Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till socialstyrelsen in. in. jämte i ämnet, värkta motioner.

1929-05-27 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:145, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till socialstyrelsen in. in. jämte i ämnet, värkta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 141).

1

Nr 145.

Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1929 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till socialstyrelsen in. in. jämte i

ämnet, värkta motioner.

(3:e avd.)

Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har

Kungl. Ma:jt under femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet,

föreslagit riksdagen (punkterna 2 och 3) att, i avbidan på den

proposition, som kunde komma att avlåtas i iimnet, i riksstaten beräkna

dels det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen till 317,400 kronor och

dels ett extra anslag till socialstyrelsens verksamhet av 147,300 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 25 februari

1929 dagtecknad proposition, nr 206, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
dels

besluta, att antalet ordinarie befattningar i socialstyrelsen skall från

och med den 1 juli 1929 vara bestämt på följande sätt:

Lönegrad.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet......

........... —

6 byråchefer ..................................................................................

........... B 30

1 byråassistent...............................................................................

........... B 26

1 sekreterare ....................................................................................

........... B 26

1 sekreterare och inspektörsassistent ...........................................

........... B 26

3 förste aktuarier ...........................................................................

........... B 24

1 förste byråingenjör ...................................................................

B 24

2 sekreterare .................................................................................

........... B 24

3 aktuarier....................................................................................

.......... B 21

1 bibliotekarie och arkivarie .........................................................

........... B 21

1 byråingenjör .................................................................................

........... B 21

1 notarie ...........................................................................................

........... B 21

1 registrator och kassör..................................................................

.......... B 14

5 kansliskrivare ..............................................................................

.......... B 11

1 förste expeditionsvakt.................................. .............................

........... B 7

9 kanslibiträden .............................................................................

B 7

2 expeditionsvakter .......................................................................

........... B 5

11 kontorsbiträden ...........................................................................

........... B 4

1 skrivbiträde ..................................................................................

.......... B 2

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. SO liäft. (Nr 145 —147.) 1112 29 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 145.

Anm. 1. En aktuarietjänst är övertalig och skall vid inträffande ledighet

indragas.

Anm. 2. Befattningen som bibliotekarie och arkivarie i lönegraden B 21

utbytes vid inträffande ledighet mot en likabenämnd befattning i lönegraden

B 15.

Anm. 3. Antalet kontorsbiträdestjänster skall utgöra under tiden 1 juli—

31 december 1929 13 och under tiden 1 januari—30 juni 1930 12;

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 25 februari 1929 förordade förslaget till stat för socialstyrelsen,

att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930;

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen, nu 317,400

kronor, med 87,000 kronor till 404,400 kronor;

dels ock till socialstyrelsens verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 50,700 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Den nu gällande ordinarie staten för socialstyrelsen är av följande utseende.

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 285,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................................... 5,000

Arvoden ä 1,000 kronor till två fullmäktige.......................................... 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m...................... 25,400

Summa kronor 317,400

Det extra anslaget för styrelsens verksamhet utgör för innevarande budgetår

147,300 kronor.

Den 30 januari 1929 hava 1926 års besparingssakkunniga efter verkställd

utredning framlagt betänkande angående förenklingar och besparingar inom

socialstyrelsen. Häröver har styrelsen den 16 februari 1929 avgivit utlåtande.

Sociaistyrei- Jämlikt den för socialstyrelsen gällande instruktionen av den 30 juni

sens arbets- J920 (Sv. förf. sand. nr 544) med däri sedermera vidtagna ändringar (1921

nuvarande nr 769 och 1925 nr 233) har styrelsen till uppgift att i enlighet med instrukorganisation.

tionen och i övrigt gällande föreskrifter samt i den mån instruktioner för

andra ämbetsverk ej annat föranleda handlägga ärenden av social natur,

nämligen angående

arbetsmarknaden, såsom arbetsmarknadens läge; arbetsförmedling, arbetslön,

arbetslöshet; utländsk arbetskrafts användande inom landet;

förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare, såsom arbetsavtal; kollektivavtal;

arbetstvister; medling och skiljedom i arbetstvister;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande Nr 1 it).

arbetarskydd, såsom skydd mot olycksfall och ohälsa i arbete; minderårigas

och kvinnors användande i arbete; vilotid; arbetstidens längd och

fördelning; hemindustrielit arbete;

åtgärder för social förtänksamhet, såsom sjukkasseväsen och annan socialförsäkring;

samt

andra frågor av väsentligen social innebörd, såsom nykterhetsverksamhet

och alkoholistvård; föreningsväsen; bostadsväsen; levnadskostnader, utvandring

och tillsyn å utvandraragenter.

Styrelsen har vidare att med uppmärksamhet följa företeelserna på de

områden, som äro föremål för dess verksamhet, såväl inom landet som, så

långt möjligt, i utlandet samt, efter omständigheterna, vidtaga eller hos

Kungl. Maj:t föreslå de åtgärder, vilka styrelsen i anledning av sådana företeelser

finner påkallade.

Vidare åligger det styrelsen att, enligt vad redan är eller framdeles kan

bliva föreskrivet, dels insamla och bearbeta uppgifter samt verkställa statistiska

och andra utredningar rörande såväl arbetarförhållanden inom olika

verksamhetsområden som övriga till styrelsens ämbetsbefattning hörande

frågor, dels utarbeta redogörelser för viktigare lagstiftnings- och förvaltningsåtgärder

samt andra företeelser på det sociala området i utlandet, dels ock

för offentliggörande i erforderlig omfattning av nämnda utredningar och

redogörelser utgiva periodiska och andra publikationer. Styrelsen har också

att tillhandagå offentliga myndigheter med de upplysningar och det biträde,

som av dem äskas och ligga inom området för styrelsens verksamhet, samt

att i övrigt, där så lämpligen kan ske, lämna de meddelanden i sociala

spörsmål, som från in- eller utlandet begäras.

Socialstyrelsen är yrkesinspektionens chefsmyndighet, tillsynsmyndighet

över sjukkasseväsendet samt uppsiktsmyndighet över alkoholistvården. Styrelsen

utövar även inseende över arbetsförmedlingsanstalterna samt över statens

förlikningsmän för medling i arbetstvister.

Socialstyrelsen utgöres av en generaldirektör och chef samt såsom ledamöter

sex byråchefer, av vilka en å extra stat. Byråcheferna förestå var sin

byrå. Byråerna äro: byrån för sociala frågor i allmänhet (första byrån), byrån

för arbetarskyddsärenden (andra byrån), byrån för sjukkasseväsendet m. m.

(tredje byrån), byrån för allmän socialstatistik m. rn. (fjärde byrån), byrån för

socialstatistiska specialundersökningar (femte byrån) samt byrån för lag- och

administrativa ärenden (sjätte byrån).

Den å extra stat uppförda byråchefen förestår femte byrån.

En av byråcheferna förordnas att i generaldirektörens frånvaro tjänstgöra

såsom generaldix-ektörens ställföreträdare. För närvarande innehaves detta

uppdrag av chefen för fjärde byrån.

Vid behandling av vissa frågor förstärkes styrelsen med två socialfull

mäktige, av vilka en skall vara representant för arbetsgivare och en representant

för arbetare. Socialfullmäktige skola för meddelande av upplysningar

och råd samt deltagande i överläggning kallas att närvara vid föredragning

inom socialstyrelsen av ärenden, som avse styrelsens organisation

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

och äro av större betydelse, ävensom av frågor av synnerlig vikt eller större

principiell innebörd inom någon av ärendesgrupperna arbetsmarknaden, förhållandet

mellan arbetsgivare och arbetare eller arbetarskydd. Fullmäktige

kunna ock kallas att närvara vid föredragning av annat ärende, vars avgörande

generaldirektören anser böra ske i fullmäktiges närvaro.

Socialstyrelsen äger att i tekniska hygieniska och sociala frågor, däri

erforderlig sakkunskap icke är företrädd inom styrelsen, anlita biträde av

sakkunniga. Styrelsen äger även att, då sådant för visst ändamål finnes

nödigt, kalla styrelsen underlydande eller under dess inseende stående

tjänstinnehavare till överläggning.

Yid socialstyrelsens sida finnes ett av arbetsgivare, arbetare och andra på

olika områden av styrelsens verksamhet sakkunniga personer sammansatt socialt

råd med uppgift att avgiva yttranden och förslag i till dess prövning hänskjutna

ärenden ävensom att i övrigt tillhandagå styrelsen med upplysningar

och praktiska uppslag. Styrelsen äger anmoda ledamot av rådet att inom

styrelsen deltaga i utredningen och behandlingen av ärende, vari han besitter

särskild sakkunskap.

Vid föredragning och avgörande inom socialstyrelsen av viktigare fråga,

tillhörande någon av ärendesgrupperna arbetsmarknaden, förhållandet mellan

arbetsgivare och arbetare eller arbetarskydd, äger representant för kommerskollegium

närvara och deltaga i överläggningen. Motsvarande representationsrätt

tillkommer försäkringsinspektionen, då inom socialstyrelsen föredrages

och avgöres försäkringsteknisk fråga av större vikt eller principiell innebörd

rörande sjukkasseväsendet eller annan socialförsäkring. Jämväl i andra fall

må vid handläggning och avgörande i socialstyrelsen av ärende, som kan

anses beröra annat centralt ämbetsverks ämbetsområde, detta ämbetsverk,

efter överenskommelse mellan verkens chefer, vara representerat.

Ärendenas föredragning i styrelsen verkställes i allmänhet av vederbörande

byråchef. Generaldirektören äger dock att, då så finnes lämpligt och bestämmelser

därom icke redan i arbetsordning eller eljest äro meddelade,

förordna annan styrelsens tjänsteman att i ledamots ställe föredraga visst

ärende eller viss grupp av ärenden. Sådan föredragning bör dock ske i

närvaro av vederbörande ledamot, där icke denne för särskilt fall erhåller

befrielse därifrån. Då annan tjänsteman än byråchef föredrager ärende i

styrelsen, ingår han, vad detta ärende beträffar, såsom ledamot i styrelsen.

Beslutanderätten i de till styrelsens handläggning hörande ärendena tillkommer

enligt instruktionen antingen generaldirektören eller generaldirektören

och minst två av styrelsens ledamöter (kollegial handläggning) eller ock

vederbörande ledamot eller annan styrelsens tjänsteman.

I det stora flertalet av löpande ärenden i styrelsen tillkommer beslutanderätten

generaldirektören ensam. Med iakttagande av att vid avgörande av

viktigare ärende om möjligt styrelsens alla ledamöter skola vara tillstädes,

skall ärende, i vilket det tillkommer generaldirektören att ensam besluta

— och däri beslut icke av honom meddelas under tjänsteresa eller eljest

då något ärende är så brådskande, att vederbörande ledamot icke kan till
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 14S. 5

kallas — såvitt angår vissa i instruktionen angivna grupper av ärenden

handläggas i närvaro av den ledamot, vilkens ämbetsbefattning ärendet till

hör, och minst eu annan ledamot samt därjämte, i förekommande fall, socialfullmäktige

och representant för annat ämbetsverk. Övriga hithörande ärenden

avgöras av generaldirektören i närvaro av endast den ledamot, till vilken

ärendet hör; dock skall vid avgörande av ärende, som angår även annan

ledamot, jämväl denne vara tillstädes. Generaldirektörens ställföreträdare

skall i allmänhet närvara vid föredragning i styrelsen av viktigare ärenden,

tillhörande övriga ledamöter.

Beträffande ärendes avgörande i kollegial ordning stadgas i instruktionen,

att vid avgivande till Kungl. Maj:t av framställningar eller utlåtanden

i fråga om nya lagar och författningar eller förklarande, ändring eller upphävande

av redan gällande, så ock vid handläggning av frågor angående

påföljd av fel eller försummelse i tjänsten skola generaldirektören, generaldirektörens

ställföreträdare, såvitt sådant låter sig göra, chefen för den byrå,

till vilken ärendet hör, samt ytterligare minst en byråchef vara närvarande

samt deltaga i styrelsens överläggning och beslut, varvid skall iakttagas, att

chefen för byrån för lag- och administrativa ärenden alltid skall vara en av

de i ärendet deltagande byråcheferna. Generaldirektören må ock bestämma,

att annat särskilt ärende skall handläggas i här avsedd ordning. Ärendet

föredrages av den ledamot, till vilkens ämbetsbefattning detsamma hör, samt

avgöres efter omröstning mellan de i beslutet deltagande, därvid såsom

styrelsens beslut skall gälla den mening, varom flertalet förenar sig, eller

vid lika röstetal den mening, som biträdes av generaldirektören.

I ärenden av den beskaffenhet, att de icke skäligen böra i varje fall underställas

styrelsens prövning — särskilt vissa ärenden, som avse fullgörandet av

socialstyrelsen tillkommandé inspektionsmyndighet och publikationsverksamhet

— må enligt instruktionen vederbörande ledamöter var och en inom

sitt verksamhetsområde utan föregående föredragning i styrelsen äga besluta.

I särskilda fall må ock avgörandet av sådant ärende kunna överlämnas åt

sekreterare, förste aktuarie eller annan tjänsteman. Närmare bestämmelser

om de ärenden, vilka må behandlas i nu nämnd ordning, skola, där icke

föreskrift därom är i annan väg meddelad, träffas i arbetsordning eller eljest

av styrelsen. Anmälan om dylika bestämmelsers meddelande skall ske hos

Kungl. Maj:t.

Innan besparingssakkunniga i sitt betänkande framlagt förslag beträffande

förenklingar och besparingar i avseende å socialstyrelsens organisation, hava

de sakkunniga framhållit vissa allmänna synpunkter, vilka legat till grund

för deras förslag. Sålunda hava de sakkunniga yttrat sig angående området

för socialstyrelsens ämbetsverksamhet och därvid uttalat, att någon

mera genomgripande begränsning av personalkostnaderna inom förevarande

gren av statsförvaltningen icke syntes kunna genomföras, utan att en minskning

av de föreliggande förvaltningsuppgifterna komme till stånd. De sakkunniga

hade emellertid funnit frågan om möjligheten att åstadkomma några

Besparings
sakkunnigas
förslag.

Allmänna

frågor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

Tjänster

och tjänstemän.

Första byrån.

inskränkningar beträffande de statliga förvaltningsuppgifterna på förevarande

område i det stora hela falla utom ramen för deras uppdrag.

Vad angår spörsmål av mera allmän innebörd, avseende det administrativa

arbetets ordnande inom socialstyrelsen, hava de sakkunniga ansett, att

diarieföringen inom styrelsen borde kunna i åtskilliga avseenden inskränkas

och förenklas. Vidare hava de sakkunniga uttalat, att en betydande förenkling

i styrelsens göromål med utbetalning av statsbidrag till vissa ändamål

borde kunna vinnas genom anlitande av postgirorörelsen. Slutligen hava de

sakkunniga förordat överlåtande i större utsträckning än för närvarande avärendenas

handläggning inom styrelsen å ledamot eller annan tjänsteman.

Till de sakkunnigas förslag i nu berörda avseenden har departementschefen

i huvudsak anslutit sig.

De sakkunniga hava sedermera övergått till att — byrå för byrå — närmare

granska socialstyrelsens nuvarande personalbestånd och undersöka möjligheterna

till indragningar och besparingar i sådant hänseende.

Å första byrån, byrån för sociala

rande följande personal.

A. Ordinarie personal.

1 byråchef ............................

1 sekreterare ...........................

1 kansliskrivare .....................

1 kanslibiträde........................

2 kontorsbiträden ..................

frågor i allmänhet, tjänstgör för närva
-

Lönegrad.

B 30

B 24

. Bil

. B 7

. B 4

B. Icke ordinarie personal med avlöning från socialstyrelsens anslag.

1 notarie å extra stat............................................................ B 21

1 förste amanuens med heltidstjänstgöring........................ 18

1 * » » ........................ 17

2 e. o. kanslibiträden ........................................................ 7

1 e. o. kontorsbiträde........................................................ 4

4 e. o. skrivbiträden.............................................................. 2

1 sakkunnig för ärenden rörande alkoholistvården med arvode

av 3,600 kronor för år.

De under A och B upptagna befattningshavarna åtnjuta — i likhet med

samtliga tjänstemän å styrelsens övriga byråer — avlöning från socialstyrelsens

ordinarie eller extra anslag.

C. Icke ordinarie personal med avlöning från andra anslag.

1 sekreterare i lönegraden B 24, med avlöning från det extra förslagsanslaget

till förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.;

1 byråassistent för handläggning av arbetsförmedlings- och arbetsmarknadsfrågor

i allmänhet med en lön av 6,660 kronor för år, att utgå från det

extra förslagsanslaget till offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m.;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

7

1 biträdande tjänsteman hos nämnde byråassistent med ett arvode av

4,000 kronor för år, att utgå från sistnämnda anslag; samt

1 assistent för ärenden rörande nykterhetsnämnderna m. m. med ett arvode

av 7,200 kronor för år. Sistnämnde befattningshavare avlönas från ett

vid 1926 års riksdag beviljat reservationsanslag till främjande av nykterhetsnämndernas

verksamhet m. m., att utgå av statsverkets fond av rusdryoksmedel,

vilket anslag var avsett att anvisas med viss del för vart och ett av

budgetåren 1926/1927—1929/1930.

Beträffande personalsammansättningen å denna byrå har någon ändring

icke föreslagits av de sakkunniga.

Ej heller från Kungl. Maj:ts sida har ändring härutinnan ifrågasatts med

undantag av att sekreteraren å ordinarie stat ansetts böra uppflyttas till

lönegraden B 26.

Å andra byrån, arbetarskyddsbyrån, är — frånsett avdelningen för ären- Andra byrån.

den rörande bränslekontroll — personaluppsättningen för närvarande följande.

A. Ordinarie personal.

1 byråchef ...............

1 sekreterare .............

1 förste byråingenjör

1 byråingenjör ..........

1 kansliskrivare .......

1 kanslibiträde.........

1 kontorsbiträde ......

Lönegrad

B 30

B 24

. B 24

B 21

Bil

B 7

B 4

B. Icke ordinarie personal.

1 byråassistent å extra stat .............................................. B 24

1 förste amanuens med halvtidstjänstgöring .................... 17

1 » » » » ................... 16

1 e. o. kontorsbiträde .......................................................... 4

1 e. o. skrivbiträde............................................................... 2

1 sakkunnig i hygieniska frågor med arvode av 2,000 kronor för år.

Beträffande denna byrå har först till behandling upptagits viss fråga a) Soeialrörande

styrelsens arbetskrafter för handläggning av sjöfartsärenden. Dessa a ^tskrafter

arbetskrafter utgöras nu av nyssnämnde byråassistent och det extra ordinarie fSr handkontorsbiträdet.

Tidigare var såsom biträde åt byråassistenten anställd även läggning av

en nautiskt utbildad amanuens, men denna befattning indrogs den 1 juli ärenden.

1923.

I fråga härom har erinrats, att 1926 års besparingssakkunniga i skrivelse

den 15 december 1928 framlagt förslag rörande handläggningen av vissa

ärenden rörande fartygsinspektionen, och att Kungl. Maj:t i en den 25 februari

1929 avgiven proposition nr 161 angående anslag för budgetåret

1929/1930 till kommerskollegium samt de under kollegium lydande myndigheter

gjort framställning till riksdagen på grundval av nämnda förslag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

Yidare har erinrats, att socialstyrelsen vid upprepade tillfällen hemställt

om uppförande å ordinarie stat av byråassistenten och det för hans räkning

anställda kontorsbiträdet, men att dessa framställningar icke lett till önskat

resultat.

Enligt de sakkunnigas, av Kungl. Maj:t godkända förslag rörande fartygsinspektionen

skall fartygsinspektionsbyrån inom kommerskollegium, som hittills

varit uppförd å extra stat, från och med nästa budgetår överföras å

ordinarie stat. Såsom en konsekvens härav hava de sakkunniga ansett sig

böra förorda, att ordinarie anställning beredes jämväl den personal, som

inom socialstyrelsen erfordras för handläggning av ärenden rörande sjöfartskontrollen.

Yad byråassistentens löneställning angår, hava de sakkunniga anfört, att det

med hänsyn till de onekligen ansvarsfyllda arbetsuppgifter, som framdeles

komme att åvila denne befattningshavare, syntes kunna ifrågasättas, huruvida

icke befattningen borde placeras i en högre lönegrad än B 24. Enligt de

sakkunnigas mening borde emellertid i varje fall någon tids erfarenhet av

den nya anordningens verkningar avvaktas, innan frågan om uppflyttning i

lönegrad av befattningen upptoges till prövning. De sakkunniga hava ock erinrat,

att uppförandet å ordinarie stat i och för sig komme att medföra viss

löneförbättring för ifrågavarande befattningshavare.

Det hos byråassistenten tjänstgörande kontorsbiträdet har synts de sakkunniga

böra placeras i lönegraden B 4.

Yidare hava de sakkunniga föreslagit att, därest nuvarande innehavare av

ifrågavarande befattningar den 1 juli 1929 tillträdde ordinarie befattning å

socialstyrelsens stat, som svarade mot de av dem före sagda dag innehavda

tjänsterna, i fråga om deras placering i löneklass avlöningsreglementet måtte

å dem tillämpas, som om det varit gällande under hela den tid de innehaft

berörda tjänster och de varit ordinarie innehavare av samma tjänster.

Beträffande en av socialstyrelsen väckt fråga om ytterligare biträde

hos byråassistenten hava de sakkunniga anfört, att det synts dem svårt att

med någon säkerhet uttala sig därom, innan erfarenhet vunnits rörande

den föreslagna anordningens verkningar. Med hänsyn till vad från socialstyrelsens

sida i denna del anförts hava emellertid de sakkunniga för beredande

av möjlighet för styrelsen att, där så befunnes av behovet påkallat,

ställa en amanuens till byråassistentens förfogande vid beräkning av det extra

anslaget för styrelsens verksamhet upptagit ett belopp av 2,000 kronor, avsett

för avlöning av en dylik amanuens.

I anledning av de sakkunnigas förslag rörande handläggningen av ärenden

beträffande fartygsinspektionen har socialstyrelsen den 31 januari 1929 avgivit

utlåtande, däri styrelsen anfört, att styrelsen icke ville motsätta sig

förslagets genomförande.

I nämnda utlåtande har socialstyrelsen vidare kraftigt tillstyrkt överförande

å ordinarie stat av de två befattningar inom styrelsen, som vore avsedda

för ärenden rörande fartygskontrollen, därvid styrelsen framhållit, att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 145. 9

ifrågavarande befattningar borde göras ordinarie, oavsett om de sakkunnigas

förslag rörande handläggningen av ärendena rörande fartygsinspektionen

bleve genomfört eller ej.

Departementschefen har i förevarande avseende anfört följande.

»På sätt förut omförmälts, har socialstyrelsens framställning om uppförande

å styrelsens ordinarie stat av byråassistenten för sjöfartsärenden samt

det till hans hjälp anställda kontorsbiträdet ansetts i avvaktan på besparingssakkunnigas

förslag rörande socialstyrelsens organisation icke kunna

upptagas till prövning. Berörda sakkunniga hava nu dels framlagt förslag

angående kommerskollegii och socialstyrelsens organisation, i vad angår

fartygsinspektionen, vilket förslag Kungl. Maj:t i omförmälda proposition

angående anslag till kommerskollegium in. m. i huvudsak förordat, dels oek

i anslutning till nämnda förslag tillstyrkt ett överförande till ordinarie stat

av ifrågavarande befattningshavare. Med hänsyn till den i ärendet föreliggande

utredningen vill även jag förorda, att ifrågavarande befattningar såsom

byråassistent och kontorsbiträde nu överföras från socialstyrelsens extra till

dess ordinarie stat.

Beträffande byråassistentens löneställning hava delade meningar gjort sig

gällande, i det besparingssakkunniga ansett, att han åtminstone tills vidare

icke borde placeras i högre lönegrad än B 24, medan socialstyrelsen förordat

omedelbar uppflyttning till lönegraden B 26. För min del ansluter jag mig

till sistnämnda förslag. Till stöd härför får jag särskilt framhålla den självständiga

och ansvarsfulla ställning, som byråassistenten kommer att erhålla

vid bifall till Kungl. Majds i propositionen nr 161 framlagda förslag beträffande

handläggningen av ärenden rörande fartygsinspektionen, i det han i

det stora flertalet av de ärenden, vilka enligt förslaget skulle komma att avgöras

av socialstyrelsen och kommerskollegium gemensamt, komme att ensam fatta

beslut å socialstyrelsens vägnar.

Mot de sakkunnigas förslag att placera omförmälda kontorsbiträde i lönegraden

B 4 har jag icke något att erinra.

Yad angår de sakkunnigas förslag angående placering i löneklass av byråassistenten

och kontorsbiträdet vid övergången från extra till ordinarie tjänst,

skall jag senare återkomma till denna fråga.

Förslaget om anställande av en amanuens såsom biträde åt byråassistenten

anser jag mig kunna tillstyrka, och synes mig för avlönande av amanuensen

böra tills vidare beräknas ett årligt belopp av 2,000 kronor.»

I fråga om andra byråns personal i övrigt — frånsett avdelningen för

bränslekontroll — har någon ändring icke föreslagits.

Å avdelningen för ärenden rörande bränslekontroll tjänstgör följande å extra

stat anställda personal.

b) Andra

byråns personal

i övrigt,

frånsett avdelningen

för

bränslekontroll.

c) Avdelningen

för

bränslckon
troll.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

Lönegrad.

1 inspektör................................................................ B 26

1 förste bjråingenjör ................................................ B 24

1 byråingenjör............................................................ B 21

1 e. o. underinspektör.............................................. 16

1 e. o. kontorsbiträde............................................... 4

Besparingssakkunniga hava förklarat, att de icke kunnat undgå att ställa

sig något tvekande inför frågan, huruvida den nuvarande förläggningen av

bränslekontrollens ledning vore den lämpligaste. Härom hava de sakkun

niga anfört följande.

»Här avsedda göromål syntes icke äga någon samhörighet med övriga

uppgifter å socialstyrelsens andra byrå eller i styrelsen i övrigt. Det hade

förefallit de sakkunniga, som om en naturligare anknytning till övriga förvaltningsuppgifter

skulle vinnas, om den ifrågavarande verksamheten förlädes

till byggnadsstyrelsen. Såvitt det varit möjligt för de sakkunniga att utan

en närmare undersökning bilda sig ett omdöme i frågan, ville det ock synas,

som om en dylik förläggning, i nära samband med administrationen av

statens husbyggnadsväsen, borde kunna erbjuda vissa praktiska fördelar.

Vid förläggningsfrågans bedömande torde, enligt vad de sakkunniga inhämtat,

hänsyn särskilt hava tagits därtill, att den lokala tillsynsverksamheten visat

sig kunna med fördel utövas av vissa vid yrkesinspektionen anställda underinspektörer

vid sidan av deras egentliga arbetsuppgifter, på grund varav

den centrala ledningen av bränslekontrollen ansetts lämpligen böra organiseras

i anslutning till yrkesinspektionsbyrån. Efter de sakkunnigas uppfattning

borde det visserligen icke möta något hinder, att jämväl en inom

byggnadsstyrelsen anordnad centralorganisation för bränslekontrollen anlitade

underinspektörerna inom yrkesinspektionen för lokala tillsynsuppgifter.

Med den allmänna ståndpunkt, de sakkunniga intagit till frågor rörande

ändring i avseende å socialstyrelsens förvaltningsområde, hade de sakkunniga

dock funnit sig icke böra närmare ingå på detta spörsmål.»

I anledning av vad besparingssakkunniga sålunda anfört har socialstyrelsen

anmärkt, att styrelsen vid upprepade tillfällen uttalat sig för överflyttande

av den bränslekontrollerande verksamheten från styrelsen till annat ämbetsverk.

Beträffande nu berörda fråga har departementschefen anfört, att statens

bränslekontrollerande verksamhet för närvarande utövades i enlighet med

statsmakternas år 1927 fattade beslut. Nämnda beslut syntes emellertid

icke kunna anses innefatta någon definitiv lösning av frågorna rörande organisationen

och omfattningen av ifrågavarande verksamhet, utan syntes dessa

frågor, sedan större erfarenhet på området vunnits och ytterligare utredning

i ämnet förebragts, böra upptagas till förnyad behandling. Därvid borde

bland annat tagas under övervägande, huruvida denna verksamhet fortfarande

borde vara förlagd till socialstyrelsen eller om densamma måhända borde

inordnas under annat statens organ. I nu förevarande sammanhang saknades

vid angivna förhållanden anledning att föreslå någon ändring vare sig beträffande

verksamheten överhuvud eller med avseende å de befattningshavare,

som inom socialstyrelsen vore anställda för dess utövande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

11

Å tredje byrån eller byrån för sjukkasseväsendet tjänstgör följande personal: Tredje byrån

A. Ordinarie personal.

Lönegrad.

1 byråchef ...................................................................

.......................... B 30

1 sekreterare och inspektörsassistent .........................

......................... B 24

1 aktuarie ....................................................................

.......................... B 21

1 kansliskrivare ..........................................................

.......................... B 11

2 kanslibiträden .............................................................

.......................... B 7

3 kontorsbiträden ..........................................................

.......................... B 4

B. Iclce ordinarie personal.

Lönegrad.

2 förste amanuenser med hel tidst jänstgöring ............................................ 17

1 amanuens » » ............................................. 15

3 e. o. skrivbiträden...................................................................................... 2

Vad personalen å denna byrå beträffar, hava de sakkunniga föreslagit indragning

av två kontorsbiträdesbefattningar, som för närvarande vore vakanta.

Departementschefen har tillstyrkt de sakkunnigas förslag härutinnan, dock

att den ena av befattningarna ansetts böra indragas först från och med den

1 januari 1930 och den andra den 1 juli 1930.

Vad angår den å byrån placerade aktuariebefattningen kräves av dess innehavare

juridisk utbildning, och hans göromål äro — i motsats mot övriga

aktuariers — övervägande av administrativ art. Det har vid sådant förhållande

synts önskvärt, att befattningen erhölle en beteckning, som bättre

motsvarade dess karaktär, nämligen notarie.

Beträffande tredje byråns personal i övrigt har departementschefen icke

haft något ändringsförslag att framställa med undantag av att sekreterarbefattningen

ansetts böra uppflyttas till lönegraden B 26.

Å fjärde byrån, byrån för allmän socialstatistik m. m.,

personal.

tjänstgör följande

A. Ordinarie personal.

Lönegrad.

1 byråchef..........................................................................

.................... B 30

1 förste aktuarie ...................................................................

...................... B 24

2 aktuarier..............................................................................

...................... B 21

1 kansliskrivare....................................................•''...............

...................... B 11

1 kanslibiträde ......................................................................

..................... B 7

3 kontorsbiträden .................................................................

..................... B 4

Fjärde

och femte

byråerna.

B. Iclce ordinarie personal.

1 förste aktuarie å extra stat .................................................................... B 24

1 aktuarie å extra stat................................................................................ B 21

1 amanuens med heltidstjänstgöring ......................................................... 15

1 e. o. kansliskrivare .................................................................................... 11

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

Lönegrad.

1 e. o. kanslibiträde ................................................................................ 5

3 e. o. kontorsbiträdeu.............................................................................. 4

1 e. o. skrivbiträde................................... 2

1 expert för pris- och kooperationsstatistik med ett arvode av 150 kronor

för månad.

Intill den 1 december 1928 var å denna byrå anställd en adjungerad

ledamot å extra stat i lönegraden B 29 med uppgift att under byråchefens

inseende handhava närmaste ledningen av den till byrån hörande pris- och

kooperationsstatistiken. Sedan ledamotsbefattningen blivit ledig, medgav

emellertid Kungl. Maj:t genom beslut den 21 december 1928 på framställning

av socialstyrelsen, att befattningen finge ersättas med en befattning såsom

förste aktuarie å extra stat i lönegraden B 24. Samtidigt bemyndigade

Kungl. Maj:t socialstyrelsen att anlita den förutvarande adjungerade ledamoten

såsom expert. Den här upprättade personalförteckningen är uppgjord

med beaktande av den sålunda vidtagna ändringen i byråns personalbestånd.

A femte byrån, byrån för specialstatistiska undersökningar, är personaluppsättningen

följande.

A. Ordinarie personal.

Lönegrad.

2 förste aktuarier.........................................................

........................... B 24

1 aktuarie ................................................................

... B 21

1 kansliskrivare ..........................................................

............................... B 11

3 kanslibiträden.............................................................

............................... B 7

2 kontorsbiträden..........................................................

.............................. B 4

1 skrivbiträde .............................................................

.............................. B 2

B. Iclce ordinarie personal.

1 byråchef å extra stat................................................

.............................. B 30

1 amanuens med lieltidstjänstgöring ..........................

........................... 15

4 e. o. kontorsbiträden................................................

.............................. 4

2 e. o. skrivbiträden .....................................................

.............................. 2

Förutom nämnda befattningshavare finnes å fjärde och femte byråerna

— stundom jämväl å andra byråer — extra personal, vars antal dock ständigt

växlar och därför icke kan angivas.

I den vid 1912 års riksdag beslutade organisationen av socialstyrelsen

ingick en byrå för socialstatistiken och publikationsverksamheten (fjärde

byrån). För lättande av byråchefens arbetsbörda träffades från och med

ingången av år 1914 den anordningen, att byråchefen till väsentlig del

befriades från ledningen av de statistiska specialundersökningar, som uppdrogos

åt socialstyrelsen. Såsom ledare för dylika undersökningar förordnades

en tjänsteman å byrån, vilken erhöll ledighet från sin ordinarie tjänst

samt ersättning i form av särskilt arvode efter 7,500 kronor för år.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr I I!).

13

Enligt beslut av 1919 års riksdag uppdelades från och med ingången av

år 1920 omförmälda byrå å två olika byråer, den fjärde och den femte.

Ledaren för de statistiska specialundersökningarna blev därvid chef för

femte byrån. Denne byråchef kvarstår för närvarande å extra stat.

Till fjärde byrån hänföras största delen av den allmänna fortlöpande

socialstatistiken och vissa i samband därmed stående administrativa uppgifter.

Därjämte utföras å denna byrå en del socialstatistiska specialundersökningar,

som nära sammanhänga med den fortlöpande statistiken. Byrån

handhar också redigeringen av Sociala meddelanden.

Å femte byrån utföres dels en mindre del av den fortlöpande socialstatistiken,

bland annat lantarbetarstatistiken och den industriella lönestatistiken,

dels ock flertalet av de statistiska specialundersökningarna.

Under senaste tiden hava vidtagits vissa åtgärder i syfte att begränsa socialstyrelsens

statistiska arbete. Angående vad sålunda åtgjorts torde få hänvisas

till sid. 26—28 i statsrådsprotokollet.

Sedan besparingssakkunniga i sitt betänkande förklarat sig icke hava något

förslag att framställa beträffande den fortlöpande eller med vissa tidsmellanrum

regelbundet återkommande statistiken samt behandlat frågan om möjligheterna

till inskränkningar i de av socialstyrelsen utförda statistiska

undersökningarna av mera tillfällig art (sid. 28 och 29), hava de sakkunniga

med hänsyn till den tid, under vilken den nuvarande uppdelningen av det

statistiska arbetet å två byråer bestått, förklarat sig icke vilja motsätta sig

ett från ämbetsverket i detta samband framfört krav, att byråchefsbefattningen

å femte byrån måtte uppföras å ordinarie stat.

I fråga om personalbehovet i övrigt å de statistiska byråerna hava besparingssakkunniga

anfört följande.

Yad den biträdande personalen anginge borde man enligt de sakkunnigas

mening bortse från de arbetsuppgifter, som i form av tillfälliga statistiska

utredningar komme att påläggas socialstyrelsen. Antalet på ordinarie eller

extra stat inrättade befattningar av ifrågavarande slag borde avvägas med

hänsyn till den fortlöpande statistiken, dock att givetvis de statistiska byråerna

borde kunna utan ökning av arbetskrafterna åtaga sig smärre utredningar,

som kunde finnas behövliga, exempelvis i samband med det administrativa

arbetet inom socialstyrelsen. Den personal däremot, som kunde

krävas för biträde vid de egentliga specialundersökningarna, borde anställas

med anlitande av medel, som för varje särskild undersökning ställdes till

styrelsens förfogande. Därmed ville de sakkunniga ingalunda hava förnekat,

att det kunde ur vissa synpunkter vara fördelaktigt att även för dylika tillfälliga

undersökningar hålla en tränad personal permanent anställd, men

risken av ett sådant tillvägagångssätt vore uppenbarligen, att personalstyrkan

icke kunde hela tiden effektivt utnyttjas, eller också att utredningar, som

med hänsyn till de därmed förenade kostnaderna eljest icke skulle hava

kommit till stånd, anordnades för att under en period, då personalen annars

skulle hava blivit mer eller mindre sysslolös, tillvarataga de anställdas

arbetskraft.

Utgående från dessa synpunkter hade de sakkunniga vid övervägande av

frågan om den för de statistiska göromålen i styrelsen erforderliga personalen

kommit till det resultatet, att efter genomförandet av de beslutade

inskränkningarna i styrelsens statistiska publikationer samt under förut
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

sättning, att den av de sakkunniga ifrågasatta omläggningen av lönestatistiken

komme till stånd, på de statistiska byråerna skulle erfordras, jämte

byråcheferna, fyra förste aktuarier (B 24) samt två aktuarier (B 21). Av förste

aktuarierna syntes liksom för närvarande tre böra hava ordinarie anställning,

medan den fjärde borde kvarstå å extra stat. Då för närvarande

inalles fyra aktuariebefattningar funnes, skulle två dylika befattningar — en

ordinarie och en på extra stat — indragas. Jämväl vad kan sb skrivare- och

biträdespersonalen anginge, syntes en viss inskränkning kunna äga rum.

För närvarande funnes sammanlagt tre kansliskrivare (två ordinarie befattningar,

därav en vakant, samt en extra ordinarie), fem kanslibiträden (fyra

ordinarie och eu extra ordinarie befattning), fem ordinarie och sju extra

ordinarie kontorsbiträden, ett ordinarie skrivbiträde samt tre extra ordinarie

skrivbiträden. Beträffande denna personal hade de sakkunniga funnit sig

böra föreslå indragning av den extra ordinarie kansliskrivarebefattningen

samt av en kanslibiträdes-, två kontorsbiträdes-, två extra ordinarie kontorsbiträdes-

och en extra ordinarie skrivbiträdesbefattning. I de å ordinarie

eller extra stat anvisade anslagen till upprätthållande av socialstyrelsens

verksamhet skulle följaktligen för de statistiska byråerna inberäknas

medel för allenast två kansliskrivare, tre ordinarie och ett extra ordinarie

kanslibiträde, tre ordinarie och fem extra ordinarie kontorsbiträden, ett

ordinarie och två extra ordinarie skrivbiträden. Därvid syntes emellertid

böra erinras om de sakkunnigas nyss gjorda uttalande, att den för större

statistiska specialutredningar särskilt erforderliga biträdande personalen

borde avlönas medelst för varje gång för ändamålet anvisade medel.

Beträffande de sakkunnigas förslag angående nu ifrågavarande byråer kar

departementschefen anfört följande:

»I likhet med besparingssakkunniga är jag av den uppfattningen, att någon

sammanslagning av socialstyrelsens statistiska byråer icke lämpligen bör

äga rum. Utvecklingen å förevarande område torde klart hava ådagalagt,

att vardera av dessa byråer har sina speciella arbetsuppgifter, vilka i stort

sett med fördel kunna och böra särskiljas. Det statistiska arbetet är också

å vardera av byråerna av den omfattning och betydelse, att ledningen av

detsamma bör omhänderkavas av en byråchef. Härutinnan torde de begränsningar

av socialstatistiken, som redan beslutats eller inom den närmaste

tiden må kunna vidtagas, icke komma att medföra någon ändring.

Med hänsyn härtill synes mig någon anledning att bibehålla byråchefen å

femte byrån på extra stat icke mera föreligga, och jag får därför förorda,

att nämnde befattningshavare nu överföres till den ordinarie staten.

Vad angår personalen i övrigt å dessa byråer kan jag i princip ansluta

mig till de sakkunnigas i ämnet framställda förslag. Sålunda synas mig

övervägande skäl tala för att den biträdespersonal, som erfordras för styrelsens

egentliga specialundersökningar av tillfällig natur, icke erhåller permanent

anställning hos styrelsen utan anställes särskilt för varje undersökning

och avlönas av för undersökningens utförande anvisade medel. Denna

anordning medför bland annat den fördelen, att kostnaderna för varje sådan

undersökning låta sig mera exakt beräkna.

Vid bestämmande av det antal befattningshavare, som vid ett genomförande

av omförmälda anordning kan anses bliva överflödigt, synes man

emellertid böra framgå med en viss försiktighet. Jag kan därför icke före
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 141).

15

slå en så stor nedskärning av personalen som de sakkunniga ifrågasatt.

För min del vill jag, med utgångspunkt från vad socialstyrelsen anfört rörande

storleken av den personal, som är mera permanent sysselsatt med större specialutredningar,

vilka ej ingå i styrelsens regelmässiga administrativa arbete, föreslå

indragning av dels en ordinarie aktuarie, dels ock följande icke ordinarie

personal, nämligen 1 aktuarie å extra stat, 1 kansliskrivare, 2 kontorsbiträden

och 1 skrivbiträde. Anledningen till att jag i fråga om biträdespersonalen

föreslagit indragning allenast av icke ordinarie befattningshavare

är närmast den, att jag i enlighet med vad socialstyrelsen yttrat i sitt utlåtande

funnit önskvärt, att proportionen mellan antalet ordinarie tjänstemän

och den icke ordinarie personalen i någon mån förbättras.»

Ä sjätte byrån, byrån för lag- och administrativa ärenden, tjänstgöra — sjätte byrån

frånsett befattningshavarne å biblioteket samt registratorn och kassören —

följande befattningshavare.

A. Ordinarie personal. Lönegrad.

1 byråchef .......................................................................................... B 30

1 sekreterare ....................................................................................... B 24

1 kontorsbiträde .................................................................................... B 4

B. Icke ordinarie personal. Lönegrad.

1 förste amanuens med halvtidstjänstgöring ......................................... 17

1 e. o. kontorsbiträde.............................................................................. 4

I fråga om personalsammansättningen å denna byrå hava de sakkunniga

— bortsett nu från de å biblioteket placerade befattningshavarna samt registratorn

och kassören — icke föreslagit någon ändring.

Departementschefen har i fråga härom yttrat i huvudsak följande:

»Med den omfattning, som det sociala lagstiftningsarbetet numera erhållit,

synes det mig uppenbart, att socialstyrelsen icke kan undvara en väl kvalificerad

jurist, vilken tillika äger ingående kännedom på det sociala området.

Behovet härav har särskilt starkt gjort sig gällande under senare år i samband

med Sveriges deltagande i det internationella socialpolitiska samarbetet.

Att under sådana förhållanden någon indragning av befattningen såsom byråchef

för socialstyrelsens sjätte byrå icke kan ifrågakomma torde ej behöva

vara föremål för någon tvekan.

Vad angår sekreterarbefattningen å nämnda byrå kan det visserligen vara

riktigt, att vissa av de göromål, vilka åvila innehavaren av nämnda befattning,

äro av jämförelsevis enkel beskaffenhet. Å andra sidan ingår dock i

hans tjänsteåligganden handläggningen av så pass viktiga och delvis jämväl

ekonomiskt betydelsefulla ärenden, att jag icke finner tillräckliga skäl föreligga

för ett utbytande av befattningen mot en lägre tjänst.-----»

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

Biblioteket. k biblioteket tjänstgöra nu 1 bibliotekarie och arkivarie i lönegraden

B 21 och 1 kansliskrivare i lönegraden Bil. Båda ifrågavarande befattningar

äro ordinarie.

I överensstämmelse med vad besparingssakkunniga förordat har departementschefen

ansett, att en viss nedflyttning i löneliänseende av bibliotekariebefattningen

kan äga rum, samt föreslagit, att befattningen placeras i lönegraden

B 15, dock att med genomförandet av detta förslag bör anstå, till

dess den nuvarande innehavaren avgår från befattningen. Vidare har likaledes

i enlighet med de sakkunnigas förslag departementschefen funnit, att

den för biblioteket avsedda kansliskrivarbefattningen borde utbytas mot eu

kanslibiträdestjänst.

Registratorn

och

kassören.

I den vid 1912 års riksdag beslutade staten för socialstyrelsen upptogs

en befattning såsom bibliotekarie och registrator för styrelsen i dess helhet

med avlöning enligt dåvarande första normalgraden. Kassörsgöromålen i

styrelsen uppdrogos åt eu å tredje byrån placerad aktuarie. I skrivelse den

23 oktober 1918 hemställde emellertid socialstyrelsen bland annat, att registrators-

och kassörsgöromålen skulle skiljas från bibliotekarietjänsten, respektive

nämnda aktuarietjänst samt överlämnas åt en särskild registrator och

kassör, för vilket ändamål styrelsen föreslog inrättande av en ny tjänst av

dåvarande första normalgraden. Med anledning av denna framställning föreslog

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1919 års riksdag, att för de

löpande kassörs- och registratorsgöromålen hos styrelsen skulle inrättas en

befattning såsom kvinnligt biträde av dåvarande tredje graden, motsvarande

nuvarande kansliskrivartjänst. Denna framställning bifölls av riksdagen.

I överensstämmelse härmed har från och med år 1920 såsom registrator

och kassör för socialstyrelsen i dess helhet tjänstgjort ett å sjätte

byrån placerat ordinarie kvinnligt biträde av förutvarande tredje graden,

respektive en å samma byrå placerad ordinarie kansliskrivare.

I fråga om denna befattning hava de sakkunniga icke föreslagit någon

ändring.

Departementschefen har emellertid på anförda skäl ansett, att befattningen

borde uppflyttas till lönegraden B 14.

I avseende å ordinarie befattningar inom socialstyrelsen innebär departementschefens

förslag sålunda följande:

uppförande å styrelsens ordinarie stat av ytterligare en byråchef i lönegraden

B 30 (femte byrån), av eu byråassistent i lönegraden B 26 (andra

byrån) samt av ytterligare ett kontorsbiträde i lönegraden B 4 (andra byrån);

uppflyttning från lönegraden B 24 till lönegraden B 26 av en sekreterare

(första byrån) och sekreteraren och inspektörsassistenten (tredje byrån) samt

från lönegraden B 11 till lönegraden B 14 av den såsom registrator och kassör

tjänstgörande kansliskrivaren;

utbyte av en aktuarietjänst i lönegraden B 21 med placering på tredje

byrån mot en notariebefattning i samma lönegrad;

indragande av en aktuarie i lönegraden B 21 (femte byrån) samt av två

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

17

kontorsbiträden i lönegraden B 4, därav ett från och med den 1 januari

1‘JöO och ett från och med den 1 juli 1930 (tredje byrån); samt

indragande av eu bibliotekarie och arkivarie i lönegraden B 21 och en

kansliskrivare i lönegraden B 11 samt uppförande i deras ställe på styrelsens

ordinarie stat av en bibliotekarie och arkivarie i lönegraden B 15, respektive

av ett kanslibiträde i lönegraden B 7.

Beträffande den nu från anslagsposten till avlöningar och vikariatsersättningar

åt icke ordinarie befattningshavare m. m. avlönade personalen har

föreslagits,

dels att följande befattningar måtte, såsom nyss nämnts, bliva ordinarie

och förty avlönas från den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till

ordinarie tjänstemän, nämligen 1 byråchef, 1 byråassistent (hittills placerad

i lönegraden B 24) och 1 kontorsbiträde;

dels att följande extra ordinarie och extra personal hädanefter skola avlönas

från den i styrelsens ordinarie stat upptagna anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nämligen 1 förste amanuens

i 18:e lönegraden, 1 förste amanuens i 17:e lönegraden och 2 amanuenser

i 15:e lönegraden, samtliga med heltidstjänstgöring, 1 amanuens

i lG:e lönegraden med halvtidstjänstgöring, 2 kanslibiträden, 7 kontorsbiträden,

9 skrivbiträden, 2 expeditionsvakter samt 1 sakkunnig för ärenden

rörande alkoholistvård.

dels ock att följande befattningar skola indragas, nämligen 1 aktuarie, 1

kansliskrivare, 2 kontorsbiträden och 1 skrivbiträde.

På grund härav och i anledning av föreslaget utbyte av befattningen

såsom adjungerad ledamot mot en befattning såsom förste aktuarie och eu

expert skulle nu ifrågavarande anslagspost avses för avlöning och vikariatsersättning

åt följande befattningshavare, nämligen dels 1 inspektör, 1 förste

byråingenjör, 1 byråingenjör, 1 e. o. underinspektör och 1 e. o. kontorsbiträde,

samtliga för ärenden rörande bränslekontroll, dels ock 1 förste aktuarie, 1

expert och 1 notarie.

I ärendet hava väckts åtskilliga till utskottet remitterade motioner.

Sålunda har i en av fröken Kerstin Hesselgren m. fl. inom första kammaren

väckt motion (I: 279) hemställts, att riksdagen måtte i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition nr 206 angående anslag till socialstyrelsen m. m. besluta,

att sekreterarbefattningen å socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå skall uppföras

i lönegraden B 26.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

(I: 280) av herr A. Cederborg m. fl. och den andra inom andra kammaren

(II: 430) av herrar A. H. Lindqvist i Stockholm och A. O. C. Carleson

hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj.ts proposition, nr

206, måtte beakta i motionerna framförda synpunkter och i varje fall endast

på så sätt bifalla propositionen,

att de till indragning ifrågasatta aktuarietjänster och biträdesbefattningar

hos socialstyrelsen bibehållas i enlighet med socialstyrelsens hemställan;

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. SO liäft. (Nr 145—147 ) in» 29 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 145►

Utskottets

yttrande.

att ifrågasatt nedflyttning i lönehänseende av socialstyrelsens bibliotekarietjänst

och den till biblioteket hörande biträdesbefattningen icke äger rum;

samt

att jämväl sekreterarebefattningarna å socialstyrelsens 2:dra och öde byråer

uppflyttas till 26:te lönegraden.

I en av herr A. Thorberg inom första kammaren väckt motion (I: 281) har

föreslagits, att riksdagen — med uttalande om önskvärdheten av bibehållen

kontinuitet i fråga om socialstyrelsens statistiska publikationer, speciellt yrkesinspektionens

berättelser samt avtals- och konfliktstatistiken — måtte vidtaga

de jämkningar i fråga om de uti propositionen nr 206 begärda anslagen till

socialstyrelsen, som krävas för att den för styrelsens upplysnings- och utredningsverksamhet

avsedda personalen (å de statistiska byråerna och biblioteket)

må kunna bibehållas i enlighet med styrelsens i utlåtandet den 16

februari 1929 gjorda hemställan.

Slutligen har i en av herr K. V. Rydén inom första kammaren väckt motion

(I: 282) hemställts, dels att socialstyrelsens ordinarie avlöningsstat, i

samband med överflyttande av personalen å socialdepartementets byrå för

fattigvård och barnavård, utökas med 1 byråchef, tillika statens inspektör

för fattigvård och barnavård i lönegraden B 30, 1 sekreterare, tillika assistent

hos statens inspektör för fattigvård och barnavård i lönegraden B 26 samt

1 kontorsbiträde i lönegraden B 4 ävensom 1 förste amanuens i lönegrad 19

i den för icke ordinarie befattningshavare vid statsdepartement m. m. gällande

löneplanen, dels att socialstyrelsens ordinarie avlöningsstat ökas med

härför erforderliga belopp, dels oclc att motsvarande anslag och befattningar

utgå ur den för socialdepartementet fastställda staten.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Vid framläggande av förevarande proposition har departementschefen framhållit,

att frågan, i vad mån socialstyrelsens arbetsuppgifter framdeles kunde

komma att ökas eller minskas, vore beroende av en mängd olika faktorer

samt att denna fråga icke kunde i detta sammanhang komma under omprövning.

Nya spörsmål om förändringar därutinnan syntes för övrigt tid efter

annan uppkomma. Det har fördenskull synts departementschefen icke laia

riktigt att med hänsyn till dessa omständigheter låta anstå med prövningen

av föreliggande möjligheter till besparingar i styrelsens organisation.

De av departementschefen sålunda anförda synpunkterna hade synts utskottet

beaktansvärda samt av beskaffenhet att böra godkännas, därest icke

enligt utskottets mening vissa frågor, varom besparingssakkunniga erinrat,

vore av den art, att de böra erhålla sin definitiva lösning i samband med

det pågående besparingsarbetet inom statsförvaltningen. Utskottet syftar

härvid närmast på frågan om förläggning till socialstyrelsen av fattigvardsärendena,

vilka nu jämte barnavårdsärenden handläggas å en särskild b} i a

inom socialdepartementet. Denna fråga har, såsom ovan nämnts, motionsvis

underställts riksdagens prövning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

•Statsutskottets utlåtande Nr 145.

It)

Vad detta spörsmål beträffar, vill utskottet till eu början erinra därom,

att detsamma först upptogs till eu mera principiell behandling av departemental-

(och kommerskollegii) kommitterade, som i ett den 18 november

1911 avgivet betänkande, bland annat, framhöllo, att det stora llertalet fall

av fattigvårdsbehov framkallades av arbetslöshet, sjukdomar, olycksfall eller

ålderdomsskröplighet samt att fattigvården icke blott genom sin allmänna

natur utan ock genom sin uppenbara samhörighet med arbetarskydd, socialförsäkring

m. m. måste betecknas såsom eu utpräglat social omsorg.

Efter en närmare undersökning av då föreliggande centrala förvaltningsärenden

erinrade kommittén om att fattigvårdslagstiftningen vore föremål för

en revision, som syntes komma att väsentligt vidga administrationens uppgifter

och än mer markera de sociala momenten. Med hänsyn härtill samt

till fattigvårdens nära samband med barnavården och andra sociala områden

ansågo kommitterade, att fattigvårdsärendena borde förläggas till första byrån

inom den föreslagna departementsavdelningen för sociala ärenden (socialstyrelsen).

De inom civildepartementet tillkallade sakkunniga, som hade sig

anförtrott att överarbeta departemental- (och kommerskollegii-) kommitterades

förevarande förslag, anslöto sig i huvudsak till dessas uppfattning. I den

för 1912 års riksdag framlagda propositionen rörande socialstyrelsens upprättande

uttalade ock föredragande departementschefen, att fattigvårdsärendena

visserligen borde överflyttas till socialstyrelsen, men att tidpunkten

härför borde framdeles bestämmas.

Fattigvårdslagstiftningskommittén berörde i sitt den 19 februari 1915 avgivna

betänkande med förslag till lag om fattigvården jämväl frågan om

fattigvårdsärendenas centrala handläggning, utan att dock härom framlägga

något enhälligt positivt förslag. Meningarna tycktes närmast luta åt inrättandet

under civildepartementet av en mera fristående inspektionsmyndighet.

Frågan om fattigvårdsärendenas förläggning inom centralförvaltningen berördes

vidare av framlidne landshövdingen A. Schotte i hans på Kungl.

Maj:ts uppdrag den 27 februari 1917 avgivna betänkande angående statsdepartementens

verksamhetsområden. Däri anfördes, bland annat, att vid

den nya fattigvårdslagstiftningens genomförande och fattigvårdsinspektionens

organisation det vore i hög grad sannolikt, att inspektionen på ett eller

annat sätt anknötes till socialstyrelsen; emellertid kunde ock provisoriska

anordningar tänkas, särskilt innan frågan om lagstiftning rörande barnavård

bleve ordnad.

Vid framläggandet för 1918 års riksdag av propositionen rörande den nya

fattigvårdslagen redogjorde departementschefen utförligt för frågan om fattigvårdsärendenas

förläggning och inspektionens organisation och diskuterade

därvid de tvenne alternativen: förläggning till civildepartementet eller till

socialstyrelsen. Gentemot det senare alternativet anfördes förnämligast, dels

att det vore ovisst, huruvida barnavårdsärendena borde hänföras till styrelsen,

dels att fattigvårdsinspektörens samarbete med länsstyrelserna syntes

bliva underlättat genom hans förläggning inom departementet i stället för hos

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

ett centralt ämbetsverk. I överensstämmelse med denna uppfattning föreslogs,

att statens fattigvårdsinspektör skulle anknytas till civildepartementet

(numera socialdepartementet) och jämväl fungera såsom kansliråd och föredragande

för fattigvårdsärendena. Genom riksdagens bifall till detta förslag

tillkom alltså den anordning, som för närvarande är gällande.

1923 års besparingskommitté ansåg sig emellertid böra påkalla ändring

härutinnan. I sitt yttrande berörde kommittén icke det principiellt viktigaste

momentet, nämligen inspektionens förflyttning från ett departement till ett

centralt ämbetsverk, men man synes böra utgå ifrån att kommittén härvidlag

gjort sig till tolk för synpunkter och önskningsmål, som de gångna årens

erfarenheter framkallat på vederbörligt håll. Uti avgivet betänkande den 14

maj 1925 anförde socialstyrelsen, att styrelsen ansåge sig visserligen hava

för sin del så mycket mindre anledning att motsätta sig en sådan förändring,

som styrelsen redan i ett den 13 februari 1917 avgivet utlåtande över fattigvårdskommitténs

förslag till fattigvårdslag ansett sig böra rikta erinringar

mot den ur såväl allmänt administrativ som praktisk synpunkt mindre lämpliga

anordningen att till ett departement förlägga den centrala ledningen av

en lokal tjänstemannakår samt handläggningen av sådana löpande förvaltningsärenden,

som här ifrågakomme.

Av besparingskommitténs framställning att döma ansåge sig kommittén

icke heller böra undersöka de olika alternativ till denna frågas lösning,

som tidigare varit under övervägande — nämligen fattigvårdsinspektionens

organiserande såsom självständig myndighet eller dess sammanförande med

socialstyrelsen.

Erinras må sålunda, att kommittén helt lämnade åsido det betydelsefulla

faktum, att fattigvårdsinspektionen och dess byrå i socialdepartementet

jämväl vore organ för barnavården, ett vårdområde, som med hänsyn till

sin omfattning och betydelse måste anses påkalla uppmärksamhet i icke

mindre grad än fattigvården; dess sammanhållande med denna har också

ansetts så naturligt, att det mot vanliga regler fastslagits i själva lagen,

1924 års barnavårdslag.

Frågan om förläggning till socialstyrelsen av den inom socialdepartementet

upprättade byrån för fattigvård och barnavård bör, såsom ovan

nämnts, enligt utskottets mening erhålla sin definitiva lösning i samband

med pågående besparingsarbete inom statsförvaltningen. För en förändring

av den nuvarande organisationen synes utskottet skäl föreligga. De

i förenämnda motion, I: 282, framförda synpunkterna torde giva stöd för

denna uppfattning. Emellertid finner utskottet sig icke böra omedelbart

och utan föregående övervägande av Kungl. Maj:t förorda byråns ifråga

överflyttning till socialstyrelsen, utan synes det utskottet, da jämväl, på

sätt förut antytts, vissa andra frågor torde böra vinna sin lösning i samband

med genomförande av förslag om besparingar inom styrelsen, att i

avvaktan på sagda utredning med den definitiva prövningen av nämnda

förslag bör tillsvidare anstå. Då den omedelbara anslagsbesparingen av

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.

21

ett genomförande av Knngl. Maj:ts förslag måste betraktas såsom jämförelsevis

ringa, liirer ur ekonomisk synpunkt avgörande liinder icke få anses

föreligga för ett kortare uppskov med definitivt ståndpunktstagande till

förslaget.

En annan fråga, som i detta sammanhang skjutits på framtiden men

som enligt utskottets mening nu bort upptagas till definitiv behandling,

utgör den nuvarande förläggningen av bränslekontrollens ledning. Såsom

av statsrådsprotokollet framgår, hava besparingssakkunniga med den allmänna

ståndpunkt, de intagit i avseende å socialstyrelsens förvaltningsområde,

funnit sig icke böra närmare ingå på detta spörsmål. De sakkunniga

hava emellertid uttalat, att ifrågavarande göromål icke syntes äga

någon samhörighet med övriga uppgifter å socialstyrelsens andra byråer

eller i styrelsen i övrigt, och förefölle det de sakkunniga, som om en

naturligare anknytning till övriga förvaltningsuppgifter skulle vinnas, om

den ifrågavarande verksamheten förlädes till byggnadsstyrelsen. Till denna

de sakkunnigas ståndpunkt ansluter sig utskottet. En dylik förläggning,

i nära samband med administrationen av statens husbyggnadsväsen, synes

utskottet erbjuda vissa praktiska fördelar, och hinder torde ej möta, att

jämväl byggnadsstyrelsen för bränslekontrollen anlitar underinspektörerna

inom yrkesinspektionen för lokala tillsynsuppgifter.

Ett ytterligare skäl för ett uppskov med det nu föreliggande besparingsförslagets

omedelbara avgörande synes även ligga i det förhållandet, att

de för revision av lösdrivarlagstiftningen år 1927 tillsatta sakkunnigas förslag

till lag om behandling av vissa arbetsovilliga och samhällsvådliga m. fl. författningar

inom närmaste tiden torde vara att förvänta, vilket förslags genomförande

ock kan komma att öva inverkan på omfattningen av socialstyrelsens

arbetsuppgifter. Oavsett huru härmed må förhålla sig, torde dock

definitiv ståndpunkt till besparingsförslaget ej böra tagas, förrän kännedom

om nyssnämnda sakkunnigas förslag vunnits. Vissa andra frågor om ändring

i området för socialstyrelsens ämbetsbefattning, exempelvis sjukkasseväsendets

och yrkesinspektionens bortflyttande från socialstyrelsen, varom

förslag på sin tid framställdes av 1923 års besparingskommitté, ävensom frågan

om framtida formerna för arbetslöshetens bekämpande torde emellertid i varje

fall kunna prövas fristående för sig och icke behöva föregripa ett nytt förslag

i avseende å besparingar inom socialstyrelsen.

Om utskottet sålunda, såsom av det förestående framgår, ansett ett uppskov

med ståndpunktstagande till det föreliggande besparingsförslaget böra

ske, bär utskottet dock i så måtto funnit sig böra biträda vad Kungl. Maj:t

i samband därmed föreslagit, att utskottet med hänsyn till sin i utlåtande

nr 124 angivna ståndpunkt beträffande frågan om kommerskollegii fartygsinspektionsbyrås

uppförande å ordinarie stat ansett sig böra tillstyrka, att

byråassistenten för sjöfartsärenden hos socialstyrelsen samt det till hans

hjälp anställda kontorsbiträdet jämväl uppföras å sådan stat. — Mot de föreslagna

löneplaceringarna för befattningshavarna ifråga har utskottet icke haft

något att erinra liksom ej heller mot förslaget om anställande av en ama
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

nuens såsom biträde åt byråassistenten. I detta sammanhang vill utskottet

hava framhållit, att därest svårighet yppas att på förordnande uppehålla

vakant tjänst hos styrelsen och tjänsten ifråga måste anses oumbärlig, hinder

icke synes böra möta mot dess återbesättande med ordinarie innehavare.

Under erinran om den omorganisation av statistiska centralbyrån, som

av innevarande års riksdag beslutats och varigenom ämbetsverket ifråga

uppdelats å fyra avdelningar, två företrädda av tjänstemän i byråchefs ställning

och två av tjänstemän i lönegraden B 26, vill utskottet slutligen

hava uttalat, att det synes utskottet kunna ifrågasättas, huruvida icke en

motsvarande anordning bör kunna utan olägenhet genomföras i fråga om den

för det statistiska arbetet inom socialstyrelsen avsedda personalen.

Vid bifall till vad utskottet sålunda förordat och då utskottet i övrigt på

grund av sin ovan angivna ståndpunkt till det föreliggande förslaget icke

ingått i närmare prövning av förslagen om uppflyttning i lönegrad av vissa

tjänster eller vissa tjänsters förändring eller indragning, skulle alltså antalet

ordinarie befattningar i socialstyrelsen från och med nästkommande

budgetårs ingång ökas med en byråassistent och ett kontorsbiträde och i

följd härav den i staten för avlöningar till ordinarie tjänstemän avsedda

anslagsposten höjas med i runt tal 12,200 kronor eller från 285,000 kronor

till 297,200 kronor. I övrigt har någon ändring i nu gällande ordinarie stat

icke synts utskottet böra vidtagas, med undantag av att posten för avlö

ningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 25,400 kronor, med

hänsyn till det av utskottet tillstyrkta förslaget om anställande av en amanuens

såsom biträde åt byråassistenten, torde böra bestämmas till 27,400

kronor.

Vad extra anslaget till uppehållande av socialstyrelsens verksamhet beträffar,

nu 147,300 kronor, torde detsamma på grund av förenämnda befattningars

uppförande å ordinarie stat kunna nedsättas till i runt tal 138,000

kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

I:o) att riksdagen må i anledning av Kungl. Haj.ds förevavarande

proposition och herrar Cederborgs m. fl. och Thorbergs

samt herrar Lindqvists i Stockholm och Carlesons motioner

(I: 280 och 281 samt II: 430), ävensom med avslag å

fröken Hesselgrens m. fl. motion, I: 279,

a) besluta, att antalet ordinarie befattningar i socialstyrelsen

skall från och med den 1 juli 1929 vara bestämt på följande

sätt:

Lönegrad.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —

5 byråchefer ....................................................................... B 30

1 byråassistent................................................................... B 26

3 förste aktuarier................................................................ B 24

1 förste byråingenjör ..................................................... B 24

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

28

3 sekreterare .........................................

1 sekreterare och inspektörsassistent

4 aktuarier ..........................................

1 bibliotekarie och arkivarie ............

1 byråingenjör ...................................

7 kansliskrivare ................................

1 förste expeditionsvakt......................

8 kanslibiträden ..................................

2 expeditionsvakter .........................

13 kontorsbiträden ...............................

1 skrivbiträde........................................

Lönegrad.

.... B 24

B 24

B 21

..... B 21

..... B 21

..... B 11

..... B 7

B 7

..... B 5

B 4

B 2

b) godkänna följande stat för socialstyrelsen, att tillämpas

från och med budgetåret 1929/1930:

Stat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag..... 297,200

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................ 5,000

Arvoden ä 1,000 kronor till två fullmäktige................. 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. 27,400

Summa kronor 331,600

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen,

nu 317,400 kronor, med 14,200 kronor till 331,600 kronor; samt

d) till socialstyrelsens verksamhet för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 138,000 kronor; ävensom

II:o) att herr Rydéns förenämnda motion, I: 282, må anses

besvarad genom vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 27 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. A. Carlsson i Gävle, P. A. Dahl, K. V. Rydén,

N. J. M. Svensson i Kompersmåla, C. I. Asplund, J. G. Walles och K. E. Andersson

i Eliantorp;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp,

C. R. Jansson i Falun, O. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, A.

Å:son Törnkvist i Karlskrona, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, O. E. F.

Järte, O. Andersson i Höör, G. Persson i Falla och J. Jönsson i Revinge.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 145.

Reservationer:

l:o) av herrar Carlsson i Gävle, Svensson i Kompersmåla och Wallés, vilka

ansett, att det stycke i utskottets motivering, som å sid. 20 börjar med

»Frågan om förläggning» och som å sid. 21 slutar med orden »ståndpunktstagande

till förslaget» bort hava följande lydelse:

»Frågan om förläggning till socialstyrelsen av den inom socialdepartementet

upprättade byrån för fattigvård och barnavård bör, såsom ovan antytts,

enligt utskottets mening ånyo övervägas, innan den av besparingssakkunnige

föreslagna omorganisationen av socialstyrelsen genomföres, vid vilket

övervägande de i motionen I: 282 framförda synpunkterna torde beaktas.

Utskottet finner sig dock icke kunna utan en föregående förutsättningslös

och allsidig utredning av Kungl. Maj:t intaga definitiv ståndpunkt till frågan,

utan synes utskottet, då jämväl, på sätt förut nämnts, vissa andra frågor

torde böra vinna sin lösning i samband med genomförande av förslag om

besparingar inom styrelsen, att i avvaktan på sagda utredning med den definitiva

prövningen av nämnda förslag bör tillsvidare anstå. Då den omedelbara

—-------ståndpunkttagande till förslaget.»

2:o) av herr Järte.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:289 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till socialstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten