Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för understöd åt folkbibliotelcsväsendet jämte i ämnet väckta motioner, dels ock vissa av Kungl. Maj it i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar m. m. jämte tre moticmer angående folkbildningsverksamhet.

1929-05-17 · 31 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 26 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:121, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för understöd åt folkbibliotelcsväsendet jämte i ämnet väckta motioner, dels ock vissa av Kungl. Maj it i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar m. m. jämte tre moticmer angående folkbildningsverksamhet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

1

Nr 121.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1929 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition angående

ändrade grunder för understöd åt folkbibliotelcsväsendet

jämte i ämnet väckta motioner, dels ock vissa av

Kungl. Maj it i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln

gjorda framställningar angående understöd åt

anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar m. m. jämte tre moticmer angående

folkbildningsverksamhet.

(2 :a avd.)

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Kungl. Maj:t

under åttonde huvudtiteln, (punkt 242 av vid propositionen fogat utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag), föreslagit riksdagen

att, i avbidan på proposition angående ändrade grunder för understöd

åt folkbiblioteksväsendet, för ändamålet beräkna för budgetåret 1929/1930 ett

ordinarie reservationsanslag av 760,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929

dagtecknad proposition, nr 141, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande

behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen att — med

uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbibliotek, nu 560,000 kronor — i riksstaten uppföra ett

ordinarie reservationsanslag till understöd åt folkbiblioteksväsendet å 760,000

kronor, att utgå till de ändamål och efter i huvudsak de grunder, som av departementschefen

å sid. 107—114 i sistnämnda statsrådsprotokoll angivits.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda

statsrådsprotokoll. I

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande motioner,

nämligen

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr W. Björck (I: 251) och den andra inom andra kammaren av herr A.''

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 66 häft. (Nr 121.) 1

Ändrade

grunder för

understöd åt

folkbiblioteksväsendet

jämte i ämnet

väckta motioner.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Thomson (II: 392), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta

att — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbibliotek, nu 560,000 kronor — i riksstaten

uppföra ett ordinarie förslagsanslag till understöd åt folkbiblioteksväsendet å

760,000 kronor, att utgå till de ändamål och efter i huvudsak de grunder som

i det till propositionen nr 141 fogade statsrådsprotokollet sid. 105—114 angivits,

med de ändringar, som kunna föranledas av ett bifall till vad yrkats

i samtidigt av motionärerna avlämnade motioner angående ändrade grunder för

understöd åt skolbibliotek;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr

TF. Björck (I: 252) och den andra inom andra kammaren av herr A. Thomson

(II: 391), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ur anslaget

till folkbiblioteksväsendet må utgå understöd till skolbiblioteken efter i

huvudsak de grunder, som i motionerna angivits;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr G. Strömberg m. fl. (I: 258) och den andra inom andra kammaren av herr

A. Norsell m. fl. (II: 402), i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville

besluta att inom ramen av det i Kungl. Maj :ts proposition angående ändrade

grunder för understöd åt folkbiblioteksväsendet föreslagna beloppet medgiva,

att från och med den 1 januari 1930 må kunna upprättas ytterligare ett centralbibliotek

utöver de två, som äro i kungl. propositionen föreslagna.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkanden anförda skälen

får utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

Nuvarande Anslag för här ifrågavarande ändamål har av riksdagen anvisats ända se°oÄo^A

dan aT 1905- 1 riksstaten för budgetåret 1928/1929 är för ändamålet upptaget

bestämmelser. ordinarie förslagsanslag av 560,000 kronor. Beträffande anslagsbehovet

under detta budgetår har skolöverstyrelsen beräknat, att från förslagsanslaget

kommer under budgetåret 1928/1929 att utgå tillsammans ett belopp om 556,500

kronor, fördelat på följande sätt:

till folk- och skolbibliotek med högst 360,000 kronor,

till riksförbund för biblioteksverksamhet genom studiecirklar med högst

135,000 kronor,

till bibliotek vid sjukvårdsinrättningar med högst 8,000 kronor,

till förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek med 11,000 kronor,

till bibliotekskurser med högst 12,000 kronor,

till tillägg till grundkatalogen för folk- och skolbibliotek med högst 5,000

kronor,

till tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan och Studiekamraten med 4,000

kronor för vardera, eller tillsammans 12,000 kronor,

till rese- och traktamentsersättning vid biblioteksinspektion från landsbibliotek

med högst 600 kronor, samt

till biträden hos bibliotekskonsulenterna med cirka 12,900 kronor, därav

3,300 kronor till det biträde, för vars avlönande 1922 års riksdag i sammanhang

med beslutet angående ändrade bestämmelser rörande expedieringen av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 181. 3

böcker till statsunderstödda bibliotek och studiecirklar in. m. anvisat medel,

cirka 1,400 kronor till ersättning åt vikarier samt cirka 475 kronor till ålderstillägg

åt biträden, som uppflyttats i högre löneklass.

Nu gällande anslagsbestämmelser rörande folkbiblioteksväsendet härrör i sina

huvuddrag från år 1912. För dessa bestämmelser jämte de ändringar, som

sedermera vidtagits, lämnas en redogörelse å sid. 3—7 i statsrådsprotokollet

De reformkrav, som under den därefter förflutna tiden uppställts i fråga om

statens understödjande av folkbiblioteksväsendet, kunna i korthet sammanfattas

på följande sätt:

väsentlig höjning av statsanslagens belopp,

fastställande av sådana grunder för statsanslagens utgående, som underätta

en effektiv och efter de lokala behoven avpassad organisation av biblioteksverksamheten

och samtidigt uppmuntra till en rationell ordning av arbetet

1 de särskilda biblioteken,

avagabnngande av en närmare samverkan mellan biblioteken inom samma

kommun för bättre utnyttjande av bibliotekens bokbestånd och resurser överhuvud,

åstadkommande av en samverkan mellan större och mindre bibliotek genom

att lämna särskilda anslag åt vissa större bibliotek (»centralbibliotek») mot

skyldighet for dessa att bland annat komplettera de mindre bibliotekens bokförråd,

okat samarbete mellan biblioteken å ena sidan, föreläsnings- och studiecirkelarbetet

å den andra,

utökning av arbetskrafterna hos bibliotekskonsulenterna samt ordnande av

en särskild lokal biblioteksinspektion.

Genom beslut den 30 juni 1920 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för eck- Folkbildnings.

lesiastikdepartementet att tillkalla fem sakkunniga för att inom departementet taklunni3abiträda

med en utredning »på vad sätt det fria och frivilliga folkbildningsarbetet

borde omläggas och utvecklas för att bättre kunna fylla sin uppgift

att nå vidast möjliga kretsar av de bildningssökande i vårt land och verka

höjande på folkets andliga och fysiska hälsa, ävensom huru statsmakterna

bäst skulle kunna främja ifrågavarande arbete». De med anledning härav

tillkallade sakkunniga, de s. k. folkbildningssakkunniga, avgåvo ett betänkande,

som publicerades ar 1924 under titeln: »Betänkande med utredning och

förslag angående det fria och frivilliga folkbildningsarbetet» (Statens offentliga

utredningar 1924: 5).

Förslaget behandlar folkbildningsarbetets alla huvudgrenar: folkbiblioteken

föreläsningsverksamheten samt studiecirkelverksamheten, vartill kommer

förslag till inrättande av särskilda folkbildningsavdelningar vid universiteten

samt i fråga om samorganisation i folkbildningsarbetet.

Förslaget avser för folkbildningsarbetets vidkommande understödjande av

två huvudtyper av bibliotek, å ena sidan »kommunala eller som kommunala

fungerande folkbibliotek», å andra sidan »genom studiecirklar och andra föreningar

bedriven folkbildningsverksamhet», varjämte föreslås särskilda tillläggsanslag

till vissa bibliotek, som åtaga sig uppgifter som centralbibliotek.

Enligt förslaget skulle som hittills de »kommunala eller som kommunala

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

fungerande folkbiblioteken» kunna tillhöra antingen kommun eller förening,

varvid blott ett bibliotek eller system av bibliotek i varje borgerlig kommun

skulle kunna få statsanslag enligt de grunder, som gälla för dessa bibliotek.

Statsanslagets maximum skulle emellertid väsentligt höjas, nämligen till 10,000

kronor per kommun. .

Som hittills skulle statsbidraget utgå i viss relation till ortsbidraget till

vilket — utom kontanta tillskott — skulle efter av skolöverstyrelsen godkänd

värdering räknas även hyresfritt upplåten lokal, som användes enbart för

biblioteksändamål, varvid hyran emellertid ej skulle få beräknas högre än det

kontanta ortsbidraget. Statsbidraget skulle utgå i form av grundunderstöd och

tilläggsunderstöd. Upp till 400 kronor — det nuvarande maximum skulle

grundunderstödet under alla förhallanden vara lika med ortsbidraget, d. v. s.

det tillskott, som för bibliotekets utveckling och vård under det år, för vilket

statsbidrag begäres, lämnas från annat håll än staten. Bibliotek med högre

lokalt anslag än 400 kronor skulle utan vidare i grundunderstöd få, utom motsvarande

400 kronor, hälften av det belopp, varmed ortsbidraget överskjuter

400 kronor. Härutöver skulle under särskilda förutsättningar kunna utga ett

eller två tilläggsunderstöd, så avvägda att det högsta möjliga samlade statsanslaget

skulle bli lika med det lokala anslaget, dock högst 10,000 kronor, Dessa

tilläggsunderstöd, som i princip ansluta sig till danska förebilder, avsago

ett gynnande av de bibliotek, som i ett eller annat avseende bedriva ett mera

kvalificerat biblioteksarbete. Det ena understödet skulle lämnas till bibliotek

med av förste bibliotekskonsulenten godkänd handboksamling, vid vars begagnande

vägledning lämnas (i städer, köpingar och municipalsamhalien skarpes

kravet, så att det dessutom fordras läsrum, vilket under sakkunnig ledning

hålles öppet minst två eftermiddagstimmar varannan vardag) och detta tillagg

skulle utgå med V4 av det belopp varmed ortsbidraget överskjuter 400 kronor

Det andra tilläggsunderstödet avser avlöning till egentlig bibliotekspersonal

och skulle utgå med Va av den till dylik personal utgående ersättningen, dock

högst med V4 av hela det samlade statsanslaget till biblioteket. Tillvaron av

dessa båda tilläggsunderstöd skulle alltså i fråga om alla bibliotek utöver en

viss storlek innebära en uppmuntran till att anskaffa den för bibliotekets arbete

så betydelsefulla handboksamlingslitteraturen samt till att anstalla skäligt

betald och kvalificerad personal. , , , , ... ■>„

Statsanslaget föreslås utgå som hittills i form av bundna bocker för de

mindre biblioteken, men för de större helt eller delvis kontant.

I fråga om bibliotek av viss storlek skulle fordras ett godkännande av lokal

respektive bibliotekarie. Planerna till lokaler, för vilka hyran uppgår till eller

(om lokalen kostnadsfritt upplåtes) beräknas till minst 400 kronor, skulle

vid nyinredning på förhand underställas bibliotekskonsulenterna för granskning,

och beträffande bibliotek med minst 2,000 kronors statsanslag skulle bibliotekariens

kompetens prövas av förste bibliotekskonsulenten. °

I övrigt skulle i allt väsentligt nuvarande bestämmelser i fråga om kraven

på biblioteken kvarstå oförändrade. Dock skulle nu gallande föreskrift, att

folkbibliotek får inrymmas i för undervisning avsedd skollokal, endast om särskilt

skolbibliotek finnes, utgå. Beträffande bokuryalet föreslås den nuvarande

bestämmelsen om att böcker »av osedligt innehall» ej fa forekomma. ersatt

av en mera generellt avfattad föreskrift, avsedd att giva storre effektivitet

åt strävandet att från biblioteken utesluta litteratur av avgjort olamp
llSI

samband med den väsentliga ökningen av maximianslaget till folkbiblioteken

skulle man emellertid ej nöja sig med att soka finna garantier för ett

mera rationellt bedrivande av arbetet inom biblioteket till gagn för bibliotekets

närmaste låntagarklientel inom den egna kommunen, utan man skulle också

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

5

införa en skyldighet för bibliotek av en viss storlek att stå självbildningsarbetet

inom ett vidsträcktare område till tjänst. Man skulle dels fordra av alla

bibliotek med ett statsanslag om minst 8,000 kronor, att de skulle vara tillgängliga

även för personer inom ett område utanför kommunen, dels — som

nedan närmare skall utvecklas — lämna vissa bibliotek särskilda tilläggsanslag

för att åtaga sig uppgiften som centralbibliotek för ett helt län.

I fråga om dessa centralbibliotek tänkte sig de sakkunniga, att efter hand

skulle inom varje län ett därtill lämpligt kommunalt folkbibliotek av Kungl.

Maj :t antagas till centralbibliotek. Dessa bibliotek skulle ha till uppgift att

mot ett särskilt tilläggsunderstöd av 5,000 kronor supplera de lokala bibliotekens

arbete inom ett område, i regel sammanfallande med ett län, genom direkt

och kostnadsfri utlåning av böcker i studiesyfte, genom utsändande av vandringsbibliotek

och genom biblioteksteknisk vägledning. Varje år skulle högst

tre nya centralbibliotek antagas.

Alldeles som för närvarande skulle, som ovan nämnts, även andra än kommunala

eller som kommunala fungerande bibliotek kunna få anslag. Enligt

sakkunnigförslaget skulle dock nu gällande bestämmelser om anslag till dessa

bibliotek i flera avseenden underkastas en grundlig omarbetning.

Till en början märkes, att statsanslag skulle kunna lämnas även till andra

föreningsbibliotek än »studiecirkelbiblioteken». Hädanefter skulle varje föreningsbibliotek,

som hade avgiftsfria boklån, kunna få statsanslag, om det på

ett eller annat sätt anknötes till det allmänna bildningsarbetet, antingen till

ett riksförbund (varvid samma krav ställes på dess omfattning som i nu gällande

bestämmelser) eller till ett kommunalt eller som kommunalt fungerande

folkbibliotek),

Anslaget skulle i regel utgå med hälften av det belopp, som under sista

året av andra än statsmedel använts för biblioteksändamål (alltså ej blott som

hittills för bokinköp och inbindning samt katalogtryck), dock högst 1,000 kronor

per bibliotek (eller, om ett riksförbund hade flera bibliotek i en kommun,

per förbund). Dock skulle anslaget i ett fall utgå efter gynnsammare grunder,

nämligen »i fråga om sådant bokinköp (inklusive bindning), som står i direkt

sammanhang med en studiecirkels planmässigt ordnade studiearbete, omfattande

minst 10 sammanträden om året». I sistberörda fall skulle anslaget utgå

med samma belopp som tillskjutits av andra än statsmedel, dock med högst 400

kronor per studiecirkel. Hur många studiecirklar som helst skulle kunna få

anslag för dylikt planmässigt studiecirkelarbete.

I och med sakkunnigförslagets förverkligande skulle föreningsbiblioteken

kunna få anslag i större utsträckning än hittills och i starkare proportion i

förhållande till de egna utgifterna. För åvägabringande av ett närmare samarbete

mellan olika bibliotek inom samma kommun förordade kommittén obligatoriska

sammanträden minst två gånger om året mellan föreståndarna för

alla inom en kommun arbetande statsunderstödda bibliotek på kallelse och under

ordförandeskap av föreståndaren för det kommunala biblioteket (eller där

ej dylik funnes under särskilt vald ordförande). Samråd skulle vid dessa sammanträden

ske om bokinköp, katalogtryck m. m., men inga bindande beslut

kunna fattas, om ej annan överenskommelse träffats.

Slutligen ingick i förslaget ordnande av lokal biblioteksinspektion genom

bibliotekarierna vid de nämnda central- (och lands-)biblioteken i stället för

genom folkskoleinspektörerna samt anställandet av en ny bibliotekskonsulent.

Som hittills skulle anslaget till folkbiblioteksväsendet vara av förslagsanslags

natur.

Frågan om skolbiblioteket och dess organisation upptogs ej av de sakkunniga,

som uttalade, att denna fråga enligt dess mening kunde överlämnas åt skolöverstyrelsen

att utreda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

<?

Å sid. 71—75 i Betänkandet gjorde de sakkunniga en beräkning av kostnaderna

för genomförandet av det utav dem framlagda förslaget. Då denna

beräkning skett väsentligen med utgångspunkt från folkbiblioteksväsendets omfattning

år 1922, kunna beräkningarna på flera punkter icke äga tillämplighet

på nuvarande förhållanden. Efter genomförande av här föreslagna omorganisation

beräknades understöden till följande belopp:

Skolöver
styrelsen.

För kommunala folkbibliotek i allmänhet . . .

» 3 centralbibliotek............

8 3 landsbiblioteks inspektionsarbete . . . .

8 förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek

8 studiecirkel- och föreningsbibliotek . . . .

. . . kronor 420,000: —- ... » 18,000: —

... > 3,000: —

... 8 10,000: —

... 8 220,000: —

Summa kronor 671,000: —

över folkbildningssakkunnigas förslag avgåvos yttranden1 av ett stort antal

myndigheter och sammanslutningar, för vilka redogörelse lämnats å sid. 41

o. f. i statsrådsprotokollet för den 15 februari 1929. Skolöverstyrelsens utlåtande

i ämnet, som var dagtecknat den 14 oktober 1924 innefattade en omarbetning

på åtskilliga punkter av sakkunnigförslaget.

överstyrelsens utlåtande, som sedermera lagts till grund för Kungl. Majrts

förslag, innebar i huvudsak följande.

I fråga om de kommunala eller som kommunala fungerande biblioteken har

överstyrelsen gjort vissa förändringar med avseende på föreskrifterna om såväl

grundunderstöd som tilläggsunderstöd för att kunna vinna en i tillämpningen

enkel regel, som skulle kunna gälla även för studiecirklarnas bibliotek.

I fråga om grundunderstödet har införts en i vissa bestämda procentsatser uttryckt

fallande skala, där de olika gränsvärdena valts så, att anslaget till de

särskilda biblioteken inom varje storleksgrupp skulle utgå med i genomsnitt

samma belopp som enligt de sakkunnigas förslag.

Enligt överstyrelsens förslag skulle tilläggsunderstöd för läsrum och handboksamling

utgå med högst hälften av det belopp, varmed ortsbidraget överskjuter

grundunderstödet, tilläggsunderstödet för avlöning till egentlig bibliotekspersonal

med högst hälften av det belopp, varmed ortsbidraget överskjuter

grundunderstödet och med högst en tredjedel av den till dylik personal utgående

ersättningen.

De detaljerade bestämmelserna om statsanslag till studiecirkelbiblioteken i

sakkunnigas förslag skulle på detta sätt i stort sett kunna ersättas med generella

hänvisningar till motsvarande bestämmelser för de kommunala folkbiblioteken.

Till grund för bestämmandet av det statsunderstöd, som skulle utgå till ett

riksförbund för studiecirkelverksamhet för den verksamhet, som bedrives av till

detsamma anslutna bibliotek, skulle läggas en beräkning av det statsunderstöd,

vartill varje särskilt till förbundet anslutet bibliotek skulle vara berättigat.

Därvid skulle dock iakttagas, att till grund för bestämmandet av den procentsats,

efter vilken statens grundunderstöd till varje särskilt bibliotek skulle beräknas,

skulle läggas det sammanlagda ortsbidraget till samtliga bibliotek in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

7

om vederbörande kommun, som äro anslutna till statsunderstödda riksförbund

av ovan angivna beskaffenhet, samt att tilläggsunderstöd skulle utgå endast i

den mån varje särskilt bibliotek skulle vara därtill berättigat.

Understöd till fristående studiecirklar skulle utgå endast för såvitt studiecirkelns

ansökan inlämnas genom styrelsen för det kommunala eller som kommunalt

fungerande folkbiblioteket i vederbörande kommun eller för landsbiblioteket

i kommuner, där dylikt finnes upprättat, och om studiecirkeln vid

slutet av arbetsåret överlämnade till det bibliotek, vars styrelse förmedlat dess

ansökan, såväl de böcker, som under året inköpts för dess egna medel, som

dem, den erhållit i statsbidrag. Studiecirkel, som ansökte genom det kommunala

eller som kommunalt fungerande folkbiblioteket, skulle åtnjuta statsunderstöd

som en del av detta och efter de regler, som funnes föreskrivna rörande

det kommunala folkbiblioteket. Studiecirkel, som ansökte genom ett landsbibliotek,

skulle erhålla i statsbidrag högst lika stort belopp, som cirkeln närmast

föregående arbetsår av egna medel använt till inköp och inbindning av

böcker.

Föreskriften om anslag till föreningsbibliotek utan anslutning till riksförbund

har av överstyrelsen uteslutits och ersatts med en bestämmelse av innehåll,

att anslag efter villkoren för kommunalt eller som kommunalt fungerande

bibliotek också kan erhållas av en under gemensam styrelse stående sammanslutning

av ett kommunalt och ett eller flera föreningsbibliotek.

Alla maxim ibestämmelser för de särskilda biblioteken hava slopats och ersatts

med ett gemensamt maximum för hela kommunen om 15,000 kronor, av

vilket belopp folkbiblioteket skulle ha förmånsrätt till 10,000 kronor och studiecirkelbiblioteken

till 5,000 kronor.

Oberoende av de förändringar, som överstyrelsen sålunda föreslagit i samband

med den ifrågasatta principiella omläggningen av grunderna för statsanslagets

utgående, har överstyrelsen i förslaget till författning infört ett antal

smärre ändringar, i regel på grund av kritik, som i de inkomna yttrandena

framställts mot vissa punkter i de sakkunnigas förslag.

Flertalet av dessa ändringsförslag äro av mera formell natur. Ett par innebära

mera principiella förändringar. I fråga om statsanslagets utgående ha

sålunda de sakkunniga föreslagit, att bibliotek med minst 2,000 kronor i statsanslag

skola erhålla hela anslaget kontant, bibliotek med statsanslag om 400

-—2,000 kronor skola erhålla hälften kontant, andra hälften i form av böcker,

bibliotek med statsanslag intill 400 kronor, allt i form av böcker som hittills.

Överstyrelsen föreslår, att bestämmelsen ändras därhän, att alla bibliotek med

över 400 kronor i statsanslag skola erhålla hela anslaget kontant, en förenkling,

varemot enligt överstyrelsen ej något vägande skäl torde kunna vara att

anföra.

Ett nytt villkor om skyldighet för bibliotek att befrämja föreläsningsverksamhet

har flyttats hit från bestämmelserna angående föreläsningar.

Länsstyrelsernas granskning av ansökningarna om statsbidrag till folkbibliotek

har överstyrelsen ansett kunna bortfalla, då granskningen genom två instanser

före överstyrelsen ej obetydligt försenar anslagens beviljande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

De sakkunnigas förslag om skapandet av centralbibliotek med skyldighet

att supplera de lokala bibliotekens arbete inom ett större område tillstyrkes

livligt av överstyrelsen. En centralbiblioteksorganisation innebär enligt överstyrelsens

mening i själva verket det enda rationella sättet att lösa den rena

landsbygdens och de mindre samhällenas behov av litteratur till tjänst för de

mera studieintresserade. I fråga om dessa bibliotek har överstyrelsen i anslutning

till från bibliotekariehåll (i yttrande av Sveriges allmänna biblioteksförening)

framförda önskemål infört en bestämmelse om att vid tillsättande

av chef för centralbiblioteket överstyrelsen har att avgiva yttrande.

Den föreslagna inspektionen genom på biblioteksområdet sakkunniga inspektörer

anser överstyrelsen innebära ett viktigt led i de sakkunnigas förslag,

främst genom den instruktionsverksamhet, som blir den betydelsefullaste

sidan av dessa inspektörers arbete, överstyrelsen har emellertid föreslagit

bibehållande av inspektionsskyldighet även för folkskolinspektör i fråga om

folkbibliotek inrymda i skolhus. Härigenom kan, framhåller överstyrelsen, en

ej obetydlig besparing vinnas, då biblioteksinspektören endast i undantagsfall

behöver besöka hithörande bibliotek annat än i samband med nyinrättande

eller reorganisation av bibliotek. Det belopp, som ställes till förfogande för

reseersättning och dagtraktamente för annan inspektör än folkskolinspektör,

torde med hänsyn till de olika inspektionsområdenas betydligt olika utsträckning

ej böra utgå med ett för samtliga rikets län lika belopp, utan till överstyrelsens

förfogande torde böra ställas en samlad summa, som sedan kan av

överstyrelsen på lämpligt sätt fördelas mellan de olika inspektionsområdena.

Vid summans fixerande torde det, om folkskolinspektörerna enligt överstyrelsens

förslag allt fortfarande skola förrätta inspektion, vara tillräckligt med

att utgå från ett genomsnittligt belopp om cirka 600 kronor för år och län i

stället för det av de sakkunniga föreslagna beloppet 1,000 kronor för år och

län.

I samband med sitt yttrande över sakkunnigförslaget har överstyrelsen jämväl

framlagt förslag till ändrade bestämmelser även för anslag till skolbiblioteken.

Överstyrelsen föreslår därvid en höjning av de nu utgående maximianslagen.

För bibliotek vid högre folkskola, kommunal mellanskola, folkhögskola,

småskoleseminarium, lärlingsskola, yrkesskola, verkstadsskola, ettårig

handelsskola och hushållsskola begäres en ökning av maximum från 150 till

300 kronor. Vad angår anslagen till skoldistrikten för bibliotek vid folk- och

fortsättningsskolor bör enligt överstyrelsens mening ett betydligt högre anslagsmaximum

fixeras, som av överstyrelsen föreslås till 1,000 kronor per

skoldistrikt.

Vad skoldistrikten beträffar föreslås, liksom i fråga om folkbibliotek med

ett statsbidrag om över 400 kronor, en uppdelning av statsunderstödet i ett

grundunderstöd och två tilläggsunderstöd, av vilka senare det ena skulle avse

läsrum respektive handboksamling, det andra avlöning åt egentlig bibliotekspersonal.

Överstyrelsen föreslår, att bestämmelserna för folkbibliotek i stort

sett oförändrade skola gälla även för skolbibliotekens vidkommande.

Vidare föreslår överstyrelsen, att bland de statsanslagsberättigade skol
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

9

biblioteken skulle inskjutas en ny kategori bibliotek vid uppfostringsanstalter

för vanartade och i sedligt avseende försummade barn, med högst 300 kronor

i statsanslag.

Vid sin beräkning av behovet kom skolöverstyrelsen till följande siffror:

Kommunala eller som kommunala fungerande folkbibliotek samt

i sammanhang med studiecirkelarbete bedriven folkbiblioteks
-

verksamhet ................................... 640,000: —

Centralbibliotek, högst .................................... 15,000:-_

Skolbibliotek ............................................ 170''000: —

Bibliotek vid sjukvårdsinrättningar.......................... 6,000:_

Resekostnads- och traktamentsersättning vid biblioteksinspek
tion

högst ............................................ 3,600: —

Förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek .................. 10,000: —

Kurser för föreståndare för folk-, skol- och studiecirkelbibliotek,

reservationsanslag ...................................... 12,000:_

Tillägg till grundkatalogen, reservationsanslag................ 5,000: —

Biblioteksbladet, högst .................................... 3,000:_

Arvode åt ett biträde hos bibliotekskonsulenterna jämte vikariats
ersättning,

högst ...................................... 3,218: —

Summa kronor 867,818

Sedan överstyrelsen avgivit sitt nu omförmälda yttrande, har överstyrelsen

i senare årens riksdagspetita, samtidigt med att överstyrelsen varje år ingått

med hemställan om förverkligandet av överstyrelsens förslag rörande folkbildningsarbetet

i dess helhet, blott föreslagit vissa detaljtillägg. I skrivelse

den 31 augusti 1928 har överstyrelsen ånyo hemställt, att inför riksdagen

matte framläggas förslag rörande samtliga sidor av folkbildningsarbetet i

huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits i överstyrelsens

yttrande över folkbildningssakunnigas betänkande. Alternativt har emellertid

överstyrelsen — därest Kungl. Maj:t av statsfinansiella skäl skulle anse sig

förhindrad att framlägga förslag om omorganisationen i dess helhet — föreslagit

ett successivt förverkligande av den ifrågasatta omorganisationen och därvid

föreslagit, att folkbiblioteksväsendet skulle -— jämte viss omorganisation

och vissa mindre anslagsökningar för andra grenar av folkbildningsarbetet —

i första hand upptagas.

överstyrelsen har därvid, samtidigt med att överstyrelsen med ledning

av senast föreliggande material verkställt en omräkning av det erforderliga

beloppet, tagit under omprövning, huruvida förändringar i de föreslagna bestämmelserna

vore tänkbara, vilka kunde leda till någon besparing utan att

kullkasta de av överstyrelsen föreslagna grundprinciperna. I sådant hänseende

har överstyrelsen företagit en undersökning av olika möjligheter till sänkning

av det ifrågasatta maximum per kommun, överstyrelsen vill för sin

del vara med om någon reduktion av maximianslaget per kommun, därest detta

anses nödvändigt för ett realiserande för närvarande av förslaget, men anser

maximum dock ej böra sättas lägre än till 10,000 kronor mot av överstyrelsen

tidigare föreslagna 15,000 kronor och anser förutsättningen härför böra vara

en ökning av det tillägg, som skulle utgå till centralbibliotek, med motsvarande

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

belopp, alltså från 5,000 kronor till 10,000 kronor, så att de för ett helt läns

biblioteksarbete viktiga centralbiblioteken ej erhölle sämre möjligheter att

fylla sina betydelsfulla uppgifter. Föreskriften i överstyrelsens förslag om

ett visst belopp, intill vilket olika bibliotekstyper skulle äga förmånsrätt, bör,

framhåller överstyrelsen, i proportion härtill ändras.

överstyrelsen anser sig vidare kunna stanna vid inrättandet av två nya

centralbibliotek för år med början under budgetåret 1929/1930 i stället för

i dess tidigare yttrande föreslagna tre för år. Då biblioteken under alla omständigheter

kunna beräknas behöva en viss förberedelsetid, innan de kunna

åtaga sig verksamheten som centralbibliotek, erfordras ej anslag för ändamålet

förrän från den 1 januari 1930. Överstyrelsen har därför beräknat hela

beloppet för centralbibliotek under budgetåret 1929/1930 till 10,000 kronor.

I fråga om skolbiblioteken anser sig överstyrelsen, då det vore nödvändigt

att i händelse av en successiv reglering skjuta vissa biblioteksanslag på framtiden,

böra föreslå, att anslag för budgetåret 1929/1930 anvisas endast till

bibliotek vid skoltyper, som redan åtnjuta understöd, under det att frågan

om anslag till bibliotek vid övriga skoltyper skulle uppskjutas till därpå följande

budgetår. Med anslagen till biblioteksverksamhet ombord å svenska

handelsfartyg borde också under dessa förhallanden ansta till nästa budgetar.

En ökning av arbetskrafterna hos bibliotekskonsulenterna borde däremot redan

första året ske. I detta hänseende har överstyrelsen föreslagit dels inrättande

av en ny andre bibliotekskonsulentbefattning på överstyrelsens stat, dels ock

beviljande av medel ur anslaget till folkbiblioteksväsendet till arvode åt ett

kanslibiträde.

I sistberörda fråga har utlåtande avgivits av statskontoret, som anser utredningen

giva vid handen, att ärendenas antal tillvuxit och jämväl kommit

att omfatta nya områden i sådan utsträckning, att den ifrågasatta ökningen

av arbetskrafter på biblioteksavdelningen kan anses väl motiverad. Statskontoret

anser dock icke lämpligt att, innan det pågående bespanngsarbetet passerat

skolöverstyrelsen, inrätta någon ny ordinarie tjänst därstädes, utan

föreslår att i stället medel anvisas från anslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet

för avlönande av en extra ordinarie befattningshavare i enlighet

med bestämmelserna i § 33 av avlöningsreglementet för icke-ordinarie befattningshavare,

d. v. s. med placering i 20 :e löneklassen och en avlöning av 6,048

kronor samt med rätt till uppflyttning i löneklass i vanlig ordning.

Förslaget att från berörda anslag skulle få tagas i anspråk medel för avlönande

i enahanda ordning av ett extra ordinarie kanslibiträde, anser sig

statskontoret böra tillstyrka. Grundavlöningen vid denna tjänst skulle komma

att utgöra den för 6:e löneklassen bestämda eller 2,676 kronor.

Hela anslagsbehovet vid ett successivt genomförande av reformförslaget

enligt överstyrelsens senaste förslag beräknas enligt en a sid. 72 i statsrådsprotokollet

intagen tabell till: för budgetåret 1929/1930 760,100 kronor (innebärande

en ökning av 203,600 kronor) samt för budgetåret 1930/1931 till

991,300 kronor (innebärande en ytterligare ökning av 231,200 kronor).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

I 1

Departementschefen liar framhållit, att han gärna skulle sett, att det vid Departement«■

detta tillfälle varit honom möjligt att framlägga förslag om höjda understöd chefen.

ej blott till folkbiblioteksväsendet utan till folkbildningsarbetet i dess helhet.

Det syntes honom nämligen vara uppenbart, att även de sidor av folkbildningsarbetet,

som representerades av föreläsningsverksamhet, studiecirkelarbete

o. s. v., vore i behov av ett kraftigare stöd från statens sida.

Mängden av de anslagsbehov, som föreligga under åttonde huvudtiteln, hade

emellertid omöjliggjort att för närvarande framlägga förslag om ett förverkligande

av folkbildningssakkunnigas betänkande i alla dess delar. Ett förverkligande

av reformen i dess helhet skulle medföra en omedelbar årlig merutgift

på över 800,000 kronor. Hänsynen till statsekonomiska förhållanden

hade nödsakat departementschefen att förorda ett beträdande av de partiella

reformernas väg. Genom ett successivt förverkligande av reformförslagen

bleve det nämligen möjligt att göra reformen ur kostnadssynpunkt mindre

kännbar, i det att merutgifterna komme att fördelas på ett flertal år.

Departementschefen har samtidigt framhållit den centrala plats i folkbildningsarbetet,

som biblioteken intaga och som gör, att en effektiv omorganisation

av dessas arbete kan förväntas komma att skapa en fastare grundval för

folkbildningsarbetet överhuvud och leda till ökad effektivitet av såväl föreläsnings-

som studiecirkelarbetet, dels uttalat sin förhoppning att frågan om

en reglering av även övriga sidor av folkbildningsarbetet icke skall behöva

vänta någon längre tid på sin lösning.

Departementschefen har härefter lämnat en redogörelse för de grunder för

statens understödjande av folkbiblioteksväsendet, som han ansett sig böra förorda.

Han har därvid blott med några mindre ändringar i allt väsentligt anslutit

sig till överstyrelsens förslag, utom på en punkt, nämligen ifråga om

de föreslagna ändrade grunderna för understöd åt skolbibliotek. Hur behjärtansvärt

han än finner det vara att söka fa till stånd en nyreglering även

på detta område, ser han sig av statsfinansiella skäl förhindrad att för närvarande

tillstyrka åtgärder i detta syfte. Frågan om skolbiblioteken synes departementschefen

ej heller stå i det nära samband med folkbiblioteksfrågan,

att det är av avgörande betydelse, att en nyreglering på dessa områden samtidigt

äger rum. Departementschefen hoppas emellertid, att skolbiblioteksfragan

ej skall behöva allt för länge vänta på sin lösning.

I fråga om sjukhusbiblioteken ha sakkunniga ej yttrat sig och ej heller överstyrelsen

föreslagit andra ändringar än smärre jämkningar av villkoren för

erhållande av likformighet med de föreslagna nya bestämmelserna angående

folkbiblioteken.

Med avseende på såväl skol- som sjukhusbiblioteken synas departementschefen

dylika mindre jämkningar önskvärda i samband med utfärdande av en ny

författning rörande folkbiblioteksväsendet. De enda ändringar av saklig innebörd,

som därvid synas honom böra vidtagas för bibehållande av enhetlighet i

föreskrifterna angående olika bibliotekstyper, äro införande av dels en bestämmelse,

att skolöverstyrelsen äger att fastställa formulär för ansökningar och

föreskrifter om de handlingar, som skola biläggas ansökan, dels också en före
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

skrift analog med den, som föreslagits för folkbibliotek, att understöd kan

beviljas villkorligt till bibliotek, vars bokbestånd ej står på tillfredsställande

nivå ur moralisk eller konstnärlig synpunkt.

Av de ändringar i överstyrelsens förslag, departementschefen eljest förordat,

må särskilt nämnas följande.

Enligt överstyrelsens förslag skulle grundunderstödet i vissa fall kunna utgå

med ända till 10,000 kronor. Departementschefen har ansett den begränsningen

böra göras, att grundunderstödet ej får överstiga 5,000 kronor. Skälet

härtill är dels den besparing, som därmed kan vinnas, dels också den omständigheten,

att det synes departementschefen mindre lämpligt, att ett större bibliotek

(med 20,000 kronor eller däröver i ortsbidrag) skall kunna komma i åtnjutande

av högsta möjliga statsunderstöd utan att fylla villkoren för tilläggsunderstöd.

Beträffande tilläggsunderstödet har departementschefen föreslagit den

ändringen, såvitt angår sådant understöd till avlöning av egentlig bibliotekspersonal,

att för utgående av sistberörda tilläggsunderstöd skall fordras ej blott,

på sätt överstyrelsen föreslagit, att personalens avlöning prövats och godkänts

av överstyrelsen, utan även att personalens kvalifikationer blivit av överstyrelsen

godtagna.

Nuvarande bestämmelser om statsunderstöd till bokförmedlingsanstalter böra

enligt departementschefen kvarstå. Visserligen har överstyrelsen sedan flera

år ej utdelat dylikt understöd, då i stället med Kungl. Maj :ts medgivande en

rabattöverenskommelse gjorts med bokhandlarna, varigenom garanterats lika

fördelaktiga villkor, som man kan vinna genom böckernas förmedling genom

dylika bokförmedlingsanstalter. Skulle denna överenskommelse uppsägas, är

det emellertid av vikt, att möjlighet finnes att ånyo utdela statsunderstöd till

bokförmedlingsanstalter.

Ur folkbiblioteksanslaget utgår sedan år 1920 även särskilt understöd till bibliotekskurser.

Härom är för närvarande föreskrivet, att understödet får användas

endast för vissa särskilt uppräknade utgifter, föreläsarnas arvoden, dagtraktamenten

och resor samt kursdeltagarnas dagtraktamenten och reseersättningar.

Den närmaste orsaken till att en dylik begränsning gjorts i fråga om understödets

användning var, att motsvarande föreskrifter vid sagda tidpunkt gällde

för fortbildningskurser för lärare vid folkskolor och småskolor. Sedan dess

ha emellertid nya bestämmelser utfärdats om sistnämnda kurser, enligt vilka

överstyrelsen har rätt att bevilja understöd antingen med visst belopp till bestridande

av kostnaderna för kursernas anordnande, eller intill viss av överstyrelsen

bestämd slutsumma såsom traktamentsersättning åt deltagarna eller

ock för båda dessa ändamål. Då det, efter vad departementschefen inhämtat,

vid ordnandet av bibliotekskurserna ej sällan visat sig förenat med stora svårigheter

att anskaffa lokalt bidrag till de utgifter, som ej få bestridas av statsmedel,

är det enligt hans mening önskligt, att överstyrelsen även i detta fall

iar friare dispositionsrätt att ur anslaget till bibliotekskurser anvisa understöd

till bestridande av olika utgifter för längre och kortare kurser. Traktamentsbeloppet

utgör för deltagare i bibliotekskurser 7 kronor per dag mot för deltagare

i fortbildningskurser 5 kronor, varvid för sistnämnda kurser gäller, att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 1%1.

13

skolöverstyrelsen har rätt att fastställa lägre traktamentsersättning. Även vid

bibliotekskurserna anser departementschefen det i framtiden vara nödvändigt

att i vissa fall räkna med ett mindre traktamentsbelopp än 7 kronor, om det

disponibla anslaget skall räcka till även för andra utgifter än dem, som för

närvarande få bestridas med statsmedel. Arvodets maximum synes honom

emellertid ej böra nedsättas under 7 kronor, då många deltagare i bibliotekskursema

ej kunna närvara vid dessa utan att vidkännas utgifter för ledigheten

från sitt yrkesarbete.

I fråga om nu utgående understöd till tidskrifterna Biblioteksbladet, Bokstugan

och Studiekamraten med 4,000 kronor till vardera föreslås ingen

ändring.

Anvisande av medel ur anslaget till folkbiblioteksväsendet till en extra ordinarie

andre bibliotekskonsulent och ett kanslibiträde hos bibliotekskonsulenterna

tillstyrkes av departementschefen i enlighet med statskontorets förslag.

De nya grunder för understöd åt folkbiblioteksväsendet, som av departementschefen

förordats, hava sammanfattats i nedan återgivna punkter:

I. Komimala och med dem likställda folkbibliotek.

1.

Understöd av statsmedel må inom de i punkt 18 angivna högsta gränser med

ett belopp av lägst 40 kronor, för år räknat, utgå till kyrklig eller borgerlig

kommun eller till sammanslutning av två eller flera kommuner för upprättande

och underhåll av ett folkbibliotek. Under i punkt 2 angivna villkor må

dylikt understöd utgå även till lokal förening.

2.

För att ett av lokal förening ägt bibliotek skall kunna erhålla statsunderstöd

efter samma bestämmelser som kommunalt folkbibliotek fordras, att det

står under en styrelse, i vilken den borgerliga kommunen utsett minst en ledamot,

varjämte ombud för kommunen skall deltaga i granskningen av bibliotekets

räkenskaper; dock att, därest kommunen avböjer att taga sådan befattning

med biblioteket, det må ankomma på vederbörande länsstyrelse att,

på framställning av bibliotekets styrelse och efter prövning av bibliotekets

ändamålsenlighet, utse en styrelseledamot och en granskningsman för detsamma.

3.

Inom området för en och samma borgerliga kommun kan endast ett bibliotek

eller system av bibliotek (huvudbibliotek med filialer) erhålla statsunderstöd

efter de bestämmelser, som gälla för kommunala och med dem likställda

folkbibliotek.

I kommun, där landsbibliotek finnes upprättat, utgår ej statsunderstöd till

folkbibliotek av här ifrågavarande slag.

4.

För utgående av de i punkt 1 omnämnda understöden skola följande villkor

gälla:

a) Tillskott av andra än statsmedel (s. k. ortsbidrag) skall för det år, för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 1Z1.

vilket statsunderstöd sökes, lämnas för bibliotekets utveckling och vård. Ortsbidraget

skall utgå kontant och avse verkliga utgifter; dock må för kostnadsfritt

upplåten lokal, som är avsedd enbart för biblioteket, på av skolöverstyrelsen

närmare föreskrivna villkor i ortsbidraget inräknas ett belopp, som

kan anses motsvara skälig hyra, vilket belopp emellertid ej får överstiga det

kontanta ortsbidraget.

b) Bibliotek, till vilket utgår tilläggsunderstöd enligt punkt 9, uppbär hela

statsunderstödet kontant. Där sådant tilläggsunderstöd ej utgår, skall bibliotek,

vars statsunderstöd ej överstiger 400 kronor, erhålla hela understödet i

form av inbundna böcker, valda ur av skolöverstyrelsen utgivna kataloger

och levererade till biblioteket på sätt överstyrelsen jämlikt av Kungl.

Maj:t meddelade föreskrifter närmare bestämmer, samt bibliotek, vars statsunderstöd

uppgår till eller överstiger 400 kronor men ej uppgår till 2,000

kronor, erhålla hälften av statsunderstödet, dock minst 400 kronor, i form av

inbundna böcker, på sagda sätt valda och levererade samt återstoden kontant.

Uppgår statsunderstödet till 2,000 kronor eller däröver, utan att tilläggsunderstöd

enligt punkt 9 utgår, uppbär biblioteket hela understödet kontant.

c) För biblioteket skall finnas föreståndare eller bibliotekarie, som handhar

skötseln av boksamlingen och ombesörjer upprättandet av kataloger däröver;

i fråga om bibliotek med minst 2,000 kronor i statsunderstöd skall bibliotekariens

kompetens prövas och godkännas av skolöverstyrelsen.

d) Biblioteket skall vara uppställt i lämplig lokal. Vid inredning av nya

uteslutande för biblioteket avsedda lokaler, för vilka hyran uppgår eller beräknas

till minst 400 kronor, skola planerna på förhand underställas skolöverstyrelsen

för granskning.

e) Biblioteket skall regelbundet minst en gång i veckan hållas tillgängligt

för allmänheten; dock må öppethållandet under sommarmånaderna vid bibliotek,

där statsunderstödet ej överstiger 400 kronor, begränsas till en gång varannan

vecka.

f) Biblioteket skall vara kostnadsfritt tillgängligt och ingen avgift må tagas

för boklån av låntagare boende inom den kommun, där biblioteket är beläget,

eller inom det område i övrigt, som biblioteket jämlikt de nedan i punkt

20 givna föreskrifterna kan ha att betjäna.

g) Biblioteket skall hållas försäkrat mot eldskada.

h) Åt bibliotek, vars bokbestånd icke står på tillfredsställande nivå ur moralisk

eller konstnärlig synpunkt, må anslag kunna beviljas allenast under förbehåll,

att biblioteket ställer sig till efterrättelse de anvisningar i fråga om

bokbeståndet, som lämnas av skolöverstyrelsen.

i) Styrelse för folkbibliotek skall tillse, att litteratur, som är av beskaffenhet

att i sedligt avseende kunna inverka skadligt, om den sättes i händerna

på unga och omogna läsare, icke genom utlåning eller på annat sätt hålles tillgänglig

för personer, som ej kunna anses besitta erforderlig mognad.

j) Det åligger biblioteken inom kommuner, där statsunderstödd föreläsningsverksamhet

äger rum, att i möjligaste mån befrämja denna genom anskaffande

av litteratur, som står i sammanhang med de valda föreläsnipgsämnena, samt

genom att, såvitt det låter sig göra, anordna bokutlåning i anslutning till föreläsningarna.

k) Biblioteket skall vara underkastat inspektion på sätt särskilt föreskrives.

l) Bibliotekets böcker få ej utan tillstånd av vederbörande inspektör eller

bibliotekskonsulent i skolöverstyrelsen i annan mån avhändas biblioteket, än att

utslitna eller föråldrade böcker må därifrån utgallras.

m) Biblioteket skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll och de

villkor, som i övrigt av skolöverstyrelsen prövas nödiga och lämpliga.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121. 15

5.

o Statsunderstöd till kommunala och med dem likställda folkbibliotek må utgå

dels som allmänt grundunderstöd enligt punkt 6, dels ock, i de fall då

vederbörande bibliotek uppfyller därför stadgade särskilda villkor, som tillläggsunderstöd

enligt de närmare föreskrifter, som lämnas i punkterna 7—9,

dock att sammanlagda statsunderstödet till ett bibliotek icke må överstiga

bibliotekets ortsbidrag för samma år. För kommunalt eller därmed likställt

folkbibliotek, till vilket är anslutet en eller flera fristående studiecirklar, gälla

därvid de närmare föreskrifter, som äro i punkt 17 stadgade.

6.

Grundunderstöd må utgå för bibliotek, vars ortsbidrag uppgår till högst 400

kronor, med lika stort belopp som ortsbidraget samt för bibliotek, vars ortsbidrag

överstiger 400 kronor, efter följande skala:

Ortsbidraget. Statsunderstödet.

401— 600 kronor.....90 % av ortsbidraget, dock minst 400 kronor

601— 800 > .....80 % » » » » 540 »

801—1.500 » 70 % » » » > 640 »

1,501—4,000 » 60 % » » » » 1.050 >

över 4,000 > ....''. 50 % » » » » 2,400 »

och högst 5,000 »

7.

Tilläggsunderstöd må utgå till bibliotek, som, utom de ovan i punkt 4 föreskrivna

villkoren, uppfylla vissa särskilda villkor. Dessa understöd äro av

två slag och avse det ena läsrum och handboksamling, det andra avlöning åt

egentlig bibliotekspersonal samt kunna utgå antingen var för sig eller båda

tillsammans.

8.

Tilläggsunderstöd för läsrum och handboksamling må utgå med högst hälften

av det belopp, varmed ortsbidraget överskjuter grundunderstödet och tilldelas
a)

i städer, köpingar och municipalsamhällen bibliotek, som har ett för allmänheten

tillgängligt läsrum, vilket under sakkunnig ledning hålles öppet

minst två eftermiddagstimmar varannan vardag och är försett med en handboksamling,

vars sammansättning godkänts av förste bibliotekskonsulenten,

samt

b) i övriga kommuner bibliotek, som har en handboksamling, vars sammansättning

godkänts av förste bibliotekskonsulenten, och vid vars begagnande vägledning

lämnas.

9.

Tilläggsunderstöd för avlöning till egentlig bibliotekspersonal må utgå med

högst hälften av det belopp, varmed ortsbidraget överskjuter grundunderstödet,

och med högst en tredjedel av den till dylik personal utgående ersättningen,

dock endast för så vitt ersättningens belopp samt kvalifikationerna hos den

personal, till vilken denna skall utgå, äro av skolöverstyrelsen prövade och

godkända.

10.

Då statsunderstött bibliotek, som äges av enskilda, icke längre underhålles

av ägaren, skola de bibliotekets böcker, som erhållits såsom statsunderstöd

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

eller inköpts för egna medel, överlämnas till vederbörande kyrkliga eller borgerliga

kommun för införlivande med dess bibliotek eller såsom grundstomme

till ett kommunalt folkbibliotek; dock att böckerna jämväl må efter skolöverstyrelsens

beprövande överlämnas till annat bibliotek med samma eller likartat

syfte eller annorlunda på lämpligt sätt komma till användning.

II. I sammanhang med studiecirkelarbete bedriven folkbiblioteksverksamhet.

11.

Understöd av statsmedel må inom de i punkt 18 angivna högsta gränser

utgå för folkbiblioteksverksamhet i sammanhang med studiecirkelarbete till

riksförbund för biblioteks- och studiecirkelverksamhet, vilket omfattar minst

20,000 medlemmar och vars utgifter för biblioteksändamål närmast föregående

arbetsår uppgått till minst 6,000 kronor.

12.

För utgående av de i punkt 11 omnämnda understöden skola följande villkor

gälla:

a) Förbundet skall styrka att tillskott av andra än statsmedel (s. k. ortsbidrag)

under närmast föregående arbetsår lämnats för de till förbundet anslutna

bibliotekens utveckling och vård. Ortsbidraget skall utgå kontant och

avse verkliga utgifter. Arvode till bibliotekarie får ej medräknas till högre

belopp än som kan prövas skäligt med hänsyn till omfattningen av bibliotekets

verksamhet. Kostnad för lokal, däri inbegripna utgifter för lokalens

uppvärmning, belysning och renhållning, får medräknas endast om lokalen

är uteslutande avsedd för bibliotek eller biblioteks- och studiecirkeländamål.

b) Ett riksförbunds studiecirkel- och biblioteksverksamhet skall stå under

inseende och kontroll av en utav förbundet utsedd studieledare.

c) De till förbundet anslutna biblioteken skola i övrigt vara underkastade

samma bestämmelser i avseende på statsunderstödets utgående, bibliotekarie,

lokal, öppethållande, utlåning, försäkring, bokbestånd, inspektion, böckers avhändande

från biblioteket m. m., som äro stadgade för kommunala och med

dem likställda folkbibliotek i punkt 4.

d) Här ifrågavarande riksförbund, studiecirklar och bibliotek skola vara

skyldiga att underkasta sig den kontroll och de villkor, som i övrigt av skolöverstyrelsen

prövas nödiga och lämpliga.

13.

Till grund för bestämmandet av det statsunderstöd, som skall utgå till ett

riksförbund för den verksamhet, som bedrives av till detsamma anslutna bibliotek,

skall läggas en beräkning av det statsunderstöd, vartill varje särskilt till

förbundet anslutet bibliotek skulle vara berättigat med tillämpning av de ovan

i punkterna 5—9 lämnade föreskrifterna.

Därvid skall dock iakttagas,

att grundunderstödet för varje särskilt bibliotek skall utgå, i kommun, där

det sammanlagda ortsbidraget till samtliga bibliotek tillhörande riksförbund

uppgår till högst 400 kronor, med lika stort belopp som det särskilda bibliotekets

ortsbidrag, samt i kommun, där det sammanlagda ortsbidraget överstiger

sagda summa, efter följande skala:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121. 17

Statsbidraget i

% av det särskilda

bibliotekets

ortsbidrag.

90 % dock minst 400 kronor till samtliga bibliotek

tillhörande riksförbund inom kommunen

80 % dock minst 540 kronor till samtliga bibliotek

tillhörande riksförbund inom kommunen

70 % dock minst (540 kronor till samtliga bibliotek

tillhörande riksförbund inom kommunen

60 / dock minst 1,050 kronor till samtliga bibliotek

tillhörande riksförbund inom kommunen

50 «. dock minst 2,400 kronor och högst 5,000 kronor

till samtliga bibliotek tillhörande riksförbund

inom kommunen.

samt att tilläggsunderstöd skall utgå endast i den mån varje särskilt bibliotek

skulle vara därtill berättigat enligt föreskrifterna i punkterna 7—9.

14.

Då statsunderstött bibliotek, som är anslutet till riksförbund, icke längre

underhalles av ägaren, skola de bibliotekets böcker, som erhållits som statsunderstöd

eller inköpts för egna medel, överlämnas till vederbörande kyrkliga

eller borgerliga kommun för införlivande med dess bibliotek eller såsom grundstomme

till ett kommunalt folkbibliotek; dock att böckerna jämväl må efter

skolöverstyrelsens beprövande överlämnas till annat bibliotek med samma eller

likartat syfte eller annorlunda på lämpligt sätt komma till användning.

Sauiraaulagda ortsbidragct

till samtliga bibliotek tillhörande

riksförbund inom

kommunen.

401— (500 kronor

601— 800 >- 801—1,500

1,501—4,000 »

över 4,000 »

15.

Understöd av statsmedel ma inom de i punkt 18 angivna högsta gränser

utgå till fristående studiecirkel, vilken dels förbinder sig att vid slutet av arbetsåret

överlämna såväl de böcker, som under året inköpts för egna medel,

som dem, vilka erhållits som statsunderstöd, till det kommunala eller med detta

likställda folkbiblioteket i vederbörande kommun eller till landsbiblioteket

i kommun, där dylikt finnes upprättat, dels ock ansöker om statsunderstöd genom

dylikt bibliotek.

16.

För utgående av de i punkt 15 omnämnda understöden skola följande villkor

gälla:

a) Studiecirkeln skall styrka, att tillskott av andra än statsmedel (s. k.

ortsbidrag) under närmast föregående arbetsår lämnats för bokinköp och inbin

dning.

b) Statsunderstödet skall uppbäras i form av inbundna böcker, valda ur

av skolöverstyrelsen utgivna kataloger och levererade på sätt överstyrelsen

jämlikt av Kungl. Maj.-t meddelade föreskrifter närmare bestämmer.

_ c) Studiecirkeln skall vara skyldig att underkasta sig den kontroll och de

villkor, som i övrigt av överstyrelsen prövas nödiga och lämpliga.

17.

Vid utgående av statsunderstöd till fristående studiecirkel gälla följande regler:
a)

Om fristående studiecirkel ansöker genom kommunalt eller med detta

likställt folkbibliotek, lägges till grund för bestämmandet av det samman
Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 0 sand. 66 käft. (Nr 121.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

lagda statsunderstödet till folkbiblioteket och studiecirkeln det totala ortsbidraget

för folkbiblioteket och ortsbidraget för bokinköp och mbindning av

böcker för studiecirkeln, varvid om statsunderstödets belopp och villkoren för

dess utgående gäller vad ovan i punkterna 1—10 är stadgat. Statsunderstödet

fördelas mellan biblioteket och studiecirkeln i proportion till ovan angivna orts
bidrag^m

friståen(je studiecirkel ansöker genom landsbibliotek, erhåller studiecirkeln

i statsunderstöd högst lika stort belopp som ortsbidraget för bokinköp

och inbindning av böcker.

III. Gemensamma bestämmelser för folkbiblioteken inom en kommun.

18.

Det samlade statsunderstödet till folkbiblioteksväsendet enligt bestämmelserna

i punkterna 1—17 må inom kommun (stad, köping eller landskommun)

eller sammanslutning av kommuner, där landsbibliotek ej är inrättat, uppgå

till högst 10,000 kronor för år räknat. Skulle biblioteken inom kommunen

enligt de nämnda bestämmelserna ägt rätt till högre statsbidrag Jin 10,000

kronor, skola de bibliotek, som avses i punkterna 1 och 15, ha förmånsrätt till

statsunderstöd upp till ett belopp av 7,000 kronor och de, soni avses i punkt 11>

upp till ett belopp av 3,000 kronor. Det samlade statsunderstödet inom kommun,

där landsbibliotek är inrättat, får ej överstiga 3,000 kronor för år Täknat.

19.

Föreståndarna för alla inom en kommun arbetande statsunderstödda folkbibliotek

skola minst två gånger om året sammankomma på kallelse och under

ordförandeskap av föreståndaren för det kommunala folkbiblioteket eller

landsbibliotekarien i och för överläggning om bokinköpsförslag, tryckning av

gemensam katalog och andra frågor, där samverkan kan synas önsklig. Beslutanderätten

tillkommer dock, om ej annan överenskommelse träffats, de särskilda

bibliotekens styrelser. I kommuner, där såväl statsunderstött kommunalt

folkbibliotek som landsbibliotek saknas, skola föreståndarna för de statsunderstödda

föreningsbiblioteken bland sig utse en ordförande, som har att sammankalla

mötena och leda förhandlingarna.

20.

Om det samlade statsunderstödet till folkbiblioteksväsendet enligt punkterna

1—17 inom en kommun uppgår till 8,000 kronor eller därutöver, skola såväl

det kommunala eller därmed likställda folkbiblioteket som folkbibliotek

tillhörande riksförbund hållas helt eller delvis kostnadsfritt tillgängliga för

utlåning även till personer boende utanför vederbörande kommun inom ett av

skolöverstyrelsen föreskrivet område och enligt de närmare bestämmelser,

överstyrelsen äger meddela.

IV. Centralbibliotek.

21.

Kommunalt eller därmed likställt folkbibliotek, som prövas därtill lämpligt,

må av Kungl. Maj :t godkännas som centralbibliotek, varvid följande allmänna

villkor skola gälla:

a) I län, där landsbibliotek är inrättat, får kommunalt eller därmed likställt

folkbibliotek ej godkännas som centralbibliotek.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

19

b) Endast ett kommunalt eller därmed likställt folkbibliotek må, för ett och

samma län godkännas som centralbibliotek.

22.

Till centralbibliotek må utöver det understöd, som tillkommer detsamma efter

bestämmelserna angående statsunderstöd till kommunala eller därmed likställda

folkbibliotek, utgå ett särskilt centralbiblioteksanslag å högst 10,000

kronor för år.

23.

Centralbibliotek bär att inom ett av Kungl. Maj:t bestämt område supplera

de lokala bibliotekens arbete genom direkt och kostnadsfri utlåning av

böcker, som behövas i studiesyfte, genom utsändande av vandringsbibliotek

och genom biblioteksteknisk vägledning enligt närmare föreskrifter, som skolöverstyrelsen

har att utfärda.

24.

För att ett kommunalt eller därmed likställt folkbibliotek må godkännas

som centralbibliotek fordras, att det skall vara försett med ett läsrum, som

bär en av förste bibliotekskonsulenten godkänd handboksamling och som hålles

öppet pa för allmänheten lämplig tid alla vardagar både för- och eftermiddagen,

att dess bokbestånd även i övrigt är tillfredsställande till omfattning och

sammansättning samt att bibliotekets chef och personal besitta erforderliga

kvalifikationer.

25.

Centralbibliotek skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll och de

villkor, som i övrigt av skolöverstyrelsen prövas nödiga och lämpliga.

V. Allmän bestämmelse.

26.

Därest de för ett budgetår tillgängliga medlen icke förslå till statsunderstöds

utgående enligt ovan angivna grunder, må det ankomma på skolöverstyrelsen

att vidtaga nedsättning i de enligt nämnda grunder utgående beloppen

på sätt som överstyrelsen prövar skäligt.

VI. Särskild bestämmelse för förmedling sanstalter för vandringsbibliotek.

27.

De till vissa förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek utgående understöden

må fortfarande^ enligt nu gällande grunder utgå med ett belopp av högst

kronor för ar, dock att från detta belopp, därest central- eller landsbibliotek

upprättas i Malmöhus län, skall avdragas 1,000 kronor, samt, därest

dylikt bibliotek upprättas i Göteborg och Bohus län eller i Norrbottens län, i

vartdera fallet 2,000 kronor. Hela anslaget skall bortfalla, då central- eller

landsbibliotek upprättats i minst 20 av rikets län.

Föreskrifterna rörande bokförmedlingsanstalter, skolbibliotek av olika slag

samt bibliotek vid sjukvårdsinrättningar äro icke medtagna bland de ovan återgivna

bestämmelserna, enär, såsom förut nämnts, dessa föreskrifter förutsättas

skola förbliva i huvudsak oförändrade.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Departementschefen framhåller, att Kungl. Maj:t vid utarbetandet av en

blivande kungörelse i ämnet torde äga att företaga de mindre ändringar, som

kunna befinnas lämpliga, samtidigt med att föreskrifter om sättet för ansökningar

m. fl. verkställighetsbestämmelser, eventuellt erforderliga övergångsbestämmelser

o. s. v. tillfogas, och en formell bearbetning företages av hittillsvarande

föreskrifter om understöd till skol- och sjukhusbibliotek, bokförmedlingsanstalter,

förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek in. in.

Departementschefen har verkställt en beräkning av kostnaderna för samtliga

de ändamål, som enligt förslaget skulle tillgodoses av ifrågavarande anslag,

sådana dessa kostnader skulle ställa sig under de två närmast följande

budgetåren, jämförda med kostnaderna under innevarande budgetår. Beräkningen

ter sig sålunda:

Beräkning av det belopp,

som disponeras ur förslagsanslaget

1928/29

Beräknat anslagsbehov

efter en omorganisation

1929/30 1930/31

Kommunala och därmed likställda

folkbibliotek samt i

samband med studiecirkelarbete

bedriven folkbiblioteksverksamhet

. . . . . . • •

Centralbibliotek (från Vi 1930

två centralbibliotek, från 1/i

1931 ytterligare två) ....

Skolbibliotek....._ ■ • •

Bibliotek vid sjukvårdsinrättningar

..........

Resekostnads- och traktamentsersättningar

vid biblioteksinspektion

från central- och

landsbibliotek(för närvarande

ett landsbibliotek,från Vi 1930

två centralbibliotek, från Vi

1931 ytterligare två) . . . .

Förmedlingsanstalter för vandringsbibliotek

.......

Kurser för föreståndare för folkskol-

och studiecirkelbibliotek

Tillägg till grundkatalog . .

Biblioteksbladet, Bokstugan och

Studiekamraten ......

Arvoden åt en andre bibliotekskonsulent

samt till biträden

hos bibliotekskonsulenterna

jämte vikariatersättningar

kronor

345,000: —

530,000: —

630,000: —

»

150,000: —

10,000: —

150,000: —

30,000: —

150,000: —

8,000: —

8,000: —

8,000: —

y

600: —

1,200: —

2,400: —

11,000: —

10,500: —

10,000: —

12,000: —

5,000: —

12,000: —

5,000: —

12,000: —

5,000: —

»

12,000: —

12,000: —

12,000: —

. kronor

12,900: -

22.500: —

22.500: —

i kronor 556,500: —

761,200: —

881,900: —

För innevarande budgetår är förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek

uppfört med 560,000 kronor. Enligt ovan gjorda beräkning av anslagsbehovet

skulle för budgetåret 1929/1930 erfordras en ökning av omkring 200,000 kronor,

så att anslaget skulle utgöra i runt tal 760,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

■21

Med hänsyn till denna avsevärda höjning av anslagsbeloppet och de nya

mycket gynnsammare understödsreglcrna samt då det synes önskvärt, att statsmakterna

äga i sin hand att reglera de eljest automatiskt växande utgifterna

för hithörande ändamål, anser departementschefen sig böra föreslå, att detta

anslag, i likhet med föreläsningsanslaget, erhåller karaktären av reservationsanslag.

Han framhåller, att detta givetvis icke får hindra, att anslagsposten

till arvoden åt en andre bibliotekskonsulent m. in. med hänsyn till befattningshavarnas

eventuella uppflyttning i löneklass och svårigheten att fixera anslagsbehovet

för vikariatsersättningar anses förslagsvis beräknad. Beträffande

de ovan angivna siffrorna för folkbibliotek, skolbibliotek och sjukhusbibliotek

framhåller departementschefen, att dessa siffror icke böra vara för skolöverstyrelsen

bindande vid fördelning av understöd för ifrågavarande anslag.

Konsekvensen av en sådan ändring av anslagets natur blir — påpekar departementschefen

— att, om de för ett budgetår tillgängliga medlen ej förslå

till statsunderstödets utgående enligt fastställda grunder, det bör ankomma

på överstyrelsen att på sätt som skolöverstyrelsen prövar skäligt vidtaga nedsättning

i de belopp, som enligt nämnda grunder skolat utgå.

I likhet med överstyrelsen föreslår departementschefen en ändring av anslagsrubriken

till »understöd åt folkbiblioteksväsendet» i stället för »understöd

åt folkbibliotek», detta bland annat av den grund, att även skolbiblioteken erhålla

understöd ur detta anslag.

Vad övergångsåret beträffar framhålles, att, därest för innevarande eller

föregående budgetår före den 1 juli 1929 beviljat understöd ej hinner att utbetalas

före budgetårets utgång, intet hinder möter att icke dess mindre avföra

utgiften på innevarande års förslagsanslag.

[tr

Under de sjutton år, som förflutit, sedan grunderna för statens understöd- utskottets

jande verksamhet för folkbiblioteksväsendet fastställdes i sina huvuddrag, yttrande.

hava de hithörande biblioteken undergått en kraftig utveckling, såväl kvan- Gemensamt''

titativt som kvalitativt. Till mycket väsentlig del måste förvisso denna gynnsamma

utveckling tillskrivas de genomgripande förändringar, som år 1912

genomfördes i de då gällande anslagsbestämmelserna. Emellertid har det

växande studieintresset och de därav föranledda ökade anspråken på biblioteken

medfört ett behov av större materiella resurser för dessa. Kravet på

en höjning av statsunderstöden har därför gjort sig allt starkare gällande.

Men i och med biblioteksorganisationens tillväxt och de stegrade fordringarna

på bibliotekens beskaffenhet hava även framträtt vissa andra brister i de nuvarande

understödsbestämmelserna än dem, som hänföra sig till understödens

otillräcklighet. De gällande bestämmelserna hava visat sig kunna verka mycket

ojämnt för olika slag av bibliotek, och i en del hänseenden hava de, enligt

vad erfarenheten givit vid handen, varit ägnade att åstadkomma en splittring

inom folkbiblioteksrörelsen i stället för att befrämja ett önskvärt samarbete

mellan de särskilda biblioteken. Ej heller hava de i tillräcklig grad

tagit sikte på att befordra ett mera planmässigt och kvalificerat biblioteksarbete.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Det är på dessa olika punkter det nu föreliggande förslaget åsyftar att

genomföra förbättringar. Genom en väsentlig höjning av understöden, genom

mera rationella anslagsbestämmelser och genom en förstärkning av arbetskrafterna

hos det statliga organ, som har att övervaka och leda denna folkbildningsrörelse,

strävar Kungl. Maj:ts förslag att avhjälpa de påtalade

bristerna och lämna biblioteksverksamheten ett än starkare stöd från statens

sida än hittills.

Utskottet finner det berättigat att fästa eu mycket stor vikt vid folkbibliotekens

insatser i det frivilliga folkbildningsarbetet. Därför måste också utskottet,

då det blivit ådagalagt, att dessa bibliotek äro i behov av en mera

verksam ekonomisk hjälp, för sin del behjärta kravet på statsåtgärder i sådant

syfte, även om, såsom nir ifrågasättes, de ökade ekonomiska uppoffringar,

som staten härigenom underkastar sig, ej bliva ringa. Likaså anser utskottet

det angeläget, att en ändring kommer till stånd på de punkter i övrigt, där

de nuvarande anslagsbestämmelserna visat sig mindre tillfredsställande eller

ej motsvara utvecklingens krav.

Kungl. Maj :t bär, med hänsyn till de ökade anspråk på statskassan, som det

framlagda förslaget innebär, och även med tanke på det önskvärda i att kunna

reglera de eljest automatiskt växande utgifterna för ifrågavarande ändamål,

föreslagit, att ifrågavarande anslag, som hittills haft förslagsanslags natur,

nu måtte förändras till reservationsanslag. Härmed skulle följa att, om vid

tillämpning av de föreslagna grunderna för understöds utgående sammanlagda

understödsbeloppet skulle visa sig komma att överstiga tillgängliga anslagsmedel,

en reduktion måste ske, och denna reduktion skulle verkställas av skolöverstyrelsen,

som därvid skulle hava att tillämpa en skälighetsprövning.

Mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del rikta sig motionerna I: 251 och 11:392,

i vilka yrkats anslagets bibehållande såsom förslagsanslag. Motionärerna hava

framhållit, att den av Kungl. Maj:t ifrågasatta ändringen av anslagets natur

skulle medföra åtskilliga olägenheter för biblioteken och ej endast försvara

dessas arbete utan även verka hämmande på utvecklingen på detta område.

Utskottet finner visserligen Kungl. Maj:ts strävan att begränsa utgifterna

för ifrågavarande ändamål beaktansvärt, men anser, i likhet med motionärerna,

att en ändring av anslagets natur till reservationsanslag skulle kunna medföra

så allvarliga olägenheter för biblioteksverksamheten, att utskottet måste ställa

sig avvisande mot Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Utskottet vill erinra om

att tidigare framkomna förslag av samma innebörd icke vunnit riksdagens

bifall, uppenbarligen på grund av de svårigheter, som genom ett fixerande av

anslagssumman skulle kunna åsamkas biblioteken. Såsom motionärerna papekat,

skulle en sådan åtgärd i händelse anslaget visade sig otillräckligt, framför

allt gå ut över själva bokanskaffningen, i det andra utgiftsposter i allmänhet

icke kunna underkastas reduktioner, och härigenom komme förändringen

att drabba just det väsentliga i verksamheten och det, som man genom det

föreliggande förslaget om ändrade grunder för statsunderstöds utgående i

synnerhet velat befrämja. Utskottet bär också svart att tänka sig, huru nagra

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr J%1.

23

objektiva normer skulle kunna utfinnas för det reduktionsförfarande, som

enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle verkställas av överstyrelsen. Utskottet

anser sig alltså böra förorda motionärernas hemställan, att anslaget alltfortfärende

måtte få hava förslagsanslags natur.

Av besparingsskäl har Kungl. Maj:t i sitt förslag icke upptagit den av

skolöverstyrelsen gjorda framställningen om ändrade grunder för understöd

åt skolbibliotek. I motionerna I: 252 och II: 391 har yrkats, att (iverstyrelsens

förslag i denna del måtte med viss mindre jämkning av riksdagen godtagas.

Någon ökning av det av Kungl. Maj:t begärda anslagsbeloppet har med anledning

härav icke ansetts erforderlig, så mycket mindre som vederbörande

motionärer i de förut nämnda motionerna I: 251 och II: 392 ifrågasatt, att anslaget

skulle bibehålla karaktären av förslagsanslag.

Utskottet anser visserligen i likhet med motionärerna i hög grad behjärtansvärt,

att skolbiblioteken kraftigt understödjas av staten, och att de för dem

gällande understödsbestämmelserna, i likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit

beträffande folkbiblioteken, omläggas i syfte att befrämja ett mera planmässigt

och kvalificerat biblioteksarbete. Å andra sidan måste utskottet fästa

avseende vid den statsfinansiella synpunkt, Kungl. Maj:t anlagt på denna

fråga och med hänsyn härtill finner sig utskottet icke nu kunna tillstyrka det

i förevarande motioner gjorda yrkandet. Utskottet vill emellertid uttrycka en

förhoppning om att Kungl. Maj:t skall finna det möjligt att inom en snar

framtid underställa riksdagen förslag om en förbättring av understödsvillkoren

även för dessa bibliotek.

Kungl. Maj:ts förslag innebär bl. a., att från och med den 1 januari 1930

skulle, under förutsättning att från vederbörande kommuner erforderliga åtaganden

göras, inrättas två s. k. centralbibliotek med i propositionen närmare

angivna uppgifter. I motionerna 1:258 och 11:402 har förslag framställts

om inrättande av ytterligare ett dylikt bibliotek från och med samma tidpunkt,

varvid dock ingen ökning av anslaget ifrågasatts.

Utskottet anser, att förslaget om centralbibliotek utgör ett betydande framsteg

för folkbiblioteksrörelsen, och att staten därför bör i möjligaste mån uppmuntra

tillkomsten av sådana bibliotek. Men utskottet kan likväl icke finna

tillräckliga skäl föreligga att frångå den av Kungl. Maj:t framlagda planen

för organiserandet av centralbibliotek. Dels ställer denna bibliotekstyp ganska

stora krav på statens ekonomiska medverkan och dels synes det vara lämpligt

att avvakta erfarenheterna beträffande de två första biblioteken, innan åtgärder

vidtagas för upprättandet av flera dylika. Utskottet anser sig därför icke

kunna förorda sistnämnda båda motioner.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt i förevarande proposition föreslagit, har utskottet

funnit i det hela väl ägnat att avhjälpa de påtalade bristerna i det nuvarande

understödssystemet. Såväl beträffande de föreslagna nya grunderna som eljest

vill utskottet fördenskull tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Understöd, åt

anstalter och

föreningar,

sam anordna

populärvetenskapliga

föreläsningar

jämte en »

ämnet väckt

motion.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

herrar Björcks och Thomsons ovanberörda motioner (1:251

och II: 392) samt med avslag å herrar Björcks och Thomsons

samt herrar Strömbergs m. fl. och Norsells m. fl. ovanberörda

motioner (1:252, 11:391, 1:258 och 11:402) —- med uteslutande

ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbibliotek, nu 560,000 kronor

— i riksstaten uppföra ett ordinarie förslagsanslag till understöd

åt folkbiblioteksväsendet å 760,000 kronor, att utgå till de

ändamål och efter i huvudsak de grunder, som av utskottet här

ovan förordats.

2:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln

(punkten 243 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för nämnda dag) föreslagit riksdagen att

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 400,000 kronor, ävensom medgiva, att av detta anslag må enligt av

Kungl. Majrt fastställda villkor användas högst 25,000 kronor till understöd

åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar för förmedling

av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen

anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000 kronor till understöd åt

vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare

ävensom 1,500 kronor till understöd för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;
dels

ock medgiva, att för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 det minsta antal

föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av anstalt

eller förening, varom här är fråga, må utgöra 10.

Utredningen återfinnes å sid. 606—611 i omförmälda statsrådsprotokoll. I

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr S. Hansson väckt motion (1:137), däri hemställts, att riksdagen

måtte besluta,

att såsom understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 428,500 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag må användas

dels 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent,

dels 1,500 kronor till fortsatt utgivande av tidskrift för föreläsningsverksamheten,

dels högst 20,000 kronor till understöd åt centralbyråer,

dels högst 10,000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund och dels högst

10,000 kronor till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda

resekostnader för föreläsare,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

25

att såsom understöd till anordnande av kombinerade föreläsnings- och studiecirkelkurser

anvisa för budgetåret 11129/3 030 ett extra reservationsanslag

av 18,000 kronor att utgå med högst 900 kronor för anslagsår och studiecirkel,

samt

att dessa understöd måtte få i övrigt utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de villkor, skolöverstyrelsen föreslagit i yttrande den 14 oktober 1924

över Betänkande med utredning och förslag angående det fria och frivilliga

folkbildningsarbetet.1

Med avseende å de av motionären till stöd för hans förslag åberopade skäl

får utskottet hänvisa till motionen.

För budgetåret 1928/1929 är för här ifrågavarande ändamål anvisat ett

extra reservationsanslag av 400,000 kronor. Av detta anslag må enligt riksdagens

medgivande användas dels högst 25,000 kronor till centralbyråer och

undantagsvis även åt andra sammanslutningar för förmedling av populärvetenskapliga

föreläsningar, dels 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen

anställd föreläsningskonsulent, dels ock högst 8,000 kronor till understöd

åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare.

Vidare har riksdagen medgivit, att för tiden 1 juli 1928—30 juni

1929 det minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skulle

årligen anordnas av anstalt eller förening, varom här vore fråga, finge utgöra

10.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, bär skolöverstyrelsen hemställt om

en höjning av ifrågavarande anslag för budgetåret 1929/1930 med tillhopa

28,500 kronor. Av detta belopp skulle 20,000 kronoi bliva erforderliga, även

om någon ändring i de nuvarande grunderna för understöds utgående icke vidtoges,

2,000 kronor skulle påkallas av ändrade bestämmelser i fråga om statsbidrag

till resekostnader för föreläsare, 5,000 kronor av ändrade grunder beträffande

understöd till centralbyråer och andra, sammanslutningar för förmedling

av populärvetenskapliga föreläsningar och 1,500 kronor skulle slutligen

erfordras för beredande av understöd för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten.

Härjämte har överstyrelsen hemställt, att bestämmelserna

om understöd åt föreläsningsverksamheten skulle ändras i enlighet med dess

i förenämnda motion åberopade yttrande och förslag av den 14 oktober 1924.

Motionen överensstämmer alltså i dessa delar med överstyrelsens i ämnet gjorda

framställning.

Departementschefen har förklarat sig icke kunna tillstyrka varken förslagen

om ändrade bestämmelser i fråga om statsbidrag till resekostnader för föreläsare

eller om ändrade grunder beträffande understöd till centralbyråer och andra sammanslutningar

för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar, då det, såsom

han framhållit under punkt 242 av ifrågavarande statsrådsprotokoll, av

oudgetära hänsyn vore påkallat att låta till ett kommande år anstå med omorganisationen

av folkbildningsarbetet i här förevarande del. Ej heller den be- 1

1 Transumt. av skolöverstyrelsens yttrande, innefattande av överstyrelsen föreslagna villkor, finnes

såsom bilaga fogat vid motionen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 121,

Utskottets

yttrande.

gärda ökningen av anslaget med 20,000 kronor under bibehållande av de hittillsvarande

bestämmelserna har departementschefen under nuvarande förhållanden

ansett sig kunna tillstyrka. Däremot förordar han skolöverstyrelsens

förslag, att understöd av 1,500 kronor årligen måtte beredas Tidskrift för föreläsningsverksamheten.

Detta belopp föreslås skola utgå av anslaget till föreläsningsverksamheten;

departementschefen anser det emellertid icke vara nödvändigt

att i anledning härav vidtaga någon ökning av samma anslag, utan

detsamma föreslås även för budgetåret 1929/1930 skola bestämmas till 400,000

kronor. Beträffande förslaget om ändrade bestämmelser i övrigt rörande understöd

åt föreläsningsverksamlieten har departementschefen under omförmälda

punkt 242 anfört, att det möjligen kunde ifrågasättas att redan nu vidtaga

en del föreslagna ändringar i berörda bestämmelser, vilka på åtskilliga punkter

vore i viss mån föråldrade eller eljest tarvade en omarbetning. Det syntes

honom emellertid mest lämpligt att låta härmed anstå, till dess frågan om ändrade

grunder för nyssnämnda understöd kunde i dess helhet upptagas och på

en gång genomföras, ett spörsmål, som han hoppades icke skulle behöva vänta

någon längre tid på sin lösning. Intill dess syntes utan större olägenheter de

nu gällande bestämmelserna kunna tillämpas.

I motionen 1:137 har nu, såsom nämnt, upptagits skolöverstyrelsens i statsrådsprotokollet

omförmälda hemställan om en ökning av anslaget till föreläsningsverksamheten

med 28,500 kronor till 428,500 kronor. Därjämte har - i anslutning till ett av skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1928 framlagt

förslag — hemställts om anvisande för budgetåret 1929/1930 av ett extra reservationsanslag

av 18,000 kronor såsom understöd till anordnande av kombinerade

föreläsnings- och studiecirkelkurser att utgå med högst 900 kronor för

anslagsår och studiecirkel. Motionären har framhållit, att dessa kurser vore

avsedda att komplettera den nuvarande föreläsningsverksamlieten på samma

sätt som de folkbildningskurser, s. k. flyttande folkhögskolekurser, till vilka

riksdagen år 1928 beslöt bevilja anslag.

Utskottet behjärtar visserligen behovet av kraftigare stöd åt här ifrågavarande

del av folkbildningsverksamheten men anser, att någon mera väsentlig

ökning av förevarande anslag eller någon mera genomgripande ändring av

grunderna för understöd åt föreläsningar icke nu bör ske, då riksdagen ännu

icke varit i tillfälle att i ett sammanhang taga del av folkbildningssakkunnigas

härom framlagda förslag och däröver avgivna yttranden. Utskottet kan

därför icke förorda den av motionären föreslagna höjningen av anslaget med

28,500 kronor i vidare män, än att utskottet vill tillstyrka, att anslagsposten

till resekostnader för föreläsare må ökas från hittillsvarande 8,000 kronor med

2.000 kronor till 10,000 kronor och anslaget i följd härav bestämmas till

402.000 kronor. Enligt nu gällande bestämmelser kan understöd till resekostnader

utgå till avlägset liggande och ekonomiskt mindre bärkraftiga orters

föreläsningsanstalter och föreningar med högst hälften av det belopp, varmed

resekostnaden i genomsnitt för varje föreläsning under året överstiger 8 kronor.

Den föreslagna och av utskottet nu förordade ökningen av nämnda an
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr HM.

27

slagspost innebär, att understöd i stället må utgå med högst tre fjärdedelar

av det belopp, varmed resekostnad, bestående av utgifter för järnvägsbiljetter

och ångbåtsbiljetter samt för skjutslega, i genomsnitt för varje föreläsning under

året överstiger 4 kronor. Utskottet har ansett dessa förmånligare understödsgrunder

redan nu böra genomföras för att något lätta bördan för här

ifrågakomma, ekonomiskt svagt ställda föreläsningsorganisationer.

Förslaget att uppdela den hittillsvarande anslagsposten till »centralbyråer

och undantagsvis även åt andra sammanslutningar för förmedling av dylika

(populärvetenskapliga) föreläsningar» i två poster, en till centralbyråer och en

till föreläsningsförbund, står, såsom i motionen påpekas, bättre i överensstämmelse

med numera rådande förhållanden, varför utskottet vill tillstyrka en sådan

åtgärd. Då totalsumman för detta ändamål, 25,000 kronor, enligt vad utskottet

förut anfört, bör bibehållas oförändrad, torde posten till centralbyråer

böra bestämmas till 20,000 kronor och posten till föreläsningsförbund till 5,000

kronor.

Motionärens yrkande om anslag till kombinerade föreläsnings- och studiecirkelkurser

å 18,000 kronor kan utskottet icke tillstyrka. Detta förslag synes

utskottet vara av beskaffenhet att böra närmare prövas av Kungl. Maj:t, innan

riksdagen tager ställning därtill.

Vidkommande de av motionären i övrigt föreslagna ändringarna i gällande

bestämmelser rörande förelä sningsverksamheten äro dessa delvis sådana,

som torde kunna av Kungl. Maj:t vidtagas utan att särskilt medgivande av

riksdagen därtill är erforderligt. De ändringar, som äro av beskaffenhet att

böra underställas riksdagen, gälla understöd åt föreläsningsverksamhet genom

riksförbund för studieverksamhet, understöd till föreläsningsförbund,

rätt att till föreläsningsämne välja politiska eller religiösa frågor, för så vitt

föreläsningen har rent saklig karaktär och ej är agitatoriskt hållen, rätt att

under vissa villkor erhålla understöd för underhållning med sång, musik, uppläsning

eller dramatisk framställning samt slutligen bestämmelse om att mer

än en föreläsningsanstalt i varje kommun må erhålla understöd, endast när

det gäller vidsträcktare eller folkrikare kommuner. Mot vad i dessa hänseenden

föreslagits synes utskottet i princip intet vara att erinra, så mycket

mindre som till större delen förslaget avser ett lagfästande av redan tilllämpad

praxis. Frågan om den närmare utformningen av berörda bestämmelser

torde dock böra ankomma på Kungl. Maj:t i samband med utfärdande

av den nya författning i ämnet, som torde påkallas av de här förordade

ändringarna.

Kungl. Maj:ts förslag, att av anslaget måtte få utgå ett belopp av 1,500

kronor såsom understöd för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten,

anser sig utskottet böra biträda.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må,

I. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och herr Hanssons

ovanberörda motion (I: 137),

s. 28 Kontrollera mot PDF

Anr/rdnande

av s. k. flyttande

folkhög

ekolekurser.

28 Statsutskottets utlåtande Nr 121.

a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra reservationsanslag av 402,000 kronor,

b) medgiva, att av detta anslag må enligt av Kungl. Maj :t

fastställda villkor användas 3,000 kronor till arvode åt en hos

skolöverstyrelsen anställd föreläsningskonsulent, högst 20,000

kronor till understöd åt centralbyråer för förmedling av populärvetenskapliga

föreläsningar, högst 5,000 kronor till understöd

åt föreläsningsförbund, högst 10,000 kronor till understöd

åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader

för föreläsare, samt 1,500 kronor till understöd för utgivande

av Tidskrift för föreläsningsverksamheten;

c) besluta, att i övrigt understöd från ifrågavarande anslag

må utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande

grunder med de ändringar, som av utskottet här ovan förordats

;

II. avslå förenämnda motion, i vad den avser anslag till

kombinerade föreläsnings- och studiecirkelkurser.

3:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

. statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj :t under åttonde huvudtiteln

(punkten 244 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag) föreslagit riksdagen att till anordnande av

folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå efter de grunder, Kungl.

Maj:t äger bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 611—612 i omförmälda statsrådsprotokoll.

Med anledning av en vid 1928 års riksdag väckt motion beslöt riksdagen

att till anordnande av folkbildningskurser, s. k. flyttande folkhögskolekurser,

för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor att

utgå efter de grunder, Kungl. Maj :t ägde bestämma. Med anledning härav

utfärdade Kungl. Maj:t den 13 september 1928 kungörelse (nr 418) angående

statsunderstöd för anordnande av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser)

.

För budgetåret 1929/1930 har nu, i enlighet med av skolöverstyrelsen framställt

förslag, äskats ett anslag till samma belopp, som utgår för innevarande

budgetår, eller 25,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till anordnande av folkbildningskurser

(flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå efter de grunder,

Kungl. Maj:t äger bestämma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

•2!»

4:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlålna propositionen angå- Populårveienende

statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret 1929/1930 har Kungl.

Maj :t under åttonde huvudtiteln (punkten 246 av det vid propositionen fo- ser, anordnade

gade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit ^tden^Uppriksdagen

att såsom bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsnings- aala och Lund

kurser, som från universiteten i Uppsala och Lund varda på begäran vare

sig av institution, som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar

beviljat statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person anordnade

att under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 eller senare hållas utom

universitetsstäderna, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 9,500 kronor, varav 5,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500

kronor till Lunds universitet, att utgå under villkor, att den, som begärt föreläsning,

tillskjuter för täckande av föreläsarens resekostnad och arvode minst

lika stort belopp som statsbidraget samt enligt de bestämmelser i övrigt, Kungl.

Maj:t må finna skäl föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 613—614 i omförmälda statsrådsprotokoll.

För budgetåret 1928/1929 utgår anslaget med samma belopp och fördelning,

som nu föreslagits för budgetåret 1929/1930.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för de föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala

och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej

åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat

statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person

anordnade att under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 eller

senare hållas utom universitetsstäderna, anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor, varav

5,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till

Lunds universitet, att utgå under villkor, att den som begärt

föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens resekostnad

och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget samt

enligt de bestämmelser i övrigt, Kungl. Maj:t må finna skäl

föreskriva.

5:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Kungl.

Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkten 247 av det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit

riksdagen att till anordnande av s. k. universitetscirklar för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor att fördelas enligt

de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t finner gott meddela.

Utredningen återfinnes å sid. 615—617 i omförmälda statsrådsprotokoll.

Anordnande

av B. k.

universitetscirklar.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

Anslag till

vissa utbildningskurser

i ekonomiska

ämnen för

lärare och

studieledare.

Utskottets

yttrande.

Till anordnande av s. k. universitetscirklar liar riksdagen från och med budgetåret

1924/1925 anvisat anslag, som varit beräknade efter ett belopp av

1,300 kronor för varje universitetscirkel. För budgetåret 1928/1929 utgår

ett anslag av 13,000 kronor, beräknat för tio universitetscirklar, därav sex anordnade

av föreläsningsbyrån vid universitetet i Uppsala och fyra av centralbyrån

i Lund för populärvetenskapliga föreläsningar.

För budgetåret 1929/1930 begäres nu samma anslag som för innevarande

budgetår.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till anordnande av s. k. universitetscirklar

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 13,000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t finner gott meddela.

6:o) I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr Oscar Olsson (1:41) och den andra inom andra kammaren av herrar E.

Nyländer och B. G. Pryls (11:132), vilka motioner för förberedande handläggning

hänvisats till statsutskottet, har hemställts, att riksdagen måtte bevilja

ett anslag på 56,500 kronor för att i överensstämmelse med av skolöverstyrelsen

uppgjort förslag användas till anordnande av vissa utbildningskurser

i ekonomiska ämnen för lärare och studieledare.

X avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag anförda skäl far

utskottet hänvisa till motionen I: 41.

Utskottet finner syftemålet med de ifrågasatta kurserna- i hög grad behjärtansvärt,

och det vore därför enligt utskottets mening önskvärt, att åtgärder

i den av motionärerna avsedda riktningen vidtoges. Utskottet är dock

icke övertygat om att den föreslagna organisationen av kurserna är den för

ändamålet lämpligaste, och det synes utskottet för den skull icke vara skäl

att nu anvisa medel för berörda kurser. Frågan ligger, såsom motionärerna

påpekat, alltjämt under Kungl. Maj :ts prövning, och det torde få förutsättas,

att Kungl. Maj :t skall i sinom tid förelägga riksdagen förslag i ämnet. Vid

nu angivna förhållande anser utskottet, att förevarande motioner icke böra

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Oscar Olssons samt herrar Nyländers och Prytz’

ovanberörda motioner (1:41 och 11:132) icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 121.

:u

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar .7. L. Widell, O. Bergqvist, C. P. V. Nilsson

i Griinebo, C. A. Carlsson i Gävle, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla,

Oscar Olsson, J. Pålsson, ,7. G. Walles, 7. IIj. 77. Pauli, A. Thelin och K. A. TV.

Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Iiåstock, C. R. Jansson i Falun,

S. Bengtsson i Norup, O. Olsson i Kullenbergstorp, L. J. Carlsson-Froslerud, A.

A:son Törnkvist i Karlskrona, B. F;son Holmgren, B. I. Wigforss, J. Olofsson i

D igerniis, S. Persson i Fritorp, A. E. F. Järte och C. A. Anderson i Storegården.

Reservationer:

vid punkt 2 av herr Oscar Olsson, som ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må,

a)---------— — -----

II. med bifall till herr S. Hanssons förenämnda motion

(I: 137) i denna del till understöd för anordnande av kombinerade

föreläsnings- och studiecirkelkurser anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 18,000 kronor

att utgå med högst 900 kronor för anslagsår och studiecirkel.

vid punkt 6 av herr Oscar Olsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:241 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. 3Iaj:ts proposition angående ändrade grunder för understöd åt folkbiblioteksväsendet jämte i ämnet väckta mot s. 1 i texten