Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial’Nr 47

1929-05-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1929:47, Bankoutskottets memorial’Nr 47

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial’Nr 47

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1929 kl. 12 m.

Memorial, i anledning av kamrarnas återremiss av punkten 56 i

bankoutskottets utlåtande nr 24, angående vissa framställningar

rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till

pensions- och indragning sstaterna.

Ang. * I en inom andra kammaren av herr Andersson i Stockholm väckt motion

förmannen1 J. nr hade hemställts, att riksdagen måtte bevilja förmannen vid Bodens

V. Åkerlund, fästnings- och kasernbyggnader Johan Viktor Åkerlund en årlig pension

av 980 kronor att utgå från och med månaden näst efter den, då hans

anställning vid fortilikationsförvaltningen i Boden upphör.

I punkten 56 av sitt berörda utlåtande nr 24 omförmälde utskottet —

under hänvisning beträffande motiveringen för yrkandet till motionen —

att av ett vid motionen såsom bilaga fogat, i december 1928 av fortifikationsbefälhavaren

i Boden utfärdat intyg framginge, att Åkerlund, som vore

född den 11 april 1872 och alltså 57 år gammal, anställts vid Bodens fästnings-

och kasernbyggnader såsom fortifikationsarhetare den 1 juli 1903,

att han fortfarande innehade anställning därstädes samt att han alltså den

31 december 1928 räknade en anställningstid av 25 år och 2 månader.

Av ett vid motionen fogat, den 2 januari 1929 dagtecknat läkarintyg

framginge vidare, att Åkerlund av intygsgivaren ansåges vara på grund av

lungtuberkulos fullständigt oförmögen till arbete.

För egen del yttrade utskottet i ärendet följande:

»Såvitt av handlingarna i ärendet framgår, kvarstår Åkerlund fortfarande

i sin anställning vid Bodens fästnings- och kasernbyggnader. Vid sådant

förhållande har utskottet icke ansett sig böra förorda, att riksdagen nu

skulle taga ställning till frågan om pension åt honom. Visserligen torde,

såvitt av handlingarna kan bedömas, skäl få anses föreligga för beredande åt

honom av något understöd efter avgång ur tjänsten, men frågan härom

torde enligt utskottets mening böra i vanlig ordning göras till föremål för

prövning av vederbörande myndigheter, därvid utredning och förslag i

pensionsfrågan torde böra förebringas. Tillfyllestgörande sådan utredning

har icke av motionären åvägabragts.»

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial 47.

7

På grund av det anförda avstyrkte utskottet bifall till den väckta motionen

och hemställde alltså, att förevarande motion II: 51 icke måtte till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hava båda kamrarna

visat punkten åter till utskottet för ny behandling.

Enligt handlingar, som efter återremissen ställts till utskottets förfogande,

har Åkerlund — vilken intager förmans ställning vid fästningsbyggnaden i

Boden — från och med den 4 januari 1929 på grund av sjukdom, som vid

läkarundersökning befunnits göra honom i fortsättningen oförmögen till arbete,

åtnjutit sjukavlöning med ett belopp av 4 kronor 18 öre per dag. Sjukavlöningen

har i enlighet med bestämmelser i Kungl. Maj:ts brev den 6 november

1925 till en början bestämts att utgå för eu tid av två månader, men

sedermera har arméförvaltningens fortifikationsdepartement på framställning

av fortifikationsbefälhavaren i Boden medgivit, att sjukavlöning finge utbetalas

under ytterligare högst fyra månader. Efter utgången, den 4 juli 1929,

av denna tid äger Åkerlund icke längre kvarstå i sin anställning. Därest

han icke i samband med avgången erhåller understöd av statsmedel, synes

han komma att sakna möjlighet till sin och sin familjs försörjning.

Med hänsyn till sålunda nu utredda omständigheter har utskottet vid förnyad

prövning av ärendet funnit sig kunna tillstyrka, att pension beredes

Åkerlund utan hinder därav, att frågan om dylik förmån icke varit föremål

för prövning av vederbörande myndigheter och Kungl. Maj:t.

Vad angår frågan om storleken av pensionen, har utskottet — i överensstämmelse

med av riksdagen under de senaste åren tillämpad praxis beträffande

bestämmandet av pensioner åt förmän bland fortifikationsarbetare

— funnit sig böra i detta fall tillstyrka ett pensionsbelopp av 924 kronor

årligen. Beloppet torde böra beviljas från allmänna indragningsstaten och

med hänsyn till förebragta omständigheter utgå från och med dagen näst

efter den, då Åkerlund entledigas från sin anställning.

I detta sammanhang anser sig utskottet böra framhålla, att det med

hänsyn till föreliggande förhållanden måste anses anmärkningsvärt, att

icke fortifikationsbefälha varen i Boden i anledning av Åkerlunds sjukdom

omedelbart hos vederbörande överordnade myndighet gjort framställning om

pension åt Åkerlund. Därest så skett, hade pensionsfrågan kunnat efter

vederbörlig utredning i vanlig ordning föreläggas innevarande års riksdag

genom proposition.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 51, må medgiva, att förmannen vid Bodens fästningsbyggnad

Johan Viktor Åkerlund må från och med

dagen näst efter den, då han entledigas från sin anställ
-

Utskottets

yttrande i

anledning av

återremissen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 47.

ning, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 924 kronor.

Stockholm den 10 maj 1929.

På bankoutskottets vägnar:

C. E. SVENSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar C. E. Svensson, Gustafsson i Stensholm, Lindgren,

Ström, Johansson i Friggeråker, Abrahamsson, Berling och Larsson i Örbyhus;

från andra kammaren: herrar Winkler, Borggren, Bäcklund, Wikström, Loven, Carlsson

i Solberga, Leffler och Edberg.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:215 Skrivelse till Konungen, angående vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. s. 1 i texten