Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående avlyftande från Norrbottens läns landsting av kostnaderna för undervisningen vid Tornedalens folkhögskola i Övertorneå.

1929-04-16 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1929:56, Utlåtande i anledning av väckt motion angående avlyftande från Norrbottens läns landsting av kostnaderna för undervisningen vid Tornedalens folkhögskola i Övertorneå.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

Nr 56.

Ankom till riksdagens kansli den 16 april 1929 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående avlyftande från

Norrbottens läns landsting av kostnaderna för undervisningen

vid Tornedalens folkhögskola i Övertorneå.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren av herr E. Hage m. fl. väckt motion (II: 217),

vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling, har hemställts,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte om möjligt till 1930 års riksdag framlägga ett utarbetat förslag

till statens övertagande, helst i full utsträckning, av den undervisning av

olika slag, som bedrives vid Tornedalens folkhögskola i Övertorneå, eller till

en sådan anordning, att Norrbottens läns landsting kan helt eller i möjligaste

mån från sin utgiftsbudget avlyfta anslagen för nämnda undervisnings uppehållande.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande.

Under ett flertal år har Norrbottens läns landsting vid sina sammanträden

givit anslag för uppehållande av undervisningen vid Tornedalens folkhögskola

i Övertorneå med belopp som har avvägts med hänsyn därtill, att

man för varje år väntat tillkomsten av ett beslut från statsmakternas sida

att övertaga anstalten eller att helt ansvara för de utgifter, som bli en följd

av skolans drivande för varje år. Emellertid har detta hopp om statens

inskridande gäckats, och sedermera har landstinget sett sig nödsakat att

anvisa fyllnadsanslag för undervisningens uppehållande. Frågan är emellertid,

huruvida landstinget i längden kan fortsätta med detta. Landstinget

har nämligen tagit på sig att även med mycket betydande belopp bidraga

till att uppehålla undervisningen vid en annan folkhögskola nämligen den

i Sunderby. Norrbottens läns landsting har också som bekant den högsta

uttaxeringen i landet och står kanske inför nödvändigheten att ett kommande

år ytterligare höja nämnda uttaxering delvis på grund av den i

samband med gruvkonflikten minskade malmtrafiken under år 1928. Slutligen

bör det ock beaktas, att landstingets budget är synnerligen ansträngd

på grund av utgifter för sjukvård (främst för tuberkulosens bekämpande),

ty anslagen för dylika ändamål måste i ett län med Norrbottens ytvidd bli

mycket betungande. . fM*

Det är bland annat på grund av dessa skäl, som landstinget framfört

upprepade framställningar till Kungl. Maj:t, att staten skulle övertaga den

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 56.

13

ekonomiska börda, som följer med uppehållande av denna anstalts verksamhet.

Men som motiv för detta övertagande har landstinget ansett sig kunna

framhålla ännu ett skäl, som torde väga ännu mera, nämligen att anstalten

ej tillkommit för att tjäna ett lokalt länsintresse, utan huvudsakligen för

att tjäna ett rf&sintresse, d. v. s. för att utgöra en plantskola för svensk

kultur i den finskspråkiga Tornedalen. Från denna utgångspunkt och icke

minst med hänsyn till den omständigheten att den finska staten på andra

sidan gränsen på ett helt annat sätt sörjer för anslag till liknande ändamål

har Norrbottens läns landsting ansett sig ha fog för ett bifall till de framställningar

som avlåtits till Kungl. Maj:t i frågan.

Dessa framställningar ha visserligen upptagits till behandling och beredning,

men något resultat har ännu ej avhörts trots att frågan sedan lång

tid tillbaka varit och alltjämt är aktuell. Något omnämnande av saken i

den nu framlagda statsverkspropositionen förekommer ej heller.

I betraktande av den särskilda uppgift, Tornedalens folkhögskola genom

sin belägenhet i de finskspråkiga gränstrakterna har att fylla, synes det utskottet

befogat, att staten, om så befinnes erforderligt, för uppehållande av

skolans verksamhet ikläder sig större ekonomiska uppoffringar, än som kunna

följa av eljest gällande grunder för statsunderstöd till folkhögskolor. Det

är också utskottet bekant, att skolan, utöver vanligt understöd från folkhögskoleanslagen,

sedan åtskilliga år erhållit ett tilläggsunderstöd från anslaget

till befrämjande av folkundervisningen i rikets nordligaste gränstrakter.

Motionärerna hava nu påkallat ett statsingripande i syfte att antingen

skolan måtte förvandlas till en ren statsinstitution eller att statens understöd

till skolan måtte så bestämmas, att kostnaderna för densamma komme att

helt eller till största delen bestridas med statsmedel. Med avseende å det

första alternativet vill utskottet framhålla, att en dylik åtgärd skulle innebära

ett avsteg från den princip, som hittills gällt för de svenska folkhögskolornas

verksamhet, nämligen att dessa arbeta såsom enskilda, av privata

företag eller kommunala korporationer upprätthållna läroanstalter med understöd

av statsmedel. Denna princip, som bygger på sambandet mellan skolorna

och ortsintresset och som möjliggör friare verksamhetsformer för skolorna,

torde hava visat sig gynnsam för utvecklingen på detta område av

undervisningsväsendet, och utskottet måste för sin del ställa sig tvivlande,

huruvida det kan vara lämpligt att, om än för detta speciella fall, slå in

på en annan väg. Därtill kommer, att nu ifrågavarande folkhögskola äges

av en särskild stiftelse och är förbunden med lantmannaskola med jordbruksrörelse

samt lanthushållsskola, vilka förhållanden synas ägnade att

ytterligare komplicera frågan om ett statsövertagande. Med hänsyn till

berörda omständigheter anser utskottet icke tillrådligt, att en blivande utredning

inriktas på skolans omvandling till en statsanstalt.

Däremot måste utskottet med hänsyn till det av både motionärerna

och här ovan av utskottet framhållna skäl, som hänför sig till skolans särskilda

uppgift, finna det önskvärt, att en utredning kommer till stånd, huru
-

Utskottets

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'' 14 Statsutskottets utlåtande Nr 56.

vida och på vad sätt skolan må i större utsträckning än hittills understödjas

från statens sida. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att föranstalta

om en sådan utredning samt därefter vidtaga den åtgärd, vartill utredningen

kan giva anledning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av herr Hages m. fl. ovanberörda

motion (II: 217), ville i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes verkställa utredning, huruvida

och på vad sätt Tornedalens folkhögskola må i större

utsträckning än hittills understödjas från statens sida, samt

därefter vidtaga den åtgärd, vartill en sådan utredning kan

giva anledning.

Stockholm den 16 april 1929.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 51.

Stockholm 1929, Ivar Hsaggströms Boktryckeri A. B.

361806

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1929:109 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående avlyftande från Norrbottens läns landsting av kostnaderna för undervisningen vid Tornedalens folkhö s. 3 i texten