Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor, punkterna 2:o) och 5:o) jämte två i ämnet väckta motioner.
1929-05-21 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1929:132, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor, punkterna 2:o) och 5:o) jämte två i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 132.
1
Nr 132.
Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1929 kl. 5 e. in.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
i samband med 1927 års skolreform stående frågor,
punkterna 2:o) och 5:o) jämte två i ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
l:o) I en till riksdagen avlåten, den 8 januari 1929 dagtecknad proposition,
nr 86, har Kungl. Maj:t, under åberopande av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
nämnda dag, under punkt 2: o) föreslagit riksdagen att besluta
att, därest på grund av inrättandet av högre allmänt läroverk för flickor
statsunderstödd enskild högre flickskola på orten upphör med sin verksamhet
och på den grund vid den senare skolan anställd ämneslärarinna
med full tjänstgöring går förlustig sin anställning, hon må, under förutsättning
att hon vid början av skolans avveckling uppnått en ålder av 50
år samt vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd
enskild läroanstalt före den 1 mars 1927, intill dess hon fyller 60 år, av
statsmedel åtnjuta en årlig ersättning, uppgående till två tredjedelar av
den avlöning hon i enlighet med gällande bestämmelser vid entledigandet
åtnjöt från skolan, tillfällig löneförbättring och eventuellt utgående dyrtidstillägg
däri inberäknade, samt för tiden därefter en årlig pension till
samma belopp, som skulle tillkommit henne, därest hon intill uppnåendet
av sistnämnda ålder varit i tjänst vid statsunderstödd enskild flickskola;
skolande vad nu sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana
skolor, vilkas avveckling påbörjats inom tio år, räknat från den 1 juli 1929.
Med avseende å utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet sid. 18—22.
Föreliggande förslag innebär, att de förmåner i fråga om ersättning och
pension, vilka genom beslut av 1927 och 1928 års riksdagar redan tillförsäkrats
vissa flickskollärarinnor, som på grund av skolreformen kunna
komma att förlora sin anställning, skulle under enahanda förutsättningar
beredas jämväl lärarinnor vid sådana statsunderstödda enskilda högre
flickskolor, som må komma att nedläggas till följd av högre allmänna
flickläroverks inrättande å vederbörande orter.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 74 häft. (Nr 132.)
Ersättning åt
vissa lärarinnor
vid
statsunderstödda
enskilda
läroanstalter.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 132.
Utskottets
yttrande.
Utöver berörda förslag har i statsrådsprotokollet omförmälts ett annat
av skolöverstyrelsen uppgjort förslag till bestämmelser, avseende överflyttning
under vissa förutsättningar av lärarinnor från enskild högre
flickskola till allmänt läroverk. Detta förslag, som tillkommit med anledning
av ett uttalande i nämnda ämne av 1927 års riksdag (riksdagens skrivelse
nr 262, sid. 100), har följande innehåll:
Då ämneslärarinnetjänst blivit ledig vid statligt samläroverk eller högre
läroverk för flickor, må skolöverstyrelsen kunna utan tjänstens ledigförklarande
i den ordning, som i gällande läroverksstadga föreskrives, till
innehavare av densamma utse vid statsunderstödd enskild högre flickskola
anställd föreståndarinna eller ämneslärarinna, som äger behörighet
till ämneslärarinnetjänst vid statsläroverk, under förutsättning att ifrågavarande
lärarinna dels antingen blivit entledigad eller enligt skolöverstyrelsens
beprövande kan förutses komma att bliva entledigad från sin befattning,
på den grund att verksamheten vid den skola, vid vilken hon är
anställd, nedlägges eller inskränkes såsom en följd av den av 1927 års riksdag
beslutade omorganisationen av det högre skolväsendet och av riksdagen
i anslutning därtill ifrågasatta åtgärder, dels före den 1 mars 1927
vunnit anställning med full tjänstgöring vid statsunderstödd enskild
högre flickskola samt vid tiden för överflyttandet till ämneslärarinnetjänst
vid statsläroverk under minst 5 år varit anställd med full tjänstgöring
vid statsunderstödd enskild läroanstalt.
Mot vad skolöverstyrelsen i senast berörda hänseenden föreslagit, har
departementschefen icke haft annat att erinra än att de fall, då en lärarinna
förutsättes gå förlustig sin anställning, ehuru flickskolans verksamhet
kan beräknas komma att allenast inskränkas till följd av 1927 års skolbeslut,
böra underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Emellertid har departementschefen icke velat tillstyrka, att sistnämnda
bestämmelser av Kungl. Maj:t fastställas, förrän riksdagen fått tillfälle
att yttra sig över desamma. Något uttryckligt beslut av riksdagen har
dock icke ansetts böra ifrågasättas.
Utskottet finner Kungl. Maj:ts förstnämnda förslag icke giva anledning
till erinran.
Vad åter angår förslaget om bestämmelser angående överflyttning av
vissa lärarinnor från enskilda flickskolor till allmänt läroverk kan utskottet
i vad detta förslag avser att utvidga tidigare lämnat medgivande att
under vissa angivna förutsättningar till statsläroverk överflytta lärarinna,
som blivit entledigad från anställning vid högre flickskola, till att
gälla även de fall, då sådant entledigande »kan förutses», icke biträda
detsamma.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må besluta, att, därest på grund av inrättandet
av högre allmänt läroverk för flickor statsunderstödd
enskild högre flickskola på orten upphör med sin
Statsutskottets utlåtande Nr 132.
3
verksamhet och på den grund vid den senare skolan anstålid
ämneslärarinna med full tjänstgöring går förlustig
sin anställning, hon må, under förutsättning att hon vid
början av skolans avveckling uppnått en ålder av 50 år
samt vunnit sådan anställning, som nu angivits, vid statsunderstödd
enskild läroanstalt före den 1 mars 1927, intill
dess hon fyller 60 år av statsmedel åtnjuta en årlig ersättning,
uppgående till två tredjedelar av den avlöning,
hon i enlighet med gällande bestämmelser vid entledigandet
åtnjöt från skolan, tillfällig löneförbättring och eventuellt
utgående dyrtidstillägg däri inberäknade, samt för
tiden därefter en årlig pension till samma belopp, som
skulle tillkommit henne, därest hon intill uppnåendet av
sistnämnda ålder varit i tjänst vid statsunderstödd enskild
flickskola; skolande vad nu sagts äga tillämpning
beträffande lärarinnor vid sådana skolor, vilkas avveckling
påbörjats inom tio år, räknat från och med den
1 juli 1929.
2:o) Under punkt 5:o) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola, som
innehar behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk och som
i samband med sådan skolas omorganisation till samrealskola eller ock
vid sådan skolas nedläggande eller begränsning i följd av inrättande å
orten av högre flickläroverk övergått i statens tjänst, skall vara berättigad
att som adjunkt omedelbart erhålla placering lägst i sådan lönegrad, att
övergången i statstjänst icke för läraren medför minskning i de löneförmåner,
vilka han enligt för kommunal mellanskola gällande bestämmelser
vid övergångstillfället åtnjutit, varvid ersättning för bostad och bränsle
beräknas för manlig lärare till 500 kronor och för kvinnlig lärare till 350
kronor samt hänsyn icke tages vare sig till den tillfälliga löneförbättring
eller till det dyrtidstillägg, som för lärare vid här ifrågavarande skoltyper
kan utgå; skolande härvid dock iakttagas att, såvida lärare, om vilken
nu är fråga, vid tillämpning av dessa bestämmelser skulle i avseende
å rätt till ålderstillägg hava kommit i förmånligare ställning, därest
hans övergång i statstjänst inträffat senare än som skett, honom må
tillgodoföras det ålderstillägg vid befattningen, som erfordras för att
nämnda förhållande må utjämnas.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 29—36 i åberopade statsrådsprotokollet.
Adjunktskompetent
lärares vid
kommunal
mellanskola
placering i
lönegrad vid
övergång till
adjunktstjänst
vid
samrealskola.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr O. Bergqvist
4 Statsutskottets utlåtande Nr 132.
(I: 84) och den andra inom andra kammaren av herr H. Lundström m. fl.
(II: 226), i vilka motioner hemställts, att riksdagen ville besluta, att adjunktskompetent
lärare vid kommunal mellanskola må vid förstatligandet
få såsom adjunkt åtnjuta lön i den lönegrad, som närmast motsvarar hans
samtliga löneförmåner före förstatligandet, varvid ersättning för bostad
beräknas efter å orten gängse pris för lagstadgad sådan, och att lönetui sår,
som intjänats i den lönegrad, vari lärare vid överflyttning befinner sig,
må tillgodoräknas honom vid uppflyttning i högre lönegrad såsom adjunkt.
Med avseende å de av motionärerna till stöd för deras förslag åberopade
skälen får utskottet hänvisa till motionen I: 84.
I anledning av väckt motion medgav 1928 års riksdag, att adjunktskompetent
lärare vid kommunal mellanskola, som vid sådan skolas omorganisation
överginge i statstjänst, finge för erhållande av ålderstillägg såsom
adjunkt enligt Kungl. Maj:ts bestämmande tillgodoräkna så stor del av sin
tjänstgöring vid kommunal mellanskola, att övergången i statstjänst icke
för honom medförde minskning uti de löneförmåner, bostadsersättning,
tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg däri inberäknade, vilka han
enligt för kommunal mellanskola gällande bestämmelser vid övergångstillfället
åtnjutit, ersättning för hostad och bränsle därvid beräknade för
manlig lärare till 500 kronor och för kvinnlig lärare till 3o0 kronor.
I enlighet med detta riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 29
juni 1928 bestämmelser i ämnet, vilka bestämmelser återfinnas i kungörelsen
samma dag (nr 273) angående ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen
den 22 december 1927 (nr 496) angående vissa föreskrifter rörande läroanstalter,
som stå under ombildning från kommunala mellanskolor till
samrealskolor.
Emellertid hava dessa bestämmelser vid tillämpningen visat sig verka
ganska ojämnt och medföra vissa konsekvenser, som anses icke hava varit
avsedda, och det av Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget åsyftar att avhjälpa
dessa olägenheter. Motionärernas förslag har samma syfte, men
skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag väsentligen därutinnan, att, under
det att enligt sistnämnda förslag bostadsersättningen, jämlikt 1928 års
riksdags beslut, angivits till ett oavsett orten gällande, fixt belopp, motionärerna
föreslagit, att berörda ersättning skulle beräknas efter å orten
gängse hyrespris.
Utskottets Utskottet finner uppenbart, att de påtalade konsekvenserna av 1928 års
yttrande, beslut icke varit avsedda, och anser erforderligt, att rättelse härutinnan
sker. Visserligen kan, såsom motionärerna framhållit, den angivna grunden
för beräkningen av bostadsersättningen i vissa fall tillskynda vederbörande
lärare en förlust, men det torde enligt utskottets mening icke böra
ankomma på staten att härutinnan hålla läraren skadeslös. Det av Kungl.
Statsutskottets utlåtande Nr 132.
5
Maj:t framlagda förslaget synes utskottet alltså böra godtagas med den
jämkning allenast, att med hänsyn till riksdagens redan fattade beslut angående
de till upprättande föreslagna allmänna läroverken för flickor de
under nu förevarande punkt föreslagna bestämmelserna, i vad de avse
kommunal mellanskolas nedläggande eller begränsning i följd av högre
flickläroverks inrättande, böra utgå.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen ville, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och i anledning av herrar Bergqvists och Lundströms m. fl.
ovanberörda motioner (I: 84 och II: 226), medgiva, att ordinarie
ämneslärare vid kommunal mellanskola, som innehar
behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk
och som i samband med sådan skolas omorganisation
till samrealskola övergått i statens tjänst, skall vara berättigad
att som adjunkt omedelbart erhålla placering lägst i
sådan lönegrad, att övergången i statstjänst icke för läraren
medför minskning i de löneförmåner, vilka han enligt
för kommunal mellanskola gällande bestämmelser vid
övergångstillfället åtnjutit, varvid ersättning för bostad
och bränsle beräknas för manlig lärare till 500 kronor och
för kvinnlig lärare till 350 kronor samt hänsyn icke tages
vare sig till den tillfälliga löneförbättring eller till det
dyrtidstillägg, som för lärare vid här ifrågavarande skoltyper
kan utgå; skolande härvid dock iakttagas att, såvida
lärare, om vilken nu är fråga, vid tillämpning av
dessa bestämmelser skulle i avseende å rätt till ålderstilllägg
hava kommit i förmånligare ställning, därest hans
övergång i statstjänst inträffat senare än som skett, honom
må tillgodoföras det ålderstillägg vid befattningen, som
erfordras för att nämnda förhållande må utjämnas.
Stockholm den 21 maj 1929.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, J. L. Widéll, Olof Olsson, O.Bergqvist,
J. Nilsson i Malmö, G. P. V. Nilsson i Gränebo, C. A. Carlsson i Gävle, C. G. V.
Hammarskjöld, J. G. Walles, E. A. Lundell, I. Hj. E. Pauli och K. A. W. Björck;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. M. Olsson i Blädinge, A.
Å.-son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss, S. Persson i Fritorp,
O. Nilsson i Örebro, E. G. E. Eriksson i Stockholm, A. Danielsson och F. V. Sandwall.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1929:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj. ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor. s. 1 i texten