Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts propositioner angående provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkoch småskolor m. fl. läroanstalter jämte i ämnet väckta 7110- tioner, dels ock Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 291, gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter.

1929-05-17 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:122, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts propositioner angående provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folkoch småskolor m. fl. läroanstalter jämte i ämnet väckta 7110- tioner, dels ock Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 291, gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

1

Nr 122.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1929 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts propositioner angående

provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och

småskolor m. fl. läroanstalter jämte i ämnet väckta 7110- tioner, dels ock Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln, punkten 291, gjorda framställning

angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisningsanstalter.

(2:a avd.)

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Kungl.

Maj:t under åttonde huvudtiteln, med åberopande av det vid propositionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen

dels, under punkten 193, att, i avbidan på proposition angående provisorisk

avlöningsförbättring åt lärare vid folkskolor, för ändamålet beräkna

i riksstaten för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 5,935,000

kronor,

dels ock, under punkten 208, att, i avbidan på proposition angående provisorisk

avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor, för ändamålet

beräkna i riksstaten för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av

100,000 kronor.

Sedermera bar Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 25 februari

1929 dagtecknad proposition, nr 180, vilken hänvisats till statsutskottet för

förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen

att

dels besluta,

att under budgetåret 1929/1930 provisorisk avlöningsförbättring må utgå

till lärare vid folk- och småskolor med följande belopp, nämligen

för ordinarie lärare vid folkskola: 258 kronor för manlig lärare å A-ort

och 288 kronor för manlig lärare å annan ort samt 216 kronor för kvinnlig

lärare å A-ort och 240 kronor för kvinnlig lärare å annan ort;

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 67 häft. (Nr 122.)

Provisorisk

avlöningsförbättring

åt

lärare vid

folk- och

småskolor

samt vid

högre folkskolor

jämte

i ämnet

väckta

motioner.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

för extra ordinarie och vikarierande folkskollärare: 184 kronor för manlig

lärare å A-ort och 204 kronor för manlig lärare å annan ort samt 160

kronor för kvinnlig lärare å A-ort och 180 kronor för kvinnlig lärare å

annan ort;

för ordinarie lärare vid småskola ävensom för lärare vid mindre folkskola

och biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd tillsvidare

med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning: 150 kronor för

lärare å A-ort och 168 kronor för lärare å annan ort;

för extra ordinarie och vikarierande lärare vid småskola samt för lärare

vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd

på viss tid eller såsom vikarie, ävensom för sådan ordinarie lärare

vid småskola eller tillsvidare anställd lärare, vilken ej äger komma i åtnjutande

av det i föregående punkt omnämnda beloppet: 110 kronor för lärare

å A-ort och 120 kronor för lärare å annan ort; samt

till lärare vid högre folkskolor med följande belopp, nämligen

för ordinarie ämneslärare: 360 kronor för manlig och 300 kronor för

kvinnlig lärare;

för extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring:

300 kronor för manlig och 250 kronor för kvinnlig lärare;

för timlärare: 10 procent av de i kungörelsen den 16 september 1918

angående avlöning åt lärare vid högre folkskola samt statsbidrag till sådan

skola stadgade belopp, dock med högst 270 kronor för manlig och 240 kronor

för kvinnlig lärare samt med föreskrift att dylik avlöningsförbättring ej

må utgå åt sådan timlärare, som i egenskap av ordinarie, extra ordinarie

eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring uppbär provisorisk avlöningsförbättring

eller tillfällig löneförbättring;

att dyrtidstillägg ej må utgå å ovan omförmälda provisoriska avlöningsförbättring;

samt

att Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare villkor och bestämmelser,

vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

angivit, torde för sagda avlöningsförbättrings åtnjutande böra

stadgas;

dels, vid bifall till ovan framlagda förslag, anvisa för budgetåret 1929/1930

till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor ett

extra förslagsanslag å 5,720,000 kronor;

samt till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor

ett extra förslagsanslag å 100,000 kronor;

dels ock medgiva, att till föreståndarinna och biträdande föreståndarinna

vid skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, ävensom till föreståndarinna och

biträdande föreståndarinna vid Skytteanska skolan i Tärna provisorisk avlöningsförbättring

må under budgetåret 1929/1930 enligt de ovan i fråga om

sådan avlöningsförbättring åt lärare vid småskola förordade grunder och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122. 3

bestämmelser utgå av det ordinarie förslagsanslaget till avlönande av föreståndarinna

och biträdande föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter, respektive det ordinarie förslagsanslaget till Skytteanska

skolan i Tärna.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sist omförmälda

statsrådsprotokoll.

I samband härmed har utskottet till behandling förchaft följande motioner,

nämligen

dels eu inom första kammaren av herr V. Rydén m. fl. väckt motion

(I: 285), däri hemställts, att riksdagen ville

dels medgiva, att för budgetåret 1929/1930 tillfällig löneförbättring till

nedannämnda befattningshavare må utgå medföljande belopp: till ordinarie

manlig folkskollärare 500 kronor, till ordinarie kvinnlig folkskollärare 425

kronor, till ordinarie lärare vid småskola 300 kronor, till extra ordinarie och

vikarierande manlig folkskollärare 375 kronor, till extra ordinarie och vikarierande

kvinnlig folkskollärare 325 kronor, till extra ordinarie och vikarierande

lärare vid småskola 225 kronor, till ordinarie manlig ämneslärare vid

högre folkskola 600 kronor, till ordinarie kvinnlig ämneslärare vid högre

folkskola 500 kronor, till extra ordinarie och vikarierande manlig ämneslärare

med full tjänstgöring vid högre folkskola 500 kronor, till extra ordinarie

och vikarierande kvinnlig ämneslärare med full tjänstgöring vid högre

folkskola 450 kronor och för timlärare vid högre folkskola 15 procent av

nu utgående avlöning med ett maximum av 470 kronor för manlig och 400

kronor för kvinnlig lärare,

dels för ändamålet anvisa för budgetåret 1929/1930 behövligt extra förslagsanslag;
dels

en inom andra kammaren av herrar V. Hedlund i Östersund och

H. Lagerlcwist väckt motion (II: 427), vari, fastän med annan motivering,

gjorts enahanda hemställan som i förenämnda motion I: 285,

dels en inom andra kammaren av herr O. Olsson i Kullenbergstorp m. fl.

väckt motion (11:420), däri hemställts, att riksdagen måtte avslå Kungl.

Maj:ts proposition nr 180,

dels en inom andra kammaren av herr P. Pehrsson i Göteborg väckt

motion (II: 423), däri hemställts, att riksdagen måtte bevilja lärarna vid

yrkesbestämda högre folkskolor samma tillfälliga löneförbättring, som f. n.

åtnjutes av lärarna vid kommunala mellanskolor, nämligen

åt ordinarie manlig ämneslärare...............kronor 600,

» » kvinnlig » ............... » 500,

» e. o. och vikarierande manlig ämneslärare..... » 450,

* * * » kvinnlig » ..... » 420,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

jämte dyrtidstillägg, beräknade enligt enahanda grunder, som gälla angående

dylika tillägg för lärarlönerna vid kommunala mellanskolor, samt att riksdagen

för detta ändamål måtte besluta att höja det i Kungl. Maj:ts proposition

nr 180 föreslagna extra förslagsanslaget å 100,000 kronor för tillfällig

löneförbättring åt högre folkskolans lärare med 65,000 kronor till 165,000

kronor;

dels en inom andra kammaren av herr E. Olsson i Osterbo väckt motion

(II: 428), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de lärare, vilka på

sätt i motionen angivits åtnjuta av skoldistrikt beviljad löneförbättring,

skola, så länge de bekläda sina ifrågavarande befattningar, icke tillgodonjuta

den löneförbättring som föreslås i Kungl. Maj:ts proposition nr 180,

utan motsvarande belopp i stället utbetalas till skoldistriktet såsom ersättning

för det vederbörande lärare beviljade lönetillägget; dock att, därest det

kommunala lönetillägget understiger den statliga löneförbättring, som eljest

skolat tillkomma läraren, han skall äga att uppbära skillnaden,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr W. Björck (I: 278) och den andra inom andra kammaren av herr

V. Larsson i Västerås (II: 422), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

ville dels besluta, att ordinarie lärare vid av landsting eller stad, som ej i

landsting deltager, upprättat småskoleseminarium, beläget å dyrort F eller

G, må komma i åtnjutande av provisorisk avlöningsförbättring till enahanda

belopp, som av Kungl. Maj:t i den här nedan under punkten 2:o omförmälda

propositionen nr 181 föreslagits för övningsskollärare vid folkskoleseminarier

och lärare vid statens småskoleseminarier å motsvarande dyrorter,

dels, vid bifall till detta yrkande, till provisorisk avlöningsförbättring åt

lärare vid statsunderstödda landstingsseminarier anvisa ett extra förslagsanslag

å 2,500 kronor.

I detta sammanhang har utskottet vidare till behandling förehaft eu inom

första kammaren av herr E. J. Ekman väckt motion (I. 38), däri hemställts,

att riksdagen ville besluta, att vid anslaget till statsbidrag för avlöning av

lärarpersonalen vid folkskolan skall fogas det villkor, att sagda lärarper

sonal skall hava skyldighet att, där så påkallas, tjänstgöra även i fortsättningsskolan

och ersättningsskolan mot åtnjutande av stadgad ersättning.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkanden anförda skälen

får utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

Nu gällande avlöningsförmåner för lärarpersonalen vid folk- och småskolor

samt för lärarpersonalen vid högre folkskolor fastställdes vid 1918

års riksdag. Bestämmelserna härom återfinnas i kungörelserna den 16 september

1918 angående avlöning åt lärare vid folk- och småskolor samt

statsbidrag till sådan avlöning (nr 760), den 18 september 1918 angående

boställsordning för lärarpersonalen vid folk- och småskolor (nr 792), den 16

september 1918 angående avlöning åt lärare vid högre folkskola samt stats
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

5

bidrag till sådan skola (nr 759) och don 19 november 1918 angående boställsordning

för lärare vid högre folkskolor och kommunala mellanskolor (nr 979).

Alltsedan nu gällande kungörelser rörande avlöning åt lärare vid folk- och

småskolor samt vid högre folkskolor den 1 januari 1919 trätt i tillämpning,

hava jämväl dyrtidstillägg utgått till befattningshavarna i fråga. Nu gällande

grunder för beräkning härav äro meddelade i en kungörelse av den

22 juni 1923 (nr 307).

De sålunda stadgade lönebeloppen äro av Kungl. Maj:t och riksdagen

fastställda minimilöner. Hinder förefinnes alltså icke för skoldistrikt att,

där förhållandena sådant föranleda, bevilja högre avlöning.

I samband med att ett helt nytt lönesystem infördes vid kommunikationsverken

och att utredning verkställdes om nämnda lönesystems införande

även inom andra grenar av den civila statsförvaltningen upptogs frågan,

huruvida ej en ny definitiv lönereglering med utgångspunkt från det för

kommunikationsverken fastställda avlöningsreglementet med däri upptagna

lönebelopp borde komma till stånd även för lärarpersonalerna vid olika

läroanstalter.

Genom beslut den 3 december 1920 uppdrog Kungl. Maj:t åt en

kommitté, den s. k. lärarlönekommittén, att i anslutning till vad föredragande

departementschefen anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

samma dag verkställa utredning och avgiva förslag rörande ny

definitiv lönereglering för bland annat lärarpersonalerna vid folk- och småskolor

samt högre folkskolor. Utredning och förslag i frågan avgavs av

nämnda kommitté den 15 augusti 1923.

Det sålunda framlagda förslaget har ännu icke givit anledning till någon

framställning till riksdagen beträffande lönereglering för de i förslaget angivna

lärarkårerna. För vissa av de lärarkårer, vilkas avlöningsförmåner voro

föremål för lärarlönekommitténs utredning och förslag, har riksdagen däremot

vid olika tillfällen beviljat tillfällig löneförbättring. Sålunda hava befattningshavare

vid rikets allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet,

statens folkskoleseminarier, statens småskoleseminarier, blindundervisningsanstalterna

och de tekniska läroverken, statens folkskolinspektörer, befattningshavare

vid sjökrigsskolan, skeppsgosseskolorna i Karlskrona och Marstrand,

veterinärinrättningen i Skara och navigationsskolorna ävensom lärarpersonalerna

vid kommunala mellanskolor och de s. k. landstingsseminarierna

fått sig dylik tillfällig löneförbättring tillerkänd. Lärarpersonalerna

vid folkskolorna och vid de högre folkskolorna hava däremot, oavsett dyrtidstillägg

efter i huvudsak samma grunder som statens befattningshavare,

icke kommit i åtnjutande av någon förhöjning i de lönesatser, som fastställdes

av 1918 års riksdag.

I detta samband torde vidare böra erinras om att Kungl. Maj:t enligt

beslut den 29 juni 1928 uppdragit åt eu kommitté, 1928 års lönekommitté,

att enligt angivna riktlinjer verkställa utredning och avgiva förslag i avse
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

ende å dyrtidstilläggens inarbetande i de fasta löne- och pensionsbeloppen,

beträffande vissa ännu återstående löneregleringsfrågor samt angående revision

av gällande avlöningsförfattningar. Denna kommitté har också lärarpersonalernas

lönefråga under behandling.

Under de senare åren hava, såsom nyss nämnts, ett flertal lärarkårer tillerkänts

tillfällig löneförbättring, under det att sådan löneförbättring icke

kommit lärarna vid folk- och småskolor samt vid högre folkskolor till del.

Flera framställningar i sådan riktning hava dock blivit gjorda.

Skolöverstyrelsen har sålunda sedan år 1920 årligen hos Kungl. Maj:t

hemställt härom. Motionsledes har frågan vidare kommit under riksdagens

prövning under ett vart av åren 1925—1928. De under åren 1925—1927

väckta motionerna föranledde emellertid ingen riksdagens åtgärd.

I två vid 1928 års riksdag väckta, likalydande motioner (I: 30 och II: 56)

framlades slutligen förslag av enahanda innebörd som vid 1925, 1926 och

1927 års riksdagar.

I skrivelse den 1 juni 1928, nr 290, i anledning av väckta motioner om

tillfällig löneförbättring åt lärare vid folk- och småskolor samt högre folkskolor

erinrade riksdagen till en början om ärendets behandling vid 1925,

1926 och 1927 års riksdagar samt anförde härefter följande:

Såsom av ovanstående redogörelse framgår, har riksdagens statsutskott

vid flera tillfällen uttalat sitt behjärtande av den angelägenhet, som i motionerna

beröres. De statsfinansiella förhållandena och frånvaron av initiativ

från Kungl. Maj:ts sida i ämnet hava emellertid hittills föranlett, att

något positivt beslut i frågan ej kunnat komma till stånd. Jämväl nu lärer

ställningen få anses sådan, att ett bifall till motionärernas hemställan ej

kan ifrågakomma.

Riksdagen håller emellertid före, att det ur alla synpunkter vore önskvärt,

att frågan om en reglering av ifrågavarande lärargruppers löner snarast

bleve definitivt löst.

Under framhållande att det främst borde ankomma på Kungl. Maj:t att

närmare överväga grunderna för en blivande lönereglering hemställde riksdagen,

att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande, huruvida förslag

till förbättrade löneförhållanden för lärare vid folk- och småskolor samt

högre folkskolor kunde snarast framläggas för riksdagen.

Departementschefen framhåller nu, att, även om man ej borde alldeles

bortse från att här ifrågavarande lärare genom förmånen av fri bostad med

bränsle eller ersättning därför enligt ortens pris i ett avseende fått full ersättning

för den allmänna prisstegringen sedan år 1914 samt att en del

av dessa lärare, särskilt i städer och stadsliknande samhällen, genom vederbörande

kommuns ingripande erhölle en avlöning, som i vissa fall ej oväsentligt

överstege den fastställda minimilönen, det dock ej torde kunna

bestridas, att de lagstadgade avlöningsförmånerna till lärare vid folk- och

småskolor vore för knappt tillmätta i förhållande till vad som tillerkänts

statstjänare i motsvarande ställning och med i stort sett motsvarande ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

7

bildning. Då förslag om definitiv lönereglering för lärarpersonalen vid olika

läroanstalter icke kunnat föreläggas 1929 års riksdag och det vore ovisst,

när ett förslag i denna riktning kunde hinna framläggas, har departementschefen

ansett det vara angeläget att tillse, huruvida icke åtgärder borde

vidtagas för att, i avvaktan på den definitiva löneregleringen, bereda lärarne

en förbättring i deras ekonomiska ställning. Departementschefen har därvid

funnit starka skäl tala för att ifrågavarande lärare redan nu må komma i

åtnjutande av en provisorisk avlöningsförbättring att utgå helt av statsanslag.

Med hänsyn tagen dels därtill, att en kommande lönereglering ej finge

föregripas, dels till den statsfinansiella situationen har inom ecklesiastikdepartementet

utarbetats ett förslag till provisorisk avlöningsförbättring. Enligt

detta förslag skulle ingen differentiering för olika ortsgrupper förekomma,

utan provisorisk löneförbättring skulle utgå med lika belopp för alla befattningshavare

inom samma lärargrupp.

Över nämnda preliminära förslag, återgivet å sid. 15 i propositionen, avgavs

yttrande av 1928 års lönekommitté, som därvid utgick ifrån att

syftet med den föreliggande remissen varit icke att inhämta kommitténs

mening om lämpligheten över huvud taget av att nu företaga eu provisorisk

reglering av avlöningarna för olika kategorier av lärare, utan endast

att från kommittén erhålla ett yttrande därom, huruvida en provisorisk

avlöningsförbättring av den storlek och den anordning i övrigt, som de

remitterade förslagen innehålla, kunde antagas komma att i ena eller andra

avseendet föregripa en definitiv lönereglering för här ifrågavarande befattningsh

avaregrupper.

Härefter anförde kommittén:

I sådant hänseende vill kommittén framhålla, att behandlingen av frågan

om lönereglering för olika grupper av lärare, vilken fråga överlämnats till

en särskild sektion av kommittén, ännu icke fortskridit så långt, att kommittén

kan uttala sig vare sig om det lönesystem, som slutligen kan komma

att av kommittén förordas, eller om de löneplaceringar, vilka kunna framgå

såsom ett resultat av kommitténs arbete. Vid besvarandet av remisserna

har kommittén därför måst utgå från en undersökning, huruvida de för

olika grupper av befattningshavare i de remitterade förslagen ifrågasatta

lönetilläggen äro av beskaffenhet att uppbringa lönerna till högre belopp,

än som skulle utgå enligt den lägsta placering i lönehänseende, varom kommitténs

förenämnda sektion kan komma att framlägga förslag.

Den ifrågasatta provisoriska avlöningsförbättringen åt kommunalt anställda

lärare torde visserligen icke komma att på det sätt, som berörts i fråga om

de statsanställda lärarna, föregripa en definitiv lönereglering, även om för

de manliga folkskollärarnas del någon tvekan härutinnan skulle kunna råda

för billigaste ort, med hänsyn till förekommande naturaförmåner och dessas

behandling vid en blivande lönereglering. Det förtjänar därför i detta sammanhang

framhållas, att en provisorisk avlöningsförbättring av föreslagen

storlek för dessa lärare, lika för alla orter, kan tänkas medföra, att på de

billigaste orterna i någon löneklass ytterligare löneförbättring uteblir vid en

blivande definitiv lönereglering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Vid kommitténs utlåtande voro fogade två särskilda yttranden.

I det ena framhölls, såvitt nu är i fråga, att det ej gärna torde kunna

undvikas, att den föreslagna löneförbättringen i viss mån kunde komma atf

föregripa prövningen av de lönebelopp, som kommittén hade att föreslå

för den definitiva löneregleringens genomförande för här ifrågavarande befattningshavare

.

I det andra yttrandet framhöllos jämväl de svårigheter, som för den blivande

definitiva löneregleringen skulle vållas av den föreslagna provisoriska

avlöningsf örbättringen.

Med hänsyn till vad från löneregleringskommitténs sida sålunda anförts,

har departementschefen för folk- och småskolans lärarpersonal å A-ort ansett

sig böra räkna med belopp, i stort sett 10 procent lägre än för övriga orter.

I fråga om högre folkskolans lärare har departementschefen icke ansett

sig böra räkna med olika belopp å olika dyrorter. Någon sådan differenti
-

Nuva-

A-orter

Övriga orter

Befattningshavare

rande av- löning

+ dyrtids- tillägg

Föresla- gen pro- visorisk

avlönings

förbätt- ring

Summa

avlönings-

förmåner

Föresla- gen pro- visorisk

avlönings- förbätt- ring

Summa

avlönings-

förmåner

Folk■ och småskolor.

Ordinarie manlig folkskollärare:

Begynnelselön.............

2,768: 50

258: —

3,026: 50

288: —

3,056: 50

Slutlön.................

3,983: 50

258: —

4,241:50

288: —

4,271: 50

Ordinarie kvinnlig folkskollärare:

Begynnelselön.............

2,498: 50

216: —

2,714: 50

240: —

2,738: 50

Slutlön.................

3,308: 50

216: -

3,524: 50

240: —

3,548: 50

Ordinarie lärare vid småskola:

Begynnelselön.............

1,578: -

150: —

1,728: —

168: —

1,746: —

Slutlön.................

2,185: 50

150: —

2,335: 50

168: —

2,353: 50

E. o. och vik. manlig folkskollärare . .

2,242: 50

184: —

2,426: 50

204: —

2,446: 50

» » » kvinnlig » . .

1,972: 50

160: —

2,132: 50

180: —

2,152: 50

» » » lärare vid småskola . .

1,315: —

110: —

1,425: —

120: —

1,435: —

Allmänna högre folkskolor.

Ordinarie manlig ämneslärare:

Begynnelselön.............

3,696: —

360: —

4,056: —

360: —

4,056: —

Slutlön.................

5,316: —

360: —

5,676: —

360: —

5,676: —

Ordinarie kvinnlig ämneslärare:

Begynnelselön.............

3,156: —

300: —

3,456: —

300: —

3,456: —

Slutlön.................

4,371: -

300: —

4,671: —

300: —

4,671: —

E. o. och vik. manlig ämneslärare . . .

3,287: 50

300: —

3,587: 50

300: —

3,587: 50

1 » » kvinnlig » ...

3,024:50

250: —

3,274: 50

250: —

3,274: 50

Timlärare.................

98: 63

å 124: 50

10#

—

10#

—

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

9

ering finnes oj för lärare vid kommunala mellanskolor, med vilka lärare

högre folkskolans lärare i lönehänseende ofta bruka jämföras.

Do löneförmåner, som skulle komma här ifrågavarande lärargrupper till

del vid det bifall till det framlagda förslaget, framgå av omstående tabell,

där bostad och bränsle eller ersättning därför ej medräknats:

Vad lärarpersonalen vid rikets nomadskolor beträffar, erinrar departementschefen

om att enligt § 21 i stadgan angående nomadundervisningen i riket

den 31 december 1925 (nr 511) denna lärarkår åtnjuter avlöning enligt i huvudsak

samma grunder som lärarna vid det allmänna folkskoleväsendet. Avlöningen

till dem utgår från förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål.

Berörda lärarkår bör, framhåller departementschefen,

komma i åtnjutande av här ifrågavarande provisoriska avlöningsförbättring

med motsvarande belopp och enligt samma grunder som lärarna vid det

allmänna folkskoleväsendet. Detsamma bör enligt departementschefens mening

även gälla beträffande föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, däri inbegripet även rikets nordligaste gränsorter, ävensom motsvarande

befattningshavare vid Skytteanska skolan i Tärna.

Då avlöningsförbättringen är avsedd att för ordinarie lärare ävensom för

lärare med anställning tills vidare utgå efter kalenderår och utbetalas månadsvis,

äro beloppen valda så, att de i regel äro jämnt delbara med 12.

Aven om enligt departementschefens åsikt vissa skäl kunna tala för att

lärarna vid de yrkesbestämda högre folkskolorna skulle tillerkännas något

högre avlöningsförbättring än lärarna vid de allmänna högre folkskolorna,

har departementschefen ej ansett sig i föreliggande förslag böra göra någon

skillnad mellan nämnda lärargrupper.

För jämförelse erinrar departementschefen om att jämlikt riksdagens beslut

från och med budgetåret 19251926 tillfällig löneförbättring utgått till lärare

vid kommunala mellanskolor med 600 kronor till ordinarie manlig ämneslärare

och med 500 kronor till ordinarie kvinnlig ämneslärare.

Departementschefen påpekar, att den av honom föreslagna provisoriska

avlöningsförbättringen uppgår för folk- och småskolans lärare å andra orter

än A-orter till omkring 56 procent och för högre folkskolans lärare till

omkring 60 procent av de belopp, som oavsett dyrtidstillägg enligt de vid 1928

års riksdag väckta motionerna borde tillerkännas motsvarande lärare såsom

tillfällig löneförbättring.

Vad beträffar lärarpersonalen vid de s. k. landstingsseminarierna, har

skolöverstyrelsen ifrågasatt, att jämväl denna personal må komma i åtnjutande

av provisorisk löneförbättring. Departementschefen erinrar om att

dessa lärare i likhet med lärarpersonalen vid de kommunala mellanskolorna

äro de enda kommunalt anställda lärare, vilka hittills erhållit tillfällig löneförbättring

av statsmedel, och departementschefen har icke ansett skäl föreligga,

att i detta sammanhang någondera av nämnda kategorier medtages.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Det är icke avsett, att dyrtidstillägg skall utgå å den provisoriska avlöningsförbättringen.

Likaså anser departementschefen, att vederbörande skoldistrikt

icke bör äga skyldighet att för övertidsläsning lämna särskild gottgörelse

motsvarande den provisoriska avlöningsförbättringen.

Den provisoriska avlöningsförbättringen synes departementschefen böra utgå

efter i huvudsak samma bestämmelser som den kontanta avlöningen. Han

framhåller i detta sammanhang, att av samma skäl, som av chefen för

ecklesiastikdepartementet i proposition nr 209 till 1923 års riksdag sid. 4

anfördes i fråga om dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor m. fl.

läroanstalter, det jämväl beträffande den provisoriska avlöningsförbättringen

bör gälla att, om skoldistrikt eller styrelse för högre folkskola av en eller

annan orsak, varöver läraren ej kunnat råda, icke kan författningsenligt

utfå statsbidrag, helt eller delvis, till lärarens avlöning, denna omständighet

icke bör utgöra hinder för den provisoriska avlöningsförbättringens utgående.

I kungörelsen den 16 oktober 1925 (nr 426) angående fördelningen av

orterna i riket å de i avlöningsreglementena för nyreglerade verk samt för

armén och marinen upptagna ortsgrupperna angivas dels särskilda orter, dels

samtliga kommuner i riket. Ort, som icke finnes för sig upptagen, skall

tillhöra ortsgruppen för den kommun, inom vilken orten är belägen. Det

kan alltså — framhåller departementschefen — inträffa och inträffar ej sällan,

att inom samma kommun olika orter tillhöra olika ortsgrupper. I anslutning

härtill synes departementschefen vederbörande lärares provisoriska

avlöningsförbättring böra bestämmas med hänsyn till hans verkliga bostadsort.

Han bör alltså enligt departementschefens förslag uppbära provisorisk

avlöningsförbättring med det belopp, som är fastställt för den ortsgrupp,

till vilken den ort, inom vilken han har sin bostad, enligt bestämmelse i

ovannämnda kungörelse är att hänföra.

Den provisoriska avlöningsförbättringen skall enligt förslaget utgå i samma

ordning som den kontanta lönen, d. v. s. för ordinarie lärare ävensom för

lärare med anställning tills vidare efter kalenderår, förskottsvis med en tolftedel

vid början av varje kalendermånad, samt för lärare, som anställts på

viss tid, efter läsår.

Med utgångspunkt från antalet lärare vid slutet av läsåret 1926/1927 beräknas

kostnaderna för den provisoriska avlöningsförbättringen för lärare

vid folk- och småskolor på sätt framgår av omstående tabell (s. 11).

Under förutsättning att antalet lärare under de två åren närmast efter läsåret

1926/1927 ökats med 400 manliga och kvinnliga folkskollärare men minskats

med 300 småskollärare, skulle det i sistnämnda tabell angivna kostnadsbeloppet,

5,663,122 kronor, behöva för budgetåret 1929/1930 ökas med 55,200kronor. Sammanlagda

kostnaden för provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och

småskolor skulle alltså för sistnämnda budgetår belöpa sig till 5,718,322 kronor

eller avrundat till 5,720,000 kronor. I detta belopp är icke inräknad kostnaden

för den provisoriska avlöningsförbättringen till nomadlärarna. Avlö
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

11

Folk- och småskolor

Antal lärare

vid slutet av

vårterminen

1927

Föreslagen

provisorisk

avlöningsför- bättring pr

lärare

Kostnad

Kronor

Ordinarie lärare:

a) tjänstgörande eller tjänstlediga av an- nan orsak än sjukdom:

folkskollärare, manliga, å A-orter . . .

2,880

258

743,040

» » å övriga orter

4,319

288

1,243,872

» kvinnliga, å A-orter . . .

1,281

216

276,696

» » å övriga orter

3,842

240

922,080

lärare vid småskola och därmed lik-

ställda, å A-orter............

4,547

150

682,050

lärare vid småskola och därmed lik-

ställda, å övriga orter........

7,419

168

1,246,392

b) tjänstlediga på grund av sjukdom:

folkskollärare, manliga, å A-orter . . .

72

172

12,384

» » å övriga orter

107

192

20,544

» kvinnliga, å A-orter . . .

70

144

10,080

» » å övriga orter

208

160

33,280

lärare vid småskola och därmed lik-

ställda, å A-orter............

261

100

26,100

lärare vid småskola och därmed lik-

ställda, å övriga orter.......

427

112

47,824

Extra ordinarie och vikarierande lärare:

(vakansvikarier och sjukvikarier)

folkskollärare, manliga, å A-orter.....

80

184

14,720

» » å övriga orter. .

535

204

109,140

» kvinnliga, å A-orter ....

101

160

16,160

» » å övriga orter.

679

180

122,220

lärare vid småskola och därmed likställda,

å A-orter.....................

338

no

37,180

lärare vid småskola och därmed likställda,

å övriga orter..................

828

120

99,360

Summa

27,994

—

5,663,122

ningen till dessa utgår av särskilt anslag, förslagsanslaget till lappmarks

ecklesiastikverk, folkbildningsändamål. Från detta anslag bestridas samtliga

kostnader för nomadskoleväsendet. Med hänsyn liärtill synes det departementschefen

ur redovisningssynpunkt lämpligast, att jämväl utgifterna för den

provisoriska avlöningsförbättringen till nomadlärarna utgå av samma anslag,

i vilket avseende Kungl. Maj:t torde äga att utan riksdagens hörande fatta beslut.

Kostnaden för berörda ändamål kan uppskattas till i runt tal 5,000

kronor. Ej heller är i nämnda belopp å 5,720,000 kronor inräknad kost
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Utskottets

yttrande.

naden för provisorisk avlöningsförbättring åt föreståndarinnor och biträdande

föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. Yad angår skolhem och

arbetsstugor i de nordligaste gränsorterna, för vilka nämnda kostnad kan beräknas

till 3,000 kronor, anser departementschefen densamma böra bestridas

av förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter, i vilket fall, påpekar departementschefen, Kungl. Maj:t jämväl

torde äga att utan riksdagens medgivande fatta beslut. I fråga om övriga

skolhem och arbetsstugor i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, för

vilka berörda kostnad kan uppskattas till 2,400 kronor, liksom i fråga om

Skytteanska skolan i Tärna, där kostnaden kan beräknas till 288 kronor,

synes det departementschefen lämpligt, att utgifterna få bestridas i förra

fallet av det särskilda ordinarie förslagsanslag, som för avlönande av föreståndarinna

och biträdande föreståndarinna vid dessa anstalter är uppfört

i riksstaten, och i senare fallet från det ordinarie förslagsanslaget till Skytteanska

skolan i Tärna. Härtill anses emellertid riksdagens medgivande böra

utverkas.

För lärarpersonalen vid de högre folkskolorna beräknas kostnaden för den

ifrågasatta provisoriska avlöningsförbättringen enligt följande tablå.

Högre folkskolor

Antal lärare

vid slutet av

vårterminen

1928

Föreslagen

provisorisk

avlöningsför- bättring pr

lärare

Kostnad

Kronor

Ordinarie ämneslärare, manliga......

126

360

45,360

» » kvinnliga .....

67

300

20,100

Extra ordinarie och vikarierande ämnes-

lärare med full tjänstgöring:

manliga......................

40

300

12,000

kvinnliga.....................

37

250

9,250

Timlärare (approximativt)...........

—

—

13,000

Summa

270

—

99,710

Antalet lärare vid högre folkskolor uppskattas för läsåret 1929/1930 till

ungefär detsamma som under vårterminen 1928, vadan den sammanlagda

kostnaden för provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor

beräknas till 99,710 kronor eller avrundat till 100,000 kronor.

Såsom utskottet i det föregående erinrat, har 1928 års riksdag uttalat sig

för vidtagande av åtgärder till förbättrande av här ifrågavarande lärargruppers

löneförhållanden och hos Kungl. Maj:t gjort framställning härom. Det

av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget avser att vara ett provisorium i

avbidan på en blivande definitiv lönereglering. Då lärarna vid folk- och

småskolor samt vid högre folkskolor sedan 1918 års lönereglering genomfördes

icke, i likhet med åtskilliga andra lärarkategorier, kommit i åtnju
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

13

tände av någon tillfällig löneförbättring, anser utskottet skäl föreligga att

nu tillerkänna dem eu löneförbättring av statsmedel. Utskottet kan alltså

icke dela den uppfattning, som kommit till uttryck i motionen av berr Olsson

i Kullenbergstorp m. (1. (11:420), att den pågående utredningen om lärarlöneregleringen

bör i och för sig utgöra något binder för bifall till Kungl.

Maj:ts förslag.

Uppenbarligen är det emellertid av vikt att vid bestämmande av den

provisoriska avlöningsförbättringens belopp tillse, att ej ett föregripande av

den blivande löneregleringen sker. I sådant hänseende bar Kungl. Majrts

förslag synts utskottet vara väl avvägt. Att åter gå utöver Kungl. Maj:ts

förslag i fråga om beloppens storlek synes utskottet kunna innebära ett dylikt

föregripande, och utskottet måste därför ställa sig avvisande mot de

yrkanden på högre löneförbättringsbelopp, som framkommit i de av herr

Rydén in. 11., herrar Hedlund i Östersund och Lagerkwist samt herr Pehrsson

i Göteborg väckta motionerna (I: 285, II: 427 och II: 423).

Vad angår de av Kungl. Maj:t i övrigt föreslagna grunderna för avlöningsförbättringens

utgående, har utskottet ej funnit sig hava anledning att

ifrågasätta någon ändring i förslaget. Utskottet kan alltså icke förorda de

i motionerna I: 285 och II: 427 framställda yrkandena om beloppens fastställande

utan varje avseende å ortsgruppering och om rätt till dyrtidstillägg

å löneförbättringsbeloppen.

I fråga om det i motionerna av herrar Björck och Larsson i Västerås

(1:278 och 11:422) gjorda yrkandet om provisorisk avlöningsförbättring jämväl

åt de s. k. landstingsseminariernas lärarpersonal vill utskottet erinra om

att departementschefen i statsrådsprotokollet berört denna fråga och som

skäl för att nämnda lärargrupp uteslutits, anfört, att berörda lärare i likhet

med lärarpersonalen vid de kommunala mellanskolorna vore de enda kommunalt

anställda lärare, vilka hittills erhållit tillfällig löneförbättring av

statsmedel. Utskottet ansluter sig till departementschefens ståndpunkt och

avstyrker därför ifrågavarande motioner.

Vad beträffar det i herr Olssons i Österbo motion (II: 428) gjorda yrkandet

om att i de fall, då lärare åtnjuter kommunalt lönetillägg, löneförbättringen

ej skulle utgå till läraren utan med motsvarande belopp tillerkännas

vederbörande skoldistrikt, kan utskottet icke finna att någon anledning

föreligger för riksdagen att vidtaga en sådan åtgärd, vilken förefaller utskottet

ligga helt utanför syftet med den provisoriska avlöningsförbättringen

åt lärarpersonalen.

LTtskottet har slutligen att yttra sig angående den av utskottet i förevarande

sammanhang upptagna motionen av herr K. J. Ekman (I: 38) rörande

åläggande för folkskolans lärarpersonal att mot stadgad ersättning

tjänstgöra i fortsättnings- eller ersättningsskola.

Det torde icke vara möjligt att beträffande i tjänst varande lärare utan

vidare föreskriva sådan skyldighet, men ett åläggande av denna innebörd

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

lärer däremot kunna knytas till en löneförbättring eller till en ny definitiv

lönereglering för lärarna.

Uppenbarligen kunna under nuvarande förhållanden, då det beror av lärarens

gottfinnande, om han skall åtaga sig undervisningen i berörda skolformer,

svårigheter uppstå för skoldistrikten att anskaffa kompetenta lärarkrafter

till dessa, och enligt vad utskottet har sig bekant, hava också i några

fall sådana svårigheter yppats till följd av att vederbörande folkskollärare

vägrat att mot vanlig ersättning bestrida undervisningen i fortsättningsskolan.

Det synes utskottet därför vara anledning att vid den nu föreslagna

avlöningsförbättringen fästa såsom villkor en sådan utsträckning av

tjänstgöringsskyldigheten som av motionären ifrågasatts, givetvis under förutsättning

att läraren äger föreskriven kompetens för den tjänstgöring, varom

i det särskilda fallet är fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då utskottet i övrigt icke

funnit anledning till erinran mot vad av Kungl. Maj:t föreslagits, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herr K. J.

Ekmans ovanberörda motion (I: 38) samt med avslag å dels

herr Olssons i Kullenbergstorp ovanberörda motion (II: 420),

dels ock herr Rydéns m. fl. samt herrar Hedlunds och Lagerkwists

ovannämnda motioner (I: 285 och II: 427), i vad

dessa motioner skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

I. besluta,

att under budgetåret 1929/1930 provisorisk avlöningsförbättring

må utgå

till lärare vid folk- och småskolor med följande belopp,

nämligen

för ordinarie lärare vid folkskola: 258 kronor för manlig

lärare å A-ort och 288 kronor för manlig lärare å annan

ort samt 216 kronor för kvinnlig lärare å A-ort och 240

kronor för kvinnlig lärare å annan ort;

för extra ordinarie och vikarierande folkskollärare: 184

kronor för manlig lärare å A-ort och 204 kronor för manlig

lärare å annan ort samt 160 kronor för kvinnlig lärare å

A-ort och 180 kronor för kvinnlig lärare å annan ort;

skolande såsom villkor för avlöningsförbättringens utgående

till nu nämnda lärare gälla, att lärare, som därtill

äger föreskriven kompetens, skall vara skyldig att, där så

av vederbörande skolstyrelse påkallas, mot åtnjutande av

stadgad ersättning tjänstgöra även i fortsättningsskola och

ersättningsskola;

för ordinarie lärare vid småskola ävensom för lärare vid

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

15

mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola, vilken

blivit anställd tillsvidare med ömsesidig rätt till minst fyra

månaders uppsägning: ISO kronor för lärare å A-ort och

168 kronor för lärare å annan ort;

för extra ordinarie och vikarierande lärare vid småskola

samt för lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare

vid folkskola, vilken blivit anställd på viss tid eller såsom

vikarie, ävensom för sådan ordinarie lärare vid småskola

eller tillsvidare anställd lärare, vilken ej äger komma i åtnjutande

av det i föregående punkt omnämnda beloppet:

110 kronor för lärare å A-ort och 120 kronor för lärare å

annan ort; samt

till lärare vid högre folkskolor med följande belopp, nämligen
för

ordinarie ämneslärare: 360 kronor för manlig och 300

kronor för kvinnlig lärare;

för extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare med

full tjänstgöring: 300 kronor för manlig och 250 kronor för

kvinnlig lärare;

för timlärare: 10 procent av de i kungörelsen den 16

september 1918 angående avlöning åt lärare vid högre folkskola

samt statsbidrag till sådan skola stadgade belopp,

dock med högst 270 kronor för manlig och 240 kronor för

kvinnlig lärare samt med föreskrift att dylik avlöningsförbättring

ej må utgå åt sådan timlärare, som i egenskap av

ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare med

full tjänstgöring uppbär provisorisk avlöningsförbättring

eller tillfällig löneförbättring;

att dyrtidstillägg ej må utgå å ovan omförmälda provisoriska

avlöningsförbättring; samt

att Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare villkor och

bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 25 februari 1929 angivit, böra för sagda

avlöningsförbättrings åtnjutande stadgas;

II. vid bifall till ovan framlagda förslag, anvisa för

budgetåret 1929/1930

till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och

småskolor ett extra förslagsanslag å 5,720,000 kronor;

samt till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid

högre folkskolor ett extra förslagsanslag å 100,000 kronor;

III. medgiva, att till föreståndarinna och biträdande

föreståndarinna vid skolhem eller arbetsstuga inom Jämt
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Provisorisk

avlöningsförbättring

för

lärare vid de

allmänna

läroverken

in. fl.

lands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, ävensom till föreståndarinna och biträdande

föreståndarinna vid Skytteanska skolan i Tärna

provisorisk avlöningsförbättring må under budgetåret 1929/

1930 enligt de av departementschefen i fråga om sådan avlöningsförbättring

åt lärare vid småskola förordade grunder och

bestämmelser utgå av det ordinarie förslagsanslaget till avlönande

av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna

för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

respektive det ordinarie förslagsanslaget till Skytteanska

skolan i Tärna.

b) avslå herr Olssons i Österbo ovanberörda motion (II: 428);

c) avslå herrar Björcks och Larssons i Västerås ovannämnda

motioner (1:278 och 11:422).

2:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Kungl.

Maj:t under åttonde huvudtiteln, (punkt 288 av det vid propositionen fogade

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på proposition angående provisorisk avlöningsförbättring

för lärare vid de allmänna läroverken m. fl., för ändamålet beräkna

i riksstaten för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 265,000

kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i eu till riksdagen avlåten, den 25 februari

1929 dagtecknad proposition, nr 181, vilken hänvisats till statsutskottet för

förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen att

dels besluta,

att under budgetåret 1929/1930 må, utöver tillfällig löneförbättring, utgå

provisorisk avlöningsförbättring till lärare vid de allmänna läroverken, högre

lärarinneseminariet, statens skolköksseminarium och hushållsskola, statens

folkskoleseminarier, de tekniska läroverken, statens småskoleseminarier, sjökrigsskolan

och navigationsskolorna ävensom till statens folkskolinspektörer,

nomadskolinspektören och gymnastikkonsulenterna, allt i enlighet med av

departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna grunder och angivna

belopp;

att dyrtidstillägg ej må utgå å om förmälda provisoriska avlöningsförbättring;

samt

att Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare villkor och bestämmelser,

vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen i

statsrådsprotokollet angivits, torde för sagda avlöningsförbättrings åtnjutande

böra stadgas;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

17

dels ock, vid bifall till ovan framlagda förslag,

under åttonde huvudtiteln till provisorisk avlöningsförbättring för lärare

vid de allmänna läroverken m. fl. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

förslagsanslag av 218,900 kronor;

under tionde huvudtiteln till provisorisk avlöningsförbättring för lärare

vid navigationsskolorna för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 3,900 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sitt omförmälda

statsrådsprotokoll.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande motioner,

nämligen

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr J. Bergman m. fl. (I: 284) och den andra inom andra kammaren av

herr A. Wallerius m. fl. (II: 429), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

ville dels besluta, att den i kungl. propositionen nr 181 föreslagna provisoriska

avlöningsförbättringen för vissa befattningshavare vid de allmänna

läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier med flera

ävensom statens folkskoleinspektörer med flera skall utgå enligt av motionärerna

föreslagna grunder och med i motionerna angivna belopp; dels ock

för budgetåret 1929—1930 därtill anvisa ett extra förslagsanslag av

530,000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr O. Olsson i Kullenbergstorp

m. fl. väckt motion (II: 421), däri hemställts, att riksdagen måtte avslå

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras yrkanden anförda skälen

får utskottet hänvisa till vederbörande motioner.

Förslag till definitiv lönereglering för lärarpersonalen vid de allmänna

läroverken m. fl. till undervisningsväsendet hörande befattningshavare har

avgivits av den s. k. lärarlönekommittén i dess den 15 augusti 1923 avgivna

betänkande. Detta förslag har emellertid icke befunnits böra föranleda

någon Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen.

I en vid 1928 års riksdag väckt motion (II: 257) hemställdes,

dels att riksdagen måtte besluta att åt vissa befattningshavare vid de

allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier

och de tekniska läroverken för budgetåret 1928/1929 bevilja ett provisoriskt

avlöningstillägg, utgående med 600 kronor för rektorer och lektorer

på D-, E-, F- och G-ort och åt adjunkter på F- och G-ort samt i viss i motionen

antydd omfattning åt ämneslärarinnor och övningslärare vid

nämnda undervisningsanstalter i skälig proportion härtill;

dels att riksdagen ville besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.

Maj:t snarast möjligt måtte framlägga proposition om definitiv lönereglering

åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,

statens folkskoleseminarier, tekniska läroverken, statens små
Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 67 käft. (Nr 122.)

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ig Statsutskottets utlåtande Nr 122.

skoleseminarier i Haparanda och Murjek, statens blindundervisningsanstalter

och vårdanstalten i Land för blinda med komplicerat lyte samt för

statens folkskolinspektörer.

I anledning av denna motion hemställde 1928 års riksdag i skrivelse till

Kungl. Maj:t den 1 juni 1928 (nr 292), att Kungl. Maj:t måtte taga under

övervägande, huruvida förslag till förbättrade löneförhållanden för lärare vid

de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier,

de tekniska läroverken, statens småskoleseminarier, statens blindundervisningsanstalter

samt vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte

ävensom för statens folkskolinspektörer må kunna snarast föreläggas riksdagen.

Riksdagen hänvisade därvid till vad riksdagen, såvitt anginge en

definitiv lönereglering, anfört i sin skrivelse nr 290 i anledning av väckta

motioner om tillfällig löneförbättring åt lärare vid folk- och småskolor samt

högre folkskolor.

Något förslag till definitiv lönereglering för nu ifrågavarande grupper av

befattningshavare har icke kunnat föreläggas innevarande års riksdag, och

departementschefen framhåller, att det är ovisst, när ett förslag i ämnet

kan komma att framläggas för riksdagen. Departementschefen erinrar,

att jämväl denna fråga tillhör dem, som skola tagas under behandling av

1928 års lönekommitté. Det synes emellertid departementschefen angeläget

att i avvaktan på en på denna kommittés förslag grundad lönereglering

bereda vissa av ifrågavarande befattningshavare provisorisk avlöningsförbättring

och därigenom giva dem en kompensation för den ytterligare tidsutdräkt,

som kan föranledas av ett uppskov med den definitiva löneregleringens

genomförande. Departementschefen erinrar vidare, att under liknande

förhållanden riksdagen på sin tid beviljade professorerna vid universiteten

en provisorisk avlöningsförbättring såsom kompensation för en uppskjuten

definitiv lönereglering.

Till samtliga nu ifrågavarande befattningshavare utgår avlöning dels i

form av grundlön, dels i form av tillfällig löneförbättring, varjämte å det

sammanlagda beloppet av grundlönen och löneförbättringen utgår dyrtidstillägg

enligt de av 1923 års riksdag för icke reglerade verk fastställda

grunder. Bestämmelserna angående grundlönen hava, vad beträffar lärarna

vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens folkskoleseminarier

och de tekniska läroverken i huvudsak fastställts avT 1918 års

riksdag samt beträffande flertalet övriga nu ifrågavarande befattningshavare

av följande riksdagar. Genomgående för dessa bestämmelser är, att lönebeloppen

äro desamma för alla rikets orter.

Grunderna för den tillfälliga löneförbättringen fastställas årligen av riksdagen.

Alltsedan budgetåret 1925/1926 har därvid den principen följts,

att löneförbättringen utgår med olika belopp å olika orter i enlighet med

fastställd dyrortsgruppering.

Befattningshavarna vid de övriga av de till åttonde huvudtiteln hörande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

19

läroanstalterna samt vid skeppsgosseskolorna, sjökrigsskolan, veterinärinrättningen

i Skara och navigationsskolorna ävensom folkskolinspektörorna åtnjuta

från och med budgetåret 1925/1926 tillfällig löneförbättring med

belopp, som ställts i viss relation till den åt lärarna vid de allmänna läroverken

utgående tillfälliga löneförbättringen. Från och med budgetåret 1927/

1928 utgår dylik löneförbättring även åt lärarpersonalen vid statens skolköksseminarium

och hushållsskola.

I syfte att vinna en beräkningsgrund för den provisoriska avlöningsförbättringen,

har inom ecklesiastikdepartementet utarbetats en promemoria,

innefattande preliminärt förslag till provisorisk avlöningsförbättring åt lärarpersonalen

vid de allmänna läroverken med flera ovan angivna läroanstalter

samt folkskolinspektörerna. Förslaget är återgivet å sid. 4—5 i propositionen.

Över nämnda preliminära förslag inhämtades yttrande av 1928 års lönekommitté,

som därvid till en början avgav ett principuttalande av samma

innehåll som beträffande förslaget om provisorisk avlöningsförbättring åt

folk- och småskollärare m. fl. Härefter ingick lönekommittén på en detaljgranskning

av förslaget från sina sålunda angivna synpunkter. I vissa delar

fann kommittén det preliminära förslaget kunna föregripa en lönereglering.

Vid lönekommitténs utlåtande voro fogade två särskilda yttranden. I det

ena yttrandet uttalades, att inga sådana ekonomiska omständigheter förelåge,

att en ytterligare tillfällig löneförbättring för nu ifrågavarande befattningshavare

vore påkallad under den tid, kommitténs arbete med definitiv

lönereglering för dem påginge. I det andra yttrandet framhölls, att det

vore uppenbart, att förslaget, vad anginge lektorer och adjunkter vid de

allmänna läroverken och andra undervisningsanstalter, föregrepe den definitiva

löneregleringen och betoge kommittén möjligheten av en fri och obunden

prövning härutinnan.

Departementschefen har till en början erinrat om, att de löner för lektorer

och adjunkter, vilka bestämdes vid den av 1918 års lagtima riksdag

beslutade löneregleringen för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

m. fl. läroanstalter, enligt riksdagens eget uttalande voro tillmätta med

utgångspunkt från bland annat den grundåskådningen, att lektorer borde

åtnjuta något högre avlöning än den, som vore bestämd för tjänstemän

av dåvarande s. k. andra normalgraden, samt adjunkter åtnjuta något högre

avlöning än tjänstemän i den s. k. första normalgraden. I anslutning härtill

blevo jämväl övningslärarnas och de extra ordinarie lärarnas löneförmåner

lämpligen reviderade.

Aven med den tillfälliga löneförbättring, som alltsedan början av budgetåret

1925/1926 utgår till omförmälda lärare, uppbär — framhåller departementschefen

— en lektor på G-ort i slutlön icke ens samma löneförmåner,

som en tjänsteman tillhörande lönegraden B 24 i det för de centrala ämbetsverken

gällande lönesystemet, under det att de förutvarande andragrads

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

tjänstemännen numera uppbära avlöning i regel efter B 24 men i ett flertal

fall jämväl efter B 26 i det nya avlöningsreglementet. En adjunkt å G-ort

uppbär i slutlön ungefär samma lön som en tjänsteman i B 21, d. v. s.

som en f. d. förstagrads tjänsteman. I omförmälda jämförelser äro dyrtidstillägg

med respektive 35 och 17 procent medräknade. Då förslag till ny

lönereglering för lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken och med dem i

löneavseende jämförliga läroanstalter icke ännu på någon tid kan komma

att föreläggas riksdagen, synes det departementschefen, att man rättvisligen

bör tillgodose åtminstone de lärargrupper, som av allt att döma skulle bliva

mest lidande på en uppskjuten lönereglering, d. v. s. de å de högsta dyrorterna

anställda lärarna, med något lönetillägg. Det torde — yttrar departementschefen

— ej kunna förnekas, att särskilt lärare å sådana dyrare

orter i många fall befinna sig i en svår ekonomisk belägenhet. För dessa

lärare bör även ett jämförelsevis litet tillägg vara av betydelse. Då ett

sådant tillägg måste anses få en i hög grad provisorisk karaktär och då

enligt departementschefens mening dyrtidstillägg ej bör utgå å detsamma,

anser han, att det lämpligen bör betecknas som provisorisk avlöningsförbättring.

Departementschefen anser det även vara möjligt att i viss begränsad omfattning

genomföra en dylik avlöningsförbättring, utan att en kommande

lönereglering föregripes. Skulle i ett eller annat enstaka fall ett dylikt föregripande

icke kunna undvikas, bör enligt departementschefens mening detta

icke vara avgörande för frågan att bereda lärarkårerna i viss omfattning en

förbättring i deras ekonomiska villkor och ett vederlag för den uppskjutna

löneregleringen.

Vad då först rektorerna vid de allmänna läroverken beträffar, åtnjuta

dessa fri bostad eller ersättning därför. Skolöverstyrelsen har emellertid på

anförda skäl i sitt yttrande över lärarlönekommitténs förslag hemställt, att

denna förmån skulle upphöra samt att rektor vid högre allmänt läroverk

skulle erhålla lön i lönegraden B 30 och rektor vid realskola i B 26

jämte viss löneförstärkning beroende på läroverkets storlek. Då enligt eu

sådan löneprincip en del rektorer, särskilt de vid läroverk med litet lärjungantal,

vid löneregleringens genomförande icke skulle få någon nämnvärd

förhöjning i sina nuvarande avlöningsförmåner, anser sig departementschefen

för närvarande icke kunna förorda något provisoriskt avlöningstillägg

för sådana rektorer, vilka åtnjuta fri bostad eller ersättning därför.

Som ytterligare skäl härför anföres, att dessa befattningshavare genom

nämnda förmån åtminstone i ett avseende kunna sägas hava erhållit full

kompensation för levnadskostnadernas ökning efter år 1914.

Då även rektorerna och föreståndarna vid övriga här ifrågavarande läroanstalter

åtnjuta fri bostad eller ersättning därför, anser departementschefen,

att ej heller dessa befattningshavare nu böra tillerkännas provisorisk

avlöningsförbättring.

I förenämnda inom ecklesiastikdepartementet preliminärt utarbetade för
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

21

slag hade ifrågasatts, att lektorer å D-, E-, F- och G-orter skulle erhålla

avlöningsförbättring. Då emellertid 1928 års lönekommitté enligt ovan

omförmälda yttrande ansett, att för lektorer å D-ort och möjligen även å

E-ort föreslagen avlöningsförbättring kunde föregripa en lönereglering, anser

departementschefen sig böra förorda avlöningsförstärkning endast åt lektorer

å F- och G-orter. Det torde då enligt hans mening ej heller kunna anföras

tillräckligt bärande skäl för att någon annan lärargrupp å lägre dyrort

än F-ort skall komma i åtnjutande av provisorisk avlöningsförbättring. Som

ytterligare skäl härför framhåller departementschefen, att enligt nu gällande

bestämmelser vid de läroanstalter, varom här är fråga, alla befattningshavare

i samma tjänsteställning å E-, F- och G-orter uppbära, inberäknat dyrtidstillägg,

samma lön och endast obetydligt högre lön — högst 135 kronor

mera — än motsvarande befattningshavare å D-ort, under det att för befattningshavarna

vid de reglerade verken skillnaden i lön för de olika ortsgrupperna

är mera framträdande.

Då alla ordinarie lärare vid blindundervisningsanstalterna och skolköksföreståndarinnorna

vid statens småskoleseminarier i Murjek och Lycksele åtnjuta

förmånen av fri bostad eller särskild ersättning därför, böra enligt

departementschefens mening dessa, med hänsyn till vad som anförts beträffande

rektorerna vid de allmänna läroverken, nu ej komma ifråga till

provisorisk avlöningsförbättring. Av samma skäl hava uteslutits föreståndarna

vid navigationsskolorna.

Då lektorerna vid skogshögskolan sedan år 1925, då den senaste regleringen

av läroverkslärarnas tillfälliga löneförbättring ägde rum, erhållit definitiv

lönereglering och då såväl skeppsgosseskolorna som veterinärinrättningen

i Skara äro belägna å lägre dyrorter än F-ort, hava nämnda lektorer

och befattningshavare vid sistberörda anstalter ansetts ej böra erhålla

provisorisk avlöningsförbättring.

Den provisoriska avlöningsförbättring, som departementschefen förordar

för här ifrågavarande befattningshavare, framgår av följande tabell:

a) Befattningshavare å ordinarie stat å F- och G-orter.

Vid allmänna läroverken:

Lektor, manlig..........................

» kvinnlig..........................

Adjunkt, manlig .........................

» kvinnlig samt ämneslärarinna med adjunkts
kompetens

............................

Annan ämneslärarinna....................

Lärare i övningsämne.....................

Avlönings tillägg

för år räknat

kronor 300:—

» 240:—

> 300: —

» 240:—

» 180: —

» 120: —

Vid högre lärarinneseminariet:

Lektor, manlig..................

» kvinnlig..................

kronor 300: —

» 240:—

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Avlöningstillägg

för år räknat

Adjunkt, manlig.........................kronor 300: —

» kvinnlig........................ » 240: —

Ämneslärarinna.......................... * 180: —

Biträdande ämneslärarinna.................. » 180: —

Övningsskollärare......''................... » ISO: —

Lärare i övningsämne...................... » 120: —

Vid statens skolköksseminarium och hus
-

hållsskola:

Lärarinna i hushållsgöromål.................kronor 120: —

» i handarbete........... » 120: —

Vid folkskoleseminarierna:

Lektor, manlig...........................kronor 300: —

» kvinnlig ......................... » 240: —

Övningsskollärare......................... » 180: —

Lärare i övningsämne....... » 120: —

Vid statens småskoleseminarier:

Ämneslärare ............................kronor 180: —

övningsskollärare......................... » 180: —

Folkskolinspektionen:

Folkskolinspektör.........................kronor 300: —

Gymnastikkonsulenter.................. » 300: —

Nomadskolinspektören.................. » 300: —

Vid tekniska läroverken (tekniska elementarskolor, fackskolor

och gymnasier):

Lektor.................................kronor 300: —

Vid sjökrigsskolan:

Lektor ...............

kronor 300:—

Vid navigationsskolorna:

Lärare...................

kronor 300:—

b) Icke-ordinarie hejattningshavare å F- och G-orter.

Extra och vikarierande ämneslärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarium och tekniskt läroverk, vilken bestrider tjänstgöring

till den omfattning, som åligger lektor eller adjunkt vid allmänt läroverk,

åtnjuter avlöningstillägg med 180 kronor för år räknat.

Som förut nämnts, är det icke avsett, att dyrtidstillägg skall utgå å den

provisoriska avlöningsförbättringen.

Nämnda avlöningsförbättring synes departementschefen böra utgå i samma

ordning som lön eller arvode, d. v. s. för ordinarie befattningshavare efter

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122. 23

kalenderår med en tolftedel varje kalendermånad samt för extra ordinarie

och vikarierande lärarpersonal efter läsår.

Befattningshavare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom, skulle

enligt förslaget äga åtnjuta två tredjedelar av vad han skulle uppbära,

därest han själv bestrede sin tjänst. Till befattningshavare, som av annan

anledning än sjukdom icke bestrider sin tjänst, synes departementschefen

provisorisk avlöningsförbättring icke böra utgå.

Kostnaderna för den provisoriska avlöningsförbättringen beräknas, såvitt

angår befattningshavare under ecklesiastikdepartementet, på följande sätt:

JFöreslagen

provisorisk

Antal

avlönings-

förbättring

per lärare

Allmänna läroverken:

Lektorer.....................

132

300

39,600

Adjunkter....................

345

300

103,500

Ämneslärarinnor................

21

180

3,780

Ovningslärare..................

68

120

8,160

Högre flickläroverken, approximativt.

—

—

3,000

Extra ordinarie ämneslärare.......

93

180

16,740

174,780

Högre lärarinneseminariet:

Lektorer.....................

9

300

2,700

Adjunkter....................

2

300

600

Ämneslärarinnor och biträdande äm-

neslärarinnor................

13

180

2,340

Övningsskollärare..............

2

180

360

Ovningslärare..................

4

120

480

6,480

Statens skolköksseminarium . . .

5

120

600

600

Folkskoleseminarierna:

Lektorer.....................

44

300

13,200

Övningsskollärare...............

39

180

7,020

Ovningslärare..................

39

120

4,680

Extra ordinarie ämneslärare.......

11

180

1,980

26,880

Statens småskoleseminarier:

Ämneslärare...................

5

180

900

Övningsskollärare...............

4

180

720

1,620

F olkskolinspektionen:

Folkskolinspektörer .............

12

300

3,600

3,600

Gymnastikkonsulenter.......

7

300

2,100

2,100

Tekniska läroverken:

Lektorer.....................

7

300

2,100

Extra ordinarie ämneslärare.....

4

180

720

2,820

Summa kronor

218,880

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Utskottets

yttrande.

Den i tablån angivna slutsumman har avrundats till 218,900 kronor.

Löneförbättringen för nomadskolinspektören anses liksom hans övriga löneförmåner

böra bestridas från förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,

folkbildningsändamål, varom Kungl. Maj:t skulle äga att utan riksdagens

börande fatta beslut.

För sjökrigsskolan beräknas kostnaden till 300 kronor, och skulle vid

bifall till förevarande förslag i vad avser lektorer vid de allmänna läroverken

nämnda belopp efter Kungl. Maj:ts beslut utgå från fjärde huvudtitelns

under sjöförsvaret uppförda förslagsanslag till avlöning till personal

vid kårer och stater m. fl. För navigationsskolorna beräknas kostnaden till

3,900 kronor.

De sammanlagda anslagskostnaderna å riksstaten skulle i enlighet härmed

uppgå till följande belopp, nämligen

under åttonde huvudtiteln

» tionde »

......kronor 218,900: —

...... » 3,900: —

Summa kronor 222,800: —

Utskottet har under punkten Lo) såsom skäl för att utskottet ansett sig

kunna förorda en provisorisk avlöningsförbättring för folk- och småskolans

samt de högre folkskolornas lärarpersonal anfört, att denna personal efter

1918 års lönereglering icke erhållit någon tillfällig löneförbättring. Samma

skäl gäller icke för de nu ifrågavarande befattningshavarna, vilka samtliga

kommit i åtnjutande av sådan förbättring av sina avlöningsförmåner. Med

hänsyn härtill synes det utskottet icke med fog kunna göras gällande, att

något mera trängande behov föreligger av ytterligare avlöningsförbättring

för dessa befattningshavare, innan en ny lönereglering kommer till stånd. Vad

från lönekommitténs sida anförts beträffande ett föregripande av den definitiva

löneregleringen torde ock, vad angår ifrågavarande lärare, böra tillmätas

särskild betydelse, och de härutinnan framkomna betänkligheterna

synas genom det framlagda förslaget icke helt undanröjda. Utskottet måste

därför ställa sig avvisande mot Kungl. Maj:ts förslag och alltså förorda

bifall till den av herr Olsson i Kullenbergstorp m. fl. väckta motionen

(II: 421). Av vad utskottet nu anfört framgår, att enligt utskottets mening

de av herrar Bergman m. fl. och Wallerius m. fl. väckta motionerna (I: 284

och II: 429) böra av riksdagen avslås.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till herr Olssons i Kullenbergstorp

m. fl. ovannämnda motion (II: 421), avslå Kungl.

Maj:ts ifrågavarande förslag samt herrar Bergmans m. fl.

och Wallerius m. fl. ovannämnda motioner (I: 284 och

II: 429).

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

25

3:o) I eu inom andra kammaren av herrar S. llcmjtsson i Norup och

A. Thomson väckt motion (II: 122), som för förberedande behandling hänvisats

till statsutskottet, har hemställts, att riksdagen måtto

dels medgiva, att provisorisk avlöningsförbättring må för tiden 1 juli

1929 30 juni 1930 utgå till lärare vid folkhögskolor i överensstämmelse

med ett av skolöverstyrelsen framlagt, i motionen återgivet förslag,

dels oclc för ändamålet anvisa för budgetåret 1929—1930 ett extra förslagsanslag

av 90,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

I statsverkspropositionen har bebådats en framställning från Kungl. Maj:t

rörande provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor

samt högre folkskolor. Såsom skäl härför åberopas framställningar från

skolöverstyrelsen samt tidigare motioner inom riksdagen rörande tillfällig

löneförbättring, på grund varav 1928 års riksdag gjort ett uttalande i dylik

riktning.

Såvitt vi kunna finna, avser den blivande propositionen icke att upptaga

något förslag till avlöningsförbättring för folkhögskolornas lärarpersonal. Det

har dock såväl i föregående motioner som i framställningar till Kungl.

Maj:t från skolöverstyrelsen framhållits, att även dessa lärare vore i behov

av eu löneförbättring, och 1928 års riksdag har i anledning av motion härom

hemställt (skrivelse nr 291), att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande,

huruvida förslag till förbättrade löneförhållanden för lärare vid

folkhögskolor må kunna snarast möjligt föreläggas riksdagen.

Härvid har riksdagen hänvisat till vad riksdagen anfört i fråga om

väckta motioner angående tillfällig löneförbättring för lärare vid folk- och

småskolor samt högre folkskolor, liksom det av riksdagens tidigare uttalanden

framgår, att frågan om förbättring av folkhögskollärarnas löneförhållanden

borde lösas i samband med motsvarande lönespörsmål för de

nämnda kommunalt anställda lärarna. Jämväl skolöverstyrelsen har i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1928 hemställt, att Kungl. Maj:t

måtte för 1929 års riksdag framlägga förslag om tillfällig löneförbättring

åt lärare vid folkhögskolor i överensstämmelse med ett av överstyrelsen

förut avgivet förslag.

Det synes oss därför icke tillbörligt, att folkhögskollärarna ställas utanför

den möjlighet till avlöningsförbättring, som nu förebådas för folkskollärare

m. fl. I jämförelse med realskolornas och de kommunala mellanskolornas

lärarpersonal, vid vilka folkhögskolornas närmast sidoordnades vid lönereglering

1919, ha folkhögskollärare länge befunnit sig i en ogynnsam ställning,

enär tillfällig löneförbättring sedan flera år tillbaka kommit de förstnämnda

lärargrupperna till godo, men icke folkhögskolornas lärare. I

längden måste en sådan undantagsställning även menligt inverka på möjligheten

att rekrytera folkhögskolornas lärarpersonal med väl kvalificerade

krafter.

Detta har även framhållits av skolöverstyrelsen i dess förutnämnda hemställan

om tillfällig löneförbättring åt folkhögsskollärare. Överstyrelsen hade

förut på uppdrag av Kungl. Maj:t utarbetat och den 31 augusti 1926 avgivit

ett förslag om tillfällig löneförbättring åt folkhögskollärare, vilket upptog

avlöningstillägg med nedanstående belopp:

Provisorisk

löneförbättring

för lärare

vid folkhögskolor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Manlig Kvinnlig

kronor kronor

Föreståndare

a) vid skola med såväl huvudkurs som fristående kvinnlig

kurs...................................... 700: — 600: —

b) vid skola med endast huvudkurs men med såväl manlig

som kvinnlig avdelning........................ 600: — 540: —

c) vid skola med endast huvudkurs och endast en avdel
ninsr.

..................................... 520: — 485: —

Fast anställd ämneslärare

a) vid såväl huvudkurs som fristående kvinnlig kurs .... 600: — 550: —

b) vid endast huvudkurs.......................... 485: — 465: —

Extra ordinarie och vikarierande ämneslärare

a) vid huvudkurs.............................. 285: — 255: —

b) vid fristående kvinnlig kurs..................... 90: — 82: 50

Det för en tillfällig löneförbättring erforderliga anslagsbeloppet har överstyrelsen

under angivna förutsättningar beräknat till omkring 90,000 kronor.

Detta överstyrelsens förslag synes oss lämpligen kunna läggas till grund

för en provisorisk avlöningsförbättring åt folkhögskolornas lärare.

Utskottets Vid den lönereglering, som år 1919 genomfördes för lärarpersonalen vid

yttrande, folkhögskolorna, bestämdes lönerna för denna personal till belopp, som gjorde

ifrågavarande lärare närmast jämställda med lärare vid kommunala mellanskolor

och realskolor. Någon fullständig likställdhet kunde dock ej åstadkommas

med hänsyn till de särskilda förhållanden med avseende å tjänstgöringstiden,

som förekomma vid folkhögskolorna. Lönerna kommo att något

överstiga de kommunala mellanskolelärarnas men uppgingo icke till de löner,

som fastställts för realskolornas lärare. Sedermera har emellertid den sålunda

åvägabragta relationen förryckts därigenom, att såväl lärare vid

realskolor som lärare vid kommunala mellanskolor erhållit tillfällig löneförbättring,

en förmån, som däremot icke kommit folkhögskolornas lärare till

del, varjämte bör bemärkas, att dessa åtnjuta dyrtidstillägg endast å halva lönen.

Upprepade framställningar om en förbättring av ifrågavarande lärares

löneförhållanden hava under årens lopp blivit gjorda såväl från lärarnas

egen sida som av skolöverstyrelsen utan att dock hittills hava föranlett

något resultat. Jämväl riksdagen har på grund av väckta motioner haft

frågan under omprövning, och, såsom motionärerna erinrat, har 1928 års

riksdag anhållit, att Kungl. Maj:t måtte taga under övervägande, huruvida

förslag till förbättrade löneförhållanden för dessa lärare måtte kunna snarast

föreläggas riksdagen.

Då nu i förevarande motion begäres, att folkhögskollärarna måtte tillerkännas

en provisorisk löneförbättring, måste utskottet för sm del finna detta

krav berättigat. Det synes utskottet vara en rimlig och rättvis fordran att

genom ett tillskott till nämnda lärares löner i det närmaste återföra dem

till den ställning i förhållande till förenämnda båda andra lärargrupper,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

27

som de genom 1919 års lönereglering kommo att intaga och vilken ansågs

välgrundad i betraktande av folkhögskollärarnas utbildning och kompetens

samt de särskilda krav, arbetet vid en folkhögskola ställer på lärarpersonalen.

Vad beträffar de av motionärerna föreslagna löneförbättringsbeloppen, anser

sig utskottet med hänsyn till önskvärdheten av att icke ett föregripande må

ske av en eventuell ny lönereglering samt vid jämförelse med de löneförmåner,

som utgå till realskolornas och de kommunala mellanskolornas lärare,

böra ifrågasätta, att de föreslagna beloppen, såvitt angår föreståndare och

fast anställda ämneslärare, genomgående reduceras med 100 kronor. De för

extra ordinarie och vikarierande ämneslärare upptagna beloppen föranleda

däremot ingen erinran från utskottets sida. På grund av den av utskottet

nu föreslagna minskningen av löneförbättringens belopp för föreståndare

och fast anställda ämneslärare torde en sänkning av det erforderliga anslaget

kunna ske till 70,000 kronor.

Då flertalet folkhögskolor äro belägna å platser, tillhörande de billigaste

ortsgrupperna, torde någon differentiering med hänsyn till ortsgruppering

icke böra ifrågakomma.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga närmare

bestämmelser rörande avlöningsförbättringens utgående.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av herrar Bengtssons i Norup

och Thomsons ovanberörda motion (11:122)

a) medgiva att provisorisk avlöningsförbättring må för

tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 utgå till nedannämnda

befattningshavare vid folkhögskolor med följande belopp

a)

b)

c)

a)

b)

a)

b)

Föreståndare

Manlig

Kronor

Kvinnlig

Kronor

vid skola med såväl huvudkurs som

fristående kvinnlig kurs.........

vid skola med endast huvudkurs men

600: —

500: —

med såväl manlig som kvinnlig av- delning .....................

vid skola med endast huvudkurs och

500: —

440: —

endast en avdelning............

420: —

385: —

Fast anställd ämneslärare

vid såväl huvudkurs som fristående

kvinnlig kurs.................

500: —

450: —

vid endast huvudkurs...........

385: —

365: —

Extra ordinarie och vikarierande ämneslärare

vid huvudkurs................

285: —

255: —

vid fristående kvinnlig kurs......

90: —

82: 50

b) för ändamålet anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Dyrtidstilllägg

åt lärare

vid vissa

statsunderstödda

undervisningsanstalter.

4:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angå

ende statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Kungl.

Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkten 291 av det vid propositionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att de för budgetåret 1928/1929 gällande allmänna grunder

för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk, vid kommunala flickskolor

och vid folkhögskolor ävensom åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa

sjukvårdsanstalter, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier

skola lända till efterrättelse jämväl för budgetåret 1929/1930

allenast med den jämkning beträffande dyrtidstillägg åt lärare vid folkskolor

och högre folkskolor, som Kungl. Maj:t, i anslutning till vad departementschefen

i statsrådsprotokollet anfört, må finna lämpligt föreskriva;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t såväl att utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av förberörda allmänna grunder må befinnas erforderliga,

som även att i huvudsaklig enlighet med de i sådant avseende nu

gällande föreskrifter meddela närmare bestämmelser i fråga om dyrtidstilllägg

åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt

vid förut angivna läroanstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete;

dels ock till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt nämnda lärargrupper

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 22,500,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 671-—673 i statsrådsprotokollet.

Den ifrågasatta jämkningen beträffande dyrtidstillägg åt lärare vid folkskolor

och högre folkskolor sammanhänger med det av Kungl. Maj:t framlagda

förslaget om provisorisk avlöningsförbättring åt nämnda lärare, enligt

vilket förslag dyrtidstillägg icke skulle utgå å denna avlöningsförbättring.

I övrigt bygger förslaget på att nu gällande grunder för dyrtidstilläggs utgående

skola tillämpas jämväl under budgetåret 1929/1930.

Under erinran dels att riksdagen tidigare bifallit Kungl. Maj:ts förslag

angående dyrtidstillägg under budgetåret 1929/1930 åt befattningshavare i

statens tjänst, dels ock att utskottet under punkt 1 i detta utlåtande tillstyrkt

Kungl. Maj:ts förslag, att dyrtidstillägg icke må utgå å den provisoriska

avlöningsförbättringen för lärare vid folkskolor och högre folkskolor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att de för budgetåret 1928/1929 gällande allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk,

vid kommunala flickskolor och vid folkhögskolor ävensom

åt lärare vid folk- och småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter,

högre folkskolor, kommunala mellanskolor och

vissa småskoleseminarier skola lända till efterrättelse jäm
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

29

väl för budgetåret 1929/1930 allenast med den jämkning

beträffande dyrtidstillägg åt lärare vid folkskolor och högre

folkskolor, som Kungl. Maj:t, i anslutning till vad departementschefen

under punkt 291 i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 4 januari 1929 anfört, må finna

lämpligt föreskriva;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t såväl att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av förberörda allmänna

grunder må befinnas erforderliga, som även att i huvudsaklig

enlighet med de i sådant avseende nu gällande föreskrifter

meddela närmare bestämmelser i fråga om dyrtidstillägg

åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala samt vid förut angivna läroanstalter för utbildande

av lärarinnor i handarbete;

c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt

nämnda lärargrupper anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra förslagsanslag av 22,500,000 kronor.

Stockholm den 17 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar J. L. Widell, Olof Olsson, O. Bergqvist, C. A. Carlsson

i Gävle, K. V. Rydén, N. J. M. Svensson i Kompersmåla, C. I. Asplund, J. Pålsson, J. G.

Walles och A. Thelin;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson

i Norup, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren,

E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, O. Nilsson i Örebro,

O. E. F. Järte och C. A. Anderson i Storegården; med undantag därav att i behandlingen

av punkterna 2—4 deltagit herr Oscar Olsson i st. f. herr Olof Olsson och herr E. A.

Lundell i st. f. herr Thelin.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

Reservationer:

vid punkt l:o) (provisorisk avlöningsförbättring för folk- och småskollärare

m. fl.):

1) av herrar Olsson i Kullenbergstorp och Anderson i Storegården, vilka

ansett, att utskottet bort hemställa om avslag å Kungl. Maj:ts framställning;

2) av herr Olof Olsson, som ansett, att utskottet bort tillstyrka, att den provisoriska

avlöningsförbättringen för lärare vid mindre folkskolor skall utgå

med samma belopp som för kvinnlig folkskollärare;

3) av herr Björck, som ansett, att utskottet bort tillstyrka bifall till de av

honom och herr Larsson i Västerås i ämnet väckta motionerna (I: 278 och

II: 422);

4) av herrar Bydén och Persson i Fritorp;

vid punkt 2 (provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl.) av herrar Widell, Bergqvist, Bydén, Oscar Olsson, Walles,

Pauli, Björck, Törnkvist i Karlskrona, Holmgren och Järte, vilka ansett, att

utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Enligt utskottets mening måste det betraktas såsom rättvist och billigt

att, oavsett den pågående utredningen rörande en definitiv lönereglering,

vidtaga åtgärder för en förbättring av här ifrågavarande befattningshavares

löneförhållanden. Det är visserligen sant, att dessa befattningshavare efter

år 1918 kommit i åtnjutande av tillfällig löneförbättring, men det torde

dock med fog kunna göras gällande, att, särskilt med hänsyn till de högsf

kompetensfordringar, som ställas på ifrågavarande tjänstemän, de till dem

utgående löneförmånerna äro för låga. Också har 1928 års riksdag, såsom

departementschefen erinrat, erkänt det berättigade i att åtgärder snarast vidtagas

till en förbättring av ifrågavarande befattningshavares löneförhållanden,

och det synes utskottet stå i god överensstämmelse med den av riksdagen

sålunda uttryckta uppfattningen, att nu en provisorisk avlöningsförbättring

kommer till stånd för dem, som hava sin tjänstgöring förlagd till

platser, tillhörande de dyraste ortsgrupperna.

De grunder, som av Kungl. Maj:t framlagts för en dylik avlöningsförbättring,

och de belopp, som i sådant hänseende av Kungl. Maj:t föreslagits,

hava synts utskottet väl avvägda och torde icke kunna innebära ett

föregripande av en blivande lönereglering. Utskottet anser sig därför böra

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, dock med den ändringen att, då riksdagen

tidigare avslagit Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av gymnastikkonsulentbefattningar,

dessa böra ur det nu föreliggande förslaget utgå och det

under åttonde huvudtiteln begärda anslaget å 218,900 kronor i anledning

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 122.

31

härav minskas med det för gymnastikkonsulenter beräknade beloppet, 2,100

kronor, varigenom nämnda anslag skulle komma att utgöra 216,800 kronor.

Av vad utskottet nu anfört framgår, att utskottet anser de av herrar

Bergman m. fl. och Wallerius m. 11. samt herr Olsson i Kullenbergstorp

m. fl. väckta motioner icke böra vinna riksdagens bifall.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å herrar Bergmans m. fl. och Wallerius

eu. fl. ävensom herr Olssons i Kullenbergstorp m. fl. ovanberörda

motioner (I: 284, II: 429 och II: 421)

a) besluta,

att under budgetåret 1929/1930 må, utöver tillfällig löneförbättring,

utgå provisorisk avlöningsförbättring till lärare

vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, statens

skolköksseminarium och hushållsskola, statens folkskoleseminarier,

de tekniska läroverken, statens småskoleseminarier,

sjökrigsskolan och navigationsskolorna ävensom till statens

folkskolinspektörer och nomadskolinspektören allt i

enlighet med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 25 februari 1929 föreslagna

grunder och angivna belopp;

att dyrtidstillägg ej må utgå å omförmälda provisoriska

avlöningsförbättring; samt

att Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare villkor och

bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits,

böra för sagda avlöningsförbättrings åtnjutande stadgas;

b) vid bifall till ovan framlagda förslag,

under åttonde huvudtiteln till provisorisk avlöningsförbättring

för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 216,800

kronor;

under tionde huvudtiteln till provisorisk avlöningsförbättring

för lärare vid navigationsskolorna för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,900 kronor;»

vid punkt 3:o) (provisorisk löneförbättring för lärare vid folkhögskolor)

av herrar Olsson i Kullenbergstorp och Anderson i Storegården, vilka ansett,

att utskottet bort hemställa om avslag å den i ämnet väckta motionen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1929:266 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående provisorisk avlönings förbättring för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. s. 10 i texten
  2. Rskr. 1929:265 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. May.ts proposition angående provisorisk avlönings förbättring åt lärare vid folkoch småskolor samt vid högre s. 1 i texten