Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 192911930 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

1929-04-16 · 129 sidor, varav 113 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 113 av 129 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:5, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 192911930 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 16 april 1929 kl. 1 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 192911930

av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel,

innefattande anslagen till socialdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1) Departement

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har tets avddnin3

Ivungl. Maj: t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till social- Maj-.tf''kansli.

departementet, föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade [1.°)]

statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag),

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

förslaget till ordinarie avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas

från och med budgetåret 1929/1930;

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Kungl. Majrts kansli, nu 245,500 kronor, med 3,000 kronor till 248,500

kronor.

Beträffande förevarande framställning kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

Sociala verk och inrättningar.

2:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget Socialtill

socialstyrelsen (punkt 2) samt extra anslaget till socialstyrelsens verksamhet

(punkt 3) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva styrelsens

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen verksamhet.

anmäla. ^ °‘ ^

3:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj.ts därom gjorda framställ- Förlikningsning

(punkt 4) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 21 män för med~

och 22) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa, tvister" *)

[4-]

*) Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 5 häft. (Nr 5.)

074 29 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förlikning smän för medling i arbetstvister m. m.

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av

95,000 kronor.

Arbets- 4:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att till arbetsdomdomstolen.

st0ien för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 51,000

[*>•] kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 22—24 i statsrådsprotokollet.

Den 22 juni 1928 utfärdades lag om arbetsdomstol (nr 254). I 1 § av

denna lag, som trätt i kraft den 1 januari 1929, har föreskrivits, att för upptagande

och avgörande av mål rörande kollektivavtal skall finnas en arbetsdomstol

med säte i Stockholm. I och med lagens ikraftträdande skulle

centrala skiljenämndens för vissa arbetstvister verksamhet upphöra, dock

att skiljenämnden skulle behandla och avgöra tvister, som hänskjutits till

nämnden före lagens ikraftträdande.

Till bestridande av kostnaderna under budgetåret 1928/1929 för centrala

skiljenämnden och arbetsdomstolen har 1928 års riksdag med bifall till

Kungl. Maj:ts i proposition nr 41 i ämnet gjorda framställning för budgetåret

1928/1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 34,500 kronor. Därav var

ett belopp av sammanlagt 9,000 kronor avsett för bestridande av utgifterna

för centrala skiljenämndens verksamhet under tiden 1 juli—31 december

1928 ävensom för dess eventuella verksamhet efter ingången av år 1929.

Återstående delen av anslaget eller 25,500 kronor var avsedd för bestridande

av utgifterna för arbetsdomstolen. För utrönande av kostnaderna för arbetsdomstolen

hade i nyssnämnda proposition förslagsvis uppgjorts en detaljerad

stat beräknad för helt budgetår. Denna stat slutade å ett belopp av 51,000

kronor. Då arbetsdomstolen, enligt vad som framgår av det nyss anförda,

skulle träda i verksamhet först den 1 januari 1929, beräknades för budgetåret

1928/1929 för domstolen blott hälften av sistnämnda belopp.

Genom brev den 14 december 1928 har Kungl. Maj:t fastställt följande

stat, för helt budgetår räknat, för arbetsdomstolen, att lända till efterrättelse

för tiden 1 januari—30 juni 1929:

A. Avlöningar.

Kronor.

Arvode åt ordföranden.................................................................. 7,000

» » en ledamot, tillika vice ordförande ........................ 5,000

» » en ledamot.................................................................. 4,500

» » fyra ledamöter............................................................ 16,000

» » en sekreterare ............................................................ 4,000

Avlöning åt ett kanslibiträde i 7:e lönegraden, förslagsvis...... 2,520

Ersättningar åt extra tjänstemän och övriga biträden samt för

vakthållning, högst .................................................................. 4,000

Arvoden åt ersättare för ledamöter och vikariatsersättningar,

förslagsvis ................................................................................. F000 44,020

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr It.

B. Omkostnader.

3

Iiron or.

Övriga kostnader (resekostnads- och traktamentsersättningar åt ordföranden,

ledamöter och sekreteraren samt ersättare för ledamöter,

kostnader för särskilda utredningar genom tekniskt sakkunniga,

tryckningskostnader, kostnader för belysning, uppvärmning och

städning av lokaler, anskaffande och underhåll av inventarier, inköp

av böcker samt andra expenser), förslagsvis ........................... 6,980

Summa kronor 51,000

Denna stat överensstämmer i allt väsentligt med den i berörda proposition

preliminärt angivna stafen.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom andra kammaren av herr P. A. Hansson i Stockholm

väckt motion, nr 180, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

1. att avslå Kungl. Maj:ts äskande under femte huvudtiteln om ett extra

förslagsanslag å 51,000 kronor till arbetsdomstolen för budgetåret 1929/1930,

samt

2. att till centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister m. m. för budget

året 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag får utskottet

hänvisa till en av honom väckt motion, nr 179, i samma kammare.

Under erinran om att sistnämnda motion, avseende omedelbart upphävande

av lagen om kollektivavtal och lagen om arbetsdomstol m. m., icke

föranlett till någon riksdagens åtgärd, får utskottet, i enlighet med Kungl.

Maj:ts förevarande förslag, hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å herr Hanssons i Stockholm motion, II: 180, till

arbetsdomstolen för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 51,000 kronor.

5:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) och under hänvisning till

vad statsrådsprotokollet (sid. 24) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till särskilda skiljedomare i arbetstvister för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor.

6:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 7)

och under hänvisning till sid. 25 och 26 i statsrådsprotokollet får utskottet

hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till offentliga arbetsförmedlingen i riket m. rn. för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

Särskilda

skiljedomare

arbetstvister

[6.]

Offentliga

arbetsförmedlingen

i riket.

[7-]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande AV 5.

Bekämpande

av arbetslösheten.

Yrkesinspektionen.

Yrkesinspektionens

verksamhet.

[8 och 9.]

Föreningen

för arbetarskydd

i

Stockholm.

[10.]

7:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till bekämpande

av arbetslösheten (punkt 8), ordinarie anslaget till yrkesinspektionen samt

extra anslaget till yrkesinspektionens verksamhet (punkt 9) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat

härigenom för riksdagen

anmäla.

8:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till föreningen

för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 4,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnns å sid. 32—38 i statsrådsprotokollet.

På därom av föreningen för arbetarskydd i Stockholm gjord framställning

beviljade Kungl. Maj:t enligt beslut den 16 november 1906 föreningen

ett belopp av 2,000 kronor till bestridande av hyresavgiften för lokal för en

av föreningen öppnad utställning av skyddsanordningar mot olycksfall i

arbetet.

Vidare har dels 1907 års riksdag till bestridande av hyresavgiften för

åren 1907 och 1908 för omförmälda lokal anvisat ett belopp av 4,000 kronor,

dels ock 1909 års riksdag, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

under åren 1909 och 1910 för den av föreningen anordnade permanenta utställningen

av skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet, på

extra stat för år 1910 beviljat ett belopp av 6,000 kronor med rätt för Kungl.

Maj:t att därav under år 1909 disponera hälften eller 3,000 kronor. Vidare

hava 1910 och 1911 års riksdagar för samma ändamål på extra stat för vartdera

av åren 1911 och 1912 anvisat ett belopp av 3,000 kronor. För vart

och ett av åren 1913—1920 utgick anslaget med 4,000 kronor men höjdes

för år 1921 till 8,000 kronor, med vilket sistnämnda belopp anslaget även

utgick för år 1922.

Vidkommande av föreningen gjord ansökan om statsbidrag för första halvåret

1923 med 4,000 kronor framhölls i 1922 års statsverksproposition att,

då utbetalning av bidrag för år 1923 i varje fall syntes kunna anstå till årets

senare hälft, anledning saknades att för det dåvarande ingå på frågan om

anslag för detta ändamål.

Sedan föreningen förnyat sin framställning och därvid utsträckt densamma

till att omfatta begäran om statsbidrag för hela år 1923 med det senast beviljade

årsbeloppet 8,000 kronor, framhöll socialstyrelsen i ett den 30 september

1922 avgivet utlåtande att, sedan penningvärdet dåmera undergått

en avsevärd stegring, man syntes kunna förutsätta nedgång i föreningens

omkosnader med däremot svarande minskning i behovet av statsunderstöd.

Med hänsyn därtill funne socialstyrelsen en nedsättning av understödsbeloppet

kunna företagas med förslagsvis 2,000 kronor till 6,000 kronor.

Vid anmälan av ärendet till 1923 års statsverksproposition (femte huvudtiteln

punkt 26) yttrade föredragande departementschefen, att statsbidraget

av det skäl, socialstyrelsen anfört, torde kunna undergå sänkning. Denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr f).

o

syntes emellertid under dåvarande statsfinansiella situation böra göras något

kraftigare än styrelsen föreslagit. Ett statsbidrag av 4,000 kronor syntes

departementschefen skäligt. Detta belopp beviljades ock av riksdagen.

För år 1924 begärde föreningen ett till 0,000 kronor förhöjt statsbidrag,

bland annat för fullföljande av en planerad och börjad utvidgning av den

hytÖGrdska avdelningen av den permanenta utställningen.

\id behandlingen av frågan i 1924 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,

punkt 15) framhöll föredragande departementschefen, bland annat, att

det dåvarande statsfinansiella läget krävde, att statens utgifter i möjligaste

man inskränktes till mera direkta statliga ändamål, varför det syntes nödvändigt,

att statsbidraget till enskilda föreningar och stiftelser med socialt

eller välgörande syfte underkastades förnyad nedsättning och i vissa fall helt

indroges. I anslutning därtill förordade departementschefen, att statsbidraget

till förevarande förening nedsattes till 2,000 kronor.

Riksdagen förklarade sig emellertid å ena sidan icke hava funnit skäl

föreligga för en höjning av då utgående bidrag men å andra sidan icke hava

kunnat bifalla en sa stor nedsättning av detsamma, som Kungl. Maj:t föreslagit.

På grund därav hade riksdagen ansett sig böra bestämma bidraget

till 3,000 kronor.

För budgetåren 1925/1926—1928/1929 hava anslagen likaledes utgjort 3,000

kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj.ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom första kammaren av herr G. Strömberg m. fl.

väckt motion, nr 11, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till föreningen

för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra anslag av 10,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»I årets statsverksproposition bland utgifterna under riksstatens femte

huvudtitel föreslås en höjning av anslaget till föreningen för arbetarskydd

i Stockholm från 3,000 till 4,000 kronor.

Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att nämnda förening

allt sedan år 1906 erhållit bidrag av statsmedel. Föreningens syfte

att sprida kännedom om samt skapa förståelse för betydelsen av lämpliga

skyddsåtgärder till förekommande av olycksfall och ohälsa i arbetet har också

tillvunnit sig allt större erkännande, och dess verksamhet har ansetts förtjäna

ett ökat understöd från statsmakternas sida. Åren 1921 och 1922 utgjorde

sålundp, riksdagens anslag till föreningen 8,000 kronor pr år. Vid den

allmänna beskärning av utgående anslag, som av statsfinansiella skäl sedan

dess ansetts oundgängligen nödvändig, har emellertid anslaget minskats och

under senare år utgått med endast 3,000 kronor.

Denna mycket kraftiga minskning av statsbidraget samt svårigheten att

på annat sätt uppbringa tillräckligt kapital har i hög grad försvårat ett riktigt

fullföljande av föreningens strävan, ett förhållande, som föreningen i sin

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

skrivelse till regeringen på det livligaste beklagar. Det förefaller också, som

om det varit mindre välbetänkt, då riksdagen företog en så betydande reducering

av detta anslag.

I en del andra länder underhålles den verksamhet, som föreningen för

arbetarskydd med enskilda bidrag samt med ovannämnda bidrag från riksdagen

här uppehåller, helt av statsmedel. Så är fallet i England, där de

statliga organen handhava uppgiften med den permanenta arbetarskyddsutställningen.

I Finland är utställningen hyresfritt inrymd i särskild av

staten upplåten byggnad och förestås av en statsavlönad intendent.

Det har också visat sig, att vårt land vid jämförelse med till exempel

Finland i fråga om denna betydelsefulla verksamhet blivit på ett betänkligt

sätt efter i utvecklingen. En mätare på detta mindre hedrande faktum utgör

bland annat den omständigheten att arbetarskyddsutställningen i Helsingfors

årligen besökes av 25,000—30,000 personer, då motsvarande siffror för Stockholm

utgöra endast 3,000—4,000.

Denna efterblivenhet bör och kan avhjälpas. Föreningen skall förvisso

icke uraktlåta att göra sitt bästa härför, men skall det lyckas måste riksdagen

lämna ett verksammare stöd härtill. Det förhållandet att såväl arbetsgivarföreningen

som landsorganisationen lämnat bidrag till föreningen vittnar

om att man från olika håll uppskattar betydelsen av föreningens verksamhet.

Socialstyrelsen har i sitt yttrande över föreningens framställning om ett

anslag av 10,000 kronor förklarat sig vilja på det livligaste tillstyrka detsamma.

Riksförsäkringsanstalten har likaledes för sin del instämt häri.

Departementschefen förordar, att statsmakterna visa sitt erkännande av

vikten av föreningens arbete genom att föreningen för nästa budgetår

beredes någon förhöjning av det nu utgående statsbidraget och föreslår, att

beloppet höjes till 4,000 kronor. Därjämte ställes i utsikt, att lokaler möjligen

framdeles skola kunna beredas för utställningen i någon statens nybyggnad.

En dylik lösning av lokalfrågan skulle givetvis vara synnerligen

välkommen. Då emellertid någon nybyggnad ännu ej är beslutad, utan

denna fråga ligger under utredning, torde ett ordnande av utställningens

lokalfråga knappast till dess kunna uppskjutas.

Det synes därför vara väl motiverat, att riksdagen beviljar föreningens

framställning om ett anslag av 10,000 kronor. När lokalfrågan på sätt

departementschefen anfört vinner sin lösning, bör lämpligen en motsvarande

reducering av anslagsbeloppet äga rum.»

Såsom av statsrådsprotokollet framgår och i nyssberörda motion erinrats,

har föreningen för arbetarskydd i Stockholm i sin till Kungl. Maj:t ingivna

framställning om statsbidrag för nästkommande budgetår hemställt, att detta

bidrag måtte bestämmas till 10,000 kronor. Föreningen har till stöd för

framställningen anfört, bland annat, att erfarenheterna av föreningens verksamhet,

särskilt från senare år, tydligt givit vid handen, att föreningen icke

på långt när förmådde verka för sitt mål så kraftigt som den själv önskade

och som ur såväl social som nationalekonomisk synpunkt kunde anses lämp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

ligt samt :itt anledningen därtill främst vore att söka i den knapphet på

medel, varmed föreningen hade att kämpa. Bristen på ekonomiska resurser

hade sålunda medfört, att föreningens permanenta utställning, det huvudsakliga

organet för dess verksamhet, med hänsyn till yrkesliygienens samt

maskin- och skyddsteknikens utveckling blivit avsevärt föråldrad.

Närmast ansåge sig föreningen vara i behov av en lätt tillgänglig och i

övrigt lämplig utställningslokal, där de utställda föremålen kunde rationellt

anordnas och sålunda komma till sin fulla rätt. Utom för lösningen av

lokalfrågan erfordrades oundgängligen ett årligt bidrag, som ej endast täckte

de nödvändiga utgifterna för föreningens löpande verksamhet utan även gåve

möjlighet till underhåll och nödtorftig nyanskaffning av utställningsmateriel.

Föreningens ordinarie inkomster hade under åren 1924—1927 med i

genomsnitt omkring 2,000 kronor per år understigit utgifterna för lokalhyra,

städning, belysning och vakthållning samt övriga driftkostnader. Denna förlust

hade emellertid dittills täckts av medel, som föreningens ordförande

lyckats erhålla på frivillighetens väg, särskilt genom inskrivning av s. k.

ständiga medlemmar och därav influtna medel.

Av det nu av föreningen begärda beloppet, 10,000 kronor, vars anvisande

tillstyrkts av socialstyrelsen och riksförsäkringsanstalten, skulle enligt föreningens

mening 6,000 kronor avses för lokalhyra — under förutsättning att

föreningen även hädanefter ansåges böra själv hyra sådan — samt 4,000 kronor

disponeras för uppehållande i övrigt av föreningens verksamhet.

Kungl. Maj:t har emellertid föreslagit, att statsbidraget, nu utgörande,

såsom ovan nämnts, 3,000 kronor, måtte höjas till 4,000 kronor, under det

att motionsvis ifrågasatts, att bidraget måtte beviljas med det av föreningen

begärda beloppet.

Av den i ärendet lämnade utredningen har utskottet för sin del kommit

till den uppfattningen, att med hänsyn till den samhällsgagnande verksamhet,

föreningen utövar, föreningens nu på angivna skäl gjorda framställning

om ökat bidrag från statens sida för nästkommande budgetår måste anses

äga berättigande. Visserligen har vårt land i yrkesinspektionen en statlig

institution, som uteslutande har till uppgift att tillgodose arbetarskyddets

intressen, men icke desto mindre måste anses föreligga behov av den upplysnings-

och propagandaverksamhet, som föreningen ifråga satt som sin

uppgift att utföra.

Utskottet, som sålunda finner sig böra förorda förhöjt bidrag till föreningen

från statens sida för nästkommande budgetår, vill emellertid härvid

hava uttalat, att utskottet ansett det kunna ifrågasättas, huruvida icke såsom

villkor för det förhöjda bidragets utfående bör uppställas, att de institutioner

och försäkringsföretag, som hava direkt intresse av den verksamhet, varom

fråga är, böra, i större omfattning än hittills varit fallet, lämna ekonomiskt

understöd för verksamhetens utövande. I varje fall synes det utskottet vara

att förvänta, att ökad kännedom om betydelsen av föreningens verksamhet

skall leda till att det ytterligare belopp, som kan visa sig behövligt utöver

det, utskottet finner sig böra tillstyrka, skall kunna erhållas från intresserade

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Arlietsrådet.

[11.]

Utskottets

yttrande.

enskilda sammanslutningar eller eljest på privat väg. Utskottet, som under

hand inhämtat, att föreningens inkomster sistlidet år på grund av enskilda

bidrag överstigit utgifterna, varigenom en vid 1927 års slut befintlig skuld

å 3,941 kronor 29 öre nedbragts till 1,063 kronor 15 öre, har efter övervägande

och särskilt i betraktande av att föreningen jämväl för närmaste

tiden är hänvisad att genom förhyrande bereda sig nödigt lokalutrymme

ansett sig böra föreslå, att statens bidrag bestämmes till 6,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och herr Strömbergs m. fl. ovanberörda motion, 1:11,

till föreningen för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

9:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till arbetsrådet

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 47,650 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 38—48 i statsrådsprotokollet.

Till arbetsrådet är för innevarande budgetår anvisat ett anslag av enahanda

storlek som det nu äskade.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har arbetsrådet i skrivelse till

Kungl. Maj:t framlagt förslag om överförande av befattningshavarna hos

rådet till det nya definitiva lönesystemet och deras inplacering i lönegrad

å löneskala, gällande vid allmänna civilförvaltningen, m. m. Med hänsyn

till den nära förestående utgången av giltighetstiden för lagen om arbetstidens

begränsning har departementschefen emellertid ansett, att ett realiserande

av detta förslag nu icke bör ifrågakomma.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft en inom andra kammaren av herr H. Lindqvist i Stockholm

väckt motion, nr 131, vari hemställts, att riksdagen måtte till arbetsrådet

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 54,500

kronor.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Den av herr Lindqvist i Stockholm väckta motionen innebär ett upptagande

av det av arbetsrådet i förenämnda skrivelse framlagda förslaget

om överförande av befattningshavarna hos rådet till det nya definitiva lönesystemet

och deras inplacering i lönegrad å den löneskala, som gäller

för allmänna civilförvaltningen.

Såsom ovan antytts, har departementschefen ansett frågan om en ändrad

uppställning av arbetsrådets stat och omreglering av dess befattningshavares

avlöningar i enlighet med det nya lönesystemet lämpligen böra tagas under

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 9

övervägande först i samband med spörsmålet om en ny arbetstidslag. I anslutning

härtill finner sig utskottet icke kunna tillstyrka motionärens ifrågavarande

yrkande.

Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å herr Lindqvists i Stockholm ovanberörda motion,

II: 131, i vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag,

till arbetsrådet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 47,650 kronor.

10:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till statens byggnadsbyrå

(punkt 12) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

H:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att till riksförsäkringsanstaltens

verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 1,385,000 kronor.

I fråga om utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 51—60 i

statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet har riksdagen

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag för budgetåret 1928/1929 beviljat, utöver

det ordinarie anslaget, ett extra förslagsanslag av 1,360,000 kronor.

Motsvarande anslag utgjorde för budgetåret 1925/1926 1,346,500 kronor, för

budgetåret 1926/1927 1,346,000 kronor och för budgetåret 1927/1928 1,325,000

kronor.

För användningen av de för budgetåret 1928/1929 anvisade medlen till

förevarande ändamål har Kungl. Maj:t genom brev den 22 juni 1928 fastställt

följande stat (för jämförelse angivas inom parentes de belopp, som voro upptagna

i staten för budgetåret 1927/1928):

. . 1928/1929 (1927/1928)

avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie

befattningshavare, ersättningar till sakkunniga,

personliga lönetillägg m. m., högst kronor 860,000 (850,000)

hyra, kostnad för uppvärmning, belysning och

städning, resekostnads- och traktamentsersättningar,

rättegångskostnader, tryckningskostnader

samt kostnader för prenumeration å

tidningar och tidskrifter, inköp av böcker, anskaffande

och underhåll av inventarier, för

skrivmaterialier, telefoner och telegram, vakthållning

nattetid inom ämbetsverkets lokaler,

annonsering m. m„ förslagsvis........................ » 219,500 (209,500)

Statens

byggnads
byrå.

[12.]

Riks
för

säkrings

anstaltens

verksamhet

[13.]

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Försäkrings
rådets
verksamhet.

[14.]

1928/1929 (1927/1928)

kostnad för ortsombuden samt andra dylika kostnader,

förslagsvis ............................................. kronor 280,000 (265,000)

kostnad för läkarundersökning och anskaffande

av läkarbetyg, då sådant ej skall av arbetsgivare

eller av annat anslag bekostas, samt

andra dylika kostnader, förslagsvis ............... » 500 (500)

omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens

fonder (däri inberäknat avlöning

till en icke-ordinarie befattningshavare i 21

lönegraden, avdelning B, i löneplanen och

ett extra ordinarie skrivbiträde ävensom arvoden

och ersättning till särskilda ledamöter

jämte suppleanter vid behandling inom anstalten

av frågor rörande fondförvaltningen),

förslagsvis .................................. »_16,t?00_(16,500)

Summa kronor 1,376,500 (1,341,500)

Såsom framgår av de anförda siffrorna, överstiger statens slutsumma med

16,500 kronor det beviljade anslaget. Detta sammanhänger därmed, att utöver

det extra anslaget till upprätthållande av anstaltens verksamhet för

varje budgetår till anstalten utbetalas visst belopp av anstaltens olycksfallsförsäkringsfonds

medel såsom ersättning till statsverket för anstaltens bestyr

med förvaltningen av nämnda fond. Berörda belopp, som tidigare varit bestämt

till 18,500 kronor, är genom brev den 6 maj 1927 tills vidare fixerat

till 16,500 kronor.

Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag innebär höjning av anslagsposterna

till avlöningar m. m. samt till kostnad för ortsombuden m. m. med 5,000

respektive 20,000 kronor. Härjämte innefattar Kungl. Maj:ts förslag sammanslagning

av posterna till hyra m. m. och till läkarundersökning m. m.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må till riksförsäkringsanstaltens verksamhet för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,385,000

kronor.

12:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 14) att till försäkringsrådets

verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 44,600 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 61—67 i statsrådsprotokollet.

För budgetperioden 1927/1928 anvisades, utöver det ordinarie förslagsanslaget

till försäkringsrådet, ett extra förslagsanslag av 37,900 kronor för

upprätthållande av rådets verksamhet. I riksstaten för budgetåret 1928/1929

är för samma ändamål upptaget ett extra förslagsanslag av 41,600 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

11

Genom beslut (len 22 juni 1928 har Kungl. Maj:t fastställt följande stat

för användningen av sistnämnda anslag:

avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare,

högst..................................................................... kronor 17,400

ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot i

försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna eller

arbetarna, m. m., förslagsvis .................................................. » 15,500

resekostnads- och traktamentsersättningar, förslagsvis ............ » 1,000

kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader

samt kostnader för prenumeration å tidskrifter,

för inköp av böcker, för anskaffning och underhåll av inventarier

m. m., förslagsvis...................................................... » 7,700

Summa kronor 41,600

Den nu föreslagna höjningen av ifrågavarande anslag hänför sig till posten

för avlöningar och vikariatsersättningar åt icke-ordinarie befattningshavare.

Med hänsyn till rådets ökade arbetsbörda har posten ansetts böra höjas

med 3,000 kronor.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får alltså

hemställa,

att riksdagen må till försäkringsrådets verksamhet för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 44,600

kronor.

13:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att, med uteslutande

ur riksstaten av det under avdelningen sociala verk och inrättningar,

underavdelningen olycksfallsförsäkring, uppförda ordinarie förslagsanslaget

till kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall i arbete,

under samma avdelning och underavdelning med rubriken kostnader

enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete m. m. uppföra ett

ordinarie förslagsanslag av 240,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 67—70 i statsrådsprotokollet.

Det under riksstatens femte huvudtitel för närvarande uppförda förslagsanslaget

till bestridande av kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring

för olycksfall i arbete avser dels medel, som skola av statsverket

förskjutas i anledning av arbetsgivares försumlighet att på föreskrivet sätt

erlägga honom påförda försäkringsavgifter (19 §), dels ock medel för statsverkets

ersättande av den förlust, som uppkommer för riksförsäkringsanstalten

därigenom att av riksförsäkringsanstalten i arbetsgivarens ställe utgivna

sjukpenningar och läkarvårdskostnader på grund av arbetsgivarens obestånd

icke kunnat utfås (37 §).

Sedan riksförsäkringsanstalten i enlighet med bestämmelserna i § 4 mom.

5 av förordningen den 31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter

för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för

Utskottets

yttrande.

Kostnader enligt

19 § i

lagen om försäkring

för

olycksfall i

arbete m. m.

[15.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

Utskottets

yttrande.

Dödsfallsersättningar

i

anledning av

livförsäkring

i samband

med lån ur

statens egnahemslånefond.

[16.]

Statens bidrag

till

fiskares

försäkring.

[17.]

olycksfall i arbete särskilt för varje län uppgjort förteckningar över de avgifter,

vilka icke blivit i föreskriven ordning erlagda, samt överlämnat dessa

förteckningar till vederbörande länsstyrelser, bava länsstyrelserna att från

ifrågavarande anslag låta till riksförsäkringsanstalten utanordna avgifternas

belopp samt verkställa indrivning av avgifterna i föreskriven ordning. Vid

indrivningen inflytande belopp tillgodoföras sedermera samma anslag (kungörelse

den 31 mars 1922, nr 132, § 2).

Ifrågavarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

2-10,000 kronor.

Genom lag den 24 maj 1928 (nr 135) om ändring i vissa delar av olycksfallsförsäkringslagen

hava särbestämmelserna beträffande karenstiden upphävts,

varvid 37 § i olycksfallsförsäkringslagen förklarats skola upphöra att

gälla. Förstnämnda lag har trätt i kraft den 1 januari 1929, dock att anspråk,

som grundas å olycksfall, vilket inträffat dessförinnan, skola bedömas

enligt äldre lag. I följd härav kan statsverket även framdeles få

vidkännas kostnader enligt den numera upphävda 37 § i olycksfallsförsäkringslagen,

nämligen i anledning av olycksfall, som inträffat senast den 31

december 1928.

Då emellertid dessa kostnader redan nu äro synnerligen obetydliga och

från och med nästkommande år komma att ytterligare nedgå för att slutligen

försvinna, har departementschefen ansett, att man hädanefter kan bortse

från desamma vid beräkningen av anslagets belopp.

Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av det under

avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen

olycksfallsförsäkring, uppförda ordinarie förslagsanslaget till

kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall

i arbete, under samma avdelning och underavdelning med

rubriken kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall

i arbete m. m. uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 240,000

kronor.

14:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 16)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring

i samband med lån ur statens egnahemslånefond för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

15:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkring, nu 45,000

kronor, med 5,000 kronor till 50,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr f). \ 3

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 71 i statsrådsprotokollet.

Förslagsanslaget till bestridande av statens bidrag till fiskares försäkring

har för de tre senast förflutna budgetperioderna utgått med respektive

35,000, 40,000 och 45,000 kronor samt för budgetåret 1928/1929 upptagits till

sistnämnda belopp.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget iir föranledd av att antalet försäkrade

fiskare ökats.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj.ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

statens bidrag till fiskares försäkring, nu 45,000 kronor, med

5,000 kronor till 50,000 kronor.

16:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande, nu 3,330,000 kronor,

med 170,000 kronor till 3,500,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 72—78 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande var i

riksstaterna för budgetåren 1926/1927, 1927/1928 och 1928/1929 uppfört med

respektive 3,070,000, 3,200,000 och 3,330,000 kronor.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

kammaren, nr 16, av herr J. i. Berglund m. fl. och den andra inom andra

kammaren, nr 29, av herr M. Andersson i Igelboda m. fl., vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att i kungl. kungörelsen angående statsbidrag

åt sjukkassor av den 11 oktober 1920 de i paragraf 1, andra stycket, före

kommande orden »söndagar oräknade» samt de senare i samma stycke förekommande

orden »och högst 2 kronor samt fortsättningskassa högst 50 öre»

måtte utgå.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till den förstnämnda motionen.

Vad angår de väckta motionerna om vidtagande av vissa ändringar i

grunderna för statsbidrag åt sjukkassor får utskottet erinra därom, att Kungl.

Maj:t genom beslut den 12 mars innevarande år bemyndigat chefen för

socialdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga för att inom socialdepartementet,

efter samråd med av nämnde departementschef tillkallade

representanter för den frivilliga sjukkasserörelsen, utarbeta förslag rörande

en reformerad sjukförsäkring. Att, innan detta förslag förelagts statsmakterna

till prövning, vidtaga partiella reformer på ifrågavarande område

SjaJckasseväsendets

befrämjande.

[18.]

Utskottets

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

synes utskottet icke vara tillrådligt och bör enligt utskottets mening enbart

denna omständighet utgöra tillräckligt skäl för ett avstyrkande av motionärernas

yrkande.

Då Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt icke givit utskottet

anledning till erinran, får utskottet alltså hemställa,

a) att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

sjukkasseväsendets befrämjande, nu 3,330,000 kronor, med 170,000

kronor till 3,500,000 kronor; samt

b) att herr Berglunds m. fl. och herr Anderssons i Igelboda

ovanberörda motioner, 1:16 och II: 29, icke må vinna

riksdagens bifall.

Sjukkassor,

som meddela

moderskapsunderstöd.

[19.]

17:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 19) får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd,

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av

200,000 kronor.

Pensions
styrelsens
verksamhet.

[20.]

18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till pensionsstyrelsens

verksamhet m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 657,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 78—85 i

statsrådsprotokollet.

I statsverkspropositionen till 1928 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t, att

riksdagen måtte till pensionsstyrelsens verksamhet m. m. för budgetåret 1928/

1929 anvisa ett extra förslagsanslag av 617,000 kronor.

Beloppets storlek hade därvid beräknats under iakttagande av att till

styrelsen jämväl för budgetåret 1928/1929 komme att av pensionsförsäkringsfondens

medel utbetalas det i en för fullmäktige för fonden den 6 maj 1927

fastställd stat upptagna belopp av 50,000 kronor, som avser ersättning till

statsverket för pensionsstyrelsens bestyr med fondens förvaltning.

Sammanlagt skulle sålunda under budgetåret 1928/1929 ett belopp å

667,000 kronor stå till förfogande för upprätthållande av pensionsstyrelsens

verksamhet m. m.

Detta belopp hade i statsverkspropositionen beräknats på följande sätt:

lönetillägg till generaldirektören.............................................. kronor 4,000

ersättning till sakkunniga hos styrelsen .................................. » 5,000

avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare

hos styrelsen m. m., förslagsvis ..................... » 355,000

ersättning åt styrelsens ombud, förslagsvis.............................. » 90,000

resekostnads- och traktamentsersättning åt nämnda ombud,

förslagsvis........,........................................................................ * 70,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ft.

15

resekostnads- och traktamentsersättning åt styrelsen samt

dess sakkunniga, högst............................................................ kronor

städning av styrelsens lokaler, värme och belysning m. m.,

förslagsvis............................................................................... >,

skrivmaterialier, telefon, böcker, bindning av kontorsböcker

m. m., förslagsvis..................................................................... »

tryckningskostnader, förslagsvis ............................................... »

inköp av inventarier, inklusive skriv- och räknemaskiner,

förslagsvis ........................................................................... »

utgifter för fastigheterna samt diverse utgifter, förslagsvis ... »

utgifter för upplysningsarbete bland pensionsnämnderna, förslagsvis.

...................................................................................... »

6,000

28,000

26,000

45.000

12.000

11,000

15,000

Summa kronor 667,000

Av dessa anslagsposter var posten till utgifter för upplysningsarbete bland

pensionsnämnderna ny. Övriga poster överensstämde med motsvarande

poster i staten för budgetåret 1927/1928, dock med undantag för posten

till avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare

hos styrelsen m. m., vilken post med hänsyn till belastningssiffran för

budgetåret 1926/1927 ävensom beräknad kostnadsökning på grund av personalens

rätt till lönetillägg föreslogs höjd med 10,000 kronor. De sålunda

föreslagna ändringarna inneburo en ökning av anslaget med tillhopa 25,000

kronor.

Riksdagen, som motsatte sig förslaget i vad det avsåg anvisande av särskilda

medel för bestridande av kostnader för upplysningsarbete bland pensionsnämnderna

men i övrigt biföll förslaget, nedsatte i enlighet härmed det

begärda anslaget med 15,000 kronor, motsvarande det i förslaget för berörda

upplysningsarbete upptagna beloppet. Anslaget begränsades därför

till 602,000 kronor (se riksdagens skrivelse nr 284 år 1928, punkt 6). Genom

brev den 22 juni 1928 har Kungl. Maj:t härefter fastställt stat för pensionsstyrelsens

verksamhet m. in., slutande å (602,000 + 50,000) 652,000 kronor, i

anslutning till riksdagens berörda beslut. I staten uteslöts följaktligen

anslagsposten för utgifter till ifrågavarande upplysningsarbete. Övriga poster

bestämdes i överensstämmelse med nyss omförmälda, i 1928 års statsverksproposition

intagna beräkning.

Vid bifall till det nu föreliggande förslaget skulle den extra staten för pensionsstyrelsens

verksamhet m. m. för budgetåret 1929/1930 komma att uppgå

till ett sammanlagt belopp av 722,000 kronor, motsvarande slutsumman

i den nuvarande staten — 652,000 kronor — ökad med 70,000 kronor, utgörande

höjning med 1,000 kronor av posten till avlöningar och vikariatsersättningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m. samt med 70,000 kronor

av posten till resekostnads- och traktamentsersättning åt styrelsens ombud

men minskad med 1,000 kronor, varmed posten till inköp av inventarier

ansetts kunna sänkas. Då emellertid ett belopp av 65,000 kronor ansetts

böra bestridas ur pensionsförsiikringsfonden såsom ersättning för pensionsstyrelsens

arbete med fondförvaltningen, har anslaget för nästkommande budgetår

upptagits med det nu äskade beloppet 657,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

utskottets Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

yttrande. f^r aHtså hemställa,

att riksdagen må till pensionsstyrelsens verksamhet m. m. för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 657,000

kronor.

Arvodes- och

omkostnadsstat

för fullmäktige

för

pensions försäkringsfonden.

[21.]

19:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att godkänna följande

arvodes- och omkostnadsstat för fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden,

att gälla tills vidare från och med budgetåret 1929/1930:

Stat.

Ivronor.

Arvode till de fyra fullmäktige, som icke tillhöra pensionsstyrelsen,

ä 2,000 kronor .................................................................................... 8,000

Ersättning till fullmäktiges suppleanter, särskilt anlitade sakkunniga

personer och annat biträde, värdering i anledning av fastighetsbelåning,

förvaring av fondens värdehandlingar, tryckningskostnader

och andra expenser, förslagsvis............................................ 30,000

Ersättning till statsverket för pensionsstyrelsens bestyr med fondförvaltningen

.......................................................... 65,000

Summa kronor 103,000

Den till godkännande framlagda staten skiljer sig från den nu gällande

därutinnan, att, såsom under föregående punkt nämnts, posten till ersättning

till statsverket för pensionsstyrelsens bestyr med fondförvaltningen höjts

från 50,000 till 65,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må godkänna följande arvodes- och omkostnadsstat

för fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden, att gälla

tills vidare från och med budgetåret 1929/1930:

Stat.

Kronor.

Arvode till de fyra fullmäktige, som icke tillhöra

pensionsstyrelsen, ä 2,000 kronor................................ 8,000

Ersättning till fullmäktiges suppleanter, särskilt anlitade

sakkunniga personer och annat biträde, värdering

i anledning av fastighetsbelåning, förvaring av

fondens värdehandlingar, tryckningskostnader och

andra expenser, förslagsvis............................................ 30,000

Ersättning till statsverket för pensionsstyrelsens

bestyr med fondförvaltningen .......... 65,000

Summa kronor 103,000.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Stat!utskottets utlåtande Nr 9.

17

^(J:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 22) att

dels till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen

om allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 41,000,000 kronor;

dels oek medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för

statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga

avgifter grundade försäkringen.

Ifråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 86—105 i

statsrådsprotokollet.

Enligt 10 § i lagen om allmän pensionsförsäkring den 13 juni 1913 bestrides

kostnaden för de jämligt samma lag utgående pensionstillägen till

A staten och till */4 av landstingen och kommunerna. Detsamma gäller

i fråga om understöd, som utgå i enlighet med 33 § i nämnda lag.

Genom lag den 8 juni 1915 om övergångsbestämmelser i anledning av

lagen den 30 juni 1913 inbegrepos i rätten till understöd enligt 33 § i sistnämnda

lag vissa kategorier av personer, som på grund av vissa övergångsförhållanden

ej innefattats under den ursprungliga lagen. Å andra sidan

gjordes genom 1915 års lag den inskränkningen i pensionsrätten enligt lagen

den 30 juni 1913, att beloppet av pensionstillägg, understöd och ökning

därav jämväl för dem, som under åren 1919—1929 förvärvade sådan rätt,

bestämdes till 90 i stället för 100 procent av i sistnämnda lag eljest stadgat

belopp.

Statens andel i kostnaderna för de i 1915 års lag avsedda befolkningsgruppernas

införande i den allmänna pensionsförsäkringen beräknades motsvara

ett kapitalvärde den 1 januari 1916 av 53,686,000 kronor.

Efter ar 1915 hava vidtagits vissa ändringar i lagen om allmän pensionsförsäkring

och lagen om övergångsbestämmelser, vilka ändringar medfört

ökning av kostnaderna för pensionstillägg och understöd enligt båda de omförmälda

lagarna.

Härutinnan må hänvisas till den redogörelse, som finnes införd i 1926

års statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 31 (sid. 90).

Statens andel i nu ifrågavarande kostnader bestreds till ingången av

budgetåret 1926/1927 från tva anslag, nämligen dels ett extra förslagsanslag

för pensionsförsäkringens genomförande, vilket anslag huvudsakligen avsåg

bidrag åt de personer, som jämlikt lagens ursprungliga lydelse varit berättigade

till pensionstillägg eller understöd, dels ett extra anslag för understöd åt de

personer, som genom lagen den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna

pensionsförsäkringen. De årliga anslagen av statsmedel för sistnämnda

understöd hava beräknats enligt en viss plan, och de belopp, med vilka de

faktiska kostnaderna överstigit anslagen, hava utbetalats ur pensionsförsäkringsfonden,

även då dessa belopp varit större än vad som ursprungligen

beräknats skola falla på fonden. För detta ändamål ställdes vid 1916 års

ingång till disposition ett belopp av 27,462,000 kronor ur arbetarförsäkringsfonden

att i mån av behov jämte fyra procent ränta komma till användning.

Dihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 5 haft. (Nr 5.) 674 29 2

Statens kostnad

för pensionstillägg

och understöd

enligt lagen

om allmän

pensionsförsäkring.

[22.]

*

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ytterligare erforderligt belopp förskotterades ur pensionsförsäkringsfonden

mot fyra procent ränta.

Sedan från och med budgetåret 1926/1927 de båda anslagen sammanslagits

till ett gemensamt anslag, blev följden, att de kostnader, som förut bestritts

från det särskilda anslaget till kostnader enligt 1915 års lag, icke längre

kunde särskilt angivas.

Anslag av statsmedel för nu förevarande ändamål hade för innevarande

budgetår av pensionsstyrelsen äskats med 39,600,000 kronor, varav 100,000

kronor beräknats för styrelsens s. k. sjukvårdande uppgifter, d. v. s. för

sådana åtgärder till förebyggande eller hävande av invaliditet, som avses i

8 och 12 §§ i pensionsförsäkringslagen. Kungl. Maj:t och riksdagen nedsatte

emellertid anslaget av statsmedel till 39 miljoner kronor, därav 100,000

kronor avsågos till sjukvårdande uppgifter.

Vid framläggandet av förslag om anslag för nu ifrågavarande ändamål

för nästkommande budgetår har departementschefen ock upptagit till behandling

väckt fråga om amortering av statens skuld till pensionsförsäkringsfonden

och därvid på anförda skäl uttalat, att enligt hans mening tills

vidare varken amortering eller räntebetalning borde ske, men att pensionsstyrelsen

borde vid sin uppskattning av skuldens storlek årligen tillägga ränta,

som för varje budgetår från och med 1929/1930 syntes böra beräknas efter

medelräntefoten under näst föregående budgetår å de mot normal ränta då

nyplacerade fondmedlen. Därest denna uppfattning av riksdagen lämnades

utan erinran, komme Kungl. Maj:t att längre fram lämna pensionsstyrelsen

erforderliga direktiv i överensstämmelse härmed.

utskottets Kungl. Maj:ts förevarande förslag om anslag till statens kostnad för penyttrande.

sionstillägg och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring har

utskottet funnit sig böra tillstyrka, och har utskottet ej haft något att erinra

emot att, på sätt hittills allt ifrån år 1919 skett, av anslaget må gäldas

kostnaden för statens bidrag till den frivilliga försäkringen.

^ Vad angår frågan om amortering av eller ränteberäkning å statens skuld

till pensionsförsäkringsfonden, anser utskottet, att, innan den av Kungl.

Maj:t den 30 juli 1928 tillsatta kommittén för verkställande av en fullständig

utredning rörande revision av pensionsförsäkringslagen slutfört undersökning

rörande, bland annat, denna fråga och förslag i ämnet framlagts, några

nya principer beträffande amortering och ränteberäkning icke torde böra

komma till tillämpning.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) till statens lcostnad för pensionstillägg och understöd enligt

lagen om allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra förslagsanslag av 41,000,000 kronor, samt

b) medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden

för statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen

anordnade på frivilliga avgifter grundade försäkringen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande Nr !j.

21:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 28) medgiva, att av det

förslagsanslag, som kan komma att för budgetåret 1929/1930 beviljas till

statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän

pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet

jämlikt de föreskrifter som av Kungl. Maj:t meddelas, av pensionsstyrel

sen under samma budgetår disponeras ett belopp av högst 100 000

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 105—112 i statsrådsprotokollet.

Åtgärder till

förebyggande

och hävande

av invaliditet.

[23.]

I likhet med° departementschefen har utskottet ansett, att avvikelse nu utskott^

icke bör ske från den beträffande statens understödjande av ifrågavarande 5''ttrandeverksamhet

under senare år intagna ståndpunkten. Jämväl för nästkommande

budgetår torde sålunda av anslaget till statens kostnad för pensionstillägg

och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring böra utgå

ett belopp av högst 100,000 kronor till åtgärder från pensionsstyrelsens sida

till förebyggande och hävande av invaliditet.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att av det förslagsanslag, som

för budgetåret 1929/1930 beviljas till statens kostnad för pen.

sionstillägg och understöd enligt lagen om allmän pensionsorsakring,

må. for åtgärder till förebyggande och hävande av

invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas,

av pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras

ett belopp av högst 100,000 kronor.

22:°) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 24) att till ersättning Ersättninatill

till postverket for pensionsutbetalmngar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett postverket fn,- extra förslagsanslag av 245,000 kronor. pensions
Beträffande

utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid 112 och

113 i statsrådsprotokollet. L -J

For ifrågavarande ändamål har 1928 års riksdag för innevarande budgetår

anvisat ett extra förslagsanslag av 235,000 kronor.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av väntad ökad

belastning å anslaget.

Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må till ersättning till postverket för pensionsuthetalningar

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 245,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 5,

Ersättning till

häradsskrivarna

för

pensionsförteckningar.

[25.]

Statens

tvångsarbets
anstalter.

[26.]

23:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjoiala framställning (punkt 25)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 113 och 114) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ersättning till häradsslcrivarna för pensionsförteckningar

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 50,000 kronor.

24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat för

statens tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med budgetåret 1929/

1930;

dels ock höjå det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,

nu 588,000 kronor, med 25,400 ki-onor till 613,400 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 114—130 i statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har 1928 års riksdag höjt det ordinarie

förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter från 583,000 kronor

med 5,000 kronor till 588,000 kronor.

I samband därmed har riksdagen godkänt följande stat för statens tvångsarbetsanstalter,

att tillämpas från och med budgetåret 1928/1929:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 181,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag......................................................... 15,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 43,500

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 65,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag......................................................... 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 39,500

B. Omkostnadsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 122,800

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag ......................................... 118,200

Summa kronor 588,000

Till bestridande av statens kostnader för alkoholister vid de med respektive

tvångsarbetsanstalter förenade alkoholistanstalterna vid Svartsjö och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

2!

i Landskrona liar riksdagen för budgetåret 1928/1929 beviljat ett extra

anslag av 27,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Av sistnämnda belopp hava 25,000 kronor avsetts för alkoholistanstalten

vid Svartsjö och 2,000 kronor för alkoholistanstalten i Landskrona.

Det av departementschefen nu förordade förslaget till stat för statens

tvångsarbetsanstalter är av följande utseende:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 181,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag......................................................... 20,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 48,000

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag........................................................ 4,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 45,300

B. Omkostnadsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 105,700

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 144,400

Summa kronor 613,400

Yid godkännande av ifrågavarande statförslag skulle alltså det ordinarie

förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter höjas från 588,000 till

613,400 kronor. I förhållande till belastningssiffran för budgetåret 1927/1928,

611,674 kronor, innebär detta belopp sålunda en höjning med något över

1,700 kronor.

Yid prövning av Kungl. Maj ds förevarande förslag har utskottet, vad

avlöningsstaten för tvångsarbetsanstalterna angår, funnit sig böra tillstyrka

vad Kungl. Maj:t härutinnan i skilda hänseenden föreslagit.

Vad omkostnadsstaten beträffar, är bland de i sagda stat för Landskronaanstalten

ingående utgiftsposterna beräknat ett belopp av 2,700 kronor för

reparation av nuvarande badrum vid anstalten. Departementschefen har

ansett, att frågan om inredning av en ny badavdelning bör tills vidare

anstå.

I anledning härav vill utskottet hava uttalat, att med hänsyn till det

synnerligen bristfälliga skick, vari badrummen vid anstalten befinna sig, utskottet

hyser stark tveksamhet om lämpligheten att undanskjuta åtgärder

för iordningsställande av eu ny tidsenlig badavdelning och i stället proviso
-

Utskottets

yttrande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

riskt avhjälpa de svåraste bristerna för en förhållandevis hög kostnad. Utskottet

anser det förtjänt av ytterligare övervägande, huruvida icke med

större fördel definitiva åtgärder i nämnda syfte böra omedelbart komma till

stånd i samband med utförandet av vissa byggnadsarbeten i nattcellbyggnadens

källarvåning, varom förslag framlagts under nästföljande punkt. I

nuvarande läge bär dock utskottet icke velat motsätta sig att i enlighet med

departementschefens förslag medel beräknas i omkostnadsstaten för verkställande

av oundgängliga reparationer. Hinder synes emellertid icke böra

möta för att det beräknade beloppet disponeras för påbörjande av arbetet

med anordnande av ny badavdelning, därest så skulle prövas mera ändamålsenligt.

Vidkommande Kungl. Maj:ts förslag i övrigt beträffande omkostnadsstaten

för tvångsarbetsanstalterna hava förslagen härutinnan ej givit utskottet an

ledning till erinran.

I anledning av den uppkomna, i statsrådsprotokollet omförmälda frågan

om förläggning till Landskronaanstalten av det arbete med strykning av den

vid Hälsingborgs hospital anställda personalens klädespersedlar, vilket arbete

nu utföres vid nämnda hospital, vill utskottet slutligen hava uttalat, att förslaget

visserligen synes innebära ett steg i rätt riktning, då det gäller att

bereda de internerade arbete, varav de efter interneringstidens slut kunna

förskaffa sig utkomst, men utskottet anser dock, i likhet med departementschefen,

förslaget i fråga icke vara att förorda dels med hänsyn till de utgifter

för transporter, som ett genomförande av förslaget skulle medföra,

dels ock ur den synpunkten, att strykningens bortflyttande från hospitalet

skulle beröva detta eu arbetstillgång, som ur arbetsterapeutisk synpunkt

torde vara av värde.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna det i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1929 förordade förslaget till stat för statens

tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med budgetåret

1929/1930; samt

b) höja det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,

nu 588,000 kronor, med 25,400 kronor till 613,400

kronor.

Utvidgning

av tvångsarbctsanstalten

i

Landskrona

m. in.

[27.]

25:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till utvidgning

av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. in. för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 131—141 i statsrådsprotokollet.

Det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskade anslaget för utvidgningsarbeten

m. m. vid Landskronaanstalten har beräknats på följande

sätt:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr •>.

inredande av värmeledning i byggnaden nr 1 samt reparation

av direktörsbostaden m. in................................................... kronor 35,000

utförande av vissa byggnadsarbeten in. in. i källarvåningen

av byggnaden nr 3............................................................... » 39,000

anordnande av ett reningsverk för vattenledningsvatten ... » 6,000

Summa kronor 80,000

Departementschefen har i ärendet anfört, bland annat, följande:

»liedan i fjolårets statsverksproposition framhölls det starka behovet av

reparation av den av anstaltsbyggnaderna, som innefattar expeditionslokalerna

och direktörsbostaden, d. v. s. byggnaden nr 1. Med hänsyn till det bristfälliga

skick, vari denna byggnad befinner sig, synes det icke möjligt att

längre uppskjuta vidtagande av åtgärder för byggnadens behöriga iståndsättande.

Beträffande omfattningen av de arbeten, som i sådant hänseende

erfordras, må framhållas, att det av anstaltsstyrelsen år 1927 framlagda

förslaget endast avsåg avhjälpande av de svåraste bristerna, medan nu föreliggande

förslag, som vunnit byggnadsstyrelsens gillande, åsyftar att sätta

byggnaden i ett fullgott och för dess ändamål fullt lämpligt skick. Med hänsyn

härtill anser jag mig kunna tillstyrka styrelsens senare förslag, oaktat detsamma

för staten medför avsevärt större utgifter än det förra.

Aven styrelsens förslag att till nattcellbyggnadens källarvåning förlägga eu

värmelednings- och ångcentral för anstaltens inre del ävensom att därstädes

inreda en modern badavdelning finner jag ändamålsenligt. Yärmecentralen

skulle enligt detta förslag komma att bliva belägen i närheten av såväl badavdelningen

som tvättinrättningen, vilken senare enligt anstaltsstyrelsens

byggnadsplan väl skulle i olika avseenden moderniseras men icke förflyttas

från den nuvarande tvättstugan. Av besparingsskäl anser jag mig dock icke

kunna tillstyrka, att detta förslag i hela sin utsträckning realiseras under

nästkommande budgetår. Såsom byggnadsstyrelsen anfört, torde för övrigt

viss ytterligare utredning erfordras rörande tvättinrättningens storlek och

placering. Däremot vill jag förorda, att vissa av de för förslagets genomförande

nödvändiga arbetena komma till stånd redan under nämnda budgetår.

Sålunda anser jag, att i källarvåningen nu bör installeras en värmepanna

av sådan storlek, att från densamma uppeldning kan ske av hela byggnaden

nr 1, ävensom att i samma våning böra vidtagas de byggnadsarbeten,

vilka enligt styrelsens förslag rörande våningens användning där böra

komma till utförande. Med de återstående av nu ifrågavarande arbeten torde

böra anstå till annat budgetår. Då enligt detta mitt förslag de nuvarande

badrummen ännu någon tid måste bibehållas, har jag, på sätt framgår av

vad jag anfört vid behandlingen av anslaget till statens tvångsarbetsanstalter,

under den i anstaltens omkostnadsstat upptagna posten till byggnader för

nästa budgetår beräknat ett belopp av 2,700 kronor för provisorisk reparation

av badrummen.

Yad angår förslaget om anordnande av ett reningsverk för vattenledningsvatten

vill jag framhålla, att förste revisorn i medicinalstyrelsen E. H. Burman

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Frälsningsarméns

räddningshem.

[28.]

i sin vid behandlingen av nyssnämnda anslag omförmälda utredning rörande

Landskronaanstalten påpekat, att en dylik anläggning vore synnerligen välbehövlig

samt att kostnaderna därför inom kort tid skulle inbesparas enbart

genom minskade utgifter för tvättmedel. Dessutom skulle enligt Burman

en dylik anläggning medföra minskade bränslekostnader, varjämte till följd

av minskad slitning vid tvättningen besparing skulle uppstå å anstaltens

beklädnadskonto. Jämväl socialstyrelsen har i sitt av mig under nästföregående

punkt omförmälda, den 24 september 1928 avgivna utlåtande uttalat,

att enligt styrelsens åsikt dylik anläggning med det snaraste borde komma

till stånd. Även jag anser behovet av ett sådant reningsverk, som här avses,

till fullo styrkt. Med hänsyn till den minskning i anstaltens driftkostnader,

som genom reningsverket skulle kunna vinnas, synes det också önskligt, att

detsamma kommer till stånd redan under nästa budgetår. De betänkligheter,

som vid budgetbehandlingen år 1928 anfördes mot denna frågas lösning

före vissa andra spörsmål, torde icke vara av avgörande betydelse. På

sätt anstaltsstyrelsen senast föreslagit, lärer reningsverket böra erhålla en

sådan kapacitet, att det blir tillräckligt för anstalten i dess helhet.»

Det har synts utskottet önskvärt, att den plan, för vars framläggande för

riksdagen 1928 års riksdag uttalade sig och som avsåg ett rationellt ordnande

av förläggningsförhållandena vid Landskronaanstalten, kunnat föreläggas innevarande

års riksdag. Då emellertid de arbeten, för vilkas utförande Kungl.

Maj:t under förevarande punkt äskat medel, synas vara av beskaffenhet, att

de utan uppskov böra igångsättas, har utskottet — under erinran om vad utskottet

under nästföregående punkt anfört beträffande frågan om inredning

av en ny badavdelning vid anstalten och då arbetena ifråga synas utgöra

ett led i den kommande byggnadsplanen — icke velat motsätta sig att anslag

för de ändamål, Kungl. Maj:t föreslagit, anvisas å riksstaten för nästkommande

budgetår. Då anledning till erinran mot de beräknade kostnaderna för arbetenas

utförande icke synes föreligga, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i

Landskrona m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

reservationsanslag av 80,000 kronor.

26:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 28) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

141 och 142) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till frälsning sarméns räddningshem för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

25

27:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 142) i anmet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö

och i Landskrona för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av

27,000 kronor.

28:o) Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att

dels godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister,

att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................ 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag 21,000

B. Omkostnadsstat.

.................................... 37,000

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag

Summa kronor 123,000

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdsanstalt å

Venngarn för alkoholister, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

nu 127,000 kronor, med 4,000 kronor till 123,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 143—150 i statsrådsprotokollet.

I huvudsaklig överensstämmelse med av Kungl. Maj:t i 1927 års statsverksproposition

(femte huvudtiteln, punkt 28) framlagt förslag har riksdagen

beslutat, bland annat, att statens vårdanstalt för alkoholister skulle från och

med den 1 juli 1927 vara definitivt förlagd till Venngarn. I samband därmed

bestämde riksdagen, att anstalten skulle från samma tidpunkt uppföras

på ordinarie stat och att avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451)

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, skulle äga tillämpning å befattningshavare vid

anstalten. Från och med budgetåret 1927/1928 har även i riksstaten uppförts

ett ordinarie förslagsanslag med rubriken statens vårdanstalt å Venngarn

för alkoholister. Anslaget var för budgetåret 1927/1928 upptaget till

129,700 kronor. I riksstaten för innevarande budgettermin är anslaget bestämt

till 127,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Körande anslagets användning bär riksdagen godkänt följande stat, att

tillämpas från och med budgetåret 1928/1929.

Statens vårdanstalter

för

alkoholister

vid So art sjö

och i Landskrona.

[29.]

Statens

vårdanstalt å

Venngarn för

alkoholister.

[30.]

s. 26 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

26

Stat.

A. Avlöningsstat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 21,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 41,000

Summa kronor 127,000

Genom beslut den 4 maj 1928 liar Kungl. Maj:t förordnat, att vid anstalten

skola tills vidare under budgetåret 1928/1929 vara anställda en husläkare

med ett arvode av liögst 1,400 kronor, en rådgivande psykiater med

ett arvode av högst 800 kronor och en predikant med ett arvode av högst

1,200 kronor.

Samtidigt har Kungl. Maj:t medgivit, att vid anstalten må tills vidare

under budgetåret 1928/1929 vara anställda högst följande antal icke-ordinarie

befattningshavare med avlöning från den i anstaltens stat upptagna anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nämligen

två förmän, en nattvakt, en chaufför, ett kontorsbiträde, eu kokerska, en

tvätterska, eu bagerska och ett köksbiträde; styrelsen dock obetaget att, där

så prövades lämpligt och besparing därigenom kunde vinnas, i stället för

tvätterskan och bagerskan anställa en befattningshavare för handhavande av

tvätt- och bagerigöromål. Därjämte har Kungl. Maj:t medgivit, bland annat,

att från nyssnämnda anslagspost må under budgetåret 1928/1929 utgå dels

ersättning till biträdande nattvakt med ett belopp av högst 300 kronor, dels

ock ersättning till befattningshavare vid anstalten eller annan för orgelspeluing

under gudstjänster med ett belopp av högst/,400 kronor. A sistnämnda

två ersättningsbelopp må dyrtidstillägg icke utgå.

Genom beslut den 22 juni 1928 har Kungl. Maj:t fastställt detaljerad omkostnadsstat

för anstalten, att lända till efterrättelse under budgetåret

1928/1929. Denna omkostnadsstat slutar å ett belopp av 114,000 kronor,

varav 73,000 kronor beräknas inflyta såsom vårdavgifter, beklädnadsavgifter,

kassaöverskott å jordbruks- och verkstadsdrift, hyror samt ersättning för försäljning

av bränsle och elektrisk energi, och återstoden, 41,000 kronor, utgör

statens tillskott, att utgå från den i förutberörda ordinarie stat till samma

belopp upptagna anslagsposten till övriga kostnader för driften.

Yad avlöningsstaten angår, innebär det nu föreliggande förslaget allenast

den ändring, att arvodet till husläkaren vid anstalten vid bifall till Kungl.

Maj:ts förslag skulle höjas från 1,400 till 1,800 kronor. Någon höjning avanslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m. har

emellertid icke av denna anledning ifrågasatts.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om omkostnadsstaten innebär, såsom av det

förestående framgår, en nedsättning av sagda stat med 4,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV <7.

27

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande för- utskottets

slag, får alltså hemställa, yttrande.

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Yenngarn

för alkoholister, att tillämpas från och med budgetåret

1929/1930:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. in.,

förslagsanslag.................................................................. 21,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag .................. 37,000

Summa kronor 123,000

samt

b) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt

å Venngarn för alkoholister, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel, nu 127,000 kronor, med 4,000 kronor

till 123,000 kronor.

29:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att övriga anslag

dels av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000 kronor till titl alkoholist
iården.

[31.]

främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret 1929/1930 vården
-

såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 35,000 kronor;

dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

dels till interneringskostnader i vissa fall för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;

dels ock medgiva,

att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet

Gunnarskog för budgetåret 1929/1930 utgå bidrag till driftkostnaderna med

ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp

för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter

utgående statsbidraget;

ävensom att till föreningen Hemmet Älvgården u. p. a. må — utan hinder

av i ämnet gällande bestämmelser — av anvisade medel till bidrag till anordnande

av erkända alkoholistanstalter kunna, utöver förut för ändamålet

beviljat statsbidrag, utgå statsbidrag med högst 11,350 kronor 34 öre till

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

bestridande av kostnaderna för ombyggnad av ladugården vid erkända alkoholistanstalten

Hemmet Älvgården.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 150 158

i statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag i statsverkspropositionen till 1928

års riksdag ävensom vissa i ämnet väckta motioner har nämnda års riksdag

dels av ett utav 1926 års riksdag beviljat anslag å 150,000 kronor till

främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. förbudgetåret 1928/1929

såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 35,000 kronor;

dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

för budgetåret 1928/1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 135,000 kronor;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret

1928/1929 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

dels till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret

1928/1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;

dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1928/1929

anvisat ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

dels till interneringskostnader i vissa fall för samma budgetår anvisat ett

extra förslagsanslag av 4,000 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;

dels ocJc medgivit,

att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet

Gunnarskog för budgetåret 1928/1929 utgå bidrag till driftkostnaderna med

ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp

för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter

utgående statsbidraget.

Riksdagens beslut beträffande de sålunda anvisade medlen innefattade

— vid jämförelse med motsvarande beslut i avseende å de senaste budgetåren

— en utvidgning i så måtto, att anslagen till resor vid tvångsinternering

av alkoholister samt till interneringskostnader i vissa fall tillkommit.

Det förra av nämnda båda anslag beviljades av riksdagen på förslag av

Kungl. Maj:t. Det senare anvisades i anledning av vissa inom riksdagen

väckta motioner (I: 86 och I: 190 samt II: 170 och II: 326). Av de tidigare

beviljade anslagen hade förut endast anslaget till främjande av nykterhetsnämndernas

verksamhet m. m. utgått av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Beträffande syftet med de nya anslagen ävensom anledningen till den vidtagna

förändringen med avseende å sättet för kostnadernas gäldande torde

få hänvisas till statsverkspropositionen till 1928 års riksdag (femte huvudtiteln

sid. 136—143), till nyssnämnda motioner ävensom till 1928 års riksdags

skrivelse nr 5 A, punkt 22.

De nu äskade beloppen för ovanberörda ändamål äro av samma storlek

som de för innevarande budgetår anvisade med undantag av att anslaget

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Kr 5.

29

till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader höjts med 15,000

kronor samt att något anslag till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter

icke för nästkommande budgetår ansetts erforderligt.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag

har utskottet till behandling föreliaft en inom första kammaren av herr

A. Petrén väckt motion, nr 22, vari hemställts, att riksdagen måtte å riksstaten

för budgetåret 1929/1930 å femte huvudtiteln under avdelningen

Alkoholistvård uppföra ett reservationsanslag å 15,000 kronor till bidrag till

anordnande av erkända alkoholistanstalter, att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma avser anvisande av

anslag för budgetåret 1929/1930 med enahanda belopp som de för innevarande

budgetår beviljade till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet

m. in., till statens kostnader för farliga alkoholister m. m., till resor vid

tvångsinternering av alkoholister samt till interneringskostnader i vissa fall,

har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet har jämväl funnit

sig böra tillstyrka den äskade höjningen av anslaget till bidrag åt erkända

och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader samt att den under senare

år beträffande Hemmet Gunnarskog tillämpade anordningen i fråga om

statsbidrag fortfarande må gälla.

Vad angår Kungl. Maj:ts framställning om anvisande av medel till bestridande

av kostnaderna för ombyggnad av ladugården vid erkända alkoholistanstalten

Hemmet Älvgården, har utskottet med hänsyn till i ärendet föreliggande

omständigheter i likhet med departementschefen ansett skäligt, att

föreningen Hemmet Älvgården u. p. a, tilldelas ett särskilt statsbidrag att

användas till att i enlighet med bestämmelserna i kungl. brevet den 24

augusti 1928 återgälda bekommet lån å 11,350 kronor 34 öre. Då emellertid

alkoholistanstalten ifråga, som i realiteten är att betrakta såsom en statsanstalt,

är belägen å kronan tillhörig, till föreningen upplåten mark samt föreningen,

som icke har något privatekonomiskt syfte, är skyldig, att, därest den nedlägger,

avyttrar eller eljest till annan överlåter alkoholistanstalten eller använder

densamma för annat än därmed avsett ändamål, till staten överlämna

föreningens samtliga tillgångar, med undantag av föreningsmedlemmarnas insatser

jämte därå beräknad 5 % årlig ränta, har utskottet ur vissa synpunkter

ansett lämpligast, att till återgäldande av lånet i fråga särskilt anslag anvisas

å riksstaten. Utskottet får sålunda förorda, att beloppet, vilket torde böra

avjämnas till 11,351 kronor, må såsom bestämt extra anslag utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

Vidkommande slutligen det motionsvis väckta förslaget om uppförande

av ett reservationsanslag å 15,000 kronor till bidrag till anordnande av erkända

alkoholistanstalter får utskottet framhålla, att vid bifall till vad utskottet

förordat i fråga om anslag till Hemmet Älvgården den å förstnämnda

anslag nu beräknade reservationen å närmare 19,000 kronor kommer att

Utskottets

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

ökas med 11,350 kronor 34 öre, vid vilket förhållande behov av ytterligare

medel för sagda ändamål icke synes utskottet föreligga.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

I:o) att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag

a) av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000

kronor till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m.

för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa

ett belopp av 35,000 kronor;

b) till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 150,000 kronor;

c) till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000

kronor;

d) till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor ;

e) till internering skostnader i vissa fall för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor;

f) till bestridande av kostnaderna för ombyggnad av ladugården

vid erkända alkoholistanstalten Hemmet Alvgården för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 11,351 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;
g)

medgiva,

att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda

alkoholistanstalters driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten

Hemmet Gunnarskog för budgetåret 1929/1930

utgå bidrag till driftkostnaderna med ej mindre ett belopp av

1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp för vårddag,

som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter

utgående statsbidraget;

samt

II:o) att herr Petréns ovanberörda motion, I: 22, icke må

vinna riksdagens bifall.

Stats
inspektion

av

fattigvård och

barnavård.

[32.]

30:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till statsinspektion av fattigvård och barnavård för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 49,650 kronor.

Fattigvård 31 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att höja det ordiba

mvård '' nar^e förslagsanslaget till fattigvård och barnavård i allmänhet, nu 1,450,000

allmänhet, kronor, med 300,000 kronor till 1,750,000 kronor.

[33.] Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 160 och 161 i statsrådsprotokollet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ''t. iil

Den föreslagna höjningen av förevarande anslag är föranledd dels av den

antagna fattigvårdskonventionen mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge

och dels av uppkommen ökad belastning å anslaget för sistförflutna budgetåret.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

fattigvård och barnavård i allmänhet, nu 1,450,000 kronor, med

300,000 kronor till 1,750,000 kronor.

32:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 34) och

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 161—167) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till svenska fattigvårds- och barnavårds förbundet för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 16,500 kronor.

33:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att till bidrag till

uppförande eller inrättande av arbetshem för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 167 och

168 i statsrådsprotokollet.

För beredande av statsbidrag till uppförande eller inrättande av i lagen

om fattigvården avsedda arbetshem hava extra förslagsanslag beviljats från

och med år 1922. För budgetperioden 1927/1928 utgjorde det anvisade beloppet

20,000 kronor. I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget upptaget

upptaget till 15,000 kronor.

Genom kungörelse den 7 juli 1921 (nr 371) hava närmare bestämmelser

meddelats angående statsbidragens utgående.

Statsbidrag till driftkostnaderna vid arbetshem av ifrågavarande slag hava

utgått från särskilt anvisade extra förslagsanslag alltsedan år 1921. För

budgetaret 1927/1928 var anslaget uppfört med 75,000 kronor men höjdes

för innevarande budgetperiod till 100,000 kronor.

Bestämmelserna angående statsbidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

äro angivna i kungörelse den 9 juli 1920 (nr 607) med däri genom kungörelse

den 18 juni 1927 (nr 213) gjorda ändringar.

För beräknande av de sannolika kraven å statsbidrag från nu ifrågavarande

två anslag under budgetåret 1929/1930 har å socialdepartementets

byrå för fattigvård och barnavård verkställts utredning, i huvudsak grundad

på infordrade uppgifter från landstingen och städer, som ej deltaga i landsting.

Med ledning av denna utredning har för nämnda budgetår behovet

av statsbidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem uppskattats till

Utskottets

yttrande.

Svenska

fattigvdrds
och
b

arnav årds - förbundet.

[34.]

Bidrag till

uppförande

eller

inrättande av

arbetshem.

[35.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

ett belopp av i runt tal 60,000 kronor. Härvid bär förutsatts, att statsbidraget

skall utgå efter oförändrade grunder.

Till statsbidrag till driftkostnaderna vid arbetshem skulle enligt förenämnda

utredning krävas ett anslag till belopp av 111,625 kronor, vilket belopp

emellertid avrundats till 110,000 kronor. Förenämnda belopp, 111,625 kronor,

har beräknats huvudsakligen med ledning av de bidrag, som för sista budgetåret

faktiskt utgått till de särskilda arbetsliemmen, och uppgifter om medelbeläggningen

å hemmen; därjämte har hänsyn tagits dels till att två, möjligen

tre, nya arbetshem med tillsammans högst 69 platser kunna beräknas

bliva anordnade inom sådan tid, att bidrag för driften av desamma kan

komma att i viss utsträckning utgå under budgetåret 1929/1930, dels ock

till att ökad beläggning å redan befintliga hem kan väntas till följd av nya

avtal med vissa landsting om disposition av platser å något eller några av

dessa hem.

Även i detta fall är förutsättningen den, att nu gällande föreskrifter för

anslagets användning allt fortfarande skola gälla.

I sammanhang med Ivungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 64, inom

första kammaren av herr I. Vennerström, och den andra, nr 117, inom andra

kammaren av herr C. Brännberg m. fl., vari hemställts, att riksdagen ville

besluta,

dels att anslagen till bidrag för budgetåret 1929/1930 till uppförande eller

inrättande av arbetshem samt till driftkostnader vid desamma, vilka anslag

i statsverkspropositionen upptagits till respektive 60,000 och 110,000 kronor,

måtte nedsättas till respektive 57,500 och 107,000 kronor;

dels att för framtiden statsbidrag till nya arbetshem icke måtte beviljas,

med mindre redan förefintliga arbetshem visat sig otillräckliga;

dels slutligen att statsmakterna måtte medverka till åstadkommande av en

rationell indelning av landet i »arbetshemsområden» utan ökning av antalet

arbetshem.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln föreslagit

riksdagen att till bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av kronor

60,000 (punkt 42) samt att till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

anvisa ett extra förslagsanslag av kronor 110,000 (punkt 43). I propositionen

framhålles, att dessa anslagsbelopp föreslagits med ledning av en å socialdepartementets

byrå för fattigvårds- och barnavårdsärenden verkställd utredning

i hithörande avseende, i huvudsak grundad på infordrade uppgifter från

landstingen och städer, som ej deltaga i landsting.

En granskning av omförmälda utredning giver vid handen, att det föreslagna

byggnadsanslaget avser ett arbetshem för män å Kalbo med 30 platser

för Östergötlands m. fl. läns landsting och Norrköpings stad, ett arbetshem

för kvinnor å Smedsbo gård, By socken i Dalarna med plats för 24

interner för Mellersta Sveriges arbetshemsförbund samt ett arbetshem för

kvinnor, rymmande 15 platser, i Malmköping för Södermanlands läns lands
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <5. 33

ting. Av dessa arbetshem äro de båda förstnämnda redan beslutade och

under inrättande, medan rörande arbetshemmet i Malmköping intet definitivt

beslut fattats av landstinget. Av det föreslagna byggnaasanslaget äro

endast 2,oU0 kronor avsedda för det sistnämnda arbetshemmet, vilket enligt

planerna skulle inrymmas i ett f. d. epidemisjukhus, för vars inrättande

statsbidrag på sin tid utgått. Det föreslagna driftanslaget avser förutom

1 verksamhet varande arbetsliem även omförmälda tre arbetsliem, därav

d,UOO kronor för arbetshemmet i Malmköping.

Vid fattigvårdslagens antagande tänkte man sig, att i stort sett varje

landsting skulle inrätta ett arbetshem för män och ett för kvinnor, och landstingen

voro till en början inriktade på eu dylik lösning av frågan. Emellertid

visade det sig snart nog, att behovet av arbetshemsplatser ej på långt

nar var så stort, som man ursprungligen antagit. Den synnerligen låga belaggmngen

å de först öppnade arbetshemmen manade landstingen att gå

fram med största försiktighet. I stället för att inrätta egna arbetshem hava

landstingen i stor omfattning abonnerat på platser å de redan uppförda

arbetshemmen.

..För närvarande finnas 9 arbetshem, varav 6 för män, nämligen Långmora,

..vata, Blinkarp, Yästergården, Osboholm och Malmö, samt 3 för kvinnor’

namhgen Arne, Herrljunga och Emaus. Långmora arbetshem äges av

Meilersta Sveriges arbetshemsförbund, vilket numera består av Kopparbergs

Gävleborgs, Örebro, Västmanlands och Uppsala läns landsting samt Gävle

s:j '' Arbetshemmet i fråga mottager interner förutom från ägarnas områden

j am väl från Västernorrlands län. Ödevata arbetshem äges av Kalmar

lans sodra landsting och mottager interner även från Kalmar läns norra,

lekmge och Gotlands läns landstingsområden. Blinlcarps arbetsliem är

avsett allenast för interner från ägarnas områden, d. v. s. Malmöhus och

Kristianstads läns landstingsområden. Västergårdens arbetshem äges av

Västergötlands, Bohusläns och Dalslands arbetshemsförbund, vilket består

av Alvsborgs, Skaraborgs samt Göteborgs och Bohus läns landsting. Förutom

från agarnas områden mottager hemmet interner från Jönköpings

Kronobergs, Hallands, Värmlands, Södermanlands, Jämtlands och Västerbottens

län samt från Göteborgs stad. Ösbyholms arbetshem är avsett för

Stockholms stad och Malmö stads arbetshem för Malmö och Hälsingborgs

stader. Arne arbetshem äges och drives av Malmöhus och Kristianstads

lans landsting. Herrljunga arbetshem äges av Älvsborgs läns landsting och

mottager interner jämväl från Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Värmlands

lan samt från Göteborgs stad. Hemmet Emaus slutligen disponeras av

Stockholms stad.

Till belysande av i vilken utsträckning de nu förefintliga arbetshemmen

utnyttjats under treårsperioden 1926—1928 må nedanstående tablå angående

arbetshemmens beläggning sagda år meddelas.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 5 häft. (Nr 5.)

674 29 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Arbetshem

i

Plats-

antal

M

År 1926

edelbeläggning 1

År 1927

År 1928

Beläggning år 1928

den

absolut

i %

absolut

i %

absolut

i %

Va

Ve

Va

*/l2

I. För män.

| Långmora............

Ödevata...............

Blinkarp .............

V ästergården ......

Ösbyholm ..........

2) 50

20

37

65

40

24

26

15

21

23

36

15

60.5

75.0

56.8

35.4

90.0

62.5

31

22

30

40

34

11

72.1

llO.o

81.1

61.5

85.0

45.8

23

16

31

46

37

9

46.0

80.0

83.»

70.8

92.5

37.5

29

23

32

57

50

10

24

15

30

43

35

8

21

10

30

40

34

8

26

14

29

46

30

9

Samtliga

Därav försumliga

försörj are .........

Därav understöds- j tagare...............

II. För kvinnor.

| Arrie .................

Herrljunga ........

236

20

22

1 12

136

57

79

59.4

168

101

67

73.4

-

i •

162

93

69

3

8

9

68.6

| 5.0

j 36.4

| 75.o

201

113

88

2

8

155

97

58

I 3

6

1 io

143

84

59

3

9

i 11

154

91 1

63 j

2 |

n |

! io

Samtliga

54

.

|| 20

37.o

10

19

23

23 |

|

i Därav försumliga

2

1 7

9

6 J

försörj are .......

i

i Därav understöds-

1

| 14

''

8

12

14

17

tagare............

''

Av denna tablå framgår bl. a., att medelbeläggningen a arbetshemmen

för män under åren 1926—1928 icke något år uppgått till it) %, vilket innebär,

att omkring 75 arbetskemsplatser årligen stått tomma. Beläggningen bär

under år 1928 jämfört med år 1927 nedgått med cirka b %. Vad angar de

särskilda arbetshemmen uppvisa Ösbyholins, lihnkarps ocli Odevata den

största medelbeläggningen, år 1928 uppgående till respektive 92.6 %, 83. %

och 80.o %. Ödevata arbetshem hade under år 1927 t. o. m. en överbeläggning

om 10%. Lägsta beläggningssiffran år 1928 visa Malmo stads och

Långmora arbetshem. Det förra hade i medeltal foga mer an tredjedelen

av sina platser belagda och det senare icke fullt lialften. Arbetshemmen

för kvinnor hade år 1928 en medelbeläggning om allenast 37 /o d. v. s. av

de förefintliga 54 platserna voro allenast 20 upptagna, medan 34 stodo tomma.

Lägsta beläggningen hade Arrie arbetshem, dar blott 2 av de 20 platserna

voro belagda. Herrljunga arbetshem, vilket trädde i verksamhet i början av

året, hade ungefär tredjedelen av sina platser belagda.

Med dessa siffror för ögonen vill det synas, som om de förefintliga arbetshemmen

under nuvarande förhållanden skulle vara tillräckliga för hela

rikets behov. Då därtill två nya arbetshem, ett för man å Kalbo och ett

för kvinnor å Smedsbo, redan beslutats och inom den narmaste tiden bliva

färdiga torde med säkerhet rikets behov av arbetshemsplatser fa anses faUt

tillgodosett för en längre tid framåt. Att under sådana forhållanden inratta

1) Medelbeläggningen har beräknats såsom ett medeltal av beläggningssiffrorna den 1

i varje månad.

2) Under åren 1926 och 1927 var platsantalet iå.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr b.

35

ytterligare arbetshem synes onödigt och ägnat att medföra slöseri med allmänna

medel. Ekonomisk eftertanke bjuder, att man, först sedan de förefintliga

arbetshemmen fullständigt utnyttjats, sörjer för anskaffande av nya

platser. Enbart den omständigheten, att för närvarande resorna för eu del

interner från hemorten till arbetsheminet understundom bliva rätt långa,

kan ej ensamt motivera anläggandet av nya arbetshem, enär det givetvis är

avsevärt dyrare att uppföra och driva ej fullbelagda arbetshem än att betala

de jämförelsevis obetydliga merkostnaderna för internernas resor. Det torde

i detta sammanhang böra framhållas, att landstingen själva i allmänhet anse,

att man bör ställa sig avvaktande i fråga om inrättande av nya arbetshem,

men att däremot de statliga myndigheterna på området i viss mån hysa en

motsatt uppfattning.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde det vara riktigast, att ytterligare

statsbidrag till uppförande av arbetshem icke beviljas, förrän det

visat sig, att de förefintliga arbetshemmen äro otillräckliga för sitt ändamål.

Då emellertid två arbetshem, för vilka statsbidrag beräknats i årets statsverksproposition,

redan äro under uppförande, måste givetvis statsbidrag

utgå till dessa hem. Däremot torde för närvarande statsbidrag varken till

uppförande eller drift böra beräknas för det allenast planerade arbetshemmet

i Malmköping. I enlighet härmed skulle det i statsverkspropositionen

föreslagna byggnadsanslaget till arbetshem kunna minskas med 2,500 kronor

och driftanslaget med 3,000 kronor.

För att icke landsting och städer utanför landsting i förlitande på statsbidrag

för ändamålet framdeles skola besluta inrättande av nya arbetshem,

utan att verkligt behov därav föreligger, torde det därjämte vara önskvärt,

att riksdagen i samband med beslut om anslag till arbetshemsväsendet uttalar,

att statsbidrag till inrättande av nya arbetshem för framtiden komma

att beviljas, endast i den mån de förefintliga arbetshemmen visa sig otillräckliga.

Ytterligare en sida i den nuvarande arbetshem sorganisationen torde förtjäna

uppmärksamhet från riksdagens sida, nämligen indelningen i upptagningsområden

för arbetshemmen. Såsom framgår av det föregående mottager

Yästergårdens arbetshem, som ligger i Dalsland, interner från bl. a.

Jämtlands och Västerbottens län, medan över halva antalet platser å det i

Kopparbergs län belägna Långmora arbetshem stå tomma. Härigenom orsakas

det allmänna onödigt stora utgifter för internernas resor. Det vore

därför önskvärt, om genom statens medverkan en bättre och mera rationell

indelning i upptagningsområden för arbetshemmen kunde åstadkommas utan

ökning av antalet dylika hem.» I

I en till utskottet ingiven skrivelse hava herrar Vennerström och Brännberg

sedermera anmält, att den i motionerna lämnade uppgiften att ett arbetshem

för kvinnor i Malmköping allenast planerats och att Södermanlands

läns landsting ej fattat definitivt beslut i denna fråga, icke vore riktig. Uppgiften

grundade sig på 1928 års tryckta landstingshandlingar, av vilka icke

framginge, huruvida arbetsheminet komme att inrättas eller ej. Landstingets

beslut sagda år innebure nämligen ett bemyndigande för förvaltningsutskottet

att anskaffa erforderligt antal platser å arbetshem för kvinnor antingen genom

att upprätta sådant hem inom länet eller genom avtal om dispositionsrätt

till två platser å redan befintligt arbetshem inom annat län. Sedan

det kommit till motionärernas kännedom, att förvaltningsutskottet med be
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

gagnande av det givna bemyndigandet redan omändrat epidemisjukhuset i

Malmköping till arbetshem för kvinnor och att detta hem trätt i verksamhet

den 1 januari 1929, förfölle deras yrkanden om nedsättning av anslagen

till arbetshemmen. De båda övriga yrkandena hava däremot vidhållits.

Kungl. Maj:ts förslag om anslag till bidrag till uppförande eller inrättande

av arbetshem samt till driftkostnaderna vid sagda hem, vilken sistnämnda

anslagsfråga behandlas under nästföljande punkt, har utskottet funnit sig böra

tillstyrka. I anledning av de motionsvis gjorda yrkandena vill utskottet emellertid

hava uttalat, att utskottet ansluter sig till den i motionerna framförda

tanken, att statsbidrag till uppförande eller inrättande av nya arbetshem icke

böra beviljas, förrän verkligt behov av ökat antal dylika hem visat sig föreligga

samt att det synes utskottet ägnat att göras till föremål för närmare

övervägande, huruvida icke åtgärder kunna vidtagas för en mera rationell indelning

av arbetsliemmens upptagningsområden.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får utskottet under förevarande

punkt hemställa,

I:o) att riksdagen må till bidrag till uppförande eller inrättande

av arbetshem. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

förslagsanslag av 60,000 kronor; samt

II:o) att herrar Vennerströms och Brännbergs m.fl. ovanberörda

motioner, I: 64 och II: 117, må anses besvarade genom

vad utskottet ovan anfört.

34:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att till bidrag till

driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förvilarbetshem.

slagsanslag av 110,000 kronor.

rot» i

L '' Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av

110,000 kronor.

Bidrag

till driftkostnaderna
-

Skydds
uppfostran.

[37.]

35:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 380,000

kronor, med 60,000 kronor till 440,000 kronor;

dels och medgiva, att från berörda anslag må till arvode åt skyddshemsinspektören

från och med den 1 juli 1929 tills vidare utgå ett belopp av

5,000 kronor för år.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 168—177 i

statsrådsprotokollet.

Från och med budgetåret 1925/1926 har under avdelningen sociala verk

och inrättningar, underavdelningen fattigvård och barnavård, varit uppfört

ett ordinarie förslagsanslag till skyddsuppfostran.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ft.

37

Från (letta anslag bestridas dels til) barnavårdsnämnder och skyddshem

utgående statsbidrag jämlikt kungörelsen den 8 maj 1925 (nr 131) om statsbidrag

till vissa kostnader enligt lagen om samhällets barnavård in. in., dels

de hyresbelopp in. in., den fyllnad av statsmedel samt de ersättningar för icke

belagda platser, vilka enligt av riksdagen godkända avtal med vissa enskilda

institutioner om anordnande av skyddshem skola bestridas av statsmedel,

dels ock arvode till skyddshemsinspektören, Eu närmare redogörelse i dessa

hänseenden återfinnes i 1928 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,

punkt 40).

För vartdera av budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 har ifrågavarande

anslag varit upptaget till 466,000 kronor. På grund av den låga belastningssiffran

för budgetåret 1926/1927, 320,865 kronor, har anslaget för innevarande

budgetår nedsatts till 380,000 kronor. Denna summa erhölls på så

sätt, att till nyssnämnda belastningssiffra lades dels beräknade årskostnader

enligt avtal med vissa institutioner om upprättande av nya skyddshem, dels

viss summa för gäldande av kostnader för beräknad utvidgning av skyddskemsverksamheten.

Enligt budgetredovisningen för budgetåret 1927/1928 har

å anslaget utbetalats 364,438 kronor.

Fn å departementets byrå för fattigvårds- och barnavårdsärenden verkställd

beräkning av det erforderliga an slagsbeloppet för budgetåret 1929/1930 slutar

emellertid på en summa av i runt tal 448,500 kronor. Till grund för denna

beräkning har lagts det av statskontoret och länsstyrelserna jämlikt § 6 i

förenämnda kungörelse den 8 maj 1925 (nr 131) redovisade beloppet av utbetalade

statsbidrag för budgetaret 1927/1928. Enligt denna redovisning

hade i dylikt statsbidrag utbetalats till barnavårdsnämnder 104,813 kronor

och till skyddshem 209,253 kronor motsvarande en beläggning av 81.14 %

av de befintliga platser å skyddshem. För budgetåret 1926/1927 utgick statsbidrag

till barnavårdsnämnder med 85,334 kronor och till skyddshem med

187.842 kronor, motsvarande en beläggning av 83.4 % av dåvarande skyddshemsplatser.

Med hänsyn till att ifrågavarande verksamhet komme att ökas.

ju mera bestämmelserna i den nya lagen hunne komma till allmän kännedom

och tillämpning, har i nämnda beräkning statsbidraget till barnavårdsnämnder

uppskattats till ett till 110,000 kronor förhöjt belopp samt bidraget till skyddshem

beräknats höjt till 220,774 kronor, motsvarande en beläggning av 82 %

av de platser å skyddshem, som äro tillgängliga under innevarande budgetår.

Som statsbidrag utbetalas för budgetår i efterskott, bliva nämligen förhållandena

under den nu löpande budgetperioden avgörande för utgifternas

storlek beträffande perioden 1929/1930. — Till den sålunda erhållna summan

har lagts vad som dessutom skall utgå av statsmedel enligt de med enskilda

institutioner — däribland föreningen till minne av Konung Oscar I och

Drottning Josephina angaende den nämnda förening tillhöriga uppfostringsanstalten

Hall träffade avtalen om anordnande av skyddshem, ävensom

det äskade arvodet till skyddshemsinspektören, 5,000 kronor.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling föreliaft eu inom andra kammaren av herr C. Brännberg m. fl.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Medicinal
styrelsens
verksamhet.

[38.]

väckt motion, nr 30, vari hemställts, att riksdagen måtte bestämma, att

arvodet till skyddshemsinspektören måtte utgå med 2,500 kronor per år

jämte dyrtidstillägg, och att anslaget under punkt 3*7 i femte huvudtiteln

sänkes med 2,500 kronor till 437,500 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vidkommande först Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser höjningav

det till skyddshemsinspektören nu utgående arvodet, har utskottet med

hänsyn till den erforderliga utökningen av skyddsliemsinspektörens arbete

ansett en förhöjning av arvodet av förhållandena påkallad i syfte att för

uppdraget må kunna förvärvas en person, som mera odelat ägnar sig åt

verksamheten, och utskottet kan sålunda icke ansluta sig till motionärernas

uppfattning, att nu utgående arvode, trots den behövliga omläggningen av

skyddshemsinspektörens uppgifter, hädanefter kan anses skäligt.

Vad beträffar frågan om storleken av det blivande arvodet, har, såsom av

statsrådsprotokollet framgår, statens inspektör för fattigvård och barnavård

ansett detsamma icke kunna sättas lägre än 7,000 kronor. Departementschefen

har emellertid på anförda skäl föreslagit arvodets bestämmande till

5,000 kronor, varå icke tillfällig löneförbättring men däremot dyrtidstillägg

enligt för nyreglerade verk gällande grunder borde utgå, Utskottet har ock

för sin del ansett, att arvodet bör begränsas till sistsagda belopp, dock att

dyrtidstillägg icke må utgå å arvodet i fråga.

Då beräkningen av det äskade anslaget till skyddsuppfostran icke givit

utskottet anledning till erinran, får utskottet, under hänvisning till vad sålunda

anförts, hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herr Brännbergs m. fl. ovanberörda

motion, II: 30,

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran,

nu 380,000 kronor, med 60,0(X) kronor till 440,000 kronor;

samt

b) medgiva, att från berörda anslag må till arvode åt skyddshemsinspektören

från och med den 1 juli 1929 tills vidare utgå

ett belopp av 5,000 kronor för år, utan rätt för vederbörande

att å ifrågavarande arvode uppbära dyrtidstillägg.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

36:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 38)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till medicinalstyrelsens verksamhet för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 21,000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <5.

39

,‘17 :o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 190) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till statens farmaceutiska laboratorium för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 24,500 kronor.

38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att

dels bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1929 till

296;

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslaget till stat för förste provinsialläkare och provinsialläkare, att tillämpas

från och med budgetåret 1929/1930;

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare, nu 2,861,000 kronor, med 61,500 kronor till 2,922,500

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 196—202 i statsrådsprotokollet.

Genom beslut vid 1926 års riksdag genomfördes definitiv lönereglering

för förste provinsialläkare och provinsialläkare. Beträffande grunderna för

denna lönereglering må hänvisas till Kungl. Maj:ts proposition nr 74 och

riksdagens skrivelse nr 191 nämnda år.

I samband med löneregleringen uppfördes i riksstaten under rubriken

förste provinsialläkare och provinsialläkare ett ordinarie förslagsanslag av

2,600,000 kronor, motsvarande slutsumman i den av riksdagen godkända nya

staten för förste provinsialläkare och provinsialläkare.

Vid löneregleringen bestämdes antalet förste provinsialläkare till 24 och

antalet provinsialläkare till 271.

I enlighet med riksdagens beslut har Kungl. Maj:t den 21 maj 1926 ut

färdat avlöningsreglemente för förste provinsialläkare och provinsialläkare

(sv. förf.-saml. nr 177). Genom brev den 29 juni 1926 har Kungl. Maj:t

vidare fastställt fördelning av provinsialläkartjänsterna i riket å de i nyssnämnda

avlöningsreglemente uti löneplanen under avdelning B upptagna

lönegrupperna för provinsialläkare, vilken fördelning länder till efterrättelse

från och med ingången av budgetåret 1926/1927.

Jämlikt beslut av 1927 och 1928 års riksdagar hava emellertid, efter förslag

av Kungl. Maj:t, ändringar verkställts i staten och antalet provinsialläkare

ökats. 1927 års riksdag beslöt öka antalet provinsialläkartjänster

med 10 eller sålunda till 281 — 5 tjänster från och med den 1 juli

1927 och 5 från och med den 1 januari 1928 — och i anslutning härtill

höja anslagsposten till avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare

med vederbörligt belopp. Vid 1928 års riksdag har i staten från och

med den 1 juli 1928 upptagits en särskild anslagspost till vikariatsersättningar

å 200,000 kronor, samtidigt med att ej mindre anslagsposten till avlöningar

till förste provinsialläkare och provinsialläkare •— frånsett av be
-

Statens

farmaceutiska

laboratorium.

[39.]

Förste

provinsialläkare

och

\provinsialläkare.

[40.]

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

slutade nya tjänster betingad ökning — minskats i förhållande till de belopp,

som av avlöningsmedel utgått till täckande av vikariatskostnaderna, än även

en sänkning skett av det under förevarande huvudtitel upptagna ordinarie

förslagsanslaget till allmän hälso- och sjukvård, från vilket anslag sist angivna

kostnader dittills till största delen bestritts. 1928 års riksdag har

vidare dels bestämt, att antalet provinsialläkare skall från och med den

1 juli 1928 vara 286 och från och med den 1 januari 1929 291, dels ock

godkänt följande stat för förste provinsialläkare och provinsialläkare, att tilllämpas

från och med budgetåret 1928/1929:

Stat. Kronor.

Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag.

.................................................................................................. 2,596,600

V i kar i atsersät t n i ngar, förslagsanslag ................................................... 200,000

Arvoden till biträdande förste provinsialläkare ................................. 11,600

Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare

....................................................................................... 52,800

Summa kronor 2,861,000

I samband härmed har det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare höjts från 2,660,000 kronor för budgetåret

1927/1928 med 201,000 kronor och är sålunda i riksstaten för budgetåret

1928/1929 uppfört med 2,861,000 kronor.

Vad angår frågan om den nu föreslagna utökningen av antalet provinsialläkartjänster

må erinras om följande:

1916 års provinsialläkardistriktskommitté hade i betänkande den 16 december

1920 framlagt en plan för inrättande av nya ordinarie provinsialläkardistrikt,

åsyftande en ökning av antalet provinsialläkartjänster med 98, samt föreslagit,

att de ifrågasatta nya distrikten, av kommittén efter behovsgraden indelade

i tre grupper med respektive 29, 31 och 38 distrikt i de olika grupperna,

skulle inrättas successivt inom 10 år. Med utgångspunkt från detta förslag

hava 1921, 1922 och 1923 års riksdagar på ordinarie stat uppfört tillhopa 30

nya provinsialläkartjänster, nämligen ytterligare 10 nya tjänster från och med

ingången av vart och ett av åren 1922, 1923 och 1924. Vid anmälan av statsverkspropositionen

år 1924 framhöll föredragande departementschefen (femte

huvudtiteln, punkt 46), att han av besparingsskäl ansåge sig förhindrad

att tillstyrka uppförande å avlöningsstaten av nya ordinarie provinsialläkartjänster

under budgetåret 1924/1925 men att detta uppskov måste betraktas

såsom tillfälligt och att det vore departementschefens förhoppning, att medel

till fullföljande i nödig omfattning av provinsialläkardistriktskommitténs regleringsplan

skulle kunna snarast möjligt beredas å budgeten. Med anledning

härav yttrade 1924 års riksdag i sin skrivelse nr 5 A, punkt 47, att riksdagen

under då förhandenvarande ekonomiska förhållanden funnit sig böra

ansluta sig till departementschefens ståndpunkt men att riksdagen i likhet

med departementschefen ville uttryckligen betona, att uppskovet med nyinrättande

av provinsialläkartjänster endast vore av tillfällig beskaffenhet; och

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr å.

41

villt! riksdagen uttala den förväntan, att anslag måtte kunna för ändamålet

beviljas av 1925 års riksdag. I statsverkspropositionen till 1925 års riksdag

gjordes härefter framställning om medel till ytterligare 10 provinsialläkartjänster

från och med den 1 juli 1925, vilken framställning bifölls av riksdagen.

1926 års riksdags beslut angående antalet provinsialläkartjänster

innebar, att 10 nya dylika tjänster skulle tillkomma från och med den 1 iuli

1926.

Såsom förut omförmälts, har 1927 års riksdag beslutat öka antalet med

ytterligare 10 nya tjänster, hälften från och med den 1 juli 1927 och hälften

från och med den 1 januari 1928, och 1928 års riksdag har beslutat öka

antalet med än ytterligare 10 nya tjänster, hälften från och med den 1 juli

1928 och hälften från och med den 1 januari 1929. Vid anmälan av sitt

beslut härom har riksdagen båda åren anfört, att riksdagen i likhet med

departementschefen ansåge, att ett uppskov med fullföljandet av den uppgjorda

planen angående inrättande av nya provinsialläkartjänster borde

undvikas.

Sammanlagda antalet under åren 1921—-1928 medgivna nya ordinarie provinsialläkarbefattningar

uppgår sålunda till 70.

Departementschefen har nu ansett, att fullföljandet av ifrågavarande plan

skulle kunna utan avsevärd olägenhet ske i något långsammare takt än

hittills och i sådant hänseende föreslagit, att medel för nästkommande

budgetår måtte beräknas för endast 5 nya provinsialläkarbefattningar, att

inrättas från och med den 1 juli 1929. Vid bifall härtill skulle kostnadsökningen

för sagda budgetår kunna beräknas till i avrundat tal 40,000

kronor.

Till sagda belopp har i enlighet med medicinalstyrelsens förslag lagts ett

belopp av 21,000 kronor, motsvarande, i avrundat tal, kostnadsökningen för

de nya provinsialläkartjänster, vilka enligt beslut av 1928 års riksdag inrättats

först från och med den 1 januari 1929 och för vilka i riksstaten för

budgetåret 1928/1929 alltså endast beräknats halvårskostnad.

Anslagsposten till avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare

har följaktligen ansetts böra från och med den 1 juli 1929 höjas från

2,596,600 kronor med 61,000 kronor till 2,657,600 kronor. Någon höjning av

anslagsposten till vikariatsersättningar har, i betraktande av denna posts

avsevärda storlek, icke föreslagits.

Enligt det föreliggande förslaget skulle slutligen posten för expeditionslokal,

skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare höjas med

500 kronor eller från 52,800 kronor till 53,300 kronor, utgörande ökad expensersättning

till förste provinsialläkaren i Stockholms län. I

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 63, inom

första kammaren av herrar A. Petrén och T). Sansen och den andra, nr 210,

inom andra kammaren av herrar O. Osberg och O. Andersson i Höör, vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att det å avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare

för nästa budgetår uppföres ytterligare 10 provinsialläkartjänster, därav 5

från den 1 juli 1929 och 5 från den 1 januari 1930,

och att, som en följd härav, det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare,

och provinsialläkare för nästa budgetår höjes med 20,000 kronor

utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit eller till 2,942,500 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Enligt den av provinsialläkardistriktskommittén år 1920 framlagda planen

för inrättande av nya ordinarie provinsialläkardistrikt, åsyftande en ökning

av antalet dylika med 98, skulle de nya distrikten inrättas successivt inom

10 år. Med utgångspunkt från detta förslag begärde Kungl. Maj:t vid såväl

1921 som 1922 års riksdag anslag till inrättandet av 10 nya provinsialläkartjänster.

Framställningen blev båda gångerna bifallen och, då Kungl. Maj:t

i statsverkspropositionen till 1923 års riksdag med frångående av planen

begärde allenast 5 nya provinsialläkardistrikt, beslöt riksdagen, med bifall

till ett motionsvis framställt förslag, att även följande år öka antalet nya

provinsialläkartjänster med 10. År 1924 skedde emellertid ett avbrott i

planens genomförande, i det Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till det

årets riksdag av besparingsskäl icke begärde anslag till några nya provinsialläkartjänster

och riksdagen även beslöt i överensstämmelse härmed. Emellertid

betonade riksdagen därvid uttryckligen, att detta uppskov endast finge vara

av tillfällig beskaffenhet. Vid en var av de fyra därpå följande riksdagarna

(1925 till och med 1928) har Kungl. Maj:t också begärt 10 nya provinsialläkartjänster,

vilken framställning städse av riksdagen bifallits.

Av det anförda framgår, att riksdagen hittills beviljat anslag till sammanlagt

70 av de föreslagna 98 nya provinsialläkartjänsterna. Det återstår alltså

ännu 28 sådana, innan planen blivit genomförd. I skrivelse till Kungl. Maj:t

den 27 augusti 1928 har medicinalstyrelsen föreslagit, att 10 nya provinsialläkartjänster

upptagas i riksstaten för budgetåret 1929/1930 på så sätt, att

5 av dessa nya tjänster tillkomma under budgetårets förra hälft och de återstående

5 under budgetårets senare hälft. Departementschefen har emellertid

nu uttalat sig för en långsammare takt än hittills vid genomförandet av den

återstående delen av planen. Kungl. Maj:t har salunda endast begärt 5 nya

provinsialläkartjänster för nästa budgetår. Då emellertid de ännu felande

provinsialläkartjänsterna äro välbehövliga och budgetära skäl denna gång

icke — som fallet var år 1924 — med fog kunna anföras mot planens fullföljande

i enlighet med kommitténs förslag, anse vi oss böra påyrka, att det

även för nästa budgetår beviljas medel för inrättandet av 10 nya provinsialläkartjänster

i den ordning medicinalstyrelsen föreslagit. Denna innebär,

att antalet ordinarie provinsialläkare skulle bli 296 från och med den 1 juli

1929 och 301 från och med den 1 januari 1930. Styrelsen har beräknat, att

dess förslag skulle medföra en ökning i anslagsposten till förste provinsialläkare

och provinsialläkare med 81,000 kronor, medan ökningen enligt Kungl.

Maj:ts förslag skulle bli 61,000 kronor.»

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

43

Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad det rör inrättande

under nästkommande budgetår av nya provinsialläkarbefattningar,

har utskottet icke funnit sådana skäl anförda, att de motivera ett frångående

av den av 1916 års provinsialläkardistriktskommitté år 1920 framlagda planen

för inrättande av nya ordinarie provinsialläkardistrikt. I likhet med motionärerna

och i överensstämmelse med vad medicinalstyrelsen föreslagit, anser

sålunda utskottet att jämväl under nästkommande budgetår tio nya befattningar

böra inrättas, därav fem från och med den 1 juli 1929 och ytterligare

fem från och med den 1 januari 1930. Utskottet vill erinra om, att,

då utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts därom för 1923 års riksdag framlagda

förslag tillstyrkte inrättandet från och med år 1924 av allenast fem

provinsialläkardistrikt, riksdagen beslöt att, med bifall till ett motionsvis

väckt förslag, även från och med sagda år öka antalet distrikt med tio.

Vad angår förslaget om beredande av ökad expensersättning åt förste

provinsialläkaren i Stockholms län, har utskottet funnit sig böra biträda

detsamma. Vad i övrigt under förevarande punkt föreslagits, har icke givit

utskottet anledning till erinran.

Vid bifall till utskottets förslag skulle staten för förste provinsialläkare

och provinsialläkare från och med ingången av budgetåret 1929/1930 te sig

på följande sätt:

Stat. Kronor.

Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag

......................................................................................... 2,677,600

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................................... 200,000

Arvoden till biträdande förste provinsialläkare................................ 11,600

Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare

............................................................................................ 53,300

Summa kronor 2,942,500

Statens slutsumma skulle alltså utgöra 2,942,500 kronor, med vilket belopp

ifrågavarande anslag skulle uppföras i nästkommande budgetårs riksstat.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med bifall till herrar Petréns och Hanséns samt

herrar Osbergs och Anderssons i Höör ovanberörda motioner,

I: 63 och II: 210,

a) bestämma antalet provinsialläkare från och med den

1 juli 1929 till 296 och från och med den 1 januari 1930 till

301;

b) godkänna det av utskottet förordade förslaget till stat

för förste provinsialläkare och provinsialläkare, att tillämpas

från och med budgetåret 1929/1930; samt

Utskottet*

yttrande.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Flyttningsbidrag

åt vissa

provinsialläkare.

[41-]

Tillfälliga

lönetillägg

åt vissa

provinsialläkare.

[42.]

Utskottets

yttrande.

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare, nu 2,861,000 kronor, med 81,500

kronor till 2,942,500 kronor.

39:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 41)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 202 och 203) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

40:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att till tillfälliga

lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 4,200 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 203 och 204 i statsrådsprotokollet.

Vid löneregleringen år 1926 för förste provinsialläkare och provinsialläkare

förutsattes, att till läkare i vissa provinsialläkardistrikt, hänförliga till VII:e

eller högsta lönegruppen i den för provinsialläkare antagna löneplanen, skulle

kunna, utöver den ordinarie lönen, tills vidare utgå tillfälligt lönetillägg.

Yissa av de till nämnda lönegrupp hänförda distrikten ansågos nämligen

åtminstone för det dåvarande vara väsentligt mera vanlottade än övriga

distrikt inom samma lönegrupp. Medel för ifrågavarande tillägg syntes med

hänsyn till ändamålets tillfälliga karaktär böra beredas från extra anslag.

1926 års riksdag anvisade för beredande av dylika tillägg under budgetåret

1926/1927 ett extra anslag av 3,780 kronor. An slagsbelopp et avpassades

med hänsyn till att lönetilläggen beräknades utgå till en var av provinsialläkarna

i 5 distrikt med 420 kronor och till vardera av provinsialläkarna

i 2 distrikt med 840 kronor, allt för år räknat. Med anledning av utav

Kungl. Maj:t i ämnet framställt förslag anvisade 1927 års riksdag för budgetåret

1927/1928 ett anslag å 4,200 kronor. Höjningen av anslagsbeloppet

skedde för att kunna bereda tillfälligt lönetillägg åt ytterligare en provinsialläkare

med 420 kronor för år räknat. Genom brev den 4 maj 1928 har

Kungl. Maj:t förordnat, att tillfälligt lönetillägg, utöver lön enligt löneplanen,

skall för budgetåret 1928/1929 utgå med 420 kronor till eu var av provinsialläkarna

i Gäddede, Malåträsks, Sorsele, Pajala, Tärendö och Vittangi provinsialläkardistrikt

samt med 840 kronor till vardera av provinsialläkarna

i Tärna och Arjeplogs distrikt. Närmare bestämmelser angående utbetalande

av lönetillägg m. m. äro meddelade i brev den 21 maj 1926.

För innevarande budgetår är anslaget uppfört å riksstaten med samma

belopp, som det för budgetåret 1927/1928 anvisade.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Under erinran om ifrågavarande lönetilläggs tillfälliga karaktär vill utskottet

s. 45 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets utlåtande Nr 5.

45

emellertid ifrågasätta, huruvida vid uppkommen vakans i åtminstone ett

eller annat av ’ de distrikt, där lönetilläggen nu utgå, dessa böra allt fortfarande

bibehållas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 4,200

kronor.

41:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att till bidrag för

anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 204 och 205 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 262 till 1921 års riksdag

gjorda framställning anvisade nämnda års riksdag (skrivelse nr 313) till bidrag

för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare på landsbygden på extra

stat för år 1922 ett reservationsanslag av 150,000 kronor, att utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med av vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 14 mars 1921 angivna grunder.

Bestämmelser i ämnet utfärdades sedermera genom kungörelse den 2

december 1921 (nr 687). Enligt dessa bestämmelser kunde — med undantag

beträffande Tärna distrikt — statsbidrag utgå med högst en tredjedel

av beräknade byggnadskostnader eller uppskattad inköpssumma för anskaffande

av läkarbostad, dock högst med 30,000 kronor för varje bostad. Genom

kungörelse den 11 april 1924 (nr 154) sänktes statsbidragets maximibelopp

Till 20,000 kronor för varje bostad. Vidare har genom kungörelse den 6 maj

1927 (nr 152) vidtagits en ytterligare nedsättning av maximibeloppet, nämligen

till 18,000 kronor för varje bostad. I samband härmed har viss detaljändring,

avseende kostnaden för avsyning av läkarbostad, ägt rum i 1921

års kungörelse.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen, utöver förenämnda anslag å

150,000 kronor för år 1922, för därefter följande budgetperioder anvisat tillhopa

695,000 kronor, därav 200,000 kronor för vartdera av budgetåren 1926/

1927 och 1927/1928 och 160,000 kronor för budgetåret 1928/1929. Hela det

av riksdagen för bidrag till läkarbostäder anvisade anslagsbeloppet utgör

alltså 845,000 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till

erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till bidrag för anskaffande av bostäder åt

provinsialläkare å landsbygden för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor.

Bidrag för

anskaffande

av bostäder

åt provinsial

läkare å

landsbygden.

[43.]

Utskottets

yttrande.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Avlöning

åt civila

läkar
stipendiatcr.

[44.]

42:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (pnnkt 44) att, med uteslutande

ur riksstaten av det under avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården,

underavdelningen medicinalstyrelsen med dithörande stater, uppförda

ordinarie reservationsanslaget till avlöning åt civila läkarstipendiater,

under samma avdelning och underavdelning med oförändrad rubrik uppföra

ett ordinarie förslagsanslag av 5,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 206—208

i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för år 1922 var senast uppfört ett ordinarie reservationsanslag

å 31,000 kronor till avlöning åt civila läkarstipendiater. För därefter följande

budgetterminer har beträffande nämnda anslag, med hänsyn till å detsamma

förefintliga reservationer, icke upptagits något belopp.

Börande civila läkarstipendiater gäller för närvarande Kungl. Maj:ts förnyade

instruktion den 29 juni 1917 (nr 464). Enligt denna instruktion

antagas civila läkarstipendiater av medicinalstyrelsen, stipendiater av första

klassen till ett antal av högst tio för en tid av tre år och stipendiater av

andra klassen till ett antal av högst femton om året för en tid av tre månader.

Stipendiebeloppet utgör för stipendiat av första klassen 2,500 kronor

om året och för stipendiat av andra klassen 400 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen alltsedan år 1923 för

varje år medgivit, att av uppkomna reservationer å ifrågavarande anslag finge

för bestridande av kostnaderna för avlöningsförhöjning åt fyra civila läkarstipendiater

användas ett belopp av 6,000 kronor för budgetår. Denna avlöningsförhöjning

har varit avsedd att ersätta det tilläggsarvode, som under

åren närmast före år 1923 utgått till vissa civila läkarstipendiater från det

å extra stat anvisade anslaget för omedelbart provisoriskt avhjälpande av

läkarbristen, särskilt i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län.

Genom särskilda brev har Kungl. Maj:t bemyndigat medicinalstyrelsen dels

att för vart och ett av ifrågavarande budgetår till en var av högst fyra civila

läkarstipendiater av första klassen utbetala, utöver honom jämlikt bestämmelserna

i instruktionen tillkommande stipendiebelopp av 2,500 kronor om

året, ett särskilt arvode av 1,500 kronor för år räknat, med skyldighet för

honom att under tiden, mot ersättning enligt gällande bestämmelser, på förordnande

av medicinalstyrelsen biträda vid den civila sjukvården i första

hand inom Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län, dels ock att, utan

hinder av tidsbestämmelsen i samma instruktion, inskränka tiden för sådan

stipendiats anställning till minst ett år.

1928 års riksdag har efter förslag av Kungl. Maj:t beslutat, att reservationsanslag

må, med iakttagande av de anordningar, som vid övergången befinnas

lämpliga, disponeras allenast till och med andra budgetåret efter det,

å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört, dock med rätt för Kungl. Maj:t

att, då anslagets bortfallande efter nämnda tid skulle vålla särskild olägenhet

låta anslaget kvarstå till vederbörandes förfogande under ytterligare

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

47

liögst ett år. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t den 14 juni 1928 utfärdat

kungörelse med vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag

(nr 209), vilken kungörelse trätt i kraft den 1 juli 1928.

Vid anmälan av nu förevarande anslagsäskande har departementschefen

anfört följande:

»Även om nyssnämnda kungörelse den 14 juni 1928 formellt icke torde äga

giltighet för ifrågavarande reservationsanslag, synes den till grund för kungörelsen

liggande principen böra erhålla tillämpning jämväl i detta fall.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet har jag därför ansett lämpligt,

att det nu i riksstaten upptagna ordinarie reservationsanslaget till avlöning

åt civila läkarstipendiater från och med nästa budgetår uteslutes

därur. I anslutning härtill har ock tidigare i dag vid beräkningen av

inkomsterna i förslaget till riksstat för perioden 1929/1930 förutsatts, att de

reservationer, som vid utgången av innevarande budgetår må finnas å anslaget,

skola tagas i anspråk för finansieringen av nämnda riksstat (se bilaga

till 1929 års statsverksproposition: inkomsterna).

Till avlöning åt civila läkarstipendiater lära emellertid, såsom medicinalstyrelsen

föreslagit, medel allt fortfarande böra finnas tillgängliga. Jag delar

styrelsens uppfattning, att den lämpligaste formen härför är, att i riksstaten

uppföres ett ordinarie anslag av förslagsanslags natur. Anslagets rubrik

synes böra vara densamma som för det nuvarande reservationsanslaget.

Den sålunda ifrågasatta förändringen beträffande anslagets karaktär lärer

icke behöva föranleda några ändringar i huvudsak i avseende å nu gäl

lande bestämmelser rörande avlöning åt civila läkarstipendiater. Med hänsyn

till vad medicinalstyrelsen därutinnan anfört torde emellertid möjlighet

för framtiden böra beredas styrelsen att, räknat från och med den

1 juli 1929, förhöja fyra av beloppen till stipendiater av första klassen till

4,000 kronor för år under huvudsakligen samma villkor i fråga om tjänstgöringsplikt

och tid för stipendiums åtnjutande, som hittills i dylika fall

meddelats. Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, torde bestämmelser

i sådant avseende ävensom de stadganden i övrigt, vilka för

det nya anslagets användning må finnas erforderliga, böra utfärdas av

Kungl. Maj:t.

Yad angår det nya anslagets storlek har medicinalstyrelsen — med hänsyn

till anslagets ifrågasatta karaktär av förslagsanslag och enär i normala

fall endast ett fåtal stipendier hittills behövt utdelas — ansett, att beloppet

för anslaget icke behöver sättas högre än 10,000 kronor. I betraktande av

att under år 1928 endast två stipendier ä 2,500 kronor utdelats synes anslagsbeloppet

emellertid kunna begränsas till 5,000 kronor.»

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj ds förslag, får alltså

hemställa,

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av det under

avdelningen medicinalstaten samt hälso- och sjukvården, under
-

Utskottet»

yttrande.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Dyrtidstillägg

åt vissa extra

''provinsialläkare.

[45.]

Hospital och

asyler.

[46.]

avdelningen medicinalstyrelsen med dithörande stater, uppförda

ordinarie reservationsanslaget till avlöning åt civila läkarstipendiater,

under samma avdelning och underavdelning med oförändrad

rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 5,000

kronor.

43:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 45) och under erinran om att till dyrtidstillägg åt vissa

extra provinsialläkare för innevarande budgetår beviljats ett extra förslagsanslag

å 2,000 kronor, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 1,000 kronor.

44:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46) att

dels förklara, att befattningshavare vid den av 1928 års riksdag beslutade

anstalten i Sala för manliga asociala imbecilla skola i anställnings-, avlöningsoch

pensionshänseende anses tillhöra personalen vid hospital och asyler;

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på

följande sätt:

I. Läkarpersonal.

Befattning. Lönegrad.

14 överläkare av l:a klass ........................................................................ B 29

25 hospitalsläkare av l:a klass................................................................. B 28

3 överläkare av 2:a klass ...................................................................... B 28

1 överläkare av 3:e klass ...................................................................... B 27

33 hospitalsläkare av 2:a klass................................................................ B 26

1 läkare vid Yisby hospital................................................................... B 26

II. Kontorspersonal.

3 sysslomän av l:a klass ........................................................................ B 24

10 sysslomän av 2:a klass ........................................................................ B 22

5 sysslomän av 3:e klass ...................................................................... B 21

15 bokhållare ............................................................................................. B 15

18 kassörer............................................................................................... B 11

10 kameralbiträden .................................................................................. B 8

15 kanslibiträden ...................................................................................... B 7 III.

III. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsmän av l:a klass ............................................................... B 14

23 förestånderskor av l:a klass .............................................................. B 12

18 uppsyningsmän av 2:a klass ............................................................. B 10

139 överskötare................................. B 8

29 förestånderskor av 2:a klass.................................................................. B 7

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 49

Befattning. Lönegrad.

789 skötare ................................................................................................ B g

258 översköterskor ..................................................................................... B 6

919 sköterskor........................................................................................... B 3

IV. Elconomipersonal.

12 maskinmästare av l:a klass............................................................. B 15

5 maskinmästare av 2:a klass................................................................. B 13

10 befallningsmän .................................................................................... B 10

29 liantverksföreståndare av l:a klass................................................. B 10

16 maskinister av l:a klass ................................................................. B 10

16 trädgårdsmästare................................................................................... B 10

96 liantverksföreståndare av 2:a klass.................................................... B 8

19 maskinister av 2:a klass...................................................................... B 8

13 köksförestånderskor av l:a klass ......................................................... B 7

10 magasinsföreståndare .......................................................................... B 7

15 arbetsförestånderskor .......................................................................... B 6

12 bageriförestånderskor ........................................................................... B 6

10 chaufförer............................................................................................. B 6

14 eldare av l:a klass................................................................................. B 6

3 förmän i trädgård och jordbruk ......................................................... B 6

84 hantverkare............................................................................................. B 6

4 köksförestånderskor av 2:a klass....................................................... B 6

18 post- och stadsbud ................................................................................ B 6

15 tvättförestånderskor av l:a klass................................................ B 6

79 eldare av 2:a klass ................................................................................. B 5

27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ....................................... B 5

1 tvättförestånderska av 2:a klass .......................................................... B 3

dels besluta, att de av 1922 års riksdag godkända särskilda bestämmelserna

beträffande tjänstemän vid hospital och asyler skola från och med den 1 juli

1929 i följande delar hava den ändrade lydelse, som här angives:

»Utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet är stadgat skall gälla, att överläkare

av l:a och av 2:a klass icke må utom hospital och asyl, överläkare

av 3:e klass icke utom vederbörande stationeringsort samt läkaren vid Visby

hospital icke utom Visby stad utöva enskild praktik mot betalning, utom

vad rör nerv- eller sinnessjukdomar.

Vid bestämmande av vikariatsersättning enligt de i 19 § 1 mom. i avlöningsreglementet

angivna grunder skall överläkarbefattning av l:a klass anses

lika med befattning i lönegraden B 30, överläkarbefattning av 2:a klass lika

med befattning i lönegraden B 29 och överläkarbefattning av 3:e klass lika

med befattning i lönegraden B 28»;

dels godkänna följande stat för hospital och asyler, att tillämpas från och

med budgetåret 1929/1930:

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 5 häft. (Nr 5.)

674 89 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Stat.

50

A. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag..........

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...............................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslags

anslag..............................................................................................

B Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ..............

Summa kronor 20,500,000

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, nu 9,100,000

kronor, med 800,000 kronor till 9,900,000 kronor;

dels och medgiva, att till Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets må,

under i det föregående angivna villkor, för budgetåret 1929/1930 av ifrågavarande

anslag utgå ett belopp av 6,000 kronor såsom bidrag till utövande

av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 209—238

i statsrådsprotokollet.

Den av 1928 års riksdag fastställda staten för hospital och asyler är av

följande utseende:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ...........

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslags

anslag............................................................................................

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ...........

Summa kronor 19,580,000

Kronor.

7.540.000

700,000

2.300.000

9,040,000

Kronor.

7.600.000

700,000

2.340.000

9,860,000

Det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler är i gällande riks

stat upptaget till 9,100,000 kronor, motsvarande skillnaden mellan å ena

sidan slutsumman av den återgivna staten, 19,580,000 kronor, och å andra

sidan det belopp å 10,480,000 kronor, vartill hospitalens inkomster under

budgetåret uppskattats.

Fördelningen av antalet ordinarie befattningar vid statens hospital och

asyler för budgetåret 1928/1929 framgår av eu vid detta utlåtande fogad

tablå (Bil. I.).

Vid anmälan av frågan om anslagsbehovet för hospitalen för nästkommande

budgetår har departementschefen först behandlat vissa spörsmål om

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr f). 51

ändringar i antalet ordinarie befattningar vid hospitalen samt om ändrad

löneställning beträffande vissa befattningar.

Departementschefen har härvid till en början upptagit frågan om maskin

mästarnas löneställning.

Efter att hava erinrat om vad i denna fråga under senare tid förekommit

(sid. 211—215), har departementschefen — med anmälan att föreningen

för maskinmästare och maskinister vid statens hospital förnyat en

av föreningen förut gjord hemställan om uppflyttning av maskiumästarbefattuingarna

av l:a klass från 14:e till 15:e lönegraden och av motsvarande befattningar

av 2:a klass från 12:e till 14:e lönegraden — framhållit, att han

vore av den uppfattningen, att maskinmästarna vid hospitalen med hänsyn

till det ansvar och de arbetsuppgifter, som åvila dessa befattningshavare,

för närvarande ej vore på fullt tillfredsställande sätt tillgodosedda i lönelxänseende.

Departementschefen har härutinnan yttrat följande:

- På grund av den stora betydelse, som eu rationell skötsel av hospitalens

tekniska anläggningar äger icke minst ur driftsekonomisk synpunkt, måste

eu fullgod rekrytering till ifrågavarande befattningar anses vara av synnerlig

vikt, detta så mycket mera som enligt rådande personalorganisation de

svenska sinnessjukanstalterna — i motsats till vad som vid utländska motsvarande

anstalter på åtskilliga håll är fallet — sakna tekniskt utbildad personal

i högre befälsställning. Ur nu angivna synpunkter finner jag en förbättrad

löneställning för maskinmästarkåren vid hospitalen vara väl motiverad.

Då denna mening numera delas av samtliga de i frågan hörda myndigheterna,

synes förslag i ämnet böra föreläggas 1929 års riksdag.

Beträffande lönegradsplaceringen vill jag därvid, i enlighet med vad samtliga

myndigheter förordat, för maskinmästare av l:a klass tillstyrka eu placering

i 15:e lönegraden. Vidkommande befattningarna såsom maskinmästare

av 2:a klass kunna visserligen skäl anföras för det av medicinalstyrelsen och

socialstyrelsen tillstyrkta samt jämväl av föredragande departementschefen

i 1926 års statsverksproposition biträdda förslaget om en placering i lönegraden

B 14. Jag anser mig dock på denna punkt böra följa lönenämndens

förslag, enligt vilket den hittillsvarande skillnaden i löneläge mellan de båda

befattningsgrupperna skulle bibehållas och de avsedda befattningarna av 2:a

klass alltså hänföras till lönegraden B 13.

Med avseende å övergången till den nya löneställningen för ifrågavarande

befattningar synes, i anslutning till vad som medgivits i vissa tidigare liknande

fall, böra tillämpas, att innehavande konstitutorial får gälla även för

den till högre lönegrad uppflyttade tjänsten. Beträffande bestämmandet av

den löneklass, som en till högre lönegrad uppflyttad tjänsteman skall tillhöra,

synes — jämväl i anslutning till vad tidigare beslutats — böra så

anses, som om befattningen redan vid tjänstemannens tillträde till densamma

tillhört vederbörande lönegrad. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t

att med tillämpning av dessa huvudregler utfärda de övergångsbestämmelser,

som kunna anses erforderliga.

Maskinmästarnas

1 <5 nostii 11

n i n g.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Övriga

ändringar i

p erson aluppsättningen.

Ett bifall till det av mig förordade förslaget kan beräknas föranleda en

utgiftsökning av något över 4,000 kronor årligen. Förslaget har alltså icke

stor ekonomisk räckvidd. Jag vill emellertid tillägga, att ytterligare någon

kostnadsökning föranledes av bifall till vad jag kommer att förorda beträffande

inrättande av vissa nya ordinarie maskinmästartjänster.»

Departementschefen har härefter övergått att behandla av medicinalstyrelsen

föreslagna ändringar i antalet ordinarie befattningar vid hospitalen (sid.

217—227).

Dessa ändringar betingas huvudsakligen dels av att nu pågående, av 1927

års riksdag beslutad utvidgning av Piteå hospital beräknas bliva slutförd

under budgetåret 1929/1930 och dels av att de utav riksdagen år 1928 beslutade

omändringarna av kasernetablissementen i Vänersborg och Sala till

anstalter för sinnessjuka och sinnesslöa torde bliva färdigställda under eller

kort tid efter utgången av samma budgetår. Vidare föreligga förslag rörande

vissa smärre ändringar i personaluppsättningarna vid hospitalen i Lund och

Hälsingborg.

Vad först angår utvidgningen av Piteå hospital, som beräknas bliva färdig

omkring den 1 januari 1930, möjliggör densamma en ökning av hospitalets

patientantal från 370 till minst 518, vilket dels nödvändiggör en avsevärd

ökning av sjukvårdspersonalen, dels föranleder ökade arbetsuppgifter för

vissa redan förut anställda befattningshavare.

I anledning av Piteå hospitals utvidgning har medicinalstyrelsen sålunda

föreslagit dels ökning av hospitalets personal med en överläkare av Pa klass,

en hospitalsläkare av 2:a klass, en syssloman av 2:a klass, ett kanslibiträde,

en överskötare, 10 skötare, 3 översköterskor, 15 sköterskor och en maskinmästare

av Pa klass, dels minskning med eu överläkare av 2:a klass,

en syssloman av 3:e klass och en maskinmästare av 2:a klass. Förslaget

innebär uppflyttning i lönegrad av överläkare-, sysslomans och rnaskinmästarbefattningarna

vid hospitalet. Ehuru hospitalets utvidgning, såsom

förut nämnts, beräknas bliva fullbordad först omkring den 1 januari 1930,

har styrelsen ansett den föreslagna förändringen beträffande överläkarens,

sysslomannens och maskinmästarens löneställning böra träda i kraft redan

från och med den 1 juli 1929. Till stöd härför anför styrelsen, att dels det

arbete i fråga om de nya patientplatsernas iordningsställande, anskaffning

av utredningspersedlar till desamma, förberedande åtgärder i övrigt för de

nya patienternas intagning samt anställning av ökad personal, som redan

dessförinnan kommer att påvila överläkaren och sysslomannen, och dels den

tillsyn av de i samband med utvidgningen pågående omändringsarbetena i

avseende å hospitalets maskinella anordningar och den avprovning av dessa

ändringar, som ankommer på maskinmästaren, i väsentlig grad komma att

öka nämnda befattningshavares åligganden under månaderna närmast före

utvidgningens fullbordande. Övriga av styrelsen föreslagna nya befattningar

hava ansetts böra tillsättas å tid under budgetåret 1929/1930, då desamma

befinnas behövliga.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5

53

Vad härefter angår de anstalter för sinnessjuka samt för asociala sinnesslöa,

som enligt 1928 års riksdags beslut skola inrättas inom förutvarande kasernetablissement

i Vänersborg, Sala och Örebro, har departementschefen erinrat

att — såsom framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 165 till 1928 års riksdag

(sid. 233) — dessa anstalter beräknats kunna tagas i bruk, Vänersborgsanstalten

senast den 1 juli 1930, Salaanstalten senast den 1 oktober 1930

och Örebroanstalten senast den 1 juli 1931. Vid Vänersborgsanstalten bör

således redan i slutet av budgetåret 1929/1930 vara anställd tillräckligt stor

personal för att anstalten senast* vid den beräknade tidpunkten skall kunna

börja beläggas med patienter. Vid Salaanstalten bör jämväl i slutet av

nästa budgetår finnas anställda befattningshavare, som kunna verkställa anskaffning

av anstaltens behov av inventarier och andra utrustningspersedlar.

Någon personal för Örebroanstalten erfordras däremot icke under budgetåret

1929/1930.

Vidkommande först Vänersborgsanstalten, har departementschefen till en

böljan erinrat, att i förenämnda proposition nr 165 till 1928 års riksdag

fanns intagen (sid. 172) en av medicinalstyrelsen uppgjord approximativ beräkning

av anstaltens personalbehov, enligt vilken beräkning anstalten vid

ett av styrelsen förordat platsantal av 822 skulle vid full beläggning erfordra

— förutom ett antal icke-ordinarie

ordinarie tjänstemän:

Läkar per sonal.

1 överläkare av l:a klass,

1 hospitalsläkare av l:a klass,

2 » » 2:a »

Kontorspersonal.

1 syssloman av 2:a klass,

1 bokhållare,

1 kassör,

1 kameralbiträde,

1 kanslibiträde.

Sjukvårdspersonal.

1 uppsyningsman av l:a klass,

1 förestånderska av » »

1 uppsyningsman av 2:a klass,

4 överskötare,

befattningshavavare — följande antal

2 förestånderskor av 2:a klass,

39 skötare,

14 översköterskor,

45 sköterskor.

Ekonomipersonal.

1 maskinmästare av l:a klass,

1 hantverksföreståndare av l:a klass,

1 maskinist av l:a klass,

1 trädgårdsmästare,

7 hantverksföreståndare av 2:a klass,

1 köksförestånderska av l:a klass,

1 magasinsföreståndare,

1 arbetsförestånderska,

4 hantverkare,

1 post- och stadsbud,

1 tvättförestånderska av l:a klass,

4 eldare av 2:a klass.

Beträffande denna uppskattning anförde då föredragande departementschefen,

att den endast avsåge att giva en ungefärlig uppfattning av personalkostnaderna

samt att vid patientantalets ökning till en av departementschefen

förordad siffra av 858 enligt medicinalstyrelsens beräkningsgrunder skulle

tillkomma ytterligare 6 sjukvårdsbefattningar.

För tillgodoseende av personalbehovet vid den nya Vänersborgsanstalten

under nästkommande budgetår har medicinalstyrelsen hemställt om ökning

av antalet ordinarie befattningar vid hospitalen med följande, nämligen:

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1 överläkare av l:a klass,

1 hospitalsläkare av l:a klass,

2 » » 2:a »

1 syssloman » » »

1 bokhållare,

1 kassör,

1 kameralbiträde,

1 kanslibiträde,

1 uppsyningsman av l:a klass,

1 förestånderska av l:a klass,

4 överskötare,

30 skötare,

14 översköterskor,

Yad angår den nya anstalten i Sala, har, såsom förut nämnts, ansetts,

att under budgetåret 1929/1930 endast behövde anställas sådana befattningshavare,

som erfordras för anskaffning av nämnda anstalts behov av inventarier

och andra utrustningspersedlar. Styrelsen har föreslagit, att antalet

ordinarie befattningar vid hospitalen för tillgodoseende av Salaaiistaltens

ifrågavarande personalbehov från och med budgetåret 1929/1930 måste utökas

med följande, nämligen:

1 överläkare av 3:e klass,

1 syssloman » » »

1 kassör,

1 uppsyningsman av 2:a klass,

1 maskinmästare » » » .

I fråga om dessa befattningar gäller liksom i fråga om de föreslagna nya

befattningarna vid Yänersborgsanstalten, att befattningarna skola tillsättas

först i den mån behov av desamma uppkomme.

Yidkommande slutligen förberörda förslag angående mindre förändringar

i personaluppsättningarna vid hospitalen i Lund och Hälsingborg har medicinalstyrelsen

hemställt, att en uppsyningsmanstjänst av l:a klass och fem

överskötartjänster måtte från och med budgetåret 1929/1930 förändras, den

förra till föreståndersketjänst av l:a klass och de senare till översköterskebefattningar.

I

I fråga om de sålunda föreslagna ändringarna i antalet ordinarie befattningar

vid hospitalen har departementschefen anfört följande:

»De av medicinalstyrelsen i liär berörda avseenden framställda förslagen

finner jag mig böra tillstyrka. Beträffande skälen för detta ståndpunktstagande

samt i fråga om vissa förhållanden, som eljest synas vara av betydelse

vid bedömande av förslagen, ber jag att — utöver vad medicinalstyrelsen

yttrat — få anföra följande.

Den i anledning av utvidgningen utav Piteå hospital och asyl föreslagna

ökningen av ordinarie personal synes vara avvägd på ett sådant sätt, att

35 sköterskor,

1 maskinmästare av l:a klass,

1 hantverksföreståndare av l:a klass,

1 maskinist av l:a klass,

1 trädgårdsmästare,

4 hantverksföreståndare av 2:a klass,

1 köksförestånderska » l:a »

1 magasinsföreståndare,

1 arbetsförestånderska,

1 hantverkare,

1 post- och stadsbud,

4 eldare av 2:a klass.

s. 55 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets utlåtande År

55

garanti lärer föreligga för att den av styrelsen bebådade utredningen rörande

personalbehovet vid anstalten icke på något sätt föregripes. Jag vid emellertid

i detta sammanhang betona angelägenheten av att man vid nämnda

utredning söker ernå eu sådan organisation av sjukvårdsarbetet, att personalökningen

kan i möjligaste mån begränsas. Vad angår de till uppfiyttning

i lönegrad ifrågasatta befattningarna såsom överläkare, syssloman och maskinmästare

vid denna anstalt, synas giltiga skäl vara anförda för förslaget

att låta uppflyttningen träda i kraft redan från och med den 1 juli 1929.

Då det här icke är fråga om en uppdyttning av samma art som den i

det föregående tillstyrkta uppdyttniugen av maskinmästarkåren såsom sådan,

torde beträffande nu avsedda befattningar icke böra medgivas de anordningar

i fråga om övergången till den nya löneställningen, som jag tidigare

förordat beträffande maskinmästarna. 1 stället torde ifrågavarande befattningar

vid Piteå hospital och asyl böra kungöras till ansökning lediga,

ehuru med viss begränsad ansökningsrätt, på sätt Kungl. Maj:t torde böra

äga bestämma. De tillstyrkta nya befattningar vid Piteåanstalten, som

avse utökning av personalbeståndet, böra, såsom medicinalstyrelsen ock påpekat,

självfallet tillsättas först i den mån befattningarna vid beläggningens

ökande bliva nödvändiga för sjukvården.

Beträffande de för anstalterna i Vänersborg och Sala beräknade tjänsterna

gäller likaledes, att de böra tillsättas först i mån av behov. Det är emellertid

av vikt, att den personal, som erfordras för arbetena med anstalternas

inventarieutrustning m. in., kan tillsättas i så god tid, att inventarieanskaffningen

kan verkställas på det mest ekonomiska sätt. Detta betonades

även av min företrädare i ämbetet i samband med behandling av

förslag om anstalternas upprättande (proposition nr 165 år 1928), varvid han

(sid. 232) även förklarade sig hava för avsikt att vidtaga åtgärder för att

arbetena med inventarieanskaffning skulle kunna förberedas i sådan tid, att

de kunde verkställas på ett ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

I detta avseende ber jag få anmäla, att sedan Kungl. Maj:t genom beslut

den 22 juni 1928 anbefallt medicinalstyrelsen att, under hänsynstagande till

vissa i beslutet närmare angivna omständigheter, uppgöra och före den 1

januari 1929 till Kungl. Maj:t inkomma med en i huvuddrag utformad allmän

plan för anstalternas i Vänersborg, Sala och Örebro förseende med inventarier,

sådan plan numera inkommit. Ehuru en dylik plan alltså redan

föreligger och vissa förberedande åtgärder för dess realiserande torde kunna

verkställas genom medicinalstyrelsens försorg, lärer det dock vara av vikt,

att viss personal i god tid före anstalternas färdigställande finnes tillgänglig

för ifrågavarande arbeten. För Vänersborgsanstaltens vidkommande bör ock

personalberäkningen ske med hänsyn till att anstaltens beläggande bör kunna

påbörjas under sista delen av budgetåret i fråga, något som också beaktats

i medicinalstyrelsens förslag. Vid behandlingen i det följande av anslagsberäkningen

under vederbörande post i staten för hospital och asyler får

jag tillfälle att angiva min ståndpunkt beträffande frågan, huru lång tid av

budgetåret den vid vardera anstalten föreslagna personalen bör beräknas

behövlig.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

I anledning av vad lönenämndens ordförande i sitt förut återgivna särskilda

yttrande anfört torde böra framhållas, att — såsom framgår av medicinalstyrelsens

förslag — det icke beträffande någon av de ifrågavarande anstalterna

nu gäller att bedöma det totala personalbehovet efter en fullbeläggning

av anstalterna. Denna fråga kan tydligen först ett kommande år

upptagas till prövning.

Med avseende å personalen vid anstalten i Sala torde, utöver vad förut

anförts, böra framhållas följande. Denna anstalt är avsedd icke för sinnessjuka

utan för manliga asociala imbecilla, d. v. s. en grupp av sinnesslöa,

vilken enligt nu gällande bestämmelser är berättigad till inträde vid

statens hospital. I förenämnda proposition nr 165 till 1928 års riksdag

framhöll föredragande departementschefen (sid. 75 och 76), att anstalten

borde — liksom den för kvinnliga asociala imbecilla avsedda anstalten i

Örebro — organiseras i huvudsak på sätt gäller beträffande hospital och

asyler samt att personalen borde i avlönings- och anställningsliänseende få

anses tillhöra befattningshavare vid hospital och asyler. Detta uttalande

lämnades av riksdagen utan erinran. Då den sålunda tilltänkta anordningen,

vilken i medicinalstyrelsens förslag förutsatts, synes mig vara ur olika

synpunkter lämplig, tillstyrker jag, att riksdagens beslut i fråga om en dylik

anordning inhämtas. — Yad angår överläkaren vid Salaanstalten bygger den

av medicinalstyrelsen förordade lägre löneställningen på förutsättningen, att

medgivande lämnas överläkaren att — i analogi med vad som gäller beträffande

läkaren vid Yisby hospital — inom Sala stad utöva jämväl annan enskild

praktik än rörande nerv- och sinnessjukdomar. Härför erfordras viss

ändring i de av 1922 års riksdag antagna särskilda bestämmelserna beträffande

hospitalens befattningshavare, i vilket avseende jag i det följande

kommer att framställa förslag. Ändring i nämnda bestämmelser erfordras

vidare för realiserande av styrelsens förslag beträffande vikariatsersättning

vid överläkarbefattningen, vilket förslag ansluter sig till vad som gäller be

träffande befintliga överläkarbefattningar och innebär, att befattningen —

med hänsyn till den bostadsförmån, som skulle tillkomma dess innehavare

— i fråga om vikariatsersättning anses tillhöra lönegraden närmast över den,

vartill densamma är hänförd. Jämväl i sistberörda avseende har jag för

avsikt att i det följande göra hemställan.

Inrättandet av den föreslagna överläkarbefattningen av 3:e klass vid Salaanstalten

torde vidare betinga en ändring i de av riksdagen antagna särskilda

bestämmelserna för tjänstemän vid statsdepartement och vissa andra

till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension

(kungörelsen nr 456 år 1921 med däri sedermera vidtagna ändringar). Det

lärer ankomma på chefen för finansdepartementet att längre fram upptaga

denna fråga till behandling.

Med avseende å förslaget att vid anstalterna i Lund och Hälsingborg

ersätta vissa manliga sjukvårdsbefattningar med motsvarande kvinnliga tjänster

vill jag erinra, att liknande utbyten förut upprepade gånger ägt rum samt

att förslaget härutinnan ansluter sig till det av statsmakterna tidigare ut
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ,5. 57

talade önskemålet att i viss utsträckning i mån av befattningshavares avgång

ersätta manlig vårdpersonal vid hospitalens mansavdelningnr med kvinnlig

personal. Med hänsyn härtill förordar jag bifall till förslaget, vilket innebär

viss besparing för statsverket.»

Härefter har departementschefen till behandling upptagit medicinalstyrelsens

förslag till beräkning av de olika posterna inom staten för hospital

och asyler för nästa budgetår.

Yad då först angår avlöning sstaten, har medicinalstyrelsen beträffande

anslagsposten till avlöningar till ordinarie befattningshavare — nu upptagen

till 7,540,000 kronor — föreslagit, att densamma med hänsyn till styrelsens

förslag i avseende å ordinarie befattningar vid hospitalen måtte höjas till

7,600,000 kronor.

I fråga om anslagsposten till vikariatsersättning ar — för närvarande 700,000

kronor — har någon ändring icke ifrågasatts.

Anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare fn. m. —

nu 2,300,000 kronor — har till följd av ökat antal befattningshavare föreslagits

till upptagande med 2,350,000 kronor.

Beträffande dessa förslag har departementschefen anfört följande:

»Då medicinalstyrelsens beräkning beträffande de tider av budgetåret

1929/1930, under vilka de föreslagna nya ordinarie tjänsterna vid anstalterna

i Piteå, Vänersborg och Sala komma att vara besatta, synes mig väl avvägd

samt jag i övrigt icke finner anledning till erinran mot styrelsens förslag

beträffande anslagsposten till avlöningar till ordinarie befattningshavare, tillstyrker

jag, att denna post upptages till ett belopp av 7,600,000 kronor. Vid

beräkningen av denna summa har visserligen icke tagits hänsyn till den i

det föregående tillstyrkta uppflyttningen i lönegrad av ma.skinmästarbefattningarna,

men den ringa utgiftsökning, som ett bifall till detta förslag

skulle medföra, synes mig icke behöva föranleda någon ytterligare höjning

av anslagsposten.

Likaledes tillstyrker jag medicinalstyrelsens förslag rörande anslagsposten

till vikariatsersättningar, vilket innebär, att posten skulle upptagas med oförändrat

belopp, 700,000 kronor.

Vidkommande anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. finner jag icke anledning till annat yttrande beträffande styrelsens

förslag, än att den för ökning av den icke-ordinarie personalen vid Piteå

hospital och asyl beräknade höjningen av denna post synes vara väl högt

tilltagen och torde kunna minskas med i runt tal 10,000 kronor. I följd

härav torde posten i fråga böra bestämmas till 2,340,000 kronor.»

Med avseende å den under omkostnadsstaten upptagna anslagsposten till

övriga kostnader för hospitals underhåll — nu 9,040,000 kronor — skulle,

under förutsättning av att förhållandena under budgetåret 1929/1930 i övrigt

icke komma att avvika från förhållandena under budgetåret 1927/1928, utgiftssiffran,

för sistnämnda budgetår 9,843,090:70 kronor, enligt medicinalsty''

relsens beräkning dels ökas på grund av Hälsingsborgs hospitals fulla

]{c r ii k n i n g

av li o s p i t a 1 f

statens

särskilda

anslagsposter

in. in.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

beläggning med 80,000 kronor, på grund av det ökade platsantalet vid Pitea

hospital med 30,000 kronor, för utrustning av de nya platserna vid sistnämnda

hospital och vid den nya Vänersborgsanstalteu med 600,000 kronor

och för understödjande av Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets med 6,000

kronor och dels minskas på grund av Malmö asyls nedläggning med omkring

80,000 kronor och på grund av att utrustningskostnaden för Hälsingborgs

hospital numera bortfallit med 500,000 kronor. Utgifterna skulle sålunda

under budgetåret 1929/1930 komma att uppgå till kronor (9,843,090: 10

+ 80,000 + 30,000 + 600,000 + 6,000) 10,559,090: 70 — (80,000 + 500,000)

580.000 och alltså utgöra kronor 9,979,090:70 eller i avrundat tal 9,980,000

kronor.

Inkomsterna på anslagsposten, vilka under budgetåret 1927/1928 uppgingo

till 10,420,835:27, skulle enligt vad nyss anförts komma att under budgetåret

1929/1930 dels ökas på grund av Hälsingborgs hospitals fulla beläggning

med 125,000 kronor, på grund av det ökade patientantalet vid

Piteå hospital med 45,000 kronor samt på grund av de ändrade bestämmelserna

angående ersättning för av hospitalspersonal mottagen kost med

70.000 kronor, och dels minskas på grund av Malmö asyls nedläggning

med omkring 55,000 kronor. Enligt denna beräkning skulle således inkomsterna

på anslagsposten under sistnämnda budgetår komma att uppgå

till (10,420,835: 27 + 125,000 + 45,000 + 70,000) 10,660,835: 27 — 55,000 — kronor

10,605,835:27 eller i avrundat tal 10,600,000 kronor.

Innan departementschefen ingått på behandling av de framlagda beräkningarna

rörande anslagsposten till övriga kostnader för hospitals underhåll,

har departementschefen särskilt uppehållit sig vid frågan om förhöjt statsbidrag

till Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets för utövande av viss hjälpverksamhet

för psykiskt sjuka.

Efter att hava redogjort för vad i frågan förekommit har departementschefen

i ämnet anfört följande:

»Frågan om vård och tillsyn av psykiskt sjuka utanför sinnessjukvårdsanstalter

samt om vidtagande av rådgivande och hjälpande åtgärder i syfte att

för så många sinnessjuka som möjligt undgå kostsam anstaltsvård är enligt

min mening värd det största beaktande. Detta gäller särskilt för närvarande,

då den rådande bristen på liospitalsplatser föranlett vidtagande av verkliga

kraftåtgärder och då alltså varje avlastning av hospitalen är av betydelse.

De erfarenheter, som vunnits på vissa håll utomlands — särskilt i södra

Tyskland — där eu sådan verksamhet, s. k. yttre sinnessjukvård, nått en

kraftigare utveckling, synas också giva vid handen, att dylika åtgärder icke

blott kunna vara av betydelse för minskande av platsbehovet å hospitalen

och eljest i ekonomiskt avseende utan även kunna vara till gagn såväl för

de sjuka själva som ur allmänt samhälleliga synpunkter. En verksamhet av

liknande slag har ock under åtskilliga år med goda resultat bedrivits i

Stockholm samt åtnjutit ekonomiskt understöd av Stockholms stad. Vad

som anförts till stöd för ifrågavarande ansökan visar ock, att verksamheten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottet» utlåtande AV <5.

Öl)

vid Lunds hospital redan hunnit bliva till avsevärt gagn i olika hänseenden.

Den därvid vunna erfarenheten torde även bliva av betydelse vid behandling

i fortsättningen av liknande frågor.

På sätt i 1928 års statsverksproposition anfördes, har medicinalstyrelsen

år 192G framlagt förslag beträffande vissa statliga åtgärder för tillsyn över

hemvård av sinnessjuka. På grundvalen av detta förslag hava numera 1920

års sinnessjuksakkunniga i betänkande med förslag till stadga angående

sinnessjukvården i riket m. m. tillstyrkt en till en början försöksvis anordnad

hjälpverksamhet för sinnessjuka i anslutning till tre av landets hospital,’

däribland anstalten i Lund. Jag anser mig icke nu böra närmare ingå på

detta förslag, till vilket jag hoppas få tillfälle att längre fram, vid behandling

av vissa med frågan om ny sinnessjuklagstiftning sammanhängande spörsmål,

angiva min ståndpunkt. Här är endast att erinra, att enligt det förslag

till lag om sinnessjuka och om undersökning av sinnesbeskaffenhet,

varöver Kungl. Maj:t den 24 november 1928 beslutat inhämta lagrådets yttrande,

den nya lagen — och därmed även nyssnämnda bestämmelser om hjälpverksamhet

— skall träda i kraft först den 1 januari 1931; och även om man

torde kunna hysa förhoppning, att åtminstone vissa förberedande åtgärder

för en statlig hjälpverksamhet för sinnessjuka skola kunna vidtagas före

nämnda tidpunkt, lärer man dock icke kunna räkna med att redan före utgången

av nästkommande budgetår en effektiv dylik statlig verksamhet skall

kunna komma till stånd. Under sådana förhållanden synes det mig vara av

vikt, att Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets erhåller fortsatt statsbidrag

under nästkommande budgetår för att utan avbrott kunna fullfölja verksamheten,

intill dess de statliga anordningarna hinna vidtagas. Yad angår storleken

av detta bidrag anser jag, med hänsyn till betydelsen av att verksamheten

kan uppehållas i oförminskad omfattning samt till vad kretsens styrelse

upplyst angående storleken av förefintliga medel, att det begärda bidragsbeloppet

av 6,000 kronor bör anvisas för ändamålet.

Såsom villkor för bidraget torde, på sätt skett beträffande det för innevarande

budgetår beviljade understödet, böra stadgas, att verksamheten

skall stå under överinseende av eu av medicinalstyrelsen utsedd person, att

den ifrågavarande kuratorn skall vara skyldig att — inom den avsedda

verksamhetens ram — biträda ledningen vid vederbörande hospital, då så

påfordras, samt att till medicinalstyrelsen skall så snart som möjligt efter

budgetårets utgång avlämnas berättelse rörande verksamheten.»

Yad slutligen angår medicinalstyrelsens uppskattning av anslagsposten

till övriga kostnader för hospitals underhåll, har departementschefen på anförda

skäl funnit den av medicinalstyrelsen uppskattade utgiftssumman,

9,980,000 kronor, kunna minskas med 120,000 kronor till 9,860,000 kronor,

med vilket sistnämnda belopp anslagsposten i fråga alltså uppförts.

Beträffande inkomsterna har departementschefen ej haft något att erinra

mot medicinalstyrelsens beräkning, som slutar å ett belopp av 10,600,000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

RO

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Enligt de gjorda beräkningarna skulle de särskilda anslagsposterna inom

staten för hospital och asyler te sig på följande sätt:

Avlöningar till ordinarie befattningshavare ....................... kronor 7,600,000

Vikariatsersättningar ............................................................... » 700,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ..... » 2,340,000

Övriga kostnader för hospitals underhåll ............ » 9,860,000

Summa kronor 20,500,000

Summan av anslagsposterna utgör, såsom av sammanställningen framgår,

20.500.000 kronor. Vid beräkning av anslaget till hospital och asyler för

nästa budgetår bör från denna summa dragas det belopp å 10,600,000 kronor,

vartill inkomsterna för samma tid uppskattats. Härvid erhålles ett belopp

av 9,900,000 kronor. Till sistnämnda belopp har alltså anslaget till hospital

och asyler beräknats i riksstaten för nästkommande budgetår.

Det sålunda uppskattade anslagsbeloppet innebär i förhållande till anslaget

för innevarande budgetår en ökning med 800,000 kronor. I avseende

härå är att märka, att förevarande anslag under de senaste åren, trots

ökning av antalet vårdplatser å hospitalen och därav betingad stegring av

kostnaderna, undergått en successiv minskning. Sålunda utgjorde anslagsbeloppet

för budgetåret 1926/1927 10,300,000, för budgetåret 1927/1928

9.800.000 samt för innevarande budgetår, såsom förut nämnts, 9,100,000 kronor.

Minskningen från 1926/1927 till 1927/1928 möjliggjordes väsentligen genom

höjning av vårdavgifterna vid hospitalen. Den nu föreslagna anslagshöjningen

innebär, trots utökningen av vårdplatsernas antal, knappast mera än att

anslaget återföres till den storlek det hade budgetåret 1927/1928. Att anslaget

för innevarande budgetår kunnat sättas avsevärt lägre beror, utom

på ny höjning av vårdavgifterna, huvudsakligen därpå att för detta budgetår

— i motsats mot tiden närmast förut och närmast efteråt — icke behövt

beräknas mera avsevärda kostnader för inredning av nya eller tillbyggda

anstalter. I

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft två motioner, väckta, den ena, nr 21, inom första kammaren

av herr A. Petrén och den andra, nr 41, inom andra kammaren av

herr G. Karlsson i Yadstena och J. H. Blomquist.

I den förstnämnda motionen har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att det vid anstalten i Sala för manliga asociala imbecilla anställes en överläkare

av 2:dra klass.

I den senare motionen har yrkats, att, i enlighet med av medicinalstyrelsen

gjord utredning och av allmänna civilförvaltningens lönenämnd förordat

förslag, nedannämnda befattningar måtte uppföras på ordinarie stat

och i av allmänna civilförvaltningens lönenämnd förordad placering i lönegrad

:

Yttre nattvakt B 5.

Köksförestånderskornas närmaste biträde B 5.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <5. G1

Sömmerska och väverska B 3.

Tvätt- och bageriförestånderskornas närmaste biträde B 3;

att anslaget till avlöning till ordinarie befattningshavare ökas med 155,136

kronor samt

att anslaget till avlöning till icke ordinarie befattningshavare m. m. minskas

med 131,580 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Vid den prövning, utskottet ägnat Kungl. Maj:ts förevarande förslag, har

utskottet behandlat de särskilda frågorna i den ordning, vari de i statsrådsprotokollet

upptagits.

Vad då först angår frågan om maskinmästarnas löneställning, var, på sätt

ock i statsrådsprotokollet framhållits, spörsmålet om ändrad lönegradsplacering

för ifrågavarande befattningshavare föremål för riksdagens prövning så

sent som år 1926, därvid riksdagen, med hänsyn till de konsekvenser ett

bifall till det då framlagda förslaget skulle kunna komma att medföra, ansåg

sig icke kunna medgiva någon ändring i dessa befattningshavares löneställning.

Erkännas må, att frågan numera kommit i ett i viss mån annat läge

än vari den befann sig, då den senast prövades av riksdagen, men utskottet

anser i varje fall tidpunkten ännu icke vara inne för frågans definitiva avgörande.

Med hänsyn till de skilda uppfattningar, som i frågan gjort sig

gällande, anser utskottet lämpligast, att spörsmålet om dessa befattningshavares

placering i lönehänseende upptages till slutlig prövning i samband

med det förslag, 1928 års lönekommitté i sinom tid kan komma att framlägga

rörande, bland annat, dyrtidstilläggens inarbetande i de fasta lönerna.

Vidkommande härefter Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ändringar i antalet

ordinarie befattningar vid hospitalen — betingade i huvudsak av nu

pågående, av 1927 års riksdag beslutad utvidgning av Piteå hospital samt

av de av riksdagen år 1928 beslutade omändringarna av kasernetablissementen

i Vänersborg och Sala till anstalter för sinnessjuka och sinnesslöa

— hava förslagen härutinnan i huvudsak icke givit utskottet anledning till

erinran. Utskottet vill emellertid, i anslutning till vad departementschefen

anfört, framhålla angelägenheten av, att nya befattningar vid anstalterna

i fråga icke tillsättas, förrän verkligt behov av vederbörande befattningshavare

visar sig föreligga.

I vissa avseenden har utskottet emellertid funnit sig icke kunna biträda

Kungl. Maj:ts förslag. Vad personaluppsättningen vid Piteå hospital beträffar,

har utskottet sålunda ansett sig icke — åtminstone för närvarande

— kunna förorda uppflyttning av överläkar- och sysslomansbefattningarna

därstädes och har, med hänsyn till, bland annat, vad utskottet ovan anfört

beträffande maskinmästarbefattningarnas löneställning, maskinmästarbefattningen

vid hospitalet i fråga ävenledes synts utskottet böra bibehållas i

innehavande lönegrad.

Utskottcta

yttrande.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

62

Till inrättande vid Piteå hospital har, bland annat, föreslagits en kanslibiträdestjänst

i lönegraden B 7. Det synes emellertid utskottet tillfyllest,

om i dess ställe uppföres en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden B 4.

Detsamma gäller i fråga om den till inrättande vid Yänersborgsanstalten

föreslagna kanslibiträdesbefattningen.

Yad angår det föreslagna antalet befattningar vid Salaanstalten, skulle

enligt Kungl. Majds förslag vid sagda anstalt inrättas eu överläkartjänst av

3:e klass, vilken tjänst hänförts till lönegraden B 27. Som ovan nämnts,

har motionsvis ifrågasatts, att överläkartjänsten vid anstalten skulle hänföras

till 2:a klassen och såsom sådan placeras i lönegraden B 28. Frågan om

den rätta placeringen av denna tjänst har synts utskottet synnerligen tvivelaktig.

Å ena sidan tala för en högre placering av tjänsten i fråga än den,

Kungl. Majd föreslagit, de av motionären härför anförda skälen, men å

andra sidan synes utskottet försiktigheten bjuda, att, innan erfarenhet vunnits

rörande det arbete, som kommer att påvila läkaren, befattningen i fråga

hänföres till den av Kungl. Majd föreslagna lönegraden. I avvaktan på erfarenhet

härom anser sig utskottet alltså böra tillstyrka, att befattningen

hänföres till lönegraden B 27. Utskottet håller tillika före, att det bör

tagas under övervägande, huruvida icke överläkaren vid nu ifrågavarande

anstalt jämväl bör med fördel kunna vara rådgivande psykiater vid Salbohedsanstalten

för sinnesslöa gossar. Innan sådant övervägande ägt rum,

anser utskottet icke lämpligt, att läkaren i fråga om rätt att utöva privat

praktik ställes i bättre ställning än överläkarna vid hospitalen i allmänhet,

och detta desto mera som under första beläggningstiden överläkarens arbete

vid anstalten torde bliva särskilt krävande.

I detta sammanhang har utskottet till behandling upptagit det i motionen

II: 41 gjorda yrkandet om vissa lägre befattningars uppförande å ordinarie

stat.

Yad detta yrkande beträffar, får utskottet — på sätt i motionen ock

skett — framhålla, att spörsmålet om beredande av ordinarie anställning för

de befattningshavare, som i motionen avses, varit föremål för utredning och

att frågan härom ännu icke underställts Kungl. Maj:ts slutliga prövning.

Bedan med hänsyn härtill har utskottet ansett sig icke kunna nu förorda

motionärernas yrkande. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t

skall låta sig angeläget vara att snarast möjligt slutföra prövningen av

berörda fråga och för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna prövning

må giva anledning.

Yidkommande så Kungl. Maj:ts förslag om förhöjt statsbidrag till FredrikaBremer-förbundets

Lundakrets för utövande av viss hjälpverksamhet för

psykiskt sjuka har utskottet i likhet med departementschefen ansett fortsatt

statsbidrag böra beviljas för nästkommande budgetår, för att verksamheten

må kunna utan avbrott fullföljas, intill dess de statliga anordningarna på

området i fråga hinna vidtagas. Lika med departementschefen anser utskottet

ock att, med hänsyn dels till betydelsen av att verksamheten kan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr It.

03

uppehållas i oförminskad omfattning dels till vad kretsens styrelse upplyst

angående storleken av förefintliga medel, det äskade bidragsbeloppet, b,000

kronor, bör för ändamålet anvisas.

Beträffande slutligen beräkningen av hospitalstatens särskilda anslagsposter

hava förslagen härutinnan icke föranlett till någon erinran från

utskottets sida. De av utskottet förordade ändringarna i fråga om avlöningsstaten

har utskottet, med hänsyn till anslagets natur och storlek samt

den avrundning i fråga om anslagsposten till avlöningar till ordinarie befattningshavare,

som av Kungl. Maj:t vidtagits, ansett icke böra föranleda

till ändring av Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Då utskottet ej heller haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t i övrigt

föreslagit under förevarande punkt, får utskottet, under åberopande av vad

sålunda anförts, hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herr Petréns samt herrar Karlssons

i Vadstena och Blomquists ovanberörda motioner (I: 21 och

II: 41),

a) förklara, att befattningshavare vid den av 1928 års riksdag

beslutade anstalten i Sala för manliga asociala imbecilla

skola i anställnings-, avlönings- och pensionshänseende anses

tillhöra personalen vid hospital och asyler;

b) bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och

asyler på följande sätt:

I. Lärarpersonal.

Befattning.

Lönegrad.

13 överläkare av l:a klass.............................

...................... B 29

25 hospitalsläkare av l:a klass ...................

..................... B 28

4 överläkare av 2:a klass..............................

..................... B 28

1 överläkare av 3:e klass ..........................

...................... B 27

33 hospitalsläkare av 2:a klass...................

..................... B 26

1 läkare vid Visby hospital ........................

...................... B 26

II. Kontorspersonal.

3 syssloman av l:a klass..............................

...................... B 24

9 syssloman av 2:a klass..............:...............

...................... B 22

6 syssloman av 3:e klass..............................

..................... B 21

15 bokhållare..................................................

...................... B 15

18 kassörer .....................................................

................... B 11

10 kameralbiträden .........................................

...................... B 8

13 kanslibiträden.............................................

...................... B 7

2 kontorsbiträden..........................................

...................... B 4

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

III. Sjukvårdspersonal.

Befattning. Lönegrad.

18 uppsyningsmän av l:a klass......................................... B 14

23 förestånderskor av l:a klass.......................................... B 12

18 uppsyningsmän av 2:a klass......................................... B 10

139 överskötare ............................................................ B 8

29 förestånderskor av 2:a klass......................................... B 7

789 skötare............................................. B 6

258 översköterskor ............................................................... B 6

919 sköterskor..................................................................... B 3

IV. Ekonom iperson a /.

11 maskinmästare av l:a klass .......................................... B 14

6 maskinmästare av 2:a klass .......................................... B 12

10 befallningsmän ............................................................. B 10

29 hantverksföreståndare av l:a klass ............................. B 10

16 maskinister av l:a klass............................................. B 10

16 trädgårdsmästare........................................................... B 10

96 hantverksföreståndare av 2:a klass ............................. B 8

19 maskinister av 2:a klass.............................................. B 8

13 köksförestånderskor av l:a klass ................................ B 7

10 magasinsföreståndare..................................................... B 7

15 arbetsförestånderskor................................................... B 6

12 bageriförestånderskor..................................................... B 6

10 chaufförer..................................................................... B 6

14 eldare av l:a klass....................................................... B 6

3 förmän i trädgård och jordbruk................................... B 6

84 hantverkare ................................................................... B 6

4 köksförestånderskor av 2:a klass ................................ B 6

18 post- och stadsbud.................................................... B 6

15 tvättförestånderskor av l:a klass ................................. B 6

79 eldare av 2:a klass........................................................ B 5

27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ............. B 5

1 tvättförestånderska av 2:a klass................................... B 3;

c) besluta, att de av 1922 års riksdag godkända särskilda

bestämmelserna beträffande tjänstemän vid hospital och asyler

skola från och med den 1 juli 1929 i här berörda del hava

den ändrade lydelse, som nu angives:

»Vid bestämmande av vikariatsersättning enligt de i 19 § 1

mom. i avlöningsreglementet angivna grunder skall överläkarbefattning

av l:a klass anses lika med befattning i lönegraden

B 30, överläkarbefattning av 2:a klass lika med befattning i lönegraden

B 29 och överläkarbefattning av 3:e klass lika med befattning

i lönegraden B 28»;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr f).

()f)

d) godkänna följande stat för hospital och asyler, att till.

lämpas från och med budgetåret 1929/1930:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

..........................................................................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...........................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag...............................................................

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag

...........................................................................

Summa kronor 20,500,000

e) höja det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler,

nu 9,100,000 kronor, med 800,000 kronor till 9,900,000 kronor;

samt

f) medgiva, att till Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets

må, under i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari

1929 angivna villkor, för budgetåret 1929/1930 av ifrågavarande

anslag utgå ett belopp av 6,000 kronor såsom bidrag

till utövande av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.

Kronor.

7.600.000

700,000

2.340.000

9.860.000

45:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till hospitals- Hospitalsbyggnader

(punkt 47) kommer utskottet att framdeles under riksdagen av- byggnader.

giva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen [47.]

anmäla.

46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till psykiatrisk Psykiatrisk

klinik i Lund för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag klinik *Lun,L

av 424,100 kronor. [48.]

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 241—244 i statsrådsprotokollet.

I en till riksdagen avlåten, den 20 mars 1928 dagtecknad proposition, nr

205, föreslog Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för nämnda dag, riksdagen att dels medgiva, att

avtal finge i huvudsaklig överensstämmelse med av chefen för socialdepartementet

i nämnda statsrådsprotokoll förordade grunder och i övrigt på av

Kungl. Maj:t fastställda villkor träffas med Malmöhus läns landsting om anordnande

och upprätthållande av en invid landstingets sjukvårdsinrättningar

i Lund förlagd psykiatrisk klinik; dels besluta, att, under förutsättning att

sådant avtal träffades, byggnad för kliniken skulle för en beräknad kostnad

av högst 724,100 kronor uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med av

departementschefen tillstyrkt förslag; dels ock till psykiatrisk klinik i Lund

för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 5 häft. (Nr 5.) 674 29 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

Anstalter för

obildbara

sinnesslöa.

[49.J

gg Statsutskottets utlåtande Nr 5.

I skrivelse den 1 juni 1928, nr 302, anmälde riksdagen sitt godkännande

av vad sålunda föreslagits.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att avtal i ifrågavarande ämne numera

ingåtts mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt Malmöhus läns landsting,

å andra sidan.

Kungl. Maj :ts nu föreliggande förslag innebär, att arbetena med byggnadsföretaget

skulle snarast igångsättas samt bedrivas i sådan takt, att byggnaden

kunde vara fullbordad omkring den 1 mars 1930. På grund härav

har hela det resterande beloppet, 424,100 kronor, ansetts böra anvisas för

budgetåret 1929/1930.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, får alltså

hemställa,

att riksdagen må till psykiatrisk klinik i Lund för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 424,100 kronor.

47:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa, nu 575,000

kronor, med 50,000 kronor till 625,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 245—248 i

statsrådsprotokollet.

Under femte huvudtiteln, avdelningen medicinalstaten samt hälso- och

sjukvården, äro uppförda särskilda ordinarie förslagsanslag till anstalter för

obildbara sinnesslöa, till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro

fallandesjuka, och till epileptikeranstalter.

Statsbidrag till ifrågavarande anstalter utgå enligt grunder, som innefattas

dels i kungörelsen den 24 oktober 1919 (nr 658) angående understöd av

statsmedel åt anstalter för obildbara sinnesslöa, med däri genom kungörelser

den 11 april 1924 (nr 146) och den 18 juni 1927 (nr 210) gjorda ändringar,

dels ock i kungörelsen den 24 oktober 1919 (nr 659) angående understöd

av statsmedel åt anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,

och åt epileptikeranstalter, med däri genom kungörelser den 9 november

1922 (nr 526), den 11 april 1924 (nr 147) och den 18 juni 1927 (nr 211)

gjorda ändringar. .

Beträffande statsbidragens belopp och de ändringar, som liarutmnan vidtagits

under tiden till och med år 1926, må hänvisas till den redogörelse,

som i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag (femte huvudtiteln, punkt

63) lämnats i ämnet. Här må endast erinras, att statsbidragen utgå med

vissa för olika kategorier av å anstalterna intagna sinnesslöa och fallandesjuka

bestämda särskilda belopp för halvår, respektive lästermin.

De ordinarie förslagsanslagen för statsbidrag till sinnesslö- och epileptikeran

s tal ter na voro i riksstaten för budgetåret 1926/1927 uppförda med

följande belopp, nämligen anslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa

med 500,000 kronor, anslaget till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke

äro fallandesjuka, med 600,000 kronor och anslaget till epileptikeranstalter

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

67

med 90,000 kronor. I riksstaten för budgetåret 1927/1928 höjdes anslagen

till respektive 575,000 kronor, 730,000 kronor och 120,000 kronor.

För budgetåret 1928/1929 uppfördes anslagen till anstalter för obildbara

sinnesslöa samt till anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka,

med oförändrade belopp, medan anslaget till epileptikeranstalter

höjdes med 15,000 kronor till 135,000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle samtliga ifrågavarande

tre anslag höjas för budgetåret 1929/1930, anslaget till anstalter för obildbara

sinnesslöa med 50,000 kronor till 625,000 kronor, anslaget till anstalter

för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, med 20,000 kronor till

750.000 kronor samt anslaget till epileptikeranstalter med 10,000 kronor till

145.000 kronor. De föreslagna förhöjningarna bero, bland annat, på de år

1927 vidtagna ändringarna i grunderna för statsbidrags utgående samt ökning

av antalet bidragsberättigade platser.

Utskottet, som funnit den föreslagna höjningen av nu ifrågavarande anslag

till anstalter för obildbara sinnesslöa ävensom de under nästföljande

punkter äskade förhöjningarna av anslagen till anstalter för bildbara sinnesslöa,

som icke äro fallandesjuka, och epileptikeranstalter motiverade, får

alltså under förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till anstalter

för obildbara sinnesslöa, nu 575,000 kronor, med 50,000

kronor till 625,000 kronor.

48:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50) och under åberopande

av vad utskottet under näst föregående punkt anfört, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, nu

730.000 kronor, med 20,000 kronor till 750,000 kronor.

49:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) och

under hänvisning till vad utskottet under punkt 47 här ovan anfört får utskottet

hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

epileptikeranstalter, nu 135,000 kronor, med 10,000 kronor till

145.000 kronor.

50:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att för budgetåret

1929/1930 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 27,000 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 30,400 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 249—253 i statsrådsprotokollet.

Utskottets

yttrande.

Anstalter för

bildbara sinnesslöa,

som

icke äro

fallandesjuka.

[50.]

Epileptiker
anstalter.

[51.]

Statens uppfostringsanstalt

för

sinnesslöa

gossar.

''[52.]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Till upprätthållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för

sinnesslöa gossar å Salbohed har 1928 års riksdag, i anledning av Kungl.

Maj:ts framställning, för budgetåret 1928/1929 anvisat dels till avlöningar

och vikariatsersättningar m. m. ett extra anslag av 26,000 kronor, dels ock

till bidrag till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av 29,500

kronor.

Genom brev den 4 maj 1928 har Kungl. Maj:t fastställt avlönings- och

omkostnadsstater för anstalten för budgetåret 1928/1929.

Avlöningsstaten har följande utseende:

Avlöningsstat.

Lön

Pen-

Tjänst-

1

Oredu-

cerat

sions-

avgift

Kedu-

cerat

gorings-

pen-

ningar

Summa

belopp

svarande

belopp

belopp

Efter 5 år kan lönen höjas

med 400 kronor, efter 10

1 föreståndare..............

2,300

100

2,200

1,200

3,400

år med ytterligare 400

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 400

kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 300 kronor, efter 10

1 lärare.......................

1,600

50

1,550

1,000

2,550

år med ytterligare 300|

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 300''

kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 250 kronor, efter 10

1 räkenskapsförare ......

1,400

50

1,350

800

2,150\

år med ytterligare 250

1 lärarinna..................

1,400

50

1,350

800

2,150/

| kronor och efter 15 år

med än ytterligare 250

I kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

1 arbetsledare..............

1,000

25

975

500

1,475\

med 100 kronor och efter

5 » .............

5,000

125

4,875

2,500

7,375/

10 år med ytterligare 100

kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 50 kronor och efter

1

1 husmoder.................

700

25

675

—

675

10 år med ytterligare 50

kronor. Därjämte fri kost

och tvätt samt möblerad

Till vikariatsersättnin-

bostad.

gar, extra personal,

tjänstepersonal och

6.225

ålders tillägg..............

—

—

—

—

Summa kronor

—

—

1 -

126,000

Anmärkningar.

1. Samtliga befattningshavare erhålla fri bostad eller hyresersättning, fri uppvärmning

(eller bränsle) samt, om elektriskt ljus införts, fri belysning. Huggning och sågning av

bränsle ävensom armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.

2. Husmodern äger under semester rätt till kontant ersättning för kost med det belopp

för dag, vartill kosthållet för henne beräknats.

3. Därest föreståndare eller lärare äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt,

höjes avlöningen med mot pensionsavgift svarande belopp.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 69

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att avlöningsstatens slutsumma

skulle liöjas från 26,000 kronor till 27,000 kronor. Denna ökning

bär föreslagits för bestridande av nya ålderstillägg samt avlöning åt ett

köksbiträde.

Enligt det i statsrådsprotokollet förordade förslaget till omkostnadsstat

skulle denna för nästkommande budgetår erhålla följande utseende (för jämförelse

angivas motsvarande poster i nu gällande omkostnadsstat): *)

Stat för

Beräkning för

1928/1929

1929/1930

Utgifter.

Utspisning för personalen (6 st. å 1: 50 kronor per dag), för-

slagsvis........................................... ..............................

2.737

50

3,285

—

Utspisning för eleverna (55 st. å 0: 80 kronor per dag), för-

slagsvis..........................................................................

16,060

—

16,060

—

Beklädnad och sängkläder, förslagsvis...................

6,000

—

6.000

—

Undervisning och konfirmation, förslagsvis ........................

500

—

500

—

Hälso- och sjukvård, förslagsvis ........................................

2,700

—

2,800

—

Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis ..............

7,500

—

9,100

—

Renhållning, förslagsvis .....................................................

1,100

—

1,000

—

Byggnader, förslagsvis........................................................

l) 6,600

—

3,000

—

Inventarier, förslagsvis......................................................

1,400

—

2,000

—

Arbetens bedrivande, förslagsvis.........................

400

—

400

—

Elevbelöningar, förslagsvis...............................................

550

—

550

-

Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis .......................

350

—

350

—

Expenser och diverse, förslagsvis..........................................

7,202

50

8,955

—

Summa kronor

53,100

_

54.000

_

Inkomster.

Vårdavgifter för

4 epileptiska elever å 800 kronor, förslagsvis.........

3,200

—

3,200

—

51 icke-epileptiska elever å 400 kronor, förslagsvis .

20,400

—

20,400

—

Statens tillskott, förslagsvis ...........................

29,500

—

30,400

—

Summa kronor

53,100

—

54,000

—

*) Av detta belopp avsågs högst 1,968 kronor 50 öre till bestridande av kostnaderna för

utvidgning av en vedbod vid övre anstaltsbyggnaden samt för påläggande av tegeltak å

nämnda vedbod.

Såsom av sammanställningen framgår, skulle vissa smärre höjningar vidtagas

i posterna utspisning för personalen, hälso- och sjukvård, eldning, belysning

och elektrisk kraft, inventarier samt expenser och diverse, varemot

posterna för renhållning och byggnader skulle nedsättas.

Anslaget till bidrag till driftkostnader i övrigt vid Salbohedsanstalten

skulle i enlighet härmed för nästkommande budgetår upptagas till 30,400

kronor mot 29,500 kronor för löpande budgetår.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså hemställa,

Utskottets

yttrande.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Statens uppfostringsanstalt

för

sinnesslöa

flickor.

[53.]

att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. rn. vid statens

uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 27,000

kronor; samt

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt

ett extra förslagsanslag av 30,400 kronor.

51 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att för budgetåret

1929/1930 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 12,400 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 10,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 254—258 i

åberopade statsrådsprotokollet.

Till uppehållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa

flickor i Yänersborg har 1928 års riksdag, i anledning av Kungl.

Maj :ts förslag, för budgetåret 1928/1929 anvisat dels till avlöningar och

vikariatsersättningar m. m. ett extra anslag av 12,400 kronor, dels ock till

bidrag till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag av 11,000 kronor.

I samband med fastställande av avlöningsstat för anstalten för budgetåret

1928/1929 förordnade Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med vad riksdagen i

sådant hänseende medgivit, dels att föreståndarinnan vid anstalten Elin

Gunnarsson skulle äga att såsom personligt lönetillägg från och med budgetåret

1928/1929 uppbära ett belopp av 300 kronor, dels ock att nämnda lönetillägg

skulle bestridas från den i den fastställda avlöningsstaten upptagna

avlöningsposten till vikariatsersättningar m. m.

Beträffande avlöningsstaten föreslås för budgetåret 1929 1930 inga andra

ändringar än att dels berörda lönetillägg måtte uppföras såsom en särskild

anslagspost i staten, dels ock att anslagsposten vikariatsersättningar m. m.,

nedsatt med beloppet av sagda lönetillägg, måtte angivas att omfatta även

ålderstillägg.

Enligt det i statsrådsprotokollet förordade förslaget till omkostnadsstat

skulle denna för nästkommande budgetår erhålla följande utseende (för jämförelse

angivas även motsvarande belopp i den för innevarande budgetår

fastställda staten):

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

Omlcostnadsstat.

71

Utgifter.

Utspisning för personalen (6 st. å kronor 1: 30 per dag),

förslagsvis .............................................................

Utspisning för eleverna (36 st. ä kronor 0: 75 per dag),

förslagsvis ..............................................................

Beklädnad och sängkläder, förslagsvis ........................

Undervisning, förslagsvis .............................................

Hälso- och sjukvård, förslagsvis....................................

Eldning, belysning och elektrisk kraft, förslagsvis .........

Renhållning, förslagsvis.............

Byggnader, » .............

Inventarier, » .............

Arbetens bedrivande, förslagsvis

Elevbelöningar, »

Idrotts- och lekmateriel, »

Expenser och diverse, »

Summa kronor

Inkomster.

Avgifter för 8 epileptiska elever ä 800 kronor, förslagsvis

Avgifter för 28 icke epileptiska elever å 400 kronor, förslagsvis

...................................................................

Statens tillskott, högst ................................................

I

Summa kronor

Stat lör

Beräkning för

1928/1929.

1929/1930

3,285

2,845

8,760

_

9,855

1,300

—

1,600

—

200

—

200

—

2,000

—

2,000

—

4,000

—

3,500

—

800

—

900

—

2,300

—

2,800

—

900

—

1,000

—

750

—

550

—

300

—

360

—

100

—

100

—

1,505

—

1,890

—

26,200

—

27,600

—

6,400

—

6,400

—

8,800

_

11,200

—

11,000

10,000

—

26,200

—

27,600

_

Såsom av det förestående framgår, innebär förslaget vissa böjningar av

utgiftsposterna till utspisning för eleverna, beklädnad och sängkläder, renhållning,

byggnader, inventarier, elevbelöningar samt expenser och diverse men sänkning

av utgiftsposterna till utspisning för personalen, eldning, belysning och

elektrisk kraft samt arbetens bedrivande. Frånsett en under posten byggnader

beräknad engångskostnad å 500 kronor för uppförande av en vedocb

redskapsbod vid anstalten är anledningen till utgiftsökningarna väsentligen

att söka i den höjning av elevantalet från trettio till trettiosex, varmed

i förslaget räknats. Denna höjning har å andra sidan medfört ökning

även å omkostnadsstatens inkomstsida.

Anslaget till bidrag till driftkostnader i övrigt vid Vänersborgsanstalten

skulle enligt denna beräkning för nästkommande budgetår upptagas till 10,000

kronor mot 11,000 kronor i riksstaten för nu löpande budgetår.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka vad i skilda hänseenden under

förevarande punkt föreslagits, får alltså hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1929/1930 anvisa

a) till avlöningar och vikar iatsersättning ar m. in. vid statens

uppfostringsanstalt för stnnesslöa flickor ett extra anslag av

12,400 kronor; samt

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt

ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

Utskottets

yttrande.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

Understöd åt

spetälskesjukas
familjer

m. in.

[54.]

Bidrag till

uppförande

eller inrättande

av

tuberkulosmjukvar

dsans

t alt er.

[55.]

52:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 259) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt spetälskesjukas familjer m. rn. för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

53:o) Kungl. Mai:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att

dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av

l, 175,000 kronor;

dels medgiva, att från anslag till nämnda ändamål må av Kungl. Maj:t

beviljas

till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn för utförande av vissa

byggnadsarbeten vid kustsanatoriet Apelviken ett bidrag av högst 17,750

kronor,

till föreningen för skrofulösa barns vård för utförande av vissa arbeten

m. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra ett bidrag

av högst 9,500 kronor, samt

till föreningen för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt för utförande

av vissa byggnadsarbeten m. m. vid Styrsö kustsjukhus ett bidrag av högst

223,987 kronor;

dels ock föreskriva, att nämnda bidrag skola utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de rörande anslag till bidrag till iijipförande eller inrättande

av tuberkulossjukvårdsanstalter gällande grunderna och på de närmare villkor

i övrigt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas, med iakttagande likväl,

att omförmälda bidrag för arbeten vid Styrsö kustsjukhus må uppbäras med

ett belopp av 100,000 kronor, sedan enligt medicinalstyrelsens prövning

minst hälften av arbetena utförts och det vid besiktning, verkställd genom

styrelsens försorg, ådagalagts, att utförandet skett i huvudsaklig enlighet

med av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4

januari 1929 förordat förslag, samt med återstoden eller högst 123,987 kronor

efter det arbetena blivit i sin helhet fullbordade samt genom medicinalstyrelsens

försorg avsynade och av styrelsen godkända, dock tidigast efter ingången

av budgetåret 1930/1931.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 259—294 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1909 har riksdagen anvisat medel till bidrag för uppförande

eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter, företrädesvis tuberkulossjukhus,

tuberkulossjukstugor och tuberkrdosavdelningar å andra sjukvårdsanstalter.

Totalsumman för av riksdagen beviljade medel till ändamålet i

fråga uppgår till 7,048,000 kronor, därav 838,000 kronor i form av reservationsanslag

för budgetåret 1928/1929.

Enligt utfärdade bestämmelser angående statsbidrag för uppförande eller

inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m. gäller, bland annat, att

statsbidragets storlek är högst 2,000 kronor för vårdplats samt att statsbi
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

73

draget får uppgå till högst hälften av den verkliga byggnadskostnaden och

uppbäras först sedan sjukhuset blivit färdigt och efter avsyning godkänts

av medicinalstyrelsen. I statsrådsprotokollet påpekas emellertid vissa fall,

då avvikelser från dessa regler ägt rum.

I fråga om beräkningen av det medelsbelopp, som kunde antagas bliva

erforderligt till ifrågavarande ändamål under budgetåret 1929/1930, har i

statsrådsprotokollet återgivits en av medicinalstyrelsen gjord framställning

i ämnet, varvid bortsetts från visst belopp, avseende ifrågasatt bidrag fölen

del arbeten vid ett kustsanatorium. Berörda framställning utvisar, bland

annat:

Vid ingången av budgetåret 1928/1929 hade å ifrågavarande anslag funnits

en behållning av ................................................................. kronor 327,914: BO

Lades därtill det för budgetåret 1928/1929 beviljade anslaget

å............................................................................ » 838,000: —

uppstode ett belopp av ..................................................... kronor 1,165,914: 80,

å vilket, enligt vad hos statskontoret inhämtats, under

tiden från och med den 1 juli 1928 till och med den

23 augusti 1928 utbetalats tillhopa ..............................kronor 132,000: —

Det disponibla beloppet skulle alltså utgöra .................. kronor 1,033,914: 80.

På sätt framgår av medicinalstyrelsens utredning (sid. 262—265 i statsrådsprotokollet)

hava de byggnadsbidrag, som ansetts kunna ifrågakomma

före den 1 juli 1930, beräknats till 2,214,593 kronor 92 öre. I följd härav

skulle för budgetåret 1929/1930 erfordras ett ytterligare belopp av (2,214,593: 92

—1,033,914:80=) 1,180,679 kronor 12 öre.

Innan departementschefen ingått på ett bedömande av denna uppskattning,

har departementschefen till behandling upptagit vissa spörsmål angående

statsbidrag till kustsanatorier och därmed jämförliga anstalter, nämligen

dels framställningar om statsbidrag till utförande av vissa arbeten vid

dylika anstalter, till vilka framställningar icke tagits hänsyn i den nyss

nämnda, av medicinalstyrelsen verkställda utredningen, dels ock väckt fråga

om enhetliga grunder för statliga byggnadsbidrag till anstalter av nu förevarande

slag.

Vad närmast angår sistnämnda spörsmål, har departementschefen till eu

början erinrat, att 1928 års riksdag vid anmälan av sitt beslut (skrivelse nr

5 A, punkt 45), i anledning av Kungl. Maj:ts förslag rörande statsbidrag för

vissa arbeten vid kustsanatoriet i Barkåkra samt Styrsö kustsjukhus (femte

huvudtiteln, punkt 58) anfört, att riksdagen funnit angeläget, att enhetliga

regler komme till tillämpning vid beviljande av statsbidrag till samtliga anstalter

av ifrågavarande kategori. Fastslås borde sålunda, i vilken mån och

efter vilka grunder bidrag borde utgå till anstalterna. Riksdagen hade efter

övervägande för sin del kommit till den uppfattningen, att de regler, som

stadgats i kungörelse den 27 juni 1914 (nr 292) angående statsbidrag för

uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter m. m. jämte i

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

samma kungörelse sedermera vidtagna ändringar, även syntes böra i huvudsak

tillämpas i fråga om kustsanatorierna och nämnda kustsjuklius, givetvis

med hänsynstagande till det befintliga antalet vårdplatser och till redan beviljade

statsbidrag.

I anledning av vad riksdagen sålunda yttrat hade Kungl. Maj:t genom

beslut den 4 maj 1928 uppdragit åt medicinalstyrelsen att, under iakttagande

av vad riksdagen i ämnet anfört, uppgöra och till Kungl. Maj:t inkomma

med förslag till enhetliga bestämmelser rörande statsbidrag för uppförande

eller inrättande av kustsanatorier och därmed jämförliga anstalter.

Till fullgörande av detta uppdrag hade medicinalstyrelsen i skrivelse den

18 oktober 1928 framlagt utredning i ämnet.

Efter att hava redogjort för denna utredning (sid. 265—271) samt återgivit

statskontorets utlåtande i ärendet har departementschefen anfört följande:
»Jag

delar medicinalstyrelsens uppfattning, att några städse bindande regler

icke lämpligen torde kunna, på sätt ägt rum beträffande tuberkulossjukvårdsanstalter

i allmänhet, fastställas i fråga om byggnadsbidrag till kustsanatorierna,

däri inbegripna de anstalter, vilka icke bära denna benämning

men genom verksamhetens art få anses närmast tillhöra förevarande kategori.

Frågor om bidrag för byggnads- och liknande arbeten vid dessa anstalter synas

mig i stället fortfarande liksom hittills böra prövas från fall till fall. Vid bedömande

av de ytterligare krav på statsbidrag, som kunna framkomma från

kustsanatoriernas sida, torde det emellertid vara lämpligt att söka åtminstone

i huvudsak tillämpa de för bidrag till andra tuberkulossjukvårdsanstalter

gällande allmänna reglerna, i vad de avse maximering av bidragsbeloppen till

viss summa per vårdplats och viss relation till anläggningskostnaderna. I

sistnämnda avseende torde man dock få taga hänsyn till å ena sidan summan

av tidigare erhållna statsbidrag och å andra sidan de totala anläggningskostnaderna.

En sådan utgångspunkt för bedömande av statsbidragsfrågorna

torde ansluta sig till den uppfattning, som 1928 års riksdag uttalat i ämnet.

I betraktande av att kustsanatorierna, i olikhet mot vad som i regel är fallet

med andra tuberkulossjukvårdsanstalter, ägas och drivas av enskilda föreningar

med svaga ekonomiska resurser, torde det emellertid icke vara välbetänkt att

i författningsväg fixera en bestämd maximigräns för statens bidrag till utvecklingen

av denna betydelsefulla kategori av anstalter för tuberkulosens

bekämpande.

I anslutning till vad medicinalstyrelsen ifrågasatt har jag för avsikt att

— om riksdagen godkänner min ståndpunkt till frågan om enhetliga bestämmelser

för bidrag till kustsanatorierna — vidtaga åtgärd för att från anstalterna

införskaffas planer för de arbeten, som kunna finnas oundgängligen behövliga

för anstalternas modernisering och förbättrande. Det synes önskvärt,

att vid granskningen av de förslag, vilka kunna framkomma i dylikt

syfte, tillses, att enhetliga grunder för anstalternas standard iakttagas, så

långt detta med hänsyn till olika lokala förhållanden m. m. kan anses lämpligt

och möjligt. Även om, såsom medicinalstyrelsen framhållit, någon mera

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ,5.

75

betydande ökning av platsantalet icke numera framstår såsom behövlig, lärer

man dock — med hänsyn till det betydliga antalet exspektanter vid anstalter

av förevarande slag — icke böra avskära möjligheten att med statsmedel

bidraga till någon mindre platsökning, där sådan befinnes lämpligen kunna

utan mera avsevärd kostnadsökning ske i samband med behövliga arbeten

i övrigt.

Med vad jag nyss anfört rörande enhetliga planer för eventuella vidare

arbeten vid kustsanatorierna skulle givetvis bäst överensstämma, att statsmakterna

i avvaktan på utarbetande och granskning av dylika planer nu avstode

från beslut om statsbidrag till arbeten av sist antytt slag vid anstalterna.

En sådan hållning skulle ock för närvarande kunna anses påkallad av

ekonomiska skäl. Av den i det föregående framlagda beräkningen framgår,

att för nästkommande budgetår synnerligen avsevärda krav ställas på bidrag

för anläggning av andra tuberkulossjukvårdsanstalter än de nu förevarande.

Såsom jag i det följande, vid behandling av föreliggande anslagsäskanden

från de olika kustsanatorierna, får tillfälle att närmare utveckla, har jag

också för avsikt att beträffande anstalterna i Barkåkra och vid Apelviken endast

tillstyrka bidrag till vissa mindre omfattande arbeten av trängande

beskaffenhet samt av den art, att de icke kunna anses föregripa en blivande

prövning av enhetliga planer för anstalternas iståndsättande. I fråga om kustsjukhuset

å Styrsö ligger frågan däremot annorlunda till. Det förslag, som

framställts beträffande sistnämnda anstalt och som redan föregående år

förelåg i utarbetat samt av medicinalstyrelsen tillstyrkt skick, avser genomgripande

ombyggnad av anstaltens väsentliga delar utan ökning av platsantalet

men åsyftande en modernisering, utan vilken anstalten anses icke

kunna tillfredsställande fylla sin uppgift. Då detta förslag, för vars snara

genomförande 1928 års riksdag uttalat sig, torde vara att anse såsom eu

genomtänkt plan för anstaltens iståndsättande, vilken plan endast beträffande

vissa detaljer möjligen kan behöva fullständigas eller jämkas vid

jämförelse med blivande planer för de andra båda anstalterna, har jag ansett

hinder icke böra föreligga för att redan nu upptaga frågan rörande

statsbidrag till berörda ombyggnadsarbeten vid Styrsö.»

Departementschefen har härefter övergått att behandla frågan om statsbidrag

till nybyggnadsarbeten vid Apelvikens kustsanatorium.

Inledningsvis har därvid i fråga om sanatoriets ekonomiska ställning omnämnts

att, såsom framgår av föreningens berättelse för år 1927, tillgångar

och skulder den 31 december samma år balanserade å kronor 2,521,818: 90

och att därvid bland tillgångarna fastighetens konto upptagits till kronor

2,069,197: 78.

Beträffande sanatoriets verksamhet under år 1927 utvisar nyssnämnda

berättelse, att antalet under året intagna patienter utgjort 1,367 och att

antalet undanhållsdagar för samtliga under året vårdade personer uppgått

till 194,883.

I skrivelse den 7 september 1928 har föreningens styrelse anhållit om

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

statsbidrag till utförande av vissa nybyggnads- och ändringsarbeten. Dessa

arbeten utgöra: dels uppförande av nya paviljonger I och II i stället för de

nuvarande, vilka skulle rivas, dels utförande av ytterligare en förbindelsegäng

mellan köksbyggnaden och centralbyggnaden samt mellan den nya

paviljong II och den nuvarande paviljong III, dels och verkställande av omändring

av köksbyggnaden.

Totalkostnaden för ifrågavarande arbeten har beräknats på följande sätt:

Kronor

Nybyggnad av paviljong I ..................................................................... 182,000

Nybyggnad av paviljong II jämte vissa därmed sammanhängande

ändringsarbeten i centralbyggnaden ............................................... 230,000

Anordnande av ny förbindelsegång mellan köksbyggnaden och centralbvggnaden

samt mellan nya paviljong II och nuvarande paviljong

III............................................................................................ 14,500

Utvidgning av köksbyggnaden m. m..................... 35,500

Summa kronor 462,000

Föreningens styrelse har (sid. 276) framlagt en utredning om huru den

ökade byggnadskostnaden för sanatoriet skulle förhålla sig till därå redan

nedlagda kostnader samt till förut erhållet och nu avsett statsbidrag och

kommit till det resultatet, att enligt tillämpliga bestämmelser statsbidrag

skulle kunna beviljas med 265,600 kronor.

Under förmälan att föreningen saknade egna medel för ändamålet har

föreningens styrelse hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för år 1929 års riksdag

framlägga förslag om att till de angivna arbetena vid kustsanatoriet måtte

beviljas statsbidrag med berörda belopp, 265,600 kronor. Därest anslaget

till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

icke skulle medgiva beviljande av hela det begärda statsbidraget att utgå

under budgetåret 1929/1930, har föreningen uttalat förhoppning om, att åtminstone

bidrag till utförande av köksbyggnadens omändring samt till påbörjandet

av den nya förbindelsegången och den nya paviljong II måtte

kunna utgå under sistnämnda budgetår, då dessa arbeten vore alldeles särskilt

av behovet påkallade.

I yttrande över föreningens ansökan har medicinalstyrelsen tillstyrkt anslag

allenast till omändring av köksbyggnaden, samt med utgångspunkt från

anförda siffror rörande totalkostnaderna för hittills å sanatoriet nedlagda

kostnader och beträffande sammanlagda beloppet för hittills beviljade statsbidrag

framhållit, att — med beräkning att kustsanatoriets nuvarande bidragsberättigade

sjukplatser utgjorde 534 — om statsbidrag beviljades till hela

nyssberörda belopp å 35,500 kronor, statens sammanlagda bidrag per sjukplats

skulle uppgå till omkring 1,670 kronor, motsvarande 43,« % av hela

kostnaden för dylik plats.

Departementschefen har i detta ämne yttrat bland annat följande.

»Vad föreningens styrelse i ärendet anfört synes mig ådagalägga behovet

av att omfattande arbeten komma till utförande för anstaltens modernise
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets utlåtande Nr f).

77

ring. På sätt jag i det föregående uttalat, torde emellertid av sparsamlietsliänsyn

och i avvaktan på prövning av enhetliga planer för kustsanatoriernas

iståndsättande enligt moderna sjukvårdskrav statsbidrag nu endast böra

ifrågakomma för de mest trängande arbetena. Föreningens styrelse har också

själv tänkt sig, att arbetena skulle kunna utföras i etapper, och därvid i

främsta rummet förordat omändring av köksbyggnaden. I likhet med medicinalstyrelsen

anser jag, att det statsbidrag, som nu bör ifrågakomma, bör

inskränkas till att avse sistnämnda omändringsarbete, vilket bland annat med

hänsyn till förefintlig brandrisk måste anses särskilt trängande.

Yad angår beräkningen av bidragsbeloppet, skulle det av medicinalstyrelsen

tillstyrkta bidraget å 35,500 kronor kunna utgå utan åsidosättande av

de i det föregående omnämnda allmänna reglerna om bidragets begränsning

till högst 2,000 kronor per vårdplats och högst halva totala byggnadskostnaden.

I avseende härå är emellertid att märka, att kustsanatoriet vid Apelviken

med iakttagande av nyssnämnda maximiregler ej skulle vara berättigat

till statsbidrag med mer än omkring hälften av kostnaden — 462,000 kronor —

för samtliga de i framställningen avsedda arbetena. Med hänsyn härtill och

då det, som förut påpekats, är nödvändigt att för nästkommande budgetår

strängt begränsa de till kustsanatorierna utgående byggnadsbidragen, anser

jag mig icke böra förorda statsbidrag med hela kostnadsbeloppet för den tillstyrkta

omändringen av köksbyggnaden. Det torde även i och för sig vara

lämpligare att i avvaktan på prövning av en blivande plan för anstaltens

tidsenliga iståndsättande fortfarande tillämpa den på senare år iakttagna

regeln om bidragens begränsning till högst hälften av kostnaderna för vederbörande

arbeten. Statsbidraget till köksbyggnadens omändring torde alltså

tills vidare böra fixeras till halva den verkliga kostnaden för nämnda omändring,

dock högst 17,750 kronor.»

Redogörelse har härefter lämnats för en framställning från direktionen

för föreningen för skrofulösa barns vård om statsbidrag för vissa arbeten vid

det föreningen tillhöriga Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra.

Beträffande sanatoriets ekonomiska ställning har ur styrelsens berättelse

för år 1927 meddelats, att tillgångarna och skulderna den 31 december samma

år balanserade å kronor 712,429: 70 och att bland tillgångarna fastighetens

konto upptagits till 512,000 kronor.

I fråga om sanatoriets verksamhet under år 1927 framgår av nyssnämnda

berättelse, att antalet under nämnda år intagna patienter utgjort 661 och

att antalet underhållsdagar för samtliga under samma år vårdade uppgått

till 100,309.

I nu förevarande skrivelse har direktionen förnyat en år 1927 framställd

begäran om statsbidrag till inköp av ångturbingenerator. Därförutom har

hemställts om statsunderstöd till anskaffande och inställning av ett nytt omformaraggregat

m. m., till förnyande av kloakledningen ävensom till uppförande

av ett bostadshus. Totala beloppet av begärt statsbidrag till samtliga

nu ifrågavarande ändamål utgör 29,332 kronor 62 öre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 8 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Rörande det sålunda begärda statsbidraget har direktionen framlagt följande

beräkning:

Kostnaderna för de nu ifrågasatta arbetena vore följande, nämligen för

Kronor.

ångturbingenerator jämte rörledningar............................................ 5,000: —

omformaraggregat m. m..................................................................... 16,780: —

kloakledning......................................................................................... 14,000: —

bostadshus............................................................................................ 31,780: 45

Summa kronor 67,560:45

Kronor.

Om till totala byggnadskostnaderna vid sanatoriet vid 1927 års

slut ............................................................................................. 1,035,905: 04

lades det för ifrågavarande arbeten behövliga beloppet.............. 67,560: 45

bleve hela byggnadskostnaden........................................................ 1,103,465:49

varav hälften utgjorde ..................................................................... 551,732: 74

Riksdagen hade tidigare beviljat statsbidrag med sammanlagt... 493,067:50

skillnaden mellan sistnämnda två belopp utgjorde .................... 58,665: 24

hälften därav utgjorde ................................................................... 29,332: 62

I anledning av föreningens ansökan hava infordrade yttranden avgivits av

byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen. Byggnadsstyrelsen har endast

haft en mindre erinran att framställa, och medicinalstyrelsen har tillstyrkt,

att statsbidrag beviljas föreningen för utförande av de i ansökningen avsedda

arbetena med högst det av direktionen begärda beloppet.

Medicinalstyrelsen har emellertid i sitt yttrande framhållit, att, om statsbidraget

beräknades efter högst 2,000 kronor per vårdplats, detta skulle föranleda,

att statsbidraget reducerades till högst 10,932 kronor 50 öre.

Departementschefen har i denna fråga anfört följande.

»Såsom jag redan förut uttalat, torde av sparsamhetshänsyn en begränsning

av det begärda statsbidragsbeloppet även beträffande denna anstalt böra

äga rum. Därvid synes i första hand den föreslagna bostadsbyggnaden,

vilken — såsom medicinalstyrelsen framhållit — torde vara minst nödvändig,

böra uteslutas från bidrag. Yad övriga föreslagna arbeten angår, finner

jag desamma i och för sig vara väl motiverade. På sätt den föregående

redogörelsen utvisar, skulle emellertid kustsanatoriet i Barkåkra i enlighet

med den hittills tillämpade regeln om statsbidragets begränsning till högst

2,000 kronor per vårdplats vara berättigat till ytterligare statsunderstöd med

endast något över 10,000 kronor. Ur synpunkter motsvarande dem, som

anlagts vid behandlingen av frågan om statsbidrag till kustsanatoriet vid

Apelviken, finner jag det icke vara lämpligt att före prövningen av en blivande

plan för de ytterligare arbeten, som kunna erfordras för modernisering

och förbättring av anstalten i Barkåkra, frångå nyssberörda princip. På grund

härav tillstyrkes nu icke statsbidrag till flera arbeten än som i kostnad hålla

sig inom dubbla sistnämnda belopp eller alltså omkring 20,000 kronor. I an
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

79

slutning till denna ståndpunkt förordar jag statsbidrag för inköp av ångturbingenerator

jämte rörledningar samt för omläggning av kloakledningen,

vilka arbeten även i och för sig torde kunna anses såsom de mest trängande.

Kostnaderna för dessa arbeten hava beräknats till 19,000 kronor, och statsbidragsbeloppet

torde alltså för närvarande böra fastställas till högst 9,500

kronor. Därest utgifterna för arbetena skulle komma att understiga 19,000

kronor, bör vidare — i överensstämmelse med hittills tillämpad praxis —

bidragsbeloppet reduceras till hälften av de verkliga kostnaderna.»

Slutligen har departementschefen till behandling upptagit av föreningen

för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt i skrivelse den 11 september

1928 gjord hemställan om statsunderstöd för vissa om- och tittbyggnadsarbeten

to. m. vid det föreningen tillhöriga kustsjukhuset ä Styrsö. Ifrågavarande

hemställan innefattar endast ett förnyande i vissa avseenden av två framställningar,

vilka av föreningen tidigare gjorts uti skrivelser av den 5 september

och den 18 november 1927. Sistnämnda två framställningar behandlades

av Kungl. Maj: uti 1928 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,

sid. 239—252) och av riksdagen i dess skrivelse nr 5 A (punkten 45) i samband

med beräkningen av anslaget till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för innevarande budgetår. Av vissa skäl blevo

emellertid icke samtliga i framställningarna gjorda yrkanden om statsbidrag

då upptagna till slutlig handläggning.

Inledningsvis har nu i statsrådsprotokollet erinrats om följande.

En genom föreningens försorg uppförd byggnad av trä i två våningar,

avsedd såsom sommarsanatorium, togs i bruk år 1892. Under åren 1906—

1908 uppfördes av föreningen ytterligare en sjukhusbyggnad, denna avsedd

för vård av patienter året om.

Sistnämnda byggnad — som plägar benämnas huvudsjukhuset, medan den

tidigare uppförda sjukhusbyggnaden brukar kallas för gamla sjukhuset — består

av en källarvåning och en bottenvåning, varjämte byggnadens mittparti

höjer sig ytterligare två våningar.

År 1914 uppfördes en paviljong för vård av patienter sommartid — den

s. k. sommarpaviljongen — och år 1924 ombyggdes gamla sjukhuset för att

även kunna användas under vintern. År 1925 inrättades i en särskild byggnad

bostad för läkare och viss annan personal.

Såväl till samtliga här omförmälda byggnaders uppförande som för utförande

av andra i föreningens framställning närmare angivna, tidigare verkställda

arbeten m. m. ha, enligt vad från föreningen uppgivits, nödiga medel

anskaffats genom användning av till sjukhuset donerade fonder samt genom

upplåning.

Från statens sida hava — frånsett det bidragsbelopp, 48,075 kronor, som

av 1928 års riksdag beviljades för vissa av de i framställningen åsyftade

åtgärderna — bidrag till utförande av arbeten vid kustsjukhuset lämnats

endast två gånger. Dessa bidrag, vilka anvisats av Kungl. Maj:t, hava avsett

vissa smärre ändamål (anskaffande av ångpanna och vissa motorer m. m.

samt reparation av huvudsjukhusets tak) samt hava uppgått till 20,800 kronor,

av vilka 19,938 kronor tagits i anspråk.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Beträffande sjukhusets ekonomiska ställning framgår av föreningens årsberättelse

för år 1927, att tillgångar och skulder vid nämnda års slut balanserade

å kronor 553,326: 51, att bland tillgångarna fastigheters konto uppgått

till kronor 309,894: 37 samt att bland skulderna upptagits ett konto för

donationer å kronor 360,061:33 och ett reverskonto å 141,500 kronor.

I fråga om anstaltens verksamhet under år 1927 framgår av nyssnämnda

berättelse, att antalet under året intagna patienter utgjort 309 och att antalet

underhållsdagar för samtliga under året vårdade uppgått till 50,292.

I skrivelsen den 5 september 1927 anhöll föreningen om ett statligt under

stöd till belopp av 317,575 kronor, motsvarande den beräknade totalkostnaden

för vissa planerade arbeten vid anstalten. Av nyssnämnda belopp

skulle 264,000 kronor användas till om- och tillbyggnad av huvudsjuJchuset och

återstoden till följande särskilda arbeten, nämligen 15,375 kronor till omläggning

av den elektriska driften vid anstalten, 16,500 kronor för anläggning

av vattenfiltrer och andra anordningar för dricksvattnets förbättrande, 16,200

kronor till omläggning av anstaltens kloaksystem och 5,500 kronor till uppsättande

av stängsel omkring sjukhusområdet.

På grund av vissa förändringar i byggnadsplanen tillkom enligt föreningens

skrivelse den 18 november 1927 ett belopp av 5,000 kronor, varför kostnaden

för om- och tillbyggnad av huvudsjukhuset skulle bliva 269,000 kronor.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag och en i ämnet väckt motion beviljade

därefter 1928 års riksdag statsbidrag för hela verkliga kostnaden för

omläggning av den elektriska driften, för anordnandet av filteranläggning

m. m. samt för omläggning av kloaksystemet med, såsom förut antytts,

sammanlagt 48,075 kronor. Däremot beviljades icke något statsbidrag för

om- och tillbyggnad av liuvudsjukliuset eller för uppsättande av stängsel.

Sedan Styrsöföreningen i skrivelse den 11 september 1928 ånyo gjort

framställning om statsbidrag för om- och tillbyggnad av huvudsjukhuset,

beräknat på sätt förut angivits till 269,000 kronor, samt för uppsättande av

stängsel med 5,500 kronor, tillhopa sålunda 274,500 kronor, har medicinalstyrelsen

i avgivet yttrande framlagt beräkning rörande beloppet av det statsbidrag,

som kunde tillerkännas föreningen för utförande av nu ifrågavarande

byggnadsarbeten och stängsel. Härvid har styrelsen utgått från principen

om begränsande av statsbidrag av ifrågavarande slag till högst hälften av

samtliga de för vederbörande anstalters uppförande havda byggnadskostnaderna

— således även av de kostnader, som hänförde sig till tidigare skeden

av anstaltens bestånd — samt till högst 2,000 kronor per vårdplats.

Föreningens egna kostnader för sjukhusets uppförande hade

uppgått till....................................................................... kronor 390,000: —

Aren 1919 och 1921 beviljade, i anspråk tagna statsbidrag

utgjorde tillhopa............................................................... » 19,938: —

Av 1928 års riksdag beviljat statsbidrag utgjorde............... » 48.075: —

Summa kronor 458,013: —

Lades därtill det nu begärda statsbidraget........................ » 274,500: —

skulle samtliga byggnadskostnader uppgå till..................... kronor 732,513: —

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ä.

81

Hälften därav, kronor 300,25(5: 50, överstege summan av förut beviljade

statsbidrag och det nu begärda statsbidraget, vilket senare bidrag således

ur denna synpunkt skulle kunna i sin helhet utgå.

Vad däremot beträffade principen om bidragets begränsning till högst

2,000 kronor per vårdplats, måste eu reduktion i det begärda bidragsbeloppet

ske. I fråga om anstaltens platsantal hade medicinalstyrelsen - efter det styrelsens chef och dess föredragande i tuberkulosärenden den 23

oktober 1928 besökt anstalten och därvid tagit densammas beläggningsmöjligheter

i betraktande — funnit sig böra fastställa detta antal till 130 helårsplatser

och 29 platser öppna endast under fyra sommarmånader. Därest

dessa sista, platser evalverades till 10 lielårsplatser, skulle anstaltens hela

platstillgång kunna fixeras till 140 platser. Platsantalet 140 tilliite, efter 2,000

kronor per plats, ett bidragsbelopp av 292,000 kronor. Avräknades därifrån

förenihnnda, förut erhållna statsbidrag om tillhopa (19,938 + 48,075) 68,013

kronor, återstode ett belopp av 223,987 kronor såsom det högsta, vilket efter

sist anförda princip skulle kunna beviljas.

Sedan departementschefen förklarat sig tillstyrka, att statsbidrag beviljades

för genomförandet av huvudsjukhusets ombyggnad i huvudsaklig överensstämmelse

med det föreliggande förslaget samt för uppsättande av stängsel,

har departementschefen anfört följande:

»Beträffande storleken av statsbidraget lärer man i anslutning till vad

1928 års riksdag uttalat i ämnet böra — såsom medicinalstyrelsen även

tillstyrkt — från i allmänhet tillämpade beräkningsgrunder göra den avvikelsen,

att statsbidraget ställes i relation till anstaltens totala anläggningskostnader

utan begränsning till hälften av den beräknade kostnaden för de

nu ifrågasatta arbetena. Däremot finner jag, jämväl i överensstämmelse med

vad medicinalstyrelsen förutsatt, den vanliga begränsningen av det sammanlagda

bidragsbeloppet till högst 2,000 kronor per vårdplats nu böra iakttagas,

detta så mycket hellre som — på sätt jag förut antytt — vissa smärre kompletteringsarbeten

utöver nu föreslagna omändringar måhända kunna bliva

behövliga och statsbidrag eventuellt kan anses böra utgå även till sådana

arbeten. I fråga om det belopp, som med dessa utgångspunkter bör medgivas,

är att märka, att medicinalstyrelsen i sitt år 1928 avgivna utlåtande

i ämnet ansett sig icke kunna beräkna antalet bidragsberättigade vårdplatser

högre än till 146, medan styrelsen föregående år uppskattat nämnda platsantal

till 152. Härutinnan torde böra omnämnas, att genom vissa nyligen

verkställda provisoriska ändringar av beläggningsförhållandena en ökning

skett av antalet helårsplatser, medan å andra sidan en väsentlig reducering

av sommarplatsernas antal ägt rum. Dessa omläggningar hava sammantagna

medfört en minskning av platsantalet till 146, i vilken siffra isoleringsplatser

ej äro inräknade. I sistnämnda antal kommer någon ändring icke att äga

rum genom ombyggnadsarbetena. Med hänsyn till vad nu anförts tillstyrker

jag ett bidragsbelopp, motsvarande högst 2,000 kronor för en var av 146

platser, och alltså, efter avdrag av till anstalten redan beviljade statsbidrag,

utgörande det av medicinalstyrelsen förordade beloppet 223,987 kronor.»

Bihang Ull riksdagens protokoll 1929. 6 sand. 5 häft. (Nr O.)

674 29 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Departementschefen har vidare förordat en uppdelning av statsbidraget

på sådant sätt, att en summa av förslagsvis 100,000 kronor utbetalades,

sedan hälften av arbetena utförts och det vid besiktning konstaterats, att

utförandet skett i överensstämmelse med godkända ritningar, medan däremot

återstoden finge utgå först sedan arbetena i sin helhet fullbordats och efter

avsyning i vanlig ordning godkänts, dock tidigast efter ingången av budgetåret

1930/1931.

För statsbidragens erhållande har — frånsett vad som tillstyrkts beträffande

utbetalningen av statsbidraget till arbetena vid Styrsöanstalten — ansetts

böra i huvudsak gälla de allmänna grunder, som äro stadgade för bidrag

från reservationsanslaget till bidrag till uppförande eller inrättande av

tuberkulossjukvårdsanstalter.

Yad angår anslagsbehovet i dess helhet för nästa budgetår till bidrag till

uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter, har departementschefen

i huvudsak icke haft något att erinra mot de av medicinalstyrelsen liarutinnan

gjorda beräkningarna, dock att då eu i beräkningen upptagen barnpaviljong

vid länssanatoriet i Sundsvall icke synts bliva fullbordad inom sådan

tid, att statsbidrag för dess anordnande kommer att utga under nästkommande

budgetår, en reduktion med 134,000 kronor ansetts kunna äga rum

av det utav styrelsen beräknade totalbeloppet av 1,180,679 kronor 12 öre, varigenom

anslagsbehovet till tuberkulossjukvårdsanstalter i allmänhet skulle

kunna nedbringas till 1,046,679 kronor 12 öre. Till nämnda belopp hade lagts

de för nästa budgetår förordade bidragsbeloppen för kustsanatorierna, tillhopa

(17,750 + 9,500 + 100,000) 127,250 kronor. Därvid erhålles en totalsumma

av 1,173,929 kronor 12 öre, vilket belopp avrundats till 1,175,000 kronor. I

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 65, inom första kammaren

av herr C. P. Wahlmarlc och den andra, nr 138, inom andra kammaren

av herr A. Andersson i Falkenberg, in. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn för utförande

av vissa byggnadsarbeten vid kustsanatoriet Apelviken bevilja ett bidiag a\

35,500 kronor,

dels och två likalydande motioner, väckta, den ena, nr 35, inom första

kammaren av herrar Åt. Kropp och J. Nilsson i Kristianstad och den andra,

nr 60, inom andra kammaren av herr L. Borggren, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att under punkt 27 i femte huvudtiteln höja anslaget

tilf Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra från av Kungl. Maj:t

föreslagna 9,500 kronor till 17,890 kronor, d. v. s. med 8,390 kronor — som

utgör hälften av kostnaden — för inköp av omformaraggregat järnte flyttning

och utökning av dithörande instrumentering.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, far

utskottet hänvisa till motionerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <5. 88

Sedan 1928 års riksdag vid anmälan av sitt beslut i anledning av Kung].

Maj:ts förslag rörande statsbidrag för vissa arbeten vid kustsanatoriet i

Barkåkra samt Ktyrsö kustsjuklius framhållit angelägenheten av att enhetliga

regler konime till tillämpning vid beviljande av statsbidrag till samtliga anstalter

av ifrågavarande kategori, har, såsom ovan nämnts, genom medicinalstyrelsen

utredning verkställts i ärendet. Efter tagen del av denna utred

ning har utskottet, som beaktat de svårigheter, som av skilda anledningar

möta för fastställande av enhetliga grunder för fortsatt statsbidrag till kustsanatorierna,

funnit sig kunna ansluta sig till det av departementschefen

gjorda uttalandet i frågan. Några städse bindande regler synas sålunda

icke lämpligen kunna, på sätt ägt rum beträffande tuberkulossjukvårdsanstalter

i allmänhet, fastställas i fråga om byggnadsbidrag till kustsanatorierna,

utan torde frågor om bidrag för byggnads- och liknande arbeten

vid kustsanatorierna och därmed jämförliga anstalter fortfarande liksom

hittills böra prövas från fall till fall. Härvid torde det emellertid, såsom

departementschefen framhållit, vara lämpligt att söka åtminstone i huvudsak

tillämpa de för bidrag till andra tuberkulossjukvårdsanstalter gällande allmänna

reglerna, i vad de avse maximering av bidragsbeloppen till viss

summa per vårdplats och viss relation till anläggningskostnaderna. Hänsyn

torde likväl i sistnämnda avseende böra tagas till å ena sidan summan av

tidigare erhållna statsbidrag och å andra sidan de totala anläggningskostnaderna.

Vad härefter angår frågan om statsbidrag till kustsanatoriet vid Apelviken,

har Kungl. Maj:t av de i föreningens för kustvård åt skrofulösa barn

ansökning angivna arbetena funnit bidrag böra ifrågakomma endast för

omändring av köksbyggnaden vid anstalten samt att statsbidraget tills

vidare bör fixeras till halva verkliga kostnaden, dock högst 17,750 kronor.

Motionsvis har yrkats, att bidrag måtte beviljas för hela kostnaden eller

35,500 kronor. Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen

för avsikt att — om riksdagen godkänner departementschefens ståndpunkt

till frågan om enhetliga bestämmelser för bidrag till kustsanatorierna

— från anstalterna införskaffa planer för de arbeten, som kunna finnas oundgängligen

behövliga för anstalternas modernisering och förbättrande. Då

det, såsom departementschefen, bland annat, framhållit, torde vara lämpligt

att, i avvaktan på prövning av enhetliga planer för kustsanatoriernas tidsenliga

iståndsättande, fortfarande tillämpa den på senare år iakttagna regeln

om bidragens begränsning till högst hälften av kostnaden för vederbörande

arbeten, har utskottet, som förutsätter, att planer för kustsanatoriernas

iståndsättande kunna föreläggas redan nästkommande års riksdag, ansett

sig böra förorda Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet kan således ej tillstyrka de

i ämnet väckta motionerna.

Beträffande vidare frågan om statsbidrag för vissa arbeten vid det föreningen

för skrofulösa barns vård tillhöriga Kronprinsessan Victorias kustsanatorium

i Barkåkra skulle enligt Kungl. Maj:ts förevarande förslag statsbidrag

utgå för inköp av en ångturbingenerator jämte rörledningar samt för

Utskottet»

yttrande.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

84

omläggning av kloakledningen med halva verkliga kostnaden eller högst

9,500 kronor. I ovanberörda motioner T: 35 och II: 60 har hemställts, att

statsbidrag härjämte måtte utgå med halva kostnaden, 8,390 kronor, för inköp

av omformaraggregat jämte flyttning och utökning av dithörande instrumentering.

Departementschefen har i denna fråga anfört, att kustsanatoriet i

Barkåkra i enlighet med den hittills tillämpade regeln om statsbidragets

begränsning till högst 2,000 kronor per vardplats skulle vara berättigat till

ytterligare statsunderstöd med endast något över 10,000 kronor. Ur synpunkter

motsvarande dem, som anlagts vid behandlingen av frågan om statsbidrag

till kustsanatoriet vid Apelviken, har departementschefen icke funnit

lämpligt att före prövningen av en blivande plan för de ytterligare arbeten,

som erfordras för modernisering och förbättring av anstalten i Barkåkia,

frångå nyssberörda princip.

Till departementschefens sålunda angivna ståndpunkt ansluter sig utskottet,

och kan utskottet alltså icke heller tillstyrka de i detta ämne väckta

motionerna.

Yad slutligen angår föreningens för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt

i skrivelse den 11 september 1928 gjorda hemställan om statsunderstöd

för om- och tillbyggnad av huvudsjukhuset vid Styrsö kustsjuklius

samt för uppsättande av stängsel omkring sjukhusområdet, innebär detta,

såsom av statsrådsprotokollet framgår, endast ett förnyande av vid 1928 ais

riksdag behandlade framställningar från föreningen ifråga.

Yid prövning av frågan om statsbidrag till Styrsöanstalten, anföide föregående

års riksdag, att riksdagen kommit till den uppfattningen, att de arbeten,

för vilkas utförande statsbidrag äskats, vore av behovet påkallade

samt att med hänsyn till Styrsöföreningens ekonomiska ställning staten

borde träda stödjande emellan. Ehuru riksdagen sålunda funnit, att det

framlagda projektet angående om- och tillbyggnad av huvudsjukhuset snarast

möjligt borde realiseras, hade dock riksdagen, innan Kungl. Maj:t definitivt

prövat den föreliggande byggnadsplanen, vilken syntes riksdagen vara av

beskaffenhet att i huvudsak kunna godkännas, ansett sig icke kunna

medgiva, att medel för ifrågavarande byggnadsarbetes utförande anvisades a

riks staten för budgetåret 1928/1929. Riksdagen förväntade emellertid, att fölslag

i frågan förelädes 1929 års riksdag.

I anslutning till vad sålunda förekommit, får utskottet nu tillstyrka det föreliggande

förslaget om statsbidrag till byggnadsarbeten vid sjukhuset ifråga

samt för uppsättande av stängsel vid Styrsöanstalten med det av Kungl.

Maj:t angivna beloppet 223,987 kronor.

Då utskottet ej haft något att invända mot vad Kungl. Maj:t i övrigt

under förevarande punkt föreslagit, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majds förevarande

förslag, och med avslag å herrar Wahlmarks och Anderssons i

Falkenberg m. fl. motioner, I: 65 och II: 138 samt herrar Kropps

och Nilssons i Kristianstad och Borggrens motioner, I: 35 och

II: 60, i vad desamma skilja sig från Kungl. Maj:ts förslag,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

85

a) till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,175,000 kronor,

b) medgiva, att från anslag till nämnda ändamål må av

Kungl. Maj:t beviljas

till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn för utförande

av vissa byggnadsarbeten vid kustsanatoriet Apelviken ett bidrag

av liögst 17,750 kronor,

till föreningen för skrofulösa barns vård för utförande av

vissa arbeten m. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium

i Barkåkra ett bidrag av liögst 9,500 kronor, samt

till föreningen för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt

för utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. vid Styrsö kustsjuklius

ett bidrag av högst 223,987 kronor; ävensom

c) föreskriva, att nämnda bidrag skola utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med de rörande anslag till bidrag till

uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

gällande grunderna och på de närmare villkor i övrigt, som

må av Kungl. Maj:t bestämmas, med iakttagande likväl, att

omförmälda bidrag för arbeten vid Styrsö kustsjukhus må

uppbäras med ett belopp av 100,000 kronor, sedan enligt medicinalstyrelsens

prövning minst hälften av arbetena utförts och

det vid besiktning, verkställd genom styrelsens försorg, ådagalagts,

att utförandet skett i huvudsaklig enlighet med av departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden den

4 januari 1929 förordat förslag, samt med återstoden eller

högst 123,987 kronor efter det arbetena blivit i sin helhet fullbordade

samt genom medicinalstyrelsens försorg avsynade och

av styrelsen godkända, dock tidigast efter ingången av budgetåret

1930/1931.

54:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårds

anstalter, nu 3,500,000 kronor, med 200,000 kronor till 3,700,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 295—297

i åberopade statsrådsprotokollet.

Bidrag till

driftkostnaderna

för

tuöerkulossjukvårdsanstalter.

[56.]

Det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter

belöpte sig för budgetåren 1925/1926, 1926/1927 och

1927/1928 till 2,800,000, respektive 2,950,000 och 3,200,000 kronor och är i

riksstaten för budgetperioden 1928/1929 uppfört med 3,500,000 kronor.

De jämlikt riksdagens beslut stadgade villkoren för åtnjutande av bidragfrån

nämnda anslag innefattas i kungörelse den 28 juni 1918 (nr 494) med

däri genom kungörelser den 7 juli 1921 (nr 384) och den 11 april 1924 (nr

145) gjorda ändringar.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

resor för

vissa

patienter

vid kustsanatorierna.

[57.]

Beträffande bidragsbeloppens storlek och de förändringar, som härutinnan

vidtagits under de senaste åren in. m., torde få hänvisas till den redogörelse,

som i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag (femte huvudtiteln,

punkt 72) lämnats i ämnet. Här må endast erinras, att bidragen utgå

med vissa bestämda belopp för varje underhållsdag å de olika slagen av

anstalter.

I sitt yttrande angående behovet av anslag för budgetåret 1929/1930 har

medicinalstyrelsen förutsatt, att gällande grunder för statsbidragen tillsvidare

lämnas orubbade samt med utgångspunkt från ett sammanlagt platsantal

av 6,656 å bidragsberättigade anstalter beräknat statsbidragen till de olika

anstalterna till sammanlagt 3,773,651 kronor 45 öre.

Denna summa utgör emellertid en maxim isiffra, i vilken med hänsyn till

vissa av erfarenheten bekräftade omständigheter — framför allt att det

högsta för varje anstalt tillåtna patientantalet med sannolikhet ej blir under

alla dagar av budgetåret fyllt — en minskning kan äga rum.

Departementschefen har på anförda skäl ansett, att en reduktion av berörda

maximibelopp kan vidtagas med omkring 2 % samt förordat, att anslaget

för nästkommande budgetår uppföres med 3,700,000 kronor.

Utskottet har ej funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till driftkostnaderna för tuberkidossjukvårdsanstalter, nu

3,500,000 kronor, med 200,000 kronor till 3,700,000 kronor.

55:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 57) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna,

nu 50,000 kronor, med 15,000 kronor till 65,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 297 och 298 i statsrådsprotokollet.

Alltsedan år 1914 hava i riksstaten uppförts förslagsanslag för beredande

av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade personer för resor till

och från statsunderstödda kustsanatorier, att utgå under de villkor, Kungl.

Maj:t bestämde. För vardera av budgetperioderna 1924/1925 och 1925/1926

utgick anslaget med 40,000 kronor. På grund av överbelastning å anslaget

för förstnämnda period blev anslaget för budgetåret 1926/1927 höjt till

50,000 kronor. Till sistnämnda belopp har anslaget upptagits i riksstaten

för vardera av budgetperioderna 1927/1928 och 1928/1929.

Med hänsyn till att det behov, anslaget avser att tillgodose, är av stadigvarande

natur har anslaget från och med budgetåret 1927/1928 förändrats

från extra till ordinarie.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av den ökning i

belastningen å detsamma, som inträffat under de två senaste budgetperioderna.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 87

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna, nu

50,000 kronor, med 15,000 kronor till 65,000 kronor.

56:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 58)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 298 och 299) i ämnet

innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till folksanatorierna för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 150,000 kronor.

57:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att till understödjande

av dispensärverksamhet, att utgå enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1929 förordade ändrade

grunder, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 420,000

kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 300—302 i

åberopade statsrådsprotokollet.

Till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamhet har riksdagen

beviljat extra förslagsanslag alltsedan år 1914. För budgetåren 1926/1927

och 1927/1928 utgjorde anslaget 300,000 kronor, respektive 380,000 kronor.

I riksstaten för budgetperioden 1928/1929 är anslaget uppfört med 390,000

kronor.

Nu gällande föreskrifter för användningen av anslag till förevarande ändamål

äro — i anslutning till av riksdagen godkända grunder — meddelade i

kungörelse den 8 maj 1925 (nr 329).

Vid anmälan av nu förevarande anslagsäskande har departementschefen

först till behandling upptagit en inom socialdepartementet — närmast i anledning

av ett där handlagt besvärsmål — uppkommen fråga om viss ändring

i omförmälda grunder.

Enligt § 1 i kungörelsen den 8 maj 1925 kan statsbidrag tilldelas upplysnings-

och understödsbyrå för tuberkulossjuka, s. k. dispensär, under förutsättning

att dispensären av landsting, kommun, länsförening mot tuberkulos

eller annan bestående korporation åtnjuter bidrag för inrättande och

drift. Bidrag kan dock icke tilldelas dispensär, som allenast eller huvudsakligen

är avsedd för stad, vilken icke deltager i landsting. Vidare får enligt

§ 4 i kungörelsen statsbidrag till dispensär allenast avse utgifter för

läkar- och sjuksköterskearvoden, resor i dispensärens tjänst, hyra för och

underhåll av dispensärlokal, expedition samt inköp av nödvändiga sjukvårdsartiklar,

ävensom organiserad barnavård.

Utskottets

yttrande.

Folk
sanatorierna.

[58.]

Understödjande

av

dispensärverksamhet.

[59.]

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Departementschefen har anfört, att enligt av Jönköpings läns landsting

fastställt reglemente, dispensärverksamheten inom länet stode under överinseende

av en av landstinget vald dispensärstyrelse. I en till medicinalstyrelsen

ingiven skrift hade nämnda dispensärstyrelse anhållit om statsbidrag

för, bland annat, själva styrelsens förvaltningskostnader — arvoden,

resekostnader, trycksaker m. m. — under år 1925 med omkring 800 kronor.

Sedan medicinalstyrelsen genom vederbörligt beslut föx-klarat, att statsbidrag

för ifrågavarande kostnader icke kunde utgå samt dispensärstyrelsen

besvärat sig hos Kungl. Maj:t, hade Kungl. Maj:t — i överensstämmelse med

yttrande från regeringsrätten — funnit besvären ej föranleda ändring i medicinalstyrelsens

beslut. Till grund för Kungl. Maj:ts beslut i ämnet torde

hava legat den uppfattningen, att enligt nu gällande grunder statsbidrag

allenast finge utgå till dispensär för bestridande av sådana utgifter av närmare

angivna slag, som direkt påkallas av dispensärverksamheten, men att

utgifterna för en central dispensärstyrelse, oberoende av utgifternas beskaffenhet,

icke till någon del kunde bestridas med statsmedel.

Enligt vad som framginge av handlingarna i besvärsmålet, hade den särskilde

föredraganden för tuberkulosärenden hos medicinalstyrelsen i ett av

honom avgivet yttrande meddelat, att ej blott i Jönköpings län utan även

på vissa andra håll hela länets dispensärverksamhet leddes av ett centralt

organ. Han hade ock framhållit, att en mångårig erfarenhet från flera län

givit vid handen, att en dylik organisatorisk anordning vore av stort praktiskt

värde såsom ägnad att öka verksamhetens effektivitet. Den medförde

sannolikt även minskning av utgifterna för de särskilda dispensärerna.

Departementschefen har uttalat, att jämväl enligt hans uppfattning en

central ledning av dispensärernas verksamhet, åtminstone i en del fall, torde

vara ändamålsenlig ur vårdsynpunkt. En dylik organisationsform syntes

även inrymma vissa möjligheter att ernå besparingar i avseende å dispensärverksamheten

i dess helhet inom vederbörande område. Departementschefen

har för den skull förordat, att nu gällande grunder för statsbidrags

utgående kompletterades med stadgande av innebörd att, där ett centralt

organ inrättats för ledning av flera dispensärers verksamhet, statsbidrag må

kunna utgå även till bestridande av å sådant organ direkt belöpande utgifter

i samma utsträckning och på enahanda villkor, som för närvarande gällde

i avseende å dispensär. Den föreslagna ändringen i grunderna för statsbidrags

utgående syntes böra träda i tillämpning med början av budgetåret

1929/1930 och sålunda — i anslutning till nu gällande bestämmelser —

första gången tillämpas i fråga om det statsbidrag, som efter ingången av

mars månad 1930 komme att beviljas för verksamhetsåret 1929.

Nu avhandlade ändring i grunderna för användningen av anslaget till

understödjande av dispensärverksamheten har ansetts icke medföra någon

avsevärd ökning av belastningen å anslaget. Den äskade höjningen av anslaget

är huvudsakligen föranledd av belastningssiffran å anslaget för budgetåret

1927/1928, 419,072 kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

89

Vad angår den av departementschefen förordade ändringen i grunderna

för ifrågavarande anslags användning, delar utskottet departementschefens

uppfattning, att, där ett centralt organ inrättats för ledning av flera dispensärers

verksamhet, statsbidrag må kunna utgå även till bestridande av

å sådant organ direkt belöpande utgifter i samma utsträckning och på enahanda

villkor, som för närvarande gälla i avseende å dispensär. Utskottet,

som sålunda tillstyrker den föreslagna ändringen av berörda grunder, utgår

härvid från, att besparingar i kostnaderna för de lokala organens arbete

härigenom skola kunna ernås.

Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts beräkning av

anslagets belopp för nästkommande budgetår, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till understödjande av dispensär verksamhet,

att utgå enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1929 förordade ändrade grunder,

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av

420,000 kronor.

58:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 60) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till resor för vissa patienter vid radiumhemmet

i Stockholm, nu 45,000 kronor, med 15,000 kronor till 60,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 302 och 303 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten hava sedan åtskilliga år tillbaka anslagits medel till bidrag

till resor för vissa patienter vid radiumhemmet i Stockholm. Anslaget hade

till en början karaktären av extra förslagsanslag men har från och med

.budgetåret 1927/1928 uppförts såsom ordinarie förslagsanslag.

Närmare bestämmelser angående villkor för åtnjutande av ifrågavarande

bidrag återfinnas i kungörelse den 25 september 1920 (nr 634) med sedermera

den 11 april 1924 (nr 159), den 7 maj 1926 (nr 174) och den 6 maj

1927 (nr 146) vidtagna ändringar.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av en ökad belastning

å detsamma.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till resor för vissa patienter vid radiumhemmet i Stockholm,

nu 45,000 kronor, med 15,000 kronor till 60,000 kronor.

59:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att till bidrag till

uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 600,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 304—307 i statsrådsprotokollet.

Anslag till bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus

hava i riksstaten upptagits från och med år 1921.

Utskottots

yttrande.

Bidra tf till

resor för

vissa patienter

vid

radiumhemmet

i

Stockholm.

160.]

Bidrag till

uppförande,

inrättande

eller inlösen

av epidemisjukhus.

[61.]

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

driften av

epidemisjukhus■
[62.

]

Utskottets

yttrande.

I ämnet gällande bestämmelser återfinnas i kungörelse den 7 september

1920 (nr 667) med däri genom kungörelse den 18 juni 1927 (nr 257) gjord

ändring.

Anslaget, som städse haft karaktären av förslagsanslag, utgick för budgetåret

1927/1928 med 750,000 kronor och är i riksstaten för löpande budgetår

upptaget till samma belopp.

Med ledning av uppgifter, inhämtade från landstingens epideminämnder

ävensom från hälsovårdsnämnderna i de städer, som utgöra egna epidemidistrikt,

har medicinalstyrelsen beräknat, att under budgetåret 1929/1930

kunde komma att färdigställas epidemisjukhus, för vilkas anordnande statsbidrag

skulle utgå till belopp av sammanlagt 664,525 kronor samt funnit

anslaget för nästa budgetår böra uppföras med berörda belopp. Departementschefen

har emellertid på anförda skäl ansett, att anslaget — med bibehållande

av gällande huvudgrunder för statsbidrags utgående — bör kunna

något reduceras samt förordat anslagets begränsning till 600,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka vad Kungl. Maj:t under förevarande

punkt föreslagit, får alltså hemställa,

att riksdagen må till bidrag till uppförande, inrättande eller

inlösen av epidemisjukhus för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra förslagsanslag av 600,000 kronor.

60:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att till bidrag till

driften av epidemisjukhus för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 750,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 307 och 308 i statsrådsprotokollet.

Till bidrag till driften av epidemisjukhus hava anslag varit anvisade från

och med år 1921. Anslaget för budgetåret 1927/1928 utgjorde 1,000,000

kronor. I riksstaten för innevarande budgetår är anslaget uppfört med

800,000 kronor.

Bestämmelser angående statsbidrag för driften av epidemisjukhus äro

innefattade i kungörelse den 7 september 1920 (nr 668).

Med utgångspunkt från senast tillgängliga belastningssiffror har departementschefen

ansett, att anslaget bör för nästkommande budgetår kunna begränsas

till det nu äskade beloppet.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må till bidrag till driften av epidemisjukhus

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av

750,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

!) I

61 :o) Kungl. Ma:jt har föreslagit riksdagen (punkt 63) att

dds till bidrag till uppförande in. m. av hem för kroniskt sjuka för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor;

dds medgiva, att för anordnandet av Södermanlands läns landstings hem

för kroniskt sjuka i Nyköping, Kristianstads läns landstings hem för kroniskt

sjuka i Mansdala, Värmlands läns landstings hem för kroniskt sjuka i Arvika

och Östergötlands läns landstings hem för kroniskt sjuka i Söderköping

må, vad angår sistnämnda hem i av departementschefen förordad utsträckning,

utgå statsbidrag från förevarande anslag med hälften av de belopp,

som jämlikt i ämnet gällande bestämmelser kunnat för ändamålet i statsbidrag

utbetalas, därest ifrågavarande hem anordnats efter ingången av år

1927;

dels oek förördna, att vid tillämpning av gällande bestämmelser rörande

det högsta antal platser i varje län, för vilka anskaffningsbidrag må utgå,

hänsyn skall tagas jämväl till de platser å nyssnämnda anstalter, till vilkas

inrättande bidrag må komma att utgå.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 308—319 i

statsrådsprotokollet.

Bidrag till

uppförande

in. m. av hem

för kroniskt

sjuka.

[63.]

Med anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 112 gjorda framställning

anvisade 1927 års riksdag (skrivelse nr 266) för budgetåret 1927/1928

dels till bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka ett extra

förslagsanslag av 225,000 kronor, dels ock till bidrag till driften av hem för

kroniskt sjuka ett extra förslagsanslag av 275,000 kronor, båda anslagen att

användas i huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen angivna grunder.

I samband härmed lämnade riksdagen visst medgivande angående upplåtande

av kronojord för anordnande av hem för kroniskt sjuka.

Genom beslut den 27 juni 1927 utfärdade Kungl. Maj:t, i huvudsaklig

överensstämmelse med de av riksdagen godkända grunderna, särskilda kungörelser

angående statsbidrag till uppförande eller inrättande av hem för

kroniskt sjuka (nr 245) samt angående statsbidrag till driftkostnaderna vid

dylika hem (nr 246). Börande det huvudsakliga innehållet i nämnda kungörelser

lämnades en redogörelse i den till 1928 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen,

femte huvudtiteln sid. 266—267, till vilken redogörelse

må hänvisas.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning (1928 års statsverksproposition,

femte huvudtiteln, sid. 271) anvisade riksdagen för innevarande budgetår

dels till bidrag till uppförande in. m. av hem för kroniskt sjuka 300,000

kronor, dels till bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka 850,000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts på närmare anförda grunder framförda förslag

beslöt riksdagen att upptaga förstnämnda anslag såsom ett extra reservationsanslag.

Driftkostnadsanslaget har däremot fortfarande beviljats i form

av extra förslagsanslag.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Innan departementschefen ingått på frågan om behovet av anslag för nästkommande

budgetår för nu ifrågavarande ändamål, har departementschefen

upptagit det flera gånger behandlade spörsmålet om retroaktiva statsbidrag

i vissa fall för uppförande och inrättande av hem för kroniskt sjuka. Departementschefen

har erinrat, att regeln hittills varit, att statsbidrag må

utgå för anstalter, vilkas uppförande eller inrättande påbörjats eller som

förvärvats efter ingången av år 1927, men att frågan om retroaktiva statsbidrag

genom motioner framförts vid 1927 och 1928 års riksdagar.

Sistnämnda riksdag beslöt att hos Kungl. Maj:t anhålla om utredning,

huruvida och i vilken utsträckning statsbidrag till uppförande eller inrättande

av hem för kroniskt sjuka kunde utgå jämväl till de anstalter, som

av landstingen för ändamålet uppförts eller inrättats under åren 1919—1926,

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Efter verkställande av anbefalld utredning har medicinalstyrelsen i skrivelse

den 23 augusti 1928 anfört, att de landstingsanstalter för kroniskt sjuka, som

tillkommit under åren 1919—1926, enligt utredningen vore sju, nämligen

avdelningen för kroniskt sjuka å det Stockholms läns landsting tillhöriga

sjukhuset Eira i Stockholm, Uppsala läns landstings anstalt i Enköping,

Södermanlands läns landstings anstalt i Nyköping, Kristianstads läns landstings

anstalt i Mansdala, Värmlands läns landstings anstalt i Arvika, Kopparbergs

läns landstings anstalt i Hulån och Jämtlands läns landstings anstalt

i Kvarnsved. Dessutom hade under nämnda tid Östergötlands läns landstings

hem i Söderköping för kroniskt sjuka, vilket uppförts före år 1919,

utökats med 13 nya vårdplatser.

Efter framhållande att något statsbidrag icke syntes böra ifrågakomma

beträffande sjukhuset Eira, sjukhemmet i Hulån samt anstalterna i Enköping

och Kvarnsved hav departementschefen uttalat, att i fråga om landstingsanstalterna

i Nyköping, Mansdala och Arvika starka billighetsskäl syntes

tala för att landstingen tillerkändes visst statsbidrag för anstalternas anordnande,

oaktat desamma tillkommit före 1927 års ingång. Även för sjukhemmet

i Söderköping syntes retroaktivt statsbidrag kunna få utgå, dock

endast för ett mindre antal vårdplatser, som under åren 1921—1923 på landstingets

bekostnad inrättats vid sjukhemmet. Departementschefen har förordat,

att retroaktivt statsbidrag må utgå för anstalten i Nyköping med

32,000 kronor, för anstalten i Mansdala med 9,750 kronor, för anstalten i

Arvika med 8,250 kronor och för anstalten i Söderköping med 4,875 kronor

eller tillhopa 54,875 kronor, motsvarande — i enlighet med vad statskontoret

i avg1''vet utlåtande föreslagit — hälften av det statsbidrag, som skulle utgått,

därest kungörelsen den 27 juni 1927 tillämpats. Därest riksdagen medgiver,

att statsbidrag till anstalternas anordnande må kunna utgå, hava beträffande

sättet för beviljande och utbetalande av statsbidragen bestämmelserna

i kungörelsen den 27 juni 1927 angående statsbidrag till uppförande

eller inrättande av hem för kroniskt sjuka ansetts böra i tillämpliga delar

komma till användning. Vidare hava vid tillämpning av de regler, som i

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

93

nämnda kungörelse stadgas om att statsbidrag må i varje län högst utgå till

visst antal platser i förhållande till folkmängden, hänsyn unsetts böra tagas

till nu ifrågavarande anstaltsplatser.

Vid prövning av anslagsbehovet i övrigt för den kroniska sjukvården under

budgetåret 1929/1930 har departementschefen utgått från vissa av medicinalstyrelsen

i skrivelse den 23 augusti 1928 framlagda beräkningar samt från

landstingen införskaffade uppgifter. Enligt departementschefens kalkyler

skulle sammanlagda anslagsbehovet för nästkommande budgetår utgöra 200,000

kronor.

I likhet med departementschefen har utskottet ansett, att för anordnande

av landstingsanstalterna i Nyköping, Mansdala och Arvika retroaktiva statsbidrag

må tillerkännas landstingen i Södermanlands, Kristianstads och

Värmlands län samt att Östergötlands läns landsting jämväl må komma

i åtnjutande av dylikt bidrag för det antal vårdplatser, som under åren

1921—1923 inrättats på landstingets bekostnad vid sjukhemmet i Söderköping.

Utskottet tillstyrker alltså, att statsbidrag må i nu angivna fall utgå.

Vad angår storleken av retroaktivt statsbidrag, varom nu är fråga, och

reglerna för dess åtnjutande, har utskottet ock funnit sig böra ansluta sig

till Kungl. Majrts förslag härutinnan.

Då utskottet ej heller haft något att erinra mot de uppgjorda kalkylerna

för nu ifrågavarande anslagsberäkning för nästkommande budgetår, får utskottet

alltså hemställa,

att riksdagen må

a) till bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor;

b) medgiva, att för anordnandet av Södermanlands läns

landstings hem för kroniskt sjuka i Nyköping, Kristianstads

läns landstings hem för kroniskt sjuka i Mansdala, Värmlands

läns landstings hem för kroniskt sjuka i Arvika och Östergötlands

läns landstings hem för kroniskt sjuka i Söderköping

må, vad angår sistnämnda hem i av departementschefen i

statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari 1929 förordad

utsträckning, utgå statsbidrag från förevarande anslag

med hälften av de belopp, som jämlikt i ämnet gällande bestämmelser

kunnat för ändamålet i statsbidrag utbetalas, därest

ifrågavarande hem anordnats efter ingången av år 1927; samt

c) förordna, att vid tillämpning av gällande bestämmelser

rörande det högsta antal platser i varje län, för vilka anskaffningsbidrag

må utgå, hänsyn skall tagas jämväl till de platser

å nyssnämnda anstalter, till vilkas inrättande bidrag må komma

att utgå.

Utskottets

yttrande.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Bidrag

till driften

av hem för

kroniskt

sjuka.

[64.]

Kliniker vid

vanfÖreanstalterna

i Stockholm,

Göteborg

och

Hälsingborg.

[65.] ''

Utskottets

yttrande.

62:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 64) att till bidrag till

driften av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

förslagsanslag av 750,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 318 och 319 i statsrådsprotokollet.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 112 gjorda framställning

beviljade 1927 års riksdag, såsom under föregående punkt nämnts, för

budgetåret 1927/1928, förutom anslag till bidrag till uppförande m. m. av

hem för kroniskt sjuka, till bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka ett

extra förslagsanslag av 275,000 kronor, att användas i huvudsaklig överensstämmelse

med av riksdagen angivna grunder.

1928 års riksdag anvisade på Kungl. Maj:ts framställning för sistberörda

ändamål ett extra förslagsanslag av 850,000 kronor.

Med stöd av en av medicinalstyrelsen framlagd beräkning rörande redan

beviljade, gjorda men icke behandlade samt väntade ansökningar om statsbidrag

har anslagsbehovet för statsbidrag till driftkostnaderna för ifrågavarande

hem för nästkommande budgetår beräknats till 750,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till bidrag till driften av hem för kroniskt

sjuka för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 750,000 kronor.

63:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till kliniker vid vanf öreanstalterna i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg, nu 124,000 kronor, med 12,000 kronor till 136,000

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 319 och 320 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm,

Göteborg och Hälsingborg har alltsedan budgetåret 1924/1925 varit

uppfört med 124,000 kronor. Belastningen å anslaget har under budgetåren

1926/1927 och 1927/1928 utgjort 119,748 respektive 121,275 kronor.

Enligt gällande grunder för åtnjutande av bidrag från ifrågavarande anslag

utgår sådant bidrag från anslaget tills vidare med 2 kronor 15 öre per

dag och patient.

Den nu äskade höjningen av anslaget är föranledd av ökning av antalet

klinikplatser, för vilka statsbidrag kan erhållas.

Då utskottet icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg,

nu 124,000 kronor, med 12,000 kronor till 136,000 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

95

64:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6(1) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg inrättade

undervisningsanstalterna för vanföra in. in., nu 123,000 kronor, med

17,000 kronor till 140,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 320 och 321 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg

inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m. har från och med

budgetåret 1926/1927 utgått med 123,000 kronor. Utgifterna från anslaget

hava belöpt sig till för nyssnämnda budgetår 132,576 kronor samt för budgetperioden

1927/1928 142,743 kronor.

Enligt gällande grunder utgår statsbidrag från anslaget med 54 kronor

per elev och månad för undervisningsanstalternas interna elever samt med

högst 21 kronor per elev och månad för de externa eleverna.

Med hänsyn till belastningen å anslaget under det senast gångna budgetåret

har anslaget för budgetåret 1929/1930 ansetts böra höjas till det nu

äskade beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till de

i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg inrättade undervisningsanstalterna

för vanföra rn. m., nu 123,000 kronor, med 17,000

kronor till 140,000 kronor.

65:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att till vanföreanstalt

i Härnösand för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 450,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 321—326 i statsrådsprotokollet.

I en den 22 februari 1927 avlåten proposition, nr 137, föreslog Kungl.

Maj:t riksdagen att dels medgiva, att det för Hemsö kustartillerikår ursprungligen

avsedda kasernetablissementet i Härnösand finge för en beräknad

kostnad av högst 960,000 kronor omändras till vanföreanstalt i huvudsaklig

överensstämmelse med av arkitekten K. Giiettler i augusti 1926 för ett såsom

alternativ betecknat förslag uppgjorda ritningar samt att förty det för nämnda

anstalt avsedda området, omfattande ungefär 40,800 kvadratmeter, finge från

och med den 1 juli 1927 överföras från försvarsväsendet, dels ock till vanföreanstalt

i Härnösand för budgetåret 1927/1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 75,000 kronor.

I skrivelse den 20 maj 1927, nr 205, anmälde riksdagen, att riksdagen bifallit

Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

I 1928 års statsverksproposition anförde föredragande departementschefen

i fråga om fortsatt anslag till vanföreanstalten i Härnösand (femte huvudtiteln,

punkt 67), bland annat, att det borde vara tillräckligt, att ombyggnadsarbetena

vore avslutade vid 1930 års utgång samt att vid sådant för
-

De i Stockholm,

Göteborg

och

Hälsingborg

inrättade

undervisningsanstalterna

för

vanföra m. m.

[06.]

Vanföreanstalt

i

Härnösand.

[67.]

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr b.

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

resor för vanföra

jämte

värdare.

[68.]

Utskottets

yttrande.

Eugenia
hemmet.

[69.]

hållande det erforderliga kostnadsbeloppet — utöver redan beviljade 75,000

kronor — kunde fördelas på tre budgetår, därvid för budgetåret 1928/1929

icke syntes behöva beviljas större anslag än 200,000 kronor.

Anslag å sagda belopp beviljades ock av riksdagen för nämnda budgetår.

Beträffande anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930 har i statsrådsprotokollet

framhållits, att enligt byggnadsstyrelsens beräkning byggnadsstommarna

för tillbyggnaderna till anstalten skulle under innevarande budgetår

i allt väsentligt kunna uppföras samt en del rivnings- och ommurningsarbeten

inom de befintliga stommarna vidtagas. Under tiden från och med

ingången av budgetåret 1929/1930 intill 1930 års slut skulle därefter arbetena

med inredningen samt med ledningar och den maskinella utrustningen

fortgå och avslutas. Med en sådan fördelning av byggnadsarbetet hade beräknats,

att för budgetåret 1929/1930 skulle erfordras 450,000 kronor och

för budgetåret 1930/1931 återstoden eller 235,000 kronor.

Då, på sätt departementschefen framhållit, det av byggnadsstyrelsen framlagda

byggnadsprogrammet och därpå grundade medelsäskande synas väl ansluta

sig till senast gjorda beräkningar i fråga om tiden för ändringsarbetenas

slutförande samt beträffande sättet för dispositionen av härtill avsedda,

ännu ej anvisade medel, har utskottet funnit sig böra tillstyrka Kungl.

Maj:ts förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må till vanföreanstalt i Häsnösand för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 450,000

kronor.

66:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till resor för vanföra jämte vårdare, nu

105,000 kronor, med 15,000 kronor till 120,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 326 i statsrådsprotokollet.

Den ständigt stegrade omfattning, i vilken nu ifrågavarande anslag tagits

i anspråk, ävensom väntad ökning under budgetåret 1929/1930 av antalet

klinikpatienter vid vanföreanstalterna har ansetts påkalla, att anslagets belopp

från och med berörda budgetår höjes på sätt nu föreslagits.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot den sålunda föreslagna anslagsökningen,

får hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

bidrag till resor för vanföra jämte vårdare, nu 105,000 kronor,

med 15,000 kronor till 120,000 kronor.

67:o) På grund av Kungl. Majt:ts förslag (punkt 69) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 327) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

97

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till Eugeniahemmet för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 5,000 kronor.

68:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 70) att till lindring i

mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 331 och 332 i statsrådsprotokollet

Efter utredning av den s. k. 1916 års provinsialläkaredistriktskommittén

äskade Kungl. Maj:t i proposition (nr 313) till 1918 års lagtima riksdag för

år 1919 ett förslagsanslag å 230,000 kronor för lindring i mindre bemedlade

patienters å landsbygden sjukvårdskostnader, vilket anslag av riksdagen beviljades.

Efter det anslag utgått med enahanda belopp för vartdera av åren

1920 och 1921, blev anslaget sedermera med hänsyn till den ringa omfattning,

i vilken detsamma tagits i anspråk, för var och en av de följande budgetperioderna

sänkt och upptogs för budgetåret 1925/1926 till 12,000 kronor.

För budgetåret 1924/1925 utgjorde belastningen å anslaget 12,389 kronor

och för budgetperioden 1925—1926 13,556 kronor.

Den låga belastningen å anslaget berodde i huvudsak på innehållet uti

de för anslagets användning fastställda grunderna. I syfte att ernå en större

effektivitet i avseende å anslagets användning framlade därför Kungl. Maj:t

i proposition nr 76 till 1926 års riksdag förslag till ändrade grunder för

erhållande av lindring i sjukvårdskostnader av förevarande slag. Samtidigt

hemställdes om ett extra förslagsanslag å 100,000 kronor till ändamålet för

budgetåret 1926/1927, och anslag å detta belopp beviljades för sistnämnda

budgetår liksom för budgetåret 1927/1928.

Med hänsyn särskilt till låg belastningssiffra å anslaget för budgetåret

1926/1927, 29,141 kronor, sänktes detsamma för budgetåret 1928/1929 till

50,000 kronor.

Den nu äskade höjningen av anslaget är föranledd av att belastningssiffran

å anslaget för budgetåret 1927/1928 visat sig uppgå till icke mindre

än 51,546 kronor samt att belastningen väntas ytterligare stiga.

Utskottet, som i likhet med departementschefen ansett en förhöjning av

förevarande anslag motiverad och ej haft något att erinra mot storleken av

den äskade anslagsökningen, får alltså hemställa,

att riksdagen må till lindring i mindre bemedlade patienters

å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

69:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71) att till bidrag för

anställning av distriktssköterskor för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

förslagsanslag av 195,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 333 och

334 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 5 häft. (Nr 5.)

Lindring

i mindre

bemedlade

patienters ä

landsbygden

sjukvårdskostnader.

[70.]

Utskottets

yttrande.

Bidrag för

anställning

av distriktssköterskor.

[71.]

C74 29 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Dyrtidshjälp

åt distriktssköterskor.

[72.]

Riksdagen bär alltsedan år 1919 anvisat ett extra förslagsanslag till beredande

av bidrag för anställning av distriktssköterskor. Rör vartdera av

budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 har detta anslag uppförts med 190,000

kronor, motsvarande statsbidrag till avlöning åt 380 distriktssköterskor.

Bestämmelser angående statsbidrag till avlöning åt distriktssköterskor

hava meddelats genom kungörelse den 30 april 1920 (nr 234). I denna författning

hava därefter ändringar vidtagits genom kungörelser den 26 september

1921 (nr 556), den 23 januari 1922 (nr 50), den 8 juni 1923 (nr 196)

och den 8 maj 1925 (nr 330). Därjämte har genom kungörelse den 16 oktober

1925 (nr 418) föreskrivits viss ändring i övergångsbestämmelserna till

författningen i fråga. Statsbidragets belopp är 500 kronor om året för

varje distriktssköterskebefattning; dock utgår bidrag allenast för tid, då befattningen

uppehälles av ordinarie innehavare eller av vikarie med viss ininimikompetens.

Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1929/1930 har departementschefen

ansett sig böra räkna med bidrag till 390 med kompetenta befattningshavare

tillsatta distriktsskötersketjänster. Inom det äskade anslagsbeloppet,

195,000 kronor, har emellertid tillräcklig marginal ansetts förefinnas

för statsbidrag till eventuellt nytillkommande, härtill berättigade

tjänster.

Utskottet, som ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må till bidrag för anställning av distriktssköterskor

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 195,000 kronor.

70:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 72) att till dyrtidshjälp

åt distriktssköterskor för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 1,500 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 334 och 335 i statsrådsprotokollet.

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor har utgått alltsedan år 1920. Anslagen

för detta ändamål utgjorde till en början 100,000 kronor för år, men med

hänsyn till minskad belastning har successiv anslagsnedsättning ägt rum.

För vartdera av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 har anslaget i vederbörande

riksstater uppförts med endast 2,000 kronor.

Nuvarande villkor för åtnjutande av ifrågavarande dyrtidshjälp äro innefattade

uti kungörelse den 7 maj 1926 (nr 172) med däri genom kungörelse

den 6 maj 1927 (nr 148) gjord ändring.

Den nu föreslagna nedsättningen av anslaget är jämväl föranledd av

minskad belastning å detsamma.

Utskottet hemställer,

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr f).

99

att riksdagen må till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,500

kronor.

71:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 73) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

335 och 336) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till stipendier för deltagande i kurs för utbildande av

instruktionsslcöterskor och husmödrar vid sjukhus för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.

72:o) Kungl. Maj: t har föreslagit riksdagen (punkt 74) att till bidrag till

avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmormorskor för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 690,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 337—340 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning beviljade

1919 års lagtima riksdag för beredande av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av 500,000

kronor.

Den 28 mars 1919 utfärdade Kungl. Maj:t lag om anställande av distriktsbarnmorskor

in. m. (nr 138), och den 20 februari 1920 utfärdades kungörelse

angående statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor m. m.

(nr 140).

Anslaget för sist angivna ändamål beräknades för budgetåret 1924/1925

till 640,000 kronor men sänktes för budgetperioden 1925/1926 till 560,000

kronor. I proposition (nr 20) till 1926 års riksdag avgav Kungl. Maj:t förslag

till lag om ändrad lydelse av 4, 7 och 11 §§ i förut omförmälda lag.

De ifrågasatta lagändringarna inneburo i huvudsak, att den i lagen bestämda

minimiavlöningen till distriktsbarnmorska skulle höjas, att i sammanhang

därmed statsbidraget till distriktsbarnmorskas avlöning skulle fastställas till

ett förhöjt belopp samt att staten skulle med visst belopp bidraga till avlöningen

av de i 2 kapitlet av lagen omförmälda reservbarnmorskorna.

De föreslagna nya statsbidragen till distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor

beräknades för statsverket medföra en kostnadsökning av sammanlagt

omkring 90,000 kronor för år. Som lagändringarna icke skulle träda i kraft

förrän den 1 januari 1927, ansågs kostnadsökningen för budgetåret 1926/1927

kunna begränsas till 45,000 kronor. Med hänsyn till belastningssiffran,

586,587 kronor, för budgetåret 1924/1925 uppskattades anslagsbehovet för

budgetåret 1926/1927 oavsett lagändringen till 590,000 kronor. I propositionen

beräknades sålunda ett extra förslagsanslag till avlöning åt distriktsbarnmorskor

och reservbarnmorskor å 635,000 kronor för budgetåret

1926/1927.

Stipendier

för deltagande

i kur8 för

utbildande av

instruktionssköterskor

och

husmödrar

vid sjukhus.

[73.]

Bidrag till

avlöning åt

distriktsbarnmorskor

och

reservbarnmorskor.

[74.]

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Propositionen i fråga blev av riksdagen bifallen (skrivelse nr 246),

och i anslutning därtill anvisades det begärda förslagsanslaget å 635,000

kronor.

Lag om ändrad lydelse av förenämnda paragrafer i 1919 års lag utfärdades

den 18 juni 1926 (nr 238). Samma dag utfärdades även kungörelser

(nr 385 och 386), innefattande av den nya lagen föranledda ändringar i

gällande barnmorskereglemente samt i reglementet för barnmorskestyrelserna

i riket. Ny kungörelse angående statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor

och reservbarnmorskor utfärdades jämväl den 18 juni 1926

(nr 384).

I statsrådsprotokollet har erinrats, att åtgärd från Kungl. Maj:ts sida vidtagits

för utförande av eu i nyssnämnda proposition nr 20 ifrågasatt och

av riksdagen påkallad revision av den nuvarande indelningen i barnmorskedistrikt

i syfte att särskilt inom vissa län kunna vidtaga minskning av distriktens

antal. Samtidigt med utfärdandet av lagen den 18 juni 1926 har

nämligen Kungl. Maj:t anbefallt medicinalstyrelsen dels att verkställa utredning

rörande minskning av antalet barnmorskedistrikt i syfte att råda bot

för det missförhållandet, att en del sådana distrikt vore för små för att

giva vederbörande barnmorska tillräckliga inkomster av praktik, dels att

vidtaga de åtgärder med avseende å rikets indelning i sådana distrikt, som

medicinalstyrelsen kunde anse den anbefallda utredningen böra föranleda,

dels oek att årligen från och med år 1927 i samband med angivande av

behovet av statsanslag till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och

reservbarnmorskor till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse för resultatet

av utredningen samt för de av medicinalstyrelsen i anledning därav vidtagna

åtgärderna.

Ifrågavarande anslag uppfördes därefter av riksdagen, efter förslag av

Kungl. Maj:t, med 710,000 kronor för budgetåret 1927/1928 och med 660,000

kronor för budgetåret 1928/1929.

Beträffande anslaget för sistnämnda budgetår anmärkte emellertid riksdagen,

att, enligt vad av statsrådsprotokollet framginge, departementschefen

vid beräknande av anslaget i viss mån tagit hänsyn till bland annat förenämnda

revision av antalet barnmorskedistrikt samt uttalat sin förhoppning,

att revisionen under nästa budgetår skulle kunna givas åtminstone något

större omfattning. Med hänsyn till angelägenheten av att distrikten måtte

få den storlek, att vederbörande barnmorska erhölle tillräckligt omfattande

verksamhet, ansåge riksdagen önskvärt, att revisionen fullföljdes, men syntes

densamma böra genomföras med nödig varsamhet. Enligt riksdagens förmenande

syntes de av medicinalstyrelsen föreslagna övergångsbestämmelserna

i huvudsak vara praktiska och lämpliga.

Belastningssiffran för budgetåret 1927/1928 utgjorde 709,602 kronor.

Yid anmälan av nu förevarande anslagsäskande har departementschefen

anfört följande:

»Uti den siffra för belastningen å anslaget för budgetåret 1927/1928, som

s. 101 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets utlåtande Nr f).

101

nu föreligger, torde ingå hela den ökning, för år räknat, av utgifterna för

statsverket, som blivit eu följd av tillämpningen av de år 1926 beslutade

lagändringarna. På grund härav lärer nyssnämnda belastningssiffra, på sätt

medicinalstyrelsen föreslagit, böra tagas till utgångspunkt för anslagsberäkningen

för nästa budgetår. Med hänsyn till de av riksdagen förordade riktlinjerna

för fullföljd av revisionen av den nuvarande indelningen i barnmorskedistrikt

har medicinalstyrelsen icke ansett sig kunna förorda, att

anslaget för nästa budgetår beräknas lägre än till 700,(XX) kronor. Man

synes mig emellertid vara berättigad hysa förhoppning om att indragningen

av distrikt, även vid iakttagande av nyssnämnda riktlinjer, kommer att fortgå

i åtminstone något raskare takt än styrelsen förutsatt och att i följd härav

behovet av statsbidrag skall nedgå något hastigare än styrelsen beräknat.

Jag förordar därför, att anslaget för budgetperioden 1929/1930 upptages till

690,000 kronor.»

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, får alltså

hemställa,

att riksdagen må till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor

och reservbarnmorskor för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

förslagsanslag av 690,000 kronor.

73:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 75) att till dyrtidshjälp

åt distriktsbarnmorskor m. fl. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 115,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 340—342 i

statsrådsprotokollet.

Till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor och vissa av kommun fast anställda

barnmorskor hava anslag beviljats från och med år 1920. Anslagsbeloppet

utgjorde till eu början 400,000 kronor för år men har sedermera

successivt minskats. För budgetåret 1925/1926 utgjorde anslaget 250,000

kronor.

Ett av Kungl. Maj:t för 1926 års riksdag (proposition nr 20) framlagt och

av riksdagen godkänt förslag rörande bland annat höjning av löneförmånerna

för distriktsbarnmorskor beräknades medföra en minskning i kostnaderna

för dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., så att dessa kostnader skulle

kunna nedbringas till ett årsbelopp av omkring 100,000 kronor. Då löneförhöjningarna

skulle träda i tillämpning först den 1 januari 1927, beräknades

emellertid anslaget till dyrtidshjälp för budgetåret 1926/1927 — med

iakttagande av att besparingen skulle inträda endast beträffande senare

hälften av budgetåret och i övrigt med hänsyn till belastningssiffran för

budgetåret 1924/1925 — till 160,000 kronor. I fråga om medelsbehovet för

vartdera av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 har helt följts den i förenämnda

proposition nr 20 till 1926 års riksdag gjorda beräkningen, i följd

Utskottets

yttrande.

Dyrtidshjälp

åt distriktsbarnmorskor

m. fl.

[75.]

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande JSr 5.

Utskottets

yttrande.

Skyddskopp
ympningen.

[76.]

varav anslaget i riksstaterna för berörda två budgetår upptagits till 100,000

kronor.

Nu gällande bestämmelser för åtnjutande av ifrågavarande dyrtidshjälp

äro innefattade i kungörelse den 18 juni 1926 (nr 239) med däri genom

kungörelse den 6 maj 1927 (nr 149) gjord ändring. Till sitt innehåll motsvara

bestämmelserna beträffande dyrtidshjälp av här avsedd art de under

en föregående punkt omförmälda föreskrifterna i fråga om dyrtidshjälp åt

distriktssköterskor.

Utgifterna från förenämnda, för budgetåret 1926/1927 anvisade anslag utgjorde

177,636 kronor. Från motsvarande anslag för budgetåret 1927/1928

hava 142,679 kronor utanordnats.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, måste de flesta av de kommunalt

anställda barnmorskorna fortfarande anses vara i trängande behov av dyrtidshjälp,

medan antalet till dyrtidshjälp berättigade distriktsbarnmorskor

kunde väntas komma att ytterligare nedgå. Den i propositionen nr 20 till

1926 års riksdag angivna beräkningen av anslaget till 100,000 kronor har

dock i varje fall befunnits för låg med hänsyn tagen till de senaste två

budgetårens belastningssiffror. Anslaget för nästa budgetår har fördenskull

ansetts icke böra sättas lägre än 115,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorslcor in. fl.

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 115,000

kronor.

74:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att nedsätta det

ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen, nu 140,000 kronor, med

20,000 kronor till 120,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 342—344 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen var i riksstaterna

för budgetåren 1924/1925 och 1925/1926 uppfört med 290,000 kronor.

Genom proposition nr 104 till 1926 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att antaga förslag till lag om ändrad lydelse av vissa delar av

lagen den 2 juni 1916 (nr 180) om skyddskoppjmpning. Detta förslag avsåg

bland annat vissa åtgärder i syfte att nedbringa statens utgifter för skyddskoppympning

och efterbesiktning av ympade. Riksdagen, som biföll Kungl.

Maj:ts förslag, uppförde i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning anslaget

till skyddskoppympning för budgetåret 1926/1927 med 190,000 kronor. För

budgetåret 1927/1928 sänktes anslaget till 140,000 kronor, med vilket belopp

detsamma ock är upptaget i innevarande budgetårs riksstat.

Den nu föreslagna ytterligare nedsättningen av anslaget har ock sin grund

i förenämnda lagändringar.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr .5.

103

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

skyddskoppympningen, nu 140,000 kronor, med 20,000 kronor till

120,000 kronor.

75:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 77) att till förbättrad

sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra reservationsanslag av 44,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 344—350 i statsrådsprotokollet.

För åren 1921 och 1922 samt för första halvåret 1923 anvisade riksdagen

på Kungl. Maj:ts förslag extra anslag för provisoriska åtgärder beträffande

sjukvården inom rikets ödemarksområden.

I proposition nr 91 till 1923 års riksdag gjorde Kungl. Maj:t framställning

om anvisande av anslag för budgetåret 1923/1924 till åtgärder för åstadkommande,

i enlighet med i propositionen närmare angivna grunder, av förbättrad

sjukvård inom rikets ödemarksområden.

Från detta anslag skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag kunna beviljas statsbidrag

till upprättande av sjukstugor vid läkarstationer, till förhyrande av

lokaler för provisoriska sjukhärbärgen, till förhöjning av statsbidraget till

distriktssköterskor (ödemarkstillägg), till anställande av samariter samt till anskaffande,

drift och underhåll av automobiler och motorbåtar för sjukvårdsändamål.

Statsbidragen skulle, vad angår uppförande av sjukstugor, begränsas

till ödemarksområdena i Norrbottens och Västerbottens län men i

övrigt avse nyssnämnda områden jämte västra delarna av Jämtlands län,

dock med rätt för Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva jämkning

av omförmälda begränsning.

Kungl. Majds förslag bifölls i huvudsak av riksdagen, som för ändamålet

anvisade det av Kungl. Majd för budgetåret 1923/1924 äskade anslagsbeloppet

157,000 kronor.

För budgetåret 1924/1925 beviljades ett reservationsanslag å enahanda

belopp och för budgetåret 1925/1926 anvisades med hänsyn till förefintliga

reservationer ett till 107,000 kronor minskat anslag.

Vid 1926 års riksdag beslöts, att från förevarande anslag skulle beredas

jämväl extra statsbidrag till avlöning av distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor

samt statsbidrag till flyttningskostnader åt distriktsbarnmorskor

i vissa av här ifrågavarande trakter och beviljades för budgetåret 1926/1927

ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

Med hänsyn till förefintliga betydande reservationer äskades icke hos

1927 års riksdag något anslagsbelopp för ifrågavarande ändamål beträffande

budgetåret 1927/1928. Eiksdagen godkände emellertid av Kungl. Maj:t framlagt

förslag i fråga om vissa ändringar i grunderna för användningen av de

till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarkområden anvisade medlen. Kungörelse

i ämnet utfärdades den 6 maj 1927 (nr 147). En av de sålunda vid
-

Förbättrad

sjukvård

inom rikets

ödemarksområden.

[77.]

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

tagna ändringarna var av formell art och avsåg sättet för utbetalning av

ödemarkstillägg åt distrikts- och reservbarnmorskor. En annan ändring innebar

en nedsättning av det dittills stadgade minimibeloppet för statsbidrag

till anskaffande, drift och underhåll av automobiler, vilken nedsättning erfarenheten

visat vara påkallad. Slutligen nedsattes maximibeloppet för budgetår

beträffande ödemarkstillägg åt distriktssköterskor från 25,000 till 15,000 kronor.

Med sistnämnda belopp räknades ock vid uppskattning av medelsbehovet

för ändamålet i fråga under budgetåret 1927/1928. Till övriga med anslaget

avsedda ändamål —- med undantag av statsbidrag till sjukstugor, vartill intet

nytt belopp avsågs — beräknades motsvarande årsbehov som beträffande

budgetåret 1926/1927, vadan för ödemarkstillägg åt distriktsbarnmorskor och

reservbarnmorskor kalkylerades med ett årsbelopp av 20,000 kronor. Behovet

av medel till andra ändamål än statsbidrag till sjukstugor uppskattades i enlighet

med av medicinalstyrelsen i ämnet avgivet förslag till ett sammanlagt

belopp av 81,000 kronor.

För budgetåret 1928/1929 beviljade riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för ifrågavarande ändamål ett belopp av 170,000 kronor.

Med förmälan att något belopp för statsbidrag till uppförande av sjukstugor

vid läkarstationer icke behövde beräknas för nästa budgetår utöver

vad tidigare för sådant ändamål avsetts samt att behovet av medel till andra

ändamål än sjukstugor kunde uppskattas till 81,000, har beträffande medels
-

behovet för budgetåret 1929/1930 i statsrådsprotokollet framlagts följande

beräkning:

Reservationerna å anslaget utgjorde den 1 juli 1927......... kronor 243,735: 81

För budgetåret 1927/1928 beviljades intet anslag............... » —

För nämnda budgetår disponerades alltså kronor 243,735: 81

Belastningen under budgetåret 1927/1928 utgjorde............ » 43,552:26

Reservationerna till budgetåret 1928/1929 belöpte sig följaktligen

till........................................................................... kronor 200,183:55

Utöver utbetalade statsbidrag om tillhopa 145,000 kronor

till sjukstugor vid läkarstationer vore för sådant ändamål

ytterligare av Kungl. Maj:t beviljade statsbidrag

(Tärna, Dorotea och Lycksele) med tillhopa .................. kronor 146,000: —

Odisponerade medel av till och med för budgetåret

1927/1928 anvisade anslag utgjorde alltså den 1 juli 1928 » 54,183: 55

Anslaget för budgetåret 1928/1929 uppgick till.............. » 170,000: —

Till förfogande den 1 juli 1928 stodo följaktligen tillhopa kronor 224,183: 55

Till statsbidrag för sjukstugor vid läkarstationer beräknades

för budgetåret 1928/1929 jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

(Överkalix och Vilhelmina) tillhopa ....................... kronor 106,000: —

Till övriga ändamål än sjukstugor vid läkarstationer beräknades

för samma budgetår ..................................... » 81,000: —

De två sistnämnda beloppen utgjorde sammanlagt kronor 187,000: —

Reservationerna av anslaget skulle med nu angivna beräkningsgrunder

den 1 juli 1929 uppgå till minst ............... » 37,183: 55

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr -5.

105

Det nyss omförmiilda, till 81,000 kronor beräknade behovet av medel till

bestridande av andra utgifter än sjukstugor för budgetåret 1929/1930 skulle

sålunda kunna lielt täckas genom beviljande av ett anslag för sistnämnda

budgetår av (81,(XX) — 37,183:55) 43,816 kronor 45 öre, eller i avrundat tal

44,OCH) kronor, varom ock förslag framlagts.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot beräkningen av ifrågavarande

anslag, får alltså hemstiilla,

att riksdagen må till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 44,000 kronor.

76:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 78) att till sjuktransporter

med flygplan för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 45,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 350—354 i statsrådsprotokollet.

I proposition nr 140 gjorde Kungl. Maj:t framställning hos 1927 års riksdag

om beviljande för budgetåret 1927/1928 av ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor till sjuktransporter med ett flygplan, avsett att stationeras

vid fjärde flygkåren å Frösön samt betjänas av personal ur flygvapnet.

Medan kostnaderna för anskaffande av flygplanet ävensom för uppförandet

av hangarbyggnad och slipanordning för detsamma skulle bestridas från

medel under fjärde huvudtiteln, skulle enligt förslaget de av flygplanets användande

för civil sjukvårdsverksamhet föranledda underhålls- och driftkostnaderna

— approximativt uppskattade de förra till omkring 15,000 och de

senare till omkring 10,000 kronor för år eller sammanlagt till förenämnda

belopp av 25,000 kronor — utgå från det ifrågasatta anslaget under femte

huvudtiteln.

Nämnda proposition bifölls av riksdagen.

I samband med framställning om anslag till sjuktransporter med flygplan

för budgetåret 1928/1929 ifrågasatte flygstyrelsen, att vissa kostnader för ett

till flygvapnet hörande, i Boden stationerat flygplan, som under en följd av

år tagits i anspråk för och dåmera uteslutande användes vid civila sjuktransporter

inom Norrbottens län, även borde bestridas från medel under

femte huvudtiteln. De kostnader för flygplanet, det här skulle gälla, vore

wwderMffekostnaderna, vilka dittills bestritts från fjärde huvudtitelns anslag

till flygmateriel. I)riffkosfnaderna för flygplanet bestredes, enligt överenskommelse,

av föreningen Svenska röda korset.

Underhållskostnaderna för Bodenflygplanet beräknades av flygstyrelsen

förslagsvis till samma belopp som för det dåmera å Frösön stationerade

flygplanet, eller till 15,000 kronor för år. För beredande av sjuktransporter

med flygplan förordade därför flygstyrelsen, att för budgetåret 1928/1929

måtte under femte huvudtiteln äskas ett extra reservationsanslag å 40,000

kronor.

Utskottets

yttrande.

Sjuktransporter

med

flygplan.

[78.]

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed i 1928 års statsverksproposition (femte

huvudtiteln, punkt 79) framlagda förslag bifölls av riksdagen (riksdagens

skrivelse nr 5 A, punkt 65).

I särskilda skrivelser den 31 augusti 1928 har flygstyrelsen hemställt om

anvisande under femte huvudtiteln av medel till sjuktransporter med flygplan

för budgetåret 1929/1930 samt lämnat redogörelse för användningen

av det för budgetåret 1927/1928 beviljade anslaget å 25,000 kronor till sådant

ändamål.

Av berörda redogörelse inhämtas, att av sistnämnda anslag — som, enligt

vad som framgår av det förut anförda, avsåg bestridande av utgifterna för

drift och underhåll för ett vid fjärde flygkåren å Frösön stationerat flygplan

— åtgått dels 1,545 kronor 88 öre till driftkostnader av därtill beräknade

10,000 kronor, dels ock 14,978 kronor 16 öre till underhållskostnader

av därtill beräknade 15,000 kronor. Anledningen till att förhållandevis

ringa del av det för driftkostnader beräknade beloppet åtgått är, enligt

flygstyrelsen, att sjuktransportflygningen icke pågått under hela budgetåret.

I fråga om behovet av medel i avseende å samma flygplan för budgetåret

1929/1930 har flygstyrelsen ansett, att till driftkostnaderna — såsom

skett beträffande de två senaste budgetperioderna — böra avses 10,000

kronor.

Beloppet till underhållskostnader — som under vardera av samma två

perioder beräknats till 15,000 kronor — anser flygstyrelsen, med hänsyn

till nyss angivna utgiftssiffra för budgetåret 1927/1928 och i avvaktan på

ökad erfarenhet, böra för nästa budgetår höjas, förslagsvis till 20,000 kronor.

Till underhållskostnader för sjuktransportaeroplan i Boden — ett nytt

föreningen Svenska röda korset tillhörigt samt flygvapnets såsom reservplan

numera använda — avses av anslaget för 1928/1929 ett belopp av 15,000

kronor. Flygstyrelsen har nu förordat, att till sistnämnda ändamål borde

för budgetåret 1929/1930 beräknas ett belopp av 20,000 kronor. Såsom skäl

härför har särskilt framhållits, att anskaffning måste ske av för det nya

sjuktransportaeroplanet erforderliga motorreservdelar, vilka hänförde sig till

en inom flygvapnet eljest icke förekommande typ.

Under förmälan att flygstyrelsen i ärendet samrått med medicinalstyrelsen

och överstyrelsen för föreningen Svenska röda korset, vilka icke haft

någon erinran att göra mot styrelsens förslag, har flygstyrelsen hemställt,

att till sjuktransporter med flygplan måtte under femte huvudtiteln för nästa

budgetår anvisas ett anslag å (10,000 + 20,000 + 20,000) 50,000 kronor.

Beträffande flygstyrelsens förslag angående storleken av anslaget till sjuktransporter

med flygplan för budgetåret 1929/1930 har departementschefen

icke haft annan erinran än att — med hänsyn till de uppkomna besparingarna

å reservationsanslaget för budgetåret 1927/1928 — medel inom anslaget

för nästa budgetår till driftkostnader för det å Frösön stationerade

flygplanet icke torde behöva beräknas till högre belopp än 5,000 kronor.

Anslaget i sin helhet har på grund härav föreslagits till 45,000 kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 107

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungd. Maj:ts förevarande förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må till sjuktransporter med flygplan för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 45,000

kronor.

77:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att till bidrag till

anordnande av vissa sjuktransporter för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 354—357 i statsrådsprotokollet.

Till bidrag till anordnande av vissa sjuktransporter har riksdagen för

budgetåret 1928/1929 anvisat ett extra reservationsanslag å 53,000 kronor.

Av nämnda anslag avsågs 50,000 kronor för att främja anskaffandet och

användningen av s. k. egna läkarbilar samt ett belopp av 3,000 kronor för

anskaffande av s. k. skidbårar.

Det nu äskade beloppet avser allenast bidrag till sjuktransportautomobiler.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj ds förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må till bidrag till anordnande av vissa sjuktransporter

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

78:o) Kungl. Maj:t bär föreslaget riksdagen (punkt 80) att till stipendier

för deltagande i medicinska fortsättningskurser m. m. för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 6,400 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 357—359 i statsrådsprotokollet.

Till stipendier för i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda

läkare för bevistande av medicinska fortsättningskurser i Stockholm anvisade

riksdagen på extra stat för år 1915 4,500 kronor samt för vartdera av

åren 1917 och 1919 6,000 kronor. För år 1921 beviljades av riksdagen till

dylikt ändamål ett anslag å extra stat till belopp av 12,000 kronor.

Under vart och ett av åren 1921—1924 gjorde medicinalstyrelsen hemställan

om anvisande av medel till motsvarande ändamål. Av statsfinansiella

skäl ledde dock icke någon av dessa framställningar till anslagsäskande

från Kungl. Maj:ts sida. I enlighet med i motionsväg framlagt förslag beviljade

emellertid 1925 års riksdag för budgetåret 1925/1926 ett extra anslag

till stipendier av förevarande slag m. m. till belopp av 7,500 kronor. Jämlikt

de av riksdagen angivna grunderna för anslagets användning — av

Kungl. Maj:t närmare utformade i brev den 18 juni 1925 — skulle stipendiebeloppet

vara högst 300 kronor, dock att intill 600 kronor finge användas

som bidrag till resekostnader för provinsialläkare i Norrbottens,

Utskottets

yttrande.

Bidrag till

anordnande

av vissa

sjuktransporter.

[79.]

Utskottets

yttrande.

Stipendier för

deltagande i

medicinska

fortsättningskurser

m.m.

[80.]

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

Utskottets

yttrande.

Motion om

anslag till

understödjande

av

rektor J.

Henrikssons

verksamhet

för insamling

och odling

av medicinalväxter.

Utskottets

yttrande.

Västerbottens, Jämtlands eller Västernorrlands län, som deltoge i fortsättningskurserna.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär, att stipendiernas maximibelopp

skulle bestämmas till 250 kronor att utgå till 23 kursdeltagare. Härför

skulle sålunda krävas ett belopp av 5,750 kronor. Härjämte har till

resebidrag för i fortsättningskurs deltagande provinsialläkare från de fyra

nordligaste länen beräknats ett belopp av intill 650 kronor.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, bär utskottet funnit sig böra tillstyrka.

Utskottet vill, på sätt i statsrådsprotokollet ock skett, erinra, att

sistlidet års riksdag i anledning av ett då motionsvis väckt förslag om beviljande

av anslag till stipendier för bevistande av medicinska fortsättningskurser

m. m. — vilket förslag icke vann riksdagens bifall — förutsatte, att

Kungl. Maj:t skulle till innevarande års riksdag taga under omprövning,

huruvida ej anslag för ändamålet borde äskas å riksstaten för nästkommande

budgetår.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till stipendier för deltagande i medicinska

fortsättningskurser m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra anslag av 6,400 kronor.

79:o) I eu inom andra kammaren av herr B. J. Holmgren m. fl. väckt

motion, nr 91, som hänvisats till statsutskottets förberedande behandling,

har hemställts, att riksdagen till understödjande av rektor J. Henrikssons i

Dals Kostock verksamhet för insamling och odling av medicinalväxter måtte

bevilja ett anslag för budgetåret 1929/1930 av 3,000 kronor, att utgå under

de villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt föreskriva.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Såsom i motionen framhålles, har under åren 1913—1923 understöd av

statsmedel beviljats rektor Henriksson till hans verksamhet för odling och

insamling av medicinalväxter, varjämte frågan om understöd åt verksamheten

ifråga genom motioner varit föremål för 1926 och 1927 års riksdagars behandling.

Dessa motioner föranledde emellertid icke någon riksdagens

åtgärd.

Enligt vad utskottet inhämtat, har Henriksson från och med den 1 april

1929 erhållit anställning i privat tjänst och där beretts tillfälle att fortsätta

sin verksamhet. Vid sådant förhållande finner utskottet, som för visso

skänker den av Henriksson bedrivna verksamheten sitt erkännande, det

icke vara nödigt att staten ånyo träder understödjande emellan för verksamhetens

fortsatta bedrivande. Utskottet får alltså hemställa,

att herr Holmgrens m. fi. ovanberörda motion, II: 91, icke

må vinna riksdagens bifall.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

109

överståthällarämbetet och landsstaten.

80:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget

till överståtliållarämbetet m. m. (punkt 81) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.

81:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 82) att

dels besluta, att vid länsstyrelsen i Blekinge län skall från och med den

1 juli 1929 inrättas en befattning såsom län sbokhållare av l:a klass;

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1929 förordade förslagen till ordinarie avlöningsstat

samt till övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att

tillämpas från och med budgetåret 1929/1930;

dels och nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid

länsstyrelserna, nu 4,057,900 kronor, med 11,300 kronor till 4,046,600 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 361—368 i

statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna

är i gällande riksstat uppfört med 4,057,900 kronor. Härav motsvarar ett

belopp av 4,043,000 kronor slutsumman av den för befattningshavare vid

länsstyrelserna från och med budgetåret 1928/1929 gällande ordinarie avlöningsstaten.

Återstoden eller 14,900 kronor motsvarar slutsumman av den

-övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, som fastställts att

gälla från och med budgetåret 1927/1928. Sistnämnda belopp, avseende avlöningar

vid fyra lanträntmästartjänster, blev vid 1927 års riksdag, i samband

med uteslutande ur riksstaten av det tidigare uppförda anslaget till

övergångsstat för landsstaten, utbrutet från detta anslag och inräknat i anslaget

till befattningshavare vid länsstyrelserna.

Den av riksdagen godkända ordinarie avlöningsstaten för befattningshavare

vid länsstyrelserna, vilken av Kungl. Maj:t fastställts genom brev den 8 juni

1928, är av följande utseende:

Ordinarie avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........................... 2,652,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................................... 50,000

Avlöningsförstärkning till landssekreterare och landskamrerare,

förslagsanslag....................................................................................... 124,000

Personligt lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare,

förslagsanslag....................................................................................... 77,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

.................................................................................................. 1,125,000

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m................................. 15,000

Summa kronor 4,043,000.

Överståtliållarärnbctet

m. m.

[81.]

Befattningshavare

vid

länsstyrelserna.

[82.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande, Nr 5.

Från och med nästkommande budgetår hava vissa ändringar i den ordinarie

avlöningsstaten för befattningshavare vid länsstyrelserna ansetts påkallade.

Dessa ändringar gälla anslagsposterna till avlöningar till ordinarie

tjänstemän och till personligt lönetillägg till landssékreterare och landsfcamrerare.

Beträffande den förstnämnda anslagsposten har i statsrådsprotokollet anförts,

bland annat, att länsstyrelsen i Blekinge län hos Kungl. Maj:t hemställt

om inrättande vid länsstyrelsen av en ordinarie länsbokhållartjänst av

l:a klass.

Till stöd härför har länsstyrelsen framhållit huvudsakligen följande.

Vid landsstatens år 1917 beslutade omorganisation bestämdes, att med

inrättandet av ordinarie länsbokhållarbefattning av första graden i bland

annat Blekinge län skulle anstå intill dess därstädes anställd ordinarie lanträntmästare

avginge. I stället inrättades en extra länsbokhållarbefattning.

Innehavaren av sistnämnda tjänst finge bestrida länsbokhållargöromålen i

länet. Hela det omfattande och krävande anordningsväsendet påvilade sålunda

denne befattningshavare. Härför erfordrades en i avlönings- och anslagsförfattningar

samt andra ersättningsbestämmelser väl insatt person. Det

vore även av största vikt, att täta ombyten ej behövde ske å denna tjänst,

där person- och sakkännedom vore synnerligen behövliga. Med den låga

avlöning och föga betryggande anställning, som extra länsbokhållare innehade,

vore det självklart, att stora svårigheter måste möta för erhållande av

dugliga och intresserade jurister, som under längre tid vore villiga uppehålla

dylik tjänst.

Den i länet kvarstående lanträntmästaren, som icke avlagt juridisk examen

och redan uppnått en ålder av mer än 60 år, utförde endast en del bokföringsgöromål

och kunde därför ej anses sköta några länsbokhållargöromål

av krävande art.

Liksom i Blekinge län hade vid landsstatens omorganisation även vid

länsstyrelserna i Södermanlands och Norrbottens län kvarstått lanträntmästare.

Detta hade varit anledning till att i dessa län från och med år

1918 i stället för ordinarie länsbokhållarbefattningar av l:a klass allenast inrättats

extra länsbokhållarbefattningar. Samma skäl, som sedermera i sistnämnda

båda län föranlett befattningarnas förändring till ordinarie, förelåge

jämväl beträffande Blekinge län, som nu vore det enda län, vilket vore i

avsaknad av ordinarie länsbokhållarbefattning.

Statskontoret har i infordrat utlåtande tillstyrkt, att framställning måtte

göras till riksdagen om inrättande av den begärda länsbokhållartjänsten av

l:a klass.

Riksräkenskapsverket har ävenledes tillstyrkt framställningen i vad den

avser inrättande av en ordinarie länsbokhållartjänst. Med hänsyn till Blekinge

läns jämförelsevis ringa storlek har det emellertid synts riksräkenskapsverket

kunna med fog ifrågasättas, huruvida icke befattningshavaren i

fråga lämpligen borde såsom länsbokhållare av 2:a klass placeras i lönegraden

B 21.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd, som yttrat sig i ämnet, har för

sin del biträtt statskontorets i ärendet gjorda hemställan. Avvikande mening

har dock härvid uttalats av två ledamöter, vilka förklarat sig biträda

s. 111 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <5. 111

den av riksräkenskapsverket uttalade meningen i fråga om befattningens

placering å löneskalan.

För egen del bär departementschefen erinrat, hurusom vid den år 1917

beslutade omorganisationen av länsstyrelserna förutsatts, att i varje län

skulle finnas en länsbokliållartjänst av första lönegraden — motsvarande

nuvarande länsbokliållartjänst av l:a klass — men att i vissa län, däribland

Blekinge, ansetts böra anstå med inrättande av sådan befattning, så länge

lanträntmästare funnes i länet. I Blekinge län kvarstode lanträntmästaren fortfarande

i tjänst. Då emellertid i två fall, senast beträffande Norrbottens

län, under omständigheter i huvudsak motsvarande de nu föreliggande länsbokhållarbefattningar

av l:a klass inrättats, oaktat lanträntmästare kvarstått

i tjänst, syntes berörda förhållande ej böra utgöra hinder för att i Blekinge

län upprättades en ordinäre länsbokhållarbefattning. Departementschefen

har särskilt framhållit, vad länsstyrelsen i Blekinge län anfört därom, att

länsstyrelsen numera vore den enda, vid vilken någon ordinarie länsbokliållartjänst

icke funnes. Riksräkenskapsverket hade ifrågasatt, huruvida ej

den nya länsbokliållarbefattningen i Blekinge län skulle kunna inrättas såsom

länsbokliållartjänst av 2:a klass med placering i lönegraden B 21 i

stället för, enligt länsstyrelsens förslag, såsom en dylik tjänst av l:a klass

med placering i lönegraden B 24. För vidtagande av en dylik åtgärd, som

skulle stå i strid mot vad som förutsatts vid nyssnämnda omorganisation

samt innebära en avvikelse i förhållande till personaluppsättningen i förevarande

hänseende vid samtliga övriga länsstyrelser oavsett länens storlek,

syntes tillräckliga skäl icke föreligga. Departementschefen har därför, i likhet

med statskontoret och majoriteten inom allmänna civilförvaltningens lönenämnd,

ansett, att den ifrågavarande befattningen borde uppföras såsom eu

länsbokhållarbefattning av l:a klass med placering i lönegraden B 24. Med

användning av hittills tillämpade beräkningsgrunder borde, vid bifall härtill,

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu å 2,652,000 kronor,

höjas från och med budgetåret 1929/1930 med 7,860 kronor till 2,659,860

kronor eller, i avrundat tal, 2,660,000 kronor.

Vad härefter angår anslagsposten till personligt lönetillägg till landssekreterare

och landskamrerare innebar 1925 års beslut i samband med löneregleringen

för befattningshavare vid länsstyrelserna, att ordinarie landssekreterare

eller ordinarie landskamrerare, som övergått till den nya lönestaten och

vilkens sammanlagda avlöning, tillfällig löneförbättring däri inbegripen, i

medeltal under åren 1920—1924 jämte under samma tid i medeltal uppburna

sportler överstigit vederbörandes avlöning, däri inberäknad avlöningsförstärkning,

för budgetåret 1925/1926, skulle tilldelas personligt lönetillägg, motsvarande

berörda överskott, dock högst 5,400 kronor för år räknat, med

iakttagande att det sålunda bestämda personliga lönetillägget skulle avskrivas

med en niondel från och med den 1 juli 1926, med ytterligare en

niondel å det ursprungliga beloppet från och med den 1 juli 1927 o. s. v.,

så att hela beloppet vore avskrivet med utgången av juni månad 1934.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Förutom genom nu nämnda successiva avskrivning skall enligt gällande

grunder det särskilda personliga lönetillägget minskas, i den män tjänstemannens

avlöning till följd av uppflyttning till högre löneklass ökas utöver

den nyss angivna sammanlagda avlöningen omedelbart efter övergången till

den nya lönestaten.

Med hänsyn till den årliga avskrivningen av förevarande lönetillägg minskades

anslagsposten för ändamålet, ursprungligen upptagen till 260,000 kronor,

för vart och ett av budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 med en niondel

eller i runt tal 29,000 kronor. Anslagsposten upptogs därför för sistnämnda

budgetår till 202,000 kronor. För innevarande budgetår har anslagsposten

emellertid på i statsrådsprotokollet angivna skäl upptagits med endast

77,000 kronor.

Med hänsyn därtill att ifrågavarande anslagspost skall vara avskriven med

utgången av juni månad 1934, har posten för nästkommande budgetår synts

kunna ytterligare nedsättas med ungefär en femtedel av dess nuvarande

belopp eller i runt tal med 15,500 kronor, och har sålunda föreslagits till

upptagande med 61,500 kronor.

Efter de ändringar, som sålunda föreslagits i den ordinarie avlöningsstaten,

skulle denna från och med nästkommande budgetår erhålla följande

utseende:

Ordinarie avlöningsstat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag..........................2,660,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................................... 50,000

Avlöningsförstärkning till landssekreterare och landskamrerare, förslagsanslag

.......................................................................................... 124,000

Personligt lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare, förslagsanslag

.......................................................................................... 61,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 1,125,000

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m.................................. 15,000

Summa kronor 4,035,500.

Beträffande slutligen den för befattningshavare vid länsstyrelserna gällande

övergångsstaten är deima av följande utseende.

Tjänst-

Lön

görings-

penningar

Summa

|

1 lanträntmästare i Söderman-

lands län...........................

2.500

1.300

3,800

1 lanträntmästare i Blekinge

län....................................

1 lanträntmästare i Väste rnorr-

2,500

1,000

3,500

Efter 5 år kan lönen höjas

lands län...........................

1 lanträntmästare i Norrbot-

2,500

1,300

3,800

med 500 kronor.

tens län ..........................

2,500

1,300

3,800

Summa kronor

10,000

4,900

14,900

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

113

Sedan innehavaren av lanträntmästarbefattningen i Södermanlands län

numera erhållit avsked, har befattningen ifråga uteslutits ur övergångsstaten

och statens slutsumma nedsatts från 14,900 kronor med 3,800 kronor till

11,100 kronor, därav å lön 7,500 kronor och tjänstgöringspenningar 3,600

kronor.

Anslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna skulle sålunda enligt

Kungl. Maj:ts förslag upptagas till (4,035,500 -f 11,100) 4,046,600 kronor och

alltså minskas med 11,300 kronor.

Att, på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, en ny ordinarie länsbokhållartjänst

må inrättas vid länsstyrelsen i Blekinge län från och med ingången av nästkommande

budgetår, har utskottet funnit sig böra tillstyrka, och utskottet

biträder jämväl förslaget därutinnan, att tjänsten må hänföras till l:a klass

och sålunda placeras i lönegraden B 24.

Då vad i övrigt under förevarande punkt föreslagits ej heller givit utskottet

anledning till erinran, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att vid länsstyrelsen i Blekinge län skall från

och med den 1 juli 1929 inrättas en befattning såsom länsbokhållare

av l:a klass;

b) godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1929 förordade förslagen till

ordinarie avlöningsstat samt till övergångsstat för befattningshavare

vid länsstyrelserna, att tillämpas från och med budgetåret

1929/1930; samt

c) nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare

vid länsstyrelserna, nu 4,057,900 kronor, med 11,300 kronor

till 4,046,600 kronor.

82:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 83) att, med uteslutande

ur riksstaten av det under avdelningen överståthållarämbetet och landsstaten

uppförda ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna, under samma avdelning

med oförändrad rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 2,375,000

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 368—370 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för innevarande budgetår är upptaget ett ordinarie anslag

till belopp av 2,375,000 kronor till fögderiförvaltningarna. Från detta anslag

bestrides avlöningen till landsfogdar, landsfiskaler och häradsskrivare.

Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag innebär, att i enlighet med vad statskontoret

hemställt, anslaget skulle från och med budgetåret 1929/1930 erhålla

förslagsanslags karaktär.

Till stöd för denna hemställan har statskontoret anfört i huvudsak

följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 saml. 5 häft. (Nr 5.)

Utskottet»

yttrande.

Fögderiförvaltningarna.

[83.]

674 sa 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Vikariat sersättningar

vid fögderiförvaltninqama.

[84.]

Av de senaste budgetredovisningarna framginge, att oaktat utgifterna å

anslaget beräknats komma att överstiga det anvisade beloppet, anslaget

dock utvisade behållning. Anslaget vore nämligen bestämt med hänsyn till

att landsfiskalernas kontanta löneförmåner minskades genom att vissa av

dem ägde rätt att disponera landsfiskalsboställen. Tid efter annan skedde

emellertid enligt beslut av kammarkollegium och statskontoret indragning

av dylika boställen med därav följande ökning i landsfiskalernas kontanta

löneförmåner. I avseende å tiden från och med ingången av juli månad

1928 hade sålunda boställen blivit indragna med i vederbörande stater upptagna

boställsförmåner till ett sammanlagt belopp av 2,630 kronor, vilket

belopp från och med innevarande budgetår belastade anslaget. Därjämte

förelåge redan nu beslut om indragning av ytterligare ett boställe, varigenom

anslaget för budgetåret 1929/1930 skulle komma att belastas med ytterligare

1,000 kronor. Då det icke syntes vara uteslutet, att ytterligare beslut om

indragning av landsfiskalsboställen kunde komma att fattas under innevarande

budgetår, ansåge statskontoret, att man knappast med säkerhet

kunde räkna med att anslaget, därest dess belopp bibehölles oförändrat,

skulle bliva tillräckligt för sitt ändamål. Med hänsyn till att några bestämda

hållpunkter icke förefunnes för anslagets beräkning, syntes därför

till undvikande av överbelastning en mindre ökning av anslaget böra ske,

för den händelse detsamma allt fortfarande skulle i riksstaten uppföras såsom

bestämt anslag. Då det knappast vore möjligt att i förväg någorlunda

exakt beräkna anslaget, ansåge emellertid statskontoret, att i stället den

anordningen borde vidtagas, att åt anslaget gåves karaktären av förslagsanslag.

Utskottet, som funnit sig böra förorda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må, med uteslutande ur riksstaten av det under

avdelningen överståthållarämbetet och landsstaten uppförda

ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna, under samma avdelning

med oförändrad rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag

av 2,375,000 kronor.

83:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, nu

50,000 kronor, med 110,000 kronor till 160,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 370 och 371 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna höjningen av förevarande anslag har föranletts av en

kraftigt stigande belastning å detsamma. Belastningen beror till huvudsaklig

del på de nya regler, vilka — i anslutning till den år 1925 beslutade nya

löneregleringen för länsstyrelsernas personal — fastställts beträffande avlöning

åt vissa kategorier av vikarier vid uppehållande av ordinarie befattning inom

fögderiförvaltningen.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer

utskottet,

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

115

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

viJcariatsersättningar vid fögderivaltningarna, nu 50,000 kronor,

med 110,000 kronor till 1(30,000 kronor.

84:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 85) Ortstillägg till

får utskottet hemställa, landsfogden

i Göteborgs

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 200 kronor.

och Bohus

län.

[85.]

85:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att till ersättning Ersättning åt

åt lappfogdar m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservations- lappfogdar

anslag av 50,600 kronor. [Sfi™]

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 371—375 i statsrådsprotokollet. L

Alltsedan år 1891 har riksdagen anvisat extra anslag till ersättning åt j uri

diskt biträde åt de svenska lapparna i Norge samt till lappfogdar och lappförmän

in. m. Förevarande anslag, som under senare år haft rubriken ersättning

åt lappfogdar m. in., har reservationsanslags karaktär. Anslagsbeloppet utgjorde

från och med år 1921 till och med budgetåret 1926/1927 — inräknat

ett å tilläggsstat för’ år 1921 beviljat förstärkningsanslag — 43,550 kronor

för år. I samband med beslut vid 1927 års riksdag om medgivande av visst

provisoriskt avlöningstillägg åt lappfogdarna samt om beräknande av medel

för ökning av expensersättning till nämnda tjänstemän höjdes anslaget för

perioden 1927/1928 till 46,350 kronor (se 1927 års statsverksproposition,

femte huvudtiteln, punkt 86, samt riksdagens skrivelse nr 5 A, punkt 77).

Utgifterna för förevarande anslag hava under de senaste budgetperioderna

överstigit anslagsbeloppet, men en anslagshöjning av denna anledning

ansågs icke behöva ifrågakomma, så länge reservationer förefunnos å

anslaget. Sedan emellertid reservationerna beräknats bliva i huvudsak förbrukade

under budgetåret 1927/1928, framlades i statsverkspropositionen till

1928 års riksdag (femte huvudtiteln, punkt 84) förslag- om höjning av anslaget

till ett belopp, som beräknades motsvara medelsbehovet i dess helhet.

Anslagsbehovet uppskattades därvid på följande sätt:

Kronor.

Arvoden till fyra lappfogdar (4 X 5,500).................................................. 22,000

Provisoriskt avlöningstillägg till var och en av fyra lappfogdar (4 X 500) 2,000

Arvode till biträde åt lappfogden i Jämtlands län................................. 3,000

Arvoden till biträde åt lappfogden i Västerbottens län samt till ett

biträde, gemensamt för de två lappfogdarna i Norrbottens län

(2 X 3,000) ............................................................................................... 6,000

Expensgottgörelse till de fyra lappfogdarna (4 X 300)......................... 1,200

Juridiskt biträde åt de svenska lapparna i Norge................................. 6,300

Ersättning och gratifikationer åt ordningsmän inom lappbyarna och åt

lappförmän................................................................................................ 14,500

Summa kronor 55,000

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

U tskottets

yttrande.

Polisväsendet

i rikets

[87.]

Det i denna sammanställning till arvode åt ett biträde åt lappfogden i

Jämtlands län upptagna beloppet å 3,000 kronor avsåg ett ändamål, som

tidigare ej tillgodosetts från förevarande anslag. Arvodet ifråga hade bestritts

från jämtländska lappväsendets fond.

I skrivelse nr 5 A, punkt 70, anmälde 1928 års riksdag, att riksdagen

uppfört anslaget i fråga med ett belopp av 48,500 kronor. Biksdagen ansåg

sig nämligen icke böra anvisa medel å riksstaten till arvode åt nyssnämnda

biträde. En ytterligare reduktion med 3,500 kronor möjliggjordes därav, att

sedan den tidigare innehavaren av lappfogdetjänsten i Västerbottens län från

och med den 15 februari 1928 entledigats från sin tjänst, den dittillsvarande

biträdande lappfogden i samma län förordnats till lappfogde i länet, varvid

Kungl. Maj:t dels bestämt avlöningen för denne till ett arvodesbelopp av

5,500 kronor utan rätt till provisoriskt avlöningstillägg, dels ock förklarat,

att lämnat bemyndigande att anställa biträde åt lappfogden i länet skulle

upphöra att gälla från och med den 15 februari 1928.

Enligt det nu framlagda förslaget skulle anslaget från och med nästkommande

budgetår höjas med 2,100 kronor. Anledningen härtill är till en

början den, att arvodet till biträdet åt de båda lappfogdarna i Norrbottens

län ansetts böra på i statsrådsprotokollet angivna grunder höjas från 3,000

till 3,600 kronor för år. Vidare har till stöd för anslagsökningen anförts,

att reservationerna å anslaget numera vore helt förbrukade, och att å anslagsbeloppet

för budgetåret 1927/1928 därjämte av särskild anledning uppstått

en brist å 4,364 kronor 28 öre, vilken enligt Kungl. Maj:ts beslut täckts

genom överförande av nämnda belopp från femte huvudtitelns anslag till

extra utgifter. De utgifter från anslaget under budgetåret 1927/1928, vilka

måste beräknas återkomma under nästa budgetår, överstege ock med ett

mindre belopp det för innevarande period beviljade anslaget.

Med hänsyn till samtliga angivna förhållanden och då det på grund av

anslagets natur av reservationsanslag vore önskvärt att erhålla någon marginal

å detsamma, har anslaget för nästa budgetår ansetts böra upptagas

till 50,600 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran, får

utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till ersättning åt lappfogdar m. m. för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 50,600

kronor.

Polisväsendet.

86:o) Beträffande Kungl. Majrts förslag angående anslag till polisväsendet

i riket (punkt 87) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

117

87:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 88) att till vissa ersättningar

åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 800,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 385—388 i statsrådsprotokollet.

Till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet

anvisade riksdagen för budgetåret 1925/1926 ett extra förslagsanslag av

225,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som angivits i Kungl. Maj:ts proposition nr 59 till 1925 års riksdag. Rörande

de särskilda fall, i vilka anslaget enligt nämnda grunder avsetts

att komma till användning, hänvisas till nyssnämnda proposition.

Det för budgetåret 1925/1926 anslagna beloppet å 225,000 kronor avsåg

allenast första halvåret efter den nya polislagstiftningens ikraftträdande eller

perioden 1 januari—30 juni 1926. För helt budgetår skulle följaktligen erfordras

dubbla beloppet. Enligt den plan, som uppgjorts för den nya

polisorganisationens genomförande, skulle under den därför beräknade övergångstiden

ifrågavarande anslag så småningom ökas med ytterligare 25,000

kronor.

För budgetåret 1926/1927 beräknades sistnämnda ökning till 5,000 kronor.

Anslaget skulle alltså för sistnämnda budgetperiod enligt planen hava upptagits

till 455,000 kronor. Emellertid upptogs detsamma till något högre

belopp. I enlighet med i 1926 års statsverksproposition framställt förslag

blev nämligen ramen för anslagets användning från och med budgetåret

1926/1927 något vidgad. Från nämnda tid skola sålunda de ersättningar,

som tillkomma landsfiskalerna jämlikt kungörelsen den 17 september 1851

(nr 31) angående ersättning till länsmän och nämndemän i de fall, då flera

härader hava gemensam tingstad i brottmål, bestridas från nu förevarande

anslag. Därförut hade dessa ersättningar utgått från den i andra huvudtitelns

förslagsanslag till ersättning åt domare, vittnen och parter ingående

utgiftsposten för rese- och traktamentsersättning till åklagare. I anledning

av denna omläggning ökades vid beräkningen för budgetåret 1926/1927 beloppet

för nu ifrågavarande anslag med 4,000 kronor, motsvarande det belopp

vartill nyssnämnda utgiftspost approximativt uppskattats. Vidare skall

från förevarande anslag under femte huvudtiteln från och med den 1 juli

1926 utgå sådan resekostnadsersättning, som från samma tidpunkt jämlikt

kungörelse den 7 maj 1926 (nr 176) tillerkänts landsfiskal för tjänsteresa,

företagen för verkställande av inventering hos landsfiskalen underställt exekutionsbiträde.

De ökade utgifter å anslaget, vilka väntades uppkomma av

sist angivna anledning ävensom till följd av viss utsträckning i användningen

av reservpolispersonalen för övervakande av motorfordonstrafiken,

ansågos vid beräkningen av anslaget åtminstone tills vidare icke bliva av

den omfattning, att anslaget på grund därav behövde höjas.

Anslaget blev i enlighet med här omförmälda kalkyler för budgetåret

1926/1927 uppfört med (450,000 + 5,000 + 4,000) 459,000 kronor.

Vissa ersättningar

åt

befattningshavare

vid

polis- och

åklagarväsendet.

[88.]

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

Särskild polis

för uppdagande

av

olovlig införsel

av

spritdrycker

m. in.

[89.]

Rese- och

traktamenis

penningar.

[90.]

Utredning

angående

allmänna

pensionsför
säkringen.

[91.]

Utskottets

yttrande.

För budgetåret 1927/1928 beviljades för ändamålat ett anslag av 464,000

kronor. För innevarande budgetår är anslaget uppfört med 725,000 kronor.

Den senast vidtagna förhöjningen var i huvudsak föranledd av en avsevärd

överbelastning å anslaget. Nu föreslagen höjning av anslaget är föranledd

av väsentligen samma orsak.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet funnit sig böra tillstyrka

och utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till vissa ersättningar åt befattningshavare

vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra förslagsanslag av 800,000 kronor.

88: o) På grund av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 89) och

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 388—392) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till särskild polis för uppdagande av olovlig införsel

av spritdrycker m. m. för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra

anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av

150,000 kronor.

Diverse.

89:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 90)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 392) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till

rese- och traktamentspenningar, nu 550,000 kronor, med 25,000

kronor till 525,000 kronor.

90:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att till utredning

angående allmänna pensionsförsäkringen för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 392—395

i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som funnit sig böra biträda före varande förslag, får alltså

hemställa,

att riksdagen må till utredning angående allmänna pensionsförsäkringen

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

119

91 ro) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till skrivmateri- Tillfällig

alier och expenser, ved m. m. (punkt 92) samt till tillfällig löneförbättring ^ttrin^far

för viss personal inom den civila statsförvaltningen (punkt 93) kommer ut- visa personal

skottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet inom den

skolat härigenom för riksdagen fZaLångL

Skrivmateri
anmäla.

alier och

expenser, ved

m. ra.

[92o.93.]

92:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 94) att till dyrtidstill- Dyrtidslägg

åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1929/1930 anvisa tillagg åt

ett extra förslagsanslag av 5,000,000 kronor. ^‘[avareT

Rörande detta förslag har riksdagen redan fattat beslut; varom utskottet statens tjänst.

skolat härigenom [94.]

erinra.

93:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 95) att höja det ordi- Tryckningsnarie

förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 249,374 kronor, med 10,722 kostnader.

kronor till 260,096 kronor. [95.]

Det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader har beräknats för

budgetåret 1927/1928 till 224,924 kronor och för nu löpande budgetår till

249,374 kronor.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning uppgingo nettoutgifterna

från anslaget för budgetåret 1927/1928 till 261,575 kronor. Med hänsyn

härtill har anslaget för nästa period ansetts böra höjas, förslagsvis till 260,000

kronor, vilket belopp för utjämning av huvudtitelns slutsumma jämkats till

260,096 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

tryckningskostnader, nu 249,374 kronor, med 10,722 kronor till

260,096 kronor; dock att i anslaget må göras den jämkning,

som kan erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

Övriga ordinarie anslag.

94:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande Övriga

budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring icke ordinarie

ifrågasatts. anslag.

Utskottet hemställer,

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

att samtliga de ordinarie anslag under femte huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten

för budgetåret 1929/1930 uppföras med oförändrade belopp.

Stockholm den 16 april 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, O. Bergqvist, J. Rilsson i

Malmö, C. P. V. Nilsson i Gränebo, G. A. Carlsson i Gävle, K. V. Rydén, N. J.

M. Svensson i Kompersmåla, C. I. Asplund, O. A. Ernfors, D. Hansén, A. Thelin

och K. A. W. Björck; .

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. Wiklund i Brattfors,

C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, P. M. Olsson i Blädinge, J.

Olofsson i Digernäs, S. Persson i Fritorp, O. Nilsson i Örebro, G. Strindlund, O.

Andersson i Höör, P. C. Jonsson i Eskilstuna och G. Persson i Falla;

med undantag därav att i behandlingen av punkterna 61—94 deltagit herr

A. Petrén i stället för herr Asplund.

Reservationer:

vid punkt 57 (understödjande av dispensärverksamheten) av herr Strindlund,

som ansett, att, innan ifrågasatt ändring beträffande grunderna för

bidrag till dispensärverksamheten beslutas, utredning bör vidtagas för klarläggande

av kostnaderna för en central ledning av dispensärverksamheten

inom landstingsområdena samt att förslag till enhetlig plan för sådan

verksamhet utarbetas.

vid punkt 61 (bidrag till uppförande av hem för kroniskt sjuka) av

herr Strindlund, vilken ansett, att utskottet bort hemställa,

»att riksdagen må

b) avslå Kungl. Maj:ts framställning om retroaktiva statsbidrag

till vissa landsting för deras anstalter av ifrågavarande

slag; samt

c) avslå Kungl. Maj:ts förslag att vid tillämpning av

gällande bestämmelser rörande det högsta antal platser i

varje län, för vilka anskaffningsbidrag må utgå, hänsyn

skall tagas jämväl till de platser å nyssnämnda anstalter,

till vilkas inrättande bidrag må komma att utgå.»

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

121

Bil. 1.

Fördelning nv det genom kungl. brev den 4 maj 1928 bestämda antalet ordinarie befattningar

vid statens hospital och asyler för budgetåret 1928 1929 fastställd av

Kungl. Medicinalstyrelsen den 30 juni 1928.

Befattningar ''

Stockholms hospital

(265)*

Uppsala hospital och asyl

(1246)

Nyköpings hospital

(206)

Strängnäs hospital

(850)

Vadstena hospital och asyl

(788)

Växjö hospital med Korsberga

(404)

Västerviks hospital

(984)

Visby hospital med Stenkyrka

(63)

Lunds hospital och asyl

(1,306)

Hälsingborgs hospital

(1,200)

Göteborgs hospital

(365)

Vänersborgs hospital och asyl

(1,080)

*3.

cn’

c*-

S’

CD

_ sr

35

ål

sr

o

ÖB

V.

sr

Säters hospital

(972)

Härnösands hospital

(279)

Östersunds hospital

(700)

Piteå hospital och asyl

(370)

O

&

oo

X3

O

a

CD

R

CD

—

CD

to

W

&

B

&

o*

CD

s*

CD

st

SJ

U1

c

3

3

te

Överläkare av

l:a kl..........

i

i

—

1

i

i

1

_

i

i

_

i

i

i

i

12

Överläkare av

2:a kl..........

—

—

i

i

_

_

_

1

1

4

Läkare vid

Visbyhospital

1

Hospitalsläkare

av l:a kl.......

i

2

—

2

2

i

2

_

2

3

i

2

2

2

_

i

1

24

Hospitalsläkare

av 2:a kl.......

i

4

—

2

2

2

2

—

4

3

i

2

2

2

1

2

—

—

30

Sysslomän av

1

1

Sysslomän av

O

2:a kl. .........

—

—

—

1

1

1

1

—

_

_

_

1

1

1

_

1

8

Sysslomän av

3:e kl..........

i

—

i

i

_

_

1

1

5

Bokhållare ......

i''

1

—

1

1

1

1

—

1

1

i

1

1

1

1

1

14

Kassörskor ......

i

1

i

1

1

1

1

—

1

1

i

1

1

1

1

1

1

13

Kameralbiträ-

den ........

—

1

—

1

1

—

1

_

1

1

_

1

1

1

9

Kanslibiträden .

i

1

—

1

1

1

1

—

1

1

i

1

1

1

—

1

—

—

13

Uppsyningsmän

av l:a kl.......

i

2

—

1

1

2

2

—

1

1

i

1

1

2

_

1

1

_

18

Uppsyningsmän

av 2:a kl.......

2

1

—

—

1

—

2

—

2

1

—

1

1

2

1

1

1

i

17

Överskötare ....

2

12

4

9

11

10

11

1

12

7

6

11

11

15

5

7

5

139

Skötare ..........

20

70

16

43

41

53

72

5

53

61

26

74

57

71

15

41

31

_

749

Förestånderskor

av l:a kl.......

1

2

—

2

1

2

1

_

3

3

1

1

1

1

_

1

1

_

21

Förestånderskor

av 2:a kl.......

—

3

1

1

2

3

2

1

2

3

2

1

1

2

2

1

1

i

29

Översköterskor

8

20

5

22

17

5

20

2

24

19

10

17

18

21

6

13

9

236

Sköterskor ......

29

96

14

66

52

31

65

7

124

85

37

66

55

52

18

49

23

—

869

Maskinmästare

av l:a kl......

—

1

—

1

1

—

i

—

1

1

_

1

1

1

_

1

_

10

Maskinmästare

av 2:a kl.......

1

—

—

—

—

1

—

—

—

—

1

—

—

—

1

—

1

—

5

* De inom parentes angivna siffrorna avse platsantalet vid de olika hospitalen.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 6 samt. 5 häft. (Nr 5.)

674 SO

9

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Befattningar

U1

o

&

tf

It

* Sr

1 Uppsala hospital

i (1246)

j Nyköpings ho

1 (206)

Strängnäs hoi

(850)

i Vadstena hospital

5 (788)

I Växjö hospital med

j (404)

p:

£

Tolv

OO 50

''S tf

o

<

er

er

o

ut

*2.

c-t-

/--s

05 *“

»0

O

P-

Lunds hospital <

(1,306)

w

sr

5’

J-?

ro

gcw

o ®

w tf

Göteborgs hot

(365)

1 Vänersborgs hospita

(1,080)

Kristinehamns 1

(800)

Säters hospi

(972)

Härnösands hc

(279)

J Östersunds hot

(700)

Piteå hospital o*

(370)

O

P-

SS"

*0

o

s

H

P

Pa

CD

<

P

pr

p

Summa

■g.

c*-

SL

O

P*

P

CD

ÖB

►ö

E

£L

O

»

sr

p

a

w

o

rl

00

tf

4

p

St

CO

s-

0

f

w

p

O

tf

P

åt

ut

E

X3

1

o

o

er

p

Ut

o

''2.

E

E

00

*2.

E

*2.

p

tf

P

Ut

r-t-

P

er

®

p*

St

o

Maskinister av

l:a kl..........

2

i

i

i

i

i

l

i

1

1

i

i

i

1

15

Maskinister av

2:a kl.........

2

1

_

i

i

2

i

_

3

2

_

1

i

i

1

i

1

—

19

Hantverksföre- ståndare av

l:a kl..........

3

3

3

3

3

1

3

3

3

3

28

Hantverksföre- ståndare av

2:a kl..........

3

7

4

6

6

7

6

7

6

7

8

5

6

3

5

6

92

Trädgårds- mästare ......

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

_

15

Befallningsmän

—

1

—

1

—

1

1

—

1

—

1

1

1

1

1

—

—

10

Förmän i träd- gård och jord- bruk ............

1

1

1

3

Magasinsföre- ståndare ......

1

1

1

1

_

1

_

1

_

1

—

1

1

_

9

Hantverkare ...

1

10

—

6

5

5

8

—

10

6

2

8

5

10

—

4

3

—

83

Chaufförer ......

—

1

—

—

—

—

2

—

1

1

1

1

1

1

—

1

—

—

10

Post- och stads- bud ............

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

i

17

Eldare av l:a kl.

1

2

—

—

1

—

1

1

1

—

1

1

1

2

—

1

1

—

14

Eldare av 2:a kl.

3

9

2

5

5

3

7

—

7

5

4

5

5

4

2

4

4

i

75

Föreståndare i

stall, ladugård

och svinstall.

1

2

3

2

2

2

3

1

3

3

3

1

1

27

Köksförestån- derskor av l:a

kl................

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

12

Köksförestån- derskor av 2:a

kl. ...............

1

1

1

1

4

Tvättförestån- derskor av l:a

kl................

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

15

Tvättförestån- derskor av 2:a

kl................

1

Bageriföre- stånderskor ..

1

1

1

1

_

1

1

1

1

1

1

_

1

1

_

12

Arbetsföre-

stånderskor...

—

2

—

1

1

—

1

—

2

1

1

1

1

1

—

1

1

—

14

Stockholm den 8 mars 1929.

Helge Burman.

Kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning.

* De inom parentes angivna siffrorna avse platsantalet vid de olika hospitalen.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1929

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen .......................................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slagsanslag ....................................................................

* 248,500

Säger för departementet

272,500

B. Sociala verk och inrättningar.

Socialstyrelsen:

1

Socialstyrelsen, förslagsanslag ....................................

* 317,400

2

Socialstyrelsens verksamhet ......................................

* 147,300

Arbetsfred, arbetsförmedling, arbetarskydd m. m.:

3

Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.,

förslagsanslag ...........................................................

95,000

4

Arbetsdomstolen, förslagsanslag....................................

51,000

5

Särskilda skiljedomare i arbetstvister, förslagsanslag

4,000

6

Offentliga arbetsförmedlingen i riket m. m., förslags-

i

anslag ........................................................................

240,000

7

Bekämpande av arbetslösheten, reservationsanslag ...

* 2,800,000

8

Yrkesinspektionen, förslagsanslag................................

* 291,500

9

Yrkesinspektionens verksamhet....................................

* 74,800

10

Föreningen för arbetarskydd i Stockholm ................

6,000

11

Arbetsrådet, förslagsanslag............................................

47,650

12

Sveriges deltagande i den internationella arbetsorga-

nisationens konferens, förslagsanslag ....................

20,000

13

Statens byggnadsbyrå....................................................

* 34,000

311,500

3,352,450

Olycksfallsförsäkring:

14

Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag........................

245,200

15

Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag

1,385,000

16

Försäkringsrådet, förslagsanslag....................................

83,600

17

Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag ............

44,600

18

Kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring för

olycksfall i arbete m. in., förslagsanslag................

240,000

19

Dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i

samband med lån ur statens egnahemslånefond,

förslagsanslag ............................................................

3,000

20

Statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag

50,000

618,800

1,432,600

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. G samt. 5 håfl. (Nr 5.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5■

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Sjukförsäkring:

3,500,000

21

Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag ........

22

Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, för-

slagsanslag ...............................................................

200,000

Allmänna pensionsförsäkringen:

638,000

23

Pensionsstyrelsen, förslagsanslag ................................

657,000

24

Pensionsstyrelsens verksamhet m. m., förslagsanslag

25

Statens kostnad för pensionstillägg och understöd

enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, förslags- anslag ........................................................................

41,000,000

26

Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,

förslagsanslag ............................................................

245,000

27

Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteck-

ningar, förslagsanslag................................................

50,000

638,000

41,952,000

Åtgärder beträffande lösdrivare m. fl.:

28

Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag................

613,400

29

Utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona

m. m., reservationsanslag ........................................

80,000

30

Frälsningsarméns räddningshem ................................

6,000

613,400

86,000

Alkoholistvård:

31

Statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö

och i Landskrona, att utgå av statsverkets fond

av rusdrycksmedel...................................................

27,000

32

Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister, för-

slagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rus- drycksmedel ............................................................

123,000

33

Främjande av nykterhetsnämndemas verksamhet

m. m., reservationsanslag, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel ........................................

35,000

34

Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader, förslagsanslag, att utgå av stats- verkets fond av rusdrycksmedel ............................

150,000

35

Statens kostnader för farliga alkoholister m. in., för-

slagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rus- drycksmedel ............................................................

5,000

36

Resor vid tvångsinternering av alkoholister, förslags-

anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks- medel ........................................................................

10,000

37

Interneringskostnader i vissa fall, förslagsanslag, att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel

4,000

38

Ombyggnad av ladugården vid erkända alkoholist-

anstalten Hemmet Älvgården, att utgå av stats- verkets fond av rusdrycksmedel ............................

11,351

123,000

242,351

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

3

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Fattigvård och barnavård:

39

Statsinspektion av fattigvård och barnavård ............

49,650

40

Fattigvård och barnavård i allmänhet, förslagsanslag

1,750,000

41

Fattigvård och barnavård för lappar, förslagsanslag

100,000

42

Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet ........

16,500

43

Bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem,

förslagsanslag ............................................................

60,000

44

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslags-

anslag ........................................................................

110,000

45

Barnhusen ...................................................................

115,830

46

Skyddsuppfostran, förslagsanslag ................................

440,000

2,405,830

236,150

Säger för sociala verk och inrättningar

8,527,930

47,648,851

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

Medicinalstyrelsen:

1

Medicinalstyrelsen, förslagsanslag ................................

344,400

2

Medicinalstyrelsens verksamhet ................................

21,000

Statsmedicinska anstalten:

3

Statens bakteriologiska labora-

torium, förslagsanslag ............ 152,800

4

Statens rättskemiska laboratorium,

förslagsanslag............................ 26,250

5

Statens farmaceutiska laborato-

rium ....................................... 24,500

179,050

24,500

Provinsialläkarstaten:

6

Förste provinsialläkare och pro-

vinsialläkare, förslagsanslag ... 2,942,500

7

Flyttningsbidrag åt vissa provin-

sialläkare, förslagsanslag ........ 2,000

8

Tillfälliga lönetillägg åt vissa

provinsialläkare........................ 4,200

9

Bidrag för anskaffande av bo-

städer åt provinsialläkare å

landsbygden, reservationsanslag 125,000

10

Avlöning åt civila läkarstipen-

diater, förslagsanslag................ 5,000

11

Bidrag till extra provinsialläkares

avlönande, förslagsanslag........ 20,000

12

Dyrtidstillägg åt vissa extra pro-

vinsialläkare, förslagsanslag .... 1,000

2,967,500

132,200

3,490,950

177,700

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Sjukvårdsanstalterna.

Sinnessjukvårdsanstalterna:

13

Hospital och asyler, förslags-

anslag....................................

9,900,000

14

Hospitalsbyggnader, reserva-

tionsanslag............................

*

4,100,000

15

Psykiatrisk klinik i Lund, re-

servationsanslag....................

424,100

16

Bidrag till sinnessjukvården i

Stockholm, Göteborg och

Malmö, förslagsanslag ........

1,300,000

17

Anstalter för obildbara sinnes-

slöa, förslagsanslag ............

625,000

18

Anstalter för bildbara sinnes-

slöa, som icke äro fallande- sjuka, förslagsanslag............

750,000

19

Epileptikeranstalter, förslags-

anslag....................................

145,000

20

Avlöningar och vikariatsersätt-

ningar m. m. vid statens

uppfostringsanstalt för sin- nesslöa gossar ....................

27,000

21

Bidrag till driftkostnader i öv-

rigt vid statens uppfostrings- anstalt för sinnesslöa gossar,

förslagsanslag........................

30,400

22

Avlöningar och vikariatsersätt-

ningar m. m. vid statens

uppfostringsanstalt för sin- nesslöa flickor ....................

12,400

23

Bidrag till driftkostnader i öv-

rigt vid statens uppfostrings- anstalt för sinnesslöa flickor,

förslagsanslag........................

10,000

12,720,000

4,603,900

Övriga egentliga sjukvårdsanstal-

ter:

24

Lasaretts underhåll ................

15,774

25

Underhåll av Järvsö sjukhus

för spetälska.......................

23,500

26

Understöd åt spetälskesjukas

familjer m. m.....................

3,000

27

Bidrag till uppförande eller

inrättande av tuberkulos- sjukvårdsanstalter, reserva- tionsanslag ............................

1,175,000

* Av Kungl. Maj:t löreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

5

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

28

Bidrag till driftkostnaderna för

tuberkulossjukvårdsanstal- ter, förslagsanslag................

3,700,000

29

Bidrag till resor för vissa

patienter vid kustsanato- rierna, förslagsanslag ........

65,000

30

Folksanatorierna ....................

150,000

31

Understödjande av dispensär-

verksamhet, förslagsanslag..

420,000

32

Behandling av medellösa lupus-

patienter från landsorten,

förslagsanslag........................

70,000

33

Radiumhemmets i Stockholm

poliklinik ............................

15,000

34

Radiumhemmets i Stockholm

klinik, förslagsanslag............

25,000

35

Bidrag till resor för vissa

patienter vid radiumhemmet

i Stockholm, förslagsanslag

60,000

36

Bidrag till uppförande, inrät-

tande eller inlösen av epide- misjukhus, förslagsanslag ....

600,000

37

Bidrag till driften av epidemi-

sjukhus, förslagsanslag.......

750,000

38

Bidrag till uppförande m. m.

av hem för kroniskt sjuka,

reservationsanslag ................

200,000

39

Bidrag till driften av hem för

kroniskt sjuka, förslagsanslag

750,000

3,974,274

4,048,000

V ant öreanstalter:

40

Kliniker vid vanföreanstalterna

i Stockholm, Göteborg och

Hälsingborg, förslagsanslag

136,000

41

Polikliniker vid vanföreanstal-

terna i Stockholm, Göteborg

och Hälsingborg, förslagsan- slag........................................

15,000

42

Underhåll av skol- och upp-

fostringshem för vanföra,

förslagsanslag........................

70,000

43

De i Stockholm, Göteborg och

Hälsingborg inrättade under- visningsanstalterna för van- föra m. m., förslagsanslag

140,000

44

Vanföreanstalt i Härnösand,

reservationsanslag ................

450,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

45

Bidrag till resor för vanföra

jämte vårdare, förslagsanslag 120,000

46

Eugeniahemmet........................ 5,000

481,000

455,000

17,175,274

9,106,900

Hälsovård i allmänhet.

47

Allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag....................

800,000

48

Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden

sjukvårdskostnader, förslagsanslag ............................

60,000

49

Statens skola för utbildning av distriktssköterskor ....

24,000

50

Bidrag för anställning av distriktssköterskor, förslags-

anslag ...........................................................................

195,000

51

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag ........

1,500

52

Stipendier för deltagande i kurs för utbildande av

instruktionssköterskor och husmödrar vid sjukhus

4,000

53

Bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och re-

servbarnmorskor, förslagsanslag ................................

690,000

54

Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsanslag

115,000

55

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen,/orslaps-

anslag ...........................................................................

105,000

56

Skyddskoppympningen, förslagsanslag ............................

120,000

57

Karantänsanstalten på Känsö ........................................

17,600

58

Resestipendier åt vissa läkare, reservationsanslag.......

12,000

59

Svenska läkarsällskapet....................................................

1,500

60

Internationella hälso vårdsbyrån i Paris, förslagsanslag

6,750

61

Förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden,

reservationsanslag ........................................................

44,000

62

Sjuktransporter med flygplan, reservationsanslag ........

45,000

63

Bidrag till anordnande av vissa sjuktransporter, reser-

vationsanslag ................................................................

50,000

64

Stipendier för deltagande i medicinska fortsättnings-

kurser m. m................................................................

6,400

1,086,850

1,210,900

Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

21,753,074

10,495,500

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

1

Överståthållarämbetet m. m., förslagsanslag ................

* 129,000

2

Landshövdingarna ............................................................

509,000

3

Befattningshavare vid länsstyrelserna, förslagsanslag ....

4,046,600

4

Fögderiförvaltningama, förslagsanslag ...........................

2,375,000

5

Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, förslags-

anslag ...........................................................................

160,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

7

6

7

Ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län

Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag........

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

200

50,600

Säger för överståthållarämbetet och landsstaten

7,219,600

50,800

E. Polisväsendet.

1

Polisväsendet i riket, förslagsanslag................................

*1,960,000

2

Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och

åklagarväsendet, förslagsanslag....................................

800,000

3

Särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av

spritdrycker m. m., att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel ............................................................

150,000

Säger för polisväsendet

2,910,000

F. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag ............................................

400,000

2

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag...........

525,000

3

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ................................................................

150,000

4

Utredning angående allmänna pensionsförsäkringen,

reservationsanslag .......................................................

100,000

5

Extra utgifter, reservationsanslag....................................

100,000

6

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

*1,200,000

7

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag ....................

* 540,000

8

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ....................................................................

**5,000,000

9

Tryckningskostnader, förslagsanslag................................

260,096

Säger för diverse

2,635,096

5,640,000

Summa

40,408,200

66,745,151

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

** Beloppet redan beviljat av riksdagen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:5a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 192911930 under riksstatens femt s. 1 i texten