Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till överståthållarämbetet in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

1929-05-24 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:133, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till överståthållarämbetet in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 1H3.

1

Nr 133.

Ankom till riksdagens kansli den 24 maj 1929 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående anslag till överståthållarämbetet in. in.

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd ock behov liar Kungl. ]Vtaj:t under femte liuvudtiteln

(punkt 81 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över

socialärenden för samma dag) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den

proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, i riksstaten till överståtliållarämbetet

m. m. beräkna ett ordinarie förslagsanslag av 129,000

kronor.

Sedermera bär Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 25 januari

1929 dagtecknad proposition, nr 56, vilken hänvisats till statsutskottets förberedande

behandling, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

I. beträffande överståthållaren,

dels från och med den 1 januari 1930 bestämma överståthållarens lön

till ett belopp av 30,000 kronor om året;

dels besluta, att i fråga om överståthållaren skola, likaledes från och med

den 1 januari 1930, gälla följande bestämmelser:

1. a) Överståthållaren är berättigad till fri bostad i för ändamålet anvisat

hus med därtill hörande planterat område. Där särskilda förhållanden därtill

föranleda, ma dock Kungl. Maj:t tilldela överståthållaren antingen annan,

förhyrd bostadslägenhet, eller ock, i stället för bostad in natura, kontant

hyresersättning till belopp, som bestämmes med hänsyn till förekommande

omständigheter.

Vid överståthållarens tillträde till tjänsten skall för honom avsedd bostad

vara försedd med möblering för högst fyra till representation avsedda rum.

Underhåll av denna möblering bestrides genom statsverkets försorg.

b) Överståthållaren skall bebo honom anvisad bostadslägenhet, såframt

icke Kungl. Maj:t på grund av särskilda omständigheter annorlunda förordnar.

I fråga om bostadslägenhetens begagnande skola i övrigt lända till efterrättelse

de särskilda bestämmelser, som äro eller varda meddelade.

c) Har överståthållaren på grund av ändrad disposition av den honom

anvisade bostadslägenheten nödgats flytta, skall skälig flyttningskostnad efter

Kungl. Maj:ts bestämmande gottgöras honom genom statsverkets försorg.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 75hä/t. (Nr 133—135.) 109399 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

Har genom sådan flyttning eller i följd av en mera väsentlig, vid överståthållarens

tillträde av befattningen icke påräknad rubbning i bostadsförhållandena

skada eller förlust åsamkats honom, skall skälig skadeersättning

efter Kungl. Maj:ts bestämmande beredas honom genom statsverkets försorg.

d) Överståthållaren eller, om han avlidit, hans dödsbo skall avträda bostadslägenheten

å den fardag, som infaller näst efter tre månader från det

överståthållaren från tjänsten avgått eller avlidit, dock att avflyttning skall

ske, där överståthållaren beviljas avsked på tid, som av honom begärts, å

den fardag, som infaller näst efter avgången från tjänsten, samt, därest överståthållaren

från tjänsten entledigas, å tid, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

e) Överståthållaren eller, om han avlidit, hans dödsbo skall i den omfattning,

som i brist på överenskommelse bestämmes av Kungl. Maj:t, upplåta

nödigt utrymme i bostadslägenheten för överståthållarens efterträdare. Motsvarande

skyldighet skall, där Kungl. Maj:t så finner erforderligt, åligga

överståthållaren gent emot särskilt förordnad vikarie.

2. Kostnaderna för uppvärmning och belysning av överståthållaren anvisad

bostadslägenhet samt för bränsle, som i lägenheten använts för hushållsändamål,

bestridas genom statsverkets försorg i enlighet med de närmare

föreskrifter, som av Kungl. Maj:t utfärdas;

dels besluta, att vid ingången av januari månad 1930 till överståthållaren

skall genom statsverkets försorg utbetalas ett belopp, motsvarande vad han

vid utgången av december månad 1929 skulle hava i nämnda befattning uppburit

i förskott för januari månad 1930, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande;

II, beträffande överståthållarämbetets kansli- och polisavdelningar, med

undantag av polisdomstolen, samt polisverket i Stockholm,

dels besluta, att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 januari 1930 med i det

följande angivna undantag äga tillämpning å befattningshavare vid överståthållarämbetets

kansli- och polisavdelningar samt å polisintendenter vid polisverket

i Stockholm;

dels från och med sistnämnda dag bestämma antalet ordinarie befattningshavare

vid överståthållarämbetets kansli- och polisavdelningar på följande

sätt:

Befattning Lönegrad

1 underståthållare...........................................................................A 2

1 polismästare............................................ A 2

1 polisintendent............................................................................... B 30

5 assessorer ....................................................................................... B 27

1 notarie av första klass .................................................................... B 24

2 notarier av andra klass..................................................................... B 21

1 förste bokhållare ............................................................................. B 18

7 kanslister............................................................................................. B 15

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 1HH.

3

Befattning

3 bokhållare

Lönegrad

B 15

B 11

B 7

B 4

B 2

3 kansliskrivare

3 kanslibiträden

2 kontorsbi träden

15 skrivbiträden

dels från och med samma dag bestämma antalet polisintendenter vid polisverket

i Stockholm på följande sätt:

dels besluta, att nuvarande sekreteraren i överståthållarämbetets kansli

skall överföras till allmänna indragningsstaten från och med den 1 januari

1930, med rätt för honom att åtnjuta lön enligt nyssnämnda avlöningsreglemente

men med skyldighet att, i den händelse han efter förflyttning till

indragningsstaten erhåller annan ordinarie tjänst å rikets, riksdagens eller

kommuns stat, i allo frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten, såvida

de understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna, samt,

därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten överstiga berörda nya avlöningsförmåner,

vidkännas mot de senare svarande avdrag;

dels besluta, att utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet stadgas och

utan hänsyn till vad i sagda författningsrum finnes däremot stridande skall

gälla, att med annan tjänst än underståthållar-, polismästar-, polisintendentsoch

assessorsbefattning må under den i 2 mom. av berörda 3 § i avlöningsreglementet

angivna förutsättning kunna förenas tjänst å kommuns stat;

dels föreskriva, att vid tillämpning i fråga om befattningshavare vid överståthållarämbetet

av de i 13 § 3 mom. 1 punkten i förenämnda avlöningsreglemente

givna bestämmelserna om tjänstemans förflyttningsskyldighet skall

— i den mån icke med avseende å befattningshavare vid överståthållarämbetets

kansli är annorlunda förordnat — med uttrycket »det verk, han tillhör

eller varunder han lyder» förstås ej blott överståthållarämbetet utan jämväl

polisverket i Stockholm samt landsstaten;

dels besluta, att polismästaren i Stockholm skall, utan hinder av föreskrifterna

i 22 § a) och b) i avlöningsreglementet, åtnjuta fri boställsvåning med

bränsle ävensom elektrisk belysning, där sådan anordnats, med skyldighet

emellertid att själv bekosta armatur och lampor;

dels bestämma, att polisintendenterna vid överståthållarämbetet och polisverket

i Stockholm skola utöver dem enligt avlöningsreglementet tillkommande

lön äga uppbära avlöningsförstärkning med följande belopp för år

räknat:

polisintendenten och chefen för kriminalpolisen........................ 2,500 kronor,

en var av övriga polisintendenter .............................................. 1,500 »

dels godkänna följande bestämmelser att gälla beträffande befattningshavare,

vilka på grund av omorganisationen flyttas från kommunalavlönad

tjänst till statsavlönad sådan:

Befattning

3 polisintendenter

Lönegrad

B 30

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

a) dylik befattningshavare må — ändå att avlöningen helt eller delvis

icke utgått av statsmedel — äga att i avlöningshänseende tillgodoräkna sig

förutvarande tjänstgöring vid överståtliållarämbetet;

b) befattningshavare, vilken under sin anställning vid överståthållarämbetet

fått tillgodoräkna sig tidigare tjänstgöring utom ämbetsverket i och

för uppflyttning i högre löneklass, må alltjämt i enahanda hänseende äga

tillgodonjuta denna tjänstetidsberäkning;

c) å befattningshavare, vilken erhållit fullmakt eller konstitutorial å kommunalavlönad

tjänst, skola bestämmelserna i tjänstereglementet för Stockholms

stad tillämpas jämväl efter förflyttningen, så länge befattningshavaren

kvarstår i den tjänst, dit förflyttning skett; befattningshavaren dock obetaget

att i stället underkasta sig föreskrifterna i statens avlöningsreglemente;

dels besluta, att, där ordinarie tjänsteman vid överståthållarämbetet eller

polisverket, å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer att från och

med den 1 januari 1930 äga tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser

ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott, skall vid ingången

av januari månad 1930 genom statsverkets försorg till honom utbetalas ett

belopp, motsvarande vad han skulle hava i den befattning, han vid utgången

av december månad 1929 innehar, i förskott uppburit för januari

månad 1930, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande;

dels förklara, att i övrigt av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen

för befattningshavare vid statsdepartement med flera verk lämnade

medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande ifrågavarande

befattningshavare;

III. godkänna de av departementschefen framlagda förslagen till stater

ej mindre för överståthållaren, underståthållaren och överståthållarämbetets

kansli m. m. att lända till efterrättelse för tiden 1 juli—31 december 1929,

än även för överståthållarämbetets kansli- och polisavdelningar samt för

polisintendenter vid polisverket i Stockholm att gälla från och med den 1

januari 1930;

IV. dels godkänna av departementschefen förordade huvudgrunder för

fördelning mellan staten och Stockholms stad ej mindre av kostnaderna för

överståthållarämbetets kansli- och polisavdelningar samt för avlöning till

polisintendenter vid polisverket i Stockholm, än även av inkomster å indragna

sportler vid nämnda avdelningar av överståthållarämbetet;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med sålunda och

eljest i propositionen angivna huvudgrunder med Stockholms stad ingå avtal

ej mindre härom än även beträffande sådana särskilda bestämmelser, som

må påkallas av den föreslagna omorganisationen och kostnadsfördelningen;

V. förklara att, därest dylikt avtal icke skulle komma till stånd, i stället

för vad under I—IY föreslagits skall gälla, att nyssnämnda stat för överståthållaren,

underståthållaren och överståthållarämbetets kansli m. m. skall

lända till efterrättelse såväl för tiden 1 juli—31 december 1929 som även

för tiden 1 januari—30 juni 1930; samt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Vid.

5

VI. under femte huvudtiteln — med uteslutande av det under avdelningen

överståthållarämbetet och landsstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till överståthållarämbetet — under samma avdelning med rubriken

»Överståthållarämbetet m. in.* uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 130,500

kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade statsrådsprotokollet.

Det ordinarie statsanslaget till överståthållarämbetet blev i samband med

år 1926 beslutad lönereglering för befattningshavare vid överståtliållarämbetets

kansli bestämt till 137,422 kronor. Med detta belopp har anslaget

därefter varit uppfört i riksstaten.

Anslaget i fråga är icke avsett för bestridande av kostnaderna för överståthållarämbetet

i dess helhet. Av detsamma har bestritts större delen av överståthållarens

och underståthållarens avlöningar, samtliga lönekostnader för

överståthållarämbetets kansli, hyresersättning för kansliets ämbetslokal, en

del utav lönekostnaderna för exekutionsbetjäningen i Stockholm, visst bidrag

till kronouppbördsverket i Stockholm samt gratifikationer åt extra ordinarie

tjänstemän och vaktbetjänte vid poliskammaren i Stockholm. Övriga kostnader

för ämbetet — frånsett i viss utsträckning utgifter för skrivmaterialier

och expenser samt för dyrtidstillägg ävensom för tillfällig löneförbättring åt

överståthållaren och under ståthållaren, vilka utgifter bestridas av andra riksstatsanslag

— hava däremot bestritts utav Stockholms stad.

Denna uppdelning mellan statsverket och Stockholms stad av kostnaderna

för överståthållarämbetets verksamhet har vid upprepade tillfällen föranlett

erinringar från Stockholms stad. Stadens kommunala organ hava därvid

visserligen icke ifrågasatt skyldigheten att utgiva bidrag till ifrågavarande

kostnader men så mycket starkare påtalat, att ingen grund funnes angiven,

enligt vilken fördelningen av kostnaderna skulle ske. Dessa framställningar

från staden föranledde emellertid icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd, förrän frågan

upptogs av de enligt bemyndigande den 31 december 1923 tillkallade s. k.

1924 års landsstatslönesakkunniga. Nämnda sakkunniga — åt vilka bland

annat uppdragits att biträda med utarbetande av förslag till definitiv lönereglering

och pensionsbestämmelser för vissa befattningshavare hos överståthållarämbetet

— hemställde i skrivelse den 16 november 1925, att deras

uppdrag måtte utsträckas att omfatta jämväl utredning angående förändringar

i överståthållarämbetets organisation samt förhandling med Stockholms stad

angående i samband därmed stående mellanhavanden mellan staten och staden.

I enlighet med av Kungl. Maj: t den 21 november 1925 lämnat bemyndigande

meddelades samma dag åt de sakkunniga utvidgat uppdrag på sätt dessa i

nyssnämnda skrivelse hemställt.

Sedan de sakkunniga därefter i berörda frågor förhandlat med av Stockholms

stad utsedda särskilda delegerade, hava de sakkunniga med skrivelse

den 15 maj 1928 överlämnat ett av dem upprättat betänkande med förslag

angående omorganisation av överståthållarämbetet samt ändrad fördelning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 138.

mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna för dess verksamhet

(Statens offentliga utredningar 1928:12). Förslaget avser omorganisation av

nuvarande överståthållarämbetets kansli och överståthållarämbetets avdelning

för polisärenden ävensom viss ändring beträffande stadsfogdarna i Stockholm.

Däremot hava de sakkunniga ansett sig icke böra ingå på frågan

om ändrad organisation av överståthållarämbetets avdelning för uppbördsärenden

eller om ändrad fördelning av kostnaderna för denna avdelnings

verksamhet. Spörsmålet om åtgärder till åvägabringande av eu rationell

skatteuppbörd är för närvarande inom finansdepartementet föremål för utredning

genom särskilt tillkallade sakkunniga, och innan resultatet av denna

utredning föreligger, har det synts de sakkunniga, att något förslag angående

omorganisation utav denna avdelning av verket icke rimligen kunde

framläggas.

Över de sakkunnigas förslag hava infordrade utlåtanden avgivits av riksräkenskapsverket,

statskontoret, styrelsen över civilstatens änke- och pupillkassa,

allmänna civilförvaltningens lönenämnd, Stockholms stadsfullmäktige

och överståthållarämbetet, sistnämnda utlåtande avgivet den 30 oktober

1928.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande proposition har utskottet

till behandling förehaft fyra till utskottet remitterade motioner, därav två

väckts inom första kammaren (I: 242 och 243) och två inom andra kammaren

(II: 373 och 378).

I motionen I: 242, väckt av herr E. Thulin, har hemställts, att riksdagen

måtte

1) avslå det till Kungl. Maj:ts proposition nr 56 fogade omorganisationsförslaget

för överståthållarämbetet,

2) antaga för budgetåret 1928—1929 gällande stat för överståthållarämbetet

samt

3) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förnyat övervägande av överståthållarämbetets

omorganisationsfråga under samtidigt beaktande av dels

att i förening med indragandet av Stockholms län överståthållarämbetets

verksamhet utvidgas till Stockholms förortsområde, dels ock att överståthållarämbetets

verksamhet begränsas till rena länsstyrelseärenden.

I motionen I: 243, som väckts av herrar M. Fehr och K. Schlyter, har föreslagits,

att riksdagen måtte vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition

nr 56 dds uttala, det i Stockholm frågor om åtal å brott icke vidare måtte

behandlas i poliskammaren eller eljest av polismästaren, utan i stället efter

verkställd polisundersökning handläggas och avgöras av allmän åklagare,

vilken även bör besluta om häktning av för brott misstänkte, dels ock besluta

att i skrivelse till Kungl. Maj: t hemställa angående vidtagande av de

åtgärder, som må påkallas av ett hänsynstagande till nyssnämnda uttalande.

Motionen II: 375, väckt av herr E. Eriksson i Stockholm, innebär hemställan

om, att riksdagen måtte i staten för överståthållarämbetets kansli

uppföra en förste expeditionsvakt i lönegraden B 7 och en expeditionsvakt

i lönegraden B 5.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

7

Slutligen har i motionen II: 378 herr C. Ekman föreslagit, att riksdagen

med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 56 ville hos Kungl. Muj:t hemstidla

om ny utredning i ärendet, börande denna utredning jämväl avse

1) spörsmålet om de nuvarande uppbörds- och exekutiva avdelningarnas

framtida uppgift, organisation och ställning, 2) möjligheten att begränsa överståthållarämbetets

förvaltningsområde till ärenden, som eljest aligga länsstyrelse,

och som följd därav att åt ämbetet giva eu organisation likartad

med länsstyrelses, 3) lämpligheten av att överståthållarämbetets ämbetsområde

vidgas till att omfatta jämväl kommunerna i huvudstadens omgivning.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Förevarande proposition berör eu av de mest invecklade organisationsfrågor,

som torde hava förelegat inom den svenska statsförvaltningen. Pa

grund av historiska förhållanden och Stockholms ställning sasom rikets

huvudstad representerar överståthållarämbetet en blandning av statliga och

kommunala uppgifter, vilkas avvägning och reglering i en blivande omorganisation

självfallet måste erbjuda synnerliga svårigheter. Olika vägar för

frågans lösning kunna givetvis tänkas. Det nu föreliggande förslaget åsyftar

att åvägabringa en ändrad organisation av överståthållarämbetet under väsentligen

vidgad medverkan från statens sida vid fullgörandet av de olika uppgifter,

som påvila ämbetsverket. Sålunda skulle ett icke ringa antal befattningshavare,

anställda i stadens tjänst, upptagas å den statliga löneplanen.

Statens utgifter för överståthållarämbetet skulle jämväl komma att väsentligen

stegras, samtidigt som Stockholms stads hittillsvarande kostnader för

ämbetsverket beräknas avsevärt minskade.

Vid den granskning, utskottet ägnat förslaget, har utskottet ej kunnat

finna, att detsamma innebär sådana fördelar för staten, att dessa i och för

sig kunna motivera en omorganisation av ämbetsverket i fråga. Även om

ämbetsverket i sitt nuvarande skick förefaller överorganiserat, synes ej heller

denna omständighet enbart få utgöra anledning till att en genomgripande

omorganisation nu vidtages, utan torde åtgärder för undanröjande av nämnda

olägenhet, i den mån så kan ske, böra genomföras av Kungl. Maj:t. Utskottet

har av sålunda angivna skäl funnit sig böra avstyrka den förevarande propositionen

men vill emellertid hava uttalat, att denna utskottets standpunkt

givetvis icke får tagas till intäkt för att förnyad omprövning av frågan på

längre tid undanskjutes.

Motionsvis hava synpunkter framhållits, som tilläventyrs kunna tala mot

ett antagande av det föreliggande förslaget. Utan att utskottet i något hänseende

tager ståndpunkt till dessa meningar, håller dock utskottet för önskvärt,

att ett mera ingående övervägande, än vad utskottet kunnat ägna desamma,

kommer till stånd, innan organisationsfrågan definitivt avgöres.

Ordinarie förslagsanslaget till överståthållarämbetet torde alltså såsom

följd av utskottets ståndpunkt böra upptagas med oförändrat belopp, 137,422

kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 133.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet alltså hemställa,

I. att riksdagen må

a) med bifall i denna del till herrar Thulins och C. Ekmans

förenämnda motioner (1:242 och II: 378) avslå Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition;

b) med avslag å herr Erikssons i Stockholm ovannämnda

motion (II: 375) upptaga ordinarie förslagsanslaget till överståthållarämbetet

med oförändrat belopp, 137,422 kronor;

H. att herrar Thulins och C. Ekmans motioner i övrigt samt

herrar Fehrs och Schlyters motion 1:243 må anses besvarade

genom vad utskottet härovan anfört.

Stockholm den 24 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAENZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. G. Lindblad, J. L.Widell,

Olof Olsson, 0. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, G. A. Carlsson i Gävle, K. V. Rydén,

N. J. M. Svensson i Kompersmåla, K. E. Andersson i Eliantorp, A. Thelin och

K. A. W. Björck;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

P. Nilsson i Bonarp, G. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, O. Olsson

i Kullenbergstorp, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son Tömkvist

i Karlskrona, B. F:son Holmgren, E. J. Wigforss och J. Olofsson i Digernäs.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:253 Skrivelse till Konungen i anledning av Kangl. Maj:ts proposition angående anslag till överstäthällarämbetet in. in. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten