Sök i Ratio Lex

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om Kungl. Maj:ts proposition angående viss omorganisation av vägväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

1929-05-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:152, Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om Kungl. Maj:ts proposition angående viss omorganisation av vägväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 152.

1

Nr 152.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1929 kl. 1 e. m.

Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om

Kungl. Maj:ts proposition angående viss omorganisation

av vägväsendet jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Uti en till riksdagen den 1 februari 1929 avlåten proposition, nr 53, vilken

hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, hade Kungl. Maj :t, under

åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

nämnda dag, föreslagit riksdagen att med godkännande av

den av departementschefen förordade ändrade organisationen av vägväsendet,

att tillämpas från och med den 1 juli 1930, besluta, att från och med nämnda

dag skulle i länen vara anställda vägingenjörer och biträdande ingenjörer med

avlöningsförmåner och under villkor i övrigt, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivits.

I förevarande ämne hade inom riksdagen väckts olika motioner, däribland

dels en motion inom första kammaren av herr L. K. V. Ljunglund, nr 224,

däri hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring av Kungl. Maj :ts

förslag till omorganisation av vägväsendet, att vägingenjörerna bleve länsstyrelsernas

tjänstemän;

dels ock följande motioner inom andra kammaren, nämligen

motionen nr 372 av herr S. P. Hollertz m. fl., däri hemställts bland annat,

att riksdagen ville för sin del besluta sådan ändring av Kungl. Maj:ts proposition,

nr 53, att tillsättande av biträdande vägingenjör måtte anstå tillsvidare

med rätt för Kungl. Maj :t att efter prövning i varje särskilt fall och efter förslag

av vederbörande länsstyrelse förordna om sådan tjänstemans tillsättande;

samt

motionen nr 377 av herr Olof Olsson i Kullenbergstorp m. fl., i vilken yrkats,

att Kungl. Maj :ts proposition nr 53 måtte antagas med de förändringar, som i

motionen angivits.

Statsutskottet hade i sitt utlåtande nr 114 hemställt, jämte annat, att riksdagen,

i anledning av Kungl. Maj :ts förevarande proposition samt, bland annat,

de av herrar Ljunglund, Hollertz m. fl. samt herr Olsson i Kullenbergstorp

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 83 häft. (Nr 152—75-4.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets memorial Nr 152.

m. fl. i ämnet väckta motionerna (1:224 samt 11:372 och 377), måtte med

godkännande av den av utskottet förordade organisationen av vägväsendet, att

tillämpas från och med den 1 juli 1930, besluta, att från och med nämnda dag

skulle i länen vara anställda vägingenjörer med avlöningsförmåner och under

villkor i övrigt, som i utskottets yttrande angivits.

I utlåtandet hade utskottet anfört bland annat (sid. 20):

»Vägingenjörerna-----tillstyrkes. Enligt propositionen skall väg
ingenjören

vara väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänsteman med stationsort

i vederbörande residensstad och med tjänstgöring hos länsstyrelsen. För sin

del anser dock utskottet — i anslutning till den av 1927 års sakkunnigas ordförande

och ett flertal länsstyrelser uttalade uppfattningen — att vägingenjören

bör erhålla ställning som en länsstyrelsens tjänsteman och alltså i likhet med

de nuvarande vägkonsulenterna inordnas i länsstyrelsens organisation, dock

med skyldighet för honom att i tekniska och tekniskt-ekonomiska frågor mottaga

direktiv från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Enligt det i propositionen framlagda organisationsförslaget skola därjämte

inom vissa län anställas biträdande ingenjörer. Dessa skola, mot åtnjutande

av lön enligt lönegrad 20, förordnas tillsvidare av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

efter förslag av vägingenjören. Utskottet har intet att invända mot

lönens avvägning, men anser, att vid vägingenjöremas anställning som tjänstemän

hos länsstyrelserna det bör ankomma på länsstyrelserna att efter vägingenjörernas

hörande antaga biträdande ingenjör.»

Vid utskottets utlåtande var fogad bland annat en reservation av herr Olsson

i Kullenbergstorp, som jämte annat ansett, att utskottet bort tillstyrka, att vägingenjörerna

skulle vara väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemän.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag har första kammaren bifallit

utskottets hemställan oförändrad, varemot andra kammaren bifallit vad

utskottet hemställt med den ändring, att ovan angivna del av utskottets framställning,

upptagen å sidan 20, som började med orden »Enligt propositionen

skall» samt slutade med orden »antaga biträdande ingenjör» utbyttes mot följande:

»Enligt propositionen skall vägingenjören vara väg- och vattenbygg
nadsstyrelsens

tjänsteman med stationsort i vederbörande residensstad och med

tjänstgöring hos länsstyrelsen. För sin del har utskottet häremot intet att

erinra.

Enligt det i propositionen framlagda organisationsförslaget skola därjämte

inom vissa län anställas biträdande ingenjörer. Dessa skola, mot åtnjutande

av lön enligt lönegrad 20, förordnas tillsvidare av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

efter förslag av vägingenjören. Även häremot har utskottet intet att

erinra.»

Med anledning av vad sålunda förekommit, har utskottet till behandling förehaft

frågan om sammanjämkning av den skiljaktighet, som alltså förefinnes

mellan kamrarnas ifrågavarande beslut.

I sådant avseende har utskottet ansett sig böra hemställa,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial Nr 16S.

3

att kamrarna, var och en med frånträdande av sitt i förevarande

avseende fattade beslut, må besluta, att ovan angivna

båda stycken å sid. 20 i utskottets tryckta utlåtande, nr 114,

skola hava följande ändrade lydelse:

»Vägingenjörema föreslås att förordnas för en tid av sex

år av Kungl. Maj :t efter gemensamt förslag av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och vederbörande länsstyrelse, vilken ordning

av utskottet tillstyrkes. Enligt propositionen skall vägingenjören

vara väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänsteman

med stationsort i vederbörande residensstad och med tjänstgöring

hos länsstyrelsen. Med tvekan har utskottet ansett sig

böra godtaga Kungl. Maj:ts förslag i denna del, varvid dock

förutsättes, dels att länsstyrelsen skall, i överensstämmelse

med vad 1927 års sakkunniga föreslagit, äga bestämma över

vägingenjörens tjänstgöring samt att länsstyrelsen skall, på

sätt i 1928 års proposition i ämnet uttalades, äga i det dagliga

arbetet förfoga över vägingenjören såsom en länsstyrelsens

biträdande tjänsteman, dels ock att anordningen underkastas

förnyad prövning i samband med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

omorganisation.

Enligt det i propositionen framlagda organisationsförslaget

skola därjämte inom vissa län anställas biträdande ingenjörer.

Dessa skola, mot åtnjutande av lön enligt lönegrad 20, förordnas

tillsvidare av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen efter förslag

av vägingenjören. Utskottet har intet att erinra mot lönens

avvägning men anser, att förslag å biträdande ingenjör

bör avgivas av länsstyrelsen efter vägingenjörens hörande.»

Stockholm den 28 maj 1929.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAKNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell,

Olof Olsson, O. Bergqvist, J. Nilsson i Malmö, P. A. Dahl, K. V. Rydén, N. J.

M. Svensson i Kompersmåla, O. 1. Asplund, K. E. Andersson i Eliantorp och G.

Kobb;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

P. Nilsson i Bonarp, C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, O. Olsson i Kullenbergstorp,

P. M. Olsson i Blädinge, A. Å:son Törnkvist i Karlskrona, B. F:son

Holmgren, E. J. Wigforss, J. Olofsson i Digernäs och O. Nilsson i Örebro.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:275 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående viss omorganisation av vägväsendet jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten