Sök i Ratio Lex

Memorial, med föranledande av kamrarnas återremiss av punkten 52 i bankoutskottets utlåtande nr 24, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna.

1929-05-10 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1929:46, Memorial, med föranledande av kamrarnas återremiss av punkten 52 i bankoutskottets utlåtande nr 24, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr'' 46.

1

Nr 46.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1929 kl. 12 m.

Memorial, med föranledande av kamrarnas återremiss av punkten 52

i bankoutskottets utlåtande nr 24, angående vissa framställningar

rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch

indragningsstaterna.

I två likalytlande motioner, väckta den ena i första kammaren under nr

100 av herrar Björnsson och Sandegård och den andra inom andra kammaren

under nr 169 av herrar Danielsson och Johansson i Fårekulla, hade

hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att studeranden Gustaf Paul Halén

av statsmedel tillerkännes sådant understöd under sin sjukdom, som skulle

hava utgått, därest hans sjukdom i vederbörlig ordning prövats ådragen

under militärtjänstgöring».

I sitt utlåtande nr 24 anförde utskottet, under punkten 52, i detta ärende

— under hänvisning beträffande motiveringen för det framställda yrkandet

till motionen nr 100 i första kammaren med därvid fogad bilaga — att

enligt utskottet tillhandakommet meddelande hemälde Halén numera avlidit

samt att till följd härav ifragavarande motioner icke påkallade någon riksdagens

åtgärd, vilket utskottet skolat för riksdagen anmäla.

Vid punkten var fogad en av herr Pettersson i Olovstorp jämte tre andra

ledamöter avgiven reservation, vari reservanterna förklarade sig anse, att

utskottet i ämnet bort anföra och hemställa följande:

»Av tillgängliga handlingar inhämtas, att Halén, som är född den 25

januari 1905, efter vårterminen 1925 avlagd studentexamen inryckt till

värnpliktstjänstgöring vid Älvsborgs regemente i Borås den 15 juni samma

år, att han den 18 i sistnämnda manad överflyttats till vederbörande arméfördelnings

studentkompani vid Västgöta regemente i Vänersborg, att han

vårdats å Västgöta regementes sjukhus under tiden 29 juni—9 augusti

samma år samt att han, efter att hava förklarats icke vapenför, tjänstgjort

vid Älvsborgs regemente i Borås i expeditionstjänst med placering

hos köksföreståndaren under tiden 14 augusti 1925—17 mars 1926, vilken

sistnämnda dag värnpliktstjänstgöringen avslutades.

Enligt vad Halén uppgivit, deltog han den 26 juni 1925 i en fältmarsch,

varvid han efter att hava tillryggalagt 4 kilometer stupade och måste avbryta

marschen. Den ansträngning, för vilken han under ifrågavarande övning

blivit utsatt, har av Halén antagits utgöra orsaken till den sjukdom, varav

han sedermera lidit.

Bihang till riksdagens protokoll 192’J. 8 samt. 27 häft. (Nr 46—47.)

Ang.

understöd i

anledning av

viss, studeranden

P. G.

Halén ådragen

sjukdom, som

yppats under

militärtjänstgöring.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 46.

Före inryckningen till värnpliktstjänstgöringen hade Halén den 13 juni

1925 undersökts av provinsialläkaren 13. Laurell i Herrljunga, vilken i

nämnda dag utfärdat intyg rörande undersökningen angivit, att Halén

klagat över yrsel och trötthet, att han vid undersökningen företett »nystagmus»

och »positiv Romberg» ävensom att han på grund härav av Laurell

rekommenderats vila samt läkarobservation. Halén har uppgivit, att detta

intyg av honom medhafts samt vid Västgöta regemente företetts för vederbörande

militärläkare med anhållan om närmare undersökning utan att likväl

sådan undersökning ägt rum, förrän Halén efter nyssberörda fältmarsch

sjukskrivits och intagits å sjukhuset.

Av handlingarna framgår vidare, att Halén efter värnpliktstjänstgöringens

avslutande på grund av tilltagande sjukdom varit förhindrad vare sig att,

såsom hans avsikt varit, fortsätta sina studier eller att i övrigt utföra något

arbete samt att han vid upprepade tillfällen utan varaktig förbättring

undergått specialbehandling å sjukhus eller i övrigt för sin ifrågavarande

sjukdom, vilken i handlingarna benämnts »sclerosis disseminata» eller »sclérose

en plaques».

Efter det Halén gjort framställning om ersättning i anledning av ifrågavarande

sjukdom, verkställdes genom riksförsäkringsanstaltens försorg utredning

i ämnet, varvid — förutom yttranden av vederbörande militära

myndigheter samt militärläkare — utlåtande införskaffades från medicinalstyrelsen,

som i ärendet inhämtade yttrande av ledamoten av styrelsens

vetenskapliga råd, docenten O. Lindbom. I avgiven promemoria anförde

denne följande:

»Av handlingarna framgår att Halén, då han den 15 juni 1925 inryckte

i militärtjänstgöring, redan företedde vissa sjukdomssymptom; han hade

den 12 juni sökt ögonläkare på grund av synnedsättning och av denne tillråtts

att vända sig till läkare för nervsjukdomar; den 13 juni hade han

vid undersökning av provinsialläkaren Laurell företett nystagmus och positiv

Romberg samt tillråtts vila och observation. De nämnda symptomen,

vilka kunna förekomma vid en hel del olika sjukdomar, torde vid tidpunkten

ifråga icke varit tillräckliga för ställandet av säker diagnos, men när man

nu efteråt kan överblicka hela sjukhistorien och även känner sjukdomens senare

utveckling, måste de uppfattas såsom de första tecknen till den sclérose

en plaques, varav Halén nu tydligen lider. Då sålunda vissa tecken till

börjande sclérose en plaques efter allt att döma förefunnos redan vid inryckningen,

är det under sådana förhållanden tydligt, att Haléns militärtjänstgöring

icke skäligen kan anses ha orsakat sjukdomen ifråga.

Av handlingarna framgår vidare, att Halén den 26 juni deltog i en fältmarsch

i terräng och därunder kände en tilltagande svaghet och kraftlöshet

i benen; dessa buro honom slutligen ej längre, han stupade, måste kvarlämnas

och kunde sedermera endast med en viss svårighet ta sig tillbaka

till kasernen. Sedan dess skall han ha besvärats av vacklande, osäker

gång, yrsel, starkt påskyndad hjärtverksamhet o. s. v., varför han den 5

augusti överfördes till icke vapenför och sedan tjänstgjorde som skrivbiträde

till utryckningen den 17 mars 1926.

Det är karakteristiskt för sclérose en plaques att symptomen ofta utveckla

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 46.

3

sig skovvis, och det är möjligt att svagheten och osäkerheten i benen hade

utvecklat sig på samma sätt, även om Halén icke deltagit i marschen. Då

emellertid av hans beskrivning att döma svagheten och ataxien i benen

uppkommit i direkt anslutning till marschen, och då dessa symptom lokaliserat

sig till de kroppsdelar, som härvid särskilt ansträngts, torde möjligheten

icke kunna uteslutas, att marschen ifråga bidragit till sjukdomens

utveckling.

Jag får sålunda som min mening framhålla, att Haléns militärtjänstgöring

icke skäligen kan anses hava orsakat eller bidragit till uppkomsten

av hans nervsjukdom, men att möjligheten icke kan uteslutas, att militärtjänstgöringen

kan hava bidragit till sjukdomens utveckling.»

I anslutning till innehållet i berörda promemoria avgav medicinalstyrelsen

för egen del det utlåtandet,

att Gustaf Paul Haléns militärtjänstgöring icke skäligen kunde anses

hava orsakat eller bidragit till uppkomsten av hans nervsjukdom men

att möjligheten icke kunde uteslutas, att militärtjänstgöringen kunde hava

bidragit till sjukdomens utveckling.

Sedan riksförsäkringsanstalten därefter inhämtat yttrande från sin överläkare,

meddelade anstalten genom beslut den 3 augusti 1928, att anstalten

funnit någon ersättning jämlikt bestämmelserna i förordningen den 18 juni

1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

icke kunna av anstalten tillerkännas Halén för ifrågavarande

sjukdom.

Ehuru, såsom av den lämnade redogörelsen framgår, Haléns militärtjänstgöring

befunnits icke skäligen kunna anses hava orsakat eller bidragit till

uppkomsten av hans nervsjukdom och på grund härav ersättning enligt

militärersättningsförordningen prövats icke kunna utgå, har utskottet likväl

med hänsyn till föreliggande omständigheter funnit starka billighetsskäl

tala för beviljande av någon ersättning i anledning av sjukdomen. Utskottet

har härutinnan särskilt fäst sig dels vid den omständigheten, att Halén,

som redan före inryckningen till militärtjänstgöring företett vissa sjukdomssymptom,

synes hava vid inryckningen medfört läkarintyg, vari tillråtts

vila och läkarobservation, men likväl fått till en början deltaga i de

militära övningarna, dels ock vid det förhållandet, att enligt medicinska

sakkunnigas uttalande möjligheten icke kan uteslutas, att militärtjänstgöringen

kan hava bidragit till sjukdomens utveckling.

Enligt utskottet tillhandakommet meddelande har emellertid Halén numera

avlidit. Vid sådant förhållande kunde visserligen ifrågasättas, huruvida motionerna

över huvud taget borde till någon riksdagens åtgärd föranleda. Med anledning

av en utav motionären Björnsson till utskottet ingiven skrivelse i

ämnet har utskottet emellertid till behandling förehaft frågan om beredande

av något understöd åt värnpliktige Haléns fader, Carl Gustaf Halén. Enligt

för utskottet företedd utredning befinner sig denne, vilken är ägare av ett

mindre jordbrukshemman, i knappa ekonomiska omständigheter, och sonens

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 46.

Vtakottet8

yttrande med

anledning

av återremissen.

studier samt sjukdom och död hava förorsakat fadern betydande utgifter.

I betraktande härav och med hänsyn till vad nyss anförts har utskottet ansett

sig böra förorda, att Haléns fader tillerkännes ett understöd för en gång

såsom bidrag till bestridande av honom åsamkade sjukvårds- och begravningskostnader.

I sådant avseende har utskottet funnit sig böra ifrågasätta

ett belopp av 900 kronor, motsvarande livränta för ett år vid full invaliditet

enligt 1909 års militärersättningsförordning. Nämnda understöd torde böra

utgå å allmänna indragningsstaten.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa, att riksdagen, i anledning

av förevarande motioner 1:100 och II: 169, må medgiva, att till hemmansägaren

Carl Gustaf Halén må från allmänna indragningsstaten utbetalas ett

understöd en gång för alla till belopp av 900 kronor.»

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava båda kamrarna visat

punkten åter till utskottet för ny behandling.

Såsom av den lämnade redogörelsen torde framgå, hava vid utskottets

första behandling av ärendet delade meningar gjort sig gällande beträffande

frågan, huruvida efter värnpliktige Haléns död understöd borde i anledning

av dennes under militärtjänstgöringen yppade sjukdom tillerkännas hans

fader. Denna fråga torde ock kunna anses vara av beskaffenhet att föranleda

stor tvekan. Med hänsyn härtill har utskottet ansett tillfälle böra beredas

riksdagens kamrar att företaga frågan till avgörande; och då inom

kamrarna proposition icke lärer kunna framställas å ett reservationsvis

framfört yrkande av ovan angivna innehåll, har utskottet icke velat undandraga

sig att i ärendet göra hemställan om understöd åt Haléns fader.

I detta sammanhang tillåter sig utskottet framhålla, att därest värnpliktige

Halén på grund av sjukdomen blivit berättigad att uppbära ersättning

enligt 1909 års militärersättningsförordning, vid dödsfallet skulle jämlikt

samma förordning hava utgått begravningshjälp till hans efterlevande.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner

1:100 och II: 169, må medgiva, att till hemmansägaren

Carl Gustaf Halén må från allmänna indragningsstaten

utbetalas ett understöd en gång för alla till belopp av

900 kronor.

Stockholm den 10 maj 1929.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 46.

5

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Lindgren.

Ström, Bjurström*, Berling, Bodin* och Larsson i Örbyhus;

från andra kammaren: herrar Winklcr, Borggren, Bäcklund, Wikström, Lovén, Carlsson

i Solberga, Leffler och Edberg.

* Ej närvarande vid memorialets justering.

Reservation

av herrar Gustafsson i Stensholm, Lindgren, Winkler, Borggren, Carlsson

i Solberga, Leffler och Edberg, vilka ansett, att utskottet även nu allenast

bort för riksdagen anmäla att, enligt utskottet tillhandakommet meddelande,

värnpliktige Halén avlidit, i följd varav ifrågavarande motioner icke påkallade

någon riksdagens åtgärd, samt vilka i överensstämmelse med denna

uppfattning yrkat avslag å utskottets i ärendet gjorda hemställan.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:215 Skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. s. 1 i texten