Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetaret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

1928-03-20 · 113 sidor, varav 95 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 95 av 113 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1928:5, Utlåtande angående regleringen för budgetaret 1928—1929 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1928 kl. 3 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetaret 1928—1929

av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande

anslagen till socialdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1928 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1928—1929 har

Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet,

föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag) att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till ordinarie

avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas från och med

budgetåret 1928—1929;

dels oek höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Kungl. Maj:ts kansli, nu 232,000 kronor, med 13,500 kronor till 245,500

kronor.

Beträffande Kungl. Maj:ts förevarande förslag kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för

riksdagen

anmäla.

Sociala verk och inrättningar.

2:o) I fråga om Kungl. Maj.ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget

till socialstyrelsen (punkt 2) samt extra anslaget till socialstyrelsens verksamhet

(punkt 3) kommer utskottet likaledes att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

3:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 4)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 11) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förlikning smän för medling i arbetstvister m. m.

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av

_ 95,000 kronor.

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.)

Departementets

avdelning

av

Kungl. Maj.ts

kansli.

Cl.*)]

Social
styrelsen.

Social
styrelsens
verksamhet.

[2 o. 3.]

Förlikning smän

för

medling i

arbetstvister

7)i. m.

[4-]

691 28 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Centrala 4:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till centrala skilj eskiljenämn-

nämn(jen för vissa arbetstvister m. m. (punkt 5) kommer utskottet att fram
(ten

/oi vissa _ . i i • p..

arbetstvister deles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom for

m-;n- riksdagen

[5.] anmäla.

Särskilda

skiljedomare i stäJJ

arbetstvister.

[6-]

5:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) får utskottet hem
-

Offentliga

arbetsförmedlingen

i riket

m. m.

[7-]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till särskilda skiljedomare i arbetstvister förbudgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor.

Ilo) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 7) att till offentliga arbetsförmedlingen

i riket m. m., att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen förordade grunder, för budgetåret 1928—1929

anvisa ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till aberopade statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1906 har riksdagen beviljat extra förslagsanslag till befrämjande

och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i riket. Sedan

ett antal år tillbaka hava vidare beviljats extra förslagsanslag till bidrag till

resekostnader för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt

anvisats arbete å annan ort än där de vistas, Rubriken i riksstaten för anslag

till sistnämnda ändamål har under de senaste perioderna varit medellösa

arbetssökandes resor.

För budgetåret 1926—1927 var anslaget till offentliga arbetsförmedlingen

i riket uppfört med 240,000 kronor. Anslaget till medellösa arbetssökandes

resor var för samma tid upptaget till 1,000 kronor.

För ernående av budgetteknisk förenkling hava i riksstaten

året 1927 — 1928 medel till nyssberörda två ändamål anvisats under ett gemensamt

anslag med rubriken offentliga arbetsförmedlingen i riket rn. m. Det

nya anslaget ansågs med hänsyn till belastningssiffrorna för budgetåret

1925—1926 beträffande anslagen till offentliga arbetsförmedlingen i riket och

till medellösa arbetssökandes resor icke behöva sättas högre än till 240,000

kronor eller samma belopp, varmed anslaget till förstnämnda ändamål, såsom

nyss erinrades, var uppfört för perioden 1926—1927.

Gällande föreskrifter angående understöd av statsmedel till befrämjande

och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen återfinnas i kungörelse

den 30 juni 1916 (nr 320) med däri genom kungörelse den 16 maj 1918

(nr 278) gjorda ändringar. Enligt dessa föreskrifter må understöd av arbetsförmedlingsanstalt

erhållas till bestridande av samtliga för arbetsförmedlingen

nödvändiga utgifter för postporto, abonnemang å rikstelefon, telegram och

interurbana telefonsamtal samt tryckning av formulär och blanketter. Efter

prövning av socialstyrelsen i varje fall kan därjämte erhållas understöd till

bestridande av kostnaderna dels för avlöning av sådan personal, som särskilt

anställts för förmedling av arbete inom vissa yrkesspecialiteter, dels

ock för de särskilda anordningar, som vidtagits för arbetsförmedling för

för budget
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr .5. 3

landsbygdens behov, för samarbetet mellan anstalterna samt för arbetsam

ställning åt personer efter avslutad militärtjänstgöring.

Dispositionen av medel — från anslaget till offentliga arbetsförmedlingen

i riket in. in. — till medellösa arbetssökandes resor sker i enlighet med

bestämmelserna i kungörelse den 30 juni 191<i (nr 319) med vissa däri genom

kungörelser den 16 maj 1918 (nr 279) och den 23 maj 1919 (nr 239) vidtagna

ändringar.

Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag skulle i gällande bestämmelser

om understöd av statsmedel till den offentliga arbetsföi''medlingen företagas

vissa ändringar, avseende beredande av möjlighet till erhållande av statsbidrag

till försöksanordningar för att främja arbetsförmedling för ungdom.

Anordningarna förutsätta viss samverkan mellan skolväsendet och den offentliga

arbetsförmedlingen med tyngdpunkten av arbetet förlagd till arbetsförmedlingens

organ.

Med nuvarande organisation av arbetsförmedlingen ankommer initiativet

till de ifrågasatta förmedlingsåtgärderna på landsting eller primärkommuner.

Den insats, som är möjlig från statens sida till främjande av en utveckling,

som funnits önskvärd, inskränker sig till lämnande av ekonomiskt

stöd, på sätt förut skett i snarlika fall. Yad angår det ekonomiska understöd,

som sålunda av staten skulle lämnas till främjande av särskild platsförmedling

och arbetsanvisning för ungdom, skulle detta enligt Kungl. Maj:ts

förslag hava den form, att statsbidrag skulle få utgå till vei-ksamhet för

sådant ändamål på samma sätt, som nu är i gällande författning stadgat i

fråga om statsbidrag till främjande av vissa i nämnda författning närmare

angivna specialanordningar för arbetsförmedling, närmast för arbetsförmedling

inom vissa yrkesspecialiteter samt för landsbygdens behov.

Statsbidrag till nu ifrågavarande ändamål skulle, enligt vad antagits, till

sitt sammanlagda belopp för år komma att uppgå till ett relativt obetydligt

belopp. Då det med hänsyn till anordningarnas försökskaraktär ansetts,

att man nu icke borde vidtaga några mera vittgående åtgärder, har det

emellertid tills vidare ansetts vara lämpligt att föreskriva ett maximum för

det statsbidrag, som under viss period må utgå för ändamålet. I sådant

hänseende har föreslagits, att statsbidraget för närvai-ande fastställes att

utgå med sammanlagt högst 10,000 kronor för år.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr A. Törnkvist i Karlskrona väckt

motion, nr 142, däri hemställts, att riksdagen med avslag å Kungl. Maj:ts

förslag under punkt 7 av femte huvudtiteln om ändring i gällande bestämmelser

för statsbidrag till den offentliga arbetsförmedlingen och om ett

extra förslagsanslag till den offentliga arbetsförmedlingen i läket m. m. av

240,000 kronor, måtte för den offentliga arbetsförmedlingen anvisa ett extra

förslagsanslag av 230,000 kronor,

dels ock en inom samma kammare av herr E. liöing väckt motion, nr 245,

vari föreslagits, att riksdagen måtte besluta, att av extra förslagsanslaget

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Bekämpande

av arbetslösheten.

[8.]

till den offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m. ett belopp av intill 10,000

kronor måtte beviljas att utgå såsom statsbidrag till kommun, som vidtager

särskilda åtgärder till främjande av ordnad vägledning vid ungdomens yrkesval

och till en rationell arbetsförmedling bland ungdomen, oberoende av till

vilken kommunal myndighet denna verksamhet huvudsakligen anknytes.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

bänvisa till motionerna.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att med hänsyn till den

rådande ungdomsarbetslösheten åtgärder till underlättande av yrkesval samt

till ernående av en rationell arbetsförmedling och arbetsanvisning för de

unga för närvarande äro av behovet påkallade. De anordningar, som härutinnan

av Kungl. Maj:t nu föreslagits, har utskottet ock ansett vara av beskaffenhet

att böra förordas. Utskottet tillstyrker alltså, att arbetsförmedlingen

för de unga ordnas i överensstämmelse med Kungl. Maj ds förslag.

Utskottet förbiser härvid ingalunda den betydelsefulla roll, som skolorna spela

vid detta slag av arbetsförmedlingar, och det intresse, som av lärarpersonalen

i allmänhet ägnas denna angelägenhet. Men då det ligger i sakens natur,

att skolans ifrågavarande verksamhet så gott som uteslutande måste avse

endast den ungdom, som under varje läsår avslutar sin skolgång, och således

icke i nämnvärd grad kan komma att beröra ungdom, som redan tidigare

lämnat skolan, har utskottet funnit Kungl. Maj ds förslag i vad det avser

arbetsförmedling för skolungdom innebära ett lämpligt komplement till skolornas

verksamhet i förevarande hänseende. Under uttalande av sin förväntan,

att denna förtjänstfulla verksamhet må fortfara även efter genomförandet

av den nya organisationen, anser sig utskottet alltså icke kunna

biträda vare sig det i motionen II: 142 väckta yrkandet eller det förslag,

som framställts i motionen II: 245.

Då storleken av det av Kungl. Maj:t för nu berörda ändamål föreslagna

statsbidraget icke givit utskottet anledning till erinran samt utskottet ansett

sig böra tillstyrka anvisandet av anslag till den offentliga arbetsförmedlingen

i riket in. in. med det belopp, som av Kungl. Maj:t äskats, får utskottet

alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herrar Törnkvists i Karlskrona och

Köings ovanberörda motioner, II: 142 och 245, till offentliga

arbetsförmedlingen i riket m. m., för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor, att utgå i lnivud

saklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1928 förordade

grunder.

7:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag för bekämpande

av arbetslösheten (punkt 8) kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr it. 5

8:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 9) och

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 23) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till yrkesinspektionens verksamhet för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 74,800 kronor.

9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10) och under åberopande

av vad statsrådsprotokollet (sid. 23 och 24) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till föreningen för arbetarskydd i Stockholm för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

10:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) och

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 24—26) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arbetsrådet för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra förslagsanslag av 47,650 kronor.

ll:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens

konferens, nu 15,000 kronor, med 5,000 kronor till 20,000

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 26 och 27 i statsrådsprotokollet.

Från och med budgetåret 1925—1926 är i riksstaten uppfört ett ordinarie

förslagsanslag å 15,000 kronor till Sveriges deltagande i den internationella

arbetsorganisationens konferens. Kostnaderna för Sveriges deltagande i

konferensens sammanträden bestredos tidigare huvudsakligen dels av femte

huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, dels

ock av samma huvudtitels anslag till extra utgifter.

Vid äskande av anslag för ifrågavarande ändamål (statsverkspropositionen

till 1925 års riksdag, femte huvudtiteln, punkten 15) framhöll vederbörande

departementschef, att från anslaget borde gäldas samtliga kostnader för

Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens konferens’

sammanträden, således även kostnaderna för ombuds och experters resor

inom landet. Vidare framhölls, att, därest Sveriges regering — som för det

dåvarande ej hade någon representant i den internationella arbetsbyråns

styrelse — framdeles skulle bliva representerad genom en ledamot eller en

suppleant i denna styrelse, jämväl de kostnader, som eventuellt kunde uppstå

för statsverket genom en regeringsrepresentants deltagande i styrelsens

sammanträden, borde gäldas av förevarande anslag.

Yrkesinspektionens

verksamhet.

[9.]

Föreningen

för arbetarskydd

i

Stockholm.

[10.]

Arbetsrådet.

[11.]

Sveriges deltagande

i den

internationella

arbetsorganisationens

konferens

.

[12.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Mot vad sålunda anförts gjordes av riksdagen ingen erinran. Sedan Sverige

numera erhållit en adjungerad ledamot i arbetsbyråns styrelse, utgå därav

föranledda kostnader från anslaget i fråga.

Inom den internationella arbetsorganisationen hava i vissa fall anordnats

särskilda konferenser för behandling av specialfrågor berörande organisationens

verksamhetsområden. Sålunda hava i Geneve åren 1923, 1925 och

1926 hållits av internationella arbetsbyrån anordnade socialstatistiska konferenser,

vid vilka Sverige varit representerat. Kostnaderna för de svenska

ombudens deltagande i dessa konferenser hava bestritts dels från femte

huvudtitelns anslag till extra utgifter, dels från samma huvudtitels anslag

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

I anledning härav uttalade departementschefen vid behandlingen av 1927

års statsverksproposition, sid. 20, att det syntes honom vara lämpligt, att

jämväl kostnaderna för Sveriges deltagande i sådana specialkonferenser, som

anordnades av den internationella arbetsorganisationens organ och vid vilka

Kungl. Maj:t funne Sverige böra representeras, för framtiden finge gäldas

från här ifrågavarande anslag. Någon höjning av anslaget syntes emellertid

för det dåvarande icke böra föranledas av en dylik utvidgning av användningen

därav. Därest riksdagen ej framställde erinran mot vad sålunda anförts,

syntes, yttrade departementschefen, Kungl. Maj.t i förevarande fall

böra förordna om anslagets användande för ändamål av sålunda angiven art.

Biksdagen gjorde icke någon erinran mot vad sålunda anförts.

Ledamöterna i den internationella arbetsbyråns styrelse väljas av den

internationella arbetskonferensen för tre år i sänder. Nyval skall nästa

gång äga rum vid det sammanträde med konferensen, som är utsatt att taga

sin början den 30 maj 1928. Beträffande de nordiska regeringarnas representation

i styrelsen har alltsedan arbetsbyråns tillkomst tilliimpats ett

cirkulationssystem, så att länderna blivit i tur och ordning företrädda i styrelsen.

Ordningen är nu kommen till vårt land, och det är alltså att förvänta,

att vid det stundande nyvalet Sveriges regering erhåller en representant

i styrelsen.

Enligt vad nyss anförts skola kostnaderna för svenska regeringens representation

i arbetsbyråns styrelse bestridas från förevarande anslag.

Då styrelsen regelmässigt sammanträder eu gång i kvartalet, oftast i

Geneve, har vår representation ansetts komma att medföra en ganska avsevärd

ökning av utgifterna under nu ifrågavarande anslag. Bedan för närvarande

föreligger en överbelastning å detsamma, i det att utgifterna å anslaget

enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning under budgetåret 1926

—1927 utgjort 19,868 kronor. Med hänsyn härtill har det synts erforderligt

att från och med nästa budgetår något höja anslaget, förslagsvis till 20,000

kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <5.

att riksdagen må liöja clet ordinarie förslagsanslaget till

Sveriges deltagande i dm internationella arbetsorganisationens konferens,

nu 15,000 kronor, med 5,000 kronor till 20,000 kronor.

12:o) Beträffande Kuugl. Maj ds förslag dels i fråga om anslag till Sveriges

deltagande i social utställning m. m. i Hälsingfors (punkt 13), dels angående

ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalten (punkt 14), dels ock

ifråga om extra anslaget till riksförsäkringsanstaltens verksamhet (punkt 15)

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket

utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

13:o) Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 16) att till försäkringsrådets

verksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag

av 41,600 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 38—44 i statsrådsprotokollet.

För budgetperioden 1926—1927 anvisades, utöver det ordinarie förslagsanslaget

till försiikringsrådet, ett extra förslagsanslag av 32,200 kronor för

upprätthållande av rådets verksamhet. I riksstaten för budgetåret 1927

1928 är för samma ändamål upptaget ett extra förslagsanslag av 37,900

kronor.

Genom beslut den 18 juni 1927 har Kungl. Majd fastställt följande stat

för användningen av sistnämnda anslag:

avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare,

högst...............................................................

ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot i

försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna eller

arbetarna, samt resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsvis ..............................................................

kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader

samt kostnader för prenumeration å tidskrifter,

för inköp av böcker, för anskaffning och underhåll

av inventarier m. m., förslagsvis ...............*..............

kronor 15,000: —

15,200: —

7,700: —

Summa kronor 37,900: —

Den av Kungl. Maj:t nu äskade förhöjningen av anslaget är föranledd

dels därav att med hänsyn till uppkommen ökning av försäkringsrådets

arbetsbörda det ansetts nödvändigt att i avsevärd utsträckning uppdraga

åt den tjänstförrättande sekreteraren att, under fullgörande av sekreterargöromålen,

jämväl vara tillfällig ledamot, varför beräknats eu gottgörelse av

förslagsvis 900 kronor, dels av de kostnader, uppskattade till l,t)00 kronor,

som föranledas av rådets handläggning av ärenden enligt nya militärersättningsförordningen,

dels ock av de ökade krav på anlitande av sakkunniga,

som i samband med handläggningen av ärenden enligt nämnda förordning

[13-15.]

Försäkringtsrådets

verksamhet.

[16.]

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande AV 5.

Utskottets

yttrande.

Kostnader

enligt 19 och

37 §§ i lagen

om försäkring

för olycksfall

i arbete.

[17.J

Dodsfallsersättningar

i anledning

av livförsäkring

i samband

med lån

ur statens

egnahems*

lånefond.

[18.]

med sannolikhet komma att göra sig gällande. För sistnämnda ändamål

har avsetts ett belopp av 1,300 kronor. I samband härmed har föreslagits

en uppdelning av posten för ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant,

vilken representerar arbetsgivarna eller arbetarna, samt resekostnads- och

traktamentsersättningar m. m. i två poster å respektive 15,500 kronor och

1,000 kronor, av vilka den sistnämnda skulle avse kostnaderna för resekostnads-

och traktamentsersättningar.

I avseende å posten för kostnad till uppvärmning m. m. har någon ändring

icke ifrågasatts.

Enligt det nu föreliggande förslaget skulle sålunda de särskilda posterna

inom en blivande stat te sig på följande sätt:

avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare,

förslagsvis ............................................................ kronor 17,400

ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot i

försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna eller

arbetarna, m. m., förslagsvis .................................................. » 15,500

resekostnads- och traktamentsersättningar, förslagsvis ............ » 1,000

kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader

samt kostnader för prenumeration å tidskrifter,

för inköp av böcker, för anskaffning och underhåll av inventarier

m. m., förslagsvis...................................................... » 7,700

Summa kronor 41,600

Utskottet, som funnit Kungl. Maj:ts föreliggande förslag tillfyllest motiverat,

får alltså hemställa,

att riksdagen må till för säkring srådets verksamhet för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 41,600 kronor.

14:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående det ordinarie förslagsanslaget

till kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall

i arbete (punkt 17) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att till dödsfallsersättningar

i anledning av livförsäkring i samband med lån ur statens

egnahemslånefond för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslagav

3,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 47 och 48 i statsrådsprotokollet.

Till bestridande av riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anledning

av livförsäkring i samband med lån ur statens egnahemslånefond har

i riksstaten upptagits ett extra förslagsanslag, som för vart och ett av de

tre senaste budgetåren beräknats till 5,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 9

Ifrågavarande anslag liar uppförts i riksstaten för att sätta anstalten i

tillfälle att jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den .''10 juni 1920 (nr 509)

angående särskilda villkor och bestämmelser för livförsäkring å personer,

som erhålla lån ur statens egnahemslånefond, utbetala ifrågavarande dödsfallsersättningar,

innan de premier influtit, som enligt beräkningarna skola

täcka dödsfallsersättningarna.

Den nu föreslagna nedsättningen av anslaget är föranledd av den ringa

belastningen å detsamma under de senare budgetåren.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring

i samband med lån ur statens egnahemslånefond för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,000

kronor.

16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 19) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande, nu 3,200,000 kronor,

med 130,000 kronor till 3,330,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 48 och 49

i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av den konstaterade

tillväxten i sjukkassornas medlemsantal.

Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Majrts förslag, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

sjukkasseväsendets befrämjande, nu 3,200,000 kronor, med 130,000

kronor till 3,330,000 kronor.

17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till sjukkassor,

som meddela moderskapsunderstöd, för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra förslagsanslag av 200,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 49 och 50 i statsrådsprotokollet.

I riksstaterna för budgetperioderna 1925—1926 och 1926—1927 var det

extra förslagsanslaget till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,

upptaget till 170,000 kronor. För budgetåret 1927—1928 är anslaget beräknat

till samma belopp.

Nu föreslagen förhöjning av anslaget är förorsakad därav att med hänsyn

till större anslutning till sjukkassornas moderskapsförsäkringsverksamhet en

tydlig tendens till ökad belastning å anslaget inträtt och även är att förvänta.

Sjukkasse
väsendets
befrämjande.

[19-]

Utskottets

yttrande.

Sjukkassor,

som meddela

moderskapsunderstöd.

[20.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr Ö.

Utskottets

yttrande.

[21 — 26.]

Statens

tvångsarbets
anstalter.

[27.]

Utskottet bär ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag

av 200,000 kronor.

18:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående dels extra förslagsananslaget

till pensionsstyrelsens verksamhet (punkt 21), dels extra förslagsanslaget

till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen

om allmän pensionsförsäkring (punkt 22) jämte i dessa ämnen väckta motioner

av herr O. Järte in. fl. samt av herr H. Backlund m. fl. (II: 229 och II: 372),

dels disponerande av visst belopp för åtgärder till förebyggande och hävande

av invaliditet (punkt 23), dels extra förslagsanslaget till ersättning till postverket

för pensionsutbetalningar (punkt 24), dels extra förslagsanslaget till

postverkets kostnader för tryckning och expediering av pensionskvitton för

femårsperioden 1929—1933 (punkt 25), dels ock extra förslagsanslaget till ersättning

till häradsskrivarna för pensionsförteckningar (punkt 26) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27)

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat för

statens tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med budgetåret 1928—

1929;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,

nu 583,000 kronor, med 5,000 kronor till 588,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 90—102 i

statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har 1927 års riksdag nedsatt det

ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter från 604,500 kronor

med 21,500 kronor till 583,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen godkänt följande stat för statens tvångsarbetsanstalter,

att tillämpas från och med budgetåret 1927—1928:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 181,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag......................................................... 15,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 43,500

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag......................................................... 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 39,500

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr !).

11

Ii. Omkostnadsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 137,300

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 98,700

Summa kronor 583,000

Det förslag till stat för statens tvångsarbetsanstalter, Kungi. Maj:t nu

underställt riksdagens prövning, innebär icke någon ändring av anstalternas

avlöningsstater. Yad omkostnadsstaterna angår, skulle vid bifall till Kungl.

Maj:ts förslag staten för anstalten å Svartsjö minskas med 14,500 kronor till

122,800 kronor, under det att staten för Landskronaanstalten skulle ökas

med 19,500 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra biträda vad Kungl. Maj: t under förevarande

punkt i skilda hänseenden föreslagit riksdagen, får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna det i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1928 förordade förslaget till stat för statens

tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med budgetåret

1928—1929; samt

b) höja det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,

nu 583,000 kronor, med 5,000 kronor till 588,000

kronor.

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 28) att till bostadshus

vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö, att uppföras i huvudsaklig enlighet

med av departementschefen förordat förslag, för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 103—107 i statsrådsprotokollet.

Av den i ärendet förebragta utredningen har utskottet funnit ådagalagt,

att de till uppförande föreslagna bostadshusen vid ifrågavarande anstalt äro

av behovet påkallade. Då det av departementschefen föreslagna byggnadssättet

samt kostnadsberäkningarna icke givit utskottet anledning till erinran,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till bostadshus vid tvångsarbetsanstalten å

Svartsjö, att uppföras i huvudsaklig enlighet med i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1928 förordat förslag,

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslagav

30,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Bostadshus

vid tvångsarbetsanstalten

ä

Svartsjö.

[28.]

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utvidgning

av tvång8- arbetsanstalten

i

Landskrona

m. m.

[29.]

Utskottets

yttrande.

21:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 29) att till utvidgningav

tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 43,500 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 107—123 i statsrådsprotokollet.

Det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskade anslaget för utvidgningsarbeten

in. m. vid Landskronaanstalten har beräknats på följande

sätt:

Anordnande av en avdelning för 15 internerade jämte bostäder

för 2 vaktfruar i andra våningen av en byggnad, betecknad

nr 4.......................................................................................... kronor 15,700

Anordnande av bostäder för vissa befattningshavare i en byggnad,

betecknad nr 13 ....................................................................... » 13,000

Anordnande av platser för ytterligare 5 internerade samt inredande

av värmeledning i en byggnad, betecknad nr 5...... » 9,800

Istån dsättande av norra kurtinmuren.......................................... » 5,000

Summa kronor 43,500

Vid besök å Landskronaanstalten har utskottet konstaterat, att förläggningsförhållandena

därstädes måste anses i hög grad otillfredsställande samt

att behovet av åtgärder för åstadkommande av en ändamålsenligare förläggning

av de internerade därför måste betecknas såsom synnerligen stort.

Det hade synts utskottet önskvärt, om en fullständig plan för ett rationellt

ordnande av förläggningsförhållandena vid anstalten samt övriga därstädes

nödiga ändrings- och ombyggnadsarbeten nu förelegat, så att arbetena så

långt möjligt kunnat i ett sammanhang bedrivas. Då en dylik plan emellertid

icke föreligger och ett uppskov med de ändringsarbeten — avseende

en bättre förläggning av såväl internerade som personal — Kungl. Maj:t

nu föreslagit till utförande, av förenämnda skäl icke synes utskottet böra

ifrågakomma samt de nu ifrågasatta arbetena synas kunna utgöra ett led i

sagda plan, har utskottet, som icke funnit något att erinra emot att arbetena

verkställas på i huvudsak det sätt, Kungl. Maj:ts förslag innebär, och för

härtill beräknade kostnader, ansett sig böra tillstyrka, att medel av riksdagen

för ändamålet anvisas med av Kungl. Maj:t beräknat belopp eller tillhopa

38,500 kronor. Enligt utskottets förmenande synes visserligen den för matoch

dagrum avsedda lokalen i byggnaden nr 5 väl knapp, men lärer ett

ordnande av denna lokalfråga på ett mera tillfredsställande sätt kunna ske

utan att föranleda ökade kostnader.

Utöver för nu avsedda arbeten erforderliga medel har Kungl. Maj:t, såsom

nämnts, äskat ett belopp å 5,000 kronor för iståndsättande av nom

kurtinmuren. Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hade anstaltsstyrelsen

i detta syfte föreslagit uppförande av ny beklädnadsmur, påläggande av nytt

tegelgolv å kurtinmuren samt borttagande av den nuvarande terrasstrappan

och inläggning av en ny, inuti muren förlagd trappa, allt för en beräknad

kostnad av 15,500 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle arbetena med

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 13

murens iståndsättamle begränsas till sådana anordningar, som oundgängligen

erfordrades för förebyggande av fortsatta ras.

Att på sätt, Kungl Maj:t sålunda föreslagit, medel nu skulle anvisas för

allenast en nödtorftig reparation av vissa delar av muren bär utskottet vid

sitt besök å platsen icke kunnat undgå att finna opraktiskt. Utskottet håller

för sin del före, att arbetena med murens iståndsättande böra ske i ett

sammanhang, och synes utskottet hänsyn härtill böra tagas vid den plan för

ett ändamålsenligare ordnande av förläggningsförhållandena vid anstalten

m. m., utskottet ovan påkallat.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i

Landskrona m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 38,500 kronor.

22:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 123 och 124) i ämnet innehåller, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till frälsningsarmens räddningshem för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

23:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att till statens vårdanstalter

för alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

av 27,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 124 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

samma belopp som det nu äskade.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle anslaget för nästkommande

budgetår bestridas av rusdrycksmedelsfonden.

Mot storleken av det för nu berörda ändamål äskade anslaget har utskottet

icke funnit skäl till erinran. Då den för kostnadernas bestridande föreslagna

användningen av rusdrycksmedelsfonden synts utskottet stå i överensstämmelse

med innehållet i 2 § av gällande förordning angående statsverkets

fond av rusdrycksmedel, har utskottet jämväl härutinnan anslutit

sig till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen må till statens vårdanstalter för alkoholister vid

Svartsjö och i Landskrona för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra anslag av 27,000 kronor, att utgå av statsverkets fond

av rusdrycksmedel.

Frälsningsarméns

räddningshem

.

[30.]

Statens vårdanstalter

för

alkoholister

vid Svartsjö

och i Landskrona.

[31.]

Utskottets

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Statens vårdanstalt

å

Venngarn för

alkoholister.

[32.]

24:o) Ivungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 32) att

dels godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister,

att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929:

Stat.

A. AvlöningSStat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsamlag 21,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 41,000

Summa kronor 127.000

dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt å

Venngarn för alkoholister, nu 129,700 kronor, med 2,700 kronor till 127,000

kronor;

dels och besluta, att nämnda anslag skall utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 125—130 i statsrådsprotokollet.

I huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Maj:t i 1927 års statsverksproposition

(femte huvudtiteln, punkten 28) framlagt förslag har riksdagen beslutat

bland annat, att statens vårdanstalt för alkoholister skulle från och med den 1

juli 1927 vara definitivt förlagd till Venngarn. I samband därmed bestämde

riksdagen, att anstalten skulle från samma tidpunkt uppföras på ordinarie

stat och att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen, skulle äga tillämpning å befattningshavare vid anstalten.

Från och med budgetåret 1927—1928 har även i riksstaten uppförts ett

ordinarie förslagsanslag med rubriken statens vårdanstalt å Venngarn för

alkoholister. Anslaget är upptaget till 129,700 kronor.

Rörande dess användning har riksdagen godkänt följande stat att tilllämpas

från och med budgetåret 1927—1928.

Stat.

A. Avlöningsstat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. va., förslagsanslag 21,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag......................................... 43,700

Siimma kronor 129,700

Genom beslut den 6 maj 1927 har Kungl. Maj: t förordnat, att vid anstalten

skulle tills vidare under budgetåret 1927—1928 vara anställda en

s. 15 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets utlåtande Nr 5.

15

husläkare med ett arvode av högst 1,400 kronor, en rådgivande psykiater

med ett arvode av högst 800 kronor och en predikant med ett arvode av

högst 1,200 kronor.

Samtidigt har Kungl. Maj:t medgivit, att vid anstalten finge tills vidare

under budgetåret 1027—1928 vara anställda högst följande antal icke-ordinarie

befattningshavare med avlöning från den i anstaltens stat upptagna

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., nämligen

två förmän, en nattvakt, en chaufför, ett kontorsbiträde, en kokerska,

eu tvätterska, en bagerska och ett köksbiträde; styrelsen dock obetaget att,

där så prövades lämpligt och besparing därigenom kunde vinnas, i stället

för tvätterskan och bagerskan anställa en befattningshavare för handhavande

av tvätt- och bagerigöromål. Därjämte har Kungl. Maj:t medgivit, bland

annat, att från nyssnämnda anslagspost finge under budgetåret 1927—1928

utgå ersättning till biträdande nattvakt med ett belopp av högst 300 kronor,

varå dyrtidstillägg icke finge beräknas.

Samma den 6 maj 1927 har Kungl. Maj:t fastställt detaljerad omkostnadsstat

för anstalten, att lända till efterrättelse under budgetåret 1927—

1928. Denna omkostnadsstat — beträffande beloppen för de särskilda posterna

helt anslutande sig till de beräkningar härutinnan, som finnas sammanställda

i 1927 års statsverksproposition, femte huvudtiteln, sid. 123 —

slutar å ett belopp av 119,000 kronor, varav 75,300 kronor beräknas inflyta

såsom vårdavgifter, beklädnadsavgifter, överskott å jordbruks- och verkstadsdrift,

hyror samt ersättning för försäljning av bränsle och elektrisk energi,

och återstoden, 43,700 kronor, utgör statens tillskott, att utgå från den i

förutberörda ordinarie stat till samma belopp upptagna anslagsposten till

övriga kostnader för driften.

Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag innebär icke någon ändring i avseende

å avlöningsstaten för anstalten.

Vad omkostnadsstaten beträffar, skulle densamma vid bifall till Kungl.

Maj:ts förslag för nästkommande budgetår te sig på i huvudsak följande

sätt:

Utgifter:

Byggnader, förslagsvis........................................................... kronor 8,000: —

Utspisning för 100 intagna, förslagsvis .............................. » 45,625: —

Beklädnad och sängkläder, förslagsvis................................. » 14,640: —

Inventarier, förslagsvis............................................................. » 4,000: —

Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis ............ » 27,700: —

Benhållning och tvätt, förslagsvis ....................................... » 3,780: —

Hälso- och sjukvård, förslagsvis ......................................... » 3,000: —

Expenser och diverse, förslagsvis.......................................... » 10,055 :—

Övervakning av utskrivna och permitterade, högst............ .» 500: —

Summa kronor 117,300: —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande Nr i).

Inkomster:

Vårdavgift för 100 intagna ä 1 krona per vårddag,

förslagsvis ............................................... kronor 36,500:

Beklädnadsavgift för 90 intagna ä 40 öre per

dag, förslagsvis ............................................... :

Nettoinkomst å jordbruksdriften, förslagsvis ...

Nettoinkomst å verkstadsdriften, förslagsvis ...

Hyror för befattningshavarbostäder, förslagsvis

Till befattningshavare försålt bränsle, förslagsvis

.....................................................................

Till befattningshavare försåld elektrisk energi,

förslagsvis ........................................................ ;

Statens tillskott, förslagsvis........................................

13,140

14,000

3.000

7.000

2,260: - 400: —

76,300

... kronor 41,000

Summa kronor 117,300

I anslutning härtill skulle i den ordinarie staten för anstalten anslagsposten

till övriga kostnader för driften uppföras med 41,000 kronor.

Vid jämförelse med omkostnadsstaten för innevarande budgetår innebär

det föreliggande förslaget, vad först utgiftsposterna angår, dels höjning av

posten för byggnader från 6,500 kronor till 8,000 kronor samt posten expenser

och diverse från 10,044 kronor till 10,055 kronor, dels ock sänkning av posterna

för utspisning, beklädnad och sängkläder, inventarier samt eldning, belysning

och elektrisk kraft. Posten utspisning har sänkts från 45,750 kronor

till 45,625 kronor, posten beklädnad och sängkläder har reducerats från

14,676 kronor till 14,640 kronor och posterna inventarier samt eldning, belysning

och elektrisk kraft hava minskats med 1,000 kronor respektive 2,050

kronor.

Till övervakning av utskrivna är för närvarande upptagen en post å 500

kronor. Härifrån bestridas ersättningar till anstaltens tjänstemän för resor

och traktamenten vid tillsyn och övervakning av sådana utskrivna och försökspermitterade,

för vilka anstaltsledningen fått sig övervakningen anförtrodd.

I regel ombesörja nykterhetsnämnderna den eftervårdande verksamheten,

men i de fall, då den utskrivne eller permitterade t. ex. bosätter sig

på annan ort än hemorten och ej vill få sitt föregående känt, eller då lämplig

övervakare ej stått att uppbringa, har anstalten övertagit övervakningen.

Enligt vad Kungl. Maj:t nu föreslagit, skulle ifrågavarande post — uppförd

under förändrad benämning — från och med budgetåret 1928—1929

även tagas i bruk för bestridande av sådana kostnader, som föranleddes av

anstaltstjänstemännens resor för anskaffande av arbetsanställningar åt de intagna

ävensom för bestridande av kostnaderna för tillsyn av till annan anstalt

permitterade. Någon höjning av anslagspostens belopp har emellertid

icke ifrågasatts.

I fråga om inkomstposterna innebär Kungl. Maj:ts förslag, att ersättningsposterna

för vård- och beklädnadsavgifter, nu 36,600 respektive 13,176

kronor, skulle sänkas med 100 respektive 36 kronor, att posten hyror för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

IT

bcjättningshavarbostäder skulle höjas med 1,100 kronor eller från 5,900 kronor

till 7,000 kronor samt att för avrundning av statens slutsumma posten försålt

bränsle skulle höjas med 30 kronor från 2,224 kronor till 2,200 kronor.

Enligt de sålunda gjorda beräkningarna skulle samtliga inkomstposter —

de här ej nämnda hava förutsatts bliva orubbade — med undantag av posten

statens tillskott uppgå till 70,300 kronor mot 75,300 kronor i nu gällande

detaljerade omkostnadsstat. Då totalsumman för utgifterna i förslaget beräknats

till 117,300 kronor, skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag inkomstposten

statens tillskott kunna beräknas till 41,000 kronor, vilket skulle innebära eu

minskning med 2,700 kronor vid jämförelse med beloppet för samma inkomstpost,

43,700 kronor, i gällande detaljerade omkostnadsstat.

Nu ifrågavarande anslag har, liksom övriga anslag till alkoholistvården,

föreslagits att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma avser avlöningsstaten

för Venngarnsanstalten, har icke givit utskottet anledning till erinran, och har

utskottet ävenledes funnit sig böra godtaga förslaget i vad det angår anstaltens

omkostnadsstat.

Såsom nämnts, innebär Kungl. Maj:ts förslag, bland annat, rätt till utvidgad

användning av de medel, som pläga ställas till anstaltsstyrelsens förfogande

för övervakning av utskrivna. De anordningar, förslaget härutinnan

innebär, hava synts utskottet erbjuda anstaltsledningen möjlighet att på ett

effektivare sätt än hittills dels utöva den eftervårdande verksamhet, som kan

å anstalten ankomma, dels ock ordna för anställningar åt de intagna efter

avgången från anstalten. Utskottet anser sig sålunda böra förorda, att medgivande

lämnas anstalten att, med kostnadernas bestridande från härför

avsedd anslagspost, låta befattningshavare företaga resor i tjänsten såväl

för undersökande av möjligheterna att bereda arbetsanställning åt klienterna

som ock för verkställande av tillsyn av från Venngarnsanstalten till annan

anstalt permitterade. Utskottet förutsätter, att resorna ske i samförstånd

med anstaltsstyrelsen och under noggrant iakttagande av all möjlig sparsamhet

och ändamålsenlighet beträffande resornas planläggning.

Den anslagspost, varifrån medlen till nyssberörda ändamål skulle bestridas,

har, enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, ansetts böra benämnas »Övervakning

av utskrivna och permitterade». Då emellertid, såsom nämnts,

posten jämväl är avsedd för bestridande av kostnaderna för anstaltstjänstemännens

resor för anskaffande av arbetsanställningar åt de intagna, synes

posten lämpligen böra benämnas »Övervakning av utskrivna och permitterade

m. m.»

Enligt det föreliggande förslaget skulle, såsom förut omförmälts, anslaget

till Venngarnsanstalten från och med nästkommande budgetår utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel. Häremot har utskottet icke haft något att

•erinra.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 5 liäft. (Nr 5.)

Utskottets

yttrande.

091 28 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Yenngarn

för alkoholister, att tillämpas från och med budgetåret

1928—1929:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslay...... 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag................................................................. 21,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ................ 41,000

Summa kronor 127,000

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt

å Venngarn för alkoholister, nu 129,700 kronor, med

2,700 kronor till 127,000 kronor; samt

c) besluta, att nämnda anslag skall utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

Övriga

anslag till

alkoholistvården.

[33.]

25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att

dels av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000 kronor till

främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret 1928

—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 35,000 kronor;

dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 135,000 kronor;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

dels till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;

dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;

dels ock medgiva,

att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet

Gunnarskog för budgetåret 1928—1929 utgå bidrag till driftkostnaderna med

ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp

för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter

utgående statsbidraget.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 131—143 i

statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen till 1926

års riksdag (femte huvudtiteln, punkten 26) har nämnda års riksdag (skrivelse

nr 270)

opaginerad Kontrollera mot PDF

■Statsutskottets utlåtande. AV Ft.

1!)

dels till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. in. beviljat

ett anslag, att utgå enligt av Kungl. Maj: t fastställda grunder, av 150,000

kronor och därav för budgetåret 1926—1927 såsom extra reservationsanslag

anvisat 45,000 kronor, att utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel;

dels till erkända och enskilda alkokolistanstalters driftkostnader för budgetåret

1926—1927 anvisat ett extra förslagsanslag av 135,000 kronor;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för bugetåret

1926—1927 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

dels till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret 1926—

1927 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;

dels till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholistvården

för budgetåret 1926—1927 anvisat ett extra anslag av 3,600

kronor;

dels ock medgivit,

att av nyssnämnda anslag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog

för budgetåret 1926—1927 utgå bidrag till driftkostnaderna med ej

mindre ett belopp av en krona för dag och vårdplats än även ett belopp

för vårddag, som med en krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter

utgående statsbidraget; samt

att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller som tillhör

någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar

eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade

kronoegendomär, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter av Kungl. Maj:t

i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning till kronan

på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas

till landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan för anordnande av

allmän alkoholistanstalt.

Riksdagens beslut beträffande ifrågavarande anslag ävensom övriga i riksstaten

uppförda medel till alkoholistvården innebar viss omläggning av den

statliga verksamheten med avseende å denna vård. Denna omläggning skedde

i syfte att åstadkomma en mera effektiv tillämpning av lagstiftningen rörande

alkoholistvården än tidigare. Beträffande den närmare innebörden av denna

omläggning tillåter sig utskottet hänvisa till statsverkspropositionen till 1926

års riksdag (femte huvudtiteln, sid. 43—67 samt 76—83) ävensom till riksdagens

förenämnda skrivelse nr 270 år 1926.

För budgetåret 1927—1928 anvisades i enlighet med Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning ett reservationsanslag å 35,000 kronor till främjande av

nykterhetsnämndernas verksamhet m. m., att utgå ur rusdrycksmedelsfonden,

ett förslagsanslag å 135,000 kronor till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader, ett förslagsanslag å 5,000 kronor till statens kostnader

för farliga alkoholister m. m. och ett reservationsanslag å 15,000 kronor

till anordnande av erkända alkoholistanstalter. Särskilt anslag till avlönande

av sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande alkoholist
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

vården har icke anvisats för innevarande budgetår, utan hava medel härtill

inräknats i extra anslaget till upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet.

Vild Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag angår, innebär detsamma vid jämförelse

med de för innevarande budgetår anvisade anslagen beträffande först

anslaget till främjande av nykter hetsnämnder nas verksamhet att — i överensstämmelse

med den ursprungliga planen för anslag till ifrågavarande ändamål

— 35,000 kronor skulle anvisas för nästkommande budgetår eller sålunda

samma belopp, som för budgetåret 1927—1928 beviljats.

Anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader,

till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. samt till bidrag till anordnande

av erkända alkoholistanstalter hava ock äskats med enahanda belopp

som de för innevarande budgetår anvisade.

Såsom nämnts, har Kungl. Maj:t emellertid under förevarande punkt äskat

ett nytt anslag å 10,000 kronor till resor vid tvångsinternering av alkoholister.

Förslaget härutinnan innebär, att staten skulle övertaga kostnaderna

för resor till och från allmänna anstalter vad beträffar tvångsinternerade

alkoholister ävensom kostnaderna för överflyttningar av dylika internerade

mellan sådana anstalter, då resorna äga rum med uppsiktsmyndighetens

medgivande.

I fråga om sättet för beredande av medel till samtliga de under förevarande

punkt omförmälda anslagen bär Kungl. Maj:t föreslagit, att anslagen

måtte utgå ur rusdrycksmedelsfonden.

Kungl. Maj:ts förslag ifråga om statsbidrag till Hemmet Gun nar skog överensstämmer

med det för sistlidet års riksdag framlagda och av riksdagen

godkända förslaget härutinnan. I

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 86,

inom första kammaren, av herrar A. J. Bärg och Oscar Olsson och den andra,

nr 170, inom andra kammaren av herr A. Olsson i Gävle in. fl., vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta att till interneringskostnader i vissa

fall för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor,

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 190, inom första

kammaren av herrar J. Bergman och U. Leander och den andra, nr 326,

inom andra kammaren av herr C. O. Johanson i Huskvarna m. fl., vari yrkats,

att riksdagen måtte å riksstaten för budgetåret 1928—1929 å femte huvudtiteln

under avdelningen Alkoholistvård uppföra ett anslag å 5,000 kronor

till bidrag till interneringskostnader i vissa fall att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

I de två förstnämnda motionerna har anförts följande:

»Utöver de vanliga anslagen till alkokolistvården begärde socialstyrelsen

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 september 1927 tvenne nya anslag,

nämligen dels 10,000 kronor för bestridande av resekostnader vid internering

och dels 5,000 kronor för bidrag till interneringskostnader i vissa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV •).

fall. Av dessa anslag hav endast, det förstnämnda upptagits i arets statsverksproposition.

Socialstyrelsen hade i nämnda skrivelse framhållit, att

de flesta fungerande nykterhetsnämnder på landsbygderna saknade varje

anslag till sin verksamhet och därigenom voro ur stand att genomföra intern

eringsåtgärder, och att den lättnad, som kunde åvägabringas genom resekostnadernas

övertagande av staten, icke kunde anses tillräcklig för att

undanröja de ekonomiska hindren för interneringsåtgärder även i de mest

motiverade fall. Av flera skäl ansåge socialstyrelsen emellertid, att det icke

nu kunde ifrågakomma att slopa vårdavgifterna eller ens vidtaga eu generell

nedsättning av dom, dä eu dylik iigt rum så nyligen som vid ingången

av budgetåret 192b—1927. Socialstyrelsen uttalade sig emellertid för eu

sådan anordning, att det gåves möjlighet till lindring i eller, undantagsvis,

befrielse från vårdavgiften i vissa trängande och ömmande fall, och föreslog

i sådant hänseende, att ett anslag stiilldes till uppsiktsmyndighetens över

alkoholistvården förfogande att användas till bidrag till nykterhetsnämnder

av i första liand farliga alkoholister men även av andra kategorier och alkoholmissbrukare,

om interneringsåtgärd funnes särskilt påkallad och icke

kunde antagas komma till stånd utan sådant bidrag.

Departementschefen har beträffande detta förslag anfört, att man först

borde avvakta resultatet av den redan vidtagna nedsättningen av vårdavgiften

och verkningarna av det av departementschefen förordade förslaget

ifråga om överflyttande på statsverket av resekostnaderna vid tvångsinternering,

innan flera åtgärder vidtagas i syfte att åstadkomma lättnad för de

ansvariga kommunerna beträffande kostnaderna för alkoholistvården. Dessutom

har departementschefen gjort den invändningen mot förslaget, att enligt

detsamma två sidoordnade myndigheter skulle komma att granska interneringsbehovet,

då socialstyrelsens prövning ju icke skulle vara inskränkt

till att undersöka kommunens ekonomiska förutsättningar och finansiella

läge utan även gälla behovet av den ifrågavarande interneringen. Slutligen

har departementschefen erinrat om att det i september 1926 av särskilt tillkallade

sakkunniga avgivna förslaget till lag mot fylleri och dryckenskap,

som bland annat innehölle, att statsverket skulle vidkännas kostnad för

vård av farliga, otillräkneliga och vagabonderande alkoholister, vore föremål

för fortsatt prövning inom socialdepartementet, och har departementschefen

i detta förhållande funnit ännu ett skäl att avstyrka socialstyrelsens ifrågavarande

förslag, då detta i viss mån går längre än vad nämnda sakkunniga

ifrågasatt beträffande statens1 övertagande av kostnaderna för internering av

alkoholister och ett bifall till detsamma skulle verka föregripande i avseende

å berörda, under utredning alltjämt varande spörsmål.

Från de konferenser med nykterhetsnämnder, som pläga vara anordnade

i samband med centralförbundets för nykterhetsundervisning allmänna

upplysningskurser, är det känt, att den uppfattningen är allmänt rådande,

att det är obilligt att fattiga kommuner skola bekosta alkoholistvård och

att det rätteligen bör tillkomma staten, som har inkomst av rusdryckshanteringen,

att bestrida utgifterna för den anstaltsvård, som blir behövlig

på grund av alkoholmissbruk. Vad särskilt de farliga och kriminella alkoholisterna

beträffar, vilkas omhändertagande måste anses vara ett allmänt

samhällsintresse, kan väl ej mer än en mening vara rådande därom, att

dessas vård bör bekostas av staten. Så länge detta icke är förhållandet,

föreligger stor risk att för omgivningen farliga alkoholister, hemmahörande

i mindre kommuner, vilkas nykterhetsnämnder ej disponera några medel

för alkoholistvård, icke bli omhändertagna utan fritt få fortsätta att utsätta

sin omgivning för fara. Socialstyrelsens förslag innebär också, att lindring

eller befrielse från vårdavgift till alkoholistanstalt i första hand skulle be
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr o.

viljas när fråga vore om farliga alkoholister. Därest (let bär avhandlade,

av socialstyrelsen begärda anslaget användes endast för sådana grupper av

alkoholister, vilkas vårdkostnader enligt ovannämnda sakkunnigas förslag

skulle överflyttas på statsverket, förfaller departementschefens sist anförda

invändning, i det att man då icke går utanför ramen för de sakkunnigas

förslag, medan å andra sidan vinnes, att detta omedelbart kan få tillämpning

i fall, där detta är av trängande behov på grund av en kommuns ringa

ekonomiska bärkraft. Inskränktes användningen av det ifrågasatta anslaget

till interneringskostnader att gälla vården av farliga och kriminella samt

vagabonderande alkoholister, skulle även departementschefens andra invändning

förfalla, då i dylika fall interneringsbehovet ligger i klar och öppen

dag.»

I motionerna I: 190 och 11:326 har anförts:

»Det står nu alltmera klart, att kostnadsfrågan utgör en mycket viktig

orsak till att lagen om behandling av alkoholister tillämpas så svagt av flertalet

nykterlietsnämnder, särskilt på landsbygden.

Enligt gällande bestämmelser är det nämligen i regel nykterhetsnämnden,

som har att svara för vårdavgift och beklädnadsersättning å anstalten (för

närvarande eu krona, resp. 40—50 öre per vårddag) samt för resorna till och

från anstalten. Ofta nog måste nämnden i egenskap av fattigvårdsstyrelse

därjämte lämna underhåll till familjen under interneringstiden. Dessa utgifter

uppgå i vanliga fall till 300—500 kronor. För eu landskommun av

ordinär storlek och med medelhög skattetunga utgöra belopp av denna storlek

ett nära nog absolut hinder emot tvångsåtgärder enligt alkoholistlagen.

Aven om nämnden är intresserad för sina alkoholistvårdande uppgifter, förlamas

dess kraft att ingripa genom vetskapen om att det yttersta medlet mot den

tredskande alkoholisten, tvångsinternering, icke kan komma ifråga, enär kommunen

icke kan eller i varje fall icke anser sig kunna offra så stort belopp

på eu notorisk drinkare.

Enligt lagens mening är syftet med nämndens verksamhet att om möjligt

onödiggöra interneringar, att upprätta missbrukaren till ett ordnat levnadssätt

genom mindre ingripande åtgärder än tvångsintagning på alkoholistanstalt.

Men dessa förebyggande åtgärder, bland vilka i främsta rummet märkes övervakningen,

få full verkningskraft först därigenom att bakom dem står interneringsfaran

såsom ett hot. Den framgångsrika förebyggande verksamhet, som

beÖrives av nämnderna i några av våra större städer, vilar ytterst på den

hälsosamma fruktan, som deras klienter känna för eu tvångsinterneringsdom

i händelse av motspänstighet mot nämndens mildare förelägganden. Finnes

ingen sådan fara — vilket är fallet i stora delar av landsbygden just på

grund av interneringskostnaden — försämras resultatet av den förebyggande

verksamheten i synnerligen hög grad. Eu nämnd må vara än så väl skickad

i övrigt att fullgöra sina uppgifter enligt alkoholistvårdslagstiftningen; kan

den icke sätta makt bakom ordet till en tredskande alkoholmissbrukare,

kommer dock dess förmåga att i godo påverka klienterna snart att hastigt

förminskas.

Sålunda, de för landskommunernas nämnder tyngande interneringskostnaderna

icke blott föranleda, att interneringar icke komma till stånd ens i

de mest upprörande fall av brutalitet, nöd och vanvård till följd av alkoholmissbruk,

utan förhindra även indirekt en framgångsrik förebyggande verksamhet

av nämnderna. Till följd härav har en mycket viktig sida av lagen

icke kunnat göra sig gällande i stora delar av landet, nämligen dess förmåga

att verka preventivt gentemot alkoholmissbruk. Där denna lagstiftning

tillämpas med kraft och beslutsamhet i erforderliga fall, är den ägnad

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande År ■>.

23

att utövu eu uppfostrande inverkan först och främst pa dem, som äro föremål

för nämndens inskridande, men därjämte på dryckeskamrater till dessa

samt, i den mån åtgärderna bliva mera allmänt kända, även på övriga missbrukare

i samhället. Denna lagens allmänpreventiva verkan är tydligen

mycket betydelsefull för strävandena att få till stånd ett bättre nykterhetstillstånd

i vårt land. I själva verket är denna sida hos lagen den obetingat

viktigaste. För att den skall komma till sin rätt erfordras det emellertid,

att de, som behöva uppfostran på detta område, verkligen märka att lagen

tillämpas. Ett energiskt handhavande av lagen är ägnat att hejda dem, som

äro på väg att bliva missbrukare, eu slapp lagtillämpning har icke denna

på bred front verkande kraft.

De för landskommunerna dryga interneringskostnaderna hava sålunda icke

enbart den följden, att de faktiskt förhindra nödiga åtgärder för omhändertagande

av en hel del svårare alkoholmissbrukare, utan de försvaga kraften

hos nämndernas förebyggande verksamhet gentemot de relativt förbättringsbara

alkoholisterna samt — och detta är det viktigaste — betaga i stora

delar av landet alkoholistlagstiftningen dess förmåga att verka allmänt förbättrande

på nykterhetstillståndet.

Dessa bedrövliga förhållanden på ett viktigt område av den sociala skyddsverksamheten

hava kommit landets nykterhetsnämnder, enkannerligen landsbygdens,

att med sällsynt enighet och fasthet omfatta ganska långt gående

krav på omläggningar av kostnadsansvariglieten för alkoholistvården. De

nykterhetsorganiserade nämndmedlemmarna hava styrkts i denna uppfattning

av det förhållandet, att staten, som hav i sin makt att tillstädja eller förbjuda

rusdryckshanteringen, behåller så gott som all inkomst av denna

hantering. Läget kan därför enligt denna åskådning karakteriseras sålunda,

att kommunerna, vilka i regel icke hava några som helst inkomster av rusdryckshandeln,

måste svara för en så stor del av kostnaderna för dennas

offer, att omhändertagande av dem underlåtes i stor utsträckning, där det

obetingat bort ske.

Nykterhetsnämnderna hava emellertid känt eu stor förtröstan på framtiden

med hänsyn till statsmakternas ökade intresse för deras verksamhet. Särskilt

har riksdagens initiativ år 1921 till understöds- och upplysningsverksamheten

bland nykterhetsnämnderna varit ägnat att lägga grunden till ett

bättre sakernas tillstånd. 1926 års beslut om vårdavgifterna å alkoholistanstalterna

samt om ett fyraårsanslag till befrämjande av nämndernas verksamhet

betecknade ett fortföljande av detta uppbyggnadsarbete. Alltjämt

utgör emellertid vårdkostnadsfrågan den stora stötestenen.

Det i årets statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkterna 35—39,

sid. 136—142, vartill hänvisas) återgivna förslaget av uppsiktsmyndigheten

över alkoholistvården uppmärksammades därför av nykterhetsnämnderna

såsom ett tecken på att de statliga myndigheterna började beakta de olidliga

förutsättningarna för alkoholistvårdsverksamliet i ekonomiskt mindre

bärkraftiga kommuner. Nämnderna ansågo visserligen, att förslaget medförde

långt mindre lindringar iin de skäligen kunde göra anspråk på, men

betraktade det såsom ett gott steg framåt mot förverkligande av deras nödvändiga

och berättigade krav. Kungl. Maj:ts avslag på socialstyrelsens framställning

om ett anslag å 5,000 kronor till »bidrag till interneringskostnader

i vissa fall» är sålunda ägnat att medföra ogynnsamma verkningar för nykterhetsnämndsarbetet;

särskilt är det att befara att det kommer att göra de

mindre kommunernas nämnder missmodiga.

Det är därför nödvändigt att undersöka Kungl. Maj:ts skäl. Det åberopas,

att interneringsfrekvensen numera är jämförelsevis hög, hän tydande

på ökad livaktighet hos nämnderna; med hänsyn härtill förordas det, att

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr .7.

man avvaktar resultatet av nedsättningarna i vårdavgifterna ock verkningarna

av Kungl. Maj ds förslag om överflyttning till statsverket av resekostnaderna,

innan flera åtgärder vidtagas i syfte att åstadkomma lättnad för de ansvariga

kommunerna beträffande kostnaderna för alkokolistvården. Med avseende

liärå må medgivas, att beläggningsfrekvensen å alkokolistanstalterna vid årsskiftet

visserligen var kögre än någonsin tidigare, eller tillhopa 328 intagna,

samt att den sedermera stigit ytterligare något. Det är emellertid anmärkningsvärt,

att denna stegring så gott som uteslutande är en följd av ökat

antal interneringar på föranstaltande av stadsnämnder. En undersökning

av klientelet å de allmänna anstalterna ger nämligen vid lianden, att omkring

45 % av de intagna äro från Stockholm, 15 % från Göteborg, 5 % från

Malmö, 25 % från övriga städer ock endast 1Ö % från landsbygden. I landsbygdsstöd^

innefattas därvid bland annat fall från Solna och liknande kommuner.

Dessa siffror giva därför klart vid handen, att landskommunernas

nykterketsnämnder icke äro hulpna med hittillsvarande lindringar, och tala

för bifall till socialstyrelsens framställning.

Ett annat skäl för Kungl. Maj:ts avslag utgöres av farhågan för att den

prövning av interneringsbeliovet, som enligt socialstyrelsens förslag skulle

utövas av styrelsen vid fråga om understöd, kunde leda till missförstånd

och förvecklingar, enär även länsstyrelsen vid utfärdande av interneringsförordnande

har att i viss man vidtaga eu sådan prövning. Denna fara synes

emellertid icke vara särdeles framträdande, socialstyrelsens beslut komme

nämligen att fattas vid eu tidpunkt, da länsstyrelsen icke längre har någon

befattning med ärendet, och den undersökning av interneringsbeliovet, som

styrelsen därvid vidtager, skulle väsentligen gälla den frågan, huruvida nämnden

förstått att på lämpligt sätt använda länsstyrelsens förordnande s&soin

hjälpmedel i sin förebyggande verksamhet. Länsstyrelsens förordnande behöver

nämligen icke ovillkorligen verkställas — annat iin i fråga om farliga

alkoholister — utan är att betrakta såsom ett medgivande för nämnden att

inom viss tid föranstalta om vederbörandes internering. Det är mycket viktigt

att nämnderna begagna sig av detta förhållande och med förordnandet

i sin hand söka skaffa sig bättre gehör än tidigare för sina mildare förelägganden

gentemot den förordnandet avser, så att detsamma slutligen icke

behöver användas. Socialstyrelsens prövning av interneringsbeliovet innefattar

sålunda väsentligen eu undersökning, om nämnden vetat att i sin förebyggande

verksamhet på rätt sätt utnyttja den avskräckningsverkan, som är

avsedd genom länsstyrelsens resolution, redan innan dess verkställighet påkallas.

Någon anledning till missförstånd och förvecklingar mellan länsstyrelsen

och socialstyrelsen synes icke gärna kunna uppkomma härigenom.

Slutligen anför föredragande departementschefen, att arbete pågår på revision

av alkoholistvårdslagstiftningen, varför förslaget kunde föregripa dennas

resultat. Härutinnan må emellertid framhållas, att alkoholistlagen icke fastställer

några som helst kostnadsbelopp utan endast utsäger, att om vårdavgift

m. in. uttages av anstalterna, densamma i regel skall bäras av den

som påkallat interneringen. Det har visat sig synnerligen lämpligt, att lagen

sålunda icke låst fast frågan om kostnadernas fördelning utan lämnat möjlighet

öppen till av erfarenheten betingade omläggningar härutinnan utan lagändring.

Denna anordning bör uppenbarligen bibehållas för framtiden. Med

hänsyn härtill kan förslagets antagande icke sägas föregripa den pågående

revisionen av denna lagstiftning, utan avse vi endast att möjliggöra för ekonomiskt

svaga landskommuner att kunna effektivare tillämpa lagen om tvångsinternering

av alkoholister.»

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets Utlåtande Nr o. 25

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma angår anvisande av

medel till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. in., till bidrag

till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader, till statens kostnader

för farliga alkoholister m. m. samt till bidrag till anordnande av erkända

alkoholistanstalter med samma belopp, som för innevarande budgetår

beviljats, har icke givit utskottet anledning till erinran.

För lättande av kommunernas ekonomiska börda i avseende å alkoholistvården

har Kungl. Maj:t under förevarande punkt vidare föreslagit, att staten

skulle övertaga kostnaderna för resor till och från allmänna anstalter, vad

beträffar tvångsinternerade, ävensom kostnaderna för överflyttningar av dylika

internerade mellan sådana anstalter, då resorna ägde rum med uppsiktsmyndigheternas

begivande. De skäl, som till stöd för ifrågavarande förslag

anförts, hava synts utskottet vara av beskaffenhet att motivera bifall till

förslaget ifråga. Det av Kungl. Maj:t för ändamålet äskade anslagsbeloppet

har utskottet ock ansett sig böra tillstyrka liksom även de ifrågasatta föreskrifterna

för anslagets användning.

I sammanhang med de nu berörda förslagen har departementschefen ock

till behandling föreliaft av socialstyrelsen väckt fråga om statsbidrag till

interneringskostnader. På grund av i statsrådsprotokollet angivna omständigheter

har departementschefen dock ansett, att styrelsens i sagda hänseende

avlåtna förslag om anslag för nästkommande budgetår icke bör bifallas. Kungl.

Ma,j:t har ej heller äskat medel för ändamålet i fråga. Såsom nämnts, har

emellertid frågan motionsvis underställts riksdagens prövning.

Vid bedömande av denna fråga har utskottet icke kunnat undgå att finna

de skäl, som anförts till stöd för berörda förslag, vara av den bärande art,

att utskottet ansett sig böra tillstyrka, att medel i viss utsträckning för

ändamålet anvisas å nästkommande budgetårs riksstat. Utskottet har sålunda

funnit de av departementschefen anförda omständigheterna för uppskov med

frågans avgörande icke kunna tillmätas avgörande betydelse. På sätt ifrågasatts,

torde anslaget böra allenast disponeras för interneringskostnader för

farliga och kriminella alkoholister samt begränsas till ekonomiskt mindre

bärkraftiga kommuner. De närmare föreskrifterna för anslagets användning

torde böra meddelas av Kungl. Maj:t. Vad angår storleken av det för ändamålet

motionsvis begärda anslagsbeloppet, synes detsamma emellertid kunna

begränsas till 4,000 kronor. Anslaget torde böra givas extra förslagsanslags

natur.

Vad slutligen angår Kungl. Maj:ts förslag i fråga om användningen av

rusdrycksmedelsfonden för bestridande av samtliga kostnader, varom nu är

fråga, har utskottet funnit sig böra tillstyrka detsamma. Sagda fond torde

sålunda ock böra tagas i anspråk för gäldande av bidragen till interneringskostnader.

På grund av vad sålunda anförts och då utskottet icke liaft något att

erinra mot vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit riksdagen, får utskottet

hemställa,

Utskottets

yttrande.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande f

förslag och i anledning av herrar Bärgs, Oscar Olssons och

Olssons i Gävle m. fl. samt Bergmans, Leanders och Johanssons

i Huskvarna m. fl. ovanberörda motioner, I: 86 och 190 samt

II: 170 och 326,

I) av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000

kronor till främjande av nylcterhetsnämnäernas verksamhet m. m.

för budgetåret 1928—1929 såsom extra reservationsanslag anvisa

ett belopp av 35,000 kronor;

II) till bidrag till erlcända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag

av 135,000 kronor;

III) till statens kostnader för farliga alkoholister m.m. för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

IV) till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor;

V) till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

VI) till intcrneringskostnader i vissa fall anvisa ett extra

förslagsanslag av 4,000 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;
samt
VII)

medgiva,

att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda

alkoholistanstalters driftkostnader må kunna till erkända

alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog för budgetåret 1928—

1929 utgå bidrag till driftkostnaderna med ej mindre ett belopp

av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp för vårddag,

som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter

utgående statsbidraget.

Statsinspek- 26:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 34)

hon av fattig- hemställer utskottet,

i'' n+* rf /inlt

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till statsinspektion av fattigvård och barnavård för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 49,650 kronor.

27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35)

dels medgiva, att det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård

i allmänhet må användas till gäldande av ej mindre de kostnader, som

jämlikt av Kungl. Maj:t med stöd av 61 § 3 mom. i lagen om fattigvården

sluten konvention med Danmark, Finland och Norge uppkomma för fattigvård

här i landet åt dansk, finsk eller norsk undersåte eller för hans hem
-

vara och

barnavård.

[34.]

Fattigvård

och barnavård

i allmänhet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

>Statsutskottets utlåtande År Si.

27

sändande och som icke ersättas av hemlandet, än även ersättning, som jämlikt

dylik konvention från Sverge utgives för i Danmark, Finland eller Norge

lämnad fattigvård åt svensk undersåte;

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård i

allmänhet, nu 1,240,000 kronor, med 210,000 kronor till 1,450,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 144—149 i statsrådsprotokollet.

Under avdelningen fattigvård och barnavård voro intill den 1 juli 1927

uppförda bland andra följande riksstatsanslag, nämligen dels ett ordinarie

bestämt anslag av 9,564 kronor till > fattigvårdeu i Stockholm och landsorten»,

dels ock ett ordinarie förslagsanslag av 1,240,000 kronor till »fattigvården

i allmänhet».

Från förstnämnda anslag bestredos en del sedan lång tid tillbaka utgående

bestämda belopp, avseende vissa fattigvårdsändamål dels i Stockholm

(tillhopa 4,641 kronor 25 öre för år), dels ock i vissa landsortskommuner

(sammanlagt 4,921 kronor 43 öre för år). (Se närmare statsliggaren för budgetåret

1926—1927 sid 160).

Från anslaget till fattigvården i allmänhet utgingo de på statsverket ankommande

kostnaderna enligt lagen om fattigvården den 14 juni 1918 (60

och 61 §§) samt enligt vissa andra bestämmelser rörande fattigvården. Av

anslaget bestredos sålunda jämväl de kostnader för underhåll, vård och uppfostran

av minderåriga, som enligt fattigvårdslagens allmänna regler, sådana

de lydde intill den 1 januari 1926, skulle gäldas av staten. Likaledes utgingo

från anslaget de särskilda kostnaderna för statsverket för fattigvård

åt lappar.

Efter ikraftträdandet med utgången av år 1926 av lagen den 6 juni 1924

om samhällets barnavård gälla beträffande omhändertagande av minderåriga

bestämmelserna i sistnämnda lag. Ersättning av statsmedel för kostnader

enligt barnavårdslagen utgår sålunda enligt samma regler som gälla beträffande

motsvarande gottgörelse för kostnader enligt fattigvårdslagen, men

barnavårdskostnaderna äro icke längre att hänföra till fattigvård.

Oaktat denna förändring hava statens kostnader enligt barnavårdslagen

ansetts böra bestridas från samma anslag som förut, d. v. s. från anslaget

till fattigvården i allmänhet. I anledning härav har anslaget från ingången

av budgetåret 1927—1928 erhållit en något ändrad rubrik och benämnes numera

»fattigvård och barnavård i allmänhet». I samband med denna ändring

ansågs för ernående av större koncentration i huvudtitelns uppställning det

hittillsvarande anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorten lämpligen

böra från och med innevarande budgetår sammanslås med anslaget till

fattigvård och barnavård i allmänhet. Från detta anslag skola alltså hädan

efter utgå de belopp till nyss avsedda särskilda ändamål, som hittills utgått

från anslaget till fattigvården i Stockholm och landsorten. Yidare kar

från och med detta budgetår gjorts den förändringen, att i samband med

antagande av nya grunder för statens bidrag till fattigvård och barnavård

för lappar till bestridande av dessa kostnader anvisats ett särskilt anslag å

100,000 kronor. Denna utbrytning från det nu behandlade anslaget gjorde,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att oaktat utgifterna å anslaget under budgetåret 1925—1926 utgjort omkring

1.373.000 kronor, detsamma ansågs för innevarande budgetår kunna bibehållas

vid oförändrat belopp, 1,240,000 kronor.

Vad angår belastningen å anslaget till fattigvården i allmänhet under

budgetåret 1926—1927, utvisar riksräkenskapsverkets budgetredovisning, att

utgifterna för anslaget under budgetåret uppgingo till 1,517,352 kronor. Belastningen

har alltså från nästföregående budgetperiod ökats med över 144,000

kronor. Då orsakerna härtill icke kunna antagas vara av övergående beskaffenhet,

har departementschefen ansett nödvändigt att för budgetåret 1928

—1929 vidtaga en avsevärd höjning av anslagets belopp. Om medelsbehovet

för fattigvård och barnavård för lappar även för nästa budgetår beräknas

till 100.000 kronor, skulle med ledning av belastningssiffran nu förevarande

anslag behöva höjas till (1,517,000—100,000) 1,417,000 kronor eller avrundat

1.420.000 kronor.

Emellertid har jämväl av annan orsak viss höjning av anslaget ansetts

böra äga rum. Fråga har nämligen uppkommit om nya bestämmelser i fattigvårdshänseende

i stället för de genom 1914 års fattigvårdskonvention med

Danmark och Norge fastslagna. Nämnda konvention föreskriver formellt eu

fullständig likställighet mellan de olika länderna, men i praktiken har sådan

likställighet icke kommit till stånd. Särskilt för Norges del hava konventionens

bestämmelser visat sig oförmånliga, i det att detta lands utgifter för

fattigvård, i främsta rummet åt svenska undersåtar, år för år stigit till allt

högre belopp, medan möjligheterna att från de understöddas hemland erhålla

ersättning för fattigvården inskränkt sig till förhållandevis låga summor.

Förslag till ny fattigvårdskonvention har nu utarbetats, och utskottet torde

härvid få hänvisa till den avskrift av förslaget, vilken såsom bilaga fogats

vid statsrådsprotokollet i ärendet.

Såsom framgår av en jämförelse mellan detta förslag och gällande fattigvårdskonvention,

äro de av de föreslagna ändringarna, som äro av större

ekonomisk betydelse, i huvudsak följande:

1) Rätt till ersättning från hemlandet har införts även för s. k. tillfällig

fattigvård, dock endast i den mån kostnaden för sådan fattigvård åt viss

person eller familj under loppet av ett år, räknat från det fattigvården började

utgå, överstigit 100 kronor eller motsvarande värde.

2) Den tid, undersåte i ett av länderna under vissa betingelser skall hava

varit bosatt i något av de andra länderna för att ersättningsskyldighet för

s. k. stadigvarande fattigvård, varav han därefter blir i behov, skall i sin

helhet åvila vistelselandet, har utsträckts från 10 till 20 år. Beträffande

rätten till ersättning för tillfällig fattigvård liksom för rätten att hemsända

den nödställde skall alltså den nuvarande förutsättningen av mindre än tio

års vistelse i vederbörande land fortfarande gälla.

3) Den andel av ersättningsbar fattigvård, för vilken hemlandet skall ansvara,

har utökats från */4 till 4/ä. Detta gäller både stadigvarande och tillfällig

fattigvård.

4) Skyldigheten att ersätta stadigvarande fattigvård skall inträda redan

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ft. 29

30 dagar efter det fattigvården började utgå och icke, såsom nu, först 40

dagar efter det framställning om dylik ersättning mottagits av vederbörande

myndighet i hemlandet.

5) Ersättning skall utgå även i de fall, då hemsändning skall äga rum,

nämligen intill dess hemsändningen verkställts.

Beträffande övriga bestämmelser i konventionsförslaget må erinras om att

däri uttryckligen fastslagits, att vad i konventionen stadgats om ersättning

för fattigvård skall gälla jämväl i fråga om ersättning för vissa kostnader

enligt den svenska lagen om samhällets barnavård.

Departementschefen har framhållit, att, då förslaget icke innebär någon

principiell utvidgning av bidragsskyldigheten från svensk sida, det icke i och

för sig syntes vara erforderligt att inhämta särskilt medgivande från riks

dagen till att utgifterna i anledning av konventionen få bestridas från nu

ifrågavarande anslag. Med hänsyn till den avsevärda kostnadsökning, som

skulle följa av konventionens biträdande, har det emellertid synts departementschefen

lämpligt att inhämta dylikt medgivande. Kostnadsökningen för

nästa budgetår beräknas emellertid icke bliva betydande och har, av i statsrådsprotokollet

närmare angivna skäl, uppskattats till omkring 30,000 kronor.

Sammanlagda anslagsbehovet för nästa budgetår skulle alltså bliva

(1.420,000 + 30,000) 1,450,000 kronor.

Vid prövning av det föreliggande ärendet har utskottet funnit sig böra

särskilt uppmärksamma de delar av den föreslagna konventionen, som kunna

komma att ålägga Sverige nya eller vidgade ekonomiska förpliktelser. Därvid

har det synts utskottet utgöra en brist, att begreppet fattigvård icke

med önskvärd noggrannhet fixerats, i det att efter vad utskottet inhämtat

»fattigvård» inom övriga nordiska länder har eu delvis annan innebörd

än i Sverige. Fråga är också, huruvida vid utarbetandet av det föreliggande

förslaget erforderlig hänsyn tagits till 1927 års invandringslag.

Då utskottet, trots berörda betänkligheter, ändock icke anser sig böra avstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts framställning, sker detta emellertid under

förutsättning, att ifrågavarande sidor av det föreliggande ärendet av Kungl.

Maj:t göras till föremål för förnyat ingående övervägande, innan konventionen

slutligt biträdes.

Därest Kungl. Maj:t efter övervägande av samtliga på frågan inverkande

omständigheter skulle finna, att konventionen bör för Sveriges del ratificeras,

har utskottet intet att erinra mot att Sveriges kostnader i anledning av

konventionen bestridas från förevarande anslag.

Då storleken av det av Kungl. Maj:t äskade anslaget till fattigvård och

barnavård i allmänhet icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet

alltså hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård

och barnavård i allmänhet må användas till gäldande av

ej mindre de kostnader, som jämlikt av Kungl. Maj:t med

Utskottets

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr O.

Fattigvård

och barnavård

för lappar.

[36.]

Utskottets

yttrande.

stöd av 61 § 3 mom. i lagen om fattigvården sluten konvention

med Danmark, Finland ock Norge uppkomma för fattigvård

kär i landet åt dansk, finsk eller norsk undersåte eller

för lians kemsändande ock som icke ersättas av kemlandet,

än även ersättning, som jämlikt dylik konvention från Sverige

utgives för i Danmark, Finland eller Norge lämnad fattigvård åt

svensk undersåte; samt

b) köja det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och

barnavård i allmänhet, nu 1,240,000 kronor, med 210,000 kronor

till 1,450,000 kronor.

28:o) Kungl. Maj:t kar föreslagit riksdagen (punkt 36)

dels medgiva, att jord, som står under kronans omedelbara disposition

eller som tillkör någon av de under bruk ock bergverk för nödigt skogsfång

upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade

kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter

av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning

till kronan på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,

upplåtas till kommun för anordnande av ålderdomshem för lappar;

dels och i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård

ock barnavård för lappar med oförändrat belopp, 100,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 149—151 i åberopade statsrådsprotokollet.

Från ock med budgetåret 1927—1928 kar förutom anslag till fattigvårdock

barnavård i allmänhet, upptagits ett särskilt anslag å 100,000 kronor för

fattigvård ock barnavård för lappar. Denna förändring har framför allt föranletts

därav, att i anledning av förslag av Kungl. Maj:t nya bestämmelser av

riksdagen antagits rörande grunderna för de statliga bidragen till lappfattigvården.

Dessa bestämmelser kava utgjort underlag för en i ämnet utfärdad

kungörelse av den 27 juni 1927 (nr 277).

Då utskottet icke funnit något att [ erinra mot vad Kungl. Maj:t under

förevarande punkt föreslagit, får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att jord, som står under kronans omedelbara

disposition eller som tillkör någon av de under brak och

bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon

av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,

vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,

må, efter av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning,

utan särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 31

Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till kommun

för anordnande av ålderdomshem för lappar;

b) i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

fattigvård och barnavård för lappar med oförändrat belopp, 100,000

kronor.

29:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och under

hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 151—156) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till svenska fattigvårds- och barnår år dsförbundet för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 16,500 kronor.

30:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att till bidrag till

uppförande eller inrättande av arbetshem för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 156 och 157 i åberopade statsrådsprotokollet.

För beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande av i lagen

om fattigvården avsedda arbetshem hava extra förslagsanslag beviljats från

och med år 1922. För vardera av budgetperioderna 1926—1927 och 1927—

1928 utgör det anvisade beloppet 20,000 kronor.

Genom kungörelse den 7 juli 1921 (nr 371) hava närmare bestämmelser

meddelats angående statsbidragets utgående.

Enligt Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag, som innebär en minskning avanslaget

med 5,000 kronor i jämförelse med det för innevarande budgetår

beviljade, skall statsbidraget under det kommande budgetåret utgå efter

oförändrade grunder.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må till bidrag till uppförande eller inrättande

av arbetshem för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag

av 15,000 kronor.

31:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 39) att till bidrag till

driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

förslagsanslag av 100,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 156 och 157 i statsrådsprotokollet.

Statsbidrag till driftkostnaderna vid arbetshem av det slag, varom här är

fråga, hava utgått från särskilt anvisade extra förslagsanslag alltsedan år

1921. I riksstaten för nu löpande budgetår är anslaget för nämnda ändamål

— i likhet med vad fallet var för budgetåret 1926—1927 — upptaget till

75,000 kronor.

Villkoren för erhållande av statsbidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

äro angivna i kungörelse den 9 juli 1920 (nr 607).

Svenska

fattigvärdsoch

barnavärdsförbundet.

[37.]

Bidrag till

uppförande

eller inrättande

av arbetshem.

[38.]

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

driftkostnaderna

vid

arbetshem.

[39.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Sfcyddsupp

fostran

[40.]

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär en böjning av anslaget med

25.000 kronor. Vid bestämmandet av anslagsbeloppet bar räknats med de

bidrag, som faktiskt utgått till de särskilda arbetsbemmen samt medelbeläggningen

å liemmen, varjämte liänsyn tagits dels till att för budgetperioden

tre nya arbetsliem med tillsammans omkring 70 platser kunna beräknas

tillkomma, dels ock till att ökad beläggning å redan befintliga hem kan

väntas till följd av träffade avtal med vissa landsting om disposition av

platser å något eller några av dessa hem.

Nu gällande föreskrifter för anslagets användning äro avsedda att allt

fortfarande gälla.

Då utskottet ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av

100,000 kronor.

32:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 40) att nedsätta det

ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 466,000 kronor, med

86.000 kronor till 380,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 157—159

i åberopade statsrådsprotokollet.

1925 års riksdag uppförde under rubriken skyddsuppfostran från och med

budgetåret 1925—1926 ett ordinarie förslagsanslag å 180,000 kronor. För

budgetåret 1926—1927 böjdes anslaget till 466,000 kronor. Sistberörda belopp

beräknades motsvara dels helårskostnaden, 360,000 kronor, för de utgifter,

som enligt de av 1925 års riksdag godkända grunderna skulle för

olika ändamål bestridas från anslaget, dels en till 40,000 kronor uppskattad

årlig utgiftsökning, som beräknades uppkomma enligt av 1926 års riksdag

utan erinran lämnade förslag till avtal med vissa enskilda sammanslutningar

angående anordnande av ytterligare två särskilda skyddshem jämlikt barnavårdslagens

43 § 2 och 3 mom., dels ock kostnaderna för av samma års riksdag

medgivna avlönings- och hyresbidrag med tillhopa i avrundat tal 66,000

kronor för understödjande av verksamheten vid den föreningen till minne av

Konung Oscar I och Drottning Josepliina tillhöriga åkerbrukskolonien Hall.

För budgetåret 1927—1928 är anslaget till skyddsuppfostran upptaget med

oförändrat belopp, 466,000 kronor.

Belastningen å anslaget har under budgetåret 1926—1927 enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisning uppgått till endast 320,865 kronor. Den avsevärda

behållning, som sålunda uppstått å anslaget, förklaras till viss del

därav, att intet av de särskilda skyddshem, beträffande vilka medgivande

lämnats av 1926 års riksdag, hunnit färdigställas under budgetåret i fråga,

till följd varav det för dessa skyddshem beräknade kostnadsbeloppet av 40,000

kronor icke till någon del utgått under nämnda budgetår. I övrigt torde

orsaken till underbelastningen vara, att den med den nya lagstiftningen avsedda

verksamheten ännu icke hunnit utvecklas i beräknad omfattning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 33

Vad angår anslagsbehovet till förevarande ändamål för nästkommande

budgetår, har till utgångspunkt för beräkningen tagits nyssnämnda belastningssiffra

för budgetåret 1926—1927, i avrundat tal 321,000 kronor. Härtill

har till en början lagts omförmälda belopp å 40,000 kronor, avseende beräknade

årskostnader enligt de avtal, som år 1926 träffats angående skyddshem

enligt 43 § 2 och 3 mom. barnavårdslagen. Härvid har alltså erhållits

en summa av 361,000 kronor. I vad mån en fortsatt utveckling av barnavårdsverksamlieten

kan komma att föranleda ytterligare anspråk på anslaget,

har ansetts svårt att nu med någon säkerhet bedöma. Försiktigheten har

emellertid synts bjuda att för nästkommande budgetår beräkna någon stegring

i anslagsbelastningen av denna anledning. Anslagsbeloppet har, såsom

nämnts, begränsats till 380,000 kronor, vilket innebär en nedsättning av nuvarande

anslagsbelopp med 86,000 kronor.

Utskottet, som ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså hemställa

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

skyddsuppfostran, nu 466,000 kronor, med 86,000 till 380,000

kronor.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

33:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ordinarie förslagsanslaget

till medicinalstyrelsen och extra anslaget till medicinalstyrelsens verksamhet

(punkterna 41 och 42) samt en av herr A. Forssell inom andra kammaren

väckt motion, nr 254, kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att

dels godkänna det i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari

1928 förordade förslaget till stat för statens bakteriologiska laboratorium, att

tillämpas från och med budgetåret 1928—1929;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska

laboratorium, nu 172,800 kronor, med 20,000 kronor till 152,800 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid 161—164 i statsrådsprotokollet. I

I samband med genomförande från och med den 1 juli 1926 av definitiv

lönereglering för befattningshavare vid statens bakteriologiska laboratorium

fastställdes för laboratoriet följande stat, att gälla från och med ingången

av budgetåret 1926—1927:

Bihang till riksdagens protokoll 1928. (> sand. 5 Käft. (Nr 5.) i;ai 2» 3

Utskottets

yttrande.

Medicinal
styrelsen.

Medicinal
styrelsens
verksamhet.

[410.42.]

Statens bakteriologiska

laboratorium.

[43.]

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 40,600

Yikariatsersättningar, förslagsanslag......................................................... 1,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......................... 66,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften ..................................... 65,000

Summa kronor 172,800

Från och med nämnda tidpunkt är också i riksstaten uppfört ett ordinarie

förslagsanslag under rubriken statens bakteriologiska laboratorium med

samma belopp, vartill statens slutsumma uppgår, eller 172,800 kronor.

Genom särskilda brev har Kungl. Maj:t — på sätt vid behandlingen av

förslaget angående den nu gällande staten förutsattes (se 1926 års statsverksproposition,

femte huvudtiteln, sid. 137) — för varje budgetperiod fastställt

en detaljerad omkostnadsstat i avseende å användningen av den i staten

upptagna bestämda posten till övriga kostnader för driften.

De för budgetåren 1926—1927 och 1927—1928 av Kungl. Maj:t fastställda

detaljerade omkostnadsstaterna samt storleken av de verkliga utgifts- och

inkomstbeloppen under de särskilda posterna inom den detaljerade omkostnadsstaten

för förstnämnda budgetår — i vilket sistnämnda hänseende

upplysningar inhämtats från medicinalstyrelsen — framgå av följande sammanställning:
-

Stat för

Beloppen för

utgifter resp.

Stat för

budgetåret

inkomster för

budgetåret

1926-1927

kronor.

budgetåret

1926 —1927

kronor.

1927—1928

kronor.

Utgifter:

Lokalhyra, förslagsvis.......................................

27,960

—

27,224

66

30,000

—

Belysning, bränsle, gas, vatten m. m., förslagsvis

Beredning av vaccin, tillverkning av serum, inköp

11,000

I

10,180

27

11,000

av djur, anskaffande av apparater och reagens

m. m., förslagsvis..........................................

Renskrivning och övriga expenser, förslagsvis ...

113,040

120,245

52

115,000

—

3,000

—

3,073

40

3.000

—

Summa kronor

155,000

—

160,723

85

159,000

—

Inkomster:

Beredning av vaccin, tillverkning av serum m. m.,

förslagsvis .................................................

90,000

—

'') 120,009

37

100,000

—

Tillskott av statsverket, högst..........................

65,000

—

40,714

48

59,000

—

Summa kronor

155,000

—

160,723

85

159,000

—

'') Häri är även inräknat ett belopp av 600 kronor, utgörande hyra för viss av laboratoriet

uthyrd lokal inom en av laboratoriet förhyrd stallbyggnad.

Det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget i avseende å anslag till bakteriologiska

laboratoriet innebär icke någon ändring av nu gällande avlö
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr !). 35

ningsstat, raon skalle omkostnadsstaten minskas med 20,000 kronor eller

från 65,000 kronor till 45,000 kronor.

Den å sistnämnda stat upptagna posten »Övriga kostnader för driften»

är för närvarande upptagen med bestämt belopp. På grund av den ganska

stora grad av ovisshet, som av naturliga skäl i varje fall måste vidlåda

beräkningar av posterna beträffande utgifter och inkomster i fråga om vaccinberedning

och serumtillverkning m. m., har den av departementschefen

nu förordade nedskärningen av ifrågavarande anslagspost ansetts böra förutsätta,

att posten hädanefter erhåller karaktär av förslagsanslag. Någon invändning

med hänsyn till kontrollen över vederbörande medels användning

har icke synts kunna resas mot vidtagande av en dylik anordning. Det

kunde nämligen få betraktas såsom självfallet, att Kungl. Maj:t fortfarande

såsom hittills vid fastställande av den detaljerade omkostnadsstaten komme

att maximera ifrågavarande post.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen, har utskottet

funnit sig böra biträda. Yad särskilt angår Kungl. Maj:ts förslag

om förändrad karaktär av posten »Övriga kostnader för driften» har utskottet,

med hänsyn till vad departementschefen därom anfört, ansett sig icke

böra motsätta sig förslaget i fråga.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna det i statsrådsprotokollet över socialärendenden

4 januari 1928 förordade förslaget till stat för statens bakteriologiska

laboratorium, att tillämpas från och med budgetåret

1928—1929; samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska

laboratorium, nu 172,800 kronor, med 20,000 kronor

till 152,800 kronor.

35:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

44) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till statms farmaceutiska laboratorium för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 24,500 kronor.

36:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 45)

dels bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1928 till

286 och från och med den 1 januari 1929 till 291;

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1928 förordade förslaget till stat för förste provinsialläkare

och provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret

1928-1929;

Utskottets

yttrande.

Statens farmaceutiska

laboratorium.

[44.]

Förste ''provinsialläkare

och provinsialläkare.

[45.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare och

provinsialläkare, nu 2,660,000 kronor, med 201,000 kronor till 2,861,000

kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 165—171 i

åberopade statsrådsprotokollet.

Genom beslut vid 1926 års riksdag genomfördes definitiv lönereglering

för förste provinsialläkare och provinsialläkare.

I samband med löneregleringen uppfördes i riksstaten under rubriken

förste provinsialläkare och provinsialläkare ett ordinarie förslagsanslag av

2,600,000 kronor, motsvarande slutsumman i den av riksdagen godkända nya

staten för förste provinsialläkare och provinsialläkare.

Vid löneregleringen bestämdes antalet förste provinsialläkare till 24 och

antalet provinsialläkare till 271.

I enlighet med riksdagens beslut har Kungl. Maj.t den 21 maj 1926 utfärdat

avlöningsreglemente för förste provinsialläkare och provinsialläkare

(sv. förf.-saml. nr 177). Genom brev den 29 juni 1926 har Kungl. Maj:t

vidare fastställt fördelning av provisialläkartjänsterna i riket å de i nyssnämnda

avlöningsreglemente uti löneplanen under avdelning B upptagna

lönegrupperna för provinsialläkare, vilken fördelning länder till efterrättelse

från och med ingången av budgetåret 1926—1927.

1927 års riksdag har, efter förslag av Kungl. Maj:t, dels bestämt, att antalet

provinsialläkare skall från och med den 1 juli 1927 vara 276 och från och

med den 1 januari 1928 281, dels ock godkänt följande stat för förste provinsialläkare

och provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret

1927—1928:

Stat. Kronor.

Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag.

................................................................................................. 2,595,600

Arvoden till biträdande förste provinsialläkare ................................ 11,600

Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare

............................................................ 52,800

Summa kronor 2,660,000 I

I samband härmed har det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare höjts med 60,000 kronor och är sålunda i riksstaten

för budgetåret 1927—1928 uppfört med 2,660,000 kronor.

Det nu framlagda förslaget utgör ett led i fullföljandet av den av 1916

års provinsialläkardistriktskommitté framlagda planen för inrättande av nya

provinsialläkartjänster och innebär, att för nästkommande budgetår medel

beräknas för ytterligare 10 nya provinsialläkarbefattningar utöver de nuvarande.

Härigenom skulle de sedan 1921 beslutade nya provinsialläkardistrikten

komma att uppgå till 70. Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle 5 av

de nu föreslagna tjänsterna tillkomma från och med den 1 juli 1928 och de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr '')

:s7

återstående 5 befattningarna från och med den 1 januari 1929, i följd varav

antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1928 skulle bliva 286

och från och med den 1 januari 1929 291.

Kostnadsökningen för detta förslags genomförande beräknas till i avrundat

tal 60,000 kronor.

Till sistnämnda belopp, 60,000 kronor, bör emellertid läggas ett belopp

av 21,000 kronor motsvarande, i avrundat tal, kostnadsökningen för de nya

provinsialläkartjänster, vilka enligt beslut av 1927 års riksdag inrättats först

från och med den 1 januari 1928 och för vilka i riksstaten för budgetåret

1927—1928 alltså endast beräknats halvårskostnad.

Under förevarande punkt har Kungl. Maj :t vidare framlagt förslag om ändring

i uppställningen m. m. av staten för förste provinsialläkare och provinsialläkare.

Detta förslag innebär, att uti staten i fråga skulle uppföras en ny anslagspost

under beteckning »vikariatsersättningar, förslagsanslag» med ett belopp av

200.000 kronor. Samtidigt skall emellertid förslagsanslaget till allmän hälsooch

sjukvård, vilket anslag till största delen bestritt kostnaderna för vikarier

beträffande bemälda befattningshavare, minskas med ett för sistnämnda

ändamål använt nettobelopp av i runt tal 120,000 kronor och anslagsposten

till avlöningar åt förste provinsialläkare och provinsialläkare nedsättas med

80.000 kronor, vilket belopp ungefärligen beräknats motsvara vad som enligt

nu gällande bestämmelser, till följd av vakanser å förste provinsialläkar- och

provinsialläkartjänster, omföres från berörda anslagspost till hälso- och sjukvårdsanslaget.

Någon ändring i totalbeloppet av de medel, som erfordras

för vikariatsersättningarnas bestridande, skulle alltså enligt förslaget icke

ifrågakomma.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall sålunda i staten för förste provinsialläkare

och provinsialläkare från och med nästa budgetår upptagas en anslagspost

till vikariatsersättningar med karaktär av förslagsanslag till belopp

av 200,000 kronor samt anslagsposten avlöningar till förste provinsialläkare

och provinsialläkare i samma stat uppföras med (2,595,600 + 81,000

— 80,000) 2,596,600 kronor.

Denna stat skulle alltså, då någon ändring icke ifrågasatts i anslagsposterna

för arvoden till biträdande förste provinsialläkare samt för expeditionslokal

m. m. för förste provinsialläkare, vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag

från och med budgetåret 1928—1929 erhålla följande utseende:

Stat. Kronor.

Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag

......................................................................................... 2,596,600

Vikariatsersättningar, förslag samlag..................................................... 200,000

Arvoden till biträdande förste provinsialläkare ................................ 11,600

Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare

......................................................................................... 52,800

Summa kronor 2,861,000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Flyttningsbidrag

åt

vissa provinsialläkare.

[46.]

Till nämnda belopp bär även det ordinarie förslagsanslaget till förste

provinsialläkare och provinsialläkare föreslagits till upptagande i riksstatsförslaget

för nästa budgetår.

I likhet med departementschefen anser utskottet några omständigheter

icke föreligga, som böra föranleda uppskov med den uppgjorda planen angående

tillsättandet av nya provinsialläkartjänster. Utskottet får alltså tillstyrka,

att medel anvisas för nästkommande budgetår för ytterligare tio sådana

tjänster utöver de nuvarande. Att fem av tjänsterna inrättas från och

med den 1 juli 1928 samt de återstående fem från och med den 1 januari

1929, finner sig utskottet ock böra förorda.

Då utskottet ävenledes ansett det vara ur löneteknisk synpunkt lämpligt,

att medel för vikariatsersättningars bestridande anvisas, i enlighet med

vad departementschefen föreslagit, å nu ifrågavarande stat, samt utskottet

icke haft något att erinra mot de gjorda kostnadsberäkningarna, får utskottet

alltså hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1

juli 1928 till 286 och från och med den 1 januari 1929 till 291;

b) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1928 förordade förslaget

till stat för förste provinsialläkare och provinsialläkare,

att tillämpas från och med budgetåret 1928—1929; samt

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare, nu 2,660,000 kronor, med 201,000

kronor till 2,861,000 kronor.

37:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46) att till flyttningsbidrag

åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

förslagsanslag av 2,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 171 och 172 i åberopade statsrådsprotokollet.

Under ett antal år hava å riksstaten anvisats medel för beredande av

flyttningsbidrag enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder åt vissa provinsialläkare

i mera avlägset belägna distrikt.

I samband med den vid 1926 års riksdag beslutade löneregleringen för

provinsialläkarkåren godkändes för denna kårs vidkommande samma grunder

i fråga om ersättning för flyttningskostnad i vissa fall, som gälla för befattningshavare

vid statsdepartement m. fl. verk. Berörda grunder äro innefattade

i 24 § i avlöningsreglementet för förste provinsialläkare och provinsialläkare

den 21 maj 1926 (nr 177). Då emellertid en vidsträcktare förmån

av flyttningsbidrag än den i avlöningsreglementet avsedda åtminstone

tills vidare kunde befinnas erforderlig för besättandet av vissa provinsialläkarbefattningar,

förutsattes vid löneregleringen, att frågan om en dylik vid
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr f).

39

sträcktare förmån skulle i samband med anvisandet av för ändamålet erforderliga

medel år efter år kunna göras till föremål för prövning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (proposition nr 74) anvisade 1926 års riksdag

(skrivelse nr 191) för dylika särskilda flyttningsbidrag ett extra förslagsanslag

av 3,000 kronor. Jämväl för budgetåret 1927—1928 är anslag till ändamålet

uppfört i riksstaten till sistnämnda belopp.

Genom brev den 21 maj 1926 och senare har Kungl. Maj:t bestämt de

provinsialläkartjänster, vilkas blivande innehavare skola äga atnjuta flyttningsbidrag

av sist angivet slag, samt fastställt grunder i fråga om dylika

bidrag.

Med hänsyn till den ringa belastningen av anslaget för budgetåret 1926—

1927 bär anslaget för nästkommande budgetår ansetts kunna nedsättas med

1,000 kronor.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må till flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av

2,000 kronor.

38:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) och under hänvisning Tillfälliga

till vad statsrådsprotokollet (sid. 172) i ämnet innehåller, får utskottet

hem ställa, sialläkare.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetårägt

rum, till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 4,200 kronor.

39:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till bidrag för Bidrag för

anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 160,000 kronor. åt pr0vinsial
Utredningen

i ärendet återfinnes å sid. 173 och 174 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 262 till 1921 års riksdag [48-J

gjorda framställning anvisade nämnda års riksdag (skrivelse nr 313) till bidrag

för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare på landsbygden på extra stat

för år 1922 ett reservationsanslag av 150,000 kronor, att utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med av vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 14 mars 1921 angivna grunder.

Bestämmelser i ämnet utfärdades sedermera genom kungörelse den 2 december

1921 (nr 687). Enligt dessa bestämmelser kunde — med visst un- •

dantag beträffande Tärna distrikt, varom nu ej är fråga — statsbidrag utgå

med högst eu tredjedel av beräknade byggnadskostnader eller uppskattad

inköpssumma för anskaffande av läkarbostad, dock högst med 30,000 kronor

för varje bostad.

Genom kungörelse den 11 april 1924 (nr 154) ändrades dessa bestämmelser

så, att statsbidragets maximibelopp bestämdes till 20,000 kronor för

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Avlöning åt

civila läkarstipendiater.

[49.]

Dyrtidstillägg

åt vissa extra

provinsialläkare.

[50.]

varje bostad. Vidare har genom kungörelse den 6 maj 1927 (nr 152) vidtagits

en ytterligare nedsättning av statsbidragets maximibelopp, nämligen

till 18,000 kronor för varje bostad. I samband härmed har viss detaljändring,

avseende kostnaden för avsyning av läkarbostad, ägt rum i 1921 års

kungörelse.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen, utöver förenämnda anslag å

150,000 kronor för år 1922, för därefter följande budgetperioder anvisat tillhopa

535,000 kronor, därav 200,000 kronor för vartdera av budgetåren 1926—

1927 och 1927—1928. Hela det av riksdagen för bidrag till läkarbostäder

anvisade anslagsbeloppet utgör alltså 685,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet framgår, att den 15 december 1927 å anslaget

återstod ett odisponerat belopp av 37,787 kronor 59 öre samt att summan

av tillstyrkta eller begärda men ännu ej beviljade statsbidrag utgjorde 64,199

kronor 55 öre.

Med hänsyn, bland annat, till den år 1927 företagna sänkningen av statsbidragets

maximibelopp har anslaget för nästkommande budgetperiod ansetts

kunna begränsas till 160,000 kronor, vilket belopp beräknats motsvara bidrag

för tio bostäder.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran, och utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till bidrag för anskaffande av bostäder åt

provinsialläkare å landsbygden för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 160,000 kronor.

40:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 49) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

174 och 175) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) besluta att beträffande det ordinarie reservationsanslaget

till avlöning åt civila läkar stipendiater i riksstaten för budgetåret

1928—1929 icke upptaga något belopp; samt

b) medgiva, att av uppkomna reservationer å nämnda anslag

må för bestridande av kostnaderna för avlöningsförhöjning åt

fyra civila läkarstipendiater under samma budgetår användas

ett belopp av 6,000 kronor.

41:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 50)

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,000

kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets utlåtande Nr 5.

41

42:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 51) att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på

följande sätt:

I. Läkar personal.

Befattning. Lönegrad.

12 överläkare av l:a klass ....................................................................... B 29

24 hospitalsläkare av l:a klass ............................................................. B 28

4 överläkare av 2:a klass ..................................................................... B 28

30 hospitalsläkare av 2:a klass................................................................ B 26

1 läkare vid Yisby hospital.................................................................... B 26

II. Kontorspersonal.

3 sysslomän av l:a klass ........................................................................ B 24

8 sysslomän av 2:a klass ....................................................................... B 22

5 sysslomän av 3:e klass ........................................................................ B 21

14 bokhållare............................................................................................. B 15

16 kassörer........................................................................................... B 11

9 kameralbiträden .................................... B 8

13 kanslibiträden ..................................................................................... B 7

III. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsmän av l:a klass ............................................................. B 14

21 förestånderskor av l:a klass ............................................................... B 12

17 uppsyningsmän av 2:a klass .............................................................. B 10

139 över skötare........................................................................................... B 8

29 förestånderskor av 2:a klass ............................................................. B 7

749 skötare ................................................................................................ B 6

236 översköterskor ...................................................................................... B 6

869 sköterskor............................................................................................... B 3 IV.

IV. Ekonomipersonal.

10 maskinmästare av l:a klass................................................................. B 14

5 maskinmästare av 2:a klass................................................................. B 12

10 befallningsmän ........................................................... B 10

28 hantverksföreståndare av l:a klass..................................................... B 10

15 maskinister av l:a klass ................................................................. B 10

15 trädgårdsmästare................................................................................. B 10

92 hantverksföreståndare av 2:a klass.................................................... B 8

19 maskinister av 2:a klass........................................................................ B 8

12 köksförestånderskor av l:a klass ........................................................ B 7

9 magasinsföreståndare........................................................................... B 7

14 arbetsförestånderskor .......................................................................... B 6

12 bageriförestånderskor ........................................................................... B 6

10 chaufförer.............................................................................................. B 6

14 eldare av l:a klass............................................................................ B 6

Hospital

och asyler.

[Öl.]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Befattning. Lönegrad.

3 förmän i trädgård och jordbruk ........................................................ B 6

83 hantverkare.......................................................................................... B 6

4 köksförestånderskor av 2:a klass...................................................... B 6

17 post- och stadsbud......................................................................... B 6

15 tvättförestånderskor av l:a klass...................................................... B 6

75 eldare av 2:a klass.............................................................................. B 5

27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall .................................... B 5

1 tvättförestånderska av 2:a klass ...................................................... B 3

dels godkänna följande stat för hospital och asyler, att tillämpas från och

med budgetåret 1928—1929:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 7,540,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................................. 700,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

.............................................................................................. 2,300,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag .............. 9,040,000

Summa kronor 19,580,000

dels nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, nu

9,800,000 kronor, med 700,000 kronor till 9,100,000 kronor;

dels och medgiva, att till Fredrika Bremerförbundets Lundakrets må,

under i statsrådsprotokollet angivna villkor, för budgetåret 1928—1929 av

ifrågavarande anslag utgå ett belopp av 6,000 kronor såsom bidrag till utövande

av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 176—190

i statsrådsprotokollet.

Staten för hospital och asyler är från och med budgetåret 1927—1928 av

följande utseende:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 7,200,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................................... 700,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

........................................................................................... 2,235,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag .............. 9,290,000

Summa kronor 19,425,000

Det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler är i riksstaten för

budgetåret 1927—1928 uppfört med 9,800,000 kronor. Såsom synes överens
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

43

stämmer — i motsats till vad tidigare varit fallet — anslagets belopp icke

med statens slutsumma. Anledningen härtill är, att för detta budgetår den

ändring vidtagits i avseende å uppställningen av staten, att under rubriken

övriga kostnader för hospitals underhåll upptagits bruttoutgifterna för underhållet,

i stället för som dittills nettoutgifterna. Med denna uppställning av

staten hava alltså hospitalens inkomster så att säga ställts utanför staten. Hänsyn

har emellertid tagits till dessa inkomster såsom en förminskande faktor

vid beräkningen av storleken av det anslag till avlönings- och omkostnadsstater

till hospital och asyler, som beträffande budgetåret 1927-—1928 prövats

erforderligt. Den gjorda ändringen i avseende å statens uppställning har

ansetts lämplig med hänsyn därtill, att för innevarande budgetår inkomsterna

vid hospitalen beräknats komma att överstiga utgifterna för omkostnadsstaten.

Vad först avlöningsstaten beträffar, innebär Kungl. Maj ds nu föreliggande

förslag vissa ändringar i antalet ordinarie befattningar vid hospitalen.

Ändringarna, som uteslutande avse ekonomipersonalen, gälla Hälsingborgs,

Strängnäs och Piteå hospital. Vid Hälsingborgsliospitalet har sålunda ifrågasatts

utbyte av eu hantverksföreståndartjänst av 2:a klass mot en hantverkarbefattning,

förändring av en hantverksföreståndartjänst av 2:a klass till en

maskinistbefattning av 2:a klass och anställandet av ytterligare en magasinsföreståndare.

En befattning såsom föreståndare i stall vore däremot icke

behövlig för hospitalets räkning. I fråga om Strängnäs hospital har föreslagits

inrättande av en ordinarie befattning såsom föreståndare i svinstall,

och beträffande Piteå hospital har ifrågasatts utbyte av en hantverksföreståndartjänst

av 2:a klass mot en hantverkarbefattning.

Från och med den 1 juli 1928 skulle således antalet liantverksföreståndarbefattningar

av 2:a klass minskas med tillhopa 3 och alltså i staten upptagas

till 92 i stället för 95, antalet liantverkartjänster ökas med 2 och följaktligen

upptagas till 83 i stället för 81 samt vardera av grupperna maskinister av

2:a klass och magasinsföreståndare till antalet ökas med 1 och således upptagas

till 19 och 9 i stället för 18 och 8. I övrigt skulle det av 1927 års

riksdag bestämda och i nyss återgivna personalstat npptagna antalet befattningshavare

i olika ställning bibehållas.

Vad angår beräkningen av liospitalsstatens särskilda anslagsposter, är den

föreslagna höjningen av anslagsposten för avlöningar till ordinarie befatt

ningshavare i främsta rummet föranledd av att vid början av budgetåret

1928—1929 samtliga de för Hälsingborgs hospital nyinrättade ordinarie befattningarna

beräknats vara tagna i anspråk.

Anslagsposten för vikariatsersättningar har upptagits med oförändrat be
1°PP-

....... . , .

Vidkommande anslagsposten för avlöningen till icke-ordmane befattningshavare

in. m. har denna post föreslagits att ökas med 65,000 kronor.

Ökningen i fråga har sin grund i att samtliga för Hälsingborgs hospital avsedda

icke-ordinarie befattningar samt de i anledning av tillkomsten av en

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

ny paviljong för oroliga sjuka vid Östersunds hospital beviljade befattningarna

beräknats bliva tillsatta under budgetåret 1928—1929.

I avseende å omkostnadsstaten innebär det föreliggande förslaget, att anslagsposten

för övriga kostnader för hospitals underhåll, som i innevarande

budgetårs riksstat är upptagen till 9,290,000 kronor, skulle för nästkommande

budgetår begränsas till 9,040,000 kronor.

Summan av de i staten för hospital och asyler till upptagande föreslagna

anslagsposterna utgör, såsom av det förestående framgår, 19,580,000 kronor.

Vid beräkning av anslaget för nästa budgetår har från denna summa dragits

ett belopp å 10,480,000 kronor, vartill enligt departementschefens uppskattning

inkomsterna vid hospitalen för sistnämnda tid ansetts kunna upptagas.

Härvid har erhållits ett belopp av 9,100,000 kronor, till vilket belopp anslaget

till hospital och asyler beräknats i riksstaten för nästkommande

budgetår.

Under förevarande punkt har Kungl. Maj:t, såsom nämnts, slutligen föreslagit

riksdagen medgiva, att till Fredrika Bremerförbundets Lundakrets må,

under vissa av departementschefen angivna villkor, för budgetåret 1928—

1929 av förslagsanslaget till hospital och asyler utgå ett belopp av 6,000

kronor såsom bidrag till utövande av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.

Villkoren äro, att verksamheten skall stå under överinseende av en av

medicinalstyrelsen utsedd person, att den ifrågavarande kuratorn skall vara

skyldig att — inom den avsedda verksamhetens ram — biträda ledningen

vid vederbörande hospital, då så påfordras, samt att till medicinalstyrelsen

skall så snart som möjligt efter budgetårets utgång avlämnas berättelse

rörande verksamheten.

Kungl. Maj:ts förslag i avseende å vissa ändringar i antalet ordinarie befattningshavare

vid hospitalen har utskottet funnit sig böra tillstyrka, och utskottet

har ej heller funnit anledning till erinran vare sig mot de framlagda

förslagen till avlönings- och omkostnadsstater eller mot beräkningen av anslaget

till hospital och asyler.

Vad angår den väckta frågan om bidrags anvisande till Fredrika Bremerförbundets

Lundakrets för utövande av social hjälpverksamhet för sinnessjuka,

har utskottet, som tillfullo uppskattar värdet av den verksamhet, berörda

förening utövar, likväl ansett att bidraget lämpligen bör begränsas

till 3,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I) att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och

asyler på följande sätt:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

45

I. Läkarpersonal.

Befattning.

Lönegrad

12 överläkare av l:a klass.................................

................. B

29

24 hospitalsläkare av l:a klass ........................

................ B

28

4 överläkare av 2:a klass.................................

B

28

30 hospitalsläkare av 2:a klass .........................

B

26

1 läkare vid Visby hospital ...........................

................ B

26

II. Kontorspersonal.

3 syssloman av l:a klass..................................

................. B

24

8 sysslomän av 2:a klass ................................

................. B

22

5 sysslomän av 3:e klass.................................

................ B

21

14 bokhållare......................................................

................. B

15

16 kassörer .....................................................

................ B

11

9 kameralbiträden...........................................

................. B

8

13 kanslibiträden................................................

................ B

7

III. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsmän av l:a klass.........................

................. B

14

21 förestånderskor av l:a klass.........................

................. B

12

17 uppsyningsmän av 2:a klass.........................

............... B

10

139 överskötare ...................................................

................ B

8

29 förestånderskor av 2:a klass..........................

................. B

7

749 skötare............................................................

................ B

6

236 över skö ter skor................................................

................. B

6

869 sköterskor ....................................................

................. B

3

IV. Ekonomipersonal.

10 maskinmästare av l:a klass ........................

............... B

14

5 maskinmästare av 2:a klass .........................

................. B

12

10 befallningsmän .............................................

................ B

10

28 hantverksföreståndare av l:a klass ...........

................. B

10

15 maskinister av l:a klass ..............................

................. B

10

15 trädgårdsmästare ...........................................

................. B

10

92 hantverksföreståndare av 2:a klass .............

................ B

8

19 maskinister av 2:a klass...............................

................. B

8

12 köksförestånderskor av l:a klass ...............

................. B

7

9 magasinsföreståndare.....................................

................. B

7

14 arbetsförestånderskor.....................................

................ B

6

12 bageriförestånderskor.....................................

................. B

6

10 chaufförer ....................................................

................. B

6

14 eldare av l:a klass........................................

................. B

6

3 förmän i trädgård och jordbruk...................

................. B

6

83 hantverkare ....................................................

................. B

6

4 köksförestånderskor av 2:a klass ...............

................ B

6

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande AV 5.

Motion om

ändrad löneställning

för

första forestånderskan

yid Strängnäs

hospital Signe

Dahlström

m. m.

Utskottets

yttrande.

17 post- och stadsbud......................................................... B 6

15 tvättförestånderskor av l:a klass ................................. B 6

75 eldare av 2:a klass......................................................... B 5

27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall .............. B 5

1 tvättförestånderska av 2:a klass.................................. B 3

b) godkänna följande stat för hospital och asyler, att tilllämpas

från och med budgetåret 1928—1929:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

......................................................................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...........................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in.,

förslagsanslag...........................................................

Kronor.

7.540.000

700,000

2.300.000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag

........................................................................ 9,040,000

Summa kronor 19,580,000

samt

c) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler,

nu 9,800,000 kronor, med 700,000 kronor till 9,100,000 kronor;

samt

d) medgiva, att till Fredrika Bremerförbundets Lundakrets

må, under i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari

1928 angivna villkor, för budgetåret 1928—1929 av ifrågavarande

anslag utgå ett belopp av 3,000 kronor såsom bidrag till utövande

av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.

43:o) I en inom första kammaren av fröken Kerstin Hesselgren väckt motion,

nr 143, som hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har

hemställts, att riksdagen ville bevilja fröken Signe Dahlström förste uppsyningsman

tillkommande lönevillkor och pension med bibehållen tjänsteårsberäkning.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

I en vid sistlidet års riksdag väckt motion, I: 82, hemställde förenämnda

motionär, att riksdagen ville besluta, att kvinna, som skötte förste uppsyningsmans

befattning å manlig avdelning vid hospital, skulle vara berättigad

att jämväl uppbära den lön, som tillfölle manlig innehavare av befattningen,

samt att fröken Signe Dahlström vid Strängnäs hospital måtte äga

rätt uppbära denna lön retroaktivt från behörighetslagens ikraftträdande.

Över ifragavarande motion inhämtade statsutskottet i vederbörlig ordning

medicinalstyrelsens yttrande, vilket såsom bilaga närslöts utskottets utlåtande

i frågan och till vilket yttrande utskottet tillåter sig hänvisa (statsutskottets

utlåtande nr 77).

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

47

I sitt utlåtande anförde statsutskottet följande:

»Såsom medicinalstyrelsen i sitt yttrande i ärendet framhållit, har vården

av sinnessjuka under senare tid ansetts böra i regel anförtros åt sköterskor,

dock att vissa kategorier av sinnessjuka män alltjämt måste vårdas av skötare.

Vid fastställandet av löneförmånerna åt denna personal liksom åt

sjukvårdspersonalen i övrigt har ock denna uppdelning kommit till uttryck.

Sjukvårdspersonalens avlöningar äro sålunda bestämda till nu utgående

belopp utan hänsyn till det förhållandet, om tjänstgöringen är förlagd till

mans- eller kvinnoavdelningar, och hava avlöningarna fastställts efter gjorda

jämförelser med de löneförmåner, som utgå till statstjänare med motsvarande

arbete på andra områden än hospitalen.

Enligt motionärens mening borde den omständigheten, att eu kvinna

i förevarande fall en förestånderska — försöksvis placerats att förestå

en manlig avdelning vid hospital, föranleda, att samma löneförmåner borde

tillkomma henne som en ordinarie uppsyningsman. Till en dylik uppfattning

kan utskottet icke ansluta sig. Förutom oegentliglieten däri att tilldela

en befattningshavare, som på grund av en försöksvis genomförd organisatorisk

anordning fullgör åligganden, som ankomma på annan befattningshavare,

dennes lön, vill utskottet såsom sin mening framhålla, att ett

beslut i enlighet med motionärens förslag skulle innebära ett sönderbrytande

av de principer, som kommit till tillämpning vid bestämmandet av nu utgående

löneförmåner för hospitalspersonalen. Konsekvenserna av ett beslut

i angiven riktning äro ock påtagliga. Ett bifall till förslaget skulle sålunda

uppenbarligen medföra, att — på sätt medicinalstyrelsen ävenledes påpekat

— krav på samma avlöning, som tillkommer den manliga sjukvårdspersonalen,

skulle framställas av all kvinnlig sjukvårdspersonal samt av arbetsförestånderskor

vid förordnanden på mansavdelningar.»

På grund av vad sålunda anfördes hemställde utskottet, att motionen i

fråga icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd. I enlighet härmed

beslöt ock riksdagen.

I sin nu väckta motion har motionären på anförda skäl hemställt, att

förste uppsyningsman tillkommande lönevillkor och pension måtte med bibehållen

tjänsteårsberäkning beviljas Signe Dahlström.

Med anledning härav får utskottet, under hänvisning till vad utskottet i

frågan förut anfört och med framhållande av de konsekvenser ett bifall

till motionen skulle komma att medföra, hemställa,

att fröken Hesselgrens ovanberörda motion, I: 143, icke må

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

44:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52) angående anslag till Hospitalshospitalsbyggnader

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva byggnader.

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen 1,52.J

anmäla.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Bidrag till 45:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att, med uteslusinnessjuk-

tande ur riksstaten av det under avdelningen medicinalstaten samt hälsoStockholm,

och sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna, uppförda ordinarie

GotMålmo°Ch förslagsanslaget till bidrag till sinnessjukvården i Stockholm och Göteborg,

[-p-q -i under samma avdelning och underavdelning med rubriken bidrag till sinnesL

sjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö uppföra ett ordinarie förslags
anslag

av 1,300,000 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 195—198 i

statsrådsprotokollet.

Enligt medgivande av 1925 års riksdag (proposition nr 150, riksdagens

skrivelse nr 281) har Kungl. Maj:t den 18 december 1925 ingått avtal med

envar av städerna Stockholm och Göteborg rörande nämnda städers övertagande

av hela sin sinnessjukvård.

Beträffande innebörden av nämnda båda avtal, vilka trädde i kraft den 1

januari 1926, torde få hänvisas till den utförliga redogörelse, som i sådant

hänseende lämnades i berörda proposition nr 150 år 1925.

För gäldande av statens kostnader enligt de båda avtalen blev i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag till 1926 års riksdag (statsverkspropositionen,

femte huvudtiteln, punkten 62) i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag

under rubriken bidrag till sinnessjukvården i Stockholm och Göteborg.

Anslaget, som för budgetåret 1926—1927 bestämdes till 865,000

kronor, är i nu gällande riksstat upptaget med samma belopp.

Genom brev den 30 april 1927 har Kungl. Maj:t fastställt vissa detaljbestämmelser

att i anslutning till de i avtalen meddelade föreskrifterna gälla

beträffande statsbidraget till Stockholm och Göteborg för ifrågavarande

ändamål.

Genom proposition nr 246 till 1927 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att å statens vägnar ingå avtal med

Malmö stad rörande stadens övertagande av hela sin sinnessjukvård i huvudsaklig

överensstämmelse med det vid statsrådsprotokollet över socialärenden

den 22 april 1927 fogade förslaget därutinnan med vissa av departementschefen

till nämnda statsrådsprotokoll angivna jämkningar.

Det vid sistnämnda proposition fogade avtalsförslaget överensstämde i allt

väsentligt med de med Stockholm och Göteborg ingångna avtalen. De jämkningar

i förhållande till dessa avtal, som i statsrådsprotokollet förordades,

åsyftade huvudsakligen, att ersättningen till Malmö icke skulle komma att

ökas av den anledningen, att liknande avtal träffades med ytterligare kommuner

eller att upptagningsområdet för statsanstalterna minskades genom

inkorporering av något område med stad, som själv omhändertagit sin sinnessjukvård.

Enligt vad departementschefen förordade skulle avtalet med Malmö träda

i kraft den 1 januari 1928. Vid ärendets anmälan till statsrådsprotokollet

framhöll departementschefen att, då statens bidrag enligt detta avtalsförslag

skulle, liksom beträffande Stockholm och Göteborg, utgå i efterskott efter

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

49

vederbörlig utriikuing, som skulle ske för högst ett år i sänder, avtalet ej

kunde påverka statsbudgeten tidigare än från och med budgetåret 1928—

1929. Medel till statsbidragen syntes böra beredas från det ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till sinnessjukvården i Stockholm och Göteborg,

Detta anslags rubrik syntes på grund härav från och med sistnämnda budgetår

böra undergå ändring.

I skrivelse den 8 juni 1927 (nr 267) anmälde riksdagen, att riksdagen

lämnat Kungl. Maj:t det begärda bemyndigandet.

Sedan i det vid propositionen fogade avtalsförslaget inom socialdepartementet

vidtagits förberörda av departementschefen angivna jämkningar, har

det sålunda omredigerade förslaget underställts stadens prövning och vunnit

dess godkännande samt för stadens del i vederbörlig ordning undertecknats.

Därefter har avtalet, enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 september

1927, samma dag å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar undertecknats. Av.

talet har sålunda trätt i kraft den 1 januari 1928.

Av medicinalstyrelsen uppgjorda beräkningar rörande storleken av det

anslag, som erfordras för budgetåret 1928—1929 för gäldande av statens

kostnader enligt förenämnda avtal med Stockholm, Göteborg och Malmö,

hava givit till resultat, att under sagda budgetår skulle komma att utgå

statsbidrag till de tre städerna med följande belopp:

Statsbidrag till Stockholm: driftbidrag ..................... 532,230: —

platskostnadsbidrag ...... 160,197:24 692 497-24

» » Göteborg: driftbidrag ..................... 300,542:50

platskostnadsbidrag ...... 98,733: 24 ggg 275- 74

» » Malmö: driftbidrag ..................... 149,952:50

platskostnadsbidrag ...... 52,786: 56 202 739- 06

Summa statsbidrag 1,294,442: O4

Utgifterna för ändamålet skulle således under budgetåret 1928—1929

komma att uppgå till 1,294,442 kronor 4 öre eller i avrundat tal 1,300,000

kronor.

Då utskottet icke funnit skäl till anmärkning mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av det

under avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården,

underavdelningen sjukvårdsanstalterna, uppförda ordinarie förslagsanslaget

till bidrag till sinnessjukvården i Stockholm och

Göteborg, under samma avdelning och underavdelning med

rubriken bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och

Malmö uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 1,300,000 kronor.

46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till epileptikeranstalter, nu 120,000 kronor, med 15,000

kronor till 135,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 198—201 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 5 haft. (Nr 5.) C9i 28 4

Utskottets

yttrande.

Epileptiker
anstalter.

L54.]

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande AV ö.

Utskottets

yttrande.

Statens uppfostringsanstalt

för

sinnesslöa

gossar.

[55.]

Belastningen å förevarande anslag har under budgetåret 1926—1927 uppgått

till 135,810 kronor.

Den nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd av sagda belastning.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till epileptilceranstalter,

nu 120,000 kronor, med 15,000 kronor till

135,000 kronor.

47:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att

ej mindre medgiva,

att föreståndare och lärarpersonal vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

gossar må, för erhållande av ålderstillägg för tid efter den 30 juni

1928, tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring i befattning av motsvarande

eller jämförlig art vid statsunderstödd sinnesslöanstalt samt vid skyddshem,

som åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Kungl. Maj:t stadfäst reglemente

eller ock är av Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän uppfostringsanstalt,

samt att föreståndare och lärarpersonal vid samma anstalt må årligen,

då sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

en var under fyrtiofem dagar ;

än även för budgetåret 1928—1929 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 26,275 kronor;

dels till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 29,000 kronor;

dels ock till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade jordbruket

ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 201—221

i statsrådsprotokollet.

Till upprätthållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för

sinnesslöa gossar å Salbohed har 1927 års riksdag, i anledning av Kungl.

Maj:ts framställning, för budgetåret 1927—1928 anvisat dels till avlöningar

och vikariatsersättningar m. m. ett extra anslag av 24,800 kronor, dels ock

till bidrag till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av 30,200 kronor.

Vidare har riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, för samma

budgetår anvisat till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade

jordbruket ett extra reservationsanslag av 2,800 kronor.

Under före varande punkt har Kungl. Maj:t till en början framlagt förslag

därom, att föreståndare och lärarpersonal vid statens uppfostringsanstalter

för sinnesslöa må från och med den 1 juli 1928 erhålla rätt att för åtnjutande

av ålderstillägg vid sina befattningar tillgodoräknas tjänstgöring vid

statsunderstödda kommunala eller enskilda anstalter för sinnesslöa eller vid

skyddshem. Med hänsyn till hittills i allmänhet tillämpade regler bör, enligt

Kungl. Maj:ts förslag, endast tjänstgöring å motsvarande eller jämförlig

befattning få tillgodoräknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr f).

Öl

Vidare föreslås utsträckt semesterrätt för föreståndare och lärare vid

ifrågavarande anstalter, sålunda att nämnda befattningshavare må, där sådant

kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, äga åtnjuta semester

en var under 45 dagar i stället för, såsom enligt hittills gällande

bestämmelser, 30 dagar. Såsom skäl härför har framhållits, att tjänstgöringen

vid dessa anstalter är synnerligen tålamodsprövande och iiven i övrigt

av krävande art.

Genom brev den 6 maj 1927 har Kungl. Maj:t fastställt avlönings- och

omkostnadsstater för anstalten för budgetåret 1927—1928. Avlöningsstaten

är av följande utseende:

Avlöningsstat. * 1

1 lärare.

1 räkenskapsförare ......

1 lärarinna..................

1 arbetsledare..............

5 » ...........

1 husmoder.................

Till vikariatsersättningar,

extra personal,

tjänstepersonal och

ålderstillägg..............

Summa kronor

Lön

1

Pen-

Tjänst-

! Oredu- | cerat

i belopp

sions- a vgift

mot- svarande

Redu-

cerat

belopp

gorings-

pen-

ningar

Summa

1

belopp

| Efter 5 år kan lönen böjas

med 400 kronor, efter 10

2,300

100

2,200

1,200

3,400

) år med ytterligare 400

\ kronor och efter 15 år

med än ytterligare 400

l kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

1,600

50

1,550

1,000

2,550

med 300 kronor, efter 10

år med ytterligare 300

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 300

kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

1,400

med 250 kronor, efter 10

50

1,350

800

2,150\

år med ytterligare 250

1.400

50

1,350

800

2,150/

| kronor och efter 15 år

med än ytterligare 250

1 kronor.

1,000

Efter 5 år kan lönen höjas

25

975

500

1,4751

med 100 kronor och efter

5,000

125

4,875

2,500

7,375/

10 år med ytterligare 100

kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 50 kronor och efter

700

25

675

—

675

10 år med ytterligare 50

kronor. Därjämte fri kost

och tvätt samt möblerad

bostad.

—

—

—

_

5,025

—

—

—

- |

24,800

1

Anmärkningar.

1. Samtliga befattningshavare erhålla fri bostad eller hyresersättning, fri uppvärmning

(eller bränsle) samt, om elektriskt ljus införts, fri belysning. Huggning och sågning av

bränsle ävensom armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.

2. Husmodern äger under semester rätt till kontant ersättning för kost med det belopp

för dag, vartill kosthållet för henne beräknats.

3. Därest föreståndare eller lärare äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt,

höjes avlöningen med det mot pensionsavgift svarande belopp.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

iStatsutskottets utlåtande Nr 5.

I jämförelse med avlöningsstaten för budgetåret 1926—1927 företer denna

stat icke annan ändring än att posten till vikariatsersättningar m. m. böjts

från 4,980 kronor till 5,025 kronor eller — frånsett en avrundning nedåt

med 5 kronor — med belopp motsvarande kalvårskostnaden för ett ålderstillägg

åt en från och med den 1 januari 1928 därtill berättigad arbetsledare.

Omkostnadsstaten f ra Algår av följande jämförelse medKungl.Majits äskande

i sådant hänseende för nästkommande budgetår: l

Utgifter:

Utspisning för personalen (5 st. å 1: 60 kronor per dag), förslagsvis

.......................................... ..............................

Utspisning för eleverna (55 st. å 0: 90 kronor per dag), förslagsvis

..........................................................................

Beklädnad och sängkläder, förslagsvis .................................

Undervisning, förslagsvis....................................................

Hälso- och sjukvård, förslagsvis .........................................

Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis ...............

Tvätt och renhållning, förslagsvis ......................................

Byggnader, förslagsvis........................................................

Inventarier, förslagsvis ......................................................

Arbetens bedrivande, förslagsvis ................................. ........

Elevbelöningar, förslagsvis................................................

Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis ...................................

Expenser och diverse, förslagsvis..........................................

Summa kronor

Inkomster:

Vårdavgifter för ett beräknat antal av

7 epileptiska elever å 800 kronor, förslagsvis.....................

Vårdavgifter för ett beräknat antal av

48 icke-epileptiska elever å 400 kronor, förslagsvis ...........

Statens tillskott, förslagsvis ...............................................

Summa kronor

:

| Beräkning

för tiden

Vt 1928- 30/« 1929

Stat

för tiden i

Vt 1927—

30/e 1928 1

!

>) 2,737

50

2,920

_

1 J) 16,060

_

18,067

50

6.000

—

5,700

—

500

—

500

—

2,700

—

2,500

—

7.500

—

7,500

—

1,100

—

1,100

—

6,100

—

s) 4,700

—

1,400

—

4) 4,500

—

400

—

400

550

—

550

350

—

350

—

7,202

50

6,212

50

52,600

—

55,000

—

5) 3,200

—

5,600

—

«) 20,400

_

19,200

—

29,000

—

30.200

—

52,600

55,000

—

l) 5 st. å 1: 50 kronor per dag.

s) 55 st. å 0: 80 kronor per dag.

») Härav avsågs ett belopp av högst 1,782 kronor såsom engångskostnad för utförande

av visst byggnadsarbete.

4) Härav beräknades ett belopp av 3,500 kronor för inköp av en automobil.

5) Beräknat för 4 epileptiska elever.

6) Beräknat för 51 icke-epileptiska elever.

Yad angår anslagsbehovet för statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

gossar å Salbohed, har den i avlöningsstaten ingående anslagsposten till

vikariatsersättningar, extra personal, tjänstepersonal och ålderstillägg höjts

från 5,025 kronor i nu gällande stat med 1,475 kronor till 6,500 kronor.

Denna ökning föranledes dels därav, att ökade kostnader, till belopp av 300

kronor, beräknas komma att inträda under budgetåret 1928—1929 för beredande

av ålderstillägg åt därtill berättigade befattningshavare, dels därav

att ett belopp av 900 kronor ansetts erforderligt från och med nästkom
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 53

mande budgetår för bestridande av kostnader för sjukvikariat i förekommande

fall, dels ock därav, att en utsträckning av semesterrätten för vissa

befattningshavare vid anstalten beräknas medföra en ökad kostnad av 275

kronor.

Beträffande omkostnadsstaten föreslås, såsom av den förut intagna tablån

framgår, vissa smärre höjningar av posterna beklädnad och sängkläder, hälsooch

sjukvård samt expenser och diverse. Vidare har årsbeloppet till underhåll

av byggnader föreslagits upptaget till 6,100 kronor i stället för det beräknade

normala årsbeloppet 3,000 kronor. Sistnämnda höjning är föranledd

dels av att det befunnits nödvändigt att vidtaga vissa arbeten, som

påpekats vid en år 1927 hållen reglementsenlig besiktning, dels ock därav

att det ansetts ofrånkomligt att vidtaga en snar flyttning av den i snickarverkstaden

inom den s. k. övre anstaltsbyggnaden befintliga värmepannan,

vars nuvarande placering ansetts olämplig. Härjämte har med hänsyn till

nödvändig möblering av daglokalerna inom den s. k. barackbyggnaden anslagsposten

till inventarier upptagits till 1,400 kronor i stället för 1,000

kronor för motsvarande ändamål i nu gällande omkostnadsstat.

Beträffande anslagsposterna i omkostnadsstaten till utspisning för perso

nalen och till utspisning för eleverna har i Kungl. Maj:ts förslag räknats

med en sänkning av posterna från 1 krona 60 öre respektive 90 öre till 1

krona 50 öre respektive 80 öre per dag och person. I överensstämmelse

härmed hava ifrågavarande poster, nu å respektive 2,920 kronor och 18,067

kronor 50 öre, för nästkommande budgetår efter angivna beräkningsgrund

uppskattats till 2,737 kronor 50 öre respektive 16,060 kronor.

I fråga om omkostnadsstatens inkomstsida har med anledning av en av

anstaltsstyrelsen gjord framställning antalet avgifter av epileptiska elever

beräknats till 4 i stället för 7 i nu gällande stat och den för icke-epileptiska

elever gällande lägre avgiften i stället bei-äknats för ett till 51 ökat antal.

För upprätthållande av verksamheten vid Salbohedsanstalten skulle i

överensstämmelse med vad sålunda anförts för nästa budgetår krävas dels

till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. ett extra anslag av 26,275

kronor, dels ock till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av 29,000

kronor.

Slutligen har Kungl. Maj:t till fortsatta täckdikningsarbeten vid anstaltens

jordbruk äskat ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Yad först angår Kungl. Maj:ts under denna och nästföljande punkt framlagda

förslag dels om rätt för föreståndare och lärarpersonal vid statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar samt för föreståndarinna och lärarinnor

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor att för ålderstillägg

tillgodoräknas viss tjänstgöring, dels ock om rätt till utsträckt semester

för personalen i fråga, har utskottet med hänsyn till de konsekvenser,

ett bifall till förslagen liärutinnan skulle komma att medföra, ansett sig icke

kunna tillstyrka vad Kungl. Maj.t i angivna hänseenden föreslagit. Med

hänsyn emellertid till att nuvarande innehavaren av föreståndarinnebefatt
-

Utskottets

yttrande.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

ningen vid anstalten för sinnesslöa flickor, Elin Gunnarson, så vitt nu kan

bedömas, icke torde komma att uppnå så lång tjänstetid vid anstalten, att

hon kan komma i åtnjutande av det för föreståndarinna stadgade tredje ålderstillägget

å lön, då hon dessförinnan torde bliva skyldig att från tjänsten avgå,

har utskottet dock funnit billighetsskäl tala för, att hon må redan från

och med nästkommande budgetårs ingång erhålla ytterligare löneförhöjning å

300 kronor, vilket belopp synes böra utgå till henne såsom personligt

lönetillägg. Beloppet torde böra inräknas i anslaget för avlöningar och vikariatsersättningar

m. m. vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor,

i fråga om vilket anslag utskottet kommer att göra framställning under nästföljande

punkt. 7 Därest i enlighet med utskottets förslag utsträckt semesterrätt

icke beviljas de under förevarande punkt avsedda befattningshavarna,

kan anslagsposten till vikariatsersättningar, extra personal, tjänstepersonal

och ålderstillägg nedsättas med 275 kronor eller från av Kungl. Maj:t föreslagna

6,500 kronor till 6,225 kronor.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit i fråga om avlöningsstaten för anstalten

för sinnesslöa gossar, har icke givit utskottet anledning till erinran.

Anslaget för avlöningar och vikariatsersättningar m. m. torde sålunda med

hänsyn till vad nyss anförts böra bestämmas till 26,000 kronor i stället för

av Kungl. Maj:t föreslagna 26,275 kronor.

Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag till omkostnadsstat för anstalten

har utskottet ej heller funnit något att erinra emot detsamma med

undantag därav, att utskottet, som ansett mest praktiskt och i längden mera

ekonomiskt, att taket å vedboden belägges med tegel i stället för spån,

funnit anslagsposten till byggnader böra höjas med 500 kronor eller från

6,100 kronor till 6,600 kronor. Anslaget till bidrag till driftkostnader i övrigt

vid anstalten torde på grund härav böra bestämmas till 29,500 kronor.

Vad slutligen angår förslaget om anvisande av ett anslag å 2,000 kronor

till täckdikningsarbeten vid anstalten har utskottet funnit sig böra förorda

detsamma.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I) att Kungl. Maj:ts förslag om rätt för föreståndare och

lärarpersonal vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

gossar att för ålderstillägg tillgodoräknas viss tjänstgöring icke

må av riksdagen bifallas;

II) att Kungl. Maj:ts förslag om utsträckt semesterrätt för

sagda personal ej heller må vinna riksdagens bifall; samt

III) att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 26,000

kronor;

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt

ett extra förslagsanslag av 29,500 kronor;

samt

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ö. 55

c) till täckdikningsarbeten vid det med samma anstalt förenade

jordbruket ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

48: o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (pnnkt 56) ej mindre medgiva,

att föreståndarinna och lärarinnor vid statens uppfostringsanstalt för

sinnesslöa flickor må, för erhållande av ålderstillägg för tid efter den 30

juni 1928, tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring i befattning av motsvarande

eller jämförlig art vid statsunderstödd sinnesslöanstalt samt vid skyddshem,

som åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Kungl. Maj:t stadfäst

reglemente eller ock är av Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän uppfostringsanstalt,

samt att föreståndarinna och lärarinnor vid samma anstalt må årligen,

då sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester

en var under fyrtiofem dagar;

än även för budgetåret 1928—1929 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. in. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 13,000 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 11,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 221—226 i

åberopade statsrådsprotokollet.

Till uppehållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

flickor har 1927 års riksdag, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, för budgetåret

1927—1928 anvisat dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m.

ett extra anslag av 11,575 kronor, dels ock till bidrag till driftkostnader i

övrigt ett extra förslagsanslag av 13,925 kronor.

Beträffande förevarande anslag har departementschefen till en början hänvisat

till de under föregående punkt behandlade förslagen om rätt för föreståndare

och lärare samt föreståndarinna och lärarinnor vid statens uppfostringsanstalter

för sinnesslöa att för ålderstillägg tillgodoräkna viss tjänstgöring

vid vissa icke-statliga anstalter samt om utsträckt semesterrätt för befattningshavarna

ifråga. Under förutsättning av bifall till dessa förslag har nu

beträffande avlöningsstaten för statens anstalt för sinnesslöa flickor i Vänersborg

föreslagits en förhöjning å 900 kronor för beredande av tre ålderstilllägg

åt föreståndarinnan vid Vänersborgsanstalten samt å 265 kronor, motsvarande

den ökade kostnad för vikariatsersättningar, som skulle föranledas av

förslaget om utsträckt semesterrätt. Härjämte har äskats ett belopp å 300

kronor för beredande av ålderstillägg åt viss i stat icke upptagen personal.

I enlighet med vad sålunda angivits har anslaget för avlöningar och vikariatsersättningar

m. m. vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor,

nu 11,575 kronor, efter viss jämkning nedåt ansetts böra bestämmas till ett

belopp av 13,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag till omkostnadsstat har följande utseende (för jämförelse

angivas även motsvarande belopp i den för innevarande budgetår

fastställda staten):

Statens ap it

föstringsanstalt

för

sinnesslöa

flickor.

[56.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Omkostnadsstat.

Utgifter:

Utspisning för personalen (6 st. å kronor 1: 50 per dag),

förslagsvis .............................................................

Utspisning för eleverna (30 st. å kronor 0:80 per dag),

förslagsvis ..............................................................

Beklädnad och sängkläder (å 100 kronor per elev), förslagsvis

................................................................

Undervisning, förslagsvis .............................................

Hälso- och sjukvård, förslagsvis....................................

Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis ......... .

Renhållning, förslagsvis...............................................1

Byggnader, » ................................................

Inventarier, » ................................................

Arhetens bedrivande, förslagsvis ..................................

Elevbelöningar, » ..................................

Idrotts- och lekmateriel, » ..................................

Expenser och diverse, » ..................................

Summa kronor

Inkomster:

Avgifter för 8 epileptiska elever å 800 kronor, förslagsvis

Avgifter för 22 icke epileptiska elever å 400 kronor, förslagsvis

...................................................................

Statens tillskott, förslagsvis..........................................

Summa kronor

Beräkning för

tiden Vy

1928—w/e

1929.

Stat för tiden

V: 1927- ao/« 1928.

•

3,285

-

3,504

(kronor 1: 6

per dag)

)

8,760

—

9,855

(90 öre per d

ag)

3,000

_

3,000

_

200

—

300

—

2,000

—

1.500

—

4.000

—

4,500

—

800

—

800

—

2.300

—

1,500

—

750

—

1.000

—

750

—

750

—

300

—

300

—

100

—

100

—

1,505

—

2,016

—

26,200

29,125

—

6,400

.

6,400

—

8,800

_

8,800

_

11,000

-

13,925

—

26,200

—

29,125

—

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om rätt för föreståndarinna och lärarinnor

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor att för ålderstillägg

tillgodoräknas viss tjänstgöring samt om utsträckt semesterrätt för

befattningshavarna ifråga får utskottet hänvisa till vad utskottet under nästföregående

punkt härutinnan anfört och föreslagit. Vid bifall till utskottets

förslag i dessa hänseenden kan anslaget för avlöningar och vikariatsersättningar

m. m., mot vars beräknande utskottet i övrigt icke haft något att invända,

nedsättas med 565 kronor eller i avrundat tal 600 kronor till 12,400

kronor.

Vad förslaget till omkostnadsstat angår, har detsamma icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet vill dock med hänsyn till antalet vårdbehövande

i detta sammanhang hava uttalat, att, då anstaltsbyggnaden rymmer

fyrtio elevplatser, beläggningämöjligheterna böra, så långt lämpligen

ske kan, utan att utökning av vid anstalten anställd personal bör ifrågakomma,

på ett bättre sätt än hittills tillvaratagas.

Under hänvisning till det sålunda anförda får utskottet alltså hemställa,

I) att Kungl. Maj:ts förslag om rätt för föreståndarinna och

lärarpersonal vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 5. 57

flickor att för ålderstillägg tillgodoräkna viss tjänstgöring icke

må av riksdagen bifallas;

II) att Kungl. Maj:ts förslag om utsträckt semesterrätt för

sagda personal ej heller må vinna riksdagens bifall; samt

III) att riksdagen må för budgetåret 1928—1929 anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 12,400

kronor; och

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt

ett extra förslagsanslag av 11,000 kronor.

49:o) Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 57) att till understöd

åt spetälskesjukas familjer m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

anslag av 3,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 227 i statsrådsprotokollet.

Anslag för ifrågavarande ändamål är i riksstaten för nu löpande budgetår

upptaget till 2,000 kronor.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av att behovet av

understöd av ifrågavarande anslag ansetts bliva minst lika stort som för

budgetåret 1926—1927, för vilket budgetår anslag anvisats med 3,000 kronor.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj ds förslag, får alltså

hemställa,

att riksdagen må till understöd åt spetälskesjukas familjer

m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av

3,000 kronor.

50:o) Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 58)

dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av

830,000 kronor;

dels ock medgiva, att av Kungl. Majd må beviljas ej mindre åt föreningen

för skrofulösa barns vård till utförande av vissa arbeten m. m. vid Kronprinsessan

Victorias kustsanatorium i Barkåkra ett bidrag av högst 16,700

kronor än även till föreningen för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt

till utförande av vissa arbeten m. m. vid Styrsö kustsjuklms ett bidrag

av högst 40,000 kronor, allt att utgå av nämnda anslag i huvudsaklig överenstämmelse

med de rörande bidrag från anslaget gällande grunderna och

på de närmare villkor i övrigt, som må av Kungl. Majd bestämmas.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 227—253

i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1909 har riksdagen anvisat medel till bidrag för uppförande

eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter, företrädesvis tuberkulossjukhus,

tuberkulossjukstugor och tuberkulosavdelningar å andra sjukvårdsanstalter.

Totalsumman för av riksdagen beviljade medel till ändamålet i

Understöd ut

spetälskesjukas

familjer

m. in.

’ [57.]

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

uppförande

eller inrättande

av

tuberkulossjukvårdsanstalter.

[58.]

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

fråga uppgår till 6,210,000 kronor, därav 610,000 kronor i form av reservationsanslag

för budgetåret 1927—1928.

Enligt utfärdade bestämmelser angående statsbidrag för uppförande eller

inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m. gäller, bland annat, att

statsbidragets storlek är liögst 2,000 kronor för vårdplats samt att statsbidraget

får uppgå till liögst hälften av den verkliga byggnadskostnaden och

uppbäras först sedan sjukhuset blivit färdigt och efter avsyning godkänts

av medicinalstyrelsen. I statsrådsprotokollet påpekas emellertid vissa fall,

då avvikelser från dessa regler ägt rum.

Under förevarande punkt har departementschefen först upptagit till behandling

frågan om statsbidrag för utförande av vissa arbeten vid kustsanatoriet

i Barkåkra.

Departementschefen har inledningsvis erinrat, att sanatoriet tidigare fyra

gånger från statens sida tilldelats bidrag för byggnadsarbeten m. m. 1907

års riksdag beviljade nämligen till färdigbyggande av sanatoriet ett anslag

av 200,000 kronor, varav 100,000 kronor anvisades å extra stat för vartdera

av åren 1908 och 1910. Därjämte har 1920 års riksdag anvisat dels såsom

bidrag till utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. vid sanatoriet ett belopp

av 89,430 kronor 50 öre, att utgå av det utav riksdagen beviljade anslaget

till bidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter,

dels ock för utförande av vissa reparationsarbeten å sanatoriet

m. m. å tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, av 74,037 kronor.

Vidare har 1925 års riksdag för budgetåret 1925—1926 för utförande av vissa

byggnadsarbeten m. m. beviljat ett belopp av högst 90,000 kronor, att utgå

av nyssnämnda anslag. Slutligen beviljade 1927 års riksdag dels på Kungl.

Maj:ts förslag och dels i anledning av väckta motioner ett belopp av tillhopa

22,900 kronor till anskaffande av s. k. Einsenlampor jämte tillhörande

inredning samt till verkställande av ombyggnad av en förut till tvättinrättning

använd byggnad vid kustsanatoriet.

Beträffande ifrågavarande anstalt må framhållas, att kustsanatoriet, som

började sin verksamhet år 1900 såsom en barnkoloni i förhyrd lägenhet,

numera i egna byggnader disponerar tillhopa högst (sommartiden) 277 vårdplatser,

för vilka driftkostnadsbidrag utgår av statsmedel. Dessutom åtnjuter

sanatoriet, förutom patientavgifter, bidrag från landsting och kommuner.

Beträffande sanatoriets ekonomiska ställning framgår av styrelsens berättelse

för år 1926, att tillgångarna och skulderna den 31 december samma

år balanserade å kronor 697,174: 79 och att bland tillgångarna fastighetens

konto upptagits till 492,000 kronor.

I fråga om sanatoriets verksamhet under år 1926 framgår av nyssnämnda

berättelse, att antalet under nämnda år intagna patienter utgjort 629 och

att antalet underhållsdagar för samtliga under berörda år vårdade uppgått

till 91,952, vilket innebär en medelbeläggning av 252 vårdade per dag.

I framställning i ämnet av den 16 juli 1927 har direktionen för sanatoriet

upprepat sin redan år 1926 framställda begäran om statsbidrag till uppfö
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

59

rande av ett nytt ekonomihus. Härförutom liar direktionen anhållit om statsbidrag

för utvidgning av ett maskinhus, inköp av en ångturbingenerator, anskaffande

av ny varmvattenberedare och i sammanhang därmed planerad omläggning

av sanatoriets varmvattenledningar, installation av eu kylanläggning, omändring

av den förutvarande epidemiavdelningen till tuberkulossjukvårdsavdélning samt

uppförande av eu solhall utanför sistnämnda avdelning. För dessa ändamål

har direktionen äskat statsbidrag till sammanlagt belopp av 59,349 kronor

17 öre.

Vid prövning av direktionens framställning har departementschefen tillstyrkt,

att statsbidrag beviljas för omändring av epidemiavdelningen till avdelning

för vård av tuberkulösa patienter, vilket arbete redan verkställts,

ävensom till uppförandet av den planerade solhallen i anslutning till sistnämnda

avdelning. Likaledes har tillstyrkts, att bidrag av statsmedel får

utgå till utvidgning av maskinhuset ävensom till den planerade kylanläggningen

vid sanatoriet.

Däremot har departementschefen lika litet som förra året kunnat tillstyrka

tilldelande av dylikt bidrag till uppförande av nytt ekonomihus. Likaledes

har avstyrkts understöd av statsmedel för inköp av den ångturbingenerator,

som skulle ersätta det nuvarande, ännu icke fullt förslitna reservmaskineriet

för framställande av elektrisk energi ävensom statsbidrag till en ny varmvattenberedare

jämte därmed sammanhängande omläggning av sanatoriets

varmvattenledningar.

Enligt departementschefens förslag skulle statsbidrag utgå till nedan

stående arbeten med högst följande belopp:

Kronor.

Ii 548 \

omändring av epidemiavdelningen...................................................i——2,274

ny solhall .......................................................................................^,257

utvidgning av maskinhuset

kylanläggning

|l(),860j

(4°)

5,430

5,750

Summa kronor 16,711

Statsbidraget skulle alltså uppgå till sammanlagt högst 16,711 kronor,

vilket belopp avrundats till 16,700 kronor.

Sistnämnda belopp har, i likhet med vad som tidigare skett, ansetts böra

utgå av reservationsanslaget till bidrag för uppförande eller inrättande av

tuberkulossjukvårdsanstalter. Då emellertid detta anslag hittills ansetts icke

kunna utan särskilt medgivande av riksdagen användas till bidrag till kustsanatorier,

har sådant medgivande även i detta fall ansetts böra inhämtas.

För statsbidragets åtnjutande anses i huvudsak böra gälla de grunder, som

äro stadgade beträffande bidrag från nämnda anslag, med rätt för Kungl.

Maj:t att i övrigt bestämma de närmare villkor för bidragets tillgodonjutande,

som må finnas påkallade.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande, Nr 5.

Vidare har departementschefen i detta sammanhang till behandling upp

tagit en av föreningen för vård av skrofulösa barn vid havskuran stalt i

skrivelser den 5 september och den 18 november 1927 gjord framställning

om statsunderstöd för vissa om- och tillbyggnadsarbeten m. m. vid det föreningen

tillhöriga kustsjukhuset å Styrsö. Till en början har i statsrådsprotokollet

lämnats en redogörelse för tillkomsten av nämnda kustsjukhus,

dess nuvarande lokaler, beläggningsmöjligheter m. m.

På initiativ av doktor P. Silverskiöld i Göteborg och genom bidrag av

för saken intresserade personer därstädes öppnades under sommaren 1890

en försöksanstalt för vård av s. k. skrofulösa åkommor å Styrsö uti eu därstädes

förhyrd fiskarstuga. Sammanlagt vårdades där nämnda sommar 21

patienter. Då resultateUav behandlingen visade sig vara synnerligen gott,

bildades i maj 1891 i Göteborg förenämnda förening för vård av skrofulösa

barn vid havskuranstalt i avsikt att göra den nyssnämnda försöksanstalten

till en bestående sjukvårdsanstalt. En av föreningen uppförd byggnad av

trä i två våningar togs i bruk såsom sommarsanatorium år 1892. Under åren

1906—1908 uppfördes av föreningen ytterligare en sjukhusbyggnad, denna

avsedd för vård av patienter året om.

Sistnämnda byggnad — som plägar benämnas huvudsjukhuset, medan den

tidigare uppförda sjukhusbyggnaden brukar kallas för gamla sjukhuset — består

av en källarvåning och eu bottenvåning, varjämte byggnadens mittparti

höjer sig ännu två våningar.

År 1914 uppfördes en paviljong för vård av patienter sommartid — den

s. k. sommarpaviljongen — och år 1924 ombyggdes gamla sjukhuset för att

även kunna användas under vintern. År 1925 inrättades i en särskild byggnad

bostad för läkare och viss annan personal.

Såväl till samtliga här omförmälda byggnaders uppförande som för utförande

av andra i föreningens framställning närmare angivna arbeten m. m.

har, enligt vad i förevarande framställning uppgives, föreningen anskaffat

nödiga medel genom användning av till sjukhuset donerade fonder samt

genom upplåning.

Från statens sida hava bidrag till utförande av arbeten vid kustsjukhuset

lämnats endast två gånger.

Med anledning av en utav föreningen gjord ansökning beviljade sålunda

Kungl. Maj:t genom brev den 21 februari 1919 föreningen — att utgå av

sjätte huvudtitelns allmänna besparingar — ett statsbidrag av högst 15,800

kronor till gäldande av fyra femtedelar av kostnaderna för anskaffande av en

ny ångpanna i huvudsjukhuset, ny fotogenmotor vid belysningsverket därstädes

samt ny motor i anstaltens motorbåt, och genom brev den 18 mars

1921 beslöt Kungl. Maj:t att av femte huvudtitelns allmänna besparingar

till styrelsen för föreningen utbetala ett belopp av högst 5,000 kronor till

bestridande av kostnaderna för viss reparation av taken å huvudsjukhuset.

Styrsöanstalten äger för närvarande rätt att åtnjuta statsbidrag till driftkostnaderna,

beräknat efter ett antal vårdplatser av högst 186, därav 114

under hela året samt ytterligare 72 under tiden den 15 maj—14 september.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. (il

Dessutom åtnjuter kustsjuklmset, förutom patientavgifter, bidrag från landsting.

Beträffande sjukhusets ekonomiska ställning framgår av föreningens årsberättelse

för år 1926, att tillgångar och skulder vid nämnda års slut

balanserade å kronor 553,666:40, att bland tillgångarna fastigheters konto

uppgått till kronor 309,894: 37 samt att bland skulderna upptagits ett konto

för donationer å kronor 350,061: 33 och ett reverskonto å 167,000 kronor.

I fråga om anstaltens verksamhet under år 1926 framgår av nyssnämnda

berättelse, att antalet under året intagna patienter utgjort 334 och att antalet

underhållsdagar för samtliga under året vårdade uppgått till 48,519.

Yad härefter angår den nu föreliggande framställningen anhöll föreningen

i sin skrivelse den 5 september 1927 om ett statligt understöd till belopp av

317,575 kronor, motsvarande den beräknade totalkostnaden för vissa planerade

arbeten vid anstalten. Av nyssnämnda belopp skulle sålunda 264,000

kronor användas till om- och tillbyggnad av huvudsjukhuset och återstoden till

vissa särskilda arbeten, nämligen 15,375 kronor till omläggning av den elektriska

driften vid anstalten, 16,500 kronor för anläggning av vattenfiltrer och

andra anordningar för dricksvattnets förbättrande, 16,200 kronor till omläggning

av anstaltens kloaksystem och 5,500 kronor till uppsättande av stängsel omkring

sjukhus området.

Yad först angår förslaget till om- och tillbyggnad av huvudsjukhuset, har

departementschefen uttalat, att detta förslag, trots verkställd överarbetning

därav, ännu icke vore i det skick, att det kunde föreläggas riksdagen. Det

stora antalet exspektanter till anstalten gjorde, att det måste anses otillfredsställande,

att förslaget, oaktat de stora kostnaderna för dess genomförande,

endast skulle innebära eu ökning med 14 bidragsberättigade sjukplatser.

Enligt vad departementschefen under hand erfarit, förhölle det sig också så,

att föreningen ansett de nu ifrågasatta utvidgningarna utgöra en förutsättning

för att sedan en mera avsevärd ökning av platsantalet skulle kunna

komma till stånd. Föreningen syntes hava för avsikt att senare — med

statens hjälp — fullfölja byggnadsarbetet i sådan riktning. Det ville emellertid

förefalla, som om före statsmakternas definitiva prövning av bidragsfrågan

ett fullständigt förslag borde föreligga, utvisande totalkostnaderna

för sjukhusets ombyggnad samt den platsökning man därvid kunde vinna.

Därest ett sådant förslag framlades, syntes detta med hänsyn till det stora

behovet av sjukhusets modernisering och utvidgning böra vinna beaktande.

Beträffande föreningens framställning om anslag till omläggning av den

elektriska driften m. m. har departementschefen däremot icke haft något att

erinra. Densamma syntes vara av beskaffenhet att falla inom den gräns, till

vilken man i vissa undantagsfall kunde sträcka sig, under förutsättning att,

såsom här tydligen vore förhållandet, ett starkt behov av statligt understöd

förelåge. Yid detta ståndpunktstagande har dock undantag ansetts böra

göras beträffande av styrelsen ifrågasatt statligt bidrag till anskaffande av

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

tvättmaskiner för provisoriskt inmonterande i den nuvarande tvättstugubyggnaden.

Det syntes nämligen icke föreligga tillräckliga skäl för att utbryta

detaljen angående tvättanordningarnas förbättrande ur det förut omförmälda

om- och tillbyggnadsförslaget.

Frågan om ordnandet av dricksvattenfiltreringen och av kloakvattnets avledning

har vidare synts departementschefen vara trängande nödvändigt av allmänt

sanitära skäl. Med hänsyn till Styrsöföreningens svaga ekonomiska

ställning, som gjorde att föreningen knappast ägde möjlighet att i större utsträckning

deltaga i bestridandet av kostnaderna för dessa arbeten, har departementschefen

ansett, att den avvikelsen från de i allmänhet beträffande

kustsanatorier och motsvarande anstalter tillämpade reglerna här kunde ske,

att bidrag finge åtnjutas för hela den verkliga kostnaden och alltså utgå

med högst 16,500 kronor för anordnandet av filteranläggning m. m. och

högst 16,200 kronor för omläggningen av kloaksystemet. Samma skäl till

undantag förelåge däremot enligt departementschefens mening icke beträffande

bidrag till omläggningen av den elektriska driften; av utredningen

syntes nämligen framgå, att omläggningen komme att för sjukhuset medföra

minskning i driftkostnaderna, varför föreningen syntes böra kunna bära viss

del av omläggningskostnaden. För detta arbete syntes bidrag alltså — enligt

de i förevarande hänseende tillämpade allmänna grunderna — böra utgå

från statsverket med högst halva kostnaden. Sammanlagda statsbidragsbeloppet

för ifrågavarande mera speciella arbeten skulle alltså vara 16,500

^15 3755

+ 16,200 + ’2 J 7,687.50 kronor, d. v. s. sammanlagt högst 40,387 kronor

50 öre, vilket belopp syntes kunna avrundas nedåt till 40,000 kronor.

Medgivande till utbetalande av det sålunda förordade statsbidraget har

ansetts böra utverkas av riksdagen. Bidraget har synts departementschefen

böra utgå från reservationsanslaget till bidrag till uppförande eller inrättande

av tuberkulossjukvårdsanstalter. För statsbidragets erhållande har

— på sätt förordats jämväl beträffande byggnadsbidrag till kustsanatoriet i

Barkåkra — ansetts böra i huvudsak gälla de allmänna grunder, som äro

stadgade för bidrag från nyssnämnda reservationsanslag. Föreningen syntes

ock böra åläggas att avlämna förbindelse att, om anstalten framdeles icke

skulle komma att användas för sitt nuvarande ändamål, återbära statsbidrag,

som anstalten uppburit till bestridande av olika byggnads- och andra anläggnings-

eller förbättringskostnader, eller så stor del av dessa bidrag, som av

Kungl. Maj:t bestämdes. Dessutom syntes det böra föreskrivas, att Kungl,

Maj:t skulle äga utse en revisor att på föreningens bekostnad deltaga i.

granskningen av föreningens räkenskaper samt styrelsens förvaltning.

Vad härefter angår anslagsbehovet i dess helhet för nii sta budgetår till

bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter har

departementschefen icke haft något att erinra mot de av medicinalstyrelsen

härutinnan gjorda beräkningarna. Dessa beräkningar — i vilka hänsyn

icke tagits till de i det föregående behandlade framställningarna om statsbidrag

till vissa arbeten vid kustsanatoriet i Barkåkra och vid Styrsö kust
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

..Statsutskottets utlåtande Nr 5. 65

sjukhus — slutade å (170,000 + 600,000) 770,000 kronor. Läggas härtill de

av departementschefen tillstyrkta bidragsbeloppen om tillhopa högst (16,700

+ 40,000) 56,700 kronor till kustsanatoriet i Barkåkra och till Styrsö kustsjukhus,

erhålles en totalsumma av 826,700 kronor. Denna summa har synts

böra avrundas uppåt till 830,000 kronor, med vilket belopp alltså anslaget i

fråga upptagits i riksstatsförslaget för budgetperioden 1928—1929. Vid bifall

härtill skulle anslaget till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för nästa budgetår överstiga det till samma ändamål för innevarande

budgetperiod beviljade anslaget med 220,000 kronor.

1 sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 27, inom första kammaren

av herr ,J. Nilsson i Kristianstad och den andra, nr 48, inom andra kammaren

av herr L. Borggren, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att

höja anslaget till Kronprinsessan Viktorias kustsanatorium i Barkåkra från

av Kungl. Majd föreslagna 16,700 kronor till 23,200 kronor, d. v. s. med

6,500 kronor för inköp och uppställning av en ångturbingenerator;

dels och två likalydande motioner, väckta den ena, nr 26, inom första

kammaren av herr E. Lithatider m. fl. och den andra, nr 49, inom andra

kammaren av herr L. Borggren ni. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta att höja anslaget till Föreningen för vård av skrofulösa barn vid

havskuranstalt från av Kungl. Majd föreslagna 40,000 kronor till 48,075

kronor, samt att bevilja ett extra anslag på 274,500 kronor till om- och tillbyggnadsarbeten

vid kustsjukhuset å Styrsö.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Vid behandlingen av Kungl. Maj ds förevarande förslag om statsbidrag

för vissa arbeten vid kustsanatoriet i Barkåkra och Styrsö kustsjukhus har

utskottet funnit angeläget, att enhetliga regler komma till tillämpning vid

beviljande av statsbidrag till samtliga anstalter av ifrågavarande kategori.

Fastslås bör sålunda, i vilken mån och efter vilka grunder bidrag må till anstalterna

utgå. Utskottet har efter övervägande för sin del kommit till den uppfattningen,

att de regler, som stadgats i kungörelsen den 27 juni 1914 angående

statsbidrag för uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

m. m. jämte i samma kungörelse sedermera vidtagna ändringar,

även synas böra i huvudsak tillämpas i fråga om kustsanatorierna och

nämnda sjukhus, givetvis med hänsynstagande till det hittills befintliga

antalet vårdplatser och beviljade statsbidrag.

Vad då först angår Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser statsbidrag

till sistberörda sjukhus, innebär detsamma, att, med avvikelse från

de i allmänhet beträffande kustsanatorier och motsvarande anstalter tilllämpade

reglerna, bidrag skulle få åtnjutas för hela den verkliga kostnaden

för anordnandet av filtrer för dricksvattnets rening in. m. och omläggning av

kloaksystemet samt att bidrag enligt de i förevarande hänseende tillämpade

Utskottets

yttrande.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

allmänna grunderna må utgå för omläggning av den elektriska driften.

Sammanlagda bidragsbeloppet skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag bestämmas

till 40,000 kronor.

Vad frågan om statsbidrag till detta sjukhus beträffar, har motionsvis

yrkats, att statsbidrag måtte lämnas till hela kostnaden för omläggning av

den elektriska driften, vilket skulle medföra en merkostnad å 8,075 kronor,

samt att ett extra anslag å 274,500 kronor måtte beviljas till om- och tillbyggnadsarbeten

vid kustsjukhuset.

Vid prövning av denna fråga har utskottet, som avlagt besök å kustsjukhuset

och tagit närmare kännedom om förhållandena därstädes, kommit till

den uppfattningen, att de arbeten, för vilkas utförande statsbidrag nu äskats,

äro av behovet påkallade samt att med hänsyn till Styrsöföreningens ekonomiska

ställning staten bör träda stödjande emellan. Ehuru utskottet sålunda

funnit, att det framlagda projektet angående om- och tillbyggnad av

huvudsjukhuset snarast möjligt bör realiseras, har dock utskottet, innan

Kungl. Maj:t definitivt prövat den föreliggande byggnadsplanen, vilken synes

utskottet vara av beskaffenhet att i huvudsak kunna godkännas, ansett sig

icke nu kunna förorda, att medel för ifrågavarande byggnadsarbetes utförande

anvisas å nästkommande budgetårs riksstat. Utskottet förväntar

emellertid, att förslag i frågan förelägges 1929 års riksdag. Utskottet vill i

detta sammanhang framhålla, att enligt utskottets mening det synes med

billigheten överensstämmande, att statsbidrag må utgå till kustsanatorierna

icke blott för nyanskaffade platser utan även för de redan befintliga — däri

inberäknade s. k. sommarplatser med vederbörlig reduktion samt isoleringsplatser

— med avdrag av redan erhållet statsbidrag. Tillika finner sig utskottet

böra påpeka angelägenheten av att ekonomilokalerna vid kustsjukhuset

planeras så, att även vid någon eventuell ytterligare utvidgning av

sjukhuset ifrågavarande lokaler bliva för sina ändamål tillräckliga.

Yad angår de äskade medlen för omläggning av den elektriska driften,

för anordnandet av filteranläggning m. m. och för omläggning av kloaksystemet

vid kustsjukhuset i fråga, har utskottet — med hänsyn till vad

ovan anförts i fråga om statsbidrags storlek överhuvudtaget till anstalter av

nu berörda slag — i betraktande av Styrsöföreningens svaga ekonomiska

ställning och det ringa statsbidrag, föreningen hittills åtnjutit, funnit sig

redan nu böra tillstyrka, att statsbidrag må utgå för hela den beräknade

kostnaden för dessa arbetens utförande. Givetvis skall hänsyn tagas jämväl

till nu ifrågavarande bidrag vid den slutliga beräkningen av det anslag,

föreningen må kunna komma att erhålla.

Yidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag om statsbidrag för vissa arbeten

vid kustsanatoriet i Barkåkra, avser detsamma, såsom förut nämnts

bidrag till en redan verkställd omändring av epidemiavdelningen därstädes

till en avdelning för vård av tuberkulösa patienter, till uppförande av en

ny solliall i anslutning till sistnämnda avdelning, till utvidgning av maskinhuset

samt till en kylanläggning vid sanatoriet. Statsbidraget uppgår till

sammanlagt 16,700 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr /).

Gf>

Kungl. Maj:ts förslag härutinnan har utskottet funnit sig böra biträda.

Såsom ovan omförmälts, bär motionsvis yrkats, att anslaget till kustsanatoriet

i Barkakra måtte böjas med 0,500 kronor till 23,200 kronor för inköp

och uppställning av eu ångturbingenerator, vilken skulle ersätta det nuvarande,

ännu icke fullt förslitna reservmaskineriet för framställande av elektrisk

energi. Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, bar departementschefen

avstyrkt det av anstaltsdirektionen framlagda förslaget härutinnan. Utskottet

ansluter sig till denna departementschefens ståndpunkt och anser sig sålunda

nu icke böra tillstyrka statsbidrag för ändamålet ifråga.

Beträffande slutligen Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av anslag för

bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter med

ett belopp av 830,000 kronor bar utskottet med hänsyn till utskottets ståndpunkt

i fråga om bidrag till Styrsöföreningen ansett anslaget böra böjas till

838,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och herrar Lithanders m. fi. och Borggrens m. fl. ovanberörda

motioner, I: 26 och II: 49, samt med avslag å herrar

Nilssons i Kristianstad och Borggrens motioner, I: 27 och II: 48,

i vad desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

a) till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberfmlossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

reservationsanslag av 838,000 kronor;

samt

b) medgiva, att av Kungl. Maj:t må beviljas ej mindre åt

föreningen för skrofulösa barns vård till utförande av vissa

arbeten m. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i

Barkåkra ett bidrag av högst 16,700 kronor än även till föreningen

för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt till utförande

av vissa arbeten m. m. vid Styrsö kustsjukhus ett

bidrag av högst 48,075 kronor, allt att utgå av nämnda anslag

i huvudsaklig överensstämmelse med de rörande bidrag från

anslaget gällande grunderna och på de närmare villkor i övrigt,

som må av Kungl. Maj:t bestämmas.

51:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter,

nu 3,200,000 kronor, med 300,000 kronor till 3,500,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 253—255 i statsrådsprotokollet.

Bidrag till

driftkostnaderna

för tuberkulossjukvårdsanstalter.

Det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter

belöpte sig för budgetåren 1925—1926 och 1926—1927 till

2,800,000, respektive 2,950,000 kronor och är i riksstaten för budgetperioden

1927—1928 uppfört med 3,200,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 5 häft. (Nr <5.) 69i s« 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Folk
sanatorierna.

[60.]

Understödjande

av

dispens ärverksamhet.

[61.]

Utskottets

yttrande.

De jämlikt riksdagens beslut stadgade villkoren för åtnjutande av bidrag

från nämnda anslag innefattas i kungörelse den 28 juni 1918 (nr 494) med

däri genom kungörelser den 7 juli 1921 (nr 384) och den 11 april 1924 (nr 145)

gjorda ändringar.

Beträffande bidragsbeloppens storlek och de förändringar, som härutinnan

vidtagits under de senaste åren m. m., torde få hänvisas till den redogörelse,

som i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag (femte huvudtiteln,

punkten 72) lämnats i ämnet. Här må endast erinras, att bidraget

utgår med visst belopp för varje underhållsdag å de olika slagen av anstalter.

Den nu föreslagna förhöjningen av förevarande anslag är föranledd därav,

att anslaget under sistförflutna budgetåren överbelastats.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter, nn

3.200.000 kronor, med 300,000 kronor till 3,500,000 kronor.

52:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till folksanatorierna

(punkt 60) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att till understödjande

av dispensärverksamhet för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

förslagsanslag av 390,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 257 och 258 i statsrådsprotokollet.

Till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet har riksdagen

beviljat extra förslagsanslag alltsedan år 1914. För budgetåren 1925—1926

och 1926—1927 utgjorde anslaget 350,000, respektive 300,000 kronor. I riksstaten

för budgetperioden 1927—1928 är anslaget uppfört med 380,000 kronor.

Nu gällande föreskrifter för användningen av anslag till förevarande

ändamål äro meddelade i kungörelse den 8 maj 1925 (nr 329).

Med hänsyn till belastningssiffran för budgetperioden 1926—1927, 393,455

kronor, har anslaget för nästkommande budgetår ansetts böra bestämmas till.

det nu äskade beloppet.

Då utskottet funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

får utskottet alltså hemstiilla,

att riksdagen må till understödjande av dispensärverksamhet

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av

390.000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ■>. fj 7

;>4:o) Kungl. Maj: t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till resor för vissa patienter vid radiumhemmet

i Stockholm, nu 30,(XX) kronor, med 15,000 kronor till 45,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 258 och 259

i statsrådsprotokollet.

I riksstaten hava sedan åtskilliga år tillbaka medel anslagits till bidrag

till resor för medellösa och mindre bemedlade patienter vid radiumhemmet

i Stockholm. Anslaget, som till en början hade karaktären av extra

förslagsanslag, utgick från och med år 1921 med ett årsbelopp av 15,000

kronor men höjdes för budgetåret 1926—1927, huvudsakligen på grund av

kraftigt ökad belastning, till 25,000 kronor. Från och med innevarande

budgetar har anslaget uppförts såsom ordinarie förslagsanslag, och samtidigt

har pa grund av stegrad belastning en ytterligare höjning av anslagsbeloppet

skett till 30,000 kronor.

Närmare bestämmelser angående villkor för åtnjutande av ifrågavarande

bidrag hava meddelats genom kungörelse den 25 september 1920 (nr 634).

Genom kungörelse den 11 april 1924 (nr 159) hava sedermera utfärdats

ändrade bestämmelser av den innebörd, att statsbidrag från och med budgetåret

1924—1925 allenast skulle få utgå till meddellösa patienter. Å andra

sidan har i överensstämmelse med riksdagens beslut genom kungörelse den

7 maj 1926 (nr 174) för tiden efter den 1 juli 1926 vidtagits den utvidgning

i rätten till resebidrag, att sådant bidrag, som tidigare endast kunnat utgå

för resa å järnväg eller ångfartyg, skall kunna utgå jämväl för resa i automobil

i regelbunden trafik, som av statens järnvägar eller postverket anordnats

i anslutning till järnvägs- eller ångbåtslinje, samt att bidrag må

omfatta jämväl avgift för tredje klassens sovvagnsbiljett. Efter medgivande

av 1927 års riksdag har slutligen vidtagits sådan ändring i grunderna för

resebidrag, att patient, som är boende på mer än 20 kilometers avstånd från

jänvägs- eller ångbåtsstation eller från av statens järnvägar eller postverket

anordnad automobiltrafiklinje, kan erhålla resebidrag med 10 öre per kilo.

meter för den del av vägen till kommunikationsmedlet i fråga, som överstiger

20 kilometer. Kungörelse om sistnämnda ändring har utfärdats den

6 maj 1927 (nr 146).

Utgifterna under förevarande anslag uppgingo under budgetåret 1926—

1927 enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning till 43,832 kronor. I

anledning härav har eu förnyad höjning av anslaget ansetts böra äga rum

från och med med nästkommande budgetperiod. Med hänsyn såväl till belastningssiffran

som till den senast vidtagna ändringen i grunderna för

anslagets användning har anslagsbeloppet synts därvid böra bestämmas till

45,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till resor för vissa patienter vid radiumhemmet i Stockholm,

nu 30,000 kronor, med 15,000 kronor till 45,000 kronor.

Bidrag till

ren or fiir *

vis sa patienter

vid, radiumhemmet

i Stockholm.

[62.]

Utskottets

yttrande.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets'' utlåtande Nr 5.

Bidrag till

uppförande,

inrättande

eller inlösen

av epidemisjukhus.

[63.]

55:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 63) att till bidrag till

uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus, för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 750,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 259—263 i statsrådsprotokollet.

I 18 § första stycket av epidemilagen den 19 juni 1919 (nr 443) stadgas

att varje epidemidistrikt — d. v. s. vaije landstingsområde samt stad, som

icke deltager i landsting — skall äga tillgång till erforderligt antal platser å

sjukhus, avsedda för personer, som äro behäftade med någon av de i 2 §

1 mom. av lagen uppräknade smittsamma sjukdomar. Enligt bestämmelserna

i 18 § fjärde stycket av lagen skall därjämte varje epidemidistrikt vara

försett med erforderlig utrustning för sådana tillfälliga sjukvårdslokaler,

vilkas inrättande kan nödvändiggöras av särskilda omständigheter. Till fullgörandet

av sålunda ålagda skyldigheter lämnar staten bidrag i form av

kontanta tillskott.

Beträffande det erforderliga antalet platser å epidemisjukhus hade den

kommitté, som utarbetade förslag till epidemistadga, i sin motivering räknat

med ett behov av två epidemisjukhusplatser på varje tusental av invånare i

stad och en plats per tusen invånare å landsbygd.

I de till epidemilagen fogade övergångsbestämmelserna stadgades ursprungligen,

bland annat, att lagen i allmänhet skulle träda i kraft den 1 januari

1920, men att med avseende på epidemidistrikt, som innefattar landsbygd,

de nyssnämnda bestämmelserna i 18 § första och fjärde styckena icke skulle

äga tillämplighet förr än åtta år förflutit från det lagen trädde i kraft, d. v. s.

från och med ingången av år 1928.

Med anledning av en framställning från Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott

framlade Kungl. Maj:t för 1924 års riksdag förslag om

ändring av epidemilagens övergångsbestämmelser utav innebörd, bland annat,

att med avseende på epidemidistrikt, som innefattar landsbygd, föreskrifterna

i lagens 18 § första och fjärde styckena icke skulle äga tillämplighet förrän

från och med den 1 januari 1933.

Till stöd för detta förslag framhölls (1924 års statsverksproposition, femte

huvudtiteln, punkten 74, samt proposition nr 69 till samma års riksdag)

huvudsakligen dels att det rådande ekonomiska läget för en del landsting

måste resa oöverstigliga svårigheter att inom den då stadgade tiden eller

före ingången av år 1928 genomföra ordnandet av epidemivården inom vederbörande

landstingsområden, dels ock att den statsfinansiella situationen påfordrade

återhållsamhet med avseende å uppförande och inlösen av epidemisjukhus

samt att storleken av de statsutgifter, som föranleddes av statsbidragen

till förevarande ändamål, gjorde det synnerligen önskvärt att uppförandet

och inlösningen av epidemisjukhus under de närmaste åren bedreves i eu

långsammare takt, än vad de ursprungliga övergångsbestämmelserna förutsatte.

Det betonades även, att man vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag syntes

kunna förvänta, att uppförandet och inlösningen av epidemisjukhus skulle

komma att fortskrida betydligt långsammare än vad eljest skulle hava blivit

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Öb

fallet, ävensom att man syntes vara berättigad att räkna med att eu del

landsting komme att modifiera redan fattade beslut i förevarande hänseende.

Man skulle alltså kunna motse inträdandet av en lättnad med avseende

på statens utgifter för anordnandet av epidemisjukhus under de närmaste

åren.

Sedan riksdagen bifallit Kungl. M.u,j:ts ifrågavarande förslag (riksdagens

skrivelse nr 160), blev lag i ämnet utfärdad den 23 maj 1924 (nr 156).

I enlighet med av 1920 års riksdag fastställda huvudgrunder har Kungl.

Maj:t genom kungörelse den 7 september 1920 (nr 667) utfärdat bestämmelser

angående statens bidrag för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus.

Enligt dessa bestämmelser utgår sådant bidrag med högst hälften

av byggnadskostnaderna frånsett tomtkostnad, vid inlösen dock med högst

hälften av lösesumman. Statsbidraget må ej överstiga, beträffande sjukhus,

vars uppförande påbörjats efter den 1 januari 1916, 2,500 kronor för varje

sjukplats, som sjukhuset med normal beläggning beräknas rymma, samt i

andra fall 1,000 kronor för varje sådan sjukplats. Statsbidrag beviljas av

Kungl. Maj:t. Utbetalning av bidrag sker efter det vederbörande sjukhus

blivit vederbörligen avsynat och räkenskaper över byggnadskostnaden i behörig

ordning granskats.

Anslag till dessa bidrag hava å riksstaten upptagits från och med år 1921.

Anslagen, som hela tiden liaft förslagsanslags karaktär, hava i avseende å

beloppen för varje budgetperiod plägat beräknas med ledning av uppgifter,

som från epidemidistrikten meddelats rörande storleken av de statsbidrag,

som beräknades komma att begäras under vederbörande budgetperiod.

Storleken av de för särskilda budgetperioder till före varande ändamål

anvisade anslagsbeloppen samt belastningen å anslagen framgår av följande

Budgetperiod

Anslag

kronor

Belastning

kronor

1921........................................ .....

2,000,000

819,694

1922..............................................

1.500,000

221,615

Vi 80''e 1923....................................

750,000

932,077

1923 1924.......................................

1,800,000

727,999

1924 1925....................................

2,500,000

1,203,924

1925— 1926.......................................

1926- 1927.......................................

1.590.000

1.300.000

2,541,537

835,425

Summa

11,440,000

7,282,271

För budgetåret 1927—1928 utgör det för ändamålet anvisade anslaget

750,000 kronor. Det för nästkommande budgetperiod äskade anslaget uppgår

sålunda till samma belopp som det för innevarande budgetår beviljade.

Vid bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle emellertid anslaget, som, enligt

vad nyss nämnts, hittills haft karaktär av förslagsanslag, förändras till reservationsanslag.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft två motioner, väckta, den ena, nr 212, inom första kam
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

driften av

epidemisjukhus.

[64.]

maren av lierr Per Gustafsson m. fl. och den andra, nr 283, inom andra

kammaren av herrar G. Strindlund och Hj. Svensson i Grönvik, vari hemställts,

att riksdagen under femte huvudtiteln såsom bidrag till uppförande,

nrättande eller inlösen av epidemisjukhus måtte anvisa ett förslagsanslag

av 500,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen nr 211 i första kammaren.

Yad först angår motionärernas förevarande förslag, får utskottet erinra

om, att av motionärerna vid innevarande års riksdag väckta motioner, I: 211

och 11:282, vilka gingo ut på, att den år 1919 på ifrågavarande område

genomförda organisationen borde upptagas till förnyat övervägande, att

utredning härvid borde verkställas angående behovet av vårdplatser å epidemisjukhus

samt att i avbidan på denna utredning den i övergångsbestämmelserna

till epidemilagen medgivna anståndstiden med epidemisjukvårdens

fullständiga ordnande borde utsträckas till den 1 januari 1938, av riksdagen

avslagits. Härav följer, att den av motionärerna gjorda beräkningen av statens

utgifter för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus icke

kan läggas till grund för bestämmandet av anslaget till ändamålet i fråga

för nästkommande budgetår.

Kungl. Maj:ts förslag om uppförande å riksstaten av förevarande anslag

med samma belopp, som för budgetåret 1927—1928 anvisats, har icke givit

utskottet anledning till erinran, men har utskottet icke funnit skäl föreligga

för anslagets förändring till reservationsanslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herr Gustafssons m. fl. och herrar

Strindlunds och Svenssons i Grönvik ovanberörda motioner,

I: 212 och II: 283, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag

av 750,000 kronor.

56:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 64) att till bidrag till

driften av epidemisjukhus för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag

av 800,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnas å sid. 263 och 264 i åberopade statsrådsprotokollet.

Till bidrag till driften av epidemisjukhus hava anslag varit uppförda i

riksstaten från och med år 1921. Anslagsbeloppen för ändamålet hava för

budgetåren 1926—1927 och 1927—1928 utgjort respektive 900,000 kronor och

1,000,000 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ■r).

71

I enlighet med av 1920 års riksdag godkända huvudgrunder har Kungl.

Maj:t genom kungörelse den 7 september 1920 (nr 668) utfärdat bestämmelser

angående statsbidrag till driften av ifrågavarande sjukhus.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må till bidrag till driften av epidemisjukhus

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av

800,000 kronor.

57:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) att till bidrag till

uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 265—271

i statsrådsprotokollet.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 112 gjorda framställning

har 1927 års riksdag (skrivelse nr 266) för budgetåret 1927—1928 anvisat

till bidrag till uppförande in. m. av hem för kroniskt sjuka ett extra förslagsanslag

av 225,000 kronor samt därjämte anslag till bidrag till driften

av hem för kroniskt sjuka, båda anslagen att användas i huvudsaklig överensstämmelse

med av riksdagen angivna grunder. I samband härmed har riksdagen

lämnat visst medgivande angående upplåtande av kronojord för anordnande

av hem för kroniskt sjuka.

Genom beslut den 27 juni 1927 har Kungl. Maj:t, i huvudsaklig överensstämmelse

med av riksdagen godkända grunder, utfärdat kungörelse angående

statsbidrag till uppförande eller inrättande av hem för kroniskt sjuka (nr 245)

samt ställt det av riksdagen anvisade anslaget till medicinalstyrelsens förfogande

att för därmed avsett ändamål användas i enlighet med föreskrifterna

i berörda kungörelse.

De genom kungörelsen utfärdade bestämmelserna beträffande statsbidrag

för uppförande eller inrättande av hem för kroniskt sjuka innebära i sina

huvuddelar följande:

Statsbidrag må utgå till landsting, kommuner samt kommunalförbund för

anordnande — såsom fristående anstalt eller avdelning av anstalt för annat

ändamål — av hem för sådana kroniskt — obotligt eller svårbotligt — kroppssjuka

(företrädesvis sådana sjuka, som lida av elakartade svulster såsom

kräfta, sarkom m. fl., hjärn- och ryggmärgssjukdomar samt andra nervsystemets

sjukdomar, kronisk reumatism och denna närstående sjukdomar, svår vanförhet,

cirkulationsorganens sjukdomar, patologisk senilitet samt kronisk

astma), vilka äro i behov av sjukhusvård och därför icke lämpligen kunna

vårdas å allmän fattigvårdsanstalt men vilkas tillstånd icke berättigar till och

vilka icke heller kunna erhålla den särskilda vård, för vilken lasarett och

sjukstugor samt därmed jämförliga anstalter äro avsedda.

Statsbidrag må, med vissa närmare angivna inskränkningar, utgå med

följande belopp, nämligen:

a) där den, som ämnar anordna hem för kroniskt sjuka, för ändamålet

uppför ny bvggnad, med högst hälften av byggnadskostnaderna, däri ej in
-

Utskottet*

yttrande.

Bidrag till

uppförande

n. in. av hem

för kroniskt

sjuka.

[65.]

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr o.

Utskottets

yttrande.

yaknade utgifter för anskaffande av tomt eller inventarier, dock att bidraget

ej må överstiga 1,500 kronor för varje för fattiga sjuka avsedd sjukplats,

som hemmet med normal beläggning beräknas rymma;

b) där byggnad för ändamålet av vederbörande inköpes, med högst hälften

av köpesumman, i vad den avser själva byggnaden, samt av kostnaderna för

•?i °im e^er tillbyggnadsarbeten, som erfordras för byggnadens användande

till hem för kroniskt sjuka, dock att bidraget ej må överstiga 1,000 kronor

för varje sådan sjukplats, som under a) sägs;

c) där till hem för kroniskt sjuka tages i anspråk i vederbörandes ägo

befintlig byggnad, som ej av vederbörande uppförts eller inköpts för sådant

ändamål, med högst hälften av kostnaderna för de om- eller tillbyggnadsarbeten,

vilka erfordras för byggnadens användande till hem för kroniskt

sjuka, dock att bidraget ej må överstiga 750 kronor för varje sådan sjukplats,

som under a) sägs.

För bestämmande av anslagets storlek för budgetåret 1928—1929 har

departementschefen införskaffat kompletterande uppgifter rörande av 1927

års landsting fattade beslut beträffande upprättande av hem för kroniskt

sjuka, samt beräknat, att statsbidrag under nämnda budgetår kommer att

erfordras för i runt tal 100 sjukplatser i nyuppförda byggnader, för 30

platser i för ändamålet inköpta byggnader samt för 10 platser i av vederbörande

landsting tillhörig, förut till annat ändamål använd byggnad. För

samtliga nämnda platser, rörande vilka beslut redan av landstingen fattats,

skulle alltså beräknas bidrag med ett sammanlagt belopp av (100 X 1,500 +

30 x 1,000 + 10 x 750) 187,500 kronor. Härutöver har ett belopp av 150,000

kronor ansetts erforderligt för mötande av krav på bidrag till hem, vilka

kunna komma att anordnas av kommuner eller kommunalförbund eller som

må beslutas av landsting år 1928 och som kunna bliva färdiga till avsyning

före utgången av budgetåret 1928—1929. Sistberörda belopp har beräknats

motsvara bidrag för 150 platser, inredda i för ändamålet inköpta byggnader.

Anslagsbehovet till anskaffningsbidrag för ifrågavarande anstalter skulle enligt

nu angivna beräkningar uppskattas till 337,500 kronor, men har med

nagon nedsättning av det för hittills okända krav beräknade beloppet ansetts

kunna för nästkommande budgetår begränsas till 300,000 kronor.

Slutligen har Kungl. Maj:t föreslagit, att anslaget från och med nästkommande

budgetår förändras från förslagsanslag till reservationsanslag.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft tvenne likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren, nr 144, av herr A. J. Bärtj m. fl. och den andra inom andra

kammaren, nr 238, av herr Karl Andersson i Katrineholm m. il., däri yrkats,

att statsbidrag till uppförande eller inrättande av hem för kroniskt sjuka

måtte utgå jämväl till de anstalter, som av landstingen för ändamålet uppförts

eller inrättats under åren 1919—1926.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Beträffande först det i nyssberörda motioner framförda yrkandet må erinras,

att, såsom i motionerna framhålles, likartat förslag om statsbidrag till anstalter,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ■).

73

som av landsting uppförts eller inrättats under åren 1919—1926, framlades

i motioner vid 1927 års riksdag samt att statsutskottet i avgivet utlåtande

härom yttrade, att utskottet visserligen funnit billighetsskäl i viss mån tala

för att rätten till ifrågavarande statsbidrag utvidgades att gälla även de

föreslagna anstalterna, men att utskottet funnit departementschefens skäl

mot eu utvidgad rätt till statsbidrag vara av sådan avgörande betydelse,

att utskottet ansåge sig icke kunna förorda vad motionärerna föreslagit.

Utskottets sålunda angivna ståndpunkt godkändes av riksdagen.

Vid prövning av de nu föreliggande motionerna har utskottet icke funnit

skäl föreligga för ett frångående av den av sistlidet års riksdag principiellt

intagna ståndpunkten.

Vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen har icke givit utskottet anledning

till erinran och får utskottet alltså förorda anvisandet av det av Kungl.

Maj:t äskade anslaget samt att anslaget må erhålla karaktär av reservationsanslag.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herr Bärgs m. fl. samt herr Anderssons

i Katrineholm m. fl. ovanberörda motioner, 1:144 och II: 238,

till bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av

300,000 kronor.

58:o) Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att till bidrag till

driften av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

förslagsanslag av 850,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 265—271 i statsrådsprotokollet.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 112 gjorda framställning

beviljade 1927 års riksdag (skrivelse nr 266) för budgetåret 1927—1928,

förutom anslag till bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka,

till bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka ett extra förslagsanslag av

275,000 kronor, att användas i huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen

angivna grunder.

I fråga om statsbidrag till driftkostnaderna vid hem för kroniskt sjuka

gälla i huvudsak följande bestämmelser (sv. förf.-saml. 1927 nr 246):

Statsbidrag må utgå till landsting, kommuner, kommunalförbund, föreningar

och enskilda för driften av sådana hem för kroniskt sjuka, som i

föreskrifterna angående statsbidrag till uppförande eller inrättande av dylika

anstalter angivits.

Statsbidrag må utgå allenast för anstalt, som uppfyller bestämmelserna

i kungörelsen och där avgiften för vård å sjukplats, avsedd för fattiga sjuka,

icke utgår med högre belopp för dag och patient än en krona 50 öre; dock

att, där anstalten är i första hand avsedd för sjuka, tillhörande viss eller

vissa kommuner eller visst landstingsområde, hinder för statsbidrags åtnju
-

Bidrag

till driften

av hem för

kroniskt

sjuka.

[66.]

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

tande ej må föranledas av den omständigheten, att vårdavgift för person

från annan ort utgår med högre belopp.

Statsbidrag må icke å någon anstalt utgå för större antal sjukplatser, än

som av medicinalstyrelsen fastställts eller fastställes såsom motsvarande

normal beläggning av anstalten.

Statsbidrag må icke för samma tid utgå för dera sjukplatser än: för stad,

som icke deltager i landsting, en på varje tal av tvåtusen av stadens invånare,

och för landstingsområde en på varje tusental av landstingsområdets

invånare; dock att vid beräkning av det antal sjukplatser, för vilket statsbidrag

sålunda högst må för samma tid utgå, hänsyn icke skall tagas till anstalter,

som äro avsedda för vård av sjuka från hela riket utan företräde

för sjuka från viss eller vissa kommuner eller från visst landstingsområde

eller som drivas av föreningar eller enskilda.

Statsbidrag utgår, med nyssnämnda inskränkningar, med 90 öre för dag

och patient, för vilken vårdavgiften ej uppgår till högre belopp än eu krona

50 öre om dagen; dock att, där anstalten är i första hand avsedd för sjuka,

tillhörande viss eller vissa kommuner eller visst landstingsområde, statsbidrag

må utgå för vård å sjukplats för fattiga sjuka av patient från annan

ort, ändå att vårdavgiften för honom utgår med liögre belopp.

Ansökning om statsbidrag för visst år skall, ställd till medicinalstyrelsen

före utgången av nästföregående år ingivas till nämnda myndighet.

Sedan medicinalstyrelsen granskat ansökningshandlingarna och fattat beslut

i fråga om det begärda statsbidraget, har styrelsen att om beslutet underrätta

sökanden.

Varder statsbidrag för visst år beviljat, skall detsamma utbetalas halvårsvis

i efterskott. Rekvisition å beviljat statsbidrag skall ingivas till medicinalstyrelsen

efter utgången av juni och december månader.

Antalet för budgetåret 1928—1929 statsbidragsberättigade vårdplatser för

kroniskt sjuka har i statsrådsprotokollet beräknats på följande sätt:

på anstalter, anordnade av föreningar eller enskilda............................. 100

» landstingsanstalter ................................................................................. 622

» fattigvårdsanstalter ................................................................................ 1,384

» anstalter i städer, som ej deltaga i landsting.................................... 475

Summa 2,581

eller i avrundat tal 2,580 platser.

Statsbidragsbeloppet för detta platsantal utgör för helt år (2,580 X 365 X

0: 90) 846,530 kronor eller i avrundat tal 847,000 kronor. Beträffande 85 av

de platser å landstingsanstalter, som medtagits i beräkningen, gäller emellertid,

att de ej kunna väntas bliva färdiga och avsynade i sådan tid, att

statsbidraget — som utbetalas halvårsvis i efterskott — kan komma att

under budgetåret utgå med helt årsbelopp. I anledning härav har det upptagna

beloppet ansetts kunna reduceras med eu fjärdedel av statsbidragets

årsbelopp för dessa 85 platser eller med i runt tal 7,000 kronor till 840,000

kronor.

Härtill har emellertid ansetts böra läggas ett belopp, som kan antagas

motsvara driftkostnadsbidrag för ett beräknat antal ännu ej kända platser,

vilka kunna komma att anordnas i sådan tid före utgången av budgetåret

!928—1929. att driftkostnadsbidrag till någon del kommer att utgå under

opaginerad Kontrollera mot PDF

aStatsutskottets utlåtande Nr 5. 7 b

sistnämnda budgetår. Departementschefen har beräknat det totala medelsbehovet

för driftkostnadsbidrag under nästkommande budgetår till 856,425

kronor, vilket belopp avrundats till 850,000 kronor. Anslaget föreslås att

liksom under innevarande budgetår erhålla karaktär av förslagsanslag.

Då utskottet icke funnit något att erinra mot vad Kungl. Maj:t under

förevarande punkt föreslagit, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till bidrag till driften av hem för kroniskt

sjuka för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag

av 850,000 kronor.

59:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att för vanföreanstalt

i Härnösand för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsslag

av 200,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 271—276 i

statsrådsprotokollet.

I eu den 22 februari 1927 avlåten proposition, nr 137, föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att dels medgiva, att det för Hemsö kustartillerikår ursprungligen

avsedda kasernetablissementet i Härnösand finge för en beräknad kostnad av

högst 960,000 kronor omändras till vanföreanstalt i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten K. Giiettler i augusti 1926 för ett såsom alternativ betecknat

förslag uppgjorda ritningar samt att förty det för nämnda anstalt

avsedda området, omfattande ungefär 40,800 kvadratmeter, finge från och

med den 1 juli 1927 överföras från försvarsväsendet, dels ock till vanföreanstalt

i Härnösand för budgetåret 1927—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 75,000 kronor.

I skrivelse den 20 maj 1927, nr 205, anmälde riksdagen, att riksdagen bi

fallit Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Departementschefen har i sammanhang med det under förevarande punkt

framlagda förslaget anmält, att föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i

Stockholm uti skrivelse den 16 juli 1927 hemställt om beviljande av ett anslag

å 1,046,850 kronor — att fördelas med 600,000 kronor å budgetåret

1928—1929 och med återstoden å budgetåret 1929—1930 — för utförande av

en genomgripande om- och tillbyggnad av föreningens i Stockholm belägna

anstalt för sjukvård och undervisning åt vanföra.

Rörande denna framställning har departementschefen anfört följande:

»Framställningen har i huvudsak motiverats med att vanföreanstalten i sitt

nuvarande skick — särskilt vad beträffade de kliniska och polikliniska avdelningarna,

till vilka, bland annat, den för medicine kandidater, som studera

vid karolinska institutet, numera obligatoriska undervisningen i ortopedi

vore förlagd — icke närmelsevis fyllde de anspråk, som ur sjukvårdens

och undervisningens synpunkt måste ställas på en tidsenlig dylik

anstalt.

Utskottets

yttrande.

Vanföreanstalt

i

Härnösand.

[67.]

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Om- och tillbyggnadsarbetena i fråga skulle, enligt av föreningen förordat

förslag i sådant hänseende, givas den omfattning och vara av den beskaffenhet,

att det kunde förväntas, att anstalten skulle kunna kvarbliva å nuvarande

plats under en relativt avsevärd tid framåt. Härmed skulle emellertid

icke uppgivas en av föreningen tidigare framlagd plan om anordnandet

av en ny vanföreanstalt i anslutning till ett blivande, för karolinska institutet

avsett större undervisningssjukhus. Tvärtom har föreningen i sin förevarande

skrivelse tillika gjort hemställan om uppdrag åt 1926 års sjukhuskommission

att, vid fullgörande av det kommissionen anförtrodda uppdraget

att uppgöra förslag till ett för nyssnämnda institut planerat undervisningssjukhus

å det av 1927 års riksdag för ändamålet anvisade s. k. Norrbackaområdet

i Solna socken invid Stockholm, reservera nödigt tomtområde för

ifrågavarande vanföreanstalt i omedelbar närhet av å ena sidan Eugeniahemmet

och å den andra det nya sjukhusets blivande ortopediska klinik.

I ärendet hava infordrade utlåtanden avgivits av medicinalstyrelsen, efter

byggnadsstyrelsens hörande, samt av 1926 års sjukhuskommission. Det förevarande

förslaget till om- och tillbyggnad av den nuvarande vanföreanstalten

i Stockholm har i dessa utlåtanden i huvudsak tillstyrkts.

För min del måste jag emellertid härutinnan intaga en annan ståndpunkt.

Härtill föranledes jag av följande skäl. Det synes mig icke gärna

kunna ifrågakomma, att samtidigt med att avsevärda anslag utgå för utförande

av arbetena med omändring av förutnämnda kasernetablissement i

Härnösand till vanföreanstalt budgeten även belastas med betydande utgifter

för ytterligare en vanföreanstalt. Vidare torde det knappast kunna

anses vara ur statsekonomisk synpunkt försvarligt, att staten lämnar ett så

ansenligt bidrag som det nu ifrågasatta — motsvarande hela den beräknade

totalkostnaden — till försättande i tidsenligt skick av en anstalt, vilken

visserligen därefter under relativt lång tid framåt skulle kunna kvarbliva på

sin nuvarande plats men vars förflyttning till andra lokaler dock redan nu

är starkt ifrågasatt. I varje fall synes man böra avvakta, att frågan rörande

utsikterna för ett blivande ordnande av anstaltens lokalfråga i sist avsedda

riktning blir närmare utredd.

På grund av det anförda anser jag mig sålunda icke kunna tillstyrka, att

föreningens hemställan om anvisande av medel till utförande av om- och

tillbyggnader vid vanföreanstalten i Stockholm göres till föremål för anslagsäskande

hos 1928 års riksdag.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet ämnar

jag däremot i annat sammanhang denna dag hos Kungl. Maj:t hemställa om

bifall till förberörda av föreningen jämväl gjorda — av 1926 års sjukhuskommission

i dess nyssnämnda utlåtande utan erinran lämnade — framställning

om uppdrag åt nämnda kommission att vid uppgörande av plan för

ett för karolinska institutet avsett nytt undervisningssjukhus å Norrbackaområdet

reservera nödigt tomtområde för eu vanföreanstalt i omedelbar närhet

av å ena sidan Eugeniahemmet och å andra sidan det nya sjukhusets

ortopediska klinik.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlät ande Nr it

I anledning av den av departementschefen under förevarande punkt sålunda

upptagna frågan om om- och tillbyggnad vid vanföreanstalten i Stockholm

har utskottet i detta sammanhang till behandling föreliaft två likaIvdande

motioner i ämnet, väckta, den ena, nr So, inom första kammaren

av herrar A. Petrén och A. O. Frändén och den andra, nr 138, inom andra

kammaren av herrar S. Jiengtsson i Norup och P. JPehrsson i Göteborg, val i

förslagits riksdagen att för bestridande av kostnaderna för vissa om- och

tillbyggnadsarbeten vid vauföreanstalteu i Stockholm ävensom för anskaffande

av vissa inventarier, allt enligt upprättade förslag, anvisa ett anslag av 1,046,850

kronor att utgå med 246,850 kronor under budgetåret 1928 1929 samt med

400,000 kronor under vartdera av budgetåren 1929—1930 och 1930 1931.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

I sin förenämnda skrivelse den 20 maj 1927, nr 205, uttalade riksdagen,

såsom i statsrådsprotokollet erinrats, sin förväntan, att, sedan staten gjort

den betydande insats, som i förberörda proposition, nr 137, avsåges för att

åstadkomma en lösning av Norrlands vanförevårdsfråga, föreningen för bistånd

åt vanföra i Norrland och Dalarne, vilken syntes hava goda förutsättningar att

för framtiden omhänderhava anstaltsdriften, också skulle visa sig villig att

påtaga sig nämnda uppgift. Enligt riksdagens mening vore det önskligt, att,

innan de i propositionen avsedda ombyggnadsarbetena igångsattes, trygghet

vunnits för att eu överenskommelse om anstaltsverksamhetens drivande genom

en enskild förening kunde åstadkommas.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har nämnda förening på anförda

skäl förklarat, att föreningen såsom sådan icke lämpligen ansåge sig böra

med staten träffa överenskommelse om övertagande av den beslutade anstaltens

skötsel, men att föreningen vore beredd att, sedan annan förening för

ändamålet bildats, till denna överlämna sina tillgångar under de förbehåll,

som med hänsyn till de villkor, varunder dessa tillgångar tillförts föreningen,

prövades nödiga och lämpliga.

En dylik förening, benämnd föreningen för bistånd åt vanföra i Norrland,

har nu bildats med ändamål att efter överenskommelse med vederbörande å

statens vägnar omhändertaga skötseln av eu till kasernetablissementet i

Härnösand fiirlagd vanföreanstalt. Visserligen hava vid förhandlingarna vissa

frågor av angivna skäl måst lämnas öppna, men utskottet finner i likhet

med departementschefen föreningens beslut att förklara sig villig att över.

taga driften av anstalten tillsammans med det från föreningsstyrelsen in.

komna förslaget till överenskommelse innebära trygghet för att överenskommelse

rörande anstaltens omhänderhavande av den nybildade föreningen kan

komma till stånd. I överensstämmelse med vad riksdagen i sin meromnämnda

skrivelse anfört, torde alltså förberedelserna till ombyggnadsarbetena, så

snart ske kan, påbörjas,

Å riksstaten för nästkommande budgetår har Kungl. Maj:t nu för ändamålet

i fråga äskat ett anslag å 200,000 kronor. Storleken av detta anslag

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottets

yttrande.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Eugenia
hemmet.

[68.]

Lindring

i mindre

bemedlade

patienters å

landsbygden

sjukvårdskostnader.

[69.]

Utskottet övergår härefter till att angiva sin ståndpunkt till den väckta

frågan om anslag för bestridande av kostnaderna för vissa om- och tillbyggnadsarbeten

vid vanföreanstalten i Stockholm m. m.

Efter besök å anstalten har utskottet i likhet med departementschefen

kommit till den uppfattningen, att det knappast synes vara ur statsekonomisk

synpunkt försvarligt, att staten skulle lämna ett så ansenligt bidrag

som det nu ifrågasatta — motsvarande hela den beräknade totalkostnaden —

för utförande av en genomgripande om- och tillbyggnad av en anstalt, vilken

visserligen därefter under relativt lång tid framåt skulle kunna kvarbliva på

sin nuvarande plats, men vars förflyttning till andra lokaler dock redan nu

är starkt ifrågasatt. Anstaltens nuvarande förläggning samt dess i äldre hyreshus

inrymda mer eller mindre otidsenliga och trånga lokaler motivera redan

i och för sig starkt önskvärdheten av en snar förflyttning till mera tidsenliga

sådana.

Med hänsyn härtill och i betraktande av det samband denna anslagsfråga

äger med det nya rikssjukhusets blivande ortopediska klinik, måste utskottet

alltsa obetingat ställa sig på den ståndpunkten, att en grundlig utredning

rörande en förflyttning av anstalten till det för det nya rikssjukhuset anvisade

Norrbackaområdet omedelbart bör igångsättas. Utskottet förutsätter,

att denna utredning bedrives med all möjlig skyndsamhet samt att därvid

särskilt tages i sikte önskvärdheten av att vanföreanstaltens eventuella förflyttning

ej sammankopplas med det successiva utbyggandet av rikssjukhuset

eller dess specialkliniker i vidare mån än omständigheterna sådant strängt

påfordra.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

a) att riksdagen må till vanföreanstalt i Härnösand för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 200.000

kronor;

samt

b) att herrar Petréns och Frändéns samt Bengtssons i Norup

och Pehrssons i Göteborg ovanberörda motioner, 1:85 och

II: 138, icke må vinna riksdagens bifall.

60:o) Pa grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 277 och 278) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Eugeniahemmet för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra anslag av 5,000 kronor.

61:o) Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att till lindring i

mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 280—281 i statsrådsprotokollet.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

79

Efter utredning av den s. k. 1916 års provinsialläkaredistriktskommittén

äskade Kungl. Maj:t i proposition (nr 313) till 1918 års lagtima riksdag

för år 1919 ett förslagsanslag å 230,000 kronor för lindring i mindre

bemedlade partienters å landsbygden sjukvårdskostnader, vilket anslag

av riksdagen beviljades. Efter det anslag utgått med enahanda belopp

för vartdera av åren 1920 och 1921, blev anslaget sedermera med hänsyn

till den ringa omfattning, i vilken detsamma tagits i anspråk, för var

och en av de följande budgetperioderna sänkt och upptogs för budgetåret

1925—1926 till 12,000 kronor. För budgetåret 1924—1925 utgjorde belastningen

å anslaget 12,389 kronor och för budgetperioden 1925—1926 13,556

kronor.

Den låga belastningen å anslaget berodde i huvudsak på innehållet uti

de för anslagets användning fastställda grunderna. I syfte att ernå en större

effektivitet i avseende å anslagets användning framlade därför Kungl. Maj:t

i proposition nr 76 till 1926 års riksdag förslag till ändrade grunder för

erhållande av lindring i sjukvårdskostnader av förevarande slag. Samtidigt

hemställdes om ett extra förslagsanslag å 100,000 kronor till ändamålet för

budgetåret 1926—1927, och anslag å detta belopp beviljades för sistnämnda

budgetår liksom för budgetåret 1927—1928.

Den nu föreslagna nedsättningen av anslaget är föranledd av den ringa

belastningen under budgetåret 1926—1927.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t under förevarande

punkt föreslagit, får alltså hemställa,

att riksdagen må till lindring i mindre bemedlade patienters

å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor.

62:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 282 och 283) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bidrag för anställning av distriktssköterskor för

budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 190,000

kronor.

63:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 283) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Bidrag för

anställning

av distriktssköterskor.

[70.]

Dyrtidshjälp

åt distriktssköterskor.

[71.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Stipendier

för deltag ande

i kurs för

utbildande av

instruktionssköterskor

och

husmödrar

vid sjukhus.

[72.]

Bidrag till

avlöning åt

distrikts barn

morskor och

reservbarnmorskor.

[73.]

64:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 72) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

283—285) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till stipendier för deltagande i kurs för utbildande

av instruktionssköterskor och husmödrar vid sjukhus för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.

65:o) Kungl. Maj.t bär föreslagit riksdagen (punkt 73) att till bidrag till

avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbammorskor för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 660,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 285—288 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning beviljade 1919

års lagtima riksdag för beredande av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 500,000 kronor.

Den 28 mars 1919 utfärdade Kungl. Maj:t lag om anställande av distriktsbarnmorskor

m. m. (nr 138), och den 20 februari 1920 utfärdades kungörelse

angående statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor m. m. (nr 140).

Anslaget för sist angivna ändamål beräknades för budgetåret 1924—1925

till 640,000 kronor men sänktes för budgetperioden 1925—1926 till 560,000

kronor. I proposition (nr 20) till 1926 års riksdag avgav Kungl. Maj:t förslag

till lag om ändrad lydelse av 4, 7 och 11 §§ i förut omförmälda lag.

De ifrågasatta lagändringarna inneburo i huvudsak, att den i lagen bestämda

minimiavlöningen till distriktsbammorska skulle höjas, att i sammanhang

därmed statsbidraget till distriktsbarnmorskornas avlöning skulle fastställas

till ett förhöjt belopp samt att staten skulle med visst belopp bidraga till

avlöningen av de i 2 kap. av lagen omförmälda reservbarnmorskorna.

De föreslagna statsbidragen till distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor

beräknades för statsverket medföra en kostnadsökning av sammanlagt

omkring 90,000 kronor för år. Som lagändringarna icke skulle träda i

kraft förrän den 1 januari 1927, ansågs kostnadsökningen för budgetåret

1926—1927 kunna begränsas till 45,000 kronor. Med hänsyn till belastningssiffran,

586,587 kronor, för budgetåret 1924—1925 uppskattades anslagsbehovet

för budgetåret 1926—1927 oavsett lagändringen till 590,000 kronor.

I propositionen beräknades sålunda ett extra förslagsanslag till avlöning åt

distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor å 635,000 kronor för budgetåret

1926—1927.

Propositionen i fråga blev av riksdagen bifallen (skrivelse nr 246), och i

anslutning härtill anvisades det begärda förslagsanslaget å 635,000 kronor.

Lag om lindrad lydelse av förenämnda paragrafer i 1919 års lag utfärdades

den 18 juni 1926 (nr 238). Samma dag utfärdades även kungörelser (nr 385

och 386), innefattande av den nya lagen föranledda ändringar i gällande

barnmorskereglemente samt i reglementet för barnmorskestyrelserna i riket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr it. SI

Ny kungörelse angående statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor

och reservbarnmorskor utfärdades jämväl den 18 juni 1926 (nr 384).

Departementschefen harJnu erinrat därom, att åtgärd från Kungl. Maj:ts

sida vidtagits för utförande av en i nyssnämnda proposition nr 20 ifrågasatt

och av riksdagen även påkallad revision av den nuvarande indelningen

i barnmorskedistrikt i syfte att särskilt inom vissa län kunna

vidtaga minskning av distriktens antal. Samtidigt med utfärdandet av

nyssnämnda lag av den 18 juni 1926 har nämligen Kungl. Maj:t anbefallt

medicinalstyrelsen dels att verkställa utredning rörande minskning av antalet

barnmorskedistrikt i syfte att råda bot för det missförhållandet, att en del

sådana distrikt vore för små för att giva vederbörande barnmorska tillräckliga

inkomster av praktik, dels att vidtaga de åtgärder med avseende å rikets

indelning i sådana distrikt, som medicinalstyrelsen kunde anse den anbefallda

utredningen böra föranleda, dels ock att årligen från och med år 1927 i samband

med angivande av behovet av statsanslag till bidrag till avlöning åt

distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor till Kungl. Maj: t inkomma med

redogörelse för resultatet av utredningen samt för de av medicinalstyrelsen i

anledning därav vidtagna åtgärderna.

Belastningen å anslaget för budgetåret 1925—1926 utgjorde enligt riksräkenskapsverkets

budgetredovisning 637,563 kronor. Sedan från nämnda

ämbetsverk inhämtats, att berörda belastning innefattade vissa belopp, tillhopa

omkring 15,000 kronor, vilka egentligen bort falla å tidigare budgetår,

så att den verkliga belastningen för perioden 1925—1926 uppgått till omkring

620,000 kronor, uppförde riksdagen, efter förslag av Kungl. Maj:t, anslaget

för budgetåret 1927—1928 med (620,000 + 90,000) 710,000 kronor.

I en till statsutskottet inkommen skrivelse av den 23 januari 1928 har

ordföranden i Allmänna Svenska Barnmorskeförbundet i anledning av den

vidtagna revisionen av barnmorskedistriktens indelning, med framhållande

av att antalet avskedade barnmorskor säkerligen komme att bliva långt större

än antalet möjligen lediga platser och att sluteffekten sålunda måste bliva,

att ett stort antal barnmorskor inom närmaste framtiden tvingades att frånträda

sina befattningar utan möjlighet att inom överskådlig framtid erhålla

annan anställning inom yrket, uttalat sig för av medicinalstyrelsen föreslagna

övergångsbestämmelser i ämnet. Enligt dessa bestämmelser skulle den nya

distriktsindelningen träda i kraft allt eftersom vakanser uppstode inom

vederbörande barnmorskestyrelsers verksamhetsområde och i den ordning,

som medicinalstyrelsen på förslag av barnmorskestyrelsen bestämde. Uppstode

vakans å barnmorsketjänst, som icke vore avsedd att indragas, skulle vederbörande

barnmorskestyrelse äga att efter hörande av kommunerna i nämnda

distrikt och distriktsbarnmorskan i det distrikt, som då i första hand skulle

indragas, förordna sagda barnmorska — därest hon icke uppnått 45 års

ålder — att vara distriktsbarnmorska i förstnämnda distrikt. Sådant förordnande

skulle underställas medicinalstyrelsens prövning.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 5 häft. (Nr 5.}

691 28 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Dy rättshjälp

åt distriktsb

ammor skor

m. fl.

[74.]

Karantänsanstalten

på

Känsö.

[75.]

Resestipendier

åt vissa

läkare.

[76.]

Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen vid

beräknande av det under förevarande punkt äskade anslaget i viss mån tagit

hänsyn till bland annat förenämnda revision av antalet barnmorskedistrikt

samt uttalat sin förhoppning, att revisionen under nästa budgetår skulle kunna

givas åtminstone något större omfattning. Med hänsyn till angelägenheten

av att distrikten måtte få den storlek, att vederbörande barnmorska erhåller

tillräckligt omfattande verksamhet, anser utskottet önskvärt, att revisionen

fullföljes, men synes densamma böra genomföras med nödig varsamhet. Enligt

utskottets förmenande torde de av medicinalstyrelsen föreslagna övergångsbestämmelserna

i huvudsak vara praktiska och lämpliga.

Storleken av det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet har icke givit

utskottet anledning till erinran.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor

och reservbarnmorskor för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra

förslagsanslag av 660,000 kronor.

66:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 288 och 289) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m.fl. för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 100,000

kronor.

67:o) På grund av Kungl. Maj.ts förslag (punkt 75) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 290—292) i ämnet innehåller, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att karantänsmästaren vid karantänsanstalten

på Känsö Johan Harald Herman Skantze må från och med

den 1 juli 1928, så länge han kvarstår i befattningen, åtnjuta

ett personligt lönetillägg av 500 kronor för år räknat;

samt

b) i riksstaten upptaga det ordinarie anslaget till karantänsanstalten

på Känsö med oförändrat belopp 17,600 kronor.

68:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att

dels nedsätta det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt vissa

läkare, nu 15,000 kronor, med 3,000 kronor till 12,000 kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 4 januari 1928 förordade ändringarna i grunderna för anslagets

användning.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 292—295 i åberopade statsrådsprotokollet.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr f>.

83

Redan för lång tid sedan började särskilda ordinarie anslag beviljas för

beredande av resestipendier åt förste provinsialläkare m. It, åt vid hospital

och asyler anställda läkare, åt ordinarie läkare vid länslasarett m. It, åt

läkare för studier i tuberkulossjukvård samt åt civila läkare. Anslaget till

stipendier åt civila läkare utgick till eu början såsom bestämt anslag, medan

de övriga stipendieanslagen hade karaktär av reservationsanslag.

Enligt vederbörande bestämmelser voro stipendiebeloppen till förste provinsialläkare

m. ti., till ordinarie läkare vid länslasarett m. fl. samt till

läkare för studier i tuberkulossjukvård fastställda till högst 500 kronor.

Stipendiebeloppet för vid hospital och asyler anställda läkare var ej i författning

fixerat, men anslaget för detta ändamål var beräknat efter ett stipendiebelopp

å 500 kronor. Beträffande civila läkare var stadgat, att stipendierna

skulle utgå, ett större med 2,000 kronor och ett mindre med 1,500

kronor.

Anslagsbeloppen för ifrågavarande ändamål voro så avpassade, att de

möjliggjorde utdelande årligen av fem stipendier åt förste provinsialläkare

m. fl., tre stipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett in. fl. samt två stipendier

åt läkare för studier i tuberkulossjukvård. Vad angår vid hospital

och asyler anställda läkare var, såsom nyss antytts, anslaget beräknat för

att möjliggöra utdelandet av ett stipendium å 500 kronor. Beträffande civila

läkare motsvarade anslagsbeloppet summan av de båda för ändamålet avsedda

stipendierna.

Med anledning av framställningar av Kungl. Maj:t höjdes stipendiebeloppen

av 1920 och 1921 års riksdagar. Vid förstnämnda riksdag höjdes stipendiebeloppen

beträffande de fyra förstnämnda stipendiegrupperna till

1,000 kronor, och vid sistnämnda riksdag bestämdes det större stipendiet åt

civila läkare till 3,000 kronor och det mindre stipendiet till samma läkare

till 2,250 kronor.

Efter år 1921 har någon ändring av stipendiernas belopp ej ägt rum.

Enligt särskilda beslut av Kungl. Maj:t har emellertid, huvudsakligen av

statsfinansiella skäl, utdelningen av stipendier inställts för vart och ett av

åren 1923—1926. I anslutning härtill hava för budgetperioderna 1 januari

1923-30 juni 1926 anslagsbelopp för ifrågavarande ändamål ej beviljats.

1926 års riksdag beviljade på nytt anslag för ifrågavarande stipendier för

budgetåret 1926—1927, och bestämdes därvid, att jämväl anslaget till resestipendier

åt civila läkare, vilket tidigare varit bestämt anslag, skulle uppföras

såsom reservationsanslag. Vid 1927 års riksdag företogs den förändringen,

att samtliga ifrågavarande stipendieanslag sammanslogos till ett anslag

under rubriken resestipendier åt vissa läkare, och anslaget fastställdes

till 15,000 kronor för budgetåret 1927—1928.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär en ytterligare reduktion av

det sammanslagna anslagets belopp från 15,000 till 12,000 kronor, att utgå

på följande sätt:

s. 84 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Ämbetsläkar

kurs m. m.

[77.]

84

Statsutskottets utlåtande Kr 5.

resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl.: 5 st. ä 700

kronor..................................................................................... kronor

resestipendier åt vid hospital och asyler anställda läkare: 1 st.

a 700 kronor ............................................................................ »

resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett m. fl.: 3 st.

ä 700 kronor .............................................................................. »

resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård: 2 st. ä

700 kronor ......... »

resestipendier åt civila läkare:

1 större stipendium a .................... .................. kronor 2,500

1 mindre » » ...................................... » 1,800

3,500

700

2,100

1,400

4,300

Summa kronor 12,000

Utskottet har ej haft något att erinra mot vad under förevarande punkt

föreslagits och får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) nedsätta det ordinarie reservationsanslaget till resestipendier

åt vissa läkare, nu 15,000 kronor, med 3,000 kronor till

12,000 kronor; samt

b) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1928 förordade ändringarna

i grunderna för anslagets användning.

69:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 77) att till ämbetsläkarkurs

m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 295—299 i åberopade statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade riksdagen

på extra stat för år 1919 dels till stipendier för i statens, landstings

eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande av kurs för vinnande

av behörighet till förste provinsialläkartjänst ett förslagsanslag, högst, å

5,000 kronor, dels ock för beredande av kostnadsfri undervisning åt dylika

deltagare ett förslagsanslag, högst, å 5,300 kronor.

Nämnda anslag kommo emellertid icke till användning, enär ej tillräckligt

antal deltagare anmälde sig till kursen. 1920 och 1921 års riksdagar lämnade,

efter därom av Kungl. Maj:t på medicinalstyrelsens hemställan gjorda

särskilda framställningar, medgivande, att förberörda anslag å 5,000 kronor

och 5,300 kronor jämte ett till sistnämnda anslag beviljat förstärkningsanslag

å 2,700 kronor finge disponeras till anordnande av ifrågavarande kurser

under åren 1920, respektive 1921. Av liknande skäl kommo berörda medel

ej heller dessa år till användning.

I skrivelse den 22 september 1923 framlade medicinalstyrelsen ånyo förslag

om anordnande av en ämbetsläkarkurs. Enligt detta förslag skulle

ämbetsläkarkursen omfatta 2 */2 månader och draga eu kostnad av 8,000 kronor.

Kursen, som skulle stå öppen för alla legitimerade läkare, skulle vara

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <5. 85

kostnadsfri för högst tio deltagare men anordnas även, om endast fem sådana

skulle anmäla sig. Materialier för laborationerna skulle deltagarna

själva bekosta. Stipendiernas antal skulle begränsas till sju, vart och ett

å högst 1,000 kronor. Rätt att söka stipendium skulle tillkomma alla legitimerade

läkare. Eu ämbetsläkarkurs, sådan styrelsen skisserat den, skulle

följaktligen göra ett anslag å 15,000 kronor erforderligt.

Anslag å detta belopp beviljades därefter på Kungl. Maj:ts framställning

av 1924 års riksdag.

Medicinalstyrelsen gjorde därefter framställning om anslag å 15,000 kronor

för anordnande av en ämbetsläkarkurs under år 1927, men denna framställning

ledde av statsfinansiella skäl icke till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Efter hemställan av medicinalstyrelsen har nu departementschefen upptagit

frågan om anordnande av en ämbetsläkarkurs under år 1928 och därvid

uttalat, att det icke syntes längre böra anstå med anordnande av en ny

dylik kurs. Enligt departementschefens förslag har emellertid räknats med

vissa minskningar i utgifterna för ifrågavarande kurs. Sålunda har varje

stipendiebelopp ansetts kunna nedsättas från 1,000 kronor till 700 kronor,

i följd varav för utdelande av stipendier skulle erfordras ett totalbelopp av

högst (7 X 700) 4,900 kronor. Vidare hava kostnaderna för själva kursen

ansetts kunna nedbringas från det hittills beräknade beloppet 8,000 kronor

till 7,100 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr A. Petrén väckt motion, nr 84, däri hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till stipendier för i statens, landstings eller lcommuns

tjänst anställda läkare för bevistande av medicinska fortsättningskurser i

Stockholm år 1928 m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag

å 7,500 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vidare får utskottet omförmäla, att centralstyrelsen för Sveriges läkarförbund

i en till utskottet ingiven skrift förordat den av herr Petrén väckta

motionen.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag om anslag för anordnande under år

1928 av en ämbetsläkarkurs m. m. har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Vad angår det motionsvis väckta yrkandet om anslag till stipendier för

i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande

av medicinska fortsättningskurser i Stockholm år 1928 m. m. har departementschefen,

såsom av statsrådsprotokollet framgår, omnämnt, att medicinalstyrelsen

gjort framställning om anslag för dylikt ändamål, men har departementschefen

på anförda skäl ansett det icke böra ifrågakomma, att anslag

för nästa budgetår beviljas såväl till anordnande av ämbetsläkarkurs

m. m. som för beredande av stipendier till deltagare i medicinska fortsättningskurser.

Utskottet får för sin del ansluta sig till denna departementschefens

mening. Då utskottet emellertid i likhet med motionären anser,

Utskottets

yttrande.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att anordnandet av medicinska fortsättningskurser torde vara av synnerligen

stor betydelse för utvidgande av läkarnas kunskaper samt att möjliggörandet

av dylika kurser utan alltför långt uppehåll mellan varje kurs bör understödjas,

förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t till nästkommande års riksdag

tager under omprövning, huruvida ej anslag för detta ändamål då bör

äskas å riksstaten.

På grund av vad sålunda anförts för utskottet hemställa,

I) att riksdagen må till ämbetsläkarkurs m. rn. för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor,

samt

II) att herr Petréns ovanberörda motion, 1:84, icke må

vinna riksdagens bifall.

Förbättrad

sjukvård

inom rikets

ödem arks - områden.

[78.]

70:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 78) att till förbättrad

sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 170,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 299—305 i statsrådsprotokollet.

För åren 1921 och 1922 samt för första halvåret 1923 anvisade riksdagen

på Kungl. Maj:ts förslag extra anslag för provisoriska åtgärder beträffande

sjukvården inom rikets ödemarksområden.

I proposition nr 91 till 1923 års riksdag gjorde Kungl. Maj:t framställning

om anvisande av anslag för budgetåret 1923—1924 till åtgärder för åstadkommande,

i enlighet med i propositionen närmare angivna grunder, av förbättrad

sjukvård inom rikets ödemarksområden.

Från detta anslag skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag kunna beviljas statsbidrag

till upprättande av sjukstugor vid läkarstationer, till förhyrande av

lokaler för provisoriska sjukhärbärgen, till förhöjning av statsbidraget till

distriktssköterskor (ödemarkstillägg), till anställande av samariter samt till

anskaffande, drift och underhåll av automobiler och motorbåtar för sjukvårdsändamål.

Statsbidragen skulle, vad angår uppförande av sjukstugor, begränsas

till ödemarksområdena i Norrbottens och Västerbottens län men i

övrigt avse nyssnämnda områden jämte västra delarna av Jämtlands län,

dock med rätt för Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva jämkning

av omförmälda begränsning.

Kungl. Maj:ts förslag bifölls i huvudsak av riksdagen, som för ändamålet

anvisade det av Kungl. Maj:t för budgetåret 1923—1924 äskade anslagsbeloppet

157,000 kronor.

För budgetåret 1924—1925 beviljades ett reservationsanslag å enahanda

belopp och för budgetåret 1925—1926 anvisades med hänsyn till förefintliga

reservationer ett till 107,000 kronor minskat anslag.

Vid 1926 års riksdag beslöts, att från förevarande anslag skulle beredas

jämväl extra statsbidrag till avlöning av distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor

samt statsbidrag till flyttningskostnader åt distriktsbarnmorskor

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 87

i vissa av här ifrågavarande trakter ocli beviljades för budgetåret 1926—1927

ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Med hänsyn till förefintliga betydande reservationer äskades icke hos

1927 års riksdag något anslagsbelopp för ifrågavarande ändamål beträffande

budgetåret 1927 —1928. Riksdagen godkände emellertid av Kungl. Maj:t framlagt

förslag i fråga om vissa ändringar i grunderna för användningen av de

till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden anvisade medlen. Kungörelse

i ämnet utfärdades den 6 maj 1927 (nr 147). En av de sålunda

vidtagna ändringarna var av formell art och avsåg sättet för utbetalning av

ödemarkstillägg åt distrikts- och reservbarnmorskor. Eu annan ändring innebar

en nedsättning av det dittills stadgade minimibeloppet för statsbidrag

till anskaffande, drift och underhåll av automobiler, vilken nedsättning erfarenheten

visat vara påkallad. Slutligen nedsattes maximibeloppet för budgetår

beträffande ödemarkstillägg åt distriktssköterskor från 25,000 till 15,000 kronor.

Med sistnämnda belopp räknades ock vid uppskattning av medelsbehovet

för ändamålet i fråga under budgetåret 1927—1928. Till övriga med anslaget

avsedda ändamål — med undantag av statsbidrag till sjukstugor, vartill intet

nytt belopp avsågs — beräknades motsvarande årsbehov som beträffande

budgetåret 1926—1927, vadan för ödemarkstillägg åt distrikt sbarnmorskor

och reservbarnmorskor kalkylerades med ett årsbelopp av 20,000 kronor.

Behovet av medel till andra ändamål än statsbidrag till sjukstugor uppskattades

i enlighet med av medicinalstyrelsen i ämnet avgivet förslag till

ett sammanlagt belopp av 81,000 kronor.

Medelsbehovet i avseende å förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden

har av departementschefen beräknats på följande sätt.

Reservationerna å tidigare beviljade anslag till förevarande ändamål utgjorde

den 1 juli 1927 243,735 kronor 81 öre. Beviljade, men ännu icke

utbetalta statsbidrag till Tärna, Dorotea och Lycksele kommuner för anordnande

av sjukstugor vid läkarstationer belöpte sig till sammanlagt 146,000

kronor. Yidare syntes utgifterna till andra ändamål än sjukstugor vid läkarstationer

för budgetåret 1927 —1928 böra uppskattas till 81,000 kronor. Droges

de två sistomförmälda beloppen om tillhopa 227,000 kronor från förberörda

belopp å 243,735 kronor 81 öre, befunnes, att av reservationerna skulle återstå

ett belopp av 16,735 kronor 81 öre. För budgetåret 1928—1929 avsåges

dels till statsbidrag till Overkalix och Vilhelmina kommuner för anordnande

av sjukstugor vid läkarstationer ett sammanlagt belopp av 106,000 kronor,

dels ock till statsbidrag till andra ändamål än det sist angivna ett totalbelopp

av 81,000 kronor. Därest från summan av sistnämnda två belopp,

187,000 kronor, droges förenämnda belopp å 16,735 kronor 81 öre, återstode

170,264 kronor 19 öre. Till sistnämnda belopp, avrundat till 170,000 kronor,

har anslaget till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden beräknats

för budgetåret 1928—1929.

Gällande grunder för användning av anslag till nu förevarande ändamål

avses att gälla oförändrade.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Sjuktransporter

med flygplan.

[79.]

Utkottets

yttrande.

Bidrag till

anordnande

av vissa sjuktransporter.

[80.]

Utskottet har ansett sig böra förorda Kungl. Maj:ts förevarande förslag

och får alltså hemställa,

att riksdagen må till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 170,000 kronor.

71 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att till sjuktransporter

med flygplan för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag

av 40,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 305 och 306 i statsrådsprotokollet.

I proposition nr 140 gjorde Kungl. Maj:t framställning hos 1927 års riksdag

om beviljande av ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor till sjuktransporter

med flygplan för budgetåret 1927—1928. Enligt propositionen

skulle flygplanet stationeras vid 4. flygkåren å Frösön samt betjänas av personal

ur flygvapnet. Medan kostnaderna för anskaffande av flygplanet ävensom

för uppförandet av hangarbyggnad och slipanordning för detsamma

skulle bestridas från medel under fjärde huvudtiteln, skulle enligt förslaget

av flygplanets användande för civil sjukvårdsverksamhet föranledda underhålls-

och driftkostnader — approximativt uppskattade de förra till omkring

lo,000 och de senare till omkring 10,000 kronor för år eller sammanlagt till

förenämnda belopp av 25,000 kronor — utgå från det ifrågasatta anslaget

under femte huvudtiteln.

Nämnda proposition bifölls av riksdagen.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av att underhållskostnaderna,

uppskattade till 15,000 kronor, för ett till flygvapnet hörande,

i Boden stationerat flygplan, som under en följd av år tagits i anspråk för

och numera uteslutande användes vid civila sjuktransporter i Norrbottens

län, hädanefter ansetts böra bestridas från nu ifrågavarande anslag.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må till sjuktransporter med flygplan för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000

kronor.

72:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 80) att till bidrag till

anordnande av vissa sjuktransporter, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med i statsrådsprotokollet angivna grunder, för budgetåret 1928—

1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 53,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 306—324

i åberopade statsrådsprotokollet.

I anledning av väckt motion hemställde 1920 års riksdag i skrivelse den

IT mars 1920 (nr 78), att Kungl. Maj:t täcktes låta föranstalta om utredning,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

*9

huruvida och på vad sätt genom statens ingripande lämpligare sjuktransporter

kunde åstadkommas å landsbygden vid färd till och från sjukhus. I annan

skrivelse från samma riksdag (nr 169) hemställdes om utredning rörande vad

som ytterligare från statens sida kunde och borde göras för att bereda befolkningen

i övre Norrlands fjällbygder nödig sjukvård.

I båda skrivelserna uttalade riksdagen att de ifrågasatta utredningarna

syntes lämpligen böra verkställas i samråd med föreningen Svenska Röda

korset.

Genom beslut den 16 april och den 21 maj 1920 anbefallde Kungl. Maj:t

medicinalstyrelsen att i samråd med överstyrelsen för nämnda förening verkställa

utredning i de uti riksdagens skrivelser angivna syften och därefter till

Kungl. Maj:t inkomma med sålunda verkställd utredning samt de yttranden

och förslag i ämnet, som därav kunde föranledas.

Med skrivelse den 8 mars 1921 överlämnade sedermera medicinalstyrelsen

betänkande angående förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden,

vilket betänkande utarbetats av en utav medicinalstyrelsen och överstyrelsen

för Svenska Röda korset tillsatt s. k. samarbetskommitté. Detta betänkande

föranledde dels förslag till 1921 års riksdag om provisoriska anordningar i

det angivna syftet, dels ock framställning till riksdagen år 1923 angående

mera definitiva åtgärder för samma ändamål. De i anledning härav av riksdagen

beslutade åtgärderna hava omförmälts under punkt 70 här ovan i samband

med fråga om fortsatt anslag till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden.

Av betydelse i förevarande sammanhang torde endast vara, att bland

de sålunda vidtagna åtgärderna ingår lämnande av bidrag till tjänsteläkare,

landsting, landskommun, kommunalförbund eller sjukvårdsförening till anskaffande,

drift och underhåll av för sjukvårdsändamål avsedd automobil

eller motorbåt. Sådant bidrag utgör för automobil minst 1,000 och högst

3,500 kronor samt för motorbåt högst 750 kronor, allt för budgetår räknat, och

må utgå allenast för den tid av budgetår, under vilken transportmedlet stått

till förfogande för transport av läkare och sjuka, däri inräknat dels den tid

intill en månad årligen, varunder automobilen eller motorbåten undergått

erforderlig reparation, dels ock den tid av beträffande automobil högst tre

månader, och beträffande motorbåt högst sex månader årligen, varunder

transportmedlet icke kunnat hållas i trafik. Bidragens sammanlagda belopp

må ej överstiga 33,000 kronor för budgetår. Förutsättning för bidrag är,

att den sökande skriftligen förbundit sig att under minst två år hålla trafik

av ifrågavarande slag i gång enligt av medicinalstyrelsen meddelade föreskrifter.

Av samarbetskommitténs, av departementschefen biträdda, motivering

framgår, att de autom obiler, som närmast avsetts med berörda åtgärder,

varit s. k. läkarbilar, försedda med bårar samt med plats för läkare

och en liggande sjuk.

Då nyssnämnda förslag till åtgärder för förbättrad ödemarkssjukvård

framlades, förelåg den åt samarbetskommittén jämväl uppdragna utredningen

rörande sjuktransportväsendets ordnande för hela riket endast i ett förbere
-

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

dande stadium såsom vissa riktlinjer. Det var kommitténs avsikt att utarbeta

närmare förslag enligt dessa linjer. Emellertid blev samarbetskommittén i

februari 1922 upplöst utan att hava slutfört sin uppgift. Överstyrelsen för

Svenska Röda korset åtog sig då att på grundval av kommitténs preliminärt

beslutade riktlinjer fullfölja dess arbete. Till fullgörande av detta åtagande

har överstyrelsen med skrivelse den 20 maj 1924 till Kungl. Maj:t överlämnat

förslag i berörda hänseende.

Överstyrelsens utredning omfattar dels frågan om sjuktransporter i egentlig

mening, transport av sjuka, dels frågan om åtgärder för såväl läkares som

sjuksköterskors och barnmorskors resor för betjänande av sjuka, transport

av sjukvårdspersonal. I förstnämnda hänseende har överstyrelsen gjort skillnad

mellan de transportmedel, som borde användas för fjärrtrafik, och sådana

som vore lämpade för närtraiik.

I fråga om transportmedel för fjärrtrafiken har överstyrelsen, efter att

hava avgivit vissa förslag i detta avseende rörande järnvägarna samt transportmedel

för vattenförbindelser, behandlat frågan om utnyttjande av motordrivna

fordon för- sjuktransporter. Överstyrelsen har därvid skiljt mellan motorfordon

av olika slag, nämligen dels ambulansbilar, dels personbilar, apterade

för sjuktransport, av överstyrelsen kallade sjuktransportbilar, och dels personbilar

med samma aptering men främst avsedda för befordran av tjänsteläkare,

av överstyrelsen benämnda läkarbilar. Dessa sistnämnda kunde enligt

förslaget vara antingen förhyrda eller läkarens eller annan vederbörandes

egen tillhörighet.

Härjämte har överstyrelsen uttalat sig rörande motorcyklars, sjuktransportaeroplans

och slädfordons utnyttjande för fjärrtrafik samt slutligen avgivit

visst förslag rörande transportmedel för närtrafiken.

Av de förslag, överstyrelsen sålunda framlagt i fråga om transportmedel

för fjärrtrafiken, har departementschefen allenast förordat förslaget att främja

anskaffandet och användningen av de s. k. egna läkarbilarna. I detta avseende

hade överstyrelsen utgått ifrån, att en del tjänsteläkare skulle vara

villiga att själva anskaffa en läkarbil ungefärligen på de villkor, som vore

gällande inom ödemarksområdena för de tjänsteläkare, som för sjukvårds

ändamål hölle egen bil. Departementschefen har härom närmare anfört

följande:

Anordningen med s. k. egna läkarbilar innebure såtillvida en lämplig

kombination, som därmed skulle tillgodoses ej blott behovet av snabba och

bekväma transportmedel för de sjuka utan även kravet på bättre möjligheter

för läkare, distriktssköterskor och distriktsbarnmorskor att vid behov

kunna hastigt ingripa. Ordnandet av dessa möjligheter till sjuktransport

syntes icke möta några svårigheter. Inom landet tillverkades numera personautomobiler,

i vilkas standardutrustning, då de vore öppna, inginge sådana

anordningar, att de när som helst kunde apteras för transport av liggande

sjuk. Enligt meddelande från överstyrelsen hade vidare inom landet

konstruerats en anordning, med vilken det med nästan samma lätthet läte

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

91

sig göra att för dylik transport aptera jämväl vissa täckta automobiler, sä

att eu sjuk skulle kunna, liggande på sin bår, utan vidare inbyttas i sådan

automobil. Särskilda för automobiltransporter avsedda bårar funnes utexperimenterade.

Departementschefen bär vidare anslutit sig till medicinalstyrelsens i

avgivet yttrande framställda förslag, att bidraget till anskaffande och underhåll

av bilar för ifrågavarande ändamål måtte bestämmas till lägst 1,000

och högst 2,500 kronor om året, med skyldighet för vederbörande att anskaffa

och hålla tillgänglig en för användning i den ifrågavarande automobilen

lämplig bår. Bidragen skulle utgå med bxt belopp å 50,000 kronor

för budgetår att av medicinalstyrelsen användas för ändamålet. Nämnda

belopp har beräknats förslå till bidrag till omkring 30 automobiler.

Börande bidragens utdelning har departementschefen uttalat, att därvid

i första hand torde böra vara avgörande behovet å de olika orter, varifrån

ansökningar förelåge, samt härom vidare anfört följande.

»Vid bedömande av detta behov bör givetvis stor hänsyn tagas till de

möjligheter till transport av sjuka samt av läkare och sjukvårdspersonal,

som i övrigt bnnas inom respektive områden. Då det gäller att bestämma

bidragens storlek i de särskilda fallen, lärer hänsyn framför allt böra tagas

till automobilens beskaffenhet och användbarhet — bland annat dess egenskap

av öppen eller täckt — ävensom till storleken av den slitning, som

automobilen med hänsyn särskilt till beskaffenheten av läkardistriktet och

därinom befintliga vägar kan väntas undergå. Då automobilens användbarhet

i hög grad ökas, därest särskild person finnes anställd för dess förande,

torde, såvida utfästelse att hålla sådan person anställd lämnas, bidraget

böra bestämmas högre än i motsatt fall. När fråga endast är om inredande

för användning av i vederbörandes ägo redan befintlig automobil, bör bidraget

vidare givetvis sättas lägre än vid nyanskaffning. I övrigt torde de

beträffande motsvarande bidrag inom ödemarksområden gällande bestämmelserna

böra i tillämpliga delar erhålla giltighet. Dessutom böra emellertid,

med hänsyn till det förut anförda och den mera omfattande användning,

som är avsedd för nu ifrågavarande bilar, ytterligare villkor uppställas för

bidrags beviljande.»

I statsrådsprotokollet hava villkoren för bidrags beviljande sammanfattats

på följande sätt:

1) Bidrag utgår med lägst 1,000 och högst 2,500 kronor för budgetår

räknat för anskaffande, underhåll och drift av personautomobil, inrättad för

transport av liggande sjuk, jämte till automobilen hörande bår.

2) Bidrag utgår till tjänsteläkare, landsting, landskommun, förbund av

dylika kommuner eller till sjukvårdsförening.

3) Den, som erhåller bidraget, skall hava skriftligen förbundit sig att

under minst två år enligt av medicinalstyrelsen meddelade föreskrifter hålla

automobilen med tillhörande bår tillgänglig:

a) för transport av sjuka till sjukvårdsinrättning, då sådan vård av tjänsteläkare,

distriktssköterska eller distriktsbarnmorska prövas erforderlig;

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

b) för tjänsteläkares resor, som erfordras för besök lios sjuka; samt

c) för distriktssköterskas och distriktsbarnmorskas resor, som för fullgörande

av deras tjänst böra skyndsamt utföras.

4) För automobilens användning för resor, som avses under 3 a) och c),

ävensom, då automobilen tillhör annan än tjänsteläkaren, för resor, som

avses under 3 b), skall till automobilens ägare utgå ersättning enligt i särskild

ordning fastställda grunder. Ersättningen bör i princip motsvara självkostnaden

för automobilens nyttjande vid ifrågavarande tillfälle. Vid sådana

resor, som avses under 3 b), med automobil, tillhörande tjänsteläkare, utgår

ersättning enligt gällande resereglemente. Om därvid sjuk eller sjuksköterska

eller barnmorska medtages i bilen, bör, såsom överstyrelsen framhållit, särskild

gottgörelse icke få beräknas härför.

5) Vid bidragens bestämmande i de särskilda fallen skola i huvudsak

följas i det föregående angivna riktlinjer.

6) Av det för budgetår fastställda bidragsbeloppet för viss automobil skall

utgå så stor de], som svarar mot den del av budgetåret, då automobilen

stått till förfogande för de avsedda ändamålen, däri inräknad dels den tid

intill en månad årligen, varunder bilen undergått erforderlig reparation, dels

ock den tid av högst tre månader årligen, varunder bilen på grund av

klimatiska förhållanden icke kunnat hållas i trafik.

De närmare bestämmelser, som erfordrades i det nu behandlade ämnet,

hava ansetts böra ankomma på Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

medicinalstyrelsen att utfärda.

Av de förslag, överstyrelsen framlagt i fråga om transportmedlen för närtrafiken,

har Kungl. Maj:t upptagit förslaget om anskaffande av s. k. skidbårar,

d. v. s. bärbårar, som placerats på ett par skidor minst en fot från

marken. I detta avseende innebär Kungl. Maj:ts förslag, att statsbidrag för

anskaffande av skidbårar må utgå till kommuner, landsting, kommunalförbund

eller sjukvårdsförening inom eller utom de egentliga ödemarksområdena.

För detta ändamål föreslås ett engångsbidrag å 3,000 kronor, vilket

beräknats motsvara kostnaden för 50 skidbårar. Bidraget har ansetts böra

begränsas till exempelvis J/s av anskaffningskostnaden, dock högst 50 kronor

för varje bår.

Jämväl i detta hänseende har departementschefen ansett det böra ankomma

på Kungl. Maj:t, respektive medicinalstyrelsen, att utfärda erforderliga

närmare bestämmelser i ämnet.

Utskottets

yttrande.

Såsom av den under förevarande punkt lämnade redogörelsen framgår,

innebär överstyrelsens för Svenska Röda korset förslag ett synnerligen vidlyftigt

program, innefattande en hel del olika åtgärder till sjuktransportväsendets

befrämjande. Departementschefen har emellertid på anförda skäl

ansett, att de åtgärder i berörda syfte, som för närmaste framtiden synas

böra vidtagas, böra begränsas till statsbidrag dels till tjänsteläkare, landsting,

landskommuner, förbund av dylika kommuner eller till sjukvårdsförening

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

93

för anskaffande av s. k. egna läkarbilar, dels för anskaffande av s. k. skidbårar.

Enligt utskottets mening synes det ej heller lämpligt att under nuvarande

förhållanden, då utvecklingen inom kommunikationsmedlens olika

grenar är stadd i ständigt framåtskridande, binda sig för åtgärder, vilka vid

en sådan utveckling kunna visa sig onödiga. Ett genomförande av överstyrelsens

program skulle ock medföra så stora utgifter icke blott för staten

utan även för landstingen och primärkommunerna, att det icke kan anses

tillrådligt, att under nuvarande förhållanden dessa kostnader skulle åläggas

de särskilda parterna.

Med beaktande härav och då Kungl. Maj:ts nu framförda förslag om anordnande

av s. k. egna läkarbilar synts utskottet i skilda hänseenden vara

förenat med bristfälligheter — särskilt vill utskottet framhålla, att sättet för

utnyttjandet av anordningen i fråga synts utskottet kunna komma att visa

sig ohållbart — har utskottet funnit sig böra avstyrka Kungl. Maj:ts förslag

i denna del.

Yad däremot angår Kungl. Maj:ts förslag om statsbidrag till s. k. skidbårar

får utskottet biträda förslaget härutinnan.

Utskottet får alltså, under hänvisning till vad utskottet anfört, hemställa,

att riksdagen må till bidrag till anordnande av vissa sjuktransporter,

att utgå, i huvudsaklig överensstämmelse med av

utskottet förordade grunder, för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

73:o) Beträffande en inom första kammaren av herr C. Hederstierna väckt

motion nr 4, om anslag till föreningen för folkbad kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

Överståthållarämbetet och landsstaten.

74:o) Kungl. Maj: t har föreslagit riksdagen (punkt 81) att nedsätta det ordinarie

anslaget till landshövdingarna, nu 543,500 kronor, med 34,500 kronor

till 509,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 324 i statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom andra kammaren av herr And. Lindgren i Dingelvik

väckt motion, nr 340, vari hemställts, att riksdagen ville beträffande

landshövdingelöner bestämma såsom villkor, att landshövding, som är riksdagsman,

under den tid, riksdagen är samlad, skall åtnjuta tjänstledighet

Motion om

anslag till

föreningen för

folkbad.

Landshövdin
garna.

[81.]

s. 94 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Befattningshavare

vid

länsstyrelserna.

[82.]

Ortstillägg till

landsfogden

i Göteborgs

och Bohus

län.

[83.]

94 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

med avstående av de löneförmåner, som för samma tid eljes skulle av honom

åtnjutas.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Vad angår det motionsvis väckta yrkandet får utskottet erinra om att,

då vid 1925 års riksdag ny definitiv lönereglering genomfördes för landshövdingarna,

riksdagen i sin skrivelse nr 333 anförde, bland annat, att med

hänsyn till den allmänna ståndpunkt, riksdagen intagit till frågan om det

civila avlöningsreglementets tillämpning å landshövdingarna, riksdagen icke

fann ändamålsenligt att bringa sagda reglementes föreskrifter i fråga om

semesterrätt, förflyttningsskyldighet, löneförmåner under annan ledighet än

semester m. m. i tillämpning beträffande landshövdingarna. Därest de av

riksdagen beslutade föreskrifterna i fråga om landshövdings rätt att med sin

befattning förena annan tjänst eller uppdrag bleve behörigen iakttagna, ansåge

riksdagen då gällande bestämmelser i förut berörda hänseenden tillfreds,

ställande, men syntes det böra ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de definitiva

föreskrifter härutinnan, som kunde befinnas erforderliga. Då riksdagen

alltså så nyligen som år 1925 lämnat Kungl. Maj:t bemyndigande att,

bland annat, för det fall, som i motionen avses, besluta om landshövdingarnas

löneförmåner, har utskottet ansett sig böra avstyrka förevarande motion.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) nedsätta det ordinarie anslaget till landshövdingarna, nu

543,500 kronor, med 34,500 kronor till 509,000 kronor; samt

b) besluta, att herr Lindgrens i Dingelvik ovanberörda motion,

II: 340, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

75:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget

till befattningshavare vid länsstyrelserna (punkt 82) jämte i ämnet av herrar

Hj. Hammarskjöld och A. Forssell väckta motioner (I: 146 och II: 252) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

76:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 83)

får utskottet hemställa,

att riksdagen ma, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län

för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra anslag av 200 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr f>.

95

77:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 84) att till ersättning Ersättning åt

åt lappfogdar m. in. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservations- lappfogdar

anslag av 55,000 kronor. ,-o .

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 335—337 i statsrådsprotokollet. *-*

Alltsedan år 1891 har riksdagen anvisat extra anslag till ersättning åt

juridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge samt till lappfogdar och

lappförmän m. m. Förevarande anslag, som under senare år haft rubriken

ersättning åt lappfogdar m. in., har reservationsanslags karaktär. Anslagsbeloppet

har från och med år 1921 till och med budgetåret 1926—1927

— inräknat ett å tilläggsstat för år 1921 beviljat förstärkningsanslag — utgjort

43,550 kronor för år. För innevarande budgetår har anslaget, i samband

med beslut vid 1927 års riksdag om medgivande av visst provisoriskt

avlöningstillägg åt lappfogdarna samt om beräknande av medel för viss

ökning av expensersättningen till nämnda tjänstemän, blivit höjt med 2,800

kronor till 46,350 kronor (se 1927 års statsverksproposition, femte huvudtiteln,

punkten 86, samt riksdagens skrivelse nr 5 A, punkten 77).

Utgifterna från förevarande anslag hava under de senaste budgetperioderna

överstigit anslagsbeloppet, men en anslagshöjning av denna anledning

har ännu icke behövt ifrågakomma, enär vissa reservationer förefunnits å

anslaget. Då emellertid, på sätt den följande redogörelsen kommer att utvisa,

reservationerna kunna beräknas bliva i huvudsak förbrukade under

innevarande budgetår, har en anslagshöjning från och med nästkommande

budgetår synts ofrånkomlig.

De ändamål, för vilka anslaget användes, samt de belopp, vilka för närvarande

erfordras för de särskilda ändamålen, äro följande.

Från anslaget utgående arvoden jämte provisoriska avlöningstillägg åt lappfogdarna

utgöra för varje befattningshavare, arvode 5,500 kronor och avlöningstillägg

500 kronor årligen. För samtliga lappfogdar — två i Norrbottens

samt en i vartdera av Västerbottens och Jämtlands län — uppgår

alltså hela avlöningskostnaden till (4 x 6,000) 24,000 kronor för år.

Från anslaget bestridas vidare arvoden åt två biträden åt lappfogdar, nämligen

ett i Norrbottens län samt ett i Västerbottens län. Arvodesbeloppen

utgöra 3,000 kronor årligen för vartdera biträdet eller tillhopa 6,000 kronor

för år.

Såsom gottgörelse för av lappfogdarna bestridda kostnader för nödiga skrivmaterialier,

blanketter'' och dylikt utgår till varje lappfogde ett belopp av högst

300 kronor för budgetår räknat eller tillhopa för samtliga fyra lappfogdar

högst 1,200 kronor årligen.

Vidare utgår från anslaget ersättning till ett i Norge bosatt juridiskt ombud

som har att meddela de svenska lapparna råd och biträde vid de tvister

och rättegångar i Norge, vilka kunna uppstå mellan dem och den jordbrukande

befolkningen därstädes. Denna ersättning utgör 4,800 kronor årligen,

med skyldighet för ombudet att utan särskild gottgörelse bestrida med uppdraget

förenade expensutgifter m. m. Därjämte utgår gottgörelse enligt

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

särskilda av Kungl. Maj:t fastställda grunder för ombudets resekostnader samt

arvode för tolk. För sistnämnda båda ändamål har för innevarande budgetår

bestämts ett maximibelopp av 1,500 kronor. Sammanlagda utgiften för

ifrågavarande ombuds verksamhet kan alltså för närvarande beräknas till

6,300 kronor för budgetår.

Från anslaget utgår slutligen enligt Kungl. Majrts bestämmande dels

ersättning åt ordningsmän inom lappbyarna i Norrbottens, Västerbottens och

Jämtlands län, dels ock gratifikationer åt lappförmän i Norrbottens län. Med

ledning av utgiftsbeloppen för ifrågavarande båda ändamål under senare

budgetår kan det genomsnittliga medelsbehovet härför beräknas till i avrundat

tal omkring 14,500 kronor för budgetår.

I enlighet med vad nu anförts har behovet av medel till de olika med

anslaget avsedda ändamålen för innevarande budgetår uppskattats på följande

sätt:

Arvoden och provisoriska avlöningstillägg till lappfogdarna... kronor 24,000

Arvoden åt två biträden åt lappfogdar...................................... » Q 000

Expensgottgörelse till lappfogdarna .......................................... » 1,200

Juridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge .................. » 6,300

Ersättning och gratifikationer åt ordningsmän och lappförmän » 14,500

Summa kronor 52,000.

De för budgetåret 1927—1928 tillgängliga medlen för tillgodoseende av

nämnda anslagsbehov utgöras dels av förenämnda för budgetåret anvisade

anslagsbelopp å 46,350 kronor, dels ock av en vid budgetårets början befintlig

anslagsreservation å 6,250 kronor. Sammanlagda tillgången uppgår

alltså till 52,600 kronor och kunna reservationerna å anslaget vid utgången

av innevarande budgetår sålunda beräknas hava nedgått till ett belopp av

omkring 600 kronor. Då denna summa sjnts sakna nämnvärd betydelse för

beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1928—1929 och i varje fall ansetts

erforderlig såsom marginal för täckande av mera tillfälliga utgifter,

från vilkas bestridande under tidigare budgetperioder bortsetts uti nyssnämnda

redogörelse, har anslagets storlek för nästa budgetår synts böra

avvägas till det belopp, som kan beräknas motsvara det mera normala medelsbehovet

i dess helhet.

Enligt vad av statsrådsprotokollet framgår, har medelsbehovet för ersättning

åt lappfogdar m. m. för budgetåret 1928—1929 beräknats på följande

sätt:

Arvoden till fyra lappfogdar (4 X 5,500) ................................ 22,000 kronor

Provisoriskt avlöningstillägg till var och eu av nyssnämnda

lappfogdar (4 X 500).................................................................. 2,000 »

Arvode till biträde åt lappfogden i Jämtlands län ................. 3,000 »

Arvoden till biträde åt lappfogden i Västerbottens län och

ett biträde, gemensamt för de två lappfogdarna i Norrbottens

län (2 X 3,000) .......................................................... 6,000 »

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

97

Expensgottgörelse till do fyra lappfogdarna (4 x 300) ........... 1,200 kronor

Juridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge .................. 0,300 »

Ersättning och gratifikationer åt ordningsmän och lappförmän

............................................................................... 14.500 »

Summa 55,000 kronor.

I en den 20 februari 1928 dagtecknad, av statssekreteraren i socialdepartementet

till utskottet ingiven promemoria har sedermera upplysts, att innehavaren

av lappfogdetjänsten i Västerbottens län från och med den 15 i

sagda månad entledigats från sin tjänst samt att Kungl. Maj:t förordnat biträdande

lappfogden i nämnda län att från och med sistsagda dag till och

med den 30 juni 1928 vara lappfogde i länet. Genom berörda brev har

Kungl. Maj:t ock förklarat, att lämnat bemyndigande att anställa biträde åt

lappfogden i länet skulle upphöra att gälla från och med den 15 februari

1928. Avlöningen till den nye innehavaren, vilken i enlighet med de i 1927

års statsverksproposition förordade och av samma års riksdag godtagna grunder

icke tillerkänts provisoriskt avlöningstillägg, hade bestämts till ett arvode

av 5,500 kronor för år räknat. Någon ändring i avseende å avlöningsförmånerna

för innehavaren av lappfogdetjänsten eller beträffande behovet

av biträde åt lappfogden vore icke att förvänta under budgetåret 1928—1929.

På grund härav torde alltså det av Kungl. Maj:t äskade anslaget kunna nedsättas

med 3,500 kronor eller till 51,500 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle anslaget för nästkommande

budgetperiod tagas i anspråk för ett nytt ändamål, nämligen till avlönande

av ett biträde åt lappfogden i Jämtlands län. Såsom av statsrådsprotokollet

framgår, har Kungl. Maj:t efter framställning av länsstyrelsen i länet medgivit,

att ett dylikt biträde finge anställas tillsvidare till och med den 30 juni

1928 samt anvisat arvodet, 250 kronor för månad, att utgå från jämtländska

lappväsendets fond.

Av den till stöd för ifrågavarande förslag förebragta utredningen har utskottet

icke blivit övertygat, att ett stadigvarande behov av ifrågavarande

biträde föreligger, och anser sig utskottet icke kunna tillstyrka anvisandet av

medel för ändamålet å riksstaten. Skulle behov av biträde åt bemälde lappfogde

emellertid visa sig ofrånkomligt under nästkommande budgetår, synes

dennes avlöning kunna bestridas på sätt hittills skett. Anslaget till ersättning

åt lappfogdar m. m. torde alltså med hänsyn till denna utskottets

ståndpunkt kunna reduceras med ytterligare 3,000 kronor eller till 48,500

kronor.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till ersättning åt lappfogdar m. fn. för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 48,500

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 saml, ö häft. (Nr 5.)

691 27 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Vissa kost- 78:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att till vissa kost''ledning

‘av na^er i anledning av val till riksdagens andra kammare år 1928 för budgetval

till riks- året 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

dagens andra Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 338—340 i stadsrådsprotokollet.

kammare ar °

1928.

^g5 J Till ledning vid bedömande av storleken av förevarande anslag har departementschefen

från överståthållarämbetet och länsstyrelserna i samtliga

län infordrat dels uppgifter å de belopp, som utbetalats ej mindre för ersättning

åt biträden vid sammanräkning av röster vid 1924 års val än även

för kungörande av samma val, dels ock approximativa beräkningar rörande

de belopp, som kunde finnas erforderliga för motsvarande ändamål med anledning

av 1928 års val.

De inkomna uppgifterna utvisa, att ifrågavarande kostnader för överståthållarämbetet

och länsstyrelserna med anledning av 1924 års val uppgått

för ersättning till biträden in. m. vid röstsammanräkningar till 34,553:95

kronor samt för kungörande av valen till 45,169: 18 kronor eller tillhopa till

79,723: 13 kronor. De beträffande 1928 års val beräknade beloppen utgöra

för ersättning till biträden m. m. 33,300 kronor samt för valens kungörande

46,600 kronor eller sammanlagt 79,900 kronor, allt räknat i avrundade tal.

Då emellertid de genom lagen den 12 maj 1927 (nr 159) vidtagna ändringarna

i vallagen, vilka, bland annat, innebära, att brytningen av valkuvert

skall verkställas av valnämnden och äga rum omedelbart efter röstavlämningens

slut, ansetts medföra minskning av kostnaderna för extra biträden

hos länsstyrelserna vid röstsammanräkningarna, har anslaget synts departementschefen

kunna begränsas till nu äskat belopp.

utskottets ytt- Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit riksdagen har icke

rande. givp utskottet anledning till erinran, och utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till vissa kostnader i anledning av val till

riksdagens andra kammare år 1928 för budgetåret 1928 1929

anvisa ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

Polisväsendet.

Polisväsendet 79:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att till polisväsendet

i riket. ■ för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,800,000

[86.] kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 340—353 i

statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag beslöt 1925 års

riksdag omorganisation av rikets polisväsen. Denna omorganisation har därefter

fastställts genom lagen om polisväsendet i riket den 6 juni 1925 (nr

170). I anslutning härtill hava samtliga för polisväsendet under femte huvud
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

99

titeln avsedda anslag uppförts under en ny avdelning, »polisväsendet». Det

tidigare extra förslagsanslaget till särskild polisstyrka på landet har i samband

med omorganisationen förändrats till ett extra förslagsanslag, benämnt

»polisväsendet i riket». "Vidare har i riksstaten — delvis genom utbrytning

av vissa belopp från femte huvudtitelns allmänna ordinarie förslagsanslag

till rese- och traktamentspenningar samt till skrivmaterialier och expenser,

ved m. m. — upptagits ett nytt extra förslagsanslag under rubriken »vissa

ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet».

De med omorganisationen sammanhängande anslagsfrågorna behandlades

av Kungl. Maj:t i den till 1925 års riksdag avlåtna propositionen nr 59 och

av riksdagen i skrivelse nr 266, därvid riksdagen åberopade innehållet i

andra särskilda utskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 4. På sätt

närmare framgår av dessa handlingar, ansågs anslaget till polisväsendet i

riket för budgetåret 1925—1926 böra upptagas till 1,480,000 kronor för användning

i huvudsaklig överensstämmelse med i nyssnämnda utskottsutlåtande

angivna eller förordade grunder. Anslaget till vissa ersättningar åt befattningshavare

vid polis- och åklagarväsendet bestämdes för samma tid till

225,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen

nr 59 angivna grunder.

Anslaget till polisväsendet i riket var i riksstaten för budgetåret 1926—

1927 upptaget med 1,750,000 kronor och anslaget till vissa ersättningar åt

befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet med 459,000 kronor. För

budgetåret 1927—1928 äro berörda båda anslag upptagna till 1,640,000 kronor,

respektive 464,000 kronor.

De utgifter till olika ändamål, som skulle bestridas från anslaget till polisväsendet

i riket, beräknades för budgetåret 1927 —1928 på sätt framgår av

följande tablå:

Den lokala polisorganisationen å landsbygden ......

Retroaktiva pensionsavgifter för extra polismän och fjär
dingsmän

å landsbygden ..............................................

Landstingens polisväsen....................................

Reservpolisorganisationen ...................................................

Kriminalpolisorganisationen...............................................

Polisskola........................................................................

Tidningen »Polisunderrättelser» ......................................

Centralbyrån för fingeravtryck .....................................

Gränskontroll .....................................................................

Till användning enligt förut gällande grunder ...............

kronor 210,000:

42,000:

46,250

259,500

240.000

56,020

56,500

23,705

30,000

672.000

Summa kronor 1,635,975

För vinnande av skälig marginal avrundades anslaget uppåt till 1,640,000

kronor.

Vid prövning av behovet av anslag till polisväsendet i riket för budgetåret

1928—1929 har departementschefen behandlat de särskilda kraven i den

ordning, vari motsvarande medelsbehov upptagits i nyss angivna tablå.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Vad då först beträffar statsbidrag till den lokala polisorganisationen på landsbygden,

har denna post, med hänsyn till att statsbidraget enligt den av

riksdagen godtagna planen för genomförande av 1925 års lagstiftning skulle

ökas med 70,000 kronor för vart och ett av vissa övergångsår, föreslagits

höjd från 210,000 kronor till 280,000 kronor.

Anslagsposten för retroaktiva pensionsavgifter till de å landsbygden vid

vederbörande distrikts övergång till den nya organisationen anställda extra polismän

har föreslagits att upptagas med oförändrat belopp, 42,000 kronor.

Samma är förhållandet med posten till landstingens polisväsen, vilken post

sålunda upptagits till 46,250 kronor.

I fråga om anslagsposten till reservpolisorganisationen föreslås allenast eu

mindre höjning å 1,200 kronor, beroende på att Stockholms stad på grund

av ytterligare stegring av folkmängden är skyldig att från och med den 1

januari 1928 tillhandahålla ännu 1 reservpolisman utöver det nu fastställda

antalet (44). Utgiftsposten i fråga har sålunda upptagits till (259,500+1,200)

260,700 kronor.

Vad angår posten till kriminalpolisorganisationen har någon ändring i beloppet

icke ifrågasatts.

För polisskola har för budgetåret 1928—1929 ett belopp av 60,000 kronor

ansetts erforderligt mot 56,020 kronor för innevarande budgetår.

Anslagsbeloppet för utgivande av tidningen »Polisunderrättelser» har upptagits

med samma belopp, som för innevarande budgetår beviljats och i

fråga om posten till bestridande av kostnaden för upprätthållande av centralbyrån

för fingeravtryck har allenast föreslagits en jämkning med 5 kronor

eller från 23,705 kronor till 23,700 kronor.

Vidkommande härefter posten för gränskontroll har någon ändring av storleken

av denna post icke ifrågasatts.

Vad slutligen angår beräkningen av det belopp av anslaget till polisväsendet,

som bör utgå enligt tidigare gällande grunder, har av skäl, som angivits å sid.

349 och 350 i statsrådsprotokollet, detsamma ansetts böra bestämmas till

756,000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle beräkningen av anslaget till polisväsendet

i riket för budgetåret 1928—1929 te sig på sätt framgår av följande tablå:

Den lokala polisorganisationen å landsbygden ............... kronor 280,000: —-

Retroaktiva pensionsavgifter för extra polismän och fjär
dingsmän

å landsbygden............................................... » 42,000: —

Landstingens polisväsen.................................................... » 46,250: —

Reservpolisorganisationen.................................................. » 260,700: —

Kriminalpolisorganisationen.............................................. » 240,000: —

Polisskola ............................................................................. » 60,000: —

Tidningen »Polisunderrättelser» ....................................... » 56,500: —

Centralbyrån för fingeravtryck ......................................... » 23,700: —

Gränskontroll...................................................................... » 30,000: —

Till användning enligt förut gällande grunder ........ » 756,000: —

Summa kronor 1,795,150: —

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5,

101

För vinnande av skälig marginal har anslaget ansetts böra avrundas uppåt

till 1,800,000 kronor. Detta belopp innefattar, vid eu jämförelse med anslaget

till polisväsendet i riket för budgetåret 1927—1928 å 1,640,000 kronor,

en ökning med 100,000 kronor.

Utskottet har ej haft något att erinra emot vad Kungl. Maj:t under förevarande

punkt föreslagit och får alltså hemställa,

att riksdagen må till polisväsendet i rilcet för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,800,000 kronor.

80:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 87) att till vissa ersättningar

åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 725,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 351—353 i statsrådsprotokollet.

Till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet

har riksdagen för budgetåret 1925—1926 anvisat ett extra förslagsanslag av

225,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som angivits i Kungl. Maj:ts förenämnda proposition nr 59 till 1925 års

riksdag. Rörande de särskilda fall, i vilka anslaget enligt nämnda grunder

avsetts att komma till användning, hänvisas till nyssnämnda proposition.

Det för budgetåret 1925—1926 anslagna beloppet å 225,000 kronor avsåg

allenast tiden efter den nya polislagstiftningens ikraftträdande eller perioden

1 januari—30 juni 1926. För helt budgetår skulle följaktligen erfordras

dubbla beloppet. Enligt den plan, som ligger till grund för den nya polisorganisationens

genomförande, skulle under den därför beräknade övergångstiden

ifrågavarande anslag så småningom ökas med ytterligare 25,000

kronor.

För budgetåret 1926 —1927 beräknades sistnämnda ökning till 5,000 kronor.

Anslaget skulle alltså för sistnämnda budgetperiod enligt planen hava upptagits

till 455,000 kronor. Emellertid upptogs detsamma till något högre

belopp. I enlighet med i 1926 års statsverksproposition framställt förslag

blev nämligen ramen för anslagets användning från och med budgetåret

1926—1927 något vidgad. Från nämnda tid skola sålunda de ersättningar,

som tillkomma landsfiskalerna jämlikt kungörelsen den 17 september 1851

(nr 31) angående ersättning till länsmän och nämndemän i de fall, då flera

härader hava gemensam tingstad i brottmål, bestridas från nu förevarande

anslag. Därförut hade dessa ersättningar utgått från den i andra huvudtitelns

förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen och parter ingående

utgiftsposten för rese- och traktamentsersättning till åklagare. I anledning

därav ökades vid beräkningen för budgetåret 1926—1927 beloppet för nu

ifrågavarande anslag med 4,000 kronor, motsvarande det belopp, vartill nyssnämnda

utgiftspost approximativt uppskattats. Vidare skall från nu förevarande

anslag under femte huvudtiteln från och med den 1 juli 1926 utgå

sådan resekostnadsersättning, som från samma tidpunkt jämlikt kungörelse

IJtskottots

yttrande.

Vissa ersättningar

åt

befattningshavare

vid

polis och

åklagarväsendet.

[87.]

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

den 7 maj 1926 (nr 176) tillerkänts landsfiskal för tjänsteresa, företagen för

verkställande av inventering hos landsfiskalen underställt exekutionsbiträde.

De ökade utgifter å anslaget, vilka väntades uppkomma av sist angivna anledning

ävensom till följd av utsträckning i användningen av reservpolispersonalen

för övervakande av motorfordonstrafiken, ansågos vid beräkningen av

anslaget åtminstone tills vidare icke bliva av den omfattning, att anslaget på

grund därav behövde höjas.

Anslaget blev i enlighet med här omförmälda kalkyler för budgetåret

1926—1927 uppfört med (450,000 + 5,000 + 4,000) 459,000 kronor.

För innevarande budgetår är anslaget upptaget till 464,000 kronor.

Den nu föreslagna förhöjningen av anslaget är i huvudsak föranledd av

att anslaget för budgetåret 1926—1927 i avsevärd grad överbelastats.

utskottets Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig böra tillstyrka

yttrande. oc]x hemställer alltså,

att riksdagen må till vissa ersättningar åt befattningshavare

vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra förslagsanslag av 725,000 kronor.

Särskild polis 81:o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 88) och

för upp- under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 354—356) i ämnet inne
dofovtig

in- håller, får utskottet hemställa,

TÖrsel av

spritdrycker att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

m- m- ägt rum, till särskild polis för uppdagande av olovlig införsel

[88.] av spritdrycker m. m. för budgetåret 1928—1929 anvisa ett

extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

av 150,000 kronor.

Diverse.

82:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 89) får utskottet hemställa,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

ål der stillägg, nu 425,000 kronor, med 25,000 kronor till 400,000

kronor.

83:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

90) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 357 och 358) i

ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

rese- och traktamentspenningar, nu 750,000 kronor, med 200,000

kronor till 550,000 kronor.

84:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 91) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 358—360) i ämnet innehåller, får utskottet

och expenser, A

ved m. m. hemställa,

[91.]

Ålderstillägg.

[89.]

Rese- och

traktamentspenningar.

[90.]

Skriv
materialier
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

103

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 1,450,000 kronor,

med 275,000 kronor till 1,175,000 kronor.

85:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till tillfällig löneförbättring

för viss personal inom den civila statsförvaltningen (punkt 92)

samt till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst (punkt 93) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

86:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 224,924 kronor, med 24,475

kronor till 249,399 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader har beräknats för

budgetåret 1925—1926 till 190,585 kronor, för budgetåret 1926—1927 till

210,237 kronor och för nu löpande budgetår till 224,924 kronor.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning uppgingo nettoutgifterna

från anslaget för budgetåret 1926—1927 till 252,998 kronor. Med hänsyn

härtill har anslaget för nästa period ansetts böra höjas, förslagsvis till

250,000 kronor, vilket belopp för utjämning av huvudtitelns slutsumma synts

kunna jämkas till 249,399 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,

nu 224,924 kronor, med 24,475 kronor till 249.399

kronor; dock att i anslaget må göras den jämkning, som kan

erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

Övriga ordinarie anslag.

87:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under femte huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten

för budgetåret 1928—1929 uppföras med oförändrade belopp.

Stockholm den 20 mars 1928.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAKNZELIUS.

Tillfällig

löneförbättring

för

viss personal

inom den

civila statsförvaltningen.

Dyrtidstillägg

åt

befattningshavare

i

statens tjänst.

[92o.93.j

Trycknings
kostnader.

[94.]

Övriga

ordinarie

anslag.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, Olof Olsson, J. L. Widell,

J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. G. Walles, G. A.

Carlsson i Gävle, E. A. Hallin, J. B. Johansson i Fredrikslund, Oscar Olsson och

C. Johansson i Hälsingborg;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Bydén, C. B.

Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i

Blädinge, O. Olsson i Kullenbergstorp, E. Kristensson i Göteborg, B. F-.son Holmgren,

O. Andersson i Höör, G. Lindskog och O. E. F. Järte;

med undantag därav att i behandlingen av

punkterna 19—87 deltagit herr K. A. W. Björck i st. f. herr Johansson i

Hälsingborg,

punkterna 27—87 deltagit herr A. B. Booth i st. f. herr Bergqvist och

herr K. E. Andersson i Eliantorp i st. f. herr Nilsson i Gränebo,

punkterna 27—71 deltagit herr 1). Hansén i st. f. herr Carlsson i Gävle,

punkterna 72—87 deltagit herr I). Hansén i st. f. herr Kvarnzelius,

punkten 21 deltagit herr G. Strindlund i st. f. herr Olsson i Kullenbergstorp,

punkterna 1—26 deltagit herr O. Isacsson i st. f. herr Carlsson-Frosterud,

samt

punkterna 74—87 deltagit herr Nilsson i Örebro i st. f. herr CarlssonFrosterud.

Reservationer:

vid punkt 21 (utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona) av herr

Strindlund, vilken yrkat avslag å Kungl. Maj:ts förslag i ämnet.

vid punkt 25 (övriga anslag till alkoholistvården) av herr Olsson i Kullenbergstorp,

vilken ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

I.------------------

II.---------------------

III. -------------------

IV. -------------------

V.------------------

i samtliga anslag--------av rusdrycksmedel;

VI. avslå de av herrar Bärg, Oscar Olsson och Olsson i

Gävle m. fl. samt Bergman, Leander och Johanson i Huskvarna

m. fl. väckta motionerna I: 86 och 190 samt II: 170 och

326;

samt

VII. medgiva,

att av---

utgående statsbidraget.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <5.

105

vid punkt 27 (fattigvård och barnavård i allmänhet) av herrar Kvarnzelius,

Walles, Hallin, Rooth och Hansén, vilka ansett att utskottets motivering bort

hava följande lydelse:

»Utskottet har ansett sig icke hava att underkasta det framlagda konventionsförslaget

granskning ur andra synpunkter än dem, som avse de rent

ekonomiska konsekvenserna av konventionens avslutande.

Därest Kungl. Maj:t----förevarande anslag.

Då storleken —---alltså hemställa,»

vid punkt 42 (hospital och asyler) av herr Olsson i Kullenbergstorp, vilken

ansett, att utskottet bort hemställa om avslag å Kungl. Maj:ts förslag om

statsbidrag till Fredrika Bremerförbundets Lundakrets.

vid punkt 57 (hem för kroniskt sjuka) av herrar Kvarnzelius, Anderson i

Båstock och Carlsson-Frosterud, vilka ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag till bidrag

till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för budgetåret

1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor;

samt

b) med anledning av herr Bärgs m. fl. samt herr Anderssons

i Katrineholm m. fl. motioner, 1:144 och 11:238, i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning, huruvida och i vilken

utsträckning statsbidrag till uppförande eller inrättande av hem

för kroniskt sjuka må utgå jämväl till de anstalter, som av

landstingen för ändamålet uppförts eller inrättats under åren

1919—1926 samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen må föranleda.

vid punkt 72 (bidrag till anordnande av vissa sjuktransporter) av herrar

Walles, Carlsson i Gävle, Hallin, Hansén, Anderson i Båstock och Jansson

i Falun, vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Såsom av den---------------s. k. skidbårar.

Till denna departementschefens mening ansluter sig ock utskottet. I

anledning av vad departementschefen i frågan anfört vill utskottet särskilt

framhålla, att det även enligt utskottets mening icke kan anses lämpligt att

under nuvarande förhållanden, då utvecklingen inom kommunikationsmedlens

olika grenar är stadd i ständigt framåtskridande, binda sig för åtgärder,

vilka vid en sådan utveckling kunna visa sig onödiga. Ett genomförande av

överstyrelsens program skulle ock medföra så stora utgifter icke blott för

staten utan även för landstingen och primärkommunerna, att det icke kan

anses tillrådligt, att under nuvarande förhållanden dessa kostnader skulle

åläggas de särskilda parterna.

Vad angår de av departementschefen föreslagna villkoren för statsbidrags

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. 5 häft. (Nr 5.) 69i »8 8

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

beviljande till anskaffande och användning av s. k. egna läkarbilar, hava

dessa icke givit utskottet anledning till erinran i annan mån, än att utskottet

ansett minimibidraget böra sänkas till 500 kronor, varigenom bidragslatituden

sålunda skulle sträcka sig från sagda belopp till högst 2,500 kronor.

Mot storleken av det för ändamålet i fråga äskade anslagsbeloppet har utskottet

icke haft något att erinra.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om statsbidrag till s. k. skidbårar samt härför

äskat belopp har utskottet funnit sig böra tillstyrka.

Utskottet får alltså, under hänvisning till vad utskottet anfört, hemställa,

att riksdagen må till bidrag till anordnande av vissa sjuktransporter,

att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av

utskottet förordade grunder, för budgetåret 1928—1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av 53,000 kronor.»

vid punkt 74 (landshövdingarna) av herrar Björck och Olsson i Kullenbergstorp

mot vissa delar av utskottets motivering.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.

s. 1 Kontrollera mot PDF

statsutskottets utlåtande Nr 6.

1

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen .......................................................

24,000

2

Deparlementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slaqsanslaq ....................................................................

* 245,500]

Säger för departementet

269,500

B. Sociala verk och inrättningar.

Socialstyrelsen:

1

Socialstyrelsen, förslagsanslag ....................................

* 317,400

2

Socialstyrelsens verksamhet ........................................

* 147,300

Arbetsfred, arbetsförmedling, arbetarskydd m. in.:

3

Förlikningsman för medling i arbetstvister m. m.,,

förslagsanslag ............................................................

95,000

1 4

Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister in. m.,

förslagsanslag ............................................................

* 36,000

5

Särskilda skiljedomare i arbetstvister, förslagsanslag

4,000

6

Offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m., förslags-

anslag ........................................................................

240,000

7

Bekämpande av arbetslösheten, reservationsanslag ...

* 3,000,000

8

Yrkesinspektionen, förslagsanslag...............................

291,500

9

Yrkesinspektionens verksamhet....................................

74,800

10

Föreningen för arbetarskydd i Stockholm ................

3,000

11

Arbetsrådet, förslagsanslag............................................

47,650

12

Sveriges deltagande i den internationella arbetsorga-

nisationens konferens, förslagsanslag ....................

20,000

13

Sveriges deltagande i social utställning m. m. i Häl-

singfors ....................................................................

* 16,000

311,500

3,516,450

Olycksfallsförsäkring:

14

Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag........................

* 245,200

15

Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag

* 1,360,000

16

Försäkringsrådet, förslagsanslag....................................

83,600

17

Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag ............

41,600

18

Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring

för olycksfall i arbete, förslagsanslag ....................

* 240,000

19

Dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i

samband med lån ur statens egnahemslånefond,

förslagsanslag ............................................................

3,000

20

Statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag

45,000

613,800

1,404,600

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Hihavg till riksdagens protokoll 1928. 6 samt. ö höft. (Nr 5.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

I

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Sjukförsäkring:

21

Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag ........

3,330,000

22

Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, för-

slagsanslag ..............................................................

200,000

| Allmänna pensionsförsäkringen:

23

Pensionsstyrelsen, förslagsanslag ................................

638,000

24

Pensionsstyrelsens verksamhet m. in., förslagsanslag

* 617,000

25

Statens kostnad för pensionstillägg och understöd

enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, förslags-

anslag .......................................................................

*39,000,000!

26

Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,

förslagsanslag ............................................................

* 235,000|

27

Postverkets kostnader för tryckning och expediering

av pensionskvitton för femårsperioden 1929 —

1933, förslagsanslag ..............................................

* 100,000

28

Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteck-

ningar m. m., förslagsanslag....................................

* 66,000

638,000

40,018,000

Åtgärder beträffande lösdrivare m. fl.:

29

Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag................

588,000

30

Bostadshus vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö,

reservationsanslag.......................................................

30,000

31

Utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona

m. in., reservationsanslag ........................................

38,500

32

Frälsningsarméns räddningshem ................................

6,000

588,000

74,500

Alkoholistvård:

33

Statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö

och i Landskrona, att utgå av statsverkets fond

1

av rusdrycksmedel..................................................

27,000

34

Statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister, för-

slagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rus-

drycksmedel ............................................................

127,000

35

Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet

''

in. m., reservationsanslag, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel .......................................

35,000

36 |

Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader, förslagsanslag, att utgå av stats-

verkets fond av rusdrycksmedel ............................

135,000

37 i

Statens kostnader för farliga alkoholister m. m., för-

slagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rus-

drycksmedel ...........................................................

5,000|

38

Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter,

reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av

!

rusdrycksmedel .......................................................

15,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

3

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

39

llesor vid tvångsinternering av alkoholister, förslags-

1

anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks-

medel ........................................................................

10,000

JO

Interneringskostnader i vissa fall, förslagsanslag, att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel

4,000

127,000

231,000

Fattigvård och barnavård:

41

Statsinspektion av fattigvård och barnavård ............

4 9,650

42

Fattigvård och barnavård i allmänhet, förslagsanslag

1,450,000

43

Fattigvård och barnavård för lappar, förslagsanslag

100,000

44

Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet ........

16,500

| 45

Bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem,

förslagsanslag ............................................................

15,000

46

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslags-

anslag ........................................................................

100,000

47

Barnhusen .................................................................

115,830

48

Skyddsuppfostran, förslagsanslag ................................

380,000

2,045,830

181,150

Säger för sociala verk och inrättningar

7,971,530

45,773,000

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

Medicinalstyrelsen:

1

Medicinalstyrelsen, förslagsanslag ................................

* 343,900

2

Medicinalstyrelsens verksamhet ................................

* 21,000

Statsmedicinska anstalten:

3

Statens bakteriologiska labora-

torium, förslagsanslag ............ 152,800

4

Statens rättskemiska laboratorium,

förslagsanslag............................ 26,250

! 5

Statens farmaceutiska laborato-

rium ....................................... 24,500

179,050

24,500

Provinsialläkarstaten:

1 6

Förste provinsialläkare och pro-

vinsialläkare, förslagsanslag.... 2,861,000

7

Flyttningsbidrag åt vissa provin-

sialläkare, förslagsanslag ........ 2,000

8

Tillfälliga lönetillägg åt vissa

provinsialläkare........................ 4,200

9

Bidrag för anskaffande av bo-

städer åt provinsialläkare å

landsbygden, reservationsanslag 160,000

10

Avlöning åt civila läkarstipen-

diater, reservationsanslag ........ —

* Av Kungl. Maj:t löreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5-

11

12

13

14

15

lti

17

18

19

20

21

22

23

Bidrag till extra provinsialläkares

avlönande, förslagsanslag........

Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare,

förslagsanslag ....

Sjukvdrdsanstalterna.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

20,000

2,000:

2,881,000

168,200

3,403,950]

213,700

Sinnessjukvårdsanstaltema:

Hospital och asyler, förslagsanslag

....................................

Hospitalsbyggnader, reservationsanslag

............................

Bidrag till sinnessjukvården i

Stockholm, Göteborg och

Malmö, förslagsanslag ........

Anstalter för obildbara sinnes
slöa,

förslagsanslag ............

Anstalter för bildbara sinnesslöa,

som icke äro fallandesjuka,

förslagsanslag............

Epileptikeranstalter, förslagsanslag

..................................

Avlöningar och vikariatsersättningar

m. m. vid statens

uppfostringsanstalt för sin
nesslöa

gossar ....................

Bidrag till driftkostnader i övrigt

vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar,

förslagsanslag........................

Täckdikningsarbeten vid det

med statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar

förenade jordbruket, reservationsanslag

........................

Avlöningar och vikariatsersättningar

m. m. vid statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa

flickor ....................

Bidrag till driftkostnader i övrigt

vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor,

förslagsanslag.......................

9.100.000

* 3,500,000

1.300.000

575.000

730.000

135.000

26,000

29,500

2,000

12,400

__H)000! 11,840,000

3,580,900

Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Ni• 5.

Ordinarie Extra

anslag anslag

Kronor Kronor

Övriga egentliga sjukvårdsan
-

stalter:

24

Lasaretts underhåll ...............

15,774

25

Underhåll av Järvsö sjukhus

för spetälska.......................

23,500

26

Understöd åt spetälskesjukas

familjer m. m.....................

3,000

27

Bidrag till uppförande eller

inrättande av tuberkulos- sjukvårdsanstalter, reserva- tionsanslag ............................

838,000

28

Bidrag till driftkostnaderna för

tuberkulossjukvårdsanstal- ter, förslagsanslag................

3,500,000

29

Bidrag till resor för vissa

patienter vid kustsanato- rierna, förslagsanslag ........

50,000

30

Folksanatorierna, reservations-

anslag....................................

* 300,000

31

Understödjande av dispensär-

verksamhet, förslagsanslag..

390,000

32

Behandling av medellösa lupus-

patienter från landsorten,

förslagsanslag........................

70,000

33

Radiumhemmets i Stockholm

poliklinik ............................

15,000

34

Radiumhemmets i Stockholm

klinik, förslagsanslag............

25,000

35

Bidrag till resor för vissa

patienter vid radiumhemmet

i Stockholm, förslagsanslag

45,000

36

Bidrag till uppförande, inrät-

lande eller inlösen av epide- misjukhus, förslagsanslag ....

750,000

37

Bidrag till driften av epidemi-

sjukhus, förslagsanslag........

800,000

38

Bidrag till uppförande in. in.

av hem för kroniskt sjuka,

reservationsanslag ................

300,000

39

Bidrag till driften av hem för

kroniskt sjuka, förslagsan- slag .......................................

850,000

3,744,274

4,231,000

40

Vanföreanstalter:

Kliniker vid van lorean stal terna

i Stockholm, Göteborg och

Hälsingborg, förslagsanslag

124,000

Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

41

Polikliniker vid vanföreanstal-

terna i Stockholm, Göteborg

!

och Hälsingborg, förslagsan-

slag........................................ 15,000

42

Underhåll av skol- och upp-

fostringshem för vanföra,

förslagsanslag........................ 70,000

43

De i Stockholm, Göteborg och

Hälsingborg inrättade under-

visningsanstalterna för van-

föra m. m., förslagsanslag 123,000

44

Vanföreanstalt i Härnösand,

reservationsanslag ................ 200,000

45

Bidrag till resor för vanföra

jämte vårdare, förslagsanslag 105,000

46

Eugeniahemmet........................ 5,000

437,000

205,000

16,021,274

8,016,900

Hälsovård i allmänhet.

47

Allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag....................

800,000

48

Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden

sjukvårdskostnader, förslagsanslag ...........................

50,000

49

Statens skola för utbildning av distriktssköterskor ....

24,000

50

Bidrag för anställning av distriktssköterskor, förslags-

anslag ............................................................................

190,000

51

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag ........

2,0001

52

Stipendier för deltagande i kurs för utbildande av

instruktionssköterskor och husmödrar vid sjukhus

4,000!

53

Bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och re-

servbarnmorskor, förslagsanslag ................................

660,000

54

Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsanslag

100,000

55

Barnmorskeundervisningenoch barnbördshusen, förslags-

anslaa .................................................

105,000

56

Skyddskoppympningen, förslagsanslag ............................

140,000

57

Karantänsanstalten på Känsö ........................................

17,600

58

Resestipendier åt vissa läkare, reservationsanslag.......

12,000

59

Svenska läkarsällskapet....................................................

1,500

60

Internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsanslag

6,750

61

Ämbetsläkarkurs m. in.....................................................

12,000

62

Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden,

reservationsanslag ........................................................

170,000

63

Sjuktransporter med flygplan, reservationsanslag ........

40,000

64

Bidrag till anordnande av vissa sjuktransporter, reser-

vationsanslag ................................................................

3,000

1,106,850

1,231,000

Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

20,532,074

9,461,600

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

7

1

2

3

4

5

6

7

8

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

Överståthållarämbetet, förslagsanslag ...........................

Landshövdingarna ...........................................................

Befattningshavare vid länsstyrelserna, förslagsanslag...

Fögderiförvaltningarna ....................................................

Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, förslags- anslag ............................................................................

Ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län

Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag........

Vissa kostnader i anledning av val till riksdagens andra

kammare år 1928, förslagsanslag ................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

137,422

509,000

*4,057,900

2,375,000

50,000

200

48,500,

70,000

Säger för överståthållarämbetet och landsstaten

7,129,322

118,700

E. Polisväsendet.

1

Polisväsendet i riket, förslagsanslag................................

1,800,000

2

Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och

åklagarväsendet, förslagsanslag....................................

725,000i

3

Särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av

spritdrycker m. m., att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel ............................................................

150,000

Säger för polisväsendet

2,675,000

F. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................

400,000

2

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...........

550,000

3

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

150,000

4

Extra utgifter, reservationsanslag....................................

100,000

5

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

1,175,000

6

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ...................

* 520,000

7

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ....................................................................

*4,800,000

8

Tryckningskostnader, förslagsanslag................................

249,399

Säger för diverse

2,624,399

5,320,000

Summa

38,526,825

63,348,300

Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1928:366 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj. ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskost a1 i texten
  2. Rskr. 1928:5a Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1928—1929 under riksstatens fem s. 1 i texten