Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor.

1929-05-14 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:111, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

1

Nr 111.

Ankom till riksdagens kansli den 14 maj 1929 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

i samband med 1927 års skolreform stående frågor.

(2:a avd.)

l:o) I eu till riksdagen, avlåten, den 8 februari 1929 dagtecknad proposition,

nr 86, har Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda

dag, under punkt l:o föreslagit riksdagen att

dels besluta, att ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande

fyrklassig realskola och treårigt gymnasium, skall upprättas från och

med den 1 juli 1930 i envar av städerna Linköping, Norrköping, Borås

och Örebro, från och med den 1 juli 1931 i en var av städerna Lund, Karlstad

och Västerås, från och med den 1 juli 1932 i staden Uppsala samt

från och med den 1 juli 1933 i staden Jönköping;

dels medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola i

stad, som åtagit sig vederbörlig byggnadsskyldighet beträffande såväl

förutvarande högre allmänt läroverk som högre allmänt läroverk för

flickor, må, i den mån på grund av sådant högre flickläroverks inrättande

på orten den kommunala mellanskolan nedlägges eller till sin omfattning

begränsas, kunna efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt

fall överflyttas såsom ordinarie ämneslärare till det högre flickläroverket,

därvid de grunder i avseende å avlöningsförmåner och pensionsrätt

må äga tillämpning, som av 1927 års riksdag blivit fastställda i fråga

om överflyttning till statsläroverk av de den 1 mars 1927 anställda

ordinarie ämneslärarna vid kommunal mellanskola, som ombildas till

allmänt läroverk, eller under punkten 5:o i statsrådsprotokollet föreslås

i liknande hänseende, dock att överflyttning till högre flickläroverk må

äga rum endast därest den av vederbörande innehavda befattningen indrages

och motsvarande anställning vid högre folkskola eller annan därmed

jämförlig befattning vid läroanstalt, tillhörande kommunens skolväsen,

ej kan beredas honom;

dels medgiva, att statsbidrag till kommunal mellanskola i stad, där

högre allmänt läroverk för flickor inrättas, må, därest mellanskolan till

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 59 haft. (Nr 111.)

Plan för inrättande

av

högre flickläroverk

i

vissa städer.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

löljd. av flickläroverkets inrättande successivt nedlägges, utan hinder av

bestämmelserna i § 15 mom. 2 av kungörelsen den 19 november 1918 (nr

927), utgå enligt de i samma kungörelse stadgade grunder, dock att i

§ 16 första stycket avsett statsbidrag skall utgå med 2,800 kronor för

varje årsklass eller avdelning av årsklass;

dels medgiva, att, därest i stad, där högre allmänt läroverk för flickor

inrättas, kommunal mellanskola till följd av flickläroverkets inrättande

successivt nedlägges och därest förordnandet för rektor vid den kommunala

mellanskolan upphör under tiden för mellanskolans avveckling,

arvode åt den ordinarie ämneslärare vid mellanskolan, vilken förordnas

till rektor under återstående avvecklingstid, må bestämmas till det i förhållande

till nuvarande rektorsarvode reducerade belopp, som Kungl.

Maj :t prövar skäligt.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till omförmälda

statsrådsprotokoll sid. 1—17.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta motioner, nämligen

l:o) två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr C. A. Reuterskiöld (I: 241) och den andra inom andra kammaren

av herr J. E. Andersson i Ovanmyra (II: 374), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen ville, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 86 punkten

l:o och i anslutning till 1927 och 1928 års skolbeslut, hos Kungl. Maj:t anhålla

om verkställande av nödig utredning rörande behovet över huvud av

statliga särskilda flickläroverk samt i så fall deras lämpligaste antal och

organisation, ävensom för riksdagen så snart ske kan framlägga den plan,

vartill utredningen möjligen må föranleda;

2:o) en inom första kammaren av herrar J. Bergman och A. Thelin

väckt motion (I: 247), vari hemställts,

a) att riksdagen ville bifalla Kungl. Maj:ts proposition nr 86 med den

modifikation, att under punkten 1 första stycket beslutet får följande

innebörd:

Ett högre allmänt läroverk för flickor upprättas från och med den

1 juli 1930 i envar av städerna Linköping, Norrköping, Borås och Örebro,

från och med den 1 juli 1931 i envar av städerna Lund, Karlstad och

Västerås, från och med den 1 juli 1932 i staden Uppsala samt från och

med den 1 juli 1933 i staden Jönköping; skolande dessa läroverk dels,

därest den kommunala representationen därom ansöker, erhålla anknytning

såväl till fjärde som till sjätte folkskoleklassen i analogi med vad

som är stadgat för de kommunala flickskolorna, dels, under samma förutsättning,

erhålla vare sig 3-årigt eller 4-årigt gymnasium eller, när

lärjungeantalets storlek därtill föranleder, bäggedera;

b) att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

3

det Kungl. Maj:t ville föranstalta skyndsam utredning beträffande möjligheten

att i de nyinrättade högre allmänna läroverken för flickor kunna

inpassa en för de flickor, vilka icke eftersträva real- eller studentexamen,

lämpad praktisk linje å de orter, där behov av en sådan linje gör sig

gällande, samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna utredning

kan föranleda;

3:o) en inom andra kammaren av herr P. Pehrsson i Göteborg väckt

motion (II: 381), vari hemställts, att riksdagen ville besluta, att de i punkt

bo av ovan nämnda proposition omförmälda högre allmänna läroverk för

flickor måtte i första hand så anordnas, att de komma att omfatta femårig

realskola, byggd på folkskolans fjärde klass, samt tre- eller fyraårigt

gymnasium;

4: o) en inom första kammaren av herr J. Bergman väckt motion

(I: 248), vari hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 86 ville för sin del besluta, att realskolan i Kristinehamn successivt

från och med höstterminen 1931 måtte utvidgas till ett högre allmänt

läroverk med två gymnasiallinjer, ett fyraårigt latingymnasium och

ett treårigt reaigymnasium, båda med tillträde för både manliga och

kvinnliga lärjungar, under förutsättning att kommunen åtager sig att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler med därtill hörande utrustning

samt bostad eller hyresersättning åt rektor; samt

5:o) en inom andra kammaren av herr B. Mogård m. fl. väckt motion

(II: 356), vari hemställts, att riksdagen ville besluta avslå förslaget om

upprättandet från och med den 1 juli 1931 av ett högre allmänt läroverk

för flickor i Karlstad, och att riksdagen i stället för upprättandet av

nämnda läroverk beslutar inrätta ett samgymnasium i Kristinehamn samt

förvandla gymnasiet vid högre allmänna läroverket i Karlstad till ett

samgymnasium för att på så sätt tillgodose behovet av ökade möjligheter

till gymnasieundervisning för flickor i Värmland.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag åberopade

skälen får utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

I skrivelse den 2 juni 1927, nr 262, anhöll riksdagen, det Kungl. Maj:t

täcktes till 1928 års riksdag, med beaktande av de synpunkter riksdagen i

nämnda skrivelse anfört och efter verkställd utredning, framlägga en

plan för inrättande av högre flickläroverk i enlighet med vad riksdagen

i skrivelsen angivit.

Riksdagen erinrade, att enligt det av dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet

framlagda förslaget angående omorganisation av det högre

skolväsendet vissa läroverk med mycket högt lärjungantal fortfarande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 111.

skullo vara avsedda endast för gossar. För att i de städer, där sa ble\e

fallet, tillgodose flickornas behov av liögre skolbildning hade departementschefen

tänkt sig upprättandet av särskilda läroverk för flickor. Sådana

hade föreslagits till ett antal av fyra, ett i var och en av städerna

Stockholm, Malmö, Hälsingborg och Göteborg.

I åtskilliga städer utom de nu nämnda, yttrade riksdagen, skulle emellertid

läroverket alltjämt vara stängt för flickor, och här skulle således

flickorna i nu förevarande hänseende vara sämre ställda än i övriga

städer. Detta förhållande hade påpekats av departementschefen, som

jämväl framhållit, att den omnämnda bristen tydligen icke kunde avlägsnas

förrän i samband med upprättande framdeles av de ytterligare statliga

flickläroverk, av vilka behovet redan på flera håll kunde anses vara

vitsordat. Riksdagen delade denna departementschefens uppfattning, men

funne det ej lämpligt och riktigt att till en framtid uppskjuta genomförandet

av en dylik plan. Enligt riksdagens förmenande måste det anses

välbetänkt, att ifrågavarande städers behov av anordningar för meddelande

av högre flickundervisning hleve tillgodosett i sammanhang med

denna angelägenhets ordnande i övrigt.

Härefter heter det i riksdagsskrivelsen på följande sätt:

Riksdagen anser således, att högre flickläroverk böra inrättas även i

de övriga städer, där utrymme för flickor ej kan beredas i det högre allmänna

läroverket. Kungl. Maj:t föreslår som nämnt upprättandet från

och med den tid, Kungl. Maj:t bestämmer, av fyra dylika läroverk, varjämte

anslag äskas för upprättandet från början av läsåret 1927/1928 av

ett bland dessa läroverk. Motionsvis (1:254 och 11:417) har yrkats, att

9 högre flickläroverk skulle, utöver de i propositionen föreslagna fyra,

upprättas i vissa angivna städer och i viss av motionärerna föreslagen

tidsföljd. Riksdagen anser, att en plan för inrättandet av dylika läroverk

bör upprättas, däri även fastställes, i vilken ordning och vid vilken tid

de olika läroverken böra komma till stånd. Enligt riksdagens mening

lärer det böra ankomma på Kungl. Maj:t att efter verkställd närmare

utredning i detta hänseende förelägga 1928 års riksdag förslag om ifrågavarande

läroanstalters successiva inrättande. Mot Kungl. Maj:ts förslag

om anvisande av medel till upprättande av ett högre flickläroverk

från och med läsåret 1927/1928 har riksdagen intet att erinra.

Vad beträffar organisationen av ifrågavarande läroverk erinrade riksdagen,

att departementschefen föreslagit, att läroverken skulle omfatta

både realskola och gymnasium, den förra 4-årig och byggande på folkskolans

sjätte klass, det senare 3-årigt. Gent emot detta organisationsförslag

hade i en av fröken Hesselgren väckt motion (I: 252) yrkats, att

högre läroverk för flickor i första hand måtte omfatta en högre flickskola,

så nära som möjligt överensstämmande med de nuvarande flickskolorna,

och ett därmed förbundet gymnasium samt därjämte, där skäl därtill

förelåge, en realskola, ävensom att de högre läroverk för flickor,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

5

som kommo att av staten upprättas, skulle anknyta till folkskolan på

samma sätt som do allmänna läroverken, vare sig den 3-åriga eller den

4-åriga grundskolan komme till användning. I en av lierr Almquist m. fl.

väckt motion (11:399) hade påyrkats skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan

om nytt förslag till nästkommande års riksdag med samma innebörd

som i förstberörda motion angivits.

För egen del yttrade riksdagen i organisationsfrågan:

Även om riksdagen finner vissa skäl tala för inrättande vid flickläroverken

av särskilda linjer, som i avseende å undervisningens allmänna

planläggning och inriktning närmast överensstämma med den nuvarande

högre flickskolan, har detta spörsmål kommit i ett väsentligt förändrat

läge genom det förslag om inrättande av särskilda kommunala flickskolor,

som underställts riksdagen omprövning. Vid bedömandet av nu föreliggande

spörsmål synes man knappast kunna underlåta att taga hänsyn

till dess reella sammanhang med frågan om anordnandet av ett kommunalt

flickskoleväsen, och riksdagen förutsätter därför, att motionerna i

nu avhandlade hänseende komma under bedömande i samband med utarbetande

av det förslag till anordnande av kommunala flickskolor, om

vars framläggande för 1928 års riksdag riksdagen i det följande kommer

att göra hemställan. Under sådana förhållanden anser sig riksdagen icke

nu böra bifalla motionerna i fråga.

De åtgärder, som vidtagits med anledning av förenämnda av riksdagen

i skrivelsen den 2 juni 1927, nr 262, gjorda anhållan, är o följande.

Kungl. Maj:t anbefallde genom beslut den 18 juni 1927 dels vederbörande

länsstyrelser att från stadsfullmäktige i städerna Uppsala, Linköping,

Norrköping, Jönköping, Lund, Borås, Karlstad, Örebro och Västerås inhämta

yttranden, huruvida och i så fall från vilken tid kommunerna

åtoge sig enahanda förpliktelser, som i riksdagens berörda skrivelse under

punkt I. b. 1 uppställts för upprättande i städerna Stockholm, Göteborg,

Malmö och Hälsingborg av högre flickläroverk, ävensom att med nämnda

yttranden inkomma till skolöverstyrelsen, dels ock skolöverstyrelsen

att, efter vederbörandes hörande, till Kungl. Maj:t inkomma med plan

för inrättandet av högre flickläroverk i omförmälda städer, vilken plan

borde angiva, i vilken ordning och vid vilken tid de olika läroverken

borde komma till stånd. Sedan samtliga nämnda städer med undantag

av Jönköping avgivit de infordrade yttrandena, har skolöverstyrelsen i

skrivelse den 27 oktober 1928 utlåtit sig över desamma och därvid tillika

framlagt plan för inrättande av högre flickläroverk i städerna Uppsala,

Norrköping, Lund, Borås, Karlstad, Örebro och Västerås. Sedermera har

överstyrelsen med utlåtande av den 10 januari 1929 överlämnat ett av

stadsfullmäktige i Jönköping i skrivelse den 27 december 1928 avgivet

yttrande angående inrättande av ett högre flickläroverk därstädes. I

sitt sistberörda utlåtande har skolöverstyrelsen jämväl yttrat sig över

ett från stadsfullmäktige i Linköping inkommet, av fullmäktige den 7

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

januari 1929 avgivet förnyat yttrande i fråga om högre flickläroverk i

sagda stad.

Departementschefen erinrar om att i statsverkspropositionen till 1929

års riksdag Kungl. Maj:t äskat medel till inrättande från och med höstterminen

1929 av högre allmänna läroverk för flickor i städerna Stockholm,

Malmö, Hälsingborg och Göteborg samt anser, att en plan nu bör

för riksdagen framläggas angående inrättande av sådana läroverk även

i andra städer, där nuvarande högre allmänna läroverk enligt den fastställda

organisationsplanen framdeles skola vara avsedda endast för

gossar. Dessa städer äro, framhåller departementschefen, Uppsala, Linköping,

Norrköping, Jönköping, Lund, Borås, Karlstad, Örebro och

Västerås. Var och en av dessa städer har enligt lagakraftvunnet beslut

av vederbörande stadsfullmäktige åtagit sig enahanda förpliktelser, som

av riksdagen uppställts såsom villkor för inrättande av högre allmänna

läroverk i Stockholm, Malmö, Hälsingborg och Göteborg, nämligen att

för det ifrågasatta flickläroverket tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller

hyresersättning åt rektor. Ur denna synpunkt möter enligt departementschefens

mening intet hinder, att planen kommer att omfatta samtliga

ifrågavarande nio städer. Ej heller i övrigt synes departementschefen

anledning förefinnas att ifrågasätta annat än att ett högre allmänt flickläroverk

bör komma till stånd å var och en av dessa orter. Från Kristinehamn

har gjorts gällande, att ett särskilt läroverk för kvinnliga lärjungar

icke bör inrättas i Karlstad, utan att det vore lämpligare att

ombilda det nuvarande högre allmänna läroverket i Karlstad till samläroverk

och därjämte utvidga samrealskolan i Kristinehamn med ett

för såväl gossar som flickor avsett gymnasium. Departementschefen

hyser emellertid i likhet med skolöverstyrelsen den meningen, att man

icke bör frångå tanken på inrättande av ett högre flickläroverk i Karlstad

samt framhåller, att det är möjligt, att oavsett tillkomsten av ett

sådant läroverk ett samgymnasium kan befinnas erforderligt i Kristinehamn;

men denna fråga anser departementschefen icke behöva avgöras i

nu förevarande sammanhang utan tillstyrker, att därmed måtte få tills

vidare anstå.

Vidkommande härefter organisationen av de nya läroverken anser

departementschefen, att desamma böra i första hand anordnas lika med

de beslutade flickläroverken i Göteborg, Malmö och Hälsingborg, d. v. s.

omfatta dels en fyraårig realskola, byggande på folkskolans sjätte klass,

dels ett treårigt gymnasium. De önskemål, som av vissa städer framställts

angående läroverkens inrättande med femårig realskola eller fyraårigt

gymnasium eller med båda dessa skolformer, anser departementschefen

sig nu icke böra upptaga till omprövning. Skolöverstyrelsen har

framhållit, att sedan läroverken kommit till stånd och nödig erfarenhet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

7

vunnits rörande beliovet av parallellavdelningar, frågan om alternativ

anknytning, beträffande realskolan jämväl till folkskolans fjärde klass

oeh i avseende å ett fyraårigt gymnasium till realskolans näst högsta

klass, torde kunna upptagas till prövning. Vad angår realskolan har eu

dylik anordning direkt ifrågasatts av stadsfullmäktige i Norrköping,

Borås och Karlstad. Departementschefen anser sig icke böra för närvarande

ingå på denna fråga.

Stadsfullmäktige i Västerås hava såsom ett önskemål för stadens vidkommande

upptagit ett förslag, som tidigare varit under behandling,

nämligen om inrättande vid de högre flickläroverken av en särskild s. k.

flickskolelinje. Departementschefen påpekar, att detta förslag genom 1928

års riksdags beslut om inrättande av kommunala flickskolor kommit i ett

helt förändrat läge, och några åtgärder för tillmötesgående av berörda

önskemål från Västerås stad kan departementschefen icke för närvarande

tillstyrka.

Stadsfullmäktige i Norrköping hava uttalat såsom önskemål, att det

ifrågasatta högre allmänna flickläroverket i staden måtte upprättas genom

ombildning av den kommunala mellanskolan därstädes samt att därvid

den vid sistnämnda läroanstalt den 1 juli 1927 anställda ordinarie lärarpersonalen

successivt måtte överflyttas till det nya flickläroverket. Detta

önskemål torde — framhåller departementschefen — icke utan vidare

kunna realiseras. Emellertid synes det honom av skäl, som skolöverstyrelsen

anfört, vara sannolikt eller i varje fall möjligt, att tillkomsten av

ett högre flickläroverk i Norrköping kommer att föranleda ett successivt

nedläggande av den kommunala mellanskolan i staden, och då det

icke kan förutses bliva möjligt att i händelse av ett sådant nedläggande

förflytta samtliga ordinarie lärare vid denna skola till andra, jämförliga

befattningar vid stadens skolväsen, anser departementschefen det vara

påkallat, att åtgärder vidtagas för att för sådana lärare lindra verkningarna

av det högre flickläroverkets inrättande. Skolöverstyrelsen har

i sådant avseende framlagt ett förslag, som tager sikte ej blott på förhållandena

i Norrköping utan även på de övriga städer, där omständigheterna

kunna tänkas bliva likartade. Förslaget innebär, att under angivna

förutsättningar ordinarie lärare vid vederbörande kommunala

mellanskola skulle kunna efter Kungl. Majrts beprövande i varje särskilt

fall överflyttas till ordinarie lärartjänst vid det högre flickläroverk, som

inrättas å orten. Mot detta förslag har departementschefen intet annat

att erinra, än att han anser det böra föreskrivas att vid överflyttningen

skola tillämpas enahanda grunder, som av 1927 års riksdag fastställts i

fråga om överflyttning av de den 1 mars 1927 anställda ordinarie ämneslärarna

vid kommunal mellanskola, som ombildas till allmänt läroverk,

liksom ock de grunder, som under punkten 5:o i statsrådsprotokollet i ett

visst avseende föreslås. I enlighet med 1927 års riksdags beslut skulle

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

Utskottets

yttrande.

sålunda överflyttad lärare, som icke innehar behörighet till adjunktsbefattning,

äga att, intill dess sådan behörighet förvärvats, åtnjuta kontanta

avlöningsförmåner, tillfällig löneförbättring och eventuellt utgående

dyrtidstillägg däri inberäknade, enligt samma grunder, som äro

föreskrivna för ämneslärare vid kommunal mellanskola, med beräknande

att av begynnelseavlöningen 1,100 kronor skola utgöra tjänstgöringspenningar;

och skulle sådan lärare tillika vara berättigad till bostad och

bränsle eller ersättning därför från vederbörande kommun enligt gällande

bestämmelser för lärare vid kommunal mellanskola. En förutsättning

för överflyttning av dylik icke adjunktskompetent lärare skulle således

i varje fall vara, att vederbörande kommun åtoge sig att tillhandahålla

berörda naturaförmåner eller ersättning därför. Skolöverstyrelsen har

vidare hemställt om utverkande av riksdagens medgivande till att statsbidrag

till sådan kommunal mellanskola, varom nu är fråga, må utgå

utan hinder därav, att till följd av skolans successiva nedläggande densamma

omfattar ett mindre antal årsklasser än fyra. Ett liknande beslut

fattades av 1927 års riksdag i fråga om statsbidrag till kommunal

mellanskola, som står under ombildning till allmänt läroverk, och departementschefen

finner ett motsvarande medgivande även nu böra utverkas.

Sistnämnda beslut innefattade emellertid jämväl föreskrift, att

statsbidrag till arvode åt rektor skulle bortfalla. En dylik föreskrift erfordras

enligt departementschefens mening icke nu, då det ej kan bliva

fråga om en direkt ombildning av kommunal mellanskola till högre flickläroverk,

utan de båda läroanstalterna skulle komma att bestå vid sidan

av varandra, även om det successiva nedläggandet av mellanskolan

komme att till tiden sammanfalla med upprättandet av flickläroverket.

En rektor vid den i avveckling stadda kommunala mellanskolan synes

departementschefen skäligen böra bibehållas vid sitt arvode, 1,000 kronor,

därest rektorsförordnandet meddelats före avvecklingen och så länge

detta förordnande varar. Skulle sagda förordnande utgå under tiden för

avvecklingen, då exempelvis endast en eller två klasser av den kommunala

mellanskolan kvarstå, anser departementschefen det böra ankomma

på Kungl. Maj:t att bestämma, i vilken utsträckning ett reducerat rektorsarvode

bör till honom utgå.

I den för riksdagen framlagda propositionen föreslås, att riksdagen nu

skall besluta inrättandet vid tidpunkter, som närmare angivas i en av

skolöverstyrelsen uppgjord plan, av samtliga de högre allmänna läroverk

för flickor, som omförmälas i riksdagens skrivelse den 2 juni 1927, nr 262.

Upprättandet av nämnda plan har icke föregåtts av någon närmare utredning

angående behovet inom de olika städerna av ifrågavarande läroanstalter.

1927 års riksdags medgivande, att, så länge icke högre flickläroverk

inrättats i städerna Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

9

Lund, Borås, Karlstad, Örebro och Västerås, kvinnliga lärjungar finge

efter framställning av vederbörande kommun av Kungl. Maj:t lämnas tillträdo

till gymnasierna i dessa städer, samt vad riksdagen i övrigt i nämnda

skrivelse anfört rörande högre allmänna läroverk för flickor, synes av

departementschefen hava betraktats såsom från riksdagens sida på det

sättet bindande, att den begärda planen icke kundo omfatta annat antal

högre flickläroverk än nio och icke heller andra städer än de nyss uppräknade.

Utskottet håller emellertid före, att Kungl. Maj:t varit oförhindrad att,

därest den förberedande undersökningen därtill givit anledning, låta verkställa

en mera omfattande och ingående utredning i avsikt att utröna det

verkliga behovet av ifrågavarande läroanstalter. En dylik utredning, som

eventuellt kunnat föranleda framläggande för riksdagen av en mera begränsad

plan, ligger icke till grund för den föreliggande propositionen

utan endast en bearbetning av de yttranden, respektive städer avgivit som

svar på till dem ställd förfrågan, huruvida de vore villiga att ikläda sig

de villkor, riksdagen uppställt.

Den viktigaste förutsättningen för upprättandet av ett högre allmänt

läroverk för flickor är, enligt utskottets mening, att det antal elever i staden

och omkringliggande bygd, som åtnjuter högre undervisning, är så

stort, att det förmår rekrytera en dylik läroanstalt utan att den lokala

organisationen av skolväsendet i övrigt i mera väsentlig grad rubbas, om

dess bibehållande i oförändrad form är önskvärt med hänsyn till föreliggande

behov.

Översiktliga redogörelser för elevfrekvensen under de senaste åren vid

läroanstalterna i de städer, om vilka fråga nu är, äro, enligt utskottets

uppfattning, nödvändiga för belysning av behovet av skilda slag av läroanstalter.

Sådana redogörelser åtfölja emellertid icke den nu till behandling

föreliggande propositionen.

Norrköpings stadsfullmäktige hava såsom ett särskilt önskemål framfört,

att det högre allmänna läroverket för flickor måtte upprättas genom

ombildning av den kommunala mellanskolan i staden. Här skulle följaktligen

en kommunal mellanskola, som är avsedd för både gossar och flickor,

omvandlas till en rent statlig läroanstalt för enbart flickor. Utskottet,

som anser eu dylik utvecklingsgång mindre önskvärd, finner sig icke övertygat,

om att beträffande Norrköping sådana särskilda förhållanden äro

rådande, att ombildningen fördenskull borde tillstyrkas. I de uppgifter,

som lämnats till stöd för framställningen i denna del, gives så till exempel

redogörelse för elevantalet endast under höstterminen 1928. Utskottet anser

att en mera allsidig och belysande utredning är erforderlig, innan riksdagen

tager slutlig ståndpunkt till denna fråga.

Vidare finner sig utskottet böra erinra därom, att 1928 års riksdags beslut

rörande inrättandet av kommunala flickskolor kan komma att öva ett

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

visst inflytande på behovet av högre allmänna läroverk för flickor. Någon

erfarenhet i detta avseende har emellertid ännu icke kunnat vinnas, då

vederbörande samhällen ännu icke hunnit utföra de undersökningar av

ekonomisk och annan art, som äro erforderliga, innan beslut fattas av de

kommunala myndigheterna.

Av det nu anförda framgår, att utskottet finner att frågan om inrättande

av högre allmänna läroverk för flickor utöver de fyra, som av riksdagen

år 1927 beslutades, bör göras till föremål för en förnyad utredning

med beaktande av de synpunkter beträffande antal och förläggningsorter,

som utskottet i det föregående framfört.

Under sådana förhållanden saknar utskottet anledning att nu till närmare

prövning upptaga vad departementschefen och vissa motionärer anfört

ifråga om organisationen av realskolor och gymnasier i de ifrågasatta

nya läroverken.

Den definitiva prövningen av denna del av ärendet bör, enligt utskottets

förmenande, äga rum i samband med riksdagens handläggning av den förnyade

utredning och de därpå grundade förslag, Kungl. Maj:t kan komma

att framlägga för riksdagen.

I motionen I: 247 av herr Bergman och Thelin har bl. a. yrkats, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning

beträffande möjligheten att i de nyinrättade högre allmänna flickläroverken

kunna inpassa en för de flickor, vilka icke eftersträva real- eller

studentexamen, lämpad praktisk linje å de orter, där behov av eu sådan

linje gör sig gällande.

Utskottet vill i anledning härav erinra därom, att beträffande de städer,

i vilka de fyra redan beslutade högre allmänna läroverken för flickor

skola förläggas, torde antingen statsunderstödda privata flickskolor eller

kommunala flickskolor av 1928 års typ komma att allt fortfarande finnas,

varigenom behovet av högre undervisning för jämväl de flickor, som icke

ämna fortsätta till real- eller studentexamen, på dessa orter kan anses tillgodosett.

I fråga om mellanstora städer, där uppkomsten av särskilda flickläroverk

sannolikt skulle få till följd, att där befintliga flickskolor successivt

nedlades, ställa sig förhållandena däremot annorlunda.

Utskottet anser det icke önskvärt, att sådana åtgärder från statsmakternas

sida vidtagas, vilka kunna komma att öka antalet kvinnliga elever

i de läroverk, som föra till studentexamen och samtidigt minska antalet

i de läroanstalter, vilka avse att giva en efter den kvinnliga ungdomens

egenart och framtida livsuppgifter i hem och samhälle speciellt anpassad

uppfostran och utbildning.

Motionärernas förslag i denna del synes fördenskull utskottet vara värt

att beaktas i samband med den förnyade utredning, varom utskottet i det

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

11

följande kommer att hemställa, och som därför hör även i berörda avseende

omfatta även organisationsfrågan.

Den i Kungl. Maj:ts proposition omförmälda framställningen av stadsfullmäktige

i Kristinehamn om upprättande i denna stad av ett samgymnasium

har icke föranlett något förslag till riksdagen. I motion I: 248 av

hr Bergman liar yrkats, att riksdagen ville för sin del hesluta, att realskolan

i Kristinehamn från och med höstterminen 1931 måtte utvidgas till

ett högre allmänt läroverk med ett fyraårigt latingymnasium och ett treårigt

realgymnasium, båda med tillträde för både manliga och kvinnliga

lärjungar.

Utskottet finner visserligen, att frågan om en utvidgning av samrealskolan

i Kristinehamn icke står i sådant samband med förslaget om inrättandet

av ett högre allmänt läroverk för flickor i Karlstad, att icke den

förra frågan kan avgöras oberoende av den senare. Men i likhet med departementschefen

och skolöverstyrelsen anser utskottet, att förslaget om

upprättandet av ett högre allmänt läroverk i Kristinehamn bör underkastas

en mera ingående utredning än den hittills förebragta.

Utskottet, som tager för givet, att Kungl. Maj:t i anledning av de framställningar,

som blivit gjorda, låter verkställa en dylik närmare undersökning,

kan följaktligen icke tillstyrka bifall till motionen. Härav följer, att

utskottet ej heller kan förorda den av herr Mogård väckta motionen

(II: 356), i vad denna avser, att riksdagen skulle besluta inrätta ett samgymnasium

i Kristinehamn samt förvandla gymnasiet vid högre allmänna

läroverket i Karlstad till samgymnasium.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) avslå Kungl. Maj:ts förevarande framställning;

b) i anledning av hr Eeuterskiölds och hr Anderssons i

Ovanmyra ovannämnda motioner (I: 241 och II: 374) i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla:

dels om förnyad utredning rörande behovet av ytterligare

högre allmänna läroverk för flickor utöver de fyra

av 1927 års riksdag beslutade,

dels om utredning i samband därmed rörande behovet

och möjligheten av att vid de högre allmänna läroverk för

flickor, som kunna komma att upprättas, inpassa en för

de flickor, som icke skola avlägga real- eller studentexamen,

lämpad praktisk linje,

samt att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga

de förslag, vartill berörda utredningar kunna föranleda;

c) besluta, att hrr Bergmans och Thelins motion (I: 247),

herr Pehrssons i Göteborg motion (II: 381), hr Bergmans

motion (I: 248) samt herr Mogårds m. fl. motion (II: 356),

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

i den mån de icke kunna anses besvarade genom utskottets

hemställan bär ovan, icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Ersättning åt

vissa lärarinnor

vid

statsunderstödda

enskilda

läroanstalter.

2:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t under punkt 2:o) föreslagit riksdagen i

fråga om ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

Avlöningsoch

pensionsförmåner

för lärarpersonalen

vid

lyceer, anordnade

såsom

fristående

läroanstalter.

Utsträckt

tjänstgöringsskyldighet

för musiklärare

vid

de allmänna

läroverken

in. m.

3:o) Under punkt 3:o) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att besluta

att vad i gällande författningar eller eljest av Kungl. Maj:t meddelade beslut

finnes föreskrivet i fråga om avlöning och pension för lärarpersonalen

vid högre allmänna läroverk skall gälla även för lärarpersonalen vid

sådana lyceer, som anordnas såsom fristående läroanstalter. Utredningen

i ärendet återfinnes å sid. 23—24 i åberopade statsrådsprotokollet.

Förslaget avser att utfylla en lucka i de nuvarande avlönings- och pensionsbestämmelserna,

där av naturliga skäl intet finnes stadgat angående

här ifrågavarande läroanstalter. Departementschefen påpekar, att som

några fristående lyceer ännu icke upprättats, några kostnader för statsverket

tills vidare icke komma att förorsakas av förslaget.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må besluta, att vad i gällande författningar

eller eljest av Kungl. Maj:t meddelade beslut finnes

föreskrivet i fråga om avlöning och pension för lärarpersonalen

vid högre allmänna läroverk skall gälla även

för lärarpersonalen vid sådana lyceer, som anordnas såsom

fristående läroanstalter.

4-o) Under punkt 4:o) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels besluta, att från och med läsåret 1929/1930 ordinarie lärare i

musik vid allmänt läroverk må kunna åläggas — utöver det antal veckotimmar

han är skyldig att tjänstgöra för den fastställda lönen — ytterligare

tjänstgöring intill sammanlagt 32 veckotimmar, dock att musiklärare

icke må utan eget medgivande åläggas mera än sammanlagt 28

veckotimmar samt att, där särskilda förhållanden sådant påkalla, för musiklärare,

som utnämnts före den 1 juli 1929, tjänstgöringen må kunna

efter skolöverstyrelsens beprövande bestämmas i enlighet med hittills gällande

föreskrifter; dels ock medgiva, att där särskilda förhållanden det

påkalla, musiklärare vid allmänt läroverk må kunna, efter Kungl. Maj:ts

beprövande, erhålla ersättning för intill 34 veckotimmars undervisning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111. 13

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 24—29 i åberopade statsrådsprotokollet.

I samband härmed bär utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar K. Sandegård och N. S. Norling väckt motion (I: 238),

vari hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl. Maj:ts proposition nr 86

i vad den avser utökning av antalet undervisningstimmar i musik vid de

allmänna läroverken m. m.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras yrkande anförda

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Enligt gällande avlöningsförfattning (kungörelsen nr 660/1918) är musiklärare

skyldig att för den fastställda lönen tjänstgöra vid högre allmänt

läroverk 15 och vid realskola 9 veckotimmar, varjämte ytterligare

tjänstgöring mot särskild ersättning kan åläggas vederbörande intill sammanlagt

vid högre allmänt läroverk 18 och vid realskola 12 veckotimmar.

Nu föreliggande förslag avser att möjliggöra musikundervisningens

ordnande enligt de nya, av Kungl. Maj:t den 29 juni 1928 utfärdade undervisningsplanerna

för rikets allmänna läroverk. Den föreslagna utökningen

av musiklärarnas tjänstgöringsskyldighet ansluter sig till vad som i motsvarande

hänseende för närvarande gäller beträffande gymnastiklärare.

Förslaget överensstämmer med en av skolöverstyrelsen i ämnet gjord hemställan.

Överstyrelsen har därvid jämväl gjort framställning om beredande

av möjlighet till anställande vid de allmänna läroverken av biträdande

musiklärare för uppehållande av den del av musikundervisningen, som ej

kan åläggas de ordinarie musiklärarna och som dessa ej heller frivilligt

åtaga sig. Departementschefen, som erinrar om att bestämmelser om biträdande

lärare redan finnas, vad angår teckning och gymnastik, men saknas

ifråga om musik, har ansett, att överstyrelsen bör bemyndigas att, i

mån av behov och i den omfattning härför tillgängliga medel medgiva,

förordna biträdande lärare i musik, för vilka avlöningen borde vara densamma

som för vikarierande lärare i ämnet. Erforderliga bestämmelser i

sistnämnda avseende hava icke ansetts behöva formligen underställas riksdagen.

I propositionen erinras om att den ifrågasatta möjligheten att ålägga

ordinarie musiklärare ökad tjänstgöring samt att förordna biträdande musiklärare

icke innebär några risker, att musikundervisningen skall komma

att draga alltför dryga kostnader, enär timantalet i varje fall måste hållas

inom gränserna av det anslag, som Kungl. Maj:t och riksdagen för varje

särskilt år bevilja.

Då motionärerna yrkat avslag å förevarande förslag, hava de utgått

från, att de nya bestämmelserna angående musikundervisningen vid de

allmänna läroverken skulle innebära en utökning av lärjungarnas arbets
-

utskottets

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

Adjunktskompetent

lärares vid

kommunal

mellanskola

placering i

börda. I anledning härav vill utskottet framhålla, att de nya undervisningsplanerna

för musik icke upptaga någon höjning av de obligatoriska

musiktimmarna för lärjungarna. Den omläggning av musikundervisningen,

som med berörda undervisningsplaner avsetts, går ut på, utom ett

i viss mån förändrat innehåll av undervisningen, en uppdelning av lärjungarna

i mindre avdelningar, åsyftande en förbättring av undervisningen

och ett underlättande av arbetet för lärarna, ävensom en ökning

av den frivilliga intsrumentalmusiken. Bortses från den sistnämnda, komma

sålunda de nya bestämmelserna allenast att medföra en ökning av

lärartimmarna.

Utskottet, som anser en omläggning av musikundervisningen i angiven

riktning önskvärd, har för sin del intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

varvid utskottet särskilt vill betona, att detta icke innebär ett genomförande

på en gång av de nya bestämmelserna i deras fulla omfattning

utan allenast att möjliggöra en efter hand skeende utveckling till eu mera

rationellt ordnad musikundervisning. Såsom i propositionen framhållits

ligger det i riksdagens händer att genom den årligen återkommande prövningen

av anslagsbehovet reglera den takt, varmed en sådan utveckling

skall fortskrida.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Sandegårds och Norlings ovanberörda

motion (1:238),

a) besluta, att från och med läsåret 1929/1930 ordinarie

lärare i musik vid allmänt läroverk må kunna åläggas —

utöver det antal veckotimmar han är skyldig att tjänstgöra

för den fastställda lönen — ytterligare tjänstgöring

intill sammanlagt 32 veckotimmar, dock att musiklärare

icke må utan eget medgivande åläggas mera än sammanlagt

28 veckotimmar samt att, där särskilda förhållanden

sådant påkalla, för musiklärare, som utnämnts före den 1

juli 1929, tjänstgöringen må kunna efter skolöverstyrelsens

beprövande bestämmas i enlighet med hittills gällande

föreskrifter;

b) medgiva, att, där särskilda förhållanden det påkalla,

musiklärare vid allmänt läroverk må kunna, efter Kungl.

Maj:ts beprövande, erhålla ersättning för intill 34 veckotimmars

undervisning.

5:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t under punkt 5:o) föreslagit riksdagen

i fråga om adjunktskompetent lärares vid kommunal mellanskola placering

i lönegrad vid övergång till adjunktstjänst vid samrealskola ävensom

beträffande två likalydande motioner, väckta den ena inom första

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

15

kammaren av herr 0. Bergqvist (I: 84) och don andra inom andra kammaren

av herr H. Lundström m. fl. (II: 226) om ändrade bestämmelser angående

avlönande av vissa lärare vid förstatligade kommunala mellanskolor,

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 14 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar J. L. Widell, Olof Olsson, 0. Bergqvist, O. P. V. Nilsson

i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, Oscar

Olsson, I. Hj. E. Pauli, D. Hansén, A. Thelin, och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Kåstock, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson

i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son Holmgren, E. J.

Wigforss, J. Olofsson i Digemäs, P. C. Jonsson i Eskilstuna, F. V. Sandwall, A. Norsell

och J. E. Andersson i Ovanmyra.

Reservationer:

vid punkt l:o)

1) av herrar Widell, Bergqvist, Svensson i Kompersmåla, Thelin, Nilsson

i Bonarp, Bengtsson i Norup, Olsson i Blädinge, Holmgren, Sandwall och

Andersson i Ovanmyra, som ansett, att i utskottets hemställan till det

stycke av mom. b), som började med orden »dels om» och slutade med orden

»riksdag beslutade», bort fogas följande: »samt om deras organisation.»;

2) av herrar Olof Olsson, Rydén, Oscar Olsson, Pauli, Björck, Wigforss

och Jonsson i Eskilstuna, som ansett, att utskottets utlåtande bort hava

följande lydelse:

»Kungl. Maj :ts nu förevarande förslag om inrättande av högre allmänna

läroverk för flickor i städerna Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping,

Lund, Borås, Karlstad, Örebro och Västerås står enligt utskottets

mening i full överensstämmelse med riksdagens år 1927 intagna

ståndpunkt, sådan denna kommit till uttryck i förenämnda riksdagsskrivelse

den 2 juni 1927, nr 262.

En av huvuduppgifterna för 1927 års skolreform var att bereda den

kvinnliga ungdomen tillgång till samma utbildningsmöjligheter för real
-

lönegrad vid

övergång till

adjunktstjänst

vid

samrealskola.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

och studentexamen, som sedan länge stått den manliga ungdomen till

buds. I detta syfte gjordes flertalet av de nuvarande gossläroverken tillgängliga

jämväl för flickor. I de jämförelsevis få fall, då vederbörande

läroverk genom omorganisation till högre samläroverk beräknades skola

erhålla alltför stort lärjungeantal, skulle emellertid särskilda högre flickläroverk,

bestående av fyraårig realskola och i regel treårigt gymnasium,

anordnas. Av sådana läroverk beslöt 1927 års riksdag att i enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag upprätta fyra, förlagda till Stockholm, Malmö,

Hälsingborg och Göteborg. Därjämte fann riksdagen erforderligt, att i

ytterligare nio angivna städer flickläroverk av sagda typ upprättades,

enligt plan, som jämlikt riksdagens i omförmälda skrivelse gjorda hemställan

borde föreläggas 1928 års riksdag.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innefattar den plan för de ifrågavarande

högre flickläroverkens upprättande, som av riksdagen sålunda

påkallats, i syfte att den kvinnliga ungdomen i dessa landsdelar må

komma i åtnjutande av enahanda utbildningsmöjligheter, som överallt annorstädes

i riket redan äro öppnade för densamma.

I motionerna I: 241 och II: 374 har påkallats förnyad utredning rörande

behovet över huvud av statliga särskilda flickläroverk samt deras antal

och organisation. Utskottet kan icke finna en sådan utredning erforderlig.

Riksdagen konstaterade redan år 1927, att lärjungeantalet i de högre

allmänna läroverken i ifrågavarande städer är så stort, att det skulle

vara olämpligt att genom läroverkens förändring till samläroverk inkräkta

på möjligheterna för gossar att i samma utsträckning som hittills

begagna sig av den utbildning, som gives i den högre skolan. En ny

utredning om behovet av särskilda flickläroverk i nämnda städer skulle,

för såvitt icke samläroverk av en helt annan storlek än de hittillsvarande

komme till stånd, innebära ett frångående av den år 1927 av riksdagen

fastslagna principen om lika utbildningsmöjligheter för flickor och

gossar. Det av eu sådan utredning föranledda uppskovet med inrättande

av dessa läroverk skulle medföra, att flickorna i berörda städer skulle

bliva sämre ställda i utbildningshänseende än på andra platser. Enligt

utskottets mening tala alla skäl för att riksdagen bör vidhålla sin år

1927 intagna ståndpunkt, att det ej är lämpligt att till en framtid uppskjuta

genomförandet av planen på ifrågavarande läroverk, av vilka behovet

redan då ansågs vitsordat. Såsom redan framhållits, påkalla de vid

1927 års skolreform av riksdagen uppställda grundsatserna oundgängligen,

att flickorna även i nu ifrågakomna städer erhålla samma utbildningsmöjligheter

som gossarna och berörda städers gossläroverk hava

en sådan storlek, att deras ombildning till samläroverk måste anses

utesluten.

Jämväl organisationsfrågan är av riksdagen fastslagen genom 1927 års

beslut om upprättande av fyra läroverk av den nu föreslagna typen. Ej

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

17

heller härutinnun kan utskottet därför finna någon ytterligare utredning

påkallad. Av samma skäl avstyrker utskottet det i motionen II: 381

framställda yrkandet om flickläroverkens anknytning till folkskolans

fjärde klass samt det i motionen I: 247 gjorda förslaget om dubbel anknytning,

beroende på den kommunala representationens önskan. Att,

på sätt i sistnämnda motion ifrågasatts, åt vederbörande läroverkssamhälle

inrymma befogenhet att bestämma rörande utformningen av en

statsinstitutions organisatoriska gestaltning måste enligt utskottets bestämda

uppfattning vara ägnat att ingiva allvarliga betänkligheter.

Beträffande det i samma motion framförda kravet på utredning om

möjligheten att i de nyinrättade högre allmänna läroverken för flickor

inpassa en praktisk linje måste utskottet för närvarande ställa sig avvisande

häremot. Riksdagen har år 1927 begärt utredning angående

praktisk linje för den nya realskolan, och det synes utskottet olämpligt

att, innan resultatet av denna utredning framlagts, föregripa densamma

genom att utbryta ett mindre antal flickläroverk för specialutredning i

detta hänseende.

Av vad utskottet nu anfört framgår, att utskottet tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag i fråga om upprättandet av högre allmänna läroverk för

flickor såväl vad angår förläggningsplatser och tidpunkt för läroverkens

inrättande som beträffande organisation. Härav följer, att utskottet anser

motionerna 1:241, 11:374, 1:247, 11:381 samt 11:356, i vad sistnämnda

motion avser, att förslaget om upprättande av högre flickläroverk i

Karlstad skulle avslås samt högre allmänna läroverket därstädes förändras

till samgymnasium, ej höra vinna riksdagens bifall.

Vad angår det såväl i motionen I: 248 som i motionen II: 356 framställda

yrkandet om en omorganisation av samrealskolan i Kristinehamn till

högre samläroverk finner utskottet goda skäl vara anförda för en sådan

åtgärd. Såväl anslutningen till den nuvarande realskolan som behovet

av ökade gymnasiala utbildningsmöjligheter inom Värmlands län utgöra

enligt utskottets uppfattning heaktansvärda motiv för samrealskolans

successiva omhildning till högre samläroverk. Utskottet vill därför förorda,

att riksdagen hos Kungl. Maj:t gör hemställan om utredning i

denna sak, vilken utredning snarast möjligt torde böra för riksdagen

framläggas.

Vad Kungl. Maj:t under punkten l:o föreslagit beträffande dels överflyttning

av ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola till högre

flickläroverk och sådan överflyttad lärares avlöningsförmåner och pensionsrätt,

dels statsbidrag till kommunal mellanskola vid dess successiva

nedläggande till följd av flickläroverks inrättande, dels ock arvode åt

rektor vid sådan kommunal mellanskola föranleder ingen erinran från

utskottets sida.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 59 häft. (Nr 111.1

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande Nr 111.

Under åberopande av vad sålunda anförts far utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag

å dels herrar Eeuterskiölds och Anderssons i Ovanmyra

motioner (I: 241 och II: 374), dels herrar Bergmans

och Thelins motion (I: 247), i vad den avser vissa angivna

modifikationer i Kungl. Maj:ts förslag, dels herr Pehrssons

i Göteborg motion (11:381), dels ock herr Mogårds

m. fl. motion (II: 356), i vad däri yrkats avslag å förslaget

om upprättande av ett högre allmänt läroverk för flickor

i Karlstad samt omorganisation av gymnasiet vid högre

allmänna läroverket i Karlstad till samgymnasium,

I. besluta, att ett högre allmänt läroverk för flickor,

omfattande fyrklassig realskola och treårigt gymnasium,

skall upprättas från och med den 1 juli 1930 i envar av

staderna Linköping, Norrköping, Borås och Örebro, från

och med den 1 juli 1931 i envar av städerna Lund, Karlstad

och Västerås, från och med den 1 juli 1932 i staden

Uppsala samt från och med den 1 juli 1933 i staden Jönköping;
II.

medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunal

mellanskola i stad, som åtagit sig vederbörlig byggnadsskyldighet

beträffande såväl förutvarande högre allmänt

läroverk som högre allmänt läroverk för flickor, må, i den

mån på grund av sådant högre flickläroverks inrättande

på orten den kommunala mellanskolan nedlägges eller till

sin omfattning begränsas, kunna efter Kungl. Maj:ts beprövande

i varje särskilt fall överflyttas såsom ordinarie

ämneslärare till det högre flickläroverket, därvid de

grunder i avseende å avlöningsförmåner och pensionsrätt

må äga tillämpning, som av 1927 års riksdag blivit fastställda

i fråga om överflyttning till satsläroverk av de den

1 mars 1927 anställda ordinarie ämneslärarna vid kommunal

mellanskola, som ombildas till allmänt läroverk, eller

här nedan under punkten 5:o av utskottet i liknande hänseende

tillstyrkts, dock att överflyttning till högre flickläroverk

må äga rum endast därest den av vederbörande

innehavda befattningen indrages och motsvarande anställning

vid högre folkskola eller annan därmed jämförlig

befattning vid läroanstalt, tillhörande kommunens

skolväsen, ej kan beredas honom;

III. medgiva, att statsbidrag till kommunal mellanskola

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

19

i stiid, där högre allmänt läroverk för flickor inrättas,

må, därest mellanskolan till följd av flickläroverkets inrättande

successivt nedlägges, utan hinder av bestämmelserna

i § 15 mom. 2 av kungörelsen den 19 november 1918

(nr 927), utgå enligt de i samma kungörelse stadgade

grunder, dock att i § 16 första stycket avsett statsbidrag

skall utgå med 2,800 kronor för varje årsklass eller avdelning

av årsklass;

IV. medgiva, att, därest i stad, där högre allmänt läroverk

för flickor inrättas, kommunal mellanskola till följd

av flickläroverkets inrättande successivt nedlägges och

därest förordnandet för rektor vid den kommunala mellanskolan

upphör under tiden för mellanskolans avveckling,

arvode åt den ordinarie ämneslärare vid mellanskolan,

vilken förordnas till rektor under återstående avvecklingstid,

må bestämmas till det i förhållande till nuvarande

rektorsarvode reducerade belopp, som Kungl.

Maj:t prövar skäligt;

b) avslå herrar Bergmans och Thelins motion (I: 247),

i vad densamma avser utredning beträffande inpassande

i de högre allmänna läroverken för flickor av en praktisk

linje;

c) i anledning av herr Bergmans motion (I: 248) och

herr Mogårds m. fl. motion (II: 856), i vad den sistnämnda

avser inrättande av ett samgymnasium i Kristinehamn, i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes

verkställa utredning angående utvidgning av samrealskolan

i Kristinehamn till högre samläroverk samt för

riksdagen framlägga det förslag, vartill en sådan utredning

kan giva anledning.»;

3) av herrar Anderson i Råstock, Carlsson-Frosterud och Törnkvist i

Karlskrona, som ansett, att utskottets utlåtande bort hava den lydelse, som

yrkats av herrar Olof Olsson m. fl., dock med den ändringen beträffande

motiveringen, att sista meningen i näst sista stycket bort hava följande

lydelse: »Utskottet vill därför förorda, att beslut nu fattas i denna fråga»

samt beträffande utskottets hemställan mom. c), att detta mom. bort hava

följande lydelse:

c) i anledning av herr Bergmans motion (I: 248) och herr Mogårds motion

(II: 356), i vad den sistnämnda avser inrättande av ett samgymnasium i

Kristinehamn, besluta att genom successiv utvidning av samrealskolan i

Kristinehamn därstädes upprätta ett högre samläroverk samt att hos

Kungl. Maj:t anhålla, att plan och kostnadsförslag för nämnda högre all
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 111.

manna läroverks upprättande från och med höstterminen 1931 måtte för

läggas 1930 års riksdag, under förutsättning att kommunen åtager sig a

tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler med därtill hörande u

rustning samt hostad eller hyresersättning för rektor;

4) av herr Nilsson i Gränebo.

Stockholm 1929, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

231614

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor. s. 1 i texten