lärare till ett antal,

som med en understiger antalet årsklasser i skolan, dock

att vid skola med enbart praktisk linje endast fem ordinarie

lärare behöva anställas och att av dem den femte

läraren behöver tillsättas först vid sjunde klassens upprättande,

samt att rektor förordnas vid den nya organisationens

påbörjande, ävensom

d) att skolan i övrigt i tillämpliga delar är anordnad i

enlighet med de för kommunal flickskola gällande föreskrifter.

m.

För utbekommande av statsbidrag enligt här ovan under

I och II givna stadganden böra hinder ej möta därav:

a) att ny skola, parallellavdelning eller lärartjänst, för

vilken statsbidrag kan utgå, först under kalenderåret inrättats

eller under kalenderåret upphört, i vilka fall skolan

äger bekomma statsbidrag i förhållande till den del

av läsåret, undervisningen pågått, eller

b) att under kalenderåret statsunderstödd skola i vederbörlig

ordning ombildats till kommunal flickskola, i vilket

fall statsbidrag skall utgå för vardera skolan i förhållande

till den del av läsåret, som undervisningen pågått

enligt de för de särskilda skolarterna stadgade

grunder, eller

c) att undervisningen enligt vederbörligt medgivande

avkortats på grund av rådande smittosam sjukdom bland

människor eller husdjur, i vilken händelse statsbidrag

skall utgå med samma belopp, som om undervisningen

bedrivits i eljest bestämd omfattning, eller

d) att lärare till förekommande av smittofara av vederbörande

myndighet förbjudits att tjänstgöra, i vilken

händelse statsbidrag, förutom till vikaries avlönande, varom

bär ovan under I förmäles, skall utgå till avlönande av

den från tjänstgöring avstängde läraren med oavkortat

belopp, dock icke för längre tid än högst sex månader;

e) bemyndiga Kungl. Maj:t att i fråga om tillämpningen

av de under I—III angivna grunder utfärda de

närmare föreskrifter, vilka, i huvudsaklig överensstäm
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

53

melse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

anfört och utskottet ovan angivit, kunna befinnas erforderliga.

B. besluta,

a) att lärarpersonalen vid kommunala flickskolor skall

vara delaktig i statens pensionsanstalt, med iakttagande i

tillämpliga delar av vad angående delaktighet i denna anstalt

är stadgat i fråga om lärare vid kommunala mellanskolor,

med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

bestämmelser som på grund härav befinnas erforderliga;

samt

b) att, därest på grund av inrättandet av kommunal flickskola

statsunderstödd enskild högre flickskola på orten

upphör med sin verksamhet och på den grund vid den

senare skolan anställd ämneslärarinna med full tjänstgöring

går förlustig sin anställning, hon må, under

förutsättning att hon vid början av skolans avveckling

uppnått en ålder av 50 år samt vunnit sådan anställning,

som nu angivits, vid statsunderstödd enskild läroanstalt

före den 1 mars 1928, intill dess hon fyller 60 år, av statsmedel

åtnjuta en årlig ersättning uppgående till två tredjedelar

av den avlöning hon i enlighet med gällande bestämmelser

vid entledigandet åtnjöt från skolan, tillfällig

löneförbättring och eventuellt utgående dyrtidstillägg

däri inberäknade, samt för tiden därefter en årlig pension

till samma belopp, som skulle tillkommit henne, därest

hon intill uppnåendet av sistnämnda ålder varit i tjänst

vid statsunderstödd enskild flickskola; skolande vad nu

sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana

skolor, vilkas avveckling påbörjats inom tio år, räknat

från den 1 januari 1929.

C. a) medgiva, att tillfällig löneförbättring må för

tiden 1 juli 1928—30 juni 1929 utgå till lärarpersonalen vid

kommunala flickskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp,

som Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med

de i sådant hänseende för motsvarande lärare vid

kommunala mellanskolor nu gällande grunder bestämmer;
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

b) för ändamålet anvisa för budgetåret 1928—1929 ett

extra förslagsanslag av 8,000 kronor.

II att riksdagen i anledning av därom i ämnet väckta

motioner må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det

Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning i fråga om beredande

av ordinarie anställning åt lärare i övningsämnen

och praktiska ämnen vid kommunala flickskolor samt

i fråga om kompetensvillkor för sådan befattning ävensom

med det snaraste för riksdagen framlägga det förslag,

vartill sagda utredning må giva anledning.

III att

herr Lindhagens motion I: 285,

fröken Hesselgrens motion 1: 286,

densammas motion I: 287,

herr Möllers m. fl. motion I: 288,

herr Pålssons motion I: 289,

herrar Sandegårds och Norlings motion I: 290,

herr Holmdahls motion II: 459, och

herr Hanssons i Stockholm motion II, 461,

i den mån de icke kunna anses besvarade genom vad

utskottet här ovan anfört och hemställt, icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 maj 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzdius, Olof Olsson, J. L. Widell, O. Bergqvist,

C. P. V. Nilsson i Gränebo, .7. G. Walles, C. A. Carlsson i Gävle, E. A. Hallin,

J. B. Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson, I. Hj. E. Pauli och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, C. R. Jansson

i Falun, S.Bengtsson i Norup, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona,

E. Kristensson i Göteborg, O. Nilsson i Örebro, 8. Persson i Fritorp, C. Lindskog,

O. E. F. Järte och C. A. Anderson i Storegården.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ir>.r>.

55

Bil,

Till riksdagens statsutskott.

Sedan skolöverstyrelsen av Kungl. Maj:t den 27 april 1928 anbefallts att

avgiva yttrande med anledning av de kostnadsberäkningar, som framlagts

i två likalydande motioner angående statsbidrag till kommunala flickskolor,

väckta den ena inom första kammaren (nr 288) av herr G. Möller in. fl.

och den andra inom andra kammaren (nr 461) av herr P. A. Hansson i

Stockholm in. fl., får överstyrelsen härmed anföra följande.

Motionärerna ha i samband med sin granskning av Kungl. Maj:ts proposition

till innevarande års riksdag angående statsbidrag till kommunala

flickskolor m. m. sökt åvägabringa en ungefärlig uppskattning av de kostnader,

som skulle kunna föranledas av ett genomförande av den av Kungl.

Maj:t föreslagna flickskoleorganisationen. De ha därvid till eu början utgått

från en jämförelse mellan kostnaderna för en 8-klassig flickskola

(Södertälje) och en kommunal flickskola med förenad 7-årig och 6-årig

lärokurs och med teoretisk och praktisk linje och på grundvalen av denna

jämförelse beräknat merkostnaden per lärjunge, i händelse av flickskolans

kommunalisering, till 180 kronor för staten och 91 kronor för vederbörande

kommun. Under hänvisning till att de privata flickskolor, som kunna förutsättas

fortbestå, sistlidna läsår i klasserna 2—8 hade omkring 16,000 lärjungar

anse sig motionärerna med ovan angivna utgångspunkt nödgas

räkna med att en fullständigt genomförd kommunalisering av flickskolorna

skulle föranleda en utgiftsstegring för staten av (16,000 X 180 =)

2,880,000 kronor och för kommunerna av (16,000 X 91 —) omkring 1,500,000

kronor.

Vid beräkningen av den totala merkostnaden hava motionärerna tagit

till utgångspunkt den av dem på angivet sätt härledda merkostnaden för

lärjunge. Förutsättningen för att ett sådant beräkningssätt skall leda till

ett användbart resultat är, att statens kostnad för de olika här avsedda

skolorna kan antagas vara proportionell mot antalet lärjungar i desamma.

Enligt överstyrelsens åsikt förefinnes denna förutsättning icke alls i fråga

om de nuvarande högre flickskolorna, och även i fråga om de i propositionen

föreslagna kommunala flickskolorna skulle nu nämnd proportionalitet

endast i inskränkt mån komma att äga rum. Vidare är att märka, att

motionärerna förutsatt samtliga skolor inrättade med såväl teoretisk som

praktisk linje, under det att man torde kunna antaga, att i verkligheten

ett ej ringa antal skolor skulle erhålla blott teoretisk linje. Därtill kommer,

att en ombildning av de enskilda flickskolorna till kommunala skulle

i de större städerna, i varje fall i Stockholm och Göteborg, föranleda en

minskning av skolornas antal och sålunda en betydande av motionärerna

icke beaktad kostnadsminskning för statsverket.

I fråga om det av motionärerna tillämpade tillvägagångssättet torde

vidare böra anmärkas, att motionärerna gjort sin jämförelse mellan 8-klassig

flickskola och kommunal flickskola i anslutning till den i propositionen

sid. 118 meddelade översiktstabellen, angivande en jämförelse mellan

kostnaderna för en 8-klassig flickskola, en kommunal mellanskola och en

kommunal flickskola. Därvid hava de emellertid vidtagit den korrektionen,

att de uppskattat antalet lärjungar till 140 i stället för det i proposi
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

tionen beräknade antalet, 175. Denna korrektion, om vars berättigande i

och för sig överstyrelsen icke i detta sammanhang torde hava anledning

att uttala sig, får en betydande räckvidd därigenom, att det genom jämförelsen

mellan kostnaderna för de båda skolorna vunna resultatet på sätt

som ovan relaterats, lägges till grund för en beräkning av den totala merkostnaden

vid en fullständigt genomförd kommunalisering av flickskolorna.

Därest man, i likhet med motionärerna, förutsätter att elevantal

av 140 i den kommunala flickskolan, vilket antal vid jämförelsen svarar

mot ett antal av 263 i den 8-klassiga flickskolan, synes man jämväl vid den

fortsatta beräkningen av den totala merkostnaden böra med motionärernas.

utgångspunkter förutsätta en motsvarande reduktion av det totala

lärjungeantalet i klasserna 2—8 av flickskolorna. Därest man åter vill

utgå från ett lärjungeantal av 16,000, d. v. s. ett oförändrat totalantal lärjungar,

borde motionärerna enligt överstyrelsens mening hava gjort den

till grund för beräkningen liggande jämförelsen mellan tvenne skolor med

samma antal lärjungar.

På grund av det anförda finner överstyrelsen den nu avsedda av motionärerna

utförda beräkningen, som de själva anse mycket grovt approximativ,

icke kunna giva någon som helst föreställning om storleken av de

merkostnader för statsverket, som ett bifall till propositionen skulle

medföra.

Vad överstyrelsen här anfört framgår även av den detaljkalkyl, som

motionärerna verkställt och vars huvudresultat meddelas i fortsättningen

av motionen.

Motionärerna hava nämligen, under förutsättning av en allmän ombildning

av de privata flickskolorna till kommunala, beräknat kostnaderna för

varje särskild skola och därvid tillämpat de kalkyler, som framlagts i propositionen,

dock med de avvikelserna, att ålderstilläggen förutsatts i medeltal

utgöra 2 för varje lärare, att de kvinnliga lärarna äro en, respektive

två fler än de manliga, allteftersom hela antalet ämneslärare är udda eller

jämnt, samt att vid halva antalet skolor manlig rektor är anställd. Även

om överstyrelsen finner starka skäl tala för att förhållandena snarare

komma att gestalta sig i enlighet med de i propositionen antagna förutsättningarna,

har överstyrelsen dock intet att erinra mot att beräkningarna

göras med den säkerhetsmarginal, som erhålles genom de av motionärerna

tillämpade beräkningsgrunderna.

Såsom ett resultat av den verkställda detaljkalkylen har framgått, att

den totala merkostnaden för statsverket icke skulle kunna sättas lägre än

till 2,321,000 kronor, en summa, som med något mer än en halv million

understiger den enligt det föregående beräkningssättet härledda. Av den

i motionen sid. 15 meddelade översiktstabellen framgår emellertid därjämte,

att i den nämnda summan inräknats jämväl kostnaden för de till

ett antal av 11 uppgående skolor, vilka förutsatts till nedläggande (Enköping

m. fl.). Då det med hänsyn till de föreslagna statsbidragsbestämmelserna

måste anses föreligga ringa sannolikhet för att ifrågavarande

skolor komma att ombildas till kommunala, torde kostnaderna för desamma

näppeligen böra inräknas i totalsumman. Detta har ej heller skett vid

den föregående beräkningen. Med hänsyn härtill synes den nämnda summan

böra minskas med omkring en halv million, utgörande den för ifrågavarande

11 skolor beräknade kostnaden.

. Vidare har överstyrelsen anledning att förmoda, att, ehuru därom ingenting

nämnes i motionen, motionärerna räknat med samma antal flicksko
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

57

lor i Stockholm och Göteborg efter kommunaliseringens genomförande

som för närvarande. Såsom överstyrelsen emellertid redan förut påpekat,

torde det kunna förutsättas, att kommunalisering av flickskoleväsendet i

nämnda städer skulle föranleda en minskning av skolornas antal, vilket

åter skulle vara ägnat att nedbringa kostnadssiffran.

Vederbörande kommuners kostnader skulle enligt den av motionärerna

verkställda detaljkalkylen uppgå till ett totalbelopp av 1,800,000 kronor.

Huru stor del härav som utgör merkostnad i jämförelse med de nuvarande

kommunala utgifterna för motsvarande ändamål, kan ej angivas. Enligt

det tidigare beräkningssättet skulle emellertid den kommunala merkost:

naden uppgå till omkring 1,500,000 kronor. Då kommunernas kostnader

för närvarande vida överstiga 300,000 kronor, synes sålunda jämväl härav

framgå, att den enligt det tidigare beräkningssättet härledda merkostnadssiffran

är för hög. För övrigt torde det böra beaktas, att även i fråga

om kommunernas beräknade totalkostnad enligt detaljkalkylen en minskning

bör ske med omkring 225,000 kronor, utgörande kommunalbidraget för

de 11 till nedläggande förutsatta skolorna.

Motionärerna hava därefter, i anslutning till i motionen uppdragna

grundlinjer för den kommunala flickskolans organisation, sådan den enligt

motionärernas uppfattning bör utformas, framlagt en kostnadsberäkning

för en organisation med 5-klassiga kommunala flickskolor, varvid, liksom

vid den ovan behandlade detaljkalkylen rörande regeringsförslagets sannolika

kostnader, förutsatts en allmän ombildning av de privata flickskolorna

till kommunala. Beräkningen, vars huvuduppgift är att möjliggöra en

jämförande uppskattning av de sannolika kostnaderna enligt Kungl.

Maj:ts och motionärernas förslag och som verkställts enligt samma grunder,

som av motionärerna tillämpats i fråga om regeringsförslaget, ådagalägger,

att ett genomförande under ovannämnda förutsättning av motionärernas

förslag skulle föranleda en kostnad för statsverket av 3,985,925

kronor. En jämförelse mellan slutsiffrorna för statens kostnader vid de

olika alternativen ger följande resultat (motionen sid. 22):

Kungl. Maj :ts förslag............ kronor 5,721,626

Motionärernas » » 3,985,925

Skillnad » 1,735,701

Av samma skäl, som av överstyrelsen anförts i fråga om motionärernas

beräkning av kostnaderna för regeringsförslagets genomförande, synes

kostnadssiffran för genomförande av motionärernas förslag något för högt

tilltagen. På grund härav synes jämväl skillnaden mellan kostnaderna

för de båda alternativen komma att något minskas.

Givet är emellertid, att en kostnadsskillnad måste uppstå mellan de båda

förslagen, då det ena räknar med 7 årsklasser, det andra med 5. Emellertid

synes det överstyrelsen kunna ifrågasättas, huruvida skillnaden i verkligheten

skulle bli så stor som den ovan angivna. Vid beräkningen av

kostnaderna för ett fullständigt genomförande av motionärernas förslag

har nämligen, såsom också av motionärerna framhållits, hänsyn icke

tagits till den valfria ettåriga fortsättningskurs, som efter motionärernas

mening skulle kunna förekomma efter prövning i varje särskilt fall. Kostnaderna

för en dylik kurs beräknas uppgå till omkring 6,000 kronor inklusive

löneförbättring och dyrtidstillägg. Det synes överstyrelsen sannolikt,

att en dylik sjätte klass skulle komma att inrättas i ej så få fall. Här
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

för talar bl. a. den omständigheten, att de nuvarande flickskolorna, från

att ursprungligen ha varit högst 7-åriga, numera undantagslöst utvidgats

med en åttonde klass.

I särskild bilaga till motionen har framlagts en detaljerad utgifts- och

inkomststat för 5-årig kommunal flickskola. Vid jämförelse av ifrågavarande

stat med den, som meddelas i bil. 5 till propositionen (sid. 114—

115), konstatera motionärerna, att statens kostnader för varje skola nedbragts

från 30,150 kronor till 21,225 kronor. Det torde emellertid böra

erinras, att den åsyftade bilagan i propositionen gäller skola med såväl

teoretisk som praktisk linje. Då det icke obetingat kan förutsättas, att i

varje särskilt fall kommunal flickskola kommer att vara försedd med båda

dessa linjer, synes jämförelsen lämpligen böra utsträckas jämväl till den

stat, som återfinnes i bil. 6 till propositionen och som gäller skola med enbart

teoretisk linje. Vid en dylik utsträckning av jämförelsen kommer

skillnaden i kostnad mellan Kungl. Maj:ts och motionärernas förslag att

bliva i någon mån reducerad.

Stockholm den 5 maj 1928.

Aug. Falk. Nils Hänningeb.

Ingeborg Blomberg.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

59

Reservationer:

1) beträffande Kungl. Maj:ts proposition i dess helhet av herrar Olof Olsson,

Walles, Oscar Olsson, Pauli, Björck, Anderson i Råstock, Rydén, Jansson i

Falun, Törnkvist i Karlskrona, Kristensson i Göteborg och Nilsson i Örebro,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Utskottet, som beträffande vad till stöd för de i motionerna I: 285, I: 286,

I: 287, I: 289, I: 290 och II: 459 framförda förslagen hänvisar till respektive

motioner, anser sig böra återgiva vad i motionerna I: 288 och II: 461 anföres

för det i dessa motioner framlagda yrkandet:

»Kungl. Maj:ts proposition nr 116 angående statsbidrag till kommunala

flickskolor åsyftar att inom vårt lands undervisningsväsen giva åt flickundervisningen

nya former, delvis även ett nytt innehåll. Det sätt, varpå denna

uppgift tankes löst, är emellertid ägnat att ur olika synpunkter ingiva synnerligen

starka betänkligheter. Med hänsyn härtill och på grund av den

uppmärksamhet, som av oss ägnades det föreliggande spörsmålet i samband

med skolfrågans behandling vid 1927 års riksdag, har det synts oss nödvändigt

att ställa hela problemet i en närmare belysning.

Tidigare överväganden.

Då vid 1918 års lagtima riksdag frågan om utredning rörande åtgärder

för att statens undervisningsverksamhet måtte kunna utvidgas att omfatta

jämväl den kvinnliga ungdomen motionsledes hade bragts under riksdagens

prövning, framkom under de ganska vidlyftiga överläggningar, som i ärendet

fördes inom första kammaren, från socialdemokratiskt håll det uppslaget,

att de nuvarande privata flickskolornas uppgifter borde övertagas av läroanstalter,

vilka gemensamt upprätthöllos av stat och kommun. Samma tanke

skymtar jämväl i de av dåvarande statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

uppdragna direktiven för skolkorn missionens utredningsarbeten,

då det angavs, att privatskolorna borde regelmässigt ombildas till stats- eller

kommunala skolor.

Det organisationsförslag, som framgick av skolkommissionens arbete, uppbars

emellertid helt av den tankegången, att den högre allmänbildande

undervisningen borde utgöra en statens angelägenhet. I detsamma upptogs

ett antal statliga flickläroverk, vilka avsågos övertaga de nuvarande privata

flickskolornas uppgifter.

Vid remissbehandlingen av kommissionsförslaget vann likväl tanken på

kommunala 6-klassiga flickskolor understöd. Så var förhållandet i det utlåtande,

som den 14 november 1923 avgavs av skolöverstyrelsen. I det av

generaldirektör Bergqvist den 21 december 1923 till Kungl. Maj:t överlämnade

yttrandet, har i förbigående en liknande uppfattning kommit till uttryck,

i det att vid sidan av de av skolkommissionen föreslagna flickskoltyperna

»åtminstone tills vidare» utrymme ansetts böra beredas för en något

friare ställning för vissa skolor såsom statsunderstödda kommunala eller

enskilda.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

I propositionen nr 116 till 1927 års riksdag uppehöll sig föredragande

departementschefen vid ifrågavarande spörsmål och uttalade sig därvid för

en närmare utredning av frågan. Därefter fortsatte departementschefen

(sid. 148):

»Då emellertid förslag i detta avseende blivit framställt, anser jag mig

böra påpeka, att om en organisation med kommunala flickskolor kommer

till stånd, densamma i stor utsträckning måste bliva överensstämmande med

de kommunala mellanskolornas. Ifrågavarande skolor böra alltså bygga på

genomgången 6-årig folkskola*) och kommun skall ansvara för skolas bestånd

samt besluta om dess ekonomiska förhållanden. —--— — — — —

För inträde i skolan skulle som antytts förutsättas kunskaper, motsvarande

dem, som inhämtas i någon av folkskolans huvudformer. Skolan borde omfatta

fem eller sex årsklasser, och statsbidrag borde utgå med samma belopp och

efter i huvudsak samma grunder som nu gälla i fråga om kommunal mellanskola.

»

En närmare utformning erhöll tanken på kommunala flickskolor i de

motioner, som i anledning av förenämnda proposition avgåvos av Gustav

Möller m. fl. (I: 254) och P. Albin Hansson m. fl. (II: 417). I desamma

yrkades nämligen, att ett ordinarie förslagsanslag till dylika skolor av 15,000

kronor skulle anvisas, och i samband därmed påkallades särskilt beslut angående

skolans ekonomiska och organisatoriska förhållanden. Ur motiveringen

för detta yrkande må följande framhållas:

»Den ändamålsenligaste formen härför torde vara den i propositionen

anvisade, ekonomisk samverkan mellan stat och kommun vid anordnande

av kommunala flickskolor. I väsentlig anslutning till den principiella ståndpunkt,

departementschefen intagit till denna fråga, torde dylik läroanstalt kunna

organiseras såsom en femårig skola, byggande på den sexklassiga folkskolans

sjätte klass. Med hänsyn till vad under utredningsarbetet framkommit,

torde en så organiserad flickskola kunna väntas leda fram till i huvudsak

det bildningsmål, som realskolan avser att bibringa, och den nuvarande flickskolor

tillkommande friheten från avgångsexamen kunna upprätthållas.»

Den av departementschefen och motionärerna intagna ståndpunkten vann

riksdagens gillande, ehuru riksdagen icke ansåg sig böra fatta definitivt beslut

i saken och anslå medel för ändamålet. Riksdagen anförde härvid i

skrivelse nr 262 sid. 72 följande:

»Mot en tillämpning i huvudsak av de allmänna grundlinjer för den kommunala

flickskolans organisation m. m., som angivits såväl av departementschefen

som av motionärerna, hav riksdagen intet att erinra.»

Riksdagen hemställde ock, att Kungl. Maj:t »täcktes till 1928 års riksdag,

med beaktande av de synpunkter riksdagen här ovan anfört och efter

verkställd utredning, framlägga dels förslag om inrättande av kommunala

flickskolor, dels ock en plan för inrättande av högre flickläroverk i enlighet

med vad riksdagen i det föregående angivit».

Den utredning, som riksdagen sålunda förutsatte böra komma till stånd

före definitiva besluts fattande, uppdrogs i enlighet med Kungl. Maj:ts beslut

den 18 juni 1927 åt tre sakkunniga, vilka den 31 oktober 1927 avgåvo

betänkande. I detta betänkande utformades den kommunala flickskolans

organisation i flera betydelsefulla avseenden på ett sådant sätt, att densamma

framträdde vitt skild från vad som under riksdagsbehandlingen avsågs och

påkallades. Då emellertid de brister, som vidlådde sakkunnigutredningen,

*) Kursiveringen gjord av motionärerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

(il

ytterligare utökade, återfinnas i det på grundval av denna utredning utarbetade

regeringsförslaget, torde det knappast vara erforderligt att i detta

sammanhang särskilt uppehålla sig vid desamma. Här må allenast erinras

därom, att i det utlåtande, som av skolöverstyrelsen avgavs över berörda

betänkande, vissa av de ifrågavarande konstitutiva bristerna påyrkades

undanröjda.

Inom överstyrelsen framträdde emellertid på flera viktiga punkter delade

meningar. Det är karakteristiskt för handläggningen av detta ärende, att

den kungl. propositionen i sin redogörelse för remissbehandlingen lämnar riksdagen

i okunnighet härom.

Innan vi övergå till en kritisk granskning av det föreliggande förslaget,

torde det vara av vikt att i korthet klargöra

innebörden av det av 1927 års riksdag fattade principbeslutet.

I detta avseende måste i fråga om det bildningsmål, som den kommunala

flickskolan skulle förverkliga, uppmärksammas, att man ansett det böra närmast

överensstämma med det, som hittills fullföljts av den s. k. åttaklassiga flickskolan,

och sålunda i huvudsak motsvara det som realskolan uppställer.

Härigenom ville man tillika fastslå, att skolan skulle kunna tjänstgöra såsom

underlag för gymnasiestudier, en synpunkt som även annorledes kom

till uttryck.

Beträffande det betydelsefulla spörsmålet om anknytningen till folkskolan

konstaterar man fullständig överensstämmelse mellan 1927 års proposition,

motionärerna samt riksdagen därutinnan, att anknytningen skall ske uteslutande

till folkskolans sjätte klass.

Vad angår skolkursens längd, har riksdagsskrivelsen hållit frågan öppen,

huruvida skolan skulle vara endast 5-klassig eller om vid sidan av denna

organisationstyp även en sexklassig skola skulle förekomma. Och det kan

erinras i detta sammanhang, att riksdagen funnit den föreliggande angelägenheten

böra bedömas under hänsynstagande till den samtidigt prövade

frågan om inrättande i vissa större städer av särskilda statsläroverk för

flickor.

Slutligen vilja vi bemärka, att skolans ekonomiska förhållanden ansetts

kunna regleras i nära anslutning till de kommunala mellanskolorna.

Sammanfattningsvis kan alltså i fråga om innebörden av 1927 års riksdags

ståndpunktstagande fastslås,

att den kommunala flickskolan såsom allmänbildningsskola bör leda till

ett mål, som i huvudsak motsvarar det genom realexamen vitsordade,

att skolan skall anknyta till folkskolans sjätte klass och omfatta 5 eller

6 årsklasser,

att skolan skall organiseras med beaktande av att ordnade övergångsmöjligheter

till gymnasium öppnas, samt

att de ekonomiska förhållandena skola regleras i enlighet med i tillämpliga

delar den ordning, som gäller om den kommunala mellanskolan.

Då beträffande vissa av de här angivna punkterna 1928 års proposition

söker giva åt riksdagens ställningstagande en annan innebörd, torde det

vara av vikt att erinra därom, att vederbörande departementschef under

debatterna (första kammarens protokoll nr 31 sid. 61) klart och otvetydigt

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Statsutskottets utlåtande Nr 155.

sanktionerade den tolkning, som här framlagts. Han anförde nämligen

bland annat:

»Den enda punkt, där utskottet ställt sig avvisande, hänför sig till de

realskolelinjer, som Kungl. Maj:t velat räkna med vid ett antal flickskolor.

Jag förstår emellertid utskottets skäl för detta ståndpunktstagande, men kan

icke helt gilla det. Jag uttalar emellertid den förhoppningen, att kommunala

flickskolor, särskilt anpassade för sin speciella uppgift, snarast möjligt

skola komma till stånd, varigenom, de studiemöjligheter, Kungl. Maj:t velat

bereda flickorna genom det förslag, utskottet icke velat biträda, komme att bliva

tillfinnandes.»

Genom detta uttalande har alltså en omisstydbar bekräftelse i mycket

betydelsefulla punkter vunnits på riktigheten av de slutsatser, som ovan

angivits. Föredragande departementschefen har vid skolfrågans behandling

i riksdagen den 18 maj 1927 varit fullt övertygad därom, att den kommunala

flickskolan skulle i likhet med de föreslagna realskolelinjerna anknyta

uteslutande till folkskolans sjätte klass, att dess bildningsmål skulle i huvudsak

sammanfalla med realskolans och att, på sätt fallet är med realskolan,

orduad övergång till gymnasiet skulle beredas.

Det har sitt stora värde att hava i minnet dessa tre av föredragande

departementschefen fastslagna grundsanningar, då man övergår att taga del

av vad som i dessa punkter uttalas i 1928 års proposition.

Flickskolans bildningsmål.

Redan vid studiet av den framställning av den föreslagna kommunala

flickskolans mål, som lämnas å sid. 9—13 av propositionen, stadgar sig den

uppfattningen, att departementschefen numera företräder en helt annan

grundsyn än den, som vägledde honom under fjolårets skoldebatt. Det lär

icke kunna bestridas, att den hittills tillämpade anordningen med s. k. normalskolekompetens,

en kompetens, som riksdagen aldrig varit satt i tillfälle

att pröva, helt föranletts av 1904 års beslut om anordnande av realskolexamen.

Att sagda kompetens i realiteten innebär lägre krav i de

matematisk-naturvetenskapliga och något högre krav i de humanistiska

ämnena än realskolexamen skänker, kan givetvis icke jäva det faktum, att

flickskolans allmänna bildningsmål hittills i princip närmast anslutit sig till

realskolans och alls icke till gymnasiets. Den skiljaktighet, som inför den

allmänna meningen består mellan flickskolans och realskolans sätt att tillgodose

angivna bildningsmål, ligger för visso icke på det teoretiska planet.

Den betingas av den praktiska inriktning på kvinnans ställning i hemmet,

som flickskolan på grund av sin längre kurs kunnat skänka sina lärjungar

genom att bereda stort utrymme åt de i ämnet husligt arbete ingående

grenarna kvinnlig slöjd och hushållsgöromål. Häri ligger den väsentliga

karaktärsskillnaden och ingalunda i omfånget av den teoretiska allmänbildningen

eller sättet för dess meddelande.

Anknytning till folkskolan och antal klasser.

I det föregående hava vi uppvisat, att den kommunala flickskolans anknytning

till sjätte folkskoleklassen — och uteslutande till denna —utgjorde

en av huvudpunkterna i 1927 års principbeslut. Detta faktum, för övrigt

vitsordat av både de sakkunniga och skolöverstyrelsen, lärer sannfärdeligen

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

63

icke kunna förnekas. Nilr departementschefen nu för egen dol går att

intaga en helt annan ståndpunkt-, vilken principiellt sammanfaller med den,

som hävdades av reservanterna inom 1927 års skolutskott, men av båda

kamrarna underkändes, söker han sitt formella stöd i det förhållandet, att,

det i 1927 års proposition gjorda bindande uttalandet, som han säger, haft

till »förutsättning, att den då ifrågavarande reformen komme att verkställas

i huvudsak efter av mig i samma anförande närmare angivna allmänna

riktlinjer. Nu har emellertid denna fråga inträtt i ett nytt läge, sedan

genom riksdagens beslut väsentliga ändringar vidtagits i de av Kungl. Maj:t

på mitt tillstyrkande framlagda förslagen.» På denna ohållbara grund

bygger departementschefen den uppseendeväckande konklusionen »Ett system

med dubbla anknytningsmöjligheter bör under sådana förhållanden kunna

tillämpas jämväl i fråga om den kommunala fl i ekskolan».

Gentemot eu dylik, dess bättre skäligen enastående, handläggning av allvarliga

angelägenheter må det tillåtas oss att rikta en bestämd gensaga.

För det första måste det uppmärksammas, att, såsom ovan visats, det varit

så långt ifrån, att departementschefen vid riksdagsbeslutets fattande från

sina utgångspunkter haft någon invändning att göra, att han direkt fann

sig föranlåten erinra om att den kommunala flickskolan skulle bereda den

kvinnliga ungdomen de studiemöjligheter, som de anvisade realskolelinjerna

vid de privata flickskolorna avsågo att öppna. För det andra kan det omöjligen

förbises, att genom riksdagens bestämda ståndpunktstagande här förevarande

spörsmål upphört att utgöra en departementschefens personliga angelägenhet.

I detta läge saknar det intresse att få del av motiven till föredragande

departementschefens växlande av ståndpunkter. Det centrala kravet

förblir effektuerandet på ett lojalt sätt av riksdagens fattade beslut. Det

vill också synas som om denna verkligt betydelsefulla omständighet av

departementschefen fullständigt förbisetts, att döma av det anmärkningsvärda

faktum, att riksdagens ställningstagande icke med ett ord beröres å

sid. 19—23 av propositionen. För det tredje måste det ihågkommas, att,

även om departementschefen ägt fog för sitt här kritiserade betraktelsesätt

ifråga om anknytningen, resonemanget å sid. 19 ff. lider av allvarliga brister.

Det ordas där om >den för reformen grundläggande principen att å

varje läroverksort tillfälle i skälig utsträckning bör beredas till omedelbar

övergång från folkskolans sjätte klass till läroverket». Underkastar man

denna framställning en närmare undersökning, nödgas man konstatera, att

den i väsentliga avseenden är ofullständig och vilseledande. De av 1927

års proposition hämtade orden avsågo nämligen icke att fastslå någon för

reformen i dess helhet grundläggande princip, utan hänförde sig allenast

till vad departementschefen den gången betecknade såsom »en grundläggande

synpunkt» icke för reformen utan uteslutande för omläggningen av de g anda

läroverken.

När det åter gällde nybildningar, hävdades i 1927 års proposition uttryckligen

(sid. 130), att »tungt vägande skäl föreligga, för att dessa läroverk anknyta

uteslutande till sjätte folkskoleklassen». Aven denna grundsats godtogs

otvetydigt av riksdagen. Men detta faktum har uppenbarligen icke

lämpat sig att i nu förevarande sammanhang bringa i erinran. Ingen lär

nämligen kunna bestrida, att de kommunala flickskolor, som kunna uppstå

genom privatläroverks ombildning, ur det allmännas synpunkt äro lika utpräglade

nybildningar som de realskolor, vilka framgingo genom statens

övertagande av kommunala mellanskolor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Slutligen måste vi mot departementschefens uppläggning av den föreliggande

frågan rikta en invändning, som onekligen träffar en kärnpunkt och

på samma gång karakteriserar hela förslaget såsom ett klart avsteg från

hela den senaste mansålderns demokratiska skolpolitik och följaktligen rättfärdigar

omdömet, att propositionen avser att uppnå riksdagens medverkan

till genomförande av ett reaktionärt förslag. När de privata flickskolorna

år 1909 på framställning av den Lind manska regeringen fingo sina anslagsförhållanden

reglerade, fastslogs i propositionen den principiellt betydelsefulla

grundsatsen, att staten ej borde tvinga de högre flickskolorna att upprätthålla

med folkskolan parallella klasser utan i denna fråga ställa sig

neutral. Läroverksöverstyrelsen hade nämligen föreslagit, att inga andra

flickskolor än sådana som hade minst sju klasser skulle komma i åtnjutande

av statsunderstöd. Mot denna ståndpunkt anmärktes i propositionen,

att en flickskola skulle gå miste om statsunderstödet, om en eller flera av

dess lägre klasser indroges. Och det var i anledning härav som propositionen

formulerade anslagsvillkoret så, att skolan skulle ha minst fyra årsklasser

utöver den egentliga folkskolan. Statsunderstödet skulle beräknas icke efter

lärjungantalet utan efter antalet årsklasser över folkskolan. Såsom sådana

räknades klasserna över den tredje elementarklassen, vilken med avseende

på lärjungarnas ålder ansågs parallell med den egentliga folkskolans fjärde

klass. Sju- och åttaklassiga flickskolor skulle således kunna erhålla statsunderstöd

beräknat för fyra respektive fem årsklasser. Detta blev också

riksdagens beslut.

Med här berörda grundläggande princip för statsunderstödets utgående

har departementschefen visat sig förtrogen i 1927 års proposition, då han

bland annat anförde, att villkoren för understöd till högre flickskola av riksdagen

utformats på ett sådant sätt, att skolan erhåller direkt understöd

allenast för klasser utöver folkskolans stadium. Det tillfogades, att den

definitiva ordning, som inom en näraliggande framtid borde komma till

stånd, icke i nu berörda avseende kunde bygga på andra grundsatser än de

år 1909 fastställda. Som en konsekvens av gällande ordning föreslogs i

propositionen jämväl att riksdagen såsom villkor för statsunderstöd till högre

flickskola skulle uppställa, att skolan med avseende på det kunskapsmått,

som erfordras för inträde i skolans första klass, skulle vara grundad minst

på genomgången tredje klass i någon av den sexklassiga folkskolans huvudformer.

I nu berörda avseende skänkte riksdagen (skr. 262 sid. 96—97) sin anslutning

i det hela till de synpunkter i fråga om privatläroverkens ställning

för framtiden, som av departementschefen uttalats. I enlighet härmed skulle

nämnda läroverk åtnjuta understöd av staten efter i stort sett samma

grunder som hittills. Som en konsekvens av den förändrade organisationen

av de allmänna läroverken krävdes emellertid, att anknytningen skulle ske

till folkskolans fjärde klass, i den mån ej anknytning till högre folkskoleklass

betingades av skolans organisation. Denna ståndpunkt kom till uttryck

i riksdagens beslut, att sådan skola efter utgången av läsåret 1930—1931

skall vara grundad minst på genomgången fjärde klass i någon av den sexklassiga

folkskolans huvudformer.

Sedan tjugu år har alltså den nuvarande privata flickskolan kunnat anordnas

som en femklassig skola byggande på avslutad folkskola. I den mån

vederbörande samhällen ställa ett dylikt villkor för sitt ekonomiska stöd åt

flickskolan, kan när som helst bottenskoleprincipen vinna tillämpning på

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr

(i f>

detta område. Ocli man iir helt vissi berättigad förvänta, att åtgärder i

sådant syfte skola komma till stånd i de städer, där en mera utbredd önskan

om en sådan utveckling gör sig gällande. Begagnas sålunda den organisatoriska

frihet, som grundlädes genom 1909 års beslut och som bekräftades

av 1927 års riksdag, kommer den privata flickskolan att bliva femklassig.

Och det lär svårligen stå i överensstämmelse med den fastslagna »neutraliteten»

att förvägra en så beskaffad skola normalskolekompetens.

Det synes oss vara av fundamental vikt att jämväl fasthålla detta faktum,

när man går att bedöma departementschefens ställning till den kommunala

flickskolan. Departementschefen har »kommit till det resultatet, att eu femklassig

skola, byggd på folkskolans sjätte klass, icke skulle, även om den

erhölle den av de sakkunniga föreslagna organisationen och kursläggningen,

kunna förverkliga den nuvarande flickskolans studiemål». Och med stöd

allenast av den auktoritet, som två reservanter inom skolöverstyrelsen (undervisningsråden

Rydberg och Johansson) må kunna representera, går departementschefen,

tvärtemot sina egna sakkunniga samt skolöverstyrelsens flesta

ledamöter, att »helt övergiva tanken på upprättande av den femklassiga

skolan». I 1927 års proposition deklarerade departementschefen, att skolan

borde vara 5- eller 6-årig, nu har ståndpunkten förskjutits till att avse 7- eller 6-årig.

Undersöker man närmare, huru anknytningen tänkts reglerad, finner man,

att den 7-åriga skolan, byggd på folkskolans fjärde klass, är avsedd att utgöra

huvudtypen, i det att anknytning under alla omständigheter vid en s. k.

förenad lärokurs skall anordnas till fjärde klassen, medan lärjungar, som

genomgått folkskolans högsta klass, skola vinna inträde i skolans andra klass

och där endast i mycket ringa utsträckning åtnjuta särskild undervisning.

Härav följer alltså, att riksdagens medverkan påkallas till en principiellt

djupt betydelsefull avvikelse såväl från tidigare bestående ordning som ock

från den grundsats, på vilken fjolårets omorganisation av de allmänna läroverken

byggde. I det föregående hava vi redan uppvisat, att staten icke

direkt understöder flickskolornas klasser, i den mån dessa äro parallella med

folkskolans högsta stadium. Detta skulle däremot bliva fallet, om Kungl.

Maj:ts förslag vinner riksdagens bifall. Och i fjolårets proposition fastslogs

uttryckligen, att läroverk med enkla klassavdelningar skulle anknyta uteslutande

till folkskolans sjätte klass. Denna grundsats godtogs jämväl av riksdagen,

och undantag i tillämpningen medgavs blott, där särskilda omständigheter

ansågos föreligga — i alla utom ett fall dessutom allenast tills vidare.

I ytterligare ett avseende strider det nu föreliggande förslaget mot den

ställning föredragande departementschefen intog i 1927 års proposition. Vi

åsyfta härvid de sinsemellan i detaljer något avvikande anordningar, som

man under den föregående skoldiskussionen betecknat såsom övergångskurser

eller övergångsklasser. En sjuårig skolas andra klass blir nämligen

för de från folkskolan nyintagna lärjungarna i realiteten ingenting annat

än en sådan övergångsklass. Av det propositionen vidfogade timplanförslaget

inhämtar man sålunda, att de från folkskolan kommande lärjungarna skola

deltaga i all klassens undervisning, bortsett från 1 veckotimme i vartdera

av ämnena modersmålet och matematik, samt därjämte undervisas i tyska

8 veckotimmar, mot övriga lärjungars 5 timmar. Inför detta projekt torde

det finnas fog för att erinra om det välgrundade omdöme, som föredragande

departementschefen avgav i fjolårets proposition om de då under övervägande

varande övergångsklasserna: »— — — lära så vägande skäl kunna

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 78 häft. (Nr 155.)

u>

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

anföras mot anordningen, att den enligt min åsikt icke bör ifrågakomma

till vidtagande. Såsom de skolsakkunniga påvisat, skulle undervisningsplanen,

liksom även undervisningen, knappast kunna tillfredsställande ordnas. Och

själva tanken, att vissa lärjungar från folkskolan, måhända de ekonomiskt

ogynnsammast ställda, skulle sammanföras i en särskild avdelning och under

en helt visst mycket ansträngande och pressande snabbkurs bibringas nödtorftiga

kunskaper för att bestå inträdesprovet till läroverket, ter sig för mig

föga tilltalande. Redan med hänsyn härtill har jag icke ansett lämpligt

att ifrågasätta statens medverkan till anordnande av dylika övergångsklasser

eller -kurser». Riktigheten i dessa omdömen synes oss obestridlig och kan

icke rubbas av det förhållandet, att departementschefen nu övergivit sin

tidigare position.

Då sålunda det nu föreliggande förslaget i vad det gäller flickskolans

anknytning till folkskolan och skolkursens längd på alla väsentliga punkter

strider mot det principbeslut 1927 års riksdag fattat, måste vi bestämt påyrka,

att propositionen i dess nu avhandlade del icke måtte vinna riksdagens

godkännande.

Linjedifferentieringen.

Den förut här lämnade framställningen ådagalägger, att Kungl. Maj:ts

förslag i grundläggande avseenden befinner sig i flagrant strid med den

ståndpunkt riksdagen nyligen intagit, och föredragande departementschefen

har också varit hänvisad att därvid desavuera sina egna sakkunniga, de s. k.

1927 års skolsakkunniga. Om man har alla skäl att beklaga, att så är förhållandet,

måste man däremot med bekymmer konstatera, att desavueringen

icke tillika sträckt sig till en annan sida av skolans organisation, den s. k.

linjedifferentieringen, beträffande vilken ett avståndstagande hade varit i

hög grad befogat.

Förslaget innebär i korthet, att kommunal flickskola i sina två högsta

klasser skall uppdelas å linjer, en teoretisk och en praktisk. I själva verket

är detta en lek med ord så till vida, som den teoretiska linjen icke är avsedd

att vara renodlat teoretisk och den praktiska heller icke renodlat

praktisk. Man skulle snarast kunna karakterisera förslagets verkliga innebörd

så, att ingen av de s. k. linjerna tillfredsställer de krav, som enligt

vår mening måste ställas på en allmänbildande skola av här ifrågavarande

slag. Den teoretiska ger för litet av praktisk utbildning för hemmet, den

praktiska ger för litet av allmänbildning och alldeles för litet för att kunna

gälla som yrkesutbildning.

Med den ståndpunkt vi i det föregående intagit beträffande skolans allmänna

bildningsmål, måste vi i fråga om lärokursernas innehåll och anordning

bestämt motsätta oss ett avsteg från vad som hittills gällt, bortsett

givetvis från den anpassning av kursplanerna efter en ny tids pedagogiska

krav, som enligt 1927 års riksdags beslut skall avse samtliga skolformer.

Förslaget i nu berörda del har också mottagits med så gott som enstämmigt

ogillande. Ock då riksdagen krävt en särskild utredning om praktiska utbildningslinjer,

föreligga alla skäl att tills vidare uppskjuta åtgärder för

motsvarande grundsatsers tillämpning inom flickskolan, intill dess frågan

kan bedömas i det större sammanhang, vari den måste skärskådas. Vid

ett motsatt tillvägagångssätt löper man allvarlig risk att råka på villospår,

att från början misskreditera en dylik utbildning till obotlig skada för det

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 1.55. 67

fortsatta reformarbetet. Alldeles särskilt hava vi känt behov att höja ett

varningens ord inför departementschefens reformiver på nu förevarande

punkt med tanke därpå, att den praktiska linjen icke skulle meddela någon

på förhand bestämd kompetens. De unga skulle lockas in på denna väg,

utan att de i det praktiska förvärvsarbetet skulle kunna tillgodogöra sig

utbildningen.

I anslutning till vad nu anförts och på grund av vår principiella ställning

till flickskolans allmänna bildningsmål kunna vi ej giva vår anslutning

till andra förslag än sådana, där undervisningen anordnas i huvudsaklig

överensstämmelse med vad i den hittillsvarande skolan skett, dock med

stärkande av ämnena kvinnlig slöjd och hushållsgöromål, eventuellt därigenom

att tillfälle till valfria tilläggskurser i dessa ämnen beredas.

Flickskolan och gymnasiet.

Den icke minst överraskande punkten i de sakkunnigas flickskoleprogram

utgjorde den principiella isolering, som hävdades för denna undervisningsanstalt.

Läsaren av de sakkunnigas betänkande kan svårligen undgå det

intrycket, att de sakkunniga levat sig in i den föreställningen, att om flickskolans

undervisningsprogram gjordes tillräckligt komplicerat, om dess kurser

för de olika klasserna utformades under möjligast största skiljaktighet

från realskolans, skulle den svenska kvinnan för framtiden vara räddad åt

hemmet, och vägen till studentexamen, tack vare det anordnade spärrsystemet,

göras alltmer oframkomlig för massan av kvinnlig ungdom. Och den

som följt skolreformens behandling vid 1927 års riksdag, alldeles särskilt

i den mån denna dirigerades av departementschefen, måste en smula förvånad

göra sig den frågan om den återvändsgränd, som icke utan möda

arrangerats, hörde hemma i den planritning för enhetsskolan, som vunnit

statsmakternas godkännande. Var och en som har någon erfarenhet av

livets och skolans realiteter måste därjämte säga sig, att de sakkunniga

härvid blivit offer för en beklaglig felsyn. Så långt ifrån att isoleringsståndpunkten

skulle bevara kvinnan åt hemmet och minska tillströmningen

till studentexamen, torde denna väg leda till att flickskolan komme att undvikas

av alla de flickor, vilkas föräldrar icke redan från början föresatt sig,

att gymnasiestudier icke under några omständigheter skulle ifrågakomma.

På så sätt skulle man uppnå raka motsatsen till vad man önskade. Realskolan,

icke flickskolan bleve den normala skolformen för de unga flickor,

vilka ville hålla olika utbildningsvägar öppna. Det säger sig självt, att en

sådan tingens ordning icke överensstämmer med intentionerna hos dem,

som med oro sett samundervisningen knäsättas som den normala skolformen

för gossar och flickor.

Under dessa omständigheter har det icke varit ägnat att överraska, att

de sakkunnigas en smula underliga reformplaner mötte motstånd redan hos

flick- och samskoleföreningen, som påyrkat, att ordnad övergång till gymnasium

skulle öppnas från den 7-åriga skolans femte klass. Ännu bestämdare

underkännes sakkunnigsståndpunkten av skolöverstyrelsen, som uttalar

bland annat följande:

För litet hänsynstagande i detta avseende komme otvivelaktigt att verka

återhållande på skolans rekrytering, därigenom att de flickor, vilka önskade

hålla gymnasievägen öppen, såge sig nödsakade att avstå från de fördelar,

flickskolan kunde erbjuda i jämförelse med realskolan.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Vid sådant förhållande syntes det överstyrelsen nödvändigt att upprätthålla

den grundsatsen, att undervisningen i flickskolan erhöll eu sådan läggning,

att från skolans fjärde klass inträde kunde vinnas i det fyraåriga

gymnasiets första ring.

Överstyrelsen åtnöjer sig emellertid icke med detta krav. Den anser det

därjämte med hänsyn till läroverksorganisationens och icke minst de statliga

flickläroverkens organisation av nöden, att enahanda övergångsmöjligheter

öppnades jämväl från femte klassen till det treåriga gymnasiets första

ring.

Lika bestämt reses samma fordran från det praktiska livets målsmän, representerade

av en så auktoritativ organisation som svenska stadsförbundet.

I dess utlåtande finner man bland annat följande uttalande:

Med den skarpa gräns, de sakkunniga uppdragit mellan vägen till realeller

studentexamen å ena sidan och kommunala flickskolan å den andra,

bleve följden antingen att valet finge ske på ett tidigare stadium än önskvärt

vore eller att föräldrarna undveke kommunala flickskolan för att under

alla förhållanden hålla möjligheterna öppna till en examen, som dock gåve

åtminstone viss formell kompetens. Om det kunde befaras att den bristande

kontakten med andra skolformer gjorde den föreslagna kommunala flickskolan

mindre begärlig, måste man självfallet på kommunalt håll ställa sig

avvisande mot tanken att begära inrättandet av sådana skolor.

Med kännedom om den ståndpunkt, departementschefen deklarerat i sitt

förut återgivna uttalande under skoldebatten, skulle man onekligen haft skäl

att vänta, att han åtminstone inför den från olika håll framförda kritiken

mot de sakkunnigas organisationsprojekt skulle hava avböjt att medverka

till dettas realiserande. I stället överraskas man att finna departementschefen

förklara sig »förhindrad förorda, att generella anordningar vidtagas

för att åstadkomma anknytning mellan flickskolan och gymnasiet». Det

beaktande, som man kunnat förvänta, av de tungt vägande synpunkter,

vilka i det föregående framhållits, inskränker sig till en platonisk förklaring

att »utan större svårighet lämpliga individuella övergångsanordningar kunna

läggas till rätta». Det ligger emellertid i sakens natur, att flickskolans lärjungar

äro föga betjänade med att deras lärare skänka dem någon handledning

i självstudier för en allvarlig inträdesprövning i ett stort antal ämnen.

Vad de önska och behöva är i stället ett avgångsbetyg från läroanstalten,

som för dem öppnar tillträde utan inträdesprövning till ett gymnasium.

Och då den kommunala flickskolan skulle utgöra en offentlig läroanstalt,

borde en sådan ordning med lätthet kunna åvägabringas under liknande

former, som redan anlitats beträffande den kommunala mellanskolan.

Vi skulle haft lättare att förstå den här kritiserade ståndpunkten, om kravet

på ordnad förbindelse mellan flickskolan och gymnasiet utgjort någonting

nytt inom vår skolorganisation. Men som allmänt veterligt är, gäller

för närvarande, att den privata flickskolan låtit sig angeläget vara att anordna

sin undervisning på ett sådant sätt, att en övergång utan större svårigheter

kunnat äga rum. Och behovet blir givetvis ingalunda mindre, sedan

möjligheterna för flickornas gymnasiestudier avsevärt ökats genom omläggning

av det stora flertalet högre läroverk till samläroverk. Hittills har

denna studiegång varit förbunden med mycket höga kostnader. För framtiden

blir förhållandet ett annat. Och dock finner man, att år 1926 vid

de 12 flickläroverk, som äro förbundna med gymnasier, ej mindre än 160

flickor övergingo till detta. Detta gör genomsnittligt i det närmaste 15 flic
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr läå, 69

kor vid varje skola. Självfallet äro »individuella» studieanordningar under

dylika omständigheter av rent praktiska skäl ogenomförbara. Vid övriga

skolor, frånsett dem, som enligt 1927 års riksdagsbeslut förutsatts icke framdeles

komma i åtnjutande av statsunderstöd, avgingo samma år ej färre än

123 lärjungar under uppgift att de hade för avsikt att söka inträde på

gymnasiet.

I belysning av nu beihrda förhållanden, vilka synas hava helt undgått

departementschefens uppmärksamhet, ter sig den av Kungl. Majd intagna

ståndpunkten fullständigt ohållbar. Och vi tveka icke att karakterisera det

såsom ett ödesdigert missgrepp, om riksdagen skulle lämna sin medverkan

till en ordning, som måste äventyra den kommunala flickskolans hela intellektuella

och pedagogiska standard.

Reformens kostnader.

Om propositionen nr 116 i fråga om timplaner och pedagogiska detaljer

präglas av en utförlighet, som man icke tidigare mött i liknande framställningar,

utgör kapitlet »kostnadsberäkning» ett mycket detaljfattigt bidrag

till belysande av en ur riksdagssynpunkt dock särdeles betydelsefull, man

skulle utan överdrift kunna säga grundläggande sida av den föreslagna reformen.

Det enda som i detta avseende bjuds å de tre sidor, vilka ägnas

åt detta problem, är en översikt av kostnaderna för kommunala flickskolor

av olika typer. Den för ett bedömande av statens och vederbörande kommuners

totalkostnader ännu viktigare upplysningen, i vilken utsträckning

flickundervisningen kan beräknas övertagas av den nya skolformen, söker

man förgäves i propositionen.1 »Man har nu, lika litet som vid de kommunala

mellanskolornas tillkomst, några hållpunkter för att kunna beräkna,

hur många skolor av nu ifrågasatt organisation som kunna komma att inrättas

under de närmaste åren», är den föga klargörande upplysning, som

departementschefen anser sig behöva tillhandahålla riksdagen.

Söker man till en början bilda sig ett omdöme om de hållpunkten för

kostnadsfrågans prövande, som propositionen lämnar, nödgas man omedelbart

rikta den invändningen mot desamma, att statens kostnader räknats i

underkant. När en av förutsättningarna för skolans organisation angives

vara, att minst halva antalet lärare skall utgöras av kvinnor, kan det icke

vara berättigat att räkna med en fördelning av 5 kvinnliga och 2 manliga

lärare eller såsom jämväl i ett fall skett 5 kvinnliga och 1 manlig lärare.

Det låter sig icke heller försvara att konsekvent förutsätta kvinnlig rektor.

Verkligheten skall för visso här, liksom i fråga om de kommunala mellan - skolorna, ådagalägga, att fördelningen kommer att bliva en annan, för stat

och kommun vida dyrbarare. Anmärkas må ytterligare, att sättet för beräkningen

av ålderstilläggens inverkan lämnar rum för befogade anmärkningar.

Om det än låter sig sägas, att det givetvis undandrager sig ett säkert bedömande,

i vilken omfattning de nuvarande privata flickskolornas uppgifter

kunna komma att övertagas av kommunala, borde det icke hava utgjort

någon oöverkomlig uppgift att beräkna den inträdande kostnadsökningen,

under den tänkta förutsättningen att den privata flickskolans verksamhet

fullständigt övertoges av den kommunala. På så sätt skulle riksdagen dock

erhållit åtminstone ungefärlig föreställning om den maximikostnad, som reformen

skulle förorsaka staten i främsta rummet, men även kommunerna.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Vissa, låt vara mycket grovt approximativa beräkningar i detta avseende,

kunna åvägabringas i anslutning till propositionens jämförelse mellan kostnaderna

för en 8-klassig flickskola (Södertälje) och en kommunal flickskola

med förenad lärokurs och med teoretisk och praktisk linje (Bil. 8 sid. 118).

Vi meddela här ett sammandrag av den ifrågavarande översikten och

tillfoga i anslutning till vad nedan närmare framhålles några korrigerade

siffror.

Jämförelse mellan kostnaderna för en 8-klassig flickskola (Södertälje) och en

kommunal flickskola.

Elementarläro- Kommunal flickverket

för flickor skola med före
-

1926

nåd lärokurs

Statsbidrag .......................

45,739: 60

49,619:51

Kommunalbidrag...................

12,020:19

19,132:50

Antal lärjungar enl. propositionen.......

263

175

(corrigerat.......................

263

140)

Statsbidrag per lärjunge enl. propositionen

173:91

283:54

(korrigerat.......................

—

354:43)

Kommunalbidrag per lärjunge enl. propo- sitionen ........................

45: 70

109:33

(korrigerat.......................

—

136: 65)

Anm. Vid ovanstående jämförelse har man utgått från att skolbyggnad

med inredning och uppsättning av undervisniugsmateriell och bibliotek

in. m. finnes.

För att bliva rättvisande torde emellertid materialet tarva någon korrektion,

en korrektion, som parentetiskt angives här ovan. Alldeles uppenbart är nämligen,

att med ett maximiantal av 30 lärjungar i klassavdelning och ett minimiantal

av 10 det beräknade totalantalet av 175 lärjungar i 7 klasser är allt

för högt beräknat. Försiktigheten bjuder, att det genomsnittliga antalet för

klass begränsas till 20. Kostnaderna måste alltså fördelas på 140 i stället

för på 175 lärjungar. Man kommer under denna förutsättning till ett statsbidrag

per lärjunge av 354 kronor och ett kommunalbidrag av 137 kronor.

Detta innebär en stegring av det förra med 180 kronor eller mer än

100 procent och av det senare med 91 kronor eller omkring 200 procent.

Och dock torde såsom förut nämnts siffrorna för läraravlöningar för att

bliva rättvisande böra något höjas, varigenom nyss angivna siffror ytterligare

stiga. Sistlidna läsår hade de privata flickskolor, som kunna förutsättas

fortbestå, i klasserna 2—8 omkring 16,000 lärjungar. Under förutsättning

att flickskolan genomgående kommunaliseras, skulle man alltså med

angivna utgångspunkt nödgas räkna med att utgiftsstegringen uppgår för

staten till 16,000x180 kronor eller omkring......... 2,880,000 kronor,

för kommunerna till 16,000x91 kronor eller omkring . . 1,500,000 kronor.

I sistnämnda siffra ingå emellertid icke kostnaderna för skollokaler och deras

inredning.

Det är som synes högst avsevärda belopp, som reformen måste komma

att kosta stat och kommun, utan att genom densamma, på grund av oklok

och dogmbunden planläggning, en förbättrad flickundervisning uppnås. Och

även om mot de härledda maximisiffrorna den invändningen riktas, att en

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Statsutskottets utlåtande Nr 150.

fullständig kommunalisering icke inträder, så lär det icke kunna jävas, att

varje kommunal flickskola, som grundas i ersättning för en privat, kommer

att för statsverket medföra en fördubbling av årskostnaden för varje lärjunge

och för kommunen en tredubbling av motsvarande kostnad.

Då vi betrakta kostnadssynpunkten såsom utslagsgivande för bedömandet

av Kungl. Maj:ts förslag, ha vi emellertid icke ansett oss kunna inskränka

oss till den belysning, som de meddelade siffrorna kasta över den föreliggande

organisationsfrågan. Vi ha ansett oss böra för all säkerhets skull

söka åvägabringa även andra hållpunkter för en uppskattning och ha därför

beräknat kostnaderna för varje särskild skola och meddela här de huvudsakliga

resultat, som vid ett sådant beräkningssätt vunnits.

Kostnader för en organisation med kommunala flickskolor,

om de privata flickskolorna allmänt ombildas. Beräkningarna hänföra sig

till höstterminen 1927.

11 till nedläggande
förutsatta

Övriga flick
,

y-,... , skolor (En- skolor utom _

Stockholm Goteborg .... TT. Summa

köping Hindas

m. fl.)

Kronor Kronor Kronor Kronor Kronor

Förslagsanslaget till kom
-

munala flickskolor. . . 883,388 410,300 331,637 1,948,075 3,573,400

Förslagsanslaget till tillfällig

löneförbättring . 153,318 72,812 58,982 340,312 625,424

Dyrtidstillägg av statsmedel

.......... . 371,035 175,775 146,577 829,415 1,522,802

Statens samtliga kostna- 1,407,741 658,887 537,196 3,117,802 5,721,626

der (utom pensionering)

Kommunalbidrag..... 402,898 198,258 224,315 988,842 1,814,313

Beräkningarna hava verkställts i full anslutning till de kalkyler, som

framlagts i propositionen, dock med de avvikelserna, att ålderstilläggen förutsatts

i medeltal utgöra 2 för varje lärare, att de kvinnliga lärarna äro en,

respektive två fler än de manliga, allteftersom hela antalet ämneslärare är udda

eller jämt samt att vid halva antalet skolor manlig rektor är anställd, vilket

medför att vid var och en av dessa skolor biträdande föreståndarinna

måste förekomma.

Såsom framgår av den tabellariska sammanställningen, skulle förslagsanslaget

till kommunala flickskolor komma att belöpa sig till 3,573,400 kronor,

och förslagsanslaget till tillfällig löneförbättring till 625,424 kronor,

varjämte för dyrtidstillägg skulle erfordras 1,522,802 kronor. Statens sammanlagda

kostnader för den kommunala flickskolan skulle alltså under angivna

förutsättningar komma att uppgå till omkring 5,721,000 kronor. För

närvarande draga motsvarande läroanstalter (klasserna 2—8) en kostnad för

statsverket av omkring 3,400,000 kronor, inberäknat tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg. Merkostnaden för statsverket skulle således enligt

den verkställda detalj kalkyl en icke kunna sättas lägre än till 2,321,000 kronor.

Såsom synes avviker den sålunda framkomna siffran något från den,

som vunnits genom den rent approximativa beräkningen. Emellertid torde

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

båda undersökningarna giva klart vid handen, att kostnadsökningen måste

bliva synnerligen betydande.

En enligt propositionens grunder verkställd beräkning av kommunens

kostnader visar ett totalbelopp av 1,800,000 kronor. Några hållpunkter för

bedömande av de nuvarande kommunala utgifterna för motsvarande ändamål

hava vi icke kunnat förebringa ur tillgängligt material. Emellertid må

det framhållas, att de ifrågavarande kostnaderna i verkligheten komma att

ställa sig vida högre än de här angivna. Ingen hänsyn har nämligen tagits

till ränta och amortering å lån för skolbyggnader, kostnader för inredning

och möblering in. in. Vidare gäller, att ersättningen till lärare för bostad

och bränsle upptagits till alltför låga belopp. Det kan med ledning av

i propositionen meddelade uppgifter beräknas, att sagda ersättning förutsatts

utgöra för rektor (5 rum och kök samt bränsle) 1.400 kronor, för

manlig lärare (4 rum och kök samt bränsle) 900 kronor och för kvinnlig

lärare (3 rum och kök samt bränsle) 800 kronor. Då samtliga här ifrågavarande

läroanstalter torde komma att bliva förlagda till städer, flertalet

till större städer, synes man på goda grunder kunna utgå ifrån, att de

nämnda beloppen för att motsvara verkligheten måste väsentligt höjas. Härigenom

komma givetvis kommunernas kostnader att avsevärt överstiga det

belopp, som ovan erhållits genom konsekvent tillämpning av propositionens

utgiftssiffror.

Såsom ovan erinrats, grunda sig de utförda beräkningarna på den förutsättningen,

att samtliga privata flickskolor kommunaliseras. Även om denna

förutsättning icke fullständigt förverkligas, komina givetvis statsutgifterna

för flickornas undervisning att undergå en avsevärd relativ ökning. Ty de

anförda siffrorna lägga i dagen, att varje särskild skola för staten lika väl

som för kommunen blir väsentligen dyrbarare än de nuvarande privata flickskolorna.

Belysande för den inträdande utgiftsstegringens omfattning är,

att en kommunalisering av enbart flickskoleväsendet i Göteborg skulle draga

en kostnad av grundanslaget nästan lika stor som hela det nuvarande reservationsanslaget

till högre flickskolor. Detta faktum finnes ingenstädes i

propositionen klart framlagt.

Sammanfattning av kritiken.

Den föregående framställningen har alltså ådagalagt, att Kungl. Maj:ts

proposition på avgörande punkter befinner sig i strid med de grundlinjer,

som av 1927 års riksdag uppdrogos för den kommunala flickskolans organisation.

Den föreslagna skolans anknytningsförhållanden regleras sålunda

på ett sätt, som gör skolformen otillgänglig för stora lärjungegrupper i städerna,

liksom ock för landsbygdens ungdom. Undervisningens planläggning

och anordning lämnar rum för tungt vägande anmärkningar av innebörd,

att skolan icke kan skänka sina lärjungar erforderlig allmänbildning,

på samma gång den på ett betänkligt sätt begränsar möjligheterna för meddelande

av den på hemmet inriktade praktiska utbildning, som utgör den

nuvarande flickskolans viktigaste säruppgift. Och genom isoleringen gentemot

gymnasiet framtvingas flickornas anlitande av realskolan i eu omfattning,

som måste ingiva de största betänkligheter, icke minst ur statsfinansiell

synpunkt. Slutligen medför den föreslagna anknytningsprincipen i förening

med den projekterade organisationen, att skolformen måste komma

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr län

73

att pålägga såväl stat som kommun så avsevärda kostnader, beträffande

vilka dock Kungl. Maj:t underlåtit att framlägga erforderliga beräkningar,

att det redan med hänsyn härtill synes oss uteslutet, att det föreliggande

förslaget kan utgöra tillfredsställande grundval för ett riksdagsbeslut i ärendet.

Vi se oss under hänvisning till vad sålunda anförts nödsakade att påyrka

avslag å Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Till denna vår ståndpunkt har jämväl bidragit, att, i enlighet med vad

som anförts i 1927 års riksdags skrivelse nr 262, frågan om den kommunala

flickskolans organisation och de statliga flickläroverkens fördelning mycket

nära sammanhänger. Ehuru riksdagen hemställt om framläggande för 1928

års riksdag av eu plan för inrättande av högre flickläroverk, har Kungl.

Maj:t uraktlåtit att effektuera riksdagens ifrågavarande begäran. Härigenom

har riksdagen berövats möjligheterna att, såsom avsett var, pröva de nämnda

frågorna i ett sammanhang. Efter vad vi från olika håll inhämtat, är

detta läge ägnat att medföra betydande svårigheter för vissa av de samhällen,

i vilka högre flickläroverk, enligt vad riksdagen uttalat, borde komma

till stånd. Man anser sig flerstädes hava behov av ett högre flickläroverk,

men önskar tillika i viss utsträckning bibehålla möjligheterna till erhållande av

högre fiickskolutbildning. Men därvid finner sig kommunen icke kunna påtaga

sig utgifterna för tillhandahållande av lokaler för två olika läroanstalter

för flickor. De förberedande övervägandena hava på dessa orter utmynnat

däri, att undervisningsbehoven ändamålsenligast skulle tillgodoses genom ett

högre flickläroverk, förbundet med en flickskolelinje. Det torde kunna förutsättas,

att eu dylik anordning av läroanstalten jämväl för statsverket

framstår såsom den mest fördelaktiga. Men detta spörsmål låter sig på

grund av Kungl. Maj:ts åtgöranden icke nu bedömas.

Det ligger i sakens natur, att genom ett avslag å propositionen nr 116

de möjligheter för ett samtidigt prövande av här berörda närbesläktade organisatoriska

angelägenheter, som 1927 års riksdag önskade bereda, skulle

hållas öppna. Och vi ha jämväl i denna omständighet funnit ett starkt

skäl föreligga för att riksdagen icke nu binder sig för en annan och väsentligen

dyrbarare organisation än förlidet. år avsågs.

Grundlinjer för den kommunala flickskolans organisation.

Inledningsvis hava vi låtit oss angeläget vara att noggrant fastställa innebörden

av 1927 års riksdagsbeslut angående den kommunala flickskolans

organisation. Jämväl i anslutning till den kritik, som vi funnit oss nödsakade

att lämna av det föreliggande förslaget ur synpunkten av dess ytterst

bristfälliga överensstämmelse med vad som sålunda fastställts, hava vi haft

anledning att angiva vår ställning till skolans olika organisationsproblem.

Med hänsyn till den fortsatta beredning av ärendet, som ett bifall till vårt

framställda avslagsyrkande nödvändiggör, torde det få anses lämpligt, att

vi sammanfattningsvis något utförligare framlägga vår syn på den föreliggande

frågan.

I anslutning till vad som uttalades i de av oss framlagda motionerna vid

1927 års riksdag, hava vi genom att stödja tanken på den utbyggnad av

den genomförda skolreformen, som den kommunala flickskolan skulle komma

att utgöra, velat uppnå tre var för sig betydelsefulla förmåner. Bottenskoleprincipen

skulle kunna vinna tillämpning även på detta undervisnings
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

område. Vidare skulle terminsavgifterna komma att bortfalla eller i varje

fall avsevärt begränsas. Och slutligen skulle lärarpersonalen erhålla en

rättsligt tryggad ställning.

Därest uppgiften så fattas — och att motiven för riksdagens ställningstagande

sammanfallit med vad vi nyss angivit synes, såsom redan visats,

icke lämna rum för något tvivel — torde någon tvekan angående de positiva

reformlinjerna icke kunna föreligga.

Skolans bildningsmål bör icke avvika från vad som redan kan anses normaliserat

genom den privata statsunderstödda högre flickskolan. Detta innebär

en bildningsnivå i de teoretiska ämnena ungefärligen sammanfallande

i det hela med realskolans, men med ett väsentligt starkare inslag av praktisk

undervisning direkt inriktad på hemmet och kvinnans arbetsuppgifter

därstädes. Skolan skall med andra ord å ena sidan skänka sina lärjungar

det mått av allmän medborgerlig bildning, som ansetts erforderlig ur synpunkten

av förvärvsarbetets krav, å andra sidan grundligt förbereda de

unga för att fullgöra de särskilda plikter, som hemmet pålägger kvinnan.

Det är redan med hänsyn till denna skolans dubbla uppgift naturligt,

att lärotiden utsträckes över den för realskolan fastslagna. I samma riktning

talar det skälet, att man gärna önskat anordna flickskolan på ett sådant

sätt, att studierna där kunna fullföljas under större lugn än realskolan

ansetts möjliggöra. Härvid inställer sig jämväl kravet på frihet från särskild

avgångsexamen, en förmån som givetvis måste förutsätta garantier för

att kunskapsmåttet verkligen väl inhämtats.

Då man med utgångspunkt från flickskolans här skisserade uppgift går

att överväga dess organisatoriska förhållanden, torde till en början stå fast,

att anknytningen till folkskolan måste anordnas till sjätte klassen. Till

denna ståndpunkt når man vare sig man tager sikte på 1927 års riksdagsbeslut

i denna punkt, eller om man till grund för bedömandet lägger den

ordning, som åvägabragtes genom 1909 års beslut i fråga om privatläroverkens

understödjande och som sedermera vid olika tillfällen konsekvent

och med skärpa vidhållits vid prövningen av hithörande angelägenheter.

Endast genom en dylik organisation vinnes syftet att öppna tillgång till

här ifrågavarande utbildning för barnen ur den stora massan svenska hem,

i städerna likaväl som på landsbygden.

Därest den privata flickskolan anordnar sin förbindelse med folkskolan

på det sätt, som 1909 års beslut förutsatt såsom möjligt, eller med anknytning

till folkskolans sjätte klass, skulle skolan komma att omfatta 4- eller

5-årig lärokurs. Då emellertid några 7-åriga flickskolor icke längre existera,

utan samtliga statsunderstödda skolor av denna grupp numera omfatta 8

klasser, synes det förstnämnda alternativet kunna lämnas ur räkningen.

Vårt förslag till fjolårets riksdag upptog också krav på en 5-årig skola.

Såsom vi redan uppvisat, torde ingen tvekan kunna råda därom, att med

eu lärokurs av denna längd de ovan angivna uppgifterna skola kunna väl

tillgodoses. Kursen skulle komma att bliva ett år längre än realskolans.

Och genom den utsträckning av läsåret med 2 veckor, varmed årets proposition

räknar, skulle i själva verket under hela skoltiden vinnas i det

närmaste en termin i jämförelse med förhållandena i den nuvarande flickskolan.

Vi anse oss också böra fasthålla vid att kompetensen bör bindas

vid eu dylik lärokurs. Skulle man emellertid inom vederbörande samhälle

önska bereda flickorna tillfälle till ytterligare fördjupad utbildning på det

teoretiska området och en grundligare förberedelse för det praktiska arbetet,

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr låd. 75

hava vi intet att erinra emot att, efter prövning i varje särskilt fall, anslag

må kunna utgå till eu sjätte fortsättningsklass med friare studiegång.

På samma sätt som vi anse oss äga grundad anledning kräva, att flickskolans

ställning till folkskolan regleras så, att skolan blir en för alla barn

tillgänglig läroanstalt, framstår det för oss synnerligen angeläget, att dess

undervisningsplan så utformas, att förbindelse med gymnasiet upprätthålles.

Först vid en sådan ordning kommer lärjungarnas val mellan flickskolan

och realskolan att kunna försiggå fullt fritt och oberoende av störande bihänsyn.

Och efter vår mening kan det i framtiden lika litet som hittills

vara ägnat att medföra vanskligheter ur flickskolutbildningens synpunkter

att bereda övergång från skolans fjärde klass till det fyraåriga gymnasiets

första ring och från femte klassen till det treåriga gymnasiets forsta ring.

Den sistnämnda fordran är en naturlig följd av det allmänna bildningsmål

skolan skulle hava att fullfölja, den förstnämnda förutsätter allenast, att

under fyra skolår i flickskolan inhämtas minst lika omfattande kunskaper

som under tre år i realskolan. Däremot måste vi, under hänvisning till

det förut anförda, avböja de lösligt motiverade uppslagen om linjedifferentiering

i nu förevarande skolform.

I fråga om skolans ekonomiska förhållanden hava vi i fjolårets motion

uttalat, att desamma i all huvudsak kunna regleras genom bestämmelser av

samma innebörd och läggning, som utformats för den kommunala mellanskolan.

Vi sakna anledning att i det hela modifiera denna ståndpunkt.

Dock synes i ett avseende en avvikelse förtjäna övervägas, i syfte att uppnå

en begränsning av det allmännas kostnader. Det synes oss riktigt, att

kraven på antalet lärjungar i varje klassavdelning något skärpas, utöver

vad som gäller för mellanskolan. I sådant avseende skulle vi vilja förorda,

att genomsnittssiffra fastställes till IG i varje klassavdelning, eller räknat

för den femklassiga skolan i dess helhet till BO.

I syfte att i möjligaste mån begränsa utgifterna för denna del av undervisningsväsendet

anse vi oss vidare böra framhålla, att upprättandet av

kommunal flickskola å en ort städse måste förbindas med en motsvarande

begränsning i de statsunderstödda flickskolornas antal inom vederbörande

stad. Iakttages icke detta, löpa uppenbarligen det allmännas utgifter för

här förevarande undervisningsändamål risk att över hövan växa.

Genom den organisation, som vi i överensstämmelse med 1927 års riksdagsbeslut

önska giva den kommunala flickskolan, genom lärokursens förkortning

till fem i stället för sju årsklasser, genom kravet på högre lärjungantal

för klass och en indragning av statsunderstödet till redan existerande

skolor med enahanda bildningsuppgift, skulle givetvis kostnaderna för en

reform enligt de här uppdragna linjerna, vilka såsom redan nämnts innebära

ett konsekvent fasthållande av fjolårets ståndpunkt, kunna väsentligen

reduceras.

I detta avseende hava vi i syfte att lämna konkreta hållpunkter för bedömandet

i särskild bilaga framlagt en detaljerad utgifts- och inkomststat

motsvarande den, som återfinnes i bil. till propositionen, beräknad enligt

enahanda allmänna grunder men med iakttagande av de korrigeringar i

fråga om antalet manliga lärare samt ålderstillägg, vilka vi i det föregående

framhållit såsom nödvändiga. Jämföres den ifrågavarande staten med den,

som meddelades å sid. 114 och 115 av propositionen (Bil. 5), finner man, att

statens kostnader för varje skola nedbragts från 30,150 kronor till 21,225

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

kronor, en nog så avsevärd reduktion i betraktande av att utgifterna för

löneförbättring och dyrtidstillägg minskas i samma proportion.

För att närmare belysa den betydelsefulla kostnadsfrågan hava vi vidare

verkställt en beräkning av statens maxirnikostnader för eu organisation med

kommunala flickskolor, där de privata flickskolorna förutsättas fullständigt

kommunaliserade. Beräkningen är gjord enligt enahanda grunder, som tilllämpats

vid den förut meddelade översiktstabellen rörande regeringsförslagets

sannolika kostnader (sid. 22), vadan alla siffror äro fullt jämförliga. Antalet

manliga lärare har sålunda antagits vara 1 mindre än antalet kvinnliga, om

hela antalet är udda, eljest 2 mindre. I medeltal har räknats med 2

ålderstillägg för varje lärare. Vid halva antalet skolor förutsättes rektor

vara man. Ersättning för bostad och bränsle har däremot upptagits med

samma belopp som skett i propositionen, men den beräknade siffran måste

ligga rätt avsevärt i underkant.

Den ifrågavarande beräkningen har givit följande resultat.

Kostnader för en organisation med 5-klassiga kommunala

flickskolor,

om de privata flickskolorna allmänt ombildas. Beräkningarna hänföra sig

till höstterminen 1927.

11 till ned-

Övriga

Stockholm

Göteborg

läggande

förutsatta

flickskolor

utöver

Summa

skolor

Hindås

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Förslagsanslag till kom- munala flickskolor . . .

Förslagsanslag till tillfäl-

588,900

281,425

234,975

1,340,900

2,446,200

lig löneförbättring....

Dyrtidstillägg av stats-

105,558

50,584

43,296

241,730

441,168

medel.............

261,825

125,218

109,266

602,248

1,098,557

Statens samtliga kostnader

utom pensionering . . .

956,283

457,227

387,537

2,184,878

3,985,925

Kommunalbidrag......

346,010

165,285

204,175

873,610

1,589,080

Vad som förut sagts angående giltigheten av en dylik beräkning äger

givetvis sin tillämpning jämväl å den här meddelade, så tillvida som totalantalet

skolor icke kan med säkerhet bedömas. Men i ett avseende måste

åt kostnadsberäkningen tillerkännas absolut giltighet och det är såsom utgångspunkt

för en jämförande uppskattning av de sannolika kostnaderna

enligt Kungl. Maj:ts och vårt här framlagda förslag.

En jämförelse mellan slutsiffrorna för statens kostnader vid de olika alternativen

ger följande resultat:

Kungl. Maj:ts förslag...........kronor 5,721,626

vårt förslag .................. » 3,985,925

Skillnad kronor 1,735,701

Redan i och för sig är denna skillnad, uppgående till över 1,700,000

kronor avsevärd nog. Ihågkommas måste vidare, att de restriktiva bestäm
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

77

melser, vi ovan ansett oss böra förorda, äro ägnade att ytterligare öka kostnadsskillnaden

mellan Kungl. Maj:ts och vårt förslag.

Vid ovan meddelade beräkningar bar emellertid hänsyn icke tagits till den

valfria ettåriga fortsättningskurs, som efter vår mening skulle kunna förekomma

efter prövning i varje särskilt fall. Kostnaderna för en dylik kurs

kunna med statsbidrag efter enahanda grunder, som gälla i fråga om skolan

i övrigt, beräknas uppgå till omkring 6,000 kronor inklusive löneförbättring

och dyrtidstillägg. I vilken utsträckning här berörda medgivande kan väntas

utnyttjat låter sig givetvis icke bedöma.

Vad kommunernas kostnader angår, utvisar sammanställningen likaledes

eu väsentlig reduktion. Siffrorna ställa sig på följande sätt:

Kungl. Maj:ts förslag...........kronor 1,814,313

vårt förslag............... » 1,589,080

Skillnad kronor 225,233

Härvid gäller emellertid att den verkliga kostnadsdifferensen blir vida

större än vad denna siffra omedelbart giver vid handen. Skolbyggnaderna,

vilka ligga helt utom kalkylen, ställa enligt vårt förslag mindre anspråk i

fråga om såväl klassrum som specialrum; lärarantalet är lägre, varigenom

de verkliga utgifterna för bostad och bränsle måste ställa sig åtskilligt gynnsammare

enligt vårt förslag.

Den senast lämnade utredningen har klart ådagalagt, vilka betänkliga

ekonomiska konsekvenser ett beslut i enlighet med det föreliggande regeringsförslaget

äro ägnade att medföra för staten alldeles särskilt, men jämväl

för kommunerna. Efter vår mening har riksdagen redan i detta förhållande

ett tungt vägande skäl för att icke nu biträda Kungl. Maj:ts proposition.

»

En ifrågavarande motioner bifogad bilaga är av följande lydelse:

Utgifts- och inkomststat för 5-årig kommunal flickskola.

Utgifter.

Lärarlöner:

4 kvinnliga ämneslärare ä 2,800: —........

2 manliga » ä 3,300: —........

Åiderstillägg 8 ä 300:--b 4 ä 400: —.....

Särskilt arvode åt rektor (kvinnlig).........

Ersättningar för bostad och bränsle........

Timlärare:

teckning (10 t.), musik (5 t.), gymnastik (12 t.)

ä 85: —.........................

slöjd, 10 t. ä 75: —..................

hushållsgöromål, 9 t. ä 80: —...........

kronor 11,200: —

» 6,600: —

» 4,000: —

» 1,200: —

» 5,600: —

»

2,295: —

»

750: —

»

720: —

— 32,365: —

Övriga utgifter:

Skolläkare...........................kronor 250: —

Bibliotekarie......................... » 250: •—

Vaktmästare......................... » 1,800: —

Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel!

.......................... » 1,000: —

s. 78 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

78

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Bibliotek............................

Skolans andel i pensionsavgifter till lärare . . .

Ränta å förskott å statsbidrag............

Underhåll å byggnader..................

Renhållning, lyse och bränsle.............

Övriga utgifter.......................

kronor

300: —

3>

1,160: —

»

175: —

»

800: —

»

3,250: —

»

1,000: — 9,985: —

Kronor 42,350: —

Statsbidrag:

Inkomster.

Grundanslag.........................

kronor

14,000: —

För manlig lärare.....................

»

1,000: —

Arvode åt rektor......................

>

800: —

Alderstillägg.........................

»

4,000: —

Undervisning i hushållsgöromål och slöjd 19 t.

ä 75: —...........................

»

1,425: —

Kommunalt anslag och terminsavgifter.......

. . kronor

21,225

Kronor 42,350

Anm. Tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg ingå icke i staten.

Frågan om — — — — — ■— — — — — — — — — — — —- —

--------- ----------föreliggande framställningen.

Departementschefen yttrar sig till en början om den kommunala flickskolans

mål och angiver som sin uppfattning, att detta bör sammanfalla

med det allmänna bildningsmål, som i vårt land hittills företrätts av de

högre flickskolorna.

Såsom ovan erinrats, framhöll riksdagen 1927, att vid sidan av de studiemål,

som realskolexamen och studentexamen representerade, säkerligen

komme för flickornas vidkommande att även för framtiden fortbestå

de mera allmänna bildningsmål, som i vårt land av ålder företrätts

av de högre flickskolorna. Detta uttalande, på vilket det föreliggande

förslaget i nu förevarande avseende bygger, torde emellertid enligt utskottets

mening böra betraktas mot bakgrunden av den privata högre

flickskolans nuvarande organisation och mål, sådana dessa under skolväsendets

utveckling under de senaste årtiondena gestaltat sig. Den högre

flickskolans allmänna bildningsmål ansluter sig praktiskt taget — om

man bortser från vissa mindre skiljaktigheter i avseende å högre eller

lägre krav i insikter i vissa ämnesgrupper — till det mål, som representeras

av realskolexamen. Därjämte uppehåller den högre flickskolan i de

högre klasserna en viss kontakt med gymnasialstadiet genom att förmedelst

vissa studieanordningar underlätta övergången från flickskolan till

gymnasiet. Samtidigt med dessa teoretiska studiemål har den privata

högre flickskolan därjämte en praktisk inriktning på utbildning för hem
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

79

mets särskilda behov. Den organisation, som för närvarande kännetecknar

den högre flickskolan, är betingad av förhållandenas egen utveckling;

likställigheten, som det moderna samhället numera i flertalet hänseenden

giver åt män och kvinnor, har skapat en strävan hos den kvinnliga

ungdomen att genom sin studiegång under skoltiden vinna en kompetens,

som innebär utgångspunkt antingen direkt eller genom vidare fortbildning

till vinnande av egna försörjningsmöjligheter. Den mot realskolans

bildningsresultat närmast svarande s. k. normalskolekompetensen,

möjligheten till övergång till gymnasiet och samtidigt härmed den praktiska

inriktningen för hemmets behov äro konstitutiva drag i den nuvarande

flickskoleorganisationen, vilka innebära värdefulla tillgångar och

ej utan tvingande skäl böra övergivas, då fråga är om eu ny, av det allmänna

mera direkt understödd organisation av flickskoleväsendet.

Kungl. Maj:ts förslag uppställer för den kommunala flickskolan ett

bildningsmål, som visserligen enligt departementschefens uttalande skulle

sammanfalla med den högre flickskolans, men som i verkligheten på

grund av den kommunala flickskolans föreslagna organisation skulle leda

till något helt annat. Förslaget söker realisera den ifrågasatta skolformens

mål på ett sätt, som skulle föra eleverna på sidan om ungdomens

vanliga studievägar och som skulle — frånsett härav betingade olägenheter

av skilda slag för eleverna — äventyra skolformens existens eller

i allt fall bidraga till dess isolering och måhända successiva förtvining i

vår skolorganisation. Då utskottet följaktligen icke kan annat än anse

Kungl. Maj:ts förslag kännetecknas av felaktig och verklighetsfrämmande

grundsyn på det föreliggande problemet, särskilt om det betraktas

från synpunkten av den nutida utvecklingens krav, har utskottet ej

kunnat ansluta sig till departementschefens uppfattning rörande den

föreslagna skolformens bildningsmål, sådant det vid ett genomförande av

förslaget skulle komma att gestalta sig. I

I fråga om den kommunala flickskolans anknytning till folkskolan uttalar

sig departementschefen för ett system med dubbla anknytningsmöjligheter

på sådant sätt, att skolan skulle anknyta icke blott till folkskolans

högsta klass utan även till dess fjärde. I den mån skolan byggde på

fyraårig grundskola, skulle lärokursen bliva sjuårig, och i den mån den

vilade på avslutad folkskola, skulle den bliva sexårig.

Då departementschefen till stöd för sitt förslag åberopar en till förmån

för detta förslag utfallande tolkning av innebörden av 1927 års riksdagsbeslut,

vill utskottet till en början med styrka hävda den uppfattningen,

att den kommunala flickskolans anknytning till allenast folkskolans

sjätte klass utgjorde en av huvudpunkterna i 1927 års principbeslut.

Det grundläggande momentet i nämnda riksdagsbeslut, i vad avser anknytningen,

var, att dåvarande läroverk med en linje, d. v. s. utan paral
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

lellavdelningar, och nybildade läroverk eller läroanstalter skulle bygga

på folkskolans sjätte klass, men att, där inom ett förutvarande läroverk

parallellavdelningar komma att förefinnas, någon av dessa skulle anknyta

till genomgången fjärde klass i folkskolan. Denna grundåskådning

har nu i Kungl. Maj:ts föreligande förslag blivit i väsentlig grad åsidosatt,

och utskottet har icke kunnat finna några som helst bärande skäl

vara förebragta för en uppfattning, som helt avviker från den principiella

innebörden i 1927 års riksdags beslut i nu förevarande avseende.

Vid granskningen av det sätt, varpå anknytningen mellan den kommunala

flickskolan och folkskolan enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle

regleras, bör enligt utskottets mening uppmärksammas, att den sjuåriga

flickskolan, byggd på folkskolans fjärde klass, skulle utgöra huvudtypen,

i det att anknytning under alla omständigheter vid en s. k. förenad lärokurs

skulle anordnas till fjärde klassen, och att om skolområde önskade

vid sidan av den sjuåriga lärokursen anordna en fristående, på sjätte folkskoleklassen

byggd lärokurs, detta skulle göras beroende på Kungl. Maj:ts

beslut i varje särskilt fall. Enligt utskottets mening innebär förslaget härutinnan

en betydelsefull avvikelse från den grundsats, på vilken 1927 års

beslut angående omorganisationen av de allmänna läroverken byggde.

Även i ett annat hänseende innebär Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag

beträffande anknytningen en principiellt betydelsefull avvikelse ej

endast från 1927 års riksdags beslut utan även från en åskådning, som

tidigare gjorts gällande. Redan år 1909, då anslagsförhållandena för den

högre flickskolan reglerades, fastslogs den principen, att statsunderstödet

skulle beräknas efter antalet årsklasser över folkskolan, vilket innebar,

att man då utgick från den även sedermera beträffande dessa skolor hävdade

grundsatsen, att staten icke hade anledning att direkt understödja

klasser, i den mån dessa voro parallella med folkskolans högre stadium.

Denna uppfattning har sedermera av riksdagen konsekvent vidhållits, och

från samma principiella grundsyn utgår jämväl riksdagens beslut angående

tjänstgöringsskyldigheten för privatläroverkens lärarinnor i dessa

läroverks förberedande klasser. Nu berörda principiella uppfattning, som

även var i väsentlig grad grundläggande för 1927 års beslut angående den

nya läroverksorganisationen, har departementschefen ansett sig böra

frångå beträffande de nu föreslagna kommunala flickskolorna. Utskottet

har icke kunnat finna några skäl vara anförda för en dylik ändrad uppfattning,

och än mindre kan utskottet med sitt förord biträda eu åskådning,

som helt strider mot de grunder, på vilka riksdagen hittills byggt,

då det gällt att med allmänna medel stödja det enskilda eller kommunala

skolväsendet över folkskolans stadium. Utskottet måste tvärtom på grund

av vad sålunda anförts bestämt avstyrka Kungl. Maj:ts förslag i nu förevarande

del.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

81

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att inom de två högsta klasserna

av sjuårig flickskola samt inom den högsta klassen av sexårig flickskola

undervisningen skulle kunna anordnas antingen på både en teoretisk och

en praktisk utbildningslinje eller på endera av dessa linjer. Beträffande

den föreslagna linjedifferentieringen har under ärendets förberedande

behandling eu viss tvekan kommit till uttryck från de i ämnet hörda

myndigheternas sida; utskottet delar till fullo denna tvekan. De ungas

praktiska utbildning är ett alltför viktigt och för det allmänna betydelsefullt

problem för att, i vad avser flickornas utbildning, kunna anses

löst på det konturlösa och verklighetsfrämmande sätt, som präglar det

nu föreliggande förslaget. Det är vidare ett problem ej endast av en fundamental

betydelse för ungdomens utbildning i det moderna samhället

utan även av en invecklad och synnerligen svårlöst beskaffenhet. Med

aktgivande härå begärde också 1927 års riksdag en särskild utredning i

denna fråga, och utskottet kan icke finna anledning förefinnas att, innan

resultatet av en dylik utredning föreligger, inom en viss skolform införa

en anordning, som kan äventyra för den kvinnliga ungdomens vidkommande

en ändamålsenlig och praktisk lösning av frågan.

I anslutning till den uppfattning rörande den kommunala flickskolans

allmänna bildningsmål, som utskottet ovan gjort gällande, håller utskottet

före, att inriktningen på praktiska ämnen inom denna skolform bör,

såsom skett i den högre flickskolan, koncentreras huvudsakligen på ämnena

kvinnlig slöjd och hushållsgöromål, vilka ämnen måhända torde

böra erhålla en något starkare ställning än den, som den högre flickskolan

nu bereder dem. I

I avseende å arbetets yttre och inre anordning inom den föreslagna

kommunala flickskolan har departementschefen upptagit vissa av de av

1927 års riksdag för arbetet å gymnasiet framlagda grundlinjerna. Även

gentemot det sätt, på vilket departementschefen velat tillämpa ifrågavarande

anordning, synas berättigade invändningar kunna framställas. Särskilt

vill det förefalla utskottet, som om den ifrågasatta ämnesdifferentieringen

på flickskolans undervisningsstadium skulle leda till mindre önskvärda

konsekvenser med. avseende på den uppnådda kunskapsnivåns enhetlighet.

Vidare är att märka, att medan strävandena till gymnasiets

reformering inriktats på att begränsa de samtidigt lästa ämnenas antal,

har departementschefen uttalat sig för en utökning av antalet ämnen i

flickskolans högsta klasser. Denna departementschefens uppfattning kan

utskottet så mycket mindre biträda, som utskottet beträffande vissa av de

till införande ifrågasatta nya läroämnena måste hysa starka betänkligheter

ur synpunkten av det flickskolan förelagda bildningsmålet. På nu

anförda grunder måste utskottet även i denna punkt ställa sig avvisande

Bihcing till riksdagens protokoll 1928. 6 sand. 73 haft. (Nr 155.)

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

mot förslaget såsom innebärande en enligt utskottets mening mindre lycklig

lösning av flickskolans allmänna nndervisningsproblem.

I överensstämmelse med den uppfattning, som departementschefen

gjort gällande i avseende å den kommunala flickskolans allmänna bildningsmål,

står också det uttalande han gjort beträffande den nya skolformens

anknytning till gymnasiet. Departementschefen, som anser individuella

övergångsanordningar kunna komma i fråga, avvisar emellertid

tanken på generella anordningar för anknytning mellan flickskolan

och gymnasiet.

Under ärendets förberedande behandling har förslaget om flickskolans

isolering från gymnasiet mötts av en enligt utskottets mening berättigad

kritik; utskottet vill hänvisa till de utlåtanden som i detta avseende avgivits

av skolöverstyrelsen och svenska stadsförbundet.

Skolöverstyrelsen framhåller, bland annat:

Även om överstyrelsen ville till fullo instämma med de sakkunniga

däri, att flickskolan give''v\s i första hand borde organiseras för sitt huvudsyfte,

syntes det överstyrelsen vara av stor vikt, att skolan ej komme

att stå isolerad i förhållande till andra läroanstalter, och av särskild betydelse

för skolans egen utveckling, att möjligheten till ordnad övergång,

utan att skolans egentliga uppgift åsidosattes, bereddes från densamma

till gymnasiet genom en ändamålsenlig inriktning av kursplanerna. För

litet hänsynstagande i detta avseende komme otvivelaktigt att verka

återhållande på skolans rekrytering, därigenom att de flickor, vilka önskade

hålla gymnasievägen öppen, såge sig nödsakade att avstå från de

fördelar, flickskolan kunde erbjuda i jämförelse med realskolan.

Vid sådant förhållande syntes det överstyrelsen nödvändigt att upprätthålla

den grundsatsen, att undervisningen i flickskolan erhölle en

sådan läggning, att från skolans fjärde klass inträde utan komplettering

kunde vinnas i det fyraåriga gymnasiets första ring. Med hänsyn till

läroverksorganisationens, och icke minst de statliga flickläroverkens,

av 1927 års riksdag fastställda organisation syntes det vidare vara av

nöden, att undervisningsplanen för femte klassen i den kommunala flickskolans

teoretiska linje utformades med hänsynstagande till att enahanda

övergångsmöjligheter öppnades jämväl från nämnda klass till det treåriga

gymnasiets första ring. Sådana möjligheter kunde uppnås genom

lämpligt utnyttjande av tillvalsrätten i förening med en ändamålsenlig

inriktning av de skilda ämnenas lärokurser och syntes sålunda ej lägga

hinder i vägen för de anordningar i fråga om ämnesdifferentiering och

arbetets bedrivande, som överstyrelsen samtidigt förordade.

Styrelsen för svenska stadsförbundet har i denna fråga anfört följande:

De möjligheter, som enligt de sakkunnigas förmenande genom tillgängliga

skolformer öppnats för den kvinnliga ungdomen att nå fram till

realexamen eller studentexamen, bleve, säger styrelsen, mycket olika på

olika håll, och det syntes önskvärt, att föräldrarna bereddes tillfälle att,

när de så önskade, låta barnen taga de nämnda examina utan att därvid

av en kanske teoretiskt riktig organisationsform tvingas att underkasta

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

83

sig eljest opåkallade utgifter. Om i ett visst 1 all studentexamen kunde

uppnås genom undervisning några år i en kommunal ilickskola i den

egna staden och sedan övergång till gymnasium i en annan stad, vore det

självfallet av stor ekonomisk betydelse för vederbörande föräldrar, om

dessa genom sättet för flickskolans anordnande tvingades att från början

sätta barnen i grannstadens skolor. För föräldrar, som av antipati

för samskolidén eller därför att de önskade en något lugnare arbetstakt

för flickorna under pubertetsåldern, så långt görligt ville anlita den

kommunala flickskolan för barn, som avsåges skola taga studentexamen,

vore det heller icke tillräckligt, att väg till studentexamen genom annan

skolform funnes att tillgå. Med den skarpa gräns, de sakkunniga uppdragit

mellan vägen till real- eller studentexamen å ena sidan och kommunala

flickskolan å den andra, bleve följden antingen att valet finge

ske på ett tidigare stadium än önskvärt vore eller att föräldrarna undveke

kommunala flickskolan för att under alla förhållanden hålla möjligheterna

öppna till en examen, som dock gåve åtminstone viss formell

kompetens. Om det kunde befaras att den bristande kontakten med andra

skolformer gjorde den föreslagna kommunala flickskolan mindre begärlig,

måste man självfallet på kommunalt håll ställa sig avvisande mot

tanken att begära inrättandet av dylika skolor.

Utskottet har här ovan uttalat sin från departementschefen avvikande

uppfattning rörande det allmänna bildningsmål, den kommunala flickskolan

skulle företräda. Den åskådning utskottet där gjort gällande sammanhänger

nära med den mening utskottet hyser i fråga om flickskolans

anknytning till gymnasiet. Det torde framgå av vad förut anförts, och

utskottet vill här yttermera betona, hurusom Kungl. Maj:ts förslag i

denna del enligt utskottets mening ej beaktat de krav, som samhällsutvecklingen

numera ställer på den kvinnliga ungdomens utbildningsgång.

Den kommunala flickskolan är avsedd som en skolform, vilken genom en

jämnare och för flickorna mera lämpad studieläggning skulle vara avpassad

för den kvinnliga ungdomens behov och föra till samma allmänna

mål som den högre flickskolan. Men härav bör icke följa, att den kommunala

flickskolan skall vara en så att säga avslutande skoltyp; då eleverna

befinna sig i de högsta klasserna, böra de eller deras målsmän få

avgöra, huruvida den genomgångna flickskolan givit en tillfyllestgörande

utbildning eller huruvida de anse denna utbildning böra ytterligare påbyggas

för att genom gymnasiet föra till studentexamen. En möjlighet

till övergång från flickskolan till gymnasiet är ett fullt legitimt krav, som

det allmänna har så mycket större skäl att uppställa vid flickornas utbildning,

som staten numera åt kvinnorna i flertalet avseenden berett full

likställighet med männen. Erfarenheten från de privata högre flickskolorna,

vilka i avsevärd utsträckning underlätta möjligheterna för övergång

från flickskolan till gymnasiet, peka tydligt i den riktningen, att

dessa möjligheter i allt större omfattning utnyttjas, en omständighet, som

oförtydbart angiver åt vad håll utvecklingen går.

Vidtagande av åtgärder, varigenom flickskolan skulle i förevarande

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

hänseende isoleras eller i allt fall de generella möjligheterna till övergång

till gymnasiet försvåras, anser utskottet vara en anordning, som ej

endast stode i bristande överensstämmelse med utvecklingens krav utan

g.ven vore ägnad att äventyra den ifrågasatta skolformens bestånd. Även

i detta hänseende anser sig utskottet alltså böra avstyrka det föreliggande

förslaget.

Med den allmänna ståndpunkt, som utskottet sålunda ansett sig böra

intaga till de mera principiella delarna av Kungl. Maj:ts nu framlagda

förslag, följer, att utskottet icke ansett sig böra ingå på någon prövning

av förslagets övriga detaljer, såsom frågor om den ifrågasatta skolformens

ledning och arbetskrafter, lärarpersonalens avlöningsförhållanden

och statsbidragsbestämmelser, ej heller av de olika motionsvis väckta förslag,

som i dessa avseenden framkommit.

Endast i ytterligare en punkt anser sig utskottet böra göra ett uttalande,

nämligen i frågan om kostnadsberäkningen.

I detta avseende har utskottet särskilt uppmärksammat den brist, som

kännetecknar det föreliggande förslaget därutinnan, att detsamma icke

är åtföljt av sådana beräkningar, vilka kunna giva en om också approximativ

värdesättning av statens framtida kostnader för den nya skolformen.

Kungl. Maj:ts förslag upptager för de kommunala flickskolorna för

nästkommande budgetår ett förslagsanslag av 50,000 kronor. Utskottet

anser sig böra erinra därom, att då vid 1909 års riksdag förslag om de

kommunala mellanskolorna framlades, det då föreliggande förslaget upptog

för denna skolform ett förslagsanslag av 10,000 kronor; nu äro för

samma ändamål å budgeten uppförda anslag, vilka, oberäknat dyrtidstillägg,

överskrida 2 millioner kronor.

I ovanberörda motioner I: 288 och TI: 461 hava kostnaderna för den

ifrågasatta skolformens fullständiga genomförande, frånsett tillfällig

löneförbättring och dyrtidstillägg, beräknat till 3,573,400 kronor. Utskottet

har vidare uppmärksammat den kritik, som i fråga---(= utskottets

utlåtande, sid. 44—46)---delvis 6:te årsklass».

Då såvitt utskottet kunnat finna, det av skolöverstyrelsen i ämnet avgivna

utlåtandet ej giver någon vägledning för bedömande av kostnadsfrågan,

har utskottet låtit genom en av de för ändamålet inom utskottet

tillkallade experterna verkställa en ytterligare beräkning av de ekonomiska

förhållandena för statsverket. Till denna ytterligare beräkning,

vilken såsom bilaga åtföljer utskottets utlåtande (Bil. Alt, II), tillåter sig

nu utskottet hänvisa.

Av den utredning, som sålunda åvägabragts, torde oförtydbart framgå,

å ena sidan att med hänsyn till de obekanta faktorer, som i förevarande

avseende äro för handen, en viss osäkerhet måste göra sig gällande, då

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

85

fråga är om uppnående av en mera exakt kostnadskalkyl, men å andra

sidan, att ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle för flickskoleväsen

det innebära, i förhållande till vad i ovanberörda motioner gjorts gäl

lande, en avsevärd merkostnad för statsverket. Även för kommunerna

skulle ett bifall till den i motionen hävdade uppfattningen ställa sig väsentligen

billigare.

När följaktligen det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget beträffande

kommunala flickskolor innebär i principiella delar ett avståndstagande

från den uppfattning, som i avseende å det allmänna skolväsendets

organisation hävdades av 1927 års riksdag, och då dessutom detta

förslag i fråga om kostnader för såväl stat som kommun skulle ställa sig

dyrare än vad ett fullföljande av 1927 års principiella uppfattning av

skolfrågan innebar, anser sig utskottet böra avstyrka det föreliggande

förslaget. Samtidigt härmed vill emellertid irtskottet betona önskvärdheten

av att en ny utredning rörande de kommunala flickskolorna må komma

till stånd, vilken utredning skall äga att taga i beaktande såväl den

principiella åskådning, som beträffande dessa skolor gjordes gällande av

1927 års riksdag, som ock de synpunkter, som framkommit i de av utskottet

återgivna motionerna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till herr Möllers m. fl. och

herr Hanssons i Stockholm m. fl. ovanberörda motioner

(1:288 och 11:461), avslå såväl Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition som övriga i ämnet väckta motioner.»

2) beträffande elevantalet i kommunal flickskola

av herr Kristensson i Göteborg, vilken ansett, att även med utskottets

ståndpunkt i huvudfrågan utskottet bort tillstyrka det yrkande, som innefattas

i mom. 3 av herr Pålssons motion I: 289.

av herrar Widell, Bergqvist, Carlsson i Gävle, Hallin, Johansson i Fredrikslund,

Bengtsson i Norup, Persson i Fritorp, Lindskog, Järte och Anderson i

Storegården, vilka ansett, att utskottets yttrande under avdelningen B. Ekonomiska

förhållanden 3. Statsbidrag a. Statsbidrag till fullständigt organiserad

skola (sid. 40 i utskottets utlåtande) bort hava följande lydelse:

»De föreslagna — — — — härutinnan ifrågasatt.

Vad angår det i ovanberörda motion framförda yrkandet om villkor om

minst 15 lärjungar i varje klass för erhållande av statsunderstöd, finner

utskottet sig sakna anledning att i denna punkt avvika från den i detta

avseende för kommunala mellanskolan gällande principen och avstyrker

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

förty motionen i berörda del. I fråga om det i samma motion väckta förslaget

----för statsbidrags utgående.»

ävensom att utskottet bort i anslutning härtill hemställa,

I. att riksdagen må

5. Kommunal flickskola skall--minst 70 lärjungar.

d)--I---

II.

Till skolområde--under villkor:

a) att skolan i medeltal har minst 10 lärjungar i varje

årsklass.

II.---

III.---

3) beträffande avlöning sbelopp för vissa lärare vid kommunal flickskola av

herrar Widell, Bergqvist, Hallin, Johansson i Fredrikslund, Bengtsson i Norup,

Lindskog, Järte och Anderson i Storegården, vilka ansett, att utskottets yttrande

under avdelningen B. Ekonomiska förhållanden, 2. Avlöning, avlöningsbelopp

(sid. 35 i utskottets utlåtande) bort hava följande lydelse:

»I fråga om avlöningarna för lärare vid kommunala flickskolor har utskottet

intet att erinra mot vad Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit».

ävensom att utskottet bort i anslutning härtill hemställa,

I. att riksdagen må

A----

a) ----

b) -----

rektor särskilt arvode av 1,200 kronor;

biträdande föreståndarinna särskilt arvode av 300

kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode av 600 kronor;

vikarie för biträdande föreståndarinna särskilt arvode

av 300 kronor; II. III.

II.

III.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 15ä.

87

Bil. till den av herr Olof Olsson

m. fl. avgivna reservationen.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 116 såväl som i motionerna I: 288 och

11: 461 har man för kostnadsberäkningar tänkt sig stater uppgjorda för

varje särskild skola. Då totala kostnaderna äro jämförelsevis lätta att

beräkna och statsbidraget framgår av vissa stadganden, erhållas kommunens

kostnader jämte terminsavgifter som det belopp, som fordras utöver

statsbidraget för utgifternas täckande. Fixerar man dessutom terminsavgifterna

på sätt som skett i propositionen, blir kommunalbidraget

exakt bestämt.

Vid den kostnadsberäkning, som utförts av undervisningsrådet Wallin

och undertecknad, uppgjordes icke stater för varje skola utan kommunbidraget

uppskattades i förhållande till antalet klassavdelningar.

För att vinna en något så när riktig uppfattning av kommunens kostnader

har jag därför gjort upp en stat för varje särskild skola på sätt

som framgår av bilagorna 2 och 31), av vilka den förra omfattar 7-åriga

den senare 5-åriga skolor. Därjämte har jag tillåtit mig räkna med ett

något mindre antal extra ordinarie lärare och en motsvarande ökning i

de ordinarie lärarnas antal. Antalet extra ordinarie lärare har i alla händelser

förutsatts vara avsevärt stort.

En annan avvikelse, som jag vidtagit består däri, att jag å den 7-åriga

skolan räknat med ett visst antal praktiska linjer. Det förefaller, som om

Kungl. Maj:t fäst en särskild vikt vid ifrågavarande studieriktning, och

det synes erbjuda synnerligt stora svårigheter att ens tillnärmelsevis

uppskatta kostnaden för dylika linjer. Att döma av överskriften till

bilaga 4, sid. 113 av statsrådsprotokollet synes man ha tänkt sig, att en

skola med fristående 7- och 6-åriga lärarekurser samt med teoretisk och

praktisk linje skulle omfattar 13 klassavdelningar. Det förutsatta lärjungeantalet

250 skulle, såsom framgår av bilaga l1) till denna skrivelse,

under vanliga förhållanden endast erfordra 11 klassavdelningar. Man

synes alltså ha räknat med en uppdelning av klassen även då lärjungeantalet

icke överskrider 30, när det är fråga om uppdelning i praktisk

och teoretisk linje. På grnnd härav har jag, såsom bilaga 2 kol. 41) utvisar,

antagit, att skilda linjer skulle förekomma, så snart antalet klassavdelningar

går upp till 11 och i ett fall (Kristianstad), då det endast

uppgår till 10.

Av den sist anförda bilagans kol. 4 framgår, att jag räknat

med skild teoretisk och praktisk linje vid 36 skolor

» enbart teoretisk linje vid 44 skolor.

Beräkningarna hava gjorts under enahanda förutsättningar som i

Kungl. Maj:ts proposition nr 116 till innevarande års riksdag angående

statsbidrag till kommunala flickskolor m. m., sid. 113 ff. Det torde böra

påpekas, att kommunernas kostnader i verkligheten ställa sig vida högre

än de beräknade, enär ingen hänsyn tagits till ränta och amortering å

lån för skolbyggnader m. m. Vidare förefaller det, som om ersättning till

lärare för bostad och bränsle, nämligen 1,400 kronor för rektor, 900 kronor

för manlig och 800 kronor för kvinnlig ämneslärare, vore väl knappt tilltagen,

åtminstone i Stockholm, Göteborg och större städer.

‘) Bil. 1—3 hava här uteslutits.

Den 7-årig a

kommunala

flickskolan.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Vad statens kostnader beträffar, torde böra uppmärksammas, att det

räknats, som om i medeltal endast 1 Vi ålderstillägg tillkomme varje ordi

narie lärare. Dyrtidstillägget har antagits utgöra 85 procent av dyrtidsunderlaget,

i överensstämmelse med förhållandena under innevarande års

första och andra kvartal.

Lärjungeantalet i klasserna 2—8 utgjorde vid flickskolor

i Stockholm................................................... 4,393

» Göteborg ................................................... 2,236

» 11 till indragning ifrågasatta flickskolor .................... 1,336

» alla övriga utom Hindås.................................... 9,909

17,874

Lärarpersonalen har beräknats till följande antal lärare med full tjänstgöring.

Ordinarie

Extra ordinarie

Summa

ämnes-

lärare

Manliga

Kvinnliga

Manliga

Kvinnliga

Stockholm................

39

136

12

35

222

Göteborg.................

21

65

5

16

107

It till indragning ifrågasatta skolor

22

55

—

11

88

Alla övriga utom Hindås.......

99

293

23

85

500

Summa

181

549

40

147

917

Antalet klassavdelningar.

I klasserna

2—8 i flick- skolorna

I kommu- nala flick- skolor

Stockholm...............................

204

204

Göteborg................................

94

97

11 till indragning ifrågasatta....................

77

77

Alla övriga utom Hindås......................

456

455

831

833

Avvikelsen beror på att vid Kjellbergska flickskolan i Göteborg, där

vissa klasser för närvarande saknas, antagits, att intagning av lärjungar

kommer att äga rum varje år. Vidare har förutsatts, att antalet avdelningar

i några fall kommer att minskas med en, i några fall ökas med en.

En sammanställning av de sålunda beräknade kostnaderna återfinnes

i följande tabell.

Om samtliga nuvarande högre flickskolor ombildats till kommunala

flickskolor, skulle kostnaderna ställa sig på följande sätt. Beräkningarna

hänföra sig till höstterminen 1927.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

89

1

2

8

4

6

6

Stockhol

m

Göteborg

11 till in- dragning

ifrågasatta

skolor

Övriga flick- skolor utom

Hindås

Summa

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Från förslagsanslaget till kom- munala flickskolor......

825,187

50

383,150

309,787

50

1,824,825

3,342,950

Från anslaget till tillfällig

löneförbättring........

149,568

—

71,062

_

57,882

_

333,172

_

611,684

Dyrtidstillägg..........

349,510

35

165,466

61

138,545

14

784,219

89

1,437,741

99

Kommunernas bidrag.....

402,897

50

198,257

50

224,315

—

988,842

50

1,814,312

50

Terminsavgifter.........

137,070

—

69,750

—

41,610

—

309,000

—

557,430

—

Summa

1,864,233

35

887,686

11

772,139

64

4,240,059

39

7,764,118

49

Bilaga 3 innehåller stater för var och en av de femåriga kommunala

flickskolorna. I staten har ingen hänsyn tagits till en eventuellt inrättad

praktisk avslutningsklass. Vid staternas uppgörande har bilagan å sid. 23

i motionen I: 288 tjänat som utgångspunkt.1) Å sid. 32 samt i nedanstående

tablå lämnas en sammanfattning av det huvudsakliga innehållet i bilaga 3.

Om samtliga nuvarande högre flickskolor ombildas till 5-klassiga kommunala

flickskolor, skulle kostnaderna ställa sig på följande sätt.

1

2

3

4

5

1 6

Stockholm

Göteborg

11 till in- dragning

ifrågasatta

skolor

Övriga flick- skolor utom

Hindås

Summa

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Förslagsanslag till kommunala

flickskolor...........

557,275

_

264,175

215,325

1,277,975

2,314,750

Anslag till tillfällig löneför- bättring ............

104,942

_

50,384

_

42,196

_

242,072

439,594

Dyrtidstillägg..........

248,702

83

119,364

—

102,003

83

548,667

18

1,018,737

84

Kommunernas bidrag.....

346,485

—

161,005

—

202,465

—

872,875

—

1,582,830

—

Terminsavgifter.........

99,870

—

51,360

—

29,910

—

227,250

—

408,390

—

Summa

1,357,274

83

646,288

—

591,899

83

3,168,839

18

5,764,301

84

I bilaga 4 i den av hr Wallin och undertecknad avgivna P. M. upptagas

statens kostnader för 7-åriga kommunala flickskolor med praktisk linje

till 5,323,600 kronor, varvid kostnaden för sistnämnda linje uppskattats till

110,000 kronor. Den summa, vartill jag här kommit, utgör 5,392,376 kronor,

d. v. s. 68,776 kronor mera. Skillnaden, som relativt sett är obetydlig (1,3

procent), beror förmodligen på att jag räknat med ett mindre antal extra

ordinarie lärare samt att jag kommit till en något större kostnad för den

praktiska linjen.

‘) För ernående av överensstämmelse med förutsättningarna i Kungl. Maj:ts proposition

har dock räknats med 1 manlig och 5 kvinnliga ordinarie ämneslärare samt med 17s

alderstillägg för varje lärare.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml. 73 häft. (Nr 155.)

Ben 5-åriga

kommunala

flickskolan.

Jämförelser.

7

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

Motionerna

I: 288 och

II: 461.

Vad åter den 5-åriga skolan angår, upptager vår P. M., om man icke

räknar med en sjätte årskurs, statens kostnader till 3,786,042 kronor, eller

ungefär enahanda belopp, till vilket jag här kommit, eller 3,773,082 kronor.

Såsom i början av denna skrivelse anförts, var det beräkning av kommunernas

kostnader, som gav anledning till föreliggande undersökning.

Detaljerna framgå av bilagorna 2 och 3, varav eu sammanfattning återfinnes

å sid. 31. Om samtliga skolor kommunaliseras, skulle kommunernas

kostnader för den 7-åriga skolan uppgå till 1,814,313 kronor och för den

5-åriga till 1,582,830 kronor, under det att gårdagens P. M. upptager respektive

1,982,300 kronor och 1,815,400 kronor.

Antal ämneslärare, timlärartimmar i övningsämnen, klassavdelningar och

lärjungar m. m. vid 5-klassiga kommunala flickskolor.

Antal ämneslärare med

full tjänstgöring

Antal

veckotimmar

Antal

flick-

Antal klass- avdelningar

Antal

lär-

Ordinarie

Extra

ordinarie

cd

a

a

3

Öl

i slöjd

i hus-

h&lls-

göro-

m&l

i övriga

öv- nings- ämnen

ht 1927

i flick-

i kom-

jungar

i kl.

c °s

cS bo

3"

B &

fl o*

cd bo

3 =

fl

a&

w

(hand-

arbete)

skolor

skolor- nas kl.

3—7

flick-

skolor

3-7

ht 1927

Stockholm . . .

38

103

3

19

163

294

261

777

16

147

147

3,202

Göteborg . . .

18

46

4

11

79

144

117

368

8

69

71

1,646

11 till indrag- ning ifrågasatta

skolor.....

11

55

66

no

99

297

11

55

55

959

Alla övriga utom

Hindås.....

93

243

2

40

378

666

549

1,727

45

333

333

7,288

Summa

160

447

9

70

686

1,214

1,026

3,169

80

604

606

13,095

Då alla ingående detaljer i det föregående föreligga, erbjuder det intet

större arbete att undersöka den kostnadsökning, som skulle föranledas, i

fall förhållandet mellan manliga och kvinnliga lärare ändrades, om vidare

ålderstilläggens antal ökades samt om slutligen halva antalet rektorer

antoges vara män, allt i överensstämmelse med yrkanden i de socialdemokratiska

motionerna. Jag inskränker mig till att utföra beräkningar

för den 7-åriga flickskolan.

Å sid. 9—121) återfinnes antalet lärare av olika kategorier för varje särskild

skola. Detaljerna sammanfattas i nedanstående tabell.

Ämneslärarnas fördelning i manliga och kvinnliga enligt motionärerna.

Ordinarie

Extra ordinarie

_

Manliga

Kvinnliga

Manliga

Kvinnliga]

Stockholm ................

72

103

27

20

222

Göteborg.................

37

49

10

11

107

11 till indragning ifrågasatta skolor.

33

44

—

11

88

Alla övriga utom Hindås.......

163

227

53

57

500

Summa

305

423

90

99

917

'') Dessa sidor i manuskriptet hava här uteslutits.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 155.

91

Den ändring, som inträder i ämneslärarnas fördelning i manliga oeli

kvinnliga genom motionärernas förslag jämfört med den tidigare, sid. Öl),

på grundval av Kungl. Majrts förslag utarbetade, återges av följande

tabell.

Ändring i ämneslärarnas fördelning i manliga och kvinnliga.

Ordinarie

Extra ordinarie

i Summa

Biträ-

dande

före-

stånda-

rinnor

Antal

flick-

Man-

liga

Kvinn-

liga

Man-

liga

Kvinn-

liga

läro-

verk

Stockholm.............

+ 33

— 33

+ 15

-- 15

0

8

16

Göteborg..............

+ 16

— 16

+ 5

— 5

0

4

8

11 till indragning ifrågasatta

+ 11

— 11

0

5

11

Alla övriga utom Hindås ....

+ 64

- 66

+ 30

— 28

0

23

45

Summa

+ 124

—126

+ 50

- 48

0

40

80

På grundval av sist anförda tabell har kostnadsökningen uträknats.

Detaljerna återfinnas å sid. 13 och 14.1) En sammanställning upptages i

nedanstående tabell.

ökning i kostnaderna genom vissa ändringar i förut utförda beräkningar.

1

2

3

4

1

5

I

Stockholm

Göteborg

11 till in- dragning

ifrågasatta

skolor

Övriga flick

skolor utom

Hindås

Summa

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Förslagsanslaget till kommu-

nala flickskolor

1. Förökat antal manliga lärare

21,000

—

9,500

—

5,500

—

41,000

77,000

—

2. Biträdande föreståndarinnor

2,400

—

1,200

—

1,500

—

6,900

12,000

—

3. Ålderstillägg.........

34,800

—

17,150

—

14,850

—

75,350

142,150

—

Summa

58,200

—

27,850

—

21,850

—

123,250

-

231,150

-

4. Tillfällig löneförbättring . .

3,750

—

1,750

-

1,100

—

7,140

13,740

—

5. Dyrtidstillägg........

21,525

—

10,307

50

8,032

50

45,195

50

85,060

50

6. Totalökningen av statens

kostnader.........

83,475

39,907

50

30,982

50

175,585

5o|| 329,950

50

Om man nu adderar de i förestående tablå upptagna beloppen till motsvarande

belopp i den å sid. 31 upptagna tablån, så kommer man till summor,

som nära överensstämma med de å sid. 15 i motionen I: 288 upptagna.

Skillnaden överstiger icke å någon punkt 700 kronor.

‘) Dessa sidor i manuskriptet hava här uteslutits.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1928:356 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statsbidrag till kommunala flickskolor m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten