Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till socialstyrelsen in. in. jämte i ämnet, värkta motioner.
1929-05-27 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1929:145, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till socialstyrelsen in. in. jämte i ämnet, värkta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 141).
1
Nr 145.
Ankom till riksdagens kansli den 27 maj 1929 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till socialstyrelsen in. in. jämte i
ämnet, värkta motioner.
(3:e avd.)
Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har
Kungl. Ma:jt under femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkterna 2 och 3) att, i avbidan på den
proposition, som kunde komma att avlåtas i iimnet, i riksstaten beräkna
dels det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen till 317,400 kronor och
dels ett extra anslag till socialstyrelsens verksamhet av 147,300 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 25 februari
1929 dagtecknad proposition, nr 206, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över socialärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen
dels
besluta, att antalet ordinarie befattningar i socialstyrelsen skall från
och med den 1 juli 1929 vara bestämt på följande sätt:
Lönegrad.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet......
........... —
6 byråchefer ..................................................................................
........... B 30
1 byråassistent...............................................................................
........... B 26
1 sekreterare ....................................................................................
........... B 26
1 sekreterare och inspektörsassistent ...........................................
........... B 26
3 förste aktuarier ...........................................................................
........... B 24
1 förste byråingenjör ...................................................................
B 24
2 sekreterare .................................................................................
........... B 24
3 aktuarier....................................................................................
.......... B 21
1 bibliotekarie och arkivarie .........................................................
........... B 21
1 byråingenjör .................................................................................
........... B 21
1 notarie ...........................................................................................
........... B 21
1 registrator och kassör..................................................................
.......... B 14
5 kansliskrivare ..............................................................................
.......... B 11
1 förste expeditionsvakt.................................. .............................
........... B 7
9 kanslibiträden .............................................................................
B 7
2 expeditionsvakter .......................................................................
........... B 5
11 kontorsbiträden ...........................................................................
........... B 4
1 skrivbiträde ..................................................................................
.......... B 2
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. SO liäft. (Nr 145 —147.) 1112 29 1
2 Statsutskottets utlåtande Nr 145.
Anm. 1. En aktuarietjänst är övertalig och skall vid inträffande ledighet
indragas.
Anm. 2. Befattningen som bibliotekarie och arkivarie i lönegraden B 21
utbytes vid inträffande ledighet mot en likabenämnd befattning i lönegraden
B 15.
Anm. 3. Antalet kontorsbiträdestjänster skall utgöra under tiden 1 juli—
31 december 1929 13 och under tiden 1 januari—30 juni 1930 12;
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 25 februari 1929 förordade förslaget till stat för socialstyrelsen,
att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930;
dels höja det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen, nu 317,400
kronor, med 87,000 kronor till 404,400 kronor;
dels ock till socialstyrelsens verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 50,700 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Den nu gällande ordinarie staten för socialstyrelsen är av följande utseende.
Stat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 285,000
Yikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................................... 5,000
Arvoden ä 1,000 kronor till två fullmäktige.......................................... 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m...................... 25,400
Summa kronor 317,400
Det extra anslaget för styrelsens verksamhet utgör för innevarande budgetår
147,300 kronor.
Den 30 januari 1929 hava 1926 års besparingssakkunniga efter verkställd
utredning framlagt betänkande angående förenklingar och besparingar inom
socialstyrelsen. Häröver har styrelsen den 16 februari 1929 avgivit utlåtande.
Sociaistyrei- Jämlikt den för socialstyrelsen gällande instruktionen av den 30 juni
sens arbets- J920 (Sv. förf. sand. nr 544) med däri sedermera vidtagna ändringar (1921
nuvarande nr 769 och 1925 nr 233) har styrelsen till uppgift att i enlighet med instrukorganisation.
tionen och i övrigt gällande föreskrifter samt i den mån instruktioner för
andra ämbetsverk ej annat föranleda handlägga ärenden av social natur,
nämligen angående
arbetsmarknaden, såsom arbetsmarknadens läge; arbetsförmedling, arbetslön,
arbetslöshet; utländsk arbetskrafts användande inom landet;
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetare, såsom arbetsavtal; kollektivavtal;
arbetstvister; medling och skiljedom i arbetstvister;
3
Statsutskottets utlåtande Nr 1 it).
arbetarskydd, såsom skydd mot olycksfall och ohälsa i arbete; minderårigas
och kvinnors användande i arbete; vilotid; arbetstidens längd och
fördelning; hemindustrielit arbete;
åtgärder för social förtänksamhet, såsom sjukkasseväsen och annan socialförsäkring;
samt
andra frågor av väsentligen social innebörd, såsom nykterhetsverksamhet
och alkoholistvård; föreningsväsen; bostadsväsen; levnadskostnader, utvandring
och tillsyn å utvandraragenter.
Styrelsen har vidare att med uppmärksamhet följa företeelserna på de
områden, som äro föremål för dess verksamhet, såväl inom landet som, så
långt möjligt, i utlandet samt, efter omständigheterna, vidtaga eller hos
Kungl. Maj:t föreslå de åtgärder, vilka styrelsen i anledning av sådana företeelser
finner påkallade.
Vidare åligger det styrelsen att, enligt vad redan är eller framdeles kan
bliva föreskrivet, dels insamla och bearbeta uppgifter samt verkställa statistiska
och andra utredningar rörande såväl arbetarförhållanden inom olika
verksamhetsområden som övriga till styrelsens ämbetsbefattning hörande
frågor, dels utarbeta redogörelser för viktigare lagstiftnings- och förvaltningsåtgärder
samt andra företeelser på det sociala området i utlandet, dels ock
för offentliggörande i erforderlig omfattning av nämnda utredningar och
redogörelser utgiva periodiska och andra publikationer. Styrelsen har också
att tillhandagå offentliga myndigheter med de upplysningar och det biträde,
som av dem äskas och ligga inom området för styrelsens verksamhet, samt
att i övrigt, där så lämpligen kan ske, lämna de meddelanden i sociala
spörsmål, som från in- eller utlandet begäras.
Socialstyrelsen är yrkesinspektionens chefsmyndighet, tillsynsmyndighet
över sjukkasseväsendet samt uppsiktsmyndighet över alkoholistvården. Styrelsen
utövar även inseende över arbetsförmedlingsanstalterna samt över statens
förlikningsmän för medling i arbetstvister.
Socialstyrelsen utgöres av en generaldirektör och chef samt såsom ledamöter
sex byråchefer, av vilka en å extra stat. Byråcheferna förestå var sin
byrå. Byråerna äro: byrån för sociala frågor i allmänhet (första byrån), byrån
för arbetarskyddsärenden (andra byrån), byrån för sjukkasseväsendet m. m.
(tredje byrån), byrån för allmän socialstatistik m. rn. (fjärde byrån), byrån för
socialstatistiska specialundersökningar (femte byrån) samt byrån för lag- och
administrativa ärenden (sjätte byrån).
Den å extra stat uppförda byråchefen förestår femte byrån.
En av byråcheferna förordnas att i generaldirektörens frånvaro tjänstgöra
såsom generaldix-ektörens ställföreträdare. För närvarande innehaves detta
uppdrag av chefen för fjärde byrån.
Vid behandling av vissa frågor förstärkes styrelsen med två socialfull
mäktige, av vilka en skall vara representant för arbetsgivare och en representant
för arbetare. Socialfullmäktige skola för meddelande av upplysningar
och råd samt deltagande i överläggning kallas att närvara vid föredragning
inom socialstyrelsen av ärenden, som avse styrelsens organisation
4
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
och äro av större betydelse, ävensom av frågor av synnerlig vikt eller större
principiell innebörd inom någon av ärendesgrupperna arbetsmarknaden, förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetare eller arbetarskydd. Fullmäktige
kunna ock kallas att närvara vid föredragning av annat ärende, vars avgörande
generaldirektören anser böra ske i fullmäktiges närvaro.
Socialstyrelsen äger att i tekniska hygieniska och sociala frågor, däri
erforderlig sakkunskap icke är företrädd inom styrelsen, anlita biträde av
sakkunniga. Styrelsen äger även att, då sådant för visst ändamål finnes
nödigt, kalla styrelsen underlydande eller under dess inseende stående
tjänstinnehavare till överläggning.
Yid socialstyrelsens sida finnes ett av arbetsgivare, arbetare och andra på
olika områden av styrelsens verksamhet sakkunniga personer sammansatt socialt
råd med uppgift att avgiva yttranden och förslag i till dess prövning hänskjutna
ärenden ävensom att i övrigt tillhandagå styrelsen med upplysningar
och praktiska uppslag. Styrelsen äger anmoda ledamot av rådet att inom
styrelsen deltaga i utredningen och behandlingen av ärende, vari han besitter
särskild sakkunskap.
Vid föredragning och avgörande inom socialstyrelsen av viktigare fråga,
tillhörande någon av ärendesgrupperna arbetsmarknaden, förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetare eller arbetarskydd, äger representant för kommerskollegium
närvara och deltaga i överläggningen. Motsvarande representationsrätt
tillkommer försäkringsinspektionen, då inom socialstyrelsen föredrages
och avgöres försäkringsteknisk fråga av större vikt eller principiell innebörd
rörande sjukkasseväsendet eller annan socialförsäkring. Jämväl i andra fall
må vid handläggning och avgörande i socialstyrelsen av ärende, som kan
anses beröra annat centralt ämbetsverks ämbetsområde, detta ämbetsverk,
efter överenskommelse mellan verkens chefer, vara representerat.
Ärendenas föredragning i styrelsen verkställes i allmänhet av vederbörande
byråchef. Generaldirektören äger dock att, då så finnes lämpligt och bestämmelser
därom icke redan i arbetsordning eller eljest äro meddelade,
förordna annan styrelsens tjänsteman att i ledamots ställe föredraga visst
ärende eller viss grupp av ärenden. Sådan föredragning bör dock ske i
närvaro av vederbörande ledamot, där icke denne för särskilt fall erhåller
befrielse därifrån. Då annan tjänsteman än byråchef föredrager ärende i
styrelsen, ingår han, vad detta ärende beträffar, såsom ledamot i styrelsen.
Beslutanderätten i de till styrelsens handläggning hörande ärendena tillkommer
enligt instruktionen antingen generaldirektören eller generaldirektören
och minst två av styrelsens ledamöter (kollegial handläggning) eller ock
vederbörande ledamot eller annan styrelsens tjänsteman.
I det stora flertalet av löpande ärenden i styrelsen tillkommer beslutanderätten
generaldirektören ensam. Med iakttagande av att vid avgörande av
viktigare ärende om möjligt styrelsens alla ledamöter skola vara tillstädes,
skall ärende, i vilket det tillkommer generaldirektören att ensam besluta
— och däri beslut icke av honom meddelas under tjänsteresa eller eljest
då något ärende är så brådskande, att vederbörande ledamot icke kan till
-
Statsutskottets utlåtande Nr 14S. 5
kallas — såvitt angår vissa i instruktionen angivna grupper av ärenden
handläggas i närvaro av den ledamot, vilkens ämbetsbefattning ärendet till
hör, och minst eu annan ledamot samt därjämte, i förekommande fall, socialfullmäktige
och representant för annat ämbetsverk. Övriga hithörande ärenden
avgöras av generaldirektören i närvaro av endast den ledamot, till vilken
ärendet hör; dock skall vid avgörande av ärende, som angår även annan
ledamot, jämväl denne vara tillstädes. Generaldirektörens ställföreträdare
skall i allmänhet närvara vid föredragning i styrelsen av viktigare ärenden,
tillhörande övriga ledamöter.
Beträffande ärendes avgörande i kollegial ordning stadgas i instruktionen,
att vid avgivande till Kungl. Maj:t av framställningar eller utlåtanden
i fråga om nya lagar och författningar eller förklarande, ändring eller upphävande
av redan gällande, så ock vid handläggning av frågor angående
påföljd av fel eller försummelse i tjänsten skola generaldirektören, generaldirektörens
ställföreträdare, såvitt sådant låter sig göra, chefen för den byrå,
till vilken ärendet hör, samt ytterligare minst en byråchef vara närvarande
samt deltaga i styrelsens överläggning och beslut, varvid skall iakttagas, att
chefen för byrån för lag- och administrativa ärenden alltid skall vara en av
de i ärendet deltagande byråcheferna. Generaldirektören må ock bestämma,
att annat särskilt ärende skall handläggas i här avsedd ordning. Ärendet
föredrages av den ledamot, till vilkens ämbetsbefattning detsamma hör, samt
avgöres efter omröstning mellan de i beslutet deltagande, därvid såsom
styrelsens beslut skall gälla den mening, varom flertalet förenar sig, eller
vid lika röstetal den mening, som biträdes av generaldirektören.
I ärenden av den beskaffenhet, att de icke skäligen böra i varje fall underställas
styrelsens prövning — särskilt vissa ärenden, som avse fullgörandet av
socialstyrelsen tillkommandé inspektionsmyndighet och publikationsverksamhet
— må enligt instruktionen vederbörande ledamöter var och en inom
sitt verksamhetsområde utan föregående föredragning i styrelsen äga besluta.
I särskilda fall må ock avgörandet av sådant ärende kunna överlämnas åt
sekreterare, förste aktuarie eller annan tjänsteman. Närmare bestämmelser
om de ärenden, vilka må behandlas i nu nämnd ordning, skola, där icke
föreskrift därom är i annan väg meddelad, träffas i arbetsordning eller eljest
av styrelsen. Anmälan om dylika bestämmelsers meddelande skall ske hos
Kungl. Maj:t.
Innan besparingssakkunniga i sitt betänkande framlagt förslag beträffande
förenklingar och besparingar i avseende å socialstyrelsens organisation, hava
de sakkunniga framhållit vissa allmänna synpunkter, vilka legat till grund
för deras förslag. Sålunda hava de sakkunniga yttrat sig angående området
för socialstyrelsens ämbetsverksamhet och därvid uttalat, att någon
mera genomgripande begränsning av personalkostnaderna inom förevarande
gren av statsförvaltningen icke syntes kunna genomföras, utan att en minskning
av de föreliggande förvaltningsuppgifterna komme till stånd. De sakkunniga
hade emellertid funnit frågan om möjligheten att åstadkomma några
Besparings
sakkunnigas
förslag.
Allmänna
frågor.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
Tjänster
och tjänstemän.
Första byrån.
inskränkningar beträffande de statliga förvaltningsuppgifterna på förevarande
område i det stora hela falla utom ramen för deras uppdrag.
Vad angår spörsmål av mera allmän innebörd, avseende det administrativa
arbetets ordnande inom socialstyrelsen, hava de sakkunniga ansett, att
diarieföringen inom styrelsen borde kunna i åtskilliga avseenden inskränkas
och förenklas. Vidare hava de sakkunniga uttalat, att en betydande förenkling
i styrelsens göromål med utbetalning av statsbidrag till vissa ändamål
borde kunna vinnas genom anlitande av postgirorörelsen. Slutligen hava de
sakkunniga förordat överlåtande i större utsträckning än för närvarande avärendenas
handläggning inom styrelsen å ledamot eller annan tjänsteman.
Till de sakkunnigas förslag i nu berörda avseenden har departementschefen
i huvudsak anslutit sig.
De sakkunniga hava sedermera övergått till att — byrå för byrå — närmare
granska socialstyrelsens nuvarande personalbestånd och undersöka möjligheterna
till indragningar och besparingar i sådant hänseende.
Å första byrån, byrån för sociala
rande följande personal.
A. Ordinarie personal.
1 byråchef ............................
1 sekreterare ...........................
1 kansliskrivare .....................
1 kanslibiträde........................
2 kontorsbiträden ..................
frågor i allmänhet, tjänstgör för närva
-
Lönegrad.
B 30
B 24
. Bil
. B 7
. B 4
B. Icke ordinarie personal med avlöning från socialstyrelsens anslag.
1 notarie å extra stat............................................................ B 21
1 förste amanuens med heltidstjänstgöring........................ 18
1 * » » ........................ 17
2 e. o. kanslibiträden ........................................................ 7
1 e. o. kontorsbiträde........................................................ 4
4 e. o. skrivbiträden.............................................................. 2
1 sakkunnig för ärenden rörande alkoholistvården med arvode
av 3,600 kronor för år.
De under A och B upptagna befattningshavarna åtnjuta — i likhet med
samtliga tjänstemän å styrelsens övriga byråer — avlöning från socialstyrelsens
ordinarie eller extra anslag.
C. Icke ordinarie personal med avlöning från andra anslag.
1 sekreterare i lönegraden B 24, med avlöning från det extra förslagsanslaget
till förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.;
1 byråassistent för handläggning av arbetsförmedlings- och arbetsmarknadsfrågor
i allmänhet med en lön av 6,660 kronor för år, att utgå från det
extra förslagsanslaget till offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m.;
Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.
7
1 biträdande tjänsteman hos nämnde byråassistent med ett arvode av
4,000 kronor för år, att utgå från sistnämnda anslag; samt
1 assistent för ärenden rörande nykterhetsnämnderna m. m. med ett arvode
av 7,200 kronor för år. Sistnämnde befattningshavare avlönas från ett
vid 1926 års riksdag beviljat reservationsanslag till främjande av nykterhetsnämndernas
verksamhet m. m., att utgå av statsverkets fond av rusdryoksmedel,
vilket anslag var avsett att anvisas med viss del för vart och ett av
budgetåren 1926/1927—1929/1930.
Beträffande personalsammansättningen å denna byrå har någon ändring
icke föreslagits av de sakkunniga.
Ej heller från Kungl. Maj:ts sida har ändring härutinnan ifrågasatts med
undantag av att sekreteraren å ordinarie stat ansetts böra uppflyttas till
lönegraden B 26.
Å andra byrån, arbetarskyddsbyrån, är — frånsett avdelningen för ären- Andra byrån.
den rörande bränslekontroll — personaluppsättningen för närvarande följande.
A. Ordinarie personal.
1 byråchef ...............
1 sekreterare .............
1 förste byråingenjör
1 byråingenjör ..........
1 kansliskrivare .......
1 kanslibiträde.........
1 kontorsbiträde ......
Lönegrad
B 30
B 24
. B 24
B 21
Bil
B 7
B 4
B. Icke ordinarie personal.
1 byråassistent å extra stat .............................................. B 24
1 förste amanuens med halvtidstjänstgöring .................... 17
1 » » » » ................... 16
1 e. o. kontorsbiträde .......................................................... 4
1 e. o. skrivbiträde............................................................... 2
1 sakkunnig i hygieniska frågor med arvode av 2,000 kronor för år.
Beträffande denna byrå har först till behandling upptagits viss fråga a) Soeialrörande
styrelsens arbetskrafter för handläggning av sjöfartsärenden. Dessa a ^tskrafter
arbetskrafter utgöras nu av nyssnämnde byråassistent och det extra ordinarie fSr handkontorsbiträdet.
Tidigare var såsom biträde åt byråassistenten anställd även läggning av
en nautiskt utbildad amanuens, men denna befattning indrogs den 1 juli ärenden.
1923.
I fråga härom har erinrats, att 1926 års besparingssakkunniga i skrivelse
den 15 december 1928 framlagt förslag rörande handläggningen av vissa
ärenden rörande fartygsinspektionen, och att Kungl. Maj:t i en den 25 februari
1929 avgiven proposition nr 161 angående anslag för budgetåret
1929/1930 till kommerskollegium samt de under kollegium lydande myndigheter
gjort framställning till riksdagen på grundval av nämnda förslag.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
Yidare har erinrats, att socialstyrelsen vid upprepade tillfällen hemställt
om uppförande å ordinarie stat av byråassistenten och det för hans räkning
anställda kontorsbiträdet, men att dessa framställningar icke lett till önskat
resultat.
Enligt de sakkunnigas, av Kungl. Maj:t godkända förslag rörande fartygsinspektionen
skall fartygsinspektionsbyrån inom kommerskollegium, som hittills
varit uppförd å extra stat, från och med nästa budgetår överföras å
ordinarie stat. Såsom en konsekvens härav hava de sakkunniga ansett sig
böra förorda, att ordinarie anställning beredes jämväl den personal, som
inom socialstyrelsen erfordras för handläggning av ärenden rörande sjöfartskontrollen.
Yad byråassistentens löneställning angår, hava de sakkunniga anfört, att det
med hänsyn till de onekligen ansvarsfyllda arbetsuppgifter, som framdeles
komme att åvila denne befattningshavare, syntes kunna ifrågasättas, huruvida
icke befattningen borde placeras i en högre lönegrad än B 24. Enligt de
sakkunnigas mening borde emellertid i varje fall någon tids erfarenhet av
den nya anordningens verkningar avvaktas, innan frågan om uppflyttning i
lönegrad av befattningen upptoges till prövning. De sakkunniga hava ock erinrat,
att uppförandet å ordinarie stat i och för sig komme att medföra viss
löneförbättring för ifrågavarande befattningshavare.
Det hos byråassistenten tjänstgörande kontorsbiträdet har synts de sakkunniga
böra placeras i lönegraden B 4.
Yidare hava de sakkunniga föreslagit att, därest nuvarande innehavare av
ifrågavarande befattningar den 1 juli 1929 tillträdde ordinarie befattning å
socialstyrelsens stat, som svarade mot de av dem före sagda dag innehavda
tjänsterna, i fråga om deras placering i löneklass avlöningsreglementet måtte
å dem tillämpas, som om det varit gällande under hela den tid de innehaft
berörda tjänster och de varit ordinarie innehavare av samma tjänster.
Beträffande en av socialstyrelsen väckt fråga om ytterligare biträde
hos byråassistenten hava de sakkunniga anfört, att det synts dem svårt att
med någon säkerhet uttala sig därom, innan erfarenhet vunnits rörande
den föreslagna anordningens verkningar. Med hänsyn till vad från socialstyrelsens
sida i denna del anförts hava emellertid de sakkunniga för beredande
av möjlighet för styrelsen att, där så befunnes av behovet påkallat,
ställa en amanuens till byråassistentens förfogande vid beräkning av det extra
anslaget för styrelsens verksamhet upptagit ett belopp av 2,000 kronor, avsett
för avlöning av en dylik amanuens.
I anledning av de sakkunnigas förslag rörande handläggningen av ärenden
beträffande fartygsinspektionen har socialstyrelsen den 31 januari 1929 avgivit
utlåtande, däri styrelsen anfört, att styrelsen icke ville motsätta sig
förslagets genomförande.
I nämnda utlåtande har socialstyrelsen vidare kraftigt tillstyrkt överförande
å ordinarie stat av de två befattningar inom styrelsen, som vore avsedda
för ärenden rörande fartygskontrollen, därvid styrelsen framhållit, att
Statsutskottets utlåtande Nr 145. 9
ifrågavarande befattningar borde göras ordinarie, oavsett om de sakkunnigas
förslag rörande handläggningen av ärendena rörande fartygsinspektionen
bleve genomfört eller ej.
Departementschefen har i förevarande avseende anfört följande.
»På sätt förut omförmälts, har socialstyrelsens framställning om uppförande
å styrelsens ordinarie stat av byråassistenten för sjöfartsärenden samt
det till hans hjälp anställda kontorsbiträdet ansetts i avvaktan på besparingssakkunnigas
förslag rörande socialstyrelsens organisation icke kunna
upptagas till prövning. Berörda sakkunniga hava nu dels framlagt förslag
angående kommerskollegii och socialstyrelsens organisation, i vad angår
fartygsinspektionen, vilket förslag Kungl. Maj:t i omförmälda proposition
angående anslag till kommerskollegium in. m. i huvudsak förordat, dels oek
i anslutning till nämnda förslag tillstyrkt ett överförande till ordinarie stat
av ifrågavarande befattningshavare. Med hänsyn till den i ärendet föreliggande
utredningen vill även jag förorda, att ifrågavarande befattningar såsom
byråassistent och kontorsbiträde nu överföras från socialstyrelsens extra till
dess ordinarie stat.
Beträffande byråassistentens löneställning hava delade meningar gjort sig
gällande, i det besparingssakkunniga ansett, att han åtminstone tills vidare
icke borde placeras i högre lönegrad än B 24, medan socialstyrelsen förordat
omedelbar uppflyttning till lönegraden B 26. För min del ansluter jag mig
till sistnämnda förslag. Till stöd härför får jag särskilt framhålla den självständiga
och ansvarsfulla ställning, som byråassistenten kommer att erhålla
vid bifall till Kungl. Majds i propositionen nr 161 framlagda förslag beträffande
handläggningen av ärenden rörande fartygsinspektionen, i det han i
det stora flertalet av de ärenden, vilka enligt förslaget skulle komma att avgöras
av socialstyrelsen och kommerskollegium gemensamt, komme att ensam fatta
beslut å socialstyrelsens vägnar.
Mot de sakkunnigas förslag att placera omförmälda kontorsbiträde i lönegraden
B 4 har jag icke något att erinra.
Yad angår de sakkunnigas förslag angående placering i löneklass av byråassistenten
och kontorsbiträdet vid övergången från extra till ordinarie tjänst,
skall jag senare återkomma till denna fråga.
Förslaget om anställande av en amanuens såsom biträde åt byråassistenten
anser jag mig kunna tillstyrka, och synes mig för avlönande av amanuensen
böra tills vidare beräknas ett årligt belopp av 2,000 kronor.»
I fråga om andra byråns personal i övrigt — frånsett avdelningen för
bränslekontroll — har någon ändring icke föreslagits.
Å avdelningen för ärenden rörande bränslekontroll tjänstgör följande å extra
stat anställda personal.
b) Andra
byråns personal
i övrigt,
frånsett avdelningen
för
bränslekontroll.
c) Avdelningen
för
bränslckon
troll.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
Lönegrad.
1 inspektör................................................................ B 26
1 förste bjråingenjör ................................................ B 24
1 byråingenjör............................................................ B 21
1 e. o. underinspektör.............................................. 16
1 e. o. kontorsbiträde............................................... 4
Besparingssakkunniga hava förklarat, att de icke kunnat undgå att ställa
sig något tvekande inför frågan, huruvida den nuvarande förläggningen av
bränslekontrollens ledning vore den lämpligaste. Härom hava de sakkun
niga anfört följande.
»Här avsedda göromål syntes icke äga någon samhörighet med övriga
uppgifter å socialstyrelsens andra byrå eller i styrelsen i övrigt. Det hade
förefallit de sakkunniga, som om en naturligare anknytning till övriga förvaltningsuppgifter
skulle vinnas, om den ifrågavarande verksamheten förlädes
till byggnadsstyrelsen. Såvitt det varit möjligt för de sakkunniga att utan
en närmare undersökning bilda sig ett omdöme i frågan, ville det ock synas,
som om en dylik förläggning, i nära samband med administrationen av
statens husbyggnadsväsen, borde kunna erbjuda vissa praktiska fördelar.
Vid förläggningsfrågans bedömande torde, enligt vad de sakkunniga inhämtat,
hänsyn särskilt hava tagits därtill, att den lokala tillsynsverksamheten visat
sig kunna med fördel utövas av vissa vid yrkesinspektionen anställda underinspektörer
vid sidan av deras egentliga arbetsuppgifter, på grund varav
den centrala ledningen av bränslekontrollen ansetts lämpligen böra organiseras
i anslutning till yrkesinspektionsbyrån. Efter de sakkunnigas uppfattning
borde det visserligen icke möta något hinder, att jämväl en inom
byggnadsstyrelsen anordnad centralorganisation för bränslekontrollen anlitade
underinspektörerna inom yrkesinspektionen för lokala tillsynsuppgifter.
Med den allmänna ståndpunkt, de sakkunniga intagit till frågor rörande
ändring i avseende å socialstyrelsens förvaltningsområde, hade de sakkunniga
dock funnit sig icke böra närmare ingå på detta spörsmål.»
I anledning av vad besparingssakkunniga sålunda anfört har socialstyrelsen
anmärkt, att styrelsen vid upprepade tillfällen uttalat sig för överflyttande
av den bränslekontrollerande verksamheten från styrelsen till annat ämbetsverk.
Beträffande nu berörda fråga har departementschefen anfört, att statens
bränslekontrollerande verksamhet för närvarande utövades i enlighet med
statsmakternas år 1927 fattade beslut. Nämnda beslut syntes emellertid
icke kunna anses innefatta någon definitiv lösning av frågorna rörande organisationen
och omfattningen av ifrågavarande verksamhet, utan syntes dessa
frågor, sedan större erfarenhet på området vunnits och ytterligare utredning
i ämnet förebragts, böra upptagas till förnyad behandling. Därvid borde
bland annat tagas under övervägande, huruvida denna verksamhet fortfarande
borde vara förlagd till socialstyrelsen eller om densamma måhända borde
inordnas under annat statens organ. I nu förevarande sammanhang saknades
vid angivna förhållanden anledning att föreslå någon ändring vare sig beträffande
verksamheten överhuvud eller med avseende å de befattningshavare,
som inom socialstyrelsen vore anställda för dess utövande.
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
11
Å tredje byrån eller byrån för sjukkasseväsendet tjänstgör följande personal: Tredje byrån
A. Ordinarie personal.
Lönegrad.
1 byråchef ...................................................................
.......................... B 30
1 sekreterare och inspektörsassistent .........................
......................... B 24
1 aktuarie ....................................................................
.......................... B 21
1 kansliskrivare ..........................................................
.......................... B 11
2 kanslibiträden .............................................................
.......................... B 7
3 kontorsbiträden ..........................................................
.......................... B 4
B. Iclce ordinarie personal.
Lönegrad.
2 förste amanuenser med hel tidst jänstgöring ............................................ 17
1 amanuens » » ............................................. 15
3 e. o. skrivbiträden...................................................................................... 2
Vad personalen å denna byrå beträffar, hava de sakkunniga föreslagit indragning
av två kontorsbiträdesbefattningar, som för närvarande vore vakanta.
Departementschefen har tillstyrkt de sakkunnigas förslag härutinnan, dock
att den ena av befattningarna ansetts böra indragas först från och med den
1 januari 1930 och den andra den 1 juli 1930.
Vad angår den å byrån placerade aktuariebefattningen kräves av dess innehavare
juridisk utbildning, och hans göromål äro — i motsats mot övriga
aktuariers — övervägande av administrativ art. Det har vid sådant förhållande
synts önskvärt, att befattningen erhölle en beteckning, som bättre
motsvarade dess karaktär, nämligen notarie.
Beträffande tredje byråns personal i övrigt har departementschefen icke
haft något ändringsförslag att framställa med undantag av att sekreterarbefattningen
ansetts böra uppflyttas till lönegraden B 26.
Å fjärde byrån, byrån för allmän socialstatistik m. m.,
personal.
tjänstgör följande
A. Ordinarie personal.
Lönegrad.
1 byråchef..........................................................................
.................... B 30
1 förste aktuarie ...................................................................
...................... B 24
2 aktuarier..............................................................................
...................... B 21
1 kansliskrivare....................................................•''...............
...................... B 11
1 kanslibiträde ......................................................................
..................... B 7
3 kontorsbiträden .................................................................
..................... B 4
Fjärde
och femte
byråerna.
B. Iclce ordinarie personal.
1 förste aktuarie å extra stat .................................................................... B 24
1 aktuarie å extra stat................................................................................ B 21
1 amanuens med heltidstjänstgöring ......................................................... 15
1 e. o. kansliskrivare .................................................................................... 11
12
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
Lönegrad.
1 e. o. kanslibiträde ................................................................................ 5
3 e. o. kontorsbiträdeu.............................................................................. 4
1 e. o. skrivbiträde................................... 2
1 expert för pris- och kooperationsstatistik med ett arvode av 150 kronor
för månad.
Intill den 1 december 1928 var å denna byrå anställd en adjungerad
ledamot å extra stat i lönegraden B 29 med uppgift att under byråchefens
inseende handhava närmaste ledningen av den till byrån hörande pris- och
kooperationsstatistiken. Sedan ledamotsbefattningen blivit ledig, medgav
emellertid Kungl. Maj:t genom beslut den 21 december 1928 på framställning
av socialstyrelsen, att befattningen finge ersättas med en befattning såsom
förste aktuarie å extra stat i lönegraden B 24. Samtidigt bemyndigade
Kungl. Maj:t socialstyrelsen att anlita den förutvarande adjungerade ledamoten
såsom expert. Den här upprättade personalförteckningen är uppgjord
med beaktande av den sålunda vidtagna ändringen i byråns personalbestånd.
A femte byrån, byrån för specialstatistiska undersökningar, är personaluppsättningen
följande.
A. Ordinarie personal.
Lönegrad.
2 förste aktuarier.........................................................
........................... B 24
1 aktuarie ................................................................
... B 21
1 kansliskrivare ..........................................................
............................... B 11
3 kanslibiträden.............................................................
............................... B 7
2 kontorsbiträden..........................................................
.............................. B 4
1 skrivbiträde .............................................................
.............................. B 2
B. Iclce ordinarie personal.
1 byråchef å extra stat................................................
.............................. B 30
1 amanuens med lieltidstjänstgöring ..........................
........................... 15
4 e. o. kontorsbiträden................................................
.............................. 4
2 e. o. skrivbiträden .....................................................
.............................. 2
Förutom nämnda befattningshavare finnes å fjärde och femte byråerna
— stundom jämväl å andra byråer — extra personal, vars antal dock ständigt
växlar och därför icke kan angivas.
I den vid 1912 års riksdag beslutade organisationen av socialstyrelsen
ingick en byrå för socialstatistiken och publikationsverksamheten (fjärde
byrån). För lättande av byråchefens arbetsbörda träffades från och med
ingången av år 1914 den anordningen, att byråchefen till väsentlig del
befriades från ledningen av de statistiska specialundersökningar, som uppdrogos
åt socialstyrelsen. Såsom ledare för dylika undersökningar förordnades
en tjänsteman å byrån, vilken erhöll ledighet från sin ordinarie tjänst
samt ersättning i form av särskilt arvode efter 7,500 kronor för år.
Statsutskottets utlåtande Nr I I!).
13
Enligt beslut av 1919 års riksdag uppdelades från och med ingången av
år 1920 omförmälda byrå å två olika byråer, den fjärde och den femte.
Ledaren för de statistiska specialundersökningarna blev därvid chef för
femte byrån. Denne byråchef kvarstår för närvarande å extra stat.
Till fjärde byrån hänföras största delen av den allmänna fortlöpande
socialstatistiken och vissa i samband därmed stående administrativa uppgifter.
Därjämte utföras å denna byrå en del socialstatistiska specialundersökningar,
som nära sammanhänga med den fortlöpande statistiken. Byrån
handhar också redigeringen av Sociala meddelanden.
Å femte byrån utföres dels en mindre del av den fortlöpande socialstatistiken,
bland annat lantarbetarstatistiken och den industriella lönestatistiken,
dels ock flertalet av de statistiska specialundersökningarna.
Under senaste tiden hava vidtagits vissa åtgärder i syfte att begränsa socialstyrelsens
statistiska arbete. Angående vad sålunda åtgjorts torde få hänvisas
till sid. 26—28 i statsrådsprotokollet.
Sedan besparingssakkunniga i sitt betänkande förklarat sig icke hava något
förslag att framställa beträffande den fortlöpande eller med vissa tidsmellanrum
regelbundet återkommande statistiken samt behandlat frågan om möjligheterna
till inskränkningar i de av socialstyrelsen utförda statistiska
undersökningarna av mera tillfällig art (sid. 28 och 29), hava de sakkunniga
med hänsyn till den tid, under vilken den nuvarande uppdelningen av det
statistiska arbetet å två byråer bestått, förklarat sig icke vilja motsätta sig
ett från ämbetsverket i detta samband framfört krav, att byråchefsbefattningen
å femte byrån måtte uppföras å ordinarie stat.
I fråga om personalbehovet i övrigt å de statistiska byråerna hava besparingssakkunniga
anfört följande.
Yad den biträdande personalen anginge borde man enligt de sakkunnigas
mening bortse från de arbetsuppgifter, som i form av tillfälliga statistiska
utredningar komme att påläggas socialstyrelsen. Antalet på ordinarie eller
extra stat inrättade befattningar av ifrågavarande slag borde avvägas med
hänsyn till den fortlöpande statistiken, dock att givetvis de statistiska byråerna
borde kunna utan ökning av arbetskrafterna åtaga sig smärre utredningar,
som kunde finnas behövliga, exempelvis i samband med det administrativa
arbetet inom socialstyrelsen. Den personal däremot, som kunde
krävas för biträde vid de egentliga specialundersökningarna, borde anställas
med anlitande av medel, som för varje särskild undersökning ställdes till
styrelsens förfogande. Därmed ville de sakkunniga ingalunda hava förnekat,
att det kunde ur vissa synpunkter vara fördelaktigt att även för dylika tillfälliga
undersökningar hålla en tränad personal permanent anställd, men
risken av ett sådant tillvägagångssätt vore uppenbarligen, att personalstyrkan
icke kunde hela tiden effektivt utnyttjas, eller också att utredningar, som
med hänsyn till de därmed förenade kostnaderna eljest icke skulle hava
kommit till stånd, anordnades för att under en period, då personalen annars
skulle hava blivit mer eller mindre sysslolös, tillvarataga de anställdas
arbetskraft.
Utgående från dessa synpunkter hade de sakkunniga vid övervägande av
frågan om den för de statistiska göromålen i styrelsen erforderliga personalen
kommit till det resultatet, att efter genomförandet av de beslutade
inskränkningarna i styrelsens statistiska publikationer samt under förut
-
14
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
sättning, att den av de sakkunniga ifrågasatta omläggningen av lönestatistiken
komme till stånd, på de statistiska byråerna skulle erfordras, jämte
byråcheferna, fyra förste aktuarier (B 24) samt två aktuarier (B 21). Av förste
aktuarierna syntes liksom för närvarande tre böra hava ordinarie anställning,
medan den fjärde borde kvarstå å extra stat. Då för närvarande
inalles fyra aktuariebefattningar funnes, skulle två dylika befattningar — en
ordinarie och en på extra stat — indragas. Jämväl vad kan sb skrivare- och
biträdespersonalen anginge, syntes en viss inskränkning kunna äga rum.
För närvarande funnes sammanlagt tre kansliskrivare (två ordinarie befattningar,
därav en vakant, samt en extra ordinarie), fem kanslibiträden (fyra
ordinarie och eu extra ordinarie befattning), fem ordinarie och sju extra
ordinarie kontorsbiträden, ett ordinarie skrivbiträde samt tre extra ordinarie
skrivbiträden. Beträffande denna personal hade de sakkunniga funnit sig
böra föreslå indragning av den extra ordinarie kansliskrivarebefattningen
samt av en kanslibiträdes-, två kontorsbiträdes-, två extra ordinarie kontorsbiträdes-
och en extra ordinarie skrivbiträdesbefattning. I de å ordinarie
eller extra stat anvisade anslagen till upprätthållande av socialstyrelsens
verksamhet skulle följaktligen för de statistiska byråerna inberäknas
medel för allenast två kansliskrivare, tre ordinarie och ett extra ordinarie
kanslibiträde, tre ordinarie och fem extra ordinarie kontorsbiträden, ett
ordinarie och två extra ordinarie skrivbiträden. Därvid syntes emellertid
böra erinras om de sakkunnigas nyss gjorda uttalande, att den för större
statistiska specialutredningar särskilt erforderliga biträdande personalen
borde avlönas medelst för varje gång för ändamålet anvisade medel.
Beträffande de sakkunnigas förslag angående nu ifrågavarande byråer kar
departementschefen anfört följande:
»I likhet med besparingssakkunniga är jag av den uppfattningen, att någon
sammanslagning av socialstyrelsens statistiska byråer icke lämpligen bör
äga rum. Utvecklingen å förevarande område torde klart hava ådagalagt,
att vardera av dessa byråer har sina speciella arbetsuppgifter, vilka i stort
sett med fördel kunna och böra särskiljas. Det statistiska arbetet är också
å vardera av byråerna av den omfattning och betydelse, att ledningen av
detsamma bör omhänderkavas av en byråchef. Härutinnan torde de begränsningar
av socialstatistiken, som redan beslutats eller inom den närmaste
tiden må kunna vidtagas, icke komma att medföra någon ändring.
Med hänsyn härtill synes mig någon anledning att bibehålla byråchefen å
femte byrån på extra stat icke mera föreligga, och jag får därför förorda,
att nämnde befattningshavare nu överföres till den ordinarie staten.
Vad angår personalen i övrigt å dessa byråer kan jag i princip ansluta
mig till de sakkunnigas i ämnet framställda förslag. Sålunda synas mig
övervägande skäl tala för att den biträdespersonal, som erfordras för styrelsens
egentliga specialundersökningar av tillfällig natur, icke erhåller permanent
anställning hos styrelsen utan anställes särskilt för varje undersökning
och avlönas av för undersökningens utförande anvisade medel. Denna
anordning medför bland annat den fördelen, att kostnaderna för varje sådan
undersökning låta sig mera exakt beräkna.
Vid bestämmande av det antal befattningshavare, som vid ett genomförande
av omförmälda anordning kan anses bliva överflödigt, synes man
emellertid böra framgå med en viss försiktighet. Jag kan därför icke före
-
Statsutskottets utlåtande Nr 141).
15
slå en så stor nedskärning av personalen som de sakkunniga ifrågasatt.
För min del vill jag, med utgångspunkt från vad socialstyrelsen anfört rörande
storleken av den personal, som är mera permanent sysselsatt med större specialutredningar,
vilka ej ingå i styrelsens regelmässiga administrativa arbete, föreslå
indragning av dels en ordinarie aktuarie, dels ock följande icke ordinarie
personal, nämligen 1 aktuarie å extra stat, 1 kansliskrivare, 2 kontorsbiträden
och 1 skrivbiträde. Anledningen till att jag i fråga om biträdespersonalen
föreslagit indragning allenast av icke ordinarie befattningshavare
är närmast den, att jag i enlighet med vad socialstyrelsen yttrat i sitt utlåtande
funnit önskvärt, att proportionen mellan antalet ordinarie tjänstemän
och den icke ordinarie personalen i någon mån förbättras.»
Ä sjätte byrån, byrån för lag- och administrativa ärenden, tjänstgöra — sjätte byrån
frånsett befattningshavarne å biblioteket samt registratorn och kassören —
följande befattningshavare.
A. Ordinarie personal. Lönegrad.
1 byråchef .......................................................................................... B 30
1 sekreterare ....................................................................................... B 24
1 kontorsbiträde .................................................................................... B 4
B. Icke ordinarie personal. Lönegrad.
1 förste amanuens med halvtidstjänstgöring ......................................... 17
1 e. o. kontorsbiträde.............................................................................. 4
I fråga om personalsammansättningen å denna byrå hava de sakkunniga
— bortsett nu från de å biblioteket placerade befattningshavarna samt registratorn
och kassören — icke föreslagit någon ändring.
Departementschefen har i fråga härom yttrat i huvudsak följande:
»Med den omfattning, som det sociala lagstiftningsarbetet numera erhållit,
synes det mig uppenbart, att socialstyrelsen icke kan undvara en väl kvalificerad
jurist, vilken tillika äger ingående kännedom på det sociala området.
Behovet härav har särskilt starkt gjort sig gällande under senare år i samband
med Sveriges deltagande i det internationella socialpolitiska samarbetet.
Att under sådana förhållanden någon indragning av befattningen såsom byråchef
för socialstyrelsens sjätte byrå icke kan ifrågakomma torde ej behöva
vara föremål för någon tvekan.
Vad angår sekreterarbefattningen å nämnda byrå kan det visserligen vara
riktigt, att vissa av de göromål, vilka åvila innehavaren av nämnda befattning,
äro av jämförelsevis enkel beskaffenhet. Å andra sidan ingår dock i
hans tjänsteåligganden handläggningen av så pass viktiga och delvis jämväl
ekonomiskt betydelsefulla ärenden, att jag icke finner tillräckliga skäl föreligga
för ett utbytande av befattningen mot en lägre tjänst.-----»
16
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
Biblioteket. k biblioteket tjänstgöra nu 1 bibliotekarie och arkivarie i lönegraden
B 21 och 1 kansliskrivare i lönegraden Bil. Båda ifrågavarande befattningar
äro ordinarie.
I överensstämmelse med vad besparingssakkunniga förordat har departementschefen
ansett, att en viss nedflyttning i löneliänseende av bibliotekariebefattningen
kan äga rum, samt föreslagit, att befattningen placeras i lönegraden
B 15, dock att med genomförandet av detta förslag bör anstå, till
dess den nuvarande innehavaren avgår från befattningen. Vidare har likaledes
i enlighet med de sakkunnigas förslag departementschefen funnit, att
den för biblioteket avsedda kansliskrivarbefattningen borde utbytas mot eu
kanslibiträdestjänst.
Registratorn
och
kassören.
I den vid 1912 års riksdag beslutade staten för socialstyrelsen upptogs
en befattning såsom bibliotekarie och registrator för styrelsen i dess helhet
med avlöning enligt dåvarande första normalgraden. Kassörsgöromålen i
styrelsen uppdrogos åt eu å tredje byrån placerad aktuarie. I skrivelse den
23 oktober 1918 hemställde emellertid socialstyrelsen bland annat, att registrators-
och kassörsgöromålen skulle skiljas från bibliotekarietjänsten, respektive
nämnda aktuarietjänst samt överlämnas åt en särskild registrator och
kassör, för vilket ändamål styrelsen föreslog inrättande av en ny tjänst av
dåvarande första normalgraden. Med anledning av denna framställning föreslog
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1919 års riksdag, att för de
löpande kassörs- och registratorsgöromålen hos styrelsen skulle inrättas en
befattning såsom kvinnligt biträde av dåvarande tredje graden, motsvarande
nuvarande kansliskrivartjänst. Denna framställning bifölls av riksdagen.
I överensstämmelse härmed har från och med år 1920 såsom registrator
och kassör för socialstyrelsen i dess helhet tjänstgjort ett å sjätte
byrån placerat ordinarie kvinnligt biträde av förutvarande tredje graden,
respektive en å samma byrå placerad ordinarie kansliskrivare.
I fråga om denna befattning hava de sakkunniga icke föreslagit någon
ändring.
Departementschefen har emellertid på anförda skäl ansett, att befattningen
borde uppflyttas till lönegraden B 14.
I avseende å ordinarie befattningar inom socialstyrelsen innebär departementschefens
förslag sålunda följande:
uppförande å styrelsens ordinarie stat av ytterligare en byråchef i lönegraden
B 30 (femte byrån), av eu byråassistent i lönegraden B 26 (andra
byrån) samt av ytterligare ett kontorsbiträde i lönegraden B 4 (andra byrån);
uppflyttning från lönegraden B 24 till lönegraden B 26 av en sekreterare
(första byrån) och sekreteraren och inspektörsassistenten (tredje byrån) samt
från lönegraden B 11 till lönegraden B 14 av den såsom registrator och kassör
tjänstgörande kansliskrivaren;
utbyte av en aktuarietjänst i lönegraden B 21 med placering på tredje
byrån mot en notariebefattning i samma lönegrad;
indragande av en aktuarie i lönegraden B 21 (femte byrån) samt av två
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
17
kontorsbiträden i lönegraden B 4, därav ett från och med den 1 januari
1‘JöO och ett från och med den 1 juli 1930 (tredje byrån); samt
indragande av eu bibliotekarie och arkivarie i lönegraden B 21 och en
kansliskrivare i lönegraden B 11 samt uppförande i deras ställe på styrelsens
ordinarie stat av en bibliotekarie och arkivarie i lönegraden B 15, respektive
av ett kanslibiträde i lönegraden B 7.
Beträffande den nu från anslagsposten till avlöningar och vikariatsersättningar
åt icke ordinarie befattningshavare m. m. avlönade personalen har
föreslagits,
dels att följande befattningar måtte, såsom nyss nämnts, bliva ordinarie
och förty avlönas från den i ordinarie staten upptagna anslagsposten till
ordinarie tjänstemän, nämligen 1 byråchef, 1 byråassistent (hittills placerad
i lönegraden B 24) och 1 kontorsbiträde;
dels att följande extra ordinarie och extra personal hädanefter skola avlönas
från den i styrelsens ordinarie stat upptagna anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nämligen 1 förste amanuens
i 18:e lönegraden, 1 förste amanuens i 17:e lönegraden och 2 amanuenser
i 15:e lönegraden, samtliga med heltidstjänstgöring, 1 amanuens
i lG:e lönegraden med halvtidstjänstgöring, 2 kanslibiträden, 7 kontorsbiträden,
9 skrivbiträden, 2 expeditionsvakter samt 1 sakkunnig för ärenden
rörande alkoholistvård.
dels ock att följande befattningar skola indragas, nämligen 1 aktuarie, 1
kansliskrivare, 2 kontorsbiträden och 1 skrivbiträde.
På grund härav och i anledning av föreslaget utbyte av befattningen
såsom adjungerad ledamot mot en befattning såsom förste aktuarie och eu
expert skulle nu ifrågavarande anslagspost avses för avlöning och vikariatsersättning
åt följande befattningshavare, nämligen dels 1 inspektör, 1 förste
byråingenjör, 1 byråingenjör, 1 e. o. underinspektör och 1 e. o. kontorsbiträde,
samtliga för ärenden rörande bränslekontroll, dels ock 1 förste aktuarie, 1
expert och 1 notarie.
I ärendet hava väckts åtskilliga till utskottet remitterade motioner.
Sålunda har i en av fröken Kerstin Hesselgren m. fl. inom första kammaren
väckt motion (I: 279) hemställts, att riksdagen måtte i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 206 angående anslag till socialstyrelsen m. m. besluta,
att sekreterarbefattningen å socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå skall uppföras
i lönegraden B 26.
Vidare har i två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren
(I: 280) av herr A. Cederborg m. fl. och den andra inom andra kammaren
(II: 430) av herrar A. H. Lindqvist i Stockholm och A. O. C. Carleson
hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj.ts proposition, nr
206, måtte beakta i motionerna framförda synpunkter och i varje fall endast
på så sätt bifalla propositionen,
att de till indragning ifrågasatta aktuarietjänster och biträdesbefattningar
hos socialstyrelsen bibehållas i enlighet med socialstyrelsens hemställan;
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. SO liäft. (Nr 145—147 ) in» 29 2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 145►
Utskottets
yttrande.
att ifrågasatt nedflyttning i lönehänseende av socialstyrelsens bibliotekarietjänst
och den till biblioteket hörande biträdesbefattningen icke äger rum;
samt
att jämväl sekreterarebefattningarna å socialstyrelsens 2:dra och öde byråer
uppflyttas till 26:te lönegraden.
I en av herr A. Thorberg inom första kammaren väckt motion (I: 281) har
föreslagits, att riksdagen — med uttalande om önskvärdheten av bibehållen
kontinuitet i fråga om socialstyrelsens statistiska publikationer, speciellt yrkesinspektionens
berättelser samt avtals- och konfliktstatistiken — måtte vidtaga
de jämkningar i fråga om de uti propositionen nr 206 begärda anslagen till
socialstyrelsen, som krävas för att den för styrelsens upplysnings- och utredningsverksamhet
avsedda personalen (å de statistiska byråerna och biblioteket)
må kunna bibehållas i enlighet med styrelsens i utlåtandet den 16
februari 1929 gjorda hemställan.
Slutligen har i en av herr K. V. Rydén inom första kammaren väckt motion
(I: 282) hemställts, dels att socialstyrelsens ordinarie avlöningsstat, i
samband med överflyttande av personalen å socialdepartementets byrå för
fattigvård och barnavård, utökas med 1 byråchef, tillika statens inspektör
för fattigvård och barnavård i lönegraden B 30, 1 sekreterare, tillika assistent
hos statens inspektör för fattigvård och barnavård i lönegraden B 26 samt
1 kontorsbiträde i lönegraden B 4 ävensom 1 förste amanuens i lönegrad 19
i den för icke ordinarie befattningshavare vid statsdepartement m. m. gällande
löneplanen, dels att socialstyrelsens ordinarie avlöningsstat ökas med
härför erforderliga belopp, dels oclc att motsvarande anslag och befattningar
utgå ur den för socialdepartementet fastställda staten.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Vid framläggande av förevarande proposition har departementschefen framhållit,
att frågan, i vad mån socialstyrelsens arbetsuppgifter framdeles kunde
komma att ökas eller minskas, vore beroende av en mängd olika faktorer
samt att denna fråga icke kunde i detta sammanhang komma under omprövning.
Nya spörsmål om förändringar därutinnan syntes för övrigt tid efter
annan uppkomma. Det har fördenskull synts departementschefen icke laia
riktigt att med hänsyn till dessa omständigheter låta anstå med prövningen
av föreliggande möjligheter till besparingar i styrelsens organisation.
De av departementschefen sålunda anförda synpunkterna hade synts utskottet
beaktansvärda samt av beskaffenhet att böra godkännas, därest icke
enligt utskottets mening vissa frågor, varom besparingssakkunniga erinrat,
vore av den art, att de böra erhålla sin definitiva lösning i samband med
det pågående besparingsarbetet inom statsförvaltningen. Utskottet syftar
härvid närmast på frågan om förläggning till socialstyrelsen av fattigvardsärendena,
vilka nu jämte barnavårdsärenden handläggas å en särskild b} i a
inom socialdepartementet. Denna fråga har, såsom ovan nämnts, motionsvis
underställts riksdagens prövning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
•Statsutskottets utlåtande Nr 145.
It)
Vad detta spörsmål beträffar, vill utskottet till eu början erinra därom,
att detsamma först upptogs till eu mera principiell behandling av departemental-
(och kommerskollegii) kommitterade, som i ett den 18 november
1911 avgivet betänkande, bland annat, framhöllo, att det stora llertalet fall
av fattigvårdsbehov framkallades av arbetslöshet, sjukdomar, olycksfall eller
ålderdomsskröplighet samt att fattigvården icke blott genom sin allmänna
natur utan ock genom sin uppenbara samhörighet med arbetarskydd, socialförsäkring
m. m. måste betecknas såsom eu utpräglat social omsorg.
Efter en närmare undersökning av då föreliggande centrala förvaltningsärenden
erinrade kommittén om att fattigvårdslagstiftningen vore föremål för
en revision, som syntes komma att väsentligt vidga administrationens uppgifter
och än mer markera de sociala momenten. Med hänsyn härtill samt
till fattigvårdens nära samband med barnavården och andra sociala områden
ansågo kommitterade, att fattigvårdsärendena borde förläggas till första byrån
inom den föreslagna departementsavdelningen för sociala ärenden (socialstyrelsen).
De inom civildepartementet tillkallade sakkunniga, som hade sig
anförtrott att överarbeta departemental- (och kommerskollegii-) kommitterades
förevarande förslag, anslöto sig i huvudsak till dessas uppfattning. I den
för 1912 års riksdag framlagda propositionen rörande socialstyrelsens upprättande
uttalade ock föredragande departementschefen, att fattigvårdsärendena
visserligen borde överflyttas till socialstyrelsen, men att tidpunkten
härför borde framdeles bestämmas.
Fattigvårdslagstiftningskommittén berörde i sitt den 19 februari 1915 avgivna
betänkande med förslag till lag om fattigvården jämväl frågan om
fattigvårdsärendenas centrala handläggning, utan att dock härom framlägga
något enhälligt positivt förslag. Meningarna tycktes närmast luta åt inrättandet
under civildepartementet av en mera fristående inspektionsmyndighet.
Frågan om fattigvårdsärendenas förläggning inom centralförvaltningen berördes
vidare av framlidne landshövdingen A. Schotte i hans på Kungl.
Maj:ts uppdrag den 27 februari 1917 avgivna betänkande angående statsdepartementens
verksamhetsområden. Däri anfördes, bland annat, att vid
den nya fattigvårdslagstiftningens genomförande och fattigvårdsinspektionens
organisation det vore i hög grad sannolikt, att inspektionen på ett eller
annat sätt anknötes till socialstyrelsen; emellertid kunde ock provisoriska
anordningar tänkas, särskilt innan frågan om lagstiftning rörande barnavård
bleve ordnad.
Vid framläggandet för 1918 års riksdag av propositionen rörande den nya
fattigvårdslagen redogjorde departementschefen utförligt för frågan om fattigvårdsärendenas
förläggning och inspektionens organisation och diskuterade
därvid de tvenne alternativen: förläggning till civildepartementet eller till
socialstyrelsen. Gentemot det senare alternativet anfördes förnämligast, dels
att det vore ovisst, huruvida barnavårdsärendena borde hänföras till styrelsen,
dels att fattigvårdsinspektörens samarbete med länsstyrelserna syntes
bliva underlättat genom hans förläggning inom departementet i stället för hos
20
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
ett centralt ämbetsverk. I överensstämmelse med denna uppfattning föreslogs,
att statens fattigvårdsinspektör skulle anknytas till civildepartementet
(numera socialdepartementet) och jämväl fungera såsom kansliråd och föredragande
för fattigvårdsärendena. Genom riksdagens bifall till detta förslag
tillkom alltså den anordning, som för närvarande är gällande.
1923 års besparingskommitté ansåg sig emellertid böra påkalla ändring
härutinnan. I sitt yttrande berörde kommittén icke det principiellt viktigaste
momentet, nämligen inspektionens förflyttning från ett departement till ett
centralt ämbetsverk, men man synes böra utgå ifrån att kommittén härvidlag
gjort sig till tolk för synpunkter och önskningsmål, som de gångna årens
erfarenheter framkallat på vederbörligt håll. Uti avgivet betänkande den 14
maj 1925 anförde socialstyrelsen, att styrelsen ansåge sig visserligen hava
för sin del så mycket mindre anledning att motsätta sig en sådan förändring,
som styrelsen redan i ett den 13 februari 1917 avgivet utlåtande över fattigvårdskommitténs
förslag till fattigvårdslag ansett sig böra rikta erinringar
mot den ur såväl allmänt administrativ som praktisk synpunkt mindre lämpliga
anordningen att till ett departement förlägga den centrala ledningen av
en lokal tjänstemannakår samt handläggningen av sådana löpande förvaltningsärenden,
som här ifrågakomme.
Av besparingskommitténs framställning att döma ansåge sig kommittén
icke heller böra undersöka de olika alternativ till denna frågas lösning,
som tidigare varit under övervägande — nämligen fattigvårdsinspektionens
organiserande såsom självständig myndighet eller dess sammanförande med
socialstyrelsen.
Erinras må sålunda, att kommittén helt lämnade åsido det betydelsefulla
faktum, att fattigvårdsinspektionen och dess byrå i socialdepartementet
jämväl vore organ för barnavården, ett vårdområde, som med hänsyn till
sin omfattning och betydelse måste anses påkalla uppmärksamhet i icke
mindre grad än fattigvården; dess sammanhållande med denna har också
ansetts så naturligt, att det mot vanliga regler fastslagits i själva lagen,
1924 års barnavårdslag.
Frågan om förläggning till socialstyrelsen av den inom socialdepartementet
upprättade byrån för fattigvård och barnavård bör, såsom ovan
nämnts, enligt utskottets mening erhålla sin definitiva lösning i samband
med pågående besparingsarbete inom statsförvaltningen. För en förändring
av den nuvarande organisationen synes utskottet skäl föreligga. De
i förenämnda motion, I: 282, framförda synpunkterna torde giva stöd för
denna uppfattning. Emellertid finner utskottet sig icke böra omedelbart
och utan föregående övervägande av Kungl. Maj:t förorda byråns ifråga
överflyttning till socialstyrelsen, utan synes det utskottet, da jämväl, på
sätt förut antytts, vissa andra frågor torde böra vinna sin lösning i samband
med genomförande av förslag om besparingar inom styrelsen, att i
avvaktan på sagda utredning med den definitiva prövningen av nämnda
förslag bör tillsvidare anstå. Då den omedelbara anslagsbesparingen av
Statsutskottets utlåtande Nr Ilo.
21
ett genomförande av Knngl. Maj:ts förslag måste betraktas såsom jämförelsevis
ringa, liirer ur ekonomisk synpunkt avgörande liinder icke få anses
föreligga för ett kortare uppskov med definitivt ståndpunktstagande till
förslaget.
En annan fråga, som i detta sammanhang skjutits på framtiden men
som enligt utskottets mening nu bort upptagas till definitiv behandling,
utgör den nuvarande förläggningen av bränslekontrollens ledning. Såsom
av statsrådsprotokollet framgår, hava besparingssakkunniga med den allmänna
ståndpunkt, de intagit i avseende å socialstyrelsens förvaltningsområde,
funnit sig icke böra närmare ingå på detta spörsmål. De sakkunniga
hava emellertid uttalat, att ifrågavarande göromål icke syntes äga
någon samhörighet med övriga uppgifter å socialstyrelsens andra byråer
eller i styrelsen i övrigt, och förefölle det de sakkunniga, som om en
naturligare anknytning till övriga förvaltningsuppgifter skulle vinnas, om
den ifrågavarande verksamheten förlädes till byggnadsstyrelsen. Till denna
de sakkunnigas ståndpunkt ansluter sig utskottet. En dylik förläggning,
i nära samband med administrationen av statens husbyggnadsväsen, synes
utskottet erbjuda vissa praktiska fördelar, och hinder torde ej möta, att
jämväl byggnadsstyrelsen för bränslekontrollen anlitar underinspektörerna
inom yrkesinspektionen för lokala tillsynsuppgifter.
Ett ytterligare skäl för ett uppskov med det nu föreliggande besparingsförslagets
omedelbara avgörande synes även ligga i det förhållandet, att
de för revision av lösdrivarlagstiftningen år 1927 tillsatta sakkunnigas förslag
till lag om behandling av vissa arbetsovilliga och samhällsvådliga m. fl. författningar
inom närmaste tiden torde vara att förvänta, vilket förslags genomförande
ock kan komma att öva inverkan på omfattningen av socialstyrelsens
arbetsuppgifter. Oavsett huru härmed må förhålla sig, torde dock
definitiv ståndpunkt till besparingsförslaget ej böra tagas, förrän kännedom
om nyssnämnda sakkunnigas förslag vunnits. Vissa andra frågor om ändring
i området för socialstyrelsens ämbetsbefattning, exempelvis sjukkasseväsendets
och yrkesinspektionens bortflyttande från socialstyrelsen, varom
förslag på sin tid framställdes av 1923 års besparingskommitté, ävensom frågan
om framtida formerna för arbetslöshetens bekämpande torde emellertid i varje
fall kunna prövas fristående för sig och icke behöva föregripa ett nytt förslag
i avseende å besparingar inom socialstyrelsen.
Om utskottet sålunda, såsom av det förestående framgår, ansett ett uppskov
med ståndpunktstagande till det föreliggande besparingsförslaget böra
ske, bär utskottet dock i så måtto funnit sig böra biträda vad Kungl. Maj:t
i samband därmed föreslagit, att utskottet med hänsyn till sin i utlåtande
nr 124 angivna ståndpunkt beträffande frågan om kommerskollegii fartygsinspektionsbyrås
uppförande å ordinarie stat ansett sig böra tillstyrka, att
byråassistenten för sjöfartsärenden hos socialstyrelsen samt det till hans
hjälp anställda kontorsbiträdet jämväl uppföras å sådan stat. — Mot de föreslagna
löneplaceringarna för befattningshavarna ifråga har utskottet icke haft
något att erinra liksom ej heller mot förslaget om anställande av en ama
-
22
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
nuens såsom biträde åt byråassistenten. I detta sammanhang vill utskottet
hava framhållit, att därest svårighet yppas att på förordnande uppehålla
vakant tjänst hos styrelsen och tjänsten ifråga måste anses oumbärlig, hinder
icke synes böra möta mot dess återbesättande med ordinarie innehavare.
Under erinran om den omorganisation av statistiska centralbyrån, som
av innevarande års riksdag beslutats och varigenom ämbetsverket ifråga
uppdelats å fyra avdelningar, två företrädda av tjänstemän i byråchefs ställning
och två av tjänstemän i lönegraden B 26, vill utskottet slutligen
hava uttalat, att det synes utskottet kunna ifrågasättas, huruvida icke en
motsvarande anordning bör kunna utan olägenhet genomföras i fråga om den
för det statistiska arbetet inom socialstyrelsen avsedda personalen.
Vid bifall till vad utskottet sålunda förordat och då utskottet i övrigt på
grund av sin ovan angivna ståndpunkt till det föreliggande förslaget icke
ingått i närmare prövning av förslagen om uppflyttning i lönegrad av vissa
tjänster eller vissa tjänsters förändring eller indragning, skulle alltså antalet
ordinarie befattningar i socialstyrelsen från och med nästkommande
budgetårs ingång ökas med en byråassistent och ett kontorsbiträde och i
följd härav den i staten för avlöningar till ordinarie tjänstemän avsedda
anslagsposten höjas med i runt tal 12,200 kronor eller från 285,000 kronor
till 297,200 kronor. I övrigt har någon ändring i nu gällande ordinarie stat
icke synts utskottet böra vidtagas, med undantag av att posten för avlö
ningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 25,400 kronor, med
hänsyn till det av utskottet tillstyrkta förslaget om anställande av en amanuens
såsom biträde åt byråassistenten, torde böra bestämmas till 27,400
kronor.
Vad extra anslaget till uppehållande av socialstyrelsens verksamhet beträffar,
nu 147,300 kronor, torde detsamma på grund av förenämnda befattningars
uppförande å ordinarie stat kunna nedsättas till i runt tal 138,000
kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
I:o) att riksdagen må i anledning av Kungl. Haj.ds förevavarande
proposition och herrar Cederborgs m. fl. och Thorbergs
samt herrar Lindqvists i Stockholm och Carlesons motioner
(I: 280 och 281 samt II: 430), ävensom med avslag å
fröken Hesselgrens m. fl. motion, I: 279,
a) besluta, att antalet ordinarie befattningar i socialstyrelsen
skall från och med den 1 juli 1929 vara bestämt på följande
sätt:
Lönegrad.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
5 byråchefer ....................................................................... B 30
1 byråassistent................................................................... B 26
3 förste aktuarier................................................................ B 24
1 förste byråingenjör ..................................................... B 24
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
28
3 sekreterare .........................................
1 sekreterare och inspektörsassistent
4 aktuarier ..........................................
1 bibliotekarie och arkivarie ............
1 byråingenjör ...................................
7 kansliskrivare ................................
1 förste expeditionsvakt......................
8 kanslibiträden ..................................
2 expeditionsvakter .........................
13 kontorsbiträden ...............................
1 skrivbiträde........................................
Lönegrad.
.... B 24
B 24
B 21
..... B 21
..... B 21
..... B 11
..... B 7
B 7
..... B 5
B 4
B 2
b) godkänna följande stat för socialstyrelsen, att tillämpas
från och med budgetåret 1929/1930:
Stat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag..... 297,200
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................ 5,000
Arvoden ä 1,000 kronor till två fullmäktige................. 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. 27,400
Summa kronor 331,600
c) höja det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen,
nu 317,400 kronor, med 14,200 kronor till 331,600 kronor; samt
d) till socialstyrelsens verksamhet för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 138,000 kronor; ävensom
II:o) att herr Rydéns förenämnda motion, I: 282, må anses
besvarad genom vad utskottet ovan anfört.
Stockholm den 27 maj 1929.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,
O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, C. A. Carlsson i Gävle, P. A. Dahl, K. V. Rydén,
N. J. M. Svensson i Kompersmåla, C. I. Asplund, J. G. Walles och K. E. Andersson
i Eliantorp;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, P. Nilsson i Bonarp,
C. R. Jansson i Falun, O. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge, A.
Å:son Törnkvist i Karlskrona, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs, O. E. F.
Järte, O. Andersson i Höör, G. Persson i Falla och J. Jönsson i Revinge.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 145.
Reservationer:
l:o) av herrar Carlsson i Gävle, Svensson i Kompersmåla och Wallés, vilka
ansett, att det stycke i utskottets motivering, som å sid. 20 börjar med
»Frågan om förläggning» och som å sid. 21 slutar med orden »ståndpunktstagande
till förslaget» bort hava följande lydelse:
»Frågan om förläggning till socialstyrelsen av den inom socialdepartementet
upprättade byrån för fattigvård och barnavård bör, såsom ovan antytts,
enligt utskottets mening ånyo övervägas, innan den av besparingssakkunnige
föreslagna omorganisationen av socialstyrelsen genomföres, vid vilket
övervägande de i motionen I: 282 framförda synpunkterna torde beaktas.
Utskottet finner sig dock icke kunna utan en föregående förutsättningslös
och allsidig utredning av Kungl. Maj:t intaga definitiv ståndpunkt till frågan,
utan synes utskottet, då jämväl, på sätt förut nämnts, vissa andra frågor
torde böra vinna sin lösning i samband med genomförande av förslag om
besparingar inom styrelsen, att i avvaktan på sagda utredning med den definitiva
prövningen av nämnda förslag bör tillsvidare anstå. Då den omedelbara
—-------ståndpunkttagande till förslaget.»
2:o) av herr Järte.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1929:289 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till socialstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten