Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor, punkterna 2:o) och 5:o) jämte två i ämnet väckta motioner.

1929-05-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:132, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor, punkterna 2:o) och 5:o) jämte två i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

1

Nr 132.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1929 kl. 5 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

i samband med 1927 års skolreform stående frågor,

punkterna 2:o) och 5:o) jämte två i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

l:o) I en till riksdagen avlåten, den 8 januari 1929 dagtecknad proposition,

nr 86, har Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

nämnda dag, under punkt 2: o) föreslagit riksdagen att besluta

att, därest på grund av inrättandet av högre allmänt läroverk för flickor

statsunderstödd enskild högre flickskola på orten upphör med sin verksamhet

och på den grund vid den senare skolan anställd ämneslärarinna

med full tjänstgöring går förlustig sin anställning, hon må, under förutsättning

att hon vid början av skolans avveckling uppnått en ålder av 50

år samt vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd

enskild läroanstalt före den 1 mars 1927, intill dess hon fyller 60 år, av

statsmedel åtnjuta en årlig ersättning, uppgående till två tredjedelar av

den avlöning hon i enlighet med gällande bestämmelser vid entledigandet

åtnjöt från skolan, tillfällig löneförbättring och eventuellt utgående dyrtidstillägg

däri inberäknade, samt för tiden därefter en årlig pension till

samma belopp, som skulle tillkommit henne, därest hon intill uppnåendet

av sistnämnda ålder varit i tjänst vid statsunderstödd enskild flickskola;

skolande vad nu sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana

skolor, vilkas avveckling påbörjats inom tio år, räknat från den 1 juli 1929.

Med avseende å utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet sid. 18—22.

Föreliggande förslag innebär, att de förmåner i fråga om ersättning och

pension, vilka genom beslut av 1927 och 1928 års riksdagar redan tillförsäkrats

vissa flickskollärarinnor, som på grund av skolreformen kunna

komma att förlora sin anställning, skulle under enahanda förutsättningar

beredas jämväl lärarinnor vid sådana statsunderstödda enskilda högre

flickskolor, som må komma att nedläggas till följd av högre allmänna

flickläroverks inrättande å vederbörande orter.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 74 häft. (Nr 132.)

Ersättning åt

vissa lärarinnor

vid

statsunderstödda

enskilda

läroanstalter.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

Utskottets

yttrande.

Utöver berörda förslag har i statsrådsprotokollet omförmälts ett annat

av skolöverstyrelsen uppgjort förslag till bestämmelser, avseende överflyttning

under vissa förutsättningar av lärarinnor från enskild högre

flickskola till allmänt läroverk. Detta förslag, som tillkommit med anledning

av ett uttalande i nämnda ämne av 1927 års riksdag (riksdagens skrivelse

nr 262, sid. 100), har följande innehåll:

Då ämneslärarinnetjänst blivit ledig vid statligt samläroverk eller högre

läroverk för flickor, må skolöverstyrelsen kunna utan tjänstens ledigförklarande

i den ordning, som i gällande läroverksstadga föreskrives, till

innehavare av densamma utse vid statsunderstödd enskild högre flickskola

anställd föreståndarinna eller ämneslärarinna, som äger behörighet

till ämneslärarinnetjänst vid statsläroverk, under förutsättning att ifrågavarande

lärarinna dels antingen blivit entledigad eller enligt skolöverstyrelsens

beprövande kan förutses komma att bliva entledigad från sin befattning,

på den grund att verksamheten vid den skola, vid vilken hon är

anställd, nedlägges eller inskränkes såsom en följd av den av 1927 års riksdag

beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet och av riksdagen

i anslutning därtill ifrågasatta åtgärder, dels före den 1 mars 1927

vunnit anställning med full tjänstgöring vid statsunderstödd enskild

högre flickskola samt vid tiden för överflyttandet till ämneslärarinnetjänst

vid statsläroverk under minst 5 år varit anställd med full tjänstgöring

vid statsunderstödd enskild läroanstalt.

Mot vad skolöverstyrelsen i senast berörda hänseenden föreslagit, har

departementschefen icke haft annat att erinra än att de fall, då en lärarinna

förutsättes gå förlustig sin anställning, ehuru flickskolans verksamhet

kan beräknas komma att allenast inskränkas till följd av 1927 års skolbeslut,

böra underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Emellertid har departementschefen icke velat tillstyrka, att sistnämnda

bestämmelser av Kungl. Maj:t fastställas, förrän riksdagen fått tillfälle

att yttra sig över desamma. Något uttryckligt beslut av riksdagen har

dock icke ansetts böra ifrågasättas.

Utskottet finner Kungl. Maj:ts förstnämnda förslag icke giva anledning

till erinran.

Vad åter angår förslaget om bestämmelser angående överflyttning av

vissa lärarinnor från enskilda flickskolor till allmänt läroverk kan utskottet

i vad detta förslag avser att utvidga tidigare lämnat medgivande att

under vissa angivna förutsättningar till statsläroverk överflytta lärarinna,

som blivit entledigad från anställning vid högre flickskola, till att

gälla även de fall, då sådant entledigande »kan förutses», icke biträda

detsamma.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må besluta, att, därest på grund av inrättandet

av högre allmänt läroverk för flickor statsunderstödd

enskild högre flickskola på orten upphör med sin

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

3

verksamhet och på den grund vid den senare skolan anstålid

ämneslärarinna med full tjänstgöring går förlustig

sin anställning, hon må, under förutsättning att hon vid

början av skolans avveckling uppnått en ålder av 50 år

samt vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd

enskild läroanstalt före den 1 mars 1927, intill

dess hon fyller 60 år av statsmedel åtnjuta en årlig ersättning,

uppgående till två tredjedelar av den avlöning,

hon i enlighet med gällande bestämmelser vid entledigandet

åtnjöt från skolan, tillfällig löneförbättring och eventuellt

utgående dyrtidstillägg däri inberäknade, samt för

tiden därefter en årlig pension till samma belopp, som

skulle tillkommit henne, därest hon intill uppnåendet av

sistnämnda ålder varit i tjänst vid statsunderstödd enskild

flickskola; skolande vad nu sagts äga tillämpning

beträffande lärarinnor vid sådana skolor, vilkas avveckling

påbörjats inom tio år, räknat från och med den

1 juli 1929.

2:o) Under punkt 5:o) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola, som

innehar behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk och som

i samband med sådan skolas omorganisation till samrealskola eller ock

vid sådan skolas nedläggande eller begränsning i följd av inrättande å

orten av högre flickläroverk övergått i statens tjänst, skall vara berättigad

att som adjunkt omedelbart erhålla placering lägst i sådan lönegrad, att

övergången i statstjänst icke för läraren medför minskning i de löneförmåner,

vilka han enligt för kommunal mellanskola gällande bestämmelser

vid övergångstillfället åtnjutit, varvid ersättning för bostad och bränsle

beräknas för manlig lärare till 500 kronor och för kvinnlig lärare till 350

kronor samt hänsyn icke tages vare sig till den tillfälliga löneförbättring

eller till det dyrtidstillägg, som för lärare vid här ifrågavarande skoltyper

kan utgå; skolande härvid dock iakttagas att, såvida lärare, om vilken

nu är fråga, vid tillämpning av dessa bestämmelser skulle i avseende

å rätt till ålderstillägg hava kommit i förmånligare ställning, därest

hans övergång i statstjänst inträffat senare än som skett, honom må

tillgodoföras det ålderstillägg vid befattningen, som erfordras för att

nämnda förhållande må utjämnas.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 29—36 i åberopade statsrådsprotokollet.

Adjunktskompetent

lärares vid

kommunal

mellanskola

placering i

lönegrad vid

övergång till

adjunktstjänst

vid

samrealskola.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr O. Bergqvist

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 132.

(I: 84) och den andra inom andra kammaren av herr H. Lundström m. fl.

(II: 226), i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville besluta, att adjunktskompetent

lärare vid kommunal mellanskola må vid förstatligandet

få såsom adjunkt åtnjuta lön i den lönegrad, som närmast motsvarar hans

samtliga löneförmåner före förstatligandet, varvid ersättning för bostad

beräknas efter å orten gängse pris för lagstadgad sådan, och att lönetui sår,

som intjänats i den lönegrad, vari lärare vid överflyttning befinner sig,

må tillgodoräknas honom vid uppflyttning i högre lönegrad såsom adjunkt.

Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag åberopade

skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 84.

I anledning av väckt motion medgav 1928 års riksdag, att adjunktskompetent

lärare vid kommunal mellanskola, som vid sådan skolas omorganisation

överginge i statstjänst, finge för erhållande av ålderstillägg såsom

adjunkt enligt Kungl. Maj:ts bestämmande tillgodoräkna så stor del av sin

tjänstgöring vid kommunal mellanskola, att övergången i statstjänst icke

för honom medförde minskning uti de löneförmåner, bostadsersättning,

tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg däri inberäknade, vilka han

enligt för kommunal mellanskola gällande bestämmelser vid övergångstillfället

åtnjutit, ersättning för hostad och bränsle därvid beräknade för

manlig lärare till 500 kronor och för kvinnlig lärare till 3o0 kronor.

I enlighet med detta riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 29

juni 1928 bestämmelser i ämnet, vilka bestämmelser återfinnas i kungörelsen

samma dag (nr 273) angående ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen

den 22 december 1927 (nr 496) angående vissa föreskrifter rörande läroanstalter,

som stå under ombildning från kommunala mellanskolor till

samrealskolor.

Emellertid hava dessa bestämmelser vid tillämpningen visat sig verka

ganska ojämnt och medföra vissa konsekvenser, som anses icke hava varit

avsedda, och det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget åsyftar att avhjälpa

dessa olägenheter. Motionärernas förslag har samma syfte, men

skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag väsentligen därutinnan, att, under

det att enligt sistnämnda förslag bostadsersättningen, jämlikt 1928 års

riksdags beslut, angivits till ett oavsett orten gällande, fixt belopp, motionärerna

föreslagit, att berörda ersättning skulle beräknas efter å orten

gängse hyrespris.

Utskottets Utskottet finner uppenbart, att de påtalade konsekvenserna av 1928 års

yttrande, beslut icke varit avsedda, och anser erforderligt, att rättelse härutinnan

sker. Visserligen kan, såsom motionärerna framhållit, den angivna grunden

för beräkningen av bostadsersättningen i vissa fall tillskynda vederbörande

lärare en förlust, men det torde enligt utskottets mening icke böra

ankomma på staten att härutinnan hålla läraren skadeslös. Det av Kungl.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 132.

5

Maj:t framlagda förslaget synes utskottet alltså böra godtagas med den

jämkning allenast, att med hänsyn till riksdagens redan fattade beslut angående

de till upprättande föreslagna allmänna läroverken för flickor de

under nu förevarande punkt föreslagna bestämmelserna, i vad de avse

kommunal mellanskolas nedläggande eller begränsning i följd av högre

flickläroverks inrättande, böra utgå.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen ville, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och i anledning av herrar Bergqvists och Lundströms m. fl.

ovanberörda motioner (I: 84 och II: 226), medgiva, att ordinarie

ämneslärare vid kommunal mellanskola, som innehar

behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk

och som i samband med sådan skolas omorganisation

till samrealskola övergått i statens tjänst, skall vara berättigad

att som adjunkt omedelbart erhålla placering lägst i

sådan lönegrad, att övergången i statstjänst icke för läraren

medför minskning i de löneförmåner, vilka han enligt

för kommunal mellanskola gällande bestämmelser vid

övergångstillfället åtnjutit, varvid ersättning för bostad

och bränsle beräknas för manlig lärare till 500 kronor och

för kvinnlig lärare till 350 kronor samt hänsyn icke tages

vare sig till den tillfälliga löneförbättring eller till det

dyrtidstillägg, som för lärare vid här ifrågavarande skoltyper

kan utgå; skolande härvid dock iakttagas att, såvida

lärare, om vilken nu är fråga, vid tillämpning av

dessa bestämmelser skulle i avseende å rätt till ålderstilllägg

hava kommit i förmånligare ställning, därest hans

övergång i statstjänst inträffat senare än som skett, honom

må tillgodoföras det ålderstillägg vid befattningen, som

erfordras för att nämnda förhållande må utjämnas.

Stockholm den 21 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widéll, Olof Olsson, O.Bergqvist,

J. Nilsson i Malmö, G. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle, C. G. V.

Hammarskjöld, J. G. Walles, E. A. Lundell, I. Hj. E. Pauli och K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. M. Olsson i Blädinge, A.

Å.-son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss, S. Persson i Fritorp,

O. Nilsson i Örebro, E. G. E. Eriksson i Stockholm, A. Danielsson och F. V. Sandwall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor. s. 1 i texten