Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

1928-01-31 · 16 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:3, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 31 januari 1928 kl. 2 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1928—1929 av utgifterna

under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande

anslagen till utrikesdepartementet.

(l:a avd.)

A. Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929 har

Kungl. Maj :t i avseende å tredje huvudtiteln, innefattande anslagen till utrikesdepartementet,

föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden nämnda dag) att i avvaktan

på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, å tredje

huvudtiteln för budgetåret 1928—1929 under grupp A. Departementet beräkna

dels till ordinarie anslag ett belopp av kronor 528,000, dels till extra anslag

ett belopp av kronor 30,000.

Beträffande förevarande anslagsbehov kommer utskottet att framdeles avgiva

utlåtande; vilket utskottet velat härigenom för riksdagen

anmäla.

B. Sveriges representation i utlandet.

2:o) Under punkt 2 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

å tredje huvudtiteln för budgetåret 1928—1929 under grupp B. Sveriges

representation i utlandet beräkna dels till ordinarie anslag ett belopp av kronor

2,401,800, dels till extra anslag ett belopp av kronor 645,000.

Beträffande anslagsbehoven under denna rubrik kommer utskottet att framdeles

avgiva utlåtande; vilket utskottet velat härmed för riksdagen

anmäla.

Departe
mentet.

[1*]

Sveriges

■epresentation

i utlandet.

[2.]

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 3 käft. (.Nr 8.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

C. Internationella byråer m. m.

Sveriges an- 3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att

del X KOSt- • • •

naderna för dels, för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna under år 1928 för Natio
Nationernas

nernas förbund, för budgetåret 1928—1929 ställa till förfogande det belopp av

fSr™ '' 35,397:87 guldfrancs, motsvarande kronor 25,486:47, som enligt förbundsför
L

samlingens beslut skall av förbundets byggnadsfond till Sverige återbetalas,

dels ock för samma ändamål anvisa ett extra förslagsanslag av 295,500

kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 3—6 av åberopade

statsrådsprotokollet.

Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund uppgick för år 1927

till 434,701:62 guldfrancs. Enligt beslut av förbundsförsamlingen vid 1926

års möte skulle med början år 1927 av förbundets byggnadsfond restitution

äga rum till de stater, som bidragit till fondens bildande. På grund härav

återbars sistnämnda år till Sverige ett belopp av 35,397: 87 guldfrancs, som

ställdes till förfogande för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna för förbundet

under år 1927. Till täckande av återstoden av Sveriges andel i berörda

kostnader, 399,303:75 guldfrancs, anvisade riksdagen för budgetåret 1927—

1928 ett extra förslagsanslag av 289,000 kronor.

För år 1928 utgör Sveriges andel i kostnaderna för förbundet 446,600:06

guldfrancs, innebärande en ökning från föregående år av 11,898:44 francs.

Densamma är förorsakad dels av en stegring av förbundets budget för år 1928

dels ock därav, att genom Brasiliens och Argentinas utträde ur förbundet dessa

länders bidragsskyldighet fördelats å övriga medlemmar.

För fullgörande av Sveriges bidragsplikt för år 1928, såsom nämnts belöpande

sig på 446,600:06 guldfrancs, har Kungl. Maj:t föreslagit, att i första

hand disponeras det belopp, som enligt förbundsförsamlingens förberörda beslut

skulle ur byggnadsfonden återbäras till Sverige eller 35,397:87 guldfrancs.

Återstoden (446,600:06—35,397:87=) 411,202:19 guldfrancs eller

i svenskt mynt och i avrundat tal 295,500 kronor har ansetts böra gäldas genom

anslag å riksstaten för ändamålet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna under år

1928 för Nationernas förbund, för budgetåret 1928—-1929 ställa

till förfogande det belopp av 35,397: 87 guldfrancs, motsvarande

kronor 25,486:47, som enligt förbundsförsamlingens beslut

skall av förbundets byggnadsfond till Sverige återbetalas,

b) för samma ändamål anvisa ett extra förslagsanslag av

295,500 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

3

4:°) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 4) att till bestridande Sveriges

av kostnaderna för Sveriges representanters deltagande i Nationernas förbunds representandelegeradeförsamling

för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag a v gande t'' Na40,

000 kronor. tionernas

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 6 och 7 av åberopade statsrådspro- ^legeradeförtokollet.

samling.

T, . [4.]

För ifrågavarande ändamål är å extra stat för budgetåret 1927—1928 uppfört

ett anslag å 40,000 kronor.

Ehuru av ifrågavarande anslag, därav under år 1926 utgått omkring 36,800

kronor, under år 1927 tagits i anspråk endast omkring 29,500 kronor, ansåge

departementschefen dock — enär genom omständigheter, som nu ej kunde förutses,

exempelvis en utsträckning av tiden för delegeradeförsamlingens möte,

en stegring av kostnaderna lätteligen kunde inträffa — att någon minskning

av anslaget icke borde ifrågasättas.

Utskottet vill erinra därom, att minskningen av utgifterna för ifrågavaran- Utskottets

de ändamål står i samband med en av Kungl. Maj:t vidtagen nedsättning i an- yttrande.

talet svenska delegerade. Under förutsättning att en i stort sett motsvarande

nedsättning också framdeles äger rum, anser utskottet att — även om tiden

för delegeradeförsamlingens möte utsträckes — ett till 35,000 kronor nedsatt

anslag måste anses vara tillfyllest.

I enlighet härmed hemställer utskottet,

att riksdagen ma till bestridande av kostnaderna för Sveriges

representanters deltagande i Nationernas förbunds delegeradeförsamling

för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag

av 35,000 kronor.

5:.°) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att till bestridande

av kostnaderna för Sveriges deltagande i internationella konferenser för budgetåret

1928—1929 bevilja ett extra anslag av 30,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 7 och 8 av

åberopade statsrådsprotokollet.

Sveriges deltagande

i

internationella

konferenser.

[5.]

Till bestridande av kostnaderna för Sveriges deltagande i internationella

konferenser hava anslag till skiftande belopp funnits uppförda i riksstaten.

För vartdera av budgetåren 1926—1927 och 1927—1928 har anslag för ändamålet

utgått med 20,000 kronor.

Enligt vad erfarenheten under de bägge omförmälda budgetåren givit vid

handen, är, såsom departementschefen upplyst, ifrågavarande anslag för närvarande

för knappt tillmätt, varför detsamma nu föreslagits att för nästkommande

budgetår höjas till 30,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

hemställa,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Internationella

skiljedomstolens

byrå i Haag.

[6.]

Interparlamentariska

unionens

byrå och generalsekretariat.

Motioner.

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för Sveriges

deltagande i internationella konferenser för budgetåret 1928—

1929 bevilja ett extra anslag av 30,000 kronor.

6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande av Sveriges andel i kostnaderna

för den internationella skiljedomstolens byrå i Haag för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 4,200

kronor.

''7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att såsom bidrag till

bestridande av kostnaderna för Interparlamentariska Unionens byrå och generalsekretariat

för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag av 2,500

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 8—10 av åberopade statsrådsprotokollet.

Uti en inom första kammaren av herr C. Lindhagen väckt motion (nr 57)

har bl. a. hemställts, att ifrågavarande anslag bibehålies vid sitt nuvarande belopp

av 3,500 kronor.

Vidare har uti tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av herr N. A. Nilsson och greve J. G. Lagerbjelke (nr 185) och den

andra inom ändra kammaren av herr A. Engberg m. fl. (nr 324) hemställts, att

riksdagen måtte såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för Interparlamentariska

Unionens byrå och generalsekretariat för budgetåret 1928—1929

bevilja ett anslag av 3,500 kronor.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för Interparlamentariska Unionens

byrå och generalsekretariat har riksdagen för innevarande budgetår anvisat

ett anslag å 3,500 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Beträffande ifrågavarande bidrag har 1927 års riksdag i sin skrivelse nr

3 — i samband med tillkännagivande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag om

ett extra anslag för ändamålet till belopp av 3,500 kronor framhållit, att bidraget,

enligt vad verkställd utredning givit vid handen, i åtskilliga fall överstigit

dem, som lämnats av med Sverige jämförliga länder, samt att det syntes

kunna ifrågasättas, huruvida icke någon nedsättning i det av Kungl. Maj:t

äskade anslaget borde kunna vidtagas. Riksdagen hade emellertid ansett sig

icke då kunna göra en dylik nedsättning, men förutsatte, att frågan om anslag

för här åsyftade ändamål för budgetåret 1928—1929 upptoges till mera ingående

prövning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

5

Med anledning härav har jag genom vederbörande Kungl. Maj:ts beskickningar

i utlandet införskaffat uppgifter rörande de bidrag, som från vissa

andra stater utgå till interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat.

Enligt dessa uppgifter torde statsbidragen från nedannämnda stater komma att

utgå med följande belopp:

Danmark............ 3,000 danska kronor

Norge.............. 2,500 norska kronor

Schweiz............. 2,000 schw. francs

Tyska Riket.......... 9,000 > »

Från Finland utgår intet direkt statsbidrag, men vederbörande finska grupp

torde — enligt upplysning, som lämnats av den finska interparlamentariska

gruppens sekreterare — komma att ur det gruppen tillerkända statsanslaget

för år 1928 bevilja bidrag med 1,000 schw. francs.

Nederländska staten lämnar intet bidrag utan allenast subvention till vederbörande

nederländska grupp. I budgetförslaget för år 1928 är sådan subvention

upptagen till ett belopp av 1,350 gulden.

Ej heller i Frankrike och Storbritannien lämnas direkta statsbidrag till ifrågavarande

ändamål. I franska utrikesministeriets budget ingår emellertid en

summa av 45,400 francs för internationella utgifter, av vilken mer än hälften

uppgivits åtgå till bestridande av Frankrikes andel i omkostnaderna för den

interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat. Brittiska regeringens

bidrag innefattas i den summa av £ 300, som årligen utgår såsom subvention

till den brittiska gruppen inom unionen.

Ehuru jag anser, att anslag av statsmedel för ifrågavarande ändamål fortfarande

påkallas, synes mig dock, på grund av den utredning rörande andra

länders bidrag, vilken sålunda förebragts, att anslaget bör kunna sättas något

lägre än det av senaste riksdag beviljade.»

I de av herr N. A. Nilsson och greve Lagerbjelke samt herr Engberg m. fl.

väckta motionerna har bland annat anförts följande:

»Först och främst spelar det ingen roll, om bidragen till unionens hyra

och generalsckretariat utgå direkt ur statskassan eller ur de anslag, som staten

formellt beviljar till grupperna. Det är nämligen så, att grupperna äro

förpliktade att bidraga till unionens finansiering, därest bidraget till unionen

från ifrågavarande land icke kan erhållas direkt från statskassan.

Vidare är det svenska bidraget ingalunda onormalt högt. Bidragens storlek

är för närvarande bestämd enligt en skala, som antogs av interparlamentariska

konferensen i Wien 1922 och som grundar sig på följande principer:

Länder, som äga en befolkning av •

mindre än två miljoner, betala......... 1,000 schweiziska francs

länder med 2 ä 5 miljoner........... 2,000 » »

» » 5 » 10 » ........... 3,000 » »

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr S.

länder med 40 ä 60 miljoner.......... 10,000 schweiziska francs

» 60 » 80 » ..........15,000

mer än 80 » .......... 20,000

För länder med deprecierad valuta sker en reduktion. Tyskland, Österrike,

Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien skola på grund härav

betala enligt den tredje kategorien under den, som de egentligen borde tillhöra;

Finland, Grekland, Italien, Portugal, Tjeckoslovakien och Jugoslavien

enligt den andra och Belgien och Frankrike enligt den första. I stället för

15,000 skall alltså Tyskland betala 6,000 o. s. v. — Minimum för årssubventionen

bestämdes till 500 schweiziska francs.

I stort sett borde väl den principiella rimligheten av 1922 års skala — d. v. s.

rättmätigheten i själva fördelningen av bördorna ■— knappast kunna ifrågasättas.

Emellertid visade det sig snart, att de kalkylerade bidragen icke voro

tillräckliga.

Den interparlamentariska konferensen i Bern och Geneve 1924 hemställde

därför till grupperna att söka om möjligt utverka en ökning av bidragen med

minst 50 procent. Det är denna vädjan, som grundade sig på en omsorgsfull

utredning av unionens ekonomiska behov, vilken blivit normerande för svenska

gruppens begäran om anslag till unionens byrå och generalsekretariat. Enligt

skalan av år 1922 borde från Sverige lämnas ett bidrag av 3,000 schweiziska

francs = 2,160 kronor, men enligt resolutionen av år 1924 borde detta belopp

höjas med minst 50 procent, d. v. s. till minst 3,240 kronor. Den svenska

riksdagen har ju också för de tre senaste budgetåren tillmötesgått unionens

vädjan genom att bevilja ett årligt bidrag av 3,500 kronor.

Det bör påpekas, att Sveriges handlingssätt härutinnan ingalunda är enastående.

Flera stater ha till följd av konferensens vädjan 1924 höjt sina direkta

eller indirekta bidrag utöver vad 1922 års skala förutsatte.

Sålunda har för år 1927

Amerikas Förenta stater i stället

Danmark.......» »

Finland.......» »

Lettland.......» »

Norge.........» »

Rumänien.......» 5

Tyskland.......» »

Ungern........» »

Vad Nederländernas bidrag beträffar, må påpekas, att från detta land (holländska

gruppen) lämnades i enlighet med 1922 års skala för år 1927 3,000

schweiziska francs till unionen. Men då betalade därjämte det avlägsna Nederländska

Indien, som har en egen interparlamentarisk grupp icke mindre än

6,228 schweiziska francs till samma ändamål.

Det engelska bidraget uppgår enligt 1922 års skala till 10,000 schweiziska

francs. Försök att utverka högre bidrag har gjorts av engelska gruppen

men ännu icke krönts med framgång. — Irland och Canada betala särskilda

subventioner.

Det franska bidraget uppgår till 6,000 och det schweiziska till 2,000 schweiziska

francs. Att Frankrike icke höjt bidraget, är förklarligt med hänsyn därtill,

att detta land i stället bekostat den interparlamentariska konferensen i

Paris i fjol.

Det svenska bidrag av 3,500 kronor, vilket riksdagen 1925, 1926 och 1927 beviljat

och varom framställning av styrelsen för riksdagens interparlamentiska

grupp gjorts hos Kungl. Maj :t beträffande instundande budgetår, står alltså i

för 20,000 betalt 31,035 schweiziska francs

2,000 »

4,152

»

*

500 »

1,000

7>

»

500 »

750

»

T)

2,01)0 »

3,335

»

»

2,000

3,000

»

6,000 »

9.000

5>

500 »

1,000

»

»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

rimlig proportion till vad ett flertal främmande länder —■ direkt eller indirekt

— för sin del lämna. Dess storlek är ingalunda exceptionell. Och nyttan av

detsamma belyses i styrelsens skrivelse — som återgives i statsverkspropositionen

— och har för övrigt aldrig ifrågasatts.»

Bidragen från olika länder till Interparlamentariska Unionens byrå och TJtslcnttets

generalsekretariat hava, såsom av det ovan anförda framgår, reglerats genom y^ian^een

vid interparlamentariska konferensen i Wien år 1922 träffad överenskommelse.

Enligt denna skulle bidraget bestämmas med hänsyn till respektive

länders folkmängd och skulle i länder med en befolkning av 5—10 miljoner .

invånare utgöra 3,000 schweiziska francs. Genom beslut vid interparlamentariska

konferensen i Bern och Geneve år 1924 har därjämte en vädjan gjorts,

att de sålunda bestämda bidragen måtte förhöjas med 50 procent. Bidraget

från svenska sidan skulle efter nämnda grunder uppgå till 4,500 schweiziska

francs, motsvarande i svenskt mynt enligt parikurs 3,240 kronor.

I anslutning till vad som vunnit tillämpning i vissa andra länder, synes det

utskottet lämpligt, att, då bidraget till Interparlamentariska Unionen icke

bestämts genom någon överenskommelse staterna emellan, detsamma utgår

av de medel, som av riksdagen anvisas till bestridande av kostnaderna för

riksdagens interparlamentariska grupp, vid vilket förhållande särskilt anslag

till Interparlamentariska Unionens byrå och generalsekretariat icke vidare

erfordras. I anledning härav synes en ökning böra ske av anslaget till gruppen.

Utskottet återkommer härtill under närmast följande punkt. Vid nu

angivna förhållande saknar utskottet anledning att ingå på frågan om storleken

av det belopp, som bör ställas till förfogande för Interparlamentariska

Unionens byrå och generalsekretariat. För framtiden torde nämligen detta

belopp böra bestämmas av interparlamentariska gruppen.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att Kungl. Maj:ts förevarande framställning icke må

av riksdagen bifallas;

b) att den av herr Lindhagen väckta motionen I: 57, i vad

densamma avser förevarande anslag, ävensom de av herr N.

A. Nilsson och greve Lagerbjelke samt herr Engberg m. fl.

väckta motionerna (1:185 och 11:324) må anses besvarade

genom vad utskottet här ovan anfört.

8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8) att såsom bidrag till Riksdagens

bestridande av kostnaderna för riksdagens interparlamentariska grupp för bud- interPar*«- getåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag av 15,000 kronor. gru^

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 10—12 av [8.]

åberopade statsrådsprotokollet.

I motiveringen till sin under punkt 7 här ovan omförmälda, inom första Motion.

kammaren väckta motion (nr 57) har herr C. Lindhagen påyrkat anslagets

höjning till 18,900 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Xjtskottets

yttrande.

Internationella

fredsbyrån

i

Geneve.

[9.]

Svenska

föreningen

för Nationernas

förbund.

[10.]

Motion.

Utskottets

yttrande.

Bidrag åt riksdagens interparlamentariska grupp äskades senast vid nästlidna

års riksdag, som för budgetåret 1927—1928 beviljade ett extra anslag för

ändamålet av 30,000 kronor, vilket innebar en ökning från nästföregående budgetår,

då anslaget utgjorde 15,000 kronor. Riksdagen framhöll emellertid vid

beviljandet av det högre anslagsbeloppet, att ökningen uteslutande vore att hänföra

till vissa i samband med det adertonde nordiska delegerademötets förläggning

till Stockholm uppkommande merutgifter för gruppen.

Med hänsyn till vad utskottet under närmast föregående punkt anfört,

synes ifrågavarande anslag böra utgå med förhöjt belopp och vill utskottet

föreslå, att anslaget bestämmes till 18,000 kronor. Det av herr Lindhagen

gjorda j^rkandet, att anslaget skulle upptagas med ett belopp av 18,900 kronor,

finner sig utskottet däremot icke kunna biträda.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

herr Lindhagens motion I: 57, i vad den avser förevarande

anslag, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för

riksdagens interparlamentariska grupp, för budgetåret 1928

—1929 bevilja ett extra anslag av 18,000 kronor,

9:o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till internationella fredsbyrån i Geneve för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

10 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till Svenska

föreningen för Nationernas förbund för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 1,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 12 och 13 av åberopade statsrådsprotokollet.

Uti förberörda inom första kammaren av herr C. Lindhagen väckta motion

(nr 57) har bl. a. hemställts, att till Svenska föreningen för Nationernas förbund

för budgetåret 1928—1929 anvisas ett extra anslag av 3,000 kronor i stället

för föreslagna 1,500 kronor.

För ifrågavarande ändamål är å extra stat för budgetåret 1927.—1928 uppfört

ett anslag till belopp av 1,500 kronor.

Utskottet, som icke funnit skäl föreligga att tillstyrka beviljande av högre

belopp för ifrågavarande ändamål än det av Kungl. Maj:t äskade, får hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med

avslag å den av herr Lindhagen väckta motionen I: 57, i vad

densamma avser förevarande anslag och därvid skiljer sig från

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

9

Kungl. Maj :ts framställning, må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till Svenska föreningen för Nationernas

förbund för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 1,500 kronor.

11 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till stipendier åt Stipendier

studerande vid universiteten för studier av Nationernas förbunds verksamhet aJfj svfy

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor. versiteten

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 13—15 av åberopade statsrådspro- ^iVationer
tokollet.

nas för
bunds

verksamhet.

Departementschefen har i ärendet anfört bl. a. följande: [11.]

»Vid Nationernas förbunds sjunde ordinarie möte i september 1926 beslöt

förbundsförsamlingen att rikta en hemställan till de olika staterna att taga under

övervägande inrättandet av stipendier, avsedda att bereda möjlighet för

studerande vid universiteten att i Genéve följa förbundets verksamhet, och har

berörda beslut genom förbundets generalsekreterare bragts till svenska regeringens

kännedom.

Det önskemål, som förbundsförsamlingen genom förevarande framställning

velat tillgodose, och som i flera andra till Nationernas förbund anslutna stater

vunnit beaktande, synes mig i hög grad behjärtansvärt. Jag vill ock erinra om,

att detta önskemål berörts i föregående års statsverksproposition i samband med

frågan om anslag till främjande av upplysningsverksamhet rörande Nationernas

förbund. Såsom framgår av mitt uttalande till statsrådsprotokollet den 4 januari

1927 i detta ärende, var tanken den, att inom ramen av det anslag å 2,500

kronor, som begärdes för dylik upplysningsverksamhet, något ekonomiskt stöd

skulle kunna givas, bland andra, Sveriges Akademiska Förening för Nationernas

förbund, vilken förening särskilt inriktat sig på att bereda yngre akad#- mici möjlighet att göra sig förtrogna med det mellanfolkliga samarbetet. Emellertid

beviljade riksdagen endast 1,500 kronor, vilket belopp skulle helt komma

Svenska Föreningen för Nationernas förbund tillgodo.

För att kunna tillmötesgå nu ifrågavarande av förbundsförsamlingen gjorda

och av vederbörande universitetsmyndigheter förordade framställning torde ett

särskilt anslag vara behövligt. Om såsom föreslagits två stipendier inrättas

med skyldighet för vederbörande innehavare att under 4 ä 5 veckor, omfattande

tiden närmast före och under församlingens ordinarie möte, uppehålla

sig i Genéve för studier av Nationernas förbunds organisation och verksamhet,

synes medelsbehovet böra beräknas till 1,000 kronor.»

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit anledning till annan

erinran från utskottets sida, än att anslaget synes böra, i likhet med flertalet

andra liknande anslag på riksstaten, betecknas såsom reservationsanslag.

Utskottet hemställer alltså,

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må till stipendier åt studerande vid universiteten

för studier av Nationernas förbunds verksamhet för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000

kronor.

Bidrag till 12 :o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 12) att såsom bidrag till

för Institut kostnaderna för Institutets för mellanfolklig rätt sammanträde i Stockholm år

tets för 1928 för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag av 10,000 kronor.

lig^éUt^am- Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 15 och 16

manträde i av åberopade statsrådsprotokollet.

Stockholm

år 1928.

[12.] Departementschefen har i ärendet, bl. a., anfört följande:

»Ifrågavarande institut, som grundades år 1873 och är en sammanslutning av

folkrättspecialister i rent vetenskapligt syfte, har till ändamål att främja den

internationella rättens utveckling genom att, bland annat, utforma allmängiltiga

principer för densamma, bidraga till dess kodifiering, undersöka uppkommande

tvistefrågor och vid behov avgiva motiverade utlåtanden i tveksamma

eller svårlösta fall. Genom att publicera sina resolutioner och andra utlåtanden

söker institutet därjämte sprida kännedom om de principer, på vilka den

anser den internationella rätten höra grundas, för att på övertygelsens väg få

dem antagna och gällande.

Institutet har sedan dess grundande sammanträtt varje eller vartannat år å

olika platser utom under krigsåren.

Programmet för det till Stockholm utsatta sammanträdet upptager frågor rörande

bl. a. den internationella rättens kodifiering, nationalitet, ockupation och

mandat, territorialvatten, internationella floder och vattenvägar av internationell

betydelse, fartyg i främmande hamnar, diplomatisk och konsulär immunitet,

utvidgning av tillämpningsområdet för obligatorisk skiljedom, sammanslutningars

rättsliga ställning enligt internationell rätt, skydd för minoriteter samt

revision av växel- och checklagstiftningen.

Med hänsyn till institutets verksamhet och syften samt det stora anseende detsamma

åtnjuter i internationella kretsar synes mig vara ett allmänt intresse, att

institutet håller sitt nästa årsmöte i Sveriges huvudstad. De strävanden för den

internationella rättens utveckling, i vilka vårt land icke minst under senare år

tagit en verksam del, synas mig tala för, att statsmakterna genom beviljande av

anslag för ändamålet medverka härtill.»

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till kostnaderna för Institutets

för mellanfolklig rätt sammanträde i Stockholm år 1928

för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag av 10,000

kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

11

13:o) Uti förenämnda av herr C. Lindhagen inom första kammaren väckta

motion (nr 57) har bland annat hemställts, att till svenska freds- och skiljedomsföreningen

måtte för budgetåret 1928—1929 anvisas ett extra anslag av

3,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får utskottet

hänvisa till motionen.

Frågan om anslag till svenska freds- och skiljdomsföreningen har vid olika

tillfällen under de senaste åren varit föremål för riksdagens bedömande. Riksdagen

har dock icke ansett sig böra bevilja något anslag till understödjande av

föreningens verksamhet.

Utskottet h^r icke funnit skäl föreligga att nu förorda ett frångående av

den utav riksdagen sålunda intagna ståndpunkten och får alltså avstyrka den

väckta motionen.

Utskottet hemställer,

att herr Lindhagens ifrågavarande motion I: 57, i vad den

avser förevarande anslag, icke må av riksdagen bifallas.

D. Diverse.

14ro) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att i riksstaten för 1928—1929

uppföra det ordinarie förslagsanslaget rese- och flyttningsersättning, inspektioner,

tillfälliga uppdrag- med oförändrat belopp av 200,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid 16—20 av

åberopade statsrådsprotokollet.

I skrivelse nr 225 har 1927 års riksdag med anledning av vissa utav riksdagens

revisorer framställda anmärkningar rörande utgifterna å tredje huvudtitelns

anslag till resor och flyttningar anhållit, att Kungl. Maj:t måtte låta

verkställa undersökning om på vad sätt kostnaderna för förflyttning av personal

vid utrikesrepresentationen må kunna, nedbringas. Detta spörsmål har varit

föremål för undersökning av sakkunniga, vilka jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

den 7 oktober 1927 tillkallats för att inom utrikesdepartementet biträda med

utredning angående ändringar i fråga om utrikesförvaltningens organisation,

och hava de sakkunniga i ett den 19 nästlidne december i ämnet avgivit särskilt

utlåtande, som sin mening framhållit, att i varje fall någon sänkning av

anslaget genom vidtagande av vissa av revisorerna ifrågasatta åtgärder icke

syntes kunna ske ävensom att åtskilliga olägenheter ofta måste uppstå, därest

dessa åtgärder vidtoges.

Departementschefen har anslutit sig till de sakkunnigas mening.

I likhet med de sakkunniga och departementschefen finner utskottet den i

ärendet verkställda utredningen givä vid handen, att för närvarande någon

minskning av medelsbehovet under det nuvarande ordinarie förslagsanslaget

till rese- och flyttningsersättning, inspektioner och tillfälliga uppdrag icke

Motion angående

anslag

till

svenska

freds- och

skiljedomsföreningen

m. m.

Utskottets

yttrande.

Rese- och

flyttningsersättning,

inspektioner,

tillfälliga

uppdrag.

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr S.

kan äga rum. Utskottet, som måste finna det beklagligt, att några åtgärder

av betydelse i berörda syfte icke nu kunnat vidtagas, har ansett sig böra uttala

sin förväntan, att Kungl. Maj :t tillser, att utgifterna begränsas i möjligaste

mån. För att även riksdagen skall bliva i tillfälle att något närmare

följa utvecklingen av de framtida kostnaderna för ifrågavarande ändamål, har

utskottet emellertid velat föreslå, att det nuvarande ordinarie anslaget, som

är beräknat för såväl resekostnader som flyttningsersättning, uppdelas i två

ordinarie anslag av förslagsanslags natur, det ena avsett för rese- och traktamentspenningar

åt befattningshavare inom utrikesrepresentationen och det

andra avsett för samtliga i samband med sådana befattningshavares flyttning

uppkommande kostnader. Motsvarande anslagsuppdelning har redan genomförts

å fjärde huvudtiteln. Enligt utskottets mening bör för budgetåret 1928

—1929 under vart och ett av nämnda två nya anslag anvisas ett belopp av

100,000 kronor.

I anledning av vad utskottet sålunda föreslagit får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) ur riksstaten utesluta ordinarie förslagsanslaget till reseoch

flyttningsersättning, inspektioner, tillfälliga uppdrag;

b) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra ett nytt

ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar

å 100,000 kronor;

c) i riksstaten för budgetåret 1928—1929 uppföra ett nytt

ordinarie förslagsanslag till flyttningsersättning å 100,000 kronor.

15 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår

ägt rum, till upplysningsverksamhet i utlandet angående

Sverige för budgetåret 1928—1929 bevilja ett extra anslag av

125,000 kronor.

16 :o) Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) hemställer utottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande av kostnader för förhyrning av

fastighet för beskickningen i Moskva m. m. för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 45,000 kronor.

Inköp av be- 17 :o) Beträffande Kungl. Maj :ts förslag rörande anslag för inköp av behusi^Bryssel

skickningshus i Bryssel (punkt 15) samt rörande anslag för dyrtidstillägg åt

samt dyr- befattningshavare i statens tjänst, tillhörande utrikesdepartementet samt be^t^befatt-

kokningar och konsulat (punkt 16) kommer utskottet att framdeles avgiva ut
ningshavare

låtande; vilket utskottet velat härmed för riksdagen

i statens

tjänst. anmäla.

[15 och 16.j

Upplysningsverksamhet

i utlandet

angående

Sverige.

[13.]

Förhyrande

av fastiglret

för beskickningen

i

Moskva

[14.]

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

E. Övriga ordinarie anslag.

18 :o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under avdelningen »D. Diverse» av tredje huvudtiteln,

har någon ändring icke ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under avdelningen »D. Diverse»

av tredje huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt

omförmälda, må i riksstaten för budgetåret 1928—1929

uppföras med oförändrade belopp, dock att i anslaget till tryckningskostnader

må göras den jämkning som kan erfordras till

jämnande av huvudtitelns slutsumma.

Stockholm den 31 januari 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. 3. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F.

Vennersten, Olof Olsson, J. L. Widell, J. Nilsson i Malmö, 0. Bergqvist, G. P. V.

Nilsson i Gränebo, J. G. Walles, C. A. Carlsson i Gävle, E. A. Hallin och C. I. Asplund;
från

andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund,

O. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J.

Carlsson-Froslerud, P. M. Olsson i Blädinge, 0. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son

Törnkvist i Karlskrona, E. Eristensson i Göteborg och B. F :son Holmgren;

med undantag därav att i behandlingen av

punkterna 7 och 8 deltagit herrar D. Hansén i st. f. herr Carlsson i Gävle, P. A.

Bergström i st. f. herr Asplund, E. G. E. Eriksson i Stockholm i st. f. herr Carlsson-Frosterud,

C. A. Andersson i Storegården i st. f. herr Olsson i Blädinge och O.

Anderson i Höör i st. f. herr Eristensson i Göteborg;

ävensom att i behandlingen av punkterna 1—6 och 9—18 deltagit herr J. Olofsson

i Digernäs i st. f. herr Bengtsson i Norup.

Övriga

ordinarie

anslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Reservation:

vid punkt 13 (motion ang. anslag till Svenska freds- och skiljedomsföreningen)
av

herr Olof Olsson, vilken ansett, att utskottet bort hemställa om bifall till

herr Lindhagens i ämnet väckta motion.

Stockholm 1928. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

280350

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ■>''.

I

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet ......................................................

*528,000

*30,000

B. Sveriges representation i utlandet ....................

*2,401,800

*645,000

C. Internationella byråer in. m.

1

Sveriges andel i kostnaderna under år 1928 för Natio-

nemas förbund, förslagsanslag ....................................

295,500

2

Sveriges representanters deltagande i Nationernas för-

bunds delegeradeförsamling ........................................

35,000

3

Sveriges deltagande i internationella konferenser........

30,000

4

Internationella skiljedomstolens byrå i Haag, förslags-

anslag ............................................................................

4,200

5

Riksdagens interparlamentariska grupp ........................

18,000

6

Internationella fredsbyrån i Geneve ............................

1,000

7

Svenska föreningen för Nationernas förbund................

1,500

8

Stipendier åt studerande vid universiteten för studier av

Nationernas förbunds verksamhet, reservationsanslag

1,000

9

Institutets för mellanfolklig rätt sammanträde i Stock-

holm år 1928................................................................

10,000

Säger för internationella byråer m. m.

396,200

D. Diverse.

1

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

100,000

2

Flyttningsersättning, förslagsanslag ................................

100,000

3

Underhåll och reparationer av statens fastigheter i

utlandet, möbler m. m., reservationsanslag................

60,000

4

Skrivmaterialier, expenser m. m., reservationsanslag....

275,000

5

Telegram- och telefonkostnader, förslagsanslag ............

135,000

6

Uppvärmning, belysning in. m., förslagsanslag ............

50,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 0 sand. 3 häft. (Nr 3.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

7

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................

20.000

8

Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda

svenska undersåtar, förslagsanslag ............................

100,000

9

Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige ...

125,00

10

Hemliga utgifter................................................................

75,000

11

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga in. m.,

reservationsanslag ........................................................

10,000

12

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

30,000

13

Förhyrning av fastighet för beskickningen i Moskva

m. m., förslagsanslag....................................................

45,000

14

Inköp av beskickningshus i Bryssel ..........................

* 1;>0,000

15

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ....................................................................

* 250,000

Säger för diverse!

955,000

570,000

Summa

3,884,800

1,641,200

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen undei'' tredje huvudtiteln gjorda framställning rörande utrikesdepartementets ans s. 1 i texten
  2. Rskr. 1928:3a Skrivelse till Konungen angående vissa anslag för budgetåret 1928—1929 under riksstatens tredje huvudtitel jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten